Improving Stockholm's Culture and Nightlife
Jan Jönsson (L) proposed a discussion on how the City of Stockholm can strengthen the conditions for the city's culture and nightlife, including through improved dialogue between city units, the police, and stakeholders, a review of regulations, and the protection of venues for culture and nightlife in urban planning. The City Executive Office responded that the city is already addressing these issues through existing strategies and initiatives to facilitate businesses, streamline permit processes, and integrate a cultural perspective into urban development. Jan Jönsson (L) dissented, arguing that the response was too complacent and did not fully align with the industry's description of the reality.
This item is scheduled for the meeting on 2026-05-27. The meeting hasn't taken place yet — you can still make your voice heard by contacting your local politician.
From the original document
I en skrivelse till kommunstyrelsen framför Jan Jönsson (L) förslag om en bred diskussion om hur Stockholms stad långsiktigt kan stärka och trygga förutsättningarna för stadens natt- och kulturliv. Att det handlar om att förbättra dialogen mellan stadens tillstånds- och tillsynsenheter, polisen och aktörerna själva, om att se över regelverk och deras tillämpning så att de präglas av proportionalitet och förutsägbarhet, och om att i stadsplanering och markpolitik värna och utveckla lokaler för kultur och nattliv. Nattlivet ska ses som en strategisk tillgång för Stockholm.
[R6 PM Skrivelse om förutsättningarna för ett fritt och blomstrande kultur- och nattliv i Stockholm.pdf]
1 (6)
PM Rotel VI (Dnr KS 2025/1085)
Skrivelse om förutsättningarna för ett fritt och
blomstrande kultur- och nattliv i Stockholm
Skrivelse av Jan Jönsson (L)
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Torun Boucher
Sammanfattning av ärendet
I en skrivelse till kommunstyrelsen framför Jan Jönsson (L) förslag om en bred
diskussion om hur Stockholms stad långsiktigt kan stärka och trygga
förutsättningarna för stadens natt- och kulturliv. Att det handlar om att förbättra
dialogen mellan stadens tillstånds- och tillsynsenheter, polisen och aktörerna själva,
om att se över regelverk och deras tillämpning så att de präglas av proportionalitet
och förutsägbarhet, och om att i stadsplanering och markpolitik värna och utveckla
lokaler för kultur och nattliv. Nattlivet ska ses som en strategisk tillgång för
Stockholm.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret konstaterar stadsledningskontoret att staden bedriver ett
omfattande arbete inom detta område genom uppdrag och aktiviteter i
kommunfullmäktiges budget och genom befintliga program och strategier,
exempelvis näringslivspolicy, program för evenemang, kulturstrategi och strategi för
nattklubbar och livescener.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Jag håller helt med om att de kulturella och kreativa näringarna i Stockholm är
avgörande för Stockholms utveckling. Kultur- och nöjeslivet skapar arbetstillfällen,
lockar besökare och gör Stockholm mer attraktivt för invånare, företag och talanger.
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Skrivelsen besvaras med hänvisning till vad som sägs i promemorian.
2 (6)
Restauranger, scener, konserter och evenemang bidrar till handel, turism och en stark
kvällsekonomi. Därför är det viktigt att vi fortsätter skapa goda villkor för dessa
verksamheter att växa och utvecklas i hela staden.
Det är därför vår majoritet fortsätter med en politik som möjliggör plats åt ett brett
utbud av klubbar, kultur- och livescener. Den nya näringslivspolicyn ska göra det
enklare för företag att startas, drivas och växa i Stockholm genom bättre service,
tydligare information och effektivare handläggning. Staden arbetar redan med att
förbättra tillstånds- och tillsynsprocesser genom digitalisering, bättre tillgänglighet,
klarspråk och ökad samverkan mellan olika nämnder.
I stadsplaneringen ska kulturperspektivet stärkas. Viktiga kulturverksamheter och
nattlivsmiljöer ska beaktas vid nybyggnation, fler gemensamhetslokaler ska skapas
och viktiga kulturinstitutioner ska skyddas där det är möjligt. Ett tydligt exempel på
detta är utvecklingen av Slakthusområdet som en modern kultur- och
nöjesdestination.
Majoriteten har också stärkt trygghetsarbetet genom samarbete med polis, näringsliv
och civilsamhälle.
Stockholm den 13 maj 2026
Torun Boucher
Bilaga
Skrivelse om förutsättningarna för ett fritt och blomstrande kultur- och nattliv i
Stockholm, dnr KS 2025/1085-1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
1. Att avslå föredragande borgarråds förslag till beslut.
2. Att uppdra åt föredragande borgarråd att återkomma snarast med svar på
skrivelsens utestående frågeställningar i enlighet med vad som anförs nedan.
3. Att därutöver anföra.
Det är positivt att majoriteten i sitt svar delar bilden av kultur- och nattlivets
betydelse för Stockholm. Ett levande nattliv bidrar till stadens attraktionskraft, skapar
arbetstillfällen och gör Stockholm mer levande, öppet och tryggt. Problemet är att den
verklighetsbeskrivning som presenteras i svaret inte fullt ut delas av många av de
aktörer som faktiskt verkar i branschen.
3 (6)
Under lång tid har kultur- och nattlivsaktörer vittnat om ökande svårigheter att
bedriva verksamhet i Stockholm. Det handlar om oförutsägbara tillståndsprocesser,
bristande samordning mellan myndigheter, osäkerhet kring tillsyn och en upplevelse
av att staden i praktiken blivit mindre tillåtande. Det gäller inte minst verksamheter i
innerstaden, där flera etablerade aktörer beskrivit att de upplever sig pressade eller
motarbetade snarare än möjliggjorda.
Mot denna bakgrund framstår svaret som alltför självtillfredsställt. Majoriteten
beskriver ett omfattande arbete med policys, strategier och samverkan, men betydligt
mindre sägs om varför så många aktörer samtidigt upplever att utvecklingen går åt
motsatt håll. Det räcker inte att hänvisa till styrdokument om resultaten inte motsvarar
ambitionerna.
Vi noterar också att skrivelsen lämnades in redan i augusti 2025 och besvaras först
nu, nio månader senare. Det är anmärkningsvärt med tanke på att frågorna rör en
bransch där utvecklingen går snabbt och där flera verksamheter under tiden fortsatt att
verka under osäkra förutsättningar. När staden säger sig vilja värna kultur- och
nattlivet måste det också avspeglas i ett större politiskt engagemang och en högre
grad av skyndsamhet.
Det är samtidigt tydligt att flera av de frågor som lyfts i skrivelsen kvarstår
obesvarade. Exempelvis ges inget tydligt svar på varför principen om att det ska vara
”lätt att göra rätt” upplevs ha försvagats i praktiken, trots att staden fortsatt hänvisar
till den i olika styrdokument. Det saknas också ett tydligare resonemang om
proportionalitet i tillsyn och hur staden ska säkerställa långsiktigt hållbara villkor för
kultur- och nattlivsverksamheter i centrala lägen.
Stockholmsliberalerna menar fortsatt att nattlivet måste betraktas som en strategisk
tillgång för Stockholm, inte som ett särintresse som i bästa fall tolereras. Det kräver
bättre dialog med branschen, mer förutsägbara processer och en stadsutveckling som
aktivt värnar platser för kultur, musik och kvällsekonomi även i innerstaden.
I övrigt hänvisar vi till skrivelsen.
4 (6)
Ärendet
Jan Jönsson (L) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen. Skrivelsen lyfter att
småföretagare och kulturentreprenörer inom restaurang, musik, scenkonst och
klubbverksamhet är viktiga för stadens attraktionskraft. De skapar arbetstillfällen,
genererar skatteintäkter och lockar både stockholmare och besökare. I skrivelsen
framförs att när regelverk och tillsyn tillämpas på ett sätt som upplevs oförutsägbart
och restriktivt riskerar dessa verksamheter att pressas tillbaka eller försvinna helt. Det
innebär enligt skrivelsen inte bara en ekonomisk förlust, utan även en förlust av
sociala och kulturella värden i Stockholms stad.
I skrivelsen framförs förslag om en bred diskussion om hur Stockholms stad
långsiktigt kan stärka och trygga förutsättningarna för stadens natt- och kulturliv. Det
handlar om att förbättra dialogen mellan stadens tillstånds- och tillsynsenheter,
polisen och aktörerna själva, om att se över regelverk och deras tillämpning så att de
präglas av proportionalitet och förutsägbarhet, och om att i stadsplanering och
markpolitik värna och utveckla lokaler för kultur och nattliv. Nattlivet ska, enligt
skrivelsen, ses som en strategisk tillgång för Stockholm.
I skrivelsen ställs följande frågor:
• Hur arbetar staden idag för att säkerställa förutsägbara och rättssäkra
tillstånds- och tillsynsprocesser för kultur- och nattlivsverksamheter i centrala
Stockholm?
• Varför verkar ”lätt att göra rätt”-principen inom berörda förvaltningar inte
längre tillämpas, trots att några politiska beslut om att avskaffa den inte har
tagits?
• Vilka åtgärder vidtas för att i stadsplanering och markpolitik värna och
utveckla lokaler som kan rymma natt- och kulturliv, och hur säkerställs att
dessa verksamheter inte upplever sig tvungna att lämna innerstaden?
• Hur samordnar staden dialogen mellan berörda myndigheter, polisen och
kultur- och nattlivsaktörer för att förebygga konflikter med grannar för att
hitta lösningar som både tillgodoser trygghet och säkerhet samt bevarar ett
levande stadsliv?
Remissammanställningen
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 18 februari 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
5 (6)
I kommunfullmäktiges budget för 2026 framgår det att ett stort utbud av klubb-,
kultur- och livescener är ett viktigt uttryck för en levande stad och att staden därför
ska underlätta förutsättningarna för etablerande och bevarande av dessa.
Näringslivspolicyn som beslutades av kommunfullmäktige den 1 december 2025 ska
vägleda stadens verksamheter i att prioritera insatser som underlättar för företag att
starta, verka och växa i Stockholm. Policyn tydliggör nämnders och bolagsstyrelsers
ansvar och roller, liksom behovet av arbetssätt och samverkan som främjar ett gott
företagsklimat. Det handlar till exempel om effektiv myndighetsutövning, trygg och
attraktiv stadsmiljö och internationell positionering. Bland annat anger policyn att
staden ska erbjuda lättillgänglig och lättbegriplig företagsservice och information om
stadens tillstånd, regler och tillsyn för att säkerställa god service samt effektiv,
rättssäker och snabb handläggning i all kontakt med företag och entreprenörer.
För att företag och olika näringslivsverksamheter ska kunna starta och drivas på ett
bra sätt kan det behövas olika former av tillstånd. Beroende på vilken typ av
verksamhet det rör sig om finns det också olika typer av regler att förhålla sig till.
Staden har i uppdrag att utöva tillsyn för att kontrollera att verksamheten följer vissa
av dessa. Information om tillstånd, regler och tillsyn finns tillgänglig för alla företag
och verksamheter på stadens webb.
När det gäller frågan om tillstånds- och tillsynsprocesser för kultur- och
nattlivsverksamheter i centrala Stockholm framgår det i kommunfullmäktiges budget
för 2026 att stadens tjänster och service ska bidra till att underlätta för företag att
starta och verka i Stockholm. Nämnderna ska bidra till att stadens NKI (Nöjd-Kund-
Index) ligger på en hög nivå genom god service och samverkan med andra
tillståndsgivande nämnder samt genom att använda sitt NKI-resultat som underlag för
verksamhetsutveckling. Flera nämnder har i sina verksamhetsplaner för 2026
aktiviteter med fokus på att effektivisera och tydliggöra sina processer inom
tillståndsgivning, bland annat genom förbättrad tillgänglighet till handläggare,
klarspråkssatsningar, närmare kontakter med näringslivet, digitalt system för
tillståndsgivning samt ett utökat samarbete med Kontaktcenter för att avlasta
handläggningen. Därtill pågår nämndgemensamt utvecklingsarbete i syfte att
samordna och effektivisera tillståndsprocesser. Tydliga, samordnade och proaktiva
tillstånds- och tillsynsprocesser är också ett av fokusområdena i stadens strategi för
nattklubbar och livescener.
När det gäller frågan om ”lätt att göra rätt”-principen framgår det i
kommunfullmäktiges budget för 2026 att staden gentemot företag ska bedriva en bra
och kostnadseffektiv verksamhet där det ska vara lätt att få information om samt
komma i kontakt med staden för att nå rätt service eller myndighetsutövning. Staden
arbetar kontinuerligt med att underlätta i tillståndsprocesser, exempelvis har en guide
nyligen tagits fram för att söka tillstånd för uteserveringar.
När det gäller frågan om åtgärder som vidtas för att i stadsplanering och markpolitik
värna och utveckla lokaler som kan rymma natt- och kulturliv framgår det i
kommunfullmäktiges budget för 2026 att staden ska arbeta aktivt för att göra det
6 (6)
offentliga rummet tryggare, säkrare och mer inkluderande, exempelvis genom folkliv
och levande gatumiljöer. Förutsättningar för befintliga viktiga kulturverksamheter
som bidrar till ett levande kultur-, musik- eller nattliv ska särskilt beaktas vid
planeringen av nya bostäder i områden. Genom Stockholms stads nya
näringslivspolicy förespråkas också en helhetssyn på stadens företagsfrämjande
arbete, där insatser för att främja en attraktiv och trygg stadsmiljö utgör ett av flera
ramvillkor för ett bättre företagsklimat i hela staden.
Det framgår också att kulturperspektiven ska vara en integrerad del i
stadsutvecklingen och att kulturlivet ska göras mer tillgängligt i det offentliga
rummet. Staden ska även verka för att gemensamhets- eller föreningslokaler skapas
vid nybyggnation och för att skydda viktiga kulturinrättningar via exempelvis
planbestämmelser där detta är möjligt. Dessutom ska staden arbeta för att främja
kultur- och nöjesliv och fortsätta samverka för att uppnå stadens vision om
Slakthusområdet för att skapa ett modernt, levande kultur- och nöjesliv samt att öka
antalet arbetsplatser i stadens södra delar.
Stadsledningskontoret konstaterar också att utredningar och samtal med boende,
kulturverksamheter och byggaktörer ger viktiga underlag för hur Stockholm ska
utvecklas. Hur dessa underlag vägs mot andra behov avgörs av exploateringsnämnden
och stadsbyggnadsnämnden, som ansvarar för stadens stadsutvecklingsarbete.
När det gäller frågan om hur staden tillgodoser trygghet och säkerhet samt bevarar ett
levande stadsliv konstaterar stadsledningskontoret att ett målmedvetet arbete för
säkerhet och trygghet förs där staden samarbetar med polisen och andra myndigheter,
näringsliv och civilsamhälle. Staden har bland annat en vägledning som är ett stöd i
planeringen och driften av konsert-, evenemangs-, och klubbverksamheter.
Vägledningen ska underlätta för en levande stad med minskad risk för störningar av
de boende.
Stadsledningskontoret delar uppfattningen att ett levande och inkluderande stadsliv
bidrar till Stockholms attraktivitet och invånarnas välbefinnande. Samtidigt
konstaterar stadsledningskontoret att staden bedriver ett omfattande arbete inom detta
område genom uppdrag och aktiviteter i kommunfullmäktiges budget och genom
befintliga program och strategier, exempelvis näringslivspolicy, program för
evenemang, kulturstrategi och strategi för nattklubbar och livescener.
Det pågår flera initiativ i syfte att utveckla kvällsekonomin, underlätta för restaurang-
och evenemangsverksamheter samt öka samverkan mellan staden, polis, näringsliv
och invånare. Stadens kulturlotsar arbetar aktivt och strategiskt för att möjliggöra
etableringar av verksamheter som främjar ett levande kultur- och nattliv i hela
Stockholm. Stockholm Business Region har i uppdrag att synliggöra Stockholms
kultur- och evenemangsutbud och fortsätter exempelvis att utveckla arbetssättet City
of Supporters som ett verktyg för att samla och stärka samverkan mellan näringsliv,
kultur, idrott och civilsamhälle. Genom plattformen ska gemensamma insatser bidra
till ett starkare värdskap, ökat lokalt engagemang och ett mer levande och attraktivt
Stockholm.
---
[Skrivelse om förutsättningarna för ett fritt och blomstrande kultur- och nattliv i Stockholm.pdf]
Kommunstyrelsen
20 augusti 2025
Jan Jönsson (L)
Skrivelse om förutsättningarna för ett fritt och blomstrande kultur- och nattliv i
Stockholm
Småföretagare och kulturentreprenörer inom restaurang, musik, scenkonst och
klubbverksamhet är viktiga för stadens attraktionskraft. De skapar arbetstillfällen, genererar
skatteintäkter och lockar både stockholmare och besökare. När regelverk och tillsyn tillämpas
på ett sätt som upplevs oförutsägbart och restriktivt riskerar dessa verksamheter att pressas
tillbaka eller försvinna helt. Det innebär inte bara en ekonomisk förlust, utan även en förlust av
sociala och kulturella värden i vår stad.
De flesta aktörer inom besöksnäringen är seriösa och ansvarsfulla företagare som strävar efter
att följa gällande regelverk. Stockholm kan dessutom stoltsera med att vi generellt har en
mycket fin samverkan mellan företagarna, tillsynsenheten och polisen, där det råder samsyn om
att oseriösa och kriminella aktörer inte ska ha tillstånd för alkoholservering. Men under
sommaren har det rapporterats om att både Trädgården och Side Track, två väletablerade och
uppskattade verksamheter riskerar att behöva lägga ner. Tyvärr ser vi hur många seriösa aktörer
som funnits länge, särskilt i centrala Stockholm, upplever att det blir allt svårare att verka i
staden.
För Liberalerna är ett rikt och levande stadsliv en viktig del av ett Stockholm som är roligt och
trivsamt att bo i. Nattlivet är en del av stadens själ och kulturarv. Det skapar möten mellan
människor, ger plats åt kreativitet och mångfald, och kan bidra till trygghet genom aktivitet och
närvaro på gator och torg. Det är också en frihetsfråga: människor ska kunna ta del av och skapa
kultur på olika tider och platser, även utanför kontorstidens ramar.
Under förra grönblå majoriteten var ”Lätt att göra rätt” en bärande princip för tillstånd- och
tillsynsverksamheten. Det fanns också ambitioner att underlätta för företag att etablera sig i
staden. Liberalerna menar att det nu behövs en bred diskussion om hur vi långsiktigt kan stärka
och trygga förutsättningarna för stadens natt- och kulturliv. Det handlar om att förbättra
dialogen mellan stadens tillstånds- och tillsynsenheter, polisen och aktörerna själva, om att se
över regelverk och deras tillämpning så att de präglas av proportionalitet och förutsägbarhet,
och om att i stadsplanering och markpolitik värna och utveckla lokaler för kultur och nattliv.
Nattlivet ska ses som en strategisk tillgång för Stockholm – en resurs som bidrar till frihet,
mångfald och stadens attraktionskraft.
1. Hur arbetar staden idag för att säkerställa förutsägbara och rättssäkra tillstånds- och
tillsynsprocesser för kultur- och nattlivsverksamheter i centrala Stockholm?
2. Varför verkar ”lätt att göra rätt”-principen inom berörda förvaltningar inte längre tillämpas,
trots att några politiska beslut om att avskaffa den inte har tagits?
3. Vilka åtgärder vidtas för att i stadsplanering och markpolitik värna och utveckla lokaler som
kan rymma natt- och kulturliv, och hur säkerställs att dessa verksamheter inte upplever sig
tvungna att lämna innerstaden?
4. Hur samordnar staden dialogen mellan berörda myndigheter, polisen och kultur- och
nattlivsaktörer för att förebygga konflikter med grannar för att hitta lösningar som både
tillgodoser trygghet och säkerhet samt bevarar ett levande stadsliv?
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.