Stop Binding Court Judgments

Justitiedepartementet har remitterat Domstolsverkets promemoria om förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut (dnr Ju2025/02006) till Stadsarkivet.Stadsarkivet tillstyrker Domstolsverkets förslag att ta bortskyldighetenatt binda in domar och slutliga beslut. Samtidigt motsätter sig Stadsarkivet attmöjlighetenatt fortsätta binda in domar och slutliga beslut kvarstår vilket medför en risk att en sammanhållen övergång till en digital hantering inte åstadkoms. Stadsarkivet föreslår därför att Domstolsverket tar fram ett nytt förslag. [Hemställan förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut.pdf] Domstolsverke 1(11) Hemställan Datum 2025-10-01 Diarienummer DOV2025/1149 Förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut 551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 32 • Telefon: 036-15 53 00 • domstolsverket@dom.se • www.domstol.se/domstolsverket Öppettider: måndag–fredag kl. 8.00–16.30 2(11) Innehållsförteckning Sammanfattning................................................................................................ 3 1. Författningsförslag................................................................................... 4 1.1 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol................................................................................... 4 1.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2005:1095) om ärenden i arrendenämnd och hyresnämnd...................................................................... 4 1.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2013:390) om mål i allmän förvaltningsdomstol ................................................................................ 4 2. Dom- och beslutsböcker........................................................................ 5 2.1 Bakgrund och gällande rätt ......................................................................... 5 2.2 Behoven tillgodoses genom e-arkivet ....................................................... 6 2.3 Dom- och beslutsböckerna medför kostnader och arbetsinsatser... 7 2.4 Sammanfattning av skälen för förslaget ................................................... 7 3 Rättelse och komplettering i allmän förvaltningsdomstol ................... 8 3.1 Bakgrund och gällande rätt ......................................................................... 8 3.2 Rättelse av elektroniska avgöranden......................................................... 8 3.3 Domstolsverkets förslag............................................................................... 9 4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...................................... 10 5 Konsekvenser............................................................................................... 10 3(11) Sammanfattning I promemorian föreslås att skyldigheten för domstolarna och nämnderna att föra samman pappersutskrifter av domar och slutliga beslut till inbundna dom- och beslutsböcker tas bort. Idag har samtliga domstolar och nämnder möjlighet till en helt digitaliserad hantering av domar och slutliga beslut. Syftet med bevarande av domar och slutliga beslut samlade i obrutna serier motsvarande dom- och beslutsböckerna tillgodoses idag genom det e-arkiv där alla domar och slutliga beslut finns samlade, oavsett underskriftsmetod. Ett upphävande av skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut i dom- och beslutsböcker innebär inte ett hinder för domstolarna och nämnderna att ändå fortsatt binda in domar och slutliga beslut. I promemorian föreslås även en ändring av ɨɬ § förordningen (ɩɧɨɪ:ɪɰɧ) om mål i allmän förvaltningsdomstol (FAFD) där begreppet ”original” utmönstras för att anpassa regleringen till en digital hantering. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den ɨ januari ɩɧɩɭ. ___________ ___________ 4(11) 1. Författningsförslag 1.1 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (ɨɰɰɭ:ɩɮɨ) om mål och ärenden i allmän domstol1 dels att ɪɩ § ska upphöra, dels att rubriken närmast före ɪɩ § ska utgå. Denna förordning träder i kraft den ɨ januari ɩɧɩɭ. 1.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2005:1095) om ärenden i arrendenämnd och hyresnämnd Härigenom föreskrivs att ɨɫ § förordningen (ɩɧɧɬ:ɨɧɰɬ) om ärenden i arrendenämnd och hyresnämnd ska upphöra att gälla den ɨ januari ɩɧɩɭ. 1.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2013:390) om mål i allmän förvaltningsdomstol Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (ɩɧɨɪ:ɪɰɧ) om mål i allmän förvaltningsdomstol dels att ɨɬ § ska ha följande lydelse, dels att ɨɭ § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före ɨɭ § ska utgå. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ɨɬ § En rättelse eller komplettering En rättelse eller komplettering enligt ɪɩ § enligt ɪɩ § förvaltningsprocesslagen förvaltningsprocesslagen (ɨɰɮɨ:ɩɰɨ) av en dom eller ett (ɨɰɮɨ:ɩɰɨ) av en dom eller ett annat beslut ska antecknas av annat beslut ska antecknas av ordföranden på originalet till ordföranden på domen eller domen eller beslutet. I beslutet. I anteckningen ska anteckningen ska dagen för dagen för rättelsen eller rättelsen eller kompletteringen kompletteringen anges. anges. Denna förordning träder i kraft den ɨ januari ɩɧɩɭ. 1 Senaste lydelse av ɪɩ § ɩɧɩɧ:ɰɩɰ 5(11) 2. Dom- och beslutsböcker Förslag: Skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut i dom- och beslutsböcker tas bort. 2.1 Bakgrund och gällande rätt Myndigheternas arkiv bildas av de allmänna handlingarna från verksamheten. Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas för att tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättsskipningen och förvaltningen och forskningens behov. I arkivvården ingår att myndigheten bland annat ska organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas och arkivet skyddas mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst.2 När det gäller domar och slutliga beslut är domstolarna och nämnderna skyldiga att vid arkivering föra samman pappersutskrifter till inbundna dom- och beslutsböcker. Den skyldigheten följer av ɪɩ § förordningen (ɨɰɰɭ:ɩɮɨ) om mål och ärenden i allmän domstol, ɨɫ § förordningen (ɩɧɧɬ:ɨɧɰɬ) om ärenden i arrendenämnd och hyresnämnd samt ɨɭ § förordningen (ɩɧɨɪ:ɪɰɧ) om mål i allmän förvaltningsdomstol. Skyldigheten gäller alltså för samtliga domstolsslag. En sådan ordning är i enlighet med ɮ kap. ɬ § Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om handlingar på papper (RA-FS ɩɧɧɭ:ɨ). Av den bestämmelsen följer att bindning ska ske i den omfattning som krävs med hänsyn till handlingarnas användning och säkerhet. Av anslutande allmänna råd följer att handlingar som kräver ett särskilt skydd mot skingring genom sin betydelse för rättskipningen eller för den enskildes rättssäkerhet bör bindas. Syftet med att binda in domar och slutliga beslut i dom- och beslutsböcker är alltså att minska risken för skingring och slitage som kan finnas vid lösbladsbevarande. Regelverket utgår således från en ordning där domar och slutliga beslut är undertecknade med penna på papper. De äldsta domböckerna som finns bevarade är ɬɧɧ år gamla tänkeböcker från dåvarande städernas rådhusrätter. Dom- och beslutsböckerna är en viktig del av det nationella kulturarvet och används flitigt i forskning, som en källa för rättshistoria och som kunskap om samhället och enskilda individer. Inom Sveriges domstolar skapas slutliga avgöranden idag i ett digitalt verksamhetsstöd. Under perioden ɩɧɩɩ–ɩɧɩɬ har elektroniska underskrifter införts vilket innebär att samtliga domstolar och nämnder numera har möjlighet att skriva under domar och särskilt uppsatta beslut elektroniskt. Det finns även ett digitalt system för långtidsbevarande (e-arkiv) som är anslutet till verksamhetsstödet vilket innebär att samtliga domar och beslut arkiveras elektroniskt. Det finns således idag förutsättningar för en helt elektronisk hantering av domar och beslut. Domar och slutliga beslut, oavsett om de är särskilt uppsatta (och därmed underskrivna) eller inte, bevaras idag i dom- och beslutsböcker, i e-arkivet och ibland även i det fysiska arkivet. Domar och slutliga beslut som är underskrivna med penna på papper bevaras i original i dom- eller 2 ɪ och ɭ §§ arkivlagen (ɨɰɰɧ:ɮɯɩ), se även ɫ kap. ɨ § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (ɩɧɧɰ:ɫɧɧ) 6(11) beslutsboken, en avskrift i e-arkivet och ibland finns det även en kopia i akten som bevaras i det fysiska arkivet. Om domen eller det slutliga beslutet skrivits under elektroniskt bevaras en avskrift i dom- eller beslutsboken och det elektroniska avgörandet bevaras i e-arkivet. Eftersom gällande regelverk kräver det skrivs alltså samtliga slutliga avgöranden ut, oavsett om de har skrivits under elektroniskt eller genom penna på papper. I de flesta fall innebär det en dubbelarkivering och i vissa fall arkiveras domar och slutliga beslut på tre olika platser. Med anledning av övergången till elektroniska avgöranden har Domstolsverket tittat på frågan om det fortsatta behovet av inbindning av dom- och beslutsböcker. Synpunkter från Riksarkivet har inhämtats vid två tillfällen. I juni ɩɧɩɩ framfördes att Riksarkivet inte har något att invända mot övergången till digital hantering av brottmålsdomar förutsatt att Riksarkivets föreskrifter följs. I maj ɩɧɩɪ framförde Riksarkivet att det finns behov av att kunna återsöka alla domar samlat, antingen elektroniskt eller på papper, men att man inte ser ett fortsatt behov av inbindning. I maj ɩɧɩɪ framförde Stadsarkivet i Stockholm att Stadsarkivet förespråkar en konsekvent och enhetlig hantering, där antingen alla domar undertecknas och bevaras digitalt, eller att alla domar hanteras på papper. I november ɩɧɩɪ föreslog Domstolsverket i slutrapporten ”Dombokens fortsatta hantering efter införandet av elektroniska originalavgöranden” ett oförändrat arbetssätt i förhållande till domboken i avvaktan på genomförandet av elektroniska underskrifter i alla domstolar. Som ovan nämnts är det nu sedan början av ɩɧɩɬ möjligt för samtliga domstolar och nämnder att skriva under domar och särskilt uppsatta beslut elektroniskt. Frågan om att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut har i juni ɩɧɩɬ tagits upp vid DC-rådet 3. Det lämnades då inte några invändningar mot förslaget. Frågan är därmed avstämd med representanter för samtliga domstolar och nämnder som ställer sig bakom förslaget. 2.2 Behoven tillgodoses genom e-arkivet I och med införandet av elektroniska underskrifter finns inte längre behovet av att bevara fysiska originalhandlingar när det gäller domar och beslut. Arkiveringsordningen med lagring av slutliga avgöranden i pappersformat överensstämmer inte längre med hur handlingar skapas, skrivs under och i övrigt lagras inom Sveriges domstolar. Syftet med bevarande av domar och slutliga beslut samlade i dom- och beslutsböcker tillgodoses genom e-arkivet där alla domar och beslut finns samlade. I de undantagsfall när domar och slutliga beslut undertecknas med penna på papper kommer pappersoriginalet att bevaras i det fysiska arkivet. I e-arkivet bevaras handlingarna i enlighet med Riksarkivets föreskrifter för digitalt bevarande. E-arkivet är uppbyggt i enlighet med gällande ISO- standard. Att handlingarna bevaras i e-arkivet innebär att de skyddas från skingring och slitage. Användande av e-arkivet innebär också att åtkomst till 3 Vid DC-rådet (domstolschefsrådet) deltar representanter för samtliga domstolschefer inom Sveriges domstolar. 7(11) handlingar kan behörighetsstyras och loggas på ett sätt som inte är möjligt vid pappersarkivering. Det finns ett stort intresse hos allmänheten för de allmänna handlingar som finns hos domstolarna och nämnderna. Även om intresset är stort är det sällan som dom- och beslutsböckerna används när allmänheten vill ta del av avgöranden. Detta eftersom avgörandena finns att ta del av digitalt. Sökningar görs därför huvudsakligen i verksamhetsstöd eller e-arkiv. Innehållsförteckningarna i dom- och beslutsböckerna är som sökingång bristfälliga. E-arkivet medför i stället bättre sökmöjligheter (avseende till exempel målkod och externa diarienummer). Det kan därför argumenteras för att allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar tillgodoses med en högre nivå av kvalitet och service genom e-arkivet än genom de fysiska dom- och beslutsböckerna. Även i e-arkivet finns det möjlighet att ta fram listor motsvarande de innehållsförteckningar och register som finns för de fysiska dom- och beslutsböckerna. 2.3 Dom- och beslutsböckerna medför kostnader och arbetsinsatser Kostnaderna för inbindning av dom- och beslutsböcker uppgår till någonstans mellan ɨ,ɬ och ɩ miljoner kronor per år för Sveriges domstolar och kostnaderna ökar över tid. Utöver detta tillkommer kostnader för inköp av papper och toner för utskrift av domar och beslut samt transport till och från bokbinderierna. Hanteringen med inbundna dom- och beslutsböcker tar dessutom stora resurser i anspråk i form av arbetskraft. Samtliga domar och slutliga beslut behöver skrivas ut. Eftersom domar och slutliga beslut är offentliga måste uppgifter som omfattas av sekretess skrivas ut och förvaras separat. Innan handlingarna kan skickas för inbindning behöver domstolarna och nämnderna genomföra förberedande arbete och även vid mottagande av inbundna böcker krävs viss hantering. Det är svårt att beräkna kostnaderna som detta innebär eftersom rutinerna skiljer sig åt på myndigheterna. Ett borttagande av skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut i dom- och beslutsböcker innebär inte ett hinder mot att fortsätta göra det. 2.4 Sammanfattning av skälen för förslaget Sammanfattningsvis är Domstolsverkets uppfattning att den digitala hanteringen av avgöranden som samtliga domstolar och nämnder idag har tillgång till innebär att de syften som kravet på inbindning av dom- och beslutsböcker avser att uppfylla väl tillgodoses. Det finns därför inte längre skäl att kräva att domstolarna och nämnderna ska binda in domar och slutliga beslut i dom- och beslutsböcker. Till detta kommer att inbindning av dom- och beslutsböcker medför kostnader och kräver resurser i form av arbetskraft. Domstolsverket anser därmed att skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut i dom- och beslutsböcker bör tas bort. Detta hindrar emellertid inte att domstolarna och nämnderna på frivillig väg fortsatt binder in domar och slutliga beslut. 8(11) 3 Rättelse och komplettering i allmän förvaltningsdomstol 3.1 Bakgrund och gällande rätt I ɪɩ § förvaltningsprocesslagen (ɨɰɮɨ:ɩɰɨ) finns bestämmelser om under vilka förutsättningar och vad som krävs för att rättelse eller komplettering av en dom eller ett beslut kan ske. I tredje stycket anges att beslutet [om rättelse eller komplettering] om möjligt ska antecknas på varje exemplar av den dom eller det beslut som rättas eller kompletteras. I ɨɬ § förordningen om mål i allmän förvaltningsdomstol anges att en rättelse eller en komplettering enligt ɪɩ § förvaltningsprocesslagen av en dom eller ett annat beslut ska antecknas av ordföranden på originalet till domen eller beslutet. Formuleringen härrör från den tidigare gällande ɪɭ § förordningen (ɨɰɮɰ:ɬɮɬ) om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltnings- domstolarna. Av den bestämmelsen framgick att rättelse eller komplettering av en dom eller ett annat beslut ska antecknas av ordföranden på originalet till domen eller beslutet. Bestämmelser om rättelse och komplettering tillämpliga i allmän domstol finns i ɨɮ kap. ɨɬ § tredje stycket respektive i ɪɧ kap. ɨɪ § fjärde stycket rättegångsbalken. Även i dessa bestämmelser anges att ett beslut om rättelse om möjligt ska antecknas på varje exemplar av det avgörande som rättats. Samma formulering används också i ɨɬ § förordningen (ɩɧɧɬ:ɨɧɰɬ) om ärenden i arrendenämnd och hyresnämnd och gäller i fråga om rättelse av beslut i hyres- och arrendenämnd. Av den bestämmelsen framgår att ett beslut om rättelse enligt ɪɭ § förvaltningslagen (ɩɧɨɮ:ɰɧɧ) ska om möjligt antecknas på varje exemplar av det avgörande som har rättats. Det saknas närmre vägledning i såväl lagtext som förarbeten om hur rättningen i praktiken ska gå till. Enligt ett uttalande från Justitiekanslern (JK) ska rättelsen först och främst göras på originalet och i fråga om domar på det exemplar som finns i domboken. Vidare ska även om möjligt kopior av domen förses med anteckning om rättelsen. Kopior av en dom kan emellertid ha fått sådan spridning som kan göra det mer eller mindre ogörligt för domstolen att få tillgång till samtliga kopior som expedierats för att göra en anteckning om rättelsen. Rättelse kan ske på så sätt att texten i originaldomen förses med en anteckning om rättelse i direkt anslutning till felaktigheten eller, om rättelsen är så pass omfattande att läsbarheten försvåras, domen förses med ett rättelseblad.4 3.2 Rättelse av elektroniska avgöranden När en dom eller ett beslut skrivs under i domstolarnas verksamhetsstöd Vera skapas ett elektroniskt original med ett informationsinnehåll med alla de delar som avgörandet innehåller. Den elektroniska underskriften är en del av det informationsinnehåll som ingår i det elektroniska originalet. När en dom eller ett beslut rättas förändras informationsinnehållet. Eftersom informationsinnehållet inte längre stämmer överens med det ursprungliga 4 JK:s beslut den ɨɪ november ɩɧɨɮ, dnr ɮɪɪɯ-ɨɭ-ɩɩ 9(11) elektroniska originalet, skapas ett nytt elektroniskt original med det nya informationsinnehållet. Av tekniska skäl kan underskrifterna i det första avgörandet inte tas med i det rättade originalet. Eftersom ett elektroniskt original fastställs med ett visst definitivt informationsinnehåll saknas också möjlighet att ändra det. En dom eller ett beslut kan därför ha ett eller flera elektroniska original, beroende på hur många gånger avgörandet rättats eller kompletterats. Varje original kan också finnas i ett obegränsat antal exemplar utan att det räknas som en kopia. Begreppet elektroniska original finns inte i lagstiftning som gäller domstolarnas hantering av domar och beslut. Begreppet förekommer dock i annan lagstiftning och dess innebörd beskrivs i E-delegationens vägledning, Elektroniska original, kopior och avskrifter. I vägledningen definieras ett elektroniskt original på följande sätt. Med elektroniskt original avses en handling som har försetts med en elektronisk utställarangivelse så att varje nytt exemplars äkthet kan kontrolleras med ett tekniskt förfarande. Detta beskrivs vanligtvis så att det finns ett originalinnehåll som kan kopieras så att varje exemplar får samma egenskaper. Det finns således inte ett unikt fysiskt exemplar.5 När begreppet original infördes i den tidigare gällande förordningen (ɨɰɮɰ:ɬɮɬ) om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna, fanns inga elektroniska handlingar. Syftet kan därför inte ha varit att begreppet original skulle komma att träffa något annat än ett fysiskt pappersoriginal. I fråga om det ursprungliga underskriftskravet i ɨɮ kap. ɨɧ § och ɪɧ kap. ɯ § rättegångsbalken, har slutsatsen dragits att något annat än papper på penna knappast varit avsett vid bestämmelsernas tillkomst.6 I likhet med den slutsatsen i fråga om det ursprungliga underskriftskravet, måste samma slutsats dras när det gäller formuleringen om anteckning om rättelse på originalet. En anteckning om rättelse eller komplettering på det fysiska originaldokumentet måste därmed ha varit avsikten vid tidpunkten för bestämmelsens tillkomst. Den tolkningen stödjs också av Regeringskansliets arbetsgrupp FORMEL- gruppen (JUɩɧɧɩ/ɫɭɩ) som i sin rapport anger att termen original knappast på ett meningsfullt sätt kan användas om elektroniska handlingar. Den [original] bör därför användas endast i de fall man avser en pappershantering.7 3.3 Domstolsverkets förslag Även om formuleringen i ɨɬ § förordningen om mål i allmän förvaltningsdomstol inte utgör ett direkt hinder för en digital hantering av rättelser och kompletteringar, kan formuleringen förbättras för att minska otydlighet. 5 Elektroniska original, kopior och avskrifter, Vägledning från E- delegationen (ɩɧɨɩ-ɧɭ-ɧɮ), s. ɬ. 6 Prop. ɩɧɨɮ/ɨɯ:ɨɩɭ Digital hantering av domstolsavgörande, strafföreläggande och ordningsbot s. ɩɬ. 7 Ds ɩɧɧɪ:ɩɰ Formel och formkrav och elektronisk kommunikation s. ɨɪ och ɨɧɪ. 10(11) Begreppet elektroniska original har tillkommit för att beskriva en viss typ av elektroniska handlingar. Syftet synes inte ha varit att ersätta något annat begrepp, utan att komplettera, dvs. beskriva en ny typ av handlingar. Användning av begreppet original riskerar därför att skapa mer otydlighet än tydlighet. En helt teknikneutral anpassning av bestämmelsen vore därför eftersträvansvärd. Mot denna bakgrund ska begreppet original tas bort från ɨɬ § förordningen om mål i allmän förvaltningsdomstol. 4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Förslag: Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den ɨ januari ɩɧɩɭ. Skälen för förslaget: Det är önskvärt att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt och Domstolsverket föreslår därför ikraftträdande den ɨ januari ɩɧɩɭ. Domstolsverket anser att det inte finns behov av några övergångsbestämmelser. 5 Konsekvenser Ett borttagande av skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut i dom- och beslutsböcker skulle innebära ekonomiska besparingar. Som framgår ovan handlar det inte bara om kostnaderna för själva inbindningen utan även om kostnader för inköp av papper och toner samt för transport. Vidare tillkommer de relativt stora resurser som tas i anspråk i form av arbetskraft. Ett borttagande av kravet på inbindning skulle innebära att arbetsmoment försvinner samtidigt som det inte tillkommer några nya arbetsuppgifter eller arbetssätt för domstolarna. Detta eftersom man redan har tillgång till e- arkivet och rutiner för att ta fram avgöranden därifrån. Föreslagna förändringar innebär alltså att personalresurser kan användas på ett mer effektivt sätt. På lång sikt innebär även de föreslagna förändringarna att arkivlokalerna som Sveriges domstolar förfogar över eller behöver planera för vid ny- eller ombyggnation kan minskas. Det innebär i sig lägre lokalkostnader eller att utrymmen kan användas mer effektivt. En minskning av användandet av pappersutskrifter och transporter är dessutom positivt ur ett miljömässigt perspektiv. Allmänhetens tillgång till allmänna handlingar påverkas inte negativt av ett borttag av kravet på inbindning av dom- och beslutsböcker. Tillhandahållandet av allmänna handlingar till allmänheten kommer dessutom att kunna ske på ett mer effektivt och serviceinriktat sätt. Om domstolarna och nämnderna ändå vill binda in sina avgöranden i domböcker finns det inget hinder för det eftersom ändringarna i förordningarna endast innebär att skyldigheten att binda in dom- och beslutsböcker tas bort. Vid ett borttagande av kravet på inbindning blir det således en fråga för respektive domstol och nämnd att göra en bedömning av behovet av inbundna dom- och beslutsböcker. 11(11) Gällande ändringen i ɨɬ § FAFD är syftet att förtydliga en redan gällande ordning och att göra bestämmelsen mer teknikneutral i sin utformning. Några andra konsekvenser än att regleringen blir tydligare finns inte. --- [Remiss av Domstolsverkets promemoria Förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut.pdf] Från : maria.vidlund@regeringskansliet.se Till : forvaltningsrattenifalun@dom.se; forvaltningsrattenigoteborg@dom.se; forvaltningsrattenikarlstad@dom.se; forvaltningsrattenilulea@dom.se; forvaltningsrattenijonkoping@dom.se; hovratten.vastrasverige@dom.se; hyresnamndenilinkoping@dom.se; hyresnamndenisundsvall@dom.se; kansliet@sjf.se; kammarrattenistockholm@dom.se; kungl.biblioteket@kb.se; lunds.tingsratt@dom.se; riksarkivet@riksarkivet.se; stadsarkivet@stockholm.se; info@advokatsamfundet.se; info@rotter.se; sodertalje.tingsratt@dom.se; umea.tingsratt@dom.se; registrator@uu.se; vanersborgs.tingsratt@dom.se; ostersunds.tingsratt@dom.se Cc : regeringskansliet@multiplysolutions.se Bcc : Ärende : Remiss av Domstolsverkets promemoria Förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut - Svar senast 22 juli 2026 Skickat : 2026-04-22 11:58:33 Bilagor : Remissmissiv.pdf Inbäddade bilagor : Detta e-postmeddelande kommer från en extern avsändare. Klicka inte på länkar och öppna inte bilagor om du inte känner igen avsändaren och vet att innehållet är säkert.   Remiss av Domstolsverkets hemställan Förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut - Regeringen.se     Remittering av Domstolsverkets promemoria Förslag att ta bort  skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut     Remissinstanser 1. Förvaltningsrätten i Falun 2. Förvaltningsrätten i Göteborg (migrationsdomstolen) 3. Förvaltningsrätten i Karlstad 4. Förvaltningsrätten i Luleå (migrationsdomstolen) 5. Förvaltningsrätten i Jönköping 6. Hovrätten för Västra Sverige 7. Hyres- och arrendenämnden i Linköping 8. Hyres- och arrendenämnden i Sundsvall 9. Journalistförbundet 10. Kammarrätten i Stockholm 11. Kungliga biblioteket 12. Lunds tingsrätt 13. Riksarkivet 14. Stadsarkivet Stockholms stad 15. Sveriges advokatsamfund 16. Sveriges släktforskarförbund 17. Södertälje tingsrätt 18. Umeå tingsrätt 19. Uppsala universitet 20. Vänersborgs tingsrätt (mark- och miljödomstolen) 21. Östersunds tingsrätt (mark- och miljödomstolen) Remissvaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 22 juli 2026. Svaren bör lämnas per e‑post till ju.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till ju.da@regeringskansliet.se. Ange diarienummer Ju2025/02006 och remissinstansens namn i ämnesraden på e- postmeddelandet. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen i promemorian. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Promemorian kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se . Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss (SB PM 2021:1) . Den kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se . Sophie Blomgren Kansliråd Kopia till Multiply Solutions, e-postadress: regeringskansliet@multiplysolutions.se --- [Remiss av Domstolsverkets promemoria Förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut - Svar senast 22 juli 2026 (2/2).pdf] Remiss 2026-04-22 Ju2025/02006 Justitiedepartementet Enheten för domstols- och åklagarfrågor Remittering av Domstolsverkets promemoria Förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut Remissinstanser 1. Förvaltningsrätten i Falun 2. Förvaltningsrätten i Göteborg (migrationsdomstolen) 3. Förvaltningsrätten i Karlstad 4. Förvaltningsrätten i Luleå (migrationsdomstolen) 5. Förvaltningsrätten i Jönköping 6. Hovrätten för Västra Sverige 7. Hyres- och arrendenämnden i Linköping 8. Hyres- och arrendenämnden i Sundsvall 9. Journalistförbundet 10. Kammarrätten i Stockholm 11. Kungliga biblioteket 12. Lunds tingsrätt 13. Riksarkivet 14. Stadsarkivet Stockholms stad 15. Sveriges advokatsamfund 16. Sveriges släktforskarförbund 17. Södertälje tingsrätt 18. Umeå tingsrätt 19. Uppsala universitet Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-24 46 31 Besöksadress: Rosenbad Webb: www.regeringen.se E-post: ju.registrator@regeringskansliet.se 20. Vänersborgs tingsrätt (mark- och miljödomstolen) 21. Östersunds tingsrätt (mark- och miljödomstolen) Remissvaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 22 juli 2026. Svaren bör lämnas per e-post till ju.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till ju.da@regeringskansliet.se. Ange diarienummer Ju2025/02006 och remissinstansens namn i ämnesraden på e- postmeddelandet. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen i promemorian. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Promemorian kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss (SB PM 2021:1). Den kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Sophie Blomgren Kansliråd 2 (3) Kopia till Multiply Solutions, e-postadress: regeringskansliet@multiplysolutions.se 3 (3) --- [Remissvar ta bort skyldighet att binda in domar och slutliga beslut.pdf] Stadsarkivet Ledningsstöd Kungsklippan 6 Box 22063 104 22 Stockholm Växel +46850828303 Fax stadsarkivet@stockholm.se https://stadsarkivet.stockholm.se/ Sida 1 (3) Domstolsverkets promemoria Förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut Svar på remiss från Justitiedepartementet, dnr Ju2025/02006 Förvaltningens förslag till beslut Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till förvaltningens tjänsteutlåtande Sammanfattning av remissen Justitiedepartementet har remitterat Domstolsverkets promemoria om förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut (dnr Ju2025/02006) till Stadsarkivet. Enligt Domstolsverket är domstolar och nämnder idag skyldiga att vid arkivering föra samman pappersutskrifter till inbundna dom- och beslutsböcker. Skyldigheten gäller samtliga domstolsslag och följer av hänvisade förordningar som redovisas i avsnitt 2.1. Syftet med inbindningen som regelverket utgår ifrån är en ordning där domar och slutliga beslut undertecknas med penna på papper, och att inbindning därmed ska minska risken för skingring och slitage som kan uppstå vid bevarande av lösa blad. Domstolsverket arbetar idag i ett digitalt verksamhetsstöd med elektroniska underskrifter samt ett anslutet e-arkiv. Samtliga domstolar och nämnder har därmed möjlighet att underteckna alla domar och slutliga beslut elektroniskt och bedriva en helt digital hantering från ax till limpa. Domstolsverket menar även att allmänhetens insynsrätt inte påverkas negativt då domar redan idag är tillgängliga digitalt, och e- arkivet uppges ha avancerade sökmöjligheter som tvärtom kan tillgodose allmänhetens rätt i en ännu högre grad. Utöver detta ser Domstolsverket ett antal kostnadsbesparingar i form av papper, toner, inbindning, transport, arkivlokaler och resurser. Domstolsverket vill ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut i dom- och beslutsböcker. Vidare vill Domstolsverket att begreppet original ska tas bort från 15 § förordningen om mål i Handläggare Jenny Svedin Telefon: 08-50828322297 Till Kulturnämnden 2026-06-09 Stadsarkivet Ledningsstöd Tjänsteutlåtande Dnr SSA 2026/2888 2026-05-29 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SSA 2026/2888 Sida 2 (3) Remiss av Domstolsverkets promemoria Förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut allmän förvaltningsdomstol för att minska otydlighet vid en digital hantering. Beredning Ärendet har beretts av enheten Främja stadens informations- hantering samt enheten Ledningsstöd. Förvaltningens synpunkter Sammanfattning av synpunkter Stadsarkivet tillstyrker Domstolsverkets förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut. Samtidigt motsätter sig Stadsarkivet att möjligheten att fortsätta binda in domar och slutliga beslut kvarstår vilket medför en risk att en sammanhållen övergång till en digital hantering inte åstadkoms. Stadsarkivet föreslår därför att Domstolsverket tar fram ett nytt förslag. Ställningstaganden Stadsarkivet har fått möjlighet att yttra sig över remissen om Domstolsverkets förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut. Stadsarkivet ser positivt på förslaget att ta bort skyldigheten att binda in domar och beslut. Många informationsmängder kan hållas samman på andra sätt än genom inbindning och Domstolsverkets olika skäl för en digital hantering är väl underbyggda och borgar för en långsiktigt hållbar informationshantering som även tillgodoser återsökning och allmänhetens insyn. Även om Stadsarkivet överlag ser positivt på regelverk som är teknikneutrala och inte förespråkar en viss form av hantering, ser Stadsarkivet en risk med att ett upphävande av skyldigheten inte innebär ett hinder att fortsätta binda in domar och beslut utan lämnar den möjligheten kvar. Stadsarkivet menar att det är en brist att förslaget enbart innebär borttag av skyldigheten att binda in men med bibehållen möjlighet att göra det och inte samtidigt en riktning där alla domstolar anammar en likartad eller sammanhållen och helt digital hantering. Stadsarkivet har redan tidigare (2023) förespråkat en konsekvent och enhetlig hantering, vilket nämns i Domstolsverkets redogörelse, och att man antingen bör ha en helt digital hantering eller fortsätta hantera hela informationsmängden på papper. Stadsarkivet ser negativa konsekvenser i att informationshanteringen annars kan börja spreta vilket på sikt skulle kunna försvåra återsökning, insynsrätt, arkivering och i förlängningen inte heller åstadkomma de besparingsmöjligheter som Domstolsverket identifierat. Tjänsteutlåtande Dnr SSA 2026/2888 Sida 3 (3) Remiss av Domstolsverkets promemoria Förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut Stadsarkivet anser att Domstolsverket bör ta fram ett förslag som ger alla domstolar ett gemensamt arbetssätt som också på sikt säkrar en enhetlig arkivering, återsökning, insyn och kostnadsbesparing. Stadsarkivet tillstyrker därmed förslaget att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut i dom- och beslutsböcker. Samtidigt motsätter sig Stadsarkivet den kvarvarande möjligheten att frivilligt binda in domar och slutliga beslut, och föreslår till Domstolsverket att ta fram ett nytt förslag som säkerställer att alla domstolar får ett gemensamt och sammanhållet arbetssätt. Stadsarkivet lämnar förslag om borttag av begreppet ’original’ från 15 § förordningen om mål i allmän förvaltningsdomstol utan synpunkt. Lennart Ploom Stadsarkivarie Stadsarkivet Bilagor 1. Stockholm stads yttrande 2. Remiss av Domstolsverkets promemoria Förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut. Remisstid 22 juli 2026 --- [Yttrande Stockholms stadsarkiv.pdf] Stadsarkivet Ledningsstöd Kungsklippan 6 Box 22063 104 22 Stockholm Växel +46850828303 stadsarkivet@stockholm.se https://stadsarkivet.stockholm.se/ Sida 1 (1) bvvvv Till: Justitiedepartementet Ert Dnr: Ju2025/02006 Yttrande över Domstolsverkets promemoria Förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut Sammanfattning Stockholms stadsarkiv tillstyrker förslaget att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut i dom- och beslutsböcker. Stockholms stadsarkiv motsätter sig däremot möjligheten att fortsätta binda in domar och slutliga beslut. Stockholms stadsarkiv förordar att alla domstolar får ett gemensamt och sammanhållet arbetssätt som säkrar en enhetlig arkivering, återsökning och insyn. Ställningstaganden Avsnitt 2. Dom- och beslutsböcker Stockholms stadsarkiv tillstyrker förslaget att ta bort skyldigheten att binda in domar och beslut. Många informationsmängder kan hållas samman på andra sätt än genom inbindning och Domstolsverkets olika skäl för en digital hantering är väl underbyggda och borgar för en långsiktigt hållbar informationshantering som även tillgodoser återsökning och allmänhetens insyn. Stockholms stadsarkiv motsätter sig att förslaget enbart innebär borttag av skyldigheten att binda in, men med bibehållen möjlighet att fortsätta binda in. Stockholms stadsarkiv förespråkar en konsekvent och enhetlig hantering, och att man antingen bör ha en helt digital hantering eller fortsätta hantera hela informationsmängden på papper. Stockholms stadsarkiv ser negativa konsekvenser i att informationshanteringen annars kan börja spreta vilket på sikt skulle kunna försvåra återsökning, insynsrätt, arkivering och i förlängningen inte heller åstadkomma de besparingsmöjligheter som Domstolsverket identifierat. Stockholms stadsarkiv anser att Domstolsverket bör ta fram ett förslag som ger alla domstolar ett gemensamt arbetssätt som också på sikt säkrar en enhetlig arkivering, återsökning, insyn och kostnadsbesparing. Övriga avsnitt i promemorian lämnas utan synpunkter. Stockholm som ovan Torun Boucher Kulturnämndens ordförande Kulturnämnden Stockholms stadsarkiv Yttrande Dnr SSA 2026/2888 2026-05-29 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm