Skyddat naturområde vid Trekanten i Hägersten-Älvsjö

Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden.Biotopskyddsområdet Trekanten ligger inomHägersten-Älvsjö stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 20,4 hektar och utgörs av biotoptypen strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arter. [R1+2+9 Utl Inrättande av Trekantens biotopskyddsområde i Hägersten-Älvsjös stadsdelsnämndsområde.pdf] 1 (17) Utlåtande Rotel I, Rotel II, Rotel IX (Dnr KS 2026/420) Inrättande av Trekantens biotopskyddsområde i Hägersten-Älvsjös stadsdelsnämndsområde Hemställan från stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Föredragande borgarråden Karin Wanngård, Jan Valeskog och Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden. Biotopskyddsområdet Trekanten ligger inom Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 20,4 hektar och utgörs av biotoptypen strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arter. Beredning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret anser att det är positivt att det finns ett förslag som säkerställer naturområdets värden och anser att inrättandet av biotopskyddsområdet i enlighet med förslaget, ligger i linje med framtida önskvärd stadsutveckling. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Biotopskyddsområde Trekanten i Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämndsområde inrättas i enlighet med det syfte och den avgränsning som framgår av bilaga 1 till utlåtandet. 2 (17) Föredragande borgarrådens synpunkter Under 2024 har fem nya biotopskyddsområden inrättats, och enligt budgeten för 2025 och 2026 ska ytterligare fem områden få ett långsiktigt skydd. Arbetet sker i nära samverkan mellan stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ett av de områden som nu föreslås få skydd är Trekanten i Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämndsområde. Under början av 2026 har förslaget varit ute på samråd och därefter justerats i dialog med bland annat Länsstyrelsen Stockholm, Stockholm Vatten och Avfall AB samt Ellevio AB. Bland annat har den sydöstra avgränsningen anpassats så att ett större ledningsstråk ligger utanför området. Stadsbyggnadsnämnden har därefter godkänt förslaget och föreslagit att kommunfullmäktige beslutar om att inrätta Trekanten som biotopskyddsområde. Det föreslagna området omfattar cirka 20,4 hektar och utgörs av sjön Trekanten med omgivande strandzoner samt skogsområdena söder om sjön. Här finns höga naturvärden kopplade till både vatten- och landmiljöer. Området är särskilt viktigt för fladdermöss och hyser en artrik fauna, inklusive flera rödlistade arter. Kombinationen av vatten, tät strandvegetation och äldre träd skapar goda förutsättningar för födosök, vila och fortplantning. Samtidigt är Trekanten ett uppskattat rekreationsområde som används flitigt av boende i närområdet och övriga stockholmare. Promenadstråk, badmöjligheter och närheten till natur gör området till en viktig plats för friluftsliv och återhämtning året runt. Ett skydd av området innebär därför att både ekologiska värden och sociala kvaliteter kan bevaras långsiktigt. Området utgör dessutom en viktig del av stadens blågröna infrastruktur och ingår i ett ekologiskt särskilt betydelsefullt kärnområde. Genom att skydda Trekanten stärks den biologiska mångfalden och stadens förmåga att hantera klimatförändringar, samtidigt som viktiga ekosystemtjänster säkras. Att inrätta Trekanten som biotopskyddsområde är därmed ett viktigt steg i arbetet för ett mer hållbart och robust Stockholm. Det bidrar till att bevara värdefull natur inom stadens gränser och säkerställer att området även framöver kan nyttjas av både människor och djurliv. Vi tillstyrker därför förslaget att kommunfullmäktige beslutar att Trekanten ska utgöra ett biotopskyddsområde. Bilagor 1. Förslag till beslut för biotopskyddsområde, dnr KS 2026/420-1.2 2. Samrådsredogörelse, dnr KS 2026/420-1.3 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag. 3 (17) Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att avslå kontorets förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Liberalerna anser att biotopskyddsområden är en bra idé och ett välkommet komplement till nationalparker och naturreservat. De ska vara mindre till ytan och skydda särskilt viktig natur. Det biotopskyddsområdet som först beslutades i Olovslund har en mer begränsad yta och visar tydligt de arter det ska skydda. Att göra biotopskyddsområdena så omfattande som här föreslås får mycket stora konsekvenser. Liberalerna ser ett behov av större försiktighet och eftertanke vid inrättandet av biotopskyddsområden, särskilt när dessa dras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, inte sällan privatägda tomter med villor eller flerfamiljshus. När gränserna för biotopskydd läggs mycket nära bostäder och annan bebyggelse riskerar det att skapa betydande och långsiktiga begränsningar för både boendemiljö och stadsutveckling. Vidare vill Liberalerna understryka att biotopskyddsområden, liksom naturreservat, inte enkelt kan upphävas genom kommunala beslut. Enligt miljöbalken krävs så kallade synnerliga skäl för att upphäva ett sådant skydd för biotopskyddsområdena. Synnerliga skäl gäller också för åtgärder inom områdena, t ex att ta ner enskilda träd eller ansa buskar som växer invid befintliga g/c-vägar. Därtill gäller att gränserna för ett biotopskyddsområde är fasta och inte kan justeras eller flyttas över tid. Det innebär att även mindre justeringar för att möjliggöra exempelvis bebyggelse, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder i praktiken är uteslutna. Skulle staden i framtiden behöva använda marken för bostäder, infrastruktur eller annan samhällsviktig utveckling är detta därmed i princip omöjligt. Besluten får mycket långtgående och irreversibla konsekvenser. Sammantaget innebär detta att staden i praktiken lägger en våt filt över flera områden, där framtida utveckling kraftigt begränsas. När biotopskyddsområden väl har inrättats är gränserna fasta och kan inte flyttas, och skyddet kan endast upphävas vid synnerliga skäl enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att mark som i dag skyddas i praktiken låses för all framtid, även om framtida behov av bostäder, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder skulle uppstå. Liberalerna menar därför att biotopskydd bör användas restriktivt. 4 (17) Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 13 maj 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. 1. Att i första hand besluta att kommunstyrelsen återremitterar ärendet 2. Att i andra hand föreslå att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att delvis godkänna förslag till beslut 3. Att därutöver anföra följande: Centerpartiet och Kristdemokraterna värnar den biologiska mångfalden och ser biotopskyddsområden som ett bra verktyg för att långsiktigt skydda värdefulla naturmiljöer. För att vara effektivt ska olika skyddsformer användas där de gör störst nytta och efter en process som är kunskapsbaserad, lokalt förankrad och transparent. Processen här har tyvärr varit den motsatta. Utgångspunkten har inte varit att identifiera specifika biotoper med dokumenterat skyddsbehov och därefter pröva lämplig skyddsform, utan att vänstermajoriteten i budget fastslagit ett siffersatt mål om ett visst antal biotopskyddsområden. Förvaltningarna har därefter haft i uppdrag att ”fylla kvoten”. Resultatet blir en uppifrån-och-ner-process där signalpolitik varit viktigare än avvägningar mellan naturskydd, stadsutveckling och människors behov. Därtill präglas ärendena av en uppenbart forcerad framdrift. Samrådet väcker frågor, inte minst då berörda stadsdelsnämnder inte fått ta ställning till sina förvaltningars yttranden i sedvanlig ordning. Detta försvagar den lokala demokratiska förankringen. Trekanten är ett viktigt rekreationsområde för promenader, löpning, bad och pulkåkning och som koppling mellan bostäder, skolor och kollektivtrafik. Att i detta sammanhang ytterligare begränsa eller ta bort belysning, utöver den redan nersläckta spången, riskerar att göra området otryggt, svårframkomligt och i praktiken otillgängligt för många under stora delar av året. Vissa arter har behov av mörker, men i stadsmiljö kan det inte ensidigt åsidosätta människors rätt till trygghet, säkerhet och att vistas i naturen. Centerpartiet vill att Stockholms tätortsnära grönområden ska vara levande och inbjudande, inte stänga ute människor genom beckmörker, otrygghet och snubbelrisk. Det är tyvärr uppenbart att dessa ärenden har hastats fram för att nå beslut före valet. Vi värnar naturen, men vi värnar också och demokrati, rättssäkerhet och transparens och menar att denna process inte lever upp till de kraven. 5 (17) Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Centerpartiets reservation i kommunstyrelsen. 6 (17) Ärendet Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden. Ett av de föreslagna områdena är Trekanten i Hägersten-Älvsjö stadsdelnämndsområde. Under vintern 2026 har samråd om förslag till Trekantens biotopskyddsområde hållits. Efter samrådet har dialog förts med Länsstyrelsen Stockholm, Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) och Ellevio AB. Samrådsförslaget har reviderats utifrån dialogen och inkomna synpunkter. Biotopskyddsområdets sydöstra gräns har justerats så att ett stort ledningstråk hamnar utanför. Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 om att föreslå att kommunfullmäktige beslutar att Trekanten ska utgöra ett biotopskyddsområde i enlighet med bifogat förslag till beslut. Stadsbyggnadsnämnden beslutade även om att godkänna samrådsredogörelsen. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 20,4 hektar och utgörs av biotoptypen strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arter. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Trekanten ska utgöra ett biotopskyddsområde i enlighet med tjänsteutlåtandet med bilagor. 3. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Reservation av Björn Ljung (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. SAMMANFATTNING Förslag till beslut för Trekantens biotopskyddsområde redovisas i det här ärendet. Uppdraget har genomförts i enligt med budget 2025 och 2026. Förslaget redovisas i sin helhet i bilaga 1 till detta ärende. 7 (17) Förslag till beslut för Trekantens biotopskyddsområde har tagits fram under ledning av stadsbyggnadskontoret, i samarbetet med exploateringskontoret, miljöförvaltningen och Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning. Trekanten förslås skyddas som biotopskyddsområde för biotoptypen strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arter. Föreslagen yta för biotopskyddsområde är cirka 20,4 hektar. Trekantens biotopskyddsområde utgörs av sjön Trekanten inklusive tillhörande träd- och buskridå i strandkanten samt skogsområdet söder om sjön som sträcker sig till Nybohov. Området hyser en art- och individrik fladdermusfauna och utgör ett viktigt födosöks- och viloområde för fladdermöss. Området hyser naturvärden och har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur och ingår i ett kärnområde i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Att skydda området som biotopskyddsområde är förenligt med gällande översiktsplan och bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål samt flera av de nationella och kommunala miljömålen. Samråd om förslag till biotopskyddsområdet hölls under januari-februari 2026. I detta tjänsteutlåtande redovisas en sammanfattning av samrådsredogörelsen. Länsstyrelsen och samtliga övriga remissinstanser ställer sig generellt positiva till förslaget. Efter samrådet har förslaget reviderats i dialog med länsstyrelsen och SVOA utifrån inkomna synpunkter. Kontoren överlämnar härmed förslag till beslut för Trekantens biotopskyddsområdet (bilaga 1) samt samrådsredogörelse (bilaga 2) till stadsbyggnadsnämnden för godkännande och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Trekanten ska utgöra ett biotopskyddsområde. Bakgrund I Stockholm finns många områden med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden, vilket bidrar till stadens attraktivitet. Att det finns många sådana områden beror på Stockholms unika läge mellan Mälaren och Östersjön och det variationsrika sprickdalslandskapet, tillsammans med att människor sedan bronsåldern brukat marken samt frånvaro av rationellt skogsbruk. Detta har tillsammans skapat gynnsamma förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Genom att skydda värdefulla naturområden i Stockholm och samtidigt bibehålla utvecklingspotentialen för bostäder och viktig infrastruktur, kan staden planera långsiktigt för en växande och hållbar stad. Naturområden som skyddas bidrar till att stockholmarna får fortsatt tillgång till grönområden och bidrar samtidigt till den klimatanpassning som behövs för att möjliggöra en tätare och robustare stad. 8 (17) Skydd av kärnområden av tillräcklig storlek och kvalité är också en viktig del i att säkerställa en fungerande grönblå infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. En rik biologisk mångfald lägger grunden för robusta och motståndskraftiga ekosystem som krävs för att kunna tillhandahålla viktiga naturnyttor (ekosystemtjänster). Skyddsformen biotopskyddsområde Biotopskyddsområden är en skyddsform som kan användas för små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som av annan anledning är särskilt skyddsvärda. Syftet med att skydda sådana biotoper är att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöer som har särskilt stort värde för djur- och växtarter. För att en kommun ska kunna besluta om inrättande av ett biotopskyddsområde måste området utgöras av någon av de 30-tal biotoptyper som är listade i bilaga 2 och 3 till förordning (1998:1252) om områdesskydd (FOM) enligt miljöbalken. Kommunen som har bildat ett biotopskyddsområde får vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. Ett biotopskyddsområde är normalt cirka 2-20 hektar stort. Skyddet gäller enbart inom biotopskyddsområdet och innebär att man inom biotopskyddsområdet inte får bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. Därmed kan man med stöd av biotopskyddsbestämmelser inte reglera åtgärder och verksamheter som bedrivs utanför ett biotopskyddsområde, även om dessa åtgärder kan skada naturmiljön i det skyddade området. Enligt FOM finns inte möjlighet att utöver detta förbud meddela särskilda föreskrifter för sakägare om vilka verksamheter och åtgärder som ska vara tillåtna eller förbjudna i ett biotopskyddsområde. Därmed finns inte heller möjlighet att skriva generella undantag för exempelvis underhåll av ledningar. Detta är en av flera viktiga skillnader mellan biotopskyddsområden och naturreservat. Med att skada naturmiljön menas att skada de biologiska och andra förutsättningar som är nödvändiga för att bibehålla en biotops funktion för växt- och djurarter. Om en åtgärd eller verksamhet kan skada naturmiljön måsta avgöras från fall till fall. En bedömning av risken för skada på naturmiljön behöver utgå från förutsättningarna för det enskilda biotopskyddsområdet. Hänsynsbehovet kan skilja sig åt i olika områden beroende av typen av biotop, årstid, geografiskt område, förekomster av särskilt skyddsvärda arter och olika förutsättningar i övrigt. I de fall den som planerar en åtgärd känner sig osäker bör han/hon därför kontakta stadens miljöförvaltning för att få råd och information. Om det finns särskilda skäl kan kommunen ge dispens från förbudet. Vid en dispensprövning ska en bedömning göras av skadan för naturvärden och ekologiska funktioner som den dispenssökta åtgärden riskerar medföra och tyngden av motivet att vidta åtgärden. Åtgärder och verksamheter som inte skadar naturmiljön är inte förbjudna. 9 (17) Enligt 8 § FOM gäller skyddet för ett biotopskyddsområde inte för de delar av området som är beläget i omedelbar anslutning till bebyggelse som fanns där när skyddet för området inrättades. Av detta följer att den bebyggelse som fanns vid skyddets införande ska kunna användas på det sätt och för de ändamål den var avsedd för när den uppfördes, utan hinder av den senare skyddade biotopen. Pågående verksamhet bör därför kunna fortgå på ett rimligt sätt, och åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till pågående verksamhet i anslutning till byggnaden eller för byggnadens funktion eller för att förhindra skada, bör kunna vidtas. Omfattas ett biotopskyddsområde av en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900) som antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades, får verksamheter bedrivas eller åtgärder vidtas som behövs för att genomföra detaljplanen eller områdesbestämmelserna (8a § FOM). Om en nätkoncession för en starkströmsledning meddelades innan biotopskyddsområdet beslutades får verksamheten bedrivas eller åtgärd vidtas som behövs för att starkströmsledningen ska uppfylla gällande krav enligt ellagen (1997:857) och elsäkerhetslagen (2016:732). Ärendet Syfte med biotopskyddsområdet Syftet med Trekantens biotopskyddsområde är främst att bevara områdets art- och individrika fladdermusfauna och områdets funktion som livsmiljö för fladdermöss. Vidare ska även områdets övriga naturvärden bevaras och utvecklas för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Åtgärder som behövs för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten bedöms ligger ligga i linje med områdets syfte. Grund för beslutet Det förslagna biotopskyddsområdet utgörs av sjön Trekanten inklusive tillhörande träd- och buskridå i strandkanten samt skogen söder om sjön. Området hyser en art- och individrik fladdermusfauna och utgör ett viktigt födosöks- och viloområde för fladdermöss. Trekanten ska därför utgöra ett biotopskyddsområde för biotoptypen strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arter. Den obelysta sjön Trekanten med dess naturliga stränder och skyddande strandvegetation i form av träd och buskar utgör en viktig födosökslokal för fladdermöss. I samband med en fladdermusinventering som genomfördes sommaren 2023 (Bilaga 3) påträffades här totalt åtta fladdermusarter varav tre rödlistade; nordfladdermus (NT, nära hotad), brunlångöra (NT), dammfladdermus (NT), dvärgpipistrell, gråskimlig fladdermus, vattenfladdermus, större brunfladdermus och 10 (17) mustasch-/tajgafladdermus. Sett till antal registreringar vid de olika autoboxarna var nordfladdermus den vanligaste arten, följd av vattenfladdermus. Den strandnära vegetationen ger skydd för fladdermössen att gömma sig från rovfåglar. I skogen söder om sjön finns ett flertal hålträd som kan utgöra både vilo- och koloniplatser för fladdermöss. Dvärgpipistrell kan även födosöka i områdets glesa ädellövsmiljöer. Områdets gamla tallskog används främst av nordfladdermus som en ”patrullstig” när den födosöker och förflyttar sig inom området. Områdets vatten-, strand- och trädmiljöer har höga naturvärden och hyser viktiga strukturer och funktioner för flera andra artgrupper såsom groddjur och arter knutna till ädellöv, triviallöv och barrskog. Området har även en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur och utgör ett kärnområde i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Figur 1. Trekanten utgör en viktig del av stadens blågröna infrastruktur särskilt för fladdermöss och arter knuten till barrskog och ädellöv. Områdets rekreativa funktioner Området är ett välbesökt rekreationsområde. Flera delvis belysta stigar och gång- och cykelvägar löper genom området, runt Trekanten och genom skogen söder om sjön. Området och angränsande parken och badet används för umgänge, bad, lek, picknick och vinteraktiviteter som skridsko- och pulkaåkning. Besökarna uppskattar särskilt värdet av att uppleva naturen, att se och lyssna på fågellivet, fiska och njuta av stillheten på tidiga morgnar. Förslag till avgränsning Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 20,4 hektar stort och omfattar sjön Trekanten, omgivande träd- och buskridå samt skogen söder om sjön. Avgränsning 11 (17) följer biotopens naturliga avgränsning och har skett med hänsyn till områdets naturvärden och ekologiska funktioner samt pågående och framtida stadsutveckling. Ett stort ledningstråk i sydöstra delen av området har lämnats utanför biotopskyddsområdet. Parkområden norr och öster om sjön Trekanten planeras upprustas och utvecklas med rekreativa funktioner och har därför lämnats utanför den föreslagna gränsen för biotopskyddsområdet. Även befintlig badplats på sjöns västra sida har lämnats utanför. I Nybohov har ett mindre område av naturmarken närmast befintlig bebyggelse och parkering lämnats utanför för att bevara möjligheten att pröva framtida bebyggelse. Figur 2. Översikt över föreslagen gräns för Trekantens biotopskyddsområde. Områdets skötsel Kommunen får enligt 7 kap. 11§ miljöbalken vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. I detta biotopskyddsområde behövs skötsel främst i form av regelbunden naturvård för att gallra uppväxande sly och gallring av träd som riskerar att beskugga de gamla ekarna och tallarna. Det är också viktigt att se till att det finns efterträdare till de gamla träden. Även säkerhetsbeskärningar kan behövas om döda grenar utgör risk för människor eller egendom. Sjöns standzon ska skötas på ett sådant sätt att sjöns ekologiska och kemiska status kan förbättras. Utmed sjöns södra strand med dess naturliga strandvegetation lämpar sig fri utveckling med möjlighet till eventuella punktinsatser. Längs sjöns norra strand kan strandvegetationen med fördel hållas mer mosaikartad, med omväxlande öppna och slutna partier. Vid skärmbassängen kan beskärning av träd förekomma för att upprätthålla skärmbassängens reningsfunktion. Sjöns tillopp ska hållas öppet och rensas vid behov. Befintliga anläggningar i området ska hållas i gott skick och underhålls så att funktion och säkerhet upprätthålls. 12 (17) Figur 3. Sjön Trekanten omges av en trädridå som ger fladdermöss både skydd från rovfåglar samt vindstilla födosöksplatser där det samlas mycket insekter. Måluppfyllelse och stadsplanering Föreslaget biotopskyddsområde stödjer de nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv och Levande skogar. Förslaget ligger även i linje med Stockholms stads miljöprogram 2023–2030 och bedöms bidra till ett flertal målområden: Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem, Ett klimatanpassat Stockholm och En rättvis och inkluderande omställning. Förslaget är förenligt med gällande översiktsplan och bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Föreslaget biotopskyddsområde ligger även i linje med den markanvändning som anges i den lokala stadsutvecklingskartan för Hägersten-Liljeholmen. Området omfattas av ett flertal stadsplaner och en detaljplan: Samtliga markområden regleras som park eller allmän plats, planterad. Stora delar av sjön är reglerad som vattenområde. Sjöns sydöstra del är inte planlagd. Att inrätta biotopskyddsområde i området bedöms vara förenligt med gällande stadsplaner och detaljplaner. Ekonomi I samband med inrättandet krävs kungörelse av beslutet och investeringar i form av inmätning och utmärkning av gränsen och skyltning. Samtliga investeringsutgifter finansieras av exploateringsnämndens driftbudget. Drift och underhåll Driftkostnader åligger Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd. Driftsmedel fördelas enligt finansieringsmodellen för skyddad natur. 13 (17) Tillsyn Tillsyn enligt miljöbalken av biotopskyddsområde åligger miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ärendets beredning I enlighet med kommunfullmäktiges budget 2024–2026 har stadsbyggnadskontoret i samarbete med miljöförvaltningen, exploateringskontoret och berörda stadsdelsförvaltningar tagit fram förslag till fem ytterligare biotopskyddsområden. Utgångspunkten för dessa ytterligare fem biotopskyddsområden är, i enlighet med budgetuppdraget, att områden med störst behov av skydd ska skyddas samt att genomförandet av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur beaktats. Områdena är utvalda och prioriterade utifrån föreslagen process i Policy för skydd av natur. Policy för skydd av natur är framtagen inom ramen för budgetuppdrag 2025 att ta fram en strategi för skydd av naturområden. Ett av de föreslagna områdena enligt den processen är Trekanten. Samråd om förslag till Trekantens biotopskyddsområde har hållits med länsstyrelsen och berörda sakägare samt med exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, kulturnämnden, trafiknämnden, idrottsnämnden och fastighetsnämnden från 23 januari till 23 februari 2026. Länsstyrelsen, SOVA och samtliga nämnder ser positiva på förslaget att skydda Trekanten som biotopskyddsområdet, men lämnade några synpunkter. Länsstyrelsen anser att det i beslutet behöver förtydligas att fladdermöss faktisk förekommer i område. Vidare anser länsstyrelsen att formuleringar i syftet och grund för beslut bör ses över. SOVA och Ellevio önskar att beslutet kompletteras med en skrivning om att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbudet att skada naturmiljön. Trafikkontoret ser i nuläget ingen konflikt i inrättandet och allmänhetens nyttjande av området, men se en risk att biotopskyddsområdet försvårar möjligheten att förstärka eller bygga ut framtida gång- och cykelkopplingar samt rekreativa funktioner. Efter samrådet har dialog förts med länsstyrelsen, SVOA och Ellevio. Samrådsförslaget har reviderats utifrån dialogen och inkomna synpunkter. Biotopskyddsområdets sydöstra gräns har justerats så att ett stort ledningstråk hamnar utanför. I beslutsdokumentet har stycken Syftet med biotopskyddet, Grund för beslutet, Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområde och Skötsel förtydligats. Stadsbyggnadskontoret bedömer att befintliga gång- och cykelkopplingar i områden även möter framtida behov och att andra områden i Trekantsparken lämpar sig bättre för utveckling av rekreativa anläggningar än skogsmarken inom föreslaget biotopskyddsområde. Gällande lagstiftning ger igen utrym för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön. Kontoret bedömer dock att biotopskyddsområdet inte nämnvärt försvårar underhåll av 14 (17) befintliga anläggningar och ledningar. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. Finns särskilda skäl kan även dispens från förbudet att skada naturmiljön ges. Stadsbyggnadskontorets förslag Stadsbyggnadskontoret föreslår att nämnden godkänner samrådsredogörelsen och att nämnden godkänner förslaget och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Trekanten ska utgöra ett biotopskyddsområde i enlighet med bifogat förslag till beslut. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret konstaterar att förslaget är i enlighet med uppdrag i kommunfullmäktiges budget 2025 och 2026. Staden har hittills inrättat fem biotopskyddsområden, ytterligare fem ska enligt budgetuppdraget inrättas senast juni 2026. I arbetet med naturreservat och biotopskyddsområden ska genomförandet av bostadsmål och planerad viktig infrastruktur beaktas. Under åren 2024 – 2025 har Olovslunden och Nockebyhov i Bromma, Skönstavik i Farsta, Vinterviken i Hägersten-Älvsjö och Vårberg i Skärholmen inrättats som biotopskyddsområden. Ett av de ytterligare fem områden som utretts för biotopskydd är Trekanten i Hägersten-Älvsjö. De övriga fyra som föreslås att inrättas som biotopskyddsområden i kommunfullmäktige i maj 2026 är Åkeslund, Hemskogen, Gökdalen och Vikingaberget-Johannesdal. Stadsledningskontoret anser att det är positivt att det finns ett förslag som säkerställer naturområdets värden och anser att inrättandet av biotopskyddsområdet i enlighet med förslaget, ligger i linje med framtida önskvärd stadsutveckling. Beslutet om biotopskyddsområde bidrar till att uppnå Stockholms stads miljömål ”Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem”. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige inrättar biotopskyddsområde för Trekanten med det syfte och avgränsning som framgår av bilaga 1. 15 (17) Reservationer m.m. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Jonas Naddebo (C) Att stadsbyggnadsnämnden i första hand beslutar att återremittera ärendet, att nämnden i andra hand beslutar att delvis avslå kontorets förslag samt att därutöver anföra följande: Centerpartiet värnar den biologiska mångfalden och ser biotopskyddsområden som ett bra verktyg för att långsiktigt skydda värdefulla naturmiljöer. För att vara effektivt ska olika skyddsformer användas där de gör störst nytta och efter en process som är kunskapsbaserad, lokalt förankrad och transparent. Processen här har tyvärr varit den motsatta. Utgångspunkten har inte varit att identifiera specifika biotoper med dokumenterat skyddsbehov och därefter pröva lämplig skyddsform, utan att vänstermajoriteten i budget fastslagit ett siffersatt mål om ett visst antal biotopskyddsområden. Förvaltningarna har därefter haft i uppdrag att ”fylla kvoten”. Resultatet blir en uppifrån-och-ner-process där signalpolitik varit viktigare än avvägningar mellan naturskydd, stadsutveckling och människors behov. Därtill präglas ärendena av en uppenbart forcerad framdrift. Samrådet väcker frågor, inte minst då berörda stadsdelsnämnder inte fått ta ställning till sina förvaltningars yttranden i sedvanlig ordning. Detta försvagar den lokala demokratiska förankringen. Trekanten är ett viktigt rekreationsområde för promenader, löpning, bad och pulkåkning och som koppling mellan bostäder, skolor och kollektivtrafik. Att i detta sammanhang ytterligare begränsa eller ta bort belysning, utöver den redan nersläckta spången, riskerar att göra området otryggt, svårframkomligt och i praktiken otillgängligt för många under stora delar av året.Vissa arter har behov av mörker, men i stadsmiljö kan det inte ensidigt åsidosätta människors rätt till trygghet, säkerhet och att vistas i naturen. Centerpartiet vill att Stockholms tätortsnära grönområden ska vara levande och inbjudande, inte stänga ute människor genom beckmörker, otrygghet och snubbelrisk. Det är tyvärr uppenbart att dessa ärenden har hastats fram för att nå beslut före valet. Vi värnar naturen, men vi värnar också och demokrati, rättssäkerhet och transparens och menar att denna process inte lever upp till de kraven. Reservation av Björn Ljung (L) Att stadsbyggnadsnämnden beslutar att avslå kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande: Liberalerna anser att biotopskyddsområden är en bra idé och ett välkommet komplement till nationalparker och naturreservat. De ska vara mindre till ytan och 16 (17) skydda särskilt viktig natur. Det biotopskyddsområdet som först beslutades i Olovslund har en mer begränsad yta och visar tydligt de arter det ska skydda. Att göra biotopskyddsområdena så omfattande som här föreslås får mycket stora konsekvenser. Liberalerna ser ett behov av större försiktighet och eftertanke vid inrättandet av biotopskyddsområden, särskilt när dessa dras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, inte sällan privatägda tomter med villor eller flerfamiljshus. När gränserna för biotopskydd läggs mycket nära bostäder och annan bebyggelse riskerar det att skapa betydande och långsiktiga begränsningar för både boendemiljö och stadsutveckling. Vidare vill Liberalerna understryka att biotopskyddsområden, liksom naturreservat, inte enkelt kan upphävas genom kommunala beslut. Enligt miljöbalken krävs så kallade synnerliga skäl för att upphäva ett sådant skydd för biotopskyddsområdena. Synnerliga skäl gäller också för åtgärder inom områdena, t ex att ta ner enskilda träd eller ansa buskar som växer invid befintliga g/c-vägar. Därtill gäller att gränserna för ett biotopskyddsområde är fasta och inte kan justeras eller flyttas över tid. Det innebär att även mindre justeringar för att möjliggöra exempelvis bebyggelse, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder i praktiken är uteslutna. Skulle staden i framtiden behöva använda marken för bostäder, infrastruktur eller annan samhällsviktig utveckling är detta därmed i princip omöjligt. Besluten får mycket långtgående och irreversibla konsekvenser. Sammantaget innebär detta att staden i praktiken lägger en våt filt över flera områden, där framtida utveckling kraftigt begränsas. När biotopskyddsområden väl har inrättats är gränserna fasta och kan inte flyttas, och skyddet kan endast upphävas vid synnerliga skäl enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att mark som i dag skyddas i praktiken låses för all framtid, även om framtida behov av bostäder, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder skulle uppstå. Liberalerna menar därför att biotopskydd bör användas restriktivt. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD) Sverigedemokraterna godkänner förslaget att inrätta detta naturreservat men menar att vänstermajoritetens (S, V, MP) syfte med förslaget går långt utöver att skydda naturen i det aktuella området. Tvärtom är detta ett sätt för Miljöpartiet inom vänstermajoriteten (S, V, MP) att skaffa sig ett alibi för att skövla annan natur när Socialdemokraternas projekt att uppfylla det numerära målet om 140.000 bostäder till 2035 ska uppfyllas. Som alltid när Socialdemokraterna ska genomföra en reform så är påverkan på medborgarna av underordnad betydelse så länge som partiet kan visa upp att de uppfyllt ett mål, i detta fallet numerären 140.000. Eftersom Socialdemokraterna avser att skövla grönskan i stadens gamla trädgårdsstäder, både villaområden och de hyreshusområden i naturen som en gång byggdes för att även ge arbetarklassen grönska, måste några alibin tas fram. I linje 17 (17) med detta har vänstermajoriteten (S, V, MP) valt att utpeka några grönområden som naturreservat, eller liknande klassificeringar. Detta sker inte för att just dessa gröna fickor i bebyggelsen behöver skyddas utan för att Miljöpartiet ska ha ett alibi inför sina väljare när de deltar i skövlingen av grönska mellan bostäder. Sverigedemokraterna menar att det är bra att dessa områden får ett skydd men att det i första hand behövs ett generellt skydd av grönskan som finns runt stadens existerande bostadsområden. När dessa är skyddade kan man göra en genomlysning av vilka grönområden som utöver detta skydd även måste ha särskilt reglerat skydd. --- [Bilaga - Förslag till beslut för Trekantens biotopksyddsområde.pdf] Beslut för Trekantens biotopskyddsområde Mars 2026 Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Beslut för Trekantens biotopskyddsområde Mars 2026 Dnr: 2025-17061 Utgivare: Stadsbyggnadskontoret Omslagsfoto: Arianna Scarpellini Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Förslag till beslut för Trekantens biotopskyddsområde 3 (19) Beslut om inrättande av Trekantens biotopskyddsområde på del av fastigheterna Liljeholmen 1:1 och Gröndal 1:1 i Stockholms kommun Innehåll Beslut ........................................................................................................ 4 Syftet med biotopskyddsområdet ............................................................... 4 Grund för beslutet....................................................................................... 4 Gällande planer och befintliga anläggningar .............................................. 6 Målbild för biotopskyddsområdet ............................................................... 6 Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet ................................................................................. 7 Naturvårdsförvaltning och tillsyn ................................................................ 9 Skötsel ...................................................................................................... 10 Upplysningar ............................................................................................ 10 Bilagor ...................................................................................................... 10 Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Förslag till beslut för Trekantens biotopskyddsområde 4 (19) Beslut Med stöd av 7 kap. 11 § miljöbalken och 7 a § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. beslutar kommunfullmäktige i Stockholms kommun den XX månad 202X att det område som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1) ska utgöra ett biotopskyddsområde för biotoptypen strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arter. Arealen är cirka 20,4 hektar (varav ca 13 ha är vatten). Verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön får inte utföras inom biotopskyddsområdet. Syftet med biotopskyddsområdet Syftet är främst att bevara områdets art- och individrika fladdermusfauna och områdets funktion som livsmiljö för fladdermöss. Vidare ska även områdets övriga naturvärden bevaras och utvecklas för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Åtgärder som behövs för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten bedöms ligga i linje med områdets syfte. För att bevara naturvärden och biologisk mångfald i biotopskyddsområdet behövs viss skötsel, se information under rubrik ”Skötsel”. Grund för beslutet Biotopskyddsområdet utgörs av sjön Trekanten inklusive tillhörande träd- och buskridå i strandkanten samt skogen söder om sjön. Området hyser en art- och individrik fladdermusfauna och utgör ett viktigt födosöks- och viloområde för fladdermöss. Trekanten ska därför utgöra ett biotopskyddsområde för biotoptypen strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arter. För att ett område ska kunna bli biotopskyddsområde måste det överensstämma med någon av det 30-tal biotoptyper som finns med i bilaga 2 och 3 till förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Biotoptypen strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Förslag till beslut för Trekantens biotopskyddsområde 5 (19) för hotade eller missgynnade arters fortlevnad är en strand- eller vattenmiljö som antingen utgör livsmiljö för en hotad eller missgynnad (nära hotad) art, eller har en väsentlig betydelse för en hotad eller missgynnad arts fortlevnad. Det sistnämnda kan till exempel vara viktiga rast-, häcknings- eller födosöksområden. Förekomst av den aktuella hotade eller missgynnade art som utgör motivet för skyddet bör vara påvisad och inte endast förväntad. Den till större del obelysta sjön Trekanten med dess naturliga stränder och skyddande strandvegetation i form av träd och buskar utgör ett viktigt födosöksområde för flera fladdermusarter. Vid en fladdermusinventering som har genomförts av Calluna 2023 (Bilaga 3) var nordfladdermus (NT, nära hotad) den vanligaste arten, vilken följdes av vattenfladdermus. Övriga påträffade arter var dvärgpipistrell, större brunfladdermus, dammfladdermus (NT), gråskimlig fladdermus, mustasch-/tajgafladdermus och brunlångöra (NT). Den strandnära vegetationen ger skydd för fladdermössen att gömma sig från rovfåglar och fungerar som vindskydd för att skapa vindstilla områden som myggor och andra insekter som fladdermöss äter samlas i. I skogen söder om sjön finns ett flertal hålträd som kan utgöra både vilo- och koloniplatser för fladdermöss. Dvärgpipistrell kan även födosöka i områdets glesa ädellövsmiljöer. Områdets gamla tallskog används främst av nordfladdermus som en ”patrullstig” när den födosöker och förflyttar sig inom området. Områdets vatten-, strand- och trädmiljöer har höga naturvärden och hyser viktiga strukturer och funktioner för flera andra artgrupper såsom groddjur och arter knutna till ädellöv, triviallöv och barrskog. Områdets naturvärden redovisas i bifogad beskrivning (bilaga 2). Området har även en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur och utgör ett kärnområde i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Områden av tillräcklig storlek och kvalité på strategiska platser är en viktig del i att säkerställa en fungerande blågrön infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. Genom att skydda sådana områden som biotopskyddsområde eller någon annan form av områdesskydd förbättras förutsättningarna för bevarandet av biologisk mångfald långsiktigt. Tätortsnära natur är även viktig för rekreation och naturupplevelser och bidrar till stadens attraktivitet. Ett skydd av området bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Förslag till beslut för Trekantens biotopskyddsområde 6 (19) med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Gällande planer och befintliga anläggningar Området omfattas av ett flertal stadsplaner och en detaljplan: Pl. 5088 från 1956, P.5377 från 1961, Pl.626 från 1929, Pl 8143 från 1982 och Pl 7929A från 1983 och Dp 22008-01165. Samtliga markområden regleras som park eller allmän plats, planterad. Stora delar av sjön är reglerat som vattenområde. Sjöns sydöstra del är inte planlagt. Att inrätta biotopskyddsområde i området bedöms vara förenligt med gällande stadsplaner och detaljplaner. Biotopskyddsområdet genomkorsas av belysta gångvägar. Inom området finns befintliga markförlagda lokalnätsledningar (11 kV och 0,4 kV) främst i eller i direkt anslutning till befintliga gångvägar. I den västra delen av sjön ligger Trekantens skärmbassäng samt anslutande dagvattenledningar, SVOAs reningsanläggning. Vid skärmbassägens gångbro finns det en utsiktsbrygga. Belysning finns i dag monterat i gångbrons räcke men har släckts ned under 2025 för att minska störningen för att gynna fladdermössen. Det finns en utsiktsbrygga i öst och en anlagd grillplats i norr. I söder går ungefär hälften av promenaden på upphöjda trädäck med utsikt över vattnet. Inom biotopskyddsområdet finns också flera sittplatser. Sjön saknar idag ett naturligt utlopp och utgående vatten leds via ledning till Liljeholmsviken. Dricksvatten tillsätts kontinuerligt av SVOA från närliggande reservoar. Detta inlopp ligger på södra sidan av sjön och efterliknar en naturlig bäck. I sjön ligger även några dagvattenledningar. Årstadal-Eolhälls avloppstunnel passerar under den södra delen av Trekantens biotopskyddsområde. Målbild för biotopskyddsområdet Området hyser en art- och individrik fladdermusfauna och erbjuder goda möjligheter för födosök, rast- och koloniplatser. Den icke- hårdgjorda stranden har en naturlig och sammanhängande vegetation som varierar i täthet och utgör en bra lokal för födosökande fladdermöss. Det finns flera blommande örter i området med en blomning över hela säsongen maj-september. Belysning begränsas så mycket som möjlig. Befintlig och ur ett trygghetsperspektiv nödvändig belysning är anpassad till fladdermöss. Sjöns yta är obelyst. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Förslag till beslut för Trekantens biotopskyddsområde 7 (19) Det finns flera fladdermusholkar av olika typer (både för solitära hanar och för kolonier) på lämpliga platser runtom inom biotopskyddsområdet. Skogskänslan i det södra skogspartiet är bevarad. Här växer skogen flerskiktad med rikligt med gamla solbelysta tallar och ekar samt efterföljare i olika åldrar. Det finns gott om hålträd som utgör bo- och viloplatser för fladdermöss. De gamla ekarna och tallarna är vitala och står kvar så länge som möjligt. Det finns även gott om hassel och bärande buskar. Träd som dör står kvar som trädruiner så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Döda träd som fallit till marken eller behövt tas ner av säkerhetsskäl ligger kvar i området, utan att blockera gång- och cykelvägar eller stigar. Det finns gott om död ved av olika trädslag och i olika nedbrytningsstadier i området. Befintlig strandpromenad och gångvägar genom området är lättframkomliga och underhålls i samklang med bevarandet av äldre träd och den naturliga strandmiljön. Befintliga anläggningar i område är funktionella och i gott skick. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet Inom ett biotopskyddsområde är det enligt 7 kap. 11 § miljöbalken inte tillåtet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Med att skada naturmiljön menas att skada de biologiska och andra förutsättningar som är nödvändiga för att bibehålla en biotops funktion för växt- och djurarter. Naturmiljön som helhet är skyddad i biotopen, och det är den skada som åtgärden kan orsaka på naturmiljön och livsbetingelserna för arter i biotopen som är av betydelse och ska bedömas. Förbudet mot att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön i ett biotopskyddsområde gäller enligt bestämmelsen åtgärder som kan komma att skada naturmiljön. Det räcker således att det finns en risk för skada. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i detta biotopskyddsområde är uppförande av byggnader och anläggningar, infrastrukturutbyggnad eller annan exploatering i strandzonen, spridning av bekämpningsmedel, skada av den skyddande strandvegetationen, avverkning eller skada av träd inklusive deras rötter, borttagande av död ved, ny belysning, körning med maskiner och motorfordon i terräng, sprängning, muddring, schaktning, utfyllnad och upplag. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Förslag till beslut för Trekantens biotopskyddsområde 8 (19) Observera att dessa angivna verksamheter och åtgärder endast utgör exempel. Det kan finnas andra verksamheter och åtgärder som kan orsaka skada på naturmiljön i biotopskyddsområdet Verksamhetsutövaren ska bedöma om en planerad åtgärd kan innebära risk för att naturmiljön skadas. Detta behöver göras redan vid planeringen av åtgärden. Hänsynsbehovet skiljer sig åt beroende på årstid. Generellt bedöms perioden 1 november – 1 mars som mest lämplig för åtgärder. Den som planerar en åtgärd bör kontakta Stockholms stads miljöförvaltning för råd och information. Drift och underhåll av befintliga anläggningar och ledningar bedöms inte strida mot biotopskyddsområdets syfte eller riskera att skada naturmiljön under förutsättning att hänsyn tas till områdets träd, strandvegetation och vattenmiljö. Exempelvis får inga uppvuxna levande eller döda träd tas ner eller skadas med avseende på stammar, trädkronor eller rötter och att skydd sker enligt Stockholms stads tekniska handbok. Arbeten i vatten får inte utföras under tiden 1 april – 31 augusti. Grumling av vattnet ska minimeras genom att exempelvis avskärmning av arbetsområde med lämplig metod. Det är möjligt att ansöka om dispens för åtgärder som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Intresset av att vidta åtgärder eller bedriva verksamhet i sådana mark- eller vattenområden ska vägas mot de konsekvenser som förlusten av, eller skadan på, biotopen för med sig. Sjön Trekanten är en ytvattenförekomst som ska uppnå god kemisk och ekologisk status enligt gällande miljökvalitetsnormer. Därför togs 2022 ett lokalt åtgärdsprogram för Trekanten fram. Åtgärder som behövs för att uppnå miljökvalitetsnormerna som exempelvis anläggandet av en skärmbassäng, skapa grundområden och svämplan i sjöns strandmiljö bedöms inte strida mot biotopskyddsområdets syfte, men kan medföra skada på naturmiljön och därmed kan kräva dispens. Även anläggning av obelyst bad- eller solbrygga bedöms kunna vara förenligt med biotopskyddets syfte men kan medföra skada på naturmiljön och därmed kan kräva dispens. Generella undantag I 7 kap. 11 a § miljöbalken, samt i 8, 8 a och 8 b §§ Förordning (1998:1252) om områdesskydd (FOM) regleras när vissa verksamheter och åtgärder kan utföras utan hinder av det förbud som annars gäller i biotopskyddsområden. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Förslag till beslut för Trekantens biotopskyddsområde 9 (19) Bestämmelserna för ett biotopskyddsområde gäller inte för de delar av området som är beläget i omedelbar anslutning till bebyggelse som fanns där när skyddet för området inträdde. Av detta följer att den bebyggelse som fanns vid skyddets införande ska kunna användas på det sätt och för de ändamål den var avsedd för när den uppfördes, utan hinder av den senare skyddade biotopen. Pågående verksamhet bör därför kunna fortgå på ett rimligt sätt, och åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till pågående verksamhet i anslutning till byggnaden eller för byggnadens funktion eller för att förhindra skada, bör kunna vidtas. Enligt 8 a § FOM får inom ett mark- eller vattenområde som är ett biotopskyddsområde en verksamhet bedrivas eller en åtgärd vidtas, om • en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt Plan- och bygglag (2010:900) antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att genomföra detaljplanen eller områdesbestämmelserna. • en nätkoncession för linje enligt Ellag (1997:857) meddelades för en starkströmsledning innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att starkströmsledningen ska uppfylla kraven enligt Elsäkerhetslag (2016:732) och ellagen. Naturvårdsförvaltning och tillsyn Stockholms stad är förvaltare i naturvårdshänseende av biotopskyddsområdet i enlighet med 2 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Exploateringsnämnden står för obligatoriska investeringar så som gränsmarkering och skyltning av biotopskyddsområdet. I övrigt fördelas ansvaret för skötsel och underhåll i enlighet med överenskommelser inom staden. Stockholms stad är tillsynsmyndighet enligt 2 kap. 9 § miljötillsynsförordningen (2011:13). Tillsyn sker enligt 26 kap. miljöbalken. Stockholms stad prövar dispensansökningar enligt 7 kap. 11 § miljöbalken. Ansvarig nämnd regleras i stadens reglementen. Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsynsmyndighet för fornlämningar. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Förslag till beslut för Trekantens biotopskyddsområde 10 (19) Skötsel Kommunen får enligt 7 kap. 11§ miljöbalken vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. I detta biotopskyddsområde behövs skötsel främst i form av regelbunden naturvård för att gallra uppväxande sly och gallring av träd som riskerar att beskugga de gamla ekarna och tallarna. Det är också viktigt att se till att det finns efterträdare till de gamla träden. För att minimera risk för människor eller egendom kan säkerhetsbeskärningar, kronavlastning, tillskapande av högstubbar och i sista hand fällning av riskträd genomföras. Fällning av riskträd kan dock kräva dispens. Fri utveckling med möjlighet till eventuella punktinsatser lämpar sig däremot bättre för sjöns södra strand. Däremot kan luckor i vegetationen skapas längs sjöns norra strand för att öka variationen i vegetationens struktur. Vid skärmbassängen kan beskärning av träd förekomma för att upprätthålla skärmbassängens reningsfunktion. Sjöns tillopp hålls öppet och rensas vid behov. Befintliga anläggningar i området hålls i gott skick och underhålls så att funktion och säkerhet upprätthålls. Vintertid plogas en sjöisbana på ca 1 km runt sjön. Skötsel av området beskrivs vidare i bilaga 2. Om vårdåtgärder utförs av någon annan part än kommunen regleras detta med särskilda avtal. Till dessa avtal ska även bifogas skötselinstruktioner. Upplysningar Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken ska ett beslut om bildande av ett biotopskyddsområde gälla omedelbart även om det överklagas. Bilagor 1. Beslutskarta 2. Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel 3. Alvunger, D. (2024). Fladdermusinventering Hägersten-Älvsjö – Stockholms kommun, 2023. Calluna AB Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Förslag till beslut för Trekantens biotopskyddsområde 11 (19) Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Beslut för Trekantens biotopskyddsområde 12 (19) Bilaga 2: Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel Trekantens biotopskyddsområde är beläget inom Hägersten-Älvsjö stadsdelsområde, på delar av fastigheterna Liljeholmen 1:1 och Gröndal 1:1 i Stockholms kommun. Trekantens biotopskyddsområde omfattar sjön Trekanten med dess naturliga strandmiljö samt skogen söder om sjön vilket består av flerskiktad barrskog i den övre delen och blandlövskog i den nedre delen. Biotopskyddsområdet ligger mellan Blommensbergsvägen, Lövholmsvägen, Nybohovsbacken, Trekantsparken och Trekantsstranden. Väster om Trekanten ligger Vintervikens biotopskyddsområde. Figur 1. Biotopskyddsområdet är beläget i stadsdelsområde Hägersten-Älvsjö. Naturmiljö Området består av sjön Trekanten inklusive tillhörande träd- och buskridå i strandkanten samt skogen med gamla träd söder som sjön. I samband med en fladdermusinventering som genomfördes Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Beslut för Trekantens biotopskyddsområde 13 (19) sommaren 2023 (Bilaga 3) påträffades här totalt åtta fladdermusarter varav tre rödlistade; nordfladdermus (NT, nära hotad), brunlångöra (NT), dammfladdermus (NT), dvärgpipistrell, gråskimlig fladdermus, vattenfladdermus, större brunfladdermus och mustasch-/tajgafladdermus. Sett till antal registreringar vid de olika autoboxarna var nordfladdermus den vanligaste arten, följd av vattenfladdermus. Hela området utgör en bra livsmiljö framför allt för födosök och vila för flera fladdermusarter eftersom det består av en obelyst medelstor sjö omgiven av skyddande vegetation i form av träd och buskar. Den strandnära vegetationen ger både skydd för fladdermöss att gömma sig i och ta skydd från rovfåglar samt fungerar som vindskydd för att skapa vindstilla områden som myggor och andra insekter, som fladdermöss äter, samlas i. I den sammanhängande skogen söder om sjön finns ett flertal hålträd som kan utgöra både vilo- och koloniplatser för fladdermöss. Dvärgpipistrell kan även födosöka i områdets glesa ädellövsmiljöer. Områdets gamla tallskog används främst av nordfladdermöss som en ”patrullstig” när de födosöker och förflyttar sig inom området. Det finns möjlighet att det även finns fladdermuskolonier i området. Sjön Trekanten är rik på grunda, vegetationsrika vattenmiljöer, med förekomst av främst vanliga arter som axslinga, hornsärv och krusnate. De grunda vegetationsrika bottnarna utgör en passande lek-, uppväxt- och födosökslokal för fisk. Vanliga arter som abborre, mört och gädda förekommer rikligt. Man har tidigare behandlat sjön med rotenon för att slå ut mörtfisk och satt ut fisk för sportfiske, exempelvis abborre, öring och regnbåge. Det har tidigare funnits ett bestånd av den invasiva signalkräftan i sjön, dock är det oklart i dagsläget huruvida arten fortfarande finns kvar. Om signalkräftan inte längre förekommer skulle sjön kunna utvärderas som lämplig kandidat för återintroduktion av svensk flodkräfta. För att förbättra fiskars vandringsmöjlighet mellan Trekanten och Riddarfjärden utreds i dagsläget möjligheten att anlägga en fiskvandringsväg i form av en åfåra närmast Mälaren. Detta görs i samband med exploatering som är planerad vid Lövholmen. Sjöns naturliga stränder med tillhörande skogspartier utgör även en bra leklokal för vanlig padda samt en rast-, födosöks- och häckningslokal för sjöfåglar. Sjön är idag påverkad av miljögifter som överskrider gränsvärden för kemisk status. Detta gäller bl. a. bromerade difenyler (PBDE), kvicksilver, antracen, bly, kadmium, koppar, PCB, TBT och PFOS. Den sammanhängande skogen söder om sjön växer i en brant norrsluttning och består i övre delen av flerskiktad barrskog med flera gamla tallar. Här finns också stort inslag av ek samt en del lönn, alm, björk och rönn. Den nedre delen av skogen utgörs av Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Beslut för Trekantens biotopskyddsområde 14 (19) blandlövskog/gles ädellövskog. Här förekommer äldre ekar, gamla tallar samt flera hasselbuketter, men även lönn och björk. I området förekommer många naturvårdsarter som indikerar höga naturvärden och är knutna till tall- och ädellövsmiljöer såsom ekticka (NT), tallticka (NT), hasselticka, vintertagging (NT) och reliktbock (NT). Området hyser också en rik fågelfauna. Arter såsom svartvit flugsnappare (NT), grönfink (EN, starkt hotad), mindre hackspett (NT), stenknäck och rörhöna häckar i området. Enligt en bedömning av naturvärdena hyser området både höga och påtagliga naturvärden. Sjön Trekanten har preliminärt bedömts hysa höga naturvärden (Ekologigruppen 2020). Området har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur och utgör ett kärnområde i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Figur 2. Trekanten har en viktig funktion i stadens blågröna infrastruktur och ingår i ett kärnområde i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Beslut för Trekantens biotopskyddsområde 15 (19) Området ligger även i en spridningskorridor i det regionala värdenätverket för skalbaggar knutna till ädellövträd och ädellövskog och har en viktig funktion i det kommunala ädellövsnätverket. Områdets tallmiljöer utgör även viktiga livsmiljöer i det kommunala barrskogsnätverket. Figur 3. Trekantens ekar har en viktig funktion i det kommunala ädellövsnätverket. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Beslut för Trekantens biotopskyddsområde 16 (19) Figur 4. Trekantens tallmiljöer ingår i det kommunala barrskogsnätverket. Området har även betydelse för groddjur och ingår i stadens habitatnätverk för groddjur med lekvatten, sommar- och övervintringsmiljöer samt flera spridningslänkar som binder samman området till andra potentiella livsmiljöer för groddjur. Historisk markanvändning, kulturhistoriska värden Marken söder om sjön Trekanten (tidigare Trehörningen) var under medeltiden en del av Årsta gårds utmarker. Området låg avsides fram till 1660-talet då en bro uppfördes mellan Södermalm och Liljeholmen, med en anslutande väg mot Södertälje. Med den nya landförbindelsen följde en etablering av krogar och mindre industrier längs vägen. Nyboda, söder om Trekanten, avstyckats från Årsta och bytt namn till Nybohov. Här bedrevs bland annat tillverkning av beck och kimrök samt kattunstryckeri. Vid sjöns sydvästra ände hade stenhuggarna Blom bosatt sig vid nuvarande Blommensberg. När järnvägen drogs fram 1860 med en station vid Liljeholmen anlades allt fler verkstäder och industrier i stadsdelen. Marken söder om Trekanten var fortfarande lantlig med skog och berg som tillhörde Nybohov. Vid sekelskiftet 1900 drogs en vattenledning fram mellan Norsborg och Stockholm och en stor vattenreservoar sprängdes ut ur berget söder om Trekanten. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Beslut för Trekantens biotopskyddsområde 17 (19) Under 1960-talet skedde stora förändringar i sjöns närområde. Vid Nybohov uppfördes höga punkthus och lamellhus enigt de monumentala ideal som rådde i stadsbyggandet, synliga från långt håll. Järnvägsstationen Liljeholmen hade avvecklats på 1920-talet men 1964 invigdes tunnelbanestationen Liljeholmen. Essingeleden drogs fram väster om sjön och motorvägen till Södertälje i öster. Den gamla vattenreservoaren revs och ersattes med en betydligt större. I området finns inga registrerade fornlämningar. Figur 5. Utsnitt från häradsekonomiska kartan, ritad 1901-1906, med biotopskyddsområdet och dess omgivning. Rekreativa funktioner Området är ett välbesökt rekreationsområde. Flera delvis belysta stigar och gång- och cykelvägar löper genom området, runt Trekanten och genom skogen söder om sjön. Många använder området för promenader, motion och för att röra sig igenom området till skola, arbete och andra målpunkter. Möjligheten att röra sig runt sjön är mycket populärt och gångvägarna har ett högt Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Beslut för Trekantens biotopskyddsområde 18 (19) tryck. Området och angränsande parken och badet används för umgänge, bad, lek, picknick och vinteraktiviteter som skridsko- och pulkaåkning. Besökarna uppskattar särskilt värdet av att uppleva naturen, att se och lyssna på fågellivet, fiska och njuta av stillheten på tidiga morgnar. Det finns även flera sittbänkar inom området. På områdets norra sida ligger en anlagd grillplats och på områdets västra sida finns en gångbro med utsiktsbrygga vid skärmbassängen. På östra sidan finns ytterligare en utsiktsbrygga. Södra delen av strandpromenaden är delvis belagd på upphöjda träspänger. Skötsel För att biotopskyddsområdets värden ska bevaras och utvecklas behövs naturvårdande skötsel av naturmarken. Även parkvägar och gångstigar, grillplats, bryggor, spänger och sittbänkar behöver skötas och underhållas. För att minimera risk för människor eller egendom kan säkerhetsbeskärningar, kronavlastning, tillskapande av högstubbar och i sista hand fällning av riskträd genomföras. Fällning av riskträd kan dock kräva dispens. Områdets skötsel utgörs av återkommande slygallring för att förhindra att området växer igen och att skapa ljusinsläpp till gamla ekar och tallar, framför allt i skogen söder om sjön. Detta gäller i första hand de mellersta och nedersta partierna av skogen. I de högsta delarna där berg i dagen förekommer kan skogen lämnas främst för fri utveckling. Tillgång till död ved ökas i hela området. Det är viktigt att gamla träd vårdas och finns kvar inom området genom hela sin livscykel. Död ved sparas i området. För att gynna arter knutna till miljöerna med gamla träd ska träd som dör stå kvar som trädruiner eller högstubbar så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Döda träd som fallit till marken eller tagits ned av säkerhetsskäl lämnas kvar i området, utan att försvåra framkomlighet på områdets gång- och cykelvägar eller stigar. Grenar och ris kan läggas upp i högar som faunadepåer eller som Benjeshäckar om lämpligt inom området. Detta rör särskilt träd som står nära parkvägar. För att ytterligare gynna insekter kan mulmholkar sättas upp. Vid all naturvård sparas hassel och annan blommande/bärande buskvegetation, samt unga ädellövträd som kan komma att utgöra efterträdare till de gamla träden väljs ut och sparas. Sjöns strandzon sköts på ett sådant sätt att sjöns ekologiska och kemiska status kan förbättras. Utmed sjöns södra strand, med dess naturliga strandvegetation, lämpar sig fri utveckling med möjlighet Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Beslut för Trekantens biotopskyddsområde 19 (19) till eventuella punktinsatser. Längs sjöns norra strand kan strandvegetationen med fördel hållas mer mosaikartad, med omväxlande öppna och slutna partier. Genom att skapa luckor i strandvegetationen skapas ljusinsläpp till de grunda vattenområdena, vilket gynnar fiskyngelreproduktionen. Samtidigt ger mer slutna partier, gärna med inslag av död ved i vattnet, bra skydd för fiskyngel. Sådana platser fungerar även som häckningsplatser för sjöfågel. Vid skärmbassängen kan beskärning av träd förekomma för att upprätthålla skärmbassängens reningsfunktion. I sjöns nordvästra del finns ett litet område med vass. Detta vassbälte bevaras och tillåts om möjligt att breda ut sig, då vassbälten är viktiga häckningsplatser för sjöfågel. Eftersom området hyser en art- och individrik fladdermuspopulation, men även av hänsyn till djurlivet allmänt, bör befintlig belysning i området anpassas så att djuren inte störs. För att gynna fladdermössen ytterligare kan fladdermusholkar sättas upp och vissa träd veteraniseras för att skapa viloplatser. Invasiva arter ska regelbundet eftersökas och bekämpas så fort de upptäcks. Detta ska ske med hänsyn till befintliga naturvärden. I dagsläget finns det två bestånd av parkslide nedanför Lövholmsvägen utanför biotopskyddsområdet. Det är viktigt att se till att dessa bestånd inte sprider sig ytterligare. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 --- [Bilaga - Samrådsredogörelse Trekantens biotopskyddsområde.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Planavdelningen Dnr 2025-17061 Gundula Kolb Sida 1 (5) Tfn 08-508 27 136 2026-03-02 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Samrådsredogörelse för Trekantens biotopskyddsområde på del av fastigheterna Liljeholmen 1:1 och Gröndal 1:1 i stadsdelen Hägersten-Älvsjö Innehåll Sammanfattning .......................................................................................1 Bakgrund...................................................................................................2 Förslagets syfte och huvuddrag ............................................................2 Hur samrådet bedrivits ..........................................................................2 Inkomna synpunkter, stadsbyggnadskontorets ställningstagande och föreslagna ändringar ........................................................................2 Statliga och regionala myndigheter och förbund ...................................2 Länsstyrelsen Stockholm.......................................................................2 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar......................................3 Exploateringsnämnden..........................................................................3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ...........................................................3 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd........................................................3 Stockholms stadsmuseum.....................................................................3 Idrottsnämnden......................................................................................3 Trafiknämnden.......................................................................................4 Fastighetsnämnden...............................................................................4 Stockholms vatten och avfall AB (SVOA)..............................................4 Berörda sakägare..................................................................................5 Ellevio AB ..............................................................................................5 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande...............5 Sammanfattning Syftet med Trekantens biotopskyddsområde är främst att bevara områdets art- och individrika fladdermusfauna och områdets funktion som livsmiljö för fladdermöss. Vidare ska även områdets övriga naturvärden bevaras och utvecklas för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Beslutsförslaget sändes ut på samråd 2026-01-23 – 2026-02-23. Under samrådet har åtta yttranden inkommit. Ingen remissinstans avstyrkte förslaget. Länsstyrelsen lämnade synpunkter rörande Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17061 Sida 2 (5) önskan om förtydligande av formuleringen av syftet, grund för beslut och skötsel och redaktionella frågor. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) och Ellevio önskar att beslutet kompletteras med en skrivning om att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbuden att skada naturmiljön. Trafikkontoret lyfter generella konsekvenser av biotopskyddsområden. Efter samrådet har dialog förts med länsstyrelsen, SVOA och Ellevio. Samrådsförslaget har reviderats utifrån dialogen och inkomna synpunkter. Biotopskyddsområdets sydöstra gräns har justerats så att ett stort ledningstråk hamnar utanför biotopskyddsområdet. I beslutsdokumentet har stycken Syftet med biotopskyddet, Grund för beslutet, Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområde och Skötsel förtydligats. Vidare har redaktionella ändringar genomförts. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Syftet med Trekantens biotopskyddsområde är främst att bevara områdets art- och individrika fladdermusfauna och områdets funktion som livsmiljö för fladdermöss. Vidare ska även områdets övriga naturvärden bevaras och utvecklas för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Hur samrådet bedrivits Samråd om förslag till Trekantens biotopskyddsområde har hållits med Länsstyrelsen och med berörda sakägare samt med exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Hägersten- Älvsjö stadsdelsnämnd, kulturnämnden, trafiknämnden, idrottsnämnden och fastighetsnämnden från 23 januari till 23 februari 2026. Inkomna synpunkter, stadsbyggnadskontorets ställningstagande och föreslagna ändringar Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen ser positivt på att området får ett långsiktigt skydd och tillstyrker planerat biotopskydd. Länsstyrelsen anser att det i beslutet behöver förtydligas att fladdermöss faktisk förekommer i område. Vidare anser länsstyrelsen att formuleringar i syftet och grund för beslut bör ses Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17061 Sida 3 (5) över och föreslår att stycket under rubriken ”Skötsel” i bilaga 2 som rör bekämpning av invasiva arter kompletteras med tillägg att bekämpningsåtgärderna inte onödigtvis ska medföra skador på naturvärden i biotopskyddsområdet. Vidare lämnade länsstyrelsen några redaktionella synpunkter. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samråd har stadsbyggnadskontoret i dialog med länsstyrelsen reviderat formuleringar i stycket ”Syftet med biotopskyddet”, ”Grund för beslutet” i beslutsdokumentet samt ”Skötseln” i bilaga 2. Vidare har flera redaktionella ändringar i dokumentet genomförts. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Exploateringsnämnden Exploateringskontoret ser positivt på samrådsförslaget och har inget att erinra. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar exploateringskontoret för ett bra samarbete. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig positiv till föreslaget och lyfte att området är utvalt och prioriterat utifrån föreslagen process i Policy för skydd av natur, som är framtagen inom ramen för budgetuppdraget att ta fram en strategi för skydd av naturområden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar miljöförvaltningen för ett bra samarbete. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Stadsdelsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget och anser att ett hundrastområde behöver avvecklas i samband med att området utses till ett biotopskyddsområde. Stadsdelsförvaltningen ansvarar för att ärendet blir hanterat enligt stadens rutiner. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar stadsdelsförvaltningen för ett bra samarbete. Stockholms stadsmuseum Stadsmuseet har inga invändningar mot förslaget. Idrottsnämnden Idrottsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget. Idrottsförvaltningen lyfter att några aspekter såsom förekomst av den invasiva signalkräftan i Trekanten, möjligheten att Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17061 Sida 4 (5) återintroducera svensk flodkräfta och möjligheten att tillskapa en fiskvandringsväg från Mälaren till Trekanten saknas i beskrivningen av områdets akvatiska värden i förslaget. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar idrottsförvaltningen för informationen och har kompletterat stycket ”Naturmiljö” i bilaga 2. Trafiknämnden Trafikkontoret ställer sig positiv till förslaget. Genom biotopskyddet kan värdefull naturmiljö och dess biologiska mångfald bevaras och skyddas långsiktigt. Trafikkontoret ser i nuläget ingen konflikt i inrättandet och allmänhetens nyttjande av området. Trafikkontoret lyfter den generella risken att biotopskyddsområdet försvårar möjligheten att förstärka eller bygga ut framtida gång- och cykelkopplingar samt rekreativa funktioner för att främja hållbara resor och vistelse i framtiden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att befintliga gång- och cykelkopplingar i området även möter framtida behov och att andra områden i Trekantsparken lämpar sig bättre för utveckling av rekreativa anläggningar än skogsmarken inom föreslaget biotopskyddsområde. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. Finns särskilda skäl kan även dispens från förbudet att skada naturmiljön ges. Fastighetsnämnden Fastighetskontoret har inte svarat på remissen. Stockholms vatten och avfall AB (SVOA) SVOA önskar att beslutet kompletteras med en skrivning om att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbudet att skada naturmiljön. SVOA uppmärksammade även på att en skärmbassäng för rening av dagvatten från två större områden föreslås byggas i den östra delen av Trekanten. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samråd har stadsbyggnadskontoret fört dialog med SVOA. Kontoret har informerat SVOA att gällande lagstiftning inte ger utrymme för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön. I dialog med SVOA har områdets sydöstra gräns reviderats så att ett stort ledningstråk hamnar utanför biotopskyddsområdet. Vidare har stycket ”Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön” i beslutsdokumentet förtydligats. Kontoret bedömer att Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17061 Sida 5 (5) biotopskyddsområdet inte nämnvärt försvårar underhåll av befintliga anläggningar och ledningar. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. Finns särskilda skäl kan även dispens från förbudet att skada naturmiljön ges. Berörda sakägare Ellevio AB Ellevio önskar att beslutet kompletteras med en skrivning att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbudet att skada naturmiljön. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samråd har stadsbyggnadskontoret fört dialog med och informerat Ellevio att gällande lagstiftning inte ger utrymme för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön. Vidare har stycket ”Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön” i beslutsdokumentet förtydligats. Kontoret bedömer att biotopskyddsområdet inte nämnvärt försvårar underhåll av befintliga ledningar. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. Finns särskilda skäl kan även dispens från förbudet att skada naturmiljön ges. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Kontoret anser att samrådssvaren ger stöd för att bilda Trekantens biotopskyddsområde. Vidare gör kontoret bedömningen att inga väsentliga förändringar av förslaget har behövt göras efter samråd. Därmed bedöms inget nytt samråd krävas. Carolina Fintling Rue Gundula Kolb Enhetschef, Stadsbyggnadsstrateg Strategi och utveckling Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17061