Better Home Care and Support for Seniors

[Protokoll för pensionärsrådet 2026-01-21.pdf] Järva stadsdelsförvaltning Protokoll Kanslienheten JÄRVA 2026/2 Sida 1 (4) Protokoll för pensionärsrådet Närvarande ledamöter: Mats Hellberg Sievert Balkeståhl Kristina Friberg Åke Stöckel Ann-Katrin Åslund Margareta Klintholm Christina Björkegren Anja Heinonen Eddie Bervelin Ej närvarande ledamöter: Yvonne Zettergren Närvarande tjänstepersoner: Josefine Rogel Randin, kanslichef Ranya Dawd, områdeschef Järva hemtjänst Tidpunkt: Onsdag 21 januari, klockan 13:00-15:30 Plats: Förvaltningshuset i Kista, Borgarfjordsgatan 14 Protokollet justerat: Mats Hellberg och Sievert Balkeståhl Dagordning 1. Sammanträdet öppnas Sammanträdet öppnas av ordförande. 2. Val av justerare Val av justerare är Mats Hellberg och Sievert Balkeståhl. Järva stadsdelsförvaltning 3. Fastställande av dagordning Kanslienheten Elinsborgsbacken 3 Dagordningen fastställs. Inga synpunkter på dagens sammanträde. Box 4066 16304 Spånga Växel 08-50801000 start.stockholm Protokoll Sida 2 (4) 4. Föregående protokoll Inga synpunkter på föregående protokoll från 2025-12-10. Protokollet läggs till handlingarna. 5. Val av ordförande och vice ordförande 2026 Val av ordförande: Mats Hellberg Val av vice ordförande: Sievert Balkeståhl 6. Information från förvaltningen Ranya Dawd, områdeschef Järva hemtjänst Ranya berättar om hemtjänstens organisation, om hur hemtjänsten själva mäter kvalitet. Förra året hade hemtjänsten tillgång till en arbetsterapeut som genomförde risk- och konsekvensbedömningar i hemtjänstens arbete. Fokus för 2026 är att Silviahemscertifiera hela hemtjänsten, hittills är bara en enhet certifierad. Det är en certifiering i kunskap om demens. Hemtjänsten kommer även arbeta med munhälsa hos brukare vilket är en viktig hälsofråga, särskilt för äldre. Salutogent förhållningssätt, ett sätt att utöka delaktigheten med de äldre för att fokusera på det positiva. Språksatsningen fortsätter även det här året. Järva hemtjänst är en stor organisation. Av 104 tillsvidareanställda är över 60 % undersköterskor. Av vårdbiträdena har många arbetat i över 15–20 år vilket innebär att de ofta i praktiken har motsvarande kompetens. Personalomsättningen är väldigt låg, de som slutar går som regel i pension. Eftersom arbetet kan vara tungt och är det viktigt att ha fokus på hållbarheten genom hela arbetslivet. Det är inte säkert att man orkar med alla arbetsuppgifter fram till pension. Hemtjänsten arbetar mycket med fokus på geografisk indelning för att öka personalkontinuitet och även möjliggöra en bra situation vad gäller restider mellan kunder. Ranya informerar om personalkontinuiteten, vilka faktorer som påverkar. Dubbelbemanning och svåra ärenden som kräver en annan typ av planering är exempel som kan påverka kontinuiteten i hos enskilda äldre. Järva hade en personalkontinuitet på 14,1 i mätningen för 2025 och låg 0,9 över stadens snitt, vilket dock var i linje med eller bättre än de stadsdelarna som är geografiskt större. Målet är att det ska vara så få personer hos varje kund som möjligt, eftersom det ger en trygghet till både kunder och personal och många andra fördelar. Andra faktorer som kan påverka är schematekniska utmaningar, att förhålla sig till veckovila och de Protokoll för pensionärsrådet Protokoll Sida 3 (4) tillfällen när utbildningar genomförs och obligatoriska möten. Planerad och oplanerad frånvaro påverkar såklart också. Ranya informerar särskilt om de utmaningar som har funnits inom hemtjänsten med den nya enheten Mitt, där det har varit frånvaro av chef och att planeringen inte har fungerat optimalt. Personalen behöver ha rätt förutsättningar för att kunna utföra sina uppdrag. Ranya berättar om de åtgärder som har vidtagits för att förbättra. Planeringen av tiden, är en utmaning både för samordnare, omsorgspersonal och för den enskilde som ska ta emot hjälpen. Hemtjänsten har möjlighet att planera om den förlagda tiden men inte att utöka den, där krävs det ett nära samarbete med biståndshandläggare. Det varierar hur ofta hemtjänsten bjuds in till kundernas uppföljningar med biståndshandläggare. När hemtjänsten märker att behoven förändras så tar de kontakt med biståndshandläggare. Vid behov hålls SIP-möten där både utförare, handläggare och representanter från sjukvården deltar tillsammans med den äldre och i förekommande fall anhöriga. Tryggt mottagande i hemmet består av en grupp med två undersköterskor. Insatsen beställs på samma sätt som vanlig hemtjänst. Normal omfattning är två veckor, vardagar under dagtid. Det förekommer att denna insats kompletteras med vanlig hemtjänst. Samverkan med regionen är otroligt viktig för att få det att fungera så bra som möjligt i hemmet. Järva hemtjänst har Sodexo som underleverantör av matlådor. Det är upphandlat av stadsdelsförvaltningen och nu är det en ny på gång eftersom avtalet upphör det här året. Ranya visar exempel på menyer och pratar om vikten av mat, både matlagning och att matlådorna håller hög kvalitet smak- och näringsmässigt. Ranya berättar om rekryteringsprocessen för ny personal och introduktionen som nyanställd vårdpersonal genomgår. Som nyanställd går man bredvid i tre dagar vilket sedan följs upp och anpassas utifrån behov. Registerutdrag tas från polisen sedan föregående år. Årsplanering 2026 Genomgång av förslag på årsplanering. Vissa tillfällen bokas om. Korrekt årsplanering framgår av bilaga. Bokning av gäster utifrån rådets prioriterade fokusområden pågår. Gäster som är planerade: Region Stockholm om kollektivtrafik i området, beställarenheten med fokus beslutsstatistik, äldreförvaltningen för ett större perspektiv på hemtjänst, stadsmiljö, MAS och avdelningschef för äldreomsorg, funktionsnedsättning Protokoll för pensionärsrådet Protokoll Sida 4 (4) och socialpsykiatri, projektet om den nya socialtjänstlagen med fokus äldreomsorg. 7. Ärenden till nästa nämndsammanträde Punkt 6 fördelning av föreningsbidrag. Rådet konstaterar att Äldrekontakt får sin ansökan beviljad. Inga övriga kommentarer att notera. 8. Protokoll från KPR Protokoll fört vid Kommunstyrelsens pensionärsråds (KPR) samverkan med region Stockholm, 2025-11-21. Protokollet läggs till handlingarna. 8. Övriga frågor Politikerutfrågning 2026 planeras från Stockholms stad. Fråga har skickats från KPR. Efter avstämning i rådet besvaras frågan av rådets ordförande. 9. Mötet avslutas Nästa möte den 17 februari kl 13:00-15:30. Träffpunkten i Spånga, Stormbyvägen 2–4. Bilagor 1. Protokoll från KPR samverkan med region Stockholm, 251121 2. Pensionärsrådens politikerutfrågning 3. Sammanträdestider för pensionärsrådet 2026 Protokoll för pensionärsrådet --- [Bilaga - Pensionärsrådens politikerutfrågning 2026.pdf] Pensionärsrådens politikerutfrågning 2026 FÖRSLAG 2025-12-31 Varför ska Pensionärsråden gemensamt genomföra en utfrågning av Stockholms stads politiker Inför kommande kommunalval 2026 har vi som sitter i pensionärsråden inom Stockholms stad diskuterat hur vi kan få ställa frågor inom alla områden/rotlar vilket skiljer oss från alla andra pensionärsråd såväl på kommunal nivå som regionalt och nationellt. Dels organisatoriskt med ett pensionärsråd per stadsdel, 11 SPR och 1 kommunledningsnivå, KPR, dvs 12 olika pensionärsråd i en och samma kommun. SPR har kontakt med politikerna i respektive stadsdelsnämnd, som har en av kommunledningen tilldelad ”rambudget med riktlinjer” som de ansvarar för driften av stadsdelens förskolor med fritid och kultur, socialtjänst, stadsdelsutveckling och parker samt äldreomsorg. KPR har kontakt med Äldreförvaltningen och dess presidium med äldreomsorgsborgarrådet och ordföranden i äldrenämnden avseende de frågor som tillhör Äldreroteln i Stockholms stad. För att alla medlemmar i de 12 pensionärsråden, ska få tillfälle att fråga våra ansvariga och beslutande partier/politiker i Stockholms stad, avseende alla frågor där äldreaspekten kommer in oavsett vilken rotel som har ansvaret föreslår vi en gemensam politikerutfrågning genomförs före sommaren 2026. Denna politikerutfrågning ersätter inte planerade utfrågningar inom enskilda pensionärsråd, föreningar eller organisationer. Däremot kan deras planer ge bra ”input” till de frågor som ska tas upp i den gemensamma utfrågningen mellan pensionärsråden och de politiska partierna. Angreppsfrågan = Ingen intern diskussion mellan PRO, SKPF och SPF Seniorerna utan ren pensionärspolitisk debatt utifrån pensionärsrådens uppgifter. Genomförande = Två utfrågningar, en med dagens majoritet och en med dagens opposition, vilket eliminerar debatt mellan dagens två politiska uppdelningar. Vi är 30.500 organiserade pensionärer som genom våra organisationer nominerat 128 representanter till pensionärsråden KPR och SPR i Stockholm stad. Medlemmarna i pensionärsråden är tillsatta av kommunledningen och stadsdelsnämnderna. Pensionärsråden representerar alla 166 000 pensionärer som är bosatta i Stockholms enligt respektive pensionärsråds fastställa instruktioner. Vilket är ca 16 procent av alla invånare och 20 procent av alla röstberättigade i Stockholms stad. Projektstart 1.Undersöka/kontakta alla SPR om intresse finns för en gemensamt organiserad ”Pensionärsrådens Politikerutfrågning” inför valet 2026. 2. Tillsätta en projektgrupp som får: - ta fram en projektplan - göra en grov kostnadskalkyl - undersöka hur projektet ska finansieras och organiseras 3. Besluta och tillsätta en projektorganisation med uppgift att genomföra ”Pensionärsrådens politikerutfrågning 2026” enligt beslut mellan KPR och alla SPR i Stockholms stad. Mål Att Pensionärsrådens politikerutfrågning 2026 i maj-juni 2026 genomförs vid två tillfällen inför valet 2026. Utfrågningen ska gälla vad politikerna/partierna vill göra för att förbättra pensionärernas levnadsvillkor i Stockholms stad på lång och kort sikt. En utfrågning med majoriteten (tre partier) och en med oppositionen (fem partier). Auditoriet ska bestå av ledamöter och ersättare från både Kommunstyrelsens pensionärsråd, KPR, och de 11 stadsdelarnas Stadsdelsnämndernas pensionärsråd, SPR, i Stockholms stad. Tidsplan Arbetet ska påbörjas snarast för att kunna genomföras enligt ovan angivna mål, projektstart och vad projektorganisationen beslutar. Fakta/data Antal ledamöter i Stockholms stad pensionärsråd från PRO, SKPF och SPF Seniorerna. KPR 18, SPR 11 x 10 = 110 vilket gör att auditoriet max kan bli 128 personer. Antal medlemmar i ovannämnda pensionärsorganisationer är PRO 10.400, SKPF 6.200 samt SPF Seniorerna 13.900, totalt 30.500 medlemmar. Antal pensionärer inom Stockholms stad, totalt 166.000 vilket motsvarar 16% av alla invånare i Stockholms stad på 1.000.000 personer samt 20% av alla 806.000 röstberättigade personer. Nuvarande mandatfördelning i fullmäktige i Stockholm stad, totalt 101 mandat fördelade på 8 partier: Socialdemokraterna, 31 mandat Moderaterna, 20 mandat Vänsterpartiet, 16 mandat Sverigedemokraterna, 9 mandat Liberalerna, 8 mandat Centern, 7 mandat Miljöpartiet, 6 mandat Kristdemokraterna, 4 mandat Politisk majoritet S, V, MP = 53 mandat Arbetsgrupp för framtagande av detta dokument Anders Lidbeck, anders.lidbeck@telia.com, 070 – 537 08 84, KPR och SPR Kungsholmen, Sammankallande Elisabet Sundelin, elisabet.sv@hotmail.com, 070 – 773 13 88, KPR och SPR Bromma Margaretha Persson, margarethasfack@telia.com , 070 – 485 56 77, KPR Roger Andersson, rogge.andersson@gmail.com, 070 – 216 52 92, KPR och SPR Kungsholmen Sten Fylkner, s.fylkner@gmail.com, 070 – 756 38 56, SPR Norra innerstaden --- [Bilaga - Pensionärsrådets sammanträdestider 2026.pdf] Järva stadsdelsförvaltning Anteckningar Kanslienheten 2026-01-26 Sida 1 (1) Pensionärsrådets sammanträden 2026 Månad Datum Tid Plats Januari Onsdag 21/1 13:00-15:30 Borgarfjordsgatan 14, Lokal Järvasalen Februari Tisdag 17/2 13:00-15:30 Stormbyvägen 2-4, Träffpunkten i Spånga Mars Måndag 9/3 13:00-15:30 Borgarfjordsgatan 14, Lokal Järvasalen April Onsdag 8/4 13:00-15:30 Prel Tenstagången 32, Träffpunkten i Tensta Maj Onsdag 6/5 13:00-15:30 Prel Stormbyvägen 2-4, Träffpunkten i Spånga Juni Måndag 25/5 13:00-15:30 Borgarfjordsgatan 14, Lokal Gången Juli INGET SAMMANTRÄDE Augusti Fredag 14/8 13:00-15:30 Elinsborgsbacken 3, Lokal Nydal September Måndag 7/9 13:00-15:30 Borgarfjordsgatan 14, Lokal Järvasalen Oktober Onsdag 14/10 13:00-15:30 Prel Stormbyvägen 2-4, Träffpunkten i Spånga November Onsdag 11/11 13:00-15:30 Prel Tenstagången 32, Träffpunkten i Tensta December Måndag 30/11 13:00-15:30 Borgarfjordsgatan 14, Lokal Järva stadsdelsförvaltning Kanslienheten Järvasalen Elinsborgsbacken 3 Box 4066 16304 Spånga Telefon 08-50803057 Växel 08-50801000 josefine.rogel.randin@stockholm.se start.stockholm --- [Bilaga - Samverkansmöte med de kommunala pensionärsråden (KPR) 2025-11-21.pdf] 1 (14) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen MÖTESANTECKNINGAR Styrning och stöd 2025-12-09 Kansli Samverkansmöte med de kommunala pensionärsråden (KPR) Datum 2025-11-21 Tid 13:00-16:00 Plats Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons plan 4 1. Inledning ............................................................................................................... 2 Innehållsförteckning 2. Information om vården ........................................................................................ 2 3. Information om Färdtjänsten ............................................................................... 4 4. Information om hjälpmedel och egenvård .......................................................... 8 5. Demografiutmaningar och kompetensförsörjning ............................................ 10 7. Regionstyrelsens pensionärsråd ........................................................................ 13 8. Avslutning ........................................................................................................... 14 1. Skriftliga frågor och svar .................................................................................... 15 Bilagor 2. Presentation punkt 3 - Färdtjänsten .................................................................. 16 3. Presentation punkt 4 – Egenvård ....................................................................... 25 4. Presentation punkt 4 – Hjälpmedel ................................................................... 30 5. Presentation punkt 5 – Demografiutmaningar och kompetensförsörjning ..... 38 Region Stockholm Telefon: 08-123 132 00 Säte: Stockholm Box 30017 E-post: registrator.hsf@regionstockholm.se Org.nr: 232100-0016 104 25 Stockholm www.regionstockholm.se Besök oss: Lindhagensgatan 98. 2 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 1 Inledning Alfhild Petrén (S), ordförande hälso- och sjukvårdsnämndens seniorvårdsberedning Alfhild Petrén (S) öppnar mötet och hälsar alla deltagare välkomna. Vid föregående samverkansmöte den 2 juni 2025 fokuserades God och nära vård och samverkan mellan regionen och kommunerna. Idag har vi en breddad agenda med frågor som lyfts vid tidigare tillfällen, bland annat vad gäller information från trafikförvaltningen och färdtjänsten. En tanke inför framtida samverkansmöte kan vara att återkomma till trafikförvaltningen för information/dialog kring frågan om busslinjer. Vid dagens möte lyfts även de stora och viktiga frågorna demografisk utveckling och kompetensförsörjning, men vi inleder med information om läget i vården. 2 Information om vården Johan Bratt, chefläkare, hälso- och sjukvårdsförvaltningen Läget i vården Vi är inne i en period av hög vårdproduktion vid sjukhus, primärvård och inom geriatriken. Gällande smittläget kan konstateras att det finns Covid-19 i samhället men testning sker inte på samma sätt som tidigare. Vi har omkring 30 personer inneliggande med Covid-19, men då som bidiagnos. Detta är något fler än under hösten. Vi har sett de första fallen av influensa A och vi har 4-5 patienter med influensan vid akutsjukhus och geriatrik. Vi har noterat en relativt tidig influensa i år och vi kan därför förvänta oss en något tidigare influensatopp än i fjor. I Storbritannien har identifierats en muterad version av influensa K och vi har sett enstaka fall i Sverige. Det är viktigt att vaccinera sig, vaccinet minskar risken för behov av slutenvård med mellan 40-50%. Regionen startar den 25 november en vaccinationskampanj för influensa- och mässlingsvaccin som riktas till alla medarbetare inom den egenägda vården. Mässlingsutbrott är ovanliga men när de inträffar startar en 3 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 omfattande smittspårningsapparat. Den som en gång haft mässling är immun mot viruset. Vi har en arbetstagarjul i år med mycket ledighet vilket sätter press på vården att planera bemanning. Vi kommer att ha en bättre bild av bemanningsplaneringen i nästa vecka (vecka 48). Geriatriken har i nuläget 1088 bemannade platser och under julen kan en neddragning om 10 platser bli aktuell. Därmed har geriatriken god kapacitet att ta emot patienter även under de röda dagarna. Även Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASIH) ser ut att hålla full kapacitet över helgerna. Akutsjukhusen har signalerat att läget ser bra ut. Under helgerna hålls regelbundna möten mellan chefläkarna och i hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket. Ambulansfrågan sommaren 2025 Hälso- och sjukvårdsnämnden informerades i frågan den 18 november. Efter sommarens problem har en rapport producerats i syfte att se över vad som hänt och hur frågan hanterats. Sammanfattningsvis konstateras att den regionägda ambulanssjukvården (AISAB) signalerade sent att det uppstått problem med bemanningen. Detta beror till del på ett daterat schemasystem. Problemen uppkom också till del av att färre personer flyttat över från de privata ambulansbolagen efter att regionen tagit över all ambulanssjukvård. Det konstateras också att AISAB snabbt satte in åtgärder när problemen uppdagats, däribland flexbemanning och tillfälliga avtal med Samariten AB. Frågan hanterades därmed väl under slutet av juni – augusti. För prio 1 larm (misstänkt livshotande tillstånd) syntes ingen förändring. För prio 2 larm (akut, men inte livshotande tillstånd) syntes en något längre framkörningstid med i snitt plus 4 minuter. För prio 3 larm (inte akut, men i behov av ambulans) syntes ingen större förändring. Toppar i framkörningstid enligt ovan har synts tidigare, exempelvis under jul-nyår 2024. Därmed blev konsekvenserna små men schemaläggningen behöver förbättras, ledningsfunktionen behöver stärkas och det finns behov av en chefläkarposition vid AISAB. I rapporten framgår att det finns god samsyn mellan ledning och personal kring vad som behöver göras. 4 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 Beredskapsarbete Regionen arbetar mycket med beredskapsfrågor för att stärka kapaciteten inom sjukvården för att ställa om vid allvarlig händelse, katastrof eller krig. Läkemedel är ett sådant område och ASIH behöver fokuseras framåt. Regionerna och inte minst storstadsregionerna samarbetar väl i dessa frågor. Frågor från salen Fråga: Regionen behöver sätta krav på vaccinationsaktörerna att rapportera in till 1177 vilka vaccinationer patienten fått. Svar: Instämmer, det finns behov av förbättrad rapportering och en lösning på frågan, men det behöver ske på nationell nivå. - Fråga: Angående beredskap; bland andra Socialstyrelsen har uttryckt farhågor kring få vårdplatser och att förebyggande verksamhet riskerar att tränga bort vård av exempelvis multisjuka äldre. Svar: Frågan har lyfts och diskuterats i hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket och Region Stockholms bild är att läget är bättre än Socialstyrelsens bild. Men det finns variationer mellan regionerna. Pandemin visade att vi (regionen) kan anpassa oss och planera vårdplatser på kortare sikt. På lång sikt blir det utmaningar av en annan karaktär. 3 Information om Färdtjänsten Sofie Belander Nystedt och Ulrik Waldau, trafikförvaltningen Ulrik är chef för sektion Färdtjänst och Sofie är chef för grupp Färdtjänstservice vid trafikförvaltningen. Färdtjänst är en form av kollektivtrafik vilken man behöver tillstånd för att nyttja. Sökanden behöver upprätta en ansökan och ha ett läkarintyg vilket man tar med till sin kommun eller stadsdelsförvaltning. Handläggare vid kommunen gör en utredning som sänds över till trafikförvaltningen i Region Stockholm som fattar beslut om man är berättigad till färdtjänsttillstånd. Tillståndet kräver att man har väsentliga svårigheter att resa med kollektivtrafiken - ”Det är svårare än svårt”. Färdtjänst bedrivs i olika former; färdtjänsttaxi, rullstolstaxi och bårtaxi. 5 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 Färdtjänsten gäller fritidsresor, för sjukvårdsbesök finns sjukresor. I Stockholmsregionen har vi en länsfärdtjänst, alla kommuner i länet har gått ihop och skrivit avtal med Region Stockholm som ansvarar för färdtjänsten. Därmed kan brukare resa i hela regionen. Det ser olika ut i landet, i en del kommuner gäller färdtjänsttillståndet enbart kommunen. Förutom fritidsresor kan färdtjänsten användas för resor till och från arbete och vid lämning på förskola. Det finns även möjlighet att resa för förtroendeuppdrag och att resa till anhörig som vårdas på annan adress. Brukaren får ett antal resor per kalenderår. För färdtjänsttaxi 250 resor per år. För rullstolstaxi och bårtaxi 512 resor per år. Tilläggsinformation: resor till förtroendeuppdrag (2025-11-26) Resor till förtroendeuppdrag ligger utöver färdtjänstlagens krav och är en ”extratjänst”. Enligt färdtjänstens riktlinjer kan färdtjänstresenärer få extra resor för ett fast förtroendeuppdrag i en ideell, politisk eller annan jämförbar organisation. Oftast har man blivit utsedd till ledamot i en styrelse som till exempel ordförande, kassör, revisor eller bara ledamot. Generellt tilldelas resor för styrelsemöten och årsmöte. Årsmöte brukar hållas på våren och styrelsemöten brukar hållas en gång per månad med undantag för sommaruppehåll. Ansökan ska styrkas med ett årsmötesprotokoll eller motsvarande där det framgår vilket uppdrag resenären är vald till och under vilken tidsperiod det gäller. Andra uppdrag inom organisationens verksamhet betraktas inte som förtroendeuppdrag i den mening som avses i riktlinjerna. Man kan alltså inte tilldelas extra resor om man har ett uppdrag som ansvarig för någon aktivitet inom föreningen som till exempel utflyktsansvarig, studiecirkelledare, pubkvällsansvarig eller för andra aktiviteter som föreningen ordnar för sina medlemmar. Vid beviljat tillstånd utfärdas ett färdtjänstkort som medtages på resan. På baksidan av detta kort finns en SL-biljett. Därmed kan alla med tillstånd ha med sig ledsagare som kan blippas i kollektivtrafiken. Omkring 3,5 6 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 miljoner resor företas i den allmänna kollektivtrafiken via färdtjänstkortet per år. Egenavgiften följer resans längd. Högkostnadsskyddet har nivåerna max 970 kr helt pris och 650 kr halvt pris (pensionär/student/annat). I regionen finns idag 69 000 färdtjänsttillstånd registrerade. Regionen får in 22 000 ansökningar per kalenderår. Dessa är inte bara nyansökningar utan även förlängningar eller att brukare blivit sämre och behöver resa med vårdtaxi. Cirka 80% av ansökningar godkänns. Regionen mäter och följer upp tidspassning (mål 94%, utfall 2025 95%), nöjdhet (mål 86%, utfall 2025 91%) och trygghet (mål 76%, utfall 2025 85%). Det genomförs 1,9 miljoner resor med färdtjänsttaxi och 680 000 resor med rullstolstaxi om året och naturligt är att alla resor fungerar som önskat. Under pandemin minskade resorna ganska mycket men är nu på samma nivå som innan pandemin, vilket inte gäller för reguljär kollektivtrafik som fortfarande ligger på en lägre nivå. En stor utmaning är fordonsbristen inom rullstolstaxi som syns inom taxibranschen generellt. Fordonen som används för färdtjänsten används också för andra typer av resor, så som omsorgsresor och skolresor. Regionen har 6 leverantörer för färdtjänsttaxi och rullstolstaxi respektive. Frågor från salen Fråga: Kan man få taxin väntande eller måste ny resa beställas vid besök till kyrkogård? Svar: Kopplat till just kyrkogård finns ”kyrkogårdsresa” där bilen kan vänta en stund så att man kan ta samma bil tillbaka. - Fråga: Finns det någon flexibilitet kring resor för personer som bor nära länsgräns? Svar: Färdtjänsten anpassar sig till viss del till hur den reguljära kollektivtrafiken ser ut. Man kan då till exempel åka till stationerna i Gnesta och Bålsta med färdtjänst och det finns studerande som åker färdtjänst till Uppsala. Därmed finns viss flexibilitet. - Fråga: Det finns exempel på personer som har färdtjänsttillstånd men som väljer att köra egen bil utifrån väderläge. Vilka är grunderna till avslag och 7 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 hur följs behovet upp? Färdtjänsten bör vara till för de som har det största behoven. Svar: Regionen kontrollerar inte i efterhand om till exempel läkarintyg stämmer. Vi utgår från den information vi får in vid ansökan. Är man inte sanningsenlig vid ansökan är det beklagligt. Vi kan avslå ansökan när man exempelvis kan röra sig tillräckligt väl för att inte vara berättigad, vi utgår från tillståndet för personen, som också kan variera. Det varierande tillståndet kan göra att en person vissa dagar känner att de kan köra bil men andra dagar känner behov av färdtjänsten. Det är därmed svårt att säga något generellt om de enskilda fallen. - Fråga: Vilken uppföljning görs på det stora antalet resor och kan man upptäcka fusk? Svar: Det genomförs, som sagt, en otrolig mängd resor. Regionen har att förhålla sig till regelverket GDPR vilket försvårar uppföljning på fallnivå. Regionen ser över resemönster utifrån utförare och återkommande resenärer, bland annat vad gäller längre resor. Sedan är det svårt för regionen att ifrågasätta enskilda resor, vi försöker se mönster på övergripande nivå. Trafikförvaltningen har ett uppdrag att arbeta mot fusk och brottslighet. - Fråga: Vem är berättigad till sjukresa? Svar: Det är vårdens ansvar att bevilja sjukresor till sina patienter. Trafikförvaltningen har i uppdrag av hälso- och sjukvårdsförvaltningen att utbilda och informera personal som hanterar sjukresor. Om du har ett färdtjänsttillstånd är du alltid berättigad till sjukresa. - Fråga: Det sticker lite i ögonen med 3,5 miljoner resor med reguljär kollektivtrafik när man har färdtjänsttillstånd. Har samtliga dessa resenärer med sig ledsagare? Svar: Ja, det är många resor och regionen kan inte titta på enskilda resor/resenärer. Alla pengar som lagts på tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafiken får vi hoppas gjort tillgängligheten bättre. Ett exempel kan vara att brukare väljer att åka med tunnelbana när hissen på stationen fungerar men väljer färdtjänsten när hissen är ur funktion. - Fråga: Är 3 månaders handläggningstid rimligt för utfärdande av färdtjänsttillstånd? 8 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 Svar: Trafikförvaltningens handläggningstid under november är som maximalt 5 veckor, men oftast går handläggningen mycket snabbare än så. I augusti månad kan tiden ligga runt 10-11 veckor med anledning av semestrar för handläggare, vilket är för mycket. Målet är att ligga på en handläggningstid på omkring 2-3 veckor och förvaltningen jobbar löpande för att kapa tiderna. Handläggningstiden vid kommun/stadsdelsförvaltning som föregår ärendena till trafikförvaltningen kan variera. 4 Information om hjälpmedel och egenvård Viktoria Edefur, Stockholms Läns Sjukvårdsområde (SLSO), och Anna Göjeryd Ulander, hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna är ny enhetschef för hälsoutveckling vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Viktoria är verksamhetschef för hjälpmedelsverksamheterna inom Stockholms läns sjukvårdsområde. Information om egenvård Egenvård är åtgärder du kan göra själv för din egen hälsa efter dialog med vårdgivare. Det gäller allt från mediciner, kontroller, apparaturer, träning och vardagsrutiner. Vården bestämmer vad som är tryggt, exempelvis att ta läkemedel rätt, mäta blodtryck och blodsocker hemma. Egenvård ger större trygghet och självständighet och är en bärande faktor i målbilden för hälso- och sjukvården 2040 (HS2040). Egenvård minskar behovet av vårdbesök och ger ökat inflytande i din egen hälsa. Egenvård kan innebära minskad risk för fall och fallskador, minskad risk för kroniska sjukdomar och stärkt hälsa och livskvalitet. Egenvård beskrivs på olika nivåer. Socialstyrelsen tar fram regler och sätter ramarna utifrån lagstiftning. Region och kommun ska samarbeta och särskild vikt läggs vid tydligt ansvar och säkerhet. Enligt HS2040, regionens långsiktiga målbild, ska vården generellt bli mer hållbar och modern. Här är egenvård en viktig komponent, genom medskapande, digitala lösningar och hemvård. Primärvård och 1177 ska vara navet i vården. Regionen utvecklar systemlösningar för egenvård. Vi ska ha bra rutiner, information och uppföljning. Två praktiska exempel kan ges från kunskapsstyrningen och de personcentrerade vårdförloppen för reumatoid artrit och svårläkta sår. Här har digitala stöd/utbildningar utvecklats i samspråk med patientrepresentanter för användning inom vården. 9 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 Frågor från salen Fråga: Ordet ”egenvård” förstås, men många äldre lever tillsammans med en närstående. Hur ska det förstås utifrån detta? Svar: Vårdgivaren gör en bedömning av förutsättningar tillsammans med patient och dess närstående, man försöker se över hela levnadssituationen. Har man inte anhöriga som kan vara stöd i egenvården finns kommunen. Information om hjälpmedel Hjälpmedelsverksamheterna inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) bistår med personligt förskrivna hjälpmedel som används i hemmet, vilka också ingår i vad vi kallar egenvård. Hjälpmedlen som förskrivs är CE-märkta medicintekniska produkter. Hjälpmedelsverksamheterna ger också råd och stöd till förskrivare och träffar förskrivare och patienter genom konsultation. Vid sådan provas och testas hjälpmedel. Verksamheten har också ansvaret för reparationer av hjälpmedlen. Mycket av verksamheten består av logistik, man upphandlar genom LOU, tillämpar återbruk när så är möjligt, håller med lager och distribuerar hjälpmedel. Beroende av yrkeskompetens har man olika möjligheter och ansvar för att förskriva olika typer av hjälpmedel. Regionen har en hjälpmedelspolicy som styr vem som får förskriva, vad som får förskrivas och för vilka behov. Hjälpmedelsverksamheterna har omkring 300 medarbetare inom olika yrkeskategorier. Verksamheterna tar emot omkring 3800 konsultationsuppdrag och 300 000 telefonsamtal per år. Därmed omkring 700-800 samtal per dag. Verksamheterna håller beredskap kvällar, nätter och helger för att klara av de mest basala uppgifterna. Varje dag levereras hjälpmedel till omkring 4000 personer. Verksamheterna arbetar med hållbarhet och då särskild vad gäller cirkularitet. Frågor från salen Fråga: Angående hörselhjälpmedel; hört att det är betydligt färre hörapparater att välja bland och betydligt dyrare nu efter avskaffandet av Fritt val. Svar: Dyrare är det definitivt inte. Man betalar patientavgift om 600 kr för hörapparat. Liksom tidigare har brukaren ansvar för att byta ut delar som behöver bytas, så som batterier. Gällande utbudet är regionen en offentlig aktör och vi behöver förhållas oss till LOU. Vi har ett bra brett sortiment 10 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 som fungerar mycket bra, men det innehåller då naturligt inte alla produkter på marknaden. Vid Fritt val kunde man köpa vad helst som fanns på marknaden, så är det inte nu. - Fråga: Angående återanvändning; exempel med avliden person som hade hjälpmedel, fick då köra hjälpmedlen själv till Hässelby. Men inte efter att något frågat om dem utan efter eget initiativ/telefonsamtal. Dessutom hade avliden person en maskin för att övervaka pacemaker. Fick då åka till S:t Göran som inte hade bra koll. Hörapparaten som hittades senare hamnade i soporna. Man måste göra mycket själv för att kunna lämna tillbaka sakerna. Svar: Vi kategoriserar produkter på lite olika sätt, en del kan följas och andra inte. När man får hjälpmedel förskrivet ska man också få information om vad som ska göras den dag man inte behöver det. Primärvården (eller annan vårdgivare som förskrivit hjälpmedel) hämtar inte, men man kan lämna in hjälpmedel som man inte längre är i behov av till dem så hämtar hjälpmedelsverksamheterna upp här. Hörapparater kan inte återanvändas och det är snabb produktutveckling på området. 5 Demografiutmaningar och kompetensförsörjning Christian Skarman och Zilla Jonsson, regionledningskontoret, och Ann- Sofie Backman, hälso- och sjukvårdsförvaltningen Christian arbetar som demograf vid regionledningskontoret. Zilla är HR- direktör för Region Stockholm. Ann-Sofie är enhetschef för utbildning vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Demografi Folkökningen är lägre nu än den varit den gångna tio årsperioden då vi hade högre barnafödande och större invandring. Men Stockholms län ökar fortfarande mest av länen i antal räknat. Den procentuella tillväxttakten är större i Uppsala län, men en del av denna beror på inflyttning från Stockholm till Knivsta och Håbo, det vill säga att denna del av Uppsala län blivit en del av Stockholms bostadsmarknad. Antalet personer över 80 år ökar nu kraftigt på grund av 40-talisterna. På sikt kommer 60-talisterna bidra till en ännu större ökning av antalet personer som är 80 år eller äldre. Redan 1993 blev gruppen 60-talister större än gruppen 40-talister med anledning av invandring till riket. Vi har en ökad medellivslängd i hela riket 11 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 och högre sådan i Stockholmsregionen än riket i övrigt. Beroende på när medellivslängd mäts ser vi dessutom olika resultat. Vi mäter i regel medellivslängd från födseln, men man kan även se till medellivslängdens ökning vid olika åldrar. Då framgår det att den ökade medellivslängden främst har skett bland yngre äldre medan medellivslängden vid 95 års ålder i stort sett varit oförändrad sedan slutet av 60 talet. Vi ser en åldrande befolkning men vi ser också att de höjda pensionsåldrarna följer denna ökning (försörjningskvot – antal personer i arbetsför ålder jämfört personer i icke-arbetsför ålder). Regionen lägger prognoser för möjlighet att planera hälso- och sjukvården. Kompetensförsörjning Region Stockholm har omkring 50 000 medarbetare varav cirka 45 000 arbetar inom vården. Vi har omkring 200 yrkesgrupper där gruppen sjuksköterskor är störst. Genom medarbetarpolicy arbetar regionen som en arbetsgivare med målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Utifrån den demografiska utvecklingen och tillgänglig kompetens på arbetsmarknaden ser regionen att vi inte kommer kunna rekrytera i den utsträckning vi hade velat framöver. Ett ökat fokus är arbete med att behålla befintlig medarbetare. Graden av hyrbemanning nådde en ohållbar nivå utifrån arbetsmiljö, kontinuitet och kvalitet under 2022. I mars 2023 påbörjades en utfasning av hyrpersonal och en omfattande neddragning har skett till idag. Nu arbetar regionen för att förvalta denna omställning. Hyrbemanning kan används som verktyg vid toppar men det är inte en fungerande generell bemanningsmodell. Kostnaderna för hyrbemanningen uppgår under 2025 till cirka 250 miljoner kronor. Nu arbetar regionen särskilt med arbetsmiljö och hälsa. Vi har de senaste åren haft 100 miljoner kronor öronmärkta för insatser inom arbetsmiljöområdet. Huvuddelen av dessa medel går ut till verksamheterna, som bäst vet vilka insatser och satsningar som kan få effekt. Ett pilotprojekt för schemalagd återhämtning i operationsverksamhet har inletts. Sjuksköterskor kan sedan flera år tillbaka få en specialistutbildning med bibehållen lön. Genom chefsförsörjningsprogram arbetar vi med alla delar av ledarskapet, från att identifiera nya chefer till att ta tillvara erfarna ledares erfarenheter. Regionen arbetar allt mer samordnat med kompetensutveckling över verksamhetsgränserna. För sjuksköterskor och barnmorskor finns ett 24/7 avtal som bland annat innehåller en kvarstannandebonus. Vi kommer under 2026 att införa gratis 12 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 arbetsskor till vårdpersonal (vårdverksamheter, även till exempel sterilteknik). All personal har ett friskvårdsbidrag om 5000 kronor per år och vi kommer att införa rabatterade SL-kort för samtliga medarbetare. Vi ser en ökning av antalet anställda läkare, sjuksköterskor och barnmorskor efter utfasningen av hyrbemanning. Sedan oktober 2023 har 1300 sjuksköterskor anställts. Vi ser en generell nedgång av sjukfrånvaro 2025 jämfört föregående år. Vi ser också att kvarstannandet, personal som är kvar efter 36 månader, har ökat. Framförallt läkare väljer att stanna kvar längre upp i åldrarna. Utbildning Enheten utbildning vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen hanterar medel för den utbildning som sker i vårdens lokaler. Region Stockholm har omkring 100 000 utbildningsveckor totalt kopplat till grundutbildning i verksamheterna (studerande i vårdverksamheterna). Besöken i sjukvården följer befolkningsutvecklingen. Under 2024 hade regionen 360 000 vårdtillfällen, vårddagarna har minskat. Typen av besök följer ålderskategorier. Utbildningen som bedrivs baseras på verksamhetsintegrerat lärande (VIL) och utbildningen är helt beroende av att vi öppnar upp verksamheter och lokaler för studenter. Utbildningsenheten arbetar mycket med avtal; att veta var studenterna är, att man gör rätt saker och att verksamheterna får betalt. Medarbetarna som tar emot studenter behöver ha viss pedagogisk kompetens, och regionen har ett utbildningsdirektiv. Det finns ett nätverk för utbildning där regionen är en stor producent av utbildning. Vi ser att studerandeveckorna sakta ökar, vilket är positivt. Från 2023 är titeln undersköterska en skyddad yrkestitel. Läkarutbildningen har fått en ny struktur för följsamhet till EU. Här innefattas ändrad utbildningslängd och ändrade regler för tjänstgöring och legitimation. 13 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 Frågor från salen Fråga: Hur kan vi lyckas få fler att välja att gå vård-/omsorgsgymnasium och få fler läkare att vilja specialisera sig inom geriatrik. Svar: Ann-Sofie är ordförande för vård- och omsorgscollage som arbetar för att öka attraktiviteten till yrkena. Bland annat genom digitala kampanjer riktade mot unga, informationsdagar och gymnasiemässa. Geriatrikerna är själva delaktiga i rekryteringsprocesser och geriatrik finns nu med i bastjänstgöringsprogram. Inspel: Fokus bär även läggas vid yrkesbyten mitt i livet, omskolning och validering. 6 Regionstyrelsens pensionärsråd Kent Ivarsson (C), ordförande regionstyrelsens pensionärsråd Regionstyrelsens pensionärsråd är ett partsorgan mellan politiken och de fyra pensionärsorganisationerna. Rådet har 30 ledamöter och håller 4 möten per år. Här behandlas aktuella frågor som berör åldersgruppen 65+. Kent hälsar särskilt Märta Martin-Granlund (C), nytt regionråd med ansvar för hållbarhetsfrågor, välkommen till dagens möte. Kent lyfter behovet av samarbete mellan regionens pensionärsforum och de kommunala pensionärsråden. Vi behöver gemensamt höja våra röster för äldreområdet och exempelvis ställa frågor kring mötet mellan vårdpersonalen och kommunens tjänstemän för att göra övergångar och information så välfungerande som möjligt. Kommunerna och regionen kommer att stå inför enorma utmaningar vad gäller arbetskraften. Vi har behov av samverkanslösningar mellan parterna för att hitta lösningar inte bara på hälso- och sjukvårds- och omvårdnadsområdet utan också inom den regionala utvecklingen och kollektivtrafiken. Pensionärsorganisationerna och de kommunala pensionärsråden besitter stor kunskap och har möjlighet att stötta i utvecklingen. Kent uppmanar medverkande att inkomma med synpunkter (till hälso- och sjukvårdsförvaltningen, mötets sekreterare) kring teman och områden inför 14 (14) MÖTESANTECKNINGAR 2025-12-09 vårens och höstens samverkansmöten. Vad har vi för angelägna frågor som behöver lösas tillsammans? Kent ser möjligheterna i att de 26 kommunala pensionärsråden går fram med gemensam front för att lägga frågor på bordet vad gäller den åldrande befolkning. Kommentar från salen: Det finns behov av ett verksamhetsråd på Södertälje sjukhus. Vänligen återkom i denna fråga. 7 Avslutning Alfhild Petrén (S) tackar medverkande för dagens möte. Det är viktigt att alla vi äldre, där vi befinner oss, kan dela våra erfarenheter och ställa krav på politiken. Vi från seniorvårdsberedningen försöker se hur vi kan underlätta och stärka att det blir bättre dialoger och utbyten. Vi kommer i detta forum återkomma till uppföljningen av satsningen på God och nära vård och vi följer utvecklingen framåt vad gäller egenvård och vård i hemmet. Vi kommer att fortsätta att bredda agendan för våra samverkansmöten, också till trafiken och andra regionala områden. Skriftliga frågor och förvaltningens svar 1 (1) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Styrning och stöd 2025-12-01 Kansli Avsändare: Haninge kommun, äldrenämnden Datum: 2025-10-28 Många undersköterskor i den kommunala hemtjänsten skulle kunna utföra delar av hemsjukvårdens uppgifter genom delegation. Frågan har diskuterats tidigare men har inte lösts. Genom ett delegerat ansvar skulle samordningen mellan hemsjukvården och hemtjänsten bli bättre. Det skulle också kunna förbättra kontinuiteten inom hemtjänsten med färre personal som besöker brukaren. Det har varit ekonomiska skäl som tidigare förhindrat en lösning. En rimlig ordning är att regionen och intresserade kommuner träffar överenskommelser om ett delegationsansvar. Vad är regionens syn på detta? Svar: Enhet allmänmedicin, hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tack för din fråga gällande delegering av delar av hemsjukvårdens uppgifter till hemtjänsten. Ämnet är aktuellt och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ett intresse av att hitta en lösning på sikt, dock finns ingen pågående diskussion med kommunerna just nu. Det är flera olika delar som behöver lösas där den ekonomiska, som du nämner är en del men även andra frågor såsom kompetensfrågan och dokumentation behöver ses över. Under nästa år inleds ett arbete med att revidera den regionala samverkansöverenskommelsen för äldre och eventuellt kommer den här frågan komma att hanteras i det arbetet. Avsändare: Södermalm SPR Datum: 2025-11-12 När man är ung och behöver gå till vårdcentralen så är det oftast en sak man behöver tala om och då räcker besökstiden till. När man är äldre så kan flera saker tillstöta på en gång. Att då behöva boka ett besök för varje sak är väldigt frustrerande för att inte tala om att det kan dra ut månadsvis på tiden eftersom det är svårt att få tider. Kommer införandet av god och nära vård lösa detta eller ska vi fortsätta att ha det så här? För egen del kommer det att ha gått minst två månader innan jag får hjälp med tre problem. Svar: Enhet allmänmedicin, hälso- och sjukvårdsförvaltningen I avtalet för Vårdval vårdcentral framgår att vårdgivaren ska anpassa längden på vårdkontakten utifrån behov. Det finns inte någon generell regel som säger att man bara får ta upp en sak per besök. Patient och läkare kan ibland också tillsammans behöva prioritera mellan olika sökorsaker. Region Stockholm Telefon: 08-123 132 00 Säte: Stockholm Box 30017 E-post: registrator.hsf@regionstockholm.se Org.nr: 232100-0016 104 25 Stockholm www.regionstockholm.se Besök oss: Lindhagensgatan 98. 2025-11-21 1 Trafikförvaltningen Färdtjänst i Region Stockholm Sofie Belander Nystedt K1 2025-11-21 2 Trafikförvaltningen Ansökningsprocessen Den sökande Egen ansökan Läkarintyg Kommun/stadsdelsförvaltning Utredning Trafikförvaltningen Beslut om färdtjänsttillstånd K1 2025-11-21 3 Trafikförvaltningen Vad är Färdtjänst?  Väsentliga svårigheter att resa med kollektivtrafiken – svårare än svårt  Färdtjänsttaxi, rullstolstaxi och bårtaxi  Fritidsresor  Extra tilldelning av resor – Arbetsresor – Övriga resor  Resor till förtroendeuppdrag, resor till/via förskola, besök av nära anhörig  Resor i kollektivtrafiken K1 2025-11-21 4 Trafikförvaltningen Antal resor (kalenderår) Färdtjänsttaxi Rullstolstaxi/bårtaxi Antal resor 250 resor* 512 resor* * Under 25 år har resor efter behov K1 2025-11-21 5 Trafikförvaltningen Kostnad Egenavgift 0-3 mil 86 kronor 3-6 mil 172 kronor 6-9 mil 258 kronor Högkostnadsskydd 970/650 kronor/månad K1 2025-11-21 6 Trafikförvaltningen Färdtjänsttillstånd  Ca 69 000 aktiva färdtjänsttillstånd  Ca 22 000 ansökningar får vi till oss per år – Nyansökningar – Ansökan om förändring av färdtjänsttillstånd K1 2025-11-21 7 Trafikförvaltningen Indikatorer Tidspassning Nöjdhet Trygghet 2025 Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Januari- 94% 95% 86% 91% 85% 76% oktober K1 2025-11-21 8 Trafikförvaltningen Antal resor  Antal resor med – Färdtjänsttaxi: 1,9 miljoner (2024) – Rullstolstaxi: 680 000 (2024)  Nedgång under pandemin som nu återhämtat sig  Ca 3 500 000 färdtjänstresor sker i kollektivtrafiken – Vanligast med buss K1 2025-11-21 9 Trafikförvaltningen Utmaningar  Fordonsbrist vilket gör att vi har problem i vissa områden och vid vissa tider – Samma fordon används av flera som exempel  Omsorgsresor  Skolresor K1 1 Egenvård inom Region Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningen November 2026 2 Vad är egenvård och varför är det viktigt? • Det du kan göra själv för din hälsa – • Ger större trygghet och självständighet med stöd från vården. • Hjälper dig att må bättre i vardagen • Kan vara allt från mediciner, kontroller och • Upptäcker problem tidigare medicinteknisk apparatur • Minskar behovet av vårdbesök till träning och vardagsrutiner. • Ger mer inflytande över din hälsa • Vården bedömer vad som är tryggt och anpassar stödet. Egenvård för äldre invånare: Exempel: • Minskar risken för fall, smärta och försämringar • Ta läkemedel rätt • Gör det lättare att sköta kroniska sjukdomar • Mäta blodtryck eller blodsocker hemma • Ger kontroll i vardagen • Följa tränings- eller balansprogram • Stärker hälsan och livskvaliteten • Använda digitala hjälpmedel och appar • Närstående kan vara delaktiga vid behov • Sköta enklare behandlingar (om vården godkänt det) 3 Egenvård beskrivs på flera nivåer Fokus Vad Regionens tolkning Regler & säkerhet • Egenvård är något patienten kan göra själv efter Regionen använder bedömning. detta som grundregler Socialstyrelsen – Göra saker säkert • Vården ska planera, samordna och följa upp. för hur egenvård ska fungera – Kunskapsstöd egenvård och tydligt. • Kommun och region ska samarbeta. så att det blir tryggt och • Viktigt med tydligt ansvar och säkerhet (riskanalyser) rätt. Framtidsvision • Egenvård är en viktig del av framtidens vårdsystem Regionen utvecklar egenvård Region Stockholm, som ska stärkas, grundpelare i personcentrerad vård. till en systemlösning – där Målbild 2040 Göra vården hållbar • Invånaren är medskapare, inte bara mottagare. digital teknik, hemvård och Strategisk plan och modern. • Digitala lösningar och hemvård är centralt. patientens roll är nycklar för att • Primärvården och 1177 är navet. klara framtiden. Införande i praktiken Egenvård görs till en vardaglig • Egenvård ska vara en naturlig del av vården. del av hur vården fungerar. Region Stockholm Göra vården mer • Invånare ska få stöd, kunskap och digitala verktyg. Vi breddar den till levnadsvanor Strategi för egenvård delaktig, enkel • Vårdpersonal ska hjälpa patienter att klara mer själva. och hälsofrämjande egenvård, och nära. • Systemet ska ha rutiner, bra info och uppföljning. Digitalisering och partnerskap Två exempel av flera från nationell kunskapsstyrning där det finns tydliga komponenter av egenvård Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för reumatoid artrit (från NPO reumatiska sjukdomar): - Har lett till att NPO reumatiska sjukdomar, tillsammans med patientföreträdare, utformat en patientutbildning vid reumatisk sjukdom, som finns på stöd och behandlingsplattformen (SOB): https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrningvard/programomradenochsamverkansgrupper/nationellaprogramomrade n/nporeumatiskasjukdomar/patientutbildningarvidreumatisksjukdom.56081.html Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp svårläkta sår (från NPO hud- och könssjukdomar) - Har lett till att NPO hud-och könssjukdomar, tillsammans med patientföreträdare, tagit fram en patientutbildning vid svårläkta sår. - https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrningvard/programomradenochsamverkansgrupper/nationellaprogramomrad en/npohudochkonssjukdomar/svarlaktasar/patientutbildningforsvarlaktasar.91171.html 6 Tack! Anna G Ulander, enhetschef Hälsoutveckling Anna.gojeryd-ulander@regionstockholm.se 2025-11-21 1 Stockholms läns sjukvårdsområde Hjälpmedelsverksamheterna inom SLSO Region Stockholm  Hjälpmedel Stockholm  KommSyn Stockholm  Medicinteknisk apparatur i hemmet  Förbrukningshjälpmedel i hemmet 2025-11-21 2 Stockholms läns sjukvårdsområde Uppdrag • Tillhandahålla funktionella medicintekniska produkter CE märkta enligt MDR. Det vi i dagligt tal benämner som hjälpmedel. • Råd och stöd till förskrivare och patienter, konsultationer, utbildning • Teknisk service (reparationer) • Logistik (Upphandling, inköp, återanvändning, återvinning lager och distribution) 2025-11-21 3 Stockholms läns sjukvårdsområde Vem förskriver hjälpmedel Vårdgivare, inom ramen för sitt uppdrag. Avtal med Region Stockholm. Olika yrkesproffessioner: läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, audionomer, dietister, synpedagoger Hjälpmedelspolicy Styr inom vilka områden det ska finnas hjälpmedel samt vem som har förskrivningsrätt 2025-11-21 4 Stockholms läns sjukvårdsområde Våra medarbetare ca 300 st • Hjälpmedelskonsulent • Tekniker, Medicintekniska ingenjörer • Administrativ personal • Logistik • Lager och transport * upphandlade underleverantörer 2025-11-21 5 Stockholms läns sjukvårdsområde Antal unika patienter inom respektive hjälpmedelsområde (66 år och uppåt) • 93 067 Förbrukningshjälmedel i hemmet • 24 432 Hjälpmedel Stockholm • 26 341 Sodexo • 16 584 KommSyn Stockholm (ökar mest) • 27 694 Medicinteknisk apparatur i hemmet 2025-11-21 6 Stockholms läns sjukvårdsområde Statistik okt 2024-sep 2025 Antal unika personer över 66 år Inkontinens 55 168 Diabetes 31 332 Näring 21 329 Respiratorer (CPAP) 17 602 Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar 11 131+ 12 190 Hörsel 9 651 2025-11-21 7 Stockholms läns sjukvårdsområde Vad gör vi… 2024 3800 konsultationsuppdrag 300 000 telefonsamtal 26 000 reparation och service ärenden. Beredskap 700 st ärenden kvällar, nätter, helger Varje dag levererar vi hjälpmedel till ca 4000 patienter 2025-11-21 8 Stockholms läns sjukvårdsområde Hållbarhetsarbete Demografiutmaningar och kompetensförsörjning Christian Skarman, Zilla Jonsson och Ann-Sofie Backman Stockholms läns folkmängd ökade med 18 486 personer år 2024 Störst folkökning i antal Tredje störst procentuellt (efter Västerbotten och Uppsala) Länens folkökning år 2024 20 000 15 000 10 000 5 000 0 -5 000 m e d a n d g d d o d n d d r g d d a e g a n n l e n n n n r n e n n r n n n g r l o å a a t a i a a b a t a a m e a a r n o h k c o t S k S l a t ö G a r t s s p p U t o b r e t s ä V l l a H p ö k n ö J l n a m t s ä V l t m ä J e r Ö l t ö g r e t s Ö t o b r r o N l t o G l m r ä V l a K b o n o r K l n a m r e d ö l r r o n r e t s ä a l a D i k e l B b e l v ä G ä S V V Källa: Region Stockholm baserat på SCB data Total ökning 275 000 personer 1000-tal Total ökning 300 115 000 personer 34 250 37 200 150 42 154 100 42 50 70 50 0 -39 2015-2024 2025-2034 -50 0-19 år 20-66 år 67-79 80+ år Källa: Region Stockholm prognos 2025 Antalet äldre i Stockholms län 450 000 67-79 år 400 000 80+ år 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 År Källa: Region Stockholm prognos 2025 Medellivslängd 90 85 Kvinnor 80 75 Riket Män Stockholms län 70 65 60 55 50 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Källa: Region Stockholm baserat på SCB data Dödstal riket män Dödstal länet län Per 100 Per 100 The Lee-Carter method Källa: Dödstalen beräknade av Region Stockholm. Dödstalen för prognosåren är hämtade från SCB Sveriges framtida folkmängd 2024-2070 2 1 1 1 1 1 0 8 6 4 2 0 8 6 4 2 0 1 9 7 0 1 9 8 0 1 9 9 0 2 0 0 0 2 0 1 0 2 0 2 0 2 0 3 0 2 0 4 0 2 0 5 0 8 8 8 8 8 8 5 4 3 2 1 0 å å å å å å 2 r r r r r r 0 6 0 2 1 1 1 1 1 0 8 6 4 2 0 8 6 4 2 0 1 9 7 0 1 9 8 0 1 9 9 0 2 0 0 0 2 0 1 0 2 0 2 0 2 0 3 0 2 0 4 0 2 0 5 0 8 8 8 8 8 8 5 4 3 2 1 0 å å å å å å 2 r r r r r r 0 6 0 Dödstalens utveckling enligt riksprognosen Per 1000 Per 1000 1000 1000 Kvinnor Män Ålder Ålder 100 100 95 95 100 100 90 90 85 85 80 80 10 10 75 75 70 70 65 65 0 60 0 60 55 1 1 55 50 50 45 45 40 25, 35 20,30 40 35 25 0.1 30 0.1 20 15 15 5 5 10 10 0.01 0.01 1960 1980 2000 2020 2040 2060 1960 1980 2000 2020 2040 2060 Logaritmisk skala Källa: Data hämtat från SCB Sveriges framtida folkmängd 2024-2070 Återstående medellivslängd i länet vid olika åldrar Antal återstående år 30 60 år kvinnor 60 år män 25 20 70 år kvinnor 70 år män 15 80 år kvinnor 10 80 år män 90 år kvinnor 5 90 år män 95 år kvinnor 95 år män 0 1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2004 2009 2014 2019 Ålder Källa: Beräkningar av Region Stockholm baserat på SCB data. Medellivslängd Ålder 95 86,2 till 89,7 90 Kvinnor 83,4 till 87,6 85 80 Män 75 Stockholms län 70 Riket 65 60 55 50 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: Region Stockholm prognos 2025, Statistiska centralbyrån prognos 2025 Demografisk försörjningskvot i Stockholms län Kvot 100 90 80 70 60 50 40 Demografisk försörjningskvot Höjd pensionsålder 30 Riket Riket höjd pensionsålder 20 10 0 År 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: Region Stockholm prognos 2025, Statistiska centralbyrån prognos 2025 Kompetensförsörjning i Region Stockholm Vad gör vi? och Hur går det? Region Stockholms medarbetarpolicy - tillika arbetsmiljöpolicy Region Stockholms tre styrande principer: 1. Region Stockholm vill vara en attraktiv och hållbar arbetsgivare. 2. Region Stockholm ska vara en inkluderande och trygg arbetsgivare. 3. Tillsammans utvecklar vi verksamheten. ▪ Sjukfrånvaron Utveckla, behålla och ▪ Kvarstannande öka attraktiviteten ▪ Egna medarbetare Utveckling av kostnad för hyrbemanning Januari – Oktober 2023-2025 Månadskostnad för inhyrd personal inom sjukvården (tkr) 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2023 2024 2025 Utveckling av kostnader för hyrbemanning Sjuksköterskor och läkare 2023-2025 120.0 100.0 80.0 60.0 40.0 20.0 0.0 b r r j n l g p t v c n b r r j n l g p t v c n b r r j n l g p t e a p a u u u e k o e a e a p a u u u e k o e a e a p a u u u e k F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O 2023 2024 2025 Läkare Sjuksköterskor 17 Vad gör vi för våra medarbetare just nu? Arbetsmiljö och hälsa - 100 mkr för arbetsmiljöinsatser - Vaccinationskampanj för influensa och mässling - Pilotprojekt med schemalagd återhämtning i operationsverksamhet 18 Vad gör vi för våra medarbetare just nu? Utveckling - Bibehållen lön vid utbildning till specialistsjuksköterska - Samordnad kompetensutveckling för mer utvecklingskraft Ledarskap - Chefsförsörjningsprogram - Från potentiell chef till erfaren ledare 19 Vad gör vi för våra medarbetare just nu? Förmåner, ett axplock - 24/7-avtal för sjuksköterskor och barnmorskor - Rabatterat SL-kort - Gratis arbetsskor för medarbetare i vården - 5000 kr friskvårdsbidrag per år Hur ser det då ut? Antal medarbetare i våra största yrkesgrupper Oktober 2023-2025 16 000 13 669 14 000 13 180 12 325 12 000 10 000 8 256 8 327 8 450 7 940 7 666 7 427 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Läkare/Kombtj läk Sjuksköt/Barnmorska Undersköt/Skötare okt-23 Antal anställda okt-24 Antal anställda okt-25 Antal anställda Total sjukfrånvaro i % 2023-2025 12.00% 9.90% 10.00% 9.29% 9.23% 8.00% 6.62% 6.45% 6.23% 6.00% 4.00% 3.29% 3.34% 3.08% 2.00% 0.00% Läkare/Kombtj läk Sjuksköt/Barnmorska Undersköt/Skötare 2023 2024 2025 Kvarstannande 36 månader 2023-2025 86.0% 84.6% 84.0% 82.4% 82.0% 81.0% 80.0% 79.1% 78.8% 78.3% 77.9% 78.0% 76.8% 75.9% 75.9% 76.0% 73.6% 74.0% 72.0% 72.0% 70.0% 68.0% 66.0% 64.0% Läkare Sjuksköterska/Barnmorska Undersköt/Skötare/Barnskötare Slutsumma 2023 2024 2025 Vårdbehov och grundutbildning i hälso och sjukvården Ann-Sofie Backman chef Utbildningsenheten Hälso och sjukvårdsförvaltningen KPR-samverkan 2025-10-28 25 Utbildning Grundutbildning – en förutsättning för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning 20251122 2025-10-28 26 Totalt cirka 100 000 studerandeveckor . Vårdkontakter – senaste 10 åren Befolkningsutveckling samt öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen i Region Stockholm år 2014-2023 (Källa: Befolkning Statistiska centralbyrån) 130 24 miljoner besök 2024 Geriatrik Övrig Sjukvård Psykiatri 120 Akutsomatisk Vård 110 360 tusen vårdtillfällen och 1,6 miljoner vårddagar 2024 Primärvård 100 Psykiatri 90 Psykiatri Geriatrik Vårdtillfällen 80 Akutsomatisk vård Geriatrik Akutsomatisk vård Vårdtid 70 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Folkmängd Besök Slutenvårdstillfällen Vårddagar Befolkningsutvecklingen i länet 45000 40000 2033 2023 35000 30000 2013 25000 20000 15000 10000 5000 0 rårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårårå 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 + 1111111111222222222233333333334444444444555555555566666666667777777777888888888899999999990 0 1 Öppenvårdsbesök 2024 Öppenvårdsbesök uppdelat på ålder och uppdragstyp Alla övriga Florence 79 år ”Vanligaste patienten i Stockholm” BUMM 600 000 Flera kroniska sjukdomar BUP Diabetes typ 2, hypertoni Beroendevård Genomgått minnesutredning Psykiatrisk specialistvård för vuxna Billie 58 år Får hemsjukvård Insatser för psykisk hälsa Problem med ett knä sedan Jonna 30 år 500 000 Graviditetsövervakning och eftervård några år tillbaka Gravid med sitt första barn Går till sjukgymnast Specialicerad fysioterapi Går till psykolog och Precis påbörjat utredning för Primärvårdsrehabilitering sjukgymnast på onsdagar Kim 13 år hypertoni ASiH 400 000 Noa 4 år Besöker psykolog B he a l s g a e l r hemsjukvård kvällar, nätter och BVC Har sökt akut för skada i Basal hemsjukvård vid husläkarverksamhet fotleden vid parkourträning Besökte vården 5 gånger BVC Även sökt för luftvägsinfektioner Luftvägsinfektioner Husläkarverksamhet och hudutslag Besökte även logoped 300 000 Närakut Sjukhusvård/Akutsjukhus 200 000 100 000 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 + 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 0 1 1 0 1 00-06 07-12 13-19 20-29 30-44 45-64 65-74 75-84 85-ww 31 Utbildningsuppdraget, Region Stockholm ▪ Omfattar – verksamhetsintegrerat lärande (VIL): Universitet och högskola; verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Gymnasiet och vuxenutbildning; arbetsplatsförlagt lärande (APL), Yrkeshögskola; lärande i arbetslivet (LIA). – Läkarnas utbildning AT/ST/BT ▪ Regleras genom – Avtal – Utbildningsdirektiv som ges ut årligen Förutsättningar • Vårdgivaren ska kunna ta emot studerande från de vårdyrken och professioner som finns anställda hos vårdgivaren. • Medarbetarna ska ha pedagogisk kompetens • Alla vårdgivare/vårdenheter ska kunna samverka i nätverk för tillgång till personer med pedagogiska funktioner och akademisk kompetens. Utbildningsuppdrag - lärosäten/skolor Karolinska Institutet Avtal Nationellt ALF-avtal Regionalt ALF-avtal KI-Region Yrkeshögskolor Sophiahemmet Stockholm VIL - verksamhetsintegrerat lärande Högskola VIL-avtal - högskolor VFU - verksamhetsförlagd utbildning Vård- och omsorgscollege (högskola) Vårdavtal LIA - lärande i arbete (yrkeshögskola) Utbildningsdirektivet APL - arbetsplatsförlagt lärande (gymnasieskola) Gymnasieskolor inkl. Röda Korsets vuxenutbildning Högskola Uppsala Utbildningsdirektiv – uppdrag, Marie Cederschiöld Universitet ersättningar, utbildningsbudget, högskola satsningar, t ex. Organisation - nätverk - Lärandemiljöer för samverkan - Pedagogiska funktioner Vårdverksamheter - Samordningsfunktioner Lärosäten - Pedagogisk kompetens, Skolor handledarutbildning Regelbundna nätverksmöten Högskolan i Stockholms Gävle universitet Utbildningsbokslut – Årshjul för beställningar och planering uppföljning av kvantitet och kvalitet, del av FoUUI-bokslutet. IT-stöd KliPP - kliniskt placeringsprogram Dialogmodell 17 349 aktiva användare 2 201 vårdenheter/arbetsplatser Mälardalens Södertörns Placerinsportalen 2026 Universitet högskola 2025-10-28 Studerandeveckor, totalt Region Stockholm år 2023 Utbildning • Studerandekategori • Läkarprogrammet • Ambulanssjukvårdare • Magisterprogrammet i klinisk farmaci • Apotekarprogrammet • Medicinska vårdadministratörer • Arbetsterapiprogrammet • Naprapat legitimationspraktik • Audionomprogrammet • Psykologprogrammet • Barnmorskeprogrammet • Psykoterapiprogrammet ink. psykoterapi bas • Biomedicinsk analytikerprogrammet • Sjuksköterskeprogrammet • Dietistprogrammet • Socionomprogrammet • Fysioterapiprogrammet • Specialistsjuksköterskeprogrammen (12 • Hälso- och sjukvårdskuratorprogrammet inriktningar) • Kiropraktor legitimationspraktik • Specialiseringsutbildning för • Kompletteringsutbildning för barnmorskor, undersköterskor BMA, fysioterapeuter, läkare och • Steriltekniker sjuksköterskor • Vård- och omsorgsprogrammet • Logopedprogrammet gymnasiet/vux Källa: Kliniskt Placeringsprogram, KliPP, Helårsplatser (HÅP) för Läkarprogrammet fördelning, Faktureringar 35 Nyheter: Skyddad yrkestitel undersköterska Den 1 juli 2023 blev undersköterska en skyddad yrkestitel efter ett riksdagsbeslut. Socialstyrelsen prövar och utfärdar bevis för rätten att använda yrkestiteln. Föreskrifter om vilka krav som ställs som behöver uppfyllas för att få beviset. Övergångsregel; Den som har en tillsvidareanställning med yrkestitel undersköterska den 1 juli 2023 får fortsätta att använda titeln under tio år, det vill säga till den 30 juni 2033. Fast omsorgskontakt i Hemtjänst kräver bevis om skyddad yrkestitel Undersköterska. SoL 4 kap 2b§(2001:453) Undersköterska blir en skyddad yrkestitel 1 juli 2023 - Legitimation 2025-03-24 36 Utbildning Ny struktur av den svenska läkarutbildningen är införd HT 2021 Leg läk Idag, 7 år till läkarlegitimation 12 år till färdig specialist 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12år 5,5 årig läkarutbildning AT 5 årig specialiseringstjänstgöring (ST 2015) Fristående eller integrerad BT som start på ST 6 årig läkarutbildning BT 5,5 årig specialiseringstjänstgöring (ST 2021) Juni 2027, 6 år till läkarlegitimation 11,5 år till färdig specialistläkare Leg läk Ann-Sofie Backman 2025 Historiens vingslag Allmäntjänstgöring innan legitimation startade 1969-1973 Farhågorna för att AT-läkarna skulle sänka kvaliteten inom sjukvården och bromsa vårdproduktioner är återkommande. På underläkartjänsterna jobbar vid den tiden ofta specialistkompetenta läkare, som arbetar självständigt och har stora ansvarsområden. »Om man byter ut dagens underläkare mot de AT- läkare som kommer i början av nästa år innebär detta att tränade yrkesarbetare ersätts av nybörjare«, skriver Läkartidningen till exempel i en ledare (LT nr 38 1972). 2025-03-24 Medskick och frågor? 38 Utbildning