Utbildningsnämndens tertialrapport 1 2026: Skolor och ekonomi

Kallelse: I tertialrapport 1 följer nämnden upp sin verksamhet och ekonomi per den 30 april 2025. Rapporten har framförallt fokus på eventuella avvikelser jämfört med utbildningsnämndens verksamhetsplan 2026. Där det finns avvikelser beskrivs åtgärder för att öka måluppfyllelsen under året. Rapporten lyfter också hur arbetet fortlöper med vissa av verksamhetsplanens aktiviteter.Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmålEtt Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela stadenochEtt Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för allakommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag.InriktningsmåletEtt grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställningbedöms uppnås delvis genom det arbete som pågår. Att målet inte uppnås fullt ut motiveras främst av att en majoritet av skolorna ännu inte når målen för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen inköpta ekologiska livsmedel, trots en utveckling mot ökad måluppfyllelse.” [Tertialrapport 1 2026 utbildningsnämnden.pdf] Utbildningsnämnden, Tertialrapport 1(52) Tertialrapport 1 2026 för utbildningsnämnden Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till tertialrapport 1 2026, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Utbildningsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: UTBF 2026/1526 Handläggare Till Peter Fahlander Jessica Atterling Utbildningsnämnden 2026-06-11 Telefon: 08-508 33 053 Utbildningsnämnden Box 22 049 08-508 33 053 08-508 33 000 jessica.atterling@edu.stockholm.se start.stockholm Utbildningsnämnden, Tertialrapport 2(52) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ........................................................................................................... 4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål .......................................................... 6 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ........................................................................................................................ 6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ................................................................. 6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................. 7 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ................................................................................................................. 16 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv................................................................................................. 18 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning ............................................................................................................................ 19 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ............................................................................. 20 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ......................................................................................................................... 21 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar ........................................................................................................ 23 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer.................................................................................................... 24 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla ................................................................................................................ 24 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ..................................................................................................... 24 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ............................................................................................................................................. 28 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med ............................................................................................................................ 31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb ............................................................................................ 32 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .................................................................................................................. 35 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 3(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser ...... 37 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ....................................................................... 39 Uppföljning av ekonomi ......................................................................................................... 42 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget................................................................... 42 Prognos per verksamhetsområde ..................................................................................................... 45 Övrigt............................................................................................................................................. 51 Redovisning av synpunkter och klagomål inom grundskolan .................................................... 51 Redovisning av synpunkter och klagomål inom gymnasieskolan .............................................. 52 Bilagor Bilaga 1: UtbN T1 2026 Bilaga 2: Schablongrundande samt interkommunala barn och elever T1 2026 Bilaga 3: Anslagsenheter inom utbildningsnämnden T1 2026 Bilaga 4: Nyckeltalsbilaga utbildningsnämnden 2025 Bilaga 5: Utbildningsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026 - 2027 Bilaga 6: Plan för upphandling utbildningsnämnden 2026 - 2029 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 4(52) Sammanfattande analys Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Arbetet med verksamhetsplanens uppdrag och aktiviteter är i stor utsträckning påbörjade, liksom andra insatser som anknyter till nämndens prioriterade områden. Bedömningen uppdateras i tertialrapport 2, där utfall för bland annat elevernas kunskaper och betyg analyseras. Meningsfull fritid Förvaltningen har under perioden genomfört aktiviteter tillsammans med andra aktörer för att erbjuda alla elever en meningsfull fritid, i enlighet med utbildningsnämndens verksamhetsplan. Förvaltningen ser att inskrivningsgraden ökat efter att avgiften för klubben togs bort 1 juli och fortsätter att följa inskrivningsgraden. Likvärdig skola Förvaltningen genomför riktade insatser baserade på skolornas identifierade behov och utmaningar. Fokus för likvärdighetsarbetet är också samverkan, skapa tillgängliga och trygga lärmiljöer samt fokus på elevhälsoarbetet. Arbetet med ökad likvärdighet är också en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Trygg och god lärmiljö En utredning kring införande av tekniska åtgärder för att blockera olämpliga tjänster är påbörjad och arbetet med det våldspreventiva arbetet fortlöper enligt plan. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål delvis kommer att uppnås under året genom det pågående arbetet med verksamhetsplanens uppdrag och aktiviteter. Att inriktningsmålet uppnås delvis motiveras främst av att majoriteten av skolorna ännu inte når målet för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen inköpta ekologiska livsmedel, trots en utveckling mot ökad måluppfyllelse. Minskad miljö- och klimatpåverkan Med stöd av kommunfullmäktiges centrala medelreserv genomförs projektet Giftfri och klimatsmart skola. Projektet omfattar en stor mängd aktiviteter inom miljöområdet. Dessutom genomför förvaltningen ett ESF-finansierat projekt, Hållbara skolmåltider , med syfte att Utbildningsnämnden, Tertialrapport 5(52) minska skolmåltidernas klimatpåverkan. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag, främst eftersom nämnden prognostiserar en budget i balans efter fondförändringar. Effektiv lokalplanering Elevantalet i Stockholms skolor förväntas minska under flera år framöver och för att hålla en hög fyllnadsgrad i takt med förändringarna i elevantalet genomför förvaltningen ett arbete med scenarioplanering för grundskolan. Målsättningen är en skolstruktur som bidrar till en likvärdig skola för stadens elever, med hög fyllnadsgrad och hållbar ekonomi. Kompetensförsörjning Förvaltningen är fortsatt en attraktiv arbetsgivare och har i nuläget lätt för att rekrytera och behålla kompetens. Det finns ingen generell lärarbrist men kan finnas vissa svårigheter att rekrytera lärare med rätt behörighet inom vissa ämnen. Arbetet med sjukfrånvaro är ett prioriterat område och den totala sjukfrånvaron har minskat ytterligare i jämförelse med föregående år. Skolan är en trygg och säker plats Utifrån det nya kapitlet i skollagen om säkerhetsarbete har ett stödmaterial tagits fram i syfte att ge skolorna beredskap för allvarliga våldssituationer och kring åtgärder mot obehöriga på skolområdet, samt att utveckla arbetet kring beredskap vid allvarliga händelser. Mänskliga rättigheter Utbildningsförvaltningen arbetar brett med mänskliga rättigheter. Förvaltningen har under mars månad påbörjat en av diplomutbildningarna inom två enheter på central förvaltning och planerar för den pilot som startar i höst som ska ligga till grund för den fortsatta implementeringen. Aktiviteterna kring att stärka arbetet mot rasism med särskilt riktade medel är påbörjade. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 6(52) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppnås under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Bedömningen grundar sig på att arbetet med de uppdrag och aktiviteter som angavs i verksamhetsplanen i stor utsträckning är påbörjade, liksom andra insatser som anknyter till nämndens prioriterade områden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Till måluppfyllelsen bidrar nämndens verksamheter för att erbjuda alla elever en meningsfull fritid i samarbete med andra aktörer. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan bidrar till att alla elever har en meningsfull fritid. Nämndmål: 1.1.1 Skolan bidrar till att alla elever har en meningsfull fritid Uppfylls helt Förväntat resultat Fler elever har möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter under eller i anslutning till skoldagen Fler elever deltar i fritidsklubbens verksamhet Meningsfull fritid Arbetet med att ge fler barn och unga en aktiv och meningsfull fritid fortsätter. För att minska skillnaderna mellan olika delar av staden erbjuds riktade fritidsaktiviteter i mer utsatta områden, i samverkan med lokala föreningar och aktörer. Detta är en del av förvaltningens trygghetsfrämjande arbete och syftar till att stärka socialt sammanhållna aktiviteter i anslutning till skoldagen. I mars arrangerade förvaltningen tillsammans med idrottsförbund och skolpersonal ett öppet hus för att stärka samverkan mellan skola och föreningsliv. Medarbetare från drygt 30 skolor Utbildningsnämnden, Tertialrapport 7(52) deltog och fick möjlighet att möta åtta olika idrottsförbund som presenterade skolsatsningar och samverkansmöjligheter för att öka fysisk aktivitet i anslutning till skoldagen samt bidra till en meningsfull fritid för eleverna. Den 1 juli 2025 togs avgiften bort för fritidsklubbar. Andelen inskrivna elever i stadens kommunala fritidsklubbar har ökat från 50 procent i mars 2025 till 67 procent i mars 2026. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Ett omfattande arbete med de i verksamhetsplanen angivna uppdragen och aktiviteterna pågår. Arbetet för ökad likvärdighet genom det övergripande arbetet för att bibehålla och höja resultaten i områden med låga kunskapsresultat bidrar i hög grad till bedömningen. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålen Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning respektive Alla elever har en trygg och god lärmiljö. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever som slutfört utbildning inom nationella program inom tre år med gymnasieexamen 85 % 85 % 85 % 2026 ÅK 3: Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 90 % 95 % 95 % 2026 ÅK 3: Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 91 % 95 % 95 % 2026 ÅK 6: Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen 78,1 % 80 % 80 % 2026 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 8(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period ÅK 9: Andel elever i årskurs 9 med godkänt betyg i alla ämnen 78,9 % 82 % 82 % 2026 ÅK9: Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund 90,3 % 95 % 95 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna fortsätta utvecklingen av en sammanhållen skolsocial stödkedja, med en utvidgad målgrupp där även lågstadiet ingår 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska arbeta för att samtliga grundskolor i kvartil 4 fortsätter erbjuda skolfrukost samt verka för att fler skolor i kvartil 3 erbjuder frukost 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska i samarbete med Järva stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd förstärka samverkan i arbetet med att lotsa elever i övergången från förskola till skola 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska stärka samarbetet med lärosäten, näringsliv och museer för att tidigt i skolgången öka elevers förståelse och intresse för matematik, teknik och naturvetenskap, med särskilt fokus på skolor i stadens fokusområden 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska stärka sitt utåtriktade arbete för att tydliggöra de gymnasiala yrkesutbildningarnas fördelar, bland annat genom att lyfta fram yrkesutbildningar som kommer vara viktiga i den gröna omställningen 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska ta fram en åtgärdstrappa för att motverka skolfrånvaro och förstärka kommunikationen till vårdnadshavare om skolplikten 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utreda hur tillgången till fasta skolpsykologer på grundskolorna kan säkerställas för att på sikt upphöra med användandet av konsulttjänster, öka kontinuiteten och skapa möjligheter för främjande och förebyggande arbete 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utreda möjligheten att starta ett yrkesprogram på någon av stadens gymnasieskolor som idag domineras av högskoleförberedande program och har högt söktryck 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utveckla en mobil akutskola för att ge lärare och annan skolpersonal i yngre årskurser stöd i samband med hot- och våldsincidenter 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 9(52) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska utvidga körkortsstipendierna till elever på fler yrkesprogram, med särskilt fokus på yrkesprogram riktade mot bristyrken 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.2.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Uppfylls helt Förväntat resultat Andel elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram och andel elever med gymnasieexamen har ökat Elevernas kunskaper inom särskilt svenska, svenska som andraspråk och matematik har förbättrats Skillnaderna i resultat mellan skolor med olika socioekonomiska förutsättningar har minskat Förutsättningarna för elever med särskilda behov i skolan har förbättrats Närvaron i skolan har ökat Grundskola och anpassad grundskola Ökad likvärdighet Arbetet för att höja kunskapsresultaten i områden med socioekonomiska utmaningar pågår, liksom samverkan med stadsdelsförvaltningar, polis och vårdnadshavare – allt i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar för stadens elever. Skolfrukost För att ge mer likvärdiga förutsättningar erbjuder alla kommunala grundskolor i utsatta områden skolfrukost till samtliga elever. Förvaltningen verkar för att frukost ska erbjudas på fler skolor i områden med liknande utmaningar. Skolutveckling i områden med socioekonomiska utmaningar Förvaltningens resultatuppföljning, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, har sedan årsskiftet ett ökat fokus på analyskompetens på skolnivå. Förvaltningen stödjer skolledningar i hur systemstödet infomentor kan användas i det systematiska analysarbetet. Stöd ges också inom ramen för insatsen Kommunal samverkan för bästa skola. Förvaltningen har startat Projekt Järva – Explicit skolutveckling, ett projekt som ska pågå under 2026 och 2027 i områdets skolor. Syftet är att utreda och sammanställa en vetenskaplig grund som utgångspunkt för skolornas utvecklingsarbete. Projektet syftar också till att stärka likvärdigheten mellan Stockholm stads skolor för att utjämna skillnader i elevers förutsättningar att välja sin framtid. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 10(52) I Enskede-Årsta-Vantör, Hässelby-Vällingby och Skärholmen deltar skolorna även fortsättningsvis i projektet Kvalitetsutveckling genom förstelärare (KUF) och nätverk för förstelärare. Insatsen fokuserar på analys av elevnära resultat, analys av kvalitativa data som till exempel observationer och elevintervjuer och på att leda kolleger/medarbetare i utvecklingsarbete med fokus på undervisning och elevers lärande. Kommunal samverkan för bästa skola Insatsen Kommunal samverkan för bästa skola (KSBS) pågår under 2026 på tolv av stadens grundskolor. En av skolorna i Hässelby kommer enligt plan att avsluta sin KSBS-process i juni. KSBS genomförs i samarbete med skolorna och central förvaltning. Utifrån varje skolas nulägesanalys erbjuds riktade insatser för att förbättra kunskapsresultaten. Tillgängliga lärmiljöer och stöd i elevhälsoarbetet Arbetet med att skapa en central kontaktfunktion för vårdnadshavare till barn med stora behov av stöd är påbörjat. Funktionen kommer finnas på plats till höstterminens start. Mobil akutskola Planering för uppstart av mobil akutskola för årskurs 1–5 pågår. Den mobila akutskolan kommer vara knuten till en skolenhet och utgör ett komplement till det stöd som navet för trygghet och studiero erbjuder. Syftet med den nya verksamheten är att kunna erbjuda stöd i utmanande situationer utifrån de åtgärder som bedöms lämpligast i det enskilda fallet, i första hand vad gäller stöd till lärare och skolpersonal på den ordinarie skolan och i särskilda fall att möjliggöra tillfälliga placeringar utanför elevens ordinarie skola. Arbetet omfattar just nu planering av lokaler, rekrytering av personal samt framtagande av rutiner och arbetssätt. Målet är att skapa en flexibel och trygg insats som snabbt kan möta akuta behov hos elever och skolor. Tidiga insatser Matematik Förvaltningen fortsätter arbetet med att undersöka orsaker till resultaten i matematik. Flera skolor har skrivit in matematiken som prioriterat utvecklingsområde i sina verksamhetsplaner, med tydliga beskrivningar på insatser utifrån skolans egna analyser. Många skolor använder digitala screeningverktyg som stöd för att analysera och utveckla undervisningen. Inom förvaltningen pågår arbetet med en fördjupad analys av skolornas resultat. Som ett led i att höja kompetensen hos skolornas matematiklärare planeras en utbildningsinsats för drygt 60 mellanstadielärare. Genom att stärka lärarnas ämneskunskaper ska förutsättningar för en mer likvärdig, trygg och högkvalitativ matematikundervisning skapas. Utbildningen, som har en tydlig koppling till de förmågor som uttrycks i grundskolans läroplan, genomförs i samarbete med Linköpings universitet under två läsår. Efter avslutad Utbildningsnämnden, Tertialrapport 11(52) kurs ges möjlighet till examination motsvarande 15 högskolepoäng. Utbildningen startar höstterminen 2026 och det finns beredskap för nya grupper hösten 2027, efter att första omgången följts upp. I grundskoleområde Järva ska en fördjupad analys av matematikundervisningen göras på ett urval av områdets skolor. Lektionsobservationer genomförs i stor omfattning och kopplas till vad aktuell forskning visar om framgångsrik matematikundervisning. Närvarofrämjande arbete och skolplikt Förvaltningen har uppdaterat den så kallade åtgärdstrappan för hantering av elever med upprepad eller längre frånvaro. Trappan förtydligar skolans systematiska uppföljning vid 15, 30 och 50 procents frånvaro varje månad för att tidigt uppmärksamma och utreda frånvaron. Den uppdaterade trappan klargör också skolans skyldighet att inleda en skolpliktsutredning om eleven är helt frånvarande och skolan inte vet var eleven befinner sig. Under höstterminen 2025 var det 610 elever som hade mer än 50 procents total frånvaro, vilket är på samma nivå som höstterminen 2024. I skolornas förväntansdokument, som varje år kommuniceras till vårdnadshavare, förtydligas vårdnadshavares skyldigheter för att eleven ska fullgöra skolplikten. Oplacerade elever Antalet elever utan registrerad skolplacering fortsätter att minska. I april 2026 uppgick antalet oplacerade elever till 392, vilket är en minskning jämfört med april 2025 då antalet var 498. Varje ärende utreds och förvaltningen samverkar med Skatteverket, Försäkringskassan och socialtjänsten. Minskningen kan delvis förklaras av att elevantalet i Stockholms stad har sjunkit, men även med att skolor och utbildningsförvaltningen arbetar alltmer effektivt med att identifiera, följa upp och placera elever som saknar registrerad skolplacering. Anpassad grundskola Ökat antal platser Två skolor har utökat sina verksamheter med nya lokaler och större elevantal sedan januari: Vällingbyskolan (F–6) och Kvarnbyskolan. Inför höstterminen 2026 etableras nya verksamheter vid Västertorpsskolan och Beckombergaskolan. Förvaltningen arbetar för att stödja de berörda skolorna i uppstartsfasen. Kompetensförsörjning i anpassad grundskola Behovet av behöriga speciallärare kvarstår och förvaltningen kommer intensifiera arbetet för att öka andelen lärare i denna kategori. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 12(52) Förvaltningen erbjuder en ny utbildning till arbetslag inom anpassad grundskola i syfte att höja samtliga medarbetares kompetens inom exempelvis utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar, tydliggörande pedagogik och bemötande. Den nya utbildningssatsningen pågår under januari–maj 2026. Efter avslut kommer förvaltningen att utvärdera satsningen. Gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola Undervisningsutveckling i gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan I början av året har ett forskningsbaserat samarbete med Stockholms universitet inletts i syfte att stärka rektorers och biträdande rektorers förmåga att leda undervisningsutveckling i gymnasieskolan. Arbetet har fokuserat på uppstart, målbilder samt etablering av arbetsformer för långsiktig och systematisk utveckling. Skolledarna har påbörjat arbete vid den egna skolan med att identifiera centrala undervisningsutmaningar och organisera lokala utvecklingsteam. Arbetet utgör en grund för fortsatt fördjupning under kommande tertial. Utvecklingsarbetet pågår under perioden 2026–2028. Gymnasieutbyggnad och utbud Slakthusområdets gymnasium startar hösten 2026 och byggarbetet pågår enligt plan. Två öppna hus har genomförts i närliggande lokal med ett stort antal besökare. Körkortsstipendium Staden erbjuder sedan läsåret 2025/26 körkortsstipendier för elever på vård- och omsorgsprogrammet på Kungsholmens västra gymnasium samt på två av inriktningarna på fordons- och transportprogrammet på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG). Programmet för fordonsvård och godshantering inom den anpassade gymnasieskolan på samma skola omfattas också av stipendiet. Förvaltningen har under vårterminen utrett frågan om en utvidgning av körkortsstipendiet till fler yrkesutbildningar. Som stöd i utredningsarbetet har följande kriterier tagits i beaktande:  behov av körkort i yrkesutövningen  utbildning/skola i behov av ökad attraktion  hög frånvaro och/eller svaga studieresultat  demografisk och geografisk spridning  inkludering av anpassad gymnasieskola i förekommande fall. Utifrån en inventering av stadens befintliga yrkesutbildningar utvidgas stipendiet till den enda återstående inriktningen på fordons- och transportprogrammet på STFG samt till samtliga inriktningar på naturbruksprogrammet på Spånga gymnasium. Programmet för fastighet och Utbildningsnämnden, Tertialrapport 13(52) byggnation samt programmet för skog, mark och djur inom den anpassade gymnasieskolan på samma skola omfattas likaså av stipendiet. Modellkommun funktionshinder En anpassad gymnasieskola deltar som pilot i ett treårigt projekt kring brottsförebyggande insatser, för att öka tillgången till meningsfull fritid samt möjligheten till arbete och studier för barn och unga med funktionsnedsättning. Arbetet sker i nära samverkan mellan flera förvaltningar och polisen, samt i dialog med elever, vårdnadshavare, skolpersonal och intresseorganisationer. Projektet har fokuserat på att ta fram och pröva olika åtgärdande, främjande och förebyggande insatser. Minskad utsatthet, såväl i som utanför de direkta lärmiljöerna, har redan uppnåtts genom ökad kunskap om risker, både i sociala medier och vid direkta kontaktförsök. Det långvariga nära samarbetet med polisen sänker tröskeln för målgruppen att ta kontakt med polis och andra myndigheter när något har inträffat eller riskerar att inträffa. Skolan har som en av flera åtgärder infört ett utbildningsmaterial från Polismuseet med fokus på bland annat risker i sociala medier. Materialet har anpassats till målgruppen och riktar sig till både elever och vårdnadshavare. Ett tydligt resultat är att kontaktförsök via sociala medier minskar kraftigt när elever gör sina profiler och konton privata. Det är en enkel men effektiv åtgärd. För att nå långsiktiga och hållbara resultat planeras flera samordnade och hälsofrämjande insatser som sträcker sig över skolgång, fritid och vidare in i arbetslivet. Gemensamma insatser Samarbeten kring matematik, teknik och naturvetenskap Förvaltningen planerar att stärka samarbetet med Tekniska museet i Järva samt utforska möjligheterna till utökad samverkan med Tekniska museet i södra Stockholm. Arbetet påbörjas inom förvaltningen under våren. Samarbetet med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Vetenskapens Hus fortsätter enligt plan. Projektet där Vetenskapens Hus besöker fritidsklubbar har förlängts och fortsätter även under våren då utvärderingar varit positiva. Samarbetet med Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, fortsätter enligt plan. Alla stadens lärare erbjuds möjlighet att delta i NTA-programmet och deltagande lärare erbjuds att ta del av skolprogram och föreläsningar som erbjuds genom samarbete med museer och andra aktörer i staden. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 14(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 84 % 80 % 2026 Andel gymnasieelever med examensbevis, oavsett studielängd 89 % 89 % 2026 Andel gymnasieelever som slutfört utbildning på nationella program inom tre år med gymnasieexamen 85 % 85 % 2026 Total frånvaro i grundskolan 9,8 % 7 % 2026 Total frånvaro i gymnasieskolan 15 % 15 % 2026 ÅK 1: Andel elever som i slutet av årskurs 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik 91 % 90 % 2026 ÅK 1: Andel elever som i slutet av årskurs 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter 92 % 90 % 2026 ÅK 3: Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 90 % 95 % 2026 ÅK 3: Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 91 % 95 % 2026 ÅK 6: Andel elever i årskurs 6 med 78,1 % 80 % 2026 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 15(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period godkänt betyg i alla ämnen ÅK 6: Andel elever i årskurs 6 som når motsvarande behörighet till nationella program 86,1 % 87 % 2026 ÅK 9: Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till nationella program 87,9 % 89 % 2026 ÅK 9: Meritvärde i årskurs 9 250 Poäng 252 Poäng 2026 Nämndmål: 1.2.2 Alla elever har en trygg och god lärmiljö Uppfylls helt Förväntat resultat Den upplevda tryggheten i skolan har ökat Skolan har utvecklat arbetet för att motverka kränkningar riktat mot elever Trygg och god lärmiljö En utredning är påbörjad kring införandet av tekniska åtgärder för att blockera olämpliga tjänster och webbsidor på stadens digitala enheter. Den tekniska lösningen ger också möjlighet att spärra sociala medier, vilket är ett komplement till stadens befintliga webbfilter. Arbetet drivs i projektform för att fånga både it- och verksamhetsperspektiv samt kostnader. Det innefattar bland annat att kartlägga hur skolorna önskar hantera blockeringar för respektive skolform utifrån skiftande behov. Planering av införandet pågår enligt plan och förvaltningens bedömning är att ett breddinförande kan påbörjas till höstterminen. Arbete mot våld och förtryck Våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål och sexuellt våld Förvaltningen inväntar beslut i Kommunfullmäktige kring Stockholms stads program mot våld, förtryck och utnyttjande, som kommer att vara underlag för en uppdatering av utbildningsnämndens handlingsplan mot våld och förtyck Våga fråga, lyssna och agera! Arbetet har påbörjats för att höja kompetensen på skolorna om skadliga utlandsvistelser, Utbildningsnämnden, Tertialrapport 16(52) utreseförbud samt kännedom om stadens nya rutiner kring detta. Förvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen, Origo och Länsstyrelsen Stockholm genomfört två informationskampanjer, en riktad mot skolpersonal, och en riktad mot elever på sociala medier. I början av höstterminen gör förvaltningen en kartläggning över frånvarande elever som kan befaras vara på en skadlig utlandsvistelse. Våldspreventivt arbete Arbetet med att ta fram stödmaterial kring hur skolor kan arbeta och bemöta elever med utagerande beteende fortsätter. Referensgrupper med chefer, skolledare och de fackliga organisationerna deltar i arbetet för att göra materialet hjälpsamt för skolorna. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 94 % 92 % 2026 ÅK 3: Index för upplevd trygghet för elever i årskurs 3 89 75 2026 ÅK 6: Index för upplevd trygghet för elever i årskurs 6 86 75 2026 ÅK 9: Index för upplevd trygghet för elever i årskurs 9 84 75 2026 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Till måluppfyllelsen bidrar att samverkan med socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna fortsatt att utvecklats och att den lokala samverkan fördjupats i de områdena med störst behov. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som bedrivs under nämndmålet Elever i behov får ett samlat stöd genom samverkan mellan samhällsaktörer. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 17(52) Nämndmål: 1.3.1 Elever i behov får ett samlat stöd genom samverkan mellan samhällsaktörer Uppfylls helt Förväntat resultat Förvaltningen har en väl fungerande samverkan med andra samhällsaktörer för elever i behov av ett samlat stöd Elever som är placerade utanför det egna hemmet har en väl fungerande skolgång Skolsociala team Skolsociala team är en samverkansinsats mellan socialtjänst och skola för elever med upprepad och längre frånvaro. Det pågår ett arbete i alla stadsdelar med att förbereda för, eller redan nu erbjuda stöd från skolsociala team (SST) även till yngre årskurser. Stadsdelarna har kommit olika långt i arbetet. Faktorer som påverkar samarbetet är skolornas organisation (antal F–9-skolor respektive F–6-skolor), hur strukturen för samarbetet med skolorna ser ut samt resurser för att samarbeta kring insatsen, från både skolans och socialtjänstens sida. I många stadsdelar innebär det att låg- och mellanstadieskolor som tidigare inte varit en del av SST-samarbetet nu blir det, vilket är efterlängtat men också tar tid att förankra och implementera. Stärkt samverkan förskola, skola och socialtjänst Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen har börjat sprida det nya stödmaterialet Stödmaterial för samverkan mellan skolan och socialtjänsten till berörda verksamheter inom både kommunala och fristående skolor. Stödmaterialet ger vägledning kring respektive verksamhets ansvar, skyldigheter och befogenheter. Skolsamordnare för placerade barn och unga Utbildningsförvaltningen har deltagit i socialförvaltningens introduktioner för nya skolsamordnare på stadsdelsförvaltningarna samt de erfarenhetsutbyten som anordnats med samtliga skolsamordnare i staden och deras chefer. Syftet är att bidra till likställighet vad gäller skolgången för placerade barn och unga. Samverkan mellan socialtjänst och skola (SAMS) Socialförvaltningen har tillsammans med utbildningsförvaltningen fortsatt sprida kunskap om skolans respektive socialtjänstens ansvar enligt SAMS (samverkan mellan socialtjänst och skola för placerade barns kontinuerliga skolgång) inom utbildningsförvaltningen och stadsdelarna. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 18(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Till måluppfyllelsen bidrar samarbetet med SISAB, idrottsförvaltningen och kulturförvaltningen för att tillgängliggöra skollokaler för allmänheten och föreningslivet. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skollokaler är tillgängliga för föreningsliv och andra aktörer utanför skoltid. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal bokade timmar i skolidrottshallar utanför skoltid 103 993 111 600 Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering av O-Ringen år 2027 samt basket-EM för damer 2027 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska i samarbete med idrottsnämnden utreda möjliga former för att idrottsföreningar ska kunna låna eller hyra utrustning i skolidrottshallar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.5.1.Skollokaler är tillgängliga för föreningsliv och andra aktörer utanför skoltid Uppfylls helt Förväntat resultat Fler skol- och idrottslokaler är tillgängliga för uthyrning genom idrottsförvaltningens bokningssystem Tillgängliga skol- och idrottslokaler Under tertialen har 1386 timmar frigjorts för upplåtelse av idrottslokaler till föreningslivet Utbildningsnämnden, Tertialrapport 19(52) under sportlovet och 1300 timmar har frigjorts under påsklovet. Anpassningar vid Östra Real har slutförts och lokalen kommer att läggas in i bokningssystemet. Utredningen av anpassningar vid Olaus Petriskolan och Hedvig Eleonora skola har slutförts, men idrottsförvaltningen har valt att inte gå vidare med färdigställande av byggåtgärderna. Utredningen av anpassningar vid Hässelbygårdsskolan för att möjliggöra upplåtelse för andra skollokaler än idrottslokaler har pausats i väntan på beslut om finansiering. Utredningen förväntas återupptas på kulturförvaltningens begäran i januari 2027. Planering av O-Ringen och basket-EM för damer 2027 Som en del av arbetet med stadens värdskap för O-Ringen 2027 erbjuds grundskolor som saknar orienteringskartor över skolgården möjlighet att få en karta kostnadsfritt. Stockholms orienteringsförbund levererar kartor löpande. I samband med att skolorna får sina kartor erbjuds även fortbildning för idrottslärare i orientering inom skolans verksamhet, i samverkan med Svenska orienteringsförbundet. KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål delvis kommer att uppnås under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Bedömningen grundar sig på det pågående arbetet med verksamhetsplanens uppdrag och aktiviteter. Att inriktningsmålet uppnås delvis motiveras främst av att majoriteten av skolorna ännu inte når målet för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen inköpta ekologiska livsmedel trots en utveckling mot ökad måluppfyllelse. I samband med beslut om verksamhetsplan och budget för 2026 ansökte utbildningsnämnden om budgetförstärkning från kommunfullmäktiges centrala medelsreserv för särskilda insatser kring hållbara skolmåltider och kemikaliesmart skola. I februari beslutade kommunfullmäktige att bevilja nämnden 10,9 miljoner kronor. Under 2026 genomförs projektet Giftfri och klimatsmart skola med stöd av dessa medel. Projektet omfattar en stor mängd aktiviteter inom kemikaliesmart skola, minskad plastanvändning, klimatsmarta leveranser, minskat matsvinn samt lärande för hållbar utveckling. Insatserna och resultaten redovisas till nämnden i kommande tertialrapport och verksamhetsberättelse, under respektive nämndmål som aktiviteterna syftar till att uppfylla. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 20(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål delvis kommer att uppnås. Bedömningen grundar sig bland annat på de angivna aktiviteterna för en fortsatt utveckling mot minskad plastanvändning i verksamheterna. Att inriktningsmålet uppnås delvis motiveras främst av att majoriteten av skolorna ännu inte når målet för skolmåltidernas klimatpåverkan även om utvecklingen går åt rätt håll. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Klimatpåverkan från utbildningsnämndens verksamheter minskar. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 25 25 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 57 ton 525 ton 2026 Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel 1,8 kg CO2 per kg livsmedel 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 2026 Köpt energi i stadens organisation 2,7 GWh 3 GWh 1 675 GWh 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden ge stöd till idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna som hanterar föreningsstöd till miljö- och klimatarbete inom ramen för befintligt föreningsstöd samt ge stöd att uppdatera nämndernas riktlinjer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.1.1 Klimatpåverkan från utbildningsnämndens verksamheter har minskat. Uppfylls delvis Utbildningsnämnden, Tertialrapport 21(52) Förväntat resultat Klimatpåverkan från skolmåltider har minskat Matsvinnet från skolmåltider har minskat Mängden onödiga plastprodukter har minskat Klimatpåverkan från måltiderna minskar Utfallet för första kvartalet 2026 visar att klimatpåverkan från upphandlade livsmedel uppgår till 1,74 kg CO2 per kg livsmedel, jämfört med 1,82 samma period föregående år. Utvecklingen under årets första månader innebär att de senaste årens positiva utveckling kring att minska klimatpåverkan från skolmåltider fortsätter. Trots detta bedömer förvaltningen att nämnden sammantaget inte kommer nå årsmålet på 1,5 kg CO2 per kg livsmedel. Det ESF-finansierade projektet Hållbara skolmåltider är förvaltningens viktigaste satsning för att minska skolmåltidernas klimatpåverkan. Under januari och februari genomfördes tre uppstartskonferenser för skolledning, kökspersonal och pedagoger från samtliga skolor i staden. Under våren genomförs nästa steg i projektet genom utbildningar i förvaltningens nya kostdatasystem. Syftet är att ge skolorna ett konkret verktyg i arbetet med måltidsplanering. Minskad användning av onödiga plastprodukter Från och med i år följer förvaltningen upp inköpen av förbrukningsartiklar i plast, mätt i ton. Inköpen under årets första tre månader innebär en minskning med cirka 14 procent jämfört med samma period föregående år – från 19,3 till 16,6 ton. Framför allt är det inköpen av plasthandskar som minskat. Samtidigt ligger årsprognosen för 2026 något över årsmålet om 57 ton inköpt plast. Resultatet ska tolkas med försiktighet då inköpen varierar stort under året. Förvaltningen ska utreda orsakerna till skolornas inköp av förbrukningsartiklar i plast och vilka möjligheter som finns att minska inköpen. Insatsen planeras i samarbete med miljöförvaltningen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås delvis under året. Bedömningen förklaras av målet om andelen ekologiska livsmedelsinköp inte förväntas uppnås under året trots en svag positiv utveckling. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Nämndens verksamheter bidrar till ökad biologisk mångfald. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 22(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 46,3 % 70 % 70 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska inrätta en ny naturskola i sydvästra Stockholm 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.2.1 Utbildningsnämndens verksamheter bidrar till ökad biologisk mångfald Uppfylls delvis Förväntat resultat Andelen inköpta ekologiska livsmedel har ökat Skolgårdar präglas av ökad biologisk mångfald och står bättre rustade mot klimatförändringar Öka andelen ekologiska livsmedel Andelen ekologiska livsmedel ökar något under första kvartalet 2026 jämfört med samma period 2025, från 49,4 procent till 50,7 procent. Trots den försiktigt positiva utvecklingen bedömer förvaltningen att årsmålet om 70 procent ekologiska livsmedel inte kommer uppnås. En av de största utmaningarna för att nå måluppfyllelse handlar om brister i det upphandlade sortimentet. Förvaltningen deltar i arbetet med en ny livsmedelsupphandling. Förvaltningen för även en aktiv dialog inom ramen för nuvarande avtal i syfte att skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse avseende ekologiska livsmedel. Skolgårdsutveckling för biologisk mångfald och klimatanpassning Fokus för tertialet var att utvärdera tidigare ombyggnationer i syfte att säkerställa kvalitén i framtida skolgårdsprojekt. Förvaltningen har även påbörjat planeringen för 2027 och 2028 års skolgårdsprojekt. SISAB har bedömt att förvaltningen kan beställa 2–3 punktinsatser i stället för större ombyggnationer. Det planeras för punktinsatser på två skolor, med fokus på att utveckla ändamålsenliga gårdar för anpassad grundskola utifrån en grön gestaltning och naturmaterial. Utvärderingen visar bland annat att kraven i upphandlingen behöver bli tydligare – både för genomförandet och för drift och skötsel i förvaltningsskedet. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 23(52) Naturskola Nämnden har i budget fått uppdraget att inrätta en ny naturskola i sydvästra Stockholm. Med anledning av det har förvaltningen under perioden genomfört en utredning angående utökning av naturskola med särskilt fokus på sydvästra Stockholm. Resultatet av utredningen och förslag till ny naturskola redovisades i särskilt ärende till utbildningsnämnden i maj och kommer att redovisas i tertial 2. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Måluppfyllelsen motiveras av förvaltningens arbete utifrån stadens nya resepolicy med skärpta krav på tjänsteresor. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som bedöms under nämndmålet Utbildningsnämndens transporter är hållbara. Nämndmål: 2.3.1 Utbildningsnämndens transporter är hållbara Uppfylls helt Förväntat resultat Klimatpåverkan från förvaltningens tjänsteresor har minskat Flygresor Förvaltningen har fortsatt att delta på en stor andel möten och utbildningar digitalt med syfte att minska klimatpåverkan från transporter. Förvaltningens följer kommunfullmäktiges beslut att samtliga flygresor ska godkännas av förvaltningsdirektören, i ett led att minska andelen flygresor. Off peak-leveranser Förvaltningen planerar för en utökning av så kallade off-peak leveranser av livsmedel, alltså varuleveranser utanför ordinarie arbetstid. Syftet är att öka andelen leveranser som sker med elfordon. Under vårens inventering har ett femtiotal skolor med potential att delta i projektet identifierats, varav 19 har möjlighet att ta emot leveranser när som helst. Arbetet genomförs i samverkan med berörda skolor och SISAB. Leveranser off-peak ingår inte i nuvarande avtal med Menigo. Förvaltningen ser därför över hur detta kan lösas på sikt. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 24(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Måluppfyllelsen motiveras av att de i verksamhetsplanens angivna uppdragen pågår genom att bland annat minska förekomsten av skadliga kemikalier i skolan. Nämndmål: 2.4.1 Skolornas inomhusmiljö är giftfri Uppfylls helt Förväntat resultat Förekomsten av skadliga kemikalier i skolan har minskat Giftfri och kemikaliesmart skola Ett antal aktiviteter kring giftfri och kemikaliesmart skola har initierats under våren. Arbetet med kartläggning och rensning av riskkemikalier på skolorna förstärks. En kompetensutvecklingsinsats planeras till hösten, som syftar till att stärka kemilärarnas kompetens kring laborativ undervisning fri från särskilt skadliga kemikalier. Förvaltningen har under perioden genomfört skolbesök med stöd och rådgivning kring kemikalieanvändning i skolan. Syftet är att identifiera avvikelser kopplade till kemikaliehantering och hjälpa skolorna åtgärda dessa, främst genom utfasning av skadliga ämnen. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Bedömningen grundar sig främst på att nämnden prognostiserat en budget i balans efter fondförändringar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att Utbildningsnämnden, Tertialrapport 25(52) uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig på att nämnden prognostiserat en budget i balans efter fondförändringar tillsammans med arbetet med en effektiv lokalplanering med målet att nå en hög fyllnadsgrad i kommunala skolor. Även det strategiska arbetet med kompetensförsörjning anses bidra till bedömningen. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som står beskriven under nämndmålet Skattemedel används effektivt och bidrar till god kvalitet för stockholmarna. De ekonomiska förutsättningarna redovisas under rubriken Uppföljning av ekonomi. Indikator Perioden s utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 99,2 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 100,1 % 98,4 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens prognossäkerhet T2 -1 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, idrottsnämnden, utbildningsnämnden, SISAB och Stockholms Stadshus AB utreda möjliga former för samfinansiering för skolidrottshallar i de fall sådana byggs fullstora utan att skolan identifierat ett sådant behov för sin verksamhet. Samfinansiering ska i sådana fall ske på ett sätt som inte belastar skolpengen 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.1.1 Skattemedel används effektivt och bidrar till god kvalitet för stockholmarna Uppfylls helt Förväntat resultat Nämndens verksamheter är kostnadseffektiva Fyllnadsgraden i skollokaler är hög och stabil över tid Avtalstroheten inom inköp har ökat Systemstöd och digitala enheter är ändamålsenliga och kostnadseffektiva Utbildningsnämnden, Tertialrapport 26(52) Resurseffektiv lokalplanering Elevantalet i Stockholms skolor förväntas minska under flera år framöver. Minskningen påverkar redan grundskolan och kommer på sikt även att påverka gymnasieskolan. För att hålla en hög fyllnadsgrad, i takt med förändringarna i elevantalet, behöver nämnden se över sin planering. Förvaltningen arbetar därför under 2026 med en scenarioplanering för grundskolan. Målsättningen är en skolstruktur som bidrar till en likvärdig skola för stadens elever, med hög fyllnadsgrad och hållbar ekonomi. Lokalförsörjningsplanen behandlades av utbildningsnämnden i april 2026 och är en del av Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029. Lokalförsörjningsplanen lyfter fram vikten att knyta samman lokalplanering och organisatorisk verksamhetsplanering. En kostnadseffektiv lokalplanering är viktig för att värna resurser till skolorna och för att begränsa stadens investeringskostnader. Att begränsa hyreskostnadernas andel av nämndens totala budget är högt prioriterat. För att stärka den ekonomiska styrningen kommer förvaltningen i kommande inriktnings- och genomförandeärenden att redovisa hyrans andel av verksamhetens totala intäkter. Flera skolor är i behov av omfattande underhållsåtgärder, vilka initieras och genomförs av SISAB. Förvaltningen ansvarar för att säkerställa fungerande evakueringslösningar och kommer i första hand att nyttja lokaler inom det befintliga lokalbeståndet. Samplanering och samverkan med andra nämnder och bolag Inom ramen för Samordnad skolplanering i Stockholm (SAMS) har förvaltningen under mars 2026 deltagit i stadsdelvisa workshops för att stämma av berörda förvaltningars planering. Resultatet utgör underlag för SAMS årsrapport som årligen föreläggs kommunstyrelsen tillsammans med stadens övergripande lokalresursplan. Förvaltningen deltar också i kommunstyrelsens utredning om samfinansiering av fullstora skolidrottshallar i de fall sådana byggs utan att skolan har behov. Enkelt avhjälpta hinder i skolornas publika lokaler Förvaltningen beaktar löpande tillgänglighetsaspekter i samtliga lokalprojekt, men driver även ett projekt för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder (HIN). Hittills har fem etapper med totalt 63 skolor avslutats. I nuvarande etapp 6 ingår 12 skolor. Nämnden har april i 2026 beslutat om reviderade riktlinjer avseende åtgärder av enkelt avhjälpta hinder för att uppnå ökad tids- och kostnadseffektivitet. Hyresavtal Förvaltningen ansvarar för cirka 400 hyresavtal för stadens skolor. Förvaltningen omförhandlar och träffar hyresavtal avseende lokaler som hyrs in. Nedan listas de avtal som förvaltningen har tecknat, omförhandlat med nya villkor eller sagt upp på delegation sedan Utbildningsnämnden, Tertialrapport 27(52) redovisningen i verksamhetsberättelsen för 2025 fram till den 31 april 2026. Skolenhet Hyra innev. år fram till avtalsupphörande Tid för avtalets upphörande Uppsägningsdatum Kungsholmens grundskola 7-9 evakueringslokal 0,16 mnkr 2026-06-30 2026-02-10 Observatorielundens skola (del av) 1,16 mnkr 2026-08-31 2026-03-09 Placering i grundskola Inför läsåret 2026/2027 inkom cirka 16 000 ansökningar till förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Cirka 98 procent av vårdnadshavarna använde stadens e-tjänst för ansökan till skolorna. Övriga 2 procent av ansökningarna gjordes via blankett. Av de som aktivt sökte till förskoleklass antogs 95 procent till någon av sina önskade skolor. Det är en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. Inköp och upphandling Utbildningsförvaltningens arbete med att genomföra beslutade upphandlingar enligt nämndens Plan för upphandling 2026 pågår enligt plan. Upphandlingarna genomförs i enlighet med stadens nya inköpsprogram och övriga relevanta styrdokument. I linje med stadens mål har förvaltningen arbetat aktivt med att utveckla krav för att motverka välfärdsbrott i upphandlingar kopplade till riskbranscher som till exempel lokalvård. Förvaltningen har utfärdat viten till en av sina leverantörer inom lokalvård på grund av bristande kvalitet i tjänstens utförande. Kategoriarbete lokalvård Stockholms stad samordnar arbetet med upphandling om inköp genom så kallad kategoristyrning inom ett antal områden. Utbildningsförvaltningen ansvarar för kategoriarbetet inom lokalvård. Kategoriteamet har, i samarbete med Göteborgs stad, tagit fram arbetsrättsliga villkor för lokalvårdstjänster, som ska nyttjas i stadens upphandlingar i väntan på Upphandlingsmyndighetens uppdaterade arbetsrättsliga villkor. Under våren har kategoriteamet samordnat en granskning av arbetsrättsliga villkor hos en av stadens leverantörer av lokalvård. I granskningen deltog, förutom utbildningsförvaltningen, även stadsdelsförvaltningarna i Farsta, Skärholmen och Enskede-Årsta-Vantör. Respektive förvaltning hanterar resultatet av granskningen av utifrån sina egna avtal. Upphandlingsmallen med tillhörande bilagor har uppdaterats tillsammans med stadens metodhandbok för lokalvård. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 28(52) Därutöver har kategoriteamet tillsammans med Strategiskt inköp och juridiska avdelningen på SLK samt i dialog med leverantörsmarknaden, tagit fram förslag på beredskapsvillkor att inkludera i upphandlingar av lokalvård. Utveckling av IT-stöd Upphandling nytt barn- och elevregister Projektet för upphandling av ett nytt Barn-och elevregister (BOE) pågår till 2028 och syftar till att kommande barn- och elevregister ska vara ändamålsenligt, kostnadseffektivt och säkert. Under tertialen har en extern uppföljning genomförts av projektet. Syftet är att identifiera eventuella behov av justeringar för att säkra projektets framdrift. Tillgång på digitala enheter Projektet för nästa upphandling av gemensam IT-service fortsätter under 2026 och löper enligt plan. Under februari drabbades förvaltningens leverantör för digitala enheter av oförutsedda kostnadsökningar kopplat till en omfattande global komponentbrist. Det gjorde att staden tvingades genomföra en stor insats med kort framförhållning för att säkra upp tillgång till digitala enheter fram till mars 2027. Förvaltningen lyckades fastställa en prisökning för cirka 66 000 enheter för stadens pedagogiska verksamheter som resulterade i en fast prisökning på cirka 35 procent. Därefter blev prissättningen åter rörlig, varpå kostnaderna ökade igen. Många skolor valde samtidigt att förlänga hyresperioden för sina digitala enheter till ett reducerat pris enligt avtal. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på det pågående samarbetet med arbetsmarknadsförvaltningen för att stötta ungdomar som varken arbetar eller studerar. Målen för antal feriejobb, Stockholmsjobb och praktikplatser för högskolestuderande bedöms komma att uppnås under året Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Alla stadens ungdomar studerar eller arbetar. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 29(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal tillhandahållna platser för feriejobb 482 st 507 st 482 482 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 34 st 65 st 85 85 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 1 000 st 1 936 st 2 000 st 2 000 st Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi 0 st 0 st 0 st 94 st 90 90 st 11 500 st Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stockholm Business Region AB ska i samarbete med utbildningsnämnden och berörda stadsdelsnämnder testa modellen studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO-jobb) på ett antal skolor i stadens utpekade fokusområden 2026-01-01 2026-12-31 Stockholm Business Region AB ska i samarbete med utbildningsnämnden testa en modell med en praktikbank för att stötta skolorna med att tillhandahålla PRAO-platser inom näringslivet för elever i årskurs 8 och 9, med särskilt fokus på bristyrken 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.2.1 Alla stadens ungdomar studerar eller arbetar Uppfylls helt Förväntat resultat Antalet elever som läser yrkesprogram ska öka Gymnasieskolan har god samverkan med näringsliv och övriga lärosäten för att främja övergången till anställning eller fortsatta studier Samverkan med övriga aktörer är god för att erbjuda utbildning för elever i behov av studier Utbildningsnämnden, Tertialrapport 30(52) Samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen För att stödja elever vid övergången från anpassad gymnasieskola till egen försörjning samverkar utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen i flera projekt så som Bron, Lärkedjan och Samstart (i samarbete med Arbetsförmedlingen). Under våren 2026 arbetar förvaltningen också med en uppföljningsmodell för hur de anpassade gymnasieskolorna samverkar kring målgruppen för att stödja övergången. Yrkesprogram Enligt budgetuppdrag har förvaltningen påbörjat ett arbete för att utreda möjligheterna att starta ett nytt yrkesprogram vid en attraktiv skola där högskoleförberedande program dominerar. SAO-jobb Arbetet för att under 2026 starta upp modellen med studiemotiverande arbetslivsorientering, (SAO-jobb) pågår. Stockholm Business Region AB (SBR) har tillsammans med förvaltningen inlett ett samarbete med organisationen Nästa generation Sverige. Tre skolor deltar i samarbetet och avtal är påskrivet mellan staden och Nästa generation Sverige för första omgången av SAO-jobb. Cirka 200 elever i årskurs 8 kommer medverka, med start vårterminen 2027. SBR och utbildningsförvaltningen har också hämtat information från andra kommuner som redan är i gång med SAO-jobb. Feriearbeten och Stockholmsjobb Under 2026 planerade förvaltningen att tillhandahålla 437 platser för feriearbeten under sommaren. I april 2026 hade 452 platser samlats in från förvaltningens skolor. Därutöver har skolor på eget initiativ tagit emot 30 feriearbetande ungdomar under sportlovet, vilket innebär att det totala antalet platser uppgår till 482. Förvaltningen justerar målet utifrån detta. Skolor kan på egen initiativ även ta emot feriearbetare under höstlovet. Arbetet med att matcha ungdomar till sommarens arbetstillfällen påbörjades i mars. Under perioden april–maj bjuds ungdomarna in till informationsmöten och till möten för att teckna anställningsavtal. Stockholmsjobb är en arbetsmarknadsinsats med målet att ge personer som står långt från arbetsmarknaden en möjlighet till en långsiktig och hållbar etablering. Utöver feriejobb planerar förvaltningen även för att tillhandahålla 85 platser för Stockholmsjobb. Under första kvartalet har utbildningsförvaltningen erbjudit 34 Stockholmsjobb. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 31(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året inom utbildningsnämndens ansvarsområde. Bedömningen grundar sig främst på det riktade arbetet med skolor med störst behov som beskrivs närmare under mål 1.2.1. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Alla stadens kommunala skolor är välfungerande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Farsta stadsdelsnämnd ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, AB Familjebostäder samt andra berörda nämnder och bolag ta fram en gemensam långsiktig plan för utvecklingen av Mötesplats Fagersjö. Arbetet ska ske i dialog med boende och föreningsliv 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, Järva stadsdelsnämnd, Stockholm Business Region AB samt Stockholms Stadshus AB ta fram en plan för Kistas framtida utveckling i samråd med Kista Science City AB och andra externa aktörer 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, utbildningsnämnden, Södermalms stadsdelsnämnd, SISAB och andra berörda nämnder och bolag i staden ta ett helhetsgrepp om utvecklingen av platsen kring Åsö gymnasium 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.3.1 Det finns välfungerande kommunala skolor i alla stadsdelar Uppfylls helt Förväntat resultat Kunskapsresultaten i översiktsplanens fokusområden har höjts Sammanhållen stad Mellan förvaltningarna i Stockholms stad och andra externa aktörer finns det flera etablerade samverkansforum där olika perspektiv möts och kompletterar de uppdrag respektive förvaltning har inom sitt ansvarsområde. Det pågår även andra satsningar för att stärka samverkan generellt i staden. Stadens skolor har en central roll för att minska ojämlikhet, Utbildningsnämnden, Tertialrapport 32(52) stärka livsvillkor och skapa en mer sammanhållen stad. Fokus för samverkan är:  ökad likvärdighet inom och mellan stadens skolor  goda uppväxtvillkor för barn och unga  minskad koncentration av hushåll med sårbara livsvillkor. Mer om samverkan beskrivs under nämndmål 1.1.1, 1.2.1 och 1.3.1. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Till måluppfyllelsen bidrar att i verksamhetsplanen angivna uppdrag och aktiviteter i huvudsak genomförts. Förvaltningen når sammantaget uppsatta mål för sjukfrånvaron och även målet för aktivt medskapandeindex från årets medarbetarundersökning uppnås. Måluppfyllelsen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 80 79 81 80 80 82 2026 Sjukfrånvaro 5,1 % 4,1 % 5,6 % 5,2 % 5,1 % 5,4 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 2,1 % 2,1 % 2,1 % 2,1 % 2,1 % 2,2 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Nämndmål: 3.4.1 Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare Uppfylls helt Förväntat resultat Förvaltningen rekryterar, behåller och utvecklar kompetenta medarbetare och chefer Arbetsmiljön är god och präglas av öppenhet, kollegialt stöd och kunskapsutbyte Rektors pedagogiska ledarskap ska stärkas med fokus på lärarnas förmåga att undervisa Förvaltningen stärker sin förmåga att attrahera medarbetare inom de yrkesgrupper där det finns rekryteringsutmaningar Utbildningsnämnden, Tertialrapport 33(52) Kompetensförsörjning Förvaltningen är fortsatt en attraktiv arbetsgivare och har i nuläget lätt för att rekrytera och behålla kompetens. Det finns ingen generell lärarbrist men kan finnas vissa svårigheter att rekrytera lärare med rätt behörighet och elevassistenter med rätt kompetens till anpassad skola liksom vissa behörigheter till högstadiet, till exempel lärare i svenska som andraspråk. När elevantalet minskar arbetar förvaltningen kontinuerligt med omplaceringar av övertaliga medarbetare från en skola till en annan. Inom vissa yrkeskategorier upplever förvaltningen att det under en längre tid framöver kommer att finnas en övertalighet. För att underlätta omplaceringar har förvaltningen infört anställningsstopp för bland annat modersmåls- och förskollärare. Kompetensutveckling, karriärvägar och utvecklingsmöjligheter Förvaltningen fortsätter att arbeta med kompetensutveckling för att medarbetare och chefer ska ha ytterligare kunskap och förutsättningar för att genomföra sina uppdrag. Ett av fokusområdena under våren 2026 har varit insatser för att stärka skolledarnas pedagogiska ledarskap. Under vårterminens början har en introduktionsutbildning genomförts för nya biträdande rektorer. Introduktionsutbildningen lägger fokus på chefens tre huvudområden: verksamhet med fokus på det pedagogiska ledarskapet, personalledning och ekonomiansvar. Förvaltningen har även genomfört en utredning av det nya nationella professionsprogrammets betydelse för förvaltningens och skolornas professions- och kompetensutvecklingsinsatser. Målet med utredningen har varit att utveckla ett relevant stöd till skolorna under 2026. Ett förslag till utvecklingsarbete har tagits fram med anledning av reviderade nationella riktlinjer. Arbetet samordnas av central förvaltning och fyra referensgrupper har knutits till arbetet. Därutöver har förvaltningen genomfört en uppföljning av förvaltningens organisering av och arbete med karriärtjänstreformen. Uppföljningen visar att försteläraruppdraget är en viktig resurs i skolornas utvecklingsarbete men att uppdragets inriktning och organisering behöver stärkas för att nå längre i arbetet. Rektorer beskriver brister på strukturnivå, framför allt att tillsvidareanställningar har skapat inlåsningseffekter och begränsat möjligheten att styra, följa upp och förnya uppdrag utifrån förändrade behov på skolnivå. Sammantaget framträder ett tydligt behov av en mer sammanhållen styrning, tydligare uppdrag och en organisering som skapar ökad flexibilitet och likvärdighet i stadens skolor. Förvaltningen arbetar vidare med uppföljningens rekommendationer i nära samverkan med fackliga parter. Utveckling av vikariepoolen Skolornas användning av vikariepoolen har fortsatt att öka. Arbetet med att ge stadsdelsförvaltningarnas förskolor tillgång till utbildningsförvaltningens vikariepool har Utbildningsnämnden, Tertialrapport 34(52) fortlöpt väl och samtliga stadsdelsförvaltningar kommer under maj månad att ha fått tillgång till den interna vikariepoolen. Arbetet kommer framåt att inriktas på att öka stadsdelarnas användning av vikariepoolen och att etablera en utvecklings- och förvaltningsorganisation tillsammans med stadsdelsförvaltningarna, förskoleförvaltningen samt stadsledningskontoret. Fortsatt arbete med omställning Det minskande elevunderlaget innebär att många grundskolor genomför organisatoriska anpassningar. Förvaltningens HR-funktion fokuserar därför särskilt på att ge stöd till skolor som behöver ställa om organisationen. Under 2026 har förvaltningen bland annat tagit fram nytt stödmaterial som underlättar chefernas arbete inför samverkan/förhandling av organisationsförändringar. Informationen och stödmaterialet har gjorts tillgängliga via stadens intranät. En bättre arbetsmiljö Under våren har Stockholm stad genomfört medarbetarenkäten bland stadens förvaltningar och bolag. Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten uppgick i år till 88 procent vilket är en procentenhet högre än föregående år. Förvaltningens resultat mätt enligt indexet AMI (Aktivt Medskapandeindex) uppgick till 80 vilket var samma indexvärde som föregående år. AMI för kvinnor uppgick till 81 och för män till 79. Staden ger stöd och information till chefer kring hur de kan analysera resultatet och arbeta med insatser. Nytt för i år är att anpassat stöd kan avropas från företagshälsovården för att förbättra kvaliteten i utvecklingsarbetet och ge ett stöd till chefer. En minskande sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron under den senaste tolvmånadersperioden (”rullande 12”) uppgick i februari till 5,1 procent (kvinnor: 5,6 procent och män 4,1 procent). Det innebär att den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,4 procentenheter jämfört med föregående år. Utfallet ligger under det uppsatta årsmålet. Korttidssjukfrånvaron (sjukfrånvarodag 1–14) under den senaste tolvmånadersperioden var i februari 2026 2,1 procent vilket även det är en minskning med föregående år och i linje med uppsatta årsmål. Kvinnor och män har samma korttidssjukfrånvaro under den senaste 12- månadersperioden. Långtidssjukfrånvaron (sjukfrånvarodag 15–90) uppgick i februari till 1,3 procent (kvinnor: 1,5 procent och män: 0,8 procent) vilket är en ökning jämfört med föregående år. Fördelningen mellan kvinnor och män följer de mönster som finns på arbetsmarknaden i stort där kvinnor har en högre långtidssjukfrånvaro än män. Förvaltningen arbetar enligt stadens rehabiliteringsprocess för att möjliggöra en snabb återgång till arbete efter en längre Utbildningsnämnden, Tertialrapport 35(52) sjukfrånvaro. Arbetet med sjukfrånvaro är ett prioriterat område. Under våren har förvaltningen genomfört utbildningar riktade mot chefer som stöd för att minska sjukfrånvaro. Förbättringar har också gjorts i de rapporter som verksamheterna kan använda för att ta fram underlag och genomföra analyser. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel lärare (uttryckt i heltidstjänster) med lärarlegitimation i behörighet i grundskolan 80,3 % 2026 Andel lärare (uttryckt i heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i gymnasieskolan 91,4 % 2026 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Till måluppfyllelsen bidrar att i verksamhetsplanens angivna uppdrag och aktiviteter i stor utsträckning har inletts, bland annat arbetet med att följa upp arbetet med lokal krisorganisation på skolorna och inventering av skolornas beredskapslager. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan kan upprätthålla verksamheten vid en större samhällsstörning. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 71 % 75 % 75 % 2026 Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 100 % 95 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som 50 % Tas fram av 2026 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 36(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period innehåller krav på arbetsrättsliga villkor nämnd/ styrelse Nämndmål: 3.5.1 Skolan kan upprätthålla verksamheten vid en större samhällsstörning Uppfylls helt Förväntat resultat Alla skolor är förberedda på att tillgodose omsorgsbehovet vid en större samhällsstörning Alla skolor är förberedda på att tillgodose utbildningsbehovet vid en större samhällsstörning Beredskap Under 2026 har förvaltningen fortsatt arbetet med att utveckla en resurspool för att stärka bemanningen i händelse av krig eller höjd beredskap. Arbetet sker i samverkan med stadsledningskontoret. En inventering av skolornas beredskapslager med livsmedel påbörjades under mars. Inventeringen genomförs med stöd av miljöförvaltningen i samband med deras ordinarie tillsyn av skolkök. Förvaltningen avser under året att följa upp arbetet med en lokal krigsorganisation på samtliga stadens skolor. Förvaltningen har inlett en ny tvåårscykel av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys (RSA), i enlighet med stadens anvisningar. Informationssäkerhet, dataskydd och integritet Förvaltningen arbetar enligt framtagen handlingsplan baserad på de åtgärder som lyfts i dokumenten Ledningens genomgång för informationssäkerhet samt GDPR-årsrapport. Arbetet omfattar bland annat att se över och vid behov revidera styrdokument och riktlinjer inom informationssäkerhet och dataskydd. Det ingår även att löpande förbättra och utveckla processer, rutiner och systemstöd. Vissa aktiviteter i handlingsplanen har omprioriterats med anledning av Stadsledningskontorets pågående arbete med en ny inriktning för stadens ledningssystem för informationssäkerhet (LIS 2.0). Denna omprioritering bedöms inte ha någon större påverkan på förvaltningens arbete med informationssäkerhet och dataskydd. Under perioden har 16 informationssäkerhetsincidenter rapporterats in och hanterats. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 37(52) Förvaltningen har genomfört tekniska och administrativa åtgärder i syfte att incidenterna inte ska upprepas. Av dessa 16 har en (1) personuppgiftsincident anmälts vidare till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). IMY har även inlett tillsyn vid en grundskola för att utreda personuppgiftsbehandling som sker genom kamerabevakning. Förvaltningen arbetar med uppföljning och åtgärder utifrån tillsynen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig på att de uppdrag och aktiviteter som beskrivs i verksamhetsplanen i stor utsträckning är påbörjade. Till exempel har arbetet med pågående dödligt våld intensifierats och arbetet med välfärdsbrott och är i fokus. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan är en trygg och säker plats för elever och medarbetare. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse SISAB ska i samarbete med trafiknämnden, utbildningsnämnden, Skärholmens stadsdelsnämnd, AB Stockholmshem, Kulturhuset Stadsteatern AB samt relevanta lokala aktörer utreda hur Bredholmstorget i högre utsträckning kan utvecklas till ett tryggare och mer och inbjudande torg/skolgård i Skärholmens centrum 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.6.1 Skolan är en trygg och säker plats för elever och medarbetare Uppfylls helt Förväntat resultat Alla skolor har en beredskapsplan för allvarligt våld och hot om allvarligt våld Alla skolor har arbetsmetoder för att inga obehöriga ska vistas i lokalerna Alla skolor erbjuds metoder och verktyg för att arbeta med narkotikaprevention Det finns metoder för att upptäcka och förhindra välfärdsbrott inom nämndens ansvarsområde Metoder för att motverka allvarligt våld Den 1 juli 2025 infördes ett nytt kapitel i skollagen om säkerhetsarbete i skolan. Lagförändringen ställer ökade krav på skolorna inom flera områden och förvaltningen har under 2026 färdigställt ett omfattande stödmaterial. Materialet ger skolorna stöd i arbetet med beredskap för allvarliga våldssituationer, samt stöd kring åtgärder mot obehöriga på Utbildningsnämnden, Tertialrapport 38(52) skolområdet under verksamhetstid. Inom ramen för åtgärder mot obehöriga utökas skyltningen kring skolorna, vilket finansieras genom det särskilda statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder i skolan. Utbildningar och övningar inom ämnet pågående dödligt våld (PDV) genomförs löpande och kompletterar den digitala grundutbildningen som finns på intranätet. Trygghetskameror I januari tecknade förvaltningen avtal med en ny leverantör för inomhuskameror. Under våren genomförs två utbildningstillfällen om kamerabevakning för berörda målgrupper på skolorna. En teknisk inventering av uppsatta kameror har inletts på stadens kommunala gymnasieskolor. Inventeringen syftar till att dokumentera och kartlägga befintlig kamerautrustning, inklusive placering och tekniska parametrar. Inventeringen på gymnasieskolorna pågår under våren 2026 och förvaltningen planerar också för en inventering av kamerabevakning i grundskolorna under året. Arbete mot välfärdsbrott Förvaltningen har under våren deltagit i den gemensamma uppföljningen av arbetsrättsliga villkor hos en stor leverantör av lokalvård. Uppföljningen har samordnats inom ramen för kategoriarbetet för lokalvård (se mål 3.1.1, kategoriarbete lokalvård). Förvaltningen är representerad i det nya nätverket kopplat till lokalvård som initierats av Centrum för arbetslivskriminalitet (AKC). Syftet är att främja samarbete och informationsutbyte mellan kommuner och regioner. Ersättningshantering och felaktiga utbetalningar till andra huvudmän Förvaltningen fortsätter arbetet med att säkerställa att offentliga medel används korrekt och att välfärdssystemet inte missbrukas. Förvaltningen har under perioden genomfört två samverkansforum tillsammans med förskoleförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen och stadsledningskontoret i syfte att hitta former för informationsutbyte och stärka samverkan. Processen för vårdnadshavares intygande till barnens deltagande i skolbarnomsorgen har förbättrats, för att säkra riktigheten på lämnat bidrag till huvudmännen. Förvaltningen har fortsatt arbetet att informera om de administrativa rutinerna till fristående skolhuvudmän för att upptäcka felaktiga elevplaceringar. Hittills i år har fem incidenter särskilt rapporterats och resulterat i återtag av bidrag. I två av fallen har de skickats till andra myndigheter utifrån kommunens underrättelseskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 39(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig på förvaltningens arbete för att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna kopplat till utbildningsnämndens ansvarsområde. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan förmedlar demokratiska värden och mänskliga rättigheter och det som beskrivs under nämndmålen 1.2.1, 1.2.2, 1.3.1 och 3.6.1. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna med utgångspunkt i handlingsplanen mot rasism initiera ett arbete för att öka kunskapen om alla former av rasism i stadens pedagogiska verksamheter 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att de pedagogiska verksamheterna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska ta fram åtgärder för att fler elever som tillhör de nationella minoriteterna ska känna till och kunna tillgodogöra sig sin särskilda rätt till modersmålsundervisning 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utveckla arbetet mot alla former av rasism till att, med inspiration från Malmö stad, också omfatta pedagogiska resurser riktade till skolorna 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.7.1 Skolan förmedlar demokratiska värden och mänskliga rättigheter Uppfylls helt Förväntat resultat Medarbetare och elever ökar sin kunskap om mänskliga rättigheter, barns rättigheter, hbtqi, rasism och diskriminering Nationella minoriteter får sina rättigheter tillgodosedda Mänskliga rättigheter Utbildningsförvaltningen arbetar brett med mänskliga rättigheter inom alla verksamheter. Normer, värden samt elevernas ansvar och inflytande ingår i de övergripande målen i läroplanen som anger riktningen för skolans arbete. Stadens mål är att göra Stockholm till en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från Utbildningsnämnden, Tertialrapport 40(52) diskriminering och rasism. Stockholms stads program för mänskliga rättigheter (MR- programmet) är också en vägledning i arbetet. MR-programmet fokuserar på tre områden som är centrala för att skapa jämlika levnadsvillkor och säkra att mänskliga rättigheter efterlevs: kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande. Staden har två diplomutbildningar som en del i MR-programmet, diplomutbildning för hbtqi- personers rättigheter och diplomutbildning mot rasism. Förvaltningen har under mars månad påbörjat en av diplomutbildningarna inom två enheter på central förvaltning. Förvaltningen har även haft möte med en skola som anmält sig för att pilottesta utbildningen med start höstterminen 2026. Jämställdhet Skolor arbetar med våldsprevention som en del i jämställdhetsarbetet i syfte att utmana stereotypa normer kring kön samt främja jämställdhet. Hbtqi+-personers rättigheter Förvaltningen har påbörjat implementeringen av stadens nya diplomutbildning. Utbildningen som ska pilottestas på några skolor och avdelningar under våren och kommande läsår. Det pågår också ett arbete med att pilottesta RFSL:s nya undervisningsmaterial Vi finns överallt på några av stadens skolor. Rasism Medel har beviljats till skolor för att bekosta föreläsare och processtöd i syfte att öka kunskaperna om olika former av rasism och hur man kan utveckla arbetet i undervisningen och på skolan. Hågkomst- och studieresor till Oslo och Utöya inkluderas föreläsningar och kunskaper om vardagsrasism och antisemitism. Förvaltningen har påbörjat implementeringen av stadens nya diplomutbildning, som ska pilottestas på några skolor och avdelningar under våren och kommande läsår. Kartläggningen av rasism på stadens förskolor och skolor är klar och förvaltningen har initierat arbetet med att göra den känd till olika yrkesgrupper på stadens skolor. Förvaltningen har tilldelats särskilt riktade medel för att stärka arbetet mot rasism i stadens skolor. Medlen används bland annat till att finansiera framtagandet av fyra nya tematiska utbildningspass om rasism inom ramen för Mentorer i våldsprevention (MVP). Förvaltningen bedriver ett proaktivt arbete för att se till att de riktade resurserna används på ett ändamålsenligt sätt. Antisemitism Förvaltningen har skapat en ny utbildning Fortbildning antisemitism i sociala medier för att Utbildningsnämnden, Tertialrapport 41(52) öka kunskaperna hos lärare och skolpersonal. På Förintelsens minnesdag fick 2 400 elever möjlighet att lyssna på tredje eller fjärde generationens överlevande som berättar kring en egen släktings vittnesmål om förintelsen. Skolor har blivit beviljade medel för att öka kunskaperna kring antisemitism och Förintelsen bland elever och personal. Fler hågkomst- och studieresor har planerats för elever och lärare under året och några har redan genomförts under våren 2026. Förvaltningen har uppdaterat aktivitetsplanen mot antisemitism och haft en dialog med ett par av de judiska organisationerna. Våldsbejakande extremism Förvaltningen genomför stadens enkät kring arbetet mot våldsbejakande extremism. Nulägesbilden och resultatet från enkäten kommer vara ett av underlagen för att ta fram en ny handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026–2027. Handlingsplanen ska ge stöd i hur förvaltningen och skolor ska arbeta vidare inom området. Handlingsplanen finns som bilaga 5 i tertialrapporten. Förvaltningen har under perioden januari 2025-mars 2026 fått in 133 rapporterade händelser som bedöms ha med våldsbejakande extremism att göra. Det är en ökning jämfört med perioden januari 2023-mars 2024 då förvaltningen fick 60 inrapporterade händelser. Incidenterna berör främst händelser om verbala och visuella uttryck, såsom rasistiska kommentarer, nazistiska hälsningar, sånger, klistermärken och symboler på kläder samt klotter på skolans inredning och material. Nästan alla rapporterade händelser kopplas till den våldsbejakande högerextremistiska miljön. Skolorna uppger att de agerar och följer stadens rutiner kring våldsbejakande extremism genom att göra orosanmälningar, polisanmälningar samt anmäla i stadens incidentrapporteringssystem. Fler utbildningsinsatser och en ökad kännedomen om stadens rutiner och om det stöd som förvaltningen och staden erbjuder i ärenden som rör oro om våldsbejakande extremism är en möjlig förklaring till ökningen av antalet anmälningar. Nationella minoriteter och romsk inkludering Förvaltningen har startat arbetet med att ta fram åtgärder för att fler elever som tillhör de nationella minoriteterna ska känna till och kunna tillgodogöra sig sin särskilda rätt till modersmålsundervisning. Förvaltningen har under maj månad haft ett möte med rådet för nationella minoriteter och kommer utifrån rådets synpunkter att ta fram ett årshjul för kommunikation och information till stadens webbplatser. Samarbete pågår med Södertörns högskola för att skapa utbildningar i romani chib för att få fler modersmålslärare i språket. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 42(52) Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Prognos årsutfall 2026 Nämnden redovisar ingen avvikelse mot budget efter fondförändring i prognosen per april. Prognosen bygger på att resultatenheternas fonder kommer att minska med 27,7 miljoner kronor beroende på att skolorna i dagsläget bedöms gå med ett mindre underskott totalt sett. Driftverksamhet, mnkr Budget Prognos Avvikelse Summa kostnader 24 038,8 23 639,8 398,9 Drift och underhåll 23 952,8 23 553,8 398,9 Kapitalkostnader 86,0 86,0 0,0 Summa intäkter -2 865,2 -2 626,6 -238,6 Nettoutfall 21 173,6 21 013,2 160,4 Beräknade prestationsförändringar -188,0 Summa justerat nettoutfall -27,7 Ingående resultatfond från 2025 812,3 Resultatöverföring till 2027 -784,5 Nettoutfall efter resultatfond 0,0 Investeringar, mnkr Budget Prognos Avvikelse Investeringsutgifter 90,0 90,0 0,0 I prognosen har hänsyn tagits till beräknade prestationsförändringar. Med prestationsförändring avses förändringar av barn- och elevantal. Nämnden tilldelas budget utifrån det faktiska antalet barn och elever. Avräkning sker vid årets slut då budgeten revideras. Prestationsförändringarna beräknas som skillnaden mellan elevantalet enligt kommunfullmäktiges budget och faktiskt antal elever. De prognostiserade förändringarna av elevantalen innebär en minskning av budgeten med totalt 188,0 miljoner kronor jämfört med kommunfullmäktiges budget. Prestationsförändringarna består av en minskning med 178,5 miljoner kronor för grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola och en minskning med 9,5 miljoner kronor för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Prestationsförändringarna redovisas även under respektive verksamhetsområde. Elevantalsutvecklingen jämfört med förra året och jämfört med antagandet i nämndens verksamhetsplan för 2026 är viktig att följa. I nedanstående tabell anges antal stockholmselever i grundskola och gymnasieskola, uppdelat mellan stadens kommunala skolor och andra huvudmäns skolor. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 43(52) Antal stockholmselever i grundskola och gymnasieskola, egen regi samt andra huvudmän* Grundskola VB 2025 Andel % VP 2026 Årsprognos T1 2026 Andel % I kommunala skolor i Stockholms stad 74 203 74% 73 100 73 200 74% I kommunala skolor i annan kommun 837 1% 810 815 1% I fristående skolor 25 503 25% 25 100 25 200 25% Totalt i grundskola 100 543 100% 99 010 99 215 100% Gymnasieskola VB 2025 Andel % VP 2026 Årsprognos T1 2026 Andel % I kommunala skolor i Stockholms stad 12 246 39% 12 462 12 444 39% I kommunala skolor i annan kommun 3 563 11% 3 692 3 677 11% I fristående skolor 15 406 50% 15 892 15 879 50% Totalt i gymnasieskola 31 215 100% 32 046 32 000 100% *exklusive anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola Sedan 2022 minskar elevantalet inom grundskola och för skolorna i egen regi beräknas antal elever i år minska med cirka 1 000 elever jämfört med förra året. Minskningen kommer att pågå under en lång tid, sannolikt de närmsta tio åren. Antal gymnasieelever i egen regi ökar med cirka 200 elever jämfört med förra året och det totala antalet för samtliga huvudmän ökar med cirka 800 elever. Andelen stockholmselever i grundskolor och gymnasieskolor i egen regi beräknas vara i princip oförändrad jämfört med förra året, 74 procent respektive 39 procent. Antal elever i anpassad grundskola visar en motsatt trend jämfört med antal grundskoleelever och beräknas öka med nästan 90 elever varav cirka 80 elever avser skolorna i egen regi. Även antal elever i anpassad gymnasieskola beräknas öka. Ökningen är drygt 30 elever varav knappt 20 elever i skolor i egen regi. Antal elever i egen regi i relation till antal anställda i egen regi Grundskola inkl. anpassad grundskola Mars 2025 Mars 2026 Förändring Antal årsarbetare 12 569 12 613 44 Antal elever 77 364 76 473 -891 Antal elever per årsarbetare 6,2 6,1 -0,1 Gymnasieskola inkl. anpassad gymnasieskola Mars 2025 Mars 2026 Förändring Antal årsarbetare 2 199 2 235 36 Antal elever 18 824 18 932 108 Antal elever per årsarbetare 8,6 8,5 -0,1 Den stora elevantalsminskningen inom grundskola innebär att verksamheten behöver anpassas Utbildningsnämnden, Tertialrapport 44(52) efter förutsättningarna. Utvecklingen av antal anställda inom grundskola behöver följas och visar en mindre ökning mars 2026 jämfört med mars 2025. I och med minskat antal elever så innebär detta att personaltätheten ökar något och antal elever per årsarbetare minskar från 6,2 till 6,1. Förvaltningens uppföljning visar även att inom ramen för personaltätheten har lärartätheten ökar något inom de kommunala grundskolorna och antal elever per årsarbetande lärare har minskat från 11,1 elever per lärare mars 2025 till 10,9 mars 2026. Även när det gäller gymnasieskola så ökar antal anställda men elevantalet ökar något till skillnad från inom grundskola som har en minskning. Effekten på personaltätheten och antal elever per årsarbetare är liknande som inom grundskola och innebär alltså en ökad personaltäthet och minskat antal elever per årsarbetare från 8,6 till 8,5. Resultatenheter redovisas i bilaga 1 och anslagsenheter i bilaga 3. Prognos över antal elever finns i bilaga 2. I bilaga 4 redovisas vissa nyckeltal för år 2025. Investeringar Nämnden beräknar att de totala investeringsutgifterna för 2026 kommer att uppgå till 90,0 miljoner kronor, vilket innebär att nämndens budget för investeringar är i balans. Prognosen för de fördelade investeringsmedlen beräknas följa tilldelade budgetanslag. Anpassningar måste göras för att kunna upplåta idrottslokaler till föreningslivet. Utbildningsnämnden belastas med investeringskostnader för dessa anpassningar och kapitalkostnaden faktureras därefter beställande förvaltning. Det finns osäkerhet om i vilken omfattning utredningar kommer att resultera i genomförande av anpassningar. Utbildningsnämnden återkommer därför i tertialrapport 2 angående behov av förändrat investeringsutrymme. Kapitalkostnader I driftbudgeten ingår kapitalkostnader på befintliga ej avskrivna anläggningstillgångar och på beräknade framtida investeringar. Utfallet för dessa kostnader per april är 36,1 miljoner kronor och prognosen för helåret är 86 miljoner kronor, vilket är enligt budget. Omslutningsförändringar Med omslutningsförändring avses en ökad/minskad kostnad eller utgift som har ett direkt samband med en ökad/minskad intäkt eller inkomst. Omslutningsförändringar består normalt enbart av driftskostnader till följd av ökade intäkter. Nämnden redovisar inga omslutningsförändringar i samband med tertialrapport 1. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 45(52) Prognos per verksamhetsområde Driftverksamhet, netto, mnkr VP 2026 Bokfört tom april - tertial 1 Utfall i % av årsbudget (riktvärde 33,3%) Avvikelse prognos april - tertial 1 Förskola 0,0 3,9 0,0 Grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola 16 616,8 5 310,0 32,0 % -33,2 Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 4 172,1 1 290,0 30,9 % 1,5 Nämnd och övergripande verksamhet 384,7 137,2 35,7 % 4,0 Netto 21 173,6 6 741,2 31,8 % -27,7 Resultatfond från 2025 812,3 Resultatfond till 2027 -784,5 Totalt resultat 0,0 Investeringar, mnkr 90,0 8,6 9,6 % 0,0 För perioden januari-april har nämnden förbrukat 31,8 procent av 2026 års budget. Tas hänsyn till årets prestationsminskningar ligger förbrukningen på 32,1 procent. För investeringsmedlen redovisas en låg förbrukning, vilket är normalt i april. Nämnden redovisar ingen avvikelse mot budget efter fondförändring i prognosen per april. Prognosen bygger på att resultatenheterna i dagsläget bedöms gå med ett mindre underskott och minskar sina fonder med 27,7 miljoner kronor. Prognosen totalt sett för skolorna i egen regi visar ett underskott med sammanlagt 47,5 miljoner kronor. Grundskolorna står för ett underskott om 43,1 miljoner kronor och gymnasieskolorna ett underskott om 4,4 miljoner kronor. Då antalet elever inom grundskolan kommer att minska under många år framöver kommer skolorna kontinuerligt behöva anpassa sin verksamhet efter detta och att följa elevantalsutvecklingen är en viktig del i skolornas prognosarbete. Följande budgetavvikelser innebär sammanlagt att nämndens budget efter fondförändringar är i balans.  underskott för skolorna  underskott avseende särskilt stöd grundskola  överskott gällande budgetreserv  överskott gällande administrativa lokalkostnader  överskott gällande IT-kostnader Utbildningsnämnden, Tertialrapport 46(52) I prognosen för nämndens lokalkostnader ingår antagande om att tomställda lokaler där det inte bedrivs skolverksamhet, rivningskostnader, vissa kostnader för idrottslokaler och kostnader för samhällsplanering finansieras av kommunstyrelsen. Grundskola inklusive anpassad grundskola och fritidshem Drift, netto, mnkr Budget (VP) Prestations- förändring Prognos Avvikelse Grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola 16 616,8 -178,5 16 471,5 -33,2 Ingående fond från 2025 630,0 Utgående fond till 2027 -598,0 Resultat efter fonder -1,2 Uppföljning av driftbudget – totalt för verksamhetsområdet Grundskoleverksamheten inklusive fritidshem och anpassad grundskola redovisar ett underskott om 33,2 miljoner kronor före fondförändring och 1,2 miljoner kronor efter fondförändring främst beroende på underskott för skolorna som innebär att deras fonder minskar. Grundskolor i egen regi Skolorna redovisar ett sammanlagt underskott om 43,1 miljoner kronor före fondförändring och 11,1 miljoner kronor efter fondförändring. Detta kan jämföras med ett överskott med 124,3 miljoner kronor före och ett underskott med 19,1 miljoner kronor efter fondförändring i bokslutet 2025. Resultatenheterna redovisar ett underskott om 32,0 miljoner kronor och anslagsenheterna ett underskott om 11,1 miljoner kronor. När det gäller de 130 grundskoleenheterna så har 40 enheter en budget i balans eller ett underskott på högst 1 miljoner kronor. Två enheter har underskott på över 5 miljoner kronor. För en av dessa enheter, Åsö grundskola, har beslut om avveckling fattats vilket medför stora underskott i år och kommande år. Skolorna använder fonderna främst för att möta ett tillfälligt underskott innan åtgärder har fått effekt men även till planerade inköp och kompetensutveckling. De flesta resultatenheterna kommer fortfarande att ha en positiv utgående fond vid årets slut. Ett arbete pågår med att vidta åtgärder för en budget i balans vid de skolor som visar underskott. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 47(52) Resultatenheter Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 630,0 Totalt ingående fond grundskola 630,0 Utgående fond 2026 mnkr Resultatenheter med överskott (116) 605,5 Resultatenheter med underskott (4) -7,5 Resultatenheter med fond +/- 0 (3) 0,0 Totalt utgående fond grundskola 598,0 Grundskoleverksamhetens 120 resultatenheter har en sammanlagd ingående fond om 630 miljoner kronor. Ett överskott om 598 miljoner kronor beräknas föras över till 2027, vilket innebär att fonderna minskar med 32 miljoner kronor. Två resultatenheter riskerar att avvecklas i samband med bokslutet. Anslagsenheter Grundskoleverksamhetens tio anslagsenheter redovisar ett sammanlagt underskott om 11,1 miljoner kronor. En av dessa har möjlighet att bli resultatenhet i samband med bokslutet 2025. Övrigt, grundskola och anpassad grundskola i egen regi Avseende övriga avvikelser redovisas ett överskott avseende reserver för att täcka anslagsenheternas underskott och IT-kostnader. Grundskola särskilt stöd - huvudman Grundskola, särskilt stöd i mnkr Budget 2026 Prognos 2026 Differens Kommentar Tilläggsbelopp och verksamhetsstöd 68 48 20 Färre ansökningar och färre beviljade Förhöjt grundbelopp resursskolor (Strukturbidrag + SU-grupp) 232 244 -12 930 elever i budget och 980 i prognos SU-grupp egen regi och fristående 125 136 -11 1 500 elever i budget och 1 630 i prognos CSU egen regi 116 116 0 350 platser RSU-bidrag egen regi 26 26 0 170 elever i budget och prognos Totalt 567 570 -3 Avsatta medel för särskilt stöd redovisar totalt sett ett underskott med 3 miljoner kronor. Det beror på att antal elever inom de grupper som ersätts med en fast peng per elev fortsätter att öka samtidigt som kostnaderna för individuellt beslutat stöd minskar. Ökningen av antal Utbildningsnämnden, Tertialrapport 48(52) elever har pågått ända sedan nuvarande ersättningsmodell infördes 2022. Prestationsförändringar Prestationsförändringarna beräknas som skillnaden mellan elevantalet enligt kommunfullmäktiges budget och faktiskt antal elever. Nämnden tilldelas budget utifrån det faktiska antalet barn och elever. Avräkning sker vid årets slut då budgeten revideras. De totala prestationsförändringarna beräknas uppgå till en minskning med 178,5 miljoner kronor. Elevantalsförändringen jämfört med kommunfullmäktiges budget beskrivs mera detaljerat enligt följande. Grundskoleverksamhetens schablonbudget beräknas minska med totalt 201,0 miljoner kronor jämfört med kommunfullmäktiges budget. Elevminskningen i egen regi beräknas till cirka 1 300 elever. I fristående grundskolor beräknas elevminskningen till cirka 400 elever medan antal elever i andra kommuners grundskolor beräknas minska med cirka 60 elever. Antalet barn inskrivna i fritidshem beräknas minska med cirka 740 barn jämfört med kommunfullmäktiges budget. I minskningen ingår cirka 600 barn i egen regi och cirka 110 barn i fristående skolor och i andra kommuner. Totalt innebär volymförändringen en schablonminskning om 37,4 miljoner kronor, samtidigt som intäkterna från vårdnadshavarnas avgifter beräknas öka med 16,8 miljoner kronor jämfört med kommunfullmäktiges budget. Inom den öppna fritidsverksamheten (fritidsklubb) beräknas barnantalet öka med cirka 1 100 barn, vilket motsvarar en schablonökning om 12,4 miljoner kronor jämfört med kommunfullmäktiges budget. Inom anpassad grundskola beräknas elevantalet öka med 105 elever, varav en ökning med 97 elever i egen regi och fem elever i fristående anpassad grundskola och anpassad grundskola i andra kommuner. Det motsvarar en schablonökning om 61,7 miljoner kronor. Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Drift, netto, mnkr Budget (VP) Prestationsför ändring Prognos Avvikelse Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 4 172,1 -9,5 4 161,0 1,5 Ingående fond från 2024 155,2 Utgående fond till 2026 -156,0 Resultat efter fonder 0,7 Uppföljning av driftbudget – totalt för verksamhetsområdet Gymnasieverksamheten inklusive anpassad gymnasieskola redovisar ett överskott om 1,5 miljoner kronor före fondförändring och 0,7 miljoner efter fondförändring. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 49(52) Gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor i egen regi Gymnasieskolorna i egen regi redovisar i sina inlämnade prognoser ett underskott om 4,4 miljoner före och 5,3 miljoner efter fondförändring. Detta kan jämföras med ett överskott med 86,4 miljoner kronor före och 54,9 miljoner kronor efter fondförändring i bokslutet 2025. När det gäller de 28 skolorna och fem enheterna så prognostiserar 26 enheter en budget i balans och fyra har ett mindre underskott på upp till 1 miljon kronor. Två skolor har underskott på över 1 miljon kronor. Kärrtorps gymnasium som kommer avvecklas har störst underskott. Resultatenheter Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 155,2 Totalt ingående fond gymnasieskola 155,2 Utgående fond 2026 mnkr Resultatenheter med överskott (21) 156,0 Resultatenheter med underskott (0) 0,0 Totalt utgående fond gymnasieskola 156,0 De 21 resultatenheterna inom gymnasieverksamheten har sammanlagt en positiv ingående fond som uppgår till 155,2 miljoner kronor. I prognosen redovisar resultatenheterna ett överskott om 10,7 miljoner kronor före och 9,9 miljoner kronor efter fondförändring. Ett överskott om 156,0 miljoner kronor prognostiseras att överföras till 2027, vilket innebär att fonderna ökas med 0,8 miljoner kronor. Anslagsenheter Gymnasieverksamhetens 12 anslagsenheter redovisar ett sammanlagt underskott om 15,1 miljoner kronor. Övrigt - gymnasieskola och anpassad gymnasieskola i egen regi Överskott redovisas som beror på reserver för att täcka anslagsenheternas underskott och underskott redovisas för lokalkostnader. Prestationsförändringar Prestationsförändringarna beräknas som skillnaden mellan elevantalet enligt kommunfullmäktiges budget och faktiskt antal elever. Nämnden tilldelas budget utifrån det faktiska antalet barn och elever. Avräkning sker vid årets slut då budgeten revideras. De totala Utbildningsnämnden, Tertialrapport 50(52) prestationsförändringarna beräknas till en minskning med 9,5 miljoner kronor. Elevantalsförändringen jämfört med kommunfullmäktiges budget beskrivs mera detaljerat enligt följande. Jämfört med kommunfullmäktiges budget beräknas en sammanlagd minskning av antalet elever inom gymnasieskolan med cirka 350 elever, vilket ger en total schablonminskning om 42,1 miljoner kronor. Denna minskning jämfört med kommunfullmäktiges budget består av en minskning av antalet elever i egen regi med drygt 160 elever, vilket motsvarar en schablonminskning om cirka 19,6 miljoner kronor, och en minskning av antalet elever i fristående gymnasieskolor/andra kommuner med cirka 190 elever, vilket motsvarar en schablonminskning om 22,4 miljoner kronor. Antalet elever i anpassad gymnasieskola ökar med 53 elever totalt jämfört med kommunfullmäktiges budget och ger en sammanlagd schablonökning med 32,5 miljoner kronor, där 17 miljoner kronor avser extra ersättning för merkostnader för elever i anpassad gymnasieskola med störst behov. Resterande ökning om 15,5 miljoner kronor jämfört med kommunfullmäktiges budget består av en ökning av antalet elever i egen regi med 55 elever, en ökning av antalet elever i fristående gymnasieskolor med sex elever samt en minskning av antalet elever i andra kommuner med åtta elever. Nämnd och övergripande verksamhet Drift, netto, mnkr Budget (VP) Prestations- förändring Prognos Avvikelse Nämnd och övergripande verksamhet 384,7 380,7 4,0 Ingående fond från 2025 27,0 Utgående fond till 2027 -30,5 Resultat efter fonder 0,5 Uppföljning av driftbudget – totalt för verksamhetsområdet Nämnd och övergripande verksamhet redovisar ett överskott om 4,0 miljoner kronor före fondförändring och 0,5 miljoner kronor efter fondförändring. Överskottet beror främst på överskott för resultatenheterna bemanningsenheten och språkcentrum. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 51(52) Resultatenheter Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 27,0 Totalt ingående fond nämnd och övergripande 27,0 Utgående fond 2026 mnkr Resultatenheter med överskott (3) 30,5 Totalt utgående fond nämnd och övergripande 30,5 De två resultatenheterna språkcentrum och elevhälsans medicinska insats har en positiv ingående fond som uppgår till 27,0 miljoner kronor. Därtill tillkommer bemanningsenheten inom avdelningen för personal och kompetensförsörjning som är nyinrättad som resultatenhet. Ett överskott om 30,5 miljoner kronor kommer att överföras till 2027, vilket innebär att fonderna ökar med 3,5 miljoner kronor. Övrigt Redovisning av synpunkter och klagomål inom grundskolan Inspektionsärenden Under perioden 1 januari–25 mars 2026 inleddes 6 ärenden hos Barn- och elevombudet, Diskrimineringsombudsmannen och Skolinspektionen. Samma tid förra året fick förvaltningen in 12 ärenden. Hälften av ärendena gäller kränkande behandling, 2 av ärendena gäller diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier och 1 av ärendena gäller undervisning och betygssättning. Av dessa har förvaltningen fått beslut i 2 ärenden. Besluten innebar att Barn- och elevombudet inte går vidare för att pröva ärendet. Det går inte att dra några slutsatser från att anmälningarna minskat från 12 till 6 eftersom det är 76 000 elever i Stockholms kommunala grundskolor. Kränkande behandling Under perioden 1 januari–22 mars 2026 kom det in 4 521 anmälningar om kränkande behandling till förvaltningen i egenskap av skolhuvudman. Under samma tid 2025 kom det in 4 158 anmälningar. Ökningen beror sannolikt på att skolorna successivt blir allt bättre på att systematiskt arbeta mot kränkningar. Av det totala antalet anmälningar gällde: Utbildningsnämnden, Tertialrapport 52(52)  2,8 procent kränkningar från personal (3 % 2025)  3,3 procent kränkningar av sexuell karaktär (2,9 % 2025). Redovisning av synpunkter och klagomål inom gymnasieskolan Inspektionsärenden Under perioden 1 januari–25 mars 2026 har Skolinspektionen inlett en tillsyn gällande elevers tillgång till bemannade skolbibliotek vid P A Fogelströms gymnasium. Barn – och elevombudet har överlämnat ett ärende till huvudmannens klagomålshantering. Förvaltningen har hanterat ärendet enligt fastställda rutiner. Kränkande behandling Från januari till april har det inkommit 55 anmälningar om kränkande behandling till förvaltningen i egenskap av skolhuvudman. Under samma tid 2025 inkom 58 anmälningar. Anmälningarna gäller framför allt verbala kränkningar samt utfrysning och blickar mellan elever. Av anmälningarna har 64 procent gjorts av flickor och 3 anmälningar har bedömts vara av sexuell karaktär.

Protokoll: § 7 Tertialrapport 1 2026 för utbildningsnämnden UTBF 2026/1526 Beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till tertialrapport 1 2026, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation Vice ordföranden Andréa Hedin med flera (M) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag till beslut som redovisas under protokollets rubrik "Förslag till beslut". Claes Nyberg (C) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag till beslut som redovisas under protokollets rubrik "Förslag till beslut". Sammanfattning av ärendet I tertialrapport 1 följer nämnden upp sin verksamhet och ekonomi per den 30 april 2025. Rapporten har framför allt fokus på eventuella avvikelser jämfört med utbildningsnämndens verksamhetsplan 2026. Där det finns avvikelser beskrivs åtgärder för att öka måluppfyllelsen under året. Rapporten lyfter också hur arbetet fortlöper med vissa av verksamhetsplanens aktiviteter. Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden och Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla kommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Inriktningsmålet Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning bedöms uppnås delvis genom det arbete som pågår. Att målet inte uppnås fullt ut motiveras främst av att en majoritet av skolorna ännu inte når målen för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen inköpta ekologiska livsmedel, trots en utveckling mot ökad måluppfyllelse.” Förslag till beslut Ordförande Emilia Bjuggren (S) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Sida 3 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11 Vice ordföranden Andréa Hedin m.fl. (M) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut enligt följande: 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: Tertialrapporten ger en alltför optimistisk bild av läget i Stockholms skolor och döljer allvarliga brister som den styrande rödgröna majoriteten saknar kraft att hantera. Bakom de övergripande bedömningarna om måluppfyllelse ser vi stillastående eller negativa trender inom flera av nämndens kärnuppdrag. Moderaterna anser att en mer verklighetsförankrad och självkritisk analys är nödvändig för att kunna vidta de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen. Alarmerande skolfrånvaro och sviktande kunskapsresultat Det mest akuta problemet är den fortsatt höga skolfrånvaron. Den totala frånvaron i grundskolan prognostiseras till 9,8 procent, vilket är långt över målet på 7 procent och nästan dubbelt så högt som det tidigare målet på 5 procent. Särskilt alarmerande är att gruppen med den allra högsta frånvaron inte minskar; antalet elever med en frånvaro över 50 procent ligger kvar på samma oacceptabelt höga nivå som höstterminen 2024, med 610 elever. Detta är ett massivt misslyckande, då en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga. Hög frånvaro är dessutom en av de starkaste prediktorerna för svaga skolresultat och framtida socialt utanförskap. Arbetsmiljö och kunskapsutbyte Målet att arbetsmiljön präglas av kunskapsutbyte bedöms vara helt uppfyllt. Detta står i direkt kontrast till Skolinspektionens kvalitetsgranskning från december 2025, som konstaterade att huvudmannen behöver "organisera arbetet med beprövad erfarenhet så att de arbetssätt för att tillvarata personalens praktiska erfarenheter som finns på enskilda skolor implementeras i hela organisationen". Trygghet och säkerhet I tertialrapporten bedöms målet om en trygg och säker skola vara helt uppfyllt. Vi vill dock påpeka att målet, så som det är formulerat i handlingarna, primärt mäter processer snarare än resultat. Måluppfyllelsen baseras på att skolor ska ha etablerade arbetsmetoder och erbjuds relevanta verktyg för trygghetsarbetet. Även om fungerande processer är en nödvändig grund för ett framgångsrikt trygghetsarbete, Sida 4 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11 saknas en tydlig koppling till ett resultatmål som mäter den faktiska, upplevda tryggheten hos elever och personal. Bedömningen "helt uppfylld" riskerar därmed att ge en ofullständig bild av det reella trygghetsläget och visar inte om tryggheten i stadens skolor faktiskt har ökat. Nationella minoriteters rättigheter Målet bedöms som helt uppfyllt, men redovisningen är ytlig. Att en dialog har förts med "ett par av de judiska organisationerna" är i sig positivt, men rapporten säger ingenting om vad dialogen lett till eller, viktigast av allt, hur dessa organisationer ser på tryggheten för judiska elever i stadens skolor. Förvaltningen tycks dessutom fastna i en föråldrad syn där antisemitism utan att fullt ut adressera de samtida uttryck som breder ut sig. Detta är särskilt oroande mot bakgrund av de 133 rapporterade händelserna med koppling till våldsbejakande extremism under det senaste året, där en djupare analys av orsaker och verkan helt saknas. Långsiktiga och strukturella problem Förvaltningen står inför stora långsiktiga utmaningar som kräver en tydligare strategisk ledning än vad majoriteten uppvisar. • Minskande elevantal: Anpassningen till det minskande elevantalet i grundskolan får inte enbart styras av kortsiktiga ekonomiska besparingskrav. Den måste genomföras med bibehållen kvalitet och likvärdighet för eleverna, vilket kräver en mer genomarbetad och långsiktig plan än den som presenteras. • Ökat behov av särskilt stöd: Prognosen visar att antalet elever i behov av plats i resursskola eller särskild undervisningsgrupp fortsätter att öka, vilket belastar budgeten och signalerar att det förebyggande arbetet och det tidiga stödet i den ordinarie undervisningen inte är tillräckligt. Denna utveckling måste brytas genom att stärka stödet direkt i klassrummet. Mot bakgrund av ovanstående brister anser Moderaterna att förvaltningen behöver återkomma till nämnden med en konkret och tidsatt åtgärdsplan för hur kunskapsresultaten ska förbättras, hur den problematiska frånvaron ska minska och hur det minskande elevantalet ska hanteras strategiskt med kvalitet och likvärdighet i fokus. Sida 5 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11 Claes Nyberg (C) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut enligt följande: 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: Konsekvenserna av det minskade elevantalet i Stockholm gör sig fortsatt synliga med stegvis färre elever i klassrummen för varje år som går under den närmaste framtiden. Det påverkar skolornas ekonomi och organisationer i högsta grad och förväntas göra såväl ekonomiska som andra prognoser mer osäkra. Framtida beslut om investeringar måste därför noggrant övervägas vid varje tillfälle för att Utbildningsnämnden och Utbildningsförvaltningen inte ska binda upp sig till en större kostnadsvolym i framtiden än vi kan bära utan stora negativa konsekvenser för resurser till skolans kärnuppdrag. Vi menar att årets rapport för tertial 1 visar upp en för positiv bild i förhållande till de utmaningar som löpande visar sig och som kan förväntas under de kommande åren. Vänstermajoritetens nu mandatperiod-långa passivitet och oförmåga till proaktiva initiativ kan inte döljas av redovisningen där flera orosmoln tydligt syns när siffror granskas mer noggrant. Ekonomi Även fast det i många fall finns fonderade resurser att använda för att överbrygga tuffa tider är situationen i Stockholms skolor skör. Resultatfondernas syfte är att utgöra en krockkudde för tuffare tider och får aldrig bli en långsiktig lösning för att få ihop skolornas verksamhet. Och även om den ekonomiska prognosen för enheterna i stort ser ut att nå målet i slutet av året, vilket är positivt, är osäkerheten fortsatt stor då känsligheten ökar. Det är inte heller långsiktigt hållbart om balansering i huvudsak nås genom att resultatfonderna kontinuerligt minskar. Likt föregående år vill vi betona vikten av att staden behöver praktisera strikt kostnadskontroll i samband med investeringar i nya och befintliga skolor för att undvika att skolornas hyror pressas uppåt. Fortsätter befolkningsutvecklingen i nuvarande takt riskerar också redan planerade investeringar i våra skolor att bygga på felaktiga antaganden och bli ännu mer kostnadsdrivande. Samordningen med SISAB och andra delar av staden måste öka med målet om att etablera en tydligare och gemensam bild av hur utvecklingen kan mötas. Detta kommer vi fortsatt Sida 6 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11 bevaka noggrant och en ny politik för att möta de ekonomiska utmaningarna behövs uppenbart under nästa mandatperiod. Frånvaro Vi ser fortsatt att skolfrånvaron inte minskar och närmar sig målet. Framför allt syns inget trendbrott för elever med störst frånvaro över 50 %, vilket är särskilt oroande. När ambitionen i målet dessutom har sänkts och ändå inte nås måste nya insatser och nya analyser tas fram. Mandatperioden får här ses som en förlorad period för att möta denna utmaning. Samordningen med socialtjänsten direkt och inom ramen för de skolsociala teamen måste här förstärkas ytterligare. Ett tydligare gemensamt fokus på att främja skolnärvaro och deltagande i undervisningen måste etableras och kunskapsdelningen kring lyckade insatser öka. Vi saknar även en första redovisning av hur starten av Stockholm Distans har fungerat i denna Tertialrapport 1 och ser att detta behöver inkluderas från Tertialrapport 2 och framåt med tydlig analys av hur utfallet blivit för ökad närvaro och progression i studieresultat. Kunskapsresultaten Vi ser inga nya konkreta trendbrott i rätt riktning för skolresultaten. Fler riktade insatser för att höja nivån i läs- och skrivkunskaper måste nu sättas in om målen ska kunna nås. Konkret manifesteras detta i att resultaten i de nationella proven i årskurs 3 inte når målen i matematik eller svenska. Målsättningen om att öka andelen tidiga insatser måste därför nu infrias genom nya arbetssätt och typer av insatser och inte fortsätta att stanna vid upprepade skrivningar i måldokument och uppföljningar. Trygghet Vi har inte i någon redovisning sett att faktiskt upplevd trygghet har förbättrats under de senare åren eller att det uppfyller målen. Det blir därför missvisande att i tertialrapporten hänvisa till att målet om en trygg och säker skola skulle vara uppfyllt utan att tydligare deklarera att det handlar om hur styrdokument och handlingsplaner har formulerats och återfinns i verksamheten snarare än att det reflekterar en mätbar förbättring baserat på uppföljbara konkreta mål. Särskilt motsägelsefullt blir detta när antalet anmälda kräkningar fortsätter att öka, samt att upplevd trygghet och studiero för flickor inte ser ut att minska sitt gap i förhållande till pojkar. Här behöver själva modellen för denna rapportering utvecklas eller åtminstone kompletteras Sida 7 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11 med en analys av måldata som kan peka på trender och progression. Likvärdighet Vår återkommande kritik kvarstår kring att de goda metoder som etablerades i Järvaområdet förra mandatperioden inte har fortsatt där eller förflerats till fler stadsdelar med stora utmaningar. I stället ser vi att trenden som tidigare under mandatperioden även här fortsätter åt fel håll. Trenden som visas i tertialrapporten att antalet elever som har behov av särskilt stöd i någon av stadens eller de fristående resursenheterna fortsätter att öka stämmer också till eftertanke. Vi ser som tidigare att stadens egen utbyggnad måste fortsätta för att komma i nivå med behoven. Samtidigt måste en ny analys göras över om utvecklingen till del kan mötas av bättre arbetssätt och tidigare insatser inom ordinarie skolverksamhet. Beslutsgång Ordförande Emilia Bjuggren (S) konstaterar att det finns tre förslag till beslut: förvaltningens förslag, Moderaternas förslag och Centerpartiets förslag. Förslagen ställs mot varandra och ordförande finner att utbildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Särskilt uttalande Jan Jönsson (L) har lämnat följande särskilda uttalande: Skolorna i Stockholms stad erbjuder på många sätt en fantastisk verksamhet och vi ser flera positiva inslag i tertialrapporten. Samtidigt menar vi att förvaltningens sammantaget mycket positiva bedömning, där så gott som samtliga inriktningsmål bedöms uppfyllas helt, inte fullt ut speglar de utmaningar som indikatorerna visar. På flera av de mest centrala kunskaps- och trygghetsindikatorerna ligger utfallet under årsmålen, och det är dessa resultat som måste stå i fokus. Vi ser med oro på kunskapsresultaten. Andelen elever som når kravnivån på de nationella proven i årskurs 3 ligger under målen i både matematik och svenska, och andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 6 och 9 liksom behörigheten till nationella program når inte uppsatta mål. Den nationella läskrisen kräver kraftfulla tidiga insatser. Sida 8 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11 Vi upprepar därför vårt förslag om ett Stockholmsprov i svenska, motsvarande det i matematik, för att tidigt fånga upp bristande läsförståelse och stärka likvärdigheten — ett förslag majoriteten hittills avvisat. Matematiksatsningen för mellanstadielärare är välkommen, men tyngdpunkten måste ligga på tidiga insatser redan i lågstadiet. Flera gymnasieskolor vittnar dessutom om att elever som fått godkänt i matematik i årskurs 9 ändå inte klarar den första gymnasiekursen — ett betyg som är avgörande för en gymnasieexamen — vilket understryker behovet av tidiga och uthålliga insatser. Vi vill också lyfta frågan om likvärdighet över staden. Vi har återkommande varnat för ett alltför ensidigt fokus på Järva, som riskerar att ske på bekostnad av andra utsatta områden. Skärholmen har hamnat på efterkälken, med en behörighet långt under stadens snitt och bland de lägsta i staden vid enskilda skolor, samtidigt som området tidigare uteslutits från nationella nätverk för skolor i utsatta områden. Samtidigt pekar resultaten åt fel håll även i Järva, vilket visar att den ensidiga prioriteringen inte heller där gett önskad effekt. Vi vill se att förvaltningen säkerställer att resurser och utvecklingsinsatser fördelas efter behov i hela staden. Skolfrånvaron är fortsatt alarmerande. Den totala frånvaron i grundskolan ligger klart över årsmålet, och antalet elever med mycket hög frånvaro är oförändrat jämfört med föregående år. Skolnärvaro är en förutsättning för godkända betyg och en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot utanförskap. Vi får alltjämt rapporter om att omfattande skolfrånvaro hänvisas tillbaka från socialtjänsten till skolorna själva att hantera, trots att kommunfullmäktige enhälligt ställt sig bakom socialtjänstens medansvar för att stabilisera elevers skolgång. Den nya åtgärdstrappan är bra, men måste åtföljas av en fungerande samhandling med socialtjänsten. För placerade och omhändertagna barn redovisas återigen insatser men inga resultat. När staden klivit in som vårdnadshavare måste vi också agera som den bästa föräldern och följa upp dessa barns skolgång lika noga som vi följer andra elever. Vi föreslår därför att förvaltningen, i linje med vad vi tidigare drivit, börjar redovisa en systematisk och anonymiserad sammanställning av placerade barns skolresultat, hälsa och tandstatus på aggregerad nivå. Antalet anmälda kränkningar fortsätter att öka. Vi delar inte uppfattningen att ökningen i huvudsak förklaras av en ökad anmälningsbenägenhet; hade så varit fallet borde den upplevda tryggheten ha stärkts i motsvarande grad. Trygghet Sida 9 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11 och studiero, särskilt för flickor, måste följas med fortsatt skärpa. Den ekonomiska bilden förtjänar uppmärksamhet trots att nämnden prognostiserar en budget i balans efter fondförändringar. Skolorna i egen regi prognostiserar ett sammanlagt underskott, och resultatenheternas fonder fortsätter att urholkas. Med ett vikande elevunderlag under överskådlig tid, och med skolor som Åsö grundskola och Kärrtorps gymnasium under avveckling, är en genomtänkt och långsiktig lokal- och organisationsplanering avgörande. Det är centralt att hyreskostnadernas andel hålls nere och att resurserna värnas för undervisningen snarare än för tomställda lokaler. Behovet av särskilt stöd fortsätter att växa, vilket framgår av att antalet elever i särskilda undervisningsgrupper överstiger budget. Det är en utveckling vi i grunden välkomnar, men den ställer krav på att ersättningssystemen är träffsäkra. Vi vill särskilt värna resursskolorna och noga följa att det nya systemet för tilläggsbelopp inte slår mot dessa. Vi vill även uppmärksamma övergången till anpassad grundskola. Barn med omfattande behov placeras i dag först i förskoleklass för att ett år senare flyttas till anpassad grundskola, ofta utan att skolan fått tillräcklig information i förväg, vilket försvårar både planering och mottagande. Till skillnad från flera andra kommuner erbjuder staden inte möjligheten att gå kvar ett extra år i förskolan för utredning och rätt stöd. Vi har fått signaler från skolbesök om enskilda skolor där flera barn i en årskull haft så stora adaptiva svårigheter att de borde ha identifierats och fått stöd långt tidigare. Den tioåriga grundskolan som införs 2026 kan mildra problemet, men staden borde redan tidigare ha infört större flexibilitet i skolstarten för dessa barn. Vi saknar fortfarande ett strukturerat arbete för de så kallade gråzonsbarnen — elever som gränsar till anpassad grundskola men inte uppfyller kriterierna, och som riskerar att slås ut särskilt i övergången till gymnasiet. Vi föreslår därför att förvaltningen återkommer med en särskild handlingsplan för denna grupp. Vi ser positivt på flera satsningar som ligger i linje med vad Liberalerna länge drivit: utvidgade körkortsstipendier till fler yrkesprogram (även om vi menar att detta borde inbegripa även hotell- och restaurang), modellen med studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO-jobb) och en praktikbank för PRAO inom bristyrken. Detta arbete bör Sida 10 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11 drivas vidare med kraft, liksom arbetet för att höja yrkesprogrammens attraktivitet och styra utbudet mot arbetsmarknadens behov. Vi är skeptiska till att inrätta en ny naturskola, även en mobil sådan. I ett ansträngt ekonomiskt läge, och med en relativt låg nyttjandegrad, menar vi att dessa medel gör mer nytta i kärnverksamheten. Mats Johnsson (SD) har lämnat följande särskilda uttalande: Tertialrapporten ger i huvudsak en god bild av förvaltningens arbete, och vi har förståelse för att förvaltningen arbetar utifrån de mål och uppdrag som beslutats av den politiska majoriteten. Sverigedemokraterna godkänner därför rapportens huvudsakliga innehåll. Samtidigt vill vi tydligt markera att vi inte delar den politiska inriktning som ligger till grund för flera av prioriteringarna. Stockholms skola ska bedömas utifrån resultat, inte enbart utifrån hur stora resurser som tillförs olika verksamheter. Det avgörande måste vara om fler elever fullföljer sin skolgång, om fler går ut grundskolan med godkända betyg och om tryggheten och studieron faktiskt förbättras. Satsningar som inte leder till förbättrade resultat måste kunna omprövas. Detta gäller inte minst den socioekonomiska resursfördelningen. Skolor i fokusområden, exempelvis i Järva, får betydligt högre anslag per elev än skolor i andra delar av staden, exempelvis i Bromma. En sådan ordning kan vara rimlig endast om det går att visa att resurserna leder till verkliga och mätbara förbättringar för eleverna. Om resultaten trots omfattande resurstillskott inte förbättras, är det politiskt ansvarstagande att fråga sig om insatserna är rätt utformade. Sverigedemokraterna menar att majoriteten i alltför hög grad fokuserar på insatser snarare än utfall. Det räcker inte att kunna visa att mer pengar har tillförts eller att fler projekt har startats. Frågan måste vara om eleverna lär sig mer, om fler klarar kunskapsmålen och om skolorna blir tryggare. När detta inte följs upp tillräckligt tydligt riskerar politiken att bli ett sätt att visa handlingskraft, snarare än att faktiskt förbättra situationen för barnen i de områden där behoven är som störst. När det gäller kommunfullmäktiges inriktningsmål har vi förståelse för att förvaltningen har att arbeta mot de mål som beslutats. Däremot är det vår uppfattning att flera av målen är Sida 11 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11 för allmänt formulerade och i för liten utsträckning kopplade till konkreta resultat för eleverna. Målet om ”Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden” riskerar att reduceras till en fråga om resursfördelning, snarare än om faktiska förbättringar i trygghet, kunskapsresultat och framtidsmöjligheter. På samma sätt blir målet om ”Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla” svårt att bedöma om uppföljningen inte tydligt visar om fler elever lämnar skolan med de kunskaper som krävs för vidare studier och arbete. Vi vill även framhålla att skolans kärnuppdrag måste stå i centrum. Det gäller också i frågor som rör klimat och hållbarhet. Målet om ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning” får inte leda till att andra viktiga delar av skolans uppdrag trängs undan. Skolmåltiderna ska vara näringsriktiga, uppskattade och bidra till att eleverna orkar med skoldagen. Om en ensidig styrning mot fler vegetariska måltider leder till att elever i stället väljer godis, snabbmat eller mindre hälsosamma alternativ utanför skolan, har politiken misslyckats. Stockholms elever förtjänar bättre än symbolpolitik på bekostnad av faktisk konsumtion, hälsa och studiero. Sverigedemokraterna anser att stadens skolpolitik i högre grad måste utgå från uppföljning av resultat, tydliga kunskapsmål, trygghet och studiero. Resurser ska användas där de gör verklig nytta, men de måste också följas upp och omprövas när resultaten uteblir. Det är först då vi kan tala om en skola som på riktigt ger alla elever bättre förutsättningar att lyckas. Ersättaryttrande Erik Ehrs (KD) har lämnat följande ersättaryttrande: 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: Tertialrapporten ger en alltför optimistisk bild av läget i Stockholms skolor och döljer allvarliga brister som den styrande rödgröna majoriteten saknar kraft att hantera. Bakom de övergripande bedömningarna om måluppfyllelse ser vi stillastående eller negativa trender inom flera av nämndens kärnuppdrag. Vi anser att en mer verklighetsförankrad och självkritisk analys är nödvändig för att kunna vidta de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen. Sida 12 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11 Alarmerande skolfrånvaro och sviktande kunskapsresultat Det mest akuta problemet är den fortsatt höga skolfrånvaron. Den totala frånvaron i grundskolan prognostiseras till 9,8 procent, vilket är långt över målet på 7 procent och nästan dubbelt så högt som det tidigare målet på 5 procent. Särskilt alarmerande är att gruppen med den allra högsta frånvaron inte minskar; antalet elever med en frånvaro över 50 procent ligger kvar på samma oacceptabelt höga nivå som höstterminen 2024, med 610 elever. Detta är ett massivt misslyckande, då en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga. Hög frånvaro är dessutom en av de starkaste prediktorerna för svaga skolresultat och framtida socialt utanförskap. Arbetsmiljö och kunskapsutbyte Målet att arbetsmiljön präglas av kunskapsutbyte bedöms vara helt uppfyllt. Detta står i direkt kontrast till Skolinspektionens kvalitetsgranskning från december 2025, som konstaterade att huvudmannen behöver "organisera arbetet med beprövad erfarenhet så att de arbetssätt för att tillvarata personalens praktiska erfarenheter som finns på enskilda skolor implementeras i hela organisationen". Trygghet och säkerhet I tertialrapporten bedöms målet om en trygg och säker skola vara helt uppfyllt. Vi vill dock påpeka att målet, så som det är formulerat i handlingarna, primärt mäter processer snarare än resultat. Måluppfyllelsen baseras på att skolor ska ha etablerade arbetsmetoder och erbjuds relevanta verktyg för trygghetsarbetet. Även om fungerande processer är en nödvändig grund för ett framgångsrikt trygghetsarbete, saknas en tydlig koppling till ett resultatmål som mäter den faktiska, upplevda tryggheten hos elever och personal. Bedömningen "helt uppfylld" riskerar därmed att ge en ofullständig bild av det reella trygghetsläget och visar inte om tryggheten i stadens skolor faktiskt har ökat. Nationella minoriteters rättigheter Målet bedöms som helt uppfyllt, men redovisningen är ytlig. Att en dialog har förts med "ett par av de judiska organisationerna" är i sig positivt, men rapporten säger ingenting om vad dialogen lett till eller, viktigast av allt, hur dessa organisationer ser på tryggheten för judiska elever i stadens skolor. Förvaltningen tycks dessutom fastna i en föråldrad syn där antisemitism utan att fullt ut adressera de samtida uttryck som breder ut sig. Detta är särskilt oroande mot bakgrund av de 133 rapporterade händelserna med Sida 13 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11 koppling till våldsbejakande extremism under det senaste året, där en djupare analys av orsaker och verkan helt saknas. Långsiktiga och strukturella problem Förvaltningen står inför stora långsiktiga utmaningar som kräver en tydligare strategisk ledning än vad majoriteten uppvisar. • Minskande elevantal: Anpassningen till det minskande elevantalet i grundskolan får inte enbart styras av kortsiktiga ekonomiska besparingskrav. Den måste genomföras med bibehållen kvalitet och likvärdighet för eleverna, vilket kräver en mer genomarbetad och långsiktig plan än den som presenteras. • Ökat behov av särskilt stöd: Prognosen visar att antalet elever i behov av plats i resursskola eller särskild undervisningsgrupp fortsätter att öka, vilket belastar budgeten och signalerar att det förebyggande arbetet och det tidiga stödet i den ordinarie undervisningen inte är tillräckligt. Denna utveckling måste brytas genom att stärka stödet direkt i klassrummet. Mot bakgrund av ovanstående brister anser vi att förvaltningen behöver återkomma till nämnden med en konkret och tidsatt åtgärdsplan för hur kunskapsresultaten ska förbättras, hur den problematiska frånvaron ska minska och hur det minskande elevantalet ska hanteras strategiskt med kvalitet och likvärdighet i fokus. Handlingar i ärendet • UTBF 2026/1526-8 Tertialrapport 1 2026 utbildningsnämnden • UTBF 2026/1526-2 Bilaga 1 uppföljning av budget 2026 tertial 1 • UTBF 2026/1526-3 Bilaga 2 Schablongrundande samt interkommunala barn och elever T1 2026 • UTBF 2026/1526-4 Bilaga 3 Anslagsenheter inom utbildningsnämnden T1 2026 • UTBF 2026/1526-5 Bilaga 4 Nyckeltal för pedagogisk verksamhet 2025 utbildningsnämnden • UTBF 2026/1526-6 Bilaga 5 Utbildningsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026 - 2027 • UTBF 2026/1526-7 Bilaga 6 Plan för upphandling utbildningsnämnden 2026 - 2029 Sida 14 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11 Sida 15 (32) Utbildningsnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-06-11