Frågor om 1000 nya träd i Hägersten-Älvsjö
Moderaterna har ställt frågor till Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd om hur man kan öka grönskan och plantera minst 1000 nya träd i stadsdelen. De undrar bland annat vilka områden som bäst behöver skugga och dagvattenhantering, samt om det finns ekonomiska medel att söka för detta arbete. Stadsdelsförvaltningen svarar att de arbetar aktivt med att förbättra den gröna strukturen, bland annat genom att undvika hårdgjorda ytor, och att 70 träd har planterats under 2024 och 2025. De har även tilldelats klimatinvesteringsmedel för flera projekt som rör dagvattenhantering och att byta ut gummiasfalt mot naturgräs.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-05-28. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
Svar på skrivelse från (M)
[(Godkänd - R 1) Tjänsteutlåtande Öka grönskan med 1000 träd i stadsdelsområdet.pdf]
Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning
Avdelningen för samhälle och service
Telefonvägen 30, plan 9
Box 490
129 04 Hägersten
Växel 08-508 22 000
Fax 08-508 220 99
hagersten-alvsjo@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (6)
Öka grönskan i stadsdelsområdet med
1000 nya träd
Svar på skrivelse från (M)
Förvaltningens förslag till beslut
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens
tjänsteutlåtande och lämnar det som svar på skrivelsen från
Moderaterna.
Sammanfattning
I en skrivelse från Anette Hellström med flera (M) önskar
skribenterna att staden behåller och nyanlägger fler grönområden
med träd och gröna fasader. Stadsdelsförvaltningen har högt ställda
mål för att stadsdelsområdet ska ha en stark grönstruktur där det
finns en god biologisk mångfald och en robust hantering av
dagvatten, värmeöar och skyfall. Förvaltningen arbetar med att fasa
ut gummiasfalt och konstgräs samt undviker att anlägga nya
hårdgjorda ytor. Under 2024 och 2025 har förvaltningen planterat
70 nya träd och trädplanteringarna fortsätter under detta år.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för samhälle och service.
De fackliga organisationerna informeras i förvaltningsgruppen den
19 maj 2026.
Ärendet
I en skrivelse från Anette Hellström med flera (M) framförs förslag
om att öka grönskan i stadsdelsområdet. Skribenterna vill att staden
behåller och nyanlägger grönområden med träd och gröna fasader.
Genom detta kan man minska värmeeffekterna och risken för
översvämningar. Vidare föreslår skriftställarna att hårdgjorda ytor
som parkeringsplatser och torg ersätts med genomsläppligt material.
Skribenterna konstaterar att staden har ett trädmål om att öka
krontäckningsgraden till 30 procent. Vidare ska träd som fälls på
parkmark ersättas med två nya. Samtidigt har skriftställarna
uppmärksammat att området runt Marievik och Telefonplan saknar
träd, grönska och skugga. Förslagsställaren önskar att förvaltningen
planterar 1000 nya träd i stadsdelsområdet.
Handläggare
Helena Storm
Telefon: 08-50821023
Till
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd
2026-05-28
Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning
Avdelningen för samhälle och service
Stadsmiljöenheten
Tjänsteutlåtande
Dnr HÄ 2026/256
2026-05-06
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr HÄ 2026/256
Sida 2 (6)
Öka grönskan i vår stadsdel med minst 1000
nya träd - skrivelse från (M)
Skrivelsen avslutas med fem frågor som skribenterna önskar svar
på:
1. Vilka platser i stadsdelsområdet bedömer förvaltningen att
det råder störst behov av mer skugga, alternativt fler träd
för absorbering av dagvatten?
2. Finns fler platser som är i stort behov av skugga och skydd
mot värmeöar. Särskilt med fokus på barn och äldre som
vid till exempel badplatser?
3. Arbetar förvaltningen för att öka andelen träd? I så fall, på
vilket sätt och var?
4. Finns det stadscentrala eller statliga ekonomiska medel att
söka för skydd vid värmeböljor och skyfall?
5. Hur ser förvaltningen på det faktum att allt fler grönytor
blir hårdgjorda och bebyggs, utifrån ett klimat och/eller
dagvattenperspektiv?
Förvaltningens synpunkter och förslag
Stadsdelsförvaltningen har högt ställda mål för att ha en stark
grönstruktur där det finns en god biologisk mångfald samt en robust
hantering av klimatförändringar. Förvaltningen ska ha en god
kännedom om platser som är särskilt utsatta vid skyfall och
värmeöar. Bland annat har förvaltningen ett nära samarbete med
stadens centrala skyfallsstrateger vid trafikkontoret. Vidare arbetar
förvaltningen med att fasa ut gummiasfalt och konstgräs. Likaså
undviker förvaltningen att hårdgöra nya ytor.
Förvaltningens mål överensstämmer väl med kommunfullmäktiges
verksamhetsmål och även FN:s globala mål i Agenda 2030.
Förvaltningens arbete med stadsmiljöfrågor utgår från stadens
övergripande styrdokument som till exempel: Stockholms stads
miljöprogram, Klimathandlingsplan 2030, Handlingsplan för
biologisk mångfald i Stockholms stad, Stockholms
dagvattenstrategi, Handlingsplan för hållbar plastanvändning och
Grönare Stockholm.
FN’s 17 globala mål i Agenda 2030.
Tjänsteutlåtande
Dnr HÄ 2026/256
Sida 3 (6)
Öka grönskan i vår stadsdel med minst 1000
nya träd - skrivelse från (M)
För närvarande arbetar trafikkontoret med att utveckla en ny
gemensam trädpolicy för Stockholms stad. Trädpolicyn ska vara ett
vägledande och stadsövergripande styrdokument och ska fungera
som ett stöd för stadens verksamheter som arbetar med träd. Vid
trafikkontoret har man även anställt trädspecialister och en
trädstrateg.
Nedan svarar förvaltningen på de ställda frågorna i skrivelsen
1. Vilka platser i stadsdelsområdet bedömer förvaltningen att
det råder störst behov av mer skugga, alternativt fler träd
för absorbering av dagvatten?
2. Finns fler platser som är i stort behov av skugga och skydd
mot värmeöar. Särskilt med fokus på barn och äldre som
vid till exempel badplatser? Platser för nyplanteringar av
träd.
En värmekarta för hela Stockholms stad togs fram år 2014.
Den visar beräkningar av strålningstemperaturen en solig
och varm sommardag. Beräkningarna visar på skillnader i
temperatur mellan olika typer av bebyggelse samt
förekomsten av träd och buskar. Resultaten presenteras på
Stockholms strålningsvärmekarta, som är tillgänglig för
såväl interna som externa användare via Miljödata
Stockholm (MGis).
I stadsdelsområdet är värmeöarna främst koncentrerade till
industriområden, medan den mark som
stadsdelsförvaltningen ansvarar för är mindre utsatt för hög
värme. Förvaltningen arbetar ändå med att öka
krontäckningsgraden på särskilt utsatta platser, till exempel i
närheten av vård- och omsorgsboenden, lekplatser eller
andra ytor där människor vistas.
Det finns gott om platser i stadsdelsområdet där människor
redan idag hittar skugga. Örby slottspark, Långbropark,
Lugnets lekplats, Vippans lekplats, Krausparken,
Eoholshäll, Teaterparken, Vinterviken, Årstabergsparken,
Trekanten samt Älvsjöskogen, Solbergaskogen och
Herrängsskogen är exempel på sådana platser.
3. Arbetar förvaltningen för att öka andelen träd? I så fall, på
vilket sätt och var?
Under år 2024 och 2025 har förvaltningen erhållit 3 miljoner
kronor för att uppnå målet att öka krontäckningen. Totalt har
70 träd planterats. För år 2026 uppgick förvaltningens
budget för träd till 2,8 miljoner kronor. Under året gör
förvaltningen en intern översyn över tänkbara platser för
Värmeöar markerade med gult.
Platser med god tillgång på skugga markerad
med lila kartnålar.
Tjänsteutlåtande
Dnr HÄ 2026/256
Sida 4 (6)
Öka grönskan i vår stadsdel med minst 1000
nya träd - skrivelse från (M)
nyplantering av träd. I urvalet tar förvaltningen hänsyn till
platser där människor. Framför allt tas hänsyn till ytor där
barn vistas, som till exempel lekplatser. Det kan även vara
vattensjuka ytor där rötterna hjälper till att ta hand om
dagvatten. Utplantering av träd sker till hösten eftersom
marken då är fuktig och luften svalare, vilket ger
förutsättningar för rötterna att etablera sig innan vintern.
Stadsdelsförvaltningen bistår även trafikkontoret att hitta
lämpliga platser för trädplantering i stadsdelsområdet.
4. Finns det stadscentrala eller statliga ekonomiska medel att
söka för skydd vid värmeböljor och skyfall?
I stadens budget finns medel avsatta för särskilda ändamål.
Vissa av dessa medel fördelas till nämnderna utan ansökan,
andra kan nämnderna söka budgetjusteringar för, i samband
med verksamhetsplan eller tertialuppföljning. För år 2026
har förvaltningen erhållit klimatinvesteringsmedel för fyra
klimatprojekt motsvarande 7 miljoner kronor. Därutöver har
förvaltningen fått medel genom Stockholm vid vatten
motsvarande 1 miljoner kronor. Medel för trädmålet (2,8
mnkr) har fördelats av stadsledningskontoret.
Klimatinvesteringsmedel:
- Anlägga en dagvattenbrunn i Aspuddsparken (0,8 mnkr)
- Förbättra dränering i Bergtorpskärret i Älvsjö (2,5 mnkr)
- Placera ut källsorteringskärl i parker (2,0 mnkr)
- Byta gummiasfalt till naturgräs i Aromen i Liljehomen (1,7
mnkr)
Stockholm vid vatten:
- Ta bort gummiunderlag och anlägga en sandyta i
Ekensberg i Gröndal (1 mnkr)
Därutöver erbjuder även länsstyrelsen möjligheten att söka
bidrag för skötsel av särskilt värdefulla träd och
naturmiljöer. Förvaltningen har emellertid ansett att medlen
som tillhandahålls via stadens centrala medelreserv har varit
tillräckligt generösa utifrån verksamhetens förutsättningar.
Kostnaden för att inköp och plantering av ett träd uppgår till
cirka 75 000 kronor. Därtill tillkommer kostnader för
etableringsskötsel och garantiskötsel under 2-3 år. Framför
allt handlar det om regelbunden bevattning mellan april och
september.
Tjänsteutlåtande
Dnr HÄ 2026/256
Sida 5 (6)
Öka grönskan i vår stadsdel med minst 1000
nya träd - skrivelse från (M)
5. Hur ser förvaltningen på det faktum att allt fler grönytor
blir hårdgjorda och bebyggs, utifrån ett klimat och/eller
dagvattenperspektiv?
Hårdgjorda ytor förhindrar att vatten infiltreras ner i jorden.
De genererar mycket dagvatten som istället måste ledas bort.
Förvaltningen undviker därför att anlägga nya hårdgjorda
ytor. Istället strävar förvaltningen efter att skapa ytor som
har flera funktioner. Till exempel kan en grusplan under
sommaren fungerar som spolad isbanan på vintern. Parallellt
pågår arbetet med att hitta nya underlag där det idag finns
gummiasfalt och konstgräs. Gällande ny bebyggelse på
grönytor så finns en princip inom Stockholms stad att
dagvatten ska omhändertas lokalt. Dagvatten utreds i
samtliga detaljplaner och kan leda till exempelvis
bestämmelser om genomsläppliga ytor på gård eller gröna
tak. I de fall ett lokalt omhändertagande inte fungerar i
praktiken så är det fastighetsägarens ansvar att genomföra
åtgärder. Ur klimatperspektiv beror det helt på
omgivningarna om byggnation på grönytor får en påverkan
eller inte. I just Hägersten Älvsjö stadsdelsområde finns det
gott om grönytor och enstaka hus på grönområden bedöms
inte ha någon större påverkan på det lokala klimatet i stort.
Förvaltningen delar skribenternas observation att det saknas
grönska runt Telefonplan och Marievik. Båda dessa platser
utgörs främst av privat fastighetsmark. I närheten av
Telefonplan finns emellertid Teaterparken som är ett stort
grönområde med lekplatser, hundrastgård och
promenadvägar. Inte långt från Marievik finns
Årstabergsparken som också är ett större sammanhängande
grönstråk. När området runt Marievik är färdigutvecklat
kommer området kompletteras med en park samt ett större
grönområde med flera träd.
Tjänsteutlåtande
Dnr HÄ 2026/256
Sida 6 (6)
Öka grönskan i vår stadsdel med minst 1000
nya träd - skrivelse från (M)
Lee Orberson Linda Palo
stadsdelsdirektör avdelningschef
Hägersten-Älvsjö
stadsdelsförvaltning
Hägersten-Älvsjö
stadsdelsförvaltning
Bilaga
Skrivelse från (M) om att öka grönskan med 1000 träd i
stadsdelsområdet.
Parkmark markerat med grön färg runt Telefonplan och Marievik. Privat fastighetsmark markerat med grått.
Telefonplan Marievik
Illustration över Marievik när området är färdigbyggt.
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Lee Orberson, stadsdelsdirektör 2026-05-11
Linda Palo, avdelningschef 2026-05-11
---
[Öka grönskan i vår stadsdel med minst 1000 nya träd - skrivelse från (M).pdf]
Hägersten-Älvsjö Stadsdelsnämnd
2026-03-26
Skrivelse för beredning
Anette Hellström m.fl. (M)
Frågor om förutsättningar för att öka grönskan i vår stadsdel med minst 1 000 nya träd
Träd och annan växtlighet kan bidra till att sänka temperaturen i staden. Staden bör verka för att
behålla eller anlägga grönska såsom träd och gröna fasader för att m otverka värmeö- effekter.
Grönområden kan också bidra till att minska risken för översvämning vid extremregn vilket ska
beaktas vid planering av natur. För att hantera stora regnmängder som inte kan omhändertas i
dagvattensystemet vid stor nederbörd ska anpassade parker och idrottsytor kunna översvämmas för
att undvika översvämningar på annat håll. Fler hårdgjorda ytor ska ersättas med ytor som släpper
igenom vatten, exempelvis genom att genomsläpplig beläggning används på parkeringsplatser och att
gräsytor anläggs på torg.
Staden har även beslutat om ett trädmål som anger att krontäckningsgraden ska öka till 30 procent
samt att varje träd som fälls ska ersättas med två nya.
I området Marievik är avsaknaden stor när det kommer till grönska och särskilt skuggande lite större
träd, i samband med barn och äldres bad och solande är det av yttersta vikt att skugga till skydd för
det skadliga UV ljuset finns i anslutning till bad.
Även i Telefonplansområdet har vi noterat att det är sparsamt med grönska och särskilt skuggande
träd. Moderaterna vill se 1 000 nya träd i stadsdelen och vill därför få svar på följande:
1. Vilka områden i stadsdelen bedömer förvaltningen att det råder störst behov av förbättrad
skuggning, alternativt träd för absorbering av vatten?
2. Finns fler platser som är i stort behov av skugga och skydd mot sk. värmeöar för särskilt
känsliga som barn och äldre vid t.ex. badplatser?
3. Arbetar stadsdelen på något sätt idag för att öka andelen träd? I så fall, på vilket sätt och var?
4. Finns några stadscentrala eller statliga ekonomiska medel att söka för skydd vid värmeböljor
och skyfall?
5. Hur ser förvaltningen på det faktum att allt fler grönytor blir hårdgjorda och bebyggs, utifrån
ett klimat och/eller dagvattenperspektiv?
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.