Kungsholmen Community Grants Approved for 2026

Stadsdelsnämndernas kulturuppdrag finns beskrivet i flera av stadens styrdokument, däribland reglementet för stadsdelsnämnderna. Det finns dock betydande skillnader över staden. Stadens medborgarundersökning visar att det finns skillnader i hur man upplever det lokala kulturlivet. Kulturförvaltningens statistik från Kulan och Kultur för äldre visar på stora skillnader mellan olika stadsdelsområden.I budget 2026 fick kulturnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag på uppdragsbeskrivning för kultursekreterare.Kulturförvaltningen har tagit fram en funktionsbeskrivning för att göra rollen mer likvärdig över staden. Eftersom titeln har sett olika ut över tid, och över staden, används benämningen kultursamordnare i funktionsbeskrivningen.Det centrala målet för funktionen är att bidra till att invånarna i Stockholm får en ökad och jämlik tillgång till kultur av hög kvalitet och bredd. Det ska vara lätt för invånarna att ta del av och utöva kultur i sitt närområde och i sin vardag. Kultursamordnaren ska med sin kompetens stimulera kulturarbetet lokalt i stadsdelsområdet. Kultursamordnaren är ett operativt och strategiskt stöd för stadsdelsförvaltningens arbete med den lokala kulturverksamheten. Fokus ska ligga på de invånargrupper som har svårare att på egen hand ta del av Stockholms kulturutbud, exempelvis barn och unga samt personer med funktionsnedsättning eller inom äldreomsorgen. [Förslag till stadsgemensam funktionsbeskrivning för kultursamordnare - tjänsteutlåtande.pdf] Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Askebykroken 13 Box 8100 163 08 Spånga Växel 08-50831900 Fax kultur@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (4) Förslag till stadsgemensam funktionsbeskrivning för kultursamordnare Uppdrag i budget Förvaltningens förslag till beslut 1. Kulturnämnden godkänner förslaget till funktionsbeskrivning för kultursamordnare enligt bilaga 1 till kulturförvaltningens tjänsteutlåtande. 2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen. Sammanfattning Stadsdelsnämndernas kulturuppdrag finns beskrivet i flera av stadens styrdokument, däribland reglementet för stadsdelsnämnderna. Det finns dock betydande skillnader över staden. Stadens medborgarundersökning visar att det finns skillnader i hur man upplever det lokala kulturlivet. Kulturförvaltningens statistik från Kulan och Kultur för äldre visar på stora skillnader mellan olika stadsdelsområden. I budget 2026 fick kulturnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag på uppdragsbeskrivning för kultursekreterare. Kulturförvaltningen har tagit fram en funktionsbeskrivning för att göra rollen mer likvärdig över staden. Eftersom titeln har sett olika ut över tid, och över staden, används benämningen kultursamordnare i funktionsbeskrivningen. Det centrala målet för funktionen är att bidra till att invånarna i Stockholm får en ökad och jämlik tillgång till kultur av hög kvalitet och bredd. Det ska vara lätt för invånarna att ta del av och utöva kultur i sitt närområde och i sin vardag. Kultursamordnaren ska med sin kompetens stimulera kulturarbetet lokalt i stadsdelsområdet. Kultursamordnaren är ett operativt och strategiskt stöd för stadsdelsförvaltningens arbete med den lokala kulturverksamheten. Fokus ska ligga på de invånargrupper som har svårare att på egen hand ta del av Stockholms kulturutbud, exempelvis barn och unga samt personer med funktionsnedsättning eller inom äldreomsorgen. Handläggare Eva Stenstam Telefon: 08-50831989 Till Kulturnämnden 2026-06-09 Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/1523 2026-05-29 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/1523 Sida 2 (4) Förslag till stadsgemensam funktionsbeskrivning för kultursamordnare Bakgrund I Stockholm ska alla invånare ha jämlika möjligheter till bildning och till att upptäcka, uppleva och skapa kultur, oavsett vem man är, eller i vilken del av staden man bor. Stadsdelsnämnderna ansvarar för flera av de verksamheter som finns närmast invånarna och spelar därför en viktig roll för att säkra allas rätt till kultur. Det finns dock betydande skillnader över staden. Stadens medborgarundersökning visar att det finns skillnader i hur stockholmarna upplever det lokala kulturlivet och möjlighet att uppleva kultur. I kulturförvaltningens egen statistik från Kulan och Kultur för äldre framkommer stora skillnader mellan olika stadsdelsområden. Av Kulans1 statistik framgår att det finns skillnader gällande barns möjlighet att ta del av ett professionellt kulturliv på förskolan. Statistiken visar att vissa stadsdelsområden har fler kulturbesök än antal invånare i åldersgruppen 1-5 år. I till exempel ett stadsdelsområde motsvarar antalet kulturbesök 174 procent vilket vittnar om att många barn har fått fler än ett besök per år. I övriga delar av staden är andelen kulturbesök i relation till antalet invånare mellan 25 och 124 procent. Även inom äldreomsorgen finns skillnader. I två stadsdelsområden med snarlikt antal verksamheter kan antalet kulturbokningar inom det subventionerade kulturutbudet inom Kultur för äldre2 skilja sig markant mellan 4 bokningar och 74 under ett år. Stadsdelsnämndernas kulturuppdrag finns beskrivet i flera av stadens styrdokument, bland annat i stadsdelsnämndernas reglemente, stadens budget samt ett flertal andra stadsövergripande styrdokument. Funktionen kultursamordnare har funnits i Stockholms stad i decennier men i olika omfång och grad. Ärendet I budget 2026 fick kulturnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag på uppdragsbeskrivning för kultursekreterare. Kulturnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram ett förslag på uppdragsbeskrivning för kultursekreterare. (RVI KuN:6, sid 200) Framtagandet har även förhållit sig till följande budgetskrivning: Stadsdelsnämndernas kultursekreterare har ett fortsatt samordningsuppdrag avseende kultur. Stadsdelsnämnderna ska 1 Kulan är stadens subvention för besök från professionella kulturaktörer på förskolor och skolor. 2 Kultur för äldre är stadens subvention för uppsökande kulturprogram av professionella kulturaktörer inom äldreomsorgens verksamheter. Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/1523 Sida 3 (4) Förslag till stadsgemensam funktionsbeskrivning för kultursamordnare möjliggöra för det lokala kulturlivet. Arbetet ska bland annat ske genom att samordna kulturaktiviteter i nära samverkan med civilsamhällets organisationer, kulturnämnden och Kulturhuset Stadsteatern ABs verksamheter i Husby, Vällingby, Skärholmen och vid Sergels torg. (RVI KuN:6, sid 97) Ärendets beredning Ärendet har beretts av kulturstrategiska staben i dialog med stadsdelsförvaltningarna. Kulturförvaltningen har inhämtat synpunkter från äldreförvaltningen, förskoleförvaltningen, socialförvaltningen, idrottsförvaltningen och stadsledningskontoret. Eftersom det handlat om en arbetsbeskrivning har även stadsledningskontorets utvecklings- och HR-avdelning konsulteras. Ärendet har samverkats i kulturförvaltningens förvaltningsgrupp. Förvaltningens synpunkter och förslag Kulturförvaltningen har tagit fram en funktionsbeskrivning som syftar till att göra rollen mer likvärdig över staden. Eftersom titeln har sett olika ut över tid, och över staden, används benämningen kultursamordnare i funktionsbeskrivningen. Nedan beskrivs det centrala innehållet i framtagen funktionsbeskrivning. Mål med kultursamordnare Kultursamordnaren ska bidra till att invånarna i Stockholm får en ökad och jämlik tillgång till kultur av hög kvalitet och bredd. Det ska vara lätt för invånarna att ta del av och utöva kultur i sitt närområde och i sin vardag. Prioriterade målgrupper Kultursamordnaren ska särskilt prioritera och skapa bättre förutsättningar för målgrupper som har svårare att på egen hand ta del av Stockholms kulturutbud, exempelvis inom ramen för verksamheterna: • förskola • öppen förskola • öppen fritidsverksamhet inklusive skollovsarrangemang • utförare inom socialtjänst inklusive äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning Målgrupperna nås även genom den trygghetsskapande platsaktiveringen. Kultursamordnaren ska även arbeta för att främja det lokala kulturlivets och civilsamhällets aktörer. Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/1523 Sida 4 (4) Förslag till stadsgemensam funktionsbeskrivning för kultursamordnare Kultursamordnarens uppdrag och ansvar Kultursamordnaren ska med sin kompetens stimulera kulturarbetet lokalt i stadsdelsområdet. Kultursamordnaren är ett operativt och strategiskt stöd för stadsdelsförvaltningens arbete med den lokala kulturverksamheten. Kultursamordnaren stödjer verksamheterna i att integrera kultur som en naturlig del av det dagliga arbetet. Samordnaren initierar, samordnar och följer upp insatser så att invånarna får en så bred och jämlik tillgång som möjligt till kultur av hög kvalitet. Detta bidrar till att höja verksamheternas kvalitet. Arbetet sker långsiktigt med målgrupperna i fokus och följs upp för att skapa kontinuerlig utveckling och ökad måluppfyllelse. En kultursamordnares arbetsmetoder kan därmed delas in i fyra områden. 1. Ett uppsökande arbete: Genom god lokalkännedom skapa kontakt och kunskap kring de förutsättningar och de resurser som finns i området. 2. En samverkande funktion: Genom nätverk och samordning driva och bidra i arbetet att skapa synergier och kompletterande insatser. 3. En systematisk uppföljning: Utvärdering och analys ger insikter för den fortsatta verksamhetsutvecklingen. 4. Ett pågående förändringsarbete: Med målgruppen i fokus behöver tillvägagångssätt, innehåll och prioriteringar justeras över tid. Variation i rollen Funktionsbeskrivningen lyfter att rollen kan ha olika titlar och tillhöra olika delar av stadsdelsförvaltningens organisation. Arbetsuppgifter och prioriteringar kan variera över tid och bör balanseras för att både möta stadsövergripande och lokala behov. Syftet med funktionen är dock den samma. Den förvaltningsövergripande funktionen handlar om att på ett strategiskt sätt initiera, samordna och följa upp insatser i syfte att ge invånarna en jämlik tillgång till ett brett kulturutbud med hög kvalitet. Maria Jansén Patrik Liljegren Förvaltningschef Avdelningschef Kulturförvaltningen Kulturförvaltningen Bilagor 1. Funktionsbeskrivning kultursamordnare 2. Sammanställning av styrdokument som visar kommunens och stadsdelsförvaltningarnas uppdrag gällande kultur för invånarna. --- [Bilaga 1 - Funktionsbeskrivning kultursamordnare.pdf] Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (4) Funktionsbeskrivning - Kultursamordnare Denna funktionsbeskrivning syftar till att göra rollen som kultursamordnare1 mer likvärdig över staden. Genom att tydliggöra ansvar och uppdrag fungerar funktionsbeskrivningen som ett stöd för ansvarig chef, men också för övriga medarbetare inom berörda förvaltningar och bolag. Bakgrund Rätten till kultur I Stockholm ska alla invånare ha jämlika möjligheter till bildning och till att upptäcka, uppleva och skapa kultur, oavsett vem man är, eller i vilken del av staden man bor.2 Kultur berikar och stärker den enskilda människan och skapar samtidigt en mängd olika samhällsvärden. Kultur är ett välbeprövat verktyg för att öka livskvalitet och välmående, skapa meningsfulla sociala sammanhang, minska ofrivillig ensamhet och skapa trygga och attraktiva platser. Kultur är en mänsklig rättighet. Den svenska regeringsformen slår fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Stadsdelsnämnderna ansvarar för flera av de verksamheter som finns närmast invånarna och spelar därför en viktig roll för att säkra allas rätt till kultur. Stadsdelsnämndernas kulturuppdrag finns beskrivet i flera styrdokument, bland annat i stadsdelsnämndernas reglemente, den årliga budgeten samt ett flertal andra stadsövergripande styrdokument.3 Tillgången till kultur är ojämlik Stadsdelsförvaltningarna arbetar på många olika sätt för att invånarna ska ha tillgång till ett rikt lokalt kulturliv, särskilt i 1 Titeln har sett olika ut över tid och över staden. I denna funktionsbeskrivning användas benämningen kultursamordnare. 2 Kultursstrategiskt program för Stockholms stad, Dnr KUL 2025/528. 3 Bland annat det Kulturstrategiskt programmet, Stockholms stads program för barns rätt till kultur, Handlingsplanen för en äldrevänlig stad och Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning (se bilaga 1) Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Bilaga 1 Funktionsbeskrivning Dnr KUL 2025/1523 - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm Funktionsbeskrivning Dnr KUL 2025/1523 Sida 2 (4) Funktionsbeskrivning - Kultursamordnare förskolan, i den öppna fritidsverksamheten, inom äldreomsorgen och verksamheter inom LSS. Stadsdelsförvaltningarna arbetar även med att tillgängliggöra kultur i det offentliga rummet genom platsaktivering och trygghetsskapande aktiviteter som ”Sommar på torget” eller ”Teater i parken”. Det finns dock betydande skillnader över staden. Stadens medborgarundersökning visar att det finns skillnader i hur man upplever det lokala kulturlivet och möjligheten att uppleva kultur. Av Kulanpremiens4 statistik framgår att det finns skillnader gällande barns möjlighet att ta del av ett professionellt kulturliv på förskolan. Även inom äldreomsorgen finns skillnader. I två stadsdelsområden med snarlikt antal verksamheter kan antalet kulturbokningar inom det subventionerade kulturutbudet inom Kultur för äldre5 skilja sig markant. Kultursamordnaren – en del av lösningen Utifrån den ojämlika tillgång till kultur som råder fick kulturförvaltningen följande budgetuppdrag 2026: Kulturnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram ett förslag på uppdragsbeskrivning för kultursekreterare.6 Uppdraget förhåller sig även till följande budgetskrivning: Stadsdelsnämndernas kultursekreterare har ett fortsatt samordningsuppdrag avseende kultur. Stadsdelsnämnderna ska möjliggöra för det lokala kulturlivet. Arbetet ska bland annat ske genom att samordna kulturaktiviteter i nära samverkan med civilsamhällets organisationer, kulturnämnden och Kulturhuset Stadsteatern ABs verksamheter i Husby, Vällingby, Skärholmen och vid Sergels torg.7 Funktionen kultursamordnare har funnits i Stockholms stad i decennier men i olika omfång och grad. Analyser och statistik visar att de stadsdelsförvaltningar som har en kultursamordnarfunktion ger högst utväxling till stadens invånare. Mål med kultursamordnare Kultursamordnaren ska bidra till att invånarna i Stockholm får en ökad och jämlik tillgång till kultur av hög kvalitet och bredd. Det 4 Kulanpremien är stadens subvention för besök från professionella kulturaktörer på förskolor och skolor 5 Kultur för äldre är stadens subvention för uppsökande kulturprogram av professionella kulturaktörer inom äldreomsorgens verksamheter. 6 Budget 2026 (RVI KuN:6, sid 200) 7 Budget 2026 (RVI SDN:19, sid 97) Funktionsbeskrivning Dnr KUL 2025/1523 Sida 3 (4) Funktionsbeskrivning - Kultursamordnare ska vara lätt för invånarna att ta del av och utöva kultur i sitt närområde och i sin vardag. Prioriterade målgrupper Kultursamordnaren ska särskilt prioritera och skapa bättre förutsättningar för målgrupper som har svårare att på egen hand ta del av Stockholms kulturutbud, exempelvis inom ramen för verksamheterna: • förskola • öppen förskola • öppen fritidsverksamhet inklusive skollovsarrangemang • utförare inom socialtjänst inklusive äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning8 Målgrupperna nås även genom den trygghetsskapande platsaktiveringen. Här har kulturaktiviteter en given plats, på samma sätt som konstnärlig utsmyckning är viktig när stadsmiljön utformas. Kultursamordnaren ska även arbeta för att främja det lokala kulturlivets och civilsamhällets aktörer. Kultursamordnarens uppdrag och ansvar Kultursamordnaren ska med sin kompetens stimulera kulturarbetet lokalt i stadsdelsområdet. Kultursamordnaren är ett operativt och strategiskt stöd för stadsdelsförvaltningens arbete med den lokala kulturverksamheten. Kultursamordnaren stödjer verksamheterna i att integrera kultur som en naturlig del av det dagliga arbetet. Samordnaren initierar, samordnar och följer upp insatser så att invånarna får en så bred och jämlik tillgång som möjligt till kultur av hög kvalitet. Detta bidrar till att höja verksamheternas kvalitet. Arbetet sker långsiktigt med målgrupperna i fokus och följs upp för att skapa kontinuerlig utveckling och ökad måluppfyllelse. En kultursamordnares arbetsmetoder kan därmed delas in i fyra områden. 1. Ett uppsökande arbete: Genom god lokalkännedom skapa kontakt och kunskap kring de förutsättningar och de resurser som finns i området. 2. En samverkande funktion: Genom nätverk och samordning driva och bidra i arbetet att skapa synergier och kompletterande insatser. 8 Bland annat verksamheter inom LSS. Funktionsbeskrivning Dnr KUL 2025/1523 Sida 4 (4) Funktionsbeskrivning - Kultursamordnare 3. En systematisk uppföljning: Utvärdering och analys ger insikter för den fortsatta verksamhetsutvecklingen. 4. Ett pågående förändringsarbete: Med målgruppen i fokus behöver tillvägagångssätt, innehåll och prioriteringar justeras över tid. Arbetsuppgifter I kultursamordnarens arbetsuppgifter ingår bland annat att: • möjliggöra att invånare som berörs av nämnda verksamheter får uppleva ett varierat kulturutbud av hög kvalitet samt själva får pröva olika uttrycksformer, • skapa förutsättningar och ha en rådgivande roll i arbetet med platsaktivering samt i arbetet med kultur i det offentliga rummet, • vara en lokal länk till de lokala kulturaktörerna och civilsamhället, • bidra till, eller själv besvara, remisser och tjänsteutlåtanden samt förse ledningsgrupp och nämnd med underlag för kvalitativa beslut inom kulturområdet, • stödja förvaltningens verksamheter att genomföra kompetenshöjande insatser för personalen om kultur i verksamheterna, • bidra till verksamheternas arbete med att inhämta målgruppernas synpunkter och idéer om kulturupplevelser och kulturutbud, • samverka med stadens övriga kultursamordnare för att dra lärdom av varandras erfarenheter, • samarbeta med fackförvaltningar genom till exempel Kulan, Kultur för äldre samt kultur för personer inom LSS. • ha en nära samverkan med kulturförvaltningen. Arbetsuppgifter och prioriteringar kan variera över tid och bör balanseras för att både möta stadsövergripande och lokala behov. Variation i rollen Funktionen kan ha olika titlar och tillhöra olika delar av stadsdelsförvaltningens organisation. Syftet med funktionen är dock den samma. Den förvaltningsövergripande funktionen handlar om att på ett strategiskt sätt initiera, samordna och följa upp insatser i syfte att ge invånarna en jämlik tillgång till ett brett kulturutbud med hög kvalitet. ➢ Bilaga 1 sammanställer styrdokumenten som visar kommunen och stadsdelsförvaltningarnas uppdrag gällande kultur för invånarna. --- [Bilaga 2 - Sammanställning av styrdokument som visar kommunens och stadsdelsförvaltningarnas uppdrag gällande kultur för invånarna.pdf] Kulturförvaltningen Kulturstrategiska avdelningen - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (11) Bilaga till Funktionsbeskrivning för Kultursamordnare Inledning Denna bilaga är framtagen för att beskriva kultursamordnarens funktion i en större kontext. Då kultursamordnarfunktionen syftar till att invånarna i det egna stadsdelsområdet får ökad och jämlik tillgång till kultur svarar arbetet upp mot flera styrande och strategiska dokument som lyfter den lokala kulturverksamheten. Denna bilaga listar flera av dessa styrande dokument. Främst Stockholms stads egna dokument som tillexempel stadsdelsnämndernas reglemente, det kulturstrategiska programmet, Stockholms stads program för barns rätt till kultur och handlingsplanen för en äldrevänlig stad. Men även formuleringar och skrivningar från nationella och regionala strategier presenteras. Exempel på styrande dokument Stadsdelsnämndernas reglemente I reglementet för stadsdelsnämnderna1 lyfts ”lokal kulturverksamhet” som ett eget uppdrag. Flera av de övriga områdena som listas i reglementet involverar dock kulturen som en del av arbetet. Kulturstrategiska programmet I det stadsövergripande Kulturstrategiska programmet2 fastslås att alla stadens invånare ska ha nära till kulturupplevelser. De ska möta offentlig konst i alla delar av staden, barn och unga ska ta del av och skapa kultur i Kulturskolan, på fritidsgårdar, i parklekar och bibliotek, i förskolor och skolor. Stadens äldsta invånare ska möta kultur i sin vardag på äldre- och omsorgsboenden. Utöver detta ska 1 Reglemente för stadsdelsnämnderna, Kommunfullmäktiges beslut den 22 april 2024, § 15 (Dnr KS 2023/1225) 2 Kulturstrategiska programmet, antagen av kommunfullmäktige XX 2026 Kulturförvaltningen Kulturstrategiska avdelningen Dnr KUL 2025/1523 Bilaga 2 - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm Dnr KUL 2025/1523 Sida 2 (11) Kulturförvaltningen Kulturstrategiska avdelningen - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm Stockholmarna också kunna engagera sig i föreningar, folkbildnings-organisationer och nätverk med lokal förankring. Styrdokumentet lyfter hur varje stadsdel har sin egen unika identitet som utvecklas och förändras över tid, och att dessa unika kulturuttryck från olika områden i vår stad ofta blir en nationell angelägenhet. Stockholms invånare representerar många olika nationaliteter och talar många olika språk. Stockholms kulturliv föds och utvecklas ur invånarnas olika erfarenheter, perspektiv och uttryck. Arbetet i Kulturstrategiska programmet ska ske utifrån fyra mål som samtliga har ett antal åtaganden med ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Stadsdelsnämnderna har genomförandeansvar inom samtliga fyra mål. Särskilt stort ansvar har stadsdelsnämnderna för mål 2 i programmet. Det betonar hur kulturen ska finnas i varje stockholmares vardag. I detta målområde står att läsa hur alla stockholmare ska ha jämlika möjligheter till bildning och till att upptäcka, uppleva och skapa kultur, oavsett vem man är, eller i vilken del av staden man bor. Det ska vara lätt för alla invånare att ta del av och utöva kultur i sitt närområde och i sin vardag. Det ska finnas platser för kultur och möten i alla stadsdelsområden. Det lokala kulturlivet ska utgå från platsens potential och invånarnas intressen och behov. För att uppnå mål 2 i det Kulturstrategiska programmet listas följande åtagande (2.2): Åtagande 2.2 Levande kulturliv i varje stadsdelsområde Det innebär att Stockholms stad ska: • stärka lokal samverkan för att ge invånarna i varje stadsdelsområde en god tillgång till kultur, • säkra den kompetens som krävs för att kultur ska vara en integrerad del av stadsdelsförvaltningarnas verksamhetsområden, • säkerställa att kulturens potential inkluderas som ett perspektiv i analyser av lokala utvecklingsbehov och i strategiska prioriteringar för stadsdelsområden och mer avgränsade platser som gator eller torg, • initiera, utveckla eller driva mötesplatser för kulturupplevelser och eget skapande som svarar mot invånarnas behov och platsens potential. Ansvariga nämnder och bolagsstyrelser för dessa åtaganden är Stadsdelsnämnderna i samarbete med kulturnämnden, trafiknämnden, och Kulturhuset Stadsteatern AB. Dnr KUL 2025/1523 Sida 3 (11) Kulturförvaltningen Kulturstrategiska avdelningen - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm Program för barns rätt till kultur Stockholms stad har som ambition att inkludera alla barn och ungdomar i kulturlivet. Programmet för barns rätt till kultur fastslår att alla barn och ungdomar ska få upptäcka, uppleva och skapa många sorters kulturuttryck3. Det lokala kulturarbetet är centralt i arbetet att uppnå samtliga tre mål i programmet. I programmet lyfts som mål 1 att barn i förskola och skola ska ha god tillgång till professionell kultur med en rik bredd av kulturuttryck. Detta arbete sker i stor utsträckning genom det sedan 2009 upparbetade verktyget Kulanpremien4 som i sin tur förutsätter en god samverkan mellan kulturförvaltningen, utbildningsförvaltningen samt de elva stadsdelsförvaltningarna. Mål 2 sätter ljuset på att alla barn och unga ska ha möjlighet att ta del av kultur och vara kreativa även på sin fritid, genom ett brett och tillgängligt utbud. Här lyfts den öppna fritidsverksamheten. Kultur i stadsmiljön är det tredje målet, att alla barn och unga ska kunna uppleva och skapa kultur i sin vardagsmiljö i staden, till exempel i offentliga rum och i lokalsamhället. För att uppnå de framskrivna målen i programmet krävs samverkan mellan flera av stadens förvaltningar och bolag. Men utan stadsdelsförvaltningarna är det omöjligt att lyckas. Handlingsplan för äldrevänlig stad Stockholms stad är sedan 2016 medlem i Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk Age-friendly cities and communities. Staden har därigenom åtagit sig att följa den modell som WHO tagit fram för hur ett utvecklingsarbete för äldrevänliga städer bör bedrivas. För att Stockholms stad ska leva upp till WHO:s krav har en Handlingsplan för äldrevänlig stad tagits fram. Här är det tydligt att ett aktivt och kulturellt rikt liv kan ge positiva hälsoeffekter och ett socialt sammanhang som bidrar till ökad känsla av välbefinnande och meningsfullhet. Bland annat står det att: Stadsdelsnämnderna ska samverka med idrottsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden för att identifiera hur de 3 Stockholms stads program för barns rätt till kultur, 2025, s. 3 4 Kulanpremien är en befintlig stödform med syfte att skapa goda förutsättningar för barns möjlighet att ta del av professionell kultur i förskolan och skolan. Dnr KUL 2025/1523 Sida 4 (11) Kulturförvaltningen Kulturstrategiska avdelningen - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm aktiviteter som staden erbjuder är relevanta för äldre med varierande behov och förutsättningar. 5 I budgeten för 2026 förtydligas att stadsdelsförvaltningarna inom sin äldreomsorg ska samarbeta med det civila samhället för att minska den sociala isoleringen och ensamheten bland äldre. Detta gäller särskilt stadens äldre som inte omfattas av biståndsbedömd verksamhet. I budgeten förtydligas även att stadsdelsförvaltningarna ska möjliggöra för äldre på särskilda boenden att ha en vardag med hög livskvalitet genom att exempelvis erbjuda daglig utevistelse, sociala aktiviteter, mötesplatser och kulturupplevelser.6 Uppdragsbeskrivning för stadsdelsnämndernas verksamhet Vård- och omsorgsboende inom stadens valfrihetssystem I uppdragsbeskrivningen framgår bland annat att boendet ska ge möjlighet till delaktighet i vardagssysslor, utevistelse och aktiviteter. Gemensamma lokaler ska användas för måltider, kultur och social samvaro. Den enskilde ska få stöd att bevara sina funktioner och uppleva en meningsfull vardag där årstider, traditioner och personliga högtider firas. Verksamheten ska organisera vardagen så att den enskildes förmåga och vilja till aktivitet tas tillvara. Man ska erbjuda spontana aktiviteter och minst två dagliga aktiviteter plus en större veckovis aktivitet, gärna med kulturellt eller friskvårdsinriktat innehåll.7 Stockholms stads program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Stockholms stad har antagit ett program8 baserat på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 30 i konventionen fokuserar på rätten till kultur både som åhörare, åskådare och som utövare av kultur. Målet med stadens program är en inkluderande stad där alla kan delta fullt ut i samhällslivet, med fokus på tillgänglighet och delaktighet. Programmet lyfter fram kultur och fritid som viktiga för hälsa och 5 Handlingsplan för äldrevänlig stad, 2021, Dnr: 2020/1712, sid 21 6 Stockholms Stad, Budget 2026, sid 101 7 Uppdragsbeskrivning för stadsdelsnämndernas verksamhet Vård- och omsorgsboende inom stadens valfrihetssystem (Dnr 5.1.1-648/2020). 8 https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/politik-och- demokrati/styrdokument/program-for-tillganglighet-och-delaktighet-2024- 2029.pdf Dnr KUL 2025/1523 Sida 5 (11) Kulturförvaltningen Kulturstrategiska avdelningen - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm livskvalitet, och syftar till att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till gemenskap och meningsfullhet. Programmet betonar att tillgänglighet inte bara handlar om fysiska anpassningar, utan också om att möjliggöra delaktighet i kultur, fritid och samhällsliv. Bland annat ska: • stadsdelar och nämnder arbeta för att göra kultur tillgängligt, som syntolkad teater, relaxed preformance9 och ta fram lättillgänglig information om kultur. • civilsamhälle och privata aktörer involveras för att bredda utbudet och minska utanförskap. • individuella stöd som tolkning och ledsagning erbjudas, samt tillgängliga kulturlokaler och miljöer. Utifrån programmet och den statliga funktionshinderpolitiken kan man se att tillgänglighet bland annat skapas genom universell utformning av kultur- och fritidsverksamheter. Men det kan också ske genom olika stödinsatser vid aktiviteter. Staden ska även erbjuda specifikt anpassade aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. MR-programmet och dess handlingsplaner Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (Beslutat av kommunfullmäktige 2024-12-16) Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR- programmet) har som mål att Stockholms stad ska vara en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Programmet fungerar som ett paraply för totalt sex handlingsplaner antagna i kommunfullmäktige under 2025 och 2026: • Handlingsplan mot rasism • Handlingsplan för ett jämställt Stockholm • Barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad • Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter • Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter • Handlingsplan för romsk inkludering MR-programmet och handlingsplanerna gäller för stadens samtliga förvaltningar och bolag. Programmet har tre fokusområden. Dessa utgör grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra 9 Relaxed performanc är en scenkonstupplevelse som anpassats för att skapa en tryggare och mer tillåtande miljö. Den kännetecknas bland annat av lägre publikantal och anpassningar av ljus och ljud. Dnr KUL 2025/1523 Sida 6 (11) Kulturförvaltningen Kulturstrategiska avdelningen - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: 1. Kunskap och information 2. Välfärd och service 3. Delaktighet och inflytande MR-programmet och dess handlingsplaner lyfter kultur som en grundläggande rättighet, ett verktyg för inkludering och jämlikhet samt som en viktig del av stadens välfärdsarbete. Särskilt tydligt är detta i arbetet för barns rättigheter och för nationella minoriteter, där tillgång till och deltagande i kulturlivet beskrivs som avgörande för att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Trygghetsprogrammet Stockholms stads Trygghetsprogram 2024 – 2027 tydliggör att stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete är prioriterat och att det ska råda en samsyn om syfte och mål med arbetet. De fyra fokusområdena för stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete är: • Förebyggande arbete • Riktade sociala insatser • Stadens offentliga miljö • Stadsutveckling Stadsdelsnämnderna har ansvar för samordningen av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet inom respektive geografiskt område. Kultur är en del av samtliga fokusområden. Kultur- och fritidsverksamheter är en del av det trygghetsskapande arbetet genom att de erbjuder en meningsfull fritid för barn och unga, bidrar till trygga offentliga rum och platsaktivering. Kulturnärvaro är ett viktigt socialt värdeskapande perspektiv i stadsutvecklingen. Strategier för öppen fritidsverksamhet Varje dag kommer tusentals unga till Stockholms olika mötesplatser på sin fritid. Den organiserade fritiden ger möjlighet till lek, skapande och att få visa upp sina resultat utan krav på prestation eller att bli bedömd. Det gör fritiden unik. Den ger unga utrymme att växa och är ett komplement till tiden i skolan och i hemmet. Här finns engagerade vuxna som arbetar för att ge unga en meningsfull fritid och som ser till så att alla får vara med. Det finns en strategi för fritids- och ungdomsgårdarna och en strategi för stadens parklekar som vardera beskriver verksamheternas syfte, uppdrag Dnr KUL 2025/1523 Sida 7 (11) Kulturförvaltningen Kulturstrategiska avdelningen - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm och mål. Båda strategierna betonar vikten av att verksamheterna ger möjlighet till en bredd av aktiviteter och att kultur är en del av detta. Stadens fritidsgårdar ska vara arenor för demokrati, kultur och bildning, vara hälsofrämjande och de ska skapa möjlighet att utveckla fritidsintressen. Här ska verksamhet erbjudas med både bredd och spets. Kulturaktiviteter som exempelvis teaterföreställningar, högläsning eller eget skapande, bör vara återkommande inslag i parklekens verksamhet, liksom olika former av idrottsaktiviteter. Parklekarna ska vara en plats där nya målgrupper kan möta och upptäcka kultur och idrott. (sid 14) Att barn och unga får uppleva föreställningar i andra sammanhang än i skolan medför flera vinster. Genom en teaterföreställning på en Parklek får barnet möjlighet att ta del av upplevelsen tillsammans med ett syskon eller med en förälder. Antal ledarledda aktiviteter för den prioriterade målgruppen (fritidsgård) och antal program som erbjuds besökarna (parklek) är två av programmens indikatorer. Både parkleksverksamheterna själva och stadsdelarnas kultursamordnare lyfter fram parkleken som en plats där barn och unga faktiskt befinner sig: att förlägga kulturprogram där ses som en bra taktik för att nå så många barn som möjligt. Kvalitetsprogrammet Enligt stadens Kvalitetsprogram10 är ambitionen att tillhandahålla service och tjänster som är relevanta och av hög kvalitet för såväl dagens som morgondagens stockholmare. För att nå dit behöver arbetet ske med stockholmaren i fokus och med en helhetssyn för att motverka stuprör och för att öka samverkan. Kultursamordnar- funktionen är ett bra exempel på detta. Stockholms stads budget Skrivningar i stadens budget ändras mellan åren, men lokalt kulturliv finns alltid med på något sätt. I budgeten för 2026 lyfts hur alla stockholmare, oavsett var i staden man bor, har rätt att trivas och vara trygga i sitt bostadsområde. Stockholm ska vara en stad som fler vill leva, bo och jobba i. Det ska vara en levande stad med rikt kulturliv, tillgänglig natur, aktiv fritid och ett nöjesliv som vibrerar11. 10 Stockholms stads kvalitetsprogram, Dnr: 2021/866 11 Stockholms Stad, Budget 2026, sid 2 Dnr KUL 2025/1523 Sida 8 (11) Kulturförvaltningen Kulturstrategiska avdelningen - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm Löpande i budget lyfts olika grupper av medborgare och deras rättigheter. Ibland skrivs kultur in specifikt, och ibland är det snarare skrivningar om goda levnadsvillkor i vilket kulturen är en självklar del. Till exempel: • Alla stadsdelsnämnder ska erbjuda uppsökande insatser samt sociala, kulturella och fysiska aktiviteter. (SDF 98) • Stadsdelsnämnderna ska bidra till goda förutsättningar för ett levande kultur- och föreningsliv med lokal förankring, bland annat genom en nära och sammanhållen samverkan med föreningar i stadsdelsnämndsområdet samt genom föreningsstöd. (SDF sid 98) • Stadsdelsnämnderna ska möjliggöra att äldre på särskilda boenden har en vardag med hög livskvalitet genom att exempelvis erbjuda daglig utevistelse, sociala aktiviteter och besök, mötesplatser och kulturupplevelser. Dessa ska i hög grad individanpassas. Stadsdelsnämndernas och kulturnämndens arbete för mer kultur inom äldreomsorgen ska fortsätta. (SDF 99) • Målsättningen med ledsagning och ledsagarservice är att möjliggöra för alla att leva ett självständigt liv. Insatsen ska göra det möjligt för den enskilde att bestämma när och på vilket sätt den önskar göra vardagliga saker som meningsfulla fritidsaktiviteter samt delta i kultur- och idrottsliv. (SDF107) Hur stadsdelsnämndernas arbete med kultur ska genomföras har under många års budgetar skrivs fram genom stycket om kultursekreterare: Stadsdelsnämndernas kultursekreterare har ett fortsatt samordningsuppdrag avseende kultur. Stadsdelsnämnderna ska möjliggöra för det lokala kulturlivet. Arbetet ska bland annat ske genom att samordna kulturaktiviteter i nära samverkan med civilsamhällets organisationer, kulturnämnden och Kulturhuset Stadsteatern ABs verksamheter i Husby, Vällingby, Skärholmen och vid Sergels torg. Med utgångspunkt i Stockholms stads program för barns rätt till kultur ska stadsdelsnämnderna arbeta för ökad kunskap om och riktning i arbetet med att stärka barns rätt till kultur. De lokala kulturhus som finns ska värnas och stödjas. Genom Kulanpremien ska fler barn i förskolor och skolor komma i kontakt med kulturverksamheter anpassade efter deltagarnas behov med ett särskilt fokus på barn som idag inte tar del av kultur i hög utsträckning. Stadsdelsnämnderna ska föra dialog med de allmännyttiga bostadsbolagen angående möjligheten att erbjuda lokaler för lokalt förenings- och kulturliv (SDF sid 97) Dnr KUL 2025/1523 Sida 9 (11) Kulturförvaltningen Kulturstrategiska avdelningen - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm Den nya socialtjänstlagen Den nya socialtjänstlagen12 trädde i kraft 1 juli 2025 och betonar ett mer förebyggande och tillgängligt arbete. Kultur och fritid integreras tydligare som förebyggande insatser för att främja hälsa, särskilt för barn och unga. Kultur i relation till den nya socialtjänstlagen: • Förebyggande och främjande: Kultur- och fritidsverksamheter ses som viktiga aktörer för att motverka utanförskap och psykisk ohälsa, vilket ligger i linje med lagens nya inriktning mot tidiga insatser. • Ökad samverkan: Den nya lagen kräver att socialtjänsten samverkar med andra delar av kommunen, där kultur- och fritidsaktiviteter utgör en del av det sociala välfärdsarbetet. • Individens behov i centrum: Insatserna ska utformas utifrån individens behov, vilket innebär att kulturella aktiviteter kan erbjudas som en del av stödinsatserna, ofta utan behovsprövning. • Nationella minoriteter: Socialtjänsten ska, i enlighet med minoritetslagen, främja möjligheten för nationella minoriteter att utveckla sin kultur och sitt språk. Socialtjänstlagen bygger på idén att socialtjänsten ska främja människors hela livssituation, inte bara ekonomiska eller praktiska behov. Kultur kan ses som en del av livskvalitet, delaktighet i samhället, psykiskt välbefinnande. Det innebär att tillgång till kultur blir en naturlig del av ett värdigt liv. Socialtjänstlagen betonar att socialtjänsten ska främja jämlika levnadsvillkor och stärka individers möjlighet att delta i samhällslivet. Här blir kultur en viktig arena för delaktighet, exempelvis genom bibliotek, kulturaktiviteter eller föreningsliv. Program för öppen förskola Stockholms stads program för öppen förskola beskriver arbetet med öppen förskola som en mötesplats där de yngsta barnen erbjuds en pedagogisk gruppverksamhet och medföljande vuxna ges möjlighet till social kontakt, gemenskap och stöd. Programmet för öppen förskola syftar till att säkerställa en jämn kvalitet där aktiviteter, planering och utformande av verksamheten utgår från besökarnas behov och närområdets karaktär. På de öppna förskolorna ska det erbjudas aktiviteter som ger språkglädje, skapar nyfikenhet, lust och vilja att kommunicera. 12 Socialtjänstlagen (2025:400), Dnr KUL 2025/1523 Sida 10 (11) Kulturförvaltningen Kulturstrategiska avdelningen - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm Sång, berättande, litteratur, lek och samtal är exempel på innehåll som barn och föräldrar får möjlighet att uppleva tillsammans. Genom samverkan med olika centrala aktörer kan den öppna förskolan erbjuda ett brett innehåll. I programmet nämns bland annat samverkan med Kulturskolan, bibliotek och studieförbund för att erbjuda professionella och roliga aktiviteter. Nationella skrivningar om kultur De statliga målen för kulturpolitiken är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.13 För att uppnå de kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken: • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, • främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, • särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. De ungdomspolitiska målen Utöver de statliga kulturmålen finns även ungdomspolitiska mål som har bäring på hur en stad arbetar med sitt kulturutbud. Här lyfts att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Nationell äldrepolitik De nationella målen för den svenska äldrepolitiken syftar till att säkerställa att äldre personer kan leva ett tryggt och värdigt liv med oberoende och inflytande. Grundbulten i politiken är att äldre ska kunna åldras med bibehållet oberoende, ha en aktiv tillvaro och känna välbefinnande. Att möta kultur och själv få uttrycka sig är självklara inslag för att uppnå både målet kring aktivt liv och att känna välbefinnande. En livsstil för hälsosamt åldrande bör bl.a. präglas av regelbunden fysisk aktivitet, balanserad diet, stabila relationer, att kunna hantera livskriser på ett bra sätt och delta i sociala och kulturella aktiviteter. 13 https://www.regeringen.se/regeringens-politik/kultur/mal-for-kultur/ Dnr KUL 2025/1523 Sida 11 (11) Kulturförvaltningen Kulturstrategiska avdelningen - 12345 Stockholm eva.stenstam@stockholm.se start.stockholm Regionala skrivningar om kultur Stockholmsregionen ingår inte i den statliga kultursamverkansmodellen, men följer nationella mål och har en egen kulturstrategi. Verksamheter som lyfts inom det regionala arbetet bedöms utifrån konstnärlig kvalitet och av regional angelägenhet, med ett särskilt fokus på tillgänglighet och minoriteters kultur. Olika mätningar gör gällande att Stockholms län hör till Europas ledande kreativa regioner och är en viktig arbetsmarknad för professionella kulturskapare. Även de många företag som verkar inom de så kallade kulturella och kreativa näringarna är en styrka för regionens tillväxt och utveckling. Enligt Konstnärsnämnden14 är omkring 47 procent yrkesverksamma konstnärer folkbokförda i länet. En stor del av dessa organisationer och kulturarbetare har dessutom sitt säte i just Stockholms stad. Inom den regionala kulturstrategin15 har fyra insatsområden identifierats för det långsiktiga utvecklingsarbetet: • Öka tillgängligheten till och deltagandet i kulturlivet. • Stärka möjligheterna till konstnärlig utveckling. • Omfatta digitaliseringens möjligheter och utmaningar. • Använda kultur och kulturmiljöer som resurs i samhällsplaneringen. Dessa fyra insatsområden hänger ihop och har bäring på varandra, men för en stadsdelsförvaltning i Stockholms stad har regionens arbete med den första punkten mest bäring. Regionen lyfter arbetet med att hitta vägar för att minska de identifierade klyftor som främst handlar om socioekonomiskt svaga områden i länet, personer med olika funktionsnedsättningar samt nationella minoriteters rättigheter att behålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Men även den sista punkten, om samhällsplaneringen, påverkar stadens stadsdelsområden. Här lyfter regionen insatser som främjar att kulturella och sociala mötesplatser utvecklas i länet och då i synnerhet i de regionala stadskärnorna, strategiska stadsutvecklingslägen och socioekonomiskt svaga områden. 14 ”Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor” (2016, ISBN 9789198256642) 15 Kulturstrategi för Stockholmsregionen, KN 2018/119