Arbetsmarknadsnämnden yttrar sig om Förskola i Stockholm 2025

Kommunstyrelsen har remitterat rapporten Förskola i Stockholm 2025 till arbetsmarknadsnämnden för yttrande.Förskolenämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige att årligen ta fram en förskolerapport. Rapporten syftar till att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten i förskola i Stockholms stad 2025.Arbetsmarknadsförvaltningen anser att rapporten ger en tydlig bild av nuläget och de utmaningar som förskolan står inför. Det är glädjande att de utbildningar i yrkessvenska som genomförts de senaste åren har höjt förskolepersonalens kunskaper i svenska språket.Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 260604Förslag till beslutOrdföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.BeslutsgångOrdföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.Särskilt uttalandeLedamoten Christina Tufvesson (L) lämnade följande särskilda uttalande.I undersökningen för 2025 ökade andelen vårdnadshavare som är nöjda med sitt barns förskola jämfört med tidigare år i staden som helhet, 90 procent jämfört med 89 procent 2024. Helhetsomdömet om förskolan ökade både bland vårdnadshavare med barn i kommunal förskola, 90 procent, och fristående förskola, 91 procent. Det är glädjande siffrorInskrivningsgrad, folkbokföringsbrott och närvaro i förskolanInskrivningsgraden är skiljer sig fortsatt mellan olika stadsdelar. I Bromma är den 97,1% medan den i Skärholmen och Järva ligger på 89,8 respektive 90,1. Liberalerna menar att nämnden fortsatt måste arbeta för att närvaron i förskolan av barn i områden där den är låg blir bättre. Här behöver arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra metoder stärkas. Informationsinsatser för ökad närvaro i förskolan består ofta av brevutskick, men erfarenheten visar att relationsbyggande arbete och långsiktig samverkan mellan aktörer som möter familjer är mer framgångsrika.Det är mycket oroande att det visat sig att många barn inte är folkbokförda på den adress de vistas på, och att en majoritet av stadsförvaltningarna saknar rutiner för att hantera sådan information. Liberalerna menar att staden snarast måste ta fram stadsgemensamma rutiner för hur anställda ska agera vid misstanke om folkbokföringsbrott. Detta är en viktig del av det brottsförebyggande arbete som kommunen ansvarar för och den nya lagen om kommuners skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndighet.Det är också viktigt att staden får en tydligare bild av närvaron i förskolan. Hög och kontinuerlig frånvaro påverkar kontinuiteten i barns utbildning och kan ge negativa konsekvenser, inte minst gällande den språkliga utvecklingen. Tack vare det gemensamma närvarosystemet finns nu en möjlighet att göra nödvändiga uppföljningar.Vi vill lyfta vikten av att framöver analysera mer i detalj vad som är framgångsrika åtgärder för att öka både inskrivningsgrad och närvaro, och säkerställa att det sker ett meningsfullt utbyte kring ”best practices” mellan stadsdelarna. Vid behov ska det också tas fram stadsgemensamma riktlinjer.Insatser för att stärka barns språkutveckling i svenska och för flerspråkighetFörskolepersonalens kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för undervisning av hög kvalitet vilket Skolverket även tydliggjort i förskolans nya allmänna råd som gäller från hösten 2025.Personalens kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för undervisning av hög kvalitet. Satsningar på kompetensutveckling i svenska språket för medarbetarna har genomförts i nästan alla stadsdelsområden. Dock går det inte att redovisa faktiska effekter på undervisningen med barnen. Det är beklagligt.Liberalerna menar att det är alarmerande att efter alla dessa år med olika insatser för att öka personalens kunskaper i svenska språket så har det fortfarande inte ordentligt utvärderats vilka insatser som är effektiva och vilka som inte är det. Inför kommande år behöver detta göras för att säkerställa att kvaliteten i våra förskolor höjs.Orosanmälningar och samverkan med socialtjänsten.Förskolan har en central roll i det förebyggande arbetet för barn som riskerar att fara illa. Tidiga insatser är avgörande för att bryta problematiska mönster innan de utvecklas till mer allvarliga sociala svårigheter. Den nya socialtjänstlagen betonar vikten av just tidiga och samordnade insatser mellan verksamheter som möter barn.I rapporten framgår att samverkan mellan socialtjänst och förskola i de flesta fall beskrivs fungera bra, särskilt där det finns upparbetade rutiner och strukturer som tydliggör roller och ansvar. Samtidigt konstateras att samverkan ser olika ut mellan stadsdelar.Liberalerna anser att detta behöver tas på större allvar. Barns rätt till tidiga insatser ska inte vara beroende av var i staden de bor. Vi vill se en mer enhetlig och stadsövergripande hantering där rutiner för orosanmälan, samverkan och återkoppling tydliggörs, så att inga barn faller mellan stolarna. Även skydd och stöd till personal som gör orosanmälningar behöver säkerställas.Personalens utbildningsnivå och personaltäthetDen genomsnittliga personaltätheten i stadens förskolor 2025 ligger på cirka 5,1 barn per årsarbetare. Det är positivt och innebär en förbättring jämfört med 2024. En god personaltäthet är en viktig förutsättning för trygghet, kontinuitet och kvalitet i undervisningen.Att personalen har hög utbildningsnivå är särskilt viktigt i stadens utsatta områden. Trots detta syns inga tydliga mönster mellan socioekonomiskt index och andel legitimerade förskollärare i respektive stadsdelsområde. Liberalerna menar därför att det behövs fortsatta insatser för att öka antalet legitimerade förskollärare i utsatta områden.Siffrorna ovan belyser vikten av att förskoleförvaltningen framöver arbetar än mer intensivt med att säkra kompetensförsörjningen. Arbetsmiljö och löner behövs ses över, karriärvägar stärkas och fortbildning erbjudas för att öka arbetslagens kompetens. Vi behöver med andra ord prioritera professionell utveckling och kompetent ledarskap i ett förtroendefullt arbetsklimat.Skillnader i beslut om tilläggsbeloppVi oroas över de skillnader i förfarandet kring beslut om tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd som framkommer i rapporten. Det handlar dels om skillnader i den process som sker innan ansökan om tilläggsbelopp, dels om skillnader i bedömningsgrunder mellan stadsdelar. Vi menar att gemensamma bedömningsgrunder för staden bör tas fram och kompletteras med utbildningsinsatser. På så sätt kan likvärdigheten öka och barn i hela staden få rätt till samma stöd.Likaså behöver tilldelningen av tilläggsbelopp till fristående aktörer ses över. Vi har under de senaste åren vid ett flertal tillfällen i nämnden lyft denna fråga. Det är mycket oroande att andelen avslag har ökat kraftigt sedan 2022. Ansökan om tilläggsbelopp måste vara enkel och tydlig. Vi måste säkerställa att inga barn blir utan nödvändiga stödinsatser, oavsett vilken förskola de valt.