Inrätta Åkeslunds biotopskydd: Skydda gamla träd i Bromma

Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden.Ett av de föreslagna områdena är Åkeslund i Bromma stadsdelsnämndsområde. Under vintern 2026 har samråd om förslag till Åkeslunds biotopskyddsområde hållits. Efter samrådet har mindre revideringar gjorts av förslaget utifrån inkomna synpunkter och dialog har förts med Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Stora ledningsstråk har lämnats utanför biotopskyddsområdet. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 6,8 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd. [R1+2+9 Utl Inrättande av Åkeslunds biotopskyddsområde.pdf] 1 (20) Utlåtande Rotel I, Rotel II, Rotel IX (Dnr KS 2026/421) Inrättande av Åkeslunds biotopskyddsområde i Bromma stadsdelsnämndsområde Hemställan från stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Föredragande borgarråden Karin Wanngård, Jan Valeskog och Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden. Ett av de föreslagna områdena är Åkeslund i Bromma stadsdelsnämndsområde. Under vintern 2026 har samråd om förslag till Åkeslunds biotopskyddsområde hållits. Efter samrådet har mindre revideringar gjorts av förslaget utifrån inkomna synpunkter och dialog har förts med Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Stora ledningsstråk har lämnats utanför biotopskyddsområdet. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 6,8 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd. Beredning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret anser att det är positivt att det finns ett förslag som säkerställer naturområdets värden och anser att inrättandet av biotopskyddsområdet i enlighet med förslaget, ligger i linje med framtida önskvärd stadsutveckling. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Biotopskyddsområde Åkeslund i Bromma stadsdelsnämndsområde inrättas, i enlighet med det syfte och den avgränsning som framgår av bilaga 1 till utlåtandet. 2 (20) Föredragande borgarrådets synpunkter Under 2024 har staden arbetat med att inrätta fem nya biotopskyddsområden, och enligt budgeten för 2025 och 2026 ska ytterligare fem områden få ett formellt skydd. Arbetet sker i nära samverkan mellan stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ett av de områden som föreslås få skydd är Åkeslund i Bromma. Under vintern 2026 har förslaget varit ute på samråd och därefter justerats utifrån inkomna synpunkter samt dialog med berörda aktörer, däribland Stockholm Vatten och Avfall AB. Bland annat har större ledningsstråk undantagits från det föreslagna biotopskyddsområdet. Stadsbyggnadsnämnden har därefter godkänt förslaget och föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att Åkeslund ska inrättas som biotopskyddsområde. Det föreslagna området omfattar cirka 6,8 hektar och består av mark med mycket gamla träd. Området är uppdelat i två delområden med varierad skogsmiljö, där både barr- och lövskog förekommer. Här finns gamla och grova träd, särskilt ekar, som utgör livsmiljö för flera skyddsvärda och rödlistade arter. Området har också betydelse för fladdermöss och andra arter knutna till både ädellövskog och barrskog. Åkeslund har en viktig funktion i stadens blågröna infrastruktur och ingår i ett ekologiskt särskilt betydelsefullt område. Det bidrar till att upprätthålla biologisk mångfald och stärker ekosystemens motståndskraft. Samtidigt är området ett uppskattat rekreationsområde som används av både skolor, förskolor och allmänheten för lek, promenader och naturupplevelser. Att skydda Åkeslund som biotopskyddsområde är förenligt med gällande planer och miljömål. Det säkerställer att områdets naturvärden och rekreativa kvaliteter bevaras för framtiden. Mot denna bakgrund tillstyrks förslaget att kommunfullmäktige beslutar att Åkeslund ska utgöra ett biotopskyddsområde. Bilagor 1. Förslag till beslut för biotopskyddsområde, dnr KS 2026/421-1.2 2. Samrådsredogörelse, dnr KS 2026/421-1.3 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att avslå kontorets förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Liberalerna anser att biotopskyddsområden är en bra idé och ett välkommet komplement till nationalparker och naturreservat. De ska vara mindre till ytan och skydda särskilt viktig natur. Det biotopskyddsområdet som först beslutades i 3 (20) Olovslund har en mer begränsad yta och visar tydligt de arter det ska skydda. Att göra biotopskyddsområdena så omfattande som här föreslås får mycket stora konsekvenser. Liberalerna ser ett behov av större försiktighet och eftertanke vid inrättandet av biotopskyddsområden, särskilt när dessa dras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, inte sällan privatägda tomter med villor eller flerfamiljshus. När gränserna för biotopskydd läggs mycket nära bostäder och annan bebyggelse riskerar det att skapa betydande och långsiktiga begränsningar för både boendemiljö och stadsutveckling. Vidare vill Liberalerna understryka att biotopskyddsområden, liksom naturreservat, inte enkelt kan upphävas genom kommunala beslut. Enligt miljöbalken krävs så kallade synnerliga skäl för att upphäva ett sådant skydd för biotopskyddsområdena. Synnerliga skäl gäller också för åtgärder inom områdena, t ex att ta ner enskilda träd eller ansa buskar som växer invid befintliga g/c-vägar. Därtill gäller att gränserna för ett biotopskyddsområde är fasta och inte kan justeras eller flyttas över tid. Det innebär att även mindre justeringar för att möjliggöra exempelvis bebyggelse, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder i praktiken är uteslutna. Skulle staden i framtiden behöva använda marken för bostäder, infrastruktur eller annan samhällsviktig utveckling är detta därmed i princip omöjligt. Besluten får mycket långtgående och irreversibla konsekvenser. Sammantaget innebär detta att staden i praktiken lägger en våt filt över flera områden, där framtida utveckling kraftigt begränsas. När biotopskyddsområden väl har inrättats är gränserna fasta och kan inte flyttas, och skyddet kan endast upphävas vid synnerliga skäl enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att mark som i dag skyddas i praktiken låses för all framtid, även om framtida behov av bostäder, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder skulle uppstå. Liberalerna menar därför att biotopskydd bör användas restriktivt. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 13 maj 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. 1. Att i första hand besluta att kommunstyrelsen återremitterar ärendet 4 (20) 2. Att i andra hand föreslå att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att delvis godkänna förslag till beslut 3. Att därutöver anföra följande: Centerpartiet och Kristdemokraterna värnar den biologiska mångfalden och ser biotopskyddsområden som ett bra verktyg för att långsiktigt skydda värdefulla naturmiljöer. För att vara effektivt ska olika skyddsformer användas där de gör störst nytta och efter en process som är kunskapsbaserad, lokalt förankrad och transparent. Processen här har tyvärr varit den motsatta. Utgångspunkten har inte varit att identifiera specifika biotoper med dokumenterat skyddsbehov och därefter pröva lämplig skyddsform, utan att vänstermajoriteten i budget fastslagit ett siffersatt mål om ett visst antal biotopskyddsområden. Förvaltningarna har därefter haft i uppdrag att ”fylla kvoten”. Resultatet blir en uppifrån-och-ner-process där signalpolitik varit viktigare än avvägningar mellan naturskydd, stadsutveckling och människors behov. Därtill präglas ärendena av en uppenbart forcerad framdrift. Samrådet väcker frågor, inte minst då berörda stadsdelsnämnder inte fått ta ställning till sina förvaltningars yttranden i sedvanlig ordning. Detta försvagar den lokala demokratiska förankringen. Vi ser också risker i att gränsdragningarna inte vilar på tillräckliga utredningar. Värdefull natur kan ha lämnats utanför samtidigt som mark utan motsvarande värden inkluderats, vilket i praktiken kan omöjliggöra framtida nyttjande, exempelvis för bostäder. Åkeslund är ett uppskattat och välanvänt naturområde med höga naturvärden. Det föreslagna biotopskyddsområdet sammanfaller i stort sett med gränserna för ett riksintresse för naturvård, vilket er intryck av att området i första hand valts för att snabbt uppfylla ett politiskt satt kvantitativt mål. Det är tyvärr uppenbart att dessa ärenden har hastats fram för att nå beslut före valet. Vi värnar naturen, men vi värnar också och demokrati, rättssäkerhet och transparens och menar att denna process inte lever upp till de kraven. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Centerpartiets reservation i kommunstyrelsen. 5 (20) Ärendet Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden. Ett av de föreslagna områdena är Åkeslund i Bromma stadsdelsnämndsområde. Under vintern 2026 har samråd om förslag till Åkeslunds biotopskyddsområde hållits. Efter samrådet har mindre revideringar gjorts av förslaget utifrån inkomna synpunkter och dialog har förts med Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Stora ledningsstråk har lämnats utanför biotopskyddsområdet. Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 om att föreslå att kommunfullmäktige beslutar att Åkeslund ska utgöra ett biotopskyddsområde i enlighet med bifogat förslag till beslut. Stadsbyggnadsnämnden beslutade även om att godkänna samrådsredogörelsen. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 6,8 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Åkeslund ska utgöra ett biotopskyddsområde i enlighet med kontorets tjänsteutlåtande med bilagor. 3. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Reservation av Björn Ljung (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. SAMMANFATTNING Förslag till beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde redovisas i det här ärendet. Uppdraget har genomförts i enligt med budget 2025 och 2026. Förslaget redovisas i sin helhet i bilaga 1 till detta ärende. Förslag till beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde har tagits fram under ledning av Åkeslunds stadsbyggnadskontoret, i samarbetet med exploateringskontoret, miljöförvaltningen och Bromma stadsdelsförvaltning. 6 (20) Området förslås skyddas som biotopskyddsområde för biotoptypen mark med mycket gamla träd. Föreslagen yta på biotopskyddsområdet är cirka 6,8 hektar. Området är beläget i Åkeslund, Bromma mellan Olovslund och Brommaplan. Det föreslagna biotopskyddsområdet är indelat i två delområden. Det östra området utgörs av mycket varierad skog som gradvis övergår från gamla och grova barrträd av tall och gran i norra delen till lövskog med ek, skogslind, asp, lönn och björk söderut i området. Hasselbuketter med stora socklar växer spridda i hela området. Det västra området är lövdominerat och i brynzonerna finns gott om grova gamla ekar. Området ingår i Brommas De Geermorän-systemet som utgör ett riksintresse för naturvård (3 kap. 6 § Miljöbalken). Området karakteriseras av ett stort antal block, mycket blockrik morän med blocksträngar och förekomst av ett flertal jätteblock. Området har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur framför allt för arter knutna till ädellövskog, men även för barrskogslevande arter och fladdermöss. Området utgör en livsmiljö för skyddsvärda arter i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Vidare bedöms området ha en nyckelfunktion i det regionala ädellövnätverket. Att skydda området som biotopskyddsområde är förenligt med gällande översiktsplan och bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål samt flera av de nationella och kommunala miljömålen. Samråd om förslag till biotopskyddsområdet hölls under januari-februari 2026. I detta tjänsteutlåtande redovisas en sammanfattning av samrådsredogörelsen. Länsstyrelsen och samtliga övriga remissinstanser ställer sig positiva till förslaget. Efter samrådet har mindre revideringar av förslaget genomförts utifrån inkomna synpunkter. Kontoren överlämnar härmed förslag till beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde (bilaga 1) samt samrådsredogörelse (bilaga 2) till stadsbyggnadsnämnden för godkännande och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Åkeslunds ska utgöra ett biotopskyddsområde. UTLÅTANDE Bakgrund I Stockholm finns många områden med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden, vilket bidrar till stadens attraktivitet. Att det finns många sådana områden beror på Stockholms unika läge mellan Mälaren och Östersjön och det variationsrika sprickdalslandskapet, tillsammans med att människor sedan bronsåldern brukat marken samt frånvaro av rationellt skogsbruk. Detta har tillsammans skapat gynnsamma förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. 7 (20) Genom att skydda värdefulla naturområden i Stockholm och samtidigt bibehålla utvecklingspotentialen för bostäder och viktig infrastruktur, kan staden planera långsiktigt för en växande och hållbar stad. Naturområden som skyddas bidrar till att stockholmarna får fortsatt tillgång till grönområden och bidrar samtidigt till den klimatanpassning som behövs för att möjliggöra en tätare och samtidigt robust stad. Skydd av kärnområden av tillräcklig storlek och kvalité är en viktig del i att säkerställa en fungerande blågrön infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. En rik biologisk mångfald lägger grunden för robusta och motståndskraftiga ekosystem som krävs för att kunna tillhandahålla viktiga naturnyttor (ekosystemtjänster). Skyddsformen biotopskyddsområde Biotopskyddsområden är en skyddsform som kan användas för små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som av annan anledning är särskilt skyddsvärda. Syftet med att skydda sådana biotoper är att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöer som har särskilt stort värde för djur- och växtarter. För att en kommun ska kunna besluta om inrättande av ett biotopskyddsområde måste området utgöras av någon av de 30-tal biotoptyper som är listade i bilaga 2 och 3 till Förordning (1998:1252) om områdesskydd (FOM) enligt miljöbalken. Kommunen som har bildat ett biotopskyddsområde får vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. Ett biotopskyddsområde är normalt cirka 2-20 hektar stort. Skyddet gäller enbart inom biotopskyddsområdet och innebär att man inom biotopskyddsområdet inte får bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. Därmed kan man med stöd av biotopskyddsbestämmelser inte reglera åtgärder och verksamheter som bedrivs utanför ett biotopskyddsområde, även om dessa åtgärder kan skada naturmiljön i det skyddade området. Enligt FOM finns inte möjlighet att utöver detta förbud meddela särskilda föreskrifter för sakägare om vilka verksamheter och åtgärder som ska vara tillåtna eller förbjudna i ett biotopskyddsområde. Därmed finns inte heller möjlighet att skriva generella undantag för exempelvis underhåll av ledningar. Detta är en av flera viktiga skillnader mellan biotopskyddsområden och naturreservat. Med att skada naturmiljön menas att skada de biologiska och andra förutsättningar som är nödvändiga för att bibehålla en biotops funktion för växt- och djurarter. Om en åtgärd eller verksamhet kan skada naturmiljön måsta avgöras från fall till fall. En bedömning av risken för skada på naturmiljön behöver utgå från förutsättningarna för det enskilda biotopskyddsområdet. Hänsynsbehovet kan skilja sig åt i olika områden beroende av typen av biotop, årstid, geografiskt område, förekomster av särskilt skyddsvärda arter och olika förutsättningar i övrigt. I de fall den som planerar en åtgärd känner sig osäker bör han/hon därför kontakta stadens miljöförvaltning för att få råd och information. 8 (20) Om det finns särskilda skäl kan kommunen ge dispens från förbudet. Vid en dispensprövning ska en bedömning göras av skadan för naturvärden och ekologiska funktioner som den dispenssökta åtgärden riskerar medföra och tyngden av motivet att vidta åtgärden. Åtgärder och verksamheter som inte skadar naturmiljön är inte förbjudna. Enligt 8 § FOM gäller skyddet för ett biotopskyddsområde inte för de delar av området som är beläget i omedelbar anslutning till bebyggelse som fanns där när skyddet för området inrättades. Av detta följer att den bebyggelse som fanns vid skyddets införande ska kunna användas på det sätt och för de ändamål den var avsedd för när den uppfördes, utan hinder av den senare skyddade biotopen. Pågående verksamhet bör därför kunna fortgå på ett rimligt sätt, och åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till pågående verksamhet i anslutning till byggnaden eller för byggnadens funktion eller för att förhindra skada, bör kunna vidtas. Omfattas ett biotopskyddsområde av en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900) som antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades, får verksamheter bedrivas eller åtgärder vidtas som behövs för att genomföra detaljplanen eller områdesbestämmelserna (8a § FOM). Om en nätkoncession för en starkströmsledning meddelades innan biotopskyddsområdet beslutades får verksamheten bedrivas eller åtgärd vidtas som behövs för att starkströmsledningen ska uppfylla gällande krav enligt ellagen (1997:857) och elsäkerhetslagen (2016:732). Ärendet Syftet med biotopskyddsområdet Syftet med Åkeslunds biotopskyddsområde är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. Grund för beslutet Åkeshov förslås skyddas som biotopskyddsområde för biotoptypen mark med mycket gamla träd. Mark med mycket gamla träd hyser livsmiljöer för både skyddsvärda och hotade arter. Definitionen på biotoptypen är: ”Gran, tall, ek och bok är normalt mycket gamla träd när de uppnått en ålder som är minst dubbelt så hög som lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. Övriga trädslag bör normalt ha uppnått en ålder av minst 100 år. Med mark avses här det område som behövs för att bevara träden eller de trädanknutna arter som lever i marken, på träden eller i träden”. 9 (20) Figur 1. Nedanför områdets blockiga terräng växer grova ekar. Det föreslagna biotopskyddsområdet är indelat i två delområden. Det östra området utgörs av mycket varierad skog som gradvis från norr till söder övergår från gamla och grova barrträd av tall och gran till lövskog med ek, skogslind, asp, lönn och björk. Ett påtagligt inslag av flerstammig skogslind visar på lång kontinuitet av trädslaget. Grova ekar står längs gångvägen nedanför branten på västra sida av området. Hasselbuketter med stora socklar växer spridda i hela området. Det västra området är lövdominerat och i brynzonerna finns gott om grova, gamla ekar. De grova ädellövträden utgör livsmiljö för ett flertal rödlistade arter som oxtungsvamp (NT, nära hotad) och skeppsvarsfluga (NT). Även mindre hackspett (NT) trivs i området. 10 (20) Figur 2. I Åkeslund finns en mycket varierad skog med olika trädslag, hassel och stenblock. Området ingår i Brommas De Geermorän-system som utgör ett riksintresse för naturvård (3 kap. 6 § Miljöbalken). I det västra delområdet finns två partier med ett stort antal block. Det största, som är spräckt i två delar, har brutits loss från den intilliggande hällen och ställts på högkant, så att den av inlandsisen slipade och räfflade ytan nu står vertikalt och är vänd mot söder. Den intilliggande hällen är delvis uppsplittrad i stora tätt liggande block. Det östra delområdet består av bitvis mycket blockrik morän med blocksträngar och förekomst av ett flertal jätteblock. Knappt 100 meter väster om Fredrikslundsvägens ände står ett cirka nio meter högt granitblock, kallat Atle-Tor, på högkant som en pelare. Lite längre söderut finns ett par mindre blockpelare kallade Tors Bockar samt Lasse-Maja-stenen. Atle-Tor och Lasse-Maja-stenen utgör övriga kulturhistoriska lämningar. Området har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur framför allt för arter knutna till ädellövskog, men även för barrskogslevande arter och fladdermöss. Området utgör en livsmiljö för skyddsvärda arter i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Vidare bedöms området ha en nyckelfunktion i det regionala ädellövnätverket. 11 (20) Figur 3. Föreslaget biotopskyddsområde har en viktig funktion i stadens blågröna infrastruktur och utgör tillsammans med Olovslunden en livsmiljö för skyddsvärda arter inom stadens ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Områdes rekreativa funktioner Åkeslund är ett uppskattat rekreationsområde och används av förskolor och skolor i närområdet. Områdets blockrika terräng bidrar till områdes lek- och upplevsvärden. Längs släntfoten finns asfalterade gångvägar med belysning. Ytterligare en gångväg leder fram till Drottningholmsvägen. Genom skogen löper även upptrampade gångstigar. Sammantagen erbjuder biotopskyddsområdet värden som grön oas, lek, promenader, ro, utsikt och vild natur. 12 (20) Förslag till avgränsning Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 6,8 hektar. Området är beläget i Åkeslund i Bromma, söder om Brommaplan och norr om Olovslund. I väst angränsar området till Drottningholmsvägen. Här stora ledningsgator lämnats utanför biotopskyddsområdet. Området utgörs av två delområden. Området i mellan dessa delområden omfattas inte av definition mark med mycket gamla träd och kan därmed inte ingår i biotopskyddsområdet. Det östra området avgränsas av bebyggelse och vägar. Det västra området avgränsas också delvis av vägar och bebyggelse. Vid gränsdragning har hänsyn tagits så att underhåll av befintliga byggnader och vägar inte försvåras. Inom den östra delen fortsätter biotopen utanför föreslagen biotopskyddsgräns in i en fastighet med tomträtt. I framtiden finns här möjlighet att utöka biotopskyddsområdet i dialog med berörd bostadsrättsförening. 13 (20) Figur 4. Översikt över föreslaget biotopskyddsområde i Åkeslund samt angränsande befintligt biotopskyddsområde i Olovslund. Områdets skötsel Kommunen får enligt 7 kap. 11 § miljöbalken vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. I det föreslagna biotopskyddsområdet behövs skötsel främst i form av regelbunden röjning av uppkommande sly samt gallring av träd som riskerar att beskugga de gamla tallarna och de vidkroniga ekarna, men också i brynmiljöerna. Slyröjning kan också behövas för att göra stenblocken synliga. Hassel glesas vid behov ut försiktigt för att få grövre hasselbuketter. Även säkerhetsbeskärningar kan behövas om döda grenar utgör risk för människor eller egendom. 14 (20) I det östra delområde finns ett akut behov av försiktig slyröjning och gallring. Befintliga anläggningar i området hålls i gott skick och underhålls så att funktion och säkerhet upprätthålls. Måluppfyllelse och stadsplanering Föreslaget biotopskyddsområde stödjer det nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv och Levande skogar. Förslaget ligger även i linje med Stockholms stads miljöprogram 2023–2030 och bedöms bidra till ett flertal målområden: Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem, Ett klimatanpassat Stockholm och En rättvis och inkluderande omställning. Förslaget är förenligt med gällande översiktsplan och bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Riksintressen Det föreslagna biotopskyddsområde omfattas av ett system av De Geer-moräner, som är av riksintresse (3 kap 6§ MB). Enligt riksintressets värdebeskrivning ska sekvenserna av moränryggar och flyttblocken bevaras. Ingrepp såsom bebyggelse, vägbygge, anläggningar, upplag, schaktning kan skada områdets naturvärden. Föreslaget biotopskyddsområde bedöms därmed bidra till riksintressets bevarande. Gällande planer och program Det föreslagna biotopskyddsområdet omfattas av Programmet för centrala Bromma, godkänt 2017, där området är utpekat som friyta. Området omfattas av flera gällande detaljplaner och regleras främst som Park eller Natur. Att inrätta ett biotopskyddsområde i området bedöms vara förenligt med gällande detaljplaner. Ekonomi I samband med inrättandet krävs investeringar i form av inmätning och markering av gränser, skyltning, naturvårdande slyröjning och gallring samt kostnad för kungörelse av beslut. Samtliga investeringsutgifter finansieras av exploateringsnämndens driftbudget. Drift och underhåll Driftkostnader åligger Bromma stadsdelsnämnd. Driftsmedel fördelas enligt finansieringsmodellen för skyddad natur. 15 (20) Tillsyn Tillsyn enligt miljöbalken av biotopskyddsområde åligger miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ärendets beredning I enlighet med kommunfullmäktiges budget 2024–2026 har stadsbyggnadskontoret i samarbete med miljöförvaltningen, exploateringskontoret och berörda stadsdelsförvaltningar tagit fram förslag till fem ytterligare biotopskyddsområden. Utgångspunkten för dessa ytterligare fem biotopskyddsområden är, i enlighet med budgetuppdraget, att områden med störst behov av skydd ska skyddas samt att genomförandet av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur beaktats. Områdena är utvalda och prioriterade utifrån föreslagen process i Policy för skydd av natur, som är framtagen inom ramen för budgetuppdraget att ta fram en strategi för skydd av naturområden. Ett av de förslagna områdena är Åkeslund. Samråd om förslag till Åkeslunds biotopskyddsområde har hållits med länsstyrelsen och berörda sakägare samt med exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, kulturnämnden, trafiknämnden, idrottsnämnden och fastighetsnämnden från 23 januari till 23 februari 2026. Länsstyrelsen, Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) och samtliga nämnder ser positiva på förslaget att skydda Åkeslund som biotopskyddsområdet. Flera remissinstanser lämnade några synpunkter och mindre förbättringsförslag. Länsstyrelsen lämnade ett förbättringsförslag rörande bekämpning av invasiva arter och stadsmuseet önskade att skötsel av övriga kulturhistoriska lämningar förtydligas. SVOA ansåg att beslutet borde kompletteras med en skrivning om att underhåll av befintliga anläggningar är undantaget från förbuden att skada naturmiljön. Bromma stadsdelsförvaltning önskade en förtydligade av hur skötsel av biotopskyddet finanseras. Vidare förslog förvaltningen att gränsen av biotopskyddsområdet inte skulle dras närmare än 3 meter från fasad. Trafikkontoret önskar en buffertzon på minst fem meter mellan gränsen för biotopskyddsområdet och gatukant vid de angränsande gatorna och lyfter även den generella risken att biotopskyddsområden försvåra möjligheten att förstärka eller bygga ut framtida gång- och cykelkopplingar samt rekreativa funktioner. Även föreningen Bevara Bromma Grönt (BBG) inkom med synpunkter. BBG välkomnar förslaget att bilda ett biotopskyddsområde men önskar att ett sammanhängande område skyddas istället för två delområden. Efter samrådet har förslaget reviderats utifrån inkomna synpunkter och dialog förts med SVOA. Gällande lagstiftning ger igen utrym för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön. Stora ledningsstråk har lämnats utanför biotopskyddsområdet och i beslutsdokumentet har texten som berör underhåll av befintliga ledningar förtydligats. Stadsbyggnadskontoret bedömer att 16 (20) biotopskyddsområdet inte nämnvärt försvåra underhållet av befintliga anläggningar och ledningar. Medel för drift och särskilda medel för biotopskyddsområden fördelas till stadsdelsnämnderna årligen i budget. Det föreslagna biotopskyddsområdet är uppdelat i två delområden då området i mellan utgörs av en parkmiljö som inte uppfyller kraven av biotoptypen ”mark med mycket gamla träd” och därför inte kan skyddas som biotopskyddsområdet. Vid gränsinmätning i fält som har genomförts i samarbete mellan stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och miljöförvaltningen har hänsyn tagits så att underhåll av befintliga byggnader, anläggningar och vägar inte ska försvåras i och med bildandet av biotopskyddsområdet. Kontoren bedömer att en generell buffert om fem meter skulle medföra ett orimligt stort intrång i områden med både höga naturvärden och dramatisk terräng. Stadsbyggnadskontoret bedömer att befintliga gång- och cykelkopplingar i områden även möter framtida behov och att områdets höga naturvärden och geologiska värden samt dramatiska terräng begränsar utvecklingar av nya kopplingar och rekreativa anläggningar. En till platsens höga naturvärden och dramatiska terräng anpassad förstärkning av kopplingar och rekreativa funktioner bedöms inte försvåras av biotopskyddet. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. Finns särskilda skäl kan även dispens från förbudet att skada naturmiljön ges. Stadsbyggnadskontorets förslag Stadsbyggnadskontoret föreslår att nämnden godkänner samrådsredogörelsen och att nämnden godkänner förslaget och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Åkeslund ska utgöra ett biotopskyddsområde i enlighet med bifogat förslag till beslut. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret konstaterar att förslaget är i enlighet med uppdrag i kommunfullmäktiges budget 2025 och-2026. Staden har hittills inrättat fem 17 (20) biotopskyddsområden, ytterligare fem ska enligt budgetuppdraget inrättas senast juni 2026. I arbetet med naturreservat och biotopskyddsområden ska genomförandet av bostadsmål och planerad viktig infrastruktur beaktas. Under åren 2024 – 2025 har Olovslunden och Nockebyhov i Bromma, Skönstavik i Farsta, Vinterviken i Hägersten-Älvsjö och Vårberg i Skärholmen inrättats som biotopskyddsområden. Ett av de ytterligare fem områden som utretts för biotopskydd är Åkeslund i Bromma. De övriga fyra som föreslås att inrättas som biotopskyddsområden i kommunfullmäktige i maj 2026 är Trekanten, Hemskogen, Gökdalen och Vikingaberget-Johannesdal. Stadsledningskontoret anser att det är positivt att det finns ett förslag som säkerställer naturområdets värden och anser att inrättandet av biotopskyddsområdet i enlighet med förslaget, ligger i linje med framtida önskvärd stadsutveckling. Beslutet om biotopskyddsområde bidrar till att uppnå Stockholms stads miljömål ”Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem”. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige inrättar biotopskyddsområde för Åkeslund med det syfte och avgränsning som framgår av bilaga 1. 18 (20) Reservationer m.m. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Jonas Naddebo (C) Att stadsbyggnadsnämnden i första hand beslutar att återremittera ärendet, att nämnden i andra hand beslutar att delvis avslå kontorets förslag samt att därutöver anföra följande: Centerpartiet värnar den biologiska mångfalden och ser biotopskyddsområden som ett bra verktyg för att långsiktigt skydda värdefulla naturmiljöer. För att vara effektivt ska olika skyddsformer användas där de gör störst nytta och efter en process som är kunskapsbaserad, lokalt förankrad och transparent. Processen här har tyvärr varit den motsatta. Utgångspunkten har inte varit att identifiera specifika biotoper med dokumenterat skyddsbehov och därefter pröva lämplig skyddsform, utan att vänstermajoriteten i budget fastslagit ett siffersatt mål om ett visst antal biotopskyddsområden. Förvaltningarna har därefter haft i uppdrag att ”fylla kvoten”. Resultatet blir en uppifrån-och-ner-process där signalpolitik varit viktigare än avvägningar mellan naturskydd, stadsutveckling och människors behov. Därtill präglas ärendena av en uppenbart forcerad framdrift. Samrådet väcker frågor, inte minst då berörda stadsdelsnämnder inte fått ta ställning till sina förvaltningars yttranden i sedvanlig ordning. Detta försvagar den lokala demokratiska förankringen. Vi ser också risker i att gränsdragningarna inte vilar på tillräckliga utredningar. Värdefull natur kan ha lämnats utanför samtidigt som mark utan motsvarande värden inkluderats, vilket i praktiken kan omöjliggöra framtida nyttjande, exempelvis för bostäder. Åkeslund är ett uppskattat och välanvänt naturområde med höga naturvärden. Det föreslagna biotopskyddsområdet sammanfaller i stort sett med gränserna för ett riksintresse för naturvård, vilket er intryck av att området i första hand valts för att snabbt uppfylla ett politiskt satt kvantitativt mål. Det är tyvärr uppenbart att dessa ärenden har hastats fram för att nå beslut före valet. Vi värnar naturen, men vi värnar också och demokrati, rättssäkerhet och transparens och menar att denna process inte lever upp till de kraven. Reservation av Björn Ljung (L) Att stadsbyggnadsnämnden beslutar att avslå kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande: Liberalerna anser att biotopskyddsområden är en bra idé och ett välkommet 19 (20) komplement till nationalparker och naturreservat. De ska vara mindre till ytan och skydda särskilt viktig natur. Det biotopskyddsområdet som först beslutades i Olovslund har en mer begränsad yta och visar tydligt de arter det ska skydda. Att göra biotopskyddsområdena så omfattande som här föreslås får mycket stora konsekvenser. Liberalerna ser ett behov av större försiktighet och eftertanke vid inrättandet av biotopskyddsområden, särskilt när dessa dras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, inte sällan privatägda tomter med villor eller flerfamiljshus. När gränserna för biotopskydd läggs mycket nära bostäder och annan bebyggelse riskerar det att skapa betydande och långsiktiga begränsningar för både boendemiljö och stadsutveckling. Vidare vill Liberalerna understryka att biotopskyddsområden, liksom naturreservat, inte enkelt kan upphävas genom kommunala beslut. Enligt miljöbalken krävs så kallade synnerliga skäl för att upphäva ett sådant skydd för biotopskyddsområdena. Synnerliga skäl gäller också för åtgärder inom områdena, t ex att ta ner enskilda träd eller ansa buskar som växer invid befintliga g/c-vägar. Därtill gäller att gränserna för ett biotopskyddsområde är fasta och inte kan justeras eller flyttas över tid. Det innebär att även mindre justeringar för att möjliggöra exempelvis bebyggelse, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder i praktiken är uteslutna. Skulle staden i framtiden behöva använda marken för bostäder, infrastruktur eller annan samhällsviktig utveckling är detta därmed i princip omöjligt. Besluten får mycket långtgående och irreversibla konsekvenser. Sammantaget innebär detta att staden i praktiken lägger en våt filt över flera områden, där framtida utveckling kraftigt begränsas. När biotopskyddsområden väl har inrättats är gränserna fasta och kan inte flyttas, och skyddet kan endast upphävas vid synnerliga skäl enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att mark som i dag skyddas i praktiken låses för all framtid, även om framtida behov av bostäder, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder skulle uppstå. Liberalerna menar därför att biotopskydd bör användas restriktivt. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD) Sverigedemokraterna godkänner förslaget att inrätta detta naturreservat men menar att vänstermajoritetens (S, V, MP) syfte med förslaget går långt utöver att skydda naturen i det aktuella området. Tvärtom är detta ett sätt för Miljöpartiet inom vänstermajoriteten (S, V, MP) att skaffa sig ett alibi för att skövla annan natur när Socialdemokraternas projekt att uppfylla det numerära målet om 140.000 bostäder till 2035 ska uppfyllas. Som alltid när Socialdemokraterna ska genomföra en reform så är påverkan på medborgarna av underordnad betydelse så länge som partiet kan visa upp att de uppfyllt ett mål, i detta fallet numerären 140.000. Eftersom Socialdemokraterna avser att skövla grönskan i stadens gamla trädgårdsstäder, både villaområden och de hyreshusområden i naturen som en gång 20 (20) byggdes för att även ge arbetarklassen grönska, måste några alibin tas fram. I linje med detta har vänstermajoriteten (S, V, MP) valt att utpeka några grönområden som naturreservat, eller liknande klassificeringar. Detta sker inte för att just dessa gröna fickor i bebyggelsen behöver skyddas utan för att Miljöpartiet ska ha ett alibi inför sina väljare när de deltar i skövlingen av grönska mellan bostäder. Sverigedemokraterna menar att det är bra att dessa områden får ett skydd men att det i första hand behövs ett generellt skydd av grönskan som finns runt stadens existerande bostadsområden. När dessa är skyddade kan man göra en genomlysning av vilka grönområden som utöver detta skydd även måste ha särskilt reglerat skydd. --- [Bilaga - Förslag till beslut Åkeslunds biotopksyddsområde.pdf] Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde Mars 2026 Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde Mars2026 Dnr: 2025-17064 Utgivare: Stadsbyggnadskontoret Omslagsfoto: Gundula Kolb Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 3 (17) Beslut om inrättande av Åkeslunds biotopskyddsområde på del av fastigheterna Åkeshov 1:1 och Nockeby 1:1 i Stockholms kommun Innehåll Beslut ........................................................................................................ 4 Syftet med biotopskyddsområdet ............................................................... 4 Grund för beslutet....................................................................................... 4 Gällande planer och befintliga anläggningar .............................................. 5 Målbild för biotopskyddsområdet ............................................................... 6 Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet ................................................................................. 6 Naturvårdsförvaltning och tillsyn ................................................................ 8 Skötsel ........................................................................................................ 8 Upplysningar .............................................................................................. 9 Bilagor ........................................................................................................ 9 Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 4 (17) Beslut Med stöd av 7 kap. 11 § miljöbalken och 7 a § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. beslutar kommunfullmäktige i Stockholms kommun den XX månad 202X att det område som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1), ska utgöra ett biotopskyddsområde för biotoptypen mark med mycket gamla träd. Arealen är cirka 6,8 hektar. Namn på biotopskyddsområdet är Åkeslunds biotopskyddsområde. Verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön får inte utföras inom biotopskyddsområdet. Syftet med biotopskyddsområdet Syftet är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. För att bevara naturvärden och biologisk mångfald i biotopskyddsområdet behövs viss skötsel, se information under rubrik ”Skötsel”. Grund för beslutet Skogen i Åkeslund utgörs av mark med mycket gamla träd med arter som är knutna till sådana biotoper. Mark med mycket gamla träd hyser livsmiljöer för både skyddsvärda och hotade arter. För att ett område ska kunna bli biotopskyddsområde måste det överensstämma med någon av det 30-tal biotoptyper som finns med i bilaga 2 och 3 i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Mark med mycket gamla träd är en av dessa biotoptyper. Definitionen är: ”Gran, tall, ek och bok är normalt mycket gamla träd när de uppnått en ålder som är minst dubbelt så hög som lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. Övriga trädslag bör normalt ha uppnått en ålder av minst 100 år. Med mark avses här det område som behövs för att bevara träden eller de trädanknutna arter som lever i marken, på träden eller i träden”. Åkeslunds biotopskyddsområde är indelat i två delområden. Det östra området utgörs av mycket varierad skog med gamla och grova barrträd av tall och gran i norra delen. En gradvis övergång till lövskog sker längre söderut i området. Flera arter av lövträd växer i området exempelvis ek, skogslind, asp, lönn och björk. Ett påtagligt inslag av flerstammig skogslind visar på lång kontinuitet av trädslaget. Hasselbuketter med stora socklar växer spridda i hela området. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 5 (17) Det västra området är lövdominerat och i brynzonerna finns gott om grova, gamla ekar. Detta delområde hyser också stor variation av trädslag med varierande ålder och dimension och är flerskiktat med en hel del buskvegetation. Områdets naturvärden redovisas i bifogad beskrivning (bilaga 2). Området ingår i Brommas De Geermorän-systemet som utgör ett riksintresse för naturvård (3 kap. 6 § Miljöbalken). Området karakteriseras av ett stort antal block, mycket blockrik morän med blocksträngar och förekomst av ett flertal jätteblock. Området har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur framför allt för arter knutna till ädellövskog, men även för barrskogslevande arter och fladdermöss. Området utgör en livsmiljö för skyddsvärda arter i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Vidare bedöms området ha en nyckelfunktion i det regionala ädellövsambandet. Områden av tillräcklig storlek och kvalité på strategiska platser är en viktig del i att säkerställa en fungerande blågrön infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. Genom att skydda sådana områden som biotopskyddsområde eller någon annan form av områdesskydd förbättras förutsättningarna för bevarandet av biologisk mångfald långsiktigt. Tätortsnära natur är även viktig för rekreation och naturupplevelser och bidrar till stadens attraktivitet. Ett skydd av området bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Gällande planer och befintliga anläggningar Det föreslagna biotopskyddsområdet omfattas av flera gällande detaljplaner och regleras främst som Park eller Natur: Pl 2198 Del av stadsdelen Åkeslund, 1939, Pl 7089 Kv Örtuglandet mm, 1972, Pl 7857 Marklandsbacken-Tunnlandsvägen, 1978, Pl 96063 Kv Fredikslund mm, 2000, Dp 96054-2 Nymilen m m Del 2 (Åkeshovs sjukhem), 1997 och Dp 2019-13873 Penninglandet 2 m fl, 2023. Att inrätta biotopskyddsområde i området bedöms vara förenligt med gällande detaljplaner. Biotopskyddsområdet genomkorsas av belysta gångvägar och elledningar löper främst i eller intill gångbanan. I östra delen av det östra delområde finns både fiber- och fjärrvärmeledningar. Utanför Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 6 (17) det västra delområde intill Drottningholmsvägen löper ett flertal ledningar. Ut med gångvägar finns även parkbänkar och papperskorgar. Flyttblocken vid Atle-Tor omges av ett stängsel. Målbild för biotopskyddsområdet Biotopskyddsområdet utgörs av en flerskitad, olikåldrig skog med rik förekomst av gamla träd, olika trädslag och död ved i olika nedbrytningsstadier. I området växer många gamla solbelysta tallar, grova ekar och lindar, fågelbär och hassel. Områdes brynmiljöer är luckiga, variationsrika och fria från invasiva främmande arter. Ekar står ljusöppet och har tillräckligt med plats att utveckla sig, en del är vidkroniga. I biotopskyddsområdet är de gamla träden vitala och står kvar så länge som möjligt. Träd som dör står kvar som högstubbar så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Döda träd som fallit till marken eller behövt tas ner av säkerhetsskäl ligger kvar i området, utan att blockera gångväg eller stigar. Det finns gott om död ved av olika trädslag och i olika nedbrytningsstadier i området. Träd- och buskskiktet utgörs av flera olika inhemska arter. Befintliga gångvägar genom området är lättframkomliga och underhålls och utvecklas i samklang med bevarandet av äldre träd. De Geer-moräner med blockformationer som utgör riksintresse för naturvården är väl synliga på valda platser. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet Inom ett biotopskyddsområde är det enligt 7 kap. 11 § miljöbalken inte tillåtet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Med att skada naturmiljön menas att skada de biologiska och andra förutsättningar som är nödvändiga för att bibehålla en biotops funktion för växt- och djurarter. Naturmiljön som helhet är skyddad i biotopen, och det är den skada som åtgärden kan orsaka på naturmiljön och livsbetingelserna för arter i biotopen som är av betydelse och ska bedömas. Förbudet mot att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön i ett biotopskyddsområde gäller enligt bestämmelsen åtgärder som kan komma att skada naturmiljön. Det räcker således att det finns en risk för skada. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 7 (17) Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i detta biotopskyddsområde är avverkning och skada av träd inklusive deras rötter, borttagande av död ved, uppförande av byggnader och anläggningar, påverkan på hydrologin, ny ledningsdragning utanför befintliga ledningsgator, ny belysning, körning med maskiner och motorfordon i terräng, sprängning, grävning, schaktning, utfyllnad, tippning och upplag. Observera att dessa angivna verksamheter och åtgärder endast utgör exempel. Det kan finnas andra verksamheter och åtgärder som kan orsaka skada på naturmiljön i biotopskyddsområdet. Verksamhetsutövaren ska bedöma om en planerad åtgärd kan innebära risk för att naturmiljön skadas. Detta behöver göras redan vid planeringen av åtgärden. Hänsynsbehovet skiljer sig åt beroende på årstid. Generellt bedöms perioden 1 november – 1 mars som mest lämplig för åtgärder. Den som planerar en åtgärd bör kontakta Stockholms stads miljöförvaltning för råd och information. Drift och underhåll av områdets anläggningar och ledningar bedöms inte strida mot biotopskyddsområdets syfte eller riskera att skada naturmiljön under förutsättning att inga uppvuxna levande eller döda träd tas ner eller skadas med avseende på stammar, trädkronor eller rötter och att skydd sker enligt Stockholms stads tekniska handbok. Det är möjligt att ansöka om dispens för åtgärder som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Intresset av att vidta åtgärder eller bedriva verksamhet i sådana mark- eller vattenområden ska vägas mot de konsekvenser som förlusten av, eller skadan på, biotopen för med sig. Generella undantag I 7 kap. 11 a § miljöbalken, samt i 8, 8 a och 8 b §§ Förordning (1998:1252) om områdesskydd (FOM) regleras när vissa verksamheter och åtgärder kan utföras utan hinder av det förbud som annars gäller i biotopskyddsområden. Bestämmelserna för ett biotopskyddsområde gäller inte för de delar av området som är beläget i omedelbar anslutning till bebyggelse som fanns där när skyddet för området inträdde. Av detta följer att den bebyggelse som fanns vid skyddets införande ska kunna användas på det sätt och för de ändamål den var avsedd för när den uppfördes, utan hinder av den senare skyddade biotopen. Pågående verksamhet bör därför kunna fortgå på ett rimligt sätt, och åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till pågående verksamhet i Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 8 (17) anslutning till byggnaden eller för byggnadens funktion eller för att förhindra skada, bör kunna vidtas. Enligt 8 a § FOM får inom ett mark- eller vattenområde som är ett biotopskyddsområde en verksamhet bedrivas eller en åtgärd vidtas, om • en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt Plan- och bygglag (2010:900) antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att genomföra detaljplanen eller områdesbestämmelserna. • en nätkoncession för linje enligt Ellag (1997:857) meddelades för en starkströmsledning innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att starkströmsledningen ska uppfylla kraven enligt Elsäkerhetslag (2016:732) och ellagen. Naturvårdsförvaltning och tillsyn Stockholms stad är förvaltare i naturvårdshänseende av biotopskyddsområdet i enlighet med 2 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Exploateringsnämnden står för obligatoriska investeringar så som gränsmarkering och skyltning av biotopskyddsområdet. I övrigt fördelas ansvaret för skötsel och underhåll i enlighet med överenskommelser inom staden. Stockholms stad är tillsynsmyndighet enligt 2 kap. 9 § miljötillsynsförordningen (2011:13). Tillsyn sker enligt 26 kap. miljöbalken. Stockholms stad prövar dispensansökningar enligt 7 kap. 11 § miljöbalken. Ansvarig nämnd regleras i stadens reglementen. Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsynsmyndighet för fornlämningar. Skötsel Kommunen får enligt 7 kap. 11§ miljöbalken vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. I detta biotopskyddsområde behövs skötsel främst i form av regelbunden röjning av uppväxande sly och gallring av träd som riskerar att beskugga de gamla tallarna och de vidkroniga ekarna. Det är viktigt att se till att gallringen utförs varsamt så att Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 9 (17) efterträdare till de gamla träden sparas. Speciellt i brynzonerna skapas flerskiktade miljöer där blommande och bärande arter sparas. Slyröjning kan också behövs för att göra stenblocken synliga. Hassel glesas vid behov ut försiktigt för att få grövre hasselbuketter. För att minimera risk för människor eller egendom kan säkerhetsbeskärningar, kronavlastning, tillskapande av högstubbar och i sista hand fällning av riskträd genomföras. Fällning av riskträd kan dock kräva dispens. I området finns några övriga kulturhistoriska lämningar och skötselåtgärderna kan behöva anpassas för att inte skada dessa lämningar. Befintliga anläggningar i området hålls i gott skick och underhålls så att funktion och säkerhet upprätthålls. Skötsel av området beskrivs vidare i bilaga 2. Om vårdåtgärder utförs av någon annan part än kommunen regleras detta med särskilda avtal. Till dessa avtal ska även bifogas skötselinstruktioner. Upplysningar Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken ska ett beslut om bildande av ett biotopskyddsområde gälla omedelbart även om det överklagas. Bilagor 1. Beslutskarta 2. Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 10 (17) Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 11 (17) Bilaga 2: Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel Åkeslunds biotopskyddsområde är beläget inom Bromma stadsdelsområde. Det omfattar delar av fastigheten Åkeshov 1:1 och ett lite hörn av fastigheten Nockeby 1:1 om ägs av Stockholms stad. Figur 1. Förslagen biotopskyddsområde är beläget i stadsdelsområde Bromma. Naturmiljö Åkeslunds biotopskyddsområde är indelat i två delområden. Det östra området utgörs av mycket varierad skog med gamla och grova tallar och granar i norra delen. En gradvis övergång till lövskog sker längre söderut i området. Flera arter av lövträd växer i området, exempelvis ek, skogslind, asp, lönn och björk. Ett påtagligt inslag av flerstammig skogslind visar på lång kontinuitet av trädslaget. Hasselbuketter med stora socklar växer spridda i hela området. I de södra och sydvästra brynen finns en hel del gamla, vidkroniga ekar som utgör substrat och livsmiljö för rödlistade arter som ekticka (NT, nära hotad), oxtungsvamp (NT) och skeppsvarvsfluga (NT). Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 12 (17) Det västra området är lövdominerat och i brynzonerna finns gott om grova, gamla ekar. Detta delområde hyser också stor variation av trädslag med varierande ålder och dimension och är flerskiktat med en hel del buskvegetation. I hela området finns en varierande mängd död ved och hålträd och en del naturvårdsarter har påträffats så som gärdsmyg, mindre hackspett (NT), kattuggla, stjärtmes, gullviva och blåsippa. Dessa tyder på naturvärden knutna till främst ädellöv- och triviallöv. Området har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur framför allt för arter knutna till ädellövskog, men även för barrskogslevande arter och fladdermöss. Området utgör en livsmiljö för skyddsvärda arter i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Figur 2. Åkeslund har en viktig funktion i stadens blågröna infrastruktur och ingår i en livsmiljö för skyddsvärda arter inom Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Åkeslund är del av det kommunala ädellövnätverket och innefattar viktiga livsmiljöer för eklevande arter. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 13 (17) Figur 3. Habitatnätverk för insekter knuten till ädellöv. Enligt kommunens habitatnätverk för barrskog utgör biotopskyddsområdets delområden en potentiell livsmiljö respektive en klivsten för barrskoglevande arter. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 14 (17) Figur 4. Habitatnätverk för barrskogsmesar. Blocksamlingar, så kallad De Geer-morän, och små branter och kuperad terräng ger området stor geologisk variation. I det västra delområdet finns två partier med ett stort antal block. Det största, som är spräckt i två delar, har brutits loss från den intilliggande hällen och står på högkant, så att den av inlandsisen slipade och räfflade ytan nu står vertikalt och är vänd mot söder. Den intilliggande hällen är delvis uppsplittrad i stora tätt liggande block. Det östra delområdet består av bitvis mycket blockrik morän med blocksträngar och förekomst av ett flertal jätteblock. Knappt 100 meter väster om Fredrikslundsvägens ände står ett cirka nio meter högt granitblock på högkant som en pelare, Detta block kallas Atle- Tor. Lite längre söderut finns ett block som kallas ”Lasse-Maja- stenen” där det sägs att stortjuven Lasse-Maja gömde sitt stöldgods. Historisk markanvändning, kulturhistoriska värden Området Åkeslund tillhörde på 1600-talet säteriet Åkeshov, tidigare Nockeby. Stadsdelen har fått sitt namn efter torpet Åkeslund norr om Gustav III:s väg. Torpet fanns kvar till 1930-talet och lämningarna är registrerade som övrig kulturhistorisk lämning Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 15 (17) (L2022:2452 och L2021:1553). Redan 1706 låg emellertid ett torp på platsen, kallat Nytorpet. Terrängen vid Åkeslund ansågs inte lämplig för villabebyggelse och därför uppfördes smalhus i funktionalistisk stil under 1940-talet. Med hänsyn till naturmiljön byggdes husen inte högre än trädtopparna på omgivande tallskog och huskropparna placerades så att de följer de naturliga sluttningarna. Kringliggande sluttningar bevarades som naturmark. Även blocken Atle-Tor och Lassa Maja stenen klassas som övrig kulturhistorisk lämning (L2013:1929 och L2013:1313). Figur 5. Utsnitt från häradsekonomiska kartan från början av 1900-talet över området dess omgivning. Rekreativa funktioner Skogsområdet i Åkeshov är ett väldigt uppskattat rekreationsområde och används av förskolor och skolor i närområdet. Skogen har flera entréer från såväl Brommaplan som omgivande vägar. Genom området leder ett par asfalterade gångvägar med belysning. Genom skogen löper även upptrampade gångstigar som ansluter till gång- och cykelstråk i flera väderstreck. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 16 (17) Sammantaget erbjuder biotopskyddsområdet värden som grön oas, lek, promenader, ro, sitta i solen, utsikt och vild natur. De branta, blockrika slänterna och de höga ekarna och hasselsnåren är en intressant miljö för promenader och en spännande och fantasieggande miljö för naturlek. I skogen finns många spår av kojbyggen och närmare Kristofferskolan är marken upptrampad av alla lekande barn. Området är bullerstört från Drottningholmsvägen, framförallt i den västra delen. Skötsel För att biotopskyddsområdets värden ska bevaras och utvecklas behövs naturvårdande skötsel. Även anläggningar såsom gångvägar och stängsel behöver skötas och underhållas. Sly som skuggar ekar, tallar och andra gamla, grova träd röjs regelbundet bort så att träden får tillräckligt med ljus och stammarna är delvis solbelysta. Även gallring av träd som riskerar att beskugga äldre träd kan behövas. Slyröjning behövs också för att göra stenblocken synliga. Vid all röjning och gallring sparas rönn, hassel och annan inhemsk blommande och bärande buskvegetation, samt ett urval av unga tallar och ädellövträd som kan utgöra efterträdare till de gamla träden så att trädkontinuiteten säkerställs. Speciellt i brynzonerna skapas flerskiktade miljöer med blommande och bärande arter genom att röja och gallra bort uppkommande sly och småträd. I hasselrika områden glesas hassel försiktigt ut vid behov för att få grövre hasselbuketter. I de höglänta, talldominerade delarna lämnas skogen främst för fri utveckling. Punktinsatser som friställning av enstaka träd, veteranisering av ung till medelålders tall för att skapa långsamväxande tallar, tillskapande av död ved eller gallring bland täta unga tallbestånd kan dock utföras. Eftersom området utgör en lämplig miljö för fladdermöss bör belysning i området anpassas så att fladdermöss inte störs. För att gynna fladdermössen kan även fladdermusholkar sättas upp och vissa träd veteraniseras för att bidra till viloplatser. För att gynna arter knutna till miljöerna med gamla träd ska träd som dör stå kvar som trädruiner eller högstubbar så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Högstubbar skapas som alternativ till fällning där så är möjligt. Om grenar utgör risk för människor eller egendom kan säkerhetsbeskärningar utföras. Detta Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Beslut för Åkeslunds biotopskyddsområde 17 (17) rör särskilt träd som står nära parkvägar, bebyggelse och skolgård. Fällning av uppvuxna och gamla träd kan kräva dispens. Döda träd som fallit till marken eller behöver tas ner av säkerhetsskäl lämnas kvar i området, utan att blockera gångvägar eller stigar. Grenar och ris kan läggas upp i högar som faunadepåer eller som Benjeshäckar inom området. Förekomst av invasiva främmande arter ska regelbundet kontrolleras och bekämpas så fort de upptäcks. Detta ska ske med hänsyn till befintliga naturvärden. De två torplämningarna med statusen Övrig kulturhistorisk lämning ska inte täckas av ris, grenar och död ved. Sly bör röjas från lämningarna och träd som riskerar att falla och skada lämningarna kan behöva beskäras eller avverkas. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 --- [Bilaga - Samrådsredogöresle Åkeslunds biotopskyddsområde.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Planavdelningen Dnr 2025-17064 Gundula Kolb Sida 1 (6) Tfn 08-508 27 136 2026-03-03 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Samrådsredogörelse för Åkeslunds biotopskyddsområde på del av fastigheterna Åkeshov 1:1 och Nockeby 1:1 i stadsdelen Bromma Innehåll Sammanfattning .......................................................................................1 Bakgrund...................................................................................................2 Förslagets syfte och huvuddrag ............................................................2 Hur samrådet bedrivits ..........................................................................2 Inkomna synpunkter, stadsbyggnadskontorets ställningstagande och föreslagna ändringar ........................................................................2 Statliga och regionala myndigheter och förbund ...................................3 Länsstyrelsen Stockholm.......................................................................3 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar......................................3 Exploateringsnämnden..........................................................................3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ...........................................................3 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................3 Stockholms stadsmuseum.....................................................................4 Idrottsnämnden......................................................................................4 Trafiknämnden.......................................................................................4 Fastighetsnämnden...............................................................................5 Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA)...............................................5 Berörda sakägare..................................................................................5 Ellevio AB ..............................................................................................5 Övriga synpunkter .................................................................................5 Bevara Bromma Grönt...........................................................................5 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande...............6 Sammanfattning Syftet med Åkeslunds biotopskyddsområde är att bevara och på sikt utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. Beslutsförslaget sändes ut på samråd 2026-01-23 – 2026-02-23. Under samrådet har tio yttranden inkommit. Ingen remissinstans avstyrkte förslaget. Länsstyrelsen lämnade förbättringsförslag kring Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17064 Sida 2 (6) en formulering rörande bekämpning av invasiva arter och stadsmuseet önskade att skötsel av övriga kulturhistoriska lämningar förtydligas. Stockholm Vatten och Avfall önskar att beslutet kompletteras med en skrivning om att underhåll av befintliga anläggningar är undantaget från förbuden att skada naturmiljön. Trafikkontoret önskar en buffertzon på minst fem meter mellan gränsen för biotopskyddsområde och gatukant vid de angränsande gatorna och lyfter generella konsekvenser av biotopskyddsområden. Bromma stadsdelsförvaltning önskade ett förtydligade av hur skötsel av biotopskyddet finansernas. Vidare förslog stadsdelsförvaltningen att gränsen av biotopskyddsområde inte skulle dras närmare än 3 meter från fasad. Även föreningen Bevara Bromma Grönt (BBG) inkom med synpunkter och önskar att ett sammanhängande område skyddas istället för två delområden. Efter samrådet har dialog förts med SVOA. Samrådsförslaget har reviderats utifrån inkomna remissynpunkter. I beslutsdokumentet har stycket ”Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområde” och ”Skötsel” förtydligats. Vidare har redaktionella ändringar genomförts. Vid inmätning i fält har gränsen av biotopskyddsområdet finjusterats för att säkerställa att skötsel och underhåll av befintligare byggnader, anläggningar och vägar inte försvåras. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Syftet med Åkeslunds biotopskyddsområde är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. Hur samrådet bedrivits Samråd om förslag till Åkeslunds biotopskyddsområde har hållits med Länsstyrelsen och med berörda sakägare samt med exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, kulturnämnden, trafiknämnden, idrottsnämnden och fastighetsnämnden från 23 januari till 23 februari 2026. Inkomna synpunkter, stadsbyggnadskontorets ställningstagande och föreslagna ändringar Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17064 Sida 3 (6) Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen tillstyrker förslaget, men föreslår att stycket under rubriken ”Skötsel” i bilaga 2 som rör bekämpning av invasiva arter kompletteras med tillägg att bekämpningsåtgärderna inte onödigtvis ska medföra skador på naturvärden i biotopskyddsområdet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar för synpunkten och har kompletterat stycket ”Skötsel” i bilaga 2 i enligt med länsstyrelsen synpunkt. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Exploateringsnämnden Exploateringskontoret ser positivt på samrådsförslaget och har inget att erinra. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar exploateringskontoret för ett bra samarbete. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig positiv till föreslaget och lyfte att området är utvalt och prioriterat utifrån föreslagen process i Policy för skydd av natur, som är framtagen inom ramen för budgetuppdraget att ta fram en strategi för skydd av naturområden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar miljöförvaltningen för ett bra samarbete. Bromma stadsdelsnämnd Stadsdelsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget, men önskar ett förtydligade hur skötsel av biotopskyddet finanseras. Vidare föreslår förvaltningen att gränsen för biotopskyddsområde inte dras närmare än 3 meter från fasad på befintliga byggnader. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har noterat synpunkterna rörande finansiering av driften. Medel för drift av naturreservat och biotopskyddsområden fördelas till stadsdelsnämnderna årligen i budget enligt särskild fördelningsnyckel. Investeringar för iordningställandet vid inrättandet av reservatet genomförs av exploateringsnämnden. Stadsdelsnämnderna har även under flera år haft möjlighet att söka investeringsmedel från central medelsreserv för naturreservat och biotopskyddsområden. I övrigt ska ansvarig stadsdelsnämnd utifrån sin budget genomföra de åtgärder som behöver göras inom stadsdelsnämndens områden. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17064 Sida 4 (6) Stockholms stadsmuseum Stadsmuseet anser att i stycket ”Skötsel” bör det läggas till att de två torplämningarna med statusen Övrig kulturhistorisk lämning inte ska täckas av ris, grenar och död ved. Sly bör röjas från lämningarna och träd som riskerar att falla över dem bör avverkas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar för synpunkten och har kompletterat stycket i enlighet med stadsmuseets synpunkt. Idrottsnämnden Idrottsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget. Trafiknämnden Trafikkontoret ställer sig positiv till förslaget, men önskar en buffertzon på minst fem meter mellan gränsen för biotopskyddsområde och gatukant vid de angränsande gatorna för att säkerställa möjligheten att underhålla gatuanläggningar över tid. Trafikkontoret lyfter även den generella risken att biotopskyddsområden försvåra möjligheten att förstärka eller bygga ut framtida gång- och cykelkopplingar samt rekreativa funktioner. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar trafikkontorets synpunkter. Vid gränsinmätning i fält som har genomförts i samarbete mellan stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och miljöförvaltningen har hänsyn tagits så att underhåll av befintliga vägar inte ska försvåras i och med bildandet av biotopskyddsområdet. Kontoren bedömer att en generell buffert om fem meter skulle medföra ett orimligt stort intrång i områden med både höga naturvärden och dramatisk terräng, så gränsen är satt utifrån ovanstående förutsättningar. Stadsbyggnadskontoret bedömer att befintliga gång- och cykelkopplingar i området även möter framtida behov och att områdets höga naturvärden och geologiska värden samt dramatiska terräng begränsar utvecklingen av nya kopplingar och rekreativa anläggningar. En till platsens höga naturvärden och dramatiska terräng anpassad förstärkning av gångstråket och rekreativa funktioner bedöms inte försvåras av biotopskyddet. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. Finns särskilda skäl kan även dispens från förbudet att skada naturmiljön ges. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17064 Sida 5 (6) Fastighetsnämnden Fastighetskontoret har inte svarat på remissen. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) SVOA önskar att beslutet kompletteras med en skrivning om att underhåll av befintliga anläggningar är undantaget från förbuden att skada naturmiljön. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samrådet har stadsbyggnadskontoret fört dialog med SVOA. Kontoret har informerat SVOA om att gällande lagstiftning inte ger utrym för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön. Biotopskyddsområdets gräns längs Drottningholmsvägen har lagts så att stora ledingsstråk är utanför biotopskyddsområdet. Även övriga ledningar för spill- och dricksvatten ligger utanför biotopskyddsområdet. Vidare har stycket ”Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön” i beslutsdokumentet förtydligats. Kontoret bedömer att biotopskyddsområdet inte försvåra underhållet av befintliga anläggningar och ledningar. Berörda sakägare Ellevio AB Ellevio har inget att erinra. Övriga synpunkter Bevara Bromma Grönt Föreningen Bevara Bromma Grönt (BBG) välkomnar förslaget att bilda ett biotopskyddsområde men önskar att ett sammanhängande område skyddas istället för två delområden för att säkerställa att inte marken mellan dem tas i anspråk för bebyggelse eller annat. BBG anser vidare att gränsen för biotopskyddsområdet bör gå ända fram till Drottningholmsvägen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsnyggandskontoret delar BBG:s syn att det vore önskvärt att grönområdet i sin helhet skulle skyddas. Området mellan de två delområdena utgörs dock av parkmark som inte uppfyller kraven för ”mark med mycket gamla träd” och kan därmed inte skyddas som biotopskyddsområde. Längs Drottningholmsvägen löper stora ledningsstråk. Kontoret bedömer därför att det inte är lämpligt att detta område ingår i biotopskyddsområdet. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17064 Sida 6 (6) Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Kontoret anser att samrådssvaren ger stöd för att bilda Åkeslunds biotopskyddsområde. Vidare gör kontoret bedömningen att inga väsentliga förändringar av förslaget har behövt göras efter samråd. Därmed bedöms inget nytt samråd krävas. Carolina Fintling Rue Gundula Kolb Enhetschef, Stadsbyggnadsstrateg Strategi och utveckling Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17064