Education Committee: City Decisions, Reports, Shoes, Human Rights Plans

[Sammanställning - Anmälan av beslut juni 2026.pdf] Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Växel 08 508 33 000 Fax utbildningsforvaltningen@edu.stockholm.se https://start.stockholm/ Sida 1 (3) z Sammanställning – Anmälan av beslut Beslut från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och stadens nämnde Kommunfullmäktige § 14 2026-05-04 (KS 2025/1568) Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Samt med årsredovisningen ärenden som sambehandlas enligt bilaga 10 Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025, dnr KS 2026/71 Kompletterande och förlängd finansiering för utveckling av sociala system, dnr KS 2025/1604 Justering av ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning, dnr KS 2026/215 Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, dnr KS 2026/231 Storstockholms Brandförsvars årsredovisning 2025, dnr KS 2026/276 Upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser inom kommunkoncernen, dnr KS 2026/130 Tertialrapport 2 2025 för SHIS bostäder, dnr KS 2025/1280 Övrigt Protokollsutdrag med beslut och dess bilagor bifogas i sin helhet. Kommunfullmäktige § 15 2026-05-04 (KS 206/458) Revisionsberättelse över de kommunala nämndernas verksamhet för år 2025 m.m. samt beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnder (bihang 2026:01) Övrigt Protokollsutdrag med beslut och dess bilagor bifogas i sin helhet. Handläggare Kristin Löf Till Utbildningsnämnden 2026-06-11 Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2026/48 2026-06-01 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2026/48 Sida 2 (3) Samlingsärende - Beslut från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och stadens nämnder 2026 Kommunfullmäktige § 17 2026-05-04 (KS 2025/524) Handlingsplan för åldersvänlig stad Övrigt Protokollsutdrag med beslut och dess bilagor bifogas i sin helhet. Kommunfullmäktige § 18 2026-05-04 (KS 2025/870) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Övrigt Protokollsutdrag med beslut och dess bilagor bifogas i sin helhet. Kommunfullmäktige § 19 2026-05-04 (KS 2025/836) Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 Övrigt Protokollsutdrag med beslut och dess bilagor bifogas i sin helhet. Kommunfullmäktige § 20 2026-05-04 (KS 2025/809) Handlingsplan för romsk inkludering Övrigt Protokollsutdrag med beslut och dess bilagor bifogas i sin helhet. Socialnämnden § 8 2026-05-19 (SOF 2026/175) Uppföljning av stadens lex Sarah-rapportering år 2025 Övrigt Protokollsutdrag med beslut och dess bilagor bifogas i sin helhet. Information från stadsrevisionen Mejl med information 22 maj 2026 Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2026/48 Sida 3 (3) Samlingsärende - Beslut från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och stadens nämnder 2026 Kommunfullmäktige § 16 2026-05-25 (KS 202/297) Stockholms stads program för barnhälsa Övrigt Protokollsutdrag med beslut och dess bilagor bifogas i sin helhet. --- [Årsredovisning § 14 KF.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 14 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Samt med årsredovisningen ärenden som sambehandlas enligt bilaga 10 Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025, dnr KS 2026/71 Kompletterande och förlängd finansiering för utveckling av sociala system, dnr KS 2025/1604 Justering av ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning, dnr KS 2026/215 Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, dnr KS 2026/231 Storstockholms Brandförsvars årsredovisning 2025, dnr KS 2026/276 Upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser inom kommunkoncernen, dnr KS 2026/130 Tertialrapport 2 2025 för SHIS bostäder, dnr KS 2025/1280 KS 2025/1568 Beslut 1. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål godkänns. 2. Redovisade avsättningar om 601 mnkr godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Kommunstyrelsens beslut gällande uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda bolag, anmäls enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Basnyckeltal med utfall för år 2025 godkänns i enlighet med bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämndernas redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2025 godkänns i enlighet med bilaga 6 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Redovisning av kommunfullmäktiges aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2025 godkänns i enlighet med bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Lägesredovisning stora investeringsprojekt godkänns enligt bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Slutredovisningar av investeringsprojekt över 50 mnkr anmäls enligt bilaga 9 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 9. Exploateringsnämndens investeringsbudget för 2025 justeras för utgifter och inkomster med 145,9 mnkr enligt bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Nuvarande reservation av eget kapital avseende kompetensutveckling utökas med 100 mnkr i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. 11. Nuvarande reservation av eget kapital avseende sociala investeringar utökas med 150 mnkr i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. 12. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 (dnr KS 2026/71) godkänns i enlighet med bilaga 10 a till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 13. Medel om 40 mnkr som tidigare beviljats socialnämnden för utveckling av sociala system omdisponeras till kommunstyrelsen (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 14. Kommunstyrelsen medges kompletterande finansiering om 50 mnkr för 2026-2029 för teknisk förnyelse av sociala system (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering hanteras i budgetprocessen. 15. Tidigare beslut om att socialnämnden medges finansiering för utveckling av sociala system förlängs till och med 2029 (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 16. Ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning för rådgivningssamtal med avgiftsbefrielse justeras (dnr KS 2026/215) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter antas (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 18. Förskolenämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom förskoleverksamheten i egen regi och för privat regi (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 19. Socialnämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom socialpsykiatri, skadligt bruk och beroende samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning i egen regi och för privat regi (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 20. Kommunstyrelsen ska genomföra central upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser (dnr KS 2026/130), i Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 21. Centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser ska användas av samtliga nämnder i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 22. Stockholms Stadshus AB uppmanas för egen del att använda centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att använda centralt upphandlat stöd i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 23. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument och övriga handlingar som krävs för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling samt avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt häva avtal (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 24. Kommunstyrelsen ska implementera upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser hos stadens nämnder och bolag (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 25. Finansiering för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, avseende den del som gäller stadens nämnder sker genom de reserverade medlen för utvecklingskostnader IT som återfinns inom ramen för Central medelsreserv i budget (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 26. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del ge fullmakt samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att ge fullmakt till kommunstyrelsen för genomförande av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser och efterföljande avtalsförvaltning av upphandlat stöd inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 27. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del finansiera samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att finansiera den del av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser som avser stadens bolagsstyrelser (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 28. Storstockholms Brandförsvars årsredovisning för verksamhetsåret 2025 (dnr KS 2026/276), fastställs, i enlighet med bilaga 10 c till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad samt med årsredovisningen ärenden som sambehandlas enligt bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Borgarrådet Wanngård (S), borgarrådet Mattsson (V) och borgarrådet Lindhagen (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Borgarrådet Fjellner (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Borgarrådet Jönsson (L) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Aron Modig (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Kristdemokraternas ersättaryttrande i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 1 (21) Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2025/1568) Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Samt med årsredovisningen ärenden som sambehandlas enligt bilaga 10 Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025, dnr KS 2026/71 Kompletterande och förlängd finansiering för utveckling av sociala system, dnr KS 2025/1604 Justering av ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning, dnr KS 2026/215 Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, dnr KS 2026/231 Storstockholms Brandförsvars årsredovisning 2025, dnr KS 2026/276 Upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser inom kommunkoncernen, dnr KS 2026/130 Tertialrapport 2 2025 för SHIS bostäder, dnr KS 2025/1280 2 (21) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål godkänns. 2. Redovisade avsättningar om 601 mnkr godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Kommunstyrelsens beslut gällande uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda bolag, anmäls enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Basnyckeltal med utfall för år 2025 godkänns i enlighet med bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämndernas redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2025 godkänns i enlighet med bilaga 6 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Redovisning av kommunfullmäktiges aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2025 godkänns i enlighet med bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Lägesredovisning stora investeringsprojekt godkänns enligt bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Slutredovisningar av investeringsprojekt över 50 mnkr anmäls enligt bilaga 9 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Exploateringsnämndens investeringsbudget för 2025 justeras för utgifter och inkomster med 145,9 mnkr enligt bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Nuvarande reservation av eget kapital avseende kompetensutveckling utökas med 100 mnkr i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. 11. Nuvarande reservation av eget kapital avseende sociala investeringar utökas med 150 mnkr i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. 12. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 (dnr KS 2026/71) godkänns i enlighet med bilaga 10 a till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 13. Medel om 40 mnkr som tidigare beviljats socialnämnden för utveckling av sociala system omdisponeras till kommunstyrelsen (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 14. Kommunstyrelsen medges kompletterande finansiering om 50 mnkr för 2026-2029 för teknisk förnyelse av sociala system (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering hanteras i budgetprocessen. 3 (21) 15. Tidigare beslut om att socialnämnden medges finansiering för utveckling av sociala system förlängs till och med 2029 (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 16. Ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning för rådgivningssamtal med avgiftsbefrielse justeras (dnr KS 2026/215) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter antas (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 18. Förskolenämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom förskoleverksamheten i egen regi och för privat regi (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 19. Socialnämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom socialpsykiatri, skadligt bruk och beroende samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning i egen regi och för privat regi (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 20. Kommunstyrelsen ska genomföra central upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 21. Centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser ska användas av samtliga nämnder i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 22. Stockholms Stadshus AB uppmanas för egen del att använda centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att använda centralt upphandlat stöd i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 23. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument och övriga handlingar som krävs för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling samt avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt häva avtal (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 24. Kommunstyrelsen ska implementera upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser hos stadens nämnder och bolag (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 25. Finansiering för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, avseende den del som gäller stadens nämnder sker genom de reserverade medlen för utvecklingskostnader IT som återfinns inom ramen för Central medelsreserv i budget (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4 (21) 26. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del ge fullmakt samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att ge fullmakt till kommunstyrelsen för genomförande av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser och efterföljande avtalsförvaltning av upphandlat stöd inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 27. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del finansiera samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att finansiera den del av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser som avser stadens bolagsstyrelser (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 28. Storstockholms Brandförsvars årsredovisning för verksamhetsåret 2025 (dnr KS 2026/276), fastställs, i enlighet med bilaga 10 c till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. 1. Stadsdirektören ska genomföra centralupphandling samt säkerställa införande och användning av upphandlat stöd inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument, avbrytande av upphandling, tilldelning av kontrakt, tecknande av avtal och löpande avtalshantering inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt att häva avtal inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Nämnderna medges budgetjustering för ökade kostnader med 233,9 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2025 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 334 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 5 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2025 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Nämnderna medges budgetjustering för minskade nettoutgifter med 120 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2025 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5 (21) 4. Nämnderna medges ombudgetering till 2026 för ökade kostnader med 94,6 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämnderna medges ombudgetering till 2026 för ökade utgifter med 36,4 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Mot bakgrund av vad som framgår av bolagsordningar och ägardirektiv för bolagen, utfallsrapporter, protokoll samt övrig rapportering från Stockholms Stadshus AB, bedömer kommunstyrelsen att verksamheterna i varje bolag i koncernen Stockholms Stadshus AB under föregående kalenderår har bedrivits enligt det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Anmälan av SHIS Bostäders Tertialrapport 2 för 2025 (dnr KS 2025/1280) fastställs med hänvisning till bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Övriga framställningar från nämnderna avslås. 9. Paragrafen justeras omedelbart. 6 (21) Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål innehåller förvaltningsberättelse, årsbokslut, uppföljning av kommunfullmäktiges mål samt ekonomisk och finansiell information avseende den kommunala koncernen, där staden och de kommunala bolagen ingår. Beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Föredragande borgarrådets synpunkter Det är glädjande att konstatera att Stockholms stad levererar goda verksamheter till sina invånare. Årsredovisningen redovisar en fortsatt god måluppfyllelse vilket bekräftar de undersökningar som gjorts i andra sammanhang. Fler stockholmare känner sig stolta över sin stad och fler upplever trygghet i staden. Välfärden levererar god kvalitet och staden arbetar intensivt med ambitiösa klimatmål. Och fler vill bo i vår stad. Stockholm är nu nära att för första gången bli en miljonstad. Staden visar såväl goda ekonomiska som verksamhetsmässiga resultat. Trots minskande statsbidrag från riksdag och regering med mer än 300 miljoner kronor har verksamheterna fått uppräkningar som garanterat en god verksamhet och genom en ansvarsfull ekonomisk politik kan staden i årsredovisningen redovisa ett ekonomiskt överskott som kraftigt minskat behovet av upplåning för de investeringar som genomförts. Stadens verksamheter visar generellt goda resultat även om högt uppställda mål inte alltid uppnås fullt ut. Bland de goda resultaten kan nämnas att allt fler stockholmare känner sig trygga i sina stadsdelar. Antalet öppna drogscener har minskat från 26 till 21 under året. Det omfattande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som i hög grad bygger på samverkan, både inom den kommunala organisationen och tillsammans med externa aktörer som polisen och civilsamhället, har fortsatt att utvecklas. Förebyggande insatser har stärkts och stadsdelsnämnderna har också mött upp behovet av fler platser för barn och unga på hem för vård eller boende (HVB) som en följd av bland annat det grova våldet och annan kriminalitet i kombination med brist på statliga institutionsplatser. Stockholms stad har under året fortsatt att stärka kvaliteten i verksamheten genom att öppna HVB Almen som riktar sig till pojkar i åldern 13–15 år med social problematik. Genom att öppna verksamheter i egen regi möts också risker för välfärdsbrott i utsatta branscher. 7 (21) Under året har också arbetet mot våld i nära relationer stärkts. Införandet av Islandsmodellen har bidragit till fler möjligheter att komma i kontakt med våldsutövare vilket underlättar för att våldsutsatta inklusive medföljande barn kan lämna våldsamma relationer. Modellen syftar till att stärka samarbetet mellan socialtjänsten och polisen vid akuta våldshändelser i familjer. Under året har samtidigt Bryt upp – ett sammanhållet stöd för våldsutsatta implementerats. Barn och ungas välfärd och fritid har varit centralt för att skapa mer jämlika uppväxtvillkor. Ett exempel är den handlingsplan för bostadsförsörjning som staden antagit under året, i vilken det finns flera åtgärder som syftar till att minska den trångboddhet som många stockholmsfamiljer upplever. Ett annat exempel på insatser riktade mot barn och unga är de avgiftsfria sommarlovsaktiviteterna, som har bidragit till att barn och ungdomar fått meningsfulla fritidsaktiviteter under sommarlovet. De avgiftsfria lovaktiviteterna bedöms ha besökts av drygt 29 000 barn och unga. Till detta ska tilläggas att alltfler barn och unga nu i vardagen kan delta i god och trygg pedagogisk verksamhet när avgiften för fritidsklubben helt avskaffats. Under år 2025 har också åtgärder och upprustning genomförts vid 15 parkleksbyggnader. Utöver dessa planeras det för nya parklekar eller parkleksbyggnader i stadsdelsnämndsområdena Farsta och Kungsholmen. Barn och ungas möjligheter att idrotta ska stärkas och under året har bland annat genomförandebeslut fattats avseende idrottshall i Akalla samt ny hall för fotboll och friidrott på Enskede IP. Allra viktigast för en trygg uppväxt är dock en väl fungerande förskola och skola. Det är därför glädjande att staden trots minskande barn- och elevantal och den ökande kostnaden per elev som det medför, klarar att upprätthålla och stärka personaltätheten i verksamheterna. Det bidrar sannolikt till att en ökande andel föräldrar är nöjda med sitt barns förskola och att de höjda resultaten i årskurs sex i Stockholms skolor kvarstår. Under året har därtill lekvärdesriktlinjer för utformning av förskole- och skolgårdar tagits fram. Riktlinjerna syftar till att skapa utemiljöer som ger såväl grönska som förutsättningar för lek, fysisk aktivitet, socialt samspel och lärande. Socialstyrelsens årliga brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” visar även att den stora majoriteten av stadens äldre är nöjda och trygga med sina omsorgsinsatser. Undersökningen visar att det finns ett högt förtroende för personalen och att de svarande upplever att de i stor utsträckning kan påverka hur omsorgsinsatserna genomförs. För att fortsätta klara kompetensförsörjningen i äldreomsorgen har staden under år 2025 beslutat om en historisk avsättning om 200 miljoner kronor för att under de kommande fyra åren investera i bättre arbetsvillkor genom exempelvis 8 (21) arbetstidsförkortning, förbättrad arbetsmiljö och kompetenssatsningar. Genom stadens kompetensutvecklingssatsning har nämnderna redan under år 2025 beviljats 56,3 miljoner kronor för att genomföra olika kompetensutvecklingsinsatser, bland annat utbildningar inom demens, geriatrik och psykisk ohälsa inom äldreomsorg och utbildning i svenska för personalen inom äldreomsorgen och förskola. För att öka attraktiviteten och kontinuiteten arbetar stadsdelsnämnderna fortsatt med att öka antalet heltidstjänster och andelen tillsvidaretjänster. Till exempel arbetar flera stadsdelsnämnder med att säkerställa kvalificerade vikarier vid oplanerad frånvaro inom äldreomsorg, omsorgen om personer med funktionsnedsättning och förskola, genom att etablera resursteam med tillsvidareanställda medarbetare. En insats för att stärka kvaliteten i välfärdsverksamheten är den intensifierade uppföljningen av privat verksamhet inom exempelvis förskola och hemtjänst, där granskningen under 2025 har lett till att två avtal har sagts upp, en utförare uteslutits från valfrihetssystemet och beställningsstopp har införts för tre utförare på grund av återkommande brister. En stärkt tillsyn är en del av stadens systematiska och intensifierade arbete mot välfärdsbrott. Det sker bland annat genom förstärkt kontroll och avtalsuppföljning, gemensam tillsyn samt genom att en ökad andel av verksamheter i risksektorer bedrivs i egen regi. Även inom ramen för arbetet att skapa en hållbar stad, där Stockholm tar ansvar för klimatomställningen, har det skett stora framsteg under år 2025 även om den nationella politiken givit dåliga förutsättningar. Ett exempel på detta är utsläppen från transportsektorn. Här konstaterar stadsledningskontoret att utsläppen trots stadens aktiva arbete ökat till följd av den nationella sänkningen av reduktionsplikten. Samtidigt har staden underlättat omställning och elektrifiering genom att utöka antalet publika laddplatser på gator och i stadens parkeringsgarage samt antalet parkeringsplatser med laddinfrastruktur. Staden har parallellt arbetat med att minska utsläppen från entreprenadarbeten genom att successivt skärpa kraven i upphandlingarna. I Slakthusområdet pågår som exempel en av Stockholms största eldrivna entreprenader: anläggandet av Fållanparken. En del av arbetet för att minska utsläppen från transporter är att underlätta för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Det är därför glädjande att staden under året tilldelats Cycling Improvement Award, ett pris som uppmärksammar städer som utvecklar och förbättrar förutsättningar för cyklingen. Inom byggsektorn har ytterligare steg tagits för att minska utsläppen. Nya metoder och arbetssätt har tillämpats, bland annat gällande materialsubstitution och elektrifierade entreprenader. Staden har även under året planerat för etablering av en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter. Användandet av plast som förbränns måste minskas och eftersom staden är en stor konsument av förbrukningsartiklar i plast har under året en modell tagits fram för minskade inköp av dessa. 9 (21) Träd är en viktig del såväl av klimat- som klimatanpassningsarbetet. Därtill bidrar fler träd till en grönare och trevligare stad. Det är därför viktigt att staden under året fattat en rad beslut som bidrar till fler träd. Alltifrån ökat anslag i budgeten till att det strategiska arbetet kring skötsel och skydd av träd har stärkts. Staden har även under året arbetat med att ta fram en trädpolicy och en analys av stadens krontäckningsgrad. Den här mandatperioden har fler naturreservat och biotopskyddsområden etablerats än vad som tidigare skett. Under år 2025 har fyra biotopskyddsområden inrättats i Skönstavik, Nockebyhov, Vårberg och Vinterviken. Samråd har genomförts om naturreservatsbildning av Ålstensskogen-Storskogen, Majroskogen och Kyrkhamn- Riddersvik. Dessa goda resultat inom såväl välfärdssektorn och inom klimat- och miljöarbetet har varit möjliga trots att de icke specificerade generella statsbidragen för kommunsektorn inte har höjts för åren 2025–2026. Regleringsbidraget, fastighetsavgiften och de generella statsbidragen har däremot sammantaget för Stockholms stad minskat med 390 mnkr under år 2025 vilket inneburit att regeringen och riksdagsmajoriteten försämrat förutsättningarna för skola, omsorg och förebyggande arbete i Stockholm. Tack vare stadens beslut att vägra de neddragningar som staten påbjöd och istället justera skatten kunde stadens verksamheter ges goda förutsättningar att leverera välfärd av god kvalitet. Genom en stark finansiering har det också skapats förutsättningar att finansiera en större del av de investeringar som är nödvändiga med egna medel. I årsredovisningen framgår att stadens soliditet stärkts under året trots stora investeringsbehov i exempelvis infrastruktur och verksamhetslokaler. Det är ett resultat av en god kostnadskontroll i verksamheterna, processer för att stärka kostnadskontrollen i investeringsprojekt, en stärkt prioritering och budgetering av kostnader som tidigare togs av resultatet. Sammantaget har det stärkt stadens ekonomi och gör att en större del av nödvändiga investeringar nu kan finansieras utan behov av lån. Resultatet på drygt 4,3 miljarder innebär att staden slipper låna i motsvarande grad. De som nu ansvarsbefriat tycker att ett sådant resultat skulle kunna användas för skattesänkningar eller nya utgifter propagerar i slutändan för ökad låneskuld. Stockholms stad har till följd av en ansvarstagande ekonomisk politik högsta möjliga kreditvärdighet. Ratingen uppdateras halvårsvis och bekräftades av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s den 7 november 2025; A-1+ respektive AAA med stabila kreditutsikter. Det är fortsatt viktigt att upprätthålla en ansvarstagande ekonomisk politik. Den kommunala koncernens planerade investeringar uppgår de närmaste åren till mer än 20 miljarder kronor årligen och ett fortsatt fokus behöver vara på en hög egenfinansieringsgrad av det samlade investeringsbehovet. Den goda hushållningen har skett trots att förutsättningarna verkligen inte varit de bästa. Minskade generella statsbidrag till välfärden har kombinerats med att Sverige, 10 (21) jämfört med andra europeiska länder, tappat i tillväxt vilket i sin tur har lett till en historiskt hög arbetslöshet. Stadens arbete mot arbetslöshet har därför behövts intensifieras. Fler har skrivits in vid jobbtorgen, det uppsökande arbetet har förstärkts och ökningen har skett inom alla målgrupper, men har varit som störst bland vuxna med försörjningsstöd. Vilket syns genom att andelen biståndstagare i förhållande till befolkningen är i stort sett på samma nivå som 2024 och att andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat. Resultaten är också goda. Andelen som gått till arbete eller studier har ökat, särskilt bland vuxna kvinnor. Samtidigt har staden under året arbetat med utökningen av vuxenutbildningen i egen regi och den 1 januari 2025 infördes ett nytt komvuxavtal med färre externa leverantörer. Antalet kursdeltagare i egen regi har ökat med 13 000 under året. Det nystartade Vuxenutbildningscentrum Järva har fått besök av cirka 3 000 individer och har nått ännu fler genom uppsökande verksamhet. Under året antogs stadens nya näringslivspolicy och etableringsstrategi. Näringslivsfrämjande åtgärder för att stärka företagsklimatet har genomförts och antal företag i staden har ökat jämfört med föregående år, dock nåddes inte det höjda årsmålet till följd av den svaga konjunkturen. Genom tillsyn, samverkan och olika kontrollinsatser har staden genomfört åtgärder för att hålla oseriösa aktörer och aktörer med kopplingar till organiserad brottslighet borta från stadens näringsliv. Nytt rekord har också satts när det gäller antal ungdomar som fått feriejobb. Fler än 11 700 ungdomar fick därmed chansen att jobba. Samtliga ungdomar som sökte feriejobb i Järva inför sommarlovet fick exempelvis erbjudande om anställning. Ska Stockholms arbetsmarknad fungera väl krävs det att bostadsbristen minskar. Höga byggkostnader till följd av inflation och uteblivet statligt stöd till nyproduktion har medfört ett förhållandevis lågt bostadsbyggande under ett antal år. Under hösten sågs en ökning i byggtakten och antalet påbörjade bostäder var 35 procent högre jämfört med 2024. Majoriteten av de påbörjade bostäderna är hyresrätter. Det är glädjande, men ska bostadsmarknaden utvecklas i takt med behoven krävs ett statligt engagemang för bostadsbyggandet. I budget för år 2024 beslutade kommunfullmäktige om en modell där överskott från ett antal lönsamma exploateringsprojekt kan motivera investeringsbeslut avseende olönsamma projekt. Under år 2025 har sammanlagt fem investeringsbeslut i stadens fokusområden fattats som möjliggjorts genom modellen: rivning av parkeringsdäck i Rågsved, temalekpark i Södra Järva, Nationellt fotbollscenter i Kista, radhusprojektet Kråksätra i Sätra samt utveckling av Sätra Centrum är bara några av de exempel som nu bygger ihop vår stad och minskar segregationen. Även om utvecklingen i stort är positiv i Stockholm så finns det uppenbart fortsatt stora behov. Staden har arbetat med och kommer fortsätta med att stärka välfärden, 11 (21) det brottsförebyggande arbetet och klimatomställningen. Men Stockholm och landets övriga kommuner kan inte göra detta på egen hand. Sverige behöver en regering som bryr sig om dessa frågor. Det blir inte bättre skola eller omsorg med sänkta statsbidrag. Det blir inte mer ordning och reda i välfärden med tvångsprivatiseringar. Det blir inte färre ungdomar som fastnar i kriminella gäng med sparkrav på socialtjänsten. Och det blir inte minskade utsläpp med lägre pris på fossila bränslen. Särskilt viktigt blir det givet att vi faktiskt har stora utmaningar framför oss. Under kommande år står vi inför en stor demografisk utmaning i välfärden. Vi står inför stora investeringar i infrastruktur och VA-nät. Vi ska samtidigt klimatanpassa vår stad så att vi bättre står emot översvämningar till följd av skyfall och värmestress till följd av värmeböljor. Vi ska säkerställa att staden är redo att ta ett större ansvar för ökade krav på arbetet med civil beredskap och civilt försvar. Under de kommande åren väntas ny lagstiftning träda ikraft som medför väsentligt utökade uppgifter för kommunerna, bland annat inom försörjningsberedskap och befolkningsskydd. Stockholms stad är redo att ta sig an dessa uppdrag. Det bygger dock på att det finns en regeringspolitik som också bidrar till att bygga Sverige starkt och som ger kommunerna förutsättningar att genomföra vad som krävs. Slutligen; Stockholm är och Stockholm ska vara en stad för alla. I tider när den politiska högern gör sitt bästa för att skapa polarisering mellan olika grupper och kollektivt misstänkliggöra grupper av stockholmare behövs stadens arbete för mänskliga rättigheter och mot rasism mer än någonsin. Det är därför viktigt att stadens nya program för de mänskliga rättigheterna visar vägen till ett rättighetsbaserat arbete i stadens verksamheter Staden har också antagit den allra första handlingsplanen mot rasism, vilken har som mål att verksamheterna ska vara fria från alla former av rasism. Bilagor 0. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål, dnr KS 2025/1568-1.1 1. Ombudgeteringar och budgetjusteringar, dnr KS 2025/1568-1.2 2. Stadsledningskontorets kommentarer till nämndernas utfall, dnr KS 2025/1568-1.3 3. Resultatbudget och investeringsplan, dnr KS 2025/1568-1.4 4. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda bolag, dnr KS 2025/1568-1.5 5. Basnyckeltal 2025, dnr KS 2025/1568-1.6 6. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag, dnr KS 2025/1568-1.7 7. Redovisning av kommunfullmäktiges aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2025, dnr KS 2025/1568-1.8 8. Lägesredovisning Stora projekt 2025, dnr KS 2025/1568-1.9 12 (21) 9. Slutredovisningar av investeringsprojekt över 50 mnkr, dnr KS 2025/1568- 1.10 10. Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025, dnr KS 2025/1568-1.11 10 a. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025, dnr KS 2025/1568-1.12 10 b. Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, dnr KS 2025/1568-1.13 10 c. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025, dnr KS 2025/1568-1.14 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Christofer Fjellner (M) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål redogör för verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. Stockholms stads resultat uppgår till 3 685 mnkr (2 898 mnkr). Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 66 315 mnkr (63 187 mnkr). Överskott från nämnderna uppgår till totalt 887 mnkr, varav 369 mnkr för stadsdelsnämnderna och 517 mnkr för facknämnderna. Hittills under mandatperioden, år 2023–2025, har staden gjort ett resultat på sammanlagt nästan 10 mdkr. Under samma period har S-styret höjt den samlade kommunalskatten till den högsta nivån någonsin. När Socialdemokraterna inte klarar av att prioritera i stadshuset tvingas nu hushållen att vända på slantarna vid köksbordet istället. Det är djupt orättvist. Den kommunala koncernens planerade investeringar är fortsatt mycket höga på omkring 20 miljarder kronor årligen. Egenfinansieringsgraden av investeringar 2025 uppgår till 70 procent, och är långt ifrån målet om 100 procent. Vi är mycket oroade över den höga skuldsättningen. Mot bakgrund av detta vill vi understryka vikten av att minska stadens skuld och bedriva en långsiktigt hållbara ekonomisk politik. Tyvärr kan vi konstatera att staden just nu ökar skuldsättningen med över två miljoner kronor i timmen. Socialdemokraterna monterar ner arbetslinjen. I december var arbetslösheten 7,1 procent i staden, vilket kan jämföras med riket som helhet, där var arbetslösheten lägre och uppgick till 6,8 procent i december 2025. Den höga arbetslösheten innebär att stadens kostnader för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser ökar. Även tillväxten i Stockholm hackar. Göteborg och Malmö växer snabbare än Stockholm, särskilt när det gäller näringsliv och attraktionskraft för yngre arbetskraft. Stockholm uppvisar ett negativt flyttnetto. Under mandatperioden har Stockholm rasat i ranking över lokalt företagsklimat. 13 (21) Otryggheten är fortfarande utbredd i stora delar av staden. Det lokala trygghetsarbetet monteras ned. Samtidigt faller skolresultaten, andelen behöriga elever till gymnasiet har minskat jämfört med 2022. Särskilt allvarligt är det att elever från socioekonomiskt svagare områden presterar sämre i Socialdemokraternas skola. Socialdemokraternas byggpolitik driver på stadens skuldutveckling. Ett ensidigt fokus på att bygga i allmännyttan innebär att nya miljonprogramhus byggs i stadens grön- och villaområden, vilket helt saknar stöd hos stockholmarna. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Föredragande borgarrådets förslag till beslut godkänns delvis. 2. Därutöver anförs följande. Eolshäll och de övergrepp som begicks där på placerade barn är en djup skamfläck i stadens historia – inte minst för att staden ännu inte ens förmått lyfta på stenarna och klarlägga hela sanningen. Som Liberalerna påtalat är det hög tid att Stockholms stad tar det ansvar man bar då, utreder sin egen roll och prövar kompensation till de drabbade. Att hänvisa till regeringen eller svara med tystnad håller inte, särskilt när det finns belägg för både tillsynsansvar och tidig politisk kännedom. Nu måste den rödgröna majoriteten ta fullt ansvar och gå till botten med vad som faktiskt hände. Liberalernas egen utredning visar dessutom att staden haft tillsynsansvar och att det tidigt fanns politisk kännedom om att något inte stod rätt till på Eolshäll. Mot den bakgrunden är det oacceptabelt att inte gå till botten med vad som faktiskt hände. Nu måste den rödgröna majoriteten ta sitt ansvar – fullt ut. Trots det ekonomiskt ansträngda läget redovisar Stockholms stad ett betydande överskott, vilket tyder på att skatteuttaget är högre än nödvändigt. Med tanke på den ökande arbetslösheten i Stockholm skulle en sänkt skatt kunna bidra till att stärka den lokala ekonomin genom att öka hushållens köpkraft och företagens investeringsmöjligheter. Liberalerna ser med oro på hur samhandlingen mellan skola, socialtjänst och polis under hela mandatperioden avstannat på sina håll i staden. Till exempel hämtas det inte in medgivanden från vårdnadshavare och skolorna får ingen återkoppling på sina orosanmälningar. Att det socialt förebyggande arbetet behöver stärkas är uppenbart och likaså måste särskilt fokus riktas mot de barn som placeras – innan, under och efter en placering. Målgruppen är en utpekad rekryteringsbas för de kriminella nätverken och därför är dessa barns vård en nyckel till att stoppa nyrekryteringen. Samhällsvården måste förbättras kraftigt och få kosta, med ett eftervårdsprogram som tar vid direkt efter en placering. Den förstärkning av budgeten för dessa områden som den rödgröna majoriteten lyfter fram är dels otillräcklig sett till stadsdelarnas faktiska underskott, och dels hade problemet inte uppstått från början om den skyddsfond som Liberalerna 14 (21) inrättade föregående mandatperiod funnits kvar – just för höga placeringskostnader svåra att budgetera för. Vi saknar en utförlig analys över de vikande studieresultaten i skolorna. Stadens skolor präglas dessutom av oacceptabelt låga trygghets- och studiesiffor och där dessutom kränkningarna ökar. Vi har vid upprepade tillfällen kritiserat den rödgröna majoriteten för att ha ett alltför ensidigt fokus på Järvafältet, vilket har skett på bekostnad av andra utsatta områden. Detta tunnelseende har lämnat Skärholmen på efterkälken där såväl socialtjänst som skola saknar nödvändiga resurser. Trots att Järva varit i centrum för majoritetens politiska uppmärksamhet, visar dessutom senaste statistiken att resultaten pekar åt fel håll, också där. Den totala behörigheten för Järva SDF ligger nu på 80,9 %. Det är ett fall på 3,5 procentenheter sedan 2022 (när Liberalerna senast styrde skolan), och som tabellen visar har den trenden varit stagnerande eller nedåtgående under hela denna mandatperiod då Socialdemokraterna styrt skolan. Och medan resurser och politiskt kapital har flödat till Järva, har Skärholmen hamnat på efterkälken, vilket vi redan tidigt i mandatperioden beskrev som ett politiskt svek. Lillholmsskolan har idag en behörighet på endast 49 %, vilket är en av de lägsta siffrorna i staden. Skärholmen SDF har visserligen ökat från bottennoteringen 2024 (71,2 %), men ligger med sina 75,7 % långt under både stadens snitt (87,3 %) och nivån i Järva. Vi noterar också lägre närvaro i skolan i Skärholmen. Vi har tidigare även varnat för att Skärholmen aktivt uteslutits från viktiga nationella nätverk för skolor i utsatta områden, trots att behoven är akuta. Insatser för att stabilisera skolgången för barn i samhällsvården är i helt grundläggande för att förebygga kriminalitet och sociala problem. Vi fortsätter efterfråga systematisk och anonymiserad sammanställning av skolresultat på aggregerad nivå, precis som redan görs för exempelvis nyanlända elever. Vår uppfattning är att de omhändertagna och placerade barnens skolresultat skall följas upp mycket noga, då det är staden som i dessa fall har klivit in som vårdnadshavare. Då är det rimligt att staden följer upp dessa barns skolresultat i alla årskurser. Liberalerna noterar att stadens investeringsverksamhet fortsatt präglas av avvikelser och tidsförskjutningar mellan budget och utfall. Även om genomförandegraden har förbättrats kvarstår behovet av ökad träffsäkerhet i planering och prognoser. Återkommande omprioriteringar och reviderade beslut riskerar att minska effektiviteten i användningen av skattemedel. Liberalerna vill även att de större investeringar som Stockholm genomför ska granskas av en extern aktör för att identifiera brister i planering, genomförande och uppföljning. En mer realistisk budgetering och tydligare ansvarsutkrävande gynnar både Stockholm och dess skattebetalare. 15 (21) Risken med allt högre avvikelser är att de inte bara leder till ineffektivt resursutnyttjande, utan även tränger undan andra viktiga investeringar. När kostnader skenar minskar stadens möjligheter att genomföra nödvändiga satsningar inom exempelvis skola, äldreomsorg och socialtjänst. Liberalerna noterar att bostadsbyggandet i Stockholm återhämtar sig alltför sakta, där nivån fortsatt är långt under stadens mål. Samtidigt är utvecklingen i planeringen djupt oroande. Antalet bostäder i antagna detaljplaner har minskat kraftigt, liksom antalet genomförandebeslut och markanvisningar. Detta riskerar att leda till ett ännu lägre bostadsbyggande de kommande åren. Att stadens bostadsmål endast uppnås delvis visar att den rödgröna majoriteten inte förmår säkerställa en tillräcklig byggtakt över tid. Liberalerna anser att arbetet med att korta ledtider, öka planberedskapen och förbättra genomförbarheten i projekten måste intensifieras för att möta stockholmarnas behov av bostäder. Stockholm står även inför en kompetensförsörjningskris, där staden kommer få det allt svårare att täcka behoven inom välfärden. Detta på grund av att människor inte kan söka sig till Stockholm för att arbeta inom skola, vård och omsorg. Därför anser Liberalerna att Stockholm måste ha en mer aktiv bostadspolitik där vi vill se en snabbare och mer effektiv planeringsprocess, fler markanvisningar och tydligare incitament för att öka byggtakten. Liberalerna är starkt kritiska till den bekymmersamma ökningen av vräkningar i Stockholms stad. Särskilt alarmerande är att andelen vräkningar där barn är inblandade, enligt Kronofogdens sammanställning för 2025, fortfarande är hög och till och med ökat. Från 21 till 34. Detta strider mot stadens nollvision om att barn inte ska vräkas eller utsättas för att ha föräldrar som hamnar på gatan. Siffrorna som redovisats visar att stadens brister i sitt ansvar för att skydda, där de mest utsatta grupperna inte tillräckligt beaktas. Där brister i stödet till barnfamiljer som riskerar att hamna i en utsatt situation påverkar barn negativt. Att vräkas är en oerhört social och ekonomisk förlust, både för den enskilde individen men även samhället i stort. Därför anser Liberalerna att en omedelbar översyn av stadens arbete för att förhindra vräkningar, särskilt när barn är inblandade, bör genomföras. Stockholm måste leva upp till sitt åtagande om att ingen barnfamilj ska behöva stå utan tak över huvudet Efter årets vintersäsong kvarstår stora brister i stadens snöröjning. Många trottoarer och gångbanor är fortsatt svårframkomliga efter snöfall, särskilt i områden där sopsaltning inte genomförs. Liberalerna har även noterat att cykelbanor prioriteras i allt högre grad på bekostnad på gångbanor. Detta påverkar äldre, personer med funktionsnedsättningar och föräldrar med barnvagnar i hög grad. I flera stadsdelar vittnar invånare om att de tvingas ut i vägbanan eftersom snövallar blockerar trottoarer, vilket ökar risken för olyckor. Den ojämlika snöröjningen gör att vissa grupper i samhället får allt sämre framkomlighet och trygghet, vilket vi anser är oacceptabelt i en stad som vill vara både jämlik och tillgänglig för alla. 16 (21) Stockholms stad har de senaste åren genomfört omfattande ombyggnationer, nya trafiklösningar och miljözoner i ett försök att skapa en mer hållbar stad. Samtidigt upplever många inom stadens handel och näringsliv att dessa förändringar är stor utmaning. Särskilt i innerstaden har arbeten i den fysiska miljön försvårat för planering av leveranser och otydliga trafikflöden har lett till minskad kundtillströmning för många butiker och handlare. Både Svensk Handel och småföretagare upplever att dialogen med Trafikkontoret har varit bristfällig, att beslut fattas utan att de informeras i god tid och att en otillräcklig konsekvensanalys legat till grund för besluten. Det är viktigt att staden hittar en balans mellan hållbarhetsmålen och en levande stadskärna, så att företag får rätt förutsättningar att överleva och utvecklas. Trots satsningar på bilfria zoner och lekgator vid vissa skolor upplever många skolor i Stockholm fortfarande en farlig trafikmiljö. Skolpersonal har vittnat om farliga transportfordon i nära anslutning där skolbarn rör sig, bristfälliga övergångsställen och ett stort antal bilar i direkt anslutning till skolorna under morgon- och eftermiddagstimmarna. De åtgärder som införts på vissa platser, såsom tillfälliga hinder, är lovvärda men långt ifrån tillräckliga. För att öka barns säkerhet krävs att trafiken kring stadens skolor även under renoveringar och godstransport sker på ett för barnen säkert sätt. Elektrifieringspakten och stadens satsningar på laddinfrastruktur är viktiga steg mot en fossilfri transportsektor. Liberalerna är dock kritiska till att utbyggnaden av laddplatser sker i en ojämn takt, där innerstaden har ett betydligt större utbud av publika laddplatser jämfört med ytterstadsområdena. För många boende i ytterstaden innebär detta en avsevärd utmaning när de överväger att byta till elbil. Bristen på laddinfrastruktur i dessa områden riskerar att bromsa elektrifieringen och skapa en ojämlik situation, där de som bor längre från stadens kärna har färre möjligheter att ställa om sitt resande. För att uppnå en rättvis klimatomställning måste staden öka incitamenten för att bygga ut laddinfrastrukturen i hela staden. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 15 april 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. 17 (21) Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna föredragande borgarrådets förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Stockholms stads årsredovisning 2025 visar återigen ett ekonomiskt resultat som på pappret framstår som stabilt. Samtidigt döljer sig betydande strukturella problem bakom siffrorna. Den styrande majoriteten fortsätter att ge en alltför positiv bild av stadens utveckling, trots att både välfärdens kvalitet, tryggheten och klimatmålen är under tydlig press. Stockholms stads resultat uppgår till 3 685 mnkr. Trots ett starkt resultat är det anmärkningsvärt att skatteuttaget fortsatt ligger på en hög nivå samtidigt som stadens skuldsättning utvecklas i fel riktning. Nettoskulden ökar och egenfinansieringsgraden för investeringar försvagas, vilket pekar på en ekonomisk politik som riskerar att bli kortsiktig. Centerpartiet är fortsatt kritiska till att stora resurser binds upp i centrala reserver istället för att användas mer träffsäkert i verksamheterna, inte minst i ett läge där behoven förändras till följd av demografiska skiften. Bedömningarna av måluppfyllelsen framstår i flera fall som väl generösa. Särskilt tydligt är detta inom bostadspolitiken, där byggtakten fortsatt är otillräcklig i förhållande till målen. Av sju indikatorer, nås bara en. En särskild oroande trend är att antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner har minskat med 45% på bara ett år. Bostadsbristen kvarstår som en av Stockholms största utmaningar, samtidigt som majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder för att öka takten i byggandet. Inom skolområdet kvarstår betydande utmaningar. De demografiska förändringarna ställer höga krav på anpassning av resurser, lokaler och organisation. Indikatorn Antal barn per grupp i barngrupp i förskolan nås inte, tvärtom ser vi en minskning. Centerpartiet ser en risk att dessa förändringar inte hanteras tillräckligt proaktivt, vilket kan påverka både kvalitet och likvärdighet negativt. Samtidigt är det positivt att kompetensförsörjning fortsatt uppmärksammas, men insatserna behöver stärkas ytterligare för att möta välfärdens långsiktiga behov. Klimat- och miljöarbetet präglas även under 2025 av bristande måluppfyllelse inom flera områden. Av 18 indikatorer så nås bara 4. Det är en oroande utveckling som visar på bristande fokus i frågorna bland vänstermajoriteten. Styrningen är inte tillräckligt effektiv. Vi ställer oss frågande till varför indikatorn på andel ekologiska livsmedel i år inte inkluderar måltider. Istället för att göra miljö- och klimatnytta på riktigt stirrar sig styret blint på symbolåtgärder. Centerpartiet efterlyser en mer resultatinriktad klimatpolitik där genomförandet ges högre prioritet. Trygghetsläget i staden är fortsatt bekymmersamt. Otryggheten i vissa områden biter sig fast och utvecklingen kopplad till kriminalitet och social oro kräver kraftfullare åtgärder. Stadens insatser är viktiga men otillräckliga. Det förebyggande arbetet 18 (21) måste intensifieras och samverkan stärkas för att bryta utvecklingen och skapa långsiktig trygghet. Centerpartiet konstaterar att Stockholm har starka grundförutsättningar. Trots detta saknas ett tydligt och långsiktigt politiskt ledarskap som fullt ut tar tillvara stadens potential. Centerpartiet vill fortsatt bidra med en politik som stärker framtidstron. Vi verkar för ett grönt, öppet och tryggt Stockholm där fler bostäder byggs, där välfärden håller hög kvalitet och där klimatambitionerna omsätts i konkret handling. En stad som håller ihop – och där varje människa ges möjlighet att forma sin egen framtid. Särskilt uttalande av Gabriel Kroon (SD) enligt följande. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål innehåller förvaltningsberättelse, årsbokslut, uppföljning av kommunfullmäktiges mål samt ekonomisk och finansiell information avseende den kommunala koncernen, där staden och de kommunala bolagen ingår. Årsredovisningen för 2025 markerar tre verksamhetsår av det rödgröna styrets Stockholmsfientliga politik. Under mandatperioden har p-platser byggts bort i rasande fart, p-avgifterna har höjts kraftigt och snöröjningen har total fallerat när den behövs som mest. Styrets vision om att styra om färdsättet till kollektivtrafik har omöjliggjorts på grund av att motsvarande rödgrönt styre i Region Stockholm har ställt in bussavgångar. Underlåtet i att investera i pendeltågens punktlighet och dragit ned på ordningsvakter i kollektivtrafiken. Bostadsbyggandet med tvångsblandning där välskötta villa-och radhusområden men även bostadrättsområden bebyggs med hyresrätter i parker och på grönområden. Desto mer välfungerande område desto fler hyresrätter ska Socialdemokraterna tvinga in, samtidigt som Miljöpartiet har sålt av träden för att bygga fler cykelbanor (som ingen använder). År 2026 kommer att innefatta ett ödesval, det behövs en ny konservativ kraft i Stockholm stad som slutar förstöra för bilen, bevarar skogsområden samt kraftsatsar på fler poliser och ordningsvakter. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. 1. Att delvis godkänna förslaget, 2. Att därutöver anföra följande Stockholms stad gör miljardöverskott år efter år, nästan 10 miljarder kronor i ackumulerat överskott under denna mandatperiod. Skatten har, trots dessa överskott, höjts flera gånger. Inte för att välfärden utökades eller kostnaden för befintlig välfärd skenade, utan för att stadens kreditvärdighet riskerade sänkas. Det håller inte. Överuttaget av skatt som lösning på lånefestens finansiella konsekvenser är en stöld från folket. 19 (21) Vidare noterar vi att inte ett enda vård- och omsorgsboende byggts under mandatperioden, tvärtom har privata initiativ dessutom stoppats trots skriande behov. Likaså är avsaknaden av insikt i den demografiska utmaningen provocerande. Kristdemokraterna efterfrågar en politik som ser problem och löser dem, inte som ser mellan fingrarna och skapar fler. Vi hänvisar därför avslutningsvis till vår reservationsbudget för 2025 som hade säkrat finansiering och kreditvärdighet utan överbeskattning, liksom en seriös och hållbar politik som möter Stockholms demografiska utveckling. Ett Stockholm för hela livet. 20 (21) Ärendet Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål redogör för verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. I ärendet redogörs även för stadsledningskontorets analys och målbedömning av kommunfullmäktiges mål och verksamhetsområdesmål för år 2025. Siffror inom parentes avser år 2024. Under 2025 har omvärlden präglats av betydande osäkerhet, främst till följd av geopolitiska spänningar och handelskonflikter, vilket har bidragit till ekonomiska utmaningar för offentlig sektor, företag och hushåll. Arbetsmarknaden har varit fortsatt svag under 2025. Mot slutet av året har dock tecken på en vändning synts och arbetslösheten i Stockholm har börjat minska. Samtidigt råder fortsatt brist på kompetens inom vissa av stadens verksamhetsområden och även hos andra arbetsgivare i Stockholm. Verksamheternas driftkostnader har ökat och omprioriteringar har varit nödvändiga inom investeringsprojekt som fördyrats och vissa fall behövt skjutas fram i tid. Trots utmaningar har nämnder och bolag kunnat leverera en service av hög kvalitet, där nämnderna visar ett överskott om totalt 887 mnkr (504 mnkr) och stadens bolag ett resultat efter skatt om totalt 539 mnkr (96 mnkr). Stockholms stads resultat uppgår till 3 685 mnkr (2 898 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter med 950 mnkr (1 369 mnkr). Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 66 315 mnkr (63 187 mnkr), 110 mnkr lägre än budgeterat. Investeringarna uppgår till 8 008 mnkr (8 809 mnkr). Stockholms stads investeringar har till största del finansieras med egna medel, det vill säga med resultat, avskrivningar, avsättningar och försäljningar. Koncernen Stockholms Stadshus AB:s resultat efter skatt uppgår till 539 mnkr (96 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster om 35 mnkr (519 mnkr) och realisationsförluster om 73 mnkr netto (619 mnkr). Realisationsresultaten är främst hänförliga till försäljningar av fastigheter och tomträtter. Bruttoinvesteringarna uppgår till 11 480 mnkr (12 802 mnkr). Koncernen Stockholms Stadshus AB:s investeringar har delvis finansieras med egna medel. Den kommunala koncernens resultat uppgår till 4 367 mnkr (2 482 mnkr) efter att koncerninterna mellanhavanden, inklusive utdelning, har räknats bort. Bruttoinvesteringar uppgår till 19 391 mnkr (21 151 mnkr). Investeringar har inte fullt ut kunnat finansieras med egna medel. Nettoskuldökning, som inkluderar utbetalningar till medfinansiering, uppgår under året till 3 725 mnkr (5 645 mnkr). Den kommunala koncernens nettoskuld per 31 december 2025 är 81 598 mnkr (77 873 mnkr). Stadsledningskontoret bedömer att den kommunala koncernen uppfyller kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2025, utifrån nämndernas 21 (21) och bolagsstyrelsernas rapportering samt att fyra av de fem finansiella målen uppfylls. Revisionsplan 2026 med inriktning för 2027 – 2028 Dnr RVK 2025/101 Stadsrevisionen i Stockholms stad är kommunfullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs av stadens nämnder och bolag. I årsrapporter för nämnder och bolag sammanfattar stadsrevisionen det gångna årets granskningar och bedömningar. På stadens webbplats, start.stockholm/revision , finns revisionsrapporter publicerade. För att prenumerera på stadsrevisionens informationsbrev, uppge e-postadress till revision.rvk@stockholm.se. Innehåll 1. Sammanfattning ................................ ............................................. 1 2. Inledning ................................ ......................................................... 2 2.1 Stadsrevisionens uppdrag ............................................................... 2 2.2 Revisionsplanering ........................................................................... 2 2.3 Årlig granskning ............................................................................... 3 2.3.1 Kommunstyrelsen ....................................................................... 3 2.3.2 Nämnder och bolag .................................................................... 3 3. Prioriterat område: Stadens ekonomi och hushållning ............. 4 3.1 Upphandlingsprocessen (2026) ....................................................... 4 3.2 Bostadsbolagens fastighetsunderhåll (2026) ................................... 4 3.3 Styrning av verksamhetsprojekt (2027/2028) .................................. 5 4. Prior iterat område: Oegentligheter och välfärdsbrott ............... 6 4.1 Personlig assistans – oegentligheter och välfärdsbrott (2026) ........ 6 4.2 Upptäcka välfärdsbrott och korruption (2026) .................................. 6 5. Prioriterat område: Barn i riskzon ................................ ................ 7 5.1 Särskilt stöd i gymnasieskolan (2026) ............................................. 7 5.2 Barn och unga i jourhem (2026) ...................................................... 7 5.3 Barns och ungas delaktighet inför beslut om insats (2026/2027) .... 8 6. Prioriterat område: Äldreomsorg ................................ ................. 9 6.1 Välfärdsteknik (2026) ....................................................................... 9 7. Övriga områden ................................ ........................................... 10 7.1 Skadligt bruk och beroende (2026) ................................................ 10 7.2 Vuxna i hemlöshet (2026/2027) ..................................................... 10 7.3 Uppföljning av avtalskrav (2026/2027) .......................................... 11 7.4 Krisberedskap inom måltidsverksamhet (2027/2028) ................... 11 7.5 Fastighetsautomation (2027/2028) ................................................ 11 Revisionsplan 2026 med inriktning för 2027-2028 Sida 1 (11) 1. Sammanfattning Revisionsplaneringen utgår från bedömningar om risk och väsent- lighet. Granskningsresurser riktas till områden där eventuella brister kan finnas och som, om områdena inte granskas, skulle kunna leda till att revisorernas bedömningar inte ger kommunfullmäktige det underlag som behövs för ansvarsprövning. Om förutsättningarna för att genomföra revision förändras eller oförutsedda händelser uppstår justeras planeringen. Följande områden är prioriterade att granska under mandatperioden 2022-2026: • Stadens ekonomi och hushållning. • Stadens arbete för att förebygga och motverka oegentlig- heter samt välfärdsbrott. • Stadens arbete för att stödja barn i riskzon för kriminalitet, fattigdom, missbruk eller som lever under andra svåra omständigheter. • S tadens arbete för att utveckla och säkerställa god omvårdnad inom äldreomsorgen. Prioriteringe n är styrande för den granskning som genomförs inom ramen för den årliga revisionen samt för större granskningar, så kallade revisionsprojekt. Granskning genomförs även inom andra områden för att få ett tillräckligt underlag för ansvarsprövning. Följande revisionsprojekt planeras att genomföras under 2026: • Upphandlingsprocessen • Bostadsbolagens fastighetsunderhåll • Personlig assistans – oegentligheter och välfärdsbrott • Upptäcka välfärdsbrott och korruption • Särskilt stöd i gymnasieskolan • Barn och unga i jourhem • Välfärdsteknik inom äldreomsorgen • Skadligt bruk och beroende Följande revisionsprojekt kan påbörjas under 2026, men planeras i huvudsak att genomföras under 2027 eller 2028. • Barns och ungas delaktighet inför beslut om insats • Vuxna i hemlöshet • Uppföljning av avtalskrav • Krisberedskap inom måltidsverksamhet • Fastighetsautomation • Styrning av verksamhetsprojekt Revisionsplan 2026 med inriktning för 2027-2028 Sida 2 (11) 2. Inledning Revisorsgrupp 1 fastställde den 8 december 2025 denna revisions- plan för 2026 med inriktning för åren 2027 och 2028. Revisions- planen redogör för revisionens inriktning och beskriver de större granskningar som revisorerna beslutat ska genomföras. 2.1 Stadsrevisionens uppdrag Kommunfullmäktige har utsett 20 förtroendevalda revisorer att granska kommunstyrelsen och nämnderna. Ur gruppen förtroende- valda revisorer utses även lekmannarevisorer att granska de kom- munala bolagen. Uppdraget följer av kommunallag, aktiebolagslag samt stadsrevisionens reglemente och genomförs i enlighet med god revisionssed och standard för kommunal räkenskapsrevision. Revisionen avrapporteras årligen i årsrapporter som lämnas för yttrande till respektive nämnd och bolagsstyrelse. Större gransk- ningar, revisionsprojekt, rapporteras även löpande under året. Efter att kommunstyrelsen överlämnat årsredovisningen till kommun- fullmäktige överlämnar revisorerna årets revisionsberättelse med tillhörande underlag till kommunfullmäktige. Av revisionsberättel- sen framgår revisorernas bedömningar och om revisorerna till- styrker ansvarsfrihet. 2.2 Revisionsplanering Revisionsplaneringen utgår från bedömningar om risk och väsent- lighet. Granskningsresurserna riktas till områden med risk för brister, för att säkerställa att revisorernas bedömningar ger kommunfullmäktige tillräckligt underlag för ansvarsprövning. Om förutsättningarna för att genomföra revision förändras eller oförut- sedda händelser uppstår justeras planeringen. Följande områden är prioriterade att granska under mandatperioden 2022-2026: • Stadens ekonomi och hushållning. • Stadens arbete för att förebygga och motverka oegentlig- heter och välfärdsbrott. • Stadens arbete för att stödja barn i riskzon för kriminalitet, fattigdom, missbruk eller som lever under andra svåra omständigheter. • Stadens arbete för att utveckla och säkerställa god omvårdnad inom äldreomsorgen. Revisionsplan 2026 med inriktning för 2027-2028 Sida 3 (11) 2.3 Årlig granskning Årlig granskning avser den granskning som görs varje år avseende kommunstyrelsen, nämnder och bolag. Granskningen omfattar bland annat granskning av delårsrapport, årsredovisning samt nämndernas och bolagens rapportering. Dessutom genomförs för- djupade granskningar utifrån varje nämnds och bolags specifika risker. 2.3.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet samt de verksamheter som drivs i kommunala bolag eller kommunalförbund. Kommunstyrelsen granskas därför både i rollen som styrelse och som nämnd för den verksamhet som kommunstyrelsen har ansvar för enligt reglemente. Den årliga granskningen omfattar bland annat: • Kommunstyrelsens rapportering till kommunfullmäktige, framförallt delårsrapport och årsredovisning. • Kommunstyrelsens arbete för att styra och följa upp verksamhet och ekonomi för att säkerställa att god ekonomisk hushållning uppnås samt att verksamheten bedrivs med tillräcklig intern kontroll. • Den finansiella verksamheten. • Kommunstyrelsens beredning av ärenden. • Om stadens och de sammanställda räkenskaperna är upprättade i enlighet med regelverk samt ger en rättvisande bild av resultat och ekonomisk ställning. • Om revisionens rekommendationer från tidigare års granskningar åtgärdats. 2.3.2 Nämnder och bolag Den årliga granskningen omfattar bland annat: • Nämndernas och bolagens styrning för att nå kommunfull- mäktiges mål samt följsamhet till ägardirektiv, reglemente, lagstiftning samt övriga styrdokument och fullmäktigebeslut. • Om verksamheten genomförts inom årets budget. • Om investeringar genomförs i enlighet med beslutad invest- eringsram och omfattning samt om avvikelser rapporteras i enlighet med regelverk. • Nämndernas och bolagens interna styrning och kontroll. • Om revisionens rekommendationer från tidigare års gransk- ningar åtgärdats. Revisionsplan 2026 med inriktning för 2027-2028 Sida 4 (11) 3. Prioriterat område: Stadens ekonomi och hushållning Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hus- hållning i sin verksamhet, dvs. vara sparsam med resurser och värna kommande generationer. Fokus för kommande års granskning är styrning och uppföljning av investeringsprojekt, vilket kommer att granskas i den årliga granskningen på flera nämnder och bolag. Därutöver planeras för revisionsprojekt som rör upphandlings- processen, fastighetsunderhåll samt styrningen av verksamhets- projekt. 3.1 Upphandlingsprocessen (2026) Stockholms stads olika verksamheter gör årligen inköp av varor, tjänster och byggentreprenader till mycket stora belopp (cirka 40 mdkr 2024). Kommunfullmäktige har satt upp mål för inköpsarbetet som ska vara vägledande för att bland annat nå miljö- och klimat- mål samt social hållbarhet. Vidare ska inköpsarbetet präglas av ett helhetsperspektiv genom hela processen, från att behov av inköp uppstår till att betalning sker. Verksamheterna ska också säkerställa att affärer endast genomförs med seriösa leverantörer. Granskningen inriktas på processen för att genomföra större upphandlingar som rör hela eller delar av den kommunala verksamheten. 3.2 Bostadsbolagens fastighetsunderhåll (2026) Av kommunfullmäktiges budget 2025 framgår att fastighetsför- valtningen ska vara långsiktigt hållbar. De allmännyttiga bostads- bolagen förvaltar stora fastighetsbestånd till ett bokfört värde på cirka 76 mdkr (marknadsvärdet är betydligt högre). Fastigheterna behöver regelbundet underhållas, såväl invändigt som utvändigt. Om det planerade underhållet inte genomförs finns risk för akuta underhållsåtgärder, vilket kan leda till ökade kostnader för de åtgärder som behöver vidtas men också negativa konsekvenser för den enskilde hyresgästen. Granskningen inriktas på de allmännyttiga bostadsföretagens arbete med att planera och genomföra fastighetsunderhåll. Revisionsplan 2026 med inriktning för 2027-2028 Sida 5 (11) 3.3 Styrning av verksamhetsprojekt (2027/2028) Stadsrevisionen granskade 2021 styrningen av verksamhetsprojekt. Verifierande exempel var införandet av ett nytt it-system för ärende- och dokumenthantering (e-dok). Den samlade bedömningen var att förmågan att analysera behov, initiera och genomföra komp- lexa verksamhetsprojekt behöver stärkas. En förnyad granskning planeras därför att genomföras. Granskningen inriktas mot styrning av verksamhetsprojekt där ett it- stöd ska implementeras och användas av flera verksamheter. Revisionsplan 2026 med inriktning för 2027-2028 Sida 6 (11) 4. Prioriterat område: Oegentligheter och välfärdsbrott Revisionen granskar varje år inom den årliga granskningen hur ett antal nämnder och bolag arbetar för att förebygga oegentligheter och välfärdsbrott. Utöver detta planeras två revisionsprojekt. Personlig assistans kommer att granskas avseende arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda risker för felaktiga utbetalningar. Den andra granskningen omfattar nämndernas interna kontroll för att minska risken för oegentligheter och brott i den egna verk- samheten. 4.1 Personlig assistans – oegentligheter och välfärdsbrott (2026) Organiserat fusk med assistansersättningar uppmärksammas regel- bundet i media. Socialdepartementet uppger att det är två olika upplägg som separat, eller i kombination, bedöms vara återkom- mande i nästan samtliga fall. Det handlar dels om brukare som simulerat eller överdrivit sina hjälpbehov och där rätt till assistans- ersättning inte finns eller är mindre omfattande än vad som erhållits. Dels handlar det om brukare som har rätt till assistansersättning, men där assistansen inte lämnats i enlighet med vad som har upp- givits i tidredovisningar och faktureringar. Fusk med assistans- ersättningar riskerar att leda till ekonomisk och förtroendemässig skada, men också kvalitetsbrister. Granskningen inriktas mot nämndernas arbete för att minska risken för felaktiga utbetalningar. 4.2 Upptäcka välfärdsbrott och korruption (2026) Kriminella aktörer inriktar sig enligt Brottsförebyggande rådet allt oftare på att skapa sig ingångar i kommunal verksamhet. Det mest gynnsamma är att ha egna aktörer på insidan eller, om detta inte är möjligt, att ha en anställd tjänsteperson som är påverkbar för kriminellas egna syften. Det kan handla om att erhålla ersättningar, bidrag, tillstånd eller påverka annat beslutsfattande. Under 2025 förtydligades kommunallagen avseende att nämnderna ska ha ett internkontrollarbete som omhändertar risker för oegentligheter i den egna verksamheten. Granskningen inriktas på processer för att upptäcka oegentligheter och brott. Revisionsplan 2026 med inriktning för 2027-2028 Sida 7 (11) 5. Prioriterat område: Barn i riskzon Det är angeläget att barn och unga har en trygg uppväxt. Flera granskningar planeras som rör förskola, skola och socialtjänst. Ett revisionsprojekt rör gymnasieskolans arbete för att ge särskilt stöd till elever så att de kan fullfölja sina studier. För grundskolan planeras granskning avseende rutiner för att hantera våld i skolan samt hedersrelaterat våld och förtryck. Förskolan granskas avseende personalens kunskaper i svenska språket och barns närvaro. Inom individ- och familjeomsorg planeras för ett revisionsprojekt som omfattar handläggning och uppföljning av barn och unga i jourhem. I ett annat revisionsprojekt granskas barns och ungas delaktighet i ärenden som rör barnet/ungdomen. 5.1 Särskilt stöd i gymnasieskolan (2026) En gymnasieexamen är en grund för framtida studier och arbetsliv. Kommunfullmäktige betonar i budgeten att en viktig prioritering för skolan är att arbeta för att andelen elever som går ut gymnasiet med examensbevis ökar. Det finns risk för att elever inte erbjuds det stöd de enligt skollagen har rätt till för att uppnå kunskapsmålen. Granskningen inriktas mot om utbildningsnämnden tillgodoser gymnasieelevers behov av extra stöd. 5.2 Barn och unga i jourhem (2026) Jourhem är en akut och tillfällig placering av barn och unga i väntan på annan placeringsform. En vistelsetid på ett jourhem bör enligt socialtjänstlagen inte vara längre än sex månader. Det framgår av socialnämndens statistik från 2022 att medianväntetiden för att placera barn och unga i familjehem var cirka 15 månader. För 26 procent av ärendena översteg väntetiden två år. Det finns därför risk för att barn och unga inte får det stöd som de har rätt till. Granskningen inriktas på socialtjänstens handläggning och individuppföljning vid jourhemsplaceringar. Revisionsplan 2026 med inriktning för 2027-2028 Sida 8 (11) 5.3 Barns och ungas delaktighet inför beslut om insats (2026/2027) Kartläggningar och lägesrapporter från bland annat Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt Barnombudsmannen visar att socialtjänster ofta brister i att göra barn och unga delaktiga i ärenden som rör dem. Även socialtjänstinspektörerna har noterat att stadsdelsnämnderna brister i sitt arbete med att göra barn del- aktiga. Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020 och ger barn rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Det styrks av ytterligare bestämmelser i bland annat socialtjänstlagen och i LVU (Lag (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga). Granskningen inriktas på hur stadsdelsnämnderna säkerställer att barn och unga involveras i de ärenden som rör dem själva. Revisionsplan 2026 med inriktning för 2027-2028 Sida 9 (11) 6. Prioriterat område: Äldreomsorg Äldreomsorg är en verksamhet som omfattar allt fler brukare. Ett revisionsprojekt som omfattar välfärdsteknik planeras att genom- föras. Andra granskningar inom ramen för den årliga granskningen för kommande år omfattar korttidsvård, läkemedelshantering, trygghetslarm, personalkontinuitet i hemtjänsten och samordnad individuell planering (SIP). 6.1 Välfärdsteknik (2026) Sveriges kommuner och regioner (SKR) anser att kommuner behöver hitta nya arbetssätt för att kompetensförsörja verksamheten. SKR lyfter särskilt fram att allt fler invånare blir äldre samtidigt som det är brist på arbetskraft inom vård och omsorg. Välfärds- teknik och digitalisering är enligt SKR en viktig del i den omställ- ningen. Exempel på välfärdsteknik är mobila trygghetslarm, digitala lås, läkemedelsautomater, digital övervakning samt olika verktyg för att stimulera till aktivitet och rörelse. Med ny teknik och nya arbetssätt följer även risker. Bland annat risker kopplade till informationssäkerhet, men också risker som rör omsorgstagarens individuella behov. Granskningen inriktas på hur välfärdsteknik implementeras inom äldreomsorgen för att bidra till långsiktigt hållbar personalförsörj- ning. Revisionsplan 2026 med inriktning för 2027-2028 Sida 10 (11) 7. Övriga områden För att få ett tillräckligt underlag för ansvarsprövning genomförs granskning även inom andra områden än de fyra områden som revisorerna prioriterat. Planerade revisionsprojekt omfattar sam- verkan kring unga vuxna med beroendeproblematik, vuxna i hemlöshet, uppföljning av avtalskrav, krisberedskap inom måltids- verksamhet och fastighetsautomation. Inom ramen för den årliga granskningen kommer bland annat informationssäkerhet, arbets- platsförlagt lärande i gymnasieskolan samt felanmälningar/klago- mål avseende hantering av avfall och dricksvatten att granskas. Utveckling inom områdena bostadsproduktion och klimat- och miljöarbetet följs löpande. 7.1 Skadligt bruk och beroende (2026) Stockholms stad och Region Stockholm har ett gemensamt ansvar för behandling av människor med skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika eller andra beroendeframkallande medel. En lokal överenskommelse reglerar hur roller och uppgifter fördelas mellan staden och regionen. På nationell nivå pågår ett reformarbete som väntas leda till att regionerna får en större del av det lagstad- gade ansvaret. Det finns risk för att personer med beroendeprob- lematik inte får den hjälp och stöd de behöver som en följd av det delade ansvaret. Granskningen genomförs med regionrevisorerna och inriktas på samverkan mellan staden och regionen i vården av unga vuxna (18-25 år) med skadligt bruk eller beroende. 7.2 Vuxna i hemlöshet (2026/2027) Drygt 2 000 vuxna personer lever i hemlöshet i Stockholm. Det finns risk att insatser inte genomförs i tillräcklig utsträckning för att förebygga att vuxna hamnar i hemlöshet och för att förändra situa- tionen för redan hemlösa. Det är viktigt att samverkan mellan socialtjänstens olika verksamhetsområden, bostadsbolag och stiftelsen SHIS Bostäder fungerar. Granskningen inriktas på det förebyggande arbetet för att förhindra att vuxna blir hemlösa samt det stöd som redan hemlösa erbjuds. Revisionsplan 2026 med inriktning för 2027-2028 Sida 11 (11) 7.3 Uppföljning av avtalskrav (2026/2027) Av kommunfullmäktiges program för inköp framgår att nämnder och bolag i samband med upphandling och inköp särskilt ska beakta miljöprogrammets mål, driva utvecklingen i hållbar och kostnads- effektiv riktning samt så långt som möjligt ställa arbetsrättsliga villkor i nivå med svenska kollektivavtal. Kontroller och uppfölj- ning av avtal ska göras och åtgärder ska vidtas vid avvikelser. Det finns risk för att ställda krav inte följs upp i tillräcklig omfattning. Granskningen inriktas på uppföljning av avseende krav som rör miljö, social hållbarhet och arbetsrättsliga villkor. 7.4 Krisberedskap inom måltidsverksamhet (2027/2028) Staden ansvarar för att upprätthålla sin måltidsförsörjning inom skolverksamhet och äldreomsorg även under en kris, vilket kräver omfattande planering och förberedelse. Det rör inte bara livsmedels- lager utan också tillgång till vatten, reservkraft och andra nödvän- diga resurser. Det är viktigt att personalen inom måltidsverksam- heten har tillräcklig utbildning och kompetens för att hantera en krissituation. Samtidigt krävs en nära samverkan med de centrala krisledningsfunktionerna och tydliga förväntningar gentemot leverantörer och privata utförare. Det finns risk för att otillräckliga förberedelser gör det svårt att upprätthålla en fungerande måltids- verksamhet i händelse av kris. Granskningen inriktas mot krisberedskap inom måltidsverksamhet. 7.5 Fastighetsautomation (2027/2028) En stabil it-miljö är en förutsättning för de flesta verksamheter. För fastighetsbolag är digitalisering av fastighetsnära funktioner som ventilation, värme, belysning eller säkerhet en möjlighet att effek- tivisera verksamheten. Digitalisering innebär dock en ökad sårbar- het för it-relaterade risker. Cyberattacker, systemfel, dataförluster, obehörig åtkomst och it-relaterade avbrott kan medföra allvarliga konsekvenser. En väl fungerande it-miljö är inte bara en teknisk fråga, utan också en strategisk fråga. Det finns risk för att it-miljön inte är tillräckligt robust för att hantera ökade sårbarheter. Granskningen inriktas på arbetet med att säkerställa robusta och säkra styrsystem för stadens fastigheter. Årsredogörelse 2025 Stadsrevisionen Innehåll Förord 3 Stadsrevisionens uppdrag och organisation 4 Stadsre visionens bedömningar Granskning 2025 Läsanvisning I denna årsredogörelse redovisas stads- revisionens bedömningar och i korthet ett urval av de granskningar som genomförts under 2025. För utförligare information hänvisas till de revisionsrapporter som finns på webbplatsen start.stockholm/revision. 8 18 Foto: Mattias Hamrén (omslag), Ryno Quantz, Mårten Sessler, Y anan Li, Lieselotte van der Meijs, Johann Wallnöfer, Issa Hassan, Sara Mac Key, Stefan Bohlin, Freepik. Årsredogörelse 2025 3 Förord Tredje året i mandatperioden har passerat. Innan kriget i Mellanöstern bröt ut fanns en förväntan hos flera, däri- bland regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), om att konjunkturen skulle ta fart under 2026. Ett starkare skatteunderlag skulle gynna stadens förut- sättningar att driva verksamheten. För 2025 redovisar staden ett överskott om 3,7 mdkr. Resultatet räcker inte för att finansiera den omfattande investeringsverksam- heten. Låneskulden fortsätter därför att öka och uppgick på balansdagen till cirka 85 mdkr. Finanspolicyns låne- ram har höjts med 50 mdkr sedan 2019. Vi vill särskilt lyfta fram några av de områden som stadsrevisionen granskat under året. Vår granskning av barn och unga som placerats i familjehem visar att det tar lång tid innan socialtjänsten hittar ett lämpligt familjehem. Ofta får barn och unga vänta i över ett år. Här behövs krafttag för att ge barn och unga en trygg uppväxt. Att äldreomsorgen kan erbjuda en meningsfull tillvaro för de som inte längre klarar av att bo hemma är ange- läget. Vår granskning av om vård- och omsorgsboen- den erbjuder social stimulans, aktiviteter och utevistelse visar att det finns en planering både för gemensamma aktiviteter och aktiviteter som anpassats till individen. Alla aktiviteter genomförs dock inte av olika anled- ningar. Det är viktigt att stadsdelsnämnderna säkerstäl- ler att aktiviteter som planerats också i möjligaste mån genomförs. Arbetet för att motverka oegentligheter och välfärdsbrott har fått allt större fokus, både i Stockholms stad och i övriga landet. Vi har bland annat granskat arbetet för att motverka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. Gransk- ningen visar att kommunfullmäktiges styrning inte har nått ut helt och hållet i organisationen. Att avtalsuppfölj- ning generellt är ett utvecklingsområde har vi konstate- rat även tidigare. Det är angeläget att avtal följs upp både vad gäller leverans, kvalitet, pris och seriositet. Vi har också granskat samverkan inom stadsbyggnads- processen för att nå kommunfullmäktiges målsättning om 140 000 påbörjade bostäder till år 2035. Gransk- ningen visar att det finns etablerade forum för samver- kan mellan nämnder och de kommunala bostadsbolagen. Ett planeringsunderlag har tagits fram som underlag för att visa vilka projekt som är genomförbara. Planbered- skapen för att möta framtida behov av bostäder, när kon- junkturen väl vänder, har också utvecklats under senare år. Björn Jansson Ordförande grupp 1 Mi a Sydow Mölleby Ordförande grupp 2 St efan Kindborg Ordförande grupp 3 4 Årsr edogörelse 2025 Stadsrevisionens uppdrag och organisation STADSREVISIONENS UPPDRAG OCH ORGANISATION Stadsrevisionen granskar på kommunfullmäktiges uppdrag all verksamhet som bedrivs av Stockholms stads nämnder och bolag. Granskning sker i den omfattning som följer av god revisionssed och i enlighet med kommunallag, aktiebolagslag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt stadsrevisionens reglemente. Utifrån resultatet av årets granskningar bedömer revisorerna om nämnderna och styrelserna fullgjort sina uppdrag. Förtroendevalda revisorer Kommunfullmäktige väljer 20 revisorer för att granska den verksamhet som kommunstyrelsen och nämnderna bedriver. Revisorerna är organiserade i tre grupper. Samtliga revisorer ingår i revisorsgrupp 1 och revisors- grupp 2 eller 3. • Revisorsgrupp 1 granskar kommunstyrelsen, val- nämnden och följer även den kommunala koncernen i sin helhet. Vidare upprättar revisorsgruppen en revisionsberättelse som överlämnas till kommun- fullmäktige tillsammans med underlag som summe- rar årets granskning. • Revisorsgrupp 2 granskar exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämn- den, servicenämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och utbildningsnämnden. • Revisorsgrupp 3 granskar samtliga stadsdels- nämnder, arbetsmarknadsnämnden, förskole- nämnden, socialnämnden, äldrenämnden och överförmyndarnämnden. Årsredogörelse 2025 5 Lekmannarevisorer Ur gruppen förtroendevalda revisorer väljer kommun- fullmäktige en lekmannarevisor för moderbolaget Stockholms Stadshus AB och en för respektive 16 hel- ägda dotterbolag. Lekmannarevisorn granskar bolagets ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat samt den interna styrningen och kontrollen. Auktoriserade reviso- rer väljs vid bolagsstämma för att granska bolagets års- redovisning, räkenskaper och den interna kontrollen i de processer som ligger till grund för bolagets räkenska- per. Lekmannarevisorn och den auktoriserade revisorn samverkar. Revisorskollegiet Revisorskollegiet är administrativ nämnd till förvalt- ningen. Kommunfullmäktige väljer 5 ledamöter och 5 ersättare ur kretsen förtroendevalda revisorer. Revisionskontor Revisorerna har en egen förvaltning, revisionskonto- ret. Revisionskontorets yrkesrevisorer är sakkunniga biträden och genomför all granskning på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna eller lekmannarevisorerna. Revisionskontoret anlitar vid behov konsulter. Stadsre- visorn leder förvaltningens arbete. 6 Årsr edogörelse 2025 Av kommunfullmäktige utsedda revisorer Eva Aronsson (KD), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt suppleant för lekmannarevisor Micasa Fastig- heter i Stockholm AB. Thomas Bengtsson (MP), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt lekmannarevisor Bostadsförmedlingen i Stockholm AB. Lola Bodin (V), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt lekmannarevisor AB Familjebostäder och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Åke Dahlberg (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt lekmannarevisor Stockholm Vatten och Avfall AB. Ulf Fridebäck (L), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt suppleant för lekmannarevisor AB Stockholms- hem och Stockholms stads Parkerings AB. Carolina Gomez Lagerlöf (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt lekmannarevisor Stockholm Business Region AB. Elisabeth Grahn (M), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt suppleant för lekmannarevisor S:t Erik markutveckling AB. Bengt Hansson (C), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt suppleant för lekmannarevisor Bostads- förmedlingen i Stockholm AB och Stockholm Globe Arena Fastigheter AB. Kristina Henriksson Rimbark (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt lekmannarevisor Skol- fastigheter i Stockholm AB. Björn Jansson (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt lekmannarevisor Mässfastigheter i Stockholm AB/Stockholmsmässan AB, S:t Erik Markutveckling AB, Stockholm Globe Arena Fastigheter AB och Stock- holms Stadshus AB. Lena Karlsson (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt lekmannarevisor AB Stockholmshem. Tobias Karlsson (SD), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3. Stefan Kindborg (M), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt suppleant för lekmannarevisor AB Familjebostäder, S:t Erik Försäkrings AB, Stockholms Stadshus AB och Stockholm Vatten och Avfall AB. Jan Larsén (M), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt suppleant för lekmannarevisor AB Stokab, Mässfastigheter i Stockholm AB och Stockholm Business Region AB. Eva Lundberg (MP), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt lekmannarevisor Kulturhuset Stads- teatern AB och Stockholms Stads Parkerings AB. Maria Löfgren (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt lekmannarevisor S:t Erik försäkrings AB. Staffan Olsson (M), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt suppleant för lekmannarevisor AB Svenska Bostäder och Stockholms Hamn AB. Caroline Silverudd Lundbom (L), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt suppleant för lek- mannarevisor Kulturhuset Stadsteatern AB och Skolfastigheter i Stockholm AB. Mia Sydow Mölleby (V), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt lekmannarevisor AB Svenska Bostäder och Stockholms Hamn AB. Stuart Ward (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt lekmannarevisor AB Stokab. Årsredogörelse 2025 7 ” Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument med upp- drag att granska den verksamhet som bedrivs i kommunen samt pröva ansvarstagandet. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på fullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för medborgarna. Med sin granskning och prövning bidrar revisionen till en effektiv verksamhet samt till att värna demokrati, mänskliga rättigheter och rättsäkerhet. Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2022, Sveriges Kommuner och Regioner 8 Årsredogörelse 20258 Årsredogörelse 2025 Stadsrevisionens bedömningar Årsredogörelse 2025 9 S tadsrevisionen Revisorsgrupp 1 Dnr RVK 2026/36 Till Kommunfullmäktige i Stockholms stad Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av kommunfullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits av kommunstyrelsen och nämnder. Genom utsedda lekmannarevisorer har även den verksamhet som bedrivits i de kommunala bolagen granskats. Granskningen har utförts av sakkunniga, som biträder revisorerna. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunfullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt lagar och föreskrifter. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till kommunfullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsstäl- lande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som utförs inom nämnderna är tillräcklig. Vi ska också bedöma om årsbokslutet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat. Granskningen har utförts i enlighet med kommunallag, god revisionssed i kommunal verksamhet och stadsrevisionens reglemente samt med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vår granskning visar att stadens verksamhet i huvudsak har en följsamhet till lagstiftning och kommunfullmäktiges styrning. Kommunfullmäktiges mål för verksamheten uppnås dock inte till fullo. De största avvikelserna rör, i likhet med tidigare år, områdena bostäder samt klimat och miljö. Andra målsättningar som inte nås är bland annat kunskapsutveckling i grundskolan. Vad gäller socialtjänsten visar vår granskning att verksamheten både har svårt att svara upp mot krav i lagstiftning vad gäller handläggningstider och mot kommunfullmäktiges ambitioner. Vidare bedömer vi att det ekonomiska resultatet som redovisas i årsredovisningen är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat om för att uppnå god ekonomisk hushållning ur ett ekonomiskt perspektiv. Investeringsverksamheten är fortsatt på en hög nivå. Det är därför angeläget att beslut om nya investe- ringar fattas utifrån väl genomarbetade beslutsunderlag. Vår granskning visar att nämndernas interna kontroll i huvudsak är tillräcklig. Flera nämnder behöver dock stärka sitt intern- kontrollarbete. Exempel på områden där vår granskning visar på brister är avtalsuppföljning och socialtjänstens dokumentation av individärenden. Årsredovisningen har i huvudsak upprättas i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redo- visningssed. Räkenskaperna ger i allt väsentligt en rättvisande bild av stadens och den kommunala koncernens resultat och ställning. Vi bedömer att verksamheten delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att verksamhetens interna kontroll i huvudsak varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige godkänner stadens årsredovisning för år 2025. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, samtliga nämnder och deras ledamöter. Revisorerna 23 april 2026 Årsredovisning och räkenskaper Kommunstyrelsen överlämnar varje år en årsredovisning till kommunfullmäktige. Revisorerna granskar om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer samt i enlighet med god redovisningssed. Revisorernas bedömning Kommunstyrelsens årsredovisning har i allt väsent- ligt upprättats i enlighet med regelverk. Räkenska- perna bedöms i huvudsak ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Investeringsredovisning i en kommun är komplext. Avvikelser har, i likhet med tidigare år, noterats. Både kommunstyrelsen och investerande nämnder behöver stärka uppföljning och kontroll av investe- ringsredovisningen. Den ekonomiska rapporteringen till nämnd och kommunstyrelse behöver förbättras för att ge en samlad bild av investeringsverksam- heten. Ett annat exempel på avvikelse är att leasing- avtal inte till fullo hanteras i enlighet med god redovisningssed. Intern kontroll i den finansiella rapporteringen För att säkerställa att räkenskaperna ger en rättvi- sande bild behöver underlag till bokföring och redo- visning vara korrekta. Processer och rutiner ska vara utformade så att en tillräcklig intern kontroll upp- nås. Årets granskning visar på några områden där kommunstyrelsen behöver stärka uppsikten över att nämnderna efterlever kommunfullmäktiges regelverk för ekonomisk förvaltning. Granskningen visar att: • Nämnderna behöver säkerställa att kontroller genom förs i enlighet med tillämpningsanvisningar för intern kontroll av lönehantering. • Nämnderna behöver säkerställa att betalkort används i enlighet med anvisning samt att kommun- fullmäktiges resepolicy efterlevs. • Nämnderna, och några av bolagen, behöver säker- ställa att register för anläggningstillgångar och kort- tidsinventarier är aktuella och fullständiga samt att avvikelser följs upp. • Stadsdelsnämnderna behöver stickprovsvis granska utförare inom äldreomsorg för att minska risken för oegentligheter och välfärdsbrott. 10 Årsredogörelse 2025 Årsredogörelse 2025 11 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR Nämnder och bolagsstyrelser För varje nämnd och bolag sammanfattats årets granskning i en rapport. Nedan beskrivs vilka bedömningar som revisorerna ska göra. På följande sidor redovisas bedömningar för 2025 per nämnd och bolag samt en kort kommentar om de avvikelser eller brister som identifierats.Verksamhet och ekonomi Revisorerna bedömer om den verksamhet som nämn- den/bolaget ansvarar för bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Det innebär att bedöma om nämnden/bolaget uppnår kom- munfullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet samt följer lagstiftning och andra föreskrifter som gäller för verksamheten. Bedömningsnivåerna är: I huvudsak tillfredsställande. Det kan finnas av- vikelser som behöver åtgärdas eller rekommendationer från tidigare års granskningar som ännu inte har åtgär- dats (grön markering). Delvis tillfredsställande. Det finns avvikelser/brister som behöver åtgärdas (gul markering). Inte tillfredsställande. Det finns allvarliga brister som behöver åtgärdas (röd markering). Intern styrning och kontroll Revisorerna bedömer om nämnden/bolaget har tillräck- lig intern styrning och kontroll över verksamhet och ekonomi. Det innebär att bedöma om nämnden/bolaget genom sin styrning och systematiskt ordnade kontroller, med rimlig grad av säkerhet, säkerställer att verksamhe- ten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Bedömningsnivåerna är: I huvudsak tillräcklig. Det kan finnas avvikelser som behöver åtgärdas eller rekommendationer från tidi- gare års granskningar som ännu inte har åtgärdats (grön markering). Delvis tillräcklig. Det finns brister som behöver åtgär- das (gul markering). Inte tillräcklig. Det finns allvarliga brister som behö- ver åtgärdas (röd markering). Räkenskaper Revisorerna bedömer om räkenskaperna är rättvisande för staden och den kommunala koncernen. De auktoriserade revisorerna bedömer om bolagens års- redovisning är upprättad i enlighet med årsredovisnings- lag och bokföringsnämndens allmänna råd samt om räkenskaperna är rättvisande. Bedömningsnivåerna är: Rättvisande (grön markering). Ej rättvisande (röd markering). 12 Årsredogörelse 2025 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR REVISORERNAS BEDÖMNINGAR ÅR 2025 FACKNÄMNDER Verksamhet Ekonomi Intern kontroll Arbetsmarknadsnämnden Exploateringsnämnden Fastighetsnämnden Förskolenämnden Idrottsnämnden Kommunstyrelsen Kulturnämnden Kyrkogårdsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Trafiknämnden Utbildningsnämnden Valnämnden Äldrenämnden Överförmyndarnämnden STADSDELSNÄMNDER Bromma Enskede-Årsta-Vantör Farsta Hägersten-Älvsjö Hässelby-Vällingby Järva Kungsholmen Norra innerstaden Skarpnäck Skärholmen Södermalm Årsredogörelse 2025 13 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR REVISORERNAS BEDÖMNINGAR ÅR 2025 MODERBOLAGET Verksamhet Ekonomi Intern kontroll Räkenskaper Stockholms Stadshus AB DOTTERBOLAG AB Familjebostäder AB Stockholmshem AB Stokab AB Svenska Bostäder Bostadsförmedlingen i Stockholm AB Kulturhuset Stadsteatern AB Micasa Fastigheter i Stockholm AB Mässfastigheter i Stockholm AB Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB S:t Erik Försäkrings AB S:t Erik Markutveckling AB Stockholm Business Region AB, SBR Stockholm Globe Arena Fastigheter AB Stockholms Hamn AB Stockholms Stads Parkerings AB Stockholm Vatten och Avfall AB, SVOA 14 Årsredogörelse 2025 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR KOMMENTAR TILL BEDÖMNINGAR Nedan följer en kort redovisning av de avvikelser eller brister som ligger till grund för revisorer- nas bedömningar. I föregående tabell har bedömningar avseende nämnder/bolag markerats med färg. Grön färg betyder att inga väsentliga avvikelser har noterats och därför finns heller ingen kommentar. På stadens webbplats start.stockholm finns en utförlig beskrivning i års- rapporter för respektive nämnd/bolag. Facknämnder Exploateringsnämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikatorer som rör bostadsbyggande. • Följsamhet till regelverk gällande investerings- kalkyler. • Intern kontroll av ändring, tillägg och avgående arbeten (ÄTA) inom entreprenad. • Förebygga och upptäcka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Fastighetsnämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Underhåll av fastigheter. • Intern kontroll av ändring, tillägg och avgående arbeten (ÄTA) inom entreprenad. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Förskolenämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Tillsyn av fysisk barnsäkerhet vid fristående förskolor. • Systematiskt arbetsmiljöarbete. • Hantering av allmänna handlingar (Stadsarkivets inspektion). Kulturnämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Följsamhet till kommunfullmäktiges riktlinjer av- seende föreningsbidrag och kulturstöd. • Intern kontroll av direktupphandlingar. • Hantering av betalkort (First Card). • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Kyrkogårdsnämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Underhåll av fastigheter. • Förebyggande arbete mot oegentligheter. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Miljö- och hälsoskyddsnämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning” uppfylls delvis. Avvikel- ser finns för indikatorer som mäter utsläpp från transportsektorn. Servicenämnden I följande granskning har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimat- omställning” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikatorer som mäter ekologiska livsmedel och klimatpåverkan av livsmedelsinköp. Årsredogörelse 2025 15 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR Stadsbyggnadsnämnden I följande granskning har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikatorer som rör bostadsplanering. Trafiknämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Förebygga och upptäcka arbetslivskriminalitet hos leverantörer. • Systematiskt arbetsmiljöarbete. • Intern kontroll av ändring, tillägg och avgående arbeten (ÄTA) inom entreprenad. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Utbildningsnämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålen ”Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden” och ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikatorer som mäter elevernas kunskaper, ekologiska livsmedel samt klimatpåverkan från skolmåltider. • Kunskapsutveckling i anpassad gymnasieskola. • Avtalsuppföljning inom måltidsservice, lokalvård och skolskjuts. • Uppföljande granskning. Flertal rekommendationer återstår att åtgärda. Stadsdelsnämnder Bromma I följande granskningar har avvikelser noterats: • Barnsäkerhet i förskolan. • Följsamhet till kommunfullmäktiges riktlinjer av- seende föreningsbidrag. • Hantering av betalkort (First Card). • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Enskede-Årsta-Vantör I följande granskning har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indika- torer som rör äldreomsorg, förskola samt individ- och familjeomsorg. Farsta I följande granskningar har avvikelser noterats: • Barnsäkerhet förskolan. • Avtalsuppföljning. • Följsamhet till kommunfullmäktiges riktlinjer av- seende föreningsbidrag. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Hägersten-Älvsjö I följande granskningar har avvikelser noterats: • Placeringen av barn och unga i familjehem. • Meningsfull tillvaro vid vård- och omsorgsboenden. • Skyddade personuppgifter. • Följsamhet till kommunfullmäktiges riktlinjer av- seende föreningsbidrag. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. 16 Årsredogörelse 2025 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR Järva I följande granskningar har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden” och ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikatorer som rör äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, stöd och service till per- soner med funktionsnedsättning, trygghet samt ekolo- giska inköp. • Placering av barn och unga i familjehem. • Avtalsuppföljning. • Systematiskt arbetsmiljöarbete. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Skärholmen I följande granskningar har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikato- rer som rör äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt trygghet. • Placering av barn och unga i familjehem. • Avtalsuppföljning. • Skyddade personuppgifter. • Behörigheter till socialtjänstens verksamhetssystem. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Bolag AB Familjebostäder I följande granskningar har avvikelser noterats: • Systematiskt brandskyddsarbete. • Inomhusmiljö. • Slutredovisning av investeringar. • Intern kontroll för att säkerställa lag- och regelefterlevnad. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. AB Stockholmshem I följande granskningar har avvikelser noterats: • Systematiskt brandskyddsarbete. • Inomhusmiljö. • Cirkulation av bygg- och rivningsmaterial samt avfall. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. AB Svenska Bostäder I följande granskningar har avvikelser noterats: • Systematiskt brandskyddsarbete. • Inomhusmiljö. • Intern kontroll för att säkerställa lag- och regelefterlevnad. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Kulturhuset Stadsteatern AB I följande granskningar har avvikelser noterats: • Avtalsförvaltning. • Systematiskt brandskyddsarbete. • Efterlevnaden av kommunfullmäktiges riktlinjer för representation. • Hantering av inventarier. • Uppföljande granskning. Rekommendationer av- seende dataskyddsförordningen återstår att åtgärda. Årsredogörelse 2025 17 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR Mässfastigheter i Stockholm AB /Stockholms- mässan AB I följande granskningar har brister/avvikelser noterats: • Ekonomi. Bolaget når inte kommunfullmäktiges resultatkrav. Avvikelsen (ca 18 procent av omsätt- ningen) förklaras i huvudsak av att bolaget inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att minska fasta kostnader. • Väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. S:t Erik Markutveckling AB I följande granskningar har avvikelser noterats: • Styrning av investeringsprojekt. • Intern kontroll vid hantering av fakturor. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Stockholm Globe Arena Fastigheter AB I följande granskningar har brister/avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmål ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimat- omställning” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikatorer som mäter elproduktion baserad på solen- ergi samt energieffektiviseringar. • Ekonomi. Bolaget når inte kommunfullmäktiges resultatkrav. Avvikelsen är cirka 6 procent av bo- lagets omslutning. Stockholms Hamn AB I följande granskningar har brister/avvikelser noterats: • Ekonomi. Bolaget når inte kommunfullmäktiges resultatkrav. Avvikelsen förklaras av att värdet på Stockholm Norviks Hamn har skrivits ned. Exklusive nedskrivning uppnås årets resultatkrav. • Fysiska och digitala behörigheter samt åtkomst- kontroll. • Systematiskt arbetsmiljöarbete. • Systematiskt brandskyddsarbete. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) I följande granskningar har brister/avvikelser noterats: • Förebygga och upptäcka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. • Slutrapportering av investeringsprojekt. • Systematiskt arbetsmiljöarbete. • Intern kontroll av maskiner och inventarier. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. 18 Årsredogörelse 2025 Granskning 2025 Årsredogörelse 2025 19 GRANSKNING 2025 Årets granskningar Stadsrevisionen granskar varje år stadens verksamhet. Vad som granskas prioriteras utifrån en bedömning av risk och väsentlighet samt med hänsyn till vad som granskats tidigare år. Risk betyder i detta sammanhang risk för att verksamheten inte lever upp till lagstiftning, kommunfullmäktiges mål och beslut eller risk för brister i den interna styrningen och kontrollen. I detta avsnitt redovisas i korthet ett urval av de granskningar som har genomförts under 2025. Pedagogisk verksamhet Kränkande behandling och diskriminering i förskolan (rapport nr 3) Följsamheten till lagens krav behöver förbättras. Kränkande behandling och diskriminering får enligt både skollag och diskrimineringslag inte förekomma i förskolan. En granskning av stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantörs, Norra innerstadens samt Skarp- näcks förebyggande och åtgärdande arbete inom områ- det har därför genomförts. Granskningen visar att: • Det finns rutiner och arbetssätt för att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling och diskriminering. • Systematisk uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering genomförs inte i till- räcklig utsträckning. • Det utsatta barnet hördes i hälften av de utredningar som granskats. I övriga utredningar saknades motive- ring till varför barnet inte hörts. • Beslut om utredning rapporteras inte till nämnd i enlighet med regelverk. Barnsäkerhet i förskolan Uppföljning och tillsyn behöver förbättras. Förskoleverksamhetens arbete för att minska risken för brand eller andra skador har granskats utifrån kommun- fullmäktiges riktlinje Säker förskola. Granskningen omfattar stadsdelsnämnderna Bromma, Farsta och Skär- holmen samt förskolenämnden. Förskolenämnden ut- övar tillsyn över de fristående förskolorna. Granskningen visar att: • Det finns rutiner och handlingsplaner för barn- säkerhetsarbetet. • Farsta och Skärholmens stadsdelsnämnder genomför årliga barnsäkerhetsronder. • Bromma stadsdelsnämnd har ett pågående utveck- lingsarbete för att förbättra barnsäkerhetsarbetet, bland annat med avseende på barnsäkerhetsronder. • Bromma och Farsta stadsdelsnämnder behöver säkerställa att det systematiska brandskyddsarbetet dokumenteras. • Inomhustemperaturer följs inte upp i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinje. • Förskolenämndens tillsyn av den fysiska barnsäker- heten har inte dokumenterats i tillräcklig utsträck- ning. 20 Årsredogörelse 2025 GRANSKNING 2025 Förutsättningar för pedagogiskt ledarskap Rektors mandat är tydligt. Rektorer har enligt skollagen ansvar för att leda det pedagogiska arbetet i skolan. Som chef i Stockholms stad ansvarar rektorerna även för ekonomi, personal och andra verksamhetsfrågor. En granskning har genomförts för att bedöma om utbildningsnämnden säkerställer att grundskolerektorerna ges förutsättningar för att utöva både sitt pedagogiska ledarskap och chefsuppdrag. Granskningen visar att: • Rektorns roll och mandat i organisationen är tydlig. • Rollen som biträdande rektor behöver förtydligas. • Rektorerna har relevant utbildning för uppdraget. • Den centrala förvaltningen ger stöd till rektorerna avseende det pedagogiska uppdraget, ekonomi och personalfrågor. Stödet inom fastighets- och lokal- frågor kan dock enligt rektorerna förbättras. • Uppföljning av rektorernas förutsättningar att utföra det pedagogiska uppdraget behöver förbättras. Anpassad gymnasieskola Tillgången till goda lärmiljöer är ett utvecklingsområde. Den anpassade gymnasieskolan ska ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning. Krav ställs på flexibilitet, bemötande, per- sonalnärvaro och fysisk miljö. Utbildningsnämnden har granskats utifrån ett antal grundläggande krav i skolför- fattningar och läroplan. Granskningen visar att: • Utbildning och undervisning bedrivs i huvudsak på ett sätt som främjar elevernas kunskapsutveckling. • Individanpassade lärmiljöer är en utmaning utifrån begränsningar i lokaler och ett ökat antal elever. • Åtgärder behövs för att öka andelen behöriga lärare med kunskap om olika funktionsnedsättningar. • Uppföljning och analys behöver utvecklas för att öka kunskapen om vilka faktorer som bidrar till elevernas trygghet och studiero samt för att ge en samlad bild över utbildningens kvalitet. Årsredogörelse 2025 21 GRANSKNING 2025 Socialtjänst Placering av barn och unga i familjehem (rapport nr 4) Väntetiden för familjehemsplacering är lång. En granskning har genomförts med avseende på om barn och unga som placeras i familjehem får det stöd som de har behov av. Granskningen omfattar stadsdels- nämnderna Hägersten-Älvsjö, Järva och Skärholmen samt socialnämnden. Granskningen visar att: • Det råder brist på familjehem. I väntan på att hitta lämpliga familjehem placeras barn och ungdomar i jourhem. • Väntetiden för placering i familjehem överskrider avsevärt de sex månader som socialtjänstlagen anger som tidsgräns. • Kontroller av tilltänkta familjehem genomförs före placering, men inte på ett systematiskt sätt under pågående placering. • Genomförandeplaner saknas i flera ärenden. I de planer som finns saknas i flera fall uppgifter om vårdens innehåll. • Stadsdelsnämnderna följer upp hur placerade barn och ungdomar har det i familjehemmet genom regel- bundna besök och samtal. Stöd till arbete eller studier (LSS) Insatsen följs upp. Arbetsmarknadsinsatsen IWork är ett individanpassat stöd som riktar sig till personer som omfattas av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och som vill arbeta eller studera. Stödet ges enligt social- tjänstlagen. En granskning har genomförts som omfattar hur stadsdelsnämnderna Farsta och Kungsholmen följer upp insatsen när den ges till unga vuxna. Granskningen visar att: • Uppföljningsmöten genomförs med enskilda perso- ner under pågående insats och vid förändrade beslut. • Mötena omfattar en genomgång av om den enskilde är nöjd med insatsen utifrån uppsatta mål. Vid mötet deltar den enskilde, ansvarig handläggare vid stadsdelsnämnden och arbetscoach från arbets- marknadsnämnden. Om den enskilde önskar kan uppföljningen genomföras enbart med ansvarig handläggare. Vård och omsorg vid demenssjukdom (rapport nr 2) Individuppföljningen brister. Vård och omsorg vid demenssjukdom har granskats med avseende på om de nationella riktlinjerna och kommun- fullmäktiges uppdragsbeskrivningar efterlevs. Gransk- ningen omfattar vård och omsorg som utförs inom den kommunala hemtjänsten samt vid vård- och omsorgs- boenden. Stadsdelsnämnderna Farsta och Norra inner- staden samt äldrenämnden ingår i granskningen. Granskningen visar att: • Vården och omsorgen för den enskilde personen tar sin utgångspunkt i riktlinjer och uppdrags- beskrivningar. 22 Årsredogörelse 2025 GRANSKNING 2025 • Vård- och omsorgsboendena behöver registrera beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom för att i tidigt skede fånga upp behov av insatser. • Genomförandeplaner behöver i högre utsträckning upprättas för varje individ och regelbundet följas upp. • Samverkan med Region Stockholm avseende sam- ordnad individuell plan (SIP) brister. Det är ange- läget att stadsdelsnämnderna och äldrenämnden utvecklar former för samverkan med regionen för att säkerställa god vård och omsorg. Fast omsorgskontakt Resultatet varierar mellan nämnderna. Det finns sedan 2023 krav i socialtjänstlagen på att en brukare inom hemtjänsten ska ha tillgång till en fast omsorgskontakt där kontaktpersonen är utbildad under- sköterska. En granskning av om brukare har tillgång till en fast omsorgskontakt har genomförts i stadsdels- nämnderna Bromma, Enskede-Årsta-Vantör och Söder- malm samt äldrenämnden. Granskningen omfattar kommunala utförare. Granskningen visar att: • Brukare inom hemtjänsten i Bromma och Söder- malm har tillgång till en fast omsorgskontakt i enlig- het med socialtjänstlagen. • I Enskede-Årsta-Vantör har flera brukare kontakt- personer som saknar undersköterskeutbildning. • I Södermalm förekommer att uppgifter om fast omsorgskontakt saknas i genomförandeplanerna. • Äldrenämnden behöver stärka uppföljningen av kompetenskrav för fast omsorgskontakt. Förebygga risk för fallskador Arbetet kan utvecklas. Fallolyckor är vanliga bland äldre personer och kan orsaka skador, förlorad självständighet, försämrad livs- kvalitet och dödsfall. Arbetet för att förebygga fallska- dor vid kommunala vård- och omsorgsboenden har därför granskats. Granskningen omfattar stadsdels- nämnderna Kungsholmen, Skärholmen och Södermalm samt äldrenämnden. Granskningen visar att: • Stadsdelsnämnderna Kungsholmen och Söder- malm har ett systematiskt arbete för att förebygga fallskador. • Skärholmens stadsdelsnämnd behöver säkerställa att det av den enskildes hälsoplan framgår vilka åtgär- der som ska vidtas för att minska risken för fallskador och att åtgärderna också följs upp. • Äldrenämnden bör följa upp det fallförebyggande arbete som genomförs vid vård- och omsorgsboenden. Meningsfull tillvaro vid vård- och omsorgsboenden Aktiviteter behöver genomföras i högre utsträckning. Av socialtjänstlagen framgår att äldre personer ska ha möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemen- skap med andra. För att brukare som bor i vård- och omsorgsboenden ska uppleva en meningsfull tillvaro genomförs olika aktiviteter. En granskning som om- Årsredogörelse 2025 23 GRANSKNING 2025 fattar kommunala utförare i stadsdelsnämnderna Bromma, Enskede-Årsta-Vantör, Hägersten-Älvsjö och Norra innerstaden har genomförts. Granskningen visar att: • Det finns dokumenterade rutiner för hur boendena ska arbeta för att skapa en meningsfull tillvaro för brukarna. • Vård- och omsorgsboendena erbjuder både indivi- duellt anpassade aktiviteter och aktiviteter som rik- tar sig till alla som bor på boendet. • Av genomförandeplanen framgår vilka aktiviteter som är aktuella för den enskilde brukaren. Aktivite- terna genomförs dock inte fullt ut. • Av stadsdelsnämndernas dokumentation framgår att uppföljning av om tillvaron upplevs som menings- full sällan genomförs varken på individnivå eller samlat för boendet. Hantering av behörigheter Den interna kontrollen behöver utvecklas. I likhet med tidigare år har stadsdelsnämndernas arbete för att säkerställa att obehöriga inte har tillgång till skyd- dad information i socialtjänstens verksamhetssystem granskats. För 2025 omfattar granskningen stadsdels- nämnderna Hägersten-Älvsjö, Norra innerstaden och Skärholmen. Granskningen visar att: • Det finns en struktur och systematik för att hantera behörigheter. • Personal som arbetar vid flera enheter kan i vissa fall ha tillgång till mer information än vad som behövs för arbetet. • Det finns rutiner för egenkontroll av behörigheter. Dock finns ingen uppföljning av att eventuella fel- aktigheter som identifieras också åtgärdas. Oegentligheter och välfärdsbrott Att motverka arbetslivskriminalitet (rapport nr 7) Riskarbetet behöver stärkas. Exploateringsnämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB har granskats med avseende på hur arbets- livskriminalitet i byggprojekt upptäcks och förebyggs. Kommunfullmäktige har i program för inköp tydlig- gjort hur arbetet mot välfärdsbrottslighet i upphandling och inköp ska bedrivas. Granskningen visar att: • Det finns inga mål och aktiviteter avseende arbets- livskriminalitet i verksamhetsplaneringen. • Arbetet med att identifiera risker och tillhörande åtgärder behöver stärkas. • Det finns generella villkor och krav i avtal för att motverka arbetslivskriminalitet. Kraven har dock inte anpassats utifrån risk i enlighet med programmet. • Uppföljning och kontroller av leverantörer och avtalsefterlevnad genomförs men arbetet anpassas inte utifrån risk. Förebyggande arbete mot oegentligheter Det finns förbättringsområden. I likhet med tidigare år har det förebyggande arbetet mot oegentligheter granskats. För 2025 har granskningen omfattat Bromma stadsdelsnämnds, kyrkogårdsnämn- dens och servicenämndens arbete. Granskningen visar att: • Nämnderna till viss del bedriver ett förebyggande arbete. Arbetet med riskanalys och intern kontroll behöver dock stärkas. • Det finns en medvetenhet om vikten av att minska risken för oegentligheter och förtroendeskadligt agerande. • Medarbetare har kännedom om de rutiner och styr- dokument som finns för att styra arbetet. 24 Årsredogörelse 2025 GRANSKNING 2025 • Information och utbildning inom området behöver förbättras. • Visselblåsarfunktionen är känd men hur rapportering går till upplevs vara otydligt. • Det finns risk för att väsentliga risker inte identifieras och omhändertas på enhetsnivå. Föreningsbidrag och kulturstöd till föreningar Få kontroller genomförs. Stockholm stad ger varje år bidrag till den ideella sek- torn. En granskning av om föreningsbidrag och kulturstöd till föreningar hanteras i enlighet med kom- munfullmäktiges riktlinje har därför genomförts. Granskningen omfattar stadsdelsnämnderna Bromma, Farsta och Hägersten-Älvsjö samt kulturnämnden och äldrenämnden. Granskningen visar att: • Seriositetsprövning av föreningar och deras företrä- dare genomförs inte på ett systematiskt sätt. • Uppföljningen av bidrag och stöd omfattar inte kon- troller av hur bidragen används, exempelvis genom granskning av fakturor. • Kulturnämnden genomför verksamhetsbesök. Övriga nämnder genomför inte verksamhetsbesök i tillräck- lig omfattning. • De kontroller av föreningar som genomförs doku- menteras inte i tillräcklig utsträckning. • Kulturnämnden tar del av återrapportering avseende kulturstöd. Övriga nämnder erhåller ingen åter- rapportering av föreningsbidrag. Bygga och bo Samverkan för ökat bostadsbyggande (rapport nr 8) Former för samverkan har utvecklats under senare år. Samverkan mellan nämnder och bolag är avgörande för framdrift i alla skeden av stadsbyggnadsprocessen. En granskning av hur exploateringsnämnden, stadsbygg- nadsnämnden, AB Familjebostäder och AB Svenska Bostäder samverkar för att nå det långsiktiga bostads- målet om 140 000 påbörjade bostäder till 2035 har där- för genomförts. Granskningen visar att: • Det finns etablerade forum för samverkan mellan för- valtningarna och bostadsbolagen. • Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämn- den arbetar strukturerat med analyser av bland annat marknadsdjup, efterfrågan på bostäder, bostads- potential och planberedskap. • Det finns en diskrepans mellan marknadsdjup och det antal bostäder som har initierats i de fyra geografiska fokusområdena. • Planberedskapen för att möta framtida behov av bostäder har utvecklats under senare år. Platssamverkan för ökad trygghet Flera aktörer samverkar. Kommunfullmäktige anger i budget att samtliga stads- delsnämnder ska arbeta med platssamverkan. Platssam- verkan innebär att flera aktörer såsom staden, polis, företagare och ideella sektorn gemensamt arbetar för att öka tryggheten på en specifik geografisk plats. En granskning har genomförts i stadsdelsnämnderna Hässelby-Vällingby och Järva då den upplevda trygg- heten i dessa stadsdelsområden ligger långt under kom- munfullmäktiges målsättning. Granskningen visar att: • Det finns en organisation och etablerade arbetssätt för båda stadsdelsområdena. • Arbetet följer kommunfullmäktiges modell för platssamverkan. • Effekter av platssamverkan är svåra att härleda. Årsredogörelse 2025 25 GRANSKNING 2025 Försäljning av mark Beslut fattas av rätt instans. En granskning av om exploateringsnämnden säkerstäl- ler att gällande regelverk efterlevs vid försäljning av mark har genomförts. Exploateringsnämnden ansvarar för förvaltning och exploatering av mark inom stadens geografiska gräns samt för ärenden som rör förvärv, överlåtelse eller upplåtelse av fastigheter, tomträtter och andra nyttjanderätter. För att minska risken för otillbör- ligt gynnande är det angeläget att regelverket efterlevs. Granskningen visar att: • Nämnden har beslutat om en policy som reglerar for- merna för försäljning av mark. Det pågår ett arbete med att revidera policyn för att säkerställa att det finns en samstämmighet med övriga styrdokument. • Anbudsförfarande och värdering har skett i enlighet med policyn och andra styrande dokument. • Beslut om markförsäljning är fattade av rätt instans. • Dokumentation av värdering och bedömning av prin- cipiell beskaffenhet behöver förbättras. Tillsynsansvar enligt plan- och bygglagen Handläggningstiden är lång. Stadsbyggnadsnämndens tillsynsansvar ska bland annat bidra till en säker och fungerande byggd miljö samt bevarade kulturvärden. En granskning har genomförts av om tillsynen sker i enlighet med plan- och bygglagen. Granskningen visar att: • Nämnden har beslutat om en tillsynsplan. • Det finns rutiner och en digital handbok som stöd i handläggningen. • Handläggningstiden överskrider i flera fall för- valtningslagens gräns om sex månader, vilket kan påverka rättssäkerheten.. Cirkulär hantering av material och avfall (rapport nr 1) Cirkulariteten kan öka. Avfall från byggnationer och rivningsprojekt utgör den största delen av den totala avfallsmängden för kommun- koncernen. En övergång till cirkulära flöden av avfall och rivningsmaterial krävs för att uppnå ett fossilfritt Stockholm år 2040 enligt kommunfullmäktiges mil- jöprogram. Exploateringsnämnden, AB Stockholms- hem och Stockholm Vatten och Avfall AB har granskats avseende hantering av material och avfall. Granskningen visar att: • Material från rivning och byggnation hanteras i enlig- het med krav i lag, men inte utifrån kommunfullmäk- tiges mål om cirkularitet. • Cirkulära flöden är inte integrerade i investerings- processen. • Statistikinsamling avseende bygg- och rivningsavfall är frivillig och det går därför inte att följa om mäng- den avfall minskar i enlighet med miljömål. • Arbetet bedrivs utan tydlig samordning. 26 Årsr edogörelse 2025 GRANSKNING 2025 Underhåll av fastigheter (rapport nr 5) Nämnderna behöver utveckla sitt arbete. En granskning har genomförts för att bedöma om fastighetsnämnden och kyrkogårdsnämnden samt Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Skolfastighe- ter i Stockholm AB (SISAB) säkerställer att underhåll genomförs för att bibehålla fastigheternas funktion för verksamheten. Granskningen visar att: • Det finns inte något övergripande samarbete, gemen- samma arbetssätt eller systemstöd inom den kommu- nala koncernen. • Respektive nämnd och bolag organiserar, systema- tiserar och utför underhåll utifrån de förutsättningar som råder för respektive fastighetsbestånd. • Micasa och SISAB har antagit underhållstrategier som styr inriktningen för respektive bolags arbete. Motsvarande styrdokument saknas för fastighets- nämnden och kyrkogårdsnämnden. • Micasa och SISAB bedriver i huvudsak ett tillräckligt underhållsarbete. • Fastighetsnämnden och kyrkogårdsnämnden behöver bland annat säkerställa att det finns underhållsplaner för samtliga fastigheter. Inomhusmiljö Det finns kända brister. En granskning har genomförts av det systematiska arbe- tet för att förhindra och åtgärda olägenheter i inomhus- miljöer. Granskningen omfattar miljö- och hälsoskydds- nämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). Granskningen visar att: • Fastighetsbolagen har rutiner och arbetssätt för att övervaka och åtgärda brister i inomhusmiljön. Åtgär- der behöver dock dokumenteras i högre utsträckning. • Brister i inomhusmiljön är i vissa fall svåra eller dyra att åtgärda om det inte sker i samband med större underhållsåtgärder som exempelvis stambyte. Det leder ibland till fördröjningar eller tillfälliga åtgärder för drabbade hyresgäster. • Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör regelbunden till- syn av fastighetsägares egenkontroller samt fastighe- ters skick. På förekommen anledning har nämnden beslutat att tillsyn av vård- och omsorgsboenden ska öka. Bostadsanpassningsbidrag Beloppsgränserna i delegationsordningen bör ses över. Bidrag för bostadsanpassning regleras i lag och ska ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt boende. En granskning av stadsbyggnads- nämndens handläggning har genomförts. Granskningen visar att: • Handläggningsprocessen är väl förankrad i organisationen. • Delegationsordningen är tydlig men beloppsgrän- serna är höga i förhållande till de beslut som fattas. • Systematiska egenkontroller saknas av att utbetal- ningar sker enligt rutin. Årsredogörelse 2025 27 GRANSKNING 2025 Investeringsstyrning Stockholms Framtida Dricksvattenförsörjning (SFV ) Programkonstruktionen innebär risker. Kommunfullmäktige beslutade 2018 om en program- beställning för att säkra dricksvattenförsörjningen fram till år 2050. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) har granskats avseende ärendeberedning inför beslut om uppdaterad programbeställning hösten 2025. Granskningen visar att: • Underlag för beslut i kommunfullmäktige har i huvudsak varit tillräckliga avseende ambitionsnivå och effektmål. • Beslutet omfattar inte vilka investeringsprojekt som ska ingå i programmet eller någon investeringsram för programmet. • De så kallade invalsmekanismerna, mekanismer som styr vilka investeringsprojekt som ska ingå i program- met, behöver definieras på ett tydligare sätt. • Programmets konstruktion innebär risk för att för- troendevalda över tid kommer få svårt att styra och säkerställa kostnadskontroll av programmet. Slutredovisning av investeringsprojekt Slutredovisningar tas fram men redovisas ibland sent. I enlighet med kommunfullmäktiges styrning ska det för större investeringsprojekt tas fram en slutredovis- ning/slutrapport som lämnas till nämnd/bolagsstyrelse och därefter anmäls till kommunstyrelsen/koncern- styrelsen. En granskning har genomförts som omfattar fastighetsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder och Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Granskningen visar att: • Slutredovisningar/slutrapporter finns i huvudsak för större projekt. • Det framgår inte tydligt i regelverk när slutredovis- ningar/slutrapporter ska tas fram och redovisas för nämnd/bolagsstyrelse. • I samband med att projekt avslutas genomförs ett arbete för att ta tillvara de erfarenheter som gjorts. Granskade nämnder och bolag genomför erfarenhets- återföringen på olika sätt och i olika omfattning. Investeringskalkyler och riskhantering Utvecklingsarbete pågår. I enlighet med kommunfullmäktiges styrning ska det för investeringsprojekt finnas en investeringskalkyl som beaktar risker. Exploateringsnämnden och trafiknämn- den har granskats avseende kalkylering och riskhante- ring för investeringsprojekt där kommunfullmäktige under 2025 fattat ett genomförandebeslut. Granskningen visar att: • Nämnderna har projekthandböcker som beskriver hur investeringskalkyler och risker ska hanteras. De vägledningar som finns är dock inte tillräckligt tyd- liga som anvisning för hur identifierade risker ska kalkyleras. • Spårbarheten mellan genomförda riskanalyser och kalkylpåslag för risker behöver förbättras. • Det pågår ett utvecklingsarbete för hur risker ska han- teras när investeringskalkyler tas fram. 28 Årsredogörelse 2025 GRANSKNING 2025 Övrig granskning Trygghet på fritidsgårdar (rapport 6) Det finns ett förebyggande arbete. Granskningen omfattar trygghet i bemärkelsen att fri- tidsgårdarna är fria från droger, kriminalitet och påver- kan från kriminella gäng. Vidare att barn och unga som visar tecken på att fara illa uppmärksammas. Stadsdels- nämnderna Hässelby-Vällingby, Järva och Södermalm samt kulturnämnden har ingått i granskningen. Granskningen visar att: • Medarbetare erbjuds regelbundet utbildning i trygg- hetsskapande arbete. • Rutiner finns för att inrymma och utrymma lokaler. Rutinerna har dock inte övats. • Vid rekrytering av personal uppges att kontroller ur Polismyndighetens belastningsregister genomförs. Kontroller dokumenteras dock inte. • Uppföljningen av fritidsgårdar som bedrivs i annan regi behöver utvecklas. • Det finns risk för att fritidsgårdar inte anmäler oro för att barn far illa. Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppföljning och dokumentation behöver stärkas. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. En granskning har genomförts som omfattar Järva stadsdelsnämnd, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, trafiknämnden, överförmyndarnämnden, Stockholms Hamn AB samt Stockholm Vatten och Avfall AB. Granskningen visar att: • I huvudsak finns en styrning av arbetsmiljöarbetet genom mål och aktiviteter. • Utbildningar inom arbetsmiljöarbetet genomförs men arbetssätt för att riskbedöma verksamheten samt för att ta fram handlingsplaner behöver utvecklas. • Uppföljningen av att åtgärder för att hantera brister i arbetsmiljön ger önskat resultat behöver stärkas. • Anvisningar behöver på ett tydligare sätt klargöra hur arbetsmiljöarbetet ska dokumenteras. Systematiskt brandskyddsarbete Arbetet behöver utvecklas. En granskning av det systematiska brandskyddsarbe- tet vid AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Kulturhuset Stadsteatern AB och Stockholms Hamn AB har genomförts. Granskningen visar att: • Styrdokument finns men behöver aktualitetsprövas. • Fördelningen av ansvar i vissa delar är otydligt. • Inventeringen av risker behöver systematiseras och analyseras. • Det saknas en bolagsövergripande uppföljning och analys som grund för utveckling av det förebyggande systematiska brandskyddsarbetet. Avtalsuppföljning Arbetet med avtalsuppföljning behöver generellt stärkas. En granskning av hur nämnderna följer upp avtal för att säkerställa att leverantörer utför sina uppdrag till de priser och den kvalitet som avtalats har genomförts. Granskningen omfattar stadsdelsnämnderna Farsta, Järva och Skärholmen samt arbetsmarknadsnämnden. Granskningen visar att: • Upphandlingsplaner upprättas inte i samband med att upphandling sker. • Avtalsuppföljning genomförs men dokumenteras inte alltid. • Det saknas kontroller av att avtalsuppföljning har genomförts. Årsredogörelse 2025 29 GRANSKNING 2025 Uppföljning av rekommendationer Stadsrevisionen lämnar rekommendationer utifrån de brister eller utvecklingsområden som identifierats i granskningar. Rekommendationerna följs upp kommande år för att stämma av om verksamheten vidtagit åtgärder i linje med lämnade rekommendationer. Årets uppföljning visar att nämnder och bolagsstyrelser generellt vidtar åtgärder utifrån de rekommendationer som revisionen lämnat. Utvecklingsarbetet tar dock olika lång tid bero- ende på vad rekommendationen avser. Nedan redovisas ett urval av de uppföljningar som genomförts. Kontroller för att motverka oseriösa leverantörer I Stockholms stad är varje nämnd och bolagsstyrelse en upphandlande myndighet. Kommunfullmäktige har på ett tydligt sätt uttryckt att nämnder och bolag endast ska göra affärer med seriösa aktörer. Stadsrevisionen gran- skade därför 2024 hur så kallade seriositetskontroller används för att identifiera oseriösa företag. Företag kan agera oseriöst på olika sätt, exempelvis genom att inte betala skatter och avgifter eller genom att inte följa de lagar som finns avseende bland annat arbetsmiljö, kvali- tet och tillstånd. Granskningen omfattade kommun- styrelsen, fastighetsnämnden, servicenämnden och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). Stadsrevisio- nens samlade bedömning var att arbetet med seriositets- kontroller behövde utvecklas. Under 2025 har en uppföljning av de rekommendatio- ner som lämnades i granskningen genomförts. Uppfölj- ningen visar att åtgärder har vidtagits. Bland annat har kommunstyrelsen tagit fram en vägledning för arbetet med seriositetskontroller. Vägledningen finns tillgänglig för alla medarbetare på intranätet. Servicenämnden har påbörjat ett utvecklingsarbete där bland annat den nya vägledningen använts som ett underlag och verksam- hetsspecifika rutiner håller på att tas fram. Ser- vicenämnden har också utökat uppdraget för funktionen för inköpssupport. Inköpssupporten har fått i uppdrag att stödja medarbetare i nämnder och bolag som upp- täcker något som avviker eller verkar misstänkt när det gäller stadens leverantörer. Även fastighetsnämnden och SISAB har genomfört ett utvecklingsarbete för att stärka avtalsuppföljningen och där kontroller av seriositet är en del. Genomförandeplaner i hemtjänsten En genomförandeplan är ett styrdokument som beskri- ver hur beviljade insatser ska utföras i praktiken. Syftet är att säkerställa att insatserna utformas efter brukarens behov, önskemål och förutsättningar. Stadsrevisionen har i flera granskningar under senare år, granskat om stadsdelsnämndernas arbete med genomförandeplaner sker i enlighet med socialtjänstlagen och kommunfull- mäktiges riktlinjer med tillhörande anvisningar. Gransk- ningarna har omfattat samtliga stadsdelsnämnder. Den samlade bedömning var att styrningen och uppfölj- ningen av processen för att hantera genomförandepla- ner behöver stärkas. Planerna fungerade inte i tillräcklig utsträckning som stöd för att säkerställa att brukarnas behov tillgodoses. Under 2025 har en uppföljande granskning genom- förts för sju stadsdelsnämnder. Även årets granskning visar att det finns brukare som inte har någon genom- förandeplan. Rutiner har tagits fram bland annat för att säkerställa att beställning och genomförandeplan över- ensstämmer med varandra samt för att säkerställa att individuppföljningar genomförs. Egenkontroller är fort- satt ett utvecklingsområde. Få stadsdelsnämnder genom- för egenkontroller i syfte att säkerställa att regelverket efterlevs. I de egenkontroller som genomförts har flera avvikelser noterats. Avvikelser som återkommer är att genomförandeplanen inte återspeglar beställningen av insatser samt att det inte finns någon dokumentation som visar att individuppföljning har genomförts. Sam- mantaget visar den uppföljande granskningen att stads- delsnämnderna delvis har vidtagit åtgärder utifrån läm- nade rekommendationer. 30 Årsredogörelse 2025 GRANSKNING 2025 Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens verksamhet är omfattande och berörs av flera granskningar varje år. Vid 2025 års bör- jan hade nämnden 37 rekommendationer, vilka gällde såväl kärnverksamhet som stödprocesser. Rekommen- dationerna kom från totalt 23 olika granskningar som genomförts under åren 2020–2024. Under 2025 har fyra granskningar genomförts, vilka föranlett ytterligare tio rekommendationer. Nämnden har under året åtgärdat flera av de tidgare rekommendationerna, bland annat efterlevnad av offent- lighetsprincipen, fakturering av konsulttjänster, attes- tering av löner och rutiner för inventariehantering. Nämnden har också stärkt styrningen av skolornas häl- sofrämjande arbete och rutinerna för hur elever med funktionsnedsättning ska stödjas efter genomförd gym- nasieutbildning. Rekommendationer som delvis åtgär- dats är uppföljning av avtal, bland annat rörande lokal- vård och skolskjuts, för att säkerställa att varor och tjänster levereras i enlighet med avtalade villkor och efterfrågad kvalitet. Från 2025 års granskningar till- kommer rekommendationer rörande uppföljning av mål- tidsserviceavtal, ekonomiadministrativa rutiner kring inköp samt hantering och redovisning av resor, konfe- renser, utbildningar och representation. Totalt vid årets slut har nämnden 34 rekommendationer kvar att åtgärda. Investeringar Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) SVOA:s investeringar utgör en betydande andel av kom- munkoncernens totala investeringsverksamhet. Revi- sionen har därför granskat bolagets arbete med investe- ringar vid flera tillfällen. Vid dessa granskningar har ett antal rekommendationer lämnats, vilka har följts upp i årets granskning. Den uppföljande granskningen visar att ett utvecklingsarbete genomförts, men att det kvar- står rekommendationer att åtgärda. I återrapporteringen till bolagsstyrelsen avseende pro- jekt över 200 mnkr, framgår numera hur projektets framdrift förhåller sig till beslutad tidplan samt hur stor andel av riskbufferten som förbrukats. Nya arbetssätt och en metod för att hantera risker i samband med pro- jektkalkylering samt en riktlinje för styrgruppsarbete har tagits fram och implementeringen har påbörjats. Vidare har ett nytt systemstöd för planering, styrning och uppföljning av investeringar implementerats. Det kvarstår dock att säkerställa att systemstödet och de nya arbetssätten får den effekt som förväntas. Rekommenda- tionen att reviderade investeringsbeslut ska innehålla en konsekvensanalys har ännu inte åtgärdats. Kyrkogårdsnämnden Revisionen har vid ett par tillfällen under de senaste åren (2021 respektive 2023) granskat kyrkogårdsnämn- dens arbete med investeringar. Rekommendationerna avser både nämndens planering, beredning och beslut samt nämndens styrning och uppföljning av investe- ringar. Uppföljningen visar att åtgärder har vidtagits, men att arbete kvarstår innan rekommendationerna har åtgärdats. En investeringsplan som omfattar sex år har arbetats fram av förvaltningen. Planen har dock inte behand- lats av nämnden. Rutiner, mallar och instruktioner för hur investeringsprojekt ska bedrivas inom nämnden har tagits fram utifrån stadens regelverk. En så kallad sta- tusrapport har införts för större projekt. Granskningen visar att regelverket i huvudsak efterlevs för större inves- teringar (projekt över 50 mnkr). För mindre omfattande projekt noteras flera avvikelser. Bland annat saknas kal- kyler och riskanalyser. Nämnden har stärkt sitt intern- kontrollarbete genom att riskanalyser och interkontroll- planer numera även omfattar investeringsprocessen. Rapporteringen till nämnd avseende investeringsverk- samheten är fortsatt på en allt för övergripande nivå. Det saknas en utförlig analys både av hela investerings- budgetens utfall i förhållande till budget och för enskilda investeringsprojekt. Årsredogörelse 2025 31 Revisionsrapporter 2025 På webbplatsen start.stockholm/revision finns revisionsrapporter som sammanfattar årets granskning för samtliga nämnder och bolag samt revisionsrapporter som hänvisas till i denna årsredogörelse. Där finns även rapporter som publicerats tidigare år. Nr 1. Cirkulär hantering av material och avfall från rivning och byggnation Nr 2. Vård och omsorg vid demenssjukdom Nr 3. Kränkande behandling och diskriminering i förskolan Nr 4. Placering av barn och unga i familjehem Nr 5. Underhåll av fastigheter Nr 6. Trygghet på fritidsgårdar Nr 7 . Att motverka arbetslivskriminalitet Nr 8. Samverkan för ökat bostadsbyggande Vill du få information från stadsrevisionen löpande? Anmäl din e-post till: revision.rvk@stockholm.se start.stockholm/revision --- [R9 Utl Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter(2615472).pdf] 1 (69) Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/870) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 godkänns enligt bilaga 2 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta, samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta, Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Stockholms stads riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter (dnr KS 2018/000069) upphör att gälla. Föredragande borgarråd Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. 2 (69) Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Finska församlingen i Stockholm, Forum för levande historia, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Judiska centralrådet, Judiska ungdomsförbundet, Karolinska institutets finska unga, Le Romane Phaka, Länsstyrelsen i Stockholms län, Malmö stad, Met Nuoret (Tornedalingarnas ungdomsförbund), Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället, Romskt stöd och pensionär förening, Sameföreningen i Stockholm, Sametinget, Saminuorra, Stockholms finska förening, Stockholms finska studentförening, Svenska finlandsinstitutet, Svenska samernas riksförbund (SSR), Svenska tornedalingarnas riksförbund, Sverigefinska riksförbundet, Sverigefinska Ungdomsförbundet och Tornedalingar i Stockholm. Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Finska församlingen i Stockholm, Internationella Evangeliska Missionen (IREM), Judiska centralrådet, Judiska ungdomsförbundet, Karolinska institutets finska unga, Le Romane Phaka, Met Nuoret (Tornedalingarna ungdsomförbund), Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället, Romskt stöd och pensionär förening Sameföreningen i Stockholm, Saminuorra, Stockholms finska förening, Svenska tornedalingarnas riksförbund, Stockholms finska studentförening, Svenska samernas riksförbund (SSR), Sverigefinska riksförbundet och Sverigefinska ungdomsförbundet har inte inkommit med svar. Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter och Malmö stad avstår från att yttra sig. Arbetsmarknadsnämnden anför att det är positivt att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. I MR-programmet presenteras en modell för uppföljning samt ett rättighetsbaserat arbetssätt. Detta bör läggas till i samtliga handlingsplaner. Exploateringsnämnden anger att de mål som exploateringsnämnden berörs av handlar om att kontorets medarbetare ska ha kunskap om de nationella minoriteter och 3 (69) urfolket samernas rättigheter samt om hur dessa grupper påverkats och påverkas av rasism och diskriminering. Fastighetsnämnden anför att nämnden framförallt berörs av aktiviteterna som syftar till att öka medarbetares kunskap och kompetens. Nämnden arbetar idag med att utveckla det interna lärandet och att ta del av de utbildningar som stadsledningskontoret tar fram inom MR-området. Förskolenämnden påpekar att nämnden stöttar stadsdelsnämnderna i arbetet med personalens språk- och/eller kulturkompetens, men det behöver betonas att det är stadsdelsförvaltningarnas ansvar att ha kännedom om befintlig personals kompetens. Idrottsnämnden ser positivt på stadens arbete för att stärka nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och möjligheter och att det samlas i ett styrdokument i syfte att stärka och utveckla arbetet. Ett önskemål är att resultatmålen numreras under effektmålen då detta underlättar vid planering och uppföljning. Kulturnämnden framhåller vikten av stadsövergripande styrning, samordning och vägledning för att planen ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Det gäller till exempel stadsövergripande vägledning för samråd, öppna samråd, konsultationer samt forum för barn och ungas delaktighet. Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiva till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om vikten av att anta ett program som ska stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att planen är en god utgångspunkt för nämnders och styrelsers arbete för att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Det är klokt att uppföljningen av arbetet ska utgå från stadens ordinarie processer och ledningssystem. Servicenämnden uppger att Kontaktcenter har flertalet medarbetare med språkkompetens inom olika språk och språkkunskaper. I dagsläget saknas en samlad översikt av medarbetares kunskaper i de nationella minoritetsspråken. Kontaktcenter Stockholm uppmanar medarbetare att dela sina språkkunskaper på intranätet. Socialnämnden påpekar att stadsdelsnämnderna och vissa facknämnder, men inte socialnämnden, enligt handlingsplanen ska ha en kontaktperson gentemot kommunstyrelsen för arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Nämndens särskilda ansvar att stödja och samordna behöver här tydliggöras. Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla arbetet för de nationella minoriteterna och det samiska folkets lika rättigheter och möjligheter. Nämnden ser ett behov av att inventera och säkerställa språkkompetens för att kunna tillgodose minoritetslagen Trafiknämnden delar uppfattningen att grundläggande kunskaper om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är av stor vikt för att undvika 4 (69) diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande eller rekrytering av nya medarbetare. Kompetensbaserad rekrytering för att motverka diskriminering används. Utbildningsnämnden ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet och vill framhålla att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet utifrån de nationella minoriteternas önskemål. Äldrenämnden framför att kommunstyrelsens ansvar för övergripande samordning och stöd i implementeringen är nödvändig för att underlätta arbetet och för att skapa en stadsgemensam ansats. Det är viktigt att målen följs upp i stadens ordinarie uppföljningssystem. Överförmyndarnämnden anför att språk- och kulturkompetens hos medarbetarna på överförmyndarförvaltningen kartläggs. De ställföreträdare som överförmyndar- förvaltningen rekryterar tillfrågas rutinmässigt om deras språk och kulturkompetens. Bromma stadsdelsnämnd ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd är positiv till att en handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter tas fram. Nämnden efterfrågar en beskrivning av vad ”ett rättighetsbaserat arbetssätt” innebär i praktiken. Farsta stadsdelsnämnd uttalar att av tretton definierade resultatmål i handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, står stadsdelsnämnderna som särskilt ansvariga för tolv. Nämnden vill lyfta behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i planen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda, samordna och följa upp det gemensamma uppdraget. Enligt nämnden är det en förutsättning för att de och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser att det vore bra med ett för staden gemensamt metodstöd för det rättighetsbaserade arbetssättet. Det skulle även underlätta implementeringen av handlingsplanerna som hör till stadens MR-program. Järva stadsdelsnämnd anför att det anges att staden enligt socialtjänstlagen ska verka för personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska i äldrevården. Nämnden ser vikten av att verka för detta, men har samtidigt flera utmaningar med kompetensförsörjningen både avseende utbildning och språk. Kungsholmens stadsdelsnämnd ser positivt på föreslagen handlingsplan och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Norra innerstadens stadsdelsnämnd anser att det är viktigt att goda exempel och lärande sprids inom staden, såväl arbetet för nationella minoriteters och urfolket 5 (69) samernas rättigheter som arbetet för mänskliga rättigheter i stort. Det kan med fördel integreras i befintliga nätverk inom staden. Skarpnäcks stadsdelsnämnd instämmer i vikten av att anpassa verksamheter efter målgruppens behov. Nämnden vill däremot lyfta utmaningen att på lokal nivå bedöma och prognosticera efterfrågan kring behovet av anpassade verksamheter. Skärholmens stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen ger goda förutsättningar att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete. Nämnden vill lyfta sin avdelning förskolas arbete med att främja och synliggöra minoriteternas rätt till sitt kulturliv. Detta sker bland annat genom ett så kallat ”traditionsdokument”.Södermalms stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivar-perspektiv. Det är bra att arbetet med nationella minoriteter ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess, vilket bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. Stockholms Stadshus AB anser att handlingsplanen är ett viktigt verktyg. Flera av stadens nämnder har ett särskilt ansvar för att stödja och samordna stadsdelarnas arbete med MR-frågor. Det bör övervägas att utvidga detta ansvar till att även omfatta stöd till stadens bolag, i de fall frågorna ligger nära bolagens ansvarsområden. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 vill lyfta att alla svenska nationella minoriteter har specifika problem för just den specifika gruppen. Behovet av konkreta kunskapsinsatser, synliggörande eller skydd är också olika. Kunskap och dialog med den specifika minoriteten måste därför vara vägledande i alla stadens insatser. Kommunstyrelsen råd för nationella minoriteters rättigheter anför att det är bra att nämnder och bolag i ordinarie uppföljningsprocesser ska synliggöra resultat och utmaningar i arbetet. Rådet saknar dock skrivningar i handlingsplanen om hur Stockholms stad kommer att agera om bolag och nämnder inte följer handlingsplanen. Svenska Finlandsinstitutet anser att det är positivt att samarbetet med civilsamhällets aktörer lyfts fram i planen. Att strukturen tydliggör de berörda nämndernas ansvar gällande samråd och konsultationer är värdefullt. Institutet vill betona att biblioteken är viktiga forum för att främja och skydda de nationella minoriteternas språk och kultur. Länsstyrelsen Stockholm anför att planen saknar en tydlig beskrivning av hur den kopplar an till det rättighetsbaserade arbetssättet. I hänvisning till arbetet med samråd, under fokusområde inflytande och delaktighet, kan det göras en tydligare hänvisning till ”strukturerad dialog” som minoritetslagstiftningen förespråkar som metod. Sametinget ser positivt på att Stockholms stad tar aktiv ställning till hur det minoritetspolitiska arbetet ska bedrivas genom handlingsplanen tillsammans med nationella minoriteter och urfolket samerna för att säkerhetsställa tillgången till deras rättigheter. 6 (69) Tornedalingar i Stockholm har inga synpunkter på den väl genomarbetade handlingsplanen förutom att de på några ställen vill förtydliga att det ska stå tornedalingar, kväner och lantalaiset. Föredragande borgarrådets synpunkter Sveriges fem nationella minoriteter har under lång tid varit en del av det svenska samhället, men deras möjligheter att utöva sin kultur, tala sitt språk och föra vidare sitt arv till kommande generationer har begränsats och inskränkts av majoritetssamhället. Idag är situationen för de nationella minoriteterna bättre än tidigare, mycket tack vare minoriteternas egen kamp för förändring. Mycket arbete återstår dock innan de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter fullt ut tillgodoses. Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kommuner och regioner anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. I Stockholms stad tillgodoses kravet genom den här handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolk. Handlingsplanen utgår från Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna och bygger på programmets tre fokusområden Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har ett ansvar för genomförandet av handlingsplanen. Stockholms stad har tagit flera viktiga steg på senare år för att stärka arbetet för de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Till exempel har staden blivit förvaltningsområde för samiska och meänkieli, utöver finska, och startat förskolan Norrskenet med inriktning samiska och meänkieli. Det pågår också ett arbete med att införa äldreomsorgsverksamhet med inriktning samiska och meänkieli samt aktivitetscenter med aktiviteter för samer och tornedalingar. Staden har även inrättat ett råd för nationella minoriteters rättigheter under kommunstyrelsen för att stärka inflytande och delaktighet samt utvecklat arbetet med konsultationer med samiska företrädare i frågor som rör det samiska folket. Ytterligare exempel på insatser är ett stärkt arbete mot antisemitism i stadens skolor, ett aktivt deltagande i firandet av judiskt liv 250 år och en ny handlingsplan för romsk inkludering som beslutas inom kort. Mer måste dock göras. I arbetet framåt är det viktigt att staden har en aktuell bild av utbud och efterfrågan inom äldreomsorg och förskola kopplat till de nationella minoriteterna och urfolket samerna samt att staden har kännedom om befintlig personal med språk- och kulturkompetens. Staden behöver även stärka arbetet med modersmålsundervisning i skolan och modersmålsstöd i förskolan för nationella minoriteter, så att fler barn och unga får möjligheten att ta del av sitt språk och sin kultur. För att möjliggöra en revitalisering av språk och kultur är det även viktigt att 7 (69) synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur i stadens verksamheter och skapa mötesplatser utifrån de nationella minoriteternas behov. I detta arbete är långsiktiga samarbeten med civilsamhället viktigt. Samråd och konsultation är en central del av stadens arbete för de nationella minoriteterna och ett lagstadgat ansvar. I handlingsplanen lyfts vikten av att stadens nämnder och bolag fortsätter stärka arbetet med delaktighet och inflytande. Företrädare för de nationella minoriteterna har i samråd lyft att det saknas tillräcklig kunskap inom staden om de nationella minoriteterna, både deras historia och samtida utsatthet för rasism och diskriminering. Att höja kunskapen inom staden är därför en central del av handlingsplanen. Staden har också en viktig uppgift att nå ut till invånare som tillhör de nationella minoriteterna och urfolket samerna med information om deras rättigheter. I förslaget till handlingsplan har felaktigt angivits att en utvärdering av kommunstyrelsens råd för nationella minoriteter ska redovisas till kommunfullmäktige. Detta har ändrats. Med denna handlingsplan stärker vi arbetet för nationella minoriteter och urfolk i Stockholms stad och lägger en stark grund för stadens samlade arbete till år 2030. Bilagor 1. Stockholms stads handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030, remissversion med spårade ändringar, dnr KS 2025/870-50.1 2. Stockholms stads handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030, slutlig version, dnr KS 2025/870-50.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea Hedin (alla M) och borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis bifalla förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. 8 (69) Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Det är viktigt att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samer har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen har en god ansats men brister på en punkt – att uppmärksamma antisemitismens särart. All rasism är naturligtvis helt oacceptabel, men antisemitismens rasistiska och konspiratoriska rötter särskiljer sig från annan rasism. Den tillskriver ofta judar ett hemligt och överdrivet inflytande som ofta förkläs som ”kritik mot makten”, snarare än uppmärksammas som den rasism den faktiskt är. Kollektiv skuld projiceras på alla judar och gränsen mellan judar, judiska institutioner och staten Israel suddas ofta ut – något som vi inte minst sett på Stockholms gator. För att säkerställa den judiska minoritetens rättigheter krävs därför särskild kunskap och åtgärder som blottlägger antisemitismen, inte bara generella antirasistiska verktyg. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 25 mars 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Johan Paccamonti (M), Jan Jönsson, Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L), Jonas Naddebo och Kristin Jacobsson (båda C) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Linnéa Vinge (SD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår borgarrådsberedningens förslag till beslut. 9 (69) 2. Därutöver anföra följande: De nationella minoriteternas och samernas rättigheter är redan reglerade i svensk lagstiftning och i internationella överenskommelser. Själva handlingsplanen anger också uttryckligen att dessa rättigheter redan är fastställda i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Det finns därför inte något behov av att bygga ut den kommunala styrningen ytterligare genom ännu ett omfattande styrdokument. Handlingsplanen är dessutom en del av Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna och kopplas till flera andra handlingsplaner och styrdokument. I dokumentet anges att arbetet ska bedrivas genom ytterligare mål, resultatmål, effektmål, exempel på åtgärder samt återkommande uppföljning. Det riskerar att öka administrationen och flytta fokus från kärnverksamhet till processer, styrning och rapportering. Utgångspunkten bör vara att alla svenska medborgare och stockholmare ska behandlas lika inför lagen och mötas av samma grundläggande rättigheter, skyldigheter och respekt från det offentliga. Det offentliga ska skydda enskilda från diskriminering och värna lagstadgade rättigheter, men bör vara återhållsamt med att bygga ut särskilda kommunala ordningar som riskerar att förstärka grupptänkande och särbehandling. En sådan utveckling riskerar i förlängningen att uppfattas som orättvis och skapa nya motsättningar mellan grupper. Detta är inte en ändamålsenlig väg för Stockholms stad. Stockholms stad bör därför fokusera på att upprätthålla gällande rätt, motverka diskriminering generellt och säkerställa ett likvärdigt bemötande i hela den kommunala verksamheten, i stället för att anta ytterligare en handlingsplan som bygger ut administrationen utan att tillföra nya rättsliga skyldigheter. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. 10 (69) Ärendet Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 13 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2025 anges att stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna, inklusive de nationella minoriteternas rättigheter, ska intensifieras. De nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas genom ökad kunskap och praktisk handling, i nära dialog med representanter för respektive minoritetsgrupp. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett viktigt verktyg för att stötta denna intensifiering. Arbetet med nationella minoriteters rättigheter har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. De nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Staden har även en lagstadgad skyldighet att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. 11 (69) Staden har under en längre tid bedrivit ett aktivt minoritetspolitiskt arbete och vidtagit en rad åtgärder för att stärka de nationella minoriteterna och urfolket samernas tillgång till sina rättigheter. Företrädare för de nationella minoriteterna har dock påtalat att ytterligare insatser krävs såsom att öka medarbetares kunskap om nationella minoriteters rättigheter, historia och utsatthet för olika former av rasism, att stärka arbetet för enskilda att utveckla och bibehålla sin kulturella identitet och att stärka de nationella minoriteternas möjlighet till delaktighet och inflytande. Handlingsplanens tre fokusområden Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna säkerställa de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Till varje fokusområde hör ett antal mål som tar sikte på önskvärda förflyttningar bland annat utifrån stadens lagstadgade skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen och de synpunkter som har framkommit i samråd med företrädare för de nationella minoriteterna och konsultation med företrädare för det samiska folket. Inom ramen för fokusområdet Delaktighet och inflytande innehåller handlingsplanen en struktur för de nationella minoriteternas delaktighet och inflytande i Stockholms stad. Strukturen tydliggör de berörda nämndernas ansvar gällande samråd och konsultationer och definierar relevanta begrep. Framtagandet av denna struktur är i linje med uppdraget i kommunfullmäktiges budget för 2025 om att utarbeta en långsiktig planering för delaktighet, inflytande och samråd i staden avseende de nationella minoriteterna. Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030. Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att handlingsplanen är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. 1. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby 12 (69) stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Finska församlingen i Stockholm, Forum för levande historia, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Judiska centralrådet, Judiska ungdomsförbundet, Karolinska institutets finska unga, Le Romane Phaka, Länsstyrelsen i Stockholms län, Malmö stad, Met Nuoret (Tornedalingarnas ungdomsförbund), Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället, Romskt stöd och pensionär förening, Sameföreningen i Stockholm, Sametinget, Saminuorra, Stockholms finska förening, Stockholms finska studentförening, Svenska finlandsinstitutet, Svenska samernas riksförbund (SSR), Svenska tornedalingarnas riksförbund, Sverigefinska riksförbundet,Sverigefinska Ungdomsförbundet och Tornedalingar i Stockholm. Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Finska församlingen i Stockholm, Internationella Evangeliska Missionen (IREM), Judiska centralrådet, Judiska ungdomsförbundet, Karolinska institutets finska unga, Le Romane Phaka, Met Nuoret (Tornedalingarnas ungdomsförbund), organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället, Romskt stöd och pensionär förening, Sameföreningen i Stockholm, Saminuorra, Stockholms finska förening, Svenska tornedalingarnas riksförbund, Stockholms finska studentförening, Svenska samernas riksförbund (SSR), Sverigefinska riksförbundet och Sverigefinska ungdomsförbundet har inte inkommit med svar. Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter och Malmö stad avstår från att yttra sig. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 13 Exploateringsnämnden ............................................................................. 15 Fastighetsnämnden .................................................................................. 16 Förskolenämnden ..................................................................................... 16 Idrottsnämnden ........................................................................................ 17 Kulturnämnden ......................................................................................... 18 Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 20 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 20 Servicenämnden ...................................................................................... 21 Socialnämnden ......................................................................................... 22 13 (69) Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 23 Trafiknämnden ......................................................................................... 24 Utbildningsnämnden ................................................................................. 25 Äldrenämnden .......................................................................................... 26 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 27 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 28 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 29 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 30 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 32 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 32 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 33 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 35 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 36 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 37 Skärholmens stadsdelsnämnd ................................................................. 38 Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 39 Stockholms Stadshus AB ......................................................................... 41 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 ................................................. 42 Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter .................. 44 Svenska Finlandsinstitutet........................................................................ 45 Länsstyrelsen Stockholms........................................................................ 46 Sametinget ............................................................................................... 48 Tornedalingar i Stockholm........................................................................ 48 Reservationer m.m. .................................................................................. 49 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) och Lovisa Lanryd (L), se Reservationer m.m. 14 (69) Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Handlingsplanen utgör ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet och att skapa styrning och handlingskraft. Positivt är även att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. I MR-programmet presenteras både en modell för uppföljning samt ett arbetssätt (rättighetsbaserat arbetssätt). Dessa två presenteras i handlingsplan mot rasism och bör även läggas till samtliga handlingsplaner. Disposition, rubriksättning och läsbarhet Förvaltningen välkomnar överlag den höga ambitionsnivån vad gäller utvecklingen av flera handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter. Det bör dock uppmärksammas att ett stort Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/870 Sida 3 (4) Yttrande över remiss av handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. antal parallella planer kan försvåra överblicken över mål och aktiviteter samt bidra till en tungrodd struktur. Dispositionen skulle kunna göras mer lättillgängligt och konkret genom att samla alla mål och förslag på aktiviteter i ett eget avsnitt. På samma sätt skulle en översyn av rubriksättningen öka läsbarheten. Till exempel kan avsnitt med mycket text delas upp med underrubriker som ger stöd till läsaren. Ett exempel på detta kan vara stycket med rubriken ansvarsfördelning. Där skulle man med fördel kunna ha underrubrikerna alla nämnder och bolagsstyrelser, kommunstyrelsen och kontaktperson. Resultatmålen som beskrivs i handlingsplanerna tenderar att i vissa avsnitt vara formulerade mer som aktiviteter än resultatmål. Upphandling och lagrum Antidiskrimineringsklausulen finns med som krav i samtliga upphandlingar och perspektiv kopplade till nationella minoriteter beaktas på så sätt i våra upphandlingsprocesser. Önskvärt vore utöver detta att upphandlade verksamheter också omfattas av samma krav på inkludering, likabehandling och respekt för rättigheter som stadens egna verksamheter. De nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter är fastställda enligt svensk lag, varför arbetsmarknadsförvaltningen gärna ser att lagrummet lyfts än tydligare, exempelvis utifrån egen rubriksättning i bakgrundsavsnittet. Diskriminering i arbetslivet De nationella minoriteterna och urfolket samerna är i olika grad drabbade av rasism i arbetslivet. Förvaltningen saknar perspektivet om hur diskriminering på arbetsmarknaden påverkar individens möjlighet att forma sitt eget liv. 15 (69) Internt arbete För att säkerställa att handlingsplanernas mål efterlevs efterfrågas en skrivning om vikten av ett internt antidiskrimineringsarbete som genomsyrar stadens medarbetare och den interna strukturen. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Peter Öberg (L), se reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer förslaget till handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter som positivt. I Sverige finns fem erkända minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. Det framkommer att rasism och diskriminering, också i form av antisemitism, antiziganism och rasism mot samer utgör ett hinder för individer inom dessa grupper att få sina rättigheter tillgodosedda. En av de grundläggande förutsättningarna för att komma till rätta med detta problem är kunskapshöjande insatser. Stadens Budget 2025 inleds med orden att Stockholm ska vara en stad för alla. I inledningen nämns vidare att arbetet med nationella minoriteters rättigheter ska stärkas på olika sätt. Handlingsplanen innebär att exploateringsnämnden ska formulera egna mål och aktiviteter i enlighet med de utpekade utvecklingsområdena i handlingsplanen och stadens budget inom den egna verksamhetens ramar. De mål som exploateringsnämnden berörs av handlar om att kontorets medarbetare ska ha kunskap om de nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter samt om hur dessa grupper påverkats och påverkas av rasism och diskriminering. Exploateringsnämndens ordinarie verksamhet berör normalt inte frågor som särskilt berör nationella minoriteter eller urfolket samer. Exploateringsnämnden arbetar med projekt och förvaltning över hela stadens geografi och inom specifika projekt eller områden kan dessa frågor bli aktuella. Genom att tillgodose en grundkompetens inom kontoret kan dessa situationer identifieras, fångas upp och lämpliga åtgärder vidtas där de behövs. Exploateringsnämnden ser positivt på de kunskapsunderlag och utbildningar som redan finns och välkomnar det stöd i frågorna som kommunstyrelsen enligt handlingsplanen ska erbjuda. 16 (69) Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret är positivt till handlingsplanen. Den fokuserar på den rådighet kommunen har och på de sätt som kommunen kan påverka nationella minoriteter och urfolket samernas liv och rättigheter i positiv riktning. Inom denna handlingsplan berörs kontoret framförallt av aktiviteterna som syftar till att öka medarbetares kunskap och kompetens. Kontoret arbetar idag med att utveckla det interna lärandet, och i detta kommer ingå att ta del av de utbildningar som stadsledningskontoret tar fram inom MR-området. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Stadens nämnder och bolagsstyrelser har alltså fyra-fem år på sig att genomföra de förändringar och aktiviteter som är beslutade. För att göra detta på ett effektivt sätt kommer en struktur att behövas, likväl som stadsledningskontorets stöd. En del frågor kan troligen genomföras med liknande arbetssätt för flera handlingsplaner, till exempel de som handlar om att öka medarbetares kunskap och kompetens. Stadsledningskontoret har beställt en övergripande utbildning om mänskliga rättigheter samt två särskilda delar, en om rasism och en om hbtqi. Utbildningen ska vara klar 2025 och stadens förvaltningar ska kunna börja använda sig av denna 2026. Dessa och liknande stöd uppskattas av kontoret. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat (M), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 17 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till handlingsplanen och är av uppfattningen att dess struktur med mål och ansvariga nämnder bidrar till tydlighet. Detta kan bidra till att konkretisera och utveckla arbetet för nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter. Förskolenämnden har ansvarsområden inom handlingsplanens samtliga tre fokusområden. 17 (69) I handlingsplanen skrivs förskolenämnden fram som en av de särskilt ansvariga nämnderna avseende kännedom om befintlig personal med språk och/eller kulturkompetens samt att verka för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses. Förskoleförvaltningen menar att formuleringen skulle kunna uppfattas som att förskolenämnden har arbetsgivaransvar för förskolans personal. Förvaltningen stöttar stadsdelsnämnderna i detta arbete men behöver betona stadsdelsförvaltningarnas ansvar för kännedom om befintlig personals språk och/eller kulturkompetens. Under fokusområde välfärd och service står att Förskolenämnden och äldrenämnden ansvarar för att sammanställa och följa upp den statistik som insamlas inom deras sakområden av stadsdelsnämnderna. Förvaltningen ser ett behov av förtydligande avseende vilken statistik som åsyftas. Förvaltningen noterar en skillnad i hur handlingsplaner kopplade till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna är namngivna. Namnet på handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter inkluderar orden lika rättigheter och möjligheter vilket inte ingår i namnet på Handlingsplan för de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Förvaltningen vill uppmärksamma att detta skulle kunna signalera olika tyngd i rättighetsarbetet. För att handlingsplanerna ska ges lika tyngd, menar förvaltningen att en beskrivning om orsaken till skillnaden i benämning av dessa skulle kunna läggas till. Sammanfattningsvis menar förvaltningen att handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter kan bidra till att konkretisera och utveckla arbetet. Genom att skriva fram särskilt ansvariga nämnder tydliggörs ansvaret. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 8 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ser positivt på stadens arbete för att stärka nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och möjligheter och att det samlas i ett styrdokument i syfte att stärka och utveckla arbetet. Kopplingen till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (MR- programmet) är tydlig och det är bra att handlingsplanens tre fokusområden följer MR-programmets fokusområden. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det tydliggör ansvar och förväntan. Förvaltningen ser även positivt på att insatser exemplifieras då det underlättar för nämndens utvecklingsarbete. 18 (69) Ett önskemål är att resultatmålen numreras under effektmålen då detta underlättar vid planering och uppföljning. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L), se Reservationer m.m. Kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande daterat den 10 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ställer sig bakom handlingsplanen och ser positivt på att mål och insatser konkretiseras med utgångspunkt i de fokusområden som har identifierats i MR-programmet. Handlingsplanen är ett viktigt styrdokument för att stärka stadens arbete med att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter tillgodoses. Förvaltningarna bedömer att identifierade förflyttningar är relevanta och att föreslagna insatser ligger i linje med förvaltningarnas respektive uppdrag. MR-programmet med tillhörande sex handlingsplaner innehåller sammantaget många olika perspektiv som ska integreras i det ordinarie arbetet på stadens förvaltningar. För att lyckas är det viktigt med samverkan och samordning av exempelvis kunskapshöjande insatser, informationsinsatser och framtagande av relevant statistik och andra underlag som kan ligga till grund för analyser samt gemensamma metoder och arbetssätt. Stadsledningskontoret bör ta ansvar för att underlätta styrning och uppföljning av handlingsplanernas olika perspektiv och säkra ett intersektionellt perspektiv i stadens samlade arbete för mänskliga rättigheter. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet framhåller även vikten av stadsövergripande styrning, samordning och vägledning för att denna handlingsplan ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Det gäller till exempel stadsövergripande former och vägledning för samråd, öppna samråd, konsultationer samt forum för barn och ungas delaktighet och inflytande för att säkerställa ett helhetsperspektiv och enhetliga arbetssätt inom staden. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet har även följande synpunkter och medskick. Kunskap och information Kulturförvaltningen och Stadsarkivet instämmer i att det finns fortsatta behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om de nationella minoriteternas och urfolkets samernas rättigheter och levnadsvillkor bland stadens medarbetare. Samtliga medarbetare inom kulturförvaltningen har tillgång till en digital utbildning om de nationella minoriteterna utifrån bibliotekets uppdrag. Kunskapshöjande insatser genomförs löpande, men i olika omfattning beroende på verksamhet. Den 19 (69) stadsövergripande utbildning som finns idag, och som Stadsmuseet är med och arrangerar, riktar sig till chefer och strateger. Den bör kompletteras med en stadsövergripande utbildning för samtliga medarbetare. En sådan utbildning skulle bidra till att höja kunskapen bland stadens medarbetare om de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet. Kulturnämnden lyfts som en av flera nämnder fram som särskilt ansvarig för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial samt vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Det bör förtydligas att detta ansvar gäller utbildningar, stödmaterial och kunskapshöjande insatser inom nämndernas respektive ansvarsområden. Välfärd och service Kulturförvaltningen och Stadsarkivet genomför olika typer av insatser för att synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur i linje med handlingsplanens mål. Det handlar både om insatser riktade till minoriteterna och insatser riktade till allmänheten. Förvaltningarna instämmer i att en ökad långsiktighet i samarbetet mellan staden och civilsamhället är en framgångsfaktor i detta arbete. Insatser för att främja nationella minoriteters organisering och civilsamhälle bör i första hand riktas till de grupper som uttrycker behov av att stärka sin organisering. De nationella minoriteterna är en av folkbibliotekens prioriterade målgrupper enligt Bibliotekslag (2013:801). Stadens bibliotek arbetar med att synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken som en integrerad del av den ordinarie verksamheten. Exempelvis genomförs programverksamhet såsom bokcirklar, författarsamtal och sagostunder för barn med koppling till de nationella minoritetsspråken. Biblioteken gör urval och inköp av medier på de nationella minoritetsspråken och uppmärksammar högtids- och minnesdagar. Barnens första bok erbjuds på finska, meänkieli och samiska genom ett pilotprojekt på fyra bibliotek. Biblioteken arbetar systematiskt för att nå ut med bibliotekets erbjudande till de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Kulturförvaltningen fördelar kulturstöd till sverigefinska, samiska och tornedalska föreningar för kulturaktiviteter som stärker språken finska, samiska och meänkieli. Kulturförvaltningen ger även stöd till minnesceremonier som arrangeras av de judiska och romska minoriteterna i samband med Förintelsens minnesdag. Stadens museer och arkiv skapar genom sina verksamheter möjligheter att lära av historien och lyfter fram de nationella minoriteterna och urfolket samerna i utställningar, programpunkter och vandringar. Två exempel är Stadsmuseets vandring om de nationella minoriteternas historia i Stockholm och en ny digital stadsvandring om unga judar i sekelskiftets Stockholm. Stadsarkivet spelar en viktig roll i att belysa stockholmarnas liv och samhällsstrukturer, både genom att sprida kunskap om historiska skeenden som påverkat samhällets utveckling och genom att skapa strukturer för bevarande av 20 (69) information för framtida forskning. Stadsarkivet arbetar kontinuerligt med att öka kunskapen om alla former av rasism och diskriminering, lyfta fram grupper som varit underrepresenterade genom historien i skolmaterial och publika program samt belysa historiska skeenden som har påverkat de nationella minoriteterna. Kulturskolan möjliggör för unga som tillhör de nationella minoriteterna att berätta sin historia genom att skapa konst, poddar och film. Delaktighet och inflytande Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ser positivt på handlingsplanens ambition att tydliggöra stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas och urfolket samernas rätt till delaktighet och inflytande. Staden saknar idag former för delaktighet och inflytande som riktas särskilt till barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet efterlyser en stadsövergripande samordning av ett sådant forum. Förvaltningarna efterlyser också en stadsövergripande styrning, samordning och vägledning i hur samråd, öppna samråd och konsultationer ska utformas samt hur de relaterar till kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter. Den struktur som handlingsplanen presenterar bedöms inte vara tillräcklig. Det kan leda till att förvaltningar arbetar på olika sätt, vilket skapar en otydlighet gentemot målgrupperna. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet anser att stadsledningskontoret bör ha det samordnande ansvaret även för de öppna samråden för att säkra ett stadsövergripande perspektiv i dialogen med invånarna. Kulturnämnden lyfts tillsammans med utbildningsnämnden fram som särskilt ansvarig för att utveckla och använda former för delaktighet och inflytande för barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Det bör förtydligas att detta ansvar gäller inom nämndernas respektive ansvarsområden. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 1 oktober 2025 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 5 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiva till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om vikten av att anta ett program som ska stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 21 (69) Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Elin Hjelmestam (L), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 7 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen anser att handlingsplanen utgör en god utgångspunkt för nämnders och bolagsstyrelsers arbete för att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Att målen följer samma struktur som det övergripande MR-programmets fokusområden skapar också kontinuitet och bidrar till ökad tydlighet. Att målen är tämligen generellt formulerade ökar också möjligheten för stadens respektive verksamheter att hitta lämpliga tillämpningar inom sina respektive verksamhetsområden. Miljöförvaltningen anser också att det är klokt att uppföljningen av arbetet ska utgå från stadens ordinarie processer och ledningssystem, vilket minskar risken för onödig administrativ påbyggnad. Servicenämnden Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Serviceförvaltningen anser att det är positivt med handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter eftersom det konkretiserar arbetet för att nå målsättningen om att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter samt att handlingsplanen stödjer implementeringen av MR-programmet. Förvaltningen instämmer i att mål skapar tydlighet och anser att det är bra att det finns en flexibilitet i att nämnder och att bolagsstyrelser skapar sina egna aktiviteter. Implementeringen kan dock stärkas ytterligare om införandet ges som budgetaktivitet i kommande budgeter för staden. Budgetaktiviteter ger förstärkta gemensamma styrsignalerna i vilket underlättar både styrning, uppföljning och tillämpning samt samverkan. För att få genomslag för handlingsplanerna, och MR-programmet, är det bra och strategiskt viktigt att kommunstyrelsen fortsatt har det övergripande ansvaret för samordning, stöd och uppföljning i implementeringen. Gällande mål två och delmålet att ”stadens verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses” är servicenämnden tillsammans med andra nämnder särskilt ansvarig. Kontaktcenter Stockholm kan informera om verksamheter i staden som har äldreomsorg och förskola på nationella minoritetsspråk och/eller med en kulturell inriktning. Kontaktcenter har flertalet medarbetare med språkkompetens 22 (69) inom olika språk och språkkunskaper är i regel en merit vid rekrytering. I dagsläget saknas en samlad översikt av medarbetares kunskaper i de nationella minoritetsspråken, i enlighet med handlingsplanens mål. Kontaktcenter Stockholm uppmanar medarbetare att dela sina språkkunskaper på intranätet. Däremot kan inga särskilda register föras eftersom det skulle bryta mot Dataskyddsförordningen. Förvaltningen ser positivt på samverkan för att stärka arbetet med minoritetsspråken och för att nå målsättningen. Ett konkret förslag är att skapa en ”språkkompetens- pool” eller en liknande lösning som gör det möjligt att använda språkresurser brett i staden. Avgörande är dock att en sådan lösning bygger på samtycke och frivillighet från medarbetarna och att den utformas så att den inte strider mot förordningen. Förvaltningen ser möjligheter att informationsdelande av statistik, analys och kännedom om invånarens behov med de förvaltningar och bolag som nyttjar servicenämndens tjänster kan utvecklas ytterligare. Det kan underlätta implementering och uppföljning av samtliga handlingsplaner som tillhör MR- programmet. Värt att notera är att serviceförvaltningen är en intäktsfinansierad verksamhet och eventuellt nytillkomna uppdrag bör hanteras inom ordinarie process för uppdrag och prislista som finns etablerad mellan kommunstyrelsen och servicenämnden. Förvaltningen vill även föreslå att konkreta mätmetoder tas fram som kan användas i uppföljningen av handlingsplanerna hos förvaltningar och bolag. Mätningar skapar framdrift och kan användas för att säkerställa måluppfyllelse. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Andrea Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 17 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030. Arbetet med en öppen, jämställd stad fri från diskriminering och rasism behöver prioriteras och vara likställt i hela staden. Sammanlagt tas sex olika handlingsplaner fram kopplat till MR-programmet, vilket innebär ett stort antal styrdokument för stadens verksamheter att förhålla sig till, och många olika mål att arbeta med och följa upp. Förvaltningen håller med om vikten av att lyfta fram olika perspektiv i MR-arbetet, men efterlyser samtidigt stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning av MR- programmet och tillhörande handlingsplaner. 23 (69) Ansvarsfördelning av handlingsplanen gör gällande att socialnämnden, förskolenämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete med målen inom sina respektive verksamhetsområden. Uppdraget gynnas av att få ytterligare tydlighet i vad som ingår och hur uppdraget ska utföras. Stadsdelsnämnderna och vissa facknämnder, men inte socialnämnden, ska enligt handlingsplanen ha en kontaktperson gentemot kommunstyrelsen för arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Socialnämndens särskilda ansvar att stödja och samordna, men utan krav på kontaktperson, behöver tydliggöras. Förvaltningen delar handlingsplanens syn att en förutsättning för att stadens medarbetare ska kunna arbeta i enlighet med program och handlingsplaner är att de har tillräcklig kunskap om mänskliga rättigheter. Förvaltningen anser att det är viktigt med en central utbildning som är flexibel för att säkerställa att alla medarbetare har relevant kunskap och information i ett övergripande perspektiv. Dessa utbildningar behöver kompletteras utifrån verksamheters olika förutsättningar och behov. Det är också betydelsefullt att staden följer upp att utbildningen genomförs och vilka effekter utbildningen får. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner kontorets utlåtande som svar på remissen. 2. Stadsbyggnadsnämnden förklarar beslutet omedelbart justerat. Reservation av Björn Ljung (L), Mikael Blomstrand (C) och Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V), och Cecilia Obermüller (MP), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 9 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för de nationella minoriteterna och det samiska folkets lika rättigheter och möjligheter. Stadsbyggnadskontoret instämmer i handlingsplanens vikt på ökad kunskap och utbildning. Stadsbyggnadsnämnden står utpekat som särskilt ansvarig under välfärd och service; mål 2: Service, förskola och äldreomsorg erbjuds på nationella minoritetsspråk och ger de nationella minoriteterna möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och resultatmålet Stadens verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av 24 (69) språkkompetens tillgodoses. Enligt lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk har enskilda rätt att använda finska, meänkieli och samiska i muntliga och skriftliga kontakter med staden i ärenden där den enskilda är part. På stadsbyggnadskontoret kan det till exempel handla om handläggning av ansökan om bygglov. Kontoret ser ett behov av att inventera och säkerställa att språkkompetens finns, internt eller externt, för att kunna tillgodose minoritetslagen. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 7 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar att arbetet med stadens program för mänskliga rättigheter stärks genom med sex handlingsplaner, där handlingsplanen för nationella minoriteteter och urfolkets samernas rättigheter 2030 är en. Handlingsplanen konkretiserar på ett bra sätt hur stadens praktiska arbete kan genomföras för att uppnå det övergripande målet om att säkerställa att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Målformuleringarna är överlag tydliga med konkreta potentiella åtgärder för att uppnå dessa. Trafikkontoret konstaterar samtidigt att trafiknämndens verksamhet har få direkta och tydliga beröringspunkter med handlingsplanens innehåll. Detta bekräftas också genom att trafiknämnden inte pekas ut som särskilt ansvarig förvaltning i handlingsplanen utöver de sammanhang där stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser pekas ut. Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, som nämns i handlingsplanen, har till exempel mer konkreta kopplingar till kontorets arbete och därmed till hur kontoret bidrar till att staden uppfyller de mänskliga rättigheterna. Trafikkontoret delar uppfattningen av att grundläggande kunskaper om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är av stor vikt för att undvika diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande i olika sammanhang eller vid rekrytering av nya medarbetare. Kontoret använder också kompetensbaserad rekrytering för att motverka diskriminering. Kompetensbaserad rekrytering innebär bland annat att det personliga brevet inte är grund för urval och att kompetensbaserade strukturerade intervjufrågor som matchar kompetensprofilen används för att utvärdera samtliga kandidater på samma sätt. Trafikkontoret arbetar kontinuerligt med att säkerställa att alla medborgare bemöts på ett likvärdigt och professionellt sätt, oavsett ursprung eller förmåga. Stadens kommunikationsprogram anger att all kommunikation i staden ska utgå från svenska språket och att förvaltningar och bolag utifrån behov kan avgöra om fler språk behövs. Som 25 (69) komplement till svenska använder kontoret i viss utsträckning engelska, både i skriftlig och muntlig kommunikation. Skulle behov av att använda minoritetsspråk uppstå är kontorets ambition att tillgodose detta på lämpligt sätt. Vad gäller kunskapshöjande insatser välkomnar kontoret att ett antal nämnder tillsammans med kommunstyrelsen ges ett särskilt ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial och vid behov utvecklar nya kunskapshöjande insatser. Kontoret ser fram mot att få ta del av vad detta arbete leder till och är redo att genomföra relevanta insatser gentemot kontorets medarbetare. Kontoret delar uppfattningen av att grundläggande kunskaper om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är av stor vikt för att undvika diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande i olika sammanhang eller vid rekrytering av nya medarbetare. Kontoret arbetar kontinuerligt med att säkerställa att alla de medborgare vi har kontakt med bemöts på ett likvärdigt och professionellt sätt, oavsett ursprung eller förmåga. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Det framgår av skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och läroplanerna att elever har rätt till en skolgång fri från diskriminering och kränkande behandling. Normmedvetenhet, arbete mot kränkande behandling och arbete mot rasism är högt prioriterade områden i stadens skolor och på central förvaltning. Utbildningsförvaltningen har flera pågående och kommande aktiviteter inom de områden som handlingsplanen berör. Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet och vill framhålla att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet utifrån de nationella minoriteternas önskemål. Vidare föreslår utbildningsförvaltningen att det intersektionella perspektivet genomgående ska bli tydligare i hela handlingsplanen. Ett intersektionellt perspektiv kan visa hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och överlappar varandra. Det kan vara ett stöd och ett verktyg vid implementeringen av handlingsplanerna som hör till MR-programmet. Utbildningsförvaltningen ser även en i att intentionen med ett samlat MR-program försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till 26 (69) exempel genom konkreta sammanhållna mål och prioriteringar bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Samtidigt anser förvaltningen också att staden bör komplettera handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna. Utbildningsförvaltningen välkomnar att kommunstyrelsen får det övergripande uppdraget att samordna, stötta och följa upp implementeringen av handlingsplanen. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om förslaget till handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Margita Jacobsson (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Thomas Wihlman (C), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 3 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på tydlig styrning och riktning för stadens arbete med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. För att arbetet ska vara hållbart och långsiktigt är det viktigt med stadsgemensamma mål och förväntade förflyttningar men med flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att själva forma lämpliga aktiviteter utifrån sina ordinarie processer. Att kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning och stöd i implementeringen är nödvändigt för att underlätta arbetet och för att skapa en stadsgemensam ansats. Vidare anser förvaltningen att det är viktigt att målen följs upp i stadens ordinarie uppföljningssystem. Förvaltningen har en generell farhåga om att det kommer att finnas för många handlingsplaner. Många olika styrdokument kan försvåra för nämnder att identifiera den sammansatta effekten av de olika diskrimineringsgrunderna. Förvaltningen önskar därför en stadsgemensam, för vissa grupper obligatorisk, utbildning som säkerställer grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter och belyser de berörda minoriteternas historia, utsatthet och utmaningar för att få sina rättigheter 27 (69) tillgodosedda. På detta sätt kan staden också synliggöra och motarbeta strukturell rasism och den diskriminering som målgrupperna vittnar om. Vidare bedömer förvaltningen att det är viktigt att kommunstyrelsen samordnar stadens fortsatta arbete med en del praktiska frågor, såsom att ta fram konkreta exempel på rättighetsbaserade och normkritiska arbetssätt och skapa samsyn om motiverade avgränsningar, exempelvis vilken typ av frågor och ärenden som särskilt berör målgrupperna, vad som menas med inflytande och hur återkoppling kan lämnas efter ett öppet samråd. Samordning skulle stärka möjligheten för nämnder och bolagsstyrelser att arbeta utifrån likvärdiga bedömningar och fördjupa förståelsen för stadens samlade arbete med mänskliga rättigheter. Därmed skulle staden också kunna bemöta målgrupperna på samma sätt i likvärdiga ärenden. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. Överförmyndarnämnden godkänner överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 21 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Principen om att ingen ska lämnas utanför är den bärande för hela nämndens verksamhet. Det handlar om värderingar som ska prägla det dagliga arbetet och omfattas av alla anställda. För att säkerställa detta genomförs introduktion av nyanställda, utbildningar i medarbetarskap och diskussioner på enhets och arbetsplatsträffar. En grundläggande värdering om alla människors lika värde ligger till grund för allt arbete i nämnden. Det är viktigt att skapa förutsättningar för alla människor att utvecklas till sitt bästa jag oavsett etnisk tillhörighet. Överförmyndarnämnden har ett mål som den är särskilt ansvarig för i handlingsplanen: Välfärd och service, mål 2. verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses.” Det särskilda ansvaret delas med kommunstyrelsen, förskolenämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden samt stadsdelsnämnderna. Språk och kulturkompetens hos medarbetarna på överförmyndarförvaltningen kartläggs rutinmässigt. De ställföreträdare som överförmyndarförvaltningen rekryterar tillfrågas rutinmässigt om deras språk och kulturkompetens. Vidare arbete med att rekrytera fler ställföreträdare med de efterfrågade språk och kulturkompetenserna kommer kräva resurser för marknadsföring. 28 (69) Överförmyndarförvaltningen ser fram emot att få uppdaterade riktlinjer för sitt arbete med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2025 följande. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Hanna Wistrand (L) och Johan Duvdahl (C), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter. Handlingsplanens fokusområden har en tydlig koppling till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt. Förvaltningen bedömer vidare att handlingsplanen ligger i linje med pågående arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna och det systematiska kvalitetsarbetet, vilket alltid ska utgå från alla stockholmares bästa och behov. Förvaltningen ser även att implementeringen av samtliga handlingsplaner kopplade till MR-programmet kan bidra till att öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt. Detta kan i sin tur stärka invånarnas upplevelse av att bli väl bemötta och delaktiga i beslut som berör dem, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Handlingsplanens tre fokusområden, Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande, utgör centrala förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna säkerställa de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter. Varje fokusområde innehåller mål som tar sikte på önskvärda utvecklingsinsatser, bland annat utifrån stadens lagstadgade skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen och de synpunkter som framkommit i samråd med företrädare för de nationella minoriteterna samt genom konsultation med representanter för det samiska folket. Målen i handlingsplanen bedöms bidra till en tydlig styrning av arbetet, samtidigt som de ger förvaltningarna flexibilitet att inom sina respektive verksamhetsområden utarbeta aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen konstaterar att handlingsplanen saknar ett tydligt arbetsgivarperspektiv. Staden har som arbetsgivare en central roll i arbetet med mänskliga rättigheter och i att förebygga diskriminering. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan, liksom att främja lokal demokrati där frågor om delaktighet och inflytande ingår. Avsaknaden av ett 29 (69) arbetsgivarperspektiv innebär en risk för att staden förlorar ett helhetsgrepp i det strukturella arbetet för nationella minoriteter. Om detta perspektiv inte ska ingå i handlingsplanen bör avgränsningen motiveras och dokumentet tydliggöra hur frågorna hanteras inom andra delar av stadens organisation. Förvaltningen bedömer det som positivt att arbetet med nationella minoriteter integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess samt att uppföljningen ska ske inom ramen för den ordinarie uppföljningsstrukturen. Detta bedöms bidra till att frågorna fortsatt hålls prioriterade inom stadens verksamheter. Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer att handlingsplanen bidrar till att stärka stadens arbete med att uppfylla barnkonventionen och säkerställa alla barns rättigheter. Enligt barnkonventionen har alla barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt, komma till tals och få samma skydd och möjligheter oavsett kön, hudfärg, ursprung, religion eller annan egenskap. Förvaltningen konstaterar att staden i dagsläget saknar särskilda former för delaktighet och inflytande som riktar sig till barn och unga tillhörande nationella minoriteter. Rapporter och vägledningar från Barnombudsmannen samt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor framhåller vikten av att arbetet med delaktighet och inflytande anpassas till barns och ungas förutsättningar och behov för att säkerställa deras rättigheter enligt såväl minoritetslagen som barnkonventionen. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen omfattar både kvinnor och män och bedöms bidra till stadens övergripande arbete för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Åtgärder som syftar till att stärka arbetet med de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Förvaltningen bedömer att handlingsplanen kan medföra positiva effekter för målgruppen, oavsett kön. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Christina Peterson (C), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är positiv till att en handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter tas fram. Att den innehåller konkreta mål inom MR- 30 (69) programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Det är också fördelaktigt att exempel på aktiviteter inom de olika fokusområdena anges. Stadsdelsförvaltningen har bara en synpunkt på handlingsplanen. Eftersom det anges att en central metod för genomförandet av handlingsplanen är att utveckla ett ”rättighetsbaserat arbetssätt”, hade det varit bra att förtydliga vad det innebär. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen ligger i linje med de nationella jämställdhetsmålen om en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika stort inflytande i stadens verksamheter. Barnrättsperspektiv Handlingsplanen går i linje med artikel 12 i barnkonventionen om att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet, artikel 17 om barns rätt att få tillgång till information och särskilt artikel 30 om att barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, eller ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. För att möta barnets rättigheter har stadsdelsförvaltningen en öppen förskola med finsk verksamhet en eftermiddag i veckan. Vidare används så kallade språkväskor med material om och för nationella minoriteter inom förskolan. Tillgänglighet För att tillgängliggöra information om nationella minoriteters rättigheter och vad stadsdelsförvaltningen erbjuder, informerar stadsdelsförvaltningen varje år i EÅV- bladet och i lokaltidningen Mitti. Stadens broschyr om nationella minoriteters rättigheter finns bland annat i receptionen i förvaltningshuset och på Medborgarkontoret. De öppna förskolorna har så kallade minoritetsväggar med information Äldreperspektiv Denna handlingsplan har även koppling till Handlingsplan för en äldrevänlig stad. I båda handlingsplanerna är delaktighet och inflytande viktiga områden. Inom välfärd och service finns stadsdelsförvaltningens mötesplatser för seniorer, med bland annat caféverksamhet i samverkan med Farsta och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar, som bidrar till social inkludering. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen 2. Ärendet justeras omedelbart. 31 (69) Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till handlingsplan för att stärka nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter i Stockholms stads verksamheter. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur stadens nämnder och bolag förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Förvaltningen ställer sig bakom de ambitioner som beskrivs i handlingsplanen och anser att det är viktigt att alla stadens verksamheter arbetar för att säkerställa stockholmarnas tillgång till de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen uppskattar att uppföljningen har förtydligats och att styrmodellen för MR-programmets handlingsplaner nu tydligt sammankopplas med stadens ordinarie processer. Förvaltningen vill dock lyfta antalet målsättningar som formuleras i handlingsplanen. I handlingsplanen står att ”Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter, nämnder och bolagsstyrelser än andra. Varje resultatmål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Många mål kräver samverkan mellan flera nämnder och/eller bolagsstyrelser.” Av tretton definierade resultatmål i handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, står stadsdelsnämnderna som särskilt ansvariga för tolv. Inom ramen för det samlade MR-programmet finns just nu fyra handlingsplaner, inom kort sex, som alla ställer separata förväntningar på verksamheten. Enbart i de tre handlingsplaner som nu är på remiss finns 40 – av totalt 44 – mål som stadsdelsnämnderna förväntas förhålla sig till. Förvaltningen vill i det här sammanhanget lyfta fram behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i handlingsplanerna. I handlingsplanen står att ”Stadens verksamheter undersöker behov av, utvecklar och utvärderar målgruppsanpassade arbetssätt” med förtydligandet att ”De anpassningar som är lämpliga att genomföra inom en verksamhet beror på den specifika verksamhetens karaktär, samt målgruppens behov och förutsättningar. Det behöver identifieras vid varje förvaltning och gemensamt med målgruppen.” I frågan om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, rör det i praktiken små målgrupper som inte är möjliga att kartlägga över tid eftersom att den typen av data inte lagligt går att samla in. Förvaltningen önskar därför konkret stöd i att göra målgruppsanalyser och behovsinventeringar för att kunna prioritera rätt på lång sikt. Förvaltningen önskar också en tydlighet kring vilka satsningar som förväntas göras lokalt i stadsdelen, respektive gemensamt i staden. Vidare ser förvaltningen gärna ett förtydligande av vad det innebär för verksamheterna på stadsdelsnämndsnivå att Stockholms stad har särskilda skyldigheter kopplade till de nationella minoritetsspråken inom förskola, äldreomsorg och ärendehandläggning, såväl som att Stockholms stad är förvaltningsområde för 32 (69) finska, meänkieli och samiska, och att staden är skyldig att på begäran erbjuda äldreomsorg på jiddisch och romani chib om det finns befintlig personal som behärskar språket. Ett förtydligande önskas särskilt kring vilken verksamhet stadsdelen är skyldig att erbjuda, respektive kunna hänvisa till, och i så fall var den hänvisningen ska ske. I handlingsplanens bakgrundstext kan en redigering behövas i relation till den nya socialtjänstlagen. Nämnden vill särskilt lyfta vikten av att det finns och tas fram utbildningar och material som ger stöd i nämnders och bolags fortsatta arbete. Nämnden uppskattar att fackförvaltningarna får ett särskilt ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial, och vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser och informationsmaterial efter målgruppens behov. Handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter bedöms kunna bidra positivt till att stärka stadens arbete med mänskliga rättigheter. Det bedöms även kunna ha en positiv effekt på såväl barn som att bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Arbetet med det föreslagna programmet bedöms inte innebära några miljö- eller klimatkonsekvenser. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen välkomnar att staden samlar sitt arbete för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter i en handlingsplan och att planen ger en tydlig riktning hur stadens nämnder och bolag ska arbete för att säkerställa dessa rättigheter. Förvaltningen ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda, samordna och följa upp det gemensamma uppdraget, enligt förvaltningen är det en förutsättning för att nämnderna och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Fatima Nur (L), se Reservationer m.m. 33 (69) Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver resultatmål inom de olika fokusområdena och ger exempel på insatser och aktiviteter för förflyttningar i riktning mot stadens övergripande effektmål. Det är även positivt att insatser och aktiviteter kan kopplas till flera verksamhetsområdesmål i stadens budget. I handlingsplanen beskrivs att en central metod för att genomföra arbetet med att säkerställa att de nationella minoriteternas och samernas rättigheter tillgodoses är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt. På stadens intranät finns länsstyrelsernas metodstöd för ett rättighetsbaserat arbetssätt. Metodstödet är väl genomarbetat och beskriver bland annat de tre grundprinciperna och tillämpningen av arbetssätt men utgår till stora delar från länsstyrelsernas organisation och uppdrag. Förvaltningen anser att det vore bra med ett för staden gemensamt metodstöd för det rättighetsbaserade arbetssättet. Det skulle även underlätta implementeringen av handlingsplanerna som hör till stadens MR program. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är överlag positiv till handlingsplanen och sättet som den konkretiserar vad förvaltningen förväntas göra i det fortsatta arbetet med att säkerställa de nationella minoriteterna och urfolkets samernas rättigheter. Förvaltningen ser positivt på sättet som handlingsplanen förtydligar vilka andra lagar (förutom minoritetslagstiftningen) som reglerar stadens verksamheter och som innehåller bestämmelser med relevans för de nationella minoriteternas rättigheter så som Språklagen (2009:600), Skollagen (2010:800), Socialtjänstlagen (2001:453) och Bibliotekslagen (2013:801). I handlingsplanen anges att staden enligt socialtjänstlagen ”ska verka för att det finns personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor”. Förvaltningen ser vikten av socialtjänstverksamheterna verkar för att det finns personal med dessa språkkunskaper. Förvaltningen har samtidigt flera utmaningar med kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen idag (både avseende utbildning och 34 (69) språkkunskaper). För att säkerställa efterlevnaden av den här bestämmelsen i socialtjänstlagen anser förvaltningen att staden i större utsträckning behöver anta ett helhetsperspektiv och hitta gemensamma arbetssätt och lösningar för att möta dessa kunskapsbehov. Det här är konkretiserar också vad berörda fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar kan samarbeta kring i genomförandet av handlingsplanen. Därtill skulle handlingsplanen, särskilt med tanke på fokusområdet Kunskap och information, kunna förtydliga kopplingen mellan MR-arbete och kompetensförsörjningsarbetet i stadens verksamheter. MR-program och tillhörande handlingsplaner kan till exempel bli ett viktigt underlag i kompetensanalysen som är en del av arbetet med att ta fram kompetensförsörjningsplaner. I handlingsplanen anges att det i samråd med de nationella minoriteterna har lyfts att det på grund av en lång ”språkbytesprocess” finns många personer som inte behärskar minoritetsspråk, men som ändå identifierar sig med en nationell minoritetsgrupp. Enligt handlingsplanen har minoritetsföreträdare därför betonat värdet av insatser som möjliggör utveckling och upprätthållande av en kulturell identitet oberoende av språk inom förskolan och äldreomsorgen. Förvaltningen föreslår att det förtydligas vad som avses med ”språkbytesprocess” i handlingsplanen. En definition av begreppet kan också bidra till ökad förståelse för historiska och samhälleliga faktorer (så som assimileringspolitik) som påverkat användandet av de nationella minoritetsspråken samt betydelsen av att arbeta för att främja dessa språk. I handlingsplanen anges vidare att ”verksamheter som arbetar med ärendehandläggning, förskola eller äldreomsorg ansvarar för att säkerställa aktuell kunskap om befintlig personal inom den egna verksamheten som kan och vill använda sig av sin språkkompetens i minoritetsspråk i sitt arbete. Detta kan till exempel göras genom enkäter till medarbetare eller system där privata utförare kan anmäla befintlig personal med språkkompetens.” Förvaltningen ser positivt på att se över personalens kompetens men önskar ett förtydligande kring vad som avses med ”system där privata utförare kan anmäla befintlig personal med språkkompetens”. Om det finns sådana system i stadens verksamheter idag vore det bra om dessa lyftes fram som exempel i handlingsplanen. Förvaltningen ser även en möjlighet att öka handlingsplanens tillgänglighet och användarvänlighet genom att bryta upp eller korta några av de långa meningar som återkommer i avsnitten om fokusområdena. Förvaltningen anser slutligen att innebörden av ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv skulle kunna förtydligas i handlingsplanen och/eller genom hänvisning till vidare läsning. Både normkritik och intersektionalitet kan som teori och metod bli utgångspunkt och stöd i arbetet med att anta nya arbetssätt bortom enskilda aktiviteter och insatser. Intersektionalitet pekar på hur konstruktionen av makt och ojämlikhet pågår hela tiden och involverar individer, ideologier, vedertagen kunskap och diskurser. Som teori och metod påtalar intersektionalitet vikten av att reflektera över hur makt blir till, och identifiera centrala maktordningar (så som kön, klass, etnicitet) i processer som skapar och upprätthåller maktrelationer och ojämlikhet. Arbetet med 35 (69) att förverkliga de mänskliga rättigheterna handlar om att förändra/utmana historiska och samtida relationer av makt och ojämlikhet. Det handlar även om att vara uppmärksam på hur maktrelationer, maktutövning och ojämlikhet tar sig i nya uttryck. Stadens verksamheter är inbegripna i att skapa och upprätthålla maktrelationer och MR-arbetet kräver utrymme för kritisk reflektion kring välfärdens, den offentliga verksamhetens, roll i att både legitimera och naturalisera och utmana/motverka utsatthet och ojämlikhet. Den assimileringspolitik som svenska staten bedrivit gentemot de nationella minoriteterna är ett exempel på sådan legitimering och naturalisering. Förvaltningen anser att handlingsplanen, genom att lyfta intersektionalitet som teori och metod, ytterligare kan betona vikten av att skapa den här sortens utrymme att stanna upp och kritiskt reflektera över arbetet och dess effekter. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Anette Nordvall (C), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på föreslagen handlingsplan och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för nationella minoriteter och urfolket samers rättigheter. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Det är också fördelaktigt att exempel på aktiviteter inom de olika fokusområdena anges. Samtidigt vill förvaltningen lyfta att staden har många styrdokument och handlingsplaner och att flera av dessa går in i varandra och rör samma områden. Förvaltningen ser en risk i att om antalet dokument ökar kan göra styrningen bli otydlig, framförallt om dessa rör eller överlappar varandra. De tre fokusområden i handlingsplanen – Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande – utgör viktiga förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna säkerställa de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter. Till varje fokusområde kopplas mål som syftar till önskade förflyttningar i linje med stadens lagstadgade skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen. Det är positivt att synpunkter från samråd med företrädare för de nationella minoriteterna, samt konsultation med det samiska folket, har beaktats i utformningen av dessa mål. Fokusområden knyter an till verksamhetsområdesmål 3.7 i budget 2026 om att Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt. Programmet ligger 36 (69) också i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Handlingsplanen omfattar både kvinnor och män, och förvaltningen bedömer att den kan ha en positiv påverkan på målgruppen oavsett kön. Den bidrar även till att uppfylla barnkonventionen och stärker arbetet för alla barns rättigheter. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att behandlas med respekt, få uttrycka sina åsikter och ges lika skydd och möjligheter – oavsett kön, hudfärg, ursprung, religion eller annan tillhörighet. För närvarande saknar staden särskilda former för delaktighet och inflytande riktade till barn och unga som tillhör nationella minoriteter. Både Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor betonar vikten av att delaktighetsarbetet anpassas efter barns och ungas olika behov och förutsättningar. Detta är avgörande för att deras rättigheter enligt både minoritetslagen och barnkonventionen ska kunna säkerställas. Avslutningsvis anser förvaltningen att det är bra att arbetet med nationella minoriteter ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess och att uppföljning ska genomföras inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Daniele Fava m.fl. (C), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter utgör ett bra stöd i det fortsatta arbetet för nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter. Förvaltningen anser även att det är hjälpsamt att strukturen i handlingsplanen följer strukturen i MR-programmet, samt att det finns exempel på åtgärder kopplat till målen i handlingsplanen. I syfte att få en tydlig överblick över handlingsplanens samtliga mål och vilka nämnder och bolagsstyrelser som är särskilt ansvariga för dessa, anser förvaltningen att det hade kunnat synliggöras i en tabell i slutet av handlingsplanen. På så vis menar förvaltningen att det skulle bli lättare att få överblick över målsättningar och ansvar. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt att goda exempel och lärande sprids inom staden, det gäller såväl arbetet för nationella minoriteters och urfolket samernas 37 (69) rättigheter som arbetet för mänskliga rättigheter i stort. Förvaltningen menar att arbetet för mänskliga rättigheter med fördel kan integreras i befintliga nätverk inom staden, till exempel de som riktar sig till chefer. Genom att integrera dessa perspektiv i fler sammanhang menar förvaltningen att bättre förutsättningar kan skapas för att höja kunskaperna, stärka engagemang och förmåga att driva arbetet framåt. Detta kan även göras genom att arbetet för mänskliga rättigheter knyts närmare större stadsövergripande omställningsarbeten och förändringsprocesser, som till exempel arbetet med Framtidens socialtjänst. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Gunnar Caperius (C), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter tagits fram. Förvaltningen instämmer i stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen instämmer i vikten av att anpassa verksamheter efter målgruppens behov. Förvaltningen vill däremot lyfta utmaningen att på lokal nivå bedöma och prognosticera efterfrågan kring behovet av anpassade verksamheter. Förvaltningen ser det som fördelaktigt att vissa mål och insatser organiseras på en stadsövergripande nivå. Alternativt i form av samverkan mellan förvaltningar, för att på ett effektivt sätt nå de önskvärda grupperna och ett högre deltagande i de insatser eller aktiviteter som erbjuds. Förvaltningen ser en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera dokument riskerar styrningen bli otydlig, framförallt om dessa går in i eller överlappar varandra. Förvaltningen ser positivt på att barns rättigheter lyfts fram i handlingsplanen. Sammantaget delar förvaltningen stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete. 38 (69) Barnkonsekvensanalys Handlingsplanen bedöms ligga i linje med barns bästa. Jämställdhetsanalys Förvaltningen har inte funnit att förslaget har någon påverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. Remissen justeras omedelbart. Reservation av Mikael Sundin m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 september har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen ger goda förutsättningar att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete. Ansvarsfördelningen inom staden anges, men samtidigt finns flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen vill lyfta att en viktig åtgärd som stadsledningskontoret tagit under arbetet med handlingsplanen, är samråd och konsultation med företrädare för de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Genom detta framkom att företrädarna ansåg att fler insatser krävs och även utvecklingsåtgärder vad gäller samråden. Förvaltningen ser att de påtalade behoven som företrädarna tog upp, har fått genomslag. Inom fokusområdet ”kunskap och information”, anges att stadens verksamheter ska utformas särskilt för att även nå grupper som är svåra att nå. Här nämns inte om det finns skillnader mellan att nå kvinnor och män. Förvaltningen hade gärna sett att stadsledningskontoret fyllde på med den kunskapen. Bland Kommunstyrelsens remissinstanser saknas Jämställdhetsmyndigheten. Förvaltningen uppmärksammar att kultur- och utbildningsnämnderna ska utveckla former för inflytande för barn och unga inom de nationella minoriteterna. Detta arbete välkomnas med tanke på att det hittills saknats i staden. Stadsdelsförvaltningen vill lyfta sin avdelning förskolas arbete med att främja och synliggöra minoriteternas rätt till sitt kulturliv. Detta sker bland annat genom ett så kallat ”traditionsdokument”. Svenska traditioner, minoriteternas högtidsdagar och högtider inom de stora världsreligionerna är en del av det som ska uppmärksammas eller firas med exempelvis aktiviteter, musik och mat. Barnböcker har köpts in utifrån samtliga nationella minoriteter. Böckerna är anpassade till olika åldrar och kommer 39 (69) tillsammans med ett informationsmaterial delas ut till samtliga förskolor. Under hösten ska ledningsgruppen inom avdelning förskola genomföra en digital utbildning på kunskapssajten minoritet.se. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen berör alla kvinnor och män men särskilt de som identifierar sin tillhörighet i en nationell minoritet eller i urfolket samerna. Det finns dock ingen skrivning om män och kvinnor var för sig. Förvaltningen hade gärna sett att stadsledningskontoret fyllde på med kunskap i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen. Barnkonsekvensanalysanalys Den föreslagna handlingsplanen berör indirekt alla barn och direkt barn med tillhörighet i de nationella minoriteterna. I FN:s Barnkonvention, artikel 30 anges: Barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller som tillhör ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. Den föreslagna handlingsplanen har flera mål som rör artikel 30. Förvaltningen anser att handlingsplanen ligger i linje med barnets bästa och arbetet kommer ytterligare stärkas genom uppdraget till kultur- och utbildningsnämnden att utveckla former för barn och ungdomars inflytande. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Johan Lisspers (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Lars Rottem Krangnes (C), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på föreslagen handlingsplan och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för nationella minoriteter och urfolket samers rättigheter. Handlingsplanens fokusområden knyter väl an till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och ligger i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Förvaltningen ser en möjlighet att implementeringen av samtliga handlingsplaner kopplade till MR-programmet kan öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt så att invånare som kommer i kontakt med verksamheterna känner sig väl bemötta och delaktiga i beslut som berör dem 40 (69) oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Handlingsplanens tre fokusområden Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna säkerställa de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Till varje fokusområde hör ett antal mål som tar sikte på önskvärda förflyttningar bland annat utifrån stadens lagstadgade skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen och de synpunkter som har framkommit i samråd med företrädare för de nationella minoriteterna och konsultation med företrädare för det samiska folket. Målen i handlingsplanen kan bidra till att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för förvaltningen att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i arbetet med mänskliga rättigheter och att exempelvis förebygga diskriminering. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan likväl som lokal demokrati där delaktighet och inflytandefrågorna ingår. När arbetsgivarperspektivet saknas finns en risk att staden tappar ett helhetsgrepp vad gäller det strukturella arbetet för nationella minoriteter. Om det perspektivet inte ska ingå behöver avgränsningen motiveras och att handlingsplanen beskriver hur de frågorna tas om hand på annat vis inom staden. Avslutningsvis anser förvaltningen att det är bra att arbetet med nationella minoriteter ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess och att uppföljning ska genomföras inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer att handlingsplanen bidrar till att uppnå barnkonventionen och stärka arbetet med alla barns rätt. Enligt barnkonventionen har alla barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och få komma till tals samt rätt till samma skydd och möjligheter, oavsett deras kön, hudfärg, ursprung, religion, eller någon annan egenskap. Staden saknar idag former för delaktighet och inflytande som riktas särskilt till barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Rapporter och vägledningar från Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor betonar vikten av att anpassa arbetet med delaktighet och inflytande för att svara mot barn och ungas förutsättningar och behov för att säkerställa deras rättigheter enligt både minoritetslagen och barnkonventionen. Jämställdhetsanalys Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter omfattar både kvinnor och män. Åtgärder som syftar till att stärka arbetet för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är en del i arbetet för mänskliga rättigheter och grundläggande i en demokrati. Förvaltningen uppfattar att föreslagen 41 (69) handlingsplan kan medföra positiva effekter för den aktuella målgruppen, oavsett om de är kvinnor eller män. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 15 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. I budget framgår att arbetet med mänskliga rättigheter ska intensifieras. Rättigheterna ska stärkas genom ökad kunskap och praktiska insatser i nära dialog med respektive minoritetsgrupp. Koncernledningen anser att Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett viktigt verktyg i detta arbete. Flera av stadens nämnder har ett särskilt ansvar för att stödja och samordna stadsdelarnas arbete med MR-frågor. Det bör övervägas att utvidga detta ansvar till att även omfatta stöd till stadens bolag, i de fall frågorna ligger nära bolagens ansvarsområden. Byggs ett stödsystem upp bör kommunkoncernen som helhet beredas tillgång till det; utöver att skapa positiva synergieffekter kan det bidra till förbättrat bolags- och förvaltningsövergripande samarbete. Koncernledningen tillstyrker förslaget. Underremisser S:t Erik Markutveckling AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. S:t Erik Markutveckling är positiv till förslaget och instämmer med handlingsplanens analyser samt förslag till genomförande och uppföljning. AB Familjebostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget bedömer att handlingsplanen kommer utgöra ett stöd i det fortsatta arbetet med att värna och stärka mänskliga rättigheter. Familjebostäder ser vinster med att samordna arbetet med andra bolag och förvaltningar. Stockholm Business Region AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Stockholm Business Region AB bedömer att handlingsplanen utgör ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens och bolagets arbete med att säkerställa att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Stockholms Stads Parkerings AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Stockholm Parkering ställer sig positiv till Handlingsplanen. AB Svenska Bostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser positivt på att staden tar fram handlingsplaner för arbetet med mänskliga rättigheter. Bolaget noterar att mycket är lika i denna handlingsplan och handlingsplanen för romsk inkludering som är på remiss samtidigt, och föreslår att staden ser över möjligheten att utveckla denna handlingsplan och arbeta in perspektivet romsk inkludering. Staden har många styrdokument och en samordning där så är lämpligt ökar verksamheternas möjlighet att ta till sig och omsätta intentionerna i praktiken. Remissvar 42 (69) Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Micasa Fastigheter ställer sig bakom förslaget. Bolaget ser gärna att det erbjuds en enhetlig utbildning för samtliga medarbetare inom staden för att säkerställa likvärdig kompetens och kunskap i frågan. Stockholms Hamn AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser mycket positivt på Stockholms stads remiss av handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och ser det som ett viktigt och nödvändigt arbete för att främja en inkluderande och rättvis stad. Kulturhuset Kulturhuset Stadsteatern AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Kulturhuset Stadsteatern tillstyrker remissen. Handlingsplanen är ambitiös och ställer krav på noggrann uppföljning utifrån delmål och aktiviteter. Uppfyllelsen av handlingsplanen kommer ta i anspråk ökade resurser. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. För Bostadsförmedlingen är handlingsplanen särskilt angelägen eftersom bostaden är en grundläggande förutsättning för trygghet, delaktighet och jämlikhet. Ett rättighetsbaserat arbetssätt inom bostadsförsörjningen är centralt. Bostadsförmedlingen ser handlingsplanen som ett viktigt bidrag till stadens arbete med mänskliga rättigheter och tillstyrker förslaget. AB Stockholmshems yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget stödjer handlingsplanens betoning på samråd och konsultation, men bedömer att det skulle underlätta för bostadsbolag om en tydlig vägledning fanns som klargör hur konsultationslagen (2022:66) bör tillämpas i praktiken, i de fall en sådan fråga uppstår. Bolaget ser vinster med att samordna arbetet med handlingsplanen med andra bolag, förvaltningar och stadsdelsförvaltningar. Genom samordning på central nivå kan även uppföljning ske, på liknande sätt som övrig rapportering, där ansvariga inom staden samordnar insatser, följer upp och även fungerar som stöd i arbetet. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030:s yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Att ha en tydligt framtagen handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter knyter starkt an till det övergripande ledordet med Agenda 2030, nämligen att ingen ska lämnas utanför - Leave no one behind. Agenda 2030-rådet ställer sig därför bakom denna handlingsplan. Agenda 2030-rådet vill lyfta fram att alla svenska nationella minoriteter i Stockholm har specifika problem som kännetecknar just den specifika gruppen. Därför är behovet av konkreta kunskapsinsatser, synliggörande eller skydd också olika för de olika grupperna. Kunskap och dialog med den specifika minoriteten måste därför vara 43 (69) vägledande i alla stadens insatser för att vi inte ska riskera att göra insatser för en grupp som baseras på en annan grupps behov. Gällande samers rättigheter är det viktigt att se till samers situation just i Stockholm, där mycket av de konfliktområden som påverkar samer på en nationell nivå inte är omedelbart närvarande, men trots det kan få efterverkningar och påverkan på samers livskvalitet i Stockholm. Ett exempel är markkonflikten om gruvor och rennäring. Mycket av det som påverkar samers ställning handlar om konkreta målkonflikter i den geografiska närmiljön, samt kultur, historia och identitet i Sápmi. I Stockholm behöver en handlingsplan som omfattar samer förhålla sig till det liv som samer lever i Stockholm och det utanförskap som kan manifesteras här. Konflikter på nationell nivå kan leda till fördomar och konflikter även i Stockholm, och därmed riskera en slags ”självcensur” hos samer i Stockholm och rädsla för att uttrycka sin identitet. Detsamma kan sägas gälla för tornedalingar, vars historia, språk och kultur är starkt förknippat med ett geografiskt område, men där konflikter kan få konsekvenser även i Stockholm. Risken för att rädsla för konflikter och rasistiska påhopp leder till att individer som tillhör någon av de nationella minoritererna undviker att uttrycka sin identitet är stor för alla grupper. Detta har på senare tid uppmärksammats särskilt när det gäller judar, som väljer att dölja religiösa symboler av rädsla för påhopp. Agenda 2030-rådet önskar därför lägga till ett mål i fokusområdet Delaktighet och inflytande, att Stockholm ska vara en trygg stad för alla nationella minoriteter att uttrycka sin identitet på det sätt den vill. Agenda 2030-rådet anser att det är positivt att handlingsplanen i foksuområdet Välfärd och service fokuserar på minoriteternas rättigheter i Stockholm från förskola till gymnasium. Skolor och förskolor har en viktig roll i att sprida kunskap och synliggöra de svenska minoriteterna och urfolket samer. Detta gäller särskilt kopplat till minoritetsspråken, och rätten till språkundervisning, vilket också belyses i handlingsplanen. Att Stockholm är förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska ställer extra stora krav på organisation inom staden och kompetensutveckling för stadens anställda. Skolan är särskilt viktig även för att tidigt upptäcka tecken på rasism eller annan kränkande behandling som riktas mot de nationella minoriteterna, där antisemitism och antiziganism samt rasism mot samer särskilt benämns i handlingsplanen. Värt att notera är att även tillmälen som riktas mot den finska minoriteten eller tornedalingar bör uppmärksammas särskilt i skolan. Även inom äldreomsorgen är kunskap hos personalen om minoritetsfolkens och samernas rättigheter, språk och kultur viktigt. Stockholm måste därför fortsätta att aktivt bygga kompetens om de nationella minoriteternas villkor i Stockholm. Vi behöver en tydlig organisation och struktur inom staden. Det krävs också att staden har en aktiv dialog med de olika nationella minoriteterna. Vi ser det därför som positivt att hela staden ska organiseras för bättre dialog med kommunstyrelsen, och att arbetet med Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter stärks. Vi uppmuntrar staden till att fortsätta arbeta aktivt med minoritetsspråken, men även 44 (69) med kulturstärkande insatser utan språk, vilket nämns i handlingsplanen. Digitala verktyg, som undervisning på distans, skulle kunna användas i större utsträckning. Agenda 2030-rådet uppmuntrar staden att fundera på sätt att få de nationella minoriteterna att känna sig mer representerade i gatumiljön. Det kan handla om skyltar på platser som är viktiga för gruppen eller där framstående personer ur minoritetsgruppen bott eller verkat, eller om nya gatunamn. Vi uppmanar även till att biblioteken ska få i uppdrag att säkerställa att den litteratur som finns på minoritetsspråken också lätt går att hitta på våra bibliotek, inte minst barnlitteratur. Detta är både en synliggörande aktivitet, som stärker tryggheten för individerna i dessa grupper, samt kultur- och språkstärkande. Agenda 2030-rådet anser att förutom Agenda 2030:s ledord om att ingen ska lämnas utanför, knyter handlingsplanen tydligt an till följande mål: Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen. Att aktivt inkludera de nationella minoriteterna i beslutsfattande samt att synliggöra och stärka individernas deltagande i det demokratiska livet, är ett sätt att arbeta mot ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer (16.7). Att se till att information, exempelvis inom äldreomsorgen, finns tillgänglig på minoritetsspråken, arbetar mot att stärka deltagandet och inkluderingen av människor i dessa grupper. Mål 11 – Hållbara städer och samhällen. Att utveckla kunskapen om de nationella minoriteterna för alla anställda inom staden och uppmuntra förskolor och skolor att arbeta kunskapshöjande med information om de nationella minoriteternas kultur och språk är ett sätt att stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv (11.4). Mål 10 – Minskad ojämlikhet. Handlingsplanen lyfter vikten av att skapa förutsättningar för mer jämlikt inflytande i staden, vilket skapar en grund för alla människor att bygga sin egen framtid utifrån sina förutsättningar. Det knyter särskilt an mot att ”möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.” (10.2) samt att ”säkerställa lika rättigheter för alla och utrota diskriminering” (10.3). Mål 4 – God utbildning för alla. Handlingsplanen fokuserar bland annat på skolans roll att skapa en trygg lärandemiljö för alla nationella minoriteter, bland annat genom synliggörande och kunskapshöjande insatser för lärare och elever. Detta knyter särskilt an till mål 4.5 om att utrota diskrimineringen i utbildningen. Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheters yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. 45 (69) Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter tackar för möjligheten att yttra sig över förslaget till Stockholms stads handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Rådet välkomnar att en handlingsplan för stadens arbete för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter fram till år 2030 har arbetats fram som en del i stadens arbete för att tillgodose de mänskliga rättigheterna. Under arbetet har rådet följt processen och haft möjlighet att komma med inspel till handlingsplanen. Rådet vill särskilt lyfta fram att det är positivt att handlingsplanen pekar ut att alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för och ska säkra att de nationella minoriteterna och urfolket samerna får sina rättigheter tillgodosedda. Vidare är det positivt att handlingsplanen använder begreppen urfolk och det samiska folket. När det gäller den nationella minoriteten tornedalingar bör det förtydligas att minoriteten inbegriper tornedalingar, kväner och lantalaiset. Det är också bra att nämnder och bolag i samband med ordinarie uppföljningsprocesser ska synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Rådet saknar dock skrivningar i handlingsplanen om hur Stockholms stad kommer att agera om bolag och nämnder inte följer handlingsplanen. Rådet vill också tydliggöra att handlingsplanen omfattar alla som tillhör de nationella minoriteterna oavsett ålder. Sammanfattningsvis är rådet positiva till förslaget och ställer sig utöver ovan nämnda inspel bakom förslaget till handlingsplan. Svenska Finlandsinstitutet Svenska Finlandsinstitutets yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Finlandsinstitutet välkomnar handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Handlingsplanens fokusområden är relevanta och linje med minoritetspolitikens delområden. Det övergripande målet är bra och tydligt. Det är positivt att samarbetet med civilsamhällets aktörer lyfts fram i handlingsplanen. Att strukturen tydliggör de berörda nämnderna ansvar gällande samråd och konsultationer är värdefullt, och vi bedömer att detta kommer att öka de nationella minoriteternas delaktighet och inflytande i Stockholms stad. Då Finlandsinstitutet har en bred kompetens när det gäller nationella minoritetskultur och språkrevitalisering, ser vår organisation gärna ett gemensamt långsiktigt samarbete med staden för att främja den sverigefinska minoritetens tillgång till sitt minoritetsspråk och sin kultur. Finlandsinstitutets verksamhet och bibliotek utgör i nuläget det enda demokratiskt öppna rummet i Stockholm där det finska och det svenska språket är jämställda, vilket ger språkbrukarna möjlighet att både använda och träna det nationella minoritetsspråket finska. 46 (69) Allmänna synpunkter Kultur och litteratur på ett minoritetsspråk stöttar språkutvecklingen på många sätt. En särskild betydelse har verksamheten för barn och unga i de nationella minoriteterna, där behovet är verksamhet och stöd är stort. Den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk betonar utbyte över nationella gränser. Samtidigt är strukturerna i Sverige för kultur på minoritetsspråken överlag sköra och projektartade. Sverige har vid Europarådets återkommande granskningar och nu senast av riksrevisionen kritiserats för att inte leva upp till sina åtaganden och för kortsiktiga, otillräckliga insatser. Kulturella band kan förbättra den ömsesidiga förståelsen. Därför är det särskilt önskvärt med samarbete över nationsgränser där samma språk talas på ömse sidor av en gräns, med ex. större spridning av litteratur, medier och film. Det finska språket är störst av Sveriges nationella minoritetsspråk. Tack vare grannlandet Finland är finskan i en särställning när det gäller utbudet av kultur, litteratur, film. Detta innebär att det finns tillgång till utmärkta och uppdaterade redskap för tillämpningen av minoritetslagen och språklagen. Bibliotekssektorn I handlingsplanens beskrivningar är bibliotekssektorn inte särskilt synlig. Bibliotekslagen nämns endast i avsnittet Bakgrund. Vi vill betona att biblioteken är viktiga forum för att synliggöra nationella minoriteters erfarenheter och för att främja och skydda de nationella minoriteternas språk och kultur. Det vore därför önskvärt att biblioteken på ett tydligare sätt synliggörs i stadens handlingsplan. Att de nationella minoriteterna är en prioriterad målgrupp enligt bibliotekslagen och att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, är en aspekt som vi anser att behöver nämnas. Tack vare Stockholms stads stöd till Finlandsinstitutets programverksamhet och till biblioteket, som är Sveriges enda finskspråkiga bibliotek och även äger landets största finskspråkiga bokbestånd, kan vi erbjuda en unikt språkfrämjande mötesplats som är tillgänglig och trygg – även i språkligt hänseende. Samverkan Finlandsinstitutet vill inspirera och sporra stockholmare i alla åldrar till användning av och läsning på minoritetsspråket finska. Vi ser att Finlandsinstitutet i samverkan med staden kan bidra till att, med kultur som redskap, möta och lösa de utmaningar som finns för det nationella minoritetsspråket finska och den nationella sverigefinska minoriteten. Länsstyrelsen Stockholms Länsstyrelsen Stockholms yttrande daterat den 21 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. 47 (69) Handlingsplanen är ett styrdokument som syftar till att stärka och utveckla Stockholm stads arbete för att säkerställa att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen är kopplad till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (Dnr KS 2023/1159) som Länsstyrelsen tidigare lämnat ett yttrande kring och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen omfattar samtliga nationella minoriteter: samer (även urfolk), tornedalingar, romer, judar och sverigefinnar. Länsstyrelsen välkomnar förslaget att Stockholms stad tagit fram en handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Länsstyrelsen delar stadsledningskontorets bedömning att det är angeläget att staden antar ett styrdokument som kan stärka, utveckla och samla stadens arbete för att säkerställa minoriteternas tillgång till sina rättigheter. Som Länsstyrelsen påtalat tidigare är det betydelsefullt att handlingsplanen samlas under ett bredare program för mänskliga rättigheter, i synnerhet utifrån en hållbarhetssynpunkt, då det bidrar till ett helhetsperspektiv utifrån Agenda 2030 och principen att ingen ska lämnas utanför. Det är av särskilt betydelse, med hänvisning till Stadsledningskontorets bedömning att det tidigare arbetet till viss del varit fragmentiserat och genomförts i stuprör. Länsstyrelsens huvudsakliga synpunkter: - Bra att det i handlingsplanen tagits fram effekt- och resultatmål till varje fokusområde (kunskap och information, välfärd och service, delaktighet och inflytande). - Positivt att synpunkter inhämtats från Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteter, samt att det genomförts en konsultation med urfolket samerna. - Det saknas en tydlig beskrivning av koppling till ett rättighetsbaserat arbetssätt i plan för genomförande och uppföljning. - Under fokusområde delaktighet och inflytande ger staden en beskrivning av samråd som kan ha tydligare hänvisning till lagstiftningen och den metod som förespråkas. Rekommendationer: Handlingsplanen saknar en tydlig beskrivning av hur den kopplar an till det rättighetsbaserade arbetssättet, vilket bör vara dess utgångspunkt, med hänvisning till att den hänger samman med stadens program för mänskliga rättigheter. Alla offentliga aktörer bär ett gemensamt och enskilt ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och realiseras. Därför tillämpar länsstyrelserna ett rättighetsbaserat arbetssätt som är en internationellt beprövad metod för att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i pågående verksamhet. Länsstyrelserna arbetar främjande för att fler aktörer i länen ska använda det rättighetsbaserade arbetssättet. I hänvisning till arbetet med samråd, under fokusområde inflytande och delaktighet, kan det göras en tydligare hänvisning till ”strukturerad dialog” som minoritetslagstiftningen förespråkar som metod. Dialog betonar att 48 (69) förvaltningsmyndigheter har ett ansvar att forma samråd som möjliggör ett jämbördigt, ömsesidigt och förtroendefullt meningsutbyte. Struktur pekar på skyldigheten att driva en systematisk samrådsprocess, utifrån en genomtänkt och långsiktig struktur Sametinget Sametingets yttrande daterat den 7 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Sametinget ser det som positivt att Stockholm stad tar aktiv ställning till hur det minoritetspolitiska arbetet ska bedrivas genom handlingsplanen tillsammans med nationella minoriteter och urfolket samerna för att säkerhetsställa tillgången till deras rättigheter. Sametinget vill även uppmärksamma er på att tidigare reglering i minoritetslagens 18 §§, regleras från den 1 juli 2025 i 8 kap. 5-9 §§ socialtjänstlagen (2025:400). Sametinget har i övrigt inga synpunkter på remissen Tornedalingar i Stockholm Tornedalingar i Stockholms yttrande daterat den 14 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Tornedalingar i Stockholm har inga synpunkter på den väl genomarbetade handlingsplanen förutom på några ställen vill vi förtydliga att det ska stå tornedalingar, kväner och lantalaiset. 49 (69) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) och Lovisa Lanryd (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Exploateringsnämnden Reservation av Peter Öberg (L) a. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 50 (69) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Fastighetsnämnden Reservation av Hansi Karppinen (L) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Förskolenämnden Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat (M) 51 (69) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Idrottsnämnden Reservation av Hanna Wistrand (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 52 (69) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Kulturnämnden Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Elin Hjelmestam (L) 53 (69) a. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Socialnämnden Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Andréa Hedin m.fl. (M) 1. att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut, 2. att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter, samt 3. att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig 54 (69) ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Det är viktigt att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samer har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen har en god ansats men brister på en punkt – att uppmärksamma antisemitismens särart. All rasism är naturligtvis helt oacceptabel, men antisemitismens rasistiska och konspiratoriska rötter särskiljer sig från annan rasism. Den tillskriver ofta judar ett hemligt och överdrivet inflytande som ofta förkläs som ”kritik mot makten”, snarare än uppmärksammas som den rasism den faktiskt är. Kollektiv skuld projiceras på alla judar och gränsen mellan judar, judiska institutioner och staten Israel suddas ofta ut – något som vi inte minst sett på Stockholms gator. För att säkerställa den judiska minoritetens rättigheter krävs därför särskild kunskap och åtgärder som blottlägger antisemitismen, inte bara generella antirasistiska verktyg. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD) Det är viktigt att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samer har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen har en god ansats men brister på en punkt – att uppmärksamma antisemitismens särart. All rasism är naturligtvis helt oacceptabel, men antisemitismens rasistiska och konspiratoriska rötter särskiljer sig från annan rasism. Den tillskriver ofta judar ett hemligt och överdrivet inflytande som ofta förkläs som ”kritik mot makten”, snarare än uppmärksammas som den rasism den faktiskt är. Kollektiv skuld projiceras på alla judar och gränsen mellan judar, judiska institutioner och staten Israel suddas ofta ut – något som vi inte minst sett på Stockholms gator. För att säkerställa den judiska minoritetens rättigheter krävs därför särskild kunskap och åtgärder som blottlägger antisemitismen, inte bara generella antirasistiska verktyg. Stadsbyggnadsnämnden Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V), och Cecilia Obermüller (MP) Stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna behöver intensifieras. I detta innefattas ett systematiskt arbete för att i enlighet med stadens program och handlingsplaner motverka alla former av rasism, stärka barnets rättigheter, nationella minoriteters rättigheter, romsk inkludering och jämställdhet samt lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer, äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Handlingsplanen för nationella minoriteter är en välkommen fördjupning för detta arbete. 55 (69) Ambitionerna i handlingsplanen blir relevanta enbart när de kan göra skillnad i stockholmarnas vardag. Därför är det viktigt att påpeka vikten av en kontinuerlig och medveten implementering av handlingsplanens ambitioner i stadsbyggnadsnämndens olika verksamhetsområden däribland kompetensbaserad rekrytering och bemötandet vid myndighetsutövning där användning av minoritetsspråk behöver möjliggöras. Reservation av Björn Ljung (L), Mikael Blomstrand (C) och Johan Nilsson m.fl. (M) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra följande: Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD) Instämmer i förslag från Björn Ljung (L), Mikael Blomstrand (C) och Johan Nilsson m.fl. (M). 56 (69) Trafiknämnden Reservation av Sara Svanström (L) a) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b) Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c) Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Utbildningsnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 57 (69) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Äldrenämnden Reservation av Margita Jacobsson (L) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. 58 (69) Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD) Det är viktigt att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samer har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen har en god ansats men brister på en punkt – att uppmärksamma antisemitismens särart. All rasism är naturligtvis helt oacceptabel, men antisemitismens rasistiska och konspiratoriska rötter särskiljer sig från annan rasism. Den tillskriver ofta judar ett hemligt och överdrivet inflytande som ofta förkläs som ”kritik mot makten”, snarare än uppmärksammas som den rasism den faktiskt är. Kollektiv skuld projiceras på alla judar och gränsen mellan judar, judiska institutioner och staten Israel suddas ofta ut – något som vi inte minst sett på Stockholms gator. För att säkerställa den judiska minoritetens rättigheter krävs därför särskild kunskap och åtgärder som blottlägger antisemitismen, inte bara generella antirasistiska verktyg. Särskilt uttalande av Thomas Wihlman (C) Centerpartiet ser det som viktigt och naturligt att staden arbetar för en handlingsplan avseende de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Staden är dessutom förvaltningsområde för finska, samiska och meänkieli. Det framgår av handlingsplanen att stadens medarbetare ska ha god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet för rasism och diskriminering samt om verksamheternas skyldigheter. Staden behöver också nå de berörda minoriteterna med information om deras rättigheter och service, förskola och äldreomsorg ska erbjudas på nationella minoritetsspråk. Verksamheter som möter medborgare ska ha god kännedom om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. De berörda minoriteterna ska synliggöras, ha möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Vidare sägs: Stadens medarbetare ska ha god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet för rasism och diskriminering samt om verksamheternas skyldigheter. Staden behöver också nå de berörda minoriteterna med information om deras rättigheter och service, förskola och äldreomsorg ska erbjudas på nationella minoritetsspråk. Verksamheter som möter medborgare ska ha god kännedom om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. De berörda minoriteterna ska synliggöras, ha möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dock menar äldreförvaltningen att det är svårt att ta till sig all information från de olika styrdokumenten om mänskliga rättigheter. Så kan det vara men i 59 (69) handlingsplanen får vi inte heller någon tydlig hänvisning eller plan till hur arbetet förväntas bedrivas. Vi har inte heller någon nulägesbild. Centerpartiet uppskattar inte svävande utgångspunkter och mål. Inte heller sätts de nationella minoriteterna och samerna in i ett bredare minoritetsperspektiv. Förvisso är finskan ett av de stora minoritetsspråken i Stockholm, men vi har också andra – som arabiska, somali, persiska etcetera. Alla minoritetsgrupper bör respekteras för sin kultur, sin religion, sitt språk och historia och för allt de tillför Stockholm. Inte minst inom äldreomsorgen har detta betydelse, det stora antalet personer med utländsk bakgrund är medarbetare som vi inte kan vara utan de måste synliggöras likaväl som de medarbetare som tillhör är samer eller tillhöra de nationella minoriteterna. Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Hanna Wiidstrand (L) och Johan Duvdal (C) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Peter Backlund (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 60 (69) 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Christina Peterson (C) Vi instämmer i förvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholm stads och Enskede-Årsta-Vantörs verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår 61 (69) deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Fatima Nur (L) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer." Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C) Vi instämmer i förvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel 62 (69) äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholm stads och Hässelby-Vällingbys verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande. Järva stadsdelsnämnd Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. 63 (69) Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Patrik Amofah (C) Centerpartiet instämmer i Järva stadsdelsförvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att det i handlingsplanen anges att det i samråd med de nationella minoriteterna har framkommit att det på grund av en lång "språkbytesprocess" finns många personer som inte minoritetsspråk, men som ändå identifierar sig med en nationell minoritetsgrupp. Som förvaltningen påpekar, enligt handlingsplanen, har minoritetsföreträdare därför betonat värdet av insatser som möjliggör utveckling och upprätthållande av en kulturell identitet oberoende av språk inom förskolan och äldreomsorgen. Centerpartiet ställer sig bakom Järva stadsdelsförvaltningens förslag att det förtydligas vad som avses med "språkbytesprocess" i handlingsplanen. En definition av begreppet kan också bidra till ökad förståelse för historiska och samhälleliga faktorer (så som assimileringspolitik) som har påverkat användandet av de nationella minoritetsspråken, samt betydelsen av att arbeta för att främja dessa språk. Vi delar Järva stadsdelsförvaltningens uppfattning att staden, för att säkerställa efterlevnaden av vissa bestämmelser i socialtjänstlagen, i större utsträckning behöver anta ett helhetsperspektiv och hitta gemensamma arbetssätt och lösningar för att möta vissa kunskapsbehov. Det är positivt att förvaltningen i stort är välkomnande till handlingsplanen och det sätt som den konkretiserar vad förvaltningen förväntas göra i det fortsatta arbetet med att säkerställa de nationella minoriteternas och urfolkets samers rättigheter. Det är också bra att förvaltningen ser positivt på hur handlingsplanen förtydligar vilka andra lagar (utöver minoritetslagstiftningen) som reglerar stadens verksamheter och som innehåller bestämmelser med relevans för de nationella minoriteternas rättigheter. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Detta innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. 64 (69) Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Detta är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan ett gott arbete i många av Stockholms stads och Järvas verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Dock behöver den förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Anette Nordvall (C) 65 (69) Vi instämmer i förvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är en förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på sina språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholms stads och Kungsholmens verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande Norra innerstadens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Daniele Fava m.fl. (C) Centerpartiet ser det som viktigt och naturligt att staden arbetar för en handlingsplan avseende de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Staden är dessutom förvaltningsområde för finska, samiska och meänkieli. Det framgår av handlingsplanen att stadens medarbetare ska ha god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet för rasism och diskriminering samt om verksamheternas skyldigheter. Staden behöver också nå de berörda minoriteterna med information om deras rättigheter och service, förskola och äldreomsorg ska erbjudas på nationella minoritetsspråk. Verksamheter som möter medborgare ska ha god kännedom om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. De berörda minoriteterna ska synliggöras, ha möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och ha delaktighet och inflytande i frågor om berör dem. Vidare sägs: Stadens medarbetare ska ha god 66 (69) kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet för rasism och diskriminering samt om verksamheternas skyldigheter. Staden behöver också nå de berörda minoriteterna med information om deras rättigheter och service, förskola och äldreomsorg ska erbjudas på nationella minoritetsspråk. Verksamheter som möter medborgare ska ha god kännedom om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. De berörda minoriteterna ska synliggöras, ha möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dock menar förvaltningen att det är svårt att ta till sig all information från de olika styrdokumenten om mänskliga rättigheter. Så kan det vara men i handlingsplanen får vi inte heller någon tydlig hänvisning eller plan till hur arbetet förväntas bedrivas. Vi har inte heller någon nulägesbild. Centerpartiet uppskattar inte svävande utgångspunkter och mål. Inte heller sätts de nationella minoriteterna och samerna in i ett bredare minoritetsperspektiv. Förvisso är finskan ett av de stora minoritetsspråken i Stockholm, men vi har också andra – som arabiska, somali, persiska etcetera. Alla minoritetsgrupper bör respekteras för sin kultur, sin religion, sitt språk och historia och för allt de tillför Stockholm. Inte minst inom äldreomsorgen har detta betydelse, det stora antalet personer med utländsk bakgrund är medarbetare som vi inte kan vara utan de måste synliggöras likaväl som de medarbetare som tillhör är samer eller tillhöra de nationella minoriteterna Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Lena Kling (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med HBTQI-personer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så 67 (69) sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Gunnar Caperius (C) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är ett viktigt styrdokument för stadens arbete för mänskliga rättigheter. Dock är det en brist att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholm stads och Skarpnäcks verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande. Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Mikael Sundin m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. 68 (69) Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Södermalms stadsdelsnämnd Reservation av Johan Lisspers (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 69 (69) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Särskilt uttalande av Lars Rottem Krangnes (C) Vi instämmer i förvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholm stads och Södermalms verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande. --- [Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 slutlig version(2586447).pdf] Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Beslutat av kommunfullmäktige 2026-xx-xx Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Utgivningsdatum: April 2026 Utgivare: Stadsledningskontoret, välfärdsavdelningen Omslagsfoto: Susanne Kronholm Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 3 (22) Innehåll Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 5 Bakgrund .................................................................................................... 6 Ansvarsfördelning....................................................................................... 8 Uppföljning ................................................................................................. 9 Fokusområde: Kunskap och information ............................................ 10 Fokusområde: Välfärd och service ...................................................... 13 Fokusområde: Delaktighet och inflytande .......................................... 19 Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 4 (22) Inledning De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Till MR-programmet tillhör därför ett antal handlingsplaner. Denna handlingsplan fokuserar på arbetet för att säkra nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter i Stockholms stad. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Denna handlingsplan ger vägledning till stadens nämnder och bolagsstyrelser i arbetet med att säkerställa att dessa rättigheter tillgodoses. Handlingsplanen riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR, hämtad: 2025-12-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor, hämtad: 2025-12-02. Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 5 (22) stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Under framtagandet av handlingsplanen har synpunkter inhämtats från Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter och stadens förvaltningar. Staden har även genomfört en konsultation med företrädare för det samiska folket. Samerna är både ett urfolk och en nationell minoritet. I denna handlingsplan kommer begreppen urfolk eller det samiska folket att användas i samband med rättigheter eller åtgärder som är specifika för samerna som urfolk. Begreppet nationell minoritet kommer att användas i samband med de rättigheter eller åtgärder som gäller på samma sätt för både samer och andra nationella minoriteter. Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Detta medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna, däribland de andra handlingsplanerna som knyter an till MR-programmet. Rasism, diskriminering och hatbrott, däribland antisemitism, antiziganism och rasism mot samer, utgör allvarliga hinder för många som tillhör en nationell minoritet att tillgodose sina mänskliga rättigheter. Åtgärder för att motverka alla former av rasism, inklusive antisemitism, antiziganism och rasism mot samer, tas i första hand upp i stadens handlingsplan mot rasism. Handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter överlappar även delvis stadens handlingsplan för romsk inkludering. Insatser som riktas specifikt till den romska Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 6 (22) minoriteten tas i första hand upp i handlingsplanen för romsk inkludering. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Handlingsplan för en äldrevänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stads arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från diskriminering. Stockholms stads personalpolicy beskriver hur staden ska arbeta för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Bakgrund Sverige ratificerade år 2000 Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och erkände då fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inom var och en av de erkända minoritetsgrupperna ryms en mångfald av identiteter och personer med olika bakgrunder. Minoriteten tornedalingar består till exempel av tre grupper: tornedalingar, kväner och lantalaiset.2 Det finns även flera grupper av romer i Sverige, bland annat resande (som ibland har kallats för resandefolket eller resanderomer), kalderash, kaale eller kalé, lovara, arli och gurbeti.3 För att räknas som en nationell minoritet i Sverige ska en grupp ha: • en uttalad samhörighet och en (till antalet i förhållande till resten av befolkningen) icke dominerande ställning i samhället, • en religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet, • en vilja och strävan att behålla sin identitet och 2 Sametinget, 2025, Tornedalsk identitet, hämtad: 2025-12-09. 3 Forum för levande historia, 2024, Romer i Sverige, hämtad: 2026-02-23. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 7 (22) • historiska eller långvariga band med Sverige.4 År 2000 ratificerade Sverige även den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och erkände då fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Romani chib och samiska har flera olika varieteter som alla omfattas av språkstadgans skydd. Europarådet definierar landsdels- eller minoritetsspråk som språk som av hävd används inom ett visst territorium i en stat av en grupp medborgare som är mindre än resten av befolkningen, och som skiljer sig från de officiella språken i den staten. Språk som inte uppfyller kravet på historisk anknytning till ett visst territorium kan erkännas som territoriellt obundna minoritetsspråk. I Sverige är finska, meänkieli och samiska erkända som territoriellt bundna språk medan jiddisch och romani chib har erkänts som territoriellt obundna språk. För de territoriellt bundna språken gäller ytterligare utökade rättigheter att använda språket i vissa samhällsområden i de geografiska områden där språket i fråga använts av hävd och fortfarande används i tillräckligt stor utsträckning.5 I Sverige benämns dessa geografiska områden som förvaltningsområden för finska, meänkieli respektive samiska. År 1977 erkände Riksdagen samerna som ett urfolk i Sverige. En vanlig definition av urfolk är att de härstammar från folkgrupper som levde i landet eller i ett geografiskt område som tillhör landet, vid tiden för erövring, kolonisation eller fastställandet av nuvarande statsgränser samt att de har en vilja att bevara, utveckla och överföra sin etniska identitet, kultur och sina traditioner och levnadssätt till framtida generationer.6 Sverige har ställt sig bakom Förena nationernas deklaration om urfolks rättigheter.7 Nationella minoriteter och urfolks rättigheter nämns även i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter8 och Förenta nationernas konvention om medborgerliga och politiska rättigheter9. 4 Prop. 1998/99:143, Nationella minoriteter i Sverige. 5 Prop. 1998/99:143, Nationella minoriteter i Sverige. 6 Sanningskommissionen för det samiska folket, u.å., Om urfolket samerna, hämtad: 2026-02-16. 7 United Nations Digital Library, 2007, United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples, hämtad: 2025-06-02. 8 Artikel 30, Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, hämtad 2025-06-02. 9 Artikel 27, International Covenant on Civil and Political Rights. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 8 (22) De nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter är fastställda i svensk lag. I regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, bestäms att det samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.10 Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) beskriver rättigheter som de nationella minoriteterna har i hela landet, och särskilda rättigheter som gäller inom de geografiska områden som utgör förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Stockholm stad ingår i samtliga tre förvaltningsområden. Enligt minoritetslagen är staden skyldig att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.11 Kommunernas arbete med minoritetslagstiftningen, inklusive kommunernas mål och riktlinjer, följs upp av ansvarig uppföljningsmyndighet. Denna handlingsplan utgör Stockholms stads mål och riktlinjer för stadens minoritetspolitiska arbete. Andra bestämmelser med relevans för de nationella minoriteternas rättigheter finns i Språklagen (2009:600), Skollagen (2010:800), Socialtjänstlagen (2025:400) och Bibliotekslagen (2013:801). Lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket reglerar det samiska folkets rätt till inflytande över sina angelägenheter. Den svenska minoritetspolitiken bygger på självidentifikation. Det innebär att varje person har rätt att välja om den identifierar sig som tillhörande en nationell minoritetsgrupp. Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteterna och urfolket samerna får sina rättigheter tillgodosedda. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Några mål är tydligare riktade mot vissa 10 1 kap. 2§, Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. 11 5b§, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 9 (22) verksamheter, nämnder och bolagsstyrelser än andra. Varje resultatmål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Många mål kräver samverkan mellan flera nämnder och/eller bolagsstyrelser. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete med målen inom sina respektive verksamhetsområden. Även kulturnämnden ska vid behov erbjuda stöd till stadsdelsnämnderna och andra facknämnder inom ramen för sitt ansvarsområde. Samtliga stadsdelsnämnder, förskolenämnden, kulturnämnden, servicenämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden ska ha en kontaktperson gentemot kommunstyrelsen för arbetet med nationella minoriteters rättigheter. I kontaktpersonens uppdrag ingår att ansvara för den lokala samordningen av statsbidraget för kommuner i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska samt att vid behov bistå kommunstyrelsen med information om nämndens minoritetspolitiska arbete, till exempel i anslutning till kommunstyrelsens samråd eller olika myndigheters uppföljningsarbete. Nämnderna kan avgöra i vilken utsträckning som rollen som kontaktperson kan integreras i redan befintliga samordnarroller, exempelvis inom mänskliga rättigheter. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och material som ger ytterligare stöd i arbetet i nämnder och bolagsstyrelser. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolag ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 10 (22) Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Staden ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur vi arbetar för att säkerställa dessa. Stadens skyldighet att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar framgår även av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.12 Staden erbjuder idag flera olika utbildningar om nationella minoriteter och deras rättigheter riktat till stadens medarbetare och chefer, både fysiskt och digitalt. Utbildningarna finns i olika format och riktade till olika målgrupper – både mer generella och specialiserade. Staden har även producerat och spridit informationsmaterial riktat till nationella minoriteter och allmänheten. Flera företrädare för de nationella minoriteterna har i samråd lyft att de har kunnat se en ökad medvetenhet om de nationella minoriteternas rättigheter och levnadsvillkor bland stadens medarbetare, men de har också konstaterat att utvecklingsbehov kvarstår. Företrädare för de nationella minoriteterna har bland annat lyft att stadens medarbetare saknar tillräcklig kunskap om de nationella minoriteternas historiska och samtida utsatthet för rasism och diskriminering för att kunna identifiera och motverka uttryck för fördomar, hat och hot i stadens verksamheter. Vikten av insatser riktat mot skolan har betonats särskilt. I samråd har det även efterfrågats ytterligare insatser för att nå ut med information om de nationella minoriteternas rättigheter för att göra det möjligt för fler stockholmare att ta del av sina rättigheter. Rasism och diskriminering, inklusive antisemitism, antiziganism och rasism mot samer har i rapporter framtagna av både staden och andra aktörer pekats ut som ett hinder för individer att få sina rättigheter tillgodosedda. Flera av dessa rapporter lyfter vikten av kunskapshöjande insatser, bland annat riktat mot lärare.13 12 3§, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 13 Se t.ex. Stockholms stad, 2022, Antisemitismen i Stockholms skolor: En rapport om skolpersonals och elevers upplevelser och tankar kring antisemitiska Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 11 (22) Kunskap och information utgör grundförutsättningar för arbetet med att säkerställa nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Staden ser därför fortsatta behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och levnadsvillkor bland stadens medarbetare och för att sprida information till rättighetsbärarna om deras rättigheter. Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter nationella minoriteter respektfullt och anpassat efter individens behov samt känner till det offentligas särskilda skyldigheter gentemot de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Stadens medarbetare har god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och vad detinnebär för verksamheternas skyldigheter. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om historiska skeenden som påverkat de nationella minoriteterna och om minoriteternas samtida utsatthet för rasism och diskriminering. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Kunskapshöjande insatser kan se ut på flera olika sätt beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • deltagande i stadens egna utbildningar, • deltagande i andra myndigheters utbildningar, • utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser, • studiebesök och studieresor, • spridning av relevanta rapporter och • dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Kommunstyrelsen, förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att bevaka uttryck i skolmiljön; Region Stockholm, 2021, Att vara same i storstad: Psykisk hälsa, vårderfarenheter och vårdbehov; Länsstyrelsen i Stockholm, 2021, Stolt men ofta otrygg, Forum för levande historia, 2024, Redovisning av uppdrag att kartlägga kunskapen om antiziganism i grundskolan och gymnasiet; Barnombudsmannen, 2021, Om barns och ungas utsatthet för rasism. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 12 (22) och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom området samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Kunskap och information Mål 2: Staden når personer som tillhör en nationell minoritet och urfolket samerna med information om deras rättigheter. Stadens verksamheter prövar och använder olika metoder för att sprida information om de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Exempel på informationsspridande insatser är: • uppsökande verksamhet, • lättillgänglig information på stadens hemsida, • information i samband med ansökan om äldreomsorg, förskola eller andra stödinsatser, • synlig information i publika verksamheter och • annonsering i tidningar, sociala medier eller stadstavlor. Vid utformning av insatser bör verksamheter prioritera målgrupper som kan vara särskilt svåra att nå. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 13 (22) Fokusområde: Välfärd och service I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna anges att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till stockholmarna. Genom att anpassa verksamheterna efter målgruppens behov kan arbetet för de nationella minoriteternas rättigheter stärkas och staden säkerställa ett likvärdigt och respektfullt bemötande av alla stockholmare. De nationella minoriteterna har vissa särskilda rättigheter kopplat till språk och kultur som stadens verksamheter är skyldiga att tillgodose. Grunden är det allmännas skyldighet att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur och att främja användningen av de nationella minoritetsspråken. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.14 Barn som tillhör en nationell minoritet har även en utökad rätt till modersmålsundervisning i minoritetsspråk i grundskolan och gymnasiet.15 Förskolor ska stödja barn som tillhör de nationella minoriteterna i språkutvecklingen av deras nationella minoritetsspråk och främja utvecklingen av barnens kulturella identitet.16 Insatser i förskolan för att främja barnets utveckling av det egna modersmålet eller minoritetsspråket benämns ofta som modersmålsstöd. Vidare ska biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt nationella minoriteter, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken.17 Att främja de nationella minoriteternas språk och kultur kräver både insatser som riktas direkt till minoriteterna, och synliggörande insatser som riktas till allmänheten. Detta för att motverka fördomar och osynliggörande som annars kan hindra de nationella minoriteterna från att uttrycka och utveckla sin språkliga och kulturella identitet.18 14 4 §, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 15 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 §, 13 kap. 7 §, 15 kap. 19§ och 18 kap. 19§ Skollag (2010:800) och 7 kap. 10 § Skolförordning (2011:185). 16 Skolverket, 2025, Läroplan för förskolan: Lpfö 18 reviderad 2025. 17 5 §, Bibliotekslag (2013:801). 18 Se t.ex. Kulturdepartementet, 2022, Handlingsplan för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 14 (22) På flera håll i staden genomförs redan olika insatser för att främja och synliggöra de nationella minoriteternas språk och kultur. Många aktiviteter har dock tagit formen av punktinsatser. I samråd efterfrågas regelbundet en ökad långsiktighet och ett närmare samarbete mellan staden och civilsamhället. Ett närmare och mer systematiskt samarbete med civilsamhället skulle möjliggöra för staden att ta del av minoriteternas kunskap och erfarenheter och erbjuda större möjligheter till delaktighet och inflytande. En annan utmaning kopplat till främjandet av de nationella minoriteternas språk och kultur är utformningen av modersmålsundervisning. Många elever som är berättigade till modersmålsundervisning i minoritetsspråk utnyttjar inte den rättigheten.19 I samråd lyfts bland annat praktiska hinder associerade med undervisningens förläggning och utformning som anledningar till detta. I samråd lyfts även återkommande möjligheten för elever att få ledigt från skolan i samband med religiösa eller kulturella högtider som inte sammanfaller med ledigheter i den svenska kalendern som en viktig förutsättning för barns möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Rektors möjlighet att bevilja ledigheter bestäms av skollagen. En elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Två exempel på sådana enskilda angelägenheter är familjehögtider eller religiösa högtider. Det är rektor som beslutar om ledighet för en elev och beslutet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation.20 Utöver det generella ansvaret att främja de nationella minoriteternas språk och kultur så har staden särskilda skyldigheter kopplade till de nationella minoritetsspråken inom tre sektorer: förskola, äldreomsorg och ärendehandläggning. Stockholms stad ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Det innebär att enskilda enligt minoritetslagen har rätt att få viss service på finska, meänkieli och samiska och att enskilda på begäran ska erbjudas äldreomsorg och förskola på dessa språk. Med service avses här kontakt mellan staden och enskilda i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdande för part. Staden är även skyldig att på begäran erbjuda äldreomsorg på jiddisch och romani chib om det finns befintlig personal som behärskar 19 Länsstyrelsen i Stockholm, 2024, Minoritetspolitikens utveckling 2023. 20 7 kap. 18 § Skollag (2010:800) och prop. 2009/10:165, Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 15 (22) språket.21 Enligt socialtjänstlagen ska staden utöver detta verka för att det finns personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor.22 I samråd med de nationella minoriteterna har det lyfts att det på grund av en lång språkbytesprocess finns många personer som inte behärskar minoritetsspråk, men som ändå identifierar sig med en nationell minoritetsgrupp. Värdet av insatser som möjliggör utveckling och upprätthållande av en kulturell identitet oberoende av språk inom förskolan och äldreomsorgen har därför betonats av minoritetsföreträdare. En betydande utmaning när det kommer till att erbjuda service, förskola och äldreomsorg på minoritetsspråk är att bedöma och prognosticera efterfrågan. Staden ser ett behov av fortsatta insatser för att säkerställa att de rättigheter som följer av minoritetslagen tillgodoses och för att stärka stadens arbete med att främja och uppmärksamma de nationella minoriteternas språk och kultur. Staden behöver även säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i upphandlade verksamheter. Målen nedan kan därför vara relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens om icke-diskriminering och olika gruppers sårbarhet och levnadsvillkor. Välfärd och service Mål 1: Stadens verksamheter synliggör och främjar de nationella minoriteternas språk och kultur. Stadens verksamheter synliggör och främjar regelbundet de nationella minoriteternas språk och kultur inom den ordinarie verksamheten. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. 21 8–12 §§ Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, 8 kap. 6-9 §§ Socialtjänstlag (2025:400), 8 kap. 12b § och 25 kap. 5a § Skollag (2010:800). 22 8 kap. 5 §, Socialtjänstlag (2025:400). Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 16 (22) Staden utvecklar mötesplatser utifrån minoriteternas behov. Särskilt ansvariga: kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har långsiktiga samarbeten med civilsamhället kring åtgärder som synliggör och främjar de nationella minoriteternas språk och kultur. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, kulturnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Skolor har ett tillgängligt och målgruppsanpassat erbjudande för modersmålsundervisning. Särskilt ansvariga: utbildningsnämnden. Förskolor arbetar med modersmålsstöd för nationella minoriteter utifrån behov. Särskilt ansvariga: förskolenämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur kan bland annat omfatta: • placering av de nationella minoriteternas flaggor eller symboler synligt i publika verksamheter, • uppmärksammande av högtids- och minnesdagar samt lokala och nationella temaveckor på sociala medier eller fysiskt i stadens verksamheter, • kulturevenemang och aktiviteter om och med de nationella minoriteterna samt på de nationella minoritetsspråken, • utställningar med anknytning till de nationella minoriteterna, • traditionell mat från de nationella minoriteternas kulturer på stadens matsedlar, • inköp av litteratur om och av nationella minoriteter eller på nationella minoritetsspråk, • synliggörande av de nationella minoriteterna i stadsbilden, • uppmärksamma och uppmuntra flerspråkighet och nationella minoriteters språk och kultur i förskolan, • pröva och använda olika metoder för modersmålsstöd i förskolan, till exempel med hjälp av digitala verktyg och material på nationella minoritetsspråk, • informationsöverföring från förskola till skola om barn som har haft modersmålsstöd inom ett nationellt minoritetsspråk, • mötesplatser såsom öppna förskolor, seniorträffar vid stadens öppna träffpunkter, samtalsgrupper, studiecirklar och språkcaféer samt • insatser för att främja nationella minoriteters organisering och civilsamhälle. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 17 (22) Vid utformningen av insatser för att synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur, inklusive mötesplatser, bör verksamheterna eftersträva att vara lyhörda för målgruppernas behov och om möjligt ha långsiktiga samarbeten med civilsamhället kring aktiviteter och åtgärder. Detta kan till exempel göras i form av gemensamt framtagna årshjul över återkommande aktiviteter, gemensam planering och genomförande av åtgärder, idéburet offentligt partnerskap (IOP) eller inrättande av stående referensgrupper. Aktiviteter och mötesplatser för barn och unga bör prioriteras särskilt. Staden bör eftersträva att erbjuda mötesplatser för samtliga minoritetsgrupper. Vid utformandet av formerna för modersmålsundervisning bör målgruppens behov och önskemål beaktas. Några exempel på variabler att reflektera kring är: • val av undervisningsform, fjärrundervisning eller undervisning på plats, • tidpunkt för modersmålsundervisning och • tillgång till modersmålslärare som behärskar samma varietet av minoritetsspråket som eleverna. Välfärd och service Mål 2: Service, förskola och äldreomsorg erbjuds på nationella minoritetsspråk och ger de nationella minoriteterna möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet. Staden har en aktuell bild av utbud och efterfrågan av verksamheter inom äldreomsorg och förskola på nationella minoritetsspråk eller med en kulturell inriktning med koppling till de nationella minoriteterna. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk- och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, förskolenämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden och stadsdelsnämnderna. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 18 (22) Staden utvecklar behovsanpassade lösningar inom förskola och äldreomsorg för att ge de nationella minoriteterna möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kulturella identitet. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Service, förskola och äldreomsorg ska i erbjudas helt eller till väsentlig del på de minoritetsspråk som staden ingår i förvaltningsområde för. Om efterfrågan och språkkunnig personal finns ska dock äldreomsorg även erbjudas på övriga minoritetsspråk. Andra anpassningar för att ge de nationella minoriteterna möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kulturella identitet inom förskolan och äldreomsorgen kan, om behov finns, med fördel genomföras för samtliga nationella minoriteter. Information om utbud och efterfrågan av verksamheter inom äldreomsorg och förskola på nationella minoritetsspråk eller med en kulturell inriktning med koppling till de nationella minoriteterna bör så långt som det är möjligt samlas in och följas upp inom ramen för ordinarie system för att undvika merarbete och bortfall. Verksamheter som arbetar med ärendehandläggning, förskola eller äldreomsorg ansvarar för att säkerställa aktuell kunskap om befintlig personal inom den egna verksamheten som kan och vill använda sig av sin språkkompetens i minoritetsspråk i sitt arbete. Detta kan till exempel göras genom enkäter till medarbetare eller system där privata utförare kan anmäla befintlig personal med språkkompetens23. Förskolenämnden och äldrenämnden ansvarar för att sammanställa och följa upp den statistik gällande kompetens samt utbud och efterfrågan av verksamheter med minoritetsinriktning som insamlas inom deras sakområden av stadsdelsnämnderna. Utformningen av verksamhet inom förskola och äldreomsorg som ger de nationella minoriteterna möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kulturella identitet kan se olika ut beroende på verksamheten och målgruppernas olika behov och förutsättningar. Några exempel på anpassningar är: • personal med språk- och kulturkompetens, • inredning inspirerad av minoritetskulturer, • traditionell eller typisk mat för en viss minoritetsgrupp, • aktiviteter med inslag av minoritetskultur, • inköp av litteratur om och av nationella minoriteter eller på nationella minoritetsspråk, • flerspråkiga skyltar i verksamhetens lokaler och • uppmärksammande av högtidsdagar. 23 Till exempel Hitta hemtjänst och Hitta vård- och omsorgsboende. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 19 (22) Fokusområde: Delaktighet och inflytande I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Detta dels för att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, dels för att inkludera invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. De nationella minoriteterna och urfolket samernas rätt till delaktighet och inflytande är även fastställd i flera lagar och förordningar. Staden har enligt minoritetslagen en skyldighet att ge de nationella minoriteterna möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Staden ska särskilt främja barn och ungas möjlighet till inflytande och samråd samt anpassa formerna för detta.24 Eftersom staden ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska, ska staden tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i staden av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli respektive samiska.25 Enligt lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket (konsultationsordningen) är staden skyldig att konsultera samiska företrädare innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna.26 Stockholms stad har under en längre tid erbjudit de nationella minoriteterna möjlighet till delaktighet och inflytande genom olika former av samråd. Samråd har genomförts både centralt av kommunstyrelsen och av olika nämnder. Antalet och formerna för samråd har dock varierat över tid och varit svåra att överblicka. I syfte att tydliggöra formerna för samråd på stadsövergripande nivå inrättades i juni 2024 Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter.27 24 Se 5§, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 25 Se 8§, Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 26 Se Lag (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket . 27 För närmare beskrivning av rådets uppdrag och form, se Kfs 2024:10 Instruktion för kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter. Med samråd menar vi i staden ett möte med nationella minoriteter där deltagarna ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem via en strukturerad dialog. Samråd sker innan beslut fattas i frågan eller frågorna som samrådet berör. Samrådsdeltagare kan både vara företrädare för civilsamhällesorganisationer och andra personer som identifierar sig som en nationell minoritet. Samråd som är öppna för alla som identifierar sig som en nationell minoritet utan en personlig inbjudan kallas för öppna samråd. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 20 (22) I samråd med företrädare för de nationella minoriteterna har flera utvecklingsbehov kopplat till stadens samråd lyfts. Behoven ser delvis olika ut hos olika minoritetsgrupper, där vissa upplever en tung samrådsbörda och behöver tacka nej till deltagande i vissa samråd, medan andra efterfrågar fler och tätare samråd, med fler aktörer i staden. Flera företrädare önskar mer strukturerade upplägg på samråden som erbjuder reella möjligheter till inflytande samt mer information om samrådens syfte och upplägg inför mötena. Det efterfrågas även återkoppling kring hur samrådsrepresentanternas synpunkter påverkar stadens beslut. Staden saknar idag former för delaktighet och inflytande som riktas särskilt till barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Rapporter och vägledningar från Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor betonar vikten av att anpassa arbetet med delaktighet och inflytande för att svara mot barn och ungas förutsättningar och behov för att säkerställa deras rättigheter enligt både minoritetslagen och barnkonventionen.28 Med bakgrund i detta tar staden nu fram en sammanhållen struktur för arbetet med de nationella minoriteterna och urfolket samernas delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande Mål 1: Nationella minoriteter och urfolket samerna har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden genomför samråd med de nationella minoriteterna och konsultationer med urfolket samerna utifrån stadens struktur för delaktighet och inflytande och minoriteternas behov och önskemål. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Samtliga nämnder ansvarar för att identifiera och möta behov av samråd i frågor som särskilt berör de nationella minoriteterna. Samråd kan till exempel vara aktuella i samband med projekt eller utredningar som syftar till att främja minoriteternas tillgång till sina rättigheter, språk eller kultur, eller inför inrättande eller avvecklande av verksamheter med 28 Barnombudsmannen, 2023, Kartläggning av barn och ungas erfarenheter av delaktighet och inflytande i minoritetspolitiken; MUCF, 2022, Vägledning för att ge barn och unga från nationella minoriteter inflytande. En konsultation är en process för att säkerställa det samiska folkets rätt till inflytande i ärenden som kan få särskilt betydelse för samerna. En konsultation kan ske både skriftligen och muntligen. Vid en konsultation företräds det samiska folket av Sametinget, en sameby och/eller en samisk organisation. En konsultation i ett ärende ska fortsätta tills enighet eller samtycke nåtts, eller tills den konsultationsskyldige eller den samiska företrädaren förklarar att samtycke eller enighet inte kan nås. Konsultationsförfarandet beskrivs närmare i lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 21 (22) minoritetsinriktning. Vid bedömningen av om en fråga motiverar ett samråd bör önskemål från minoriteterna och deras företrädare beaktas. I de fall förutsättningarna och önskemålen skiljer sig åt mellan olika minoritetsgrupper kan det motivera olika lösningar för olika grupper. Samråd ska utformas och planeras på ett sätt som ger de nationella minoriteterna reella möjligheter till inflytande. Detta innebär bland annat att samråd behöver ske innan eventuella beslut fattas i den aktuella frågan. Stadens nämnder ska vara lyhörda för de nationella minoriteternas förutsättningar och behov i utformningen av samråd. Samtliga nämnder ansvarar för att genomföra konsultationer i ärenden med särskild betydelse för det samiska folket i enlighet med kraven i konsultationsordningen.29 När en konsultation genomförs ska stadsledningskontoret informeras. Utöver samråd om enskilda aktuella frågor som berör de nationella minoriteterna ska de nationella minoriteterna även erbjudas möjlighet att få insyn i och lämna synpunkter på löpande arbete och utvecklingsprocesser, både när det gäller stadsövergripande frågor av strategisk karaktär och tematiskt kopplat till centrala rättighetsområden inom minoritetspolitiken såsom förskola, äldreomsorg, modersmålsundervisning, språkrevitalisering och kultur. För att möjliggöra en god representation och tillgång till en mångfald av perspektiv ska staden använda sig av olika former av samråd. Nedan beskrivs kommunstyrelsen och facknämndernas ansvar för att möjliggöra detta. Kommunstyrelsen ansvarar för att regelbundet genomföra samråd med företrädare för de nationella minoriteterna som möjliggör inflytande i frågor av stadsövergripande och strategisk karaktär, i första hand inom ramen för Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter men vid behov även genom andra samråd. Kommunstyrelsen ska samordna och genomföra ett årligt samråd med företrädare för de minoriteter som berörs av stadens arbete inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska för att kartlägga behoven av insatser för att främja användningen av språken. Kommunstyrelsen ska säkerställa att urvalet av företrädare för de nationella minoriteterna som bjuds in till samråd sker på ett transparent sätt och möjliggör en bred representation. Andra nämnder och förvaltningar ska vid behov föredra på kommunstyrelsens samråd. Förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden ansvarar för att regelbundet arrangera öppna samråd för att möjliggöra inflytande i stadens arbete med de nationella minoriteternas rättigheter inom nämndernas respektive sakområden. De öppna samråden kan genomföras i samverkan med flera nämnder, inklusive 29 Se Lag (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 22 (22) stadsdelsnämnder. I utformningen av de öppna samråden bör de nationella minoriteternas önskemål särskilt beaktas. Kulturnämnden och utbildningsnämnden ansvarar för att utveckla och använda former för delaktighet och inflytande för barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Formerna ska anpassas efter barn och ungas villkor och behov, till exempel genom att möta barn och unga inom ramen för verksamheter där de befinner sig i sin vardag och genom att fokusera på konkreta eller vardagsnära frågor. Former för delaktighet och inflytande kan erbjudas i samverkan med andra nämnder, inklusive stadsdelsnämnder. Oavsett samrådsform är det vidare viktigt att samråd genomförs på ett transparent sätt. Inför samråd bör syftet med mötet och vilka möjligheter till inflytande som ges beskrivas. I samband med eller efter att ett samråd har genomförts bör återkoppling gällande hur de nationella minoriteternas synpunkter tas vidare ges. Formerna för de nationella minoriteternas möjligheter till delaktighet och inflytande behöver löpande utvärderas och utvecklas utifrån de nationella minoriteternas önskemål och stadens behov. Delaktighet och inflytande Mål 2: Verksamheter som möter medborgare har god kunskap om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. Staden inhämtar systematiskt erfarenheter från individer som nyttjar verksamheter som berör nationella minoriteter och vidtar åtgärder utifrån det. Särskilt ansvariga: kulturnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Inhämtning av erfarenheter från individer som nyttjar verksamheter som berör nationella minoriteter ska ses som ett möjligt komplement till strukturerade samråd. Detta kan till exempel handla om att inhämta erfarenheter från elever som deltar i modersmålsundervisning i minoritetsspråk, föräldrar vars barn går i förskolan med minoritetsinriktning eller personer som deltar vid någon av stadens mötesplatser med minoritetsinriktning. --- [§18 den 4 maj 2026, Kommunfullmäktige Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030(2676727).pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 18 Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 KS 2025/870 Beslut 1. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 godkänns enligt bilaga 2 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta, samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta, Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Stockholms stads riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter (dnr KS 2018/000069) upphör att gälla. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Arvid Vikman Rindevall (S), Tina Kratz (V) och borgarrådet Lindhagen (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Annika Elmlund (M), borgarrådet Jönsson (L), Claes Nyberg (C) och Maurice Forslund (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas, Liberalernas och Centerpartiets gemensamma förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Linnéa Vinge (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 --- [§ 17 handlingar och beslut.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 17 Handlingsplan för åldersvänlig stad KS 2025/524 Beslut 1. Handlingsplan för en åldersvänlig stad godkänns enligt bilaga 1 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta, samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta, Handlingsplan för en åldersvänlig stad enligt bilaga 1 till utlåtandet. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Handlingsplan för åldersvänlig stad. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Felix Finnveden (S) och borgarrådet Boucher (V) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Anette Hellström (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen som i första hand innebär återremiss, i andra hand avslag. Isabel Smedberg-Palmqvist (L) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kristin Jacobsson (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Kristdemokraternas ersättaryttrande i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden prövar förslaget om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 Handlingsplan för en åldersvänlig stad Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Skriv här Beslutad: Skriv datum för när beslutet togs här Diarienummer: KS 2025/524 Dokumentansvarig: Stadsledningskontoret Handlingsplan för en åldersvänlig stad 3 (19) Innehåll Inledning .....................................................................................................4 Andra styrdokument ...................................................................................5 Bakgrund ....................................................................................................6 Ålderism ......................................................................................................6 Ansvarsfördelning .......................................................................................7 Styrning och uppföljning .............................................................................8 Fem utvecklingsområden ............................................................................9 1. Delaktighet och inflytande ...............................................................9 2. Samverkan och partnerskap .........................................................10 3. Social inkludering ..........................................................................12 4. Bostäder och stadsmiljö ................................................................14 5. Kommunikation och information ...................................................18 Handlingsplan för en åldersvänlig stad 4 (19) Inledning Stockholms stad ska vara en åldersvänlig stad som säkerställer att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. För att uppnå detta måste äldre invånare erbjudas möjligheter att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Eftersom de äldre är en heterogen grupp med varierande behov, resurser och förutsättningar såväl i hälsa, ekonomisk situation, kulturell bakgrund, utbildningsnivå som i livsstil, behöver staden vara väl förtrogen målgruppens olikheter. Ett åldersvänligt samhälle är inkluderande, tillgängligt och skapar förutsättningar för att människor mår bra och känner sig trygga. Det bidrar även till ett hälsosamt åldrande, där äldre personer ges möjlighet att bibehålla fysisk, psykisk och social hälsa, känna delaktighet och ha inflytande över sina liv. I enlighet med Världshälsoorganisationens globala initiativ "Decade of Healthy Ageing" (2021–2030) främjar en åldersvänlig stad rättvisa möjligheter till god hälsa, meningsfullhet och trygghet för äldre personer – hela livet. Genom att undanröja hinder och motverka diskriminering på grund av ålder skapas förutsättningar för ett samhälle där äldre kan leva ett värdigt och aktivt liv i gemenskap med andra hela livet. Som grundare och fullvärdig medlem av det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities har Stockholms stad åtagit sig att arbeta för att uppnå en åldersvänlig stad. Åtagandet omfattar att: • lyssna på den åldrande befolkningens behov, • samarbeta med äldre människor och över sektorsgränserna för att skapa åldersvänliga fysiska och sociala miljöer, • bedöma och bevaka stadens åldersvänlighet, • dela med sig av erfarenheter, prestationer och lärdomar till andra städer och samhällen. Stockholms stad har även åtagit sig att följa den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat där ett antal områden har pekats ut som särskilt betydelsefulla för att vara en åldersvänlig stad. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden som utgår från WHO:s modell och som har anpassats till stadens förutsättningar. Dessa är: Handlingsplan för en åldersvänlig stad 5 (19) • Delaktighet och inflytande • Samverkan och partnerskap • Social inkludering • Bostäder och stadsmiljö • Kommunikation och information Till varje utvecklingsområde hör ett antal mål. Målen beskriver den långsiktiga förändring som eftersträvas. Målen avser att skapa en tydlig, gemensam riktning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolag att utifrån sina verksamhetsområden ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. För inspiration har WHO en global digital databas över åldersvänliga städer och praktiska exempel på aktiviteter. Nämnderna och bolag kan avgöra i vilken ordning de tar sig an de mål som berör deras verksamheter. I samband med beslut om den förra handlingsplanen beslutades även att en revidering av planen skulle genomföras. Under 2024 fick Äldrecentrum i uppdrag att genomföra en utvärdering av implementeringen av handlingsplanen. Utvärderingen har tillsammans med workshops med representanter för stadsdelsnämndernas pensionärsråd, kommunstyrelsens pensionärsråd, samtal med andra kommuner samt enkätutskick till styrgruppen utgjort grund för revideringen av handlingsplanen som presenteras i föreliggande dokument. Styrgruppen utgörs av förvaltnings- och bolagschefer från olika stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar, bolag, äldreombudsmannen och representanter från stadsledningskontoret. Andra styrdokument Det finns flera styrdokument som tangerar handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med en åldersvänlig stad vara en del. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla målen om en åldersvänlig stad. Flera av dessa handlingsplaner är kopplade till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) som har stor betydelse för arbetet för en åldersvänlig stad då äldre personer också kan utsättas för rasism, kan tillhöra de nationella minoriteterna samt kan identifiera sig som kvinnor eller män. Exempel på handlingsplaner Handlingsplan för en åldersvänlig stad 6 (19) och styrdokument som bidrar till att uppfylla målen om en åldersvänlig stad är: • Översiktsplan för Stockholms stad, • Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning, • Äldreboendeplan, • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Stockholms stads program för att motverka hemlöshet Bakgrund 2017 tog Äldrenämnden fram Strategi för en äldrevänlig stad, underlag till program i vilken bland annat kommunstyrelsens pensionärsråd och stadsdelsnämndernas pensionärsråd var delaktiga. Äldrecentrum genomförde en baslinjemätning som reflekterade äldre personers synpunkter på hur staden kan bli mer åldersvänlig. Strategin och baslinjemätningen utgjorde underlag till framtagande av handlingsplanen 2021–2024 som nu reviderats. I december 2024 beslutade kommunfullmäktige om Stockholms stads program för mänskliga rättigheter. Målet med programmet är att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Stockholms stads arbete mot ålderism integreras i det övergripande programmet för mänskliga rättigheter, som betonar att alla invånare, oavsett ålder, har rätt att tillgodogöra sig sina grundläggande rättigheter och att staden aktivt arbetar mot diskriminering och ojämlikhet, något som tydligt kopplas till ålderismens effekter på äldres rättigheter. Ålderism Ålderism, diskriminering baserad på ålder, är ett utbrett och strukturellt problem både globalt och lokalt i Stockholms stad. WHO:s rapport om ålderism framhåller att denna form av diskriminering allvarligt begränsar äldre personers möjlighet att delta i arbetslivet, samhället och att få tillgång till nödvändiga tjänster. Ett aktivt förhållningssätt som motverkar ålderism, är ett viktigt perspektiv och utgångspunkt i arbetet med en åldersvänlig stad. WHO menar att ålderism är ett hinder som påverkar hälsosamt Handlingsplan för en åldersvänlig stad 7 (19) åldrande.1 Med ålderism avses fördomar eller stereotypa föreställningar för en människas ålder. Stereotypa föreställningar av äldre kan komma till uttryck i överdrivet negativa bilder med betoning på den skröpliga ålderdomen, eller överdrivet positiva, det synnerligen aktiva åldrandet. WHO betonar att ålderism motverkas om det finns ett erkännande för och ett arbete som möter den stora variationen av levnadsvillkor och erfarenheter som äldre har. Ett sådant arbete behöver också aktivt identifiera missförhållanden eller hinder som i synnerhet påverkar äldres levnadsförhållanden. Arbetet behöver ta sin utgångspunkt i att olikheter är det gemensamma för äldre och att spännvidden inom gruppen äldre är betydande. Äldre personer med sin kompetens och erfarenhet är också en värdefull resurs i arbetslivet. Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolag har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. MR-programmet ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Handlingsplan för en åldersvänlig stad fokuserar på att bidra till att stadens verksamheter har en gemensam målbild om att alla människor i Stockholms stad har goda möjligheter att vidhålla en god hälsa och tillgänglighet till samhället, känna välbefinnande samt möjlighet att bidra till samhället. Handlingsplanen är stadsövergripande och berör samtliga nämnder och bolag. Arbetet med en åldersvänlig stad är således tvärsektoriellt och låter sig inte sorteras in i någon enskild nämnds eller bolags verksamhet. Det innebär att samtliga nämnder och bolag ska identifiera hur de når måluppfyllelse och hur de kan samverka internt och externt i syfte att nå målsättningen om att i dag och framöver vara en åldersvänlig stad. Löpande i handlingsplanen identifieras nämnder och bolag, som har en särskild roll i förhållande till aktuellt utvecklingsområde. 1 https://www.who.int/ageing/ageism/campaign/en/ Handlingsplan för en åldersvänlig stad 8 (19) Styrning och uppföljning Stockholms stads arbete för en åldersvänlig stad är integrerat i stadens ordinarie styr- och ledningsmodell. Stadens övergripande mål formuleras i kommunfullmäktiges budget tillsammans med beslutade styrdokument. Nämnder och bolag ska i verksamhetsplaneringen beskriva hur de arbetar och avser att bidra till att staden når målsättningarna som anges i handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Kommunstyrelsen ansvarar för att följa upp handlingsplanen. Kommunstyrelsens äldreombudsman ska i linje med den instruktion som kommunfullmäktige beslutat om, vara ett stöd för nämndernas och bolagens möjlighet att arbeta i enlighet med denna plan. Genom dialog med nämnder, bolag, pensionärsråd och civilsamhället informerar och inspirerar äldreombudsmannen att arbeta utifrån WHO:s ramverk för åldersvänliga städer och samhällen samt utifrån stadens strategi. Äldreombudsmannens rapport, som vartannat år ska lämnas in till kommunfullmäktige, är en viktig del av uppföljningen av utvecklingsarbetet.2 2 Instruktion för Stockholms stads äldreombudsman, kommunal författningssamling 2016:3. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 9 (19) Fem utvecklingsområden Handlingsplan för en åldersvänlig stad omfattar fem utvecklingsområden som stadens nämnder och bolag ska arbeta med för att nå måluppfyllelse. Samtliga områden tar sikte på målen i stadens budget och vad som krävs för att förverkliga dem. Varje område inleds med en ingress som beskriver de önskade effekterna för stadens utvecklingsarbete. 1. Delaktighet och inflytande Stockholms stad bedriver ett aktivt arbete som främjar delaktighet och inflytande. Äldre är delaktiga och har inflytande i hur utvecklingsarbetet stärks och utvecklas. Att skapa delaktighet och inflytande är grundläggande för att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Genom främjande av äldres delaktighet och inflytande kan ålderism motverkas. En åldersvänlig stad säkerställer att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Det finns många frågor som kontinuerligt behöver utvecklas i samverkan med äldre där flera lyfts i denna handlingsplan. I staden finns flera sammanhang för att låta äldres synpunkter och erfarenheter ha betydelse för stadens arbete med att stärka och utveckla möjligheten att vara en åldersvänlig stad. Kommunstyrelsens pensionärsråd och funktionshindersråd, likaså stadsdelsnämndernas pensionärsråd och funktionshindersråd samt facknämndernas funktionshindersråd är redan etablerade fora. Råden bör involveras i nämndernas och bolagens utvecklingsarbete genom exempelvis tematiska dialoger som kan kopplas till genomförandet av handlingsplanen. En sådan dialog kan med fördel knyta an till det lokala utvecklingsarbete som varje stadsdelsnämndsområde bedriver. Pensionärsråden är värdefulla kanaler, men det utesluter inte att andra former för delaktighet och inflytande kan behöva tillämpas. Enkäter, medborgardialoger, trygghetsvandringar, öppna mötesplatser och fokusgrupper är exempel på andra former och forum för att öka delaktighet och inflytande i nämndernas och bolagens utvecklingsarbete. Råden, precis som medborgarpanelen, är självvalda och på så sätt inte representativa för hur samhället ser ut utifrån att även äldre Handlingsplan för en åldersvänlig stad 10 (19) invånare är en heterogen grupp. Det är därför viktigt att nämnder och bolag arbetar för att fånga en mångfald av åsikter. För att förbättra dialogen mellan äldre och staden är det viktigt att skapa fler möjligheter för äldre att framföra sina synpunkter och tillvara ta dessa. En årlig medborgardialog, både digital och fysisk, kan fungera som ett forum där äldre kan bidra med förslag och feedback om hur stadens information och kommunikation kan utvecklas. Dessutom kan referensgrupper skapas där äldre ges möjlighet att testa och ge synpunkter på digitala tjänster innan de lanseras. För att bredda dialogen och nå ut till fler äldre kan staden också samarbeta med frivilligorganisationer och föreningar, som ofta har nära kontakt med äldre och kan fungera som en brygga mellan staden och invånarna. • Nämnder och bolag utvecklar ett åldersvänligt arbetssätt som säkerställer att olika kunskaper och erfarenheter från stadens äldre invånare tillvaratas och vägleder utvecklingsarbetet. 2. Samverkan och partnerskap En åldersvänlig stad byggs genom samverkan mellan stadens verksamheter, civilsamhälle, akademi, Region Stockholm och näringsliv. Genom att arbeta över sektorsgränser skapas bättre möjligheter att möta äldres behov och utveckla hållbara lösningar för trygghet, delaktighet och livskvalitet. För att nå framgång i arbetet krävs en samordnad och sektorsövergripande ansats. Samverkan mellan stadens förvaltningar, bostadsbolag och regionala aktörer stärker helhetsperspektivet i arbetet för en åldersvänlig stad. Ett tätare samarbete mellan äldreomsorgen, fastighetssektorn och kultur- och fritidsverksamheter kan exempelvis bidra till fler anpassade bostäder, tryggare stadsmiljöer och ett mer tillgängligt utbud av aktiviteter. Flera förvaltningar har redan etablerat framgångsrik samverkan. Stadsdelsnämndernas ordnar exempelvis särskilda seniordagar där bland annat även äldrenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden och ideella föreningar medverkar. Genom att inspireras av befintliga samarbeten och dra lärdom av goda exempel kan stadens förvaltningar och bolag utveckla sitt arbete och undvika att ”uppfinna hjulet på nytt”. Samverkan mellan verksamheter Handlingsplan för en åldersvänlig stad 11 (19) möjliggör synergieffekter och skapar bättre förutsättningar för en effektiv och hållbar utveckling av stadens åldersvänliga insatser. Fackförvaltningar kan även fungera som samlande krafter genom att driva nätverk där representanter från andra förvaltningar och bolag kan utbyta erfarenheter och sprida goda exempel. Dessa nätverk är viktiga verktyg för att säkerställa att kunskap och innovationer inom bland annat åldersvänlig stadsutveckling förankras och implementeras på bred front. Samverkan med civilsamhället sker både genom formella avtal, såsom idéburet offentligt partnerskap (IOP), och genom mer flexibla samarbeten kring gemensamma sakfrågor. Även stadens regelbundna samråd med de fem nationella minoriteterna utgör underlag för stadens arbete för nationella minoriteters rättigheter. Föreningar, religiösa samfund och intresseorganisationer är viktiga aktörer för att nå ut till äldre och skapa sociala sammanhang, digitalt stöd och frivilliginsatser. Genom gemensamma initiativ kan staden och civilsamhället arbeta för att motverka social isolering, öka delaktighet och stärka äldres inflytande i lokalsamhället. Akademi och forskningsinstitut bidrar med kunskap och innovationer som kan omsättas i praktiken. Genom samarbete kan exempelvis insatser för fallprevention, digital inkludering och klimatanpassning utvecklas och implementeras med stöd av aktuell forskning. Genom huvudöverenskommelsen, HÖK, mellan kommunerna och regionen samt den länsövergripande handlingsplanen för god och nära vård och omsorg i Stockholms län finns en gemensam målbild och flera planerade aktiviteter för ett stärkt samarbete med Region Stockholm. Samarbetsstrukturerna ska utgå från den äldres situation och inkludera alla eventuella vårdgivare runt den äldre, exempelvis vårdcentral, psykiatri, äldreomsorg och rehabilitering. Region Stockholm har även en viktig roll i sitt ansvar över kollektivtrafiken som är en central faktor för en inkluderande stadsplanering, stadens tillgänglighet och möjlighet till mobilitet. Förutom samverkan mellan stadens nämnder och bolag har även näringslivet och privata aktörer en viktig roll i att utveckla bostäder, mobilitet och digitala tjänster som stärker äldres självständighet. Genom dialog och samverkan kan nya lösningar skapas, exempelvis genom samarbete med fastighetsägare för att öka tillgången till anpassade boenden eller genom teknikföretag som utvecklar digitala verktyg för kommunikation och social samvaro. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 12 (19) Arbetet med en åldersvänlig stad präglas av att staden är en aktiv part inom nordens nätverk för åldersvänliga städer och samhällen. Stockholm deltar aktivt i internationella nätverk som WHO:s åldersvänliga städer och Nordens välfärdscenter, där erfarenhetsutbyte bidrar till att utveckla stadens arbete. Genom att ta del av andra städers lösningar kan Stockholm inspireras av goda exempel och innovativa åtgärder. • Nämnders och bolags arbete för en åldersvänlig stad utmärks av intern och extern samverkan och partnerskap. • Äldrenämnden arbetar aktivt och samordnande för nätverksbyggande mellan olika aktörer. 3. Social inkludering Stockholms stad arbetar aktivt med att främja social gemenskap och inkludering med fokus på allas lika möjligheter. Ett hälsosamt och värdigt åldrande innefattar att staden utvecklar seniorers möjlighet att bibehålla och stärka fysisk, social och psykisk hälsa. Stadens arbete ska bidra till att seniorer har goda förutsättningar att åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet. Social inkludering är en central del av ett åldersvänligt samhälle där alla äldre ska ha möjlighet att delta i sociala sammanhang, känna sig delaktiga i samhället och ha tillgång till stöd vid behov. Ensamhet och social isolering kan ha negativa effekter på hälsan och livskvaliteten, medan meningsfulla relationer och aktiviteter bidrar till ökad livslust och välbefinnande. Goda förutsättningar för deltagande i aktiviteter Flera av stadens verksamheter fyller en viktig funktion för stadens möjligheter att vara en åldersvänlig stad. Mötesplatser så som bibliotek, gym och idrottsanläggning, simhallar, gemenskapslokaler och träffpunkter är betydelsefulla för äldres möjligheter att upprätthålla sociala relationer och hälsosamt åldrande. Digitala lösningar och forum kan vara ett viktigt komplement till de fysiska verksamheterna men det får inte ersätta fysiska möten. Att arbeta med att motverka det digitala utanförskapet är betydelsefull för möjligheten att vara en åldersvänlig stad. Det kan vara särskilt fördelaktigt för de som är mindre mobila att kunna sköta sin ekonomi, få tillgång till underhållning, sociala relationer Handlingsplan för en åldersvänlig stad 13 (19) och nödvändig samhällsinformation. Detta gäller såväl äldre i ordinärt som särskilt boende. • Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden samverka med idrottsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden för att identifiera relevanta aktiviteter för äldre med varierande behov och förutsättningar. • Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden samverka med bostadsbolagen och Micasa för att identifiera lämpliga lokaler som gynnar möjligheten att utveckla träffpunkter och aktiviteter för äldre. • Utifrån lokala analyser ska stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden erbjuda fysiska och digitala aktiviteter som bidrar till ett jämställt deltagande som lockar såväl män som kvinnor. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna se över vilka insatser som bidrar till att öka den digitala kompetensen och delaktigheten för äldre. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda de äldre möjlighet att öka sin digitala kompetens och därmed delaktighet i det digitala samhället. Stärkt hälsa och social inkludering Att stärka social inkludering är något som spänner över samtliga nämnders och bolags ansvar. Stadsdelsnämndernas uppsökande och förebyggande verksamhet gentemot äldre har stor betydelse för möjligheten att bryta ofrivillig isolering, bland annat genom att informera om vilket stöd kommunen kan erbjuda. Öppna mötesplatser i form av träffpunkter för seniorer och aktivitetscenter har en viktig roll där äldres resurser, erfarenheter och kunskaper kan tas tillvara. Utbud och öppettider bör utformas i dialog med målgruppen. I utvecklingsarbetet med att motverka isolering och ofrivillig ensamhet kan exempelvis möjligheten att erbjuda äldre att medverka som volontärer beaktas. Att åldras kan medföra sociala och eller hälsomässiga förändringar och den psykiska hälsan kan därtill påverkas av förändringar i funktionsförmåga, förlust av anhöriga och vänner och ett minskat socialt nätverk. Social gemenskap och stöd, fysisk aktivitet, goda matvanor och en meningsfull vardag är viktiga faktorer för ett hälsosamt åldrande och kan förebygga psykisk ohälsa. Grupper som löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa är äldre kvinnor, ensamboende och ogifta äldre, äldre med låg Handlingsplan för en åldersvänlig stad 14 (19) socioekonomisk position, äldre som bor i särskilt boende, äldre som är mer socialt isolerade och äldre med fysisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Fler exempel på särskilt utsatta grupper är nationella minoriteter, hbtqi-personer och våldsutsatta. Socialstyrelsens menar att det finns starka samband mellan depression, social isolering och ökad risk för suicid.3 Staden behöver fortsätta samverka med andra aktörer, så som exempelvis Region Stockholm och civilsamhället, för att nå ut till och erbjuda stöd till äldre personer som har eller som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. • Samtliga berörda nämnder ska arbeta för att motverka och bryta ofrivillig ensamhet, digitalt utanförskap och social isolering hos äldre både i ordinärt och särskilt boende. • Äldrenämnden ska i samverkan med socialnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna identifiera evidensbaserade förebyggande insatser som kan bidra till psykiskt och socialt välbefinnande både hos kvinnor och män samt utveckla metoder för uppsökande arbete. • Äldrenämnden ska samverka med idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna för att äldre ska ha möjlighet att bibehålla och utveckla sina intressen samt delta i social gemenskap. Arbetet ska ske i samverkan med civila samhället och andra relevanta aktörer. 4. Bostäder och stadsmiljö En åldersvänlig stad möjliggör ett tryggt och självständigt boende genom hela livet. Tillgängliga bostäder och en välplanerad stadsmiljö med hög kvalitet stärker äldres rörelsefrihet, säkerhet, gemenskap och trygghet. Med tanke på hur många äldre som skadas i fallolyckor både i hemmet och i utemiljön behöver säkerhetsaspekter beaktas i planering, utformning och skötsel. Genom klimatanpassning, universell utformning, kunskapshöjande insatser och samverkan utvecklas boendealternativ och offentliga platser som stödjer ett aktivt och inkluderande liv. Stockholm står inför en demografisk förändring där andelen äldre växer, vilket medför nya krav på bostadsplanering och stadsmiljö. En åldersvänlig stad innebär att äldre ska kunna bo tryggt och 3 Socialstyrelsen (2018) Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 15 (19) självständigt, med tillgång till en stadsplanering som stödjer rörelsefrihet, gemenskap och säkerhet. Tillgängliga bostäder Det finns en stor efterfrågan på tillgängliga bostäder till rimligt och överkomligt pris för äldre. För att möta detta krävs en kombination av nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder samt en matchning mellan lediga tillgängliga bostäder och de med störst behov av dessa. Det behöver också bli enklare att genomföra tillgänglighetsåtgärder i det befintliga bostadsbeståndet. Tillgänglighetsanpassningen av befintliga bostäder har varit en prioriterad fråga där stadens bostadsbolag genomfört insatser. Exempelvis har tillgänglighetsanpassningar genomförts i äldre hyresbestånd genom hissinstallationer, automatiserade dörrar i gemensamhetsutrymmen och förbättrad belysning i trapphus. Därtill har seniorbostäder anpassats genom bättre anpassade entréer, halksäkra golv och gemensamhetslokaler för social samvaro. Dessa insatser behöver skalas upp, och en bredare inventering av det befintliga bostadsbeståndet kan ge en tydligare bild av var insatser behövs mest. För att säkerställa att äldre har kunskap om sina boendemöjligheter behöver informationen förbättras. Flera stadsdelar har framgångsrikt arbetat med digitala informationskampanjer om boendemöjligheter via sociala medier och lokaltidningar. Därtill arbetar bland annat äldrelotsar, äldrekoordinatorer, äldrekuratorer, biståndshandläggare, medborgarkontor och mötesplatser i samarbete med bostadsförmedlingen och allmännyttan för att underlätta flytt till mer tillgängliga bostäder och för att informera om möjligheterna till att planera för sitt framtida boende. En breddning av denna typ av insats till fler stadsdelar och även riktad till yngre äldre kan ge målgruppen möjlighet att planera sitt framtida boende i tid. För att arbetet med bostäder och stadsmiljö ska vara långsiktigt hållbart och rättvist krävs också kunskap hos dem som i sitt yrkesutövande möter äldre personer. Det handlar exempelvis om medarbetare inom teknisk förvaltning, stadsbyggnad, trafik, fastighetsbolag och medborgarkontor samt inom funktionsnedsättnings- och äldreomsorg. Utbildningsinsatser inom till exempel tillgänglighet, trygghet, klimatrisker, universell utformning och information om boendealternativ kan säkerställa att dessa yrkesgrupper har aktuell kunskap om äldres olika behov i relation till bostäder och stadsmiljö. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 16 (19) • Äldrenämnden, socialnämnden, stadsdelsnämnder och bostadsbolagen arbetar aktivt tillsammans för att genomföra informationsinsatser för att påverka rörligheten på bostadsmarknaden i syfte att få fler äldre att byta en otillgänglig bostad mot en mer tillgänglig. • Kommunstyrelsen, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna arbetar gemensamt för att nå ut med information till gruppen yngre äldre om möjligheter för att själva planera sitt framtida boende. • Stadsbyggnadsnämnden ska i samverkan med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna vidta riktade kommunikationsinsatser till seniorer om möjligheten till bostadsanpassning. • Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och äldrenämnden ska samverka i kunskapsuppbyggnaden om hur fler aktörer kan stimuleras till att bygga fler ändamålsenliga bostäder för äldre och i dialog med byggaktörer undersöka hur tillkomst av bostäder kan öka. • Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och bostadsbolagen arbetar aktivt för fler tillgängliga och klimatanpassade bostäder för äldre till överkomliga priser genom nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder. Markanvisningar görs bland annat utifrån behov som identifieras i ny modell Äldreboendeplanering. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsbyggnadsnämnden, bostadsbolagen, Micasa, stadsdelsnämnderna och idrottsnämnden vidta insatser som förebygger fallolyckor. De ska även sprida kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas för att undanröja risker i boendemiljön. • Bostadsbolagen och bostadsförmedlingen ska genomföra riktade informationsinsatser om möjligheten att byta bostad för att fler kan planera ett fungerande och ändamålsenligt boende i tid. Hemlöshet Hemlöshet förekommer i alla åldersgrupper. Stadens verksamheter ska särskilt uppmärksamma äldre personer som riskerar att bli avhysta från sin bostad. Arbetssätt som gynnar stadens möjlighet att förebygga att äldre blir avhysta är samverkan mellan flera förvaltningar gällande handläggningen av frågor som rör äldreomsorg och individ- och familjeomsorg och funktionsnedsättning. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 17 (19) • Socialnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna ska i samverkan med bostadsbolagen och Micasa arbeta för att motverka hemlöshet. Anpassad stadsmiljö Trygghet och tillgänglighet i stadsmiljön är avgörande för att äldre ska kunna delta i samhället. God belysning, viloplatser och säkra övergångsställen är viktiga faktorer för en åldersvänlig stad. Det är också av vikt att anpassa stadsmiljön utifrån ett brett mobilitetsperspektiv – från gångstråk och kollektivtrafik till bättre vinterväghållning. Stockholms stad anpassar successivt sin stadsmiljö och bostadsbestånd för att möta klimatförändringarnas effekter, med särskild hänsyn till äldre som kan vara extra sårbara vid värmeböljor. Forskning från Karolinska Institutet visar att hög ålder, kroniska sjukdomar och vissa mediciner kan öka risken för hälsoproblem vid extremvärme. För att skapa en trygg och hållbar stadsmiljö pågår arbete med att stärka grönstrukturen, där fler träd och växtlighet kan bidra till naturlig svalka i offentliga miljöer. Utöver insatser i bostäder och äldreboenden finns möjligheter att skapa svalkande miljöer i stadens offentliga lokaler, parker och mötesplatser. Offentliga byggnader, såsom bibliotek och kulturhus, kan också fungera som svala tillflyktsplatser under varma dagar. Vidare kan tillgången till offentliga vätskefontäner och toaletter i stadens parker och andra strategiska platser bidra till att äldre och andra invånare kan hålla sig svala och återhämtade vid extremvärme. För att fler ska kunna ta del av dessa möjligheter är det viktigt att information om svala platser och förebyggande åtgärder kommuniceras brett. Genom lokaltidningar, utskick via vykort och stadens digitala plattformar kan äldre och deras anhöriga få information om var de kan söka svalka och hur de kan skydda sig vid värmeböljor. • Trafikkontoret, fastighetskontoret, bostadsbolagen och stadsdelsnämnderna samverkar för att trygga platser och för att säkerställa en inkluderande stadsmiljö som är tillgänglig för äldre. • Trafikkontoret, bostadsbolagen och stadsdelsnämnderna genomför, med stöd av äldrenämnden, kunskapshöjande informationsinsatser. Insatser riktade till medarbetare som i sitt yrkesutövande möter äldre vuxna, med fokus på hur Handlingsplan för en åldersvänlig stad 18 (19) stadsmiljö kan utformas och kommuniceras på ett sätt som främjar trygghet, tillgänglighet och självständighet genom hela livet. 5. Kommunikation och information Stockholm ska vara en åldersvänlig stad där all information om stadens verksamheter och tjänster är lättillgänglig, begriplig och anpassad efter olika äldres behov. Äldre ska uppleva att det är lätt att kommunicera med stadens verksamheter och att information om stadens verksamheter och aktiviteter är relevant samt väcker nyfikenhet och intresse. WHO:s modell för åldersvänliga städer betonar vikten av att kommunikationskanaler och informationsmaterial anpassas efter äldres varierande behov. Det kräver en kombination av digital och analog kommunikation samt ett tydligt fokus på tillgänglighet och inkludering. Tillgång till relevant och begriplig information är en förutsättning för äldres delaktighet i samhället och deras möjlighet att fatta informerade beslut om sin vardag. I en åldersvänlig stad ska information vara tillgänglig för alla, oavsett digital vana, språklig bakgrund eller funktionsförmåga. Genom att erbjuda innehållet på start.stockholm samt senior.stockholm i flera format – text, ljud och video – blir det mer tillgängligt för personer med olika behov och förutsättningar. Informationen måste även finnas tillgänglig på andra språk än svenska samt ses över med regelbundenhet. Eftersom äldre inte är en homogen grupp, måste stadens informations- och kommunikationsstrategier spegla mångfalden i behov och förutsättningar. Information ska inte bara nå ut, utan också engagera och inspirera till delaktighet i stadens aktiviteter och tjänster. För att exempelvis nå äldre som inte är digitalt aktiva bör tryckt informationsmaterial om bland annat stadens verksamheter finnas tillgänglig på strategiska platser i stadens verksamheter och informationstavlor. Dessutom kan regelbundna utskick via post och lokaltidningar användas för att informera äldre invånare om aktuella händelser och tjänster i staden. Även denna information måste finnas tillgänglig på andra språk än svenska och kompletteras med tolkningstjänster. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna utveckla informationsmaterial utifrån aktuella förutsättningar. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 19 (19) • Stadens nämnder och bolag ska vidta informationsinsatser som bidrar till att äldre får ökade möjligheter att få information om de aktiviteter och andra riktade insatser för äldre som staden erbjuder. • Stadens nämnder och bolag ska vidta kommunikationsinsatser som bidrar till att äldre inkluderas oavsett språkliga eller digitala hinder. 1 (65) Utlåtande Rotel I, Rotel VI (Dnr KS 2025/524) Handlingsplan för åldersvänlig stad Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för en åldersvänlig stad godkänns enligt bilaga 1 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta, samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta, Handlingsplan för en åldersvänlig stad enligt bilaga 1 till utlåtandet. Föredragande borgarråden Karin Wanngård och Torun Boucher Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för en åldersvänlig stad syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Som grundare och fullvärdig medlem av det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities har Stockholms stad åtagit sig att arbeta för att uppnå en åldersvänlig stad. Stockholms stad har även åtagit sig att följa den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat där ett antal områden har pekats ut som särskilt betydelsefulla för att vara en åldersvänlig stad. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden som utgår från WHO:s modell och som har anpassats till stadens förutsättningar. Dessa är: • Delaktighet och inflytande • Samverkan och partnerskap • Social inkludering • Bostäder och stadsmiljö • Kommunikation och information Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. Ett aktivt förhållningssätt som motverkar ålderism är ett viktigt perspektiv och utgångspunkt i arbetet med en åldersvänlig stad. WHO menar att ålderism är ett hinder som påverkar hälsosamt åldrande. 2 (65) Mot bakgrund av ovan, samt till följd av den utmaning som välfärdsuppdraget står inför med tanke på den demografiska utvecklingen, görs bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad. Ärendet har remitterats i två omgångar, eftersom den första remissomgången föranledde behov av revideringar och tydliggöranden i förslaget. I utlåtandet presenteras inkomna synpunkter från den andra remissomgången. Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats i två omgångar. I första omgången remitterades ärendet till exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, äldrenämnden, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd och Stockholms Stadshus AB. Efter den första remissomgången föreslog stadsledningskontoret större förändringar i handlingsplanen och ärendet remitterades på nytt till samtliga facknämnder, förutom avfallsnämnden och valnämnden, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd och Stockholms Stadshus AB. I ärendet redovisas de synpunkter som inkommit i den andra remissomgången. Arbetsmarknadsnämnden anser att en definition av ”äldre” borde inkluderas, alternativt att ett resonemang förs om hur begreppet äldre ska förstås i förhållande till handlingsplan för en åldersvänlig stad. Att inledningsvis förklara begreppets innebörd och betydelse i sammanhanget skulle skapa en ökad tydlighet i förhållande till stadens förvaltningar och bolags olika uppdrag. Exploateringsnämnden anser att handlingsplan för en åldersvänlig stad, med de förändringar som gjorts, ger en bra bild av vad som krävs för att förverkliga målen i stadens budget. Fastighetsnämnden är positiv till handlingsplan för åldersvänlig stad och att den på ett brett sätt beskriver hur staden ska arbeta framåt för att nå målet om en åldersvänlig stad. Förskolenämnden ställer sig positiv till handlingsplan för åldersvänlig stad och dess fem utvecklingsområden och anser att det är angeläget att stadens verksamheter fortsätter att utvecklas på ett sätt som främjar delaktighet, hälsa och social inkludering för äldre invånare i takt med stadens äldre befolkning ökar. Idrottsnämnden är positiv till det reviderade förslaget till handlingsplan för åldersvänlig stad och ser den som ett viktigt styrdokument för att stärka samverkan inom staden och främja äldres hälsa i Stockholm. Kulturnämnden anser att de nya skrivningarna är i linje med nämndens pågående arbete mot målgruppen äldre. 3 (65) Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiv till revideringarna i handlingsplan för åldersvänlig stad och i de, till handlingsplanen, tillhörande uppdragen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig bakom de aktiviteter som riktar sig brett till stadens nämnder och bolag. Servicenämnden delar bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad och ställer sig positiv till planens mål och utvecklingsområden. Socialnämnden ställer sig överlag positiv till föreslagen handlingsplan för åldersvänlig stad och välkomnar tillägget om äldre i hemlöshet men saknar skrivningar om äldre utsatta för våld i nära relationer samt äldre med skadligt bruk och beroende. Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen ger en god och samlad bild av stadens ambition för att skapa en åldersvänlig stad. Trafiknämnden bedömer att de har konkret koppling till samtliga fem utvecklingsområden och ser positivt på de revideringar som genomförts. Utbildningsnämnden ser positivt på att det tas fram en ny stadsövergripande handlingsplan och att den har en roll att spela i att uppfylla stadens ambitioner inom området, bland annat kring arbetet med värdefrågor och för att motverka ålderism. Nämnden bedömer att dessa uppdrag redan ryms i nuvarande styrning som utbildningsnämnden får och bedömer att det inte är ändamålsenligt eller nödvändigt att ta fram särskilda mål och uppföljning av handlingsplanen. Äldrenämnden anser att det är positivt att ansvarsfördelningen har förtydligats och att äldrenämnden har fått en särskild roll att samverka med andra utpekade nämnder. Nämnden ser även gärna att stadsledningskontoret ska ansvara för en stadsövergripande samordning och lämnar förslag till kompletteringar och förtydliganden under utvecklingsområden för samverkan och partnerskap, social inkludering, bostäder och stadsmiljö samt kommunikation och information. Överförmyndarnämnden tillstyrker handlingsplanen för en åldersvänlig stad då planen ligger i linje med hur nämnden arbetar med äldre. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ställer sig positiv till handlingsplan för åldersvänlig stad och ser det som positivt att utveckla och tillgängliggöra dokumentet, både för verksamheter som ska arbeta enligt handlingsplanen och för invånarna i Stockholms stad. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ställer sig positiv till den reviderade handlingsplanen som de anser ger goda förutsättningar för ett långsiktigt strukturellt arbete med viktiga åtaganden för att uppnå en åldersvänlig stad. Kungsholmens stadsdelsnämnd lämnar flera synpunkter, framförallt att det behöver bli ännu tydligare vilka som ansvarar för genomförandet. 4 (65) Stockholms Stadshus AB instämmer i att förslaget till Handlingsplan för en åldersvänlig stad ger ett bra stöd för att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Föredragande borgarrådens synpunkter Stockholms stad ska vara en åldersvänlig stad och vi välkomnar revideringen av Handlingsplan för en åldersvänlig stad som ett viktigt steg i att bli ännu bättre. I takt med att andelen äldre ökar behöver vi fortsätta utveckla staden så att den är inkluderande, tillgänglig och trygg för alla, oavsett ålder. Att motverka ålderism och säkerställa äldres mänskliga rättigheter är en självklar del av detta arbete. Arbetet med en åldersvänlig stad är ett gemensamt ansvar. Alla nämnder och bolag behöver vara delaktiga och ta ansvar inom sina verksamhetsområden. Det är ett lagarbete där vi tillsammans skapar förutsättningar för delaktighet, inflytande och goda livsvillkor för äldre stockholmare. Samverkan över sektorsgränser är avgörande för att nå resultat. Det är positivt att vissa nämnder har ett särskilt samordnande ansvar och att äldrenämnden har en tydlig sammanhållande roll. En tydlig struktur stärker genomförandet. Vi behöver även fortsätta utveckla bostadsutbudet genom både nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder, så att fler kan bo kvar i trygga och tillgängliga miljöer. Genom att följa upp arbetet, ta tillvara äldres erfarenheter och justera insatser vid behov kan vi säkerställa att Stockholms stad fortsätter utvecklas som en åldersvänlig stad, där äldre ges möjlighet att leva ett aktivt, tryggt och värdigt liv hela livet. Stockholms stads arbete för en åldersvänlig stad är integrerat i stadens ordinarie styr- och ledningsmodell och stadens övergripande mål formuleras i kommunfullmäktiges budget tillsammans med beslutade styrdokument. I beredningen av ärendet har förslag remitterats ut två gånger, varav remissvaren från den andra omgången är det som presenteras i utlåtandet. Utifrån inkomna synpunkter efter den andra remissomgången har vissa formella ändringar gjorts. Den extra beredningen har gjort att förankringen kring handlingsplanen är större och startsträckan för att sätta igång med implementeringen är kortare. Bilagor 1. Handlingsplan för en åldersvänlig stad (slutlig), dnr KS 2025/524-34.1 2. Handlingsplan för en åldersvänlig stad (remissversion med spårade ändringar), dnr KS 2025/524-34.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag. 5 (65) Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andréa Hedin (alla M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att i första hand återremittera ärendet. 2. Att i andra hand avslå förslag till beslut. 3. Att därutöver anföra följande Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt åt möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar väntas att öka med över 20 000 personer fram tills 2033 och att andelen över 80 väntas öka med nästan 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och 6 (65) erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna Handlingsplan för en åldersvänlig stad 2. Att därutöver anföra följande Liberalerna välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig för äldre. Handlingsplanen syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. För att uppnå detta är det avgörande att äldre invånare ges möjlighet att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Tillgänglighet i det offentliga rummet är en grundförutsättning för att äldre ska kunna delta fullt ut i samhällslivet och leva ett självständigt liv. Under senare tid har bristande vägunderhåll och otillräcklig snöskottning inneburit att många äldre fått sin rörelsefrihet kraftigt begränsad och haft svårt att ta sig dit de vill. Detta är inte acceptabelt. En åldersvänlig stad förutsätter att trottoarer, gångvägar och offentliga platser hålls säkra och framkomliga året runt. Det finns i dag möjlighet för äldre att få hjälp med snöskottning vid och i anslutning till den egna bostaden genom trafikkontoret. Många äldre känner dock inte till att 7 (65) denna möjlighet finns. Därtill är stödet biståndsbedömt, vilket innebär att hjälpen ofta beviljas först när behovet redan blivit akut. Staden behöver därför bli betydligt bättre på att informera om vilket stöd som finns, samt se över hur insatser kan ges mer förebyggande för att undvika att äldre isoleras under vintertid. Behovet och efterfrågan på boenden för äldre är stort, och efterfrågan väntas öka de kommande åren samtidigt som många av de nyproducerade bostäderna för äldre är dyra. Vi vill även lyfta det faktum att majoriteten nedprioriterat servicehusen under mandatperioden, en boendeform som är efterfrågad bland våra äldre. Vi har i flera år drivit ett krav om att 85+ ska ha rätt att välja att flytta in på äldreboende (ej vård-och omsorgsboende) utan biståndsbeslut. Det gör servicehusen ännu viktigare att bevara. Siffror från äldreförvaltningen visar att antalet beslut om servicehus minskade med 32 under 2024, samtidigt som andelen avslag ökade. Servicehus är en populär och viktig boendeform för många äldre, och vi menar att den bör värnas och utvecklas snarare än avvecklas. En åldersvänlig stad kräver fler valmöjligheter för äldre. Servicehusen är en boendeform som kombinerar trygghet, gemenskap och självständighet, och därför är det av största vikt att staden säkerställer att denna boendeform fortsatt finns tillgänglig för de som behöver den. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 25 mars 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Johan Paccamonti (M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jonas Naddebo och Kristin Jacobsson (båda C) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna borgarrådets förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan 8 (65) också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart – både socialt och samhällsekonomiskt. Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling och hur resultaten ska mätas över tid. Centerpartiet vill betona vikten av att bostadsfrågan hanteras med konkreta verktyg som stärker äldres självständighet och valfrihet. Det måste bli enklare för äldre att planera sitt boende i tid och att byta från en otillgänglig bostad till en mer anpassad. Därför vill Centerpartiet införa en flyttlots för äldre som kan ge konkret stöd i den ofta övermäktiga processen att byta bostad. En sådan funktion skulle både öka livskvaliteten för äldre och bidra till en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. Vi har även föreslagit Vinterhjälpen, en viktig åtgärd för att trygga äldres mobilitet även när vädret medför utmaningar. Centerpartiet vill också lyfta behovet av att införa och tydliggöra möjligheten att göra en orosanmälan för äldre. I dag finns strukturer inom staden för att hantera oro, men det är långt ifrån självklart för anhöriga, grannar eller personal vart man ska vända sig när en äldre person far illa eller riskerar att hamna i en utsatt situation. Därför har Centerpartiet föreslagit att Stockholm inför en särskild funktion för orosanmälan för äldre, inkluderar detta i stadens e-tjänster och synliggör möjligheten tydligt på stadens hemsida. För en äldre person som lever i ensamhet, försummelse eller utsatthet kan en uppsökande kontakt vara helt avgörande. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad – men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Särskilt uttalande av Linnéa Vinge (SD) enligt följande. Sverigedemokraterna delar ambitionen att Stockholm ska vara en stad där äldre kan leva ett tryggt, aktivt och värdigt liv. Men en verkligt åldersvänlig stad kräver mer än välformulerade ord i ett policydokument. Det handlar om äldres trygghet i det egna hemmet, fungerande mobilitet, god omsorg och ekonomiska villkor som gör det möjligt att leva med värdighet. På samtliga av dessa områden ser vi i dag tydliga brister. En åldrande befolkning ställer ökade krav på tillgängliga bostäder, trygga utemiljöer, fungerande vinterväghållning, tydlig information och effektiva insatser mot 9 (65) ensamhet. Dessa frågor är avgörande för äldres livskvalitet, självständighet och möjlighet att fortsätta vara delaktiga i samhället. Samtidigt konstaterar vi att handlingsplanen är mycket bred och övergripande. Den rymmer många goda intentioner, men få tydliga prioriteringar och en begränsad konkretisering av hur målen faktiskt ska genomföras och följas upp. För att planen ska få verklig betydelse krävs mätbara mål, tydlig ansvarsfördelning och realistiska åtgärder. Inom äldreomsorgen är det helt avgörande att kunna förstå och bli förstådd. Trots det rapporteras det återkommande om språkhinder som skapar oro, otrygghet och missförstånd. Sverigedemokraterna har länge krävt obligatoriska språktest i svenska samt årliga kontroller mot belastningsregistret. Den som tar emot omsorgspersonal i sitt hem ska kunna känna full trygghet, både språkligt och fysiskt. Den tandvårdsreform som nu genomförs av Sverigedemokraterna och regeringen är ett viktigt steg för att rätta till år av ekonomisk orättvisa. Det är orimligt att nyanlända tidigare har erbjudits tandvård till en bråkdel av den kostnad som svenska pensionärer själva har fått bära. Vi ser också ett tydligt behov av att säkerställa att arbetet inte leder till ökad administrativ börda utan märkbar effekt i äldres vardag. Skillnaden ska märkas i den fysiska stadsmiljön, i äldreomsorgen, i tillgängligheten till service och i det förebyggande arbetet mot fallolyckor, ensamhet och isolering. Äldre är inte en homogen grupp. Insatserna måste därför utformas med hänsyn till olika behov, erfarenheter och livssituationer. Samtidigt måste ambitionsnivån stå i rimlig proportion till de ekonomiska förutsättningarna. Resurser ska i första hand gå till konkreta förbättringar som stärker trygghet, självständighet och livskvalitet. För att åtgärderna ska träffa rätt är det viktigt att de tas fram i dialog med stadens pensionärsråd och att så många äldre som möjligt ges möjlighet att komma till tals. Sverigedemokraterna stödjer inriktningen att göra Stockholm till en mer åldersvänlig stad, men förutsätter att genomförandet präglas av tydliga prioriteringar, kostnadsmedvetenhet och ett tydligt fokus på praktisk nytta för stadens äldre invånare. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. 1. Att delvis godkänna Handlingsplan för åldersvänlig stad 2. Att därutöver anföra följande Vi välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig och ändamålsenlig för äldre. Vi beklagar dock att vår kritik inte har hörsammats i de revideringar som nu föreslås. Först och främst ställer vi oss fortsatt frågande till termen ”åldersvänlig stad” som sådan. Ålder är inte samma sak som att vara äldre, det heter ju exempelvis 10 (65) medelålders. Vi anser därför att termen ”äldrevänlig stad” är en mer rättvisande benämning, så att det blir tydligt till vem handlingsplanen riktar sig. Handlingsplanen får heller inte bara stanna vid goda avsikter och vackra ord, utan måste leda till en positiv utveckling. Vi efterfrågar därför också fler mätbara indikatorer. Utan konkreta mål blir arbetet svårt att följa upp och utvärdera. Även vissa aspekter när det kommer till tillgänglighet för äldre till det offentliga rummet lyser med sin frånvaro. Trygghet i det offentliga rummet i form av snöröjning och halkbekämpning nämns bara kort. För äldre är en god snöröjning och halkbekämpning helt avgörande för att komma ut under vintermånaderna. Inte minst till de sociala aktiviteter som det ägnas ett helt kapitel åt att beskriva. Kristdemokraterna hade gärna sett ett större fokus på snöröjning och halkbekämpning som en del av en äldrevänlig stad. Äldrevänlig snöröjning, snarare än feministiskt dito. Inte minst i ljuset av det snökaos som präglade Stockholm under december 2025. Vi vill även fortsatt att programmet kompletteras med åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet mot exempelvis äldrebedrägerier. Handlingsprogrammet lyfter inte heller behovet av rena praktikaliteter, som exempelvis en god tillgång till toaletter och bänkar att vila sig på i det offentliga rummet. 11 (65) Ärendet Handlingsplan för en åldersvänlig stad syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. För att uppnå detta måste äldre invånare erbjudas möjligheter att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Som grundare och fullvärdig medlem av det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities har Stockholms stad åtagit sig att arbeta för att uppnå en åldersvänlig stad. Åtagandet omfattar att: • lyssna på den åldrande befolkningens behov, • samarbeta med äldre människor och över sektorsgränserna för att skapa åldersvänliga fysiska och sociala miljöer, • bedöma och bevaka stadens åldersvänlighet, • dela med sig av erfarenheter, prestationer och lärdomar till andra städer och samhällen. Stockholms stad har även åtagit sig att följa den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat där ett antal områden har pekats ut som särskilt betydelsefulla för att vara en åldersvänlig stad. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden som utgår från WHO:s modell och som har anpassats till stadens förutsättningar. Dessa är: • Delaktighet och inflytande • Samverkan och partnerskap • Social inkludering • Bostäder och stadsmiljö • Kommunikation och information Till varje utvecklingsområde hör ett antal mål. Målen beskriver den långsiktiga förändring som eftersträvas inom respektive fokusområde och avser att skapa en tydlig, gemensam riktning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolag att utifrån sina verksamhetsområden ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. Uppföljningen av handlingsplanen sker i ordinarie processer för uppföljning. 12 (65) I samband med remissförfarandet vid framtagande av handlingsplanen framkom ett behov av revideringar och tydliggöranden. Förslaget reviderades därför innan det remitterades ännu en gång. Revideringarna var till största del förtydliganden och en tydligare ansvarsfördelning, med utpekade ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 26 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. Arbetet med äldre personers rättigheter har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Handlingsplan för en åldersvänlig stad fokuserar på att bidra till att stadens verksamheter har en gemensam målbild om att alla människor i Stockholms stad har goda möjligheter att vidhålla en god hälsa och tillgänglighet till samhället, känna välbefinnande samt möjlighet att bidra till samhället. Ett aktivt förhållningssätt som motverkar ålderism, är ett viktigt perspektiv och utgångspunkt i arbetet med en åldersvänlig stad. WHO menar att ålderism är ett hinder som påverkar hälsosamt åldrande. Med ålderism avses fördomar eller stereotypa föreställningar för en människas ålder. Stereotypa föreställningar av äldre kan komma till uttryck i överdrivet negativa bilder med betoning på den skröpliga ålderdomen, eller överdrivet positiva, det synnerligen aktiva åldrandet. WHO betonar att ålderism motverkas om det finns ett erkännande för och ett arbete som möter den stora variationen av levnadsvillkor och erfarenheter som äldre har. Ett sådant arbete behöver också aktivt identifiera missförhållanden eller hinder som i synnerhet påverkar äldres levnadsförhållanden. Arbetet behöver ta sin utgångspunkt i att olikheter är det gemensamma för äldre och att spännvidden inom gruppen äldre är betydande. Mot bakgrund av ovan samt till följd av den utmaning som välfärdsuppdraget står inför med tanke på den demografiska utvecklingen gör stadsledningskontoret sammantaget bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad. 13 (65) Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats i två omgångar. I första omgången remitterades ärendet till exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, äldrenämnden, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd och Stockholms Stadshus AB. Efter den första remissomgången föreslog stadsledningskontoret större förändringar i handlingsplanen och ärendet remitterades på nytt till samtliga facknämnder(förutom avfallsnämnden och valnämnden) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd och Stockholms Stadshus AB. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 14 Exploateringsnämnden ............................................................................. 15 Fastighetsnämnden .................................................................................. 16 Förskolenämnden ..................................................................................... 17 Idrottsnämnden ........................................................................................ 18 Kulturnämnden ......................................................................................... 18 Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 19 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 19 Servicenämnden ...................................................................................... 20 Socialnämnden ......................................................................................... 21 Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 22 Trafiknämnden ......................................................................................... 23 Utbildningsnämnden ................................................................................. 24 Äldrenämnden .......................................................................................... 26 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 28 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 28 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 30 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 31 Stockholms Stadshus AB ......................................................................... 34 Reservationer m.m. .................................................................................. 36 14 (65) Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Christina Tufvesson (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Johan Kling (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Ann-Kristin Carlberg (SD), se Reservationer m.m. Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 5 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningen önskar inledningsvis påpeka att en definition av ”äldre” saknas. Förvaltningen anser att en sådan definition borde inkluderas i handlingsplanen alternativt att ett resonemang förs om hur begreppet äldre ska förstås i förhållande till handlingsplanen. Att inledningsvis förklara begreppets innebörd och betydelse i sammanhanget skulle skapa en ökad tydlighet i förhållande till stadens förvaltningar och bolags olika uppdrag. Det kronologiska åldersspannet som åsyftas när begreppet äldre används i föreliggande handlingsplan är centralt för hur arbetsmarknadsförvaltningen ska förstå och implementera handlingsplanen i sin verksamhet. Förslaget till handlingsplan, på sidan 4-5 under rubriken ”Ålderism”, framhåller att diskriminering baserad på ålder, ålderism, är en form av diskriminering som ”allvarligt begränsar äldre personers möjlighet att delta i arbetslivet […]” samt att ”Äldre personer med sin kompetens och erfarenhet är också en värdefull resurs i arbetslivet”. Arbetsmarknadsförvaltningen anser att det utifrån detta är relevant att under punkten 3, ”Social inkludering”, behandla frågan om äldres inkludering i arbetslivet. De flesta av anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen, DO, om åldersdiskriminering rör arbetslivet, där den vanligaste orsaken är att man upplever att man blivit bortsållad i en rekryteringsprocess på grund av sin ålder (uppnådd levnadslängd).1 Arbetsmarknadsförvaltningen anser att det är viktigt att adressera hur staden, i egenskap av en av Sveriges största arbetsgivare, ska säkerhetsställa att äldre 1 https://www.do.se/diskriminerad/diskrimineringsgrunder/aldersdiskriminering -ar-forbjudet 15 (65) inkluderas på arbetsplatsen och hur staden ska få fler att stanna kvar längre i arbetslivet. Detta ska ses mot bakgrund av att riktåldern för allmän pension den 1 januari 2026 höjdes till 67 år, och att rätten att kvarstå i anställning höjdes till 69 år under år 2023 samt att diskussioner förs om ytterligare höjningar i takt med ökad medellivslängd. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Aron Modig (KD), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 23 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer att den reviderade handlingsplanen ger en god bild av stadens ambition för att uppnå en åldersvänlig stad. Handlingsplanen beskriver fem utvecklingsområden. Utvecklingsområdet Bostäder och stadsmiljö har en tydlig koppling till exploateringskontorets ansvarsområde. Exploateringsnämnden säkerställer, i samarbete med berörda nämnder och bolagsstyrelser, att staden på ett tidigt stadium planerar för senior- och äldreboenden och samhällsservice i hela staden. Kontoret deltar aktivt i kommunstyrelsens arbete med stadens samordnade äldreboendeplanering och ska genom markanvisningar bidra till att säkerställa tillgången till bostäder för äldre. Exploateringskontoret instämmer i att även näringslivet och privata aktörer har en viktig roll i att utveckla bostäder, mobilitet och digitala tjänster som stärker äldres självständighet. Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning innehåller flera insatser som syftar till att förbättra boendesituationen för äldre. Insatserna omfattar såväl nyproduktion som ett mer effektivt nyttjande av befintliga bostäder. Av den anledningen bör även handlingsplanen för bostadsförsörjning finnas med som exempel på handlingsplan som bidrar till att uppfylla målen om en åldersvänlig stad. Utöver behovet av nya bostäder behöver även nyttjandet av befintligt bostadsbestånd bli mer effektivt. Exploateringskontoret välkomnar därför initiativet att stadsdelsnämnderna med stöd av äldrenämnden ska samverka med bostadsbolagen och Micasa för att identifiera lämpliga lokaler som gynnar möjligheten att utveckla träffpunkter och aktiviteter för äldre. 16 (65) Exploateringskontoret anser att handlingsplanen för en åldersvänlig stad, med de förändringar som gjorts, ger en bra bild av vad som krävs för att förverkliga målen i stadens budget. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Henrik Virro m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 7 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen innehåller mål och aktiviteter för de fem utvecklingsområdena. I detta svar kommer kontoret fokusera på området Bostäder och stadsmiljö då det är detta som framför allt berör kontorets verksamhet och där det finns aktiviteter där fastighetsnämnden har ett utpekat ansvar. Kontoret har även ett indirekt ansvar för delar av utvecklingsområdet Social inkludering då många av de mötesplatser som nämns befinner sig i lokaler som förvaltas av kontoret, såsom bibliotek, idrotts- och simhallar och gemenskapslokaler. Inom detta område är kontorets ansvar att dessa lokaler ska vara fysiskt tillgängliga och arbetet sammanfaller med tillgänglighetsanpassningar för personer med funktionsnedsättning. Inom området Bostäder och stadsmiljö finns ett delområde som heter Anpassad stadsmiljö. Inom detta område tar handlingsplanen upp behovet av svala platser i staden för gruppen äldre och att stärka grönstrukturen i staden. Även lokaler kan fungera som svala platser. Tillgång till toaletter i den offentliga miljön samt vätske- fontäner lyfts också. Detta arbete ligger i linje med det arbete som pågår inom klimatanpassning och ekosystemtjänster, och kontoret är positivt till att denna aspekt även lyfts i handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Inom området Anpassad stad finns två aktiviteter där fastighetsnämnden lyfts som särskilt ansvarig, nämligen: - Trafikkontoret, fastighetskontoret och bostadsbolagen arbetar i samverkan med stadsdelsnämnderna för att trygga platser och för att säkerställa en inkluderande stadsmiljö som är tillgänglig för äldre. - Trafikkontoret, fastighetskontoret, bostadsbolagen och stadsdelsnämnderna genomför, med stöd av äldrenämnden, kunskapshöjande informationsinsatser. 17 (65) Det är insatser riktade till medarbetare som i sitt yrkesutövande möter äldre vuxna, med fokus på hur stadsmiljö kan utformas och kommuniceras på ett sätt som främjar trygghet, tillgänglighet och självständighet genom hela livet. Fastighetskontoret arbetar med trygghet tillsammans med stadsdelsförvaltningarna i så kallad platssamverkan; här är äldre personer en av flera målgrupper. Vad gäller den andra aktiviteten önskar kontoret ett förtydligande av vilka medarbetare detta avser och på vilket sätt, för att kunna arbeta vidare med denna aktivitet. Kontorets medarbetare har sällan direktkontakt med medborgare och de flesta av kontorets hyreskontrakt är med stadsinterna förvaltningar eller företag, inte privatpersoner, vilket gör att de flesta personer medarbetarna har kontakt med är yrkesverksamma personer. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 3 mars 2026 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Ismail Ali (C), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förskoleförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen och dess utvecklingsområden. I takt med att stadens äldre befolkning ökar kommer äldre att bli en allt viktigare målgrupp för stadens verksamheter. Handlingsplan för en åldersvänlig stad är ett viktigt styrdokument för att utveckla samverkan inom staden och för att främja äldres hälsa och tillgång till aktivitet som stärker både fysisk, psykisk och social hälsa. Förvaltningen föreslår att förkortningar skrivs ut första gången de förekommer i handlingsplanen. Exempelvis bör begreppet mänskliga rättigheter skrivas ut första gången innan förkortningen MR används, för att öka tydligheten för samtliga läsare. Vidare anser förvaltningen att handlingsplanen bör förses med ett försättsblad, följt av en innehållsförteckning, för att förbättra dokumentets struktur och tillgänglighet. Sammanfattningsvis bedömer förskoleförvaltningen att handlingsplan för åldersvänlig stad kommer att underlätta samarbeten inom staden och bidra till att säkerställa att äldre personer tillförsäkras samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. 18 (65) Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Mikael Peterson (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 8 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsnämnden ser Handlingsplan för en åldersvänlig stad som ett viktigt styrdokument för att stärka samverkan inom staden och främja äldres hälsa i Stockholm. Nämnden är positiv till det reviderade förslaget till handlingsplan och att flera synpunkter från tidigare remissomgång har tagits omhand. Handlingsplanen tydliggör mål, ansvarsfördelning och ambitionsnivå samt bidrar till ökad uppföljningsbarhet. I och med att idrottsnämndens roll inom staden framgår tydligare kan handlingsplanen fungera som ett stöd i verksamheternas planering. Detta skapar förutsättningar för ett långsiktigt vidmakthållande av insatserna och utgör en aktuell utgångspunkt för det framåtsyftande utvecklingsarbetet med syfte att stärka äldres möjligheter att delta i hälsofrämjande, fysiska och sociala sammanhang. Det reviderade förslaget utgör även ett tydligare underlag för uppdatering av Idrottsnämndens handlingsplan för att främja hälsa hos äldre. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Kulturnämnden överlämnar förvaltningarnas tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 13 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. De nya skrivningarna är i linje med kulturförvaltningens pågående arbete mot målgruppen äldre. Detta gäller inte minst bibliotekets viktiga arbete för att motverka digitalt utanförskap bland äldre. 19 (65) Revideringarna sätter även ökat fokus på samverkan för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre och här ser kulturförvaltningen att kultur är en viktig del i arbetet. Kulturnämnden har inga övriga synpunkter utöver de vi lämnat i remissvar tidigare. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 18 februari 2026 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Ewa-Marie Ås (KD), se Reservationer m.m. Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till revideringarna i handlingsplanen och i de, till handlingsplanen, tillhörande uppdragen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Elin Hjelmestam (L) och Torbjörn Erbe m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Ashna Ibrahim (C), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 16 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig bakom de aktiviteter som riktar sig brett till stadens nämnder och bolag. Av de fem fokusområden som handlingsplanen omfattar är det främst Bostäder och stadsmiljö som är relevant för miljö- och hälsoskyddsnämnden. Förvaltningen är positiv till att klimatanpassning, särskilt gällande värmeböljor, tas upp i handlingsplanen. Risken för fler och längre värmeböljor ökar i takt med klimat- förändringarna. Nämnden delar problembeskrivningen att äldre människor är en utsatt grupp vid värmebölja och att det därför är motiverat att ha med värmebölja som en viktig fråga i handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i stadens budget för 2026 fått uppdraget att vara stadens stödfunktion för värmebölja. Miljöförvaltningen bidrar och samverkar gärna vid genomförandet av aktiviteter i handlingsplanen gällande åtgärder mot värmebölja. 20 (65) Förvaltningen är positiv till att handlingsplanen tar upp arbetet med att anpassa stadsmiljön och bostadsbeståndet mot höga temperatur inomhus vid värmebölja. Av förvaltningens miljöbalkstillsyn och klagomålshantering av olägenhetsärenden i bostäder framgår att det ofta är i nybyggda bostäder som det uppstår problem med höga temperaturer inomhus. Dessa bostäder är ofta enkelsidiga i söderläge med hög solinstrålning genom stora glaspartier. Handlingsplanen skulle kunna trycka tydligare på att staden, i planeringen och utformningen av nya bostäder för äldre, tar större hänsyn till påverkan av inomhusklimat vid värmeböljor. Servicenämnden Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 februari 2026 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Reservation av Anette Hellström m.fl. (M), se Reservationer m.m. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen delar bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad och ställer sig positiv till planens mål och utvecklingsområden. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen med fler äldre i staden ser förvaltningen ett tydligt behov av samverkan, där handlingsplanen ger en klar riktning och fokus. Förvaltningen anser att flera av nämndens verksamhetsområden bidrar till utvecklingsområdena men att Kontaktcenter Stockholm bidrar särskilt genom svarsgrupp Äldre direkt. Äldre direkt utgör en central ingång för äldre till staden och Kontaktcenter hanterar årligen en omfattande ärendemängd inom svarsgruppen. Äldre direkt utgör det största uppdraget inom verksamheten och 44 procent av allt arbetet kopplar till målgruppen äldre. Kontaktcenter har genom sin löpande kontakt med äldre mycket god kännedom om målgruppens behov, särskilt avseende trygghet, tillgänglighet och digitalt stöd. Verksamhetsområdet ser en kontinuerlig ökning av ärenden till svarsgruppen och i kontakterna med äldre och deras anhöriga identifieras värdefulla synpunkter och utvecklingsbehov. Dessa tillvaratas idag endast i begränsad utsträckning och det finns en utvecklingspotential inom staden gällande inhämtning och strukturering av synpunkter från målgruppen. Med utvecklat systemstöd och arbetssätt kan Kontaktcenter vara en lämplig kanal där synpunkter kan samlas in och vidareförmedlas som underlag för verksamhetsutveckling i staden. För att kunna leva upp till målet om att ”Äldre ska uppleva att det är lätt att kommunicera med stadens verksamheter” bedöms det fortsatt finnas behov av att utveckla befintliga kanaler in till staden och särskilt se över möjligheterna med utökade digitala kontaktvägar, såsom e-tjänster och digitala formulär. Avsaknaden av digitala lösningar medför i dag ökad belastning på Äldre direkt. En ökad 21 (65) digitalisering av stadens blanketter och underlag efterfrågas även av både äldre och anhöriga. En digital utveckling bedöms kunna förbättra tillgängligheten och möjliggöra omprioritering av resurser i linje med behov av nya uppdrag som kan bli aktuella genom nya socialtjänstlagen. Verksamheten bedöms kunna utgöra ett stärkt stöd vid ökad digitalisering men vill framhålla att utökade uppdrag kan medföra ökad ärendemängd och därmed behov av förstärkta resurser. Kontaktcenter har under gångna verksamhetsåret deltagit i flera nätverksträffar hos stadsdelsförvaltningarna riktade till äldre i syfte att informera om verksamhetens uppdrag och det stöd som finns i staden. Kontaktcenter har även genomfört flera nätverksträffar med det Kommunala pensionärsrådet och deltagit på Seniordagen. Dessa insatser har varit uppskattade och verksamheten upplever att det ger ett stort mervärde för målgruppen äldre. Vid dessa insatser lyfts ofta behov och önskemål om ökade insatser för att skapa delaktighet samt ökad information och kommunikation. Bland annat önskas det fler föreläsningar om Äldre direkt. Ett ökat åtagande i linje med ovanstående bedöms stärka utvecklingsområdena men innebär också behov av resursförstärkning för att möjliggöra fortsatt och/eller utökat deltagande utan att påverka ordinarie tillgänglighet. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Kristin Jacobsson (C), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig överlag positiv till föreslagen handlingsplan för åldersvänlig stad. Vid den föregående remissrundan lyfte förvaltningen att det är angeläget att äldre i utsatta livssituationer särskilt lyfts fram och synliggörs i handlingsplanen och förvaltningen välkomnar därför att den nya versionen inkluderar ett avsnitt om äldre i hemlöshet. Dock saknas det skrivningar om äldre utsatta för våld i nära relationer samt äldre med skadligt bruk och beroende. Utifrån att en nyutgiven rapport2 från Socialstyrelsen visar att antalet äldre med skadligt bruk eller beroende ökar är det angeläget att den gruppen synliggörs i stadens handlingsplan. 2 Lägesbild – Hemtjänstens omsorg om äldre med skadligt bruk eller beroende, juni 2025 - Socialstyrelsen 22 (65) Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Björn Ljung (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen ger en god och samlad bild av stadens ambition för att skapa en åldersvänlig stad. Kontoret är positivt till de justeringar som gjorts i handlingsplanen sedan den tidigare remissen. Justeringarna hjälper till att förtydliga och stärka de olika nämndernas och bolagens ansvar och mål. Handlingsplanen beskriver fem utvecklingsområden där området bostäder och stadsmiljö är det som har störst bäring på stadsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadskontoret anser att det är positivt att handlingsplanen trycker på att det krävs en kombination av nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder för att möta bostadsbehovet för äldre. Stadsbyggnadskontoret möjliggör nya bostäder för äldre, såväl vård- och omsorgsboende som seniorbostäder genom framtagande av detaljplaner. Berörda förvaltningar kommer att arbeta mer samordnat med planering av vård- och omsorgsboenden inom ramen för samordnad äldreboendeplanering (SÄB). Syftet är att omsätta behovet av nya vård- och omsorgsboenden till geografiska platser. Kontoret kommer att bidra genom att bedöma och avväga platsernas lämplighet och potential i ett tidigt skede. Kontoret arbetar även med anpassning av befintliga bostäder till förändrade behov. För att klara det framtida omsorgsuppdraget är det viktigt med lämpliga 23 (65) seniorbostäder på rätt plats och med rätt kvaliteter. Handlingsplanen lyfter att stadsbyggnadsnämnden tillsammans med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna ska genomföra kommunikationsinsatser om möjlighet till bostadsanpassningsbidrag. Kontoret kan exempelvis tillhandahålla stadsdelarna information om bostadsanpassningsbidraget så att de i möten med seniorer kan informera om möjligheten, delta på seniordagar och liknande event. Stadsbyggnadskontorets förslag till beslut Kontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner kontorets utlåtande som svar på remissen samt förklarar beslutet omedelbart justerat. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 februari 2026 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Svante Linusson (C), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 9 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret ser positivt på de revideringar som genomförts och har inga nya synpunkter. Tidigare lämnade remissynpunkter kvarstår. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 26 augusti 2026 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar att arbetet med mänskliga rättigheter stärks genom handlingsplan för en åldersvänlig stad. Handlingsplanen konkretiserar på ett bra sätt hur stadens praktiska arbete kan genomföras för att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. En åldersvänlig stad säkerställer att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Kontoret konstaterar att planens alla fem utvecklingsområden har konkreta kopplingar till kontorets verksamhet och därmed till hur kontoret bidrar till att staden uppfyller de mänskliga rättigheterna. Många av de frågor som behandlas i handlingsplanen arbetar kontoret redan idag aktivt med. Handlingsplanens utvecklingsområde pekar ut viktiga prioriteringar och samlar insatser för arbetet 24 (65) framåt. Kontoret anser dock att de mål som refereras till i handlingsplanen, både de övergripande och utvecklingsområdenas mål, behöver framgå mer tydligt. Trafikkontoret vill vara en aktiv part i arbetet med att skapa en inkluderande stadsmiljö som är trygg, säker och tillgängliga för äldre. Kontoret delar uppfattningen att trygghet och tillgänglighet är avgörande för att äldre ska kunna delta i samhället. Kontoret saknar dock skrivningar om säkerhetens betydelse. Äldre är en utsatt grupp i trafikmiljön och är överrepresenterade inom de allvarligaste skadegraderna. Av alla allvarligt skadade under 2024 var 53 procent 65 år eller äldre. Låga hastigheter och vinterväghållning av god kvalitet är av största vikt för minskat antal olyckor, äldres självständighet och för att förebygga isolering vintertid. Kontoret är gärna en del av den samverkan som krävs för att minska antalet fallolyckor. Kost och träning nämns i handlingsplanen men också att utveckla vinterväghållningen, tillgängliggöra broddar och ge information om väderförhållanden och lämpliga skor är viktiga pusselbitar. Trafikkontoret och stadens äldreombudsman har haft en inledande dialog kring hur man tillsammans skulle kunna arbeta för att förebygga och minska antalet fallolyckor. Under 20204 var 38 procent av de allvarligt skadade i trafiken 65 år eller äldre och skadades i en fallolycka. En viktig del i trafikkontorets bidrag till att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad är arbetet med att utforma det offentliga rummet (gator och torg) på ett sätt som gör dem trygga, säkra, tillgängliga och attraktiva för alla. Målsättningen är att skapa förutsättningar för att en mix av människor ska vilja nyttja det offentliga rummet i så stor utsträckning som möjligt. Kontoret har mångårig erfarenhet av tillgänglighetsarbete och genomför årligen åtgärder för ökad tillgänglighet. Kontoret genomför också åtgärder för ökad trygghet och tar del av de synpunkter som framkommer genom stadsdelsförvaltningarnas trygghetsvandringar med bland annat pensionärsråden. Trafikkontoret arbetar kontinuerligt med att kompetensutveckla medarbetarna, utveckla metoder, processer och rutiner inom exempelvis trygghet, universell utformning, säkerhet och grönstruktur i syfte att säkerställa en inkluderande stadsmiljö för alla. Kontoret delar uppfattningen av att kommunikation och information ska vara tillgänglig för alla, oavsett digital vana, språklig bakgrund eller funktionsförmåga. Kontoret arbetar kontinuerligt med att säkerställa att alla de medborgare vi har kontakt med bemöts på ett likvärdigt och professionellt sätt. Sammantaget gör trafikkontoret bedömningen att handlingsplan för en åldersvänlig stad utgör ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. 25 (65) 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Claes Nyberg (C), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 28 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiva till att staden antar en reviderad handlingsplan för en åldersvänlig stad. Handlingsplanen är välskriven och relevant och styr inom relevanta områden. Även om förvaltningens målgrupp är barn och elever så finns det områden där även äldre indirekt påverkas av den verksamhet som bedrivs inom utbildningsnämndens verksamhetsområden. Det handlar till exempel om den fysiska planeringen där skolans lokaler och närliggande skolmiljö kan ha en viktig funktion i lokalsamhället och även för äldre. Många av förvaltningens skolor är vallokaler vid allmänna val och ska det i sammanhanget vara tillgängliga för alla kommunmedlemmar. Skolan har också ett viktigt uppdrag att arbeta med värdefrågor och ska enligt läroplanen gestalta och förmedla värden om människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde samt solidaritet mellan människor. En del i detta är att skapa en känsla av samhörighet mellan generationer och förebygga och motverka fördomar och diskriminering av äldre, så kallad ålderism. Gruppen äldre är dock inte är en primär målgrupp för förvaltningens verksamhet och nämnden är inte utpekad som ansvarig för någon aktivitet eller insats eller mål som lyfts upp i handlingsplanen. Samtidigt ska nämnden enligt förslaget ”utarbeta aktiviteter och insatser utifrån handlingsplanen”. Mot bakgrund av behovet att minska mängden styrsignaler och att nämnden redan har uppdrag inom ramen för befintliga handlingsplaner/program och lagstiftning som ligger i linje med intentionerna i planen, är förvaltningen tveksam till om det är ändamålsenligt att ställa ytterligare krav på nämnden. Förvaltningen anser därför inte att det är nödvändigt att formulera ytterligare insatser och aktiviteter. Förvaltningen önskar därför att kravet på att formulera egna aktiviteter endast ställs till berörda nämnder och bolag. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. 26 (65) Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden krävs omedelbar justering av beslutet. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om handlingsplan för en åldersvänlig stad och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Hugo Laigar (M), se Reservationer m.m. Reservation av Rosie Rothstein (L), se Reservationer m.m. Reservation av Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Malin Frick (C), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att staden har en ambition att följa WHO:s evidensbaserade modell för åldersvänliga städer. Det främjar de äldre och deras levnadsvillkor men också staden i sin strävan att planera de olika verksamheterna både hållbart och resurseffektivt, i enlighet med Agenda 2030. Att de äldre får påverka hur verksamheter, service och miljöer bör utformas är avgörande för en målgruppsanpassad och inkluderande stadsutveckling. Förvaltningen instämmer i att det är viktigt att handlingsplanen revideras vid behov för att den ska motsvara den äldre befolkningens aktuella behov. Förvaltningen bedömer att det fortsatta arbetet bör utgå från effekterna av det redan pågående arbetet och vad som behövs för att göra förflyttningar framåt. Att under inledning av planen beskriva de huvudsakliga åtgärderna hittills inom de prioriterade utvecklingsområdena skulle ge en helhetsbild av stadens arbete. Det är positivt att vissa nämnder och bolag tilldelats en särskild roll inom de olika utvecklingsområdena. Även om alla berörda nämnder och bolag ska ta ansvar inom sitt verksamhetsområde är det viktigt att vissa nämnder håller ihop arbetet. Det är också mycket bra att äldrenämnden har en uttalat sammanhållande roll i flera frågor som ingår i dess ansvarsområde. Förvaltningen anser att det är bra att arbetet löpande redovisas i stadens ordinarie uppföljningsprocesser och att kommunstyrelsens äldreombudsman ska vara stöd för nämnders och bolagsstyrelsers arbete. För att stötta och styra den stadsgemensamma ansatsen föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen samordnar stadens arbete exempelvis genom att ha regelbundna avstämningar med de utpekade facknämnderna och bolagen. 27 (65) Följande synpunkter berör respektive utvecklingsområde: Samverkan och partnerskap Texten beskriver väl mångfalden av de aktörer som staden behöver samverka med. Dock stämmer inte andra meningen i tredje stycket på sidan 8 och behöver formuleras om, förslagsvis: ”Stadsdelsnämndernas förebyggande enheter anordnar exempelvis särskilda seniordagar där bland annat även äldrenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden och idéella föreningar medverkar.” Social inkludering På första punkten på sidan 11 vill förvaltningen formulera om början av meningen eftersom äldrenämnden inte är operativ utan endast stödjer stadsdelsnämnder: ”Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden se över vilka insatser som bidrar till att öka den digitala kompetensen och delaktigheten för äldre.” Förvaltningen föreslår att det under kapitlet ”Stärkt hälsa och social inkludering” beskrivs närmare skillnaderna mellan kvinnor och män, exempelvis såsom det står under jämställdhetsanalysen i detta tjänsteutlåtande. Hälsa, livskvalitet och förutsättningar att delta i sociala sammanhang påverkas av flera faktorer, vilket är viktigt att ha i åtanke vid valet av effektiva åtgärder för att nå båda könen. För att betona detta kan den andra punkten på sidan 12 kompletteras genom att skriva båda könen för sig, inte enbart ”äldre”: ”Äldrenämnden ska i samverkan med socialnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna identifiera evidensbaserade insatser som kan bidra till psykiskt och socialt välbefinnande både hos kvinnor och män samt utveckla metoder för uppsökande arbete.” Bostäder och stadsmiljö Förvaltningen anser att texten beskriver väl det som är viktigt inom området. Dock önskar förvaltningen lyfta fram följande: - sista punkten på sidan 13: Stryk sista meningen ”Markanvisningar görs i enlighet med det behov som identifieras i ny modell äldreboendeplanering.” Meningen stämmer inte eftersom möjligheten till markanvisning styrs av så många andra faktorer än identifierat behov i äldreboendeplanen. - Första punkten på sidan 14: Stryk gärna det som kommer efter kommatecknet i sista meningen ”…, samt hur kost och träning kan bidra till att upprätthålla muskulatur och balans.” Detta ingår i arbetet att förebygga fallolyckor. Kommunikation och information Förvaltningen delar handlingsplanens analys av informations- och kommunikationsbehovet. Däremot riskerar planens detaljstyrning, exempelvis i val av kanaler för kommunikationen och att det ska finnas rörlig bild, snarare att hämma utveckling och anpassning. Förslagsvis kunde planen med fördel beskriva vikten av det personliga mötet och tilltalet som ofta är avgörande för att en person ska testa och 28 (65) ta till sig en ny aktivitet. Det är viktigare att förstå hur kommunikationen kan stödja en sådan process än att exakt beskriva var information ska synas. Detta är ett ständigt pågående arbete där specialister och yrkesprofession måste samverka och där man ibland måste pröva sig fram till det mest lyckade arbetssättet. Samma gäller detaljnivån av tillgänglighet och språk: Stockholms stad behöver följa ett antal lagar och föreskrifter, vilket kommunikationsprofessionen ska stötta med. Förvaltningen föreslår att äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen för handlingsplan för en åldersvänlig stad och överlämnar det till kommunstyrelsen. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 februari 2026 följande. Överförmyndarnämnden godkänner överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande, tillstyrker handlingsplanen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Nämnden ansvarar för att personer som av olika skäl behöver stöd i sin livsföring får det i form av till exempel en god man eller en förvaltare. Möjligheten att få en ställföreträdare är viktig för att många äldre ska få en trygg ålderdom och en äldreomsorg av god kvalitet. Därmed bidrar nämnden till att äldres tillvaro präglas av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande. Överförmyndarverksamheten nämns inte i äldreplanen och nämnden har inte involverats i framtagandet av stadens äldreplan. Äldre är dock en av de främsta målgrupperna för nämndens verksamhet och flera mål, indikatorer och aktiviteter i nämndens verksamhetsplan syftar till att tillgodose äldres behov av ställföreträdare. Många äldre berörs också av nämndens verksamhet då de är ställföreträdare eller anhöriga till huvudmän. Förvaltningen når äldre genom nämndens utbildningar för ställföreträdare, kontakter med huvudmän och samarbete med pensionärsorganisationer. Nämnden har ibland medverkat på seniormässan. Överförmyndarförvaltningen föreslår att överförmyndarnämnden tillstyrka handlingsplanen för en äldrevänlig stad då planen ligger i linje med hur nämnden arbetar med äldre. Det kommer dock att vara en utmaning för nämnden och kräva en del resurser för att nå planens krav på kommunikation med äldre. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. 29 (65) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Christina Peterson (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen ställer sig positivt till att handlingsplanen har fått en tydligare strategisk och stadsövergripande inriktning, vilket skapar förutsättningar för prioritering och ett långsiktigt arbete. I handlingsplanen tydliggörs ansvarsfördelning, men också samverkan mellan aktörer i olika frågor. Stadsdelsförvaltningen noterar att handlingsplanen i första hand, likt tidigare, fungerar som vägledning snarare än som en konkret åtgärdsplan. Det ger verksamheterna flexibilitet, men det är samtidigt viktigt att säkerställa att handlingsplanen tillämpas och följs upp på ett likvärdigt sätt i stadens olika delar. Den reviderade handlingsplanen innehåller i huvudsak samma innehåll som den tidigare versionen. Dokumentet har kortats ned, vilket har gjort handlingsplanen mer överskådlig. Strukturen har förtydligats och skapar tydliga utvecklingsområden där det framgår hur dessa är kopplade till WHO:s modell. Av den reviderade handlingsplanen framgår även att dokumentet kan revideras vid behov och därmed inte är bunden till en treårsperiod. Det skapar ökad flexibilitet i en handlingsplan som riktar sig till en snabbt växande och föränderlig målgrupp, men det kan också påverka förutsättningarna för ett mer långsiktigt arbete. Stadsdelsförvaltningen vill även betona vikten av att dokumentet är tillgänglighetsanpassat, det vill säga att språket är enkelt och lätt att förstå till exempel används ord som tangerar eller odelbar. Förkortningar, till exempel hänvisningar till styrdokument som MR-programmet och HBTQI, bör förklaras tidigt i texten. Jämställdhetsanalys Förslaget om ny handlingsplan har ett tydligt fokus på inkludering och delaktighet för målgruppen äldre. Handlingsplanen identifierar särskilt utsatta grupper, däribland kvinnor, HBTQI-personer, personer med funktionsnedsättning och äldre med låg socioekonomisk status. Exempelvis lyfts vikten av att locka både kvinnor och män till deltagande i aktiviteter, samtidigt som kvinnor särskilt framhålls som en grupp som löper större risk för psykisk ohälsa. 30 (65) Jämställdhet mellan könen är delvis adresserad, men strategierna för hur arbetet ska stärka jämställdhetsperspektivet kan utvecklas. Det skulle kunna kompletteras med mer konkreta mål och tydliga rutiner för uppföljning och säkerställande av jämställdhet. Eftersom det finns identifierade skillnader mellan mäns och kvinnors levnadsförhållanden, behövs ett systematiskt arbete för att kunna vidta rätt åtgärder som främjar lika möjligheter. Äldreperspektiv Ur ett äldreperspektiv ser stadsdelsförvaltningen positivt på att ålderism lyfts fram och får en central plats i handlingsplanens innehåll och i rubriken Handlingsplan för en åldersvänlig stad. Äldre personer har olika förutsättningar, behov, livsvillkor och utgör därför ingen enhetlig grupp. Arbetet inom Stockholms stad behöver ta hänsyn till dessa skillnader för att målen ska kunna uppnås. Förtydligandet visar också på att arbetet för en åldersvänlig stad är ett ansvar för fler verksamheter än enbart äldreomsorgen. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Aras Amin (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Fatima Nur (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Ofelia Namazova Venneman (KD), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 22 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den reviderade handlingsplanen som ger goda förutsättningar för ett långsiktigt strukturellt arbete med viktiga åtaganden för att uppnå en åldersvänlig stad. Det är även positivt att handlingsplanen påtalar att arbetet är gemensamt ansvar för hela staden och inte enbart ett ansvar för verksamheter som direkt arbetar med frågor som rör äldre. De önskade effekterna som beskrivs under de lokala utvecklingsbehoven i handlingsplanen kan uppnås genom aktiviteter i verksamheternas planering vilket ger en tydlig riktning i arbetet. Förvaltningen anser dock att det under rubrik Andra styrdokument bör förtydligas att äldre kan utsättas för diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck för att bättre koppla till stadens Program för mänskliga rättigheter och 31 (65) arbetet för lika rättigheter och möjligheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera identiteter och uttryck och intersexpersoner, hbtqi-personer. Slutligen anser förvaltningen att det finns viktiga aspekter förutom värmeböljor som är avgörande för tillgängligheten i stadsmiljön och ett självständigt liv som ytors lutning, sittplatser, vinterväghållning, sikt och offentliga toaletter. Även utemiljöns möjlighet att fungera som en mötesplats med exempelvis boulebanor och tillgängliga parker är viktigt för att motverka social isolering. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander m.fl. (M), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 13 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen lämnar här sina synpunkter på handlingsplanen nedan. Generella synpunkter på handlingsplanen Förslag till ny handlingsplan bedöms av förvaltningen vara snarlik den tidigare handlingsplanen och kan inte utläsa någon direkt skillnad i ambitionsnivå. Fokus är på samma fem utvecklingsområden; delaktighet och inflytande, samverkan och partnerskap, social inkludering, bostäder och stadsmiljö och kommunikation och information. Dessa utvecklingsområden förefaller relevanta då de ska omhänderta stadens delar i åtagandena inom Age-friendly cities and communities och WHOs modell. En förändring är namnbytet, från ”äldrevänlig” till ”åldersvänlig”. Förvaltningen föreslår att handlingsplanen tydligare definierar vilken målgrupp som avses. Enligt nuvarande förslag är det öppet för tolkning om handlingsplanen omfattar människor från 0 år och uppåt eller om det framförallt är äldre personer som avses. Innehållet i handlingsplanen indikerar att det är äldre som avses då detta begrepp används frekvent medan yngre åldrar ej benämns. Det finns risk att handlingsplanen inte hamnar rätt organisatoriskt om inte detta tydliggörs. Förvaltningen föreslår också att det i handlingsplanen tydligare samt tidigare i dokumentet, framgår vilka som är ansvariga för handlingsplanens genomförande och vad som förväntas. Detta kan med fördel läggas in direkt i inledningen. Om det är förenligt med stadens mallar är det fördelaktigt om det redan på omsättsbladet framgår vilka som avses omhänderta handlingsplanen. Bakgrunden till förslaget är att 32 (65) Stockholms stad har ett stort antal styrdokument, vilket medför svårigheter för nämnder och bolag att överblicka och säkerställa efterlevnaden av samtliga styrdokument. Gällande nuvarande handlingsplan för äldrevänlig stad bedömer förvaltningen att åtgärderna framförallt har hamnat hos de avdelningar och nämnder som har äldre som sin målgrupp - så här finns ett extra stort behov av att kommunicera ut att fler behöver omhänderta handlingsplanen. Ett försök till detta är förmodligen namnbytet, men förvaltningen bedömer att det inte är tillräckligt. Gällande ansvariga står det ofta ”nämnder och bolag”. Det kan vara värdefullt att beskriva detta lite mer specifikt. Inom stadsdelsnämnderna finns det risk att det till exempel blir så att handlingsplanen hamnar enbart hos äldreomsorgsavdelningarna. Vidare betonar planen tvärsektoriellt ansvar, vilket är en styrka, men i vissa delar anges flera ansvariga aktörer utan att en samordnande huvudaktör tydligt pekas ut. För vissa utvecklingsområden kan det finnas behov av att tydligare utse en huvudansvarig aktör med samordningsansvar. Till varje utvecklingsområde i handlingsplanen finns en punktlista där det beskrivs hur olika parter ska arbeta, till exempel står det; ” Nämnders och bolags arbete för en åldersvänlig stad utmärks av intern och extern samverkan och partnerskap.”. Det vore bra om punktlistorna kan få en rubrik där det framgår vad det är för typ av punktlista, om det är målsättning, obligatoriska aktiviteter et cetera. Förvaltningen vill lyfta att det är bra att uppföljning har fått ett eget avsnitt och egen rubrik så det synliggörs att nämnder och bolag, (liksom tidigare) ska ange i sina verksamhetsplaner hur de ska arbeta med handlingsplanen. Förvaltningen är positiv till att planering samt uppföljning av arbetet ska läggas in i verksamhetsplanerna. Handlingsplanen förefaller ge en stor flexibilitet i utförandet vilket kan vara bra. Dock finns inga konkreta mått eller indikatorer inlagda och inte heller någon tidsram. Ambitionsnivån och utvärdering verkar lämnats till nämnder och bolag att själva avgöra. Detta kan sammantaget försvåra stadens uppföljning av måluppfyllelse och medföra stora skillnader inom staden hur man arbetar med handlingsplanen. Det vore bra att hänvisa till de rapporter/referenser som använts i handlingsplanen så att den som är intresserad vet var källan kommer ifrån samt ser var det går att fördjupa sig i ämnet. Till exempel står det såhär på sida 11, men det finns ingen referens till påståendet; ”Grupper som löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa är äldre kvinnor, ensamboende och ogifta äldre, äldre med låg socioekonomisk position, äldre som bor i särskilt boende, äldre som är mer socialt isolerade och äldre med fysisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Fler exempel på särskilt utsatta grupper är nationella minoriteter, hbtqi-personer och våldsutsatta.” Utvecklingsområde Delaktighet och inflytande I jämförelse med tidigare handlingsplan verkar ingen förflyttning skett kring vad som förväntas av nämnder och bolag. 33 (65) För att öka äldres delaktighet och inflytande kan det vara lämpligt att lägga in att brukarundersökningar ska användas i utvecklingsarbetet samt genomföra nya brukarundersökningar om äldres perspektiv saknas/behövs. Utvecklingsområde Samverkan och partnerskap En god samverkan är alltid utmanande och det är positivt att avsnittet har utvecklats lite i jämförelse med tidigare handlingsplan. Utvecklingsområde Social inkludering Underrubrik Stärkt hälsa och social inkludering Inom punktlistan i detta avsnitt kanske det går att specificera vilka som ingår i begreppet ”berörda nämnder”. ”Samtliga berörda nämnder ska arbeta för att motverka och bryta ofrivillig ensamhet, digitalt utanförskap och social isolering hos äldre både i ordinärt och särskilt boende.” Förvaltningen är positiv till att denna åtgärdspunkt lagts till ”Äldrenämnden arbetar aktivt och samordnande för nätverksbyggande mellan olika aktörer.” Utvecklingsområde Bostäder och stadsmiljö Förvaltningen instämmer att stadsmiljöns gestaltning och innehåll har stor betydelse för äldres självständighet, livskvalitet och förutsättningar att kunna delta i samhället och vistas i staden. Förvaltningen föreslår att handlingsplanen beskriver tillgänglighetsperspektivet mer utförligt och tydligare då det är en viktig del i att staden är åldersvänlig. Stockholms stad har arbetat mycket med detta så det finns material att ta del av för att kunna utveckla avsnittet. Exempel på material är bland annat Boverkets krav på tillgänglighet, stadens framkomlighetsstrategi, gångplan och handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö. Underrubrik Anpassad stadsmiljö Det är positivt att klimatanpassningsperspektivet finns med i handlingsplanens del om anpassad stadsmiljö. Det vore bra om det även läggs in åtgärd gällande detta. Stöd bör kunna tas från stadens handlingsplan för klimatanpassning, där nämns barn och äldre som en särskilt viktig målgrupp i detta arbete. Det är dock viktigt att säkerställa att åtgärderna är unika och anpassade utifrån syftet med denna handlingsplan, så att åtgärderna inte förekommer i båda handlingsplanerna och skapar otydlighet. En hänvisning till handlingsplanen för klimatanpassning kan med fördel läggas in. Gällande avsnitt Anpassad stadsmiljö första åtgärdspunkten på sidan 15 ”Trafikkontoret, fastighetskontoret och bostadsbolagen arbetar i samverkan med stadsdelsnämnderna för att trygga platser och för att säkerställa en inkluderande stadsmiljö som är tillgänglig för äldre.” Det kan behöva framgå att 34 (65) stadsdelsnämnderna inte bara är samverkanspart utan också huvudaktör då stadsdelsnämnderna har egen mark och budget. Förvaltningen föreslår att det läggs till att offentliga platser är viktiga mötesplatser och att målet bör vara att skapa platser som uppmuntrar äldre att komma ut och delta i sociala sammanhang. Att vistas utomhus i gröna miljöer är positivt för hälsan. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 12 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Koncernledningen instämmer i att förslaget till Handlingsplan för en åldersvänlig stad ger ett bra stöd för att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. I detta reviderade förslag till handlingsplan har ansvar för nämnder och bolag inom vissa utvecklingsområden blivit tydligare, vilket var en av de aspekter som koncernledningen lyfte fram i tidigare version. Det är även positivt att handlingsplanen tydliggör samordning mellan bolag och förvaltningar. Bostadsbolagen är överlag positiva till handlingsplanen och anser att bostadsbolagens perspektiv omhändertagits på ett bra och tydligt sätt. Bostadsförmedlingen uppfattar det positivt att handlingsplanen betonar vikten av tidig information och planering kring boendefrågor. Koncernledningen noterar att handlingsplanen under avsnitten ansvarsområden och uppföljning anger att samtliga nämnder och bolag ska identifiera hur de når måluppfyllelse och hur de kan samverka internt och externt. Koncernledningen vill betona vikten av att det är bolag, som har en särskild roll i förhållande till aktuellt utvecklingsområde, som bör omfattas av denna separata uppföljning och inte samtliga bolag. Koncernledningen instämmer även med Micasa Fastigheter att nämnder och bolag även fortsättningsvis ges utrymme och flexibilitet, att utifrån sina egna verksamhetsområden kan identifiera aktiviteter i syfte att nå målsättningen om att i dag och framöver vara en åldersvänlig stad. I övrigt tillstyrker koncernledningen förslaget. Underremisser AB Svenska Bostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse. Svenska Bostäder är positiva till att specifika handlingsplaner tas fram för att belysa de olika perspektiven inom Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Bolaget anser att den omarbetade handlingsplanen på ett tydligare sätt beskriver vad som ska göras och av vem. Bolaget noterar också att bostadsbolagens perspektiv omhändertagits på ett bra sätt. 35 (65) En tydligare avgränsning gentemot andra styrande dokument hade kunnat bidra till ökad tydlighet. AB Familjebostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse. Familjebostäder ställer sig bakom förslaget till Handlingsplan för åldersvänlig Stad. Det är positivt att den reviderade versionen har blivit tydligare samt att vikten av samordning lyfts fram. Bolaget anser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver vilka de ansvariga nämnderna och bolagen är samt hur dessa förväntas samverka. AB Stockholmshems remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget tillstyrker förslaget till Handlingsplan för åldersvänlig stad och ser positivt på att den reviderade versionen har omhändertagit de synpunkter gällande tydlighet och samordning som bolaget delgav under tidigare remissförfarande. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse: Bostadsförmedlingen ser positivt på Handlingsplan för en åldersvänlig stad och välkomnar en gemensam och långsiktig inriktning för stadens arbete med frågan. Bolaget är särskilt positivt till handlingsplanens helhetsperspektiv och dess betoning på samverkan mellan bolag och förvaltningar. Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse. Micasa Fastigheter är i huvudsak positiv till stadsledningskontorets reviderade förslag till ny handlingsplan för en åldersvänlig stad. Det nya förslaget har utökats och anger specifika uppdrag och aktiviteter som utpekade förvaltningar och bolag förväntas utföra inom flera av utvecklingsområdena. Bolaget lyfter att merparten av dessa uppdrag och aktiviteter idag hanteras inom ramen för berörda förvaltningar och bolags ansvarsområden eller som specifika budgetuppdrag. Mot den bakgrunden anser Micasa att det inte finns behov av att ange detaljerade och delvis parallella uppdrag och aktiviteter även i handlingsplanen. 36 (65) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. 37 (65) Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Servicehusen är en uppskattad boendeform som erbjuder trygghet och social gemenskap, men som den nuvarande majoriteten har prioriterat ned. Denna boendeform måste värnas och utvecklas. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Den måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Reservation av Christina Tufvesson (L) 1. Att delvis godkänna Handlingsplan för en åldersvänlig stad 2. Att därutöver anföra följande Liberalerna välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig för äldre. Handlingsplanen syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. För att uppnå detta är det avgörande att äldre invånare ges möjlighet att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Tillgänglighet i det offentliga rummet är en grundförutsättning för att äldre ska kunna delta fullt ut i samhällslivet och leva ett självständigt liv. Under senare tid har bristande vägunderhåll och otillräcklig snöskottning inneburit att många äldre fått sin rörelsefrihet kraftigt begränsad och haft svårt att ta sig dit de vill. Detta är inte acceptabelt. En åldersvänlig stad förutsätter att trottoarer, gångvägar och offentliga platser hålls säkra och framkomliga året runt. Det finns i dag möjlighet för äldre att få hjälp med snöskottning vid och i anslutning till den egna bostaden genom trafikkontoret. Många äldre känner dock inte till att denna möjlighet finns. Därtill är stödet biståndsbedömt, vilket innebär att hjälpen ofta beviljas först när behovet redan blivit akut. Staden behöver därför bli betydligt bättre på att informera om vilket stöd som finns, samt se över hur insatser kan ges mer förebyggande för att undvika att äldre isoleras under vintertid. Behovet och efterfrågan på boenden för äldre är stort, och efterfrågan väntas öka de kommande åren samtidigt som många av de nyproducerade bostäderna för äldre är dyra. Vi vill även lyfta det faktum att majoriteten nedprioriterat servicehusen under mandatperioden, en boendeform som är efterfrågad bland våra äldre. Vi har i flera år 38 (65) drivit ett krav om att 85+ ska ha rätt att välja att flytta in på äldreboende (ej vård-och omsorgsboende) utan biståndsbeslut. Det gör servicehusen ännu viktigare att bevara. Siffror från äldreförvaltningen visar att antalet beslut om servicehus minskade med 32 under 2024, samtidigt som andelen avslag ökade. Servicehus är en populär och viktig boendeform för många äldre, och vi menar att den bör värnas och utvecklas snarare än avvecklas. En åldersvänlig stad kräver fler valmöjligheter för äldre. Servicehusen är en boendeform som kombinerar trygghet, gemenskap och självständighet, och därför är det av största vikt att staden säkerställer att denna boendeform fortsatt finns tillgänglig för de som behöver den. Särskilt uttalande av Johan Kling (C) Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart – både socialt och samhällsekonomiskt. Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling och hur resultaten ska mätas över tid. Centerpartiet vill också betona vikten av att bostadsfrågan hanteras med konkreta verktyg som stärker äldres självständighet och valfrihet. Det måste bli enklare för äldre att planera sitt boende i tid och att byta från en otillgänglig bostad till en mer anpassad. Därför vill Centerpartiet införa en flyttlots för äldre som kan ge konkret stöd i den ofta övermäktiga processen att byta bostad. En sådan funktion skulle både öka livskvaliteten för äldre och bidra till en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. Vi har även föreslagit Vinterhjälpen, en viktig åtgärd för att trygga äldres mobilitet även när vädret medför utmaningar. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad – men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Särskilt uttalande av Ann-Kristin Carlberg (SD) 39 (65) En åldersvänlig stad handlar om mer än bara fina ord i ett policydokument. Det handlar om äldres trygghet i det egna hemmet, fungerande mobilitet, ekonomi och omsorg. Men idag ser vi brister inom samtliga områden. Inom äldreomsorgen är det livsviktigt att kunna förstå och bli förstådd. Ändå rapporteras det frekvent om språkhinder som skapar oro och missförstånd. Sverigedemokraterna har länge krävt obligatoriska språktest i svenska och årliga kontroller mot både belastnings- och nu även misstankeregistret. Den som släpper in omsorgspersonal i sitt hem ska kunna känna sig absolut trygg, både språkligt och rent fysiskt. Stadsrummet måste även tillhöra seniorerna, när staden tar bort offentliga toaletter eller byter ut belysningen på de befintliga till blått ljus, så skapar man otrygghet då det blåa ljuset riskerar att slå ut de äldres rumsuppfattning. Det är en felprioritering, de äldres behov av offentliga och trygga toaletter måste vara normen. Stockholms stad lider av rekordlånga vårdköer, men ändå lägger det rödgröna styret enorma summor på att återföra privata verksamheter till kommunal regi. Denna symbolpolitik skapar inte en enda ny vårdplats eller vårdcentral. Vi vill att pengarna ska gå till personalens löner och fler händer i vården, inte till administrativ byråkrati för systemskiften. Den tandvårdsreform som nu genomförs på Sverigedemokraternas initiativ är ett mycket viktigt steg för att rätta till år av ekonomisk orättvisa. Det är ett hån att nyanlända tidigare erbjudits tandvård för en bråkdel av priset som svenska pensionärer fått betala. Stockholm stads äldre ska inte behöva oroa sig för att gå ut på grund av det ofta pågår aggressiva konfliktsökande demonstrationer i staden, eller sitta isolerade i sina hem för att busslinjer dras in och snöröjning främst prioriteras för cyklister istället för gångtrafikanter och färdtjänstens fordon. I Sverigedemokraternas Stockholm ska seniorers behov tas på allvar, så de åldras med värdighet, i frihet och trygghet. Exploateringsnämnden Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M) 1. att nämnden beslutar att avslå kontorets förslag, samt 2. att därutöver anföra följande: Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, 40 (65) som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". 41 (65) Sammanfattningsvis anser Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Reservation av Peter Öberg (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Ersättaryttrande av Aron Modig (KD) 1. Att delvis godkänna Handlingsplan för åldersvänlig stad. 2. Att därutöver anföra följande: Vi välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig och ändamålsenlig för äldre. Först och främst ställer vi oss lite frågande till termen ”åldersvänlig stad” som sådan. Ålder är inte samma sak som att vara äldre, det heter ju exempelvis medelålders. Vi anser därför att termen ”äldrevänlig stad” är en mer rättvisande benämning, så att det blir tydligt till vem handlingsplanen riktar sig. Handlingsplanen får heller inte bara stanna vid goda avsikter och vackra ord, utan måste leda till en positiv utveckling. Vi efterfrågar därför också fler mätbara indikatorer. Utan konkreta mål blir arbetet svårt att följa upp och utvärdera. Även vissa aspekter när det kommer till tillgänglighet för äldre till det offentliga rummet lyser med sin frånvaro. Trygghet i det offentliga rummet i form av snöröjning och halkbekämpning nämns bara i en enda bisats. För äldre är en god snöröjning och halkbekämpning helt avgörande för att komma ut under vintermånaderna. Inte minst till de sociala aktiviteter som det ägnas ett helt kapitel åt att beskriva. Kristdemokraterna hade gärna sett ett större fokus på snöröjning och halkbekämpning som en del av en äldrevänlig stad. Äldrevänlig snöröjning, snarare än feministiskt dito. Vi vill även att programmet kompletteras med åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet mot exempelvis äldrebedrägerier. Handlingsprogrammet lyfter inte heller behovet av rena praktikaliteter, som exempelvis en god tillgång till toaletter och bänkar att vila sig på i det offentliga rummet. Fastighetsnämnden Reservation av Henrik Virro m.fl. (M) att nämnden beslutar att återremittera ärendet enligt vad som anförs nedan, i andra hand att avslå kontorets förslag. 42 (65) Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. 43 (65) Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gottexempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Reservation av Hansi Karppinen (L) 1. att delvis godkänna handlingsplan för en åldersvänlig stad, samt 2. att därutöver anföra följande: Liberalerna välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig för äldre. Handlingsplanen syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. För att uppnå detta är det avgörande att äldre invånare ges möjlighet att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Tillgänglighet i det offentliga rummet är en grundförutsättning för att äldre ska kunna delta fullt ut i samhällslivet och leva ett självständigt liv. Under senare tid har bristande vägunderhåll och otillräcklig snöskottning inneburit att många äldre fått sin rörelsefrihet kraftigt begränsad och haft svårt att ta sig dit de vill. Detta är inte acceptabelt. En åldersvänlig stad förutsätter att trottoarer, gångvägar och offentliga platser hålls säkra och framkomliga året runt. Det finns i dag möjlighet för äldre att få hjälp med snöskottning vid och i anslutning till den egna bostaden genom trafikkontoret. Många äldre känner dock inte till att denna möjlighet finns. Därtill är stödet biståndsbedömt, vilket innebär att hjälpen ofta beviljas först när behovet redan blivit akut. Staden behöver därför bli betydligt bättre på att informera om vilket stöd som finns, samt se över hur insatser kan ges mer förebyggande för att undvika att äldre isoleras under vintertid. Behovet och efterfrågan på boenden för äldre är stort, och efterfrågan väntas öka de kommande åren samtidigt som många av de nyproducerade bostäderna för äldre är dyra. Vi vill även lyfta det faktum att majoriteten nedprioriterat servicehusen under mandatperioden, en boendeform som är efterfrågad bland våra äldre. Vi har i flera år drivit ett krav om att 85+ ska ha rätt att välja att flytta in på äldreboende (ej vård-och omsorgsboende) utan biståndsbeslut. Det gör servicehusen ännu viktigare att bevara. Siffror från äldreförvaltningen visar att antalet beslut om servicehus minskade med 32 under 2024, samtidigt som andelen avslag ökade. Servicehus är en populär och viktig 44 (65) boendeform för många äldre, och vi menar att den bör värnas och utvecklas snarare än avvecklas. Liberalerna välkomnar kloka och genomtänkta åtgärder som gör livet bättre för våra medborgare och vi välkomnar även att Fastighetskontoret tar till sig detta. Dock finns det mer att göra inom kategorierna ”delaktighet och inflytande” samt ”social inkludering” där vi i Liberalerna vill att mer fokus läggs på att erbjuda våra medborgare samlingslokaler så att föreningslivet kan frodas och våra medborgare kunna träffas. Det är mycket bra att fastighetskontoret jobbar med tillgänglighetsanpassningar och att i samarbete med berörda förvaltningar skapa en tryggare stad. En åldersvänlig stad kräver fler valmöjligheter för äldre. Servicehusen är en boendeform som kombinerar trygghet, gemenskap och självständighet, och därför är det av största vikt att staden säkerställer att denna boendeform fortsatt finns tillgänglig för de som behöver den. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD) 1. Att delvis godkänna Handlingsplan för åldersvänlig stad. 2. Att därutöver anföra följande: Vi välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig och ändamålsenlig för äldre. Först och främst ställer vi oss frågande till termen ”åldersvänlig stad” som sådan. Ålder är inte samma sak som att vara äldre, det heter exempelvis medelålders. Vi anser termen ”äldrevänlig stad” vara en mer rättvisande benämning, så att det blir tydligt till vem handlingsplanen riktar sig. Handlingsplanen får heller inte bara stanna vid goda avsikter och vackra ord, utan måste leda till en positiv utveckling. Vi efterfrågar därför fler mätbara indikatorer. Utan konkreta mål blir arbetet svårt att följa upp och utvärdera. Även vissa aspekter när det kommer till tillgänglighet för äldre i det offentliga rummet lyser med sin frånvaro. Trygghet i det offentliga rummet i form av snöröjning och halkbekämpning nämns bara i en enda bisats. För äldre är en god snöröjning och halkbekämpning helt avgörande för att komma ut under vintermånaderna. Det är en förutsättning inte minst för att kunna ta sig till de sociala aktiviteter som det ägnas ett helt kapitel åt att beskriva. För att på riktigt vara en äldrevänlig stad hade Kristdemokraterna hade gärna sett ett större fokus på snöröjning och halkbekämpning som en del av handlingsplanen. Äldrevänlig snöröjning, snarare än feministiskt dito. Vi vill även att programmet komplementeras med åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet, vilket kan ta sin form av exempelvis äldrebedrägerier. Handlingsprogrammet lyfter inte heller behovet av rena praktikaliteter, som exempelvis en god tillgång till toaletter och bänkar att vila sig på i det offentliga rummet. 45 (65) Förskolenämnden Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) 1. Att i första hand återremittera ärendet 2. Att i andra hand avslå förvaltningens förslag till beslut 3. Att därutöver anföra följande. Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är 46 (65) viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Ismail Ali (C) Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart – både socialt och samhällsekonomiskt. Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling. Annars kan inte resultat och effekt av genomförda åtgärder mätas över tid och utgöra grund för ständiga förbättringar, riktningsförändringar och omprioriteringar. Centerpartiet vill också betona vikten av att bostadsfrågan hanteras med konkreta verktyg som stärker äldres självständighet och valfrihet. Det måste bli enklare för 47 (65) äldre att planera sitt boende i tid och att byta från en otillgänglig bostad till en mer anpassad både utifrån fysisk miljö och behov av service. Därför vill Centerpartiet införa en flyttlots för äldre som kan ge konkret stöd i den ofta övermäktiga processen att byta bostad och även bidra till att upplysa om de boendeformer och stödfunktioner staden själv har när behoven som äldre ändras eller ökar. En sådan funktion skulle både öka livskvaliteten för äldre och bidra till en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. Vi har även föreslagit Vinterhjälpen, en viktig åtgärd för att trygga äldres mobilitet även när vädret medför utmaningar. Centerpartiet menar också att det finns möjligheter att delvis samlokalisera och samnyttja fastigheter eller kommunal service där både verksamheter inom skolan, förskolan och äldreomsogen kan få synergier. Både ekonomiskt, resursmässigt och för möten mellan generationer. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad – men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Idrottsnämnden Reservation av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M) Se reservation anförd av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) under förskolenämnden. Reservation av Hanna Wistrand (L) Re reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Mikael Peterson (C) Se särskilt uttalande anfört av Johan Kling (C) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD) Se särskilt anförande anfört av Ann-Kristin Carlberg (SD) under arbetsmarknadsnämnden. Kulturnämnden Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) 48 (65) Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart - både socialt och samhällsekonomiskt. Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling och hur resultaten ska mätas över tid. Centerpartiet vill också betona vikten av att äldre ges reella möjligheter att ta del av ett rikt och högkvalitativt kulturutbud. Under förra mandatperioden, när pandemin tvingade många äldre till isolering, tog Centerpartiet initiativ till kulturturnéer på vård- och omsorgsboenden. Dessa insatser var mycket uppskattade och erfarenheterna visar att denna typ av verksamhet fyller en viktig funktion även efter pandemin genom att berika vardagen, bryta ofrivillig ensamhet och minska social isolering bland äldre. I en åldersvänlig stad ska det vara enkelt för äldre att möta kultur, och kulturturnéer på vård- och omsorgsboenden är ett effektivt sätt att nå dem som har svårast att ta sig till kultur på egen hand. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad - men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Kyrkogårdsnämnden Reservation av Ewa-Marie Ås (KD) 1. Att delvis godkänna Handlingsplan för åldersvänlig stad, 2. Att därutöver anföra följande; Vi välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig och ändamålsenlig för äldre. Först och främst ställer vi oss lite frågande till termen ”åldersvänlig stad” som sådan. Ålder är inte samma sak som att vara äldre, det heter ju exempelvis medelålders. Vi anser därför att termen ”äldrevänlig stad” är en mer rättvisande benämning, så att det blir tydligt till vem handlingsplanen riktar sig. Handlingsplanen får heller inte bara stanna vid goda avsikter och vackra ord, utan måste leda till en positiv utveckling. Vi efterfrågar därför också fler mätbara indikatorer. Utan konkreta mål blir arbetet svårt att följa upp och utvärdera. 49 (65) Även vissa aspekter när det kommer till tillgänglighet för äldre till det offentliga rummet lyser med sin frånvaro. Trygghet i det offentliga rummet i form av snöröjning och halkbekämpning nämns bara i en enda bisats. För äldre är en god snöröjning och halkbekämpning helt avgörande för att komma ut under vintermånaderna. Inte minst till de sociala aktiviteter som det ägnas ett helt kapitel åt att beskriva. Kristdemokraterna hade gärna sett ett större fokus på snöröjning och halkbekämpning som en del av en äldrevänlig stad. Äldrevänlig snöröjning, snarare än feministiskt dito. Vi vill även att programmet kompletteras med åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet mot exempelvis äldrebedrägerier. Handlingsprogrammet lyfter inte heller behovet av rena praktikaliteter, som exempelvis en god tillgång till toaletter och bänkar att vila sig på i det offentliga rummet." Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Elin Hjelmestam (L) och Torbjörn Erbe m.fl. (M) 1. att nämnden beslutar att i första hand återremittera ärendet, i andra hand 2. att nämnden beslutar att avslå förvaltningens förslag till beslut samt 3. att därutöver anföra enligt följande: Moderaterna och Liberalerna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Vi ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp 50 (65) ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser vi att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Särskilt uttalande av Ashna Ibrahim (C) Se särskilt anförande av Johan Kling (C) under arbetsmarknadsnämnden. Servicenämnden Reservation av Anette Hellström m.fl. (M) Se reservation anförd av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) under förskolenämnden. 51 (65) Socialnämnden Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M) Se reservation anförd av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) under förskolenämnden. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) Stockholmsliberalerna delar i huvudsak förvaltningens bedömning av handlingsplanen för en åldersvänlig stad och välkomnar att frågan ges ett tydligare och mer samlat grepp. En åldersvänlig stad handlar ytterst om självbestämmande, trygghet och faktisk delaktighet. Det innebär att äldre ska kunna röra sig fritt, påverka sin vardag och ha reella valmöjligheter i frågor som rör boende, stöd och omsorg. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande ambitioner eller värdeord. Genomförandet måste följas systematiskt och kopplas till konkreta prioriteringar i stadens budget och styrning. Det räcker inte att målen finns formulerade – de måste också avspeglas i resursfördelning, uppföljning och tydligt ansvar. Boendefrågan är central i detta. Servicehusen fyller en viktig funktion som mellanboendeform och erbjuder en kombination av självständighet, trygghet och gemenskap. Utvecklingen de senaste åren, med minskat antal beslut och ökad andel avslag, behöver tas på allvar. Det riskerar annars att urholka äldres faktiska valmöjligheter. Om staden menar allvar med att stärka självbestämmandet måste servicehusens roll långsiktigt säkras och utvecklas, inte gradvis försvagas genom minskad tillgång. Tillgängligheten i stadsmiljön är en annan grundförutsättning. När framkomligheten brister, exempelvis vintertid, begränsas äldres rörelsefrihet i praktiken. Otrygga eller svårframkomliga gångvägar leder till isolering, minskad självständighet och i förlängningen ökade behov av stöd. En åldersvänlig stad måste fungera i vardagen – året runt och i hela staden. Handlingsplanen är ett viktigt steg. Men dess värde avgörs av genomförandet. Det behövs tydlig uppföljning som visar att ambitionerna också ger konkret effekt för äldre stockholmares livsvillkor. Först då kan staden på allvar säga att den är åldersvänlig i praktiken, inte bara i styrdokument. Särskilt uttalande av Kristin Jacobsson (C) Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart – både socialt och samhällsekonomiskt. 52 (65) Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling och hur resultaten ska mätas över tid. Centerpartiet vill också betona vikten av att bostadsfrågan hanteras med konkreta verktyg som stärker äldres självständighet och valfrihet. Det måste bli enklare för äldre att planera sitt boende i tid och att byta från en otillgänglig bostad till en mer anpassad. Därför vill Centerpartiet införa en flyttlots för äldre som kan ge konkret stöd i den ofta övermäktiga processen att byta bostad. En sådan funktion skulle både öka livskvaliteten för äldre och bidra till en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. Vi har även föreslagit Vinterhjälpen, en viktig åtgärd för att trygga äldres mobilitet även när vädret medför utmaningar. Centerpartiet vill också lyfta behovet av att införa och tydliggöra möjligheten att göra en orosanmälan för äldre. I dag finns strukturer inom staden för att hantera oro, men det är långt ifrån självklart för anhöriga, grannar eller personal vart man ska vända sig när en äldre person far illa eller riskerar att hamna i en utsatt situation. Därför har Centerpartiet föreslagit att Stockholm inför en särskild funktion för orosanmälan för äldre, inkluderar detta i stadens e-tjänster och synliggör möjligheten tydligt på stadens hemsida. För en äldre person som lever i ensamhet, försummelse eller utsatthet kan en uppsökande kontakt vara helt avgörande. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad – men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD) 1. att delvis godkänna Handlingsplan för åldersvänlig stad, samt 2. att därutöver anföra följande: Vi välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig och ändamålsenlig för äldre. Vi beklagar dock att vår kritik inte har hörsammats i de revideringar som nu föreslås. Först och främst ställer vi oss fortsatt frågande till termen ”åldersvänlig stad” som sådan. Ålder är inte samma sak som att vara äldre, det heter ju exempelvis medelålders. Vi anser därför att termen ”äldrevänlig stad” är en mer rättvisande benämning, så att det blir tydligt till vem handlingsplanen riktar sig. Handlingsplanen får heller inte bara stanna vid goda avsikter och vackra ord, utan måste leda till en positiv utveckling. Vi efterfrågar därför också fler mätbara indikatorer. Utan konkreta mål blir arbetet svårt att följa upp och utvärdera. 53 (65) Även vissa aspekter när det kommer till tillgänglighet för äldre till det offentliga rummet lyser med sin frånvaro. Trygghet i det offentliga rummet i form av snöröjning och halkbekämpning nämns bara kort. För äldre är en god snöröjning och halkbekämpning helt avgörande för att komma ut under vintermånaderna. Inte minst till de sociala aktiviteter som det ägnas ett helt kapitel åt att beskriva. Kristdemokraterna hade gärna sett ett större fokus på snöröjning och halkbekämpning som en del av en äldrevänlig stad. Äldrevänlig snöröjning, snarare än feministiskt dito. Inte minst i ljuset av det snökaos som präglade Stockholm under december 2025. Vi vill även fortsatt att programmet komplementeras med åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet mot exempelvis äldrebedrägerier. Handlingsprogrammet lyfter inte heller behovet av rena praktikaliteter, som exempelvis en god tillgång till toaletter och bänkar att vila sig på i det offentliga rummet. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M) Att stadsbyggnadsnämnden beslutar att som svar på remissen anföra följande: Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en 54 (65) utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Reservation av Mats Johnsson (SD) 1. att stadsbyggnadsnämnden beslutar att delvis ställa sig bakom utkastet till handlingsplan samt 2. att där utöver anföra följande: Det ska vara roligt att bli gammal i Stockholm. Möjligtvis är det så för de som redan är priviligierade, men för alltför många är ålderdomen en tid av förnedring och plåga. Att vara sjuk på ålderns höst kan man inte ändra på, men vi måste ge mesta möjliga stöd och lindring i detta. För att äldre ska trivas i Stockholm behöver närsjukvården och hemtjänsten vara mycket mera tillgänglig för gamla. Gamla som är sjuka ska inte 55 (65) behöva vänta på vården, den ska bara finnas där när de behöver den. Samma valfrihet ska gälla på äldreboenden. De boende måste få önska sig den mat och dryck de önskar, inklusive alkoholhaltiga drycker, utan pekpinnar från en moraliserande vänstermajoritet. Personer som behöver hemtjänst och hemsjukvård ska kunna få välja personal de är bekväma med och de ska kunna vara språkligt förstådda av den personal som tar hand om dem. Detta ska ske utan minsta misstanke om diskriminering från de äldres sida. Stadens äldrevård ska bistå äldre som lurats via telefonbedrägerier att återfå sina pengar. De som lurats att köpa lotter av politiska partier och deras olika organisationer måste få hjälp att söka ersättning för pengar de förlorat, och få stöd i den oro de måst utstå för att hantera sin godtrogenhet. Såsom ovanstående föreslås är det inte i Stockholm under nuvarande majoritet. De politiker som styr förstår inte situationen eftersom de själva är tillräckligt priviligierade för att inte behöva utstå det som vanligt folk måste uthärda. De kan inte ens förstå att problemet existerar. Allt detta vill vi ändra på. Stadens handlingsplan för en åldersvänlig stad har flera bra delar och bra målsättningar. Vi menar dock att den även bör inkludera ovanstående resonemang, och ha konkreta planer för hur de ska uppnås. Reservation av Björn Ljung (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP) Handlingsplanen för en åldersvänlig stad är ett viktigt och välkommet styrdokument som tydliggör stadens ambition att stärka äldres delaktighet, trygghet och tillgång till bostäder och service. Det är positivt att planen tar ett helhetsgrepp och omfattar såväl social inkludering som bostäder och stadsmiljö. Särskilt bra är betoningen på både nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder för att möta äldres varierande behov. Arbetet med samordnad äldreboendeplanering (SÄB) är mycket värdefullt, eftersom det skapar bättre förutsättningar att tidigt identifiera lämpliga platser för vård- och omsorgsboenden och säkerställa att utbyggnaden sker där behoven är som störst. Sammantaget ger handlingsplanen en stabil grund för ett långsiktigt arbete för en mer åldersvänlig stad. Gällande utformningen av utomhusmiljön med hänseende till äldres villkor är det viktigt att bevara träd och grönområden, särskilt runt bostäder och äldreboenden, som kan skapa naturlig svalka och skugga under varma dagar. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) Se särskilt uttalande anfört av Johan Kling (C) under arbetsmarknadsnämnden. 56 (65) Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD) Se ersättaryttrande anfört av Aron Modig (KD) under exploateringsnämnden. Trafiknämnden Reservation av Sara Svanström (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Dennis Wedin m.fl. (M) Den havererade snöröjningen under januari var ett allt för tydligt exempel på när Stockholm inte är en äldrevänlig stad. Snöröjningen av inte minst gångstråken måste bli bättre för att fler äldre ska kunna ta sig ut vintertid och att risken för benbrott blir betydligt mindre. Särskilt uttalande av Svante Linusson m.fl. (C) Se särskilt uttalande anfört av Johan Kling (C) under arbetsmarknadsnämnden. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD) Se ersättaryttrande anfört av Maurice Forslund (KD) under socialnämnden. Utbildningsnämnden Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M) Se reservation anförd av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) under förskolenämnden. Reservation av Jan Jönsson (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Claes Nyberg (C) Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart – både socialt och samhällsekonomiskt. Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och 57 (65) planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling. Annars kan inte resultat och effekt av genomförda åtgärder mätas över tid och utgöra grund för ständiga förbättringar, riktningsförändringar och omprioriteringar. Centerpartiet vill också betona vikten av att bostadsfrågan hanteras med konkreta verktyg som stärker äldres självständighet och valfrihet. Det måste bli enklare för äldre att planera sitt boende i tid och att byta från en otillgänglig bostad till en mer anpassad både utifrån fysisk miljö och behov av service. Därför vill Centerpartiet införa en flyttlots för äldre som kan ge konkret stöd i den ofta övermäktiga processen att byta bostad och även bidra till att upplysa om de boendeformer och stödfunktioner staden själv har när behoven som äldre ändras eller ökar. En sådan funktion skulle både öka livskvaliteten för äldre och bidra till en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. Vi har även föreslagit Vinterhjälpen, en viktig åtgärd för att trygga äldres mobilitet även när vädret medför utmaningar. Centerpartiet menar också att det finns möjligheter att delvis samlokalisera och samnyttja fastigheter eller kommunal service där både verksamheter inom skolan och för omsorg av äldre kan få synergier. Både ekonomiskt, resursmässigt och för möten mellan generationer. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad – men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD) Se ersättaryttrande anfört av Maurice Forslund (KD) under socialnämnden. Äldrenämnden Reservation av Hugo Laigar m.fl. (M) Se reservation anförd av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) under förskolenämnden. Reservation av Rosie Rothstein (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Reservation av Nike Örbrink (KD) 58 (65) Se ersättaryttrande anförd av Maurice Forslund (KD) under socialnämnden. Särskilt uttalande av Malin Frick (C) Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart – både socialt och samhällsekonomiskt. Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling och hur resultaten ska mätas över tid. Centerpartiet vill också betona vikten av att bostadsfrågan hanteras med konkreta verktyg som stärker äldres självständighet och valfrihet. Det måste bli enklare för äldre att planera sitt boende i tid och att byta från en otillgänglig bostad till en mer anpassad. Därför vill Centerpartiet införa en flyttlots för äldre som kan ge konkret stöd i den ofta övermäktiga processen att byta bostad. En sådan funktion skulle både öka livskvaliteten för äldre och bidra till en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. Vi har även föreslagit Vinterhjälpen, en viktig åtgärd för att trygga äldres mobilitet även när vädret medför utmaningar. Centerpartiet vill också lyfta behovet av att införa och tydliggöra möjligheten att göra en orosanmälan för äldre. I dag finns strukturer inom staden för att hantera oro, men det är långt ifrån självklart för anhöriga, grannar eller personal vart man ska vända sig när en äldre person far illa eller riskerar att hamna i en utsatt situation. Därför har Centerpartiet föreslagit att Stockholm inför en särskild funktion för orosanmälan för äldre, inkluderar detta i stadens e-tjänster och synliggör möjligheten tydligt på stadens hemsida. För en äldre person som lever i ensamhet, försummelse eller utsatthet kan en uppsökande kontakt vara helt avgörande. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad – men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M) 59 (65) Se reservation anförd av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) under förskolenämnden. Särskilt uttalande av Peter Backlund (L) Stockholmsliberalerna delar i huvudsak förvaltningens bedömning av handlingsplanen för en åldersvänlig stad och välkomnar att frågan ges ett tydligare och mer samlat grepp. En åldersvänlig stad handlar ytterst om självbestämmande, trygghet och faktisk delaktighet. Det innebär att äldre ska kunna röra sig fritt, påverka sin vardag och ha reella valmöjligheter i frågor som rör boende, stöd och omsorg. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande ambitioner eller värdeord. Genomförandet måste följas systematiskt och kopplas till konkreta prioriteringar i stadens budget och styrning. Det räcker inte att målen finns formulerade – de måste också avspeglas i resursfördelning, uppföljning och tydligt ansvar. Boendefrågan är central i detta. Servicehusen fyller en viktig funktion som mellanboendeform och erbjuder en kombination av självständighet, trygghet och gemenskap. Utvecklingen de senaste åren, med minskat antal beslut och ökad andel avslag, behöver tas på allvar. Det riskerar annars att urholka äldres faktiska valmöjligheter. Om staden menar allvar med att stärka självbestämmandet måste servicehusens roll långsiktigt säkras och utvecklas, inte gradvis försvagas genom minskad tillgång och ingen alls som det exempelvis skett i Enskede-Årsta-Vantör. Tillgängligheten i stadsmiljön är en annan grundförutsättning. När framkomligheten brister, exempelvis vintertid, begränsas äldres rörelsefrihet i praktiken. Otrygga eller svårframkomliga gångvägar leder till isolering, minskad självständighet och i förlängningen ökade behov av stöd. En åldersvänlig stad måste fungera i vardagen – året runt och i hela staden. Handlingsplanen är ett viktigt steg. Men dess värde avgörs av genomförandet. Det behövs tydlig uppföljning som visar att ambitionerna också ger konkret effekt för äldre stockholmares livsvillkor. Först då kan staden på allvar säga att den är åldersvänlig i praktiken, inte bara i styrdokument. Särskilt uttalande av Christina Peterson (C) Se särskilt uttalande anfört av Johan Kling (C) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD) Sverigedemokraterna delar ambitionen att Stockholm ska vara en stad där äldre kan leva ett tryggt, aktivt och värdigt liv. En åldrande befolkning ställer krav på tillgängliga bostäder, trygga utemiljöer, fungerande vinterväghållning, god information och insatser mot ensamhet. Dessa frågor är centrala för livskvalitet och självständighet. 60 (65) Samtidigt konstaterar vi att handlingsplanen är mycket bred och övergripande. Den innehåller många goda intentioner men få tydliga prioriteringar och begränsad konkretisering av hur målen ska genomföras och följas upp. För att planen ska få faktisk betydelse behöver den omsättas i mätbara mål, tydliga ansvarsfördelningar och realistiska åtgärder. Vi ser också behov av att säkerställa att arbetet inte leder till ökad administrativ börda utan tydlig effekt i vardagen. Det är i den fysiska stadsmiljön, i äldreomsorgen, i tillgängligheten till service och i det förebyggande arbetet mot fall, ensamhet och isolering som skillnad ska märkas. Äldre är inte en homogen grupp, och insatser måste ta hänsyn till olika behov och livssituationer. Samtidigt måste ambitionsnivån stå i rimlig proportion till ekonomiska förutsättningar. Resurser ska i första hand gå till konkreta förbättringar som stärker trygghet, självständighet och livskvalitet. För att insatserna ska träffa rätt är det viktigt att de tas fram i dialog med stadens pensionärsråd och att så många äldre som möjligt ska få komma till tals. Sverigedemokraterna stödjer inriktningen att göra staden mer åldersvänlig, men förutsätter att genomförandet präglas av tydliga prioriteringar, kostnadsmedvetenhet och fokus på praktisk nytta för stadens äldre invånare. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Aras Amin (M) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande: Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänligstad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer 61 (65) med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Vi anser att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Särskilt uttalande av Fatima Nur (L) Stockholmsliberalerna delar i huvudsak förvaltningens bedömning av handlingsplanen för en åldersvänlig stad och välkomnar att frågan ges ett tydligare 62 (65) och mer samlat grepp. En åldersvänlig stad handlar ytterst om självbestämmande, trygghet och faktisk delaktighet. Det innebär att äldre ska kunna röra sig fritt, påverka sin vardag och ha reella valmöjligheter i frågor som rör boende, stöd och omsorg. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande ambitioner eller värdeord. Genomförandet måste följas systematiskt och kopplas till konkreta prioriteringar i stadens budget och styrning. Det räcker inte att målen finns formulerade – de måste också avspeglas i resursfördelning, uppföljning och tydligt ansvar. Boendefrågan är central i detta. Servicehusen fyller en viktig funktion som mellanboendeform och erbjuder en kombination av självständighet, trygghet och gemenskap. Utvecklingen de senaste åren, med minskat antal beslut och ökad andel avslag, behöver tas på allvar. Det riskerar annars att urholka äldres faktiska valmöjligheter. Om staden menar allvar med att stärka självbestämmandet måste servicehusens roll långsiktigt säkras och utvecklas, inte gradvis försvagas genom minskad tillgång. Tillgängligheten i stadsmiljön är en annan grundförutsättning. När framkomligheten brister, exempelvis vintertid, begränsas äldres rörelsefrihet i praktiken. Otrygga eller svårframkomliga gångvägar leder till isolering, minskad självständighet och i förlängningen ökade behov av stöd. En åldersvänlig stad måste fungera i vardagen – året runt och i hela staden. Handlingsplanen är ett viktigt steg. Men dess värde avgörs av genomförandet. Det behövs tydlig uppföljning som visar att ambitionerna också ger konkret effekt för äldre stockholmares livsvillkor. Först då kan staden på allvar säga att den är åldersvänlig i praktiken, inte bara i styrdokument. Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C) Se särskilt uttalande anfört av Johan Kling (C) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Ofelia Namazova Venneman (KD) Det är välkommet med ambitionen om en stad som är tillgänglig och ändamålsenlig för alla. Handlingsplanen får dock inte bara stanna vid goda avsikter och vackra ord, utan måste leda till en positiv utveckling. Vi efterfrågar därför också fler mätbara indikatorer. Utan konkreta mål blir arbetet svårt att följa upp och utvärdera. Även vissa aspekter när det kommer till tillgänglighet för äldre till det offentliga rummet lyser med sin frånvaro. Trygghet i det offentliga rummet i form av snöröjning och halkbekämpning nämns bara i en enda bisats. För äldre är en god snöröjning och halkbekämpning helt avgörande för att komma ut under vintermånaderna. Inte minst till de sociala aktiviteter som det ägnas ett helt kapitel åt att beskriva. 63 (65) Kristdemokraterna hade gärna sett ett större fokus på snöröjning och halkbekämpning som en del av en äldrevänlig stad. Vi vill även att programmet kompletteras med åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet mot exempelvis äldrebedrägerier. Handlingsprogrammet lyfter inte heller behovet av rena praktikaliteter, som exempelvis en god tillgång till toaletter och bänkar att vila sig på i det offentliga rummet. Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander m.fl. (M) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver godkänna Stockholmsliberalerna och Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro, för alla åldrar. Problemet uppstår dock redan i namnet ”Handlingsplan för åldersvänlig stad”. Genom att inte vara tydlig med vilken målgrupp man avser i handlingsplanen så blir det också att man osynliggör de äldre och de specifika behov som behöver adresseras i handlingsplanen. Stockholmsliberalerna och Moderaterna anser att handlingsplanen har en har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en 64 (65) utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi delar förvaltningens synpunkter och är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Boendefrågan är central i detta. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Det måste finnas olika typer av biståndsbedömda boenden. Servicehusen fyller en viktig funktion som mellanboendeform och erbjuder en kombination av självständighet, trygghet och gemenskap. Utvecklingen de senaste åren, med minskat antal beslut och ökad andel avslag för den som söker biståndsbedömt boende, behöver tas på allvar. Det riskerar annars att urholka äldres faktiska valmöjligheter. Om staden menar allvar med att stärka självbestämmandet måste servicehusens roll långsiktigt säkras och utvecklas, inte gradvis försvagas genom minskad tillgång på platser. Handlingsplanen är även svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig (äldrevänlig) stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser Stockholmsliberalerna och Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där 65 (65) alla kan åldras med trygghet och värdighet och där äldres behov synliggörs och tas på allvar. --- [§15 den 4 maj 2026, Kommunfullmäktige Revisionsberättelse över de kommunala nämndernas verksamhet för år 2025 m.m. samt beslut o.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 15 Revisionsberättelse över de kommunala nämndernas verksamhet för år 2025 m.m. samt beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnder (bihang 2026:01) KS 2026/458 Beslut 1. Ansvarsfrihet beviljas för år 2025 avseende kommunstyrelsen. 2. Ansvarsfrihet beviljas för år 2025 avseende facknämnderna arbetsmarknadsnämnden, avfallsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, valnämnden, äldrenämnden och överförmyndarnämnden. 3. Ansvarsfrihet beviljas för år 2025 avseende stadsdelsnämnderna Bromma, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hägersten-Älvsjö, Hässelby-Vällingby, Järva, Kungsholmen, Norra innerstaden, Skarpnäck, Skärholmen och Södermalm. 4. Ansvarsfrihet beviljas för revisorskollegiet avseende år 2025. Jäv Kommunfullmäktige noterar att de ledamöter och ersättare som hade förtroendeuppdrag i kommunstyrelsen och nämnderna m.m. under år 2025 inte deltar i den del av ärendet som avser kommunstyrelsen eller respektive nämnd m.m. Ärendet Utlåtande med revisionsberättelser över de kommunala nämndernas verksamhet för år 2025 jämte granskningsrapporter avseende bolagen behandlas. Björn Jansson, revisorsgrupp 1, Mia Sydow Mölleby, revisorsgrupp 2, och Stefan Kindborg, revisorsgrupp 3, redogör för revisionsberättelser över de kommunala nämndernas verksamhet för år 2024 jämte granskningsrapporter avseende bolagen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt utlåtandet. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 --- [§ 16 25 maj KF.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 6 2026-05-25 § 16 Stockholms stads program för barnhälsa KS 2025/297 Beslut 1. Som svar på minoritetsåterremissen hänvisas till vad som sägs i utlåtandet. 2. Stockholms stads program för barnhälsa, bilaga 1 till utlåtandet, godkänns. 3. Stockholms Stadshus AB uppmanas för egen del att anta, samt att ge samtliga bolagsstyrelser i uppdrag att anta Stockholms stads program för barnhälsa, bilaga 1 till utlåtandet. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Stockholms stads program för barnhälsa. I debatten yttrar sig, se bilaga 3. Förslag till beslut Borgarrådet Mattson (V) och Ewa Carlsson Hallberg (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Sophia Granswed Baat (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Åsa Nilsson Söderström (L) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas förslag till beslut i kommunstyrelsen som innebär återremiss. Kristina Jacobsson (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 6 2026-05-25 Beslutsordning Ordföranden prövar förslaget om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-06-01 Cecilia Brinck 2026-06-01 Alexandra Mattsson 2026-06-01 Karin Jöback 2026-06-01 1 (31) Utlåtande Rotel VII (Dnr KS 2025/297) Stockholms stads program för barnhälsa Minoritetsåterremiss från kommunfullmäktige den 13 april 2026 Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Alexandra Mattsson Sammanfattning av ärendet Stockholms stads program för barnhälsa syftar till att stärka stadens arbete för att minska skillnader i barns livsvillkor och skapa hållbara förutsättningar för att främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande för barn i målgruppen 1-6 år. Programmet fastställer en gemensam definition av begreppet barnhälsa, vilket väntas leda till ökad samsyn kring målgruppens behov och tydliggör olika aktörers ansvar inom området. Programmet fastslår att främjande, förebyggande och inkluderande strategiska perspektiv ska genomsyra stadens arbete med barnhälsa. I programmet konkretiseras det genom att fastställa tre fokusområden; fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa. Stadens nämnder och bolag är ansvariga för att följa upp och utvärdera programmet inom ramen för stadens systematiska kvalitetsarbete. Förskolenämnden ansvarar för att konkretisera utvecklingsbehov och tillkommande åtgärder som stöd i utvecklingen mot en stärkt barnhälsa. Två remitteringar har skett i ärendet före kommunfullmäktiges behandling eftersom den första remissomgången föranledde behov av revideringar och tydliggöranden i förslaget. Förslaget reviderades därför av tjänstepersoner inom förskoleförvaltningen i samverkan med tjänstepersoner på stadsledningskontoret, som lämnade ett omarbetat förslag till program. Ytterligare några förtydliganden och justeringar gjordes i stadsledningskontorets förslag innan det remitterades från kommunstyrelsen ännu en gång. Revideringarna som har gjorts är till största del i form av strukturförändringar och förenkling av programmets innehåll. Sakinnehållet kvarstår Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Som svar på minoritetsåterremissen hänvisas till vad som sägs i utlåtandet. 2.Stockholms stads program för barnhälsa, bilaga till utlåtandet, godkänns. 3. Stockholms Stadshus AB uppmanas för egen del att anta, samt att ge samtliga bolagsstyrelser i uppdrag att anta Stockholms stads program för barnhälsa, bilaga till utlåtandet. 2 (31) men har förtydligats, koncentrerats och stärkts i dess formulering. Den version av programmet som remitterades ut i den andra remissomgången är samma version som föreslås antas av kommunfullmäktige. I utlåtandet presenteras inkomna synpunkter från den andra remissomgången. Kommunfullmäktige beslutade den 13 april 2026 att återremittera ärendet med stöd av kommunallagens regler om minoritetsåterremiss. Ärendet om Stockholms stads program för barnhälsa återremitterades med motiveringen att programmet har ett för stort fokus på förskolornas roll och inte tydliggör vad som förväntas av stadens andra förvaltningar och bolag. Resonemang om miljöer som barn vistas i, en lämplig mängd sociala kontakter och hur förskolor, lekplatser och andra miljöer där barn vistas ska utformas samt tydligare koppling till vetenskaplig forskning om barns utveckling efterfrågades i återremissen. Utifrån synpunkterna i minoritetsåterremissen har ärendet analyserats ytterligare. Beredning efter minoritetsåterremiss Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret anser att återremissens förslag skulle medföra en högre detaljnivå i programmet utan att bidra till en starkare styrning av stadens barnhälsoarbete. Kontoret framhåller att programmets övergripande art bidrar till en enhetlig och likvärdig grund för stadens arbete med barnhälsa och att syftet att utgöra ett övergripande dokument bör kvarstå utan att öka mängden styrsignaler där styrning redan finns. I sitt tjänsteutlåtande bemöter stadsledningskontoret också de specifika förslag som lyftes i återremissen. Beredning före minoritetsåterremiss Ärendet har initierats av förskolenämnden. och remitterats i två omgångar. I första omgången remitterades ärendet till stadsledningskontoret, idrottsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, BRIS - Barnens rätt i samhället, Funktionsrätt Stockholms stad, Generation Pep, Region Stockholm, Rädda Barnen och Stadsmissionen. BRIS – Barnens rätt i samhället och Stadsmissionen inkom inte med svar på remissen. Efter den första remissomgången föreslog stadsledningskontoret större förändringar i programmet. Mindre förtydliganden gjordes i stadsledningskontorets förslag innan det remitterades på nytt till förskolenämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, 3 (31) utbildningsnämnden, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd. I ärendet redovisas de synpunkter som inkommit i den andra remissomgången. Stadsledningskontorets yttrande avser kontorets reviderade förslag och gavs före den andra remissomgången. Kontoret bedömer att programmet synliggör verksamhetens arbete, tydliggör ambitioner, stärker samsynen i arbetet och bidrar till en ökad likvärdighet i stadens arbete med barnhälsa. Stadsledningskontoret ser betoningen på samverkan som särskilt välkommet. Idrottsnämnden ser positivt på förslaget och dess holistiska ansats, bland annat beskrivs den förstärkta skrivningen om att barn dagligen ska ges möjlighet att delta i varierade fysiska aktiviteter som positivt. Socialnämnden välkomnar programmet och anser att det utgör ett betydelsefullt initiativ för att stärka likvärdigheten för barn i förskolan. I synnerhet beskrivs den framlyfta rollen för socialtjänsten som samarbetspartner som värdefull samt att vikten av tidiga, främjande och förebyggande insatser betonas. Utbildningsnämnden ställer sig positiv till programmets ambition att ge en gemensam riktning för stadens arbete med barnhälsa och beskriver även det närvarofrämjande arbetet som positivt. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd anser att programmet lyfter många viktiga delar i arbetet med barnhälsa men efterfrågar tydligare förslag på inriktning eller arbetssätt. Kungsholmens stadsdelsnämnd ser positivt på förslaget och framhåller bland annat att det är bra att programmet definierar att förskolan har en central roll i stadens barnhälsoarbete och att de tre strategiska perspektiven och fokusområdena ger en bra ram för arbetet. Nämnden efterfrågar en del förändringar, bland annat ökad tydlighet i samarbetsfrågor och stärkt styrning gällande specialpedagoger. Skärholmens stadsdelsnämnd ser positivt på att staden har tagit fram ett gemensamt program för barnhälsa, men anser bland annat att programmet tydligare bör beskriva särskilt stöd och extraordinärt stöd i förskolan. Föredragande borgarrådets synpunkter efter minoritetsåterremiss Stockholms stads program för barnhälsa riktar sig till alla stadens nämnder och bolag som ska jobba utifrån programmet i sina ordinarie verksamheter. Staden har också annan, mer detaljerad styrning, som reglerar specifika delar av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet riktat mot de yngsta barnen. Mot bakgrund av detta anser jag att programmet i sin utformning svarar upp mot programmets syfte, att samla, ge riktning och prioritera upp arbetet med de yngsta barnens hälsa. Jag ser fram emot att programmet ska implementeras i organisationen och bidra till att fler barn mår bättre – tidigare. 4 (31) I övrigt hänvisar jag till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och till mina synpunkter före minoritetsåterremissen. Föredragande borgarrådets synpunkter före minoritetsåterremiss Alla barn i Stockholm ska må så bra som möjligt. Ett gott välmående ger den energi som krävs för att leka, lära och utvecklas. Genom att jobba tidigt och förebyggande grundlägger vi också goda vanor och bra förutsättningar för framtiden. Därför har vi för första gången tagit fram ett samlat program som tar sikte på de yngsta barnens välmående och hälsa. Till skillnad från elevhälsan finns ingen statlig styrning för barnhälsa som riktar sig till kommunerna. Programmet täcker upp för den bristande nationella styrningen och skapar riktning och strukturer som ger förutsättningar för verksamheterna att kraftsamla kring barns välmående och hälsa. För att implementeringen av programmet ska ge så stora effekter som möjligt sker genomförande, uppföljning och utvärdering på olika nivåer. Nämnderna ska kunna anpassa de konkreta insatserna utifrån de förutsättningar och behov som finns för barn som nås i deras respektive verksamheter. Därför finns utrymme att utforma konkreta insatser i den lokala styrningen i verksamhetsplaner inom ramen för den stadsgemensamma inriktningen för arbetet. Samtidigt är en viktig utgångspunkt i programmet att skapa mer likvärdiga förutsättningar inom staden. Gemensamma definitioner och krav på att stadsdelsnämnderna ska ha en barnhälsoorganisation utgör exempel på detta. Förskolenämnden ansvarar också för kontinuerlig uppföljning och återrapportering av programmets efterlevnad och ansvarar för att konkretisera utvecklingsbehov och tillkommande åtgärder. För förskolans del ska också arbetet innefattas i det stadsgemensamma kvalitetssystemet för förskoleverksamheterna. Jag är stolt över att Program för barnhälsa lägger stor vikt vid olika aspekter av hälsa, såväl psykisk, fysisk och social. Det belyser också samverkan mellan olika nämnder inom staden och mellan staden och regionen, exempelvis rörande orosanmälan. Programmet kommer leda till tydliga förbättringar för stadens barn. För att ge tydligare ramar, specifikt kring stöd för barn i behov av särskilt stöd i förskolan, kommer även ett annat styrdokument, Riktlinjer - Bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd att läggas fram för beslut vid ett senare tillfälle. I beredningen av ärendet har förslag remitterats ut två gånger, varav remissvaren från den andra omgången är det som redovisas i utlåtandet. Samtidigt hade programmet inte varit vad det är utan de synpunkter som kom in i första remissomgången. Den extra beredningen har gjort att förankringen kring programmet är större och startsträckan för att sätta igång med implementeringen är kortare. Alla barn har rätt till en god hälsa. Programmet för barnhälsa är en viktig förutsättning för att fler barn i Stockholm få en bra uppväxt. Det här programmet är 5 (31) ett av många viktiga beslut vi i den rödgröna majoriteten fattat för en mer barnvänlig stad. Bilaga Stockholms stads program för barnhälsa, dnr KS 2025/297-21.1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Andrea Hedin (båda M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra Det är bra att ett program för barnhälsa i Stockholms stad nu äntligen tas fram, men tyvärr motsvarar det förslaget som nu presenteras inte vad ett stadsövergripande program för barnhälsa bör innehålla. Ansvaret för detta faller på majoriteten som inte har varit tydliga med vilken typ av dokument som förväntades. För det första har programmet ett väldigt fokus på förskolornas (stadsdelsnämndernas) roll, men vi saknar överväganden av vad som bör förväntas av andra av stadens förvaltningar – SISAB, Trafiknämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Socialnämnden med flera. Vi saknar också en fördjupning kring det samarbete som behöver utvecklas med regionens olika verksamheter. För det andra saknar vi kopplingen till vetenskaplig forskning kring barns utveckling. Det är av högsta vikt att utbildningen i förskolan och andra insatser för barn vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Ett viktigt, men ofta förbisett område är barns motoriska utveckling och kopplingen till fysisk och psykisk hälsa. Ett annat område som behövs lyftas är digitaliseringens effekter på barns hjärnor och hälsa. För det tredje saknar vi resonemang kring de miljöer som barnen vistas i. Staden behöver bättre analysera hur olika miljöer (ljus, ljud, inredning etc) påverkar barn, samt ta hänsyn till mängden sociala kontakter som är lämplig vid olika åldrar. Vetenskapliga fakta kring dessa aspekter behöver i sin tur påverka hur vi bygger och organiserar förskolor, lekplatser och andra miljöer där barn vistas. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. 1. Att i första hand besluta att kommunstyrelsen återremitterar ärendet 2. Att i andra hand föreslå att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet 3. Att därutöver anföra följande: 6 (31) Det är bra att ett program för barnhälsa i Stockholms stad nu äntligen tas fram, men tyvärr motsvarar det förslaget som nu presenteras inte vad ett stadsövergripande program för barnhälsa bör innehålla. Ansvaret för detta faller på majoriteten som inte har varit tydliga med vilken typ av dokument som förväntades. Våra invändningar i korthet: För det första har programmet ett väldigt fokus på förskolornas (stadsdelsnämndernas) roll, men vi saknar överväganden av vad som bör förväntas av andra av stadens förvaltningar – SISAB, Trafiknämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Socialnämnden med flera. Vi saknar också en fördjupning kring det samarbete som behöver utvecklas med regionens olika verksamheter. För det andra saknar vi kopplingen till vetenskaplig forskning kring barns utveckling. Det är av högsta vikt att utbildningen i förskolan och andra insatser för barn vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Ett viktigt, men ofta förbisett område är barns motoriska utveckling och kopplingen till fysisk och psykisk hälsa. Ett annat område som behövs lyftas är digitaliseringens effekter på barns hjärnor och hälsa. För det tredje saknar vi resonemang kring de miljöer som barnen vistas i. Staden behöver bättre analysera hur olika miljöer (ljus, ljud, inredning etc) påverkar barn, samt ta hänsyn till mängden sociala kontakter som är lämplig vid olika åldrar. Vetenskapliga fakta kring dessa aspekter behöver i sin tur påverka hur vi bygger och organiserar förskolor, lekplatser och andra miljöer där barn vistas. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 13 maj 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Nilsson (alla M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut 2. Att i övrigt anföra följande: 7 (31) Centerpartiet välkomnar att Stockholms stads program för barnhälsa har reviderats och att man har tagit till sig av den kritik vi tidigare framförde om att programmet i praktiken fungerade som ett verksamhetsprogram för den kommunala förskolan. I den nya versionen är programmet tydligare stadsövergripande, omfattar fler nämnder och bolag och har en mer genomarbetad koppling till stadens övriga styrdokument. Det är positivt att programmet nu fungerar som ett paraply för stadens samlade barnhälsoarbete och att barnrättsperspektivet har stärkts. Samtidigt kvarstår flera viktiga brister. Frågan om orosanmälningar behöver ges större tyngd. Personal i förskola och skola har en lagstadgad skyldighet att anmäla misstanke om att barn far illa. Trots detta vet vi att oro för hot, påtryckningar och repressalier i vissa fall kan påverka benägenheten att anmäla. Centerpartiet vill att personal inom förskola och skola ska kunna göra orosanmälningar anonymt. Det skulle skydda personalen och säkerställa att barn som lever under svåra förhållanden får den hjälp de har rätt till. Redan i dag kan huvudmän vidta åtgärder för att stärka tryggheten, exempelvis genom tydliga rutiner, stöd från rektor, samtalsstöd och säkerhetsåtgärder. Dessa möjligheter bör användas fullt ut i väntan på en lagändring. För det andra är det anmärkningsvärt att skrivningar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, autism och behovet av tidiga och likvärdiga insatser har tagits bort. För många barn med autism är tidiga, samordnade insatser avgörande. Socialstyrelsen rekommenderar mångsidiga intensiva beteendeinsatser för små barn, helst före fem års ålder, i nära samarbete mellan habilitering, förskola och vårdnadshavare. Stockholms stad bör därför upprätta en gemensam rutin med regionen för förskolebarn med autism, tydliggöra ansvarsfördelningen och säkerställa att insatserna är likvärdiga i hela staden och följer barnet vid övergång till grundskolan. För det tredje har skrivningarna om våld i hemmet, missbruk och kopplingen till kriminalitet tonats ned. Våld mot barn är en av de allvarligaste riskfaktorerna för framtida ohälsa och social problematik. Programmet bör tydligare adressera behovet av systematisk kartläggning och stärkt samverkan mellan förskola och socialtjänst för att tidigt upptäcka och stoppa att barn utsätts för våld i hemmet. Det är svårt att tänka sig något viktigare för barns hälsa än att förebygga och förhindra våld i deras närmiljö. 8 (31) Ärendet Förskolenämnden fick i kommunfullmäktiges budget 2024 uppdraget att, i samarbete med stadsdelsnämnderna, ta fram en strategi för barnhälsoarbetet i Stockholms stad. För att följa stadens nomenklatur för styrdokument har Stockholms stads program för barnhälsa tagits fram. Stockholms stads program för barnhälsa ska vara styrande för stadens kommunala förskoleverksamheter och bidra till stöd och vägledning för fristående förskoleverksamheter i arbetet med barnhälsan. Programmets mål är att minska skillnader i barns livsvillkor och skapa hållbara förutsättningar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Genom att ge staden en enhetlig och likvärdig grund i frågan, samt peka ut riktningen för arbetet, säkerställer programmet att alla barn i staden har rätt till en trygg, inkluderande och hälsofrämjande miljö. Programmet definierar begreppet barnhälsa, vilket väntas leda till ökad samsyn kring målgruppens, barn i åldrarna 1-6 år, behov och tydliggöra olika aktörers ansvar inom området. Tre strategiska perspektiv lyfts fram som centrala för stadens arbete med barnhälsan; främjande, förebyggande och inkluderande. Programmet konkretiserar stadens gemensamma arbete med barnhälsan genom att fastställa tre fokusområden; fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa. I arbetet med de tre fokusområdena ska de strategiska perspektiven vara närvarande. De tre fokusområdena behandlar olika delar som bedöms ha inverkan på stadens arbete med barnhälsan. Några av dem är vikten av regelbunden fysisk aktivitet och lek, delaktighet och inflytande samt risk- och skyddsfaktorer. Programmet beskriver även att ett framgångsrikt arbete med barnhälsa förutsätter att varje stadsdelsnämnd har en organisation med fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser inom samtliga nivåer av organisationen och med ett tvärprofessionellt arbetssätt. För att förbättra barnhälsan i staden krävs ett långsiktigt och strategiskt arbete. Att arbetet är beroende av en stark samverkan, både internt inom staden men även externt med andra aktörer, lyfts fram som centralt. Kunskap och kompetensutveckling beskrivs som avgörande för att framgångsrikt utveckla och implementera Stockholms stads program för barnhälsa. Programmet är ett stadsövergripande program som har särskild vikt för stadsdelsnämnderna, men som samtliga av stadens nämnder och bolagsstyrelser ska utgå ifrån inom ramen för sina verksamheter och uppdrag samt i samverkan med andra. Nämnder och bolag ansvarar för implementering av programmets innehåll i det ordinarie kvalitetsarbetet. Barnhälsoarbetet systematiseras i Stockholms stads kommunala förskolor genom Skolverkets kvalitetshjul som syftar till att stödja och stärka planering, uppföljning och analys av undervisning och utbildning. Stadens nämnder och bolag är ansvariga för att följa upp och utvärdera programmet inom ramen för stadens systematiska kvalitetsarbete i ILS (stadens webbaserade integrerade lednings- och styrningssystem). Den ordinarie uppföljningen av mål, 9 (31) aktiviteter och indikatorer i tertialrapporter och verksamhetsberättelsen utgör en uppföljning av nämndens och bolagsstyrelsens insatser för att säkerställa barnhälsoarbetet. Förskolenämnden är ansvarig för kontinuerlig uppföljning och återrapportering av programmets efterlevnad och ansvarar för att konkretisera utvecklingsbehov och tillkommande åtgärder, som stöd i stadens fortsatta utveckling mot en stärkt barnhälsa. Förskolenämnden har ett övergripande ansvar i att genomföra en bred implementering av programmet och är dokumentansvarig nämnd med löpande ansvar för aktualitetsprövning och, vid behov, initiera revidering av programmet. Kommunstyrelsen ansvarar för en samlad uppföljning av arbetet inom stadens verksamheter, för övergripande samordning och för att vid behov tydliggöra stadens prioriteringar inom området. I samband med remissförfarandet vid framtagande av programmet före behandlingen i kommunfullmäktige framkom ett behov av revideringar och tydliggöranden. Förslaget reviderades därför av tjänstepersoner inom förskoleförvaltningen i samverkan med tjänstepersoner på stadsledningskontoret, som lämnade ett omarbetat förslag till program. Ytterligare några förtydliganden och justeringar gjordes i stadsledningskontorets förslag innan det remitterades från kommunstyrelsen ännu en gång. Revideringarna som har gjorts är till största del i form av strukturförändringar och förenkling av programmets innehåll. Sakinnehållet kvarstår men har förtydligats, koncentrerats och stärkts i dess formulering. Skälen för minoritetsåterremiss Kommunfullmäktige beslutade den 13 april 2026 att återremittera ärendet med stöd av kommunallagens regler om minoritetsåterremiss. Ärendet om Stockholms stads program för barnhälsa återremitterades med motiveringen att programmet har ett för stort fokus på förskolornas roll och inte tydliggör vad som förväntas av stadens andra förvaltningar och bolag. Resonemang om miljöer som barn vistas i, en lämplig mängd sociala kontakter och hur förskolor, lekplatser och andra miljöer där barn vistas ska utformas samt tydligare koppling till vetenskaplig forskning om barns utveckling efterfrågades i återremissen. Utifrån synpunkterna i minoritetsåterremissen har ärendet analyserats ytterligare. Remissammanställning efter minoritetsåterremiss Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 21 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret har, efter att ärendet återremitterats av kommunfullmäktige, behandlat de yrkanden som framfördes i samband med återremitteringen och beaktat dessa i beredningen. Nedan redovisas yrkandena samt svar på dessa; Övergripande paraplydokument för styrning inom flera områden 10 (31) Vid återremittering fördes yrkanden fram där önskemål om detaljerade skrivningar återfinns, såsom att det saknas skrivningar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, autism och behov av tidiga och likvärdiga insatser. Programmet är av övergripande art och är skrivet utifrån ett paralyperspektiv där styrning redan finns i många former, både nationellt och kommunalt såsom i enlighet med Barnkonventionen och förskolans läroplan. Programmet verkar för att samla styrningen om barns hälsa i förskoleåldern under ett gemensamt grepp för att stärka arbetet som helhet. Skrivelserna fastställer samtliga barns rätt till anpassning oavsett fastställd diagnos, misstanke om diagnos eller identifierat behov. Tidiga insatser lyfts fram i programmet. Likvärdig rätt till stöd och bedömning utifrån individuella behov går som en röd tråd. Skrivningarna i programmet syftar till att fånga upp samtliga barn och behov, oavsett klassificering av dem. Skrivelser om samarbeten Vid återremitteringen framförs att överväganden om vad som bör förväntas av stadens andra nämnder och bolag saknas samt att det saknas en fördjupad skrivning kring samarbete som bör utvecklas med regionens verksamheter. Yrkanden finns även om att programmet tydligare bör adressera behovet av systematisk kartläggning och stärkt samverkan mellan förskola och socialtjänst för att tidigt upptäcka och stoppa våldsutövande mot barn. Programmet är ett övergripande styrdokument som anger riktningen för arbetet med barnhälsan där skrivningar framhåller att flera av stadens verksamheter omfattas av gemensamma mål och ska utveckla arbetet med barnhälsa, inom sin verksamhet samt med andra. Programmet fastställer hela stadens ansvar för barnhälsan; Stockholm stads program för barnhälsa är ett stadsövergripande program som bär särskild vikt för stadsdelsnämnderna men som samtliga av stadens nämnder och bolagsstyrelser ska utgå ifrån när de planerar och följer upp sitt arbete för att nå stadens mål om en stärkt barnhälsa. Alla nämnder och bolag förväntas arbeta med programmet med systematik, vilket beskrivs i programmets avsnitt Genomförande, uppföljning och utvärdering. I avsnittet Samverkan skrivs fram att samverkan sker med regionen utifrån de lagar och den ansvarsfördelning som finns, på en övergripande nivå som fastställer grundläggande krav. I programmet lyfts BUS-samverkan (Barn och unga i samverkan) fram, vilket är ett strukturerat samarbete mellan kommun och region kring barn och unga som behöver insatser från flera verksamheter samtidigt, till exempel socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. Syftet med BUS är att samordna stödinsatser så att barnet får rätt hjälp i rätt tid och att ansvarsfördelningen mellan aktörerna blir tydlig. I kommunfullmäktiges budget fastställs att samverkan för barns bästa ska stärkas. Styrning i frågan om en stärkt och bredare samverkan återfinns i flera former och via flertalet styrdokument, exempelvis genom framtaget stöddokument för samverkan mellan förskola och socialtjänst som socialnämnden tagit fram. 11 (31) Vetenskaplig förankring Vid återremittering framförs att programmet saknar vetenskaplig förankring, att barns motoriska utveckling och dess koppling till fysisk och psykisk hälsa är viktigt samt att digitaliseringens effekter på barns hjärnor och hälsa bör lyftas. Programmets utformning utgår ifrån en helhetssyn på hälsa som är utformad med en vetenskaplig grund. Innehållet i programmet utgår bland annat ifrån vägledningar, krav, stöd och slutsatser i förskolans läroplan, från Skolverket, från SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten), från Folkhälsomyndigheten, från Forte (Forskningsråd för hälsa, arbetsliv och välfärd), från Ifous och från forskningsrapporter om barns hälsa, såsom om resiliens. I programmet berörs barns motoriska hälsa kopplat till den fysiska hälsan genom skrivningar under avsnitt Fysisk hälsa; Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sin motorik och en allsidig rörelseförmåga, samt intresse för att vara fysiskt aktiva. Barn ska ges möjlighet att delta i varierade fysiska aktiviteter dagligen. Detta ska organiseras i såväl inomhus – som utomhusmiljöer samt i olika naturmiljöer. Digitalisering i förskolan regleras av förskolans läroplan, där ändringar trädde i kraft 1 juli 2025 som begränsar nyttjande av digitala verktyg. Programmet lyfter strategiska fokusområden som ämnar att skapa en helhetssyn kring barns hälsa, där även delar som berörs när digitalisering och barn återfinns. Exempelvis stärks vikten av fysisk hälsa med rörelse genom programmet – något som ofta ställs i kontrast till ett högt nyttjande av digitala verktyg. Barns omgivning Vid återremittering framfördes yrkanden om ett utökat resonemang kring de miljöer som barnen vistas i, med vetenskapliga fakta kring aspekter om hur staden bygger och organiserar förskolor och miljöer. Även mängden sociala kontakter som är lämplig för barn i olika åldrar begärs förstärkas. Staden följer lagstiftning, föreskrifter och rekommendationer som finns gällande pedagogiska lokaler och miljöer. Miljö- och hälsoskyddsnämnden verkar i arbetet för en god miljö som barnen vistas i och staden har även tagit fram Funktionsprogram för förskolelokaler som väntas beslutas under året. Program för barnhälsa i Stockholm stad är allmänt utformad och lyfter alla barns rätt till en hälsofrämjande miljö och rätt till stöd utifrån sina individuella behov, vilket kan inkludera ett behov av anpassningar i den pedagogiska miljön. Mängden sociala kontakter för barn kan inte fastställas via programmet. Personaltäthet och barngruppsstorlekar styrs genom av kommunfullmäktige fastställda målvärden, men är även professionens ansvar utifrån att barnen ska kunna ta emot utbildning och att hälsa främjas, i enlighet med förskolans läroplan. Orosanmälningar och arbete mot våld mot barn 12 (31) Vid återremittering lämnades yrkan om att orosanmälningar behöver ges större tyngd och att programmets skrivningar om våld i hemmet, missbruk och koppling till kriminalitet inte ska tonas ner. I programmet finns ett avsnitt som heter Samverkan mellan förskola och socialtjänst vid orosanmälan. I den fastställs att alla stadsdelsnämnder ska ha en lokal rutin som alla medarbetare är väl förtrogna med och att hanteringen beskrivs mer i detalj i ett nyligen framtaget stödmaterial som socialnämnden har tagit fram. Staden bedriver ett omfattande i att identifiera barn som har behov av stöd i olika former. Programmet innehåller skrivningen: Särskilt viktigt att är det att involvera grupper av barn som har svårare att få sina rättigheter tillgodosedda, till exempel barn med funktionsnedsättning, barn från socioekonomiskt svagare områden, våldsutsatta barn, nyanlända barn och de yngsta barnen. Stadsledningskontoret ser att Program för barnhälsa i Stockholm stad utgör ett viktigt steg i arbetet mot att alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och på sikt skolan. Att använda barnhälsa som paraplybegrepp, för att rama in stadens mycket komplexa och omfattande arbete med frågan, tydliggör en gemensam inriktning för staden som helhet i arbetet för alla barns välbefinnande. Stadsledningskontoret anser att programmet i dess nuvarande form är tillräcklig för att uppfylla dess syfte och kompletterar redan befintlig styrning som staden arbetar utefter. Områden som föreslås kompletteras i återremitteringen hade medfört en högre detaljnivå i programmet, vilket inte bidrar till en starkare styrning av stadens barnhälsoarbete då dessa redan finns inom förskolans och andra verksamhetsområdens uppdrag. Programmets syfte att utgöra ett övergripande dokument bör kvarstå för att inte mängden styrsignaler ska öka, där styrning redan finns. Programmets övergripande art bidrar till en enhetlig och likvärdig grund för stadens arbete med barnhälsa. 13 (31) Remissammanställning före minoritetsåterremiss Ärendet har initierats av förskolenämnden och remitterats i två omgångar. I första omgången remitterades ärendet till stadsledningskontoret, idrottsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, BRIS - Barnens rätt i samhället, Funktionsrätt Stockholms stad, Generation Pep, Region Stockholm, Rädda Barnen och Stadsmissionen. BRIS – Barnens rätt i samhället och Stadsmissionen inkom inte med svar på remissen. Efter den första remissomgången föreslog stadsledningskontoret större förändringar i förslaget. Ytterligare några justeringar gjordes i stadsledningskontorets förslag innan kommunstyrelsen på nytt remitterade förslaget. Det nya förslaget remitterades till förskolenämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, Enskede- Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd. I ärendet redovisas enbart stadsledningskontorets reviderade förslag och de synpunkter som inkommit i den andra remissomgången. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ..............................................................................13 Förskolenämnden .....................................................................................15 Idrottsnämnden .........................................................................................16 Socialnämnden .........................................................................................16 Utbildningsnämnden .................................................................................17 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd .................................................18 Kungsholmens stadsdelsnämnd ...............................................................19 Skärholmens stadsdelsnämnd .................................................................20 Reservationer m.m. ..................................................................................23 Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 24 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. 14 (31) Stadsledningskontoret ser att Program för barnhälsa i Stockholm stad utgör ett viktigt steg i arbetet mot att alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och på sikt skolan. Att använda barnhälsa som paraplybegrepp, för att rama in stadens mycket komplexa och omfattande arbete med frågan, tydliggör en gemensam inriktning för staden som helhet i arbetet för alla barns välbefinnande. Att barnhälsan uppmärksammas genom programmet bedöms vara positivt för ett fortsatt, långsiktig och gemensamt starkt arbete för Stockholms barn. Många insatser för ett stärkt barnhälsoarbete bedrivs av staden idag, för att stärka barns förutsättningar och möjlighet till ett gott liv. Insatser inom ramen för det kompensatoriska uppdraget utvecklas och stärks, för vilket en stark samverkan är av vikt. Att programmet tydligt betonar hur väsentlig samverkan är för barns välbefinnande är därför välkommet. Stadsledningskontoret anser att programmet kan synliggöra verksamhetens arbete, tydliggöra ambitioner, stärka samsyn i uppdraget och bidra till en ökad likvärdighet i stadens arbete med barnhälsa. Programmet har utformats i enlighet med uppdragets intentioner och stadsledningskontoret anser att programmet, i dess reviderade utformning efter remissförfarandet, säkerställer ett kraftfullt genomslag. 15 (31) Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 20 januari 2026 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L), Amelie Langby m.fl. (M) och Ismail Ali (C), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiva till Stockholms stads program för barnhälsa Stockholms stad och dess ambition att minska skillnader i barns livsvillkor genom ett strategiskt helhetsgrepp. Programmets tre perspektiv, främjande, förebyggande och inkluderande tillsammans med fokusområdena fysisk, psykisk och social hälsa bedöms utgöra en stabil grund för ett sammanhållet och långsiktigt arbete med barnhälsa i Stockholms stad. Vidare är förvaltningens bedömning att programmet är betydelsefullt för att stärka likvärdigheten för arbetet med barns hälsa och på så sätt bidra till ett mer jämlikt och hållbart samhälle. Att programmet betonar vikten av god samverkan, särskilt vad gäller tidiga, främjande och förebyggande insatser är positivt och i linje med förskolans uppdrag. Förskoleförvaltningen ser positivt på denna inriktning och välkomnar programmets helhetssyn på barnhälsa. Förvaltningen betonar vikten av att säkerställa att hänvisningar till andra styrdokument i programmet är aktuella, i synnerhet om revideringar har skett sedan programmets framtagande. En sådan översyn bedöms vara av vikt för att säkerställa, undvika otydlighet och stärka programmets genomslag i verksamheten. Förvaltningen vill även lyfta fram att behovet av att programmet aktualiseras i förhållanden till den nationella inriktningen inom god och nära vård och omsorg (GNVO), då denna inte längre omfattar förskolans målgrupp. Vissa delar av programmet faller därmed utanför förskolenämndens ansvarsområde och kan behöva anpassas. Förskolenämnden ansvarar för bred implementering av programmet inom förskolans verksamhet samt för systematisk uppföljning och utvärdering, bland annat genom Skolverkets nationella kvalitetssystem samt stadens systematiska kvalitetsarbete. Förskolenämnden är dokumentansvarig och ansvarar för programmets aktualitetsprövning och revidering. Sammanfattningsvis bedömer förvaltningen att programmet är välgrundat och utgör ett viktigt stöd och en stabil grund för ett sammanhållet och långsiktigt arbete med barnhälsa i Stockholms stad. 16 (31) Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 27 januari 2026 följande. 1. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Idrottsnämndens beslutar om omedelbar justering. Reservation av Hanna Wistrand (L), Mikael Peterson (C) och Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 2 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ser positivt på förslaget till Stockholms stads program för barnhälsa och dess holistiska ansats. Programmet ligger även väl i linje med intentionerna i Program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Vikten av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil lyfts tydligt under fokusområdet Fysisk hälsa. Förvaltningen är positiv till den förstärkta skrivningen om att barn dagligen ska ges möjlighet att delta i varierade fysiska aktiviteter samt att fokus ligger på motorisk utveckling, allsidig rörelseförmåga och rörelseglädje. Avslutningsvis ser förvaltningen möjligheter till samverkan och samarbete kring kompetenshöjande insatser kring fysisk aktivitet och rörelse som kan knyta an till både Stockholms stads program för barnhälsa och Program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 27 januari 2026 följande. Socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Kristin Jacobsson (C), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 3 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stockholms stads program för barnhälsa utgör ett betydelsefullt initiativ för att stärka likvärdigheten för barn i förskolan. Socialförvaltningen välkomnar det reviderade programmet och ser positivt på de förändringar som nu genomförts och anser att programmet har potential att bidra till ett mer jämlikt och hållbart samhälle. Utifrån socialförvaltningens perspektiv är det särskilt värdefullt att socialtjänstens roll som samarbetspartner lyfts fram och att vikten av tidiga, främjande och förebyggande insatser fortsatt betonas. Socialförvaltningen välkomnar också att programmet fortsatt tydliggör förskolepersonalens anmälningsskyldighet och beskriver processen kring orosanmälningar. Detta är en central del i arbetet med att stärka skyddet för barn i utsatta situationer. 17 (31) Socialförvaltningen ser positivt på att programmet lyfter vikten av att barnets bästa prövas i alla åtgärder som rör barn. Socialförvaltningen konstaterar att programmet nu är mer kondenserat och lättläst, vilket främjar både förståelse och möjligheten till en effektiv tillämpning. Den tydligare avgränsningen till strategiska mål och riktlinjer innebär också en förbättrad struktur och överskådlighet jämfört med tidigare version. Vidare noteras att begreppet omsorg nu har tillförts i anslutning till ”God och nära vård”, vilket bidrar till en bättre harmonisering med Stockholms stads handlingsplan för God och nära vård och omsorg. Sammanfattningsvis är socialförvaltningen positiv till det förbättrade och mer lättillgängliga programmet och bedömer att de genomförda justeringarna har stärkt dess användbarhet. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 22 januari 2026 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Claes Nyberg (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M) och Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD) som instämde i särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M) och Jan Jönsson (L). Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Utbildningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter eller förslag utöver de synpunkter som förvaltningen lämnade vid den förra remissomgången. Följaktligen ställer sig förvaltningen positiv till programmets ambition att ge en gemensam riktning för stadens arbete med barnhälsa för att genom strategiska och systematiskt samordnande insatser säkerställa att barn som lever i riskmiljöer, far illa eller riskerar fara illa kan identifieras och får rätt och samordnat stöd i ett tidigt skede. Vidare instämmer förvaltningen i vikten av att minska skillnader i barns livsvillkor och främja barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Alla barn i förskolan, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska ha tillgång till en trygg, inkluderande och hälsofrämjande miljö som stödjer deras utveckling och bidrar till ett mer jämlikt och hållbart samhälle. Förvaltningen vill dock framhålla värdet av att även ha en strategi för hur förskolan arbetar med normbrytande beteende. Förvaltningen tycker det är bra att programmet under avsnittet om psykosocial hälsa beskriver vikten av att, för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 18 (31) anpassa miljön, främja social interaktion, underlätta impulskontroll och koncentration, så kallad självreglering. Därtill ser förvaltningen positivt på att arbete för att främja barns närvaro i förskolan bland annat genom uppsökande arbete framhålls som prioriterat då regelbunden närvaro i förskolan stärker barns lärande, sociala färdigheter och språk. Förvaltningen ser också positivt på att varje stadsdelsnämnd ska ha, i sin lokala handlingsplan för barns övergång från förskola till skola, rutiner och former för övergången för barn i behov av särskilt stöd så att de garanteras det särskilda stöd de behöver. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 22 januari 2026 följande. Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Peter Backlund (L), Gustav Johansson m.fl. (M) och Stefan Holm (C), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 20 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Programmet lyfter många viktiga delar i arbetet med barnhälsa som styrs av bland annat skollag och läroplan. Vidare är programmets mål om att minska skillnader i barns livsvillkor viktigt. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på att barnhälsa lyfts i ett brett perspektiv genom att till exempel inkludera närvaro i förskolan, samverkan med hemmet, föräldraskapsstöd och samverkan med socialtjänsten. Programmet hade med fördel kunnat innehålla förslag på prioritering/inriktning för arbetet med barnhälsa i staden eller förslag på arbetssätt för att implementera programmet. En tydligare inriktning skulle göra programmet till ett mer konkret stöd. Nuvarande innehåll innebär inga förändringar utifrån det arbete som sker idag, eftersom stadsdelsförvaltningen redan arbetar utifrån gällande styrdokument kring barnhälsa. Jämställdhetsanalys Jämställdhetsperspektivet saknas i programmet. Förskolans arbete med att motverka könsstereotypa normer kan vara viktigt för barns hälsa och välmående. Barnrättsperspektiv Programmets syfte, att säkerställa att alla barns tillgång till en trygg, inkluderande och hälsofrämjande miljö, oavsett bakgrund och förutsättningar, stämmer med barnkonventionens artikel 2 om att alla barn är lika mycket värda och har samma 19 (31) rättigheter. Programmet tar också upp vikten av ett tydligt barnperspektiv och barnets bästa. Tillgänglighet Programmet tar upp särskilt och extraordinärt stöd till barn som har behov av det. Det är viktigt ur ett tillgänglighetsperspektiv och är något som stadsdelsförvaltningen arbetar med. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 22 januari 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Henrik Sjölander m.fl. (M) och Charlotta Schenholm (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Benjamin Jiang (KD), se Reservationer m.m. som instämde i reservation av Henrik Sjölander m.fl. (M) och Charlotta Schenholm (L). Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att staden har tagit fram ett gemensamt program för barnhälsa utifrån att det är ett relativt nytt begrepp i förskolan. I det förslag som stadsdelsnämnden lämnade remissvar på i våras var förvaltningen kritiskt kring utformning av programmet för barnhälsa riskerade att inte uppfylla dess syfte att minska skillnaderna i barns uppväxtvillkor. Det gällde bland annat programmets omfattning, begrepp och tydlighet samt att det vore värdefullt om programmet för barnhälsa tydliggjorde förskolans ansvar, uppdrag och mandat i förhållande till regionens. Denna version av programmet är mindre omfattande och mer tydlig när det gäller förskolans ansvar. Det är bra att programmet lyfter fram skillnaderna i lagstiftningen mellan förskolans barnhälsa och skolans elevhälsa. Förvaltningen är också positiv till att programmet definierar att förskolan har en central roll i stadens barnhälsoarbete inom ramen för sitt utbildningsuppdrag. Samt att det som ingår i förskolans utbildningsuppdrag utöver det är samverkan med andra aktörer kan behövas för att stödja barnet och familjen. Förvaltningen anser att det är bra att programmet utgår från världshälsoorganisationens (WHO) definition av hälsa, FN:s barnkonventionen, nationella styrdokument och de som berör barnhälsa i staden. De tre strategiska 20 (31) perspektiven och de tre fokusområdena ger också en bra ram för förskolans arbete med barnhälsa. Förvaltningen uppfattar att programmet i sin utformning främst riktar sig till nämnder, strategiska ledningsfunktioner och rektorer för att de i sin tur ska kunna leda och följa upp pedagogernas arbete. Det är positivt att programmet lyfter fram lekens betydelse och hur den stärker barnens självkänsla, identitet, samarbete med andra och resiliens. Inom de kommunala förskolorna på Kungsholmen finns ett pågående arbete med barnhälsa i enlighet med programmet. En framgångsfaktor i det arbetet har varit att det finns utbildade specialpedagoger inom varje förskolenhet. Det hade varit värdefullt om programmet hade varit mer styrande när det gäller att varje stadsdel behöver ha utbildade specialpedagoger i sin organisation. Det samma gäller att programmet kunde vara tydligare och mer konkret när det gäller samarbetet och formerna för det mellan förskola, socialtjänst, skola och regionen. Förvaltningen anser att programmet behöver mer kärnfullt, utifrån två olika rubriker, beskriva särskilt stöd och extraordinärt stöd i förskolan. Beskrivningarna behöver utgå från Skolverket för att underlätta implementering av kommande bedömningsgrunder. Förvaltningen tolkar att omfattande behov är att likställa med extraordinärt stöd. Begreppsanvändningen behöver därmed ses över för att underlätta tolkning. Programmet kunde med fördel ha tydligare referenser till aktuell forskning kring psykisk hälsa, till exempel forskning av Anna Hellberg Björklund samt forskning kring barns engagemang. Jämställdhetsanalys Ärendet bedöms vara könsneutralt. Förslaget till Program för barnhälsa innebär inte någon påverkan på barn eller medarbetare utifrån könstillhörighet. Barnkonsekvensanalys Syftet med programmet är att alla barn ska ha tillgång till en trygg, inkluderande och hälsofrämjande miljö. Programmet anses därmed vara förenligt med barnets bästa. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 22 januari 2026 följande. Stadsdelsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens skrivelse som svar på remiss om program för barnhälsa. 21 (31) Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M), Conny Gabrielsson (L), Alice Vestlin (C) och Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschött m.fl. (MP), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att staden har tagit fram ett gemensamt program för barnhälsa. Förvaltningen anser att barnhälsa ska genomsyra hela utbildningen i förskolan genom att förskolan arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande, på organisations-, grupp- och individnivå. Att programmet lyfter fram både det språkutvecklande arbetet, leken, och inkludering som en del i förskolans hälsofrämjande arbete är mycket positivt. Inom förskolorna finns ett pågående arbete med barnhälsa i enlighet med programmet. Förvaltningen ser positivt på att den omarbetade versionen är mindre omfattande samt att tillgänglighetsmodellen från Specialpedagogiska skolmyndigheten finns med. Det är bra att skillnader mellan förskolans barnhälsa och skolans elevhälsa tydliggörs. Förvaltningen är också positiv till att programmet definierar att förskolan har en central roll i stadens barnhälsoarbete inom ramen för sitt utbildningsuppdrag samt att förskolan kan behöva samverka med andra aktörer för att stödja barnet och familjen. Inledningsvis behöver målgruppen tydligare definieras. I nuläget beskrivs målgruppen som förskolebarn 1–6 år samt barn yngre än ett år som besöker öppen förskola och introduktionsförskola. Barn äldre än ett år som besöker öppen förskola bör även omfattas av programmet. Inom Skärholmens kommunala förskolor finns specialpedagoger nära rektorer och pedagoger vilket visat goda effekter. Tillgång till specialpedagoger i förskolan krävs för att kunna integrera ett specialpedagogiskt perspektiv i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen som programmet föreskriver. Förvaltningen anser att programmet behöver mer kärnfullt, utifrån två olika rubriker, beskriva särskilt stöd och extraordinärt stöd i förskolan. Beskrivningarna behöver utgå från Skolverket för att underlätta implementering av kommande bedömningsgrunder. Förvaltningen tolkar att omfattande behov är att likställa med extraordinärt stöd. På sidan 16 i sista stycket beskrivs att barn med omfattande behov ska få särskilt stöd vilket borde beskrivas som extraordinärt stöd. Begreppsanvändningen behöver därmed ses över för att underlätta tolkning. Vidare anser förvaltningen att bedömningen ska ske individuellt och programmet bör därför inte lyfta ut vissa barns behov. ”Det kan också vara fråga om stödåtgärder till barn med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer.” (sid. 16) 22 (31) Begreppet social hälsa ingår i psykisk hälsa, dessa är svåra att separera då de hänger ihop. Programmet kunde med fördel ha tydligare referenser till aktuell forskning kring psykisk hälsa, till exempel forskning av Anna Hellberg Björklund samt forskning kring barns engagemang. Jämställdhetsanalys Ärendet bedöms vara könsneutralt. Förslaget till Program för barnhälsa innebär inte någon påverkan på barn eller medarbetare utifrån könstillhörighet. Barnkonsekvensanalys Syftet med programmet är att alla barn ska ha tillgång till en trygg, inkluderande och hälsofrämjande miljö. Programmet anses därmed vara förenligt med barnets bästa. 23 (31) Reservationer m.m. Förskolenämnden Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L), Amelie Langby m.fl. (M) och Ismail Ali (C) 1. Att återremittera ärendet och uppdra åt förvaltningen återkomma med ett nytt förslag 2. Att därutöver anföra följande: Det är bra att ett program för barnhälsa i Stockholms stad nu äntligen tas fram, men tyvärr motsvarar det förslaget som nu presenteras inte vad ett stadsövergripande program för barnhälsa bör innehålla. Ansvaret för detta faller på majoriteten som inte har varit tydliga med vilken typ av dokument som förväntades. Våra invändningar i korthet: För det första har programmet ett väldigt fokus på förskolornas (stadsdelsnämndernas) roll, men vi saknar överväganden av vad som bör förväntas av andra av stadens förvaltningar – SISAB, Trafiknämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Socialnämnden med flera. Vi saknar också en fördjupning kring det samarbete som behöver utvecklas med regionens olika verksamheter. För det andra saknar vi kopplingen till vetenskaplig forskning kring barns utveckling. Det är av högsta vikt att utbildningen i förskolan och andra insatser för barn vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Ett viktigt, men ofta förbisett område är barns motoriska utveckling och kopplingen till fysisk och psykisk hälsa. Ett annat område som behövs lyftas är digitaliseringens effekter på barns hjärnor och hälsa. För det tredje saknar vi resonemang kring de miljöer som barnen vistas i. Staden behöver bättre analysera hur olika miljöer (ljus, ljud, inredning etc) påverkar barn, samt ta hänsyn till mängden sociala kontakter som är lämplig vid olika åldrar. Vetenskapliga fakta kring dessa aspekter behöver i sin tur påverka hur vi bygger och organiserar förskolor, lekplatser och andra miljöer där barn vistas. Idrottsnämnden Reservation av Hanna Wistrand (L), Mikael Peterson (C) och Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M) 1. Att återremittera ärendet och uppdra åt förvaltningen återkomma med ett nytt förslag. 2. Att därutöver anföra följande: 24 (31) Det är bra att ett program för barnhälsa i Stockholms stad nu äntligen tas fram, men tyvärr motsvarar det förslaget som nu presenteras inte vad ett stadsövergripande program för barnhälsa bör innehålla. Ansvaret för detta faller på majoriteten som inte har varit tydliga med vilken typ av dokument som förväntades. Våra invändningar i korthet: För det första har programmet ett väldigt fokus på förskolornas (stadsdelsnämndernas) roll, men vi saknar överväganden av vad som bör förväntas av andra av stadens förvaltningar – SISAB, Trafiknämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Socialnämnden med flera. Vi saknar också en fördjupning kring det samarbete som behöver utvecklas med regionens olika verksamheter. För det andra saknar vi kopplingen till vetenskaplig forskning kring barns utveckling. Det är av högsta vikt att utbildningen i förskolan och andra insatser för barn vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Ett viktigt, men ofta förbisett område är barns motoriska utveckling och kopplingen till fysisk och psykisk hälsa. Ett annat område som behövs lyftas är digitaliseringens effekter på barns hjärnor och hälsa. För det tredje saknar vi resonemang kring de miljöer som barnen vistas i. Staden behöver bättre analysera hur olika miljöer (ljus, ljud, inredning etc) påverkar barn, samt ta hänsyn till mängden sociala kontakter som är lämplig vid olika åldrar. Vetenskapliga fakta kring dessa aspekter behöver i sin tur påverka hur vi bygger och organiserar förskolor, lekplatser och andra miljöer där barn vistas. Idag brister samordningen för barn med funktionsnedsättning mellan stadens insatser och Region Stockholm. För oss är det en självklarhet att barns behov aldrig ska åsidosättas på grund av organisatoriska gränser. Socialnämnden Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M) Det är bra att ett program för barnhälsa i Stockholms stad nu äntligen tas fram, men tyvärr motsvarar det förslaget som nu presenteras inte vad ett stadsövergripande program för barnhälsa bör innehålla. Ansvaret för detta faller på majoriteten som inte har varit tydliga med vilken typ av dokument som förväntades. För det första har programmet ett väldigt fokus på förskolornas (stadsdelsnämndernas) roll, men vi saknar överväganden av vad som bör förväntas av andra av stadens förvaltningar – SISAB, Trafiknämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Socialnämnden med flera. Vi saknar också en fördjupning kring det samarbete som behöver utvecklas med regionens olika verksamheter. För det andra saknar vi kopplingen till vetenskaplig forskning kring barns utveckling. Det är av högsta vikt att utbildningen i förskolan och andra insatser för barn vilar på 25 (31) vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Ett viktigt, men ofta förbisett område är barns motoriska utveckling och kopplingen till fysisk och psykisk hälsa. Ett annat område som behövs lyftas är digitaliseringens effekter på barns hjärnor och hälsa. För det tredje saknar vi resonemang kring de miljöer som barnen vistas i. Staden behöver bättre analysera hur olika miljöer (ljus, ljud, inredning etc.) påverkar barn, samt ta hänsyn till mängden sociala kontakter som är lämplig vid olika åldrar. Vetenskapliga fakta kring dessa aspekter behöver i sin tur påverka hur vi bygger och organiserar förskolor, lekplatser och andra miljöer där barn vistas. Särskilt uttalande av Kristin Jacobsson (C) Centerpartiet välkomnar Stockholms stads program för barnhälsa och ambitionen att stärka barns fysiska, psykiska och sociala hälsa genom tidiga och förebyggande insatser. Samtidigt vill Centerpartiet understryka att programmet i huvudsak är en viljeinriktning. Det beskriver viktiga mål och principer, men ger i begränsad utsträckning konkreta svar på de samverkansproblem som redan finns i dag – där barn riskerar att hamna i kläm mellan verksamheter, huvudmän och ansvar. Programmet blir dessutom i hög grad förskolecentrerat, medan det är mindre tydligt hur övriga delar av staden ska bidra och hur samordningen ska fungera i praktiken. Detta är särskilt tydligt för barn med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, där bristande samordning mellan stadens insatser och Region Stockholms stöd kan innebära att insatser ges för sent eller uteblir. För oss i Centerpartiet är det självklart att barns behov ska aldrig ska åsidosättas på grund av organisatoriska gränser. Utbildningsnämnden Reservation av Claes Nyberg (C) 1. Att återremittera ärendet och uppdra åt förvaltningen återkomma med ett nytt förslag till remissvar i enlighet med nedanstående synpunkter. 2. Att därutöver anföra följande: Det är bra att ett program för barnhälsa i Stockholms stad nu äntligen tas fram, men tyvärr motsvarar det förslaget som nu presenteras inte vad ett stadsövergripande program för barnhälsa bör innehålla. Ansvaret för detta faller på majoriteten som inte har varit tydliga med vilken typ av dokument som förväntades och hur det är tänkt att användas i praktiken. Våra invändningar i korthet: 26 (31) För det första har programmet ett för ensidigt fokus på förskolornas (stadsdelsnämndernas) roll, men saknar överväganden av vad som förväntas av stadens andra förvaltningar – SISAB, Trafiknämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Socialnämnden med flera. Framför allt saknas tydlighet för hur övergången till grundskolan blir en integrerad del av planen samt en utvecklad beskrivning av vad som förväntas av Utbildningsförvaltningen i samband med det. För att ge verklig effekt bör även åren F-3 innefattas av planen då flera avgörande perspektiv är relevanta de första åren. Vi saknar också en fördjupning kring det samarbete som behöver utvecklas med regionens olika verksamheter. För det andra saknar programmet även en tydlig koppling till vetenskaplig forskning kring barns utveckling. Det är av högsta vikt att utbildningen i förskolan och andra insatser för barn vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för såväl innehåll som arbetssätt. Ett viktigt, men ofta förbisett område är barns motoriska utveckling och kopplingen till fysisk och psykisk hälsa. Ett annat område som behöver lyftas är digitaliseringens effekter på barns kognitiva förmågor och hälsa. För det tredje saknar vi resonemang kring de miljöer som barnen vistas i. Staden behöver bättre analysera hur olika miljöer (ljus, ljud, inredning etc) påverkar barn, samt ta hänsyn till mängden sociala kontakter som är lämplig vid olika åldrar. Vetenskapliga fakta kring dessa aspekter behöver i sin tur påverka hur vi bygger och organiserar förskolor, lekplatser och andra miljöer där barn vistas. Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M) och Jan Jönsson (L) Det är bra att ett program för barnhälsa i Stockholms stad nu äntligen tas fram, men tyvärr motsvarar det förslaget som nu presenteras inte vad ett stadsövergripande program för barnhälsa bör innehålla. Ansvaret för detta faller på majoriteten som inte har varit tydliga med vilken typ av dokument som förväntades. För det första har programmet ett väldigt fokus på förskolornas (stadsdelsnämndernas) roll, men vi saknar överväganden av vad som bör förväntas av andra av stadens förvaltningar – SISAB, Trafiknämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Socialnämnden med flera. Vi saknar också en fördjupning kring det samarbete som behöver utvecklas med regionens olika verksamheter. För det andra saknar vi kopplingen till vetenskaplig forskning kring barns utveckling. Det är av högsta vikt att utbildningen i förskolan och andra insatser för barn vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Ett viktigt, men ofta förbisett område är barns motoriska utveckling och kopplingen till fysisk och psykisk hälsa. Ett annat område som behövs lyftas är digitaliseringens effekter på barns hjärnor och hälsa. För det tredje saknar vi resonemang kring de miljöer som barnen vistas i. Staden behöver bättre analysera hur olika miljöer (ljus, ljud, inredning etc) påverkar barn, 27 (31) samt ta hänsyn till mängden sociala kontakter som är lämplig vid olika åldrar. Vetenskapliga fakta kring dessa aspekter behöver i sin tur påverka hur vi bygger och organiserar förskolor, lekplatser och andra miljöer där barn vistas. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Peter Backlund (L), Gustav Johansson m.fl. (M) och Stefan Holm (C) Att som svar på remissen anföra följande: Det är bra att ett program för barnhälsa i Stockholms stad nu äntligen tas fram, men tyvärr motsvarar det förslaget som nu presenteras inte vad ett stadsövergripande program för barnhälsa bör innehålla. Ansvaret för detta faller på majoriteten som inte har varit tydliga med vilken typ av dokument som förväntades. Våra invändningar i korthet: För det första har programmet ett väldigt fokus på förskolornas (stadsdelsnämndernas) roll, men vi saknar överväganden av vad som bör förväntas av andra av stadens förvaltningar – SISAB, Trafiknämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Socialnämnden med flera. Vi saknar också en fördjupning kring det samarbete som behöver utvecklas med regionens olika verksamheter. För det andra saknar vi kopplingen till vetenskaplig forskning kring barns utveckling. Det är av högsta vikt att utbildningen i förskolan och andra insatser för barn vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Ett viktigt, men ofta förbisett område är barns motoriska utveckling och kopplingen till fysisk och psykisk hälsa. Ett annat område som behövs lyftas är digitaliseringens effekter på barns hjärnor och hälsa. För det tredje saknar vi resonemang kring de miljöer som barnen vistas i. Staden behöver bättre analysera hur olika miljöer (ljus, ljud, inredning etc) påverkar barn, samt ta hänsyn till mängden sociala kontakter som är lämplig vid olika åldrar. Vetenskapliga fakta kring dessa aspekter behöver i sin tur påverka hur vi bygger och organiserar förskolor, lekplatser och andra miljöer där barn vistas. Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Henrik Sjölander m.fl. (M) och Charlotta Schenholm (L) Att återremittera ärendet till förskoleförvaltningen och uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag i enlighet med vad som anges nedan Att därutöver anföra 28 (31) Det är bra att ett program för barnhälsa i Stockholms stad nu äntligen tas fram, men tyvärr motsvarar det förslaget som nu presenteras inte vad ett stadsövergripande program för barnhälsa bör innehålla. Ansvaret för detta faller på majoriteten som inte har varit tydliga med vilken typ av dokument som förväntades. Våra invändningar i korthet: För det första har programmet ett väldigt fokus på förskolornas (stadsdelsnämndernas) roll, men vi saknar överväganden av vad som bör förväntas av andra av stadens förvaltningar – SISAB, Trafiknämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Socialnämnden med flera. Vi saknar också en fördjupning kring det samarbete som behöver utvecklas med regionens olika verksamheter. För det andra saknar vi kopplingen till vetenskaplig forskning kring barns utveckling. Det är av högsta vikt att utbildningen i förskolan och andra insatser för barn vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Ett viktigt, men ofta förbisett område är barns motoriska utveckling och kopplingen till fysisk och psykisk hälsa. Ett annat område som behövs lyftas är digitaliseringens effekter på barns hjärnor och hälsa. För det tredje saknar vi resonemang kring de miljöer som barnen vistas i. Staden behöver bättre analysera hur olika miljöer (ljus, ljud, inredning etc.) påverkar barn, samt ta hänsyn till mängden sociala kontakter som är lämplig vid olika åldrar. Vetenskapliga fakta kring dessa aspekter behöver i sin tur påverka hur vi bygger och organiserar förskolor, lekplatser och andra miljöer där barn vistas. Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M), Conny Gabrielsson (L), Alice Vestlin (C) och Tapani Juntunen (SD) 1. Att återremittera ärendet och uppdra åt förvaltningen återkomma med ett nytt förslag 2. Att därutöver anföra följande: Det är bra att ett program för barnhälsa i Stockholms stad nu äntligen tas fram, men tyvärr motsvarar det förslaget som nu presenteras inte vad ett stadsövergripande program för barnhälsa bör innehålla. Ansvaret för detta faller på majoriteten som inte har varit tydliga med vilken typ av dokument som förväntades. Våra invändningar i korthet: För det första har programmet ett väldigt fokus på förskolornas (stadsdelsnämndernas) roll, men vi saknar överväganden av vad som bör förväntas av andra av stadens förvaltningar – SISAB, Trafiknämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Socialnämnden med flera. Vi saknar också en fördjupning kring det samarbete som behöver utvecklas med regionens olika verksamheter. 29 (31) För det andra saknar vi kopplingen till vetenskaplig forskning kring barns utveckling. Det är av högsta vikt att utbildningen i förskolan och andra insatser för barn vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Ett viktigt, men ofta förbisett område är barns motoriska utveckling och kopplingen till fysisk och psykisk hälsa. Ett annat område som behövs lyftas är digitaliseringens effekter på barns hjärnor och hälsa. För det tredje saknar vi resonemang kring de miljöer som barnen vistas i. Staden behöver bättre analysera hur olika miljöer (ljus, ljud, inredning etc) påverkar barn, samt ta hänsyn till mängden sociala kontakter som är lämplig vid olika åldrar. Vetenskapliga fakta kring dessa aspekter behöver i sin tur påverka hur vi bygger och organiserar förskolor, lekplatser och andra miljöer där barn vistas. Avslutningsvis har skärholmsborna sämre hälsa över lag än medborgare i övriga staden. En hög andel fyraåringar har övervikt och obesitas, vilket är klart över genomsnittet i länet, för både pojkar och flickor. Skärholmen ligger även i botten av statistiken för staden och länet avseende andel treåringar med kariesskadade tänder. Samverkan mellan BVC, förskola och socialtjänst måste därför intensiveras. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschött m.fl. (MP) Vi vill tacka förvaltningen för ett välskrivet och väl genomtänkt svar. Vi känner oss också trygga med att vår verksamhet inom förskolan står väl förberedd för att arbeta utifrån Stockholms stads program för barnhälsa. De förändringar som har genomförts inom socialtjänsten syftar också till snabba stöd och ett utökat samarbete som ligger väl i linje med programmets andemening. Precis som vår förvaltning lyfter så anser vi att det är synd att programmet främst omfattar barn som går i stadens egna förskolor. För i programmet pratar man uteslutande om “förskolebarn” och det rör sig inte om en omskrivning för att beteckna barn i åldern 1-6 år. Vi tror att barn i den åldern som inte är inskrivna i förskolan riskerar att falla mellan stolarna. Även om tanken är god med att staden vill inrätta ett arbetssätt som liknar grundskolans elevhälsa så behöver programmet även omfatta barn som inte går i förskolan. De barnen kan ha ett ännu större behov av programmet för att nå en god fysisk, psykisk och social hälsa. Stadsdelsförvaltningen arbetar intensivt för att se till att alla barn i åldern 1-6 år är inskrivna i förskolan men det finns familjer som av olika anledningar inte har barnen inskrivna där. Det finns flera olika föräldrastöd som erbjuds vårdnadshavare och det är viktigt att information till föräldrar sker via både förskolan och andra kanaler för att nå ut till samtliga familjer. Förskolorna inom Skärholmens stadsdelsförvaltning arbetar medvetet med de frågor som programmet tar upp. Lärmiljöerna i förskolan har utvärderats, analyserats och förbättras för att möta de krav som finns i Skollagen. Under mandatperioden har förskolan i Skärholmen omorganiserats i syfte att säkerställa en hög pedagogisk 30 (31) kompetens på alla förskolor och avdelningar. Det har också tillförts resurser för att utöka den specialpedagogiska kompetensen och se till att den når alla avdelningar. Förskolan arbetar också med att utvärdera förskolegårdarna utifrån stadens verktyg LYF, lekytefaktorn och de förbättras också för att skapa attraktiva utemiljöer som främjar lek och utveckling. En fördel för Skärholmen, till skillnad från vissa andra stadsdelar, är att vi också har tillgång till naturen direkt utanför dörren vilket ytterligare ökar barns möjlighet till spännande lek. Programmet lyfter att förskolan ska arbeta medvetet med att stärka skyddsfaktorer och minska påverkan av riskfaktorer i syfte att stärka barns motståndskraft (resiliens) och förebygga påverkan från långvarig stress (toxisk stress) och att det utifrån ett långsiktigt perspektiv bidrar till förbättrade livsvillkor och framgångsrik skolgång. Dock visar forskning att det inte bara är hur ens egen familj fungerar som skapar en framgångsrik levnadsbana utan att barn också påverkas av hur grannarna och områdets invånare mår. Vi ser därför att satsningar kan behöva göras utifrån områdets behov och inte bara barnets individuella riskfaktorer. Vi saknar geografisk analys och satsning. Barnets sociala hälsa påverkas av familjens situation, förskolan och fritidsmöjligheter. I familjer som lever under otrygga och där man oroas av ekonomi eller osäkerhet kring uppehållstillstånd har man svårare att tillgodose barnets behov. Detsamma gäller familjer där någon av föräldrarna arbetar under kvällar och helger. Orken och förmågan att leka med barnet kan påverkas av de faktorerna. Visserligen ska förskolan utveckla lärmiljöer som främjar lek, stödjer kommunikation samt utvecklar identitet och relationsbyggande. Men identitetsbyggandet sker även efter att barnet har hämtats från förskolan. Många vårdnadshavare stannar till vid en parklek eller lekplats innan man går hem och där sker ett annat relationsbyggande och barnet får en identitet i förhållande till sitt närområde. För de barn som inte är inskrivna i förskolan är de här platserna extra viktiga och därför saknar vi att de barnen inte finns med i programmet. Vi uppskattar att programmet betonar att alla stadens verksamheter som arbetar med berörd målgrupp behöver samverka i ett långsiktigt, tvärprofessionellt, strategiskt arbete för att nå målet. Programmet är viktigt för vi vet att tydliga handlingsplaner och riktlinjer når ut till våra verksamheter. Dock saknar vi skrivningar kring hur andra huvudmän som bedriver förskola ska omfattas av programmet. I framtida upphandlingar och godkännande av huvudmän bör det finnas ett krav kring hur arbetet med barnhälsa ska bedrivas. Kommunens förskolor kan vara förebilder men vi ska sträva efter att andra huvudmän också arbetar efter programmet och samarbetar med andra professioner. Avslutningsvis vill vi understryka vikten av att Stockholms stads program för barnhälsa i högre grad beaktar den geografiska dimensionen i barns uppväxtvillkor. Programmet betonar med rätta betydelsen av att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer på individ- och verksamhetsnivå, men saknar i nuläget ett tydligt perspektiv på hur barns hälsa även formas av den plats där de växer upp – av 31 (31) bostadsområdet, närmiljön och de sociala sammanhang som finns utanför förskolans ramar. Forskningen som redovisas inom ramen för Stockholms universitets forskningsprogram “Lyckliga gatan” visar att människors livsbanor påverkas inte enbart av familjens förutsättningar, utan också av grannskapets sammansättning, sociala relationer och områdets samlade livsvillkor. Närmiljön fungerar som en central uppväxtmiljö där sociala normer, trygghet, tillit och framtidstro formas över tid. Detta är särskilt relevant i arbetet med barnhälsa, där målet är att minska skillnader i barns livsvillkor och skapa jämlika förutsättningar för utveckling. Mot denna bakgrund menar vi att barnhälsoarbetet behöver kompletteras med ett tydligare områdesperspektiv. Insatser bör i större utsträckning kunna anpassas efter lokala behov och förutsättningar, inte enbart utifrån individuella riskfaktorer utan även utifrån hur segregation, otrygghet, socioekonomiska villkor och tillgång till trygga mötesplatser påverkar barns fysiska, psykiska och sociala hälsa. Genom att integrera en geografisk analys i programmet kan Stockholms stad ytterligare stärka sitt kompensatoriska uppdrag och skapa mer träffsäkra, långsiktiga och jämlika barnhälsoinsatser. Ett sådant helhetsperspektiv ligger väl i linje med programmets intention om minskade skillnader i barns livsvillkor och skulle bidra till att barnhälsan inte bara ses utifrån barnet i förskolan – utan också utifrån barnet i sitt sammanhang och sin närmiljö. Stockholms stads program för barnhälsa Beslutad av kommunfullmäktige xxx Dnr KS 2025/297 start.stockholm Stockholms stads program för barnhälsa November 2025 3 (20) Förord I Stockholms stad ska alla barn ges möjlighet att påverka sitt eget liv och bidra till samhällets utveckling. Genom hållbara och långsiktiga insatser för hälsa, utbildning och jämlikhet skapar Stockholms stads kommunala förskolor och stadens övriga verksamheter förutsättningar för varje barns välbefinnande och utveckling. Förskolan har en central roll i detta arbete genom att erbjuda en utbildning och undervisning av hög kvalitet som främjar barns fysiska, psykiska och sociala hälsa. På förskolan får barn möjlighet att leka, röra på sig och utvecklas i samspel med andra, samtidigt som de lär sig om samarbete, respekt och demokratiska processer. Viktiga färdigheter för att bli aktiva och delaktiga samhällsmedborgare. Förskolan har också ett kompensatoriskt uppdrag att stödja alla barn utifrån deras individuella behov. Genom främjande, förebyggande och inkluderande arbete kompenseras för skillnader i barns förutsättningar, vilket bidrar till ett mer jämlikt och rättvist samhälle. Arbetet med barnhälsa i staden utgår från ett helhetsperspektiv på barns välbefinnande som tillgodoser såväl fysiska, psykiska som sociala behov, där alla barn ges möjlighet att delta och utvecklas på sina villkor. Tillsammans med förskolan bidrar även stadens övriga verksamheter genom att utgå från ett helhetsperspektiv på barns hälsa i sitt arbete och i stärkt samverkan med varandra. Med det här programmet får Stockholms stad ett strukturerat barnhälsoarbete på plats, där stadens verksamheter har ett gemensamt uppdrag att jobba för de yngsta barnens hälsa. Tillsammans för stadens förskolebarn! Alexandra Mattsson Gunilla Davidsson Förskole-, fritids- och Förvaltningsdirektör fastighetsborgarråd Förskoleförvaltningen 4 (20) Innehåll Förord ........................................................................................................3 Inledning ....................................................................................................5 Ett program för barnhälsa .......................................................................6 Intentionen med programmet .....................................................................6 Begreppet barnhälsa ..................................................................................6 Styrande dokument ..................................................................................7 Nationella styrdokument .............................................................................7 Stadens styrdokument ................................................................................8 Strategiska perspektiv .............................................................................9 Främjande perspektiv .................................................................................9 Förebyggande perspektiv .........................................................................10 Inkluderande perspektiv ...........................................................................10 Fokusområden ........................................................................................10 Fysisk hälsa ..............................................................................................11 Psykisk hälsa ............................................................................................12 Social hälsa ..............................................................................................13 Stockholms stads arbete med barnhälsa .............................................14 Förskolans organisation för barnhälsa .....................................................15 Särskilt och extraordinärt stöd ..................................................................15 Samverkan ...............................................................................................16 Förskola och hem .....................................................................................17 Föräldraskapsstöd ....................................................................................17 Samverkan mellan förskola och skola vid övergångar .............................17 Tidiga och samordnade insatser (TSI) .....................................................18 Samverkan mellan förskola och socialtjänst vid orosanmälan .................18 God och nära vård och omsorg ................................................................18 Genomförande, uppföljning och utvärdering ......................................19 Genomförande ..........................................................................................19 Uppföljning och utvärdering ......................................................................20 5 (20) Inledning Program för barnhälsa i Stockholms stad syftar till att säkerställa att alla barn i stadens kommunala förskolor har tillgång till en trygg, inkluderande och hälsofrämjande miljö, oavsett bakgrund, förutsättningar eller var de bor. Programmets övergripande mål är minskade skillnader i barns livsvillkor och hållbara förutsättningar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, för alla förskolebarn i åldersgruppen 1–6 år. Programmet är ett övergripande styrdokument som anger riktning för arbetet med barnhälsa och fungerar som ett paraply under vilket arbetet samlas. Detta innebär att flera av stadens verksamheter omfattas av ett gemensamt mål och utvecklar arbetet inom respektive verksamhet samt i samverkan, verksamheterna emellan. Tre strategiska perspektiv pekar ut riktningen för det långsiktiga arbetet med barns hälsa. • Främjande • Förebyggande • Inkluderande Programmets tre fokusområden ska vara vägledande och bidra till ett sammanhållet arbete i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Fysisk hälsa • Psykisk hälsa • Social hälsa Genom att utgå ifrån de tre strategiska perspektiven i arbetet med fokusområdena säkerställs en helhetssyn på barnhälsa i Stockholms stad. 6 (20) Ett program för barnhälsa Intentionen med programmet Många insatser för ett stärkt barnhälsoarbete bedrivs av staden idag. Programmets intention är att skapa en gemensam riktning för arbetet och att bidra till fortsatt, långsiktigt och sammanhållet arbete. För att uppnå programmets intention att fungera som ett paraply, under vilket arbetet med barnhälsa samlas, betonas vikten av samverkan mellan stadens alla verksamheter och med externa aktörer som möter berörd målgrupp, förskolebarn 1 – 6 år. Genom strategiska, systematiska och samordnade insatser bidrar staden till stärkt samsyn och ökad likvärdighet i arbetet med barnhälsa. Stockholm stads program för barnhälsa är ett stadsövergripande program som bär särskild vikt för stadsdelsnämnderna men som samtliga av stadens nämnder och bolagsstyrelser ska utgå ifrån när de planerar och följer upp sitt arbete för att nå stadens mål om en stärkt barnhälsa. Programmet ska ge alla verksamheter vägledning och gemensam förståelse för stadens ambitioner i arbetet med barnhälsan. Begreppet barnhälsa Världshälsoorganisationens (WHO) holistiska definition av hälsa1: ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande är grunden för programmets definition av barnhälsa. Definitionen realiseras genom arbetet med de tre fokusområden. Figur 1. Definition av de tre fokusområdena i program för barnhälsa. Mer om varje fokusområde finns att läsa under avsnittet Fokusområden. 1 World Health Organization (WHO) 7 (20) I programmet avgränsas begreppet barnhälsa till att avse arbete riktat mot förskolebarn samt barn yngre än ett år som besöker öppen förskola och introduktionsförskola. Barnhälsobegreppet innefattar främjande, förebyggande och inkluderande perspektiv i arbetet för alla barns hälsa i förskolan. Begreppet regleras dock inte av lagar och förordningar då det inte är definierat i skollagen så som elevhälsa i skolan är. Stockholms stads intention att etablera en gemensam definition av begreppet barnhälsa väntas leda till ökad samsyn kring målgruppens behov och tydliggöra olika aktörers ansvar inom området. Styrande dokument Nationella styrdokument Barns rättigheter, utbildning och hälsa säkerställs genom konventioner, lagar och läroplaner. Ansvaret för att dessa efterlevs åligger staten såväl som kommunen. Samtliga medarbetare och offentliga företrädare i kommunen, oavsett funktion, har således ansvar för att efterleva lagarna som respektive verksamhet styrs av. Programmet för barnhälsa stödjer sig i första hand på nationella styrdokument som direkt berör förskolan så som Skollag2 samt Läroplan för förskola3. För att uppfylla programmets mål och intentioner omfattas även andra verksamheter än förskola som arbetar med målgruppen. Dessa verksamheter styrs av lagrum och bestämmelser som exempelvis socialtjänstlagen4 och hälso- och sjukvårdslagen.5 Arbetet med att uppnå målet med programmet är också nära kopplat till stadens demokratiarbete, barnrättsperspektivet utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (1989)6 och FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 20307 med fokus på mål 3. God hälsa och välbefinnande, mål 4. God utbildning för alla, mål 5. Jämställdhet och mål 10. Minskad ojämlikhet. Skollagen omfattar alla skolformer och anger bestämmelser för skolväsendet, definitioner av ansvar för undervisning och 2 Skollag (2010:800) 3 Läroplan för förskolan (Lpfö 18) 4 Socialtjänstlag (2025:400) 5 Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 6 Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter 7 Agenda 2030 för hållbar utveckling – handlingsplan för omställning till ett hållbart samhälle. 8 (20) utbildning, bestämmelser om huvudmän8, resursfördelning och ledning av utbildningen. Skollagen omfattar även reglering avseende barns utveckling mot utbildningens mål, åtgärder mot kränkande behandling, systematiskt kvalitetsarbete och samverkan med vårdnadshavare. Skollagen preciserar även förskolans kompensatoriska uppdrag, där hänsyn ska tas till alla barns olika behov och att stöd ska ges för att varje barn ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Läroplanen för förskolan beskriver förskolans värdegrund och uppdrag och innehåller mål och riktlinjer för arbetet i förskolan. Målen anger utbildningens inriktning och områden där förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utvecklas. Riktlinjerna anger arbetslagets uppdrag samt förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen. Rektors ansvar anges både i skollagen och i läroplanen. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Utbildningen ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan. Tillsammans säkerställer skollag och läroplan kommunens ansvar för en likvärdig förskola av hög kvalitet där god utbildning och undervisning bidrar till barns fysiska, psykiska och sociala hälsa. Stadens styrdokument Det finns andra stadsövergripande styrdokument som tangerar innehållet i detta program och tillsammans bidrar till stadens arbete med barns hälsa och välbefinnande. Nedan följer ett urval av de mest relevanta dokumenten. - Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 9 - Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 10 - Riktlinjer för övergångar mellan förskola och skola i Stockholms stad 11 - Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 12 8 2 kap. 1 § Skollagen 9 Dnr KS 2023/791 10 Dnr KS 2021/1321 11 Dnr KS 2022/601 12 Dnr KS 2023/1303 9 (20) - Miljöprogram 2030 för Stockholms Stad 13 - Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) - Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 14 - Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025 15 - Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna 16 - Program för öppen förskola 17 I följande avsnitt beaktas de styrande dokumentens delar som relaterar till barnhälsa och berör programmets målgrupp. Strategiska perspektiv Barn har rätt till en utbildning av hög kvalitet som tar hänsyn till deras olika behov. Skollagen, språklagen och diskrimineringslagen är några av de lagar som bygger på Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter samt rättigheter för personer med funktionsnedsättning.18 Dessa lagar reglerar förskolans verksamhet samt andra verksamheter som riktas till berörd målgrupp på olika sätt. De tre strategiska perspektiven - främjande, förebyggande och inkluderande tillsammans med de tre fokusområdena – fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa, bygger på ovan nämnda lagar, forskning och beprövad erfarenhet. Främjande perspektiv Ett främjande perspektiv innebär att fokusera på faktorer som stärker hälsa och ökar barnens delaktighet och tilltro till den egna förmågan. Det främjande perspektivet omfattar alla barn och är grundläggande för att skapa trygghet, goda relationer samt bibehålla och stärka barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. 13 Dnr KS 2023/682 14 Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) - överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner inom Stockholms län 15 Dnr KS 2020/924 16 Dnr KS 2023/1159 17 Dnr KS 2024/1410 18 Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) 10 (20) Förebyggande perspektiv Ett förebyggande perspektiv innebär att fokusera på att identifiera och undanröja hinder som har negativ påverkan på barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det förebyggande perspektivet omfattar alla barn och utgår från ett proaktivt förhållningssätt. Inkluderande perspektiv Ett inkluderande perspektiv innebär att fokusera på varje barns behov och förutsättningar i utbildningen. Inkluderande utbildning är en mänsklig rättighet och perspektivet omfattar alla barn. Ingen ska diskrimineras på grund av funktionsnedsättning, kön eller andra diskrimineringsgrunder. Utbildningen ska organiseras så att alla barn ska kunna delta utifrån sina förutsättningar och lyckas i lärandet. Fokusområden De tre strategiska perspektiven – främjande, förebyggande och inkluderande ska vara vägledande i det systematiska arbetet med programmets fokusområden. Det innebär att alla strategiska perspektiv ska beaktas vid planering, genomförande och uppföljning av barnhälsoarbetet inom respektive fokusområde. Det innebär också att alla verksamheter som berörs av programmet ska arbeta med fokusområdena utifrån denna princip. Folkhälsomyndighetens årsrapport19 visar att folkhälsan generellt i Sverige är god men att det fortsatt finns stora skillnader, beroende på bland annat var man bor, kön, ålder samt socioekonomi. Rapporterna Skillnadernas Stockholm20 och Återblick på skillnadernas Stockholm21 bekräftar den nationella bilden utifrån Stockholms stads perspektiv. Dessa skillnader ska utjämnas för att ge barn jämlika möjligheter till god hälsa och utveckling. Stadens arbete mot målet om jämlika levnadsvillkor för alla barn i åldersgruppen 1 – 6 år grundas i tre fokusområden. De tre fokusområdena är: • Fysisk hälsa • Psykisk hälsa • Social hälsa 19 Folkhälsomyndigheten - Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2023 20 Dnr KS 159–1334/2015 21 Dnr KS 2023/1382 11 (20) Dessa fokusområden ska säkerställa att arbetet i stadens verksamheter sker sammanhållet utifrån gemensam helhetssyn på barnhälsa. Fysisk hälsa Fysisk hälsa handlar om barnets kroppsliga välbefinnande och funktion kopplat till fysisk aktivitet, näringsintag, sömn samt kroppslig och personlig integritet.22 I läroplanen för förskolan23 betonas att utbildningen ska ge barn förutsättningar att utveckla kunskaper om hur hälsosam livsstil påverkar hälsa och välbefinnande. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sin motorik och en allsidig rörelseförmåga, samt intresse för att vara fysiskt aktiva. Barn ska ges möjlighet att delta i varierade fysiska aktiviteter dagligen. Detta ska organiseras i såväl inomhus – som utomhusmiljöer samt i olika naturmiljöer. God balans mellan aktivitet och vila är avgörande för barns hälsa och utveckling. Vila och sömn främjar hjärnans utveckling, stärker immunförsvaret och hjälper barnet att bearbeta intryck, hantera stress och sociala interaktioner.24 Förskolan bidrar genom att erbjuda en trygg och lugn miljö för vila och återhämtning och därigenom främja goda hälsovanor.25 Näringsriktiga måltider är en viktig del i arbetet för en jämlik hälsa och ska vara en del av utbildningen.26 Förskolans undervisning bidrar till att barn utvecklar kunskaper om hälsosamma matvanor och hälsosam livsstil.27 I det ingår även att öka barns kunskap om god munhälsa, vilket bidrar till att stärka barns förutsättningar för långsiktig hälsa och utveckling. Staden aktualiserar kontinuerligt lokala styrdokument för mat och måltider för att säkerställa att de är i linje med gällande nationella vägledningar, råd och regelverk samt för att stärka arbetet med hälsosamma matvanor och näringsriktiga måltider. Kroppslig integritet handlar om den fysiska kroppens okränkbarhet och om vikten av att själv få bestämma över sin egen kropp. 22 World Health Organization (WHO) 23 Läroplan för förskolan (Lpfö 18) 24 Skolverket – Förskolans betydelse för barns rörelseförmåga, fysiska aktivitet och hälsosamma livsstil 25 Rikshandboken i barnhälsovård 26 Nordiska näringsrekommendationer (NNR, 2023) 27 Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i förskolan 12 (20) Förskolans utbildning ska stärka barns kroppsliga och personliga integritet samt främja jämställdhet och goda relationer fria från kränkande beteenden.28 Detta görs genom att stärka barns sociala och emotionella kompetens och motverka begränsande könsnormer.29 Psykisk hälsa Förmågor som är väsentliga för barns psykiska hälsa skrivs fram i både förskolans läroplan och i forskning om yngre barns psykosociala hälsa.30 Det handlar om barnets förmåga att i samspel med omgivningen förstå, uttrycka och reglera känslor, hantera motgångar, utveckla god självkänsla och vilja att utforska och lära. När barn känner sig trygga och delaktiga stärks deras förutsättningar till utveckling och lärande.31 En inkluderande och likvärdig utbildning med en tillgänglig lärmiljö bidrar till att stärka lärande samt förebygga diskriminering och kränkningar. Enligt Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell32 består tillgänglig lärmiljö av fyra områden: rättigheter i lärandet, social lärmiljö, pedagogisk lärmiljö och fysisk lärmiljö. Genom att använda sig av tillgänglighetsmodellen i förskolans systematiska kvalitetsarbete integreras det specialpedagogiska perspektivet i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen. Förskolan kan då fungera som en skyddsfaktor som kan kompensera för ogynnsamma uppväxtvillkor. Kunskap om risk- och skyddsfaktorer som påverkar barns utveckling, lärande och hälsa är centralt för att förskolan ska kunna arbeta kompensatoriskt.33 Riskfaktorer kan vara brist på omsorg, otrygga eller instabila familjeförhållanden samt försenad språkutveckling och svårigheter kopplade till funktionsnedsättningar. Skyddsfaktorer kan vara trygga och tillitsfulla relationer, stödjande och tillgängliga lärmiljöer, samt närvarande vuxna som ger emotionellt och funktionellt stöd.34 Genom att arbeta medvetet med att stärka skyddsfaktorer och minska påverkan av riskfaktorer kan förskolan bidra till att stärka 28 Skolverket – Barns integritet i förskolan 29 Region Stockholm – Elevhälsoportalen 30 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) – Förskolans roll för att främja psykisk hälsa 31 Ifous – Att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa i förskolan 32 Specialpedagogiska skolmyndigheten – Stödmaterial för tillgänglig utbildning 33 Uppdrag psykisk hälsa 34 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) 13 (20) barns motståndskraft (resiliens)35 och förebygga påverkan från långvarig stress (toxisk stress).36 I ett långsiktigt perspektiv bidrar detta till förbättrade livsvillkor och framgångsrik skolgång. Social hälsa Social hälsa handlar om barnets förmåga att utveckla sina sociala färdigheter och skapa och upprätthålla trygga, meningsfulla relationer.37 Förskolan som arena för social gemenskap ska ge barn möjlighet till lek, språkutveckling, trygghet, delaktighet och inflytande där barn får uttrycka tankar och åsikter för att påverka sin situation och ta ansvar för sina egna handlingar.38 Lek bygger positiva relationer och stärker självkänsla39 och ska i enlighet med förskolans läroplan vara central i förskolans utbildning. Lek stimulerar kreativitet, problemlösning och samarbete, samt hjälper barn att bearbeta känslor och erfarenheter och att bygga upp resiliens. Genom ett medvetet förhållningssätt till lek ges alla barn möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån sina förutsättningar och sin förmåga. Förskolan ska utveckla lärmiljöer som främjar lek, stödjer kommunikation samt utvecklar identitet och relationsbyggande. Identitetsutveckling, lärande och språk är nära sammanlänkade.40 Genom att stödja barn i att utveckla sina språkliga färdigheter stärks deras kognitiva förmåga att kommunicera tankar, känslor och behov. Detta är en förutsättning för att barn ska utveckla egen identitet och god självkänsla som stärker lärandet. Genom att erbjuda en målstyrd undervisning i stimulerande lärmiljöer som uppmuntrar till kommunikation har förskolan en betydande roll för barns språkutveckling.41 Barns rätt till trygghet och säkerhet är ytterligare faktor i främjandet av barns sociala hälsa. Fokus i barnsäkerhetsarbetet ska vara det främjande och förebyggande arbetet, men även beredskap för agerande vid oönskade händelser.42 För Stockholms stads 35 Resiliens i förskolan: att stärka barns välmående, delaktighet och handlingskraft (Ann-Christin Furu & Mia Heikkilä, 2022) 36 Relationship of Childhood Abuse and Household Dysfunction to Many of the Leading Causes of Death in Adults: The Adverse Childhood Experiences (ACE) Study (Vincent Felitti m.fl., 2019) 37 Folkhälsomyndigheten – Utveckling av barns och ungas hälsa 38 Skolverket – Lek och samspel i en förskola för alla 39 Skolforskningsinstitutet – Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor (2019) 40 Skolverket – Språk, lärande och identitet 41 Skolverket – Språk och kommunikation i en förskola för alla 42 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 14 (20) kommunala förskolor innebär det bland annat att arbetet bedrivs utifrån Riktlinjer för barnsäkerhet.43 Alla verksamheter som på olika sätt möter målgruppen bidrar utifrån sitt verksamhetsområde till att säkerhetsarbetet bedrivs systematiskt och likvärdigt. Regelbunden närvaro på förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna ta del av förskolans undervisning, samt bidrar till att barnet utvecklar sociala färdigheter och språk i samspel med andra barn och vuxna. Enligt skollagen44 ska huvudmannen erbjuda barn plats på förskola samt arbeta uppsökande för att få fler barn att delta i utbildningen, särskilt där inskrivningsgraden är låg. Det är viktigt att förskolan systematiskt följer upp barns närvaro för att identifiera barn som är inskrivna i förskolan men inte deltar kontinuerligt i utbildningen. Det är en del av det förebyggande och åtgärdande arbetet som syftar till att tidigt upptäcka eventuella riskfaktorer och behov av stöd. Stockholms stads arbete med barnhälsa Det övergripande målet med programmet är minskade skillnader i barns livsvillkor och hållbara förutsättningar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Alla stadens verksamheter som arbetar med berörd målgrupp behöver samverka i ett långsiktigt, tvärprofessionellt, strategiskt arbete för att nå målet. Även samverkan med externa aktörer är av stor vikt för att nå framgång. Arbetet med programmets fokusområden – fysisk, psykisk och social hälsa behöver ske utifrån de tre strategiska perspektiven som tillsammans bildar en helhetssyn på barnhälsa, för att skapa en ändamålsenlig och behovsstyrd organisation. Stockholms stad ska verka utifrån ett tydligt barnperspektiv och barnets bästa ska alltid stå i centrum. Barn ska ha möjlighet att påverka beslut som rör dem och bjudas in att påverka i de verksamheter som de deltar i eller får stöd av. I Stockholms stad har barnens perspektiv och barnrättsperspektivet en plats. Stadens barnombudsman har till uppgift att driva på och stödja utvecklingen av arbetet med Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. I enlighet med barnkonventionen ska alla verksamheter ”vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms 43 Säker förskola – Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 44 Skollag (2010:800) 15 (20) vara barnets bästa".45 En prövning av barnets bästa baseras på en barnkonsekvensanalys och innebär att göra en helhetsbedömning av vad som är det bästa för barnet. Barnkonsekvensanalysen ger ett underlag för att kunna pröva och väga barnets bästa i det aktuella beslutet eller åtgärden. Särskilt viktigt att är det att involvera grupper av barn som har svårare att få sina rättigheter tillgodosedda, till exempel barn med funktionsnedsättning, barn från socioekonomiskt svagare områden, våldsutsatta barn, nyanlända barn och de yngsta barnen.46 Programmet för barnhälsa bidrar till en stärkt barnrätt genom att fastställa ett gemensamt begrepp och riktning för barnhälsoarbetet i stadens verksamheter. Förskolans organisation för barnhälsa En strukturerad organisation för barnhälsa är en framgångsfaktor som bidrar till att alla barn i stadens kommunala förskolor ges en god utbildning och får det stöd de har rätt till. För att de strategiska perspektiven - främjande, förebyggande och inkluderande ska kunna vara vägledande i arbetet behöver arbetslagets47 samlade kompetens kontinuerligt utvecklas och det specialpedagogiska perspektivet integreras i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen. Enligt skollagen ansvarar rektor för att säkerställa att rätt kompetens finns inom organisationen som bidrar till en utbildning och undervisning av god kvalitet. På huvudmannanivå och rektorsnivå innebär det även att säkerställa ett strukturerat samarbete med region, socialtjänst och övriga relevanta aktörer. Organisationen kan inkludera eller samverka med ytterligare yrkesprofessioner utöver barnskötare och förskollärare, såsom specialpedagoger, socionomer, logopeder, dietister och psykologer, som tillsammans stärker kompetensen inom barnhälsoarbetet via ett tvärprofessionellt arbetssätt. På så sätt bidrar hela organisationen - arbetslag, rektor och huvudman till måluppfyllelse utifrån förskolans uppdrag. Särskilt och extraordinärt stöd Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling har rätt att få det stöd deras behov kräver, i enlighet med skollag. Rektor är ytterst ansvarig för att utbildningen bedrivs i 45 Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, Artikel 3.1 46 Stockholms stads barnombudsman – Rapport 2021 47 2 kap. 13-14 § Skollagen; Läroplan för förskolan (Lpfö18), Del 1. Förskolans värdegrund och uppdrag 16 (20) enlighet med skollagen och att stödet ges inom ramen för förskolans ordinarie verksamhet. Allt stöd i förskolan ska huvudsakligen ges med syfte att barnet ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för förskolans utbildning. Behovet av särskilt stöd kan se olika ut och kräva anpassningar som utgår från varje enskilt barns förutsättningar.48 Det kan handla om anpassningar i den pedagogiska miljön, riktade insatser och stödjande strategier. Barn kan även vara i behov av extraordinära stödåtgärder, det vill säga insatser utöver det särskilda stödet. Det kan handla om omfattande åtgärder som inte ryms inom ramen för den ordinarie verksamheten, till exempel tekniska hjälpmedel, särskilda läromedel och material och anpassningar av lokaler. Det kan också vara fråga om stödåtgärder till barn med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. För att kunna erbjuda rätt stöd behöver ett systematiskt arbete bedrivas, där behov identifieras, åtgärder och insatser genomförs, följs upp och utvärderas. Barnets fysiska, psykiska och sociala hälsa ska vara i fokus vid identifiering av behov samt planering av stödåtgärder. Det främjande, förebyggande och inkluderande perspektiven ska bidra med en helhetssyn i utformningen av det individuella stödet. Organisationen ska även säkerställa att arbetsgången är tydlig för alla inblandade – huvudman, rektor, arbetslag, vårdnadshavare och eventuella externa aktörer. Inom Stockholm stad ansvarar varje stadsdelsnämnd för att fördela resurser för att barn med omfattande behov får det särskilda stöd de har rätt till, i enlighet med skollag och förskolans läroplan. Samverkan Stadens sammanhållna arbete för barnhälsa förutsätter samverkan mellan nämnder och bolag utifrån deras respektive ansvarsområde. Den stadsinterna samverkan ska ske på såväl stadsövergripande som lokal nivå och mellan stadens nämnder och bolag. Utöver den interna samverkan inom och mellan stadens nämnder och bolag sker även samverkan externt mellan staden, region Stockholm och civilsamhället. Lagar och förordningar som styr respektive verksamhet förtydligar ansvarsfördelningen och styr 48 8 kap. 9 § Skollagen 17 (20) möjligheter till samverkan mellan parterna. Region Stockholms ansvar innefattar hälso- och sjukvård inklusive tandvård, behandlande och hälsofrämjande arbete för stadens alla invånare medan förskolans utbildningsuppdrag innefattar undervisning och omsorg för barn i förskoleåldern samt förberedelse för fortsatt utbildning. Förskolan har en central roll i stadens barnhälsoarbete inom ramen för sitt utbildningsuppdrag. Utöver det som ingår i förskolans utbildningsuppdrag kan samverkan med andra aktörer behövas för att stödja barnet och familjen. Samverkan ska bidra till att skapa hållbara förutsättningar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och bidra till det långsiktiga målet om minskade skillnader i barns livsvillkor. All samverkan ska grundas i främjande, förebyggande och inkluderande perspektiv för alla barn och åtgärdande perspektiv utifrån enskilda barns behov. Förskola och hem För att skapa bästa möjliga förutsättningar för barns utveckling och lärarande ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmet. Relationen mellan hem och förskola lägger grunden för barnets trivsel och utveckling. Förskolan ska ansvara för att ge barn och vårdnadshavare god introduktion, trygga övergångar, kontinuerliga utvecklingssamtal och delaktighet i utvärdering av utbildningen. Relationen mellan förskola och vårdnadshavare ska vara tillitsfull och bidra till en helhetssyn på barnets behov och välbefinnande. Föräldraskapsstöd Föräldrar i Stockholms stad erbjuds föräldraskapsstöd av stadens egna verksamheter, så som socialtjänst, öppen förskola, förskola och skola. Stadens medarbetare erbjuds utbildning för att kunna vara gruppledare inom föräldraskapsstödsprogrammen. Därutöver erbjuds föräldraskapsstöd även av externa aktörer, såsom mödra- och barnhälsovården. Förskolans roll är framför allt att informera och vägleda föräldrar till det stöd som motsvarar deras behov. Samverkan mellan förskola och skola vid övergångar Skolverket betonar att goda rutiner vid övergång mellan skolformer är en framgångsfaktor49 som bidrar till barns lärande och trygghet samt möjliggör ett förebyggande arbete i mottagandet. I Stockholms stads förskolor och skolor utgår arbetet från Stockholms stads 49 Skolverket – Faktorer för framgångsrik skolutveckling - Nationellt kvalitetssystem 18 (20) riktlinjer för övergångar mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.50 Riktlinjerna anger ansvarsfördelningen samt hur samverkan ska genomföras för att möjliggöra en god övergång för barn och vårdnadshavare. Tidiga och samordnade insatser (TSI) Tidiga och samordnade insatser (TSI) handlar om att barn ska få stöd och skydd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. 51I det arbetet behöver alla som möter barn identifiera tidiga tecken på utmaningar och samverka för att förhindra en potentiellt negativ utveckling. Det innebär att förskola, skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, polis och andra verksamheter ska arbeta tillsammans i en strukturerad samverkan för tidigt och förebyggande arbete kopplat till barnet och familjen. Det samordnade arbetet bidrar till en helhetssyn av barnets situation och behov av stöd. Det ställer krav på att medverkande aktörer utvecklar kunskap och kompetens om varandras verksamheter och hur verksamheternas ansvarsområden regleras av olika lagar och förordningar. Samverkan mellan förskola och socialtjänst vid orosanmälan Alla myndigheter och verksamheter som arbetar med barn är anmälningsskyldiga enligt socialtjänstlagen. Principen är att alltid agera utifrån barnets bästa. Anmälan till socialtjänsten ska göras genast vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa.52 Socialtjänsten ska verka för att barn växer upp under trygga förhållanden. I arbetet med barn som far illa är socialtjänsten skyldig att samverka med bland annat hälso- och sjukvården, förskola, skola och polis. Stockholms stads kommunala förskolor och socialtjänsten följer en gemensam process för hantering av orosanmälningar som beskrivs i Stödmaterialet för samverkan mellan förskola och socialtjänst. 53 Varje stadsdelsnämnd har en lokal rutin för orosanmälan som alla medarbetare ska vara väl förtrogna med. God och nära vård och omsorg På nationell nivå pågår ett arbete med att ställa om och organisera hälso- och sjukvården till en god och nära vård och omsorg. En del i omställningsarbetet innefattar även omställningen till framtidens socialtjänst och den nya socialtjänstlagen. Stockholms stad har en handlingsplan för god och nära vård och omsorg54 som följer 50 Dnr KS 2022/601 51 Skolverket – Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI) 52 19 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2025:400) 53 Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst 54 Handlingsplan för god och nära vård och omsorg, Dnr ALD 2024/78 19 (20) inriktningen i länets motsvarande handlingsplan och berör verksamhetsområdena förskola, skola, äldreomsorg och socialtjänst. God och nära vård och omsorg handlar om att utgå från individens behov och erbjuda personcentrerad vård och omsorg. Syftet är att främja jämlik hälsa, trygghet och självständighet. En framgångsfaktor för denna omställning är samverkan mellan kommuner och regioner. Genomförande, uppföljning och utvärdering Genomförande Stockholm stads program för barnhälsa är ett stadsövergripande program som bär särskild vikt för stadsdelsnämnderna, men som samtliga av stadens nämnder och bolagsstyrelser ska utgå ifrån inom ramen för sina verksamheter och uppdrag samt i samverkan med andra. Nämnder och bolag ansvarar för implementering av programmets innehåll i det ordinarie kvalitetsarbetet. Barnhälsoarbetet systematiseras i Stockholms stads kommunala förskolor genom Skolverkets kvalitetshjul som syftar till att stödja och stärka planering, uppföljning och analys av undervisning och utbildning. Figur 2. Skolverkets kvalitetshjul med frågorna, Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? stödjer planering och uppföljning av arbetet med fokusområdena fysisk, psykisk och social hälsa. De tre strategiska perspektiven främjande, förebyggande och inkluderande är vägledande och beaktas i det systematiska kvalitetsarbetet. Kunskap och kompetensutveckling är avgörande för en framgångsrik implementering av programmet i stadens verksamheter. Ökade kunskaper om de berörda verksamheternas respektive ansvarsområde och bidrag till barnhälsoarbetet är en viktig del i den stadsövergripande implementering av programmet. 20 (20) Inom förskolan är kontinuerlig fortbildning om barns utveckling och hälsa samt kunskap om risk- och skyddsfaktorer i barns liv central. En djupare förståelse för dessa faktorer stärker medarbetarnas förutsättningar att möta barns behov och fortsätta bedriva en trygg, utvecklande och stimulerande undervisning. Uppföljning och utvärdering Förskolenämnden har ett övergripande ansvar i att genomföra en bred implementering av programmet. Stadens nämnder och bolag är ansvariga för att följa upp och utvärdera programmet inom ramen för stadens systematiska kvalitetsarbete i ILS (stadens webbaserade integrerade lednings- och styrningssystem). Den ordinarie uppföljningen av mål, aktiviteter och indikatorer i tertialrapporter och verksamhetsberättelsen utgör en uppföljning av nämndens och bolagsstyrelsens insatser för att säkerställa barnhälsoarbetet. Förskolenämnden är ansvarig för kontinuerlig uppföljning och återrapportering av programmets efterlevnad och ansvarar för att konkretisera utvecklingsbehov och tillkommande åtgärder, som stöd i stadens fortsatta utveckling mot en stärkt barnhälsa. Uppföljning och utvärdering avseende förskolans arbete med programmet sker via Skolverkets nationella kvalitetssystem för skolväsendet där faktorer för framgångsrik skolutveckling används som verktyg i kvalitetsuppföljning.55 Förskolenämnden är dokumentansvarig nämnd med löpande ansvar för aktualitetsprövning och, vid behov, revidering av programmet. Kommunstyrelsen ansvarar för en samlad uppföljning av arbetet inom stadens verksamheter, för övergripande samordning och för att vid behov tydliggöra stadens prioriteringar inom området. 55 Skolverket – Faktorer för framgångsrik skolutveckling - Nationellt kvalitetssystem --- [Stadsrevisionen informerar.pdf] Från: Funktion UTBF Nämndsekretariat Till: Funktion UTBF Nämndsekretariat Ärende: VB: Stadsrevisionen informerar Datum: den 25 maj 2026 08:38:16 Från: Stadsrevisionen Stockholms stad <revision.rvk@stockholm.se> Skickat: den 22 maj 2026 09:15 Till: Funktion UTBF Registrator <registrator.utbildning@edu.stockholm.se> Ämne: Stadsrevisionen informerar Om e-postmeddelandet inte visas korrekt, kan det ses i sin helhet via följande länk: Visa webbversion maj 2026 Vi revisorer har nu avslutat 2025 års granskning. Du hittar revisionsberättelsen och de rapporter som ligger till grund för våra bedömningar på stadens webbplats. Den 4 maj 2026 behandlade kommunfullmäktige årsredovisningsärendet och beslutade om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna. Länk till revisionsberättelse 2025 med tillhörande handlingar Revisorerna beslutade vid möte den 19 maj om att överlämna en granskning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen till berörda nämnder och bolag. Länk till rapporten Välfärdsteknik Nedan kan du läsa mer om våra granskningar. Revisorernas årsredogörelse 2025 Tredje året i mandatperioden har passerat. Innan kriget i Mellanöstern bröt ut fanns en förväntan hos flera, däribland regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), om att konjunkturen skulle ta fart under 2026. Ett starkare skatteunderlag skulle gynna stadens förutsättningar att driva verksamheten. För 2025 redovisar staden ett överskott om 3,7 mdkr. Resultatet räcker inte för att finansiera den omfattande investeringsverksamheten. Låneskulden fortsätter därför att öka och uppgick på balansdagen till cirka 85 mdkr. Finanspolicyns låneram har höjts med 50 mdkr sedan 2019. Vi vill särskilt lyfta fram några av de områden som stadsrevisionen granskat under året. Vår granskning av barn och unga som placerats i familjehem visar att det tar lång tid innan socialtjänsten hittar ett lämpligt familjehem. Ofta får barn och unga vänta i över ett år. Här behövs krafttag för att ge barn och unga en trygg uppväxt. Att äldreomsorgen kan erbjuda en meningsfull tillvaro för de som inte längre klarar av att bo hemma är angeläget. Vår granskning av om vård- och omsorgsboenden erbjuder social stimulans, aktiviteter och utevistelse visar att det finns en planering både för gemensamma aktiviteter och aktiviteter som anpassats till individen. Alla aktiviteter genomförs dock inte av olika anledningar. Det är viktigt att stadsdelsnämnderna säkerställer att aktiviteter som planerats också i möjligaste mån genomförs. Arbetet för att motverka oegentligheter och välfärdsbrott har fått allt större fokus, både i Stockholms stad och i övriga landet. Vi har bland annat granskat arbetet för att motverka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. Granskningen visar att kommunfullmäktiges styrning inte har nått ut helt och hållet i organisationen. Att avtalsuppföljning generellt är ett utvecklingsområde har vi konstaterat även tidigare. Det är angeläget att avtal följs upp både vad gäller leverans, kvalitet, pris och seriositet. Vi har också granskat samverkan inom stadsbyggnadsprocessen för att nå kommunfullmäktiges målsättning om 140 000 påbörjade bostäder till år 2035. Granskningen visar att det finns etablerade forum för samverkan mellan nämnder och de kommunala bostadsbolagen. Ett planeringsunderlag har tagits fram som underlag för att visa vilka projekt som är genomförbara. Planberedskapen för att möta framtida behov av bostäder, när konjunkturen väl vänder, har också utvecklats under senare år. Länk till årsredogörelse 2025 Från vänster Björn Jansson - ordförande grupp 1, Mia Sydow Mölleby - ordförande grupp 2, Stefan Kindborg - ordförande grupp 3 Välfärdsteknik - en granskning av äldreomsorg Välfärdsteknik möjliggör nya arbetssätt och kan vara en viktig del i god vård och omsorg om äldre. Vi har därför granskat hur välfärdsteknik används som strategiskt verktyg för att kompetensförsörja äldreomsorgen. Granskningen visar att få tekniska lösningar hitills har implementerats eller testats i Stockholms stad. Vi revisorer anser att det är angeläget att kommunstyrelsen säkerställer att det finns en vision och en tydlig ambitionsnivå för hur välfärdsteknik ska möjliggöra en mer effektiv användning av personella resurser. Äldrenämnden behöver också driva på utvecklingsarbetet för att nå resultat. Vi hänvisar i övrigt till rapporten och överlämnar den till kommunstyrelsen, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna Kungsholmen och Farsta samt bolagsstyrelsen för Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Detta informationsbrev skickas ut ca 5 gånger per år. Skicka gärna mejlet vidare och tipsa om möjligheten att skriva upp sig som prenumerant. För att bli prenumerant skickar du ett mejl till revision.rvk@stockholm.se Ansvarig för innehållet: Anette Carlstedt, stadsrevisor Revision, Stockholms stads webbplats I samband med anmälan ger du samtycke till att din e-postadress kan sparas i vårt prenumerantregister. Dina personuppgifter är viktiga för oss och vi arbetar för att alltid uppfylla gällande lagstiftning avseende skydd av personuppgifter. De prenumerationsuppgifter som vi lagrar om dig används endast för att kommunicera med dig och lämnas inte ut till tredje part. Du har rätt att när som helst begära att prenumerationsuppgifterna tas bort ur vårt register. Du får detta informationsbrev eftersom du är ledamot i kommunfullmäktige eller berörs av vår granskning. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här. --- [§ 8 socialnämnden maj 2026.pdf] Socialnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-05-19 § 8 Uppföljning av stadens lex Sarah-rapportering år 2025 SOF 2026/175 Beslut 1. Socialnämnden antar förvaltningens redovisning av inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025. 2. Socialnämnden överlämnar redovisningen av inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025 till kommunfullmäktige. 3. Ärendet överlämnas för kännedom till stadsdelsnämnderna, arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden. Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningen och äldreförvaltningen har följt upp inkomna rapporter om missförhållanden enligt lex Sarah i Stockholms stad under år 2025. Totalt inrapporterades 470 missförhållanden, varav 377 rapporter inkom från verksamhet i egen regi, 90 rapporter inkom från verksamhet i privat regi, inklusive entreprenad, och tre rapporter inkom från annan kommun. Jämfört med år 2024 ökade det totala antalet rapporter med nio stycken. Av de 377 rapporter som inkom från egen regi utmynnade 186 stycken i beslut om att händelsen var att betrakta som ett missförhållande eller påtaglig risk för ett missförhållande. Totalt 25 av dessa bedömdes utgöra ett allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande och anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under år 2025 anmäldes åtta rapporter från privat regi samt en rapport från annan kommun till IVO. Flest rapporteringar inkom från verksamhetsområdet funktionsnedsättning, följt av äldreomsorg och därefter barn och unga. De flesta rapporter handlade om brister i utförande av insats följt av brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande. Antalet rapporter enligt lex Sarah har ökat över tid i Stockholms stad med undantag för vissa år. Det kan finnas olika orsaker till detta och behöver inte nödvändigtvis innebära ökat antal missförhållanden. Ökningen kan exempelvis bero på att verksamheterna har bedrivit ett aktivt arbete kring lex Sarah. Förvaltningen föreslår att nämnden antar redovisningen av inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025 samt överlämnar redovisningen till kommunfullmäktige. Vidare föreslås att ärendet överlämnas till berörda nämnder för kännedom. Socialnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-05-19 Handlingar i ärendet • SOF 2026/175-1 Tjänsteutlåtande - Uppföljning av stadens lex Sarah-rapportering år 2025 • SOF 2026/175-1.1 Bilaga - Statistiktabeller för lex Sarah rapporter i Stockholms stad år 2025 Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Alexander Ojanne 2026-05-20 Jan Jönsson 2026-05-20 Magnus Hillborg 2026-05-20 Bilaga 1: Statistiktabeller för lex Sarah-rapporter i Stockholms stad år 2025 Om tabellerna. Notera att i nedanstående tabeller inkluderas alla inkomna rapporter under år 2025, även rapporter från egen regi som efter utredning inte bedömdes utgöra ett missförhållande eller där utredning fortfarande pågick vid statistikinsamlingen. Tabell 1. Antal inkomna lex Sarah-rapporter samt anmälningar till IVO uppdelat på egen regi, privat regi och annan kommun år 2018–2025. Egen regi Egen regi, till IVO Privat regi Privat regi, till IVO Annan kommun Annan kommun, till IVO 2018 219 50 85 30 0 0 2019 296 57 37 9 0 0 2020 269 17 34 9 1 0 2021 298 44 62 11 5 1 2022 349 42 82 8 3 1 2023 288 29 86 8 0 0 2024 352 26 109 14 0 0 2025 377 25 90 8 3 1 1 Tabell 5. Antal lex Sarah-rapporter och anmälningar till IVO per verksamhetsområde, fördelat på egen regi, privatregi och annan kommun år 2024–2025. Egen regi Egen regi, till IVO Privat regi Privat regi, till IVO Annan kommun Annan kommun, IVO Verksamhet 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 Äldreomsorg 137 109 8 7 44 29 8 6 0 0 0 0 Funktions- nedsättning 82 113 4 1 62 60 6 1 0 2 0 0 Barn och unga 60 85 6 9 0 0 0 0 0 1 0 1 Skadligt bruk och beroende 33 26 3 1 0 1 0 1 0 0 0 0 Ekonomiskt bistånd 25 27 4 6 0 0 0 0 0 0 0 0 Socialpsykiatri 11 12 1 1 2 0 0 0 0 0 0 0 Kvinnojour, akutboende 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Våld i nära relation * 2 * 0 * 0 * 0 * 0 * 0 Jobbtorg 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Svar saknas 0 3 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 352 377 26 25 109 90 14 8 0 3 0 1 *Våld i nära relation särskildes som eget verksamhetsområde i statistiken från år 2025. Därför saknas jämförbara uppgifter från tidigare år. Notering: För år 2025 saknades svar om verksamhetsområde för tre rapporter. För år 2024 saknades svar om verksamhetsområde från en rapport. Tabell 6. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom äldreomsorgen 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom äldreomsorgen 2024 2025 Hemtjänst ordinärt boende 69 46 Hemtjänst, servicehus 12 3 Vård- och omsorgsboende och korttidsvård 60 66 Dagverksamhet 2 0 Myndighetsutövning 36 22 Annat 2 1 Totalt 181 138 2 Tabell 7. Typ av missförhållande som rapporterats inom äldreomsorgen år 2024– 2025. Typ av missförhållande inom äldreomsorgen 2024 2025 Brister i bemötande 14 13 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 8 6 Brister vid handläggning och genomförande 40 20 Brister i utförande av insats 88 69 Ekonomiska övergrepp 6 5 Fysiska övergrepp 20 8 Psykiska övergrepp 9 2 Sexuella övergrepp 2 2 Annat 15 12 Notering: En händelse kan utgöra flera typer av missförhållanden, för några rapporter saknades typ av missförhållande. Tabell 8a. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom funktionsnedsättning, LSS år 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom verksamhet LSS 2024 2025 Personlig assistans 7 9 Bostad med särskild service, korttidsvistelse vuxna 92 121 Bostad med särskild service, korttidsvistelse barn och unga 6 8 Daglig verksamhet 13 15 Ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson 1 0 Korttidstillsyn skolungdom över 12 år 1 2 Myndighetsutövning 8 6 Annat 4 2 Totalt 132 163 Tabell 8b. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom funktionsnedsättning, SoL år 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom funktionsnedsättning, SoL 2024 2025 Hemtjänst 4 1 Boendestöd 0 5 Bostad med särskild service, korttidsvård 2 3 Sysselsättning/daglig verksamhet 2 0 Kontaktperson, ledsagning, avlösning 0 0 Myndighetsutövning 1 3 Annat 3 0 Totalt 12 12 3 Tabell 9. Typ av missförhållande som rapporterats inom funktionsnedsättning år 2024–2025. Typ av missförhållande inom funktionsnedsättning 2024 2025 Brister i bemötande 12 16 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 5 4 Brister vid handläggning och genomförande 12 18 Brister i utförande av insats 69 98 Ekonomiska övergrepp 5 4 Fysiska övergrepp 19 15 Psykiska övergrepp 3 7 Sexuella övergrepp 5 4 Annat 19 17 Notering: En händelse kan utgöra flera typer av missförhållanden, för några rapporter saknades typ av missförhållande. Tabell 10. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom barn och unga 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom barn och unga 2024 2025 HVB 3 9 Stödboende 0 0 Jourhem 0 3 Kontaktfamilj, kontaktperson 0 1 Biståndsbedömd öppenvård 3 4 Samarbetssamtal, umgängesstöd 1 0 Myndighetsutövning 47 60 Annat 6 8 Svar saknas 0 1 Totalt 60 86 4 Tabell 11. Typ av missförhållande som rapporterats inom barn och unga år 2024– 2025. Typ av missförhållande inom barn och unga 2024 2025 Brister i bemötande 1 2 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 2 2 Brister vid handläggning och genomförande 53 59 Brister i utförande av insats 0 9 Ekonomiska övergrepp 0 0 Fysiska övergrepp 1 1 Psykiska övergrepp 1 0 Sexuella övergrepp 0 1 Annat 4 6 Notering: En händelse kan utgöra flera typer av missförhållanden, för några rapporter saknades typ av missförhållande. Tabell 12. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom socialpsykiatri 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom socialpsykiatri 2024 2025 Boendestöd 5 1 Myndighetsutövning 3 4 Bostad med särskild service 1 3 Hemtjänst 1 0 Kontaktperson, ledsagning, avlösning 1 0 Sysselsättning 1 0 HVB 0 0 Stödboende 0 3 Övrigt boende 0 0 Annat 1 0 Svar saknas 0 1 Totalt 13 12 5 Tabell 13. Typ av missförhållande som rapporterats inom socialpsykiatri år 2024– 2025. Typ av missförhållande inom socialpsykiatri 2024 2025 Brister i bemötande 2 0 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 0 0 Brister vid handläggning och genomförande 6 4 Brister i utförande av insats 6 4 Ekonomiska övergrepp 0 0 Fysiska övergrepp 0 0 Psykiska övergrepp 0 0 Sexuella övergrepp 0 0 Annat 1 1 Notering: En händelse kan utgöra flera typer av missförhållanden, för några rapporter saknades typ av missförhållande. Tabell 14. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom vuxen/skadligt bruk och beroende 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom vuxen/skadligt bruk och beroende 2024 2025 Boendestöd 5 1 Case manager 0 0 Boende 1 2 Strukturerad öppenvård 1 5 Behandling på institution 3 0 Sysselsättning/arbetsträning 0 0 Kontaktperson 0 0 Myndighetsutövning 19 17 Annat 4 1 Svar saknas 0 1 Totalt 33 27 6 Tabell 15. Typ av missförhållande som rapporterats inom vuxen/skadligt bruk och beroende år 2024–2025. Typ av missförhållande inom vuxen/ skadligt bruk och beroende 2024 2025 Brister i bemötande 5 0 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 2 5 Brister vid handläggning och genomförande 21 11 Brister i utförande av insats 7 3 Ekonomiska övergrepp 4 0 Fysiska övergrepp 0 2 Psykiska övergrepp 0 1 Sexuella övergrepp 0 0 Annat 1 1 Notering: En händelse kan utgöra flera typer av missförhållanden, för några rapporter saknades typ av missförhållande. Tabell 16. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom ekonomiskt bistånd 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom ekonomiskt bistånd 2024 2025 Myndighetsutövning 21 23 Annat 4 3 Svar saknas 0 1 Totalt 25 27 Tabell 17. Typ av missförhållande som rapporterats inom ekonomiskt bistånd år 2024–2025. Typ av missförhållande inom ekonomiskt bistånd 2024 2025 Brister i bemötande 1 3 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 0 1 Brister vid handläggning och genomförande 24 21 Brister i utförande av insats 0 2 Ekonomiska övergrepp 0 0 Fysiska övergrepp 0 0 Psykiska övergrepp 0 0 Sexuella övergrepp 0 0 Annat 0 0 Notering: En händelse kan utgöra flera typer av missförhållanden, för några rapporter saknades typ av missförhållande. Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (16) Socialförvaltningen Dnr SOF 2026/175 Äldreförvaltiningen Dnr ALD 2026/117 Handläggare Till Uppföljning av stadens lex Sarah-rapportering år 2025 Förvaltningarnas förslag till beslut 1. Socialnämnden antar förvaltningens redovisning av inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025. 2. Socialnämnden överlämnar redovisningen av inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025 till kommunfullmäktige. 3. Ärendet överlämnas för kännedom till stadsdelsnämnderna, arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden. Sammanfattning Socialförvaltningen och äldreförvaltningen har följt upp inkomna rapporter om missförhållanden enligt lex Sarah i Stockholms stad under år 2025. Totalt inrapporterades 470 missförhållanden, varav 377 rapporter inkom från verksamhet i egen regi, 90 rapporter inkom från verksamhet i privat regi, inklusive entreprenad, och tre rapporter inkom från annan kommun. Jämfört med år 2024 ökade det totala antalet rapporter med nio stycken. Av de 377 rapporter som inkom från egen regi utmynnade 186 stycken i beslut om att händelsen var att betrakta som ett missförhållande eller påtaglig risk för ett missförhållande. Totalt 25 av dessa bedömdes utgöra ett allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande och anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under år 2025 anmäldes åtta rapporter från privat regi samt en rapport från annan kommun till IVO. Flest rapporteringar inkom från verksamhetsområdet funktionsnedsättning, följt av äldreomsorg och därefter barn och unga. De flesta rapporter handlade om brister i utförande av insats följt av brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande. Antalet rapporter enligt lex Sarah har ökat över tid i Stockholms stad med undantag för vissa år. Det kan finnas olika orsaker till Socialförvaltningen Kerstin Börjesson Telefon: 08-50825170 Äldreförvaltningen Theresa Olsson Telefon: 08-50836221 Socialnämnden 2026-05-19 Äldrenämnden 2026-05-19 Gemensamt tjänsteutlåtande 2026-04-15 Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 2 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 detta och behöver inte nödvändigtvis innebära ökat antal missförhållanden. Ökningen kan exempelvis bero på att verksamheterna har bedrivit ett aktivt arbete kring lex Sarah. Förvaltningen föreslår att nämnden antar redovisningen av inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025 samt överlämnar redovisningen till kommunfullmäktige. Vidare föreslås att ärendet överlämnas till berörda nämnder för kännedom. Bakgrund Enligt 27 kap. socialtjänstlagen samt 23 § och 24 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har personal inom verksamhet som omfattas av lex Sarah en skyldighet att medverka till god kvalitet och rapportera missförhållanden inom den egna verksamheten. Bestämmelserna innebär också en skyldighet att anmäla allvarliga missförhållanden, eller påtaglig risk för allvarliga missförhållanden, till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I juni år 2013 antog kommunfullmäktige riktlinjer för lex Sarah som gäller för alla nämnder som bedriver socialtjänstverksamhet och verksamhet enligt LSS1. Socialförvaltningen och äldreförvaltningen fick samtidigt i uppdrag att årligen sammanställa inkomna lex Sarah rapporter och anmälningar till IVO. Uppföljningen av lex Sarah-rapporteringen i staden ska ge en samlad bild av hur rapporteringen utvecklas och ska redovisas till kommunfullmäktige varje år. I detta tjänsteutlåtande redovisas uppföljningen av rapporteringen i stadens nämnder år 2025. Ärendet Verksamheter som omfattas av lex Sarah är skyldiga att utreda, åtgärda och dokumentera ett rapporterat missförhållande eller risk för missförhållande. Om utredning visar på ett allvarligt missförhållande eller en risk för ett allvarligt missförhållande ska det anmälas till IVO utan dröjsmål. Privat regi, inklusive entreprenad, är skyldig att informera berörd nämnd om inkomna rapporter. 1. Stadens arbete med lex Sarah Stadsdelsnämnderna och berörda facknämnder ska ha framtagna lokala rutiner för hur verksamheten ska fullfölja sina skyldigheter enligt lex Sarah. Berörda facknämnder i staden är arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden. Rutinerna ska vara utformade med utgångspunkt i stadens riktlinjer samt i gällande lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd. 1 Dnr 1025-1033-2012. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 3 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 1.1. Uppföljning av stadens lex Sarah-rapporter Socialförvaltningen och äldreförvaltningen har följt upp samtliga berörda nämnders rapporterade missförhållanden under år 2025, både kvantitativt och kvalitativt. Den kvantitativa metoden för insamling av stadens lex Sarah- rapporter ändrades år 2024. Tidigare samlades statistiken in på gruppnivå men från år 2024 samlas statistiken in per enskild rapport. Data insamlat per rapport ger större möjlighet till jämförelser mellan ingående variabler jämfört med data på gruppnivå. När en metod för uppgiftsinsamling förändras behöver man dock vara försiktig med jämförelser från tidigare år. 2. Redovisning av resultat från den kvantitativa uppföljningen 2.1. Totalt antal inkomna rapporter Under år 2025 inkom totalt 470 rapporter som berörde enskilda som hade insatser, eller kunde komma i fråga om insatser, från socialtjänst eller verksamhet enligt LSS. Utav de inkomna rapporterna var 34 att betrakta som ett allvarligt missförhållande, eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande, och anmäldes således till IVO. Jämfört med år 2024 ökade antalet rapporteringar i staden med totalt nio rapporter medan antalet anmälningar till IVO minskade med sex stycken. Nedanstående diagram visar utvecklingen över antalet rapporter samt anmälningar till IVO sedan år 2018. Sett över tidsperioden har antalet rapporteringar ökat medan antalet anmälningar till IVO har minskat. Diagram 1. Totalt antal lex Sarah-rapporter samt anmälningar till IVO under perioden 2018–2025. Notera att metoden för inrapportering av statistiken ändrades år 2024. 219 333 303 360 431 374 461 470 80 66 25 55 50 37 40 34 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Totalt antal rapporter Varav anmälningar till IVO Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 4 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 2.2 Rapporter per egen regi, privat regi och annan kommun Av de 470 inkomna rapporterna under år 2025 avsåg 377 stycken missförhållanden i nämndernas egen regi och 90 rapporter avsåg missförhållanden i privat regi, inklusive entreprenad. Tre rapporter avsåg missförhållanden i annan kommun. Av de 377 rapporter som inkommit från stadens egen regi resulterade 25 stycken i anmälan till IVO, vilket var en rapport mindre jämfört med år 2024. Av de 90 rapporter som inkommit från privat regi resulterade åtta stycken i anmälan till IVO, vilket var sex färre jämfört med år 2024. Under år 2025 inkom tre rapporter om missförhållanden från annan kommun, varav en av dessa anmäldes till IVO. Under år 2024 inkom inga rapporter om missförhållanden från annan kommun. Diagram 2. Antal inkomna lex Sarah-rapporter samt anmälningar till IVO uppdelat på egen regi och privat regi år 2018–2025. Notering: För fullständiga uppgifter samt uppgifter om rapporter från annan kommun se bilaga 1, tabell 1. Beslut om missförhållande i egen regi Alla inkomna rapporter i egen regi utgjorde inte ett missförhållande, eller risk för missförhållande. För 30 procent av rapporterna bedömdes händelsen inte utgöra ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande. Nästan hälften av alla rapporter som inkom från egen regi år 2025 utmynnade i beslut om att händelsen var att betrakta som ett missförhållande enligt lex Sarah.2 För 20 procent av rapporterna pågick fortfarande utredning vid insamlandet av statistiken. 2 Allvarliga missförhållanden och påtaglig risk för allvarliga missförhållanden är inkluderat. 0 50 100 150 200 250 300 350 400 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Egen regi Egen regi, till IVO Privat regi Privat regi, till IVO Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 5 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 Jämfört med år 2024 har antalet rapporter som bedömts utgöra ett missförhållande minskat medan antalet rapporter som efter utredning inte bedömdes utgöra lex Sarah ökade. Tabell 2. Beslut om rapporter avseende egen regi år 2024 och 2025. Notering: Svar saknades för fyra rapporter år 2025. 2.3 Jämförelse mellan nämnder Antalet rapporter enligt lex Sarah skiljde sig åt mellan nämnderna i staden. Skillnaderna kan bero på flera saker, bland annat storlek på nämnd, antalet enskilda som har insatser samt omfattningen av utförarverksamheter i egen regi respektive privat regi. Även andra faktorer kan påverka som exempelvis rutiner och kännedom om lex Sarah. Inom socialnämnden inkom 34 rapporter enligt lex Sarah varav tio anmäldes till IVO. Det var en ökning jämfört med år 2024, då 21 rapporter inkom, varav fyra anmäldes till IVO. De flesta rapporter som anmäldes till IVO av socialnämnden handlade om brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (sju stycken). Enligt uppgift var den största bakomliggande orsaken brister i rutiner. 60 81 211 75 112 186 Antal rapporter där utredning fortfarande pågick Antal rapporter som inte bedömts utgöra missförhållande enligt lex Sarah Antal rapporter som bedömts utgöra missförhållande enligt lex Sarah År 2024 År 2025 Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 6 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 Tabell 3. Antal lex Sarah-rapporter och anmälningar till IVO per nämnd år 2025 uppdelat på egen regi, privat regi samt annan kommun. Nämnd Egen regi Egen regi, till IVO Privat regi Privat regi, till IVO Annan kommun Annan kommun till IVO Bromma 33 2 3 0 0 0 Enskede-Årsta- Vantör 14 0 15 1 0 0 Farsta 20 1 8 1 0 0 Hägersten- Älvsjö 39 1 8 1 0 0 Hässelby- Vällingby 19 3 0 0 0 0 Järva 34 1 3 0 0 0 Kungsholmen 26 3 5 3 0 0 Norra innerstaden 43 2 16 0 0 0 Skarpnäck 13 0 18 0 2 0 Skärholmen 34 2 2 1 0 0 Södermalm 68 0 12 1 1 1 Arbetsmarknads- nämnden 0 0 0 0 0 0 Socialnämnden 34 10 0 0 0 0 Utbildnings- nämnden 0 0 0 0 0 0 Äldrenämnden 0 0 0 0 0 0 Totalt 377 25 90 8 3 1 2.4 Typ av missförhållanden En lex Sarah-rapport kan avse fler än en typ av missförhållande. Av alla inkomna rapporter under år 2025, inklusive de rapporter som sedan inte bedömdes utgöra missförhållande eller där utredning fortfarande pågick, handlade de flesta om brister i utförande av insats följt av brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande. Brist i utförande av insats ökade något från föregående år medan alla andra typer av missförhållande hade samma antal eller minskade från år 2024. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 7 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 Tabell 4. Alla inkomna lex Sarah-rapporter fördelat på typ av missförhållande år 2022–2025. 2022 2023 2024 2025 Brister i bemötande 28 16 35 35 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 11 11 18 18 Brister vid handläggning och genomförande 174 141 158 137 Brister i utförande av insats 136 120 171 186 Ekonomiska övergrepp 9 9 15 9 Fysiska övergrepp 17 31 40 29 Psykiska övergrepp 4 6 13 11 Sexuella övergrepp 9 7 7 7 Annat 11 16 41 37 Notering: För tre rapporter saknades svar. 2.5 Rapporter per verksamhetsområde Antalet inkomna rapporter skiljde sig åt mellan socialtjänstens verksamhetsområden. Det behöver ställas i relation till respektive verksamhetsområdes omfattning och innehåll. Flest rapporter inkom från verksamhetsområde funktionsnedsättning (175 stycken), följt av äldreomsorg (138 stycken) och därefter barn och unga (86 stycken). Fullständiga uppgifter om antal rapporter samt anmälningar till IVO per verksamhetsområde och regiform finns i bilaga 1, tabell 5. Nedan följer fördjupad redovisning av inkomna rapporter per verksamhetsområde. Observera att i nedanstående redovisning inkluderas alla inkomna rapporter, även rapporter från egen regi som efter utredning inte bedömdes utgöra ett missförhållande eller där utredning fortfarande pågick vid statistikinsamlingen. Äldreomsorg I oktober år 2025 hade 27 479 personer, 65 år eller äldre, ett verkställt beslut om äldreomsorg i Stockholms stad, en ökning med 700 personer jämfört med år 2024. Sett till fördelningen mellan egen regi och privat regi inom äldreomsorgen hade 43,6 procent hjälp från egen regi och 56,4 procent hade hjälp från privat regi, inklusive entreprenad.3 Under år 2025 inkom totalt 138 rapporter inom äldreomsorgen, vilket var en minskning med 43 rapporter jämfört med år 2024. Från verksamheter i stadens egen regi inkom 109 rapporter, en minskning med 28 stycken jämfört med året innan. Från privat regi inkom 29 rapporter, en minskning med 15 stycken jämfört med året innan. 3 Sweco, fasta tabeller oktober 2025. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 8 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 De flesta rapporter inkom från vård- och omsorgsboende samt korttidsvård (66 rapporter), följt av hemtjänst i ordinärt boende (46 rapporter) och därefter myndighetsutövning (22 rapporter). Jämfört med år 2024 minskade antalet rapporter främst inom hemtjänsten, från 69 till 46 stycken. Antalet rapporter minskade även inom myndighetsutövning, från 36 till 22 stycken. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 6. Utav de 138 inkomna rapporterna år 2025 anmäldes 13 av dem till IVO, en minskning med tre stycken jämfört med år 2024. Sju anmälningar till IVO gjordes från verksamheter i stadens egen regi, vilket var en minskning med en anmälan jämfört med året innan. Sex anmälningar gjordes från privat regi, en minskning med två anmälningar jämfört med året innan. Nio av anmälningarna till IVO inkom från vård- och omsorgsboende samt korttidsvård och fyra inkom från hemtjänst i ordinärt boende. Hälften av rapporterna, 50 procent, berörde kvinnor och 29 procent berörde män. För 21 procent av rapporterna var kön antingen okänt eller berörde både kvinnor och män. Den vanligaste typen av missförhållanden handlade om brist i utförande av insats (69 stycken), följt av brist i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (20 stycken) och därefter brist i bemötande (13 stycken). Jämfört med år 2024 minskade främst brist i utförande av insats, från 88 stycken till 69 stycken. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 7. Vanligast tidpunkt för när rapporterad händelse skett var dagtid (85 rapporter), då huvuddelen av insatserna utförs. Därefter var det ungefär lika många händelser som rapporterats ha skett kvällstid (25 stycken) och på natten (23 stycken). För fem rapporter saknades svar. Funktionsnedsättning Under år 2025 hade totalt 5 208 personer insats enligt LSS och 2 737 personer hade insats enligt socialtjänstlagen. Antalet personer med beslut om assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) från Försäkringskassan var totalt 1 069 personer i december år 2025.4 Under år 2025 inkom totalt 175 rapporter från verksamhetsområdet funktionsnedsättning, vilket var en ökning med 31 rapporter jämfört med år 2024. Ökningen fanns inom insatserna bostad med särskild service och korttidsvistelse för vuxna enligt LSS. Från verksamheter i stadens egen regi inkom 113 rapporter, en ökning 4 Stockholms stad socialtjänstrapport 2025. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 9 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 med 31 stycken jämfört med året innan. Från privat regi inkom 60 rapporter, en minskning med två stycken jämfört med året innan. Två rapporter inkom från annan kommun år 2025. Totalt två rapporter anmäldes till IVO under år 2025, en minskning med åtta stycken jämfört med år 2024. En anmälan gjordes av verksamhet i egen regi och en anmälan gjordes av privat regi. Utav de inkomna rapporterna berörde 46 procent flickor eller kvinnor och 35 procent berörde pojkar eller män. För 19 procent av rapporterna var kön antingen okänt eller berörde både flickor eller kvinnor och pojkar eller män. De flesta rapporter inkom från bostad med särskild service och korttidsvistelse för vuxna enligt LSS (121 stycken), följt av daglig verksamhet enligt LSS (15 stycken). Jämfört med år 2024 ökade antalet rapporter främst inom bostad med särskild service och korttidsvistelse för vuxna enligt LSS, från 92 stycken till 121 stycken. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 8a och tabell 8b. Den vanligaste typen av missförhållanden som angavs i rapporterna handlade om brister i utförande av insats (98 stycken). Därefter var det ungefär lika många inrapporterade missförhållanden som gällde fysiska övergrepp (15 stycken), brist i bemötande (16 stycken), brist i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (18 stycken) samt andra orsaker (17 stycken). Jämfört med år 2024 ökade främst brister i utförande av insats, från 69 till 98 stycken. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 9. Individ- och familjeomsorg, barn och unga Under år 2025 inleddes utredning avseende 7 878 personer mellan 0–20 år.5 Inom verksamhetsområdet barn och unga inkom 86 rapporter under år 2025, en ökning med 26 rapporter jämfört med år 2024. Ökningen återfanns främst inom myndighetsutövning. De flesta rapporter, 85 stycken, inkom från egen regi. En rapport inkom från annan kommun. Totalt tio rapporter anmäldes till IVO, nio kom från egen regi och en kom från annan kommun. Utav de tio rapporter som anmäldes till IVO inkom fem från myndighetsutövning, fyra från HVB och en inkom från annan verksamhet. Av de inkomna rapporterna berörde 42 procent pojkar och 37 procent berörde flickor. För 21 procent av rapporterna var kön antingen okänt eller berörde både flickor och pojkar. De flesta rapporter inkom från myndighetsutövning (60 stycken), följt av hem för vård och boende (HVB) där nio rapporter inkom. Jämfört med år 2024 ökade främst antalet rapporter inom 5 Stockholms stad socialtjänstrapport 2025. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 10 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 myndighetsutövning, från 47 stycken till 60 stycken. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 10. Den vanligaste typen av missförhållande handlade om brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (59 stycken), följt av brister i utförande av insats (nio stycken). Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 11. Socialpsykiatri Under år 2025 fick 4 512 unika individer mellan 20 till 64 år någon insats inom socialpsykiatrin.6 Under år 2025 inkom totalt tolv rapporter inom socialpsykiatrin, vilket var en minskning med en rapport jämfört med år 2024. Alla rapporter inkom från verksamhet i egen regi. Av de tolv inkomna rapporterna år 2025 gjordes en anmälan till IVO, vilket var samma som föregående år. Fyra av de inkomna rapporterna berörde kvinnor och sju berörde män. För en rapport var kön okänt. De flesta rapporter inkom från myndighetsutövning (fyra rapporter) följt av bostad med särskild service samt stödboende, båda med tre rapporter vardera. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 12. De två vanligaste typerna av missförhållande var brist i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande och brist i utförande av insats (fyra rapporter vardera). Se fullständiga uppgifter bilaga 1, tabell 13. Individ- och familjeomsorg, vuxen/skadligt bruk och beroende Under år 2025 var 3 308 personer aktuella för utredning eller insats kopplat till skadligt bruk och beroende inom stadsdelsnämnderna och socialnämndens område hemlöshet koppla till skadligt bruk och beroende. 7 Totalt inkom 27 rapporter under år 2025, varav 26 stycken inkom från egen regi och en rapport från privat regi. Det var en minskning från föregående år då antalet rapporter var 33 stycken, alla från egen regi. Av de inkomna rapporterna anmäldes två till IVO, en från egen regi och en från privat regi. Det var en marginell minskning jämfört med år 2024 då antalet anmälningar till IVO var tre stycken. Utav de inkomna rapporterna berörde 48 procent män och 37 procent kvinnor. För 15 procent av rapporterna var kön antingen okänt eller berörde både kvinnor och män. De flesta rapporterna inkom från myndighetsutövning (17 stycken) följt av strukturerad öppenvård (fem stycken). Skillnaderna jämfört 6 Stockholms stad socialtjänstrapport 2025. 7 Stockholms stad socialtjänstrapport 2025. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 11 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 med år 2024 var marginella. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 14. Den vanligaste typen av missförhållande år 2025 var brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (elva rapporter) följt av brister i fysisk arbetsmiljö, utrustning och teknik (fem rapporter). Jämfört med år 2024 minskade framför allt antalet brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande, från 21 till elva rapporter. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 15. Ekonomiskt bistånd Under år 2025 uppbar 12 025 hushåll i staden någon gång under året ekonomiskt bistånd.8 Totalt inkom 27 rapporter inom ekonomiskt bistånd under år 2025, vilket var en ökning med två rapporter jämfört med år 2024. Sex av de inkomna rapporterna år 2025 anmäldes till IVO, en ökning med två stycken jämfört med år 2024. Rapporter som anmäldes till IVO inkom från myndighetsutövning och handlade om brister vid handläggning och genomförande. En tredjedel av rapporterna berörde kvinnor och en tredjedel berörde män. För en tredjedel av rapporterna var kön antingen okänt eller berörde både kvinnor och män. De flesta rapporter avsåg myndighetsutövning (23 stycken), tre rapporter inkom från annan verksamhet och svar saknades för en rapport. Uppgifterna finns även i bilaga 1, tabell 16. Majoriteten av alla rapporter (21 stycken) handlade om brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 17. Kvinnojour och akutboenden Under år 2025 inkom inga rapporter enligt lex Sarah. Under år 2024 inkom tre rapporter. Jobbtorg Stockholm Under år 2025 var det 3 920 unika individer som var aktuella på Jobbtorg Stockholm. Under år 2025 inkom inga rapporter enligt lex Sarah. Under år 2024 inkom en rapport. Våld i nära relation Under år 2025 inkom två rapporter från verksamhetsområdet våld i nära relation. Ingen av rapporterna anmäldes till IVO. En rapport inkom från relationsvåldscentrum och en rapport inkom från annan verksamhet. Båda rapporterna berörde kvinnor. 8 Stockholms stad socialtjänstrapport 2025. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 12 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 Från år 2025 särredovisas våld i nära relation särskildes som eget verksamhetsområde i statistiken. Därför saknas jämförbara uppgifter för tidigare år. 3 Redovisning av resultat från den kvalitativa uppföljningen I syfte att utveckla den stadsövergripande uppföljningen infördes från år 2019 även en kvalitativ rapportering i nämndernas redovisning. Nämnderna ska i sin rapportering beskriva de mönster och trender som nämnderna har sett när det gäller typ av missförhållanden samt bakomliggande orsaker som indikerar brister i verksamheten. Under år 2025 gjordes rapportering inom följande tre verksamhetsområden: • äldreomsorg • funktionsnedsättning • individ och familj (inklusive ekonomiskt bistånd) 3.1 Äldreomsorg I nämndernas redovisning kunde flera typer av brister identifieras i de inrapporterade missförhållandena inom äldreomsorgen. Vanligast var brister i utförande av insats och brister i följsamhet mot rutiner. Flera nämnder angav även brister i bemötande och brister vid handläggning. Därutöver varierade det i vilka brister som lyftes fram av nämnderna. Exempel på brister som angavs var kunskapsbrist, brist i dokumentation, kommunikation och samverkan, brister som uppstått i samband med vakanser samt att utrustning inte använts på rätt sätt. Nämnderna beskrev att de hade vidtagit olika åtgärder för att minska risken för att missförhållanden upprepas. Exempel på åtgärder var att man uppdaterat och kompletterat rutiner så att de ska vara tydligare och tillgängliga samt att man kontinuerligt går igenom rutinerna tillsammans med medarbetarna. En annan vanlig åtgärd var att man arbetat med åtgärdsplaner, uppföljning av åtgärder och egenkontroller. Några nämnder hade gjort kompetenshöjande insatser som exempelvis utbildning inom förflyttningsteknik, lagstiftning och regelverk samt om avvikelser och lex Sarah. Några nämnder angav att de hade fört gemensamma diskussioner om lex Sarah-rapporter och resultat från utredningar för ett gemensamt lärande. En nämnd uppgav att de tydliggjort ansvarsfördelningen i introduktionsplanen. Satsningar som nämnderna hade gjort var bland annat riktade utbildningar och föreläsningar till chefer och medarbetare. En nämnd angav att de haft utbildning med fallbeskrivningar och övningar och en annan nämnd hade tagit fram en ny folder om rapporteringsskyldigheten. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 13 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 3.2 Funktionsnedsättning Från nämnderna framkom olika typer av brister till de inrapporterade missförhållandena. De vanligaste bristerna handlade om brister i utförande av insats, brister i följsamhet mot rutiner samt brister i handläggning och genomförande. Därutöver var det en variation i vilka brister nämnderna identifierat och rapporterat in. Nämnderna beskrev att de hade vidtagit olika åtgärder för att minska risken för att missförhållanden upprepas. Vanliga åtgärder handlade om att man sett över och uppdaterat rutiner så att de ska vara tydligare, att man stärkt egenkontrollen samt att man utvecklat samverkan. Flera nämnder uppgav att de arbetat med att tydliggöra processer, uppdaterat handlingsplaner och fört gemensamma diskussioner för lärande. Enstaka nämnder lyfte fram ytterligare åtgärder som exempelvis handledning för medarbetarna. 3.3 Individ och familj Majoriteten av inrapporterade missförhållanden inom individ och familj rörde under år 2025 myndighetsutövning. Missförhållandena har främst bestått i brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande. Bakomliggande orsaker som angavs var kunskapsbrister, brist i följsamhet mot rutiner och avsaknad av rutiner, brist i dokumentation, brist i kommunikation samt brist i arbetssätt. Exempel som lyftes fram av nämnderna var fördröjd handläggningstid, brist i samverkan mellan myndighet och utförare samt avsaknad av umgängesplan vid lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Nämnderna beskrev att de har vidtagit olika åtgärder riktade för att minska risken för att missförhållandet eller risk för missförhållande ska uppstå igen. Exempel på åtgärder var att rutiner reviderats, utvecklats, upprättats och implementerats i verksamheterna. En nämnd hade även infört en metodutvecklarfunktion med uppdrag att kvalitetssäkra och uppdatera rutiner. Flera nämnder uppgav att de arbetat med uppföljning på olika sätt samt med egenkontroller. En annan vanlig åtgärd var att arbeta med kompetensutveckling, exempelvis inom lagstiftning och regelverk, dokumentation och kvalitetsutveckling. I flera verksamheter hade ledningsgruppen arbetat med uppföljning och genomgång av lex Sarah-rapporter för ökad kunskap. Flera nämnder lyfte att man fört gemensamma diskussioner om lex Sarah på sina enheter för kvalitetsförbättring och lärande. Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats i samarbete mellan socialförvaltningen och äldreförvaltningen. Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i socialförvaltningens förvaltningsgrupp den 13 maj 2026 och i äldreförvaltningens Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 14 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 förvaltningsgrupp den 13 maj 2026. Kommunstyrelsens pensionärsråd har tagit del av ärendet den 12 maj 2026 och det för socialnämnden, äldrenämnden och överförmyndarnämnden gemensamma rådet för funktionshinderfrågor den 12 maj 2026. Jämställdhetsanalys Av de rapporter som inkom under år 2025 berörde 44 procent flickor eller kvinnor och 36 procent pojkar eller män. Andelen rapporter som berörde båda könen var nio procent och andelen rapporter där kön var okänt var elva procent. Jämfört med år 2024 minskade den totala andelen rapporter som berörde endast pojkar eller män med åtta procent, från 44 till 36 procent. Andelen rapporter som berörde endast flickor eller kvinnor ökade marginellt. Förvaltningarna ser att andelen flickor/kvinnor och pojkar/män skiftat över tid och att resultatet därför kan handla om en naturlig fluktuation. Förvaltningarna kommer att fortsätta följa utvecklingen. Inom äldreomsorgen berörde de flesta rapporter kvinnor, vilket bedöms vara i linje med att det var en högre andel kvinnor som hade någon form av insats från äldreomsorgen år 2025 än män. Under år 2025 var det fler pojkar och män som hade insats inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning. Sett till inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025 var det något fler som berörde endast flickor eller kvinnor, skillnaden var dock marginell. Jämfört med år 2024 har det skiftat, då berörde fler lex Sarah-rapporter pojkar eller män. Förvaltningarna vet inte vad förändringen beror på men det skulle kunna handla om en naturlig variation. Inom verksamhetsområdet barn och unga var fördelningen mellan pojkar och flickor relativt jämn, Ingen större skillnad kunde påvisas. För övriga verksamhetsområden var antalet rapporter 27 eller färre och därför svårt att dra några slutsatser kring. Konsekvenser för barn När missförhållanden enligt lex Sarah uppstår kan det drabba barn särskilt hårt, då barn är en särskilt sårbar grupp med begränsade möjligheter att själva påverka sin situation. För barnet kan det leda till en känsla av maktlöshet, otrygghet och bristande tillit till vuxna och samhällsinstitutioner. Dessa känslor kan påverka barnets hälsa, utveckling och relationer både på kort och lång sikt. Att barn känner sig lyssnad på och får vara delaktigt i processer som rör deras liv är avgörande för tillit och säkerställa deras rättigheter, enligt FN:s barnkonvention. Genom att prioritera barnets bästa i varje steg vid utredning av lex Sarah-processen kan barn få förutsättningar för ett tryggt och hälsosamt liv. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 15 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 Syftet med lex Sarah-rapportering är att säkerställa att verksamheter inom socialtjänsten och LSS bedrivs med god kvalitet. Genom att rapportera, utreda och åtgärda missförhållanden eller risker för missförhållanden, strävar lex Sarah efter att skydda barnets rättigheter och säkerhet genom att identifiera och åtgärda brister. Det är av vikt att utgå från barnets bästa vid utredning enligt lex Sarah. Förvaltningens synpunkter och förslag Arbetet enligt lex Sarah är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet för att komma till rätta med brister i den egna verksamheten och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen. Förvaltningarna ser att antalet lex Sarah-rapporter har ökat över tid samtidigt som antalet anmälningar om allvarligt missförhållande till IVO har minskat. Det kan finnas olika orsaker till en ökad rapportering och behöver inte nödvändigtvis innebära ökat antal missförhållanden. Ökningen kan exempelvis bero på att verksamheterna har bedrivit ett aktivt arbete kring lex Sarah. Under år 2025 ökade antalet rapporter i staden inom egen regi och minskade något inom privat regi. Ökningen var främst inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning och insatserna bostad med särskild service och korttidsvistelse för vuxna inom LSS. Förvaltningarna har följt upp resultatet och enligt information från nämnderna ser man inte att missförhållandena har ökat i verksamheterna. Den ökade rapporteringen har istället handlat om att man stärkt lex Sarah-arbetet med ökad kunskap och förståelse för syftet med rapporteringen. Jämfört med år 2024 ökade även antalet rapporter inom verksamhetsområdet barn och unga. Ökningen var framför allt inom myndighetsutövningen. Förvaltningarna har följt upp resultatet och ser att ökningen fanns inom flera nämnder och ingen tydlig trend eller orsak kunde identifieras. Det totala antalet händelser som betraktades som allvarliga och anmäldes till IVO minskade år 2025 jämfört med föregående år, något som är i linje med den långsiktiga trend som syns i statistiken. Inom en nämnd var det en ökning med sex anmälningar till IVO under år 2025. Förvaltningarna har följt upp resultatet och enligt uppgifter har ett stärkt arbete med lex Sarah gjorts under året. Bland annat genom att ha lex Sarah som ett kontinuerligt tema på ledningsgrupp och utvecklingsnätverk. Analysen av nämndernas lex Sarah-utredningar år 2025 har gett en översiktlig bild av olika typer av missförhållanden, vilka bakomliggande orsaker som identifierats samt åtgärder som har vidtagits. De vanligaste bristerna som framkom inom samtliga Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 16 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 verksamhetsområden var brister i utförande av insats och brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande av insats. Övriga brister som lyftes var exempelvis brister i kommunikation och dokumentation, brist i kunskap om lagstiftning samt brister i samverkan. Uppkomna missförhållanden uppgavs främst ha orsakats av brister i följsamhet till rutiner, otydliga rutiner samt brister i förankring av rutiner. För att minska risken för att missförhållanden upprepas har nämnderna vidtagit en rad olika åtgärder. Bland annat har nämnderna granskat, uppdaterat och implementerat förbättrade rutiner, genomfört kompetenshöjande insatser, fört gemensamma diskussioner om lex Sarah för lärande samt genomfört olika kontrollåtgärder. Socialförvaltningen och äldreförvaltningen ser att nämnderna har arbetat med lex Sarah som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och att insatser har gjorts för att stärka arbetet. Det inkommer få rapporteringar från vissa verksamhetsområden. Orsaken till det är inte klarlagt och en fördjupad utredning skulle behöva göras för närmare svar. Förvaltningarna fortsätter att följa utvecklingen och arbetet tillsammans med berörda nämnder. Under år 2025 arrangerade socialförvaltningen och äldreförvaltningen två nätverksträffar för stadens lex Sarah- utredare. Vid träffarna diskuterades bland annat föregående års lex Sarah-statistik, utvecklingsbehov och specifika sakfrågor. Under året färdigställdes det stadsgemensamma kunskapsunderlag som initierats och tagits fram av nätverket. Kunskapsunderlaget riktar sig till chefer och är tänkt att användas tillsammans med medarbetare i syfte att stärka kunskapen om lex Sarah och ge möjlighet till gemensamma diskussioner. Under året färdigställde förvaltningarna även ett stöddokument som initierats av nätverket och som ska utgöra ett stöd för lex Sarah-utredarna i deras arbete. Förvaltningen föreslår att nämnden antar redovisningen av inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025 samt överlämnar redovisningen till kommunfullmäktige. Vidare föreslås att ärendet överlämnas till stadsdelsnämnderna, arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden för kännedom. Veronica Carstorp Wolgast Socialdirektör Socialförvaltningen Karin Bülow Äldredirektör Äldreförvaltingen Bilaga 1. Text Statistiktabeller för lex Sarah-rapporter i Stockholms stad år 2025. Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-05-08 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-05-08 --- [§ 20 KF med handlingar.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 20 Handlingsplan för romsk inkludering 2030 KS 2025/809 Beslut 1. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 godkänns enligt bilaga 2 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för romsk inkludering 2030 enligt bilaga 2 i utlåtandet. 3. Stockholms stads strategi för romsk inkludering 2018-2022 (dnr KS 2018/000070) upphör att gälla. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Handlingsplan för romsk inkludering 2030. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Borgarrådet Lindhagen (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Annika Elmlund (M), borgarrådet Jönsson (L), Claes Nyberg (C) och Maurice Forslund (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas, Liberalernas och Centerpartiets gemensamma förslag till beslut i kommunstyrelsen. Linnéa Vinge (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 Beslutat av kommunfullmäktige 2026-xx-xx Handlingsplan för romsk inkludering 2030 Handlingsplan för romsk inkludering 2030 Utgivningsdatum: April 2026 Utgivare: Stadsledningskontoret, välfärdsavdelningen Omslagsfoto: Susanne Kronholm Handlingsplan för romsk inkludering 2030 3 (21) Innehåll Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 6 Bakgrund .................................................................................................... 7 Ansvarsfördelning....................................................................................... 8 Uppföljning ................................................................................................. 9 Fokusområde: Kunskap och information ........................................... 10 Fokusområde: Välfärd och service ..................................................... 13 Fokusområde: Delaktighet och inflytande ......................................... 19 Handlingsplan för romsk inkludering 2030 4 (21) Inledning De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Till MR-programmet hör därför ett antal handlingsplaner. Denna handlingsplan fokuserar på arbetet för att säkra romers rättigheter. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Handlingsplanen konkretiserar arbetet med lika rättigheter för romer och stadens ansvar för att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Romer är ett samlingsnamn på en folkgrupp som består av flera olika grupper och romer har befunnit sig inom Sveriges gränser sedan 1500-talet. Romer är även en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter. I vårt samhälle finns fördomar om romer och en bild av romer som en enhetlig grupp. Men romer är ingen homogen folkgrupp utan består av individer från exempelvis olika länder, utbildningsbakgrund och socioekonomisk ställning. Inom folkgruppen finns det olika inbördes uppfattningar och tolkningar av ursprung och språk såväl som kultur och traditioner..2 Idag lever flera grupper av romer i Sverige, bland annat resande (som ibland 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR, hämtad: 2025-12-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor, hämtad: 2025-12-02. 2 Kulturdepartementet, 2021, Rapport avseende Europeiskt ramverk om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030 Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 5 (21) har kallats för resandefolket eller resanderomer), kalderash, kaale eller kalé, lovara, arli och gurbeti.3 Romer har genom historien utsatts för omfattande strukturell rasism, diskriminering och stigmatisering som för många romer lett till utanförskap.4 I Sverige har romer bland annat utsatts för tvångssteriliseringar, omhändertaganden av barn och påtvingad assimilation.5 Ända fram till 1960-talet hindrades många romska barn att gå i skolan och vuxna romer hade begränsade möjligheter att få arbete. Romska familjer tilläts inte stanna i kommuner annat än under kortare perioder och många tvingades till att bo i läger.6 Den direkt diskriminerande lagstiftningen är idag borta i Sverige, men seglivade fördomar och negativa förhållningssätt till romer har levt vidare och lett till att romer fortsatt utsätts för kränkningar och diskriminering i det svenska samhället.7 Diskriminering eller risk för diskriminering kan också orsaka minoritetsstress, det vill säga en konstant förhöjd stressnivå hos personer som tillhör minoritetsgrupper. Minoritetsstress orsakas av strukturella ojämlikheter, stereotypa uppfattningar och medvetna eller omedvetna kränkningar som minoriteter möter dagligen i sin vardag.8 Romsk inkludering handlar om att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna så som rätten till utbildning, arbete, hälsovård, sociala och kulturella rättigheter samt motverka diskriminering och marginalisering. Det handlar också om att skapa förutsättningar som möjliggör för romer att fullt ut delta i samhället och om att öka den ömsesidiga tilliten mellan romer och det offentliga. Fokus för denna handlingsplan är framför allt arbete mot diskriminering av romer och insatser för de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Arbete som främjar jämställdhet och barns rättigheter ska särskilt prioriteras. Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla 3 Forum för levande historia, 2024, Romer i Sverige - Forum för levande historia, hämtad 2026-02-23 4 Regeringen, 2010, Romers rätt – en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55) 5 Forum för levande historia, 2025, Antiziganism - Forum för levande historia, hämtad: 2025-12-16 6 Kommissionen mot antiziganism, 2015, Antiziganismen i Sverige- Om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet och i dag 7 Kommissionen mot antiziganism, 2015, Antiziganism 8 Forum för levenade historia, 2025,Om minoritetsstress - Forum för levande historia, hämtad: 2025-12-16. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 6 (21) stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Under framtagandet av handlingsplanen har synpunkter inhämtats från Kommunstyrelsens referensgrupp för romsk inkludering och stadens förvaltningar. Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Romers rättigheter som nationell minoritet tas i första hand upp i handlingsplanen för nationella minoriteters rättigheter. Antiziganism, diskriminering och hatbrott utgör allvarliga hinder för många romer att tillgodose sina mänskliga rättigheter. Handlingsplanen för romsk inkludering överlappar delvis handlingsplanen mot rasism, som båda tar upp åtgärder mot antiziganism. Båda handlingsplanerna är relevanta att beakta i arbetet mot antiziganism. Även övriga handlingsplaner som är kopplade till MR-programmet har betydelse för romers rättigheter. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, Handlingsplan för romsk inkludering 2030 7 (21) människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Handlingsplan för en äldrevänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stads arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från diskriminering. Stockholms stads personalpolicy beskriver hur staden ska arbeta för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Bakgrund År 2006 tillsatte regeringen delegationen för romska frågor vars syfte var att driva på arbetet med att förbättra romers situation i Sverige. Delegationen lämnade i sitt betänkande Romers rätt – en strategi för romer i Sverige bl.a. förslaget om en strategi som ska säkerställa romers mänskliga rättigheter. År 2012 beslutades om en samordnad och långsiktig tjugoårig strategi för romsk inkludering 2012–2032 med det övergripande målet om att Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Den tjugoåriga strategin ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken som gäller för de fem nationella minoriteterna. Strategin tar sin utgångspunkt i olika rättigheter enligt internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter, dvs. rätten till utbildning, arbete, bostad, bästa möjliga hälsa, social omsorg och trygghet, språk, kultur samt föreningsfrihet. Romsk delaktighet och romskt inflytande ska genomgående säkerställas i arbetet.9 Regeringens strategi konstaterar även att kommuner har en central roll i arbetet med att främja romsk inkludering och betonar vikten av att kommunerna tar ett eget aktivt ansvar för att i sina ordinarie verksamheter uppmärksamma och säkerställa romers tillgång till sina rättigheter.10 År 2020 presenterade EU-kommissionen ett nytt strategiskt ramverk med tillhörande rådsrekommendationer och riktlinjer för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (EU Roma strategic framework, for equality, inclusion and participation for 2020– 2030).11 Den svenska regeringen har välkomnat det nya europeiska 9 Kulturdepartementet, 2021, Rapport avseende Europeiskt ramverk om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030 10 Arbetsdepartementet, 2011, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering. 11 Europeiska kommissionen,2020, En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande; Rådets rekommendation om Handlingsplan för romsk inkludering 2030 8 (21) ramverket och bedömer att den nationella tjugoåriga strategin i stor utsträckning överensstämmer med det nya ramverket. En revidering av den svenska strategin med anledning av det nya ramverket bedömdes därför inte vara aktuell.12 Stockholms stad beslutade 2018 om en stadsövergripande strategi för romsk inkludering som har sin utgångspunkt i den nationella strategin. Den har varit vägledande för stadens arbete för romsk inkludering. Handlingsplanen bygger vidare på erhållen kunskap och insatser som genomförts och förstärker arbetet med mål som ska bidra till stadens arbete med att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i den svenska strategin såväl som EU-kommissionens strategiska ramverk för romsk inkludering. Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa att romer får sina rättigheter tillgodosedda. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter, nämnder och bolagsstyrelser än andra. Varje resultatmål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Många mål kräver samverkan mellan flera nämnder och/eller bolagsstyrelser. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete med målen inom sina respektive verksamhetsområden. Även kulturnämnden och arbetsmarknadsnämnden ska vid behov erbjuda stöd till stadsdelsnämnderna och andra facknämnder inom ramen för sitt ansvarsområde. romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, 6070/21, vilken antogs 2 mars 2021; Europeiska kommissionen, 2020 Bilaga 1: Riktlinjer för planering och genomförande av nationella strategiska ramar för romer. 12 Kulturdepartementet, 2021, Rapport avseende Europeiskt ramverk om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 9 (21) Samtliga stadsdelsnämnder, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden ska ha en kontaktperson gentemot kommunstyrelsen för arbetet med romsk inkludering. I kontaktpersonens uppdrag ingår att vid behov bistå kommunstyrelsen med information om nämndens arbete med romsk inkludering, till exempel i anslutning till kommunstyrelsens samråd eller olika myndigheters uppföljningsarbete. Nämnderna kan avgöra i vilken utsträckning som rollen som kontaktperson för romsk inkludering kan integreras i redan befintliga samordnarroller, exempelvis inom arbetet med nationella minoriteter och mänskliga rättigheter. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och material som ger ytterligare stöd i arbetet i nämnder och bolagsstyrelser. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med romsk inkludering. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 10 (21) Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om nationella minoriteters rättigheter, vilket innefattar kunskap om romsk inkludering. Vissa verksamheter kan enligt programmet därutöver behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Staden ska också informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur vi arbetar för att säkerställa dessa. Antiziganism har i rapporter pekats ut som ett stort hinder för romer att få sina rättigheter tillgodosedda. Flera av dessa rapporter lyfter vikten av kunskapshöjande insatser, bland annat riktat mot lärare och socialtjänsten.13 I Socialstyrelsens stödmaterial om romsk inkludering står att om Sveriges samtliga medborgare ska åtnjuta samma rättigheter och möjligheter behöver alla bli medvetna om hur antiziganism fortfarande påverkar samhället.14 Flera företrädare för romer har i samråd och i dialog med staden lyft behovet av kunskapshöjande insatser riktade mot stadens medarbetare för att öka kunskapen om antiziganism och minoritetsstress samt möjliggöra en ökad förståelse för romers situation och ett likvärdigt bemötande. Det handlar också om att förändra attityder för att skapa ökad inkludering och jämlikhet. Socialtjänstens olika verksamheter och skolan nämns som särskilt viktiga målgrupper. Även insatser som når romer med information om stadens erbjudanden inom välfärd och service och information om romers rättigheter som nationell minoritet har efterfrågats. Staden erbjuder idag flera olika utbildningar inom ramen för romsk inkludering riktat till stadens medarbetare och chefer, både fysiskt och digitalt. Utbildningarna finns i olika format och riktade till olika målgrupper – både mer generella och specialiserade. Staden har också ett antal romska brobyggare anställda som arbetar uppsökande och sprider information till romer om rättigheter och om vad staden erbjuder. 13 Länsstyrelsen i Stockholm, 2021, Stolt men ofta otrygg; Forum för levande historia, 2024, Redovisning av uppdrag att kartlägga kunskapen om antiziganism i grundskolan och gymnasiet; Barnombudsmannen, 2021, Om barns och ungas utsatthet för rasism; Socialstyrelsen, 2019 I bemötandet tar framtiden form. 14 Socialstyrelsen, 2016, I bemötandet tar framtiden form. Romska brobyggare är personer med romsk språk- och kulturkompetens som fungerar som en länk mellan enskilda personer och offentliga verksamheter. De anställs oftast inom förskola, skola, socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Genom brobyggare kan förtroendet mellan den romska minoriteten och det övriga samhället stärkas och den romska minoritetens tillgång till olika delar av samhället öka (Brobyggare med romsk språk- och kulturkompetens - Kunskapsguiden ) Handlingsplan för romsk inkludering 2030 11 (21) Kunskap och information utgör grundförutsättningar för arbetet med att säkerställa romers rättigheter. Staden ser därför fortsatt stora behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om romers levnadsvillkor och ett jämlikt bemötande bland stadens medarbetare. Detsamma gäller för insatser för att sprida korrekt information till romer om deras rättigheter och vägledning om hur man kan ta del av stadens välfärd och service. Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter romer respektfullt och anpassat efter individens behov. Stadens medarbetare har goda kunskaper om romers levnadsvillkor och utsatthet för antiziganism och hur detta kan samspela med andra diskrimineringsgrunder. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden medarbetare har goda kunskaper om romers rättigheter som nationell minoritet och vad det innebär för verksamheternas skyldigheter. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Kunskapshöjande insatser kan se ut på flera olika sätt beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • deltagande i stadens egna utbildningar, • deltagande i andra myndigheters utbildningar, • utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser, • studiebesök och studieresor, • spridning av relevanta rapporter och • dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och socialnämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom området samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 12 (21) Kunskap och information Mål 2: Staden når romer med information om deras rättigheter och om stadens utbud av välfärd och service. Stadens verksamheter arbetar uppsökande för att nå målgruppen med information om deras rättigheter samt med stöd och vägledning om stadens verksamheter. Särskilt ansvariga: arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna, Bostadsförmedlingen i Stockholm AB och bostadsbolagsstyrelserna. Att nå fler romer med information om deras rättigheter och information om vad de kan förvänta sig av staden bidrar till ökad tillit och ökad egenmakt. Det kan handla om att känna till vilket stöd elever kan få i skolan, hur en process inom socialtjänsten går till, vad ett bibliotek kan erbjuda eller få kännedom om stadens bostadskösystem. Arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna, Bostadsförmedlingen i Stockholm AB och bostadsbolagsstyrelser har ett särskilt ansvar att sprida information om sina verksamheter. Uppsökande verksamhet är ett särskilt viktigt verktyg i detta. Det kan både handla om eget uppsökande arbete, eller samverkan med andra förvaltningars uppsökande verksamheter. Arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden ansvarar även för att utveckla informationsmaterial efter målgruppens behov. Det kan handla om nytt kommunikationsmaterial eller om att göra befintligt material mer lättillgängligt och målgruppsanpassat. Exempel på uppsökande arbete som kan nå fler romer: • kontakt och samverkan med stadens brobyggare, • kontakt och samverkan med det romska civilsamhället, • besök eller samverkan med verksamheter som riktar sig till romer och • samhällsvägledning på romani chib eller riktat till romer. Vid utformning av insatser bör verksamheter prioritera målgrupper som kan vara särskilt svåra att nå. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 13 (21) Fokusområde: Välfärd och service I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna anges att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till stockholmarna. Genom att anpassa verksamheterna efter målgruppens behov kan arbetet för romsk inkludering stärkas och staden säkerställa ett likvärdigt och respektfullt bemötande av alla stockholmare. Rapporter visar att romer erfar antiziganism och diskriminering i vardagen och i livets olika områden så som i skolan, på arbetsplatsen, i affärer, i kontakter med myndigheter. Diskriminering, antiziganism och dess konsekvenser leder till negativa följder som låg tillit till offentliga verksamheter och upplevelser av otrygghet kopplad till sin identitet som rom. I en undersökning riktad till unga romer svarar ungefär hälften att de sällan eller aldrig känner sig trygga med att prata om att de är romer i skolan, på fritidsgården, på träningen eller annan fritidsaktivitet, på jobbet, på internet, i sociala medier eller i onlinespel. Många väljer därför att dölja sin romska identitet. Rapporter visar även att romska kvinnor och flickor oftare blir utsatta för våld eller hot om våld, har sämre förankring i samhället och mer ohälsosamma levnadsvanor, jämfört med befolkningen i stort.15 Marginalisering och utanförskap kan öka risken för våldshandlingar och det kan vara svårare att söka hjälp, lita på myndigheter eller få adekvat hjälp och information.16 I samråd med romska företrädare bekräftas rapporternas resultat. Ett flertal företrädare vittnar även om erfarenheter av diskriminering i kontakten med det offentliga. Det finns en rädsla för att i sårbara situationer, särskilt i kontakt med socialtjänsten och skola, inte bli trodd. Flera vittnar även om att de undviker offentliga miljöer på grund av rädsla för att bli utsatta för hot eller fysiskt våld. Andra, främst kvinnor, vittnar om social isolering. Även social problematik så som ökad risk för missbruk, särskilt bland unga, bostadslöshet 15 Malmö stad och Malmö universitet, 2024, Lycklig är den som har en öppen väg framför sig - En rapport om förutsättningar och hinder för romskt liv i Malmö (malmo.se); Länsstyrelsen, 2021, Stolt men ofta otrygg - En undersökning om unga romers upplevelser av trygghet och tillgång till sina rättigheter (lansstyrelsen.se); Länsstyrelsen, 2023, Romsk inkludering Årsrapport 2023; Folkhälsomyndigheten, 2015, Slutrapport om regeringsuppdrag: Fördjupad studie om romska flickors och kvinnors livssituation och hälsa. 16 Statens folkhälsoinstitut, 2008, Bemötande av våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna; Uppsala Universitet, 2025, Att tänka på i mötet - Uppsala universitet, hämtad:.2025-12-16 Handlingsplan för romsk inkludering 2030 14 (21) och skuldsättning lyfts som en konsekvens av marginalisering och utanförskap. Skolan och socialtjänsten har både i rapporter från myndigheter och i samråd med romer pekats ut som särskilt viktiga verksamhetsområden för arbetet med romsk inkludering. Skolverkets nulägesbeskrivning av romers situation i skolan visar att få skolor i Sverige har genomfört särskilda åtgärder för att öka andelen romska elever som slutför grundskolan med godkända betyg. I intervjuer anger romer att det största hindret för att romska elever ska slutföra grundskolan är de fördomar som romska elever och föräldrar möter än idag i skolan.17 I Socialstyrelsens stödmaterial om romsk inkludering framgår att många romer har ett lågt förtroende för offentliga institutioner, och särskilt för socialtjänsten. Det finns bland annat en oro inom familjer som tillhör den romska minoriteten om att kontakt med socialtjänsten också ska leda till en utredning om omhändertagande av barn enligt LVU. Att socialtjänsten kan överbrygga detta bristande förtroende kan göra stor skillnad för människors levnadsvillkor, utveckling och trygghet. För socialtjänsten handlar det inkluderande arbetet till stor del om att i mötet med enskilda romer handla på ett sådant sätt att förtroendefulla relationer skapas och de enskilda vågar berätta om sin situation.18 Arbete är en viktig förutsättning för individens och familjens möjlighet att försörja sig och har ett tydligt samband med hälsa. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.19 I en rapport från Länsstyrelsen i Stockholm framgår det att romer erfar fördomar och negativa uppfattningar i arbetsrelaterade sammanhang. Rapporten konstaterar att detta riskerar att leda till diskriminering och trakasserier av romer på arbetsplatser.20 För att motverka diskriminering och ojämlikhet behövs kunskap och arbetssätt för att få syn på skadliga normer, både i samhället och i stadens verksamheter. Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. När normer skapas, tolkas, omformuleras 17 Skolverket 2018 Nulägesbeskrivning av romers situation i skolan. 18 Socialstyrelsen 2016 I bemötandet tar framtiden form. 19 Folkhälsomyndigheten, 2025, Arbete, arbetsförhållande och arbetsmiljö – Resultat för Folkhälsan i Sverige — Folkhälsomyndigheten, hämtad: 2025-12-16. 20 Länsstyrelsen 2014 Romers rätt till arbete – en nulägesbeskrivning av hinder och möjligheter. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 15 (21) och förstärks utifrån föreställningar och beteenden påverkar det oss själva och personer vi möter.21 Staden vidtar redan idag olika insatser för att främja romsk inkludering. Bland annat används ett antal målgruppsanpassade arbetssätt såsom romska brobyggare, och särskilda mötesplatser på bibliotek och vid öppna träffpunkter. Staden ser ett behov av fortsatta insatser som säkerställer att romer får ta del av stadens välfärd och service på lika villkor och att tilliten till staden såväl som tryggheten i stadens alla verksamheter ökar. Det förutsätter att fler förvaltningar och bolag gemensamt arbetar med uppdraget. Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i upphandlade verksamheter. Målen nedan kan därför vara relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens om icke-diskriminering och olika gruppers sårbarhet och levnadsvillkor. Välfärd och service Mål 1: Staden säkerställer romers lika tillgång till förskola, skola, idrott, kultur och fritid, socialtjänst, äldreomsorg, bostad och arbetsmarknadsinsatser som övriga stockholmare. Stadens verksamheter identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera romer. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens verksamheter undersöker behov av, utvecklar och utvärderar målgruppsanpassade arbetssätt. Särskilt ansvariga: arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har långsiktiga samarbeten med det romska civilsamhället kring åtgärder som bidrar till romers lika tillgång till välfärd och service samt genomför insatser som underlättar för det romska civilsamhället att söka olika former av föreningsstöd. Särskilt ansvariga: idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. 21 Diskrimineringsombudsmannen Bli medveten om dina normer | DO, hämtad:2025-12-16. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 16 (21) Samtliga nämnder och bolagsstyrelser bär ansvaret för att implementera ett normkritiskt arbetssätt och, vid behov, utveckla, tillämpa samt utvärdera målgruppsanpassade arbetssätt för att säkerställa romers lika tillgång till välfärd och service. Normkritiska perspektiv bör särskilt beaktas i arbetet med bemötandefrågor och i arbetet mot trakasserier och andra former av kränkningar. Det är viktigt att komma ihåg att flera normer kan vara begränsande samtidigt och att de ofta samspelar, till exempel normer kring utseende, klädsel, kön och ålder. Exempel på insatser för att identifiera och motverka normer: • ta del av myndigheters och civilsamhällets kunskap om vad som kan exkludera romer, • enhetsmöten, avdelningsmöten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt, • undersöka förekomsten av normer i verksamhetens fysiska miljö, i bemötandet och i arbetssätt tillsammans med målgruppen, • använda brukarundersökningar för att få syn på exkluderande arbetssätt och • åtgärda arbetssätt som riskerar att vara exkluderande och eftersträva ett jämställt och jämlikt bemötande. Med målgruppsanpassade arbetssätt avses insatser som syftar till att undanröja eventuella hinder och underlätta för romer att delta i och uppnå eventuella mål som avses med verksamheten. De anpassningar som är lämpliga att genomföra inom en verksamhet beror på den specifika verksamhetens karaktär samt målgruppens behov och förutsättningar. Det behöver identifieras vid varje förvaltning och gemensamt med målgruppen. Nedan följer ett antal exempel på vad målgruppsanpassade arbetssätt kan vara: • brobyggare som stöttar i skolor och i verksamheter, • läxläsningsgrupper riktade till romska barn på svenska eller på romani chib, • öppen förskola riktad till romska familjer, • nätverksgrupper riktade till romska kvinnor med fokus på vägledning och välbefinnande • utbildningar eller studieprogram inom Komvux som är utformade efter romers behov och • insatser inför feriearbete eller ungdomsanställningar. Socialtjänsten är en viktig aktör och bör särskilt beakta romers rätt till lika tillgång till stöd och insatser inom socialtjänstens samtliga områden och i synnerhet inom arbetet med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, i arbetet med barn och i arbetet med budget- och skuldrådgivning. Dessa perspektiv blir särskilt viktiga att ha med i omställningen till den nya socialtjänstlagen. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 17 (21) Åtgärderna kan med fördel utformas och/eller genomföras i samverkan med det civila samhället. Samarbetet med det civila samhället kan se olika ut. Det kan exempelvis handla om • gemensam planering och genomförande av åtgärder, • idéburet offentligt partnerskap (IOP), • inrättande av stående referensgrupper, • föreningsstöd. Välfärd och service Mål 2: Verksamheter och offentliga miljöer i staden är trygga för romer. Stadens verksamheter undersöker och vidtar åtgärder utifrån vad som skapar trygghet för romer i stadens verksamheter och offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: arbetsmarknadsnämnden, fastighetsnämnden idrottsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna och bostadsbolagsstyrelserna. Stadens verksamheter utvecklar mötesplatser för romer. Särskilt ansvariga: kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter synliggör – både fysiskt och digitalt – kunskap och förståelse för romers behov och utsatthet. Särskilt ansvariga: arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att undersöka och vidta åtgärder utifrån romers upplevelser av trygghet/otrygghet bör utgå från stadens befintliga arbetssätt för trygghetsskapande arbete. Stadens samtliga verksamheter ska vara trygga för romer. Det är av betydelse att skolor, baserat på en fördjupad förståelse för romers utsatthet, vidtar åtgärder inom ramen för sitt arbete mot trakasserier och andra former av kränkningar. De mötesplatser som avses här är till exempel öppna verksamheter inom stadens välfärdsområden såsom fritidsgårdar, aktivitetscentrum och liknande för äldre, öppna förskolor och bibliotek. Stadens alla mötesplatser ska vara trygga och inkluderande för romer, men utifrån målgruppens behov och önskemål är det motiverat att även erbjuda särskilda mötesplatser för romer. Mötesplatserna ska vara trygga Handlingsplan för romsk inkludering 2030 18 (21) platser där romer kan mötas och exempelvis utbyta erfarenheter och få kunskap och information. Det kan handla om olika typer av aktiviteter så som • språkcirklar, • språkcaféer, • samtalsgrupper, • gemensamt skapande, • workshops och kulturella evenemang, • information om samhällsstöd och rättigheter. Aktiviteterna ska utgå från målgruppens behov, förutsättningar och önskemål samt ta hänsyn till variationer inom målgruppen, såsom exempelvis utifrån kön och ålder. Civilsamhällesorganisationer kan vara en viktig samarbetspart i arbetet med mötesplatser. Staden kan exempelvis samarbeta kring aktiviteter på en mötesplats och kring behovsinventering. Insatser för att synliggöra kunskap och förståelse för romers behov och utsatthet kan genomföras på olika sätt. Verksamheter kan exempelvis på olika sätt synliggöra, fysiskt i lokalen eller digitalt på hemsidan eller i e- posten, att medarbetare har genomgått en utbildningsinsats. Redan etablerade insatser är placering av den romska flaggan eller andra symboler synligt i publika verksamheter. Det kan även handla om att synliggöra och uppmärksamma romers språk och kultur på ett medvetet sätt, exempelvis gemensamt med målgruppen vid mötesplatser så som öppna förskolor, seniorträffar, vid stadens öppna träffpunkter, samtalsgrupper, studiecirklar med mera. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 19 (21) Fokusområde: Delaktighet och inflytande I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande. De nationella minoriteterna, inklusive romers, rätt till delaktighet och inflytande är fastställd i flera lagar och förordningar och staden har en skyldighet att ge romer möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med romer i sådana frågor.22 Delaktighet och inflytande är även ett bra verktyg för att skapa tillit och förtroende och ger stadens verksamheter en möjlighet att öka sin förståelse för romers situation och inkludera deras kunskap och erfarenheter i sitt utvecklingsarbete. Stockholms stad har under en längre tid erbjudit romer möjlighet till delaktighet och inflytande genom olika former av samråd. Samråd har genomförts både centralt av kommunstyrelsen och av olika nämnder. Antalet och formerna för samråd har dock varierat över tid och varit svåra att överblicka, både de som riktats till romer såväl som till samtliga nationella minoriteter. I syfte att tydliggöra formerna för samråd på stadsövergripande nivå inrättades i juni 2024 Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter.23 I samråd med företrädare för romer har flera utvecklingsbehov kopplat till stadens samråd lyfts. Flera företrädare önskar mer strukturerade upplägg på samråden, bättre möjligheter till inflytande samt samråd med fler av stadens nämnder. Det efterfrågas även återkoppling kring hur samrådsrepresentanternas synpunkter påverkar stadens beslut. 22 Se 5§, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk 23 För närmare beskrivning av rådets uppdrag och form, se Kfs 2024:10 Instruktion för kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter. Med samråd menar vi i staden ett möte med nationella minoriteter där deltagarna ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Samråd sker innan beslut fattas i frågan eller frågorna som samrådet berör. Samrådsdeltagare kan både vara företrädare för civilsamhällesorganisationer och andra personer som identifierar sig som en nationell minoritet. Samråd som är öppna för alla som identifierar sig som en nationell minoritet utan en personlig inbjudan kallas för öppna samråd. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 20 (21) Delaktighet och inflytande Mål 1: Romer har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Stadens verksamheter säkerställer delaktighet och inflytande genom samråd utifrån stadens Struktur för delaktighet och inflytande för nationella minoriteter, samt utifrån romers behov och önskemål. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och samtliga stadsdelsnämnder. Stadens sammanhållna struktur för delaktighet och inflytande för arbetet med de nationella minoriteternas, inklusive romers, delaktighet och inflytande finns att tillgå i handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Utöver det som beskrivs i strukturen för delaktighet och inflytande som gäller för samtliga nationella minoriteter, inklusive romer, gäller även följande för romer och romsk inkludering: Arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden utbildningsnämnden och äldrenämnden ansvarar för att regelbundet arrangera öppna samråd för att möjliggöra inflytande i stadens arbete med romsk inkludering inom nämndernas respektive sakområden. De öppna samråden kan genomföras i samverkan med flera nämnder, inklusive stadsdelsnämnder. Det är eftersträvansvärt att främja ett inkluderande deltagande som omfattar personer i olika åldrar, kön och med skilda bakgrunder. I utformningen av de öppna samråden bör romers önskemål särskilt beaktas. Oavsett samrådsform är det vidare viktigt att samråd genomförs på ett transparent sätt. Inför samråd bör syftet med mötet och vilka möjligheter till inflytande som ges beskrivas. I samband med eller efter att ett samråd har genomförts bör återkoppling gällande hur synpunkterna tas vidare ges. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 21 (21) Delaktighet och inflytande Mål 2: Verksamheter som möter invånare har god kunskap om romers upplevelser av stadens välfärd och service. Staden inhämtar systematiskt erfarenheter från individer som nyttjar verksamheter som berör romer och vidtar åtgärder utifrån det. Särskilt ansvariga: arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden och samtliga stadsdelsnämnder. Inhämtning av erfarenheter från romer som nyttjar verksamheter som särskilt berör romer eller romsk inkludering ska ses som ett möjligt komplement till strukturerade samråd och som en del i verksamhetens uppföljningsarbete. Det kan till exempel handla om att inhämta erfarenheter från personer som kommer i kontakt med stadens brobyggare, elever som deltar i modersmålsundervisning i minoritetsspråk eller personer som deltar vid någon av stadens mötesplatser riktade till romer. Inhämtning av erfarenheter kan ske på olika sätt så som genom • löpande dialog med deltagare, • enkäter, • intervjuer eller gruppintervjuer. 1 (78) Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/809) Handlingsplan för romsk inkludering 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 godkänns enligt bilaga 2 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för romsk inkludering 2030 enligt bilaga 2 i utlåtandet. 3. Stockholms stads strategi för romsk inkludering 2018-2022 (dnr KS 2018/000070) upphör att gälla. Föredragande borgarråd Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete för romsk inkludering och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Fokus för handlingsplanen är framför allt arbete mot diskriminering av romer och insatser för de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra 2 (78) innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Le Romane Phaka, Länsstyrelsen i Stockholms län, Malmö stad, Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället och Romskt stöd och pensionär förening. Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Le Romane Phaka, Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation och Romano Paso har inte inkommit med svar. Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter och Region Stockholm har avstått från att svara på remissen. Arbetsmarknadsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen för romsk inkludering 2030. Den är ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet och skapa styrning och handlingskraft. Positivt är även att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom sina verksamhetsområden. Exploateringsnämnden ser mycket positivt på de kunskapsunderlag och utbildningar som finns i staden och avser att ta del av dessa. Nämnden arbetar med projekt och förvaltning över hela staden som normalt inte har särskild påverkan på romer. Genom att tillgodose grundkompetens på exploateringskontoret kan lämpliga åtgärder vidtas vid behov. Fastighetsnämnden är utpekad som ansvarig för aktiviteten att skapa trygghet för romer i stadens verksamheter och offentliga miljöer. Det kan innebära trygghet i lokaler såväl som på vägen till och från byggnaderna, exempelvis fritidsgårdar, öppna förskolor och bibliotek. Förskolenämnden framför att de exempel på insatser och arbetssätt som ges i planen är framåtsyftande och kan bidra till det övergripande målet om att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter som den som är icke-rom. Uppsökande verksamhet kan vara en framgångsfaktor för romsk inkludering. Idrottsnämnden ser positivt på stadens arbete för att stärka romers rättigheter och möjligheter. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det är positivt att insatser exemplifieras då det underlättar för nämndens utvecklingsarbete. Kulturnämnden anför att för att lyckas i arbetet är det viktigt med samverkan och samordning mellan stadens förvaltningar och bolag samt det romska civilsamhället. 3 (78) Det handlar exempelvis om målgruppsanpassade arbetssätt och trygga mötesplatser samt samordning för att skapa bättre former för dialog och inflytande för romer. Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om vikten av att anta ett program som ska stärka och utveckla stadens arbete för romsk inkludering som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att handlingsplanen utgör en god utgångspunkt för nämnders och bolagsstyrelsers arbete. Att målen för handlingsplan för romsk inkludering 2030 följer samma struktur som det övergripande MR-programmets fokusområden skapar kontinuitet och bidrar till ökad tydlighet. Servicenämnden anser att det är bra att antidiskrimineringskrav i upphandlingar lyfts som ett tillvägagångssätt för att nå målen i handlingsplanen. I alla sammanhang sätts krav på att leverantörer ska följa aktuell antidiskrimineringslagstiftning. Leverantörer ska värna om alla människors lika värde. Socialnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen. Arbetet med en öppen och jämställd stad, fri från diskriminering och rasism, behöver prioriteras och vara likställt i hela staden. Därför är central samordning och stöd betydelsefullt. Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för romers lika rättigheter och möjligheter. Trafiknämnden anför att romer är en av flera utsatta grupper som det tas hänsyn till inom ramen för trafiknämndens ordinarie trygghetsarbete. Kunskap om romers rättigheter är av stor vikt för att undvika diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande och rekrytering av nya medarbetare. Utbildningsnämnden framhåller att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet utifrån romers önskemål. Nämnden föreslår att det intersektionella perspektivet, som visar hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och överlappar varandra genomgående, ska bli tydligare i hela handlingsplanen. Äldrenämnden ser positivt på tydlig styrning och riktning för stadens arbete med romsk inkludering. För att arbetet ska vara hållbart och långsiktigt är det viktigt med stadsgemensamma mål och förväntade förflyttningar men med flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser. Överförmyndarnämnden ser fram emot uppdaterade riktlinjer för arbetet med romsk inkludering. Nämnden möter romer bl.a. som huvudmän, anhöriga, ställföreträdare och anställda och är medveten om att antiziganism och utanförskap drabbar många romer. Nämnden är angelägen om att vara en motkraft till detta. 4 (78) Bromma stadsdelsnämnd är positiv till handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna arbetet med romsk inkludering. Nämnden anför att det saknas ett tydligt arbetsgivarperspektiv och att staden som arbetsgivare har en central roll i att förebygga diskriminering. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd är positiv till handlingsplanen om romsk inkludering. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Det är också fördelaktigt att exempel på insatser och aktiviteter inom fokusområdena anges. Farsta stadsdelsnämnd vill särskilt lyfta vikten av att det tas fram utbildningar och material som ger stöd i nämnders och bolags fortsatta arbete. Nämnden ser positivt på att fackförvaltningarna får ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd välkomnar att staden tagit fram en handlingsplan för romsk inkludering som ger en tydlig riktning hur stadens nämnder och bolag ska arbeta för att informera romer om deras rättigheter och inkludera romer i samhällsgemenskapen. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver resultatmål inom de olika fokusområdena och ger exempel på insatser och aktiviteter för förflyttningar i riktning mot stadens övergripande effektmål. Det vore bra med ett för staden gemensamt metodstöd för det rättighetsbaserade arbetssättet. Järva stadsdelsnämnd pekar på att utöver att medarbetare deltar på utbildningstillfällen skulle handlingsplanen även kunna påtala betydelsen av att arbetslag och arbetsplatser skapar utrymme att reflektera över sitt arbete utifrån den nya kunskapen. Det krävs förändrade arbetssätt snarare än enskilda aktiviteter. Kungsholmens stadsdelsnämnd anför att planen ger en tydlig riktning till stadens nämnder och bolag i arbetet med att informera romer om deras rättigheter och inkludera romer i samhällsgemenskapen. Nämnden ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda, samordna och följa upp det gemensamma uppdraget. Norra innerstadens stadsdelsnämnd anser att det är viktigt att goda exempel och lärande sprids inom staden. Det gäller såväl arbetet för romsk inkludering som arbetet för mänskliga rättigheter i stort. Arbetet för mänskliga rättigheter kan med fördel integreras i fler befintliga nätverk inom staden. Skarpnäcks stadsdelsnämnd ställer sig positiv till att målen i planen avser skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder att utifrån sina verksamhets- områden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Samtidigt vill nämnden framhålla en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner. 5 (78) Skärholmens stadsdelsnämnd framför att handlingsplanen är välskriven och att målen har tydliga ansvarshänvisningar till respektive nämnd. Samtidigt finns flexibilitet att utifrån nämndernas verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Regelbundna uppföljningar kommer bidra till att planen får reell påverkan. Södermalms stadsdelsnämnd ser positivt på föreslagen handlingsplan men påtalar att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i arbetet med mänskliga rättigheter och att exempelvis förebygga diskriminering. Stockholms Stadshus AB anför att några av stadens bolag har enligt planen ett särskilt ansvar att bland annat arbeta uppsökande och sprida information om sin verksamhet. Det vore fördelaktigt om det kunde tas fram ett internt forum på intranät eller liknande där goda exempel från förvaltningar och andra aktörer i staden kan lyftas. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 anför att arbetet ligger i linje med flera av de globala målen i Agenda 2030. Planen bör tydligare utgå från ett rättighetsbaserat perspektiv, där romers rätt till delaktighet, inflytande och likabehandling är vägledande i alla delar. Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter välkomnar att en handlingsplan för stadens arbete med romsk inkludering har arbetats fram. Rådet vill särskilt lyfta att det är positivt att handlingsplanen pekar ut att alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för och ska säkra att romers rättigheter tillgodoses. Länsstyrelsen i Stockholms län anför att handlingsplanen tydligare kan hänvisa till FN-kommittéernas rekommendationer avseende romers rättigheter och bristen på dem i Sverige. Det kan göras en tydligare koppling till ett rättighetsbaserat arbetssätt i plan för genomförande och uppföljning. Malmö stad ställer sig positiva till handlingsplanen. Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö stad föreslår att i inledningen förtydliga att begreppet romsk inkludering utgår från regeringens strategi och ska ses som en förstärkning av den nationella minoritetspolitiken. Romers rättigheter i samhället anser att planen varken förverkligar EU- kommissionens och Europarådets krav på romsk inkludering eller stadens folkrättsliga åtaganden och har därför lämnat ett omfattande yttrande. Romskt stöd och pensionärsförening anför att planen är viktig för att öka romers rättigheter och delaktighet. Förslag på tillägg ges bland annat om kontaktväg att klaga på diskriminering och upprättande av rutiner för hur hatbrott mot romer upptäcks. 6 (78) Föredragande borgarrådets synpunkter Genom historien har romer utsatts för omfattande rasism och diskriminering. Tyvärr utgör antiziganismen fortfarande ett strukturellt hinder för romer att få sina rättigheter tillgodosedda. Rapporter visar att antiziganism förekommer överallt i samhället, såsom i skolan, sjukvården och det offentliga rummet. Många romer väljer därför att dölja sin romska identitet. Stockholms stad har ett stort ansvar att arbeta för romsk inkludering och mot alla former av antiziganism. Alla romer i Stockholm ska kunna känna sig trygga i staden. Denna handlingsplan är ett viktigt styrdokument i stadens arbete för romers rättigheter. Handlingsplanen utgår från Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna och bygger på programmets tre fokusområden: Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har ett ansvar för genomförandet av handlingsplanen. I stadens samråd med romer har det återkommande lyfts behov av kunskapshöjande insatser om antiziganism och minoritetsstress. En viktig del i arbetet framåt kommer därför att vara insatser för att öka kunskapen hos stadens medarbetare om romers levnadsvillkor och utsatthet för antiziganism. Staden behöver också stärka sitt arbete med att nå ut till romer med information om deras rättigheter och om stadens utbud av välfärd och service. Trygghet är en viktig förutsättning för att romer ska kunna ta del av välfärd och service på samma villkor som andra stockholmare. En viktig del i arbetet med romsk inkludering är därför att staden arbetar för att verksamheter och offentliga miljöer är trygga för romer. För att möjliggöra lika tillgång till välfärden för romer behövs målgruppsanpassade arbetssätt. En nyckelfaktor är även långsiktiga samarbeten med det romska civilsamhället. I stadens samråd med den romska minoriteten lyfts också behovet av mötesplatser, något stadens verksamheter behöver ha med sig i arbetet framåt. Som nationell minoritet har den romska gruppen en lagstadgad rätt till delaktighet och inflytande. Handlingsplanen anger att stadens arbete med romers delaktighet och inflytande ska stärkas. Den romska gruppen har efterfrågat fler öppna samråd och några av stadens nämnder får därför ett särskilt ansvar för att regelbundet anordna detta. Med denna handlingsplan stärker vi arbetet för romsk inkludering och mot antiziganism och lägger en stark grund för stadens samlade arbete till år 2030. Bilagor 1. Stockholms stad handlingsplan för romsk inkludering 2030, remissversion med spårade ändringar, dnr KS 2025/809-48.1 7 (78) 2. Stockholms stad handlingsplan för romsk inkludering 2030, slutlig version, dnr KS 2025/809-48.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea Hedin (alla M) och borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis bifalla förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 25 mars 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Johan Paccamonti (M), Jan Jönsson, Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L), Jonas Naddebo och Kristin Jacobsson (båda C) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Linnéa Vinge (SD) enligt följande. 8 (78) Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår borgarrådsberedningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola med mera. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. 9 (78) Ärendet Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete för romsk inkludering och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Fokus för handlingsplanen är framför allt arbete mot diskriminering av romer och insatser för de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 27 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2025 anges att staden arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna, inklusive de nationella minoriteternas rättigheter vilket innefattar romsk inkludering, ska intensifieras. Av budgeten framgår även att de nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas genom ökad kunskap och praktisk handling, i nära dialog med representanter för respektive minoritetsgrupp. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är ett viktigt verktyg för att stötta denna intensifiering. Arbetet för romsk inkludering har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Romsk inkludering är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. Romer är ett samlingsnamn på en folkgrupp som består av flera olika grupper och romer har befunnit sig inom Sveriges gränser sedan 1500-talet. Romer är även en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter. I det svenska samhället finns fördomar om romer och en bild av romer som en enhetlig grupp. Men romer är ingen homogen folkgrupp utan består av individer från exempelvis olika länder, utbildningsbakgrund och socioekonomisk ställning. Romsk inkludering handlar om att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna så som rätten till utbildning, arbete, hälsovård, sociala och kulturella rättigheter samt att motverka diskriminering och marginalisering. Det handlar också om att skapa förutsättningar som möjliggör för romer att fullt ut delta i samhället och om att öka den ömsesidiga tilliten mellan romer och det offentliga. Inom ramen för arbetet med romsk inkludering har staden vidtagit ett flertal åtgärder. Bland annat har brobyggare anställts på flera förvaltningar och läsambassader för 10 (78) romsk inkludering utvecklats. Även utbildningsinsatser om romsk inkludering och arbete mot antiziganism har tagits fram. Staden har även genomfört samråd med representanter för den romska minoriteten och i framtagandet av handlingsplanen har en romsk referensgrupp inrättats. Företrädare för den romska minoriteten har dock påtalat att ytterligare insatser krävs såsom att öka medarbetares kunskap om antiziganism och minoritetsstress, öka förståelse för romers situation och möjliggöra för ett likvärdigt bemötande samt stärka romers möjlighet till delaktighet och inflytande. Handlingsplanen bygger vidare på erhållen kunskap och insatser som genomförts och förstärker arbetet med mål som ska bidra till stadens arbete med att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Den nya handlingsplanen tydliggör bland annat vikten av kunskap om romers levnadsvillkor och antiziganism och vikten av strukturerade och kontinuerliga samråd med den romska minoriteten. Fler förvaltningar och bolag pekas även ut som särskilt ansvariga under de uppsatta målen. Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för romsk inkludering inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för romsk inkludering 2030. Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att handlingsplanen utgör ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för romsk inkludering. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 godkänns enligt bilagan. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för romsk inkludering 2030 enligt bilagan. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, 11 (78) Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, Le Romane Phaka, Länsstyrelsen i Stockholms län, Malmö stad, Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället och Romskt stöd och pensionär förening. Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Le Romane Phaka, Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation och Romano Paso har inte inkommit med svar. Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter och Region Stockholm har avstått från att svara på remissen. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ................................................................................ 9 Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 12 Exploateringsnämnden ............................................................................. 14 Fastighetsnämnden .................................................................................. 15 Förskolenämnden ..................................................................................... 16 Idrottsnämnden ........................................................................................ 16 Kulturnämnden ......................................................................................... 17 Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 18 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 19 Servicenämnden ...................................................................................... 19 Socialnämnden ......................................................................................... 20 Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 22 Trafiknämnden ......................................................................................... 23 Utbildningsnämnden ................................................................................. 24 Äldrenämnden .......................................................................................... 24 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 25 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 26 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 27 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 28 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 30 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 30 12 (78) Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 31 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 32 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 33 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 34 Skärholmens stadsdelsnämnd ................................................................. 35 Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 37 Stockholms Stadshus AB ......................................................................... 38 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 ................................................. 40 Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter .................. 41 Länsstyrelsen i Stockholms län ................................................................ 42 Malmö stad ............................................................................................... 43 Romers rättigheter i samhället ................................................................. 44 Romskt stöd och pensionär förening ........................................................ 53 Reservationer m.m. .................................................................................. 56 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) och Lovisa Laryd (L), se Reservationer m.m. Reservation av Ann-Christine Carlberg (SD), se Reservationer m.m. Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningens synpunkter och förslag Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen för romsk inkludering 2030. Handlingsplanen utgör ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet och att skapa styrning och handlingskraft. Positivt är även att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. I MR-programmet presenteras både en modell för uppföljning samt ett arbetssätt (rättighetsbaserat arbetssätt). Dessa två presenteras i handlingsplan mot rasism och bör även läggas till samtliga handlingsplaner. 13 (78) Disposition, rubriksättning och läsbarhet Förvaltningen välkomnar överlag den höga ambitionsnivån vad gäller utvecklingen av flera handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter. Det bör dock uppmärksammas att ett stort antal parallella planer kan försvåra överblicken över mål och aktiviteter samt bidra till en tungrodd struktur. Dispositionen skulle kunna göras mer lättillgängligt och konkret genom att samla alla mål och förslag på aktiviteter i ett eget avsnitt. På samma sätt skulle en översyn av rubriksättningen öka läsbarheten. Till exempel kan avsnitt med mycket text delas upp med underrubriker som ger stöd till läsaren. Ett exempel på detta kan vara stycket med rubriken ansvarsfördelning. Där skulle man med fördel kunna ha underrubrikerna ”Alla nämnder och bolagsstyrelser, kommunstyrelsen och kontaktperson” Sista stycket under rubriken ”Ansvarsfördelning” bör flyttas till rubriken ”Fokusområde kunskap och information” Under alla fokusområden, efter att målet har presenterats, saknas det en underrubrik som underlättar för läsaren. Resultatmålen som beskrivs i handlingsplanerna tenderar att i vissa avsnitt vara formulerade mer som aktiviteter än resultatmål. Upphandling Antidiskrimineringsklausulen finns med som krav i samtliga upphandlingar och perspektiv kopplade till romsk inkludering beaktas på så sätt i våra upphandlingsprocesser. Önskvärt vore utöver detta att upphandlade verksamheter också omfattas av samma krav på inkludering, likabehandling och respekt för rättigheter som stadens egna verksamheter. Delaktighet och trygghet Arbetsmarknadsförvaltningen uppskattar att handlingsplanen så tydligt belyser den historia av diskriminering som romer varit utsatta för. Ett önskemål är att utifrån den historiska kontexten ytterligare förstärka arbetet med trygghets - och tillitsskapande åtgärder och att tidigt i planeringen involvera den romska målgruppen. Arbetsmarknadsförvaltningen framhåller vikten av att säkerställa möjligheten för målgruppen att lyfta synpunkter till stadens olika fack-och stadsdelsnämnder. Handlingsplanen lyfter hur antiziganism pekats ut som hinder för romer att få sina rättigheter tillgodosedda. Förvaltningen saknar perspektivet om hur diskriminering på arbetsmarknaden påverkar individens möjlighet att forma sitt eget liv. Internt arbete För att öka möjligheten till att säkerställa att stadens medarbetare har goda kunskaper om romer och deras rättigheter är ett förslag att lägga till en mening som berör vikten av attitydförändring med målet att skapa inkludering. Utbildningar ska inte bara ge kunskap, utan också syfta till att förändra normer och attityder, samt skapa en kultur 14 (78) av respekt och inkludering inom alla verksamheter. För att säkerställa att handlingsplanernas mål efterlevs efterfrågas en skrivning om vikten av ett internt antidiskrimineringsarbete som genomsyrar stadens medarbetare och den interna strukturen. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna exploateringskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Gabriel Kroon (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 23 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer förslaget till handlingsplan för romsk inkludering 2030 som positivt. Romsk inkludering syftar till att säkerställa romers lika tillgång till något så grundläggande som de mänskliga rättigheterna. Dessa inkluderar rätten till utbildning, arbete, hälsovård, sociala och kulturella rättigheter samt rätten att inte bli diskriminerad och marginaliserad. I flera rapporter pekas antiziganism ut som ett stort hinder för att tillgodose romska personers rättigheter. Något som pekas ut som en del av lösningen är kunskapshöjande insatser i olika delar av samhället. Kontoret ser därför mycket positivt på det kunskapsunderlag och de utbildningar som redan finns inom staden och avser att på relevanta sätt ta del av dessa. Stadens Budget 2025 inleds med orden att Stockholm ska vara en stad för alla. I inledningen nämns vidare att de nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas genom både ökad kunskap och praktisk handling samt att arbetet med detta ska intensifieras. Exploateringsnämnden har inga särskilda uppdrag kopplade till detta arbete. Handlingsplanen för romsk inkludering 2030 innebär att exploateringsnämnden ska formulera egna aktiviteter utifrån de utpekade målen i handlingsplanen och stadens budget inom den egna verksamhetens ramar. Handlingsplanen ger i uppdrag till alla nämnder att säkerställa att: - medarbetarna har god kunskap om romers levnadsvillkor och respektfullt bemötande - att verksamheterna identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer som kan vara exkluderande mot romer. 15 (78) Utöver dessa mål finns ytterligare mål där andra nämnder såsom till exempel stadsdelsnämnderna och socialnämnden pekas ut som särskilt ansvariga. Exploateringsnämnden har dock inget särskilt ansvar för några av handlingsplanens mål. Exploateringsnämnden arbetar med projekt och förvaltning över hela stadens geografi vilket normalt inte har någon särskild påverkan på romer. Inom specifika projekt eller områden kan dessa frågor bli aktuella och romer bli påverkade. Genom att tillgodose en grundkompetens inom kontoret kan dessa situationer identifieras, fångas upp och lämpliga åtgärder vidtas när de behövs. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Sergej Salnikov (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Hansi Karppinen, (L), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 september har i huvudsak följande lydelse. Kontoret är positivt till handlingsplanen. Handlingsplanen fokuserar på den rådighet kommunen har och på de sätt som kommunen kan påverka romers liv och rättigheter i positiv riktning. Kontoret berörs av aktiviteterna som syftar till att öka medarbetares kunskap och kompetens. Kontoret arbetar idag med att utveckla det interna lärandet, och i detta kommer ingå att ta del av de utbildningar som stadsledningskontoret tar fram inom MR-området. Kontoret är även utpekat ansvarig för aktiviteten om att skapa trygghet för romer i stadens verksamheter och offentliga miljöer. I beskrivningen av detta mål står att insatser för att undersöka och vidta åtgärder utifrån romers upplevelse av trygghet/otrygghet bör utgå från stadens befintliga arbetssätt för trygghetsskapande arbete. För kontorets del kan det innebära trygghet inom kontorets lokaler så väl som på vägen till och från byggnaderna. Som exempel på offentliga miljöer ges mötesplatser som fritidsgårdar, öppna förskolor och bibliotek. För kontorets del är det av vikt att samverka i denna fråga med övriga ansvariga förvaltningar. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Stadens nämnder och bolagsstyrelser har alltså fyra-fem år på sig att genomföra de förändringar och aktiviteter som är beslutade. För att göra detta på ett effektivt sätt kommer en struktur att behövas, likväl som stadsledningskontorets stöd. En del frågor kan troligen genomföras med liknande arbetssätt för flera handlingsplaner, till exempel de som handlar om att öka 16 (78) medarbetares kunskap och kompetens. Stadsledningskontoret har beställt en övergripande utbildning om mänskliga rättigheter samt två särskilda delar, en om rasism och en om hbtqi. Utbildningen ska vara klar 2025 och stadens förvaltningar ska kunna börja använda sig av denna 2026. Dessa och liknande stöd uppskattas av kontoret. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat (M), se Reservationer m.m. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 18 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till handlingsplan för romsk inkludering och menar att dess struktur med fokusområden innehållandes mål och namngivna ansvariga nämnder bidrar till tydlighet. Vidare kan detta bidra till att konkretisera och utveckla arbetet för romsk inkludering. Förskolenämnden har ansvarsområden inom handlingsplanens samtliga tre fokusområden. Förvaltningen är av uppfattningen att de exempel på insatser och arbetssätt som ges i handlingsplanen är framåtsyftande och kan bidra till det övergripande målet om att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Förvaltningen menar att uppsökande verksamhet i syfte att nå målgruppen med information om deras rättigheter kan vara en framgångsfaktor för romsk inkludering. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 oktober 2025 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 8 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ser positiv på stadens arbete för att stärka romers rättigheter och möjligheter och att det samlas i ett styrdokument i syfte att stärka och utveckla arbetet. 17 (78) Kopplingen till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (MR- programmet) är tydlig och det är bra att handlingsplanens tre fokusområden följer MR-programmets fokusområden. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det tydliggör ansvar och förväntan. Förvaltningen ser även positivt på att insatser exemplifieras då det underlättar för nämndens utvecklingsarbete. Ett önskemål är att resultatmålen numreras under effektmålen då det underlättar vid planering och uppföljning. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Reservation av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande daterat den 10 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ställer sig bakom handlingsplanen och ser positivt på att mål och insatser konkretiseras med utgångspunkt i de fokusområden som har identifierats i MR-programmet. Handlingsplanen är ett viktigt styrdokument för att stärka stadens arbete för att säkra romers rättigheter. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet bedömer att identifierade förflyttningar är relevanta och att föreslagna mål och insatser ligger i linje med förvaltningarnas respektive uppdrag. Att motverka diskriminering och ojämlikhet är en viktig del i arbetet med att säkerställa romers lika tillgång till stadens välfärd och service, där kultur är en viktig del. För att lyckas i arbetet är det viktigt med samverkan och samordning mellan stadens förvaltningar och bolag samt det romska civilsamhället. Det handlar exempelvis om utveckling av målgruppsanpassade arbetssätt och trygga mötesplatser samt samordning för att skapa bättre former för dialog och inflytande för romer. Kunskap och information Kulturförvaltningen och Stadsarkivet instämmer i att det finns fortsatta behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om romers levnadsvillkor och ett jämlikt bemötande bland stadens medarbetare. Kulturförvaltningen genomför regelbundet kunskapshöjande insatser för medarbetare inom Stockholms stadsbibliotek. Biblioteken arbetar också med att synliggöra romsk historia och kultur utifrån litteratur, aktiviteter och romers egna berättelser. 18 (78) Stadsarkivet arbetar kontinuerligt med att öka kunskapen om alla former av rasism och diskriminering, lyfta fram grupper som varit underrepresenterade genom historien i skolmaterial och publika program samt belysa romers villkor genom att bidra med det historiska perspektivet. Välfärd och service Handlingsplanen lyfter fram bibliotek som en viktig mötesplats för romer. Stockholms stadsbibliotek arbetar för att romer ska uppleva biblioteket som en trygg och inbjudande plats. Biblioteken genomför uppsökande arbete tillsammans med det romska civilsamhället och andra aktörer samt genomför olika typer av insatser för att nå ut med bibliotekets erbjudande till målgruppen. Handlingsplanen lyfter fram romska läsambassader som ett exempel på målgruppsanpassade arbetssätt. Projektet Romska läsambassader är ett avslutat initiativ inom Kulturrådet. Dåvarande läsambassadören Bagir Kwiek bjöd in svenska folkbibliotek till att bli romska läsambassader under åren 2020 - 2022. Syftet var att stötta biblioteken i att vidareutveckla sin verksamhet kring minoriteten romer och nationella minoriteter. Högdalens bibliotek, Farsta bibliotek, Rinkeby bibliotek och Tranströmerbiblioteket samt Kulturhuset Stadsteaterns bibliotek Lava, Rum för barn och Tio Tretton utsågs då till romska läsambassader. Stockholms stadsbibliotek fortsätter att arbeta enligt projektets intentioner i ordinarie verksamhet. Det innebär ett aktivt arbete med romani chib-språk och minoritetsperspektivet både i bestånd och aktiviteter inom hela organisationen, inte bara på de bibliotek som utnämndes till romska läsambassader i projektet. Eftersom Romsk läsambassad är ett avslutat projekt föreslår kulturförvaltningen att skrivningar om romsk läsambassad tas bort ur handlingsplanen. Delaktighet och inflytande Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ser positivt på handlingsplanens ambition att tydliggöra stadens arbete med att tillgodose romers rätt till delaktighet och inflytande. Förvaltningarna vill samtidigt framhålla att stadens sammanhållna struktur för delaktighet och inflytande som presenteras i Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter inte ger tillräcklig vägledning i hur samråd och öppna samråd ska utformas och genomföras. Kulturnämnden lyfts som en av flera nämnder fram som särskilt ansvarig för att möjliggöra att romer har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem genom samråd. Kulturnämnden lyfts också som en av flera nämnder fram som särskilt ansvarig för att regelbundet arrangera öppna samråd för att möjliggöra delaktighet och inflytande i stadens arbete med romsk inkludering inom nämndens ansvarsområde. Förvaltningarna efterlyser en stadsövergripande styrning, samordning och vägledning vad gäller dessa samråd för att säkerställa ett helhetsperspektiv och enhetliga arbetssätt inom staden. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 1 oktober 2025 följande. 19 (78) Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiva till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om vikten av att anta ett program som ska stärka och utveckla stadens arbete för romsk inkludering som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Elin Hjelmestam (L), se Reservationer m.m. Reservation av Anders Edin (SD) se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 11 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen anser att handlingsplanen utgör en god utgångspunkt för nämnders och bolagsstyrelsers arbete med romsk inkludering. Att målen för handlingsplan för romsk inkludering 2030, liksom flera andra handlinglaner kopplade till MR-programmet, följer samma struktur som det övergripande MR-programmets fokusområden skapar också kontinuitet och bidrar till ökad tydlighet. Att målen är tämligen generellt formulerade ökar också möjligheten för stadens respektive verksamheter att hitta lämpliga tillämpningar inom sina respektive verksamhetsområden. Miljöförvaltningen anser också att det är klokt att uppföljningen av arbetet ska utgå från stadens ordinarie processer och ledningssystem, vilket minskar risken för onödig administrativ påbyggnad. Förvaltningen ställer sig också positiv till att stadsledningskontoret vartannat år gör en bedömning av stadens arbete med utgångspunkt i nämndernas rapportering, för att ge en bild av stadens samlade MR- arbete. Servicenämnden Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. 20 (78) Serviceförvaltningen anser att det är positivt med handlingsplaner för att stödja implementeringen av MR-programmet och anser att planen för romsk inkludering konkretiserar arbetet för att nå målsättningen i programmet. Att handlingsplanen beskriver genomförande och ansvarsfördelning i staden samt för målen särskilt ansvariga nämnder anser förvaltningen stimulerar ett fokuserat arbete. För att få genomslag för handlingsplanerna, och MR-programmet, är det bra och strategiskt viktigt att kommunstyrelsen fortsatt har det övergripande ansvaret för samordning, stöd och uppföljning i implementeringen. Förvaltningen uppmärksammar att servicenämnden inte har ett särskilt utpekat ansvar för något av målen. Förvaltningen vill dock framhålla att flera av fokusområdenas mål är i linje med servicenämndens uppdrag, exempelvis genom verksamhetsområde rekrytering, Kontaktcenter Stockholm och upphandling och inköp. Gällande upphandling anser förvaltningen att det är bra att antidiskriminerings krav i upphandlingar lyfts som ett tillvägagångssätt för att nå målen i handlingsplanen. I upphandlingar i alla sammanhang sätts krav på att leverantörer ska följa aktuell antidiskrimineringslagstiftning. Därtill ska leverantörer värna om principen om alla människors lika värde och människors rätt att bli behandlade och få möjligheter på lika villkor. I samband med upphandlingar av tjänster och byggentreprenader tillämpas den antidiskrimineringsklausul som beslutats av kommunfullmäktige och därmed görs efterlevnaden av den aktuella lagstiftningen till en avtalsrättslig fråga med sanktionsmöjligheter. Detta ger ett större handlingsutrymme att vidta åtgärder vid upptäckta brister inom handlingsplanens område. Förvaltningen ser möjligheter att informationsdelande av statistik, analys och kännedom om invånarens behov med de förvaltningar och bolag som nyttjar servicenämndens tjänster kan utvecklas ytterligare. Det kan underlätta implementering och uppföljning av samtliga handlingsplaner som tillhör MR- programmet. Värt att notera är att serviceförvaltningen är en intäktsfinansierad verksamhet och eventuellt nytillkomna uppdrag bör hanteras inom ordinarie process för uppdrag och prislista som finns etablerad mellan kommunstyrelsen och servicenämnden. Förvaltningen vill även föreslå att konkreta mätmetoder tas fram som kan användas i uppföljningen av handlingsplanerna hos förvaltningar och bolag. Mätningar skapar framdrift och kan användas för att säkerställa måluppfyllelse. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. 21 (78) Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen för romsk inkludering 2030. Arbetet med en öppen, jämställd stad fri från diskriminering och rasism behöver prioriteras och vara likställt i hela staden, och därför är central samordning och stöd betydelsefullt. Handlingsplanen har en tydlig struktur och det underlättar att den utgår från samma fokusområden som MR-programmet. Sammanlagt tas sex olika handlingsplaner fram kopplat till MR-programmet, vilket innebär ett stort antal styrdokument för stadens verksamheter att förhålla sig till, och många olika mål att arbeta med och följa upp. Förvaltningen håller med om vikten av att lyfta fram olika perspektiv i MR-arbetet, men efterlyser samtidigt stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning av MR- programmet och tillhörande handlingsplaner. Ansvarsfördelning och samordning Förvaltningen önskar en ökad tydlighet och konkretisering gällande vilka förväntningar som finns för de särskilt ansvariga nämnderna under respektive fokusområde. När flera facknämnder är särskilt ansvariga tillsammans finns det en risk för otydliga arbetsprocesser, framförallt då det saknas mandat för styrning. I handlingsplanen framkommer att socialnämnden tillsammans med förskolenämnden och äldrenämnden är särskilt ansvariga för att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete att nå målen enligt handlingsplanen1.1 Förvaltningen ser att Handlingsplanen för romsk inkludering 2030 kan behöva stadsövergripande styrning av flera skäl och förvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen fortsatt håller samman arbetet gällande handlingsplanens mål. Överlag finns behov av stadsövergripande samordning och stöd för att säkerställa att implementering och uppföljning av MR-programmets handlingsplaner blir likriktat över staden. Förvaltningen ser exempelvis behov av stadsgemensamma beslutandeforum för att hitta samsyn gällande rimliga avgränsningar och möjligheter med MR-programmet och handlingsplanen för romsk inkludering. Öppna samråd I handlingsplanen framkommer att arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden särskilt ansvarar för att regelbundet arrangera öppna samråd för romer. Det framkommer även att kommunstyrelsen håller ihop arbetet med det stadsövergripande råd som finns för nationella minoriteter. Förvaltningen ser fördelar med att kommunstyrelsen även samordnar arbetet med öppna samråd tillsammans med ovan nämnda nämnder då det finns behov av stadsövergripande samordning för att öka tydlighet och likställighet kring romsk inkludering i staden. 1 Handlingsplan för romsk inkludering 2030. Del av Stockholms stads MR-program (sida 5). 22 (78) Minoritetsstress Minoritetsstress är ett centralt begrepp i arbetet med mänskliga rättigheter. Begreppet är kopplat till den särskilda typ av stress som minoriteter på grund av strukturella ojämlikheter, stereotypa uppfattningar och medvetna eller omedvetna kränkningar kan uppleva2.2 Förvaltningen önskar att begreppet minoritetstress lyfts in tydligare i handlingsplanen och främst när det kommer till fokusområdet som rör kunskap och information. Behov av utbildning Förvaltningen delar handlingsplanens syn att en förutsättning för att stadens medarbetare ska kunna arbeta i enlighet med program och handlingsplaner är att de får mer kunskap om mänskliga rättigheter och romsk inkludering. Förvaltningen ser här att det är viktigt med en central utbildning som är flexibel för att säkerställa att alla har samma kunskaper och information i ett övergripande perspektiv. Dessa utbildningar behöver sedan kompletteras utifrån verksamheters olika förutsättningar och behov. Det är också viktigt att staden följer upp att utbildningen genomförs och vilka effekter utbildningen får. Socialförvaltningen erbjuder idag utbildningar i romsk inkludering enligt fastställt årshjul och dessa utbildningar belyser flera av målen i handlingsplanen samt bygger på socialstyrelsens material "I bemötande tar framtiden form". Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), Björn Ljung (L) och Mikael Blomstrand (C) se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP) Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för romers lika rättigheter och möjligheter. 2 2 D. Frost & I. Meyer. Minority stress theory: Application, critique, and continued relevance Current opinion in Psychology. 51:101579 (2023) Doi: 10.1016/j.copsyc.2023.101579. 23 (78) Översiktsplanen slår fast att all stadsutveckling ska vara socialt värdeskapande. Alla delar i staden ska erbjuda trygga offentliga miljöer där människor kan delta och engagera sig. Stadsbyggnadskontoret tillsammans med exploateringskontoret arbetar aktivt med att identifiera och förbättra platser som upplevs som otrygga och otillgängliga, till exempel genom de socialt värdeskapande analyser som görs i samtliga stadsutvecklingsprojekt. Stadsbyggnadskontoret instämmer i handlingsplanens vikt på ökad kunskap och utbildning. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 2 oktober 2025 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 22 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar att arbetet med stadens program för mänskliga rättigheter stärks genom sex handlingsplaner, där handlingsplanen för romsk inkludering är en. Handlingsplanen konkretiserar hur staden kan arbeta för att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna, genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Trafikkontoret arbetar aktivt för att skapa tillgängliga och trygga offentliga rum för alla. Det utgör en viktig del av kontorets trygghetsarbete. Romer är en av flera utsatta grupper som behöver tas hänsyn till inom ramen för kontorets ordinarie trygghetsarbete. Kontoret kommer fortsätta utveckla arbetssätt och metoder i syfte att kunna ta hänsyn till ytterligare perspektiv i arbetet med att skapa trygga och välkomnande offentliga rum. Trafikkontoret delar uppfattningen av att grundläggande kunskaper om romers rättigheter är av stor vikt för att undvika diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande i olika sammanhang eller vid rekrytering av nya medarbetare. Kontoret använder också kompetensbaserad rekrytering för att motverka diskriminering. Kompetensbaserad rekrytering innebär bland annat att det personliga brevet inte är grund för urval och att kompetensbaserade strukturerade intervjufrågor som matchar kompetensprofilen används för att utvärdera samtliga kandidater på samma sätt. Trafikkontoret konstaterar att handlingsplanens övriga mål och åtgärder i liten utsträckning är applicerbara på kontorets verksamhet. 24 (78) Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Reservation av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Det framgår av skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och läroplanerna att elever har rätt till en skolgång fri från diskriminering och kränkande behandling. Normmedvetenhet, arbete mot kränkande behandling och arbete mot rasism är högt prioriterade områden i stadens skolor och på central förvaltning. Utbildningsförvaltningen har flera pågående och kommande aktiviteter inom de områden som handlingsplanen berör. Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet och vill framhålla att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet utifrån romers önskemål. Utbildningsförvaltningen föreslår att det intersektionella perspektivet genomgående ska bli tydligare i hela handlingsplanen. Ett intersektionellt perspektiv kan visa hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och överlappar varandra. Det kan vara ett stöd och ett verktyg vid implementeringen av handlingsplanerna som hör till MR-programmet. Utbildningsförvaltningen ser en risk i att intentionen med ett samlat MR-program försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till exempel genom konkreta sammanhållna mål och prioriteringar bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Förvaltningen ser också att staden bör komplettera handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna. Utbildningsförvaltningen välkomnar att kommunstyrelsen får det övergripande uppdraget att samordna, stötta och följa upp implementeringen av handlingsplanen. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Äldrenämnden 25 (78) Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om förslaget till handlingsplan för romsk inkludering 2030 och överlämnar det till kommunstyrelsen 2. Paragrafen justeras omedelbart Reservation av Margita Jacobsson (L), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 3 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på tydlig styrning och riktning för stadens arbete med romsk inkludering. För att arbetet ska vara hållbart och långsiktigt är det viktigt med stadsgemensamma mål och förväntade förflyttningar men med flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att själva forma lämpliga aktiviteter utifrån sina ordinarie processer. Att kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning och stöd i implementeringen är nödvändigt för att underlätta arbetet och för att skapa en stadsgemensam ansats. Vidare anser förvaltningen att det är viktigt att målen följs upp i stadens ordinarie uppföljningssystem. Förvaltningen har en generell farhåga om att det kommer att finnas för många handlingsplaner. Många olika styrdokument kan försvåra för nämnder att identifiera den sammansatta effekten av flera diskrimineringsgrunder. Därför önskar förvaltningen en stadsgemensam, för vissa grupper obligatorisk utbildning, som säkerställer grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter samt de nationella minoriteternas, inklusive romernas, historia, utsatthet och samtida utmaningar för att få sina rättigheter tillgodosedda. På detta sätt kan staden också synliggöra och motarbeta strukturell rasism och den diskriminering som målgrupperna vittnar om. Vidare bedömer förvaltningen att det är viktigt att kommunstyrelsen samordnar stadens fortsatta arbete med en del praktiska frågor, såsom att identifiera skadliga normer, ta fram konkreta exempel på normkritiska, rättighetsbaserade och målgruppsanpassade arbetssätt samt skapa samsyn om möjliga avgränsningar exempelvis om vilken typ av ärenden som särskilt berör romer och föranleder målgruppens inflytande. Samordningen skulle stärka möjligheten för nämnderna att arbeta utifrån likvärdiga bedömningar och fördjupa förståelsen för stadens samlade arbete med mänskliga rättigheter. Därmed skulle staden också kunna bemöta målgrupperna på samma sätt i likvärdiga ärenden. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. Överförmyndarnämnden godkänner överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen. 26 (78) Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 2 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Nämnden möter romer bl.a. som huvudmän, anhöriga, ställföreträdare och anställda. Nämnden är medveten om den antiziganism som finns i samhället och det utanförskap som drabbar många romer. Nämnden är angelägen om att vara en motkraft till detta. Principerna om alla människors lika värde samt att ingen ska lämnas utanför är bärande för hela nämndens verksamhet. Det handlar om värderingar som ska prägla det dagliga arbetet och omfattas av alla anställda. För att säkerställa detta genomförs introduktion av nyanställda, utbildningar i medarbetarskap och diskussioner på enhets och arbetsplatsträffar. Överförmyndarnämnden ser fram emot att få uppdaterade riktlinjer för sitt arbete med romsk inkludering Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2025 följande. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Findel Madison (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Hanna Wistrand (L) och Johan Duvdal (C), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna stadens arbete med romsk inkludering. Handlingsplanens fokusområden har en tydlig koppling till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt, samt till förvaltningens pågående arbete med att stärka de mänskliga rättigheterna och det systematiska kvalitetsarbetet, som alltid ska utgå från alla stockholmares bästa och behov. Förvaltningen bedömer att implementeringen av samtliga handlingsplaner inom ramen för MR-programmet kan bidra till att öka verksamheternas kunskap om inkluderande och normkritiska arbetssätt. Ett stärkt fokus på dessa perspektiv kan bidra till att invånare som kommer i kontakt med stadens verksamheter upplever ett gott bemötande och känner sig delaktiga i beslut som berör dem, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Handlingsplanen konkretiserar stadens ansvar för att främja romsk inkludering och arbetet med lika rättigheter för romer. De tre fokusområdena pekar ut centrala prioriteringar och samlar de insatser som krävs för att arbetet ska bli långsiktigt och 27 (78) verkningsfullt. Förvaltningen bedömer att målen i handlingsplanen bidrar till tydlig styrning och vägledning, samtidigt som de möjliggör för nämnder och bolagsstyrelser att inom sina respektive verksamhetsområden utforma aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen konstaterar att handlingsplanen saknar ett tydligt arbetsgivarperspektiv. Staden har som arbetsgivare en central roll i arbetet med att värna de mänskliga rättigheterna och förebygga diskriminering. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan, liksom arbetet med lokal demokrati där frågor om delaktighet och inflytande ingår. Avsaknaden av ett arbetsgivarperspektiv innebär en risk för att staden förlorar ett helhetsgrepp i det strukturella arbetet med romsk inkludering. Om detta perspektiv inte ska ingå i handlingsplanen bör avgränsningen motiveras, och dokumentet tydliggöra hur dessa frågor hanteras inom andra delar av stadens organisation. Förvaltningen bedömer det som positivt att arbetet med romsk inkludering ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocesser samt att uppföljning ska ske inom ramen för den ordinarie uppföljningsstrukturen. Detta bedöms bidra till att frågorna även framöver ges hög prioritet. Barnrättsanalys Förvaltningen anser att handlingsplanen bidrar till att uppfylla barnkonventionen och stärka arbetet med alla barns rättigheter. Enligt konventionen har varje barn rätt att behandlas med respekt, komma till tals och ges samma skydd och möjligheter oavsett bakgrund. I Barnombudsmannens rapport Om barns och ungas utsatthet för rasism (2021) framgår att unga romer ofta upplever diskriminering och oro för att inte bli rättvist behandlade. Socialstyrelsens stödmaterial om romsk inkludering visar att många romer har lågt förtroende för offentliga institutioner, särskilt socialtjänsten. Det finns en oro bland romska familjer att kontakt med socialtjänsten kan leda till utredning om omhändertagande av barn enligt LVU. Förvaltningen bedömer att ett aktivt arbete för att överbrygga detta bristande förtroende kan ha stor betydelse för barns trygghet, utveckling och livsvillkor. Jämställdhetsanalys Förvaltningen bedömer vidare att handlingsplanen omfattar både kvinnor och män och därmed bidrar till arbetet för jämställdhet. Åtgärder som stärker romsk inkludering är en central del av stadens arbete för mänskliga rättigheter och en grundläggande förutsättning för demokrati. Handlingsplanen bedöms kunna medföra positiva effekter för målgruppen oavsett kön. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. 28 (78) Reservation av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är positiv till att en handlingsplan om romsk inkludering med koppling till MR-programmet har tagits fram. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Det är också fördelaktigt att exempel på insatser och aktiviteter inom de olika fokusområdena anges. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen ligger i linje med de nationella jämställdhetsmålen om en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika stort inflytande i stadens verksamheter oavsett härkomst. Barnrättsperspektiv Handlingsplanen går i linje med artikel 12 i barnkonventionen om att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet, artikel 17 om barns rätt att få tillgång till information och särskilt artikel 30 om att barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, eller ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. Tillgänglighet För att tillgängliggöra information om romers samt övriga nationella minoriteters rättigheter och vad stadsdelsförvaltningen erbjuder, informerar stadsdelsförvaltningen varje år i EÅV-bladet och i lokaltidningen Mitti. Stadens broschyr om nationella minoriteters rättigheter finns bland annat i receptionen i förvaltningshuset och på Medborgarkontoret. De öppna förskolorna har så kallade minoritetsväggar med information. Stadsdelsförvaltningen deltar även i ett projekt om romsk inkludering med socialförvaltningen, där målet är att romer ska ta del av den välfärd och service de har rätt till. Äldreperspektiv Denna handlingsplan har även koppling till Handlingsplan för en äldrevänlig stad. I båda handlingsplanerna är delaktighet och inflytande viktiga områden. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. 29 (78) 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till handlingsplan för att främja romsk inkludering och stärka romers rättigheter. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur stadens nämnder och bolag förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Förvaltningen ställer sig bakom de ambitioner som beskrivs i handlingsplanen och anser att det är viktigt att alla stadens verksamheter arbetar för att säkerställa stockholmarnas tillgång till de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen vill särskilt lyfta vikten av att det tas fram utbildningar och material som ger stöd i nämnders och bolags fortsatta arbete. Förvaltningen ser positivt på att fackförvaltningarna får ett särskilt ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial, och vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser och informationsmaterial efter målgruppens behov. Förvaltningen uppskattar att uppföljningen har förtydligats och att styrmodellen för MR-programmets handlingsplaner nu tydligt sammankopplas med stadens ordinarie processer. Förvaltningen vill dock lyfta frågan kring antalet målsättningar som formuleras i handlingsplanen. I handlingsplanen står att ”Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Några mål är tydligare riktade mot vissa nämnder och bolagsstyrelser än andra. Varje resultatmål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Många mål kräver samverkan mellan flera nämnder och/eller bolagsstyrelser.” Av elva definierade resultatmål i handlingsplanen för romsk inkludering, står stadsdelsnämnderna som särskilt ansvariga för tio. Inom ramen för det samlande MR- programmet finns just nu fyra handlingsplaner, inom kort sex, som alla ställer separata förväntningar på verksamheten. Enbart i de tre handlingsplaner som nu är på remiss finns 40 – av totalt 44 – mål som stadsdelsnämnderna förväntas förhålla sig till. Förvaltningen vill i det här sammanhanget lyfta fram behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i handlingsplanerna. Handlingsplanen beskriver på ett tydligt sätt hur romska företrädare vittnar om att många romer har ett lågt förtroende för offentliga institutioner och att många väljer att dölja sin romska identitet. Att så är fallet, i kombination med att det rör en liten målgrupp, gör att stadsdelsförvaltningens särskilt efterfrågar stöd i att göra adekvata målgruppsanalyser och tydligt formulera vilka aktiviteter som bör göras på stadsdelsnivå respektive gemensamt inom staden. 30 (78) Handlingsplanen för romsk inkludering bedöms kunna bidra positivt till att stärka stadens arbete med mänskliga rättigheter. Det bedöms även kunna ha en positiv effekt på såväl barn som att bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Arbetet med det föreslagna programmet bedöms inte innebära några miljö- eller klimatkonsekvenser. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Runar Finnman (SD), se reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen välkomnar att staden tagit fram en handlingsplan för romsk inkludering och att planen ger en tydlig riktning hur stadens nämnder och bolag ska arbete för att informera romer om deras rättigheter och inkludera romer i samhällsgemenskapen. Förvaltningen ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda, samordna och följa upp det gemensamma uppdraget, enligt förvaltningen är det en förutsättning för att nämnderna och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Fatima Nur (L), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver resultatmål inom de olika fokusområdena och ger exempel på insatser och aktiviteter för förflyttningar i riktning mot stadens övergripande effektmål. Det är även positivt att insatser och aktiviteter kan kopplas till flera verksamhetsområdesmål i stadens budget. I handlingsplanen beskrivs att en central metod för att genomföra arbetet med att säkerställa romsk inkludering är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt. På stadens intranät finns länsstyrelsernas metodstöd för ett rättighetsbaserat arbetssätt. Metodstödet är väl genomarbetat och beskriver bland annat de tre grundprinciperna 31 (78) och tillämpningen av arbetssätt men utgår till stora delar från länsstyrelsernas organisation och uppdrag. Förvaltningen anser att det vore bra med ett för staden gemensamt metodstöd för det rättighetsbaserade arbetssättet. Det skulle även underlätta implementeringen av handlingsplanerna som hör till stadens MR-program. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 oktober 2025 följande. 1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering. Reservation av Ghazal Saberian (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen och anser att den konkretiserar vad förvaltningens verksamheter förväntas genomföra i det fortsatta arbetet med lika rättigheter för romer. Förvaltningen ser positivt på sättet som handlingsplanen lyfter vikten av att anta ett normkritiskt perspektiv. Enligt handlingsplanen ska verksamheter som en del av arbetet med fokusområdet Välfärd och service identifiera och vidta åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera romer. Förvaltningen anser att det här även skulle kunna förtydligas i beskrivningen av fokusområdet Kunskap och information. Utöver att medarbetare deltar på utbildningstillfällen och höjer sin kunskap skulle handlingsplanen även här kunna påtala betydelsen av att arbetslag och arbetsplatser skapar utrymme att reflektera över sitt arbete utifrån den nya kunskapen. På så sätt länkas arbetet med de olika fokusområdena samman och det blir tydligare hur genomförandet kräver förändrade arbetssätt snarare än enskilda aktiviteter. Förvaltningen anser därtill att innebörden av ett intersektionellt perspektiv kan förtydligas i handlingsplanen och/eller genom hänvisning till vidare läsning. Normkritik och intersektionalitet kan som teori och metod bli utgångspunkt och stöd i arbetet med att anta nya arbetssätt bortom enskilda aktiviteter och insatser. Intersektionalitet pekar på hur konstruktionen av makt och ojämlikhet pågår hela tiden och involverar individer, ideologier, vedertagen kunskap och diskurser. Som teori och metod påtalar intersektionalitet vikten av att reflektera över hur makt blir till, och identifiera centrala maktordningar (så som kön, klass, etnicitet) i processer som skapar och upprätthåller maktrelationer och ojämlikhet. Arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna handlar om att förändra/utmana historiska och samtida relationer av makt och ojämlikhet. Det handlar även om att vara uppmärksam på hur maktrelationer, maktutövning och ojämlikhet tar sig i nya uttryck. Stadens 32 (78) verksamheter är inbegripna i att skapa och upprätthålla maktrelationer och MR- arbetet kräver utrymme för kritisk reflektion kring välfärdens, den offentliga verksamhetens, roll i att legitimera/naturalisera och/eller motverka ojämlikhet. Förvaltningen anser att handlingsplanen, genom att lyfta fram och förtydliga begreppet intersektionalitet, kan bidra till en ökad förståelse för vikten av att skapa den här sortens utrymme att kritiskt reflektera över arbetet och dess effekter. I handlingsplanen anges i avsnittet om ansvarsfördelning att förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete med målen inom sina respektive verksamhetsområden”. Förvaltningen anser att det i handlingsplanen bör förtydligas vad detta stöd och denna samordning mer specifikt kan handla om i det fortsatta arbetet med lika rättigheter för romer. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är positiv till att en handlingsplan om romsk inkludering med koppling till MR-programmet har tagits fram. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Det är också fördelaktigt att exempel på aktiviteter inom de olika fokusområdena anges. Det är också positivt att synpunkter från konsultation med representanter för den romska minoriteten har beaktats i utformningen av dessa mål. Samtidigt vill förvaltningen lyfta att staden har många styrdokument och handlingsplaner och att flera av dessa går in i varandra och rör samma områden. Förvaltningen ser en risk i att om antalet dokument ökar kan göra styrningen bli otydlig, framförallt om dessa rör eller överlappar varandra. Planen ger en tydlig riktning hur stadens nämnder och bolag ska arbeta för att informera romer om deras rättigheter och inkludera romer i samhällsgemenskapen. Förvaltningen ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda, samordna och följa upp det gemensamma uppdraget, enligt förvaltningen är det en förutsättning för att nämnderna och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete. Handlingsplanen ligger i linje med flera centrala artiklar i barnkonventionen – särskilt artikel 12 om barns rätt att uttrycka sin mening och bli hörda i alla frågor som rör 33 (78) dem, artikel 17 om barns rätt till information, samt artikel 30, som slår fast att barn tillhörande etniska, religiösa eller språkliga minoriteter – eller urfolk – har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. För närvarande saknar staden särskilda former för delaktighet och inflytande riktade till barn och unga som tillhör nationella minoriteter. Både Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor betonar vikten av att delaktighetsarbetet anpassas efter barns och ungas olika behov och förutsättningar. Detta är avgörande för att deras rättigheter enligt både minoritetslagen och barnkonventionen ska kunna säkerställas. Handlingsplanen omfattar både kvinnor och män, och förvaltningen bedömer att den kan ha en positiv påverkan på målgruppen oavsett kön. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika möjligheter att påverka stadens verksamheter – oavsett bakgrund. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen för romsk inkludering utgör ett bra stöd i arbetet för romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen anser även att det är hjälpsamt att strukturen i handlingsplanen följer strukturen i MR- programmet, samt att det finns exempel på åtgärder kopplat till målen i handlingsplanen. I syfte att få en tydlig överblick över handlingsplanens samtliga mål och vilka nämnder och bolagsstyrelser som är särskilt ansvariga för dessa, anser förvaltningen att det hade kunnat synliggöras i en tabell i slutet av handlingsplanen. På så vis menar förvaltningen att det skulle bli lättare att få överblick över målsättningar och ansvar. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt att goda exempel och lärande sprids inom staden, det gäller såväl arbetet för romsk inkludering som arbetet för mänskliga rättigheter i stort. Förvaltningen menar att arbetet för mänskliga rättigheter med fördel kan integreras i fler befintliga nätverk inom staden, till exempel de som riktar sig till chefer. Genom att integrera dessa perspektiv i fler sammanhang menar förvaltningen att bättre förutsättningar kan skapas för att höja kunskaperna, stärka engagemang och förmåga att driva arbetet framåt. Det nämns i handlingsplanen att socialtjänsten är en viktig aktör som särskilt bör beakta romers rätt till lika tillgång till stöd och insatser inom socialtjänstens samtliga områden. Det beskrivs i synnerhet gälla arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck, arbetet med barn och arbetet med budget- och skuldrådgivning. Förvaltningen 34 (78) instämmer i beskrivningen att dessa perspektiv blir viktiga i omställningen till Framtidens socialtjänst. Förvaltningen ser även generellt att arbetet för mänskliga rättigheter med fördel skulle kunna knytas närmare större stadsövergripande omställningsarbeten och förändringsprocesser, där omställningen till Framtidens socialtjänst är ett exempel. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Reservation av Sergej Salnikov (SD), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget till handlingsplan för romsk inkludering som stadsledningskontoret har tagit fram. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur nämnder och bolagsstyrelser förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Handlingsplanen bygger vidare på erhållen kunskap och tidigare genomförda insatser och stärker arbetet med mål som ska bidra till att staden gör förflyttningar i arbetet med att motverka antiziganism och främja romsk inkludering, vilket förvaltningen ställer sig positiv till. Förvaltningen ställer sig även positiv till att målen i handlingsplanen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Samtidigt vill förvaltningen framhålla en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera dokument riskerar styrningen att bli otydlig, särskilt om dessa överlappar varandra. Förvaltningen är av uppfattningen att det hade varit fördelaktigt om programmet för mänskliga rättigheter inklusive samtliga handlingsplaner hade haft ett liknande upplägg som programmet för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I programmet finns tydliga målsättningar för hela staden, prioriteringar och fokusområden. Programmet har därtill ett stödmaterial med indikatorer och aktiviteter som verksamheterna kan använda. Varje nämnd ska löpande rapportera kring hur verksamheterna arbetar med målen i programmet, men behöver inte uttryckligt formulera enskilda mål kring området. Istället kan nämnderna och verksamheterna välja aktiviteter och indikatorer som känns rimliga och lämpliga för respektive verksamhet. Förvaltningen bedömer att det ger bra förutsättningar för 35 (78) att staden ska nå de målsättningar som finns såväl inom handlingsplanen som i programmet för mänskliga rättigheter. Förvaltningen ser positivt på att kunskap betonas som en viktig faktor för att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Det är välkommet att staden centralt ska ha ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial samt vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Detta kan bidra till effektivitet, ökad kvalitet och likställdhet i arbetet. Samtidigt vill förvaltningen understryka vikten av att verksamheter ska kunna behålla och omsätta kunskaperna efter avslutad utbildning (trots personalomflyttning eller personalomsättning). Metoder för att arbeta vidare med nyvunnen kunskap kan därför behöva utvecklas. Därtill ser förvaltningen behov av att utbildningar utformas med olika verksamheter och verksamhetsområden i åtanke för att dessa ska bli så genomförbara och tillämpbara som möjligt. I handlingsplanen lyfts att Stadens verksamheter undersöker behov av, utvecklar och utvärderar målgruppsanpassade arbetssätt. Förvaltningen instämmer i vikten av att anpassa verksamheterna efter målgruppens behov, men vill samtidigt lyfta utmaningen att på lokal nivå bedöma och prognostisera efterfrågan. Förslagsvis tas stadsövergripande material kring detta fram. Sammantaget delar förvaltningen stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen för romsk inkludering är ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för romsk inkludering. Barnkonsekvensanalys Handlingsplanen bedöms ligga i linje med barns bästa. Jämställdhetsanalys Förvaltningen har inte funnit att förslaget har någon påverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Stadsdelsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Mikael Sundin m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Reservation av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m.Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschött (MP), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 september 2026 har i huvudsak följande lydelse. 36 (78) Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen, med omedelbar justering. Förvaltningen anser att handlingsplanen är välskriven och att målen har tydliga ansvarshänvisningar till respektive nämnd. Samtidigt finns en flexibilitet att utifrån nämndernas verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen ser att de regelbundna uppföljningarna av hur väl handlingsplanen efterföljs kommer bidra till att handlingsplanen får reell påverkan. Förvaltningen anser vidare att Stadsledningskontoret har vidtagit en angelägen åtgärd under framtagandet av handlingsplanen, i form av samrådet med romska företrädare. Företrädarna påtalade att ytterligare insatser krävs i stadens verksamheter, exempelvis att medarbetare får ökad förståelse för romers situation, att säkerställa ett i förhållande till övriga stockholmare likvärdigt bemötande samt att stärka romers möjlighet till delaktighet i frågor som rör dem. Förvaltningen ser att synpunkterna inarbetats i de mål och den förändring som stadens verksamheter ska genomföra. Förvaltningen anser att handlingsplanen tydliggör vikten av kunskap om romers levnadsvillkor, minoritetstress och antiziganism. Handlingsplanen bygger också naturligt vidare på erhållen kunskap och insatser som genomförts för att främja inkludering i stadens tidigare minoritetspolitiska arbete, vilket förvaltningen ställer sig positiv till. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen berör alla kvinnor och män men särskilt de som tillhör de romska minoriteterna. I handlingsplanen framkommer att arbete som främjar jämställdhet ska prioriteras. Det beskrivs utmaningar kring att romska kvinnor och flickor oftare blir utsatta för våld eller hot om våld, har sämre förankring i samhället och mer ohälsosamma levnadsvanor, jämfört med befolkningen i stort. Kvinnor vittnar också om social isolering. Utanförskap kan göra det svårare att söka hjälp, få information och lita på myndigheter. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 har inget mål och beskriver heller inte någon specifik insats som riktar sig särskilt till kvinnor, vilket förvaltningen gärna hade sett. Framför allt då handlingsplanen påtalar jämställdhetsproblematiken. Bland remissinstanserna finns inte Jämställdhetsmyndigheten med, men däremot Resande och romska kvinnors organisation. Barnkonsekvensanalys FN:s Barnkonvention, artikel 30 anger: Barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller som tillhör ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. Handlingsplanen berör indirekt alla barn och direkt barn som tillhör de romska minoriteterna. Handlingsplanen lyfter att arbete som främjar barns rättigheter särskilt ska prioriteras och har målet att alla nämnder och bolagsstyrelser ska säkerställer romers lika tillgång till förskola, skola, idrott, kultur och fritid som övriga stockholmare. Förvaltningen anser att handlingsplanen ligger i linje med barnets bästa. 37 (78) Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Johan Lisspers (L), se Reservationer m.m. Reservation av Ulf Wester, (SD), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på föreslagen handlingsplan och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för romsk inkludering. Handlingsplanens fokusområden knyter väl an till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och ligger i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Förvaltningen ser en möjlighet att implementeringen av samtliga handlingsplaner kopplade till MR- programmet kan öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt så att invånare som kommer i kontakt med verksamheterna känner sig väl bemötta och delaktiga i beslut som berör dem oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Handlingsplanen konkretiserar arbetet med lika rättigheter för romer och stadens ansvar för att främja romsk inkludering. Fokusområdena pekar ut viktiga prioriteringar och samlar insatser för arbetet framåt. Målen i handlingsplanen kan bidra till att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för förvaltningen att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i arbetet med mänskliga rättigheter och att exempelvis förebygga diskriminering. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan likväl som lokal demokrati där delaktighet och inflytandefrågorna ingår. När arbetsgivarperspektivet saknas finns en risk att staden tappar ett helhetsgrepp vad gäller det strukturella arbetet för romsk inkludering. Om det perspektivet inte ska ingå behöver avgränsningen motiveras och att handlingsplanen beskriver hur de frågorna tas om hand på annat vis inom staden. Avslutningsvis anser förvaltningen att det är bra att arbetet med romsk inkludering ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess och att uppföljning ska genomföras inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. 38 (78) Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer att handlingsplanen bidrar till att uppnå barnkonventionen och stärka arbetet med alla barns rätt. Enligt barnkonventionen har alla barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och få komma till tals samt rätt till samma skydd och möjligheter, oavsett deras kön, hudfärg, ursprung, religion, eller någon annan egenskap. I Barnombudsmannens rapport ”Om barns och ungas utsatthet för rasism” (2021) framgår att unga romer ofta upplever trakasserier och diskriminering och känner oro för att bli dåligt behandlade. De känner sig inte heller trygga med att få hjälp från skolan eller jobbet vid upplevelser av trakasserier. I Socialstyrelsens stödmaterial om romsk inkludering framgår att många romer har ett lågt förtroende för offentliga institutioner, och särskilt för socialtjänsten. Det finns bland annat en oro inom familjer som tillhör den romska minoriteten om att kontakt med socialtjänsten också ska leda till en utredning om omhändertagande av barn enligt LVU. Att socialtjänsten kan överbrygga detta bristande förtroende kan göra stor skillnad för barns levnadsvillkor, utveckling och trygghet. Jämställdhetsanalys Handlingsplan för romsk inkludering omfattar både kvinnor och män. Åtgärder som syftar till att stärka arbetet för romsk inkludering är en del i arbetet för mänskliga rättigheter och grundläggande i en demokrati. Förvaltningen uppfattar att föreslagen handlingsplan kan medföra positiva effekter för den aktuella målgruppen, oavsett om de är kvinnor eller män. Stockholms Stadshus AB Stockholm Stadshus AB:s yttrande den 15 oktober 2025 följande har i huvudsak följande lydelse. I Kommunfullmäktiges budget betonas att arbetet för mänskliga rättigheter och nationella minoriteters rättigheter, inklusive romsk inkludering, ska intensifieras. Koncernledningen bedömer att Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är ett centralt verktyg i detta arbete. Några av stadens bolag har enligt handlingsplanen ett särskilt ansvar att bland annat arbeta uppsökande för att sprida information om sin verksamhet. Det vore fördelaktigt om det kunde tas fram ett internt forum på intranät eller liknande där goda exempel från förvaltningar och andra aktörer i staden kan lyftas, för inspiration och spridning av arbetssätt- och metoder. Ett sådant forum skulle även underlätta samarbete mellan förvaltningar och bolag. Flera nämnder i staden har ett särskilt ansvar för att stödja och samordna stadsdelarnas arbete med MR-frågor, förslagsvis kan detta ansvar även utvidgas till att vid behov ge stöd även till de bolag som har ett särskilt ansvar utpekat i handlingsplanen. Det kan skapa positiva synergieffekter och bidra till förbättrat bolags- och förvaltningsövergripande samarbete. Koncernledningen tillstyrker förslaget. 39 (78) Underremisser S:t Erik Markutveckling AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget instämmer med handlingsplanens förslag till genomförande och uppföljning. Handlingsplanen ger bolaget relevanta mål och stöd i arbetet med att bland annat fortsätta säkerställa kompetens om icke-diskriminering vid upphandling av externa leverantörer Stockholms Stads Parkerings AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Stockholm Parkering ställer sig positiv till Handlingsplanen. Bolaget kommer att arbeta med de fokusområden som handlingsplanen tagit fram med fokus på bemötande och information för bolagets personal. AB Familjebostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen kommer att utgöra ett stöd för bolaget. Familjebostäder ser vinster med att samordna arbetet för att stärka romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna med såväl andra bolag som med förvaltningar och stadsdelsförvaltningar. Stockholm Business Region AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Stockholm Business Region AB framhåller att handlingsplanen utgör ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens och bolagets arbete med att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna, främja inkludering och motverka all form av antiziganism. AB Svenska Bostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget noterar att mycket är lika i denna handlingsplan och handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter som är på remiss samtidigt. Bolaget föreslår att staden ser över möjligheten att utveckla den senare och arbeta in perspektivet romsk inkludering. Staden har många styrdokument och en samordning där så är lämpligt ökar verksamheternas möjlighet att ta till sig och omsätta intentionerna i praktiken. Bostadsbolagen är en av flera aktörer som i handlingsplanen pekas ut att arbeta uppsökande för att sprida information om sin verksamhet. Bolaget ser potential i att samverka med andra förvaltningars uppsökande verksamhet och föreslår att stadens interna websida kompletteras med goda exempel och etablerade forum för att underlätta för olika aktörer i staden att kroka arm. Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Micasa Fastigheter ställer sig bakom förslaget. Bolaget ser särskilt positivt på förslagen om kunskapshöjande insatser och ser gärna att det erbjuds en enhetlig utbildning för alla medarbetare inom staden för att säkerställa likvärdig kompetens och kunskap i frågan. Stockholms Hamn AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser mycket positivt på handlingsplan för romsk inkludering och ser det som ett viktigt och nödvändigt arbete för att främja en inkluderande och rättvis stad. 40 (78) Kulturhuset Stadsteatern AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Kulturhuset Stadsteatern tillstyrker remissen. Handlingsplanen är ambitiös och ställer krav på noggrann uppföljning utifrån delmål och aktiviteter. Uppfyllelsen av handlingsplanen kommer ta i anspråk ökade resurser. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bostadsförmedlingen har ingen egen uppsökande verksamhet men anser sig ha ett ansvar att sprida information och säkerställa att kunskap och vägledning om bolagets verksamhet alltid finns tillgänglig för stadens uppsökande verksamheter och för målgruppen vid kontakt med bolaget. På så sätt kan bolaget bidra till likvärdigt bemötande och tillgång till bostadsmarknaden för alla, i linje med handlingsplanens syfte. Sammanfattningsvis är handlingsplanen ett värdefullt verktyg för att stärka romers rättigheter och bolaget välkomnar förslaget. Skolfastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. SISAB:s kunder och beställare är främst utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. SISAB tillhandahåller utbildningsmiljöer och beaktar i det arbetet inkludering utifrån stadens principer kring allas lika rätt. Det är främst utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna som genom sina verksamheter i byggnaderna möter stockholmare. Det gör att samarbetet med förvaltningarna, stadsdelarna och verksamheterna är viktigt. AB Stockholmshems yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser positivt på att staden tar fram handlingsplaner som fördjupar kunskap och tydliggör mål för stadens arbete med mänskliga rättigheter. Bolaget ser positivt på att staden skapar gemensamma utbildningar. Bolaget ser vinster med att samordna arbetet med handlingsplanen med andra bolag, förvaltningar och stadsdelsförvaltningar. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Kommunstyrelsens råd Agenda 2030 välkomnar förslaget till Handlingsplan för romsk inkludering 2030 och ser det som ett viktigt steg för att stärka Stockholms arbete med mänskliga rättigheter, jämlikhet och social hållbarhet. Arbetet ligger i linje med flera av de globala målen i Agenda 2030, särskilt mål 1 (Ingen fattigdom), mål 4 (God utbildning för alla), mål 10 (Minskad ojämlikhet), mål 11 (Hållbara städer och samhällen) och mål 16 (Fredliga och inkluderande samhällen). Rådet vill dock framhålla ett antal övergripande principer och förbättringsområden som bedöms nödvändiga för att handlingsplanen ska få långsiktigt genomslag. Rättighetsbaserat och delaktighetsdrivet genomförande Handlingsplanen bör tydligare utgå från ett rättighetsbaserat perspektiv, där romers rätt till delaktighet, inflytande och likabehandling är vägledande i alla delar. Det är 41 (78) avgörande att romska grupper ges reellt inflytande i såväl planering som genomförande och uppföljning av insatser. Staden bör etablera en formell samrådsstruktur och säkerställa långsiktigt stöd till romska organisationer. Utbildning och språk Utbildning är en grundläggande förutsättning för inkludering. Handlingsplanen bör stärka arbetet med att säkerställa modersmålsundervisning i romani chib, utveckla kompetens hos skolpersonal kring antiziganism, motverka skolfrånvaro och följa upp skolresultat bland romska elever. Arbete, försörjning och egenmakt För att minska ojämlikhet och arbetslöshet behöver romska individers ställning på arbetsmarknaden stärkas genom fler brobyggande program, kommunala jobbinsatser och stöd till entreprenörskap. Bostad och boendemiljö Staden bör motverka diskriminering på bostadsmarknaden, säkerställa att romska områden har god tillgång till service och inkludera romska perspektiv i stadsplanering. Kultur, språk och identitet Att stärka romsk kultur och synliggöra dess bidrag till Stockholms historia är centralt. Handlingsplanen bör öka stödet till romska kulturinitiativ, festivaler och konstnärliga projekt, samt främja utbildning och forskning om romsk historia och kulturarv. Hälsa, trygghet och social service Romer möter ofta hinder i kontakt med socialtjänst och hälso- och sjukvård. Staden bör stärka utbildningen om antiziganism, säkerställa tillgång till rådgivning på romani chib och erbjuda särskilda insatser för psykisk hälsa kopplad till diskriminering och social utsatthet. Bekämpning av diskriminering och antiziganism Arbetet mot antiziganism bör vara ett genomgående tema. Staden bör genomföra utbildningsinsatser för personal, skolor och bostadsbolag, kartlägga diskriminering och hatbrott samt synliggöra romers rättigheter i stadens kommunikation. Uppföljning och indikatorer För att säkerställa måluppfyllelse behöver staden utveckla tydliga indikatorer, exempelvis kring utbildning, sysselsättning, boende och upplevd diskriminering. Uppföljningen bör genomföras årligen med romsk delaktighet i analys och återkoppling. Kommunstyrelsens råd Agenda 2030 ser Handlingsplanen som ett viktigt verktyg för att uppnå social hållbarhet och jämlikhet i staden. För att nå visionen om full romsk inkludering till år 2030 krävs ett långsiktigt, samordnat och rättighetsbaserat arbete där romers delaktighet står i centrum. Rådet rekommenderar att planen stärks i dessa avseenden och följs upp inom ramen för stadens övergripande Agenda 2030-arbete. Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter 42 (78) Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter tackar för möjligheten att yttra sig över förslaget till Stockholms stads handlingsplan för romsk inkludering. Rådet välkomnar att en handlingsplan för stadens arbete med romsk inkludering fram till år 2030 har arbetats fram som en del i Stockholms stads arbete för att tillgodose de mänskliga rättigheterna. Under framtagandet av handlingsplanen har synpunkter inhämtats från kommunstyrelsens referensgrupp för romsk inkludering. Rådet vill särskilt lyfta fram att det är positivt att handlingsplanen pekar ut att alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för och ska säkra att romer får sina rättigheter tillgodosedda. Det är också bra att nämnder och bolag i samband med ordinarie uppföljningsprocesser ska synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med romsk inkludering. Rådet ställer sig positiva till förslaget till handlingsplan. Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms läns yttrande daterat den 21 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen för romsk inkludering är ett styrdokument som syftar till att stärka och utveckla Stockholm stads arbete för romsk inkludering och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen är kopplad till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (Dnr KS 2023/1159) som Länsstyrelsen tidigare lämnat ett yttrande kring. Handlingsplanens syfte övergripande mål är att staden ska säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Länsstyrelsen välkomnar förslaget att Stockholms stad tagit fram en handlingsplan för romsk inkludering. Regeringens strategi för Romsk inkludering 2012–2032 konstaterar att kommuner har en central roll i arbetet med att främja romsk inkludering och betonar vikten av att kommunerna tar ett aktivt ansvar. Länsstyrelsen delar stadsledningskontorets bedömning att det är angeläget att staden antar ett styrdokument som kan stärka, utveckla och samla stadens arbete för att bekämpa antiziganism och säkerställa romers lika tillgång till rättigheter. Mycket arbete återstår för att uppnå målsättningarna i strategin. Det behövs ett fortsatt långsiktigt arbete med romsk inkludering och för att motverka antiziganism. Många romer väljer att dölja sin romska identitet för att undvika diskriminering och fördomar, men även för att slippa krav på att förklara sig eller på så sätt behöva stå till svars för hela den romska gruppen. Länsstyrelsens huvudsakliga synpunkter: - Handlingsplanen kan tydligare hänvisa till FN-kommittéernas rekommendationer avseende romers rättigheter och bristen på dem i Sverige. 43 (78) - Det kan göras en tydligare koppling till ett rättighetsbaserat arbetssätt i plan för genomförande och uppföljning. Rekommendationer Handlingsplanen saknar en tydlig koppling till det rättighetsbaserade arbetssättet, vilket bör vara dess utgångspunkt, med hänvisning till att den hänger samman med stadens program för mänskliga rättigheter. Alla offentliga aktörer bär ett gemensamt och enskilt ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och realiseras. Därför tillämpar länsstyrelserna ett rättighetsbaserat arbetssätt som är en internationellt beprövad metod för att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i pågående verksamhet. Länsstyrelserna arbetar främjande för att fler aktörer i länen ska använda det rättighetsbaserade arbetssättet. Under 2025 har Sveriges granskats inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter, inom den s. k Universal Periodic Review (UPR). Länsstyrelsen uppmuntrar staden att i arbetet med romsk inkludering ta del av de rekommendationer som Sverige fått av de andra medlemsländerna med koppling till romer och att motverka antiziganism. Det går att följa processen via regeringen samt Institutet för mänskliga rättigheter. Malmö stad Malmö stads yttrande daterat den 7 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Sammanfattning Malmö stad ställer sig positiva till Handlingsplan för romsk inkludering 2030 och inkommer med synpunkter i detta yttrande. Romskt informations- och kunskapscenter är en enhet tillhörande kulturförvaltningen i Malmö stad och samordnar stadens arbete med frågor som rör den nationella minoriteten romer. Yttrande Malmö stad ställer sig positiva till Stockholms stads Handlingsplan för romsk inkludering 2030, att staden har en särskild handlingsplan rörande den romska minoritetens mänskliga rättigheter samt att den sträcker sig över en längre tidsperiod. Handlingsplanen har ett tydligt rättighetsfokus, redogör för hur planen relaterar till väsentlig lagstiftning och andra kommunala styrdokument samt inkluderar arbetet med den nationella minoriteten romer i befintlig kommunal struktur. Det finns en plan för uppföljning och ansvariga instanser som ska arbeta med handlingsplanen. Kommentarer, synpunkter och förslag följer nedan. • Att även i inledningen förtydliga att begreppet romsk inkludering utgår från regeringens strategi och ska ses som en förstärkning av den nationella minoritetspolitiken. • Att se över hur samråd med den nationella minoriteten romer kan förtydligas i avsnittet om uppföljning av handlingsplanen. 44 (78) • Att se över handlingsplanens koppling till arbetsgivarperspektiv, såsom arbetsmiljö och stärkt kunskap inom HR-avdelningar avseende antiziganism och minoritetsstress. Med bakgrund i lokala och nationella rapporter framgår att personer tillhörande den romska minoriteten döljer sin minoritetstillhörighet i flera sammanhang. Återkommande vittnar de tillfrågade i dessa rapporter om att de bland annat döljer sin romska tillhörighet på sina arbetsplatser, i utbildningssammanhang och vid arbetsansökningar för att undvika diskriminering och andra former av utsatthet. Med utgångspunkt i detta föreslår Malmö stad att arbetsgivarperspektivet, såsom arbetsmiljö och stärkt kompetens inom HRavdelningar kopplat till nationella minoriteten romer, skrivs in i Stockholms stads Handlingsplan för romsk inkludering 2030. • Under fokusområde Kunskap och information föreslås att formuleringen av Mål 1 ses över utifrån rättighetsperspektiv. Förslag till omformulering: ”Den romska minoriteten upplever likvärdigt och respektfullt bemötande utifrån individens behov i kontakt med staden.” • Under fokusområde Välfärd och service, mål 2 inkludera insats om synliggörande av den romska minoriteten i stadsbilden, som relaterar till insats i stadens Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samers rättigheter. Romers rättigheter i samhället Romers rättigheter i samhällets yttrande daterat den 23 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Romers Rättigheter i Samhället Riksförbund (RRSR) har granskat Stockholms stads remissversion av Handlingsplan för romsk inkludering 2030 och jämfört den med remissversionen av Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Sammanställningen nedan visar att staden varken förverkligar EU- kommissionens och Europarådets krav på romsk inkludering eller sina folkrättsliga åtaganden. Vi är därför tvungna att lämna ett omfattande och kritiskt svar. 1. Planens utgångspunkter och juridiska ramverk Planen för romsk inkludering anges utgå från samma tre målområden som minoritetspolicyn: kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande. Dokumentet innehåller dock endast övergripande beskrivningar och saknar särskilda åtgärder. Målen om språk, delaktighet och inflytande är redan definierade i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och i regeringens styrdokument; planens främsta funktion skulle därför vara att tydliggöra vad som krävs för romers verkliga inkludering, vilket inte sker. 1.1 Folkrättsliga åtaganden Sverige har ratificerat Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Konventionen slår fast att staten, när så behövs, ska vidta lämpliga åtgärder för att främja full och effektiv jämlikhet för personer som tillhör en nationell 45 (78) minoritet, och att sådana insatser inte ska betraktas som diskriminering (artikel 4.2– 4.3). Vidare förpliktar konventionen staterna att säkerställa minoriteternas effektiva deltagande i offentliga angelägenheter (artikel 15). Europarådets strategiska handlingsplan för romer och resande (2020–2025) betonar dessutom att medlemsstaterna ska främja romers representation och tillgång till chefs- och ledarpositioner inom offentliga organ; planen konstaterar att frånvaron av romer i beslutsfattande organ upprätthåller strukturell diskriminering. På EU-nivå ger Rasdirektivet 2000/43/EG uttryckligt utrymme för positiva åtgärder; direktivets artikel 5 fastslår att medlemsstaterna får besluta eller behålla särskilda insatser för att förhindra eller kompensera missgynnanden på grund av etniskt ursprung. EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030 och rådets rekommendation 2021/C 93/01 anger processindikatorer som förväntar att kommuner med betydande romsk befolkning har minst en särskild tjänsteman för romska frågor och att romer innehar ledande eller beslutsfattande positioner i de organisationer som genomför romsk inkludering. Dessa indikatorer utgår från att särskilda tjänster och representation inte är frivilliga utan en väsentlig del av att uppnå faktiska lika rättigheter. 1.2 Nationell lagstiftning I Sverige gäller diskrimineringslagen (2008:567), vars 2 kap. 2 § tillåter särskilda yrkeskrav när de är berättigade och nödvändiga, till exempel språkkunskaper eller kulturkompetens. 3 kap. 5 § ålägger arbetsgivare att arbeta med aktiva åtgärder i rekrytering, befordran och kompetensutveckling för att främja lika rättigheter och möjligheter. Arbetsmiljölagen (1977:1160) reglerar fysiska, organisatoriska och psykosociala förhållanden på arbetsplatsen – t.ex. arbetsbelastning, trivsel och säkerhet – men den styr inte hur minoritetspolitiska strukturer ska organiseras eller vilka anställningar som behövs för att motverka diskriminering. Att hänvisa till arbetsmiljön för att undvika frågor om representation och karriärvägar är därför en förfinad form av att skylla ifrån sig. 1.3 Kommunens ansvar Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter ska myndigheter ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem (5 §), och kommuner och regioner ska anta mål och riktlinjer för minoritetspolitiken (5 b §). Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget granskar hur kommunerna genomför detta och har i flera rapporter konstaterat att romer utsätts för diskriminering och att särskilda åtgärder är nödvändiga. 1.4 Lika behandling kontra faktisk jämlikhet Ofta möter vi argumentet att ”alla ska behandlas lika” och att detta skulle hindra särskilda insatser för romer. Det är en missuppfattning. Lika behandling i juridisk mening innebär att lika fall ska behandlas lika och olika fall olika; det är inte ett förbud mot att anpassa åtgärder efter olika behov. EU-rätten och folkrätten utgår från 46 (78) materiell jämlikhet, dvs. att alla ska ha samma reella möjligheter – inte bara samma regler på papperet. I Europadomstolens praxis har det slagits fast att det kan vara diskriminering att behandla väsentligt olika situationer lika. Europarådets ramkonvention och EU:s direktiv erkänner därför att minoriteter ibland behöver särskilt stöd för att nå samma möjligheter som majoriteten. Särskilda åtgärder för en utsatt grupp är alltså inte ett brott mot likabehandling; tvärtom ett verktyg för att säkerställa lika rättigheter i praktiken. 2. Bristande implementering och strukturell antiziganism 2.1 Symbolisk handlingsplan RRSR konstaterar att den remitterade Handlingsplan för romsk inkludering 2030 i allt väsentligt är identisk med den parallella Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. I minoritetspolicyn anges att varje stadsdelsnämnd och vissa facknämnder ska utse en kontaktperson för minoritetspolitiken; personen kan vara någon som redan ansvarar för andra frågor och behöver inte ha minoritetskompetens. Romernas handlingsplan innehåller samma skrivning, utan krav på att kontaktpersonen ska vara rom eller att nya tjänster ska skapas. Denna identiska utformning visar att Stockholms stad inte skiljer mellan ett allmänt minoritetspolitiskt arbete och den särskilda romska inkluderingen som EU och Europarådet kräver. Staden använder begreppet ”romsk inkludering” utan att göra något som inte redan ingår i minoritetslagen – ett tydligt exempel på symbolpolitik. 2.2 Avsaknad av särskilda åtgärder Planen saknar konkreta mekanismer för att uppnå det romska ramverkets mål. Den innehåller inga krav på att socialtjänsten ska integrera strategin i sina rutiner; det saknas föreskrifter om utbildning av handläggare i romers rättigheter, om att beslut ska dokumenteras med hänvisning till strategin eller om hur man ska bedöma diskriminering i biståndsärenden. Handläggare känner sällan till strategin och använder den inte. Den formulerar heller inga krav på hur de socioekonomiska målen – exempelvis att minska arbetslösheten och fattigdomen bland romer – ska vävas in i handläggningen. Det finns varken checklistor att följa vid prövning av ekonomiskt bistånd eller krav på att hänvisa till EU:s strategi i bedömningar. Påståendet att socialtjänstlagen hindrar sådana checklistor är felaktigt: lagen reglerar vad som krävs för att bevilja stöd, men förbjuder inte att kommunen tar fram rättssäkra rutiner och kontrollpunkter för att säkerställa ickediskriminering och faktisk jämlikhet. Planen saknar dessutom riktlinjer för att förebygga vräkningar av romska familjer eller erbjuda förtur i Stockholms bostadskö vid trångboddhet och av kulturella skäl, trots att sådana åtgärder behövs för att motverka hemlöshet, misstro och överbeläggning. Det finns inte heller någon mekanism för att utreda och åtgärda diskriminering i beslut om ekonomiskt bistånd, bostad eller barnärenden – i strid med EU:s rekommendation om att kombinera mainstreaming med riktade åtgärder för att säkerställa lika tillgång till tjänster. Handlingsplanen nämner att jämställdhetsarbete och barns rättigheter ska prioriteras, men den saknar konkreta riktlinjer för hur socialtjänsten ska stärka romska kvinnors ekonomiska självständighet eller skydda 47 (78) dem i komplexa biståndsärenden. Det finns heller inga föreskrifter om hur man ska säkerställa barns rättigheter när föräldrar nekas ekonomiskt bistånd eller andra stöd. 2.3 Förnekande av strukturellt ansvar I sitt svar till referensgruppen har Stadsledningskontoret hävdat att förslag om romsk representation, karriärstegar och brobyggarfunktioner ”rör arbetsmiljöfrågor” och därför inte kan ingå i planen. Detta är en förfinad form av strukturell antiziganism: en myndighet vägrar att införa strukturella åtgärder för en marginaliserad minoritet genom att hänvisa till regelverk som inte är relevanta. Arbetsmiljölagen handlar om att förebygga olyckor och ohälsa för anställda, inte om rekryteringspolicy eller minoritetspolitik. Att avfärda våra förslag på detta sätt är ett sätt att fortsätta hålla romer underordnade. Det visar också att hindren inte är juridiska utan beror på bristande vilja. 2.4 Brobyggarrollens underordning Brobyggarrollen, som i stadens dokument lyfts fram som ett exempel på målgruppsanpassat arbetssätt, har i praktiken utvecklats till en strukturellt underordnad funktion. Den används som en bekväm modell för inkludering men utan att utmana maktordningen. I stället för att vara en väg till inflytande har rollen blivit ett verktyg för att behålla romer i beroende och underordning. Romska medarbetare får ofta rollen som samhällsvägledare (brobyggare) mellan romer och majoritetssamhället, men saknar reell beslutsmakt, karriärvägar eller möjlighet att påverka verksamhetens utveckling. Brobyggarrollen representerar därmed en paradox: den framställs som ett medel för jämlikhet men har blivit ett verktyg för att upprätthålla maktobalansen mellan romer och icke-romer. Man tillåts vara närvarande men inte styrande; delta men inte besluta; tala men inte definiera. Det är en form av kontrollerad delaktighet, typisk för strukturell antiziganism, där romska individer placeras i positioner som är beroende av icke-romska chefer och beslut. Att vissa brobyggare är tillsvidareanställda förändrar inte grundproblemet – rollen är fortfarande en yrkesmässig återvändsgränd med låg lön och begränsat inflytande. Den är en del av ett system där romer hålls kvar på en låg samhällsnivå, under täckmantel av inkludering. Brobyggarrollen har därmed blivit symbolen för en politiskt bekväm men djupt orättvis modell. Den håller romer i beroende, i underordning – i ett tillstånd där man tillåts ”bygga broar” men aldrig gå över dem. Det är en roll som i praktiken fungerar som ett filter mellan romer och beslutsfattare, där romers kunskap reduceras till information – inte inflytande. På så sätt har brobyggarrollen blivit ett modernt uttryck för den gamla strukturen: romer tillåts arbeta, men inte leda; tala, men inte bestämma; delta, men inte avancera. Det är ett system som i sin funktion påminner om ett kastsystem, där romska medborgare hålls kvar i de lägsta samhällslagren under täckmantel av inkludering. RRSR vill vara tydlig: brobyggarrollen är viktig men otillräcklig. Den kan aldrig 48 (78) ersätta behovet av romer i ledande, strategiska och beslutsfattande roller – som samordnare, strateger, utredare, utvecklingsledare, sektionschefer, områdeschefer och avdelningschefer. Att fortsätta begränsa romer till brobyggartjänster är en form av strukturell antiziganism som cementerar ojämlikhet och hindrar verklig inkludering. 2.5 Avsaknad av åtgärder för kvinnor och barn EU:s strategiska ram 2020–2030 betonar att nationella strategier ska ta hänsyn till diversitet bland romer och att kvinnor, ungdomar och barn ska omfattas av riktade åtgärder. Handlingsplanen nämner jämställdhet och barns rättigheter men ger inga instruktioner om hur socialtjänsten ska stärka romska kvinnors ekonomiska självständighet, skydda barnens rättigheter i biståndsbeslut (t.ex. när föräldrar nekas stöd) trots att romska kvinnor och barn ofta drabbas hårdare av diskriminering och fattigdom. 2.6 Delaktighet reduceras till samråd Enligt minoritetslagen ska minoriteter ges inflytande i frågor som berör dem. Planen talar om samråd men ger ingen mekanism för återkoppling eller uppföljning. Romska representanter upplever att deras synpunkter sällan leder till förändring; delaktigheten reduceras till rådgivande möten utan beslutskraft. Europarådets ramkonvention kräver däremot att minoriteter ges effektivt deltagande i offentliga angelägenheter – inte symboliska samråd. Det räcker alltså inte att genomföra möten; det måste finnas tydliga processer för att romska perspektiv ska omsättas i beslut. Vi vill understryka att riktig delaktighet och inflytande inte kan begränsas till enbart samrådsmöten. Samråd är en grundläggande form av dialog, men enligt både Europarådets ramkonvention och lagen om nationella minoriteter (2009:724) är det tydligt att romer ska ges förutsättningar att delta effektivt i beslut som berör oss. Idag sker samråden ofta på ojämlika villkor. Romska representanter förväntas delta ideellt eller mot symboliska arvoden, medan tjänstepersoner från staden regionen och myndigheter deltar som en del av sitt avlönade arbete. Detta är inte förenligt med principen om jämlikt deltagande. Samråd är ett första steg, men verklig inkludering och delaktighet för romer i Stockholm uppnås först när vi ges partnerskap, representation och jämlika villkor i arbetet med att utforma, genomföra och följa upp stadens insatser. 2.7 Behov av egna lokaler och plattformar I handlingsplanen anges att romer ska få tillgång till stadens befintliga lokaler. Detta är dock inte tillräckligt. Att erbjuda ”tillgång” till andra aktörers lokaler innebär inte att romer ges en egen plats för delaktighet, kultur och utveckling. Det riskerar istället att permanenta beroendeförhållanden där romer alltid är gäster i någon annans struktur. Med stöd av regeringsformen 1 kap. 2 § – som ålägger det allmänna att verka för delaktighet och jämlikhet, motverka diskriminering och främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv – kräver vi därför att det inrättas egna lokaler för romer i Stockholm, inspirerat av exempel som Romano Kher i Norge. 49 (78) Dessa centra fungerar som fristäder för romer – platser där kultur, utbildning, arbetsmarknadsinsatser, sociala aktiviteter och möten kan utvecklas på romers egna villkor. De skapar dessutom arbetsmöjligheter för romer, då lokalerna kan bemannas och drivas av romska medarbetare inom kultur, pedagogik, administration och socialt arbete. Internationella exempel visar att sådana lokaler fyller flera funktioner: • Egenmakt och inflytande: Romer får en plats där deras språk, kultur och traditioner är norm. • Jobbskapande: Centrumet skapar direkta arbetstillfällen för romer, inte minst för unga och kvinnor. • Tillgång till service: Myndigheter och kommunala aktörer kan samarbeta med lokalerna som nav för information, utbildning och rådgivning. • Förtroendeskapande: När romer möter det allmänna på en plats som är deras egen, minskar misstro och känslan av exkludering. EU:s strategiska ram för romers inkludering (2020–2030) betonar att kommuner ska säkerställa delaktighet på jämlika villkor och främja kulturella uttrycksformer. Att nöja sig med att ”låna ut” befintliga lokaler uppfyller inte dessa krav. Det som krävs är egna plattformar, där romer inte längre placeras i en underordnad position utan får reella resurser och strukturer för inkludering. Att bygga ett Romano Kher i Stockholm skulle därmed vara ett konkret steg för att leva upp till såväl Europarådets ramkonvention (artiklarna om kulturell identitet och deltagande), som till Agenda 2030:s mål 10 (minskad ojämlikhet). 2.8 Nutida exempel på diskriminering inom socialtjänsten Det är viktigt att tydliggöra att diskrimineringen inte bara är en fråga om historiska händelser eller enskilda individers upplevelser, utan pågår i nutid och bekräftas även av stadens egen personal. • Erfarenheter från socialsekreterare. Under utbildningsinsatser inom projektet Utveckla ömsesidiga broar mellan romer och socialtjänsten berättade flera socialsekreterare själva om hur de har bevittnat eller hört kollegor uttrycka sig diskriminerande och i vissa fall medvetet söka skäl för att neka romer stöd. Dessa vittnesmål från personalen visar att antiziganism inte enbart är ett ”romskt perspektiv” utan också uppmärksammas inom kåren – men utan att åtgärdas systematiskt. • Fabricerade avslagsgrunder. En brobyggare bevittnade hur en romsk klient, som blivit vräkt och sökte stöd, fick avslag med motiveringen att efterfrågade handlingar inte hade inkommit. I själva verket hade klienten lämnat in samtliga handlingar i receptionen tillsammans med brobyggaren. Handlingarna hade sedan ”försvunnit” i administrationen och avslogs på denna grund. • Avslag trots barn och akut fattigdom. En annan romsk familj, där kvinnan ansökte om ekonomiskt bistånd, fick avslag med hänvisning till att mannen hade ett arbete och ett kreditkort, trots att kortet var uttömt och samtliga bankkonton visade minus. 50 (78) Handläggaren uppmanade familjen att låta skulderna gå till Kronofogden innan de kunde söka stöd på nytt. Detta trots att familjen hade barn i hushållet och trots att stadsdelen samtidigt utpekades som ett fokusområde i projektet, med särskild prioritering för kvinnor och barn. Dessa fall illustrerar att diskriminering av romer inom socialtjänsten sker här och nu, även i projekt som formellt syftar till inkludering. Det handlar inte bara om brist på rutiner, utan om aktivt diskriminerande praktiker som leder till att romska familjer blir hemlösa, skuldsatta eller nekas nödvändiga stödinsatser. Sådana förfaranden strider dessutom mot regeringsformen 1 kap. 9 §, som kräver att förvaltningsmyndigheter beaktar allas likhet inför lagen samt iakttar saklighet och opartiskhet. Att låta fördomar, osakliga bedömningar eller fabricerade avslagsgrunder styra handläggning står i strid med grundlagen. Det kan inte vara förenligt med Sveriges folkrättsliga åtaganden att romska familjer fortsatt hålls kvar i socioekonomiskt underläge. Europarådets ramkonvention, EU:s strategiska ram 2020–2030 och FN:s konvention mot rasdiskriminering (ICERD) förpliktar staten och kommunerna att aktivt bryta den onda cirkeln av fattigdom, bostadsbrist och diskriminering. När socialsekreterare i praktiken uppmanar romska familjer att låta skulder gå till Kronofogden i stället för att ge stöd, är detta ett direkt brott mot de internationella målen. Det visar att problemet inte är juridiska hinder, utan brist på politisk vilja och ett djupt rotat systemfel i kommunens förhållningssätt till romer. 3. Alternativ: en effektiv handlingsplan För att planen ska vara ett verktyg snarare än symbolik krävs djupgående reformer: • Tydlig implementering i socialtjänst och förvaltningar. Obligatorisk utbildning om romers rättigheter och antiziganism för alla handläggare; rutiner för att hänvisa till strategin i biståndsbeslut och barnavårdsärenden; checklistor för att säkerställa likvärdig och icke-diskriminerande bedömning enligt SoL; intern uppföljning och extern redovisning. • Kontaktpunkter med romsk kompetens. En permanent kontaktpunkt för romsk inkludering vid Stadsledningskontoret, där romer arbetar tillsammans med icke-romer och har huvudansvar för samordning, uppföljning och rapportering. Motsvarande kontaktpunkter ska finnas i varje förvaltning, stadsdel, nämnd och bolag. Dessa ska vara nya tjänster bemannade av romer med språk- och kulturkompetens – inte extra uppgifter för befintliga medarbetare. • Starka mandat och karriärvägar för romer. Brobyggarrollen ska utvecklas, men inte vara den enda möjligheten. Skapa ordinarie tjänster som romska rådgivare, strateger, samordnare, utredare och utvecklingsledare etc, samt karriärstegar till sektionschef, områdeschef och avdelningschef etc. Romer ska finnas i ledande och beslutsfattande 51 (78) positioner i de organisationer som arbetar med romsk inkludering (i linje med EU:s indikatorer). • Åtgärder för kvinnor och barn. Inför särskilda riktlinjer för bedömning av ekonomiskt bistånd och sociala insatser med hänsyn till romska kvinnors och barns situation; säkerställ att barns rättigheter inte undermineras när föräldrar nekas stöd; motverka barnfattigdom enligt EU:s rekommendationer. • Förebygg vräkningar och diskriminering. Inrätta rutin där alla vräkningar av romska familjer rapporteras och analyseras; samarbeta med bostadsbolag för att hitta alternativ till vräkning; överväg förtur i bostadskön för romska familjer vid trångboddhet och av kulturella skäl; inför procedurer för att utreda och jämföra beslut om bistånd/bostad för att upptäcka diskriminerande mönster. • Reell delaktighet och finansiering. Skapa strukturer där romska företrädare har mandat, budget och beslutsinflytande; dokumentera alla samråd och återkoppla skriftligt hur synpunkter påverkat beslut; avsätt öronmärkta medel och redovisa resultat årligen. • Socioekonomiska åtgärder och entreprenörskap. Inför riktade jobbprogram, lärlingsplatser, entry-level-anställningar och livslångt lärande; skapa inkubatorer och mikrofinansiering för att hjälpa romer att starta och driva eget företag; stöd övergång från informellt till formellt arbete; investera i kompetensutveckling för romer. Dessa insatser är centrala för EU:s mål att minska sysselsättnings- och utbildningsgapet samt minska fattigdomen fram till 2030. · Egna lokaler och plattformar. I stället för att endast erbjuda tillgång till stadens befintliga lokaler ska Stockholm inrätta egna lokaler för romer, efter modell från Romano Kher i Norge. Ett sådant centrum kan fungera som romernas fristad, med plats för kultur, utbildning, arbetsmarknadsinsatser, sociala aktiviteter och möten på romers egna villkor. Lokalerna skapar också direkta arbetstillfällen för romer och stärker förtroendet mellan romska invånare och staden. · Jämlika villkor för delaktighet och inflytande. Samrådsmöten ska inte bygga på ideellt arbete. Arvoden ska stå i proportion till den tid och expertis som krävs. Romska representanter ska också ges plats i stadens arbets- och styrgrupper kopplade till romsk inkludering, med reellt inflytande över beslut och resurser. Uppföljning ska ske genom tydliga indikatorer som visar om romers situation faktiskt förbättras i praktiken. 4. Konsekvenser om planen antas oförändrad Om Stockholms stad antar handlingsplanen i dess nuvarande form sker ingen verklig förändring. Romer kommer att förbli underordnade; det blir fortsatt svårt för romer att få inflytande och representation; brobyggare blir kvar i en exploaterande roll; diskriminering i biståndsärenden kommer inte att utredas. Stadens hänvisningar till lagstiftning döljer endast viljan att inte följa EU:s och Europarådets krav. RRSR aviserar därför att vi kommer att agera: 52 (78) • Om staden inte vill omarbeta planen för att inkludera krav enligt ovan, anser vi att staden ska avstå från att kalla detta arbete för ”romsk inkludering”. Det är då en allmän minoritetspolitisk plan, inget annat. • Vi kommer att anmäla Sveriges tillämpning av diskrimineringslagen och Rasdirektivet 2000/43/EG till EU-kommissionen med begäran om överträdelseförfarande, om svensk praxis i praktiken blockerar tillåtna positiva åtgärder. • Vi avser även att uppmärksamma Europarådets rådgivande kommitté (ramkonventionen) och FN-organ (bl.a. CERD-kommittén) om att Stockholms stad inte lever upp till kraven på effektivt deltagande och särskilda åtgärder. • Handlingsplanen strider dessutom mot Agenda 2030, särskilt mål 10 (Minska ojämlikhet), vilket ytterligare understryker behovet av reell förändring. Avslutning Romerna i Sverige, Stockholms Stad, har länge varit utsatta för diskriminering och exkludering. Stockholms stad har nu en möjlighet att bryta denna struktur. I stället för att försvara status quo med felaktiga tolkningar av lagar bör staden ta vara på EU:s och Europarådets ramverk och skapa en verklig handlingsplan med bindande mål, resurser och indikatorer. Om så inte sker har staden förlorat rätten att påstå att man arbetar med romsk inkludering. Källhänvisningar (urval, i klarspråk) 1. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (1995), särskilt artikel 4.2–4.3 (åtgärder för faktisk jämlikhet är inte diskriminering) och artikel 15 (effektivt deltagande). 2. Europarådets strategiska handlingsplan för romer och resande (2020–2025) – mål om representation, tillgång till chefs- och ledarpositioner och motverkande av strukturell diskriminering. 3. Rådets direktiv 2000/43/EG (Rasdirektivet), särskilt artikel 5 (positiva åtgärder får beslutas eller behållas). 4. EU-kommissionen: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030 (Kommissionens meddelande 2020). 5. Rådets rekommendation 2021/C 93/01 om jämlikhet, inkludering och delaktighet för romer (12 mars 2021) – bl.a. processindikatorer om lokala tjänstemän och romsk representation i beslutsfattande. 6. Diskrimineringslagen (2008:567) – 2 kap. 2 § (särskilda yrkeskrav), 3 kap. 5 § (aktiva åtgärder). 7. Arbetsmiljölagen (1977:1160) – reglerar arbetsmiljö för anställda; styr inte minoritetspolitiska strukturer eller representation. 53 (78) 8. Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk – bl.a. 5 § (inflytande) och 5 b § (mål och riktlinjer). 9. ICERD (FN-konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering), artikel 1.4 – särskilda åtgärder är inte diskriminering. 10. Agenda 2030, särskilt mål 10 (Minska ojämlikhet inom och mellan länder). Romskt stöd och pensionär förening Romskt stöd och pensionär förenings yttrande daterat den 11 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Det här dokumentet innehåller förslag på förändringar i "Handlingsplan för romsk inkludering 2030". Syftet är att göra planen mer konkret, rättssäker och förankrad i svensk och europeisk lag. Förslagen utgår också från behov som lyfts av romska företrädare och bygger på kommunens ansvar för att säkerställa mänskliga rättigheter. Datainsamling – för att veta vad som fungerar I dag saknas tydliga metoder för att samla in information om hur romer har det i vardagen. Det handlar om tillgång till utbildning, arbete, bostad, socialt stöd och trygghet. För att kunna följa upp om kommunens åtgärder har effekt krävs information som visar hur situationen ser ut före och efter insatser. Samtidigt måste detta göras utan att kränka människors rätt till integritet. EU:s ramverk (2020–2030) ställer krav på att medlemsstater och lokala myndigheter följer upp arbetet med inkludering genom tillförlitlig statistik och annan kunskap. Det är också viktigt att datainsamlingen sker med respekt för GDPR och principen om frivillig självidentifikation. Idag saknas detta i planen. Förslag: Ta fram en modell som möjliggör att romer frivilligt kan identifiera sig i exempelvis brukarundersökningar, intervjuer eller verksamhetsstatistik, utan att personuppgifter samlas in på ett otillbörligt sätt. Arbeta i nära dialog med det romska civilsamhället för att metoden ska kännas trygg, legitim och träffsäker. Lagstöd: EU:s strategiska ramverk för romers inkludering (artikel 5), dataskyddsförordningen (GDPR). Om möjlighet att klaga på diskriminering Det är viktigt att en person som upplever sig diskriminerad vet vart den ska vända sig. Detta är särskilt angeläget för romer, som har en historisk erfarenhet av att inte bli trodda eller tagna på allvar. Idag framgår det inte i planen hur romer kan få sin sak prövad om de bemöts fel av en kommunal verksamhet. Alla kommuner har enligt lag ett ansvar att arbeta aktivt mot diskriminering och att underlätta för invånare att utöva sina rättigheter. Detta gäller både i rollen som myndighetsutövare och som arbetsgivare. 54 (78) Förslag: Inför en synlig kontaktväg för klagomål – det kan vara ett diskrimineringsombud, en visselblåsarfunktion eller en särskild e-postadress och telefonlinje. Information om detta ska finnas på hemsidan, i tryckt material och i mötet med kommunen. Komplettera med utbildning till personalen om hur man bemöter och hanterar sådana ärenden. Lagstöd: Diskrimineringslagen (2008:567), särskilt 2 kap. 1 §. EU:s rasdirektiv 2000/43/EG, artikel 7. Nya socialtjänstlagen – risk att romer hamnar utanför igen Regeringen föreslår en ny socialtjänstlag där rätten till individanpassade och kunskapsbaserade insatser betonas. I romska sammanhang finns ett utbrett misstroende mot socialtjänsten, bland annat utifrån en historik av omhändertaganden av barn och bristande förståelse för romska livsvillkor. Handlingsplanen bör visa att kommunen är medveten om dessa förhållanden och proaktivt arbetar för att socialtjänsten ska bli mer tillgänglig, rättssäker och förtroendeingivande för romer. Förslag: Utveckla utbildningsmaterial för socialsekreterare om romers levnadsvillkor, diskriminering och minoritetsstress. Lyft särskilt fram rättigheter för romska kvinnor, barn och unga samt personer i socialt utsatta situationer. Följ upp hur förändringarna inom socialtjänsten påverkar förtroendet hos romer. Lagstöd: Socialtjänstlagen (2001:453) och förslag till ny socialtjänstlag (SOU 2024:5). Språk och kultur – rättigheter som inte får glömmas bort Språket är en central del av identitet och kultur. Romani chib är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Kommunen är skyldig att främja språket, informera om rättigheter och skapa förutsättningar för att språket ska kunna användas i kontakt med myndigheter. Även kulturarvet ska synliggöras och stödjas. I planen finns vissa insatser kopplade till kultur, till exempel brobyggare och mötesplatser. Men det saknas tydliga mål om hur kommunen säkerställer att romani chib syns, används och värnas i praktiken. Förslag: Erbjud möjlighet att använda romani chib i kontakt med kommunala verksamheter där så är praktiskt möjligt. Ge stöd till modersmålsundervisning. Låt bibliotek och kulturverksamheter inkludera romers historia, språk och kultur i sina program. Inrätta särskilda kulturevenemang i samverkan med romska aktörer. Lagstöd: Språklagen (2009:600), 8–9 §§. Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724), 4–5 §§. Hatbrott och otrygghet – måste tas på allvar Romer är enligt flera rapporter särskilt utsatta för hatbrott och trakasserier. Många vittnar om rädsla för att röra sig i det offentliga rummet, särskilt kvinnor. Det är kommunens ansvar att arbeta förebyggande för att alla invånare ska känna trygghet i 55 (78) sina miljöer. Det saknas idag insatser i planen som specifikt handlar om trygghet, hatbrott och samverkan med polis. Förslag: Kommunen bör upprätta rutiner för hur hatbrott mot romer upptäcks, anmäls och följs upp. Trygghetsarbetet bör inkludera romers upplevelser, och särskilda utbildningar om antiziganism bör ges till ordningsvakter, trygghetssamordnare och andra nyckelpersoner. Samverkan med Polismyndigheten och brottsofferjourer är avgörande. Lagstöd: EU:s brottsofferdirektiv (2012/29/EU), diskrimineringslagen, brottsbalken 29 kap. 2 § 7 om hatbrott. Barns rättigheter – från ord till handling Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020. Det innebär att barns bästa ska beaktas i alla beslut som rör dem, och att barn ska få komma till tals utifrån ålder och mognad. Romers barnrättsperspektiv är särskilt viktigt att uppmärksamma eftersom många romska barn växer upp i otrygghet, fattigdom eller diskriminering. Handlingsplanen nämner barns rättigheter men saknar strukturer för hur det ska genomföras i praktiken. Förslag: Inför krav på barnkonsekvensanalyser (BKA) i alla verksamheter som påverkar barn. Skapa forum där romska barn och unga kan göra sina röster hörda, till exempel genom ungdomsråd eller workshops. Samverka med föreningar som arbetar med barns rättigheter. Lagstöd: FN:s konvention om barnets rättigheter (artikel 3, 12), Lag (2018:1197) om inkorporering av barnkonventionen. Romska medarbetare – behöver trygghet och stöd Romer som arbetar i stadens verksamheter kan själva vara utsatta för diskriminering. Det gäller inte minst brobyggare, som ofta bär dubbla roller – både som kollegor och som representanter för sin grupp. Det är kommunens skyldighet att säkerställa en trygg och inkluderande arbetsmiljö för alla, inklusive romska medarbetare. Planen nämner inte denna fråga alls, vilket är en brist. Förslag: Ta fram stödstrukturer för romska medarbetare. Det kan vara mentorprogram, regelbunden uppföljning om arbetsmiljö och tillgång till trygg anmälningsfunktion. Chefer bör få utbildning i att hantera diskrimineringsrisker och stärka mångfaldskompetens. Lagstöd: Arbetsmiljölagen (1977:1160), diskrimineringslagen, särskilt 2 kap. 1 §. Handlingsplanen är ett viktigt verktyg för att öka romers rättigheter och delaktighet i Stockholms stad. Men för att planen ska ge verklig effekt krävs att den förstärks inom ett antal områden. Dessa rör både lagstadgade skyldigheter och förtroendefrågor. Genom att införa de förbättringar som föreslås här ökar sannolikheten för att arbetet blir långsiktigt hållbart och tillitsfullt. Kommunstyrelsen bör säkerställa att kompletteringarna görs innan planen antas. 56 (78) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) och Lovisa Lanryd (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Ann-Christine Carlberg (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fall de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade 57 (78) eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Exploateringsnämnden Reservation av Gabriel Kroon (SD) Att besluta att besvara remissen med Sverigedemokraternas utlåtande samt att därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Handlingsplanen ska därför i sin helhet avslås. Reservation av Peter Öberg (L) a. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig 58 (78) ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Fastighetsnämnden Reservation av Sergej Salkinov (SD) Att i huvudsak avslå kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Reservation av Hansi Karppinen (L) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig 59 (78) ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Förskolenämnden Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat (M) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att avslå svaret på remissen. 2. Därutöver anföra följande: 60 (78) Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fall de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola m.m. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas Idrottsnämnden Reservation av Hanna Wistrand (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Leif Söderström (SD) 61 (78) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fall de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Kulturnämnden Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. 62 (78) Reservation av Emelie Wassermann (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftningen föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att inkludera romer och motverka antiziganism. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en enskild folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Elin Hjelmestam (L) a. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer 63 (78) Reservation av Anders Edin (SD) Att nämnden beslutar avslå förvaltningens förslag samt därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas Socialnämnden Reservation av Anne-Lie Elvén (L) och Andrea Hedin m.fl. (M) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut, 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter, samt 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. 64 (78) Reservation av Tapani Juntunen (SD) 1. Att socialnämnden avslår förvaltningens svar på remissen och istället anför följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), Björn Ljung (L) och Mikael Blomstrand (C) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra följande: Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och 65 (78) samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP) Stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna ska intensifieras. I detta innefattas ett systematiskt arbete för att i enlighet med stadens program och handlingsplaner motverka alla former av rasism, stärka barnets rättigheter, nationella minoriteters rättigheter, romsk inkludering och jämställdhet samt lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer, äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Ambitionerna i handlingsplanen för romsk inkludering blir relevanta enbart när de kan göra skillnad i stockholmarnas vardag. Därför är det viktigt att lyfta vikten av en kontinuerlig och medveten implementering av handlingsplanens ambitioner i stadsbyggnadsnämndens olika verksamhetsområden däribland kompetensbaserad rekrytering och bemötandet vid myndighetsutövning. Frågan är också relevant vid planering av bostäder för olika familjekonstellationer och möjlighet till behov såsom generationsboende. Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD) Instämmer i reservationen från Johan Nilsson m.fl. (M), Björn Ljung (L) och Mikael Blomstrand (C) Trafiknämnden Reservation av Anders Lindman (SD) 1. Att nämnden beslutar att avslå kontorets svar på remiss Handlingsplan för romsk inkludering och istället besvarar remissen med Sverigedemokraternas utlåtande, samt 2. Att därutöver anföra följande: Enligt Sverigedemokraterna ska romer likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. Om de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftningen föreskriver för nationella minoriteter. 66 (78) Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskolan m.m. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Reservation av Sara Svanström (L) a) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b) Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c) Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Utbildningsnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. 67 (78) Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Mats Johnsson (SD) 1. Att avslå svaret på remissen. 2. Därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fall de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola m.m. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Äldrenämnden Reservation av Margita Jacobsson (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 68 (78) 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Findel Madison (SD) a) Att avslå förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. b) Att därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har i 69 (78) dag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola med mer. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper. 3) Hanna Wistrand (L) och Johan Duvdahl (C) föreslår Reservation av Hanna Wistrand (L) och Johan Duvdal (C) 1. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 2. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Emelie Wassermann (SD) 1. Att nämnden antar Sverigedemokraternas skrivning som svar på remissen 2. Därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftningen föreskriver för nationella minoriteter. 70 (78) Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att inkludera romer och motverka antiziganism. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en enskild folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Reservation av Peter Backlund (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Farsta stadsdelsnämnd Reservation av Leif Söderström (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fall de är svenska medborgare eller vistas lagligt i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. 71 (78) Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Reservation av Runar Finnman (SD) 1. Sverigedemokraterna yrkar på att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver vill vi anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. De ska dock inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. I dagsläget pågår redan många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas." Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Fatima Nur (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder 72 (78) till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Järva stadsdelsnämnd Reservation av Ghazal Saberian (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Romer uppbär redan nationellminoritetsstatus och ska därför inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för övriga nationella minoriteter som uppbär samma lagstadgade status. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrick Amofah (C) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att 73 (78) särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. 74 (78) Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Reservation av Anders Lindman (SD) 1. Att stadsdelsnämnden avslår förvaltningens svar på remis av Handlingsplan för romsk inkludering och istället besvarar remissen med Sverigedemokraternas utlåtande. 2. Därutöver anföra följande: Enligt Sverigedemokraterna ska romer likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. Om de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftningen föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskolan m.m. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Lena Kling (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. 75 (78) Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och HBTQI-personer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Reservation av Sergej Salnikov 1. Att i huvudsak avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Mikael Sundin m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ 76 (78) fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Tapani Juntunen (SD) 1. Att stadsdelsnämnden avslår förvaltningens svar på remissen och istället anför följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschott (MP) Den rödgröna majoriteten tackar förvaltningen för ett välskrivet och genomarbetat remissvar om Handlingsplanen för romsk inkludering 2030. Vi delar förvaltningens positiva syn på att handlingsplanen tydligt konkretiserar stadens ansvar för att motverka diskriminering och stärka romers rättigheter. Skärholmens stadsdelsförvaltning lyfter särskilt behovet av ökad kunskap hos stadens medarbetare om romers levnadsvillkor, minoritetsstress och antiromanism. Vi instämmer i att dessa kunskapshöjande insatser är avgörande för att säkerställa ett 77 (78) likvärdigt bemötande och ökad tillit mellan romska invånare och stadens verksamheter. Förvaltningen betonar även vikten av att romska kvinnor och flickor uppmärksammas särskilt, då de ofta är mer utsatta för våld, social isolering och ohälsa. Den rödgröna majoriteten delar uppfattningen att detta perspektiv måste stärkas i det fortsatta arbetet. Vi välkomnar att handlingsplanen lyfter delaktighet och inflytande som en central del av inkluderingen och att staden ska utveckla mötesplatser och samarbeten med det romska civilsamhället. Det är så verklig inkludering byggs, genom dialog, delaktighet och gemensamt ansvar. Den rödgröna majoriteten vill samtidigt framföra en synpunkt gällande remissvaret: Begreppet ”antiziganism” bör ersättas med ”antiromanism”, som är det ord flera romska organisationer och forskare idag använder för att bättre spegla romers egen terminologi och självbild. Skärholmen är en stadsdel med stark mångfald och rika erfarenheter som en naturlig plats för att fortsätta fördjupa arbetet för romsk inkludering, respekt och jämlika rättigheter i hela staden Södermalms stadsdelsnämnd Reservation av Johan Lisspers (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. 78 (78) Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Reservation av Ulf Wester (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag på tjänsteutlåtande. 2. Därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola m.m. En förutsättning för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. --- [§ 19 med handlingar.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 19 Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 KS 2025/836 Beslut 1. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 godkänns enligt bilaga 2 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta, samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta, Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Stockholms stads program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck 2018 - 2022 (dnr KS 171-116/2017) upphör att gälla. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Arvid Vikman Rindevall (S) och borgarrådet Lindhagen (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Annika Elmlund (M), borgarådet Jönsson (L), Claes Nyberg (C) och Maurice Forslund (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas, Liberalernas och Centerpartiets gemensamma förslag till beslut i kommunstyrelsen. Linnéa Vinge (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 Beslutat av kommunfullmäktige 2026-xx-xx Handlingsplan för hbtqi- personers rättigheter 2030 : : : Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 3 (29) Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 8 Bakgrund .................................................................................................... 8 Ansvarsfördelning..................................................................................... 10 Uppföljning ............................................................................................... 10 Fokusområde: Kunskap och information ............................................ 12 Fokusområde: Välfärd och service ...................................................... 16 Skola och förskola .................................................................................... 16 Socialtjänst och andra verksamheter som möter hbtqi-personer ............ 20 Öppna verksamheter inom välfärdsområdena ......................................... 22 Kultur, idrott och fritid ............................................................................... 23 Offentliga miljöer ...................................................................................... 25 Fokusområde: Delaktighet och inflytande .......................................... 27 Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 4 (29) De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på att säkra stockholmares lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. I handlingsplanen uttrycks detta också som hbtqi-personers rättigheter. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Handlingsplanen konkretiserar arbetet med lika rättigheter för hbtqi-personer och stadens ansvar för att motverka hbtqi-personers utsatthet för diskriminering. Hbtqi är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera personer och intersexpersoner. Gemensamt för hela gruppen är att alla bryter mot normer om kön och/eller sexuell läggning. Men det är inte en homogen grupp.2 Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla 1 Sveriges kommuner och regioner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR 2025-06-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor 2025-12-02. 2 För centrala begrepp, se ruta nedan med definitioner. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 5 (29) stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 6 (29) Kön – med kön menas antingen det kön som tilldelas en person vid födseln, det kön en person identifierar sig med eller det juridiska könet. Juridiskt kön – är det kön som är registrerat i folkbokföringen. I Sverige finns två juridiska kön, kvinna och man. Könsidentitet – en persons självupplevda kön och det den identifierar sig med. Könsuttryck – hur en person uttrycker kön genom exempelvis kläder, kroppsspråk, frisyr, röst mm. Sexuell läggning – handlar om vem en person blir attraherad av och/eller kär i. Enligt svensk diskrimineringslag finns tre sexuella läggningar; homosexuell, bisexuell och heterosexuell. Könskarakteristika – är ett annat ord för könsskillnader och handlar både om de yttre könsorganens utseende och om andra aspekter av kroppen som ofta uppfattas som ”könade” såsom röst och kroppsform. Intersexpersoner föds med könskarakteristika som bryter mot normer om att män ser ut på ett visst sätt och kvinnor på ett annat. Homosexuell – en person som blir kär i eller attraherad av någon av samma kön. Bisexuell – en person som blir kär i eller attraherad av någon oavsett kön eller av fler än ett kön. Transperson – en person vars könsidentitet inte överensstämmer med det kön den tilldelades vid födseln eller som bryter mot normer om könsidentitet och/eller könsuttryck och identifierar sig som trans. 3 Beskrivningen av begreppen i rutan ovan kommer från följande källor: RFSL, 2025, https://www.rfsl.se/hbtqi-fakta/begreppsordlista/ 2025-06-02. SOU 2017:92, 2017, Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor - Regeringen.se 2025-06-02. MUCF,2022, https://www.mucf.se/publikationer/jag-ar-inte-ensam-det-finns- andra-som-jag 2025-06-02. RFSU, 2023, https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-dig-som-undrar/kropp- och-kon/intersex/ 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 7 (29) Queer – en persons identitet som bryter mot normer om kön och heteronormen på något sätt. Begreppet kan även syfta på queerteori eller queeraktivism, idéer om att ifrågasätta normer kring kön och sexualitet och granska hur det hänger samman med makt och inflytande. Intersexperson eller person med intersexvariation – en person vars medfödda kropp bryter mot normer om kön genom att personens inre eller yttre könsorgan, kromosomer och/eller hormoner inte följer det förväntade. Personen kan vara kvinna, man eller icke- binär. Intersex säger inget om en persons sexuella läggning. Ickebinär – en person vars könsidentitet inte är kvinna eller man. Heterosexuell – en person som blir kär och/eller attraherad av ett annat kön än det egna. Cisperson – en person som identifierar sig med det kön hen tilldelades vid födseln. Heteronorm – normer kopplade till kön och sexualitet, förutsätter att kvinnor är feminina och män maskulina och att alla är heterosexuella. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 8 (29) Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. De andra handlingsplanerna som är kopplade till MR-programmet har stor betydelse för hbtqi- personers rättigheter då hbtqi-personer också kan utsättas för rasism, kan vara barn, kan tillhöra de nationella minoriteterna samt kan identifiera sig som kvinnor eller män. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Handlingsplan för en äldrevänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stads arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från diskriminering. Stockholms stads personalpolicy beskriver hur staden ska arbeta för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. FN-konventioner och FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter är grunden för nationellt och internationellt skydd för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queera personers och intersexpersoners åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Sexuell läggning och könsidentitet får inte utgöra grund för diskriminering eller övergrepp. Detta slås fast i Yogyakartaprinciperna4 som omfattar principer om till exempel rätten till social trygghet, rätten till bästa uppnåeliga hälsa, rätten att bilda familj, rätten till utbildning och rätten att delta i det offentliga livet. Sverige stödjer 4 Yogyakartaprinciperna (2006) utgör internationella rättsprinciper om tillämpning av internationell rätt när det gäller brott mot mänskliga rättigheter på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Rättsprinciperna är framtagna av Internationella juristkommissionen och International Service for Human Rights. Yogyakarta Principles plus 10 – Yogyakartaprinciples.org 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 9 (29) dessa principer. FN:s råd för mänskliga rättigheter antog även 2011 en resolution som fördömer våld mot och kränkningar av hbt- personer.5 I Europakonventionen framgår förbud mot diskriminering och genom den garanteras även skydd för de mänskliga rättigheterna. Artiklarna är tillämpliga då en person diskrimineras på grund av sin sexuella läggning. Europakonventionen gäller som lag i Sverige. Vidare finns i den svenska diskrimineringslagen sju diskrimineringsgrunder som bland annat omfattar sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Situationen för hbtqi-personer i Sverige har förändrats mycket de senaste årtiondena. Detta har medfört ökad tillgång till rättigheter både på det sociala och juridiska området, förstärkt skydd mot diskriminering, ökad synlighet och fler möjligheter till gemenskap. Trots detta är risken för ohälsa signifikant högre för personer som inte följer eller bryter mot konventionella normer kopplade till könsidentitet och sexuell läggning. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen under hela livet.6 Detta bekräftas av den senaste stora studien om unga hbtqi- personers levnadsvillkor där det framgår att unga hbtqi-personer fortsatt har sämre levnadsvillkor än andra unga.7 Det finns även en särskild utsatthet för hbtqi-personer med utländsk bakgrund, med annan hudfärg än vit och för de som har en funktionsnedsättning.8 Hälsoskillnaderna förklaras delvis av att homosexuella, bisexuella och transpersoner är mer utsatta för diskriminering, trakasserier samt hot och våld på grund av omgivningens negativa föreställningar om sexuell läggning och könsidentitet.9 Livsvillkoren för personer med intersexvariation skiljer sig åt och inom gruppen finns både personer som identifierar sig som ”intersexperson” eller ”person med intersexvariation” och personer 5 Regeringskansliet, 2014, En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. 6 Nordiska ministerrådet, TemaNord 2023:547, ”Han gick in i garderoben igen” Äldre LGBTI-personers möte med vård och omsorg i Norden. 7 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 8 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 9 Folkhälsomyndigheten, 2025, Främja hälsan bland hbtqi-personer — Folkhälsomyndigheten 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 10 (29) som inte gör det utan talar om sin könsvariation utifrån den medicinska diagnosen. Diskrimineringsombudsmannen bedömer att det finns samhällsområden där personer med intersexvariation lever i en utsatt situation och riskerar att möta olika former av diskriminering. En särskild utsatthet kan aktualiseras i hälso- och sjukvården, men också i skolan och arbetslivet.10 Civilsamhällesorganisationer beskriver brister i bemötandet av hbtqi-personer inom samhällets generella skydds- och stödverksamheter såsom polisen, socialtjänsten och vården. Hbtqi- personer uppger även ett lägre förtroende för stöd och hjälpinsatser än majoritetsbefolkningen. Sammantaget kan detta leda till att hbtqi-personer i lägre utsträckning än andra söker stöd vid utsatthet för brott.11 Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa att stockholmare får lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av material som ger stöd i nämndernas arbete. Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas 10 Diskrimineringsombudsmannen, 2021, Livsvillkor för personer med intersexvariation ur ett diskrimineringsperspektiv. 11 RFSL, 2017, Förtroende att stärka. Om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som behöver förändras. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 11 (29) levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med hbtqi-personers rättigheter. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 12 (29) I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om hbtqi-personers rättigheter och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur staden arbetar för att säkerställa dessa. De senaste åren har flera myndigheter haft i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag gällande olika hbtqi-personers levnadsvillkor, såsom exempelvis unga personer, äldre personer och hbtqi- personers situation på arbetsmarknaden. Det saknas dock fortfarande kunskap om hur livsvillkoren ser ut för hbtqi-personer vars identitet eller bakgrund gör att de riskerar att bli utsatta utifrån flera diskrimineringsgrunder.12 Transpersoner är särskilt utsatta för fördomar, intolerans och diskriminering både i Sverige och i EU.13 Civilsamhällesorganisationer vittnar om vikten av att staden informerar målgruppen om att det finns riktade verksamheter och att verksamheter i staden har kunskap om hbtqi-personers levnadsvillkor. Det finns en oro hos hbtqi-personer, och särskilt hos transpersoner, för att inte bli lyssnade på eller mötas av okunskap då de söker stöd, vård och omsorg. Diskrimineringsombudsmannen lyfter vikten av att kunskapen om intersexpersoner ökar då dagens kunskapsbrist riskerar öka risken för diskriminering.14 Kunskap och information utgör grundförutsättningar för arbetet med att säkerställa hbtqi-personers rättigheter. Staden ser därför fortsatta behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om hbtqi-personers rättigheter och levnadsvillkor bland stadens 12 Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet, uppdaterad 2022, Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. 13 European Union, 2025, Discrimination in the European Union - oktober 2015 - - Eurobarometer survey 2025-06-02. 14 Diskrimineringsombudsmannen, 2021, Livsvillkor för personer med intersexvariation ur ett diskrimineringsperspektiv. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 13 (29) medarbetare och för att sprida information till rättighetsbärarna om deras rättigheter. År 2025 har kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en ny utbildning för stadens anställda om hbtqi-personers rättigheter. Syftet är att ge fler verksamheter möjlighet att ta del av en utbildning och att erbjuda verksamheter att diplomera sig med hjälp av utbildningen. I arbetet tas erfarenheter från tidigare års diplomutbildning tillvara och det ska vara möjligt för de verksamheter som vill ha en utbyggd utbildning att fördjupa sig. Att diplomera sig och informera om det till sina målgrupper är ett sätt att säkerställa att hbtqi-personers rättigheter respekteras i verksamheten. Stadens medarbetare bemöter alla invånare respektfullt och anpassat efter individens behov – oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Stadens medarbetare har god kunskap om hbtqi-personers rättigheter och vad det innebär för verksamheten. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om transpersoners levnadsvillkor och särskilda utsatthet. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om likvärdigt bemötande av personer som riskerar att bli utsatta utifrån flera diskrimineringsgrunder. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Verksamheter i staden samt stadens alla pedagogiska verksamheter diplomerar sig med hjälp av stadens diplomutbildning. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 14 (29) Stadens verksamheter ska öka sina kunskaper och arbeta normkritiskt så att alla invånare bemöts respektfullt och anpassat efter individens behov – oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Insatser för att få god kunskap om hbtqi-personers rättigheter kan se olika ut beroende på verksamhetens förutsättningar, befintlig kunskapsnivå och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • Deltagande i stadens egna utbildningar. • Deltagande i andra myndigheters utbildningar. • Utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser. • Studiebesök och studieresor. • Spridning av relevanta rapporter. • Dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Vid utformningen av kunskapshöjande insatser bör verksamheterna utöver generell kunskap sträva efter att prioritera transpersoners levnadsvillkor och särskilda utsatthet samt bemötande av personer som riskerar att bli utsatta utifrån flera diskrimineringsgrunder. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Det är tydligt för hbtqi-personer att stadens verksamheter är tillgängliga för dem. Stadens verksamheter synliggör – både fysiskt och digitalt – kunskap om hbtqi-frågor. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att synliggöra kunskap om hbtqi-frågor samt att arbeta normkritiskt avser här exempelvis att informera och inkludera målgruppen i stadens verksamheter. Det kan handla om att informera om att det finns Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 15 (29) en särskild verksamhet för hbtqi-personer, att visa upp att medarbetare har genomgått en utbildningsinsats eller att publicera information på stadens hemsida riktad till hbtqi-personer. Det kan också handla om språkbruk i bemötande och blanketter samt bilder och skyltning. Redan etablerade arbetssätt i staden är att sätta upp en prideflagga i väntrummet, att ha en inkluderande e-postsignatur och att uppmärksamma hbtqi-personers rättigheter i digitala kanaler. Det finns behov av att utveckla fler sätt att synliggöra kunskap och informera om hbtqi-personers rättigheter och att dela goda exempel mellan verksamheterna. Det är även viktigt att uppmärksamma och synliggöra hbtqi-personer i stadens kommunikationsarbete. Vid utformningen av insatser bör verksamheterna ha i åtanke att hbtqi- personer inte är en homogen grupp och kan ha olika behov. Transpersoner är särskilt oroliga för att inte bli lyssnade på eller för att mötas av okunskap då de söker stöd, vård och omsorg. Verksamheterna kan därför behöva göra informationsinsatser som riktar sig särskilt till transpersoner. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 16 (29) I MR-programmet framgår att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. För att motverka diskriminering behövs kunskap och arbetssätt för att få syn på normer, både i samhället och i stadens verksamheter. För hbtqi-personer är särskilt normer kring kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning centrala.15 Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. När normer skapas, tolkas, omformuleras och förstärks utifrån föreställningar och beteenden påverkar det oss själva och personer vi möter.16 Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till stockholmare i alla åldrar. Det finns stora möjligheter att arbeta för allas lika rättigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika, inom skola och förskola, socialtjänst, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer. Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens avseende hbtqi-personers rättigheter och levnadsvillkor. I skollagen, läroplanen och diskrimineringslagen framgår att diskriminering och trakasserier av hbtqi-personer inte är tillåtet. 15 Hbtqi-personer kan även identifiera sig med fler diskrimineringsgrunder såsom ålder, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Hbtqi-personer kan även tillhöra en nationell minoritet. 16 Diskrimineringsombudsmannen, 2025, Bli medveten om dina normer | DO, 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 17 (29) Men trots att lagar och riktlinjer är tydliga finns traditionella normer kvar i skolan, vilket skapar utsatthet för unga hbtqi-personer.17 Unga hbtqi-personer uppger i en stor undersökning om unga hbtqi- personers levnadsvillkor att de är mindre nöjda med sin skolsituation och utbildning, jämfört med andra unga. En relativt stor andel av de unga hbtqi-personer som deltagit i undersökningen svarar att de inte alltid känner sig trygga i skolan. Det framkommer också att de är mer utsatta för olika former av kränkningar, hot, våld och diskriminering i skolan än heterocisungdomar. Kränkningarna kan komma från andra elever, lärare och annan personal i skolan.18 Intervjupersonerna berättar också om lärare som är passiva när kränkningar sker, förminskar kränkningar eller behandlar hbtqi- personers rättigheter som åsiktsfrågor.19 Undervisningen beskrivs också som bristfällig gällande hbtqi-frågor och enligt ungdomarna saknas det ett hbtqi-perspektiv i sex- och samlevnadsundervisningen.20 Förskolan ska erbjuda alla barn samma möjlighet till utveckling, lärande och lek utan att de begränsas av sin könstillhörighet, könsidentitet eller könsuttryck.21 Förskolan är ofta barnets första ”egna” miljö utanför hemmet och det är viktigt att barn som lever i regnbågsfamiljer också får sin familj bekräftad på förskolan.22 17 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 18 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 19 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 20 Området som länge har kallats för sex och samlevnad heter efter läroplansändringarna 2022 sexualitet, samtycke och relationer. 21 Skolverket, 2025, Jämställdhet i förskolan - Skolverket 2025-06-02. 22 RFSL, 2025, https://www.rfsl.se/verksamhet/foralder/att-bli-och-vara- foralder/barnboktips-pa-temat-hbtqi-regnbagsfamiljer/ 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 18 (29) I stadens skolor och förskolor känner sig barn, unga och vuxna trygga och inkluderade oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Stadens skolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera barn och unga eller deras familjer på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Särskilt ansvarig: Utbildningsnämnden. Stadens förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheter som riskerar att exkludera barn eller deras familjer på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Särskilt ansvarig: Förskolenämnden och stadsdelsnämnderna. Lärare, annan skolpersonal och förskolepersonal har förutsättningar att agera aktivt när de ser eller får information om kränkningar, våld och diskriminering mot barn och unga på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Särskilt ansvarig: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens vuxenutbildning och Jobbtorg Stockholm identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella hinder och normer i verksamheten som riskerar att exkludera personer på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 19 (29) Insatser för att skapa trygghet i stadens skolor och förskolor för barn och unga riskerar otrygghet på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika ska riktas både till pedagoger och till annan personal samt till elever/barngrupper. Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet för alla elever är ett väl fungerande arbete mot trakasserier och andra kränkningar.23 I staden används sedan flera år en våldsförebyggande metod som heter Mentorer i våldsprevention (MVP). MVP är en lektionsserie för skolan där elever och lärare lär sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån och de ser eller hör våld eller kränkningar.24 Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar på förskolan/skolan och hur det tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Stadens förskolor ska även arbeta inkluderande med vårdnadshavare som är hbtqi-personer och alla barn ska känna att deras familjer blir bekräftade på förskolan. Exempel på insatser som redan görs är att förskolor arbetar med böcker som synliggör olika familjekonstellationer. Det finns även exempel på en öppen förskola som har särskilda öppettider för regnbågsfamiljer. Fler exempel på insatser är: • APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt. • Att använda elevundersökningar för att få syn normer och värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. • Att använda elevundersökningar för att få syn på unga hbtqi- personers upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. Vid utformningen av insatser bör skolor och förskolor ha i åtanke att barn och unga och vårdnadshavare som är hbtqi-personer eller som på annat sätt riskerar otrygghet på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika inte är en homogen grupp och kan ha olika behov. 23 Skolverket, 2025, Trans, könsidentitet och könsuttryck - Skolverket 2025-06- 02. 24 MVP ägs och drivs i Sverige av organisationen MÄN. Staden har ett samarbete med dem. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 20 (29) Stadens samhällsorientering har också en viktig roll för att uppmärksamma och befästa hbtqi-personers rättigheter och stärka tryggheten för nyanlända hbtqi-personer. Äldre hbtqi-personer har ofta svårt att känna förtroende för socialtjänsten samt för hälso- och sjukvården. Det kan bero på den historiska stigmatiseringen och sjukdomsstämpeln som fanns kvar i Sverige fram till 1979, när homosexualitet inte längre klassades som en sjukdom av Socialstyrelsen. Vård och omsorg är ofta präglad av hetero- och cis-normativa antaganden, vilket riskerar leda till att hbtqi-personer upplever sig osynliggjorda och diskriminerade. Transpersoner har en särskilt utsatt situation och svår relation till vården eftersom de behöver genomgå en krävande process för att få tillgång till transvård. Flera studier visar att tidigare erfarenheter av homo- och/eller transfobi i kontakter med vården och äldreomsorgen leder till att äldre hbtqi-personer avstår från att söka den vård de behöver. Det är också känt att par i samkönade relationer väljer att inte följa med sin partner till vården för att undvika diskriminering.25 Hbtqi-personer som utsätts för våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck och hatbrott kan som en följd av samhällets diskriminering och marginalisering befinna sig i en situation som innebär en särskild sårbarhet. Det finns en risk att de i möten med socialtjänsten och vården inte betraktas som trovärdiga.26 Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på patriarkala och heteronormativa föreställningar och hbtqi-personer kan utsättas på grund av att den sexuella läggningen inte accepteras.27 Barn och unga hbtqi-personer riskerar att utsättas för omvändelseförsök, tvångsäktenskap eller så kallade uppfostringsresor. Stadens skolor och förskolor behöver därför arbeta både främjande och förebyggande. Skolpersonal och förskolepersonal behöver våga fråga om exempelvis hedersrelaterat 25 Nordiska ministerrådet, TemaNord 2023:547, ”Han gick in i garderoben igen” Äldre LGBTI-personers möte med vård och omsorg i Norden. 26 Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), 2025, Särskild sårbarhet och intersektionalitet - Uppsala universitet 2025-06-02. 27 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Hedersrelaterat våld och förtryck | Jämställdhetsmyndigheten 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 21 (29) våld och förtryck och även kunna lyssna och ta barn och ungas berättelser på allvar. 28 Staden säkerställer lika tillgång till stöd, vård och omsorg oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Stadens verksamheter förebygger och bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna, Stiftelsen SHIS Bostäder och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Stadens äldreomsorg identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera äldre hbtqi-personer. Särskilt ansvariga: Äldrenämnden, stadsdelsnämnderna och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Stadens verksamheter har arbetssätt för att upptäcka hbtqi- personer som utsätts för våld, exempelvis våld i nära relation, hedersrelaterat våld och hatbrott, och säkerställer lika tillgång till skydd, stöd och hjälpinsatser som för heterosexuella cis-personer. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att säkerställa lika stöd, vård och omsorg kan betyda en bredd av insatser där resultatmålen innebär en riktning men där andra insatser också kan behövas utifrån nämndens målgrupper. Det kan exempelvis handla om: 28 Skolverket, 2025, Motverka hedersrelaterat våld och förtryck - Skolverket 2025-06-02 och Skolverket, 2025, Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan - Skolverket 2026-02-12. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 22 (29) • Ett jämlikt bemötande av enskilda individer. • Att arbeta med att anpassa verksamheten och informera om att den är tillgänglig för särskilda personers behov och förutsättningar, exempelvis samkönade par eller transpersoner. • Att åtgärda befintliga brister i tillgängligheten så att alla kan ta del av välfärd och service oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck. • Att inom äldreomsorgen tillhandahålla verksamheter och boenden som riktas särskilt till eller tydligt inkluderar hbtqi-personer. Vid utformningen av insatser bör stadens verksamheter ha i åtanke att hbtqi-personer inte är en homogen grupp och kan ha olika behov. Äldre hbtqi-personer upplever att vård och omsorg ofta är präglad av hetero- och cis-normativa antaganden.29 Unga hbtqi-personer beskriver att tillgången till trygga rum på fritiden, där de får uppleva gemenskap, ger dem möjlighet att pausa från majoritetssamhällets normer och den minoritetsstressen30 dessa normer skapar.31 Särskilda mötesplatser för hbtqi-personer i olika åldersgrupper är mot bakgrund av detta motiverat inom stadens verksamhetsområden. I staden finns olika typer av mötesplatser som är inkluderande för hbtqi-personer. Stadens verksamheter säkerställer att mötesplatser är trygga och inkluderande för hbtqi-personer. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, idrottsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. 29 Nordiska ministerrådet, TemaNord 2023:547, ”Han gick in i garderoben igen” Äldre LGBTI-personers möte med vård och omsorg i Norden. 30 Läs mer om minoritetsstress: RFSL utbildning AB, 2025, Vad är minoritetsstress? - RFSL Utbildning 2026-02-12. 31 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 23 (29) Stadens verksamheter erbjuder särskilda mötesplatser för hbtqi-personer. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. De mötesplatser som avses här är bland annat öppna verksamheter inom stadens välfärdsområden som finns till för alla stockholmare, såsom fritidsgårdar, aktivitetscentrum och liknande för äldre, öppna förskolor och bibliotek. Stadens alla mötesplatser ska vara trygga och inkluderande för hbtqi- personer men utifrån hbtqi-personers behov och önskemål är det motiverat att även erbjuda särskilda mötesplatser. En del mötesplatser behöver rikta sig mot en specifik grupp, såsom exempelvis unga hbtqi-personer, äldre hbtqi-personer, hbtqi-personer med funktionsnedsättning, transpersoner eller regnbågsfamiljer. Civilsamhällesorganisationer kan vara en viktig samarbetspart i arbetet med mötesplatser. Staden kan exempelvis ge ekonomiskt stöd till en mötesplats som drivs av en civilsamhällesorganisation eller samarbeta kring aktiviteter på en mötesplats. I MUCF:s rapport om unga hbtqi-personers levnadsvillkor beskrivs att unga hbtq-personer anser i lite lägre andel (73 procent) än unga heterocispersoner (80 procent) att de har mycket eller ganska stora möjligheter att delta i fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter såsom idrott, fritidsgård och cafébesök. Gällande möjligheter att delta i kulturella aktiviteter på fritiden finns inte några skillnader alls vid en jämförelse mellan unga hbtqi-personer och unga heterocispersoner. Det är istället andra faktorer som påverkar inom gruppen unga hbtqi-personer. Personer med funktionsnedsättning, personer vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning och personer med utländsk bakgrund upplever i lägre utsträckning att de har mycket eller ganska stora möjligheter att delta i fritidsaktiviteter, sociala och kulturella aktiviteter.32 32 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 24 (29) Det framgår också i rapporten att det är dubbelt så vanligt bland unga hbtqi-personer att avstå från en fritidsaktivitet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött, jämfört med andra unga. Sju av tio transpersoner mellan 15 och 29 år uppgav att de har avstått från olika aktiviteter av rädsla för att bli dåligt behandlade eller diskriminerade. De vanligaste aktiviteterna de har avstått från var att gå på gym, att träna och delta på sociala evenemang. Framför allt transpersoner berättade också om en oro för tillgång till idrottsanläggningar. Starka föreställningar och normer kring kön gör att gym och andra idrottsanläggningar upplevs som otrygga.33 Staden säkerställer lika tillgång till kultur, idrott och fritid oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Stadens verksamheter säkerställer att kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet är inkluderande för hbtqi-personer. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden, fastighetsnämnden utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna och Sisab – Skolfastigheter i Stockholm AB. Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler unga hbtqi-personer ska ha en meningsfull fritid. Särskilt ansvariga: Kulturnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att säkerställa lika tillgång till kultur, idrott och fritid kan betyda en bredd av insatser där resultatmålen innebär en riktning men där andra insatser också kan behövas utifrån verksamhetens målgrupper. Vid utformningen av insatser bör verksamheterna ha i åtanke att hbtqi- personer inte är en homogen grupp och kan ha olika behov. 33 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 25 (29) En insats för att öka tillgängligheten för hbtqi-personer i stadens idrottsanläggningar och skolor är att tillskapa fler flexomklädningsrum för de som vill byta om enskilt och könsneutrala toaletter för personer som inte identifierar sig som kvinna eller man. Stockholm ska vara en stad för alla och undersökningar visar att hbtqi-personer upplever otrygghet i offentliga miljöer. Enligt en undersökning från RFSL känner hbtqi-personer sig mindre trygga i sitt område än befolkningen i allmänhet. De har även sämre erfarenheter av kontakt med rättsväsendet och upplever i lägre utsträckning att polis och väktare bidrar till ökad trygghet på allmän plats.34 I MUCF:s studie om unga hbtqi-personers levnadsvillkor framkommer att upplevelser av trygghet och utsatthet hänger ihop med samhällets normer. De flesta av respondenterna i studien har inte egen erfarenhet av fysiskt våld i offentlig miljö men flera har erfarenhet av verbala kränkningar, hotfulla blickar och hot. I vissa sammanhang anpassar unga sitt beteende för att uppfattas som heterocispersoner. Unga som inte uppfattas som heterocispersoner kan undvika vissa platser för att inte utsättas för våld och kränkningar. I samma undersökning framgår att unga hbtqi-personer med utländsk bakgrund kan uppleva en särskild utsatthet, där de både riskerar att utsättas för rasism överallt i samhället och upplever en större utsatthet för hbtqi-fobi när de vistas i socioekonomiskt svaga områden.35 Enligt en annan studie undviker 32 procent av de svarande att hålla sin partner i handen i offentliga miljöer och 40 procent uppger att de har trakasserats det senaste året (inte enbart i offentliga miljöer).36 34 RFSL, 2024, Hbtqi och trygghet 35 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 36 Institutet för mänskliga rättigheter, 2025, Hbtqi-personers rättigheter - Institutet för mänskliga rättigheter 2026-02-12. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 26 (29) Offentliga miljöer i staden är trygga för hbtqi-personer. Stadens verksamheter har god kunskap om och vidtar åtgärder utifrån vad som skapar trygghet för hbtqi-personer i offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna och bostadsbolagsstyrelserna. De offentliga miljöer som avses här är exempelvis stadens torg, parker och andra mötesplatser i stadsmiljön samt spontanidrottsplatser. Insatser för att få kunskap om och vidta åtgärder utifrån hbtqi-personers upplevelser av trygghet/otrygghet bör utgå från stadens befintliga arbetssätt för trygghetsskapande arbete samt modell för platssamverkan. Civilsamhällesorganisationer är en viktig samarbetspart för att bättre förstå hbtqi-personers upplevelser av de offentliga miljöerna i staden, se mer nedan under Fokusområde: Delaktighet och inflytande. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 27 (29) I MR-programmet framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, samt om att inkludera invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med delaktighet och inflytande. Civilsamhällesorganisationer har gått före och visat vägen för viktiga verksamheter, exempelvis startade RFSL den första mötesplatsen för unga hbtqi-personer i staden. Ett annat exempel är RFSL:s stödmottagning som riktar sig till hbtqi-personer som har utsatts för trakasserier, hot och våld. Varje år arrangeras även Stockholm Pride som är Nordens största Pridefestival. Genom samarbeten kan stadens verksamheter få viktig kunskap om aktuella behov och utmaningar för hbtqi-personer som kan ge idéer till anpassade eller nya verksamheter och insatser. I staden finns flera råd som också kan användas i arbetet: Funktionshindersråden, pensionärsråden, råd för nationella minoriteter och kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 är viktiga sammanhang för att inhämta civilsamhällets synpunkter på stadens arbete med mänskliga rättigheter generellt och särskilt hbtqi- personers rättigheter. I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet och inkludering en bärande princip. Invånarnas delaktighet har ett viktigt värde både för invånarna generellt, för de som använder sig av verksamheterna och för verksamheterna i sig. Genom delaktighet får de som ger service, beslutar om eller utför insatser mer kunskap om målgruppers behov och erfarenheter. Det ger i sin tur högre kvalitet och bättre service.37 37 Sveriges kommuner och regioner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 28 (29) Verksamheter som möter medborgare har god kunskap om hbtqi-personers upplevelser av stadens välfärd och service. Stadens verksamheter arbetar med enkäter, intervjuer och referensgrupper för att särskilt fånga hbtqi-personers behov och erfarenheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden ska öka kunskapen om hbtqi-personers upplevelser av välfärdsverksamheterna och offentliga miljöer. Staden ska även identifiera utmaningar och behov som hbtqi-personer upplever i kontakten med verksamheterna och de offentliga miljöerna. Exempel på insatser är att använda brukarenkäter och olika former av dialoger. Dialoger kan både hållas med civilsamhällsorganisationer och med enskilda individer som identifierar sig som hbtqi-personer. Den kunskap som framkommer ska användas i verksamhetsutveckling. Mer konkret kan det exempelvis handla om: • Att genomföra dialoger för att få kunskap om hbtqi-personers behov och erfarenheter. • Att inkludera transpersoner och personer som inte identifierar sig med könen kvinna eller man i enkäter till verksamhetens målgrupp. • Att genomföra intervjuer med personer som identifierar sig som hbtqi-personer för att särskilt fånga deras behov och erfarenheter. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 29 (29) Staden har långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder hbtqi-personers rättigheter. Stadens verksamheter samarbetar med civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och främjar hbtqi-personers rättigheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden har en återkommande dialog med civilsamhället i hbtqi-frågor. Särskilt ansvarig: Kommunstyrelsen. Samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder hbtqi- personers rättigheter kan se olika ut beroende på nämndens eller bolagsstyrelsens målgrupper. I arbetet med att skapa ett gott samarbete med civilsamhället är en återkommande dialog en viktig del. Staden ska därför ta fram en planering för dialog med civilsamhället i hbtqi-frågor. Det kan till exempel handla om ett årligt återkommande öppet möte med politiska representanter från staden. Civilsamhällesorganisationer som företräder hbtqi-personers rättigheter kan tillfrågas om att ge synpunkter på insatser som stadens verksamheter erbjuder eller planerar att erbjuda. Det kan exempelvis handla om hur stadens verksamheter bättre kan nå målgrupper som transpersoner och samkönade par eller att få synpunkter på hur en öppen verksamhet för äldre hbtqi-personer ska utformas. Ett annat exempel är att arbeta med föreningsstöd till anpassade verksamheter för hbtqi-personer som kompletterar stadens verksamheter. Staden kan även ingå idéburet offentligt partnerskap (IOP) med en organisation som företräder hbtqi-personers rättigheter och stödja evenemang som syftar till att synliggöra och stärka hbtqi-personers rättigheter. Exempelvis ska staden säkerställa långsiktiga och stabila förutsättningar för Stockholm Pride och stärka stödet till festivalen. Anteckningar ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _____________ ______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ____________ _______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ____________ _______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 1 (91) Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/836) Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 godkänns enligt bilaga 2 till utlåtandet. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta, samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta, Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. Stockholms stads program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck 2018 - 2022 (dnr KS 171- 116/2017) upphör att gälla. Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose hbtqi-personers rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet är att staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Situationen för hbtqi-personer i Sverige har förändrats mycket till det bättre de senaste årtiondena. Trots det visar både forskning och myndighetsrapporter att hbtqi- personers levnadsvillkor behöver förbättras. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen. Det finns även en särskild utsatthet för hbtqi-personer med utländsk bakgrund, med annan hudfärg än vit och för de som har en funktionsnedsättning. 2 (91) Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Akademikerförbundet SSR, DIK, Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Forum för levande historia, Föreningen Stockholm pride, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Kommunal Stockholm, Malmö stad, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Region Stockholm, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL), Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) Stockholm, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) Ungdom, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) Stockholm, Rädda Barnen Öst, Saco Stockholm, Socialstyrelsen, Sveriges lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Transammans, Transföreningen FPES, Vision Stockholm och Vårdförbundet Stockholms stad. Utöver dessa remissinstanser har också HBTQ+ Socialdemokrater Stockholms stad inkommit med ett svar. Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) Stockholm har inkommit med ett gemensamt yttrande tillsammans med Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) ungdom Stockholm. DIK, Folkhälsomyndigheten, Föreningen Stockholm pride, Institutet för mänskliga rättigheter, Kommunal Stockholm, Region Stockholm, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Rädda Barnen Öst, SACO Stockholm, Sveriges lärare Stockholm, Sveriges skolledare Stockholm, Transammans, Transföreningen, FPES, Vision Stockholm och Vårdförbundet Stockholms stad har inte inkommit med svar. Diskrimineringsombudsmannen, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Malmö stad och Socialstyrelsen har avstått från att svara. Arbetsmarknadsnämnden ställer sig ställer sig positiv till framtagandet av en handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. För att inkludera alla andra identiteter och sexuella läggningar föreslår arbetsmarknadsnämnden att + :et (plusset) läggs till direkt efter hbtqi, både i rubrik och löpande text. 3 (91) Exploateringsnämnden påpekar att den inte har särskilt ansvar för några av handlingsplanens mål. Inom specifika projekt eller områden kan dessa frågor bli aktuella och hbtqi-personer beröras. Genom att tillgodose en grundkompetens inom kontoret kan dessa situationer identifieras, fångas upp och lämpliga åtgärder vidtas. Fastighetsnämnden arbetar med det interna lärandet inom MR-området och specifikt för hbtqi-personers rättigheter. Tillsammans med idrottsnämnden arbetar man med flexomklädningsrum i idrottshallar. För att genomföra handlingsplanen på ett effektivt sätt kommer det behövas en struktur och stadsledningskontorets stöd. Förskolenämnden är positiv till ny utbildning om hbtqi-personers rättigheter som kommer att bidra till ökad kompetens hos medarbetarna. Nämnden föreslår att förskolan ska inkluderas i punkten om omvändelseförsök, tvångsäktenskap och omvändelseresor. Idrottsnämnden anser att idrottsnämnden bör stå med som särskilt ansvarig på båda resultatmålen under mål 3, I staden finns olika typer av mötesplatser som är inkluderande för hbtqi-personer, då nämnden ansvarar för Ungdomsgården Träffstugan samt årligen fattar beslut om föreningsstöd till Egalia. Kulturnämnden framhåller att handlingsplanen utgör ett angeläget styrdokument. För att lyckas i arbetet med att realisera planen är det viktigt med samordning mellan stadens förvaltningar och bolag, exempelvis om att skapa bättre former för dialog och inflytande för grupper som är svåra att nå. Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiva till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Miljö- och hälsoskyddsnämnden påpekar att den har få kontakter med enskilda medborgare och ser få tillfällen i den löpande verksamheten för samarbete med civilsamhällesorganisationer i syfte att främja hbtqi-personers rättigheter. Intern samverkan är viktig och arbetet skulle gynnas av stadsinterna nätverk. Servicenämnden anför att flera av fokusområdenas mål är i linje med nämndens uppdrag. Exempelvis genom upphandlingar med krav på att leverantörer ska följa aktuell antidiskrimineringslagstiftning, kompetens inom rekrytering som motverkar diskriminering samt service till invånare via Kontaktcenter Stockholm. Socialnämnden påpekar att begreppet minoritetsstress behöver förklaras i planen. Kunskap om och förståelse för minoritetsstress har stor betydelse för att kunna ge ett bra bemötande och stöd. Socialnämnden är särskilt ansvarig för frågor som rör Hbtqi- personers utsatthet för våld. Det är ett viktigt utvecklingsområde för socialtjänsten. 4 (91) Stadsbyggnadsnämnden anser att planen ger ett bra stöd att utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Nämnden arbetar aktivt med att identifiera och förbättra platser som upplevs som otrygga och otillgängliga, till exempel genom socialt värdeskapande analyser. Trafiknämnden vill vara en aktiv part i arbetet med att skapa tillgängliga och trygga offentliga rum. En viktig del av nämndens trygghetsarbete är att tillgängliggöra staden för alla invånare. Hbtqi-personers rättigheter och möjligheter är ett av flera viktiga perspektiv som behöver tas hänsyn till inom ramen för trygghetsarbetet. Utbildningsnämnden anför att begreppet ”hbtqi” bör ändras till ”hbtqi+” för att göra handlingsplanen mer inkluderande och att planen bör kompletteras med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna. Äldrenämnden välkomnar en plan för arbetet med hbtqi-frågor samlat i stadens verksamheter. Det är viktigt att kontinuerligt fortsätta att arbeta för ökad kunskap och förståelse för hbtqi-personers situation i äldreomsorgen och att löpande insatser görs i den ordinarie verksamhetsutvecklingen för att säkerställa lika bemötande. Överförmyndarnämnden ställer sig bakom förslaget till handlingsplan för hbtqi- personers rättigheter och ser fram emot att få tillämpa det i verksamheten. Principen om att ingen ska lämnas utanför är den bärande för hela nämndens verksamhet. Det handlar om värderingar som ska prägla det dagliga arbetet. Bromma stadsdelsnämnd bedömer att implementeringen av handlingsplanerna inom ramen för MR-programmet kan bidra till att öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt. Nämnden konstaterar att handlingsplanen saknar ett tydligt arbetsgivarperspektiv. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd påpekar att begreppet rättighetsbaserat arbetssätt som används i handlingsplanen bör förtydligas för att underlätta förståelsen. Nämnden framhåller även vikten av att stadens statistik och brukarundersökningar utvecklas för att ta in målgruppens perspektiv. Farsta stadsdelsnämnd vill lyfta fram behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i handlingsplanerna. I handlingsplanerna för MR-frågor återfinns ett stort antal effektmål som riktar sig till stadsdelsnämnderna. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd vill särskilt lyfta den utsatthet bisexuella och hbtqi- personer med utländsk bakgrund, annan hudfärg än vit samt personer med funktionsnedsättning möter. Det är viktigt att arbetet i stadens verksamheter även framöver grundas i aktuell kunskap om dessa gruppers levnadsvillkor. 5 (91) Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser att det vore bra med ett för staden gemensamt metodstöd för det rättighetsbaserade arbetssättet. Det skulle även underlätta implementeringen av handlingsplanerna som hör till stadens MR-program. Järva stadsdelsnämnd anför att en handlingsplan snarare än att peka ut/befästa idén om att hbtqi-fobi är platskopplad, ett områdesproblem (och på så vis kopplad till de som bor där) istället betonar vikten av att staden arbetar för att möjliggöra hbtqi-liv i hela staden. Kungsholmens stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen saknar ett tydligt arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i att främja mänskliga rättigheter och förebygga diskriminering. Utan detta perspektiv riskerar stadens arbete för hbtqi-personers rättigheter att bli mindre heltäckande Norra innerstadens stadsdelsnämnd vill lyfta möjligheten att inkludera fler genom att använda hbtqi+-personer som begrepp framöver. Ett förslag som skulle bidra till resurseffektivt arbete är att ge facknämnder i uppdrag att ta fram stödmaterial och kompetensutveckling kopplat till respektive ansvarsområden. Skarpnäcks stadsdelsnämnd föreslår att nämndmål kan kopplas till handlingsplanen och att aktiviteter och arbetssätt beskriver vad som ska prioriteras under året i enlighet med de identifierade utvecklingsområdena i handlingsplanen. Skärholmens stadsdelsnämnd ser att handlingsplanen ger tillräckligt och konkret stöd i hur arbetet med att uppfylla intentionerna i programmet för de mänskliga rättigheterna ska genomföras. Handlingsplanens tydliga mål och konkreta förslag på arbetssätt kommer kunna bidra till att arbetet med dessa frågor stärks ytterligare. Södermalms stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivar- perspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i arbetet med mänskliga rättigheter. Målen i handlingsplanen kan bidra till att skapa tydlig styrning och samtidigt flexibilitet för förvaltningen att själv ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Stockholms Stadshus AB bedömer att planen kommer utgöra ett bra stöd för stadens bolag i det fortsatta arbetet. Det är positivt att kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en ny utbildning för stadens anställda om hbtqi-personers rättigheter då det skapar förutsättningar för likvärdighet och samsyn inom stadens verksamheter. Akademikerförbundet SSR påpekar att den tidigare utbildningen via RFSL inte använts i den utsträckning som behövts och inte prioriterats till följd av socialtjänstens ansträngda budget. Det är viktigt att i målen om kunskap och information även inkludera HBTQI-personer som är medarbetare i staden. Forum för levande historia från att lämna synpunkter på handlingsplanens inriktning och ambitionsnivå. Forumet har ett regeringsuppdrag att ta fram ett kunskapsstöd för offentlig verksamhet om lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer. 6 (91) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) framhåller att deras yttrande utgår dån regeringens mål för området och att de utifrån den utgångspunkten tillstyrker handlingsplanen samt bedömer att den går i linje med den nationella handlingsplanen Stolt och trygg. RFSL Stockholm och RFSL Ungdom Stockholm välkomnar planens tydliga rättighetsgrund och intersektionella ansats samt att ansvar, uppföljning och tre fokusområden samlar stadens arbete till år 2030. Planen behöver skärpas med mätbara mål, indikatorer, tidsättning, finansiering och uppföljningsmekanismer. RFSL Ungdom är skeptiska till begreppet “barn och unga som själva bryter eller vars familjer bryter mot normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika”. Att använda detta istället för barn och unga som hbtqi-personer eller regnbågsfamiljer bidrar till att osynliggöra hbtqi-identitet hos barn och unga. RFSU Stockholm anser att handlingsplanen är både behövlig och omfattande. Dock vill de betona vikten av att konkretisera planen, förankra den hos målgrupperna samt garantera att uppföljning och utvärdering blir systematiskt och ändamålsenligt genomförda. HBTQ+Socialdemokrater anför att det även bör förtydligas att staden aktivt ska arbeta med att synliggöra hbtqi-personer och regnbågsfamiljer i all sin kommunikation. Då indikationer finns att köerna är fortsatt långa bör intresset för regnbågsboenden analyseras. Föredragande borgarrådets synpunkter I Stockholm ska alla människor tryggt kunna vara den de är och älska vem de vill. Tyvärr är det inte så idag. Vi ser istället en oroande utveckling där attityderna till hbtqi-personer försämras. I en ny studie om skolelevers attityder, tillit och utsatthet från Forum för levande historia har andelen elever som gav uttryck för negativa attityder till hbt-personer ökat från 3 % år 2013 till hela 14 %. Unga hbtqi-personer har fortsatt sämre levnadsvillkor än andra unga och hbtqi-personer uppger även ett lägre förtroende för samhällets stöd och hjälpinsatser än övriga befolkningen. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen. Detta kan vi aldrig acceptera. Alla människor ska kunna leva i frihet och trygghet i Stockholm och få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. I arbetet för förändring har stadens verksamheter en mycket viktig roll. Handlingsplanen utgår från Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna och bygger på programmets tre fokusområden Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har ett ansvar för genomförandet av handlingsplanen. 7 (91) Kunskapen om hbtqi-personer behöver öka inom stadens verksamheter. Ett viktigt steg för att åstadkomma detta är att verksamheterna genomgår stadens diplomutbildning. Stadens verksamheter behöver också synliggöra att de har kunskap om hbtqi-frågor eftersom det stärker tryggheten för hbtqi-personer i mötet med staden. Handlingsplanen inkluderar intersexpersoner, vilket inte har varit fallet i stadens tidigare program. Det är ett viktigt steg framåt för att stärka intersexpersoners situation. Det behövs mer kunskap i staden om intersexpersoner för att säkerställa att de får rätt bemötande. Handlingsplanen har även ett särskilt fokus på transpersoner, som är en extra utsatt grupp. Stadens medarbetare behöver öka sin kunskap om transpersoners levnadsvillkor och hur dessa kan stärkas. Skola, förskola och äldreomsorg är mycket viktiga verksamheter där alla barn, unga och vuxna ska kunna känna sig trygga. Normer och arbetssätt som riskerar att exkludera stockholmare kopplat till sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika ska kraftfullt motverkas. Alla stadens mötesplatser ska vara trygga och inkluderande för hbtqi-personer. Staden ska även erbjuda särskilda mötesplatser för hbtqi-personer och stärka insatserna för att fler unga hbtqi-personer ska ha en meningsfull fritid och att kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet är trygga och inkluderande. Även våra offentliga miljöer ska vara trygga. I en studie från Institutet för mänskliga rättigheter uppgav 32 % av hbtqi-personerna att de undviker att hålla sin partner i handen i offentligheten. Stockholms stad har ett mycket viktigt arbete att göra för att öka kunskaperna om vad som skapar trygghet för hbtqi-personer i offentliga miljöer och vidta åtgärder. Det är också viktigt att Stockholms stad säkerställer hbtqi-personers möjligheter till inflytande och delaktighet för att särskilt fånga upp hbtqi-personers behov och erfarenheter. Staden ska ha en återkommande dialog med civilsamhället i hbtqi-frågor och ett nära samarbete kring insatser som främjar hbtqi-personers rättigheter. Med denna handlingsplan stärker vi arbetet för hbtqi-personers rättigheter i Stockholms stad och lägger en stark grund för stadens samlade arbete till år 2030. Bilagor Stockholms stads handlingsplan för hbtqi-personer rättigheter 2030, remissversion med spårade ändringar, dnr KS 2025/836-52.1 Stockholms stads handlingsplan för hbtqi-personer rättigheter 2030, slutlig version, dnr KS 2025/836-52.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 8 (91) Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea Hedin (alla M) och borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis bifalla förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 25 mars 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Johan Paccamonti (M), Jan Jönsson, Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L), Jonas Naddebo och Kristin Jacobsson (båda C) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Linnéa Vinge (SD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 9 (91) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår borgarrådsberedningens förslag till beslut. Därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. Att släppa en främmande person över sin tröskel för att få hjälp med sina bestyr är något som kan upplevas som obehagligt för många. Det är verkligheten för många äldre som i dag har hemtjänst. Extra utsatta är äldre HBTQ-personer, som kan uppleva en rädsla för att inte bli sedd för den man är, få sina relationer tagna på allvar, eller inte få den hjälp man behöver. I en tidigare uppskattning från Socialstyrelsen uppgår äldre HBTQ-personer som har hemtjänst eller bor på särskilt boende till 15 000. Det antalet lär också öka i takt med att antalet äldre blir fler. Det är därför välkommet med ett handlingsprogram för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Detta för att säkerställa att alla äldre stockholmare möts med respekt och får den hjälp de behöver oavsett sexuell läggning eller levnadssätt. En nationell SCB-kartläggning från 2017 visade att i snitt 69 procent av personal i kategorin hemservicepersonal m.fl. var utrikesfödda. Ett handlingsprogram för hbtqi- personers rättigheter och möjligheter kan därför också vara viktig för den personal som har bakgrund i länder med en mer intolerant syn på icke-traditionella levnadssätt. Staden måste jobba proaktivt för att alla äldre ska bli bemötta med värdighet och på 10 (91) sina villkor. Vi hoppas att styret vågar leva upp till sina högt ställda ambitioner i denna frågan. 11 (91) Ärendet Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose hbtqi-personers rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet är att staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Situationen för hbtqi-personer i Sverige har förändrats mycket till det bättre de senaste årtiondena. Trots det visar både forskning och myndighetsrapporter att hbtqi- personers levnadsvillkor behöver förbättras. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen. Det finns även en särskild utsatthet för hbtqi-personer med utländsk bakgrund, med annan hudfärg än vit och för de som har en funktionsnedsättning. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 10 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att hbtqi-personers rättigheter är en del av stadens strategiska arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Arbetet ska stärkas och exempelvis ha fokus på bemötande, mötesplatser för barn och unga, aktiviteter för äldre samt ökad delaktighet. Denna inriktning av arbetet stämmer väl överens med föreslagen handlingsplan. Arbetet med hbtqi-personers rättigheter har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Rättigheter för hbtqi-personer är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. Situationen för hbtqi-personer i Sverige har förändrats mycket till det bättre de senaste årtiondena. Det handlar exempelvis om ökad tillgång till rättigheter både på det sociala och juridiska området, förstärkt skydd mot diskriminering, ökad synlighet och fler möjligheter till gemenskap. Trots detta visar forskning och myndighetsrapporter att risken för ohälsa är signifikant högre för personer som bryter mot konventionella normer kopplade till könsidentitet och sexuell läggning. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk 12 (91) hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen. Det finns även en särskild utsatthet för hbtqi-personer med utländsk bakgrund, med annan hudfärg än vit och för de som har en funktionsnedsättning. Det styrdokument, Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, som antogs av kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt arbetet till viss del, men stadsledningskontoret bedömer att föreliggande handlingsplan med tydligare prioriteringar och mål bör bidra till ökat ett fokus och synliga resultat. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare. Ökad kunskap och ett förstärkt arbete med information är grundläggande för att stadens verksamheter ska kunna bemöta alla invånare respektfullt och anpassat efter individens behov, oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Den välfärd och service som stadens verksamheter erbjuder inom exempelvis skola och förskola, socialtjänst, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer ska planeras och utföras för att säkerställa hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med delaktighet och inflytande. Civilsamhällesorganisationer har gått före och visat vägen för viktiga verksamheter, exempelvis startade RFSL den första mötesplatsen för unga hbtqi-personer i staden. Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för hbtqi-personers rättigheter inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030. Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens 13 (91) stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Akademikerförbundet SSR, DIK, Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Forum för levande historia, Föreningen Stockholm pride, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Kommunal Stockholm, Malmö stad, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Region Stockholm, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL), Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) Stockholm, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) Ungdom, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) Stockholm, Rädda Barnen Öst, Saco Stockholm, Socialstyrelsen, Sveriges lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Transammans, Transföreningen FPES, Vision Stockholm och Vårdförbundet Stockholms stad. Utöver dessa remissinstanser har också HBTQ+ Socialdemokrater Stockholms stad inkommit med ett svar. Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) Stockholm har inkommit med ett gemensamt yttrande tillsammans med Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) ungdom Stockholm. DIK, Folkhälsomyndigheten, Föreningen Stockholm pride, Institutet för mänskliga rättigheter, Kommunal Stockholm, Region Stockholm, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Rädda Barnen Öst, SACO Stockholm, Sveriges lärare Stockholm, Sveriges skolledare Stockholm, Transammans, Transföreningen, FPES, Vision Stockholm och Vårdförbundet Stockholms stad har inte inkommit med svar. Diskrimineringsombudsmannen, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Malmö stad och Socialstyrelsen har avstått från att svara. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret .............................................................................. 11 Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 14 Exploateringsnämnden ............................................................................. 16 Fastighetsnämnden .................................................................................. 17 Förskolenämnden ..................................................................................... 18 Idrottsnämnden ........................................................................................ 19 Kulturnämnden ......................................................................................... 20 Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 22 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 22 14 (91) Servicenämnden ...................................................................................... 23 Socialnämnden ......................................................................................... 24 Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 26 Trafiknämnden ......................................................................................... 26 Utbildningsnämnden ................................................................................. 28 Äldrenämnden .......................................................................................... 29 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 32 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 33 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 34 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 36 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 37 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 38 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 39 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 41 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 42 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 43 Skärholmens stadsdelsnämnd ................................................................. 44 Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 45 Stockholms Stadshus AB ......................................................................... 47 Akademikerförbundet SSR ....................................................................... 49 Forum för levande historia........................................................................ 50 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ................. 51 RFSL Stockholm och RFSL Ungdom Stockholm ..................................... 52 RFSL Ungdom .......................................................................................... 56 RFSU Stockholm ...................................................................................... 59 HBTQ+Socialdemokrater Stockholms stad .............................................. 60 Reservationer m.m. .................................................................................. 63 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. 15 (91) Reservation av Per Rosenkrantz m.fl. (M) och Lovisa Lanryd (L), se Reservationer m.m. Reservation av Ann-Christin Carlberg (SD), se Reservationer m.m. Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till framtagandet av en handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter och att det i planen ställs höga krav på nämnder och bolagsstyrelser att aktivt arbeta för att alla stockholmare ska få lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Handlingsplanen utgör ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet och att skapa styrning och handlingskraft. Positivt är även att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. I MR-programmet presenteras både en modell för uppföljning samt ett arbetssätt (rättighetsbaserat arbetssätt). Dessa två presenteras i handlingsplan mot rasism och bör även läggas till samtliga handlingsplaner. Arbetsmarknadsförvaltningen välkomnar framtagandet av en ny utbildning för stadens anställda om hbtqi-personers rättigheter. Disposition, rubriksättning och läsbarhet Förvaltningen välkomnar överlag den höga ambitionsnivån vad gäller utvecklingen av flera handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter. Det bör dock uppmärksammas att ett stort antal parallella planer kan försvåra överblicken över mål och aktiviteter. Dispositionen skulle kunna göras mer lättillgängligt och konkret genom att samla alla mål och förslag på aktiviteter i ett eget avsnitt. På samma sätt skulle en översyn av rubriksättningen öka läsbarheten. Till exempel kan avsnitt med mycket text delas upp med underrubriker som ger stöd till läsaren. Ett exempel på detta kan vara stycket med rubriken ”Ansvarsfördelning”. Där skulle man med fördel kunna ha underrubrikerna ”Alla nämnder och bolagsstyrelser, kommunstyrelsen och kontaktperson” Resultatmålen som beskrivs i handlingsplanerna tenderar att i vissa avsnitt vara formulerade mer som aktiviteter än resultatmål. I begreppslistan saknas förklaring av två begrepp; juridiskt kön och biologiskt kön. För att inkludera alla andra identiteter och sexuella läggningar föreslår arbetsmarknadsförvaltningen att + :et (pluset) läggs till direkt efter hbtqi, både i rubrik och löpande text. Pluset fungerar som ett paraplybegrepp som visar att man vill inkludera hela den breda mångfalden, även de som inte har ett specifikt ord i förkortningen. Upphandling 16 (91) Antidiskrimineringsklausulen finns med som krav i samtliga upphandlingar och perspektiv kopplade till hbtqi-personers rättigheter beaktas på så sätt i våra upphandlingsprocesser. Önskvärt vore utöver detta att upphandlade verksamheter också omfattas av samma krav på inkludering, likabehandling och respekt för rättigheter som stadens egna verksamheter. Unga som saknar gymnasieplacering bör inkluderas I resultatmålet, Stadens vuxenutbildning identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella hinder och normer i verksamheten som riskerar att exkludera personer som bryter mot normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika, under effektmål 1 Välfärd och service omnämns Vuxenutbildningen. Inom ramen för kommunens aktivitetsansvar (KAA), som faller under Jobbtorg Stockholm, återfinns målgruppen unga som saknar gymnasieplacering. Målgruppen bör inkluderas i formuleringen genom att Jobbtorg Stockholm också omnämnas. Förslag på ny formulering: Stadens vuxenutbildning och Jobbtorg Stockholm identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella hinder och normer i verksamheten som riskerar att exkludera personer som bryter mot normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Internt arbete För att säkerställa att handlingsplanernas mål efterlevs efterfrågas en skrivning om vikten av ett internt antidiskrimineringsarbete som genomsyrar stadens medarbetare och den interna strukturen. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Gabriel Kroon (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 23 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer förslaget till handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och lika möjligheter 2030 som positivt. I Sverige har läget för hbtqi- personer förbättrats mycket de senaste årtiondena, men det finns fortfarande stora skillnader i livsvillkor mellan hbtqi-personer och personer som följer konventionella normer. Detta förklaras till stor del med att personer inom denna grupp i större utsträckning utsätts för diskriminering, trakasserier, hot och våld som beror på omgivningens negativa föreställningar om gruppen. En avgörande faktor för att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter är att alla stadens 17 (91) verksamheter har en grundläggande kunskap i dessa frågor. Kontoret välkomnar därför den utbildning som kommunstyrelsen avser att ta fram för alla stadens anställda. En centralt organiserad utbildning säkerställer att alla i staden får en jämbördig och gemensam kunskapsbas. Stadens Budget 2025 inleds med orden att Stockholm ska vara en stad för alla. I inledningen nämns vidare att arbetet med mänskliga rättigheter, däribland lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer, ska intensifieras. Exploateringsnämnden har inga särskilda uppdrag kopplade till detta arbete. Handlingsplanen för hbtqi-personers lika möjligheter och rättigheter innebär att exploateringsnämnden ska formulera egna aktiviteter utifrån de utpekade målen i handlingsplanen och stadens budget inom den egna verksamhetens ramar. Handlingsplanen innebär nämligen att alla nämnder och bolagsstyrelser ska säkerställa: - att medarbetarna har god kunskap och respektfullt bemötande - att verksamheterna synliggör kunskap om hbtqi-frågor - att verksamheter som möter medborgare arbetar med uppföljning av hur hbtqi-personers erfarenheter - att samarbeta med civilsamhällesorganisationer som arbetar med hbtqi-frågor Exploateringsnämnden har dock inget särskilt ansvar för några av handlingsplanens mål. Exploateringsnämnden arbetar med projekt och förvaltning över hela stadens geografi vilket normalt inte har någon särskild påverkan på hbtqi-frågor. Inom specifika projekt eller områden kan dessa frågor bli aktuella och hbtqi-personer bli berörda. Genom att tillgodose en grundkompetens inom kontoret kan dessa situationer identifieras, fångas upp och lämpliga åtgärder vidtas när de behövs. Exploateringsnämnden ser positivt på de kunskapsunderlag och utbildningar som tas fram och välkomnar det stöd i frågorna som kommunstyrelsen enligt handlingsplanen ska erbjuda. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 september 2025 följande. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Sergej Salnikov (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret är positivt till handlingsplanen. Den fokuserar på det som ligger inom kommunens rådighet att påverka och kontorets bedömning är att aktiviteterna samlat kommer att bidra till att förbättra hbtqi-personers möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda i staden. 18 (91) Kontoret arbetar idag med att utveckla det interna lärandet och i detta kommer ingå att ta del av de utbildningar som stadsledningskontoret tar fram inom MR-området och specifikt för hbtqi-personers rättigheter. Kontoret arbetar även tillsammans med idrottsförvaltningen med flexomklädningsrum i idrottshallar. Detta är enskilda omklädningsrum som kan användas av alla, oavsett könsidentitet. Det är en del av idrottsstandarden att nybyggda och renoverade/ombyggda idrottshallar ska utrustas med flexomklädningsrum och planen är alltså att fortsätta bygga dessa. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Stadens nämnder och bolagsstyrelser har alltså fyra-fem år på sig att genomföra de förändringar och aktiviteter som är beslutade. För att göra detta på ett effektivt sätt kommer en struktur att behövas, likväl som stadsledningskontorets stöd. En del frågor kan troligen genomföras med liknande arbetssätt för flera handlingsplaner, till exempel de som handlar om att öka medarbetares kunskap och kompetens. Stadsledningskontoret har beställt en övergripande utbildning om mänskliga rättigheter samt två särskilda delar, en om rasism och en om hbtqi. Utbildningen ska vara klar 2025 och stadens förvaltningar ska kunna börja använda sig av denna 2026. Dessa och liknande stöd uppskattas av kontoret. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat (M), se Reservationer m.m. Reservation av Linnea Vinge (SD), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 21 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förskoleförvaltningen är positiv till Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter och menar att den kan bidra till att konkretisera utvecklingsarbetet för hbtqi-personers rättigheter och motverka gruppens utsatthet för diskriminering. Förskolenämnden är en av särskilt ansvariga nämnder i flera av handlingsplanens mål. Förvaltningen är av uppfattningen att handlingsplanens struktur med mål och namngivna ansvariga bidrar till tydlighet. I handlingsplanen framkommer att kommunstyrelsen har i uppdrag att ta fram en ny utbildning för stadens anställda om hbtqi-personers rättigheter. Förvaltningen är positiv till uppdraget och menar att det kommer att bidra till ökad kompetens hos stadens medarbetare. 19 (91) På sidan 17 står skrivet att ” Unga hbtqi-personer riskerar att utsättas för omvändelseförsök, tvångsäktenskap eller så kallade uppfostringsresor. Skolan behöver därför arbeta både främjande och förebyggande och skolpersonal behöver våga fråga om exempelvis hedersrelaterat våld och förtryck och även kunna lyssna och ta elevers berättelser på allvar.” Förvaltningen föreslår att skrivningen även inkluderar förskola. Förvaltningen noterar en skillnad i hur handlingsplaner kopplade till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna är namngivna. Namnet på handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter inkluderar orden lika rättigheter och möjligheter vilket inte ingår i namnet på Handlingsplan för de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Förvaltningen vill uppmärksamma att detta skulle kunna signalera olika tyngd i rättighetsarbetet. För att handlingsplanerna ska ges lika tyngd, menar förvaltningen att en beskrivning om orsaken till skillnaden i benämning av dessa skulle kunna läggas till. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 8 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ser positivt på stadens arbete för att stärka hbtqi-personers rättigheter och möjligheter och att det samlas i ett styrdokument i syfte att stärka och utveckla arbetet. Kopplingen till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) är tydlig och det är bra att handlingsplanens tre fokusområden följer MR-programmets fokusområden. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medans vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det tydliggör ansvar och förväntan. Förvaltningen ser även positivt på att insatser exemplifieras då det underlättar för nämndens utvecklingsarbete. Förvaltningen anser att idrottsnämnden bör stå med som särskilt ansvarig nämnd på båda resultatmålen under mål 3 I staden finns olika typer av mötesplatser som är inkluderande för hbtqi-personer då nämnden ansvarar för Ungdomsgården Träffstugan samt årligen fattar beslut om föreningsstöd till Egalia. Ett annat önskemål är att resultatmålen numreras under effektmålen då det underlättar vid planering och uppföljning. 20 (91) Avslutningsvis är förvaltningen positiv till att handlingsplanen har en inledande del med begreppsförklaring. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Reservation av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande daterat den 12 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ställer sig bakom handlingsplanens mål, identifierade fokusområden och aktiviteter. Handlingsplanen utgör ett angeläget styrdokument, tillsammans med övriga handlingsplaner kopplade till stadens program för de mänskliga rättigheterna. För att lyckas i arbetet med att realisera handlingsplanerna knutna till stadens program för de mänskliga rättigheterna är det viktigt med samordning mellan stadens förvaltningar och bolag. Det handlar till exempel om att skapa bättre former för dialog och inflytande för grupper som är svåra att nå, kompetenshöjande insatser och framtagande av relevant statistik som kan ligga till grund för analyser och utvecklingsarbete. Kunskap och information Handlingsplanen tydliggör att kunskap och information är grundläggande för arbetet med att säkerställa hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Det är därmed fortsatt viktigt att staden tillhandahåller insatser för att säkerställa goda kunskaper om hbtqipersoners rättigheter och levnadsvillkor - både bland stadens medarbetare och för att sprida information till rättighetsbärarna om deras rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen pekar också på vikten av att synliggöra den förvärvade kunskap verksamheter har om hbtqi-personers rättigheter och möjligheter, både fysiskt och digitalt. Förvaltningarna välkomnar handlingsplanens aktivitet om att stadens verksamheter, i synnerhet pedagogiska verksamheter, ska diplomera sig genom kommunstyrelsens kommande utbildning. En gemensam utbildning bidrar till en solid kunskapsbas att stå på för stadens medarbetare med fokus på hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Välfärd och service Kulturförvaltningen och Stadsarkivet erbjuder och stöttar fredade och trygga platser 21 (91) för olika former av samtal, möten och fri kulturutövning. Platserna är viktiga för att värna de demokratiska värdena och för att motverka diskriminering. Kulturförvaltningen arbetar för att Stockholm ska växa med kultur och att stockholmarna ska ha lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Stockholmarna ska möta konst och kultur präglat av hög kvalitet, mångfald i kulturella uttryck, bredd i antalet aktörer och tillgängligt för alla. Alla ska känna sig trygga och inkluderade och Stockholms kulturliv ska vara relevant för alla. Olika former av diskriminering utgör tydliga hinder i arbetet med att säkra alla stockholmares att ta del av och utöva kultur. Att undanröja strukturer som verkar diskriminerande är därför en förutsättning för att säkra alla stockholmares rätt till kultur. Förslagen i Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter 2030 ligger i linje med bibliotekets uppdrag enligt Bibliotekslag (2013:81) och Biblioteksplan för Stockholms stad. I handlingsplanen lyfts biblioteket explicit fram som en öppen mötesplats i staden. Stockholms stadsbibliotek arbetar redan idag med kompetenshöjande insatser, mötesplatser för målgruppen, synliggörandet av symboler och böcker i biblioteksrummet, ett brett utbud av både böcker och aktiviteter samt att biblioteket upplevs som en trygg och inbjudande plats. Stadsarkivet spelar en viktig roll i att belysa stockholmarnas liv och samhällsstrukturer, både genom att sprida kunskap om historiska skeenden som påverkat samhällets utveckling och genom att skapa strukturer för bevarande av information för framtida forskning. Stadsarkivet ska fortsätta att lyfta fram grupper som varit underrepresenterade genom historien i skolmaterial och publika program och öka kunskapen om hbtqi-personers villkor och rättigheter genom att bidra med det historiska perspektivet. Kulturförvaltningen stöttar kulturverksamheter med hbtqi-profil genom våra kulturstöd. Kulturförvaltningens verksamheter välkomnar, möter och utmanar normer kring sexualitet, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Kulturförvaltningen har genom sitt samordningsuppdrag i uppgift att stötta stadsdelsnämnderna inom verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid. Uppdraget syftar till att lyfta fram alla barns och ungas perspektiv och behov. Bland annat stöttar förvaltningen utvecklingen av mötesplatser för unga hbtqi-personer genom återkommande nätverksträffar för medarbetare på mötesplatserna. Delaktighet och inflytande 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter lag i Sverige. Barnkonventionen slår fast barns rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Barns rätt till kultur och en meningsfull fritid är en högt prioriterad fråga för kulturförvaltningen. Förvaltningen har genom stadens styrdokument för barns rätt till kultur en tydlig inriktning för ungas möjligheter att få sin röst hörd. Programmet ger staden förutsättningar att nå ambitionen om att inkludera alla unga i kulturlivet. Barns rätt till kultur är ett gemensamt ansvar som omfattar många verksamheter inom staden. 22 (91) Uppföljning Handlingsplanen slår fast att stadens nämnder och bolagsstyrelser i samband med ordinarie uppföljningsprocesser, ska synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med hbtqi-personers rättigheter. Kulturförvaltningen välkomnar åtagandet men vill framhålla vikten av att uppföljningsprocessen blir kärnfull och effektiv. Det kommer krävas väsentliga insatser från stadens förvaltningar och bolag i implementeringen och styrningen av de totalt sex handlingsplaner som är kopplade till stadens program för de mänskliga rättigheterna. Stadsledningskontoret bör pröva att underlätta styrning och uppföljning av handlingsplanernas olika perspektiv och för att säkra ett intersektionellt perspektiv i stadens samlade arbete för mänskliga rättigheter. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 1 oktober 2025 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 5 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiva till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Elin Hjelmestam (L), se Reservationer m.m. Reservation av Anders Edin (SD), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande dateraten 2 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. HBTQI-personers rättigheter är väl genomarbetat. De tre fokusområdena som identifieras medför en tydlig vägledning och riktning med stadens arbete för jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare. Fokusområdena innehåller betydelsefulla mål där det även tydligt framgår vilka verksamheter som är särskilt ansvariga för respektive mål. 23 (91) Förvaltningen ser positivt på att staden tar fram en ny utbildning för stadens anställda om hbtqi-personers rättigheter som möjliggör för verksamheter att diplomera sig med hjälp av utbildningen. Förvaltningen ser att intern samverkan är en viktig komponent för måluppfyllelsen och anser att arbetet skulle gynnas av stadsinterna nätverk. Nätverken kan exempelvis användas som stöd i utformning av nya insatser samt möjliggöra erfarenhetsutbyte. Miljöförvaltningen vill också framhålla att det är fördelaktigt att arbetet och uppföljningen ska utgå från stadens ordinarie processer och ledningssystem. Miljöförvaltningen anser att det är viktigt att fånga in hbtqi-personers behov och erfarenheter. Förvaltningen ser dock att det är vid få tillfällen som det kan bli aktuellt för miljö- och hälsoskyddsnämndens att genomföra enkäter, intervjuer eller referensgrupper. Detta då nämnden har få kontakter med enskilda medborgare, inte arbetar med åtgärder i den fysiska miljön eller exempelvis betalar ut bidrag till civilsamhällets organisationer. Förvaltningen ser även få tillfällen i den löpande verksamheten för samarbete med civilsamhällesorganisationer i syfte att främja hbtqi- personers rättigheter. Miljöförvaltningens huvudsakliga fokus ligger på att säkerställa en hållbar miljö, sunda levnadsförhållanden och säkra livsmedel för alla människor, oavsett bakgrund eller identitet. I detta arbete beaktar nämnden alla människors lika värde och bedömningar utgår från risker kopplat till människors hälsa och miljön. Inom tillsynen tillämpas ett humanperspektiv som betonar likabehandling. Om det finns tillfällen där det är relevant att mäta specifikt hbtqi-personers upplevelser, avser miljöförvaltningen att göra detta. Förvaltningen arbetar också löpande med likabehandlingsfrågor genom utbildningar för anställda, aktiva åtgärder för att minska risken för diskriminering och regelbundna samtal om likabehandling på arbetsplatsträffar. Servicenämnden Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Serviceförvaltningen anser att det är positivt med en handlingsplan för hbtqi- personers rättigheter och möjligheter eftersom det konkretiserar arbetet för att nå målsättningen om att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika samt stödjer implementeringen av MR-programmet. Förvaltningen instämmer i att mål skapar tydlighet och anser att det är bra att det finns en flexibilitet i att nämnder och att bolagsstyrelser skapar sina egna aktiviteter. Implementeringen kan dock stärkas ytterligare om införandet ges som budgetaktivitet 24 (91) i kommande budgeter för staden. Budgetaktiviteter ger förstärkta gemensamma styrsignalerna i vilket underlättar både styrning, uppföljning och tillämpning samt samverkan. För att få genomslag för handlingsplanerna, och MR-programmet, är det bra och strategiskt viktigt att kommunstyrelsen fortsatt har det övergripande ansvaret för samordning, stöd och uppföljning i implementeringen. Att handlingsplanen beskriver genomförande och ansvarsfördelning i staden samt för målen särskilt ansvariga nämnder anser förvaltningen stimulerar ett fokuserat arbete. Förvaltningen uppmärksammar att servicenämnden inte har ett särskilt utpekat ansvar för något av målen. Förvaltningen vill dock framhålla att flera av fokusområdenas mål är i linje med nämndens uppdrag. Exempelvis genom upphandlingar med krav på att upphandlad leverantörers ska följa aktuell antidiskrimineringslagstiftning, kompetens inom rekrytering som motverkar diskriminering samt service till invånare som kontaktar staden via Kontaktcenter Stockholm. Förvaltningen ser möjligheter att informationsdelande av statistik, analys och kännedom om invånarens behov med de förvaltningar och bolag som nyttjar servicenämndens tjänster kan utvecklas ytterligare. Det kan underlätta implementering och uppföljning av samtliga handlingsplaner som tillhör MR- programmet. Värt att notera är att serviceförvaltningen är en intäktsfinansierad verksamhet och eventuellt nytillkomna uppdrag bör hanteras inom ordinarie process för uppdrag och prislista som finns etablerad mellan kommunstyrelsen och servicenämnden. Förvaltningen vill även föreslå att konkreta mätmetoder tas fram som kan användas i uppföljningen av handlingsplanerna hos förvaltningar och bolag. Mätningar skapar framdrift och kan användas för att säkerställa måluppfyllelse. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Anne-Lie Elvén (L) och Andrea Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 17 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen för hbtqi- personers rättigheter och möjligheter 2030. Arbetet med en öppen, jämställd och jämlik stad fri från diskriminering och rasism behöver prioriteras och vara likställt i hela staden. Sammanlagt tas sex olika handlingsplaner fram kopplat till MR- programmet, vilket innebär ett stort antal styrdokument för stadens verksamheter att förhålla sig till, och många olika mål att arbeta med och följa upp. Förvaltningen håller med om vikten av att lyfta fram olika perspektiv i MR-arbetet, men efterlyser 25 (91) samtidigt stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning av MR-programmet och tillhörande handlingsplaner. Handlingsplanen har en tydlig struktur och utgår från samma fokusområden som MR- programmet. Den innehåller också tydliga mål och ansvariga nämnder för respektive mål vilket underlättar i implementeringen. MR-programmets fokusområden går till stor del hand i hand med intentionerna i den nya socialtjänstlagen, och det finns därför möjlighet att samordna arbetet med implementering av den nya lagen och genomförandet av MR-programmet och handlingsplanerna, för att stärka båda processerna. Behov av utbildning Förvaltningen delar handlingsplanens syn att en förutsättning för att stadens medarbetare ska kunna arbeta i enlighet med program och handlingsplaner är att de får mer kunskap om mänskliga rättigheter och om hbtqi-personers rättigheter. Förvaltningen ser att det är viktigt med en stadsövergripande utbildning som säkerställer att stadens medarbetare har samma grundläggande kunskap och information om hbtqi-personers rättigheter. En sådan kan sedan kompletteras med ytterligare utbildning utifrån verksamheters olika förutsättningar och behov. Det är viktigt att staden följer upp att utbildningen genomförs och vilka effekter den får. Förvaltningen ser därför positivt på att kommunstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram en ny utbildning för stadens anställda om hbtqi-personers rättigheter. Det är viktigt att en sådan utbildning är flexibel och anpassningsbar för att alla verksamheter ska ha möjlighet att ta del av den. Socialnämnden är en av de nämnder som har ett särskilt ansvar att ”bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser.” Förvaltningen ser ett behov av samverkan och stöd från stadsledningskontoret i detta arbete. Begreppet minoritetsstress nämns i handlingsplanen, men förklaras inte och ingår inte i handlingsplanens lista med definitioner. Kunskap om och förståelse för minoritetsstress har stor betydelse för att kunna ge ett bra bemötande och stöd, bland annat till hbtqi-personer. Förvaltningen önskar att begreppet minoritetstress förtydligas i handlingsplanen, inom fokusområdet kunskap och information. Hbtqi-personers utsatthet för våld Fokusområdet ”välfärd och service” är indelat utifrån olika verksamhetsområden vilket underlättar för läsningen och implementeringen av handlingsplanen. Frågor som rör Hbtqi-personers utsatthet för våld lyfts särskilt fram, bland annat i ett av resultatmålen, där socialnämnden är en av de särskilt ansvariga nämnderna. Det här är ett viktigt utvecklingsområde för socialtjänsten i staden, som också går i linje med arbetet inom Bryt upp – sammanhållet stöd för våldsutsatta (tidigare Bryt upp- programmet) som i år har fokus på särskilt utsatta grupper. Kunskap och kompetens inom detta område behöver utvecklas i samverkan med civilsamhället, både inom socialtjänsten och i andra verksamheter, för att säkerställa att våldsutsatta och våldsutövare kan identifieras och får möjlighet till stöd. 26 (91) Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. Stadsbyggnadsnämnden godkänner kontorets utlåtande som svar på remissen. Stadsbyggnadsnämnden förklarar beslutet omedelbart justerat. Reservation av Björn Ljung (L), Mikael Blomstrand (C) och Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för hbtqi- personers lika rättigheter och möjligheter. Översiktsplanen slår fast att all stadsutveckling ska vara socialt värdeskapande. Alla delar i staden ska erbjuda trygga offentliga miljöer där människor kan delta och engagera sig. Stadsbyggnadskontoret tillsammans med exploateringskontoret arbetar aktivt med att identifiera och förbättra platser som upplevs som otrygga och otillgängliga, till exempel genom de socialt värdeskapande analyser som görs i samtliga stadsutvecklingsprojekt. Kontoret arbetar med att utveckla kommunikation, dialog och inkludering kring stadsutveckling. Genom att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande i samrådsprocessen kan förtroendet till stadsbyggnadskontorets, och stadens, verksamhet öka och fler röster med olika bakgrunder delta. Stadsbyggnadskontoret instämmer i handlingsplanens vikt på ökad kunskap och utbildning och välkomnar de kunskapsunderlag och utbildningar kommunstyrelsen enligt handlingsplanen ska ta fram. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. 27 (91) Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 7 juli 2025 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar att arbetet med stadens program för mänskliga rättigheter stärks genom framtagandet av de sex handlingsplanerna, där handlingsplanen för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 är en. Kontoret delar uppfattningen om att de mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Kontorets erfarenhet är att det sällan är möjligt att tillgodose alla perspektiv i varje enskilt projekt, men att åtgärder som exempelvis bidrar till ökad trygghet i det offentliga rummet för alla ofta bidrar ännu mer till trygghet för utsatta grupper. Arbetet med MR-programmet och tillhörande handlingsplaner hjälper kontoret, och övriga verksamheter i staden, att konkretisera de olika perspektiven. Handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter 2030 konkretiserar på ett bra sätt hur stadens praktiska arbete kan genomföras för att uppnå det övergripande målet om att staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Målformuleringarna är överlag tydliga med konkreta potentiella åtgärder för att uppnå dessa. Inom fokusområdet ”Kunskap och information” nämns att kommunstyrelsen har fått ett uppdrag att ta fram en utbildning för stadens anställda om hbtqi-personers rättigheter. Kontoret välkomnar detta och ser fram emot att få ta del av vad detta arbete leder till och är redo att genomföra relevanta insatser gentemot kontorets medarbetare. Kontoret påminner i det avseendet om att behoven kan skilja sig mycket mellan medarbetare som möter allmänheten, exempelvis servicecenter, jämfört med medarbetare som aldrig möter allmänheten i tjänsten men som har behov av kunskaper om hur hbtqi-personer upplever det offentliga rummet. Kontoret delar uppfattningen av att grundläggande kunskaper om hbtqi-personers rättigheter och möjligheter är av stor vikt för att undvika diskriminering, till exempel i utformandet av det offentliga rummet, vid bemötande i olika sammanhang eller vid rekrytering av nya medarbetare. Kontoret arbetar kontinuerligt med att säkerställa att alla medborgare kontoret har kontakt med bemöts på ett likvärdigt och professionellt sätt, oavsett sexuell läggning. Inom ramen för fokusområdet välfärd och service nämns trafiknämnden som en av de särskilt ansvariga för mål 5: Stadens verksamheter har god kunskap om och vidtar åtgärder utifrån vad som skapar trygghet för hbtqi-personer i offentliga miljöer. De offentliga miljöer som avses i handlingsplanen är delvis delar av staden där kontoret har rådighet, exempelvis stadens torg och andra mötesplatser i stadsmiljön. Handlingsplanen lyfter vikten av insatser för att få kunskap om och vidta åtgärder utifrån hbtqi-personers upplevelser av trygghet/otrygghet och att arbetet bör utgå från 28 (91) stadens befintliga arbetssätt för trygghetsskapande arbete samt modell för platssamverkan. Trafikkontoret instämmer i skrivningen och vill belysa att det pågår en ständig utveckling i syfte att förbättra kontorets arbete för att tillgodose olika gruppers rättigheter och möjligheter i det offentliga rummet. Det är av stor vikt att ta hänsyn till olika perspektiv i syfte att skapa en så öppen och välkomnande stadsmiljö som möjligt. Trafikkontoret vill vara en aktiv part i arbetet med att skapa tillgängliga och trygga offentliga rum för alla. Sedan många år är en viktig del av kontorets trygghetsarbete att tillgängliggöra staden för alla invånare. Det finns flera lärorika exempel från det utvecklingsarbete som genomförts, och fortfarande pågår, inom kontoret för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter. Hbtqi-personers rättigheter och möjligheter är ett av flera viktiga perspektiv som behöver tas hänsyn till inom ramen för kontorets ordinarie trygghetsarbete. Under de senaste åren har kontoret också arbetat med att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att röra sig i staden och utveckla staden till att bli mer barnvänlig och inkluderande. Kontoret skapar förutsättningar för att inkludera unga i aktiveringen av offentliga rum. Unga bjuds in för att tillsammans med kontoret skapa kultur och upplevelser i det offentliga rummet. Det är viktigt att barn och unga ska kunna ta plats i det offentliga rummet och växa i sin roll som kulturutövare. Kontoret arbetar aktivt med att involvera unga i olika utvecklingsprojekt. Ungas innovativa tankar och förväntningar på stadens utveckling är en viktig aspekt att lyfta fram i stadsplaneringen. Kontoret kommer fortsätta utveckla arbetssätt och metoder i syfte att kunna ta hänsyn till ytterligare perspektiv i arbetet med att skapa trygga och välkomnande offentliga rum. Kontoret konstaterar att handlingsplanens övriga områden i liten utsträckning är applicerbara på kontorets primära verksamhet. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Reservation av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. 29 (91) Det framgår av skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och läroplanerna att elever har rätt till en skolgång fri från diskriminering och kränkande behandling. Normmedvetenhet och arbete mot kränkande behandling är högt prioriterade områden i stadens skolor och på central förvaltning. Utbildningsförvaltningen har flera pågående och kommande aktiviteter inom de områden som handlingsplanen berör. Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet för hbtqi+-personers lika rättigheter och möjligheter samt att ytterligare prioritera och öka kunskapen om transpersoners levnadsvillkor. Därtill vill förvaltningen också framhålla att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet från civilsamhällesorganisationer som företräder hbtqi+-personers rättigheter. Förvaltningen skulle gärna se en sammanhållen struktur för delaktighet och inflytande i handlingsplanen för att samordna kontakterna från stadens nämnder och bolagsstyrelser. Förvaltningen anser också att staden bör ändra begreppet ”hbtqi” i handlingsplanen till ”hbtqi+” för att göra handlingsplanen mer inkluderande. Fortsatt ser förvaltningen även att det intersektionella perspektivet genomgående kan bli tydligare i hela handlingsplanen. Ett intersektionellt perspektiv kan visa hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och överlappar varandra. Det kan vara ett stöd och ett verktyg vid implementeringen av handlingsplanerna som hör till MR-programmet. Förvaltningen ser en risk i att intentionen med ett samlat MR-program försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till exempel genom konkreta sammanhållna mål och prioriteringar bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Samtidigt anser förvaltningen också att staden bör komplettera handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna. Utbildningsförvaltningen välkomnar att kommunstyrelsen får det övergripande uppdraget att samordna, stötta och följa upp implementeringen av handlingsplanen. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av handlingsplanen för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030. Paragrafen justeras omedelbart 30 (91) Reservation av Margita Jacobsson (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 18 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Äldreförvaltningen anser att det är bra med en handlingsplan som tydliggör att frågan kring hbtqi-kunskapen är viktig och att verksamheterna, såväl kommunala som privata, ska arbeta systematiskt med frågan. Det ska vara synligt att alla är välkomna till äldreomsorgens verksamheter. Förvaltningen anser att det är grundläggande att hela tiden arbeta för ökad kunskap och förståelse i bemötandefrågor generellt inom äldreomsorgen utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där allas bakgrund och behov välkomnas. Värdegrundsfrågor har under lång tid funnits som betydande del av arbetet i äldreomsorgen. Äldreomsorgen i staden har sedan år 2011 arbetat efter Stockholms stads värdegrund för äldreomsorgen. Den baseras på den nationella värdegrunden för äldreomsorgen som tidigare fanns i 5 kap. 4 § socialtjänstlagen (SoL) och innebar att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). I den nya socialtjänstlagen (2025:400) från 2025 har den nationella värdegrunden för äldre utvidgats så att den omfattar hela socialtjänsten. Vidare ser förvaltningen att det är angeläget att kontinuerligt följa upp de övergripande målen i handlingsplanen och klokt att detta görs inom ramen av den ordinarie uppföljningen av äldreomsorgens verksamheter. Det pågår en hel del utveckling inom äldreomsorgens verksamheter kring mänskliga rättigheter, bemötande och hbtqi. Förvaltningen anser att det är angeläget att kontinuerligt arbeta för ökad kunskap och förståelse i bemötandefrågor inom äldreomsorgen både generellt men även utifrån hbtqi -perspektiv. Nedan presenteras förvaltningens synpunkter och reflektioner utifrån handlingsplanens övergripande målområden där äldrenämnden anges som särskilt ansvarig tillsammans med andra nämnder. Kunskap och information Mål 1. Stadens medarbetare bemöter alla invånare respektfullt och anpassat efter individens behov – oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika Mål 2. Det är tydligt för hbtqi-personer att stadens verksamheter är tillgängliga för dem. Äldreomsorgen i staden utgår från ett personcentrerat förhållningssätt med en ständig koppling till äldreomsorgens värdegrund. Det innebär att verksamheterna arbetar aktivt med bemötandefrågor utifrån varje individs förutsättningar och att man därigenom även har förståelsen och kunskapen för HBTQI - personers situation i 31 (91) arbetet. Det är därför viktigt att fortsätta med kontinuerliga utbildningsinsatser i frågor kring bemötande, likabehandling och hbtqi-frågor. Förvaltningen informerar kontinuerligt i nyhetsbrev och på möten med chefer i staden om hbtqi -frågor i olika sammanhang. Det finns även digitala utbildningar kring hbtqi inom äldreomsorg tillgängliga för samtlig personal på stadens utbildningsplattform. Detta är också en del i introduktionsutbildning för nya medarbetare i staden. Exempelvis finns utbildningen om Lhbtqi i äldreomsorgen och denna är framtagen med hjälp av texterna i boken Queer äldreomsorg. Det har även funnits statsbidrag Främja hbtqi-personers situation från Socialstyrelsen att söka under år 2023–2025 där förvaltningen samt andra verksamheter inom stadens äldreomsorg tilldelats medel för bland annat utbildningsinsatser till personal som Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) har hållit i. Dessa insatser är mycket uppskattade. Socialstyrelsens har bland annat också en webbaserad kurs, Arbeta för jämlik äldreomsorg, som verksamheterna kan använda. Det finns förbättringsarbeten att göra i verksamheterna och med enkla medel kan verksamheterna signalera att kunskapen finns genom att använda regnbågsnyckelband eller broscher, t ex när man är diplomerad eller har kunskapen på annat sätt. Välfärd och service Mål 2. Staden säkerställer lika tillgång till stöd, vård och omsorg oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika Mål 3. I staden finns olika typer av mötesplatser som är inkluderande för hbtqi- personer. Hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter tydliggörs genom målet att staden ska säkerställa att invånarna ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Det är ett relevant mål och går helt i linje med arbetet enligt äldreomsorgens värdegrund. Det finns idag exempel på mötesplatser för hbtqi- personer och detta är något som absolut kan utvecklas vidare. Exempelvis har RFSL föreningsstöd för att ha Regnbågscafé på befintliga mötesplatser. Förhoppningen kan detta vara starten till större samarbeten. Förvaltningen anser att det är viktigt att frågan hålls levande hos såväl beställar- som utförarenheterna. Det finns även ett pågående arbete utifrån budgetuppdraget om att utreda även behovet av hbtqi-anpassade vård- och omsorgsboenden. Alla medarbetare ska arbeta enligt äldreomsorgens värdegrund och för detta finns och utvecklas även nya utbildningar kontinuerligt. För att säkerställa lika tillgång behövs detta perspektiv tydliggöras och vävas in i det övriga kvalitetsarbetet som görs i verksamheterna. 32 (91) Delaktighet och inflytande Mål 1. Verksamheter som möter medborgare har god kunskap om hbtqi. Mål 2. Staden har långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder hbtqi-personers rättigheter. Förvaltningen fortsätter att upplysa om möjligheter till RFSL:s utbildning om hbtqi för stadens verksamheter som kan leda till att verksamheten kan diplomeras om tillräckligt många i verksamheten utbildar sig. Samtidigt kan den webbutbildning som redan finns i stadens utbildningsplattform göras obligatorisk för personal i äldreomsorgen. Förvaltningen föreslår utifrån mål om delaktighet och inflytande att staden lägger till frågor i den årliga nationella enkäten om äldreomsorgen istället för att skicka ut frågorna i separata enkäter. På det sättet når man samtliga äldreomsorgsanvändare och får en större helhetsbild när frågorna ställs i tillsammans med andra frågor om bemötande och kvalitet. Samverkan med civilsamhället ser förvaltningen som betydelsefull även i dessa frågor. Bra exempel finns på samarbeten redan idag exempel när enheter bjuder in Transsammans, Gayseniorerna och Golden Ladies. Sammanfattningsvis välkomnar förvaltningen en plan för att arbeta med hbtqi- frågorna samlat i stadens verksamheter utifrån övergripande mål. Det är viktigt att kontinuerligt fortsätta att arbeta för ökad kunskap och förståelse för hbtqi -personers situation i äldreomsorgen och att löpande insatser görs i den ordinarie verksamhetsutvecklingen för att säkerställa lika bemötande och tillgång till stöd, vård och omsorg utifrån ett hbtqi-perspektiv. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. Överförmyndarnämnden godkänner överförmyndarförvaltningen tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 2 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Nämnden möter hbtqi-personer som bl.a. är huvudmän, ställföreträdare, anhöriga och anställda. Nämnden är medveten om den diskriminering och de fördomar som förekommer i samhället mot hbtqi-personer. Det är viktigt att nämnden motverkar detta. Principen om att ingen ska lämnas utanför är den bärande för hela nämndens verksamhet. Det handlar om värderingar som ska prägla det dagliga arbetet och omfattas av alla anställda. För att säkerställa detta genomförs introduktion av 33 (91) nyanställda, utbildningar i medarbetarskap och diskussioner på enhets och arbetsplatsträffar. Nämnden ställer sig bakom förslaget till handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och ser fram emot att få tillämpa det i verksamheten. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2025 följande. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Findel Madison (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Hanna Wistrand (L) och Johan Duvdal (C), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna stadens arbete med hbtqi-personers Tjänsteutlåtande Dnr BRO 2025/420 Sida 4 (5) Följebrev Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030, KS 2025/836 rättigheter. Handlingsplanens fokusområden har en tydlig koppling till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt, samt till förvaltningens pågående arbete med att stärka de mänskliga rättigheterna och det systematiska kvalitetsarbetet, som alltid ska utgå från stockholmarnas behov. Förvaltningen bedömer att implementeringen av samtliga handlingsplaner inom ramen för MR-programmet kan bidra till att öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt. Ett stärkt fokus på dessa perspektiv kan bidra till att invånare som kommer i kontakt med stadens verksamheter upplever ett gott bemötande och känner sig delaktiga i beslut som berör dem, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Rättigheter för hbtqi-personer utgör även en del av stadens demokratiarbete och kopplar till genomförandet av FN:s globala mål i Agenda 2030. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete för lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer. De tre fokusområdena tydliggör viktiga prioriteringar och samlar insatser för det fortsatta arbetet. Förvaltningen bedömer att målen bidrar till en tydlig styrning av arbetet samtidigt som de ger flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att inom sina verksamhetsområden själva utforma aktiviteter för att uppnå målen. Det är positivt att handlingsplanen innehåller exempel på hur arbetet kan omsättas i praktiken. 34 (91) Förvaltningen konstaterar dock att handlingsplanen saknar ett tydligt arbetsgivarperspektiv. Staden har som arbetsgivare en central roll i arbetet med att värna mänskliga rättigheter och förebygga diskriminering. Avsaknaden av detta perspektiv innebär en risk att stadens strukturella arbete för hbtqi-personers rättigheter förlorar helhet och samordning. Om arbetsgivarperspektivet inte ska omfattas av handlingsplanen bör avgränsningen motiveras och dokumentet tydliggöra hur dessa frågor hanteras inom andra delar av stadens organisation. Förvaltningen betonar vikten av att staden som arbetsgivare skapar en stödjande och jämlik arbetskultur genom policyer, utbildning och ett inkluderande språkbruk, för att hbtqi-personer ska känna trygghet och kunna vara öppna på arbetsplatsen. Utbildning i inkluderande bemötande och språk är avgörande för att skapa en trygg arbetsmiljö, liksom att synliggöra staden som en accepterande och stödjande arbetsplats. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan, liksom arbetet med lokal demokrati där frågor om delaktighet och inflytande ingår. Jämställdhetsanalys Förvaltningen bedömer att handlingsplanen kan ge positiva effekter för hbtqi- personer oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Planen tydliggör att diskriminering och övergrepp på dessa grunder inte är acceptabla och stärker därigenom stadens arbete för lika rättigheter och jämställdhet. Genom att omfatta åtgärder som förebygger och motverkar diskriminering bidrar handlingsplanen till att främja jämställdhet och jämlikhet som grundläggande delar av stadens demokratiska och mänskliga rättighetsarbete. Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer även att handlingsplanen har en tydlig koppling till FN:s konvention om barnets rättigheter, särskilt artikel 2 som fastslår att alla barn har rätt till samma skydd och möjligheter oavsett kön, hudfärg, ursprung, religion eller andra personliga egenskaper, där sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika kan ingå. Handlingsplanen bidrar till att säkerställa att alla barn bemöts med respekt och ges möjlighet att uttrycka sina åsikter utan risk för diskriminering eller särbehandling. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 2025 oktober följande. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. 35 (91) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är positiv till att en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter har utarbetats som ett komplement till stadens program för mänskliga rättigheter. Stadsdelsförvaltningen anser att handlingsplanen har tydliga mål och en tydlig ansvarsfördelning. Den är väl förankrad i den problembild som finns kring hbtqi-personers utsatthet och stärker förutsättningarna för ett systematiskt arbete inom hela staden. Stadsdelsförvaltningen anser att det är positivt att kommunstyrelsen under 2025 har i uppdrag att ta fram en ny utbildning för stadens anställda om hbtqi-personers rättigheter. Det gör kunskapen mer tillgänglig och stärker kompetensen i linje med handlingsplanens mål. Stadsdelsförvaltningen anser samtidigt att vissa delar kan utvecklas ytterligare. Begreppet rättighetsbaserat arbetssätt används i handlingsplanen, men förklaras inte närmare. Stadsdelsförvaltningen anser att begreppet bör förtydligas för att underlätta förståelsen och skapa en gemensam utgångspunkt i arbetet. Stadsdelsförvaltningen vill även framhålla vikten av att stadens statistik och brukarundersökningar utvecklas. Handlingsplanen betonar behovet av att ta in målgruppens perspektiv, men mycket av stadens generella statistik är fortfarande uppdelad enbart i kategorierna kvinna och man. Detta riskerar att stå i kontrast till handlingsplanens ambition om inkludering. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter är relevant ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom den omfattar frågor om kön, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Barnrättsperspektiv Handlingsplanen berör barn och unga inom skola, förskola och fritidsverksamhet. Barnkonventionen nämns dock inte, vilket innebär att barnets rättigheter inte blir en tydlig utgångspunkt. I stället beaktas barns situation indirekt genom hänvisningar till exempelvis skollagen eller rapporter från MUCF. Stadsdelsförvaltningen anser att kopplingen till barnkonventionen bör framgå tydligare i handlingsplanen. I handlingsplanen framgår det att enkäter, dialoger och intervjuer ska användas för att samla in erfarenheter från hbtqi-personer. Barns delaktighet behandlas dock på samma sätt som vuxnas. Stadsdelsförvaltningen anser att det saknas en tydlig beskrivning av hur barns röster särskilt ska beaktas. Handlingsplanen uppmärksammar särskilda risker för unga hbtqi-personer, bland annat hedersrelaterat våld, omvändelseförsök och uppfostringsresor. Den betonar vikten av att skolan arbetar förebyggande och främjande genom att ställa frågor om utsatthet, men utvecklar inte vilka insatser som bör vidtas. Stadsdelsförvaltningen anser att barnrättsperspektivet kan stärkas genom att handlingsplanen kompletteras 36 (91) med mer konkreta förslag på åtgärder samt tydligare riktlinjer för hur skolpersonal kan stödja barn och unga som utsätts. Tillgänglighet Enligt artikel 5 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska personer med funktionsnedsättning garanteras lika och effektivt skydd mot diskriminering på alla grunder. Handlingsplanen för hbtqi- personers lika rättigheter och möjligheter ligger i linje med detta genom att betona lika tillgång till stadens verksamheter, vård, omsorg, kultur och fritid samt trygghet i offentliga miljöer. Handlingsplanen uppmärksammar också risken för dubbel utsatthet för hbtqi-personer med funktionsnedsättning. Äldreperspektiv Handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter är relevant ur ett äldreperspektiv eftersom äldre hbtqi-personer ofta har sämre förtroende för vård och omsorg än befolkningen i stort. Handlingsplanens mål om jämlikt bemötande och tillgång till vård och omsorg ligger i linje med Stockholms stads handlingsplan för en äldrevänlig stad. Genom att synliggöra äldre hbtqi-personers behov stärker handlingsplanen möjligheterna till en mer inkluderande äldreomsorg. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till handlingsplan för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter i Stockholms stads verksamheter. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur stadens nämnder och bolag förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Förvaltningen ställer sig bakom de ambitioner som beskrivs i handlingsplanen och anser att det är viktigt att alla stadens verksamheter arbetar för att säkerställa stockholmarnas tillgång till de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen vill särskilt lyfta vikten av att det tas fram en ny utbildning och att det finns material som ger stöd i nämnders och bolags fortsatta arbete. Förvaltningen ser positivt på att fackförvaltningarna får ett särskilt ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial, och vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser och informationsmaterial efter målgruppens behov. 37 (91) Förvaltningen ser positivt på att handlingsplanen på ett tydligt sätt väver samman verksamheternas ansvar för att göra egna förflyttningar, med en utökad samverkan med civilsamhället. Förvaltningen uppskattar att uppföljningen har förtydligats och att styrmodellen för MR-programmets handlingsplaner nu tydligt sammankopplas med stadens ordinarie processer. Förvaltningen vill dock lyfta antalet målsättningar som formuleras i handlingsplanen. I handlingsplanen står ”Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. I handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter formuleras nio effektmål och 20 resultatmål, av de 20 resultatmålen riktar sig 18 till stadsdelsnämnderna. Inom ramen för det samlade MR- programmet finns just nu fyra handlingsplaner, inom kort sex, som alla ställer separata förväntningar på verksamheten. Enbart i de tre handlingsplaner som nu är på remiss finns 40 – av totalt 44 – mål som stadsdelsnämnderna förväntas förhålla sig till. Förvaltningen vill i det här sammanhanget lyfta fram behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i handlingsplanerna. Handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter bedöms kunna bidra positivt till att stärka stadens arbete med. Det bedöms även kunna ha en positiv effekt på såväl barn som att bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Arbetet med det föreslagna programmet bedöms inte innebära några miljö- eller klimatkonsekvenser. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Runar Finnman (SD), se Reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 19 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen tillstyrker förslaget till handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030. Förvaltningen ser det som angeläget att stärka och vidareutveckla stadens arbete med att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för alla stockholmare – oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. De tre fokusområden som handlingsplanen bygger på – kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande – utgör tillsammans en väl avvägd 38 (91) struktur för stadens arbete. Förvaltningen instämmer i att dessa områden är centrala för att uppnå långsiktigt hållbara förbättringar i hbtqi-personers levnadsvillkor. Inom flera av förvaltningens kärnverksamheter, såsom förskola, socialtjänst, fritid och äldreomsorg, finns goda möjligheter att bidra till uppfyllelsen av handlingsplanens mål. Ett tydligare fokus på bemötande, tillgänglighet och trygghet i mötet med hbtqi-personer är särskilt viktigt i det vardagsnära arbetet. Förvaltningen ser även att handlingsplanens mål väl knyter an till stadens övriga styrdokument, inklusive kommunfullmäktiges budget och målen i MR-programmet, samt stadens åtaganden för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål enligt Agenda 2030. Förvaltningen vill särskilt lyfta den fortsatt höga utsatthet som transpersoner, bisexuella och hbtqi-personer med utländsk bakgrund, annan hudfärg än vit samt personer med funktionsnedsättning möter. Det är viktigt att arbetet i stadens verksamheter även framöver grundas i aktuell kunskap om dessa gruppers levnadsvillkor, och att särskilda insatser riktas till dem som riskerar att hamna i dubbla eller flerdubbla utsattheter. Vidare ser förvaltningen positivt på att civilsamhällets roll uppmärksammas och vill betona att lokal samverkan med ideella aktörer är särskilt viktig för att skapa trygga mötesplatser, stärka delaktigheten och motverka isolering och psykisk ohälsa bland unga hbtqi-personer. Förvaltningen ser ett behov av fortsatt och långsiktig kompetensutveckling inom området för samtliga medarbetare, liksom av metodstöd för att säkerställa att verksamheterna omsätter handlingsplanens intentioner i praktiken. Sammantaget ställer sig förvaltningen positiv till handlingsplanens innehåll, inriktning och målstruktur. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen Reservation av Fatima Nur (L), se Reservationer m.m. Reservation av Per Gustavsson (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver resultatmål inom de olika fokusområdena och ger exempel på insatser och aktiviteter för förflyttningar 39 (91) i riktning mot stadens övergripande effektmål. Det är även positivt att insatser och aktiviteter kan kopplas till flera verksamhetsområdesmål i stadens budget. I handlingsplanen beskrivs att en central metod för att genomföra arbetet med att säkerställa hbtqi-personers rättigheter och möjligheter tillgodoses är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt. På stadens intranät finns länsstyrelsernas metodstöd för ett rättighetsbaserat arbetssätt. Metodstödet är väl genomarbetat och beskriver bland annat de tre grundprinciperna och tillämpningen av arbetssätt men utgår till stora delar från länsstyrelsernas organisation och uppdrag. Förvaltningen anser att det vore bra med ett för staden gemensamt metodstöd för det rättighetsbaserade arbetssättet. Det skulle även underlätta implementeringen av handlingsplanerna som hör till stadens MR-program. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Ole Jörgen Persson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Ghazal Saberian (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig överlag positiv till Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 och sättet som den förtydligar ansvarsfördelning och konkretiserar vad förvaltningen förväntas genomföra i det fortsatta arbetet med att stärka hbtqipersoners rättigheter och möjligheter. Förvaltningen har därtill följande synpunkter på innehållet i handlingsplanen. Enligt förvaltningen saknas en diskussion kring begreppet intersektionalitet i nuvarande förslag till handlingsplan. Stadens program för de mänskliga rättigheterna anger att stadens MR-arbete ska vara inkluderande, normkritiskt och ha ett intersektionellt perspektiv. I nuvarande handlingsplan diskuteras både ett normkritiskt perspektiv och underlag som lyfter fram levnadsvillkor för hbtqi-personer som är unga, äldre och/eller har en funktionsnedsättning men inte själva begreppet intersektionalitet. Förvaltningen anser att intersektionalitet som vetenskaplig teori och metod, som påtalar behovet av att se till flera maktordningar och maktstrukturer samtidigt bör förtydligas i handlingsplanen. Detta att kunna hålla i flera perspektiv samtidigt blir också avgörande i arbetet med att förverkliga MR-programmet och de tillhörande handlingsplanerna. 40 (91) I handlingsplanens avsnitt om fokusområdet ”kunskap och information” anges vidare att det ”fortfarande saknas kunskap om hur livsvillkoren ser ut för hbtqi-personer vars identitet eller bakgrund gör att de riskerar att bli utsatta utifrån flera diskrimineringsgrunder”. Förvaltningen delar inte bilden att det saknas kunskap om hur olika maktordningar och maktstrukturer samverkar och hur det får effekt för människors liv på olika sätt. Förutom tidigare nämnda underlag (som lyfter hur köns- och sexualitetsnormer samverkar med åldersmaktordning och normer kopplat till funktionalitet) finns det forskning att tillgå som med utgångspunkt i ett intersektionellt perspektiv undersöker och synliggör just detta. Förvaltningen föreslår att handlingsplanen förtydligar tillgången till forskning om hbtqi-liv utifrån ett intersektionellt perspektiv. Förvaltningen föreslår också att det i avsnittet om ”kunskap och information” i större utsträckning hänvisas till kunskap som fokuserar på orsakerna till, och inte enbart effekterna av hbtqi-fobi. I samma avsnitt uppges vidare att ett delmål är att ”stadens medarbetare har god kunskap om bemötande av personer som riskerar att bli utsatta utifrån flera diskrimineringsgrunder.” Förvaltningen anser att en sådan formulering riskerar lägga för stor vikt vid att vissa personer ska bemötas på ett visst sätt snarare än att mana till kritisk reflektion kring vad bemötandet spelar för roll i att upprätthålla och utmana begränsande normer om till exempel kön, könsidentitet, sexualitet, klass och etnicitet. Enligt förvaltningen kan en sådan formulering bidra till att igen befästa idén om att människor antingen tillhör eller inte tillhör, är norm eller bryter mot normen snarare än att fokusera på/undersöka hur normer och strukturer både upprätthåller och skapar ”de som hör till” och ”de som inte gör det”. Förvaltningen föreslår att delmålet formuleras om och lägger större vikt vid att medarbetare har normmedvetenhet för ett likvärdigt bemötande. I avsnittet om fokusområdet ”välfärd och service” hänvisar handlingsplanen till underlag som säger att ”flera unga hbtqi-personer med utländsk bakgrund beskriver att de upplever en särskild utsatthet, där de både riskerar att utsättas för rasism överallt i samhället och upplever en större utsatthet för hbtqi-fobi när de vistas i socioekonomiskt svaga områden”. Utan att ifrågasätta de upplevelser som en sådan skrivelse baseras på anser förvaltningen att en handlingsplan snarare än att peka ut/befästa idén om att hbtqi-fobi är platskopplad, ett områdesproblem (och på så vis kopplad till de som bor där) istället betonar vikten av att staden arbetar för att möjliggöra hbtqi-liv i hela staden. Det finns i Järva, ett område som kan beskrivas som ”socioekonomiskt svagt”, precis som i andra stadsdelsområden behov av att utveckla arbetet för att stärka hbtqi-personers rättigheter. Här arbetar förvaltningen till exempel med att skapa mötesplatsverksamhet för hbtqi-personer och genomföra utbildningsinsatser inom verksamheterna. Förvaltningen ser därtill ett behov av att det fortsatta utvecklingsarbetet på ett tydligare sätt lyfter och utmanar dominerande föreställningar om var hbtqi-liv kan och bör levas. Förvaltningen ser annars risken att handlingsplanen och arbete förstärker kopplingen mellan hbtqi-frigörelse och innerstad, medelklassområden och vithet. Det här riskerar i sin tur att osynliggöra hbtqi-liv och förändringsarbete i andra delar av staden och samhället. Vidare påtalar 41 (91) kunskapen om att hbtqipersoners upplevelser och erfarenheter av hbtqi-fobi kan skilja (och ofta samverkar med andra strukturer så som rasism, funkofobi, klassamhälle) beroende på var man befinner sig eller bor även detta vikten av att anta ett intersektionellt perspektiv i utvecklingsarbetet. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen Reservation från Charlotta Schenholm (L), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsnämndens verksamheter arbetar aktivt med hbtqi-frågor genom bland annat hbtqi-diplomering av äldreomsorgsverksamheter och sprider information om mötesplatser för hbtqi-personer. Den föreslagna handlingsplanen utgör ett betydelsefullt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna stadens arbete för hbtqi-personers rättigheter. Handlingsplanens fokusområden är vidare förankrade i verksamhetsområdesmål 3.7 i budget 2026 och som syftar till att göra Stockholm till en öppen, jämställd och demokratisk stad med internationellt samarbete. Handlingsplanen ligger också i linje med det systematiska kvalitetsarbetet, där stockholmare står i fokus och deras bästa beaktas. Förvaltningen ser en möjlighet att genom implementeringen av samtliga handlingsplaner kopplade till MR-programmet, öka verksamheternas kunskap om inkluderande och normkritiska arbetssätt. Detta ska säkerställa att invånare som kommer i kontakt med våra verksamheter möts med respekt och känner sig delaktiga i beslut som rör dem, oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Samtidigt vill förvaltningen lyfta att staden har många styrdokument och handlingsplaner och att flera av dessa går in i varandra och rör samma områden. Förvaltningen ser en risk i att om antalet dokument ökar kan göra styrningen bli otydlig, framförallt om dessa rör eller överlappar varandra. Rättigheterna för hbtqi-personer är även en integrerad del av stadens demokratiarbete och insatser för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030, med särskilt fokus på principen om att Lämna ingen utanför. Handlingsplanen bedöms konkretisera stadens arbete för lika rättigheter och lyfter fram viktiga prioriteringar genom sina fokusområden, samtidigt som de ger förvaltningen flexibilitet att utifrån sina respektive verksamhetsområden, utforma egna aktiviteter för att nå målen. Det är 42 (91) också positivt att handlingsplanen innehåller konkreta exempel på hur arbetet kan omsättas i praktiken. Förvaltningen bedömer att handlingsplanen har en tydlig koppling till FN:s konvention om barnets rättigheter med målet att säkerställa att alla barn, oavsett bakgrund, blir bemötta med respekt och får möjlighet att uttrycka sina åsikter. Förvaltningen vill dock lyfta att handlingsplanen saknar ett tydligt arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i att främja mänskliga rättigheter och förebygga diskriminering. Utan detta perspektiv riskerar stadens arbete för hbtqi-personers rättigheter att bli mindre heltäckande. Om arbetsgivarperspektivet exkluderas vore det bra om avgränsningen motiveras och att handlingsplanen beskriver hur dessa frågor ska hanteras på annat sätt inom staden. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Daniele Fava (C), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 19 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen välkomnar handlingsplanen och ser att den bidrar positivt till arbetet för alla stockholmares mänskliga rättigheter genom att tydliggöra ansvar, styrning och uppföljning i hela staden. Alla nämnder och bolagsstyrelser får ett gemensamt uppdrag, vilket skapar enhetlighet och minskar risken för att frågor om hbtqi- personers rättigheter faller mellan stolarna. Här vill förvaltningen lyfta möjligheten att inkludera fler genom att använda hbtqi+- personer som begrepp framöver. Med kommunstyrelsens samordnande roll och stadsledningskontorets regelbundna uppföljning skapas förutsättningar för långsiktighet och transparens. Det ger möjligheter att följa utvecklingen, identifiera utmaningar och sprida goda exempel mellan verksamheter. Förvaltningen ser också positivt på att handlingsplanen lyfter hur kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning och stöd i implementeringen av handlingsplanen. Förvaltningen vill här framhålla vikten av att stödet utgår från verksamheternas varierande behov och olika förutsättningar så att de blir relevanta och så användbara som möjligt i det dagliga arbetet. Ett förslag som förvaltningen ser skulle bidra till att arbeta resurseffektivt inom staden där många verksamheter har samma uppdrag är att ge facknämnder i uppdrag att ta fram stödmaterial och kompetensutveckling kopplat till respektive ansvarsområden. På så vis skulle verksamheternas förutsättningar att bidra till målens uppfyllelse kunna stärkas, 43 (91) särskilt de verksamheter inom stadsdelsnämnderna som nämns under handlingsplanens fokusområde Välfärd och service, exempelvis förskola, socialtjänst, äldreomsorg och arbetet med trygga offentliga miljöer. Handlingsplanens genomförande ska utgå från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen vill här lyfta ett förslag om att facknämnder får i uppdrag att sammanställa övergripande lägesbilder som sedan kan kombineras med stadsdelsnämndernas lokala kunskap. Förvaltningen ser det som positivt att handlingsplanens mål för verksamheter inom stöd, vård och omsorg innehåller både en förebyggande och ett bekämpande ansats vad gäller diskriminerande fördomar, beteenden med mera. Förvaltningen ser att man med fördel skulle kunna förtydliga målen för förskoleverksamhet med just ett främjande och förebyggande perspektiv som tillägg till att identifiera och vidta åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt som riskerar att exkludera. De mänskliga rättigheterna omfattar många delar som är ömsesidigt samverkande och en enskild person kan vara utsatt utifrån flera olika diskrimineringsgrunder. Då handlingsplanen för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter är en av flera handlingsplaner kopplade till MR-programmet skulle också metoder och verktyg för att arbeta med ett intersektionellt angreppssätt med fördel vara del av det stadsgemensamma stödet. Arbetet med handlingsplanen är viktigt även för medarbetare som identifierar sig som hbtqi. Att arbetsplatsen tydligt står för mänskliga rättigheter och inkludering och arbetar i linje med stadens program för mänskliga rättigheter kan även bidra till ökat engagemang och arbetsglädje. Vidare är det viktigt att goda exempel och lärande sprids och blir en del av stadens befintliga nätverk, exempelvis de som riktar sig till chefer, för att stärka engagemang och förmåga att driva arbetet framåt. En framgångsfaktor kan också vara att knyta MR-programmet och dess handlingsplaner till större pågående stadsövergripande omställningsarbeten, såsom arbetet med Framtidens socialtjänst, så att mänskliga rättigheter integreras i de större förändringsprocesserna. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Reservation av Sergej Salnikov (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Gunnar Caperius (C), se Reservationer m.m. 44 (91) Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter tagits fram. Handlingsplanen är avgörande för att säkerställa att Stockholms stad lever upp till sina åtaganden om mänskliga rättigheter. Trots att rättigheterna i teorin omfattar alla, visar både forskning och hbtqi-personers egna erfarenheter att hinder, diskriminering och bristande tillgång till välfärd, service och inflytande fortfarande förekommer. Handlingsplanen fyller därför en viktig funktion genom att synliggöra dessa skillnader och skapa en gemensam riktning för hur stadens verksamheter ska arbeta systematiskt och långsiktigt med frågan. Handlingsplanen skapar tydlighet i ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolagsstyrelser, vilket gör det möjligt att omsätta de övergripande målen i konkreta åtgärder och mätbara resultat. Genom att koppla arbetet till fokusområdena kunskap, välfärd och delaktighet tydliggörs att jämställda levnadsvillkor kräver insatser på flera nivåer, från kunskapshöjande utbildningar för medarbetare till utveckling av inkluderande verksamheter och trygga offentliga miljöer. Förvaltningen ser en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera dokument riskerar styrningen bli otydlig, framförallt om dessa går in i eller överlappar varandra. För att inte antalet mål i verksamhetsplaneringen ska bli för många föreslår förvaltningen att nämndmål kopplas till handlingsplanen och att aktiviteter och arbetssätt beskriver vad som ska prioriteras under året i enlighet med de identifierade utvecklingsområdena i handlingsplanen. Barnkonsekvensanalys Handlingsplanen bedöms ligga i linje med barns bästa. Jämställdhetsanalys Förvaltningen har inte funnit att förslaget har någon påverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Förslaget anses påverka män och kvinnor på samma sätt. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och lämnar det som svar på remissen Beslutet justeras omedelbart Reservation av Mikael Sundin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. 45 (91) Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschott m.fl. (MP). Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser att handlingsplanen för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 har en viktig funktion i att ge ytterligare vägledning i arbetet, då programmet för de mänskliga rättigheterna är av mer övergripande karaktär. För att kunna arbeta med mänskliga rättigheter på ett systematiskt och sammanhållet sätt, behöver handlingsplanerna som kopplas till programmet ge konkret stöd. Förvaltningen bedömer att målsättningarna under respektive fokusområde är tydliga i vad nämnderna och bolagen ska uppnå, och det finns också exempel på insatser som syftar till att uppnå respektive mål. Förvaltningen ser att handlingsplanen ger tillräckligt och konkret stöd i hur arbetet med att uppfylla intentionerna i programmet för de mänskliga rättigheterna ska genomföras. Handlingsplanens tydliga mål och konkreta förslag på arbetssätt kommer kunna bidra till att arbetet med dessa frågor ytterligare stärks jämfört med idag. Förvaltningen ser också positivt på den kommande utbildningen för medarbetare som kommunstyrelsen har i uppdrag att ta fram under 2025 Jämställdhetsanalys Förvaltningen bedömer ärendet som könsneutralt och därför görs ingen vidare jämställdhetsanalys. Barnkonsekvensanalys Handlingsplanen innehåller ett effektmål och flera resultatmål kopplade till stärkta rättigheter och möjligheter för barn. Handlingsplanen bedöms därmed ha en direkt och stor påverkan på barn. Den nya handlingsplanen bedöms därmed vara förenlig med barns bästa. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Johan Lisspers (L), se Reservationer m.m. Reservation av Ulf Wester, (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Lars Rottem Krangnes (C), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsnämndens verksamheter arbetar aktivt med hbtqi-frågor genom bland annat hbtqi-diplomering av förskolor och äldreomsorgsverksamheter, normkritiskt arbete i 46 (91) förskolan, samt samverkan mellan fritidsgårdar i hbtqi-frågor. Förvaltningen sprider information om mötesplatser för hbtqi-personer och utbildar medarbetare i respektfullt bemötande. Arbetet beskrivs löpande i stadsdelsnämndens uppföljningsrapporter. Förvaltningen ser positivt på föreslagen handlingsplan och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för hbtqi- personers rättigheter. Handlingsplanens fokusområden knyter väl an till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och ligger i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Förvaltningen ser en möjlighet i att i implementeringen av samtliga handlingsplaner kopplade till MR-programmet kan öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt så att invånare som kommer i kontakt med verksamheterna känner sig väl bemötta och delaktiga i beslut som berör dem oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Rättigheter för hbtqi-personer är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. Handlingsplanen konkretiserar arbetet med lika rättigheter för hbtqi-personer. Fokusområdena pekar ut viktiga prioriteringar och samlar insatser för arbetet framåt. Målen i handlingsplanen kan bidra till att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för förvaltningen att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Det är positivt att handlingsplanen ger exempel på hur arbetet kan genomföras i praktiken. Förvaltningen anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i arbetet med mänskliga rättigheter och att förebygga diskriminering. När arbetsgivarperspektivet saknas finns en risk att staden tappar ett helhetsgrepp vad gäller det strukturella arbetet för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Om det perspektivet inte ska ingå vore det bra om avgränsningen motiveras och att handlingsplanen beskriver hur de frågorna tas om hand på annat vis inom staden. Det är viktigt att skapa en stödjande och jämlik arbetskultur genom policyer, utbildning och ett inkluderande språk för att uppmuntra hbtqi-personer att vara öppna och känna sig trygga på arbetsplatsen. Att utbilda anställda om vikten av en inkluderande miljö, samt att vara medveten om inkluderande språk och agerande, är avgörande för att skapa en trygg miljö. För att lyckas med inkluderande rekrytering behöver förvaltningen också visa att den är stödjande och accepterande arbetsplats för hbtqi-personer. Att vara en god arbetsgivare ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan likväl som lokal demokrati där delaktighet och inflytandefrågorna ingår. 47 (91) Jämställdhetsanalys Förvaltningen uppfattar att handlingsplanen kan ge positiva effekter för hbtqi- personer oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Handlingsplanen tydliggör att diskriminering och övergrepp på dessa grunder inte är acceptabla, vilket stärker arbetet med att säkerställa allas lika rättigheter. Genom att inkludera åtgärder som syftar till att förebygga och motverka diskriminering bidrar planen till att främja jämställdhet och jämlikhet som är en del i arbetet för mänskliga rättigheter och som är grundläggande i en demokrati. Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer att handlingsplanen har en tydlig koppling till FN:s konvention om barnets rättigheter med målet att säkerställa att alla barn, oavsett bakgrund, blir bemötta med respekt och får möjlighet att uttrycka sina åsikter. Förvaltningen uppfattar även att handlingsplanen knyter särskilt an till artikel 2 i Barnkonventionen, som slår fast att alla barn har rätt till samma skydd och möjligheter – oavsett kön, hudfärg, ursprung, religion eller andra personliga egenskaper, där sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika kan ingå. Ingen får utsättas för sämre behandling på grund av dessa faktorer. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB:s yttrande den 15 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. I budget 2025 slås fast att stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna ska intensifieras. Detta innefattar bland annat att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer. Koncernledningen ställer sig positiv till att staden tagit fram en ny handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter som kompletterar programmet för mänskliga rättigheter. Koncernledningen bedömer att handlingsplanen kommer utgöra ett bra stöd för stadens bolag i det fortsatta arbetet med att värna och stärka mänskliga rättigheter. Det är positivt att kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en ny utbildning för stadens anställda om hbtqi-personers rättigheter då det skapar förutsättningar för likvärdighet och samsyn inom stadens verksamheter. Koncernledningen tillstryker förslaget. Underremisser S:t Erik Markutveckling AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. S:t Erik Markutveckling är positiv till förslaget och instämmer med handlingsplanens analyser samt förslag till genomförande och uppföljning. Stockholms Stads Parkerings AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Stockholm Parkering ställer sig positiv till handlingsplanen. 48 (91) AB Familjebostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget bedömer att handlingsplanen kommer att utgöra ett stöd i det fortsatta arbetet med att värna och stärka mänskliga rättigheter. Stockholm Business Region AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Stockholm Business Region AB bedömer att handlingsplanen stärker och utvecklar stadens och bolagets arbete för att säkerställa att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. AB Svenska Bostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget anser att det är positivt med handlingsplaner för att införliva Stockholms stads program för mänskliga rättigheter. I arbetet framåt är det önskvärt med övergripande samordning, kompetensutveckling och stöd i arbetet. Bolaget saknar perspektivet staden som arbetsgivare i handlingsprogrammet och föreslår att handlingsplanen kompletteras med det utifrån att en organisation som speglar invånarna är värdefull för utveckling av arbetssätt och verksamhet. Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ställer sig bakom förslaget och är positivt till att kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en ny utbildning för stadens anställda om hbtqi-personers rättigheter och ser gärna att denna diplomutbildning är likt en certifiering. Stockholms Hamn AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser mycket positivt på handlingsplanen och ser den som ett viktigt och nödvändigt arbete för att främja en inkluderande och rättvis stad. Kulturhuset Stadsteatern AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen är ambitiös och ställer krav på noggrann uppföljning utifrån delmål och aktiviteter. Bolaget framhåller att uppfyllelsen av handlingsplanen kommer ta i anspråk ökade resurser. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. För Bostadsförmedlingen är handlingsplanen särskilt relevant i bemärkelsen att tillgången till en bostad är en grundläggande förutsättning för trygghet och delaktighet i samhället. Ett rättighetsbaserat arbetssätt bidrar till att säkerställa likvärdig tillgång till bostadsförsörjningen och att risk för diskriminering eller exkludering motverkas. Sammanfattningsvis är handlingsplanen ett viktigt stöd i stadens arbete med mänskliga rättigheter och bolaget välkomnar förslaget. Skolfastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget välkomnar handlingsplanen. AB Stockholmshems remissvar har i huvudsak följande lydelse. 49 (91) Bolaget anser att handlingsplanen är genomarbetad och tydligt definierar vilka aktörer som ansvarar för genomförande. Bolaget uppskattar att handlingsplanen innehåller gemensamma målsättningar för hela staden, samtidigt som den ger bolaget möjlighet att utifrån sin verksamhet själv ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Akademikerförbundet SSR Akademikerförbundet SSR:s yttrande daterat den 24 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Vi ser positivt att staden har presenterat en handlingsplan utifrån tidigare program "Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, konsidentitet eller könsuttryck" för stadens arbete för lika rättigheter och möjligheter för HBTQI- personer. Vi tycker även att det är positivt att staden har inkluderat Intersex och könskarakteristika i stadens arbete för dessa lika rättigheter och möjligheter. Som akademiskt förbund tycker vi att det är viktigt att våra medlemmar regelbundet får kompetensutveckling i dessa frågor då bemötandet av HBTQI-personer är centralt för att de ska få lika rättigheter och möjligheter. Staden har tidigare haft en upphandlad utbildning via RFSL i dessa frågor. Vi ser dock att den inte använts i den utsträckning som behövts då den dels kostar en del för de verksamheter som vill gå den och dels för att de krav som ställs på verksamheten är höga. Kostnaden gör att utbildningen inte prioriteras i och med den allt mer ansträngda budgeten inom socialtjänsten. Personalomsättningen som vi ser i staden inom de verksamheter där vi har medlemmar gör att det efter enbart något år är ett fåtal kvar inom verksamheten som gick utbildningen. Detta blir då missvisande för medborgarna, när verksamheterna sedan visar i diplom som ställs ut på offentlig plats i lokaler eller i mejlsignaturer, att verksamheten är HBTQI diplomerad när få medarbetare har gått utbildningen. Hur uppföljningen av den handlingsplan som ska tas fram efter genomförd utbildning har inte förtydligats och därmed anser vi inte heller har prioriterats inom verksamheterna. För hur följer en verksamhet upp en utbildning som majoriteten av medarbetarna inte gått? Det finns inte heller i dagsläget som vi förstår några riktlinjer på hur länge en verksamhet kan kallas diplomerad om de gått stadens utbildning. I jämförelse med RFSL:s egna utbildning som gäller i tre år för att sedan kompletteras. För att staden ska kunna uppfylla de mål som presenteras i handlingsplanen avseende kunskap och information, välfärd och service, samt delaktighet och inflytande anser vi att kompetenshöjande insatser som utbildning och aktivt arbete i dessa frågor är centralt. I målen om kunskap och information anser vi att det är av vikt att även inkludera HBTQI-personer som är våra medlemmar och medarbetare i staden. Som fackförbund vet vi att diskriminering utifrån sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller 50 (91) könskarakteristika på arbetsplatsen förekommer. Tyvärr är det få medlemmar som vågar rapportera detta. Som förbund ser vi därför att arbetet för lika rättigheter och möjligheter inom staden behöver stärkas. Ett verktyg för att kartlägga detta problem rekommenderar vi att staden börjar samla injämlikhetsdata enligt de metoder som Länsstyrelsen i Stockholm har tagit fram utifrån deras arbete Vidga Normen. På så sätt kan staden på ett evidensbaserat sätt jobba med att motverka diskriminering på arbetsplatsen och bli en mer attraktiv arbetsgivare. Forum för levande historia Forum för levande historias yttrande daterat den 14 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kommunstyrelsen i Stockholms stad har ombett Forum för levande historia att svara på remissen (KS 2025/836). Myndigheten lämnar här sitt yttrande: Forum för levande historia avstår från att lämna synpunkter på handlingsplanens inriktning och ambitionsnivå som är en följd av kommunens politiska prioriteringar. Forum för levande historia har i uppdrag från regeringen att ta fram ett kunskapsstöd för offentlig verksamhet om lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer. Syftet är att skapa förutsättningar för ökad kunskap om hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter hos offentliganställda. Inom ramen för detta utvecklingsarbete har vi identifierat faktorer som vi bedömer vara framgångsfaktorer för hbtqi-strategiskt arbete, nämligen att man: • betonar vikten av kunskap om hbtqi-personers levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna, • baseras på en nulägesbeskrivning av hbtqi-personers tillgång till rättigheter, • visar hur olika delar av gruppen hbtqi-personer kan ha olika behov och betydelsen av samband med annan utsatthet, • betonar betydelsen av att strukturerat utveckla kunskapen om hbtqi-personers behov med hjälp av till exempel enkäter, intervjuer, referensgrupper och dialoger med civilsamhället, • relaterar till relevant lagstiftning, • har mål, • är långsiktig, • har en plan för uppföljning, • tydliggör ansvar för olika delar av verksamheten, till exempel även inklusive kommunala bolag och upphandlad verksamhet, 51 (91) • presenterar åtgärder. Forum för levande historia vill ta tillfället i akt att tipsa om resurser som vi erbjuder offentliganställda inom hbtqi-området: • Faktasida om hbtqi: https://www.levandehistoria.se/fakta/hbtqi-fobi Dokumenttyp • Webbfortbildningen Kunskap om hbtqi och likvärdigt bemötande: https://www.levandehistoria.se/kompetensutveckling/hbtqi-och-likvardigtbemotande • Ljuddraman om bemötande av hbtqi-personer: https://www.levandehistoria.se/fakta/hbtqi-fobi/ljuddraman-om-bemotande-avhbtqi- personer • Forum för levande historia har ett pågående uppdrag från regeringen att genomföra en studie av svenska skolelevers attityder kring intolerans. I uppdraget ingår att undersöka skolelevers attityder gentemot till exempel hbtqi-personer. Uppdraget ska redovisas senast 1 mars 2026. Vi välkomnar dialog och eventuella samarbeten inom dessa frågor.) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF)yttrande daterat den 17 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors yttrande utgår från regeringens mål att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen samt från regeringens mål att förbättra villkoren för det civila samhället. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tillstryker utifrån den utgångspunkten handlingsplanens förslag. MUCF bedömer att Stockholm stads handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 går i linje med den nationella handlingsplanen Stolt och trygg. Ungdomsperspektivet är tydligt och handlingsplanen lyftet på flera ställen upp relevant kunskap från MUCFs rapporter gällande unga hbtqi-personers levnadsvillkor, exempelvis gällande hedersrelaterat våld, tillgång till meningsfull fritid samt särskilda utsatthet i skolan. MUCF instämmer i att våldförebyggande metoder samt uppmärksamhet kring hedersrelaterade problem exempelvis omvändelseförsök är särskilt angeläget att fokusera på. Inkludering och dialog med civilsamhället är också en tydlig aktivitet för handlingsplanen, exempelvis gällande mötesplatser för unga hbtqi-personer. MUCF lyfter i slutrapport från 2025 ” Uppdrag att stärka förutsättningarna att starta och bibehålla fysiska och digitala mötesplatser för unga hbtqi-personer” att civilsamhällesorganisationer kan vara en viktig samarbetspart i arbetet med mötesplatser. 52 (91) RFSL Stockholm och RFSL Ungdom Stockholm RFSL Stockholm och RFSL Ungdom Stockholms yttrande daterat den 23 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Sammanfattning av ställningstagande RFSL Stockholm och RFSL Ungdom Stockholm tillstyrker förslaget till Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter 2030. Vi välkomnar planens tydliga rättighetsgrund och intersektionella ansats samt att ansvar, uppföljning och tre fokusområden (Kunskap & information; Välfärd & service; Delaktighet & inflytande) samlar stadens arbete till 2030. Samtidigt bedömer vi att planen i nuvarande form liknar ett policydokument mer än en handlingsplan och behöver skärpas med mätbara mål, indikatorer, tidsättning, finansiering och uppföljningsmekanismer, samt en tydligare och mer operativ rollfördelning tillsammans med civilsamhället (inkl. IOP). Övergripande styrkor i handlingsplanen ● Tydlig MR-förankring och struktur: Handlingsplanen tar avstamp i MR- programmet, EU/EKMR-ramen samt nationella källor och fördelar ansvar mellan nämnder/bolag och uppföljning kopplas till ordinarie processer. ● Intersektionellt perspektiv: Planen lyfter särskilt transpersoners och intersexpersoners utsatthet samt behovet att möta personer som riskerar flerfaldig diskriminering. ● Bredd i välfärd och service: Delmål finns för skola/förskola, socialtjänst/äldreomsorg, öppna verksamheter, kultur/idrott/fritid samt offentliga miljöer – inklusive konkreta exempel (t.ex. flexomklädningsrum, könsneutrala toaletter). ● Civilsamhällets roll betonas: Planen öppnar för långsiktiga samarbeten, återkommande dialog och IOP samt lyfter community-drivna insatser och mötesplatser. Övergripande svagheter och risker ● Otillräcklig operationalisering: Effektmål och resultatmål saknar ofta indikatorer, baslinjer, målnivåer och tidsplaner. Uppföljningen riskerar därför att bli process- snarare än resultatorienterad. ● Otydlig finansiering och kapacitet: Nya utbildningar, dialogprocesser och mötesplatser saknar angiven finansieringsprincip, resursbehov och kapacitetsplanering i nämnder/bolag samt för civilsamhällets genomförande. ● Risk för “klick-utbildning”: Diplomeringen lyfts, men utan krav på förändrat beteende i bemötande, uppföljning av effekt eller yttre kvalitetssäkring (communityförankring). ● Skolans SSR-uppdrag: Planen konstaterar brister i undervisningen men innehåller inte ett explicit åtagande att upprätthålla integrerad undervisning i sexualitet, 53 (91) samtycke och relationer (SSR) i stadens skolor även om nationella styrdokument ändras. ● Trygghet i offentlig miljö: Målet om trygga miljöer saknar åtgärder mot organiserade hot, hat och antidemokratiska angrepp, samt tydliga krav på hbtqi- kompetens för trygghetsskapande personal (exempelvis ordningsvakter). ● Kulturens roll underbetonas: Idrott behandlas relativt utförligt medan kulturella infrastrukturer och förslag som hbtqi-museum eller scener för queer kultur saknas, trots dokumenterade behov. Våra prioriteringar – vad staden bör stärka Nedan omsätter vi RFSL Stockholms prioriteringar (2025–2028) till konkreta förbättringsförslag i handlingsplanens tre fokusområden. 1) Kunskap och information Styrka i planen: Ny stadsövergripande hbtqi-utbildning och diplomering kan leda till bredare tillgång till hbtqi-kunskap bland stadens anställda. Risk/svaghet: Om insatsen reduceras till “e-learning + diplom” utan effektmått riskerar den att få liten effekt. Förbättringsförslag: ● Kvalitetssäkra utbildning via communityt: Inför krav på medskapande med civilsamhällesaktörer (RFSL m.fl.) i kursutformning, case och examination – samt möjlighet till extern diplomgranskning. Diplomutbildning vs. utbildningar av communityaktörer: Staden ska förankra utbildningsinnehåll i communityt och upphandla/IOP-samverka där civilsamhället har spetskompetens. Diplomering ska inte ersätta processinriktat förändringsarbete. ● Följsamhet och effekt av all utbildning: Inför effektmått (t.ex. förändring i bemötandeindex, minskade klagomål, ökad tillit), obligatorisk uppföljning och återcertifiering. ● Från kunskap till kompetens: Komplettera all utbildning med handledning i verksamheten, kollegialt lärande och uppföljda förbättringscykler. Indikatorer: antal handledningstillfällen/år, täckningsgrad, och förbättring i klagomåls/nöjdhetsstatistik kopplad till bemötande. ● Synliggörande vs. normkritik: Lägg till att alla verksamheter ska aktivt utmana hetero- och cissnormer i vardagen (kommunikation, möten, lokaler). Det räcker inte att ha kunskap utan målet måste vara att stadens verksamheter aktivt bidrar till att öka jämlikheten genom att verka normkritiskt. 54 (91) ● Upphandling och villkor: Inför obligatoriska krav/kritierier på hbtqi-kompetens med specifikation av hur kompetensen förvärvats i stadens upphandlingar (äldreomsorg, LSS, boenden, m.fl.), följt av uppföljningsbar villkorsbilaga. ● Proaktiv normkritik, inte enbart synlighet: Utöka Mål 2 från “synliggöra kunskap” till aktiv normkritik i vardagen (språk, bilder, processer, skyltning, blanketter). Indikatorer: andel enheter som genomfört normgranskning av kommunikation och styrdokument och antal förbättringsåtgärder som genomförts. 2) Välfärd och service Styrka i planen: Täckning av skola/förskola, socialtjänst/äldre, öppna verksamheter, kultur/idrott/fritid samt offentliga miljöer – med exempel på inkluderande miljöer. Handlingsplanen berör vikten av tillgänglig och likvärdig välfärd för alla, oavsett könsidentitet eller sexuell läggning, samt lyfter behovet av kompetenshöjning inom socialtjänsten. Risk/svaghet: Osynliggörande av vissa utsatta grupper och deras särskilda behov: Hbtqi-personer som säljer sex möter ofta hinder i kontakten med socialtjänsten. Förutom hetero- och cisnormativa antaganden påverkas bemötandet av ett starkt politiskt narrativ kring sexköp, vilket riskerar att stå i vägen för ett behovsbaserat och rättighetsorienterat stöd. Det kan leda till att klienter inte blir mötta utifrån sina faktiska behov eller önskemål, i strid med socialtjänstens grundläggande princip om att möta individen där den är. Skola och förskola – prioriteringar och förslag: ● Säkra SSR i praktiken: Lägg till ett tydligt åtagande att integrera SSR i värdegrundsoch trygghetsarbetet i alla skolor/förskolor där fortbildning och stöd till elevhälsan ingår, oavsett eventuella förändringar i den nationella kursplanen. Indikatorer: andel 3 skolor med årliga SSR-planer, andel lärare och elevhälsopersonal med fortbildning, och rapporterad trygghet bland elever i hbtqi-gruppen. ● Säkerställ att hbtqi-perspektiv införlivas i SSR. ● Trygghet på riktigt: Skärp kravet att lärare/personal agerar aktivt vid kränkningar (MVP + normkritik), och följ upp med incident- och åtgärdsdata uppdelad på hbtqi. ● Fysisk miljö: Mål om att könsneutrala toaletter och flexomklädningsrum ska finnas på alla stadens egna skolor/idrottsanläggningar till 2030 med delmål per år om hur många som finns. Socialtjänst/äldreomsorg – prioriteringar och förslag: ● Hbtqi-inkluderande äldreomsorg: Sätt ett resultatmål om minst ett profilboende eller tydligt inkluderande koncept per stadsdel samt hbtqi-kompetenskrav för hemtjänstleverantörer. Sätt mål om profilboenden och hbtqi-kompetens i hemtjänst/LSS och följ upp upplevelser av bemötande. Indikatorer: antal platser, användarnöjdhet, upplevelse av bemötande. 55 (91) ● Diversifiera stödinsatserna för personer som säljer sex till flera enheter och verksamhetsområden så att stödet inte enbart koncentreras till en viss del av socialtjänsten. ● Utveckla stödinsatserna för personer som säljer sex i samverkan med målgruppen och berörda civilsamhällesorganisationer (t.ex. RFSL Stockholm, eller Red Umbrella Sweden) för att säkerställa ett tillgängligt, icke-dömande och rättighetsbaserat stöd oavsett könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. ● Komplettera relaterade utbildningsinsatser med särskilda moment om sexsäljarerfarenhet, stigma och intersektionalitet, inom ramen för den planerade hbtqi-kompetensutbildningen. ● Särskild utsatthet: Tydliggör rutiner för våldsutsatthet, heder, hatbrott och omvändelseförsök, inklusive samverkansspår med elevhälsa/skola och civilsamhälle. Indikatorer: antal upptäckta/åtgärdade ärenden och tillgång till skyddat boende inkl. enskilda boenden för asylsökande hbtqi-personer. Mötesplatser, kultur, idrott och fritid – prioriteringar och förslag: ● Community-drivna mötesplatser: Formulera ett mål om samarbeten med civilsamhället om fler och geografiskt spridda alkoholfria mötesplatser för hbtqi- personer (unga, seniorer, nyanlända, personer med funktionsnedsättning etc) gärna via IOP-avtal. Indikatorer: antal mötesplatser, öppettider/år, deltagare, upplevd trygghet. ● Kulturens synlighet: Fullfölj planen på att uppföra ett HBTQi-monument i staden. Indikatorer: förberedelser klara våren 2026, beslut 2026, invigning 2027 ● Kulturens synlighet: Lägg till åtgärd att utreda och inrätta ett hbtqi-museum/arkiv samt programstöd för queera kulturuttryck. Indikatorer: utredning klar 2026, beslut 2027, invigning 2029; antal programtillfällen/år. ● Tillgång till idrott: Inför separata tider för unga hbtqi-personer på idrottsanläggningar och följ upp deltagande/trygghetskänsla. Offentliga miljöer – prioriteringar och förslag: ● Trygghet i offentlig miljö och skydd mot hot och hat: Komplettera Mål 5 med en strategi mot hot/hatexponering riktad mot hbtqi-miljöer, evenemang och organisationer, inkl. utbildningskrav för ordningsvakter och trygghetspersonal i hbtqi- kompetens. Indikatorer: andel upphandlade aktörer med kompetenskrav och upplevd trygghet i communityenkäter. 3) Delaktighet och inflytande Styrka i planen: Återkommande dialog med civilsamhället, referensgrupper, enkäter och IOP nämns. 56 (91) Risk/svaghet: Oklart hur ofta, med vilka aktörer, på vilken nivå och hur insikter styr budget och prioriteringar. Förbättringsförslag (mål/åtgärder/indikatorer): ● “Hbtqi-rådsprocess”: Inrätta ett kommunalt hbtqi-råd eller branschträffar (minst 2/år) med politisk närvaro och beslutslogg som kopplas till budget/uppdrag för att systematiskt ta tillvara civilsamhällets kunskap och resurser – inte endast projektvis. Indikatorer: antal möten, beslut, andel beslut genomförda. ● Systematisk kunskapsinhämtning: Fastställ metodik för communityenkäter, fokusgrupper och referenspaneler (inkl. trans- och intersexpersoner) – med återkoppling till deltagarna och offentlig “Du sa/vi gjorde”-redovisning. ● Långsiktiga IOP: Identifiera prioriterade områden (mötesplatser, utbildning, skyddat boende, familjemottagningar m.fl.) och teckna 3–4-åriga IOP-avtal med tydliga mål/indikatorer. Avslutande bedömning Handlingsplanen är ett viktigt steg. Med de föreslagna kompletteringarna får staden ett styr- och uppföljningsbart verktyg som stärker hbtqi-personers rättigheter i vardagen – i skolan, i välfärden, i kulturlivet och i det offentliga rummet – och som på riktigt bygger på delaktighet, kunskap och långsiktiga civilsamhällespartnerskap. RFSL Ungdom RFSL Ungdoms yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. INLEDNING RFSL Ungdom tackar för möjligheten att inkomma med remissvar på Stockholms Stads handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2023. SAMMANFATTNING ● RFSL Ungdom har inga anmärkningar på innehållet i handlingsplanen. ● RFSL ungdom anser att vissa begrepp i handlingsplanen har använts på ett sätt som upplevs stigmatiserande och bör korrigeras. 1. INNEHÅLLET I HANDLINGSPLANEN RFSL Ungdom har inga anmärkningar på innehållet eller utformningen av målen i handlingsplanen. 2. PROBLEMATISK BEGREPPSANVÄNDNING I handlingsplanen används återkommande beskrivningarna “barn och unga som själva bryter eller vars familjer bryter mot normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika”. RFSL Ungdom ställer sig skeptiska till denna 57 (91) begreppsanvändning, då det förstärker bilden av att vara avvikande och att det kan ha stigmatiserande effekt för målgruppen. Det är inte fel i sig att prata om normbrytande identiteter eller familjekonstellationer. Vi anser att det kan stå kvar i de inledande delarna, exempelvis. Men inom ramen för handlingsplanens mål och beskrivningen av dessa förefaller begreppsanvändningen onödig. Att använda detta begrepp istället för hbtqi-personer, barn och unga som är hbtqi- personer eller regnbågsfamiljer bidrar till ett osynliggörande av hbtqi-identiteter hos barn, unga och vuxna. RFSL Ungdom anser dessutom att det är viktigt att synliggöra och respektera barn och ungas rätt till självidentifikation. Barn och unga kan också vara hbtqi-personer och detta måste framgå tydligt i handlingsplanen. Det kan vara en mycket viktig identitet för ett barn eller en ungdom som inte ska reduceras till ett passivt “normbrytande”. Det finns personer i alla åldrar, som inte själva identifierar sig som hbtqi, men ändå riskerar utsatthet och deras rätt att få vara och uttrycka sig på ett normbrytande sätt ska fortfarande skyddas. Våra förslag kommer därför att inbegripa en sådan bredare definition också, men med en mindre problematisk formulering. 58 (91) 59 (91) Övrigt RFSL Ungdom deltar gärna i uppföljningsarbetet av handlingsplanen. RFSU Stockholm RFSU Stockholms yttrande daterat den 21 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Inledning RFSU Stockholm tackar för möjligheten att svara på KS 2025/836: Remiss av Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 från Kommunstyrelsen i Stockholms stad Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell medlemsorganisation som sedan 1933 verkar för allas rätt att bestämma över sin kropp och sexualitet. RFSU:s arbete utgår från kunskap, lust och engagemang och bedrivs lokalt, nationellt och internationellt för att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). RFSU har lokalföreningar över hela landet och Stockholm är RFSU:s största. Allas rätt att bestämma över sin kropp och sexualitet RFSU Stockholm arbetar på flera olika nivåer för att främja allas rätt att bestämma 60 (91) över sin kropp och sexualitet, vilket inkluderar ett aktivt arbete för hbtqi-personers rättigheter till en egen sexualitet bortom fördomar och förtryck. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 Som det står i handlingsplanen, trots framsteg, mår hbtqi-personer fortsatt sämre än den generella befolkningen och är mer utsatta för förtryck och diskriminering. Detta beror bland annat på minoritetsstress, begränsande normer, maktförhållanden, fördomar och okunskap inom exempelvis skola och äldreomsorg. Vi anser därför att ökad medvetenhet och ett aktivt och långsiktigt arbete med dessa frågor är nödvändigt inom staden. Viktigt att tänka på Handlingsplanen är kopplad till Stockholms stads program för mänskliga rättigheter och dess fokusområden, vilket vi ser som positivt. Där lyfts kunskap som ett område och här vill vi betona vikten av kunskap ur flera perspektiv: • Att personal inom inte minst skolan har relevant kunskap om frågor relaterade till könsuttryck, könsidentitet och sexualitet samt sexuell hälsa. RFSU:s rapport Undervisning om hbtqi-frågor i årskurserna 1–6 (2025) visar att arbetet halkar efter och att hbtqi-elever upplever diskriminering i skolan, precis som det också nämns i stadens handlingsplan. Rapporten visar att skolpersonalen känner sig osäkra i dessa frågor och efterfrågar utbildning, konkreta verktyg och mer stöd från rektorerna för att kunna arbeta aktivt med hbtqi-frågor redan i de tidiga skolåren. • Att hbtqi-personer får kunskap om sina rättigheter, med särskild prioritet för att förbättra transpersoners levnadsvillkor. Vi ser positivt på att delaktighet och inflytande lyfts i handlingsplanen. Samtidigt är det av största vikt att dessa konkretiseras och omsätts i faktisk delaktighet. Det behöver tydliggöras vad det i praktiken innebär. Det kan till exempel vara att genomföra dialoger för att få kunskap om hbtqi-personers behov och erfarenheter så att detta arbete leder till reellt inflytande. Avslutande ord RFSU Stockholm anser att handlingsplanen är både behövlig och omfattande. Dock vill vi betona vikten av att konkretisera planen, förankra den hos målgrupperna samt garantera att uppföljning och utvärdering blir systematiskt och ändamålsenligt genomförda. HBTQ+Socialdemokrater Stockholms stad HBTI+Socialdemokrater Stockholms stads yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. HBTQ+Socialdemokrater Stockholm välkomnar att denna handlingsplan har tagits fram. Handlingsplanen präglas av en helhetssyn och kunskapsbas utifrån uppdragets omfattning. De skrivningar som finns om normkritiskt arbetssätt, elevundersökningar, samhällsorientering inom skola/förskola visar på ett djupt intresse för utveckling. Det 61 (91) är särskilt välkomnande i tider där hbtqi-personer är särskilt utsatta och utvecklingen går bakåt på många håll i världen. Det är positivt att det är tydligt tidigt i handlingsplanen förtydligas att alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa att alla människor inom respektive verksamheter har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Hbtqi-personer finns i hela staden och alla verksamhetsutövare behöver säkerställa sin egen verksamhet. Strukturen i handlingsplanen ger ett mer konkret sätt att omhänderta tidigare strategier och inriktningar, samt ger tydlighet för stadens olika bolag och nämnder. Kunskap och information Under ”Kunskap och information, Mål 2, Det är tydligt för hbtqi-personer att stadens verksamheter är tillgängliga för dem” under målet ”Stadens verksamheter synliggör – både fysiskt och digitalt – kunskap om hbtqi-frågor.” är det positivt för hbtqi- personer, och andra, att normalisera regnbågsflaggor och hbtqi-symboler i stadens kommunikation, digitalt och fysiskt. Det bör även förtydligas att staden aktivt ska arbeta med att synliggöra hbtqi-personer och regnbågsfamiljer i all sin kommunikation. Hbtqi-personers livsvillkor representeras ofta generellt i kommunikation i samband med kamp, men det är också viktigt att queer glädje finns i stadens kommunikation. Välfärd och service Det står på sid 16: “Äldre hbtqi-personer har ofta svårt att känna förtroende för socialtjänsten samt för hälso- och sjukvården. Det kan bero på den historiska stigmatiseringen och sjukdomsstämpeln som fanns kvar i Sverige fram till 1979, när homosexualitet inte längre klassades som en sjukdom av Socialstyrelsen.” Antaganden om varför förtroende kan vara lågt bör undersökas djupare. Anledningen skulle också bero på brist på kunskap inom verksamheter, tidigare erfarenheter eller en generell önskan om ökad finansiering av vård och omsorg. Innan antaganden skrivs i en handlingsplan bör det undersökas mer. Gällande äldreboenden har Stockholm haft ett unikt boende en längre tid. Regnbågens kooperativa hyresgästförening vid Gärdet i Stockholm har drivits av civilsamhällets aktörer och eldsjälar. Kön till boendet är väldigt lång och intresset stort. En ny förening har nyss startat, Regnbågsdalen med 18 nyrenoverade lägenheter som var inflyttningsklara 2025-10-01. Det är en mycket positiv utveckling i vår kommun. Samtliga lägenheter blev snabbt uthyrda och en kö till föreningen finns redan. Erfarenheter från tidigare verksamheter har bidragit i planeringen och boendet är en del av det nyrenoverade seniorboendet i Sandsborg. Detta har planerats och drivits fram av civilsamhället i samråd med Micasa. Då indikationer finns att köerna är fortsatt långa bör intresset för regnbågsboenden analyseras. Staden skulle kunna vid upphandling, planering, styrning och beslut om äldreboenden skapa nya regnbågsboenden genom flera metoder. Exempelvis skulle 62 (91) staden kunna undersöka möjligheten att på befintliga boenden reservera några lägenheter som kan hyras ut som regnbågsboenden. Under ”Välfärd och service, Mål 3” är viktigt med både generellt sett välkomnande verksamhet med ökad hbtqi-kompetens inom verksamheten, men också särskilda och separatistiska verksamheter är viktigt. 63 (91) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) och Lovisa Lanryd (L) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Ann-Christin Carlberg (SD) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. Därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och 64 (91) utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga och säkerställer deras trygghet samt stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Exploateringsnämnden Reservation av Gabriel Kroon (SD) Att nämnden beslutar att besvara remissen med Sverigedemokraternas utlåtande samt att därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt Reservation av Peter Öberg (L) a.Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c. Att därutöver anföra följande: 65 (91) Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Fastighetsnämnden Reservation av Sergej Salnikov (SD) Att i huvudsak bifalla kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i 66 (91) synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt Reservation av Hansi Karppinen (L) Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Förskolenämnden Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat (M) Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. 67 (91) Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Reservation av Linnea Vinge (SD) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. Därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. 68 (91) Idrottsnämnden Reservation av Hanna Wistrand (L) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Leif Söderström (SD) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. 69 (91) Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga och säkerställer deras trygghet samt stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt Kulturnämnden Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Emelie Wassermann (SD) Att nämnden i huvudsak bifaller förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, hat, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. 70 (91) Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk- eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Elin Hjelmestam (L) a. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer 71 (91) Reservation av Anders Edin (SD) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut samt att därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt Socialnämnden Reservation av Anne-Lie Elvén (L) och Andrea Hedin m.fl. (M) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut, Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter, samt Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive 72 (91) minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Tapani Juntunen (SD) att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut, samt att därutöver anföra. Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Björn Ljung och Mikael Blomstrand (C) och Johan Nilsson m.fl. (M) Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. 73 (91) Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP) Stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna behöver intensifieras. I detta innefattas ett systematiskt arbete för att i enlighet med stadens program och handlingsplaner motverka alla former av rasism, stärka barnets rättigheter, nationella minoriteters rättigheter, romsk inkludering och jämställdhet samt lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer, äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Handlingsplanen för HBTQI- personers rättigheter är en välkommen fördjupning för detta arbete. Ambitionerna i handlingsplanen för HBTQI-personer blir relevanta enbart när de kan göra skillnad i stockholmarnas vardag. Därför är det viktigt att påpeka vikten av en kontinuerlig och medveten implementering av handlingsplanens ambitioner i stadsbyggnadsnämndens olika verksamhetsområden däribland kompetensbaserad rekrytering och bemötandet vid myndighetsutövning. Frågan är också relevant vid planering av bostäder för olika familjekonstellationer Särskilt uttalande av Mats Johansson (SD) Sverigedemokraterna instämmer i huvudsak i det utkast till svar som kontoret lägger fram. Homo- och transfobi finns och vi måste motarbeta det överallt det dyker upp, men det är ojämnt fördelat i samhället. Vi menar att om en kartläggning verkligen ska kunna ligga till grund för en handlingsplan för att hantera homo- och transfobi måste det först och främst klartläggas var i staden som problemet existerar och vilka som är 74 (91) öppet homo- och transfoba. Därefter bör samhällets insatser mot homo- och tranfobi intensifieras i dessa stadsdelar och bland de grupper där sådant hat förekommer Trafiknämnden Reservation av Anders Lindman (SD) 1. att nämnden beslutar att i huvudsak bifalla kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt Reservation av Sara Svanström (L) a) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b) Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c) Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 75 (91) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Utbildningsnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Reservation av Mats Johnsson (SD) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. Därutöver anföra följande: 76 (91) Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD) Att släppa en främmande person över sin tröskel för att få hjälp med sina bestyr är något som kan upplevas som obehagligt för många. Det är verkligheten för många äldre som i dag har hemtjänst. Extra utsatta är äldre HBTQ- personer, som kan uppleva en rädsla för att inte bli sedd för den man är, få sina relationer tagna på allvar, eller inte få den hjälp man behöver. I en tidigare uppskattning från Socialstyrelsen uppgår äldre HBTQ-personer som har hemtjänst eller bor på särskilt boende till 15 000. Det antalet lär också öka i takt med att antalet äldre blir fler. Det är därför välkommet med ett handlingsprogram för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Detta för att säkerställa att alla äldre stockholmare möts med respekt och får den hjälp de behöver oavsett sexuell läggning eller levnadssätt. En nationell SCB-kartläggning från 2017 visade att i snitt 69 procent av personal i kategorin hemservicepersonal m.fl. var utrikesfödda. Ett handlingsprogram för hbtqi- personers rättigheter och möjligheter kan därför också vara viktig för den personal som har bakgrund i länder med en mer intolerant syn på icke-traditionella levnadssätt. Staden måste jobba proaktivt för att alla äldre ska bli bemötta med värdighet och på sina villkor. Vi hoppas att styret vågar leva upp till sina högt ställda ambitioner i denna frågan. 77 (91) Äldrenämnden Reservation av Margita Jacobsson (L) Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD) Att släppa en främmande person över sin tröskel för att få hjälp med sina bestyr är något som kan upplevas som obehagligt för många. Det är verkligheten för många äldre som i dag har hemtjänst. Extra utsatta är äldre HBTQ-personer, som kan uppleva en rädsla för att inte bli sedd för den man är, få sina relationer tagna på allvar, eller inte få den hjälp man behöver. I en tidigare uppskattning från Socialstyrelsen uppgår äldre HBTQ-personer som har hemtjänst eller bor på särskilt boende till 15 000. Det antalet lär också öka i takt med att antalet äldre blir fler. Det är därför välkommet med ett handlingsprogram för 78 (91) hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Detta för att säkerställa att alla äldre stockholmare möts med respekt och får den hjälp de behöver oavsett sexuell läggning eller levnadssätt. En nationell SCB-kartläggning från 2017 visade att i snitt 69 procent av personal i kategorin hemservicepersonal m.fl. var utrikesfödda. Ett handlingsprogram för hbtqi- personers rättigheter och möjligheter kan därför också vara viktig för den personal som har bakgrund i länder med en mer intolerant syn på icke-traditionella levnadssätt. Staden måste jobba proaktivt för att alla äldre ska bli bemötta med värdighet och på sina villkor. Vi hoppas att styret vågar leva upp till sina högt ställda ambitioner i denna frågan. Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Findel Madison (SD) a) Att i huvudsak bifalla förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. b) Att därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Reservation av Hanna Wistrand (L) och Johan Duvdahl (C) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer 79 (91) övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Emelie Wassermann (SD) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, hat, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk- eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Reservation av Peter Backlund (L) 80 (91) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Farsta stadsdelsnämnd Reservation av Leif Söderström (SD) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. Därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att 81 (91) själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga och säkerställer deras trygghet samt stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Reservation av Runar Finnman (SD) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. Därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Fatima Nur (L) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. 82 (91) Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer." Reservation av Pär Gustavsson (SD) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. Därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. 83 (91) Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C) Vi instämmer i förvaltningens bedömning att handlingsplanen för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 behöver ett tydligare arbetsgivarperspektiv. En inkluderande stad förutsätter inkluderande arbetsgivare i alla led. Stadens medarbetare ska kunna vara öppna med vem de är på jobbet, men även ha förutsättningar för att bemöta invånare och brukare på ett jämlikt och inkluderande sett. Alla chefer ska ha kunskap och verktyg för att förebygga diskriminering och skapa en trygg arbetsmiljö. För att planen ska få genomslag krävs därför att frågorna om bemötande, utbildning och ledarskap aktivt vävs in i stadens kompetensförsörjningsarbete. Järva stadsdelsnämnd Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Ole Jörgen Person m.fl. (M) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Ghazal Saberian (SD) Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. 84 (91) Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Särskilt uttalande av Patrick Amofah (C) Vi vill betona att handlingsplanen för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 behöver ett tydligare arbetsgivarperspektiv. En inkluderande stad förutsätter en inkluderande arbetsgivare i alla led. Stadens medarbetare ska kunna vara öppna med vem de är på jobbet, men även ha förutsättningar för att bemöta invånare och brukare på ett jämlikt och inkluderande sett. Alla chefer ska ha kunskap och verktyg för att förebygga diskriminering och skapa en trygg arbetsmiljö. För att planen ska få genomslag krävs därför att frågorna om bemötande, utbildning och ledarskap aktivt vävs in i stadens kompetensförsörjningsarbete. Vi instämmer också i förvaltningens bedömning att det saknas en diskussion kring begreppet intersektionalitet i nuvarande förslag till handlingsplan. ’’Stadens program för de mänskliga rättigheterna anger att stadens MR-arbete ska vara inkluderande, normkritiskt och ha ett intersektionellt perspektiv. I nuvarande handlingsplan diskuteras både ett normkritiskt perspektiv och underlag som lyfter fram levnadsvillkor för hbtqi-personer som är unga, äldre och/eller har en funktionsnedsättning men inte själva begreppet intersektionalitet. Vi håller med Järva stadsdelsförvaltning att intersektionalitet som vetenskaplig teori och metod, som påtalar behovet av att se till flera maktordningar och maktstrukturer samtidigt bör förtydligas i handlingsplanen. Detta att kunna hålla i flera perspektiv samtidigt blir också avgörande i arbetet med att förverkliga MR-programmet och de tillhörande handlingsplanerna. I handlingsplanen under kunskap och information anges att det saknas kunskap om hur livsvillkoren ser ut för hbtqi-personer vars 85 (91) identitet eller bakgrund gör att de riskerar att bli utsatta utifrån flera diskrimineringsgrunder. Vi i C tycker att det är bra att handlingsplanen lyfter detta så att Stockholms stad i stort kan jobba ännu tydligare med dessa frågor. Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Reservation av Anders Lindman (SD) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. Därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. 86 (91) Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt Särskilt uttalande av Daniele Fava (C) Vi instämmer i förvaltningens bedömning att handlingsplanen för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 behöver ett tydligare arbetsgivarperspektiv. En inkluderande stad förutsätter en inkluderande arbetsgivare i alla led. Stadens medarbetare ska kunna vara öppna med vem de är på jobbet, men även ha förutsättningar för att bemöta invånare och brukare på ett jämlikt och inkluderande sett. Alla chefer ska ha kunskap och verktyg för att förebygga diskriminering och skapa en trygg arbetsmiljö. För att planen ska få genomslag krävs därför att frågorna om bemötande, utbildning och ledarskap vävs in i stadens kompetensförsörjningsarbete Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Lena Kling (L) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 87 (91) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Sergej Salnikov (SD) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. Därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Särskilt uttalande av Gunnar Caperius (C) Vi instämmer i förvaltningens bedömning att handlingsplanen för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 är mycket viktig för att säkerställa att Stockholms stad lever upp till sina åtaganden om mänskliga rättigheter. Därtill instämmer vi i förvaltningens påpekande om risken med att stadens många styrdokument och handlingsplaner, som rör samma eller liknande områden kan göra att styrningen blir otydlig om de överlappar varandra. 88 (91) Dock saknar vi ett tydligare arbetsgivarperspektiv i handlingsplanen. En inkluderande stad förutsätter en inkluderande arbetsgivare i alla led, så även i stadens förvaltningar och verksamheter. Medarbetare i staden ska kunna vara öppna med vem de är på jobbet, men även ha förutsättningar för att bemöta invånare och brukare på ett jämlikt och inkluderande sett. Alla chefer ska ha kunskap och verktyg för att förebygga diskriminering och skapa en trygg arbetsmiljö. För att planen ska få genomslag krävs därför att frågorna om bemötande, utbildning och ledarskap aktivt vävs in i stadens kompetensförsörjningsarbete Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Mikael Sundin m.fl. (M) Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Tapani Juntunen (SD) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. Därutöver anföra följande: Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, 89 (91) trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschott m.fl. (MP) Den rödgröna majoriteten tackar förvaltningen för ett gediget arbete med remissen och välkomnar stadens handlingsplan för HBTQIA-personers rättigheter och möjligheter 2030. Planen är ett viktigt och efterlängtat verktyg som konkretiserar hur staden ska stärka arbetet för lika rättigheter i hela verksamheten. Vi vill särskilt lyfta de delar som handlar om den höga graden av utsatthet, diskriminering och psykisk ohälsa som HBTQIA-personer möter, särskilt unga och personer med utländsk bakgrund eller som lever i hederskontext. Handlingsplanen pekar tydligt på behovet av ökad kunskap, tryggare bemötande och tillgängliga verksamheter inom stadens samtliga områden: förskola, skola, äldreomsorg, hemtjänst samt kultur- och fritidsverksamheter. Det här arbetet börjar, i mötet med människor i vardagen. I Skärholmen finns fortsatt stora utmaningar när det gäller att öka acceptansen och synligheten för HBTQIA-personer. Handlingsplanen ger hopp, men också ansvar, att vi i Skärholmens stadsdel måste stå upp för de värderingar som gör Stockholm till en stad för alla. Den rödgröna majoriteten uttrycker stark besvikelse över oppositionens passivitet i frågan om omvändelseterapi. Trots återkommande krav har Tidöregeringen inte agerat och varje dag utan lagstiftning är ett svek mot utsatta unga. Det är särskilt allvarligt när övergreppen riktas mot hbtq-personer i en hederskontext. Samtidigt har samhället sedan länge infört verktyg som utvidgade reseförbud för att förebygga tvångsgifte och könsstympning. Det visar att det finns en beredskap att skydda unga från hedersrelaterat våld men att vissa former av förtryck fortfarande osynliggörs. Omvändelseförsök orsakar djup skada, men behandlas som om de vore en gråzon 90 (91) vilket gör det svårare för offer och rättsväsendet att ställa skyldiga till svars för sådana handlingar. Vi vill även uppmärksamma den viktiga satsning som RFSL gör genom fritidsgården Egalia Skärholmen, en trygg mötesplats för unga HBTQIA- personer mellan 13 och 19 år. Här får unga en chans att mötas, ställa frågor, bygga gemenskap och känna stöd – särskilt för dem som inte kan vara öppna i sin egen miljö. Egalia Skärholmen är en livsviktig insats för trygghet, identitet och psykisk hälsa. Vi står fast vid att varje människa i Skärholmen ska ha rätt att leva öppet, tryggt och fritt oavsett könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Vi kommer att fortsätta driva på för en jämlik, trygg och inkluderande stadsdel där mänskliga rättigheter är en självklarhet. Södermalms stadsdelsnämnd Reservation av Johan Lisspers (L) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Reservation av Ulf Wester (SD) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. Därutöver anföra följande: 91 (91) Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter. Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning. Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga, säkerställer deras trygghet och stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt. Särskilt uttalande av Lars Rottem Krangnes (C) Vi instämmer i förvaltningens bedömning att handlingsplanen för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 behöver ett tydligare arbetsgivarperspektiv. En inkluderande stad förutsätter en inkluderande arbetsgivare i alla led. Stadens medarbetare ska kunna vara öppna med vem de är på jobbet, men även ha förutsättningar för att bemöta invånare och brukare på ett jämlikt och inkluderande sett. Alla chefer ska ha kunskap och verktyg för att förebygga diskriminering och skapa en trygg arbetsmiljö. För att planen ska få genomslag krävs därför att frågorna om bemötande, utbildning och ledarskap aktivt vävs in i stadens kompetensförsörjningsarbete.