Environmental Health Committee Budget: Focus on Crime, Water, Transport, Food

[§7 den 21 april 2026, Miljö- och hälsoskyddsnämnden Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 för miljö- och hälsoskyddsnämnden.pdf] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 Protokoll 4/2026 fört vid Miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde tisdagen den 21 april 2026 kl. 17:00-17:15, Gamla biblioteket, Tekniska nämndhuset Ledamöter Åsa Lindhagen (MP) Ordförande Felicia Schartner Giertta (S) Fredrik Pettersson (S) Bjarne Snis Sigtryggsson (S) Celal Altun (S) Frida Nehrfors Hultén (V) Leo Müller (V) Torbjörn Erbe (M) Fritz Lennaárd (M) Elin Böhlin (M) Anders Edin (SD) Ashna Ibrahim (C) Joakim Rönnbäck (L) ersätter Elin Hjelmestam (L) Ersättare Felix Antman Debels (S) Carl Housten (S) Amrit Preet Kaur (S) Eva Darolf Linnros (V) Torbjörn Ebérus (M) Ergün Erdal (M) Josefine Axelsson (M) Gabriel Kroon (SD) Maja Boström (C) Övriga närvarande Lykke Ask Nämndsekreterare Anna Hadenius Förvaltningschef Monika Gerdhem Avdelningschef Mikael Nyberg Avdelningschef Daniel Persson Avdelningschef Björn Söderlund Utvecklingschef Emily Tjäder Avdelningschef Malin Täppefur Avdelningschef Cindy Falquet Lindh Borgarrådssekreterare Miriam Adolfsson Tjänsteman Erik Ehnlund Tjänsteman Oscar Westlén Tjänsteman Andreas Ericsson Borgarrådssekreterare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 Justerare Åsa Lindhagen, Torbjörn Erbe Datum för justering 2026-04-21 Paragraf §7 Sekreterare Lykke Ask Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 § 7 Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 för miljö- och hälsoskyddsnämnden Dnr 2026-4755 MF 2026/44 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt miljöförvaltningens förslag: 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna underlag för budget 2027 med inriktning 2028- 2029. 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig med hänvisning till sitt förslag. Joakim Rönnbäck (L) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag. Ashna Ibrahim (C) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag. Nämndens behandling av ärendet Framlagda förslag till beslut 1) Ordföranden Åsa Lindhagen (MP), Felicia Schartner Giertta m.fl. (S), Frida Nehrfors Hultén m.fl. (V) och Anders Edin (SD) föreslår (se beslutet). 2) Torbjörn Erbe m.fl. (M) föreslår att nämnden beslutar att delvis godkänna förslag till budgetunderlag samt att därutöver anföra följande: Moderaterna vill återigen understryka behovet av att miljö- och livsmedelstillsyn måste vara legitim, transparent och effektiv. Denna princip ska både underlätta för seriösa företagare och samtidigt utgöra ett viktigt verktyg i kampen mot brottslighet. De är därför Moderaterna avsatt medel för att Miljö- och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att, Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 tillsammans med kommunstyrelsen, inrätta ett program mot organiserad brottslighet genom riktad tillsyn mot fusk inom avfalls- och restaurangsektorn. Stockholm är en stad vid och på vatten varpå det är en självklarhet att vattnet ska vara av god kvalitet – oavsett om det handlar om ekologisk status, frånvaron på kemikalier, badvattenkvaliteten eller vår fortsatta möjlighet att använda inte minst Mälaren till vårt dricksvatten. God vattenkvalitet är enligt Moderaternas nära kopplad till Stockholms roll som hållbar och framåtlutad huvudstad varpå mer behöver göras för att förbättra vattenkvaliteten i Stockholm. Moderaterna hänvisar i övrigt till vår budgetreservation. 3) Joakim Rönnbäck (L) föreslår att nämnden beslutar enligt följande: 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att uppdra åt miljöförvaltningen att återkomma med förslag till inriktningsbeslut i enlighet med vad som nedan anförs. 3. Att därutöver anföra följande: Kampen för klimatet och miljön är en av vår tids ödesfrågor. I grunden är det en frihetsfråga för kommande generationer. Stockholm ska klara sina åtaganden inom Parisavtalet men vi ska också gå i täten så att detta sker. Målen ska nås genom en ekonomi i tillväxt och genom innovation i grön teknik. Liberalernas klimatpolitik utgår från principen om att förorenaren betalar. Politiken ska stå för långsiktighet och förutsägbarhet. Spelreglerna ska vara tydliga för samhällets aktörer. Liberal klimatpolitik är inte symbolpolitik. Nämnden har en viktig roll i stadens arbete att skapa en miljö- och klimatsmart stad med god livskvalitet för stadens invånare. Stockholm ska vara fossilfritt och klimatpositivt senast 2040 och stadens organisation ska vara fossilfri 2030. Tillgång till ren el är avgörande för att nå klimatmålen, och staden behöver i nära dialog med andra aktörer säkerställa att kapacitet och tillgång till el finns i hela staden. Mer lokal elproduktion kan t.ex. nås genom fler solceller och det kommande kraftvärmeverket i Lövsta. Liberalerna ser ett tydligt behov av att skynda på elektrifieringen för att Stockholm ska kunna nå sina klimatmål och möjliggöra en grön och hållbar omställning. För att möta den växande efterfrågan på eldrivna transporter gör vi i vår budget för 2026 en kraftfull satsning på utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela staden. Miljö- och Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 hälsoskyddsnämnden får en nyckelroll i att driva detta arbete framåt. Genom vår satsning ska målet om 50 % laddplatser till kunna realiseras, samt att 100 % av parkeringsplatser i innerstaden och 80 % i ytterstaden ska ha laddmöjlighet senast 2030. För att lyckas krävs en samlad kraftansträngning där nämnden samverkar nära med övriga nämnder och stadens bolag. Samtidigt ser Liberalerna ett stort behov av att göra det enklare för stockholmare att leva hållbart. Därför prioriterar vi insatser som minskar invånarnas ekologiska fotavtryck. Genom vår budget får nämnden ökade möjligheter att bidra med underlag i stadsutvecklingen och samordna arbetet för god vattenkvalitet i stadens alla vattenförekomster. För Liberalernas del är en hälsosam stadsmiljö med ren luft, friskt vatten, tillgång till natur av hög kvalitet och sunda inomhusmiljöer en självklar prioritering, för såväl dagens som morgondagens stockholmare. För att Stockholm ska fortsätta utvecklas som en levande och attraktiv stad behöver vi skapa förutsättningar för både ett rikt kulturliv och fortsatt bostadsbyggande. Liberalerna gör därför i budgeten för 2026 en tydlig prioritering av arbetet med kulturljudzoner. Genom att införa särskilda riktlinjer för ljudnivåer i utvalda områden kan vi skapa en balans mellan bullerkrav och det urbana livets ljudbild. Det gör det möjligt att bevara och främja kulturverksamheter, samtidigt som det underlättar för nyproduktion av bostäder i stadsmiljöer där kulturliv redan existerar. Arbetet med kulturljudzoner är avgörande för att undvika att viktiga kulturmiljöer trängs undan i takt med att staden förtätas. Samtidigt möjliggör det ett mer flexibelt regelverk vid planering och byggnation, vilket i sin tur bidrar till att fler bostäder kan byggas där människor vill bo, nära service, kultur och kollektivtrafik. Att arbeta proaktivt med stadens ljudmiljö är också en del i att skapa en hållbar stadsmiljö. Därför är detta en strategiskt viktig satsning som knyter ihop social hållbarhet med fysisk planering och miljöskydd. För att säkerställa att den framtida utvecklingen av Brommaområdet sker på ett hållbart och strategiskt genomtänkt sätt, avsätter Liberalerna i budgeten för 2026 en särskild satsning på en miljöcontroller inom nämnden. När Bromma flygplats upphör öppnas en unik möjlighet att omvandla ett stort stadsområde till något som både gynnar klimatet, stadens tillväxt och stockholmarnas livskvalitet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 Miljöcontrollerns uppdrag blir att samordna, följa upp och driva arbetet med att säkerställa att utvecklingen av Bromma sker med höga miljöambitioner och tydlig uppföljning av klimat- och hållbarhetsmål. Det är avgörande att redan från start ta tillvara områdets potential för grön stadsutveckling – med plats för klimatsmarta bostäder, effektiv kollektivtrafik, biologisk mångfald och hållbar energiförsörjning. Miljöcontrollern kommer att ha en viktig roll i att analysera miljödata, identifiera risker och möjligheter, samt ge stöd till både planerings- och exploateringsprocessen. På så vis säkerställs att Brommas omvandling inte bara blir ett stadsbyggnadsprojekt utan en förebild för hur framtidens hållbara stad kan växa fram. Nämnden ska arbeta med utvecklade samarbeten, innovativa arbetssätt och en ökad externfinansiering från staten och EU för att nå klimat- och miljömålen. Nämnden ska delta i stadens internationella samverkansytor samt samverka med kommuner, region, näringsliv, akademi och andra relevanta aktörer för att bidra till att nå stadens miljö- och klimatmål. Frisk luft, rent vatten och en giftfri miljö är nödvändigt för en god hälsa och livskvalitet. Därför ska nämnden, tillsammans med andra berörda nämnder och bolag, arbeta för att stadens vattenförekomster ska nå miljökvalitetsnormerna. Växtbäddar och våtmarker behöver skapas för att rena dagvatten, växtsanering av förorenad mark ska fortsätta och stadens badplatser ska hålla en god badvattenkvalitet. Nämnden ska även bidra till att realisera handlingsplanen för nya badplatser. 4) Ashna Ibrahim (C) föreslår att nämnden beslutar enligt följande: 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag. 2. Att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett förslag till inriktning utifrån Centerpartiets budgetreservation i kommunfullmäktige. 3. Att därutöver anföra följande: Centerpartiet vill staka ut en hoppfull väg framåt för det framtida Stockholm – en stad som håller ihop och ger kraft åt varje människa att förverkliga sina drömmar. Stockholm ska vara en frihetlig, grön, öppen, trygg och rolig stad där stadens styrkor tas tillvara genom samarbete med företag, akademi och civilsamhälle. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 Klimatet och miljön är några av våra främsta ödesfrågor. Stockholm måste minska utsläppen och bli grönare, med mer och bättre parker och grönska. För att Stockholms stad ska bli klimatpositivt senast år 2030 behövs koldioxidavskiljning och lagring (BECCS och CCS) vara på plats, och satsningar på gång och cykel genomföras. Även om majoriteten har bra visioner så lämnar miljö- och klimatpolitiken flera saker att önska. Särskilt matens klimatpåverkan väljer man att åsidosätta, där både lokalproducerad mat - både för klimatet och beredskapen - har en viktig roll att spela precis som innovativa idéer att minska matsvinn. Centerpartiet vill öka mängden närproducerade råvaror och livsmedel som köps in genom offentlig upphandling. Sverige ställer höga kvalitetskrav på lantbrukarna och de höga kraven måste också återspeglas i upphandlingsledet. Det gynnar svenskt lantbruk, stärker krisberedskapen, skapar arbetstillfällen och är inte minst en mycket effektiv klimatåtgärd. Stockholm kan och ska gå före i arbetet med att höja produktionsnivåerna för närodlad mat. Centerpartiet vill också lyfta de många fördelar med viltkött som alternativ. Ur ett klimat- och hälsoperspektiv innebär viltköttet kortare transporter samt att köttet är fritt från antibiotika, färgämnen, nitrit och andra tillsatser. För stora viltstammar ställer till problem, exempelvis gäss som orsakar omfattande skador i växande grödor och sprider bakterier på stadens badplatser. Nämnden ska arbeta för att uppmärksamma viltköttets klimatmässiga fördelar inom stadens verksamheter och därmed bidra till fler upphandlingar av viltkött. Centerpartiet vill också lansera satsningen Matstaden Stockholm för att stötta näringslivet, öka möjligheterna till smakupplevelser samt sprida kunskap kring livsmedel, klimatsmartare val och självförsörjning. Stockholm är en vattenstad, och för Centerpartiet är det självklart att stockholmarna ska kunna bada nära där man bor. Det är därför vi under lång tid drivit på för fler badplatser, fler bryggor och en samlad strategi för att förbättra vattenkvaliteten – inte minst mot de återkommande problemen med gäss, där vi efterfrågat långsiktiga och platsanpassade åtgärder. Att tillgängliggöra fler badplatser bidrar inte bara till folkhälsa och livskvalitet, utan stärker också stockholmarnas nära relation till naturen och våra vatten — vilket i sin tur skapar en bredare folklig förankring för fortsatt miljöarbete. Stockholm ska vara en stad där människor kan leva friska liv i en trygg och hållbar miljö — nu och i framtiden. För Centerpartiet är det självklart att miljö- och hälsoarbetet Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 måste ges högre prioritet i takt med att staden växer. Det handlar om att säkerställa en god livsmiljö där luft, vatten och natur håller hög kvalitet, och där miljö- och hälsoskyddsnämnden ges rätt förutsättningar att bedriva en effektiv tillsyn för stockholmarna. Centerpartiet har länge drivit att vattenfrågor måste hanteras i hela avrinningsområdet, inte bara inom Stockholms gränser. Vattnet känner inga kommungränser – därför måste lösningarna vara gemensamma. Vi har också föreslagit ökade satsningar på biotopförbättringar, som våtmarker, strandzoner och naturbaserade reningslösningar, som både minskar näringsläckage och stärker ekosystemen. I vår budget för Stockholms stad föreslår vi därför en blå investeringsmiljard för att gå från rapport till åtgärd – med fokus på renare vatten, bättre dagvattenhantering och ekologisk restaurering runt Mälaren. Stockholm ska vara en stad som lever. En levande stad kännetecknas av puls, rörelse, kultur och företagande – där människor möts, upplever och skapar. Samtidigt ska staden vara trygg att bo i, med en god inomhusmiljö där människor kan vila, återhämta sig och må bra för översvämningar och skyddar stadens infrastruktur. Centerpartiet ser gärna att staden samarbetar tätare med forskningsaktörer och privata initiativ för att ligga i framkant när det gäller klimatsmart stadsplanering och innovativa lösningar för tex skyfallsskydd. Beslutsgång Ordföranden Åsa Lindhagen (MP) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag som stöds av ordföranden Åsa Lindhagen (MP), Felicia Schartner Giertta m.fl. (S), Frida Nehrfors Hultén m.fl. (V) och Anders Edin (SD). Särskilt uttalande Anders Edin (SD) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetunderlag för 2027– 2029 visar att förvaltningen får ett allt större ansvar, samtidigt som finansieringen i flera delar är osäker. Det gäller inte minst tillsynen, som är avgörande för att skydda människors hälsa, värna miljön och motverka oseriösa verksamheter. Förvaltningen pekar själv ut flera prioriterade områden där behoven är stora, illegal avfallshantering, masshantering, förorenad mark, vattenkvalitet, kemikalietillsyn samt arbetet mot välfärdsbrottslighet och organiserad brottslighet. Det är Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 viktiga områden, men det är uppenbart att långsiktiga problem fortfarande hanteras med tillfälliga satsningar. Det är inte hållbart. Sverigedemokraterna menar att stadens miljö- och hälsoskyddsarbete måste präglas av tydligare prioriteringar, större kostnadsmedvetenhet och mer fokus på kärnuppdraget. Förvaltningen ska i första hand ges förutsättningar att bedriva effektiv tillsyn, rättssäker myndighetsutövning och ett tydligt arbete mot miljöbrott och fusk. Stockholm behöver inte fler ambitioner på papper. Stockholm behöver prioriteringar, långsiktighet och politiskt ansvarstagande. Handlingar i ärendet • MF 2026/44-1 07 2026-4755 Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029_slutversion_260331 • MF 2026/44-1.1 07 2026-4755 Bilaga 1. MHN 2027-2029 • MF 2026/44-1.2 07 2026-4755 Bilaga 2. Kompetensförsörjningsplan för miljöförvaltningen 2027- 2029 (slutversion) Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Åsa Lindhagen 2026-04-22 Torbjörn Erbe 2026-04-22 --- [07 2026-4755 Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029_slutversion_260331.pdf] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: 2026-4755 Sid 1 (30) Miljö- och hälsoskyddsnämnden start.stockholm Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 för Miljö- och hälsoskyddsnämnden Förslag till beslut 1. Godkänna underlag för budget 2027 med inriktning 2028- 2029 2. Justera beslutet omedelbart Anna Hadenius Förvaltningschef Samverkan Samverkan med arbetstagarorganisationerna har skett den 11 mars 2026. Arbetstagarorganisationerna förklarar att de inte har något att erinra mot föreslaget Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029. Bilagor 1. Blankett MHN 2027-2029 2. Kompetensförsörjningsplan 2027-2029 Handläggare: Till Emily Tjäder Telefon: 08-508 28 741 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-04-21, p. 7 Tjänsteutlåtande Sid 2 (30) start.stockholm Innehållsförteckning 1 Strategisk inriktning ............................................................................................................3 2 Lokala utvecklingsbehov .....................................................................................................6 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden .....................................9 3.1 Tillsyn och kontroll ..................................................................................................................9 3.2 Miljöövervakning samt projekt- och programverksamhet .....................................................13 3.3 Kommunikation ......................................................................................................................21 3.4 Strategiska personalfrågor ......................................................................................................22 4 Sammanfattande ekonomisk analys .................................................................................22 4.1 Drift ........................................................................................................................................25 4.2 Investeringar ...........................................................................................................................27 4.3 Verksamhetsprojekt ................................................................................................................28 5 Lokalförsörjningsplan ........................................................................................................28 5.1 Sammanfattning ......................................................................................................................28 5.2 Planeringsförutsättningar ........................................................................................................28 5.3 Hyreskostnadsutveckling ........................................................................................................28 5.3.1 Administrativa lokaler ..................................................................................................29 5.4 Samverkan ..............................................................................................................................29 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet ...........................................................................29 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026 ................................................................................................29 5.5.2 Behov och planering av lokaler för (första planeringsperioden) ..................................29 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden) .......................................30 6 Övriga redovisningar .........................................................................................................30 6.1 Finansiering genom externa bidrag ........................................................................................30 Tjänsteutlåtande Sid 3 (30) start.stockholm 1 Strategisk inriktning Stadens miljöprogram pekar ut mål och riktning för staden i syfte att Stockholm ska vara i framkant avseende hållbarhet och klimatomställning. Fokus för staden framöver bör ligga på att öka tempot i genomförandet av stadens program, handlingsplaner och vägledningar om målen ska nås. De höjda ambitionerna i klimatarbetet kräver resurser behöver bedrivas långsiktigt och uthålligt. Klimatutsläppen är idag starkt kopplade till bostadsbyggandet och utvecklingen av tillhörande infrastruktur. För att kunna hålla takten i bostadsbyggandet och samtidigt halvera de konsumtionsbaserade utsläppen till 2030 behöver arbetet inom speciellt omställningsområde 4 i klimathandlingsplanen (Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart) förstärkas. Kunskapen om de faktiska utsläppen från bygg- och anläggningsområdet behöver öka, och fler mätbara mål sättas. För att nå stadens klimatmål krävs även en höjning av kvaliteten i klimatdata. Särskilt inom bygg och anläggning finns nu möjlighet till betydligt bättre uppföljning genom digital leverantörsrapportering. Digital leverantörsrapportering ger staden möjlighet att identifiera de åtgärder som ger störst utsläppsreduktion, med hänsyn tagen till kostnadseffektivitet. Ett samlat helhetsperspektiv på cirkulär ekonomi, som omfattar miljömässiga, ekonomiska/affärsmässiga och sociala dimensioner skulle än mer behöva genomsyra stadens styrning och arbetssätt. Det finns goda exempel från andra städer att inspireras av. Inom flera av stadens verksamhetsområden finns det i dagsläget en tendens att hellre köpa nytt än att reparera eller rekonditionera, vilket motverkar etableringen av cirkulära arbetssätt. Vid sidan av de miljö- och klimatmässiga fördelarna behöver därför även de ekonomiska incitamenten för cirkularitet, i form av både besparingar och intäkter, synliggöras och kommuniceras. Centrala upphandlingar för exempelvis reparationstjänster eller tjänster för avyttring skulle underlätta omställningen och göra det praktiskt enklare för verksamheterna att exempelvis reparera eller konditionera istället för att nyanskaffa. Den återbrukscentral (ÅBC) för byggmaterial som nu etableras har goda förutsättningar att skapa engagemang och underlätta omställningsarbetet i stadens byggande verksamheter. Ett förstärkt uppdrag inom staden att erbjuda fler verksamheter tjänster med fokus på cirkularitet och återbruk – t.ex. insamling, sortering och reparation av arbetskläder – skulle skapa såväl miljömässig som social nytta. Även Stocket kan spela en större roll framåt om återbrukskompetensen höjs. Implementeringen av det digitala stödet Plastkollen, för uppföljning av inköp av plastartiklar, möjliggör uppföljning av inköpsdata. Staden behöver även öka utsorteringen av plastförpackningar i den egna verksamheten. Resurser behöver skjutas till för såväl uppföljning som konkreta åtgärder för att kommande EU-krav ska kunna efterlevas. Översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument för att nå målsättningarna i Miljöprogram 2030. Miljöfrågor som är strukturpåverkande, så som en sammanlänkad blågrön infrastruktur, är av särskild vikt att hantera i översiktsplanearbetet. I och med ett förändrat klimat ställs också högre krav på att i översiktsplanen hantera frågor som rör klimatanpassning, inte minst kopplat till värmeböljor och torka, som i tidigare översiktsplan inte haft någon framträdande Tjänsteutlåtande Sid 4 (30) start.stockholm roll. Även här är cirkulära flöden och resurseffektivitet relevanta frågor för översiktsplanen att hantera. Arbetet med skydd av natur både på land och i vatten är en viktig del i att säkerställa en långsiktigt robust grönstruktur och en hållbar stadsutveckling. Det påbörjade arbetet med att utreda naturvärden i vattenmiljöer utgör tillsammans med den prioriterade blågröna infrastrukturen viktiga underlag i det arbetet. Det finns en fortsatt stor efterfrågan på att tillgängliggöra stränder för strandnära vistelse med bryggor-, bad- och bastuanläggningar. För att på lång sikt säkerställa att tillgängligheten till stadens stränder och vattenmiljöer möjliggörs på ett sätt som inte äventyrar de ekologiska värdena behöver detta göras utifrån både rekreativa och ekologiska aspekter. Det vore därför önskvärt att utreda vilken del av staden som kan ta ett samordnande ansvar för det fortsatta arbetet. En ny kemikalieplan beslutades av kommunfullmäktige i december 2025. I kemikalieplanen redovisas en fördjupning av hur de prioriterade ämnesgrupperna PFAS, ftalater, bisfenoler och mikroplaster kan fasas ut. Staden har som ovan nämnt en uttalad ambition att öka återbruket av bygg- och anläggningsmaterial. Sådana material innehåller ibland ämnen som har visat sig vara farliga för människa och miljö. Efterfrågan av stöd inom detta område förväntas därför växa. Ett flertal nämnder och bolag är involverade i utformning och skötsel av skol- och förskolegårdar samt lekparker. Arbete med att anpassa ytorna till värmeböljor, skydda mot UV-strålning, öka biologisk mångfald och välja material utan farliga kemikalier och som inte sprider mikroplaster är prioriterat samtidigt som funktion, tillgänglighet och lekvärde ska tas i beaktande. Arbetet är komplext och skulle behöva genomföras under ett samlat och gemensamt uppdrag om att skapa goda lekmiljöer. Det vore därför önskvärt att utreda vilken del av staden som kan ta ett samordnande ansvar för det fortsatta arbetet. Tillsynen enligt miljöbalken syftar till att säkerställa miljöbalkens mål om att främja en hållbar utveckling. Tillsyn är ett av de mest effektiva verktygen för att kunna nå de nationella, regionala och lokala miljömålen i stadens miljöprogram. Tillsynen ska vara avgiftsfinansierad utifrån principen att det är förorenaren som ska betala. Denna princip bygger på att alla verksamheter som får tillsyn kan påföras tillsynsavgift fullt ut. I verkligheten innebär dock principen en utmaning för kommunerna eftersom det är svårt att avgiftsfinansiera tillsyn riktad mot oseriösa verksamheter, alternativt där det finns historiska miljöskulder och ansvaret inte kan läggas på någon verksamhet som är aktiv idag. Miljö- och hälsoskyddsnämnden fick därför i 2025-års budget ett minskad intäktskrav, och denna minskning bibehölls också i stadens budget för 2026. Satsningen är välbehövlig och mycket välkommen och nämnden har tack vare detta kunnat växla upp arbetet inom komplexa områden som kräver omfattande utredningsarbete, och där det förekommer såväl illegal verksamhet som omfattande miljöskulder. I arbetet med förvaltningens behovsutredning för miljöbalkstillsynen framkommer att takten och ambitionsnivån i arbetet med tillsyn inom prioriterade områden skulle behöva öka ytterligare. De mest angelägna områdena under kommande år är fortsatt illegal avfallshantering, masshantering, förorenad mark, tillsyn som syftar till att klara miljökvalitetsnormer för vatten, tillsyn för att motverka välfärdsbrottslighet och tillsyn enligt kemikalielagstiftningen inklusive förordningen om PCB. Tjänsteutlåtande Sid 5 (30) start.stockholm Avseende förorenad mark är det proaktiva arbetet med att åtgärda förorenade områden på stadens mark viktigt för en hållbar stadsutveckling. I takt med att arbetet växlas upp och en stödfunktion har tillsatts på exploateringskontoret behövs utökade medel hos byggande bolag och förvaltningar för att utföra undersökningar och vidta åtgärder. De centrala medelsreserver som finns avsatta för andra miljöåtgärder skulle med fördel kunna utökas med medel till att åtgärda förorenade områden, främst till stadsdelsförvaltningarna. Det fördjupade arbetet inom ovan nämnda tillsynsområden behöver pågå under ett flertal år framåt och kommer även att kräva andra typer av kompetenser än de som idag finns på förvaltningen. Förvaltningen kommer i takt med att arbetet med tillsyn växlas upp sannolikt även identifiera nya problemområden kopplade till tillståndet i miljön där särskilt fokus måste läggas på utveckling och fördjupning av tillsynen. En viss omprioritering av resurser inom miljöbalkstillsynen kan göras i takt med att andra tillsynsområden på sikt väntas minska, t.ex. inom tillsynen av skolor och förskolor till följd av minskande barnkullar. I takt med att staden generellt också växlar upp arbetet mot välfärdsbrottslighet och annan organiserad brottslighet så ökar också behovet av deltagande från miljöförvaltningens kontroll- och tillsynsverksamhet. Förvaltningen fortsätter i hög grad vara delaktig i de gemensamma insatserna inom det stadsövergripande arbetet Samordnad tillsyn, där stadens fokusområden särskilt prioriteras, och i synnerhet Vårberg. De gemensamma arbetssätten fortsätter att utvecklas både genom de operativa insatserna, samt genom utbyte av information och datadelning. En osäkerhetsfaktor för miljö- och hälsoskyddsnämndens kontroll- och tillsynsverksamhet framåt är utredningen ”En översyn av kontrollorganisationen och finansieringen av kontroll i livsmedelskedjan för att förenkla för företag” som 2025 lämnade sitt betänkande och föreslår en ny organisation för hela kontrollen i livsmedelskedjan, där livsmedelskontrollen föreslås förstatligas 2028. Ett genomförande av förslaget skulle få omfattande konsekvenser för förvaltningen och staden. Livsmedelskontrollen skulle helt avvecklas, vilket innebär att den lokala förankringen upphör samt att viktiga synergier med annan kommunal tillsyn försvinner, inte minst avseende arbete mot välfärdsbrottslighet och annan organiserad brottslighet. På miljöförvaltningen omfattar livsmedelskontrollen cirka 60 heltidsanställda medarbetare och chefer. Fokus för miljöförvaltningens kommunikationsarbete bör, även fortsatt, vara att stödja omställning av stadens egen organisation i linje med miljöprogram och handlingsplaner. Insatserna bör genomföras tillsammans med den del av staden som är ansvarig för genomförandet. Exempel på insatser är seminarier, e-utbildningar och specifikt material för olika verksamheter. De senaste åren har en god grund lagts för att ge stöd till framförallt stadsdelsförvaltningars arbete med involvering av föreningslivet och kommunikation med invånare. Under 2027 kommer miljöförvaltningen att ytterligare utveckla det framtagna stödet. Satsningen på att öka kunskapen om invånares rättigheter gällande inomhusmiljö bör ytterligare utvecklas och rikta sig till boende i flerbostadshus i stadens fokusområden. Kommunikation behöver, i högre grad än tidigare, även användas som stöd för de verksamheter som får tillsyn att följa gällande lagstiftning. Verksamheterna bör systematiskt uppmärksammas på möjligheten att generellt minska sitt klimatavtryck och öka sitt miljöarbete. Tjänsteutlåtande Sid 6 (30) start.stockholm Ett fortsatt viktigt insatsområde inom digitalisering under kommande period kommer utgöras av att utveckla förmågan för informations- och datadelning internt och externt. Genom att dela data kan staden stärka förutsättningarna för t.ex. för brottsbekämpande insatser och klimatinsatser genom simuleringar och analyser av åtgärder. Kraven på informations- och datadelning ökar också successivt, både genom nya nationella krav och nya krav från EU- nivå, samtidigt som även kraven inom informationssäkerhet och cybersäkerhet stärks. En avgörande framgångsfaktor för arbetet är etableringen av stadens gemensamma geodataplattform, men också att processer kontinuerligt utvecklas för att möjliggöra ett mer datadrivet arbetssätt. Detta har en direkt bäring på exempelvis stadens förmåga att bekämpa välfärdsbrott och annan organiserad brottslighet (exempelvis genom det stadsövergripande arbetet Samordnad tillsyn) men också som stöd i implementeringen av miljöprogram, klimathandlingsplan och andra handlingsplaner kopplade till miljöprogrammet. Arbetet med civil beredskap kommer att ha fortsatt fokus under de kommande åren. Utifrån stadens gemensamma process för Risk- och Sårbarhetsanalyser (RSA) kommer arbetet med kontinuitetsplanering för förvaltningens samhällsviktiga verksamheter att fortgå. Ett annat prioriterat område är att säkerställa att kraven i den nya cybersäkerhetslagen (NIS2) uppfylls. Med anledning av konjunkturläget blir strategiskt utvalda externfinansierade projekt än viktigare som ekonomiskt stöd för stadens miljö- och klimatarbete. Staden som helhet behöver stärka sin förmåga att söka extern finansiering, både statlig finansiering och finansiering från EU. Det är positivt att det stadscentrala stödet kopplat till att söka extern finansiering nu utvecklas till att omfatta både nationella- och internationella medel. Det är också av stor vikt att staden centralt kan bistå med operativt stöd till stadens övriga förvaltningar och bolag, i exempelvis ansökningsförfarandet. Samverkan inom staden och med externa parter inom ramen för externfinansierade projekt är viktigt för att gemensamt kunna testa och utveckla arbetssätt och innovativa åtgärder. Gemensamma processer för förankring mellan förvaltningar och bolag skulle behöva utvecklas för att förenkla ansökningsförfarandet. Det behöver även tydligare klargöras på vilket sätt ökad extern finansiering till välfärdsförvaltningarna och stadens stadsdelar kan möjliggöras. Miljöförvaltningen kommer fortsatt att arbeta med att stärka sin förmåga att söka extern finansiering, och under 2026 har förvaltningen också inrättat ett externfinansieringsteam som arbetar brett mot förvaltningens samtliga verksamhetsområden. 2 Lokala utvecklingsbehov Miljöförvaltningen har fört dialog med samtliga stadsdelsförvaltningar för att identifiera lokala utvecklingsbehov och lämpliga strategiska prioriteringar att genomföra i samverkan. Stadsledningskontoret har formulerat sex övergripande tematiska områden, vilka de strategiska prioriteringarna ska sorteras under. De tematiska områdena är följande; - Välbefinnande och hälsa - Uppväxtvillkor och utbildning - Arbete och företagande - Boende och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Sid 7 (30) start.stockholm - Demokrati och trygghet - Miljö och klimat De gemensamma strategiska prioriteringar som innefattar miljöförvaltningens deltagande listas nedan, utifrån stadsdelsområde. Den bakomliggande analysen till valda prioriteringar redovisas av respektive berörd stadsdel, i respektive Underlag för budget 2027 med inriktning 2028-2029. Enligt stadens anvisningar ska fackförvaltningarnas redovisning i detta ärende enbart omfatta de strategiska prioriteringar där den egna förvaltningen direkt pekas ut som samarbetspart av berörd stadsdelsförvaltning. Det innebär att nedanstående redovisning av aktiviteter inte är en fullständig sammanställning av allt samarbete som pågår mellan miljöförvaltningen och stadens stadsdelsförvaltningar. Inom ordinarie verksamhet pågår redan idag samverkan inom en rad olika områden, där samverkan med stadens fokusområden är särskilt prioriterat. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Tematiskt område: Miljö och klimat Strategisk prioritering: Fortsatt samverkan med miljöförvaltningen som en viktig part kring ökad delaktighet och involvering av invånare, civilsamhälle och föreningsliv. Påverkan på miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet: Nämnden behöver avsätta personella resurser inom ram för att stötta stadsdelen i arbetet. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Tematiskt område: Miljö och klimat Strategisk prioritering: Utveckla och kommunicera delningsinitiativ och delningsverksamhet både externt i stadsdelsområdet likväl som internt inom stadsdelsnämndens egen organisation. Påverkan på miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet: Nämnden behöver avsätta personella resurser inom ram för att stötta stadsdelen i arbetet. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Tematiskt område: Boende och stadsmiljö Strategisk prioritering: För att uppnå målet om ett sammanhållet Stockholm, där den socioekonomiska segregationen motverkas behöver förvaltningar och bolag fokusera på åtgärder inom stadsdelsområdet som leder till ökad attraktivitet. Fokus bör vara på stadsdelar med lägre socioekonomisk status. Utifrån insatsernas karaktär kan miljöförvaltningen stötta med lämplig kompetens i arbetet. Påverkan på miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet: Nämnden behöver avsätta personella resurser inom ram för att stötta stadsdelen i arbetet. Tematiskt område: Miljö och klimat Tjänsteutlåtande Sid 8 (30) start.stockholm Strategisk prioritering: Minska de värmeöar som ligger intill eller nära förskolor, skolor och särskilda boenden. Identifiera gång- och cykelvägar som går till och från bostäder och förskolor, skolor och särskilda boenden som korrelerar med värmeöarna. Påverkan på miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet: Nämnden behöver avsätta personella resurser inom ram för att stötta stadsdelen i arbetet. Järva stadsdelsnämnd Tematiskt område: Miljö och klimat Strategisk prioritering (1): Stärka samarbetet inom staden för fortsatt utveckling av mångfunktionella lösningar för att minska värmeöeffekten i stadsdelsområdet. Miljöförvaltningen kommer att stötta i arbetet. Strategisk prioritering (2): Skapa och utveckla förutsättningar för Järvaborna att vara delaktiga i omställningen. Miljöförvaltningen kommer att stötta i arbetet. Tematiskt område: Boende och stadsmiljö Strategisk prioritering (3): Arbeta samordnande, långsiktigt och strategiskt med utveckling av parker och torg för att skapa kvalitativa och multifunktionella offentliga platser. Miljöförvaltningen kommer att stötta i arbetet. Påverkan på miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet: Nämnden behöver avsätta personella resurser inom ram för att stötta stadsdelen i arbetet. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Tematiskt område: Boende och stadsmiljö Strategisk prioritering (1): I samverkan med miljöförvaltningen arbeta för en miljövänlig parkdrift med fokus på cirkulära resurser, hållbara transporter och samordnad drift. Tematiskt område: Miljö och klimat Strategisk prioritering (2): Förvaltningens arbete med naturbaserade lösningar för klimatanpassning och biologisk mångfald sker i samverkan med miljöförvaltningen och trafikkontoret. Strategisk prioritering (3): Fortsatt samverkan med miljöförvaltningen som en viktig part kring ökad delaktighet och involvering av invånare, civilsamhälle och föreningsliv. Påverkan på miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet: Nämnden behöver avsätta personella resurser inom ram för att stötta stadsdelen i arbetet. Skärholmens stadsdelsnämnd Tematiskt område: Miljö och klimat Strategisk prioritering (1): Stärka invånarnas delaktighet i omställningen genom att sänka trösklarna för engagemang, exempelvis via tidiga miljöpedagogiska insatser för barn och unga Tjänsteutlåtande Sid 9 (30) start.stockholm samt genom att erbjuda lättillgängliga och ändamålsenliga möjligheter till källsortering och avfallshantering. Miljöförvaltningen kommer stötta i arbetet. Strategisk prioritering (2): Stärka klimatanpassningen genom att ansvariga aktörer genomför insatser för att hantera värmeböljor och skyfallsrisker. Miljöförvaltningen kommer stötta i arbetet. Påverkan på miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet: Nämnden behöver avsätta personella resurser inom ram för att stötta stadsdelen i arbetet. Avseende miljöpedagogiska insatser och tillgång till källsortering åsyftas dock andra delar av stadens organisation. 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden 3.1 Tillsyn och kontroll Tillsyn enligt miljöbalken Under de senaste åren har förvaltningen haft ett särskilt fokus på att skapa förutsättningar, organisatoriskt och finansiellt, för att utveckla tillsynen inom kritiska områden med stor miljönytta och låg självfinansieringsgrad såsom vatten, avfall, kemikalier och förorenade områden. Ytterligare personalresurser med relevant kompetens har anställts, utvecklingsarbete har bedrivits och tillsynen har utökats. Detta fokus behöver fortgå många år framåt, och miljöförvaltningens organisation kan komma att behöva anpassas successivt om ambitionsnivån ska kunna höjas ytterligare. Samtidigt finns ökade utmaningar till följd av ändrad och tillkommande lagstiftning inom flera områden, däribland avfallslagstiftningen, och förändrade omvärldsfaktorer som leder till ökat tillsynsbehov, bl.a. klimatförändringar och en växande åldrande befolkning. Förvaltningen ser även ett behov av att bedriva riktad bostadstillsyn i andra delar av staden än de stadsdelar som nu prioriterats, vilket kräver förnyad utredning i syfte att kunna göra ett välgrundat riskbaserat urval av byggnader som ska granskas. Förvaltningen ser ett fortsatt behov av att effektivisera processer inom tillsynen. Ökad effektivisering frisätter resurser som kan omprioriteras till andra områden. Förvaltningen avser även utveckla arbetet med riskbaserad tillsyn inom fler tillsynsområden. En stor del av tillsynsarbetet utgör dock lagstyrd och utifrån initierad tillsyn och denna tillsyn måste hanteras. Även med en ökad effektivisering och utveckling av teknik och digitala tjänster samt riskbaserad tillsyn ser förvaltningen att tillsynsorganisationen behöver växa ytterligare om ambitionsnivån kopplat till avfall, vatten, kemikalier inklusive PCB och förorenade områden ska kunna höjas ytterligare. Miljöförvaltningen har tagit fram en planering för tillsynen av den förorenade marken utifrån målet i den nationella tillsynsstrategin om att tillsynsmyndigheten 2026–2029 ska ha initierat tillsynsärenden om avhjälpande för minst 15 procent av objekt tillhörande länsstyrelsens riskklass 1 och 2 eller motsvarande. Det proaktiva arbetet med att utreda ansvar samt inventering och riskklassificering är viktigt för stadens förmåga att bedriva en hållbar stadsutveckling samt för möjligheten att söka statlig finansiering för sanering. Arbetet är Tjänsteutlåtande Sid 10 (30) start.stockholm komplext och tidskrävande och miljöförvaltningen behöver därför fortsatt prioritera och utöka den egeninitierade tillsynen av förorenade områden samt utveckla och fördjupa samverkan i staden inte minst med den nya stödfunktionen hos exploateringsnämnden. För att öka åtgärdstakten när det gäller förorenade områden på stadens mark skulle centrala medel med fördel kunna avsättas, framförallt till förmån för stadsdelsnämnderna. Miljöförvaltningen samverkar med exploateringskontoret och idrottsförvaltningen för att ta fram ett arbetssätt för hur staden ska ta sig an förorenad mark på båtuppställningsplatser. Båtuppställningsmark utgör huvuddelen av de högt riskklassade områdena inom staden och är därför prioriterad i kommunens åtgärdsarbete för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Hanteringen av båtuppställningsplatser kan också öppna upp för ett annat nyttjande så att den attraktiva vattennära marken kan tillgängliggöras sommartid. Ett annat viktigt fokusområde är att fortsätta utveckla tillsynen utifrån bedömningsgrunderna för miljökvalitetsnormer för vatten, i syfte att minska tillflödet av föroreningar till stadens vattenförekomster. Att miljökvalitetsnormerna för vatten ska klaras är inte bara ett åtagande från Sverige gentemot EU, utan även en förutsättning enligt plan- och bygglagen för att nya detaljplaner ska godkännas och kunna genomföras. Dagvattentillsyn (och inte minst dagvatten från trafiken) är ett prioriterat utvecklingsområde sedan flera år och en rad nya tillsynsinsatser utreds för att kunna prioriteras i tillsynen kommande år. I takt med tillkomsten av ytterligare skyddade naturområden i form av naturreservat och biotopskyddsområden kommer förvaltningens arbete med tillsyn av skyddade områden att öka. Ett annat ansvarsområde som väntas öka är arbetet kopplat till smittskydd, där nämnden ansvarar för smittspårning av objektburen smitta enligt smittskyddslagen (ett arbete som inte går att finansiera med avgifter). Förvaltningen ser en trend med allt mer komplexa ärenden kopplat till spridning av legionellabakterier i stora, äldre, offentliga byggnader. Kontroll enligt livsmedelslagstiftningen Utredningen ”En översyn av kontrollorganisationen och finansieringen av kontroll i livsmedelskedjan för att förenkla för företag” lämnade 2025 sitt betänkande och föreslår en ny organisation för hela kontrollen i livsmedelskedjan, där livsmedelskontrollen föreslås förstatligas 2028. Ett genomförande av förslaget skulle få omfattande konsekvenser för förvaltningen och staden. Livsmedelskontrollen skulle helt avvecklas, vilket innebär att den lokala förankringen upphör samt att viktiga synergier med annan kommunal tillsyn försvinner, inte minst avseende arbete mot välfärdsbrottslighet och annan organiserad brottslighet. På miljöförvaltningen omfattar livsmedelskontrollen cirka 60 heltidsanställda medarbetare och chefer. Under 2024 presenterades resultatet av utredningen ”Stärkt offentlig kontroll för att upptäcka och motverka fusk i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan” och utredningen föreslår att den planerade fuskkontrollen ska utföras av Livsmedelsverket. Ett lagförslag väntas presenteras under våren 2026. Förslaget innebär en förstärkning av den planerade fuskkontrollen i Sverige, och påverkar även den kommunala kontrollen. Sannolikt innebär Tjänsteutlåtande Sid 11 (30) start.stockholm förändringen att den händelsestyrda fuskkontrollen, d.v.s. hantering av klagomål, även fortsättningsvis ska utföras av kommunerna. Beroende på hur ett nytt regelverk utformas behöver stadens kontroll anpassas. Sannolikt ställs nya krav på samverkan mellan Livsmedelsverket och kommunerna, och därmed behövs nya arbetssätt. Livsmedelskontrollen utvecklar parallellt sin beredskap kopplat till det nya omvärldsläget. Beredskapen utvecklas för att stärka förmågan i händelse av höjd beredskap eller krig. Tillsynens ekonomi Antalet årsarbetskrafter för livsmedelskontrollen har de senaste åren legat på en stabil nivå. Något som dock tydligt kan komma att påverka detta framöver är det förstatligande av livsmedelskontrollen som föreslås i betänkandet till utredningen En översyn av kontrollorganisationen och finansieringen av kontroll i livsmedelskedjan för att förenkla för företag. I betänkandet föreslås att ansvaret för att utföra offentlig kontroll av livsmedel, foder och animaliska biprodukter förstatligas, varpå nämndens ansvar för livsmedelskontroll skulle upphöra. Huruvida utredningens förslag blir verklighet och i enlighet med den föreslagna tidplanen, det vill säga från 1 januari 2028, är i dagsläget oklart. I detta budgetunderlag har antagandet gjorts att en övergång till statlig regi åtminstone inte sker under den aktuella planperioden, men frågan berörs översiktligt i de två styckena nedan. Stockholms stad har i sitt remissvar till utredningen lyft de problem som förslaget om förstatligande av livsmedelskontrollen innebär. Framför allt har staden lyft att frågan är otillräckligt utredd och att alternativa reformer inte har övervägts, att förslaget innebär stora kostnadsökningar för både företag och staten samt att det finns en övertro till nyttan med ett förstatligande. Den föreslagna tidsplanen är heller inte realistisk sett till den stora förändring som föreslås. Vidare skulle viktiga synergier med annan kommunal tillsyn försvinna, inte minst avseende arbete mot välfärdsbrottslighet och annan organiserad brottslighet. Förslaget innebär även andra försämringar för stadens företag, genom minskad närhet och möjlighet till rådgivning och stöd. Ekonomiskt skulle ett förstatligande av livsmedelskontrollen få vissa direkta konsekvenser för miljöförvaltningen, samt indirekta konsekvenser som är svåra att bedöma. 2025 uppgick livsmedelskontrollens intäkter till cirka 46 mnkr och de direkta kostnaderna till cirka 45,9 mnkr. Det ekonomiska nettot var således marginellt positivt, vilket även var fallet 2024. Lokalbehovet för förvaltningen skulle av naturliga skäl minska något om livsmedelskontrollen förstatligades, det bör dock framhållas att den eventuella besparingen enbart skulle vara marginell då lokalkostnaderna delvis täcks av kontrollintäkter. Det är svårt att bedöma hur ett förstatligande av livsmedelskontrollen skulle påverka behovet av administrativa stödfunktioner på förvaltningen, liksom hur förvaltningens overheadkostnader skulle påverkas. Det är även svårbedömt om förlusten av synergi med annan kommunal tillsyn skulle innebära några ekonomiska konsekvenser och i så fall hur stora. Vad gäller miljöbalkstillsynen har antalet årsarbetskrafter de senaste åren ökat, vilket förklaras bl.a. av satsningar kopplat till arbete med förorenad mark samt utökad tillsyn för att motverka välfärdsbrottslighet och annan organiserad brottslighet. Tjänsteutlåtande Sid 12 (30) start.stockholm Utvecklingen av antalet årsarbetskrafter framgent påverkas av flera faktorer, exempelvis den nationella tillsynsstrategin och förvaltningens behovsutredning för miljöbalkstillsynen samt politiska prioriteringar och näringslivsutveckling. Mot bakgrund av de senaste årens budgetsatsningar samt fortsatt utveckling av miljöbalkstillsynen inom prioriterade områden är det dock önskvärt att antalet årsarbetare ökar, förutsatt att livsmedelskontrollen blir kvar i kommunal regi. Inom livsmedelskontrollen förutspås annars inga större förändringar i volym. Förvaltningen gör årligen en genomgripande analys av tillsynens taxor, tidsbegreppet och tidredovisningen och har genom detta en god tillämpning av självkostnadsprincipen inom såväl miljöbalkens tillsynsområden som livsmedelskontrollen. I tabellen nedan redovisas självfinansieringsgraden för miljöbalkstillsyn respektive livsmedelskontroll för 2024 och 2025, samt budgeterad självfinansieringsgrad för 2026. VB 2024 VP 2025 VB 2025 VP 2026 Självfin.grad miljöbalkstillsyn 67,0% 62,2% 62,0% 60,6% Självfin.grad livsmedelskontroll 75,8% 71,2% 78,1% 76,1% Total självfinansieringsgrad 70,3% 65,5% 67,7% 65,7% För förvaltningen som helhet har självfinansieringsgraden ökat från 44 procent 2006 till knappt 68 procent i utfall för 2025. Självfinansieringsgraden varierar naturligt mellan åren beroende bl.a. på vilken tillsyn som har genomförts. I budgeten för 2025 fick miljö- och hälsoskyddsnämnden ett minskat intäktskrav för stärkt tillsyn inom områden med låg möjlighet till kostnadstäckning som samtidigt har stor miljö-, hälso- och samhällsnytta. Planering och omfördelning av resurser mellan tillsynsområden görs enligt behovsutredningen för miljöbalkstillsynen och med beaktande av den nationella tillsynsstrategin. I den årligt återkommande jämförelsen mellan miljöförvaltningar i Stockholms län, där 2024 är det senast redovisade året, framgår att Stockholms miljöförvaltning fortsatt har en hög självkostnadsfinansiering både vad gäller miljöbalkstillsyn (medelvärde länet 53 procent) och livsmedelskontroll (medelvärde länet 63 procent). Även om förvaltningen strävar efter att bibehålla en hög självfinansieringsgrad har olika tillsynsområden olika hög självfinansieringsgrad och det är viktigt att tillsynsinsatserna styrs av behov och miljönytta, inte enbart av självfinansieringsgrad. Med reservation för omfattningen av samordnad tillsyn och fokus på livsmedelsfusk, där stora satsningar kan sänka självfinansieringsgraden, ser förvaltningen inga skäl till att självfinansieringsgraden inte ska kunna ligga på ungefär samma nivå kommande år. Ökningen av lokalkostnader och andra overheadkostnader, såsom IT, telefoni och administrativ personal, påverkar förvaltningens självfinansieringsgrad negativt eftersom inte all tillsyn är debiterbar. Förvaltningen ser dock inga stora ökningar inom dessa kostnadsslag Tjänsteutlåtande Sid 13 (30) start.stockholm de kommande åren. 3.2 Miljöövervakning samt projekt- och programverksamhet Energi- och klimatarbete Kommande EU-krav på energiprestanda för byggnader kommer att resultera i betydande utmaningar för staden som fastighetsägare. Det är viktigt att regelverk för energikrav i byggnader leder till lösningar som är optimala ur ett systemperspektiv så att avkastningen på redan gjorda investeringar gynnas. Behovet av kvalificerad energiexpertis och effektiva arbetssätt för att dela information, erfarenheter och utvecklingskostnader inom staden kommer således att vara fortsatt hög. Klimatutsläppen är idag starkt kopplade till bostadsbyggandet och utvecklingen av tillhörande infrastruktur. För att kunna hålla takten i bostadsbyggandet och samtidigt halvera de konsumtionsbaserade utsläppen till 2030 behöver arbetet inom speciellt omställningsområde 4 i klimathandlingsplanen (Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart) förstärkas. Bygg- och anläggningsområdet som helhet behöver en tydligare kännedom om de faktiska utsläppen, med mätbara mål. För att nå stadens klimatmål krävs en höjning av kvaliteten i klimatdata. Dagens uppföljning som baseras på inköpsdata ger endast en övergripande bild och räcker inte för att styra utsläppsminskningar eller för att fördela ansvar mellan verksamheter. Särskilt inom bygg och anläggning finns nu möjlighet till betydligt bättre uppföljning genom digital leverantörsrapportering. Med hänsyn till ovanstående ser förvaltningen ett behov av samordning och resurser till stadens byggande aktörer så att digitala system, såsom t.ex. BEAst (Byggbranschens elektroniska affärsstandard) kan införas. Ett sådant arbetssätt skulle hjälpa staden i att identifiera de åtgärder som ger störst utsläppsreduktion, vilket också blir mer kostnadseffektivt. Det finns stor potential i att arbeta strukturerat och datadrivet med masshantering i staden enligt den regionala masshanteringsstrategin och stadens handlingsplan för masshantering i syfte att minska klimatutsläppen och spara kostnader i bygg- och anläggningsarbetet. Hanteringen av massor har även kopplingar till arbetet med att förebygga brottslig verksamhet. Staden behöver prioritera och utöka samordningen av masshanteringen så att potentialen tillvaratas utifrån olika verksamheters behov. För samverkan med stadens bolag, särskilt i och med införandet av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), behövs en mer harmoniserad rapportering, vilket skulle underlättas av gemensamma strukturer och system. Det behövs en ökad takt i implementeringen av digitala arbetssätt och system för insamling av data kopplat till masshantering. Aggregerad och stadsövergripande data inom t.ex. massflöden, avfall, bränsleförbrukning och klimatdata kopplat till material skulle ge möjlighet till en bättre planering av resursanvändningen, kostnadskontroll samt data till uppföljningen av stadens miljöprogram. Byggande bolag och förvaltningar behöver förstärka sina resurser för en digitaliserad och systematisk insamling av data samt för analys och uppföljning. Stadens funktion för koordinering av massor behöver förstärkas och verka stadsövergripande, med ett utpekat ansvar för att summera och sprida kunskap kring insamlad Tjänsteutlåtande Sid 14 (30) start.stockholm data på stadsövergripande nivå. Miljöfrågor i fysisk planering Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en viktig roll i att verka för att Stockholm växer hållbart. Genom förtätningen av staden blir frågor kring en god inom- och utomhusmiljö allt mer komplexa. Miljöförvaltningen bidrar med kompetens genom deltagande i planprocesser, genom att ansvara för eller delta i arbetet med att ta fram underlagsmaterial, strategier och handlingsplaner samt genom miljöövervakning. Förvaltningen ser en kontinuerlig utveckling av arbetet med miljöfrågor i fysisk planering som exempelvis vattenkvalitet, förorenad mark, masshantering, cirkularitet, luftkvalitet, buller, naturvärden, klimatpåverkan, klimatanpassning och tillgången till grönområden för rekreation. Förvaltningen bidrar också med kompetens i framtagandet av en ny översiktsplan för staden. Översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument också för att nå målsättningarna i Miljöprogram 2030. Miljöfrågor som är strukturpåverkande, så som en sammanlänkad blågrön infrastruktur, är av särskild vikt att hantera i översiktsplanearbetet. En sammanlänkad blågrön infrastruktur skapar inte bara goda förutsättningar för den biologiska mångfalden utan också för möjligheten att hantera frågor som klimatanpassning, tillgång till rekreation samt möjligheten till naturrestaurering. I och med ett förändrat klimat ställs också högre krav på att i översiktsplanen hantera frågor som rör klimatanpassning, inte minst kopplat till värmeböljor och torka, som i tidigare plan inte haft någon framträdande roll. Cirkulära flöden och resurseffektivitet är andra viktiga frågor för översiktsplanen att hantera. För att stärka den biologiska mångfalden samtidigt som staden växer behöver ianspråktagande av grönområden kompenseras. Genomförandet av ekologisk kompensation i stadsutvecklingsprocessen behöver säkerställas. Vattenarbete Arbetet med vattenförvaltning i staden ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Förvaltningen har arbetat med framtagande av lokala åtgärdsprogram (LÅP) för stadens sjöar, vattendrag och kustvatten. Merparten av de lokala åtgärdsprogrammen för stadens vattenförekomster är antagna. De återstående, där staden har rådighet, kommer att färdigställas under 2026. Detta innebär att förvaltningen kan växla upp arbetet med att stödja genomförandeorganisationerna i att stärka förmågan att vidta åtgärder för att nå god vattenstatus. Samverkan mellan förvaltningar och bolag är fortsatt viktigt för att tillsammans åstadkomma ett mångfunktionellt system av åtgärder och för att kunna hitta synergier i arbetet med vattenkvalitet, klimatanpassning och biologisk mångfald. Förvaltningen ser ett fortsatt ett behov av att fördjupa arbetet med biologisk mångfald i vatten. Staden behöver mer kunskap om naturvärden i vatten för att kunna vidta åtgärder för att skydda och förstärka värdefulla områden och för att säkerställa en välfungerande blågrön infrastruktur. Arbetet med livsmiljöer i vatten är en viktig del i att kunna följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Kunskapsunderlagen kommer även kunna användas i Tjänsteutlåtande Sid 15 (30) start.stockholm uppdraget att anlägga fler bad och bastur på lämpliga platser i staden. Arbete med biologisk mångfald, natur, värme och ekosystemtjänster Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en viktig uppgift i att skapa förutsättningar för ett strategiskt och framåtsyftande arbete för att stärka den biologiska mångfalden i staden. En livskraftig och rik biologisk mångfald är en förutsättning för att även klara omställningen till ett förändrat klimat. För att säkerställa att den biologiska mångfalden stärks samtidigt som staden utvecklas behövs ett fortsatt arbete med strategiska prioriteringar, uppföljning och övervakning, riktad naturvårdsskötsel, stärkt skydd och ekologisk kompensation. Under 2024 antogs EU:s förordning om restaurering av natur (EU 2024/1991). Förordningen innebär att skadad natur ska restaureras i alla medlemsstater. Den innehåller bindande mål för restaurering av ekosystem, naturtyper och arter, med delmål för 2030, 2040 och 2050. Målen gäller många olika naturtyper och arter, både i havet, på land och i sötvatten. En nationell restaureringsplan är under framtagande. För att staden ska kunna möta förordningens mål och intentioner behöver frågor om lämpliga områden för restaurering samt åtgärder för skyddade och skyddsvärda arter att beaktas inom ramen för arbetet med en ny översiktsplan samt i processerna kring att skydda naturområden. Arbetet med skydd av natur är en viktig del i att säkerställa en långsiktigt robust grönstruktur och en hållbar stadsutveckling. I det påbörjade arbetet med att uppdatera stadens översiktsplan är det viktigt att säkerställa att den blågröna infrastrukturen prioriteras och upprätthålls. Det påbörjade arbetet med att utreda naturvärden i vattenmiljöer utgör tillsammans med den prioriterade blågröna infrastrukturen viktiga underlag i det arbetet. Det finns en fortsatt stor efterfrågan på att tillgängliggöra stränder för strandnära vistelse med bryggor-, bad- och bastuanläggningar. För att på lång sikt säkerställa att tillgängligheten till stadens stränder och vattenmiljöer möjliggörs på ett sätt som inte äventyrar de ekologiska värdena behöver detta göras utifrån både rekreativa och ekologiska aspekter. Det vore därför önskvärt att utreda vilken del av staden som kan ta ett samordnande ansvar för det fortsatta arbetet. På stadsdelsnivå behöver implementeringen av de stadsdelsvisa åtgärdsförslagen för biologisk mångfald fortsätta. Det är viktigt att resurser avsätts för skötsel av de åtgärder som genomförts så att de funktioner och värden som investeringen/den initiala åtgärden syftade till bibehålls och utvecklas. Miljöförvaltningen har inrättat en stödfunktion för att stödja stadens förvaltningar och bolag i arbetet med frågor som rör värmeböljor i klimatanpassningsarbetet. Stödfunktionens huvudinriktning är samverkan och kunskapshöjning, framtagande av planeringsunderlag, utgöra expertstöd samt bedriva övervakning av klimatförändringar och dess effekter. Målgrupper för stödfunktionens arbete är de förvaltningar och bolag som arbetar med att förebygga effekterna av värmebölja, där stödfunktionen kommer att fokusera på verksamheter som arbetar med sårbara grupper. Förvaltningen ser ett behov av att vidareutveckla det proaktiva arbetet med fokus på barn och äldre i stadens olika processer, i samverkan med berörda aktörer. Det är av särskild vikt att i arbetet med den nya översiktsplanen arbeta in frågor som rör värmebölja och torka för att säkerställa stadens resiliens vid ett förändrat Tjänsteutlåtande Sid 16 (30) start.stockholm klimat. Resurseffektivitet och cirkularitet Arbete med resurseffektivitet och cirkulära materialflöden är avgörande för att nå stadens mål. Mål och åtgärder för konsumtionsbaserade klimatutsläpp berör verksamheter i staden som inte tidigare omfattats av stadens miljö- och klimatarbete på samma sätt. Verksamheter inom bland annat utbildning, vård och omsorg samt verksamhetsområden inom stadsdels- nämndernas ansvarsområden bygger nu upp kompetens och kapacitet och har påbörjat arbetet med att driva egen förändring med stöd av miljöförvaltningen. För att måluppfyllelse 2030 ska vara möjlig behöver emellertid förvaltningar och bolag i högre grad än idag avsätta resurser för att genomföra de åtgärder som anges i exempelvis avfallsplanen, klimathandlingsplanen och handlingsplanen för hållbar plastanvändning. Omställningen präglas av långa ledtider, och kräver kontinuitet och uthållighet. Ett samlat helhetsperspektiv på cirkulär ekonomi, som omfattar miljömässiga, ekonomiska/affärsmässiga och sociala dimensioner skulle än mer behöva genomsyra stadens styrning och arbetssätt. Det finns goda exempel från andra städer att inspireras av. Inom flera av stadens verksamhetsområden finns det i dagsläget en tendens att hellre köpa nytt än att reparera eller rekonditionera, vilket motverkar etableringen av cirkulära arbetssätt. Vid sidan av de miljö- och klimatmässiga fördelarna behöver därför även de ekonomiska incitamenten för cirkularitet, i form av både besparingar och intäkter, synliggöras och kommuniceras. Centrala upphandlingar för exempelvis reparationstjänster eller tjänster för avyttring skulle underlätta omställningen och göra det praktiskt enklare för verksamheterna att exempelvis reparera eller rekonditionera istället för att nyanskaffa. Även möjligheten till exempelvis ytterligare leasing bör undersökas vidare. I ett första steg behöver en aktuell lägesbild skapas för olika typer av verksamheter, varefter åtgärder och justeringar i incitament kan tas fram som är både ekonomiskt effektiva och leder till önskade förändringar. Staden behöver samtidigt aktivt främja cirkulära affärsmodeller på marknaden genom t.ex. funktionsupphandlingar och innovationsdrivna arbetssätt. Förutsättningarna för att mäta cirkularitet på koncernövergripande nivå behöver utredas och omfatta hela kedjan från inköp till användning till avfall. Då finns möjlighet att tydliggöra nuläget, identifiera gap samt definiera de återstående insatser som krävs för att nå stadens mål. Staden behöver även fortsätta implementera kategoristyrning för fler inköpsområden och stärka de cirkulära aspekterna i arbetet. Den återbrukscentral (ÅBC) för byggmaterial som nu etableras har goda förutsättningar att skapa engagemang och underlätta omställningsarbetet i stadens byggande verksamheter. Ett förstärkt uppdrag inom staden att erbjuda fler verksamheter tjänster med fokus på cirkularitet och återbruk – t.ex. insamling, sortering och reparation av arbetskläder – skulle skapa såväl miljömässig som social nytta. Stocket kan spela en större roll framåt om återbruks- kompetensen höjs. Även etableringen av en regional återbruksdepå är en viktig del i arbetet med att nå stadens ambitiösa mål inom området. Ett regionalt samarbete skulle inledningsvis kräva extern finansiering och stadens aktiva medverkan, men bör över tid kunna fungera Tjänsteutlåtande Sid 17 (30) start.stockholm marknadsmässigt. Detta skulle kräva att offentliga incitament, styrmedel och krav (t.ex. vad gäller återbruk av byggnader) är tillräckligt starka och stabila över tid. Implementeringen av det digitala stödet ”Plastkollen”, för uppföljning av inköp av plastartiklar, möjliggör uppföljning av inköpsdata. Staden behöver även öka utsorteringen av plastförpackningar i den egna verksamheten. Resurser behöver skjutas till i olika delar av staden för såväl uppföljning som konkreta åtgärder för att kommande EU-krav ska kunna efterlevas. Behovet av styrning och stöd kring hur varor och material ska avyttras för att främja återbruk kvarstår. Staden har jämförelsevis gedigna program, processer, vägledningar, nätverk och roller för inköp, men det saknas motsvarande detaljeringsnivå för avyttring och avfallshantering. Kemikaliearbete En ny kemikalieplan beslutades av kommunfullmäktige i december 2025. I planen beskrivs det fortsatta arbete som behöver göras inom olika verksamhetsområden för att nå stadens mål och ambitioner inom området. Enligt miljöprogrammet ska staden skärpa sina krav och sluta köpa in produkter vilka innehåller PFAS, ftalater, bisfenoler och svårnedbrytbara ämnen samt successivt fasa ut dessa produkter. Förutsättningarna för att fasa ut dessa ämnen i staden har identifierats vara särskilt utmanande i vissa fall, både sett till möjligheten till substitution och de ekonomiska förutsättningarna. Med anledning av detta redovisas i kemikalieplanen en fördjupning av ämnesgrupperna PFAS, ftalater, bisfenoler och mikroplaster och några av de utmaningar som kan förväntas i utfasningsarbetet. De senaste åren har ett flertal vägledningar som bland annat adresserar kemikaliefrågan tagits fram för olika verksamheter i staden; förskolor, skolor, äldreboenden och kontor. I den nya kemikalieplanen finns även en åtgärd om att ta fram vägledningar för gymnasieskolan och vuxenutbildningar. Fokus för staden framöver bör i övrigt vara att implementera befintliga vägledningar. I flera fall kommuniceras kemikaliefrågan alltmer tillsammans med andra frågor som resurseffektivitet, klimat och hållbar plastanvändning för att underlätta för målgrupperna. Kemikaliearbetet förutsätter att berörda genomförandeorganisationer har förutsättningar att genomföra det som kemikalieplanen och tillhörande vägledningar pekar på. Det behöver också finnas ansvariga i verksamheterna som kan se till att åtgärder genomförs. Förvaltningen kan konstatera att där det finns sådana ansvariga går genomförandet av åtgärderna snabbt. I miljöprogrammet, många av dess handlingsplaner och i stadens budget betonas att staden ska ställa olika typer av miljökrav i sina upphandlingar. Analysen av om, hur och på vilken nivå krav formuleras och vilken effekt det ger behöver utvecklas. Här är ett samarbete mellan flera miljöområden lämpligt (främst kemikalier, klimat, cirkularitet och transporter). Ett utvecklingsområde kopplat till detta som redan har identifierats är hur kemikaliekrav ställs i upphandling av tjänster för ombyggnad, renovering, drift, underhåll och skötsel av byggnader och anläggningar. Användningsgraden av byggvarubedömningen i nyproduktion är hög och styr mot kemikaliesmarta val, men användningen i resten av byggnaders och anläggningars Tjänsteutlåtande Sid 18 (30) start.stockholm livscykel kan förbättras. Här behövs ett gemensamt utvecklingsarbete mellan miljö- förvaltningen, byggande och anläggande förvaltningar och bolag och Byggvarubedömningen. Ett flertal nämnder och bolag är involverade i utformning och skötsel av skol- och förskolegårdar samt lekparker. Prioriterade frågor är anpassning till värmeböljor, skydd mot UV-strålning, öka den biologiska mångfalden och välja material utan farliga kemikalier och som inte sprider mikroplaster. Samtidigt ska frågor om funktion, tillgänglighet och lekvärde tas i beaktande. Bland berörda aktörer kan nämnas stadsdelsförvaltningarna, utbildningsförvaltningen, förskoleförvaltningen, exploateringskontoret, trafikkontoret, SISAB och bostadsbolagen samt miljöförvaltningen. Arbetet är komplext och skulle behöva genomföras under ett gemensamt uppdrag om att skapa goda lekmiljöer. Det vore därför önskvärt att utreda vilken del av staden som kan ta ett samordnande ansvar för det fortsatta arbetet. Staden har en uttalad ambition att öka återbruket av bygg- och anläggningsmaterial. Sådana material innehåller ibland ämnen som har visat sig vara farliga för människa och miljö och som därför inte är lämpliga att använda eller ens tillåtna i nyproducerade material. Innan det beslutas om ett material ska återbrukas behöver det bedömas om det finns risk att det innehåller sådana ämnen. Efterfrågan på hjälp och stöd i dessa frågor förväntas växa. Arbetet med vägledning kring nyproducerade bygg- och anläggningsvaror bygger på användning av byggvarubedömningen, men det angreppssättet är inte tillämpbart för material för återbruk eftersom det sannolikt saknar deklaration av innehåll. Övervakning av luftkvalitet I oktober 2024 antog EU ett nytt luftkvalitetsdirektiv med nya normer för luftkvalitet som ska uppfyllas senast 2030. Vid revideringen har man skärpt flera av de föroreningsnivåer som tillåts i utomhusluft. För Stockholms del kommer det att vara normen för partiklar, PM10, som är den största utmaningen att klara. Naturvårdsverket har fått i uppdrag från regeringen att ta fram förslag till hur genomförandet av det nya luftkvalitetsdirektivet ska ske. Uppdraget har slutredovisats och Stockholm stads yttrande har lämnats till Klimat- och näringslivsdepartementet. De förändringar som föreslås behöver vara genomförda i svensk rätt senast den 11 december 2026. Naturvårdsverkets förslag på genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet innebär nya arbetssätt och till viss del omfördelning av ansvar. Förslaget på det nya luftkvalitetsdirektivets genomförande innehåller ökade krav på mätningar och därmed investeringar av mätutrustning. Förslaget innehåller krav på mätning av ultrafina partiklar och sotpartiklar i Sverige. I dagsläget är det oklart var dessa mätstationer ska placeras och om det ska finansieras av stat eller kommun. I det nya direktivet har även kraven på luftkvalitets- modellering utökats, förstärkts och förtydligats. I Stockholm sker i dagsläget luftkvalitetsmodellering, men metodiken behöver modifieras för att möta de nya föreslagna kraven. Av förslaget till genomförande framgår också att kommuner ska ansvara för att ta fram åtgärdsprogram när en miljökvalitetsnorm överskrids. Tidigare åtgärdsprogram som berör Stockholms stad har tagits fram av länsstyrelsen, i samarbete med staden m.fl. Förvaltningen Tjänsteutlåtande Sid 19 (30) start.stockholm bedömer att det kommer att vara aktuellt att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för staden under 2027-2028, och miljöförvaltningen bör då få huvuduppdraget att ansvara för att ta fram åtgärdsprogrammet. Sammanfattningsvis bedöms införandet av kraven inom den nya lagstiftningen för luftkvalitet medföra en ökad arbetsbelastning och ökade kostnader för miljöförvaltningen. Det är dock ännu för tidigt att bedöma vilka effekter de nya kraven får fullt ut. Det beror på hur direktivet slutligen kommer implementeras i svensk lagstiftning och om det kommer ske någon form av statlig finansiering. Hållbara transporter samt transportsektorns miljöpåverkan Det är en utmaning att minska trafikens miljöpåverkan. Stadens arbete med transport- effektivitet, elektrifiering och biodrivmedel behöver fortsätta. Transporteffektivitet möjliggörs bland annat genom smartare varuleveranser. Ett bra exempel är att leverera livsmedel till skolor på kvällar och nätter (off-peak), ett arbete som påbörjats av utbildningsförvaltningen. För att säkerställa fortsatt utveckling borde arbetet samordnas och inkludera fler förvaltningar såsom t.ex. äldreförvaltningen. Ytterligare ett sätt att samordna varuleveranser mer effektivt är att utse särskilda leveransdagar för stadens olika verksamheter. Berörda förvaltningar tillsammans med stadsledningskontoret och serviceförvaltningen bör därför utreda möjligheterna till samordnade varuleveranser för att minska transporterna. Elektrifiering minskar trafikens miljöpåverkan samtidigt som det är en viktig beredskapsfråga. El produceras både i Stockholm och i Sverige (till skillnad från fossila drivmedel). Alla eldrivna fordonsbatterier kan också på sikt utgöra energilager (personbilar, lätta och tunga lastbilar, bussar, båtar i olika storlekar, arbetsmaskiner o.s.v.). De olika sektorerna trafik, el och uppvärmning närmar sig varandra och blir allt mer integrerade. Förvaltningen avser att under år 2026 utreda hur stadens eldrivna bilar kan användas som batterilager ur ett beredskapsperspektiv. Dialog förs med stadsledningskontoret och resultatet av studien kan påverka framtida fordonsinköp. Inom ramen för kategoristyrningen och förvaltningens huvudansvar för fordonskategorin kommer fordonsstrategin med tillhörande riktlinjer från 2017 att ses över under 2026, inför nytt beslut i kommunfullmäktige. Uppdateringar kan bli aktuella inom exempelvis fordonsflottans sammansättning (ålder, körda kilometer, leasing/köp), cirkularitet, beredskap, materialval och andra miljöaspekter samt fullservicetjänst. En ny fordonsstrategi med riktlinjer kommer att innehålla strategiska vägval för staden som även kan ha ekonomisk betydelse kommande år. Förvaltningen noterar att miljökrav vid stadens upphandlingar ökar men att långt ifrån alla miljökrav följs upp. För att klara målet om en fossilfri organisation 2030 behöver alla upphandlingar med fordon, drivmedel och transporter ha långtgående krav om fossilfrihet. Förvaltningen ser en konstant efterfrågan på stöd i upphandlingar, samtidigt som många upphandlingar fortfarande genomförs utan dessa krav. Arbetet skulle underlättas av en ökad samordning och centralupphandling. Mot den bakgrunden bör staden se över vilka avtal som Tjänsteutlåtande Sid 20 (30) start.stockholm ska vara centralupphandlade i syfte att underlätta uppföljningen av avtal samt för att inkludera lämpliga miljö- och klimatkrav. Internationellt, nationellt och regionalt samarbete inklusive projektarbete Förvaltningen medverkar i ett flertal internationella och nationella nätverk, projekt och samarbeten inom nämndens verksamhetsområden. Miljöförvaltningen behöver fortsatt aktivt söka samarbete med andra städer, universitet/högskolor och näringsliv, både nationellt och internationellt, i syfte att ta del av den senaste forskningen, utveckla nätverk, driva innovation samt öka användningen och förståelsen av AI och maskininlärning. Med anledning av konjunkturläget blir strategiskt utvalda externfinansierade projekt än viktigare som ekonomiskt stöd, inte bara för stadens miljö- och klimatarbete utan också inom andra för staden viktiga verksamhetsområden. Samverkan inom staden och med externa parter inom ramen för externfinansierade projekt är viktigt för att gemensamt kunna testa och utveckla arbetssätt och innovativa åtgärder. Se även under punkten 6.1 Finansiering genom externa bidrag. Innovation, digitalisering och effektiva arbetssätt Miljöförvaltningen arbetar med löpande utvecklingsarbete utifrån stadens kvalitetsprogram samt förvaltningens utvecklingsplan för verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Planen innehåller både kortsiktiga och långsiktiga mål inom t.ex. digitala verktyg, tillgängliggörande av data, automatisering och AI samt utveckling av nya e-tjänster för stockholmare och verksamhetsutövare. Syftet är att öka nyttjandet av digitaliseringens möjligheter och främja innovativa och kostnadseffektiva lösningar. Digitala lösningar som sätter människan i centrum leder till nya möjligheter för företag likväl som för stadens verksamheter. Lösningarna kan främja ett öppet och demokratiskt samhälle och en livskraftig och hållbar ekonomi, och samtidigt bidra till att bekämpa klimatförändringarna och underlätta den gröna omställningen. Med ökade krav och komplexitet utgör också digitalisering en förutsättning för att möta dessa krav, vilket innebär en fokusering på att förenkla för stockholmare, verksamhetsutövare likväl som för den egna verksamheten. Samverkan med stadsledningskontoret såväl som med övriga förvaltningar och bolag samt externa parter är avgörande för att nå framgång i utvecklingsarbetet. Arbetet måste bedrivas både på lång och på kort sikt eftersom det ställer krav på allt ifrån förändrade arbetssätt, lagkrav och ny teknik. Förvaltningens arbete fokuserar fortsatt huvudsakligen på tre insatsområden; - Datahantering. Förflyttning inom området har starka beroenden till stadens gemensamma geodataplattform för att möjliggöra ökade möjligheter till datadelning inom staden (delad data) och utanför staden (öppen data). Insatsområdet avser att stärka förvaltningens och stadens förmåga till informationsdelning och återanvändning av data samt förenkla förvaltning av data. Miljöförvaltningen avser även att fortsatt öka ambitionsnivån avseende antalet datamängder som publiceras. Ökad datadelning Tjänsteutlåtande Sid 21 (30) start.stockholm skapar möjligheter för bättre stöd i t.ex. tillsyns- och tillståndsprocesser och i förlängningen tillämpningar till stöd för exempelvis brottsbekämpning. Resurser och lämpliga kompetenser inom området kommer vara fortsatt viktiga under kommande period, t.ex. genom förmåga att genomföra dataanalyser, skapa visualiseringar och förvalta och tillgängliggöra data. Förvaltningen deltar aktivt i arbetet med införande av stadens nya gemensamma GIS-plattformen ”SGIS” som kommer bli en avgörande resurs för ökad förmåga att arbeta datadrivet inom staden. Här råder för närvarande stor osäkerhet kring vilka eventuella kostnader som tillkommer för förvaltningen. - E-Tjänster, automation och AI. Genom att nyttja ny digital teknik och tillämpa det på förvaltningens processer inom såväl administration som tillsyn och datahantering ökar värdet av förvaltningens information samtidigt som tid frigörs till mer värdeskapande arbete. Att handläggare kan lägga mer tid på värdeskapande arbete är också ett sätt att möta kommande utmaningar avseende kompetensförsörjningen. En viktig del är också fortsatt utveckling av digital tillgänglighet genom digitala tjänster för verksamhetsutövare och stockholmare, som i sin tur möjliggör ytterligare effektiviseringar. - Digitalt stöd vid tillsyn och inspektioner. Insatsområdet handlar om att förenkla både för företagare och för förvaltningen genom att använda digitala tjänster som möjliggör effektivare informationshantering, enklare processer och ökad rättssäkerhet. Under perioden kommer detta också möjliggöra förbättrat stöd för uppföljning och planering tack vare ökad tillgång till data. 3.3 Kommunikation Kommunikationens fokus bör, även fortsatt, vara att stödja omställning av stadens egen organisation i linje med miljöprogram och handlingsplaner. Insatserna bör genomföras tillsammans med den del av staden som är ansvarig för genomförandet. Exempel på insatser är seminarier, e-utbildningar och specifikt material för olika verksamheter. Kommunikation behöver, i högre grad än tidigare, användas som stöd för verksamheter som får tillsyn att följa gällande lagstiftning. Verksamheter bör även systematiskt uppmärksammas på möjligheten att generellt bidra genom minskat klimatavtryck och ökat miljöarbete. Exempel på insatser är riktade seminarier, utveckling av stadens webbsidor, innehåll i samband med inspektionsrapporter och samarbeten med branschorganisationer. De senaste åren har en god grund lagts för att ge stöd till framförallt stadsdelsförvaltningars arbete med involvering av föreningslivet och kommunikation med invånare kopplat till miljö- och klimat. Exempelvis pågår skapandet av en ”resursbank” med material, metoder och kontakter att ta stöd från. Under 2027 kommer miljöförvaltningen att ytterligare utveckla det framtagna stödet tillsammans med berörda förvaltningar. Inriktningen att, genom kommunikationsinsatser, öka kunskapen om invånares rättigheter gällande inomhusmiljö bör ytterligare utvecklas och rikta sig till boende i flerbostadshus i stadens fokusområden. Tjänsteutlåtande Sid 22 (30) start.stockholm 3.4 Strategiska personalfrågor Miljöförvaltningen ska vara en förebild som arbetsgivare med bra arbetsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter. För att fullgöra uppdrag och nå uppsatta mål samt stödja resten av stadens verksamheter i miljö- och klimatarbetet behöver förvaltningens specialistkompetens hålla en fortsatt hög nivå. Genom individuella utvecklingsplaner, gemensam kompetensutveckling och samverkan mellan verksamhetsområden skapas förutsättningar för en lärande organisation. Förvaltningen har i bilagd kompetensförsörjningsplan för 2027–2029 identifierat ett antal kritiska kompetenser inom förvaltningens verksamhetsområden där även konkurrensen om efterfrågad kompetens är hög. Det handlar bland annat om spetskompetens inom förvaltningens tillsynsområden samt expertis inom olika miljöområden såsom t.ex. luft, buller, förorenad mark, vatten, avfall, miljöfordon, energi och klimat. Efterfrågan på kompetens inom miljö-, klimat- och hälsoskyddsområdet ökar samtidigt som antalet studenter som söker sig till relevanta utbildningar minskar. Förvaltningen fortsätter därför att stärka sitt samarbete med relevanta universitet och högskolor. Utveckling av befintliga medarbetare är av stor vikt liksom att anta nya arbetssätt som frigör resurser, exempelvis genom att förenkla och effektivisera arbetsmoment genom digitalisering. Sammantaget bedöms förvaltningens kompetensförsörjning som utmanande men hanterbar. Genom de planerade och prioriterande åtgärderna som beskrivs närmare i kompetensförsörjningsplanen bedöms förvaltningen kunna säkerställa sitt kompetensbehov även på lång sikt. En aktuell utredning som kan komma att påverka förvaltningen under de kommande åren är förslaget om ett förstatligande av livsmedelskontrollen, vilket om det realiserades skulle ha stor påverkan på miljöförvaltningens verksamhet. Ett förstatligande skulle också ge negativa effekter för staden i sin helhet, bland annat skulle viktiga synergier med annan kommunal tillsyn försvinna, vilket inte minst skulle försvåra stadens arbete mot välfärdsbrottslighet och annan organiserad brottslighet. Förvaltningen ser att en viss utökning av de personella resurserna är önskvärt under den kommande treårsperioden, så att förvaltningen ska kunna leverera ett fullgott stöd till stadens verksamheter vid implementeringen av miljöprogrammet och tillhörande handlingsplaner samt för att kunna fortsätta utveckla tillsynsverksamheten. Förvaltningen ser även en fortsatt trend med successiv ökning av antal inkommande klagomål, inte minst avseende klagomål på inomhusmiljön i bostäder. Detta medför ett behov av att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att hantera ökningen. För att möta de utökade kompetensbehoven behövs förutom rekrytering som ovan nämnt även fortsatt kompetensutveckling hos befintliga medarbetare samt fortsatt processutveckling och utveckling av digitala verktyg för att frigöra personella resurser till mer kvalificerade uppgifter. 4 Sammanfattande ekonomisk analys Nämnden har tilldelats en nettobudget på 178,8 mnkr för 2026, exklusive ansökan om budgetjustering. Nämndens nettobudget har under årens lopp utökats i och med nya uppdrag från kommunfullmäktige, samt att verksamheter som tidigare varit projektfinansierade delvis Tjänsteutlåtande Sid 23 (30) start.stockholm har integrerats i nämndens ordinarie verksamhet. Några exempel på detta är klimatarbetet, Energicentrum, Kemikaliecentrum, vattenarbetet och arbete med miljöfordon. De totala kostnaderna för nämnden uppgick 2025 till drygt 310 mnkr. Nämnden gjorde 2025 ett överskott på cirka 1,3 mnkr. Miljöförvaltningen är en personalintensiv verksamhet. I början av 2026 uppgick antalet månadsavlönade medarbetare på förvaltningen till cirka 300 (vilket inkluderar visstidsanställda inklusive vikariat). Personalkostnaderna är med bred marginal den största kostnadsposten för förvaltningen. Av förvaltningens drygt 310 mnkr i kostnader 2025 avsåg cirka 225 mnkr av dem lön och personalomkostnadspålägg för anställd personal, d.v.s. drygt 70 procent av förvaltningens totala kostnader. De därefter största kostnadsposterna 2025 var konsultkostnader på cirka 21 mnkr, lokalkostnader på cirka 19 mnkr och IT- och telefonikostnader på cirka 14 mnkr. Förvaltningens verksamhet finansieras till lite mer än hälften av skattemedel. De största intäkterna är avgifter för miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll, som 2025 uppgick till drygt 110 mnkr. Intäkterna ökar år för år genom en kombination av större tillsynsvolymer och högre timtaxa. Så här har utvecklingen av avgifter för miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll sett ut de senaste åren. mnkr VB 2023 VB 2024 VB 2025 Budget 2026 Miljöbalkstillsyn 62,2 64,5 64,9 70,3 Livsmedelskontroll 40,4 43,7 45,6 44,1 SUMMA 102,6 108,2 110,5 114,4 Nämnden har effektiva och väletablerade verksamheter som har förutsättningar att leverera goda resultat. Detta har möjliggjorts inte minst genom temporära satsningar som sedan har övergått till ordinarie verksamhet. Inom tillsynen har processerna effektiviserats och fokus på produktionen har förtydligats. Samordning av tillsynsbesök och bättre uppföljning har höjt tillsynens kvalitet, vilket medför minskade kostnader för företagen och bättre träffsäkerhet i tillsynen. I kommunfullmäktiges budget för 2026 erhölls medel för nedanstående områden där finansieringen upphör inför 2027 respektive 2028. Sammantaget medför detta kostnadsminskningar om 12,2 mnkr 2027 och ytterligare 1,0 mnkr 2028. Nedan preciseras de områden där finansiering upphör de kommande två åren. Satsningar som upphör inför 2027 (totalt 12,2 mnkr): - Hållbara inköp och upphandling 1,5 mnkr - Metoder, verktyg och kommunikation för genomförande av miljöprogram och handlingsplaner 3,0 mnkr - Samordnad tillsyn 1,0 mnkr - Förstärkt analysförmåga för riskbaserad tillsyn 1,0 mnkr Tjänsteutlåtande Sid 24 (30) start.stockholm - Stärkt arbete för halverade konsumtionsutsläpp 1,5 mnkr - Stärkt vägledning till fastighetsägare för energieffektivisering och fler solceller 1,0 mnkr - Implementering av det framtagna systemet för minskad plastanvändning 1,0 mnkr - NVI i värdefulla vattenområden, fortsatt stöd till åtgärdsarbetet för friskare vatten 1,7 mnkr - Utredning av luftföroreningarnas konsekvenser för hälsan i Stockholm över tid 0,5 mnkr Satsningar som upphör inför 2028 (totalt 1,0 mnkr): - Arbete med förorenade områden och PFAS 1,0 mnkr Merparten av dessa satsningar resulterar i aktiviteter med behov av att pågå under längre tid eller övergå i permanent verksamhet, även om finansieringen inte nödvändigtvis behöver fördelas på samma sätt. Avseende NVI i värdefulla vattenområden kvarstår kostnader för 2027, men inte därefter. Insatserna avseende vägledning till fastighetsägare för energieffektivisering och fler solceller samt utredning av luftföroreningars konsekvenser väntas vara färdigställda under 2026. Eftersom miljöförvaltningen är en personalintensiv verksamhet innebär satsningar inte sällan en utökning av personella resurser för att stärka kompetensen inom förvaltningen, och samtidigt förbättra stödet gentemot stadens övriga förvaltningar och bolag. Långsiktig finansiering är en förutsättning för att kunna maximera miljönyttan, samt för att gjorda insatser i kunskapsuppbyggnad och metodutveckling ska kunna omsättas i de förändrade arbetssätt och samarbetsformer som är nödvändiga för att exempelvis miljöprogrammets mål ska kunna nås. Även arbetet med att utveckla och målgruppsanpassa förvaltningens stöd till genomförandeorganisationer behöver ges goda förutsättningar och långsiktighet för att lyckas. Ett exempel på det som nämns ovan är förvaltningens bidrag till det stadsövergripande arbetet med Samordnad tillsyn. Förvaltningen bidrar med tillsyn och kontroll där behoven är som störst för att motverka brottslighet och illegal ekonomi, skapa sund konkurrens och rättvisa villkor för stadens näringsliv samt öka tryggheten och tilliten genom att tillse att regler och lagar efterlevs. Inom samordnad tillsyn genomförs flera insatser i stadens fokusområden. Det är angeläget att denna finansiering kvarstår, inte minst då arbetet tydligt går i linje med stadens övergripande mål och prioriteringar. Nämndens taxor tar hänsyn till effektiviseringar inom tillsyns- och kontrollarbetet. Rationaliseringar har således beaktats i den mån verksamheten finansieras av tillsynsintäkter. Den lagstadgade tillsynsverksamheten är inte fullt ut självfinansierad. Det innebär att nämndens nettokostnader ökar i takt med att staden växer och efterfrågan på kontrollinsatser inom miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll ökar. För att upprätthålla en hög ambitionsnivå i nämndens arbete krävs därför stabil och långsiktig finansiering. Allteftersom kunskap inom miljö- och hälsoskyddsområdet växer utökas behovet av tillsyn för att förebygga miljö- och hälsorisker. Ny och förändrad lagstiftning kommer successivt på plats, t.ex. inom avfallsområdet, och allt fler uppdrag läggs på de kommunala Tjänsteutlåtande Sid 25 (30) start.stockholm miljötillsynsmyndigheterna. Miljöförvaltningen behöver löpande arbeta med effektivisering, omprioritering, utbildning och kompetensförsörjning för att kunna bidra till en hållbar utveckling av miljön och minska riskerna för människors hälsa i Stockholm. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att effektivisera processer, bl.a. med stöd av digitalisering, e-tjänster och större tillämpning av riskbaserad tillsyn där så är möjligt. På så sätt kan resurser prioriteras om för att möta aktuella tillsynsbehov. Dock bedömer förvaltningen att om ambitionsnivån ska höjas ytterligare när det gäller arbetet med tillsyn kopplat till sanering av förorenade områden, deponier, masshantering och liknande områden där det finns ett fortsatt stort prioriteringsbehov så behövs fler årsarbetskrafter med relevant kompetens. Därutöver finns ökade utmaningar till följd av omvärldsfaktorer som leder till större tillsynsbehov, bl.a. klimatförändringar och en växande äldre befolkning. Förvaltningen arbetar aktivt med att hitta möjligheter till extern finansiering, såsom projektbidrag från staten och EU. Förvaltningen ser att extern finansiering kommer att utgöra en viktig del i finansiering av nämndens verksamhet. Konkurrensen om extern projektfinansiering har dock ökat avsevärt de sista åren. Finansieringstillskott via stadens centrala medelsreserv och extern projektfinansiering har möjliggjort uppskalning och ökad utväxling av befintlig verksamhet. Under 2026 inrättar förvaltningen också ett internt projektfinansieringsteam för att ytterligare stärka förvaltningens förmåga att söka extern finansiering. Förvaltningens lokalkostnader ökade i samband med återflytten till Tekniska nämndhuset i april 2022 och indexuppräknas årligen. Lokalhyran och andra lokalrelaterade kostnader såsom FM-tjänster (reception-, städ- och lokalservice m.m.), garageplatser, el och värme budgeteras 2026 till drygt 17 mnkr. Ytterligare detaljer finns under avsnitt 5 Lokalförsörjningsplan. Trots ökade lokalkostnader och införande av efterhandsdebitering inom livsmedelskontrollen, som ökar graden av administration, eftersträvar förvaltningen en hög självfinansieringsgrad. Efterhandsdebiteringen har dock fyllt sitt syfte och möjliggjort ökad tydlighet gentemot verksamhetsutövare, som nu tydligare kan se sambandet mellan avgiften som debiteras och den kontroll som utförs. 4.1 Drift Nämnden ser ett flertal områden som kan få inverkan på de ekonomiska förutsättningarna för 2027-2029, men då omfattningen i många fall bedöms vara oviss estimeras i regel inga belopp. Nedan följer några av de identifierade områden som innebär eller kan innebära ekonomiska konsekvenser för nämnden. - Enligt nuvarande plan minskar förvaltningens budgetutrymme fr.o.m. 2027 i takt med att temporära satsningar upphör. Detta påverkar nämnden då flera av dessa satsningar utgör längre åtaganden där full miljönytta inte kan uppnås enbart på ett fåtal år. - Stockholm står inför en omfattande omställning för att uppnå målen i miljöprogrammet. Miljöförvaltningen ansvarar för merparten av de stödresurser som kopplas till programmets mål och som används vid genomförandet av åtgärder enligt Tjänsteutlåtande Sid 26 (30) start.stockholm handlingsplanerna. Det pågående arbetet med att utveckla och anpassa förvaltningens stöd till både befintliga och nya genomförandeorganisationer behöver ges goda förutsättningar samt långsiktiga ramar för att bli framgångsrikt. - Med stadens uttalade fokus på upphandling och inköp som verktyg för att nå stadens mål krävs ett samlat arbete för att vidareutveckla upphandlingsprocessen ur ett hållbarhetsperspektiv. I stadens Klimathandlingsplan 2030 betonas inköps- och upphandlingsåtgärder tydligt, vilket innebär att efterfrågan på stöd från miljöförvaltningen förväntas öka. Miljöförvaltningens kompetens inom olika hållbarhetsområden, i samverkan med stadens förvaltningar och bolag, är en central förutsättning för att nå stadens hållbarhetsmål. - Ett fortsatt viktigt insatsområde inom digitalisering är att utveckla förmågan för informations- och datadelning, både internt och externt. Genom att dela data kan staden stärka förutsättningarna för t.ex. brottsbekämpande insatser och klimatinsatser genom simuleringar och analyser av åtgärder. Kraven på informations- och datadelning ökar också successivt, både nationellt och från EU-nivå, samtidigt som även kraven inom informationssäkerhet och cybersäkerhet stärks. - Förvaltningens verksamhet är personalintensiv. 2025 uppgick kostnaderna för lön och PO-pålägg för förvaltningens anställda personal till cirka 225 mnkr. Av detta följer att medarbetarnas årliga lönerevision innebär kostnadsökningar på 6-7 miljoner kronor, givet oförändrad personalstyrka och oförändrat PO-pålägg. Förvaltningen har idag också svårt att konkurrera lönemässigt inom flertalet befattningar. Därutöver tillkommer övriga prisökningar, exempelvis indexuppräkning av hyran. - Förvaltningen ansöker löpande om nya projektmedel och annan extern finansiering. Konkurrensen om extern finansiering har ökat, särskilt avseende EU-bidrag, vilket innebär en risk att inte uppnå tillräcklig finansiering enbart genom externa bidrag. Om ytterligare extern finansiering inte beviljas kan detta medföra ett betydande bortfall av intäkter. - Naturvårdsverket fick hösten 2024 i uppdrag att lämna förslag till genomförande av EU:s reviderade luftkvalitetsdirektiv i svensk rätt. Uppdraget slutredovisades hösten 2025 och är nu ute på remiss. De förändringar som föreslås är omfattande och ska vara införda i svensk rätt senast 11 december 2026. Direktivet innehåller mer ambitiösa normer och mål samt ökade krav på mätningar och modellering av luftföroreningshalter. Det innehåller även ökade krav på information om luftföroreningar till allmänheten och hur identifierade problem ska åtgärdas. Det finns fortfarande oklarheter i hur direktivet kommer att påverka Stockholms stad fullt ut, men det kan komma att kräva mer resurser. - Om förvaltningen ska kunna genomföra åtgärder av förorenade områden i linje med den nationella tillsynsstrategin behövs fler handläggare med relevant kompetens. Detsamma gäller tillsynen kopplad till masshantering och vatten. Kostnaden för detta kan enbart till viss del finansieras via avgift och finansieringsgraden kopplat till ovanstående områden är lägre än genomsnittet för alla tillsynsområden. Tjänsteutlåtande Sid 27 (30) start.stockholm - Det finns utmaningar inom tillsynen till följd av ändrad och tillkommande lagstiftning inom flera områden, däribland avfallslagstiftningen, och förändrade omvärldsfaktorer som leder till ökat tillsynsbehov, bl.a. klimatförändringar och en växande åldrad befolkning. Ny kunskap inom miljö- och hälsoskyddsområdet bidrar också till bättre förutsättningar för välriktade insatser för att förbättra miljö och hälsa, även om tillsynsbehovet då också ökar. - En del av de uppdrag som successivt tilldelas den kommunala nämnd som utövar miljöbalkstillsyn är inte möjlig att finansiera med avgifter. I nuläget är det inte känt att något nytt sådant tillsynsuppdrag väntas läggas på kommunerna, men sedan ett par år tillbaka deltar förvaltningen i stadens arbete enligt lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Detta arbete kan inte debiteras utan finansieras genom skattemedel. En ökad ambitionsnivå för detta arbete ställer krav på utökad organisation. - Staden har ett gemensamt informationssystem för att hålla förteckningar på kemiska produkter som används i verksamheterna. Avtalet för det nuvarande systemet löper ut i februari 2027. Arbete med ett nytt avtal har påbörjats av serviceförvaltningen. Hur kostnaden kan komma att påverkas är i nuläget för tidigt att bedöma. - Förvaltningen deltar i arbetet med införande av den nya stadsgemensamma GIS- plattformen, som kommer att bli en avgörande resurs för ökad förmåga att arbeta datadrivet inom staden. Här råder för närvarande stor osäkerhet kring vilka eventuella kostnader som tillkommer för förvaltningen. 4.2 Investeringar Nämndens investeringar utgörs huvudsakligen av luftmätningsinstrument till enheten SLB- analys. Avskrivningstiden för dessa investeringar är i regel tre år. Utbyte av gamla mätinstrument för luftmätning behöver hållas på en rimlig nivå för att verksamheten ska kunna fungera tillfredsställande. Med anledning av EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ser förvaltningen ett behov av en tillfälligt utökad investeringsbudget, men nivåerna är i dagsläget mycket svåra att bedöma. Siffrorna i tabellen nedan är en bästa bedömning. 2026 2027 2028 2029 1,3 mnkr 2,0 mnkr 1,6 mnkr 1,3 mnkr Bedömningen är att nivån på 1,3 mnkr sedan kan ligga kvar från och med 2029. Nämnden ser inga stora driftkostnadskonsekvenser till följd av egna investeringar och inte heller kostnadsökningar till följd av investeringar som genomförs av andra nämnder eller bolag. Tjänsteutlåtande Sid 28 (30) start.stockholm 4.3 Verksamhetsprojekt Miljöförvaltningen har inga planerade större och strategiskt viktiga driftprojekt, d.v.s. projekt där kostnaderna bedöms överstiga 50 mnkr och som har en betydande påverkan på stadens ekonomi eller som berör frågor av strategisk vikt. 5 Lokalförsörjningsplan Miljö- och hälsoskyddsnämndens lokalförsörjningsplan följer den disposition som föreskrivs i stadsledningskontorets anvisningar. 5.1 Sammanfattning Miljöförvaltningen flyttade 2022 tillbaka till nyrenoverade lokaler i Tekniska Nämndhuset, och delar nu kontorslokaler med bland andra de övriga tekniska förvaltningarna. Enligt beslut i fullmäktige ska förvaltningen fortsatt vara lokaliserad till Tekniska Nämndhuset under överskådlig tid. Inga ökningar av hyreskostnaderna, utöver normal årlig indexuppräkning, förväntas inom den kommande tioårsperioden. 5.2 Planeringsförutsättningar Lokalerna i nya TN-huset är huvudsakligen inredda som flexkontor, det vill säga utan personliga platser. På detta sätt kan lokalerna lättare möta förändringar i personalstyrkan, och det finns även en större flexibilitet att dela på ytor mellan förvaltningarna i TN-huset. Miljöförvaltningen har idag 195 arbetsplatser för cirka 280 medarbetare, och ser inga behov av större förändringar under planeringsperioden. 5.3 Hyreskostnadsutveckling Lokalkostnaden för förvaltningen är cirka 16,3 mnkr för 2026. Inga ökningar, utöver normal årlig indexuppräkning, förväntas inom den kommande tioårsperioden. Miljöförvaltningens lokaler hyrs enbart via fastighetskontoret, d.v.s. internt inom kommunkoncernen. Tjänsteutlåtande Sid 29 (30) start.stockholm 5.3.1 Administrativa lokaler Befintlig hyreskostnad 16 365 555 5.4 Samverkan Alla behov av förändringar och anpassningar av förvaltningens lokaler samordnas via förvaltningens lokalansvarig. Miljöförvaltningen delar kontorslokaler med framför allt de övriga tekniska förvaltningarna i Tekniska Nämndhuset, vilket bland annat innebär att gemensamma kostnader för städning, reception, mötesrum m.m. delas mellan förvaltningarna. 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026 Miljöförvaltningen har sina lokaler i Tekniska Nämndhuset, tillsammans med de övriga tekniska förvaltningarna. Förvaltningen har 195 arbetsplatser fördelat på 2608 kvm, d.v.s. 13,4 kvm/arbetsplats. De nyrenoverade lokalerna uppfyller förvaltningens behov väl, och det finns för närvarande inga planer på att byta lokaler eller förändra den förhyrda ytan. Totalgruppering Area Kapacitet arbetsplatser Hyreskostnad Summering Administrativa lokaler Area 2 617 Befintlig hyreskostnad 16 365 555 Hyreskostnad/area 6 254 5.5.2 Behov och planering av lokaler för (första planeringsperioden) Inga förändringar är planerade under planeringsperioden. Tjänsteutlåtande Sid 30 (30) start.stockholm 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden) Inga förändringar är planerade under planeringsperioden. 6 Övriga redovisningar 6.1 Finansiering genom externa bidrag Externfinansierade projekt stärker stadens förmåga att uppnå miljö- och klimatmål, liksom mål inom andra för staden viktiga verksamhetsområden. Förvaltningen upplever att konkurrensen om extern projektfinansiering hårdnat under senare år. Därför krävs noggranna strategiska överväganden innan beslut tas om att avsätta resurser för att ansöka om projektmedel, liksom säkerställande av förankring på ledningsnivå om deltagande hos andra verksamheter. Miljöförvaltningen har för avsikt att öka andelen extern finansiering. Det gäller både inom verksamhetsområden som har respektive aldrig tidigare haft extern finansiering. En intern stödfunktion upprättas därför under 2026 för att underlätta arbetet. Ökad externfinansiering i staden kommer att öka behovet av att hantera juridiska frågor såsom avtal och överenskommelser. Förvaltningen ser därför ett ökat behov av stöd från stadsledningskontorets jurister gällande avtalsjuridik. Det är positivt att det stadscentrala stödet kopplat till att söka extern finansiering nu utvecklas till att omfatta både nationella- och internationella medel. Det är också av stor vikt att staden centralt kan bistå med operativt stöd till stadens övriga förvaltningar och bolag, i exempelvis ansökningsförfarandet. Det behöver även tydligare klargöras på vilket sätt ökad extern finansiering till välfärdsförvaltningarna och stadens stadsdelar kan möjliggöras. --- [07 2026-4755 Bilaga 1. MHN 2027-2029.pdf] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Utfall KF Nämndens Nämndens Prognos förFörändring NämndensPrognos för Förändring Nämndens Prognos för Förändring Mnkr budget VP underlag omslutnings-jämfört med underlag omslutnings- jämfört med underlag omslutnings- jämfört med 2025 2026 2026 2027 förändring budget 2028 förändringnämndens underlag 2029 förändringnämndens underlag exl 2027 2026 exl 2028 till budget exl 2029 till budget omslutnings- ( 4-2) omslutnings- 2027 omslutnings- 2028 förändring förändring (8-4) förändring (12-8) 1 2 3 4 5 7 8 9 11 12 13 15 Driftverksamhet Kostnader 311,6 279,7 321,8 267,5 41,1 -12,2 266,2 41,1 -1,3 266,2 41,1 0,0 Förvaltning 83,1 80,6 80,8 80,6 0,2 0,0 80,6 0,2 0,0 80,6 0,2 0,0 Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning 111,9 107,4 119,4 102,4 12,0 -5,0 102,4 12,0 0,0 102,4 12,0 0,0 Miljöövervakning 80,0 66,5 84,6 62,8 15,9 -3,7 61,5 15,9 -1,3 61,5 15,9 0,0 Energi och klimat 22,0 25,2 24,6 21,7 0,6 -3,5 21,7 0,6 0,0 21,7 0,6 0,0 Miljö, externfinansierade projekt 14,6 0,0 12,4 0,0 12,4 0,0 0,0 12,4 0,0 0,0 12,4 0,0 Intäkter (-) -141,1 -102,1 -143,2 -102,1 -41,1 0,0 -102,1 -41,1 0,0 -102,1 -41,1 0,0 Förvaltning -1,1 0,0 -0,2 0,0 -0,2 0,0 0,0 -0,2 0,0 0,0 -0,2 0,0 Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning -101,9 -92,7 -104,7 -92,7 -12,0 0,0 -92,7 -12,0 0,0 -92,7 -12,0 0,0 Miljöövervakning -24,9 -9,4 -25,3 -9,4 -15,9 0,0 -9,4 -15,9 0,0 -9,4 -15,9 0,0 Energi och klimat -0,8 0,0 -0,6 0,0 -0,6 0,0 0,0 -0,6 0,0 0,0 -0,6 0,0 Miljö, externfinansierade projekt -12,4 0,0 -12,4 0,0 -12,4 0,0 0,0 -12,4 0,0 0,0 -12,4 0,0 Verksamhetens nettokostnader exkl kap kostnad170,5 177,6 178,6 165,4 0,0 -12,2 164,1 0,0 -1,3 164,1 0,0 0,0 avskrivningar 1,2 1,2 1,2 1,2 0,0 0,0 1,5 0,0 0,3 1,5 0,0 0,0 internräntor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader 312,8 280,9 323,0 268,7 41,1 -12,2 267,7 41,1 -1,0 267,7 41,1 0,0 Summa intäkter -141,1 -102,1 -143,2 -102,1 -41,1 0,0 -102,1 -41,1 0,0 -102,1 -41,1 0,0 Netto 171,7 178,8 179,8 166,6 0,0 -12,2 165,6 0,0 -1,0 165,6 0,0 0,0 4, 8 och 12 I kommunfullmäktiges budget redovisas endast kostnader/intäkter för nämndens egen verksamhet. Beräknade omslutningsförändringar ska anges av nämnden i verksamhetsplanen och redovisas till kommunstyrelsen. 5, 9 och 13 Prognos för omslutningsförändringar till följd av köp och försäljning av tjänster mellan olika nämnder, externa transaktioner, kompetensfonden och miljömiljarden redovisas här. Kommunfullmäktiges beslutade budget KF budget 2026 och plan för 2027 och 2028 2026 2027 2028 Summa kostnader inkl kapitalkostnader -280,9 -268,7 -267,7 Drift och underhåll -280,9 -268,7 -267,7 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 Internränor 0,0 0,0 0,0 Intäkter 102,1 102,1 102,1 Netto -178,8 -166,6 -165,6 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Specifikation av förändringar i driftverksamheten (-) = ökade kostnader/minskade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter -280,9 102,1 Minskade kostnader för: Hållbara inköp och upphandling 1,5 Metoder, verktyg och kommunikation för genomförande av miljöprogram och handlingsplaner 3,0 Samordnad tillsyn 1,0 Förstärkt analysförmåga för riskbaserad tillsyn 1,0 Stärkt arbete för halverade konsumtionsutsläpp 1,5 Stärkt vägledning till fastighetsägare för energieffektivisering och fler solceller 1,0 Implementering av det framtagna systemet för minskad plastanvändning 1,0 NVI i värdefulla vattenområden, fortsatt stöd till åtgärdsarbetet för friskare vatten 1,7 Utredning av luftföroreningarnas konsekvenser för hälsan i Stockholm över tid 0,5 -268,7 102,1 Av nämnden beräknade förändringar 2027 Ökade intäkter för: Minskade intäkter genom att: Nämndens underlag till budget för 2027 -268,7 102,1 (ska överensstämma med av KF beslutad plan för 2027) Minskade kostnader för: Arbeta med förorenade områden och PFAS 1,0 Av nämnden beräknade förändringar 2028 Ökade intäkter för: Minskade intäkter genom att: Nämndens underlag till plan för 2028 -267,7 102,1 (ska överensstämma med av KF beslutad plan för 2028) Av nämnden beräknade förändringar 2029 Ökade intäkter för: Minskade intäkter genom att: Nämndens underlag till plan för 2029 -267,7 102,1 Budget 2026 Av kommunfullmäktige beslutad plan för 2027 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Kapitalkostnader i ett tioårsperspektiv E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se (löpande prisnivå, mnkr) Utfall 2025 Budget 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Kapitalkostnader Kapitalkostnader på befintliga, ej avskrivna anläggningstillgångar. Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 1,2 1,2 0,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kapitalkostnader 1,2 1,2 0,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kapitalkostnader på nya investeringar i Pågående och beslutade projekt Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kapitalkostnader på nya investeringar i Planeringsprojekt, uppbunden investeringsplan Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kapitalkostnader på nya investeringar iluftmätningsinstrument Nya planeringsprojekt Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,8 1,4 1,5 1,5 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,8 1,4 1,5 1,5 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 1,2 1,2 1,2 1,5 1,5 1,5 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Summa kapitalkostnader 1,2 1,2 1,2 1,5 1,5 1,5 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Totalt, inkl. kapitalkostnader på samtliga nya investeringar Kapitalkostnader Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Investeringsplan 2027 och kommande år Prognos (mnkr) Utfall 2025Prognos 2026 (1) Plan 2027 (2) Plan 2028 (3) Plan 2029 (4) Plan 2030 (5) Plan 2031 (6) Plan 2032(7)Plan 2033-- (8) Inventarier och maskiner 0,6 1,3 2,0 1,6 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1. Prognos 2026 2-5. Nämndens underlag för budget 2027-2030, inom av KF beslutade planeringsnivåer i budget 2026. 6-8. Nämndens plan för 2031 och framåt 2026-03-31 16:04 Investeringsplan Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar t o m 2025 Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Start Slut Start Slut Projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. Kolumn D-E Budget som beslutats i VP 2026, gäller hela 2026 - även i uppföljningsärenden Kolumn P-S Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. Kolumn T-U Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet. Kolumn V-W Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade datum skall förklaras. Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. Prognos Ackumulerat utfall Budget Prognos Totalt Period 2029 2030 Beslutat Prognos Beslutat Mnkr 2026 2026 2027 2028 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Nämnderna ska redovisa samtliga taxor och avgifter som nämnden beslutar om. Redovisningen ska innehålla en kortfattad beskrivning av bakgrunden för avgiftsuttaget, till exempel koppling till lagrum med mera, och grunderna för beräkning av avgifterna. Taxor och avgifter Taxa/avgift (namn)Senast justerad Planerad justering Nuvarande nivå (kr) Total intäkt VP 2026 (mnkr) Grund för avgiftsuttag (lagrum, reglemente etc.) Grund för beräkning av taxa/avgift Eventuell indexreglering Beslut om taxa/avgift fattas av Kommentar Taxa för Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnds verksamhet enligt miljöbalken 1 jan 2026 Revideras årligen 1 450 kr/tim 67,0 27 kap 1 § andra stycket miljöbalken (1998:808) Bl.a. prop 1997/98:45 del 2, s 286 ff Nej KF Grundas på självkostnad Taxa från och med den 1 januari 2026 för Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnds tillsynsverksamhet enligt strålskyddslagen 1 jan 2026 Revideras årligen 1 450 kr/tim 2,9 8 kap. 14 § Strålskyddsförordning (2018:506) Självkostnad enl. 2 kap. 6 § kommunallagen (2017:725). Nej KF Avgift som motsvarar senast fastställda timavgift för tillsyn enligt miljöbalken. Taxa för Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnds tillsynsverksamhet enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa 1 jan 2026 Revideras årligen 1 450 kr/tim 0,1 8 § Förordning (2007:156) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. 8 § Förordning 2007:156 om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Självkostnad. Nej KF Avgift som motsvarar senast fastställda timavgift för tillsyn enligt miljöbalken. Taxa för Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnds offentliga kontroll enligt livsmedels- och foderlagstiftningen 1 jan 2026 Revideras årligen 1 810 kr/tim 44,1 6 § Förordning Förordning (2021:176) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter Beräkning enligt principerna i förordning 2017/625/EU om offentlig kontroll. Nej KF Timavgift beräknad som självkostnad. Taxa för Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnds marknadskontroll 1 jan 2026 Revideras årligen 1 450 kr/tim 0,0 2 § lagen (2014:140) marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn. Beräkning enligt principerna i förordning 2019/1020/EU om marknadskontroll Nej KF Avgift som motsvarar senast fastställda timavgift för tillsyn enligt miljöbalken. Taxa för Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnds tillsynsverksamhet enligt lagen om sprängämnesprekursorer 1 jan 2026 Revideras årligen 1 450 kr/tim 0,0 11 § och 19 § andra stycket lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer Självkostnad enl. 2 kap. 6 § kommunallagen (2017:725). Nej KF Avgift som motsvarar senast fastställda timavgift för tillsyn enligt miljöbalken. Taxa för Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnds tillsynsverksamhet enligt lagen om åtgärder mot förorening från fartyg 1 jan 2026 Revideras årligen 1 450 kr/tim 0,0 6 kap. 8 § lagen om åtgärder mot förorening från fartyg Självkostnad enl. 2 kap. 6 § kommunallagen (2017:725). Nej KF Avgift som motsvarar senast fastställda timavgift för tillsyn enligt miljöbalken. --- [07 2026-4755 Bilaga 2. Kompetensförsörjningsplan för miljöförvaltningen 2027-2029 (slutversion).pdf] Miljöförvaltningen Verksamhetsstöd PM Sida 1 (13) 2026-02-23 Miljöförvaltningen Verksamhetsstöd Box 8136 104 20 Stockholm Telefon (växel): 08-508 28 800 Jenny.ahlberg@stockholm.se start.stockholm.se Bilaga 2. Miljöförvaltningens kompetensförsörjningsplan 2027-2029 Miljöförvaltningen ska vara en förebild som arbetsgivare med goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i en stimulerande arbetsmiljö. Kompetenta och engagerade medarbetare är en förutsättning för förvaltningens verksamhet och utveckling. Kompetensförsörjningsplanen 2027-2029 beskriver förvaltningens kompetensbehov samt planerade och prioriterade aktiviteter för att säkerställa att verksamheten har rätt kompetens på lång sikt. Kompetensförsörjningsplanen är ett strategiskt dokument som möjliggör samordning av insatser så att resurser används på ett effektivt sätt. Kompetensförsörjningsplanen uppdateras årligen och utgår från nämndens gällande treåriga kompetensförsörjningsplan samt SKR:s nio strategier för att säkra kompetensförsörjningen. Kompetensbehovet och prioriterade aktiviteter beskrivs inom personalområdena: utveckla, behålla, attrahera, rekrytera, och avsluta. Sammanfattningsvis har miljöförvaltningen relativt goda förutsättningar att säkra en långsiktig kompetensförsörjning. Dock har förvaltningen identifierat ett antal utmaningar som behöver hanteras. Den minskade tillgången på nyutbildade inspektörer, ökade krav på digitalisering och projektledning samt konkurrens om specialistkompetens är några av dessa. Efterfrågan på kompetens inom miljö-, klimat- och hälsoskydd ökar, medan antalet studenter som söker sig till relevanta utbildningar minskar. Detta kan leda till svårigheter att rekrytera till kärnbefattningar framöver. Förvaltningen arbetar aktivt med att stärka samarbetet med utbildningsinstitutioner och utvecklar strategier för att öka yrkesområdets attraktivitet. Förvaltningen ser även över och förändrar arbetssätt för att möta kompetensbehoven. Då digitala förmågor nu krävs inom samtliga verksamhetsområden finns ett fortsatt behov av kontinuerlig kompetensutveckling inom digitalisering för både chefer och medarbetare. Vidare är det av vikt att beakta dessa faktorer vid behovsanalys inför rekryteringar eller inhyrning av konsulter. Mål och uppdrag Förvaltningens övergripande mål och uppdrag är i stort att bidra till minskad klimatpåverkan samt en frisk och hälsosam miljö i staden. PM Sida 2 (13) Förändringar som påverkar kompetensbehovet Det uppdraget bedöms inte förändras avsevärt över tid, däremot tillkommer utmaningar i takt med att staden växer och att lagstiftning förändras. Stadens tillväxt innebär både kortsiktigt och långsiktigt att flera av de tillsynsområden som förvaltningen ansvarar för växer. Att Stockholm växer och blir tätare innebär också att förvaltningen måste utveckla myndighetsutövningen och tillsynen för stockholmarnas hälsa och miljö. Förändringar som påverkar kompetensbehovet Tillsyn Några exempel på särskilt prioriterade områden i tillsynsbehovsutredningen är fortsatt utvecklingsarbete i syfte att minska utsläpp av farliga ämnen till mark och vatten, förorenade områden samt frågor kopplade till avfall och masshantering. Kommunerna får ett allt större ansvar för att motverka illegal verksamhet vilket kräver förändrade arbetssätt som är mer utredande, utvecklande och i samverkan med andra. Det ställer ökade krav på medarbetares förmåga till analys och utredning vilket bland annat påverkar kompetensprofilen i samband med rekrytering. På sikt kan det eventuellt finnas behov av att rekrytera ytterligare specialistkompetens som kan bistå i att driva utvecklingen inom området. Förvaltningen konstaterar även att ansvaret för att motverka välfärdbrottslighet växer vilket medför krav på nya kompetenser och ökade resurser. Förvaltningen identifierar även förändringar inom området livsmedelskontroll. Förändringarna berör exempelvis nya kontrollområden. Bland annat genomför kommunerna numera kontroll av kontaktmaterialverksamheter och behöver därav fortsätta utveckla kompetensen inom området. En faktor som kan ha en betydande påverkan på förvaltningens kompetensplanering är förslaget om förstatligandet av livsmedelskontrollen. Ett eventuellt genomförande skulle kräva en djupare analys av dess konsekvenser och de förändrade förutsättningarna vad gäller exempelvis organisationens stödfunktioner. Energi och klimat I klimathandlingsplanen ställs krav på samtliga förvaltningar i staden att leva upp till miljöprogrammets mål. Miljöförvaltningen PM Sida 3 (13) Förändringar som påverkar kompetensbehovet har därav en viktig roll framåt i att stötta stadens förvaltningar och byggande bolag med kompetensutvecklingsinsatser inom bland annat energi och klimat samt cirkulärt byggande. Efterfrågan på erfaren personal inom området energi, klimat och ökad cirkularitet är hög inom såväl privat som offentlig sektor. Kompetensförsörjning inom cirkulär bygg- och anläggning, hållbara transporter och upphandling kommer fortsätta vara utmanande områden för förvaltningen framöver. Projektledarkompetens Det finns ett behov av att fortsätta förstärka kompetensen inom projektledning och projektstyrning. Förvaltningens roller och arbetssätt kräver att en stor andel av medarbetarna behöver vara skickliga på att samverka, samordna och driva arbetet framåt. Det finns även en strävan mot att öka antalet projekt med extern finansieringen. Digitalisering Förvaltningens digitaliseringsarbete fortsätter med utgångspunkt i den strategiska utvecklingsplan för digitalisering som årligen revideras med aktiviteter för kommande år. Krav på kompetens inom digitalisering kommer successivt öka i samband med att processer och arbetssätt utvecklas med digitala verktyg. För att fortsatt möta dessa behov behöver förvaltningen fortsätta arbeta med digital kompetens hos befintliga chefer och medarbetare, men också ta med dessa aspekter vid behovsanalys inför rekryteringar samt strategiskt och operativt nyttjande av extern specialistkompetens. Konsultanvändningen på miljöförvaltningen Förvaltningen köper in en del konsulttjänster inom ett par olika områden. Huvuddelen av konsulttjänsterna går till provtagning och analyser av olika typer av miljögifter i vatten, mark, byggmaterial i inomhusmiljön och livsmedel. Anledningen till detta är att förvaltningen varken har den utrustning som krävs i form av provtagningsutrustning, material och analysapparater eller erforderlig kompetens. I övrigt köps konsulttjänster in för bland annat framtagande av statistik, underlag och material för handlingsplaner, tekniska analyser, digitaliseringstjänster, framtagande av projekt- och EU-ansökningar. Tjänster köps även in för olika modelleringsverktyg och beräkningsmodeller för miljövetenskapliga undersökningar. PM Sida 4 (13) Kritiska kompetenser Generellt används konsulttjänsterna för spetskompetens som förvaltningen saknar, som en insats för att snabba upp processer och för att genomföra provtagning och analyser. Förvaltningen bedömer att konsultanvändningen under 2027-2029 kommer att kvarstå på ungefär samma nivå som under föregående år. Möjligen kan konsultanvändningen öka något i takt med nya utredningsuppdrag eller utökade uppdrag inom exempelvis miljöövervakning. Inför avrop och upphandling av konsulttjänster görs kontinuerligt bedömning om konsultanvändning är det mest resurseffektiva sättet för att genomföra insatsen. Kritiska kompetenser De identifierade kritiska kompetenser förvaltningen har och i viss mån ser en utmaning i att rekrytera är: • spetskompetens inom tillsynsområden för miljö, hälsoskydd och livsmedel • expertis inom olika miljöområden såsom t.ex. luft, buller, förorenad mark, vatten, avfall, miljöfordon, energi och klimat • kompetens inom förändringsledning • speciallistroller med unik kompetens • erfarna chefer med kompetens inom förvaltningens verksamhetsområden Befattningar som inspektör, miljöutredare och projektledare utgör en stor del av förvaltningens verksamhet och kompetenskraven inom dessa befattningar inkluderar ofta flera av de för förvaltningen nämnda kritiska kompetenserna. Antalet utbildade miljö- och hälsoskyddsinspektörer på Stockholms universitet har minskat över tid och en liknande trend har synts även på andra lärosäten i landet. Samtidigt finns ett stort behov att rekrytera nya inspektörer i många kommuner. Förvaltningen har därför bland annat inlett ett tätare samarbete med Stockholms universitet för att arbeta strategiskt med att locka fler till utbildningen och nå ut till en bredare målgrupp. Samarbetet omfattar även att öka utbildningens arbetslivsanknytning och utveckla studenternas förmåga att möta arbetslivet. Den nya arbetsintegrerade utbildningen, som möjliggör för studenterna att arbeta som studentmedarbetare inom kommun under studietiden, startade hösten 2025. Förvaltningen har under 2025 haft möjlighet att anställa tre studentmedarbetare från programmet. PM Sida 5 (13) Kritiska kompetenser Förvaltningen ser också ett behov av att samverka med fler utbildningsinstitutioner som berör andra yrkeskategorier inom verksamhetsområdet. Dels kan lärosäten också behöva erbjuda kortare påbyggnadsutbildningar till personer med lämplig bakgrund men som studerat eller arbetat inom andra sektorer. En dialog behöver också föras med de tillsynsvägledande myndigheterna för en gemensam beredskap för att möta kommande kompetensbehov. Förvaltningen rekryterar nu miljö- och hälsoskyddsinspektörer baserat på en bredare kompetensprofil, vilket innebär att medarbetare med andra utbildningsbakgrunder anställs. Genom erfarenhetsutbyte med erfarna inspektörer, internutbildningar och externa utbildningsinsatser får de möjlighet att tillägna sig inspektörskompetensen i arbetet. För att möta rekryteringsutmaningen framöver ser förvaltningen också över sina arbetssätt, justerar processer och utmanar invanda tillvägagångssätt. Exempelvis tillämpar förvaltningen inom vissa områden att medarbetare utan inspektörsutbildning genomför vissa arbetsuppgifter som traditionellt ligger på inspektörerna. Vidare arbetar förvaltningen löpande med att förenkla och effektivisera arbetsmoment genom exempelvis digitalisering. Med hjälp av AI och automation vidareutvecklas stöd för interna arbetsprocesser men även för stockholmare och verksamhetsutövare. Detta frigör tid för inspektörerna att fokusera på de uppgifter där deras kompetens bäst behövs. Förvaltningen ser att det även finns en utmaning i att rekrytera erfarna chefer med expertis inom miljöområdet. Därav kan kravställningen behöva justeras för att möjliggöra rekrytering från en bredare kompetensbas. Det inkluderar även att se potential och inte enbart värdera erfarenhet. I nuläget ser förvaltningen således en utmaning vad gäller kompetensförsörjning av kritiska kompetenser. Även inom vissa specialistområden blir det allt svårare att behålla och rekrytera kritiska kompetenser då efterfrågan på kompetensen är stor på marknaden. Många som arbetar inom dessa områden som experter konkurrerar förvaltningen om med både näringsliv och offentlig sektor. Den stora efterfrågan har också lett till ett högt löneläge som förvaltningen många gånger haft svårt att möta. Att fortsätta arbeta med förvaltningens lönepolitik är avgörande så att lönenivå och löneutveckling blir konkurrenskraftig och marknadsmässig. Förvaltningen kommer också arbeta med att stärka arbetsgivarvarumärket för att attrahera, rekrytera och behålla PM Sida 6 (13) Kritiska kompetenser kompetens genom att bland annat stärka sin närvaro på sociala medier. Personalstatistik och rörlighet Förvaltningens antal tillsvidareanställningar i snitt per helår har ökat de senaste åren. 2025 hade förvaltningen i snitt 282 tillsvidareanställda vilket går att jämför med 2021 när förvaltningen hade 256 tillsvidareanställda. År 2021 2022 2023 2024 2025 Genomsnittligt antal anställda 256 266 265 269 282 I december 2025 var det totala antalet anställda inklusive visstidsanställda 298 stycken (282 stycken 2024). Utökningen 2025 har främst skett inom tillsynen och bland projektledande roller, där förvaltningen förstärkt verksamheten för att möta nya eller utökade mål och uppdrag. Exempel på sådana områden är samordnad tillsyn, välfärdsbrottslighet, uppföljning av miljöprogrammet, samordning kring utökade upphandlingskrav, stärkt fastighetsägartillsyn samt riktad bostadstillsyn. Könsfördelningen är ungefär densamma som tidigare år men andelen män har succesivt ökat något. Kön 2023 2024 2025 Kvinnor 71% 70 % 68 % Män 29 % 30 % 32 % Könsfördelningen reflekterar en skev könsfördelning som finns redan på inspektörsutbildningar runtom i landet. Andelen kvinnor är fler inom de flesta åldersgrupperna. Det är enbart i åldersgruppen med anställda över 65 år som det är fler män än kvinnor. Förvaltningen har en förhållandevis hög intern rörlighet, där medarbetare byter anställningsform eller befattning. Förvaltningens personalomsättning är fortsatt låg men har ökat något under 2025. Jämfört med föregående år har antalet avgångar ökat från 21 stycken 2024 till 23 stycken under 2025. Antalet rekryteringar av tillsvidareanställda har ökat från 26 stycken 2024 till 42 stycken 2025. När rekryteringar från samma förvaltning exkluderas har antal rekryteringar har ökat från 19 stycken till 29 stycken. PM Sida 7 (13) Kritiska kompetenser Stadens formel för beräkning av personalomsättning: Nyckeltalet beräknas genom att det lägsta antalet av externa (stadsexterna) avgångar eller rekryteringar av tillsvidareanställningar under perioden divideras med det genomsnittliga antalet tillsvidareanställningar under perioden. Enligt avgångsenkäter och intervjuer är de vanligaste orsakerna till att tillsvidareanställda väljer att söka sig vidare fortsatt främst större utvecklingsmöjligheter/karriärvägar och möjlighet att jobba närmare sin bostad. Miljöförvaltningen har en förhållandevis jämn åldersfördelning bland de anställda. Medelåldern för samtliga anställda är 44,4 år (män 45,0 år, kvinnor 44,2 år). Under perioden fram till och med 2029 kommer 13 av dagens medarbetare vara över 67 år. Ingen särskild befattningsgrupp är överrepresenterad bland pensionsavgångarna, men flera av de medarbetare som är i pensionsberättigad ålder innehar kritiska kompetenser. Eftersom dessa kompetenser är kritiska för verksamheten och efterfrågade av arbetsmarknaden gäller det för förvaltningen att säkerställa en kompetensöverföring till övriga medarbetare. Den medarbetarenkät som genomförts i förvaltningen visar ett högt Aktivt Medskapandeindex (AMI). År 2025 uppnådde förvaltningen ett AMI på 84, vilket är högre än stadens samlade resultat på 81. Förvaltningen fick ett särskilt högt resultat på delindexet ledarskap Personalomsättning 2025 2024 2023 2022 2021 7,09% 6,33% 6,42% 7,15% 5,47% PM Sida 8 (13) Riskanalys kopplat till identifierade utmaningar med ett värde på 87 jämfört med stadens ledarskapsindex på 84. Det är fortsatt viktigt att skapa förutsättningar för ett gott ledarskap som tar tillvara engagemanget i verksamheten. Individuella utvecklingsplaner uppdateras årligen i samband med medarbetarsamtal. Medarbetarna får ge uttryck för sin ambitionsnivå och önskade kompetensutveckling inom ramen för vad verksamheten kan erbjuda, och cheferna uppmuntrar till utveckling utifrån verksamhetens behov. I samband med dessa samtal diskuteras eventuella kompetensgap mellan individernas nuläge och kompetensprofilen för att komma vidare eller nå en önskad utveckling eller nyckelposition. Chefen beskriver kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och en utvecklingsplan för året beslutas. På miljöförvaltningen utannonseras alla lediga tjänster på stadens intranät. Generellt utlyses alla lediga tjänster externt, men i fall då det finns väldigt kompetenta interna sökande sker i undantagsfall endast annonseringen internt. Alla anställda har alltid möjlighet att söka nya och lediga tjänster och interna karriärer inom förvaltningen uppmuntras. Förvaltningen genomför även utvecklingsprogram för medarbetare inom TN-akademin (ett utvecklingsprogram för medarbetare på miljöförvaltningen, trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och fastighetskontoret). Syftet är att bidra till medarbetarnas personliga utveckling och för att rusta medarbetare att kliva in i ledarroller i framtiden. Riskanalys kopplat till identifierade utmaningar Förvaltningens övergripande utmaningar vad gäller kompetensbehovet bedöms som utmanande men hanterbara. De utmaningar som förvaltningen står inför den kommande treårsperioden som kan innebära visst kompetensgap hanteras främst genom att kompetensutveckla och bredda nuvarande medarbetares kompetens samt rekrytera för att tillföra ny kompetens. Det är i första hand en fördjupning och breddning av kompetensen inom befintliga befattningar som behövs. Mycket utvecklingsarbete pågår, inte minst inom digitaliseringsområdet. Förvaltningens strategi är att utveckla befintlig personal men det kan även bli aktuellt att på sikt rekrytera in kompetenser inom digitaliseringsområdet som inte finns i dagsläget. PM Sida 9 (13) Förvaltningens planerade aktiviteter för att hantera kompetensgapet Förvaltningen behöver fortsatt förstärka och systematisera arbetet med successionsplanering inför kommande pensionsavgångar samt eventuella avgångar för nyckelpersoner eller personer med kritiska kompetenser. Detta är viktigt för att säkerställa att potentiella kompetensgap förebyggs och att verksamhetens kontinuitet upprätthålls. Varje enhet på förvaltningen ansvarar för sin kompetensförsörjning och har övergripande planer för hur kritiska kompetenser och personal ska ersättas om någon plötsligt skulle sluta. Genom kompetensplaneringen kan interna förmågor identifieras och utvecklas. Generellt så tillämpas en viss grad av kompetensöverlappning men förvaltningen arbetar för att systematisera det kollegiala lärandet i större omfattning för att minska sårbarheten. Det som har störst påverkan på kompetensförsörjningen är förvaltningens förmåga att behålla, attrahera och rekrytera kompetens. Även om mycket fokus kommer ligga på kompetensutveckling de kommande åren anses risken för att misslyckas på det området som relativt låg. Förvaltningen har redan nu goda förutsättningar för att ge medarbetare möjligheter till kompetensutveckling. Det relativa löneläget är en faktor som påverkar förmågan att behålla, attrahera och rekrytera kompetens. Löneläget utvärderas årligen och under de senaste åren har förvaltningen använt en del av det ekonomiska utrymme som olika effektiviseringar skapat till att göra särskilda lönesatsningar. Förvaltningen fortsätter jobba med lönepolitiken så att lönenivå och löneutveckling håller sig konkurrenskraftig och marknadsmässig. Förutom löneläget så är en påtaglig risk vad gäller förmågan att attrahera och rekrytera kompetens att konkurrensen om miljöförvaltningens kritiska kompetenser ökar på arbetsmarknaden. Det är en trend att fler kommuner och konsultbolag söker liknande kompetenser som miljöförvaltningen. En kommande utmaning är också att antalet sökande och färdigutbildade miljö- och hälsoskyddsinspektörer minskar kraftigt i landet. Förvaltningens planerade aktiviteter för att hantera kompetensgapet Förvaltningen har identifierat ett antal utmaningar med kompetensbehovet och arbetar aktivt, både med interna processer samt i externa samarbeten, för att hantera kompetensgapet på ett bra sätt. Ett antal aktiviteter är särskilt prioriterade och många av dessa PM Sida 10 (13) Förvaltningens planerade aktiviteter för att hantera kompetensgapet är specifika för respektive avdelning och enhet. Åtgärder sker fortlöpande och det finns en etablerad och fungerande hantering för att anpassa åtgärder utifrån nya eller förändrade behov som uppstår över tid. Utveckla Förvaltningen fortsätter med kompetenshöjande insatser som syftar till att utveckla och bredda den enskilde medarbetarens kompetens och därmed bidra till att verksamheten uppnår sina mål, uppdrag och sitt framtida kompetensbehov. Kompetensutveckling diskuteras i samband med medarbetarsamtalet och dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen. Nedan listas prioriterade aktiviteter för 2027-2029: • Kontinuerligt arbete med kompetensplanering på avdelningar och enheter för att identifiera och utveckla interna förmågor samt minimera risken vid personalomsättning. • Fortsätta stärka lärandet mellan kollegor och samverkanspartners i organisationen. Det inkluderar exempelvis att jobba med erfarenhetsutbyte och lärande mellan inspektörer och specialister. Förvaltningen arbetar även med att säkerställa att arbetsgrupper med komplexa ärenden är väl bemannade för att möjliggöra effektiv kompetensöverföring. • Stärka chefens förutsättningar att leda genom att, även fortsättningsvis, erbjuda cheferna gemensamma forum där de kan dela erfarenheter, lära av varandra samt utbildas. • Förvaltningen erbjuder kontinuerligt utbildningar för förvaltningens chefer inom ledarskap, förändringsledning, lönebildning, arbetsmiljö, arbetsrätt och kompetensbaserad rekrytering. • Förvaltningens ska kontinuerligt arrangera förvaltningsövergripande möten för att ge möjlighet till lärande och erfarenhetsutbyte mellan avdelningar samt ta del av kunskap från andra förvaltningar via inbjudna gäster. • Extern och intern ämnesspecifik utbildning för förvaltningens medarbetare utifrån befintliga eller nya arbetsområden, nya arbetssätt och lagstiftningsförändringar. • Fortsatt arbete med digitalisering sker utifrån miljöförvaltningens utvecklingsplan för digitalisering. Förvaltningen utvecklar kontinuerligt kompetens inom digitalisering och artificiell intelligens utifrån principen ”lärande genom att göra”, exempelvis via medarbetares deltagande i utvecklingsprojekt eller i AI‑teamet. • Årligen erbjuda utvalda medarbetare att delta i utvecklingsprogrammet TN-akademin. Akademin är ett PM Sida 11 (13) Förvaltningens planerade aktiviteter för att hantera kompetensgapet samarbete mellan miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, exploateringskontoret och fastighetskontoret. • Kompetensutvecklingsinsatser i förvaltningen för att minska klimatpåverkan från förvaltningens egen konsumtion, i enlighet med klimathandlingsplanen. • Kompetensutvecklingsinsatser kring välfärdsbrottslighet. Behålla Genom ett engagerat och tillitsbaserat ledarskap, utvecklande och inkluderande arbetsmiljö samt delaktighet och inflytande är miljöförvaltningen en arbetsplats där medarbetarna vill stanna kvar. Förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda medarbetarna ett meningsfullt arbete. Nedan listas prioriterade aktiviteter under 2027-2029 för att behålla kompetenta och engagerade medarbetare: • Underlätta för fler att arbeta längre genom att säkerställa en god arbetsmiljö och aktivt arbete med friskfaktorer. • Säkerställa inflytande och delaktighet genom en god samverkan på samtliga organisatoriska nivåer. • Kontinuerligt arbete med aktiva åtgärder för att säkerställa allas lika rättigheter och möjligheter på jobbet. • Fortsätta arbeta med det relativa löneläget för att säkerställa ett konkurrenskraftigt och marknadsmässigt löneläge. • Tydliggöra möjliga karriärvägar i form av specialistfördjupningar, breddad expertis, ledarroller eller chefsroller. • Fortsatta satsningar för att vara en attraktiv arbetsgivare, bland annat genom insatser inom områdena friskvård, arbetsmiljö, intern kommunikation, kulturbyggande aktiviteter och flexibla arbetssätt och arbetstider. Attrahera För goda verksamhetsmässiga resultat behöver miljöförvaltningen fortsatt attrahera rätt kompetens och nå relevanta målgrupper, särskilt inom bristyrken. De anställda är de bästa ambassadörerna för att sprida en attraktiv bild av miljöförvaltningen som en stimulerande arbetsplats med god arbetsmiljö, konkurrenskraftig lön och flexibla arbetsförhållanden. Prioriterade aktiviteter under 2027- 2029 för att öka miljöförvaltningens attraktivitet: • Lyfta fram goda exempel där medarbetarens ambassadörskap synliggör verksamhetens värderingar (mot samarbetspartners, nätverk, branschfolk, studenter och lärosäten). PM Sida 12 (13) Förvaltningens planerade aktiviteter för att hantera kompetensgapet • Fortsätta öka utbyte av kunskap och praktiska erfarenheter mellan universitet och miljöförvaltningen. Högskolepraktikanter, studentmedarbetare och exjobb medför att fler studenter lär känna miljöförvaltningen som en attraktiv arbetsplats. • Deltagande på universitetens arbetsmarknadsdagar. • Öka attraktiviteten genom att gå ut med arbetsgivarvarumärket i fler kanaler, så som att sprida goda exempel på intressanta projekt och arbetsuppgifter på miljöförvaltningen. • Synliggöra stadens och förvaltningens anställningsförmåner, både internt och som en del i arbetet med att attrahera nya medarbetare. • Säkerställa att förvaltningens löner och löneförhållanden är attraktiva och transparenta. • Fortsätta det strategiska samarbetet med Stockholms universitet och andra kommuner för att hantera utmaningen med få utbildade inspektörer. Det inkluderar bland annat att fortsatt delta i utvecklingen av den inspektörsutbildning som möjliggör arbete inom kommun parallellt med utbildningen. Förvaltningen kommer fortsätta ta emot praktikanter och studentmedarbetare från utbildningen samt tillhandahålla föreläsare. Rekrytera Miljöförvaltningen tillämpar kompetensbaserad rekrytering. I en rekrytering möter förvaltningen många potentiella medarbetare och en väl genomförd rekrytering bidrar till att stärka bilden av miljöförvaltningen som en bra och attraktiv arbetsgivare. Nedan listas prioriterade aktiviteter under 2027-2029: • Breddad kompetensprofil vid rekrytering av miljö- och hälsoskyddsinspektörer används vid rekrytering. • Breddad kompetensprofil vid chefsrekryteringar. • Kontinuerligt vidareutveckla tillvägagångssätt vid rekrytering utifrån de verktyg som staden erbjuder. Avsluta Förvaltningen har en systematiserad rutin för hur avslut av medarbetare hanteras. Vad gäller de avslut som kontinuerligt sker så är fokus på att ta reda på om förvaltningen kan lära något av varför någon slutar; avslutsenkäter genomförs för samtliga anställda och avslutsintervjuer för tillsvidareanställda av såväl HR som närmsta chef. Det är även viktigt för förvaltningen att tidigare anställda ska gå vidare i yrkeslivet som goda ambassadörer och alumni. Nedan listas prioriterade aktiviteter under 2027-2029: PM Sida 13 (13) Förvaltningens planerade aktiviteter för att hantera kompetensgapet • Kontinuerligt stärka arbetet för att säkerställa att kritisk kompetens finns kvar i organisationen vid pensionsavgångar och avslut.