Stockholms kommun

Stockholms stadsarkiv presenterar sin verksamhetsberättelse för 2025. Rapporten visar att arkivet har gjort stadens offentliga information mer tillgänglig, bland annat genom att hantera 21 000 förfrågningar om arkivmaterial, vilket är en ökning med nästan nio procent. De har också haft 44 000 besökare i sina lokaler och 99 000 besök på webbplatsen, där det mest efterfrågade är kopior på betyg. Stadsarkivet jobbar även med att digitalisera material och erbjuda programverksamhet för att synliggöra olika gruppers historia, vilket lockade 6 900 besökare under året.

Kulturnämnden har fått Kulturskolans verksamhetsplan för år 2026 presenterad. Planen syftar till att göra Kulturskolan mer känd, tillgänglig och inkluderande för alla barn och unga i Stockholm, oavsett bakgrund eller var de bor. Detta innebär bland annat sänkta avgifter från hösten 2026, satsningar på att nå underrepresenterade grupper som pojkar och unga i vissa områden, samt ett utökat utbud och förbättrad trygghet i verksamheten.

Kulturnämndens arkivutskott har godkänt Stadsarkivets årsberättelse för 2025 och skickar den vidare till kommunstyrelsen. De har också behandlat ett remissvar gällande en handlingsplan för att göra Stockholm till en åldersvänlig stad, vilket nu skickas till kommunstyrelsen. Dessutom informerades utskottet om en kommande resa till Malmö och Köpenhamn för att studera arkivverksamhet.

Kommunfullmäktige har godkänt en ny skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholm. Detta innebär att alla förskolor och skolor nu har en uppdaterad plan för hur skolbiblioteken ska drivas och utvecklas. Den tidigare planen från 2021-2024 upphör därmed att gälla.

Kulturnämnden har godkänt Kulturförvaltningens verksamhetsplan för 2026, som fokuserar på att stärka kulturen för alla stockholmare, särskilt barn, unga och personer med funktionsnedsättning. Planen innebär bland annat ansökningar om budgetjusteringar på totalt cirka 30,6 miljoner kronor för olika kulturprojekt, inklusive upprustning av Kungsträdgårdens scen och åtgärder för att uppmärksamma högtider. Dessutom beslutades att från 2027 integrera stödet för ungas egna kulturprojekt i en annan stödform för att förenkla administrationen, och ett fyllnadsval gjordes till rådet för funktionshinderfrågor.

Hanna Wistrand (L) har frågat Idrottsnämnden hur staden ser på att idrottsföreningar är med och finansierar nya anläggningar, till exempel via sponsring, Allmänna arvsfonden eller RF SISU Stockholm. Hon undrar också hur staden ser på samarbete med andra kommuner för att finansiera idrottsanläggningar. Idrottsnämnden svarar att de är positiva till att föreningar medfinansierar anläggningar. De har redan samarbete med RF SISU Stockholm och andra kommuner för specialanläggningar. När det gäller sponsring av kommunala anläggningar är det mer komplicerat, men Idrottsnämnden kommer att ta fram riktlinjer för reklam och sponsring på idrottsytor.

Stockholms stad har tagit fram en ny handlingsplan för att bli en mer "åldersvänlig stad", som ersätter den tidigare planen. Målet är att äldre ska kunna bo tryggt och självständigt och ha samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället som andra. Planen fokuserar på fem områden: delaktighet, samverkan, social inkludering, bostäder/stadsmiljö och kommunikation. Idrottsnämnden är positiv till förslaget och ser det som ett viktigt styrdokument för att stärka samarbetet inom staden och främja äldres hälsa i Stockholm.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm ska starta ett pilotprojekt med så kallade "campusskolor". Idén är att skolan, tillsammans med föreningar och civilsamhället, ska erbjuda ett brett utbud av aktiviteter som läxhjälp, idrott och kultur i skolans lokaler efter lektionstid. Syftet är att ge barn och unga, särskilt de i mellanstadieåldern, en trygg och meningsfull fritid och minska risken att de dras in i destruktiva miljöer. Idrottsförvaltningen delar motionärens uppfattning om vikten av en meningsfull fritid, men anser inte att ett pilotprojekt med campusskolor behövs. De menar att staden redan erbjuder ett stort utbud av fritidsaktiviteter, bland annat genom samarbeten mellan skolor och föreningar, samt specifika initiativ som Järvaligan. Förvaltningen pekar också på att den svenska modellen för föreningsliv skiljer sig från idrottscampus i andra länder och ser en risk att ett sådant projekt skulle skapa en parallell organisation.

Idrottsnämnden har godkänt ett tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen gällande Stockholms stads reviderade matprogram, ”God mat för hälsa, klimat och miljö”. Programmet syftar till att främja hälsosamma och hållbara måltider för att minska miljöpåverkan och förbättra folkhälsan. Idrottsnämnden ser detta som förenligt med sitt uppdrag och betonar vikten av mätbara mål, digitala verktyg för att minska matsvinn, samt ett hälsosamt matutbud vid idrottsanläggningar.

Idrottsnämnden redovisar sin verksamhetsberättelse för 2025 där de bedömer att alla kommunfullmäktiges inriktningsmål har uppfyllts. Rapporten visar att nämnden framgångsrikt har arbetat för att alla barn och unga i Stockholm ska ha tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter, oavsett bakgrund eller var de bor. Särskilda insatser har gjorts för att öka simkunnigheten och för att nå tonårsflickor, unga med funktionsnedsättning och ungdomar i socioekonomiskt svaga områden med riktade aktiviteter och sänkt åldersgräns i gymmen.

Stockholms stad antar ett lokalt åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten i Strömmen. Detta program syftar till att minska föroreningar från sediment, trafik och avloppsvatten, samt att förbättra livsmiljön för växter och djur i vattnet. Åtgärderna är nödvändiga för att Strömmen ska uppnå EU:s miljökvalitetsnormer och beräknas kosta hundratals miljoner kronor, där en del åtgärder redan har specifika kostnadsförslag.

Moderaterna har föreslagit att Stockholm stad ska undersöka möjligheten att digitalt dela solel mellan kommunens fastigheter och upplåta takytor till externa aktörer för att öka användningen av solenergi. Fastighetskontoret ser positivt på digital delning av solel internt inom kommunen och menar att det kan minska elkostnaderna när ny lagstiftning är på plats, troligen under 2026. Kontoret anser dock att upplåtelse av takytor till externa aktörer inte är förenligt med deras uppdrag.

Fastighetsnämnden har fått ett remissvar gällande stadens nya matprogram, som syftar till att främja hälsosam och miljövänlig mat i Stockholms verksamheter, som skolor och äldreomsorg, samt stärka staden som en 'matstad'. Kontoret stöder programmets mål om hållbar mat, men önskar förtydliganden kring inköp och personalmåltider. De vill också tydliggöra att påverkan på restauranger i exempelvis simhallar sker via hyreskontrakt och inte enbart via upphandling.

Fastighetsnämnden har svarat på Stadsledningskontorets förslag till en handlingsplan för att göra Stockholm mer åldersvänligt. Planen fokuserar på fem områden, bland annat bostäder och stadsmiljö, där Fastighetsnämnden ansvarar för att skapa trygga och tillgängliga offentliga platser och för att utbilda personal som möter äldre. Nämnden är positiv till planen men vill ha förtydliganden kring vilka medarbetare som specifikt ska utbildas.

Stadsrevisionen har granskat hur Fastighetsnämnden och andra bolag sköter underhållet av stadens fastigheter, inklusive skolor och äldreboenden. Granskningen visar att Fastighetsnämnden behöver förbättra sina underlag för att prioritera underhållsåtgärder, ha en samlad bild av fastigheternas behov, och se till att det finns underhållsplaner för alla fastigheter. Fastighetsnämnden är positiv till rekommendationerna och kommer att vidta åtgärder, bland annat genom att ta fram principer för prioritering och införa ett nytt systemstöd under 2026 för att få en bättre överblick över underhållsbehoven.

Fastighetsnämnden godkänner en verksamhetsberättelse och bokslut för 2025, inklusive en ombudgetering på 7,8 miljoner kronor för klimatinvesteringar. Rapporten visar att flera åtgärder för att minska energianvändning och koldioxidutsläpp har genomförts, bland annat byte till LED-belysning i Sköndalshallen och Grimstahallen, vilket har minskat energiförbrukningen och CO2-utsläppen. Dessutom har en trygghetsinvestering vid Bredängs BP genomförts för att göra området mer attraktivt och tryggt.

Detta protokoll från Stockholms råd för funktionshinderfrågor behandlar flera frågor rörande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Bland annat diskuteras Swecos rapport om tillgängligheten i Stockholms idrottshallar, projektet "Fler på läktaren" som syftar till att göra evenemang mer tillgängliga, och fastighetskontorets nya anvisningar för tillgänglighet i byggnationer. Rådet lyfter fram vikten av att involvera personer med egen erfarenhet och att kommunen måste säkerställa att byggherrar följer nya byggregler.

Fastighetskontoret har yttrat sig över Boverkets förslag att införa en ny energiklass, A0, för nollutsläppsbyggnader. Kontoret ser positivt på att begreppet införs i Sverige men varnar för att byggnaders energisystem kan användas för vinstoptimering om de ska reagera på externa signaler. Kontoret anser att det bör förtydligas att detta endast ska ske vid samhällsstörningar och kriser.

Arbetsmarknadsnämndens råd för funktionshinderfrågor har rapporterat om sitt arbete, inklusive en verksamhetsplan för 2026. Planen fokuserar på att Stockholm ska vara en inkluderande arbetsgivare och förbättra övergången från utbildning till arbete för personer med funktionsnedsättning. Rådet vill se borttagande av diskriminerande krav i jobbannonser, ökat individuellt stöd och undersöker möjligheten att genomföra digitala möten för att öka tillgängligheten för ledamöterna.

Funktionshindersrådet för arbetsmarknadsfrågor har under 2025 arbetat för att Stockholms stad ska vara en mer inkluderande arbetsgivare och underlätta för personer med funktionsnedsättning att gå från studier till arbete. Rådet har bland annat gett råd till arbetsmarknadsförvaltningen och påverkat budgeten för att säkerställa tillgänglighet och jämlika villkor på arbetsmarknaden. En positiv utveckling ses i kunskap och kompetens kring delaktighet, men rådet understryker behovet av fortsatt starkt fokus på resurser och samarbete för full integration.