← Back to archive
Environment Hägersten-Älvsjö Upcoming Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd · Meeting 2026-05-28 · Summarized 2026-05-14

More trees and green spaces in our district

The Moderates questioned the Hägersten-Älvsjö district council on increasing greenery and planting at least 1000 new trees, asking about areas needing shade and stormwater management, and potential funding. The district administration replied they are actively improving green infrastructure, including avoiding paved surfaces, and have planted 70 trees in 2024-2025. They also received climate investment funds for stormwater management and replacing rubber asphalt with natural grass.
This item is scheduled for the meeting on 2026-05-28. The meeting hasn't taken place yet — you can still make your voice heard by contacting your local politician.

Attachments

From the original document
Svar på skrivelse från (M) [(Godkänd - R 1) Tjänsteutlåtande Öka grönskan med 1000 träd i stadsdelsområdet.pdf] Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Avdelningen för samhälle och service Telefonvägen 30, plan 9 Box 490 129 04 Hägersten Växel 08-508 22 000 Fax 08-508 220 99 hagersten-alvsjo@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (6) Öka grönskan i stadsdelsområdet med 1000 nya träd Svar på skrivelse från (M) Förvaltningens förslag till beslut Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och lämnar det som svar på skrivelsen från Moderaterna. Sammanfattning I en skrivelse från Anette Hellström med flera (M) önskar skribenterna att staden behåller och nyanlägger fler grönområden med träd och gröna fasader. Stadsdelsförvaltningen har högt ställda mål för att stadsdelsområdet ska ha en stark grönstruktur där det finns en god biologisk mångfald och en robust hantering av dagvatten, värmeöar och skyfall. Förvaltningen arbetar med att fasa ut gummiasfalt och konstgräs samt undviker att anlägga nya hårdgjorda ytor. Under 2024 och 2025 har förvaltningen planterat 70 nya träd och trädplanteringarna fortsätter under detta år. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för samhälle och service. De fackliga organisationerna informeras i förvaltningsgruppen den 19 maj 2026. Ärendet I en skrivelse från Anette Hellström med flera (M) framförs förslag om att öka grönskan i stadsdelsområdet. Skribenterna vill att staden behåller och nyanlägger grönområden med träd och gröna fasader. Genom detta kan man minska värmeeffekterna och risken för översvämningar. Vidare föreslår skriftställarna att hårdgjorda ytor som parkeringsplatser och torg ersätts med genomsläppligt material. Skribenterna konstaterar att staden har ett trädmål om att öka krontäckningsgraden till 30 procent. Vidare ska träd som fälls på parkmark ersättas med två nya. Samtidigt har skriftställarna uppmärksammat att området runt Marievik och Telefonplan saknar träd, grönska och skugga. Förslagsställaren önskar att förvaltningen planterar 1000 nya träd i stadsdelsområdet. Handläggare Helena Storm Telefon: 08-50821023 Till Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 2026-05-28 Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Avdelningen för samhälle och service Stadsmiljöenheten Tjänsteutlåtande Dnr HÄ 2026/256 2026-05-06 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr HÄ 2026/256 Sida 2 (6) Öka grönskan i vår stadsdel med minst 1000 nya träd - skrivelse från (M) Skrivelsen avslutas med fem frågor som skribenterna önskar svar på: 1. Vilka platser i stadsdelsområdet bedömer förvaltningen att det råder störst behov av mer skugga, alternativt fler träd för absorbering av dagvatten? 2. Finns fler platser som är i stort behov av skugga och skydd mot värmeöar. Särskilt med fokus på barn och äldre som vid till exempel badplatser? 3. Arbetar förvaltningen för att öka andelen träd? I så fall, på vilket sätt och var? 4. Finns det stadscentrala eller statliga ekonomiska medel att söka för skydd vid värmeböljor och skyfall? 5. Hur ser förvaltningen på det faktum att allt fler grönytor blir hårdgjorda och bebyggs, utifrån ett klimat och/eller dagvattenperspektiv? Förvaltningens synpunkter och förslag Stadsdelsförvaltningen har högt ställda mål för att ha en stark grönstruktur där det finns en god biologisk mångfald samt en robust hantering av klimatförändringar. Förvaltningen ska ha en god kännedom om platser som är särskilt utsatta vid skyfall och värmeöar. Bland annat har förvaltningen ett nära samarbete med stadens centrala skyfallsstrateger vid trafikkontoret. Vidare arbetar förvaltningen med att fasa ut gummiasfalt och konstgräs. Likaså undviker förvaltningen att hårdgöra nya ytor. Förvaltningens mål överensstämmer väl med kommunfullmäktiges verksamhetsmål och även FN:s globala mål i Agenda 2030. Förvaltningens arbete med stadsmiljöfrågor utgår från stadens övergripande styrdokument som till exempel: Stockholms stads miljöprogram, Klimathandlingsplan 2030, Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad, Stockholms dagvattenstrategi, Handlingsplan för hållbar plastanvändning och Grönare Stockholm. FN’s 17 globala mål i Agenda 2030. Tjänsteutlåtande Dnr HÄ 2026/256 Sida 3 (6) Öka grönskan i vår stadsdel med minst 1000 nya träd - skrivelse från (M) För närvarande arbetar trafikkontoret med att utveckla en ny gemensam trädpolicy för Stockholms stad. Trädpolicyn ska vara ett vägledande och stadsövergripande styrdokument och ska fungera som ett stöd för stadens verksamheter som arbetar med träd. Vid trafikkontoret har man även anställt trädspecialister och en trädstrateg. Nedan svarar förvaltningen på de ställda frågorna i skrivelsen 1. Vilka platser i stadsdelsområdet bedömer förvaltningen att det råder störst behov av mer skugga, alternativt fler träd för absorbering av dagvatten? 2. Finns fler platser som är i stort behov av skugga och skydd mot värmeöar. Särskilt med fokus på barn och äldre som vid till exempel badplatser? Platser för nyplanteringar av träd. En värmekarta för hela Stockholms stad togs fram år 2014. Den visar beräkningar av strålningstemperaturen en solig och varm sommardag. Beräkningarna visar på skillnader i temperatur mellan olika typer av bebyggelse samt förekomsten av träd och buskar. Resultaten presenteras på Stockholms strålningsvärmekarta, som är tillgänglig för såväl interna som externa användare via Miljödata Stockholm (MGis). I stadsdelsområdet är värmeöarna främst koncentrerade till industriområden, medan den mark som stadsdelsförvaltningen ansvarar för är mindre utsatt för hög värme. Förvaltningen arbetar ändå med att öka krontäckningsgraden på särskilt utsatta platser, till exempel i närheten av vård- och omsorgsboenden, lekplatser eller andra ytor där människor vistas. Det finns gott om platser i stadsdelsområdet där människor redan idag hittar skugga. Örby slottspark, Långbropark, Lugnets lekplats, Vippans lekplats, Krausparken, Eoholshäll, Teaterparken, Vinterviken, Årstabergsparken, Trekanten samt Älvsjöskogen, Solbergaskogen och Herrängsskogen är exempel på sådana platser. 3. Arbetar förvaltningen för att öka andelen träd? I så fall, på vilket sätt och var? Under år 2024 och 2025 har förvaltningen erhållit 3 miljoner kronor för att uppnå målet att öka krontäckningen. Totalt har 70 träd planterats. För år 2026 uppgick förvaltningens budget för träd till 2,8 miljoner kronor. Under året gör förvaltningen en intern översyn över tänkbara platser för Värmeöar markerade med gult. Platser med god tillgång på skugga markerad med lila kartnålar. Tjänsteutlåtande Dnr HÄ 2026/256 Sida 4 (6) Öka grönskan i vår stadsdel med minst 1000 nya träd - skrivelse från (M) nyplantering av träd. I urvalet tar förvaltningen hänsyn till platser där människor. Framför allt tas hänsyn till ytor där barn vistas, som till exempel lekplatser. Det kan även vara vattensjuka ytor där rötterna hjälper till att ta hand om dagvatten. Utplantering av träd sker till hösten eftersom marken då är fuktig och luften svalare, vilket ger förutsättningar för rötterna att etablera sig innan vintern. Stadsdelsförvaltningen bistår även trafikkontoret att hitta lämpliga platser för trädplantering i stadsdelsområdet. 4. Finns det stadscentrala eller statliga ekonomiska medel att söka för skydd vid värmeböljor och skyfall? I stadens budget finns medel avsatta för särskilda ändamål. Vissa av dessa medel fördelas till nämnderna utan ansökan, andra kan nämnderna söka budgetjusteringar för, i samband med verksamhetsplan eller tertialuppföljning. För år 2026 har förvaltningen erhållit klimatinvesteringsmedel för fyra klimatprojekt motsvarande 7 miljoner kronor. Därutöver har förvaltningen fått medel genom Stockholm vid vatten motsvarande 1 miljoner kronor. Medel för trädmålet (2,8 mnkr) har fördelats av stadsledningskontoret. Klimatinvesteringsmedel: - Anlägga en dagvattenbrunn i Aspuddsparken (0,8 mnkr) - Förbättra dränering i Bergtorpskärret i Älvsjö (2,5 mnkr) - Placera ut källsorteringskärl i parker (2,0 mnkr) - Byta gummiasfalt till naturgräs i Aromen i Liljehomen (1,7 mnkr) Stockholm vid vatten: - Ta bort gummiunderlag och anlägga en sandyta i Ekensberg i Gröndal (1 mnkr) Därutöver erbjuder även länsstyrelsen möjligheten att söka bidrag för skötsel av särskilt värdefulla träd och naturmiljöer. Förvaltningen har emellertid ansett att medlen som tillhandahålls via stadens centrala medelreserv har varit tillräckligt generösa utifrån verksamhetens förutsättningar. Kostnaden för att inköp och plantering av ett träd uppgår till cirka 75 000 kronor. Därtill tillkommer kostnader för etableringsskötsel och garantiskötsel under 2-3 år. Framför allt handlar det om regelbunden bevattning mellan april och september. Tjänsteutlåtande Dnr HÄ 2026/256 Sida 5 (6) Öka grönskan i vår stadsdel med minst 1000 nya träd - skrivelse från (M) 5. Hur ser förvaltningen på det faktum att allt fler grönytor blir hårdgjorda och bebyggs, utifrån ett klimat och/eller dagvattenperspektiv? Hårdgjorda ytor förhindrar att vatten infiltreras ner i jorden. De genererar mycket dagvatten som istället måste ledas bort. Förvaltningen undviker därför att anlägga nya hårdgjorda ytor. Istället strävar förvaltningen efter att skapa ytor som har flera funktioner. Till exempel kan en grusplan under sommaren fungerar som spolad isbanan på vintern. Parallellt pågår arbetet med att hitta nya underlag där det idag finns gummiasfalt och konstgräs. Gällande ny bebyggelse på grönytor så finns en princip inom Stockholms stad att dagvatten ska omhändertas lokalt. Dagvatten utreds i samtliga detaljplaner och kan leda till exempelvis bestämmelser om genomsläppliga ytor på gård eller gröna tak. I de fall ett lokalt omhändertagande inte fungerar i praktiken så är det fastighetsägarens ansvar att genomföra åtgärder. Ur klimatperspektiv beror det helt på omgivningarna om byggnation på grönytor får en påverkan eller inte. I just Hägersten Älvsjö stadsdelsområde finns det gott om grönytor och enstaka hus på grönområden bedöms inte ha någon större påverkan på det lokala klimatet i stort. Förvaltningen delar skribenternas observation att det saknas grönska runt Telefonplan och Marievik. Båda dessa platser utgörs främst av privat fastighetsmark. I närheten av Telefonplan finns emellertid Teaterparken som är ett stort grönområde med lekplatser, hundrastgård och promenadvägar. Inte långt från Marievik finns Årstabergsparken som också är ett större sammanhängande grönstråk. När området runt Marievik är färdigutvecklat kommer området kompletteras med en park samt ett större grönområde med flera träd. Tjänsteutlåtande Dnr HÄ 2026/256 Sida 6 (6) Öka grönskan i vår stadsdel med minst 1000 nya träd - skrivelse från (M) Lee Orberson Linda Palo stadsdelsdirektör avdelningschef Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Bilaga Skrivelse från (M) om att öka grönskan med 1000 träd i stadsdelsområdet. Parkmark markerat med grön färg runt Telefonplan och Marievik. Privat fastighetsmark markerat med grått. Telefonplan Marievik Illustration över Marievik när området är färdigbyggt. Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Lee Orberson, stadsdelsdirektör 2026-05-11 Linda Palo, avdelningschef 2026-05-11 --- [Öka grönskan i vår stadsdel med minst 1000 nya träd - skrivelse från (M).pdf] Hägersten-Älvsjö Stadsdelsnämnd 2026-03-26 Skrivelse för beredning Anette Hellström m.fl. (M) Frågor om förutsättningar för att öka grönskan i vår stadsdel med minst 1 000 nya träd Träd och annan växtlighet kan bidra till att sänka temperaturen i staden. Staden bör verka för att behålla eller anlägga grönska såsom träd och gröna fasader för att m otverka värmeö- effekter. Grönområden kan också bidra till att minska risken för översvämning vid extremregn vilket ska beaktas vid planering av natur. För att hantera stora regnmängder som inte kan omhändertas i dagvattensystemet vid stor nederbörd ska anpassade parker och idrottsytor kunna översvämmas för att undvika översvämningar på annat håll. Fler hårdgjorda ytor ska ersättas med ytor som släpper igenom vatten, exempelvis genom att genomsläpplig beläggning används på parkeringsplatser och att gräsytor anläggs på torg. Staden har även beslutat om ett trädmål som anger att krontäckningsgraden ska öka till 30 procent samt att varje träd som fälls ska ersättas med två nya. I området Marievik är avsaknaden stor när det kommer till grönska och särskilt skuggande lite större träd, i samband med barn och äldres bad och solande är det av yttersta vikt att skugga till skydd för det skadliga UV ljuset finns i anslutning till bad. Även i Telefonplansområdet har vi noterat att det är sparsamt med grönska och särskilt skuggande träd. Moderaterna vill se 1 000 nya träd i stadsdelen och vill därför få svar på följande: 1. Vilka områden i stadsdelen bedömer förvaltningen att det råder störst behov av förbättrad skuggning, alternativt träd för absorbering av vatten? 2. Finns fler platser som är i stort behov av skugga och skydd mot sk. värmeöar för särskilt känsliga som barn och äldre vid t.ex. badplatser? 3. Arbetar stadsdelen på något sätt idag för att öka andelen träd? I så fall, på vilket sätt och var? 4. Finns några stadscentrala eller statliga ekonomiska medel att söka för skydd vid värmeböljor och skyfall? 5. Hur ser förvaltningen på det faktum att allt fler grönytor blir hårdgjorda och bebyggs, utifrån ett klimat och/eller dagvattenperspektiv?
The original document is available at meetingspublic.stockholm.se.