Urban Cultivation Program: Social Welfare Committee's Opinion

Socialnämnden ombeds av kommunstyrelsen att yttra sig om remiss av Program för stadsnära odling. Programmet framhåller att Stockholm är en fantastisk stad för odling med tillgång till koloniträdgårdar, gemensamhetsodlingar samt odling i trädgårdar och på gårdar. Syftet med Stockholms stads Program för stadsnära odling är att det ska vara ett stadsövergripande styrdokument som gäller för stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser och det ska fungera som ett stöd för stadens interna arbete. Förvaltningen har synpunkter på hur begreppet särskilda boenden används i programmet och föreslår att begreppet bör bytas ut då det i sammanhanget är missvisande. Förvaltningen efterfrågar även en förklaring till begreppet specialboenden, ett begrepp som inte används inom socialnämndens verksamhetsområden. Vidare understryker förvaltningen vikten av ett kunskapsstöd för att underlätta för verksamheter som vill börja odla.Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. [Tjänsteutlåtande - Remiss av Program för stadsnära odling.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för socialt stöd Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (2) Remiss av Program för stadsnära odling Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr KS 2026/354 Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Sammanfattning Socialnämnden ombeds av kommunstyrelsen att yttra sig om remiss av Program för stadsnära odling. Programmet framhåller att Stockholm är en fantastisk stad för odling med tillgång till koloniträdgårdar, gemensamhetsodlingar samt odling i trädgårdar och på gårdar. Syftet med Stockholms stads Program för stadsnära odling är att det ska vara ett stadsövergripande styrdokument som gäller för stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser och det ska fungera som ett stöd för stadens interna arbete. Förvaltningen har synpunkter på hur begreppet särskilda boenden används i programmet och föreslår att begreppet bör bytas ut då det i sammanhanget är missvisande. Förvaltningen efterfrågar även en förklaring till begreppet specialboenden, ett begrepp som inte används inom socialnämndens verksamhetsområden. Vidare understryker förvaltningen vikten av ett kunskapsstöd för att underlätta för verksamheter som vill börja odla. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Bakgrund Socialnämnden ombeds av kommunstyrelsen att yttra sig om remiss av Program för stadsnära odling. Ärendet Programmet framhåller att Stockholm är en fantastisk stad för odling med tillgång till koloniträdgårdar, gemensamhetsodlingar samt odling i trädgårdar och på gårdar. Odlingarna bidrar på många sätt till Stockholms attraktivitet och långsiktiga hållbarhet. Stadsnära odling ger rekreationsvärden och utlopp för egen kreativitet, vardagsmotion och kan bidra till bättre fysiskt och psykiskt välmående. På skolor, förskolor och boenden ger odlingar en meningsfull aktivitet. Syftet med Stockholms stads Program för Handläggare Åsa Ullén Telefon: 08-50825294 Till Socialnämnden 2026-06-09 Socialförvaltningen Avdelningen för socialt stöd Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/204 2026-05-05 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/204 Sida 2 (2) Remiss av Program för stadsnära odling stadsnära odling är att det ska vara ett stadsövergripande styrdokument som gäller för stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Programmet ska fungera som ett stöd för stadens interna arbete och visa invånare och intressenter stadens intentioner för hur stadsnära odling ska utvecklas och förvaltas långsiktigt. Ärendets beredning Ärendet har beretts vid avdelningen för socialt stöd. Förvaltningsgruppen har behandlat ärendet den 3 juni 2026. Funktionshindersrådet har haft möjlighet att behandla ärendet vid sammanträdet den 28 maj 2026. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen har synpunkter på att begreppet särskilda boenden återkommande används i programmet som begrepp för boenden inom äldrenämnden och socialnämndens ansvarsområde. Det framgår i ordlistan i programmet att det kan röra sig om vård- och omsorgsboenden, korttidsboenden eller stödboenden. Ett särskilt boende är en boendeform för äldre eller personer med omfattande funktionsnedsättningar som har behov av vård och omsorg dygnet runt. Korttidsboende och stödboende är inte ett särskilt boende, begreppet i programmet blir därav missvisande och bör bytas till ett annat begrepp. I programmet finns en rubrik på sida 7, odling på specialboenden, där förvaltningen undrar över innebörden av begreppet specialboenden. Detta begrepp är inte ett begrepp som används inom socialtjänsten. Ljungbackens stödboende lyfts fram i programmet som gott exempel på en verksamhet där man börjat odla. En erfarenhet från Ljungbacken kring den interna kunskapshöjningen är att det initialt saknades ett kunskapsstöd eller årshjul, vilket Ljungbacken tog fram på egen hand. Ett sådant stöd kommer underlätta för verksamheter som vill börja odla att komma igång och veta vad de kan göra samt när och hur det ska ske. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Veronica Carstorp Wolgast Anna Mattsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Program för stadsnära odling Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-05-27 Anna Mattsson, Avdelningschef 2026-05-27 --- [Bilaga - Program för stadsnära odling.pdf] Program för stadsnära odling Beslutat av kommunfullmäktige 2026-XX-XX Doknr: T2023-00863-16 Innehåll Bakgrund ..............................................................................................................3 Odlingsstaden Stockholm .....................................................................................5 Planeringsinriktningar ........................................................................................10 Mer odling och på rätt plats ..................................................................................................12 Ökad kunskap om odling ......................................................................................................14 Välkomnande och till för alla ...............................................................................................16 Klimat- och miljösmarta .......................................................................................................18 Välförvaltade ..........................................................................................................................20 Utvecklas efter nya förutsättningar ..................................................................................22 Referenslista .......................................................................................................24 Ordlista ...............................................................................................................26 Program för stadsnära odling Dnr: T2023-00863 Utgivningsdatum: 20xx Utgivare: Trafikkontoret, Stockholms stad Kontakt: trafikkontoret@stockholm.se Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 3 Bakgrund Bakgrund Stockholm är en fantastisk stad för odling med tillgång till koloniträdgårdar, gemensamhetsodlingar samt odling i trädgårdar och på gårdar. Odlingarna bidrar på många sätt till Stockholms attraktivitet och långsiktiga hållbarhet. Stadsnära odling ger rekreationsvärden och utlopp för egen kreativitet samt vardagsmotion som kan bidra till ett bättre fysiskt och psykiskt välmående. Innerstadens koloniträdgårdar, där marken brukats kontinuerligt i över hundra år, är ett levande kulturarv som speglar stadens historia och berikar miljön med blomprakt och skönhetsvärden. På stadens skolor, förskolor och särskilda boenden ger odlingar meningsfull aktivitet, egen skörd och pedagogiska värden. Stadsnära odling skapar gemenskaper på bostadsgårdar, i koloniområden och inom gemensamhetsodlingar i parker, där delak- tighet och föreningsliv stärker lokalsamhället. Stadsnära odlingar kan också gynna den biologiska mångfalden och stärka spridningsvägar för vissa arter. Dessutom kan den ge staden en ökad resiliens med fler och nya möjligheter till hållbar matframställning. Syftet med programmet Stockholms stads Program för stadsnära odling är ett stadsövergripande styrdokument som gäller för stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Det övergripande målet är att den stadsnära odlingen ska bidra till Stockholms attraktivitet och långsiktiga hållbarhet. Programmet ska fungera som ett stöd för stadens interna arbete och visa invånare och intressenter stadens intentioner för hur stadsnära odling ska utvecklas och förvaltas långsiktigt. Programmet fokuserar på den stadsnära odling som staden själv har rådighet över och på den samverkande roll staden kan ta för att nå fler aktörer. Doknr: T2023-00863-16 Social gemenskap och trygghet Levande kulturarv STOCKHOLMS STADSNÄRA ODLINGAR Försörjnings- förmåga och autonomi Ekologisk håll- barhet och social rättvisa Biologisk mångfald Hälsa och välbefinnande Kunskap och utveckling Skönhetsvärden och attraktiv stad Figur över den stadsnära odlingens värden och funktioner. Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 5 Odlingsstaden Stockholm Odlingsstaden Stockholm Ett ökat fokus på stadsnära odling bidrar till stadens övergripande och långsiktiga mål på flera sätt. Programmet tar avstamp i stadens vision 2040, över- siktsplanen för Stockholms stad, Miljöprogram 2030 samt Agenda 2030. Vision 2040 anger att Stockholm ska vara en mångsidig storstad för alla, vara hållbart växande och dynamisk samt en smart och innovativ storstad. Tre områden i fokus är trygghet, klimat- och miljö samt tillväxt. Översiktsplanen anger att staden ska vara en växande stad, en sammanhängande stad, ha en god offentlig miljö samt vara en klimatsmart och tålig stad. Agenda 2030 utgör stöd och inriktning för utveck- ling av stadens arbete för social, ekonomisk och miljö- mässig hållbarhet. Ett ökat fokus på stadsnära odling bidrar till flera av de globala målen samt till miljöpro- grammets mål. Olika former av stadsnära odling idag Stadsnära odling i stadens regi finns i flera olika former. Odlingarna har olika syften, förutsättningar, förvaltningsformer samt krav på planläggning och ekonomi. Ansvaret för stadsnära odling delas av flera olika nämnder och bolagsstyrelser. Även inom samma form av odling kan ansvaret för till exempel samord- ning, investering och förvaltning vara fördelat på flera nämnder och bolagsstyrelser. Arrendeavtal Övriga avtal Stadens egna odlingar Stadsdelsnämnderna (Trafiknämnden ansvarar för sam- ordningen av stadsdelsnämnder- nas stadsmiljöverksamhet) Koloniträdgårdar med stuga Bostadsarrende Odlingslotter (Fd fritidsträdgårdar) Lägenhetsarrende Gemensamhets- odlingar parkmark Brukaravtal Plocka och odla i parken Utbildningsnämnden, (SISAB) Odling på skolor Förskolenämnden, stadsdelsnämnderna, (SISAB) Odling på förskolor Äldrenämnden, socialnämnden, (MICASA) Odling på särskilda boenden Bostadsbolagen Odling inom bostadsbolagen Fastighetsnämnden Stadsjordbruk Arrende Stockholm Vatten och Avfall AB Jordbruk Tabell över olika former av stadsnära odling som staden har rådighet över idag. Tabellen visar de ansvariga nämnderna eller bolagsstyrelser till vänster med förvaltande bolagsstyrelse inom parantes. Kolumnerna till höger visar typ av avtal eller om staden odlar i egen regi Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 6 Odlingsstaden Stockholm Bagisodlarnas gemensamhetsodlingar I Bagarmossen driver Bagisodlarna gemen- samhetsodlingar och en liten hönsgård som blivit en lokal mötesplats. Många passerar förbi på väg till skola, centrum eller tunnel- bana. Hönsen lockar dagligen förskole- klasser, ungdomar tittar in och platsen skapar möten mellan generationer. Odlingarna och omsorgen om platsen har bidragit till en trygg atmosfär och öppenheten gör det till en plats för återhämtning. Arbetet blir som ett kulturprojekt – med lokal förankring och i ständig förändring. De som odlar här beskriver glädjen i att skapa något gemen- samt tillsammans med sina grannar. De nämner både glädjen och utmaningarna, såsom det tunga arbetet att ta hand om hönsen året runt. Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 7 Odlingsstaden Stockholm Plocka och odla i parken Det enklaste sättet att ta del av odling är att plocka frukt och bär i parken. Ätbara växter, frukter och bär som invånare kan plocka finns över hela stadens parkmark. På vissa platser finns även anlagda fruktlundar och några stadsdelar har skapat plats för grönsaksodlingar i parken. Det kan vara för att öka tryggheten, genomföra arbetsmarknadsinsatser eller för att tillföra pedagogiska värden. Idag känner många inte till att det är tillåtet att plocka frukt och bär på parkmark, vilket innebär att mycket mer av det ätbara skulle kunna tas tillvara. Gemensamhetsodlingar på parkmark Gemensamhetsodlingar innebär att invånare ges möjlighet att odla tillsammans i en del av parken. Odlingarna kan startas upp på initiativ av invånare och ett brukaravtal för skötseln av den del av parkmarken upprättas då mellan stadsdelsnämnderna och odlarna. Det varierar idag hur gemensamhetsodlingarna hanteras praktiskt och finansiellt över staden. Odlingarna är öppna för alla. Koloniområden Den vanligaste formen av stadsnära odling som staden ansvarar för är koloniområden, det vill säga koloniträd- gårdar med stugor och odlingslotter utan stuga. Odlingsformen har en hundraårig tradition och präglas av en stark föreningskultur. Varje odlare ansvarar för sin egen lott inom en koloniförening. Områdena har en etablerad infrastruktur för odling, såsom skyddande staket, ledningar för bevattning och föreningsstugor. Koloniträdgårdar med stuga överlåts genom hembud. Skötsel och utformning av områdena regleras i arrende- avtal, ordningsföreskrifter, detaljplaner och flera andra dokument. Koloniföreningarna ansvarar för driften av områdena, medan stadsdelsnämnderna ansvarar för investeringarna. Idag finns ett 70-tal föreningar som arrenderar totalt cirka 150 hektar mark med ungefär 7 500 lotter. Odling på skolor och förskolor Odling på skolor och förskolor ger pedagogiska mervärden och bedrivs idag där verksamheterna har detta önskemål. Ett uppdrag för gröna skolgårdar där bland annat lekvärden och odling har kombinerats har drivit på utvecklingen mot mer odling på gårdarna. Gårdarnas ytor ska fungera för flera olika funktioner såsom varierad lek, rörelse och lärande. Odling kan kopplas till både lärande och återhämtning. Fältlabbet, som är en mobil naturskola, erbjuder exempelvis en aktivitet för elever kring hydroponisk odling. Odling på specialboenden På stadens särskilda boenden bidrar odling till trivsel och meningsfulla aktiviteter. Förutsättningarna för odling skiljer sig åt mellan olika typer av boenden och odlingarna anpassas därför efter de boendes behov. Ljungbackens stödboende I Åkersberga ligger stödboendet Ljungbacken som drivs av Stockholms stad. Det är ett drogfritt stödboende för vuxna. När matpriserna gick upp såg verksamheten fördelar med att odla egna grönsaker till måltider. Samtidigt fick boende tillgång till en meningsfull akti- vitet. På Ljungbacken sammanfaller flera goda förutsättningar för att lyckas med egen odling till köket: ekonomiska incita- ment, ett intresse från personalen, tillgång till plats att odla, matlagning på plats samt en boendemålgrupp som aktivt kan delta i arbetet med odlingarna. Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 8 Odlingsstaden Stockholm Odling inom bostadsbolagen Bostadsbolagen arbetar med att möjliggöra för boende att ta del av odling på flera olika sätt. Fruktträd, bärbuskar och ätbara perenner finns på många bostads- gårdar. Det går ofta att få tillgång till en egen eller en gemensam odlingslott, på eller i anslutning till sin gård. Större gemensamma odlingsytor får bäst resultat med insatser i form av samordning och skötsel, vilket kan ske genom till exempel en anställd odlingscoach. Jordbruk Stockholms stad har, sett ur ett nationellt perspektiv, en relativt låg andel jordbruksmark. Samtidigt äger staden flera jordbruksfastigheter både inom stadens gränser och i kranskommuner. Enligt Jordbruksverkets klass- ning från 2024 finns det inom kommungränsen totalt 127 hektar åkermark och 57 hektar betesmark. Stadens jordbruksmarker rymmer flera viktiga ekosys- temtjänster samt betydande natur- och kulturvärden. I regel ligger de inom områden som har någon form av skydd, såsom kultur- eller naturreservat eller ingår i ett riksintresse för kulturmiljövården eller för det rörliga friluftslivet. Hästa Gård i Igelbäckens kulturreservat erbjuder en publik verksamhet. I områdena kring Orlången och Ågesta i Huddinge kommun har jordbruksmarkerna stora natur-, kultur och rekreationsvärden. Stockholm Vatten och Avlopp AB driver ett jordbruk i Salems och Botkyrka kommun i egen regi med syfte att skydda Stockholms reservvattentäkt Bornsjön. Potentialstudier i Norra Djurgårdsstaden I stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårds- staden finns målsättningar att öka odlingen i staden. Det ska finnas möjlighet till egen odling och den ska nyttjas som ett medel att främja hälsa samt uppnå sociala och estetiska kvaliteter. Odling kan ordnas på allmän plats, av mer eller mindre permanent karaktär eller i privata och gemensamma odlingsytor i kvar- teren på till exempel takterrasser, uteplatser och balkonger. I ett tidigt skede gjordes potentialstudier för att se över möjligheten till odling i större skala som till exempel i befintliga bergrum eller andra mörka utrymmen som källare och garage. Ett mer storskaligt förslag som visades i studien är att odla kommersiellt på taken till industri- byggnaderna i staden med hjälp av ny teknik. Exempel från flera platser i världen visar att detta kan göras med ekonomisk hållbarhet. Potentialstudien pekar också på möjligheten att integrera växthus i arkitekturen som en del av en byggnad och på så sätt uppnå andra funktioner som till exempel en skärm mot buller. Studien visade även på möjligheten till småskalig kommersiell odling på tillfälliga platser som väntar på att bebyggas i till exempel containers. Ett innovationsprojekt är påbörjat för att ta resultatet från potentialstudien ett steg längre. Projektet undersöker hur stadsplaneringen kan stödja odling på kvartersmark, men också skapa cirkulära flöden där vatten, energi och näring återvinns istället för att gå till spillo. Projektet avser också att utveckla en pilotan- läggning och involvera invånare. Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 9 Odlingsstaden Stockholm SVOA:s jordbruk vid Bornsjön Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) driver ett jordbruk vid vattenskyddsområdet Bornsjön. Jordbruket omfattar ca 5500 ha mark varav ca 900 hektar är jordbruksmark. Målsättningen med förvaltningen är att skydda Bornsjön som vattentäkt. Driften bygger på forskning om långsiktigt hållbart jordbruk. För att minska klimatpåverkan lämnas tex mulljord som gräsmarker och biodrivmedel används till traktorer och fordon. Grödorna får näring via gröngödsling och ekologiskt gödselmedel, bekämpnings- medel används inte och skyddszoner finns längs alla diken och vattendrag för att minska erosion. Den biologiska mångfalden stärks genom bryn i skogskanter och odling av blommor på utvalda fält. Sedan SVOA tog över förvaltningen 2012 syns en trend av bättre vattenkvalitet. Jordbruket kan fungera som förebild och kunskapskälla för stadens övriga stadsjordbruk. På Talby Nedergården finns lokaler som passar för grupper och utbildning. Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 10 Planeringsinriktningar Planeringsinriktningar Stadens arbete med stadsnära odling konkretiseras i sex planeringsinriktningar som anger hur staden ska priori- tera när stadsnära odling utvecklas och förvaltas. Planeringsinriktningarna gäller både för befintliga och nya stadsnära odlingar över hela staden. Mer odling och på rätt plats Klimat- och miljösmarta Ökad kunskap om odling Välförvaltade Välkomnande och till för alla Utvecklas efter nya förutsättningar Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 11 Kapitel Program för stadsnära odling 11 Planeringsinriktningar Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 12 Planeringsinriktningar Mer odling och på rätt plats Det ska finnas förutsättningar att tillskapa ny stadsnära odling i Stockholm. Eftersom ny odling innebär investe- ringar för framtiden är det viktigt att de insatser som görs bidrar till programmets översiktliga målsättning och följer dess planeringsinriktningar. Stadsnära odling kan utvecklas på flera sätt, till exempel genom att anlägga nya odlingsområden eller genom att stärka förvaltningen av befintliga områden så att de kan användas mer effektivt för odling. De olika formerna av odling fyller olika syften och har skilda förutsättningar. Därför behöver de utvecklas där de ger störst nytta för staden som helhet. Kunskapsunderlag och avvägningar för planering och investering Stockholm utvecklas och förtätas samtidigt som staden behöver behålla sin attraktiva karaktär med en blandning av bebyggelse och gröna och blå miljöer. Tillgången till grönområden och odling är avgörande för att staden ska upplevas som trivsam och hälsosam. När Stockholm växer behöver olika intressen balanseras och planeringen av stadsnära odling måste därför utgå från aktuell kunskap om befintliga värden och prövas i relation till andra intressen. Länsstyrelsen i Stockholms läns vägledning för jord- bruksmark ger ett stöd i planeringen. Den förtydligar miljöbalkens bestämmelser att jordbruksmark endast får tas i anspråk när ett väsentligt samhällsintresse inte kan tillgodoses på annan mark. Ett kunskapsunderlag ska tas fram och användas vid lokaliseringsstudier för nya stadsnära odlingar. Inven- tering av stadens jordbruksmark, övriga potentiella odlingsvärda ytor, programmets planeringsinriktningar, en rättvis geografisk fördelning över staden, det gröna kulturarvet, ekologiska värden, val av odlingsform, andra intressen för markanvändning samt genomförbarhet är exempel på faktorer som också bör beaktas i arbetet. Vid anläggning av nya och utveckling av befintliga odlingsområden inom stadens reservat ska målsätt- ningen för reservaten förstärkas. Lämpliga platser för odling inom reservaten är i regel äldre åkermark som lagts om till betesmark eller träda eller som riskerar att växa igen.Nya odlingar ska dock i första hand anläggas utanför reservaten, på parkmark med låga naturvärden eller på hårdgjord mark. Inrättandeprocess för nya odlingar En inrättandeprocess ska tas fram för nya stadsnära odlingar som kräver planläggning samt investerings- och driftmedel, så som till exempel koloniområden. Inrättandeprocessen behöver tydliggöra ansvariga nämnder avseende finansiering av planläggning, anläggning och förvaltning. Stadens gårdar utvecklas Stockholms egna jordbruksmarker kan utvecklas mot större andel uppodlad åkermark, förutsatt att det är förenligt med andra intressen och värden. Allt jordbruk som bedrivs ska vara ekologiskt hållbart och ta hänsyn till platsens historia samt andra intressen och förutsättningar. Hästa gårds landskapshistoriska värden och öppna marker bevaras genom ett småskaligt och hållbart jordbruk. Gården ska fortsätta att utvecklas med större andel åkermark, djurhållning, utbildning och innova- tion för odling samt sociala verksamheter. Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 13 Småskalig kommersiell odling för ökad bredd och beredskap Staden ska pröva förutsättningarna för en ny form av odling: småskalig kommersiell odling. Formen skulle ge staden möjlighet att arrendera ut mark till mindre aktörer med ett hållbarhetsfokus. Marken som arren- deras ut behöver vara planlagd så att odling medges eller ligga på mark som inte är planlagd. Syftet med odlingsformen är att ge förutsättningar för viss primärproduktion inom stadens gränser. För att öka lönsamheten för småskaliga kommersiella odlare behövs lämpliga platser att sälja grödorna direkt till konsumenten. Exempel på detta är Bondens egen Marknad och REKO-ringen. Staden ska främja upplå- telser för försäljning av mat från småskaliga ekologiska odlingar både från staden och från regionen. Rätt plats för gemensamhetsodling Gemensamhetsodlingar på allmän platsmark ska vara till för alla, men de får inte tränga bort andra viktiga rekreationsvärden i parkerna. Platser som används för gemensamhetsodlingar behöver kunna anpassas efter hur stort intresset är över tid. Platserna ska hålla för att odlingarna utökas samt kunna återställas eller ställas om till annan odlingsform om de inte längre nyttjas för gemensamhetsodlingar. Där det är möjligt bör odling- arna ske direkt på friland och användandet av pallkragar med torvbaserad jord ska undvikas för att minska klimatpåverkan. För att starta en gemensamhetsodling ska det finnas en förening med ett intresse av att odla tillsammans. Det är bra att börja med en mindre yta som kan växa i takt med att engagemanget håller i sig och odlingen fungerar väl. Det är också viktigt att säkerställa tillgång till vatten, något som ibland kan vara en utmaning men som är en grundförutsättning för att odlingen ska fungera. Planeringsinriktningar Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 14 Planeringsinriktningar Ökad kunskap om odling Odlare söker ofta ny kunskap och bidrar också till att driva utvecklingen framåt. Staden ska arbeta för att kunskap om odling sprids och höjs. Ökad kunskap om odling ger en ökad glädje för odlaren, möjliggör för ett mer hållbart odlande samt bidrar till en ökad beredskap. Intern kunskapshöjning Kunskap om stadsnära odling ska höjas inom stadens berörda förvaltningar för att underlätta för beslut för förvaltning av befintliga odlingar och utvecklingen av nya. Det kan ske genom regelbunden utbildning för berörda tjänstepersoner samt genom att säkerställa relevant datainsamling och uppföljning. Odlingskunskap kan också spridas inom de förvalt- ningar och bolag som på ett mer direkt sätt berörs av odlingsfrågor. Det kan ske genom att personal erbjuds möjlighet till utbildning om odling. För att göra korrekta bedömningar och avvägningar vid frågor gällande förvaltning och bygglov i äldre koloni- områden finns behov av vägledande kunskapsunderlag. Detta bidrar även till att höja den generella kunskapen om stadens historiska framväxt under 1900-talet. Kunskap och nätverkande Det finns ett värde av att utveckla samverkan mellan staden, näringslivet, föreningar och akademi eftersom det möjliggör samarbetsytor och synergieffekter i utvecklingen av Stockholms stadsnära odling. Staden ska främja kunskapshöjning genom att samverka med de organisationer och verksamheter som arbetar aktivt med utbildning om odling och hållbarhet. När insatser samordnas når informationen längre. Kunskapsinsatser kan vara att göra egen kvalitativ jord med ett minskat klimatavtryck, hur man ökar den biologiska mångfalden och hejdar spridningen av invasiva arter. Stöd till föreningar kan också ske genom förenings- bidrag eller genom att upplåta lokaler. Stadsnära odling kan bidra positivt till den större och mer komplexa frågan om stadens beredskap. Staden har ett pågående beredskapsarbete som täcker samtliga verksamheter. En höjd kunskap om odling samt det föreningsliv, de nätverk och gemenskaper som växer fram kring stads- nära odling kan bidra till stadens beredskap. Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 15 Planeringsinriktningar ”Det ska finnas likvärdiga möjligheter för alla att ta del av stadens odlingar.” Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 16 Planeringsinriktningar Välkomnande och till för alla Det ska finnas likvärdiga möjligheter för alla att ta del av stadens odlingar. Ålder, funktionshinder, ekonomiska förutsättningar, boendeform, kunskapsnivå eller motiv för att odla ska inte påverka möjligheterna att odla. Utveckling av nya odlingar ska bidra till att odlings- möjligheterna blir mer rättvist fördelade över staden. Det ska både vara ett lätt insteg till att börja odla såväl som möjligt att öka sina odlingskunskaper eller göra en odlingskarriär. Det ska finnas en mångfald av odlings- former för att underlätta för alla att hitta den odling som passar bäst för de egna förutsättningarna. Detta förhållningssätt ger utrymme för att kunna odla i olika skeden och förutsättningar i livet. En mångfald av flera olika former av odlingar och aktörer i olika skalor bidrar också till en ökad resiliens i staden. Öppen stadsträdgårdsodling för alla Det finns behov av en samlingsplats för berörda tjänste- personer, odlingsgrupper och intressenter för att sprida kunskap om odling. Det finns också ett värde i att sänka tröskeln för odling ytterligare. Målsättningen är att en ny odlingsform: öppen stads- trädgårdsodling för alla, både ska fungera som en mötesplats där alla kan odla oavsett bakgrund samt som en mötesplats för kunskapsutbyte, utbildning och utveckling. För att formen av odling ska kunna införas behöver den utredas avseende ansvar, finansiering och förvaltningsform. Bärbuskar, nöt- och fruktträd och andra ätbara växter blir fler Andelen ätbara växter ska öka i stadens parker. Det ger fler stockholmare tillgång till något ätbart nära bostaden, även utan tillgång till en egen odling. Fler ätbara växter är även gynnsamt för den biologiska mångfalden i staden och ökar grönstrukturens mångfunktionalitet. På utvalda platser kan ätbara växter koncentreras till skogsträdgårdar, matparker eller perenn köksträdgård. Det är viktigt att formerna, artval samt plats i staden beaktas så att förvaltningen av parkmark blir lång- siktigt hållbar. I samband med skördetid behövs tydlig information om att alla får lov att plocka det ätbara, hur man gör för att plocka samt hur det skördade kan tas om hand och lagras. Informationsinsatser bedöms bidra till att det ätbara tas tillvara i högre grad. Odling på skolor och förskolor för pedagogik och lek Stadens lekvärdesriktlinjer ska användas vid planering av nya gårdar och vid upprustning av befintliga. Skolgårdar och förskolegårdar är intensivt använda platser där många funktioner behöver tillgodoses. För att odling ska fungera långsiktigt behövs en genom- tänkt planering och förvaltning. Hur odlingarna sköts och vattnas under odlingssäsong, vad som kan odlas för att fungera för målgruppen samt hur och var odlings - platserna anläggs behöver fortsatt tas fram i dialog med verksamheten, elever och förvaltare. Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 17 Odling på särskilda boenden för ökad trivsel Det ska vara lätt att odla på stadens särskilda boenden och odlingarna ska bidra till trivsel och meningsfull aktivitet. Odlingarna behöver anpassas till de boendes behov och förutsättningar. Till exempel kan odlings- bäddar höjas upp för att lättare nås från rullstol. Odlingscoacher kan bidra till att underlätta för boende att själva aktivt delta i odlingsverksamheten. Odling för alla på de kommunala bostadsbolagens gårdar Det ska vara lätt att odla på de kommunala bostads- bolagens gårdar. Det ska vara lätt att komma igång, det ska finnas något för alla och odlingarna ska vara välskötta samt kunna utvecklas efter nya förutsätt - ningar. Det ska finnas tydlig kommunikation kring odlingarna och hur man går tillväga för att odla. Ett enkelt sätt att få tillgång till skörd är att sätta ätbara växter på gårdarna som alla kan plocka av för husbehov. Det kan vara fruktträd, bärbuskar och ätbara perenner. Boende kan även få tillgång till en egen odlingslott, på eller i anslutning till gården. De boende kan skapa en förening som söker bidrag för jord och redskap för nya lotter eller tilldelas en redan befintlig lott. Mer omfattande odling kan ske i större odlings- gemenskaper, på terrasser och i anlagda gemensamma växthus. Ofta knyts detta till något mer än bara odling såsom till exempel lek och mötesplatser. Detta kan skötas tillsammans av boende eller så sköts odlingen av en odlingscoach och trädgårdsmästare. Den resursen har möjlighet att stötta odlare, hålla ihop arbetet och säkerställer att odlingarna är välskötta även om intresset fluktuerar bland de boende. Koloniområden för alla Stockholmare med olika ekonomiska förutsättningar ska kunna få tillgång till en egen koloniträdgård med stuga. Därför ska gällande modell för hembud fortsatt tillämpas. Stugorna ska hålla en enklare standard för att säkerställa ett lägre pris. Föreningarna i koloniområden ska tillämpa ett rättvist kösystem för tilldelning av lotter, ha ett fastställt takpris för köavgift samt ett transparent kösystem. Tillgängliga odlingar För att odlingarna ska komma fler till gagn kan befintliga odlingar utvecklas mot en högre grad av tillgänglighet. Målsättningen är att det ska finnas tillgängliga gångar genom områdena som är öppna och välkomnande för allmänheten. I nya koloniträdgårdsområden ska god tillgänglighet säkerställas med angöringsplatser, tillgängliga stråk, sittplatser och toaletter. Eftersom gemensamhetsodlingar är förlagda på allmän platsmark ska alla ha möjlighet att ta del av odlingarna. Det innebär också att det ska vara möjligt för alla och gå med i föreningen som odlar. Tydlig kommunikation Alla ska lätt kunna förstå hur Stockholm arbetar med stadsnära odling. Aktuell information, riktlinjer, kartor och aktiviteter ska finnas samlade på stadens webbplats. Det ska framgå vem som ansvarar för olika delar inom arbetet med den stadsnära odlingen. Bredden av olika former av odling gör detta extra viktigt. Staden ska kommunicera tydligt vid de fysiska odlingarna och det ska vara lätt för odlare och besökare att ta till sig information om områdena. Planeringsinriktningar Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 18 Planeringsinriktningar Klimat- och miljösmarta Att själv bidra till ökad ekologisk hållbarhet är ett starkt motiv för många som odlar och att odla sin egen mat ger stockholmare en delaktighet i klimatomställningen. Stadsnära odling ska utvecklas och förvaltas på ett sätt som bidrar till Stockholms miljömål enligt Stockholms stads Miljöprogram 2030. Det ska vara enkelt att odla klimat- och miljösmart. Minskat klimatavtryck Staden ska sträva efter att de egna odlingarna är klimat- positiva. Staden ska också underlätta för alla odlare att odla med ett mindre klimatavtryck. Torv, som är ett vanligt förekommande odlingssubstrat har stor kolinlagring och avger koldioxid lång tid efter att den lagts ut i odlingarna. Torven behöver därför succesivt fasas ut ur stadens egna odlingar. Det finns ett behov av att se över möjligheten att ersätta odlingstorven genom till exempel kompostering av höstlöv samt beskärnings- och växtmaterial. På sikt bedöms en ökad recirkulation minska driftkostnader och mängden avfall. Det ska till exempel finnas möjlighet att recirkulera löv i större gemenskaper av odlare, i anslutning till odlings- området, till ny jord. Det måste dock säkerställas att gemensamma lövkomposter sköts med stor noggrannhet för att inte sprida sjukdomar och invasiva arter. Ökad biologisk mångfald Stadsnära odling ska bidra till stadens biologiska mångfald. Inhemska och lokala växtarter som gynnar pollinatörer kan uppmuntras. Andra exempel är att använda fruktträd eller benjes - häckar som yttre avgränsningarna runt odlingsområden. Träden bidrar till biologisk mångfald, att sänka tempe- raturen i staden, binda kol och återföra näring till odlingarna. Benjeshäckarna recirkulerar beskärnings - material och gynnar den biologiska mångfalden genom att den döda veden fungerar som livsmiljö för insekter och mindre djur. Invasiva arter ska bekämpas i enlighet med stadens riktlinjer. Friska och levande jordar Att nå en god kvalitet på odlingsjord tar lång tid och jordarna ska behandlas som en ändlig resurs och en investering för framtiden. En välmående och väl- förvaltad odlingsjord ger förutsättningar för en långsiktig god avkastning. Tillgång till näringsrik kompost och jord är grund- läggande för att nå ett bra odlingsresultat. Genom till exempel täckodling kan organiskt material tillföras vilket gör jorden lucker, näringsrik och väldränerad samtidigt som behovet av bevattning minskar. Alla odlare ska uppmuntras till att kompostera trädgårds- avfall i anslutning till egen odling för att växtmaterial ska recirkuleras och näringen återföras jorden. Odling i Stockholm bör ske utan kemiska bekämpnings- medel både för att skydda den biologiska mångfalden och för att minska risken för spridning av giftiga ämnen till mark och vatten. Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 19 För att undvika att odlare exponeras för förhöjda halter av föroreningar behöver marken och platsens lämplighet utredas innan den används för odling. Marken kan tidigare ha nyttjats på ett sätt som gett upphov till markförorening och mark i storstadsområden har även en högre bakgrundsbelastning jämfört med dess motsvarighet i en rural miljö. Minskat näringsläckage Det är viktigt att gödsla rätt mängd och vid rätt tidpunkt för att minimera läckaget av näringsämnen oavsett i vilken form stadsodlingen sker. Att helt sluta använda näring är inte möjligt om odlingarna ska ge avkastning. Skyddszoner som fångar upp närings- ämnen mellan odlingar och vattendrag kan anläggas vid behov och odlare ska uppmuntras att använda rätt mängd gödning och under rätt säsong. Planeringsinriktningar ”Att själv bidra till ökad ekologisk hållbarhet är ett starkt motiv för många som odlar och att odla sin egen mat ger stockholmare en del- aktighet i klimatomställningen.” Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 20 Planeringsinriktningar Välförvaltade Staden ska främja odling genom att tillhandahålla en fungerande infrastruktur för odling för koloniområden. Att bygga upp en välfungerande administration och struktur för odlingarna under normala förhållanden kommer att ge ett bidrag till stadens ökade beredskap i händelse av kris. Trygga odlare Odlingar ska vara trygga och säkra platser för alla i alla delar av staden. Därför ska staden arbeta med att förbättra tryggheten genom att säkerställa rutiner för och uppföljning av tryggheten inom stadens odlingar. Föreningslivet kopplat till stadsnära odling bidrar starkt till den sociala hållbarheten och tryggheten i lokal- samhället. Det ska finnas samma förutsättningar för föreningar och odlare att utgöra en positiv kraft i stadens samtliga stadsdelar. Aktuella avtal och uppföljning Det ska finnas aktuella avtal, uppdaterade ordnings- föreskrifter och övriga styrande dokument för koloni - områden. Staden ska kontinuerligt följa upp att fören- ingarna följer villkoren i avtalen. En ökad uppföljning bedöms öka odlingen i staden när lotter som inte brukas lättare kan roteras och får nya odlare. Gemensamhetsodlingarna ska hanteras på ett likartat sätt över hela staden. Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 21 Planeringsinriktningar ”Det ska finnas samma för- utsättningar för föreningar och odlare att utgöra en positiv kraft i stadens samt- liga stadsdelar.” Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 22 Planeringsinriktningar Utvecklas efter nya förutsättningar I en föränderlig värld är det viktigt att staden anpassar arbetet med den stadsnära odlingen efter nya förutsätt - ningar och krav. Nya former av odling och praxis ska kunna utvecklas om behov finns. Stadsnära odling ska kunna utvecklas både genom initiativ från invånare som startar odlingsprojekt och genom stadens initiativ och strategiska planering. Genom en aktiv omvärldsbevakning och samverkan med flera aktörer säkerställs ett dynamiskt arbetssätt. Nya odlingstekniker och innovationer Staden behöver aktivt samverka med akademin och forskarsamhället för att främja en hållbar livsmedels- produktion inom stadens gränser. Det innebär bland annat att kontinuerligt följa och ta del av ny forskning och erfarenheter kring urban livsmedelsproduktion från andra storstadsregioner, både i Sverige och internationellt. Genom att vara uppdaterade på den senaste kunskapen kan staden identifiera möjligheter och metoder som kan anpassas till lokala förhållanden. Nya odlingstekniker erbjuder potentiellt fler vägar för att producera mat på ett hållbart sätt, vilket samtidigt kan stärka stadens beredskap för framtida utmaningar inom livsmedelsförsörjningen. Odlingarna kan ses som ett komplement till växthus- och frilandsodling. För att dessa odlingar ska bidra till långsiktig hållbarhet krävs fungerande affärsmodeller, livscykelanalyser samt konsekvensbedömningar av miljömässiga och ekono- miska effekter. Miljöfördelarna och den ekonomiska lönsamheten bedöms öka när odling integreras med lokala resurser genom att till exempel använda spillvärme, återbruka näringskällor eller att odla i befintliga uppvärmda, mörka lokaler och på platta tak. Vid utredning och analyser av stadens potential att använda ny odlingsteknik är det viktigt att ta hänsyn till Stockholms kontext och lokala förutsättningar. För att uppnå bäst resultat behöver staden dessutom arbeta tvärsektoriellt, där olika nämnder, forskningsinstitu - tioner och kommersiella aktörer samverkar. Möjliggöra för framtida odling Vid planläggning av nya områden kan detaljplanen utformas så att den medger att det i framtiden är möjligt att uppföra växthus och möjligheter för odling på gårdar, tak eller fasader. Nya former för koloniområden Koloniområden ska kunna utvecklas i nya former. En ny form av koloniområde kan vara odlingslotter med en mindre dagstuga eller växthus för att förlänga odlings - säsongen. Ett annat exempel är att koloniområden anläggs utifrån principerna för ett trädjordbruk för att öka den biologiska mångfalden, ge robusta odlingar, öka koldioxinlagringen och minska effekten av värmeöar. Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 23 Planeringsinriktningar ”I en föränderlig värld är det viktigt att staden anpassar arbetet med den stadsnära odlingen efter nya förutsätt- ningar och krav.” Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 24 Här finns mer information Referenslista • Agenda 2030, UN, 2015 • Bygglov för kolonister, Stockholm stad, 2014 • Dags att miljödiplomera er koloniträdgårdsfören- ing? Studiefrämjandet, Koloniträdgårdsförbundet, Stockholm, 2023 • EBH-kartan, Länsstyrelserna, 2025 • Guide för biologisk mångfald – åtgärder för att skapa större artrikedom i trädgårdar, på bostads- gårdar och i andra miljöer i staden. Miljöförvalt- ningen, Stockholms stad, Stockholm, 2022 • Handlingsplan för biologisk mångfald, Stockholm stad, 2020 • Innovativt jordbruk minskar övergödningen i Stock- holm reservvattentäkt, artikelserie, Stockholm Vatten och Avfall AB, 2023 • Intern granskning av verksamheten i Bornsjön, Stockholm Vatten och Avfall AB, 2022 • Jordbruksmark i fysisk planering – Länsstyrelsen i Stockholms län, 2025 • Kommunal författningssamling för Stockholm, II. Författningssamling, Stockholms stads statistiska kontor, 1919 • Kommunal författningssamling för Stockholm, reglemente för fastighetsnämnden, Utgiven av stadsledningskontoret, 2024:13 • Kommunal författningssamling för Stockholm, reglemente för miljö- och hälsoskyddsnämnden, Utgiven av stadsledningskontoret, 2020:12 • Kommunal författningssamling för Stockholm, reglemente för stadsdelsnämnderna, Utgiven av stadsledningskontoret, 2024:18 • Kommunal författningssamling för Stockholm, reglemente för trafiknämnden, Utgiven av stads- ledningskontoret, 2024:19 • Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden, Jordbruksverket, 2015 • Lekvärdesriktlinjer. Utformning av förskole- och skolgårdar, Stockholms stad, 2025 • Leve koloniträdgården: bevara, vårda, förnya: råd, anvisningar och rekommendationer för koloni- trädgårdsverksamhet i Stockholm, Stockholms fastighetskontor, förvaltningsavdelningen och In- formation Stockholm i samarbete med Föreningen Stor-Stockholms koloniträdgårdar, 1984 • Miljöbalk (1998:808), Klimat- och näringslivsdepar- tementet, Stockholm, 1998 • Naturvårdsplan för Huddinge kommun 2022-2025, Huddinge kommun, 2025 • Odla din egen trygghet – hur förberedd är du? Folder från Fritidsodlingens riksorganisation (FOR), 2025 • Om krisen eller kriget kommer, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Karlstad, 2024 • Orlången naturreservat, beslut och skötselplan, Huddinge kommun, 1998 • Plan- och bygglag (2010:900), Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, Stockholm, 2010 • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024-2029, Stockholms stad • Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, Region Stockholm, 2018 • Slutredovisning värdering av jordbruksmark i plan- processen, John Andersson, Jordbruksverket, 2021 • Stadsodlingens historia, kålgårdar, kolonister & asfaltblommor, Ulrika Flodin Furås, Votum, 2019 • Stockholm – en stad för alla. Handbok i utformning av en tillgänglig och användbar miljö. Stockholms Stad, trafikkontoret, 2008 • Stockholms koloniträdgårdar: områdesbeskriv- ningar, Stockholm: Stockholms fastighetskontor, Stockholm koloniträdgårdsråd, 1990 Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 25 Här finns mer information • Stockholms koloniträdgårdar: tillkomst, utveckling, nuläge, framtid, Stockholm: Stockholms fastighets- kontor, 1990 • Strategi för äldrevänlig stad, Stockholms stad, 2017 • Svensk trädgårdshistoria 1800–1900-tal, Kom- mersiell trädgårdsodling, Inger Olausson, Kungliga Vitterhets historie- och antikvitetsakademin, 2023 • Torvmarker, klimat och återvätning. Att minska utsläpp och främja koldioxidlagring, Åsa Kasimir och Amelie Lindgren, 2024 • Trädjordbruk i Sverige, Jordbruksverket, Linköping, 2024 • Trädgårdens klimatnytta och betydelse för biodi- versiteten, Riksförbundet Svensk trädgård, Stock- holm, 2023 • Vision 2040, Möjligheternas Stockholm, kommun- fullmäktige, Stockholms stad, 2020 • Vårdprogram för kulturlandskapet i Nackareser- vatet i Nacka. Fastighetskontoret, Stockholms stad, 2016 • Vägledning för jordbruksmark i den fysiska plane- ringen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholm, 2023 • Övergripande skötselplan för Igelbäckens kulturre- servat i Stockholms stad, Stockholms stad, 2006 • Översiktsplan för Stockholms stad, Stadsbygg- nadskontoret, Stockholms stad, 2018 Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 26 Ordlista Ordlista Allmän plats En gata, väg, park, ett torg eller ett annat område som enligt detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Agenda 2030 Handlingsplan som antogs av FN:s medlemsländer 2015. De tillhörande 17 globala målen för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom, bekämpa klimatföränd- ringar, främja fred och rättvisa samt uppnå en miljö- mässig, social och ekonomisk hållbar utveckling. Benjeshäck Häck eller vindskydd byggd av ris och grenar som fylls på ovanifrån när de bryts ner. Fungerar som ett skydd för insekter och mindre djur. Betesmark Typ av jordbruksmark som är permanent bevuxen med gräs och inte plöjs upp. Ger foder till betande djur. Biologisk mångfald Mångfalden i den genetiska variationen hos individerna inom en art, variationen mellan olika arter och mellan olika naturtyper och landskap. Hembud Tillämpas för koloniträdgårdar med hus inom Stockholms stad. Kolonist som vill överlåta sin lott hembjuder den till föreningen för försäljning. Föreningen värderar stuga, anläggningar och växter enligt en särskild värderingsnyckel och erbjuder lotten för försäljning genom föreningens kö. Hydroponisk odling Växtodling utan matjord där näringsämnen tillförs rötterna i en vattenlösning. Koloniområden Samlingsbegrepp för områden med koloniträdgårdar med stuga samt områden med odlingslotter. Invasiva arter Arter som flyttats från sin ursprungliga miljö och i sin nya omgivning börjar sprida sig snabbt och orsaka skada på ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa vilket medför kostnader för samhälle och enskilda. Utgör ett hot mot biologisk mångfald. Jordbruksmark Samlingsnamn för åker-, betes- och ängsmark. Mark som har planlagts för annat ändamål än odling räknas inte som jordbruksmark. Ordningsföreskrifter Bilaga till arrenden för koloniträdgårdsföreningar och odlingslotter som anger hur odlingsområdet och de enskilda lotterna ska vara beskaffade och skötas avseende häckar, redskapslådor, spaljéer osv. Primärproduktion Begrepp som inom jordbrukssektorn innebär verksam- heter i matkedjans första steg; såsom att odla och skörda grönsaker, föda upp djur före slakt, producera ägg och mjölk samt fiska och jaga. Resiliens Förmågan att stå emot och klara av en förändring samt återhämta sig och vidareutvecklas. Särskilda boenden Boenden inom äldrenämnden och socialnämndens ansvarsområde. Det kan till exempel vara vård- och omsorgsboenden, korttidsboenden eller stödboenden. Stadsnära odling All odling som sker inom och i närheten av staden. Trädjordbruk Svensk term från det internationella begreppet agro- forestry. Odling som integrerar träd, växtodling och/ eller bete. Åkermark Typ av jordbruksmark som kan plöjas och används för växtodling eller som kan användas för växtodling utan ytterligare förberedelse. Doknr: T2023-00863-16 Program för stadsnära odling 27 Kapitel Fotografier: Lotta Magnuson, Karin Sundström Produktion: Miltton.se Doknr: T2023-00863-16