Improving Safety and Care for Seniors

[(Godkänd - R 1) Patientsäkerhetsberättelser äldreomsorg 2025.pdf] Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Avdelning äldreomsorg Dnr BRO 2026/129 2026-02-26 Sida 1 (2) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Johanna Granevik Bromma stadsdelsnämnd Telefon: 08-50806077 2026-03-19 Patientsäkerhetsberättelser 2025 Redovisning av patientsäkerhetsberättelser äldreomsorg Förvaltningens förslag till beslut Bromma stadsdelsnämnd tar del av bifogade patientsäkerhetsberättelser för 2025 och lägger dem till handlingarna Sammanfattning Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Den ska beskriva hur verksamhetens patientsäkerhetsarbete har bedrivits under året, vilka resultat som uppnåtts, vilka åtgärder som vidtagits samt övergripande mål och strategier inför kommande år. Patientsäkerhetsberättelsen ska finnas tillgänglig från den 1 mars varje år för den som önskar ta del av den. Patientsäkerhetsberättelser för 2025 har upprättats för Bromma stadsdelsförvaltnings samtliga vård- och omsorgsboenden i egen regi. Bakgrund Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Tanken med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen syftar till att beskriva hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter har tillgodosetts. Patientsäkerhetsberättelsen ska enligt SOSFS 2011:9 utformas så att den kan ingå i verksamhetens ledningssystem. Bromma stadsdelsförvaltning Av patientsäkerhetsberättelsen ska framgå: Köpsvängen 24 Box 150 17 • hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående 167 15 Bromma kalenderår Växel 08-508 06 000 Fax 08-508 06 011 • vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten bromma@stockholm.se • vilka resultat som uppnåtts www.stockholm.se Tjänsteutlåtande Dnr BRO 2026/129 Sida 2 (2) Patientsäkerhetsberättelsen ska finnas tillgänglig hos vårdgivaren från den 1 mars varje år. Ärendet Patientsäkerhetsberättelser för 2025 har upprättats för Bromma stadsdelsförvaltnings samtliga vård- och omsorgsboenden i egen regi. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelning äldreomsorg. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen föreslår att Bromma stadsdelsnämnd tar del av bifogade patientsäkerhetsberättelser för 2025 och lägger dem till handlingarna. Susanna Halldin Olsson Julia DavidssonJulia Davidsson Stadsdelsdirektör Avdelningschef Bromma stadsdelsförvaltning Bromma stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Patientsäkerhetsberättelse för Mälarbackens vård- och omsorgsboende 2. Patientsäkerhetsberättelse för Brommagården och Tranebergs vård- och omsorgsboende Patientsäkerhetsberättelser 2025 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Susanna Halldin Olsson, Stadsdelsdirektör 2026-02-27 Julia Davidsson, Avdelningschef 2026-02-27 --- [Patientsäkerhetsberättelse Brommagården-Traneberg 2025.pdf] Patientsäkerhetsberättelse för Brommagårdens och Tranebergs vård- och omsorgsboende År 2025 Datum 2026-02-28 Ansvarig för innehållet: Jeni Othman enhetschef, HSL-ansvarig Madeleine Wahlström, Områdeschef 1 Inledning PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 § Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för den som vill ta del av den och den bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. Källa: Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020– 2024”. 2 Mallen är framtagen inom ramen för kunskapsstyrningsorganisationen, på uppdrag av den nationella samverkansgruppen (NSG) inom patientsäkerhet, 2021-09-23. I syfte att förtydliga har mindre justeringar i inledning och bilaga genomförts, 2022-05-18. Innehåll SAMMANFATTNING ...................................................................................................................4 Målsättningar för år 2025 ...................................................................................................................4 Resultat ...............................................................................................................................................4 Målsättningar för år 2026 ...................................................................................................................5 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD .......................................................5 Engagerad ledning och tydlig styrning ...................................................................................5 Verksamhetsbeskrivning och organisation ..........................................................................................5 Övergripande mål och strategier .........................................................................................................6 Strategier och arbetssätt för att nå delmålen .....................................................................................6 Organisation och ansvar ......................................................................................................................6 Samverkan för att förebygga vårdskador ............................................................................................8 Informationssäkerhet ........................................................................................................................10 En god säkerhetskultur ......................................................................................................................10 Avvikelser .............................................................................................................................10 Process för avvikelsehantering ..........................................................................................................10 Analys av avvikelser ...........................................................................................................................11 Synpunkter och klagomål ..................................................................................................................12 Adekvat kunskap och kompetens ........................................................................................12 Patienten som medskapare .................................................................................................13 Kommunikation och delaktighet .......................................................................................................13 Egenkontroller ...................................................................................................................................15 Öka kunskap om inträffade vårdskador ...............................................................................20 Tillförlitliga och säkra system och processer .......................................................................20 Säker vård här och nu ..........................................................................................................24 Stärka analys, lärande och utveckling ..................................................................................25 Brommas äldre har en god och nära hälso- och sjukvård som är patientsäker och genom samverkan med andra aktörer skapas trygghet i hela vårdkedjan ...................................................28 3 4 SAMMANFATTNING Verksamhetens övergripande mål för patientsäkerhetsarbetet är att bedriva hälso- och sjukvård av god kvalitet och med hög patientsäkerhet dygnet runt. I patientsäkerhetsberättelsen redovisas verksamhetens arbete som genomförts under verksamhetsår 2025 för att nå en patientsäker vård och omsorg. I föregående berättelse bestämdes särskilda delmål som verksamheten arbetade mot under året. För verksamhetsår 2025 bestämdes följande mål: Målsättningar för år 2025 Med grund i resultaten från 2024 års patientsäkerhetsberättelse och det övergripande verksamhetsmålet för Bromma stadsdelsförvaltning, Äldre i Bromma har en trygg tillvaro med god vård och omsorg, har två delmål identifierats vilka verksamheterna har arbetat mot under 2025. Delmål 1: Brommas äldreomsorg har en god och nära hälso- och sjukvård som är patientsäker För att nå målet ska verksamheten fortsätta arbeta utifrån följande: • Fortsätt utveckla arbetet med egenkontrollerna. • Arbeta för att säkerställa läkemedelshanteringen • Förbättra dokumentationen enligt socialtjänstlagen och att den överensstämmer med dokumentationen enligt hälso- och sjukvårdslagen • Utföra kompetenshöjande insatser gällande nutrition och palliativ vård. • Implementera den evidensbaserade metoden i BPSD-kvalitetsregistret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Delmål 2: Brommas äldreomsorg har en god samverkan med andra aktörer för trygghet i hela vårdkedjan. För att nå målet ska verksamheten fortsätta arbeta utifrån följande: • Säkerställa att samverkansrutiner finns och efterlevs Resultat Verksamheten har arbetat för att nå de uppsatta målen genom en rad aktiviteter som redovisas i berättelsen. Delmål 1 har uppfyllts delvis och delmål 2 bedöms vara helt uppfyllt. Delmål 1: Brommas äldreomsorg har en god och nära hälso- och sjukvård som är patientsäker 5 • Kvalitetskontroll: Ett gott resultat har uppnåtts i verksamhetens egenkontroller, vilket redovisas i tabell 2. • Säker läkemedelshantering: Ett digitalt signeringsverktyg har implementerats i båda verksamheterna för att kvalitetssäkra läkemedelshanteringen. • Dokumentation: Den sociala dokumentationen har förbättrats. Brister i det nuvarande centrala dokumentationssystemet försvårar dock fortfarande möjligheten till ett jämnt flöde och en effektiv sammankoppling mellan SoL- och HSL-dokumentation. • Kompetensutveckling: Kompetenshöjande insatser gällande nutrition har genomförts enligt plan. Insatser inom palliativ vård har genomförts delvis och fortsätter under kommande år. • BPSD-registret: Implementeringen av BPSD-registret har påbörjats i båda verksamheterna. Ytterligare utbildningsinsatser planeras under 2026 för att stärka arbetet. Delmål 2: God samverkan med andra aktörer för trygghet i hela vårdkedjan • Samverkansrutiner: Etablerade samverkansrutiner med externa och interna aktörer finns på plats och efterlevs systematiskt i båda verksamheterna. Målsättningar för år 2026 Med grund i resultaten från 2025 års patientsäkerhetsberättelse och det övergripande verksamhetsmålet för Bromma stadsdelsförvaltning, Äldre i Bromma har en trygg tillvaro med god vård och omsorg, har följande mål identifierats som verksamheterna kommer att arbeta mot under 2026: Brommas äldre har en god och nära hälso- och sjukvård som är patientsäker och genom samverkan med andra aktörer skapas trygghet i hela vårdkedjan För att nå målet ska verksamheten fortsätta arbeta utifrån följande: • Tvärprofessionellt samarbete: Vidareutveckla arbetet med tvärprofessionella teammöten för att säkerställa helhetssyn och samordnade insatser. • Dokumentationskvalitet: Förbättra dokumentationen i enlighet med socialtjänstlagen (SoL) • Palliativ vård: Genomföra kompetenshöjande insatser gällande vård i livets slutskede. • Demensomsorg: Fortsatt utveckla det systematiska arbetet med BPSD-kvalitetsregistret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). • Personcentrering: Arbeta för att implementera en mer personcentrerad vård och omsorg, där brukaren är i fokus. 6 • Säkerställa att samverkan med andra aktörer finns och att samverkansrutiner efterlevs GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Verksamhetsbeskrivning och organisation Tranebergs vård- och omsorgsboende Den 1 januari 2025 bytte Sörklippans vård- och omsorgsboende namn till Tranebergs vård- och omsorgsboende. Verksamheten har inriktning mot demenssjukdom och omfattar 44 lägenheter. I lokalerna finns även Pensionat Traneberg (tidigare Pensionat kinesen) med fyra platser. Pensionatet erbjuder en biståndsbedömd avlastningsinsats för anhöriga. Den 1 november 2025 övergick verksamheten till den förebyggande enheten inom Bromma stadsdelsförvaltning. Brommagårdens vård- och omsorgsboende Brommagårdens vård- och omsorgsboende har sedan 2023 enbart inriktning mot personer med demenssjukdom. Boendet omfattar 36 lägenheter. Dagverksamheter Fram till den 1 november 2025 tillhörde dagverksamheterna Brommagården och Lillsjönäs organisationen. Dessa har kapacitet för 14–16 gäster vardera under dagtid, måndag till fredag. Verksamheterna har numera övergått till den förebyggande enheten inom Bromma stadsdelsförvaltning. Ledning och organisation Ledningsgruppen ansvarar för samtliga verksamheter och består av en områdeschef, två enhetschefer med personalansvar för baspersonal, två samordnare samt en enhetschef för hälso- och sjukvård med tillhörande ledningsansvar för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. 7 Nedan sammanfattas styrningen av patientsäkerhetsarbetet vid Brommagården och Tranebergs vård-och omsorgsboende. Övergripande mål och strategier Verksamhetens övergripande mål för patientsäkerhetsarbetet är att bedriva hälso- och sjukvård av god kvalitet med hög patientsäkerhet dygnet runt. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete identifieras löpande utvecklingsområden och förbättringsåtgärder. Ansvaret för patientsäkerheten delas av samtliga professioner, medan det yttersta ansvaret vilar på verksamhetens ledning. För att nå de uppsatta målen krävs, utöver den egna yrkeskompetensen, ett nära samarbete mellan olika professioner samt med patienter, boende och närstående. Samtliga professioner ska arbeta personcentrerat, samverka i team och utöva evidensbaserad vård. Verksamheten har under 2025 fokuserat på två strategiska delmål för att stärka förutsättningarna för en säker vård. Strategier och arbetssätt för att nå delmålen Delmål 1: En god, nära och patientsäker hälso- och sjukvård För att säkerställa hög kvalitet i verksamhetens hälso- och sjukvård har följande strategier tillämpats: • Struktur för samverkan: Regelbundna kvalitetsråd, teammöten och arbetsplatsträffar. • Digitalisering: Implementering av ett digitalt signeringsverktyg (Appva) med start den 25 november på Brommagårdens vård- och omsorgsboende och den 1 december på Tranebergs vård- och omsorgsboende. • Kompetensutveckling: Genomförande av interna och externa utbildningar inom nutrition, basala hygienrutiner, yrkessvenska för vårdpersonal, BPSD-kvalitetsregistret samt munhälsa. Uppföljning av Silviahemscertifiering har skett löpande. Sjuksköterskor och HSL- enhetschef har även genomfört verksamhetsnära undervisning. • Måltidsmiljö: Genomförande av ett måltidsprojekt i syfte att skapa en trivsam och näringsriktig måltidssituation. • Kvalitetsgranskning: Egenkontroller av dokumentation samt kollegial granskning har utförts två gånger per år (se tabell 2). • Hygienuppföljning: Uppföljning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler genom självskattning fyra gånger per år i digitalt system. 8 Delmål 2: God samverkan för trygghet i hela vårdkedjan Intern och extern samverkan är väl etablerad och efterlevs genom följande insatser: • Intern samverkan: Sjuksköterskorna på båda enheterna samarbetar kring egenkontroller av dokumentation, gemensamma möten samt tillfälliga byten av arbetsplats för att främja erfarenhetsutbyte och kunskap om de olika verksamheterna. • Extern samverkan: Verksamheten har ett nära samarbete med externa parter såsom läkarorganisation, dietister, fotvårdsspecialister, Apoteket, tandvårdsföretag samt leverantörer av medicintekniska produkter. Organisation och ansvar Nedan beskrivs hur ledningsorganisationen för patientsäkerhetsarbetet är organiserat på huvudmanna- och vårdgivarnivå. Övergripande ledningsorganisation Enligt hälso-och sjukvårdslagen ansvarar kommunen som sjukvårdshuvudman för att en god hälso-och sjukvård erbjuds de personer som bor i särskilda boendeformer; äldre, personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar och dagverksamheter. Kommunens ansvar omfattar sådan hälso-och sjukvård, omvårdnad, habilitering och rehabilitering upp till och med nivå för den legitimerade sjuksköterskans-, legitimerade arbetsterapeutens-, legitimerade fysioterapeutens- och legitimerade dietistens yrkesansvar. Läkaransvaret i särskilt boende åligger regionen. Enligt hälso-och sjukvårdslagen har den eller de av kommunfullmäktige beslutade nämnder ledningsansvaret för hälso-och sjukvården. I Stockholms stad utövas ledningen av kommunens hälso-och sjukvård av stadsdelsnämnden och äldrenämnden. Stadsdelsnämnden Stadsdelsnämnden ansvarar för en stor del av den kommunala servicen inom stadsdelsområdet och de förtroendevalda i stadsdelsnämnden beslutar vad som ska prioriteras för de kommunala verksamheterna inom området. Stadsdelsförvaltningen Stadsdelsförvaltningen ska genomföra nämndens beslut. Avtal finns med stödfunktioner inom patientsäkerhet som Vårdhygien och smittskyddsenheten, Palliativt kunskapscenter samt Apoteket AB. 9 Områdeschef Områdeschef ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Områdeschef ansvarar för att patientens behov av vård, trygghet, kontinuitet och samordning tillgodoses samt att en legitimerad sjuksköterska, legitimerad arbetsterapeut eller legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast utses som fast vårdkontakt för denne. Områdeschefsansvaret fråntar inte andra befattningshavare inom hälso- och sjukvården deras yrkesansvar. Områdeschefen har det samlade ledningsansvaret men kan överlåta till annan befattningshavare inom verksamheten med tillräcklig kompetens och erfarenhet av att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Detta ska dokumenteras. Enhetschef Inom verksamheten finns tre enhetschefer. Enhetschef / HSL-ansvarig Områdeschef har utsett en enhetschef som har hälso- och sjukvårdsansvaret över samtliga verksamheter som är underställda enhetschefen. De lagstadgade uppgifter som åligger MAS är undantagna från verksamhetschefens ledning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer över ska det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska och tillgång till medicinskt ansvarig för rehabilitering. MAR-funktionen är inte lagstadgad. Befattningen MAS kan inte anförtros annan än legitimerad sjuksköterska och MAR kan endast anförtros legitimerad arbetsterapeut eller legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast med den medicinska kompetens som krävs för uppdraget. Uppdraget som MAS regleras i hälso- och sjukvårdslagen och hälso- och sjukvårdsförordningen och innefattar bland annat ansvar för att patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Detsamma gäller i tillämplig omfattning för MAR. Utredning av allvarliga händelser görs i samverkan mellan MAS och/eller MAR. Om utredningen visar att en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig vårdskada har MAS och MAR skyldighet att rapportera till ansvarig nämnd. Nämnden har delegerat till medicinskt ansvariga att anmäla enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Med hälso- och sjukvårdspersonal avses den som har legitimation inom hälso- och sjukvården. Inom Stockholms stads hälso- och sjukvård finns yrkeskategorierna legitimerad sjuksköterska, 10 legitimerad arbetsterapeut, legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast och legitimerad dietist. Inriktningen på hälso- och sjukvården ska vara hälsofrämjande och personcentrerad och förhållningssättet ska vara tvärprofessionellt och processorienterat. Hälsofrämjande innebär att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov. Det hälsofrämjande arbetet utgår från den friska människan genom att tillvarata fysiska, psykiska, intellektuella och sociala resurser. I det hälsofrämjande arbetet är det centralt att stärka och uppmuntra patientens delaktighet. Hälsofrämjande omvårdnad är sjuksköterskans kompetensområde. Samtliga sjuksköterskor inom verksamheten bidrar med kompetenshöjande insatser för omvårdnadspersonalen. De så kallade verksamhetsnära utbildningar uppdelas i olika teman och löper under hela året. Hälsofrämjande aktiviteter i funktionsbevarande syfte är fysioterapeutens/sjukgymnastens och arbetsterapeutens kompetensområde. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och bär själv ansvar för hur hen fullgör sina arbetsuppgifter. Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonal ansvarar för att utveckla och säkra kvaliteten i det dagliga arbetet samt följa sin befattningsbeskrivning och verksamhetens fastställda rutiner. De utför hälso- och sjukvårdsuppgifter efter delegering av ansvarig personal. Hälso- och sjukvårdsinsatser får endast delegeras när detta är förenligt med god och säker vård. Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Delegering får inte användas för att lösa brist på personal eller av ekonomiska skäl. Omvårdnadspersonalen är de som känner de boende allra bäst genom den dagliga omvårdnaden och är en viktig del av det ständigt pågående patientsäkerhetsarbetet. Även undersköterskor är organiserade utifrån sina kompetensområden till så kallade ombud, som till exempel Silviasyster (specialist i demensomvårdnad), hygienombud, kostombud, palliativa ombud. Ombuden sprider kunskap genom att handleda och introducera nyanställda och inom sitt specialområde ingår de i nätverk för att bidra till kompetensutveckling i verksamheten. Dietist i kommunal verksamhet Legitimerad dietist arbetar och samverkar med olika professioner för att säkerställa den äldres nutritionsstatus och näringsbehov. Dietist arbetar även med rutiner, utbildning, handledning, mat- och måltidssituation samt dygnsfasta. Målgruppen innefattar främst personer med ofrivillig 11 viktnedgång, ätsvårigheter eller undervikt med målsättning att individen får en så god livskvalitet som möjligt. I Bromma finns två dietister anställda och deras tjänster delas med stadsdelsförvaltningarna i Västerort. Dietisterna arbetar i samverkan med särskilda boenden i egen regi. Dietist har genomfört utbildning kring omsorgsmåltid, kosttillägg, dysfagi (sväljsvårigheter) för undersköterskor från Brommagårdens och Tranebergs vård-och omsorgsboende ett par gånger per termin med olika teman. Samverkan för att förebygga vårdskador Stockholms stad har ett flertal överenskommelse med regionen i syfte att bedriva en god hälso- och sjukvård och för att skapa goda förutsättningar för att den enskilde får en sammanhållen, kvalitativ och individanpassad vård och omsorg utifrån sina behov. De överenskommelserna som omfattar särskilda boendeformer inom äldreomsorgen är bland annat: Samverkan med läkarorganisationen Representanter för läkarorganisationen, avdelningschef för äldreomsorg, MAS, MAR och enhetschefer samt representant från joursjuksköterskeföretaget som bemannar boendet kvällar, nätter och helger, samverkar regelbundet minst två gånger per år samt vid uppkomna behov eller förändringar. Medicinsktekniska produkter Samverkan sker med Sodexo och övriga leverantörer för vilka staden har ramavtal gällande medicintekniska hjälpmedel, så att endast hela och säkra produkter används. Kostnadsfördelning av läkemedel Gemensamt buffertförråd för läkemedel tillsammans med regionen är avsett att användas vid akuta behov som exempelvis vid antibiotikabehandling eller vård vid livets slut. Dessutom finns gemensamt förråd för provtagning och medicinska behandlingar för att kunna utföra läkares ordinationer. Samverkan nutritionsbehandling Verksamheten använder sig av regionens upphandlade nutritionsprodukter. Gemensamma riktlinjer för nutrition och arbetssätt finns i verksamheten. Inköpta nutritionsprodukter förvaras i ett gemensamt låst förråd. 12 God läkemedelsanvändning för äldre Genom att använda ordinationsverktyg (Pascal) för både ordination och iordningställande av dos samt beställning av originalförpackning främjas en säkrare läkemedelsbehandling. Apoteket AB Genomför kvalitetsgranskning en gång om året där MAS, sjuksköterskor samt enhetschefer deltar. Återkoppling från granskningen sker via protokoll och direkt vid inspektionstillfället. Resultaten av granskningen används i verksamheten för att stärka patientsäkerheten. Apoteket tillhandahåller genom avtal utbildningar inom läkemedelshantering inför delegering. Vårdhygien Vårdhygien kan genomföra hygienronder vid behov där MAS deltar. De anordnar också webbaserad utbildning inom hygienområdet för personal och bjuder in till samverkansmöte med stadens medicinskt ansvariga två gånger om året. Vårdhygien erbjuder även rådgivning till verksamheten. Flexident Samverkansmöten med kommunens kontaktperson (MAS) för tandvårdsfrågor genomförs en gång om året. Samverkan med tandläkarorganisationen Flexident sker i olika former bland annat genom att erbjuda de boende munhälsobedömningar och utbildningsinsatser till såväl vårdpersonal som legitimerade yrkesgrupper. Fotsjukvård Medicinsk fotsjukvård erbjuds genom ett samverkansavtal som bland annat reglerar kostnader, remisshantering samt hygienrutiner. Jourinsatser kvällar och helger Företaget Big Care utför sjuksköterskeinsatser mellan klockan 16:00 och 08:00 på vardagar samt dygnet runt under helger och röda dagar. Rehabinsatser Rehabiliteringspersonalen ansvarar för bedömning och behandling av funktions- och aktivitetsförmåga vilket även innefattar hjälpmedelsförskrivning samt stödjer omvårdnadspersonalen genom handledning i rehabiliteringsfrågor. Rehabiliteringspersonalen är också en resurs vid teammöte och kvalitetsråd. En ny organisation av rehabiliteringspersonal har genomförts för att samtliga boenden i stadsdelen ska ha samma arbetssätt, rutiner och att 13 resurserna fördelas likvärdigt. Rehabteam, med fysioterapeut och arbetsterapeut, samverkar med sjuksköterskorna två dagar i veckan samt vid behov. Nätverk kommun och region I nätverket SVEA samverkar representanter från både regionala verksamheter som geriatrik, primärvård, primärvårdsrehab och slutenvården med representanter från kommunal verksamhet kring hälso- och sjukvårdsfrågor som är gemensamma för både region och kommunal verksamhet. Nätverket arbetar på uppdrag av en styrgrupp. Arbetsgruppen kan ta fram underlag och förslag på arbetssätt och rutiner som syftar till att överbrygga insatser för patienten genom hela vårdkedjan. Målsättningen är att patienten ska känna sig trygg och att övergången mellan regional och kommunal hälso- och sjukvård ska vara patientsäker. Arbete med strukturer för att identifiera ofrivillig ensamhet hos äldre i Bromma samt rutiner för in- och utflytt på korttidsboende är prioriterade områden. Informationssäkerhet För att säkerställa att legitimerad personal hanterar patientuppgifter enligt gällande regelverk genomför enhetschef loggkontroller i hälso- och sjukvårdsjournaler. Loggrapporter arkiveras på enheten i digital mapp för att verksamheten en gång per år ska göra en utvärdering/en samlad bedömning av resultatet av loggkontrollerna. Vid avvikelser sker utredning i samråd med områdeschefen och MAS. Loggkontroller avseende läsbehörigheten i plattformen Nationell patientöversikt, som används för informationsutbyte mellan olika system inom vård och omsorg, genomförs kontinuerligt under året. Vid avvikelse görs sammanställning och analys vid kvalitetsråd, samt återkoppling till MAS och berörd person. Loggrapporter arkiveras på enheten. Inga avvikelser har rapporterats av de kontroller som genomförts under året. Den digitala rondplattformen som används för att kommunicera med läkarorganisationen har implementerats under året. Användandet syftar till en säkrare och användarvänlig kommunikation mellan läkarorganisation och hälso- och sjukvårdspersonal på boendet. Stickprovskontroller har utförts och används för att säkerställa att arbetssättet överensstämmer med en hög patientsäkerhet och resultaten visar att implementeringen är fullständig och fungerar patientsäkert. 14 Dagens digitaliserade samhälle är beroende av ett fungerande nätverks- och informationssystem. Grundläggande är att tjänsterna är tillförlitliga och säkra. Enligt NIS-direktivet måste åtgärder för att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem tryggas, arbetet har initierats av stadsdelens IT-avdelning och lokala rutiner ska utarbetas. Behörigheter och åtkomst av olika stödsystem som berörd hälso- och sjukvårdspersonal är beroende av i sitt arbete, tar lång tid att utfärda, vilket kan påverka informationssäkerheten. Inom verksamheten finns det en rutin gällande användning av lånekort till timavlönade för att ha tillgång till dokumentationssystem. Anledningen till varför timavlönade behöver ha lånekort är att anställningarna inte hinner komma in i systemet i tid vilket hindrar personen från att få behörighet i rätt tid. Vid nyanställningar ska enhetschef beställa behörighet till dokumentationssystemet genom verksamhetens administratörer i god tid. En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. Ledningen och medarbetare har ett samarbetsansvar för att delta aktivt i patientsäkerhets- och förbättringsarbete. Verksamheterna uppmuntrar och förväntar sig att alla medarbetare tar ansvar för förbättringar och arbetar aktivt med att korrigera och rapportera händelser. Med detta har alla medarbetare ett ansvar för att följa skriftliga instruktioner, rutiner, använda nödvändiga checklistor som är utarbetade för att säkra kvaliteten. Avvikelser Process för avvikelsehantering Rapportering och initial bedömning En avvikelse skrivs av den medarbetare som upptäcker händelsen, vilket bör ske i så nära anslutning till händelsen som möjligt. Tjänstgörande sjuksköterska eller annan legitimerad personal tar emot rapporten, gör en initial bedömning och beslutar om omedelbara åtgärder. Samtliga avvikelser dokumenteras därefter i avvikelsemodulen i systemet Vodok. Analys och kvalitetsarbete Enhetschefen går regelbundet igenom inkomna avvikelser och sammankallar till kvalitetsråd en gång per månad. Vid kvalitetsrådet, som består av sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut, 15 arbetsterapeut och enhetschef, analyseras och diskuteras avvikelserna på djupet. Syftet är att identifiera orsaker och säkerställa att adekvata åtgärder vidtas för att förbättra och säkra vården. Implementering av åtgärder Beslutade åtgärder, reviderade rutiner och analysresultat lyfts vid arbetsplatsträffar. Detta görs för att säkerställa att lärdomar implementeras i hela arbetsgruppen och att patientsäkerheten stärks i det dagliga arbetet. Allvarliga händelser och Lex Maria Vid allvarliga händelser ansvarar enhetschefen för att skyndsamt kontakta medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och/eller medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Om en händelse bedöms som en allvarlig vårdskada, eller risk för en sådan, eller om den beror på brister i hälso- och sjukvårdsutövandet, gör MAS och/eller MAR en utredning. Denna utredning kan ligga till grund för en anmälan enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som därefter fattar beslut i ärendet. Under 2025 har en händelse vid Tranebergs vård- och omsorgsboende utretts enligt Lex Maria. IVO har avslutat ärendet med motiveringen att vårdgivaren har fullgjort sin skyldighet att utreda och anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Tabell 1. Antal avvikelser för Traneberg och Brommagården År 2024 och 2025 Mest 2024 2025 förekommande avvikelser Läkemedel 54 72 Fall 165 145 Tabell 1. Antal avvikelser avseende läkemedel och fall på Tranebergs och Brommagårdens vård- och omsorgsboende. 16 Analys av avvikelser Läkemedelsavvikelser Verksamheten kan konstatera att det totala antalet läkemedelsavvikelser har ökat något jämfört med föregående år (se tabell 1). Analysen visar att den vanligaste orsaken är utebliven signering vid läkemedelsutdelning. Svårigheter att tyda ordinationer från ordinationsverktyget Pascal har identifierats som en bidragande faktor. Genomförda och pågående åtgärder För att säkerställa korrekt hantering och signering arbetar verksamheten enligt följande: • Digital signering: I december 2025 implementerades ett digitalt signeringssystem. Redan under den första månaden minskade antalet osignerade utdelningar. • Utbildning och handledning: Ansvariga sjuksköterskor har genomfört instruktioner, både individuellt och i grupp, i hur Pascal-ordinationer ska tydas. • Kvalitetssäkring: Stickprov genomförs löpande under läkemedelsutdelning för att stödja delegerad personal och säkerställa att rutinerna följs. • Delegeringsprocessen: Omvårdnadspersonal genomgår Apotekets inköpta läkemedelsutbildning. Den första delen sker med fördel tillsammans med en sjuksköterska för att inkludera undervisning om ordinationsverktyget Pascal. För godkänd delegering krävs minst 80 procent rätt på kunskapstestet, som utförs i närvaro av sjuksköterska. • Uppföljning: Läkemedelsdelegeringar följs upp både muntligt och skriftligt två gånger per år, samt vid behov. Fallavvikelser Det totala antalet registrerade fallavvikelser har minskat något under 2025 jämfört med tidigare år (se tabell 1). De flesta boende har en kognitiv svikt, vilket medför en förhöjd fallrisk på grund av yrsel, försämrad balans och nedsatt rumsuppfattning. Många som flyttar in i verksamheten i dag har ett omfattande vårdbehov och befinner sig ofta i slutfasen av en demenssjukdom, vilket även innebär bristande sjukdomsinsikt och svårigheter att hantera hjälpmedel. Förebyggande arbete För att minimera antalet fallolyckor arbetar verksamheten systematiskt: 17 • Tvärprofessionell samverkan: Fallavvikelser analyseras vid regelbundna kvalitetsråd och tvärprofessionella teammöten där specifika åtgärder fastställs. • Individuella åtgärder: Insatta åtgärder följs upp regelbundet och anpassas efter individens förändrade behov och hälsotillstånd. Synpunkter och klagomål Kvalitetsarbete och tillgänglighet Att ta emot och hantera synpunkter är centralt för att identifiera styrkor och svagheter i patientsäkerhetsarbetet. Verksamheten prioriterar att det ska vara enkelt för patienter och närstående att lämna feedback via förslagslådor, blanketter, QR-koder, e-post eller muntligt. Inkomna ärenden hanteras skyndsamt av respektive chef, oftast genom personlig kontakt. Resultat 2025 Under året registrerades 14 positiva och 13 negativa synpunkter via telefon: • Positiva synpunkter: Rör främst gott bemötande, god information och hög tillgänglighet. • Negativa synpunkter: Berör främst insatsens innehåll (specifikt kontaktmannaskapet) samt medarbetarnas kompetens. Dagverksamheterna och Pensionat Traneberg rapporterade inga negativa synpunkter under 2025. En egen enkätundersökning vid Pensionat Traneberg visade uteslutande positiva svar från både gäster och anhöriga. Fokusområden för 2026 Baserat på analysen av inkomna synpunkter under föregående år kommer verksamheten under 2026 att fokusera på: • Utveckling av kontaktmannaskapet: Förtydliga rollen och förbättra kontinuiteten för de boende. • Kompetenshöjande insatser: Fortsatt arbete med utbildning för att stärka medarbetarnas yrkeskompetens. 18 Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Verksamheterna förfogar över personal med mångårig erfarenhet och hög kompetens. För att bibehålla och vidareutveckla denna kompetens genomfördes under 2025 följande utbildningsinsatser: • Klinisk färdighetsträning: Omvårdnadspersonalen har deltagit i kompetenshöjande insatser i metodrummet på Mälarbackens vård- och omsorgsboende. Utbildningen omfattade demenssjukdomar, vitala parametrar, palliativ vård, nutrition, hudsjukdomar, trycksårsprevention samt kommunikationsmodellen SBAR. • Basala hygienrutiner: Obligatorisk webbaserad hygienutbildning för samtliga medarbetare • Kost och nutrition: Mat och måltider har varit fokusområden under planeringsdagar. Dessutom har stadsdelens dietist genomfört undervisning i nutrition vid ett par tillfällen per termin. • Specialistutbildningar: Palliativt kunskapscentrum har hållit i en tredagarsutbildning för palliativa ombud. Administratörer har genomgått BPSD-utbildning ledd av certifierade utbildare från Mälarbackens vård- och omsorgsboende. • Läkemedelshantering: Implementering av Apotekets webbaserade utbildning för säker läkemedelsdelegering. • Munhälsa: Tandvårdsföretaget Flexident har utfört munhälsoutbildningar på båda verksamheterna. • Brandutbildning: Genomförts för samtliga medarbetare på båda verksamheterna. • Ergonomi och förflyttningsutbildningar: Genomförts på båda verksamheterna • Webbaserad demensutbildning för alla medarbetare • Silviahemscertifieringsutbildning uppföljning: Har genomförts på Brommagården • Sjuksköterskor och enhetschef HSL har utfört kompetenshöjande verksamhetsnära utbildningar för omvårdnadspersonalen. Kontinuitet och personalstyrka Personalens kontinuitet är en avgörande parameter för hög patientsäkerhet. Projektet Heltid som norm infördes i början av 2025, vilket innebär att alla medarbetare som önskat det har erbjudits en 19 heltidsanställning. Verksamheten har anpassat sina scheman för att säkerställa att arbetspassen i så hög grad som möjligt täcks av ordinarie personal. Beroendet av timavlönad personal har därmed reducerats, vilket har stärkt både kontinuiteten och kompetensen inom yrkesgrupperna. Genom införandet av resurstimmar kan enheterna omfördela ordinarie personal för att bemanna uppkomna behov vid exempelvis korttidssjukfrånvaro och utbildningar. Detta arbetssätt har minskat behovet av timvikarier och skapat en tryggare miljö för de boende. Studentmottagande och rekrytering Att ta emot studenter är en viktig strategi för att locka inspirera framtida medarbetare till äldreomsorgen. Verksamheterna har ett väl fungerande samarbete med Karolinska institutet, högskolor och gymnasieskolor. Platser erbjuds för både verksamhetsförlagd utbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Under verksamhetsåret 2025 tillhandahölls fyra platser till verksamhetsförlagd utbildning och tio platser för arbetsplatsförlagt lärande. Patienten som medskapare En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt skapar tillit och förtroende. Kommunikation och delaktighet Roller och ansvarsområden Varje boende har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska, en kontaktman och en vice kontaktperson. Deras främsta uppgift är att lyssna in behov och önskemål, samt att återkoppla information och insatser. Kontaktpersonen har även det övergripande ansvaret för anhörigkontakten, baserat på den boendes önskemål och överenskommelser. Process vid inflyttning Verksamheterna arbetar aktivt med att göra den boende delaktig i sin vård och omvårdnad redan från inflyttningsdagen. I samband med inflyttningen tar den omvårdnadsansvarige sjuksköterskan 20 kontakt med anhöriga/närstående för att inhämta information och skapa en helhetsbild av den boendes situation. Den boende erbjuds alltid ett inledande samtal, och anhöriga bjuds in om den boende så önskar. En välkomstmapp med relevant information om verksamheten och dagliga rutiner delas ut. Under de första veckorna efter inflyttning fylls en levnadsberättelse i av den boende eller anhöriga. Berättelsen delges ansvarig sjuksköterska och kontaktperson för att ligga till grund för en personcentrerad genomförande plan som säkerställer fortsatt god vård och omvårdnad. Kommunikation och beslut Boende och anhöriga ges möjlighet att framföra önskemål eller frågor till omvårdnadspersonal, legitimerad personal och enhetschefer. De uppmuntras även att delta i beslut som rör vård och behandling. I den utsträckning det är möjligt informeras närstående alltid vid eventuell försämring av den boendes hälsotillstånd, och ges möjlighet att delta vid exempelvis brytpunktsamtal med läkare. Synpunkter och klagomål En brevlåda och en QR-kod för insändande av synpunkter/klagomål är tillgängliga. Återkoppling till avsändaren görs skyndsamt. Resultaten från brukarenkäter visar en ökad medvetenhet bland respondenterna om var de kan lämna synpunkter och klagomål, även om nivån fortfarande är relativt låg. Under året har närståendeträffar arrangerats där särskild information lämnats angående rutiner för synpunkter och klagomål. Brukarenkät och förbättringsarbete Deltagandet i årets brukarenkät har varit lågt, med en svarsfrekvens under 45 procent. Den låga svarsfrekvensen försvårar möjligheten att dra generella slutsatser om hur verksamhetens arbete har påverkat brukarnas nöjdhet. Eftersom många boende har en kognitiv svikt är det oftast anhöriga som svarar på frågorna i enkäten. Oavsett den låga svarsfrekvensen är verksamheten medveten om befintliga förbättringsområden och kommer att fortsätta sitt målmedvetna utvecklingsarbete under 2026. 21 AGERA FÖR SÄKER VÅRD En viktig del i det systematiska patientsäkerhetsarbetet är att genomföra egenkontroller, vilket ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra verksamheternas kvalitet Egenkontroller Tabell 2: I tabellen redovisas genomförda och planerade egenkontroller Egenkontroll Hur Analys/ Resultat/ Åtgärd/ Uppföljning Följsamhet All omvårdnadspersonal Samanställning av självskattning och basala genomgår den webbaserade observationer visar på god hygienrutiner hygienutbildningen. följsamhet. Personalen är medvetna och klädregler, 4 Egenkontroll sker i digitalt om smittorisker och följer rutiner ggr/år skattningsverktyg gällande basal hygien. Brister som Genomförs var tredje månad. upptäcktes var bl.a. svårigheter att Sammanställningen är sätta på handskar om man spritat tillgänglig för MAS, enhetschef händerna. och sjuksköterskor. Åtgärd: Dagliga observationer i För att åtgärda brister omvårdnadsarbetet genomförs rekommenderades att låta händerna av sjuksköterskor. lufttorka 1–2 minuter efter spritning På omvårdnadsmöten och APT av händer eller använda en större diskuteras vikten av följsamhet i storlek av handske. basala hygienrutiner. Uppföljning Förbättringsarbete fortsätter. Även om resultatet var godkänd kommer skyddsarbetet att vara en viktig del av kvalitetsarbetet. Vårdrelaterade Verksamheterna följer riktlinjer Vid misstanke om vårdrelaterad infektioner gällande basala hygienrutiner infektion tas kontakt med smittskydd i vid misstanke om Region Stockholm vårdrelaterade infektioner och Resultatet från HALT- mätningen andra infektioner. HALT- visar på låga nivåer av mätning genomförs en gång antibiotikaanvändning och per år via kvalitetsregistret vårdrelaterade infektioner Senior alert (tabell 4) Uppföljning: Genomförande av egenkontroll fortsätter 22 Egenkontroll Hur Analys/ Resultat/ Åtgärd/ Uppföljning Granskning av Sjuksköterskorna från båda Avsluta alla anteckningar som inte dokumentation i verksamheter kontrollerar, längre är relevanta och uppdatera journalsystemet granskar och analyserar dessa genom ett kontinuerligt arbete. Vodok varandras dokumentation i 2 ggr/år Vodok. Arbeta kontinuerligt med hälsoplanerna gällande utvärdering av kopplade åtgärder. Bedömningar som ligger till grund för hälsoplaner samt kartlagda hälsotillstånd där risker identifieras har fungerat mycket bra Åtgärd: Genomgång av dokumentationsåtgärder tas upp på HSL möten 1gång per månad. En sjuksköterska på Tranebergs vård- och omsorgsboende är utsedd till dokumentationsansvarig handledare och ger stöd till sina kollegor. Samt deltar i dokumentationsnätverk i Bromma tillsammans med representanter från samtliga vård- och omsorgsboenden. Mälarbackens kvalitetsutvecklare kan kontaktas och är behjälplig när det behövs Uppföljning: Åtgärderna följs upp tillsammans med MAS vid flera tillfällen. Arbetet kommer att fortgå under 2026. 23 Egenkontroll Hur Analys/ Resultat/ Åtgärd/ Uppföljning Läkemedels- Läkemedelsgenomgång Två dokumentationsgranskningar genomgångar genomförs en gång per år och under 2025 visar inga avvikelser med vid behov med ansvarig läkare gällande läkemedelsgenomgångar. symptomskattni enligt Capio/Legevisittens Uppföljning: Genomförande av ng rutiner. egenkontroller fortsätter under 2026. Kvalitetsupp- Verksamheternas Protokoll från kvalitetsgranskningen följning apoteket läkemedelshantering och 2025 visade få anmärkningar som nu med farmaceut rutiner granskades 2025 av är åtgärdade. både MAS och extern apoteksgranskare från Uppföljning: Förbättringsarbetet Apoteket. fortsätter under 2026. Kontrollräkning Varje månad kontrollräknas Regelbundna och korrekta kontroller av narkotikaklassade preparat av månadsvis har utförts utan narkotikaklassad två sjuksköterskor. Under anmärkningar e läkemedel kontrollen räknas både Inga avvikelser gällande personbundna narkotiska narkotikaklassade läkemedel under läkemedel och läkemedel som 2025 har rapporterats finns i verksamhetens Uppföljning: Genomförande av buffertförråd. Kontrollerna egenkontroller fortsätter under 2026 följs upp årligen vid apoteksgranskning och intern revision. Kvalitetsråd Sjuksköterska, enhetschef och Antalet läkemedelsavvikelser 2025 har Avvikelser och omvårdnadspersonal från alla ökat något i jämförelse med 2024. De uppföljning av avdelningar möts en gång per flesta avvikelser handlar om missat skyddsåtgärder månad för att gå genom signering av utdelning av läkemedel. 12 ggr/år läkemedel och fallavvikelser och följa upp ordinerade Antal fallavvikelser totalt har minskat skyddsåtgärder som syftar till något i jämförelse med 2024 troligen att minska skador eller risk för beroende på att de boende som föll skador hos patienten. ofta inte längre finns kvar. Rehabteam deltar eller konsulteras vid behov. Åtgärd läkemedel: Verksamheten har implementerat ett 24 Egenkontroll Hur Analys/ Resultat/ Åtgärd/ Uppföljning digitalt signeringsverktyg från den 1 december 2025. Utfallet efter den första månaden visar att dryga 93 procent av läkemedelsinsatserna signerades i tid. Åtgärd fall: 1. Skyddsåtgärder initieras när det finns fara för den boendens hälsa och liv. Ordineras bara efter godkännande av brukaren. Exempel på skyddsåtgärd kan vara höftskyddsbyxa, sänggrind, positionsbälte. 2. Åtgärder och uppföljningar dokumenteras enligt SoL och i Vodok och tas upp på arbetsplatsträffar och teammöten varje månad. 3. Läkemedelsavvikelser och fallavvikelser analyseras för att identifiera orsaken och sätta in åtgärder. 4. Analys och åtgärder förmedlas på arbetsplatsträff möten och på omvårdnadsmöten dagligen. 5. Mötesanteckningar från kvalitetsråd finns att läsa digitalt i den gemensamma mappen. Uppföljning: Genomförande av egenkontroller fortsätter under 2026 Delegering Inför delegeringsbeslut, 1. Delegeringsbeslut ges endast efter omvårdnadspersonal godkänd kunskapstest med minst 80% genomgår Apotekets rätt svar och sjuksköterskans webbaserade bedömning för lämplighet och Läkemedelsutbildning. kunskapstest Kunskapstestet genomförs i 2. Praktisk handledning och 25 Egenkontroll Hur Analys/ Resultat/ Åtgärd/ Uppföljning närvaro av sjuksköterskan. undervisning ingår i delegeringsprocessen, men även i det Delegationsbeslutet finns dagliga arbetet. registrerat i digitalt 3. Undervisning hur en signeringssystem. läkemedelsordination från ordinationsverktyget Pascal ska tydas genomförs regelbundet. Uppföljning: Sjuksköterskor gör stickkontroller flera gånger under året och tar upp synpunkter direkt med HSL ansvarig samt på sjuksköterskemöte. Loggkontroll En rutin för systematisk Loggkontroll av sammanlagt 80 (Vodok och loggkontroll är journaler för 2025 har genomförts NPÖ) implementerad från regelbundet. HSL ansvarig, december 2022 12ggr/år HSL-ansvarig enhetschef genomför I loggkontrollen kontrollerar månadsvis loggkontrollerna i Vodok. HSL-ansvarig att personer som Inga avvikelser har registrerats under har varit inloggade i Vodok är de senaste månaderna. anställda i verksamheterna och är behöriga användare. HSL-ansvarig enhetschef genomför Loggkontroll av ”att göra”- regelbundet loggkontroll i NPÖ. listan Inga avvikelser har noterats. NPÖ – Nationell Uppföljning: Genomförande av patientöversikt- HSL ansvarig månadskontroller enligt rutin fortsätter kontrollerar att personalen har under 2026. en aktiv vårdrelation och samtycke från patient att läsa journalanteckningar från externa vårdgivare. Funktionskontroll Inga avvikelser i funktion har Sjuksköterskor på båda MPT registrerats. verksamheterna utför månatlig (medicinteknisk egenkontroll av a produkter) Under september-december medicinsktekniska produkter. 12 ggr/år genomförde funktionskontroll av alla Kontrollen signeras i pärm 26 Egenkontroll Hur Analys/ Resultat/ Åtgärd/ Uppföljning som bevaras på mobila liftar, takliftar, och ordinerade sjuksköterskeexpeditionen. hjälpmedel. Signeringslista för funktionskontroll av Under 2025 genomfördes en behandlande luftmadrass inventering av verksamheternas finns hos de boende som basmadrasser och en införskaffning av ordinerats en sådan. nya madrasser och ett utbyte av Personalen kontrollerar två samtliga gamla basmadrasser gånger per dag att genomfördes under december månad i luftmadrassen är i funktion syfte att säkerställa att och fylld med luft, kontrollen grundutrustningen är av god kvalitet signeras på separat och garanterar en trycksårsprofylaktisk signeringslista. effekt. Registrerade och märkta enligt medicinskt tekniska produkter, enligt rutin Uppföljning: Egenkontroller fortsätter. Registrering i Omvårdnadsansvarig Riskbedömningar och tillhörande Senior alert – sjuksköterska registrerar i åtgärdsplaner har genomförts i mycket Riskbedömning/ Senior alert och dokumenterar hög utsträckning under året (se tabell screening för fall, i journal (Vodok) samt följer 3). trycksår, upp resultatet. Uppföljning : Genomförandet av undernäring, HSL-enhetschef går igenom egenkontroller fortsätter kontinens och registreringarna fyra ggr/år. munhälsa Analys: Samtliga boende som erhållit vård i livets slutskede har haft en aktuell hälsoplan. Verksamheten har säkerställt en god När ett dödsfall inträffar på Palliativa och personcentrerad omvårdnad boendet registreras detta i registret samt en adekvat symtomlindring Svenska Palliativregistret. anpassad efter individens behov. Sjuksköterska och omvårdnadspersonal besvarar Resultat: Vissa indikatorer gällande gemensamt frågor i en genomförda åtgärder visar en lägre efterlevande-enkät gällande nivå i diagrammet än förväntat. Detta vården under den boendes trots att dokumentation över utförda sista levnadsveckor. insatser finns tillgänglig i 27 Egenkontroll Hur Analys/ Resultat/ Åtgärd/ Uppföljning Registreringen omfattar journalsystemet Vodok. områden som smärtlindring och medicinering, genomförda Förbättringsområden för 2026 brytpunktsamtal samt För att säkerställa att statistiken kvaliteten på den givna speglar den faktiska vården kommer omvårdnaden. verksamheten att fokusera på att förbättra registreringen inom följande områden: • Åtgärdsuppföljning: Mer konsekvent överföring av utförda åtgärder från journal till register. • Symtomskattning: Ökad användning och dokumentation av standardiserade symtomskattningsinstrument. • Munhälsa: Säkerställa att alla genomförda munhälsobedömningar registreras korrekt. Vård i livets slutskede: Förbättra dokumentationen gällande närvaro i dödsstunden för att säkerställa en god kvalitetssäkring av den palliativa vården. Mätning av Mätning av nattfastan har Mätningar visar att 83 % av de boende nattfasta skett två ggr/år under period vid båda verksamheterna har en av tre dygn. nattfasta som understiger 11 timmar. För resterande 17 % överstiger nattfastan det rekommenderade tidsspannet. En identifierad utmaning i dokumentationen rör somatiskt sjuka boende som intar sina måltider självständigt. Eftersom dessa boende äter när de själva önskar, är det svårt att få fram exakta mätvärden för deras 28 Egenkontroll Hur Analys/ Resultat/ Åtgärd/ Uppföljning faktiska kvälls- och nattmål. Uppföljning: Under 2026 kommer verksamheterna att fortsätta det systematiska arbetet med att optimera rutiner för kvälls- och nattmål vid båda boendena för att ytterligare reducera nattfastan. 29 Öka kunskap om inträffade vårdskador Inom verksamheterna registreras händelser/avvikelser därefter utreds händelser för att bedöma om vårdskada har inträffat eller om det föreligger risk för vårdskada. Avvikelserna hanteras i en modul kopplat till omvårdnadsdokumentationen. Vid allvarliga händelser tas kontakt med MAS. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera ett systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerheten bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. Ytterligare en del är återkommande processer och arbetssätt såsom utbildningar i preventivt syfte. Följande kvalitetsregister och processer används för att systematiskt arbeta med patientsäkerhetsarbete och kvalitetsutveckling. Dokumentationssystemet VODOK VODOK är verksamhetens systemstöd för dokumentation av hälso- och sjukvård. Det inkluderar olika riskbedömningsindikatorer samt moduler för avvikelsehantering och delegering. Senior Alert Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att stärka det förebyggande arbetet för äldre personer med risk för fall, trycksår, ohälsa i munnen, undernäring och blåsdysfunktion. Arbetet utgår från ett tvärprofessionellt team bestående av sjuksköterska, omvårdnadspersonal, fysioterapeut och arbetsterapeut. Innan en registrering påbörjas informerar sjuksköterskan patienten om registret, inhämtar samtycke och dokumenterar detta i journalsystemet. Resultat och uppföljning 2025: • Genomförande: Riskbedömningar genomförs vid inflyttning samt vid uppföljning efter sex månader, eller vid behov vid förändrat hälsotillstånd. • Måluppfyllelse: Samtliga 80 boende är riskbedömda och har aktuella åtgärdsplaner. • Kvalitetssäkring: Adekvata åtgärder planeras, följs upp och diskuteras löpande vid teammöten. Analysen av årets resultat bekräftar en betydande skörhet hos de äldre som flyttar in på särskilt boende. Detta innebär att ett stort antal preventiva åtgärder och omvårdnadsinsatser behöver vidtas och följas upp under hela vårdtiden (se tabell 3). Tabell 3. Utdrag från Senior alert, Tranebergs vård- och omsorgsboende 2025. Exempel på vårdpreventiva åtgärder. 31 HALT- mätning av vårdrelaterade infektioner Kvalitetsregistret Senior alert innehåller även Svenska HALT (Healthcare- associated infections and antimicrobial use in long-term care facilities) som är ett verktyg för att samla data gällande vårdrelaterade infektioner, förekomst av riskfaktorer hos vårdtagare och antibiotikaanvändning. Mätningen är en stickprovsundersökning där aktuell situation mäts en förutbestämd dag på vård- och omsorgsboendet Mätningen sker en bestämd dag alltid under november månad. Resultatet från samtliga enheter visade att en boende av 80 hade en pågående infektion vid mättillfället. Tabell 4. Utdrag från senior alert (2025), exempel på HALT-registrering under november månad 2025. Svenska palliativregistret Svenska Palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att förbättra vården i livets slutskede för både patienter och deras närstående. 32 Resultatanalys 2025 Resultatet för 2025, som baseras på 25 registreringar, visar att det i hög grad finns adekvata läkemedelsordinationer vid palliativ vård och att trycksår sällan förekommer i livets slutskede. Statistiken (se tabell 5) bekräftar även goda resultat avseende vårdplaner som inkluderar brytpunktsamtal, munhälsobedömningar och smärtskattning. Utvecklingsmål för 2026 Under 2026 fortsätter verksamheten sin satsning på att öka antalet palliativa ombud. Målet är att det ska finnas en palliativansvarig sjuksköterska på varje enhet och ett palliativt ombud på varje våningsplan. Fler medarbetare planeras delta i de utbildningar som anordnas lokalt och även av Palliativt kunskapscentrum under året. Tabell 5: Utdrag ur palliativa registret för Brommagårdens vård- och omsorgsboende som visar resultat och målvärden för olika indikatorer. 33 BPSD-registret BPSD står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Syftet med registret är att utveckla systematiska arbetssätt för att förebygga och minska dessa symtom hos personer med en demensdiagnos. Under verksamhetsåret 2025 har en tredagarsutbildning för BPSD-administratörer genomförts, och arbetet med åtgärdsplaner är nu i gång i båda verksamheterna. Planer finns för fler utbildningstillfällen under 2026 för att utöka kunskapen och användandet av registret. Läkemedelsgenomgångar Enkla och fördjupade genomgångar av de boendes läkemedelsordinationer sker minst två gånger per år. Genomgångarna utförs av läkarorganisationen i samarbete med det tvärprofessionella teamet. Följsamheten kontrolleras genom dokumentationsgranskningar, vilka utförts vid två tillfällen under 2025. Av tolv granskade journaler hade tio dokumenterade läkemedelsgenomgångar; de två som saknade dokumentation berodde på att de boende var nyinflyttade. Inga avvikelser gällande uteblivna läkemedelsgenomgångar har inkommit från läkarorganisationen, vilket tyder på att processen är tillförlitlig. Teammöten Samtliga enheter vid Brommagården och Tranebergs vård- och omsorgsboende håller regelbundna teammöten. I dessa deltar olika professioner, såsom sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och vid behov enhetschef. Fokus ligger på personcentrerad omvårdnad, och varje yrkeskategori dokumenterar i patientjournalen gällande omvårdnadsåtgärder, bedömningar, hjälpmedel och bemötandestrategier. Teamet utvärderar även patientens förmåga att tillgodogöra sig beslutade insatser. Vid ställningstagande till eventuella skyddsåtgärder fattas alltid ett gemensamt teambeslut. På grund av organisatoriska och strukturella hinder har rehabpersonalens närvaro på teammötena varierat under året. För att stärka teamet har inhyrd rehabpersonal nyttjats under perioder. Följsamhet till basala hygienrutiner 34 Redovisning av självskattning gällande basala hygienrutiner sker digitalt. Resultat, brister och åtgärder återkopplas löpande på arbetsplatsträffar, hälso- och sjukvårdsmöten samt vid dagliga omvårdnadsmöten. HS-möten för hälso- och sjukvårdspersonal HS-mötena utgör ett forum för diskussion av övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor. Här genomförs genomgångar av nya och reviderade rutiner kopplade till lagkrav och riktlinjer. Baserat på verksamhetens egenkontroller och avvikelseanalyser fastställs åtgärder för att upprätthålla en hög patientsäkerhet. Arbetet med att tillämpa, följa upp och revidera rutiner sker i samråd med en hälso- och sjukvårdsutvecklare. Kvalitetsgranskning av läkemedel En extern kvalitetsgranskning av verksamhetens läkemedelsförråd, hantering och rutiner genomförs årligen av Apoteket AB. Protokollet från granskningen, som inkluderar förslag på förbättringsområden, används aktivt i verksamhetsutvecklingen. Årets granskning resulterade i få anmärkningar, vilka numera är åtgärdade. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Systematiskt kvalitetsarbete Under 2025 har verksamheterna lagt stor vikt vid att säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete och identifiera prioriterade utvecklingsområden. Resultaten från genomförda egenkontroller (se tabell 3) visar att det finns områden med behov av förbättringar, och verksamheterna kommer därför att fortsätta fokusera på att utveckla läkemedelshanteringen under 2026. Som ett led i detta anmälde verksamheterna intresse för att delta som piloter inför införandet av ett digitalt signeringsverktyg. Implementeringen inleddes på 35 Brommagårdens vård- och omsorgsboende den 25 november, följt av Tranebergs vård- och omsorgsboende den 1 december. Riskhantering Verksamheterna har genomfört riskanalyser och riskbedömningar på både individ- och verksamhetsnivå. Resultaten från dessa analyser har integrerats i det dagliga arbetet för att stärka patientsäkerheten. Exempel på genomförda riskanalyser: • Beredskap: Kris- och kontinuitetsplanering, rutiner vid elavbrott samt brandrutiner med regelbundna kontroller. • Hälsa och miljö: Hantering av värmebölja. • Smittskydd: Smittförebyggande åtgärder, hantering av skyddsutrustning samt rutiner för säkra besök på enheterna. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Bedömning av måluppfyllelsen För verksamhetsåret 2025 bestämdes följande mål: Delmål 1: Brommas äldreomsorg har en god och nära hälso- och sjukvård som är patientsäker För att nå målet har verksamheterna bland annat arbetet med följande aktiviteter: • Fortsatt utveckla arbetet med egenkontrollerna. Målet har uppfyllts. Ett gott resultat gällande egenkontroller har uppnåtts. Resultatet redovisas i tabell 2. • Arbeta för att säkerställa läkemedelshanteringen: Målet har uppfyllts i två steg: Implementeringen av det digitala signeringsverktyget genomfördes den 25 november på Brommagårdens vård- och omsorgsboende och den 1 december på Tranebergs vård- och omsorgsboende. 36 Implementeringsprocessen har varit mycket framgångsrik. Resultatet visar att över 93 procent av alla läkemedelsutdelningar har utförts och signerats i rätt tid. Inga fall av utebliven läkemedelsutdelning har förekommit sedan systemet togs i bruk (se tabell 6). Tabell 6.1. Resultatrapport över andel administrerade och signerade läkemedel vid Tranebergs vård- och omsorgsboende. Tabell 6.2. Resultatrapport över andel administrerade och signerade läkemedel vid Brommagårdens vård- och omsorgsboende. Utbildning för läkemedelsdelegering 37 En digital utbildning för delegering av läkemedelshantering har implementerats på båda boendena. Utbildningen är framtagen av Apoteket och består av tre timmars digital undervisning följt av ett individuellt kunskapstest omfattande 80 frågor. Verksamheterna har under 2025 genomfört två gemensamma utbildningstillfällen. Vid dessa tillfällen har personalen gått igenom utbildningsmaterialet tillsammans med en sjuksköterska. De gemensamma genomgångarna ger personalen möjlighet att ställa frågor och få medicinska termer förklarade, vilket stärker förutsättningarna för en säker läkemedelshantering. Kunskapstestet genomförs individuellt i närvaro av en sjuksköterska. För att erhålla godkänd delegering krävs ett resultat på minst 80 procent rätta svar. • Förbättra dokumentationen enligt socialtjänstlagen och att den överensstämmer med dokumentationen enligt hälso- och sjukvårdslagen. Målet har delvis uppfyllts. Den sociala dokumentationen har förbättrats, men brister i det nuvarande dokumentationssystemet försvårar möjligheten att skapa ett jämnt flöde och en effektiv sammankoppling mellan SoL- och HSL-dokumentation. Införandet av ett nytt dokumentationssystem, som ger bättre förutsättningar för en sammanhållen dokumentation, har upphandlats men processen är för närvarande pausad. • Utföra kompetenshöjande insatser gällande nutrition och palliativvård. Målet har delvis uppfyllts. Under 2025 har verksamheterna samverkat med dietisterna i Stockholms stad, vilket resulterat i flera utbildningstillfällen gällande nutrition. Genom måltidsprojektet ”Matlyftet” höjdes kunskapsnivån kring mellanmål, vilket har bidragit till ökad aptit hos boende med kognitiv svikt. Metodrummet på Mälarbackens vård- och omsorgsboende har använts under året. Sjuksköterskor från Brommagården och Tranebergs vård- och omsorgsboende har, tillsammans med HSL-enhetschefen, genomfört både teoretiska och praktiska utbildningar. Dessa har bland annat omfattat nutritionsinsatser, såsom sondnäringstillförsel, samt praktiska omvårdnadsåtgärder vid livets slutskede. 38 Inom verksamheterna finns utbildade palliativvårdsombud och en samordnande sjuksköterska. Arbetet med att etablera ett gemensamt förhållningssätt och tydliga rutiner har påbörjats. Under 2026 kommer verksamheten att fortsätta arbeta aktivt för en god och värdig vård i livets slutskede, och fler palliativa ombud planeras att utbildas under året. • Implementera den evidensbaserade metoden i BPSD-kvalitetsregistret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). Målet har uppfyllts. Arbetet med att implementera den evidensbaserade metoden i BPSD-registret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) har påbörjats i båda verksamheterna. Vid regelbundna teammöten registreras boende med beteendemässiga symtom, varpå individuella bemötandeplaner utformas och analyseras. Fler än 60 procent av de boende på båda verksamheterna är registrerade i BPSD registret. Arbetet med BPSD-registret kommer att fortsätta utvecklas under 2026. Ytterligare fyra BPSD-administratörer planeras genomgå utbildning i början av året. Målet är att alla boende ska få individuellt anpassade omvårdnadsinsatser för att minska oro och reducera användningen av lugnande läkemedel. Eftersom arbetet fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium är det ännu för tidigt att dra generella slutsatser om resultatet, men utvecklingsarbetet fortsätter med hög prioritet under 2026. Delmål 2: Brommas äldreomsorg har en god samverkan med andra aktörer för trygghet i hela vårdkedjan För att nå målet ska verksamheterna bland annat genomföra följande aktivitet: • Säkerställa att samverkansrutiner finns och efterlevs. Målet har uppfyllts. Intern samverkan Interna samverkansrutiner efterlevs av verksamheterna. Samarbetet mellan legitimerad personal (sjuksköterskor) på båda enheterna är etablerat. Denna samverkan inkluderar: • Kvalitetssäkring: Gemensamma egenkontroller av dokumentation och regelbundna möten. 39 • Kompetensutveckling: Tillfälliga byten av arbetsplats för att hålla sig uppdaterad om den andra verksamheten. • Kontinuitet: Vid frånvaro samarbetar sjuksköterskorna för att säkerställa en god och säker vård. Extern samverkan Externa samverkansrutiner finns och efterlevs: • Läkare: Verksamheten samverkar med läkarorganisationen Capio/Legevisiten. Ansvariga läkare är geriatriker med lång erfarenhet och gedigen kunskap gällande kognitiv svikt. • Digitala verktyg: Rondplattformen Collabodoc för säkrare och tryggare ronder är införd i verksamheterna. • Apotek och utbildning: Verksamheterna samarbetar med Apoteket AB. En kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen genomfördes i oktober 2025, baserad på Socialstyrelsens föreskrift (HSLF-FS 2017:37). Granskningen visade god ordning, och de förbättringsförslag som noterades har åtgärdats. Stockholms stad har avtal med Apoteket AB som levererar flera utbildningar riktade till all personal. • Medicinteknik: Samverkan sker med upphandlade leverantörer av medicintekniska produkter i syfte att säkerställa att endast säkra produkter används. • Jourverksamhet: Under kvällar, nätter och helger utförs hälso- och sjukvårdsinsatser av Big Care (Medpeople). Det långvariga samarbetet har bidragit till att kontinuiteten kunnat bevaras. • Tandvård: Verksamheten samverkar med tandvårdsföretaget Flexident. Regelbundna besök av tandläkare och tandhygienist utförs, och två gånger per år installeras en miniklinik på respektive boende under en tvåveckorsperiod för tandvård på plats. • Nutrition: Dietisterna i stadsdelen kan kontaktas vid behov för nutritionsbehandling. Utbildningar och stöd gällande nutrition genomförts i olika former. • Rehab: Verksamheten har samverkat med Mälarbackens vård- och omsorgsboende kring rehabpersonalens resurser. Samarbetet har dock haft utmaningar. För att säkerställa en god och säker vård, har förstärkning i teamet 40 gällande rehabinsatser genomförts under perioden september 2025 fram till februari 2026 genom att verksamheten anlitar bemanningsföretag. • Bemanningsstöd: Samverkan med bemanningsföretag har skett genom inhyrda sjuksköterskor och rehabteam som tjänstgjort under hösten i samband med implementeringen av digitalt signeringssystem för läkemedelshantering. Mål och strategier inför kommande år 2026 Förutom att bibehålla förbättrade resultat vad gäller patientsäkerhetsarbetet under 2025, visar analys och resultat på nya utvecklingsområden för verksamheterna. Med grund i resultaten från 2025 års patientsäkerhetsberättelse och det övergripande verksamhetsmålet för Bromma stadsdelsförvaltning, Äldre i Bromma har en trygg tillvaro med god vård och omsorg, har ett delmål identifierats vilket verksamheterna kommer arbeta mot under 2026. Brommas äldre har en god och nära hälso- och sjukvård som är patientsäker och genom samverkan med andra aktörer skapas trygghet i hela vårdkedjan För att nå målet ska verksamheten fortsätta arbeta utifrån följande: • Tvärprofessionellt samarbete: Vidareutveckla arbetet med tvärprofessionella teammöten för att säkerställa helhetssyn och samordnade insatser. • Dokumentationskvalitet: Förbättra dokumentationen • Palliativ vård: Genomföra kompetenshöjande insatser gällande vård i livets slutskede. • Demensvård: Fortsatt utveckla det systematiska arbetet med BPSD- kvalitetsregistret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). • Personcentrerad vård: Arbeta för att implementera en mer personcentrerad vård och omsorg, där brukaren är i fokus. • Säkerställa att samverkan med andra aktörer finns och att samverkansrutiner efterlevs 41 --- [Patientsäkerhetsberättelse Mälarbackens vård- och omsorgsboende 2025.pdf] Patientsäkerhetsberättelse för Mälarbackens vård- och omsorgsboende År 2025 Datum 2026-02-28 Ansvarig för innehållet: områdeschef Leila Bakhshi 1 Inledning PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 § Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för den som vill ta del av den och den bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. 2 Innehåll Inledning ...................................................................................................................................................2 SAMMANFATTNING ......................................................................................................................................4 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ..........................................................................6 Engagerad ledning och tydlig styrning ..................................................................................................6 En god säkerhetskultur .......................................................................................................................11 Adekvat kunskap och kompetens .......................................................................................................13 Patienten som medskapare ................................................................................................................14 AGERA FÖR SÄKER VÅRD ............................................................................................................................15 Öka kunskap om inträffade vårdskador ..............................................................................................19 Tillförlitliga och säkra system och processer .......................................................................................19 Säker vård här och nu ..........................................................................................................................22 Stärka analys, lärande och utveckling .................................................................................................23 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR .....................................................................24 3 SAMMANFATTNING Verksamhetens övergripande mål för patientsäkerhetsarbetet är att bedriva hälso- och sjukvård av god kvalitet och med hög patientsäkerhet dygnet runt. I patientsäkerhetsberättelsen redovisas verksamhetens arbete som genomförts under verksamhetsår 2025 för att nå en patientsäker vård och omsorg. I föregående berättelse bestäms särskilda mål som verksamheten ska arbeta mot under året. För verksamhetsår 2025 bestämdes följande delmål: Delmål 1: Brommas äldreomsorg har en god och nära hälso- och sjukvård som är patientsäker För att nå målet har verksamheten arbetat utifrån följande aktiviteter: • Förbättrad dokumentation • Kunskap om basalhygien och smittskyddsarbete • Säkerställa att basal medicinsk utrustning finns inom verksamheten • Mat och måltider: mellanmålsprojekt • Utföra kompetenshöjande insatser för all vårdpersonal genom verksamhetsnära utbildningar i simulerad vårdmiljö (metodrum) • Initiera införandet av digitalt verktyg för hantering av bland annat läkemedelshantering • Fortsatt arbete med förebyggande åtgärder för att minska allvarliga avvikelser • Utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR) • Motverka ensamhet och psykisk ohälsa • Utveckling och förbättring av det interprofessionella teamarbetet kring patienten, exempelvis genom gemensamma samverkansträffar i olika forum Delmål 2: Brommas äldreomsorg har en god samverkan med andra aktörer för trygghet i hela vårdkedjan Verksamheten har arbetat för att nå de uppsatta målen genom olika aktiviteter som redovisas i berättelsen och kan konstatera att ett av två delmål uppfyllts i sin helhet, och ett bedöms vara delvis uppfyllt. Sammanfattningsvis har flertalet delmål i verksamheten uppfyllts eller är på god väg att uppfyllas. Dokumentationen har förbättrats genom regelbundna nätverksträffar och dokumentationsgranskningar, vilket har lett till en generell förbättring. Kunskapen om basalhygien och smittskyddsarbete har också förbättrats, enligt resultatet av utförda självskattningar och hygienobservationer. 4 Vidare har delmålet om att säkerställa basal medicinsk utrustning delvis uppfyllts, men diskussioner om utökning av medicinteknisk utrustning pågår fortfarande. Mellanmålsprojektet har varit lyckat, med alla enheter som erbjuder dagligen tre energirika mellanmål utöver huvudmål. Kompetenshöjande insatser för all vårdpersonal har genomförts regelbundet genom verksamhetsnära utbildningar i simulerad vårdmiljö i metodrummet. Införandet av digitalt verktyg APPVA för signering av läkemedelshantering är klart, och arbetet fortsätter med utvärdering och uppföljning. Fortsatt arbete med förebyggande åtgärder för att minska allvarliga avvikelser har varit framgångsrikt, med implementering av säkrare delegeringsutbildningar och medicinhantering samt handlingsplaner för fallförebyggande arbete på varje enhet. Utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR) är delvis uppfyllt och arbetet fortsätter för att utbilda flera instruktörer och personal under 2026. Motverkandet av ensamhet och psykisk ohälsa är delvis uppfyllt. BPSD-metoden används redan som redskap i verksamheten utöver det har stor del av personalen deltagit i utbildningen av Psykisk ohälsa och fått utökat kompetens i hur de kan motverka ensamhet och psykisk ohälsa hos äldre. Utvecklingen och förbättringen av det interprofessionella teamarbetet kring patienten har varit lyckad, med ett gott teamarbete och samverkan med olika aktörer. Vidare har verksamheten lyckats uppfylla delmål 2, som handlar om att ha en god samverkan med andra aktörer för trygghet i hela vårdkedjan. Samverkansrutiner med olika aktörer har framtagits och upprätthålls, vilket säkerställer en god samverkan och trygghet för patienterna. Arbetet fortsätter för att ytterligare förbättra samverkan och öka trygghet. Sammanfattningsvis har verksamheten gjort stora framsteg inom flera områden. Det finns fortfarande utrymme för förbättring och fortsatt arbete för att uppnå alla mål. Med en god samverkan med andra aktörer och en fortsatt fokus på förbättring och utveckling, kan verksamheten fortsätta att förbättra vården och omsorgen för patienterna. Verksamhetens målområden för 2026 Utifrån analysen från patientsäkerhetsarbetet för 2025 och 2026 års övergripande verksamhetsmål för Bromma stadsdelsförvaltning, Äldre i Bromma har en trygg tillvaro 5 med god vård och omsorg, har två mål identifierats vilka verksamheterna kommer arbeta mot under 2026. Brommas äldre har en god och nära hälso- och sjukvård som är patientsäker och genom samverkan med andra aktörer skapas trygghet i hela vårdkedjan För att nå målet ska verksamheten arbeta utifrån följande aktiviteter: • Förbättrad dokumentation • Kunskap om basalhygien och smittskyddsarbete • Säkerställa att basal medicinsk utrustning finns inom verksamheten • Mat och måltider: mellanmålsprojekt • Utföra kompetenshöjande insatser för all vårdpersonal genom verksamhetsnära utbildningar i simulerad vårdmiljö (metodrum) • Uppföljning av införandet av digitalt verktyg för hantering av bland annat läkemedelshantering • Fortsatt arbete med förebyggande åtgärder för att minska allvarliga avvikelser • Utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR) • Motverka ensamhet och psykisk ohälsa • Utveckling och förbättring av det interprofessionella teamarbetet kring patienten, exempelvis genom gemensamma samverkansträffar i olika forum • Säkerställa att samverkansrutiner upprätthålls och efterlevs 6 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. På Mälarbackens vård- och omsorgsboende finns 282 lägenheter med inriktningarna somatik, demens, korttids- och växelvård samt ett profilboende för äldre med psykiatrisk diagnos. Dessutom finns ett tillagningskök och en kaféverksamhet. Boendet har hälso- och sjukvårdspersonal dygnet runt och totalt cirka 400 anställda. Den chefsförtätning som tidigare genomförts har möjliggjort att uppföljningar i personalfrågor, kvalitet, ekonomi samt arbetsmiljö har kunnat genomföras och skapat tydligare styrning mot målen. Det har också resulterat i minskad sjukfrånvaro samt mer stöd till verksamhetens personal för att möjliggöra för dem att fullfölja sina uppdrag med målet att uppnå tryggare patienter och anhöriga samt en säker vård. Fram till den 1 november fanns även en dagverksamhet för personer med demenssjukdom i verksamheten, men i och med en omorganisation tillhör verksamheten nu den förebyggande enheten inom avdelning äldreomsorg. Övergripande mål och strategier Verksamhetens övergripande mål för patientsäkerhetsarbetet är att bedriva hälso- och sjukvård av god kvalitet och med hög patientsäkerhet dygnet runt. Utifrån det övergripande målet har två delmål tagits fram, vilka verksamheten arbetat för att uppnå under året. Målen har valts ut utifrån verksamhetens behov för utveckling och förbättring av patientsäker vård och redovisas nedan. Genom systematiska kontroller och uppföljningar i verksamheten identifieras och minimeras riskerna, vilket ökar möjligheterna för att bedriva säker vård av god kvalitet. Ansvaret är gemensamt för vårdens alla professioner men ytterst ansvar ligger på verksamhetens ledning. Utöver den egna professionen krävs samarbete med andra professioner och med både patienter/boende/gäster och deras närstående för att uppnå en trygg och säker vård. Verksamhetens professioner bör arbeta personcentrerat, samverka i team, utöva evidensbaserad vård och eftersträva ökad kunskap för kvalitetsutveckling för att trygga en 7 god hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Följande strategier och arbetssätt har använts för att nå delmålen: Delmål 1: Brommas äldreomsorg har en god och nära hälso- och sjukvård som är patientsäker För att nå målet har verksamheten arbetat utifrån följande aktiviteter: • Förbättrad dokumentation - Delmålet är uppfyllt. Regelbundna nätverksträffar har samordnats för handledare som i sin tur sprider kunskap vidare på enheterna. Enligt dokumentationsgranskningen som sker två gånger per år har det skett en generell förbättring. Förbättringsarbetet fortsätter. • Kunskap om basalhygien och smittskyddsarbete - Delmålet är uppfyllt. Enligt resultatet av utförda självskattningar och hygienobservationer syns det en klar förbättring till följsamhet av basala hygienrutiner. • Säkerställa att basal medicinsk utrustning finns inom verksamheten - Delmålet är delvis uppfyllt. En diskussion om utökning av medicinteknisk utrustning på plats pågår fortfarande för att uppfylla de utökade behoven av hälso- och sjukvårdsinsatser som finns för att kunna erbjuda patienten vård på plats och därmed minska behovet av sjukhusbesök. En inventering av verksamhetens basmadrasser har genomförts under 2025 och införskaffning av nya madrasser har påbörjats för att säkerställa att grundutrustningen är av god kvalitet och garanterar en trycksårprofylaktisk effekt. En plan för utbyte av samtliga madrasser har tagits fram under året. • Mat och måltider: mellanmålsprojekt – Delmålet är uppfyllt. Alla enheter erbjuder dagligen tre energirika mellanmål utöver huvudmål. Arbete fortsätter. • Utföra kompetenshöjande insatser för all vårdpersonal genom verksamhetsnära utbildningar i simulerad vårdmiljö (metodrum) - Delmålet är uppfyllt. Verksamhetsnära utbildningar med olika teman har genomförts regelbundet flera gånger under året. Arbetet fortsätter. • Digitalt verktyg för signering av bland annat läkemedelshantering är infört - Arbetet och implementering av digitalt signeringsverktyg (Appva) har blivit klart december 2025. Delmålet är uppfyllt. Arbetet fortsätter och ska utvärderas och uppföljas under år 2026. • Fortsatt arbete med förebyggande åtgärder för att minska allvarliga avvikelser – Delmålet är uppfyllt. 8 Säkrare utbildningar inför delegering har implementerats. Säkrare medicinhantering med dubbelsignering har införts och en övergång till att samtliga enheter använder samma signeringslistor har gjorts. Införandet av det digitala signeringsverktyget Appva blev klart december 2025. En handlingsplan och kartläggning gjordes inför införandet av Appva på Brommas tre vård- och omsorgsboenden. Syftet var att säkra läkemedelshanteringen, genom att identifiera områden där avvikelser uppkommer och att arbeta förebyggande med åtgärder samt utveckla förbättringsområden i samband med genomförandet av digital signering. En styrgrupp och arbetsgrupp bildades, och det första avstämningsmötet hölls i augusti 2025. Där diskuterades tidsplan, resursbehov och behovet av stöd i verksamheten. Studiebesök gjordes på andra förvaltningar för att ta del av erfarenheter. Avtal upprättades och systemet säkerhetsklassades samt rutiner skrevs. Utbildningar i det digitala verktyget genomfördes under hösten, och införandet skedde stegvis från november med stödresurser tillgängliga. Under våren 2026 kommer arbetsgruppen att följa upp arbetet och identifiera förbättringsområden. Ett fördjupat arbete med att förebygga fallincidenter har påbörjats under året. Utifrån en kartläggning av totalt antal fall under vårterminen 2025 togs en handlingsplan fram för varje enhet för att jobba med fallförebyggande åtgärder på både enhets- och individnivå. Verksamhetens mål är att arbeta kontinuerligt och systematiskt med att förebygga alla typer av avvikelser. Detta sker bland annat genom kvalitetsråd, teammöten som hålls en gång per månad, där alla avvikelser lyfts och åtgärder beslutas och följs upp. Eventuella skyddsåtgärder ses över och uppdateras om behov finns. • Utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR) – Delvis uppfyllt. Fortsätt arbetet pågår att utbilda flera instruktörer samt utbilda samtliga personal i HLR minst en gång per år. • Motverka ensamhet och psykisk ohälsa- Delvis uppfyllt. En stor del av medarbetarna har deltagit i föreläsningen kring psykisk ohälsa. • Utveckling och förbättring av det interprofessionella teamarbetet kring patienten, exempelvis genom gemensamma samverkansträffar i olika forum – Delmålet är uppfyllt. Det finns ett välfungerande teamarbete med olika yrkesgrupper samt en god samverkan med olika aktörer. Arbetet fortsätter. Delmål 2: Brommas äldreomsorg har en god samverkan med andra aktörer för trygghet i hela vårdkedjan 9 För att nå målet har verksamheten arbetat utifrån följande aktivitet: • Säkerställa att samverkansrutiner upprätthålls och efterlevs – Delmålet är uppfyllt. Samverkansrutiner med olika aktörer är framtagna. Arbete fortsätter. Organisation och ansvar Nedan beskrivs hur ledningsorganisationen för patientsäkerhetsarbetet är organiserat på huvudmanna- och vårdgivarnivå. Stadsdelsnämnden Stadsdelsnämnden ansvarar för en stor del av den kommunala servicen inom stadsdelsområdet och de förtroendevalda i stadsdelsnämnden beslutar om vad som ska prioriteras. Stadsdelsförvaltningen Stadsdelsförvaltningen ska genomföra nämndens beslut. Avtal finns med stödfunktioner inom patientsäkerhet som Vårdhygien och smittskyddsenheten, Palliativt kunskapscenter samt Apoteket. Områdeschef Områdeschef ska svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Områdeschef svarar även för att patientens behov av vård, trygghet, kontinuitet och samordning tillgodoses samt att en legitimerad sjuksköterska, legitimerad arbetsterapeut eller legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast utses som fast vårdkontakt för denne. Områdeschef har det samlade ledningsansvaret men kan överlåta till annan befattningshavare inom verksamheten med tillräcklig kompetens och erfarenhet av att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Detta ska i så fall dokumenteras. Inom verksamheten finns totalt tolv enhetschefer som bildar verksamhetens ledningsgrupp som leds av Mälarbackens områdeschef. Då verksamheten har elva boendeenheter med olika inriktning samt tillagningskök och kaféverksamhet har områdeschefen fördelat ledningsuppgifter till tre enhetschefer att ansvara för hälso- och sjukvårdsfrågor. De lagstadgade uppgifter som åligger medicinskt ansvarig sjuksköterska är undantagna från verksamhetschefens ledning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinsk ansvarig för rehabilitering 10 (MAR) Inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer ska det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS. Tillgång till medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, ska finnas i Stockholms stad men befattningen är inte lagstadgad. Befattningen MAS kan inte anförtros till annan än legitimerad sjuksköterska med den medicinska kompetens som krävs för uppdraget. Uppdraget som MAS regleras i hälso- och sjukvårdslagen och hälso- och sjukvårdsförordningen och innefattar bland annat ansvar för att patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Stadsdelen delar funktionen MAR tillika adjungerad klinisk adjunkt med en annan stadsdelsförvaltning. Utredning av allvarliga händelser görs i samverkan mellan enhetschef och MAS/MAR. Om utredningen visar att en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig vårdskada har MAS/MAR skyldighet att rapportera till ansvarig nämnd. Nämnden har delegerat till medicinskt ansvariga att anmäla enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Med hälso- och sjukvårdspersonal avses den som har legitimation inom hälso- och sjukvården. Inom Stockholm stads hälso- och sjukvård finns yrkeskategorierna legitimerad sjuksköterska, legitimerad arbetsterapeut, legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast och legitimerad dietist. Inriktningen på hälso- och sjukvården ska vara hälsofrämjande och personcentrerad och förhållningssättet ska vara tvärprofessionellt och processorienterat. Hälsofrämjande innebär att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov. Det hälsofrämjande arbetet utgår från den friska människan genom att tillvarata fysiska, psykiska, intellektuella och sociala resurser. I det hälsofrämjande arbetet är det centralt att stärka och uppmuntra patientens delaktighet. Hälsofrämjande omvårdnad är den legitimerade sjuksköterskans kompetensområde. För att sprida kunskap och arbeta med kompetensutveckling för en förbättrad patientsäkerhet har verksamheten organiserat hälso- och sjukvårdspersonal utifrån specialistkunskap och pedagogisk förmåga. Det finns specialistsjuksköterskor med kompetensinriktning kring vård av äldre i verksamheten. Inom verksamheten finns också certifierade BPSD-utbildare. Utbildarna har specifik kompetens som innebär att de kan 11 utbilda administratörer i att använda kvalitetsregistret BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). Registret används för att säkerställa att personer med en demensdiagnos får tillgång till den bästa tillgängliga kunskapen inom demensvård som ska leda till en god och säker vård och omsorg. En sjuksköterska har ett utökat ansvar för hälso- och sjukvårdsutveckling i verksamheten. Det innebär att revidera och utarbeta lokala rutiner och arbeta med gemensamma och övergripande frågor på uppdrag av ledningsansvariga hälso- och sjukvårdschefer på Mälarbackens vård- och omsorgsboende. Den utsedda sjuksköterskan tar del av egenkontroller och stödjer enhetschefer i arbetssätt och kvalitetsfrågor för att främja en god patientsäkerhet. Samtliga sjuksköterskor på Mälarbackens vård- och omsorgsboende ska utbilda det egna arbetsteamet på enheten så att omvårdnadspersonal upprätthåller en hög kompetensnivå. Så kallade verksamhetsnära utbildningar är uppdelade enligt olika teman och tidplanen löper över helår. Till stöd för utbildningarna finns ett utrustat metodrum så att utbildningen kan ske i en simulerad vårdmiljö. Det finns också ett gemensamt utbildningsmaterial i form av bilder, instruktioner och QR-koder och visningsmateriel som stödjer den utbildande sjuksköterskan i undervisningen. Hälsofrämjande aktiviteter i funktionsbevarande syfte är fysioterapeutens/sjukgymnastens och arbetsterapeutens kompetensområde. Kompetenserna används vid utbildningar i förflyttningsteknik som samtlig personal ska utbildas i återkommande, minst var tredje år. Rehabiliteringspersonalen är en resurs vid teammöte och kvalitetsråd. Rehabiliteringspersonalen ansvarar för bedömning och behandling av funktions- och aktivitetsförmåga vilket även innefattar hjälpmedelsförskrivning samt stödjer omvårdnadspersonalen genom handledning i rehabiliteringsfrågor. En ny organisation av rehabiliteringspersonal har genomförts för att samtliga boenden i stadsdelen ska ha samma arbetssätt, rutiner och att resurserna fördelas likvärdigt. Samtlig legitimerad personal handleder högskolestudenter i grundutbildning i de olika yrkesprofessionerna. Handledarna deltar i handledarträffar och samarbetar med högskolorna för att erbjuda verksamhetsförlagd utbildning till högskolorna och med den kvalitet som högskolorna efterfrågar. Målet är att samtliga studenter har möjlighet att 12 uppnå lärandemålen under sin verksamhetsförlagda utbildning. Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonal ansvarar för att utveckla och säkra kvaliteten i det dagliga arbetet samt följa sin befattningsbeskrivning och verksamhetens fastställda rutiner. De utför hälso- och sjukvårdsuppgifter efter delegering av ansvarig hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdsinsatser får endast delegeras när detta är förenligt med god och säker vård. Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Delegering får inte användas för att lösa brist på personal eller av ekonomiska skäl. Omvårdnadspersonalen är de som känner de boende allra bäst genom den dagliga omvårdnaden och är en viktig del av det ständigt pågående patientsäkerhetsarbetet. Även undersköterskor är organiserade utifrån sina kompetensområden till så kallade ombud, som till exempel Silviasyster (specialist i demensomvårdnad) och palliativa ombud. Ombuden sprider kunskap genom att handleda och introducera nyanställda och inom sitt specialområde ingår de i nätverk för att bidra till kvalitetsutveckling i verksamheten. Dietist i kommunal verksamhet Legitimerad dietist arbetar och samverkar med olika professioner för att säkerställa den äldres nutritionsstatus och näringsbehov. Dietist arbetar även med rutiner, utbildning, handledning, mat-och måltidssituation samt dygnsfasta. Målgruppen innefattar främst personer med ofrivillig viktnedgång, ätsvårigheter eller undervikt med målsättning att individen får en så god livskvalitet som möjligt. I Bromma finns två dietister anställda. De har ett par gånger per termin genomfört utbildningar på olika teman för sjuksköterskor. För omvårdnadspersonalen har utbildningar hållits kring omsorgsmåltid och dysfagi (sväljsvårigheter) på några avdelningar. För kostombuden har flera utbildningar hållits, bland annat i näringslära, mellanmål, portionsstorlekar och om kosttillägg och näringsdrycker där även provsmakning ingick. Enligt lokal nutritionsrutin finns möjlighet till individuell konsultation, förskrivning av hjälpmedel samt rådgivning för enskilda patienter. 13 Samverkan för att förebygga vårdskador Stockholms stad har ett flertal överenskommelser med regionen i syfte att bedriva en god hälso- och sjukvård och för att skapa goda förutsättningar för att den enskilde får en sammanhållen, kvalitativ och individanpassad vård och omsorg utifrån sina behov. De överenskommelser som omfattar särskilda boendeformer inom äldreomsorg är bland annat: Samverkan med läkarorganisationen Representanter för läkarorganisationen, äldreomsorgens avdelningschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska och områdeschefen samverkar regelbundet minst två gånger per år samt vid behov eller förändringar. Medicinsktekniska produkter Samverkan sker med Sodexo och övriga leverantörer för vilka staden har ramavtal gällande medicintekniska hjälpmedel, så att endast hela och säkra produkter används. Kostnadsfördelning av läkemedel Gemensamt buffertförråd för läkemedel tillsammans med regionen är avsett att användas vid akuta behov som exempelvis vid antibiotikabehandling eller vård vid livets slut. Dessutom finns gemensamt förråd för provtagning och medicinska behandlingar för att kunna utföra läkares ordinationer. Samverkan nutritionsbehandling Verksamheten använder sig av regionens upphandlade nutritionsprodukter. Gemensamma riktlinjer för nutrition och arbetssätt finns i verksamheten. Nutritionsprodukter förvaras i ett gemensamt förråd. God läkemedelsanvändning för äldre Genom att använda ordinationsverktyget Pascal, för både ordination och iordningställande av dos samt beställning av originalförpackning, främjas en säkrare läkemedelsbehandling. Apoteket AB Apoteket genomför kvalitetsgranskning en gång om året där MAS, sjuksköterskor samt enhetschefer deltar. Återkoppling från granskningen sker via protokoll och direkt vid 14 inspektionstillfället. Resultaten av granskningen används i verksamheten för att stärka patientsäkerheten. Vårdhygien Vårdhygien erbjuder rådgivning och anordnar webbaserade utbildningar inom hygienområdet för personal och bjuder in till samverkansmöte med stadens medicinskt ansvariga två gånger om året. Flexident Samverkansmöten med kommunens kontaktperson (MAS) för tandvårdsfrågor genomförs på hälso- och sjukvårdsförvaltningens enhet för tandvård en gång om året. Samverkan med tandläkarorganisationen Flexident sker i olika former. Bland annat genom munhälsobedömningar och utbildningsinsatser till såväl omvårdnadspersonal som legitimerade yrkesgrupper. Fotsjukvård Medicinsk fotsjukvård erbjuds genom ett samverkansavtal som bland annat reglerar kostnader, remisshantering samt hygienrutiner. Nätverk kommun och region I nätverket SVEA samverkar representanter från regionala verksamheter som geriatrik, primärvård, primärvårdsrehabilitering och slutenvården med enhetschef för enheten för biståndshandläggning och enhetschef för kommunal hemtjänst för att arbeta med de hälso- och sjukvårdsfrågor som är gemensamma för både region och kommunal verksamhet. Nätverket arbetar på uppdrag av en styrgrupp med chefer för de olika verksamheterna samt MAS och MAR. Arbetsgruppen kan ta fram underlag och förslag på arbetssätt och rutiner som syftar till att överbrygga insatser för patienten genom hela vårdkedjan. Målsättningen är att patienten ska känna sig trygg och vara säker i övergången mellan regional och kommunal hälso- och sjukvård. Arbete med strukturer för att identifiera ofrivillig ensamhet hos äldre i Bromma stadsdelsområde samt rutiner för in- och utflytt på korttidsboende är prioriterade områden även för 2026. 15 Informationssäkerhet För att säkerställa att legitimerad personal har tillgång till patientuppgifter enligt gällande regelverk genomför enhetschef loggkontroller i hälso- och sjukvårdsjournaler. Vid avvikelser sker utredning i samråd med områdeschef och MAS. Loggkontroller avseende läsbehörigheten i plattformen Nationell patientöversikt, som används för informationsutbyte mellan olika system inom vård och omsorg, genomförs kontinuerligt under året. Vid avvikelse görs sammanställning och analys vid kvalitetsråd, samt återkoppling till MAS och berörd person. Inga avvikelser har rapporterats av de kontroller som genomförts under året. Ett digitalt rondverktyg, rondplattformen, används för att kommunicera med läkarorganisationen. Användandet syftar till en säkrare och användarvänlig kommunikation mellan läkarorganisation och hälso- och sjukvårdspersonal på boendet. Rondplattformen är säkerhetsklassad både på stadsdelsövergripande nivå och lokalt i Bromma innan avtal upprättades mellan parterna. Stickprovskontroller används för att säkerställa att arbetssättet överensstämmer med en hög patientsäkerhet och resultaten visar att implementeringen ännu inte är fullständig. Dagens digitaliserade samhälle är beroende av ett fungerande nätverks- och informationssystem. Grundläggande är att tjänsterna är tillförlitliga och säkra. Enligt NIS- direktivet måste åtgärder för att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem tryggas, arbetet har initierats av stadsdelsförvaltningens IT- avdelning och lokala rutiner ska utarbetas. Behörigheter och åtkomst till olika stödsystem som berörd hälso- och sjukvårdspersonal är beroende av i sitt arbete, tar lång tid att utfärda, vilket kan påverka informationssäkerheten. Inom verksamheten finns det en rutin för användning av lånekort till timavlönade som behöver tillgång till dokumentationssystem. Anledningen till varför timavlönade behöver ha lånekort är att anställningarna inte hinner komma in i systemet i tid vilket hindrar personen från att få behörighet i rätt tid. Vid nyanställningar ska enhetschef beställa behörighet till dokumentationssystemet genom verksamhetens administratörer i god tid. En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god 16 säkerhetskultur där verksamheten både identifierar risker, rapporterar avvikelser, drar lärdomar samt vidtar åtgärder utifrån avvikelser. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. Avvikelser Avvikelse skrivs av personal som upptäcker händelsen och ska helst ske i anslutning till händelsen. Tjänstgörande sjuksköterska eller annan legitimerad personal tar emot den skriftliga avvikelsen och gör en bedömning om vilka åtgärder som ska vidtas. Avvikelsen dokumenteras i avvikelsemodulen Vodok. Enhetschef ser över avvikelser i avvikelsemodulen och kallar till kvalitetsråd som är en gång per månad. På kvalitetsråden diskuteras och analyseras inkomna avvikelser. Kvalitetsrådet består av olika yrkesprofessioner bland annat sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut och enhetschef. Vid allvarliga händelser ser enhetschef till att MAS/MAR kontaktas. Enhetschef ansvarar för att följa upp och analysera avvikelser, så att aktuella åtgärder vidtas för att säkra och förbättra vården. Avvikelsen och de eventuella nya rutiner som införts med anledning av avvikelsen lyfts på arbetsplatsträffen för implementering i hela arbetsgruppen. Om avvikelsen bedöms som allvarlig eller som risk för allvarlig skada eller om avvikelsen uppstått på grund av brister i hälso- och sjukvårdsutövandet gör MAS/MAR en egen utredning enligt Lex Maria. Anmälan skickas till Inspektionen för vård- och omsorg, IVO. Verksamheten har inte gjort några anmälningar till IVO under året. Under året har flest avvikelser registrerats inom kategorierna läkemedel och fall. Antalet avvikelser redovisas i tabell nedan. Verksamheten har systematiskt arbetat med förebyggande åtgärder avseende fallprevention och hantering av läkemedelsavvikelser samt uppföljning av åtgärder. Målet har varit att förebygga och minska antalet allvarliga avvikelser. Läkemedelsavvikelser Under året har verksamheten lagt särskilt fokus på kartläggning av läkemedelsavvikelser och kan konstatera att de har minskat i jämförelse med tidigare år. Utifrån kartläggningen har flertalet riskfaktorer för läkemedelshantering identifierats. De handlar bland annat om brister i följsamhet till rutiner, bristande kommunikation mellan kollegor eller arbetsgrupp. 17 Avvikelserna som identifierats avser främst utebliven dos och utebliven signering vid utdelning av läkemedel. Orsaken till avvikelserna har konstaterats bero på brister i följsamheten till rutiner och att gällande arbetssätt inte följts i tillräcklig omfattning. Verksamheter har fortsätt med arbetet utifrån det nya läkemedelsrutinen som togs fram under 2024 och från december 2025 har verksamheter börjat med digital signering via systemet Appva. Det digitala signeringssystemet innebär en möjlighet till uppföljning i realtid vilket förväntas leda till att avvikelser upptäcks i direkt anslutning till signering och därmed kan åtgärdas. Stockholms stad vill stärka patientsäkerheten genom att i en samlad och långsiktig satsning höja kompetensen hos omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och enhetschefer som jobbar inom stadens kommunala vård- och omsorgsboende och servicehus. Verksamheten köper utbildning för bland annat omvårdnadspersonal i läkemedelshantering. Utbildningen sker via utbildningslänkar eller på plats i verksamheten. Fallavvikelser Verksamhetens fallavvikelser har granskats och analyserats för perioden januari-april 2025. För varje enhet har en sammanställning avseende bland annat fallfrekvens, plats och tidpunkt för fallincidenterna samt förslag på åtgärder tagits fram av MAS och MAR och presenterats enhetschefer. På detta sätt har en översikt av fallen skapats och gett möjlighet till fallpreventiva åtgärder på en organisatorisk nivå. Utifrån kartläggning av totalt antal fall under vårterminen 2025 togs det fram handlingsplan för varje enhet i syfte att ta fram fallförebyggande åtgärder. I handlingsplanerna finns delvis konkreta åtgärder både på individ – och organisatorisk nivå. En förbättring av arbetssätt genom att enhetschefer analyserar och återkopplar varje fall i avvikelsemodul har också skett under året. Arbetet är långsiktigt och kan inte förväntas ge stort utslag på fallfrekvens i nuläge men arbetssättet kan väntas minska antalet fall framöver. Vissa enheter har delresultat som visar på nedgång av fallincidenter men på totalen syns endast en svag nedgång av antal fall. Arbetet med fallprevention fortsätter nästa år, 2026. Verksamheten kan konstatera att antalet fallavvikelser har minskat marginellt under 2025 jämfört med 2024. Fallavvikelser registreras i verksamhetssystemet Vodok och ska kompletteras i kvalitetsregistret Senior Alert. 18 Antal avvikelser för Mälarbackens vård- och omsorgsboende År 2024 och 2025 Mest 2024 2025 förekommande avvikelser Läkemedel 239 199 Fall 733 715 Tabell över antalet avvikelser kopplat till läkemedel och fall. Följsamheten till registrering i kvalitetsregister Senior alert varierar mellan enheterna vilket framkommer i skillnaden mellan antal fallavvikelser som registrerats i de olika systemen. De främsta bakomliggande faktorerna vid fall har varit nedsatt balans och rörelsemönster samt förvirring, desorientering eller upprördhet, samt förflyttning på egen hand. Underlaget visar även att det finns fler registrerade fall på enheter för personer med en demenssjukdom än på enheter med somatisk inriktning. De främsta åtgärderna som genomförts är läkemedelsgenomgång, installation av rörelselarm samt assistans vid personlig vård och förflyttning. Verksamheten har analyserat underlaget i både kvalitetsregister och avvikelsemodul och kommit fram till att dels kan specifika sjukdomar och bakomliggande symtom leda till upprepade fall för samma individ och dels att de som flyttar in till boendet har en sämre hälsa vilket kan vara en anledning till ökad fallrisk. Avvikelserna lyfts på kvalitetsråd där analys av åtgärder samt förebyggande arbete diskuteras i team med flera yrkeskategorier. Synpunkter och klagomål Processen kring synpunkter och klagomål är en del i det systematiska kvalitetsarbetet med patientsäkerhetsarbetet. De utgör även ett viktigt underlag för att förbättra kvaliteten. En viktig del av kvalitetsledningssystemet är att det ska vara lätt och begripligt för både patienter, anhöriga/närstående och andra aktörer att delge verksamheten synpunkter och klagomål. Genom månadsbrev som enhetschefer skickar ut till boende och anhöriga/närstående finns information om hur synpunkter och klagomål kan lämnas. Det finns ett flertal lådor 19 både på enheterna samt vid administrationen där blankett med synpunkt eller klagomål kan lämnas. Inkommen synpunkt eller klagomål hanteras skyndsamt av respektive chef, oftast genom personlig kontakt. Inför varje tertialrapport sammanställs inkomna synpunkter och klagomål, samt sorteras utifrån olika områden som tillgänglighet, bemötande, kompetens, kontinuitet, information, handläggning och insatsens innehåll. Under året har flera positiva synpunkter inkommit till verksamheten. Synpunkterna har bland annat handlat om positivt bemötande, tydlig information och aktiviteter. Synpunkterna har lämnats både muntligt, skriftligt och via mejl och daglig personlig återkoppling. Tolv klagomål har inkommit under året avseende bemötande och informationsbrist. Verksamheten kan anta att det finns en underregistrering av inkomna synpunkter och klagomål. Verksamheten är medveten om att personal ofta åtgärdar synpunkter eller klagomål direkt när det uppmärksammats och inte registrerar detta. Det finns brister i rapporteringen av synpunkter och klagomål, dels för att ett användarvänligt system för hantering av synpunkter och klagomål saknas och dels för att rutinen inte är implementerad fullt ut. 20 Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Utbildningsinsatser under 2025 • Reflektionsmöten i lärande syfte med Palliativa ombud • Webbaserad hygienutbildning • Webbaserad demensutbildning • Läkemedelsutbildning från Apoteket inför delegering • Kompetenshöjande verksamhetsnära utbildningar för omvårdnadspersonal • Ergonomi- och förflyttningsutbildning • Mat- och måltider, måltidsobservation, internutbildning med dietist • Vodok-nätverk för hälso- och sjukvårdspersonal • Silviacertifieringsutbildningen för somatiska enheter ca 30 medarbetare genom Silviahemmet • Regelbundna nätverksträffar för samtliga hälso-och sjukvårdspersonal på Mälarbacken • Kvalitetsombud i syfte att uppnå kollegialt lärande samt förbättra kvaliteten i vård och omsorg • Palliativ ombudsutbildning • BPSD utbildning för personal på demens och soma-enheterna • Föreläsning och inköp av litteratur för all personal för att öka kunskapen om bemötande av äldre boende med psykisk ohälsa • Workshop som handlade om att synliggöra äldreomsorgens vikt och för att göra undersköterskans roll mer synligt. • Digitala signeringssystemutbildningar för samtliga medarbetarna. • Utbildning till personal om bemötande • Äldreomsorgsdagarna • Utbildning i säkert sittande avseende rullstolar för rehabpersonal. • Utbildning i trycksårsprofylax och madrasshantering för hälso- och sjukvårdspersonal. • Utbildning i Aktiv förflyttning för rehabpersonal anordnat av äldreförvaltningen i Stockholms stad 21 Kontinuitet i personalstyrkan är en viktig parameter för att uppnå hög patientsäkerhet. Genom att arbeta systematiskt med personalförsörjningen och undvika vakanta tjänster har både kontinuitet och kompetens ökat i yrkesgrupperna. Ett arbetssätt som på sikt väntas bidra till att öka personalkontinuiteten är arbetet med heltid som norm som har införts under året. Heltid som norm innebär att alla medarbetare som önskar arbeta heltid ska erbjudas en sådan anställning inom tre månader från det att önskemålet formaliserats i stadens personalsystem. Det medför att verksamheten behöver anpassa sina scheman så att ordinarie personal bemannar istället för timavlönade. Det bidrar till att personalkontinuiteten ökar vilket är grunden till en trygg, god och säker vård och omsorg för målgruppen sköra äldre och specifikt för personer med kognitiv svikt. Mälarbackens vård- och omsorgsboende har ett eget resursteam, bestående av omvårdnadspersonal, som används vid kortare frånvaro och har i syfte att säkerställa en god kontinuitet. Under 2025 utökades resursteamet från åtta till elva medarbetare. Under 2026 är målsättning att utöka teamet ytterligare. Studentmottagande är en viktig del i kompetensförsörjningen och i att inspirera studenter till att arbeta i äldreomsorgen och på så sätt knyta personer under utbildning till verksamheten. Ett upparbetat samarbete med högskola och gymnasieskolor finns och verksamheten erbjuder platser för verksamhetsförlagd utbildning samt platser för arbetsplatslärande. Mälarbackens vård- och omsorgsboende har under året erbjudit 48 högskolestudenter verksamhetsförlagd utbildning och cirka 30 gymnasieelever har erbjudits arbetsplatslärande praktik. En adjungerad klinisk adjunkt finns att tillgå i stadsdelen. Dennes roll är att samverka med både högskolor och gymnasieskolor som bedriver vårdutbildningar och erbjuder handledd praktik i verksamheten. Flera kompetenshöjande insatser har gjorts under året. Bland annat har 24 nya palliativa ombud utbildats under året. Patienten som medskapare En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är 22 välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt skapar tillit och förtroende. Verksamheten bjuder in patienten och eventuella anhöriga till vårdplanering/samtal vid inflytt samt vid behov. Vid dessa tillfällen delges information om verksamheten och frågor kan besvaras om samtycke inhämtats från den boende. Vid mötena efterfrågas önskemål om delaktighet i hälso- och sjukvårdsfrågor och patientsäkerhetsarbetet. Digitala funktionsbrevlådor finns kopplade till respektive enhet för att underlätta för anhöriga att komma i kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal samt att kunna lämna synpunkter och klagomål. Det finns även fysiska brevlådor för inlämnande av synpunkter eller klagomål från boende eller dess anhöriga. Medverkan i möten kan ske digitalt vilket underlättar anhörigas/närståendes möjlighet till delaktighet. Vid verksamhetens korttids-/växelvård bjuds anhöriga/närstående in att delta vid vårdplaneringar och uppföljningar som sammankallas till via enheten för biståndshandläggning. Utöver detta erbjuds anhöriga/närstående till ett gemensamt teammöte bestående av olika professioner efter behov för att erbjuda bästa förutsättningar för patienter. En välkomstbroschyr lämnas vid inflyttning. Ett månatligt informationsbrev med nyheter och allmän information görs tillgängligt via e-post för boende/patienter men skickas även med post till vissa anhöriga. I breven erbjuds anhöriga att lämna in synpunkter och klagomål. Informationsbrev med nödvändig allmän information om tillvägagångssätt och förhållningssätt för att till exempel påminna om ”säkra besök” vid förhöjd risk för smittspridning har skickats vid flera tillfällen. Matrådet är ett forum för boende på somatiska enheterna där de kan framföra sina synpunkter och har möjlighet att påverka beslut gällande mat och måltider. För att möjliggöra att de boende kan påverka sin vård och omsorg har de somatiska enheterna borådsmöten. De boende kan där få ytterligare information om verksamheten och ges även möjligheten att vara med och påverka samt framföra synpunkter och klagomål. 23 AGERA FÖR SÄKER VÅRD Tabell 2. Planerade och genomförda egenkontroller. Egenkontroll för 2025: Omfattning Analys Dokumentation i journalsystem 2 ggr/år Resultat/åtgärder: Av granskningarna Vodok* framkommer att användandet av frastexter behöver utvecklas, samt att * Vodok är texter skrivs under rätt rubrik. dokumentationssystemet för Hälsoplanerna behöver utgå från hälso- och sjukvårdsinsatser riskbedömningar och dokumentationen inom kommunen. enligt SoL och HSL behöver överensstämma. Granskningen visar att läkemedelsgenomgångar var utförda. Uppföljningar av åtgärder utifrån hälsoplan behöver förbättras. Kontroll över osignerade dokumentation är utförd. Åtgärder tas upp på HS-mötena på enheterna 1 gng/månad samt på Mälarbackens gemensamma HS-möte som sker 2 ggr/termin. Uppföljning av åtgärd: Åtgärderna har följts upp tillsammans med MAS vid flera tillfällen och tagits upp i olika forum. Arbetet kommer att fortgå under 2026. Även dokumentationsgranskningarna kommer att fortgå under kommande år. 24 Egenkontroll för 2025: Omfattning Analys Delegering 1ggr/år Resultat/åtgärder: Antalet läkemedelsavvikelser har minskat under 2025. Delegeringsprocessen har förstärkts genom införande av Apotekets utbildning. Det finns två utbildningstillfällen varje månad som hålls av sjuksköterska. Där finns det utrymme för diskussion och ställa frågor. Därefter görs kunskapstestet inom 14 dagar i närvaron av sjuksköterska. Detta följs också av praktisk genomgång. Uppföljning av alla delegeringar sker inom 6 månader, dokumenteras och sparas i pärm på enheten. Alla delegeringar har utförts i Vodok med ett standardiserat dokument. Från december 2025 och framåt kommer alla delegeringar läggas in och följs upp i ett digitalt system. Uppföljning av åtgärd: Genom införandet av ny delegeringsprocess har verksamheten säkrat delegeringsförvarandet som har resulterat i minskade läkemedelsavvikelser. Loggkontroll (Vodok och NPÖ*, 1 patient/1 Resultat/åtgärder: ”att göra-lista”) personal/måLoggkontroll i Vodok utförs varje månad n av enhetschef enligt rutin. Inga NPÖ står för Nationell avvikelser har förekommit. Arkiveras i patientöversikt och är ett verktyg digital mapp. för nationellt sammanhållen journalföring. Loggkontroll i NPÖ har genomförts regelbundet enligt rutin och inga avvikelser har noterats. Arkiveras i digital mapp. Uppföljning av åtgärd: Månadsvis kontroll av alla loggkontroller enligt rutin. 25 Egenkontroll för 2025: Omfattning Analys Läkemedelsgenomgå 1 ggr/år + Resultat/åtgärder: Genom egenkontroll ng m. vid behov av dokumentationen säkerställs att symtomskattning läkemedelsgenomgång genomförts en gång per år. Det genomfördes två dokumentationsgranskningar på enheterna och inga avvikelser upptäcktes. Uppföljning av åtgärd: Genomförande av egenkontroller fortsätter. Kvalitetsuppföljning apoteket 1gång/år Resultat/åtgärder: Återkoppling efter farmaceut granskningen visade utveckling/förbättring på alla punkter på alla enheter. Enligt apotekets granskningsprotokoll; har läkemedelshanteringen på Mälarbacken en god grund med tydliga rutiner, men följsamheten varierar mellan avdelningarna. Förbättringsområdena följs upp i samband med införandet av det digitala signeringssystemet, APPVA som i sin tur kan stärka kvalitet ytterligare. Uppföljning av åtgärd: Förbättringsarbete fortsätter. Följsamhet till basala hygienrutiner 3ggr/år Resultat/åtgärder: Observationer visar och klädregler på god följsamhet. Systematisk uppföljning av hygienkontroller utförs minst var tredje månad av hygienombud. Från hösten registreras sammanställningen digitalt. Resultatet presenteras på APT och lagras i digitala mappar. Uppföljning av åtgärd: Förbättringsarbete fortsätter. Även om resultatet var godkänt kommer smittskyddsarbetet att vara en viktig del 26 Egenkontroll för 2025: Omfattning Analys av kvalitetsarbetet. Funktionskontroll MTP Varje Resultat/åtgärder: Funktionskontroll är (medicintekniska produkter) vecka/måna genomförd och signeringslista förvaras i d/ digital mapp. Inga avvikelser är registrerade. år Uppföljning av åtgärd: Egenkontroller fortsätter. Utifrån verksamhetens behov och med utökade krav för hälso- och sjukvårdsinsatser ser verksamheten att behovet av nya medicintekniska produkter ökar. Riskbedömningar/screening fall, 1-4 ggr/år, Resultat/åtgärder: Se tabell 3. trycksår, undernäring, kontinens utifrån Uppföljning av åtgärd: behov och munhälsa Genomförande av egenkontroller fortsätter. Nattfasta 2 gånger/år Resultat/åtgärder: Antalet boende som har en nattfasta som understiger rekommenderade 11 timmar har ökat, vilket är en positiv effekt av de åtgärder som verksamheterna implementerat. Uppföljning av åtgärd: Förbättringsarbete fortsätter. Viktmätning Var 3:e Resultat/åtgärder: Viktmätning har månad, genomförts och dokumenterats i patientens journal. vid behov Uppföljning av åtgärd: 27 Egenkontroll för 2025: Omfattning Analys oftare Genomförande av egenkontroller fortsätter. Förekomst av trycksår 1 gång/år Resultat/åtgärder: Följs genom och vb. punktprevalensmätning i kvalitetsregistret Senior alert/journalsystemet Vodok. I tabell 3 redovisas antalet trycksår. Uppföljning av åtgärd: Fortsatt genomförande av egenkontroller och verksamhetsnära utbildningar i förebyggande syfte. Vårdrelaterade infektioner och 1 gång/år Resultat/åtgärder: Registreras i berörda antibiotikaanvändning register. Uppföljning av åtgärd: Genomförande av egenkontroller fortsätter. Uppföljning av skyddsåtgärder 1 ggr/mån i Resultat/åtgärder: Ordination av kvalitetsråd skyddsåtgärd sker alltid efter noggrant övervägande och i dialog med alla Skyddsåtgärder är åtgärder som yrkesprofessioner samt patientens syftar till att minska skador eller medgivande. risk för skador hos patienten. Verksamheterna genomför individuella Exempelvis sänggrind eller uppföljningar kontinuerligt för att positioneringsbälte i rullstol. säkerställa att skyddsåtgärder inte överanvänds. Målsättningen i verksamheterna är att ha så få skyddsåtgärder som möjligt. Skyddsåtgärder följs upp på kvalitetsråd en gång per månad. Uppföljning av åtgärd: Genomförande av egenkontroller fortsätter. 28 Egenkontroll för 2025: Omfattning Analys Synpunkter/klagomål som rör Kontinuerlig Resultat/åtgärder: Under 2025 har flera hälso- och sjukvård t positiva synpunkter registrerats både muntligt och skriftligt om bemötande, tydlig information och dagliga aktiviteter. Tolv klagomål avseende bemötande och informationsbrist har inkommit. Från patientnämnden har inga klagomål registrerats. Uppföljning av åtgärd: Genomförande av egenkontroller fortsätter. Avvikelser/händelser Hälso- och 1 Resultat/åtgärder: Totalt har antalet sjukvård gång/måna läkemedelsavvikelser och fallavvikelser d minskat något i verksamheten under kvalitetsråd 2025. Antalet läkemedelsavvikelser har sjunkit, en trolig orsak är den kompetenshöjning och systematisering av delegeringsutbildningen som genomförts under året. Flera delegeringar har också dragits tillbaka. Ett arbete med att granska och analysera fallavvikelser har resulterat i handlingsplaner för samtliga enheter. Delresultaten visar på att vissa enheter har nått goda resultat på kort tid men totalt sett är det en marginell sänkning. Mer arbete och tid behövs för fallpreventivt arbete. Uppföljning av åtgärd: Förbättringsarbete fortsätter. Stockholms stad vill stärka patientsäkerheten genom att i en samlad och långsiktig satsning höja kompetensen i läkemedelshantering hos omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och enhetschefer som jobbar inom 29 Egenkontroll för 2025: Omfattning Analys stadens kommunala vård- och omsorgsboende och servicehus. Fallförebyggande åtgärder hanteras interprofessionellt på kvalitetsråd enhetsvis. Kontrollräkning av 1 ggr/månad Resultat/åtgärder: Regelbundna och narkotikaklassade läkemedel korrekta kontroller månadsvis. De avvikelser som rapporterats under 2025 är hanterade enligt lokal läkemedelsrutin. Uppföljning av åtgärd: Genomförande av egenkontroller fortsätter. Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbat patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. Under avsnitt ”En god säkerhetskultur” finns redogörelse för avvikelsehanteringsprocessen. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera ett systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerheten bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. Ytterligare en 30 del är återkommande processer och arbetssätt såsom utbildningar i preventivt syfte. Följande kvalitetsregister och processer används för att systematiskt arbeta med patientsäkerhetsarbete och kvalitetsutveckling. Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att stärka det förebyggande arbete för äldre personer som har risk för fall, trycksår, ohälsa i munnen, undernäring och blåsdysfunktion. Senior alert utgår från teamarbete. Teamet består av olika professioner, bland annat sjuksköterska, omvårdnadspersonal, fysioterapeut och arbetsterapeut samt dietist. Sjuksköterskan informerar patienten om Senior alert och inhämtar samtycke och dokumenterar i journalsystemet. Resultaten från registret visas i tabellen nedan. Det har genomförts riskbedömningar för 318 unika personer. Riskbedömningar genomförs både vid inflyttning samt vid uppföljning efter sex månader eller vid behov för att säkerställa att förändringar i hälsostatus uppmärksammas. Av de utförda riskbedömningarna påvisar 96 procent av dem en risk för antingen undernäring, fallrisk eller risk för trycksår samt ohälsa i munnen. Resultaten tyder på en stor skörhet hos äldre som flyttar in på särskilt boende och att många preventiva- och omvårdnadsåtgärder behöver vidtas under vårdtiden. Tabell 3. Utdrag från Senior alert (2025) där de tre gröna kolumnerna visar att vårdpreventiva åtgärder är vidtagna för riskområden trycksår, undernäring, fall samt ohälsa i munnen. Trycksårspreventivt arbete Under februari 2025 genomfördes en utbildningsserie i tre delar avseende 31 trycksårsprevention för Mälarbackens hälso- och sjukvårdspersonal. Del ett hade fokus på nutrition för äldre med trycksår som särskilt fokus och innehöll föreläsningar både av stadelens dietister och representant från företaget Nutricia. Del två hade fokus på trycksårsprofylaktiska och behandlande madrasser och genomfördes i samarbete med Care of Sweden. Den sista delen hade fokus på lägesändringar i sittande och liggande och genomfördes av MAR och representanter från rehabteamet. Under året genomfördes även en inventering av verksamhetens basmadrasser. Baserat på resultatet från inventeringen har införskaffning av nya madrasser påbörjats för att säkerställa att grundutrustningen är av god kvalitet och garanterar en trycksårprofylaktisk effekt. Utbyte av madrasser kommer att utföras löpande och en plan för detta har tagits fram under året. Svenska HALT Svenska HALT är en metod som mäter förekomst av vårdrelaterade infektioner som till exempel lunginflammation, hudinfektion eller urinvägsinfektion samt antibiotikaanvändning hos vårdtagare på vård- och omsorgsboende. Mätningen sker en gång per år, en bestämd dag. Resultatet från samtliga elva enheter som registrerade i HALT visar att 3 av 220 patienter hade en pågående infektion vid mättillfället. Totalt för verksamheten var antibiotikaanvändningen 3,6 procent vid det aktuella mättillfället (november 2025). Svenska palliativregistret Palliativregistret är ett kvalitetsregister vars syfte bygger på att förbättra vården i livets slutskede för patienten och dennes närstående. Sjuksköterskan registrerar dödsfallet i registret och dokumenterar hela teamets insatser. Resultatet, som redovisas i figur A nedan, bygger på 75 registreringar och visar att det i hög grad finns läkemedelsordinationer i samband med palliativvård samt att trycksår i samband med palliativvård sällan är förekommande. Diagrammet visar också på goda resultat med vårdplaner som innehåller brytpunktsamtal, munhälsobedömning och smärtskattning. Det görs alltid en individuell bedömning av behovet av mänsklig närvaro i det palliativa skedet. Dock är det svårt att bedöma när själva dödsögonblicket inträffar. De förbättringar som verksamheten kan arbeta särskilt med är smärtskattning med 32 evidensbaserat instrument samt bedömning av munhålan. En ny indikator som följs i registret är även antalet upprättade vårdplaner för palliativvård. Resultatet för indikatorn visar att patienter i palliativ vård har haft en vårdplan i 91 procent av fallen. Verksamheten har deltagit i nationell palliativ konferens med fokus på att synliggöra Äldreomsorgen inom palliativ vård och presenterat en poster med fokus på samtalet och bemötande vid palliativ vård. Figur A. Utdrag från palliativa registret. BPSD-registret BPSD står för Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Syftet med BPSD-registret är att utveckla ett arbetssätt för att kunna förebygga och minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demensdiagnos. Verksamheten har fått en förnyad Silviacertifiering genom en tre dagars kompletterande utbildning till alla nyanställda samt till somatiska enheter. Utbildningen genomfördes under 2025 på somatiska enheter. En Silviasjuksköterska och en Silviasyster 33 (undersköterska) i verksamheten är certifierade och håller utbildning för nya BPSD- administratörer. Mälarbacken utbildade under året 29 nya BPSD-administratörer. En genomgång och analys av registreringarna visar att antalet registreringar kan påverkas av vilken rutin och struktur som finns på respektive enhet. Enskilda administratörers engagemang kan också vara en bidragande faktor till många registreringar. Vid nätverksträffen för certifierade utbildare poängterade deltagarna att det är större möjlighet att komma igång och använda BPSD-registret om registreringarna efterfrågas i den egna verksamheten och även högre upp i organisationen, likt andra kvalitetsregister som Senior alert och Palliativa registret. Antal registreringar uppgick till 71 stycken under 2025. Läkemedelsgenomgångar Både en enkel och fördjupad genomgång av den boendes läkemedelsordinationer sker minst en gång per år och vid behov. Genomgången utförs av läkarorganisation i samarbete med hela teamet. Genomförandet kontrolleras bland annat vid dokumentationsgranskning som genomfördes vid 2 tillfällen under 2025. Samtliga granskade journaler hade en dokumenterad läkemedelsgenomgång och ingen avvikelse från läkarorganisationen om utebliven läkemedelsgenomgång har inkommit under året, vilket tolkas som att processen är tillförlitlig. Läkemedelshantering Efter att ha manuellt handskrivna signeringslistor har verksamheten under året implementerat ett digitalt signeringsverktyg, Appva. Syftet är att säkerställa en trygg, spårbar och kvalitetssäkrad läkemedelshantering samt signering av vård- och omsorgsinsatser enligt HSL och SoL för samtliga vård- och omsorgsboende i Bromma. Baspersonal och legitimerad personal använder mobilapplikationen för att ta del av ordinationer, utföra och signera insatser, hantera larm avseende läkemedelshanteringen. Det finns även möjlighet att dokumentera mätvärden som till exempel längd, vikt, blodtryck samt begära påfyllnad av läkemedel som saknas i patientens läkemedelsskåp i lägenheten. Alla aktiviteter i det digitala systemet loggas och är därmed spårbara. Det betyder att uppföljning sker genom att regelbundet granska rapporter och statistik som systemet producerar vilket används av chefer, systemförvaltare och legitimerad personal för egenkontroll, kvalitetsuppföljning och fortsatt patientsäkerhetsarbete. 34 En annan del i läkemedelshantering är delegering. Under verksamhetsåret har en delegeringsutbildning köpts in för att kvalitetssäkra utbildningen inför delegering. Delegeringsprocessen består av utbildningsdel och kunskapstest, samt uppföljning. Under 2025 har 18 utbildningstillfällen för delegering genomförts och 270 godkända kunskapstester i läkemedelshantering har utförts individuellt i närvaro av en sjuksköterska. För att erhålla godkänd delegering krävs ett resultat på minst 80 procent rätta svar på kunskapstester. Team-/gruppmöte Alla enheter på Mälarbackens vård- och omsorgsboende har team-/gruppmöten. Vid dessa träffar deltar olika yrkesprofessioner bland annat sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och enhetschef. På korttidsenheten deltar även samordnaren på mötet. Den personcentrerade omvårdnaden är i fokus på mötena och varje yrkeskategori dokumenterar i patientens journal kring omvårdnadsåtgärder, bedömningar, hjälpmedel, uppföljningar och bemötandestrategier samt om patientens förmåga att tillgodogöra sig insatserna som teamet gemensamt beslutat. Vid eventuellt ställningstagande till skyddsåtgärder tas ett teambeslut. För bättre överblick har en gemensam mötesstruktur tagits fram för enheter med permanent boende för teammöten. Följsamhet till basala hygienrutiner Hygienombuden kontroller tre gånger per år personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, samt gör en sammanställning som sedan lämnas till enhetschef. Enhetschef analyserar resultatet och sätter in åtgärder vid behov. En webbaserad enkät används i verksamheten som bidrar till en strukturerad uppföljning och analys, vilken kan följas över tid. Resultatet visar en övergripande god följsamhet till de basala hygienrutinerna samt klädregler. Vid några enstaka tillfällen används inte handsprit före påtagning av handskar. I bearbetning av analysen framkommer att personalen anser att handskarna känns svåra att dra på till följd av fuktig hud. Det kan avhjälpas genom att låta händerna lufttorka innan handsken tas på eller genom att använda en större storlek. Förflyttningsutbildning Utförs av rehab-personal för omvårdnads- och legitimerad personal med fokus på 35 patientens säkerhet vid lyft och förflyttningar. Utbildningen genomförs inför sommaren och vid behov under övriga året så att samtlig personal har uppdaterade kunskaper i förflyttningsteknik. Förflyttning med personlyft får inte göras om personalen inte genomgått förflyttningsutbildningen. Incidentanmälningar eller avvikelser som är kopplade till förflyttningar har inte inkommit till verksamheten under året. HS-möten för hälso- och sjukvårdspersonal Ett forum där övergripande och aktuella hälso-och sjukvårdsfrågor diskuteras. På forumet gås även nya och reviderade rutiner som är kopplade till lagkrav och riktlinjer igenom samt MAS/MAR-direktiv. Utifrån verksamhetens egenkontroll för avvikelser tar enhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar och områdeschef fram vilka åtgärder som behöver införas för att en god patientsäkerhet ska upprätthållas. Tillämpning, arbetssätt, uppföljning och revidering av rutiner i verksamheten arbetas fram med hjälp av en hälso- och sjukvårdsutvecklare. Kvalitetsgranskning av läkemedelsförråd Extern kvalitetsgranskning av verksamhetens läkemedelsförråd, läkemedelshantering och rutiner sker en gång per år. Protokoll från Apoteket med återkoppling till verksamheten med förslag på förbättringsområden används för verksamhetsutveckling. Årets granskning visade en förbättring på alla punkter jämfört med förra året. Mälarbackens vård- och omsorgsboende har en god grund med tydliga rutiner, men följsamheten varierar mellan avdelningarna. De nämnda förbättringsområdena följs upp i samband med införandet av det digitala signeringssystem (APPVA) som i sin tur kan stärka kvalitet ytterligare. Verksamheten har arbetat för säkra delegeringar och alla delegeringar ska registreras i Vodok. Delegeringsutbildningen förstärks och följs upp med ett praktiskt prov med delegerande sjuksköterska. Inom sex månader görs ytterligare en uppföljning med delegerad personal. Dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournal Egenkontroller av dokumentationen utförs två gånger per år i en standardiserad mall av utsedda personer i verksamheten. Sammanställning och analys av resultaten tar chefer och MAS/MAR del av och åtgärder sätts in vid behov. Det finns en dokumentationsstödjande funktion som sammankallar legitimerade yrkesgrupper (sjuksköterskor, arbets-/fysioterapeut samt dietist) månadsvis för att utveckla och stödja 36 användarna så att dokumentationen uppfyller kraven. Därutöver har MAS/MAR utfört en fördjupad dokumentationsgranskning av korttidsboende, resultaten presenteras till chef och verksamhetsansvarig. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Mälarbackens vård- och omsorgsboende har en hög beredskap för identifierade oväntade händelser och situationer. Kunskap och stöd är tillgänglig för, och förankrad hos, samtliga medarbetare. Kris- och kontinuitetsplan finns. Krisledningen och/eller information om detta är känd hos samtliga medarbetare. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Det är också viktigt att förstå vad som bidrar till risker, avvikelser och vårdskador. Ett övergripande perspektiv är nödvändigt, så att också faktorer på systemnivå analyseras och ger underlag till förbättringsarbete. Genom att öka systemförståelsen om bakomliggande orsaker till vårdskador ökar verksamhetens patientsäkerhet. Verksamheten kan då arbeta förebyggande och kan stimulera kunskapsutveckling inom områden som ansetts svagare vilket även det ökar förutsättningarna för en säker vård. 37 Bedömning av måluppfyllelsen För verksamhetsår 2025 bestämdes följande mål: Delmål 1: Brommas äldreomsorg har en god och nära hälso- och sjukvård som är patientsäker För att nå målet har verksamheten arbetat utifrån följande aktiviteter: • Förbättrad dokumentation - Delmålet är uppfyllt. Regelbundna nätverksträffar har samordnats för handledare som i sin tur sprider kunskap vidare på enheterna. Enligt dokumentationsgranskningen som sker två gånger per år har det skett en generell förbättring. Förbättringsarbetet fortsätter. • Kunskap om basalhygien och smittskyddsarbete - Delmålet är uppfyllt. Enligt resultatet av utförda självskattningar och hygienobservationer syns det en klar förbättring till följsamhet av basala hygienrutiner. • Säkerställa att basal medicinsk utrustning finns inom verksamheten - Delmålet är delvis uppfyllt. En diskussion om utökning av medicinteknisk utrustning på plats pågår fortfarande för att uppfylla de utökade behoven av hälso- och sjukvårdsinsatser som finns för att kunna erbjuda patienten vård på plats och därmed minska behovet av sjukhusbesök. • Mat och måltider: mellanmålsprojekt – delmålet är uppfyllt. Alla enheter erbjuder dagligen tre mellanmål utöver huvudmål. Arbete fortsätter. • Utföra kompetenshöjande insatser för all vårdpersonal genom verksamhetsnära utbildningar i simulerad vårdmiljö (metodrum) - Delmålet är uppfyllt. Verksamhetsnära utbildningar med olika teman har genomförts regelbundet flera gånger under året. Arbetet fortsätter. • Initiera införandet av digitalt verktyg för hantering av bland annat läkemedelshantering - Arbetet och implementering av digitalt signeringsverktyg APPVA är klart till december 2025. Delmålet är uppfyllt. Arbetet fortsätter och ska följas upp, utvärderas under 2026, då införandet blev klart först december 2025. • Fortsatt arbete med förebyggande åtgärder för att minska allvarliga avvikelser - Delmålet är uppfyllt. Säkrare utbildningar inför delegering har implementerats. Säkrare medicinhantering med dubbelsignering har införts och en övergång till att samtliga enheter använder samma signeringslistor har gjorts under året. Införandet av digitalt signeringssystem är klart. Ett stort arbete med 38 fallförebyggande arbetet har gjorts under året. Resultatet visar ett positivt utfall, dvs minskade fallavvikelser. Verksamheten arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga alla typer av avvikelser. Detta sker bland annat genom kvalitetsråd, som hålls en gång per månad, där alla avvikelser lyfts och åtgärder beslutas. Skyddsåtgärder ses över och uppdateras om behov finns. • Utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR) – Delvis uppfyllt. Fortsätt arbetet pågår att utbilda flera instruktörer samt utbilda samtliga personal i HLR minst en gång per år. • Motverka ensamhet och psykisk ohälsa- Delvis uppfyllt. En stor del av personal har deltagit i utbildningen av Psykisk ohälsa för att lättare möta äldres behov för att motverka psykisk ohälsa. • Utveckling och förbättring av det interprofessionella teamarbetet kring patienten, exempelvis genom gemensamma samverkansträffar i olika forum – Delmålet är uppfyllt. Vi har ett gott teamarbete med olika yrkesgrupper samt en god samverkan med olika aktörer. Arbetet fortsätter. Delmål 2: Brommas äldreomsorg har en god samverka med andra aktörer för trygghet i hela vårdkedjan För att nå målet har verksamheten arbetat utifrån följande aktivitet: • Säkerställa att samverkansrutiner upprätthålls och efterlevs – Delmålet är uppfyllt. Samverkansrutiner med olika aktörer är framtagna. Arbete pågår. MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR Utifrån analysen från patientsäkerhetsarbetet för 2025 och 2026 års övergripande verksamhetsmål för Bromma stadsdelsförvaltning, Äldre i Bromma har en trygg tillvaro med god vård och omsorg, har ett mål identifierats vilka verksamheterna kommer arbeta mot under 2026. Brommas äldre har en god och nära hälso- och sjukvård som är patientsäker och genom samverkan med andra aktörer skapas trygghet i hela vårdkedjan För att nå målet ska verksamheten arbeta utifrån följande aktiviteter: • Förbättrad dokumentation • Kunskap om basalhygien och smittskyddsarbete 39 • Säkerställa att basal medicinsk utrustning finns inom verksamheten • Mat och måltider: mellanmålsprojekt • Utföra kompetenshöjande insatser för all vårdpersonal genom verksamhetsnära utbildningar i simulerad vårdmiljö (metodrum) • Utveckla användningen av det digitala verktyget för hantering av bland annat läkemedelshantering • Fortsatt arbete med förebyggande åtgärder för att minska allvarliga avvikelser • Utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR) • Motverka ensamhet och psykisk ohälsa • Utveckling och förbättring av det interprofessionella teamarbetet kring patienten, exempelvis genom gemensamma samverkansträffar i olika forum • Säkerställa att samverkansrutiner upprätthålls och efterlevs 40