Bromma Report: Services, Safety, and Local Improvements

[(Godkänd - R 1) Verksamhetsberättelse 2025 Bromma stadsdelnämnd.pdf] Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: BRO 2026/40 2026-02-05 Handläggare Till Björn Dahlberg Bromma stadsdelsnämnd Telefon: 08-508 06 125 Verksamhetsberättelse VB 2025 för Bromma stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till bokslut och verksamhetsberättelse för år 2025, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Nämnden begär en ombudgetering om 0,4 mnkr avseende åtgärder efter rasering av kraftledning. 3. Nämnden begär en ombudgetering om 0,4 mnkr avseende parkmiljö i anslutning till förskolegård. 4. Nämnden begär en ombudgetering om 0,2 mnkr avseende upprustning av gångbryggan och strandpromenaden i Johannesfred. Susanna Halldin Olsson Bromma stadsdelsnämnd Stadsdelsdirektör Köpsvängen 24 08-508 06 125 08-508 060 00 bjorn.dahlberg@stockholm.se start.stockholm Sammanfattning Förvaltningen bedömer att nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges tre inriktningsmål. Av kommunfullmäktiges 16 mål för verksamhetsområdet görs bedömningen att elva mål har uppfyllts helt och fem mål har uppfyllts delvis. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom förvaltningsledningen i samråd med chefer och nyckelpersoner inom respektive avdelning. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 2(137) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ........................................................16 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ........................................................................................................................................16 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ................................................................16 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................23 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................42 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................51 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................60 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................60 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................64 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................69 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................70 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................73 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................73 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................75 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................81 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................84 Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 3(137) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................98 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .....103 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ......................................................................113 Uppföljning av ekonomi .......................................................................................................120 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ..................................................................120 Resultatenheter ...............................................................................................................................131 Investeringar ...................................................................................................................................132 Ombudgeteringar ............................................................................................................................132 Analys av balansräkning .................................................................................................................133 Bedömning av nämndens interna kontroll .........................................................................133 Systematiskt kvalitetsarbete .................................................................................................134 Systematiskt arbetsmiljöarbete ...........................................................................................136 Checklista för årlig uppföljning ......................................................................................................136 Bilagor Bilaga 1: Bilaga 1 - Sdn06 VB 2025 Bilaga 2: Bilaga 2 - UH018 - 706 Bilaga 3: Bilaga 3 Avräkningsrapport Hypergene Bromma Drift Netto VB2025 Bilaga 4: Bilaga 4 Avräkningsrapport Hypergene Bromma Drift Intäkter VB2025 Bilaga 5: Bilaga 5 Avräkningsrapport Hypergene Bromma Drift Kostnader VB2025 Bilaga 6: Bilaga 6 Uppföljning av intern kontroll 2025 Bromma stadsdelsnämnd Bilaga 7: Bilaga 7 Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2025 Bromma stadsdelsnämnd Bilaga 8: Bilaga 8 GDPR-årsrapport Bromma stadsdelsnämnd Bilaga 9: Bilaga 9 Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Bromma stadsdelsnämnd Bilaga 10: Bilaga 10 Uppföljning av trygghetsinvestering Bilaga 11: Bilaga 11 Åtgärdsplan SÖK Bromma 2025 Bilaga 12: Bilaga 12 Nyckeltal 2025 Bromma Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 4(137) Sammanfattande analys Bromma stadsdelsförvaltning gör bedömningen att stadsdelsnämnden bidrar till att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kommer att nås under året. Bedömningen grundar sig på att elva av kommunfullmäktiges 16 mål för verksamhetsområden prognostiseras att uppnås. Grunder för bedömning av måluppfyllelsen samt en sammanfattning av vilka resultat nämnden uppnått beskrivs under respektive mål för verksamhetsområdena. För indikatorer vars årsmål inte bedöms uppfyllas helt, lämnas en kommentar under respektive indikator. Nedan följer ett urval av det arbete som beskrivs mer utförligt under respektive mål för verksamhetsområdena: Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Förvaltningen har under året bedrivit ett omfattande och samordnat utvecklingsarbete med utgångspunkt i den nya socialtjänstlagen, inriktningen mot en första linjens socialtjänst samt stadens nya chefsstruktur. Arbetet har haft ett tydligt förebyggande fokus och syftat till att möjliggöra tidigare, mer tillgängligt och mer sammanhållet stöd till barn, unga, familjer och äldre. Genom att stärka samverkan mellan främjande, förebyggande och myndighetsutövande verksamheter bedömer förvaltningen att förutsättningarna har förbättrats för att identifiera riskfaktorer i ett tidigt skede och erbjuda stöd innan behoven blivit mer omfattande och resurskrävande. Inom området barn, unga och familj har samordningen mellan fritidsverksamhet, fältverksamhet, skolsocionomer och medborgarkontor utvecklats ytterligare. Denna struktur har bidragit till ökad helhetssyn och bättre möjligheter att erbjuda tidiga och proportionerliga insatser. Samverkan med socialtjänstens myndighetsutövning har prioriterats i syfte att säkerställa att stöd kan ges på rätt nivå och i rätt tid. Det familjecentrerade arbetssättet har stärkts genom rekrytering av föräldrarådgivare och etablering av ytterligare familjecentral, vilket har ökat tillgängligheten till stöd för nyblivna familjer. Familjecentralerna bedöms utgöra viktiga nav i det förebyggande arbetet och bidra till att stärka skyddsfaktorer samt skapa bättre förutsättningar för barns utveckling och välbefinnande. Andelen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd har minskat under året. Förvaltningen arbetar konsekvent utifrån ett barnperspektiv för att säkerställa att barn i ekonomiskt utsatta familjer ges goda uppväxtvillkor. Arbetet omfattar både kortsiktiga stödjande insatser och långsiktiga åtgärder som stärker föräldrars möjligheter till egen försörjning. Barnkonsekvensanalyser används systematiskt i handläggningen för att säkerställa att barnets bästa beaktas. Informationsinsatser har genomförts för att öka barns tillgång till lovaktiviteter och riktat stöd, vilket bedöms bidra till ökad jämlikhet. Förvaltningen bedömer att tillgången till en trygg, meningsfull och tillgänglig fritid är en central skyddsfaktor för barn och unga. Fritidsverksamheten har fortsatt att utvecklas genom planering av nya verksamheter, uppsökande arbete via fritidslots och stärkt samverkan med föreningslivet. Arbetet har haft fokus på delaktighet, inflytande och inkludering, med särskild uppmärksamhet på grupper som annars riskerar att stå utanför organiserad fritid. Genom Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 5(137) strukturerade former för inflytande ges barn och unga möjlighet att påverka verksamheternas innehåll och utveckla eget engagemang. Trygghetsskapande insatser har genomförts i samverkan mellan fritidsverksamhet och fältverksamhet, bland annat genom vuxennärvaro i offentliga miljöer och riktade lovaktiviteter. De öppna förskolorna har haft ett högt besökstryck och fungerar som viktiga lågtröskelverksamheter för familjer i stadsdelen. Verksamheterna bidrar till tidiga kontakter, social gemenskap och vägledning samt fungerar som en länk till andra delar av välfärdssystemet. Samverkan med barnhälsovård och förebyggande socialtjänst har stärkts, vilket förbättrar förutsättningarna för tidig upptäckt av behov och samordnat stöd. Arbetet med att etablera parkleksverksamhet har försenats, men åtgärder har vidtagits för att möjliggöra en uppstart i mindre skala. Sammantaget bedömer förvaltningen att förskoleverksamheten lever upp till läroplanens intentioner om att erbjuda utbildning av hög kvalitet. Vårdnadshavarnas nöjdhet är fortsatt hög och resultaten i förskoleundersökningen visar en positiv utveckling. Utbildning och undervisning präglas av ett långsiktigt fokus på barns lärande och utveckling, där språkutveckling, matematik, naturvetenskap och hållbar utveckling är centrala områden. Pedagogerna arbetar aktivt med att skapa rika lärmiljöer som stimulerar barns nyfikenhet, delaktighet och progression. Arbetet med modersmål, bildstöd och alternativa kommunikationsformer bedöms bidra till inkludering och stärkt identitet. Samverkan med bibliotek och kulturaktörer stärker barns tillgång till litteratur och kulturella upplevelser. Samverkan med vårdnadshavare sker kontinuerligt och bedöms vara en central förutsättning för barns trygghet och utveckling. Arbetet med övergångar till förskoleklass utvecklas i nära samverkan med grundskolor, med särskild uppmärksamhet på barn i behov av extra stöd. Förskolornas arbete med demokrati, jämlikhet och inkludering är integrerat i undervisningen och bidrar till att stärka barns inflytande och förståelse för gemensamma värden. Klimat- och hållbarhetsarbetet i förskolan bedrivs systematiskt och målen för minskat klimatavtryck från kosten uppnås. Förvaltningen har parallellt arbetat målmedvetet för att utveckla en mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst. Medborgarkontoren har utökats både geografiskt och organisatoriskt och möter i stor utsträckning invånare som behöver stöd i kontakter med myndigheter och i digitala ärenden. Förvaltningen bedömer att detta stöd är avgörande för att minska risken för att problem fördjupas och för att stärka jämlikheten i tillgången till samhällsstöd. Rekrytering av samhällsvägledare har ytterligare stärkt möjligheten att lotsa individer till rätt stöd och utveckla samverkan med externa aktörer. Fältverksamheten har haft en central roll i det uppsökande och trygghetsskapande arbetet genom relationsskapande närvaro i stadsdelen och samverkan med skolor och andra aktörer. Inom myndighetsutövningen för barn och unga har arbetet inriktats på att nå målgruppen i ett tidigare skede genom stärkt samverkan med förskolor och familjecentraler. Tillgängligheten till familjestöd har ökat genom att råd- och stödsamtal i större utsträckning erbjuds utan biståndsbeslut samt genom införande av jourfunktioner för snabbare stöd i akuta situationer. Förvaltningen deltar i nationella utvecklings- och forskningsprojekt i syfte att stärka en Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 6(137) kunskapsbaserad socialtjänst. Analys och implementering av resultat pågår och bedöms bidra till mer strukturerade och evidensbaserade arbetssätt. Barnkonventionens principer integreras i handläggning och verksamhetsutveckling genom anpassad information och ökat fokus på barns och ungas delaktighet. Åtgärder har vidtagits för att säkerställa god kvalitet och rättssäkerhet i handläggning och utförande av insatser. Andelen barn och unga som återaktualiseras inom socialtjänsten har minskat, vilket bedöms indikera ökad träffsäkerhet i insatserna, även om ärendens komplexitet har ökat. Arbetet med stöd till våldsutsatta, förebyggande insatser mot kriminalitet samt samverkan med polis, skola och region har fortsatt att utvecklas. Förvaltningen har även genomfört informations- och utvecklingsinsatser kopplat till införandet av den nya socialtjänstlagen. För äldre i Bromma har det förebyggande och uppsökande arbetet fortsatt att utvecklas i linje med omställningen mot god och nära vård. Fokus har legat på att möta behov tidigt, förebygga ohälsa och stärka äldres självständighet, trygghet och delaktighet. Hälsosamtal för äldre har permanentats som en del av det förebyggande arbetet och bedöms vara ett viktigt verktyg för tidig behovsidentifiering och vägledning. Samverkan med primärvården har utvecklats för att skapa mer sammanhållna vård- och omsorgskedjor. Insatser mot ofrivillig ensamhet har fortsatt och utvecklats genom nya arbetssätt, riktade aktiviteter och stärkt samverkan. Äldreomsorgen i Bromma präglas fortsatt av hög kvalitet med fokus på trygghet, delaktighet och förebyggande arbete. Kompetensutveckling och arbete med patientsäkerhet har prioriterats. Arbetet med en åldersvänlig stad fortgår i nära samverkan med interna och externa aktörer. Avslutningsvis bedömer förvaltningen att arbetet med kultur, rörelse och tillgängliga utemiljöer har bidragit till ökad livskvalitet och hälsa för barn, unga, vuxna med funktionsnedsättning och äldre. Genom utveckling av fritidsverksamhet, aktivitetscenter, spontanaktivitetsytor, parker och samverkan med föreningslivet har förutsättningarna för delaktighet, gemenskap och fysisk aktivitet stärkts. Beslutet att övergå till parkdrift i egen regi bedöms på sikt bidra till ökad kvalitet, rådighet och långsiktig hållbarhet i stadens parker och grönområden. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Förvaltningen har under 2025 stärkt sitt miljö- och klimatarbete med ett tydligare fokus på delaktighet och inkludering. Mot bakgrund av att Bromma har höga konsumtionsutsläpp per capita har arbetet inriktats på att i större utsträckning engagera invånare i klimatomställningen. Förvaltningen har deltagit i dialoger, workshops och informationsinsatser tillsammans med stadens miljöförvaltning och genomfört interna processer för att identifiera hur klimatarbetet kan integreras i befintliga verksamheter. Ett särskilt fokus har legat på invånarnas delaktighet i enlighet med stadens klimathandlingsplan. Arbetet har resulterat i medborgardialoger, där frågor om konsumtion och klimatpåverkan diskuterats tillsammans med Brommaborna. Ytterligare dialogtillfällen planeras kommande år för att bredda engagemanget och nå fler målgrupper. Under evenemanget Sommar i Bromma har feriearbetare involverats i miljöarbetet genom Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 7(137) aktiviteter som syftat till att väcka intresse och kunskap hos invånare. Förvaltningen för även löpande dialog med stadens miljösamordnarnätverk och miljöförvaltningens kommunikationsfunktion för att utveckla samverkan och hitta gemensamma arbetssätt för ökad inkludering i klimatarbetet. Arbetet med att minska klimatpåverkan från livsmedel har fortsatt med goda resultat. Samtliga förskoleområden har nått uppsatta mål för klimatpåverkan från inköpta livsmedel. Arbetet har fokuserat på gemensamma menyer, val av ingredienser med lägre klimatpåverkan samt kompetensutveckling av kökspersonal genom utbildningar och riktad coachning. Även inom äldreomsorgens kök har förändringar genomförts för att öka andelen vegetariska alternativ och minska klimatpåverkan från måltider. Samtidigt kvarstår utmaningar, särskilt kopplade till att påverka samtliga inköp och skapa långsiktigt hållbara förändringar i livsmedelskonsumtionen. När det gäller energianvändning har åtgärder vidtagits för att minska elförbrukningen, bland annat genom installation av solceller och en successiv övergång till LED-belysning. Uppföljning av elförbrukning väntas förbättras genom ett nytt centralt verktyg. Förvaltningen har även arbetat med klimatanpassning genom åtgärder som trädplantering, skärmtak och lokalanpassningar för att stärka beredskapen mot värmeböljor och skyfall. Slutligen har arbetet med att implementera stadens nya miljöprogram påbörjats genom utbildningsinsatser för chefer och medarbetare, vilket bedöms vara en viktig grund för fortsatt utveckling av miljö- och klimatarbetet. Förvaltningen har under året arbetat med förberedelser för att övergå från parkdrift på entreprenad till parkdrift i egen regi. Omställningen ska vara fullt genomförd under 2026 och bedöms på sikt bidra till ökad kvalitet, effektivitet och långsiktig rådighet över parker och grönområden. Arbetet har haft fokus på att skapa förutsättningar för en stabil organisation som kan säkerställa god skötsel, bättre uppföljning och större flexibilitet i hanteringen av drift- och underhållsbehov. Arbetet med att stärka den biologiska mångfalden har varit omfattande och präglats av både strategiska och praktiska insatser. Förvaltningen har beviljats externa medel för flera naturvårdande åtgärder, bland annat för skötsel av planterade ekar, utveckling av ekmiljöer och ängar, inventering av värdefulla marker samt åtgärder för att förbättra livsmiljöer för växter, insekter, fisk och andra djurarter. Under året har inventeringar genomförts på flera gräsmarker, vilket bidrar till ökad kunskap om biologiska värden och ger underlag för fortsatt naturvårdsarbete. Praktiska åtgärder har genomförts i både park- och naturmiljöer, såsom plantering av nya träd, skapande av död ved och hålträd samt insatser för att gynna pollinatörer och vattenlevande arter. Betesdrift har använts som ett verktyg för att bevara öppna landskap och stärka biologisk mångfald, och naturvårdsanpassade metoder har tillämpats i samband med slåtter och anläggning av naturstigar. Förvaltningen bedömer att dessa insatser sammantaget bidrar till mer robusta och varierade ekosystem i stadsdelen. Arbetet med ekologiska livsmedel har intensifierats under året och resulterat i en tydlig ökning av andelen ekologiska inköp jämfört med föregående år. Trots utmaningar kopplade Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 8(137) till minskat utbud och ökade priser har förvaltningen, genom förbättrade beställningsrutiner, utbildningsinsatser och systematisk uppföljning, lyckats stärka resultatet inom både förskola och äldreomsorg. Förskoleverksamheten uppvisar särskilt goda resultat, medan äldreomsorgens storkök också har ökat sin andel ekologiska inköp. Förvaltningen bedömer att ett fortsatt långsiktigt och gemensamt ansvarstagande är avgörande för att ytterligare närma sig stadens mål. Stadsdelsnämnden har under året antagit en handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030. I samband med förberedelserna för parkdrift i egen regi har elektriska gräsklippare och handhållna maskiner införskaffats. Förvaltningen har även prioriterat tillgänglighet genom upprustning av lekplatsen Bomullen i Riksby och genom löpande åtgärder i utemiljöer. Insatserna omfattar även förbättringar längs strandpromenader och bryggor för ökad tillgänglighet och vistelsevärde. Förvaltningen har under året fortsatt arbetet för en hälsosam miljö fri från skadliga kemikalier. Personal i flera verksamheter har utbildats i kemikaliehanteringssystemet Chemsoft och arbetet med att förteckna kemikalier bedrivs löpande. Inköpen av plast har minskat både i volym och kostnad, vilket visar att åtgärder för att minska plastanvändningen har haft effekt. Samtidigt har klimatavtrycket från plast ökat, vilket tydliggör behovet av ökat fokus på materialval och produktkategorier med stora volymer, såsom plasthandskar och skyddsutrustning. Arbetet med att minska överanvändning av plast fortsätter, särskilt inom verksamheter med hög förbrukning. Inom förskolan bedrivs fortsatt arbete enligt programmet Kemikaliesmart förskola för att minska barns exponering för skadliga ämnen. Förvaltningen ställer krav på användning av Byggvarubedömningen i stadsmiljöprojekt och har stärkt kompetensen kring hållbara byggmaterial genom riktade utbildningsinsatser. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Förvaltningen bedömer att arbetet med att stärka Brommabors förutsättningar för egen försörjning har utvecklats positivt under året genom tidiga, individuellt anpassade och samordnade insatser. Inriktningen har varit att fler ska kunna lämna ekonomiskt bistånd och att långvarigt biståndsberoende ska förebyggas genom systematiskt arbete och rätt stöd vid rätt tidpunkt. Utvecklingen under året visar att andelen personer som uppbär ekonomiskt bistånd har minskat, liksom andelen med långvarigt biståndsberoende, vilket sammantaget indikerar att fler når ökad självförsörjning. Samtidigt bedömer förvaltningen att det finns behov av fortsatt uppföljning och analys för att säkerställa en hållbar utveckling. Arbetet med personer som har långvarigt ekonomiskt bistånd kopplat till sjukskrivning eller socialmedicinska svårigheter har utvecklats genom stärkt samverkan med regionen, Arbetsförmedlingen och Jobbtorg. Syftet är att tydliggöra ansvar, korta ledtider och säkerställa att individer får rätt stöd utifrån sin situation. Kompetenshöjande insatser har genomförts för att stärka bedömningar och planering vid sjukdom, i syfte att minska risken för att personer fastnar i otydliga eller långvariga biståndssituationer. Samverkan med Arbetsförmedlingen har fortsatt inom etablerade strukturer och handläggningsprocesserna har setts över med utgångspunkt i forskningsbaserade Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 9(137) rekommendationer. Arbetet syftar till att stärka strukturen, uppföljningen och arbetssätten i mötet med individer i komplexa situationer, för att på sikt underlätta vägen mot arbetsmarknaden. Digitaliseringen av ansökningar om ekonomiskt bistånd har utvecklats, samtidigt som förvaltningen bedömer att många fortsatt har behov av praktiskt stöd. Därför kombineras digitala lösningar med personligt stöd för att säkerställa likvärdig tillgång till service. Feriejobb, praktik och verksamhetsförlagd utbildning har fortsatt att vara viktiga insatser för att ge ungdomar och studenter tidig arbetslivserfarenhet och stärka etableringen på arbetsmarknaden. För personer med funktionsnedsättning följs möjligheten till arbete upp individuellt, och både arbetslivsinriktade och meningsfulla sysselsättningsinsatser erbjuds utifrån behov. Samverkan med näringslivet bedöms fortsatt vara en viktig del i arbetet för ökad sysselsättning och attraktiva lokala miljöer. Förvaltningen har under 2025 fortsatt att prioritera det vräkningsförebyggande arbetet som en central del i arbetet för social trygghet och långsiktigt hållbara boendelösningar. Arbetet har bedrivits uppsökande och samordnat i nära dialog med hyresvärdar och andra aktörer för att i möjligaste mån förhindra avhysningar och mildra konsekvenserna för berörda hushåll när avhysning inte kunnat undvikas. Under året har antalet ärenden som indikerar risk för uppsägning av hyresavtal minskat jämfört med föregående år, samtidigt som antalet verkställda avhysningar ökat. Förvaltningen bedömer att utvecklingen hänger samman med ett fortsatt ansträngt ekonomiskt läge för många hushåll. Det vräkningsförebyggande arbetet har förstärkts genom tillsättning av ytterligare resurser med särskilt fokus på hushåll som riskerar avhysning till följd av störningar eller sanitära olägenheter. Insatsen har bidragit till tidigare kontakt, tydligare samverkan och bättre förutsättningar att identifiera lösningar innan situationen blivit akut. Budget- och skuldrådgivning utgör en viktig förebyggande insats för att minska risken för avhysning och långvarig skuldsättning. Antalet barnfamiljer som tagit del av denna rådgivning har ökat, och förvaltningen bedömer att snabb tillgång till stöd är avgörande för att förebygga förlust av bostad. Förvaltningen erbjuder även bostadsvägledning via medborgarkontoren och genom särskilt utsedda socialsekreterare med fokus på barnfamiljer. Arbetet har bidragit till att ett flertal familjer kunnat etablera sig i egna förstahandskontrakt, vilket bedöms vara ett viktigt steg mot tryggare och mer varaktiga boendelösningar. För personer i långvarig hemlöshet med komplexa stödbehov erbjuder förvaltningen bostäder enligt Bostad Först-modellen, där bostaden utgör grunden för fortsatt stöd och återhämtning. Inom funktionshinderområdet erbjuds boendeformer som grupp- och servicebostäder, med möjlighet till stöd för mer självständigt boende. För äldre har arbetet fokuserat på tidig information och vägledning kring boendeplanering, hemtjänst och välfärdsteknik. Samverkan med vårdcentraler och pensionärsråd bidrar till att stärka förutsättningarna för trygga, tillgängliga och långsiktigt hållbara boendelösningar i stadsdelen. Förvaltningen har under 2024 och 2025 genomfört ett omfattande utvecklingsarbete för att stärka kompetensförsörjning, ledarskap och arbetsmiljö. Arbetet har haft fokus på att skapa Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 10(137) enhetliga, rättssäkra och träffsäkra processer som långsiktigt stärker kvalitet, effektivitet och hållbarhet i verksamheterna. Rekryteringsprocessen har utvecklats genom en obligatorisk utbildning i kompetensbaserad rekrytering för chefer. Utbildningen har stärkt chefernas förmåga att genomföra behovsanalyser, formulera kravprofiler, använda strukturerade intervjuer och göra samlade bedömningar. Ett viktigt resultat är framtagandet av standardiserade arbetsprover för vanligt förekommande befattningar, vilket bidrar till ökad kvalitet, likvärdighet och minskad risk för osakliga bedömningar. Nya chefer har även erbjudits grundläggande rekryteringsutbildning, vilket säkerställer en gemensam kunskapsbas i organisationen. Sedan januari 2025 gäller en ny chefsstruktur med syfte att tydliggöra ansvar, stärka det nära ledarskapet och förbättra förutsättningarna för styrning och uppföljning. Inom socialtjänst och fritid har rollen gruppledare införts för att stärka det dagliga ledarskapet. För att stödja detta har en riktad utbildningsinsats genomförts för medarbetare som leder utan formellt chefsmandat. Utbildningen har fokuserat på kommunikativt ledarskap, arbetsledning och hantering av vardagsnära dilemman, vilket bedöms bidra till bättre arbetsklimat och samordning. Parallellt har förvaltningen genomfört en översyn av administrativa stödfunktioner, vilket resulterat i inrättandet av en ny enhet för säkerhet och trygghet. Enheten arbetar förvaltningsövergripande och ska bidra till ökad samordning, minskad sårbarhet och högre kvalitet inom trygghets- och säkerhetsområdet. Basutbildningar inom HR har genomförts för nya chefer med fokus på chefskap, rekrytering, arbetsmiljö, arbetsrätt och rehabilitering. Utbildningarna syftar till att skapa en gemensam plattform och säkerställa att chefer har tillräcklig kunskap om ansvar, processer och systemstöd. Under året har även chefsforum och seminarier genomförts med fokus på förändringsledning, där chefer fått verktyg för att leda i förändring och hantera motstånd på ett konstruktivt sätt. Löneöversynsprocessen har stärkts genom obligatorisk utbildning för chefer, vilket bidrar till ökad transparens och kvalitet i lönesättningen. Inom arbetsmiljöområdet har ett systematiskt arbete bedrivits genom utbildningar, arbetsmiljöronder och uppföljning i stadens system. Särskilt fokus har lagts på att förebygga ohälsa, minska sjukfrånvaro och stärka rehabiliteringsarbetet. Rutiner för hot, våld och otillåten påverkan har uppdaterats och kompletterande utbildningsinsatser har genomförts. Satsningen på Aktivt medarbetarskap har fortsatt och syftar till att stärka engagemang, delaktighet och ansvarstagande bland medarbetare. Övningarna har integrerats i ordinarie mötesstrukturer och bedöms ha bidragit till positiva effekter i arbetsmiljön. Under året har även centrala introduktionsdagar för nyanställda genomförts för att stärka förståelsen för organisationen och skapa en god start i rollen. Slutligen har handlingsplaner tagits fram för att förbättra arbetssituationen inom socialtjänsten samt för barnskötare och förskollärare, med fokus på tydliga roller, ansvar och hållbara arbetsvillkor. Förvaltningen har under året arbetat systematiskt för att säkerställa en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig hantering av upphandling, inköp och avtalsuppföljning. Genom kontinuerliga Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 11(137) utbildningsinsatser för chefer och behöriga beställare har kunskapen om gällande regelverk, interna rutiner och ansvar stärks, vilket minskar risken för felaktiga inköp och avsteg från avtal. Utbildningarna kopplas till arbetet i ekonomisystemet och bidrar till en mer enhetlig tillämpning i organisationen. Arbetet med avtalsuppföljning har vidareutvecklats och förstärkts. Samtliga lokala ramavtal har följts upp med stöd av en gemensam checklista, vilket skapar struktur och likvärdighet i uppföljningen. Roller och ansvar för avtalsägare och avtalsansvariga har tydliggjorts för hela avtalsperioden. Rutinen för avtalsuppföljning har uppdaterats och en särskild avtalshandläggare har anställts för att samordna och stödja arbetet, i samverkan med en annan stadsdelsförvaltning. Detta bedöms bidra till ökad kvalitet, bättre leverantörsuppföljning och stärkt kostnadskontroll. Den civila beredskapen har stärkts genom utbildningar, planering och övningar för att säkerställa förmågan att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid kris eller höjd beredskap. Förvaltningen har deltagit i större krisledningsövningar som gett värdefulla erfarenheter och identifierat utvecklingsområden. Risk- och sårbarhetsarbetet har fortsatt genom påbörjat arbete med kontinuitetsplaner för samhällsviktiga verksamheter, vilket kommer att vidareutvecklas i kommande planeringscykler. Fyra trygghetspunkter har inrättats för att kunna ge invånare information och stöd vid samhällskriser. Parallellt pågår arbete med utbildnings- och personalförsörjningsplanering samt en utredning om trygghetspunkternas framtida utveckling. Förvaltningen har även stärkt intern kommunikation kring säkerhet och beredskap genom chefsforum, informationsmöten och riktade aktiviteter under beredskapsveckan. En ny enhet för säkerhet och trygghet har inrättats för att samla och stärka arbetet inom trygghet, säkerhet och beredskap. Arbetet mot otillåten påverkan har integrerats i det systematiska arbetsmiljöarbetet genom utbildningar, ny lägesbild och påbörjade åtgärdsplaner. Informationssäkerhetsarbetet har bedrivits i enlighet med gällande handlingsplan. Kompetensen har stärkts genom ambassadörsnätverk, lokala rutiner och klassning av processer. Året har samtidigt präglats av flera informationssäkerhetsincidenter kopplade till centrala system, vilket lett till omfattande insatser för kartläggning, information och åtgärder. Sammantaget bedömer förvaltningen att arbetet har stärkt organisationens förmåga inom upphandling, säkerhet och informationssäkerhet, samtidigt som fortsatt utveckling krävs kommande år. Förvaltningen har under året fortsatt att stärka det förebyggande arbetet inom förskolan genom ett systematiskt och hälsofrämjande arbetssätt. De åtta specialpedagogerna, en i varje förskoleområde, utgör en central resurs i arbetet med tidig upptäckt och stöd till barn i behov av särskilt stöd eller där det finns tidig oro kring utveckling, mående eller samspel. Genom handledning, observationer och kompetensutveckling till pedagoger bidrar specialpedagogerna till att stärka kvaliteten i verksamheten och skapa goda förutsättningar för barns psykiska hälsa och välbefinnande. Under året har särskilt fokus legat på de yngsta barnen i förskolan. Arbetet har inriktats på att Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 12(137) säkerställa trygga relationer, stöd i känsloreglering och möjligheter till samspel. Specialpedagogerna har besökt samtliga avdelningar med yngre barn och tillsammans med arbetslagen analyserat verksamheten ur ett förebyggande perspektiv. Utvärderingar visar att arbetssättet har bidragit till tidigare upptäckt av behov, stärkt pedagogernas roll och ökad likvärdighet mellan avdelningar. Arbetet upplevs som utvecklande och planeras fortsätta. Ett utvecklingsprojekt baserat på Early Start Denver Model har inletts i ett förskoleområde med syfte att erbjuda mer strukturerat och likvärdigt stöd till yngre barn med autism eller tidiga behov inom socialt samspel, kommunikation och lek. Projektet omfattar fortbildning och handledning till pedagoger och följs av hela specialpedagoggruppen för möjlig framtida spridning. Parallellt har kompetensen stärkts inom andraspråksutveckling genom riktade utvecklingstillfällen, vilket bidrar till ett mer inkluderande språkstödjande arbete. De öppna förskolorna fortsätter att vara viktiga lågtröskelverksamheter där vårdnadshavare erbjuds information, föräldrastöd och samverkan med barnhälsovård och mödravård. Samverkan med föräldrarådgivare från socialtjänsten har fördjupats och stärker möjligheterna till tidiga och samordnade insatser för familjer. Det familjecentrerade arbetssättet har utvecklats ytterligare genom anställning av föräldrarådgivare och fortsatt arbete inom familjecentralerna. Samverkan mellan socialtjänst och förskolor har stärkts genom utsedda kontaktsekreterare, vilket skapar tydliga kontaktvägar och ökad förståelse för respektive uppdrag. Detta bedöms underlätta tidiga insatser och ett mer sammanhållet stöd till barn och familjer. Arbetet inom samverkansöverenskommelsen med polisen har fortsatt inom samtliga prioriterade områden. En ny lokal lägesbild har tagits fram som grund för kommande åtgärder och gemensamma workshops har genomförts för att stärka den brottsförebyggande analysförmågan. Samverkan mellan socialtjänst, polis, skola och region har fördjupats, bland annat genom arbete inom Bob-samverkan för barn och unga i riskzon. Frågor om välfärdsbrott och otillåten påverkan har integrerats i arbetet, även om vissa arbetsgrupper haft begränsad aktivitet under året. Platssamverkan i Brommaplan och Blackeberg har fortsatt och bidragit till minskad otrygghet och brottslighet i offentlig miljö. Mot denna bakgrund planeras ökat fokus på Alvik och behovet av punktinsatser i andra delar av stadsdelsområdet analyseras. Det trygghetsskapande stadsmiljöarbetet har bedrivits kontinuerligt genom fysiska åtgärder såsom belysning, slyröjning, platsaktivering och upprustning av lekplatser och mötesplatser, vilket bidrar till ökad rörelse och upplevd trygghet. Evenemanget Sommar i Bromma genomfördes på flera platser och nådde ett stort antal invånare genom aktiviteter och information. Även trygghetsvandringar och medborgardialoger har genomförts för att stärka delaktigheten. Samtidigt visar utvärderingar att vissa målgrupper, särskilt ungdomar, inte nåddes i önskad omfattning, vilket analyseras vidare. Arbetet mot våldsbejakande extremism har inletts genom utbildningsinsatser riktade till både interna och externa aktörer, med fokus på tidig upptäckt och samverkan. Förvaltningen bedriver även ett omfattande arbete mot välfärdsbrottslighet genom utbildningar, Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 13(137) kontrollmoment och deltagande i stadsövergripande arbetsgrupper. Insatserna stärker rättssäkerheten och minskar risken för oegentligheter inom flera verksamhetsområden. Det ANDTS-förebyggande arbetet har utvecklats med förbättrade resultat i uppföljningar. Handlingsplaner har implementerats inom fritidsverksamheten och kompetensutveckling har genomförts inom socialtjänst och äldreomsorg. Arbetet syftar till att tidigt identifiera riskbruk och säkerställa samordnade insatser. Den öppna fritidsverksamheten är fortsatt en viktig del i det trygghetsskapande arbetet och utvecklas genom utbildningar och normförebyggande metoder. Planering pågår för att öppna ytterligare verksamhet för att öka tillgången till trygga sammanhang. Arbetet mot våld har stärkts genom samverkansrutiner, kompetensutveckling och implementering av Islandsmodellen, vilket förbättrar förvaltningens förmåga att agera snabbt och samordnat vid akuta situationer. Sammantaget bedöms årets insatser ha stärkt det förebyggande, trygghetsskapande och samordnade arbetet i stadsdelen, samtidigt som fortsatt utveckling krävs för att möta nya och komplexa behov. Förvaltningen har under året fortsatt arbetet med genomförandet av Agenda 2030 och bedömer att måluppfyllelsen i förhållande till kommunfullmäktiges mål är hög. Arbetet sker i huvudsak inom ramen för ordinarie verksamhet där social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet integreras i planering, genomförande och uppföljning. Inriktningen mot en hållbar och jämlik stad fri från diskriminering genomsyrar verksamheterna och förstärks genom ett normkritiskt förhållningssätt. Samverkan är en central förutsättning för att nå målen och har fortsatt att utvecklas både internt och externt. Förvaltningen samverkar med andra nämnder och förvaltningar, civilsamhället, näringslivet och akademin, särskilt i frågor som rör jämlika uppväxtvillkor, social inkludering, trygghet, tillgänglighet och klimatpåverkan. Dessa komplexa samhällsutmaningar kräver samordnade insatser och långsiktiga samarbeten. Förvaltningens bidrag till Agenda 2030 synliggörs bland annat genom ett stärkt barnrättsperspektiv, arbete med nationella minoriteters rättigheter samt åtgärder för ökad tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet utgår från stadens styrning för hållbarhet och mänskliga rättigheter och syftar till att säkerställa likvärdig service och respektfullt bemötande. Arbetet med mänskliga rättigheter har fortsatt utvecklas. Förvaltningen bedriver ett långsiktigt arbete med kommunikation och information för att stärka tillit och förtroende. Flera kanaler används för att nå olika målgrupper och kommunikationen anpassas efter behov. Resultaten i medborgarundersökningen har minskat, vilket analyseras vidare för att identifiera utvecklingsområden och stärka dialog och återkoppling. Barns rättigheter stärks genom barnrättssamordnare, barnrättsombud och användning av barnkonsekvensanalyser. Förvaltningen arbetar även systematiskt med jämställdhet, jämlikhet, nationella minoriteter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Inom förskolan utformas undervisningen för att främja demokratiska värden, inkludering och språkutveckling, med särskilt stöd till barn i behov av anpassningar. Äldreomsorgen synliggör nationella minoriteter och har sett över språkkompetens för att möta behov av omsorg på Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 14(137) minoritetsspråk. Stadsmiljöarbetet har omfattat tillgänglighetsåtgärder och upprustning av parker och lekytor, samtidigt som klimatpåverkan minskas genom återbruk, energieffektivisering, minskat matsvinn och minskad plastanvändning. Delaktighet och inflytande är centrala i verksamheterna genom barninflytande, medborgarförslag, dialoger, pensionärsråd och nya former för invånardialog, inklusive klimatdialoger och ett ungdomsråd. Sammantaget bedöms arbetet ha bidragit till ökad delaktighet, stärkt demokrati och förbättrade förutsättningar för långsiktigt förtroende mellan invånare och förvaltning. Arbete utifrån direktiven för samtliga nämnder Hur nämnden arbetar utifrån direktiven beskrivs under relevanta mål för verksamhetsområdet. Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Arbetet beskrivs under mål 3.1, 3.4, 3.5 och 3.6. En levande och hållbar stad Arbetet beskrivs under mål 2.1, 2.2, 2.3, 3.1, 3.2, 3.4, 3.5 och 3.7. En trygg och säker stad som håller samman Arbetet beskrivs under mål 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6 och 3.7. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 15(137) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Kommunfullmäktige har fem verksamhetsområdesmål för inriktningsmålet. Stadsdelsnämnden har formulerat nio nämndmål som ska bidra till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden. Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att tre av fem mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet prognostiseras uppfyllas helt och två delvis, samt att åtta nämndmål bedöms uppfyllas helt och ett delvis. Hur nämnden har bidragit till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten, utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till måluppfyllelsen. Barn och unga erbjuds tidigt och samordnat stöd Förvaltningen har, med utgångspunkt i intentionerna i den nya socialtjänstlagen, utvecklingen av en första linjens socialtjänst samt stadens nya chefsstruktur, arbetat systematiskt för att möjliggöra tidigare, mer samordnat och mer lättillgängligt stöd till socialtjänstens målgrupper. Arbetet har haft ett tydligt förebyggande fokus och syftat till att stärka förutsättningarna för tidig identifiering av riskfaktorer samt till att erbjuda stöd innan behoven blivit omfattande. Som en del i detta arbete har flera främjande och förebyggande verksamheter samorganiserats, däribland fritidsverksamhet, fältverksamhet, skolsocionomer och medborgarkontor. Denna samordning har skapat bättre förutsättningar för helhetssyn och för ett mer sammanhängande stöd till barn, unga och deras familjer. Förvaltningen har särskilt prioriterat att stärka samverkan mellan dessa förebyggande insatser och socialtjänstens myndighetsutövande verksamheter, i syfte att möjliggöra tidiga och proportionerliga insatser när behov uppstår. Genom denna struktur kan stöd sättas in på rätt nivå och i rätt tid. Mer Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 16(137) information om detta arbete redovisas under mål 1.3. Vidare har förvaltningen under året haft ett tydligt fokus på att stärka det familjecentrerade arbetssättet, med målsättningen att nå familjer i ett tidigt skede och därigenom stärka skyddsfaktorer samt identifiera och hantera riskfaktorer. Två föräldrarådgivare har anställts och etablerat ett utökat familjecentrerat arbetssätt i nära samverkan med mödra- och barnavårdscentraler samt öppna förskolor. Det finns sedan tidigare en familjecentral i Blackeberg och under året har ytterligare en etablerats vid Brommaplan. Dessa familjecentraler utgör centrala nav i det förebyggande arbetet och möjliggör ett mer tillgängligt, samordnat och sammanhållet stöd till nyblivna familjer. Föräldrarådgivarna har genomfört regelbundna besök på Öppna förskolan, deltagit i föräldragrupper samt erbjudit individuella samtal. Genom detta arbete ges familjer möjlighet att tidigt ta del av stöd, råd och vägledning, vilket stärker det förebyggande perspektivet och bidrar till bättre förutsättningar för barns utveckling och välbefinnande. Barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Andelen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd har under året minskat från 1,5 procent till 1,1 procent. Förvaltningen arbetar konsekvent utifrån ett tydligt barnperspektiv för att säkerställa att barn ges goda uppväxtvillkor, även i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd. Arbetet syftar både till att lindra barns situation på kort sikt och till att långsiktigt stärka föräldrars möjligheter till egen försörjning. Inom ansvarigt område finns utsedda barnrättsombud som kontinuerligt omvärldsbevakar och sprider kunskap till kollegor om hur barns rättigheter och levnadsvillkor kan stärkas i handläggningen. I samband med skollov, såsom sportlov, påsklov och sommarlov, skickas informationsbrev till berörda föräldrar om tillgängliga lovaktiviteter. Under maj månad skickades även informationsbrev ut om sommarlovspeng till barnfamiljer som uppfyllde kriterierna. 43 familjer beviljades detta stöd. I ärenden där beslut eller omständigheter riskerar att påverka barn negativt genomförs barnkonsekvensanalyser som en integrerad del av handläggningen, i syfte att säkerställa att barnets bästa beaktas. Trygg, meningsfull och tillgänglig fritid För att stärka barn och ungas tillgång till en meningsfull fritid i Bromma har planeringen inför uppstarten av en ny fritidsverksamhet i Mariehäll fortsatt under året, med planerad start så snart som möjligt under 2026. I samband med uppstarten planeras även ett fritidsbibliotek, där barn och unga ges möjlighet att låna sport- och fritidsutrustning. I samverkan med skolor i Bromma rekryterades under året en fritidslots med uppdrag att stötta ungdomar i att hitta och ta del av fritidsaktiviteter. Fritidslotsen har genomfört besök i skolor, fritidsverksamheter, medborgarkontor samt boenden för nyanlända, i syfte att bygga förtroende och informera om det lokala fritidsutbudet. Under året har fritidslotsen samverkat med 48 föreningar i stadsdelen och möjliggjort för ungdomar att prova aktiviteter såsom volleyboll, basket, fäktning, boxning, bowling och fotboll. Fritidsverksamheten arbetar aktivt med gårdsråd för att stärka barn och ungas inflytande över Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 17(137) verksamhetens innehåll. Projektkontor har genomförts där unga själva fått möjlighet att initiera och utforma aktiviteter utifrån egna idéer och behov. Verksamheten har även erbjudit läxhjälp samt riktade aktiviteter för underrepresenterade grupper, såsom flickor och ickebinära. Under sommaren genomfördes särskilda aktiviteter i Mariehäll, där fältsekreterare och fritidsverksamheten gemensamt arrangerade grillkvällar och idrottsaktiviteter för att nå nya målgrupper. För att ytterligare stärka ungdomars inflytande har ett ungdomsråd etablerats inom fritidsverksamheten Ungdomens hus. Ungdomsrådet har sammanträtt en gång per månad och haft dialog med stadsdelsnämnden vid ett tillfälle. Rådet ansvarade även för en medborgarbudget, vilket resulterade i en mat- och musikfestival för unga i december vid Alviks kulturhus. Trygghetsskapande aktiviteter Fritidsverksamheten och fältsekreterare har deltagit i platssamverkan, trygghetsvandringar samt i förvaltningens evenemang Sommar i Bromma. Under året har fritidsverksamheten erbjudit lovaktiviteter under sportlov, påsklov, sommarlov och höstlov, där sammanlagt 189 ungdomar deltagit. Aktiviteterna har bland annat omfattat skärgårdsturer, frisbeegolf, lägerverksamhet, besök på Gröna Lund samt musikworkshops. En trygg och meningsfull fritid utgör en viktig skyddsfaktor för barns och ungas utveckling. Öppna förskolan Förvaltningens två öppna förskolor har haft ett högt antal besök under året, varav många familjer senare valt att placera sina barn i Brommas kommunala förskolor. Öppna förskolan i Blackeberg har vid två tillfällen haft besök av pedagoger från förskolan Tunnlandsvägen 30, som informerat föräldrar om inskolning. Båda öppna förskolorna har även haft återkommande besök av köhandläggare, vilket gett föräldrar möjlighet att ställa frågor om ansökningsprocessen. Detta har varit uppskattat och planeras att fortsätta under 2026. En av de öppna förskolorna har genomfört en brukarenkät via Esmaker. Resultatet sammanställs under december. Verksamheten har även utvecklats genom tematiska och riktade gruppaktiviteter, såsom babyrytmik, ABC-träffar, babymassage, tvillingträffar, träffar för ensamstående föräldrar samt skapande verksamhet för barn och föräldrar. Pedagogerna samverkar nära med barnavårdscentralen för att tidigt nå nyblivna föräldrar. Öppna förskolorna fungerar som trygga mötesplatser för lek, samtal, vägledning och gemenskap samt som en viktig länk till de kommunala förskolorna. Konton på Instagram har öppnats för båda öppna förskolorna och används för att sprida information om verksamheten. Vid årets slut uppgick följarantalet till närmare 200 per öppen förskola. Under oktober undertecknades ett samverkansavtal för en familjecentral i Bromma, vilket innebär en fördjupad samverkan mellan öppen förskola, barnmorskemottagning, barnhälsovård och förebyggande socialtjänst. Detta skapar bättre förutsättningar för tidig upptäckt och rätt stöd till barn och familjer. Parkleksverksamhet Projektet att uppföra en parklekslokal i Blackeberg har delvis försenats på grund av pågående Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 18(137) dialoger mellan berörda aktörer inom staden kring marköverlåtelse. En fritidspedagog med inriktning mot utomhusverksamhet har anställts med start i januari 2026, och ytterligare rekrytering planeras under våren. Parkleksverksamheten kommer initialt att bedrivas i befintliga bodar. Upprustningsarbetet har pågått, men på grund av väderförhållanden är bodarna ännu inte fullt färdigställda. De bedöms dock vara tillräckliga för att möjliggöra en uppstart i mindre skala. Sommarkollo För att verka för att fler barn och ungdomar ges möjlighet att delta på sommarkollo har förvaltningen arbetat för att öka kännedomen om kolloverksamheten genom att sprida stadens kollokatalog genom medborgarkontoren samt socialtjänstens myndighetsutövning. Informationssatsning har även gjorts till myndighetsenheterna om möjligheten att prioritera olika målgrupper till kollo för att öka detta. Vidare anordnade förvaltningen under sommaren ett dagkollo på lägergården Koviken under tre dagar. Fritidsledare hämtade deltagarna med minibuss för transport till lägergården. Där anordnades aktiviteter som att bada, fiska, paddla kanot, spela fotboll och brännboll. Deltagarna fick även möjlighet att åka gummiring efter en motorbåt och flera skapande aktiviteter erbjöds som smyckestillverkning och tavelmåleri. 656 kolloansökningar inkom under året, antal barn som deltog i kollo var 485. Bromma har enligt resursfördelningsmodell tilldelats 480 platser. Totalt har stadsdelsförvaltningarna i staden tagit emot 605 stycken ansökningar om behov av extra stöd varav hela 583 har beviljats och endast 22 har avslagits. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 58 % 55 % 61 % 69 % 69 % 69 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktivit eter Analys Resultatet har minskat från föregående år och analyseras vidare av verksamheten. Resultatet kan jämföras med stadens snitt om 59%. Skillnaderna mellan flickor och pojkar kommer att analyseras vidare under 2026. Tillgången till fritidsaktiviteter bedöms öka nästkommande år genom öppnandet av fritidsverksamhet i Mariehäll. Andel barn 1,1 % 1,5 % 1,8 % 2,7 % VB 2025 som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd Andelen 98,41 % 98 % 100 % 90 % 90 % 2025 nöjda besökare på stadens fritidsgårdar Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 19(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Antal 2 2 0 Tas fram av 2025 vräkningar nämnd som berör barn Analys I två av de verkställda avhysningarna i stadsdelsområdet under året har barn berörts. I ena ärendet avsågs en familj med uppehållstillstånd som hyrt en källarlokal olovligen. Hyresvärden avhyste därav familjen men förvaltningen kunde stötta dem med både akut tillgång till nytt boende samt därefter en mer långsiktig boendelösning. Det andra ärendet avsåg störningar där bostadsrättsföreningen drivit fallet till hyresnämnden vilken fattade beslutet som slutligen ledde till avhysningen. Förvaltningen har arbetat uppsökande mot berörda för att erbjuda stöd men kunde inte avvärja avhysningen. Barnen flyttade hem till sin andra vårdnadshavare i samband med avhysningen. Antalet 6 432 4 942 1 448 8 000 Tas fram av 2025 besök på nämnd stadens fritidsgårdar Analys Fritidsgården har under året haft 6 432 besökare. Utifrån att indikatorn infördes i år var det svårt att göra en uppskattning av årsmål, 8 000 besökare bedöms därav blivit ett högt satt mål. Efter att ny fritidsgård öppnat i Mariehäll kommer fler besökare kunna delta i fritidsverksamheten. Fler pojkar än flickor deltar i fritidsverksamheten. För att säkerställa en jämställd verksamhet analyseras hur utbudet av aktiviteter, kommunikation och ökad delaktighet samt trygghet kan gynna en mer jämställd verksamhet. Skillnaderna mellan flickor och pojkar kommer att analyseras vidare under 2026. Nämndmål: 1.1.1 Barn och unga i Bromma har jämlika uppväxtvillkor Uppfylls helt Beskrivning Alla barn och unga i Bromma ska ges jämlika uppväxtvillkor oberoende av omständigheterna runt omkring dem. Att tidigt identifiera behov av stöd, även när en primär insats är riktad mot barnets vårdnadshavare är centralt i nämndens arbete. Förvaltningen ska delta i den stadsövergripande barnkonventionsveckan som inträffar under hösten. Barn och föräldrar erbjuds tidigt och samordnat stöd För att tidigt identifiera och ge barn och familjer i behov av stöd rätt insatser samverkar socialtjänsten, skola, förskola, BVC och barn- och ungdomspsykiatrin med och kring vårdnadshavare/föräldrar. Förvaltningens fokus är utveckling mot mer förebyggande och tidigt stöd genom fortsatt utveckling av det familjecentrerade arbetet och utveckling av skolsociala team. Förvaltningen ska starta en ”första linjen-verksamhet” för att ge rätt stöd i rätt tid. Förvaltningen ska i samverkan med skolan fortsätta att erbjuda och vidareutveckla föräldrastödsprogram för att möta föräldrars behov av stöd. Västerorts ungdomsmottagning (VUM) arbetar för att stärka ungas hälsa. Barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd När vuxna söker ekonomiskt bistånd utgår handläggningen från ett tydligt barnperspektiv genom att barns behov särskilt beaktas i enlighet med barnkonventionen. Genom stöd till Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 20(137) vuxna från socialtjänsten att nå egen försörjning och genom stöd i form av bostadsvägledning arbetar nämnden för att barn som växer upp i familjer med försörjningsstöd som huvudsaklig inkomstkälla ska minska. Bostadsvägledning till barnfamiljer i osäkra boendeförhållande syftar till att familjerna ska få ett varaktigt boende. Öppna förskolan Öppna förskolan erbjuder barn som inte är inskrivna i förskola en pedagogisk gruppverksamhet. Föräldrar ges möjlighet till gemenskap och stöd i föräldrarollen. Öppna förskolan ska synliggöra förskolans verksamhet och är en viktig del i det uppsökande arbetet. Öppna förskolans nya riktlinjer ska implementeras under året. Möjligheten att arbeta utifrån ett familjecentrerat arbetssätt på den nya Öppna förskolan ska undersökas. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska implementera stadens riktlinjer för Öppna 2025-01-01 2025-12-31 förskolan Förvaltningen ska undersöka möjligheten att arbeta utifrån ett 2025-01-01 2025-12-31 familjecentrerat arbetssätt på den nya Öppna förskolan Rekommendation från revisionskontorets årsrapport 2025-04-16 2025-12-31 Nämndmål: 1.1.2 Barn och unga i Bromma har en trygg och meningsfull fritid som är tillgänglig för alla Uppfylls helt Beskrivning Barn och ungdomar som växer upp i Bromma ska ges möjlighet till en trygg och rik fritid. De ska få kunskaper som gör dem redo att möta vuxenvärlden och kunna leva ett fritt liv med makt att påverka sitt eget liv. En meningsfull fritid främjar långsiktig hälsa, lärande och sociala förmågor. Trygg, meningsfull och tillgänglig fritid Oavsett kön, socioekonomiska förutsättningar och funktionsnedsättningar ska barn och unga i Bromma ha tillgång till meningsfulla fritidssysselsättningar. Förvaltningen kommer att öppna ett fritidsbibliotek i mindre skala för att se över vilka behov som finns vad gäller att låna sport- och fritidsutrustning. Förvaltningen ska så snart som möjligt starta en fritidsverksamhet i Mariehäll. . Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 21(137) Barn och unga ska bjudas in för att påverka verksamheten som de deltar i. Förvaltningen ska arbeta för att ta reda på vilka önskemål och behov som Brommas barn och unga har och därefter anpassa utbudet i den öppna fritidsverksamheten. Förvaltningen ska starta upp ett ungdomsråd. Den öppna fritidsverksamhetens kvalitet ska höjas genom utökade öppettider och förstärkt bemanning. Det är prioriterat att nå de grupper som idag inte nås av annan fritidsverksamhet och erbjuda en meningsfull fritid, både i egen regi och i samarbete med civilsamhället. Fritidsverksamheter och mötesplatser för unga HBTQI-personer och ungdomar med funktionsnedsättning ska fortsätta att stärkas. Förvaltningen ska erbjuda ett brett utbud av kostnadsfria lovaktiviteter i form av kultur och fritid. För att fler ungdomar ska ta del av Ungdomens hus ska förvaltningen genomföra en strategisk kommunikationssatsning om utbudet på fritidsverksamheten för att nå särskilt prioriterade grupper såsom barn och unga med funktionsnedsättning, HBTQI-ungdomar, tjejer, samt barn och unga som inte har andra fritidssysselsättningar. Trygghetsskapande aktiviteter Fritidsverksamheten är en del av det trygghetsskapande arbetet och har ett nära samarbete med andra aktörer i stadsdelsområdet som arbetar förebyggande, såsom socialtjänsten, civilsamhället, och fältassistenter. Kunskap om socialtjänstens uppdrag ska stärkas inom fritidsverksamheterna för att tidigt identifiera barn och unga i riskzon eller som misstänks fara illa. Arbetet ska fortsätta gällande Fritid fri från våld för att stärka det våldsförebyggande arbetet. En strukturerad samverkan mellan fritidsverksamhet, fältverksamhet, skolsociala team och myndighet inom barn och unga ska utvecklas. Förvaltningen ska bidra till att stadens sommarkolloverksamhet fortsätter att utvecklas så att fler barn från grupper som är underrepresenterade deltar i sommarkolloverksamheten. Barn och unga med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att delta i ordinarie sommarkoloniverksamhet. I framtagandet av parkleksplanen under 2024 ingick en utredning kring behov och möjlig placering av en parklek i stadsdelen. Utredningen pekar på Blackeberg som sticker ut i statistiken i ”Lägesbild Samverkansöverenskommelse mellan Stockholms stad och Polisregion Stockholm” samt i grundskoleenkäten där stor andel av barnen uppger att de inte är med i någon förening, inte deltar i någon kulturaktivitet och barnen rör sig mindre än barnen i Bromma generellt. Utifrån dessa aspekter är det strategiskt att starta en parklekverksamhet i området för att ge barnen en meningsfull fritid där parkleken blir en viktig skyddsfaktor. En utredning ska genomföras i syfte undersöka möjligheten att bygga en parklekslokal i Blackeberg alternativt leta efter en annan lokal. Under tiden ska parkleksverksamhet starta och nyttja befintliga bodar i parken. Därtill ska utredningen kring parklekar fortsätta med syftet att öppna upp fler parklekar i stadsdelen. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 22(137) Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska genomföra en strategisk 2025-01-01 2025-12-31 kommunikationssatsning om utbudet på Ungdomens hus för att nå särskilt prioriterade grupper som inte har andra fritidssysselsättningar med särskilt fokus på området Mariehäll. Förvaltningen ska utreda möjligheten att bygga en parklekslokal i 2025-01-01 2025-12-31 Blackeberg, alternativt leta efter en annan lokal KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls delvis Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts delvis. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten, utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till måluppfyllelsen. Kvalitet i enlighet med läroplanens intentioner samt nöjda vårdnadshavare Sammantaget är bedömningen att förskolan lever upp till läroplanens intentioner om att erbjuda en utbildning av hög kvalitet. Vårdnadshavarnas nöjdhet med verksamheten är hög och det samlade helhetsomdömet i förskoleundersökningen har ökat från 89 till 91 varav flera förskolor uppnår 100 procent i nöjdhet. Vårdnadshavarnas bedömning av hur väl deras barn utvecklas och lär har även det förbättrats och har ökat från 91 till 92. Kommunfullmäktiges indikatorer Andelen legitimerade förskollärare Resultatet avseende andelen legitimerade förskollärare uppgår till 33,1 procent, vilket innebär att årsmålet om 35,4 procent inte uppnås. Utfallet påverkas av flera samverkande faktorer. En betydande andel förskollärare väljer att arbeta deltid, vilket medför att legitimationsgraden sjunker i relation till det totala antalet anställda. Detta innebär samtidigt en begränsning för rektorerna, då möjligheten att öka legitimationsgraden genom nyanställningar är begränsad när befintlig personal inte arbetar heltid. Under året har förskolorna även anställt fler barnskötare för att säkerställa bemanning utifrån verksamhetens behov. Detta bidrar till att andelen legitimerade förskollärare relativt sett minskar, trots att det totala antalet medarbetare ökar. Förvaltningen behöver fortsatt följa Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 23(137) utvecklingen och analysera hur kompetensförsörjning, arbetstidsmodeller och rekryteringsstrategier kan utvecklas för att långsiktigt stärka andelen legitimerade förskollärare. Antal förskolebarn per anställd Förvaltningen har ett resultat på 5,3 och når därmed inte årsmålet på 4,8. Det är ingen marginell förändring med föregående år. Bland annat utgör det sviktande barnunderlaget en större osäkerhet än föregående år vilket gör att rektorerna behöver vidta en större ekonomisk försiktighet. Antal barn per grupp Årsmålet nås inte. Under 2025 har två förskolor stängts med låg beläggningsgrad och där avdelningarna inte varit fulla. Det är fortsatt en utmaning för förskolorna att uppnå resultatet på indikatorn. Antal barn per legitimerad förskollärare Resultatet avseende antal barn per legitimerad förskollärare uppgår till 15,8, vilket innebär att årsmålet för perioden inte uppnås. Resultatet innebär en försämring jämfört med tidigare år, inklusive 2024. Utvecklingen indikerar behov av fortsatt uppföljning och analys av sambandet mellan barnantal, gruppsammansättning och bemanning. Förvaltningen behöver noggrant bevaka utvecklingen av barnantalet i relation till tillgängliga personalresurser och säkerställa att bemanningen anpassas efter verksamhetens behov och utbildningsuppdrag. Inom vissa områden har förskolorna organiserat verksamheten så att stängning sker tidigare, vilket i vissa fall möjliggör kortare arbetstid för förskollärarna. Dessa organisatoriska lösningar behöver följas upp för att säkerställa att de bidrar till hållbara arbetsvillkor utan att påverka utbildningens kvalitet negativt. Aktivt Medskapandeindex Resultatet för Aktivt Medskapandeindex uppgår till 80, vilket innebär att årsmålet om 83 inte uppnås. Det finns dessutom en relativt stor variation mellan förskolorna inom respektive förskoleområde, där vissa enheter uppvisar betydligt högre resultat än andra. Spridningen indikerar skillnader i arbetssätt, förutsättningar och lokala kulturer. Förvaltningen ser behov av att analysera dessa skillnader närmare, identifiera framgångsfaktorer och sprida goda exempel mellan verksamheterna. Ett fortsatt fokus på delaktighet, medarbetarinflytande och systematiskt kvalitetsarbete bedöms vara centralt för att på sikt höja indexvärdet. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron uppgår till 8,8 procent, vilket innebär en marginell förbättring jämfört med föregående mätning om 9,9 procent år 2024. Årsmålet om 8 procent uppnås dock inte. Sjukfrånvaron varierar i hög grad mellan olika förskolor, vilket visar på behovet av fortsatt riktade insatser. Förskoleavdelningens samarbete med HR-avdelningen fortsätter och bedöms vara en viktig del i det långsiktiga arbetet för att öka frisknärvaron och stärka chefernas förutsättningar i rehabiliteringsarbetet. Parallellt fortsätter förskoleområdena att utveckla bemanningsteam Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 24(137) med fast anställda vikarier, vilket bidrar till ökad kontinuitet och minskad belastning på ordinarie personal. Projekt Hälsa, som omfattar nio utvalda förskolor, startar i januari 2026 och syftar till att arbeta mer systematiskt med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Sjukfrånvaro dag 1–14 Den korta sjukfrånvaron, dag 1–14, uppgår till 3,2 procent och ligger kvar på en hög nivå, i nivå med utfallet i verksamhetsberättelsen 2024. Förskolepersonal är en särskilt utsatt yrkesgrupp, där nära kontakt med barn ökar risken för smittspridning. Förskolorna rapporterar även att det mer restriktiva synsätt på närvaro vid sjukdom som etablerades under pandemin inte längre tillämpas i samma utsträckning. Projekt Hälsa, med start i januari 2026, bedöms även här vara ett viktigt verktyg för att minska korttidsfrånvaron genom förebyggande insatser, förbättrade rutiner och ökat fokus på arbetsmiljö och återhämtning. Utbildning och undervisning Språkutveckling har ett fortsatt tydligt fokus i förskolornas undervisning. Pedagogerna fungerar som språkliga förebilder och arbetar aktivt med att skapa samtal i vardagliga situationer. Lärmiljöerna har utvecklats för att stimulera språk, bland annat genom att litteratur görs lättillgänglig så att barnen själva kan ta initiativ till läsning. Detta skapar förutsättningar för spontan högläsning och samtal kring ord, begrepp och innehåll. Polyglutt används som ett komplement till fysiska böcker och ger möjlighet till uppläsning på barnets modersmål. Barn med annat modersmål än svenska upplever stolthet i att få dela sitt språk med kamraterna, vilket stärker både språkutveckling och identitet. Förskolorna använder även bildstöd, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) samt bokstäver, vilket bidrar till ett ökat intresse för skriftspråket. Förskolorna samverkar med biblioteken i stadsdelen genom regelbundna besök och genom bokbussen, vilket ytterligare stärker barnens tillgång till litteratur. Pedagogerna upplever en tydlig språklig progression hos barnen, bland annat genom ett utökat ordförråd och ett mer nyanserat språk i lek och samtal. Matematiken integreras i undervisningen och i barnens vardag genom användning av matematiska begrepp, siffror, mått och former. Samlingar, lekar, bakning och sällskapsspel används som pedagogiska verktyg för att utveckla barns matematiska förståelse. Naturvetenskap och hållbar utveckling är också centrala delar av undervisningen. Barnen arbetar med teman som årstider, kretslopp, djur och naturmaterial. Experiment används för att väcka nyfikenhet och förståelse, anpassade efter barnens ålder och förutsättningar. Förskolorna deltar i aktiviteter som skräpplockardagar och samarbeten med Energiagenterna. Barnen är delaktiga i källsortering, kompostering och odling, vilket stärker förståelsen för hållbarhet. Förskolorna deltar i IFOUS-programmet som fortsätter kommande år och syftar till att stärka arbetet med barns förändrande kunnande och det systematiska kvalitetsarbetet. En överenskommelse enligt idéburet offentligt partnerskap (IOP) har ingåtts mellan Brommas kommunala förskolor och 4-H gården Björklundshage som ska börja gälla under 2026. Denna Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 25(137) samverkan förväntas berika förskolans utomhusverksamhet då barns möte med djur har en bevisat positiv effekt på den empatiska förmågan. Två förskoleavdelningar med särskilt fokus på uteverksamhet kommer, inom ramen för partnerskapet, att tillbringa två dagar var i veckan på 4H-gården. Där får barnen möjlighet att delta i djurskötsel och andra gårdsrelaterade aktiviteter som främjar ansvarstagande, omsorg, naturkontakt och förståelse för ekologiska samband. Samarbetet skapar förutsättningar för långsiktigt lärande och ökad kvalitet i undervisningen. Samverkan och tidiga insatser Samverkan med vårdnadshavare sker kontinuerligt genom flera kanaler. Skolplattformen används för att informera om barnens lärande och utveckling, och kompletteras med dagliga samtal samt utvecklings- och introduktionssamtal. Dessa former av kommunikation är centrala för att bygga tillit och samverkan. Arbetet med övergångar till förskoleklass fortsätter att utvecklas, både genom gemensamma rutiner och genom nära samverkan med närliggande grundskolor. Särskild uppmärksamhet ges till barn som kan vara i behov av extra stöd. Samverkan med socialtjänsten har stärkts ytterligare. Socialtjänsten bjuder nu in förskolan till samtal i samband med orosanmälningar, och varje förskoleområde har tilldelats en till två kontaktsekreterare. Dessa har även deltagit i arbetsplatsträffar för att öka kunskapen hos personalen. Öppna förskolan i Blackeberg erbjuder information, babymassage, hjärt- och lungräddning samt föräldrastöd. Samverkan med barnavårdscentral och föräldrarådgivare fortsätter och bidrar till tidiga och samordnade insatser. Ekonomi, klimat och miljö Klimatavtrycket från kosten uppgår till 1,33 kilo koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel, vilket innebär att årsmålet uppnås. Resultatet är ett uttryck för ett långsiktigt utvecklingsarbete i förskolornas kök. Barnen involveras i hållbarhetsarbetet genom källsortering, återvinning och återbruk. Miljöerna inventeras regelbundet och kemiska produkter kartläggs i Chemsoft. Engångsplast har minskats och plastbaserade tvättlappar har fasats ut. Demokrati och jämlikhet Förskolorna arbetar aktivt med demokrati, jämlikhet och inkludering. Samarbete och ömsesidig respekt främjas genom olika pedagogiska metoder, såsom kompishjärtan. Diskrimineringsgrunderna och nationella minoriteter ingår i samtal med barnen. Barnen ges möjlighet att utöva inflytande genom att uttrycka åsikter, delta i omröstningar och öva på att acceptera gemensamma beslut. Pedagogerna analyserar undervisning och lärmiljöer ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv för att säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla barn. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 33,1 % 1,3 % 31,4 % 34,4 % 35,4 % Ökning VB 2025 legitimerad e förskollärar Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 26(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor e av totalt antal anställda (årsarbetar e) Analys Förvaltningen når inte målet. En förklaring är att förskolorna har anställt fler barnskötare för att minska barngruppernas storlek, vilket har minskat andelen legitimerade förskollärare trots att antalet inte har minskat. Antal barn 4,9 st 4,9 st 4,8 4,8 VB 2025 per anställd i förskolan (årsarbetar e) Analys Förvaltningen har ett resultat på 4,9 och når därmed inte årsmålet på 4,8. Dock är det en förbättring sedan föregående mätning för tertialrapport 2 vilket är ett gott resultat. Det finns en variation mellan områdena från 4,8-5,1. Behoven mellan områdena ser olika ut och tiderna för hur länge barnen går på förskolan under dagarna varierar mellan områdena. Antal barn 16,3 15,9 14,9 14,9 VB 2025 per grupp barn/avd. barn/avd. Analys Förvaltningen når inte årsmålet. Under 2025 har två förskolor stängts med låg beläggningsgrad. Det är fortsatt en utmaning för förskolorna att uppnå resultatet på indikatorn. Antal barn 15,8 st 15 st Minskning VB 2025 per legitimerad förskollärar e Analys Avdelning förskola missar målet med en liten marginal och resultatet varierar mellan områdena. Utfallet påverkas av att många förskollärare väljer att arbeta deltid. Inskrivnings 97 % 96,4 % 96,5 % Tas fram av 2025 grad i nämnd förskola Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med förskolenämnden, SISAB 2025-01-01 2025-12-31 och övriga relevanta aktörer inventera, prioritera och initiera upprustningar av befintliga förskolegårdar utifrån lekvärdesriktlinjerna Nämndmål: 1.2.1 Barnen i Bromma har likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande i förskolan Uppfylls helt Beskrivning Barnen i Brommas förskolor ska erbjudas en likvärdig utbildning som tar hänsyn till barnens olika förutsättningar. Utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 27(137) präglas av en positiv framtidstro. Förskolan är en viktig del i det förebyggande arbetet och ska främja barnens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet samt bedrivas med utgångspunkt från medvetna teoretiska ställningstaganden. Förskolorna ska medverka i ett forskningsprogram kring barns förändrande kunnande som startar 2025 och fortlöper i tre år. Målet med deltagandet är att stärka det systematiska kvalitetsarbetet då programmet syftar till att stärka pedagogernas kompetens att dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att säkerställa att undervisningen har hög kvalitet och att alla barn utvecklas mot läroplansmålen. Utbildningen och undervisningen Forskning lyfter att de strukturella förutsättningarna, som barngruppernas storlek och personaltäthet, behöver vara olika för att åstadkomma en likvärdig förskola. I socioekonomiskt svaga områden behöver barngrupperna vara mindre och personaltätheten högre. I Bromma är det generellt sett starka socioekonomiska områden med några undantag. Förskolorna ska arbeta för att minska gruppstorlekarna och undervisningen organiseras i mindre grupper för att säkerställa att barnen vistas i mindre sammanhang. Förskolan har ett kompensatoriskt och ett lärande uppdrag och alla barn ska ges möjlighet att delta i förskolan. För att vidhålla och öka inskrivningsgraden ska förvaltningen fortsätta sitt uppsökande arbete genom att informera om förskolans verksamhet på Öppna förskolan, låta vårdnadshavare göra besök på förskolorna och skicka information till vårdnadshavare vars barn inte är inskrivna i förskolan. I syfte att marknadsföra de kommunala förskolorna ska även arbetet med sociala medier utvecklas för att nå ut till rätt målgrupp. Genom införandet av Tempus kommer arbetet kring närvaro utvecklas genom att titta på statistik kring den faktiska närvaron då oregelbunden närvaro kan vara ett tecken för oro för ett barn men också tyda på kvalitetsbrist. Därtill är statistiken viktig ur ett organisationsperspektiv. Förskolans språkutvecklande uppdrag kommer att vara i fortsatt fokus. De tidigare språksatsningarna ska fortsätta och goda exempel ska spridas i organisationen. Arbetet kring högläsning kommer få ett särskilt fokus kopplat till den litteratur som har köpts in med Skolverkets bokbidrag. Språksamtalen som infördes under 2023-2024 ska utvärderas och kvalitetsobservationerna kring språk ska fortsätta. Syftet med observationerna är också en del i det systematiska kvalitetsarbetet. En förutsättning för att barnen i förskolan ska utvecklas i det svenska språket och tillgodose sig undervisningen är goda språkliga förebilder som kan förmedla läroplansuppdraget. Alla barn ska mötas i en förskoleverksamhet där det råder ett öppet och demokratiskt klimat i enlighet med barnkonventionen. Vuxnas förhållningssätt och förskolans normer påverkar barns förståelse för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. För att kunna utveckla arbetet med jämställdhet behöver det i utbildningen finnas ett medvetet och reflekterande arbete kring de normer som råder i samhället. Skillnaderna mellan flickor och Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 28(137) pojkars förutsättningar i undervisningen ska synliggöras och medvetenheten hos personalen behöver öka. Därför behöver analysen utifrån den könsuppdelade statistiken utvecklas i organisationen. Förskolorna ska ta del av de utbildningssatsningar som förskolenämnden samordnar för staden gällande våldsbejakande extremism, våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. Samverkan med kulturskolan och biblioteken ska fortsätta för att stärka arbetet med kultur och förskolorna ska uppmanas att boka föreställningar via Kulan. Stadens nya program för lekvärdesriktlinjer och funktionsprogram för skollokaler kommer utgöra en god och likvärdig grund i utformningen av förskolornas inom -och utomhusmiljöer, då lokaler och gårdar ger förutsättningar för en god pedagogisk verksamhet men också trygghet, stimulans, lek och rörelse samt återhämtning för förskolebarnen i Bromma. Tidiga insatser och barnhälsa Förskolorna fortsätter även att stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i enlighet med god och nära vård och omsorg. Förskolan är en viktig del i det förebyggande arbetet att ge alla barn möjlighet till en trygg och lärande miljö. För att upptäcka barn som far illa och i förlängningen minska riskerna att barn utsätts för våld, hamnar i kriminalitet och socialt utanförskap ska barnhälsoarbetet och samverkan med socialtjänsten fortsätta utvecklas och stärkas. Stadens nya barnhälsostrategi ska implementeras och förskolan ska öka kommunikationen kring möjligheten för vårdnadshavare att gå ett föräldrastödsprogram. För att kunna stötta barn så tidigt som möjligt och främja psykisk hälsa ska specialpedagogerna besöka avdelningarna för yngre barnen och titta på verksamheten och undervisningen utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Varje förskoleområde har två specialpedagoger som ska säkerställa att förskollärare och barnskötare får den kunskap de behöver för att kunna ge barn i behov av särskilt stöd rätt stöd. Aktuell forskning och evidensbaserade metoder ska ligga som grund och tillföra ny kunskap till medarbetarna. Barn som behöver stöd i lek, socialt samspel och kommunikation, och barn med autism kommer att få ett särskilt fokus under året. En ansökan om projektmedel från SPSM, specialpedagogiska skolmyndigheten, kommer lämnats in för att arbeta utifrån en metod som heter ESDM (Early start Denver model). Agenda 2030 Förskolans arbete med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet kommer fortsätta att synliggöras genom att ta vid den kommunikationsinsats som genomförts i samband med uppförandet av förskolornas inspirationsbok. Erfarenheterna från deltagandet i programmet Hållbar förskola ska spridas i organisationen. Samverkan För att skapa bästa möjliga förutsättningar för barn att utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samverka med vårdnadshavarna. Genom en god kommunikation, både muntligt och Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 29(137) skriftligt, skapas tillitsfulla relationer. Kommunikationen ska stärkas för att säkerställa att alla vårdnadshavare upplever att den är tillgänglig och skapar delaktighet. En folder ska tas fram till vårdnadshavare som har barn som behöver extra stöd och kunskapshöjningen kring ”Svåra samtal” ska spridas i organisationen. Generellt behöver kompetensen kring att skriva klarspråk höjas på avdelning förskola. En god samverkan med skolan syftar till att skapa en kontinuitet i undervisningen som ger goda förutsättningar för barnens långsiktiga utveckling och fortsatta lärande. Rutinerna vid övergången behöver fortsätta att utvecklas och bli mera likvärdig i stadsdelen. De rektorer som idag har hittat en bra form för samverkan kring Hitta språket ska sprida sitt arbetssätt i organisationen. Kompetensförsörjning Medarbetarna är den viktigaste nyckeln för att säkerställa en hög kvalitet på utbildningen. Det kräver legitimerade förskollärare och barnskötare med grundutbildning. Barnskötare som saknar utbildnings ska ges möjlighet att läsa barnskötarutbildningen. Utifrån behovet på lång och kort sikt ska en strategisk planering genomföras för att säkerställa att andelen legitimerade förskollärare uppnås. Kompetenshöjande kurser för måltidspersonal planeras och de medarbetare som har behov av språkstärkande utbildning ska ges möjlighet att medverka på stadens satsningar. Friskfaktorer och arbetet med medarbetarskapet ska fortsätta att lyftas. Resursteam ska inrättas för att säkerställa att det så långt som möjligt finns kända vikarier vid sjukdom som kan avlasta ordinarie personal. Genom nya chefsstrukturen ska det nära skolledarskapet stärkas genom det större stödet kring administration och ekonomi. Arbetet med handlingsplanen kring barnskötare och förskollärares arbetssituation ska fortsätta utifrån förskolenämndens omtag i syfte att öka likvärdigheten. Utbildningen ska präglas av ett kollegialt lärande där nya idéer tas tillvara. Alla medarbetare ska känna till de mål och resultat som ska nås både på nationell och kommunal nivå och ges förutsättningar att fokusera på uppdraget. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat och samtliga indikatorer uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 89 % 87 % 91 % 89 % 89 % 2025 vårdnadsha vare som upplever att Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 30(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor deras barns språkliga förmåga utvecklas (använder fler ord, ställer frågor och uttrycker tankar). Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska implementera stadens program för barnhälsa 2025-01-01 2025-12-31 Förvaltningen ska lämna in en ansökan om projektmedel från 2025-01-01 2025-12-31 SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) för att arbeta utifrån metoden ESDM (Early start Denver model) Förvaltningen ska utveckla marknadsföring av de kommunala 2025-01-01 2025-12-31 förskolorna för att nå rätt målgrupp Förvaltningen ska öka kommunikationen kring möjligheten för 2025-01-01 2025-12-31 vårdnadshavare att gå ett föräldrastödsprogram KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten, utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till måluppfyllelsen. Förebyggande och lättillgänglig socialtjänst Förvaltningen har, med utgångspunkt i intentionerna i den nya socialtjänstlagen, inriktningen mot en första linjens socialtjänst samt stadens nya chefsstruktur, arbetat för att tidigare och mer lättillgängligt stöd ska erbjudas socialtjänstens målgrupper. För att stärka arbetet med att tidigt identifiera och agera vid riskfaktorer har flera främjande insatser samorganiserats, däribland fritidsverksamhet, fältverksamhet, skolsocionomer och medborgarkontor. Denna samordning har bidragit till en mer sammanhållen struktur som både ökar räckvidden till målgrupperna och skapar bättre förutsättningar för tidiga, samordnade insatser. Verksamheten har även haft ett tydligt fokus på att utveckla samverkan med socialtjänstens myndighetsutövande delar, i syfte att kunna ge stöd i ett tidigare skede när behov uppstår. Planering har fortsatt för uppstart av ytterligare verksamhet i Mariehäll, med inriktning på bland annat medborgarkontor och fritidsverksamhet, med start så snart som möjligt 2026. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 31(137) Medborgarkontoren har utökats under året. Verksamheten har även kunnat bedrivas genom närvaro i Bromma Blocks samt vid Alviks bibliotek, samtidigt som öppettiderna utökats. De vanligaste stödbehoven har avsett hjälp att navigera mellan myndigheter och att ta kontakt med rätt instans, samt stöd vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Cirka 80 procent av besökarna har bedömts ha haft svårigheter att navigera digitalt och har fått praktiskt stöd för att kunna hantera sina ärenden. Förvaltningen har rekryterat en samhällsvägledare med särskilt uppdrag att kunna lotsa medborgare till rätt stöd vid mer omfattande eller praktiska behov. Lotsfunktionen har även initierat samverkan med externa aktörer, exempelvis Statens servicecenter och Svenska kyrkan. Fältsekreterare har bidragit till det uppsökande och trygghetsskapande arbetet genom relationsskapande närvaro i stadsdelen, deltagande i trygghetsvandringar och genomförande av skolbesök. Under året har fyra föräldrastödsprogram erbjudits, men under hösten har flera program behövt ställas in då ansvariga medarbetare prioriterat andra arbetsuppgifter. Förvaltningen bedömer därför att det finns behov av att utbilda fler medarbetare för att säkra genomförandekapaciteten och skapa robusthet i utbudet. Myndighetsutövningen barn och unga har under perioden arbetat för att nå målgruppen i ett ännu tidigare skede genom stärkt samverkan med verksamheter som har tidig kontakt med barn och familjer, såsom förskola och familjecentraler. Socialsekreterare har utsetts till kontaktpersoner för förskolorna, vilket syftar till att stärka både samverkan och kompetensen kring tidig upptäckt och hantering av riskfaktorer. För att öka tillgängligheten till familjestöd har råd- och stödsamtal i större utsträckning erbjudits utan biståndsbeslut. Ett jourschema har även införts för råd- och stödsamtal, vilket möjliggör snabb tillgång till familjebehandling i akuta eller komplexa situationer, med syfte att i ökad omfattning kunna ge stöd i hemmet och förebygga behov av mer ingripande insatser. Kunskapsbaserad socialtjänst Förvaltningen deltar i det nationella forsknings- och utvecklingsprojektet NUSO (Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning). Resultat har inkommit och har påbörjats att analyseras i verksamheten. Deltagandet bedöms bidra till ett mer strukturerat kunskapsunderlag för fortsatt utveckling mot en mer förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst. Barnkonventionen Förvaltningen arbetar för att stärka barns och ungas delaktighet i handläggningen genom att anpassa information så att barnet eller den unge förstår, samt genom att skapa utrymme för inflytande i såväl handläggning som genomförande av insatser. Inom funktionshinderområdet har omvärldsbevakning genomförts och kommunikationsstödet utvecklats genom stöd från Habiliteringens resurscenter på Sabbatsbergs sjukhus, Högskolan Väst samt andra verksamheter inom staden. Arbetet har bidragit till stärkt förmåga att ge målgruppen tillgänglig information och möjliggöra delaktighet. God kvalitet i utförandet Förvaltningen deltar i stadens stadsövergripande arbetsgrupp för att motverka välfärdsbrott Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 32(137) kopplat till hem för vård eller boende (HVB). En checklista har tagits fram som stöd för socialsekreterare och chefer i syfte att minska risken för placering i verksamheter som inte uppfyller kvalitetskrav eller som har förhöjd risk för oegentligheter. Vid placeringar av barn och unga har även en placeringsguide tagits fram för att underlätta matchning mellan individens behov och verksamhetens inriktning. Rättssäker handläggning av god kvalitet För att säkerställa att individers behov kan tillgodoses smidigt när stöd krävs från flera verksamheter har förvaltningen utvecklat samhandläggning. Flera verksamhetsövergripande forum har etablerats där individärenden kan diskuteras för att säkerställa samordnat stöd, samtidigt som kompetens delas mellan verksamheter. Forumen har bland annat haft fokus på målgrupperna unga vuxna, personer med otrygg boendesituation och personer utsatta för våld i nära relationer. För att stärka förmågan att identifiera behov och samordna insatser med regionen har utbildningar genomförts om samordnad individuell plan (SIP). Inom området unga har en SIP-samordnare införts som stöd i genomförandet. Området har även initierat samarbete enligt “FACT Ung” tillsammans med regionen, vilket innebär ett teambaserat arbetssätt mellan professioner för att ge mer sammanhållet stöd. På chefsnivå har forum etablerats med beroendevården och psykiatrin för att stärka samverkan. Området barn och unga har vidare prioriterat skyndsamma förhandsbedömningar samt att utredningsplaner finns i samtliga ärenden med hög kvalitet. Andelen barn och unga som återaktualiseras inom socialtjänsten har minskat från 19,7 procent samma period föregående år till 15,6 procent. Detta är den lägsta nivån i staden och kan jämföras med stadens snitt om 23,1 procent. Samtidigt bedöms flera ärenden under året ha haft en allvarligare karaktär, bland annat kopplat till kriminell livsstil. Grundskolorna står för en stor andel av inkomna orosanmälningar avseende barn och unga. Förvaltningen planerar därför att stärka skolsamverkan med fokus på förebyggande och informativa insatser riktade till skolpersonal, elever och familjer. Arbetet ska även synliggöra möjligheten till tidiga råd- och stödsamtal. Inom funktionshinderområdets myndighetsutövning har fokus varit att förbättra utredningstider utifrån en framtagen handlingsplan. Metodtider har också använts för att stärka rättssäkerhet och kvalitet i handläggningen. Stöd, omsorg och vård Förvaltningen har tagit fram lokala samverkansrutiner utifrån stadens program Bryt upp – sammanhållet stöd för våldsutsatta. Verksamhetsövergripande forum har etablerats för att förvalta och vidareutveckla arbetet i enlighet med rutinerna. Kompetensutveckling har genomförts kring FREDA-kortfrågor i syfte att öka upptäckten av våldsutsatthet och därigenom kunna erbjuda stöd i högre omfattning. Islandsmodellen, där socialtjänst och polis samverkar för att snabbt kunna agera vid akuta situationer och ge direkt stöd till våldsutsatta, har implementerats. Under året har ärenden inkommit utanför ordinarie arbetstid, vilket inneburit att socialjouren deltagit och därefter överrapporterat till förvaltningen för eventuellt fortsatt stöd. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 33(137) Kriminella miljöer och livsstilar Arbetet med att minska risken för att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet fortsätter inom ramen för samverkansöverenskommelsen samt Bob-råd (barn och unga som begår eller riskerar att begå grova brott). Samverkan mellan polis, skola, förskola, socialtjänst och fritidsverksamhet utvecklas och förstärks för att tidigt identifiera barn och unga i riskzon och erbjuda adekvata stödinsatser. I samverkan med Kriminalvården har modellen “Insluss” implementerats och fem ärenden har hanterats inom ramen för detta arbetssätt, vilket underlättar samordnat stöd efter avtjänat fängelsestraff. Omställning till ny socialtjänstlag och till god och nära vård och omsorg Med anledning av att den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli har förvaltningen genomfört informationsinsatser för att säkerställa följsamhet till den nya lagstiftningen. Workshops har även genomförts för att ta fram underlag för fortsatt utveckling mot en mer förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst. Nyanlända En särskilt utsedd socialsekreterare är utlokaliserad vid boende för nyanlända och ger stöd samt utbildning i hur enskilda kan hitta eget boende. Medborgarkontoret erbjuder även informationsdisk en gång per vecka vid boendet för samhällsvägledning. Delaktighet och tillgänglighet Inom utförarverksamheterna i funktionshinderområdet har fokus varit att stärka ett gemensamt systematiskt arbete med målsättning och uppföljning, med betoning på hälsofrämjande och meningsfulla aktiviteter. Möjlighetsanalyser har använts för att stärka individers inflytande över stödets utformning. Verksamheterna arbetar även utifrån stadens pedagogiska ramverk, med fokusområden såsom tydliggörande pedagogik, lågaffektivt bemötande samt stöd vid utmanande eller självskadebeteende. Verksamheterna har ett gemensamt kultur- och fritidsnätverk (KuFri) som planerar aktiviteter i dialog med deltagarna. Under året har aktiviteter genomförts under samtliga årstider, bland annat biobesök, utflykter, rörelsefrämjande arrangemang, temadagar samt högtidsaktiviteter. Fritidsverksamhetens aktiviteter görs tillgängliga i möjligaste mån utifrån målgruppens behov. Inom LSS-verksamheter har arbetet stärkts för att fler boende ska nyttja stadens erbjudande om kostnadsfritt simhallskort. Under året har 61 av 96 boende nyttjat kortet. För målgruppen socialpsykiatri har en öppen träffpunkt etablerats. Åldersgränsen för deltagande i sysselsättningsverksamheten Bromma arbetsmarknadscenter har höjts till 68 år. Kunskapshöjande insatser har genomförts om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för socialsekreterare inom barn och unga, ekonomiskt bistånd och våld i nära relationer. Bland annat har föreläsning genomförts om hur motiverande samtal bör anpassas vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Informationsmaterial har även setts över för att bli mer lättillgängligt för personer med funktionsnedsättning, både avseende stödinsatser och handläggningsprocess. Stadsdelsnämndens råd för funktionshinderfrågor har sammanträtt vid sex tillfällen. Vid mötena har olika fokusområden inom program för tillgänglighet och delaktighet lyfts, och Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 34(137) representanter från stadsdelsförvaltning och fackförvaltningar har deltagit för dialog om förbättringsområden. Rådet har även lämnat inspel till verksamhetsplanen och dialog har inletts om ökad delaktighet i förvaltningens arbete. Öppenvårdsinsatser Under året har arbetet med att utveckla en gemensam struktur för öppenvård riktad till vuxna med skadligt bruk och beroende inom Bromma, Hässelby-Vällingby och Järva påbörjats. En gemensam utredning har genomförts där medarbetares erfarenheter och professionella kunskap bidragit till att identifiera behov, framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Inriktningen är att förbereda en samordnad öppenvård med bredare och mer flexibelt utbud av insatser, i linje med omställningen till den nya socialtjänstlagen. Staden har även ett förslag om gemensamma öppenvårdsmottagningar på remiss, vilket förvaltningen kommer att analysera vidare. Placerade barn Förvaltningen har ett strukturerat arbetssätt för att placerade barn ska nå målen i skolan. Vid uppföljning av barnens insatser har checklistor utformats med frågor avseende hälsa, skolgång och skolprestationer och där handlingsplaner upprättas vid behov. För att ytterligare stärka arbetet hur fler ska nå målen i skolan har en skolsamordnare tillsatts. Skolsamordnarens har ett särskilt uppdrag att följa upp placerade barns skolgång samt säkerställa en smidig övergång utan bruten skolgång vid placeringar då behov finns att byta till ny skola. Skolsociala team Skolsocionomerna har under året etablerat samverkan med sex fler kommunala grundskolor i stadsdelen och etablerad kontakt finns nu med tolv. Totalt har 24 elever med problematisk skolnärvaro erbjudits skolsocialt team varav åtta av de 16 som avslutats ökat sin närvaro. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 15,6 % 16,3 % 14,9 % 19,7 % 20 % 24 % VB 2025 och unga som åter blir föremål för anmälan/an sökan efter avslutad utredning Andel 86 % 92 % 84 % 88 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom omsorgen för personer med funktionsne dsättning som inte upplever diskrimineri ng Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 35(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Utfallet är två procenteenheter under nämndens årsmål och en procentenhet under genomsnittet för staden. En uppgång kan ses från senaste resultatet år 2023 då utfallet var 84 procent. Av resultatet från förvaltningens egen regi framgår att man inte upplever sig diskriminerad inom daglig verksamhet (84%), gruppbostad (88 procent) samt servicebostad (100 procent). Verksamheter fortsätter att tillsammans med brukarna diskutera begreppet och hur resultatet kan förbättras inom ramen för exempelvis brukarmöten. Andel 94 % 92 % 100 % 67 % 93 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom socialpsyki atrin som inte upplever diskrimineri ng Andel 88 % 82 % 94 % 79 % 85 % 80 % 2025 brukare som är nöjd med sin insats - Funktions nedsättning (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Andel 80,77 90,91 % 73,33 % 80 75 % 75 % VB 2025 familjehem splacerade barn som når målen i svenska/sv enska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskola n Andel 0 0 % 0 % Fastställs VB 2025 institutionsp 2025 lacerade barn som når målen i svenska/sv enska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskola n Analys Indikatorn är ny varvid årsmål fastställs i samband med verksamhetsplanen 2026. Inget av de fyra barn som har varit placerade inom institution har uppnått målen i kärnämnena i grundskolan. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 36(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys av ärendena visar att barnen haft en bristfällig skolgång under många år innan placeringen vilket medför att systematiskt extra stöd över längre tid bedöms nödvändig för att stötta de framåt. För att ytterligare stärka arbetet hur fler ska nå målen i skolan har en skolsamordnare tillsatts under året. Andel 91 % 90 % 94 % 75 % 90 % 90 % 2025 personer med funktionsne dsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Andel 83 % 85 % 77 % 74 % 80 % 80 % 2025 personer med funktionsne dsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Andel 86,79 % 89,47 % 85,29 % 81,25 % 90 % 85 % 2025 personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänst en (vuxna missbruk, socialpsyki atri, våld i nära relation) Analys Förvaltningen når upp till kommunfullmäktiges mål men understiger nämndens mål med 3 procentenheter. Resultatet kan jämföras med förvaltningens resultat tidigare år 2024 om 81 procent samt genomsnittet för staden år 2025 om 85 procent. Inom socialpsykiatrin besvarade 81 procent att situationen förbättrats, 100 procent inom missbruk samt 87 procent inom våld i nära relationer. Verksamheten analyserar hur resultatet ska förbättras ytterligare kommande år. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 37(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 82,29 82,06 % 82,61 % 82,65 87 % Tas fram av VB 2025 utredningar nämnd av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkopplin g Analys Inom förvaltningens verksamhet för utredning av stöd och skydd för barn och unga uppnås målet om 87 procent meden resultatet inom funktionshinderområdet uppgår till 69 procent, vilket är en nedgång från 74 procent året innan. Delvis bedöms nedgången berott på arbetsbelastning för handläggare, men bidragande kan även varit att fler yngre barn med större funktionsnedsättningar sökt stöd vilket kan göra delaktighetsarbetet mer krävande. Verksamheten har gjort en översyn av ärendemängden per handläggare samt planerar en tätare uppföljning av delaktighetsarbetet år 2026. Brukarens 86 % 82 % 94 % 64 % 80 % Tas fram av 2025 upplevelse nämnd av trygghet - LSS- boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Nämndmål: 1.3.1 Brommaborna får insatser i tid präglade av hög kvalitet, evidens och rättssäkerhet Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen ska arbeta mot en mer förebyggande och lättillgänglig socialtjänst och insatserna ska vara långsiktiga och grundade i beprövad erfarenhet. Handläggningen och utförande ska vara av god kvalitet och rättssäker. Förvaltningen ska utveckla en struktur kring samhandläggning för de individer som är aktuella inom fler enheter för att säkerställa samordnade insatser. Förebyggande och lättillgänglig socialtjänst Förvaltningen ska i större utsträckning arbeta mot en mer förebyggande och lättillgänglig socialtjänst. Insatser och förebyggande arbete ska säkras och goda metoder och arbetssätt ska spridas för att stärka kvaliteten i välfärden. Förvaltningen fortsätter samarbeta med Region Stockholm kring omställningen till god och nära vård och omsorg samt framtidens socialtjänst. Resurser och arbetssätt behöver anpassas för att möta upp införande av en ny socialtjänstlag. En ”första linjen-verksamhet" inom socialtjänst ska under året utvecklas genom en ny förebyggande och främjande enhet. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 38(137) Kunskapsbaserad socialtjänst Socialtjänstens insatser ska vara långsiktiga och grundade i beprövad erfarenhet om vad som är effektivt. Uppföljning sker bland annat genom brukarintervjuer och olika granskningar. Jämställdhetsanalyser ska genomföras systematiskt för att identifiera skillnader mellan könen i både handläggningen och i utförandet av insatser. Förvaltningen deltar i Nationell Uppföljning av Socialtjänstens Omställning (NUSO), där resultaten av studien visar riktningen för utvecklingen av en ny socialtjänst, och i stadens FOU-forum som socialförvaltningen samordnar, där uppföljning och forskning inom socialtjänsten är i fokus. Barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen ska barns rättigheter beaktas. Barnets rättigheter ska stärkas genom att säkerställa att alla barn får individanpassad information som hen förstår. Barnets rättigheter ska stärkas genom samverkan mellan olika verksamheter, både internt och externt, för att möjliggöra en helhetssyn på barnets behov och intressen. Barns inflytande i utredningar och uppföljning av insatser ska öka och stödsamtal till barn vars föräldrar erhåller insatser från socialtjänsten ska erbjudas. God kvalitet i utförandet För att utveckla kvaliteten i socialtjänstens insatser ska uppföljningen av beslutade insatser stärkas. En viktig del i detta är att följa upp jour- och familjehem samt säkerställa att de HVB- verksamheter som används för placeringar drivs av seriösa aktörer. Förvaltningen ska ha fokus på uppföljning av individavtal. Rättssäker handläggning av god kvalitet Nämnden ska ha fortsatt fokus på kvalitetsarbete och utveckling genom samordnad handläggning, lika behandling, utredningar ska genomföras skyndsamt, beslut fattas inom skälig tid, besluten ska vara tydliga, vid avslag ska besvärshänvisningar vara tydliga, insatser ska verkställas skyndsamt samt ej verkställda beslut ska minska. Förvaltningen ska utveckla en struktur kring samhandläggning för de individer som är aktuella inom fler enheter för att säkerställa samordnade insatser. Samordnade individuella planer (SIP) upprättas tillsammans med region och andra aktörer i individärenden där samverkan behövs för att samordna insatser från flera av samhällets instanser och verksamheter. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna genomförts. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 39(137) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska utveckla en struktur kring samhandläggning för 2025-01-01 2025-12-31 de individer som är aktuella inom fler enheter Rekommendation från Revisionskontorets årsrapport 2025-04-16 2025-12-31 Nämndmål: 1.3.2 Brommaborna får stöd och omsorg när behoven är som störst Uppfylls helt Beskrivning Stöd, omsorg och vård ska ges till de som behöver det, med utgångspunkt i barnens bästa. Likställighet ska säkerställas och att brommaborna få det stöd och det skydd de har rätt till. Barn och unga i Bromma ska växa upp i goda och trygga miljöer Stöd, omsorg och vård Utförarverksamheter inom barn- och ungdomsvården ska öka och familjecentraler utvecklas tillsammans med relevanta aktörer, såsom socialtjänst, öppen förskola, BVC och mödravård. Samverkan mellan Brommas socialtjänst och kommunala samt fristående förskolor och skolor är en viktig del i arbetet med att säkerställa att alla utbildningsaktörer som verkar i Bromma har information och kunskap för att kunna göra orosanmälningar till socialtjänsten vid oro för att barn far illa. Barn och ungas psykiska ohälsa behöver motverkas genom att det uppmärksammas tidigt och att barnen ges adekvat stöd och hjälp. Det suicidpreventiva arbetet behöver utvecklas vidare. Förvaltningen ska med utgångspunkt i Islandsmodellen utveckla skyddet och stödet till våldsutsatta barn som bevittnar eller utsätts för våld i familjen. Nämnden ska implementera nya samverkansprocesser och arbetssätt i linje med Bryt upp- program – sammanhållet stöd för våldsutsatta. Kriminella miljöer och livsstilar Arbetet med att genomföra aktiviteter och åtgärder för att minska risken att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet fortsätter inom ramen för samverkansöverenskommelsen samt Bob-råd (Bob - barn och unga som begår eller riskerar att begå grova brott). Samverkan mellan polis, skola, förskola, socialtjänst och fritidsverksamhet ska fortsätta att utvecklas och stärkas för att tidigt identifiera barn och unga i riskzon och erbjuda adekvata stödinsatser. Samverkan med polisen, kriminalvården och civilsamhället är angeläget och ska intensifieras för att stärka stödet kring individer som lämnar kriminalitet. Riktade resurser till områden och skolor där behovet finns för att fånga upp barn och ungdomar som riskerar att utveckla kriminell livsstil. Det kan handla om insatser för att motverka skolfrånvaro och studieavbrott. Nämnden ska arbeta med implementering av Insluss som är ett samverkansprojekt med frivården som ska ge ett förstärkt stöd till de som friges från en anstalt. Omställning till ny socialtjänstlag och till god och nära vård och omsorg Öppenvårdsinsatserna i Bromma ska utvecklas i syfte att säkerställa ett adekvat, kvalitativt och mobilt stöd. Den som söker hjälp ska enkelt och snabbt ges stöd. I enlighet med nya Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 40(137) socialtjänstlagen ska socialtjänsten ställa om från att vara specialiserad till att ha ett mer förebyggande perspektiv. Det uppsökande arbetet ska utvecklas och bli mer mobilt. Nyanlända Nyanlända som bosätter sig i Bromma ska erbjudas stöd för en snabb etablering i skola, arbetsliv och i samhället. En viktig del i detta är samverkan med organisationer, föreningar och civilsamhälle som bedriver verksamheter för nyanlända. Samverkan med Jobbtorg sker för etablering i arbetslivet. Nämnden ska erbjuda bostadsvägledning för att barnfamiljer snabbt ska komma ut till ett varaktigt boende. Delaktighet och tillgänglighet Alla brommabor ska ges möjlighet till delaktighet i samhällslivet på lika villkor. Ledsagning, ledsagarservice och stödinsatser ska möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv. Handläggningen av stödinsatser ska vara rättssäker och enskilda ska få stöd att överklaga beslut som går dem emot. Stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning är styrande vid planering och uppföljning av arbetet för att nå stadens mål om ett Stockholm som är tillgängligt för alla, där personer med funktionsnedsättning är fullt delaktiga på jämlika villkor som alla andra, utan diskriminering. Kompetensen inom rådet för funktionshinderfrågor ska tas tillvara och synpunkter ska beaktas. Förvaltningen kommer att fortsätta med hälsofrämjande insatser för personer med funktionsnedsättning gällande kost, motion och meningsfull sysselsättning. Förvaltningens äldreomsorg och socialtjänst samverkar för att utveckla befintliga seniorverksamheter för personer över 65 år, så att även personer som tidigare haft socialpsykiatrisk sysselsättning eller daglig verksamhet enligt LSS kan delta. Öppenvårdsinsatser Förvaltningen ska undersöka möjligheten att i samverkan med andra förvaltningar stärka öppenvården för personer med beroendeproblematik. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningens äldreomsorg och socialtjänst ska utveckla 2025-01-01 2025-12-31 samverkan för att utveckla befintliga seniorverksamheter för personer över 65 år så att även personer som tidigare haft socialpsykiatrisk sysselsättning eller daglig verksamhet enligt LSS kan delta på lika villkor Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 41(137) Nämndmål: 1.3.3 Barnen i Bromma når kunskapsmålen i skolan Uppfylls delvis Beskrivning En lyckad skolgång är en av de viktigaste faktorerna för att barn och unga ska utvecklas väl. Samverkan med skola med syfte att bryta omfattande skolfrånvaro och för att uppnå ökad trygghet, studiero, skolnärvaro och kunskapsresultat fortsätter. För barn och ungdomar i behov av särskilt stöd fortsätter samverkan genom det lokala BUS, den organiserade samverkan mellan förvaltningen, skolan och Region Stockholm för barn i behov av särskilt stöd. Placerade barn En av de viktigaste faktorerna för hur det går för placerade barn senare i livet är hur de lyckas i skolan. Förvaltningen kommer att inrätta funktionen skolsamordnare som arbetar samordnat med fokus på skolgången för placerade barn. För att rätten till utbildning och skolgång ska säkras krävs samverkan mellan socialtjänsten och skolan. Socialtjänsten i Bromma följer SAMS-modellen (Samverkan för socialtjänst och skola) i uppföljning av skolgång och skolresultat för de placerade barnen. För familjehemsplacerade barn fortgår arbetet utifrån modellen SkolFam (skolsatsning i familjehemsvård). Vid oundvikliga uppbrott från förskola eller skola ska kompensatoriska åtgärder erbjudas för att motverka de problem som uppbrottet kan medföra. Skolsociala team Skolsociala team arbetar mot Brommas grundskolor gällande elever som har en måttlig skolfrånvaro för att förhindra att skolfrånvaron ökar. Skolsociala team är ett sätt för skolan och socialtjänsten att arbeta tillsammans för att stärka förutsättningarna för elever att uppnå målen med utbildningen. Förvaltningen erbjuder samtliga grundskolor att få stöd genom skolsociala team. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas delvis. Bedömningen grundas på att förväntade resultat delvis har uppnåtts. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls delvis Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 42(137) Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts delvis. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten, utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till måluppfyllelsen. Förebyggande och uppsökande arbete Förvaltningen har under året fortsatt att utveckla det förebyggande och uppsökande arbetet för äldre i Bromma. Arbetet bedrivs i linje med den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 juli 2025, där ett tydligare fokus på förebyggande insatser ska bidra till att resurserna räcker till fler och samtidigt stödja omställningen till god och nära vård. Inriktningen innebär att förvaltningen i högre grad ska kunna möta behov tidigt, minska risken för ohälsa och senarelägga behov av mer omfattande insatser. Som en del av detta har ett pilotprojekt med hälsosamtal för äldre genomförts. En äldrelots anställdes under våren med uppdrag att driva arbetet, inklusive en kartläggning av hur andra stadsdelar och kommuner organiserar motsvarande insatser. Hälsosamtalen startade under hösten och erbjudande skickades till samtliga personer som är 85 år, ensamboende och utan pågående insatser från förvaltningen. Insatsen har därefter permanentats, vilket innebär att hälsosamtal blir en etablerad del av det förebyggande arbetet och kommer att vidareutvecklas kommande år utifrån lärdomar och behovsbild. Förvaltningen har samtidigt fortsatt samverkan med primärvården i syfte att skapa mer sammanhållna vård- och omsorgskedjor samt stärka informationsinsatser riktade till äldre. Detta inkluderar information om äldreomsorgens stöd, vikten av att planera framtida boende och möjligheter till hälsofrämjande insatser. I detta sammanhang har dietister utbildat medarbetare inom hemtjänsten i mat och måltider som ett förebyggande arbete mot undernäring, vilket är en central riskfaktor för försämrad hälsa och ökat vårdbehov. Arbetet mot ofrivillig ensamhet har fortsatt genom riktad information om insatser, anhörigstöd och aktivitetscenter. Förvaltningen ser över arbetssätt för att nå fler äldre som riskerar social isolering, särskilt personer som inte själva tar kontakt med verksamheten. Under senare delen av året initierades en ny samtalsgrupp med syfte att minska ofrivillig ensamhet. Gruppen kombinerar samtal med fokus på mat och måltider, där deltagarna möts och samtalar om olika matkulturer. Insatsen bedöms bidra till social gemenskap och meningsfulla sammanhang, samtidigt som den kan ha positiva effekter på matvanor och välbefinnande. Aktivitetscentren är fortsatt välbesökta. Under året har särskild prioritet lagts på att motverka digitalt utanförskap, som riskerar att begränsa äldres möjligheter till delaktighet och tillgång till samhällsinformation. Den digitala fixaren har genomfört IT-caféer och gett stöd till 193 personer, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Detta visar både ett ökat behov och att insatsen når fler. Enheten för biståndshandläggning, tryggt mottagande och äldrelots har dessutom initierat ett arbete under julhelgerna för personer som lever i ofrivillig ensamhet. Biståndshandläggare har Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 43(137) identifierat personer som samtyckt till besök i hemmet av medarbetare från tryggt mottagande under juldagarna. Syftet är att bryta isolering under en period då ensamhet ofta förstärks. Arbetet ska utvärderas under 2026 för att bedöma effekter och möjlig fortsatt utveckling. Förvaltningen har även utvecklat samverkan mellan äldreomsorg, socialtjänst och fritid för att underlätta övergången för personer över 65 år med funktionsnedsättning. Rutiner har tagits fram och arbetet fortsätter för att säkerställa en trygg, förutsägbar och samordnad övergång, där individens behov och pågående stöd beaktas. Under hösten anordnade förvaltningen två seniormässor i Bromma med syftet att stärka det förebyggande arbetet och skapa tidiga kontakter med äldre invånare. Mässorna samlade aktörer som erbjuder stöd, aktiviteter och information för seniorer, och besökarna fick ta del av både utställningar och ett omfattande föreläsningsprogram. Föreläsningarna som utgick från seniorernas egna önskemål och handlade om bland annat hjärnans funktion och vikten av att hålla den i trim, framtidsfullmakter, hur man kan förebygga bedrägerier, relationer i mogen ålder, brandskydd i hemmet samt stöd för anhöriga. Totalt deltog 224 personer, varav 75 procent kvinnor och 25 procent män. Initiativet bidrog till att öka kunskapen om förebyggande insatser och främja ett aktivt, tryggt och självständigt åldrande. Trygghet och delaktighet Äldreomsorgen i Bromma har under 2025 fortsatt att präglas av hög kvalitet med fokus på trygghet, delaktighet och förebyggande insatser. Brukarenkäter visar genomgående positiva resultat där dagverksamhet, hemtjänst och vård- och omsorgsboenden upplevs som trygga och meningsfulla. Skillnader mellan kvinnor och män är små, men enkäterna indikerar att män i något högre grad upplever trygghet i boendeformerna. Förvaltningen bedömer att resultaten sammantaget visar en stabil kvalitetsnivå, samtidigt som ett fortsatt utvecklingsarbete krävs för att möta kommande behov och säkerställa att stödet utformas utifrån individuella förutsättningar. Kompetensutveckling Förvaltningen har under året genomfört flera satsningar för att stärka kvaliteten i omsorgen. Kompetensutveckling har prioriterats inom demens, psykisk hälsa och bemötande. Utbildningar har genomförts verksamhetsnära och kombinerat teori och praktik för att stärka förmågan att omsätta kunskap i vardagligt arbete. Språklig kompetens har samtidigt stärkts genom utbildningar i yrkessvenska, vilket bidrar till tydligare kommunikation med omsorgstagare och anhöriga samt minskar risken för missförstånd i vård- och omsorgssituationer. Rekryteringsrutinerna har utvecklats genom införandet av arbetsprover för undersköterskor. Arbetssättet bedöms förbättra urvalsprocessen och stärka kvalitetssäkringen av kompetens hos sökande. Metoden har fått positiv respons och planeras att breddas till fler yrkeskategorier, i syfte att långsiktigt bidra till en mer träffsäker och kompetensbaserad rekrytering. Patientsäker vård och omsorg Förvaltningen har fortsatt att stärka patientsäkerheten genom kompetenshöjande insatser inom metodrum och delegering av läkemedel för undersköterskor. Ett digitalt signeringsverktyg för läkemedel har införts, vilket bedöms bidra till säkrare processer, förbättrad spårbarhet och Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 44(137) minskad risk för fel. Rutiner för utskrivning till och från korttidsboende samt övergångar mellan slutenvård och kommun har tagits fram för att stärka patientsäkra överlämningar och tydliggöra ansvar i vårdkedjan. Vid Mälarbackens vård- och omsorgsboende har en fördjupad analys av fallrelaterade avvikelser genomförts. Analysen ligger till grund för en handlingsplan med inriktning på förebyggande åtgärder och uppföljning, vilket är centralt för att minska fallrisk och stärka trygghet. Äldrevänlig stad Arbetet fortsätter i enlighet med stadens handlingsplan för en äldrevänlig stad, med fokus på delaktighet och inflytande, samverkan och partnerskap, social inkludering, bostäder och stadsmiljö samt kommunikation och information. Genom pensionärsråd, boråd och närståendemöten ges äldre strukturerade kanaler till inflytande och delaktighet i frågor som berör dem. Samverkan sker både internt inom förvaltningen och externt med aktörer som polisen, primärvården, frivilligorganisationer och kyrkan. Dessa samarbeten bedöms stärka förvaltningens förmåga att nå fler äldre, identifiera behov tidigt och erbjuda insatser som bidrar till en inkluderande och trygg miljö i stadsdelsområdet. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel nöjda 78 % 77 % 79 % 83 % 81 % 81 % 2025 omsorgstag are Analys Resultaten från Socialstyrelsens brukarenkät visar en liten minskning i nöjdhet bland omsorgstagare inom äldreomsorgen, där kvinnor generellt är mer nöjda än män. Trots detta kvarstår en hög total nöjdhet. Förvaltningen har aktivt arbetat med att stärka kvaliteten genom utbildningssatsningar inom demens och psykisk hälsa för äldre, vilket är strategiskt viktigt för att möta komplexa behov och främja välbefinnande. Den observerade skillnaden mellan könen och den marginella nedgången i nöjdhet bör ses som signaler för fortsatt utveckling, särskilt kring individanpassning och variation i omsorgens innehåll. Andel nöjda 98 % 96 % 100 % 93 % 93 % 2025 omsorgstag are i dagverksa mhet Andel 85 % 79 % 87 % 85 % 87 % 87 % 2025 omsorgstag are som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänste n Analys Resultatet avser alla som fått beslut om hemtjänstinsats från Bromma stadsdelsnämnd och skiljer inte på om utföraren drivs i kommunal eller privat regi. Förvaltningen redovisar ett resultat om 85 procent vilket är samma resultat som tidigare år. Bedömning görs att förvaltningen delvis uppfyller målet om 87 procent. Anledningen att målet inte uppnås fullt ut kan vara flertalet men en anledning kan vara att det finns en skillnad i förväntningar av vad den enskilde förväntar sig av hemtjänsten gentemot det som hemtjänsten kan motsvara. Hemtjänsten i egen regi har under året arbetat för att skapa mindre team för Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 45(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor att skapa både tids- och personalkontinuitet för den enskilde. Det första mötet med den enskilde bedöms som viktigt och där behövs en samverkan mellan beställarenhet och hemtjänstutförare. Förvaltningen ser att det är en större skillnad mellan könen i jämförelse med tidigare år. Männen upplever att de inte kan påverka sin hjälp i lika stor utsträckning som kvinnorna. Skillnaderna kommer analyseras vidare under 2026. Andel 70 % 74 % 69 % 70 % 80 % 80 % 2025 omsorgstag are som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsbo ende Analys Resultatet avser alla som fått beslut om vård- och omsorgsboende från Bromma stadsdelsnämnd och skiljer inte på om utföraren drivs i kommunal eller privat regi. Resultatet har minskat i jämförelse med tidigare och det är bland kvinnorna som resultatet minskat. En tänkbar orsak till resultatet kan vara att de som bor på vård- och omsorgsboende ofta har en kraftigt nedsatt hälsa och således inte har möjlighet att leva sitt liv som de skulle önska. Det kan även bero på att till följd av kraftigt nedsatt hälsa behöver rutiner och arbetssätt anpassas efter fler boenden samt lagstiftning. De verksamheter som drivs i egen regi har under året stärkt arbetet med boråd samt närståendeträffar för att skapa en dialog och kommunikation. Verksamheterna har även identifierat att det kan finnas en väljvilja hos personalen utföra hjälpen som de upplever att de boende vill ha det snarare än att fråga hur de vill ha sin hjälp utförd. Verksamheterna har identifierat att de behöver stärka arbetet med bland annat genomförandeplaner för att förbättra den boendes upplevelse hur de kan påverkan hur sin hjälp utförs. Andel 0,09 0,09 0,06 Tas fram av 2025 sjuksköters nämnd kor inom särskilda boenden Andel äldre 61 61 69 % 69 % 2025 personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatse r Analys Resultatet kommer från exploateringskontorets medborgardialog och utfallet visar att stadsdelsförvaltningen inte uppnår årsmålet i sin helhet. En tänkbar orsak till att äldre personer i ganska låg utsträckning upplever att de inte vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser kan vara att man som äldre inte vill kännas vid att man kan komma att vara i behov av stöd och hjälp i framtiden eller att den äldre har behov av hjälp men inte har insikt i sin situation. Samtliga som är 75 år har fått ett riktat informationsutskick med information om äldreomsorgens verksamheter och aktiviteter samt även information om hur de planerar sitt framtida boende. Äldreomsorgen har även ett upparbetat samarbete med de vårdcentraler som finns i stadsdelen som sprider informationsmaterial om stadsdelens äldreomsorg. Framledes är det viktigt att det finns flera kommunikationsvägar för att få information om äldreomsorgen och att inte all information sker digitalt då det ökar risken för utanförskap. Antal 14,1 14,24 10 Max 10 2025 personal en personer hemtjänstta gare med minst två besök om dagen Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 46(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor möter under en 14- dagarsperio d Analys Resultatet visar alla omsorgstagare som fått beslut om hemtjänst från Bromma stadsdelsnämnd och skiljer inte på om utföraren drivs i egen eller privat regi. Förvaltningen når inte årsmålet om 10 personer. Förvaltningen arbetar på olika sätt för att nå årsmålet och har tagit fram aktiviteter för att nå kommunfullmäktiges målsättning. Under året har besöken hos den äldre analyserats. Resultatet visar att många äldre får hjälp av ett fåtal personer men att när dessa är frånvarande sätts timavlönad personal in som drar upp antalet personer. Förvaltningen arbetar fortsatt för att skapa mindre team som kan gå in för varandra vid frånvaro i syfte att skapa färre personer hos den enskilde. Förvaltningen arbetar även med att skapa en ökad kompetens hos samordnarna som genomför planeringen av den äldres insatser. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden, i syfte 2025-01-01 2025-12-31 att fortsatt stärka stadens arbete med ramtid, implementera och arbeta efter tillämpningsanvisningarna så att beställare och utförare får en bättre förståelse för varandras roller och uppdrag samt stärka samverkan mellan dem Nämndmål: 1.4.1 Äldre i Bromma har en trygg tillvaro med god vård och omsorg Uppfylls helt Beskrivning Äldreomsorgen i Bromma ska kännetecknas av en trygg tillvaro med god vård och omsorg av hög kvalitet. Brommas äldre har en hög livskvalitet genom stora möjligheter att vara delaktiga i utformningen av sin vård och omsorg. Förebyggande arbete För att bryta social isolering och ensamhet finns mötesplatser och träffpunkter i Bromma dit stadsdelens seniorer är välkomna för att delta i aktiviteter eller bara umgås. Arbetet med att utveckla verksamheterna i samarbete med både besökare och civilsamhället ska fortsätta. För att fler seniorer ska få vetskap om vilka aktiviteter som erbjuds ska informationen förbättras ytterligare. Det brev som skickats ut under verksamhetsår 2024 till alla som fyller 75 år om det förebyggande och uppsökande arbetet inom Brommas äldreomsorg ska fortsätta. Brevet tas fram i samarbete mellan den förebyggande verksamheten enheten för biståndshandläggning. De aktiviteter och mötesplatser som den förebyggande enheten erbjuder för äldre i Bromma syftar även till att personer ska bryta social isolering och ofrivillig ensamhet. Arbetet görs i enlighet med programmet för äldrevänlig stad. Äldreomsorgen ska fortsätta samverkan med Regionen i syfte att informera om förebyggande verksamhet samt vart de äldre kan vända sig om de har behov av stöd. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 47(137) Den fixartjänst med digital inriktning som finns för att stötta Brommas seniorer med enklare teknik i hemmet spelar en fortsatt viktig roll när allt mer sker digitalt. Fixarens tjänster efterfrågas redan av många äldre men målet är att fler ska få kännedom om tjänsten och ta del av den. För att äldre ska ha möjligheten att vara delaktiga och få tillgång till ny teknik fortsätter aktiviteter att erbjudas till äldre vid stadsdelens aktivitetscenter i syfte att höja den digitala mognaden hos målgruppen. Insatserna kan även kopplas till program för tillgänglighet och delaktighet och fokusområdet rätten till information och kommunikation samt att få tillgång till ny teknik. Arbetet med övergången till den nya socialtjänstlagen, som väntas träda i kraft i juli 2025, samt omställningen till en god och nära vård och omsorg pågår och kommer intensifieras under 2025. Omställningen syftar bland annat till att socialtjänsten, som äldreomsorgen är en del av, ska bli mer förebyggande, jämställd och lättillgänglig. Ramtid – en del i att skapa delaktighet Äldre med hemtjänstinsatser ska känna trygghet och delaktighet i sitt stöd. Ett steg till att nå dit är att den beviljade tiden utförs enligt ramtid. Informations- och utbildningssatsningar om ramtid i samverkan mellan beställare och utförare ska fortsätta även nästkommande år. Dialogmöten som hållits under föregående år har utvärderats och det har framkommit att det finns vissa hinder för att tillämpa ramtid. Det har bland annat handlat om vissa kunskapsbrister kring tillämpningen. Dessa hinder behöver konkretiseras och arbetssätt för hur arbetet kan implementeras i så hög utsträckning som möjligt ska identifieras. Under året ska fokus finnas på att implementera Stockholm stads reviderade tillämpningsanvisningar. Detta ska ske i samverkan mellan beställarenheten och hemtjänsten. Äldre i Bromma är nöjda med sin äldreomsorg och har en trygg tillvaro För att öka den äldres upplevelse av trygghet, nöjdhet och delaktighet behöver äldreomsorgen arbeta personcentrerat och stärka teamarbetet mellan olika professioner. Det förutsätter att medarbetarna kan möta den äldres olika behov genom till exempel kompetens i demenssjukdomar, psykisk ohälsa och tydlig kommunikation. Ett särskilt utvecklingsområde är kompetens i det svenska språket. Utifrån den undersökning som genomförts under föregående år, hur andra stadsdelar och kommuner arbetar med kompetenshöjande insatser, ska avdelningen under kommande år sätta in kompetenshöjande insatser där behov finns. Förvaltningen ska säkerställa att personal har kompetens inom demensområden genom att genomföra utbildningsinsatser. Undersköterska är numera en skyddad yrkestitel och verksamheterna strävar efter att så många medarbetare inom omvårdnadsyrket som möjligt ska uppfylla kriterierna för yrkestiteln. I syfte att äldreomsorgens verksamheter ska tillhandahålla en god vård och omsorg med hög kvalitet kommer ett arbete med stadsgemensamma kompetensstegar för undersköterskor och sjuksköterskor fortsatt att introduceras under året. Boende på vård- och omsorgsboenden ska få de hälso- och sjukvårdsinsatser som de har rätt till, och vården ska vara patientsäker. Därför behöver den medicinska kompetensen Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 48(137) säkerställas och basal medicinsk utrustning ska finnas på boendena. Förvaltningen ska fortsätta med utbildningsinsatser i stadsdelens metodrum för att säkerställa den medicinska kompetensen. Ett fokusområde är läkemedelshantering. Äldre på vård- och omsorgsboendena ska erbjudas sociala och kulturella aktiviteter. Förvaltningen fortsätter med sociala besök i äldreomsorgen och kulturaktiviteter eller social samvaro erbjuds till den boende. Enligt resultat från 2024 års brukarundersökning var det fler som var nöjda med aktiviteterna som erbjuds på boendena jämfört med 2023. Dock ser nämnden att det fortsatt finns möjligheter att utveckla aktiviteterna ytterligare. Kontinuitet för den äldre Medarbetarna i Brommas äldreomsorg är den viktigaste resursen för att kunna ge en god vård och omsorg av hög kvalitet. Därför ska så många av medarbetarna som möjligt erbjudas heltid, vilket också bidrar till att andelen timavlönade minskar. En minskad användning av timavlönade förväntas öka kontinuiteten och tryggheten för den äldre. Det bidrar också till bättre arbetsvillkor, vilket långsiktigt kan bidra till kompetensförsörjningen inom äldreomsorgens yrkeskategorier. Den handlingsplan som tagits fram för att nå heltid som norm och minska andelen timavlönade förlängs till mitten av kommande år. Under året har antalet personer som arbetar heltid ökat och andelen timanställda minskat. Ett annat steg i att öka tryggheten och höja kontinuiteten för den äldre är upprättande av så kallade resursteam/resurspersoner, som möjliggör att samma personal vikarierar vid frånvaro av ordinarie personal. Arbetet har införts inom stadsdelens vård- och omsorgsboenden där nyttjandegraden har ökat under året. Under kommande år planerar avdelningen att introducera arbetssättet inom hemtjänstens verksamheter i egen regi. Vid uppföljning av handlingsplanen för att nå heltid som norm har schemaläggning visats vara en viktig parameter för att säkerställa kontinuitet gällande såväl personal som för insats. För att säkerställa detta behöver kunskapen inom schemaläggning öka. Systematiskt kvalitetsarbete Brommas äldreomsorg ska vara likställd och jämlik. En del i arbetet är att säkerställa processer, rutiner och egenkontroller, det systematiska kvalitetsarbetet. Under de senaste åren har ett arbete genomförts att ta fram gemensamma rutiner för att skapa trygghet för så väl personal som de äldre. Årshjul för systematisk egenkontroll har utvecklats. För att utveckla arbetet vidare behöver analyserna av genomförda egenkontroller förbättras för att åtgärder sedan ska kunna sättas in. Detta omfattar exempelvis dokumentation och läkemedelshantering. Äldrevänlig stad Förvaltningens arbete fortsätter även enligt stadens handlingsplan för en äldrevänlig stad: Delaktighet och inflytande Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 49(137) Genom nämndens pensionärsråd ges de äldre inflytande och insyn i ärenden och frågor som berör äldres levnadsförhållanden. Rådet är en viktig plattform för att väcka initiativ till förbättringar för Brommas äldre. Arbetet med ramtid fortsätter att utvecklas för att Brommas seniorer utifrån sina förutsättningar ska kunna vara delaktiga i planeringen av sina hemtjänstinsatser. Samverkan och partnerskap Samverkan med näringsliv, fastighetsägare, polisen och akademin med flera sker bland annat genom platssamverkan som ska öka tryggheten på olika prioriterade platser samt inom ramen för Brommas samverkansöverenskommelse med polisen. En trygg stad är en förutsättning för en äldrevänlig stad. Social inkludering För att bryta social isolering och ensamhet finns mötesplatser och träffpunkter i Bromma dit stadsdelens seniorer är välkomna för att delta i aktiviteter eller umgås. Arbetet med att utveckla verksamheterna i samarbete med både besökare och civilsamhället ska fortsätta. Bland annat finns en plan för hur stadsdelsnämnden tillhandhåller informationsbroschyrer med mera till vårdcentralerna. Den förebyggande verksamheten och beställarenheten fortsätter att samverkan med vårdcentralerna för att informera om vilka aktiviteter stadsdelsnämnden erbjuder så att patienter kan hänvisas vidare till våra sociala aktiviteter. Bostäder och stadsmiljö Äldre informeras på ett tidigt stadium om vilka boendealternativ som finns. Möjligheten till kvarboende kan också förlängas med hemtjänstinsatser och genom utvecklig och införande av välfärdsteknik. Stadsdelen ska också inta en mer aktiv roll i att föra fram äldreperspektivet i planer och program som går på remiss till stadsdelsnämnden i syfte att driva frågan om äldrevänliga stads- och boendemiljöer i Bromma. Kommunikation och information Arbete pågår med att utveckla nämndens kommunikation med äldre och övriga målgrupper. Det informationsmaterial om förebyggande och uppsökande arbete inom Brommas äldreomsorg som skickas ut till de som fyller 75 år ska fortsätta utvecklas. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna genomförts. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 82 % 82 82 80 2025 trygga Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 50(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor omsorgstag are i hemtjänste n Andel 88 % 90 88 % 88 % 88 % 2025 trygga omsorgstag are i vård- och omsorgsbo ende. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska fortsätta inventeringen av medarbetarnas 2025-01-01 2025-12-31 kompetens i svenska språket Förvaltningen ska genomföra kompetenshöjande insatser i 2025-01-01 2025-12-31 läkemedelshantering i syfte att stärka medarbetarnas medicinska kompetens Förvaltningen ska utreda möjligheten att införa hälsosamtal till 2025-01-01 2025-12-31 äldre i Bromma Rekommendation från revisionskontorets årsrapport 2025-04-16 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten, utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till måluppfyllelsen. Kultur och rörelse för barn i förskolan Förvaltningen bedömer att arbetet med kultur och rörelse i förskolan under året har stärkt barnens möjligheter till skapande, rörelseglädje och språklig utveckling i enlighet med läroplanens intentioner. Barnen har erbjudits estetiska lärprocesser genom dans, skapande, sång, rytmik och musik, där aktiviteterna har utformats för att vara inkluderande och möjliggöra delaktighet utifrån barns olika förutsättningar. Stadsdelens projekt tillsammans med Kulturskolan har fortsatt och utökats. Barnen har bland annat fått dansa med en professionell dansare, vilket har bidragit till att utveckla koordination, kroppsuppfattning och förmågan att härma, följa och samspela i rörelse. Vissa grupper har även mött en konstnär och arbetat med bild och form, exempelvis genom skapande i lera tillsammans med konstnär. Insatsen har varit uppskattad och har samtidigt gett medföljande Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 51(137) pedagoger inspiration och konkreta arbetssätt att ta vidare in i den ordinarie undervisningen, vilket stärker förutsättningarna för ett långsiktigt arbete i verksamheterna. Biblioteksbesök utgör fortsatt ett vanligt och integrerat inslag i förskolornas undervisning. Besöken har kopplats både till litteratur och till kulturupplevelser som biblioteken erbjuder. För vissa förskolor har bokbussen utgjort en särskilt viktig resurs genom att nå verksamheten eller närområdet, vilket har gett även de yngsta barnen möjlighet att låna böcker och delta i sagostunder. Flera förskolor har även organiserat egna minibibliotek gemensamt i huset, vilket ökar tillgängligheten till litteratur och stärker barns möjlighet att själva välja, låna och återkomma till böcker. Arbetet med litteratur och högläsning har bidragit till att öka barns intresse för berättelser och språk. Professionella kulturinslag har också möjliggjorts genom Kulan, där förskolorna främst tagit del av teater och förskolebio. För att stärka uppföljningen och tydliggöra omfattning och effekter behöver förvaltningen säkerställa att nyttjandet av Kulan följs upp mer systematiskt, inklusive hur många barn som deltagit och hur insatserna kopplats till undervisningens mål. Förskolorna har parallellt utvecklat meningsfulla aktiviteter som stärker rörelseglädje och fysisk aktivitet, exempelvis hinderbanor, rörelselekar, miniröris och dans. Regelbundna utflykter till närliggande skogsområden har gett barnen möjlighet att röra sig i kuperad terräng, där klättring, krypande och löpning uppstår naturligt och bidrar till utvecklad grovmotorik, uthållighet och kroppskontroll. Arbetslagen har i flera fall kopplat rörelseinsatserna till pågående projekt i undervisningen, exempelvis genom att barnen rört sig som vattendroppar och vattenfall eller härmat djur som grodor och bläckfiskar. Genom att kombinera fysisk aktivitet med musik och sång har verksamheterna skapat ett helhetsinriktat arbetssätt som samtidigt stärker rörelse, språk och socialt samspel. Förvaltningen bedömer att arbetet med kultur och rörelse även bidragit till barns förändrande kunnande. Exempel på identifierade förflyttningar är att gruppaktiviteter stärkt samarbetsförmåga, empati och respekt för andra, ökat självförtroende och emotionell förståelse samt utvecklat barns förståelse för socialt samspel, såsom turtagning, att lyssna på instruktioner och samarbeta med kamrater. Därtill har verksamheterna observerat förbättringar i fin- och grovmotorik kopplat till återkommande rörelseaktiviteter. Under hösten har samarbetet med Brommas hembygdsförening inletts genom förberedande samtal. Syftet är att stärka förskolans arbete med kulturarv och närmiljö, och samarbetet planeras fortgå och utvecklas kommande år. Kultur och fritidsaktiviteter för barn och unga Förvaltningen bedömer att fritidsverksamheten under året haft en hög aktivitetsnivå och fortsatt bidragit till att stärka skyddsfaktorer för barn och unga genom trygga sammanhang och meningsfull fritid. Fritidsverksamheten har haft 6 432 besök och genomfört ett flertal lovaktiviteter, med koppling till arbetet för trygghet och delaktighet. Planeringen för att öppna en ny fritidsgård i Mariehäll har fortsatt. Under hösten 2024 identifierades en lokal och under hösten 2025 fattade stadsdelsnämnden samt kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott genomförandebeslut. Tillträde förväntas ske under sommaren 2026. Parallellt planeras aktiviteter med särskild inriktning för unga med Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 52(137) funktionsnedsättning, vilket bedöms stärka tillgängligheten och bidra till mer jämlika förutsättningar att ta del av fritidsutbudet. Verksamheten utvecklas även utifrån ett HBTQI-perspektiv, där verksamheten Indigo erbjuder riktade aktiviteter. För att ytterligare stärka barn och ungas tillgång till fritidsaktiviteter har en fritidslots rekryterats under året, med uppdrag att stödja ungdomar att hitta och ta del av aktiviteter inom stadsdelsområdet. Kultur och idrott för vuxna personer med funktionsnedsättning Förvaltningen bedömer att verksamheternas arbete med kultur och fritid för vuxna personer med funktionsnedsättning har fortsatt att utvecklas och präglas av dialog, delaktighet och hälsofrämjande inriktning. Verksamheterna har ett gemensamt kultur- och fritidsnätverk, KuFri, som planerar gemensamma aktiviteter i dialog med deltagarna. Under året har nätverket genomfört aktiviteter under samtliga årstider, exempelvis biobesök, äggmålning och äggjakt under våren, promenader och utflykter under sommaren, samt Halloweendisco och julbord med luciatåg under höst och vinter. Flera aktiviteter har utformats med tydlig koppling till rörelseglädje och hälsa, vilket stärker både fysisk aktivitet och social gemenskap. Nätverket har även arbetat för att sprida information om andra aktiviteter som arrangeras för målgruppen och för att göra fritidsverksamhetens aktiviteter tillgängliga i den mån det är möjligt utifrån individuella behov. Förvaltningen arbetar vidare för att boende inom LSS- verksamheter ska ta del av stadens erbjudande om kostnadsfritt simhallskort för att främja regelbunden fysisk aktivitet och hälsa. Under året har 61 av 96 boende nyttjat simhallskortet, vilket bedöms vara en viktig hälsofrämjande insats samtidigt som det visar att ytterligare potential finns att nå fler. Inom fritidsverksamheten planeras även en riktad verksamhet med inriktning för personer med funktionsnedsättning. Lovaktiviteter görs i möjligaste mån tillgängliga för alla och tillgängligheten tydliggörs i informationsmaterial. För målgruppen socialpsykiatri har en öppen träffpunkt öppnats under året, vilket bedöms bidra till ökad social inkludering och lägre trösklar till stöd och gemenskap. Kultur och idrott för äldre Aktivitetscentren i Bromma har under 2025 erbjudit ett brett och varierat utbud av sociala, kreativa och hälsofrämjande aktiviteter. Verksamheten bedöms ha bidragit till ökad gemenskap, minskad ensamhet och stärkt delaktighet. Enkäter visar att 75 procent av deltagarna upplever att aktiviteterna minskar ensamhet i stor utsträckning och att 95 procent är nöjda med utbudet. Året har innehållit temaveckor om hälsa, trygghet och säkerhet, samverkan med skolor och frivilligorganisationer samt återkommande och uppskattade inslag som musik, matlagning och kreativa verkstäder. Fixartjänsten och IT-stöd har förstärkt seniorers självständighet och trygghet, och bemötandet från personal får mycket höga omdömen. Samtidigt har antalet besök och nybesök minskat något, vilket motiverar riktade insatser för att nå fler seniorer, särskilt män. Friskvårdscentrum har fortsatt utveckla sin verksamhet med fokus på helhetshälsa och en inkluderande träningsmiljö. Antalet besök har ökat med cirka sex procent till 14 615. Majoriteten av deltagarna är kvinnor i åldern 75–85 år. Enkäter visar att 96 procent upplever Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 53(137) förbättrad hälsa och 94 procent ökad livskvalitet, samt tydliga förbättringar i muskelstyrka, kondition och balans efter påbörjad träning. Gym och gruppträning kombineras och aktiviteter som styrkegympa, yoga och dans är särskilt efterfrågade. Utmaningar kvarstår i form av minskat antal nya deltagare, särskilt män, vilket innebär behov av ytterligare målgruppsanpassade insatser och tillgänglighetsåtgärder. Spontanaktivitetsytor Förvaltningen bedömer att genomförda åtgärder avseende spontanaktivitetsytor har stärkt möjligheterna till rörelse, lek och trygg vistelse i utemiljöer. En kompletterande pumptrack för nybörjare i anslutning till den stora banan i Eneby har färdigställts och hela anläggningen invigdes i maj. Förvaltningen har beviljats trygghetsmedel för belysningsåtgärder vid utegymmet på Gustavslundsvägen i Alviks strand. Åtgärderna genomfördes under året och bedöms bidra till ökad trygghet och förlängd användningstid. Inom ramen för upprustningen av Annedalsparken 2025–2027 kommer det uttjänta utegymmet att ersättas och få en ny placering. Under hösten har en käpphästbana anlagts i Tranebergsparken och en naturstig för barn och familjer skapats i Judarskogen. Åtgärderna bidrar sammantaget till intentionerna i Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Föreningsliv Förvaltningen har genom stadsmiljöenheten fortsatt ett nära samarbete och en löpande dialog med Brommas koloniträdgårdsföreningar. Arbetet innebär att förvaltningen lyssnar in föreningarnas behov och ger praktiskt stöd genom exempelvis flis och jordförbättring, utplacering av parkbänkar samt beskärning av större träd. Vid behov har gemensamma platsbesök genomförts tillsammans med föreningarnas representanter. Ett informationsarbete om hållbar gödning av odlingslotter pågår. Under 2026 planerar förvaltningen att informera föreningsrepresentanter om hur arbetet kan utvecklas och genomföras i praktiken. Under året har även ett nytt brukaravtal tecknats med Entomologiska föreningen i Stockholm avseende en yta vid Spångavägen i Kyrksjölötens naturreservat, där föreningen genomför slåttergille årligen för att gynna pollinatörer och andra insekter. Tillgänglighet Förvaltningen arbetar systematiskt för att öka tillgängligheten och möjliggöra nyttjande av utemiljöer oavsett funktionsförmåga. Arbetet omfattar både löpande åtgärder och mer omfattande insatser inom ramen för parkinvesteringar. Förvaltningen genomför regelbunden syn av lekplatser, parkvägar och trappor samt tar emot synpunkter för att upptäcka fel och åtgärda brister. Insatserna bidrar till genomförandet av Handlingsplan för en äldrevänlig stad samt Programmet för delaktighet och tillgänglighet. Upprustningen av lekparken vid Vadmalsvägen i Riksby är färdigställd. Projektet har haft ett särskilt fokus på tillgänglighet och har planerats i samverkan med Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU. Vid Judarskogens naturreservat har en parkering för rörelsehindrade anlagts med två platser vid entrén. Vid Kyrksjölötens naturreservat har en ny entré anlagts bakom Åkeshovs simhall. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 54(137) Förvaltningen har vidare sökt och beviljats medel för åtgärder längs Brommas strandpromenader med syfte att öka tillgänglighet och vistelsevärden. Genomförda insatser under året omfattar upprustning av gångbrygga och strandpromenad i Johannesfred, åtgärder mot kanadagäss vid Ängbybadet östra, ny livräddningsutrustning och uppgradering av befintlig på flera platser, ny brygga vid Lillsjön med anpassning för risvasar samt renovering av östra solbryggan vid Kyrksjön. Planering pågår för upprustning av Nockeby strandpromenad i samverkan med trafikkontoret. Parkdrift i egen regi För att säkerställa skötsel, kvalitet och långsiktig rådighet i Brommas parker och grönområden har stadsdelsnämnden fattat beslut om att parkdriften ska övergå till egen regi. Den nya organisationen sjösattes i november 2025 och ska vara fullt genomförd under 2026. Ett projekt för övergången startade i början av 2025 och pågår till och med sommaren 2026. Fokus under året har varit att hitta ändamålsenliga lokaler, planera för kommande anskaffning av maskiner och annan utrustning samt rekryteringar. Inom ramen för projektet har personalförändringar genomförts. Områdeschef är tillsatt och enhetschef för parkdrift tillträder i början av januari 2026. Under planperioden påbörjades planeringen av att bygga upp den nya enheten, vilket fortsätter under 2026 med att säkerställa operativ förmåga och utveckla rutiner som stärker kvalitet, effektivitet och uppföljning i drift och skötsel. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 91 % 93 % 89 % 92 % 90 % 76 % 2025 och ungdomar som deltar i idrottsaktivit eter på fritiden Andel barn 43 % 32 % 53 % 53 % 57 % 57 % 2025 och ungdomar som deltar i kulturaktivit eter på fritiden Analys Resultatet har minskat från föregående år och kan jämföras med snittet i staden om 47 procent. Av statistiken framgår att barn och unga som deltar i idrottsaktiviteter och idrottsliv i stadsdelen är högre än snittet för staden. Samtidigt framgår att barn och unga som är nöjd med tillgången på kulturaktiviteter är 74 procent och överstiger snittet i staden. Påverkande för indikatorn kan därav vara att fler väljer att engagera sig inom idrottsaktiviteter och föreningsliv snarare än kulturaktiviteter inom stadsdelen. Detta analyseras vidare inom ramen för de aktiviteter som erbjuds till målgrupperna och hur de kan anpassas med en kulturinriktning. Den relativt stora skillnad mellan flickor och pojkar kommer analyseras vidare under 2026. Andel barn 91 % 95 % 89 % 82 % 80 % 77 % 2025 och ungdomar som är nöjda med Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 55(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor tillgången till idrottsaktivit eter Andel barn 74 % 69 % 80 % 80 % 79 % 79 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktivit eter på fritiden Analys Resultatet minskar från föregående år men överstiger snittet i staden om 72 procent. Detta analyseras vidare inom ramen för de aktiviteter som erbjuds till målgrupperna och hur de kan anpassas med en kulturinriktning. Den relativt stora skillnaden mellan flickor och pojkar kommer analyseras vidare under 2026. Andel 71 % 73 % 70 % 72 % 70 % 67 % 2025 ungdomar som deltar i föreningsliv Nämndmål: 1.5.1 Brommaborna har tillgång till kultur, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Beskrivning Nöjdheten med kulturlivet i stadsdelsområdet har ökat men är fortfarande låg gällande kultur i form av teater, bio, musik och dans bland vuxna brommabor. Förvaltningen ska under 2025 arbeta för att stärka stadsdelens kulturutbud, bland annat genom att undersöka möjligheten till samarbete med Parkteatern samt genom samverkan med det lokala näringslivet. I Bromma erbjuds framförallt kultur i form av trädgårdskultur och välskötta parker och naturområden. I stadsdelen har tidigare kulturprojektet "När träden får berätta" har genomförts i Åkeshovs arboretum, i samverkan mellan stadsmiljöverksamheten och förskolan. Satsningen ska fortsatt lyftas som besöksmål genom kommunikationsinsatser under året. Kultur och fritidsaktiviteter för barn och unga Barn och unga i Bromma möter ett brett kulturutbud och har möjlighet att prova på eget skapande i förvaltningens fritidsverksamhet. Verksamheten erbjuder kultur- och andra fritidsaktiviteter till barn och unga, oavsett bakgrund, förkunskap eller förmåga. Under skolloven genomförs en mängd aktiviteter i samverkan med kultur- och idrottsföreningar. Kultur och rörelse för barn i förskolan Genom förskolans utbildning får barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Förskolan ska verka för att ge barn möjlighet att ta del av professionell kultur genom Kulan Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 56(137) och fortsätta med samverkan med kulturskolan och biblioteken. Förskolan är en mycket viktig arena för barns lärande av rörelse, motorisk förmåga och etablering av goda fysiska aktivitetsvanor. Förskolan kommer implementera lekvärdesriktlinjerna vilket ska främja utevistelse och barnens möjlighet att uppleva rörelseglädje och utveckla sitt intresse att vara fysiskt aktiva. Förvaltningen har initierat ett projekt med Brommas hembygdsförening i syfte att stärka förskolans arbete kring kulturarvet. Tillsammans med föreningen ska det undersökas om det är möjligt att ta fram ett material för att kunna genomföra vandringar för barnen kring Brommas historia och kultur. Kultur och idrott för vuxna personer med funktionsnedsättning Verksamheter inom LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) samverkar med föreningsliv och andra organisationer för att utveckla kultur- och idrottsaktiviteter för målgruppen. Kultur och idrott för äldre För att bryta social isolering och ensamhet finns mötesplatser och träffpunkter i Bromma dit stadsdelens seniorer är välkomna för att delta i aktiviteter eller umgås. Några exempel på aktiviteter som erbjuds är yoga, lättgympa, balansträning, träning i gym och boule. Det förebyggande och uppsökande arbetet fortsätter under planperioden. Äldre som bor på vård- och omsorgsboende erbjuds regelbundet kulturupplevelser och meningsfulla aktiviteter. Enligt de senaste resultaten från brukarundersökningen uppskattar fler aktiviteterna än tidigare år, dock måste aktiviteterna utvecklas ytterligare. Stöd till föreningar Föreningsbidrag delas ut en gång om året till lokala föreningar för att bidra till ett levande kultur- och föreningsliv inom stadsdelsområdet. Ett prioriterat område 2025 är verksamheter som erbjuder barn och unga en aktiv fritid där alla kan delta på jämlika villkor. Förvaltningen ska också identifiera och kunna hänvisa föreningslivet till möjliga samlingslokaler. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska tillskapa en fritidsverksamhet i Mariehäll 2025-01-01 2025-12-31 Förvaltningen ska undersöka möjligheten till samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 parkteatern Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 57(137) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska utveckla samverkan med Hembygdsföreningen 2025-01-01 2025-12-31 kring kulturarvet Nämndmål: 1.5.2 Brommaborna har tillgång till välskötta parker och grönområden där det erbjuds aktiviteter Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen ansvarar för skötsel, underhåll och utveckling av Brommas parker och naturområden. Stadsmiljön ska erbjuda rekreativa och sociala mötesplatser som är tillgängliga, trygga och säkra. Förvaltningen ska fortsatt anlägga spontanaktivitetsytor på parkmark. Nya naturstigar, motionsspår och grillplatser ska anläggas och spännande, lärorika skyltar för barn ska sättas upp i naturreservaten. För ökad rådighet, ökad kvalitet och social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet ska nämnden under året genomföra förberedelser i syfte att övergå till parkdrift i egen regi förutsatt att nämnden fattar beslut om det. Utifrån nämndens parkförsörjningsplan, som revideras årligen, genomförs investeringar och reinvesteringar i parker och grönytor. För att få in olika perspektiv i arbetet med större investeringar och planerade projekt i parkmiljöer tillvaratas även medborgarförslag och synpunkter från allmänheten genom till exempel medborgardialoger samt från rådet för funktionshinderfrågor och pensionärsrådet. I samband med parkupprustningar tas hänsyn till behov av mötesplatser såsom grillplatser och parksoffor. Förvaltningen ska stärka arbetet med att tillvarata synpunkter och föra dialog med medborgarna samt det lokala pensionärsrådet och funktionshinderrådet i samband med upprustningar av parkmiljöer samt vid planering av åtgärder och insatser. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 81 % 87 77 77 % 80 % 2025 brommabor som anser att det finns goda Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 58(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor möjligheter till aktiviteter i parker och naturområd en Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska genomföra åtgärder längs Brommas strandlinjer, 2025-01-01 2025-12-31 förutsatt att ansökta medel beviljas Förvaltningen ska tillskapa en naturstig med skyltar, förutsatt att 2025-01-01 2025-12-31 ansökta medel beviljas Förvaltningen ska tillskapa fler spontanaktivitetsytor, förutsatt att 2025-01-01 2025-12-31 ansökta medel beviljas Förvaltningen ska tydliggöra entrén från Åkeshovsvägen till 2025-01-01 2025-12-31 Judarskogens naturreservat, förutsatt att ansökta medel beviljas Förvaltningen ska utreda möjligheten att tillskapa fler bad- 2025-01-01 2025-12-31 /solbryggor Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 59(137) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Kommunfullmäktige har fyra verksamhetsområdesmål för inriktningsmålet. Stadsdelsnämnden har formulerat fem nämndmål som ska bidra till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning. Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att tre av fyra mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt och ett delvis, samt att fyra nämndmål bedöms uppfyllas helt och ett delvis. Hur nämnden bidrar till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten, utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till måluppfyllelsen. Delaktighet och inkludering i klimatomställningen Ett nytt fokusområde under 2025 har varit att stärka miljö- och klimatarbetet med fokus på delaktighet och inkludering. Bromma har de högsta konsumtionsutsläppen per capita i hela staden och har därför ett viktigt arbete framför sig med att engagera medborgarna i klimatomställningen. Förvaltningen har intervjuats av miljöförvaltningen under våren och deltagit i workshop samt informationstillfällen om involvering och delaktighet. Förvaltningen har haft en intern workshop under hösten med tema att identifiera befintliga processer där det går att ”koppla på” klimatarbetet. Fokus har varit på invånarnas inkludering i enlighet med klimathandlingsplanens målområde 1. Målet har lyfts i planeringsrådet och resulterade i en medborgardialog som hölls i anslutning till nämndsammanträdet i november. Förvaltningen bjöd in till en föreläsning med föreningen Medveten konsumtion och inledde en dialog om klimatpåverkan och konsumtion med Brommaborna. Inför 2026 planeras ytterligare två medborgardialoger med olika teman som kopplar till minskad klimatpåverkan. Under Sommar i Bromma introducerades feriearbetare i miljöarbetet och genomförde Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 60(137) aktiviteter på plats för att inkludera invånare, såsom att tillhandahålla fröpåsar, information, quiz och miljöspel. Förvaltningen för en diskussion via stadens miljösamordnarnätverk och miljöförvaltningens kommunikationsavdelning för att hitta goda samarbeten och möjligheter att samverka i arbetet med att inkludera invånare i klimatarbetet. Klimatpåverkan från livsmedel Samtliga förskoleområden har nått målet avseende klimatpåverkan från inköpta livsmedel. Ambitionen att fortsätta minska klimatpåverkan från måltider kvarstår i samtliga förskolekök. Under året har arbete med en gemensam meny pågått, vilket har bidragit till val av ingredienser med lägre klimatpåverkan. Arbetet syftar till att utveckla och harmonisera menyerna. För att stärka detta har avdelningens måltidsstrateg arbetat med personlig coachning samt korta, riktade utbildningsinsatser. Under året har två områdesvisa utbildningar genomförts i Brommas storkök: en i vegetarisk matlagning och en i fiskhantering samt tillagning av fiskrätter. Därutöver har en utvecklingsdag genomförts på Stockholms hotell- och restaurangskola. Kökspersonalen fick arbeta med vegetariska och fiskbaserade rätter och nya rätter togs fram genom provsmakningar och diskussioner kring verksamhetens utmaningar. Inför nästa termin planeras även en bakkurs. Under 2026 kommer köksnätverken att fortsätta i ny form och ersättas av temabaserade digitala seminarier. Under året har äldreomsorgens storkök genomfört förändringar i menyerna i syfte att öka andelen vegetariska alternativ. Samtliga färsrätter är numera hybridrätter där soja blandas med nötfärs, och användningen av växtbaserad matlagningsgrädde har ökat. Vid beställning av luncher från Mälarbackens kök till utbildningar eller liknande arrangemang serveras vegetarisk lunch till samtliga deltagare. Offentliga måltidens dag uppmärksammades i oktober med särskilt fokus på vegetariska måltider. I samband med detta bjöd köket in både boende och personal till provsmakning och dialog. Trots en ökande medvetenhet om livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan kvarstår utmaningar inom äldreomsorgen när det gäller att ytterligare minska livsmedlens klimatpåverkan. Även enheter som beställer mindre måltider påverkar det totala resultatet av inköpen och möjligheten till förändring. För att långsiktigt öka andelen vegetariska och ekologiska måltider är det därför viktigt att samtliga inköp beaktas, där vegetariska alternativ kan fungera som standard. Minskad elförbrukning I slutet av 2024 installerades solceller för drift av Tranebergsparkens plaskdamm med hjälp av klimatinvesteringsmedel. På grund av tekniska problem har mätning inte kunnat avläsas för 2025 års elproduktion. Pilotprojektet kommer utvärderas utifrån 2026 års resultat. Inom staden pågår en omställning till LED-belysning utifrån ny lagstiftning. Övergången sker successivt utifrån att den äldre belysningen behöver bytas ut. Vidare inväntar förvaltningen ett verktyg för effektivare uppföljning av elförbrukning som är under framtagande centralt. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 61(137) Klimatanpassning Förvaltningen genomför klimatanpassningsåtgärder för att stärka motståndskraften mot ett förändrat klimat. Åtgärderna har under året inkluderat trädplantering, skärmtak och lokalanpassningar. Stadens verksamheter ska ha en beredskap för skyfall och värmeböljor. Under våren har förvaltningen inlett en dialog med stadens skyfallsstrateg och dialogen fortsätter under 2026. Förvaltningen har påbörjat en kartläggning av värmeöar i stadsdelsområdets parker. Miljöprogrammet Flera chefer har genomfört e-utbildningen om det nya miljöprogrammet, och arbetet med att säkerställa att samtliga chefer genomför utbildningen fortsätter under 2026. Miljöprogrammet presenterades av miljösamordnare vid förvaltningens frukostmöte i april för medarbetare, både på plats och digitalt Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 25 25 % Tas fram av 2025 upphandlin nämnd/styr gar som else bidrar till cirkularitet Inköpta 40 49,79 552 ton 2025 förbrukning sartiklar i plast i stadens verksamhet er Klimatpåver 1,6 kg CO2 1,6 kg CO2 1,5 kg CO2 1,5 kg CO2 2025 kan från per kg per kg per kg per kg upphandlad livsmedel livsmedel livsmedel livsmedel e livsmedel Analys Resultatet på 1,6 CO2e per kg livsmedel innebär att målet på 1,5 CO2e per kg ännu inte har uppnåtts. Avvikelsen kan delvis förklaras av skillnader i verksamheternas förutsättningar och målgrupper, där exempelvis äldreomsorgen har utmaningar kopplade till näringsbehov samt, till skillnad från andra stadsdelar, storkök i egen regi. Inom både förskola och äldreomsorg pågår ett aktivt arbete för att minska klimatpåverkan genom anpassade menyer och livsmedel. I samband med nästa års arbete med forskningsprojektet PLATE söker förvaltningen prova nya lösningar. Köpt energi 2,2 GWh 2,3 GWh 2,2 GWh 1 700 GWh 2025 i stadens organisatio n Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna revidera 2025-01-01 2025-12-31 riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad, i linje med stadens reviderade strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Riktlinjerna ersätter stadsdelsnämndernas befintliga riktlinjer Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 62(137) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna, med fokus på involvering och delaktighet Stadsdelsnämnderna ska utifrån stadens styrdokument avseende 2025-01-01 2025-12-31 miljö och klimat redovisa hur de jobbar lokalt med implementeringen av programmen Trafiknämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och 2025-01-01 2025-12-31 Stockholm Vatten och Avfall AB utreda vad som krävs och påbörja åtgärder för att efterkomma kravet på källsortering på välbesökta platser såsom parker och torg i enlighet med förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar Nämndmål: 2.1.1 Förvaltningens verksamheter är energi- och resurseffektiva med en låg klimatpåverkan Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningens verksamheter ska vara energi- och resurseffektiva med en låg klimatpåverkan. Arbetet utgår ifrån målen i Stockholms stads nya miljöprogram 2030, kommande klimathandlingsplan 2030, samt övriga handlingsplaner kopplade till programmet. Åtgärder ska genomföras genom investeringar som bidrar till utsläppsminskningar samt beteendeförändringar, till exempel ”nudging”, i verksamheterna. Uppföljning ska ske via stadens kostdatasystem och inköpssystem för att minska klimatpåverkan från livsmedel. För att åstadkomma beteendeförändringar satsar förvaltningen även på kompetenshöjande insatser. Kommunikationen med brommaborna ska öka inom miljöområdet genom att till exempel nyttja evenemanget Sommar i Bromma som kommunikationsarena samt i foldern Bromma i korthet. Miljömässigt hållbara inköp Verksamheterna arbetar med att förebygga avfall genom att minska engångsprodukter, utfasning av plast samt ökad återanvändning och återvinning. Växtmaterial från röjningar används för biokolproduktion och vid upprustning av utemiljöer återanvänds materialet i så hög utsträckning som möjligt. Stocket ska användas för inköp och försäljning av begagnade möbler och inventarier. Minskad elförbrukning Arbetet med att genomföra åtgärder för att minska elförbrukningen fortsätter. I dialog med de för nämnden aktuella fastighetsägarna utvärderas behovet av att byta ut äldre vitvaror och belysning samt möjligheten att ansöka om klimatinvesteringsmedel. År 2026 ska förvaltningen utvärdera resultatet av pilotprojektet med solceller vid Tranebergparkens plaskdamm för att eventuellt implementera i större skala beroende på resultatet. Klimatpåverkan från livsmedel Medvetenheten och kunskapen om klimatpåverkan från livsmedel behöver fortsatt höjas inom förvaltningens verksamheter. Verksamheter som serverar mat ska utgå från medvetna klimat- Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 63(137) och livsmedelsval som gagnar både miljö och den enskildes hälsa, i enlighet med stadens matstrategi. Verksamheterna ska även utvärdera de arbetssätt som finns för att mäta matsvinn. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla verksamheter ska arbeta för att finna arbetssätt och aktiviteter 2025-01-01 2025-12-31 som inspirerar eller bidrar med ny kunskap på miljöområdet till medarbetare och organisationen. Förvaltningen ska arbeta för att minska sin elförbrukning genom 2025-01-01 2025-12-31 inventering, framtagande av handlingsplan samt genomförande av åtgärder Förvaltningen ska genomföra informationsinsatser och 2025-01-01 2025-12-31 medborgardialog för att uppmuntra brommaborna till att minska sina klimatavtryck Förvaltningen ska öka sina kunskaper om var i stadsdelsområdet 2025-01-01 2025-12-31 det finns risk för värmeböljor och skyfall Förvaltningen ska övergå till driftsfasen av pilotprojektet med 2025-01-01 2025-12-31 solceller vid Tranebergparkens plaskdamm Förvaltningens avdelningar ska identifiera möjliga 2025-01-01 2025-12-31 klimatinvesteringar och ta fram underlag för att söka klimatinvesteringsmedel Samtliga chefer ska gå e-utbildningen i miljöprogrammet 2030 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls delvis Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts delvis. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten, utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till måluppfyllelsen. Parkdrift i egen regi Förvaltningen har ett uppdrag att övergå från parkdrift på entreprenad till egen regi. Förändringen ska vara genomförd under 2026 och förväntas bidra till ökad kvalitet och effektivitet. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 64(137) Biologisk mångfald Förvaltningen har ansökt och beviljats medel för: • Etableringsskötsel av planterade ekar • Åtgärder för ökad biologisk mångfald efter rasering av kraftledning • Ekmiljöer och ängar i Johannelund • Forainventering av ängs- och betesmarker i Bromma • Naturvårdande insatser på Ålstensängen • Naturvårdande insatser vid Blå porten i Traneberg • Åtgärder för att förbättra lekmiljöer för fisk i Lillsjön. Förvaltningen arbetar löpande med att gynna den biologiska mångfalden. Nedan listas genomförda åtgärder under året: • Under perioden 2023 till 2026 följer förvaltningen upp den biologiska mångfalden på olika gräsmarker inom stadsdelen. Under 2025 har inventering av flora i åtta områden genomförts. • Räddning och räkning av salamanderbeståndet i Olovslundsdammen, i samarbete med Olovslundsskolan, genomfördes under våren. • Bekämpning av invasiva arter är Trafikkontorets ansvar. Stadsdelsförvaltningen har bidragit med dokumentation vad och var beståndet finns. • Faunadepåer har skapats i form av stående och liggande död ved. • I linje med en ny skötselplan för Nockebyhov har gallring och friställning av träd utförts för att öka solbelysning av hålträd, vilket gynnar bland annat fladdermöss och fåglar. • 70 träd har planterats under året. • Frösådda lokala tallskott från Blackeberg har planterats ut i närliggande parkstråk. Detta är en arbetsmetod som förvaltningen vill prova för att på ett mer hållbart sätt säkra föryngringen av tallbeståndet och bevara lokala frökällor. • Beteshagen i Kyrksjölötens naturreservat har utökats med två mindre hagar. Från maj till september betar kor i hagarna. • Inventering av vattenväxter i Olovslundsdammen har genomförts • Slåtter med häst har genomförts i Grimsta naturreservat och häst har använts i anläggandet av naturstig i Judarkogens naturreservat. • Naturvårdsåtgärder har utförts med att friställa värdefulla träd och skapa död ved och hålträd. • Skapat lekmiljöer och yngelkammare i form av risvasar i Lillsjön. Ekologiska måltider och livsmedel – uppföljning och insatser Förvaltningens utfall har ökat med 10,55 procentenheter jämfört med föregående år. Ökningen är ett resultat av ett intensifierat arbete inom både förskola och äldreomsorg, genom förbättrade beställningsrutiner och riktade utbildningsinsatser. Trots detta har förvaltningen fortsatt svårt att nå stadens mål om 70 procent ekologiska livsmedel. För att underlätta uppföljning och fortsatt utveckling har månadsvisa utskick med statistik över andelen inköpta ekologiska livsmedel skickats till chefer och förvaltningsledning. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 65(137) En av de främsta utmaningarna är att produktionen av ekologiska livsmedel har minskat samtidigt som priserna har ökat inom flera varuområden. Endast 36 % av anbudsvarorna i upphandlingen är ekologiska, enligt uppgifter från serviceförvaltningens infoträff i februari 2025. Trots dessa förutsättningar har förvaltningen lyckats öka sin procentuella andel ekologiska inköp. Ett gemensamt ansvarstagande bedöms vara avgörande för att på sikt öka andelen ekologiska livsmedel, där även mindre inköp har betydelse för det totala utfallet. Ett exempel på årets arbete för att öka andelen ekologiska inköp är att förskoleområdena har genomfört köks-APT och utvecklingsdagar. Vid dessa tillfällen har kockar och ekonomibiträden, tillsammans med administrativ personal, arbetat med att identifiera vilka produkter som kan bytas ut mot ekologiska alternativ. Kockarna har även inspirerats av varandra genom gemensamma träffar, där de har reflekterat över resultaten på de olika förskolorna och delat tips om ekologiska livsmedel. Det målinriktade och långsiktiga arbetet inom förskolan har gett goda resultat och bidragit till att den totala andelen ekologiska inköp inom avdelningen nu uppgår till 69,7 procent. Vidare uppnår flera förskolor en andel ekologiska inköp som överstiger 70 procent. Förvaltningen kan även konstatera att arbetet inom avdelningen för äldreomsorg har förbättrats. Avdelningens storkök har ökat andelen ekologiska inköp från 48 procent 2024 till 59 procent 2025. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 58,44 % 47,89 % 70 % 70 % 2025 inköpta ekologiska livsmedel i kronor Analys Förvaltningens utfall har ökat med 10,55 procentenheter jämfört med föregående år, vilket är resultatet av ett intensifierat arbete inom både förskolan och äldreomsorgen, genom förbättrade beställningsrutiner och utbildningsinsatser. Månadsvisa utskick med statistik över andelen inköpta ekologiska livsmedel har skickats till enhetschefer och förvaltningsledning för att underlätta uppföljning och utveckling. Förvaltningen har dock fortfarande svårt att nå stadens mål om 70 procent ekologiska livsmedel. En av utmaningarna är att produktionen av ekologiska livsmedel har minskat och att priserna har ökat inom flera varuområden. Endast 36 procent av anbudsvarorna i upphandlingen är ekologiska, siffror från serviceförvaltningen inforträff februari 2025. Ett gemensamt ansvarstagande bedöms vara avgörande för att på sikt öka andelen ekologiska livsmedel där även mindre inköp påverkar utfallet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor 2025-01-01 2025-12-31 som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning Nämndmål: 2.2.1 Brommaborna har tillgång till parker och grönområden som klarar nya klimatförutsättningar och bidrar till biologisk mångfald Uppfylls helt Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 66(137) Beskrivning Förvaltningen ska vidareutveckla och stärka de ekologiska värdena i stadsdelsområdets parker, naturområden och naturreservat utifrån stadens handlingsplan för biologisk mångfald. Förvaltningen samverkar med miljöförvaltningen i arbetet med stadsdelsvisa åtgärdsprogram (SÅP) som innehåller platsspecifika åtgärdsförslag för Bromma. Samverkan sker också genom de lokala åtgärdsplanerna (LÅP) för Judarn, Kyrksjön, Råcksta träsk, Ulvsundasjön och Bällstaån. Förstärkning av kärnområden och livsmiljöer för prioriterade arter genomförs för att säkerställa att spridningsfunktionerna i lokala spridningssamband fungerar. Ekologiskt kritiska områden och svaga länkar identifieras, vilket möjliggör planering av lämpliga förstärkningsåtgärder. Särskilt fokus ska vara på: - Åtgärder som gynnar grova träd, sammanhängande skog och död ved – särskilt för arter knutna till ekmiljöer och äldre barrskog, - åtgärder som minskar trafikens barriäreffekter och förstärker livsmiljön för groddjur och andra våtmarksarter, - åtgärder som ökar artmångfalden i gräsmarker och planteringar – särskilt för pollinatörer, - åtgärder som förstärker stränder som livsmiljöer och spridningsvägar. För att gynna fågellivet och den biologiska mångfalden prioriteras bärbuskar och fruktträd i allmänna parker. Betande djur ska ta hand om fler gröna ytor. Förvaltningen ska fortsätta arbetet med brukarskötselavtal där samarbete sker med Brommabor, bostadsrättsföreningar och koloniföreningar om specifika ytor. Förvaltningen samverkar löpande med de koloniföreningar som finns i Bromma. Under året ska förvaltningen samverka med stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen kring inrättandet av ett nytt naturreservat vid Ålstensskogen/Storskogen samt inrättandet av två nya biotopskyddsområden; ett vid Olovslundsdammen och ett längs strandlinjen i södra Nockebyhov. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat och samtliga indikatorer uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Antal nya 70 50 30 2025 träd som förvaltninge n planterar Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 67(137) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska förbereda för en övergång till parkdrift i egen regi 2025-01-01 2025-12-31 förutsatt att nämnden fattar beslut om det Förvaltningen ska ha kor på bete i iordningställd hage i 2025-01-01 2025-12-31 Kyrksjölötens naturreservat Nämndmål: 2.2.2 Förvaltningen köper in ekologiska livsmedel och måltider Uppfylls delvis Beskrivning Medvetenheten och kunskapen om inköp av ekologiska livsmedel behöver fortsatt höjas inom förvaltningens verksamheter. Förvaltningen ska öka andelen inköpta ekologiska måltider och livsmedel. Arbetet stärks genom kunskapshöjande insatser och i linje med Stadens strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat, miljöprogrammet 2030 och kommande klimathandlingsplan 2030. Förvaltningen följer regelbundet upp enheternas inköp av ekologiska livsmedel och måltider och erbjuder olika stödinsatser. Förvaltningen ska öppna ett storkök inom förskolan i egen regi som ett led i att uppnå målet för andel ekologiska livsmedel och för att öka andelen närodlade livsmedel. Genom att frångå upphandlad catering kan förskolorna erbjudas måltider med betydligt högre andel ekologiska råvaror. Köket ska också användas för inspirationskurser till kockarna samt vara en förebild inom organisationen gällande vegetariska rätter. För att involvera barnen i att förstå vikten av hållbara matval och lärdom om miljön betydelse ska odling utgöra en viktig del i undervisningen på i stort sett på alla förskolor i olika form. Erfarenheterna från det odlingsprojekt som genomförts mellan stadsmiljöenheten och ett förskoleområde ska spridas för att stärka arbetet med odling ytterligare. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet delvis kommer uppfyllas. Bedömningen grundas på uppnådda resultat samt att aktiviteterna genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska öppna Brommas centrala förskolekök 2025-01-01 2025-12-31 Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 68(137) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten, utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till måluppfyllelsen.. Utfasning av fossila bränslen Stadsdelsnämnden beslutade under året att anta det förslag till Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030, som förvaltningen tagit fram. Inför övergången till parkdrift i egen regi har elektriska gräsklippare och handhållna maskiner införskaffats. Tillgänglighet Förvaltningen har rustat upp lekplatsen Bomullen vid Vadmalsvägen i Riksby med särskilt fokus på tillgänglighet. Anläggandet påbörjades i april och har färdigställts under hösten. För att öka tillgängligheten samt möjligheten att nyttja utemiljöer oavsett funktionsförmåga arbetar förvaltningen med att åtgärda identifierade hinder och genomföra förbättrande tillgänglighetsåtgärder. Förvaltningen har utfört löpande syn av lekplatser, parkvägar, trappor och vidtagit åtgärder efter upptäckta fel och inkomna synpunkter. Mer omfattande tillgänglighetsåtgärder planeras och genomförs inom ramen för parkinvesteringar. Insatserna bidrar till genomförandet av Programmet för delaktighet och tillgänglighet. Förvaltningen har sökt och beviljats medel för att genomföra åtgärder längs Brommas strandpromenader, med syftet att öka tillgängligheten och vistelsevärdena. Gångbrygga och strandpromenad vid Johannesfred har rustats upp och bryggan vid Lillsjön har renoverats. Även östra solbryggan vid Kyrksjön har renoverats. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska ta fram handlingsplaner för utfasning av 2025-01-01 2025-12-31 fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Nämndmål: 2.3.1 Bromma ska vara ett stadsdelsområde där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Beskrivning För att öka utemiljöns tillgänglighet och användbarhet för alla oavsett funktionsförmåga arbetar förvaltningen löpande med att åtgärda hinder samt att genomföra tillgänglighetsåtgärder på parkmark och i naturreservat. Vid nya anläggningar och Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 69(137) upprustningar i utemiljön beaktas tillgängligheten tidigt i planeringsprocessen. Planering av insatser sker också utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Möjligheterna att gå och cykla i stadsdelsområdet ska vara goda. Det ska vara enkelt att ta sig fram till kollektiva färdmedel. Eftersom flera aktörer ansvarar för olika delar av stadsdelsområdets gång- och cykelvägnät samverkar förvaltningen med trafikkontoret och andra berörda aktörer för att framkomligheten för gående och cyklister ska vara hög. Förvaltningen arbetar för att skapa goda förutsättningar för hållbara tjänsteresor och transporter. Förvaltningens verksamheter använder klimatsmarta transportsätt såsom cyklar, elcyklar, elbilar och kollektiva färdmedel i det dagliga arbetet. Längre resor sker i första hand med tåg. Vid ingång av nya bilavtal ska elbilar leasas så långt det är möjligt. Resor med flyg ska undvikas helt. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska genomföra tillgänglighetsåtgärder i parkmiljöer 2025-01-01 2025-12-31 och naturreservat, förutsatt att särskilda medel beviljas för ändamålet KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten, utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till måluppfyllelsen. Hälsosam miljö fri från skadliga kemikalier Flera av förvaltningens verksamheter har under året utbildat personal i kemikaliehanteringssystemet Chemsoft, och arbetet med att förteckna kemikalier fortsätter löpande i verksamheterna. Den totala vikten plast som köpts in inom förvaltningen har minskat med 4,1 procent jämfört med föregående år, samtidigt som kostnaderna för plastartiklar har minskat med 8,9 procent. Detta visar att förvaltningens arbete med att minska plastanvändningen har haft effekt. Samtidigt har klimatavtrycket från plast ökat med 13,1 procent, vilket kan kopplas till en ökad andel fossilbaserad plast samt förändringar i typen av inköpta plastartiklar. Andelen återvunnen och biobaserad plast är fortsatt låg. För att uppnå en minskad klimatpåverkan Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 70(137) krävs därför ett ökat fokus på materialval och särskilda produktkategorier som står för störst plastvolymer i Bromma: plasthandskar, avfallspåsar, skyddsutrustning och inkontinensartiklar. Det finns fortsatt utmaningar i att minska inköpen av plasthandskar på vissa enheter inom förvaltningen, och arbetet med att minska överanvändningen kommer därför att fortsätta under kommande år. Vidare fortsätter arbetet med stadens program Kemikaliesmart förskola i syfte att minska barnens exponering för kemikalier i produkter, material och leksaker. Samtliga avdelningar tar löpande del av statistik kring inköp av förbrukningsartiklar i plast. Byggvarubedömning (BVB) Förvaltningen kravställer i avtalen med anläggnings- och driftentreprenörerna inom stadsmiljöverksamheten att Byggvarubedömningen ska användas för klassificering av byggvaror. Upphandlade entreprenörer har bjudits in till verktyget. För de projekt där förvaltningen samarbetar med trafikkontoret ansvarar trafikkontoret för att logga byggvaror. För att stärka kompetensen inom hållbara byggmaterial har personal från enheten deltagit i kurs om miljöansvar anordnad av Byggbranschens utbildningscenter Åtgärder i enlighet med lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster I samband med verksamhetsplan 2025 ansökte och beviljades nämnden budgetjustering för genomförande av åtgärder i enlighet med de lokala åtgärdsprogrammen för vattenförekomster. Åtgärden som genomförts avser tillägg till ny bryggkonstruktion i Lillsjön med anpassning för risvasar. Syftet var att skapa lekmiljöer för fiskar samt yngelkammare i form av risvasar i Lillsjön. Erhållna medel har använts i enlighet med ansökan, konstruktionen är klar, själva nätet med riset läggs i vattnet när temperaturen stigit. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 % 100 % 100 % Tas fram av 2025 avslutade nämnd/styr bygg- och else anläggning sentrepren ader där varor miljöbedöm ts och loggats i Byggvarub edömninge n Nämndmål: 2.4.1 Brommabornas hälsa främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 71(137) Beskrivning Förvaltningens verksamheter ska erbjuda en hälsosam miljö fri från skadliga kemikalier. Användningen och exponeringen av skadliga kemikalier ska fortsatt minska. Kunskapen ska öka hos förvaltningens medarbetare om hur miljövänliga val och inköp görs. Skadliga produkter ska ersättas med mer miljövänliga produkter. Kemikaliehanteringssystemet Chemsoft samt Byggvarubedömning (BVB) används för att kartlägga, riskbedöma och byta ut kemikalier som används i verksamheterna. Miljöförvaltningens rekommendationer för konstgräs, gummigranulater och platsgjutet gummi ska följas för att minimera spridningen av mikroplast och skadliga kemikalier. Arbetet med kemikaliesmart förskola fortsätter för att identifiera material och produkter som kan bytas ut. Medvetna materialval görs på gårdarna både för att minska exponeringen för barnen men också med hänsyn till omgivande miljö och vatten. Förvaltningen inleder en insats för att minska användningen av plast i verksamheterna och förskolornas arbete med rätten för barnet att bli blöjfri fortsätter vilket ytterligare bidrar till minskningen. Äldreomsorgen i Bromma kan konstatera att det i vissa verksamheter används produkter som kan vara allergena, därför ska verksamheterna se över sina kemikalieförteckningar regelbundet så att dessa produkter fasas ut. Det används även en hög andel plasthandskar samt andra plastprodukter i omvårdnadsarbetet. Dessa ska enbart användas vid behov och en workshop i ämnet ska genomföras. Under året ska följande större projekt loggas i Byggvarubedömningen förutsatt att projekten i parkförsörjningsplanen beslutas av nämnd: - Lekplatsen Bomullen, Vadmalsvägen - Upprustning av Annedalsparken - Reinvesteringar i bryggor Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla avdelningar ska säkerställa att kemikalieförteckningen i 2025-01-01 2025-12-31 Chemsoft uppdateras regelbundet Förvaltningen ska genomföra åtgärder enligt framtagen 2025-01-01 2025-12-31 åtgärdsplan för att förbättra vattenkvaliteten i Ängbybadet östra Förvaltningens verksamheter ska fasa ut användningen av 2025-01-01 2025-12-31 tvättlappar i plast Förvaltningens verksamheter ska minska överanvändning av 2025-01-01 2025-12-31 engångshandskar Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 72(137) KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Kommunfullmäktige har sju verksamhetsområdesmål för inriktningsmålet. Stadsdelsnämnden har formulerat nio nämndmål som ska bidra till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att fem av sju mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt och två delvis samt att sju nämndmål bedöms uppfyllas helt och två delvis. Hur nämnden bidrar till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten samt genomförda insatser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Budget i balans Nämndens resultat för 2025 efter resultatöverföringar uppgår till 1 931,9 mnkr efter fondförändringar och nettobudgeten för 2025 uppgår till 1 974,0 mnkr. Resultatet på 42,1 mnkr är över budgeten som därmed är i balans. De senaste åren har omvärlden varit starkt föränderligt ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är av vikt för nämnden att kunna hantera en situation där intäkterna minskar och kostnaderna ökar. I denna hantering är förmågorna att av vara proaktiv och medveten central. För att vara detta genomför förvaltningen löpande ekonomisk uppföljning, prognostisering och planering. Detta sker i form av månadsrapporter, tertialrapportering, verksamhetsplanering och flerårsplanering. Om negativa avvikelser observeras vidtas åtgärder utifrån avvikelsens art. Strukturella och väsentliga avvikelser hanteras vanligen utifrån åtgärdsplaner. Negativa avvikelser av mer tillfällig karaktär eller mindre art hanteras fall till fall. Det är dock inte med enkelhet som förvaltningen kan hantera minskade intäkter eller ökade kostnader. De ekonomiska marginalerna inom verksamheterna är ofta marginella och ambitionerna höga. Förvaltningen strävar alltid efter effektiva ekonomiska lösningar och Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 73(137) skulle en ekonomisk obalans uppstå är det inte alltid med lätthet en ännu mer ekonomisk lösning kan tas fram. Att ändra ekonomiska lösningar kan också innefatta en omställningstid vilket också är en utmaning. Förvaltningen har därför en centralt avsatt buffert. Det finns normalt också en möjlighet att hantera mindre ekonomisk obalans genom nedprioriteringar. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Nämndens 97,9 % 98,4 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet efter resultatöver föringar Nämndens 97,5 % 98,4 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet före resultatöver föringar Nämndens 0 % -1 % +/-1 % +/- 1 % 2025 prognossäk erhet T2 Nämndmål: 3.1.1 Brommas ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Beskrivning Driftbudgeten för Brommas stadsdelsnämnd är 1 942,8 mnkr. Investeringsbudgeten är 21,5 mnkr. Utgångspunkten för fördelningen av budgeten har varit att följa kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och att utifrån givna budgetramar uppnå högsta möjliga kvalitet i verksamheten. Verksamheterna ska bedrivas inom beslutad budget samtidigt som måluppfyllelsen ska vara hög. Detta är en förutsättning för ekonomisk hållbarhet och en nämndbudget i balans samt för att KF:s inriktningsmål ska uppfyllas. Genom att använda tilldelade medel på ett resurseffektivt sätt säkerställs att en hög servicenivå till brukarna uppnås. En tydlig ekonomistyrning och säkerhet i prognoser är en förutsättning för att skapa och behålla stabilitet i verksamheten. Enheterna följer regelbundet upp ekonomin genom kontakter mellan enhetschef, avdelningschef och controller inför månads- och tertialrapporter. Vid prognostiserade underskott ska handlingsplaner upprättas och följas. Åtgärderna i handlingsplanerna stäms av månatligen i samband med budgetuppföljningen. Bromma utvecklas i hög takt med nya bostäder och arbetsplatser på flera håll i stadsdelsområdet. För att säkerställa det framtida behovet av förskolor, omsorgsbostäder, fritidslokaler, verksamhetslokaler och grönområden med mera eftersträvar förvaltningen att vara med i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Förvaltningen bevakar att planerad exploatering bidrar till att parkplanens mål uppfylls, exempelvis genom att biologisk Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 74(137) mångfald och ekologiska värden beaktas, att idrotts- och rekreationsytor planeras samt att grönkompensationsåtgärder föreslås. Förvaltningen bevakar även att lokalförsörjningsplanens och boendeplanernas mål uppfylls samt frågor och prioriteringar utifrån stadens ambitioner. I kommunfullmäktiges budget 2025 framgår att staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats i syfte att omvandla området till Bromma Parkstad. Bromma stadsdelsnämnd, och förvaltningen, ska prioritera arbetet med att bidra, i samverkan med stadsbyggnadsnämnden och andra berörda nämnder, till stadsutvecklingen på Bromma flygplats utifrån stadsdelsnämndens ansvarsområde. Förvaltningens arbete ska rapporteras till stadsdelsnämnden i samband med tertialrapporter samt verksamhetsberättelse. Förvaltningen ska inventera behov och säkra rätt beslutsunderlag för att optimera användningen av förvaltningens lokaler. Nyinvesteringar i lokaler ska undvikas. Vid behov av nya lokaler ska förvaltningen primärt hyra lokal i fastighet som staden äger. Att använda tilldelade resurser på ett bra och effektivt sätt är ett av förvaltningens identifierade fokusområden även 2025. För de identifierade fokusområdena ska förvaltningens avdelningar tillsammans göra en förflyttning. För att lyckas med detta krävs det att saker görs på nya sätt och att den interna samverkan och samverkan med andra förvaltningar och bolag samt med näringsliv och civilsamhälle utvecklas. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att skapa en struktur som främjar innovationsarbetet i organisationen. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska prioritera arbetet med att delta i 2025-01-01 2025-12-31 planeringsarbetet för utvecklingen av Bromma flygplats Förvaltningen ska utreda möjligheten att starta ytterligare 2025-01-01 2025-12-31 uteverksamheter inom förskolan Rekommendation från revisionskontorets årsrapport 2025-04-16 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Bedömningen är att nämndmålet uppnåtts helt under året. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten samt genomförda insatser och aktiviteter. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 75(137) Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till måluppfyllelsen. Brommabor är självförsörjande Förvaltningen bedömer att arbetet med att stärka brommabors förutsättningar för egen försörjning har utvecklats under året genom tidiga, behovsanpassade och individuellt planerade insatser. Stödet har fortsatt inriktats mot att fler ska kunna lämna ekonomiskt bistånd och att långvarigt biståndsberoende ska förebyggas genom samverkan, systematik och rätt stödinsats vid rätt tidpunkt. Under årets inledning noterades en topp i andelen personer i behov av ekonomiskt bistånd i Bromma om 0,77 procent, motsvarande 639 personer. Under året har andelen successivt minskat till 0,65 procent, motsvarande 541 personer. Motsvarande utveckling syns för vuxna personer som varit aktuella inom ekonomiskt bistånd i över tio månader, där andelen minskat från 0,5 procent (262 personer) till 0,42 procent (224 personer). Förvaltningen bedömer att utvecklingen sammantaget indikerar att fler når förutsättningar för egen försörjning och att åtgärder för att motverka långvarigt biståndsberoende haft effekt, samtidigt som behov finns att fortsatt följa utvecklingen och analysera bakomliggande orsaker. Förvaltningen har under året påbörjat en översyn av samverkan för personer med långvarigt ekonomiskt bistånd kopplat till sjukskrivning eller socialmedicinska svårigheter. Översynen sker i samverkan med regionen, Arbetsförmedlingen och Jobbtorg, med syfte att tydliggöra ansvar, korta ledtider och säkerställa att individer får rätt stödinstans utifrån sin situation. Förvaltningen har även genomfört samverkansdagar med förtroendeläkare för att stärka kompetensen i bedömningar och stödplanering vid sjukdom, i syfte att minska risken för att personer fastnar i en otydlig eller långvarig biståndssituation utan adekvat rehabiliterings- eller arbetslivsinriktat stöd. Samverkansformerna med Arbetsförmedlingen har fortsatt inom ramen för Kommunhubben samt Stockholmskraften. Parallellt har en översyn av handläggningsprocessen initierats utifrån rekommendationer från forskningsprojektet Beskæftigelses Indikator Projektet, BIP. Arbetet syftar till att ta tillvara identifierade framgångsfaktorer för personer i komplexa situationer att närma sig arbetsmarknaden och på sikt nå egen försörjning, genom mer ändamålsenlig struktur, tydligare uppföljning och stärkta arbetssätt i mötet med individen. Digitaliseringen av ansökningar om ekonomiskt bistånd har utvecklats under året. Andelen ansökningar som görs digitalt har ökat till 37 procent. Förvaltningen har genomfört informationsinsatser riktade till klienter och erbjudit praktiskt stöd för att öka förståelsen för e-tjänsten. Medborgarkontoret, som ofta möter personer i behov av ekonomiskt bistånd, bedömer samtidigt att många fortsatt behöver praktiskt stöd i att navigera digitalt och genomföra ansökningar. Förvaltningen ser därför behov av att fortsatt kombinera digital utveckling med tillgänglig, personligt stödjande service för att säkerställa likvärdig tillgång. Feriejobb Förvaltningen har under året erbjudit 497 ungdomar feriejobb, varav 49 platser har tilldelats prioriterade målgrupper. Prioriterade målgrupper omfattar bland annat ungdomar med sociala skäl eller funktionsnedsättning där medarbetare inom förvaltningen kan intyga behovet. Under maj genomfördes ett informationsmöte för ferieungdomar som tackat ja, där anställningsavtal Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 76(137) undertecknades. För ungdomar som arbetade med barn och ungdomar eller äldre har utdrag ur belastningsregistret inhämtats i enlighet med gällande rutiner. Feriejobb bedöms bidra till tidig arbetslivserfarenhet, stärkt motivation och ökad etablering på arbetsmarknaden. VFU – verksamhetsförlagd utbildning Förvaltningens har fortsatt att erbjuda verksamhetsförlagd utbildning och praktikplatser kontinuerligt. Mottagandet av studenter utgör en viktig rekryteringsgrund och bedöms även bidra till måluppfyllelse genom att studenter efter avslutad praktik ges bättre förutsättningar att etablera sig i arbete och egen försörjning. Personer med funktionsnedsättning Förvaltningen följer genom individuella mål och uppföljningar upp att personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att närma sig arbetsmarknaden. De dagliga verksamheterna har genomfört en översyn för att identifiera hur fler kan ges stöd att gå från daglig verksamhet till arbete på den öppna arbetsmarknaden. Arbetet drivs av en stödpedagog och resultaten analyseras vidare. För personer som inte har möjlighet till arbete ska behovet av en meningsfull och utvecklande vardag säkerställas genom individanpassad sysselsättning eller daglig verksamhet. Bromma arbetsmarknadscenter har under året utvecklats för att även kunna ta emot personer i verksamhet som har beroendeproblematik och har tagit emot sex klienter. Förvaltningens offentligt skyddade arbeten, OSA, har under året varit tillsatta av 14 personer. En person har gått vidare till studier och en lönebidragsanställning, vilket bedöms vara ett positivt resultat i arbetet med stegförflyttningar mot egen försörjning. Näringslivsfrämjande arbete Förvaltningen bedömer att samverkan med näringslivet fortsatt är en viktig del i arbetet för sysselsättning och attraktiva, trygga miljöer i stadsdelsområdet. Samverkan sker bland annat inom ramen för platssamverkan samt i planering och genomförande av Sommar i Bromma, vilket stärker kontaktytor mellan förvaltning, företagare och andra aktörer och kan bidra till fler möjligheter till praktik, arbetslivskontakter och etablering. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 0,65 % 0,64 % 0,67 % 0,77 % 0,8 % 1,5 % VB 2025 personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkninge n Andel 0,42 % 0,39 % 0,46 % 0,5 % 0,5 % 1,0 % VB 2025 vuxna med långvarigt e konomiskt bistånd jämfört med samtliga Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 77(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor vuxna invånare Antal 831 st 551 st 475 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för feriejobb Antal 23 st 21 st 15 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för Stockholms jobb Antal 106 st 93 st 65 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd na praktikplats er för högskolest uderande samt platser för verksamhet sförlagd utbildning Antal 497 st 219 st 278 st 477 st 475 st 11 000 st VB 2025 ungdomar som fått feriejobb i stadens regi Nämndmål: 3.2.1 Brommaborna försörjer sig genom eget arbete Uppfylls delvis Beskrivning Arbetet med att ge kvalitativt stöd till brommabor för att uppnå egen försörjning fortgår, med fokus på framförallt kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Det preventiva arbetet ska utvecklas genom utökad uppsökande verksamhet och myndighetsutövning. Samverkan är en nyckelfaktor i arbetet mot självförsörjning och sker systematiskt med flera aktörer och genom flera olika samverkansforum. En effektiv användning av insatserna Stockholmsjobb, offentligt skyddad anställning (OSA), praktikplatser och förvaltningens egna arbetsmarknadsinsatser gör att vägen till självförsörjning blir kortare. Förvaltningen ska i samverkan med Arbetsmarknadsförvaltningen se över arbetssätten för att på ett bättre sätt matcha de som kan ta ett Stockholmsjobb med förvaltningens tillhandahållna platser. Digitala ansökningar (E-ansökan) ska fortsatt implementeras och andelen som söker ekonomiskt bistånd digitalt ska öka. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 78(137) Feriejobb Det är av stor vikt att ungdomar i Bromma får möjlighet till arbetslivserfarenhet och ett första steg in på arbetsmarknaden genom meningsfulla feriejobb på sommar-, höst- och vinterlov. Genom regional samverkan mellan feriehandläggare i stadsdelsförvaltningarna Hässelby- Vällingby, Järva och Bromma, utökas möjligheten till feriearbeten i ett större geografiskt område. VFU- verksamhetsförlagd utbildning Samverkan med universitet, högskolor och andra lärosäten fortsätter. Praktikplatser erbjuds som ett led i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Mottagandet av studenter utgör en viktig rekryteringsgrund. Personer med funktionsnedsättning I enlighet med stadens Program för tillgänglighet och delaktighet ska personer med funktionsnedsättning kunna delta på arbetsmarknaden, i arbetslivet eller i sysselsättning på jämlika villkor som andra och kunna försörja sig själva. Förvaltningen ska arbeta för att fler praktikplatser kan erbjudas för personer med funktionsnedsättning som möjliggör för fler att ta ett steg närmre arbetsmarknaden. Genom individuella mål och uppföljningar följer förvaltningens beställare upp att personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att närma sig arbetsmarknaden. För de personer som inte har möjlighet till ett arbete ska behoven av en meningsfull och utvecklande vardag säkerställas genom en individanpassad sysselsättning eller daglig verksamhet. Inom ramen för de upphandlingar som genomförs ska sociala krav ställas på de företag som blir upphandlade för att tillgängliggöra arbetsplatser. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet delvis har uppfyllts. Bedömningen grundas på att förväntade resultat delvis uppnåtts samt att aktiviteterna genomförts. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Antal 13 7 6 21 20 VB 2025 personer med funktionsne dsättning med insatsen daglig verksamhet (LSS) eller sysselsättni ng (SoL) som tagit Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 79(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor ett steg närmare ordinarie arbetsmark nad. Analys Indikatorn avser personer i daglig verksamhet eller sysselsättning som fått arbete, subventionerad anställning (t.ex. lönebidrag, OSA, Stockholmsjobb), arbetsträning (t.ex. Jobbtorg, Bromma arbetsmarknadsinsats, Iwork, ALFA, MIA, praktik) eller gått vidare till studier. Årsmålet baserades på utfallet år 2024 om 20 personer. Under år 2023 och 2024 blev arbetsträningen hos arbetsmarknadsförvaltningens Iwork samt IPS biståndsbedömda insatser vilket medförde att många omregisterades i statistiken. Flera av dessa är fortfarande kvar i insatserna. Ansvarig myndighetsenhet planerar att genomföra en workshop med relevanta utförare för att utforska hur uppdrag och uppföljningar kan utformas bättre för att stötta i enskilds planering att nå närmare ordinarie arbetsmarknad. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska utreda förutsättningarna för att kunna erbjuda 2025-01-01 2025-12-31 fler praktikplatser för personer med funktionsnedsättning inom förvaltningens verksamheter Förvaltningen ska, som ett ferieuppdrag, genomföra en 2025-01-01 2025-12-31 tillgänglighetsinventering av förvaltningens verksamhetsytor utifrån ett funktionshinderperspektiv Nämndmål: 3.2.2 I Bromma är samverkan med företagare god Uppfylls helt Beskrivning Arbetet inom ramen för stadens näringslivspolicy fortgår med särskilt fokus på samverkan med företagare i Bromma. En god samverkan med det lokala näringslivet kan bidra till fler arbetstillfällen. Fler personer får möjlighet att försörja sig genom eget arbete. Genom samverkan i olika former, till exempel platssamverkan, skapas kontaktytor både mellan olika företag och mellan företag och förvaltning. En god samverkan med det lokala näringslivet är betydelsefullt i arbetet med trygghetsfrågor och leder samtidigt till kontakter som möjliggör för fler praktikplatser för grupper som står långt från arbetsmarknaden. För att stärka samarbetet och tydliggöra kontaktvägar för företagen kring olika frågor fortsätter arbetet med att utveckla kommunikation riktad till företagare. Näringslivet i Bromma har en hög branschbredd och bidrar till stadsdelens utbud av verksamheter inom bland annat förskola, skola, verksamhet för personer med funktionsnedsättning och äldre Förvaltningen genomför också dialoger med företag inom stadsdelsområdet som bedriver hemtjänst, förskola och friskola. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 80(137) Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska delta i evenemanget Årets företagare och utse 2025-01-01 2025-12-31 årets trygghetsskapande företag i Bromma KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Bedömningen är att nämndmålet uppnåtts helt under året. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till måluppfyllelsen. Vräkningsförebyggande arbete Under 2025 har förvaltningen fortsatt att prioritera det vräkningsförebyggande arbetet som en central del i arbetet för social trygghet och långsiktigt hållbara boendelösningar. Under året har 235 meddelanden från hyresvärdar inkommit som indikerar risk för uppsägning av hyresavtal. Under samma period har Kronofogdemyndigheten verkställt 10 avhysningar inom stadsdelsnämndsområdet. Motsvarande siffror föregående år var 291 meddelanden och 6 verkställda avhysningar. Förvaltningen bedömer att ökningen av antalet avhysningar hänger samman med ett fortsatt utmanande ekonomiskt läge för många hushåll, där fler hushåll haft svårigheter att hantera hyresskulder. Förvaltningens vräkningsförebyggare arbetar uppsökande och samordnat för att förhindra att avhysningar genomförs samt för att mildra konsekvenserna för berörda hushåll när avhysning inte kan undvikas. Under året har arbetet intensifierats genom tillsättning av en halvtidstjänst med särskilt fokus på att stötta personer som riskerar avhysning till följd av störningar eller sanitära olägenheter. Insatsen har bidragit till tidigare kontakt med berörda hushåll, tydligare samverkan med hyresvärdar och bättre förutsättningar för att identifiera lösningar innan situationen blir akut. Budget- och skuldrådgivning är en viktig förebyggande insats för att långsiktigt minska skuldsättning och därigenom reducera risken för avhysning. Barnfamiljer är särskilt prioriterade i detta arbete. Under året har antalet barnfamiljer som sökt budget- och skuldrådgivning ökat från 72 till 113. Samtliga har kunnat erbjudas stöd inom en vecka, vilket bedöms vara en avgörande faktor för att snabbt kunna bryta en negativ ekonomisk utveckling och förebygga förlust av bostad. Förvaltningen erbjuder även bostadsvägledning via medborgarkontoren, där enskilda får råd och stöd kring hur de kan nå en mer långsiktig och stabil boendesituation. Därutöver finns en särskilt utsedd socialsekreterare med uppdrag att ge fördjupat stöd till barnfamiljer i behov av Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 81(137) bostadsvägledning. Under året har ett särskilt fokus legat på hushåll boende vid Kopparbacken. Sammantaget har 34 familjer under året stöttats till egna förstahandskontrakt, vilket bedöms vara ett betydelsefullt resultat i arbetet för trygga och varaktiga boendelösningar. Tryggt och varaktigt boende Förvaltningen erbjuder tilldelade Bostad Först-lägenheter till personer i långvarig hemlöshet med komplexa stödbehov, ofta kopplade till långvarigt missbruk och psykisk ohälsa. Insatsen syftar till att skapa stabilitet och förutsättningar för återhämtning genom att bostaden utgör grunden för fortsatt stöd. Förvaltningen bedriver totalt 16 grupp- och servicebostäder. Personer med funktionsnedsättning som bor i grupp- eller servicebostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och som önskar ett mer självständigt boende ska ges stöd att flytta vidare till försöks- eller träningslägenhet. Under våren har servicebostaden Björnsonsgatan utökats med 5 platser. En ny gruppbostad med namnet Utombordaren planeras att öppna på Karlsbodavägen under 2026. Förvaltningen deltar även i stadens boendeplanering för framtida behov av bostäder med särskild service, vilket kommer att behandlas i stadsdelsnämnden under våren. För att bidra till målet om att Brommas äldre ska ha ett tryggt och varaktigt boende informeras äldre i ett tidigt skede om tillgängliga boendealternativ och om det egna ansvaret för boendeplanering. Många äldre önskar bo kvar hemma så länge som möjligt, vilket kan möjliggöras genom behovsanpassade hemtjänstinsatser samt utveckling och användning av välfärdsteknik. Biståndshandläggarna har en central roll i att informera om boendealternativ, insatser och tekniska hjälpmedel, såsom trygghetslarm. Det finns ett väl etablerat samarbete mellan stadsdelsförvaltningen och vårdcentralerna i Bromma, som bistår med skriftlig information till äldre om vikten av att planera sitt framtida boende. Samtidigt ser förvaltningen utmaningar i att nå äldre som ännu inte har behov av stöd, då information om framtida behov kan vara svår att ta till sig i ett tidigt skede. I linje med handlingsplanen för en äldrevänlig stad tar förvaltningen stöd av stadsdelsnämndens pensionärsråd, som ges möjlighet att lämna inspel i planeringen av nya bostadsområden ur ett tillgänglighets- och trygghetsperspektiv. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 95,74 % 97,98 % 75 % Tas fram av VB 2025 avhysninga nämnd r som kunnat avvärjas efter inkommet meddeland e till förvaltninge n från hyresvärde n Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 82(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Antal 3 2 3 Tas fram av 2025 barnfamiljer nämnd som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandr arhem Nämndmål: 3.3.1 Brommaborna har ett tryggt och varaktigt boende Uppfylls helt Beskrivning Arbetet med att motverka hemlöshet fortsätter och utgår från stadens hemlöshetsprogram. Barnfamiljer med osäkra boendeförhållanden är en särskilt prioriterad målgrupp där barnens behov uppmärksammas utifrån deras särskilt utsatta situation. Ett viktigt arbete i detta är att fortsätta med den interna samverkan inom förvaltningen kring det vräkningsförebyggande arbetet. Medborgarkontorets verksamhet fortsätter utveckla bostadsvägledningen för att erbjuda stöd till varaktiga boenden. Bostad först Socialtjänsten arbetar för att minska antalet akuta boendelösningar samt öka antal bostadskontrakt enligt modellen "Bostad först" och försöks- och träningslägenheter ska erbjudas. Personer med funktionsnedsättning som bor i grupp- eller servicebostad enligt LSS som önskar ett mer självständigt boende ska ges möjlighet att flytta till en försöks- eller träningslägenhet. Boende för äldre Äldre informeras i ett tidigt stadium om vilka boendealternativ som finns och om det egna ansvaret att se över sin boendesituation så att den passar och är tillgänglig. Många äldre vill kunna bo kvar hemma, möjligheten till det kan förlängas med hemtjänstinsatser och genom utvecklig och införande av välfärdsteknik. Bostäder med särskild service I Bromma ska personer med funktionsnedsättning som har behov av bostad med särskild service inte behöva vänta på att få insatsen verkställd. I de fall insatsen av någon orsak inte kan verkställas omedelbart ska kompensatoriska insatser erbjudas. Ingen ska tacka nej till en grupp- eller servicebostad på grund av att de inte har råd med den. Tydlig information ges till brommabor som beviljas bostad med särskild service om de statliga och kommunala ekonomiska bidrag som den enskilde kan ansöka om. Boendeplanering För att säkerställa att bostäder med särskild service, särskilda boenden för äldre och Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 83(137) förskolelokaler planeras in i nya områdesplaner och detaljplaner, sker samverkan med olika parter i planeringsprocessen. För att lokala strategiska frågor ska kunna tas upp tidigt i planeringsstadiet ingår förvaltningen frekvent i olika samverkansformer med exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret, Micasa, SISAB, trafikkontoret, utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och idrottsförvaltningen. Prognoser för kommande behov av olika boendeformer tas fram årligen inom boendeplaneringsprocessen. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls delvis Analys Bedömningen är att nämndmålet uppnåtts delvis under året. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till måluppfyllelsen. Rekrytering Under 2024 och 2025 har förvaltningen genomfört ett omfattande utvecklingsarbete för att stärka rekryteringsprocessen och skapa mer enhetliga, rättssäkra och träffsäkra rekryteringar. En central insats i arbetet har varit den obligatoriska utbildningen i kompetensbaserad rekrytering, som påbörjades under 2024 och avslutades i februari 2025. Utbildningen genomfördes vid fem tillfällen och omfattade totalt 72 chefer. Genom utbildningen har cheferna stärkt sin kompetens i att genomföra behovsanalys, formulera kravprofiler, genomföra strukturerade intervjuer samt göra samlade bedömningar med tydlig koppling till verksamhetens kompetensbehov. En viktig del i utbildningen var att deltagarna, i anslutning till de vanligaste befattningarna i organisationen, tog fram arbetsprover som kan användas som ett standardiserat stöd i framtida rekryteringar. Arbetsproverna utgör ett kompletterande bedömningsunderlag och bidrar till ökad kvalitet i urvalsprocessen, eftersom de gör det möjligt att pröva relevant kompetens i praktiken. Genom att etablera arbetsprover och skapa gemensamma arbetssätt stärker förvaltningen förutsättningarna för en mer likvärdig rekrytering mellan verksamheter och för att minska risken för osakliga bedömningar. Som en del i att stärka kompetensen över tid har nya chefer under hösten erbjudits en basutbildning i rekrytering. Sex chefer deltog, vilket bidrar till att också nyare chefer får en Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 84(137) gemensam grund i stadens och förvaltningens processer samt i användningen av systemstöd. Sammantaget innebär dessa insatser att förvaltningen har tagit ett viktigt steg mot en mer kompetensbaserad och effektiv rekryteringsprocess, som stärker möjligheten att attrahera och rekrytera medarbetare med rätt kompetens i relation till verksamheternas uppdrag och framtida behov. Ny chefsstruktur En ny chefsstruktur och organisation gäller sedan januari 2025. Den nya strukturen syftar till att skapa tydligare ansvar, stärka det nära ledarskapet och ge bättre förutsättningar för hållbar styrning, uppföljning och verksamhetsutveckling. Inom avdelning socialtjänst och fritid har den nyinrättade rollen gruppledare varit en viktig del i att stärka det dagliga ledarskapet nära verksamheten. För att stödja den nya rollen har en utbildningsinsats tagits fram på temat ”Att leda utan att vara chef”, med stöd av extern konsult. Utbildningen har genomförts i två omgångar, en under våren och en under hösten, med totalt 20 deltagare. Insatsen har haft som syfte att kompetensutveckla medarbetare som leder utan formellt chefsmandat, stärka förmågan att leda i vardagen och bidra till välfungerande grupper. Detta bedöms i sin tur skapa ett bättre arbetsklimat, tydligare samordning och förbättrade förutsättningar för resultat i verksamheten. Utbildningen har omfattat fyra handledarledda halvdagar och kombinerat evidensbaserade modeller med praktisk träning. Inriktningen har varit att utveckla deltagarnas verktyg för kommunikativt ledarskap, strukturerad arbetsledning, hantering av dilemman i det dagliga arbetet samt att skapa engagemang och delaktighet i gruppen. Parallellt med införandet av chefsstrukturen har en översyn av förvaltningens administrativa stödfunktioner genomförts, med start hösten 2024 och fortsatt under 2025. Översynen har haft som mål att identifiera förbättringsmöjligheter och stärka samverkan inom förvaltningen, med utgångspunkt i de rekommendationer som presenterats i rapport. Ett centralt resultat i översynen är bedömningen att trygghets- och säkerhetsfunktionerna behöver samordnas för att minska sårbarhet och öka kvalitet. Mot denna bakgrund har förvaltningen inrättat en ny enhet för säkerhet och trygghet, som startade upp den 1 september. Enheten arbetar förvaltningsövergripande och ska bidra till en samordnad, likvärdig och robust funktion inom trygghets- och säkerhetsområdet. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 85(137) Antal underställda medarbetare Antal understäl lda medarbet Antal chefer uppdelat are per inklusive verksamhetsområde understäl lda chefer Intervall Chefsn 0. Politisk 1. Individ- 3. 5. 6. Stöd och Övriga Tot ivå verksamh och Förskoleverksa Äldreoms service till verksamhetsom alt et och familjeom mhet och org personer med råden gemensa sorg fritidshem funktionsnedsä m ttning administra tion Färre än A 1 1 10 st B 0 B1 1 1 2 B2 3 3 3 1 10 C 2 2 C1 0 C2 0 Mellan A 0 10-30 st B 2 2 B1 1 1 B2 1 1 1 3 C 9 11 15 9 1 45 C1 0 C2 0 Fler än 30 A 0 st B 0 B1 0 B2 0 C 9 9 18 C1 0 C2 0 Förklaring till tabellen: A: Förvaltningschef B: Avdelningschef B2: Områdeschef/rektor Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 86(137) C: Enhetschef/biträdande rektor (fullt mandat) Avdelning Socialtjänst och fritid Nya chefsstrukturen är implementerad i avdelningen socialtjänst och fritid där nya roller införts i form av områdeschefer samt gruppledare. Alla chefstjänster samt gruppledare har tillsats under året och det har tillkommit ytterligare en enhetschefsroll inom utförarna för boende och stödinsatser inom område vuxna under året. Fokus har varit att arbeta med att tydliggöra den nya strukturen, nära ledarskapet och ansvarsrollerna där chefer blivit allt tryggare i den förändrade organiseringen. Gruppledare inom avdelningen har gått utbildningen att leda utan att vara chef. Avdelning Förskola I nuläget nås inte målsättningen för antalet medarbetare per chef fullt ut. Nio av sexton biträdande rektorer har idag mellan 30 och 35 medarbetare. En bidragande orsak är att tre av våra biträdande rektorer ansvarar för större förskolor. Detta innebär ett högre antal medarbetare per chef, men samtidigt färre förskolor att leda. Antalet förskolor är i sig en viktig parameter för att möjliggöra ett hållbart och närvarande ledarskap, vilket gör att bilden behöver ses i ett helhetsperspektiv. I samband med den genomförda omorganisationen har en ny befattning, administrativ chef, inrättats. Denna roll ansvarar för lokalvårdare, kockar, köksbiträden och bemanningsteam. Förändringen har bidragit till att minska antalet medarbetare för de biträdande rektorerna och därmed förbättrat förutsättningarna för ett mer hållbart ledarskap. Avdelning Äldreomsorg Den del av chefsorganisationen som pausades under 2025 återupptogs under hösten och var klar per 1 november. Syftet med organiseringen är att skapa en mer sammanhållen äldreomsorg samt skapa förutsättningar för ett nära ledarskap för medarbetaren. Förändringen har inneburit ett nytt område "Förebyggande och myndighet". Inom området finns två enheten för myndighetsutövning, en förebyggande enhet 1 som innefattar aktivitetscenter, fixartjänster, dietister, tryggt mottagande i hemmet, äldrelots samt anhörigskonsulent. En ytterligare förebyggande enhet finns inom området vilken innefattar de tre dagverksamheterna i Bromma samt pensionat Traneberg. Under hösten initierades två rekryteringar av chefer till förebyggande enhet 1 och 2. Vidare har två gruppledare rekryterats till de två enheterna för myndighetsutövning. Avdelning Ekonomi, lokal och stadsmiljö Avdelningen har en enhetschef med färre än 10 medarbetare. Enhetschefen är trebenschef för stadsmiljöenheten. Ansvaret är för stadsmiljöverksamheten omfattar dimensionerna operativt, taktiskt, strategiskt och som beställare samt projektutförare. Utifrån stadsmiljöverksamhetens omfattning är chefskapet inte på ett hållbart sätt kombinerbart att utökas med andra verksamheter och medföljande personal. Avdelning hr, ekonomi och service Avdelningen har en enhetschef med färre än 10 medarbetare. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 87(137) Basutbildningar inom HR Under hösten 2025 har förvaltningen genomfört basutbildningar för nya chefer i Bromma stadsdelsförvaltning. Utbildningarna har syftat till att skapa en gemensam plattform för chefskapet i Bromma och säkerställa att nya chefer har tillräcklig kunskap om styrning, arbetsgivaransvar, processer och systemstöd. Basutbildningarna har omfattat fem områden. För det första har utbildningen ”Att vara chef och ledare” genomförts som en halvdagsutbildning med fokus på förväntningar på chefer i Bromma stadsdelsförvaltning. Innehållet har omfattat stadens chefsprofil, förändringsledarskap, kvalitetsarbete, innovation samt chefsförsörjningsprocessen. För det andra har en halvdagsutbildning i kompetensbaserad rekrytering genomförts. Utbildningen har gått igenom samtliga steg i processen, inklusive behovsanalys, arbetsbeskrivning, annonsering, urval, intervjuer, arbetsprov, bedömning och referenstagning. I utbildningen har även stadens systemstöd för rekrytering, Jobba i stan, behandlats för att säkerställa en enhetlig hantering av rekryteringsärenden. För det tredje har basutbildning i arbetsmiljö genomförts som en halvdagsutbildning. Innehållet har omfattat systematiskt arbetsmiljöarbete, fördelning av arbetsmiljöuppgifter, samverkan och medbestämmandelagen, friskvård, stadens incidentrapporteringssystem IA samt försäkringsfrågor kopplade till AFA. För det fjärde har utbildning i lagar och kollektivavtal genomförts vid två halvdagsutbildningar. Utbildningen har behandlat centrala arbetsrättsliga lagar och relevanta delar av kollektivavtalet AB, samt stadens personalpolicy, delegationsordning inom HR- området, löneprocess, anställningsformer, arbetstid, skyldigheter och rättigheter, förhandlingar och medbestämmande, misskötsamhet och avslutande av anställning. För det femte har utbildning i arbetslivsinriktad rehabilitering genomförts som en halvdagsutbildning. Utbildningen har utgått från Stockholms stads rehabiliteringsprocess och de lagar, avtal och föreskrifter som styr arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Fokus har legat på vikten av ett strukturerat och förutsägbart rehabiliteringsarbete, dokumentation, ramar för arbetsanpassning, förutsättningar för omplacering samt arbetstagarens skyldighet att medverka i egen rehabilitering. Företagshälsovårdens och andra samarbetspartners roller har också tydliggjorts. Seminarium om förändringsledning Den 4 juni genomfördes ett chefsforum för förvaltningens chefer med temat ”Att leda i förändring och bemöta motstånd”. Föreläsare var Aleksandar Djordjevic, legitimerad psykolog och organisationspsykolog från Psykologpartners. Chefsforumet syftade till att ge chefer verktyg och förhållningssätt för att leda genom förändringar, skapa förståelse för reaktioner i förändringsprocesser och hantera motstånd på ett konstruktivt sätt. Efter forumet ska respektive ledningsgrupp fortsätta arbetet med förändringsledning genom att föra fördjupade diskussioner och ta fram plan för hur området ska omsättas i den egna verksamheten. Vid samma tillfälle genomfördes även en introduktion till SVEA, stadens nya AI-verktyg, av Mårten Lindskog, AI-samordnare från stadsledningskontoret. Introduktionen syftade till att öka kunskap om verktygets funktioner och skapa grund för fortsatt dialog om Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 88(137) hur digitalt stöd kan bidra till effektivitet och kvalitet i arbetet. Löneöversynsprocessen Under tertial 1 har en obligatorisk utbildning genomförts för samtliga chefer i ”Att sätta rätt lön”. Utbildningen har omfattat genomgång av aktuella löneavtal, löneprocessen i staden, förvaltningens löneanalys samt fallbeskrivningar för att stärka förmågan att göra samlade och välgrundade bedömningar. Utbildningen genomfördes vid tre tillfällen och totalt deltog 52 chefer. Cheferna har därefter informerat om processen vid arbetsplatsträffar, vilket bidrar till transparens och förankring i verksamheterna. Arbetsmiljö och ökad hälsa Ett systematiskt arbetsmiljöarbete förebygger ohälsa och olycksfall samt bidrar till en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. Arbetet bedrivs som en kontinuerlig process utifrån fastställt årshjul där arbetsmiljön undersöks, åtgärder vidtas och följs upp för att säkerställa avsedd effekt. Förutsättningar för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete är tydliga ansvar och roller samt tillräcklig kunskap hos både chefer och skyddsombud. Under våren avslutades den partsgemensamma arbetsmiljöutbildningen via Suntarbetsliv. Utbildningen startade i oktober 2024, omfattade fem tillfällen och avslutades i mars 2025. Totalt deltog 23 personer, varav 8 chefer och 15 skyddsombud. Under hösten 2025 startade en ny omgång av utbildningen med fem tillfällen och totalt 22 deltagare, varav 14 skyddsombud och 8 chefer. Utbildningen avslutas i februari 2026. Arbetet med att stödja cheferna genom rehabiliteringsprocessen fortsätter att prioriteras, med särskild uppmärksamhet på korttidsjukfrånvaron. En genomgång av sjukfrånvaro har genomförts tillsammans med chefer inom förskolan, med syfte att uppmärksamma återkommande frånvaro, analysera orsaker och tydliggöra möjligheter till stöd och behov av åtgärder. Under våren 2025 inleddes planeringen av arbetsmiljöronder som ska genomföras i stadens system SAM-ILS. Från och med hösten 2025 har obligatoriska ronder utbildats kring och genomförts i SAM-ILS: fysisk arbetsmiljörond, organisatorisk och social arbetsmiljörond, arbetsmiljörond för hot och våld, första hjälpen samt dokumentation av aktiva åtgärder. Totalt har åtta utbildningstillfällen erbjudits för samtliga chefer i Bromma stadsdelsförvaltning. Den årliga uppföljningen för 2025 redovisas i samverkansgrupper under februari 2026. Under våren 2025 kompletterades förvaltningens rutin för hot och våld med ett avsnitt om otillåten påverkan. Den reviderade rutinen trädde i kraft under hösten 2025 och benämns nu ”Rutin för hot, våld och otillåten påverkan”. Under hösten har även basutbildning hållits i arbetsmiljö med 11 deltagande chefer, samt basutbildning i arbetslivsinriktad rehabilitering med 9 deltagande chefer. Aktivt medarbetarskap Förvaltningen har under 2025 fortsatt satsningen på Aktivt medarbetarskap, ett initiativ som påbörjades 2023. Satsningen syftar till att stärka delaktiga och engagerade medarbetare som bidrar till kvalitet och utveckling i verksamheterna. Inom ramen för initiativet har medarbetare erbjudits obligatoriska och valfria övningar som integrerats i årshjulet för Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 89(137) arbetsplatsträffar och kunnat användas i olika mötesforum. Övningarna är utformade för att stärka medarbetarskapet och bedöms ha gett bestående positiva effekter i flera verksamheter. Satsningen är kopplad till stadens personalpolicy, kvalitetsprogram och friskfaktorer och syftar till att utveckla en arbetsmiljö där medarbetare upplever delaktighet, engagemang och motivation att bidra till verksamhetsutveckling som skapar värde för brommaborna. Projektet avslutas i december 2025, men övningarna finns tillgängliga till juni 2026 för de verksamheter som vill fortsätta använda materialet. Central introduktion Under 2025 genomfördes två introduktionsdagar för nyanställda medarbetare, en i maj och en i oktober. Syftet var att ge nyanställda en gemensam grund i Stockholms stads organisation och styrning samt öka förståelsen för förvaltningens verksamhetsområden och arbetssätt. Vid varje tillfälle deltog cirka 40 nyanställda medarbetare, vilket också skapade möjlighet till nätverkande och ökad samhörighet. Under introduktionsdagarna medverkade stadsdelsdirektören, avdelningschefer och andra nyckelfunktioner. Programmet omfattade information om bland annat innovation, informationssäkerhet, säkerhet och beredskap samt personalrelaterade frågor som medarbetarskap, förmåner och facklig information. Dagen inkluderade även en guidad bussresa genom Bromma, vilket gav deltagarna lokal orientering och ökad kännedom om stadsdelens geografi och verksamheternas sammanhang. Introduktionen syftar sammantaget till att underlätta en god start i rollen, stärka känslan av tillhörighet och bidra till engagemang hos nyanställda medarbetare. Handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten För att vidta åtgärder utifrån en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten har förvaltningen tillsatt en styrgrupp. Vidare har en arbetsgrupp tillsatts som arbetar fram konkreta aktiviteter. Handlingsplanen för hållbar arbetssituation har presenterats på enheters APT där medarbetarna har fått möjlighet att komma med egna förslag på aktiviteter som kan förbättra arbetssituation. Handlingsplan för förbättrad arbetssituation för barnskötare och förskolelärare Att roller och ansvar är tydliga är en viktig faktor som handlingsplanen för barnskötare och förskollärares arbetssituation identifierade som fokusområde. Ett annat fokusområde som identifierades är en gemensam modell för den pedagogiska utvecklingstiden. Handlingsplanen kommer fortsatt att ses över under kommande år. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Aktivt 82 82 82 82 83 83 2025 Medskapan deindex Analys Resultatet är detsamma som 2024. Förvaltningen kommer analysera utfallet mer ingående. Andel 86 % 90 % 90% 2025 heltidsanst Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 90(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor ällningar av totalt antal tillsvidarean ställningar inom omsorg om funktionsne dsatta Analys Inom utförarverksamheten i egen regi är 180 medarbetare tillsvidareanställda varav 26 av dessa är deltidsanställda. Av de 26 deltidsanställda ska 24 stycken önskat deltidsanställning på egen hand. Verksamheten arbetar för att heltid ska erbjudas. Andel 85,5 % 90 % 90% 2025 heltidsanst ällningar av totalt antal tillsvidarean ställningar inom äldreomsor gen Analys Resultatet visar att förvaltningen inte når årsmålet om 90 procent. Förvaltningen har arbetat utifrån projektet heltid som norm som syftar till att öka andelen heltidsanställda och minska andelen timavlönad personal. Projektet avslutas i samband med årsslutet 2025. Den rutin som upprättats inom ramen för projektet med att erbjuda medarbetare som vill gå upp i tid ska få erbjudande om detta inom 3 månader från att de la in sin ansökan. Uppföljning visar att rutinen efterföljs. Inom ramen för projektet har även en enkät skickats ut till de medarbetare som inte arbetar heltid för att undersöka orsaker till att de inte vill arbeta heltid. Majoriteten av de som tillfrågats beskrev att det inte passade med deras livssituation just nu att gå upp i tid men flertalet av dessa kunde tänka sig att göra detta om deras situation förändrades. Andelen 5,9 5 5,5 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom förskolan Analys Utfallet har ökat något sedan tertialrapport 2. Bemanningsteamet har startat upp men har inte kommit igång full ut. Timvikarier har använts för att täcka vid länge frågor men som inte är tillräcklig lång för att kunna göra en månadsanställning. Andelen 21,7 19,4 15 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom stöd och service till personer med funktionsne dsättning Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 91(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Förvaltningen uppnår inte årsmålet men en nedåtgående trend kan ses sedan 2024. Förvaltningen fortsätter sitt arbete för att fler ska erbjudas och vilja ta en anställning på heltid. Resultatet kan även jämföras med snittet för staden om 19,8 procent. Andelen 20,2 21,5 12,5 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsor g Analys Utfallet avser siffran till och med oktober månad 2025. Siffran redovisas som ett genomsnitt av de senaste tolv månaderna och omfattar timavlönad personal inom både hemtjänst och vård- och omsorgsboende. En identifierad orsak till att målet inte nås är lagstiftningen som gör att den kortaste perioden för en månadsanställning är tre månader. Under sommaren medför det att verksamheterna har svårt att månadsanställa för hela sommarperioden då alla inte vill eller kan arbeta upp till tre månader, till exempel på grund av studier som startar i augusti. Det medför en ökning av timavlönade för att kunna bevilja all ordinarie semester. Under sommarmånaderna ökar andelen timavlönade och under juli månad var denna siffra på cirka 28 procent nedan den under den senast mätperioden var 16 procent. Ytterligare orsaker som lyfts från verksamheterna att det finns vissa utmaningar att använda det schemaläggningsverktyg som finns i staden och att det inom vissa verksamheter kan behövas viss kompetensutveckling. Ett antal chefer inom äldreomsorgen är med i den arbetsgrupp som ska utvärdera ett schemaläggningsverktyg som ska ta stöd av AI för att lägga ett optimalt schema. Den första utvärderingen har visat att det finns svårigheter att använda på en hel arbetsgrupp. För att minska andelen timavlönade arbetar äldreomsorgen utifrån heltid som norm. Samtliga medarbetare ska erbjudas heltid/utökad tjänstgöringsgrad om de så önskar. Inom en verksamhet har ett resursteam, en form av vikariepool, inrättats och det används nu till 90 procent vilket gör att behovet av att ta in timavlönad personal minskar. Resursteamet har även utökats. Ytterligare en verksamhet använder sig av resurspass. Äldreomsorgen har ambitionen att ytterligare enheter ska upprätta resursteam/resurspass. Sjukfrånvar 7,4 % 5,3 % 7,8 % 8,1 % 8 % Tas fram av VB 2025 o nämnd/styr else Sjukfrånvar 2,8 % 2,8 % 2,8 % 2,8 % 2,5 % Tas fram av VB 2025 o dag 1-14 nämnd/styr else Analys Förvaltningen når inte årsmålet men ligger på samma nivå som förra året. Riktade insatser har genomförts i verksamheter med högre sjukfrånvaro, bland annat genom stöd i rehabiliteringsärenden och förebyggande arbetsmiljöåtgärder. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden införa 2025-01-01 2025-12-31 arbetsskor inom äldreomsorgen för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer Stadsdelsnämnderna ska ställa om vikarietillsättningen i förskolan, 2025-01-01 2025-09-30 där tillsvidareanställda vikarier på exempelvis enhetsnivå är utgångspunkten Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 92(137) Nämndmål: 3.4.1. Medarbetare i Bromma har goda förutsättningar att göra ett bra jobb med fokus på brommaborna Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningens medarbetare är nyckeln till god kvalitet inom alla verksamhetsområden. Förvaltningen ska stödja ett hållbart arbetsliv och medarbetarnas kompetens ska tillvaratas genom en lärande kultur i ett öppet klimat präglat av tillit. Bromma ska vara en jämställd arbetsgivare. Osakliga löneskillnader ska utjämnas och nolltolerans mot diskriminering och trakasserier ska råda. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är det andra av tre strategiska fokusområden. Förvaltningens avdelningar ska gemensamt göra en förflyttning inom området. För att lyckas med det krävs det att saker görs på nya sätt och att den interna samverkan och samverkan med andra förvaltningar och akademin utvecklas. Chefer och medarbetare ska uppmuntras till innovation och att arbeta systematiskt med att sprida och ta till sig goda exempel på effektiva arbetssätt som bidrar till att lösa nuvarande och framtida utmaningar på ett hållbart sätt - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Förvaltningens chefer ska stödja medarbetare att aktivt arbeta för att utveckla och omsätta idéer och förslag i konkreta verksamhetsförbättringar som i slutändan kommer brommaborna till del. För att klara välfärdens rekryteringsutmaningar ska medarbetare erbjudas tillsvidareanställning på heltid. Målet är att minst 90 procent av de anställda ska ha en tillsvidareanställning på heltid. Antalet timavlönade ska minska genom fler heltidstjänster och olika typer av resursteam. Samtliga avdelningar har en långsiktig planering för att behålla, utveckla samt attrahera och rekrytera medarbetare med rätt kompetens för både nutid och framtid. Den kompetensbaserade rekryteringsprocessen ska fortsatt stärkas och kompletteras med mallar för arbetsprover inom respektive verksamhetsområde för att säkerställa att kravprofilen för respektive befattning uppnås. Under 2024 har en obligatorisk rekryteringsutbildning skett för samtliga chefer. Detta kommer att medföra en ökad kompetens att ta fram och genomföra arbetsprover inför rekrytering under 2025. Aktivt medarbetarskap Förhållningssätten i stadens kvalitetsprogram; stockholmarnas fokus, helhetssyn, hållbarhet, handlingsutrymme, lärande och öppenhet ska genomsyra allt arbete i organisationen. Satsningen ”Aktivt medarbetarskap” fortsätter under 2025. Alla verksamheter arbetar med övningar som kopplar till medarbetarskapet på arbetsplatsträffar eller i andra mötesforum. Satsningen förväntas leda till bestående effekter eftersom arbetet pågår löpande under två år. Satsningen har en tydlig koppling till stadens personalpolicy, kvalitetsprogram och till så kallade friskfaktorer. Målet med satsningen är delaktiga, engagerade medarbetare som bidrar till kvalitet och utveckling som skapar värde för brommaborna. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 93(137) Stärkt arbetsgivarvarumärke Förvaltningen ska arbeta med att stärka arbetsgivarvarumärket för att på det sättet attrahera fler medarbetare att söka sig till Bromma. Samverkan med universitet, högskolor och andra lärosäten fortsätter. Praktikplatser erbjuds som ett led i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Mottagandet av studenter utgör en viktig rekryteringsgrund. Förvaltningen ska öka sin kunskap och få insikter om nya generationers medarbetare för att strategiskt kunna möta behov och förväntningar. Medarbetardelaktighet och meningsfullhet Alla medarbetare ska känna till de mål och resultat som ska nås. Detta kräver en hög grad av delaktighet, engagemang och eget aktivt ansvarstagande av samtliga medarbetare. Medarbetare ska känna att deras arbete är meningsfullt och att de är delaktiga i utvecklingen av verksamheten och i arbetet med att uppnå satta mål. För att stärka kompetensen inom förvaltningens verksamheter uppmuntras medarbetare att genomföra utbildningar som anordnas av både staden och förvaltningen. Stöd i ledarskapet Förvaltningen ska ge stöd i ledarskapet, dels genom utbildningssatsningar, dels genom dialogmöten utifrån olika teman. Basutbildning för nya chefer ska ge en stabil grund för att arbeta som chef i Bromma. Chefer ska leda i enlighet med stadens chefsprofil. Ledarskapet ska vara präglat av kommunikation, tillit och mod för ett aktivt förändringsarbete i en öppen och tillåtande kultur, samtidigt som utmanande situationer ska kunna hanteras. Beslutet om riktlinje för ny chefsstruktur tydliggör befattningen chef, dess uppdrag, befogenheter och mandat samt säkerställer en enhetlig chefsstruktur och skapar bättre förutsättningar för ett hållbart ledarskap, vilket gynnar verksamheterna samt stärker arbetsgivarvarumärket. Arbetet med att stödja cheferna genom hela rehabiliteringsprocessen fortsätter att prioriteras likaså det förebyggande arbetet med särskild uppmärksamhet på korttidsjukfrånvaron. Under 2025 kommer förvaltningen stärka det förebyggande arbetet mot hot och våld samt säkerställa kompetens för att kunna tillhandahålla såväl akut som långsiktigt stöd till medarbetare som utsatts för hot och våld i sitt arbete. Ny chefsstruktur och organisation Utifrån stadens nya chefsstruktur fattades den 31 oktober beslut om ny organisation avseende avdelningarna Förskola och Socialtjänst och fritid. Förändringen träder i kraft den 1 januari 2025. Arbetet med chefsstrukturen inom avdelning Äldreomsorg är fortfarande delvis vilande. Befattningarna Områdeschef och Enhetschef införs inom vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Inga förändringar inom Beställarenheten ÄO och Enheten för förebyggande genomförs i nuläget. Under året kommer förvaltningens chefer erhålla kompetensutveckling i förändringsledning och ekonomi. Under hösten 2024 initierades en genomlysning av förvaltningens administrativa stödfunktioner med syfte att utreda vilka förbättringsmöjligheter som finns för ökat samarbete inom förvaltningen. Arbetet kommer att fortsätta med utgångspunkt i de rekommendationer Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 94(137) som framgår av den rapport som kommer redovisas då genomlysningen är slutförd. Systematiskt arbetsmiljöarbete Ett systematiskt arbetsmiljöarbete förebygger ohälsa och olycksfall samt bidrar till en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. Arbetet fortsätter med - att utveckla och förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet fortsätter, - att utveckla friskfaktorer fortsätter bland annat inom ramen för stadens kvalitetsprogram, utveckling av chefsprofilen och den särskilda satsningen ”Aktivt medarbetarskap” samt i förvaltningens utbildningar inom arbetsmiljö- och hälsoområdet, - att förebygga otillåten påverkan ska intensifieras och sker främst inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under 2025 kommer ett nytt verktyg att implementeras (SAM-ILS) gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket innebär att arbetsmiljöronder kommer att utföras i SAM-ILS. Förutom fysisk skyddsrond (arbetsplatsens utformning) kommer även skyddsronder gällande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA) samt hot och våld, första hjälpen och krisstöd att genomföras i verktyget. I SAM-ILS kommer även den årliga uppföljningen gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet att redovisas. Det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp årligen på enhetsnivå, avdelningsnivå och på förvaltningsövergripande nivå. Handlingsplan för förbättrad arbetssituation för barnskötare och förskollärare Utifrån handlingsplanen för förbättrad arbetssituation för barnskötare och förskollärare kommer förskolan ha fokus på följande målområden: - Tydliga roller och ansvar - Grundläggande förutsättningar - Närvarande ledarskap - Hälsa Utifrån den nya chefsstrukturen kommer det bli nödvändigt att fokusera särskilt på roller och ansvar utifrån de nya befattningarna för att säkerställa att intentionerna med chefsstrukturen uppfylls. Målet med den nya chefsstrukturen är att det närvarande ledarskapet ska stärkas där chefsuppdraget blir mer avgränsat med syftet att åstadkomma en mer ändamålsenlig och hållbar organisation. Sjukfrånvaron är fortfarande en utmaning för förskolorna och den ligger fortsatt på höga nivåer. Friskfaktorer kommer fortsatt vara i fokus och det aktiva medarbetarskapet som handlar om att de lyfta de anställdas möjlighet att både påverka sin roll, sin arbetsmiljö och sina förutsättningar. Förvaltningen har identifierat ett behov av att titta på vissa frågor i medarbetarenkäten och sammanföra detta med sjukfrånvaron för att identifiera rätt stödinsatser då vissa förskolor sticker ut i statistiken. Särskilda resursteam/tillsvidareanställda vikarier ska införas för att det så långt som möjligt ska finnas kända resurser vid sjukdom som Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 95(137) kan avlasta ordinarie personal. Den gemensamma modellen för pedagogisk utvecklingstid infördes under 2024 ska utvärderas och anpassas till förskoleförvaltningens modell som ska utredas under året. Handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten Arbete utifrån handlingsplanens fyra fokusområden ska prioriteras. Inom avdelning socialtjänst och fritid och avdelning äldreomsorg ska arbetsgrupper skapas för att arbeta fram och samordna aktiviteter som leder till en mer hållbar arbetssituation för biståndshandläggare, socialsekreterare samt chefer inom socialtjänsten. Riskbedömningar kring hot och våld samt förebyggande åtgärder ska ske systematiskt inom verksamheterna för att medarbetare och chefer ska känna sig trygga på sitt arbete. Arbetet kring att förebygga otillåten påverkan ska fortsätta och i de fall det sker incidenter gällande hot och våld eller otillåten påverkan ska rapportering ske för dokumentation och åtgärder. Samverkan med universitet, högskolor och andra lärosäten fortsätter. Praktikplatser erbjuds som ett led i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Mottagandet av studenter utgör en viktig rekryteringsgrund. Förvaltningen ska öka sin kunskap och få insikter om nya generationers medarbetare för att strategiskt kunna möta behov och förväntningar. Medarbetare ges möjlighet till kompetensutveckling. Kompetenta och engagerade medarbetare som har möjlighet till kontinuerlig utveckling och karriärmöjligheter är avgörande för socialtjänstens verksamheter och bidrar till att brommaborna möter personal med rätt kompetens. Medarbetare uppmuntras att genomföra utbildningar som anordnas av både staden och förvaltningen, där kompetenshöjande insatser som bidrar till verksamhetsplanens måluppfyllelse särskilt prioriteras. Kvalitetsutmärkelsen Som ett led i kvalitetsarbetet uppmuntras fler verksamheter att delta i stadens kvalitetsutmärkelse. En referensgrupp ska ge stöd till verksamheterna i arbetet med att upprätta bidrag. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 75 % 75 % 75 % 2025 medarbetar Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 96(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor e som kan rekommend era sin arbetsplats till andra Andel 80 % VB 2025 medarbetar e som känner till rutinen om i vilken utsträcknin g de förväntas vara till gängliga och nåbara utanför ordinarie arbetstid Analys Resultatet utgår ifrån den data som hämtas ut ur OSA-ronden SAM-ILS. På aggregerad nämndnivå blir resultatet först tillgängligt i slutet på januari. Resultatet kommer därför redovisas först under 2026. Andel 88 % 88 % 88 % 2025 medarbetar e som upplever att arbetet känns meningsfull t Andel 80 % VB 2025 medarbetar e som upplever balans mellan krav och resurser i arbetet Analys Resultatet utgår ifrån den data som hämtas ut ur OSA-ronden SAM-ILS. På aggregerad nämndnivå blir resultatet först tillgängligt i slutet på januari. Resultatet kommer därför redovisas först under 2026. Andel 95,97 100 % VB 2025 medarbetar e som vet vart de kan vända sig och vilken hjälp de kan få om de känner sig utsatta Analys Utfallet når inte upp till målet. Berörda enheter arbetar vidare med frågan. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 97(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 89 % 89 % 89 % 2025 medarbetar e som är insatta i arbetsplats ens mål Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse En förvaltningsövergripande introduktionsdag återinförs för 2025-01-01 2025-12-31 nyanställda i Bromma Förvaltningen ska fortsätta att stärka och utveckla det systematiska 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmiljöarbetet Förvaltningen ska se över vaktmästarfunktionerna för att optimera 2025-01-01 2025-12-31 stödet till verksamheterna Förvaltningen ska stärka det förebyggande arbetet mot hot och 2025-01-01 2025-12-31 våld Förvaltningens chefer ska stärka sin kompetens i 2025-01-01 2025-12-31 förändringsledning Förvaltningsövergripande arbetsgrupper ska samordna aktiviteter 2025-01-01 2025-12-31 utifrån Stockholms stads handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten Rekommendation från revisionskontorets årsrapport 2025-04-16 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Bedömningen är att nämndmålet uppnåtts helt under året. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Upphandling och avtalsuppföljning Förvaltningen arbetar systematiskt för att säkerställa en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig hantering av upphandling, inköp och avtalsuppföljning. Inom ramen för redovisningsutbildning och utbildning för budgetansvariga ges kontinuerlig kompetensutveckling till chefer och behöriga beställare i frågor som rör upphandling och inköp i ekonomisystemet Agresso. Utbildningarna genomförs löpande under året och syftar till att stärka kunskapen om gällande regelverk, interna rutiner och ansvarsfördelning samt att minska risken för felaktiga inköp och avsteg från avtal. Arbetet med avtalsuppföljning har fortsatt att utvecklas och förstärkts ytterligare under året. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 98(137) Samtliga lokala ramavtal har följts upp med stöd av den framtagna checklistan, vilket bidrar till en mer enhetlig och strukturerad uppföljning. I samband med detta har rollerna som avtalsägare och avtalsansvariga tydliggjorts utifrån befattning för samtliga lokala ramavtal, vilket stärker styrningen och ansvaret genom hela avtalets livscykel. Förvaltningens rutin för avtalsuppföljning har uppdaterats under året i syfte att ytterligare förstärka uppföljningsarbetet och säkerställa att avtal efterlevs i praktiken. Under våren 2025 anställdes en avtalshandläggare med särskilt uppdrag att stödja och samordna arbetet med avtalsuppföljning. Funktionen delas med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning och bidrar till ökad kvalitet, bättre uppföljning av leverantörer samt stärkt kontroll över kostnader och avtalsvillkor. Säkerhet Förvaltningens civila beredskap har stärkts genom riktade insatser för att höja kompetensen, förbättra planeringen och genomföra övningar som säkerställer förmågan att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid kris, väpnat angrepp eller krig. Under året har förvaltningen deltagit i övningen STADSÖ 25, som genomfördes den 14 mars 2025. Samtliga funktioner och personer i krisledningsorganisationen deltog, och även säkerhetsfunktioner från Hässelby- Vällingby samt Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltningar medverkade. Övningen gav värdefulla erfarenheter och omfattade bland annat inkallning, uppstart av krisledning samt delning av lägesbilder. Övningen visade att många delar fungerar väl, samtidigt som flera utvecklingsområden identifierades för fortsatt förbättring. Risk- och sårbarhetsarbetet (RSA) fortsätter genom att samtliga avdelningar tar fram kontinuitetsplaner för sina samhällsviktiga verksamheter. Avdelningarna har påbörjat sina kontinuitetsplaner men inte hunnit igenom allt. Arbetet är påbörjat och kommer inkorporeras i nästkommande RSA cykel 2026-2027. Nya mallar är under framtagande för att förenkla arbetet med kontinuitetsplaner. Mallarna skall godkännas av förvaltningsledningen under 2026. För att kunna ge invånare i Bromma och andra som vistas i stadsdelsområdet information och stöd vid samhällskriser har fyra trygghetspunkter inrättats. En utbildnings- och personalförsörjningsplan för trygghetspunkterna är under framtagande och beräknas vara färdig under 2026. Parallellt pågår arbete med personalförsörjning. En utredning om trygghetspunkternas framtida utveckling och funktion pågår, och förvaltningen inväntar resultatet innan nästa steg i utvecklingsarbetet tas. En ny samarbetsyta för både krigs- och krisledningsorganisationen håller på att tas fram. Arbetet fortskrider enligt plan och beräknas vara klart under 2026. Den civila beredskapen har även stärkts genom interna kommunikationsinsatser riktade till chefer och medarbetare. Under våren genomfördes ett föreläsnings- och seminarietillfälle på chefsforum med fokus på säkerhet och beredskap. Stadsdelsnämnden informerades i juni om nuläge, beredskapsförmåga och framtida inriktning. I augusti deltog säkerhetsfunktionen vid ett frukostmöte där förvaltningens arbete med säkerhet och beredskap presenterades. Under beredskapsveckan, vecka 39, genomfördes aktiviteter riktade både till medborgare och till medarbetare inom förvaltningen. Den 1 oktober genomfördes även en gemensam Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 99(137) krisledningsövning tillsammans med Järva och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltningar. Under hösten har förändringar i förvaltningshusets säkerhetsrutiner fastställts av förvaltningsledningen och implementerats i verksamheten. I september bildades en ny enhet, enheten för säkerhet och trygghet. Enhetschef har tillsatts och rekrytering pågår av säkerhetssamordnare samt säkerhetsassistenter till receptionen. Den nya enheten syftar till att samla och stärka förvaltningens arbete inom säkerhet, trygghet och beredskap. Systemhotande verksamhet – otillåten påverkan Arbetet med att förebygga otillåten påverkan utgör en integrerad del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samtliga chefer har deltagit i föreläsningar om välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan, vilket har bidragit till ökad kunskap och medvetenhet inom organisationen. En ny lägesbild har tagits fram och arbete med att utforma åtgärdsplaner inom ramen för samverkansöverenskommelsen har påbörjats. Informationssäkerhet En lokal handlingsplan för informationssäkerhet och dataskydd har gällt för perioden 2024– 2026 och under 2025 har arbetet bedrivits i enlighet med denna plan. Handlingsplanen syftar till att åtgärda identifierade brister från tidigare revisioner och granskningar. Under året har flera åtgärder genomförts som sammantaget har stärkt förvaltningens informationssäkerhetsarbete. Kunskapen hos medarbetarna har ökat genom etableringen av ett nätverk för informationssäkerhetsambassadörer med regelbundna möten och efterföljande aktiviteter. Arbetet med att ta fram lokala rutiner för informationssäkerhet inom respektive verksamhet har påbörjats. Vidare har ett arbete inletts för att klassa samtliga processer utifrån informationssäkerhet. Förberedelser och genomförande av utbyte av utrustning inför nedsläckningen av två G- och tre G-näten har genomförts. Året har även präglats av flera oplanerade informationssäkerhetsincidenter, främst kopplade till stadens centrala system, som har påverkat Bromma stadsdelsförvaltning negativt. Den mest omfattande incidenten rörde Miljödata och har haft stor påverkan på medarbetare vars personuppgifter röjts. IT-strateg och dataskyddsombud har i samarbete med Hässelby- Vällingby och Järva stadsdelsförvaltningar arbetat intensivt med kartläggning, information och framtagande av åtgärder. Ett omfattande arbete har även genomförts för att säkerställa korrekt registrering av samtliga telefoner och surfplattor. Flera försenade EU-direktiv och förordningar har påverkat planeringen och införandet av nya åtgärder, vilket innebär att vissa delar av arbetet istället kommer att genomföras under 2026 när lagstiftningen är på plats. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 58,69 % 41,66 % 55 % 70 % 2025 elektronisk a inköp Andel 100 % 100 % 82 % 2025 prioriterade avtal där Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 100(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor uppföljning genomförts Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med socialnämnden pröva 2025-01-01 2025-12-31 möjligheten att etablera ledsagning i egen regi i alla stadsdelsområden Nämndmål: 3.5.1 Brommas verksamheter har en hög beredskap för oväntade händelser Uppfylls helt Beskrivning Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet genom att nämndens verksamheter arbetar för att alla verksamheter ska ha en hög beredskap för oväntade händelser. Förvaltningen ska utveckla sin krisledningsorganisation samt krisledningsplan i syfte att bli mer spetsiga i sin förmåga att leda och hantera oönskade händelser. En ny samarbetsyta för så väl krigs- som krisledningsorganisationen ska tas fram. Den civila beredskapen ska stärkas genom interna kommunikationsinsatser vid chefsforum och på personaldagar. Brommas trygghetspunkters funktion ska utvärderas för att effektivisera och eventuellt höja förmågan för att möta den ökade oron och stärka vår motståndskraft. Förvaltningen ska delta i den stadsövergripande övningen STADSÖ 2025 som kommer hantera krisorganisationen, samt att krisstödet i Bromma stadsdelsförvaltning deltar i en fullskalig övning under 2025 där hela eller delar av stadsdelsförvaltningens krisledningsorganisation eventuellt aktiveras. Dessutom kommer möjligheten till extern utbildning av krisledningsorganisationen tas fram. För att Brommas äldre och andra sårbara grupper ska vara trygga är det av stor vikt att beredskapen är hög i händelse av kris eller effekter av klimatförändringarna så som värmeböljor och skyfall. Inom verksamheterna finns planer för att upprätthålla kontinuiteten vid eventuella el- eller vattenbortfall. Inom äldreomsorgens alla verksamheter finns handlingsplaner för att säkra äldres hälsa under längre perioder med höga temperaturer. Boenden och förskolor planerar för beredskapslager och för att klara grundläggande måltidsbehov för brukare, barn och personal i flera dygn. Åtgärder utifrån förvaltningens risk- och sårbarhetsanalys genomförs inom respektive avdelning. Kris- och kontinuitetsplaner på både övergripande och verksamhetsnivå ska kontinuerligt utvecklas och uppdateras utifrån ny kunskap. Krisövningar ska genomföras för Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 101(137) att säkerställa att planerna fungerar och är kända av alla. Inköp ska i första hand göras genom stadens inköpssystem, vilket garanterar att varor och tjänster köps av leverantörer som staden har avtal med. Andelen elektroniska inköp ska öka under 2025. I syfte att stärka beredskapsförmågan för att motverka organiserad brottslighet och oegentligheter ska arbetet med upphandlings- och inköpsförfaranden samt avtalsuppföljning stärkas och i högre grad systematiseras. Minst en gång om året följer förvaltningen upp de avtal och leverantörer som är upphandlade för att säkerställa att avtalen följs och att brister uppmärksammas. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Chefer och behöriga beställare inom förvaltningen ska genom 2025-01-01 2025-12-31 utbildningsinsatser utveckla sin kompetens inom upphandling och avtalsuppföljning Förvaltningen ska fortsätta att stärka och systematisera arbetet 2025-01-01 2025-12-31 med upphandlings- och inköpsförfaranden samt avtalsuppföljning Förvaltningen ska genomföra kompetenshöjande aktiviteter samt 2025-01-01 2025-12-31 stärka stödet kring systemhotande verksamhet Förvaltningen ska implementera säkerhetsrutiner i 2025-01-01 2025-12-31 förvaltningshuset Förvaltningen ska utreda möjligheten att övergå till lokalvård/städ i 2025-01-01 2025-12-31 egen regi Nämndens plan för civil beredskap ska stärkas och implementeras 2025-01-01 2025-12-31 Nämndmål: 3.5.2 Informationssäkerhetsarbetet i Bromma är effektivt och ändamålsenligt för brommabornas trygghet Uppfylls helt Beskrivning Enligt Stockholms stads riktlinjer för informationssäkerhet ska förvaltningen ha ett systematiskt informationssäkerhetsarbete. Arbetet bidrar till brommabornas trygghet och förtroende för Bromma och för staden som helhet. Informationssäkerhet innebär skydd av information, oavsett om den är muntlig, pappersbunden eller digital. Arbetet utförs inom tre områden; organisatorisk säkerhet, IT-säkerhet och fysisk säkerhet. Kompetensen om informationssäkerhet ska höjas inom hela förvaltningen. Det är Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 102(137) verksamhetens chef som ansvarar för att den egna verksamhetens informationshantering följer riktlinjer för informationssäkerhet. Åtgärder ska genomföras inom varje verksamhet för att stärka informationssäkerhetsarbetet. Bland annat ska enhetschefer/rektorer säkerställa att alla medarbetare har genomfört stadens obligatoriska utbildningar om informationssäkerhet. Avdelningschefer säkerställer att samtliga enhetschefer har genomfört stadens utbildning om informationssäkerhet för chefer. IT-system som verksamheterna använder ska informationsklassas. Informationsklassningen hjälper verksamheten att välja rätt åtgärder för att skydda informationen. All informationshantering har en ansvarig chef som benämns objektägare. Varje IT-tjänst ska också ha en objektledare. Objektledaren ansvarar för drift och förvaltning av tjänsten samt säkerställer att tjänsten informationsklassas. Under året ska alla IT-tjänster som hanterar information ha en objektägare och en objektledare. Om en informationssäkerhetsincident inträffar ska en väl fungerande incidenthantering minska konsekvenser för verksamhet och berörda individer. Fel ska åtgärdas och erfarenheten ska bidra till att förvaltningens informationshantering ständigt förbättras genom utvärdering och lärande. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna i huvudsak har genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningens nyckelpersoner ska utbildas i de lokala 2025-01-01 2025-12-31 tillämpningsanvisningarna för informationssäkerhet Samtliga IT-tjänster som förvaltningen använder ska vara klassade 2025-01-01 2025-12-31 Samtliga verksamheter ska skriva lokala rutiner utifrån Brommas 2025-01-01 2025-12-31 lokala tillämpningsanvisningar för informationssäkerhet Analys Arbetet med att skriva lokala rutiner har fortgått under året Det är dock inte alla verksamheter som är färdiga. Dessa verksamheter använder sig i nuläget av den övergripande rutinen i arbetet. Arbetet kommer att fortgå under 2026. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 103(137) Analys Bedömningen är att nämndmålet uppnåtts helt under året. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Förebyggande insatser inom förskolan Förvaltningen har åtta specialpedagoger anställda, en i varje förskoleområde. Specialpedagogerna utgör en central resurs i det förebyggande arbetet inom förskolan och bidrar med stöd, handledning och kompetensutveckling till pedagoger i frågor som rör barn i behov av särskilt stöd samt barn där det finns en tidig oro kring utveckling, mående eller samspel. En förskola med hög kvalitet och ett medvetet hälsofrämjande arbetssätt är en viktig skyddsfaktor för barns psykiska hälsa, och tidiga insatser riktade till både barn och vårdnadshavare har stor betydelse för barns fortsatta utveckling och välbefinnande. Under året har specialpedagogernas arbete haft ett särskilt fokus på de yngsta barnen i förskolan. Fokus har legat på att säkerställa att alla barn blir sedda, att de ges möjlighet att knyta trygga relationer till vuxna och andra barn samt att de får stöd i att uttrycka, förstå och reglera sina känslor. Specialpedagogerna i Brommas kommunala förskolor har under året besökt samtliga avdelningar med yngre barn och tillsammans med pedagogerna analyserat verksamheten utifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. En genomförd utvärdering visar att dessa observationer och reflekterande samtal har bidragit till ett mer systematiskt förebyggande arbete, där barn som är i behov av stöd upptäcks i ett tidigare skede. Arbetet har också bidragit till att synliggöra och stärka pedagogernas viktiga roll i det dagliga arbetet med yngre barn. Besöken har även utgjort ett tillfälle att följa upp rutiner, stödja det språkutvecklande arbetet och säkerställa likvärdig kvalitet mellan avdelningar. Arbetssättet har upplevts som både stödjande och utvecklande och planeras att fortsätta under 2026. I augusti inledde två specialpedagoger i Förskoleområde 1 ett utvecklingsprojekt baserat på Early Start Denver Model (ESDM). Syftet med projektet är att kunna erbjuda ett mer likvärdigt och strukturerat stöd i förskolans vardag till de yngsta barnen med autism eller barn som är i behov av tidigt stöd i socialt samspel, kommunikation och lek. Projektet omfattar fortbildning för samtliga pedagoger i berörda verksamheter samt kontinuerlig handledning till arbetslagen. Hela specialpedagoggruppen har tagit del av föreläsningar kopplade till modellen och följer projektets utveckling för att möjliggöra framtida spridning. Under året har även tre specialpedagoger deltagit i fyra utvecklingstillfällen om andraspråksutveckling i förskolan, arrangerade av förskoleförvaltningen. Detta har bidragit till att stärka det språkstödjande arbetet och öka kunskapen om hur barns flerspråkiga utveckling kan främjas på ett inkluderande sätt. På de öppna förskolorna erbjuds vårdnadshavare kontinuerligt information om förskolans verksamhet, babymassage, hjärt- och lungräddning samt olika föräldraskapskurser. Verksamheterna har haft återkommande besök av personal från barnavårdscentral och Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 104(137) mödravårdscentral som lyfter aktuella teman som mat, sömn och barns utveckling. Samverkan med föräldrarådgivare från avdelning socialtjänst har fortsatt och fördjupats, vilket stärker möjligheten till tidiga och samordnade insatser för familjer. Familjecentrerat arbetssätt Arbetet med familjecentrerat arbetssätt har fortsatt att utvecklas under året. Inom avdelning socialtjänst har två föräldrarådgivare anställts och påbörjat sina uppdrag under hösten. Familjecentralen utgör en viktig struktur för samverkan mellan socialtjänst, barnavårdscentral och barnmorskemottagning och möjliggör ett mer samlat och tillgängligt stöd till familjer i ett tidigt skede. Samverkan mellan socialtjänst och förskolorna har fortsatt att stärkas. Varje förskoleområde har tilldelats en till två kontaktsekreterare, vilket innebär att förskolorna har en tydlig och direkt kontaktväg till socialtjänsten. Kontaktsekreterarna har deltagit i ledningsteamens arbete och medverkat vid arbetsplatsträffar och planeringsdagar för att öka förståelsen för varandras uppdrag och fördjupa samverkan. Planering finns även för att kontaktsekreterare vid behov ska delta i föräldramöten på förskolorna. Samverkansöverenskommelsen med polisen Aktiviteter utifrån den framtagna åtgärdsplanen för 2025 har påbörjats inom samtliga prioriterade områden: unga i riskzon och kriminella miljöer och livsstilar, otrygga och brottsutsatta platser, systemhotande brottslighet samt särskilt utsatta och sårbara brottsoffer. I enlighet med årshjulet för samverkansöverenskommelsen har en ny lokal lägesbild tagits fram under hösten som grund för åtgärdsplanen för 2026. I december genomfördes en gemensam workshop inom ramen för samverkansöverenskommelsen, där samtliga arbetsgrupper och sammankallande avdelningschefer deltog. Syftet var att höja kompetensen i brottsförebyggande orsaksanalys och påbörja gemensamma analyser utifrån den framtagna lägesbilden. Förvaltningen har även fortsatt med veckovisa lägesbilder tillsammans med nyckelpersoner inom förvaltningen och kommunpolisen. Samverkan mellan socialtjänst, polis, skola och region fortsätter att utvecklas. Inom ramen för Bob-samverkan (barn och unga som begår eller riskerar att begå grova brott) genomfördes under våren en gemensam förmiddag med rektorer från Brommas kommunala grundskolor, socialtjänstens barn- och ungdomsenhet, andra relevanta enheter inom stadsdelsförvaltningen samt polisen. Syftet var att stärka samverkan, öka förståelsen för respektive uppdrag och sprida kunskap om Bob-rådets arbete. Arbetet med otillåten påverkan har under året integrerats i samverkansöverenskommelsen. En arbetsgrupp med fokus på systemhotande verksamhet finns etablerad, men regelbundna möten har inte kunnat genomföras till följd av andra prioriteringar. Frågan om välfärdsbrott och otillåten påverkan har dock lyfts i samband med arbetsplatsträffar i enlighet med årshjulet. Otrygga och brottsutsatta platser – platssamverkan Platssamverkan vid Brommaplan och Blackeberg har fortsatt under året och har inneburit ett gemensamt arbete med trygghetsskapande, brottsförebyggande och trivselskapande åtgärder i Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 105(137) avgränsade geografiska områden. Den årliga lägesbilden, tillsammans med trygghetsmätningar, operativa lägesbilder och observationer, visar att otryggheten i Brommaplan har minskat markant. Polisens brottsstatistik visar även en minskning av brott i offentlig miljö, inklusive narkotikahandel. Mot bakgrund av detta har beslut fattats om att rikta ökat fokus mot Alvik, som fortsatt bedöms vara en öppen drogscen, i syfte att undersöka möjligheten att etablera platssamverkan även där. Vidare analyseras behovet av punktinsatser i andra delar av stadsdelsområdet, exempelvis Mariehäll, inom ramen för arbetet med åtgärdsplanen för 2026. Trygghetsskapande stadsmiljöarbete Förvaltningen arbetar kontinuerligt med fysiska åtgärder i stadsmiljön för att stärka tryggheten. Anläggning av utegym, spontanaktivitetsytor och mötesplatser bidrar till ökad platsaktivering och rörelse, vilket i sin tur ökar den upplevda tryggheten. Slyröjning, förbättrad belysning, tillgänglighetsåtgärder och trygghetspromenader är återkommande inslag i arbetet. Framklippning av belysning och borttagande av siktskymmande vegetation längs gång- och cykelvägar samt vid lekplatser genomförs löpande. Inom ramen för verksamhetsplanen för 2025 beviljades förvaltningen trygghetsmedel för förbättrad belysning vid utegymmet vid Gustavslundsvägen i Alvik. Åtgärden har genomförts. Upprustningen av lekplatsen vid Vadmalsvägen i Riksby samt anläggandet av sittflak i olika nivåer för social samvaro och rekreation i Annedalsparken, har ytterligare bidragit till att aktivera platser och skapa mer attraktiva och trygga miljöer. Platsaktivering och trygghetsvandringar Evenemanget ”Sommar i Bromma 2025” genomfördes på fyra platser: Brommaplan, Tranebergsängen, Blackeberg och Annedal. Evenemanget pågick under två perioder, från den 23 juni till den 11 juli samt från den 28 juli till den 15 augusti. Förberedelser och utvärderingar genomfördes tillsammans med ferieungdomar, projektledare och handledare. Under de aktiva perioderna deltog flera enheter från stadsdelsförvaltningen och erbjöd aktiviteter och information till medborgarna. Externa aktörer deltog också och bidrog med både information och aktiviteter. Evenemanget hade som mål att särskilt nå pensionärer, personer med funktionsnedsättning samt ungdomar i åldrarna 15–18 år. Även om de äldre målgrupperna nåddes i hög utsträckning visade utvärderingen att ungdomar inte nåddes i den omfattning som förväntats, vilket analyseras vidare. Det uppskattade antalet unika besökare under hela evenemanget var cirka 4 200 personer, med en felmarginal på cirka 300. Mätmetoden har varit densamma som tidigare år. Under året genomfördes även trygghetsvandringar i Alvik, Annedal samt Islandstorget/Blackeberg, med möjlighet till både digitalt och fysiskt deltagande. I Mariehäll och Annedal genomfördes dessutom en medborgardialog i syfte att stärka delaktigheten. Våldsbejakande extremism En utbildningsserie om våldsbejakande extremism har påbörjats under året. Två utbildningstillfällen har genomförts under hösten och ytterligare två planeras till våren 2026. Deltagare kommer från förvaltningens samtliga avdelningar samt från polis, skola, Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 106(137) vårdcentraler, ungdomsmottagning och civilsamhälle. Syftet är att höja kunskapen och förbättra förmågan att upptäcka tidiga signaler. Arbete mot välfärdsbrottslighet Förvaltningen bedriver ett systematiskt arbete för att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrottslighet samt motverka otillåten påverkan. Under året har samtliga verksamheter arbetat med att öka kunskap och följsamhet till stadens gemensamma inriktning. Medarbetare har inom arbetsplatsträffar gått igenom stadens framtagna material om otillåten påverkan, med fokus på riskindikatorer, rapporteringsvägar och chefers ansvar för att säkerställa en trygg arbetsmiljö och en rättssäker handläggning. Förvaltningen deltar även i flera stadsövergripande arbetsgrupper med inriktning mot välfärdsbrottslighet. Deltagandet syftar till att stärka gemensamma arbetssätt, dela erfarenheter och skapa enhetliga kontrollmoment i verksamheter där risken för oegentligheter bedöms vara förhöjd. Vid placeringar i privata verksamheter är en grundläggande förutsättning att verksamheten har ett gällande tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kontrollen utgör ett centralt steg för att minska risken att förvaltningen anlitar utförare som inte uppfyller ställda kvalitets- och seriositetskrav. Under hösten föreläste Sveriges kommuners och regioners samordnare för välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism, Christina Kiernan, för samtliga chefer på förvaltningens chefsforum. Inom området vuxna har arbetet konkretiserats genom framtagande av en lathund för seriositetsprövningar inför upprättande av individuella avtal. Lathunden kompletterar tillståndskontroll och ger vägledning i hur riskbedömning, dokumentation och uppföljning kan genomföras för att förebygga, förhindra och hantera välfärdsbrott. Inom personlig assistans genomförs därutöver fördjupade kontroller för att säkerställa att ansökningar om sjuklöner är korrekta och kan styrkas, vilket stärker den ekonomiska kontrollen och minskar risken för felaktiga utbetalningar. Inom ekonomiskt bistånd har förvaltningens handläggare för felaktiga utbetalningar (FUT) arbetat strukturerat med att utbilda medarbetare om de största riskerna för felaktigheter och oegentligheter. Under året har 23 anmälningar inkommit. FUT-handläggare har utrett ärendena och hittills har cirka 120 000 kronor betalats tillbaka. Två polisanmälningar har gjorts. Arbetet bidrar till att stärka rättssäkerheten, säkerställa att bistånd utbetalas på korrekt grund och upprätthålla förtroendet för välfärdssystemet. Inom området barn och unga deltar förvaltningen i stadens arbetsgrupp avseende välfärdsbrott inom hem för vård eller boende (HVB). I arbetet har en gemensam checklista tagits fram och används som stöd för att identifiera leverantörer med förhöjd risk. Området har även tagit fram en placeringsguide som stärker förutsättningarna för att placeringar sker utifrån barnets behov, med tydlig koppling till kvalitet, uppföljningsbarhet och seriositetskrav. ANDTS-förebyggande arbete Förvaltningen bedriver ett samordnat ANDTS-förebyggande arbete i linje med stadens program för alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak och nikotinprodukter samt spel om pengar. Under året har resultaten stärkts inom preventionsindex mini, som har ökat från 85 till Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 107(137) 90. Detta kan jämföras med stadens genomsnitt på 84. Utfallet indikerar ett stärkt förebyggande arbete där insatser i större utsträckning når målgrupper och genomförs med tydligare struktur. En konkret förbättring är att fritidsverksamhetens Ungdomens hus har påbörjat implementering av en ANDTS-handlingsplan. Fritidsledare har tränat arbetssätt genom fiktiva fall för att säkerställa beredskap i skarpa situationer. Handlingsplanen tydliggör hur fritidsledare ska agera vid misstanke om att barn eller ungdomar har spelmissbruk, använder narkotika eller befinner sig i andra risksituationer. Den beskriver även hur samverkan med socialtjänsten ska ske och när orosanmälan ska göras, vilket stärker förmågan att agera tidigt och samordnat. Inom socialtjänsten har kompetensutveckling genomförts med fokus på spelmissbruk och spel om pengar, genom en riktad föreläsning. Insatsen syftar till att öka kunskap om risktecken, bemötande och relevanta stödinsatser, samt bidra till en mer likvärdig hantering mellan enheter. Inom äldreomsorgen har intern kompetensutveckling genomförts genom att samtliga biståndshandläggare har genomfört utbildning inom området alkohol hos äldre. Enheten planerar att bjuda in beroendegruppen för att fördjupa kunskap om arbetssätt och problematik. Biståndshandläggarna arbetar även uppsökande i det dagliga arbetet för att tidigt identifiera riskbruk. Under våren har samarbetet med vårdcentralerna i Bromma utvecklats genom att vårdcentralerna har fått ett informationspaket att dela ut till äldre personer de kommer i kontakt med. Målsättningen är att stärka det förebyggande arbetet och öka möjligheten att upptäcka riskbruk tidigt. Trygg fritid Den öppna fritidsverksamheten är en central del i förvaltningens trygghetsskapande arbete. Verksamheten utvecklas löpande för att säkerställa en trygg miljö för ungdomar och arbetar utifrån framtagna handlingsplaner för att tidigt identifiera och hantera beteenden som motverkar trygghet. Åtgärder sätts in skyndsamt och i samverkan vid behov. Under året har ytterligare medarbetare utbildats i metoden Mentorer i våldsprevention (MVP), vilket stärker verksamhetens förmåga att arbeta normförändrande och förebyggande mot våld. Förvaltningen planerar att öppna ytterligare en fritidsverksamhet i Mariehäll, vilket bedöms öka tillgängligheten till trygga och meningsfulla sammanhang för fler unga. Våld Förvaltningen arbetar för att stärka skyddet för våldsutsatta och för att tidigare upptäcka våldsutsatthet. Lokala samverkansrutiner har tagits fram med utgångspunkt i stadens program Bryt upp – sammanhållet stöd för våldsutsatta. Verksamhetsövergripande forum har etablerats för att förvalta och vidareutveckla arbetet i enlighet med rutinerna. Medarbetare har kompetensutvecklats i FREDA-kortfrågor, vilket syftar till att öka upptäckten av våldsutsatthet och säkerställa att enskilda erbjuds adekvat stöd. Islandsmodellen, där socialtjänst och polis samverkar för att snabbt kunna åka till en akut situation och ge stöd direkt till våldsutsatta, har implementerats. Arbetssättet stärker förvaltningens förmåga att agera skyndsamt och samordnat vid akuta händelser och bidrar till Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 108(137) att minska risken för fortsatt utsatthet. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 92 % 92 % 92 % 88 % 85 % 79 % 2025 stockholma re som u pplever trygghet i den stadsdel där man bor Stockholma 79 % 78 % 80 % 73 % 74 % 73 % 2025 rnas nöjdhet med renhållning och städning Stockholma 76 % 74 % 79 % 74 % 74 % 73 % 2025 rnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområd en Nämndmål: 3.6.1. Brommaborna är trygga genom förebyggande insatser Uppfylls helt Beskrivning Att Bromma är ett tryggt och säkert stadsdelsområde är det tredje prioriterade strategiska fokusområdet inom förvaltningen. Förvaltningens samverkan internt och med externa aktörer (andra förvaltningar, bolag, näringsliv, polisen, civilsamhälle etc) är av stor vikt i arbetet och är under ständig utveckling. Utgångspunkten för Brommas trygghetsarbete är situationell och social prevention. Stadens trygghetsprogram och säkerhetsprogram ligger till grund för hur förvaltningen planerar, genomför och utvecklar trygghets- och säkerhetsarbetet i Bromma. Tillsammans utgör de bägge programmen övergripande inriktning för stadens arbete med att nå målet om en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i. Arbetet utgår även från stadens program om alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak och nikotinprodukter samt spel om pengar samt stadens strategi för att minska risken för att barn, unga och unga vuxna ska dras in i kriminalitet. En ren och välskött stadsmiljö bidrar till ökad känsla av trygghet. Förvaltningen fortsätter arbetet med slyröjning, förbättrad belysning, trygghetspromenader och medborgardialoger. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 109(137) Olika typer av spontanaktivitetsytor ska fortsatt anläggas på parkmark och upprustas i områden som idag upplevs som otrygga för att fler människor ska röra sig i området, vilket förväntas minska otryggheten ytterligare. På lokal nivå i Bromma finns ett operativt brottsförebyggande råd (BRÅ) som träffas var fjortonde dag och delar lägesbilder, som ligger till grund för riktade åtgärder. I det förebyggande trygghetsarbetet kommer förvaltningen även samarbeta med ideella föreningar i Bromma. Föreningar med verksamheter som bidrar till ökad trygghet i närområdet prioriteras vid beslut om föreningsbidrag. Förvaltningen behöver utveckla den digitala närvaron i det preventiva och trygghetsskapande arbetet. Trygg och lärande miljö inom förskolorna Förskolorna är en viktig del i det förebyggande arbetet att ge alla barn möjlighet till en trygg och lärande miljö. För att upptäcka barn som far illa och i förlängningen minska riskerna att barn utsätts för våld, hamnar i kriminalitet och socialt utanförskap ska barnhälsoarbetet och förskolornas samverkan med socialtjänsten fortsätta utvecklas och stärkas. Samverkansöverenskommelsen med polisen Samverkan för ett tryggt och säkert stadsdelsområde sker bland annat genom den lokala samverkansöverenskommelsen som förvaltningen har tillsammans med lokalpolisområdet och utbildningsförvaltningen. Årligen revideras en gemensam lägesbild. Utifrån identifierade lokala behov i lägesbilden fortsätter arbetsgrupper med representanter från berörda verksamheter arbetet med orsaksanalyser samt genomförandet av åtgärder och aktiviteter för en ökad trygghet och minskad brottslighet inom stadsdelsområdet. Bob-råd Förvaltningen arbetar sammanhållet kring barn och unga som begår eller riskerar att begå grova brott (Bob). Förvaltningen fortsätter med utformningen av ett Bob-råd genom en arbetsgrupp bestående av representanter från socialtjänst, polis, skola och region inom ramen för SÖK-arbetet. Platssamverkan Platssamverkan vid Brommaplan och Blackeberg fortsätter och innebär att tillsammans arbeta praktiskt och strategiskt med trygghetsskapande, brottsförebyggande och trivselskapande åtgärder i avgränsade områden inom stadsdelsområdet. Projektet för Brommaplan leds av förvaltningen och samverkan sker med bland annat trafikkontoret, utbildningsförvaltningen, polisen, regionen och näringsidkare. Polisen ansvarar för arbetet med platssamverkan i Blackeberg i samverkan med förvaltningen, trafikkontoret, utbildningsförvaltningen och fastighetsägare, då Blackeberg fortsatt är en öppen drogscen. I arbetet med platssamverkan är det lokala näringslivet en viktig part. Platsaktivering Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 110(137) Sommar i Bromma fortsätter under 2025 för att aktivera olika områden i stadsdelen. Platsaktivering sker med fokus på Mariehäll och andra områden utifrån kontinuerligt reviderade lägesbilder. Trygghetsvandringar och medborgardialog Trygghetsvandringar genomförs regelbundet tillsammans med medborgare, polis och näringsliv som bidrar till ökad trygghet genom riktade insatser och åtgärder som är baserade på brommabornas behov och önskemål. Medborgardialoger sker regelbundet i olika former för att få med brommabornas fokus. Unga i risk för destruktivt beteende och kriminella miljöer och livsstilar Arbetet med att förebygga och möta behov tidigt ska utvecklas. En ”första-linjen-verksamhet" ska utformas i enlighet med nya socialtjänstlagen. Barn och unga i Bromma ska inte rekryteras in i kriminalitet. En välfungerande skolgång är en central del i detta arbete. Förvaltningen ska inrätta funktionen skolsamordnare som arbetar samordnat med skolgången för placerade barn. Skolsociala team arbetar tillsammans med Brommas grundskolor gällande elever som har en måttlig skolfrånvaro för att förhindra att skolfrånvaron ökar. Socialtjänsten arbetar brett i stöd och råd gentemot föräldrar. Förvaltningen ska i samverkan med skolan fortsätta att erbjuda och vidareutveckla föräldrastödsprogram för att möta föräldrars behov av stöd. Västerorts ungdomsmottagning (VUM) arbetar för att stärka ungas hälsa. Socialtjänsten erbjuder också stöd till enskilda som har behov av ett särskilt stöd. Fältassistenterna besöker skolor och andra arenor där ungdomar befinner sig, med fokus på utemiljöer och de tidpunkter då ungdomarna vistas där. Fältassistenterna samarbetar med mobila ordningsvakter, nattvandrare och andra vuxna. Välfärdsbrottslighet Arbete kring otillåten påverkan samt hot och våld ska fortsätta. Leverantörer som förvaltningen upphandlat genom individuella avtal ska följas upp regelbundet. Förvaltningen deltar i den stadsövergripande arbetsgruppen avseende fusk inom området personlig assistans. Våldsbejakande extremism Verksamheter inom avdelning socialtjänst och fritid vidtar åtgärder för att öka medarbetare och chefers kunskaper gällande våldsbejakande extremism. ANDTS-förebyggande arbete Öppen narkotikaförsäljning och alkohol- och narkotikaanvändning ska motverkas. Det är viktigt att det uppsökande arbetet för att nå ungdomar som brukar narkotika och barn och unga som spelar om pengar stärks. Socialtjänstens verksamheter som riktar sig mot barn och unga ska genom utbildningsinsatser öka sina kunskaper gällande spel om pengar. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 111(137) Trygg fritid Den öppna fritidsverksamheten är en del av det trygghetsskapande arbetet och ska utvecklas vidare för att säkerställa en trygg miljö för ungdomarna i det nyöppnade Ungdomens hus. Genom fritidsverksamhetens arbete utifrån metodstödet ”En fritid fri från våld” stärks det våldsförebyggande arbetet inom fritiden. Förvaltningen ser över en utveckling av fritidsverksamheten, för att bredda utbudet och öppettiderna och att fritidsverksamheter i någon form ska finnas på fler platser i stadsdelsområdet. Mariehäll är ett särskilt prioriterat område i detta utvecklingsarbete. Våld Relationsvåldsteamet (RVT) erbjuder stöd och skydd till våldsutsatta för att enskilda ska få möjlighet att leva ett liv fritt från våld. Insatser till våldsutövare är viktigt i utvecklingen mot att våldet ska upphöra. Stadens Bryt upp-program - sammanhållet stöd för våldsutsatta ska implementeras som ger stöd till processer, rutiner och insatser till våldsutsatta. Islandsmodellen är en samverkansmodell mellan polis och socialtjänst vid och efter akuta våldshändelser i familjer med barn. Arbetssättet ska implementeras inom förvaltningen i samråd med polis. Målet med modellen är att tillvarata våldsutsatta barn och vuxnas rätt till stöd och skydd samt möjliggöra för våldsutsatta att remitteras till behandlande enhet så nära anslutning som möjligt till våldshändelsen. För att tidigt kunna upptäcka och stödja äldre som lever i en relation med våld erbjuds alla biståndshandläggare inom äldreomsorgen utbildning i våld i nära relation. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 87 % 92 % 83 % 83 % 83 % 2025 brommabor som känner sig trygga i stadsdelso mrådets parker och grönområd en Preventions 90 85 86 2025 index mini - indexvärd e för nämndens ANDTS- Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 112(137) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor förebyggan de arbete Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska ta fram och testa nya arbetssätt med målet att 2025-01-01 2025-12-31 öka brommabornas upplevelse av trygghet inom stadsdelsområdet Förvaltningen ska utveckla arbetssätt för att minska antalet öppna 2025-01-01 2025-12-31 drogscener i Bromma Förvaltningen ska utveckla samverkan med ideella föreningar inom 2025-01-01 2025-12-31 ramen för det trygghetsskapande arbetet Förvaltningens verksamheter inom avdelning socialtjänst och fritid 2025-01-01 2025-12-31 ska vidta åtgärder för att öka medarbetare och chefers kunskaper gällande våldsbejakande extremism Förvaltningens verksamheter ska vidta åtgärder för att öka sina 2025-01-01 2025-12-31 kunskaper gällande spel om pengar KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls delvis Analys Bedömningen är att nämndmålet uppnåtts delvis under året. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Agenda 2030 och mänskliga rättigheter Arbetet med genomförandet av Agenda 2030 har fortsatt under året. Förvaltningen bedömer att det finns en hög måluppfyllnad i förhållande till kommunfullmäktiges mål, där flera mål har nära koppling till Agenda 2030 och inriktningen mot en hållbar och jämlik stad fri från diskriminering. Arbetet bedrivs i huvudsak inom ramen för ordinarie verksamhet, där social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet integreras i planering, genomförande och uppföljning. Samverkan är en grundläggande förutsättning för att nå målen. Förvaltningen har fortsatt att utveckla samverkan både internt mellan verksamhetsområden och externt med relevanta aktörer, däribland andra nämnder och förvaltningar inom staden, civilsamhället, näringslivet och akademin. Samverkan har särskild betydelse i arbetet med komplexa samhällsutmaningar som kräver samordnade insatser, såsom jämlika uppväxtvillkor, social inkludering, trygghet, tillgänglighet och klimatpåverkan. Förvaltningens bidrag till Agenda 2030 tydliggörs bland annat genom att barns rättigheter beaktas i myndighetsutövning och verksamhetsutveckling, att nationella minoriteters Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 113(137) rättigheter synliggörs och tillgodoses samt att tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning stärks. Arbetet utgår från stadens styrning inom hållbarhet och mänskliga rättigheter samt från ett normkritiskt förhållningssätt som ska genomsyra bemötande och service. Mänskliga rättigheter Förvaltningen har under året fortsatt stärka arbetet utifrån stadens program för de mänskliga rättigheterna utifrån de tre fokusområdena nedan: Kunskap och information För att stärka tillit och förtroende för stadsdelsförvaltningens verksamheter bedrivs ett långsiktigt och systematiskt arbete med kommunikation och kunskapsspridning. Under året har förvaltningen fortsatt arbetet med att öka kännedomen om sitt uppdrag, sina prioriteringar och resultat genom flera kommunikationskanaler, såsom sociala medier, annonsering i lokaltidning, uppdateringar av stadens webbplats samt affischering på föreningsanslagstavlor. Kommunikationen har anpassats utifrån olika målgruppers behov för att säkerställa att information når invånarna i rätt tid, med tydliga budskap och via ändamålsenliga kanaler. Förvaltningen noterar att resultaten i den senaste medborgarundersökningen har minskat, i likhet med utvecklingen i staden som helhet. Resultaten kommer att analyseras vidare för att identifiera utvecklingsområden och stärka det tillitsskapande arbetet. En central del i detta är att tydliggöra hur inkomna synpunkter omhändertas, säkerställa återkoppling samt utveckla formerna för dialog. Utvecklad och mer strukturerad kommunikation bedöms vara en viktig förutsättning för att långsiktigt stärka invånarnas förtroende för nämnden och stadens verksamheter. Arbetet med barns rättigheter bedrivs med utgångspunkt i barnkonventionen och stöds av en barnrättssamordnare samt utsedda barnrättsombud. Dessa funktioner bidrar till att stärka kunskap, tillämpning och uppföljning av barnrättsperspektivet inom förvaltningens verksamheter. Barnkonsekvensanalyser används när behov föreligger och stödsamtal till barn vars vårdnadshavare har insatser från socialtjänsten har vidareutvecklats. Förvaltningen arbetar även systematiskt med frågor om jämlikhet, jämställdhet, nationella minoriteter samt rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa perspektiv integreras i planering, beslutsfattande och genomförande av verksamhet för att säkerställa likvärdighet, tillgänglighet och respekt för mänskliga rättigheter. Välfärd och service Inom förskoleverksamheten utformas undervisningen för att ge barn möjlighet att utvecklas i en öppen, jämställd och demokratisk miljö. Planering och undervisning utgår från barnens tankar, intressen och behov. Arbetet i mindre barngrupper under större delen av dagen skapar goda förutsättningar för språkutveckling, ökat talutrymme och en undervisning som kan anpassas efter varje barn. Medvetna val av gruppkonstellationer och lärmiljöer bidrar till inkluderande och stimulerande verksamheter. För barn i behov av extra stöd används alternativa och kompletterande kommunikationssätt, såsom bildstöd och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. För Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 114(137) flerspråkiga barn används digitala verktyg och litteraturstöd för att stärka tillgången till språk och berättelser. Specialpedagoggruppen har en central roll i att tidigt identifiera behov och stödja pedagoger i att utforma ändamålsenliga anpassningar. Förskolorna arbetar aktivt med värdegrundsfrågor, barns inflytande och inkludering samt med att synliggöra nationella minoriteter genom litteratur, tematiskt arbete och samtal. Vid oro för ett barn följs gällande rutiner för anmälan till socialtjänsten. Arbetet med att följa upp och analysera orosanmälningar fortsätter för att stärka kvalitet och likvärdighet i förskolornas agerande. Inom äldreomsorgen synliggörs nationella minoriteter bland annat genom uppmärksammande av högtidsdagar och tillgång till tematiskt material. En översyn av språkkompetenser inom de nationella minoritetsspråken har genomförts i syfte att säkerställa stadens samlade förmåga att erbjuda äldreomsorg på minoritetsspråk när detta efterfrågas. Stadsmiljöarbetet har under året omfattat åtgärder för ökad tillgänglighet, såsom skyndsam vinterväghållning och undanröjande av hinder på parkvägar. Upprustning av park- och lekytor har genomförts med särskilt fokus på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen arbetar även för att minska klimatpåverkan genom åtgärder inom ordinarie verksamhet, såsom återbruk, energieffektivisering, minskat matsvinn, minskad köttkonsumtion, förbättrad avfallssortering och minskad plastanvändning. Dessa insatser bidrar till ökad ekologisk hållbarhet och mer resurseffektiva arbetssätt. Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande är centrala utgångspunkter i förvaltningens arbete. Inom förskolan ges barn reella möjligheter att påverka sin vardag genom val, gemensamma beslut och reflektion i grupp. Barnkonventionen levandegörs genom pedagogiskt arbete och används som ett konkret verktyg för att stärka barns förståelse för inflytande och delaktighet. För barn i behov av särskilt stöd säkerställs delaktighet genom anpassade miljöer, mindre grupper och individuella handlingsplaner där barnets perspektiv dokumenteras. Förvaltningen arbetar aktivt för att stärka lokal demokrati och invånarnas inflytande. Medborgarförslag tas emot och hanteras som en viktig kanal för påverkan och som underlag för planering av stadsmiljöåtgärder. Inför större parkupprustningar ges invånare möjlighet att lämna synpunkter genom medborgardialoger, både på plats och via digitala enkäter. Dialogen med särskilda målgrupper sker även genom etablerade forum, såsom lokalt pensionärsråd, där förvaltningen informerar om pågående projekt och inhämtar synpunkter. Förvaltningen har vidare utvecklat kommunikationen kring stadsmiljöverksamheten genom särskilda kommunikationsplaner för större projekt, månadsvis annonsering i lokalpress samt löpande information i sociala medier och via digitala informationsskärmar. Under året har även nya former för delaktighet prövats. En medborgardialog genomfördes i samband med ett nämndsammanträde med fokus på klimat och konsumtion, och ett ungdomsråd har etablerats med ansvar för en medborgarbudget. Därutöver har förvaltningen utrett möjligheterna till digitala dialogverktyg för att ytterligare utveckla invånardialogen vid exempelvis parkupprustningar. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 115(137) Sammantaget bedöms arbetet bidra till ökad delaktighet, stärkt demokrati och förbättrade förutsättningar för långsiktigt förtroende mellan invånare och förvaltning. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel med 43 49 38 47 45 % 39 % 2025 förtroende för s tadsdelsfö rvaltningen i det område där man bor Analys Resultatet i medborgarundersökningen når inte upp till årsmålet för indikatorn och innebär en sänkning med fyra procentenheter från föregående år. Anledningarna till det minskade förtroendet är högst sannolikt många och komplexa. Under 2026 kommer förvaltningen att arbeta för att åstadkomma en mer ändamålsenlig kommunikation genom ett strategiskt utvecklingsarbete. Nämndmål: 3.7.1 Bromma är ett öppet, jämställt och demokratiskt stadsdelsområde Uppfylls delvis Beskrivning Arbetet med genomförandet av Agenda 2030 fortsätter. Medarbetarnas kunskap om agendan och de 17 globala målen har över tid ökat. Det har blivit tydligt hur den egna enhetens ordinarie arbete bidrar till en hållbar stad och stadens måluppfyllnad. Samverkan internt mellan olika verksamhetsområden och externt med olika aktörer ska fortsätta att stärkas, vilket ökar möjligheterna att nå de mål som särskilt berör nämndens verksamheter. Mänskliga rättigheter Stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna ska intensifieras. I detta innefattas att motverka alla former av rasism, stärka barnets rättigheter, nationella minoriteters rättigheter och jämställdhet samt lika rättigheter och möjligheter för hbtqi. Under året ska stadens nya program för mänskliga rättigheter implementeras. Tillhörande handlingsplaner ska utifrån denna arbetas fram. Jämställdhet Brommaborna ska mötas av öppna, jämställda och demokratiska verksamheter. Pojkar och flickor, kvinnor och män ska få sina behov respekterade och tillgodosedda. För att kunna utveckla arbetet med jämställdhet behöver det finnas ett medvetet och reflekterande arbete kring de normer som råder i samhället. Skillnaderna i förutsättningar ska synliggöras och medvetenheten hos förvaltningens medarbetare behöver öka. Ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i både beslut och genomförande. För att följa vart resurserna går och vilken effekt de får för brommaborna är resultatet för flertalet indikatorer könsuppdelade. Den könsuppdelade statistiken möjliggör analyser av hur resurserna används Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 116(137) och dess effekter. Olikheter mellan könen uppmärksammas och analyser av resultaten genomförs för att utröna om skillnaderna är relevanta eller om åtgärder behöver genomföras för en ökad jämställdhet. Ibland är det svårt att se orsakssamband. Resultaten får då följas under en längre tid för att bättre kunna analysera könsskillnader mellan pojkar och flickor, kvinnor och män i syfte att upptäcka mönster och tillsätta riktade åtgärder. Barns rättigheter Varje barn har rätt att få känna sig betydelsefullt och uppleva sitt eget och allas lika värde. Inom förskolans verksamhet ska flickor och pojkar ges samma utrymme i utbildningen och få sina behov respekterade och tillgodosedda. Alla barn ska mötas i en förskoleverksamhet där det råder ett öppet och demokratiskt klimat i enlighet med barnkonventionen. Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer. Alla förskolor har nu tillgång till böcker och inspirationsmaterial på hur de kan arbeta och det finns goda exempel i verksamheten. Metoder kring att sprida arbetssätt och goda exempel behöver utvecklas. Inom förvaltningen fortsätter arbetet med att implementera barnrättsperspektivet. Rutiner och arbetssätt utvecklas för att säkerställa att barns rättigheter tas tillvara. Oavsett om det handlar om verksamhet för barn, vuxna eller äldre ska alla bemötas jämlikt och jämställt. I förvaltningens tjänsteutlåtande görs både en jämställdhetsanalys och en barnkonsekvensanalys i ärenden där detta är relevant. Vid fördelning av föreningsbidrag säkerställs att föreningar som mottar bidrag står bakom den demokratiska rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män/flickor och pojkar samt barnkonventionens principer. Vid fördelningen av föreningsbidrag prioriteras i år verksamheter som erbjuder barn och unga en aktiv fritid där alla kan delta på jämlika villkor och föreningar med verksamheter som bidrar till ökad trygghet i närområdet. HBTQI Förvaltningen ska fortsätta att erbjuda HBTQI-häng, Indigo, som är en HBTQI-certifierad verksamhet. Indigo drivs på Ungdomens hus av Fritiden och fältverksamheten gemensamt. Syftet är att erbjuda målgruppen möjlighet att på ett tryggt sätt få delta i aktiviteter på Ungdomens Hus. Nationella minoriteters rättigheter- Kunskapen om nationella minoriteters rättigheter ska också öka genom olika insatser. Barn som tillhör de nationella minoriteterna ska i förskolan stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Den förebyggande verksamheten inom äldreomsorgen arbetar aktivt med att belysa de nationella minoriteterna för ökad delaktighet och ökad kunskap. Arbetet fortsätter under verksamhetsåret och sprids till fler av äldreomsorgens verksamheter. Socialtjänsten utvecklar arbetssätt som tillvaratar och tillgodoser stödbehov hos barn som är placerade utanför hemmet gällande nationella minoritetsspråk och minoritetskultur. Barn och unga som placeras i familjehem ska Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 117(137) ges möjlighet att behålla sin identitet och sitt ursprung. Vårdnadshavares önskemål tas tillvara så länge det inte strider mot barnets behov. För barn med annat språk ska möjligheten till modersmålsundervisning undersökas. Lokal demokrati - medborgarbudget Dialogen med brommaborna ska stärkas inom stadsmiljöområdet för att öka delaktighet och inflytande samt för att tillvarata brommabornas lokalkännedom. Planering för ytterligare stadsmiljöprojekt med medborgarbudget ska påbörjas under året. För att öka förtroendet för förvaltningen och möjliggöra delaktighet ska kommunikationen stärkas ytterligare med brommaborna. Målgruppsanpassade dialoger ska fortsatt utvecklas. Särskilt viktigt är det att engagera grupper som normalt sett inte gör sina röster hörda. Dialogen med Brommas ungdomar ska stärkas genom inrättandet av ett ungdomsråd eller ungdomskommitté. Även möjligheten att använda systemet med medborgarbudget för att stärka ungdomars delaktighet i utvecklandet av fritidsverksamheten ska ses över. Under inledningen av året ska en modell arbetas fram för hur förvaltning och nämnd tillsammans ska arbeta med medborgardialoger, trygghetsvandringar och medborgarbudget. Evenemanget Sommar i Bromma är en viktig kommunikationsarena för samverkan med brommaborna. Motverka rasism Förvaltningens ska arbeta för att rasism motverkas och stadens nya MR-program samt handlingsplanen mot rasism ska implementeras. Förvaltningens verksamheter vidtar åtgärder för att öka kunskaperna kring mänskliga rättigheter och rasism. Förväntat resultat Att uppnå årsmålen för fastställda indikatorer och att genomföra fastställda aktiviteter Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts delvis. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts delvis samt att aktiviteterna har genomförts Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska implementera digitalt dialogverktyg inom utvalda 2025-01-01 2025-12-31 stadsmiljöprojekt och dialogmöten Förvaltningen ska implementera stadens nya program för 2025-01-01 2025-12-31 mänskliga rättigheter och tillhörande handlingsplaner ska arbetas fram Förvaltningen ska stärka kommunikationen med brommaborna för 2025-01-01 2025-12-31 att öka förtroendet för förvaltningen Förvaltningen ska undersöka möjligheterna att genomföra 2025-01-01 2025-12-31 ytterligare ett projekt med medborgarbudget inom ramen för stadsmiljöarbetet Förvaltningens avdelningar ska samverka kring att undersöka 2025-01-01 2025-12-31 möjligheterna att inrätta ytterligare medborgarkontor Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 118(137) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medborgardialogen i Bromma ska utvecklas i samverkan mellan 2025-01-01 2025-12-31 förvaltning och nämnd Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 119(137) Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Nämnden redovisar en positiv avvikelse efter resultatdispositioner för verksamhetsåret 2025. Nämnden erhöll i kommunfullmäktiges ursprungliga budget för 2025 en ram som uppgick till 1 942,8 mnkr netto. I samband med avstämningsärenden har kommunstyrelsen tillfört nämnden ytterligare 13,4 mnkr netto som budgetjusteringar. Nämnden har erhållit 17,8 mnkr i budget för prestationsförändringar Slutlig budget för 2025 uppgår till 1 974,0 mnkr. Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 Bokslut 2024 Avvikelse 2024 Anslag för 1 974,0 1 925,1 48,9 1 852,6 30,4 nämndens verksamhet (netto) Kostnader (+) 2 380,0 2 389,0 -9,0 2 272,4 -6,6 Intäkter (-) -406,0 -463,9 57,9 -419,8 37,0 Avvikelse före 48,9 30,4 resultatdispositioner Resultatenheternas 83,5 82,3 överskott från 2024 (+) Resultatenheternas -90,2 -83,5 överskott till 2026 (-) Avvikelse efter 42,1 29,2 resultatdispositioner Nämnden redovisar år 2025 ett överskott om 42,1 mnkr efter resultatdispositioner. Resultatenheterna ökar under år 2025 med 6,7 mnkr. Detta innebär en total resultatfond om 90,2 mnkr till år 2026. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 120(137) Bokslut Avvikelse Avvikelse Bokslut före Budget Budget Budget efter 2025 efter 2024 efter Mnkr resultat- (kostnader +) (intäkter -) (netto) resultat- resultat- resultat- överföringar överföringar överföringar överföringar Nämnd och 46,0 46,0 45,7 45,7 0,3 -0,5 administration Individ- och 204,1 -25,4 178,7 176,3 176,4 2,3 2,3 familjeomsorg varav barn 87,5 87,5 93,3 93,3 -5,8 0,3 och ungdom varav vuxen 29,0 29,0 26,8 26,8 2,2 -3,2 varav 38,9 38,9 36,9 37,0 1,9 0,3 socialpsykiatri varav 0,0 -4,0 -4,0 4,0 1,7 nyanlända Arbets- marknads- 10,2 -1,2 9,0 8,7 8,7 0,3 -1,3 åtgärder Ekonomiskt 59,2 -1,4 57,8 60,6 60,6 -2,8 -3,0 bistånd varav 13,8 13,8 14,6 14,6 -0,8 -0,5 handläggning Stadsmiljö- 39,2 39,2 39,2 39,2 0,0 -1,8 verksamhet Avskrivningar 14,1 14,1 13,4 13,4 0,7 1,7 Internräntor 4,5 4,5 4,3 4,3 0,2 0,1 Förskole- 478,3 -49,0 429,3 427,9 432,5 -3,2 1,3 verksamhet Äldreomsorg 1 112,1 -298,0 814,1 772,1 773,5 40,6 27,1 Stöd och service till personer med 388,4 -31,0 357,4 353,0 353,6 3,8 0,7 funktions- nedsättning Barn, kultur 23,9 23,9 24,0 24,0 -0,1 1,9 och fritid Övrig 0,0 0,0 0,7 verksamhet Totalt 2 380,0 -406,0 1 974,0 1 925,1 1 931,9 42,1 29,2 Nämnden redovisar en positiv avvikelse med 42,1 mnkr för 2025. Även under 2024 hade nämnden ett positiv resultat med 29,2 mnkr. Nämnd och administration Verksamhetsområdet nämnd och administration redovisar en positiv avvikelse med 0,3 mnkr. Prognosticerad budgetavvikelse i tertial 1, tertial 2 och redovisat resultat i bokslutet. Tertial 1 Tertial 2 Bokslut -0,5 0,0 0,3 Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 121(137) Stadsmiljö Verksamhetsområdet stadsmiljö redovisar ett överskott om 0,9 mnkr. Verksamhetsområdet består huvudsakligen av driftkostnader för parkdrift, men även av kostnader för investeringar i form av avskrivningar och internränta. Under året har totala budgetjusteringar beviljats med 1,2 mnkr, vidare har 6,6 mnkr fördelats från direktörens budget, vilket har möjliggjort ett flertal olika driftåtgärder i stadsmiljöområdet. Prognosticerad budgetavvikelse i tertial 1, tertial 2 och redovisat resultat i bokslutet. Tertial 1 Tertial 2 Bokslut 0,0 -0,0 0,9 Förskola Avdelning förskola redovisar en negativ avvikelse om 3,3 mnkr efter fond. Detta beror på en kraftig ökad hyreskostnad. Ledning Verksamhetsledningen redovisar en negativ avvikelse om 3,3 mnkr för perioden. Utförare Utförarna som omfattar förskoleområdena utgörs av resultatenheter. Förändringar i barnantal och en hög kostnadsutveckling påverkar direkt resultatet för förskoleområdena och resultatenheterna redovisar sammantaget en nollavvikelse efter fond för perioden. Variationerna i barnantal mellan områdena har sammantaget lett till ökade kostnader som i stor utsträckning är svåra att påverka eller styra över, framför allt avseende lokaler och bemanning, samtidigt som risken för intäktsbortfall har ökat. Mot bakgrund av det rådande ekonomiska läget, med en relativt hög kostnadsutveckling och fortsatt osäkerhet kring barnantalets utveckling i förskolorna, utgör detta en betydande ekonomisk utmaning för resultatenheterna. Barnantalets utveckling har varierat mellan områdena. Två områden har haft ett högre barnantal än vad som låg till grund för budgeten, vilket har medfört ökade intäkter, medan två andra områden har haft ett lägre barnantal än planerat. Under sommaren avslutade fler barn än beräknat sin placering till följd av skolstart, flytt eller nedläggning av verksamheter. Detta innebar att samtliga förskolor vid höstterminens start hade tomma platser. Variationerna i barnantal mellan områdena har sammantaget lett till ökade kostnader som i stor utsträckning är svåra att påverka eller styra över, framför allt avseende lokaler och bemanning, samtidigt som risken för intäktsbortfall har ökat Sjukfrånvaron är fortsatt hög, vilket har lett till stora kostnader för vikarier, övertid och inhyrd personal. Frånvaron beror dels på att barn i större utsträckning lämnas sjuka på förskolan, men vi ser även att många medarbetare nu får operationstider som tidigare sköts upp under pandemin. Ett aktivt arbete för att minska sjukfrånvaron har påbörjats. Det pågår rekryteringar i syfte att stärka bemanningen och säkerställa en stabil verksamhet. Arbetet omfattar både tillsättning av pedagogtjänster och uppbyggnaden av bemanningsteam som ska kunna fungera som vikarier vid behov. Syftet är att skapa större flexibilitet och minska sårbarheten vid Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 122(137) frånvaro. Prognosticerad budgetavvikelse i tertial 1, tertial 2 och redovisat resultat i bokslutet. Tertial 1 Tertial 2 Bokslut 0,0 0,0 -3,3 Socialtjänst och fritid Avdelningen socialtjänst och fritid redovisar en positiv avvikelse på 3,5 mnkr mot budget efter resultatdispositioner på 0,67 mnkr. Trots det positiva resultatet har verksamheterna under året stått inför flera utmaningar. Kostnaderna för placeringar i jourhem inklusive institutionsanknutna jourhem, familjehem samt öppenvård har ökat och en hög personalomsättning inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning har lett till ökade konsultkostnader. Ekonomiskt bistånd redovisar därutöver ett underskott som förklaras främst av den pågående överlämningen av familjer till Skärholmens stadsdelsförvaltning, vilket har medfört ökade kostnader under övergångsperioden. Prognosticerad budgetavvikelse i tertial 1, tertial 2 och redovisat resultat i bokslutet. Tertial 1 Tertial 2 Bokslut 0,0 2,1 3,5 Ledning Verksamhetsledningen redovisar en budget i balans. Individ- och familjeomsorg inklusive flyktingverksamhet Verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg inklusive flyktingverksamhet redovisar ett överskott på 2,4 mnkr före resultatdispositioner och ett överskott på 2,3 mnkr efter resultatdispositioner. Den största förändringen i redovisat resultat jämfört med prognoser i Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 123(137) tertial 1 och 2 avser en ökning av placeringar i dyra institutionsanknutna jourhem och ökat behov av öppenvård. Prognosticerad budgetavvikelse i tertial 1, tertial 2 och redovisat resultat i bokslutet. Tertial 1 Tertial 2 Bokslut 0,5 2,8 2,3 Beställar- och utförarverksamheterna Verksamhetsområdet för barn och unga redovisar ett underskott på 5,8 mnkr medan Flyktingverksamheten redovisar ett överskott på 4,0 mnkr. Detta innebär att verksamhetsområdena barn och unga, inklusive verksamhetsområde för ensamkommande barn, redovisar ett underskott på 1,8 mnkr. Prognosticerad budgetavvikelse för verksamhetsområde barn o unga inklusive flyktingverksamhet i tertial 1, tertial 2 och redovisat resultat i bokslutet. Tertial 1 Tertial 2 Bokslut -1,7 -1,0 -1,8 Verksamhet för barn och unga signalerar om ett ökat inflöde på orosanmälningar och även ökande i antalet och i komplexiteten av barnärenden som är kopplade till ökad kriminalitet bland ungdomar. Vårdbehovet gällande placeringar i jourhem inklusive institutionsanknutna jourhem, familjehem och HVB har varit hög vilket har påverkat placeringskostnaderna. Kostnaderna för dessa typer av insatserna har ökat med cirka 4,2 mnkr jämfört med utfall 2024 och den dyraste placeringen landade på strax över 2 mnkr under en period på sex månader. Verksamhetsområdet socialpsykiatri redovisar ett överskott på 1,9 mnkr efter resultatdisposition mot budget. Resultatenheterna redovisar en ökning av fonden med 0,078 mnkr. Verksamhetsområdet för vuxna redovisar ett överskott på 2,2 mnkr mot budget 2025. Trots den positiva avvikelsen har verksamheten haft fortsatt stor utmaning av ett ökat inflöde av LMV-anmälningar samt ökat behov av tvångsvård för vuxna missbrukare. Snittet för kostnader avseende institutionsvård för vuxna för perioden januari till december visar en ökning med tre procent jämfört med år 2024. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 124(137) Vuxna missbruk Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec HVB/behandlingshem 2 2 3 0 0 1 1 1 2 3 3 3 LVM-vård vuxna 1 1 1 0 1 1 2 2 2 2 2 2 Stöd- och 29 24 22 22 22 20 25 25 25 18 16 16 omvårdnadsboende, unika personer Andra boendeformer 8 8 9 10 9 9 10 10 11 13 14 14 Öppenvård 1 1 1 1 2 1 1 2 1 1 0 0 Skyddat boende 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 2 1 Totalt 42 37 37 34 35 33 40 41 41 38 37 36 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning redovisar ett budgetöverskott med 4,4 mnkr före resultatdispositioner och 3,8 mnkr efter resultatdispositioner. Det redovisade överskottet skiljer sig mot tidigare prognoser dels på grund av ökade konsultkostnader samt ökade placeringskostnader. Prognosticerad budgetavvikelse i tertial 1, tertial 2 och redovisat resultat i bokslutet. Tertial 1 Tertial 2 Bokslut 0,0 5,0 3,8 Beställarverksamheten och utförarverksamheten Myndighets- och beställarfunktionen redovisar ett budgetöverskott på 3,3 mnkr. Den positiva avvikelsen förklaras främst av ett något lägre behov av insatser än vad som prognostiserats. Verksamhetens årsutfall påverkas i huvudsak av antalet beslutade insatser, efterfrågan på persontransporter samt kostnaden för placeringar som finansieras av det fasta anslaget, det vill säga boenden enligt socialtjänstlagen, hemtjänst och personlig assistans. Utfallet för persontransporter till dagverksamheten för perioden januari till december 2025 visar på en minskning med 5,0 procent jämfört med samma period år 2024. Årets kostnader för resor och persontransporter uppgår till strax över 12,1 mnkr vilket innebär en ökning på 1,4 procent jämfört med utfall 2024. Verksamheten arbetar kontinuerligt med att granska fakturor för turbundna resor vilket har resulterat till en mer korrekt debitering av utförda resor och en bättre kostnadskontroll. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 125(137) Ovan diagram visar kostnader för resor och transport per månad. Prestationsjusteringen blev 15,4 mnkr och bygger på uppgifter från mätning i mars och höstens mätning i augusti. Den slutgiltiga budgeten för 2025 är snittkostnaden mellan årets två mätningarna. I prognosen avseende tertialrapport 2 togs höjd för nya placeringar både inom LSS och SOL-boenden samt inom daglig verksamhet. Men kostnaderna avseende personlig assistans, särskilt bostad för barn och vuxna samt daglig verksamhet visades vara högre än prognostiserats. Kostnaderna för verksamhet inom den dagliga verksamheten ökar med cirka nio procent jämfört med år 2024 samtidigt som kostnaderna för boendeplaceringar för både barn och vuxna ökar med cirka 3,0 procent jämfört med utfall 2024. Antal ärenden inom omsorg Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec om funk. Särskilt boende LSS Bostad m. 130 121 132 132 132 131 129 131 130 135 136 134 särskild service LSS, vuxna Bostad m. 6 6 6 6 5 5 5 7 6 6 6 6 särskild service LSS, barn (korrigerad) Korttidsvistelse, 30 30 30 29 31 33 33 31 28 28 28 29 barn och vuxna Särskilt boende SoL Bostad m. 7 6 6 6 6 6 8 8 6 5 6 7 särskild service SoL, vuxna Särskilt boende 3 3 3 3 2 2 2 2 2 2 2 2 SoL Korttidsvistelse 3 3 2 3 3 4 3 3 2 4 3 2 SoL Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 126(137) Antal ärenden inom omsorg Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec om funk. Sysselsättning Daglig 264 265 269 273 270 273 273 276 278 277 275 273 verksamhet LSS Dagverksamhet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 SoL Utförarenheten personligt stöd redovisar ett överskott på 1,1 mnkr innan resultatdispositioner. Trots den positiva avvikelsen har verksamheten haft en del bemanningsutmaningar som resulterade i ökade personalkostnader. Resultatenheten redovisar en ökning av fonderna med 0,59 mnkr vilket är maximalt tillåten avsättning för året. Detta innebär att personligt stöd redovisar ett positiv resultat på 0,5 mnkr efter fondavsättning. Ekonomiskt bistånd Prognostiserad budgetavvikelse i tertial 1, tertial 2 och redovisat resultat i bokslutet. Tertial 1 Tertial 2 Bokslut -4,4 -4,2 -2,8 Ekonomiskt bistånd Enheten för ekonomiskt bistånd redovisar ett underskott med 2,8 mnkr. Underskottet beror i huvudsak på pågående överlämning av familjer till Skärholmen stadsdelsförvaltning. Vilket har lett till ökade kostnader men verksamheten arbetar aktivt för att optimera processen och minska de långsiktiga kostnaderna. Samtidigt har förvaltningen målsättning att andelen med egen försörjning ska öka och på så sätt minska bidragsberoendet. Årskostnad för utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive kostnader för handläggning uppgår till 46,0 mkr. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 127(137) Arbetsmarknadsåtgärder För arbetsmarknadsåtgärder redovisas ett överskott om 0,3 mnkr. Prognostiserad budgetavvikelse i tertial 1, tertial 2 och redovisat resultat i bokslutet. Tertial 1 Tertial 2 Bokslut -0,1 -1,5 0,3 Barn, kultur och fritid Verksamhetsområdet barn, kultur och fritid redovisar ett underskott om 0,1 mnkr. Tilldelade medel finansierar fritidsverksamheten inom socialtjänstavdelningen och öppna förskolan samt kulturuppdraget inom avdelningen förskola. Prognostiserad budgetavvikelse i tertial 1, tertial 2 och redovisat resultat i bokslutet. Tertial 1 Tertial 2 Bokslut 0,3 0,0 0,1 Övrig verksamhet För att balansera eventuella underskott och oförutsedda kostnader hos verksamheterna budgeterades medel hos stadsdelsdirektören inledningsvis av året med 16,2 mnkr. Dessa medel har under året fördelats ut till andra verksamheter. Prognostiserad budgetavvikelse i tertial 1, tertial 2 och redovisat resultat i bokslutet. Tertial 1 Tertial 2 Bokslut 10,2 0,0 0,0 Äldreomsorg Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 128(137) Äldreomsorg totalt Äldreomsorgen visar totalt ett överskott gentemot budget på 40,6 mnkr efter resultatdispositioner. Antal månadsplatser på vård och omsorgsboenden minskade under våren för att därefter ligga öka till att nå en topp under dec. I genomsnitt har vi under 2025 legat på 405 platser vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Användandet av hemtjänst, som gick ner under pandemin, har därefter successivt ökat till nivåer som ligger högre än tidigare år. Även om volymerna 2025 varit högre än tidigare år har ökningen under året varit liten och kan förklaras av ökningen av antalet äldre boende i stadsdelen. Antalet beslutade hemtjänstinsatser har liksom tidigare år sjunkit under sommarperioden men ligger i övrigt tämligen konstant. Inflationen har som nådde en topp 2023 har nu avtagit men verksamheten har ändå under 2025 sett prisökningar som påverkar verksamheten. Prognostiserad budgetavvikelse i tertial 1, tertial 2 och redovisat resultat i bokslutet. Tertial 1 Tertial 2 Bokslut 15,0 34,0 40,6 Verksamhetsledning Verksamhetsledningen uppvisar ett resultat 37,0 mnkr bättre än budget Det förklaras i huvudsak av outnyttjade reserver som finns centralt inom avdelningen för att balansera upp befarade underskott inom beställarverksamhet och hemtjänsten. Enheten för biståndshandläggning äldreomsorg Enheten, exklusive Pensionat Traneberg, redovisar ett överskott på 18,0 mnkr. Beviljade och utförda insatser inom äldreomsorgen har inte uppnått de beräknade volymerna som antogs i budget. Under året har man sett en kraftig minskning av korttidsboende. I budget för 2025 antogs ett genomsnittligt antal av 28 månadsplatser. Nu kan det konstateras att verksamheten under året haft i genomsnitt 18 månadsplatser. Vård- och omsorgsboende med demensinriktning är den boendeform med flest platser och antalet månadsplatser har legat stabilt under året. Vård- och omsorgsboende med somatisk inriktning har ökat under året och ligger i december på 115 månadsplatser vilket är den högsta noteringen hittills. Då flera biståndshandläggare har rekryterats under året har konsulter använts för att förstärka verksamheten. Antal personer, som har hemtjänst har under året legat tämligen stabilt och var i december 2506. Det genomsnittliga antalet timmar per person är i december 35,7 vilket kan jämföras med 36,6 samma period föregående år. Totala antalet beställda hemtjänsttimmar per månad under 2025 har varit 45 457 vilket kan jämföras med 42 918 år 2024. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 129(137) Utförare Det kommunövergripande korttidsboendet Pensionat Traneberg med inriktning på stöd till anhöriga redovisar ett överskott mot budget på 0,6 mnkr. Anslaget för verksamheten höjdes 2024 vilket möjliggjort öppethållande varannan helg. Den kommunala hemtjänsten i egen regi redovisar ett underskott på 16,2 mnkr. Utförandegraden, det vill säga antalet utförda hemtjänsttimmar som andel av antal beslutade hemtjänsttimmar är 87 procent att jämföras med 89 procent föregående år. Detta mått är sämre om man undantar hemtjänst på seniorboende där det är lättare att uppnå en hög utförandegrad. Att höja utförandegraden och därmed intäkterna är en förutsättning för att vända utvecklingen. Hemtjänsten kommer att fortsätta arbetet i denna riktning. Personalsituationen inom hemtjänsten har under året varit ansträngd. Den kommunala hemtjänsten har därför i hög grad fått använda sig av timanställd personal vilket inneburit högre kostnader och svårigheter att uppnå målet om personalkontinuitet. Reglerna kring dygns- och veckovila har medfört utmaningar i planering och schemaläggning vilket innebär ökade kostnader för verksamheten. Brommas stadsdelsförvaltnings vård- och omsorgsboenden utgör resultatenheter. De två enheterna visar överskott efter resultatdispositioner på sammanlagt 1,2 mnkr och 2,6 mnkr före. Vård- och omsorgsboenden i egen regi arbetar målmedvetet för att bibehålla en hög beläggningsgrad. Budgeten har förutsatt en beläggning på 98 procent respektive 99 procent Utfallet 2025 uppnåddes målet det större vård- och omsorgsboendet Mälarbacken lyckade åstadkomma en beläggningsgrad på 99,5 procent. Båda enheterna har lyckats avveckla användningen av inhyrda sjuksköterskor trots svårigheter att rekrytera egen personal. Ersättningen per dygn är lägre avseende en somatisk plats än för en demensplats samtidigt som personaltätheten och materialåtgången är ungefär detsamma för båda typerna av platser. Båda resultatenheterna hade redovisat underskott om de inte fått tilldelade statsbidrag. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 130(137) Resultatenheter Resultat- Resultatöver- Resultat- Resultat 2025 enhetens föring från 2024 överföring till Resultatenhetens namn Överskott (-) bruttobudget Överskott (-) 2026 Överskott Underskott (+) 2025 Underskott (+) (+) Underskott (-) Stöd till funktionsnedsatta Grupp och servicebostäder 161 970,0 -15 606,3 -590,7 16 197,0 Individ- och familjeomsorg Långskeppet 16 476,0 -1 486,0 -78,0 1 564,0 Förskola FSK Område 1 87 607,0 -6 504,7 -2 210,0 8 714,7 FSK Område 2 93 745,0 -8 505,8 -224,3 8 730,2 FSK Område 3 94 642,0 -8 378,2 -1 067,5 9 445,6 FSK Område 4 91 425,0 -7 909,1 -1 188,1 9 097,1 Adv äldreomstorg Mälarbacken 287 868,0 -27 517,5 -1 963,0 28 786,5 Brommagården, Traneberg 77 144,0 -7 575,7 -622,0 7 714,4 Summa resultatenheter -83 483,3 -7 943,6 90 249,6 Förvaltningen har åtta resultatenheter under verksamhetsåret 2025, vilka hanteras i särskild ordning i den ekonomiska uppföljningen. Grundvillkoret för att kunna vara resultatenhet är att enhetens budget baseras på intäkter/rörlig ersättning för faktiskt utförda prestationer. Resultatenheterna har en positiv nettoprognos med 7,9 mnkr. Flera fonder uppnår högsta möjliga avsättning och kan inte fyllas mer. Den ackumulerade fondförändringen blir en ökning med 6,7 mnkr. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 131(137) Investeringar Avvikelse mellan Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 prognos T2 och bokslut 2025 Parkinvesteringar 2,4 2,6 -0,2 0,2 Nycklade medel 14,5 13,7 0,8 -0,8 stadsmiljö varav reinvesteringar 4,6 6,0 -1,4 1,4 Klimatinvesteringar 0,0 0,0 0,0 -1,0 Trygghetsinvesteringar 0,1 0,1 0,0 0,0 Övriga 6,7 5,8 0,9 -0,9 investeringsmedel Maskiner & inventarier 4,8 5,9 -1,1 1,1 Totalt investeringar 28,5 28,1 0,4 -1,4 Förvaltningen har en investeringsbudget som överstigit investeringsutgifterna för verksamhetsåret 2025 med 0,4 mnkr. Förvaltningen erhöll i kommunfullmäktiges ursprungliga budget för 2025 en ram som uppgick till 21,5 mnkr. Kommunstyrelsen har tillfört ytterligare 7,0 mnkr, varför investeringsbudgeten uppgår till 28,5 mnkr. Investeringsverksamheten har bedrivits inom ramen för budgeten. Investeringar belastar driftverksamheten långsiktigt och stor försiktighet tillämpas. Ombudgeteringar Biologisk mångfald – Åtgärder efter rasering av kraftledning På grund av kraftig blåst under sommar och höst har entreprenören behövt prioritera skador och riskträd före planerade åtgärder. Denna påbörjade åtgärd avseende åtgärder efter rasering av kraftledning kommer därför att återupptas först år 2026. Av beviljade medel med 0,6 mnkr år 2025 har 0,2 mnkr upparbetats och 0,4 mnkr kommer att förskjutas till år 2026. Nämnden har därför ett behov av ombudgetering med 0,4 mnkr. Parkmiljö i anslutning till förskolegård Parkmiljöns anläggningsarbeten har startats och skulle färdigställas under hösten 2025. Lekställningsleverantören meddelade i november till anläggningsentreprenören att de inte hinner leverera före årsskiftet, som var överenskommet. Produktionen av klätterställningen och lekhuset är försenad och leveransen kan ske först under januari 2026. Så kostnaden för klätterställningen och lekhuset inklusive montering, schakt och anläggningsjobb på 0,4 mnkr behöver ombudgeteras till 2026. Stockholm vid vattnet - Upprustning av gångbryggan och strandpromenaden i Johannesfred Godkännande av dispensen som behövdes för arbetet tog längre tid än förväntat. När projektet Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 132(137) kunde påbörjas identifierades oväntade brister och skadegörelse på belysningsarmaturen som finns längs räcket längsmed träspången. Detta medförde att en ny lösning behövdes ta fram med belysningskonsulten och en annan sort av armatur beställdes. Leveranstiden för armaturen gör att själva monterings- och installationsarbetet inte kan utföras först i början av 2026. Budgeten för projektet uppgick år 2025 totalt till 1,8 mnkr, varav 0,6 mnkr tillskjutits utifrån finansiering för Stockholm vid vatten. 0,2 mnkr från nycklade medel är i behov av ombudgetering till 2026 för återstående belysningsarbeten som inte kunde genomföras av TK på grund av de omfattande arbeten med byggkonstruktionen vid strandpromenaden i Johannesfred. Analys av balansräkning Bokslutet för verksamhetsåret 2025 har upprättats enligt den kommunala redovisningslagen, god redovisningssed och i överensstämmelse med riktlinjerna i regler för ekonomisk förvaltning. Detta innebär bland annat att nedanstående principer har följts: • Matchningsprincipen: tillgångar/intäkter och skulder/kostnader har periodiserats på likartat sätt. • Försiktighetsprincipen: kostnader/skulder ska aldrig undervärderas och intäkter/tillgångar aldrig övervärderas. • Väsentlighetsprincipen: kostnader och intäkter har periodiserats om de påverkat resultatet väsentligt. I bokslutet har 50 tusen kronor varit riktmärke för vad som normalt ansetts varit av väsentlig storlek. Nämndens balansomslutning per den sista december 2025 är 310,1 mnkr, vilket är en ökning med 13,7 mnkr jämfört den utgående balansen vid bokslutet 2024 då balansen uppgick till 296,8 mnkr. Tillgångar Nämndens tillgångar består av anläggningstillgångar 209,4 mnkr och omsättningstillgångar med 100,7 mnkr. Anläggningstillgångar har ökat med 11,9 mnkr till följd av fler aktiverade investeringsprojekt. Skulder Nämndens skulder uppgår till 185,9 mnkr. I huvudsak är nämndens skulder av kortfristig karaktär och är kopplade till den löpande verksamheten. Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Nämnden bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Bedömningen grundar sig på förvaltningens systematiska arbete för att förebygga risker och åtgärda Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 133(137) oönskade händelser med stöd av väsentlighets- och riskanalyser (VoR). Förvaltningen arbetar med intern kontroll som en integrerad del i styrning och uppföljning och nämnden har systematiskt ordnade kontroller i organisation, system, processer och rutiner. Under 2025 har arbetet utgått från följande processer i internkontrollplanen (IKP): • Att ge barn och unga i Bromma möjligheter till en rik fritid • Att ge äldre insatser med god kvalitet, trygghet och inflytande • Att värna den biologiska mångfalden • Effektiv lokalförsörjning i stadens verksamheter • Att arbeta för god hälsa hos medarbetare • Att stärka och utveckla det strategiska kompetensförsörjningsarbetet • Inköp och avtalstrohet • Systematiskt informationssäkerhetsarbete • Att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet • Förebygga otillåten påverkan Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Stadsdelsnämnden har bedrivit ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla och säkra verksamheternas kvalitet genom väsentlighets- och riskanalyser, verksamhetsuppföljningar, egenkontroller, avvikelsehantering samt genom att ta emot och utreda klagomål och synpunkter. Stockholms stads kvalitetsprogram Arbetet med implementering av Stockholms stads kvalitetsprogram har fortgått genom ett antal förbättringsåtgärder med syftet att effektivisera och systematisera arbetet och därmed öka kvaliteten för brommaborna. Förvaltningens särskilda fokus på medarbetarperspektivet har har fortsatt genom satsningen "Aktivt medarbetarskap", som påbörjades under 2023. Satsningen har en tydlig koppling till stadens personalpolicy och till kvalitetsprogrammet. Under 2024 startades förvaltningens innovationsråd. Innovationsrådets arbete syftar till att skapa en kultur som genomsyras av de förhållningssätt som krävs för att skapa förutsättningar för innovation samt att ge stöd till verksamheter i utvecklings- och innovationsfrågor. Rådet ska även inspirera verksamheter att våga testa nya arbetssätt och fungera som bollplank för verksamheterna i deras utvecklings- och innovationsprocesser. Rådet utgörs av innovationsambassadörer som representerar hela förvaltningen, samtliga avdelningar och så väl verksamheter som stödfunktioner. Denna representation ska leda till att hela förvaltningen involveras, entusiasmeras, känner ansvar och delaktighet i förvaltningens vidare arbete med innovation. Arbetet med att bygga upp en struktur för att omhänderta idéer och förslag från medarbetare samt rådets funktion och arbetssätt har fortsatt under 2025. Avdelningen förskola har under år 2025 arbetat med det systematiska kvalitetsarbetet samt gjort en tydlig planering för år 2026 i det som avdelning identifierat som viktiga i arbetet. Genom att systematisk utvärdera och analysera flera olika perspektiv har avdelningen fått en Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 134(137) helhetsbild och kan därigenom upptäcka verksamhetens framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Avdelningen har valt att fokusera det systematiska kvalitetsarbetet utifrån lärande, vårdnadshavare, medarbetare och ekonomi. Det systematiska kvalitetsarbetet sker på flera olika nivåer och rektorerna ser ständig över och utvecklar sina metoder för att kunna svara upp mot läroplanen och nämndens krav. Avdelningen följer upp i vilken mån förskolorna når de nationella målen för utbildningen genom bland annat kvalitetsdialoger. Skolchef, verksamhetscontroller samt strateg besöker varje förskoleområde för att få en bredare uppfattning om verksamhetens kvalitet. Dialogen har i år utvecklats och utgår ifrån Skolverkets nationella kvalitetssystem. Därtill har dialogen utökats till att inte enbart genomföras med förskolornas ledningsteam utan också utvalda pedagoger. Genom att också ha en dialog med pedagoger har avdelning förskola fått en mera komplett bild. Det språkutvecklande arbetet har fortsatt stort fokus och är ett prioriterat område. För att följa upp de aktiviteter som genomförts för att utveckla det språkutvecklande infördes kvalitetsobservationer under 2023. Arbetet har utvecklats ytterligare under året för att säkerställa att observationerna fångar upp utvecklingen men också vilket vidare stöd som behövs. Dialogerna kommer att fortsätta under kommande år. Under år 2025 har avdelningen deltagit i IFOUS-programmet där samtliga förskolor har ingått. Programmet syftar till att främja barns förändrande kunnande och stärka förskolans förmåga att följa, förstå och utveckla barns lärande över tid, med stöd i aktuell forskning och i linje med läroplanen. Programmet ska hjälpa förskolor att arbeta mer systematiskt, likvärdigt och vetenskapligt med dokumentation och undervisning. Programmet kommer att fortsätta under kommande år. Under året har en översyn av det systematiska kvalitetsarbetet påbörjats genom att uppdatera avdelningens dokument som etablerades år 2015 med ambitionen att få ett mer sammanhållet arbete. Pilotarbete har skett för att införa det digitala systemet 2C8 som stöd att beskriva verksamheternas arbetsprocesser. Egenkontroller och internkontroll har genomförts av verksamheterna samt avdelningen och resultatet redovisas i huvudsak i ILS-moduler samt övriga delar av verksamhetsberättelsen. Under året har avdelningen bedrivit ett strukturerat kvalitetsarbete med målet att säkerställa en trygg, värdig och individanpassad omsorg för de äldre. Arbetet har utgått från nationella riktlinjer och kommunens övergripande kvalitetsmål och har integrerats i den dagliga verksamheten. Genom ett årshjul för kvalitetsarbete har insatser kunnat planeras, genomföras och följas upp på ett systematiskt sätt. Regelbundna avstämningar och teammöten har bidragit till att identifiera förbättringsområden och säkerställa att åtgärder får genomslag i praktiken. Avvikelserapportering har analyserats kontinuerligt för att förebygga återkommande problem och stärka patientsäkerheten. Personalens delaktighet har varit en central del av kvalitetsarbetet. Medarbetarna har involverats genom reflektionsmöten och utbildningsinsatser, vilket har bidragit till ökad kompetens och engagemang. Kompetensutveckling har särskilt fokuserat på områden som demensvård, bemötande och läkemedelshantering. Brukardialoger och enkäter har använts för Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 135(137) att fånga de äldres och anhörigas perspektiv och därigenom skapa en mer personcentrerad vård. Förbättringsarbetet har haft särskilt fokus på fallprevention och nutrition, där insatser har utvecklats för att stärka både säkerhet och livskvalitet. Digitala verktyg har successivt börjat användas för att förbättra dokumentation och kommunikation, vilket har bidragit till en mer effektiv och transparent verksamhet. Resultaten visar att avdelningen har uppnått en hög grad av trygghet och kontinuitet i omsorgen, något som speglas i positiva resultat från brukarundersökningar. Arbetet har också bidragit till en ökad medvetenhet kring kvalitetsfrågor och en kultur av ständiga förbättringar. Systematiskt arbetsmiljöarbete Checklista för årlig uppföljning Förbättringsområden - analys av utfall Ett systematiskt arbetsmiljöarbete förebygger ohälsa och olycksfall samt bidrar till en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. Det är en ständig process enligt fastställt årshjul, för APT och samverkan, för att på ett systematiskt sätt undersöka arbetsmiljön, vidta åtgärder och följa upp dem så de får avsedd effekt. Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl inom stadsdelen. Fokus är på organisatorisk och sociala arbetsmiljö och tidiga insatser samt ett aktivt arbete med friskfaktorer. Utvecklingsområden som kommit fram i den årliga uppföljningen att arbete med att påminna och stötta medarbetare att rapportera arbetsmiljöincidenter och olyckor i IA. Som stöd i detta arbete finns ett redan framtaget APT-material. Vår internkontroll visar även att chefer behöver stärkas i sin rapportering och uppföljning av IA-anmälningar samt i sin rapportering och anmälan till Försäkringskassan. Detta medför att respektive hr-konsult två gånger per år gör internkontroll i IA för att följa upp cheferna i deras incidenter. Förvaltningen behöver stärka och utveckla sitt arbete mot otillåten påverkan samt, hot och våld, då utmaningarna ökat. Detta medför att det även finns ett behov av att öva rutiner vid hot och våld. Under våren 2025 inleddes planeringen av de arbetsmiljöronder som ska utföras i stadens system SAM-ILS. Under hösten 2025 har följande obligatoriska arbetsmiljöronder hållits utbildningar kring och genomförts i SAM-ILS: • fysisk arbetsmiljörond, • organisatorisk och social arbetsmiljörond (OSA) • arbetsmiljörond för hot och våld och första hjälpen • dokumentationen av aktiva åtgärder. Totalt har åtta digitala utbildningstillfällen erbjudits för alla chefer i Bromma stadsdelsförvaltning. Den sista december 2025 ska alla chefer ha dokumenterat arbetsmiljöronderna i SAM-ILS för Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 136(137) att vi ska kunna ta ut rapporter och följa upp ronderna. Underlaget ser bra ut och majoriteten av cheferna har lagt in och under slutet av januari kommer vi kunna ta fram rapporter per arbetsmiljörond och per avdelning, område, enhet mm. Vidare kommer arbetsmiljöronderna redovisas på APT, SVG OCH FVG under februari månad 2026 Feedbacken som framkommit är att man önskar att det skulle bli mer anpassade arbetsmiljöronder med frågor till respektive verksamhet. Vilket är något som vi kommer se över till när arbetsmiljöronderna ska besvaras under hösten 2026. Parallellt till detta har vi uppdaterat och reviderat i vår arbetsmiljöhandbok för chefer där vi lagt in våra 4 framtagna OSA mål som togs fram 2025, uppdaterad riskbedömning och information om våra arbetsmiljöronder i SAM-ILS. Den årliga uppföljningen för 2025 kommer redovisas på samverkansgrupperna under februari månad 2026 enligt fastställt årshjul. Framgångsfaktorer och föregående års aktiviteter från årlig uppföljning - analys av utfall Under 2025 har förvaltningen fortsatt att satsa på "Aktivt medarbetarskap", ett initiativ som påbörjades redan 2023 med målet att främja delaktiga och engagerade medarbetare som bidrar till kvalitet och utveckling inom vår organisation. Genom detta projekt har medarbetarna erbjudits en rad obligatoriska och valfria övningar som har integrerats i årshjulet för APT och som alla verksamheter har kunnat ta del av på arbetsplatsträffar eller andra mötesforum. Dessa övningar har varit utformade för att stärka medarbetarskapet och har lett till bestående positiva effekter i många av våra verksamheter. Satsningen har en tydlig koppling till stadens personalpolicy, kvalitetsprogram och friskfaktorer, och syftar till att skapa en arbetsmiljö där medarbetarna känner sig delaktiga, engagerade och motiverade att bidra till kvalitet och utveckling som skapar värde för brommaborna. Projektet avslutades i december 2025 Under våren avslutades den partsgemensamma arbetsmiljöutbildningen via Suntarbetsliv. Utbildningen startade i oktober 2024, totalt fem tillfällen och avslutades i mars 2025. Totalt deltog 23 deltagare varav 8 chefer och 15 skyddsombud. Under hösten 2025 startade en ny omgång av arbetsmiljöutbildningen igång med fem tillfällen med totalt 22 deltagare, varav 14 skyddsombud och 8 chefer. Utbildningen avslutas i februari 2026. Arbetet med att stötta cheferna genom hela rehabiliteringsprocessen fortsätter att prioriteras, likaså det förebyggande arbetet med särskild uppmärksamhet på korttidsjukfrånvaron. En genomgång av sjukfrånvaro har gjorts tillsammans med chefer inom förskolan. Syftet är att uppmärksamma återkommande sjukfrånvaro, orsak till frånvaron samt möjligheter till stöd och/eller eventuella behov av åtgärder. Arbetet har gett resultat; målet i verksamhetsplanen för 2025 avseende den totala sjukfrånvaron har uppnåtts, utfallet blev 7,4 procent och målet var 8 procent, dvs en minskning med 0,6 procent. När det gäller korttidsfrånvaron så blev utfallet dock 2,8 procent, vilket är 0,3 procent över målet på 2,5 procent. Bromma stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 137(137) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Susanna Halldin Olsson, Stadsdelsdirektör 2026-02-05 --- [Dataskyddsombudets årsrapport 2025.pdf] Dataskyddsombudets årsrapport 2025 Bromma Stadsdelsnämnd start.stockholm Dataskyddsombudets årsrapport 2025 Januari 2026 Dnr: BRO 2026/40 Kontaktperson: Maria Palme Konsult: Jessica Hillergård Dataskyddsombudets årsrapport 2025 3 (42) Sammanfattning I egenskap av ert Dataskyddsombud lämnar jag följande årsrapport. Dataskyddsåret som gått har varit präglat av arbete med flera stora konsekvensbedömningar, ny AI-förordning att ta hänsyn till och framförallt nya hot från och i omvärlden. I skrivandets stund vid årsskiftet, har kartan ritats om på vem som är allierad och inte vilket påverkar vilka tekniska val en organisation behöver ta och prioritera. Ett område som påverkas av omvärlden, är frågorna om tekniska säkerhetsåtgärder, AI och tredjelandsöverföringar. I årets dataskyddsraport lyfts tredjelandsöverföringar in som ett eget kapitel. Slutsatsen är att med övergång till fler molntjänster behöver beställaren vara än mer tydlig i sina krav på leverantörerna. Detsamma gäller tjänster med AI, där risken finns att nya oväntade personuppgiftsbehandlingar skapas och lagras osäkert. Där rekommenderar jag som DSO att det tas fram en AI-riktlinje och - strategi i staden så att stadsdelsförvaltningen kan luta sig mot dem hur nästa steg i digitaliseringen ska ske. En årsrapport 2025 kan inte utesluta den stora personuppgiftsincidenten i slutet av augusti och som utvecklades med nya vändningar under hela hösten. I dagsläget har IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, bestämt att inte inleda granskning mot Stockholm stad och dess stadsdelsförvaltningar, utan mot två kommuner, en region och leverantören. Det som är tydligt i min slutsats av årets incidenter, är att det behöver bli tydligare kommunikationsvägar när incidenter sker. DSO informeras sent och riskerar att sakna pusselbitar när rekommendationer ska ges. Miljödataincidenten kommer också bli vägledande vad som krävs innan personuppgiftsbehandlingar börjar, att det gäller även från implementationsstadiet och kan inte göras i efterhand. IMY har också omorganiserats vid årsskiftet och får en operativ avdelning som kommer arbeta med riskbaserad tillsyn och klagomål. Det tyder på att personuppgiftsansvarig behöver ha god kontroll på sina dataskyddsrisker och arbeta aktivt med dem. Risker redovisas i ett eget kapitel som jag uppmanar dig som läsare att ta del av lite extra. Med förhoppning om ett spännande och säkert dataskyddsår! Jessica Hillergård Dataskyddsombud Dataskyddsombudets årsrapport 2025 4 (42) Innehåll Sammanfattning .......................................................................................3 1. Inledning ....................................................................................6 1.1. Bakgrund .....................................................................................6 1.2. Beskrivning och förklaring av granskningsmetod och resultat ....6 1.3. Obligatoriska rapporteringsområden ...........................................8 2. Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet ....................................................................................9 2.1. Registerförteckning .....................................................................9 2.1.1. Syftet med området .....................................................................9 2.1.2. Resultat .......................................................................................9 2.1.3. Sammanfattning ........................................................................10 2.1.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................10 2.2. Tekniska och organisatoriska åtgärder .....................................11 2.2.1. Syftet med området ...................................................................11 2.2.2. Resultat .....................................................................................11 2.2.3. Sammanfattning ........................................................................12 2.2.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................13 2.3. Konsekvensbedömning avseende dataskydd ...........................14 2.3.1. Syftet med området ...................................................................14 2.3.2. Resultat .....................................................................................14 2.3.3. Sammanfattning ........................................................................15 2.3.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................16 2.4. Den registrerades rättigheter .....................................................17 2.4.1. Syftet med området ...................................................................17 2.4.2. Resultat .....................................................................................17 2.4.3. Sammanfattning ........................................................................18 2.4.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................18 2.5. Personuppgiftsincidenter ...........................................................19 2.5.1. Syftet med området ...................................................................19 2.5.2. Resultat .....................................................................................19 2.5.3. Sammanfattning ........................................................................20 2.5.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................21 2.6. Överföring till tredje land ...........................................................22 2.6.1. Syftet med området ...................................................................22 2.6.2. Resultat .....................................................................................22 2.6.3. Sammanfattning ........................................................................22 2.6.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................23 3. Genomförda granskningar under året ...................................24 3.1. Sammanfattning ........................................................................24 3.2. Syfte ..........................................................................................24 Dataskyddsombudets årsrapport 2025 5 (42) 3.3. Genomförda granskningar och deras resultat ...........................24 3.3.1. Granskning 1 Granska förskolans införande av Infomentor ......24 3.3.2. Granskning 1 Utbildning i dataskydd .........................................25 3.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................25 4. Risker inom dataskydd ...........................................................26 4.1. Sammanfattning ........................................................................26 4.2. Syfte ..........................................................................................26 4.3. Resultatet av riskkartläggningen ...............................................27 4.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................31 5. Planerade granskningar under det nya verksamhetsåret ...33 5.1. Sammanfattning ........................................................................33 5.2. Syfte ..........................................................................................33 5.3. Planerade granskningar ............................................................33 5.3.1. Granskning 1 Förskolans införande av Infomentors nya modul för specialpedagogik .................................................................................33 5.3.2. Granskning 2 Utbildning i dataskydd .........................................33 5.3.3. Granskning 3 AI (Styrdokument och metod för infoklassning och anpassning mot AI-förordningen och GDPR) ...........................................34 6. Omvärldsbevakning ................................................................35 6.1. Tillsynsmyndigheten omorganiseras .........................................35 6.2. Kommande förändringar av Dataskyddsförordningen ...............35 6.3. Tillsyn av Miljödata incidenten ...................................................35 6.4. Övrigt .........................................................................................36 7. Övrigt att rapportera ...............................................................37 7.1. Interna arbetsgruppen med ambassadörer för dataskydd och informationssäkerhet ................................................................................37 7.2. Gemensamt arbete inom Trillingen ...........................................37 7.3. Samarbete och kommunikation i dataskydd i staden ................37 Dataskyddsombudets årsrapport 2025 6 (42) 1. Inledning 1.1. Bakgrund Dataskyddsförordningen, GDPR, trädde i kraft som lag i Sverige den 25 maj 2018. Syftet med förordningen var att skapa enhetliga dataskyddsregler inom EU avseende respekt för privatlivet och rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dataskyddsförordningen syftar även till att säkerställa det fria flödet av personuppgifter mellan medlemsstaterna i EU. Enligt dataskyddsförordningen är varje nämnd och bolagsstyrelse inom Stockholms stad ansvarig för att verksamheten följer dataskyddslagstiftningen vid hantering av personuppgifter. Det innebär att nämnd eller styrelse behöver informera sig, styra och följa upp sin verksamhet avseende behandlingen av personuppgifter. Varje nämnd och bolagsstyrelse i Stockholms stad har i enlighet med dataskyddsförordningen utnämnt ett dataskyddsombud, DSO. Denna roll har till uppgift att övervaka verksamhetens integritets- och dataskyddsregelefterlevnad samt att ge rekommendationer och rapportera direkt till högsta förvaltningsnivå. Denna årsrapport är således ett medel för personuppgiftsansvarig att ta emot de råd och rekommendationer som dataskyddsombudet är skyldig att ge till ansvarig enligt dataskyddsförordningen. I rapporten får personuppgiftsansvarig insyn i vad dataskyddsombudets granskningar visat av verksamheten och status avseende integritet och dataskydd. Årsrapporten syftar till att personuppgiftsansvarig ska kunna fatta beslut om prioriteringar, resurser och initiativ framåt. Detta samspel resulterar i att det blir enklare för ansvarig nämnd eller styrelse att visa hur de som personuppgiftsansvarig efterlever dataskyddslagstiftningen. Dataskyddsförordningen bygger på grundläggande principer och en av dessa principer är ansvarsskyldigheten. Den innebär att personuppgiftsansvarig ska kunna visa att verksamheten efterlever dataskyddsförordningen. Årsrapporten är en mycket viktig del av denna dokumenteringsskyldighet. Årsrapporten är även ett medel för personuppgiftsansvarigs uppföljning och styrning av verksamhetens systematiska integritets- och dataskyddsarbete. 1.2. Beskrivning och förklaring av granskningsmetod och resultat Dataskyddsombudet har granskat verksamhetens dataskyddsarbete utifrån sex obligatoriska områden. De sex områdena har Dataskyddsombudets årsrapport 2025 7 (42) identifierats genom en analys av kraven i GDPR om hur verksamheter bör arbeta systematiskt med dataskydd. Varje område innehåller ett antal kontrollfrågor som ger en bild av verksamhetens dataskyddsarbete. Dessa områden överensstämmer med de delar som enligt Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, utgör grunden för en verksamhets systematiska och rättssäkra hantering av personuppgifter. I rapporten används en riskmodell med fyra nivåer av risk. Modellen hjälper dataskyddsombudet att visa vilken bedömning hen gör av verksamhetens dataskyddsrisker utifrån de iakttagelser som gjorts i granskningen. Risknivå Beskrivning Hög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till betydande risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen kräver omgående åtgärd och korrigering. Medelhög Iakttagelsen avser en brist som kan leda till risker för de risk registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas skyndsamt, men kräver inte omedelbar korrigering. Låg risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till mindre risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas, men kräver inte omedelbar korrigering. Inget att Dataskyddsombudet har inga brister att rapportera anmärka avseende denna del som kräver åtgärder. Notera att risken för att tilldelas en sanktion vid tillsyn är större desto högre risken är. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 8 (42) 1.3. Obligatoriska rapporteringsområden Denna årsrapport spänner över sex obligatoriska rapporteringsområden som personuppgiftsansvarig, PUA, som ett minimum ska informera sig om årligen för att kunna anses leda och styra dataskyddsarbetet så som dataskyddsförordningen avser. De obligatoriska rapporteringsområdena är: • Registerförteckning • Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder i samband med personuppgifts behandling1 • Konsekvensbedömningar • Överföring till tredje land • Individens rättigheter • Personuppgiftsincidenter Utöver dessa obligatoriska områden rapporteras även om de fördjupade granskningar som skett under föregående år samt planerade granskningsaktiviteter för år 2026. Ett specifikt kapitel om risker och omvärldsbevakning är också prioriterat i rapporten för att underlätta beslut angående dataskyddsarbetet framåt för personuppgiftsansvarig. 1 I tidigare årsrapporter är denna punkt uppdelat i rubrikerna ”tekniska och organisatoriska åtgärder för personuppgiftsbehandlingar” och ”styrdokument” Dataskyddsombudets årsrapport 2025 9 (42) 2. Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet 2.1. Registerförteckning 2.1.1. Syftet med området I GDPR framkommer det att personuppgiftsansvariga (och personuppgiftsbiträden) ska föra ett register över sina personuppgiftsbehandlingar. Registret brukar benämnas ”behandlingsregister” eller ”registerförteckning”. Registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form och ska omfatta samtliga personuppgiftsbehandlingar som personuppgiftsansvarig utför. Det ska hållas uppdaterat vilket innebär att det ska uppdateras vid nya eller förändrade personuppgiftsbehandlingar. Syftet med detta rapporteringsområde är att beskriva om verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar registreras, huruvida personuppgiftsbehandlingar registreras/uppdateras såsom det krävs samt huruvida de uppgifter som är obligatoriska har besvarats kopplat till de registrerade personuppgiftsbehandlingarna. 2.1.2. Resultat Registerförteckningen finns i det digitala verktyget DraftIT. Det har funnits problem med användarvänligheten i verktyget då behörighetsnivåerna inte varit lämpliga. Under sommaren var det även problem med att granska och validera registerförteckningen. Men, hösten 2025 släpptes en ny version av plattformen och felen åtgärdades av leverantören. Det nya utseendet och behörighetsnivåerna kommer innebära nya möjligheter att ge läs- och ändringsbehörigheter på en mer detaljerad nivå. I samarbetet för Trillingen kommer Järva att gå ut först i den nya plattformen som pilot, Bromma och Hässelby-Vällingby står därefter på tur att gå över under vintern 2026 till den nya plattformen. Rekommendationen inför 2025 var att ge en kortare utbildning i DraftIT så att ambassadörerna lättare skulle kunna uppdatera registerförteckningen. Under det gånga året har delar av ambassadörerna uppdaterat i sina behandlingar men det finns behov av att flera gås igenom och uppdateras. Dock var det som tidigare nämnt stora problem under sommaren med verktyget då flera signaler kom att det inte gick att skicka in behandlingar för granskningar/ slutföra dem då och medarbetarna brukar ha tid att jobba med arbetsuppgiften under den perioden. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 10 (42) 2.1.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Antal behandlingar 186 som är registrerade? Har verksamheten Verksamheten har rutiner och ändamålsenliga rutiner utpekat ansvar att uppdatera. för att registrera nya/förändrade behandlingar? Registreras/uppdateras Registerförteckningen saknar behandlingar i den uppdateringar på en del omfattning som krävs områden. Uppdateringar sker efter aktiviteter i årshjulet. för att registret ska innehålla de Det är bra att hänvisning till behandlingar som hanteringsanvisningen finns personuppgiftsansvarig kopplat till varje utför? personuppgiftsbehandling. Har de uppgifter som Registerförteckningar har är obligatoriska enligt identifierat de artikel 30 besvarats personuppgiftsbehandlingar kopplat till de som finns i organisationen och registrerade kopplat dem till behandlingarna? hanteringsanvisningen. Dock behöver vissa informationsluckor täppas till. Det kommer med sannolikhet lättare kunna göras i den nya plattformen som är mer användarvänliga och det går att fokusera bättre på obligatoriska frågor. 2.1.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Under vintern 2026 kommer den nya plattformen implementeras och under våren behöver dataskyddshandläggarna utbildas i det nya formatet. De som inom stadsdelsförvaltningen har rollerna systemägare behöver även de få en information om verktyget. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 11 (42) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 12 (42) 2.2. Tekniska och organisatoriska åtgärder 2.2.1. Syftet med området Personuppgiftsansvarig ska tillse att personuppgifter skyddas med lämpliga säkerhetsåtgärder, detta för att till exempel undvika att obehöriga får tillgång till uppgifterna, att uppgifterna förloras eller förstörs. Personuppgiftsansvarig behöver alltid bedöma vilka tekniska- och organisatoriska säkerhetsåtgärder som ska vidtas för de behandlingar som utförs. Till tekniska säkerhetsåtgärder räknas till exempel kryptering, behörighetsbegränsning, pseudonymisering och säkerhetskopiering. Organisatoriska säkerhetsåtgärder avser till exempel interna riktlinjer och rutiner. För att skapa förutsättningar för att skydda all information inom verksamheten och ha rätt nivå på skyddsåtgärder, ska verksamheten informationsklassa sin information. Stadens riktlinjer för informationssäkerhet föreskriver att alla stadens informationstillgångar ska vara klassade med stöd av SKR:s verktyg KLASSA. Ansvaret för att informationsklassning genomförs ligger på den del av verksamheten som är informationsägare. Genom att använda arbetssättet i metodhandboken värderas informationen utifrån konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Verktyget KLASSA hjälper sedan till att ta fram tekniska och organisatoriska krav att ställa internt och mot leverantörer. Detta innefattar även bedömning och värdering av personuppgifter. Genom att genomför riskanalyser identifierar informationsägaren risker och väljer åtgärder för att hantera riskerna. Den personuppgiftsansvariga måste kunna visa hur GDPR efterlevs och att det finns styrdokument och rutiner är en viktig del i detta. Det görs genom att det finns skriftliga, beslutade och kommunicerade styrdokument samt kända rutiner så att medarbetarna vet hur de ska agera avseende frågor som rör dataskydd. Syftet med detta rapporteringsområde är att redogöra för huruvida DSO bedömer att det tas hänsyn till risker för den registrerade och om dessa beaktas i tillräcklig mån i genomförda informationsklassningar och riskanalyser samt att rätt bedömningen för både tekniska och organisatoriska åtgärder är gjorda. Vidare bedömer DSO också huruvida det finns tillräckligt mycket reglerat om dataskydd i styrdokument och rutiner samt om dessa är tillräckligt implementerade och kända. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 13 (42) 2.2.2. Resultat Tidigare år har jag noterat att det är svårt för medarbetare att hitta de lokala rutinerna för dataskydd och informationssäkerhet på intranätet. Den iakttagelsen kvarstår då det fortfarande är en hel del klickande och scrollande för att hitta rätt. Styrdokumenten som finns är bra och pedagogiska men behöver uppdateras och synliggöras 2026. Under 2025 har flera gemensamma informationssäkerhetsklassningar och dataskyddsworkshops skett. Några att flagga extra för är de inom ”Sociala system” som kopierat Trillingens modell för samarbete under året. Det har inneburit att stadsdelsförvaltningarna i staden delat upp sig i tre block och på det sättet bidragit med medarbetare ur olika kompetenser. Det har lett till mer korrekta analyser och underlag som sedan kunnat mer effektivt anpassas till varje respektive personuppgiftsansvarigs egna behov och rutiner. Det finns fortfarande brister inom andra verksamhetsområden från central förvaltning, där informationen sent kommer till ISAM och DSO så att det blir svårt att implementera tjänster för verksamheten. Ett exempel på det är Miljödata incidenten som omnämns i kapitel 2.5. Ett annat exempel på bra samarbete är förskolans arbete med Infomentor. Se kapitel 2.3.2. Som dataskyddsombud har jag återkommande avstämningar med ISAM från både hela Trillingen månadsvis, och enskilda veckomöten med varje respektive stadsdelsförvaltnings ISAM. Det som bland annat tas upp på dessa avstämningar är utförda informationssäkerhetsklassningar och resultat. DSO är också involverad i de informationsklassningar där de registrerade är i fokus som informationsmängd och konfidentialitetsnivån är bedömd som hög. Bromma har under året påbörjat informationsklassningar av processer för att få kontroll över flöden av information och inte bara enskilda system. Arbetet utgår från hanteringsanvisningen och synkas med riskarbetet som sker av säkerhetssamordnaren och ISAM. Ett bra arbete som fortgår 2026. 2.2.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Efter ett antal stickprov Verksamheten är bra på att på genomförda informationsklassa. Dock är det informationsklassningar, personberoende av nyckelmedarbetare. bedömer DSO att Dataskyddsombudets årsrapport 2025 14 (42) resultatet i genomförda informationsklassningar i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika kategorier av personuppgifter? Avseende de styrande Styrande dokument är bra och dokument och rutiner pedagogiska, men behöver en om dataskydd (som mindre uppdatering. Bland finns skriftligt), annat saknas hur AI:n ska bedömer DSO att det behandlas. finns tillräckligt mycket reglerat och tillräckligt stöd? Avseende de skriftligt Styrande dokument är svåra att styrande dokument och hitta för medarbetare på rutiner som finns, intranätet på grund av dess bedömer DSO att de är utseende att de publiceras tillräckligt långt ner på en sida som implementerade och innebär mycket scrollande. kända? Dataskyddsombudets årsrapport 2025 15 (42) 2.2.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Rekommendationen från tidigare år kvarstår att förbättra synligheten för de styrande dokumenten på intranätet. Rådet för informationssäkerhetsklassningar och arbetet med verktyget KLASSA är att fortsätta enligt den inslagna effektivare vägen och regelbundna avstämningar. Önskemålet är också att utbildning sker av samtliga chefer som kan bli föremål för att ta emot information om nya system och IT-tjänster så att de kan fånga upp och förmedla information när dem får det. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 16 (42) 2.3. Konsekvensbedömning avseende dataskydd 2.3.1. Syftet med området En konsekvensbedömning avseende dataskydd krävs när personuppgiftsansvarig planerar att inleda en personuppgiftsbehandling som innebär hög risk för de registrerade. Huruvida en behandling innebär hög risk eller inte behöver personuppgiftsansvarig avgöra genom att genomföra en s.k. tröskelanalys. En konsekvensbedömning ska vara genomförd för samtliga behandlingar som innebär hög risk, vilket innebär att personuppgiftsansvarig även behöver kontrollera huruvida denne utför befintliga behandlingar som innebär hög risk. Om högriskbehandlingar utfös för vilka en konsekvensbedömning inte har gjorts, behöver personuppgiftsansvarig genomföra en sådan. Genom att genomföra en konsekvensbedömning kan personuppgiftsansvarig identifiera risker med en personuppgiftsbehandling, hantera riskerna genom åtgärder och rutiner samt påvisa ansvarsskyldighet. Genom konsekvensbedömningar kan risker identifieras och förebyggas samt korrekta och relevanta skyddsåtgärder identifieras i kravställning på leverantörerna. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att tröskelanalyser och konsekvensbedömningar genomförs, huruvida sådana genomförs när det krävs samt huruvida personuppgiftsansvarig har genomfört konsekvensbedömningar för de behandlingar som kräver det. 2.3.2. Resultat Under det gånga året har IMY, Integritetsskyddsmyndigheten levererat mer vägledningar än bestraffningar. Det har bland annat syns genom ett mycket bra material innehållande vägledning och mallar för konsekvensbedömningar. Stadsdelsförvaltningen har anpassat sina mallar efter detta. Stadsdelsförvaltningen och samarbetet i Trillingen, har genomfört flera konsekvensbedömningar under året. En av dem är ersättaren till Skolplattformen kallad Infomentor. Ett av de området som fortfarande brister är de stadsgemensamma konsekvensbedömningarna som saknar process. I dagsläget är de dokument som tas fram alldeles för generellt hållna och har inte haft med verksamhetsrepresentanter eller dataskyddsombud. Det leder till att det blir merarbete lokalt på stadsdelsförvaltningen och många frågetecken att försöka reda ut i efterhand. Det förekommer också Dataskyddsombudets årsrapport 2025 17 (42) händelser där personuppgiftsansvarig tvingas använda en tjänst utan att den är färdigdokumenterad. 2.3.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga Det finns ett rutiner för att vid förklassningsprotokoll där nya/förändrade bland annat frågan om personuppgifter lyfts och personuppgiftsbehandlingar det ska bifogas en bilaga genomföra tröskelanalys? (ny 2025) som heter tröskelanalys. Bilagan behöver implementeras mer under 2026. Genomförs tröskelanalyser En diskussion har tidigare vid nya/förändrade genomförts och personuppgiftsbehandlingar? dokumentation i handlingsplan och förklassningsprotokoll om frågan om fullständig konsekvensbedömning ska göras. Dokumentationen i det nya protokollet som omnämns ovan behöver implementeras bättre under 2026. Finns det en ändamålsenlig Lokal nivå- JA mall samt rutiner för genomförande av konsekvensbedömning avseende dataskydd? Stadsgemensamma konsekvensbedömningar genomförs ad hoc och efter att det är nyckelpersoner som tar initiativ. Det behöver bli tydligare process och rollfördelning för att detta ska bli mer effektivt. Genomförs Lokal nivå- JA Dataskyddsombudets årsrapport 2025 18 (42) konsekvensbedömning Centrala system delvis avseende dataskydd i de fall det krävs? Har personuppgiftsansvarig Lokal nivå JA identifierat samtliga personuppgiftsbehandlingar som kräver att en konsekvensbedömning Det finns brister som avseende dataskydd görs påtalats av lokala samt genomfört detta? medarbetare till centrala funktioner. 2.3.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Rådet som personuppgiftsansvarig får är att fortsätta den inslagna vägen med samarbeten. Det är också en rekommendation att det tas fram en central process för metod och roller i referenskonsekvensbedömningarna så att de kan användas mer effektivt lokalt. Den nya bilagan för tröskelanalys behöver implementeras under 2026. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 19 (42) 2.4. Den registrerades rättigheter 2.4.1. Syftet med området Den registrerade har ett antal rättigheter enligt GDPR. Den registrerade kan bland annat begära tillgång (registerutdrag), rättelse eller radering. Den som är personuppgiftsansvarig har att tillmötesgå en begäran enligt de krav som finns i dataskyddsförordningen. (För registerutdrag säger GDPR 30 dagar och för övriga begäran skyndsamt.) Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det finns ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av rättighetsbegäran, huruvida inkomna begäranden har hanterats inom den tidsram som finns att förhålla sig till samt huruvida svaren till de registrerade, baserat på ett antal stickprov, uppfyller lagkraven. 2.4.2. Resultat Stadsförvaltningen har interna rutiner för hur begäran ska omhändertas från registrerade. Under det gånga året har begäran om registerutdrag inkommit en dessa registreras inte i diariet enligt hanteringsanvisningen. Det är endast nekade beslut som diarieförs. En rättighet den registrerade har är att lämna klagomål och begära skadestånd. I samband med Miljödataincidenten inkom också krav på ersättning från tidigare anställda som fått sina personuppgifter röjda. (De handläggs av SLK juridiska avdelning.) Ett av förbättringsområden som kvarstår sedan tidigare år är informationen till de registrerade på externwebben start.stockholm. Ärendet har lyfts av samtliga stadsdelsförvaltningars DSO:er och är ett pågående område som vi försöker trycka på ska bli bättre. Det är svårt för en stadsdel att presentera sin egen information om personuppgiftsbehandlingar då det inte finns en hemsida att publicera det på. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 20 (42) 2.4.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det Det finns interna instruktioner ändamålsenliga mallar men är inte publicerade på samt rutiner för intranätet. besvarande av begäran från den registrerade? Hur många begäranden Antalet har inte diarieförts då de (om registerutdrag, raderas så fort begäran begränsning, radering inkommit och färdigställts. Endast nekande begäran etc.) har under året diarieföres enligt inkommit från de hanteringsanvisningen. registrerade? Hur många av de Inga avvikelser har inkomna begärandena identifierats. har besvarats av verksamheten inom en månad? Baserat på ett antal Ja stickprov genomförda av dataskyddsombudet, uppfyller svaren till de registrerade lagkraven? 2.4.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Arbetet med att omhänderta registrerades begäran om rättigheter är bra och fungerar. Rådet är att se över rutinerna och sprida dem under 2026 samt påverka att informationen till den registrerade blir bättre på externwebben. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 21 (42) 2.5. Personuppgiftsincidenter 2.5.1. Syftet med området Med begreppet personuppgiftsincident avses en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats. Om en inträffad personuppgiftsincident medför en risk/ konsekvens för fysiska personers rättigheter och friheter ska den anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, inom 72 timmar från att den upptäckts. Om personuppgiftsincidenten sannolikt leder till hög risk för de registrerade måste individen informeras utan onödigt dröjsmål. Om en personuppgiftsincident inte bedöms vara anmälningspliktig ska den dokumenteras. Det görs i verktyget IA. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det säkerställs att samtliga medarbetare har den kunskap som krävs om personuppgiftsincidenter, huruvida det finns ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra personuppgiftsincidenter och huruvida dessa rutiner följs. 2.5.2. Resultat Det finns rutiner för hur personuppgiftsincidenter ska hanteras och utredas. Det fungerar bra lokalt, men kan bli svåra att hantera när incidenterna är stadsgemensamma. Främst är kommunikationsvägarna inte alltid tydliga och information kommer sent fram till DSO som får kunskap ofta flera steg från källan. Med det menar jag att en incident upptäcks eller förmedlas från central IT-förvaltning/ IT-leverantör, som i sin tur kontaktar sin kontakt på central förvaltning vid ex. SLK, Stadsledningskontoret. Därefter kontaktar de olika personer i verksamheten vid varje separat tillfälle, likt direktören, HR-chef, ISAM, IT-ansvarig osv. som i sin tur informerar ISAM och/eller DSO. (Ibland informeras ISAM först och därefter DSO vilket lägger till ett steg.) Då det är olika medarbetare som har olika intresseområden som får budskapet, riskerar informationen att bli förändrad av misstag och det blir svårt att ge korrekt råd som dataskyddsombud när delar av pusslet saknas. Miljödataincidenten I slutet av augusti 2025 spreds nyheten att IT-tjänsteleverantören Miljödata hade drabbats av en IT-attack. Det tog sedan ett par dagar innan det uppmärksammades för stadsdels- och fackförvaltningarna att även medarbetare där var drabbade. Detta då den centrala HR- avdelningen har påbörjat att implementera deras arbetsmiljöverktyg på delar av staden utan att information framkommit till DSO och Dataskyddsombudets årsrapport 2025 22 (42) ISAM om personuppgiftsbehandlingen. Under veckorna som följde och utredningen vidgades, klarnade också bilden för alla inblandade. Det som är problematiskt är att främst personuppgiftsansvaret inte var utrett, f.d. anställda och även vissa med skyddad ID har förts över i implementationsfasen. Anmälningar i ärendet har skett till IMY vartefter uppdateringar har framkommit i ärendet. Stadsdelsförvaltningen har försökt att följa incidenten och meddela sina medarbetare och omhändertagit de med skyddad ID som drabbats. En hel del frågor inkom initialt från oroliga medarbetare. När rapporten skrivs har ännu inte slutrapporten och lessons learned meddelats från SLK då utredning pågår. Integritetsskyddsmyndigheten har inte beslutat att i det första läget granska Stockholm stads användning av Miljödatas verktyg. Mer om granskningen kan läsas i kapitlet 6.3. Tydligt är att incidenten kommer leda till en klar syn på vad som behöver göras innan en sådan här personuppgiftsbehandling kan starta och att det gäller även innan man testar tjänster. 2.5.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Hur säkerställs det att Samtliga medarbetare genomgår samtliga medarbetare har en digital dataskyddsutbildning den kunskap som behövs varje år. för att veta hur denne ska Dataskyddshandläggarna agera vid en påminns på varje kvartalsträff personuppgiftsincident? där ämnet är en stående informations- och diskussionspunkt. Finns det ändamålsenliga Lokalt följs de rutiner som rutiner för att hantera finns. händelser som kan utgöra potentiella personuppgiftsincidenter? När incidenter sker med Följs dessa? personuppgifter i centrala system är inte kommunikationsvägarna tydliga och det blir en del förvirring. Det tar lång tid innan DSO och ISAM får information vilket försvårar arbetet. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 23 (42) Lessons learned kommuniceras inte från centrala funktioner med DSO:er utan oftast endast med ISAM eller andra medarbetare. Därav blir det svårt att bedöma hur hela staden och också i slutändan verksamheten i stort drar lärdom av incidenter och förbättras. Hur många 21 personuppgiftsincidenter har dokumenterats under året? Hur många 1 personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY under året? 2.5.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Som ett led av händelserna med Miljödataincidenten så är det tydligt att det är viktigt att öva och testa sina incidentrutiner. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 24 (42) Kommunikationsvägar och förberedelser är A och O då det uppstår mycket snabba behov av beslut och åtgärder. Rådet är att under 2026 öva och testa organisationen med en personuppgiftsincident likt den som drabbade staden 2025. Rollerna i ett incidentteam behöver vara tydliga, kommunicerade och våga även att involvera personer utanför ordinarie kristeam. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 25 (42) 2.6. Överföring till tredje land 2.6.1. Syftet med området För att säkerställa att den nivå av skydd för personuppgifter som ställs i GDPR inte undergrävs, får överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES (tredje land) endast ske under särskilda förutsättningar. Det innebär att sådan överföring måste stödjas på antingen ett beslut från EU-kommissionen om att landet ifråga upprätthåller en adekvat skyddsnivå, att överföringen omfattas av en lämplig skyddsåtgärd eller i särskilda undantagsfall. Vidare behöver även kompletterade skyddsåtgärder, utöver de lämpliga skyddsåtgärderna, vidtas i vissa fall. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida personuppgiftsansvarig har identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs, huruvida personuppgiftsansvarig tillämpar överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs och om nödvändiga bedömningar har gjorts avseende tredjelandsöverföringarna. 2.6.2. Resultat I tidigare rapporter har tredjelandsöverföringar angetts som en risk. Nytt för 2025 årsrapport är att detta är ett separat kapitel. Stadsdelen har en god insyn i vad tredjelandsöverföringar innebär och det är ett område som ofta diskuteras. Det finns en spridd kompetens som gör att frågor ställs i merparten av tillfällen om ett verktyg är bra att använda eller inte baserat just på detta kriterium. Medarbetarna som har insyn försöker också att hitta alternativ aktivt. Stadsdelsförvaltningen använder sig av tredjelandsöverföringar, men omhändertas korrekt under 2025 genom analys och medvetenhet. Tredjelandsöverföringar är problematiska om de inte analyseras korrekt och att rätt avtal finns för underbiträden som leverantörer använder sig utav. Tredjelandsöverföringar är fortsatt omnämnt som en risk av den anledningen. 2.6.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Har De tredjelandsöverföringar personuppgiftsansvarig som finns är identifierade i identifierat de verksamheten. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 26 (42) tredjelandsöverföringar som utförs? Tillämpar När tredjelandsöverföringar personuppgiftsansvarig har varit aktuella finns det ett överföringsverktyg på omnämnt hur de de omhändertagits i tredjelandsöverföringar personuppgiftsbiträdesavtalets som utförs? instruktion. Har När tredjelandsöverföring är personuppgiftsansvarig aktuell efterfrågas TIA av gjort en nödvändig leverantören/ bedömning, ”Transfer personuppgiftsbiträdet. Denna Impact Assessment” bedöms sedan av ISAM och (TIA), avseende DSO som ger tredjelandsöverföringar? rekommendation om fortsatt progress eller inte med leverantören. 2.6.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Sannolikheten att tredjelandsöverföringar kommer öka, är stor i och med att flera IT-leverantörer flyttar sina tjänster från on-prem (egna servrar) till molntjänster. Under 2026 rekommenderas organisationen att arbeta aktivt med att informera utvalda medarbetare om tredjelandsöverföringar. Det finns också ett behov Dataskyddsombudets årsrapport 2025 27 (42) av att bestämma vilken riskaptit verksamheten har för tredjelandsöverföringar exempelvis genom en molnstrategi. Det är en utmaning att upphandla tjänster och förvirring finns hos leverantörerna om vad som gäller. Därför är det viktigt att verksamheten fortsätter vara en bra kravställare och kan fånga upp otydligheter med rätt frågeställningar till leverantörer Dataskyddsombudets årsrapport 2025 28 (42) 3. Genomförda granskningar under året 3.1. Sammanfattning Genomförda granskningar: • Granskning 1 Granska förskolans införande av Infomentor, en ersättare till Skolplattformen • Granskning 2 Utbildning i dataskydd 3.2. Syfte En av dataskyddsombudets viktigaste uppgifter är att övervaka verksamhetens efterlevnad av dataskyddsförordningen. En central del av det arbetet är att göra återkommande granskningar av hur väl dataskyddsförordningen efterlevs. Resultaten av granskningarna påverkar i stor utsträckning vilka beslut verksamheten kan fatta i fråga om dataskyddsåtgärder. För personuppgiftsansvarig är det därför av stor betydelse att få rapportering om vilka granskningar som gjorts under det gångna året och vad resultaten av granskningarna är. Granskningsområdena är planerade och aviserade vid 2024-års dataskyddsrapport. 3.3. Genomförda granskningar och deras resultat 3.3.1. Granskning 1 Granska förskolans införande av Infomentor Bakgrunden till granskningen är den sanktionsavgift som tilldelats Utbildningsförvaltningen2 år 2020 av IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, för den tidigare IT-tjänsten Skolplattformen. Sanktionsavgiften har fastställts till fyra miljoner. I årsrapporten redovisades granskning om det första steget i förnyelsen oh då modulen kallad Tempus. Det fanns brister i det införandet och farhågor att inte skyddade personuppgifter skulle omhändertas korrekt. Granskningen 2025 är av nästa steg i implementationen av en ny digital plattform som kallas Infomentor. Det är positivt att projektet har dragit lärdom och utvecklats sedan början av arbetet med Tempus. Det har varit lätt att hitta information och tidsplanen realistisk. Skyddad ID omhändertas bra och det har lett att risker 2 https://www.imy.se/nyheter/allvarliga-brister-i-skolplattformen-i-stockholm/ (2025-01-06) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 29 (42) omhändertagits korrekt. De frågeställningar som kvarstod i projektets slutskede var snabbt besvarade och vid behov åtgärdade. Under 2026 kommer en ny modul implementeras i Infomentor. Det är för specialpedagogik och kommer innehålla mycket känslig information om barn. Därför kommer jag att granska detta också då tidsramarna är snävare och personuppgifternas natur ännu mer känslig. 3.3.2. Granskning 1 Utbildning i dataskydd Det har tidigare identifierats att flera medarbetare inte har en egen dator eller saknar möjlighet att genomgå den digitala utbildningen. Tanken var att i Trilling-nätverket ta fram en icke-digital utbildning som skulle kunna användas på informationsträffar i organisationen. Under 2025 har detta fått nedprioriteras och rekommendationen kvarstår att utbildning behöver spridas i organisationen och då även till de utan egen dator. Det framkommer också i mailutskick till ISAM, att 2026 kommer inte certifieringen finnas kvar att medarbetaren klarat utbildningen. Det innebär också att inga automatiska påminnelser kommer skickas ut till medarbetare att genomgå utbildningen och det blir upp till organisationens chefer att påminna alla att gå utbildningen. 3.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Vad som framkommer i granskningen av Infomentor så har lärdomar av tidigare implementationer av nya system inom förskolan, omhändertagits i projektet. Det är ett bra exempel på när samarbete där projektet har varit lyhört mot verksamhetsbehov och önskemål om metod från ISAM och DSO:er. Rekommendationen till personuppgiftsansvarig är att 80 procent av medarbetarna ska genomgå en utbildning i dataskydd under 2026. Riktvärdet är med tanke på medarbetare som kan vara långidsfrånvarande av olika anledningar. För att fortsätta ha ett gott systematiskt arbete med dataskydd är kunskap A och O för verksamheten. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 30 (42) 4. Risker inom dataskydd 4.1. Sammanfattning Prioriterade risker inom verksamheten: 1. Osäker e-posthantering med personuppgifter (Kvarstår) 2. Brister inom dokumentationen i informationssäkerhets- och GDPR-frågor (Kvarstår) 3. Tredjelandsöverföringar (Kvarstår) 4. Skyddade personuppgifter inom förskolan (Kvarstår) 5. Central objektförvaltning har inte tillräckligt med resurs och kan inte svara mot lokal (Stadsdelsförvaltningens) objektförvaltning (Kvarstår) 6. Ny teknik, t.ex. behandling av personuppgifter och annan information behandlas med AI utan korrekt analys och dokumentation (Kvarstår) 7. Användning av appar (Ny) 8. Lagringsytor utan kontroll (Ny) 4.2. Syfte Verksamheten har ansvar för att göra vissa typer av riskanalyser, så som konsekvensbedömningar och informationsklassningar, men dessa ger inte en heltäckande bild av personuppgiftsriskerna i verksamheten. Dataskyddsombudet behöver som underlag för sin egen planering och sitt löpande arbete ha kontinuerlig överblick över dessa risker, i verksamhetens samtliga personuppgiftsbehandlingar. Exempelvis krävs en sådan överblick för att kunna välja ut vilka områden som bör granskas under det kommande året eller för att avgöra vilka råd som dataskyddsombudet behöver lämna till verksamheten om dataskyddsåtgärder som behöver vidtas. Risk beräknas utifrån RISK= Sannolikhet x Konsekvens Sannolikhet (1 låg - 5 hög): Låg risk - Inte trolig att inträffa Hög risk - Kommer med all sannolikhet att inträffa Konsekvens (1 liten - 5 stor): Liten konsekvens - Ingen större påverkan Dataskyddsombudets årsrapport 2025 31 (42) Stor konsekvens - Omfattande, dyrt kan ändra förutsättningarna dramatiskt Riskvärde Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Hög > 15 (riskerna skall elimineras) 4.3. Resultatet av riskkartläggningen Risk 1 Osäker e-posthantering med personuppgifter (Kvarstår) Varje personuppgift som ska hanteras måste behandlas säkert. När en personuppgift e-postas med någon av stadens leveranser sker själva överföringen krypterat, men är okrypterad i in- och utboxen. Det är också inte säkert att maila externt då exempelvis en medborgares adress inte kan kontrolleras på ett tillräckligt bra sätt. Stadsledningskontoret har tagit fram en tjänst kallad ”Säkra meddelanden” eller ”TDialog”. Kvarstående aktivitet för verksamheten, är att se över och bedöma vad tjänsten kan användas till. Jag som DSO kan inte rekommendera i dagsläget att tjänsten används efter att jag tagit del av analysmaterialet. Samtidigt är behovet kvarstående från verksamheten att möjligheten att e-posta personuppgifter säkert och krypterat. Rekommendationen kvarstår att inte använda tjänsten utan att analysmaterialet finns färdigt. Riskerna har inte besvarats av central förvaltning, då ny tillsattes november 2025, och informationsmängderna som ska skickas i det är så pass känsligt och skyddsvärt. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 32 (42) Risk 2 Brister inom dokumentationen i informationssäkerhets- och GDPR-frågor (Kvarstår) Vid arbete med KLASSA, vilket har varit fokus för stadsdelsförvaltningen i år, framkommer det att det saknas dokumentation (både gemensam och lokal). Vid förfrågan kan sällan förvaltningsplan, systemdokumentation etc. tas fram av leverantören eller den egna förvaltningen. Denna brist är allvarlig och gemensamma mallar för hur och vad dessa dokument ska innehålla behöver tas fram centralt. Risken är att man idag förutsätter det finns dokumentation för att det ”borde finnas” eller man ”antar” att det är på plats. Under 2025 har tjänster införts utan att dokumentationen är färdigställd centralt vilket påverkar personuppgiftsansvarigs efterlevnad av GDPR. Positiva initiativ till förbättring finns i IT- projekt men det är på grund av handlingskraftiga nyckelpersoner. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 3 Tredjelandsöverföringar (Kvarstående) Vid tidigare årsrapporter har risken med tredjelandsöverföringar lyfts upp. Denna risk uppmärksammas så även i år. Detta beror på att flertalet leverantörer av IT-tjänster numera går över till att endast vara molntjänstbaserade och dessa oftast är kopplade till amerikanska företag. Att använda en tjänst som innefattar tredjelandsöverföringar behöver analyseras både ur konfidentialitetsperspektivet men också tillgänglighet. Organisationen måste vara beredd att med kort varsel inte kunna använda en tjänst. Med ökad osäkerhet i omvärlden är det här en risk som kvarstår som hög. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 33 (42) Risk 4 Skyddade personuppgifter inom förskolan (Kvarstående) Problem har uppdagats under år 2023 och 2024 att det finns brister inom hanteringen av skyddade personuppgifter inom förskolan. Det gäller både för personal och barn med vårdnadshavare. Eftersom ny modul ska införas under 2026 med snäva tidsramar behöver risken fortsatt bevakas. Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) X Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 5 Central objektförvaltning har inte tillräckligt med resurs och kan inte svara mot lokal (Stadsdelsförvaltningens) objektförvaltning (Kvarstår) Som tidigare nämnt flera kapitel har det uppstått problem i införande av nya tjänster beroende på resursbrist hos central förvaltning. Detta påverkar implementation av nya gemensamma IT-tjänster och det systematiska arbetet som ska ske löpande i den egna lokala organisationen. Under slutet av 2025 tillfördes resurs men vid rapportens framställning har inte den kommit igång. Hög > 15 (riskerna skall elimineras) X Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 6 Ny teknik, t.ex. behandling av personuppgifter och annan information behandlas med AI utan korrekt analys och dokumentation (Ny) Under år 2024 startade efterfrågan på AI och möjligheten att effektivisera arbetet. År 2025 har det blivit än mer vardag och efterfrågan ökar konstant. Då området är nytt och så även lagstiftningen behövs tydlig och transparent dokumentation när en sådan tjänst ska införas. Tyvärr brister ofta dokumentationen från leverantörerna och den som upphandlar verktyget behöver utbilda dem genom kravställning och möten. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 34 (42) Integritetsriskerna är stora då effektiviteten och möjligheten att ta fram ”smarta lösningar” tenderar att gå först i hela samhället. Mitt arbete som dataskyddsombud blir då i dessa införanden än mer viktigt att agera ombud och skydda de registrerades intressen. En del i denna risk är också att nya funktioner införs i redan befintliga tjänster. Ett exempel på detta är en transkriberingstjänst vid digitala möten. Efter mötet är klart kommer direkt ett AI- genererat protokoll med sammanfattning, beslutspunkter och åtgärder. Det låter bra, men frågorna vi måste ställa oss då är vart sammanställdes informationen? Vem kan ta del av den? Hur känsligt blev materialet i det nya formatet? Osv. AI är ett oerhört bra och kraftfullt hjälpmedel som vi måste använda medvetet och till rätt saker. AI-förordningen har också tillkommit under 2025 vilket ställer högre krav på den som upphandlar tjänster att ha kontroll på sina informationsflöden. Staden saknar ett styrande dokument likt AI- riktlinje och AI-strategi. Det gör det svårt för stadsdelsförvaltningen att själva bestämma väg i frågorna. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 7 Vitlistning av appar och användning av digital utrustning Det går att ladda ner appar i tjänstetelefonerna och använda sitt eget AppleID utan begränsning när rapporten skrivs. Detta gäller dock ej förskolan som har teknisk lösning för detta på plats. Att lägga in sitt AppleID kan innebära att information riskerar att synkas felaktigt vilket har lett till sanktionsavgift för Tullverket3. Risk finns att appar laddas ner och används av andra än tjänstepersonen under privat tid. T.ex. ett barn använder tjänstemobiltelefonen för spel. 3 https://www.imy.se/nyheter/sanktionsavgift-mot-tullverket-for-bristande- rutiner/ Dataskyddsombudets årsrapport 2025 35 (42) X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 8 Lagringsytor utan kontroll I den nya plattformen Nordic for Zoom (ersätter ZoomX) kommer det finnas möjlighet att dela dokument och skapa egna grupper fritt för samarbete både inom den egna organisationen och med andra. En bra möjlighet, men i en gemensam mapp eller i en samarbetsyta på SharePoint kan administratörer med särskild behörighet följa upp och gallra information som inte längre är relevant. I Nordic for Zoom finns inte denna administrativa kontroll vilket gör att kraven i dataskyddsförordningen om transparens (registerutdrag) och lagringsminimering inte kan efterlevas. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) 4.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA 1. Dataskyddsombudets rekommendation för att minimera risken att personuppgifter e-postas utan tillräckligt skydd, är att de risker som kommit fram under projektet att införa tjänsten ”Säkra meddelanden” åtgärdas. 2. Genom att ta fram, implementera och kommunicera tillämpningsanvisningarna för informationssäkerhet och dataskydd kommer ansvaret bli tydligare för vem som ska ta fram dokumentationen som i dag saknas. 3. Nämnden rekommenderas att ta höjd för risken och bestämma aptiten för vad man är villig att riskera när man ingår nya avtal med leverantörer där överföringar till tredjeland sker. Rådet är också att ha en tydlig exitplan och genomlysa marknaden i förstahand inom Sverige och Dataskyddsombudets årsrapport 2025 36 (42) EU/EES. Rutiner för att genomföra TIA, Transfer Impact Assessment, behöver också tas fram. 4. Vid införandet av nya tjänsterna inom förskolan behöver perspektivet skyddade personuppgifter omhändertas särskilt. 5. Att ge råd om hur den centrala organisationen ska få mer resurs att utföra sitt arbete är svårt. Men, vi kan belysa utifrån Stadsförvaltningens perspektiv att det blir svårt att arbeta effektivt när den brister och det tenderar att byggas flaskhalsar. 6. Som DSO rekommenderar jag att ni fortsätter vara nyfikna på ny teknik och våga satsa på den. Men, rekommendationen är att göra det med stor medvetenhet och arbeta efter den metod som finns framtagen för informationsklassning, riskanalys och konsekvensbedömning. Genvägar blir kostsamma både utifrån sanktioner (både GDPR och AI-förordningen kan ge sanktioner var för sig) men också individens rättigheter får aldrig förminskas eller glömmas bort. 7. Vitlistning och styrning av appar behöver implementeras på samtliga digitala kommunikationsverktyg. Det behöver också finnas en uppdaterad gemensam riktlinje för mobiltelefoner får användas privat. Det är stor skillnad på hur mobiler används mot hur det var för ett par år sedan och i dagsläget. Det är inte längre så att mobiltelefonen används för telefonsamtal, det är mer en dator i miniformat som kan innebära en sårbarhet om den används felaktigt. 8. Under arbetet med införande av Nordic for Zoom behöver risken omhändertas. En rekommendation är att minst skapa en organisatorisk åtgärd med rutiner och förbud, om det inte går att tekniskt stänga av filöverföring, begränsa lagringstiden eller på annat sätt kontrollera ytorna. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 37 (42) 5. Planerade granskningar under det nya verksamhetsåret 5.1. Sammanfattning Relevanta granskningsområden inom verksamheten: • Granskning 1 Förskolans införande av Infomentors nya modul för specialpedagogik • Granskning 2 Utbildningar i dataskydd • Granskning 3: AI (Styrdokument och metod för infoklassning och anpassning mot AI-förordningen och GDPR) 5.2. Syfte Som nämnts tidigare är det granskande arbetet en av dataskyddsombudets viktigaste uppgifter. Eftersom dataskyddsombudet ofta har begränsat med tid, behöver granskningsplanen för det nya året utformas med eftertanke. Som en tumregel bör två-tre granskningar ses som en rimlig granskningsinsats under ett verksamhetsår. Granskningsområdena bör lämpligen väljas utifrån ett riskbaserat synsätt, det vill säga att fokus bör ligga på områden där verksamhetens mest relevanta risker har identifierats i riskanalysen och i de övriga rapporteringspunkter i årsrapporten som visar på brister. Därigenom åstadkoms en röd tråd i dataskyddsarbetet från ett verksamhetsår till nästa samtidigt som de största riskerna elimineras eller åtminstone sänks till en mer acceptabel nivå. 5.3. Planerade granskningar 5.3.1. Granskning 1 Förskolans införande av Infomentors nya modul för specialpedagogik Under 2026 ska nästa modul i Skolplattformen ersättas med en ny del kallad Infomentor specialpedagogik. Tidsplanen är den här gången snäv och det gör att jag som DSO vill fortsätta hålla området extra under lupp. Granskningen syftar till att följa upp att de tidigare lärdomarna som drogs vid tidigare projektet. Det är betydligt mer integritetskänsliga uppgifter som kommer hanteras i denna modul vilket gör att området prioriteras även under år 2026. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 38 (42) 5.3.2. Granskning 2 Utbildning i dataskydd Den nya dataskyddsutbildningen som ska tas fram för medarbetare som inte har tillgång till egen dator behöver granskas kvalitativt och hur många som deltagit i den samt deras omdöme om den. 5.3.3. Granskning 3 AI (Styrdokument och metod för infoklassning och anpassning mot AI-förordningen och GDPR) Den nya tekniken är här för att stanna och det saknas styrande dokument för hur området ska omhändertas. Under 2026 kommer jag som DSO att följa upp kvalitet på styrande dokument, hur väl de efterlevs och hur användarvänliga de är. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 39 (42) 6. Omvärldsbevakning 6.1. Tillsynsmyndigheten omorganiseras Den 1:a januari 2026 omorganiserades Integritetskyddsmyndighetens, IMY:s, operativa del. Det har nu inrättats en avdelning för tillsyn och klagomål och en för vägledning, innovation och teknik. Syftet är att: • stärka myndighetens förmåga att genomföra riskbaserad tillsyn, • stärka myndighetens förmåga att ge tydlig och effektiv vägledning samt • effektivisera myndighetens hantering av klagomål Sannolikt kommer det här leda till fler tillsyner baserade på klagomål och som pressmeddelandet säger, genomföra riskbaserade granskningar av organisationer. Det innebär att organisationen behöver ha god kontroll över sina dataskyddsrisker och arbeta aktivt med dem. 6.2. Kommande förändringar av Dataskyddsförordningen Ett förslag har lämnats från Europakommissionen i november på förändringar i dataskyddslagstiftningarna inom EU. Förslaget syftar främst till att öka möjligheten för innovation och minska administrativa krav på mindre verksamheter. Förslaget var helt annorlunda än det som levererades som första utkast sex månader tidigare då fokus var att minska kravet på registerförteckning. Analysen jag som DSO gör är, att områdets fokusområden svänger fort men tydligt är att en organisation fortsatt behöver vara en tydlig beställare till leverantörer av IT-tjänster och ha kontroll på sina legala- och informationssäkerhetskrav. Behovet av att göra riskanalyser och tänka till före och ta medvetna risker är en viktig fortsatt nyckelaktivitet inom dataskyddsarbetet. 6.3. Tillsyn av Miljödata incidenten Under hösten 2025 skedde en större personuppgiftsincident hos leverantören Miljödata. Den berörde även delar av Stockholm stad då Stadsledningskontorets HR-avdelning hade beslutat att använda plattformen leverantören erbjöd. Stadsdelsförvaltningens medarbetare och tidigare anställda från och med januari 2024 har i och med läckan hamnat på Darknet. (Se vidare under kapitel 2.5.2) Med anledning av IT-angreppet och den efterföljande läckan av personuppgifter har Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, beslutat att inleda granskningar mot Miljödata samt två kommuner och en Dataskyddsombudets årsrapport 2025 40 (42) region som har använt företagets tjänster. (Göteborgs stad, Älmhults kommun och Region Västmanland) Urvalet av de granskade aktörerna har gjorts baserat på typ av verksamhet som bedrivs och indikationer på risker då det var många aktörer berörda. Det finns i nuläget inga planer på ytterligare granskningar från IMY men det är heller inte uteslutet att det kommer att ske. Granskningarna kommer bli vägledande i hur en organisation måste agera innan en personuppgiftsbehandling sker. 6.4. Övrigt IMY har mer fokus på vägledning än bestraffning sedan ett år tillbaka. Det innebär att en organisation kan söka delaktighet i regulatoriska sandlådor där man testar sig fram till ex. ett nytt AI skulle kunna användas. Under år 2025 lättades kamerabevakningslagen upp. Ett område som troligen kommer att granskas under 2026 av tillsynsmyndigheten är nog att efterlevnaden av lagen, dokumentationskrav och bedömningar. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 41 (42) 7. Övrigt att rapportera 7.1. Interna arbetsgruppen med ambassadörer för dataskydd och informationssäkerhet Den interna arbetsgruppen för GDPR och informationssäkerhet med representanter från verksamheterna har börjat arbeta under året som gått. Den har hunnit med att träffas tre gånger. Aktiviteter som de arbetat med är registerförteckningen och förstå DraftIT samt hjälpa sin verksamhet att komma igång med att ta fram egna rutiner för dataskydd och informationssäkerhet. Det arbetar fortgår under 2026. 7.2. Gemensamt arbete inom Trillingen Ett fortsatt samarbete med dataskydd och till viss del informationssäkerhet mellan stadsdelsförvaltningarna i Hässelby- Vällingby, Bromma och Järva har fortsatt under benämningen Trillingen. Synergieffekterna är fortfarande desamma och det blir särskilt tydligt när det sker en incident eller vid införanden av nya tjänster. När vi gick in i år 2025 hade vi som ambition att arbeta närmare varandra i Trillingen på informationssäkerhetssamordnarna, ISAM och DSO. Så har skett och resultatet har blivit mycket bra, så bra att det är en kvalitetsstämpel om deltagare från Trillingen varit med i framtagande av underlag. Under 2026 kommer fortsatt ett regelbundet arbete ske mellan stadsdelsförvaltningarnas informationssäkerhetssamordnare ISAM, en chefsrepresentant och dataskyddsombudet. Detta för att dra nytta av varandras arbete och kunskaper då respektive ISAM har helt olika bakgrund inom teknik, arkivkunskap osv. 7.3. Samarbete och kommunikation i dataskydd i staden Stadsdelsförvaltningarnas DSO:er har ett informellt nätverk kallat ”GUG, GDPR Utan Gränser”. Nätverkets syfte är att användas som bollplank och säkerställa att alla DSO:er inte ska gå på samma frågor som andra DSO:er redan arbetar med och minska belastningen på rådgivande verksamheter likt SLK juridiska avdelning. Nätverket är välfungerande och har även med DSO:er från fackförvaltningar och bolag samt arkivarie och ISAM. Det finns inget formellt nätverk för DSO:er sedan 2020 i Stockholm stad, därför är det här samarbetet än viktigare att vårda. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 42 (42) --- [Bilaga 1 - Sdn06 VB 2025.pdf] Stadsdelsnämnd Bromma Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - Verksamhetsberättelse 2024 2025 2026 2027 Totalt projektet Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) Utfall Utfall Budget Budget S:a Prognos VP 2025 S:a Prognos VP 2025 S:a Prognos t.o.m. 2025 2025 justering avvik 2025 2026 avvik 2026 2027 avvik 2027 Genomf. Avvik Prognos 2024 NY beslut Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Tunnlandsparken 0,5 0,2 -0,3 0,5 0,0 0,0 0,0 Strandprom Nockeby 1,0 1,0 0,1 1,0 1,0 0,0 0,0 Olovslundsparken 1,2 1,2 0,0 1,2 1,2 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö (inkl. reinvesteringar) Trapport & Parkvägar 2025 0,9 1,3 0,4 0,9 0,0 0,0 0,0 Pumptrack Eneby 1,3 1,3 0,0 1,3 0,0 0,0 0,0 Aktivitetsytor 0,2 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,0 Annedalsparken 4,9 4,6 -0,3 4,9 0,0 0,0 0,0 Bomullen vadmallsvägen 4,1 4,7 0,6 4,1 0,0 0,0 0,0 Garantiskötsel på investeringar 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Stockholm vid vattnet 2,3 1,8 -0,5 2,3 -0,2 0,2 0,0 0,0 varav reinvesteringar Trapport & Parkvägar 2025 0,9 1,3 0,4 0,9 0,0 0,0 0,0 Aktivitetsytor 0,2 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,0 Annedalsparken 4,9 2,0 -2,9 4,9 0,0 0,0 0,0 Parkupprustning generell 0,0 0,7 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar Skötsel egen regi (eldrivna fordon för parkdrift) 0,0 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar Belysningsåtgärder 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel utveckling av parkmiljö i anslutning till förskolegårdar 1,0 1,4 0,4 1,0 -0,4 0,4 0,0 0,0 Lokala åtgärdsprogram vatten Lillsjön 0,2 0,2 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 Åtgärd efter rasering - Biologisk mångfald pr 8001 0,2 0,6 0,4 0,2 -0,2 0,4 0,4 0,0 Biologisk mångfald - Etableringsskötsel ekar 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 Naturreservat - Renovering av östrasolbryggan 0,9 0,6 -0,3 0,9 0,9 0,0 0,0 Naturreservat - Naturstigar 0,6 0,6 0,0 0,6 0,6 0,0 0,0 Naturreservat - Entre till Judarskogen 0,3 0,7 0,4 0,3 0,3 0,0 0,0 Stockholm vid vattnet - Upprustning brygga 0,6 0,6 0,0 0,6 0,6 0,0 0,0 Stockholm vid vattnet - Kanda gäss 0,3 0,3 0,0 0,3 0,3 0,0 0,0 Stockholm vid vattnet - Livräddningsutrustning 0,2 0,2 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 Stockholm vid vattnet - Brygga Lillsjön 0,7 0,7 0,0 0,7 0,7 0,0 0,0 Träd SDN 0,7 0,7 0,0 0,7 0,7 0,0 0,0 Summa investeringsprojekt 0,0 22,2 23,7 0,0 1,5 22,2 0,0 5,9 1,0 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Maskiner & inventarier 5,9 4,8 -1,1 5,9 0,0 0,0 0,0 SUMMA TOTALT 0,0 28,1 28,5 0,0 0,4 28,1 0,0 5,9 1,0 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa parkinvesteringar 0,0 2,6 2,4 0,0 -0,2 2,6 0,0 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nycklade medel stadsmiljö 0,0 13,7 14,5 0,0 0,8 13,7 0,0 -0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 6,0 4,6 0,0 -1,4 6,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa klimatinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 0,0 5,8 6,7 0,0 0,9 5,8 0,0 4,0 0,8 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2024 2 Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2024” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Nämndens begärda budgetjusteringar i aktuellt ärende. 6, 9 och 12 Nämndens prognos. 7,10 Nämndens plan 2026-2027 i verksamhetsplan 2025, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 15 Nämndens prognos. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-02-05 09:22 Investeringar Stadsdelsnämnd Bromma Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut 2025 Kommunövergripande verksamhet (KÖV) Kf-budget Utfall Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Belopp i mnkr (-) (-) (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 Språk förskola 2,0 3,0 2,9 -1,0 -2,9 -3,9 0,0 0,0 0,0 pensionat traneberg 6,6 6,0 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kommunövergripande verksamhet (KÖV) 8,6 0,0 9,0 2,9 -0,4 -2,9 -3,3 Anvisning: Uppföljning av kommunövergripande verksamheter som anslagsfinansieras enligt budget 2025 2026-02-05 09:22 KÖV Stadsdelsnämnd Bromma Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Fliken är frivillig att använda. Tabellerna nedan överensstämmer med de i ärendet i ILS och kan användas för att underlätta arbetet. Endast celler med vit bakgrund ska fyllas i. Celler med brun bakgrund har formler. Celler med grå bakgrund ska inte fyllas i. Se anvisningar för respektive tabell i ILS. Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 Bokslut 2024 Avvikelse 2024 Anslag för nämndens verksamhet (netto) 1 974,0 1 925,1 48,9 1 852,6 30,4 Kostnader (+) 2 380,0 2 389,0 -9,0 2 272,4 -6,6 Intäkter (-) -406,0 -463,9 57,9 -419,8 37,0 Avvikelse före resultatdispositioner 48,9 30,4 Resultatenheternas överskott från 2024 (+) 83,5 82,3 Resultatenheternas överskott till 2026 (-) -90,2 -83,5 Avvikelse efter resultatdispositioner 42,1 29,2 Bokslut före Bokslut efter Avvikelse 2025 Avvikelse 2024 Budget Budget Mnkr Budget (netto) resultat- resultat- efter resultat- efter resultat- (kostnader +) (intäkter -) överföringar överföringar överföringar överföringar Nämnd och administration 46,0 46,0 45,7 45,7 0,3 -0,5 Individ- och familjeomsorg 204,1 -25,4 178,7 176,3 176,4 2,3 2,3 varav barn och ungdom 87,5 87,5 93,3 93,3 -5,8 0,3 varav vuxen 29,0 29,0 26,8 26,8 2,2 -3,2 varav socialpsykiatri 38,9 38,9 36,9 37,0 1,9 0,3 varav nyanlända 0,0 -4,0 -4,0 4,0 1,7 Arbetsmarknadsåtgärder 10,2 -1,2 9,0 8,7 8,7 0,3 -1,3 Ekonomiskt bistånd 59,2 -1,4 57,8 60,6 60,6 -2,8 -3,0 varav handläggning 13,8 13,8 14,6 14,6 -0,8 -0,5 Stadsmiljöverksamhet 39,2 39,2 39,2 39,2 0,0 -1,8 Avskrivningar 14,1 14,1 13,4 13,4 0,7 1,7 Internräntor 4,5 4,5 4,3 4,3 0,2 0,1 Förskoleverksamhet 478,3 -49,0 429,3 427,9 432,5 -3,2 1,3 Äldreomsorg 1 112,1 -298,0 814,1 772,1 773,5 40,6 27,1 Stöd och service till personer med 388,4 -31,0 357,4 353,0 353,6 3,8 0,7 funktionsnedsättning Barn, kultur och fritid 23,9 23,9 24,0 24,0 -0,1 1,9 Övrig verksamhet 0,0 0,0 0,7 Totalt 2 380,0 -406,0 1 974,0 1 925,1 1 931,9 42,1 29,2 Resultat- Resultat- Resultatöver- Resultat 2025 överföring till enhetens föring från 2024 Resultatenhetens namn Överskott (-) 2026 bruttobudget Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) 2025 Underskott (+) Underskott (-) Stöd till funktionsnedsatta Grupp och servicebostäder 161 970,0 -15 606,3 -590,7 16 197,0 Individ- och familjeomsorg Långskeppet 16 476,0 -1 486,0 -78,0 1 564,0 Förskola FSK Område 1 87 607,0 -6 504,7 -2 210,0 8 714,7 FSK Område 2 93 745,0 -8 505,8 -224,3 8 730,2 FSK Område 3 94 642,0 -8 378,2 -1 067,5 9 445,6 FSK Område 4 91 425,0 -7 909,1 -1 188,1 9 097,1 Adv äldreomstorg Mälarbacken 287 868,0 -27 517,5 -1 963,0 28 786,5 Brommagården, Traneberg 77 144,0 -7 575,7 -622,0 7 714,4 Summa resultatenheter -83 483,3 -7 943,6 90 249,6 Avvikelse mellan prognos Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 T2 och bokslut 2025 Parkinvesteringar 2,4 2,6 -0,2 0,2 Nycklade medel stadsmiljö 14,5 13,7 0,8 -0,8 varav reinvesteringar 4,6 6,0 -1,4 1,4 Klimatinvesteringar 0,0 0,0 0,0 -1,0 Trygghetsinvesteringar 0,1 0,1 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel 6,7 5,8 0,9 -0,9 Maskiner & inventarier 4,8 5,9 -1,1 1,1 Totalt investeringar 28,5 28,1 0,4 -1,4 Stadsdelsnämnd Bromma Verksamhetsberättelse 2025 Kontaktperson: Johanna Persson, strateg stadsledningskontoret johanna.persson@stockholm.se Redovisa samtliga innovationssatsningar som avslutats under året. Redovisningen ska innehålla * en kortfattad beskrivning av satsningen * resultatet och effekten av satsningen (inkl. om satsningen har implementerats i ordinarie verksamhet alt skäl till att det inte gjorts) * lärdomar från satsningen samt på vilket sätt den kan spridas i andra verksamheter i staden. Innovationssatsningar Namn på satsningen Kortfattad beskrivning av Resultat och effekt av Vilka lärdomar På vilket sätt kan satsningen Kontaktperson, syfte och mål. satsningen, exempelvis, har gjorts? spridas i andra verksamheter i namn samt e-post har den implementerats? staden? Innovationsråd Innovationsrådets arbete syftar till Ett ökat fokus på Förutsättningarna Brommas erfarenheter kan Björn Dahlberg, att skapa en kultur som innovation som arbetssätt både avseende användas i uppstarten och bjorn.dahlberg@ genomsyras av de förhållningssätt och en början på den kunskap och framtagandet av motsvarande stockholm.se som krävs för att skapa kulturförändring som möjlighet skiljer funktioner i andra förvaltningar. förutsättningar för innovation behövs för att åstadkomma sig väldigt mycket samt att ge stöd till verksamheter i en innovativ arbetsmiljö. åt varför det är utvecklings- och innovationsfrågor. Rådet ska även svårt att hitta en inspirera verksamheter att våga nivå som känns testa nya arbetssätt och fungera stimulerande och som bollplank för verksamheterna utvecklande för i deras utvecklings- och alla deltagare. innovationsprocesser. Rådet utgörs av innovationsambassadörer som representerar hela förvaltningen, samtliga avdelningar och så väl verksamheter som stödfunktioner. Denna representation ska leda till att hela förvaltningen involveras, entusiasmeras, känner ansvar och delaktighet i förvaltningens vidare arbete med innovation. Stadsdelsnämnd Bromma Omklassificering av ej aktiverbara utgifter hänförliga till investeringar Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Prognos (mnkr) Prognos T2, Utfall 2024 Utfall 2025 2025 Ej aktiverbara utgifter Ej aktiverbara inkomster 2026-02-05 09:22 Ej aktiverbara utgifter-inkomst --- [Bilaga 2 - UH018 - 706.pdf] Balansräkning Period: 202500-202513 Förvaltning: 706 Kr Förändring UB 202513 IB 202500 202501-202513 Externt Stadens bolag Internt Totalt Anläggningstillgångar 197 553 718,58 11 867 089,55 209 420 808,13 0,00 0,00 209 420 808,13 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 188 224 740,90 9 237 923,27 197 462 664,17 0,00 0,00 197 462 664,17 12 Maskiner och inventarier 9 328 977,68 2 629 166,28 11 958 143,96 0,00 0,00 11 958 143,96 Omsättningstillgångar 99 285 623,16 1 382 341,94 22 091 673,32 29 665 882,12 48 910 409,66 100 667 965,10 15 Kundfordringar 50 294 499,61 5 637 929,13 10 213 520,74 0,00 45 718 908,00 55 932 428,74 16 Diverse kortfristiga fordringar 1 640 284,29 380 523,20 2 020 807,49 0,00 0,00 2 020 807,49 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 47 126 600,08 -4 810 673,63 9 458 542,67 29 665 882,12 3 191 501,66 42 315 926,45 19 Kassa och bank 224 239,18 174 563,24 398 802,42 0,00 0,00 398 802,42 Summa Tillgångar 296 839 341,74 13 249 431,49 231 512 481,45 29 665 882,12 48 910 409,66 310 088 773,23 Eget kapital -140 889 855,88 16 732 767,13 -33 908 107,75 0,00 -90 248 981,00 -124 157 088,75 20 Eget kapital -140 889 855,88 16 732 767,13 -33 908 107,75 0,00 -90 248 981,00 -124 157 088,75 Avsättningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Långfristiga skulder -10 083,33 10 083,33 0,00 0,00 0,00 0,00 23 Långfristiga skulder -10 083,33 10 083,33 0,00 0,00 0,00 0,00 Kortfristiga skulder -155 939 402,53 -29 992 281,95 -146 097 130,86 -3 971 344,00 -35 863 209,62 -185 931 684,48 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -1 723 770,23 -706 774,43 -2 430 909,02 0,00 364,36 -2 430 544,66 25 Leverantörsskulder -82 171 957,86 -19 316 334,06 -83 075 080,92 -498 868,00 -17 914 343,00 -101 488 291,92 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -155 447,00 963,00 -154 484,00 0,00 0,00 -154 484,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -71 888 227,44 -9 970 136,46 -60 436 656,92 -3 472 476,00 -17 949 230,98 -81 858 363,90 Summa Skulder & Eget kapital -296 839 341,74 -13 249 431,49 -180 005 238,61 -3 971 344,00 -126 112 190,62 -310 088 773,23 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Bilaga 2 - UH018 - 706 (1).xlsx 1 (5) Utskrift: 2026-02-05 09:27 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 706 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Verksamhetens intäkter (-) -206 879 761,13 1,49 -256 812 330,82 -463 692 090,46 30 Försäljning av varor, material -22 839 660,81 0,00 -78 079,73 -22 917 740,54 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige -69 227 883,71 0,00 -40 477,00 -69 268 360,71 32 Övriga avgifter 0,00 0,00 0,00 0,00 34 Hyror och arrenden -47 219 221,24 0,00 -10 400 925,72 -57 620 146,96 35 Bidrag -54 451 698,31 0,00 -22 831 891,06 -77 283 589,37 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -13 141 692,69 0,00 -223 460 957,84 -236 602 650,53 37 Försäljning av exploateringsfastigheter 395,63 1,49 0,53 397,65 Verksamhetens kostnader (+) 1 708 438 193,32 130 641 822,23 529 067 300,91 2 368 147 316,46 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar 2 319 150,60 0,00 22 052,00 2 341 202,60 45 Lämnade bidrag 51 440 487,47 0,00 24 674 899,00 76 115 386,47 46 Köp av huvudverksamhet 614 906 051,25 2 837,62 119 260 873,00 734 169 761,87 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00 50 Löner och arvoden 801 209 439,99 0,00 0,00 801 209 439,99 51 Löner ej arbetad tid 26 206 333,78 0,00 0,00 26 206 333,78 54 Kostnader för naturaförmåner -4 906,73 0,00 0,00 -4 906,73 55 Kostnadsersättningar 3 625 814,34 0,00 0,00 3 625 814,34 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 0,00 0,00 333 448 290,09 333 448 290,09 57 Pensionskostnader 236 177,00 0,00 0,00 236 177,00 60 Lokal- och markhyror 48 464 331,98 124 150 509,42 8 521 168,30 181 136 009,70 61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 15 889 433,00 2 134 549,50 624 405,70 18 648 388,20 62 Bränsle, energi och vatten 3 815 938,75 465 547,46 0,00 4 281 486,21 63 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 6 749 254,87 47 983,75 5 000,00 6 802 238,62 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 54 160 416,24 40 404,00 256 147,57 54 456 967,81 65 Kontorsmateriel och trycksaker 1 031 985,00 100,00 0,00 1 032 085,00 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 1 449 260,90 125 005,50 1 722,00 1 575 988,40 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 1 800 324,44 2 991 826,95 77 639,00 4 869 790,39 69 Kostnader för transportmedel 1 829 868,99 0,00 27 500,00 1 857 368,99 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 21 733 443,66 1 410,38 149 451,20 21 884 305,24 71 Representation 2 003 112,93 0,00 2 640,43 2 005 753,36 72 Annonser, reklam och information 869 312,70 0,00 68 000,00 937 312,70 73 Försäkringar och riskkostnader 4 711 490,53 251 013,53 16 011,00 4 978 515,06 74 Övriga främmande tjänster 23 455 910,08 428 861,37 40 680 824,62 64 565 596,07 75 Tillfälligt inhyrd personal 14 155 946,68 0,00 284 091,00 14 440 037,68 76 Diverse kostnader 6 379 614,87 1 772,75 946 586,00 7 327 973,62 Verksamhetens nettokostnader 1 501 558 432,19 130 641 823,72 272 254 970,09 1 904 455 226,00 Avskrivningar (+) 16 207 880,85 0,00 0,00 16 207 880,85 79 Avskrivningar 16 207 880,85 0,00 0,00 16 207 880,85 Skatteintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Generella stadsbidrag och utjämning (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens resultat 1 517 766 313,04 130 641 823,72 272 254 970,09 1 920 663 106,85 Finansiella intäkter (-) -176 417,08 0,00 0,00 -176 417,08 84 Finansiella intäkter -176 417,08 0,00 0,00 -176 417,08 Finansiella kostnader (+) 15 113,42 226,00 4 615 324,79 4 630 664,21 85 Finansiella kostnader 15 113,42 226,00 4 615 324,79 4 630 664,21 Resultat efter finansiella poster 1 517 605 009,38 130 642 049,72 276 870 294,88 1 925 117 353,98 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets resultat 1 517 605 009,38 130 642 049,72 276 870 294,88 1 925 117 353,98 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Bilaga 2 - UH018 - 706 (1).xlsx 2 (5) Utskrift: 2026-02-05 09:27 Anläggningsinformation 10 11 12 13 2381-2389 Immateriella Mark, byggnader och Maskiner och inventarier Finansiella Inv.skuld anläggningstillgångar tekniska anläggningar anläggningstillgångar Upplösningar exkl. 117x Förvaltning: 706 Kr Information från Huvudboken IB Anskaffningsvärden 0,00 234 574 395,45 46 365 543,39 0,00 -331 733,00 Periodens förändring (anskaffning) 0,00 41 774 602,86 5 889 827,00 0,00 0,00 UB Anskaffningar 0,00 276 348 998,31 52 255 370,39 0,00 -331 733,00 IB Avskrivningar 0,00 -97 107 536,53 -37 036 565,71 0,00 321 649,67 Periodens förändring (avskrivning) 0,00 -12 947 220,13 -3 260 660,72 0,00 10 083,33 UB Avskrivningar 0,00 -110 054 756,66 -40 297 226,43 0,00 331 733,00 Summa bokfört värde 0,00 166 294 241,65 11 958 143,96 0,00 0,00 Summa förändring i Huvudbok 0,00 28 827 382,73 2 629 166,28 0,00 10 083,33 Information från Anläggningsreskontran Aktivering 0,00 41 774 602,86 5 975 419,60 0,00 0,00 Tillägg 0,00 0,00 -85 672,60 0,00 0,00 Summa anskaffningar 0,00 41 774 602,86 5 889 747,00 0,00 0,00 Historiska anläggningar (värdeöverföring) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Automatisk avskrivning 0,00 -12 947 220,13 -3 260 660,72 0,00 10 083,33 Nedskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Återföring (uppskrivning) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Utrangering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till, aktiveringstransaktion 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omvärdering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kalkylmässig ränta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Manuell avskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Reversering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 BFV-avrundning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0,00 28 827 382,73 2 629 086,28 0,00 10 083,33 Diff HB (föränding bokfört värde) och ANL (förändringar) 0,00 0,00 80,00 0,00 0,00 Specifikation nedskrivna anläggningar Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Anläggnings- och rörelsekapital Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 706 Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital 140 889 855,88 Drift Intäkter -463 868 507,54 Kostnader 2 388 985 861,52 Summa 1 925 117 353,98 Investering Inkomster 41 680,00 Utgifter 28 033 210,40 Summa 28 074 890,40 Totalt 1 953 192 244,38 Stadskassans konto Externa inbetalningar 447 166 968,78 Interna inbetalningar 0,00 Externa utbetalningar -1 320 545 383,62 Interna utbetalningar -1 035 006 172,01 Summa -1 908 384 586,85 Fordran/skuld stadskassan 16 732 767,13 Årets förändring av resultatfond 6 767 070,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital 23 499 837,13 (motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021) Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital 124 157 088,75 Kontokontroller Tips Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 706 Felsökning Stadkonto Belopp Kontroll konto 49xx 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 4904 Preliminärt kostnadsförda differenser 0,00 4909 Reversering leverantörsfakturor 0,00 Drift - SUMMA Konto 49xx 0,00 4904 Preliminärt kostnadsförda differenser 0,00 Investering - SUMMA Konto 49xx 0,00 Kontroll Motpart 9* (förvaltningsinterna motparter) 1714 M4 Förutbetalda kostnader 65 000,00Intern motpart måste vara noll på varje balanskonto vid årsskifte 2957 M4 Förutbetalda intäkter -65 000,00Intern motpart måste vara noll på varje balanskonto vid årsskifte . SUMMA Motpart 9* i BR (1-2) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (drift) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (inv) 0,00 Kontroll Motpart 1990 SUMMA Motpart 1990 0,00 Kontroll VT HC & UU SUMMA BR 0,00 SUMMA RR 0,00 Kontroll konto 90xx-98xx 9041 Internränta -4 615 324,79 9043 Överföring mot annan förvaltning än finansförv 12 662 854,80 9044 Moms 120 149 959,48 9045 Skatt felaktigt betalad lön 2 603,00 9046 Punktskatt el, överföring mot finansförvaltningen -968 175,00 9047 Nystartsjobb 3 883 217,00 9052 PO -333 208 861,84 9055 LISA-löner -832 912 444,66 SUMMA Konto 904x och 905x -1 035 006 172,01 SUMMA Konto 90xx (ej 905x) 0,00 9131 Personalförsäkring 0,00 9133 Avräkning internränta 0,00 9134 Skatt felaktigt betalad lön 0,00 9139 Nystartsjobb 0,00 9181 Ej identifierade inbetalningar 0,00 SUMMA Konto 91xx 0,00 SUMMA Konto 93xx-95xx 0,00 9893 Genomgångskonto kundreskontra IOF Paraplyet 0,00 9894 Oidentifierade inbetalningar 0,00 9895 Genomgångskonto inkasso 0,00 9896 Kund - insättning från dagrapport 0,00 9899 Genomgångskonto kundreskontra 0,00 SUMMA Konto 96xx-98xx 0,00 9999 Felkonton övrigt 0,00 SUMMA Konto 99xx 0,00 Kontroll konto kontra stadkonto 3-9999 Summa stadkonto 873 378 414,84 Summa konto 873 378 414,84 SUMMA 0,00 Kontroll mot resultatrapport Summa drift 1 925 117 353,98 Summa drift enligt resultatrapport 1 925 117 353,98 SUMMA 0,00 Kontroll aktivering & investering Summa investeringsinkomster/utgifter 28 074 890,40 Summa aktiverat (789x) -28 074 890,40 SUMMA 0,00 Summa investeringar på 8-konto (får ej finnas) 0,00 Kontroll RR, BR och Anl.- & rör.kap Årets resultat enligt resultaträkningen 1 925 117 353,98 Summa drift enligt anl. & rör.kap 1 925 117 353,98 SUMMA 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital 23 499 837,13 Summa bokfört på stadkonto 2021, 2023 (motp 2000-8999) 23 499 837,13 SUMMA 0,00 Tillgångar 310 088 773,23 Skulder & Eget kapital -310 088 773,23 SUMMA 0,00 Kontroll blanka koddelar Bokfört utan motpart 0,00 Bokfört utan projekt 0,00 Bokfört utan verksamhet 0,00 Kontroll UB kontra IB Stadkonto UB 202400-202414 IB 202500 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 188 224 740,90 188 224 740,90 12 Maskiner och inventarier 9 328 977,68 9 328 977,68 15 Kundfordringar 50 294 499,61 50 294 499,61 16 Diverse kortfristiga fordringar 1 640 284,29 1 640 284,29 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 47 126 600,08 47 126 600,08 19 Kassa och bank 224 239,18 224 239,18 SUMMA Tillgångar 296 839 341,74 296 839 341,74 201 Eget kapital, ingående värde -98 573 320,35 -140 889 855,88 202 Årets resultet -42 316 535,53 0,00 SUMMA Eget kapital -140 889 855,88 -140 889 855,88 23 Långfristiga skulder -10 083,33 -10 083,33 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -1 723 770,23 -1 723 770,23 25 Leverantörsskulder -82 171 957,86 -82 171 957,86 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -155 447,00 -155 447,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -71 888 227,44 -71 888 227,44 SUMMA Skulder -155 949 485,86 -155 949 485,86 --- [Bilaga 3 - Avrakningsrapport Hypergene Bromma Dr.pdf] Verksamhet År: 2025 | Period: December | Organisation: 706 - Bromma stadsdelsnämnd | Projekttyp: Drift | Budgetnummer: Exklusive ombudgeteringar | Motpart: 8 - FörvaltningsExtern | Resultatfonder: Exklusive resultatfonder | Konto: Totalt | Enhet: Mnkr Avvikelse VB ack - Utfall Utfall VB ack Jan - Dec Jan - Dec Verksamhet 2025 2025 2025 Budgetverksamhet 1 974.0 1 925.1 48.9 01 - Politisk verksamhet och administration 46.0 45.7 0.3 10 - Individ och familjeomsorg 178.7 176.3 2.4 100 - Individ och familjeomsorg 23.3 23.3 0.0 120 - Barn och unga IoF 87.5 93.3 -5.8 130 - Vuxna IoF 29.0 26.8 2.2 160 - Flyktingverksamhet 0.0 -4.0 4.0 190 - Socialpsykiatri IoF 38.9 36.9 2.0 17 - Arbetsmarknadsåtgärder 9.0 8.7 0.3 18 - Ekonomiskt bistånd 57.8 60.6 -2.8 180 - Ekonomiskt bistånd exkl handläggning 44.0 46.0 -2.0 181 - Ekonomiskt bistånd handläggning 13.8 14.6 -0.8 20 - Infrastruktur, stadsmiljö, skydd 57.8 56.9 0.9 30 - Förskoleverksamhet 429.3 427.9 1.4 50 - Äldreomsorg 814.1 772.1 42.0 60 - Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 357.4 353.0 4.4 70 - Fritid kultur/allmän kulturverksamhet 23.9 24.0 -0.1 90 - Övrigt 0.0 0.0 0.0 Verksamhet saknas 0.0 0.0 Ursprunglig rapport Resultatrapport - Central uppföljning Drift [310 - Budgetavräkning SDN netto] - AH11724, 2026-01-22 08:07 1 --- [Bilaga 4 - Avrakningsrapport Hypergene Bromma Dr.pdf] Verksamhet År: 2025 | Period: December | Organisation: 706 - Bromma stadsdelsnämnd | Projekttyp: Drift | Budgetnummer: Exklusive ombudgeteringar | Motpart: 8 - FörvaltningsExtern | Resultatfonder: Exklusive resultatfonder | Konto: Intäkter | Enhet: Mnkr Avvikelse VB ack - Utfall Utfall VB ack Jan - Dec Jan - Dec Verksamhet 2025 2025 2025 Budgetverksamhet -406.0 -463.9 57.9 01 - Politisk verksamhet och administration -1.7 1.7 10 - Individ och familjeomsorg -25.4 -33.8 8.4 100 - Individ och familjeomsorg -25.4 -4.9 -20.5 120 - Barn och unga IoF -4.6 4.6 130 - Vuxna IoF -2.8 2.8 160 - Flyktingverksamhet -4.0 4.0 190 - Socialpsykiatri IoF -17.5 17.5 17 - Arbetsmarknadsåtgärder -1.2 -2.5 1.3 18 - Ekonomiskt bistånd -1.4 -9.1 7.7 180 - Ekonomiskt bistånd exkl handläggning -1.4 -2.2 0.8 181 - Ekonomiskt bistånd handläggning -6.9 6.9 20 - Infrastruktur, stadsmiljö, skydd -2.9 2.9 30 - Förskoleverksamhet -49.0 -53.3 4.3 50 - Äldreomsorg -298.0 -323.0 25.0 60 - Stöd och service till personer med funktionsnedsättning -31.0 -35.4 4.4 70 - Fritid kultur/allmän kulturverksamhet -2.2 2.2 Ursprunglig rapport Resultatrapport - Central uppföljning Drift [311 - Budgetavräkning SDN intäkter] - AH11724, 2026-01-22 08:09 1 --- [Bilaga 5 - Avrakningsrapport Hypergene Bromma Dr.pdf] Verksamhet År: 2025 | Period: December | Organisation: 706 - Bromma stadsdelsnämnd | Projekttyp: Drift | Budgetnummer: Exklusive ombudgeteringar | Motpart: 8 - FörvaltningsExtern | Resultatfonder: Exklusive resultatfonder | Konto: Kostnader | Enhet: Mnkr Avvikelse VB ack - Utfall Utfall VB ack Jan - Dec Jan - Dec Verksamhet 2025 2025 2025 Budgetverksamhet 2 380.0 2 389.0 -9.0 01 - Politisk verksamhet och administration 46.0 47.4 -1.4 10 - Individ och familjeomsorg 204.1 210.1 -6.0 100 - Individ och familjeomsorg 48.7 28.2 20.5 120 - Barn och unga IoF 87.5 97.9 -10.4 130 - Vuxna IoF 29.0 29.6 -0.6 160 - Flyktingverksamhet 0.0 -0.0 0.0 190 - Socialpsykiatri IoF 38.9 54.5 -15.6 17 - Arbetsmarknadsåtgärder 10.2 11.2 -1.0 18 - Ekonomiskt bistånd 59.2 69.7 -10.5 180 - Ekonomiskt bistånd exkl handläggning 45.4 48.2 -2.8 181 - Ekonomiskt bistånd handläggning 13.8 21.4 -7.6 20 - Infrastruktur, stadsmiljö, skydd 57.8 59.8 -2.0 30 - Förskoleverksamhet 478.3 481.2 -2.9 50 - Äldreomsorg 1 112.1 1 095.1 17.0 60 - Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 388.4 388.4 0.0 70 - Fritid kultur/allmän kulturverksamhet 23.9 26.2 -2.3 90 - Övrigt 0.0 0.0 0.0 Verksamhet saknas 0.0 0.0 Ursprunglig rapport Resultatrapport - Central uppföljning Drift [312 - Budgetavräkning SDN kostnader] - AH11724, 2026-01-22 08:09 1 --- [Bilaga 6 - Uppfoljning av intern kontroll 2025 B (1).pdf] Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (8) 2026-01-23 Handläggare Till Bromma stadsdelsnämnd Telefon: Uppföljning av Intern kontroll 2025, Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Sid 2 (8) Innehållsförteckning Bedömning av nämndens interna kontroll ................................................................................................................................................................3 Uppföljning av nämndens internkontrollplan ..........................................................................................................................................................4 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen ..................................................................................................................................................... 4 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid .......................................................................... 4 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ............................................................................................................ 4 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar .................................................................................................................................... 4 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd............................................................................................................. 5 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb ................................................................................................................... 5 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .......................................................................................................................... 6 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......................................................................................................................................................... 7 Tjänsteutlåtande Sid 3 (8) Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Bromma stadsdelsnämnd bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Förvaltningen identifierade oönskade händelser i processer kopplade till verksamhetsområdesmålen i samband med verksamhetsplanen. En risk- och konsekvensbedömning ledde till åtgärder för oönskade händelser med ett riskvärde nio och högre. Följande processer hade oönskade händelser med riskvärde 12 eller högre vid risk- och konsekvensbedömningen och fördes efter dokumenterade åtgärder över till internkontrollplanen. Kontrollaktiviteter upprättades för följande processer: • Att ge barn och unga i Bromma möjligheter till en rik fritid • Att ge äldre insatser med god kvalitet, trygghet och inflytande • Att värna den biologiska mångfalden • Effektiv lokalförsörjning i stadens verksamheter • Att arbeta för god hälsa hos medarbetare • Att stärka och utveckla det strategiska kompetensförsörjningsarbetet • Inköp och avtalstrohet • Systematiskt informationssäkerhetsarbete • Att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet • Förebygga otillåten påverkan Förvaltningens enheter har under året genomfört väsentlighet- och riskanalys på nedstyrda obligatoriska processer samt på egna framtagna processer. Tjänsteutlåtande Sid 4 (8) Uppföljning av nämndens internkontrollplan Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Process: Att ge barn o unga i Bromma möjlighet till en rik fritid Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Utbudet och Uppföljning av Avstämning med enhetschef varje tertial öppettider på öppettider samt fritidsgården utvärdering av Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: anpassas utifrån aktiviteter för att se Deltagarstatistik har följts upp regelbundet. Åtgärder/analys utifrån deltagarstatistiken genomförs. målgruppens behov att det matchar och önskemål. ungdomarnas behov. Ansvarig verksamhet arbetar för delaktighet med ungdomar genom gårdsråd samt ungdomsråd för att säkerställa attraktiva aktiviteter och ett utbud som i möjligaste mån passar målgruppen. En enkätundersökning har även genomförts för att undersöka hur bland annat öppettider uppfattas. 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Process: Att ge äldre insatser med god kvalitet, trygghet och inflytande Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Dokumentation av Kontroll av utdelning Avstämning med MAS varje tertial läkemedelsavvikelser av dosförpackade läkemedel Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: MAS har kontrollerat att sjuksköterskor använt signeringslista enligt rutin. MAS har inte sett några avvikelser avseende kontrollen. 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Process: Att värna den biologiska mångfalden Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Tjänsteutlåtande Sid 5 (8) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Välja ekologiska Kontroll genom Kontroll av utfall varje tertial alternativ vid inköp av rapport om andel livsmedel inköpta livsmedel per Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: enhet Ekonomienheten skickar löpande ut rapport till förvaltningens chefer. Stadens och nämndens årsmål är att 70 procent av inköpta måltider och livsmedel ska vara ekologiska. Kontrollaktiviteten visar att systematiska kontroller har genomförts enligt plan. Regelbunden uppföljning sker av andel inköpta ekologiska livsmedel. Resultatet visar dock att nämndens årsmål inte nås. Ett arbete pågår för att höja resultatet. 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Process: Effektiv lokalförsörjning i stadens verksamheter Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Inventera behov och Tid avsatt för Avstämning med förvaltningsledningen varje tertial slå fast strategiska lokalfrågor på inriktningar för förvaltningsledningen Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: förvaltningens lokaler s möte Kontrollaktiviteten visar att systematiska kontroller har genomförts enligt plan. Avdelningschefer och lokalgrupp har regelbundna lokalmöten. Förvaltningsledningen diskuterar lokalfrågor samt bjuder in lokalstrateg vid behov. 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Process: Att arbeta för ökad hälsa hos medarbetare Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Förebyggande och Uppföljning och Uppföljning av utfall för förvaltningen totalt varje tertial främjande arbete analys av sjukfrånvarostatistik Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Kontrollaktiviteten visar att systematiska kontroller har genomförts enligt plan. Sjukfrånvarostatistik följs upp och analyseras regelbundet i respektive samverkansgrupp. Process: Att stärka och utveckla det strategiska kompetensförsörjningsarbetet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Tjänsteutlåtande Sid 6 (8) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Arbeta systematiskt Följsamhet till APT- Avstämning med enhetschef/rektor genom stickprov varje tertial med "Aktivt årshjul medarbetarskap" Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Kontrollaktiviteten visar att systematiska kontroller har genomförts enligt plan. Det saknas dock vid flera kontroller minnesanteckningar. 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Process: Inköp och avtalstrohet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Inköp görs i första Stickprov på Kontroll av utfall på stickprov varje tertial hand genom stadens avvikande inköpssystem leverantörsfakturor Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Kontrollaktiviteten visar att systematiska kontroller har genomförts enligt plan. Under 2025 genomfördes månadsvisa stickprov av leverantörsfakturor i syfte att följa upp att fakturahanteringen fungerar korrekt. I granskningen ingick kontroll av kontering, attest enligt aktuell attestlista, att fakturor hanterades innan förfallodatum samt att inköp skedde från leverantörer med giltigt avtal. Stickproven visade inga större avvikelser; konteringarna var i huvudsak korrekta, fakturorna hanterades i tid och hade korrekt attestant enligt aktuell attestlista. Enstaka avvikelser har upplysts till berörda medarbetare. Uppföljning av Kontroll av utfall varje tertial systemnyttjanderappo rt med utfall per enhet Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Kontrollaktiviteten visar att systematiska kontroller har genomförts enligt plan. Samtliga enheter har tagit del av Agresso- rapporten. Utfallet har redovisats och kontrollerats i samband med tertialrapport 1, 2 samt i verksamhetsberättelsen. Process: Systematiskt informationssäkerhetsarbete Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Tjänsteutlåtande Sid 7 (8) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Behörighetshantering Kontroll av Kontroll genom stickprov att den systematiska kontrollen genomförs enligt plan behörigheter i digitala system Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Kontrollaktiviteten visar att systematiska kontroller har genomförts enligt plan. Samordnare för sociala system har under året utvecklat uppföljningen av enheternas egenkontroller av behörigheter för sociala system. Två dokumenterade kontroller av egenkontrollerna har genomförts som visade på att ansvariga bedöms hantera sina behörigheter. Redovisningen av kontrollen har gjorts på förfrågan av stadens revisionskontor. För system Agresso och Hypergene genomförs kontrollerna löpande. För mindre system görs kontroll sporadiskt och för dessa behöver rutinen förstärkas. Säker hantering av Kontroll av att Kontroll genom stickprov att den systematiska kontrollen genomförs enligt plan personuppgifter och personuppgifter, digitala enheter. datorer/iPads/telefone Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: r hanteras säkert Stickprovskontroll har utförts som visar att den systematiska kontrollen har genomförts. genom löpande okulär kontroll av Förvaltningen behöver fortsatt arbeta med att informera om hur känsliga uppgifter ska hanteras. arbetsplatser och lokaler 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Process: Att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Följa systematiken i Kontroll av att Avstämning varje tertial med förvaltningens brandskyddssamordnare förvaltningens årshjul förvaltningens årshjul för systematiskt för systematiskt Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: brandskyddsarbete brandskyddsarbete Kontrollaktiviteten visar att de systematiska kontrollerna har genomförts enligt plan. ystematiska brandskyddsarbete har följs skett enligt årshjul. Vid kontroll av verksamheterna inom socialtjänsten och äldreomsorgen framkommer att samtliga verksamheter arbetar systematiskt med brandskyddsfrågor. Process: Förebygga otillåten påverkan Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Tjänsteutlåtande Sid 8 (8) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Arbeta utifrån det Uppföljning av Kontroll genom stickprov att den systematiska kontrollen genomförs enligt plan APT-material som inkomna ärenden i IA- tagits fram systemet rörande Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: otillåten påverkan Kontrollaktiviteten visar att de systematiska kontrollerna har genomförts enligt plan. Under perioden januari till och med mitten av oktober 2025 har totalt 607 incidenter rapporterats i incidentrapporteringssystemet IA. Av dessa är 85 incidenter kring otillåten påverkan, hot och våld. Stickprov har gjorts av de incidenter som rör socialtjänsten vilket visar att dessa har hanterats genom IA-processen. --- [Bilaga 7 - Uppfoljning oppen fritidsverksamhet 2.pdf] Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: 2026-01-21 Handläggare Till Bromma stadsdelsnämnd Telefon: Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2025 för Bromma stadsdelsnämnd Förslag till beslut Bromma stadsdelsnämnd start.stockholm Innehållsförteckning Uppföljning öppen fritidsverksamhet .................................................................................... 3 Fritids- och ungdomsgårdar ................................................................................................................3 Bestånd och deltagare ....................................................................................................................3 Kostnader och personal .................................................................................................................4 Verksamhet och aktivitet på fritidsgårdar .....................................................................................5 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet .................................................................5 Parklekar .............................................................................................................................................5 Bestånd och deltagare ....................................................................................................................6 Kostnader ......................................................................................................................................6 Verksamhet och aktivitet på parklekar ..........................................................................................7 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet .................................................................8 Bromma stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2(8) Uppföljning öppen fritidsverksamhet Följande dokument utgör underlag till en stadsgemensam uppföljning av Stockholms stads fritids- och ungdomsgårdar samt dess parklekar. Fritids- och ungdomsgårdar Bestånd och deltagare Fråga 1a. Ange antal fritidsgårdar och antal fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. Som fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning räknas samtliga verksamheter oavsett omfattning. Observera att hemgårdar inte ska räknas med i denna redovisning. 2025 Antal fritidsgårdar 1 Antal fritidsverksamheter riktad till unga med 0 funktionsnedsättning Fråga 1b. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet fritidsgårdar och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning under det senaste året. Beskriv även eventuell förändring i driftsform. Om ingen förändring skett kan ni avstå från att svara på frågan. September 2024 öppnades Ungdomens hus vid Islandstorget. Denna mötesplats är anpassad så den ska vara tillgänglig för alla då den exempelvis har hiss, bemannad reception, kontrastmarkeringar, toalett med tillgänglighet för elrullstol och tydlig skyltning. Under 2026 planeras ytterligare en fritidsgård öppnas i Mariehäll. Fråga 1c. Redovisa antalet besök på fritidsgårdar (13-19 år) och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning. Antalet besök ska redovisas uppdelat på kön. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. Som fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning räknas samtliga verksamheter oavsett omfattning. Observera att hemgårdar inte ska räknas med i denna redovisning. Här redovisas antalet besök och inte unika besökare. Antal besök kan/vill ej Verksamhetsområde Antal besök killar Antal besök tjejer ange kön Fritidsgård 13-19 år 4942 1448 42 Bromma stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 3(8) Antal fritidsverksamheter 0 0 0 riktad till unga med funktionsnedsättning Fråga 1d. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens fritidsgårdar. Vi har arbetat för att marknadsföra Ungdomens hus och vår verksamhet både på sociala medier samt genom skolor. Vi strävar efter att erbjuda en hög och bra standard på våra aktiviteter samt att fritidsverksamheten ska upplevas som tryggt och meningsfullt att besöka. Kostnader och personal Fråga 2a. Ange nettokostnaden för stadsdelens fritidsgårdar samt fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning OBS! I nettokostnaden ingår samtliga kostnader kopplade till verksamheterna (personal, OH, ledning, lokaler mm). Fritidsverksamheter riktad till unga Fritidsgård med funktionsnedsättning Nettokostnad 20 950 000 0 Fråga 2b. Beskriv vilka faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen för fritidsgårdar och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning under det senaste året. Fråga 2c. Ange antal årsanställda på fritids- och ungdomsgård inom stadsdelsförvaltningen, uppdelat på kön. Definition av årsanställda: Årsarbetare anger hur många anställda stadsdelsförvaltningen har på fritids- och ungdomsgårdarna. Den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summerades till heltidsanställningar. Exempel: Om ni har en anställd som arbetar 80 % och en annan som arbetar 20 % i verksamheten som timanställd räknas det som 1 årsanställd. Kvinnor Män Antal årsanställda 3 6 Fråga 2 d. Andel utbildade fritidsledare eller annan relevant utbildning Bromma stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 4(8) Ange andel (%) av totala antalet årsarbetare på fritids- eller ungdomsgården (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Relevant utbildning kan t.ex. vara inom pedagogik eller socialt arbete. Med relevant utbildning Ange andel i procent 33 Verksamhet och aktivitet på fritidsgårdar Fråga 3a. Ange antal särskilt riktade verksamheter för att inkludera underrepresenterade grupper i fritidsgården. En riktad verksamhet definieras av att den är speciellt utformad för, eller att tid är speciellt avsatt till, en avgränsad målgrupp. Verksamheten som anges skall vara löpande och gäller alltså ej enskilda aktiviteter. Särskilt riktad till Särskilt riktad till Särskilt riktad till 16- Annat, ange tjejer hbtqi 19 år inriktning och antal Antal 52 44 Fråga 3b. Ange det totala antalet planerade och ledarledda aktiviteter som erbjuds besökarna. Med aktivitet menas en annonserad och kommunicerad aktivitet som fritidsgården anordnar på egen hand eller i samverkan med andra aktörer. Annonserade och kommunicerade Aktiviteter: 110 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet Fråga 4a. Ange deltagarnas nöjdhet, trygghet samt delaktighet. Detta mäts genom subjektiva skattningar via stadsdelsförvaltningarnas enkäter till besökande ungdomar. Nöjdhet Trygghet Delaktighet Andel nöjda/trygga/delaktiga i procent 92,6 92,6 74,1 Parklekar Som en del i genomförandet av Stockholms strategi för parklekar ska ett antal områden följas upp på ett likvärdigt sätt över staden. Bromma stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 5(8) Bestånd och deltagare Fråga 1a. Ange antal parklekar. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. 2025 Antal parklekar 0 Fråga 1b. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet parklekar. Beskriv även eventuell förändring i driftsform. Om ingen förändring skett kan ni avstå från att svara på frågan. Fråga 1c. Öppettimmar per år. Ange det totala antalet bemannade öppettimmar per år för samtliga parklekar i stadsdelen. Fråga 1d. Redovisa antalet besök på parklekar för barn 6-12 år samt totalt antal besök. Antalet besök ska redovisas uppdelat på kön. Här redovisas antalet besök och inte unika besökare. Mäts genom att personalen räknar besökare dagligen. Ett unikt barn ska endast räknas en gång per dag. Antal besök kan/vill ej Verksamhetsområde Antal besök killar Antal besök tjejer ange kön Totalt antal besök på stadsdelsförvaltningens parklekar år 2025 Varav besökare 6-12 år. Fråga 1e. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens parklekar. Beskriv även om andra målgrupper prioriterats utifrån identifierade behov. Kostnader Fråga 2a. Ange nettokostnaden för parklekar. OBS! I nettokostnaden ingår samtliga kostnader kopplade till verksamheterna (personal, OH, Bromma stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 6(8) ledning, lokaler mm). Parklek Nettokostnad, tkr Fråga 2b. Beskriv vilka faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen för parklekar under det senaste året. Fråga 2c. Ange antal årsanställda på parkleksverksamheten inom stadsdelsförvaltningen, uppdelat på kön Definition av årsanställda: Årsarbetare anger hur många anställda stadsdelsförvaltningen har på parklekarna. Den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summerades till heltidsanställningar. Exempel: Om ni har en anställd som arbetar 80 % och en annan som arbetar 20 % i verksamheten som timanställd räknas det som 1 årsanställd. Kvinnor Män Antal årsanställda Fråga 2d. Andel utbildade parkleksanställda Ange andel (%) av totala antalet årsarbetare på parklekarna (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Relevant utbildning kan t.ex. vara inom pedagogik eller socialt arbete. Med relevant utbildning Antal årsanställda Verksamhet och aktivitet på parklekar Fråga 3a. Ange det totala antalet planerade och ledarledda aktiviteter som år 2025 erbjöds till barn 6-12 år. Med aktivitet menas en annonserad och kommunicerad aktivitet som parklekarna anordnar på egen hand eller i samverkan med andra aktörer. Fråga 3b. Erbjuder ni ledarledda aktiviteter riktade till barn 6-12 år med funktionsnedsättning? Bromma stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 7(8) Om ja, på vilka parklekar? Ge gärna exempel på aktiviteter. Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet Fråga 4a. Ange deltagarnas nöjdhet, trygghet samt delaktighet. Detta mäts genom subjektiva skattningar via stadsdelsförvaltningarnas enkäter till besökande ungdomar. Nöjdhet mäts genom frågan Det finns roliga saker att göra i parkleken. Trygghet mäts genom frågan Känner du dig trygg när du är på parkleken. Delaktighet mäts genom frågan Får du vara med och påverka parkleken? Nöjdhet Trygghet Delaktighet Andel nöjda/trygga/delaktiga i procent Bromma stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 8(8) --- [Bilaga 8 - GDPR-arsrapport Bromma stadsdelsnamn.pdf] Dataskyddsombudets årsrapport 2025 Bromma Stadsdelsnämnd start.stockholm Dataskyddsombudets årsrapport 2025 Januari 2026 Dnr: BRO 2026/40 Kontaktperson: Maria Palme Konsult: Jessica Hillergård Dataskyddsombudets årsrapport 2025 3 (38) Sammanfattning I egenskap av ert Dataskyddsombud lämnar jag följande års- rapport. Dataskyddsåret som gått har varit präglat av arbete med flera stora konsekvensbedömningar, ny AI-förordning att ta hänsyn till och framförallt nya hot från och i omvärlden. I skrivandets stund vid årsskiftet, har kartan ritats om på vem som är allierad och inte vilket påverkar vilka tekniska val en organisation behöver ta och priori- tera. Ett område som påverkas av omvärlden, är frågorna om tekniska sä- kerhetsåtgärder, AI och tredjelandsöverföringar. I årets dataskydds- raport lyfts tredjelandsöverföringar in som ett eget kapitel. Slutsat- sen är att med övergång till fler molntjänster behöver beställaren vara än mer tydlig i sina krav på leverantörerna. Detsamma gäller tjänster med AI, där risken finns att nya oväntade personuppgiftsbe- handlingar skapas och lagras osäkert. Där rekommenderar jag som DSO att det tas fram en AI-riktlinje och -strategi i staden så att stadsdelsförvaltningen kan luta sig mot dem hur nästa steg i digitali- seringen ska ske. En årsrapport 2025 kan inte utesluta den stora personuppgiftsinci- denten i slutet av augusti och som utvecklades med nya vändningar under hela hösten. I dagsläget har IMY, Integritetsskyddsmyndig- heten, bestämt att inte inleda granskning mot Stockholm stad och dess stadsdelsförvaltningar, utan mot två kommuner, en region och leverantören. Det som är tydligt i min slutsats av årets incidenter, är att det behöver bli tydligare kommunikationsvägar när incidenter sker. DSO informeras sent och riskerar att sakna pusselbitar när re- kommendationer ska ges. Miljödataincidenten kommer också bli vägledande vad som krävs innan personuppgiftsbehandlingar börjar, att det gäller även från implementationsstadiet och kan inte göras i efterhand. IMY har också omorganiserats vid årsskiftet och får en operativ av- delning som kommer arbeta med riskbaserad tillsyn och klagomål. Det tyder på att personuppgiftsansvarig behöver ha god kontroll på sina dataskyddsrisker och arbeta aktivt med dem. Risker redovisas i ett eget kapitel som jag uppmanar dig som läsare att ta del av lite extra. Med förhoppning om ett spännande och säkert dataskyddsår! Jessica Hillergård Dataskyddsombud Dataskyddsombudets årsrapport 2025 4 (38) Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 3 1. Inledning .................................................................................... 6 1.1. Bakgrund ..................................................................................... 6 1.2. Beskrivning och förklaring av granskningsmetod och resultat .... 6 1.3. Obligatoriska rapporteringsområden ........................................... 8 2. Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet .................................................................................... 9 2.1. Registerförteckning ..................................................................... 9 2.1.1. Syftet med området ..................................................................... 9 2.1.2. Resultat ....................................................................................... 9 2.1.3. Sammanfattning ........................................................................ 10 2.1.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 10 2.2. Tekniska och organisatoriska åtgärder ..................................... 11 2.2.1. Syftet med området ................................................................... 11 2.2.2. Resultat ..................................................................................... 11 2.2.3. Sammanfattning ........................................................................ 12 2.2.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 13 2.3. Konsekvensbedömning avseende dataskydd ........................... 14 2.3.1. Syftet med området ................................................................... 14 2.3.2. Resultat ..................................................................................... 14 2.3.3. Sammanfattning ........................................................................ 15 2.3.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 16 2.4. Den registrerades rättigheter .................................................... 17 2.4.1. Syftet med området ................................................................... 17 2.4.2. Resultat ..................................................................................... 17 2.4.3. Sammanfattning ........................................................................ 18 2.4.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 18 2.5. Personuppgiftsincidenter ........................................................... 19 2.5.1. Syftet med området ................................................................... 19 2.5.2. Resultat ..................................................................................... 19 2.5.3. Sammanfattning ........................................................................ 20 2.5.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 21 2.6. Överföring till tredje land ........................................................... 22 2.6.1. Syftet med området ................................................................... 22 2.6.2. Resultat ..................................................................................... 22 2.6.3. Sammanfattning ........................................................................ 22 2.6.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 23 3. Genomförda granskningar under året .................................. 24 3.1. Sammanfattning ........................................................................ 24 3.2. Syfte .......................................................................................... 24 Dataskyddsombudets årsrapport 2025 5 (38) 3.3. Genomförda granskningar och deras resultat .......................... 24 3.3.1. Granskning 1 Granska förskolans införande av Infomentor ..... 24 3.3.2. Granskning 1 Utbildning i dataskydd ........................................ 25 3.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 25 4. Risker inom dataskydd .......................................................... 26 4.1. Sammanfattning ........................................................................ 26 4.2. Syfte .......................................................................................... 26 4.3. Resultatet av riskkartläggningen............................................... 27 4.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 31 5. Planerade granskningar under det nya verksamhetsåret .. 33 5.1. Sammanfattning ........................................................................ 33 5.2. Syfte .......................................................................................... 33 5.3. Planerade granskningar ............................................................ 33 5.3.1. Granskning 1 Förskolans införande av Infomentors nya modul för specialpedagogik ................................................................................ 33 5.3.2. Granskning 2 Utbildning i dataskydd ........................................ 33 5.3.3. Granskning 3 AI (Styrdokument och metod för infoklassning och anpassning mot AI-förordningen och GDPR) .......................................... 34 6. Omvärldsbevakning ............................................................... 35 6.1. Tillsynsmyndigheten omorganiseras ........................................ 35 6.2. Kommande förändringar av Dataskyddsförordningen .............. 35 6.3. Tillsyn av Miljödata incidenten .................................................. 35 6.4. Övrigt ........................................................................................ 36 7. Övrigt att rapportera ............................................................... 37 7.1. Interna arbetsgruppen med ambassadörer för dataskydd och informationssäkerhet ................................................................................ 37 7.2. Gemensamt arbete inom Trillingen........................................... 37 7.3. Samarbete och kommunikation i dataskydd i staden ............... 37 Dataskyddsombudets årsrapport 2025 6 (38) 1. Inledning 1.1. Bakgrund Dataskyddsförordningen, GDPR, trädde i kraft som lag i Sverige den 25 maj 2018. Syftet med förordningen var att skapa enhetliga dataskyddsregler inom EU avseende respekt för privatlivet och rät- ten till skydd av personuppgifter enligt artikel 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dataskyddsför- ordningen syftar även till att säkerställa det fria flödet av person- uppgifter mellan medlemsstaterna i EU. Enligt dataskyddsförordningen är varje nämnd och bolagsstyrelse inom Stockholms stad ansvarig för att verksamheten följer data- skyddslagstiftningen vid hantering av personuppgifter. Det innebär att nämnd eller styrelse behöver informera sig, styra och följa upp sin verksamhet avseende behandlingen av personuppgifter. Varje nämnd och bolagsstyrelse i Stockholms stad har i enlighet med dataskyddsförordningen utnämnt ett dataskyddsombud, DSO. Denna roll har till uppgift att övervaka verksamhetens integritets- och dataskyddsregelefterlevnad samt att ge rekommendationer och rapportera direkt till högsta förvaltningsnivå. Denna årsrapport är således ett medel för personuppgiftsansvarig att ta emot de råd och rekommendationer som dataskyddsombudet är skyldig att ge till ansvarig enligt dataskyddsförordningen. I rappor- ten får personuppgiftsansvarig insyn i vad dataskyddsombudets granskningar visat av verksamheten och status avseende integritet och dataskydd. Årsrapporten syftar till att personuppgiftsansvarig ska kunna fatta beslut om prioriteringar, resurser och initiativ framåt. Detta samspel resulterar i att det blir enklare för ansvarig nämnd eller styrelse att visa hur de som personuppgiftsansvarig ef- terlever dataskyddslagstiftningen. Dataskyddsförordningen bygger på grundläggande principer och en av dessa principer är ansvarsskyldigheten. Den innebär att person- uppgiftsansvarig ska kunna visa att verksamheten efterlever data- skyddsförordningen. Årsrapporten är en mycket viktig del av denna dokumenteringsskyldighet. Årsrapporten är även ett medel för per- sonuppgiftsansvarigs uppföljning och styrning av verksamhetens systematiska integritets- och dataskyddsarbete. 1.2. Beskrivning och förklaring av gransknings- metod och resultat Dataskyddsombudet har granskat verksamhetens dataskyddsarbete utifrån sex obligatoriska områden. De sex områdena har identifie- rats genom en analys av kraven i GDPR om hur verksamheter bör Dataskyddsombudets årsrapport 2025 7 (38) arbeta systematiskt med dataskydd. Varje område innehåller ett an- tal kontrollfrågor som ger en bild av verksamhetens dataskyddsar- bete. Dessa områden överensstämmer med de delar som enligt In- tegritetsskyddsmyndigheten, IMY, utgör grunden för en verksam- hets systematiska och rättssäkra hantering av personuppgifter. I rapporten används en riskmodell med fyra nivåer av risk. Mo- dellen hjälper dataskyddsombudet att visa vilken bedömning hen gör av verksamhetens dataskyddsrisker utifrån de iakttagelser som gjorts i granskningen. Risknivå Beskrivning Hög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till betydande risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen kräver omgående åtgärd och korrigering. Medelhög Iakttagelsen avser en brist som kan leda till risker för de risk registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas skyndsamt, men kräver inte omedelbar korrigering. Låg risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till mindre risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas, men kräver inte omedelbar korrigering. Inget att Dataskyddsombudet har inga brister att rapportera avse- anmärka ende denna del som kräver åtgärder. Notera att risken för att tilldelas en sanktion vid tillsyn är större desto högre risken är. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 8 (38) 1.3. Obligatoriska rapporteringsområden Denna årsrapport spänner över sex obligatoriska rapporteringsområ- den som personuppgiftsansvarig, PUA, som ett minimum ska infor- mera sig om årligen för att kunna anses leda och styra dataskyddsar- betet så som dataskyddsförordningen avser. De obligatoriska rapporteringsområdena är: • Registerförteckning • Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder i samband med personuppgifts behandling1 • Konsekvensbedömningar • Överföring till tredje land • Individens rättigheter • Personuppgiftsincidenter Utöver dessa obligatoriska områden rapporteras även om de fördju- pade granskningar som skett under föregående år samt planerade granskningsaktiviteter för år 2026. Ett specifikt kapitel om risker och omvärldsbevakning är också prioriterat i rapporten för att un- derlätta beslut angående dataskyddsarbetet framåt för personupp- giftsansvarig. 1 I tidigare årsrapporter är denna punkt uppdelat i rubrikerna ”tekniska och orga- nisatoriska åtgärder för personuppgiftsbehandlingar” och ”styrdokument” Dataskyddsombudets årsrapport 2025 9 (38) 2. Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet 2.1. Registerförteckning 2.1.1. Syftet med området I GDPR framkommer det att personuppgiftsansvariga (och person- uppgiftsbiträden) ska föra ett register över sina personuppgiftsbe- handlingar. Registret brukar benämnas ”behandlingsregister” eller ”registerförteckning”. Registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form och ska omfatta samtliga personuppgiftsbehandlingar som per- sonuppgiftsansvarig utför. Det ska hållas uppdaterat vilket innebär att det ska uppdateras vid nya eller förändrade personuppgiftsbe- handlingar. Syftet med detta rapporteringsområde är att beskriva om verksam- heten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar registreras, huruvida personuppgiftsbe- handlingar registreras/uppdateras såsom det krävs samt huruvida de uppgifter som är obligatoriska har besvarats kopplat till de registre- rade personuppgiftsbehandlingarna. 2.1.2. Resultat Registerförteckningen finns i det digitala verktyget DraftIT. Det har funnits problem med användarvänligheten i verktyget då behörig- hetsnivåerna inte varit lämpliga. Under sommaren var det även pro- blem med att granska och validera registerförteckningen. Men, hös- ten 2025 släpptes en ny version av plattformen och felen åtgärdades av leverantören. Det nya utseendet och behörighetsnivåerna kom- mer innebära nya möjligheter att ge läs- och ändringsbehörigheter på en mer detaljerad nivå. I samarbetet för Trillingen kommer Järva att gå ut först i den nya plattformen som pilot, Bromma och Häs- selby-Vällingby står därefter på tur att gå över under vintern 2026 till den nya plattformen. Rekommendationen inför 2025 var att ge en kortare utbildning i DraftIT så att ambassadörerna lättare skulle kunna uppdatera regis- terförteckningen. Under det gånga året har delar av ambassadörerna uppdaterat i sina behandlingar men det finns behov av att flera gås igenom och uppdateras. Dock var det som tidigare nämnt stora pro- blem under sommaren med verktyget då flera signaler kom att det inte gick att skicka in behandlingar för granskningar/ slutföra dem då och medarbetarna brukar ha tid att jobba med arbetsuppgiften under den perioden. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 10 (38) 2.1.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Antal behandlingar 186 som är registrerade? Har verksamheten Verksamheten har rutiner och ändamålsenliga rutiner utpekat ansvar att uppdatera. för att registrera nya/förändrade be- handlingar? Registreras/uppdateras Registerförteckningen saknar behandlingar i den om- uppdateringar på en del områ- fattning som krävs för den. Uppdateringar sker efter ak- tiviteter i årshjulet. att registret ska inne- hålla de behandlingar Det är bra att hänvisning till han- som personuppgiftsan- teringsanvisningen finns kopplat svarig utför? till varje personuppgiftsbehand- ling. Har de uppgifter som Registerförteckningar har är obligatoriska enligt identifierat de personuppgifts- artikel 30 besvarats behandlingar som finns i orga- kopplat till de registre- nisationen och kopplat dem till rade behandlingarna? hanteringsanvisningen. Dock behöver vissa informations- luckor täppas till. Det kommer med sannolikhet lättare kunna göras i den nya plattformen som är mer användarvänliga och det går att fokusera bättre på obligatoriska frågor. 2.1.4. DSO ger råd och rekommendat- ioner till PUA Under vintern 2026 kommer den nya plattformen implementeras och under våren behöver dataskyddshandläggarna utbildas i det nya formatet. De som inom stadsdelsförvaltningen har rollerna systemä- gare behöver även de få en information om verktyget. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 11 (38) 2.2. Tekniska och organisatoriska åtgärder 2.2.1. Syftet med området Personuppgiftsansvarig ska tillse att personuppgifter skyddas med lämpliga säkerhetsåtgärder, detta för att till exempel undvika att obehöriga får tillgång till uppgifterna, att uppgifterna förloras eller förstörs. Personuppgiftsansvarig behöver alltid bedöma vilka tekniska- och organisatoriska säkerhetsåtgärder som ska vidtas för de behand- lingar som utförs. Till tekniska säkerhetsåtgärder räknas till exem- pel kryptering, behörighetsbegränsning, pseudonymisering och sä- kerhetskopiering. Organisatoriska säkerhetsåtgärder avser till exem- pel interna riktlinjer och rutiner. För att skapa förutsättningar för att skydda all information inom verksamheten och ha rätt nivå på skyddsåtgärder, ska verksamheten informationsklassa sin information. Stadens riktlinjer för informat- ionssäkerhet föreskriver att alla stadens informationstillgångar ska vara klassade med stöd av SKR:s verktyg KLASSA. Ansvaret för att informationsklassning genomförs ligger på den del av verksam- heten som är informationsägare. Genom att använda arbetssättet i metodhandboken värderas inform- ationen utifrån konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Verkty- get KLASSA hjälper sedan till att ta fram tekniska och organisato- riska krav att ställa internt och mot leverantörer. Detta innefattar även bedömning och värdering av personuppgifter. Genom att ge- nomför riskanalyser identifierar informationsägaren risker och väl- jer åtgärder för att hantera riskerna. Den personuppgiftsansvariga måste kunna visa hur GDPR efterlevs och att det finns styrdokument och rutiner är en viktig del i detta. Det görs genom att det finns skriftliga, beslutade och kommunice- rade styrdokument samt kända rutiner så att medarbetarna vet hur de ska agera avseende frågor som rör dataskydd. Syftet med detta rapporteringsområde är att redogöra för huruvida DSO bedömer att det tas hänsyn till risker för den registrerade och om dessa beaktas i tillräcklig mån i genomförda informationsklass- ningar och riskanalyser samt att rätt bedömningen för både tekniska och organisatoriska åtgärder är gjorda. Vidare bedömer DSO också huruvida det finns tillräckligt mycket reglerat om dataskydd i styr- dokument och rutiner samt om dessa är tillräckligt implementerade och kända. 2.2.2. Resultat Tidigare år har jag noterat att det är svårt för medarbetare att hitta de lokala rutinerna för dataskydd och informationssäkerhet på Dataskyddsombudets årsrapport 2025 12 (38) intranätet. Den iakttagelsen kvarstår då det fortfarande är en hel del klickande och scrollande för att hitta rätt. Styrdokumenten som finns är bra och pedagogiska men behöver uppdateras och synliggö- ras 2026. Under 2025 har flera gemensamma informationssäkerhetsklass- ningar och dataskyddsworkshops skett. Några att flagga extra för är de inom ”Sociala system” som kopierat Trillingens modell för sam- arbete under året. Det har inneburit att stadsdelsförvaltningarna i staden delat upp sig i tre block och på det sättet bidragit med medar- betare ur olika kompetenser. Det har lett till mer korrekta analyser och underlag som sedan kunnat mer effektivt anpassas till varje re- spektive personuppgiftsansvarigs egna behov och rutiner. Det finns fortfarande brister inom andra verksamhetsområden från central förvaltning, där informationen sent kommer till ISAM och DSO så att det blir svårt att implementera tjänster för verksamheten. Ett exempel på det är Miljödata incidenten som omnämns i kapitel 2.5. Ett annat exempel på bra samarbete är förskolans arbete med Infomentor. Se kapitel 2.3.2. Som dataskyddsombud har jag återkommande avstämningar med ISAM från både hela Trillingen månadsvis, och enskilda veckomö- ten med varje respektive stadsdelsförvaltnings ISAM. Det som bland annat tas upp på dessa avstämningar är utförda informations- säkerhetsklassningar och resultat. DSO är också involverad i de in- formationsklassningar där de registrerade är i fokus som informat- ionsmängd och konfidentialitetsnivån är bedömd som hög. Bromma har under året påbörjat informationsklassningar av proces- ser för att få kontroll över flöden av information och inte bara en- skilda system. Arbetet utgår från hanteringsanvisningen och synkas med riskarbetet som sker av säkerhetssamordnaren och ISAM. Ett bra arbete som fortgår 2026. 2.2.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Efter ett antal stickprov Verksamheten är bra på att in- på genomförda inform- formationsklassa. Dock är det per- ationsklassningar, be- sonberoende av nyckelmedarbe- tare. dömer DSO att resulta- tet i genomförda in- formationsklassningar i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika Dataskyddsombudets årsrapport 2025 13 (38) kategorier av person- uppgifter? Avseende de styrande Styrande dokument är bra och dokument och rutiner pedagogiska, men behöver en om dataskydd (som mindre uppdatering. Bland an- finns skriftligt), bedö- nat saknas hur AI:n ska be- mer DSO att det finns handlas. tillräckligt mycket re- glerat och tillräckligt stöd? Avseende de skriftligt Styrande dokument är svåra att styrande dokument och hitta för medarbetare på intra- rutiner som finns, be- nätet på grund av dess utseende dömer DSO att de är att de publiceras långt ner på tillräckligt implemente- en sida som innebär mycket rade och kända? scrollande. 2.2.4. DSO ger råd och rekommendat- ioner till PUA Rekommendationen från tidigare år kvarstår att förbättra synlig- heten för de styrande dokumenten på intranätet. Rådet för informationssäkerhetsklassningar och arbetet med verkty- get KLASSA är att fortsätta enligt den inslagna effektivare vägen och regelbundna avstämningar. Önskemålet är också att utbildning sker av samtliga chefer som kan bli föremål för att ta emot inform- ation om nya system och IT-tjänster så att de kan fånga upp och för- medla information när dem får det. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 14 (38) 2.3. Konsekvensbedömning avseende dataskydd 2.3.1. Syftet med området En konsekvensbedömning avseende dataskydd krävs när person- uppgiftsansvarig planerar att inleda en personuppgiftsbehandling som innebär hög risk för de registrerade. Huruvida en behandling innebär hög risk eller inte behöver personuppgiftsansvarig avgöra genom att genomföra en s.k. tröskelanalys. En konsekvensbedömning ska vara genomförd för samtliga behand- lingar som innebär hög risk, vilket innebär att personuppgiftsansva- rig även behöver kontrollera huruvida denne utför befintliga be- handlingar som innebär hög risk. Om högriskbehandlingar utfös för vilka en konsekvensbedömning inte har gjorts, behöver personupp- giftsansvarig genomföra en sådan. Genom att genomföra en konsekvensbedömning kan personupp- giftsansvarig identifiera risker med en personuppgiftsbehandling, hantera riskerna genom åtgärder och rutiner samt påvisa ansvars- skyldighet. Genom konsekvensbedömningar kan risker identifieras och förebyggas samt korrekta och relevanta skyddsåtgärder identi- fieras i kravställning på leverantörerna. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att tröskel- analyser och konsekvensbedömningar genomförs, huruvida sådana genomförs när det krävs samt huruvida personuppgiftsansvarig har genomfört konsekvensbedömningar för de behandlingar som kräver det. 2.3.2. Resultat Under det gånga året har IMY, Integritetsskyddsmyndigheten leve- rerat mer vägledningar än bestraffningar. Det har bland annat syns genom ett mycket bra material innehållande vägledning och mallar för konsekvensbedömningar. Stadsdelsförvaltningen har anpassat sina mallar efter detta. Stadsdelsförvaltningen och samarbetet i Trillingen, har genomfört flera konsekvensbedömningar under året. En av dem är ersättaren till Skolplattformen kallad Infomentor. Ett av de området som fortfarande brister är de stadsgemensamma konsekvensbedömningarna som saknar process. I dagsläget är de dokument som tas fram alldeles för generellt hållna och har inte haft med verksamhetsrepresentanter eller dataskyddsombud. Det leder till att det blir merarbete lokalt på stadsdelsförvaltningen och många frågetecken att försöka reda ut i efterhand. Det förekommer också händelser där personuppgiftsansvarig tvingas använda en tjänst utan att den är färdigdokumenterad. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 15 (38) 2.3.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga ru- Det finns ett förklassnings- tiner för att vid nya/föränd- protokoll där bland annat rade personuppgiftsbehand- frågan om personuppgifter lyfts och det ska bifogas en lingar genomföra tröskelana- bilaga (ny 2025) som heter lys? tröskelanalys. Bilagan be- höver implementeras mer under 2026. Genomförs tröskelanalyser En diskussion har tidigare vid nya/förändrade person- genomförts och doku- uppgiftsbehandlingar? mentation i handlingsplan och förklassningsprotokoll om frågan om fullständig konsekvensbedömning ska göras. Dokumentationen i det nya protokollet som om- nämns ovan behöver imple- menteras bättre under 2026. Finns det en ändamålsenlig Lokal nivå- JA mall samt rutiner för genom- förande av konsekvensbe- dömning avseende data- skydd? Stadsgemensamma konse- kvensbedömningar genom- förs ad hoc och efter att det är nyckelpersoner som tar initiativ. Det behöver bli tydligare process och roll- fördelning för att detta ska bli mer effektivt. Genomförs konsekvensbe- Lokal nivå- JA dömning avseende data- skydd i de fall det krävs? Centrala system delvis Dataskyddsombudets årsrapport 2025 16 (38) Har personuppgiftsansvarig Lokal nivå JA identifierat samtliga person- uppgiftsbehandlingar som kräver att en konsekvensbe- dömning avseende data- Det finns brister som påta- skydd görs samt genomfört lats av lokala medarbetare detta? till centrala funktioner. 2.3.4. DSO ger råd och rekommendat- ioner till PUA Rådet som personuppgiftsansvarig får är att fortsätta den inslagna vägen med samarbeten. Det är också en rekommendation att det tas fram en central process för metod och roller i referenskonsekvens- bedömningarna så att de kan användas mer effektivt lokalt. Den nya bilagan för tröskelanalys behöver implementeras under 2026. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 17 (38) 2.4. Den registrerades rättigheter 2.4.1. Syftet med området Den registrerade har ett antal rättigheter enligt GDPR. Den registre- rade kan bland annat begära tillgång (registerutdrag), rättelse eller radering. Den som är personuppgiftsansvarig har att tillmötesgå en begäran enligt de krav som finns i dataskyddsförordningen. (För re- gisterutdrag säger GDPR 30 dagar och för övriga begäran skynd- samt.) Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det finns ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av rät- tighetsbegäran, huruvida inkomna begäranden har hanterats inom den tidsram som finns att förhålla sig till samt huruvida svaren till de registrerade, baserat på ett antal stickprov, uppfyller lagkraven. 2.4.2. Resultat Stadsförvaltningen har interna rutiner för hur begäran ska omhän- dertas från registrerade. Under det gånga året har begäran om regis- terutdrag inkommit en dessa registreras inte i diariet enligt hante- ringsanvisningen. Det är endast nekade beslut som diarieförs. En rättighet den registrerade har är att lämna klagomål och begära skadestånd. I samband med Miljödataincidenten inkom också krav på ersättning från tidigare anställda som fått sina personuppgifter röjda. (De handläggs av SLK juridiska avdelning.) Ett av förbättringsområden som kvarstår sedan tidigare år är inform- ationen till de registrerade på externwebben start.stockholm. Ären- det har lyfts av samtliga stadsdelsförvaltningars DSO:er och är ett pågående område som vi försöker trycka på ska bli bättre. Det är svårt för en stadsdel att presentera sin egen information om person- uppgiftsbehandlingar då det inte finns en hemsida att publicera det på. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 18 (38) 2.4.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsen- Det finns interna instruktioner liga mallar samt rutiner men är inte publicerade på för besvarande av begä- intranätet. ran från den registre- rade? Hur många begäranden Antalet har inte diarieförts då de (om registerutdrag, be- raderas så fort begäran inkom- gränsning, radering etc.) mit och färdigställts. Endast ne- kande begäran diarieföres enligt har under året inkommit hanteringsanvisningen. från de registrerade? Hur många av de in- Inga avvikelser har identifie- komna begärandena har rats. besvarats av verksam- heten inom en månad? Baserat på ett antal Ja stickprov genomförda av dataskyddsombudet, uppfyller svaren till de registrerade lagkraven? 2.4.4. DSO ger råd och rekommendat- ioner till PUA Arbetet med att omhänderta registrerades begäran om rättigheter är bra och fungerar. Rådet är att se över rutinerna och sprida dem un- der 2026 samt påverka att informationen till den registrerade blir bättre på externwebben. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 19 (38) 2.5. Personuppgiftsincidenter 2.5.1. Syftet med området Med begreppet personuppgiftsincident avses en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de person- uppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats. Om en inträffad personuppgiftsincident medför en risk/ konsekvens för fysiska personers rättigheter och friheter ska den anmälas till In- tegritetsskyddsmyndigheten, IMY, inom 72 timmar från att den upptäckts. Om personuppgiftsincidenten sannolikt leder till hög risk för de registrerade måste individen informeras utan onödigt dröjs- mål. Om en personuppgiftsincident inte bedöms vara anmälnings- pliktig ska den dokumenteras. Det görs i verktyget IA. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det säkerställs att samtliga medarbetare har den kunskap som krävs om personuppgiftsincidenter, huruvida det finns ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra personuppgiftsincidenter och huruvida dessa rutiner följs. 2.5.2. Resultat Det finns rutiner för hur personuppgiftsincidenter ska hanteras och utredas. Det fungerar bra lokalt, men kan bli svåra att hantera när incidenterna är stadsgemensamma. Främst är kommunikationsvägarna inte alltid tydliga och informat- ion kommer sent fram till DSO som får kunskap ofta flera steg från källan. Med det menar jag att en incident upptäcks eller förmedlas från central IT-förvaltning/ IT-leverantör, som i sin tur kontaktar sin kontakt på central förvaltning vid ex. SLK, Stadsledningskontoret. Därefter kontaktar de olika personer i verksamheten vid varje sepa- rat tillfälle, likt direktören, HR-chef, ISAM, IT-ansvarig osv. som i sin tur informerar ISAM och/eller DSO. (Ibland informeras ISAM först och därefter DSO vilket lägger till ett steg.) Då det är olika medarbetare som har olika intresseområden som får budskapet, ris- kerar informationen att bli förändrad av misstag och det blir svårt att ge korrekt råd som dataskyddsombud när delar av pusslet sak- nas. Miljödataincidenten I slutet av augusti 2025 spreds nyheten att IT-tjänsteleverantören Miljödata hade drabbats av en IT-attack. Det tog sedan ett par dagar innan det uppmärksammades för stadsdels- och fackförvaltningarna att även medarbetare där var drabbade. Detta då den centrala HR- avdelningen har påbörjat att implementera deras arbetsmiljöverktyg på delar av staden utan att information framkommit till DSO och Dataskyddsombudets årsrapport 2025 20 (38) ISAM om personuppgiftsbehandlingen. Under veckorna som följde och utredningen vidgades, klarnade också bilden för alla inblan- dade. Det som är problematiskt är att främst personuppgiftsansvaret inte var utrett, f.d. anställda och även vissa med skyddad ID har förts över i implementationsfasen. Anmälningar i ärendet har skett till IMY vartefter uppdateringar har framkommit i ärendet. Stadsdelsförvaltningen har försökt att följa incidenten och meddela sina medarbetare och omhändertagit de med skyddad ID som drab- bats. En hel del frågor inkom initialt från oroliga medarbetare. När rapporten skrivs har ännu inte slutrapporten och lessons learned meddelats från SLK då utredning pågår. Integritetsskyddsmyndig- heten har inte beslutat att i det första läget granska Stockholm stads användning av Miljödatas verktyg. Mer om granskningen kan läsas i kapitlet 6.3. Tydligt är att incidenten kommer leda till en klar syn på vad som behöver göras innan en sådan här personuppgiftsbehandling kan starta och att det gäller även innan man testar tjänster. 2.5.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Hur säkerställs det att Samtliga medarbetare genomgår samtliga medarbetare en digital dataskyddsutbildning har den kunskap som varje år. behövs för att veta hur Dataskyddshandläggarna på- denne ska agera vid en minns på varje kvartalsträff personuppgiftsinci- där ämnet är en stående in- dent? formations- och diskussions- punkt. Finns det ändamålsen- Lokalt följs de rutiner som liga rutiner för att han- finns. tera händelser som kan utgöra potentiella per- sonuppgiftsincidenter? När incidenter sker med per- Följs dessa? sonuppgifter i centrala system är inte kommunikationsvä- garna tydliga och det blir en del förvirring. Det tar lång tid innan DSO och ISAM får in- formation vilket försvårar ar- betet. Lessons learned kommuniceras inte från centrala funktioner Dataskyddsombudets årsrapport 2025 21 (38) med DSO:er utan oftast endast med ISAM eller andra medar- betare. Därav blir det svårt att bedöma hur hela staden och också i slutändan verksamheten i stort drar lärdom av inciden- ter och förbättras. Hur många personupp- 21 giftsincidenter har do- kumenterats under året? Hur många personupp- 1 giftsincidenter har an- mälts till IMY under året? 2.5.4. DSO ger råd och rekommendat- ioner till PUA Som ett led av händelserna med Miljödataincidenten så är det tyd- ligt att det är viktigt att öva och testa sina incidentrutiner. Kommu- nikationsvägar och förberedelser är A och O då det uppstår mycket snabba behov av beslut och åtgärder. Rådet är att under 2026 öva och testa organisationen med en personuppgiftsincident likt den som drabbade staden 2025. Rollerna i ett incidentteam behöver vara tydliga, kommunicerade och våga även att involvera personer utan- för ordinarie kristeam. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 22 (38) 2.6. Överföring till tredje land 2.6.1. Syftet med området För att säkerställa att den nivå av skydd för personuppgifter som ställs i GDPR inte undergrävs, får överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES (tredje land) endast ske under särskilda förutsättningar. Det innebär att sådan överföring måste stödjas på antingen ett beslut från EU-kommissionen om att landet ifråga upp- rätthåller en adekvat skyddsnivå, att överföringen omfattas av en lämplig skyddsåtgärd eller i särskilda undantagsfall. Vidare behöver även kompletterade skyddsåtgärder, utöver de lämpliga skyddsåt- gärderna, vidtas i vissa fall. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida personuppgiftsansvarig har identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs, huruvida personuppgiftsansvarig tillämpar överförings- verktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs och om nödvän- diga bedömningar har gjorts avseende tredjelandsöverföringarna. 2.6.2. Resultat I tidigare rapporter har tredjelandsöverföringar angetts som en risk. Nytt för 2025 årsrapport är att detta är ett separat kapitel. Stadsdelen har en god insyn i vad tredjelandsöverföringar innebär och det är ett område som ofta diskuteras. Det finns en spridd kom- petens som gör att frågor ställs i merparten av tillfällen om ett verk- tyg är bra att använda eller inte baserat just på detta kriterium. Med- arbetarna som har insyn försöker också att hitta alternativ aktivt. Stadsdelsförvaltningen använder sig av tredjelandsöverföringar, men omhändertas korrekt under 2025 genom analys och medveten- het. Tredjelandsöverföringar är problematiska om de inte analyseras korrekt och att rätt avtal finns för underbiträden som leverantörer använder sig utav. Tredjelandsöverföringar är fortsatt omnämnt som en risk av den anledningen. 2.6.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Har personuppgiftsan- De tredjelandsöverföringar svarig identifierat de som finns är identifierade i tredjelandsöverföringar verksamheten. som utförs? Dataskyddsombudets årsrapport 2025 23 (38) Tillämpar personupp- När tredjelandsöverföringar giftsansvarig ett överfö- har varit aktuella finns det ringsverktyg på de tred- omnämnt hur de omhänderta- jelandsöverföringar som gits i personuppgiftsbiträdes- utförs? avtalets instruktion. Har personuppgiftsan- När tredjelandsöverföring är svarig gjort en nödvändig aktuell efterfrågas TIA av le- bedömning, ”Transfer verantören/ personuppgiftsbi- Impact Assessment” trädet. Denna bedöms sedan (TIA), avseende tredje- av ISAM och DSO som ger re- landsöverföringar? kommendation om fortsatt progress eller inte med leve- rantören. 2.6.4. DSO ger råd och rekommendat- ioner till PUA Sannolikheten att tredjelandsöverföringar kommer öka, är stor i och med att flera IT-leverantörer flyttar sina tjänster från on-prem (egna servrar) till molntjänster. Under 2026 rekommenderas organisat- ionen att arbeta aktivt med att informera utvalda medarbetare om tredjelandsöverföringar. Det finns också ett behov av att bestämma vilken riskaptit verksamheten har för tredjelandsöverföringar exem- pelvis genom en molnstrategi. Det är en utmaning att upphandla tjänster och förvirring finns hos leverantörerna om vad som gäller. Därför är det viktigt att verksam- heten fortsätter vara en bra kravställare och kan fånga upp otydlig- heter med rätt frågeställningar till leverantörer Dataskyddsombudets årsrapport 2025 24 (38) 3. Genomförda granskningar under året 3.1. Sammanfattning Genomförda granskningar: • Granskning 1 Granska förskolans införande av Infomentor, en ersättare till Skolplattformen • Granskning 2 Utbildning i dataskydd 3.2. Syfte En av dataskyddsombudets viktigaste uppgifter är att övervaka verksamhetens efterlevnad av dataskyddsförordningen. En central del av det arbetet är att göra återkommande granskningar av hur väl dataskyddsförordningen efterlevs. Resultaten av granskningarna på- verkar i stor utsträckning vilka beslut verksamheten kan fatta i fråga om dataskyddsåtgärder. För personuppgiftsansvarig är det därför av stor betydelse att få rapportering om vilka granskningar som gjorts under det gångna året och vad resultaten av granskningarna är. Granskningsområdena är planerade och aviserade vid 2024-års dataskyddsrapport. 3.3. Genomförda granskningar och deras resultat 3.3.1. Granskning 1 Granska förskolans införande av Infomentor Bakgrunden till granskningen är den sanktionsavgift som tilldelats Utbildningsförvaltningen2 år 2020 av IMY, Integritetsskyddsmyn- digheten, för den tidigare IT-tjänsten Skolplattformen. Sanktionsav- giften har fastställts till fyra miljoner. I årsrapporten redovisades granskning om det första steget i förnyelsen oh då modulen kallad Tempus. Det fanns brister i det införandet och farhågor att inte skyddade personuppgifter skulle omhändertas korrekt. Granskningen 2025 är av nästa steg i implementationen av en ny di- gital plattform som kallas Infomentor. Det är positivt att projektet har dragit lärdom och utvecklats sedan början av arbetet med Tem- pus. Det har varit lätt att hitta information och tidsplanen realistisk. Skyddad ID omhändertas bra och det har lett att risker omhänderta- gits korrekt. De frågeställningar som kvarstod i projektets slutskede var snabbt besvarade och vid behov åtgärdade. 2 https://www.imy.se/nyheter/allvarliga-brister-i-skolplattformen-i-stockholm/ (2025-01-06) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 25 (38) Under 2026 kommer en ny modul implementeras i Infomentor. Det är för specialpedagogik och kommer innehålla mycket känslig in- formation om barn. Därför kommer jag att granska detta också då tidsramarna är snävare och personuppgifternas natur ännu mer käns- lig. 3.3.2. Granskning 1 Utbildning i data- skydd Det har tidigare identifierats att flera medarbetare inte har en egen dator eller saknar möjlighet att genomgå den digitala utbildningen. Tanken var att i Trilling-nätverket ta fram en icke-digital utbildning som skulle kunna användas på informationsträffar i organisationen. Under 2025 har detta fått nedprioriteras och rekommendationen kvarstår att utbildning behöver spridas i organisationen och då även till de utan egen dator. Det framkommer också i mailutskick till ISAM, att 2026 kommer inte certifieringen finnas kvar att medarbetaren klarat utbildningen. Det innebär också att inga automatiska påminnelser kommer skickas ut till medarbetare att genomgå utbildningen och det blir upp till organisationens chefer att påminna alla att gå utbildningen. 3.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Vad som framkommer i granskningen av Infomentor så har lärdo- mar av tidigare implementationer av nya system inom förskolan, omhändertagits i projektet. Det är ett bra exempel på när samarbete där projektet har varit lyhört mot verksamhetsbehov och önskemål om metod från ISAM och DSO:er. Rekommendationen till personuppgiftsansvarig är att 80 procent av medarbetarna ska genomgå en utbildning i dataskydd under 2026. Riktvärdet är med tanke på medarbetare som kan vara långidsfrån- varande av olika anledningar. För att fortsätta ha ett gott systema- tiskt arbete med dataskydd är kunskap A och O för verksamheten. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 26 (38) 4. Risker inom dataskydd 4.1. Sammanfattning Prioriterade risker inom verksamheten: 1. Osäker e-posthantering med personuppgifter (Kvarstår) 2. Brister inom dokumentationen i informationssäkerhets- och GDPR-frågor (Kvarstår) 3. Tredjelandsöverföringar (Kvarstår) 4. Skyddade personuppgifter inom förskolan (Kvarstår) 5. Central objektförvaltning har inte tillräckligt med resurs och kan inte svara mot lokal (Stadsdelsförvaltningens) ob- jektförvaltning (Kvarstår) 6. Ny teknik, t.ex. behandling av personuppgifter och annan information behandlas med AI utan korrekt analys och dokumentation (Kvarstår) 7. Användning av appar (Ny) 8. Lagringsytor utan kontroll (Ny) 4.2. Syfte Verksamheten har ansvar för att göra vissa typer av riskanalyser, så som konsekvensbedömningar och informationsklassningar, men dessa ger inte en heltäckande bild av personuppgiftsriskerna i verk- samheten. Dataskyddsombudet behöver som underlag för sin egen planering och sitt löpande arbete ha kontinuerlig överblick över dessa risker, i verksamhetens samtliga personuppgiftsbehandlingar. Exempelvis krävs en sådan överblick för att kunna välja ut vilka områden som bör granskas under det kommande året eller för att avgöra vilka råd som dataskyddsombudet behöver lämna till verk- samheten om dataskyddsåtgärder som behöver vidtas. Risk beräknas utifrån RISK= Sannolikhet x Konsekvens Sannolikhet (1 låg - 5 hög): Låg risk - Inte trolig att inträffa Hög risk - Kommer med all sannolikhet att inträffa Konsekvens (1 liten - 5 stor): Liten konsekvens - Ingen större påverkan Stor konsekvens - Omfattande, dyrt kan ändra förutsättning- arna dramatiskt Dataskyddsombudets årsrapport 2025 27 (38) Riskvärde Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Hög > 15 (riskerna skall elimineras) 4.3. Resultatet av riskkartläggningen Risk 1 Osäker e-posthantering med personuppgifter (Kvar- står) Varje personuppgift som ska hanteras måste behandlas säkert. När en personuppgift e-postas med någon av stadens leveranser sker själva överföringen krypterat, men är okrypterad i in- och utboxen. Det är också inte säkert att maila externt då exempelvis en medbor- gares adress inte kan kontrolleras på ett tillräckligt bra sätt. Stadsledningskontoret har tagit fram en tjänst kallad ”Säkra med- delanden” eller ”TDialog”. Kvarstående aktivitet för verksamheten, är att se över och bedöma vad tjänsten kan användas till. Jag som DSO kan inte rekommendera i dagsläget att tjänsten an- vänds efter att jag tagit del av analysmaterialet. Samtidigt är beho- vet kvarstående från verksamheten att möjligheten att e-posta per- sonuppgifter säkert och krypterat. Rekommendationen kvarstår att inte använda tjänsten utan att ana- lysmaterialet finns färdigt. Riskerna har inte besvarats av central förvaltning, då ny tillsattes november 2025, och informationsmäng- derna som ska skickas i det är så pass känsligt och skyddsvärt. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 28 (38) Risk 2 Brister inom dokumentationen i informationssäkerhets- och GDPR-frågor (Kvarstår) Vid arbete med KLASSA, vilket har varit fokus för stadsdelsför- valtningen i år, framkommer det att det saknas dokumentation (både gemensam och lokal). Vid förfrågan kan sällan förvaltningsplan, systemdokumentation etc. tas fram av leverantören eller den egna förvaltningen. Denna brist är allvarlig och gemensamma mallar för hur och vad dessa dokument ska innehålla behöver tas fram centralt. Risken är att man idag förutsätter det finns dokumentation för att det ”borde finnas” eller man ”antar” att det är på plats. Under 2025 har tjänster införts utan att dokumentationen är färdig- ställd centralt vilket påverkar personuppgiftsansvarigs efterlevnad av GDPR. Positiva initiativ till förbättring finns i IT-projekt men det är på grund av handlingskraftiga nyckelpersoner. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 3 Tredjelandsöverföringar (Kvarstående) Vid tidigare årsrapporter har risken med tredjelandsöverföringar lyfts upp. Denna risk uppmärksammas så även i år. Detta beror på att flertalet leverantörer av IT-tjänster numera går över till att endast vara molntjänstbaserade och dessa oftast är kopplade till ameri- kanska företag. Att använda en tjänst som innefattar tredjelandsö- verföringar behöver analyseras både ur konfidentialitetsperspektivet men också tillgänglighet. Organisationen måste vara beredd att med kort varsel inte kunna använda en tjänst. Med ökad osäkerhet i omvärlden är det här en risk som kvarstår som hög. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 29 (38) Risk 4 Skyddade personuppgifter inom förskolan (Kvarstå- ende) Problem har uppdagats under år 2023 och 2024 att det finns brister inom hanteringen av skyddade personuppgifter inom förskolan. Det gäller både för personal och barn med vårdnadshavare. Eftersom ny modul ska införas under 2026 med snäva tidsramar behöver risken fortsatt bevakas. Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) X Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 5 Central objektförvaltning har inte tillräckligt med resurs och kan inte svara mot lokal (Stadsdelsförvaltningens) objekt- förvaltning (Kvarstår) Som tidigare nämnt flera kapitel har det uppstått problem i infö- rande av nya tjänster beroende på resursbrist hos central förvaltning. Detta påverkar implementation av nya gemensamma IT-tjänster och det systematiska arbetet som ska ske löpande i den egna lokala or- ganisationen. Under slutet av 2025 tillfördes resurs men vid rappor- tens framställning har inte den kommit igång. Hög > 15 (riskerna skall elimineras) X Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 6 Ny teknik, t.ex. behandling av personuppgifter och an- nan information behandlas med AI utan korrekt analys och dokumentation (Ny) Under år 2024 startade efterfrågan på AI och möjligheten att effek- tivisera arbetet. År 2025 har det blivit än mer vardag och efterfrågan ökar konstant. Då området är nytt och så även lagstiftningen behövs tydlig och transparent dokumentation när en sådan tjänst ska infö- ras. Tyvärr brister ofta dokumentationen från leverantörerna och den som upphandlar verktyget behöver utbilda dem genom krav- ställning och möten. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 30 (38) Integritetsriskerna är stora då effektiviteten och möjligheten att ta fram ”smarta lösningar” tenderar att gå först i hela samhället. Mitt arbete som dataskyddsombud blir då i dessa införanden än mer vik- tigt att agera ombud och skydda de registrerades intressen. En del i denna risk är också att nya funktioner införs i redan befint- liga tjänster. Ett exempel på detta är en transkriberingstjänst vid di- gitala möten. Efter mötet är klart kommer direkt ett AI-genererat protokoll med sammanfattning, beslutspunkter och åtgärder. Det lå- ter bra, men frågorna vi måste ställa oss då är vart sammanställdes informationen? Vem kan ta del av den? Hur känsligt blev materialet i det nya formatet? Osv. AI är ett oerhört bra och kraftfullt hjälpme- del som vi måste använda medvetet och till rätt saker. AI-förordningen har också tillkommit under 2025 vilket ställer högre krav på den som upphandlar tjänster att ha kontroll på sina in- formationsflöden. Staden saknar ett styrande dokument likt AI-rikt- linje och AI-strategi. Det gör det svårt för stadsdelsförvaltningen att själva bestämma väg i frågorna. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 7 Vitlistning av appar och användning av digital utrust- ning Det går att ladda ner appar i tjänstetelefonerna och använda sitt eget AppleID utan begränsning när rapporten skrivs. Detta gäller dock ej förskolan som har teknisk lösning för detta på plats. Att lägga in sitt AppleID kan innebära att information riskerar att synkas felaktigt vilket har lett till sanktionsavgift för Tullverket3. Risk finns att appar laddas ner och används av andra än tjänste- personen under privat tid. T.ex. ett barn använder tjänstemobiltele- fonen för spel. 3 https://www.imy.se/nyheter/sanktionsavgift-mot-tullverket-for-bristande-ruti- ner/ Dataskyddsombudets årsrapport 2025 31 (38) X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 8 Lagringsytor utan kontroll I den nya plattformen Nordic for Zoom (ersätter ZoomX) kommer det finnas möjlighet att dela dokument och skapa egna grupper fritt för samarbete både inom den egna organisationen och med andra. En bra möjlighet, men i en gemensam mapp eller i en samarbetsyta på SharePoint kan administratörer med särskild behörighet följa upp och gallra information som inte längre är relevant. I Nordic for Zoom finns inte denna administrativa kontroll vilket gör att kraven i dataskyddsförordningen om transparens (registerutdrag) och lag- ringsminimering inte kan efterlevas. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) 4.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA 1. Dataskyddsombudets rekommendation för att minimera ris- ken att personuppgifter e-postas utan tillräckligt skydd, är att de risker som kommit fram under projektet att införa tjäns- ten ”Säkra meddelanden” åtgärdas. 2. Genom att ta fram, implementera och kommunicera tillämp- ningsanvisningarna för informationssäkerhet och dataskydd kommer ansvaret bli tydligare för vem som ska ta fram dokumentationen som i dag saknas. 3. Nämnden rekommenderas att ta höjd för risken och be- stämma aptiten för vad man är villig att riskera när man in- går nya avtal med leverantörer där överföringar till tredje- land sker. Rådet är också att ha en tydlig exitplan och ge- nomlysa marknaden i förstahand inom Sverige och EU/EES. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 32 (38) Rutiner för att genomföra TIA, Transfer Impact Assessment, behöver också tas fram. 4. Vid införandet av nya tjänsterna inom förskolan behöver perspektivet skyddade personuppgifter omhändertas särskilt. 5. Att ge råd om hur den centrala organisationen ska få mer re- surs att utföra sitt arbete är svårt. Men, vi kan belysa utifrån Stadsförvaltningens perspektiv att det blir svårt att arbeta ef- fektivt när den brister och det tenderar att byggas flaskhal- sar. 6. Som DSO rekommenderar jag att ni fortsätter vara nyfikna på ny teknik och våga satsa på den. Men, rekommendat- ionen är att göra det med stor medvetenhet och arbeta efter den metod som finns framtagen för informationsklassning, riskanalys och konsekvensbedömning. Genvägar blir kost- samma både utifrån sanktioner (både GDPR och AI-förord- ningen kan ge sanktioner var för sig) men också individens rättigheter får aldrig förminskas eller glömmas bort. 7. Vitlistning och styrning av appar behöver implementeras på samtliga digitala kommunikationsverktyg. Det behöver också finnas en uppdaterad gemensam riktlinje för mobilte- lefoner får användas privat. Det är stor skillnad på hur mobi- ler används mot hur det var för ett par år sedan och i dagslä- get. Det är inte längre så att mobiltelefonen används för tele- fonsamtal, det är mer en dator i miniformat som kan inne- bära en sårbarhet om den används felaktigt. 8. Under arbetet med införande av Nordic for Zoom behöver risken omhändertas. En rekommendation är att minst skapa en organisatorisk åtgärd med rutiner och förbud, om det inte går att tekniskt stänga av filöverföring, begränsa lagringsti- den eller på annat sätt kontrollera ytorna. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 33 (38) 5. Planerade granskningar under det nya verksamhetsåret 5.1. Sammanfattning Relevanta granskningsområden inom verksamheten: • Granskning 1 Förskolans införande av Infomentors nya mo- dul för specialpedagogik • Granskning 2 Utbildningar i dataskydd • Granskning 3: AI (Styrdokument och metod för infoklass- ning och anpassning mot AI-förordningen och GDPR) 5.2. Syfte Som nämnts tidigare är det granskande arbetet en av dataskyddsom- budets viktigaste uppgifter. Eftersom dataskyddsombudet ofta har begränsat med tid, behöver granskningsplanen för det nya året ut- formas med eftertanke. Som en tumregel bör två-tre granskningar ses som en rimlig granskningsinsats under ett verksamhetsår. Granskningsområdena bör lämpligen väljas utifrån ett riskbaserat synsätt, det vill säga att fokus bör ligga på områden där verksamhet- ens mest relevanta risker har identifierats i riskanalysen och i de öv- riga rapporteringspunkter i årsrapporten som visar på brister. Däri- genom åstadkoms en röd tråd i dataskyddsarbetet från ett verksam- hetsår till nästa samtidigt som de största riskerna elimineras eller åt- minstone sänks till en mer acceptabel nivå. 5.3. Planerade granskningar 5.3.1. Granskning 1 Förskolans infö- rande av Infomentors nya modul för specialpe- dagogik Under 2026 ska nästa modul i Skolplattformen ersättas med en ny del kallad Infomentor specialpedagogik. Tidsplanen är den här gången snäv och det gör att jag som DSO vill fortsätta hålla områ- det extra under lupp. Granskningen syftar till att följa upp att de ti- digare lärdomarna som drogs vid tidigare projektet. Det är betydligt mer integritetskänsliga uppgifter som kommer hanteras i denna mo- dul vilket gör att området prioriteras även under år 2026. 5.3.2. Granskning 2 Utbildning i data- skydd Den nya dataskyddsutbildningen som ska tas fram för medarbetare som inte har tillgång till egen dator behöver granskas kvalitativt och hur många som deltagit i den samt deras omdöme om den. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 34 (38) 5.3.3. Granskning 3 AI (Styrdokument och metod för infoklassning och anpassning mot AI-förordningen och GDPR) Den nya tekniken är här för att stanna och det saknas styrande doku- ment för hur området ska omhändertas. Under 2026 kommer jag som DSO att följa upp kvalitet på styrande dokument, hur väl de ef- terlevs och hur användarvänliga de är. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 35 (38) 6. Omvärldsbevakning 6.1. Tillsynsmyndigheten omorganiseras Den 1:a januari 2026 omorganiserades Integritetskyddsmyndighet- ens, IMY:s, operativa del. Det har nu inrättats en avdelning för till- syn och klagomål och en för vägledning, innovation och teknik. Syftet är att: • stärka myndighetens förmåga att genomföra riskbaserad till- syn, • stärka myndighetens förmåga att ge tydlig och effektiv väg- ledning samt • effektivisera myndighetens hantering av klagomål Sannolikt kommer det här leda till fler tillsyner baserade på klago- mål och som pressmeddelandet säger, genomföra riskbaserade granskningar av organisationer. Det innebär att organisationen be- höver ha god kontroll över sina dataskyddsrisker och arbeta aktivt med dem. 6.2. Kommande förändringar av Dataskyddsförord- ningen Ett förslag har lämnats från Europakommissionen i november på förändringar i dataskyddslagstiftningarna inom EU. Förslaget syftar främst till att öka möjligheten för innovation och minska administ- rativa krav på mindre verksamheter. Förslaget var helt annorlunda än det som levererades som första utkast sex månader tidigare då fokus var att minska kravet på registerförteckning. Analysen jag som DSO gör är, att områdets fokusområden svänger fort men tydligt är att en organisation fortsatt behöver vara en tydlig beställare till leverantörer av IT-tjänster och ha kontroll på sina le- gala- och informationssäkerhetskrav. Behovet av att göra riskana- lyser och tänka till före och ta medvetna risker är en viktig fortsatt nyckelaktivitet inom dataskyddsarbetet. 6.3. Tillsyn av Miljödata incidenten Under hösten 2025 skedde en större personuppgiftsincident hos le- verantören Miljödata. Den berörde även delar av Stockholm stad då Stadsledningskontorets HR-avdelning hade beslutat att använda plattformen leverantören erbjöd. Stadsdelsförvaltningens medarbe- tare och tidigare anställda från och med januari 2024 har i och med läckan hamnat på Darknet. (Se vidare under kapitel 2.5.2) Med an- ledning av IT-angreppet och den efterföljande läckan av personupp- gifter har Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, beslutat att inleda granskningar mot Miljödata samt två kommuner och en region som Dataskyddsombudets årsrapport 2025 36 (38) har använt företagets tjänster. (Göteborgs stad, Älmhults kommun och Region Västmanland) Urvalet av de granskade aktörerna har gjorts baserat på typ av verk- samhet som bedrivs och indikationer på risker då det var många ak- törer berörda. Det finns i nuläget inga planer på ytterligare gransk- ningar från IMY men det är heller inte uteslutet att det kommer att ske. Granskningarna kommer bli vägledande i hur en organisation måste agera innan en personuppgiftsbehandling sker. 6.4. Övrigt IMY har mer fokus på vägledning än bestraffning sedan ett år till- baka. Det innebär att en organisation kan söka delaktighet i regula- toriska sandlådor där man testar sig fram till ex. ett nytt AI skulle kunna användas. Under år 2025 lättades kamerabevakningslagen upp. Ett område som troligen kommer att granskas under 2026 av tillsynsmyndig- heten är nog att efterlevnaden av lagen, dokumentationskrav och be- dömningar. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 37 (38) 7. Övrigt att rapportera 7.1. Interna arbetsgruppen med ambassadörer för dataskydd och informationssäkerhet Den interna arbetsgruppen för GDPR och informationssäkerhet med representanter från verksamheterna har börjat arbeta under året som gått. Den har hunnit med att träffas tre gånger. Aktiviteter som de arbetat med är registerförteckningen och förstå DraftIT samt hjälpa sin verksamhet att komma igång med att ta fram egna rutiner för dataskydd och informationssäkerhet. Det arbetar fortgår under 2026. 7.2. Gemensamt arbete inom Trillingen Ett fortsatt samarbete med dataskydd och till viss del informations- säkerhet mellan stadsdelsförvaltningarna i Hässelby-Vällingby, Bromma och Järva har fortsatt under benämningen Trillingen. Sy- nergieffekterna är fortfarande desamma och det blir särskilt tydligt när det sker en incident eller vid införanden av nya tjänster. När vi gick in i år 2025 hade vi som ambition att arbeta närmare varandra i Trillingen på informationssäkerhetssamordnarna, ISAM och DSO. Så har skett och resultatet har blivit mycket bra, så bra att det är en kvalitetsstämpel om deltagare från Trillingen varit med i framtagande av underlag. Under 2026 kommer fortsatt ett regelbundet arbete ske mellan stadsdelsförvaltningarnas informationssäkerhetssamordnare ISAM, en chefsrepresentant och dataskyddsombudet. Detta för att dra nytta av varandras arbete och kunskaper då respektive ISAM har helt olika bakgrund inom teknik, arkivkunskap osv. 7.3. Samarbete och kommunikation i dataskydd i sta- den Stadsdelsförvaltningarnas DSO:er har ett informellt nätverk kallat ”GUG, GDPR Utan Gränser”. Nätverkets syfte är att användas som bollplank och säkerställa att alla DSO:er inte ska gå på samma frå- gor som andra DSO:er redan arbetar med och minska belastningen på rådgivande verksamheter likt SLK juridiska avdelning. Nätverket är välfungerande och har även med DSO:er från fackförvaltningar och bolag samt arkivarie och ISAM. Det finns inget formellt nät- verk för DSO:er sedan 2020 i Stockholm stad, därför är det här samarbetet än viktigare att vårda. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 38 (38) --- [Bilaga 9 - Handlingsplan for utfasning av fossil.pdf] Bromma stadsdelsförvaltning Handlingsplan Avdelning Ekonomi, lokal och stadsmiljö Dnr BRO 2025/467 2025-10-09 Sida 1 (3) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 I enlighet med vad som anges i stadens klimathandlingsplan ska Stockholm vara klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Staden ska vara en förebild och driva på utvecklingen för hållbara transporter och arbetsmaskiner. Det sker exempelvis genom en egen fossilfri fordonspark och genom att ställa krav på fossilfria drivmedel och fordon vid upphandlingar av transporter och arbetsmaskiner. Stadsdelsnämnderna ska, under 2025, ta fram en handlingsplan för utfasning av bränslen i stadsmiljöverksamheten, i så väl upphandlingar som egen regi, för att nå en fossilfri organisation 2030. Bakgrund och nuläge Idag sköts parkdriften inklusive vinterväghållningen inom stadsdelsförvaltningen av upphandlad entreprenör. Parkdriftavtalet är stadsmiljöenhetens största avtal. Entreprenören i detta avtal uppger att de är helt fossilfria men det förekommer att underentreprenörer använder fossila drivmedel. Arbetet för att säkerställa att även underentreprenörer följer kraven skulle behöva utvecklas men prioriteras inte i nuläget eftersom nämnden har beslutat att parkskötseln ska övertas i egen regi under 2026. Stadsmiljöenheten har besökt en mässa om eldrivna parkmaskiner och erfarenheter har inhämtats från andra förvaltningar som har parkdrift i egen regi. Enheten har också hämtat in erfarenheter och kunskaper från andra kommuner som har parkdrift i egen regi. Stadsmiljöenheten arbetar kontinuerligt för att skapa goda förutsättningar för hållbara tjänsteresor och transporter och använder klimatsmarta transportsätt såsom elcykel, elbil och kollektiva färdmedel i det dagliga arbetet. Enhetens egna fordon är 100 procent fossilfria. Utöver den upphandlade parkdriften som ska gå över i egen regi har förvaltningen säkerställt att övriga avtal inom Bromma stadsdelsförvaltning stadsmiljöverksamheten innehåller de miljö- och hållbarhetskrav i Avdelning Ekonomi, lokal och stadsmiljö upphandlingen som anges i stadens program för inköp så långt det Köpsvängen 24 Box 150 17 är möjligt och ändamålsenligt, utifrån de mål som miljöprogrammet 167 15 Bromma anger. Dessa avtal avser anläggningsarbeten, skötsel av Växel 08-508 06 000 Fax 08-508 06 011 plaskdammar och lekplatsbesiktning som är gemensamma för bromma@stockholm.se www.stockholm.se PM Dnr BRO 2025/467 Sida 2 (3) stadsdelsförvaltningarna i Västerort samt skötsel av strandbaden (endast för Bromma). Åtgärdsplan utifrån verksamhetens kommande behov Nämnden har under 2024 gett förvaltningen i uppdrag att överta parkskötseln i egen regi och övergången sker under 2026. I och med övergången kommer en större mängd maskiner och arbetsfordon att köpas in. Staden har för närvarande avtal för elektriska arbetsfordon samt för parkmaskiner och gräsklippare. Enligt information från stadens projektledare för miljöfordon och hållbara transporter befinner sig elektrifieringen av parkmaskiner i ett tidigt stadium, särskild vad gäller större parkmaskiner. Fossilfrihet bör kunna åstadkommas i den nya organisationen även med hänsyn till krisberedskap. Däremot kan stadsdelsförvaltningen inte förlita sig enbart på el som energikälla. Respektive förvaltning och bolag är ansvarig för att säkerställa sin drift av samhällsbärande funktioner såsom renhållning och snöröjning. Detta innebär att hänsyn måste tas till dessa inför anskaffandet av maskiner och fordon då verksamheten kan behöva säkra upp med ett antal maskiner som inte är eldrivna. Eventuella undantag från inköps- och leasingreglerna lyfts i respektive nämnd. Inom ramen för planeringen och genomförandet av parkskötsel i egen regi kommer förvaltningen att: • Handla upp eldrivna fordon och när det är möjligt eldrivna handhållna arbetsmaskiner i första hand och i andra hand med biodrivmedel. • Verka för transportoptimering av avfallsinsamling och samlastning av andra transporter. • Ha beredskap för kriser som till exempel större strömavbrott vilket innebär att det behöver finnas tillgång till fordon och redskap som inte enbart är eldrivna. Vid kommande upphandlingar för skötsel av plaskdammar, drift av strandbad, anläggningsarbeten med mera kommer förvaltningen att få stöd av Serviceförvaltningen att: • Ställa de miljö- och hållbarhetskrav i upphandlingen som anges i stadens program för inköp så långt det är möjligt och ändamålsenligt, utifrån de mål som miljöprogrammet anger. Inköp av specialfordon för drift i egen regi PM Dnr BRO 2025/467 Sida 3 (3) • Efterlevnaden av dessa följs upp genom miljörevisioner cirka var tredje år. Handlingsplanen kommer uppdateras löpande vid behov. Inköp av specialfordon för drift i egen regi --- [Bilaga 10 - Uppfoljning av trygghetsinvestering.pdf] Uppföljning av trygghetsinvestering Fel! HitBtailar ginat 5e referenskälla.Sida 1 (4) Projektnamn Be lysningsåtgärder vid utegymmet Gustavslundsvägen, Alviks strand Gustavslungsvägen, N: 6 579 612,415 E: 149 174,693 H: 1,64 Geografisk plats https://motionera.stockholm/hitta-utegym/utegym/alviks-strands- för investering utegym Projektets mål Avsaknaden av belysning skapade otrygghet under kvälls- och och syfte nattetid. Befintlig gatubelysning eller belysningspollare längs parkvägen räckte inte till att belysa utegymmet som är välbesökt på dagtid men de boende och förbipasserande i området avstod från att använda utrustning vid mörker. Belysningsåtgärder var nödvändiga för att öka tryggheten för gymbesökare i området samt för att motionärer som passerar utegymmet inte ska avstå från träningsmöjligheten på grund av att ytan inte är belyst när det är mörkt ute. Åtgärderna förväntades uppmuntra till träning i utegymmet även när det är mörkt. En ökad upplevelse av trygghet är ofta förknippad med en befintlig eller ökad belysning, vilket var målet med denna åtgärd. Att området befolkas och att flera medborgare kan nyttja utegymmet även under dygnets mörka timmar förväntades leda till en ökad upplevd trygghet. Sida 2 (4) Slutredovisning Beskrivning av Åtgärderna omfattar schakt och rördragning samt montering och slutresultat utifrån installation av två belysningsmaster. Åtgärderna har genomförts investeringens mål, av Bromma stadsdelsförvaltning i samverkan med syfte och platsens Trafikkontoret. Stadsdelsförvaltningen har haft en dialog med behov av Trafikkontoret om vilka åtgärder som är lämpliga för att uppnå trygghetsskapande önskat resultat. Trafikkontoret har genomfört markarbeten, åtgärd montering och installation samt står som anläggningsägare efter färdigställandet. Trafikkontoret har även medverkat vid trygghetsvandringar där påpekanden om otrygghet har framkommit. Uppföljning kommer ske i enkätform under 2026, i enlighet med vad som angetts i ansökan. Beskrivning av eventuella avvikelser i projektets genomförande Beskrivning av 70 tkr av erhållna 100 tkr har nyttjats, projektet är avslutat. ekonomiskt utfall och eventuell avvikelse mot kalkylerade utgifter Sida 3 (4) Bilder före Infoga om bilder finns från plats innan trygghetsinvestering. Bilder efter Infoga bilder från plats efter trygghetsinvestering. Sida 4 (4) --- [Bilaga 11 - Atgardsplan SOK Bromma 2025.pdf] Åtgärdsplan 2024 Enligt den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete ska kommunerna bland annat ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen samt en åtgärdsplanför att förebygga brott. Åtgärdsplanen utgår från de prioriterade samverkansområdena i dencentrala samverkanöverenskommelsen.Det finns en flik per prioriterat samverkansområde. Har stadsdelsförvaltningen och lokalpolisområdet enats om ytterligaresamverkansområden så anges de även här. Infoga i så fall en ny flik. I åtgärdsplanen beskrivs det operativa arbetet som ska genomföras inom respektive prioriteratsamverkansområde. Åtgärdsplanen förtydligar om det är en punktinsats eller en del av ordinarie arbete. Insatserna specificeras med en tydlig kortfattadbeskrivning av vad som ska göras, hur det ska utföras, vilka som är ansvariga och tidsplan. Åtgärderna som anges kan både vara sådana som genomförs i samverkan med polisen och på egen hand i den egna organisationen. Kolumnen gällande uppföljning fylls inte i vid upprättandetav åtgärdsplan men anges redan nu för att underlätta vid uppföljningen i slutet av året. För att lyckas med att ta fram åtgärder som påverkar de identifierade utmaningarna, krävs att en väl genomförd analys av möjliga orsaker till problemet och konkreta mål finns. Utgå från er lägesbild och orsaksanalys för att formulera åtgärder. I arbetet med lägesbild och åtgärdsplaner ska Strategin för att minska risken för att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet samt arbetet mot våldsbejakande extremism integreras. Åtgärdsplaner lämnas inisamband med tertialrapport 1. Tagärna stöd av BRÅ:s material: Välj åtgärder som påverkar orsakerna -Brottsförebyggande rådet (bra.se) Prioriterat samverkansområde Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Kommentar- arbetsanteckning Unga i riskzon för destruktivt beteende Bdeås fklerirva o srespaakreant ati lål ptgroäbrdleemr.et, kan vara flera, gör Kvaodp psloam å tsgkäar gdö mraost orecshp heukrt idveet o srksaa ku.t Bföersaksr.iv tydligt Kåotgpäprlda. operativa mål till varje Alinnjgeea rtbide tfeö)r. när åtgärden ska vara genomförd (alt Ange vem som ansvarar för åtgärden. uBpespkfryivllt v sainda s åotma ghaanr dgeenn.o mförts. Hur har parterna Arbetsanteckningar Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. MpbjåuB ät eå te mg e g rd t ä rs åe fe pp r en ö d a ge ng rs r ee k sd t p ot p l e e sl ig a v u n p er) nv nr a a o g i kfsf vo b ö i t s s Bd l ri k e ä , r a U a m m d o f e o n m r ö n m ge rm a u g or a i tå e c s r d m s hi ä s e bt i eknnta nz n d r d os ni i n a vn ä og m ir df ac s öu m rh o re i c a u dl lil , ioa nv e l e g s e ä sk tg k at r .o e yu gIn s d ne kb do t os ii m- l m v ( d o u t i e sc t b s n k i h tf es aar ts å d ie f d t n ös eö e dr n s d n ueo db t lt c ei s es f io i h o ä te mt ao e r t ra k vnr d o s. åi i nd D e n n g oe eat n m r f nn iisn aa kn ä ts r dock GBlsts o ra a er y km m uh g a po gh v l pv h n e ä n e i r l avl k i st vå v asu å s a n ktk t m ) u a t . n ap unna tav inn ei dgdc eaek ro lna kt c fioh föip e b r prm r aloa å t ot g t cts ahifl öl a mu t r t enö b t gti y laa ls g a( a gfkm aot nkum duea se ll na s på Srf ir as i t mk id ( v o) e p r ek ra a n t s i v g r s u a p m p v : e S r a k m a n v e s r k k o a l na - f s ö o r c ui a n l t g j äa n i s t - p o l i s - Poohtsåsv in at å mt å äll g r m a r nu y g d ä b d ar v n g r n b ku e d g e g a a tp l e h r as d u k p r ee gs s e a. n r e t a h l V /sl m m ia m a s v m id v k å e e tö a a n d b d an r p s e r e e sa ab h l . t a n m ee o d t i r vm n a ek f s af o o a ö p r m r m p la l a a t o t i o ch n Möten 2 gånger/termin R ••••u•• • e n SSSS SP Sk g oooo o k o t a o cccc cl o i iiii is l aaaa a ra e llll l- tttt t - r K jjjj j ääää ä k o nnnn n o m ssss s m tttt tm m ---- - u GEPG S u n on r r r n e u u c h p v a i p p e oo e l pt p a ln n i s s l l g o ce ethi r d d m o u ea an n fr r h s e e d F o s s ra F U s ä k m ä t p o ml r t o o l e o j l ra d i r d s n nnd inae gr e& B a fö rn re o b c y h g g TulÄsr o ek rn pk ä sa d pa u f p fe el ra a ar s lrv t ee h, s i r kv eö . t s. nsv ss tå kg a e oå m gnå nl a ( v n gn t e g v )i r åe .B k r Fa lg a u on åck n s nkui dge ns ee b s rr pa e iv tår s sg å ea ts rd rt e s t sk o n d do c oe el h a cl l s an r hf i lk öoä t t vrcga vå he a i s n g el b tå s nn ia n l d ig t gn s,å eg e n re r g n o is c h AGnrusnvadrsikgo/Sleasmammoarndknaallraende: Beteendeproblem Bun Inepo dh rp i m ov tä ivd bc n r aky vi a v t a a å on tct dh s e ts älbur etk taa e ue spa n mpd e vk eroirnc k hga nuri sns a kg raf b ö me r t beedt ro f t ö t r s a lig tt h t e i t d . i gt Srf ISr n ir i a a s s i d t mk mk i i d v ( f v v o ö ) i e ed ,p r r r u n e a k ki tr l a av ö l a v n å k k t a s r ia r vg i t ln i r s g a g ua t n p u m k t p n a r v: i l g m eeS a rt a i k sn s ma o k e n m v o ll e t lss r b k u o ko pe c a t l p i nao ev - n e fs i ö sn oo ad r mc r e ui ae t. nl i r d tg .j i äa g n a i s t t e - c p k o e li n s - på Vugtien d id mg ig aae r i e dni ur esi na tsvkmt e if gm c i e e knar la i o na am gr r b. b ae ett tts e stt äa f t fö tr r fa ömr Löpande 2025 R •U•• • AG • e nr S SnSP F u k o o r s k g o t n i v o c c t d l o i i ad i is l d oa a ra r s e l lm - i t t - kg - r K j j o G / sä ä k o S g l n n r o e m a u rs s s m u m t t p a m p m p m - - m G p u l G e o u a r n or d u r n n up c d a p a k ph o r n p l a e p a l a S i l l s l e l f r g y a e ö e d r sd n u r ak d a e r n or e e b ne d y M g s F g k rö g ou o r a tp l e o n tpb a r d y g e g n g in a g n d B e o U, Hsftsiudgm n rr a a e ti a yä s s ö m m a n f m a k g t n t o g t u t t a j s s l m s h s ai o a e v g ns en c f m r å a ia t .h oö d r s r gv I d nr e a s np r d e n a sr uo go r eme a m e nk l c s i d e s a n h ö d o ds t n s t r d h f t i äe k s dö a ii ar. e ns o nr p vs f k F el f a o o r t a oou b ir e r l r c ms e r y e r, i 2 t s a m g s s o r 0i ol o go at a c i c 2 , d j n tt h c äh 5 t s i id o a n f po s , p a ö l n sa c d t r e g r t s j e m i i ä r a ds - b m v s nl ke v te o eo s u e j s e n c s ä n td s r ph ö t n a k s B i k å r os l i a o . o e e tn i n U n k n r s t d i s , s o o hk a i s vm r oö o m e id ls c r o ot t n i ai i r dr i l v d f t i ö gå j n ä a r , a n r a re s e t t t P Fo ro k b u l s e : m Sk o o m lf r r å å d n e v : a S ro ko å l r s s o k c u ia r l s a 4 p r (o o c b h le f m ramåt) Fkfagh ö öo näö r l rn t gl s ä aa t t kl l n i d on a od r n ulre a et o ek r abs r l b l laa a i b gs e nr a s h n n m r ö o ä nbäc vr o l vh b e ne ar o il n n rå e ro d g å g n d s ea f d t ö r - ie a r o o o d i m b c c i M u h h a mr /s a sn ker t . l o i ö l i e F e l df h sö r ö o ä f r f rö hcöl s l i . kr å ra h ol a llaa å tla t n lpl , a d f r r noe ä bd v m i elsev j m a h is ö gt UafossM ö aa t c ttr mma h v äg r ö l vbi s ed e r tea h d rö t rn ai ä e dk dr dl r as l ia t . g anm i tl a m l m e sr s b t t d k ea öe o d l d ö t .l s e r p o St e t p äc e g m rh n iök o a em va nn d en e o d r p d n t e m i ei l v o o a /e öc s v trk hj i l a f oi M a gs ol km hmca ae hr i o pl t i j e tl ae a äi h v c tr nä e te u k l n ru l t aa . tit n n r M v v a dei i l de ce i ad k rr lå s a ey d f - t e Msmsrui o kst i i o b c k n ni lei ass s ldr kl o kt an a a c j r ä i i a n a t a nr n g lt s a ö t t e t s ap n i ko n lr ) ec t eo .e h l lb n e nl vf e mö å em r r e m s l mkl ( a ås oe n loe lda mn . f S ö a r m t Hösten 2025 • • • • R R R G e e e ru k k k t t p t o o o p r r r l e F M A d ö d a a r o r r s l e i k f e o s h f b a l ä e m e l o l r s i m g l s j s k e r s o b å k l d e o a h e l n a a 2 n ndling Ågförtur g unä tdr s d äae tvn t n fhöin arg rä anin rd. t re Fa ö gdr ees n oö orv mgeaf rn ö tir isl t la s 2t u 0onr2ids6ke ..ar perioden på P Fo ro k b u l s e : m V o å m ld r m åd o e t : b V a å rn ld 0 in -6 o m år f i a B m la i c lj k e e n b e e l r le g r bland andra närstående Jssa ätän am mt d a f rs l ö ed b r fe a t öl r sm nrou em bt d so rä r öåt i dv t Bn rei il g anha cga k s ar e t rBa b olda ec sc rhg dk .fee öbla rer hr i åg B l lsa roo ncm dioe mevki a so hnöogmt iska Köo Ib Ssa n ay r pc u rf b o mf h np o t e t ns e r t b t t m k : s a e a ö a u ö r kk a fp t n k ö ao ts s a h i r ao pk hs ä t m pu n ökl t so n l , j e o a o a t s l d t m av n i k d v n t å d a i i e r g l r e p s l t d i ts a b e i o k n s mi n a m et B f r h ö ot r n l a e d s m rf t s c mö o o o k e ( r c e a u c m e d i h a b t p b i l a o e pt y u rt j r ä gn t tä t g s ä t g n v . f t ä c a ö s s a t k n p t r r t ae d s ar f n o b öe f v ö c sa r å s e s r ro l o n k d s vc c s o s åhi i e - al r l o n d l pi o t s r . so j c k n ä b h lz an irso o s e i n nt tn k ) ts . l . Öksouk mnas mkärae pb der v one t tot e smn u h trs eisa tkt teo arc . hf ö srt bäarkrna Hösten 2025 B •o •i • • n c lR S R K a ho c e o e k c p k u m e i t n r a o m b e lgt s re dj u e ä Fr o g n n n ö m ) t p r s a s o t n o k ( li o t cm s h B le e a f o t r öo m n rd h ä r ul å ä dt d l r s v e a o e r v 8 cåk å d ( l r a i g d n ri e k ev n l a . E r ö B ne p l h) a p e c n t k e e a n b f e ö fö r r g r s k b b o a ju l r a n d n s i MBsffIJoa n öö e p nr V fso ö rr e a C o ä ss t c o l ir l y ,e a i c dm m a s F a n d rl . öp ra m aN e å rer t ns då iä i d eo k d l e 6 a mn o n gt g / i .s l i i n 1eo v mh o g 1 ga aa m a ,r i r e r t Ö B r et n s åp l ar o a o i d g p a m c c i en k lt h t e2a fg i b rl k , j l f a o e o v rö m e r r n h r t gks t ssä . kt a t o i r ok E aO r d lt n t ,as mie h n s b o lt e v ,i r c t i å i t k Ji r s a s e d . p cr l p s e s eh å se å t k i e k h c f t p f ar ö o u l e C a r r r Nt ae t v e ms i pre i r , d ,i am å oo a r n e r ci, ge h n a ASanmsvoarrdign/aSraem bmarann ik baellhaonvd eav stöd i förskola Pnokar åäen rt gm v ve åa il bu rfeö utö r nps kdåk a e oa nd rlo b en r n e ä it n r Beva l ma a mr ceo k e d e tp o bbåd e af rrön gn är h sm sk a tok er o dl b om ilr tån r m g. a r e.a e klFn leö t d orre r s lå t ar it g. t s a v t i s P Fo ro k b u l s e : m U o n m ga r s å d al e k : o A h lk o o lk h o o n l s - u e m lle t r i o n n a r kotikamissbruk (under 18 år) Ukonngsduommearra h aalkr othillogål.n g till alkohol och tillfälle att Galekmoheonls oacmh fföörräelbdyrgagföarnedläes fnöinrägl dmraesdk faopk.us på Ökkmh uu o k o nn s a t sn s m a ka inl a k e a a p o d r uhbfvö n e eo rt g t l a ea ao nt . fc th öh fr e ö ne trb a oä ry cl k dg h ogr t as ai tr kn ä a sd rk b k ea r a u k T2TT v oo 0å rr 2ss t5dd il)aa lä gg ll e 38 n am u pa n rji d l & er våren 2025 (inget under hösten • • • • F M P O ä o l i o l l n t i v s a i s s M l s u i a s n r t d e ia s n k t o e l r a n n a samt Blackebergsskolan GsPo a cl e am h n n ot Se o mBrac lfasi ö a c il k r ts de jaä ebmn se s aru t gr n .bsdseke tor e lv maåne r.e d n f ä 2 l 0 t, 2 P 5 o l p is å , N M y i a n i E a l e M m a e r n ia t ar ASknoslvoarrniga/ oSvaamnmankallande P Fo ro k b u l s e : m U o n m ga r s å d ti e llg : A ån lk g o t h il o l n l- a e r l k le o r t n ik a a rkotikamissbruk (under 18 år) Uyom nc n åhgg l r/g deer o ulål m ep ldrp a rae ar t n r( t)f nu rhä an am rg rka sko t o ät i ic n a g h n f y e yi m nd nn no gsm r a ei s n ioe ämå r l h d fe eöt rre nsn äm lajenv n in ägv en i S Ast k Nä o rT l k b -al e e u s k ö tni k go an A ea N rt T tp - så t f åh ä ö l e t. mg sotatd AieNtT s.o m syftar till att Sasssfbs å koä t ån eö r a tm v r f t d d po åä s .e a r n a k s on sn do ab d veam lf lä ee , å l e p n m s m b rå d r o r b ö e a f a b ål j r v i l s l i bp s e g et oe m åön t mr d s eo aa k t tn e o m t a i n hk c s bö h d ö k s ö j r a k e d lr i i,d ag g e j d a s l t f is g e å s ot k m a 2v4å s srt te . pn å 2 H0ö2g5l,a inndgsas nkyoala pnl aoncehr 2a dset pi åår T, hsåe as aumndmearn lagt FFäölrteabrey.g Agannsvdaerig: Fältassistenter och Gruppledare Aiei n nf No otem m T r - f l e rS Aå:k N eg ttaT io sS i n A au eNvn r .Dsd F ke Tä oS r l l t no(as är rp,s n ekt a a lu) f ånkå rn to . t am k hmo å m lelarp fde ö ter e eän lvä seh snn ö,i j n nog imn a g r P Fo ro k b u l s e : m U o n m ga r s å d ti e ll : g A å l n k g o h ti o ll l - n e a l r le k r o n ti a k r a kotikamissbruk (under 18 år) Uyom nc n åhgg l r/g deer o ulål m ep ldrp a rae ar t n r( t)f nu rhä an am rg rka sko t o ät i ic n a g h n f y e yi m nd nn no gsm r a ei s n ioe ämå r l h d fe eöt rre nsn äm lajenv n in ägv en i Pkoemrsopnetael ninsoumtv eFcräklminjga.nde & förebygg ska få Kkouc o hnm nb pae e hatre obn ves stu aan t vfpöe arc sek sbl a iny i ggng s faö ant r s da eet r t . sep-25 • • • F S F k ä ri o l t t i l a d s r o s e l c e i d o a n r o e mer Unpsufkdf r ö k o ae t e n i obt r n rr d f i ks d li d få sl e oo d e e l o r e r nt r n c v d s i e V ak ii ia no ana laT e m grs n , u e n 2 eo n L tt 0 n a s p U m b ik k 2 l å i k F d a l o i 5 d oe T U t e n n rl . hi l nn n h u iD a p n )ga a e r vå g d. h r n M i D d o C o å m i lm a ea cn iln e i nd h t f hs i d na o Mf k ah r ö r a uo r em a ur b n ä n u er s i a v g i s f t l, aä e e d t bo f s ir ( n o ä io cl e nf d l n m o h n gti a na k e so a es gs u n r c l n s g i. sf o gh i e ös f g m a ä t kn r e l e l k oo gt r n o a m å m t t r h t i e e lp t l o r ge n o l, rt c a ue h o nn e c sd n h Psykisk ohälsa hos unga kBoamrnb oinchat uionng daov mflearras fpaskytkoirsekra. hälsa påverkas av en Hhstioo l a lmg s r ä iU k ns tnyg a fg l d itg da e g or ö tmt e ril m a el an t a ti s d t t r h ifg ä ruf tä f s sm a t mr öj ( ae d t dp j v e si i jn dy efk r p o, is s rk ky mil k l h aa iäs rt k lio so ao cn h h o o ä c Hc lhs hB a Ti . nQ nI)e h åll Öosgssati t tkt e m l k i r lta g e a v h dp m s p e ä u ias s r s l a s . n k k y e a T g tkk int. yr d ri e ä sig t o n r k fr a i m g yf h hag n p a r ä a go n slr n s p y r s at a m k l m e as ,i r e s kt me i t k an rf d i g k on oä v o rv js a e ä mp k ev t la n p s e f a n l öa h o tr e c t h Hösten 2025 • • A • n F F U ä s r n i v l t t g a i a d d r s e i o g s n m i : s G t s e r m n u t o p e t p r t n l a e a g d n a i r n e g F e ä n lt och fritid FVIlon rU k ä ga mMelne j. r a IV .n n Ud d i eMg o o h c u hanr f dbö eer r es höb öky stg t gee nh n ai n2 r d0 ini2gi 5 toi etprr gäa aftf k b uo ynt nde t ea ark v tv åmreend. Prioriterat samverkansområde Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Kommentar- arbetsanteckning Kriminella miljöer och livsstilar Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv Koppla operativa mål till Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har då flera separata åtgärder. tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. varje åtgärd. linjearbete). parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Risk unga rekryteras in i kriminalitet Socialtjänsten kommer oftast i kontakt med unga Skapa samverkansrutin för att nå, motivera och Inom året ha tagit fram Höst 2025 • Socialtjänst - Gruppledare Mottagning barn och Stadsdelen erbjuder På rätt väg och har utbildade och deras föräldrar i ett senare skede (när slussa vidare föräldrar för målgruppen till samverkansrutin och ungdom gruppledare men föräldrar tackar nej till insatsen. problemen försämrats). Föräldrar som i tidigt föräldrastödprogrammet På rätt väg. implementerat den mellan • Socialtjänst - Biträdande enhetschef skede blivit erbjudna föräldraprogrammet På rätt sociailtjänst och grundskolan. ungdomsgrupp Stadsdelsförvaltninger behöver systematisera väg av Socialtjänsten tackar nej. Information om programmet På rätt väg: riktar sig Samt att samtliga grundskolor • Socialtjänst - Gruppledare Främjande & förebyggarbetet för att kunna räkna hur många föräldrar till föräldrar med barn i åldern 9–15 år som är informerat föräldrar. som har erbjudits PRV och vilka funktioner av oroliga för att barnet ska dras in i kriminalitet eller • Skolor (mellanstadium i första hand) medarbetare som erbjuder PRV (socialsekreterare, där barnet uppvisar riskbeteenden för kriminalitet. fältare). Rutin behövs för att erbjuda föräldrar i • Polis - Gruppchef UT1 (ungdom) samtal som has med föräldrar med problembilden som stämmer överens med målgruppsfamiljer för Ansvarig/ Sammankallande På rätt väg. Rutinen behöver även klargöra hur vi Preventionssamordnare mäter hur många föräldrar som får erbjudande. Personal behöver motivera föräldrarna till att ta emot hjälp. Hittills har en familj fått det individuella programmet På rätt väg. Våldsbejakande extremism Behov av att säkerställa att aktuell kunskap om Aktiviteter under höstens temavecka, vecka fri från Genomföra minst en aktivitet Höst 2025 Medarbetare och chefer inom Bromma SDF som BUrnodsecrh 2yr0e2r5 f öhra Pr RfoVk husa rv dareilta ptså ut på olika språk till våldsbejakande extremism finns, fokus på våld. Främst riktas mot medborgare men för medbogare för att öka arbetar med ungdomar och unga vuxna kompetensförsörjning och att finna våldsbejakande högerextremism eventuellt även mot medarbetare. kunskap och medvetenhet om samverkansvägar med andra aktörer, varför tidiga tecken. Ansvarig/Sammankallande: Stadsdelsförvaltningen insatser riktade till medborgare inte har VBE samordnare: Preventionssamordnare genomförts. Under 2025-2026 kommer en utbildningsserie om VBE erbjudas till stadsdelsförvaltningens alla avdelningar som Center för våldsbejakande extremism (CVE) kommer hålla. VBE-samordnare från SLK och VBE-samordnare från socialförvaltningen kommer även medverka vid andra tillfället. Två utbildningstillfällen kommer äga rum under hösten 2025 (9/9 och 17/11) och två utbildningstillfällen kommer bli till våren 2026 (26/1 och 25/3). Medarbetares kunskap om vad Prioriterat samverkansområde Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Otrygga och brottsutsatta platser Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv Koppla operativa mål till Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har då flera separata åtgärder. tydligt vad som ska göras och hur det ska varje åtgärd. (alt linjearbete). parterna uppfyllt sina åtaganden. utföras. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Prioriterade platser enligt lägesbild. Mariehäll, Problemområde: Platser som sticker ut i Trygghetsvandringar: Våren: Mariehäll, Upptäcka otrygghetsfaktorer i Mars 2025 Trygghetskoordinator, Trafikkontoret ingenjör, Trygghetsvandringar genomförts i Mariehäll, Alvik Brommaplan och Alvik (Blackeberg upplevelse av otrygghet samt upplevelse om oro Islandstorget. Hösten: Alvik samt ytterligare ett utemiljön och åtgärda dessa. Maj 2025 park och miljö arkitekt, övriga aktörer inom samt Islandstorget. Följs upp genom rapport som tjänstepersoner) för att utsättas för brott. Fokus: Mariehäll, område som tas fram under året. September 2025 platssamverkan på de utsatta platserna. delas på nämnd samt genom årlig lägesbild samt Islandstorget samt Alvik. Medborgarna bjuds in att närvara. trygghetsmätning. Ansvarig/Sammankallande: Trygghetskoordinator Platsaktivering, Brommaplan Platser med hög upplevd otrygghet och Platsaktivering för att öka trygghet och trivsel i Öka trygghet och trivsel, Punktinsatser: Verksamhetscontroller Socialtjänst och unga samt Feriearbetare samt projektledare genomförde ordningsstörningar samt oro att utsättas för brott Brommaplan. Målgrupp: Alla brommabor aktivera goda krafter. Sommar i Bromma v. 26-33 projektledare Sommar i Bromma cirka 20 kortare intervjuer med besökare till SIB. pga. drogförsäljning, ungdomshäng samt social Under introduktionsdagarna fick feriearbetarna problematik. instruktioner om frågor de skulle ställa till besökare samt skriva ner svaren till utvärderingsdagarna i slutet av varje period. Fokus gällande personer på Brommaplan var besökare alla åldrar och frågorna gällde upplevelse av trygghet på platsen samt om SIBs närvaro gjorde någon skillnad, positiv/negativ. Cirka 17 personer svarade att närvaron av SIB var positiv eller mycket positiv och trygghetsskapande. Majoriteten av de som svarade var vuxna eller vuxna med yngre barn. De 17 som uttryckte att det var positivt svarade att detta berodde dels på variationen av aktiviteter på Brommaplan och även förvaltningens närvaro och information. Platsaktivering, Alvik Alvik är frekvent återkommande hot spot under Platsaktivering för att öka trygghet och trivsel i Öka trygghet och trivsel, Punktinsats: Sommar i Bromma v. 26-33 Verksamhetscontroller Socialtjänst och unga samt Feriearbetare samt projektledare genomförde Operativa Brå lägesbildsmöten och är klassad som Alvik, Tranebergsparken med omnejd. Sommar i aktivera goda krafter. projektledare Sommar i Bromma cirka 20 kortare intervjuer med besökare till SIB. en öppen drogscen. Bromma. Fokusmålgrupp: Ungdomar. Under introduktionsdagarna fick feriearbetarna instruktioner om frågor de skulle ställa till besökare samt skriva ner svaren till utvärderingsdagarna i slutet av varje period. Fokus gällande personer i Alvik/Tranebergsängen var personer som redan hade kontakt med socialtjänsten (vuxna), socialt utsatta personer och vuxna med barn/barnfamiljer. Cirka 18 personer svarade att närvaron på Tranebergsängen var mycket positiv då det annars inte händer något positivt eller trygghetsskapande på den platsen. Socialt utsatta personer uttryckte att de gärna satt med under hela dagarna då det innebar trygghet, social aktivering och gemenskap. Målgruppen ungdomar var svår att nå på just Tranebergsängen. En allmän uppfattning hos feriearbetarna som själva var ungdomar var att de flesta ungdomarna vid fint väder besökte stränder istället för Tranebergsängen Platsaktivering, Mariehäll Mariehäll/Annedal. Ung befolkning med mycket Platsaktivering för att öka trygghet och trivsel i Öka trygghet och trivsel, Punktinsats: Sommar i Bromma v. 26-33 Verksamhetscontroller Socialtjänst och unga samt Feriearbetare samt projektledare genomförde barnfamiljer och ungdomar. Annedal med omnejd. Sommar i Bromma. aktivera goda krafter. projektledare Sommar i Bromma cirka 30 kortare intervjuer med besökare till SIB. Sett till orosanmälningar samt andelen som anser Fokusmålgrupp: Ungdomar och barnfamiljer. Under introduktionsdagarna fick feriearbetarna att ungdomar stör ordningen är Mariehäll en plats instruktioner om frågor de skulle ställa till som bör prioriteras. besökare samt skriva ner svaren till utvärderingsdagarna i slutet av varje period. Fokus gällande personer för Mariehäll/Annedal var besökare i alla åldrar men med extra fokus på barn och barnfamiljer samt ungdomar. Frågorna gällde upplevelse av trygghet på platsen samt om SIBs närvaro gjorde någon skillnad gällande trivsel. Cirka 28 personer svarade mycket positivt gällande närvaron av SIB samt att de upplevde närvaron av förvaltningen som trygghetsskapande. De var också mycket positiva till de aktiviteter som ägde rum. Majoriteten av de som svarade var ungdomar och något äldre barn samt vuxna Platsaktivering, Blackeberg Blackeberg. Platsen är klassad som en öppen Platsaktivering för att öka trygghet och trivsel i Öka trygghet och trivsel, Punktinsats: Sommar i Bromma v. 26-33 Verksamhetscontroller Socialtjänst och unga samt Feriearbetare samt projektledare genomförde drogscen och allmänheten upplever att problem Blackeberg C med omnejd. Sommar i Bromma. aktivera goda krafter. projektledare Sommar i Bromma cirka 25 kortare intervjuer med besökare till SIB. med narkotikahandel och otrygghet kvällstid. Fokusmålgrupp: Ungdomar Under introduktionsdagarna fick feriearbetarna instruktioner om frågor de skulle ställa till besökare samt skriva ner svaren till utvärderingsdagarna i slutet av varje period. Fokus gällande personer som besökte Blackeberg var besökare i alla åldrar men med fokus på ungdomar. Majoriteten av de som svarade var vuxna eller äldre/pensionärer samt barn. Ungdomarna var svåra att nå i Blackeberg, däremot var det positivt att SIB nådde ut till målgruppen äldre samt pensionärer. Utav de 25 intervjuade var cirka 22 positiva eller mycket positiva till närvaron av främst aktiviteter samt möjligheten att tryggt kunna samtala med representanter från förvaltningen Operativa BRÅ Utveckla arbete med operativa lägesbilder, Göra riskanalyser för att fler aktörer (exempelvis Utökat lägesbilden med 2025 Trygghetskoordinator Utvärdering med inrapportörer om upplevelse av digitalisera samt systematisera. Långsiktigt även Grannstöd och näringsidkare) ska kunna ytterligare 2 aktörer. rutin, struktur, samverkan har genomförts. Beslut utöka antal inrapportörer. rapportera in i kartverktyget. att under vinterhalvåret ha operativa brå var 14:e dag. Just nu avvakta att ta in fler inrapportörer i kartan utan istället samla in rapporter via mail som koordinator för in i kartan. Istället har stadsdelen sett över eventuellt inköp av ett annat kartverktyg. Upplevd otrygghet, Mariehäll Mariehäll, Ung befolkning med mycket Medborgardialoger för att fånga upp och få en Minska upplevd otrygghet, jun-25 Trygghetssamordnare En medborgardialog har genomförts med barnfamiljer och ungdomar. Ungdomar som djupare förståelse varför det upplevs otryggt i deltagande från trafikkontoret, stadsmiljö, saknar fritidssysselsättning. Mariehäll för att därefter utveckla insatser i Polismyndigheten, socialtjänsten samt förskola området. och äldreomsorg. Dialogen genomfördes i nära samverkan med det lokala näringslivet och inkluderade platsaktivering i ANnedalsparken under medborgardialogen, vilket bidrog till att ett stort antal besökare drogs till parken. I samband med dialogen genomfördes en enkät som visade att upplevd otrygghet i hög grad är kopplad till särskilda händelser. Regionala trygghetsmätningen visar på bland de högsta siffrorna kring upplevds otrygghet, trots lägre än genomsnittet i stockholm. Detta tas med i arbete med otrygga platser 2026. Öppen drogscen, Alvik Öppen droghandel, ungdomshäng, upplevs Utveckla orsaksanalys, få fram en djupare Djupare lägesbild för att få maj/juni 2025 Ansvarig: Trygghetskoordinator, sammankalla till Insamling av lägesbilder från olika lokala aktörer stökigt. lägesbild i Alvik/vidängsvägen i samverkan med fram behovsinriktade en ny grupp med Alvik fokus. Fältarbetare, samt kartverktyget togs fram under juni för en polis och lokala aktörer. Därefter ta fram trygghetsinsatser Alviksskolan, parkingenjör, eventuellt TK. djupare lägesbild. Därefter togs åtgärder fram för åtgärdsplan för Alvik, eventuellt platssamverkan. Alvik mitten av året och las till i åtgärdsplanen för SÖK 2025, se separat flik för Alvik. Prioriterat samverkansområde Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Otrygga platser, Platssamverkan Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv Koppla operativa mål till varje Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna Brommaplan då flera separata åtgärder. tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. åtgärd. linjearbete). uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Situationell prevention (Grupp) Upplevs som en sliten och stökig miljö Nedskräpning, trasiga saker, klotter, sneda Digital undersökning upplevelse om Under platsaktivering Sommar i Bromma. Bromma SDF Ansvarig: trygghetskoordinator Haft kommunikationsinsats på anslagstavlor skyltar m.m. platsen/åtgärder med QR kod/kartverktyg Samt höst 2025 runt Brommaplan med uppmaning att använda tyck till för att öka allmänhetens inrapportering om avvikelser på platsen. Statsstik från tyck in har samlats in till lägesbild för trygghet och brottslighet men Brommaplan stack inte ut i någon bemärkelse Fördjupad uppdaterad i rapporteringen från tyck till. Under året lägesbild av Brommaplan med beslutades att istället genomföra digital omnejd, skapa åtgärdslista undersökning med QR kod till kartverktyget om Södra Ängby då lokala lägesbilden visade behov av fördjupad lägesbild om Södra Ängby istället. Fördjupade lägesbilden visade inget avvikande avseente trygghet i området. Brommaplan upplevs som en sliten och stökig Nedskräpning, trasiga saker, klotter, sneda skyltar Torget är klassat som torg 1, städning varje dag. Linjearbete i samverkan med TK Bromma SDF. Ansvarig: Verksamhetscontroller Startade som stockholmsvärdar men platsen är nu miljö. m.m. Fortsätta och utveckla insatsen. Brommaplan ska städas stadsmiljö SDF klassat som torg 1 och städas enligt rutinerna, dagligen. följs upp kvartalsvis. Social prevention (Grupp) Drogförsäljare vid Brommaplan. Brommaplan Öppen drogförsäljning (inkomster till säljarna) Öka polisnärvaro på platsen. Kameraövervakning Störa och minska droghandel.Brommaplan är en av polisens prioriterade Kommunpolis Polis har ökat områdesbevakning med upplevs otryggt. Stort brett kundunderlag på platsen. Vuxna platser. Löpande under året. Frekvens sker utifrån övervakningskameror under 2025 och kommer att missbrukare som uppehåller i det offentliga polisens bedömning av platsen och resurser. fortsätta med polis närvaron. Uppföljning sker på rummet. Knutpunkt. Flera kommersiella operativa BRÅ-gruppen via kartverktyget veckovis. mötesplatser med långa öppettider (McDonalds, Rasmus Grillen, Pressbyrån, OKQ8, krogar). Öppen droghandel Drogförsäljning Utsättningsmöten fältassistenter, polis och Störa bort och minska Varje eller varannan vecka. Fältassistenterna Fältassistenterna roterar kontinuerligt på väktare v.v. Utöka samverkan med droghandel Brommaplan liksom andra delar i bromma för att grannstadsdelar. skapa trygghet och minska droghandeln. Vidare deltar fältassistenterna vid varje utsättningsmöten varannan vecka i Vällingby för diskutera lägesbilden samt för fortsatta åtgärder. Under året har vi hittils haft totalt 8 utsättningsmöten. Samverkan är god och aktiviteten förflyttas till linjeverksamhet framöver. Bruk av (illegal) alkohol bland minderåriga Ökad efterfrågan på illegal sprit och droger inför Besöka Brommaplan ett par veckor innan Under veckorna 22-23 , alla utefältstillfällen Fältassistenterna Fältassisnterna har haft ökad närvaro på skolavslutningar skolavslutningarna och notera alkoholförsäljning. Fånga upp ungdomar och Brommaplan under veckorna 22,23. Inga större Informationsutskick till skolor inför arbeta förebyggande inför avvikleser har noterats. Aktuella avvikelser skolavslutningar. skolavslutningar för att rapporteras in i kartverktyget och följs upp via minska alkoholbruk/fylla. pointservey och operativa BRÅ. Enligt statistik från operativa Brå upplevs platsen väldigt lugnt Bruk av (illegal) alkohol bland unga Ökad efterfrågan av alkohol inför student Samverkan med kommunpolis inför student 2025. jun-25 Fältassistenter och trygghetssamordnare fVriådn o spaemratltiigvaa iBnRraÅp (pkoormtömreurn. pFåo laisv, vfiäklet losechr men Fokus på elever i grundskolan. Insats i form av trygghetskoordinator) arbetar samtliga parter extra uppsökande arbete fält och polis vid platser Fånga upp ungdomar och gemensamt inför student och skolavslutningar. där ungdomar samlas. arbeta förebyggande inför Fältassistenter ökar sin närvaro på platser där skolavslutningar för att ungdomar samlas för att minska alkohol/fylla. minska alkoholbruk/fylla. Samverkan har varit god och aktiviteten flyttas över till linjeverksamhet framöver. Prioriterat samverkansområde Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Otrygga platser, Platssamverkan Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv Koppla operativa mål till Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har Blackeberg då flera separata åtgärder. tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras.varje åtgärd. (alt linjearbete). parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Otrygg plats Hög upplevd otrygghet i området Digital trygghetsvandring, via kartverktyg. Öka antalet medborgare i maj-25 Trygghetskoordinator Via rapport till nämnd samt årlig lägesbild. Digital trygghetsvandringar vandring genomfördes ej. Istället förlades en fysisk vandring i anslutning till ungdomens hus, Islandstorget där digital medverkan möjliggjordes genom kartverktyget(pointsurvey) Otrygg plats Fysisk utemiljö Trygghetsvandring med allmänheten. Fokus på Åtgärda otrygghetsfaktorer i maj-25 Trygghetssamordnare Genomfört. Uppföljning av specifika åtgärder följs Trygghet i området kopplat till utemiljö och ungdomars upplevelse av trygghet. den fysiska miljön upp via separat protokoll samt rapport till belysning. Trygghetsundersökningen visar 72% nämnden. Bl.a avvikelser om slyröjning och trasig anser det finns mörka områden och dålig belysning. Regional trygghetsundersökning (som belysning. fylldes i innan vi genomförde trygghetsvandringen) visar fotrsatt på höga siffror på mörka områden och dålig belysning. Öppen drogscen Langning, narkotikahandel Polis värderar kontinuerligt status på den öppna Behovsstyrda insatser genom 2025, kontinuerligt Kommunpolis Hotspot metoden används varannan vecka och är drogscenen och anpassar närvaron genom Hot kontinuerlig lägesbildsarbete. således anpassningsbara beroende på vad vi har spot patrullering. för lägesbild sätt över hela lokalpolisområdet på de enskilda platserna/hotspotsen – och då prioriteras alla platser utefter det. Blackeberg är för närvarande inte hotspot, dock är det en plats polisen besöker minst ett par gånger per arbetspass bara för att ha synlighet. Öppen droghandel Drogförsäljning Platsaktivering under sommaren, v 26-33. Aktivera goda krafter, V 26-33. Projektledare Sommar i Bromma Se uppföljning otrygga platser. platsaktivering. Prioriterat Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning samverkansområde Otrygga platser, Beskriv orsaken till Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till Ange tid för när åtgärden ska vara Ange vem som ansvarar för Beskriv vad som har Platssamverkan Alvik problemet, kan vara flera, orsak. Beskriv tydligt vad som varje åtgärd. genomförd (alt linjearbete). åtgärden. genomförts. Hur har gör då flera separata ska göras och hur det ska parterna uppfyllt sina åtgärder. utföras. åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Droghandel/missbruk vid Ta kontakt med TK ang. toalett för Försvåra tillgång/ minska aug-25Trygghetskoordinator och I samverkan med TK är toalett. att försvåra tillgång till toaletten droghandeln pga hotspot för trygghetssamordnare toaletten låst och planeras vid t-bana. Ev. ha kod/ betalning narkotikahandel vid toaletten toalett att tas bort under för tillgång. utanför Alvik T-bana. våren 2026. Misstänkt droghandel/ Prioriterat område för fält, besöks Uppsökande Löpande Fältassistenter Fortsatt prioriterat område nyrekrytering av ungdomar vid varje fälttillfälle samt kontakt trygghetsarbete. Förhindra för fält och besöks vid varje med områdespolis vid syn av nyrekrytering tillfälle. Avvikelser misstänkt narkotikahandel eller rapporteras i kartverktyg. prioriterade ungdomarna. Kända individer som ligger bakom mycket av den drogrelaterade handeln är nu lagförda vilket förmodas bidra till än mer positiv utveckling i omrdået Narkotikahandel, ÖDS Polisen fortsätter ha Alvik som en Minska/försvåra Löpande Kommunpolis Fortsatt kontinuetlig hotspot. narkotikahandel, förhindra bedömning om Alvik bedöms nyrekrytering som hotspot. Arbetet lett till flertal gripanden av kända personer på platsen. Ny bedömning om Alvik som ÖDS görs i februari 2026. Saknas samverkan med Initiera kontakt med Nordic Stärka samverkan lokala Höst 2025 Trygghetskoordinator NW har ej svarat på fastighetsägare på platsen, Wellness för ev. aktörer kontaktförsök varför denna misstänkt droghandel vid trygghetsskapande insatser och åtgärd kommer kvarstå fasitgheten samverkan framgent Saknas samverkan med Initiera kontakt med Anders Bodin Stärka samverkan lokala Höst 2025 Trygghetskoordinator Genom Anders Bodin- fastighetsägare på platsen, fastigheter för ev. aktörer fastigheter genomförs ett misstänkt droghandel vid trygghetsskapande insatser och årligt samverkansmöte med fasitgheten samverkan områdets samtliga fastighetsägare, föreningsliv, polis, SDF och Rektorer från de närliggande skolorna. Vid behov kan detta forum utvecklas och genomföras vid fler tillfällen. Stärka samverkan Stärka samverkan med barn och Stärka samverkan, förhindra Höst 2025 Kommunpolis och socionom Åtgärder utvecklats till större unga socialtjänst och nyrekrytering av ungdomar hos polis samverkan. Första områdespolisen ang prioriterade samverkansmötet januari ungdomar 2026 med Lpo, BoU samt vuxen kopplat till målgruppen med fokus på avhopparverksamhet för hela stadsdelsområdet. Syfte att se över samverkan och ev. gemensamma rutiner. Saknas uppföljning av Trygghetsvandring, Följa upp avvikelser från Höst 2025 Trygghetskoordinator Åtgärden har inte avvikelser tjänstemannavandring fysisk ev. föregående vandring och ev genomförts under perioden digital. Samt följa upp inkomna åtgärda det som kvarstår. på grund av förändrade avvikelser från föregående organisatoriska vandringar via Pointservey. förutsättningar. Förs över till 2026. ÖDS, Alvik Upplevd otrygghet Röja sly samt se till att Öka upplevd otrygghet Löpande Parkingenjör, stadsmiljö Genomfört och beställt till växtligheten inte skymmer våren 2026 belysning (Fokus på Runda vägen, Alviks strand) Prioriterat samverkansområde Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Systemhotade brottslighet Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt Koppla operativa mål till varje Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna då flera separata åtgärder. vad som ska göras och hur det ska utföras. åtgärd. linjearbete). uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Felaktiga utbetalningar Bristande kontroller Interna kontroller utifån respektive Samtliga medarbetare ska ha Utveckla checklista som tas fram av staden. Områdeschef vuxenenheten Enhetschef funktionsnedsättning deltar på möten verksamhetsområde. Inom arbetsgruppen för god kännedom och ha använt med socialförvaltningen. Checklistor har tagits funktionsnedsätning sker detta genom ny sig av checklistan fram centralt inom flertalet verksamhetsområden. checklista. Implementering av checklista. Behöver implementeras lokalt under 2026. Felaktiga utbetalningar Bristande kunskap inom förvaltningen Utbilda medarbetare. FUT(felaktiga utbetalningar)-Genomföra minst 2 Utbildning under 2025 FUT(felaktiga utbetalningar)-handläggare. Utbildningar är genomförda. En utbildning för nya handläggare utbildar i förebyggande åtgärder. utbildningar under året. anställda är inbokat den 27 januari för 2026. Inom arbetsgruppen för funktionsnedsätning sker Under våren 2026 bokas en utbildning till för hela detta genom ny checklista som ett första steg. gruppen på försörjningsstöd i april för deklaration och pant samt förfalskade handlingar Felaktiga utbetalningar Efterlevnad av rutin/riktlinjer Interna kontroller utifån resp.verksamhetsområde, Skapa en tydlig processför hur Utbildning och kollegiegranskning, under 2025 FUT(felaktiga utbetalningar)-handläggare i Utbildningar är genomförda samt process utbilda medarbetare. Uppdatera och eventuellt kontroller och samverkan med metodutvecklare LSS (lag om stöd framtagen. förnya och förtydliga rutiner. utbildningsinsatser genomförs och service till vissa funktionshindrade). Pilotprojekt tar fram checklista för personlig och följs upp. assistans och hemtjänst. Otillåten påverkan Bristande kunskap Genomgång på APT om otillåten påverkan. Öka medvetenheten om Löpande under 2025 Avd. chef HR samt samtliga enhetschefer Genomgång av otillåten påverkan på APT samt Eventuellt en gemensam föreläsning för risker och stärka förvaltningen. incidentrapportering har genomförts under året. förvaltningen medarbetarnas förmåga att Kontinuerlig avstämning med chef i samband med identifiera och hantera specifika händelser. Det nya materialet om otillåten påverkan. Otillåten påverkan planeras att används på enheterna. Under nästkommande år behöver utvärdering av materialet/arbetsprocessen göras. Otillåten påverkan Bristande kunskap Se över möjlighet till föreläsning till medarbetare Öka medvetenheten om Löpande under 2025 Avd. chef HR Beställarenheten har gått en utbildning inom om otillåtenpåverkan från SKR under 2025 risker och stärka rättshaveristiskt beteende för ökad kunskap inom medarbetarnas förmåga att området. identifiera och hantera Bib har gått en utbildning inom rättshaveristiskt otillåten påverkan. beteende.Vi har arbetat för ökad kunskap inom otillåten påverkan genom att använda APT materialet på APT och andra workshops inom forumet Temaforum på enheten. Otillåten påverkan registreras i IA och medarbetaren för stöd i situationen som också följs upp. Antalet anmälningar i AI följ även upp inom årliga lägesbilden för trygghet och brottslighet. Prioriterat samverkansområde Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Kommentar- arbetsanteckning Särskilt utsatta och sårbara Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv Koppla operativa mål till Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har brottsoffer då flera separata åtgärder. tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. varje åtgärd. linjearbete). parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Våldsutsatta i Bromma, från 18 år till äldre. Psykisk ohälsa, demens, normer, kriminalitet. Utbilda samtliga socialsekreterare och Öka kunskap bland Löpande under året Gruppledare relationsvåldsteamet. Frukostträff med myndighet har genomförts med Socialtjänstens samtliga målgrupper biståndshandläggare inom AoF (arbete och medarbetare för att sedan genomgång av Bryt upp processen och RVT. försörjning), vuxenenheten och Äldreomsorg i lättare upptäcka och FREDA kort-frågor. Extern utbildare kommer till förebygga våld i nära Ekonomiskt bistånd och RVT: alla har genomgått stadsdelsförvaltningen och utbildar personal. relationer. FREDA-utbildning. Medarbetare inom ekonomiskt bistånd, mottagning och RVT ställer frågor om våld, detta är ett pågående arbete. Under hösten kommer enhetschef RVT följa upp när frågan om våld ställs och hur den ställs. Detta för att hitta en bättre struktur för det. Äldreomsorgens samtliga medarbetare har utbilda sig inom FREDA-kortfrågor under hösten 2025. Enhetens rutin för våld har även reviderats i enlighet med Bryt Upp och i samverkan med RVT, det har även tagits fram en separat handlingsplan för Bryt upp. Under 2026 ska man se över hur handlingsplanen för bryt upp kan sammanföras med åtgärdsplan för SÖK. Enheten har genom en workshop arbetat med de case som skickats från RVT där reflektioner och diskussioner som framkom under workshopen har sammanställts och skickats till RVT. Vidare så svarade medarbetare på den enkät som skickades ut. Enhetschef RVT har träffat Områdeschef Vuxen utifrån inkomna enkätsvar och kommer lägga fram Våldsutsatta i Bromma, från 18 år till äldre. SocialtjäBnestheonvs asva mintdliigvaid manåplgarsusaptp/ebrehovsnära insatser Enkät skickas till socialsekreterare som genomgått Mer riktad och Våren 2025 Gruppledare relationsvåldsteamet. eI nju nplia snk ifcrkaamdåets. enkät ut på myndighet för att följa bryt upp. Utifrån svaren i enkäten kommer en behovsanpassat stöd implementeringen av bryt upp så att samverkan planering att göras så fokus läggs på rätt insatser i och samhandläggning mellan enheterna och RVT. processen. Medarbetare ÄO svarade på den enkät som skickades ut. Handlingsplan för Bryt upp har tagits fram. Framöver behöver man se över hur handlingsplan för Bryt upp samt åtgärdsplan för SÖK kan samköras. --- [Bilaga 12 - Nyckeltal 2025 Bromma.pdf] Nyckeltal till årsredovisningen 2025 Bilaga 3 Stadsdelsnämnd 706 Bromma Data avser år 2025 Data för 2024 är med för att kunna se skillnad Nyckeltal för Pedagogisk verksamhet Förskola Nyckeltal 211: Andel förskollärare av totalt antal anställda Andel förskollärare 2025 2024 Andel förskollärare 33,2% 34,3% Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Nyckeltal 31: Kostnad per invånare och år i kronor inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kostnad (kr) per invånare 0-64 år 2025 2024 Funktionsnedsättning 5 087 4 846 Nyckeltal 32 & 33: Stadsdelsnämndens snittkostnad per dygn respektive dag inom stöd och service till personer med Stadsdelens snittkostnad (kr) per dygn/dag 2025 2024 Gruppbostad och boende för unga 3 555 3 431 Daglig verksamhet 1 326 1 366 Nyckeltal 34: Assistansersättning FH, bruttokostnad per timme inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Snittkostnad (kr) per timme 2025 2024 Assistansersättning FH* 307 294 * Benämndes tidigare Personlig assistans enligt LASS Äldreomsorg Nyckeltal 37: Andel av befolkningen 65–79 år respektive 80 år och äldre som har insats från äldreomsorgen. Snitt av 12 månader Andel av befolkningen med insats 65-79 år 80- år 65-79 år 80- år 2025 2025 2024 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 3,2% 22,9% 3,4% 22,9% Hemtjänst (ordinärt boende) 3,1% 22,4% 3,3% 22,4% Vård- och omsorgsboende 1,0% 7,5% 1,0% 8,2% Äldreomsorg totalt 6,7% 43,4% 7,1% 44,5% Nyckeltal nr 38: Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar (ordinärt boende och servicehus) inom äldreomsorgen per person och månad Genomsnittligt antal timmar per 202p5erson och måna2d024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 39,9 40,4 Hemtjänst (ordinärt boende) 39,6 40,0 Nyckeltal nr 39: Kostnad per timme för hemtjänst i ordinärt boende och servicehus inom äldreomsorgen Nettokostnad (kr) per timme 2025 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 447 444 Hemtjänst (ordinärt boende) 447 444 Nyckeltal nr 40: Kostnad per vårddygn i vård- och omsorgsboende inom äldreomsorgen Nettokostnad (kr) per vårddygn Vårddygn per person och månad 2025 2024 2025 2024 Vård- och omsorgsboende 2 601 2 471 30,0 29,5 Individ- och familjeomsorg, vuxna och socialpsykiatri Nyckeltal 50: Dygnetruntvård för vuxna med missbruk - kostnad per vårdform, dygn, person och invånare Dygn per person Kr per person 2025 2024 2025 2024 HVB 102 87 392 430 265 518 LVM / tvångsvård 114 167 553 749 642 130 Familjehemsvård Nyckeltal 51: Andel biståndsbedömda insatser med genomförandeplan inom socialpsykiatrin (egna insatser samt entreprenad) Andel beslut med 20g2e5nomfördandepl2a0n24 Andel beslut 90% 91% Nyckeltal 52 del 1: Vuxna med missbruk - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, person och invånare samt personer med insats som andel av befolkningen Kr /dygn Kr per person 2025 2024 2025 2024 Stöd och omvårdnads- boende 1 275 1 120 123 801 131 512 Andra boendeformer 406 292 80 028 54 899 Boendestöd Nyckeltal 52 del 2 Socialpsykiatri: Boende och boendestöd- kostnad per insatsform, dygn, person och invånare Kr /dygn Kr per person 2025 2024 2025 2024 Bostad med särskild service 771 962 257 754 304 919 Familjevård/hvb inack. 1 323 1 834 360 222 503 000 Annat boende 95 935 73 791 Boendestöd /hemhjälp 44 947 46 418 Nyckeltal 53: Kostnad per person för sysselsättning/arbetsträning inom Socialpsykiatrin Kr per person 2025 2024 Sysselsättning och arbetsträning 57 355 49 565 Nyckeltal 54. Antal hemlösa (mätning vartannat år) Hemlösa Hemlösa SDF 2025 2024 Kvinnor Ingen mätning 2025 38 Män Ingen mätning 2025 50 Totalt Ingen mätning 2025 88 Nyckeltal 208 Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt Andelen försökslägenheter som ö2v0e2r5gått till eget kon2t0ra2k4t Kvinnor 25,0% 0,0% Män 45,5% 33,3% Totalt 36,8% 25,0% Individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar Nyckeltal 55: Dygnetruntvård för barn och ungdomar - kostnad per dygn, per barn och per invånare 0-19 år, dygn per barn samt barn med insats som andel av befolkningen 0-19 år Dygn per barn/ungdom Kr per barn/ungdomar 2025 2024 2025 2024 § 12HEM 127 146 1 237 005 1 134 637 HVB 91 123 550 266 680 269 Jourhem 162 179 262 342 309 501 Fam hem 334 336 323 877 317 158 Skyddat boende 68 3 375 Skyddat boende (medföljande barn) 22 0 Behandlingsfamilj 66 371 182 Stödboende 128 191 222 448 276 787 Nyckeltal 201: Antal familjer och antal barn som saknar stadigvarande bostad Antal familjer som saknar stadigvarande Antal barn 0-17 år i familjer som saknar bostad stadigvarande bostad 2025 2024 2025 2024 Saknar stadigvarande bostad 7 2 12 2 Ekonomiskt bistånd Nyckeltal 56: Andel biståndstagare av befolkningen i genomsnitt per månad Andel biståndstagare i bef, 0- år 2025 2024 Andel biståndstagare 0,6% 0,8% Nyckeltal 57: Hushåll med ekonomiskt bistånd avslutade till annan försörjning Andel hushåll med bistånd som fått försörjning 2025 2024 Andel hushåll 12,5% 15,6% Nyckeltal 58: Medelbidrag för ekonomiskt bistånd för vuxen biståndstagare och hushåll per månad Medelbidrag per hushåll och månad, Medelbidrag per vuxen 2025 kr 2024 bis2tå0n2d5stagare och må2n0a2d4, kr Medelbidrag 11 610 11 533 10 909 10 453 Nyckeltal 59: Summa ekonomiskt bistånd i relation till befolkningen Summa ekonomiskt bistånd per invånare 0 år och äldre 2025 2024 Ekonomiskt bistånd i relation till bef 546 557 Nyckeltal 60: Vuxna biståndstagare med försörjningshinder arbetslöshet i relation till befolkningen Antal arbetslösa biståndstagare per 1000 invånare 18-64 år 2025 2024 Antal arbetslösa 3,1 2,9 Nyckeltal 64 a: Andel barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd i befolkningen i Andel barn i biståndshushåll i befolkningen 0-17 år 2025 2024 Andel barn i biståndshushåll 1,1% 1,5% Nyckeltal 64 b: Andel ungdomar, 18-64 år, med ekonomiskt bistånd i befolkningen i genomsnitt per månad Andel ungdomar med ekonomiskt bistånd i befolkningen 18-24 år 2025 2024 Andel beroende av EB 0,5% 0,5% Nyckeltal 67: Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd i relation till utbetalning av ekonomiskt bistånd, 2025 2024 Utredningar EB 3,3% 1,4% Stadsmiljö Nyckeltal 68: Kostnad per kvadrameter vinterväghållen yta Kostnad per kvadratmeter vinterväghållen yta, kr 2025 2024 Vinterväghållen yta 28,5 24,9 Nyckeltal 69: Barmarksrenhållning, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för barmarksrenhållning per kvadratmeter parkmark, kr 2025 2024 Parkmark 2,8 2,9 Nyckeltal 70a: Parkdrift, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för parkdrift per kvadratmeter parkmark, kr 2025 2024 Parkmark 29,8 45,0 Nyckeltal 70b: Parkunderhåll, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för parkunderhåll per kvadratmeter parkmark, kr 2025 2024 Parkmark 0,0 Kultur och Fritid Nyckeltal 80: Kostnad inklusive/exklusive lokalkostnad för öppen fritidsverksamhet per öppethållandetimme Exklusive lokaler Inklusive lokaler 2025 2024 2025 2024 Nettokostnad (kr) per öppethållandetimme 1 873 2 121 2 421 2 569 Nyckeltal för personalstatistik Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställda Andel tillsvidareanställningar 2025 2024 Andel tillsvidareanställda 95,3% 95,4% Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Andel heltidsanställningar 2025 2024 Andel heltidstjänster 90,5% 88,9% Nyckeltal 124: Personalomsättning Personalomsättning 2025 2024 Personalomsättning 5,08% 6,26% Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda Kvinnliga chefer (kvot) 2025 2024 Kvot kvinnliga chefer 1,06 1,03 Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare Utrikes födda chefer (kvot) 2025 2024 Kvot utrikes födda chefer 0,57 0,55 Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Andel korttidssjukfrånvaro 2025 2024 Korttidsfrånvaro 2,83% 2,75% Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Andel långtidssjukfrånvaro 2025 2024 Långtidsfrånvaro 4,58% 5,34% Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalförsäkring (PF)) Kostnad sjukfrånvaro per årsarbetare, kronor 2025 2024 Korttidssjukfrånvaro 13 336 9 716 Nyckeltal 31: Kostnad per invånare och år i kronor inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Nyckeltal 50: Dygnetruntvård för vuxna med missbruk - kostnad per vårdform, dygn, person och invånare Antal personer med insats per 1000 Kostnad per vårdform Kr per invånare 20 år och invånare 20 år och äldre kr/dygn äldre 2025 2024 2025 2024 2025 2024 0,1 0,1 3 847 3 039 30 33 0,1 0,0 4 857 3 857 34 20 0,0 0,0 0 0 Nyckeltal 51: Andel biståndsbedömda insatser med genomförandeplan inom socialpsykiatrin (egna insatser samt entreprenad) Nyckeltal 52 del 1: Vuxna med missbruk - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, person och invånare samt personer med insats som andel av befolkningen Kr per invånare 20 år och äldre Antal personer med insats 2025 2024 per 12000205 invånare 2200 å2r4 och 113 105 0,9 0,8 81 55 1,0 1,0 0 45 0,0 0,0 Nyckeltal 52 del 2 Socialpsykiatri: Boende och boendestöd- kostnad per insatsform, dygn, person och invånare Kr per invånare över 19 år Antal personer med insats 2025 2024 per 12000205 invånare 2200-2644 år 122 132 0,5 0,4 57 89 0,2 0,2 108 84 1,1 1,1 184 206 4,1 4,4 Nyckeltal 55: Dygnetruntvård för barn och ungdomar - kostnad per dygn, per barn och per invånare 0-19 år, dygn per barn samt barn med insats som andel av befolkningen 0-19 år Antal barn per 1000 inv 0-19 år som Kr per dygn Kr/invånare 0-19 år 2025 placeras 2024 2025 2024 2025 2024 0,1 0,1 9 779 7 798 132 120 0,9 0,3 6 080 5 523 470 215 1,5 1,7 1 616 1 724 392 539 2,3 2,2 970 944 743 686 0,1 0,0 50 0 0 0,1 0,0 0 0 0 0,2 0,0 5 653 59 0 0,5 0,4 1 732 1 449 107 102