Inrättande av biotopskyddsområde i Hemskogen

Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden.Biotopskyddsområdet Hemskogen ligger inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 16,6 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd. [R1+2+9 Utl Inrättande av Hemskogens biotopskyddsområde.pdf] 1 (18) Utlåtande Rotel I, Rotel II, Rotel IX (Dnr KS 2026/422) Inrättande av Hemskogens biotopskyddsområde i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämndsområde Hemställan från stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Föredragande borgarråden Karin Wanngård, Jan Valeskog och Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden. Biotopskyddsområdet Hemskogen ligger inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 16,6 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd. Beredning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret anser att det är positivt att det finns ett förslag som säkerställer naturområdets värden och anser att inrättandet av biotopskyddsområdet i enlighet med förslaget, ligger i linje med framtida önskvärd stadsutveckling. Föredragande borgarrådens synpunkter Stockholms stad fortsätter sitt arbete med att stärka skyddet av värdefull natur. Under 2024 har fem nya biotopskyddsområden inrättats, och enligt budget 2025 och 2026 ska ytterligare områden skyddas. Genom att skydda värdefulla naturområden i Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Biotopskyddsområde Hemskogen inrättas i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämndsområde, i enlighet med det syfte och den avgränsning som framgår av bilaga 1 till utlåtandet. 2 (18) Stockholm och samtidigt ge utrymme för utveckling kan förutsättningar skapas för en långsiktigt hållbar stadsutveckling. Att skydda grönområden som Hemskogen är centralt för att säkerställa ett hållbart och attraktivt Stockholm. Hemskogen utgör ett betydelsefullt rekreationsområde för närboende, skolor och förskolor, samtidigt som det hyser höga naturvärden kopplade till äldre trädmiljöer. Området omfattar cirka 16,6 hektar och består av flera delområden med flerskiktad barrblandskog och hällmarkstallskog, där vissa träd är över 200 år gamla. Hemskogen har en viktig funktion i stadens blågröna infrastruktur och ingår i ekologiskt särskilt betydelsefulla områden. Här finns livsmiljöer för många skyddsvärda och hotade arter, vilket gör området särskilt värdefullt ur ett biologiskt perspektiv. Samtidigt erbjuder skogen stora rekreativa värden med stigar, naturlek och mötesplatser som används flitigt av allmänheten. Förslaget till biotopskyddsområde har tagits fram i bred samverkan mellan flera förvaltningar och har varit föremål för samråd under vintern 2026. Remissinstanser, inklusive Länsstyrelsen Stockholm och berörda nämnder, har ställt sig positiva till förslaget. Efter samrådet har mindre justeringar gjorts för att ytterligare stärka förslaget och ta hänsyn till inkomna synpunkter. Genom att inrätta Hemskogen som biotopskyddsområde skapas långsiktiga förutsättningar för att bevara och utveckla områdets naturvärden och biologiska mångfald. Beslutet bidrar även till att uppfylla såväl nationella miljömål som Stockholms stads egna mål om ett klimatanpassat och ekologiskt hållbart samhälle. Med detta förslag tas ytterligare ett viktigt steg mot en stad där natur och utveckling går hand i hand. Vi tillstyrker därför att kommunfullmäktige beslutar att inrätta Hemskogen som biotopskyddsområde i enlighet med förslaget. Bilagor 1. Förslag till beslut för biotopskyddsområde, dnr KS 2026/422-1.2 2. Samrådsredogörelse, dnr KS 2026/422-1.3 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att avslå kontorets förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Liberalerna anser att biotopskyddsområden är en bra idé och ett välkommet komplement till nationalparker och naturreservat. De ska vara mindre till ytan och skydda särskilt viktig natur. Det biotopskyddsområdet som först beslutades i 3 (18) Olovslund har en mer begränsad yta och visar tydligt de arter det ska skydda. Att göra biotopskyddsområdena så omfattande som här föreslås får mycket stora konsekvenser. Liberalerna ser ett behov av större försiktighet och eftertanke vid inrättandet av biotopskyddsområden, särskilt när dessa dras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, inte sällan privatägda tomter med villor eller flerfamiljshus. När gränserna för biotopskydd läggs mycket nära bostäder och annan bebyggelse riskerar det att skapa betydande och långsiktiga begränsningar för både boendemiljö och stadsutveckling. Vidare vill Liberalerna understryka att biotopskyddsområden, liksom naturreservat, inte enkelt kan upphävas genom kommunala beslut. Enligt miljöbalken krävs så kallade synnerliga skäl för att upphäva ett sådant skydd för biotopskyddsområdena. Synnerliga skäl gäller också för åtgärder inom områdena, t ex att ta ner enskilda träd eller ansa buskar som växer invid befintliga g/c-vägar. Därtill gäller att gränserna för ett biotopskyddsområde är fasta och inte kan justeras eller flyttas över tid. Det innebär att även mindre justeringar för att möjliggöra exempelvis bebyggelse, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder i praktiken är uteslutna. Skulle staden i framtiden behöva använda marken för bostäder, infrastruktur eller annan samhällsviktig utveckling är detta därmed i princip omöjligt. Besluten får mycket långtgående och irreversibla konsekvenser. Sammantaget innebär detta att staden i praktiken lägger en våt filt över flera områden, där framtida utveckling kraftigt begränsas. När biotopskyddsområden väl har inrättats är gränserna fasta och kan inte flyttas, och skyddet kan endast upphävas vid synnerliga skäl enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att mark som i dag skyddas i praktiken låses för all framtid, även om framtida behov av bostäder, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder skulle uppstå. Liberalerna menar därför att biotopskydd bör användas restriktivt. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 13 maj 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. 1. Att i första hand besluta att kommunstyrelsen återremitterar ärendet 4 (18) 2. Att i andra hand föreslå att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att delvis godkänna förslag till beslut 3. Att därutöver anföra följande: Centerpartiet värnar den biologiska mångfalden och ser biotopskyddsområden som ett bra verktyg för att långsiktigt skydda värdefulla naturmiljöer. För att vara effektivt ska olika skyddsformer användas där de gör störst nytta och efter en process som är kunskapsbaserad, lokalt förankrad och transparent. Processen här har tyvärr varit den motsatta. Utgångspunkten har inte varit att identifiera specifika biotoper med dokumenterat skyddsbehov och därefter pröva lämplig skyddsform, utan att vänstermajoriteten i budget fastslagit ett siffersatt mål om ett visst antal biotopskyddsområden. Förvaltningarna har därefter haft i uppdrag att ”fylla kvoten”. Resultatet blir en uppifrån-och-ner-process där signalpolitik varit viktigare än avvägningar mellan naturskydd, stadsutveckling och människors behov. Därtill präglas ärendena av en uppenbart forcerad framdrift. Samrådet väcker frågor, inte minst då berörda stadsdelsnämnder inte fått ta ställning till sina förvaltningars yttranden i sedvanlig ordning. Detta försvagar den lokala demokratiska förankringen. Hemskogen är ett uppskattat och välanvänt tätortsnära skogsområde för promenader, lek, naturupplevelser och vardagsmotion. Centerpartiet vill understryka att ett biotopskydd här måste utformas och förvaltas på ett sätt som långsiktigt värnar både områdets höga naturvärden och dess viktiga funktion som tillgänglig och trygg och natur för närboende. Det är tyvärr uppenbart att dessa ärenden har hastats fram för att nå beslut före valet. Vi värnar naturen, men vi värnar också och demokrati, rättssäkerhet och transparens och menar att denna process inte lever upp till de kraven. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. 1. Att delvis godkänna förslaget, 2. Att justera förslaget enligt vad som anförs nedan, 3. Att därutöver anföra följande Kristdemokraterna välkomnar förslag som skyddar Stockholms renodlade villaområden från förtätning. Tyvärr noterar vi att vänsterstyret reserverar en del av Hemskogens kommande biotopskyddsområde för att möjliggöra hyreshus längs Hemskogsvägen, mitt emellan två renodlade villaområden. Socialdemokraterna gör det återigen tydligt att de ämnar förtäta Stockholms villaområden med hyreshus. Vi föreslår istället att biotopskyddsområdet utökas till att omfatta även den yta som vänsterstyret vill bygga hyreshus på. Enskedefältets och Sturebys villaområden ska bevaras, småskaligheten värnas och Hemskogens lummighet fredas från lägenhetshus. Vi förvånas över att Miljöpartiet går med på att skövla tätbevuxen skog för att ge plats åt hög exploatering alldeles intill ett av söderorts längsta och orörda gröna stråk. 5 (18) Ärendet Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden. Ett av de föreslagna områdena är Hemskogen. Under vintern 2026 har samråd om förslag till Hemskogens biotopskyddsområde hållits. Efter samrådet har förslaget reviderats utifrån inkomna synpunkter och dialog har förts med Ellevio AB och Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 om att föreslå att kommunfullmäktige beslutar att Hemskogen ska utgöra ett biotopskyddsområde i enlighet med bifogat förslag till beslut. Stadsbyggnadsnämnden beslutade även om att godkänna samrådsredogörelsen. Biotopskyddsområdet Hemskogen ligger inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 16,6 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen. Stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Hemskogen ska utgöra ett biotopskyddsområde i enlighet med tjänsteutlåtandet med bilagor. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Reservation av Björn Ljung (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. SAMMANFATTNING Förslag till beslut för Hemskogens biotopskyddsområde redovisas i det här ärendet. Uppdraget har genomförts i enligt med budget 2025 och 2026. Förslaget redovisas i sin helhet i bilaga 1 till detta ärende. Förslag till beslut för Hemskogen biotopskyddsområde har tagits fram under ledning av stadsbyggnadskontoret, i samarbetet med exploateringskontoret, miljöförvaltningen och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. 6 (18) Hemskogen förslås skyddas som biotopskyddsområde för biotoptypen mark med mycket gamla träd. Föreslagen yta på biotopskyddsområdet är cirka 16,6 hektar. Hemskogens biotopskyddsområde utgörs av tre delområden som sträcker sig i östlig riktning mellan Svedmyraskogen och Östberga. Området utgörs av ett skogsområde som domineras av en äldre flerskiktad barrblandskog med lång kontinuitet. I området förekommer många naturvårdsarter som tyder på höga naturvärden knutna till främst barrskogsmiljöer, men även en del arter knutna till ädellöv- och triviallöv. Området har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur framför allt för arter knutna till barrskog och ingår i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Att skydda området som biotopskyddsområde är förenligt med gällande översiktsplan och bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål samt flera av de nationella och kommunala miljömålen. Samråd om förslag till biotopskyddsområdet hölls under januari-februari 2026. I detta tjänsteutlåtande redovisas en sammanfattning av samrådsredogörelsen. Länsstyrelsen, SVOA och samtliga nämnder ställer sig positiva till förslaget. Efter samrådet har mindre revideringar av förslaget genomförts utifrån inkomna synpunkter. Kontoren överlämnar härmed förslag till beslut för Hemskogens biotopskyddsområdet (bilaga 1) samt samrådsredogörelse (bilaga 2) till stadsbyggnadsnämnden för godkännande och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Hemskogen ska utgöra ett biotopskyddsområde. UTLÅTANDE Bakgrund I Stockholm finns många områden med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden, vilket bidrar till stadens attraktivitet. Att det finns många sådana områden beror på Stockholms unika läge mellan Mälaren och Östersjön och det variationsrika sprickdalslandskapet, tillsammans med att människor sedan bronsåldern brukat marken samt frånvaro av rationellt skogsbruk. Detta har tillsammans skapat gynnsamma förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Genom att skydda värdefulla naturområden i Stockholm och samtidigt bibehålla utvecklingspotentialen för bostäder och viktig infrastruktur, kan staden planera långsiktigt för en växande och hållbar stad. Naturområden som skyddas bidrar till att stockholmarna får fortsatt tillgång till grönområden och bidrar samtidigt till den klimatanpassning som behövs för att möjliggöra en tätare och samtidigt robust stad. 7 (18) Skydd av områden med tillräcklig storlek och kvalité som är det av en sammanhängande grönstruktur är också en viktig del i att säkerställa en fungerande blågrön infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. En rik biologisk mångfald lägger grunden för robusta och motståndskraftiga ekosystem som krävs för att kunna tillhandahålla viktiga naturnyttor (ekosystemtjänster). Skyddsformen biotopskyddsområde Biotopskyddsområden är en skyddsform som kan användas för små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som av annan anledning är särskilt skyddsvärda. Syftet med att skydda sådana biotoper är att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöer som har särskilt stort värde för djur- och växtarter. För att en kommun ska kunna besluta om inrättande av ett biotopskyddsområde måste området utgöras av någon av de 30-tal biotoptyper som är listade i bilaga 2 och 3 till förordning (1998:1252) om områdesskydd (FOM) enligt miljöbalken. Kommunen som har bildat ett biotopskyddsområde får vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. Ett biotopskyddsområde är normalt cirka 2-20 hektar stort. Skyddet gäller enbart inom biotopskyddsområdet och innebär att man inom biotopskyddsområdet inte får bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. Därmed kan man med stöd av biotopskyddsbestämmelser inte reglera åtgärder och verksamheter som bedrivs utanför ett biotopskyddsområde, även om dessa åtgärder kan skada naturmiljön i det skyddade området. Enligt FOM finns inte möjlighet att utöver detta förbud meddela särskilda föreskrifter för sakägare om vilka verksamheter och åtgärder som ska vara tillåtna eller förbjudna i ett biotopskyddsområde. Därmed finns inte heller möjlighet att skriva generella undantag för exempelvis underhåll av ledningar. Detta är en av flera viktiga skillnader mellan biotopskyddsområden och naturreservat. Med att skada naturmiljön menas att skada de biologiska och andra förutsättningar som är nödvändiga för att bibehålla en biotops funktion för växt- och djurarter. Om en åtgärd eller verksamhet kan skada naturmiljön måsta avgöras från fall till fall. En bedömning av risken för skada på naturmiljön behöver utgå från förutsättningarna för det enskilda biotopskyddsområdet. Hänsynsbehovet kan skilja sig åt i olika områden beroende av typen av biotop, årstid, geografiskt område, förekomster av särskilt skyddsvärda arter och olika förutsättningar i övrigt. I de fall den som planerar en åtgärd känner sig osäker bör han/hon därför kontakta stadens miljöförvaltning för att få råd och information. Om det finns särskilda skäl kan kommunen ge dispens från förbudet. Vid en dispensprövning ska en bedömning göras av skadan för naturvärden och ekologiska funktioner som den dispenssökta åtgärden riskerar medföra och tyngden av motivet 8 (18) att vidta åtgärden. Åtgärder och verksamheter som inte skadar naturmiljön är inte förbjudna. Enligt 8 § FOM gäller skyddet för ett biotopskyddsområde inte för de delar av området som är beläget i omedelbar anslutning till bebyggelse som fanns där när skyddet för området inrättades. Av detta följer att den bebyggelse som fanns vid skyddets införande ska kunna användas på det sätt och för de ändamål den var avsedd för när den uppfördes, utan hinder av den senare skyddade biotopen. Pågående verksamhet bör därför kunna fortgå på ett rimligt sätt, och åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till pågående verksamhet i anslutning till byggnaden eller för byggnadens funktion eller för att förhindra skada, bör kunna vidtas. Omfattas ett biotopskyddsområde av en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900) som antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades, får verksamheter bedrivas eller åtgärder vidtas som behövs för att genomföra detaljplanen eller områdesbestämmelserna (8a § FOM). Om en nätkoncession för en starkströmsledning meddelades innan biotopskyddsområdet beslutades får verksamheten bedrivas eller åtgärd vidtas som behövs för att starkströmsledningen ska uppfylla gällande krav enligt ellagen (1997:857) och elsäkerhetslagen (2016:732). Ärendet Syfte med biotopskyddsområdet Syftet med Hemskogens biotopskyddsområde är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. Grund för beslutet Hemskogen förslås skyddas som biotopskyddsområde för biotoptypen mark med mycket gamla träd. Mark med mycket gamla träd hyser livsmiljöer för både skyddsvärda och hotade arter. Definitionen på biotoptypen mark med mycket gamla träd är: ”Gran, tall, ek och bok är normalt mycket gamla träd när de uppnått en ålder som är minst dubbelt så hög som lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. Övriga trädslag bör normalt ha uppnått en ålder av minst 100 år. Med mark avses här det område som behövs för att bevara träden eller de trädanknutna arter som lever i marken, på träden eller i träden”. Området utgörs av ett kuperat skogsområde med äldre flerskiktad barrblandskog med lång kontinuitet. Väster om Hemskogsvägen är skogen cirka 170 år och domineras av gran- och lövträd med inslag av grova gammal tall. Öster om Hemskogsvägen breder ett stort hällmarksparti med tall i trädskiktet som bedöms vara äldre än 200 år. Öster om Enskedevägen utgörs området av en över 200 år gammal hällmarkstallskog. I 9 (18) området förekommer många naturvårdsarter som tyder på höga naturvärden knutna till främst barrskogsmiljöer, men även en del arter knutna till ädellöv- och triviallöv. Figur 1. Hemskogen utgör en viktig del av stadens blågröna infrastruktur särskild för arter knuten till barr- och barrblandskog. Hemskogen har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur framför allt för arter knutna till barrskog. Området utgör en livsmiljö för skyddsvärda arter respektive spridningszon i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). 10 (18) Figur 2. I Hemskogen finns många gamla tallar. Områdets rekreativa funktioner Hemskogen är ett väldigt uppskattat rekreationsområde och används av närboende, förskolor och skolor i närområdet. Området genomkorsas av stigar och är ett välbesökt område och används för promenader, motion, lek i naturen och sociala möten. I östra delen av skogen, nära Enskedefältet, finns en backhoppningsbacke som idag inte är i bruk. Anläggningen som utgörs av en ramp, en trappa, ett vindskydd och en utkiksplats används idag både för pulkaåkning och som mötes- och utsiktsplats. Förslag till avgränsning Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 16,6 hektar stort och utgörs av tre delområden. Ett mycket kuperat hällmarkstallskogsområde öster om Enskedevägen, ett kuperat hällmarkstallskogsområde mellan Enskedvägen och Hemskogensvägen och en barrblandskog väster om Hemskogsvägen. Stora delar av skogsområdet som kan klassas som mark med mycket gamla träd ingår i biotopskyddsområdet. Skogen som fortsätter västerut bedöms inte uppfylla kraven på dubbel avverkningsålder och ingår därför inte i området. Längs Hemskogsvägen har avgränsning skett med hänsyn till pågående planarbeten. Därför exkluderas ett mindre område som hyser höga naturvärden som uppfyller kraven för biotopskydd. Vidare exkluderas ett område som utgör mark med mycket gamla träd i anslutning till Stureby för att bevara en bebyggelsepotential i kollektivtrafiknära läget. I 11 (18) skogsområdet öster om Enskedevägen har avgränsning gjorts så att både ett viktigt ekologiskt samband skyddas och utvecklingsmöjlighet av befintliga fastigheter samt på Enskede IP bevaras. Avgränsning har skett både med hänsyn till områdes naturvärden samt pågående och framtida bebyggelseutveckling. Vid inmätning av gränsen i fält att hänsyn tagits så att underhåll av angränsande byggnader, anläggningar och vägar inte försvåras. Figur 3. Översikt över föreslaget Hemskogens biotopskyddsområde. Områdes skötsel Kommunen får enligt 7 kap. 11§ miljöbalken vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. I det föreslagna biotopskyddsområdet behövs skötsel för att bibehålla och utveckla naturvärden och biologisk mångfald. Skötsel utgörs främst av selektiv röjning av områdes brynmiljöer, bekämpning av invasiva arter och punktinsatser i form av friställning av grova träd. Även säkerhetsbeskärningar kan behövas om döda grenar utgör risk för människor eller egendom. Befintliga anläggningar i område behöver också hållas i gott skick och underhållas så att funktion och säkerhet upprätthålls. Måluppfyllelse och stadsplanering Föreslaget biotopskyddsområde stödjer de nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv och Levande skogar. Förslaget ligger även i linje med Stockholms stads miljöprogram 2023–2030 och bedöms bidra till ett flertal målområden: Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem, Ett klimatanpassat Stockholm och En rättvis och inkluderande omställning. Förslaget är förenligt med gällande översiktsplan och bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål 12 (18) och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Föreslaget biotopskyddsområde ligger även i linje med den markanvändning som anges i den lokala stadsutvecklingskartan för Enskede-Årsta-Vantör. Gällande planer Förslaget biotopskyddsområde ingår i ett flertal stads- och detaljplaner och är i samtliga planer reglerat som Park eller allmän plats, planterad. Att inrätta ett biotopskyddsområde bedöms vara förenligt med gällande planer. Pågående stadsplanering Längs Hemskogsvägen pågår planarbete för Dnr 2021-18198 för planläggning av del av Enskede gård 1:1 vid Hemskogsvägen i stadsdelen Stureby för cirka 40 nya bostäder. På Enskede IP pågår planarbete för Dnr 2015-6024 för planläggning av fastigheten Länsmannen 1 m m, Gamla Enskede för cirka 175 lägenheter, 100 studentlägenheter, skola och idrott. Vid avgränsning av biotopskyddsområdet har hänsyn tagits till dessa pågående detaljplaner. Ekonomi I samband med inrättandet krävs kungörelse av beslutet och investeringar i form av inmätning och utmärkning av gränsen, skyltning och iordningställande av entréer. Samtliga investeringsutgifter finansieras av exploateringsnämndens driftbudget. Drift och underhåll Driftkostnader åligger Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd. Driftsmedel fördelas enligt finansieringsmodellen för skyddad natur. Tillsyn Tillsyn enligt miljöbalken av biotopskyddsområde åligger miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ärendets beredning I enlighet med kommunfullmäktiges budget 2024–2025 har stadsbyggnadskontoret i samarbete med miljöförvaltningen, exploateringskontoret och berörda stadsdelsförvaltningar tagit fram förslag till fem ytterligare biotopskyddsområden. Utgångspunkten för dessa ytterligare fem biotopskyddsområden är, i enlighet med budgetuppdraget, att områden med störst behov av skydd ska skyddas samt att genomförandet av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur beaktats. Områdena är utvalda och prioriterade utifrån föreslagen process i Policy för skydd av natur. Policy för skydd av natur är framtagen inom ramen för budgetuppdrag 2025 att ta fram en strategi för skydd av naturområden. Ett av de föreslagna områdena enligt den processen är Hemskogen. Samråd om förslag till Hemskogens biotopskyddsområde har hållits med länsstyrelsen och berörda sakägare samt med exploateringsnämnden, miljö- och 13 (18) hälsoskyddsnämnden, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, kulturnämnden, trafiknämnden, idrottsnämnden och fastighetsnämnden från 23 januari till 23 februari 2026. Länsstyrelsen, Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) och samtliga nämnder ser positiva på förslaget att skydda Hemskogen som biotopskyddsområdet. Flera remissinstanser har lämnat några synpunkter och mindre förbättringsförslag. Efter samrådet har förslaget reviderats utifrån inkomna synpunkter och dialog har förts med Elevio och SVOA. Länsstyrelsen och idrottsförvaltningen lämnade några mindre förbättringsförslag rörande formuleringar i beslutsdokumentet, dessa ändringsförslag har gjorts. Trafikkontoret och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning lyfter behovet av att förtydliga entréer till området samt att åtgärda annekteringar av kommunal mark i och i angränsning till det föreslagna biotopskyddsområdet. Stadsbyggnadskontoret ser positiv på förslagen att förtydliga entréer till området och kommer att lyfta förslaget till exploateringskontoret som ansvarar för genomförandet. Frågan om annektering av områden som inte ligger inom biotopskyddsområdet bedöms ligga utanför inrättandeprocessen och vara stadsdelsförvaltningens ansvarsområde. Trafikkontoret önskar en buffertzon på minst fem meter mellan gränsen för biotopskyddsområdet och Hemskogsvägens gatukant. Enligt trafikkontoret omfattar Hemskogen inga stråk som pekas ut i dagens strategiska dokument men kontoret ser en generell risk att biotopskyddsområden försvårar möjligheten att förstärka eller bygga ut framtida gång- och cykelkopplingar samt rekreativa funktioner. Efter platsbesök och i dialog med pågående planprojekt har stadsbyggnadskontoret bedömt att en buffert från cirka 2,5 meter är tillräcklig för att säkra underhållet given platsens förutsättningar. Vidare bedömer stadsbyggnadskontoret att befintliga gång- och cykelkopplingar i områden även möter framtida behov och att områdets höga naturvärden och delvis dramatiska terräng begränsar utvecklingen av nya kopplingar och rekreativa anläggningar. Dock bedöms förstärkning av kopplingar och rekreativa funktioner som är anpassade till platsens höga naturvärden och dramatiska terräng inte försvåras nämnvärt av biotopskyddet. SVOA och Ellevio önskar att beslutet kompletteras med en skrivning om att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbudet att skada naturmiljön. En sådan skrivning är dock inte möjligt i beslut för biotopskyddsområden. I en efterföljande dialog önskade SVOA därför att en av deras ledningar som ligger i skogsmark skulle klippas ut ur biotopskyddet för att de inte ska behöva söka dispens vid underhålls- och förnyelsearbeten. Efter samrådet har texten i beslutsdokumentet som berör underhåll av befintliga elledningar förtydligats. Generellt bedöms att underhåll av befintliga ledningar som ligger i områdets 14 (18) gångvägar inte kräver dispens om hänsyn tas till platsen naturvärden. För underhåll av ledningar i skogsmark kan dispens ges. Stadsbyggnadskontoret bedömer därmed att biotopskyddsområdet inte nämnvärt försvårar underhållet av befintliga ledningar. Exploateringskontoret önskar att ett mindre område utmed Hemskogsvägen/Wismarsvägen tas bort för att bevara möjligheten att flytta befintlig elnätstation söderut. Stadsbyggnadskontoret bedömer att en flytt av elnätstation söderut inte utgör en lämplig placering av en elnätstation. Området utgörs idag av naturmark med höga naturvärden och flera skyddsvärda tallar som är del av en grön korsning som utgör en viktig entré till området. Ianspråktagande av området för en elnätstation skulle ha negativa konsekvenser för gaturummet och landskapsbilden samt biologisk mångfald. Sammantaget bedöms den negativa påverkan av att flytta stationen tillsammans med kostnader för en sådan flytt ej vara lämplig. Stadsbyggnadskontoret bedömer att det finns flera alternativa lämpliga lösningar för hantering av elnätstationen som kan utredas vidare under planprocessen. Exempel på lämpliga lösningar bedöms vara bullerreducerande åtgärder för befintlig elnätstation som vid behov kan kombineras med en flytt upp till cirka fem meter till biotopskyddsgränsen. Även två privatpersoner har lämnat en synpunkt rörande avgränsningen av biotopskyddsområdet. De ansåg att området längs Hemskogsvägen/Wismarsvägen som på grund av pågående detaljplanen har lämnats utanför föreslaget biotopskyddsområde borde ingå då området har samma höga naturvärden som resterande skog. Stadsbyggnadskontoret anser att lämplig markanvändning inom planområdet bäst avgörs inom detaljplaneprocessen och hänvisar till möjligheten att lämna synpunkter under plansamrådet. Det finns möjlighet att utvidga biotopskyddsområdet i framtiden. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. Finns särskilda skäl kan även dispens från förbudet att skada naturmiljön ges. Stadsbyggnadskontorets förslag Stadsbyggnadskontoret föreslår att nämnden godkänner samrådsredogörelsen och att nämnden godkänner förslaget och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Hemskogen ska utgöra ett biotopskyddsområde i enlighet med bifogat förslag till beslut. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. 15 (18) Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret konstaterar att förslaget är i enlighet med uppdrag i kommunfullmäktiges budget 2025 och 2026. Staden har hittills inrättat fem biotopskyddsområden, ytterligare fem ska enligt budgetuppdraget inrättas senast juni 2026. I arbetet med naturreservat och biotopskyddsområden ska genomförandet av bostadsmål och planerad viktig infrastruktur beaktas. Under åren 2024 – 2025 har Olovslunden och Nockebyhov i Bromma, Skönstavik i Farsta, Vinterviken i Hägersten-Älvsjö och Vårberg i Skärholmen inrättats som biotopskyddsområden. Ett av de ytterligare fem områden som utretts för biotopskydd är Hemskogen i Enskede-Årsta-Vantör. De övriga fyra som föreslås att inrättas som biotopskyddsområden i kommunfullmäktige i maj 2026 är Åkeslund, Trekanten, Gökdalen och Vikingaberget-Johannesdal. Stadsledningskontoret anser att det är positivt att det finns ett förslag som säkerställer naturområdets värden och anser att inrättandet av biotopskyddsområdet i enlighet med förslaget, ligger i linje med framtida önskvärd stadsutveckling. Beslutet om biotopskyddsområde bidrar till att uppnå Stockholms stads miljömål ”Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem”. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige inrättar biotopskyddsområden för Hemskogen med det syfte och avgränsning som framgår av bilaga 1. 16 (18) Reservationer m.m. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Jonas Naddebo (C) Att stadsbyggnadsnämnden i första hand beslutar att återremittera ärendet, att nämnden i andra hand beslutar att delvis avslå kontorets förslag samt att därutöver anföra följande: Centerpartiet värnar den biologiska mångfalden och ser biotopskyddsområden som ett bra verktyg för att långsiktigt skydda värdefulla naturmiljöer. För att vara effektivt ska olika skyddsformer användas där de gör störst nytta och efter en process som är kunskapsbaserad, lokalt förankrad och transparent. Processen här har tyvärr varit den motsatta. Utgångspunkten har inte varit att identifiera specifika biotoper med dokumenterat skyddsbehov och därefter pröva lämplig skyddsform, utan att vänstermajoriteten i budget fastslagit ett siffersatt mål om ett visst antal biotopskyddsområden. Förvaltningarna har därefter haft i uppdrag att ”fylla kvoten”. Resultatet blir en uppifrån-och-ner-process där signalpolitik varit viktigare än avvägningar mellan naturskydd, stadsutveckling och människors behov. Därtill präglas ärendena av en uppenbart forcerad framdrift. Samrådet väcker frågor, inte minst då berörda stadsdelsnämnder inte fått ta ställning till sina förvaltningars yttranden i sedvanlig ordning. Detta försvagar den lokala demokratiska förankringen. Hemskogen är ett uppskattat och välanvänt tätortsnära skogsområde för promenader, lek, naturupplevelser och vardagsmotion. Centerpartiet vill understryka att ett biotopskydd här måste utformas och förvaltas på ett sätt som långsiktigt värnar både områdets höga naturvärden och dess viktiga funktion som tillgänglig och trygg och natur för närboende. Det är tyvärr uppenbart att dessa ärenden har hastats fram för att nå beslut före valet. Vi värnar naturen, men vi värnar också och demokrati, rättssäkerhet och transparens och menar att denna process inte lever upp till de kraven. Reservation av Björn Ljung (L) Att stadsbyggnadsnämnden beslutar att avslå kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande: Liberalerna anser att biotopskyddsområden är en bra idé och ett välkommet komplement till nationalparker och naturreservat. De ska vara mindre till ytan och skydda särskilt viktig natur. Det biotopskyddsområdet som först beslutades i Olovslund har en mer begränsad yta och visar tydligt de arter det ska skydda. Att göra 17 (18) biotopskyddsområdena så omfattande som här föreslås får mycket stora konsekvenser. Liberalerna ser ett behov av större försiktighet och eftertanke vid inrättandet av biotopskyddsområden, särskilt när dessa dras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, inte sällan privatägda tomter med villor eller flerfamiljshus. När gränserna för biotopskydd läggs mycket nära bostäder och annan bebyggelse riskerar det att skapa betydande och långsiktiga begränsningar för både boendemiljö och stadsutveckling. Vidare vill Liberalerna understryka att biotopskyddsområden, liksom naturreservat, inte enkelt kan upphävas genom kommunala beslut. Enligt miljöbalken krävs så kallade synnerliga skäl för att upphäva ett sådant skydd för biotopskyddsområdena. Synnerliga skäl gäller också för åtgärder inom områdena, t ex att ta ner enskilda träd eller ansa buskar som växer invid befintliga g/c-vägar. Därtill gäller att gränserna för ett biotopskyddsområde är fasta och inte kan justeras eller flyttas över tid. Det innebär att även mindre justeringar för att möjliggöra exempelvis bebyggelse, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder i praktiken är uteslutna. Skulle staden i framtiden behöva använda marken för bostäder, infrastruktur eller annan samhällsviktig utveckling är detta därmed i princip omöjligt. Besluten får mycket långtgående och irreversibla konsekvenser. Sammantaget innebär detta att staden i praktiken lägger en våt filt över flera områden, där framtida utveckling kraftigt begränsas. När biotopskyddsområden väl har inrättats är gränserna fasta och kan inte flyttas, och skyddet kan endast upphävas vid synnerliga skäl enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att mark som i dag skyddas i praktiken låses för all framtid, även om framtida behov av bostäder, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder skulle uppstå. Liberalerna menar därför att biotopskydd bör användas restriktivt. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD) Sverigedemokraterna godkänner förslaget att inrätta detta naturreservat men menar att vänstermajoritetens (S, V, MP) syfte med förslaget går långt utöver att skydda naturen i det aktuella området. Tvärtom är detta ett sätt för Miljöpartiet inom vänstermajoriteten (S, V, MP) att skaffa sig ett alibi för att skövla annan natur när Socialdemokraternas projekt att uppfylla det numerära målet om 140.000 bostäder till 2035 ska uppfyllas. Som alltid när Socialdemokraterna ska genomföra en reform så är påverkan på medborgarna av underordnad betydelse så länge som partiet kan visa upp att de uppfyllt ett mål, i detta fallet numerären 140.000. Eftersom Socialdemokraterna avser att skövla grönskan i stadens gamla trädgårdsstäder, både villaområden och de hyreshusområden i naturen som en gång byggdes för att även ge arbetarklassen grönska, måste några alibin tas fram. I linje med detta har vänstermajoriteten (S, V, MP) valt att utpeka några grönområden som naturreservat, eller liknande klassificeringar. Detta sker inte för att just dessa gröna 18 (18) fickor i bebyggelsen behöver skyddas utan för att Miljöpartiet ska ha ett alibi inför sina väljare när de deltar i skövlingen av grönska mellan bostäder. Sverigedemokraterna menar att det är bra att dessa områden får ett skydd men att det i första hand behövs ett generellt skydd av grönskan som finns runt stadens existerande bostadsområden. När dessa är skyddade kan man göra en genomlysning av vilka grönområden som utöver detta skydd även måste ha särskilt reglerat skydd. --- [Bilaga - Förslag till beslut för Hemskogens biotopksyddsområde.pdf] Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde Mars 2026 Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde Mars 2026 Dnr: 2025-17062 Utgivare: Stadsbyggnadskontoret Omslagsfoto: Gundula Kolb Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 3 (18) Beslut om inrättande av Hemskogens biotopskyddsområde på del av fastigheterna Enskede gård 1:1, Tallkrogen 1:1, Svedmyra 1:1 och Stureby 1:1 i Stockholms kommun Innehåll Beslut ........................................................................................................ 4 Syftet med biotopskyddsområdet ............................................................... 4 Grund för beslutet....................................................................................... 4 Gällande planer och befintliga anläggningar .............................................. 5 Målbild för biotopskyddsområdet ............................................................... 6 Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet ................................................................................. 6 Naturvårdsförvaltning och tillsyn ................................................................ 8 Skötsel ........................................................................................................ 8 Upplysningar .............................................................................................. 9 Bilagor ........................................................................................................ 9 Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 4 (18) Beslut Med stöd av 7 kap. 11 § miljöbalken och 7 a § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. beslutar kommunfullmäktige i Stockholms kommun den XX månad 202X att det område som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1) ska utgöra ett biotopskyddsområde för biotoptypen mark med mycket gamla träd. Arealen är cirka 16,3 hektar. Namn på biotopskyddsområdet är Hemskogens biotopskyddsområde. Verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön får inte utföras inom biotopskyddsområdet. Syftet med biotopskyddsområdet Syftet är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. För att bevara naturvärden och biologisk mångfald i biotopskyddsområdet behövs viss skötsel, se information under rubrik ”Skötsel”. Grund för beslutet Skogen i Hemskogen utgörs av mark med mycket gamla träd med arter som är knutna till sådana biotoper. Mark med mycket gamla träd hyser livsmiljöer för både skyddsvärda och hotade arter. För att ett område ska kunna bli biotopskyddsområde måste det överensstämma med någon av det 30-tal biotoptyper som finns med i bilaga 2 och 3 till Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Mark med mycket gamla träd är en av dessa biotoptyper. Definitionen är: ”Gran, tall, ek och bok är normalt mycket gamla träd när de uppnått en ålder som är minst dubbelt så hög som lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. Övriga trädslag bör normalt ha uppnått en ålder av minst 100 år. Med mark avses här det område som behövs för att bevara träden eller de trädanknutna arter som lever i marken, på träden eller i träden”. Hemskogens biotopskyddsområde är indelat i två delområden. Båda skogsområdena domineras av en äldre flerskiktad naturskogsartad barrblandskog med lång kontinuitet. De centrala delarna ligger i en nordvänd långsträckt slänt med varierad skog. Väster om Hemskogsvägen är skogen dominerad av gran- och lövträd som är cirka 170 år men det finns även grov gammal tall i området. Öster om Hemskogsvägen breder ett stort hällmarksparti ut sig, med tallar som bedöms vara äldre än 200 år. Öster om Enskedevägen utgörs Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 5 (18) området av en över 200 år gammal talldominerad hällmarkskog, delvis med branter och kraftiga sluttningar. I området förekommer många naturvårdsarter som tyder på höga naturvärden knutna till främst barrskogsmiljöer, men även en del arter knutna till ädellöv- och triviallövträd. Hemskogen har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur, framför allt för arter knutna till barrskog. Området utgör en livsmiljö för skyddsvärda arter respektive spridningszon i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Områdets naturvärden beskrivs mer ingående i bilaga 2. Områden av tillräcklig storlek och kvalité på strategiska platser är en viktig del i att säkerställa en fungerande blågrön infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. Genom att skydda sådana områden som biotopskyddsområde eller någon annan form av områdesskydd förbättras förutsättningarna för bevarandet av biologisk mångfald långsiktigt. Tätortsnära natur är även viktig för rekreation och naturupplevelser och bidrar till stadens attraktivitet. Ett skydd av området bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Gällande planer och befintliga anläggningar Området ingår i ett flertal olika stads- och detaljplaner. I samtliga planer är området reglerat som allmän plats och park (stadsplan Pl.4045 från 1952, detaljplan Dp95109 från 1996, stadsplan Pl. 2214 från 1938, detaljplan P2000-01356 från 2000 och stadsplan Pl.3079 från 1946). Att inrätta ett biotopskyddsområde bedöms vara förenligt med gällande planer. Biotopskyddsområdet genomkorsas av belysta gångvägar. I biotopskyddsområdet ligger även ett antal ledningar som avlopp och vatten, el och fjärrvärme, framför allt i befintliga gångvägar. En vatten- och avloppsledning ligger i skogsmarken. Inom biotopskyddsområdet östra del, öster om Enskedevägen, finns en mindre lekplats. I områdets centrala del, nära Enskedefältet, finns en backhoppningsbacke som idag inte är i bruk men som används för pulkaåkning vintertid. Här finns en ramp, en trappa och ett vindskydd och utsiktsplats med bänkar högst upp. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 6 (18) Målbild för biotopskyddsområdet Biotopskyddsområdet utgörs av en flerskiktad, olikåldrig skog med rik förekomst av gamla träd, olika trädslag och död ved i olika nedbrytningsstadier. I området växer många gamla solbelysta tallar, gamla granar och grova aspar. Brynmiljöerna är luckiga, variationsrika och fria från invasiva främmande arter. Ekar står ljusöppna och har tillräckligt med plats att utveckla sig. De gamla ekarna och tallarna är vitala och står kvar så länge som möjligt. Träd som dör står kvar som trädruiner så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Döda träd som fallit till marken eller behövt tas ner av säkerhetsskäl ligger kvar i området, utan att blockera gångväg eller stigar. Det finns gott om död ved av olika trädslag och i olika nedbrytningsstadier i området. Området är en bra lokal för fåglar, fladdermöss, vedlevande svampar och insekter knutna till äldre barrskog. Skogskänslan och branternas dramatiska karaktär bevaras. Befintliga gångvägar genom området är lättframkomliga och underhålls och utvecklas i samklang med bevarandet av äldre träd. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet Inom ett biotopskyddsområde är det enligt 7 kap. 11 § miljöbalken inte tillåtet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Med att skada naturmiljön menas att skada de biologiska och andra förutsättningar som är nödvändiga för att bibehålla en biotops funktion för växt- och djurarter. Naturmiljön som helhet är skyddad i biotopen, och det är den skada som åtgärden kan orsaka på naturmiljön och livsbetingelserna för arter i biotopen som är av betydelse och ska bedömas. Förbudet mot att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön i ett biotopskyddsområde gäller enligt bestämmelsen åtgärder som kan komma att skada naturmiljön. Det räcker således att det finns en risk för skada. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i detta biotopskyddsområde är avverkning och skada av träd inklusive deras rötter, borttagande av död ved, uppförande av byggnader och anläggningar, påverkan på hydrologin, ny ledningsdragning utanför befintliga ledningsgator, ny belysning, körning med maskiner och motorfordon i terräng, sprängning, grävning, schaktning, utfyllnad, tippning och upplag. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 7 (18) Observera att dessa angivna verksamheter och åtgärder endast utgör exempel. Det kan finnas andra verksamheter och åtgärder som kan orsaka skada på naturmiljön i biotopskyddsområdet. Verksamhetsutövaren ska bedöma om en planerad åtgärd kan innebära risk för att naturmiljön skadas. Detta behöver göras redan vid planeringen av åtgärden. Hänsynsbehovet skiljer sig åt beroende på årstid. Generellt bedöms perioden 1 november – 1 mars som mest lämplig för åtgärder. Den som planerar en åtgärd bör kontakta Stockholms stads miljöförvaltning för råd och information. Drift och underhåll av områdets rekreativa anläggningar samt ledningar som löper o gångbanan bedöms inte strida mot biotopskyddsområdets syfte eller riskera att skada naturmiljön under förutsättning att inga uppvuxna levande eller döda träd tas ner eller skadas med avseende på stammar, trädkronor eller rötter och att skydd sker enligt Stockholms stads tekniska handbok. Det är möjligt att ansöka om dispens för åtgärder som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Intresset av att vidta åtgärder eller bedriva verksamhet i sådana mark- eller vattenområden ska vägas mot de konsekvenser som förlusten av, eller skadan på biotopen för med sig. Generella undantag I 7 kap. 11 a § miljöbalken, samt i 8, 8 a och 8 b §§ Förordning (1998:1252) om områdesskydd (FOM) regleras när vissa verksamheter och åtgärder kan utföras utan hinder av det förbud som annars gäller i biotopskyddsområden. Bestämmelserna för ett biotopskyddsområde gäller inte för de delar av området som är beläget i omedelbar anslutning till bebyggelse som fanns där när skyddet för området inträdde. Av detta följer att den bebyggelse som fanns vid skyddets införande ska kunna användas på det sätt och för de ändamål den var avsedd för när den uppfördes, utan hinder av den senare skyddade biotopen. Pågående verksamhet bör därför kunna fortgå på ett rimligt sätt, och åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till pågående verksamhet i anslutning till byggnaden eller för byggnadens funktion eller för att förhindra skada, bör kunna vidtas. Enligt 8 a § FOM får inom ett mark- eller vattenområde som är ett biotopskyddsområde en verksamhet bedrivas eller en åtgärd vidtas, om • en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt Plan- och bygglag (2010:900) antogs eller fastställdes innan Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 8 (18) biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att genomföra detaljplanen eller områdesbestämmelserna. • en nätkoncession för linje enligt Ellag (1997:857) meddelades för en starkströmsledning innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att starkströmsledningen ska uppfylla kraven enligt Elsäkerhetslag (2016:732) och ellagen. Naturvårdsförvaltning och tillsyn Stockholms stad är förvaltare i naturvårdshänseende av biotopskyddsområdet i enlighet med 2 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Exploateringsnämnden står för obligatoriska investeringar så som gränsmarkering och skyltning av biotopskyddsområdet. I övrigt fördelas ansvaret för skötsel och underhåll i enlighet med överenskommelser inom staden. Stockholms stad är tillsynsmyndighet enligt 2 kap. 9 § miljötillsynsförordningen (2011:13). Tillsyn sker enligt 26 kap. miljöbalken. Stockholms stad prövar dispensansökningar enligt 7 kap. 11 § miljöbalken. Ansvarig nämnd regleras i stadens reglementen. Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsynsmyndighet för fornlämningar. Skötsel Kommunen får enligt 7 kap. 11§ miljöbalken vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. I detta biotopskyddsområde behövs skötsel främst i form av regelbunden röjning av uppväxande sly och gallring av träd som riskerar att beskugga de gamla tallarna och de vidkroniga ekarna. Unga efterträdare till gamla ekar och tallar väljs ut och lämnas kvar vid röjning så att trädkontinuiteten säkerställs. Rönn, hassel och andra inhemska bärande buskar gynnas, medan tysklönn och andra invasiva arter tas bort. Fri utveckling med möjlighet till punktinsatser lämpar sig på hällmarkspartierna i Hemskogens högre belägna delar. För att minimera risk för människor eller egendom kan säkerhetsbeskärningar, kronavlastning, tillskapande av högstubbar Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 9 (18) och i sista hand fällning av riskträd genomföras. Fällning av riskträd kan dock kräva dispens. I området finns inga registrerade fornlämningar men två övriga kulturhistoriska lämningar, en husgrund och en stensättning. Skötselåtgärder anpassas för att även värna lämningar. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar får inte komma till skada vid skötselåtgärder. Befintliga anläggningar i området hålls i gott skick och underhålls så att funktion och säkerhet upprätthålls. Skötsel av området beskrivs vidare i bilaga 2. Om vårdåtgärder utförs av någon annan part än kommunen regleras detta med särskilda avtal. Till dessa avtal ska även bifogas skötselinstruktioner. Upplysningar Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken ska ett beslut om bildande av ett biotopskyddsområde gälla omedelbart även om det överklagas. Bilagor 1. Beslutskarta 2. Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 10 (18) Lägg till karta Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 11 (18) Bilaga 2: Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel Hemskogens biotopskyddsområde är beläget inom Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsområde, på delar av fastigheterna Enskede gård 1:1, Tallkrogen 1:1, Svedmyra 1:1 och Stureby 1:1. Figur 1. Biotopskyddsområde är beläget i stadsdelsområde Enskede-Årsta-Vantör. Naturmiljö Hemskogen utgörs till stor del av en långsträckt, nordvänd slänt med varierad lutning och skiftande skogsbiotoper. I väster dominerar gran och lövträd som är kring 170 år gamla (Skogsstyrelsen 2019) och det finns även en del grov gammal tall. Asp och björk dominerar bland lövträden och det finns flera träd med grov dimension. I de östra delarna av Hemskogen breder ett stort hällmarksparti med över 200 år gamla tallar ut sig. Hällmarken stupar sedan brant mot norr och nedanför stupet finns ett frodigt skogsstråk som domineras av tall och triviallöv. Öster om Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 12 (18) Enskedevägen finns olikåldrig tallskog och blandskog. I hela området finns en varierande mängd död ved och hålträd. I framför allt brynzonerna finns en del ek och spritt i området växer även lönn, fågelbär, asp, björk, rönn, sälg, hägg samt enstaka alm och ask. I buskskiktet växer en, fläder, hagtorn, måbär och hassel. Enligt en naturvärdesinventering från 2023 hyser stora delar av området höga naturvärden (Ekologigruppen 2023). I området förekommer många naturvårdsarter som tyder på höga naturvärden knutna till främst barrskogsmiljöer, men även en del arter knutna till ädellöv- och triviallövträd. Några påträffade arter är granbarkgnagare, reliktbock (NT, nära hotad), blomkålssvamp, vintertagging (NT), silkesslidskivling (VU, sårbar), grön sköldmossa, motaggsvamp (NT), hasselticka och tallticka (NT). Markfloran varierar beroende på fuktighet och trädskikt och här återfinns exempelvis blåbär, ärenpris, liljekonvalj, humleblomster och älggräs. I området finns även en del trädgårdsrymlingar och invasiva arter så som parksallat, oxbär, praktlysing, snöbär, vintergröna, gullregn och krollilja. Området hyser en rik fågelfauna. Flera småfåglar samt större hackspett och taltrast häckar i området och exempelvis svartvit flugsnappare, trädkrypare, tofsmes och sparvhök bedöms ha trolig häckning i området (Calluna 2025). Området har även en viss funktion för fladdermöss. Vid inventeringar har de tre fladdermusarterna nordfladdermus, större brunfladdermus och dvärgpipistrell påträffats (Calluna 2024). Området har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur och utgörs av livsmiljö för skyddsvärda arter och spridningszon i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 13 (18) Figur 2. Hemskogen har en viktig funktion i stadens blågröna infrastruktur och ingår i en livsmiljö för skyddsvärde arter respektive spridningszon inom Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Enligt kommunens habitatnätverk för barrskog utgör biotopskyddsområdets delområden en potentiell livsmiljö respektive en klivsten för barrskoglevande arter. Området utgör en viktig länk i öst-västlig riktning mellan Nackareservatet, Bagarmosseskogen, Skogskyrkogården, Svedmyraskogen vidare mot Solbergaskogen. Hemskogen är också viktig för kopplingen i nord-sydlig riktning mellan Fagersjöskogen, Majrosskogen och Årstaskogen. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 14 (18) Figur 3. Hemskogen utgör en viktig del av det kommunala barrskogsnätverket. Historisk markanvändning, kulturhistoriska värden Hemskogen är ett höjdparti söder om dalgången kring Valla å, mellan de nuvarande stadsdelarna Enskedefältet och Stureby. I skogen finns inga fornlämningar, men däremot två övriga kulturhistoriska lämningar. Den ena är en möjlig stensättning (L2013:994) som utifrån höjden på dryga 30 m.ö.h skulle det kunna vara en lämning från bronsålder. Valla å var fortfarande segelbar på vikingatiden och flera gravfält ligger i anslutning till Årstafältet. Under medeltiden omnämndes flera gårdar i området, till exempel Enskede, Ersta, Östberga och Örby. Kartor från 1700-talets första hälft visar att Hemskogen bestod av skog och branta berg som tillhörde utmarken till Enskede säteri och Ersta gård, där den senare kom att ingå i Örby säteri. Liksom på flera ställen i Södermanland fanns här mycket stora markegendomar och området förblev lantligt in på 1900-talet. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 15 (18) Figur 4. Utsnitt från häradsekonomiska kartan, ritad 1901-1906, med biotopskyddsområdet och dess omgivning. Under början av 1900-talet började Stureby och Enskedefältet att bebyggas, men kuperade områden som Hemskogen lämnades obebyggda som park- eller naturområden. Under samma tid anlade staden en större och en mindre hoppbacke från Hemskogens höjd ner mot Enskedefältets skola. De sista delarna av anläggningen revs på 2000-talet, men efter ett medborgarförslag 2016 uppfördes trappor till en utsiktspunkt där den högsta backen utgått. Några betongfundament som utgör rester av hoppbackarna är registrerade som en övrig kulturhistorisk lämning (L2013:1152). Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 16 (18) Figur 5. Historiskt ortofoto från 60-talet över biotopskyddsområdet och omgivningen. Rekreativa funktioner Biotopskyddsområdet klassas som naturpark/friluftsområde i parkplanen för Enskede. Hemskogen är ett väldigt uppskattat rekreationsområde och används av förskolor och skolor i närområdet. Skogen har flera entréer från såväl Enskedefältet som Stureby. Ett gångstråk löper längs bergets fot och ansluter till gång- och cykelstråk i både öster och väster. Gångstråk löper även tvärs genom skogen och det finns ett utbrett system av upptrampade stigar. I östra delen av skogen, nära Enskedefältet, fanns tidigare en backhoppningsbacke. “Hoppbacken” är en populär samlingsplats för unga och backen används vintertid för pulkaåkning. Här finns en ramp, en trappa och ett vindskydd och utsiktsplats med bänkar högst upp. Skogsområdet öster om Enskdevägen kallas i parkplanen för Kyrkovärden. Området genomkorsas av belysta gångstråk och upptrampade stigar. I området finns även en inhägnad naturlekplats Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 17 (18) för yngre barn. Sammantaget erbjuder biotopskyddsområdet värden som grön oas, lek, promenader, pulkaåkning, ro, sitta i solen, utsikt och vild natur. Skötsel För att biotopskyddsområdets värden ska bevaras och utvecklas behövs naturvårdande skötsel. Även parkvägar och gångstigar, lekplats, sittbänkar, trappor och rekreativa anläggningar vid hoppbacken behöver skötas och underhållas. Områdets skötsel utgörs av återkommande slyröjning och gallring för att förhindra att området växer igen och för att skapa ljusinsläpp till de grövre träden i brynen. Rönn, hassel och annan blommande och bärande buskvegetation sparas, samt unga tallar och ädellövträd som kan komma att utgöra efterträdare till de gamla träden. Speciellt i brynzonerna skapas flerskiktade miljöer med blommande och bärande arter genom att röja och gallra bort uppkommande sly och småträd. I de höglänta, talldominerade delarna lämnas skogen främst för fri utveckling. Punktinsatser som friställning av enstaka träd, veteranisering av ung till medelålders tall för att skapa långsamväxande tallar tillskapande av död ved eller gallring bland täta unga tallbestånd kan dock utföras. För att minimera risk för människor eller egendom kan säkerhetsbeskärningar, kronavlastning, tillskapande av högstubbar och i sista hand fällning av riskträd genomföras. Detta rör särskilt träd som står nära parkvägar och lekplats. Fällning av riskträd kan dock kräva dispens. Det är viktigt att gamla träd vårdas och finns kvar inom området genom hela sin livscykel. Död ved sparas i området. För att gynna arter knutna till miljöerna med gamla träd ska träd som dör stå kvar som trädruiner eller högstubbar så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Högstubbar kan tillskapas för att öka mängden stående död ved. Döda träd som fallit till marken eller behöver tas ner av säkerhetsskäl lämnas kvar i området, utan att blockera gångväg eller stigar. Grenar och ris kan läggas upp i högar som faunadepåer eller som benjeshäckar inom området. Eftersom området hyser en art- och individrik fladdermuspopulation bör belysning i området anpassas så att de inte störs. För att gynna fladdermössen kan fladdermusholkar sättas upp och vissa träd veteraniseras för att bidra till viloplatser för fladdermöss. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Beslut för Hemskogens biotopskyddsområde 18 (18) Förekomst av invasiva främmande arter ska regelbundet kontrolleras och bekämpas så fort de upptäcks. Detta ska ske med hänsyn till befintliga naturvärden. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 --- [Bilaga - Samrådsredogöresle Hemskogens biotopskyddsområde.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Planavdelningen Dnr 2025-17062 Gundula Kolb Sida 1 (7) Tfn 08-508 27 136 2026-03-02 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Samrådsredogörelse för Hemskogens biotopskyddsområde på del av fastigheterna Enskede gård 1:1, Tallkrogen 1:1, Svedmyra 1:1 och Stureby 1:1 i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör Innehåll Sammanfattning .......................................................................................1 Bakgrund...................................................................................................2 Förslagets syfte och huvuddrag .................................................................2 Hur samrådet bedrivits ...............................................................................2 Inkomna synpunkter, stadsbyggnadskontorets ställningstagande och föreslagna ändringar ........................................................................3 Statliga och regionala myndigheter och förbund ........................................3 Länsstyrelsen Stockholm.......................................................................3 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar...........................................3 Exploateringsnämnden..........................................................................3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ...........................................................4 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ..............................................4 Stockholms stadsmuseum.....................................................................4 Idrottsnämnden......................................................................................4 Trafiknämnden.......................................................................................4 Fastighetsnämnden...............................................................................5 Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA)...............................................5 Berörda sakägare .......................................................................................6 Ellevio AB ..............................................................................................6 Övriga inkomma synpunkter.......................................................................6 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande...............7 Sammanfattning Syftet med Hemskogens biotopskyddsområde är att bevara och på sikt utveckla de naturvärden och den biologiska mångfalden som är knutna till de äldre trädmiljöerna i området. Beslutsförslaget sändes ut på samråd 2026-01-23 – 2026-02-23. Under samrådet har nio yttranden inkommit. Ingen remissinstans avstyrkte förslaget. Länsstyrelsen lämnade förbättringsförslag kring Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17062 Sida 2 (7) en formulering rörande bekämpning av invasiva arter och redaktionella frågor. Stockholm Vatten och Avfall och Ellevio önskar att beslutet kompletteras med en skrivning om att underhåll av befintliga anläggningar är undantaget från förbuden att skada naturmiljön. Exploateringskontoret önskar att ett mindre område utmed Hemskogsvägen/Wismarsvägen tas bort från biotopskyddsområdet för att bevara möjligheten att flytta befintlig elnätstation söderut. Trafikkontoret och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning lyfter behovet av att förtydliga entréer till området samt att åtgärda annekteringar av kommunal mark i och i angränsning till det föreslagna biotopskyddsområdet. Trafikkontoret önskar även en buffertzon på minst fem meter mellan gränsen för biotopskyddsområdet och Hemskogsvägen gatukant. Vidare lyfte Trafikkontoret generella konsekvenser av biotopskyddsområden. Efter samrådet har förslaget reviderats utifrån inkomna synpunkter och dialog har förts med Elevio och SVOA. I beslutsdokumentet har stycket ”Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområde” och ”Skötsel” förtydligats. Vidare har redaktionella ändringar genomförts. Vid inmätning i fält har gränsen för biotopskyddsområdet finjusterats både för att följa platsens naturliga förutsättningar samt för att säkerställa att skötsel och underhåll av befintliga byggnader, anläggningar och vägar inte försvåras. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Syftet med Hemskogens biotopskyddsområde är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. Hur samrådet bedrivits Samråd om förslag till Hemskogens biotopskyddsområde har hållits med Länsstyrelsen och med berörda sakägare samt med exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Enskede- Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, kulturnämnden, trafiknämnden, idrottsnämnden och fastighetsnämnden från 23 januari till 23 februari 2026. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17062 Sida 3 (7) Inkomna synpunkter, stadsbyggnadskontorets ställningstagande och föreslagna ändringar Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen ser positivt på att området får ett långsiktigt skydd och tillstyrker planerat biotopskydd. Länsstyrelsen föreslår att stycket under rubriken ”Skötsel” i bilaga 2 som rör bekämpning av invasiva arter kompletteras med tillägg att bekämpningsåtgärderna inte onödigtvis ska medföra skador på naturvärden i biotopskyddsområdet. Vidare lämnade länsstyrelsen några redaktionella synpunkter. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samråd har stadsbyggnadskontoret gjort de ändringar som Länsstyrelsen föreslår. Flera redaktionella ändringar i dokumentet har också gjorts. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Exploateringsnämnden Exploateringskontoret ser positivt på samrådsförslaget men önskar att ett mindre område utmed Hemskogsvägen/Wismarsvägen tas bort för att bevara möjligheten att flytta befintlig elnätstation söderut i samband med pågående planprocess. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att en flytt av elnätstation söderut inte utgör en lämplig placering av en elnätstation. Området utgörs idag av naturmark med höga naturvärden och flera skyddsvärda tallar som är del av en grön korsning som utgör en viktig entré till området. Ianspråktagande av området för en elnätstation skulle ha negativa konsekvenser för gaturummet och landskapsbilden samt biologisk mångfald. Sammantaget bedöms den negativa påverkan av att flytta stationen tillsammans med kostnader för en sådan flytt ej vara lämplig. Stadsbyggnadskontoret bedömer att det finns flera alternativa lämpliga lösningar för hantering av elnätstationen som kan utredas vidare under planprocessen. Exempel på lämpliga lösningar bedöms vara bullerreducerande åtgärder för befintlig elnätstation som vid behov kan kombineras med en flytt upp till cirka fem meter till biotopskyddsgränsen. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17062 Sida 4 (7) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig positiv till föreslaget och lyfte att området är utvalt och prioriterat utifrån föreslagen process i Policy för skydd av natur, som är framtagen inom ramen för budgetuppdraget att ta fram en strategi för skydd av naturområden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar miljöförvaltningen för ett bra samarbete. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Stadsdelsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget och föreslår att entréer till området förtydligas i samband med inrättande. Vidare föreslår förvaltningen att annekteringar av kommunal mark i och i angränsning till det föreslagna biotopskyddsområdet åtgärdas i samband med inrättandet av biotopskyddsområdet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar stadsdelsförvaltningen för ett bra samarbete. Kontoret ser positivt på stadsdelsförvaltningens förslag att förtydliga entréer till området och kommer att lyfta förslaget till exploateringskontoret som ansvarar för genomförandet. Frågan om annektering av områden som inte ligger inom biotopskyddsområdet bedöms ligga utanför inrättandeprocessen och ligger inom stadsdelsförvaltningens ordinarie ansvarsområde där ansvarig stadsdelsnämnd utifrån sin budget genomföra de åtgärder som behöver göras inom stadsdelsnämndens områden Stockholms stadsmuseum Stadsmuseet har inga invändningar mot förslaget. Idrottsnämnden Idrottsförvaltningen anser att skogsvårdsåtgärder bör planeras så att inga större vattensamlingar dräneras, fylls eller blockeras då det, som nämnt, är en potentiellt viktig spridningsväg för groddjur som rör sig mellan andra ekologiskt viktiga områden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar idrottsförvaltningens bedömning rörande skötselåtgärder. I stadens groddjursnätverk är Hemskogen dock inte utpekat som spridningsstråk för groddjur. Trafiknämnden Trafikkontoret ställer sig positivt till förslaget. Trafikkontoret lyfter behovet av att förtydliga entréer till området samt att åtgärda annekteringar av kommunal mark i och i angränsning till det föreslagna biotopskyddsområdet och önskar att kopplingen mellan biotopskyddsområdets olika delar kunde stärkas vid Enskedevägen Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17062 Sida 5 (7) norr om scoutstugan i samband med inrättandet. Vidare önskar trafikkontoret en buffertzon på minst fem meter mellan gränsen för biotopskyddsområdet och Hemskogsvägens gatukant för att säkerställa möjligheten att underhålla gatuanläggningar över tid. Biotopskyddsområdet omfattar inte stråk som pekas ut i dagens strategiska dokument men trafikkontoret lyfter den generella risken att biotopskyddsområdet försvårar möjligheten att förstärka eller bygga ut framtida gång- och cykelkopplingar samt rekreativa funktioner för att främja hållbara resor och vistelse. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret ser positivt på trafikkontorets förslag att förtydliga entréer till området och att stärka kopplingen vid Ensekdevägen och lyfter förslagen till exploateringskontoret som ansvarar för genomförandet. Frågan om annektering av områden som inte ligger inom biotopskyddsområdet bedöms ligga utanför inrättandeprocessen och vara stadsdelsförvaltningens ansvarsområde. Efter platsbesök och i dialog med pågående planprojekt bedömer stadsbyggnadskontoret att en buffert på cirka 2,5 meter från Hemskogsvägens gatukant är tillräcklig för att säkra underhållet givet platsens förutsättningar. Vidare bedömer kontoret att befintliga gång- och cykelkopplingar i området även möter framtida behov och att områdets höga naturvärden och delvis dramatiska terräng begränsar utvecklingen av nya kopplingar och rekreativa anläggningar. Dock bedöms förstärkning av kopplingar och rekreativa funktioner som är anpassade till platsens höga naturvärden och dramatiska terräng inte försvåras nämnvärt av biotopskyddet. Fastighetsnämnden Fastighetskontoret har inte svarat på remissen. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) SVOA önskar att beslutet kompletteras med en skrivning om att underhåll av befintliga anläggningar är undantaget från förbudet att skada naturmiljön. I en efterföljande dialog önskade SVOA att en ledning som ligger i skogsmark skulle klippas ut ur biotopskyddsområdet för att de inte ska behöva söka dispens vid underhålls- eller förnyelsearbeten. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samrådet har stadsbyggnadskontoret fört dialog med SVOA. Kontoret har informerat SVOA om att gällande lagstiftning inte ger utrymme för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön. Vidare har stycket ”Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön” i Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17062 Sida 6 (7) beslutsdokumentet förtydligats. Kontoret bedömer att biotopskyddsområdet inte nämnvärt försvårar underhållet av befintliga anläggningar och ledningar. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. För underhåll av ledningar i skogsmark kan dispens ges. Berörda sakägare Ellevio AB Ellevio önskar att beslutet kompletteras med en skrivning om att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbudet att skada naturmiljön. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samråd har stadsbyggnadskontoret fört dialog med Ellevio och informerat om att gällande lagstiftning inte ger utrymme för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön. Vidare har stycket ”Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön” i beslutsdokumentet förtydligats. Kontoret bedömer att biotopskyddsområdet inte nämnvärt försvårar underhållet av befintliga ledningar. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. Finns särskilda skäl kan även dispens från förbudet att skada naturmiljön ges. Övriga inkomma synpunkter Två privatpersoner har lämnat en synpunkt rörande avgränsningen av biotopskyddsområdet. De ansåg att området längs Hemskogsvägen/Wismarsvägen som på grund av pågående detaljplanen har lämnats utanför föreslaget biotopskyddsområde borde ingå, då området har samma höga naturvärden som resterande skog. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser att lämplig markanvändning inom planområdet bäst avgörs inom detaljplaneprocessen och hänvisar till möjligheten att lämna synpunkter under plansamrådet. Det finns möjlighet att utvidga biotopskyddsområdet i framtiden. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17062 Sida 7 (7) Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Kontoret anser att samrådssvaren ger stöd för att bilda Hemskogens biotopskyddsområde. Vidare gör kontoret bedömningen att inga väsentliga förändringar av förslaget har behövt göras efter samråd. Därmed bedöms inget nytt samråd krävas. Carolina Fintling Rue Gundula Kolb Enhetschef, Stadsbyggnadsstrateg Strategi och utveckling Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17062