Disability Council: Meetings on Services, Housing, and Child Protection

Agenda: Anmälan av protokoll från funktionshinderrådets sammanträden den 20 april och den 11 maj 2026. [Rådets protokoll från den 11 maj 2026.pdf] Kungsholmens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd Stadsdelsnämndernas gemensamma råd för funktionshinderfrågor Protokoll Sida 1 (7) 2026-05-11 Kungsholmens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd Stadsdelsnämndernas gemensamma råd för funktionshinderfrågor Protokoll Kungsholmens och Norra innerstadens gemensamma funktionshinderråd 2026-05-11 Närvarande Ledamöter Louise Lindström (DHRS Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet Stockholmsavdelningen), ordförande Berit Magaard (Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm) Marianne Hühne von Seth (FUB Stockholm) Cecilia Kalderen (Autism- och Aspergerföreningen Stockholms län), vice ordförande Från förvaltningarna: Christine Salemka Carlsen, avdelningschef, Norra innerstadens sdf Tero Tegel, avdelningschef, Kungsholmens sdf Madelen Lyckedal, enhetschef, Kungsholmens sdf Venos Taki, sekreterare, Norra innerstadens sdf Frånvarande: Mandana Lagerlöf (RBU) Monicka Zachari (SRF) Mikael Dahlgren (Neuro Stockholm) Protokoll justerat 2026-05-13 1. Mötets öppnande av ordförande Ordförande Louise Lindström hälsade samtliga välkomna. 2. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 3. Mötesordförande och val av justerare Kungsholmens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd Stadsdelsnämndernas gemensamma råd för funktionshinderfrågor a) Mötesordförande: Cecilia Kalderen b) Justerare: Louise Lindström 4. Mötets tillgänglighet Handlingar fanns tillgängliga vid mötets start och en portabel hörslinga fanns på plats samt testades under mötet för att säkerställa att den fungerade. 5. Föregående protokoll Föregående protokoll godkändes och läggs till handlingarna. 6. Information från stadsdelsförvaltningarna a) Rådens arbetsformer vid kallelser och justering av protokoll: - Rådets synpunkter på protokollförslag: Rådet godkänner förvaltningens förslag om utformning av protokoll och kallelse med reservation om förslag till datum för justering. Rådet beslutar att justering av protokoll genomförs skyndsamt efter ett rådssammanträde. Rådet beslutar även att det som enskilda ledamöter lyfter och återberättar ska formuleras tydligt i protokollet och anges med namn. Rådet beslutar även att gemensamt hjälpas åt att uppmärksamma om något särskilt behöver tydliggöras kring vem som har sagt vad. Rådet önskar få beredningsscheman för att kunna följa ärendenas beredning inför nämndsammanträden för båda nämnderna. Rådssekreterarna kommer att skicka underlagen till samtliga ledamöter i rådet. b) Kungsholmen information: Kungsholmens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd Stadsdelsnämndernas gemensamma råd för funktionshinderfrågor Rekrytering: Semesterrekryteringen inom utförarverksamheterna, socialpsykiatrin, grupp- och servicebostäder samt daglig verksamhet börjar bli klar. Serviceförvaltningen har stöttat arbetet med att rekrytera personal inför sommaren. Sjukfrånvaro: Korttidsfrånvaron har minskat jämfört med föregående år. Arbete med den fysiska arbetsmiljön och olika friskfaktorer, såsom att möjliggöra fysiska aktiviteter, lyfts som bidragande orsaker. Kvalitetsutmärkelse: Område stöd och service kommer att delta i en tävling avseende systematiskt kvalitetsarbete. I slutet av november får verksamheten besked om hur man har gått vidare i processen. c) Norra innerstaden information: Rekrytering: Semesterrekryteringen inom socialpsykiatrin, grupp- och servicebostäder samt daglig verksamhet inom utförarverksamheterna börjar bli klar. Sjukfrånvaro: Korttidsfrånvaron har minskat jämfört med föregående år. Cheferna arbetar aktivt med att förebygga korttidsfrånvaro som en del i arbetet med att minska risken för långtidssjukfrånvaro. Kvalitetsutmärkelse: Inom område utförare LSS kommer en av gruppbostäderna att delta i en tävling avseende systematiskt kvalitetsarbete. I slutet av november får verksamheten besked om hur man gått vidare i processen. Ledamoten Marianne Hühne von Seth ställer en fråga om hanteringen av begäran om registerutdrag. Avdelningscheferna från förvaltningarna informerar om att lagen har skärpts från och med mars 2026. Numera begär arbetsgivaren, tillsammans med Kungsholmens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd Stadsdelsnämndernas gemensamma råd för funktionshinderfrågor verksamheterna, in registerutdrag från både belastningsregistret och misstankeregistret. Dessa begärs in och uppdateras en gång per halvår i stället för en gång per år, vilket lagen tidigare föreskrev. Ledamoten Louise Lindström lyfter frågan om personer under 65 år och övergången mellan funktionshinderomsorg och äldreomsorg. Fackförvaltningarna ser över gränsdragningen vid 65 års ålder samt övergångarna mellan socialtjänst och äldreomsorg. d) Tertialrapport 1: Se punkt 10 – besök från förvaltningarna. 7. Information från organisationerna och ledamöterna En av ledamöterna, Marianne Hühne von Seth återberättar informationsmötet den 6 maj med stadens funktionshinderombudsman som handlade om fortsatt utvärdering om hur råden fungerar. Rådet ställer sig bakom de synpunkter som framfördes den 6 maj. Rådet önskar tillägga att mötets lokal inte var tillgänglig. 8. Balanslista Rådet beslutar att följande ärenden läggs till balanslistan, a) Färdtjänst b) Turbundna resor c) Tillgänglighet i dokumenthantering d) Rapport från respektive nämndmöte med FHR den 26/3 med Kungsholmen och Norra innerstadens stadsdelsnämnder 9. Nämndärenden a) Norra innerstadens stadsdelsnämnd, 2026-05-20: Kungsholmens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd Stadsdelsnämndernas gemensamma råd för funktionshinderfrågor Ärende nummer 17 avseende ny förskola i Hjorthagen. Rådet framhäver att de önskar vara delaktiga utifrån sina kunskaper och erfarenheter angående funktionshinderperspektivet och tillgängligheten för barn och unga. Rådet beslutar att utforma en särskild skrivelse angående ärendet. b) Kungsholmens stadsdelsnämnd, 2026-05-20: Ärende nummer 7 avseende ny servicebostad för personer med funktionsnedsättning, LSS. Rådet ställer sig positiva till servicebostad – att det byggs nya bostäder för gruppen personer med funktionsnedsättning. Rådet påtalar också att det är bra om fler än just de som bor på servicebostäderna kan få ta del av insatserna/aktiviteterna som erbjuds i verksamheterna. Om det ordnas gemensamma aktiviteter – öppet för personer som har andra insatser från förvaltningen och bor i närområdet. c) Remisser och beredning till FHR: Kungsholmens stadsdelsförvaltning har mottagit en motion gällande barn och unga med funktionsnedsättning. Motionen ska behandlas i nämnden i juni och om rådet önskar finns möjlighet att inkomma med en separat skrivelse. Motionen ”de bortglömda barnen” skickas till rådets ledamöter. 10. Besök till FHR Från förvaltningarna deltog Elin Lind, enhetschef för beställarenheten vuxen/funktionsnedsättning i Norra Innerstaden, och Sandra Landahl, enhetschef för funktionsnedsättning och socialpsykiatri på Kungsholmen. Besöket syftade till att återkoppla rådets aktivitet i verksamhetsplanen för 2026 och att undersöka hur beställarenheterna arbetar med individuella planer. Enhetscheferna informerade även om myndighetsutövning och arbetet med att erbjuda individuella planer. Kungsholmens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd Stadsdelsnämndernas gemensamma råd för funktionshinderfrågor Rådet lyfter frågan vidare till beställarna om att biståndshandläggare bör säkerställa att den enskilde tillfrågas även muntligt vid upprättande av beställning eller vid uppdatering av beställning om möjligheten till individuella planer. 11. Övriga frågor a) Brukarundersökningar (samtal utifrån presentation Sofie Rückert vid föregående möte). Rådet beslutar att lägga till punkten i balanslistan. b) Kommunikation – e-mail (se bilaga 1 till dagordning) Rådet riktar kritik mot den nyligen tillagda formuleringen i e-postsignaturen, som syftar till att öka tillgängligheten för invånare. Rådet anser att formuleringen är otydlig och lyfter särskilt svårigheter med att använda den bifogade QR-koden. Förslaget om att lägga till telefonnummer i e-postsignaturen för Kungsholmens stadsdelsförvaltning kommer att genomföras, vilket rådet godtar. 12. Nästa sammanträde a) 14 september 2026 i Norra innerstadens lokaler, Garnisonen, Karlavägen 104, plan 6. b) Val av nästa mötesordförande Marianne Hühne Von Seth 13. Mötets avslutande Ordföranden tackade alla deltagande och avslutade mötet. 14. Bilagor 1. Individuella planer och genomförandeplaner FHR Kungsholmens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd Stadsdelsnämndernas gemensamma råd för funktionshinderfrågor 2. Presentation funkrådet 2026 3. Motion om de bortglömda barnen (KUNG 2026_161–1.1) --- [Bilaga 1. Individuella planer och genomförandeplaner FHR.pdf] För att byta  bakgrundsbild klicka på STHLM  bilder på fliken  Start. Har du en egen bild högerklickar  du på  bakgrundsbilden och väljer  Formatera bakgrund och sen Infoga från:  Fil.   Tänk på att  logotypen alltid ska vara tydlig. Vit logotyp mot mörk bakgrund  och svart logotyp mot ljus. Byt mellan de olika under Layout. Individuella planer och genomförandeplaner Norra innerstadens stadsdelsförvaltning 2026-05-12 Individuell plan • Samtliga personer som är beviljad LSS-insats får information om individuell plan  genom beslutet. • Information lämnas muntligt vid informationsmöten. – Alla som beviljas insatser enligt LSS ska erbjudas en individuell plan och kan när som helst begära en sådan (10 § LSS). Vi har cirka 2-3 pågående individuella planer i stadsdelen. Individuell plan • Syftet med individuell plan, att möjliggöra full delaktighet i planeringen av insatser och utgå från den enskildes mål, intressen och önskemål, tillgodoses genom uppföljningar och  samverkansmöten. • Enskilda får information om individuell plan muntligt och skriftligt regelbundet men inget som  efterfrågas i högre utsträckning. • Kommer ges information om individuell plan vid öppna informationsträffar  under året • Vårt fokus är att möjliggöra delaktighet i alla insatser oavsett lagrum genom att utveckla  struktur, kommunikationsstöd och andra anpassningar • Generellt sett god samverkan och dialog mellan utförare för olika insatser Genomförandeplan • Ansvarig biståndshandläggare tar del av genomförandeplanen och säkerställer att innehållet  motsvarar uppdraget och att kvaliteten är tillräckligt god.  • Arbetet med genomförandeplaner ingår i vårt systematiska kvalitetsarbete • Pågående utvecklingsarbete pågår med att journalföra tydligare hur vi jobbar med  genomförandeplaner. • Genomförandeplanen är en viktig del i uppföljningen med individen --- [Bilaga 2. Presentation 2026.pdf] 11 maj 2026 Enheten för funktionsnedsättning och socialpsykiatri Organisation • En enhetschef • En gruppledare • Åtta biståndshandläggare (funk) • Fyra socialsekreterare (socialpsykiatri) • En kontaktsekreterare/färdtjänstutredare - Utbildade socionomer Målgrupp • Barn, ungdomar och vuxna med fysiska, neuropsykiatriska eller kognitiva funktionsnedsättningar 0-64 år (funk) • Vuxna med psykiska funktionsnedsättningar 20-64 år (socialpsykiatri) • Ca 600 aktuella ärende Stödja anhöriga, uppmärksamma och erbjuda stöd kring missbruk och våld i nära relation, vräkningsförebyggande samt stödja vid annan social problematik Insatser – LSS (Lagen om stöd och service till vissa personer med personer med funktionsnedsättning) Personkrets Personkrets 1: utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd Personkrets 2: betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom Personkrets 3: andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. 1. Rådgivning och annat personligt stöd (Regionen) 2. Personlig assistans (kommun och Försäkringskassan) 3. Ledsagarservice 4. Kontaktperson 5. Avlösarservice 6. Korttidsvistelse 7. Korttidstillsyn 8. Bostad med särskild service för barn och ungdomar 9. Bostad med särskild service för vuxna 10. Daglig verksamhet Insatser – SoL (Socialtjänstlagen) - Hemtjänst - Trygghetslarm - Boendestöd - Ledsagning - Kontaktperson - Korttidsboende - Vård- och omsorgsboende - Stödboenden - Gruppbostad - Sysselsättning Verkställande och uppföljning av insats Uppdrag att säkerställa insatser av god kvalitet • Regelbundna uppföljningar • Noggrann dokumentation • Upptäcka brister hos utförare och ställa krav på bättring --- [Bilaga 3. Motion om de bortglömda barnen (KUNG 2026_161-1.1).pdf] Motion om de bortglömda barnen av Andréa Hedin (M) När ett barn inte har orden för att berätta att något är fel vilar ett särskilt ansvar på samhället. För barn i anpassad skolgång är beroendet av vuxna för omsorg, stöd och trygghet ofta omfattande. Det gör deras utsatthet för våld och övergrepp särskilt allvarlig. De tillhör en av samhällets mest sårbara grupper, och när skyddet brister kan övergrepp ske i det fördolda. Många i målgruppen har språkliga svårigheter med begränsad talförmåga och behov av alternativ och kompletterande kommunikation, såsom bildstöd, för att tillgodogöra sig information. De kan även ha ett omfattande behov av omvårdnad i vardagliga situationer, såsom vid personlig hygien och påklädning. Denna beroendeställning innebär en ökad sårbarhet, samtidigt som kognitiva och motoriska begränsningar kan göra det svårt för barnen att uttrycka att de utsatts för våld eller övergrepp. Högre risk att utsättas för olika former av övergrepp och våld Forskning visar att barn med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk att utsättas för flera typer av våld och att de utsätts för grövre våld. Dels kommer våldet från främlingar, och vägen till och från skolan är exempel på en riskmiljö. Det är också förekommande att våldet kommer från personer som är bekanta för barnet. Att berätta om våld man utsätts för av en professionell eller vårdnadshavare kan utöver de emotionella konsekvenserna innebära en risk att förlora det stöd man behöver. Eftersom barnen är vana att bli omhändertagna och lyda kan det vara särskilt svårt att urskilja ett övergrepp och när en vuxen går över gränsen. Sexuellt våld mot pojkar med intellektuell funktionsnedsättning är vanligare än mot pojkar i övrigt. Flickor med intellektuell funktionsnedsättning är särskilt sårbara på internet, där det rapporterats att de dragits in i sexhandel och trafficking. Det finns även forskning som visar att barn med intellektuell funktionsnedsättning är mer utsatt i en hederskontext och löper högre risk för att bli bortgifta via arrangerade eller tvångsäktenskap. Barn med intellektuell funktionsnedsättning blir även oftare placerade på grund av att de utsätts för våld i hemmet. För barn utan intellektuell funktionsnedsättning minskar risken för sexuella övergrepp vid familjehemsplaceringar, men för målgruppen har studier funnit motsatt samband. Barn med intellektuell funktionsnedsättning löper tre gånger så hög risk att utsättas för sexuella övergrepp i fosterhem jämfört med andra barn. Förövarna är i många fall andra placerade barn i fosterhemmet.1 Skolans skyddande roll Okunskap kan inte bara bidra till att våld och övergrepp förblir oupptäckta, utan i sig utgöra en riskfaktor för att professionella blir förövare. En studie fann att otillräcklig utbildning ökar risken för att yrkesverksamma som arbetar med stöd till målgruppen själva utövar våld mot barnen. Även svag eller utebliven kommunikation med föräldrar rapporterades utgöra en riskfaktor för detta. Därutöver identifierades flera organisatoriska riskfaktorer, såsom otillräckligt ledningsstöd, hög personalomsättning, bristfälliga rutiner för att rapportera missförhållanden samt begränsad förmåga att identifiera när barn utsätts för våld. 1 Myndigheten för delaktighet, 2024. Fråga, lyssna och förstå – Om att förebygga, upptäcka och utreda våld mot barn och unga med funktionsnedsättning. Kunskap om våld, övergrepp, sexualitet och rättigheter påverkar i vilken utsträckning utsattheten uppmärksammas. Forskning visar att vårdnadshavare och pedagoger brister i att ge barnen information, och att barn med IF har lägre kunskap om våld än andra barn. Skolan har ett tydligt ansvar för att ge elever kunskap om relationer, samtycke och rättigheter, samt att belysa hur maktstrukturer kan ta sig uttryck i hedersrelaterat våld och förtryck.2 Samtidigt är det ofta de med lägst kunskap och erfarenhet som arbetar med de barn som har störst utmaningar. I Stockholms stad hade endast 18 procent av lärarna 2025 den behörighet som krävs för att undervisa elever inom anpassad grundskola.3 För att förebygga våld och skydda dessa barn krävs att staden har en tydlig bild av deras utsatthet och säkerställer att de som arbetar i den anpassade grundskolan har rätt kompetens och kunskap. Det är också nödvändigt att säkerställa att eleverna själva kan tillgodogöra sig kunskap om rättigheter, stöd och hur våld och övergrepp kan ta sig i uttryck. Informationen måste anpassas till elevernas förutsättningar och kommuniceras på ett tillgängligt sätt. Utan en samlad bild av hot, våld och övergrepp mot dessa barn riskerar utsattheten att förbli osynlig och stadens insatser att bli verkningslösa. Staden behöver därför kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck, sexuella övergrepp samt rekrytering till kriminella gäng som riktar sig mot dessa barn, både i fysiska och digitala miljöer. Utifrån detta kan man sedan identifiera risk- och skyddsfaktorer och utforma trygghetsinsatser. Med anledning av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: att kartlägga förekomsten av hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering bland elever i anpassad grund- och gymnasieskola. att ta fram ett trygghetsprogram med riktlinjer och åtgärder för att motverka och förebygga hot och våld mot elever i anpassad grund- och gymnasieskola. att all personal i den anpassade grund- och gymnasieskolan ska genomgå en obligatorisk utbildning med fokus på målgruppens sårbarhet, hur utsatthet identifieras och om anmälningsskyldighet. 2 Skolverket. Läroplan för anpassade grundskolan (Lgra22). 3 Stockholms stad, 2025. Verksamhetsplan 2026 för utbildningsnämnden.

Minutes: Anmälan av protokoll från funktionshinderrådets sammanträden den 20 april och den 11 maj 2026. [§14 den 20 maj 2026, Norra innerstadens stadsdelsnämnd Anmälan av protokoll från Norra innerstadens och Kungsholmens stadsdelsnämnders råd för funktionshinderfrågor år 2026.pdf] Norra innerstadens stadsdelsnämnd Protokoll nr 6/2026 2026-05-20 Protokoll 6/2026 fört vid Norra innerstadens stadsdelsnämnds sammanträde onsdagen den 20 maj 2026 kl. 18:00-19:05, Klaranavet, Sergelgången 33 Ledamöter Petter Martinsson (S) Ordförande Petra Gardos Ek (M) 1:e vice ordförande Maria Antonsson (MP) 2:e vice ordförande Anna Ekström (S) Bengt-Olov Tengmark (S) Noor Karim Löfgren (S) Tomas Dillén (V) Camille Gelfgren (V) Amelie Langby (M) Magnus Granat (M) Anders Lindman (SD) Alexander Zejlon (L) Daniele Fava (C) Ersättare Alexander Strehl (S) Sanna Eliasson (S) Ola Olsson (S) Luna Recabarren (S) Jaime Barrios (V) Linnea Sandels (V) Maria Walter (MP) Fredrik Strömsten (M) Douglas Ahlberg (M) Ann-Christine Carlberg (SD) Tomas Grönberg (L) Göran Råsmar (C) Övriga närvarande Jesper Ackinger Stadsdelsdirektör Adam Berglund Förvaltningssekreterare Karina Karlström Enhetschef Christine Salemka Carlsén Avdelningschef Cornelia Schroeder Lundberg Avdelningschef Nina Svensson Kanslichef Helena Wiberg Avdelningschef Hanna Wirde Avdelningschef Anna Eken Nämndsekreterare Edit Lindell Registrator Norra innerstadens stadsdelsnämnd Protokoll nr 6/2026 2026-05-20 Leila Massih Tjänsteman Sara Schaerling Tjänsteman Justerare Petter Martinsson, Petra Gardos Ek Datum för justering 2026-05-20 Paragraf §14 Sekreterare Anna Eken Norra innerstadens stadsdelsnämnd Protokoll nr 6/2026 2026-05-20 § 14 Anmälan av protokoll från Norra innerstadens och Kungsholmens stadsdelsnämnders råd för funktionshinderfrågor år 2026 NI 2026/22 Beslut Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Anmälan av protokoll från funktionshinderrådets sammanträden den 20 april och den 11 maj 2026. Handlingar i ärendet • NI 2026/22-14 Rådets protokoll från den 20 april 2026 • NI 2026/22-12 Bilaga 1. Skrivelse förskolan Nova • NI 2026/22-13 BIlaga 2. Presentation 20 april brukarråd Norra innerstaden (LSS och SoL) • NI 2026/22-16 Bilaga 1. Individuella planer och genomförandeplaner FHR • NI 2026/22-17 Bilaga 2. Presentation 2026 • NI 2026/22-18 Bilaga 3. Motion om de bortglömda barnen (KUNG 2026_161-1.1) • NI 2026/22-19 Rådets protokoll från den 11 maj 2026 Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Petter Martinsson 2026-05-26 Petra Gardos Ek 2026-05-26