Disability Rights: Report, Challenges, and Improvements

[Inkomna rapporter till nämnden.pdf] Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Nämndkansliet Telefonvägen 30 plan 9 Box 490 129 04 Hägersten Telefon 08-508 23 017 Växel 08-508 22 000 camilla.hoglund@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (1) Inkomna rapporter till nämnden Rapporter eller ärenden som behandlats av annan nämnd, tar ni del av på eDokMeetings under respektives sammanträde. 1.Stockholms stads funktionshindersombudsmans rapport Kommunfullmäktige 13 april 2026 2.Stockholms stads strategi för fritids och ungdomsgårdar Kulturnämnden 24 mars 2026 3.Stockholms stads strategi för parklekar Kulturnämnden 24 mars 2026 4 Inriktning av medel för lokala utvecklingsprojekt (LUM) och studieresor 2027 (MUL) samt redovisning av lokala utvecklingsprojekt som avslutats under 2025 Socialnämnden 21 april 2026, § 10 Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Nämndkansliet Anmälan Telefonvägen 30 plan 9 Box 490 129 04 Hägersten Telefon 08-508 23 017 Växel 08-508 22 000 camilla.hoglund@stockholm.se start.stockholm Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 2026-05-28 --- [1 Stockholms stads funktionshindersombudsmans rapport 2025.pdf] Stockholms stads funktionshinders- ombudsman Rapport 2025 Stockholms stads funktionshindersombudsman Rapport 2025 Diarienummer: KS 2026/226 Astrid Thornberg Funktionshindersombudsman Stadsledningskontoret E-post: astrid.thornberg@stockholm.se start.stockholm Produktion: Webb- och kommunikationsstöd, serviceförvaltningen Omslagsfoto: Lennart Johansson Innehåll Sammanfattning 4 1. Inledning 6 2. Från konvention till nation och en kommun 8 2.1 FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktions- nedsättning – funktionsrättskonventionen 8 2.2 Den nationella funktionshinderspolitiken och ett funktionshinderperspektiv i arbetet 9 2.3 Ett kommunalt perspektiv på funktionshinderspolitiken – stadens strategi och arbete med tillgänglighet och delaktighet 10 3. Nationell utblick 12 4. FN:s granskning av Sverige 14 4.1 Rekommendationer till Sverige 14 5. Stadens arbete och FN-kommitténs rekommendationer 16 5.1 Viktiga rättighetsområden för ökad delaktighet och jämlika levnadsvillkor 17 6. Arbetssätt och verktyg för ökad tillgänglighet och delaktighet 23 6.1 Kunskap och kännedom om målgruppen 24 6.2. Kunskap i verksamhet 25 6.3 Upphandling 26 6.4 Samverkan och aktiv involvering 27 Slutord 29 Källförteckning 30 Funktionshindersombudsmannens arbete 2022–2025 – ett urval 32 Bilaga 1 35 Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 Foto: Lennart Johansson 4 Sammanfattning År 2009 blev FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning bindande i Sverige. Trots detta visar nationella uppföljningar och FN:s granskning att utvecklingen inom flera områden står stilla eller går bakåt. Skillnader i levnadsvillkor jämfört med övriga befolkningen kvarstår. Brister syns bland annat inom utbildning, arbete, hälsa, ekonomi, tillgänglighet och individuellt stöd. FN uttrycker även oro för en återgång till en medicinsk modell av funktionshinder samt för brister som rör barn, kvinnor och familjer. Den här rapporten har sin utgångspunkt i granskningen av hur Sverige efterlever konventionen. Rapporten beskriver hur konventionen omhän- dertas nationellt och vidare på kommunal nivå och i Stockholms stad. Rapporten gör en nationell utblick och berör rekommendationer som överlämnats av FN. Kopplingar görs sedan till stadens funktionshinderspolitiska arbete med utgångpunkt i styrdokumentet Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029. Rapporten lyfter ett par rättighetsområden: utbildning, arbete och försörjning, information och kommunikation (inklusive digital tillgänglighet) samt individuellt stöd. Inom dessa områden finns både positiva exempel och utvecklingsbehov, bland annat kopplat till kompetens, samordning, tillgång till stöd och likvärdighet. Rapporten pekar på behovet av stärkt uppföljning, ökad kunskap, förbättrad statistik och att utveckla indikatorer. Det krävs ett systematiskt arbete, säkerställande av tillgänglighet vid upphandling samt fortsatt samverkan och aktiv involvering av funktionshindersorganisationer. I rapporten benämns FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ”FN-konventionen” eller ”Funktions- rättskonventionen”. Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 benämns som ”Program för tillgänglighet och delaktighet”. Förhoppningen är att rapporten ska fungera som ett underlag för dialog, lärande och handling. Ett stärkt funktionsrättsperspektiv bidrar inte bara till bättre levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, utan till ett mer inkluderande, hållbart och mänskligt Stockholm – för alla som lever och verkar i staden, idag och i framtiden. Astrid Thornberg, Stockholms stads funktionshindersombudsman, 2025 Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning avses nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga. Den kan vara medfödd, uppstå till följd av en sjukdom eller förvärvad skada och vara tillfällig eller livslång.1 Vissa funktionsnedsätt- ningar är mer synliga, som till exempel rörelse- och synnedsättning, medan andra är osynliga som läs- och skrivsvårigheter, adhd, autism eller psykiska besvär. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning lever med någon form av funk- tionsnedsättning.2 1 Socialstyrelsens termbank 2 Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 5 Foto: Lennart Johansson Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 Foto: Pär Olsson 6 1. Inledning Funktionshindersombudsmannen i Stockholms stad ska lämna en rapport om frågor om levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, tillgängligheten och förutsättningarna för delaktighet i staden som ombudsmannen anser att kommunfullmäktige behöver ha kännedom om. Den här rapporten fokuserar på FN:s granskning av Sverige och stadens arbete med de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. År 2009 trädde FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. Konventionen foku- serar på icke-diskriminering och beskriver nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I och med an- tagandet har Sverige åtagit sig att stärka och uppfylla mänskliga rättig- heter för personer med funktionsnedsättningar genom lagstiftning och anpassningar i samhället. Stockholms stad arbetar aktivt – med utgångpunkt i konventionen – med målet att vara en tillgänglig stad för alla, oavsett funktionsförmåga. Personer med funktionsnedsättning deltar på jämlika villkor, utan diskriminering. I mars 2024 granskades Sverige av FN:s funktionsrättskommitté för att följa upp hur rättigheter för personer med funktionsnedsättning har införlivats. Återrapporteringen visar på ett par goda exempel som genomförts. Den ger också en bild av stillastående eller i vissa fall till- bakagång i arbetet med att införliva konventionen. Sverige har under många år varit ett föregångsland i frågor om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vad är det som har hänt? Eller – om man vänder på det – vad är det som inte har hänt? Svaret beror på vem man frågar. Genomgående framträder dock bilden av ökade utmaningar inom de flesta samhällsområden och målet om jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhället upplevs i många fall vara svårare att nå. Det går inte heller att förbise omvärldsläget, där områden som säkerhet, krisberedskap, brottsbekämpning, trygghet och kompetensförsörjning står högt upp på agendan. Dessa områden berör personer med funktions - nedsättning i hög grad. Detsamma gäller det ekonomiska läget. I ett sådant sammanhang är det extra viktigt att arbetet fortsätter, eftersom redan särskilt utsatta grupper löper ökad risk att hamna i ännu svårare lägen. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 7 Foto: Pär Olsson Rapporten syftar till att öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och uppmärksamma den gransk - ning som FN:s funktionsrättskommitté gjort. Syftet är också att belysa utmaningar, möjligheter och behov av förbättringar inom Stockholms stad för att nå målet om en stad där personer med funktionsnedsättning är fullt delaktiga på jämlika villkor, utan diskriminering. Rapporten inleds med att beskriva FN-konventionen, den nationella politiken och stadens funktionshinderspolitiska program. Därefter görs en nationell utblick över efterlevnaden av konventionen och arbetet med att nå jämlika levnadsvillkor. Vidare beskrivs den granskning som gjorts av Sverige och en sammanfattning av rekommendationer som getts. Kopplingar görs sedan mellan FN:s rekommendationer och stadens arbete. Ett par rättighetsområden lyfts utifrån de utmaningar som finns men även utifrån synlig utveckling. Därefter nämns arbetssätt och verktyg att använda och utveckla i arbetet med tillgänglighet och del- aktighet. Ett par förslag och rekommendationer till staden görs. Rapporten avslutas med ett par avslutande, övergripande kommentarer. Analyser och resonemang bygger på uppföljningar och rapporter samt på dialoger och iakttagelser. Rapporten har fokus på mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Arbetet med att säkerställa dem ger dock effekter för fler målgrupper och bidrar till att stärka stadens arbete med de mänskliga rättigheterna i stort. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 2. Från konvention till nation och en kommun 2.1 FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning – funktionsrättskonventionen Flera av FN:s konventioner förtydligar mänsk- liga rättigheter för särskilda grupper. Funktionsrättskonventionen kom till för att garantera rätten för personer med funktions - nedsättning att leva ett självständigt liv och delta i samhället på jämlika villkor som andra. Konventionen förstärker och omformulerar rättigheter som redan finns uttryckta i andra konventioner om mänskliga rättigheter så att de fungerar för personer med funktionsnedsättning. Konventionens syfte är att säkerställa att alla mänskliga rättigheter som finns även gäller för personer med funktionsnedsättning. Konventionen beskriver vad som krävs för att de mänskliga rättigheterna ska tillgodoses och bygger på grundläggande principer som jämlikhet och icke-diskriminering. Tillgänglighet är en allmän princip i FN-konventionen som förtydligar att hinder för delaktighet i den om- givande miljön går att förebygga eller undanröja. Konventionsstaterna ska samråda och aktivt involvera organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Det slås fast både i åtagandena, som beskriver statens skyldigheter i relation till konventionen, och i procedurreglerna, som beskriver genomförande, uppföljning och övervakning av konventionen. I funktionsrättskonventionen omnämns barn särskilt och förstärker det som finns uttryckt i barnkonventionen kring barn med funktionsnedsätt - ning. I barnkonventionen anges att ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar tilltron till den egna förmågan och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. I konventionen framgår att konventionsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder som behövs för att säkerställa att barn med funktionsnedsätt - ning får full tillgång till alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter – på samma villkor som andra barn. I alla åtgärder som rör barn med funktionsnedsättning ska barnets bästa komma i främsta rummet. 8 Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 9 Sverige har förbundit sig att efterleva FN-konventionen, vilket innebär att lagar och all offentlig verksamhet ska följa konventionens artiklar. I konventionen är personer med funktionsnedsättning rättighetsbärare medan det offentliga, det vill säga stat, regioner och kommuner, är skyldighetsbärare. 2.2 Den nationella funktionshinderspolitiken och ett funktionshinderperspektiv i arbetet Den svenska funktionshinderspolitiken utgår från Sveriges åtaganden om mänskliga rättigheter. Politiken syftar till att skapa ett mer jämlikt samhälle där alla människor har lika möjlighet att vara delaktiga. Det funktionshinderspolitiska målet lyder: För att nå det nationella målet ska genomförandet inriktas mot att • använda principen om universell utformning • identifiera och åtgärda hinder för tillgänglighet • utveckla individuella stöd och lösningar för individens självständighet • förebygga och motverka diskriminering. Arbetet behöver omfatta samtliga fyra inriktningar och kan ses som en metod för att efterleva FN-konventionen. Att ha ett funktionshinder- perspektiv innebär att ha förståelse för att människor är olika och att alla är individer med unika förutsättningar och resurser. Perspektivet ska användas för att identifiera, förebygga och undanröja hinder för del- aktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Funktionshinderspolitiken följs årligen upp inom ramen för en nationell strategi för systematisk uppföljning. Strategin innebär att uppföljningen genomförs av ett antal angivna myndigheter och att Myndigheten för delaktighet (MFD) ska ge dessa myndigheter stöd i uppföljningsarbetet. Vid uppföljningen redogörs hur de fyra områdena ovan har beaktats i myndighetens arbete, där det är tillämpligt, med att genomföra Att med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ut- gångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas. Proposition 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken. ” Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 funktionshinderspolitiken (Strategi för systematisk uppföljning av funk - tionshinderspolitiken 2021). MFD rapporterar sedan hur arbetet fortlöper i en årlig rapport till Socialdepartementet. Utöver uppföljningen från de utpekade strategimyndigheterna görs natio- nella årliga uppföljningar av myndigheters, kommuners och regioners funktionshinderspolitiska arbete. Även dessa tas fram av MFD och bygger på iakttagelser och erfarenheter från personer som själva lever med funktionsnedsättning, nationell statistik och data från nationella undersökningar av levnadsförhållanden. En del i rapporten bygger även på svar från enkäter riktade till offentliga aktörer. De frågorna rör det strategiska och övergripande arbetet med funktionshinderfrågor. 2.3 Ett kommunalt perspektiv på funktionshinderspolitiken – stadens strategi och arbete med tillgänglighet och delaktighet I den nationella strategin för funktionshinderspolitiken framgår att den svenska samhällsmodellen i hög grad bygger på att kommuner och regioner ansvarar för välfärd, tillgänglighet och delaktighet i lokal- samhället. En stor del av den nationella funktionshinderspolitiken förverkligas med andra ord på kommunal och regional nivå. Inom ramen för det ansvaret finns Stockholms stads Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029. Programmet är ett styrdokument som alla stadens nämnder och bolags - styrelser ska utgå från när de planerar och följer upp sitt arbete. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt följa lagstiftning och riktlinjer inom området. Det ska integreras i stadens arbete med att förverkliga målen i Agenda 2030 och är en del i stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. I programmets nio fokusområden anges ambitioner och målsättningar om vad som behöver göras för att möta upp målet om att vara en stad för alla, oavsett funktionsförmåga. Arbetet behöver ske tvärsektoriellt och ställer krav på samverkan och samordning internt i staden och med andra aktörer. Uppföljningen sker i huvudsak genom nämnders och bolagsstyrelsers tertialrapportering och verksamhetsberättelser. Nämnder och bolags- styrelser rapporterar hur de arbetat med stadens program för till- gänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. De rapporterar även om hur råden för funktionshinderfrågor har involverats i arbetet. Funktionsrättskonventionen och funktionshinderspolitiken bygger på förståelsen att funktionshinder går att förebygga och ta bort genom att förändra i miljö och omgivning. Hinder i omgivningen kan ha avgörande betydelse för möjligheten att klara sig själv i det dagliga livet. Det kan påverka delaktigheten i till exempel skolan och arbetslivet, på fritiden 10 Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 11 och i sociala relationer samt i demokratiska processer. En huvuduppgift för stadens nämnder och bolagsstyrelser är därför att identifiera, före - bygga och undanröja sådana hinder. Om stadens nämnder och bolagsstyrelser följer principen om universell utformning, identifierar och åtgärdar brister och hinder, skapas förutsätt - ningar för att alla kan vara delaktiga i samhället redan från början, oavsett funktionsförmåga. Då finns inget behov av särskilda anpass- ningar eller av individuella stöd och lösningar som kan vara kostnads- krävande. Där anpassningar och individuella stödinsatser behövs ska de erbjudas med god kvalitet och överbrygga hinder i omgivningen. På så sätt bidrar de till full delaktighet i samhällslivet och förhindrar att personer diskrimineras på grund av att de har en funktionsnedsättning. Arbetet behöver ha en förebyggande ansats, ske tvärsektoriellt och präglas av långsiktighet och hållbarhet samt en hög grad av samverkan. I det arbetet är det nödvändigt att staden aktivt involverar personer med funktionsnedsättning i processerna. Funktionshinder och tillgänglighet Personer har en funktions- nedsättning men det är omgivningens tillgänglig het eller brist på tillgäng lighet som skapar funk tionshinder och hindrar delaktighet i samhället. Med tillgänglighet avses hur väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för personer med funk- tionsnedsättning och omfattar även tjänster, fysiska ting samt tillgång till information och ett bra bemötande. Det är staden som har funktionshinder, inte invånarna eller besökarna. ” Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 3. Nationell utblick MFD:s nationella uppföljning av funktions- hinderspolitiken visar på fortsatt stora skill- nader i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Man uppmärksammar också att det råder en variation på tillgången till stöd över landet, vilket påverkar genomförandet av funktionshinderpolitiken. Trots att vissa framsteg har gjorts, inom exempelvis digital tillgänglighet, kvarstår hinder för personer med funktionsnedsättning på de flesta samhällsområden. Det gäller inom områden som utbildning, arbete, ekonomi, hälsa, fritid och politisk delaktighet. Konsekvenser av detta går också att se i den ökade utsatthet gruppen har när det gäller ohälsa, våld och annan kriminalitet, ekonomisk utsatthet samt social isolering och ofrivillig ensamhet. Kvinnor med funktionsnedsättning har genom- gående sämre levnadsvillkor än män med funktionsnedsättning. Skillnaderna syns redan i tidig ålder och kan leda till ett livslångt utan - förskap (Uppföljning av funktionhinderspolitiken 2024). Institutet för mänskliga rättigheter är en oberoende myndighet som in- rättades 2022. Det ska främja säkerställandet av de mänskliga rättig- heterna i Sverige och har ett särskilt ansvar för rättigheter som gäller för personer med funktionsnedsättning. Institutet som bland annat tagit fram rapporten Allt ifrågasätts menar att mer kunskap om de mänskliga rättig - heterna behövs, både för rättighetsbärare och skyldighetsbärare. Rapporten bygger på kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter hos personer med funktionsnedsättning. Den visar på att Sverige inte genomfört FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning och att det därför fortfarande finns ojämlikhet i levnadsvillkor. I rapporten framkommer det att många upplever att de mänskliga rättigheterna kränks och att individer själva måste bevisa sina behov snarare än att myndigheter behöver bevisa att de insatser de genomför är tillräckliga (Allt ifrågasätts 2024). I den kompletterande rapport som Institutet för mänskliga rättigheter tog fram inför FN-kommitténs granskning lyfter de bland annat att den grundläggande förändring som behöver ske ännu inte fått fullt genom - slag. Det gäller exempelvis människors möjligheter till självbestäm- mande, delaktighet, demokrati och frihet. Generellt lyfts att ambitionsnivån behöver höjas i arbetet med att genomföra konventionen 12 Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 13 och att i högre utsträckning än idag arbeta strukturerat och systematiskt för att säkerställa rättigheterna (Kompletterande information till FN:s kommitté för rättigheter 2024). Funktionsrätt Sverige, som är en samarbetsorganisation för mänskliga rättigheter, framhåller att implementeringen av de mänskliga rättig- heterna står stilla och i vissa fall till och med går tillbaka. Det föregångs- land som Sverige en gång var är det inte längre. Man lyfter avsaknaden av ett människorättsbaserat arbetssätt och ger exempel på tillbakagång på flera områden. I rapporten till FN:s kommitté lyfts flera delar kopplat till genomförande. Det gäller bland annat att den funktionshinderpolitiska strategin saknar konkreta reformer, mätbara mål och tvärpolitisk sam- ordning, vilket leder till stora skillnader över landet (Andra alternativ- rapporten om genomförandet av FN:s konvention 2023). Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 4. FN:s granskning av Sverige FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som består av oberoende experter, följer upp hur konven- tionsstaternas – däribland Sveriges – arbete med konventionen fortlöper. Uppföljningen sker vart fjärde år genom rapportering som sammanställs av regeringen. I framtagandet av rapporten uppmanas regeringen att samråda och aktivt involvera funktionshinderrörelsen. Syftet med rapporten är att beskriva hur mänskliga rättigheter främjas och skyddas i Sverige och fokus är på personer med funktionsnedsätt- ning. Det finns även möjlighet för funktionshindersorganisationer eller andra organisationer att skriva rapporter till kommittén för att ge sin bild av genomförandet och efterlevnaden av konventionen. Kommittén granskar samtliga rapporter och genomför en dialog med staten som leds av landets regering och olika nationella experter. Utöver den formella dialogen för kommittén sker även dialog med civilsam- hället. Efter dialogerna lämnar kommittén sammanfattande slutsatser och rekommendationer med förslag på åtgärder. Rekommendationerna är inte juridiskt bindande och det är alltid regeringen som tar ställning till rekommendationerna. 4.1 Rekommendationer till Sverige På övergripande nivå handlar kommitténs rekommendationer bland annat om att Sverige behöver se över lagstiftning, regelverk och system för social trygghet och stöd. Detta behöver göras för att säkerställa att de stämmer överens med funktionsrättskonventionens krav. Som bakgrund lyfter kommittén oron över den gradvisa återgången till den medicinska modellen av funktionshinder inom flera områden, särskilt inom social- försäkringen och stödsystemen för personer med funktionsnedsättning. Historiskt har funktionshinder ofta betraktats som ett medicinskt problem hos den enskilde, medan funktionshinderskonventionen repre- senterar ett socialt och rättighetsbaserat perspektiv på funktionshinder. Det betyder att politiken för och lagstiftningen om funktionshinder måste 14 Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 15 ta hänsyn till olikheterna hos personer med funktionsnedsättning. Där erkänns också att mänskliga rättigheter är ömsesidigt beroende av varandra, hänger samman och är odelbara (Allmän kommentar nr 6 2020). Ytterligare exempel på rekommendationer är att, i linje med barnkonven- tionen, göra konventionen till svensk lag, säkerställa mer likvärdigt genomförande av konventionen över landet och inrätta en nationell över- vakningsmekanism. Sverige bör även skapa möjlighet att överklaga beslut och utkräva rättigheter när konventionen inte följs av kommuner och regioner. Sverige bör dessutom utveckla former för samråd med funktionsrättsorganisationer. Sverige behöver också bli bättre på att säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning inom alla områden i livet. Det kan exempelvis ske genom att säkerställa att regelverk innehåller föreskrifter om tillgänglighet och att dessa efterlevs. Sverige behöver även säkerställa att rättigheter för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning inte - greras i lagstiftning och politik och ta fram statistik avseende kvinnor och flickor vid statistikinsamling. Barn med funktionsnedsättning ska integreras i genomförandet av den nationella lagstiftningen om barns rättigheter. Det ska också säkerställas att alla barn får vara delaktiga i frågor som berör dem. Kommittén pekar också på vikten av att motverka den ökade risken för fattigdom samt hur avgörande samråd och aktiv involvering är i arbetet med att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis uttrycks genomgående ett behov av att öka kunskapen kring funktionsrättskonventionen och rättigheterna. Sverige behöver också säkerställa dessa i lagar och riktlinjer liksom i de sociala system som finns. Vidare framhålls behov av kunskap kring funktions - nedsättningar och levnadsvillkor samt att säkerställa tillgänglighet i alla delar av samhället. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 5. Stadens arbete och FN-kommitténs rekommendationer Rekommendationerna rör samtliga artiklar i konventionen och vänder sig i första hand till staten eftersom statliga beslut krävs för vidare åtgärder och ageranden. Det hindrar inte att staden uppmärksammar rekommendationer utifrån vårt uppdrag och mål att vara en stad som är tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga. Stockholms stads program för tillgänglighet och delaktighet pekar på vad som ska göras. Programmets fokusområden har alla kopplingar till FN-konventionens artiklar. Fokusområdena tydliggör, genom uttryckta målsättningar, vad som ska vara på plats och att genomförandet ska genomsyras av ett funktionshinderperspektiv. Att säkerställa genomförandet av programmet och dess intentioner gör att staden bidrar till en bättre efterlevnad av de mänskliga rättigheterna och målet om att vara en stad för alla. Framtida nationella förändringar i definitioner, lagstiftning och styr- system kommer att påverka oss som kommun. Staden bör därför följa utvecklingen och vara aktiv så långt det är möjligt. Stockholms stad har bland annat deltagit i dialoger med MFD för att ge stadens bild av rekom- mendationerna och berättat om pågående utvecklingsarbete och utma- ningar. Rekommendationer som berördes var kopplade till barn- och familj, kompetenshöjande insatser, institutioner/särskilda boenden, arbete och utbildning. Vid dialogerna, där tjänstepersoner och utredare från MFD deltog, lyftes bland annat frågan om igenkänning i den problem- beskrivning som kommittén gör. Exempel på pågående utvecklingsarbete gavs och även medskick till vad som skulle behöva förstärkas för att skapa ännu bättre förutsättningar för utveckling inom områdena. Dialogerna genomfördes inom ramen för MFD:s regeringsuppdrag att inhämta en bild av vad rekommendationerna kan innebära för respektive aktör utifrån ett nationellt sammanhang. Inhämtningen genomfördes genom kontakt med myndigheter, kommuner, regioner, det civila samhället samt relevanta aktörer. Uppdraget slutredovisas i en rapport till socialdepartementet i februari 2026. 16 Funktionshinder- perspektivet ska inte- greras i alla stadens verksamheter. – Stockholms stads budget 2025 Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 17 5.1 Viktiga rättighetsområden för ökad delaktighet och jämlika levnadsvillkor I kontakt med medborgare, representanter från funktionshinders- organisationer samt tjänstepersoner har ett par rättighetsområden varit mer återkommande. Dessa är • rätten till utbildning och tillgång till stöd • rätten till arbete och försörjning • rätten till information och kommunikation samt ny teknik • rätten till individuellt stöd. Områdena, som finns uttryckta i stadens program för tillgänglighet och delaktighet, går i linje med det kommittén uppmärksammar. De är också rättighetsområden där nationella uppföljningar visar på utvecklings - behov. Rättigheterna utgör även viktiga skyddsfaktorer och kan göra stor skillnad i levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och deras familjer. Därför är de särskilt viktiga att beakta. Följande avsnitt berör delar av de olika rättigheterna och det urval av rekommendationer som lyfts överensstämmer med uttryckta målsätt - ningar i stadens program för tillgänglighet och delaktighet. Rätten till utbildning och tillgång till stöd Att få tillgång till och kunna välja samt genomföra utbildning är centralt för delaktigheten i samhället och jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Frågan har en nära koppling till arbete och försörjning. En god utbildning är ofta en förutsättning för tillträde till arbetsmarknaden. Här uppger många företrädare ett behov av att man riktar sig till målgruppen med mindre synliga funktionsnedsättningar, som exempelvis neuropsykiatriska diagnoser och psykiska funktionsned - sättningar, i högre grad. Detta är också en grupp som inte får tillräckligt med stöd eller det stöd de har rätt till, enligt Skolverkets rapport. Här lyfts bland annat resurser och kompetens som två faktorer som påverkar (Grundskolors arbete för en tillgänglig lärmiljö 2025). Rekommendationer till Sverige: • Öka tillgänglighet och skälig anpassning så att elever med funktionsnedsättning kan gå i reguljära skolor. • Tillgång till kompensatoriska hjälpmedel och läromedel i alter- nativa och tillgängliga format. • Fortbildning för lärare och övrig personal om inkluder- ande utbildning på alla nivåer. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 Staden har idag begränsade statistiska uppföljningar för att belysa situa- tionen för elever med funktionsnedsättning. Samtidigt är utbildnings- situationen för dessa elever ett återkommande tema i samverkan och kontakten med funktionsrättsorganisationerna. De synpunkter som framförs från organisationer och enskilda handlar främst om att staden inte följer upp skolsituationen tillräckligt för elever med funktionsnedsättning. I stadens arbete med att skapa tillgängliga och inkluderande lärmiljöer genomförs bland annat utbildningsinsatser med fokus på neuro- psykiatriska funktionsnedsättningar för medarbetare. Läranderonder genomförs på skolor som kommit långt i sitt arbete med stöd. Elevhälsans arbete lyfts återkommande som en mycket viktig del i arbetet. Stadens funktionsprogram finns som stöd i arbetet med den fysiska tillgänglig- heten eftersom skollokaler behöver skapa förutsättning för trygghet och variation i arbetssätt. Man har också uppmärksammat att generella anpassningar i klassrum oftast blir bättre för alla samtidigt som särskilda anpassningar riktade mot enskilda elever också är nödvändigt. I staden finns en bredd av olika lärmiljöer som är uppbyggda utifrån elevers och gruppers behov. Framåt betonas vikten av fortsatt kompetens- utveckling, bland annat kring tydliggörande pedagogik och att ha dialoger om hur vi skapar en skola för alla. Rätten till arbete och försörjning Vikten av att ha ett arbete eller en sysselsättning att gå till kan inte nog understrykas. Levnadsvillkoren ökar markant och förutsättningar för ett självständigt liv och förbättrad hälsa är konstaterad. Staden har en central roll när det gäller att påverka levnadsvillkoren för personer med funk- tionsnedsättning. Det gäller både i rollen som arbetsgivare och utifrån ansvaret för stöd och insatser som kan underlätta att komma ut på arbets- marknaden. Detta är i hög grad också beroende av situationen på arbets- marknaden samt förändringar inom olika välfärdssystem och arbetsmarknadspolitiska stödformer. Arbetsmarknadsförvaltningen har ett stadsövergripande ansvar för arbetsmarknadsfrågor och arbetsmarknadsinsatser. I dialog med dem 18 Rekommendationer till Sverige: • Vidta åtgärder för att öka antalet personer med funktionsnedsättning på den öppna arbetsmarknaden. • Förstärka kravet på tillgänglighet på arbetsplatser. • Se till att övergång från utbildning till arbete på öppna arbetsmarknaden fungerar smidigt. Tydliggörande pedagogik Tydliggörande pedagogik är ett förhållningssätt som syftar till att göra information och instruktioner förståeliga, begripliga och förutsägbara för en individ, ofta genom visuella hjälpmedel och instruktioner. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 19 framgår tydligt att de förändringar som sker och har skett inom Arbetsförmedlingen påverkar förutsättningarna att fullgöra förvalt - ningens uppdrag. Detta bekräftas även av Riksrevisionens granskning som visar att omorganisationer och omläggningen av förmedlings- verksamheten har försvårat myndighetens arbete för personer med funk - tionsnedsättning (Arbetsförmedlingens stöd 2025). Arbetsmarknadsförvaltningens insatser riktar sig till grupper av personer som står långt från arbetsmarknaden. Det finns, påpekar förvaltningen, verksamheter i staden som inte inkluderar gruppen personer med funk - tionsnedsättning när de erbjuder praktikplatser och anställningar. Utifrån det medskicket är det av vikt att staden i större utsträckning säkerställer att prioriterade grupper inkluderas när stadens verksamheter erbjuder arbete och praktik. Kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad upplevs fortsatt vara utmanande men det finns också synliga framgångar. Det är viktigt att staden utvecklar nya arbetssätt samtidigt som man förstärker och utökar de arbetssätt som idag leder till goda resultat. Ett exempel är Bron, som vänder sig till elever i anpassad gymnasieskola och vars syfte är att underlätta övergången från skola till arbete eller fortsatta studier. Ytterligare exempel på insatser med framgång är IWork och Alfa – båda med målet att personer med funktionsnedsättning kommer i arbete eller studier med hjälp av individanpassat stöd. Staden som arbetsgivare Utöver att stötta personer som har en funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden har staden som arbetsgivare en avgörande roll för att bidra till ett mer inkluderande arbetsliv. I Stockholms stads budget framgår att staden, med utgångpunkt i diskrimineringslagen, ska främja att fler personer med funktionsnedsättning anställs. Det uppdraget berör i någon mening all stadens verksamhet. Nedan följer två exempel på områden som är av vikt att uppmärksamma och utveckla i arbetet med att vara en tillgänglig arbetsgivare. Inkludera tillgänglighet i det systematiska arbetsmiljöarbetet En tillgänglig arbetsmiljö tar hänsyn till fysiska, psykiska, kognitiva och sociala aspekter av arbetsförhållandena och öppnar upp för mångfald på arbetsplatsen. Genom att tillgänglighetsaspekter finns med i det syste- matiska arbetsmiljöarbetet kan Stockholms stad som arbetsgivare arbeta förebyggande. Gör rekryteringsprocessen tillgänglig En tillgänglig rekryteringsprocess handlar bland annat om att digitala rekryteringsverktyg är tillgängliga. Kraven i annonser ska heller inte utesluta personer med funktionsnedsättning på ett diskriminerande sätt. Det kan också handla om att motverka att förutfattade meningar styr valet av sökande, att hålla intervjuer i tillgängliga lokaler och att använda personlighetstester som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 Rätten till information och kommunikation samt ny teknik Staden arbetar aktivt med att kommunikationen ska vara tillgänglig och att olika format används utifrån behov. Det rör både den verbala och den icke-verbala kommunikationen. Ett exempel är utvecklingen av informa- tion på teckenspråk på stadens webb som genomförts i samråd med målgruppen. Idag finns information på teckenspråk på elva webbplatser, bland annat: Bygglov, Förskola, Jobba i Stockholms stad och Om Stockholms stad. Lagstiftningen har också stärkts inom området. Kraven på tillgänglighet i våra digitala miljöer har blivit tydligare men också utmanande. Digitala och tekniska lösningar som används ska gynna personer med funktions - nedsättning på samma sätt som stadens övriga invånare. Utgångpunkten är att utveckla universella lösningar så att alla, oavsett funktionsförmåga, så långt det är möjligt kan använda och ha nytta av dem. Staden har ett omfattande informationsflöde och uppdrag att säkerställa att informa - tionen når ut och är aktuell, vilket gör detta till ett ständigt pågående arbete. Studier visar att digitaliseringen har skapat ökade möjligheter att ta del av och vara delaktigt i samhället. Samtidigt upplever många fortsatta svårigheter med att ta del av digitala sammanhang och de upplever sig även otrygga i dessa sammanhang (Svenskarna med funktionsnedsätt - ning och internet 2023). I staden pågår olika utvecklingsarbeten inom området. För att ge kraft och öka genomförandet är spridning av goda och lärande exempel en framgångsfaktor. Arbetssättet ligger även väl i linje med att vara en lärande organisation, vilket är ett av sex förhåll- ningssätt som är grunden för stadens kvalitetsarbete (Stockholms stads kvalitetsprogram dnr. 2021/866 2022). Ett av flera exempel är den spridningskonferens som genomfördes kring digital inkludering och välfärdsteknik. Arrangörer var socialnämnden och äldrenämnden med fokus på inspiration och forskning inom området. 20 Rekommendationer till Sverige: • Att information som riktar sig till allmänheten finns att tillgå i tillgäng- liga format för alla, utan dröjsmål och extra kostnader. • Säkerställa tillgängliga digitala medier och hjälpmedel eller stöd i användandet. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 21 Rätten till individuellt stöd Som ett komplement till universell utformning och där åtgärder inte räcker till för att skapa delaktighet finns individuella stöd och lösningar. I kontakter med enskilda är individuella stödinsatser ofta återkommande. Exempel är frågor kring ledsagning, boende, hjälpmedel och anpass- ningar i bostaden och stöd som anhörig. Socialstyrelsens lägesrapport uttrycker både en bekymmersam och negativ utveckling vad gäller de individuella stöd som ska komplettera det universellt utformade i samhället. Exempel är minskad individual- isering, minskad förutsägbarhet och högre trösklar för att individen ska få tillgång till stöd och allt fler gränsdragningar kring individuella stödinsatser avgörs idag i domstol. Man lyfter även fram att individens eget inflytande och möjlighet att vara delaktig i utformning och innehåll av sitt eget stöd fortsatt minskar (Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning 2025). Anhöriga och funktionshindersorganisatio - nerna delar denna bild. De ger även signaler om att det råder en ojäm- likhet över staden. Stadens funktionshindersinspektörers granskning avseende barns del- aktigheter i handläggning av insatser visar på flera goda exempel på hur handläggarna arbetar för att göra barn delaktiga. Samtidigt behöver arbetet fortsätta. Ett utvecklingsområde är att göra barn med kommun- ikationssvårigheter delaktiga i större utsträckning (Barns delaktighet i handläggningsprocessen enligt LSS 2025). I det här sammanhanget väljer ombudsmannen att lyfta vikten av stöd till familjer med barn med funktionsnedsättning. Det handlar framförallt om barnens rätt till utveckling och möjlighet till delaktighet i samhället, men även att föräldrar ska få det stöd de behöver för att kunna fungera i sin föräldraroll. Rapporter och studier från bland annat Nationellt kompetenscenter för anhöriga (NKA), riksförbundet Attention och MFD visar att föräldrar till barn med funktionsnedsättning möter stora utmaningar. De riskerar sämre fysisk och psykisk hälsa än andra föräldrar. De är oftare sjuk- skrivna eller arbetslösa och skattar sin livskvalitet sämre. Föräldrarna lägger också mycket tid på att söka stöd och administrera stöd för barnet. (Sand 2016 och Man får kämpa för varje åtgärd – trots att anhöriga har rätt till stöd 2019) Rekommendationer till Sverige: • Säkerställa god tillgång till tillgängliga, kvalitativa och inkluder- ande tidiga insatser för barn med funktionsnedsättning. • Stöd till föräldrar med funktions- nedsättning och till familjer med barn med funktionsnedsättning. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 Exempel på förstärkt stöd är koordinatorstöd. Det är en del av Socialstyrelsens modell för samordning av stöd till barn med funktions - nedsättning och deras föräldrar (Vägar till förbättrad samordning av insatser 2017). Praktiskt stöd av en koordinator är tänkt som ett stöd när situationen för familjen är eller riskerar att bli ohållbar. Koordinatorn kan till exempel hjälpa föräldrar att inhämta information, reda ut en ohållbar situation, bygga upp ett nätverk kring barnet eller återknyta havererade kontakter. Det praktiska stödet syftar till att säkra ett sammanhållet och mer heltäckande stöd kring familjen inom ordinarie verksamhet. Koordinatorstödet är tillfälligt och tidsbegränsat men kan ges på nytt om föräldrarna får behov av det (Kunskapsguiden, Praktiskt stöd av koordinator). Skarpnäcks stadsdelsförvaltning deltog tidigare i forskningsprojektet Koordinatorstöd som initierades av NKA och Socialstyrelsen. Efter projekttidens slut infördes funktionen i den ordinarie organisationen. Idag finns även koordinatorstöd till föräldrar med barn med funktions - nedsättning i Farsta stadsdelsförvaltning. Stödet har visat sig ha stor betydelse och har bidragit till att föräldrar och barn fått stöd tidigt, innan problemen blivit övermäktiga. I flera fall har stödet säkerställt att beviljade insatser startat, en process som ofta kräver mycket ork och tid från föräldrar. Stödet uppges även reducera stress och skapa förutsättningar för föräldrar att orka mer och längre. Det är därmed ett viktigt stöd ur ett barnrättsperspektiv. Många föräldrar har dessutom själva en funktionsnedsättning som kan innebära svårigheter i att just planera och koordinera kontakter. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv är stödet viktigt eftersom kvinnor och särskilt ensamstående kvinnor är de som har kontakten. Finns det dessutom syskon kan stödet skapa förutsättning för att de barnen också får rätt till utveckling och delaktighet. Koordinatorstöd är ett stöd som även ligger väl i linje med att ha ett tidigt och förbyggande arbetssätt. Genom att implementera stödet över staden erbjuds en mer jämlik socialtjänst. 22 Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 23 6. Arbetssätt och verktyg för ökad tillgänglighet och delaktighet Stockholms stad har som mål att vara en stad för alla och en stad där de mänskliga rättig- heterna säkerställs. Personer ska kunna vara delaktiga i samhället på jämlika villkor och utan diskriminering, oavsett funktions- förmåga (Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsned - sättning 2024). Utifrån givna målformule- ringar krävs en följsamhet av den styrning som finns på plats samt utveckling av arbetssätt och verktyg. På nationell nivå uttrycks utmaningar inom styrning och uppföljning av funktionshinderspolitiken. Detta är aktuellt även på kommunal nivå och i stadens arbete med tillgänglighet och delaktighet. I verksamhetsplane- ringen upplevs det ofta som görligt att ta fram aktiviteter, medan fram- tagande av indikatorer upplevs som betydligt svårare. Det råder ett aktivt arbete med att förbättra staden. Många verksamheter och medarbetare lägger ner ett stort arbete på att skapa möjligheter och förutsättningar för att nå mer jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Målmedvetenheten att fullgöra sina uppdrag är framträdande och kreativiteten är ofta stor. Samtidigt kommer signaler om behov av att i större utsträckning följa upp arbetet men också en önskan om att utöka nuvarande arbete där man ser framgång. Som stad kan vi i stor utsträckning se vad vi har gjort men inte alltid vilka effekter som aktiviteter eller insatser har lett till. Utöver utmaningen med indikatorer lyfts även avsaknad av eller brist på statistik. Det saknas idag konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål för att kunna veta om utvecklingen går i önskad riktning och leder till lärande och förbättring. Detta är signaler från verksamheter som även delas med funktionshinderrörelsen. De indikatorer som kommunfullmäktige beslutat om och som idag används inom funktionshinderområdet är baserade på Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 brukarundersökningar. De mäter således individers uppfattning om de insatser som de får inom LSS och SoL. Det finns inga indikatorer som på ett mer objektivt sätt mäter tillgänglighet och delaktighet för alla stadens invånare med funktionsnedsättning. Kommande avsnitt handlar om vad staden kan göra mer av eller förbättra. Utgångpunkten är det som finns uttryckt om genomförande och uppföljning samt arbetssätt och verktyg i program för tillgänglighet och delaktighet. De olika delarna är också i linje med de rekommendationer som Sverige fått när det gäller att utveckla för att säkerställa de mänskliga rättighe - terna. Det handlar om att öka kunskapen om målgruppen, om de mänsk- liga rättigheterna och om hur man säkerställer tillgänglighet. Dessutom om vikten av att arbetet sker i nära samråd med organisationer för personer med funktionsnedsättning. 6.1 Kunskap och kännedom om målgruppen Det är relevant att säkerställa att det finns kunskap om målgruppen för att kunna följa upp att staden når rätt personer med insatser och att dessa får önskvärd effekt. Ett av flera arbetssätt är att samla in data från de grupper där staden inte har information, däribland personer med funk - tionsnedsättning. Denna data kan vidare ligga till grund för möjligheten att utveckla indikatorer inom området. Möjligheterna att samla statistikuppgifter är begränsade eftersom funk - tionsnedsättning av integritetsskäl inte registreras. Det finns dock ett undantag och det är när personer med funktionsnedsättning ansöker om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Statistiska centralbyrån (SCB) har sedan tidigare i uppdrag att utveckla statistik och metoder för uppföljning av funktionshinderspolitiken. I april 2025 fick SCB i uppdrag att ta fram och redovisa statistik om levnads- förhållanden för personer med funktionsnedsättning. Den långsiktiga målsättningen är att skapa en registerbaserad population som kan användas som bakgrundsvariabel för att redovisa annan statistik (Uppdrag om statistik om levnadsförhållanden för personer med funk - tionsnedsättning 2025). I väntan på att den nationella statistiken utvecklas kan staden använda metoder som ger underlag för den egna styrningen och uppföljningen inom området. Det kan till exempel vara att öka kunskapen genom jämlikhetsdata. Jämlikhetsdata innebär insamling av statistik för att kartlägga och förstå ojämlikheter mellan grupper i samhället. Syftet är att göra det möjligt med riktade åtgärder för att motverka diskriminering och främja inkludering, rättvisa och jämlikhet. Ett sätt att ta fram statistik som beskriver villkor för personer med funk - tionsnedsättning i Stockholm är att ta hjälp av stadens stora undersök- ningar som når ut till många. På så sätt ökar chansen att nå ut till 24 Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 25 målgruppen. Stadens tydliga mål med funktionshinderpolitiken behöver dock adressera dessa utmaningar för att kunna utveckla insamlingen. Staden behöver också stärka analysen för att på så sätt öka kvaliteten och måluppfyllelsen för gruppen personer med funktionsnedsättning. Med den bakgrunden är det intressant att undersöka möjligheterna att i befintliga enkätundersökningar inkludera frågor som lyfter fram funk - tionsnedsättning och barnrättigheter. Med hjälp av en bredare data- insamling och ett stärkt analysarbete kan staden bli mer effektiv i välfärdsuppdraget och kvalitetsarbetet, i synnerhet i arbetet med de mänskliga rättigheterna. Ett sätt att få en bild av levnadsvillkor är att följa hur många vuxna i yrkesverksam ålder inom stadens socialpsykiatri och funktionsnedsätt - ning som saknar egen inkomst och får försörjningsstöd. Uppgifterna kan ge en indikation på hur levnadsvillkoren utvecklas över tid och användas som underlag i stadens planering i att utforma insatser som möjliggör att personerna närmar sig arbetsmarknaden och egen försörjning. 6.2. Kunskap i verksamhet En förutsättning för arbetet och att därigenom säkerställa att de mänsk - liga rättigheterna beaktas är kunskap. Det handlar om kunskap om till - gänglighet, funktionshinderperspektivet, lagar och riktlinjer samt om olika arbetssätt och verktyg. Behovet kan variera från grundläggande kunskap om mänskliga rättigheter till att varje verksamhets grund- uppdrag utgör behov av särskild kunskap. I budgeten framgår att funk- tionshinderperspektivet ska integreras i alla stadens verksamheter. (Stockholm stads budget 2025 2024 s.22) Detta förutsätter kännedom om vad som avses och vad det innebär för den egna verksamheten. En av frågorna i MFD:s årliga uppföljningsenkät av kommuners arbete med funktionshinderspolitiken är genomförande av kunskapshöjande insatser om funktionshinderfrågor. Här svarar staden att det genomförts på flera nivåer under 2024. Som grund för svaret var att programmet för tillgänglighet och delaktighet implementerades. Därmed genomfördes olika aktiviteter för nämnder och bolagsstyrelser. Rekommendationer: • Att staden utformar bakgrundsfrågor om funktionsned- sättning i sina enkätundersökningar och särskilt redovisar dessa. • Att staden följer vuxna i yrkesverksam ålder inom stadens enheter för socialpsykiatri och funktionsnedsättning som saknar inkomst och har försörjningsstöd. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 Kontinuerlig påfyllning av kunskap förordas generellt. Det finns ett behov av att systematisera arbetet för att nå en mer jämn kunskapsnivå över staden och på olika organisatoriska nivåer. En verkningsfull och väl beprövad metod för att öka kunskapen och medvetenheten om tillgänglighet och delaktighet är insiktsutbildningar. Utbildningarna består av en teoretisk kunskapsdel och en praktisk del. Deltagarna får till exempel prova på att orientera sig med nedsatt syn eller förflytta sig med rullstol i olika miljöer, inomhus och utomhus. Utbildningarna syftar till att både ge kunskap och skapa förståelse. De genomförs med fördel tillsammans med personer som har egna erfaren - heter av funktionsnedsättningar. Staden genomförde en upphandling av insiktsutbildningar som blev klar under pandemin, hösten 2020. Det gjorde att efterfrågan från staden var låg under avtalsperioden. Det ledde också till att det inte fanns intresse från leverantörerna om en förlängning eftersom genomförandet av utbildningar blev betydligt lägre än förväntat. Idag genomförs insiktsutbildningar kontinuerligt inom trafikkontoret och exploateringskontoret. Det finns även exempel där nämnder och respek- tive råd för funktionshinderfrågor tagit initiativ till utbildningar. Farsta är ett av dem. För att höja kunskapen och förståelsen brett i staden och skapa en mer jämlik kunskapsnivå rekommenderas ett omtag i frågan. 6.3 Upphandling Ett av de viktigaste och mest kraftfulla arbetssätten för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning är att ställa krav på tillgänglighet. Det gäller då att särskilt fokusera på universell utform- ning vid upphandling och inköp. Detta är också nödvändigt för att efter- leva tillgänglighets- och antidiskrimineringslagstiftningen och bidrar till att lokaler, tjänster och service görs tillgängliga och användbara från början. Därmed behöver man inte åtgärda brister i efterhand. Idag har staden, i stor utsträckning, med tillgänglighetskrav vid upphand - lingar. Samtidigt kommer signaler om att det ibland kan vara svårt att 26 Rekommendation: Att staden genomför en gemensam upphandling av insikts- utbildningar. Rekommendation: Att staden vidareutvecklar kunskapshöjande insatser inom området, i linje med stadens arbete med mänskliga rättig- heter, och inför en systematik i genomförandet. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 27 veta vilka krav som ska ställas, att det görs olika tolkningar på krav och att det inte alltid är enkelt att följa upp. I vissa sammanhang lyfts även att olika intressekonflikter uppstår och att tillgängligheten ibland kan få stå tillbaka. Här nämns bland annat miljökrav och ekonomiska aspekter. Staden är en stor aktör när det gäller inköp. Upphandlingar och inköp är därför ett av stadens främsta verktyg för strategisk påverkan i arbetet mot en socialt hållbar stad som är tillgänglig för alla. Utifrån det är det viktigt att staden prioriterar att utveckla kravställandet när det gäller tillgänglighet och användbarhet i all upphandling. Staden behöver också säkerställa och följa upp att kraven som ställs uppfylls. Utgångpunkten i arbetet är befintligt lagstöd, riktlinjer och intern samverkan. Bra stöd finns även att inhämta från Upphandlingsmyndigheten och MDF: Upphandla varor, tjänster och miljöer som är tillgängliga för alla, Upphandlingsmyndighetens webbplats Upphandling, Myndigheten för delaktighets webbplats I dessa sammanhang är det också av vikt att involvera personer med funktionsnedsättning, till exempel i samband med kravställning. Genom att involvera de som berörs kan staden få kunskap om vad och vilka krav som kan vara särskilt relevanta i sammanhanget. Det finns exempel där personer med funktionsnedsättning varit del i att kvalitetstesta inkomna anbud, ett arbetssätt som med fördel kan användas i fler sammanhang. 6.4 Samverkan och aktiv involvering En viktig del i FN:s konvention om rättigheter för personer med funk- tionsnedsättning är att alla offentliga aktörer, det vill säga myndigheter, regioner och kommuner, ska involvera personer med funktionsned- sättning i beslut och verksamheter som berör deras liv (Allmän kommentar nr 7 om deltagande för personer med funktionsnedsättning 2020). En avgörande faktor för att nå framgång är att samverkan sker, vilket är ett uttalat arbetssätt inom staden. Utöver att det uttryckts behöver det finnas tydliga strukturer för hur samverkan bedrivs. Stadens formella samverkan med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning sker i stadens råd för funktionshinderfrågor. Råden har en rådgivande och stödjande funktion. De är även viktiga för att identifiera vad som krävs för att stadens ambitioner ska bli verklighet. Rekommendation: Att staden säkerställer att nämnder och bolagsstyrelser stäl- ler krav på tillgänglighet och användbarhet i alla relevanta upphandlingar och att dessa krav följs upp. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 Genom råden kan stadens nämnder och bolagsstyrelser ta del av funk- tionshinderrörelsens samlade kunskaper och erfarenheter om hinder som påverkar tillgången till de mänskliga rättigheterna. Sedan 2023 råder ny organisering och nya arbetssätt för stadens råd för funktionshinderfrågor. Genom sammanläggningar av stadsdelsnämnders råd minskade det totala antalet råd. Uppdraget för råden är fortsatt att stödja och ge råd i stadens arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, men strategiska frågor har numera en mer framträdande roll. Det har framkommit att det skett förändringar till det bättre i rådens arbete, samtidigt som det fortsatt kvarstår utma - ningar kring arbetssätt och hur det upplevs fungera. Det är nödvändigt att rådens struktur och arbetssätt uppfattas som ändamålsenliga både av de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning och av stadens verksamheter. I staden finns även andra forum för dialog och involvering. Samverkan i enlighet med lagen om stöd och service, LSS, är ett och referensgrupper ett annat. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning invol - veras i samband med budgetuppdrag och i olika projekt. Hur involve- ringen ser ut och omfattningen varierar. Även formen varierar, men det vanligaste är dialoger. Att skapa förutsättningar för att flera personer med funktionsnedsättning, däribland barn och unga, kan komma till tals är något som kan utvecklas. I sådana sammanhang kan digitala lösningar för involvering fylla en viktig funktion. 28 Rekommendationer: • Att staden fortsatt följer arbetet med rådens struktur och arbetssätt för att främja delaktighet och förståelse för beho- ven hos personer med funktionsnedsättning. • Att staden fortsätter utveckla olika former för dialog med personer med funktionsnedsättning, bland annat för att barn och unga med funktionsnedsättning ska komma till tals och bli synliga i stadens beslutsprocesser. • Att staden undersöker möjligheten att skapa en under- sökningspanel. Denna består av personer med egen erfaren- het av funktionsnedsättning som bidrar med att fånga upp hinder för delaktighet i samhället och att identifiera möjliga lösningar. Funktionshinderperspektivet ska beaktas i alla stadens verksamheter och med stöd av stadens funktionshindersråd lyfts frågorna strategiskt in i stadens planering. – Stockholms stads budget 2025 ” Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 29 Slutord Arbetet med tillgänglighet handlar om att se möjligheter i hur alla kan ta del av staden. Där vi stöter på utmaningar ska vi söka lösningar genom samverkan både internt och externt och genom aktiv involvering av och med personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att frågor om tillgänglighet och delaktighet inte ses som särskilda utan att de ingår i en helhet. Vikten av att arbetet sker tvär- sektoriellt och att tänka universellt är avgörande för att nå målet om att vara en stad för alla. Arbetet för att säkerställa mänskliga rättigheter för personer med funk - tionsnedsättning kräver fortsatt fokus, uthållighet och ett tydligt rättig - hetsbaserat perspektiv. På plats finns styrdokument, pågående insatser och goda exempel att bygga vidare på, men också tydliga utvecklings- områden som behöver hanteras mer systematiskt. Genom stärkt uppföljning, ökad kunskap, tydligare krav på tillgänglighet och en fortsatt aktiv involvering av personer med funktionsnedsättning kan staden ta nästa steg mot att fullt ut omsätta ambitioner i faktisk förändring. Ett långsiktigt, samordnat och lärande arbetssätt är av- görande för att säkerställa delaktighet och jämlika levnadsvillkor – och för att Stockholm ska fortsätta utvecklas till att vara en stad för alla. Foto: Lieselott e van der Meijs Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 Källförteckning Begripsam. (2023). Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2023. https://www. begripsam.se/download/18.7241f4f2192bd482d57e4d2f/1730789710272/SMFOI_2023_ huvudrapport_20241104.pdf. Hämtad 2025-04-07. Funktionsrätt Sverige. (2023). Andra alternativrapporten om genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige. https://funk- tionsratt.se/wp-content/uploads/2024/02/Alternativrapport-till-CRPD-2024-svenska.pdf. Hämtad 2025-02-12. Institutet för mänskliga rättigheter. (2024). Allt ifrågasätts. https://mrinstitutet.se/downlo- ad/18.3adfc157195b297da7712649/1742904090330/Rapport-Allt_ifragasatts_2024.pdf. Hämtad 2025-02-12. Institutet för mänskliga rättigheter. (2024). Kompletterande information till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. https://mrinstitutet.se/downlo - ad/18.3adfc157195b297da7711ab0/1742889274266/rapport-kompletterande-informa- tion-till-CRPD-kommitten.pdf . Hämtad 2025-02-05. Kunskapsguiden. Praktiskt stöd av koordinator. https://kunskapsguiden.se/omraden-och- teman/funktionshinder/samordning-av-stod-till-barn-med-funktionsnedsattning/prak - tiskt-stod-av-koordinator/. Hämtad 2025-06-10. Myndigheten för delaktighet. (2020). Allmän kommentar nr 6 om jämlikhet och icke diskri- minering. https://www.mfd.se/material/publikationer/fns-konvention-och-allmanna-kom- mentar/allman-kommentar-nr-6/. Hämtad 2025-02-03. Myndigheten för delaktighet. (2020). Allmän kommentar nr 7 om deltagande för personer med funktionsnedsättning, inbegripet barn med funktionsnedsättning, genom deras repre - sentativa organisationer, i implementeringen och övervakningen av konventionen. https:// www.mfd.se/material/publikationer/fns-konvention-och-allmanna-kommentar/allman-kom- mentar-nr-7/. Hämtad 2025-02-03. Myndigheten för delaktighet. (2024). Uppföljning av funktionhinderspolitiken. https://www. mfd.se/contentassets/7939255f336444128d866682fb61ca64/uppfoljning-av-funktionshinder- spolitiken-2024.pdf. Hämtad 2025-05-08. Proposition 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken. https:// www.regeringen.se/contentassets/0571a7504d49428292a6ab114e4b0263/natio- nellt-mal-och-inriktning-for-funktionshinderspolitiken-prop-2016-17_188.pdf. Hämtad 2025-05-08. Regeringskansliet. (2025). Uppdrag om statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning, dnr S2025/00745. https://www.regeringen.se/contentassets/06511c- 15c900472b9f61ae3f39a0608b/uppdrag-om-statistik-om-levnadsforhallanden-for-perso- ner-med-funktionsnedsattning.pdf . Hämtad 2025-04-10. Riksförbundet Attention. (2019). Man får kämpa för varje åtgärd – trots att anhöriga har rätt till stöd. https://attention.se/wpcontent/uploads/2021/03/attention_rapport_anhori- genkat2019.pdf. Hämtad 2025-04-10. 30 Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 31 Riksrevisionen. (2025). Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning, Riksrevisionens granskningsrapport 2025:20. https://www.riksrevisionen.se/download/18. 338fea131976287ea8d2cf50/1750705616856/RiR-2025-20-rapport.pdf. Hämtad 2025-06-30. Skolverket. (2025). Grundskolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsy- kiatriska funktionsnedsättningar, rapport 2025:1. https://www.skolverket.se/download/18.5a 8347601943e11436367/1736260106641/pdf13187.pdf. Hämtad 2025-02-28. Socialstyrelsen. (2025). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, lägesrap- port 2025. https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/1d966b992ec741c68766bad- 4cba983b4/2025-4-9527.pdf. Hämtad 2025-04-02. Socialstyrelsen. (2017). Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funk- tionsnedsättning. Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsned - sättning. Hämtad 2025-04-08. Stockholms stad. (2024). Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funk- tionsnedsättning 2024–2029. https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/ politik-och-demokrati/styrdokument/program-for-tillganglighet-och-delaktighet-2024-2029. pdf. Hämtad 2025-01-28. Stockholms stad. (2024). Stockholms stads budget 2025. https://start.stockholm/globalassets/ start/om-stockholms-stad/sa-anvands-dina-skattepengar/stadens-budget-ar-fran-ar/stock - holms-stads-budget-2025.pdf Stockholms stad. (2022). Stockholms stads kvalitetsprogram dnr. 2021/866. https://start. stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/politik-och-demokrati/styrdokument/ kvalitetsprogram_ta.pdf . Hämtad 2025-04-18. Stockholms stads funktionshindersorganisatörer, Barns delaktighet i handläggningspro - cessen enligt LSS – en kvalitetsgranskning dnr: SOF 2024/779, 2025. https://meetingspublic. stockholm.se/welcome-sv/namnder-styrelser/socialnamnden/mote-2025-06-10/agenda/ bilaga-rapport-barns-delaktighet-i-handlaggningsprocessen-enligt-lsspdf-97534?download- Mode=open. Hämtad 2025-06-10. Regeringskansliet. (2021). Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken 2021–2031, dnr. S2021/06595. https://www.regeringen.se/contentassets/cf8af503cbbc- 499894549da09ea685af/strategi-for-systematisk-uppfoljning-av-funktionshinderspoliti- ken-under-2021-2031.pdf. Hämtad 2025-03-03. Sand, Ann-Britt. (2016). Anhöriga som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorg. Uppdaterad version. https://anhoriga.se/globalassets/media/dokument/publicerat/kunskaps- oversikter/anhorigomsorg_sand_uppdat.pdf . Hämtad 2025-04-12. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 s 32 Funktionshinders- ombudsmannens arbete 2022–2025 – ett urval Funktionshindersombudsmannen har som uppgift att driva på och stödja utvecklingen av arbetet för jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning inom Stockholms stad. Arbetet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och uppdraget finns formulerat i av kommunfull - mäktige beslutad instruktion (se bilaga). En särskilt viktig uppgift är att se till att stadens nämnder och bolagsstyrelser har ett funktionshinder - perspektiv i sitt arbete. Uppdraget innebär till stor del att utbilda, samverka, ge information och vara rådgivande samt följa utvecklingen inom området. Nedan följer ett urval av utvecklingsarbete, aktiviteter och forum som ombudsmannen genomfört eller varit delaktig i under åren 2022–2025. Stadsövergripande utvecklingsarbete • Översyn av stadens råd för funktionshinderfrågor (2022), upp- följningsdialoger (2023) och uppföljning om syftet har uppnåtts med den organisering och de nya arbetssätten (2025). • Revidering av stadens program för tillgänglighet och del- aktighet för personer med funktionsnedsättning (2023), fram- tagande av tillämpningsanvisningar samt implementerings- arbete (2024). • Utredning om införande och därefter stöd vid inrättande av en teckenspråkig samhällsvägledning (2022–2023). • Framtagandet av Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (2023–2024). • Medverkan i arbetsgrupper för olika ramavtalsupphandlingar för bland annat inläsningstjänster och teckenspråkstjänster (2022–2025) • Initiativ till utveckling av jämlikhetsdata som resulterat i införande av bakgrundsfråga om funktionsnedsättning i Stockholmsenkäten (2024–2025). • Genomlysning av S:t Julianpriset, stadens pris för att belöna arbete som görs för att inkludera personer med funktionsnedsättning i samhället (2024–2025). Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 33 s Stödjande arbete Funktionshindersombudsmannen har utbildat och informerat om programmet för tillgänglighet och delaktighet, FN-konventionen, aktuella rapporter kopplade till området samt om svensk funktions- hinderspolitik vid olika sammankomster och sammanhang. Syftet är att sprida kunskap och stödja arbetet med att förverkliga programmet och de mänskliga rättigheterna. Ett par exempel • Introduktionsutbildningar för nya socialsekreterare och bistånds- handläggare. • Stadens stadsövergripande nätverk såsom kvalitetnätverket, kommunikationsnätverket samt nätverk för mänskliga rättigheter. • Nämnder och bolags planerings- och temadagar hos bland annat fastighetskontoret, trafikkontoret, socialförvaltningen samt Södermalms, Farstas, Brommas och Järvas stadsdelsförvaltningar. • Riktade utbildningsinsatser och fortbildning kring tillgänglighet och delaktighet för medarbetare på till exempel stadens vuxenutbildning och för stadens jobbcoacher. • Framtagande av handlingsplaner och strategiarbete hos exempelvis idrottsförvaltningen. • Spridningskonferenser av stadens funktionshindersinspektörers rapporter. Vidare har ombudsmannen medverkat i informationsträffar, arbetsmöten och workshops på stadsledningskontoret och hos verk- samheter i staden, till exempel hos serviceförvaltningen, social- förvaltningen, LSS-hälsan, Forum Carpe, äldreförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och valnämndens kansli. Inom staden har nätverksträffar för kontaktpersoner i frågor om fysisk tillgänglighet samt nätverk för sekreterare i råd för funk- tionshinderfrågor genomförts regelbundet. Syftet är att sprida kunskap och möjliggöra erfarenhetsutbyte i operativa och stra- tegiska frågor i arbetet med fysisk tillgänglighet. Nätverket för sekrete- rarna har en stödjande funktion i deras uppdrag och genom utbyte skapas förutsättningar för gemensamma arbetssätt och genomförande av råd. Funktionshindersombudsmannen har även medverkat i stads- ledningskontorets arbete med S:t Julianpriset, i förberedelserna och genomförandet av utvärderingsprocessen samt prisceremonin. Tillsammans med socialförvaltningen, socialroteln och ordförande i kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor deltagit i Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 34 samverkansmöten i enlighet med LSS. Dessa möten genomförs två till tre gånger per år. Ombudsmannen har deltagit på kommunstyrelsens råd för funktions- hinderfrågor och även besökt flera av stadens råd för funktionshinderfrågor. Nätverk och samverkan Ombudsmannen har deltagit i Länsstyrelsens i Stockholms funktions- rättsnätverk och Myndigheten för delaktighets nationella kompetensforum samt institutet för mänskliga rättigheters nätverk kring mänskliga rättigheter. Dialogmöten har genomförts med Malmö stad, Göteborgs stad och Uppsala kring arbetet med funktionsrättsfrågor. Vid olika tillfällen har funktionshindersombudsmannen samverkat med Myndigheten för delaktighet och länsstyrelsen i Stockholm i deras reg- eringsuppdrag att stödja kommunerna i arbetet med funktionshinders- politiken. Samverkan har bland annat bestått av att bidra med erfaren- heter från stadens arbete i utveckling av nationella stödmaterial eller underlag till rapporter. Funktionshindersombudsmannen har även medverkat i panelsamtal i samband med att MFD lanserade nytt metod- stöd för kommunernas genomförande av funktionshinderspolitiken. Återkommande samverkan har skett med bland annat Funktionsrätt Stockholms stad, FUB Stockholm, Stockholms dövas förening, SRF Stockholms stad, DHR Stockholms län, Afasiföreningen i Stockholm, Autism och Aspergerföreningen Stockholms län, Föreningen Sveriges Dövblinda Stockholm Gotland och Bosse råd och stöd. Ombudsmannen har deltagit i referensgruppsarbete bland annat i arvs - fondsprojekten ”Våra röster ska höras” (Funktionsrätt Stockholms stad) och ”Rätten till arbete” (Independent Living Institute) och i styrgruppen för projektet ”Fler på läktaren” (Svenska Ishockeyförbundet, Stockholms stad och Parasport Stockholm). Under åren har ombudsmannen haft en roll i mottagandet av olika utländska besök. Utgångspunkten har varit att visa hur staden arbetar med tillgänglighet och delaktighet. Utifrån efterfrågan har fokus ofta legat på arbetet med att utforma en fungerande stadsmiljö genom univer- sell utformning, men även på frågor som rör arbetsmarknad och rätten till individuellt stöd. Stockholms stads funktionshindersombudsman – rapport 2025 35 Bilaga 1 Instruktion för Stockholms stads funktionshindersombudsman, FO Kommunfullmäktiges beslut den 11 juni 2018. (Dnr KS 2018/318) Ersätter instruktion för Funktionshindersombudsmannen beslutad i kommunstyrelsen i maj 2015 (Utl. 2015:53). 1 § Funktionshindersombudsmannen har till uppgift att driva på och stödja utvecklingen av arbetet för jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funk - tionsnedsättning inom Stockholms stad, med utgångspunkt i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ombudsmannen ska inom sitt verksamhetsområde svara för information, rådgivning och omvärldsbevakning. 2 § Funktionshindersombudsmannen ska särskilt uppmärksamma att stadens nämnder och bolagsstyrelser tillämpar funktionshindersperspektivet i arbetet. 3 § Funktionshindersombudsmannen ska samverka med stadens nämnder och bolagsstyrelser, kommunstyrelsens funktionshindersråd, andra myndigheter och frivilligorganisationer. Funktionshindersombudsmannen ska bidra till att inom stadens verksamheter öka kunskapen om ansvaret att främja, skydda och säkerställa mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt bevaka att rättigheterna säkerställs i stadens styr - dokument. Ombudsmannen kan vid behov föreslå åtgärder för att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning inom stadens verksamhetsområden. 4 § Funktionshindersombudsmannen ska inte handlägga enskilda ärenden eller klagomål inom nämndernas verksamhet och inte heller företräda enskilda invånare. Funktionshindersombudsmannen har inte befogenhet att överpröva eller ändra beslut som fattats av annan nämnd eller bolagsstyrelse i staden eller av annan myndighet. 5 § Funktionshindersombudsmannen ska vartannat år lämna en rapport till kommunfullmäk - tige om sin verksamhet samt om de frågor om levnadsvillkoren för personer med funktions- nedsättning, tillgängligheten och förutsättningarna för delaktighet i staden som ombudsmannen anser att kommunfullmäktige behöver ha kännedom om. Funktionshindersombudsmannen kan däremellan lämna rapporter till kommunstyrelsen för att t.ex. belysa brister inom ett område. 6 § Funktionshindersombudsmannen tillhör kommunstyrelsen och är placerad vid stadsledningskontoret. --- [2 Stockholms stads strategi för fritids och ungdomsgårdar.pdf] Kulturstrategiska staben, kulturförvaltningen 2026 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar April 2026 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar April 2026 Dnr: KUL 2025/206 Utgivningsdatum: 2026–03–24 Utgivare: kulturförvaltningen, Stockholms stad Kontaktperson: Linda Lengheden, kulturstrategiska staben, kulturförvaltningen Illustrationer: Josefin Herolf Layout och produktion: kommunikationsstaben, kulturförvaltningen Innehåll Sammanfattning ........................................ 3 B akgrund till kvalitetsrapporten ............................ 5 F ritidsgårdarna stärker unga och bidrar till deras utveckling ....... 6 Nuläge – Ant al fritids- och ungdomsgårdar .................. 7 Ant alet besök ökar .................................... 7 Insatser f ör att nå nya målgrupper ........................ 8 Ny a former av fritidsgårdar ............................. 8 K ommunikationsinsatser och marknadsföring ................ 9 F ritidsgårdarna bidrar till jämlika och jämställda uppväxtvillkor .... 10 Nuläge – Jämst älldhet ................................. 10 Jämlikhet ........................................... 12 kartläggning av stadens profilverksamheter ................. 12 Arbet e för unga med funktionsnedsättning .................. 13 Arbete för Hbtqi-ungdomar ............................. 13 F ritidsgårdarna arbetar med ungas delaktighet och inflytande ..... 14 Nuläge ............................................ 14 Ungas egna kulturpr ojekt ............................... 15 F ritidsgårdarna erbjuder kvalitativ och attraktiv verksamhet ...... 16 Nuläge – Ant al anställda och andel utbildade fritidsledare ...... 16 K ompetensutveckling .................................. 17 Aktivit eter på gårdarna ................................ 17 F ritidsgårdarna arbetar med fritidens egenvärde och skyddsfaktorer 18 Nuläge – St adsrevisionens granskning av tryggheten .......... 18 MVP F ritid ........................................... 19 T rygghetsarbete på fritids- och ungdomsgårdarna ............ 19 R evidering av strategin för fritids- och ungdomsgårdar ........... 20 Analys ............................................... 21 Prioriteringar i nästa steg ................................. 22 Metod för kvalitetsrapporten .............................. 23 1 2 3 4 5 Sammanfattning Genom kvalitetsrapporten för Stockholms stads strategi för fritids- och ung- domsgårdar följer kulturnämnden årligen upp hur strategin implementeras i stadens verksamheter samt identifierar utvecklingsområden. Antalet besök på stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 14 pro- cent mellan 2024 och 2025. Mellan år 2023 och 2025 var ökningen drygt 39 procent. Antalet tjejer som besöker stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 26 procent sedan 2023, från drygt 73 000 till drygt 92 000. Ande- len tjejer var, precis som tidigare år, 36 procent under 2025. Kvalitetsrapporten visar att unga som besökt fritids- och ungdomsgårdar ger höga betyg för såväl nöjdhet, som trygghet och delaktighet. För att sänka trösklarna för deltagande och nå fler unga har stadsdelsförvalt- ningarna sett över och anpassat fritidsgårdarnas öppettider efter målgrup- pens behov. Stadsdelsförvaltningarna har även testat nya former av fritids- gårdar. Exempel på detta är digitala fritidsgårdar samt platsobundna och mobila fritidsgårdar. Under året genomförde staden två omfattande informationssatsningar för fritids- och ungdomsgårdar. De syftade till att öka kännedomen om verk- samheterna och vad de erbjuder. Resultatet var lyckat och innebar, bland annat 2 miljoner exponeringar på sociala medier. Stadsdelsförvaltningarna har arbetat brett för att öka tryggheten på fritids- gårdarna. Drygt 90 procent av besökarna uppger att de känner sig trygga på gårdarna. Flera stadsdelsförvaltningar har stärkt samverkan mellan fri- tidsverksamhet, fältassistenter och socialtjänst. Nästan alla stadsdelsförvaltningar har ökat antalet årsanställd personal. An- delen av personalen på fritids- och ungdomsgårdar som har relevant utbild- ning varierar dock stort mellan stadsdelsområdena. Kulturförvaltningen har erbjudit utbildningsinsatser för all personal på fri- tids- och ungdomsgårdarna. Temat för utbildningarna var under 2025 ungas inflytande och delaktighet. Detta är en aspekt på fritiden som forskning visar är extra viktig för att unga ska känna sig välkomna och inkluderade i verk- samheterna. Det gäller särskilt för tjejer. sammanfattningen fortsätter 3 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 4 Kulturförvaltningen bedömer att stadens strategi för verksamhetensområdet har bidragit till att öka antalet besök både bland killar och tjejer. Ett gemen- samt syfte, uppdragsbeskrivning och målområden bidrar till ett ökat fokus på aktiviteter och insatser som gör verksamheterna mer attraktiva. Bredden av lokala insatser i kombination med stadsövergripande samordning och styrning, kompetensutveckling och kommunikationsinsatser har bidragit till en positiv utveckling. Kulturförvaltningen gör bedömningen att arbetet med att utveckla stadens ungdoms- och fritidsgårdar är på rätt spår och det fortsatta arbetet till stor del behöver fokusera på att utveckla och bygga vidare på det arbete som redan pågår. Kulturförvaltningen har identifierat ett antal framgångsfaktorer för att skapa attraktiva fritids. - och ungdomsgårdar som når fler unga, och särskilt fler unga tjejer. Framgångsfaktorerna är: 1. ett attraktivt aktivitetsutbud 2. verksamheter som är anpassade efter målgruppernas behov 3. stärkt delaktighet och inflytande 4. riktade kommunikationsinsatser 5. en ökad andel utbildad personal 6. uppföljningssystem som ger det underlag som krävs för att utveckla verksamheterna Dessa områden utgör prioriteringar för arbetet under 2026. När Stockholms unga växer så växer Stockholm. ” Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 5 Bakgrund till kvalitetsrapporten Kulturförvaltningen har sedan 2022 uppdraget att samordna sta¬dens arbete med fritids- och ungdomsgårdar. En del i detta är att stödja stadsdelsförvalt- ningarna i utvecklingen av verksamheterna. Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar (KS 2022/243) fastställdes i sin första version av kommunfullmäktige 2022. Strategin har reviderats under 2025. Enligt strategin ska kulturförvaltningen årligen ta fram en kvalitetsrapport. Syftet är att förmedla en stadsövergripande bild av verksamhetsområdet, sammanfatta relevanta resultat samt att analysera effekterna av strategin. Rapporten ska lyfta goda exempel från olika stads- delsområden och belysa omvärldsbevakning som har koppling till unga och fritid. Sammantaget ger det vägledning inför det kommande arbetet. Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar pekar på fem målområden som är särskilt angelägna att arbeta med för att utveckla verksamheterna. Dessa områden är: 1. Fritids- och ungdomsgårdarna stärker unga och bidrar till deras utveckling 2. Fritids- och ungdomsgårdarna bidrar till jämlika och jämställda uppväxtvillkor 3. Fritids- och ungdomsgårdarna arbetar med ungas delaktighet och inflytande 4. Fritids- och ungdomsgårdarna erbjuder kvalitativ och attraktiv verksamhet 5. Fritids- och ungdomsgårdarna arbetar med fritidens egenvärde och som skyddsfaktor Kvalitetsrapporten inleds med en uppföljning utifrån strategins fem mål- områden. Målkapitlet följs av en analys och avslutas med prioriteringar för arbetets nästa steg. 6 Kvalitetsrapport kopplad till Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar Måluppfyllelse utifrån strategins fem målområden Detta avsnitt beskriver fritidsgårdsstrategins fem målområden utifrån kulturförvaltningens insatser inom ramen för samordningsuppdraget, infor- mation som stadsdelsförvaltningarna rapporterat till kulturförvaltningen i form av statistik och beskrivande exempel samt utifrån omvärldsbevakning. Fritids- och ungdomsgårdar stärker unga och bidrar till deras utveckling Målområdet slår fast att stadens fritids- och ungdomsgårdar ska bidra till att unga ska leva under trygga och utvecklande förhållanden och att verksamheterna ska understödja ungas personliga utveckling. Aktiviteter som anordnas ska vara väl kända i målgruppen. Det är viktigt att staden arbetar för att minska andelen unga som står utanför en organiserad fritidsverksamhet. De senaste forskningsresultaten från studien Ung livsstil visar att barn och unga som deltar i fritidsaktiviteter skattar sin hälsa högre. Samma studie visar att 81 procent av tjejer och 66 procent av killar på högstadiet tycker att det behövs fritids- och ung- domsgårdar i Stockholm där de har möjlighet att göra olika aktiviteter och bara vara. Resultaten visar också att andelen unga vill besöka verksamheten mer än vad de gör, i synnerhet tjejer.1 #1 1. Blomdahl, Elofsson, S. (2025). Barn och ungdomars nyttjande av Stockholms stads satsningar på idrott, kultur och andra fritidsverksamheter – En studie om jämställdhet och jämlikhet. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 7 Nuläge Antal fritids- och ungdomsgårdar Stadens bestånd av fritidsgårdar är relativt stabilt. Farsta avslutade under året en fritidsgård på uppdrag av stadsdelsnämnden, men öppnade en ny i Sköndal. Björkhagens fritidsgård och Tegelhögen i Vällingby har varit stängda under längre perioder 2025, på grund av vattenläckage i verksam- heterna. I Hässelby-Vällingby öppnade verksamheten Växthuset som riktar sig till unga 16–19 år. Antal fritidsgårdar varierar från 13 på Järva till 1 i Bromma respektive på Kungsholmen. Detta innebär en stor variation mellan olika stadsdelsområden vad gäller antal unga boende i stadsdelsområdet per fritidsgård. Antalet besök ökar Antalet besök på stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat sedan den första kvalitetsrapporten 2023. Besökarna på stadens fritidsgårdar har ökat med 14 procent mellan 2024 och 2025. Mellan år 2023 och 2025 var ökningen drygt 39 procent. I Farsta har en verksamhet stängt ner och i Hässelby-Vällingby har en fritidsgård varit tillfälligt stängd, vilket har påverkat antalet besök. Stadsdelsområde Antal fritidsgårdar Totalt antal boende i området, 13-19 år Antal boende per fritidsgård, 13-19 år Bromma 1 7 063 7 063 Enskede-Årsta-Vantör 8 8 108 1 014 Farsta 6 5 175 863 Hägersten-Älvsjö 4 9 954 2 489 Hässelby-Vällingby 5 7 277 1 455 Järva 13 8 993 692 Kungsholmen 1 3 663 3 663 Norra innerstaden 2 8 563 4 282 Skarpnäck 3 3 582 1 194 Skärholmen 4 3 481 870 Södermalm 3 8 190 2 730 Hela staden 50 7 4 049 1 481 Tabell 1. Antal fritids- och ungdomsgårdar Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 8 Insatser för att nå nya målgrupper Flera stadsdelsförvaltningar har sett över och anpassat fritidsgårdarnas öppettider efter målgruppens behov för att skapa bättre möjligheter för deltagande. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har fritidsledare arbetat relationsskapande och socialt uppsökande tillsammans med fältassistenterna för att få fler unga att delta i fritidsverksamheter. I Enskede-Årsta-Vantör har fritidsledare un- der skolloven besökt SHIS-boenden för att lotsa in nyanlända barn och unga i en meningsfull fritid. Genom återkommande aktiviteter har fritidsledarna byggt upp en stark närvaro och tillit bland nyanlända familjer som bor på SHIS-boenden. Nya former av fritidsgårdar Under året har nya arbetssätt testats av vissa fritidsgårdar för att nå ut till fler unga och sänka trösklarna för deltagande. För att möta ungas beteendemönster i digitala miljöer har Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning startat upp en digital fritidsgård. Den digitala fritidsgår- den "Glitch" är öppen varje tisdag kl. 16-18 och modereras av fritidsledare. Forumen på Glitch erbjuder bland annat spel och tutorials i hur unga kan skapa rollspelskaraktärer. Även Södermalms stadsdelsförvaltning har under 2025 påbörjat arbetet med en pilot för digital fritidsgård. Hässelby-Välling- by har en digital fritidsgård sedan en tid tillbaka. Stadsdelsförvaltningarna stöttar varandra med utvecklingen av den digitala verksamheten. Tabell 2. Antal besök på fritids- och ungdomsgårdar per stadsdelsområde 2023, 2024, 2025 Stadsdelsområde Totalt antal besök 2023 Totalt antal besök 2024 Totalt antal besök 2025 Bromma 8 797 3 050 6 390 Enskede-Årsta-Vantör 19 891 24 765 26 100 Farsta 18 570 23 254 19 752 Hägersten-Älvsjö 5 983 9 899 11 040 Hässelby-Vällingby 14 046 20 422 17 398 Järva 85 277 112 412 136 242 Kungsholmen 1 986 1 107 773 Norra innerstaden 4 559 9 462 10 418 Skarpnäck 7 561 6 086 8 656 Skärholmen 8 808 13 127 19 032 Södermalm 19 122 15 433 15 641 Hela staden 194 600 239 017 271 442 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 9 Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning har under året startat upp den nya fritidsverksamhet Växthuset som riktar sig till ungdomar i åldern 16–19 år. Sedan september 2025 deltar cirka 100 unga i målgruppen och 10 - 20 besö- kare deltar vid varje öppet tillfälle. Verksamheten har bland annat lett till att fjorton unga har vägletts in i arbete. Växthusets verksamhet är delvis mobil. Den mobila verksamheten utgår från mötesplatsen Växthuset i Vällingby men verkar över hela stadsdelsområdet. Syftet är att nå ungdomar som inte besöker de traditionella mötesplatserna samt att skapa nya trygga arenor utifrån ungas egna rörelsemönster. Fritidsledare vistas på platser där unga samlas, exempelvis i centrumområden. Norra innerstaden har under hösten startat upp en platsobunden verksamhet för unga i Hjorthagen. Aktiviteterna bestäms av målgruppen själva och går ut på att prova nya aktiviteter runt om i staden. Fritidsledarna möter högsta- dieungdomar på en skola, lotsar deltagarna fram och tillbaka samt deltar på aktiviteten med målgruppen. Den platsobundna verksamheten syftar till att unga ska ha möjlighet att upptäcka nya fritidsintressen, möta kompisar och se fler delar av staden. Kommunikationsinsatser och marknadsföring En viktig aspekt för att komma i kontakt med unga stockholmare är riktad marknadsföring. Fritids- och ungdomsgårdarna kommunicerar digitalt, genom skolbesök, via affischering samt i samtal med unga, samverkanspart- ners och vårdnadshavare. Fritids- och ungdomsgårdarnas digitala plattfor- mar är generellt sett bra och möter unga med aktuellt innehåll. För att öka kännedomen om stadens fritidsgårdar och vad unga kan göra där har kulturförvaltningen genomfört en omfattande informationsinsats runt om i staden. Informationssatsningens primära målgrupp var tjejer 13–16 år, men även vårdnadshavare. Ungdomar var med och guidade för rätt tonalitet och uttryck. Genom ett nära samarbete med stadsdelsförvaltningarnas kom- munikatörer, stadsledningskontorets kommunikationsavdelning och med fritidschefer blev kampanjen framgångsrik. 550 informationstavlor i Stock- holms stad visade kampanjen under två perioder under 2025. Kampanjen ledde till 14 200 klick vidare från annonserna och 2 miljoner exponeringar på sociala medier. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 10 Fritids- och ungdomsgårdar bidrar till jämlika och jämställda uppväxtvillkor Målområdet innebär att fritids- och ungdomsgårdar ska verka för en jämn könsfördelning samt att nå grupper som idag inte tar del av verksamheternas aktiviteter. I Stockholm ska det finnas trygga arenor, anpassade aktiviteter och verksamheter för specifika målgrupper såsom tjejer, ungdo- mar med funktionsnedsättning och unga som identifierar sig som hbtqi+-personer. Nuläge Jämställdhet Fritids- och ungdomsgårdar i Stockholms stad och i Sverige har arbetat för en jämn könsfördelning i decennier. Erfarenheter och analyser visar att när aktiviteter på gårdarna planeras i förväg och kommuniceras väl tenderar tjejer att delta i högre grad. Målgruppen vill veta vad som ska göras, tidsom- fång, om det finns behov av förkunskaper och gärna veta vilka ledare som håller i aktiviteten. Antalet tjejer som besöker stadens fritids- och ungdoms- gårdar har ökat med 26 procent sedan 2023, från drygt 73 000 år 2023 till drygt 92 000 år 2025. Antalet tjejer ökar på stadens fritidsgårdar, men eftersom antalet killar också ökar förändras inte andelen tjejer. Killar utgör fortsatt en majoritet av besökarna. Andelen tjejer bland besökarna ligger på 36 procent i staden som helhet sedan 2023. #2 Tabell 3. Antal besök på fritids- och ungdomsgård 2025 uppdelat på killar och tjejer 13–19 år Stadsdelsområde 2023 2024 2025 Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Bromma 6 036 2 761 2 097 953 4 942 1 448 Enskede-Årsta-Vantör 12 360 7 531 14 77 4 9 991 15 360 10 7 40 Farsta 10 550 8 020 12 719 10 535 11 013 8 739 Hägersten-Älvsjö 3 185 2 798 6 300 3 599 6 580 4 460 Hässelby-Vällingby 10 841 3 205 15 861 4 561 11 819 5 579 Järva 52 278 32 999 71 447 40 965 94 095 42 147 Kungsholmen 1 179 807 615 492 395 378 Norra innerstaden 3 415 1 144 6 793 2 669 7 434 2 984 Skarpnäck 4 905 2 656 4 293 1 793 5 583 3 073 Skärholmen 5 708 3 100 7 930 5 197 12 305 6 727 Södermalm 11 087 8 035 9 306 6 127 9 609 6 032 Hela staden 121 544 73 056 152 135 86 882 179 135 92 307 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 11 I vissa stadsdelsområden har fler tjejer än tidigare besökt gårdarna, men då även killarna blivit ännu fler är andelen tjejer mindre än tidigare. Detta gäl- ler exempelvis för Järva. Andelen tjejer varierar mellan stadsdelsområdena, från 49 procent på Kungsholmen till 23 procent i Bromma. Stadsdelsförvaltningarna har genomfört ett flertal olika insatser för att öka andelen tjejer som besöker fritids- och ungdomsgårdarna. Arbetssätten omfattar en kombination av riktade aktiviteter, trygghetsskapande insatser, målgruppsanpassning, samverkan med andra aktörer för att öka antalet tjejer i verksamheterna. I Hässelby Vällingby har andelen tjejer ökat med 10 procentenheter, från 22 procent 2024 till drygt 32 procent 2025. Stadsdelsförvaltningen uppger att en tidigare minskning av flickors deltagande delvis har varit kopplad till upplevd otrygghet i närområdet och tillfälliga stängningar av fritidsgårdar. Siffror visar nu att andelen flickor som deltar i planerade och ledarledda aktiviteter ökar, även om de fortfarande i lägre utsträckning än pojkar deltar vid spontana drop-in-besök. Under året har Hässelby-Vällingby även genomfört en tydligare målgrupps- indelning i fritidsverksamheterna. Fritidsgårdarna riktar sig nu till högsta- dieungdomar medan den nyetablerade mobila fritidsverksamheten riktar sig mot ungdomar i åldern 16–19 år. Detta har bidragit till att fler tjejer kommer till fritidsgården. Kungsholmen har haft en stadig ökning av andelen tjejer bland besökarna från 2023–2025. Anledningar som nämns är en positiv spiral med några grupper av tjejer som alltid kommer och som vågar ta plats. Det underlättar även för andra tjejer att komma. Att besökarna är relativt unga samt små- skaliga verksamheter där det är lätt att involvera ungdomarna lyfts också som framgångsfaktorer. Stadsdelsområde Andel tjejer 2023 Andel tjejer 2024 Andel tjejer 2025 Bromma 31 31 23 Enskede-Årsta-Vantör 38 40 41 Farsta 43 45 44 Hägersten-Älvsjö 47 36 40 Hässelby-Vällingby 23 22 32 Järva 39 36 31 Kungsholmen 41 44 49 Norra innerstaden 25 28 29 Skarpnäck 35 29 36 Skärholmen 35 40 35 Södermalm 42 40 39 Hela staden 36 36 36 Tabell 4. Andel besök av tjejer (13–19 år) på fritids- och ungdomsgårdar Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 12 Jämlikhet Jämlikhet handlar om fler maktordningar än kön/genus. Begreppet inklude- rar exempelvis funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning och bostadsort. Oavsett bakgrund och förmåga ska alla unga ha lika rättigheter och tillgång till en meningsfull fritid. Kulturförvaltningens kartläggning av stadens profilverksamheter Under året har kulturförvaltningen kartlagt befintliga profilverksamheter för unga med funktionsnedsättning samt för unga inom hbtqi på stadens 50 fritids- och ungdomsgårdar. Profilverksamhet innebär att verksamheten är riktad till en viss målgrupp, eller att en specifik inriktning präglar verksam- heten. Syftet med kartläggningen var att ge en översiktlig nulägesbild samt utreda eventuella utvecklingsbehov. Kartläggningen visar att åtta stadsdelsförvaltningar erbjuder profilverksam- het inom hbtqi och sju stadsdelsförvaltningar, samt idrottsförvaltningen, erbjuder profilverksamhet för unga med funktionsnedsättning. Det finns inga tydliga behov av nya profilverksamheter, då det existerande utbudet av profilverksamhet erbjuder både bredd och geografisk spridning. Stadsdelsförvaltningarnas profilverksamheter når unga i hela staden och i vissa fall hela regionen. Kartläggningen visar att utbudet av aktiviteter för profilverksamheterna är varierad och likvärdig med den övriga öppna fritidsverksamheten. Många insatser sker tack vare Stockholms stadsö- vergripande nätverk Fritid för alla som verkar för att utveckla fritidsak- tiviteter anpassade för barn och unga med funktionsnedsättningar. Bland annat anordnas dagkollo på sommaren och under terminerna görs utflykter, ungdomsfester och hälsofrämjande idrottsaktiviteter samt den välbesökta Fritids- och framtidsmässan. Profilverksamheterna behöver dock, precis som övrig verksamhet, stärkas och utvecklas genom att bredda aktivitetsutbudet, kompetensutveckling av personalen samt förbättrad kommunikation mot målgruppen. Kartläggning- en visar även att det finns behov av en bredare representation av stadsdels- förvaltningar inom nätverket Fritid för alla. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 13 Arbete för unga med funktionsnedsättning Ett flertal fritidsgårdar har målgruppsanpassats och öppettider har setts över för att bättre möta behoven hos barn och unga med funktionsnedsättning. Exempelvis har Bromstens ungdomsgård på Järva infört särskilda tider i veckan för ungdomar med funktionsnedsättning som önskar en separat mötesplats. Personalen på Järva har fått utbildning och deltagit i workshopserier om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att höja kunskapen och förbätt- ra tillgängligheten i verksamheterna. Verksamheten Backstage i Hässelby-Vällingby riktar sig specifikt till barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning. Antalet unga som besöker verksamheten ökar. Analysen visar att det kan vara ett resultat av riktade informationsinsatser och förbättrad samverkan med civilsamhället. Verksamheten Träffstugan har under året inlett samverkan med Kulturhuset stadsteaterns verksamhet Lava. Syftet med samverkan är att bredda ungdo- marnas valmöjligheter när det gäller fritidsaktiviteter och samtidigt skapa möj- ligheter för Lava att i ökad utsträckning nå unga med funktionsnedsättning. Kungsholmens stadsdelsförvaltning har genomfört studiebesök på Träffstu- gan och ser nu över sin verksamhet för att i framtiden kunna erbjuda en riktad verksamhet till unga med funktionsnedsättning. Arbete för Hbtqi-ungdomar Stadsdelsförvaltningarna har vidtagit flera åtgärder för att skapa mer inklu- derande och attraktiva fritidsgårdar för unga hbtqi-personer. Åtgärderna om- fattar Hbtqi-certifiering, att involvera unga hbtqi-personer i utformningen av verksamheten, att marknadsföra verksamheterna mer riktat samt samverkan med civilsamhället och andra aktörer för att skapa inkluderande och trygga miljöer för hbtqi-personer. Skärholmens stadsdelsförvaltning genomförde 2024 en hbtqi-certifiering av fritidsgårdsverksamheten och implementerar sedan dess en handlingsplan som sträcker sig över tre år. Järva stadsdelsförvaltning har beviljats stats- bidrag för att främja hbtqi-personers situation. Stadsdelsförvaltningen har under hösten genomfört stadens hbtqi-diplomering av fritidsverksamheten. I Södermalms stadsdelsområde sker samverkan mellan fritids- och hemgårdar i hbtqi-frågor. I Bromma har stadsdelsförvaltningen genomfört strategiska kommunikationsinsatser för att nå ut till hbtqi-ungdomar. Ett exempel på detta är deras Instagram-konto för hbtqi-mötesplatsen Indigo. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 14 Fritidsgårdarna arbetar med ungas delaktighet och inflytande Målområde tre pekar på att fritids- och ungdomsgårdar ska arbeta med ungas inflytande och att stärka deras delaktighet. Det gäller såväl den enskilda verksamheten i lokalsamhället och staden som helhet. Mål tre omfattar också att fritids- och ungdomsgårdarna ska bidra till att guida unga i att hitta intressen, förädla kunskaper samt att unga på egen hand eller tillsammans med fritidsledare planerar och genomför aktiviteter. Nuläge Stadsdelsförvaltningarna undersöker årligen besökarnas upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet. Resultaten från undersökningarna visar på en hög upplevd nöjdhet och trygghet bland besökarna. Precis som tidigare år är drygt 90 procent av respondenterna nöjda med verksamheten och känner sig trygga där. Även andelen som anser att de kan vara delaktiga är hög, om än inte lika hög. Ungefär 80 procent anser detta. Stadsdelsnämnderna hade i budgetuppdrag 2025 att stärka ungas delaktig- het och inflytande. Ett flertal stadsdelsförvaltningar har under året upprättat olika former av ungdomsråd. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning har under året inrättat en ungdomspanel för ungdomar i åldern 13–20 år. Inom ramen för panelen genomförs en enkät som sprids på fritidsgårdar, skolor och sociala medier. Farsta stadsdelsförvaltning har ökat antalet ledarledda aktiviteter och utökat öppettiderna på fritidsgårdarna, efter dialog med ungdomarna. Aktiviteterna tas fram i dialog med målgruppen, vilket innebär att unga får direkt inflytan- de över verksamhetens innehåll. I Enskede-Årsta-Vantör har fritidsgårdarna infört en rutin som gör det möj- ligt för besökare att skapa egna projekt. Under 2025 pågick tre ungdoms- projekt inom screentryck, foto och modeshow, vilket ger unga praktiskt inflytande över verksamheten och dess innehåll. Stadsdelsförvaltningen får finansiering via kulturförvaltningens stödform Stöd till ungas egna kulturprojekt. #3 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 15 Ungas egna kulturprojekt Sedan 2023 har drygt 20 organisationer årligen beviljats stöd, både från civilsamhället och stadens egna förvaltningar och bolag. Under 2025 genomfördes 214 kulturprojekt, vilket är en ökning från 2024. 69 av de kulturprojekten 2025 genomfördes på stadsdelarnas fritidsverksamheter för unga. De unga har, bland annat, planerat och genomfört konsertkvällar, dans- workshops, halloweendiscon. Förutom kulturprojektens egna värdeskapande bidrar de till att unga lär sig att samarbeta, och driva projekt. ” 90 procent av respondenterna nöjda med verksamheten och känner sig trygga där. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 16 Fritidsgårdarna erbjuder kvalitativ och attraktiv verksamhet Målområde fyra pekar på att fritids- och ungdomsgårdar ska erbjuda aktiviteter som utmanar, utvecklar och bidrar till gemen- skap samt ska vara arenor för demokrati, kultur och bildning. Det syftar till att unga från olika ungdomskulturer och intresse- områden ska hitta aktiviteter som passar dem på stadens fritids- och ungdomsgårdar. Nuläge Antal anställda och andel utbildade fritidsledare Som en del av att mäta kvaliteten på fritids- och ungdomsgårdar anger stadsdelsförvaltningarna antal årsanställda medarbetare uppdelat efter kön samt andelen fritidsledare med relevant utbildning. Rapporteringen från stadsdelsförvaltningarna visar att princip samtliga stadsdelar har ökat antalet årsanställd personal på fritidsgårdarna jämfört med 2024. Andelen kvinnor bland medarbetarna uppgår till 43 procent. I sju av elva stadsdelsområden har andelen personal med relevant utbildning ökat från 2024 till 2025. Andelen av personalen på fritids- och ungdomsgår- dar som har relevant utbildning varierar dock från 20 procent till 100 pro- cent i olika stadsdelsområden. Andelen med utbildning varierar även inom olika stadsdelsområden från år till år. #4 Tabell 5. Andel (%) av personal på fritidsgårdarna (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Stadsdelsområde 2023 2024 2025 Bromma 33 33 33 Enskede-Årsta-Vantör 57 47 55 Farsta 39 33 50 Hägersten-Älvsjö 62 47 83 Hässelby-Vällingby 80 88 95 Järva 52 33 62 Kungsholmen 80 57 100 Norra innerstaden 57 70 40 Skarpnäck 23 36 20 Skärholmen 29 21 30 Södermalm 31 25 70 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 17 Kompetensutveckling Under året som gått har kulturförvaltningen, precis som tidigare år, erbju- dit utbildningsinsatser för all personal på fritidsgårdarna. Temat för årets stadsövergripande utbildningar har varit ungas inflytande och delaktighet i verksamheterna. Kulturförvaltningens introduktionsutbildning för nyanställda samlade första gången medarbetare från både parklek och fritidsgårdar, omkring 30 per- soner deltog. Kulturförvaltningen har under året inlett en dialog med ar- betsmarknadsförvaltningen om att presentera ett vidareutbildningspaket för stadens fritidsledare. Stadsdelsförvaltningarna har även genomfört egna lokala insatser för att höja kompetensen hos personalen på fritidsgårdarna. Utbildningsinsatserna spänner över många olika områden från våldsprevention till kultur och eget skapande. Aktiviteter på gårdarna Stadsdelsförvaltningarnas rapportering visar att de erbjuder en mängd olika aktiviteter varje vecka. Särskilt många aktiviteter äger rum under skolloven. En majoritet av stadsdelsförvaltningarna har ökat antalet planerade och ledarledda aktiviteter jämfört med tidigare år. Majoriteten av gårdarna har veckoprogram som kommuniceras på anslagstavlor och i sociala medier. Fritids- och ungdomsgårdarna samverkar ofta med andra aktörer för att kunna erbjuda ett bredare och mer inkluderande utbud av aktiviteter för sina målgrupper. En mindre kartläggning som kulturförvaltningen har genomfört under året visar att åtta av elva stadsdelsförvaltningar har samarbeten kring aktiviteter på fritidsgårdarna. Fritids- och ungdomsgårdarna utvecklar sam- arbetet med skolor för att främja en meningsfull fritid för fler barn och unga. Från och med 2025 bedriver Skärholmens fritidsgård verksamhet tillsam- mans med Kulturhuset Stadsteatern i nya, tillgänglighetsanpassade och attraktiva lokaler. Detta skapar goda möjligheter till samarbete och fler kulturaktiviteter. Med anledning av att Stockholm haft en barnombudsperson i tio år samt att barnkonventionen varit svensk lag i fem år anordnades en barnrättsvecka i november 2025. Flera fritidsgårdar arbetade under veckan med barnrätts- frågor och lyfte barnkonventionens artiklar i samtal och diskussioner. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 18 #5 Fritidsgårdarna arbetar med fritidens egenvärde och skyddsfaktorer Strategin slår fast i målområde fem att fritids- och ungdoms- gårdarnas främjande arbetssätt ska genomsyra verksamheterna. På så sätt skapas en förebyggande effekt på sikt. Den främjande metodiken bygger på att ledare har en positiv förväntan på unga samt arbetar med att vidga möjlighetshorisonter och friskfaktorer hos individen. Fritiden är en viktig skyddsfaktor vid sidan av skola och familj som kan ge positiva sammanhang, trygga vuxna och möjliggör för unga att växa. Den nya socialtjänstlagen (SoL), som trädde i kraft den 1 juli 2025, har ett tydligt fokus på att stärka och utöka det förebyggande arbetet inom social- tjänsten. En central del av detta förebyggande arbete är att erbjuda trygga och jämlika uppväxtvillkor för barn och unga, där tillgång till meningsfull fritid är en viktig komponent. Detta ställer nya krav på samverkan, exem- pelvis mellan fritidsverksamheter och den lokala socialtjänsten för stöttning vid orosanmälningar. Nuläge Stadsrevisionens granskning av tryggheten Under 2025 har stadsrevisionen granskat om Stockholms stads fritidsgårdar är trygga miljöer för barn och unga att vistas i. Granskningen visar att ut- bildningsinsatser för att förhindra och hantera hotfulla situationer genomförs regelbundet vid fritidsgårdar i kommunal regi. Rutiner finns för att inrym- ma/utrymma lokaler. Rutinerna har dock inte övats. I intervjuer uppges att kontroller ur Polismyndighetens belastningsregister vid rekrytering av personal genomförs. Kontrollerna dokumenteras dock inte. Slutligen noterar stadsrevisionen att det finns stadsdelsförvaltningar som i låg utsträckning anmäler oro vid kännedom eller misstanke om att barn far illa. Det kan tyda på att det finns behov av utbildningsinsatser om anmälningsplikten. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 19 MVP Fritid Mentorer för Våldsprevention Fritid (MVP Fritid) är en metod anpassad för öppen ungdoms- och fritidsverksamhet. Utbildningsmaterialet tar utgångspunkt i metoden Mentorer för Våldsprevention (MVP), som i huvudsak riktas till skolans värld. Metoden syftar till att synliggöra och öka kunskapen om olika sorters våld samt problematiserar kring normer, genus och åskådarperspektiv. Utbildningar inom MVP Fritid har under 2025 fortsatt i samverkan med Länsstyrelsen och under hösten deltog 50 fritidsledare för att lära sig arbeta med metoden för att minska och förebygga olika sorters våld. Trygghetsarbete på fritids- och ungdomsgårdarna Stadsdelsförvaltningarna har arbetat brett för att öka tryggheten på fritidsgår- darna genom samverkan, kompetensutveckling, fysiska trygghetsåtgärder, ökad närvaro av vuxna, och genom att involvera både unga själva och civil- samhället i trygghetsarbetet. Enligt flera stadsdelsförvaltningar har samverkan mellan fritidsverksamheten, fältassistenter och socialtjänsten fördjupats. Syftet är att stärka det förebyg- gande arbetet och tidigt upptäcka och lotsa barn och ungdomar med riskbete- enden till rätt stöd. Ett konkret exempel från Skarpnäck är att ungdomar från fritidsgårdarna, tillsammans med fritidsledare, har deltagit i trygghetsvand- ringar och bidrar med sina perspektiv på närområdet. I Hässelby Vällingby har tydligare schemaläggning, målgruppsindelning och ansvarsfördelning införts för att skapa struktur, kontinuitet och ett mer sammanhållet trygghetsarbete. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 20 Revidering av strategin för fritids- och ungdomsgårdar Stadens strategi för fritids- och ungdomsgårdar har reviderats och antagits i kommunfullmäktige under 2025 Den uppdaterade versionen har vissa om- skrivna texter som är mer träffsäkra och kortfattade. Indikatorerna i styr- och uppföljningssystemet har stramats åt med färre men mer specifika nyckeltal, särskilt kring personal- och besöksdata. Den revide- rade strategin ställer tydligare krav på utbildad personal, årliga kvalitetsrap- porter och samordnad kompetensutveckling samt har ett tydligare fokus på underrepresenterade grupper. Med anledning av den nya socialtjänstlagen innehåller den uppdaterade strategin en ny skrivning som förtydligar vad ett förebyggande arbete kan innebära i praktiken, vikten av att ha goda relationer med socialtjänsten samt att uppmärksamma normbrytande beteende hos unga. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 21 Analys Kulturförvaltningen ser att stadens strategi för verksamhetensområdet har en positiv utveckling i att öka antalet besök både bland killar och tjejer. Med stadens gemensamma strategi har stadsdelarna/gårdarna ett gemensamt syf- te, uppdragsbeskrivning och målområden som bidrar till att fokusera aktivi- teter och insatser för att bli mer attraktiva. Kvalitetsrapporten visar att Stockholms stads fritids- och ungdomsgårdar bedriver en mångfald av fritidsverksamheter där olika aktiviteter, samverkan och utveckling står i centrum. Bredden av lokala insatser på fritids- och ungdomsgårdarna i kombination med stadsövergripande samordning, kompetensutveckling och kommunika- tionsinsatser har bidragit till en positiv utveckling av antal besök. Resultaten visar att fritids- och ungdomsgårdar bidrar till meningsfulla sammanhang, värdefulla kontaktnät och ungas möjlighet att växa som individer. De som besöker stadens fritids- och ungdomsgårdar är mycket nöjda med verksam- heten och känner sig trygga där. Samtidigt kvarstår utmaningarna med att skapa verksamheter och aktiviteter som i ännu högre grad attraherar tjejer, att implementera metoder som på ett konkret sätt främjar deltagande och inflytande, öka andelen utbildad perso- nal samt att se till att verksamheterna är trygga, säkra och attraktiva för fler. Intresset för fritids- och ungdomsgårdar i staden är stort. Många unga vill besöka gårdarna mer än de gör idag och det finns potential att nå fler unga, särskilt tjejer. Kulturförvaltningen bedömer sammantaget att arbetet med att utveckla stadens ungdoms- och fritidsgårdar är på rätt spår och att det fortsatta arbetet till stor del handlar om att utveckla och bygga vidare på det arbete som redan pågår. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 22 Prioriteringar i nästa steg Den övergripande målsättningen för 2026 är att öka antalet besök på Stock- holms stads fritids- och ungdomsgårdar, och särskilt öka andelen tjejer. För att lyckas med detta har kulturförvaltningen identifierat ett antal prioritering- ar för nästa steg i arbetet. Utökat aktivitetsutbud och anpassning En avgörande faktor för att öka andelen tjejer och för att nå fler besökare till gårdarna är fler programaktiviteter med fokus på unga tjejers preferen- ser. Kulturförvaltningen ser också i analysen att frågor som handlar om ledarskap, trygghet, öppettider, lokalers utformning och andelen kvinnliga fritidsledare är viktiga inslag i arbetet att nå fler tjejer. Stärkt delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande stod i fokus för de stadsövergripande utbild- ningsinsatserna under 2025. Under 2026 behöver kunskapen tas vidare och implementeras i verksamheterna. En målsättning är att varje stadsdelsför- valtning ska ha ett aktivt arbete med att skapa plattformar för ungas egna idéer, projekt och lärande. Kommunikation Ett stadsgemensamt uttryck i rätt kanaler är en framgångsfaktor. Fler fritids- och ungdomsgårdar bör använda det stadsgemensamma manéret i sina inlägg på sociala plattformar. Samverkan mellan stadsdelsförvaltningarnas kommunikatörer och kulturförvaltningen bör fortgå. Öka andelen utbildad personal Det finns fortsatt stort ett behov av att öka andelen utbildad personal inom den öppna fritidsverksamheten. Under 2026 ska kulturförvaltningen se över förut- sättningar, behov och former för ett vidareutbildningspaket för personalen. Stadsrevisionens rapport om trygghet på gårdarna samt den nya socialtjänst- lagen ställer nya krav på kompetensutveckling. Det finns behov av utbild- ningsinsatser kopplat till orosanmälningar vid misstanke om att barn far illa samt för att uppmärksamma normbrytande beteende hos unga. Detta bör ske på lokal nivå eftersom kontakt med de förebyggande instanserna som fältas- sistenter och socialtjänst lättare kan ske där. Ett nytt verksamhetssystem för att möta behovet av uppföljning och analys Välfungerande uppföljning och analys är en förutsättning för precisa, effektiva och målorienterade insatser och förändringar i fritids- och ungdomsgårdarnas verksamhet. En likvärdig uppföljning är dock fortsatt ett utvecklingsbehov. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 23 Kulturförvaltningen har i budgetuppdrag under 2026 att införa ett stadsgemensamt system för dokumentation och uppföljning inom stadens öppna fritidsverksamheter; fritids- och ungdomsgårdar samt parklekar. Målet är att stadsdelsförvaltningarna och staden som helhet ska få bättre verktyg att utveckla sin fritidsverksamhet. Sys- temet ska vara användarvänligt, effektivt och bidra till det underlag som analys och vidareutveckling kräver. Ett nytt system kommer att ställa krav på kompetensutveckling av personalen. Metod Kvalitetsrapporten bygger på omvärldsbevakning och rapportering från stadsdelsförvaltningarna kopplat till fritidsgårdsstrategins mål- områden. Enligt strategin följs ett antal indikatorer upp såsom antal verksamheter, könsfördelning, riktad verksamhet samt besökares upplevda nöjdhet, delaktighet och trygghet. Underlaget bygger även på löpande inspel från stadens fritidschefnätverk. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 24 Oavsett var i staden unga bor och vistas ska de ha kunskap om och tillgång till trygga och roliga fritids- och ungdomsgårdar. ” --- [3 Stockholms stads strategi för parklekar.pdf] Kulturstrategiska staben, kulturförvaltningen 2026 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar April 2026 Innehåll Sammanfattning ........................................ 3 B akgrund till kvalitetsrapporten ............................ 5 Statistik om målgruppen och intre sset för parklek ............... 5 Uppföljning utifrån de fyra målområdena ..................... 5 Tillgängliga parklek ar nära målgrupperna .................. 6 Nuläge ............................................. 6 Karta över Stockholms parklekar .......................... 7 Öppettider .......................................... 8 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning .......... 9 Attraktiva parklekar med verksamhet av hög kvalitet .......... 9 Nuläge ............................................. 10 Fler aktivit eter på parklekarna ........................... 10 Upprustning av ut emiljöer och parkleksbyggnader ............ 11 Stark bemanning och god samverkan ...................... 12 Nuläge ............................................. 12 K ompetenshöjande insatser ............................. 13 S amverkan .......................................... 14 Uppföljning som driv er utveckling ......................... 17 Nuläge ............................................. 17 P arklekarnas komplexa organisation ....................... 17 Analys ............................................... 18 Prioriteringar i nästa steg ................................. 20 Metod ................................................ 21 1 2 3 4 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar April 2026 Dnr: KUL 2025/732 Utgivningsdatum: 2026–03 –24 Utgivare: kulturförvaltningen, Stockholms stad Kontaktperson: Karin Axelsson, kulturstrategiska staben, kulturförvaltningen Illustrationer: Josefin Herolf Layout och produktion: kommunikationsstaben, kulturförvaltningen Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 3 Sammanfattning Stockholms stads strategi för parklekar antogs av kommunfullmäktige 2023. Enligt strategin ska kulturförvaltningen årligen ta fram en kvalitetsrapport. Rapporten ska ge en samlad bild av stadens arbete med strategin och utgår från strategins fem målområden. Resultaten i kvalitetsrapporten visar att parklekarna är uppskattade. De allra flesta barn som besöker parklekarna uppger att de är nöjda med verksam- heten och känner sig trygga där. Stockholms 43 parklekar är ojämnt placerade i staden. Antalet parklekar per stadsdelsområde varierar från 7 till 0. Detta innebär att Stockholms barn har en ojämlik geografisk tillgång till parklekar. Det är därför positivt att nya parklekar planeras. I början av 2027 kommer staden att ha 48 parklekar. Flera parklekar har under året arbetat med att utöka och anpassa sina beman- nade öppettider så att de i större utsträckning möter målgruppernas behov. Detta innebär att verksamheterna blir mer tillgängliga för fler barn. Parklekarna har erbjudit ungefär 800 fler aktiviteter under 2025 jämfört med föregående år. Stadsdelsförvaltningarna har fokuserat på att öka antalet ledarledda aktiviteter. Under året firade parkleken i Rålambshovsparken 80 år med ett flertal aktiviteter. Kulturförvaltningen genomförde under hösten en slöjdturné i stadens parklekar. Många av parkleksbyggnaderna är i behov av betydande renoveringar och tillgänglighetsanpassning. Under verksamhetsåret har stadsdelsförvaltning- arna lagt beställningar till fastighetskontoret för åtgärder och upprustning för sammanlagt 15 parkleksbyggnader. Antalet anställda inom parkleksverksamheten har inte förändrats nämnvärt jämfört med 2024. Andelen personal med relevant utbildning varierar från 20 till 80 procent i olika stadsdelsområden. Under 2025 har kulturförvalt- ningen genomfört utbildningar för parklekspersonal med fokus på utemiljöer samt på hur personalen kan anpassa sitt agerande utifrån barns olika behov. sammanfattningen fortsätter 3 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 4 Kulturförvaltningen har i budgetuppdrag för 2026 att se över förutsättningar, behov och former för ett vidareutbildningspaket för parklekspersonalen. Under 2025 genomförde kulturförvaltningen ett SustainGov -finansierat pro- jekt om parklekarnas organisering. Projektresultaten visar att det finns behov av en mer formaliserad samverkan mellan de många aktörer som på olika sätt arbetar med att skapa parkleken som plats eller verksamhet. Samverkan behöver, bland annat, stärkas inom stadsutvecklingen, där förutsättningar för framtida parklekar skapas. Det är fortfarande en utmaning att få till en likvärdig uppföljning av parkle- karnas verksamhet. En förklaring är att parklekarnas öppna och utomhus- baserade karaktär försvårar uppföljning. Samtidigt är en välfungerande uppföljning en förutsättning för att staden ska kunna utveckla parklekarna i takt med invånarnas behov och intressen. Kulturförvaltningen fick i budget- uppdrag för 2026 att införa ett stadsgemensamt system för dokumentation och uppföljning av stadens parklekar samt fritids- och ungdomsgårdar. Detta ska ge ett bättre underlag för analys och uppföljning i kommande kvalitets- rapporter. Kulturförvaltningen kommer under 2026 att prioritera följande områden i arbetet med att utveckla parklekarna: 1. Införande av ett nytt uppföljningssystem 2. Stärka kompetensen och säkra generationsskiftet hos parklekspersonalen 3. Stärka parklekarnas roll i stadsutvecklingen 4. Synliggöra parklekarna och främja samordning genom det 90-års- jubileum som äger rum 2026. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 5 Bakgrund till kvalitetsrapporten Kulturförvaltningen har uppdraget att samordna stadens arbete med parkle- kar. En del i detta är att stödja stadsdelsförvaltningarna i utvecklingen av verksamheterna. Stockholms stads strategi för parklekarna antogs i kommunfullmäktige i slutet av 2023. Enligt strategin ska kulturförvaltningen årligen ta fram en kvalitetsrapport. Syftet är att förmedla en stadsövergripande bild av verksamhetsområdet, sammanfatta relevanta resultat samt att analysera effekterna av strategin. Rapporten ska lyfta goda exempel från olika stads- delsområden och påvisa omvärldsbevakning som har koppling till barn och deras fritid. Sammantaget ska kvalitetsrapporten ge vägledning inför det fortsatta arbetet. Kvalitetsrapporten inleds med en uppföljning utifrån parkleksstrategins fyra målområden. Detta kapitel efterföljs av en analys. Rapporten avslutas med ett antal prioriteringar i arbetets nästa steg. Uppföljning utifrån de fyra målområdena Stockholms stads strategi för parklekarna pekar på fyra målområden som är särskilt angelägna att arbeta med för att utveckla parklekarna. Dessa områden är: 1. Tillgänglighet 2. Attraktivitet och kvalitet 3. Bemanning och samverkan 4. Uppföljning Målområdena ger sammantaget en tydlig riktning mot parklekar som öppna, attraktiva och trygga verksamheter, där alla barn ska ha möjlighet att ta sig till parklekarna på egen hand. Uppföljningen baseras på stadsdelsför- valtningarnas utvecklingsplaner för parklekarna samt deras redovisning i stadens ordinarie system för planering och uppföljning. Utöver detta ingår kontinuerlig omvärldsbevakning samt synpunkter och erfarenheter som förs in via det chefsnätverk som kulturförvaltningen sammankallar. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 6 Tillgängliga parklekar nära målgrupperna Målområdet omfattar flera centrala aspekter av tillgänglighet. Parklekarna ska vara geografiskt närliggande så att barn enkelt kan ta sig dit på egen hand. Dessutom ska verksamheten ha regelbundna, förutsägbara och generösa öppettider anpassade efter barnens behov. Alla barn ska även ha kännedom om parklekarna och vad de erbjuder. Tillgänglighet handlar också om att såväl miljön som de aktiviteter som erbjuds ska vara inkluderande och anpassade för personer med funktionsnedsättning. Nuläge Nya parklekar etableras men fortsatt ojämnt fördelat Stadens 43 parklekar är fortsatt ojämnt placerade i staden och antalet parklekar per stadsdelsområde varierar från 7 till 0. Även antalet barn i låg- och mellanstadieåldern (parklekarnas prioriterade målgrupp) per parklek varierar stort mellan stadsdelsområdena. Från mindre än 700 barn per parklek till över 2000. #1 Stadsdelsområde Antal parklekar Antal boende i stads- delsområdet 7-12 år Antal barn per parklek Farsta 7 4 588 655 Järva 6* 7 245 1 280 Enskede-Årsta-Vantör 5 7 029 1 406 Hässelby-Vällingby 5 5 906 1 181 Norra innerstaden 5 6 767 1 353 Södermalm 5 5 964 1 193 Hägersten-Älvsjö 4 8 941 2 235 Kungsholmen 3 2 960 987 Skarpnäck 2 3 027 1 514 Skärholmen 1 2 758 2 758 Bromma 0 5 596 - Hela staden 43 60 781 1414 Tabell 1: Antal parklekar per stadsdelsområde vid årsskiftet 2025/2026 samt antal barn (7–12 år) per parklek * varav två öppna endast under sommarmånaderna. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 7 B r o m m a H ägerst e n - Älvs j ö S k är h o l m e n Häss elb y - V ällingb y F a r s t a S k a r p n äc k Ens k ede- År s t a o c h V ant ör S öder mal m Kungs h o l men 0 Parklekar 1 2 3 4 5 km Järva Norra innerstaden B r o m m a H ägerst e n - Älvs j ö S k är h o l m e n Häss elb y - V ällingb y F a r s t a S k a r p n äc k Ens k ede- År s t a o c h V ant ör S öder mal m Kungs h o l men 0 Parklekar 1 2 3 4 5 km Järva Norra innerstaden Parklekar i Stockholm 2026 Pågående verksamhet Parklekar som öppnas under 2026 B r o m m a H ägerst e n - Älvs j ö S k är h o l m e n Häss elb y - V ällingb y F a r s t a S k a r p n äc k Ens k ede- År s t a o c h V ant ör S öder mal m Kungs h o l men 0 Parklekar 1 2 3 4 5 km Järva Norra innerstaden varav två öppna endast under sommarmånaderna Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 8 Den ojämna fördelningen av parklekar innebär att barn i olika stadsdelsområ- den har en ojämlik närhet och tillgång till parklekar. Antalet parklekar förändras över tid. Det exakta antalet parklekar påverkas av flera faktorer. Planerade renoveringar kan tillfälligt minska utbudet, liksom oförutsedda händelser, som på Kungsholmen där en parklek under en period tvingades stänga efter en brand 2023. Antalet parklekar 2025 är oförändrat jämfört 2024. Nya parklekar är dock planerade att tillkomma. I november 2025 öppnade Enskede Årsta Vantör den nya parkleken Milan i Hagsätra, baserat på ett behov av öppen fritidsverksam- het för målgruppen 0–12 år i området. I början av 2026 kommer Skärholmen att öppna två nya parklekar: Kulan i Sätra och Ängen i Bredäng. Behovet av en parklek i Ekholmen kommer att utredas under 2026. I Bromma, där det i dagsläget inte finns någon parklek, ska stadsdelsförvalt- ningen öppna en parklek under 2026. Den kommer förläggas till Blackeberg. Detta innebär att Stockholm kommer att ha parklekar i samtliga stadsdels- områden. Vid årsskiftet 2026/2027 ska den nya parkleken Fagerlid i Farsta stå klar, med en helt ny parkleksbyggnad. Stadsdelsförvaltningen i Häger- sten-Älvsjö rapporterar att man under 2026 utreder en ny framtida parklek. Ovanstående innebär att Stockholm i början av 2027 kommer att kunna räkna antalet parklekar till 48. För att målet om att alla barn ska ha geografisk när- het till en parklek och kunna ta sig dig på egen hand behöver dock ännu fler nya parklekar etableras under kommande år. Öppettider En central del av tillgängligheten är de bemannade öppettiderna på parklekar- na. Öppettiderna varierar fortfarande stort mellan olika stadsdelsområden och parklekar. Flera stadsdelsförvaltningar har under 2025 utökat sina öppettider eller anpassat sina öppettider till prioriterade målgruppers behov. Andra anger att man ska göra detta under 2026. Hässelby-Vällingby och Norra innerstaden har under året anpassat öppetti- derna för att bättre passa målgruppens behov genom att erbjuda fler öppna timmar efter skoltid samt när barnen är lediga från skolan. Antalet besök i målgruppen har också ökat 2025 jämfört med 2024. Farsta stadsdelsnämnd utökade öppettiderna under sommaren genom att slå ihop olika fritidsverksamheter och personal. På detta sätt kunde tre parklekar och två fritidsgårdar vara öppna under sommarlovet vilket ledde till välbesök- ta aktiviteter och ökad tillgänglighet för barn och föräldrar. Inför 2026 ska Södermalm utöka sina öppettider i en av parklekarna då de noterar att fler besökare är kvar vid stängning. Farsta ser över möjligheterna att hålla öppet mer på helger och Hägersten Älvsjö ska utöka sina öppettider två kvällar i veckan i syfte att möta mellanstadiebarnens behov. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 9 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning är en prioriterad målgrupp för parklekarna. Samtidigt nämner flera stadsdelsnämnder att det fortsatt finns stora behov av att förbättra tillgängligheten på parklekarna, både vad gäller aktiviteter och den fysiska miljön. Stadsdelsförvaltningarna har under året genomfört riktade aktiviteter för målgruppen, anpassning av inne- och utomhusmiljöer, samverkan inom sta- dens existerande nätverk och med föreningar samt utbildning av personal. I Enskede Årsta Vantör har parklekarna arrangerat en gemensam parkfest riktad till barn med funktionsnedsättning. Här har även parklekarna samar- betat med en fritidslots för att skapa en meningsfull fritid för barn med funk- tionsnedsättning och andra prioriterade målgrupper. Stadsdelsförvaltningen har sett ett värde av att även framöver ha en fritidslots som arbetar särskilt med uppdraget Meningsfull fritid. Järva har fokuserat på att förstärka det pedagogiska arbetssättet för att bättre inkludera barn med funktionsnedsättning samt på att förstärka kontakten med vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning genom återkom- mande möten i parklekarna. Attraktiva parklekar med verksamhet av hög kvalitet Målområdet syftar till att skapa parklekar som erbjuder både spänning, stimu- lans och utrymme för fri lek, samtidigt som det finns plats för vila och efter- tanke. Ett brett och varierat innehåll, med en kombination av ledarledda inslag och aktiviteter som kan genomföras på egen hand, är viktiga förutsättningar för att stärka parklekarnas attraktivitet. Det ska även finnas möjlighet för mål- gruppen att möta och pröva olika uttryck inom kultur och idrott. En attraktiv och ändamålsenlig utomhusmiljö är viktig. För att möjliggöra verksamhet under hela året och säkerställa en god arbetsmiljö för medarbe- tarna krävs dessutom ändamålsenliga inomhusmiljöer. Målområdet betonar även vikten av att målgruppen ges inflytande och delaktighet i verksamhetens utveckling. #2 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 10 Nuläge Målgrupperna är nöjda med parklekarna För att veta hur parklekens målgrupp upplever sin parklek genomförs olika slags enkäter ute i verksamheterna. Inrapporterade enkätsvar visar att nästan alla besökare känner sig trygga i parklekarna. Den övergripande nöjdheten med verksamheten är också hög, mellan runt 80 procent till 100 procent i olika stadsdelsområden. Även andelen som uppger att de känner sig delaktiga och inkluderade är relativt hög. Kulturförvaltningen noterar dock att flera stadsdelsnämnder inte har rapporte- rat på samtliga indikatorer som mäter målgruppernas upplevelser. En anled- ning till detta är troligtvis att stadsdelsförvaltningarnas användning av enkäter och innehållet i dessa fortsatt skiljer sig åt. Stadsdelsförvaltningarna arbetar på olika sätt för att stärka barns delaktighet och inflytande i parkleksverksamheten. Vanliga metoder är digitala och fysis- ka förslagslådor, brukarenkäter, parkleksråd samt kontinuerlig dialog mellan besökare och personal i den dagliga verksamheten. Ett konkret exempel på delaktighet i praktiken är Kronobergsparken, där en fingerboardpark planeras och byggs tillsammans med barn efter ett medborgarförslag från en tioåring. Fler aktiviteter på parklekarna Totalt sett har stadsdelsförvaltningarna rapporterat in att de genomfört nära 800 fler aktiviteter i parklekarna år 2025 jämfört med föregående år. Stads- delsförvaltningarna har under året fokuserat på att öka antalet ledarledda aktiviteter. Södermalm har haft som mål att varje parklek ska ha minst två ledarledda aktiviteter i veckan, varav en rörelseaktivitet. Norra innerstaden har fokuserat på att tillhandahålla aktiviteter som främjar rörelse och fysisk aktivitet. Många parklekar har erbjudit ett särskilt stort utbud av aktiviteter under loven. Den 1–6 september 2025 firade Rålambshovsparkens parklek 80 år med en fullspäckad jubileumsvecka med aktiviteter, musik, dans, snickeri och be- rättelser från förr. Firandet uppmärksammades i flera medier och attraherade besökare i olika åldrar; både barn och deras föräldrar och äldre som har haft en relation till parkleken tidigare i livet. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 11 Slöjd som metod för psykiskt välbefinnande Under hösten 2025 har parklekarna, med ett stöd från Socialförvaltningen, genomfört ett projekt med fokus på slöjd som metod för ökad psykiskt välmå- ende. Att arbeta med händerna främjar både motorisk utveckling och psykiskt välbefinnande, och skapar samtidigt sociala sammanhang där barn ges möjlig- het att samarbeta med såväl andra barn som vuxna. Kulturförvaltningen initierade och samordnade en turné med workshops ledda av konstnären Ruben Wätte, som har lång erfarenhet av konstpedagogiskt ar- bete. Besökare i parklekarna fick bygga storskaliga djurfigurer av bambu och tejp alternativt trä och spik. Totalt deltog 12 parklekar i projektet. Utöver slöjdturnén möjliggjorde stödet från socialförvaltningen även en förstudie om mobil slöjdverksamhet i parklekarna. Resultatet visar att det finns en efterfrågan på mer kompetens inom slöjd och hantverk och att en mobil enhet anses vara en möjlig lösning att erbjuda besökarna professionella, ledarledda aktiviteter. Upprustning av utemiljöer och parkleksbyggnader Många av stadens parkleksbyggnader är i stort behov av renovering. I vissa fall skulle det vara önskvärt att ersätta existerande byggnader med nya. Under året har fastighetskontoret inlett arbetet med att definiera krav på och funktioner för nya parkleksbyggnader. Kulturförvaltningen har, tillsammans med fastighetskontoret och stadsdels- förvaltningarna, fortsatt att identifiera hur respektive parklek i staden används för att ta fram en plan för renovering och verksamhetsanpassning. Detta görs i enlighet med stadsdelsnämndernas parkleksplaner. Under verksamhetsåret lade stadsdelsförvaltningarna beställningar till fastig- hetskontoret för åtgärder och upprustning för sammanlagt 15 parkleksbygg- nader. De avsatta investeringsmedlen räckte till en del av dessa åtgärder men inte till alla. Upprustningarna genomfördes ändå inom fastighetskontorets egen långsiktiga budgetram, eftersom åtgärderna var nödvändiga. Parkleken i Kronobergsparken har påbörjat projektering av ny byggnad efter branden 2023. Den planeras stå färdig hösten 2026. Projekteringen av en ny byggnad i den planerade parkleken Fagerlid har också påbörjats. Den ska vara klar inför öppning av den nya parkleken runt årsskiftet 2026/2027. Stimulerande och hållbara utemiljöer är en förutsättning för att främja god ute- vistelse, fysisk aktivitet, lek och social samvaro över generationsgränser. Flera parklekar har dock kommit att utvecklas i motsatt riktning där prefabricerad le- kutrustning, hög andel hårdgjorda ytor och otydlig skyltning motverkar målsätt- ningen. Under 2026 kommer kulturförvaltningen i samarbete med ett urval av stadsdelsförvaltningar och trafikkontoret särskilt uppmärksamma utemiljöerna och hur förutsättningarna för lek kan främjas med hjälp av grönska. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 12 Stark bemanning och god samverkan Parklekarnas kvalitet förutsätter tillgång till utbildad personal med kunskap om lekens roll i barns utveckling samt erfarenhet av ledarledda aktiviteter i utomhusmiljö. Bemanningen behöver vara dimensionerad så att den ger utrymme för planering, genomförande av aktiviteter och långsiktig verksam- hetsutveckling, samtidigt som förutsättningar skapas för att undvika ensam- arbete. Målområdet betonar även vikten av samverkan mellan parklekarna och andra relevanta aktörer, såsom skolor, socialtjänst, föreningsliv och stadens övriga förvaltningar Nuläge Antalet årsanställda inom parkleksverksamheten är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Andelen av personal med relevant utbildning varierar stort mellan stadsdelsområdena. Från 80 till 20 procent. I början av 1980-talet var antalet parklekar 160, idag finns det 43 parklekar i staden. ” #3 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 13 Stadsdelsnämnd Andel i procent av personal med relevant utbildning Kungsholmen 80 Hägersten Älvsjö 67 Hässelby Vällingby 63 Farsta 50 Skärholmen 50 Norra innerstaden 40 Järva 29 Enskede Årsta Vantör 25 Södermalm 20 Skarpnäck 01 Bromma Ingen parklek 2025 Tabell 2: Andel i procent av personal med relevant utbildning Kompetenshöjande insatser Under året har kulturförvaltningen genomfört två tillfällen med kompetens- höjande insatser för parklekspersonal. Våren 2025 arrangerades en halvdag om behovsstyrda och evidensbaserade utemiljöer för barn. En lärdom från dagen var att dagens lekmiljöer riskerar att ha ett allt för stort fokus på sä- kerhet på bekostnad av kreativitet och stimulans. Utbildningen lyfte forskning och beprövad erfarenhet om hur utemiljöer kan formas för att främja lek och utforskande, där naturbaserad lekutrustning, lösa material och naturmiljöer är att föredra framför fast och traditionell lekutrustning. Eftersom frågor kopplade till utveckling och drift av parkmiljön i stor utsträckning drivs av stadsdelsförvaltningarnas parkingenjörer var även de inbjudna till detta tillfälle. Parkleken är en öppen och spontan verksamhet. Detta ställer särskilda krav på lyhördhet och flexibilitet hos personalen i mötet med de barn som besöker verksamheterna. Höstens tema var barns utvecklingspsykologi, med fokus på hur parklekspersonalen kan anpassa sitt agerande utifrån barns olika behov. Kulturförvaltningens introduktionsutbildning för nyanställda samlade första gången medarbetare från både parklek och fritidsgårdar, omkring 30 perso- ner deltog. 1 Under 2025 hade Skarpnäck ingen egen personal anställd, utan samarbetade med föreningar. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 14 Den 11 september 2025 anordnade kulturförvaltningen, i samarbete med idrottsförvaltningen, konferensen ”Många vägar vidare”. Konferensen samla- de 185 chefer och nyckelpersoner inom fritidsområdet för en gemensam kun- skapshöjning, samtal om utmaningar och möjliga lösningar för att fler barn och unga ska få en meningsfull fritid. Inspelade föreläsningar och faktaunder- lag från konferensen finns tillgängligt för stadens medarbetare på intranätet.2 Insatser för att minska negativa effekter av det pågående generationsskiftet i personalstyrkan Medarbetare som har arbetat länge inom parklek har en unik och värdefull ”parklekskompetens”. Det är en kunskap som sällan finns dokumenterad. När erfarna medarbetare går i pension eller slutar av andra orsaker riskerar denna kompetens att gå förlorad. Under året har kulturförvaltningen genomfört en inventering av parklekarnas personalgruppers ålderssammansättning. En arbetsgrupp med ett urval av parklekscheferna är inrättad. Arbetsgruppen ska vägleda kulturförvaltning- en i behov och lämpliga metoder för kunskapsöverföring. Det förberedande arbetet har visat att generationsskiftet är tätt sammanlänkat med frågan om kompetensförsörjningen för parklekspersonal. Chefer för parklekarna upple- ver en brist på specifik utbildning för parklekar. Samverkan Flera stadsdelsförvaltningar lyfter vikten av samverkan med andra aktörer för att kunna erbjuda en attraktiv parkleksverksamhet och utöka antalet aktivite- ter. Parklekarna samverkar redan idag, i varierande omfattning, med skolor, civilsamhällesorganisationer, andra förvaltningar, polisen, fastighetsägare och invånare. Det handlar om allt från gemensamma aktiviteter och trygghets- vandringar till arbetsgrupper och nätverk för att skapa en trygg, inkluderande och meningsfull verksamhet i parklekarna. Samverkan är även viktigt för att parklekarna ska nå nya målgrupper. De samarbeten som fungerar bäst är sådana som har en tydlig struktur och där de aktörer som samverkar arbetar mot gemensamma mål. 2. Många vägar vidare – en kraftsamling för barns fritid och framtid Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 15 Nya styrdokument betonar samverkan Under året har staden fått ett antal nya styrdokument som särskilt lyfter vikten av samverkan för att skapa goda livsvillkor för Stockholms barn och unga. Programmet Barns rätt till kultur har som mål att alla barn och unga ska ta del av kulturupplevelser och utöva eget skapande på sin fritid.3 Ett av programmets åtaganden är att stadens fritidsverksamheter, inklusive stadens parklekar, ska erbjuda en mångfald av kulturaktiviteter som en inte- grerad del av verksamheten. Stadens nya kulturskoleplan lyfter också vikten av samverkan mellan kulturskolan och stadsdelarnas fritidsverksamheter för att ge fler barn och unga möjlighet att ta del av kulturskolans verksamhet.4 Fritidslots och kultursekreterare bidrar till samverkan De stadsdelsområden som har en fritidslots nämner denna funktion som en framgångsfaktor för att nå ut till grupper man annars inte når. Ytterligare en viktig effekt av fritidslotsarnas arbete är att samverkan med föreningsliv och aktörer från civilsamhället underlättas. En annan samordningsfunktion som underlättar parklekarnas arbete är stadsdelsförvaltningarnas kultursekretera- re. Med deras stöd underlättas arbetet med att nå ut med kulturaktiviteter till parklekarna. Farsta är ett av de stadsdelsområden där parklekarna samverkar med kultursekreterare för att planera kulturaktiviteter, samt med fritidslots för att nå barn i mellanstadieåldern. Nya socialtjänstlagen medför nya behov av samverkan Den nya socialtjänstlagen (SoL), som trädde i kraft den 1 juli 2025, har ett tydligt fokus på att stärka och utöka det förebyggande arbetet inom social- tjänsten. En central del av detta förebyggande arbete är att erbjuda trygga och jämlika uppväxtvillkor för barn och unga, där tillgång till meningsfull fritid är en viktig komponent. Detta ställer nya krav på samverkan mellan stadens fritidsverksamheter och socialtjänst. Exempel på sådan samverkan är kring de parklekssocionomer som har inrättats som en ny tjänst i Hässelby- Vällingby och Hägersten- Älvsjö. 3 Stockholms stads program för barns rätt till kultur 4 Att växa med kultur – Stockholms stads kulturskoleplan Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 16 ” I tider av förtätning och trångboddhet är parklekarna ett viktigt vardagsrum för barn i Stockholm, särskilt för de med sämre socioekonomiska förutsättningar. 16 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 17 Uppföljning som driver utveckling Målområdet pekar på att den uppföljning som görs ska vara ett verktyg för utveckling av verksamheterna. Varje stadsdelsförvaltning ska årligen ta fram en utvecklingsplan baserad på lokala förutsättningar och strategins mål samt rapportera på likartat sätt i stadens ledningssystem. Den prioriterade målgruppens attityder och upplevelse av parklekarna är också något som behöver utvärderas stadsövergripande. Kulturförvaltningen ansvarar för att utveckla system och metoder för uppföljning av parkleksverksamheten i samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Nuläge Kulturförvaltningen tog i samband med införandet av parkleksstrategin fram indikatorer som samtliga parklekar ska följa upp. Under 2025 har kulturför- valtningen introducerat förslag på enkätfrågor som ska svara mot de indikato- rer som mäter målgruppernas upplevelse av parkleken. Uppföljningen är gene- rellt fortsatt en utmaning. Olika stadsdelsförvaltningar och parklekar har olika verktyg, metoder och förutsättningar att genomföra uppföljningen. Parkle- karnas öppna och mestadels utomhusfokuserade verksamhet karaktär skapar särskilda utmaningar kopplat till uppföljning, exempelvis av deltagarantal. Stadsdelsförvaltningarna lyfter både behov av, men också svårigheter med en enhetlig uppföljning av parkleksverksamheten. Kulturförvaltningen har fått i budgetuppdrag för 2026 att införa ett stadsgemensamt system för dokumen- tation och uppföljning av stadens parklekar samt fritids- och ungdomsgårdar. Ambitionen är att detta ska underlätta uppföljningen. Parklekarnas komplexa organisation – ett projekt som ger nya insikter Under 2025 har kulturförvaltningen, med bidrag från programmet SustainGov, genomfört ett projekt om parklekarnas organisering.5,6 Syftet med utlysningen var att utveckla offentliga insatser för hälsa och social välfärd. Projektet adresserade utmaningen med att parklekarna i Stockholms stad är olika organiserade i stadsdelarna och har hög grad av självbestäm- mande, vilket försvårar gemensam utveckling och likvärdighet. Projektet genomfördes i samverkan mellan kulturförvaltningen, fastighets- kontoret, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Järva stadsdelsförvaltning som pilotområde. Arbetet bestod av workshops, intervjuer och platsobserva- tioner med flera förvaltningar. Sweco bidrog med en systemanalys och SLU med litteraturstudie och fallstudie. #4 5 SustainGov är ett tioårigt, nationellt innovationsprogram och en av Sveriges fem satsningar inom Impact innovation, finansierat av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. 6 Ny modell för samverkan för att säkerställa meningsfulla mötesplatser för barn i Stockholm | Vinnova Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 18 Analysen visade att parklekarna består av ett komplext och ”ägarlöst” system där många aktörer på olika nivåer, styrformer och resurser samverkar utan att någon enskild aktör har ansvar för helheten. Detta gör verksamheten sårbar och beroende av individuella initiativ. Analysen identifierar flera så kallade spänningar i systemet. Ett exempel på en sådan spänning är förhållandet mellan lokal autonomi och behovet av stadsgemensam riktning. Andra exempel på förhållanden där spänningar kan uppstå är mellan stadsplaneringens logik och parklekens sociala funk- tion samt mellan teknisk och pedagogisk logik. Parkleken är mer än en fysisk plats, den är ett nav för barns rätt till lek, trygghet, delaktighet och möten i det offentliga rummet. Samtidigt är verk- samheten känslig för brist på personal, begränsad tillgänglighet och kortsik- tiga prioriteringar. För att möjliggöra en mer likvärdig och långsiktigt hållbar utveckling behö- ver samverkan formaliseras och kopplas tydligare till gemensam styrning och förståelse av parklekarnas syfte och framtida roll. Analys Parklekar mer relevanta än någonsin Stadsledningskontorets studie Återblick på skillnadernas Stockholm visar att levnadsvillkoren för barn och unga i Stockholm i många avseenden har för- bättrats under det senaste decenniet. Samtidigt har skillnaderna mellan olika stadsdelsområden vuxit. Levnadsstandarden för olika familjer i Stockholms stad skiljer sig fortfarande markant.7 Barnfattigdom påverkar, bland annat, barns hälsa, skolresultat och möjlighet att delta i fritidsaktiviteter negativt. För denna grupp är kostnadsfria öppna och lättillgängliga fritidsverksamhe- ter som parklekar särskilt viktiga. En rapport från forskningsgruppen Ung livsstil från 2022 visar att barn med sämre socioekonomiska förutsättningar besöker parklekarna i större utsträckning än barn med större resurser, sär- skilt bland gruppen pojkar.8 I takt med att staden förtätas blir parklekarnas roll som tillgängliga mötes- och lekplatser allt viktigare. Parklekarnas plats i stadsutvecklingen behöver stärkas Parklekarna har idag inte samma självklara plats i stadsutvecklingen som an- dra lekmiljöer för barn, till exempel skolgårdar och lekparker. Detta försva- gar förståelsen för parklekarnas särskilda uppdrag och deras potential nyttjas inte fullt ut. Stadens och stadsdelsförvaltningarnas demografiska analyser av befolkningsutvecklingen utgör viktiga underlag för att bedöma behovet av parklekar i varje stadsdelsområde. 7 Återblick på Skillnadernas Stockholm 8 Blomdahl, U., Elofsson, S. (2025). Barn och ungdomars nyttjande av Stockholms stads satsningar på idrott, kultur och andra fritidsverksamheter – En studie om jämställdhet och jämlikhet. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 19 I jämförelse med exempelvis skolor och fritidsgårdar är parklekar flexibla verksamheter som kan anpassas efter förändrade åldersstrukturer, såsom minskande barnkullar och en växande andel äldre. Parklekarna fungerar som generationsöverskridande mötesplatser där föräldralediga med små barn, skolungdomar på raster och håltimmar samt äldre personer i behov av soci- ala sammanhang möts i vardagen. Detta gör parklekarna till en resurs med stor utvecklingspotential i en stad i förändring. Kompetenshöjning och samverkan och är nyckeln till fortsatt utveckling För att möta samhällsutmaningar och de behov som uppstår när en stad förändras krävs flexibilitet i såväl organisation som i aktiviteter och förhåll- ningssätt gentemot besökare. Förutsättningarna för att möta dessa utma- ningar ligger till stor del hos den personal som möter barn och familjer i vardagen. Det är därför viktigt att personalen har rätt kompetens. Resultaten från årets rapport visar att andelen personal med utbildning som cheferna bedömer som relevant för verksamheten varierar stort mellan olika stadsdel- sområden. Skillnader i kompetens kan, liksom skillnader i organisering, vara en till- gång, men samtidigt behöver arbetet vila på en gemensam kunskapsgrund. Chefer och personal efterfrågar större kunskap om lekens betydelse för barns utveckling, metoder för att leda aktiviteter i utomhusmiljö och att möta barn med olika behov. Kulturförvaltningens och respektive stadsdelsförvaltnings utbildningsinsatser är värdefulla bidrag till att öka kompetensen inom vissa områden men räcker inte hela vägen. Det under året genomförda projektet om parklekarnas komplexa organisa- tion synliggör att det behövs starkare kopplingar mellan olika aktörer i det nätverk som tillsammans skapar parklekarna. Kulturförvaltningens sam- ordningsansvar är viktigt i den utvecklingen, men många olika aktörer kan och bör bidra till att stärka relationerna och kontaktytorna inom systemet. Funktioner som visat sig viktiga för att stärka samordningen i stadsdelarna är, bland annat, kultursekreterare och fritidslotsar. Förbättrad uppföljning – en förutsättning för utveckling Det är fortsatt en stor utmaning och ett utvecklingsbehov att få till en bättre och mer likvärdig uppföljning av parklekarnas verksamhet inom staden. Det gäller allt från uppföljningen av målgrupperna upplevelse av parklekarna till hur man mäter antalet besökare. En välfungerande, ändamålsenlig och likvärdig uppföljning är samtidigt en förutsättning för att staden ska kunna utveckla parklekarna i takt med invånarnas behov och intressen. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 20 Prioriteringar i nästa steg Införande av ett nytt uppföljningssystem Kulturförvaltningen har i budgetuppdrag under 2026 att införa ett stadsge- mensamt system för dokumentation och uppföljning inom stadens öppna fritidsverksamheter: parklekar samt fritids- och ungdomsgårdar. Syftet är att kvalitetssäkra verksamheterna och få likvärdiga data för verksamhetsområ- det. Systemet ska vara användarvänligt, effektivt och bidra till det underlag som analys och vidareutveckling kräver. Ett nytt system kommer att ställa krav på kompetensutveckling av personalen. Stärka kompetensen och säkra generationsskiftet Kommande år ska kulturförvaltningen fortsätta arbetet för att stärka kom- petensen så att alla barn möts av utbildad och professionell personal. Under 2026 ska kulturförvaltningen se över förutsättningar, behov och former för ett vidareutbildningspaket för personalen. Eventuella satsningar på vidareut- bildning kommer att kräva ökade resurser för att kompensera löneökningar och möjlighet till karriärskliv, i syfte att höja yrkets status och få utbildad personal att stanna i verksamheten. Frågan om generationsskifte hänger nära samman med frågan om kompe- tensförstärkning. Kulturförvaltningen ska, i samverkan med stadsdelsförvalt- ningarna, fortsätta att dokumentera och sprida metodik, lekar och förhåll- ningssätt som utvecklats över tid. Stärka parklekarnas roll i stadsutvecklingen Under 2026 arbetar Stockholms stad med att ta fram en ny översiktsplan. I detta styrdokument bör parklekarna få en mer framträdande roll. Kultur- förvaltningen deltar i framtagandet av översiktsplanen och bidrar där, bland annat, med kunskap om parklekarna. Under 2026 initieras tre så kallade testbäddar tillsammans med utvalda stadsdelsförvaltningar. Dessa pilot- projekt syftar till att förbättra utemiljön och öka parklekarnas lekvärden. Genom att testa nya metoder för samverkan och inkludera ny kunskap avser pilotprojekten att undersöka hur parklekarna kan stärka sin potential som en mötesplats som främjar fysisk aktivitet och erbjuder meningsfulla fritidsak- tiviteter för stockholmarna. Testbäddarna är också ett sätt att undersöka om parkleksstrategin skulle tjäna på att kompletteras med ett evidensbaserat planeringsverktyg för gestaltning av framtida utemiljöer. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 21 Parklekarnas 90-årsjubileum Under 2026 firar staden parklekarnas 90-årsjubileum. Detta blir ett viktigt tillfälle att öka kännedomen om parklekarna inom staden, bland externa samverkansparter och hos parklekarnas målgrupper. Insatsen ska bidra till att stärka samverkan inom systemet kring parklekarna. Kulturförvaltningen har, i samarbete med stadsdelsförvaltningarna och berörda fackförvaltningar, tagit fram ett koncept för att uppmärksamma parklekarnas historia. Syftet är både att öka allmänhetens kännedom och att lyfta frågor om barns rätt till lek i det offentliga rummet. Under året ska staden, bland annat att genomföra semina- rier, utställningar i Stockholmsrummet och en utställning på Sergels torg. Metod Denna kvalitetsrapport baseras på flera olika källor. Stadsdelsförvaltning- arnas årliga utvecklingsplaner beskriver insatser som gjorts under året och framför allt vad de ska prioritera framöver. Till grund för kvalitetsrapporten ligger också de parkleksplaner där varje stadsdelsförvaltning inventerar behov och utmaningar gällande parkleksbyggnader. Kvalitetsrapporten har också inkluderat den övergripande analys som fastighetskontoret gjort i sin stadsövergripande parkleksplan. Vidare rapporterar stadsdelsförvaltningarna årligen i stadens interna uppföljningssystem ILS. Därifrån hämtas statistik om besökare, bemanning och kompetens, med mera. Ung Livsstils rapporter med statistik om målgruppens intresse för parklek har också inkluderats, liksom övrig omvärldsbevakning via nätverket för stadsdelsförvaltningarnas chefer med ansvar för parklekarna. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för parklekar 22 Parklekarna har potential att bidra till goda levnadsvillkor för barn och unga i Stockholm ” --- [4A Slutrapport redovisning av LUM.pdf] LUM redovisningStockholms stad Sida 1 av 15 rojektets namn Prata om det Beviljat belopp Ange beviljat belopp här Ar Ange datum här Stadsdelsförvaltningens namn, avdelning/enhet Södermalms stadsdelsförvaltning, sociala avdelningen, preventionsgruppen Kontaktperson för projektet, namn, e-post, tfn Tor Löfgren, tor.lofgren@stockholm.se 08-5081 690 Ansvarig avdelnings-/enhetschef, namn, befattning Maria Klemets Hellberg, avdelningschef Kryss i rutan intygar att projektet har genomförts enligt beslut om projektplan och budget. □ Kryss i rutan innebär att projektet inte har gjort av med samtliga beviljade medel. Följande summa ska betalas/har betalats tillbaka till Socialförvaltningen: kr Undertecknad av I LUM redovisningH Stockholms Sida a v 15 V stad Ekonomisk redovisning Rapporten ska avse beräknade intäkter och kostnader för projektperioden. Intäkter Beviljat belopp från socialnämnden 850000 Egen insats 790000 Övriga intäkter 0 Summa 1640000 Kostnader Personalkostnader inkl. sociala avgifter 11 0000 Administrativa kostnader (möteslokaler, 70000 förtäring, telefon) Utbildningskostnader (föreläsare, material) 350000 övriga kostnader 100000 Summa 1640000 Skicka ett inscannat undertecknat exemplar av redovisningen till Socialförvaltningens funktionsbrevlåda fou.sof@stockholm.se Eventuella frågor besvarar via fou.sof@stockholm.se Redovisning lämnas senast 28 februari nästföljande år. LUM redovisningStockholms stad Sida 3 av 15 SAMMANFATTNING SYFTE Modellen Prata om det (PoD) har utvecklats av Preventionsgruppen Södermalm som en universell förebyggande insats för barn i årskurs 5. Huvudsyftet är att öka kunskapen hos både barn och vuxna om psykisk ohälsa och beroende, samt att belysa barns situation som anhöriga. De centrala målen är att informera barn om att hjälp finns att få och därmed stärka deras möjlighet att söka stöd samt normalisera samtal om beroende och psykisk hälsa för att bryta stigmat och öka kunskapen även inom gruppen barn som inte befinner sig i påfrestande livssituationer. ARBE SSÄ PoD bygger på ett tvärprofessionellt samarbete mellan socialtjänstens fältassistenter, familjebehandlare och beroendebehandlare, i nära samverkan med deltagande grundskolor. Arbetet implementeras direkt i skolmiljön genom fyra lektioner med elever samt två utbildningstillfällen för skolans personal. En koordinator har utbildat och handlett projektmedarbetare och skolpersonal. Koordinatorn har även arbetat fram materialet samt ansvarat för kontakt och implementering i grundskolorna. RESUL A Utvärderingen visar att barnens kunskap om socialtjänsten ökat markant efter lektionerna. Barnen gav betydligt mer utförliga svar och visade en ökad medvetenhet om vilka vuxna i och utanför den närmaste familjen, särskilt inom skolan och samhället, de kan vända sig till. Osäkerheten om vem man kan prata med minskade kraftigt. Det fanns inga betydande skillnader i hur killar, tjejer eller personer som uppgett annan könsidentitet svarade. SLU SA SER PoD har framgångsrikt höjt barnens kunskapsnivå och medvetenhet om stödresurser, vilket indikerar att de nu har fler strategier för att söka hjälp. Skolans betydelse för barn i pressade livssituationer framgår med tydlighet i materialet. De vinster som deltagande lärare beskriver i utvärderingar av att vara en del av arbetet är överraskande positivt och ett starkt bifynd. Den tvärprofessionella samverkan och koordinatorns roll är tydliga framgångsfaktorer. Sammantaget framstår PoD som en framgångsrik modell för tidiga, förebyggande och kunskapsbaserade insatser i linje med socialtjänstens nya uppdrag och genomförs i Barnkonventionens anda. Lokalt har samverkan mellan socialtjänsten och de deltagande skolorna stärkts som en konsekvens av det gemensamma arbetet. Hur tycker du att det har varit att delta i " rata om det"? 50 15 00 150 100 50 0 1- 3 4 5- Mindre Mycket bra bra Prata om det.. LUM redovisningRStockholms Sida 4 av 15 V stad INNEHÅLL Sammanfattning 3 Referenser, källor Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning 5 Projektets arbetssätt 6 Resultatredovisning 9 Jämställdhet 13 Slutsatser och förslag 13 Plan för vidare arbete framåt 14 Strategisk värde för staden som helhet 14 LUM redovisningStockholms stad Sida 5 av 15 INLEDNING BARN I UTSATTA FAMILJER Att växa upp i en familj där det förekommer beroende eller psykisk ohälsa hos en förälder kan ha betydande och långvariga negativa konsekvenser för barns utveckling och välbefinnande. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten 0 1 uppskattas att cirka 15- 0 % av alla barn i Sverige har minst en förälder med psykisk ohälsa Vidare visar studier från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning att ungefär 10-1 % av barnen i Sverige lever i hushåll med beroendesproblem. Socialstyrelsen framhöll i kampanjen Ser du mig ( 0 4) "Barn som lever med vuxna som har psykisk ohälsa eller ett missbruk kan känna sig ensamma, oroliga och ha svårt att koncentrera sig i skolan. De kan också ta ett stort ansvar hemma, så kallade unga omsorgsgivare". Dessa barn löper en ökad risk att utveckla egna psykiska problem, problem med beroende och sociala svårigheter om de inte får adekvat stöd, förståelse och möjligheter att bearbeta sina erfarenheter. SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR OCH BEHOVET AV FÖREBYGGANDE INSATSER Utifrån socialtjänstens uppdrag gällande förebyggande verksamhet och tidiga insatser, förstärkt i den nya socialtjänstlagen (SFS 0 5:400), finns ett ansvar att utveckla metoder och samverkansformer för att nå och stödja barn och unga i riskzonen. Den nya lagstiftningen betonar särskilt vikten av att tidigt främja barns hälsa och utveckling och att samverka mellan olika aktörer för barnets bästa. PRATA OM DET - ETT SVAR PÅ BEHOVET AV TIDIG PREVENTION Mot bakgrund av det betydande antalet barn som växer upp i familjer med psykisk ohälsa eller beroende och socialtjänstens tydliga uppdrag att bedriva förebyggande arbete, har modellen Prata om det (PoD) utvecklats av medarbetare inom Preventionsgruppen på Södermalm. Modellen har skapats efter inspiration och vägledning från Laholm kommuns erfarenheter av modellen Börja prata. PoD är en förebyggande insats på universell nivå som riktar sig till barn i årskurs 5. Genom ett samarbete mellan socialtjänstens fältassistenter, familjebehandlare och beroendebehandlare, och i nära samverkan med lärare och skolkuratorer i stadsdelens grundskolor, implementeras insatsen direkt i skolmiljön. Målsättningen med PoD är att öka och sprida kunskap till både barn och vuxna om psykisk ohälsa och beroende, samt att synliggöra barns situation som anhöriga och informera om tillgänglig hjälp. Genom att arbeta i skolan kan socialtjänsten nå en stor grupp barn i ett tidigt skede, vilket möjliggör tidiga insatser innan eventuella svårigheter eskalerar Insatsen avser även att normalisera samtal om beroende och psykisk hälsa för att bryta stigmat och öka kunskapen även inom gruppen barn som inte befinner sig i påfrestande livssituationer. Arbetet med PoD genomsyras av Barnkonventionens principer om barns rätt att veta, bli lyssnade på och få stöd. Modellen syftar till att skapa en tryggare miljö där barn känner sig bekväma att söka hjälp och där stigmat kring psykisk ohälsa och beroende minskar. Genom att öka medvetenheten om de utmaningar som unga omsorgsgivare kan möta, i linje med Barnkonventionens artiklar 16 och 31, bidrar arbetet till att stärka barns rättigheter och välbefinnande. PoD representerar ett konkret svar från socialtjänsten på behovet av tidiga och förebyggande insatser för en betydande grupp barn i Sverige som lever i utsatta familjesituationer Genom att integrera kunskapsspridning och samverkan i skolmiljön skapas en plattform för att tidigt identifiera och stödja barn i behov, i enlighet med den nya socialtjänstlagens intentioner om ett aktivt och förebyggande arbete för barns hälsa och utveckling. LUM redovisningStockholms stad Sida 6 av 15 ROJEKTETS ARBETSSÄTT Arbetet med Prata om det (PoD) inleddes under 0 1 med en dialog tillsammans elevhälsa och skolledning på Lugnets skola som blev pilotskola för PoD våren 0 . Från 0 3 har arbetet med PoD drivits i projektform inom ramen för Stadens lokala utvecklingsmedel. Mellan 0 3 och våren 0 5 har PoD genomförts tillsammans med 54 barn i 36 klasser fördelat på åtta av stadsdelens skolor. FÖRBEREDELSER Innan "Prata om det" drar igång i klassrummen, krävs en hel del planering. Allt börjar med att vi pratar ihop oss med skolan för att bestämma vem som gör vad -det är viktigt att ansvaret är tydligt mellan skolans personal och socialtjänsten. Efter det spikar vi en detaljerad tidsplan och schemat för alla lektioner tillsammans med skolan. Som en viktig del av informationen skickas ett brev hem till alla vårdnadshavare. Där får de veta vad projektet handlar om och vad det innehåller Vi ser också till att all skolpersonal får rejält med kunskap, uppdelat på två tillfällen: • Första tillfället går vi igenom hela "Prata om det" och ger viktig information om hur man gör orosanmälningar och hur barn kan vara motståndskraftiga. De här stegen är till för att alla ska ha samma grundkunskap och ett gemensamt ramverk för arbetet i skolan, vilket gör det lättare att prata med eleverna på ett tryggt och effektivt sätt. • Andra tillfället fördjupar vi oss i hur det är för barn som lever i familjer där det förekommer beroende av alkohol eller andra droger, samt socialtjänstens olika uppgifter och roller. Slutligen, som en del av förberedelserna, är vi ute i skolan och träffar eleverna under 1-3 veckor innan själva lektionerna i klasserna kör igång. ARBETET INLEDS Å SKOLAN Innan barnen ens kliver in i klassrummet för första lektionen, träffar teamet från "Prata om det" skolpersonalen. Mötet är för att gå igenom materialet, svara på frågor och säkerställa en öppen stämning i klassrummet. En del av programmet är att ledarna åter lunch och umgås med klasserna, vilket bygger relationer. Barnen beskriver det så här: "De ville vara med en. Mycket skönare och man ville börja prata med dem." och "Alla tältare satt vid ett bord, träffade dem och pratade som med en kompis." Den här tidiga kontakten bidrar till en miljö där barnen upplever sig sedda och bekväma. LEKTION 1: INTRODUKTION TILL OD Första lektionen presenteras PoD och de vuxna som håller i det. Fokus ligger på att skapa en trygg miljö där eleverna får lära känna både ledarna och varandra. Det görs tydligt att det är frivilligt att vara med. Lektionen innehåller också lekar och övningar som främjar samarbete. Barnen bekräftade att dessa aktiviteter fungerade i klassrummet: "Lekarna var bra. Kuddleken var rolig." och "De var roliga och bra." De uppgav att det var "ett bra sätt att få veta vilka som skulle hålla i 'prata om det' och att lära känna varandra." Även när vissa frågor var "svåra att besvara," framkom det att det var "bra att man fick höra hur andra tänkte." LEKTION 2: BEROENDE Lektion två behandlar ämnet beroende, som förklaras som när man tappar kontrollen över alkohol eller droger. Man pratar om hur det påverkar hela familjen och att barn ofta känner sig ensamma. Lektionen informerar om att beroende kan drabba vem som helst, men att det är svårt att vara en trygg vuxen under påverkan. En film om syskon som växer upp med en förälder med beroende leder in till smågruppsdiskussioner. Barnen beskrev att filmen var "spännande och bra. Man lärde sig förstå hur man kan göra i en sådan situation." De insåg också att "Man vet inte insidan på folk vad de har varit med om." En aktivitet var "Vad gör jag för att må bra?" där barnen delade med sig av tips för att hantera jobbiga känslor Barnen tyckte det var "kul att kolla vad hela klassen sa för att veta vad man kan göra om man mår dåligt." De upplevde det som "Bra att få prata om vad man själv kan göra för att må bättre ... och att man LUM redovisning5f.l Stockholms Sida 7 av 15 V stad delade med sig med tips," som att "Prata på facetime" eller "Göra något man tycker om." Ett barn reflekterade: "Om jag och min mamma bråkar då brukar jag tex. spela på min padda/telefon för där har jag spel so jag gillar och genom att göra saker jag gillar så blir jag glad och då hjälper jag mamma att bli glad för energi smittar." Lektionen avslutas med att presentera var barn kan få hjälp som kurator, socialtjänsten, Bris och Maskrosbarn. LEKTION 3: SYKISK OHÄLSA Lektion tre handlar om att vuxna ibland kan bli "sjuka i sina tankar och känslor" och hur det påverkar familjen. Ett budskap är att det aldrig är barnets fel om en förälder mår dåligt, och att barn inte ska behöva ta för stort ansvar Två filmer illustrerar dessa situationer Filmen om Fredriks pappa, med psykisk ohälsa, upplevdes som "tydlig" och barnen noterade att den visade att "om någon annan säger först kan fler våga prata fler som är i samma situation." Att filmen utspelades i skolan gjorde att barnen "kände igen sig." Den animerade filmen om "gömda barn" uppskattades också: "Den här var den bättre filmen tyckte flera. De kunde tydligt beskriva förloppet i filmen." Den hjälpte barnen att "förstå hur han hade det" och att "det kan bli mycket lättare om man säger till någon hur man har det." C--A--•·----1:-1 ..._,..,:._, ....,.-. ~---. -----.•--J!. -.--....:..:-.-1,-.-.: -I-..--, l-..:.;-1-..1.J.:-.-.-..-. •.•.----. ·•-.-.-,l,.-.L.&.-.-1 --.4-.-1. llr-'\-,L ~--..-1.:.:,J..&. VIIICl~IUt,Jt,).;:)Ul.:>l'\.U;:);;)IVIICIIICI, ;:,u111 V\,,,l'\..:)GI a11va11uc.:, I UCII 1101 ICl'\.llVIIC"II, VCII till Ut,Jt-'Vl'\.CILLCIU lllt-lVU. UC\. VCH ICIU att prata i smågrupperna" och "Bra med korten för då kunde alla hålla fokus och att samtalet var styrt." Vuxnas närvaro var viktig: "Det var bra att en vuxen satt med så det inte spårade ur helt." och "fältarna höll i några av grupperna. De kan mer om ämnet än lärarna." Den dynamiska fyrhörnsövningen, där barnen rörde sig efter påståenden, var också populär· "Den var rolig, gillar fyra hörn" och "Kul och bra att höra vad andra tyckte och tänkte." Lektionen avslutas med att påminna om tillgängliga hjälpresurser som skolkurator, socialtjänst, MIND och BRIS. LEKTION 4: ATT KNYTA IHO SÄCKEN Sista lektionen sammanfattar programmet och förstärker budskapen: barn är inte ansvariga för vuxnas problem, och det finns alltid hjälp att få. Webbplatsen "Koll på soc" introduceras med filmer som förklarar socialtjänstens arbete och hur man kan få hjälp. Lektionen tar även upp populära lekar igen för att stärka gruppkänslan. Klassen får tillbaka sin "Vad gör jag för att må bra?"-tavla som ett minne av vad de åstadkommit tillsammans och som en påminnelse om PoD och att arbetet fortsätter i klassen. Lektionen avslutas med en utvärderingsenkät och ett tack till eleverna. EFTERARBETE MED FOKUSGRU OCH SKOL ERSONAL När alla lektioner med "Prata om det" är klara, fortsätter arbetet. Vi följer upp på två sätt: med en fokusgrupp av barn och med skolpersonalen. Vi har träffat en särskild fokusgrupp med elever De här barnen kommer från olika klasser som varit med i "Prata om det" och har valts ut slumpmässigt, efter att deras föräldrar har sagt ja. Gruppen har oftast bestått av runt tre elever från varje klass. Målet med att prata med barnen i fokusgruppen är att få veta hur de upplevde hela programmet. Deras tankar och synpunkter har också varit jätteviktiga för oss -de har hjälpt oss att förbättra delar som visade sig vara krångliga eller svåra att förstå under lektionerna. Alla fokusgrupper har jobbat med samma frågor för att vi ska kunna jämföra svaren. Efter lektionerna har vi också erbjudit ett möte med skolpersonal och skolledning. Där har vi gått igenom resultaten från enkäterna för just den skolan. Samtidigt har vi fått höra skolans egen bild av hur arbetet har gått, vad de tyckte om programmet nu när det är avslutat. ARBETE MED UTVÄRDERING OCH U FÖLJNING AV ROJEKTET Under första projektåret med LUM 0 3 hade projektgruppen en dialog med den forskare som då var kopplad till LUM, Anne-Lie Vainik. Under LUM år har vi haft dialog och stöd av Petra Ornstein på Ramboll som fungerat som projektets handledare. Arbetet med PoD har implementerats direkt i klassrumsmiljö. För LUM redovisningBStockholms Sida 8 av 15 V stad att följa resultatet av insatsen har de elever och lärare som deltagit också varit en del av utvärderingen. Alla deltagande barn har fått fylla i en anonym enkät före och en efter klassrumsarbetet. Genom att använda detta tillvägagångssätt har vi hoppats visa att arbetet med barnen gett en kunskapshöjning i frågor rörande kunskapen om socialtjänstens uppdrag samt skapa en medvetenhet kring att det finns stöd att få både från ett provat och professionellt nätverk. Barnen har även fått skatta upplevelsen av lektionerna efter varje avslutad lektion genom att markera en glad eller ledsen smiley på ett papper och lämna in anonymt. Detta för att på ett enkelt sätt få en snabb feedback på det aktuella lektionstillfället. Lärare har efter att ha deltagit i kunskapsboosten svarat på en enkät där vi frågat om användbarheten i den informations som getts. KUNSKA SHÖJANDE INSATS FÖR EGEN ERSONAL Under projekttiden har fokusgrupperna kommit med viktig input och visat på utvecklingsområden vad gäller modellens innehåll och utförande. Utförarna av Prata om det var i behov av fördjupad kunskap i modellen och i hur de på bästa sätt arbetade troget med modellens struktur. Under projektåren har de medarbetare som arbetet med PoD deltagit i en workshop tillsammans med Maskrosbarn med temat vad barn vill ha av professionella. Samtliga medarbetare deltog även på Barnrättsdagarna som 0 4 hade temat Barn som anhöriga för att där öka kunskapen och få ta del av aktuell forskning inom området. Medarbetarna har även genomfört Rädda barnens utbildning i Traumaorienterad omsorg och kommer under hösten 0 5 att fortbilda sig på temat barn i sorg via Randiga huset. Fältassistenterna som på många sätt är bärare av arbetet har under våren 0 5 utbildat sig i en samtalsmetod utformad för att arbeta med lite yngre barn. LUM redovisningStockholms stad Sida 9 av 15 RESULTATREDOVISNING Under första projektåret med LUM 0 3 hade projektgruppen en dialog med den forskare som då var kopplad till LUM, Anne-Lie Vainik. Under LUM år har vi haft dialog och stöd av Petra Ornstein på Ramboll som fungerat som projektets handledare. För att följa arbetet med Prata om det (PoD) har vi använt oss av enkäter i skolklasserna, fokusgrupper i skolorna samt utvärdering av kunskapsboosten där lärare svarat. Med Prata om de (PoD) har vi önskat öka barn och skolpersonals kunskap om socialtjänsten, kunskap om psykisk hälsa och beroende samt hos barn skapa en kunskap och medvetenhet om att det går att få hjälp och marknadsfört iden att prata med en vuxen om man mår dåligt eller har det jobbigt hemma. METOD För att undersöka barns kunskapsnivå om socialtjänsten i årskurs 5 genomfördes en kvantitativ studie med för- och efterenkäter. Totalt har 464 barn svarat på en enkät vid två tillfällen, före och efter PoD-lektionerna. Mellan enkättillfällena gick barnen igenom fyra lektioner som fokuserade på att öka deras kunskap om socialtjänstens uppdrag och funktioner, samt om beroende, psykisk ohälsa och rätten att må bra. Som ett mått på kunskapsnivå och förändring mättes det totala antalet ord som barnen använde i sina svar. Antagandet var att en ökad kunskap skulle leda till mer utförliga och därmed flerordiga svar. Vi har också gått igenom fritextsvaren för att se om barnen också ger mer korrekta beskrivningar av socialtjänsten i efterenkäten. I samma enkät ställdes frågan "Om du skulle vara ledsen eller ha det jobbigt hemma, skulle du prata med en vuxen då, i så fall vem?" vid två tillfällen, före och efter insatsen. Barnens svar kategoriserades för att tydliggöra förändringar i vem de skulle vända sig till. RESULTAT Resultaten från mätningarna visar en tydlig ökning i barnens uttrycksförmåga. Före PoD-lektionerna använde de 464 deltagande barnen i genomsnitt 1,7 ord i sina svar om socialtjänsten. Efter lektionerna ökade detta genomsnitt till 5, 1 ord per barn. Denna ökning med cirka 3,49 ord per barn visar att eleverna gav mer utförliga svar efter PoD-lektionerna, vilket pekar på en bredare och mer nyanserad förståelse av socialtjänsten, dess uppdrag och funktioner Som en del av samma enkät ställdes frågan "Om du skulle vara ledsen eller ha det jobbigt hemma, skulle du prata med en vuxen då, i så fall vem?" vid två tillfällen, före och efter PoD-lektionerna. Syftet var att belysa vikten av att må bra och hur barn kan känna om de har problem hemma. Barnens svar kategoriserades för att tydliggöra eventuella förändringar i vem de skulle vända sig till. I förenkäten svarade 461 barn och i efterenkäten svarade 457 barn. Resultaten visar på en förändring i barnens uppfattning om vilka vuxna de skulle vända sig till. Det totala antalet gånger barn nämnde en person eller kategori ökade från 579 omnämnanden i förenkäten till 658 omnämnanden i efterenkäten. Detta innebär en ökning med 79 omnämnanden totalt. I genomsnitt nämnde barnen 1. 6 personer/kategorier i förenkäten och 1.44 i efterenkäten. RStockholms V stad Här är en översikt över hur antalet omnämnanden per kategori förändrades: Kategori Närmaste familj FÖRÄLDRAR (MAMMA, PAPPA, BÅDA) SYSKON MOR-OCH FARFÖRÄLDRAR ÖVRIGA SLÄKTINGAR Skola, socialtjänst och liknande KURATOR LÄRARE/MENTOR FÄLTASSISTENT/SKOLSKÖTERSKA/SOC/BRIS Namngivna vuxna Vänner (ej vuxna) Vet ej Nej Endast Ja-svar Ospecificerade/Otydliga svar Totalt antal omnämnanden Antal Antal omnämnanden omnämnanden (Förenkät) (Efterenkät) 9 358 6 69 5 34 36 47 5 8 1 0 134 47 44 67 75 6 15 7 3 6 77 48 35 17 0 6 4 7 7 579 658 LUM redovisning Sida 10 av 15 Förändring (antal) +66 +43 +9 +11 +3 +14 -3 +8 +9 -4 +15 -13 +3 - 0 +79 H LUM redovisningStockholms Sida 11 av 15 V stad ANALYS Resultaten från de båda mätningarna indikerar att PoD-insatsen har påverkat barnens kunskap och medvetenhet. Ökningen i det genomsnittliga antalet ord som barnen använde i sina svar om socialtjänsten, från 1,7 till 5, 1 ord per barn, visar på en fördjupad kunskap och en mer nyanserad förståelse för socialtjänstens uppdrag och funktioner. Barnen kunde också uttrycka sig mer detaljerat och korrekt efter lektionerna. Parallellt med kunskapsökningen har insatsen även påverkat barnens val av vuxna att prata med om de är ledsna eller har det jobbigt hemma. Den ökade benägenheten att nämna "Närmaste familj" samt den genomsnittliga ökningen av antal omnämnanden per barn, visar en breddad syn på sitt stödnätverk. Barnen tycks ha fått en tydligare bild av vilka vuxna de kan vända sig till. Ökningen i antalet barn som nämner "Lärare/Mentor" samt specifika yrkesroller inom "Skola, socialtjänst" (som FältassistenUSkolsköterska/Soc/BRIS), visar att information om dessa resurser har nått fram. Det tyder på att barnen nu har en mer specifik bild av vilka personer på skolan som är potentiella stödpersoner. Den minskade andelen "Vet ej"-svar är ett tecken på att barnen har blivit mer reflekterande och har en tydligare bild av vem de eventuellt skulle kunna prata med. Kategorin "Nej"-svar såg en liten ökning, från 17 till 0 omnämnanden. Det är viktigt att sätta detta i relation till det totala antalet omnämnanden (579 i förenkäten och 658 i efterenkäten). Denna lilla ökning av "Nej"-svar berör ett mindre antal barn och kan tyda på att nägra blivit mer medvetna om eventuella konsekvenser av att berätta, en hypotes som också lyfts i en fokusgrupp. Sammanfattningsvis visar analysen att PoD har bidragit till ökad kunskap och en breddad syn på vilka stödresurser som finns för barnen, samtidigt som det framhäver behovet av att ytterligare utforska och adressera de barriärer som kan hindra barn från att söka hjälp. SKILLNADER MELLAN KÖNEN? När vi jämfört svaren mellan grupperna tjejer, killar och de som angett en annan könstillhörighet eller valt att inte svara någon könstillhörighet så framstår de väldigt lika varandra. En genomgående trend för alla är en minskad benägenhet att i första hand vända sig till kärnfamiljen vid problem hemma. Detta tyder på att PoD har breddat barnens perspektiv på vilka vuxna de kan vända sig till. Det kan också indikera en ökad medvetenhet om, att om problemen är kopplade till kärnfamiljen, kan det vara svårt att söka stöd just där. En annan positiv likhet är den ökade medvetenheten om externa stödfunktioner. Vi ser en tydlig ökning i att känna till och vara villiga att kontakta resurser som Bris, socialtjänsten och fältare. Detta tyder på att informationen om dessa viktiga samhällsresurser har nått fram väl. I alla grupper ser vi en tillit till skolpersonal (kuratorer, lärare mfl.). Detta antyder att PoD framgångsrikt har byggt förtroende och synliggjort skolans personal som viktiga stödpersoner för både tjejer och killar. SAMMANSTÄLLNING AV FOKUSGRU ER Efter att "Prata om det" avslutats i klassrummen, träffade vi elever i fokusgrupper för att få en djupare bild av deras upplevelser. Dessa samtal gav oss värdefull information om vad som fungerade bra och vad som kan utvecklas i programmet. De inledande lekarna fick generellt bra omdömen. Barnen tyckte de var roliga och hjälpte till att skapa en trygg miljö där alla kunde lära känna varandra, med kuddleken som en särskild favorit. Möjligheten att dela med sig av egna strategier för att må bra uppskattades också, även om tydligheten i frågorna ibland kunde vara en utmaning. Filmerna hade olika genomslag. Filmen om tjejerna som vuxit upp med beroende upplevdes av många som lång och svår att förstå på grund av hur den berättades. Däremot gillades filmerna om Fredriks pappa och de gömda barnen mycket bättre. De var tydligare, lättare att känna igen sig i och upplevdes som effektiva för att visa hur viktigt det är att söka hjälp och att man inte är ensam. Smågruppssamtalen om beroende och psykisk ohälsa uppskattades av de flesta. Eleverna tyckte det var lättare att öppna upp sig i mindre grupper och uppskattade att vuxna stöttade diskussionerna med hjälp av LUM redovisningR Stockholms Sida 1 av 15 V stad frågor. Fältassistenternas närvaro lyftes fram som särskilt viktig på grund av deras kompetens inom ämnena. Fyra-hörns-övningen uppskattades också för att den fick igång diskussion och rörelse i klassrummet. När det gällde att vända sig till en vuxen vid problem hemma, betonade eleverna hur viktigt det är med tillit och att man känner den vuxne väl. De skulle i första hand vända sig till familjemedlemmar, kompisars föräldrar eller skolpersonal de hade en god relation till. En sak som fortfarande framkom var dock att vissa elever kände tveksamhet att prata med vuxna i allmänhet, eller specifikt med skolpersonal de inte kände väl, och hellre vände sig till kompisar. Den samlade upplevelsen av "Prata om det" var positiv, med betyg som ofta låg mellan 3 och 4,5 på en femgradig skala. Många elever upplevde att de lärt sig mer om hur det är att vara barn i familjer med problem och att det var viktigt att prata om svåra saker. De vuxna som höll i projektet beskrevs som bra, snälla och lätta att prata med. Viktiga insikter från fokusgrupperna inkluderar alltså att lekarna och diskussionerna i mindre grupper är effektiva för att skapa trygghet och underlätta öppenhet. Filmernas kvalitet och tydlighet varierade, med en tydlig förkärlek för mer relaterbara och mindre komplexa berättelser. Fältassistenternas kompetens och förmåga att bygga förtroende lyftes fram som särskilt viktig. Barn föredrar att vända sig till vuxna de känner och litar på, även om vissa fortfarande tvekar att berätta. Eleverna önskade mer möjlighet att själva formulera frågor och att diskutera konkreta strategier för att undvika att hamna snett i livet. Slutligen identifierades ett tydligt önskemål och behov av att skolsköterskor och kuratorer är mer närvarande och synliga i skolan. LÄRARNAS KUNSKA SÖKNING Efter kunskapsboostrarna inom ramen för "Prata om det" har skolpersonal utvärderat föreläsningen med syftet att se om innehållet upplevdes relevant för lärarnas och övrig skolpersonals arbete. Majoriteten av de 59 som lämnat en utvärdering rapporterar att de har fått mer kunskap om socialtjänstens olika delar. Hela 79,7% uppger att de lärt sig mer om fältassistenter, 89,8% om familjebehandlare och hela 94,9% om beroendeteamet. Kunskapen om orosanmälningar ökade också, där 78% uppgav att de lärt sig mer. Dessa siffror visar att lärarnas förståelse för socialtjänstens breda uppdrag och specifika funktioner har ökat. Dessutom bedömer en överväldigande majoritet, 91,5%, att de kommer att kunna använda informationen direkt i sitt arbete med eleverna. Lärarnas fritextsvar visar flera huvudteman kring vad som upplevdes som extra bra med kunskapsinsatsen. Många lyfter fram en ökad förståelse för socialtjänsten och dess funktion, med kommentarer som "Om hur soc fungerar" och "Vikten av att prata om socialtjänsten, vad de gör och att de inte tar barn". Den specifika informationen om beroendedelen och familjebehandlare nämndes också som särskilt värdefull. Ett centralt tema var betoningen av relation, bemötande och lyhördhet. Lärare uppskattade påminnelser om att vara "nyfiken och snäll", en "lyhörd vuxen", och vikten av att "se, prata och agera vid oro". Det handlade om att kunna "reflektera över samtal i möte med barnen" och att våga "prata med eleverna mer om att man att man ser att något inte är bra". Insatsen upplevdes även ge konkreta verktyg och tips för samtal, vilket uppskattades mycket. Exempelvis nämndes "Bra tips på formuleringar kring olika typer av problematik" och "Tips på bemötande av elever som har anhöriga i beroende". Även referenser till webbplatser som kollpåsoc.se och möjligheten att "lotsa vidare oroliga elever till mer professionell hjälp" upplevdes som värdefullt. Flera lärare betonade en ökad insikt om barnens situation och beteenden, med kommentarer som "Tankeställare kring stöddiga barn. Kan bero på annat" och "Bra att känna till (påminnas om) att dessa barn finns i alla klasser och tänka på att ett barns beteende kan ha många bakomliggande orsaker!". Vikten av orosanmälningar lyftes också fram av flera svar, särskilt "Vikten av att alltid göra en orosanmälan vid oro". Lärarna gav generellt mycket positiv feedback på Kunskapsboosten. Projektet beskrevs som "Supernyttigt", "jätteviktigt arbete" och "Proffsigt gäng!". Många uttryckte en önskan om kontinuitet, med önskemål om att insatsen ska "Fortsätt komma regelbundet till oss" och "vid varje höststart". Konkreta resultat nämndes, där en lärare specifikt nämnde att "Ert arbete har gjort att två av våra elever har fått hjälp". Föreläsarna fick R LUM redovisningStockholms Sida 13 av 15 V stad också beröm för sin kompetens och förmåga att engagera, med kommentarer som "mycket kloka och härliga som föreläsare. Klockrena. Vilken tur att sådana här fältare finns!". JÄMSTÄLLDHETS- OCH BARNRÄTTS ERS EKTIV Prata om det (PoD) vilar på Barnkonventionens principer. Syftet att öka barns kunskap om psykisk ohälsa och beroende samt informera om hjälp adresserar barns rätt till information (artikel 13). Genom att skapa en tryggare miljö och lyfta fram vuxna som stödpersoner främjas barns rätt att uttrycka sig och få stöd (artikel 1 , 39). Projektet uppmärksammar även "unga om sorgsgivare" (artikel 16, 31) och är förankrat i socialtjänstens förebyggande uppdrag och den nya socialtjänstlagen med ett tydligt barnrättsfokus [4]. Barnets bästa (artikel 3) är en övergripande princip. Projektet riktar sig till alla barn i årskurs 5, vilket säkerställer lika tillgång till information och stöd oavsett kön. Analys av barnens svar i de genomförda undersökningarna visar inga betydande skillnader i hur killar och tjejer har svarat, utan en ungefärligen likvärdig utväxling i deras svar Även om kön inte är ett primärt fokus i insatsens utformning, säkerställs lika tillgång och liknande engagemang från båda könen i de genomförda mätningarna. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Prata om det (PoD) framstår som en lovande förebyggande insats för barn i årskurs 5 som växer upp i familjer med psykisk ohälsa eller beroende, samt för att öka kunskapen om dessa frågor och tillgängligt stöd. Den observerade ökningen i antalet ord i barnens svar efter genomförda lektioner om socialtjänsten indikerar en positiv effekt på deras kunskapsnivå och förmåga att uttrycka sig inom området. Den ökade medvetenheten om skolans och samhällets resurser, som framkom i analysen av barnens val av vuxna att prata med, tyder på att insatsen når sitt syfte att bredda barnens perspektiv på potentiella vuxna att vända sig till. IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Det är avgörande att vi tar reda på varför vissa barn fortfarande tvekar att prata med en vuxen, även efter att ha gått igenom programmet. Våra resultat visade en liten ökning i "Nej"-svaren bland barnen, även om det handlar om en liten grupp kan vi genom ökad förståelse av skälen bakom den här tveksamheten, anpassa materialet i klassrummet för att möta dessa farhågor mer direkt och hjälpa fler barn att känna sig trygga nog att öppna upp. Även om våra första data inte visade några stora skillnader i hur pojkar och flickor upplevde programmet, är det viktigt att vi fortsätter att vara medvetna om potentiella könsskillnader. Det handlar om hur information tas emot och hur barn reagerar. Genom att fortsätta att följa upp detta kan vi anpassa PoD ytterligare så att det når och stöttar alla barn på bästa sätt, oavsett kön. Slutligen är ett möjligt utvecklingsområde att titta på hur vi kan utöka eller komplettera PoD till att även adressera våld mot barn och våld mellan föräldrar Genom att inkludera dessa ämnen skulle vi kunna nå ännu fler barn som lever i utsatta situationer. Vinsterna med detta skulle vara att barn får verktyg att identifiera även denna typ av problematik, och att de får tydlig information om vart de kan vända sig för att få hjälp och skydd. Det skulle ytterligare förstärka modellens roll som en tidig och viktig insats för barns trygghet och välmående. FRAMGÅNGSFAKTORER PoD har flera avgörande framgångsfaktorer som bidrar till resultatet. Samverkan mellan fältassistenter, familjebehandlare, beroendebehandlare, lärare och skolkuratorer framstår som en kärnkomponent och ger eleverna ett ökat perspektiv. Genom att rikta insatsen till alla barn i årskurs 5 i skolmiljön nås en stor grupp tidigt, vilket bidrar till att normalisera samtal kring psykisk hälsa och beroende och därmed minska stigmat. LUM redovisningBStockholms Sida 14 av 15 V stad Projektets utformning har också gynnats av att bygga på erfarenheterna från Laholms kommuns "Börja prata" Den tydliga kopplingen till Barnkonventionen och socialtjänstens uppdrag understryker vikten av barnets bästa och ger tyngd åt insatsen. Dessutom indikerar den påvisade ökningen i antal ord i barnens svar, och förändringen i deras val av vuxna att prata med, att projektet lyckas öka både kunskapen och medvetenheten hos barnen. Lärarnas upplevda kunskapsökning och deras tilltro till informationens användbarhet i vardagen är en direkt synergieffekt av PoD:s arbete. KÄRN KOMPONEN ER Att nå alla barn i en tidig ålder i en normaliserande kontext är troligen en av de mest betydelsefulla kärnkomponenterna. Det minskar stigmat och ger alla barn grundläggande kunskap och möjlighet att reflektera. Samarbetet mellan socialtjänstens olika områden och skolans personal skapar en kraftfull kombination av kompetenser som är avgörande för att kunna identifiera, stödja och vid behov lotsa barn vidare. Koordinatorns funktion har spelat en avgörande roll genom att ansvara för all planering i samarbete med skolorna. Koordinatorn har även stått för utbildningen av alla teammedlemmar och skolpersonal och kontinuerligt arbetat med att säkerställa modelltrogenhet i implementeringen. Denna funktion har varit central för att strukturera, kvalitetssäkra och driva projektet framåt på ett enhetligt sätt. PLAN FÖR VIDARE ARBETE FRAMÅT "Prata om det" har blivit en naturlig del av det förebyggande arbetet inom sociala avdelningen på Södermalm. Vi kommer att fortsätta erbjuda programmet till skolor som är intresserade och där vi ser att det finns bra förutsättningar. Vårt mål är att skala upp arbetet. Det betyder att vi vill nå både fler skolor på Södermalm och att programmet ska kunna användas i fler stadsdelar runtom i Stockholms stad. För att göra det möjligt håller vi på att färdigställa en arbetsbok. Den kommer att innehålla en tydlig beskrivning av modellen, så att det blir lättare att sprida den till andra som vill använda den. Vi kommer att stötta spridningen i andra stadsdelar när intresse dyker upp. Vi vill också fortsätta att jobba teambaserat med socialtjänstens olika delar tillsammans med skolan. Det här samarbetet är viktigt för oss även i framtiden, särskilt när vi har en modell som också tar upp våld mot barn och våld i nära relationer. Slutligen kommer vi att använda oss av lärdomarna av att arbeta kunskapsbaserat och resultatdrivet i framtida satsningar i stadsdelen. STRATEGISK VÄRDE FÖR STADEN SOM HELHET Prata om det (PoD) har haft en strategisk betydelse för Stockholm stad som helhet genom att stärka stadens arbete med tidiga och förebyggande insatser för barn och unga. Genom att utforma en egen modell för att arbeta med dessa komplexa ämnen genom att använda en kunskapsbaserad ansats, har PoD inte bara lyckats engagera eleverna och lärare utan också skapat insikter om elevers och skolpersonals perspektiv och behov. Samtidigt har detta ökat vår förmåga att sätta barnet i centrum och utgå från varje barns unika situation i vårt arbete. Genom att integrera tvärprofessionellt samarbete mellan socialtjänstens olika delar och skolans personal bidrar PoD till en helhetssyn av barns situation och en ökad förmåga att tidigt identifiera och agera vid oro. Projektets fokus att nå alla barn i årskurs 5 i skolmiljön är strategiskt viktigt eftersom det normaliserar samtal kring psykisk hälsa och beroende, vilket bidrar till att stigmat minskar. Detta ligger i linje med Stockholms stads bredare strategier för att skapa en trygg och jämlik stad där alla barn får en god uppväxt. Genom att bygga kunskap hos både elever och skolpersonal om socialtjänstens uppdrag och vikten av att prata om svåra saker, bidrar PoD till att bygga upp ett starkare skyddsnät för barn i utsatta situationer. Den påvisade R LUM redovisningStockholms Sida 15 av 15 V stad ökningen i barns förmåga att uttrycka sig om dessa ämnen och lärarnas ökade kunskap om socialtjänstens resurser, visar på att PoD effektivt bidrar till stadens mål att stärka stödet till barn och familjer. Sammantaget har PoD:s strategiska betydelse legat i att stärka samverkan, öka medvetenheten, normalisera samtal kring svåra ämnen och bidra med viktig kunskap om barns behov, vilket direkt bidrar till en mer robust och förebyggande socialtjänst i Stockholm. --- [4B Slutrapport redovisning av LUM.pdf] \ii) Stockholms ~stad R dovisning av LUM Hur kan brukare o h personal förstå varandra bättre? Kungsholmens sd LUM redovisning Stockholms Sida 1 av 8stad Proj kt ts namn Hur kan brukare och personal örstå varandra bättre? B viljat b lopp 500 000 Ar 2024 - 2025 Stadsd lsförvaltning ns namn, avd lning/ nh t Kungsholmens stadsdels örvaltning Socialtjänstavdelningen Område stöd och service (tidiqare Enheten ör stöd och service i hemmet) Kontaktp rson för proj kt t, namn, e-post, t n Metodutvecklare, Magda Tallvid Tel nr 08-508 08 353 Maeda. tallvid~stockholm.se Ansvarig avd lnings-/ nh tsch f, namn, be attning Ange ansvarig avdelnings-/enhetsche ens uppgi ter Kryss i rutan intygar att projektet har genom örts enligt beslut om projektplan och budget. □ Kryss i rutan innebär att projektet inte har gjort av med samtliga beviljade medel. Följande summa ska betalas/har betalats tillbaka till Social örvaltningen: kr. Undertecknad av I Stockholm den 2026-03-02 L~m,åLh~ namn örtydligande ~ ~ lffll Stockholms LUM redovisning Sida 2 av 8 V stad Ekonomisk r dovisning Rapporten ska avse beräknade intäkter och kostnader ör projektperioden. Intäkter Beviljat belopp rån socialnämnden 500 000 Egen insats 200 000 övriga intäkter Ange belopp här Summa 700 000 Kostnader Personalkostnader inkl. sociala avgi ter 680 000 Administrativa kostnader (möteslokaler, Ange belopp här örtäring, tele on) Utbildningskostnader ( öreläsare, material) Ange belopp här övriga kostnader 20000 Summa 700 000 Skicka ett inscannat undertecknat exemplar av redovisningen till Social örvaltningens unktionsbrevlåda ou.so @stockholm.se Eventuella rågor besvarar via ou.so @stockholm.se R dovisning lämnas s nast 28 f bruari nästföljand år. LUM redovisning R Stockholms Sida 3 av 8 V stad SAMMANFATTNING Projektet initierades mot bakgrund av resultat i den nationella brukarundersökningen 2022, där endast 58 % av brukarna i grupp- och servicebostäder enligt LSS upplevde att personalen pratade med dem på ett sätt som de förstod. Samtidigt uppgav 0 % att de någon gång upplevt diskriminering i sitt hem. Resultaten pekade på att bristande kommunikation kunde vara en bidragande orsak till minskad delaktighet och upplevelser av ojämlikt bemötande. Fungerande kommunikation är en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna utöva självbestämmande och leva som andra. Projektets syfte har varit att kartlägga brukarnas kommunikationsbehov, stärka personalens kompetens inom kommunikation och tydliggörande pedagogik samt utveckla strukturer som underlättar ömsesidig förståelse. Arbetet inleddes som ett pilotprojekt på två gruppbostäder. En sakkunnig med utbildning och befattning som stödpedagog rekryterades och en kartläggning genomfördes genom dialoger, observationer och analys av befintliga arbetssätt. Under arbetets gång blev det tydligt att långsiktig förändring krävde organisatoriska förutsättningar och ett större mandat för den sakkunniga att driva de pedagogiska frågorna. Därför infördes en ny gruppledarroll med krav på utbildning som stödpedagog eller motsvarande och med ett tydligt pedagogiskt samt kommunikativt uppdrag. Resultaten visar en positiv utveckling. Fler brukare har i brukarundersökningen uppgett att kommunikationen fungerar och andelen som uppger att de inte har upplevt diskriminering har ökat till 9 %, vilket är högre än stadens genomsnitt. Även om förbättringarna inte enbart kan tillskrivas projektet, visar utvecklingen att ett ökat fokus på kommunikation har stor betydelse för delaktighet, likabehandling och minskad upplevelse av diskriminering. Projektet har även visat att kommunikationsutveckling är både en kompetens- och strukturfråga. Genom att koppla pedagogisk kompetens till tydligt mandat har hållbara arbetssätt skapats som lever vidare och har strategiskt värde för hela staden. LUM redovisning BStockholms V stad Sida 4 av 8 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inl dning 5 Proj kt ts arb tssätt 5 R sultatr dovisning 6 Jämställdhet .. .. . . .. . . .. .. . .. . . 7 Slutsats r och förslag 7 Plan ör vidare arbete ramåt... . . 7 Strategisk värde ör staden som helhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 R f r ns r, källor Fel! Bokmärket är inte de inierat. Bilagor Fel! Bokmärket är inte de inierat. LUM redovisningB Stockholms V stad Sida 5 av 8 INLEDNING Grupp- och servicebostäder enligt LSS ska ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva som andra, med delaktighet, inflytande och självbestämmande. För att detta ska vara möjligt krävs fungerande kommunikation mellan brukare och personal. I den nationella brukarundersökningen 2022 framkom att endast 58 % av brukarna upplevde att personalen pratade med dem på ett sätt som de förstod. Resultatet låg under stadens genomsnitt. Samtidigt uppgav 0 % att de någon gång upplevt diskriminering i sitt hem, vilket var högre än stadens genomsnitt. När kommunikationen inte fungerar påverkar det mer än bara förståelsen av information. Om en brukare inte förstår vad personalen säger, eller inte känner sig förstådd, minskar möjligheten att påverka sin vardag och göra sin röst hörd. Missförstånd kan uppstå, behov kan tolkas fel och beslut kan upplevas tas utan att den enskilde varit delaktig. Att inte bli lyssnad på eller tagen på allvar kan skapa en känsla av ojämlikt bemötande. Även om det inte finns någon avsikt att diskriminera kan bristande kommunikation därmed leda till att situationer blir diskriminerande. Mot denna bakgrund bedömdes förbättrad kommunikation vara en central åtgärd för att både öka begripligheten och minska risken för att brukare upplever diskriminering. SYFTE Projektets syfte har varit att kartlägga brukarnas kommunikationsbehov, stärka personalens kompetens inom kommunikation och tydliggörande pedagogik samt utveckla arbetssätt som gör det lättare för brukare och personal att förstå varandra. Ett övergripande mål har varit att öka brukarnas upplevelse av delaktighet och minska upplevelsen av ojämlikt bemötande. AVGRÄNSNING Projektet inleddes som ett pilotarbete på två gruppbostäder med målsättning att utvecklade arbetssätt därefter skulle implementeras i samtliga grupp- och servicebostäder i egen regi. PROJEKTETS ARBETSSÄTT Projektet inleddes med rekrytering av en sakkunnig med utbildning och befattning som stödpedagog. Uppdraget var att stärka verksamhetens pedagogiska och kommunikativa kompetens samt att driva utvecklingsarbetet framåt. En kartläggning av brukarnas kommunikationsbehov genomfördes genom strukturerade dialoger med brukare och personal, observationer i vardagssituationer samt analys av befintliga arbetssätt och dokumentation. Kartläggningen visade att kommunikationsstödet varierade inom arbetsgruppen och att det till viss del saknades gemensamma strukturer för hur individuella kommunikationsbehov skulle identifieras, dokumenteras och följas upp. LUM redovisningBStockholms vsta Sida 6 av 8 Under projektets gång identifierades en viktig utmaning. Trots att den sakkunnige hade ett tydligt utvecklingsuppdrag och stöd från enhetschef, var det svårt att skapa tillräckligt genomslag i organisationen. Den pedagogiska funktionen saknade i praktiken ett formellt mandat i det dagliga arbetet, och utvecklingsuppdraget riskerade att hamna i skymundan av akuta omsorgsbehov och bemanningsutmaningar. Det blev tydligt att kompetens i sig inte var tillräckligt, det krävdes också strukturella förutsättningar för att arbetet skulle bli långsiktigt hållbart och leda till konkret förändring för brukarna. För att skapa dessa förutsättningar genomfördes därför en organisatorisk förändring. De tidigare separata rollerna stödpedagog och samordnare ersattes av en ny roll som gruppledare. I denna roll samlades ansvar för pedagogisk utveckling, kommunikativ kvalitet och individanpassade arbetssätt, liksom handledning av kollegor, samordning och personalplanering i samråd med enhetschef. Rekryteringskrav infördes om att gruppledare skulle ha utbildning som stödpedagog eller annan motsvarande utbildning. Därmed kopplades den pedagogiska kompetensen till ett tydligt uppdrag, ansvar och mandat i organisationen. Denna förändring innebar att den sakkunnige i rollen som gruppledare fick bättre förutsättningar att handleda arbetsgrupperna samt att säkerställa att kommunikationsperspektivet beaktades i planering och uppföljning. Utöver den handledande och direkt stödjande rollen som gruppledare har det även inom ramen för projektet utvecklats bland annat gemensamma mallar för bemötandeplaner. Syftet var att skapa en mer strukturerad, systematisk och individanpassad syn på varje brukares kommunikation, hur personen uttrycker sig, vilket stöd som behövs och hur personalen bäst kan anpassa sitt bemötande. Mallarna har därefter implementerats i samtliga grupp- och servicebostäder i området, vilket har bidragit till ökad likvärdighet och en mer medveten pedagogisk praktik i vardagen. RESULTATREDOVISNING Projektet har bidragit till förbättringar. Arbetsgrupperna har fått en ökad medvetenhet om kommunikationens betydelse och det finns idag en tydligare struktur för hur kommunikationsbehov kartläggs och följs upp. Genom införandet av en gruppledarroll med stödpedagogisk kompetens har den pedagogiska kompetensen både stärkts och fått ett tydligare organisatoriskt mandat. I den nationella brukarundersökningen syns förbättrade resultat. Fler brukare upplever att personalen pratar så att de förstår och även att personalen förstår vad de säger. När det gäller upplevelsen av diskriminering anger nu 9 % av brukarna att de inte har upplevt diskriminering, vilket är högre än stadens genomsnitt. Det är inte möjligt att dra slutsatsen att denna förbättring enbart är en effekt av projektet, då arbetet har varit en del av en bredare satsning på att stärka den kommunikativa och pedagogiska kompetensen inom området. Resultatet kan dock ses som en positiv utveckling i linje med projektets intentioner och den övergripande inriktningen på ökad delaktighet och likabehandling. LUM redovisningIMf Stockholms Sida 7 av 8 V stad JÄMSTÄLLDHETS- OCH BARNRÄTTSPERSPEKTIV Ur ettjämställdhetsperspektiv innebär individanpassad kommunikation att varje brukare ges likvärdiga möjligheter till delaktighet och inflytande, oavsett kön eller andra individuella förutsättningar. Arbetet har utgått från att kommunikationsstöd ska anpassas efter individens behov och inte bygga på stereotypa föreställningar. Projektet riktade sig till vuxna, men utgår från samma grundläggande rättighetsprinciper som återfinns i barnrättsperspektivet, rätten att komma till tals, bli lyssnad på och få sin åsikt beaktad. Genom att stärka den kommunikativa och pedagogiska kompetensen har projektet bidragit till att öka brukarnas faktiska möjlighet att utöva självbestämmande och delaktighet i sin vardag. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG En viktig slutsats är att kommunikationsutveckling inte enbart är en kompetensfråga utan även en strukturfråga. Det räcker inte att anställa rätt kompetens; det krävs också tydligt mandat i uppdraget. Införandet av en gruppledarroll med tydlig pedagogisk och kommunikativ kompetens tror vi har varit en framgångsfaktor. Denna nya roll och organisatoriska förändring gör även att arbetet kan fortsätta efter projektets avslut. En annan slutsats är att bättre kommunikation sannolikt bidrar till att färre brukare upplever diskriminering. När verksamheten har arbetat mer medvetet och strukturerat med kommunikationen, och brukarna också upplever att den fungerar bättre än tidigare, har andelen som uppger att de känt sig diskriminerade minskat kraftigt. Även om det inte går att säga att förbättringen enbart beror på projektet, tyder utvecklingen på att ett ökat fokus på tydlig och anpassad kommunikation är en viktig del i arbetet med att förebygga diskriminering inom LSS-verksamheter. PLAN FÖR VIDARE ARBETE FRAMÅT Arbetet fortsätter genom den permanenta gruppledarrollen, gemensamma forum inom området för utveckling av kvalitetsfrågor samt fortsatt kompetensutveckling inom tydliggörande pedagogik och alternativ och kompletterande kommunikation för personal. STRATEGISK VÄRDE FÖR STADEN SOM HELHET Projektet har ett strategiskt värde för staden genom att visa hur ett systematiskt arbete med kommunikation kan bidra till minskad upplevelse av diskriminering inom LSS-verksamheter. Genom att tydliggöra sambandet mellan förbättrad kommunikation och minskad upplevelse av LUM redovisningBStockholms vsta Sida 8 av 8 diskriminering synliggör projektet ett utvecklingsområde som är centralt för att uppnå lagstiftningens intentioner och stadens mål om jämlika levnadsvillkor. Den organisatoriska modell som utvecklats, där pedagogisk och kommunikativ kompetens kopplas till ett tydligt uppdrag och mandat, skapar hållbara förutsättningar för kvalitetsutveckling. Arbetssättet är överförbart och kan implementeras i andra verksamheter där kommunikation är en avgörande faktor för delaktighet och minskad upplevelse av diskriminering. Projektet bidrar även strategiskt genom att stärka kompetensförsörjningen och tydliggöra vikten av rätt kompetens i rätt funktion.