Hässelby-Vällingby: Överskott och lyckade insatser för barn och utsatta.

[Verksamhetsberättelse 2025 för Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd.pdf] Hässelby-Vällingby Tjänsteutlåtande stadsdelsförvaltning Dnr HV 2026/34 Stadsdelsdirektörens stab 2026-01-26 Sida 1 (2) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Susanne Rydberg Lif Hässelby-Vällingby Telefon: 08-50805097 stadsdelsnämnd 2026-02-19 Verksamhetsberättelse 2025 för Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut 1. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner verksamhetsberättelse med bokslut för 2025 och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd begär att ackumulerat resultat om 37 miljoner kronor avseende resultatenheternas fonder överförs till 2026. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Verksamhetsberättelse 2025 för Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Gunilla Ekstrand Stadsdelsdirektör Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Bilagor Bilaga 1: Verksamhetsberättelse 2025 för Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Bilaga 1 b: Sdn04 VB 2025. Bilaga 2: Uppföljning av intern kontroll, 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 3: GDPR Årsrapport 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 4: Uppföljning av åtgärdsplan 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Bilaga 5: Uppföljning av öppen fritidsverksamhet 2025, Hässelby- Stadsdelsdirektörens stab Vällingby stadsdelsnämnd. Hässelby torg 20-22 Bilaga 6: Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i Box 3424 stadsmiljöverksamheten. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. 16564 Hässelby Växel 08-50804000 Bilaga 7: Slutrapport klimatinvestering, vattenavrinning Allmänna Fax 08-508 04 099 hasselby-vallingby@stockholm.se badet, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. www.stockholm.se/hasselby-vallingby Tjänsteutlåtande Dnr HV 2026/34 Sida 2 (2) Bilaga 8: Kvalitetsberättelse 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 9: Patientsäkerhetsberättelse 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 10: Uppföljning av avtal 2025. Bilaga 11: Miljöprogram 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 12: Projekt Samteamet, sammanfattning och resultat. Verksamhetsberättelse 2025 för Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Gunilla Ekstrand, Stadsdelsdirektör 2026-01-27 --- [Bilaga 1 Verksamhetsberättelse 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd..pdf] Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: HV 2026/34 2026-01-22 Handläggare Till Susanne Rydberg-Lif Hässelby-Vällingby Telefon: 08-50805097 stadsdelsnämnd Verksamhetsberättelse VB 2025 för Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner verksamhetsberättelse med bokslut för 2025 och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Stadsdelsnämnden begär att ackumulerat resultat om 37 mnkr avseende resultatenheternas fonder överförs till 2026. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Gunilla Ekstrand Stadsdelsdirektör Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 08-50805097 start.stockholm Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................6 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................8 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................16 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................21 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................33 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................40 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................48 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................49 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................51 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................54 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................55 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................57 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................59 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................61 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................66 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................68 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 2(107) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................75 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......78 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................85 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................92 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ....................................................................92 Resultatenheter ...............................................................................................................................101 Investeringar ...................................................................................................................................101 Försäljningar av anläggningstillgångar ...........................................................................................103 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) ..................................................................................................103 Ombudgeteringar ............................................................................................................................103 Medel för lokaländamål ..................................................................................................................103 Analys av balansräkning .................................................................................................................103 Övrigt ..............................................................................................................................................104 Särskilda redovisningar ........................................................................................................104 Bedömning av nämndens interna kontroll .........................................................................104 Systematiskt kvalitetsarbete .................................................................................................105 Systematiskt arbetsmiljöarbete ...........................................................................................106 Checklista för årlig uppföljning ......................................................................................................106 Övrigt .....................................................................................................................................107 Bilagor Bilaga 1: Sdn04 VB 2025. Bilaga 2: Uppföljning av intern kontroll, 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 3: GDPR Årsrapport 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 4: Uppföljning av åtgärdsplan 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 5: Uppföljning av öppen fritidsverksamhet 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 6: Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 7: Slutrapport klimatinvestering, vattenavrinning Allmänna badet, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 3(107) Bilaga 8: Kvalitetsberättelse 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 9: Patientsäkerhetsberättelse 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 10: Uppföljning av avtal 2025. Bilaga 11: Miljöprogram 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Bilaga 12: Projekt Samteamet, sammanfattning och resultat. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 4(107) Sammanfattande analys Förvaltningen bedömer att det arbete som har genomförts under året har bidragit till att samtliga inriktningsmål uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på det sammantagna resultatet för underliggande mål. Bedömningen är att 12 verksamhetsområdesmål uppfylls helt och 4 verksamhetsområdesmål uppfylls delvis. Nämndens verksamhet under perioden Förvaltningen har under året prioriterat arbetet för att öka den sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarheten. Arbetet har stärkts för att minska den sociala och ekonomiska utsattheten med olika prioriteringar för olika målgrupper. Barn och ungas delaktighet och inflytande har stärkts i individuella ärenden och genom olika forum för delaktighet och inflytande. Olika aktiviteter har genomförts i samverkan med externa aktörer för att öka den upplevda tryggheten i stadsdelsområdet. Även arbetet för en ekonomisk hållbar förvaltning med hög beredskap och stark rådighet har fortsatt och stärkts under året. Förvaltningen har en implementerad organisation utifrån stadens nya chefsstruktur vilket ger goda förutsättningar för ett nära och tillitsbaserat ledarskap. Samverkan med stadens förvaltningar och bolag, region, polis, civilsamhället och akademi har ytterligare stärkts under året. Nämnden och råden Under året har nämnden haft 11 sammanträden. Rådet för funktionshinderfrågor har haft 6 sammanträden och pensionärsrådet har haft 11 sammanträden. Styrning och uppföljning Förvaltningen har följt upp nämndens verksamhetsplan för året, analyserat resultat samt planerat och genomfört åtgärder vid behov. Det verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatet redovisas i tertialrapporter samt i verksamhetsberättelse och bokslut. Förvaltningen redovisar kontinuerligt det ekonomiska utfallet och eventuella budgetavvikelser i månadsrapporter till nämnd. Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Samverkan med andra förvaltningar och bolag har utvecklats vidare under året i syfte att skapa synergieffekter till fördel för stadsdelsområdets invånare. Lokaler ses fortsatt över och för ett effektivt lokalutnyttjande hyrs lokaler ut i andra hand till föreningsverksamheter efter ordinarie verksamhetstid. Förvaltningen har fortsatt verka för att vara en trygg arbetsplats utan diskriminering, hot och våld och otillåten påverkan. Arbetet har fortsatt för att minska timavlönad personal till förmån för månadsanställd personal. Sociala krav, krav på hållbar produktion, cirkulation och hållbara transporter samt en beredskap vid behov ställs vid upphandling. Förvaltningen har stärkt arbetet för att motverka välfärdsbrott genom riktade utbildningar, samverkan och ett stärkt internt arbete. Arbetet för att säkerställa en hög beredskap och stark rådighet har fortsatt under året. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 5(107) En levande och hållbar stad Implementeringen av Miljöprogram 2030 har fortsatt och arbetet med att minska klimatpåverkan från upphandlade livsmedel och att öka andel ekologiska livsmedel har stärkts. Ett vandringspris har införts i syfte att dela goda exempel och visa vikten av att nå miljöprogrammets mål. Förvaltningen har fortsatt med förbättringar av stadsdelsområdets blågröna infrastruktur samt naturvårdsanpassad skötsel med utgångspunkt i stadens handlingsplan för biologisk mångfald och har gjort satsningar på prioriterade arter och miljöer. Elektrifieringen av förvaltningens fordonsflotta har fortsatt under året. Förvaltningen har vidare bidragit till ett attraktivare stadsdelsområde att starta företag, verka och växa i genom platssamverkan, platsaktivering och stöd till företag. Barn och unga har kunnat ta del av kostnadsfria och ledarledda fritidsaktiviteter. En trygg stad som håller samman Inskrivningsgraden i förskolan har ökat och fler barn har därmed erbjudits en trygg och pedagogiskt kvalitativ förskola med jämlika förutsättningar för en trygg och bra övergång till skolan. Förvaltningens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna har fortsatt under året och arbetet för att alla invånare ska tillförsäkras en jämlik och jämställd tillgång till välfärd och service. I linje med den nya socialtjänstlagen har tidiga och förebyggande insatser stärkts, tillgängligheten ökat och mer samordnade stödprocesser skapats. Fler medborgardialoger, medborgarbudgetar och dialoger i olika forum har genomförts under året. Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet har ytterligare stärkts i syfte att motverka otillåten påverkan, gängkriminalitet, våldsbejakande extremism, missbruk och våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck genom riktade utbildningar, samverkan med externa aktörer och ett utvecklat internt arbete. Förvaltningen har haft flera riktade informationsinsatser ut till invånarna i olika medier om det trygghetsskapande arbete som har genomförts. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Bedömningen är att inriktningsmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på det sammanlagda resultatet för underliggande verksamhetsområdesmål. Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Förvaltningen har under året arbetat aktivt för att förbättra barns uppväxtvillkor samt motverka ekonomisk utsatthet hos familjer där föräldrar har prioriterats till arbetsmarknadsinsatser i syfte att stärka vägen till egen försörjning. Ett flertal insatser har Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 6(107) genomförts för att säkerställa att alla barn och unga, oavsett bakgrund, behov och ekonomiska förutsättningar har tillgång till en meningsfull fritid. Genomförda riktade insatser har bidragit till en mer jämn könsfördelning bland deltagare i fritidsverksamheterna samt ett ökat antal deltagare från underrepresenterade målgrupper. Fritidsgårdarnas pausstängning vid middagstid har upphört och verksamhetens målgrupper har förtydligats och avgränsats. Även parklekarnas öppettider har setts över med barnens behov som utgångspunkt. Under året har fler fritidsartiklar lånats ut på fritidsbiblioteket och under loven har flera kostnadsfria lovaktiviteter erbjudits inom fritidsverksamheterna. Fler barn åkte på kollo under sommaren och nyanlända familjer erbjöds prova på kollo. Dagkollo erbjöds nyanlända familjer och barn med funktionsnedsättning i syfte att alla ska ha möjlighet till meningsfulla sommaraktiviteter. Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Inskrivningsgraden har ökat för barn i åldern 2-5 år och är ett resultat av det uppsökande arbetet. För familjer med barn som ännu inte börjat i förskola finns öppen förskola/introduktionsförskola på två platser i stadsdelsområdet. Verksamheten samverkar med bland annat föräldrarådgivare, barnavårdscentralen och barnmorskemottagningen. Förskolan samverkar med socialtjänsten i ett tvärprofessionellt samarbete i syfte att uppmärksamma barn som lever med riskfaktorer och för att kunna sätta in insatser så tidigt som möjligt. Förskolorna arbetar systematiskt med språkutveckling genom högläsning, boksamtal och språksamlingar. Genom ett medvetet och strukturerat arbetssätt ges barnen möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga och sitt språk i en stimulerande och inkluderande lärmiljö. Hållbarhetsfrågorna är fortsatt i fokus och genom pedagogiska aktiviteter och vardagliga rutiner ges barnen möjlighet att utveckla en förståelse för miljöfrågor, resurshantering och social hållbarhet. En fortsatt utmaning är det minskande antalet barn i åldern 1-5 år. Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Förvaltningen har under perioden fortsatt omställningen till den nya socialtjänstlagen med stöd av omställningssocionomer och omställningsambassadörer. Fler föräldrar har tagit del av förebyggande stöd och arbetet för ett mer jämställt föräldraskap har fortsatt. För tidig identifiering av barn och unga i riskzon som har behov av samordnade insatser har en koordinator för skola, socialtjänst, polis och fritid, SSPF, anställts och för att stärka samverkan och öka tilliten till socialtjänsten har en dialogsocionom anställts som ska bidra till utvecklingen av socialtjänstens dialogstruktur. Arbetet med att tidigt upptäcka och stödja unga med psykisk ohälsa har fortsatt och fler har besökt ungdomsmottagningen för stöd. Även andelen barn och unga som är delaktiga i utredning och får en återkoppling har ökat under perioden. För att öka placerade barn och ungas delaktighet används ett digitalt verktyg vid kontakt. Fler våldsutsatta har erbjudits stöd och hjälp. Förvaltningen har fortsatt med att skapa långsiktiga boendelösningar för våldsutsatta och erbjuder våldsutövare boendealternativ så att våldsutsatta, om möjligt, kan bo kvar. Under perioden har implementeringen av Islandsmodellen, för snabbt stöd till barn utsatta för våld i nära relation, fortsatt. Arbetet med placerade barns hälsa och skolgång har utvecklats genom tydligare rutiner för överföringar och kontroller med hälso- och tandundersökningar. Stödet till personer med beroendeproblematik och samsjuklighet har stärkts ytterligare i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 7(107) samverkan med regionen. Genom individanpassat stöd i bostaden ges ett alternativ till en placering. Förvaltningens öppna verksamhet som riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning, har under året utvecklats utifrån besökarnas behov och önskemål. Arbetet för en digital inkludering riktat till personer med funktionsnedsättning har fortsatt och fler deltar regelbundet i någon aktivitet på sin fritid. Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Förvaltningen har arbetat uppsökande med erbjudande om hälsosamtal, förebyggande samtal och en fallpreventiv fixartjänst till äldre som inte har insatser genom äldreomsorgen. Även stöd i form av syn- och hörselkonsulent, anhörigkonsulent och digital stödjare har erbjudits. Öppettiderna på träffpunkterna har utökats och informationen ut till äldre invånare har intensifierats vilket lett till ett ökat antal besökare. Förvaltningen ser en stadig efterfrågan från äldre invånare gällande vägledning i samhällsfrågor och har förstärkt det uppsökande och förebyggande arbetet med ytterligare en äldrelots i syfte att öka stödet och vägledningen till äldre i boendefrågor som bostadsanpassning, ansökan om seniorbostad och bostadstillägg. Införandet av ramtid inom hemtjänsten har lett till att äldre fått ökad delaktighet och möjlighet till en flexibilitet i planeringen av insatserna. I förvaltningens vård- och omsorgsboende har ett större utbud av aktiviteter och vid fler tillfällen lett till att fler deltar i aktiviteterna. I syfte att uppmärksamma en utsatthet bland äldre ställs frågor om våld i nära relationer vid kontakt för vidare stöd vid behov. För att säkerställa en trygg hemgång för äldre som skrivs ut från slutenvården har förvaltningens Trygg hemgång fortsatt. Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Under perioden har förvaltningens kulturombud och verksamheter anordnat flertalet aktiviteter och kulturupplevelser för barn, unga och vuxna samt äldre på deras egna arenor. Även kulturupplevelser riktat till allmänheten har erbjudits. Sommar på torget arrangerades under nio veckor på Hässelby torg. Även Summer Fun arrangerades under nio veckor och erbjöd bland annat barn och unga aktiviteter på tre parklekar i stadsdelsområdet. Skolor och föreningar har samverkat kring Efter skolan aktiviteter för barn 9-12 år under perioden och fler barn har deltagit i aktiviteterna. Under hösten har spontanfotboll startat för barn och unga på fredagskvällar. Rörelse och social samvaro för äldre har främjats, bland annat via träffpunkter och dagverksamheter. Invånare med funktionsnedsättning har haft möjlighet till regelbundna fritids- och motionsaktiviteter i inkluderande miljöer. Under året har arbetet fortsatt för att förbättra tillgången till spontanidrottsanläggningar inom stadsdelsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls delvis Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året samt nämndmålets resultat för året. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 8(107) Jämlika uppväxtvillkor Under 2025 har förvaltningen fortsatt det prioriterade arbetet för jämlika uppväxtvillkor och minskad ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer. Trots ett omfattande arbete för att stödja föräldrar mot egen försörjning visar utfallet att andelen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd inte minskat i den utsträckning som förväntat. Att andelen barn har ökat bedöms vara en direkt konsekvens av det fortsatt ansträngda samhällsekonomiska läget där fler vuxna haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed har haft ett behov av försörjningsstöd. Förvaltningen har uppmärksammat barns situation genom bland annat att samverkan med civilsamhället i syfte att fler barn ska få ta del av ett ökat utbud av fritidsaktiviteter. Under året har förvaltningen stärkt samarbetet mellan fritidsverksamheterna och ekonomiskt bistånd för att säkerställa att barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer nås av information om stadens aktivitetsutbud. Förvaltningens barnrättsnätverk har fortsatt sitt utvecklingsarbete och tagit fram barnvänligt informationsmaterial som syftar till att öka barns delaktighet och inflytande i kontakter med verksamheten. Barnkonsekvensanalyser har genomförts i fler beslutsprocesser, vilket bidragit till att barnets bästa beaktats i större utsträckning. Förvaltningen har under året prioriterat föräldrar till arbetsmarknadsinsatser i syfte att stärka vägen till egen försörjning. Arbetet har bestått av bland annat motiverande samtal, individuell rådgivning och utvecklad samverkan med Jobbtorg Vällingby, Arbetsförmedlingen och förvaltningens bostadsvägledning. Erfarenheterna visar att de förstärkta insatserna har gett positiva effekter, särskilt gällande barnfamiljer med osäkra boendeförhållanden. Fler familjer har förbättrade förutsättningar för stabilt boende och därmed en minskad risk för ytterligare social utsatthet. Under året berördes en barnfamilj av en avhysning som, trots vidtagna förebyggande åtgärder, inte var möjlig att avvärja. I samband med avhysningen erbjöd förvaltningen stöd och insatser vilket avböjdes. Förvaltningen har fortsatt utveckla det vräkningsförebyggande arbetet. Antalet ärenden med risk för avhysning har ökat, vilket delvis förklaras av ökade boendekostnader och en svagare ekonomisk situation i många familjer. För att möta behovet av förebyggande insatser har ytterligare en vräkningsförebyggare anställts med ett särskilt fokus på barnfamiljer och barnrättsperspektivet. Den förstärkta arbetsgruppen har intensifierat det uppsökande arbetet, bland annat vid hyresskulder eller andra indikationer på risk för avhysning. Den interna samverkan inom förvaltningen har samtidigt stärkts, vilket har tydliggjort att samtliga enheter inom socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för det förebyggande arbetet. Arbetssättet har även kompletterats med riktade informationsinsatser i stadsdelsområdet för att nå fler hushåll i ett tidigt skede. En meningsfull fritid för alla Förvaltningen har under året arbetat för att barn och unga ska ha tillgång till en jämlik och meningsfull fritid. Arbetet har haft särskilt fokus på att nå underrepresenterade grupper, utveckla brukardialoger och säkerställa att verksamheterna utformas i nära samverkan med barn och unga. Andelen flickor i fritidsverksamheterna har ökat till 47,3 procent, en tydlig förbättring i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 9(107) jämförelse med 41,3 procent föregående år. Inom parklekarna är flickor något överrepresenterade, 51,1 procent. Samtidigt har andelen flickor på fritidsgårdarna minskat till 19,6 procent, i jämförelse med 29,1 procent året innan. Analysen visar att flickor i högre utsträckning deltar i ledarledda och planerade aktiviteter men i lägre utsträckning gör spontana drop-in-besök, vilket påverkar den totala könsfördelningen i besöksstatistiken. Utvecklingen bedöms även ha påverkats av upplevd otrygghet i närområdet samt den tillfälliga stängningen av fritidsgården Tegelhögen under året. Förvaltningen bedömer att arbetet med trygghet, tjejverksamhet och utformning av miljön behöver stärkas kommande år för att skapa bättre förutsättningar för flickors deltagande även vid spontana besök. Verksamheten Backstage, som riktar sig till barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning, har under året haft 45 deltagare, 25 pojkar och 20 flickor, i jämförelse med 25 deltagare 2024. Ökningen av deltagare bedöms vara ett resultat av riktade informationsinsatser, fortsatt uppsökande arbete och stärkt samverkan med civilsamhället. Profilverksamheten Q, för HBTQI+-ungdomar, har haft 55 unika besökare. Av dessa identifierade sig 31 som icke-binära, 22 som flickor och 2 som pojkar. Under 34 öppet tillfällen registrerades 117 besök. Eftersom verksamheten startade 2024 saknas fullständigt jämförbara årssiffror. Verksamheten har genomfört 17 ledarledda aktiviteter, bland annat pyssel, filmvisning, bowling, karaoke, rollspel, skapande av pins samt en uppskattad föreläsning med en författare som föreläste om machokultur. Förvaltningen bedömer att verksamheten utgör en viktig och trygg mötesplats där målgruppen ges möjlighet att utveckla sociala relationer och stärka sin identitet. En fortsatt utmaning är dock att nå ut till målgruppen och öka kännedomen om verksamheten. Dialogerna i fritidsverksamheterna har förstärkts betydligt jämfört med föregående år. Under året genomfördes 41 planeringsdialoger och 289 återkopplingstillfällen, en kraftig ökning från 14 föregående år. Den ökade strukturen bedöms ha stärkt barns och ungas engagemang samt deras upplevda möjlighet att påverka innehållet i fritidsverksamheterna. Förvaltningen har under året fortsatt genomförandet av det fleråriga, från Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF, finansierade projektet Stärka skyddsfaktorer hos nyanlända familjer i Hässelby–Vällingby. Projektet syftar till att tidigt nå nyanlända föräldrar med föräldrastöd och att lotsa barn och unga till meningsfulla, regelbundna fritidsaktiviteter. Under året har 45 barn och 35 föräldrar anmälts till projektet. Av barnen har 13 påbörjat ledarledda fritidsaktiviteter som fotboll, dans, boxning och gymnastik och 50 barn har deltagit i prova- på-aktiviteter. 18 familjer har genomfört fördjupade samtal med föräldrarådgivare och fritidslots och 12 föräldrar har deltagit i föräldrastödsprogrammet Föräldraskap i Sverige. Projektet bedöms stärka nyanlända barns möjlighet till delaktighet i fritidsaktiviteter samt bidra till mer jämlika uppväxtvillkor. Under kommande år planeras arbetet att integreras tydligare i ordinarie verksamheter. Trygga mötesplatser Förvaltningen har under året genomfört ett omfattande trygghetsarbete inom fritidsverksamheterna. Inom ramen för metoden Mentors in Violence Prevention (MVP) har fritidsgårdarna arbetat systematiskt med våldsprevention, normkritik och dialogbaserade Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 10(107) övningar. Arbetet har stärkt medarbetarnas kompetens, skapat gemensamma förhållningssätt och gett ungdomar verktyg att själva bidra till trygga miljöer. Samverkan med socialtjänsten har fördjupats genom kunskapshöjande insatser om socialtjänstens uppdrag och förändringar i lagstiftningen. Insatserna har ökat personalens förmåga att tidigt identifiera barn och unga i riskzon. Förvaltningen följer årligen upp upplevd trygghet på fritidsgårdarna genom mötesplatsenkäten. Resultatet för året visar att 88,3 procent av ungdomarna uppger att de känner sig trygga när de besöker fritidsgårdarna, vilket är en liten minskning från föregående år då 89,6 procent uppgav att de känner sig trygga. Sammantaget visar resultaten på en fortsatt hög nivå av upplevd trygghet i verksamheten. Förvaltningen bedömer samtidigt att omvärldsfaktorer, som ett generellt ökat fokus på gängrelaterad kriminalitet och våldsamma händelser i samhället, kan påverka barns och ungas upplevelse av trygghet även i sammanhang där verksamheten i sig bedöms vara trygg. Detta understryker vikten av ett fortsatt systematiskt trygghetsarbete, närvaro av vuxna och samverkan med andra aktörer i det förebyggande arbetet. Fritidsgårdarnas tidigare pausstängningen mellan klockan 17–18 avskaffades under hösten 2025 i syfte att färre ungdomar skulle vistas på torg och andra otrygga platser i väntan på att verksamheterna skulle öppna igen. Personalen bedömer att förändringen lett till ökad kontinuitet, förbättrad vuxennärvaro och ökad trygghet runt mötesplatserna. Fritidsgårdarnas målgrupper har förtydligats och avgränsats. Den mobila fritidsverksamheten Växthuset Ungdom lanserades den 3 september och riktar sig till unga i åldern 16–19 år med fokus på meningsfull fritid, studier och arbete. Under hösten har verksamheten genomfört 27 studieträffar med totalt 90 deltagare och 12 arbetsträffar med 27 deltagare. Cirka 70 ungdomar har tecknat medlemskap. Verksamheten har tillgång till en lokal i Vällingby centrum tre kvällar per vecka och kommer under kommande år att utveckla det mobila aktivitetsutbudet i hela stadsdelsområdet. Den mobila verksamheten bedöms utgöra ett viktigt komplement för att nå målgrupper som inte besöker traditionella fritidsgårdar samt för att fortsatt nå äldre ungdomar, i och med att de ordinarie fritidsgårdarna från och med hösten har ändrat verksamhetens målgrupp. Parklekarnas öppettider har setts över och anpassats utifrån barnens behov och de besöksmönster som identifierats. I enlighet med parkleksplanen där identifierade behov av upprustning framgår, har ritningar för nya parklekshus vid Guldet och Ådalen tagits fram. Förvaltningen har en förhoppning om att upprustningen av Ådalen kan påbörjas under 2026 i samverkan med fastighetskontoret. Den digitala fritidsverksamheten har fortsatt att utvecklas under året. Ett 70-tal ungdomar har tecknat digitala gårdskort och verksamheten har, på ungdomarnas initiativ, fått namnet Gamingklubben Bricks. Det är möjligt att ansluta till verksamheten via QR-kod utan att besöka fritidsgården, och förvaltningen har påbörjat arbetet med att öka antalet ungdomar som loggar in hemifrån. Utöver e-sport och gaming erbjuds även digital läxläsning, streamade aktiviteter, rollspel och olika typer av spelbaserade mötesformer. Varierat utbud av aktiviteter Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 11(107) Under året har förvaltningen genomfört totalt 827 ledarledda aktiviteter vilket är något färre än 866 föregående år. Minskningen förklaras främst av att fritidsgården Tegelhögen varit stängd under en längre period på grund av renovering. Kultursatsningarna har fortsatt utvecklas och 166 kulturaktiviteter har genomförts, en ökning från 119 föregående år. Aktiviteterna har inkluderat musikproduktion, dans, film, graffiti och skapande, ofta i samverkan med Kulturskolan. Det öronmärkta resurstillskottet för kulturverksamhet bedöms ha haft stor betydelse för att säkerställa både kvalitet och bredd. Förvaltningen har också stärkt arbetet med läxhjälp genom att under hösten inleda ett strukturerat samarbete med Individuell Människohjälp. Satsningen riktar sig till barn 12–15 år och syftar till att erbjuda ett mer jämlikt stöd för barn som saknar studiero eller studiestöd i hemmet. Fritidsbiblioteket vid parkleken Hässelängen har haft fortsatt hög efterfrågan. Totalt har 1 525 artiklar lånats ut under året, en ökning från 872 året innan. Tillgången till kostnadsfri fritidsutrustning bedöms ha minskat ekonomiska hinder och stärkt möjligheten till en aktiv fritid. Vid parkleken Stråket genomfördes en förenklad medborgarbudget där invånare både kunde lämna förslag på vilken växtlighet som skulle planteras och rösta på de inkomna alternativen. Arbetet har bidragit till ökad delaktighet och stärkt den lokala förankringen kring utvecklingen av parkleken. Under hösten genomfördes en medborgarbudget vid fritidsbiblioteket. En budgetram på 50 000 kronor avsattes för inköp av fritids- och sportutrustning, och invånare kunde lämna sina önskemål både på plats och via en digital enkät. Processen innehöll både färdiga förslag och möjlighet att lämna egna idéer och marknadsfördes genom sociala medier och direkt till besökare i verksamheten. Inköpen anpassades till det som fritidsbiblioteket lånar ut, och i princip alla inkomna önskemål kunde tillgodoses. Sällskapsspel var en av de mest efterfrågade kategorin och har visat sig vara mycket populära att låna. Kostnadsfria lovaktiviteter Förvaltningen har under året erbjudit ett brett utbud av kostnadsfria lovaktiviteter för att möjliggöra en meningsfull fritid för alla barn och unga. Insatser riktades även till barn med funktionsnedsättning samt nyanlända barn genom projektet Stärka skyddsfaktorer hos nyanlända familjer i Hässelby–Vällingby. Deltagarnas återkoppling efter årets lovaktiviteter visar att aktiviteterna upplevts som engagerande och meningsfulla. Under sportlovet genomfördes 31 ledarledda aktiviteter med totalt 506 deltagare. Det var bland annat cirkelträning, ramadanpyssel, matlagning och en Fortniteturnering i samverkan med en fritidsgård i Sollentuna. Påsklovet omfattade 15 aktiviteter med 729 deltagare där matlagning, påskpyssel, ägg- och skattjakter samt gamingaktiviteter hade särskilt högt deltagande. Sommarlovsprogrammet utökades under sommaren från två till nio veckor och omfattade ett stort antal kostnadsfria aktiviteter. Totalt deltog 2 845 barn och unga i jämförelse med 3 889 föregående år. Minskningen bedöms främst vara en följd av det förändrade upplägget med färre större gemensamma evenemang och ett mer utspritt program, vilket kan ha minskat synligheten. Den varma sommaren bedöms även ha lett till att fler familjer valde egna Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 12(107) aktiviteter framför organiserade. Under sommaren erbjöds bland annat gamingturneringar i samverkan med andra stadsdelsförvaltningar, fotoworkshops, ungdomsproducerad fotbollscup, DJ- och graffitiverkstäder i samarbete med Kulturskolan, skapande aktiviteter, matlagning, badutflykter och friluftsaktiviteter kopplade till allemansrätten. Deltagares feedback visar att aktiviteterna upplevts som engagerande och meningsfulla. Under höstlovet genomfördes 49 aktiviteter med 843 deltagare, inklusive halloweenfiranden, mellanstadiedisco, spökspår, matlagning, gaming, drejning, bowling och en utflykt till Comic Con. Under höstterminen har aktivitetsutbudet breddats vilket har bidragit till att fler målgrupper nåtts. En tydlig effekt är att fler flickor har deltagit i fritidsgårdsverksamheten tack vare ett mer varierat och inkluderande program. Sommarkollo Förvaltningen mottog 684 ansökningar till sommarkollo 2025 i jämförelse med 616 ansökningar året innan. 568 barn deltog vilket är en tydlig ökning från 492 barn 2024. Ökningen bedöms vara ett resultat av förstärkt information och kommunikation genom uppsökande arbete samt en breddad samverkan med SHIS-boenden, skolor, föreningsliv och andra lokala aktörer. Arbetet har haft särskilt fokus på att nå underrepresenterade grupper och familjer där barnen inte tidigare deltagit i kolloverksamhet. Under hösten genomfördes fem prova-på-kollo i samverkan med kulturförvaltningen där barn och föräldrar erbjöds buss från Hässelby gård för kostnadsfria besök på Barnens ö. Syftet var att sänka trösklarna för familjer som saknar erfarenhet av kollo och skapa trygghet inför framtida ansökningar. Förvaltningen bedömer att prova-på-modellen bidragit till både ökad kännedom och en ökad deltagarbredd. För att ytterligare stärka tillgängligheten har ett antal riktade kolloverksamheter genomförts. Parkleken Gulsippan erbjöd familjedagkollo för nyanlända, Ådalen arrangerade friluftskollo i samverkan med det lokala föreningslivet och Backstage genomförde dagkollo för barn och unga med funktionsnedsättning. Samlat bedöms dessa insatser ha skapat mer jämlika möjligheter för barn med olika förutsättningar att ta del av meningsfulla sommarupplevelser. Förvaltningen kommer kommande år fortsätta utveckla de uppsökande insatserna, stärka samarbetet med skolor och civilsamhälle och ytterligare anpassa informationsinsatser för att nå familjer som annars riskerar att stå utanför kolloverksamheten. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 59 % 57 % 61 % 70 % 69 % 69 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktivit eter Analys Andelen barn och unga som är nöjda med tillgången till fritidsaktiviteter har minskat med 11 procentenheter från föregående Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 13(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor år. Skillnaden mellan flickor och pojkar är liten men flickor är mer nöjda än pojkar. En första analys av resultatet är att barn och ungas nöjdhet med tillgången till fritidsaktiviteter inte enbart påverkas av omfattningen på utbudet. Förvaltningen kommer analysera resultatet vidare. Möjlig förklaring till en minskad nöjdhet, och som ska analyseras vidare, är att fritidsutbudet inte i tillräcklig grad upplevts som relevant och inkluderande för olika målgrupper. En annan möjlig förklaring kan vara fritidsgårdarnas målgruppsanpassning. För att förbättra resultatet framåt behöver arbetet inriktas på att stärka kännedomen hos barn och unga om aktiviteter samt fortsätta utveckla och anpassa utbudet för att fler målgrupper ska känna sig inkluderade och hitta aktiviteter som motsvarar deras behov och önskemål. Andel barn 2,8 % 2,4 % 2,4 % 2,7 % VB 2025 som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd Analys Andelen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd har ökat med 0,1 procentenhet. När vuxna som är i behov av ekonomiskt bistånd ökar, ökar även antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd. Barnfamiljer är en prioriterad målgrupp inom arbetet med ekonomiskt bistånd. Förvaltningen har under året intensifierat insatserna för att stärka föräldrarnas möjligheter till självförsörjning. Prioritet har getts till föräldrar med begränsad etablering på arbetsmarknaden. Arbetet har särskilt inriktats på kvinnor genom målgruppsanpassade arbetsmarknadsinsatser. Förvaltningen fortsätter arbetet för att stärka föräldrars möjlighet till självförsörjning. Andelen 79,39 % 80 % 78 % 90 % 90 % 2025 nöjda besökare på stadens fritidsgårdar Analys Flertalet faktorer kan ha påverkat andelen nöjda besökare på fritidsgårdarna under 2025. En av förvaltningens fritidsgårdar, Tegelhögen, har varit stängd för renovering under fem månader. Förvaltningens fritidsgårdar riktar sig efter sommaren till en yngre målgrupp. Förvaltningen kommer analysera resultatet vidare för åtgärder. Skillnaden mellan flickor och pojkar är liten och kommer inte analyseras vidare. Antal 1 7 0 Tas fram av 2025 vräkningar nämnd som berör barn Analys Förvaltningen har en tydlig nollvision för avhysningar som berör barn. Under året har en barnfamilj berörts av avhysning, vilket är en tydlig minskning i jämförelse med sju föregående år. Fler meddelanden om avhysning har kunnat avvärjas. Den avhysning som genomfördes var inte möjlig att avvärja och vid avhysningen fanns inga behov av insatser ifrån förvaltningen. Sammantaget visar utfallet att det förstärkta arbetet med ytterligare en vräkningsförebyggare med ett särskilt fokus på barnfamiljer och barnrättsperspektivet har haft effekt. Antalet 14 762 17 500 Tas fram av 2025 besök på nämnd stadens fritidsgårdar Analys Under året har Tegelhögens fritidsgård varit stängd 20 veckor för renovering, vilket kan vara en förklaring till resultatet. Förvaltningen satte trots planerad renovering ett ambitiöst mål för året. Antalet besökare på fritidsgårdarna antas även ha påverkats av fritidsgårdarnas målgruppsanpassning. Förvaltningen kommer analysera bakomliggande orsaker till antalet besök för vidare åtgärder. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 14(107) Nämndmål: 1.1.1 Barn och unga har jämlika uppväxtvillkor och en trygg och meningsfull fritid Uppfylls delvis Beskrivning För att alla barn och unga ska få en meningsfull fritid prioriteras trygghet, delaktighet och jämlikhet inom verksamheterna på fritidsgårdar och parklekar. För att barn och unga skall ha jämlika uppväxtvillkor arbetar förvaltningen för att minska och förebygga vräkningar där barn berörs och minska antalet familjer med ekonomiskt bistånd. Förväntat resultat • Andel barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd minskar. • Besökare som hör till underrepresenterade grupper inom de öppna fritidsverksamheterna ska öka. • Den upplevda tryggheten bland de som besöker förvaltningens fritidsgårdar ökar. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppfylls delvis. Bedömningen grundas sig på de förväntade resultaten och hur de har uppfyllts under året. Andelen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd har ökat vilket är konsekvensen då andelen vuxna med ekonomiskt bistånd ökar vilket kan anses bero på det ekonomiska läget med hög arbetslöshet under året. Förvaltningen har under året fortsatt det prioriterade arbetet för jämlika uppväxtvillkor och minskad ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer. Bland annat prioriteras föräldrar till insatser för att öka deras möjligheter till självförsörjning. Att andelen barn har ökat trots ett prioriterat arbete bedöms vara en direkt konsekvens av det fortsatt ansträngda samhällsekonomiska läget där fler vuxna har haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed har ett behov av försörjningsstöd. Stöd har getts till familjer med osäkra boendeförhållanden i syfte att erbjuda mer långsiktiga boendelösningar som gynnar möjligheten till självförsörjning. Andel unga som uppger att de känner sig trygga när de besöker fritidsgårdarna har minskat med 1,3 procentenheter men ligger fortsatt på en hög nivå, drygt 88 procent. Förklaringen kan vara att omvärldsfaktorer, som ett generellt ökat fokus på gängrelaterad kriminalitet och våldsamma händelser i samhället, kan påverka upplevelsen av trygghet även i sammanhang där verksamheten i sig bedöms vara trygg. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra utbildningsinsats för medarbetare avseende HBTQI- 2025-01-01 2025-12-31 frågor inom Avdelningen för individ- och familjeomsorgs främjande verksamheter. Utveckla och implementera en mobil fritidsverksamhet. 2025-01-01 2025-12-31 Utveckla strukturerad studiehjälp på fritidsgårdarna i samverkan 2025-01-01 2025-12-31 med civilsamhället. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 15(107) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året, nämndmålets resultat för året samt genomförd aktivitet. Kärnverksamheten Andelen legitimerade förskollärare varierar mellan 36-41 procent på förskolorna vilket innebär att tre av sex områden inte når det uppsatta årsmålet om 39 procent. Andelen legitimerade förskollärare varierar över tid vilket beror på föräldraledighet, studier eller sjukskrivning. Alla barngrupper har en legitimerad förskollärare som ansvarar för undervisningen. Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft den 1 juli 2025 och implementering pågår i förskolorna. Bland de viktigaste förändringarna märks ett tydliggjort ansvar för förskollärare och rektorer, ökad betoning på språkutveckling och fysisk aktivitet samt en ny syn på användningen av digitala lärverktyg. Förvaltningens förskolor medverkar i ett treårigt forsknings- och utvecklingsprogram Förskolebarns förändrade kunnande via Ifous, där barns självreglering och metakognition är centrala teman för att främja barns lärande och sociala utveckling i förskolan. Under året har två utvecklingsseminarier för alla medverkande genomförts. Dessa har varvats med uppgifter från programmet som dels ska stödja det lokala utvecklingsarbetet och dels forskningen som programmets fyra forskare ansvarar för. Förskolorna arbetar systematiskt med barnens språkutveckling genom högläsning, boksamtal och språksamlingar. Arbetet fokuserar både på vardagsspråk och kunskapsrelaterat språk vilket bidrar till att ge barnen en god språklig grund inför fortsatt skolgång. Barnen leker med rim, många kan skriva sitt namn och intresset för böcker har ökat. De visar också ökad koncentration vid lässtunder och använder nya ord i leken. Resultaten visar tydliga framsteg; • Yngre barn har utökat sitt ordförråd och kan uttala fler språkljud än tidigare. Det innebär att de inte bara förstår fler ord, utan också kan använda dem i sitt tal. • Äldre barn har börjat använda ljudning som en strategi för att förstå hur ord är uppbyggda. Genom att ”ljuda” bokstäverna tränar de sin fonologiska medvetenhet, vilket är en viktig grund för att senare kunna läsa och skriva. Under året har förvaltningen deltagit i två projekt initierade av förskoleförvaltningen. Det första projektet, Språkpeda, syftar till att utveckla ett verktyg för att följa barns språkutveckling. Det andra projektet, Förstärkt förskola, har fokus på högläsning som pedagogisk metod. En gemensam planeringsdag för all pedagogisk personal har genomförts med inriktning på Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 16(107) barns generella språkutveckling, högläsning och konkreta arbetssätt. Dagen arrangerades i samarbete med föreläsare från Stockholms universitet, lokala bibliotek samt pedagogisk utvecklare och föreläsare från Sundbybergs stad. Hållbarhetsfrågorna är fortsatt viktiga och förskolorna arbetar aktivt med att väva in hållbar utveckling i vardagen. Genom lek, aktiviteter och rutiner får barnen lära sig om miljö, resurser och social hållbarhet. De har blivit mer medvetna om hur människors val påverkar naturen och samhället, vilket märks i deras tankar om vatten, elanvändning, återbruk och matsvinn. En förskola samarbetar med en förskola i Ghana för att ge barnen en global utblick. Med hjälp av digitala verktyg har barnen ”rest” mellan förskolorna och jämfört miljöerna – tätbebyggt område i Sverige mot landsbygd i Ghana. De upptäckte att den svenska förskolan har flera rum och lekytor både inom-och utomhus medan förskolan i Ghana har ett enda rum som liknar ett klassrum och en fotbollsplan utomhus. Samtidigt såg de likheter mellan förskolorna då båda förskolorna har plats för lek och att barnen gillar sång och dans och är nyfikna på varandras vardag. Utbytet har även inkluderat brev och film, vilket skapat nyfikenhet och gemenskap över gränserna. Förskoleundersökningen Resultatet från förskoleundersökningen visar att 89 procent av vårdnadshavarna är som helhet nöjda med den verksamhet som erbjuds barnen. 86 procent av vårdnadshavarna är nöjda med förskolans arbete med barns språkutveckling och 84 procent uppfattar att förskolan bidrar till att barnen utvecklar ett intresse för hållbar utveckling, exempelvis inom områden som klimat, miljö, återbruk och livsvillkor. Årets undersökning visar dock ett högre resultat för vårdnadshavare till flickor jämfört med vårdnadshavare till pojkar. Tänkbara orsaker kan vara skillnader i bemötande, förväntningar eller kommunikation vilket varje enskild förskola har analyserat utifrån sitt resultat. Samverkan Samverkansprojektet med socialtjänsten har förlängts till 2026 eftersom arbetet gett positiva resultat. Projektet är ett tvärprofessionellt samarbete i syfte att uppmärksamma barn som lever med riskfaktorer och för att kunna sätta in insatser så tidigt som möjligt. För att stötta barn i att kunna berätta om sin situation har ett samtalsunderlag tagits fram, Trygg att berätta, vilket också har prövats i de åtta deltagande förskolorna. Förvaltningen har uppdaterat rutinen för orosanmälan och tagit fram ett stödmaterial för både förskolans och socialtjänstens medarbetare. Implementeringen av stödmaterialet är pågående. Barn i behov av särskilt stöd Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver särskilt stöd erbjuds det. Tidiga anpassningar görs för det enskilda barnet, handlingsplaner upprättas och följs upp i samverkan med vårdnadshavare. Barn med stora flerfunktionshinder erbjuds anpassad verksamhet på förskolan Blågull i Hässelby. En utmaning är att andelen barn i behov av särskilt stöd fortsätter att öka trots att det totala barnantalet minskar. En tänkbar orsak kan vara att pedagoger och vårdnadshavare har blivit bättre på att identifiera behov tidigt. Utmaningar Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 17(107) Förvaltningen står fortsatt inför utmaningar kopplade till det minskande antalet barn i åldern 1–5 år. Denna demografiska förändring påverkar behovet av förskoleplatser och förvaltningen följer utvecklingen noggrant och vidtar nödvändiga åtgärder för att anpassa verksamheten utifrån rådande förutsättningar med fortsatt fokus på kvalitet, tillgänglighet och långsiktig hållbarhet. Under året har förskolan Juvelen i Kälvesta avvecklats och förskolan Kannan i Grimsta tomställts. Beslut har också tagits om att avveckla förskolan Humlan i Vällingby till sommaren 2026. Trots det minskande barnunderlaget kvarstår ett visst behov av överkapacitet i syfte att kunna erbjuda plats för barn från enskilt drivna förskolor som avvecklas. Förvaltningen har uppmärksammat att det förekommer inskrivna barn i förskolan som inte regelbundet deltar i den pedagogiska verksamheten. För att säkerställa att alla barn ges möjlighet att ta del av förskolans utbildning har ett systematiskt arbete med närvarouppföljning inletts. Årets uppföljningar visar att det finns barn med begränsad närvaro där frånvaron i vissa fall kan definieras som problematisk. Förvaltningen kommer under 2026 att fortsätta följa upp närvaron och vid behov vidta åtgärder i dialog med vårdnadshavare i syfte att främja barns rätt till utbildning och stärka likvärdigheten inom förskolan. Öppen förskola/introduktionsförskola För familjer med barn som ännu inte börjat i förskola finns öppen förskola/introduktionsförskola på två platser i stadsdelsområdet. Verksamheten samverkar med bland annat föräldrarådgivare, barnavårdscentralen och barnmorskemottagningen. Introduktionsförskolan tillhandahåller svenska för föräldralediga en gång i veckan i samverkan med vuxenutbildningen Järva. Under året har ett tjugotal föräldrar studerat svenska på öppna förskolan. Barns rättigheter Förskolans verksamhet utgår från barnets rättigheter enligt skollagen och FN:s konvention om barnets rättigheter. Ett aktivt arbete bedrivs för att säkerställa att barnen ges inflytande och delaktighet i frågor som rör deras vardag och utveckling. De äldre barnen involveras i individuella utvecklings- och överlämningssamtal vilket stärker deras delaktighet och självbild. Barnen deltar även i arbetet med att upprätta förskolans Plan mot kränkande behandling och diskriminering i enlighet med skollagens krav på ett förebyggande arbete. Vid förändringar i verksamheten, exempelvis omstruktureringar eller flytt av barngrupper, genomförs konsekvens- och riskanalyser med fokus på barngruppen och det enskilda barnets behov och trygghet. För att ytterligare stärka barnrättsperspektivet har rektorer, biträdande rektorer och specialpedagoger genomfört barnrättsstrategutbildningen via Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Utbildningen syftar till att fördjupa kunskapen om barns rättigheter och hur dessa kan integreras i styrning, ledning och pedagogisk praktik. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 39,2 % 2,2 % 37 % 40,1 % 39 % Ökning VB 2025 legitimerad e förskollärar e av totalt antal Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 18(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor anställda (årsarbetar e) Analys Andel legitimerade förskollärare som är män är mycket lägre än andel kvinnor vilket speglar hur fördelningen är mellan kvinnor och män på utbildningen till förskollärare. Antal barn 4,5 st 4,7 st 4,8 4,8 VB 2025 per anställd i förskolan (årsarbetar e) Antal barn 13,8 13,8 14,9 14,9 VB 2025 per grupp barn/avd. barn/avd. Antal barn 12,6 st 13 st Minskning VB 2025 per legitimerad förskollärar e Inskrivnings 93,3 % 92,9 % 94 % Tas fram av 2025 grad i nämnd förskola Analys Förvaltningen fortsätter arbetet med att motivera vårdnadshavare att skriva in sina barn i förskolan för framtida skolresultat. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med förskolenämnden, SISAB 2025-01-01 2025-12-31 och övriga relevanta aktörer inventera, prioritera och initiera upprustningar av befintliga förskolegårdar utifrån lekvärdesriktlinjerna Nämndmål: 1.2.1.Alla barn har möjlighet att utvecklas i riktning mot läroplanens samtliga mål. Uppfylls helt Beskrivning I syfte att utvecklas och lära i förskolan erbjuds alla barn som deltar i förskolan en pedagogiskt stimulerande, utmanande och trygg verksamhet utifrån Skollag, Läroplan för förskolan och Barnkonventionen. Med en trygg förskola menas att säkerställa en god samverkan med hemmet och att barnen uppnår en känsla av välmående i förskolans verksamhet. Med en likvärdig förskola menas att barn ska ha lika tillgång till och lika kvalitet i en utbildning som ska vara kompenserande för att uppväga skillnader i barns olika förutsättningar. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 19(107) Förväntat resultat • Flickor och pojkar har en positiv framtidstro med ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. • Flickor och pojkar har förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. • Flickor och pojkar har ett nyanserat talspråk och ordförråd. • Flickor och pojkar har förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang. • Flickor och pojkar har tidiga insatser och anpassningar efter behov. • Inskrivningsgraden och närvaron ökar. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 86 % 84 % 89 % 85 % 86 % 2025 föräldrar som upplever att deras barn uppmuntras till att utveckla sitt språk Analys Flickornas föräldrar upplever en högre nöjdhet är pojkarnas. Tänkbara orsaker kan vara skillnader i bemötande, förväntningar eller kommunikation vilket varje enskild förskola har analyserat utifrån sitt resultat. Andel 90 % 88 % 93 % 90 % 91 % 2025 föräldrar som upplever att förskolan är trygg för sitt barn Analys Flickornas föräldrar upplever en högre nöjdhet än pojkarnas. Tänkbara orsaker kan vara skillnader i bemötande, förväntningar eller kommunikation vilket varje enskild förskola har analyserat utifrån sitt resultat. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla arbetslag genomför självvärdering utifrån OMEP:s skala för 2025-01-01 2025-12-31 hållbarhet en gång per termin. Förskolans ledning sammanfattar styrkor och utvecklingsbehov och planerar för insatser i relation till utbildning för hållbarhet. Alla förskolor följer upp barnens faktiska närvaro två gånger per 2025-01-01 2025-12-31 termin. Barnrättsstrategutbildning genomförs via SKR för förskolans 2025-01-01 2025-12-31 ledning. Dialogisk högläsning implementeras i alla förskolor 2025-01-01 2025-12-31 Analys All pedagogisk personal har fått en presentation av metoden. En fortbildning kommer genomföras under 2026. Gemensam utvecklingsdag för all personal 2025-01-01 2025-12-31 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 20(107) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året samt nämndmålets resultat för året. Förebyggande stöd Under året har förvaltningen fortsatt omställningsarbetet med att utveckla socialtjänstens arbetssätt i linje med den nya socialtjänstlagen. Arbetet har inriktats på att stärka tidiga och förebyggande insatser, öka tillgängligheten och skapa mer samordnade stödprocesser. En gemensam vision, målsättning och värdegrund har tagits fram som vägleder i det fortsatta förändringsarbetet. För att förankra omställningen i det dagliga arbetet inom förvaltningens avdelning för individ och familj har en omställningsambassadör utsetts på varje enhet och fem omställningssocionomer arbetar med att utveckla och pröva nya former för tidigt och lättillgängligt stöd. Förvaltningen har påbörjat implementeringen av värdegrunden i mötet med individer genom inställningen ”Du har kommit rätt” och vid behov lotsat vidare till annan verksamhet eller samverkanspart. En sjätte omställningssocionom har rekryterats för att arbeta systematiskt med kommunikation internt och externt, både gentemot invånare och samverkansaktörer. Uppdraget omfattar bland annat att bidra till ökad kännedom och tillit till socialtjänsten och det stöd som finns att tillgå. För att stärka det förebyggande arbetet har förvaltningen under året utvecklat formerna för uppsökande arbete riktat till barn, unga och deras familjer. De skolsociala teamen har arbetat mer närvarande på skolorna och har kommit in tidigare vid frånvaro vilket gjort det möjligt att identifiera elever i behov av stöd i ett tidigare skede. Detta återspeglas i resultaten för Närvaroprogrammet där 32 elever deltog under året jämfört med 24 föregående år. Efter avslutad insats hade elevernas genomsnittliga närvaro ökat till 64 procent i jämförelse med 46 procent närvaro innan insatsen. Resultatet bedöms bero på att insatserna påbörjas tidigare och ges i ett mer samordnat stöd. Fältverksamheten har under året intensifierat sin närvaro på platser där barn och unga vistas. Föräldrar till barn och unga i stadsdelsområdet har nåtts genom riktad information, genom samverkan med förskolor och skolor samt genom ett ökat antal hänvisningar till individuellt föräldrastöd. Under året fick 701 föräldrar i stadsdelsområdet förebyggande stöd i jämförelse med 678 föräldrar föregående år. 109 föräldrar deltog i föräldrastödsprogram i jämförelse med 119 under motsvarande period föregående år. Minskningen bedöms främst bero på att färre grupper har startat under våren, bland annat till följd av för få anmälda till vissa grupper. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 21(107) Efterfrågan av stöd är fortsatt hög och stödet fortsätter att få positiva omdömen från deltagarna. Arbetet för ett mer jämställt föräldraskap har fortsatt att utvecklas genom samverkansprojektet Jämställt föräldrastöd genom engagerade pappor i samarbete med organisationen Svenska med Baby. Inom ramen för projektet har två pappa ambassadörer genomfört grupper i Hässelby gård och Vällingby. Projektet har bidragit till ökad kunskap om pappors behov och lett till nya former för samverkan, vilka tas vidare i det ordinarie föräldrastödsarbetet. Parallellt har familjecentralernas arbete fortsatt att utvecklas som samlade arenor för tidigt och lättillgängligt stöd till familjer i nära samverkan med barnhälsovård och öppen förskola. Under året har förutsättningarna för att etablera en familjecentral i Hässelby gård utretts och arbetet har därefter gått vidare i planeringen för en uppstart under 2026. Förvaltningen bedömer att de förstärkta uppsökande insatserna som ökad närvaro genom fältverksamheten, riktade kontakter med föräldrar samt tidig vägledning till stödinsatser kombinerat med ett utbyggt skolsocialt arbete och ett mer strukturerat föräldrastöd sammantaget har förbättrat möjligheterna att nå barn, unga och familjer innan mer omfattande insatser blir nödvändiga. Under året har en koordinator för samverkan mellan socialtjänst, skola polis och fritidsverksamhet, SSPF-koordinator, etablerats i stadsdelsområdet. Uppdraget syftar till att stärka och strukturera samverkan för att möjliggöra tidig identifiering av barn och unga i riskzon som har behov av samordnade insatser. Under året uppgick det totala antalet besök på Västerorts ungdomsmottagning till 1 195 i jämförelse med 1 128 besök föregående år. I samband med nybesök till kurator erbjuds ungdomar att besvara ett strukturerat frågeformulär som bland annat omfattar psykiskt mående samt utsatthet för våld. Under året har 100 ungdomar genomfört denna screening i jämförelse med 108 föregående år. I jämförelse med föregående år har andelen ungdomar som uppgett utsatthet för fysiskt våld minskat, medan andelen med utsatthet för psykiskt och sexuellt våld samt kontroll och begränsning varit relativt oförändrade. Förvaltningen bedömer att resultaten bekräftar vikten av fortsatt systematisk screening och att resultaten behöver följas över tid för en analys av utvecklingen. En hög andel av de ungdomar som söker mottagningen gör det med frågor kopplade till psykisk ohälsa, där flickor fortsatt utgör en betydande del av målgruppen. Mottagningen har haft fokus på tidig upptäckt, stödjande samtal och vid behov motivering till vidare stöd. Riktade insatser, bland annat genom ökat antal skolbesök, har genomförts för att nå unga i deras vardagsmiljö. Förvaltningen bedömer sammantaget att ungdomsmottagningens arbete utgör en central del av det förebyggande stödet till barn och unga. Förebyggande stöd riktat till målgruppen inom socialpsykiatrin Förvaltningens öppna verksamhet Kompassen, som riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning har under året utvecklats utifrån besökarnas behov och önskemål. Under året har ökade öppettider och ökad tillgänglighet lett till att fler fått möjligheter att ta del av verksamheten. Aktivitetsutbudet har ökat från tre till åtta aktiviteter per vecka. Besökarna erbjuds ett bredare och mer varierat program som till exempel promenadgrupp, bingo, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 22(107) sygrupp, musikquiz och bakning. Genom en stärkt marknadsföring via sociala medier, samverkan med frivilligorganisationer och lokala aktörer har informationen om Kompassen nått ut till fler inom målgruppen. För att ytterligare stärka aktivitetsutbudet och möjliggöra förlängda öppettider på kvällar och helger har en aktivitetssamordnare anställts. Samtidigt visar brukarundersökningen att en stor del av målgruppen inte tar del av verksamheten bland annat på grund av bristande kännedom, upplevda trösklar och psykisk ohälsa vilket pekar på behov av tydligare kommunikation, ett utvecklat aktivitetsutbud och ökad tillgänglighet. Som en del av förvaltningens förebyggande arbete riktat till personer med psykisk funktionsnedsättning har en lots anställts som ska arbeta uppsökande. I lotsens uppdrag ingår att erbjuda praktiskt och socialt stöd. Parallellt har intern samverkan utvecklats vidare vilket har inneburit att fler personer har kunnat nås för tidiga icke biståndsbedömda insatser. Barn och unga Arbetet med att stärka barn och ungas delaktighet har fortsatt under året. Förvaltningen har utvecklat strukturer för att säkerställa att barn får information, möjlighet att uttrycka sina åsikter och återkoppling. Barnsamtal som genomförs i samband med samarbetssamtal har ökat till 18 genomförda samtal 2025 i jämförelse med 13 under 2024. Brukardialoger i form av enkäter har genomförts med barn och föräldrar och gett underlag för att följa upp barns upplevelser av kontakten med socialtjänsten. Resultaten visar överlag positiva erfarenheter av bemötande och delaktighet samtidigt som behov av ökad svarsfrekvens kvarstår för att använda som underlag till utveckling. Implementeringen av riskbedömningsmodellen Signs of Safety har pågått under året och majoriteten av medarbetarna har genomgått grundutbildning, vilket stärker ett gemensamt arbetssätt. Förvaltningens socialtjänst har fortsatt samverka med förskolan för att skapa förutsättningar för att tidigt identifiera barn i behov av stöd. Förvaltningen har även vidareutvecklat de nätverksorienterade arbetssätten, vilket bland annat lett till fler remisser till nätverkslaget som under året tagit emot 15 ärenden. Nätverkslagets arbete syftar till att samordna barnets nätverk för att möjliggöra trygga hemförhållanden eller underlätta återförening efter placering. Under året har 130 samordnade individuella planeringar, SIP-möten, genomförts i jämförelse med 123 föregående år. Inom FACT-ung, en modell som fångar upp unga med stora vårdbehov, har förvaltningen fortsatt utveckla den gemensamma arbetsformen tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin. Arbetet har hittills resulterat i ett mindre antal ärenden som bedömts aktuella och där vårdnadshavare har samtyckt till fortsatt kontakt. Samordningen har stärkts ytterligare genom att två omställningssocionomer anställts. Deras arbete har fokuserat på att stödja medarbetare i omställningen till den nya socialtjänstlagens intentioner, bland annat genom att utveckla arbetet med återaktualiserade ärenden och analysera de lokala resultaten från den nationella uppföljningen av socialtjänstens omställning, NUSO. Arbetet med placerade barns hälsa och skolgång har utvecklats genom tydligare rutiner för överföringar och genom hälso- och tandundersökningar. Andelen initierade hälsoundersökningar uppgår till 79 procent och 71 procent för tandundersökningar. Resultaten visar att 70 procent av de familjehemsplacerade barnen når grundskolans mål i kärnämnena Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 23(107) medan 13 procent av de institutionsplacerade barnen når målen. För att stärka stödet för placerade barn har en skolsamordnare anställts med uppdrag att kartlägga varje barns behov och följa upp skolgången. Den genomsnittliga tiden i jourhem är 9,9 månader, vilket är samma tid som för 2024. Eftervården för barn och unga som varit placerade utanför hemmet har utvecklats genom projektet Eftervård med hög tillgänglighet. Projektet har startats upp under året i samverkan med tre andra stadsdelsförvaltningar. Ett gott exempel under året är ett ärende där ett barn kunde återvända hem efter en placering tack vare ett nära och samordnat arbete mellan barnet, vårdnadshavare, skola och socialtjänstens insatser. Genom tidiga och flexibla stödinsatser hölls en tät kontakt mellan berörda aktörer, och stödet intensifierades när barnet flyttade hem. Arbetet ledde till förbättrade hemförhållanden och upplevd positiv förändring för både barnet och vårdnadshavare. Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Förvaltningen arbetar med att införa en förvaltningsövergripande samverkansstruktur i linje med stadens process Bryt upp i syfte att stärka ett sammanhållet stöd till våldsutsatta. En checklista har tagits fram som komplement till en förvaltningsövergripande samverkansrutin för att säkerställa att arbetet genomförs i enlighet med Bryt upp. Checklistan kommer användas av medarbetare i förvaltningens relationsvåldsteam i all samverkan, både i ordinarie kontakter och i koordineringsmöten enligt samverkansrutinen. På så sätt integreras Bryt upp i det löpande arbetet och följs upp i ordinarie verksamhet. Förvaltningen har blivit utsedd till pilotstadsdel för en ny utbildning i motiverande samtal, MI, kopplad till Bryt upp. Under 2025 inkom totalt 339 ärenden rörande våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck. Av dessa ledde 108 till utredning och 37 till unika placeringar. I jämförelse med under 2024 då inkom totalt 317 ärenden, varav 101 ledde till utredning och 34 till unika placeringar. Ökningen bedöms främst bero på förbättrad identifiering genom utvecklad samverkan enligt Bryt upp, särskilt inom ekonomiskt bistånd, och på en ökad användning av standardiserade bedömningsinstrument som ASI (Addiction Severity Index) och IB 3 (Initial Bedömning). Förvaltningen fortsätter att implementera Islandsmodellen för att stärka stödet till barn och unga som bevittnat eller utsatts för våld. Under året har 20 ärenden tagits emot varav två inkom under kontorstid. Under året har förvaltningens relationsvåldsteam haft möten med 32 våldsutövare som har barn. Utfallet visar att den förstärkta samverkan inom ramen för Islandsmodellen har resulterat i att fler våldsutövare nåtts i ett tidigt skede i jämförelse med innan Islandsmodellen infördes vilket har möjliggjort en tidigare säkerhetsplanering. Förvaltningen har fortsatt utveckla stödet för att möjliggöra långsiktiga och trygga boendelösningar för våldsutsatta efter en våldsam relation. Projekttiden för BoFast avslutades vid årsskiftet. Under de tre projektåren har området kring stadigvarande boende för våldsutsatta utvecklats avsevärt. En betydande förändring är att kriterierna för förtur via Bostadsförmedlingen har justerats och gjorts mindre restriktiva. Det har medfört att fler personer än tidigare beviljas förtur och under året har fyra personer fått beslut om förtur. Detta har i sin tur minskat behovet av alternativa boendelösningar. Mot denna bakgrund har Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 24(107) arbetet under 2025 i högre grad inriktats på insatser riktat till våldsutövare. Det uppsökande arbetet har under året intensifierats för att bättre nå särskilt sårbara grupper som barn, äldre, personer med funktionsnedsättning samt personer med skadligt bruk, beroende eller samsjuklighet för att säkerställa att de ges tillgång till adekvat stöd och insatser. Beroende och samsjuklighet Förvaltningen har under året fortsatt att stärka stödet till personer med beroendeproblematik och samsjuklighet, med tydligt fokus på tidiga och samordnade insatser. Förvaltning har fortsatt att erbjuda insatser utan behovsprövning till personer med riskbruk för att tidigt fånga upp individer. Samverkan med Region Stockholm och andra relevanta aktörer har fördjupats i syfte få göra det förebyggande stödet mer tillgängligt genom en sammanhållen vård- och stödkedja. Ett kartläggningsarbete har genomförts och ligger till grund för utvecklingen av en gemensam modell för samplanering. Modellen syftar till en mer integrerad helhetssyn och långsiktigt hållbara insatser. En fördjupad intern samverkan mellan förvaltningens beroendeteam och ekonomiskt bistånd med gemensamma möten, utökad informationsdelning och regelbundna ärendedragningar har skapat en mer sammanhållen bild av de berörda personernas behov. Insatserna för kvinnor i hemlöshet och beroende har förstärkts. En särskild öppettid har införts en eftermiddag i veckan för kvinnor i hemlöshet eller annan utsatthet med fokus på att erbjuda ett tryggt forum och stöd till förändring. Inom ramen för kvarboendeuppdraget prövas ett nytt arbetssätt där personer med komplexa vård- och stödbehov erbjuds individanpassade insatser i det egna hemmet i stället för att erbjudas en placering. Hittills har sju personer fått ta del av insatser via förvaltningens beroende- och relationsvåldsenhet. Arbetssättet ska ge bättre förutsättningar för stabilitet och kvarboende och minska behovet av institutionsliknande boendelösningar. Under året har arbetet med att utveckla en gemensam struktur för öppenvård riktad till vuxna med skadligt bruk och beroende inom stadsdelsförvaltningarna Bromma, Hässelby-Vällingby och Järva påbörjats. Syftet är att erbjuda samordnad öppenvård med tillgång till ett bredare och mer flexibelt utbud av insatser i linje med omställningen till den nya socialtjänstlagen. Förvaltningen har utvecklat ett arbetssätt kopplat till försöks- och träningslägenheter, FOT, för vuxna med beroendeproblematik, kallat förstärkt FOT. Arbetssättet innebär att klienter erbjuds boende i FOT i kombination med stöd från en case manager som arbetar långsiktigt med att stabilisera livssituationen och möjliggöra kvarboende. Målet för året var att erbjuda förstärkt FOT till tio personer, vilket har uppnåtts. Tre personer deltog i den initiala piloten och ytterligare sju har remitterats under året. Av de tio deltagarna bor fem kvar i förstärkt FOT. Utfallet bedöms som positivt då målgruppen har omfattande och komplex problematik samt tidigare erfarenhet av placeringar på olika boenden. Funktionsnedsättning inklusive socialpsykiatri Tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning I genomförandeplanen planeras aktiviteter och stödinsatser tillsammans med den enskilde. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 25(107) Under året har en granskning visat att alla med insatser har en aktuell genomförandeplan och att de varit delaktiga i planeringen. Vidare har förvaltningen under året säkerställt delaktighet i utredningsprocessen för personer med funktionsnedsättning genom att anpassa kommunikation utifrån den enskildes behov exempelvis genom lättläst material eller tillgång till tolk. Brukarråden är ett forum där den enskilde är delaktig i att planera aktiviteter och lämna synpunkter på verksamheten. Förvaltningen har främjat delaktighet inom boenden och verksamheter genom att under året utveckla strukturen på brukarråden. Verksamheterna har lagt råden på fasta tider och arbetat mer strukturerat med dokumentation och återkoppling. Förvaltningen har arbetat med resultaten från stadens trygghetsmätning och brukarundersökning. Resultaten visar att den enskilde brukarens upplevelse av trygghet är kopplat till relationen med personalen, och då särskilt stödpersonen, snarare än den fysiska miljön. Utifrån detta har verksamheterna riktat arbetet mot att den enskilde brukaren ska känna trygghet och förtroende för fler i personalgruppen. Arbetet kring kontinuitet har därför stärkts genom stabilare personalgrupper och en minskad användning av vikarier. Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Förvaltningen har fortsatt att utveckla arbetet för att säkerställa rättigheterna i enlighet med stadens Program för tillgänglighet och delaktighet på för personer med funktionsnedsättning. Under hösten planerades ett arbete med att tillsätta kontaktpersoner, för att stärka spridningen av kunskap om programmet. Arbetet med fokus på kontaktpersoner har inte slutförts under året, och planering fortsätter kring hur ett upplägg kan se ut under nästa år. Rätten till att få utbildning och få det stöd som behövs för att nå kunskapsmålen I förskolan har tillgängliga lärmiljöer utvecklats i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Förvaltningen har även en förskola med åtta platser för barn med funktionsnedsättning. Rätten till arbete och försörjning Riktade arbetsmarknadsinsatser har genomförts för enskilda långt från arbetsmarknaden. Samverkan med jobbtorg och Arbetsförmedlingen har stärkts. Unga med funktionsnedsättning har under året varit en prioriterad grupp för feriearbete. Rätten att kunna ta del av den fysiska miljön och garanteras säkerhet i kris, tillgänglighet och delaktighet Tillgängligheten i lokaler och till den fysiska miljön har funnits med vid planering av ny- och ombyggnation. Förvaltningen har tagit fram informationsblad som riktar sig till enskilda med funktionsnedsättning där det beskrivs hur målgruppen kan förbereda sig inför kris och uppnå en god beredskap. Förvaltningens verksamheter som riktar sig till äldre och unga med funktionsnedsättning har erbjudit workshops, föreläsningar och krisövningar. Rätten till ett fungerande boende Förvaltningen har ett pågående internt arbete vad gäller enskilda med funktionsnedsättning för att nå stadigvarande boendelösningar. Barnfamiljer, där vårdnadshavare har en Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 26(107) funktionsnedsättning, omfattas av det stärkta vräkningsförebyggande arbetet. Rätten till information och kommunikation samt tillgång till ny teknik – digitalisering Förvaltningen har fortsatt arbetet för att personer med funktionsnedsättning aktivt ska involveras i samhället och nå självständighet utifrån sin förmåga. I ett antal av förvaltningens verksamheter finns ett pågående arbete med fokus på digital inkludering som exempelvis HandiKalender som skapar struktur och självständighet för den enskilde. Verksamheterna arbetar fortsatt med att säkerställa tillgången till internet och stöd genom digitala handledare för en digital inkludering. Digitala stödjaren för personer med funktionsnedsättning har tagit fram en informationsfilm för att motverka bedrägerier riktade till särskilt utsatta grupper. Rätten till bästa möjliga hälsa Förvaltningen har under året systematiskt arbetat för att främja fysisk, psykisk och social hälsa för personer med funktionsnedsättning. Verksamheter och personliga stödpersoner har aktivt erbjudit samtliga brukare aktiviteter inom till kultur och idrott vilket har lett att 35 procent regelbundet deltar i någon aktivitet i veckan som till exempel dans, fotboll, bowling, gym eller bad. Övriga deltar i varierande och individuellt anpassade insatser. Inom bostad med särskild service enligt LSS har friskvårdskort till stadens simhallar erbjudits. 21 personer av totalt 69 har tagit del av friskvårdskortet. Ett studiebesök genomfördes på Åkeshovs simhall för att sänka trösklar och motivera fler att ta del av erbjudandet, men besöket ledde inte till att fler efterfrågade friskvårdskortet. Verksamheterna fortsätter därför att återkommande informera och motivera om möjligheten till gratis gym- och simkort både i vardagen och på brukarråd. Barn och unga erbjuds lovaktiviteter och kollo som stimulerar till rörelse och hälsa. Rätten till individuellt stöd Individuellt stöd säkerställs genom en tydlig planering i dialog med den enskilde, skriftlig information, anpassade möten och tolk vid behov. Förvaltningen arbetar uppsökande, genom lotsar, för att tidigt identifiera enskilda i behov av stöd. Rätten till kultur och fritid Backstage fritidsverksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning, 12-25 år, har under året haft ett ökat antal besökare. Förvaltningen har stärkt arbetet med hälsofrämjande aktiviteter som kultur-, förenings- och idrottsliv. Se vidare under verksamhetsområdesmål 1,5. Rätten att delta i demokrati Genom digital inkludering ökar enskildas möjligheter att ta del av demokratiska processer. Stöd ges till den som har behov av det och vill lämna medborgarförslag eller delta i medborgardialoger och medborgarbudget. Stadsdelsnämndens råd för funktionshinderfrågor som är gemensamt med Bromma stadsdelsförvaltning lyfter fokusområden från Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Rådet har under året haft möte vid sju tillfällen. Vid sammanträdena har representanter från stadsdelsförvaltningarna och fackförvaltningar bjudits Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 27(107) in och presenterat sitt arbete relaterat till fokusområden från programmet. Rådet har haft möjlighet att ge inspel på det pågående arbetet och på utvecklingsområden. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 27,6 % 30 % 24,7 % 21,7 % 23,2 % 24 % VB 2025 och unga som åter blir föremål för anmälan/an sökan efter avslutad utredning Analys Andelen återaktualiseringar har ökat jämfört med föregående år. Under året har möjligheten till ett motiverande arbete varit begränsat på grund av hög arbetsbelastning. För att åtgärda de begränsade möjligheterna har två omställningssocionomer tillsatts inom barn och ungdom med uppdrag att stärka mottagligheten för insatser, förebygga återaktualiseringar och vidareutveckla arbetssätten. Andelen pojkar som återaktualiserats efter avslutad utredning är högre än andelen flickor. Förvaltningen kommer analysera bakomliggande orsaker till skillnaden för vidare åtgärder. Andel 91 % 95 % 87 % 90 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom omsorgen för personer med funktionsne dsättning som inte upplever diskrimineri ng Analys Andelen män som inte upplever diskriminering har ökat med två procentenheter medan andelen kvinnor har minskat med sex procentenheter. Förvaltningen kommer analysera bakomliggande orsaker till skillnaden mellan kvinnor och män för vidare åtgärder. Andel 82 % 86 % 75 % 78 % 90 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom socialpsyki atrin som inte upplever diskrimineri ng Analys Andel brukare inom socialpsykiatrin som inte upplever diskriminering har ökat med fyra procentenheter från föregående år. Skillnaden mellan kvinnor och män är 11 procentenheter där resultatet för männen har minskat med 4 procentenheter medan resultatet för kvinnor har ökat med 12 procentenheter. Förvaltningen har under året informerat brukare om begreppet diskriminering och vad det kan innebära. Förvaltningen kommer analysera bakomliggande orsaker till resultaten för vidare åtgärder. Andel 82 % 80 % 84 % 81 % 80 % 80 % 2025 brukare som är nöjd med sin insats Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 28(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor - Funktions nedsättning (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Skillnaden mellan män och kvinnor är liten och kommer därför inte analyseras vidare. Andel 70,59 72,41 % 68,18 % 75 % 75 % VB 2025 familjehem splacerade barn som når målen i svenska/sv enska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskola n Analys Under året har 51 barn i grundskoleåldern placerade i familjehem följts upp. Majoriteten når skolmålen, men knappt en tredjedel behöver fortsatt stöd. Skolfam används för att stärka skolgången och pilotprojektet utvidgas för att nå fler barn. Egenkontroll och åtgärdsplaner stärker uppföljningen av de barn som inte når målen, och kompetensutveckling kring samverkan och lagstiftning har tagits del av under året. Fler pojkar än flickor når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i grundskolan. Förvaltningen kommer analysera bakomliggande orsaker till skillnaden mellan pojkar och flickor för vidare åtgärder. Andel 12,5 50 % 0 % 75 Fastställs VB 2025 institutionsp 2025 lacerade barn som når målen i svenska/sv enska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskola n Analys Åtta barn i grundskoleåldern är placerade på institution, SIS-hem eller HVB-hem. Endast en av dessa ungdomar når skolmålen i svenska, matematik och engelska, medan övriga behöver fortsatt stöd. En skolsamordnare har från augusti arbetat med att stärka skolgången för placerade barn och unga, med fokus på ungdomar i HVB, behandlingsfamilj, stödboende och SiS. Arbetet innebär kartläggning av varje barns behov av stöd för att fler ska uppnå godkända betyg i kärnämnena. Förvaltningen kommer analysera bakomliggande orsaker varför ingen av flickorna når målen för vidare stödåtgärder. Andel 91 % 92 % 89 % 89 % 90 % 90 % 2025 personer med funktionsne dsättning som upplever att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 29(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Skillnaden mellan män och kvinnor är liten och kommer därför inte analyseras vidare. Andel 81 % 82 % 80 % 81 % 80 % 80 % 2025 personer med funktionsne dsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Skillnaden mellan män och kvinnor är liten och kommer därför inte analyseras vidare. Andel 85,94 % 81,48 % 89,19 % 60,87 % 85 % 85 % 2025 personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänst en (vuxna missbruk, socialpsyki atri, våld i nära relation) Analys Resultatet har förbättrats med 25 procentenheter från föregående år. Resultatet för kvinnor har förbättrats med drygt 50 procentenheter från föregående år och resultatet för männen har förbättrats med cirka 8 procentenheter. Indikatorn är en delindikator där det inom vuxna missbruk och våld i nära relation är få svarande. 10 personer svarade inom vuxna missbruk, majoriteten kvinnor, och 4 personer svarade inom våld i nära relation och då enbart män. Majoriteten av antalet svarande är således inom socialpsykiatrin. Det är även resultatet inom socialpsykiatrin som står för den största ökningen när det gäller det sammanlagda förbättrade resultatet och även den största ökningen när det gäller andel kvinnor, 45 procentenheter. Förvaltningen kommer analysera resultatet vidare när det gäller skillnaden mellan kvinnor och män och skillnaden mellan de olika delindikatorerna. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 30(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 80,21 76,95 % 84,07 % 85,1 75 % Tas fram av VB 2025 utredningar nämnd av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkopplin g Analys Inom förvaltningens utredningsenheter är flickor och pojkar delaktiga och får återkoppling i samma utsträckning. Inom förvaltningens placeringsenhet och beställarenhet, LSS, är det dock en skillnad, där flickor i högre grad än pojkar delaktiggörs. Flera förklaringsfaktorer är möjliga och förvaltningen kommer under 2026 att analysera bakomliggande orsaker till skillnaden mellan pojkar och flickor för vidare åtgärder. Brukarens 83 % 88 % 73 % 87 % 85 % Tas fram av 2025 upplevelse nämnd av trygghet - LSS- boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Resultatet visar att den upplevda tryggheten har minskat från föregående år med fyra procentenheter. Andelen kvinnor som upplever trygghet har minskat med 18 procentenheter medan andelen män som upplever trygghet har ökat med 2 procentenheter. Skillnaden mellan kvinnor och män är 15 procentenheter. Under året har andelen kvinnor med mer komplex problematik som psykisk ohälsa, missbruk och utåtagerande beteenden ökat vilket kan ha påverkat den upplevda tryggheten både för den enskilde och för andra boende. Förvaltningen kommer att analysera resultatet och bakomliggande orsaker till skillnaden mellan kvinnor och män för vidare åtgärder. Nämndmål: 1.3.1 Barn, unga och vuxna har stöd och insatser utformade utifrån sina behov och önskemål Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningens stöd och insatser ska på ett effektivt sätt bidra till ett självständigt liv och invånarnas välbefinnande. Ett systematiskt kvalitetsarbete genom ständiga förbättringar och innovationer som grundar sig i vetenskap och beprövad erfarenhet är väsentligt för att uppnå detta. Det är viktigt att helhetssyn genomsyrar verksamheterna vilket uppnås bland annat genom förbättrad samverkan, förebyggande insatser och ett tjänstedesignsperspektiv för att förstå målgruppernas behov. Klienter görs delaktiga i utredning och genomförande av insatser. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 31(107) Förväntat resultat • Antalet barn, unga och vuxna som tar del av förebyggande insatser ökar. • Barnets röst ska vara vägledande i utredningar och beslut, och inkluderas i alla skeden av handläggningen. • Tiden för tillfällig placering av barn och unga i dygnetruntvård förkortas. • Fler personer får ett samordnat stöd utifrån sina behov. • Fler vuxna som uppger att de är utsatta för våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck tar emot stöd och insatser. • Personer med funktionsnedsättning upplever större nöjdhet och trygghet med det stöd de erhåller från förvaltningen. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 78,8 % 72 % 85,19 % 50 % VB 2025 som ska genomgå en hälsounder sökning. Analys Flickor har i högre grad än pojkar genomgått hälsoundersökning. Rutinen för ansvarsfördelning som används vid överföringsmöten är könsneutral och skillnaden bedöms inte kunna förklaras av arbetssättet. Möjliga förklaringar kan vara tidigare vårdkontakter eller placeringssammanhang, men vidare analys krävs för att dra säkra slutsatser. Andel barn 71,2 % 64 % 77,78 % 50 % VB 2025 som ska genomgå en tandunders ökning. Analys Flickor har i högre grad än pojkar genomgått tandundersökning. Rutinen för ansvarsfördelning som används vid överföringsmöten är könsneutral och skillnaden bedöms inte kunna förklaras av arbetssättet. Möjliga förklaringar kan vara tidigare vårdkontakter eller placeringssammanhang, men vidare analys krävs för att dra säkra slutsatser. Antal 353 274 420 VB 2025 samordnad e individuella planer (SIP) inom socialtjänst en Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla enheter inom alla verksamhetsområden inom Individ och familj 2025-01-01 2025-12-31 genomför brukardialoger för att utveckla verksamheterna Analysera resultaten från deltagandet i NUSO, nationell uppföljning 2025-01-01 2025-12-31 av socialtjänstens omställning, och utifrån insikterna utveckla verksamhetsområdet barn och unga Avdelningen äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri 2025-01-01 2025-12-31 utvecklar verksamheten Kompassens förebyggande stöd. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 32(107) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen genomför inom funktionshinderområdets 2025-01-01 2025-12-31 verksamheter en fördjupad kartläggning av enskildas upplevelse av trygghet för att få underlag till förbättringsåtgärder. Förvaltningen implementerar de arbetssätt som utvecklats inom 2025-01-01 2025-12-31 projektet Samteamet för att erbjuda individer med komplexa behov och svårigheter ett mer sammanhållet stöd. Förvaltningen ska utveckla samordningen av insatser inom 2025-01-01 2025-12-31 verksamhetsområdet vuxen med stadsdelsförvaltningarna Bromma och Järva. Förvaltningen utvecklar utifrån program för tillgänglighet och 2025-01-01 2025-12-31 delaktighet för personer med funktionsnedsättning strukturen med kontaktpersoner för att tydliggöra programmets inflytande. Förvaltningens socialtjänst implementerar en 2025-01-01 2025-12-31 förvaltningsövergripande samverkansstruktur i linje med stadens process Bryt upp- sammanhållet stöd för våldsutsatta. Implementeringen av Islandsmodellen för våldsutsatta kvinnor med 2025-01-01 2025-12-31 barn är påbörjad och fortsätter under året. Projekt Eftervård med hög tillgänglighet utvecklas och startas upp. 2025-01-01 2025-12-31 Påbörja arbetet med skolsamordnare för placerade barn och unga. 2025-01-01 2025-12-31 Utreda förutsättningarna att öppna en familjecentral i Hässelby 2025-01-01 2025-12-31 gård. Utveckla kommunikativa arbetssätt för att öka tilliten till 2025-01-01 2025-12-31 socialtjänsten. Utveckling och implementering av SSPF påbörjas för att förbättra 2025-01-01 2025-12-31 det förebyggande arbetet med unga i riskzonen, genom ökad samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamheter. Utvecklingen av arbetssättet BoFast fortsätter. 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året, nämndmålets resultat för året samt genomförd aktivitet. Resultatet för indikatorn nöjda omsorgstagare redovisas genom ett sammanlagt resultat från två delindikatorer. Delindikatorerna har var för sig ett högre resultat än det sammanlagda resultatet. Äldrevänlig stad Förvaltningen har under året fortsatt arbetet enligt handlingsplanen för äldrevänlig stad. Äldre har givits möjlighet till delaktighet och inflytande i olika forum som exempelvis pesionärsrådet. Förvaltningens beställarenheter och förebyggande verksamhet inom äldreomsorgen har i samverkan med interna och externa aktörer genomfört en Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 33(107) medborgardialog gällande trygghet och det stöd och insatser som förvaltningen ansvarar för. Under medborgardialogen genomfördes en enkätundersökning där 20 äldre invånare svarade på frågor om upplevd trygghet. Av de 20 som deltog i enkäten svarade 9 att de känner sig ganska trygga i sitt närområde och 11 att de känner sig otrygga i den närmaste centrummiljön. Orsakerna till en upplevd otrygghet var mörker utomhus, skjutningar som skett i stadsdelen samt att obehöriga vistats i gemensamma utrymmen på Hässelgårdens seniorboende. Förvaltningen kommer samverka med berörda aktörer under 2026 och arbeta för att öka den upplevda tryggheten för de äldre. Förvaltningen har förstärkt det uppsökande och förebyggande arbetet med ytterligare en äldrelots i syfte att öka stödet och vägledningen till äldre i boendefrågor som bostadsanpassning, ansökan om seniorbostad och bostadstillägg samt i övriga frågor som rör äldre. Äldrelotsarna har träffat totalt 191 äldre för stödsamtal, 102 kvinnor och 89 män. Stödtillfällen har erbjudits både genom bokade tider samt genom drop-in-samtal vid träffpunkternas caféer. Förvaltningen har under året haft för avsikt att äldre som ansöker om särskild bostad på grund av att nuvarande bostad är otillgänglig, och får avslag på ansökan, ska få stöd till en mer anpassad bostad eller själv ansöka om en mer anpassad bostad som exempelvis seniorbostad. Ansökningar som under året kommit in till förvaltningen om särskild bostad har inte enbart berott på att nuvarande bostad är otillgänglig utan har även haft andra orsaker. Därmed har det inte funnits ett behov av att genomföra uppföljande hembesök till följd av avslag kopplad till ansökan om särskild bostad utifrån en otillgänglig nuvarande bostad. Förvaltningens beställarenheter har gett information och vägledning om boendefrågor som boendeanpassning och seniorboende i muntlig kontakt med den enskilde eller dennes företrädare i samband med avslagsbeslut gällande särskilt boende. Verksamheterna har även påbörjat arbetet med att ta fram skriftligt informationsmaterial som ska delas ut till alla som får avslag vid ansökan om särskilt boende och som ska färdigställas under 2026. Förebyggande arbete, aktiviteter och insatser Utifrån handlingsplanen för en äldrevänlig stad samt utifrån införandet av den nya socialtjänstlagen har förvaltningen utvecklat och förstärkt den uppsökande och förebyggande verksamheten med fokus på hälsofrämjande insatser och aktiviteter för äldre som vanligtvis inte deltar i aktiviteter. Syftet har varit att motverka ensamhet och isolering. Förvaltningen har även fortsatt att arbeta uppsökande för att informera äldre och deras anhöriga om insatser som finns att söka och stöd som erbjuds genom anhörigkonsulent, digital fixare, fixartjänst samt syn- och hörselkonsulenter. Detta har gjorts genom att förvaltningen har skickat anpassade informationspaket till personer som fyller 70, 80 och 90 år och som inte har biståndsbedömda insatser. Vidare har biståndshandläggare från beställarenheterna funnits fysiskt på plats på Hässelby vårdcentral och Bromma geriatriken för att äldre på ett mer lättillgängligt sätt ska få information och vägledning. Hälsosamtal har erbjudits till alla som har fyllt 70 och 80 år under året. Inbjudan till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 34(107) hälsofrämjande samtal gick ut till knappt 1000 personer, boende i eget boende och ej aktuella inom äldreomsorgen. Under året tackade 71 äldre ja till ett hälsofrämjande samtal vilket motsvarar drygt 7 procent i jämförelse med 10 procent föregående år. Inför 2026 kommer svarstiden på erbjudande om hälsosamtal förlängas i syfte att nå fler i målgruppen. Andelen äldre som vet vart de ska vända sig för stöd har ökat till 75 procent i jämförelse med 67 procent 2024. Även antalet prenumeranter på träffpunkternas nyhetsbrev har ökat från 420 vid 2025 års början till 600 vid årets slut. Antalet nya besökare på förvaltningens träffpunkter har haft ett genomsnittligt resultat på tio nya besökare per vecka. Ingen jämförelsestatistik från 2024 finns då statistik började mätas under 2025. På två av tre av träffpunkterna har det varit en tydlig ökning av deltagande på samtliga aktiviteter som erbjuds. Statistik från 2025 visar på 6 533 deltagare varav 4 863 kvinnor och 1 670 män. Under samma period föregående år var det 5 886 deltagare varav 4 348 kvinnor och 1 538 män. På den tredje träffpunkten syns en liten minskning i antalet deltagare vilket kan bero på antalet in- och utflyttar på boendet under året. Under 2025 har flera anhöriggrupper genomförts, bland annat för anhöriga till partner eller förälder med demens. Utvärderingar har visat att grupperna har gett stärkt gemenskap, nya strategier och minskad ensamhet. Anhörigkonsulenten deltar i förvaltningens samverkansgrupp för uppsökande integration i syfte att nå fler anhöriga som är nyanlända och utrikesfödda. Utifrån stadens digitaliseringsplan för äldreomsorgen har förvaltningen arbetat för att öka den digitala förmågan genom att erbjuda äldre att delta på de digitala stödtillfällen som förvaltningen genomfört under året. Förvaltningens förebyggande verksamhet har under året genomfört en besöksenkät som visat att fler både känner till och tar del av digitalt stöd. Antalet deltagare ökade till 93 under 2025, 67 kvinnor och 26 män, i jämförelse med 82 deltagare, 67 kvinnor och 15 män, 2024. Stödet gäller främst frågor om mobiltelefon och dess funktioner. Förebyggande verksamheten har erbjudit en fallpreventiv tjänst till förvaltningens innevånare som inte har några hemtjänstinsatser och som är 68 år eller äldre. Under 2025 genomfördes 61 fallpreventiva besök i jämförelse med 54 besök 2024. Tjänsten har främst nyttjats till byte av glödlampa. Annonsering och utskick av nyhetsbrev bedöms ha bidragit till ett ökat antal äldre som efterfrågar förvaltningens fallpreventiva tjänst samt digitalt stöd. I syfte att öka nöjdheten och stimulansen för äldre med kognitiva funktionsnedsättningar på förvaltningens dagverksamhet har en omorganisering genomförts. Två avdelningar har blivit en avdelning vilket har möjliggjort för ökad flexibilitet, större social gemenskap och ett starkare personcentrerat arbetssätt gällande aktivitetsutbudet. På förvaltningens vård- och omsorgsboende har fysisk träning samt sociala och kulturella aktiviteter erbjudits. Boendet har en aktivitetslokal med en aktivitetsansvarig där de boende erbjuds aktiviteter både i grupp och enskilt. Anhöriga har varit välkomna att delta i aktiviteter. Verksamheten har vidare uppmärksammat nationella minoriteters högtidsdagar. Deltagandet har legat på cirka 25 till 30 deltagare per tillfälle, varav cirka en tredjedel varit män och två Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 35(107) tredjedelar kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnor kan förklaras genom att det bor ett övervägande antal kvinnor på boendet. Förvaltningens särskilda boende har under hösten även startat en samtalsgrupp för äldre som bor på boendet i syfte att minska ofrivillig ensamhet och psykisk ohälsa och främja social gemenskap. Delaktighet och inflytande Förvaltningens verksamheter har arbetat vidare med att utveckla äldres delaktighet och inflytande över insatsernas genomförande i syfte att öka tryggheten och nöjdheten. En hög livskvalitet ska prioriteras oavsett hälsotillstånd vilket betonar vikten av att anpassa insatser efter varje individs unika situation. I linje med detta arbete har förvaltningens hemtjänst infört ramtid fullt ut. Äldre har genom ramtiden fått ökad delaktighet och möjlighet till en flexibilitet i planeringen av insatserna. Förvaltningens hemtjänst har inom en enhet infört en fast omsorgskontakt. Syftet med det förändrade arbetssättet är att nå målet om andelen äldre med hemtjänst som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs. Arbetssättet har utvärderats med gott resultat och kommer införas inom hela hemtjänsten under 2026. Genom dialoger på boenderåd och aktivitetsråd har de boendes delaktighet och inflytande stärkts när det gäller sociala aktiviteter, utevistelse, mat och måltider. När en äldre inte själv kan ge uttryck för sina önskemål gällande aktiviteter tillfrågas anhöriga om tidigare intressen. Antalet deltagare i sociala aktiviteter på vård- och omsorgsboendets träffpunkt har under perioden januari till och med november 2025 varit 6 051 deltagare, i jämförelse med 6 715 deltagare under samma tidsperiod 2024. Minskningen kan delvis förklaras med att det var en omfattande magsjukeperiod på det särskilda boendet under mars 2025. Vidare valde fler boende att avstå från utomhusaktiviteter under sommaren 2025 till följd av väderleken i jämförelse med sommaren 2024. Andelen äldre på förvaltningens särskilda boende som är nöjda med de sociala aktiviteterna var 71 procent 2025 i jämförelse med 64 procent 2024. Andelen nöjda i staden i stort var 60 procent. Trygghet En omorganisation inom hemtjänsten är genomförd där fyra enheter blivit fem i syfte att nå ökad kontinuitet och därmed en ökad upplevelse av trygghet för de äldre. För att underlätta för äldre att få insatser utförda på önskad tid har enheterna omorganiserats så de är strategiskt placerade i de geografiska områden där de verkar. För att ytterligare öka den äldres känsla av trygghet har andelen timavlönade på heltid minskat, ett arbete som fortsätter under 2026. Förvaltningens hemtjänstutförare har hemtjänst dygnet runt och vid livets slutskede erbjuder hemtjänsten och det särskilda boendet vak om ingen anhörig närvarar. Förvaltningens beställarenheter har fortsatt arbetet med att identifiera äldre utsatta för våld i nära relation i syfte att erbjuda stöd och insatser. Genom intern samverkan har äldre erbjudits stöd med exempelvis akutboende eller stödsamtal. I syfte att erbjuda likvärdigt stöd över staden för våldsutsatta invånare ingår förvaltningens beställarenheter i samverkansforumet "Bryt upp". Äldre som deltagit i den förebyggande verksamheten har fått skriftlig och muntlig Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 36(107) information om våld i nära relationer. I syfte att öka äldres trygghet har digital stödjare haft informationsträffar om bedrägerier riktat mot äldre och en informationsbroschyr har tagits fram och delats ut till medarbetare och äldre. Den digitala stödjaren har även samverkat med lokala polisen. Förvaltningens serviceboende Skolörten avvecklades i september och de boende har flyttat till nya långsiktiga och trygga boenden. Inför avvecklingen genomfördes möten med boende och deras anhöriga/företrädare för att besvara frågor. Varje boende på servicehuset har haft en individuell planering med handläggare inför flytt till nytt boende. God och nära vård Förvaltningens verksamheter har fortsatt att samverka med regionen och övriga samverkanspartners som är viktiga för en trygg och säker vård och omsorg. Vid samverkansmötena har aktörerna ökat förståelsen för varandras uppdrag och ansvarsområden samt tydliggjort vikten av att den enskildes behov ska stå i fokus vilket möjliggörs genom samordnad individuell planering, SIP. SIP upprättas vid alla tillfällen där det finns ett behov av samordning kring insatser. Förvaltningens verksamheter har under året ökat antalet genomförda SIP till 45 i jämförelse med 27 föregående år. Vid samverkansmöten med regionen har fiktiva fall diskuterats i grupper med olika professioner. Samverkan har även skett kring utskrivningsflöde samt hur samverkan kan förbättras. Under året har anhörigkonsulenten deltagit i ett antal interna och externa forum där anhörigstödet har presenterats i syfte att sprida kännedom om tjänsten samt delta i informationsutbyte i frågor som berör äldres anhöriga Under året har en biståndshandläggare varit på plats på Hässelby vårdcentral samt på Bromma geriatriken i syfte att på ett mer lättillgängligt sätt ge vägledning om var den äldre kan vända sig för att ansöka om stöd och insatser. För att säkerställa en trygg hemgång för äldre som skrivs ut från slutenvården har förvaltningens Trygg hemgång fortsatt. Förvaltningens särskilda boende har samverkat med läkarorganisationen i ett tvärprofessionellt team för att säkerställa en god hälso- och sjukvård för den äldre. Förvaltningens vård- och omsorgsboende har även fortsatt att stärka patientsäkerhetsarbetet tillsammans med förvaltningens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR) samt har tillgodosett en god tillgång till sjuksköterska för de boende. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel nöjda 75 % 74 % 76 % 82 % 81 % 81 % 2025 omsorgstag are Analys Resultatet för nöjda omsorgstagare har minskat med sju procentenheter sedan föregående år. Förvaltningen kommer analysera bakomliggande orsaker till resultatet för vidare åtgärder. Indikatorn har två delindikatorer. Resultatet för delindikator andel nöjda omsorgstagare inom hemtjänst var 82 procent. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 37(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Delindikatorns målvärde var 81 procent. Resultatet för delindikator andel nöjda omsorgstagare inom vård- och omsorgsboende var 80 procent, vilket motsvarar en ökning om 6 procentenheter i jämförelse med 2023. Delindikatorns målvärde var dock 83 procent. För att ytterligare öka andelen nöjda omsorgstagare i vård- och omsorgsboende och nå målet under 2026 kommer verksamheten under kommande år att fortsätta redan pågående utvecklingsinsatser. Personalkontinuiteten ska öka ytterligare i syfte att kunna vidareutveckla det personcentrerade arbetssättet. De aktiviteter som erbjuds på respektive avdelning ska även öka ytterligare i syfte att kunna erbjuda social gemenskap för de boende som inte vill besöka den gemensamma träfflokalen. Dessa utvecklingsinsatser bedöms ha gett positiv effekt under 2025 men ytterligare utvecklingsarbete krävs under 2026 för att nå målet. Resultatet för delindikatorn gällande nöjda omsorgstagare inom vård-och omsorgsboende visar på en 14 procent skillnad mellan män och kvinnor, 84 procent av kvinnorna är nöjda i jämförelse med 70 procent av männen. Förvaltningen kommer analysera bakomliggande orsaker och vidta åtgärder för att utjämna skillnaden i nöjdhet mellan kvinnor och män. Skillnaden mellan kvinnor och män som är nöjda med sin hemtjänstinsats är liten och kommer inte analyseras vidare. Andel nöjda 89 89 % 89 % 93 % 93 % 2025 omsorgstag are i dagverksa mhet Analys Verksamheten har under 2025 förändrat sitt arbetssätt samt organiseringen vilket gör att deltagarna nu deltar i större grupper med ett ökat utbud av aktiviteter i syfte att öka nöjdheten med verksamheten. Syftet med förändrad organisering är även att öka den sociala stimulansen för deltagarna. Andel 82 % 80 % 83 % 84 % 87 % 87 % 2025 omsorgstag are som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänste n Analys Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänsten har minskat med två procentenheter från föregående år. Förvaltningen ska analysera bakomliggande orsaker för vidare åtgärder. Vid upprättande av genomförandeplaner ska den enskilde vara delaktig och ha inflytande. Förvaltningen bedömer att andelen upprättade genomförandeplaner inom hemtjänsten påverkar resultatet för indikatorn. Systematiska uppföljningar som genomförs månadsvis visar ett förbättrat resultat månad för månad under året gällande andel upprättade genomförandeplaner. För att ytterligare stärka arbetet med genomförandeplaner och den enskildes delaktighet och inflytande har förvaltningen påbörjat införandet av fast omsorgskontakt som ska ansvara för att en genomförandeplan upprättas efter den enskildes behov och önskemål. Andel 80 % 85 % 78 % 76 % 80 % 80 % 2025 omsorgstag are som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsbo ende Analys Resultatet för indikatorn gällande andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsboende visar på en skillnad mellan män och kvinnor. 85 procent av männen upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i jämförelse med 78 procent av kvinnorna. Förvaltningens vård- och omsorgsboende kommer analysera Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 38(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor bakomliggande orsaker till skillnaden mellan kvinnor och män för vidare åtgärder. Andel 0,07 0,07 0,07 Tas fram av 2025 sjuksköters nämnd kor inom särskilda boenden Andel äldre 75 67 69 % 69 % 2025 personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatse r Antal 12,8 12,89 10 Max 10 2025 personal en personer hemtjänstta gare med minst två besök om dagen möter under en 14- dagarsperio d Analys Arbetet med att minska antal personal en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en 14 dagars period ska stärkas ytterligare under 2026. Periodens utfall inkluderar privata utförare. I egen regi arbetar förvaltningen systematiskt med att öka kontinuiteten vilken har ökat mer under hösten än under våren. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden, i syfte 2025-01-01 2025-12-31 att fortsatt stärka stadens arbete med ramtid, implementera och arbeta efter tillämpningsanvisningarna så att beställare och utförare får en bättre förståelse för varandras roller och uppdrag samt stärka samverkan mellan dem Nämndmål: 1.4.1. Äldre är trygga och nöjda och har tillgång till social samvaro och hälsofrämjande insatser Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningens verksamheter inom äldreomsorgen ger information, råd och stöd till äldre i syfte att fler äldre ska leva ett självständigt liv med fler friska och aktiva år samt ha en boendesituation som är anpassad efter behov. Förvaltningen stärker arbetet för att äldre ska känna sig delaktiga med ett inflytande över beslut och insatsers genomförande i syfte att öka tryggheten och nöjdheten med de insatser som ges. Arbetet för en ökad framförhållning i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 39(107) planerandet av verksamheten stärks i syfte att öka kontinuiteten. Samverkan stärks med externa aktörer för en samordnad planering utifrån den äldres samlade behov. Förväntat resultat • Personalkontinuiteten inom hemtjänst ökar. • Andel äldre som är nöjda och trygga ökar. • Andelen äldre som är delaktiga i och kan påverka hur insatserna utförs ökar. • Andelen samordnade individuella planer (SIP) ökar. • Fler äldre besöker de öppna träfflokalerna och deltar i de aktiviteter som erbjuds. • Andel äldre som vet vart de ska vända sig för råd och stöd samt ansöka om insatser ökar. • Andel äldre som ansöker om särskild bostad på grund av att nuvarande bostad är otillgänglig minskar. • Andelen boende på vård- och omsorgsboende och servicehus som är nöjda med de sociala aktiviteterna ökar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Beställarenheten och den förebyggande enheten tar fram rutiner 2025-01-01 2025-04-30 för att nå ut med information till personer som har lite svårare för att ta del av informationssatsningar Genomföra medborgardialoger i samverkan med Polis, 2025-01-01 2025-12-31 fastighetsägare och enheten Trygghet och civilsamhällessamverkan Hemtjänsten genomför en omorganisation med indelning till fem 2025-01-01 2025-12-31 områden Ramtid införs fullt ut 2025-01-01 2025-12-31 Ta fram arbetssätt och rutiner för att äldre och anhöriga som har ett 2025-01-01 2025-04-30 ärende till en specifik handläggare skyndsamt ska kunna nå denne KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls delvis Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året samt nämndmålets resultat för året. Samtliga ledarledda idrotts-, kultur- och fritidsaktiviteter som förvaltningen erbjudit har varit kostnadsfria i syfte att alla ska ha möjlighet att delta. Kostnadsfria aktiviteter har erbjudits både löpande under terminerna samt under alla skollov. Samverkan med föreningslivet Förvaltningen har under året arbetat systematiskt med att ha nära kontakt med både redan etablerade och nya föreningar i stadsdelsområdet. Föreningarnas behov av stöd ser olika ut vilket förvaltningens föreningssamordnare har kunnat bemöta dem i. Under året har träffar för Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 40(107) stadsdelsområdets föreningar anordnats. Vid en träff var temat integration och vid den andra träffen möttes föreningar och stadsdelsnämndens politiker. En träff har även anordnats för de föreningar som ingått i pilotprojektet Digitala ansökningar för föreningsbidrag i det nya systemet Föreningsportalen. En referensgrupp med representanter från olika föreningar har bildats under året för att gemensamt arbeta för att kunna genomföra en föreningsmässa under våren 2026. Löpande under året skickas ett nyhetsbrev till föreningar i stadsdelsområdet. Brevet innehåller information om vad som händer inom förvaltningens verksamheter, goda exempel och tips på hur föreningarna kan samverka med varandra. Under året har förvaltningen sett en stärkt samverkan med civilsamhället, både när det gäller aktiviteter som riktar sig till barn och unga men även i frågor som krishantering och krisberedskap. I dessa frågor finns ett väl fungerande nätverk med olika aktörer. Föreningsbidrag Under 2025 har stadsdelsnämnden beviljat föreningsbidrag till 19 föreningar med ett totalt belopp på 1 385 000 kronor. Av detta belopp avsattes 1 025 000 kronor till föreningsverksamhet och 360 000 kronor till föreningar som genomförde lovaktiviteter för barn och unga i åldrarna 7–17 år. Exempel på aktiviteter som föreningarna genomfört är valborgsfirande och midsommarfirande för allmänheten, träffar för seniorer i olika stadsdelar, aktiviteter för att locka fler unga till föreningslivet med foto, film och musik. Exempel på aktiviteter för barn och unga under skolloven har varit olika idrottskollon och prova-på tillfällen, hantverk och andra skapande aktiviteter. Förvaltningen har under 2025 återkrävt föreningsbidrag från en förening som inte kunde genomföra det de beviljats bidrag för. Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv Förvaltningen arbetar aktivt för att främja rörelse och hälsofrämjande aktiviteter för invånare och medarbetare. Stadsdelsområdet erbjuder flertalet spontanidrottsytor, utegym samt motionsspår i naturområden. Genom samarbete med stadsdelsområdets olika föreningar har barn, unga och äldre erbjudits fysiska aktiviteter under sommaren. Exempel på aktiviteter är basket, amerikansk fotboll, dans, fotboll samt sittgympa. Gratis gym har erbjudits i en gymcontainer som varit placerad i Hässelby gård. Containern var öppen varje vardag mellan klockan 10–16 under sommaren. Fritidsgårdsbesökare har nyttjat gymmet på kvällstid. Förvaltningen har varit delaktiga i att arrangera en välbesökt bordshockeyturning och bordtennisturnering för barn och unga i området. Förvaltningen har fortsatt arbetet med Efter skolan aktiviteter som riktas till grundskolebarn i mellanstadieåldern i området. Aktiviteterna görs i samverkan med lokala föreningar och utbildningsförvaltningen. Flera av aktiviteterna stimulerar till rörelse. På förvaltningens träffpunkter och dagverksamheter främjas rörelse och social samvaro för äldre. Invånare med funktionsnedsättning ges möjlighet till regelbundna fritids- och Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 41(107) motionsaktiviteter i inkluderande miljöer. Fritidsverksamheterna erbjuder ledarledda aktiviteter av hög kvalitet som stärker ungas fysiska och psykiska hälsa och bidrar till en trygg och meningsfull fritid. Inom förskolan erbjuds både planerade och spontana aktiviteter som exempelvis Mini-röris, dans, balansbanor, lekar och skogsutflykter. Målet är att barnen ska ha minst en timmes pulshöjande aktiviteter om dagen. Inomhusmiljön anpassas med rörelsevänliga ytor och utomhusmiljön, särskilt naturen, erbjuder oändliga möjligheter till fysisk aktivitet. Även förskolegårdarna erbjuder möjlighet till rörelse. Förvaltningen arbetar utifrån att den offentliga utemiljön ska möta tillgänglighetskraven så att möjligheten till motion och rekreation blir jämlik. Bland annat har förvaltningen förbättrat markbeläggningen på flera parkvägar, påbörjat ett arbete med att tillgänglighetsanpassa stadsdelsområdets väghinder på parkmark samt arbetar för att det ska bli fler funktionsvariationsvänliga gungor inom stadsdelsområdet. För medarbetare finns, förutom stadens friskvårdsförmåner, ett gym i förvaltningshuset som alla medarbetare kan använda. Insatser på skolor Under vårterminen fanns det ett nära samarbete mellan förvaltningen, de kommunala skolorna i stadsdelsområdet och flertalet föreningar som skapade möjligheten för elever att prova på olika idrotter efter skoltid. Under hösten har det av olika anledningar inte blivit en lika bra samverkan men efterfrågan finns och några skolor har haft föreningar på plats. Under året har föreningar kunnat erbjuda fotboll, friidrott, amerikansk fotboll, basket och innebandy. Nattfotboll Under hösten har förvaltningen i samverkan med tre lokala fotbollsföreningar startat en spontanfotboll för barn och unga på fredagskvällar. Detta arrangemang lockade under hösten ungefär 80–100 deltagare per tillfälle. Förvaltningen samverkar även med polisen, stadens mobila ordningsvakter och nattvandrarna kring nattfotbollen. Lovaktiviteter med föreningar Under påsk-, sommar- och höstlov arrangerade förvaltningen, tillsammans med föreningar, olika kultur- och idrottsaktiviteter på Hässelby torg. Det var olika föreningar som deltog vid de tre loven. Aktiviteterna genomfördes även i samverkan med både fastighetsbolag och Riksidrottsförbundets Stockholmsdistrikt. Sommar på torget arrangerades på Hässelby torg under nio veckor. Feriearbetare anställdes som handledare och de ordnade med aktiviteter för både barn, unga och seniorer. Förvaltningen kunde även erbjuda fysisk träning genom den gymcontainer som förvaltningen i samverkan med idrottsförvaltningen hade placerad i Engelska parken. Under nio veckor arrangerade förvaltningen tillsammans med tre lokala föreningar och en konstnär eftermiddagsaktiviteter på Maltesholmstorget. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 42(107) Summerfun genomfördes under nio veckor av ferieungdomar och handledare tillsammans med flera olika föreningar. Det var olika idrottsföreningar som arrangerade aktiviteter men även flera kulturella och skapande aktiviteter genomfördes. Summerfun genomfördes under tre veckor vid parklekarna Guldet, Stråket och Ådalen för att kunna erbjuda aktiviteter för barn och unga i deras närområde. Uthyrning av lokaler Förvaltningen har under året hyrt ut verksamhetslokaler till föreningar under tider då den ordinarie verksamheten inte nyttjat lokalen. Under året har nio föreningar brukat denna möjlighet. Under hösten genomfördes förändringar på Tegelhögen och Skolörtens servicehus lades ned vilket resulterat i att det inte längre finns möjlighet att hyra lokal i samma utsträckning som tidigare. Nattvandring Förvaltningen bjöd under våren in invånare till en dialogträff om nattvandring. Resultatet blev att förvaltningen idag har två fungerande nattvandringsgrupper med engagerade invånare. Under vårterminen gjordes en utredning om möjligheterna till föreningsdriven nattvandring. Utifrån utredningen bedömer förvaltningen att föreningsdriven nattvandring, om det ska införas, bör vara i begränsad omfattning och som ett komplement till övriga trygghetsskapande åtgärder samt att den bör vara förlagd under perioder/tillfällen när det finns ökad rörelse av ungdomar i utemiljön. Förvaltningen har under året valt att fortsätta stötta de två nattvandringsgrupper som är redan aktiva i stadsdelsområdet. Kultur Förvaltningen har i samverkan med civilsamhället bidragit till ett mer levande stadsdelsområde för barn, unga, vuxna och äldre genom en nära samverkan mellan föreningsliv, fackförvaltningar och det lokala kulturlivet. De kultur, idrotts- och fritidsaktiviteter som erbjudits har varit kostnadsfria för att för att inkludera så många som möjligt. Större offentliga evenemang Förvaltningen arrangerade Nationaldagsfirandet i samverkan med Hesselby slott. Dagen bjöd på allsång och huvudartist var Maria Sur som bland annat varit med i Melodifestivalen. Några lokala föreningar som scouter, idrottsförening och Röda korset deltog och lockade besökare. Polis och räddningstjänst närvarade med sina tjänstefordon. Förvaltningen har stöttat föreningen Hässelby scoutkår att arrangera ett av områdets valborgsfirande samt Vällingby folkdansgille att genomföra midsommarfirande på Riddersvik. Teater för allmänheten Totalt spelades drygt 30 föreställningar runt om i stadsdelsområdet under sommaren i samarbete med kulturförvaltningen, Parkteatern och Levande Stockholm. Flera förskolor och fritidsverksamheter på grundskolor i området har besökt föreställningarna. Det som varit ett nytt inslag under året är att förvaltningen anordnat flera underhållningsakter som riktat sig till målgruppen 65 år och äldre. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 43(107) Ljusfestivaler Under december har två officiella ljusfestivaler anordnats av förvaltningen på Hässelby torg och Maltesholmstorget. Dessa har varit väldigt välbesökta och uppskattade av invånarna, både stora och små. Under tillfällena har det varit aktiviteter i skapande med olika tekniker, eldshow med artister och musikunderhållning av en lokal artist. Kulturombud Kulturombud finns inom parklek och fritid, förskola, äldreomsorg och socialpsykiatri. Kulturombuden ombesörjer i dialog med kultursekreteraren att brukarna får ta del av kulturupplevelser och aktiviteter. Kultur i förskolan Under våren genomfördes en teaterturné för samtliga förskolor. Teaterföreställningen Mysteriet på gården spelades utomhus på förskolegårdarna. Sammanlagt spelades 18 föreställningar för 700 barn i åldern 4–5 år. Förskolorna använder sig av olika kulturformer som dans, musik, skapande med olika material och leken för att utveckla barnens språk, fantasi och förståelse för olika kulturer. Att besöka bibliotek och bokbussen är en regelbunden aktivitet hos förskolorna. Kultur och fritid för barn och unga inom parklek och fritidsgårdar Inom parklekar och fritidsgårdar har aktiviteter som stimulerar till kreativitet anordnats. Musik, skapande i olika material men även frågesport har genomförts för att ge möjligheter till besökarna att lära sig mer om kultur. Olika högtidsdagar som Ramadan, kinesiskt nyår, samernas nationaldag och de svenska högtiderna påsk, midsommar och jul. I samband med det har det lagats mat och spelat musik som förknippas med de olika dagarna. Kultur inom funktionsnedsättning inklusive socialpsykiatri Gruppbostäderna har haft både inomhus- och utomhusaktiviteter. De har tagit del av Parkteaterns program i stadsdelsområdet och gjort utflykter till olika utflyktsmål. Även aktiviteter som ridning, bowling, grillning utegymsträning, picknick, firande av högtidsdagar, stadsvandring, besök på museum och fjärilshuset, restaurang- och biobesök har genomförts. Inom daglig verksamhet har deltagarna haft många möjligheter att delta i kulturaktiviteter under året. Det har varit musik, kreativt arbete med media, bygga datorspel samt skapande av hantverk. Alster som skapats har sålts till allmänheten på marknader två gånger under året. Kultur för äldre På både vård och omsorgsboende och öppna dagverksamheter arrangeras många olika aktiviteter med kulturtema allt från musikunderhållning av artister och allsång till magiker och poesi. De olika högtidsdagarna uppmärksammas med musik, berättande och någon mat. Det har arrangerats midsommarfirande, ljusvandring vid allhelgonahelgen, nobelfirande och glöggmingel. Föreningsdrivet kulturhus i Hässelby gård Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 44(107) Under året har en utredning tagits fram av föreningen Folkets hus och parker, på uppdrag av stadsdelsnämnden och kulturnämnden. Rapporten presenterades under hösten och resultatet visar på behovet av en mötesplats i Hässelby gård. Föreningen Folkets hus Hässelby gård bildades, först med en interimsstyrelse som under hösten genomfört ett första årsmöte och en styrelse är bildad samt att föreningen har fått ett organisationsnummer. Föreningen är en medlemsförening som ska samla olika föreningar och aktörer som verkar i Hässelby gård, med syfte att kunna erbjuda en plats där olika aktiviteter ska kunna anordnas. Nationella minoriteter Inom ramen för stadens arbete med nationella minoriteter samverkar förvaltningen med Bromma stadsdelsförvaltning. Varje månad ordnas det med finskspråkiga träffar, Pratstuga på Växthuset i Vällingby och Berättarkafé i Blackeberg. Samtal och berättelser delas, deltagarna har också haft dramalektioner och gått på teater. Affischer och en folder med aktuellt program över aktiviteterna för målgruppen tas fram två gånger per år. Inom både förskolan och äldreomsorgen uppmärksammas de olika minoriteterna genom samtal, bilder och berättelser. Arbetet med att uppmärksamma och stödja de olika nationella minoriteterna har under året utvecklats, då förvaltningen tillsammans med civilsamhället har uppmärksammat flera av minoriteternas högtidsdagar som Minnesdagen av förintelsen, Romadagen och Finlands självständighetsdag. Spontanidrott Förvaltningen har under året fortsatt arbetet med att förbättra tillgången på spontanidrottsanläggningar inom stadsdelsområdet. Bland annat har en ny bouleplan anlagts vid Aprikosgatan och arbetet med upprustning av Grimsta elljusspår och lekparkens Ekotemplets basketplan har fortlöpt. Arbetet med framtagande av underhållsplaner är påbörjat, där lekplatser har prioriterats i steg 1. Förvaltningen har även samverkat med övriga staden gällande bad- och bastufrågor. Arbetet med förbättrad badvattenkvalitet har fortlöpt genom inventering av enskilda avlopp med hjälp av SVOA AB. För att minska antalet gäss på badstränderna har tester med drönare genomförts. Även hundförare med arbetshund har använts, vilket fungerade väl. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 83 % 85 % 82 % 80 % 80 % 76 % 2025 och ungdomar som deltar i idrottsaktivit eter på fritiden Analys Skillnaden mellan flickor och pojkar är liten och kommer därför inte analyseras vidare. Andel barn 40 % 31 % 48 % 50 % 57 % 57 % 2025 och ungdomar som deltar i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 45(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor kulturaktivit eter på fritiden Analys Andel barn som och ungdomar som deltar i kulturaktiviteter på fritiden har minskat med 10 procentenheter sedan 2024. Det skiljer sig åt mellan årskurserna när det gäller flickorna. Det är 60 procent av flickorna i årskurs 6 som deltar i kulturaktiviteter för att sedan sjunka till 35 procent i årskurs 9. För pojkar är andelen niondeklassare som deltar i kulturaktiviteter nio procentenheter lägre än i årskurs 6. Det är 17 procentenheter fler flickor än pojkar som deltar i kulturaktiviteter på fritiden. Förvaltningen har påbörjat ett arbete för hur föreningsbidrag på ett bättre sätt kan riktas till ungdomar och kulturaktiviteter samt att samverkan med civilsamhället har stärkts. Förvaltningen kommer analysera resultatet och bakomliggande orsaker till skillnaden mellan årskurserna och skillnaden mellan pojkar och flickor för vidare åtgärder. Andel barn 84 % 87 % 82 % 75 % 77 % 77 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktivit eter Analys Andelen flickor som är nöjda med tillgången till idrottsaktiviteter har ökat med 7 procentenheter och andelen pojkar som är nöjda har ökat med 12 procentenheter. Resultatet för indikatorn följer resultatet för andel flickor och pojkar som idrottar på fritiden. Förvaltningen fortsätter stärka arbetet och analysera bakomliggande orsaker till skillnaden mellan flickor och pojkars nöjdhet för vidare åtgärder. Andel barn 65 % 63 % 67 % 73 % 79 % 79 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktivit eter på fritiden Analys Andelen barn och ungdomar som är nöjda har sjunkit med åtta procentenheter från förra året. Andel flickor som är nöjda med tillgången till kulturaktiviteter sjunker med 15 procentenheter från årskurs 6 till årskurs 9. Andel pojkar ligger på samma nivå i båda årskurserna. Det är fyra procentenheter fler flickor än pojkar som är nöjda med tillgången till kulturaktiviteter på fritiden. Förvaltningen har påbörjat ett arbete för hur föreningsbidrag på ett bättre sätt kan riktas till ungdomar och kulturaktiviteter samt att samverkan med civilsamhället har stärkts. Förvaltningen kommer analysera resultatet och bakomliggande orsaker till skillnaden mellan årskurserna och skillnaden mellan pojkar och flickor för vidare åtgärder. Andel 59 % 61 % 59 % 55 % 67 % 67 % 2025 ungdomar som deltar i föreningsliv Analys Andelen barn och unga som deltar i föreningsliv har ökat med fyra procentenheter sedan 2024. Andel pojkar som deltar i föreningsliv ligger på samma nivå som 2024 medan andelen flickor har ökat med 10 procentenheter. Barn och unga kan delta i aktiviteter som föreningar anordnar kostnadsfritt på fritiden men det leder inte alltid till ett medlemskap i föreningar och ett kontinuerligt deltagande. Förvaltningen kommer stärka kommunikationen kring föreningarnas aktiviteter och verksamheter i syfte att nå fler ungdomar. Förvaltningen har påbörjat ett arbete för hur föreningsbidrag på ett bättre sätt kan riktas till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 46(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor ungdomar samt stärkt samverkan med civilsamhället. Skillnaden mellan flickor och pojkar är liten och kommer inte analyseras vidare. Nämndmål: 1.5.1. Invånare i Hässelby-Vällingby har tillgång till ett kultur-, idrotts- och föreningsliv som är tillgängligt för alla Uppfylls helt Beskrivning Invånare i stadsdelsområdet har tillgång till kulturaktiviteter och evenemang samt möjlighet att delta i föreningslivet. Med tillgång till menas att aktiviteter och evenemang är öppna för alla som vill delta utifrån sina förutsättningar. Kulturupplevelser och kreativa aktiviteter erbjuds i förvaltningens verksamheter. Förvaltningen tillgängliggör spontanidrottsytor för alla inom park- och naturområden där invånare och besökare har möjlighet till motion och rekreation året runt. Förväntat resultat • Invånare i alla åldrar har tillgång till kulturaktiviteter och evenemang. • Föreningar anordnar aktiviteter på arenor där barn och unga vistas. • Förvaltningen samverkar med sunda och hållbara föreningar. • Förvaltningen har bidragit till stärkt samverkan inom civilsamhället. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Antal elever 1 843 1 800 2025 i skolan som deltar i efter skolan aktiviteter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arrangera en föreningsträff 2025-01-01 2025-12-31 Arrangera nationaldagsfirande i samverkan med Hesselby slott 2025-01-01 2025-12-31 Arrangera Sommar på torget 2025-01-01 2025-08-24 Förankra en samverkan mellan förvaltningen, kulturförvaltningen 2025-01-01 2025-12-31 och föreningslivet för att öppna ett lokalt föreningsdrivet kulturhus i Hässelby Gård Undersöka förutsättningarna för en föreningsdriven nattvandring 2025-01-01 2025-12-31 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 47(107) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Bedömningen är att inriktningsmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på det sammanlagda resultatet för underliggande verksamhetsområdesmål. Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Arbetet med att implementera Miljöprogram 2030 har pågått under året. Fler än 100 av förvaltningens chefer och nyckelpersoner har genomfört e-utbildningen gällande miljöprogrammet. Verksamheterna har fått stöd i val av livsmedel som har lägre koldioxidavtryck och en tabell som synliggör kilo CO₂-ekvivalenter per kilo livsmedel är distribuerad. Två matsvinnsmätningar har genomförts på förskolorna och arbetet med att sortera matavfall fortsätter. Tips på energibesparande åtgärder är distribuerade till förvaltningens verksamheter för genomgång och implementering och ett vandringspris för miljöarbetet inom förvaltningen lanserades under året som är kopplat till arbetet med Agenda 2030 och Miljöprogram 2030. Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Förbättringar av stadsdelsområdets blågröna infrastruktur samt naturvårdsanpassad skötsel med utgångspunkt i Stockholms stads handlingsplan för biologisk mångfald har genomförts under året. Satsningar har gjorts på prioriterade arter och miljöer och ett projekt har genomförts med återplantering av träd för att uppfylla stadens trädmål och bidra till en ökad koldioxidinlagring. Förvaltningen har deltagit i stadsövergripande samarbeten för inrättandet av naturreservat vid Kyrkhamn och utveckling av mångfunktionella våtmarker. Det pågår en samverkan kring skyfallshantering vid två platser i stadsdelsområdet. Under året har en klimatanpassningsåtgärd i form av erosionsdämpande vattenlek vid Hässelby allmänna bad genomförts. Arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel har intensifierats under året. Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Förbättringar av markbeläggningen på stadsdelsområdets gång- och cykelvägar på parkmark har även utförts och en inventering av väghinder på parkmark har genomförts för att förbättra tillgängligheten. Nya elbilar har köpts in som ersätter fossildrivna bilar. Det innebär att förvaltningen har övervägande elbilar i sin fordonsflotta. Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Handlingsplaner finns framtagna avseende kemikaliesmart förskola och vård- och omsorgsboendet fortsätter att fasa ut engångsprodukter och har nu helt fasat ut kemikalier med utfasnings- eller riskminskningsämnen. Inköp av gemensamma kemikalier har införts för gruppbostäder och dagliga verksamheter samt för förskolorna. Antalet registrerade kemikalier med riskminsknings- eller utfasningsämnen i Chemsoft har minskat betydligt i verksamheterna under året. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 48(107) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året, nämndmålets resultat för året samt genomförda aktiviteter. Arbetet med att implementera Miljöprogram 2030 har pågått under året. Fler än 100 av förvaltningens chefer och nyckelpersoner har genomfört e-utbildningen gällande miljöprogrammet. Ett presentationsmaterial för att implementera och konkretisera miljöprogrammet riktat till förvaltningens olika verksamheter har med miljöförvaltningens stöd utarbetats tillsammans med Järva och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar. Presentationsmaterialet är i form av en Powerpoint-presentation som innehåller goda exempel från förvaltningarnas verksamheter. Presentationen är uppdelad för att möta respektive verksamheters uppdrag och ansvarsområde. Materialet syftar till att synliggöra olika målgruppers förutsättningar att efterleva miljöprogrammet samt att minimera eventuella skillnader. Presentationen kommer kunna användas i det fortsatta implementeringsarbetet av Miljöprogram 2030. Arbetet med att nå målet om 1,5 CO₂/kg livsmedel har skett parallellt med arbetet att nå målet om minst 70 procent ekologiska livsmedel. Goda exempel kring hur målet kan nås har delats på chefsforum, på intranätet och vid fysiska träffar med verksamheter som själva köper, lagar eller serverar mat. Verksamheterna har fått stöd i val av livsmedel som har lägre koldioxidavtryck och en tabell som synliggör kilo CO₂-ekvivalenter per kilo livsmedel är distribuerad. Under året har två matsvinnsmätningar genomförts på förskolorna. Arbetet med att sortera matavfall fortsätter. Förskolornas kockar och måltidspersonal har haft en planeringsdag med fokus på plast, förbrukningsmaterial, ekologiska livsmedel, koldioxidutsläpp och matsvinn. Goda exempel som kommer ligga till grund för framtida mikrolärande för förskolornas kök har sammanställts. Tips på energibesparande åtgärder har distribuerats till förvaltningens verksamheter för genomgång och implementering. Ett internt vandringspris för miljöarbetet lanserades under året. Priset ska fungera som en kombination av att uppmärksamma och dela goda exempel på miljöarbeten inom förvaltningen och visa på vikten av att arbeta för att uppfylla miljöprogrammets mål. Vandringspriset kopplas till arbetet med Agenda 2030 och Miljöprogram 2030. Årets pris, förvaltningens första, gick till Koppargårdens vård- och omsorgsboende med motiveringen: För deras strukturerade miljöarbete som utgår från de boende och sker tillsammans med medarbetarna. För att kunna byta till mer miljövänliga alternativ testar personalen kontinuerligt nya arbetssätt och produkter. Alla medarbetare och chefer är involverade i arbetet med att reducera engångsartiklar och fasa ut eller ersätta farliga produkter. De Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 49(107) övriga fyra inkomna nomineringarna höll samtliga en mycket hög kvalitet. Lärdomar från deras arbete kommer delas via intranätet, i nyhetsbrev och vid kommande chefsforum. Arbetet med att minska inköp av förbrukningsartiklar i plast har startat under året. En genomgång av nuläge och möjliga förflyttningar har skett med förvaltningens olika verksamheter med stöd av klimat- och miljösamordnare. Underlag i form av genomförda inköp som bearbetats av miljöförvaltningen har tagits fram som stöd för att visa vilka inköp som gjorts och var minskningen kan ske. Samråd har skett med miljöförvaltningen kring att utreda förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete med fokus på involvering och delaktighet. Goda exempel har delats mellan stadsdelsförvaltningarna under samordning av miljöförvaltningen. Förvaltningen kommer bland annat att arbeta vidare med att erbjuda miljökunskap och konkreta åtgärder om hållbarhetsfrågor i våra befintliga forum och arenor. Under 2025 har förvaltningens klimat- och miljösamordnare lyft hållbarhetsfrågor som återvinning och tipsat om webbinarium om egen energibesparing på Hässelby torg under beredskapsveckan. Vid två tillfällen har seminarium med frågestund skett med PRO Vällingby gällande stadens och stadsdelsförvaltningens arbete och vad var och en kan göra som privatperson för att nå hållbarhetsmålen. Förvaltningen ökar andelen ätbara växter i stadsmiljön, genom plantering av bärbuskar och fruktträd. En förenklad medborgarbudget hölls även under sommaren, där invånarna fick välja vilka bär och frukter som skulle planteras i parken Stråket. Förvaltningen fortsätter samarbeta med trafikkontoret och koloniträdgårdsföreningarna, för en enhetlig och kvalitativ stadsodlingsverksamhet. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 100 % Tas fram av 2025 upphandlin nämnd/styr gar som else bidrar till cirkularitet Inköpta 37,6 37,7 552 ton 2025 förbrukning sartiklar i plast i stadens verksamhet er Klimatpåver 1,5 kg CO2 1,4 kg CO2 1,5 kg CO2 1,5 kg CO2 2025 kan från per kg per kg per kg per kg upphandlad livsmedel livsmedel livsmedel livsmedel e livsmedel Köpt energi 1,2 GWh 1,2 GWh 1,2 GWh 1 700 GWh 2025 i stadens organisatio n Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 50(107) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna revidera 2025-01-01 2025-12-31 riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad, i linje med stadens reviderade strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Riktlinjerna ersätter stadsdelsnämndernas befintliga riktlinjer Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna, med fokus på involvering och delaktighet Stadsdelsnämnderna ska utifrån stadens styrdokument avseende 2025-01-01 2025-12-31 miljö och klimat redovisa hur de jobbar lokalt med implementeringen av programmen Trafiknämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och 2025-01-01 2025-12-31 Stockholm Vatten och Avfall AB utreda vad som krävs och påbörja åtgärder för att efterkomma kravet på källsortering på välbesökta platser såsom parker och torg i enlighet med förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter är energi- och resurseffektiva med låg klimatpåverkan Uppfylls helt Beskrivning Vid energieffektivisering minskar energianvändningen och energiförbrukningen utan större verksamhetspåverkan. Detta innebär minskade utsläpp av växthusgaser, minskade uttag av naturresurser samt i de flesta fall också minskade driftskostnader. Med resurseffektiv menas ökad hushållning av resurser, hållbar konsumtion genom att välja produkter och varor som kan recirkuleras och som inte innehåller skadliga eller giftiga ämnen eller ämnen som är svåra att återvinna i syfte att uppnå minskad klimatpåverkan. Förväntat resultat • Koldioxidutsläppen inom stadsdelsområdets verksamheter minskar, exempelvis klimatpåverkan från inköpta livsmedel och måltider. • Mängden plast som används inom stadsdelsområdets verksamheter minskar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Chefer och nyckelpersoner genomför e-utbildningen om 2025-01-01 2025-12-31 miljöprogrammet Införa ett vandringspris för arbete inom förvaltningen med miljö- 2025-01-01 2025-12-31 och klimatfrågor. Riktade energitips till olika verksamheter 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 51(107) Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikator samt nämndmålets resultat för året samt genomförd aktivitet. Med utgångspunkt i Stockholms stads handlingsplan för biologisk mångfald har förvaltningen under året arbetat med förbättringar av stadsdelsområdets blågröna infrastruktur samt naturvårdsanpassad skötsel. För att öka den biologiska mångfalden i stadsdelsområdet genomförs särskilda satsningar på prioriterade arter och miljöer. Bland annat har förvaltningen genomfört två projekt med friställning av ekar och tallar i stadsdelarna Grimsta, Råcksta, Vällingby, Kälvesta, Hässelby gård och Hässelby strand, för att gynna gamla träd och trädlevande arter. Andra projekt som genomförts är uppsättning av holkar i Grimsta naturreservat för att gynna fladdermöss, anläggning av nya ängs- och höggräsytor för att gynna ängsflora och fauna, kaveldunsbekämpning i groddammarna för att gynna amfibier, samt att ersätta slyvegetation med lägre blommande växter runt skolvägar och busshållplatser på flera platser för att gynna pollinatörer samt öka tryggheten. Under perioden har även en klimatanpassningsåtgärd i form av erosionsdämpande vattenlek vid Hässelby allmänna bad genomförts. Minskad erosion är positivt för bottenlevande fauna i Mälaren. Förvaltningen har under året genomfört ett projekt med återplantering av träd för att uppfylla stadens trädmål. Trädmålet ökar krontäckningsgraden och gynnar den biologiska mångfalden. Projektet bidrar även till att uppnå målet om ökad koldioxidlagring, samt ökad skuggning vid värmeböljor. Utöver de egna projekten har förvaltningen deltagit i stadsövergripande samarbeten för att gynna den biologiska mångfalden såsom stadsbyggnadskontorets projekt för att inrätta ett naturreservat vid Kyrkhamn och miljöförvaltningens projekt om att utveckla mångfunktionella våtmarker. Förvaltningen har även samverkat med SISAB kring att skydda Vällingbyskolan från översvämningar vid skyfall. En skyfallslösning har utretts under året, för genomförande 2026. Skyfallsprojektet i Karl Bondes skog har beslutats att genomföras inom Grönare Stockholm genom trafikkontoret. Arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel har intensifierats under året. Alla förvaltningens chefer har fått genomgång av målet om minst 70 procent ekologiska livsmedel, prioriterade val samt hur konteringen ska ske för att uppföljningen ska bli korrekt. Förvaltningen har ökat andelen ekologiska livsmedel under året från 51 till 65 procent men når ännu inte målet om 70 procent inom alla verksamheter. Riktat stöd har skett till verksamheter för att göra val som är ekologiska och samtidigt nå målet om minskade koldioxidutsläpp. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 65,33 % 50,73 % 70 % 70 % 2025 inköpta ekologiska livsmedel i kronor Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 52(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Förvaltningen har ökat andelen ekologiska livsmedel under året från 51 till 65 procent men når ännu inte målet om 70 procent inom alla verksamheter. Riktat stöd har skett till verksamheter för att göra val som är ekologiska och samtidigt nå målet om minskade koldioxidutsläpp. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor 2025-01-01 2025-12-31 som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning Nämndmål: 2.2.1 Den blågröna infrastrukturen bevarar och gynnar biologisk mångfald och mildrar effekterna av klimatförändringarna Uppfylls helt Beskrivning Med blågrön infrastruktur avses ett sammanhängande nätverk av ekologiskt funktionella miljöer på land och i vatten som medger spridningsvägar för växter och djur. Att bevara och gynna den biologiska mångfalden innebär att skötsel av och investeringar i stadsdelsområdets park- och naturområden ger en variation av gener, arter, naturtyper och ekologiska funktioner. För att möta utmaningen med ett förändrat klimat måste samhället anpassas till rådande och framtida klimatförändringar. Genom investeringar i exempelvis skyfallsanläggningar, erosionsskydd eller plantering av träd kan den blågröna infrastrukturen även mildra effekterna av klimatförändringarna. Förväntat resultat • Den biologiska mångfalden ökar inom stadsdelsområdet genom riktade investeringar och skötselåtgärder. • Stadsdelsområdet blir mer robust för att klara klimatförändringar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Friställning av ekar och tallar för att gynna den biologiska 2025-01-01 2025-12-31 mångfalden Planera och projektera för skyfallsåtgärder i Karl Bondes skog och 2025-01-01 2025-12-31 vid Vällingbyskolan Plantera träd för att uppnå stadens trädmål 2025-01-01 2025-12-31 Vid trädsäkring och avverkning skapas faunadepåer för att gynna 2025-01-01 2025-12-31 den biologiska mångfalden Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 53(107) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på nämndmålets resultat för året samt genomförd aktivitet. Skötseln av parkvägar möjliggör trygga och fossilfria resor med god framkomlighet Förvaltningen har upphandlat en ny entreprenör för anläggningsarbeten under året. Det nya avtalet ställer högre miljökrav på transporter och maskiner än tidigare, i linje med stadens mål. För att undersöka och åtgärda eventuella brister i tillgängligheten har en inventering av tillgängligheten av stadsdelsområdets trafikhinder inom parkmark genomförts. Inventeringen ledde till att några trafikhinder med dålig tillgänglighet har bytts ut. Arbetet kommer att fortsätta under 2026. Förbättringar av markbeläggningen på stadsdelsområdets gång- och cykelvägar på parkmark har även utförts under hösten, främst i Hässelby villastad där behoven varit mest akuta. Fossilfria resor och transporter prioriteras Elektrifieringen av förvaltningens fordonsflotta har varit fortsatt prioriterad. Förvaltningen har köpt in tre nya elbilar, vilket innebär att av förvaltningens 19 bilar är totalt 14 elbilar, 4 etanolbilar och 1 gashybridbil. En genomgång av stadens mötes- och resepolicy har gjorts på chefsforum för förvaltningens alla chefer. Exempel har tydliggjort skillnaderna i utsläpp mellan exempelvis tåg- och flygresor. Resor med egen bil i tjänsten har följts upp så att bilen uppfyller stadens miljöbilskrav. En handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten har tagits fram av förvaltningen, vilken beskriver åtgärder för en mer hållbar parkdrift. Exempel på åtgärder är ökad elektrifiering av fordon och arbetsmaskiner, samt skärpt kravställning i upphandlingar samt i den kommande driften i egen regi. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska ta fram handlingsplaner för utfasning av 2025-01-01 2025-12-31 fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Nämndmål: 2.3.1 Fossilfria resor och transporter prioriteras Uppfylls helt Beskrivning Med andelen elfordon ökar menas att elfordon övervägs i första hand vid val och byte till fossilfria fordonsalternativ. Förvaltningen arbetar för en fossilfri organisation 2030 genom utfasning av fossila bränslen vid tjänsteresor och i den egna fordonsflottan samt genom Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 54(107) kravställan vid upphandling av verksamhet där transporter ingår. Med fossilfria resor menas även att gång, cykel och kollektivtrafik samt att resfria digitala möten prioriteras. Förväntat resultat • Andelen fossilfria fordon ska fortsatt öka i förvaltningens fordonspark. • Krav ställs på fossilfria drivmedel när nya avtal tecknas för leasing av fordon. • Framkomligheten på parkvägar ökar och koldioxidutsläppen minskar. • Krav ställs på fossilfria drivmedel vid upphandling av tjänster där fordon och arbetsmaskiner ingår. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Byte av väghinder inom parkmark i syfte att främja tillgängliga och 2025-01-01 2025-12-31 trygga gång- och cykelvägar Hårdgöra gång- och cykelstråk inom park- och naturområden 2025-01-01 2025-12-31 Krav på fossilfria transporter och arbetsmaskiner i upphandling av 2025-01-01 2025-12-31 anläggningsarbeten samt av drift och skötsel av strandbad Trygghetsfrämjande insatser runt skolvägar och busshållplatser 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikator och resultat för året samt nämndmålets resultat för året. Förskolorna har arbetat efter Kemikaliesmart förskola och har upprättat handlingsplaner och genomfört alla åtgärder där förvaltningen har rådighet. Dokumentet har använts inför att den nya vägledningen Hållbara förskolor kommer lanseras av miljöförvaltningen. Vägledningen Hållbara vård- och omsorgsboenden har använts av Koppargårdens vård- och omsorgsboende och verksamheten har arbetat strukturerat med att fasa ut engångsprodukter och ersätta med flergångsprodukter där det varit möjligt. Efter genomgång av verksamhetens kemikalier har alla produkter med utfasnings- eller riskminskningsämnen helt fasats ut eller ersatts med mindre farliga produkter. Arbetet med att införa gemensamma kemikalier i förskolan är genomfört. Ansvariga för att göra inköpen på förskolorna har identifierats och förvaltningen har samordnat arbetet med att se över vilka kemikalier som ska finnas med. Ett förslag på gemensam lista har varit på remiss hos förskolorna som under året fasat ut alla övriga kemikalier. Den framtagna listan gäller från och med 2026. Gemensamma kemikalier har också införts för förvaltningens gruppbostäder och daglig verksamhet. En gemensam lista är framtagen och arbetet med att fasa ut alla övriga kemikalier Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 55(107) har skett. Den gemensamma listan gäller fullt ut från och med 2026. Gällande förvaltningens parklekar och fritidsgårdar har en genomgång gjorts av de kemikalier som innehåller utfasnings- eller riskminskningsämnen. Antalet registrerade kemikalier med riskminsknings- eller utfasningsämnen i Chemsoft har för hela förvaltningen minskat från 65 (2024) till nuvarande 25. Under året har en åtgärdsrapport färdigställts med förslag till åtgärder för att avhjälpa de påträffade markföroreningarna i parken Starbo i Nälsta. Förvaltningen har genom ett nytt avtal för anläggningsarbeten fått förbättrade förutsättningar för att arbeta med Byggvarubedömningen i mark- och anläggningsarbeten. Nytt avtal gäller sedan 1 april 2025. Förvaltningen har inte kommit igång med användningen av byggvarubedömningen ännu, men planeras att startas upp i början på 2026. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 % 100 % 100 % Tas fram av 2025 avslutade nämnd/styr bygg- och else anläggning sentrepren ader där varor miljöbedöm ts och loggats i Byggvarub edömninge n Nämndmål: 2.4.1 Inköp och upphandling av varor och tjänster är hållbara ur ett miljö- och kemikalieperspektiv Uppfylls helt Beskrivning Miljö- och hälsofarliga varor och produkter ersätts med bättre alternativ vid inköp och upphandling. Genom en ökad användning av ekologiska livsmedel och en övergång från engångsprodukter till flergångsprodukter bidrar förvaltningen till minskad klimatpåverkan och kemikalieanvändning. Förväntat resultat • Användningen av kemikalier med utfasningsämnen och riskminskningsämnen minskar inom förvaltningens verksamheter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Gemensamma kemikalier inom förskolan 2025-01-01 2025-12-31 Hållbara förskolor 2025-01-01 2025-12-31 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 56(107) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Hållbara vård- och omsorgsboenden 2025-01-01 2025-12-31 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Bedömningen är att inriktningsmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på det sammanlagda resultatet för underliggande verksamhetsområdesmål. Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Årets resultat per 31 december redovisar ett överskott om 6,2 mnkr före resultatöverföring och 9,0 mnkr efter resultatöverföring. För en budget i balans har åtgärder genomförts för de verksamheter som har prognostiserat underskott. Förvaltningen har haft månatliga uppföljningar med chefer och controllers för att tidigt upptäcka avvikelser och därmed kunna göra bättre prognoser. Arbetet med att säkerställa ändamålsenliga lokaler utifrån verksamheternas behov har fortsatt under året. Arbetet med att effektivisera användningen av förvaltningens administrativa lokaler har inneburit en förtätning av arbetsplatser och ett möjliggörande av samlokalisering av tidigare spridda verksamheter. Under perioden har nio föreningar hyrt elva lokaler i andrahand av förvaltningen utanför ordinarie verksamhetstid. I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Andelen vuxna invånare med ekonomiskt bistånd har ökat under perioden vilket kan förklaras med en stigande arbetslöshet i stadsdelsområdet. Förvaltningen har under året arbetat vidare med att utveckla ett mer kunskapsbaserat och behovsstyrt stöd inom ekonomiskt bistånd. Ett av förvaltningens prioriterade utvecklingsområden under 2025 var att stärka stödet till invånare som står långt från arbetsmarknaden, med särskilt fokus på utlandsfödda kvinnor. Inom ramen för projektet Stockholmskraften har samarbetet med jobbtorg och Arbetsförmedlingen fördjupats i syfte att samordna myndigheternas resurser, samlokalisera stödinsatser och förenkla individens kontakt med olika aktörer för att underlätta vägen till självförsörjning. Förvaltningen har fortsatt möjliggöra för fler att delta i arbetslivet genom fler platser för OSA anställningar, fler platser för Stockholmsjobb och fler platser för feriejobb. Förvaltningen har även fortsatt utveckla strukturer och en nära samverkan med Jobbtorg Vällingby i syfte att fler unga vuxna och personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet till sysselsättning. Arbetet har fortsatt med platssamverkan och platsaktivering i syfte att det ska bidra till tryggare platser i stadsdelsområdet och därmed attraktivare områden för företag att starta, verka och växa i. För att stimulera tillväxt har förvaltningen fortsatt med företagsbesök för att ta reda på hur förvaltningen kan stödja dem att utvecklas och växa. I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 57(107) Antalet meddelanden om avhysning som inkommit från hyresvärd och verkställda avhysningar har under året minskat i jämförelse med föregående år. Budget- och skuldrådgivningen har utvecklat arbetssätt och har nått fler invånare i risk för hemlöshet eller otrygga boendeförhållanden. Förvaltningen har under året haft ett pågående arbete med att erbjuda stabilare boendelösningar, där barnfamiljer är prioriterade, genom att ha ett ökat fokus på försöks- och träningslägenheter, strukturerad uppföljning och förbättrad samverkan. Under året har förvaltningen erbjudit bostadsvägledning, både enskilt och i grupp. Förvaltningen har under året fortsatt stärka stödet för personer i bostad med särskild service att ta nästa steg i boendekarriären. Under perioden har äldreomsorgen arbetat för att öka tillgången till korttidsboenden då tomma lägenheter på förvaltningens vård- och omsorgsboende tillfälligt har kunnat omvandlas till korttidsboende. Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Förvaltningen har under året fortsatt arbetet med aktiviteter utifrån handlingsplanen för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten och har även implementerat den uppdaterade handlingsplanen för heltid som norm genom att tydliggöra syfte och tillvägagångssätt. Verksamheter inom äldreomsorgen har arbetat med att effektivisera schemastrukturen, tillsätta vakanser med heltidsanställda medarbetare och implementera ett bemanningsteam med heltidsanställda medarbetare i hemtjänsten. Bemanningsteam med heltidsanställda medarbetare har implementerats inom förskolan för vikarietillsättning inom respektive förskoleområde. Den nya chefsstrukturen är implementerad och följer i stora drag stadens riktvärde för antal medarbetare per chef. Sjukfrånvaron och korttidssjukfrånvaron har sjunkit i jämförelse med föregående år. Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden En robust och välfungerande beredskapsorganisation är implementerad och har med regelbundna övningar arbetat för att säkerställa samordning och förmåga vid störningar. Under beredskapsveckan hade förvaltningen flera kompetenshöjande aktiviteter för medarbetare och invånare som hemberedskap och beredskapsodling. Samtliga verksamheter har uppdaterade kontinuitetsplaner som även omfattar informationssäkerhet, vilket stärker motståndskraften mot både tekniska och organisatoriska störningar. Verksamheter inom förskolan, äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri har infört planer för måltidsberedskap samt säkerställt tillgång till nödvändiga omsättningslager, vilket gör verksamheterna bättre rustade att upprätthålla samhällsviktiga funktioner under längre störning. Förvaltningen har under året tagit fram en rutin för att säkerställa att beredskapsperspektivet integreras vid alla upphandlingar. Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser En lokal lägesbild över brott och otrygga platser har varje vecka under året tagits fram som sedan har hanterats i den operativa samverkansgruppen för vidare åtgärder. Deltagandet i den operativa samverkansgruppen har under året utökats med fler aktörer, bland annat Storstockholms brandförsvar, vilket bidragit till att riktade åtgärder snabbare satts in vid behov. Förvaltningens utsatta område har minskat i omfattning utifrån bedömning och lägesbild av polisens nationella operativa avdelning, NOA, som görs vartannat år och en av Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 58(107) stadsdelsområdets öppna drogscener togs under året bort efter bedömning av lokalpolisområde Vällingby. Platssamverkan har fortsatt under året och prioriterade platser har varit Maltesholmstorget och Hässelby gård. Under sommaren har det genomförts aktiviteter på båda torgen varje vardag under nio veckor i trygghetsskapande syfte. Förvaltningen har under året haft flera riktade kommunikationsinsatser ut till invånarna i olika kanaler för att informera om trygghetsarbetet i stadsdelsområdet. Under året har arbetet för att motverka välfärdsbrott utvecklats med bland annat kartläggning av riskområden, utbildningar och erfarenhetsutbyte. Det förebyggande arbetet för att motverka missbruk och beroende gällande alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar har stärkts ytterligare under året med en preventionssamordnare på heltid. Fler ungdomar har fått insatser genom sociala insatsgruppen och under året har lots-insats beviljats redan under pågående utredning vilket varit ett nytt arbetssätt för att öka möjligheterna att fortsätta ta emot stöd och främja en varaktig livsstilsförändring. Anhörigstödet har etablerat flera nya kontakter under perioden där behovet även har varit hjälp med boendelösningar för hotade anhöriga. I syfte att identifiera otrygga platser har förvaltningen under året genomfört ett flertal trygghetsvandringar och trygghetsdialoger på flera platser och i en verksamhet i stadsdelsområdet. Förvaltningen har under året ytterligare stärkt arbetet med städning, renhållning och uppföljning av entreprenadavtal. Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Under året har den lokala demokratin stärkts genom fler medborgardialoger och medborgarbudgetar samt att dialoger för inflytande och delaktighet genomförts i olika forum. Arbetet för att stärka med mänskliga rättigheterna har fortsatt samt arbetet för att bidra till att Agenda 2030 målen ska nås. Förvaltningens internationella samarbete med nordiska länder inom ramen för Nordplus junior har bland annat genomfört studiebesök i Finland och Estland. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året samt nämndmålets resultat för året. Årets resultat per 31 december redovisar ett överskott om 6,2 mnkr före resultatöverföring och 9,0 mnkr efter resultatöverföring. För en budget i balans har åtgärder genomförts för de verksamheter som har prognostiserat underskott. Förvaltningen har haft månatliga uppföljningar med chefer och controllers för att tidigt upptäcka avvikelser och därmed kunna göra bättre prognoser. Under året har utbildningar för Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 59(107) nya chefer i syfte att ge dem rätt verktyg och kunskap för att utföra sitt uppdrag inom ekonomi genomförts. Chefer har även haft tillgång till individuellt stöd från controllers inom det specifika verksamhetsområdet. Effektivt lokalutnyttjande Förvaltningens kontinuerliga arbete med att säkerställa ändamålsenliga lokaler utifrån verksamheternas behov, vid rätt tidpunkt och med största möjliga kostnadseffektivitet, har fortsatt under året. En minskad efterfrågan på förskoleplatser har skapat förutsättningar för att se över lokalbeståndet och frånträda förskolelokaler där nyttjandegraden varit låg och där betydande underhållsbehov förelegat. Arbetet med att effektivisera användningen av förvaltningens administrativa lokaler har inneburit en förtätning av arbetsplatserna, vilket möjliggjort samlokalisering av tidigare spridda enheter samt tillskapandet av ett ökat antal mötesrum. I detta arbete har förvaltningen frånträtt en fristående lokal på Hässelby torg 10 till förmån för samlokalisering i förvaltningshuset på Hässelby torg 20–22. Projektering av ny, mer tillgänglig och säker reception, utbyggnad av arkivutrymmen samt etablering av nya större mötesrum har genomförts i samverkan med hyresvärden. Produktionsarbetet påbörjades under hösten. En genomförd omorganisation inom hemtjänsten har medfört förändrade lokalbehov, vilket möjliggjort att en externt förhyrd lokal har kunnat avvecklas till förmån för tre stadsinterna lokaler. Dessa lokaler är bättre placerade i förhållande till verksamheternas brukare och bidrar till ökad verksamhetsnära effektivitet. Parallellt har arbetet fortsatt, i nära samverkan med förvaltningens verksamheter, med att successivt minska de invändiga underhållsskulderna i inhyrda lokaler. Under perioden har även nio föreningar hyrt sammanlagt elva lokaler i andra hand av förvaltningen, utanför ordinarie verksamhetstid. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Nämndens 99,6 % 99,4 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet efter resultatöver föringar Nämndens 99,7 % 99,4 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet före resultatöver föringar Nämndens -0 % -0 % +/-1 % +/- 1 % 2025 prognossäk erhet T2 Nämndmål: 3.1.1. Nämndens verksamheter bedrivs långsiktigt och ekonomiskt hållbart inom given budgetram. Uppfylls helt Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 60(107) Beskrivning Med en budget i balans menas att stadens verksamheter är kostnadsmedvetna och tar ansvar för sin budgethållning. Verksamheterna och bemanning ses över kontinuerligt och anpassningar genomförs för att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi inom given budgetram. Förväntat resultat • Förvaltningen har en budget i balans. • Prognossäkerheten är inom stadens ram. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året samt nämndmålets resultat för året. Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder Antalet invånare med ekonomiskt bistånd ökade under året, från 906 i januari till 962 i december, varav 510 kvinnor och 452 män. Även antal barn i hushåll med ekonomiskt bistånd ökade från 432 i början av året till 471 i december. Förvaltningen har fortsatt att erbjuda tidiga och behovsanpassade insatser till invånare som är i behov av ekonomiskt bistånd, med särskilt fokus på att motverka långtidsarbetslöshet och underlätta inträde på arbetsmarknaden. Det svaga ekonomiska läget och den rådande lågkonjunkturen påverkar fortfarande möjligheterna till arbete. Regeringens införande av skärpta krav och tydligare sanktioner inom arbetsmarknadspolitiska program har samtidigt medfört ett ökat behov av försörjningsstöd för fler personer. Andelen män med långvarigt ekonomiskt bistånd är lägre än andelen kvinnor vilket bedöms vara ett resultat av flera samverkande ekonomiska, sociala, kulturella och strukturella faktorer. Förvaltningen har därför förstärkt arbetet med att stödja fler personer mot självförsörjning, med särskilt fokus på kvinnor med långvarigt ekonomiskt bistånd. Under året har 125 personer avslutats från ekonomiskt bistånd till arbete och 35 till studier i jämförelse med föregående år, då 120 personer avslutades till arbete och 38 till studier. Arbetet mot felaktiga utbetalningar har under året fortsatt med ett tydligt fokus på att säkerställa att ansökningar om ekonomiskt bistånd är korrekta redan från början. Förvaltningens arbete syftar till att minska risken för felaktiga utbetalningar genom tidiga kontroller och ökad medvetenhet i handläggningen. Som en del av detta fick nyanställda socialsekreterare i början på året en introduktion gällande felaktiga utbetalningar och vad som särskilt bör uppmärksammas i handläggningen. Därutöver har två riktade genomgångar genomförts under mars för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd med fokus på granskning av inkomna inkomstdeklarationer. Sammantaget stärker detta förvaltningens Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 61(107) arbete för att förebygga felaktiga utbetalningar. Barns behov och situation ska särskilt uppmärksammas när vuxna ansöker om ekonomiskt bistånd. BRA-samtal, barns rätt som anhöriga, syftar till att synliggöra och ta tillvara barnets perspektiv när vuxna i deras närhet är aktuella inom socialtjänsten. Samtalen ska bidra till att barnets behov av information, stöd och skydd uppmärksammas tidigt och att insatser kan anpassas utifrån barnets situation. En plan har tagits fram för kompetensutveckling och implementering av BRA-samtal under nästkommande år. Invånare långt ifrån arbetsmarknaden Under hösten har förvaltningen genomfört en utvärdering av arbetsmarknadsinsatserna för att säkerställa att de är ändamålsenliga och matchar målgruppernas behov. Ett av förvaltningens prioriterade utvecklingsområden under 2025 var att stärka stödet till invånare som står långt från arbetsmarknaden, med särskilt fokus på utlandsfödda kvinnor. För att fördjupa kunskapen om målgruppens förutsättningar genomfördes en riktad enkätundersökning, i samarbete med förvaltningens stadsdelsmammor. Syftet var att identifiera behov, önskemål och hinder i relation till arbetsmarknaden och föreningslivet. Undersökningen genererade 35 svar vilka har analyserats och använts som underlag för en workshop med representanter från förvaltningen, civilsamhället och jobbtorg. Baserat på resultatet och samverkan har en särskild satsning påbörjats där medarbetare arbetar mer riktat mot kvinnor långt från arbetsmarknaden med målsättningen att stärka deras möjligheter till arbete, studier och delaktighet i föreningslivet. Förvaltningen har under året arbetat vidare med att utveckla ett mer kunskapsbaserat och behovsstyrt stöd inom ekonomiskt bistånd. Som ett led i detta pågår en pilot där individanpassad systematisk uppföljning, ISU, prövats som metod med inriktning mot ensamstående kvinnor med barn som under längre tid uppburit ekonomiskt bistånd. Ett arbete som även kommer att fortsätta under nästa år då det ligger i linje med intentionerna i den nya socialtjänstlagen och syftar till att ge en fördjupad och strukturerad förståelse för målgruppens livssituation samt de faktorer som påverkar möjligheterna till självförsörjning. Resultaten från piloten visar på komplexa behov hos målgruppen. Många har betydande hälsoproblem, låg utbildningsnivå, erfarenhet av våld och begränsad anknytning till arbetsmarknadsinsatser. Arbetet har även tydliggjort att individperspektivet inte tidigare har integrerats tillräckligt i handläggningen vilket inneburit att individernas egna upplevelser av hinder och behov inte fångats upp i den utsträckning som krävs. Genom ISU har dessa brister synliggjorts och genererat ett mer heltäckande beslutsunderlag. Pilotens analys pekar på ett behov av tätare kontakt, stärkt samverkan med hälso- och sjukvården, fler relevanta uppföljningsvariabler samt ett tydligare fokus på både våldsutsatthet och barnens situation. De insikter som framkommit bidrar till att utveckla mer träffsäkra, individanpassade och långsiktigt hållbara insatser som bättre kan stödja vägen mot självförsörjning. Inom projektet Stockholmskraften har förvaltningen under året fördjupat samverkan med både jobbtorg och Arbetsförmedlingen. Inom ramen för projektet samordnas myndigheternas resurser och arbetsmarknadsinsatser samtidigt som stöd- och myndighetsfunktioner är samlokaliserade. Det möjliggör en närmare samverkan och förenklar individens kontakt med olika aktörer på vägen mot självförsörjning. Under perioden har 35 personer deltagit i projektet. Av dessa har 13 gått vidare till arbete och 2 till studier. Två av deltagarna har Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 62(107) etablerat sig på arbetsmarknaden utan lönestöd medan övriga har haft någon form av subventionerad anställning. För att ytterligare stärka det tvärprofessionella arbetssättet har en vårdsamordnare knutits till projektet på 50 procent via Samordningsförbundet FINSAM. Förvaltningen har under året fortsatt arbetet med att motverka långtidsarbetslöshet genom att erbjuda arbetsplatser för skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare, OSA, samt arbetsplatser för Stockholmsjobb. Under 2025 har tillgången till OSA platser utökats genom att antalet heltidstjänster utökats från 20 till 30. Totalt pågår 22 anställningar inom OSA, varav 8 personer har tillträtt under året. Därutöver genomför 12 personer praktik med sikte på en kommande OSA-anställning. Möjliggöra för fler att delta i arbetslivet Under året har förvaltningen fortsatt att utveckla strukturer och samarbetsformer som ska stärka möjligheterna till sysselsättning för unga, vuxna och personer med funktionsnedsättning. Arbetet har bedrivits i nära samverkan med Jobbtorg Vällingby. Förvaltningens beställarenheter har genomfört individuella kartläggningar av deltagare som bedöms ha goda förutsättningar att närma sig arbetslivet. Kartläggningen har syftat till att erbjuda mer träffsäkra och motiverande arbetsmarknadsinriktade insatser, som individuellt stöd till arbete, IPS, Alfa för personer med psykisk ohälsa eller I-work för personer som tillhör personkretsen enligt LSS. Genom det systematiska arbetet har åtta personer gått vidare till arbete, praktik eller studier. Samtidigt visar kartläggningen att det även fortsättningsvis finns behov av mer flexibla och långsiktiga stödformer för dem som står längre från arbetsmarknaden vilket utgör en viktig del i det fortsatta utvecklingsarbetet. Feriejobb Förvaltningen har under året fortsatt arbetet med att erbjuda ett brett utbud av feriejobb för att nå så många ungdomar som möjligt. Totalt tillhandahölls 1 283 arbetsplatser och 1 276 ungdomar arbetade under året. Könsfördelningen var jämn vilket indikerar att feriejobben erbjuds på ett sätt som främjar likvärdig tillgång för flickor och pojkar. Förvaltningen prioriterade ungdomar med särskilda behov som funktionsnedsättning, behov av språkstöd eller sociala skäl för att säkerställa en jämlik möjlighet till arbetslivserfarenhet. Arbetet med förstärkt information och tidig samverkan med skolor och jobbtorg bedöms ha bidragit till årets höga deltagande. Stockholmsjobb Kvaliteten på Stockholmsjobben har höjts genom att säkerställa god matchning, handledarstöd och uppföljning av de kandidater som erbjuds ett Stockholmsjobb. Den samverkande processen mellan förvaltningen och Jobbtorg Nordväst har förbättrats under året. Antalet arbetstillfällen inom kommunala verksamheter har under året uppgått till 70 platser. Förvaltningen har under året haft 40 personer i gång i verksamheterna. Näringslivsfrämjande arbete utifrån näringslivspolicyn Förvaltningens arbete har utgått från tre av fyra fokusområden i Stockholms stads näringslivspolicy. Stimulera tillväxt och företagsamhet Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 63(107) Förvaltningen har tillsammans med Stockholms Business region, SBR, och arbetsmarknadsförvaltningen under året genomfört två företagsbesök i syfte att lyssna in vilka behov och utmaningar som finns hos de lokala näringsidkarna. Näringsidkarna trivs enligt egen utsago i området och har ett gott kundunderlag. I samband med platssamverkan och platsaktivering har förvaltningen kontakt med näringsidkare utifrån plats och situation. Målet är att skapa tryggare platser i stadsdelsområdet och därmed attraktivare områden för företag att starta, verka och växa i. Den lokala företagarföreningen har haft stora utmaningar med att få en aktiv styrelse, förvaltningen är redo att stötta den genom att vara en kontakt mellan föreningen och företagare. Förbättra service, tillgänglighet och myndighetsutövning Förvaltningen har genom företagsbesök bistått med ökad tillgänglighet och service bland annat genom att lotsa näringsidkarna rätt inom staden. Attraktivare miljöer och bättre framkomlighet De lokala grupperna för platssamverkan fortsätter att arbeta för mer attraktiva platser i stadsdelsområdet. För både Hässelby gård och Maltesholmstorget följer de samverkande aktörerna de åtgärdsplaner som är framtagna. Åtgärderna leder till mer attraktiva platser som lockar fler besökare vilket i sin tur generar fler kunder. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 2 % 1,83 % 2,17 % 1,71 % 1,5 % 1,5 % VB 2025 personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkninge n Analys Andelen personer med ekonomiskt bistånd har ökat med cirka 0,3 procentenheter från föregående år. En ökning av antalet personer som är i behov av ekonomiskt bistånd bedöms främst hänga samman med samhällsutvecklingen. Hög inflation, ökade levnadskostnader och en arbetsmarknad som återhämtar sig långsamt påverkar i hög grad invånarnas försörjningsmöjligheter. Andelen kvinnor som får ekonomiskt bistånd är fortfarande högre än andelen män. För att möta denna utveckling förstärks samarbetet med jobbtorg och civilsamhälle med målsättning att nå fler kvinnor och erbjuda insatser som bättre anpassas efter deras behov, samt att skapa mer jämställda förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Förvaltningen intensifierar även arbetet med tidig uppföljning och tydligare målformulering vid beslut om ekonomiskt bistånd, samtidigt som fler personer aktivt lotsas vidare till relevanta arbetsmarknadsinsatser. Det uppsökande arbetet fortsätter att utvecklas för att identifiera och stödja grupper som riskerar ett långvarigt biståndsberoende, med särskilt fokus på ensamstående kvinnor, nyanlända och unga vuxna. Andel 1,4 % 1,25 % 1,56 % 1,35 % 1,3 % 1,0 % VB 2025 vuxna med långvarigt e konomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 64(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd har ökat något i jämförelse med föregående år. Andelen kvinnor med långvarigt ekonomiskt bistånd är fortsatt högre än andelen män, vilket bedöms bero på en samverkan av faktorer som skillnader i utbildningsnivå och skillnader i etableringen på arbetsmarknaden. Förvaltningen har därför fortsatt att prioritera arbetet med att stärka kvinnors möjligheter till självförsörjning, med särskilt fokus på kvinnor med långvarigt biståndsbehov. Arbetet utgår från målsättningen att kvinnor och män ska ha jämlika förutsättningar att försörja sig själva och vara delaktiga i samhällslivet. Antal 1 283 st 1 275 st 1 275 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för feriejobb Antal 70 st 73 st 70 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för Stockholms jobb Antal 143 st 146 st 135 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd na praktikplats er för högskolest uderande samt platser för verksamhet sförlagd utbildning Antal 1 276 st 642 st 634 st 1 275 st 1 275 st 11 000 st VB 2025 ungdomar som fått feriejobb i stadens regi Nämndmål: 3.2.1. Vuxna har jämlika förutsättningar för att närma sig arbetsmarknaden och nå egen försörjning Uppfylls helt Beskrivning Kvinnor och män har jämlika förutsättningar att försörja sig själva och vara delaktiga i samhället. Invånarna får stöd och tidiga insatser anpassad efter sina behov för att nå egen försörjning med fokus på arbete eller studier. Insatser för att bryta långtidsarbetslöshet och underlätta inträde på arbetsmarknaden prioriteras. För unga vuxna och personer med funktionsnedsättning strävar förvaltningen efter effektivare samarbeten, ökad tillgänglighet till feriejobb och individuellt anpassat stöd för att underlätta deltagande på arbetsmarknaden. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 65(107) Förväntat resultat • Fler vuxna har jobb och kan försörja sig själva. • Fler personer med funktionsnedsättning deltar i arbetsförberedande insatser och kommer ut på arbetsmarknaden. • Kvaliteten på Stockholmsjobben i stadsdelsområdet höjs genom intern samverkan i förvaltningen och genom samverkan med Jobbtorg Vällingby. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse För personer med funktionsnedsättning inom daglig verksamhet 2025-01-01 2025-12-31 och sysselsättning ska förvaltningen göra en inventering om deltagarna efterfrågar ytterligare stöd att komma ut på arbetsmarknaden. Utifrån inventeringen ska bedömning göras om behov finns att utveckla stödet. Utreda och identifiera förbättrade arbetssätt för att nå och stötta 2025-01-01 2025-12-31 kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Utvärdera och följa upp förvaltningens egna 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmarknadsinsatser för att säkerställa att insatserna motsvarar behovet hos målgrupperna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året samt nämndmålets resultat för året. Förvaltningen har under året haft ett pågående arbete med att erbjuda stabilare boendelösningar genom ett ökat fokus på försöks- och träningslägenheter, strukturerad uppföljning och förbättrad samverkan. Under året har 71 personer fått beslut om försöks- och träningslägenhet och 8 personer övertog kontraktet för försökslägenheten. Under året har sju barnfamiljer varit i behov av tillfälligt boende. För att minska vistelsetider har stabila boendeinsatser som SHIS och träningslägenheter prioriterats. Förvaltningen har under året haft 87 personer boende inom SHIS. 16 personer har tagit över sitt kontrakt, vilket tyder på en positiv utveckling mot mer stabila och självständiga boendelösningar. Vidare har sex personer flyttat till annan boendeform och där har SHIS tjänat som ett insteg till ordinarie bostadsmarknad. Budget- och skuldrådgivningen har utvecklat arbetssätt för att nå fler invånare i risk för hemlöshet eller otrygga boendeförhållanden. Tillgängligheten har stärkts genom utökade telefontider, fler mötesplatser utanför förvaltningen och en ny funktionsbrevlåda. Samverkan med öppenvården har fördjupats och en riktad informationssatsning har genomförts för att nå fler utsatta grupper. Arbetet med barnfamiljer har systematiserats genom en ny checklista som vägledarna kan använda i sina samtal med föräldrar. Arbetet har lett till att 264 nya personer har tagit del av stödet jämfört med 165 föregående år och antalet fysiska möten har ökat till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 66(107) 685 under året i jämförelse med 487 år 2024. Förvaltningen har under året stärkt det vräkningsförebyggande arbetet. Under året har 573 meddelanden om avhysningar inkommit i jämförelse med 682 under 2024. 179 meddelanden berörde barnfamiljer. Under året har 20 avhysningar verkställts i jämförelse med 57 avhysningar föregående år. Bostadsvägledning erbjuds via medborgarkontoret av samhällsvägledare i syfte att fler ska få tillgång till stadigvarande boende. Förvaltningen har erbjudit bostadsvägledning både enskilt och grupp. Under året har 716 bostadsvägledningsärenden hanterats och av dessa var 119 barnfamiljer och 24 individer fått stadigvarande boende efter bostadsvägledningen. Arbetet har skett i nära samverkan med ekonomiskt bistånd och SHIS bostäder. Förvaltningen har under året fortsatt stärka stödet för personer i bostad med särskild service att ta nästa steg i boendekarriären. Inom LSS har totalt 11 personer kunnat gå vidare till annan boendeform. Inom socialpsykiatrin har en person tagit över kontraktet för sin försökslägenhet. Inom äldreomsorgen har förvaltningen fortsatt arbeta för att öka tillgången på korttidsboenden. Tomma lägenheter på Koppargårdens vård- och omsorgsboende har tillfälligt kunnat omvandlas till korttidsboende. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 96,51 % 97,46 % 95 % Tas fram av VB 2025 avhysninga nämnd r som kunnat avvärjas efter inkommet meddeland e till förvaltninge n från hyresvärde n Antal 7 4 9 Tas fram av 2025 barnfamiljer nämnd som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandr arhem Nämndmål: 3.3.1. Barn och vuxna bor i trygga och långsiktiga boenden Uppfylls helt Beskrivning Ett stabilt boende är en grundförutsättning för trygghet, möjligheten till ett självständigt liv och välbefinnande. Förvaltningen ska arbeta förebyggande för att avvärja orsakerna till att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 67(107) människor blir hemlösa. För personer i hemlöshet eller särskild risk för detta ska långsiktiga boendelösningar prioriteras, särskilt för barnfamiljer. Förväntat resultat • Avhysningar inom stadsdelsområdet minskar. • Personer i eller risk för hemlöshet uppnår mer långsiktiga boendelösningar. • Personer som kan komma vidare i boendekarriären ges mer stöd att uppnå detta. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska för personer med funktionsnedsättning som bor i 2025-01-01 2025-12-31 bostad med särskild service utveckla stödet för att komma vidare i boendekarriären. Förvaltningen utvecklar budget- och skuldrådgivningen samt 2025-01-01 2025-12-31 bostadsvägledningen för att nå fler målgrupper med särskild risk för hemlöshet och otrygga boendeförhållanden. Förvaltningen utvärderar sitt vräkningsförebyggande arbete för att 2025-01-01 2025-12-31 utveckla stödet med särskilt fokus på barnfamiljer och äldre. Uppföljningar genomförs på alla individuella placeringsavtal med 2025-01-01 2025-12-31 fokus på personalens utbildningsnivå, bemanning och yrkesmässig förmåga KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls delvis Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året, nämndmålets resultat för året samt genomförda aktiviteter. Trygga anställningsvillkor och en god arbetsmiljö Förvaltningen har under året arbetat med att implementera den uppdaterade handlingsplanen för heltid som norm genom att tydliggöra syfte och tillvägagångssätt. Avdelningen för äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri har granskat och effektiviserat schemastrukturen samt infört ett bemanningsteam med heltidsanställda medarbetare för vikarietillsättning i hemtjänsten. Avdelningen för förskola har implementerat bemanningsteam med heltidsanställda medarbetare för vikarietillsättning inom respektive förskoleområde. Insatserna förväntas ha effekt under 2026. Utfallet i medarbetarenkäten visar att resultatet för AMI sjunkit sedan föregående år. En delförklaring till utfallet förmodas vara att verksamheterna under 2024 till stor del präglades av ovisshet utifrån kartläggning och planering inför implementering av den nya chefsstrukturen samt omorganisering som genomfördes till följd av detta. Den nya chefsstrukturen kommer följas upp i syfte att kunna planera åtgärder för att stärka en god arbetsmiljö. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 68(107) Avdelningen för individ och familj samt Avdelningen för äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri har fortsatt arbetet med aktiviteter utifrån handlingsplanen för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten. En styrgrupp för arbetet bestående av avdelningschefer, HR-chef och berörda fackliga organisationer har bildats. Utvecklingsenheten för socialtjänst har bistått i arbetet genom att ha genomfört en inventering av befintliga strukturer för introduktion, lärande samt möjligheter att påverka och delta i utvecklingsarbetet. Arbetet fortsätter under 2026. Förvaltningens totala sjukfrånvaro var 7,5 procent i oktober 2025. Sjukfrånvaron var 0,1 procentenheter lägre än snittet för stadsdelsförvaltningarna. Förvaltningen har under året arbetat systematiskt med insatser i syfte att förhindra fler långtidssjukskrivningar genom strukturerade samtal vid tidiga tecken på ohälsa vid exempelvis korttidsfrånvaro och utvecklat det hälsofrämjande arbetet på enheterna kopplat till friskfaktorer. Organisering för ett hållbart arbetsliv Nedan anges förvaltningens chefsnivåer per verksamhetsområde samt antal underställda medarbetare, månadsavlönade, inklusive underställda chefer, per verksamhetsområde i givna intervall för december 2025. Chefskoderna ska tolkas enl. följande; A förvaltningschef, B avdelningschef utan underställd områdeschef/rektor, B1 avdelningschef med underställd områdeschef/rektor, B2 områdeschef /rektor med underställd enhetschef/biträdande rektor, C enhetschef/biträdande rektor. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 69(107) Förvaltningens chefsstruktur följer i stora drag stadens riktvärde för antal medarbetare per chef där antal underställda medarbetare per chef är inom spannet 10-30. Undantag finns i form av 13 enhetschefer/biträdande rektorer (C) som har fler än 30 underställda medarbetare. Antalet har ökat under året med anledning av tillfällig organisering inom förskolan under hösten, en ny organisering träder i kraft i januari 2026 vilket kommer minska antalet biträdande rektorer (C) som har fler än 30 medarbetare. Ytterligare undantag finns då tre avdelningschefer (B,B1), fem områdeschefer/rektorer (B2) och fem enhetschefer (C) inom administrativ verksamhet har färre än 10 underställda medarbetare. I bedömningen av antal medarbetare per chef har flera faktorer beaktats, till exempel verksamhetens geografiska spridning, medarbetarnas arbetsuppgifter och komplexitet i uppdraget samt stödfunktioner. Kompetensförsörjning Avdelningen för individ- och familj samt Avdelningen för äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri har fortsatt arbetet med aktiviteter utifrån handlingsplanen för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten. En inventering av befintlig introduktion, befintliga strukturer för lärande i organisationen samt befintliga möjligheter att påverka och delta i utvecklingsarbete har gjorts under året. Under året har förvaltningens chefer erbjudits utbildningsinsatser utifrån den utbildningsplanering som tagits fram, däribland utbildning för chefer i ekonomihantering och prognos, utbildning inför arbetet med löneöversyn, introduktionsutbildningar för nya chefer där grundläggande områden inom HR har behandlats, utbildning i hantering av misskötsamhet och utbildning i kompetensbaserad rekrytering. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 70(107) Inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboende har andelen utbildade undersköterskor ökat. Äldreomsorgens verksamheter har även arbetet med att fler medarbetare ska ges möjlighet att fortbilda sig och få nödvändiga kunskaper i det svenska språket fortsatt, bland annat genom språkutbildningsinsatser som tillhandahållits i verksamheternas lokaler. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Aktivt 78 76 79 82 83 83 2025 Medskapan deindex Analys Stadens medarbetarenkät genomförs i februari och resultatet återspeglar föregående år. En delförklaring till utfallet förmodas vara att verksamheterna under 2024 till stor del präglades av ovisshet utifrån kartläggning och planering inför implementering av den nya chefsstrukturen samt de omorganisationer som genomfördes till följd av detta. Arbetet med uppföljning av den nya chefsstrukturen kommer ske under 2026. Andel 81,9 % 90 % 90% 2025 heltidsanst ällningar av totalt antal tillsvidarean ställningar inom omsorg om funktionsne dsatta Analys Förvaltningen har arbetat med att effektivisera schemastrukturen och tillsätta vakanser med heltidsanställda medarbetare. Insatserna förväntas ge resultat under 2026. Andel 85,4 % 90 % 90% 2025 heltidsanst ällningar av totalt antal tillsvidarean ställningar inom äldreomsor gen Analys Förvaltningen har arbetat med att effektivisera schemastrukturen, tillsätta vakanser med heltidsanställda medarbetare och implementera ett bemanningsteam med heltidsanställda medarbetare inom hemtjänsten. Insatserna förväntas ge resultat under 2026. Andelen 5 4,5 4,5 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom förskolan Analys Förvaltningen har implementerat bemanningsteam med heltidsanställda medarbetare för vikarietillsättning inom respektive förskoleområde. Insatserna förväntas ge effekt under 2026. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 71(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andelen 17,1 17,2 13 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom stöd och service till personer med funktionsne dsättning Analys Förvaltningen har arbetat med att effektivisera schemastrukturen och tillsätta vakanser med heltidsanställda medarbetare. Trots insatserna nås inte målet till årets slut vilket förmodas bero på ett stort behov av vikarier under hösten. Insatserna som genomförts under 2025 förväntas ge effekt under 2026. Andelen 22,4 23 17 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsor g Analys Förvaltningen har arbetat med att effektivisera schemastrukturen, tillsätta vakanser med heltidsanställda medarbetare och implementera ett bemanningsteam med heltidsanställda medarbetare i hemtjänsten. Trots att årsmålet inte nås syns en effekt av arbetet under hösten 2025, exempelvis genom att andel timavlönade under aktuell månad (november) sjunkit med mer än 10 procentenheter jämfört med samma månad 2024. Insatserna förväntas ge fortsatt effekt under 2026. Sjukfrånvar 7,4 % 5,3 % 7,8 % 7,5 % 7,4 % Tas fram av VB 2025 o nämnd/styr else Analys Skillnaderna avseende sjukfrånvaro mellan män och kvinnor kvarstår och förmodas bero på att frånvaron även speglar andelen kvinnor respektive män i utförarverksamheter där sjukfrånvarotalen är högst. Sjukfrånvar 2,6 % 2,3 % 2,6 % 2,7 % 2,7 % Tas fram av VB 2025 o dag 1-14 nämnd/styr else Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden införa 2025-01-01 2025-12-31 arbetsskor inom äldreomsorgen för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer Stadsdelsnämnderna ska ställa om vikarietillsättningen i förskolan, 2025-01-01 2025-09-30 där tillsvidareanställda vikarier på exempelvis enhetsnivå är utgångspunkten Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 72(107) Nämndmål: 3.4.1. Medarbetare och chefer i Hässelby- Vällingby stadsdelsförvaltning har goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Uppfylls delvis Beskrivning Chefer ges goda förutsättningar att bedriva ett tillitsbaserat och nära ledarskap samt ha tillgång till ändamålsenlig kompetensförsörjning, rutiner och stöd i personalfrågor. Medarbetare ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb genom tillitsbaserad styrning, bra arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Förväntat resultat • Andel medarbetare som uppger att de kan rekommendera sin arbetsplats till andra ska öka under 2025. • Andel medarbetare som uppger att de är insatta verksamhetens mål ska öka under 2025. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet delvis uppfylls. Bedömningen grundar sig på resultat och prognos för nämndmålets indikatorer samt förväntade resultat. AMI för ledarskap, motivation och styrning har minskat med 3-5 procentenheter vilket kan vara en följd av det arbete som genomfördes under 2024 inför att en ny chefsstruktur och organisation skulle vara implementerad 1 januari 2025. Resultatet för 2025 års arbete med att säkerställa en god arbetsmiljö förväntas återspeglas i den medarbetarenkät som genomförs 2026. Resultaten för andel medarbetare som kan rekommendera sin arbetsplats ligger på samma nivå som 2024. Även andelen medarbetare som är insatta i verksamhetens mål ligger på samma nivå som 2024. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor AMI 76 81 82 2025 - ledarskap. Analys Stadens medarbetarenkät genomförs i februari och resultatet återspeglar föregående år. En delförklaring till utfallet förmodas vara att verksamheterna under slutet av 2024 och början av 2025 till stor del präglades av ovisshet utifrån kartläggning och planering inför implementering av den nya chefsstrukturen samt de omorganisationer som genomfördes till följd av detta. Förändringarna innebar för många chefer förändrade ansvarsområden och för många medarbetare en ny chef. Detta förmodas även återspeglas i AMI-ledarskap. Arbetet med uppföljning av den nya chefsstrukturen kommer ske under 2026. AMI 79 82 83 2025 motivation Analys Stadens medarbetarenkät genomförs i februari och resultatet återspeglar föregående år. En delförklaring till utfallet förmodas vara att verksamheterna under slutet av 2024 och början av 2025 till stor del präglades av ovisshet utifrån kartläggning och planering inför implementering av den nya chefsstrukturen samt de omorganisationer som genomfördes till följd av detta. Förändringarna innebar för många medarbetare en ny chef, nya kollegor och/eller nya arbetssätt. Detta förmodas även återspeglas i AMI-motivation. Arbetet med uppföljning av den nya chefsstrukturen kommer ske under 2026. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 73(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor AMI- 81 84 84 2025 styrning Analys Stadens medarbetarenkät genomförs i februari och resultatet återspeglar föregående år. En delförklaring till utfallet förmodas vara att verksamheterna under slutet av 2024 och början av 2025 till stor del präglades av ovisshet utifrån kartläggning och planering inför implementering av den nya chefsstrukturen samt de omorganisationer som genomfördes till följd av detta. Förändringen innebar för många chefer förändrade ansvarsområden och för många medarbetare en ny chef och/eller nya arbetssätt. Detta förmodas även återspeglas i AMI-styrning. Arbetet med uppföljning av den nya chefsstrukturen kommer ske under 2026. Andel 78 % 77 % 78 % 2025 medarbetar e som kan rekommend era sin arbetsplats till andra Andel 88 % 88 % 89 % 2025 medarbetar e som är insatta i verksamhet ens mål. Analys Andel medarbetare som är insatta i verksamhetens mål har ett medelvärde på 4,4 motsvarande 88 procent vilket är i samma nivå som föregående år. Omorganisationen i samband med den nya chefsstrukturen förmodas ha påverkat hur väl medarbetare upplever att de är insatta i verksamhetens mål. Ett närmare ledarskap till följd av den nya chefsstrukturen kommer sannolikt att positivt påverka nästa årsresultat. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbeta fram en plan för hur den individuella introduktionen ska 2025-01-01 2025-12-31 följas upp. Analys Aktiviteten har inte genomförts under 2025. Ett eventuellt kvarstående behov kommer ses över 2026. Erbjuda förvaltningens chefer kompetensutvecklingsinsatser inom 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmiljö, rehabilitering, rekrytering, arbetsrätt, löneöversyn samt introduktionsutbildning Erbjuda förvaltningens chefer träffar på aktuella teman inom 2025-01-01 2025-12-31 chefskapet Erbjuda utbildningsinsatser i det svenska språket i de 2025-01-01 2025-12-31 verksamheter behov identifierats Följa upp förvaltningens handlingsplan för heltid som norm. 2025-01-01 2025-12-31 Genomföra aktiviteter utifrån handlingsplan för en hållbar situation 2025-01-01 2025-12-31 inom socialtjänsten. Implementera handlingsplan för heltid som norm 2025-01-01 2025-12-31 Implementera ny chefsstruktur. 2025-01-01 2025-03-31 Samtliga medarbetare ska ta del av digital utbildning för att 2025-01-01 2025-12-31 förebygga psykisk ohälsa. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 74(107) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Ta fram plan för att identifiera behov av kompetensförstärkning i 2025-01-01 2025-02-28 samband med ny chefsstruktur. Utveckla arbetet med friskfaktorer 2025-01-01 2025-12-31 Utveckla processen för att rekrytera utan personligt brev 2025-01-01 2025-12-31 Analys Arbetet med att utveckla processen för att rekrytera utan personligt brev kommer göras under 2026, i samband med ett större arbete kopplat till kvalitetssäkring av annonsering och rekrytering. Utveckla processen för avslutssamtal. 2025-01-01 2025-12-31 Analys Aktiviteten har inte genomförts under 2025. Ett eventuellt kvarstående behov kommer ses över 2026. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året, nämndmålets resultat för året samt genomförd aktivitet. Beredskapsarbete samt risk-och sårbarhetsanalys Förvaltningens verksamheter har en förståelse för vad en uthållig beredskap innebär och arbetar aktivt utifrån detta perspektiv i sin dagliga verksamhet. En robust och välfungerande beredskapsorganisation är implementerad och har med regelbundna övningar arbetat för att säkerställa samordning och förmåga vid störningar. Under året har det har genomförts två övningar där krisledningsorganisationen har tränat på att stärka sin stabsorientering och förmågan att bedöma krisens allvarsgrad. En av dessa övningar genomfördes parallellt med att staden övade genom STADSÖ25. Den andra övningen genomfördes tillsammans med stadsdelsförvaltningarna Bromma och Järva. Beredskapsveckan som årligen infaller vecka 39, är ett initiativ av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, där förvaltningen i år hade flera kompetenshöjande aktiviteter för medarbetare och invånare. Invånare i alla åldrar deltog. Veckan inleddes med en beredskapsdag på Hässelby torg där flera viktiga aktörer deltog och visade upp sig. Bilkåren, Röda korset, räddningshundar, försvarsutbildarna, polis och räddningstjänst. Det var en uppskattad dag av både besökare och deltagare. Veckan fortsatte med improvisationsteater med tema beredskap, föreläsningar och utbildningar med olika teman som till exempel hemberedskap och beredskapsodling. Verksamheter inom förskolan övade måltidsberedskap tillsammans med barn och pedagoger. En riktad föreläsning genomfördes för äldre på Hässelgårdens äldreboende. Under beredskapsveckan öppnades en av förvaltningens trygghetspunkter upp. Syftet var att sprida information om trygghetspunkternas funktion och betydelse vid en samhällskris. En Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 75(107) plan för aktivering av trygghetspunkterna är framtagen. Planen möjliggör att förvaltningen snabbt kan erbjuda trygghet, information och stöd till invånare vid olika typer av kriser. I enlighet med steg 5–6 i RSA-handboken från staden har förvaltningen fokuserat på att genomföra de prioriterade åtgärder som identifierats. Bland åtgärderna har kontinuitetsplaner, relevanta övningar, måltidsberedskap och utökning av omsättningslager lyfts fram som särskilt viktiga. Samtliga verksamheter har uppdaterade kontinuitetsplaner som även omfattar informationssäkerhet, vilket stärker motståndskraften mot både tekniska och organisatoriska störningar. Verksamheter inom förskolan, äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri har tagit fram och infört planer för måltidsberedskap samt säkerställt tillgång till nödvändiga omsättningslager, vilket gör verksamheterna bättre rustade att upprätthålla samhällsviktiga funktioner under längre störning. Fördelning av statligt anslag för krisberedskap Medel som rekvirerats från stadsledningskontoret för att höja den civila beredskapen (2,4 medel) har under året dels använts till löneersättning för säkerhetsstrateg och dels till utbildning för att öka kunskaperna hos både medarbetare, chefer och invånare. Förvaltningen har anordnat en föreläsning för chefer så att de kan förbereda sina medarbetare att kunna utöva sin tjänsteplikt i händelse av höjd beredskap. En interaktiv föreställning med temat beredskap, med Stockholm improvisationsteater, erbjöds till samtliga medarbetare och chefer och på denna närvarade även överdirektör Anna Starbrink från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Förvaltningen har arrangerat föreläsningar tillsammans med Försvarsutbildarna, Flyglottorna, Fryshuset, Stockholms läns försvarskommitté och om beredskapsodling som varit riktade till olika målgrupper. Informationssäkerhet Förvaltningen har under året fortsatt det systematiska införandet av objektsförvaltning utifrån pm3 och därmed har förvaltningen höjt sin kompetens inom informationssäkerhet och hantering av it-objekt. Under året har varje objektorganisation som införts i förvaltningsmodellen fått vägledning och utbildning. Informationssäkerhetssamordnare och dataskyddsombud har genomfört riktade utbildningar till olika enheter och funktioner. Medarbetare och chefer har genomfört stadens e-utbildningar. Pm3-ansvarig har genomfört allmänt hållna utbildningar i förvaltningsmodellen pm3. Verksamhetssystem har under året informationssäkerhetsklassats. Det rör sig både om befintliga och nya system som verksamheterna önskar använda. Även flertalet av de system som används inom förvaltningens hälso- och sjukvård har under året informationssäkerhetsklassats. Informationssäkerhet ingår som en del i kontinuitetsplanerna vilket innebär att verksamheten inte bara säkerställer hur informationen skyddas i en normal situation utan även säkerställer att informationen är tillgänglig och skyddad under kris eller avbrott. Upphandling och inköp Förvaltningen ställer krav på leverantörer vid upphandlingar som gäller arbetsrättsliga villkor, sociala krav och krav på ett miljö- och klimatarbete. Förvaltningen har idag 11 avtal där Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 76(107) sysselsättningskrav ställs eller krav på dialog om anställning av personer som står utanför arbetsmarknaden. Under året har fyra utbildningstillfällen i upphandling och inköp som också inkluderade elektroniska inköp via stadens avtalskatalog genomförts. Utbildningen riktar sig till chefer och medarbetare som hanterar upphandling och inköp. Även två utbildningstillfällen för Agresso administratörer har genomförts. Rutiner och stödmaterial finns för avtalsförvaltning och hantering av fel och brister i efterlevnaden av avtal som uppmärksammas vid uppföljning, genom inkommen information eller genom synpunkter och klagomål. Förvaltningen har under året även tagit fram en rutin för att säkerställa att beredskapsperspektivet integreras vid alla upphandlingar. Rutinen innebär att en risk- och konsekvensanalys ska genomföras inför varje ny upphandling för att identifiera eventuella sårbarheter eller beredskapsbehov. Under året har det inte varit aktuellt att upphandla någon samhällsviktig verksamhet på entreprenad. Andelen elektroniska inköp har ökat under året med 13 procentenheter. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 80 % 66,69 % 70 % 70 % 2025 elektronisk a inköp Andel 100 % 100 % 82 % 82 % 2025 prioriterade avtal där uppföljning genomförts Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med socialnämnden pröva 2025-01-01 2025-12-31 möjligheten att etablera ledsagning i egen regi i alla stadsdelsområden Nämndmål: 3.5.1. Alla verksamhetsområden har hög beredskap och stark rådighet. Uppfylls helt Beskrivning I säkerhetsarbetet ryms krisberedskap, civil beredskap, informationssäkerhet samt att förebygga och förhindra olyckor. Förvaltningen har ett väl utvecklat arbete med risk- och sårbarhetsanalys, beredskapsplanering, krisledningsplanering, kontinuitetshantering och en krigsledningsplanering. Arbetet mot hot, hot om våld och våld och arbetet mot välfärdsbrott stärks. Förväntat resultat • En robust beredskapsorganisation är implementerad och övad. • Trygghetspunktsplan är framtagen, implementerad och övad. • Alla verksamheter har uppdaterade kontinuitetsplaner som även inkluderar Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 77(107) informationssäkerhet. • Berörda verksamheter har en framtagen plan för måltidsberedskap och omsättningslager. • Kunskapen om informationssäkerhet, dataskydd och objektsförvaltning i organisationen ökar. • Verksamhetssystem som omfattas av NIS har informationsklassats på lokal nivå. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Bemanningsplan för trygghetspunkter färdigställs. 2025-01-01 2025-12-31 Gemensam krisövning med Bromma och Järva 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsförvaltningar. Upprätta en rutin för att säkerställa beredskapsperspektivet i 2025-01-01 2025-06-30 upphandlingsprocessen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls delvis Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året samt nämndmålets resultat för året. Andelen invånare som upplever trygghet i den stadsdel där de bor har ökat något sedan 2024. Förvaltningen ser dock en fortsatt utmaning med att öka den upplevda tryggheten i stadsdelsområdet. Samverkansöverenskommelse med polisen Utifrån stadens samverkansöverenskommelse med polisen har förvaltningen under året arbetat utifrån de beslutade områdena: • otrygga och brottsutsatta platser, • unga i riskzon för destruktivt beteende, • systemhotande brottslighet, • särskilt utsatta och sårbara brottsoffer, och • kriminella miljöer och livsstilar. Beredningsgruppen har under året fortsatt att arbeta med kontinuerliga uppföljningar av arbetet inom de olika samverkansgrupperna. Varje vecka har förvaltningen och lokalpolisområde Vällingby tillsammans med andra samverkansaktörer tagit fram en lokal lägesbild över brott/händelser och otrygga platser. Lägesbilden har presenterats varje torsdag i den operativa samordningsgruppen och deltagande aktörer har tillsammans gjort en veckovis lägesbedömning per område på en skala 1–5. Deltagandet i den operativa samverkansgruppen har under året utökats med fler aktörer, bland annat Storstockholms brandförsvar, vilket bidragit till att riktade åtgärder snabbare satts in vid behov. Exempel på det har varit förebyggande samtal till fastighetsägare som har Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 78(107) brandfarligt material intill husfasader. Förvaltningen har sedan 2015 haft ett utsatt område utifrån bedömning och lägesbild av polisens nationella operativa avdelning, NOA, som görs vartannat år. Det utsatta området har benämnts som Hässelby-Vällingby och områdena Grimsta, Smedshagen, Hässelby strand och Hässelby gård har inkluderats. Området har omfattat 3,3 km2 med sammanlagt ca 30 000 invånare som bor i områdena. I december 2025 kom den nya lägesbilden där bedömningen är att Hässelby-Vällingbys utsatta område minskar till 1,1 km2 vilket omfattar ca 14 500 invånare och inkluderar enbart Hässelby gård som område. Detta är effekter av den kontinuerliga och systematiska samverkan som finns upparbetad mellan stadens förvaltningar, lokalpolisområde Vällingby och samverkan med civilsamhället. Platssamverkan Förvaltningen och lokalpolisområde Vällingbys långsiktiga arbete har bidragit till att Råcksta tagits bort som en av stadsdelsområdets öppna drogscener i början på 2025. Detta innebär att stadsdelsområdet nu har tre öppna drogscener: Maltesholmstorget, Hässelby gård och Vällingby. Arbetet med att öka tryggheten på Maltesholmstorget och Hässelby gård har fortsatt och intensifierats under året med både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Arbetet med åtgärderna på Maltesholmstorget har utvärderats av forskare på Södertörns högskola och de bekräftar att arbetet har gett resultat. Maltesholmstorget och Hässelby gård har varit prioriterade för platssamverkan under året. Under sommaren har det genomförts aktiviteter på båda torgen varje vardag under nio veckor i syfte att öka tryggheten på platserna. Aktiviteterna har anordnats i samverkan med interna och externa aktörer som fackförvaltningar, föreningar och skolor. Båda torgen har varit sommarplatser genom Levande Stockholm, vilket innebär att trafikkontoret har smyckat torgen med extra blommor, bänkar och lekredskap. I samverkan med Levande Stockholm har Hässelby torg valts ut som pilotprojekt för långsiktiga planer med platsaktivering. Det innebär band annat att Hässelby torg även blivit ett vintertorg 2025– 2026 och har dekorerats med extra sittplatser, granris och belysning. Det har även skett långsiktiga åtgärder i form av ombyggnationer på Maltesholmstorget som slutfördes i december 2025. Förvaltningen har haft flera riktade kommunikationsinsatser ut till invånarna i olika kanaler. Detta för att belysa och informera om trygghetsarbetet i stadsdelsområdet i syfte att stärka tilliten till förvaltningens arbete. Kommunikationsinsatserna har gjorts i samverkan med bland annat lokalpolisområde Vällingby och Hässelby-Vällingby fastighetsägarförening, Havafast. Exempel på insatser är: • interna och externa nyheter om olika trygghetsinsatser, • annonsering av trygghetsenkät för att få in invånarnas tankar och idéer, • kontinuerliga informationsinsatser om det stöd som förvaltningen erbjuder. I Polisens trygghetsmätning går att utläsa att 70 procent av respondenterna i stadsdelsområdet upplever att de är trygga eller mycket trygga när de går ut sent en kväll i sitt bostadsområde. Det går även att utläsa att andelen trygga har ökat de senaste åren, från 2024 till 2025 är Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 79(107) ökningen två procentenheter. I förvaltningens egen trygghetsmätning, som görs genom enkäter i olika sammanhang, uppgav 61 procent att de är ganska trygga eller mycket trygga när de går ut sent på kvällen i sitt bostadsområde. Respondenternas åldersstruktur var ojämn, då 51 procent var 50 år eller äldre och 12 procent var under 30 år, vilket kan ha påverkat resultatet. Förtroendet för förvaltningen har enligt polisens regionala trygghetsundersökning ökat med tre procentenheter sedan föregående år. Förtroendet för förvaltningen är högst i stadsdelarna Hässelby gård och Hässelby strand. Under våren har förvaltningen haft dialoger i ett trygghetsskapande syfte i stadsdelarna Hässelby strand, Hässelby Villastad, Kälvesta, Nälsta och Råcksta. Dialogerna har handlat om förvaltningens trygghetsarbete och invånarna har inkommit med förbättringsförslag. Förbättringsförslagen har till exempel handlat om förbättrad belysning, samt förslag på lösningar kring bus- och fortkörningar. Flera av förslagen har lämnats vidare till förvaltningens samverkanspartners för åtgärder. Flera invånare i Hässelby strand har lämnat positiv feedback på att de upplever området som tryggare och trevligare. Förvaltningen har även fått beröm för välskötta grönområden. Välfärdsbrottslighet Under året har förvaltningen arbetat aktivt med att stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera olika former av välfärdsbrottslighet. Arbetet har haft ett starkt fokus på kompetensutveckling och på att ta fram konkreta indikatorer som stöd i det löpande arbetet. Genom samarbete med andra kommuner, bland annat Uppsala och Eskilstuna, har förvaltningen tagit del av erfarenheter och metoder som bidragit till att utveckla förvaltningens arbetssätt. Under året har både stadsledningskontoret och Sveriges kommuner och regioner (SKR) tagit fram olika utbildningspaket som förvaltningen har tagit del av för att förstå de nödvändiga processerna. Förvaltningen har genomfört en kartläggning av riskområden för att skapa bättre förutsättningar att identifiera och följa upp avvikelser. Kartläggningen har bland annat omfattat risker kopplade till felaktiga utbetalningar och placering av barn i HVB hem. Närmare analyser har gjorts för att ge ett mer samlat underlag till planering och prioritering av framförallt kunskapshöjande insatser. En bra grundläggande kompetensnivå har varit en viktig del av arbetet. Särskilt nyanställda medarbetare har deltagit i utbildningar och erfarenhetsutbyten och hantering av misstänkta oegentligheter. Utbildningsinsatserna har bidragit till ökad medvetenhet och trygghet i hur de ska agera vid misstankar om välfärdsbrott eller andra oegentligheter. Sammantaget har årets arbete lett till att förvaltningen står bättre rustade för att upptäcka risker, följa upp avvikelser och agera snabbt vid behov. Det pågående arbetet med att utveckla rutiner, indikatorer och kompetens kommer att fortsätta även under nästa år, med målet att stärka den interna kontrollen och minska risken för fel, brister och oegentligheter. ANDTS – Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel om pengar Det förebyggande arbetet inom ANDTS har stärkts ytterligare under året. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 80(107) Preventionssamordnartjänsten har utökats till heltid, vilket möjliggjort ett mer sammanhållet och långsiktigt arbete. Under hösten har metoden ANDTS-coach introducerats som pilot tillsammans med aktörer nära barn och unga, såsom skola och fritidsverksamhet. Syftet är att höja kompetensen och skapa ett gemensamt ansvarstagande i det förebyggande arbetet. Pilotens resultat kommer att analyseras under 2026 inför beslut om eventuell breddinförande. Social insatsgrupp (SIG) och Trefas Arbetet med Social insatsgrupp har fortsatt utvecklas. Inom SIG Vuxen har antalet aktualiserade ärenden ökat till 53 personer, jämfört med 45 personer under 2024. Under året har 20 klienter beviljats lots-insats redan under pågående utredning, vilket varit ett nytt arbetssätt för att öka möjligheterna att fortsätta ta emot stöd och främja en varaktig livsstilsförändring. Sju ungdomar har pågående SIG-insatser och ytterligare sju ungdomar har varit aktuella under året i jämförelse med totalt nio ungdomar 2024. SIG-samordnaren har fortsatt ha ett nära samarbete med polisen, bland annat genom regelbunden närvaro på polishuset för att stärka den gemensamma lägesbilden och samverkan kring unga i riskmiljöer. Arbetet inom Trefas har fortskridit enligt plan genom återkommande samverkansmöten var sjätte vecka, där gemensam lägesbild har tagits fram och samverkansfrågor kring målgruppen har hanterats. Arbetet har bidragit till ökad samsyn mellan aktörerna, trots begränsat deltagande från kriminalvård/frivård och personalförändringar inom polisen. Anhörigstöd Arbetet med anhörigstöd har fortsatt intensifieras under året och inflödet av nya kontakter har varit högt. Totalt har 74 nya anhörigkontakter etablerats, vilket visar på ett omfattande behov av stöd bland anhöriga till personer i kriminalitet. Det har även inkommit ansökningar om boendelösningar för hotade anhöriga varav åtta familjer tillfälligt har flyttats. Nio barn och syskon har fått stöd genom barnets rätt som anhörig, BRA-samtal, under året. Samarbetet med externa aktörer, som föreningen Enad Kraft och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, har utvecklats. Enkätresultat om effekter av anhörigstöd visar på förbättringspotential, men den låga svarsfrekvensen gör att underlaget behöver stärkas inför kommande uppföljningar. Trygghet i välvårdade park- och naturområden I syfte att identifiera otrygga platser har förvaltningen under året genomfört trygghetsvandringar i Vällingby, Grimsta och Råcksta samt trygghetsdialoger i Kälvesta, Nälsta, Hässelby villastad och på fritidsgården Tegelhögen, parkleken Hässelängen samt äldreboendet Hässelgården. På trygghetsvandringarna har, utöver representanter från förvaltningen, bland annat även en säkerhetsexpert, fastighetsägarföreningen och närpoliser närvarat. Utifrån de behov som framkom under dialogerna har förvaltningen även genomfört trygghetsskapande åtgärder under året, som exempelvis slyröjningar och förstärkt belysning. Åtgärderna syftar bland annat till att minska risken för bosättningar och droghandel på allmän plats samt till att öka den upplevda tryggheten. Exempel på platser som fått ökad belysning under året är hundrastgården på Fornkullen, bollplanen vid Lingonrisgränd och boulebanan Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 81(107) vid Fyrspannsgatan i Hässelby strand. Förvaltningen har även genomfört ett projekt för att åtgärda bristande belysning på flera lekplatser runt om i stadsdelsområdet, och genom det förstärkt belysningen på lekplatsen Labyrinten i Hässelby Gård, Grötfatets lekplats i Vällingby, Björnideparken i Kälvesta och parken Hässelängen i Hässelby strand. Utöver dem har även lekparken Ekotemplet fått förstärkt belysning genom ett parkinvesteringsprojekt i samverkan med trafikkontoret. Efter dialog och önskemål från boende har även trygghetsfrämjande insatser på Berghamns brygga utförts under året. Insatserna bestod bland annat av uppsättning av en bom för att förhindra olovlig körning, fler skräpkorgar för att minska nedskräpningen och slyröjning för att förbättra sikten och motverka tjuvtippar. Arbete för ökad nöjdhet med renhållning och städning Under året har förvaltningen anställt ytterligare en parkingenjör för att förstärka förvaltningens arbete med skötsel, renhållning och uppföljning av entreprenadavtal. Vidare har förvaltningen fortsatt arbetet med att byta ut och sätta upp nya skräpkorgar för att minska nedskräpningen under året. Under badsäsongen utförde förvaltningen även extra insatser för renhållningen på strandbaden, med bland annat drönare och arbetshund, i samarbete med andra förvaltningar, för att minska nedskräpningen av främst gäss. Extra städning genomfördes även vid plaskdammarna på helger under badsäsongen. För att kunna uppfylla kommunens kommande ansvar för att samla in förpackningsavfall vid populära offentliga platser har förvaltningen utrett, planerat och sökt medel under året. Planeringen har skett i samarbete med bland annat trafikkontoret, för genomförande under 2026. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 63 % 70 % 58 % 61 % 79 % 79 % 2025 stockholma re som u pplever trygghet i den stadsdel där man bor Analys Förvaltningen ser en utmaning med att nå målet för indikatorn som är en enkätfråga i medborgarundersökningen. En förhållandevis låg andel invånare får enkäten och svarar på den, cirka 0,4 procent. Andel invånare som upplever trygghet i den stadsdel de bor i har ökat med två procentenheter. Det är en skillnad mellan kvinnor och män där utfallet för män har ökat med fyra procentenheter i jämförelse med föregående år och utfallet för kvinnor har ökat med en procentenhet. Enligt brottsförebyggande rådet finns det en korrelation mellan socioekonomiska utmaningar och otrygghet vid utevistelse och rädslan för att utsättas för brott. Skillnaden mellan kvinnor och män i upplevd trygghet har ökat sedan föregående år med 3 procentenheter, och är nu 12 procentenheter, vilket kommer tas med som en viktig faktor i det trygghetsskapande arbetet. Förvaltningen kommer analysera bakomliggande orsaker till resultatet vidare för fortsatta åtgärder inom området. Stockholma 70 % 71 % 71 % 65 % 73 % 73 % 2025 rnas nöjdhet med renhållning och städning Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 82(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Nöjdheten har ökat med 5 procentenheter sedan förra mätningen och närmar sig nu uppsatt mål. Förvaltningen fortsätter förstärka renhållningsinsatserna inom de ytor som förvaltningen ansvarar för i syfte att nå målet. Stockholma 67 % 66 % 69 % 69 % 73 % 73 % 2025 rnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområd en Analys Förvaltningen är för egen del mer nöjd med parkskötseln än med renhållningen under året. Arbetet för att nöjdheten även ska öka bland invånarna har stärkts, bland annat genom fler medarbetare, fler och större skräpkorgar samt fler stickprovskontroller, men även genom skärpt avtalsuppföljning. Resultatet förväntas ge utslag i kommande mätningar. Skillnaden i resultat mellan kvinnor och män är liten och kommer inte analyseras vidare. Nämndmål: 3.6.1 Hässelby- Vällingby är ett tryggt stadsdelsområde där brottsligheten minskar Uppfylls delvis Beskrivning Brott i offentlig miljö såsom våldsbrott, hot mot person, narkotikabrott, personrån, sexualbrott, skadegörelse har hög påverkan på den upplevda tryggheten. Genom förebyggande insatser i samverkan på operativ och strategisk nivå, med olika aktörer som fackförvaltningar, utbildningsförvaltningen, fastighetsägare, polis och civilsamhälle ska åtgärder vidtas för att exempelvis förhindra att barn och unga hamnar i destruktiva beteenden och kriminella livsmiljöer samt att personer i missbruk får rätt insatser. Brott i offentlig miljö tenderar även att vara högre på en öppen drogscen. Fysiska åtgärder vidtas i samverkan för att minska brottslighet och öka tryggheten på brottsutsatta platser. I syfte att öka tryggheten och trivseln i park och naturområden genomförs åtgärder i stadsmiljön. Förväntat resultat • Andelen invånare som upplever trygghet i sitt närområde under kvällstid ökar. • Andelen invånare som är nöjda med skötsel och städning av parker och grönområden i stadsdelen där de bor ökar. • Antalet öppna drogscener blir färre och/eller minskar geografiskt. • Fler unga och vuxna tar emot stöd för att lämna ett liv med kriminalitet. • Fler anhöriga till vuxna med en kriminell livsstil får stöd. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 83(107) Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppfylls delvis. Bedömningen grundas sig på de förväntade resultaten och hur de har uppfyllts under året, nämndindikators resultat för året samt genomförda aktiviteter. När det gäller förväntade resultat och nöjdhet med skötsel och städning av parker och grönområden har förvaltningen genomfört flera åtgärder för att skötseln ska förbättras samt att nedskräpningen ska minska genom bland annat fler skräpkorgar. När det gäller upplevd trygghet visar polisens trygghetsundersökning ett högre resultat än medborgarundersökningens resultat. Antalet öppna drogscener har minskat under året. Unga och vuxna tar emot stöd för att lämna ett liv i kriminalitet och fler anhöriga får stöd. Förvaltningen bedömer att resultatet av åtgärder som genomförts under året kommer ge positivt utfall vid kommande undersökningar. Förvaltningen har även anställt en preventionssamordnare som kommer stärka arbetet för att förebygga bruket av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Indexvärde 85 89 90 2025 för det lokala ANDT/föreb yggande arbetet enligt preventions index mini (PI-mini) Analys Förvaltningen har för 2025 ett indexvärde på 85 vilket är en minskning från 2024 då index var 89. Till viss del kan det minskade indexet förklaras med att preventionssamordnartjänsten varit vakant under första halvåret 2025. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Avtalsuppföljning driftavtal med fokus på renhållning 2025-01-01 2025-12-31 Fortsätta implementeringen av ANDTS-programmet. 2025-01-01 2025-12-31 Undersöka förutsättningarna för en föreningsdriven nattvandring. 2025-01-01 2025-12-31 Utöka platsaktivering till flera tillfällen under året. 2025-01-01 2025-12-31 Vidareutveckla förvaltningens sociala insatsgrupp med särskilt 2025-01-01 2025-12-31 fokus på att stärka de förebyggande och uppsökande insatserna samt att nå fler flickor och kvinnor Åtgärder i stadsmiljön efter trygghetsvandringar 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 84(107) Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikator och resultat för året samt nämndmålets resultat för året. Andelen som har förtroende för förvaltningen minskade med åtta procentenheter från medborgarundersökningen 2024. Andel invånare med förtroende för förvaltningen är högst i den yngre åldersgruppen 18-34 år där 33 procent uppger att de har mycket stort eller stort förtroende för förvaltningen och i den äldre åldersgruppen, 65 år och äldre, där 29 procent uppger att de har mycket stort eller stort förtroende för förvaltningen. Invånarna med lägst förtroende för förvaltningen är i åldersgrupperna 35-49 år samt 50-64 år vilket är i yrkesverksamma åldrar. Förvaltningen har fortsatt att stärka informationen till, och kommunikationen med, invånare genom olika medier och har genomfört medborgarbudgetar och medborgardialoger i syfte att stärka den lokala demokratiska processen. Förvaltningen har fortsatt med att beskriva hur barnets rätt har säkerställts, hur nationella minoriteters rättigheter har beaktats samt analyserat och beskrivit eventuella konsekvenser utifrån ett jämställdhetsperspektiv i egeninitierade beslutsunderlag till nämnd. Beslutsunderlag till nämnd kopplas även till utvecklingsområden i Handlingsplan för en äldrevänlig stad. Förvaltningen har under perioden stärkt kommunikationen med, och informationen till, invånare inom ramen för det trygghetsskapande arbetet. Internationella samarbetsytor 2023 startade Nordplus Junior som är ett tvåårigt samarbetsprojekt med pedagoger från utbildningsinstitutioner i Estland, Litauen, Finland, Danmark (Grönland) och Sverige. Samarbetets syfte var att dela erfarenhet om inkluderande arbetssätt utifrån olika perspektiv som inkluderande miljö, rutiner, samarbete med vårdnadshavare och externa aktörer. Under året har pedagoger från förvaltningens förskolor besökt staden Kerava i Finland. Förvaltningen kunde ta del av de finska förskolornas organisering med tydlig rollfördelning och nära samarbete med expertfunktioner som specialpedagoger, familjekonsulter och forskare för att bättre förstå barnets känslor i olika sammanhang. Projektets sista resa ägde rum i början av maj, då pedagoger besökte yrkesskolor i Valga och Tartu i Estland som utbildar assistenter till förskolepedagoger. Syftet med besöket var att byta erfarenheter för att öka kvaliteten på den inkluderande undervisningen. Projektet avslutades 31 december 2025. Lokal demokrati Medborgardialog Förvaltningen har under året fortsatt arbetet med att öka antalet medborgardialoger och stärka strukturen för genomförandet. Under våren genomförde förvaltningen dialoger i trygghetsskapande syfte i ett flertal stadsdelar och invånare har vid dessa tillfällen kommit med förbättringsförslag. Förbättringsförslagen har till exempel handlat om belysning, samt förslag på lösningar kring bus- och fortkörningar. Återkoppling om åtgärder har lämnats i olika medier. Flera av Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 85(107) förslagen har lämnats vidare till förvaltningens samverkanspartners för vidare hantering. Efter dialog och önskemål från boende har även trygghetsfrämjande insatser på Berghamns brygga utförts under året. Insatserna bestod bland annat av uppsättning av en bom för att förhindra olovlig körning, fler skräpkorgar för att minska nedskräpningen och slyröjning för att förbättra sikten och motverka tjuvtippar. Förvaltningens beställarenheter och förebyggande verksamhet inom äldreomsorgen har i samverkan med interna och externa aktörer genomfört en medborgardialog gällande trygghet och det stöd och insatser som förvaltningen ansvarar för. Under medborgardialogen genomfördes en enkätundersökning där 20 äldre invånare svarade på frågor om upplevd trygghet. Utifrån resultatet kommer förvaltningen samverka med berörda aktörer under 2026 i syfte att öka den upplevda tryggheten för äldre. Vid parkleken Hässelängen genomfördes i oktober en medborgardialog av förvaltningens fritidsverksamhet. Tanken var att invånare skulle fylla ett idéträd med förslag. Några förslag som lämnades var exempelvis inomhusaktiviteter för barn och familjer, fler aktiviteter för små barn inomhus och fritidslokal under vintern. Förvaltningens fritidsverksamhet tar med sig förslagen i utvecklingsarbetet. I november genomfördes en medborgardialog riktad till föräldrar av förvaltningens socialtjänst och öppna förskola. Syftet var att ta reda på behovet av dialog och stöd i rollen som förälder. Det som framkom var önskemål om fler sociala aktiviteter för barn och familjer, mer flexibla och generösa öppettider på öppna förskolan samt bättre anpassning av stöd till ensamstående föräldrar och föräldrar med särskilda behov. Flera ansåg att nuvarande stöd ofta är otillräckligt, svåråtkomligt eller inte tillräckligt inkluderande och att informationen om tillgängliga resurser behöver bli tydligare och mer tillgänglig. Deltagarna kommer få återkoppling i början av 2026. Förvaltningens fritidsverksamhet på Tegelhögen, Enheten för trygghet och civilsamhällessamverkan samt förvaltningens parkingenjör genomförde en trygghetsvandring inklusive medborgardialog med 20 ungdomar i slutet av oktober. Ungdomarnas synpunkter dokumenterades under vandringen. Bland annat framkom ett önskemål om utegym. Synpunkterna tas vidare och beslut kommer återkopplas till ungdomarna. Medborgarbudget I enlighet med nya socialtjänstlagen och fokus på förebyggande och främjande insatser genomfördes en medborgarbudget inom förvaltningens öppna träfflokal, Kompassen, för personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet var att få förslag på nya aktiviteter och ökad tillgänglighet till verksamheten. Förslagen presenterades i september med efterföljande omröstning och beslut. Vid parkleken Stråket genomfördes en förenklad medborgarbudget av förvaltningens enhet för park och miljö där invånarna under en treveckorsperiod kunde lämna in önskemål om vilken ny växtlighet som skulle planteras i området. Därefter var det en omröstning på de inkomna förslagen och resultatet återkopplades. Genom medborgarbudgeten kunde invånarna påverka vilka frukter, bär och blommor som skulle planteras kring parkleken. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 86(107) Under hösten genomfördes en medborgarbudget vid fritidsbiblioteket. En budgetram på 50 000 kronor avsattes för inköp av fritids- och sportutrustning, och invånare kunde lämna sina önskemål både på plats och via en digital enkät. Processen innehöll både färdiga förslag och möjlighet att lämna egna idéer och marknadsfördes genom sociala medier och direkt till besökare i verksamheten. Inköpen anpassades till det som fritidsbiblioteket lånar ut, och i princip alla inkomna önskemål kunde tillgodoses. Medborgarförslag Förvaltningen har en rutin för hantering av medborgarförslag där förslag som, helt eller delvis, rör förvaltningens ansvarsområde besvaras av stadsdelsnämnden. Under året har 23 medborgarförslag inkommit och besvarats av stadsdelsnämnden. Mänskliga rättigheter Förvaltningen har under året fortsatt stärka arbetet utifrån stadens program för de mänskliga rättigheterna. Hur förvaltningen har arbetat beskrivs mer ingående under verksamhetområdesmålen. Kunskap och information Jämställdhetsperspektivet är väl implementerat och genomsyrar förvaltningens alla verksamheter. Resultat analyseras för att utjämna skillnader mellan flickor och pojkar och kvinnor och män. Även barnets rätt är väl implementerat och genomsyrar förvaltningens alla verksamheter. Signs of safety har fortsatt implementerats. Kunskapen om HBTQI har ökat i förvaltningen genom diplomering och genom en fritidsverksamhet riktad till målgruppen. På arbetsplatsträffar informeras medarbetare om de sju diskrimineringsgrunderna, vad de innebär och hur diskriminering kan motverkas. Genom att uppmärksamma nationella minoriteters kultur och högtidsdagar har medarbetare och deltagare i verksamheter fått information och kunskap genom bland annat berättelser, maträtter och musik. Kunskapen om personer med funktionsnedsättning har ökat inom förvaltningen då flera verksamheter har deltagit i stöd och insatser riktade till målgruppen. Informationsinsatser har genomförts till barn och unga med funktionsnedsättning gällande fritidsverksamhet och aktiviteter under lov. Förvaltningens integrationssamordnare arbetar i samverkan med förvaltningens alla verksamhetsområden för att barn, unga, vuxna och äldre som ska integreras i det svenska samhället ska få det stöd och de insatser som de har rätt till. Dialogen med, och informationen till, invånare har stärkts genom att förvaltningen använder olika medier för att nå så många som möjligt. Personer med funktionsnedsättning och äldre har fått riktad krisinformation. Medarbetare uppmanas att ta del av digitala utbildningar som staden erbjuder. Arbetet med utbildning och information kommer att stärkas ytterligare under 2026. Välfärd och service Förvaltningen har fortsatt arbeta för att alla invånare ska ha jämlika uppväxt- och levnadsvillkor. Inskrivningsgraden i förskolan har ökat något och barn med funktionsnedsättning erbjuds tillgängliga lärmiljöer och en tillgänglig fritidsverksamhet där fler deltar. fritidsverksamhet finns för unga HBTQI. Familjer som identifierar sig till nationella minoriteter kan söka förskola på de nationella minoritetsspråken som staden är förvaltningsområde för. Äldre kan söka vård- och omsorgsboende med särskild inriktning. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 87(107) Fler barn har trygga långsiktiga boenden, tar del av fritidsverksamheten och får möjlighet till arbetslivserfarenhet genom feriejobb. Fler föräldrar har tagit del av det förebyggande stödet. Föräldrar prioriteras till insatser för att stärka vägen till egen försörjning och därmed öka jämlikheten och jämställdheten i uppväxt- och livsvillkor. Fler nyanlända familjer deltar i öppen förskoleverksamhet, får stöd genom lots till fritidsverksamhet, introduktion till kolloverksamhet, stöd till arbetsmarknadsinsatser och bostadsvägledning för snabbare integrering. Fler vuxna med funktionsnedsättning får stöd att närma sig arbetsmarknaden och göra boendekarriär. Resultat analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att utjämna skillnader mellan flickor/kvinnor och pojkar/män. Delaktighet och inflytande Förvaltningen har tagit fram barnvänligt informationsmaterial om socialtjänsten och fler barnkonsekvensanalyser har genomförts inför beslut. Fler barnsamtal har genomförts vilket har ökat barns delaktighet och inflytande. Fler dialoger har genomförts inom fritidsverksamheten och gett unga möjlighet att påverka innehållet i verksamheterna. Förvaltningen har arbetat för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli digitalt inkluderande för en delaktighet i demokratiska processer på samma villkor som andra. Genom brukardialoger, uppföljningar, trygghetsvandringar med dialoger och genom medborgarförslag, medborgardialoger och medborgarbudgetar har invånare kunnat vara delaktiga och ha inflytande över frågor som rör stadsdelsområdet och förvaltningens verksamheter. Information om planerade dialoger och medborgarbudgetar har annonserats i olika medier. Agenda 2030 Nedan sammanfattas förvaltningens arbete under året. Hur förvaltningen har arbetat för att bidra till att staden ska nå målen finns även beskrivet under målen verksamhetsområdesmålen. En fortsatt stor utmaning i stadsdelsområdet har varit att öka den upplevda tryggheten och att motverka att unga och vuxna dras in i kriminalitet. Under året har förvaltningen prioriterat föräldrar med ekonomiskt bistånd till arbetsmarknadsinsatser och barnets situation har särskilt uppmärksammats med kompensatoriska åtgärder vid behov. Fler familjer har tagit del av förebyggande och tidiga insatser och fler kostnadsfria aktiviteter inom kultur och idrott har erbjudits efter skolan och under loven. Invånare har tidigt fått stöd för att förändra en destruktiv livssituation med våld, missbruk och kriminalitet. Personer med funktionsnedsättning har fått stöd inom flera områden i syfte att uppnå jämlika livsvillkor. Arbetet har bidragit till målen ingen fattigdom, jämlika uppväxt och livsvillkor, god hälsa och välbefinnande samt fredliga och inkluderande samhällen. Barn, unga, vuxna och äldre med komplexa behov har erbjudits tidiga insatser i samverkan med andra aktörer. Andelen barn som är inskrivna i förskola har ökat något och arbetet fortsätter för att motivera föräldrar att tidigt skriva in sina barn i förskolan. Genom en trygg, jämlik och jämställd förskola, där en grund läggs för framtida skolresultat, har förvaltningen bidragit till målet om god utbildning för alla och jämlika uppväxt- och livsvillkor. Förvaltningen har fortsatt arbetet med heltid som norm och har implementerat den nya chefsstrukturen för ett nära ledarskap. Arbetet mot otillåten påverkan och välfärdsbrott har fortsatt och sammantaget har arbetet bidragit till målet om bra arbetsvillkor. Förvaltningen har stärkt arbetet för att fler kvinnor ska bli Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 88(107) självförsörjande och vidareutvecklat arbetssätten för att motverka våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck, vilket bidrar till målen om jämställdhet, jämlikhet samt god hälsa och välbefinnande. För att bidra till målet om hållbar infrastruktur och transporter har förvaltningen fortsatt att avveckla fossildrivna bilar till förmån för fossilfria alternativ och fortsätter verka för fler digitala möten när det är möjligt och stadens resepolicy följs. Arbetet fortsätter för att mildra effekterna av klimatförändringar genom ekologiskt funktionella miljöer på land och vatten och för att bevara och öka den biologiska mångfalden vilket bidragit till målen att bekämpa klimatförändringar och gynna den biologiska mångfalden. Förvaltningen har bidragit till en minskning av föroreningar i sjö och hav genom minskad plastanvändning och en utfasning av farliga kemikalier till förmån för miljövänligare alternativ. Minskade inköp av engångsartiklar och sortering och återvinning av avfall har bidragit till målet om hållbara städer, produktion och konsumtion. Skötseln och utvecklingen av park- och naturområden tillvaratar de reglerande ekosystemtjänsterna som luft- och vattenrening, vattenreglering, kolbindning, pollinering samt temperaturreglering och ljudabsorption vilket har bidragit till målen att bekämpa klimatförändringar och gynna ekosystem samt den biologiska mångfalden. För att bidra till målen har förvaltningen fortsatt samverka med externa aktörer som näringsidkare, bostadsbolag, fastighetsvärdar, civilsamhället, polis, region samt andra förvaltningar och bolag i staden. Driftmedlen för lokalt arbete med demokrati och mänskliga rättigheter Syfte och mål med sökta medel var att sprida kunskap och möjliggöra dialog om socialtjänstens barn- och ungdomsarbete för att öka förståelsen för socialtjänstens uppdrag och arbetssätt samt stärka tilliten och motverka desinformation. Under året har förvaltningen inom Avdelningen för individ och familj påbörjat arbetet med att bygga relationer och möjliggöra dialog med invånare och samarbetspartners. En funktion med ett tydligt kommunikationsuppdrag har inrättats, där en person anställts för att leda det påbörjade arbetet. En kommunikationsgrupp har startats, där avdelningens samtliga områden är representerade. Arbetsgruppens syfte är att skapa ett gemensamt sätt att arbeta som gör att fler får förtroende för förvaltningens socialtjänst. Arbetet går i linje med den vision som tagits fram för förvaltningens socialtjänst. Utåtriktade aktiviteter som handlat om att föra dialog och att informera om socialtjänsten har genomförts. Kommunikationsmaterial har tagits fram och en utbildningssatsning i klarspråk har påbörjats, där syftet är att socialtjänsten ska utveckla information och kommunikation efter målgruppernas behov. Genom att kommunicera beslut tydligt, begripligt och inkluderande kan både tillgängligheten och förtroendet för socialtjänsten öka. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 89(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel med 27 27 27 35 39 % 39 % 2025 förtroende för s tadsdelsfö rvaltningen i det område där man bor Analys Av 900 invånare som fick medborgarenkäten svarade endast 335 på den vilket ger en svarsfrekvens på 37 procent. Det är en minskning av svarsfrekvensen med 4 procentenheter från föregående års undersökning. Andelen kvinnor och män som svarade att de har ett stort förtroende eller mycket stort förtroende för förvaltningen har minskat med åtta procentenheter sedan medborgarundersökningen 2024. Samtidigt har de som svarar varken stort eller litet förtroende ökat med 10 procentenheter och de som har ett mycket litet förtroende har minskat med 4 procentenheter. Enligt polisens regionala trygghetsundersökning har förtroendet för förvaltningen ökat med 3 procentenheter från föregående år. Förtroendet för förvaltningen är högst i Hässelby gård och Hässelby strand. Förvaltningen har fortsatta riktade informations- och kommunikationsinsatser ut till invånarna i olika kanaler för att belysa trygghetsarbetet i stadsdelsområdet i samverkan med bland annat lokalpolisområde Vällingby. Förvaltningen har under hösten stärkt arbetet med lokala demokratiska processer genom bland annat fler medborgardialoger samt att en MR strateg anställts under hösten som ytterligare ska stärka det lokala demokratiarbetet. Nämndmål: 3.7.1. Hässelby-Vällingby är ett öppet, jämställt och demokratiskt stadsdelsområde Uppfylls helt Beskrivning Nämnden verkar för att stärka mänskliga rättigheter vilket innefattar barns rättigheter, en jämställdhet mellan flickor/kvinnor och pojkar/män, nationella minoriteters rättigheter, arbete mot rasism samt att verka för HBTQI personers rättigheter. Den lokala demokratin utvecklas med medborgarbudget och medborgardialoger samt olika forum för delaktighet och inflytande. Förväntat resultat • Antalet genomförda medborgarbudgetar ska öka. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 90 % 100 % 90 % VB 2025 tjänsteutlåt anden till nämnd där barnets rätt har säkerställts inför ett beslutsfatta nde. Andel 90 % 100 % 90 % VB 2025 tjänsteutlåt Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 90(107) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor anden till nämnd där beslutsund erlaget har kopplats till utvecklings områden i Handlingspl an för en äldrevänlig stad. Andel 90 % 100 % 90 % VB 2025 tjänsteutlåt anden till nämnd där en jämställdhe tsanalys har genomförts inför ett beslutsfatta nde. Andel 90 % 100 % 90 % VB 2025 tjänsteutlåt anden till nämnd där minoriteters rättigheter har beaktats inför ett beslutsfatta nde. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla avdelningar, exklusive HR och internservice, genomför minst 2025-01-01 2025-12-31 en medborgarbudget under året Genomföra medborgarbudget för att utveckla parken Stråket i 2025-01-01 2025-12-31 samband med trygghetsåtgärder Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 Bokslut 2024 Avvikelse 2024 Anslag för 2 365,8 2 359,6 6,2 2 269,8 12,6 nämndens verksamhet (netto) Kostnader (+) 2 716,7 2 731,7 -15,0 2 622,0 -20,3 Intäkter (-) -350,9 -372,1 21,2 -352,2 32,9 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 91(107) Avvikelse före 6,2 12,6 resultatdispositioner Resultatenheternas 39,7 41,6 överskott från 2024 (+) Resultatenheternas -37,0 -39,7 överskott till 2026 (-) Avvikelse efter 9,0 14,5 resultatdispositioner Förvaltningen tilldelades en budget 2025 för drift som uppgick till netto 2 360,6 mnkr. Budgeten har under årets justerats upp med 5,2 mnkr i samband med beslut i avstämningsärendet och tertialrapporter. I bokslutet för 2025 redovisas nettokostnader för drift om 2 359,6 mnkr före resultatöverföringar vilket ger överskott om 6,2 mnkr och ett överskott om 9 mnkr efter resultatöverföringar motsvarande 0,4 procentenheters avvikelse i resultat 2 utifrån budget. Ett sammanlagt uttag ur fonder görs med 2,8 mnkr. För investeringar i stadsmiljö och maskiner och inventarier redovisas ett överskott om 4 mnkr. Intäkterna har ökat med 20 mnkr i jämförelse med 2024 och ökningen beror främst på ökade statsbidrag för omställning till ny socialtjänstlag. Totala kostnader för löner har ökat med endast 4,8 mnkr i jämförelse med 2024 vilket beror på sänkt personalförsäkring från 46,4 procent till 41 procent. Löner exklusive personalförsökring har ökat med cirka 3,5 procentenheter. Köp av verksamhet har ökat med 7,1 procentenheter, 67,9 mnkr, vilket beror främst på prisökningar och till viss del volymförändringar inom verksamheterna äldre, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt individ och familjeomsorg. Lokalhyrorna har ökat med 2 procentenheter från 154,9 mnkr 2024 till 158 mnkr 2025. Förvaltningen har satt som gräns 50 tkr för periodisering av kostnader och intäkter. Bokslut Avvikelse Avvikelse Bokslut före Budget Budget Budget efter 2025 efter 2024 efter Mnkr resultat- (kostnader +) (intäkter -) (netto) resultat- resultat- resultat- överföringar överföringar överföringar överföringar Nämnd och 53,1 -5,6 47,5 50,5 50,5 -3,0 -0,7 administration Individ- och 444,2 -89,7 354,5 311,0 311,0 43,5 25,7 familjeomsorg varav barn 270,5 -37,4 233,1 225,1 225,1 8,0 10,5 och ungdom varav vuxen 72,1 -12,1 60,0 54,1 54,1 5,9 1,7 varav 77,9 -16,5 61,4 57,5 57,5 3,9 5,1 socialpsykiatri varav 23,7 -23,7 0,0 -25,7 -25,7 25,7 8,4 nyanlända Arbets- marknads- 30,8 -8,0 22,8 22,6 22,6 0,2 1,5 åtgärder Ekonomiskt 163,9 -11,2 152,7 160,9 160,9 -8,2 -2,3 bistånd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 92(107) varav 40,8 -0,4 40,4 39,7 39,7 0,7 1,3 handläggning Stadsmiljö- 36,3 -0,2 36,1 45,4 45,4 -9,3 -4,1 verksamhet Avskrivningar 18,0 0,0 18,0 18,5 18,5 -0,5 0,9 Internräntor 4,7 0,0 4,7 3,9 3,9 0,8 -0,2 Förskole- 459,5 -40,4 419,1 426,7 425,6 -6,5 -4,6 verksamhet Äldreomsorg 918,8 -157,3 761,5 785,9 784,2 -22,7 -8,9 Stöd och service till personer med 526,5 -32,0 494,5 483,3 483,3 11,2 6,0 funktions- nedsättning Barn, kultur 60,9 -6,5 54,4 51,0 51,0 3,4 1,3 och fritid Övrig 0,0 0,0 verksamhet Totalt 2 716,7 -350,9 2 365,8 2 359,6 2 356,8 9 14,5 Nämnd och förvaltningsadministration Avvikelse Avvikelse Justerad budget 2025 Utfall 2025 2025 2024 Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Netto Nämnd 2,7 2,7 0 0,0 -0,4 Förvaltningsadministratio 50,4 -5,6 53,8 -6,0 -3,0 -0,3 n Summa Nämnd- och 53,1 -5,6 56,5 -6,0 -3,0 -0,7 förvaltning 0 0,0 Summa totalt 53,1 -5,6 56,5 -6,0 -3,0 -0,7 -6,3% -1,5% Nämnd- och förvaltningsadministration redovisar ett underskott om 3 mnkr. Underskottet hänförs främst till utökning av tjänster samt till underhållskostnader i förvaltningshuset. Individ och familjeomsorg inklusive nyanlända Avvikelse Avvikelse Verksamhet Justerad budget 2025 Utfall 2025 2025 2024 Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Netto Barn och ungdom 270,5 -37,4 261,4 -36,3 8,0 10,5 Vuxen 72,1 -12,1 65,6 -11,5 5,9 1,7 Socialpsykiatri 77,9 -16,5 73,1 -15,6 3,9 5,1 Flykting 23,7 -23,7 2,7 -28,4 25,7 8,4 Summa 444,2 -89,7 402,8 -91,8 43,5 25,7 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 93(107) Avvikelse Avvikelse Verksamhet Justerad budget 2025 Utfall 2025 2025 2024 Avvikelse i % 12,3% 7,5% Barn och unga Barn och unga redovisar ett överskott om 8,0 mnkr som beror på glapp vid tillsättning av tjänster i alla områden under året. Då detta berör flertalet av avdelningens enheter blir effekten ett redovisat överskott. Ett exempel kan vara då befintlig personal går in i ett projekt vilket då resulterat i glapp i samband med tillsättning av ny medarbetare. I samband med beslut i tertialrapport 2 beviljades 3,4 mnkr för riktade placeringskostnader samt ett statsbidrag om 1,4 mnkr för subventioner av placeringar i barn- och ungdomsvården vilket bidragit till en budget i balans för placeringar avseende barn och ungdom. Vuxen Vuxen redovisar ett överskott om 5,9 mnkr. Överskottet beror främst på förbättrad handläggning och lägre kostnader för placeringar avseende LVM. Antalet vårddygn LVM har sjunkit från 942 dygn 2024 till 440 dygn 2025. Genom justerade arbetssätt har insatser kunnat ges i ett tidigare skede och därmed har akuta och dyrare insatser kunnat undvikas. Exempelvis har verksamheten fokuserat på hemtagning från institution/stödboende till försöks- och träningslägenhet samt boende via SHIS. Nyanlända Nyanlända redovisar ett överskott om 25,7 mnkr. Utbetalningarna från Migrationsverket har under året varit hög och ökningen av generalschablonen hänger ihop med att ukrainska medborgare har folkbokfört sig i stadsdelsområdet. Generalschablonen är svår att prognostisera då ersättningen baseras på folkbokföring vid tillfället då avläsningen sker. Kostnader för nyanlända finns inom flertalet verksamheter inom förvaltningen men intäkten redovisas under nyanlända. Socialpsykiatri Socialpsykiatrin redovisar ett överskott om 3,9 mnkr. Överskottet beror på att 3,0 mnkr av en outnyttjad buffert under avdelningsledning och lokaler inte har behövts tas i anspråk. Resten av överskottet finns hos utförare inom gruppbostäder som har haft god beläggning under året. Stadsmiljö inklusive avskrivningar och internränta Avvikelse Avvikelse Verksamhet Justerad budget 2025 Utfall 2025 2025 2024 Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Netto Parkdrift 36,3 -0,2 45,8 -0,4 -9,3 -4,1 Avskrivningar 18,0 18,5 -0,5 0,9 Internränta 4,7 3,9 0,8 -0,2 Summa 59,0 -0,2 68,2 -0,4 -9,0 -3,4 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 94(107) Avvikelse Avvikelse Verksamhet Justerad budget 2025 Utfall 2025 2025 2024 Avvikelse i % -15,2% -6,6% Stadsmiljöverksamheten inklusive avskrivning och internränta redovisar ett underskott om 9,0 mnkr. Driften i stadsmiljö redovisar ett underskott om 9,3 mnkr. Budgeten har inte har täckt alla de insatser som har behövt göras i park- och stadsmiljö under perioden. Satsningar har kunnat göras utifrån ett planerat underskott. Dessa satsningar har bland annat kunnat bidra till att rekommenderade åtgärder för plaskdammar har kunnat genomföras samt extra skötselåtgärder runt Tempeludden i Riddersvik och sumpskogsområdet vid Melonparken. Stormfällda träd har under året kostat över 1 miljon kronor att åtgärda och behovet av förbättrad badvattenkvalitet har prioriterats. Därtill har förvaltningen även genomfört besiktningar av träd och extra trädåtgärder i områden där träd har fallit och skadat privat egendom. Under avskrivningar och internränta ingår kapitalkostnader som härrör till stadsmiljö. För avskrivningar redovisas ett underskott om 0,5 mnkr. För internränta redovisas ett överskott om 0,8 mnkr. Förskola Avvikelse Avvikelse Verksamhet Justerad budget 2025 Utfall 2025 2025 2024 Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Netto Förskole- och 392,6 -40,4 406,3 -47,9 -6,2 -4,8 pedagogisk verksamhet Lokalhyror, drift och 66,9 0,0 68,3 0,0 -1,4 -0,4 underhåll Summa före 459,5 -40,4 474,6 -47,9 -7,6 -5,2 resultatöverföring Resultatfond från 2024, 38,1 38,7 överskott Resultatfond till 2026 -36,9 -38,1 överskott Summa efter -6,5 -4,6 resultatöverföring Avvikelse i % -1,5% -1,1% Förskoleverksamheten redovisar ett underskott om 7,6 mnkr före resultatöverföring och underskott om 6,5 mnkr efter resultatöverföring. Ett uttag ur förskolornas fonder har därmed gjorts om 1,1 mnkr. Fonderna beräknas till 36,9 mnkr att överföra till år 2026. Förvaltningen fick sin tilldelade budgetram i samband med VP 2025 utifrån barnantalet våren 2024 som då var 2 356 att jämföra med snittet för 2025 som var 2 130 barn. I och med att barnantalet fortsatt minska har nämnden, i samband med slutlig justering av prestationerna i december, fått lämna tillbaka netto 32,2 mnkr, motsvarande 226 barn. En del av den minskade budgeten drabbar avdelningsledning och hyror vilket har inneburit ett underskott för dessa verksamheter. Under året har två förskolor lagts ned för att möta det minskade barnantalet. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 95(107) Förskolorna har under året erhållit statsbidrag om 10,6 mnkr för bland annat kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan som tex att hålla nere barngrupperna storlek. Ett mindre underskott om 1,1 mnkr redovisas för resultatenheterna inom förskolan för bland annat utvecklingskostnader. Äldreomsorg Avvikelse Avvikelse Verksamhet Justerad budget 2025 Utfall 2025 2025 2024 Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Netto Äldreomsorg 918,8 -157,3 950,8 -164,9 -24,4 -10,2 Summa 918,8 -157,3 950,8 -164,9 -24,4 -10,2 Resultatfond från 2024 1,7 3 överskott Resultatfond till 2026, 0,0 -1,7 överskott Summa efter -22,7 -8,9 överföring Avvikelse i % -3,0% -1,2% Äldreomsorgen redovisar ett underskott om 24,4 mnkr före resultatöverföring och ett underskott om 22,7 mnkr efter resultatöverföringar. För avdelningsledning redovisas ett överskott om 5,2 mnkr som består av en budgeterad buffert. För handläggning inom beställarenheter inklusive köp av insatser redovisas ett underskott om 9,3 mnkr. Underskottet består främst av ökade kostnader för insatser inom somatik- och demensvård, där antalet insatser ökat mest. Procentuell Månadsinsater Medel 2024 Medel 2025 Skillnad Månadsins. förändring Demens 264 278 5,4% 14 HVB-hem 3 3 -19,6% -1 Kortidsplats 18 19 3,7% 1 Profil 40 39 -2,0% -1 Somatisk 177 190 7,0% 13 Totalt 502 528 5,2% 26 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 96(107) För hyror inom äldreomsorgen redovisas ett underskott om 1,9 mnkr som helt beror på avvecklingen av Skolörtens servicehus på grund av minskade intäkter för outhyrda lägenheter. För utförarna i egen regi inklusive tryggt mottagande och aktivitetscenter redovisas ett underskott om totalt 19,2 mnkr. Hemtjänsten i egen regi redovisar ett underskott om 14,6 mnkr. Under året bildades fem enheter från att ha varit fyra och nya lokaler har skaffats för att kunna få en bättre logistik mellan områdena och adresser. Arbetet med att få upp planeringsgrad och utförandegrad pågår genom att se över schema och planering för att uppnå bättre kontinuitet hos brukare men också i syfte att säkerställa rätt bemanning. Planeringsgraden har ökat från 72,1 procent vid årets början till att i december uppgå till 78,5 procent. Planeringsgraden är en förutsättning för att nyttjandegraden ska kunna öka. Nyttjandegraden har därmed ökat från 64,3 procent till 70,8 procent i december. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 97(107) Koppargården äldreboende redovisar ett överskott om 5,2 mnkr. En god beläggning tillsammans med bra planering av schema och bemanning har gett effekt. Bland annat har tomma lägenheter kunnat användas till korttidsplatser, vilket gjort att beläggningsgraden för dessa har uppgått till 97,3 procent vilket är ungefär samma beläggningsgrad som på övriga vård- och omsorgsboendet i stort. Därtill har verksamheten beviljats statsbidrag för sjuksköterskor och bidrag för att minska andelen timavlönade. Skolörtens servicehus redovisar ett underskott om 10,1 mnkr före resultatöverföring och ett underskott om 8,4 mnkr efter resultatöverföring. Skolörtens servicehus är tomställt sedan september i enlighet med det avvecklingsbeslut som togs tidigare under året. Den resultatfond om 1,7 mnkr som varit kopplad till Skolörtens servicehus kommer att upplösas från och med 2026. Starbogården, tryggt mottagande samt aktivitetscenter redovisar ett överskott om 1,1 mnkr som beror på lägre kostnader för driften. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Avvikelse Avvikelse Verksamhet Justerad budget 2025 Utfall 2025 2025 2024 Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Netto Stöd och service till personer med 526,5 -32 518,5 -35,1 11,2 6,0 funktionsnedsättning Summa 526,5 -32,0 518,5 -35,1 11,2 6,0 Avvikelse i % 2,3% 1,3% Stöd och service till personer med funktionsnedsättning redovisar ett överskott om 11,2 mnkr. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 98(107) De flesta utförare inom bostäder med särskild service, daglig verksamhet och personlig assistans har haft god beläggning under året vilket redovisar ett totalt överskott om 5,3 mnkr. Beställarenhetens bemanning har under året delvis varit lägre än budgeterat då det tog lite längre tid än beräknat innan den nya organisationen var på plats. Insatser utanför valfrihetssystemet med ett högre pris än stadens avtal har varit få under året. Förvaltningen erhöll även en budgetjustering om 0,9 för ny gruppbostad där kostnaderna redan hade reserverats i den preliminära budgeten. Sammanlagt överskott för beställaren inklusive avdelningsledning och lokaler är därmed 5,9 mnkr. Barn kultur och fritid Avvikelse Avvikelse Verksamhet Justerad budget 2025 Utfall 2025 2025 2024 Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Netto Fritid och parklekar ledning 39,7 37,8 -1,2 3,0 0,9 och gemensamt Föreningsbidrag 1,4 1,3 0,1 0,2 Kollo 9,3 -2,1 8,6 -1,8 0,4 -1,1 Medborgarkontoret 10,5 -4,4 11,2 -4,9 -0,2 1,3 Summa 60,9 -6,5 59 -7,9 3,4 1,3 Avvikelse i % 2,5% 3,0% Barn, kultur och fritid redovisar ett överskott om 3,4 mnkr. Överskottet om drygt 3,0 mnkr inom fritid, parklekar, ledning och gemensamt hänförs främst till fritidsgårdarna som haft lägre kostnader för personal på grund av glapp vid rekryteringar. Därtill har en budgeterad kostnad för utredning av parklekshus inte realiserats då fastighetskontoret projekterar för denna som senare kommer att hanteras i samband med parklekarna byggs och hyra sätts. Kolloverksamheten redovisar ett överskott om 0,4 mnkr. Budget för år 2025 höjdes med 2,6 mnkr för att bättre matcha kostnaderna utifrån ambition att fler barn skulle kunna delta i kolloverksamhet under sommaren. Det gav 76 fler deltagare men även ett mindre överskott. Medborgarkontoret redovisar ett underskott om 0,2 mnkr som främst beror på något högre personalkostnader än beräknat. Ekonomiskt bistånd och Arbetsmarknad Verksamhet Avvikelse Avvikelse Justerad budget 2025 Utfall 2025 2025 2024 Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Netto Ekonomiskt bistånd 163,9 -11,2 172,9 -12,0 -8,2 -2,3 varav handläggning 40,8 -0,4 43,8 -4,1 0,7 1,3 Arbetsmarknadsåtgärder 30,8 -8 28,6 -6,0 0,2 1,5 Summa 194,7 -19,2 201,5 -18,0 -8,0 -0,8 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 99(107) Verksamhet Avvikelse Avvikelse Justerad budget 2025 Utfall 2025 2025 2024 Avvikelse i % -4,6% -0,5% Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd redovisar ett underskott om 8,2 mnkr. Antalet hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd har ökat med 62 hushåll i jämförelse med 2024. Ett försämrat omvärldsläge med hög inflation, ökade levnadskostnader och en svagare arbetsmarknad har lett till att fler personer har behov av ekonomiskt bistånd. För handläggning redovisas ett överskott om 0,7 mnkr. En budgetjustering erhölls i samband med beslut avseende tertialrapport 2 om 2,9 mnkr för merkostnader avseende ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd Utfall dec 2025 Utfall jan -dec 2025 Utfall jan -dec 2024 Antal hushåll 894 883 822 Medelbidrag Hässelby- 11 617 12 140 11 517 Vällingby Medelbidrag Staden 11 262 11 663 11 402 Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsmarknad redovisar ett överskott om 0,2 mnkr. Överskott beror främst på ett beviljat statsbidrag om 1,6 mnkr som beviljades i samband med tertialrapport 2 avseende ferieungdomar som var något högre än prognostiserat vilket medförde ett överskott om 0,5 mnkr. Ett underskott redovisas för OSA-anställningar (offentligt skyddat arbete) där antalet tjänster var lägre under årets början för att närma sig 30 anställningar som var målet i budget. Intäkterna för anställningarna har prognostiserats för högt vilket har medfört ett mindre underskott om 0,2 mnkr. Kostnader inom avdelningsledning och case manager uppgår till ett mindre underskott på sammanlagt 0,1 mnkr. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 100(107) Resultatenheter Förskolor Förskoleverksamheternas resultatenheters omsättning uppgick år 2025 till 371,7 mnkr. Till den ingående fonden om 38,1 mnkr tas 1,1 mnkr ut för att täcka resultatenheternas underskott. Sammanlagt uppgår fonden till 37,0 mnkr att överföra till år 2026. Förskolorna kommer att ombilda fem nya resultatenheter från 2026 med ingående fonder från 2025. Äldreomsorgen Äldreomsorgens omsättning för resultatenhet var år 2025 6,6 mnkr. Till den ingående fonden om 1,7 mnkr tas hela fonden ut då Skolörtens servicehus har avvecklats under året i enlighet med tidigare beslut. Resultat- Resultatöver- Resultat- Resultat 2025 enhetens föring från 2024 överföring till Resultatenhetens namn Överskott (-) bruttobudget Överskott (-) 2026 Överskott Underskott (+) 2025 Underskott (+) (+) Underskott (-) Förskolor 0,0 0,0 0,0 0,0 301 Norra HBY fsk 56 054,0 -6 138,0 537,0 5 601,0 302 Centrala HBY fsk 58 682,0 -5 876,0 13,0 5 863,0 303 Södra HBY fsk 60 454,0 -6 323,0 275,0 6 045,0 304 Västra VBY fsk 66 966,0 -6 781,0 290,0 6 491,0 305 Östra VBY fsk 65 696,0 -6 616,0 -13,0 6 569,0 306 Centrala VBY fsk 63 821,0 -6 339,0 -71,0 6 382,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Äldreomsorgen 0,0 0,0 0,0 0,0 558 Skolörtens servicehus 6 612,0 -1 669,9 10 074,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa resultatenheter 378285 -39742,9 11105 36951 Investeringar Avvikelse mellan Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 prognos T2 och bokslut 2025 Parkinvesteringar 7,1 7,0 0,1 0,1 Nycklade medel 14,1 11,8 2,3 2,3 stadsmiljö varav reinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar 1,0 0,9 0,1 0,1 Trygghetsinvesteringar 5,8 4,3 1,5 1,5 Övriga 5,8 5,7 0,1 0,1 investeringsmedel Maskiner & inventarier 4,7 4,8 -0,1 -0,1 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 101(107) Totalt investeringar 38,5 34,5 4,0 4,0 Budget för investeringar uppgår till 38,5 mnkr varav 4,7 mnkr avser maskiner och inventarier. Ett överskott redovisas om 4 mnkr fördelat enligt nedan. Parkinvesteringar om 7,1 mnkr redovisar ett överskott om 0,2 mnkr. Förvaltningen beviljades ombudgetering med 2,1 mnkr avseende Ekotemplet på grund av förseningar som uppstått under år 2024. Kostnader för upprustning av Ekotemplet har uppgått till 6,9 mnkr för året. Nycklade medel med budget 14,1 mnkr redovisar ett överskott om 2,2 mnkr. Det beror främst på att projektet Gångväg Riddersvik, Hässelängen lekplats samt Melongården lekplats (tidigare en Parkinvestering) från och med 2025 finansieras med nycklade medel i enlighet med kommunfullmäktiges (KF) beslut. Klimatinvesteringsmedel totalt 1 mnkr överskott 0,1 mnkr varav • 0,5 mnkr för skyfallsanläggning vid Vällingbyskolan redovisar ett överskott om 0,1 mnkr. Det nya konsultbytet med en expert inom skyfallshantering har bidragit till sänkta kostnader. Projektet kommer att fortsätta under år 2026-2027. • 0,5 mnkr för kombinerad vattenavrinning redovisar en budget i balans. Trygghetsinvesteringar totalt 5,8, mnkr överskott 1,5 mnkr varav • 2,2 mnkr för insatser runt gång-, cykel- och skolvägar i Hässelby strand och Kälvesta, redovisar budget i balans. • 1,3 mnkr för insatser runt skolvägar och busshållplatser i Hässelby villastad, redovisar ett överskott om 0,5 mnkr. Ny och erfaren entreprenör har bidragit till ett mer kostnadseffektivt arbete. • 0,7 mnkr för platsaktivering i Åkermyntan centrum, redovisar ett överskott om 0,2 mnkr. • 0,5 mnkr för belysning vid bollplan i Hässelby villastad redovisar överskott om 0,4 mnkr. Då val av belysning gjordes valdes en annan typ av belysning än den standardmodell som trafikkontoret först räknade på. Detta har påverkat både inköpspris och arbetskostnad positivt bland annat genom mindre schaktning. • 0,6 mnkr för belysning på Fornkullen redovisar ett överskott om 0,5 mnkr. Genom annat val av armaturer än först tänkt samt att det blev mindre schaktning kunde projektet genomföras billigare. • 0,5 mnkr för insatser Berghamnsbrygga redovisar budget i balans. (tidigare 0,8 mnkr men återlämnade 0,3 mnkr i T2 då projektet har blivit mindre kostsamt än beräknat vid ansökan. Övriga investeringar totalt 5,8 mnkr överskott om 0,1 mnkr. • 0,3 mnkr för parkmiljö när förskolegård med låga lekvärden redovisar budget i balans. • 1,5 mnkr för belysning Grimsta naturreservat redovisar budget i balans. • 1,2 mnkr förängsetablering redovisar budget i balans. • 0,2 för mnkr för holkar i Grimsta naturreservat har inte kunnat genomföras trots att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 102(107) entreprenören haft god framförhållning. • 0,3 mnkr för spänger vid Råcksta träsk redovisar ett underskott om 0,1 mnkr. Till följd av en ökad efterfrågan på spänger från invånarna har projektet utökats. Utökningen har finansierats via avsatta nycklade medel. • 1,2 mnkr för staket Stugängens koloniområde redovisar budget i balans. • 1,1 mnkr för återplantering träd redovisar ett överskott om 0,1 mnkr. Maskiner och inventarier redovisar ett underskott om 0,1 mnkr. Större investeringar har bland annat bestått av nytt passersystem i lokaler i förvaltningshuset, möbler Koppargården vård- och omsorgsboende och körkortssimulatorer till fritidsverksamheten. Försäljningar av anläggningstillgångar Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Ombudgeteringar Medel för lokaländamål Analys av balansräkning Bokslutet har upprättats enligt den kommunala redovisningslagen, god redovisningssed och i överenstämmelse med riktlinjer i regler för ekonomisk förvaltning. Detta innebär bland annat att nedanstående principer har följts: Matchningsprincipen: Tillgångar / intäkter och skulder/kostnader har periodiserats på likartat sätt. Försiktighetsprincipen: Kostnader/ skulder ska aldrig undervärderas och intäkter/tillgångar aldrig övervärderas. Väsentlighetsprincipen: Kostnader och intäkter har periodiserats om de påverkar resultatet väsentligt. Årets bokslut har lägst 50 000 varit riktmärke för vad som normalt ansetts vara väsentlig storlek. Förvaltningens balansomslutning har ökat med 25,2 mnkr i jämförelse med bokslutet för år 2024. Tillgångar (mnkr) 2024-12-31 2025-12-31 Anläggningstillgångar 157,1 168,9 Kundfordringar 30,4 26,6 Div kortfristiga fordringar 3,2 5,8 Förutbetalda kostn och upplupna 51,1 65,6 intäkter Kassa och bank 0,2 0,3 Summa tillgångar 242 267,2 Anläggningstillgångarna har ökat med cirka 11,8 mnkr på grund av ökade investeringar i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 103(107) stadsmiljö samt köp av inventarier. I 2025 har Hässelby-vällingby gjort en översyn av anläggningsregister och utrangerat en del av inventarier och anläggningar. Kundfordringar har minskat med 3,8 mnkr minskningen består främst av att fakturor inte är skickade i tid. Diverse kortfristiga fordringar har ökat med 2,6 mnkr och ökningen beror på statsbidrag för generalschablon och Ams intäkter. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter har ökat med 14,5 mnkr. Ökningen består främst av inväntade olika bidrag. Skulder och eget kapital (mnkr) 2024-12-31 2025-12-31 Eget kapital -56 -54 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och -0,2 -0,2 kunder Långfristiga skulder 0 0 Leverantörsskulder -130,6 -159 Moms och särskilda punktskatter 0 0 Övriga kortfristiga skulder -6,6 -5,4 Upplupna kostnader och förutbetalda -48,6 -48,6 intäkter Summa skulder och eget kapital -242 -267,2 Leverantörsskulder består av utanordnade fakturor till ett sammanlagt belopp om 159 mnkr vars förfallodag inträffar efter månadsskiftet. Ökningen av leverantörsskulder beror på att antalet fakturor som ligger i leverantörsreskontran är fler än motsvarade tidpunkt förra året. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter är utan förändringar vilket främst beror på att leverantörer har kunnat levererar fakturor i tid Övrigt Särskilda redovisningar Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Förvaltningen har under året stärkt arbetet med dokumentationen av processer, riskanalyser och egenkontroller på enhetsnivå i kvalitetsledningssystemet i stadens system för integrerad ledning och styrning, ILS. Resultat från brukarundersökningar, resultat av revisioner och resultat från uppföljningar av tillsynsmyndigheter har tagits med i det systematiska kvalitetsarbetet för året. Nämndens verksamheter som har lämnats över till annan att bedriva har följts upp under året Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 104(107) och rättelse har begärts vid avvikelser. Vid uppföljning samt hantering av avvikelser och oegentligheter används nämndens rutiner, framtagna mallar och stödmaterial. Förvaltningen identifierade oönskade händelser i processer kopplade till verksamhetsområdesmålen i samband med verksamhetsplanen. En risk- och konsekvensbedömning ledde till åtgärder för att förebygga oönskade händelser med ett riskvärde nio och högre. Alla åtgärder utom tre har genomförts som planerat med uppföljning i samband med tertialrapportering och verksamhetsberättelse. De tre åtgärder som inte genomförts som planerat är försenade men avses att genomföras under 2026. Följande processer hade oönskade händelser med riskvärde 12 eller högre vid risk- och konsekvensbedömningen och fördes efter dokumenterade åtgärder över till internkontrollplanen. Kontrollaktiviteter upprättades för följande processer: • Orosanmälan till socialtjänsten. • Fossilfria resor och transporter prioriteras. • Krisledning. • Systematiskt informationssäkerhetsarbete. • Förebygga välfärdsbrott. Vid uppföljning av kontrollaktiviteterna var det ingen avvikelse. Förvaltningens enheter har under året genomfört väsentlighet- och riskanalys på nedstyrda obligatoriska processer samt på egna framtagna processer. Systematiskt kvalitetsarbete Utveckling genom ständiga förbättringar Under året har förvaltningen fortsatt omställningsarbetet med att utveckla socialtjänstens arbetssätt i linje med den nya socialtjänstlagen. En gemensam vision, målsättning och värdegrund har tagits fram som vägleder i det fortsatta förändringsarbetet. Processer, delprocesser, aktiviteter, eventuella risker och egenkontroller är för flertalet av förvaltningens enheter beskrivna i stadens system för integrerad ledning och styrning, ILS. Under året har ett utvecklingsarbete för hantering av synpunkter och klagomål i ILS fortsatt. Syftet är att förbättra sammanställning, analys och bedömning av inkomna synpunkter och klagomål på enhets- och områdesnivå. Förvaltningen verkar för ett aktivt medarbetarskap i kvalitetsarbetet och i utvecklingsarbetet genom att medarbetare på enhetsnivå deltar i arbetet med kvalitetsledningssystem, hanteringen av synpunkter och klagomål, hanteringen av avvikelser, väsentlighets- och riskanalyser samt i det innovativa utvecklingsarbetet. Förvaltningen samverkar och samarbetar med andra förvaltningar och bolag i staden och andra aktörer i utvecklings- och kvalitetsarbetet. Genom detta arbete verkar förvaltningen för helhetssyn och handlingsutrymme i enlighet med kvalitetsprogrammet. Avdelningen för förskola har beskrivit det systematiska kvalitetsarbetet i rapporten Underlag till förskolerapport. Rapporten lämnades som bilaga i samband med tertialrapport 2. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet beskrivs i bilagd Patientsäkerhetsberättelse. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 105(107) Arbetet med ständiga förbättringar redovisas i bilagd kvalitetsberättelse. Utvecklingsprojekt, innovation och digitalisering Förvaltningen har haft ett flertal utvecklingsprojekt och innovationer som slutförts under året och som närmare beskrivs under innovationer i bilaga 1 SDN 04, blankettsetet. Inom förvaltningen har exempelvis följande utvecklingsprojekt och innovationer avslutats under 2025: • Framtagen E-utbildning om sortering och återvinning. Andra förvaltningar har tagit del av utbildningen. • Svenska med baby- utveckla insatser som främjar ett jämställt föräldraskap och engagerade pappor. Spridningskonferens där även länsstyrelsen deltog. • Q- profilverksamhet inom förskolan. Samverkan med andra förvaltningar, intresseorganisationer och civilsamhället. • BoFast insatser för stadigvarande boende för våldsutsatta i samverkan med andra förvaltningar. Spridning inom staden. • Samteamet- socialt investeringsprojekt med intensivt stöd till personer med samsjuklighet. Sammanfattning och resultat bilagd verksamhetsberättelsen. Systematiskt arbetsmiljöarbete Checklista för årlig uppföljning Förbättringsområden - analys av utfall Utifrån uppföljningen av 2025 års systematiska arbetsmiljöarbetet har förvaltningen identifierat att det skiljer sig mellan enheter i det praktiska arbetet med riskbedömningar. Fyra enheter har svarat delvis och en enhet instämmer inte alls på frågan om riskbedömningar av verksamhetens arbetsmiljö sker löpande. På frågan om uppföljning av vidtagna åtgärder genomförts, i syfte att kontrollera att de fått avsedd effekt, svarar 11 enheter delvis. Kommentarerna visar på att det finns vissa brister i systematiken i arbetsmiljöarbetet och att enheter efterfrågar mer kunskap i risk- och konsekvensanalyser. Den nya arbetsmiljöutbildningen från Sunt arbetsliv som förvaltningen erbjuder från och med 2026 till chefer och skyddsombud innehåller en grundlig genomgång av SAM, praktiskt arbete med risk- och konsekvensanalyser samt hur ta fram handlingsplaner. Förvaltningen kommer även erbjuda webbinar i riskbedömning för chefer och skyddsombud. Ett annat område som identifieras är det systematiska arbetsmiljöarbetet med fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA. Checklistan för OSA är besvarad av drygt 30 enheter vilket innebär att cirka 50 enheter inte har svarat. Det innebär att det inte är ett tillräckligt underlag för en analys hur arbetet med OSA fungerar i förvaltningen. I den årliga uppföljningen framkommer det i kommentarerna att det skiljer sig mellan enheterna hur och vilka mål som följs upp. Enligt föreskrifterna ska tydliga mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön tas fram och följas upp varje år. Centrala mål för OSA kommer tas fram i samverkan med de fackliga organisationerna. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 106(107) På samma sätt som nämnts tidigare finns det även brister i själva systematiken för arbetsmiljöarbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. I kommentarerna framkommer skillnader i hur enheterna har ett systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på OSA samt dokumentation om risker, åtgärder, att ta fram handlingsplaner och uppföljning. Förvaltningen behöver stärka kompetensen i det praktiska arbetet med riskbedömningar till stor del med fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön samt förbättra arbetet med uppföljningar. Den nya arbetsmiljöutbildningen från Sunt arbetsliv som förvaltningen erbjuder chefer och skyddsombud från och med 2026 innehåller en grundlig genomgång av varje område i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i kombination med praktiskt arbetet med risk- och konsekvensanalyser. Det nya årshjulet för 2026 med tillhörande APT- material innehåller OSA områdena arbetsbelastning, stress och återhämtning samt kränkande särbehandling. Syftet är att ska skapa en gemensam dialog om OSA på APT och i samband med det identifiera och dokumentera risker. Framgångsfaktorer-analys av utfall Resultatet av uppföljningen av 2025 års arbete av det systematiska arbetsmiljöarbetet visar sammantaget att det finns bra rutiner och forum för ett fungerande arbetsmiljöarbete. Skriftliga rutiner finns på de flesta enheter och IA-systemet används brett för rapportering och utredning, Resultatet visar också att årshjulet med stödmaterial används för att säkerställa kontinuitet och är ett bra stöd för cheferna för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete på sina enheter. Arbetsmiljöpolicyn tillika personalpolicyn är ett levande dokument i förvaltningen. Flera enheter arbetar aktivt med dialog bland annat med hjälp av policykorten. Föregående års aktiviteter från årlig uppföljning-analys av utfall Enheterna har i förvaltningens hälsofrämjande arbetet till stor del kopplat sina planer till Sunt arbetslivs verktyg om friskfaktorer. Förvaltningen har genomfört riskbedömningar inför förändringar i verksamheter på områdesnivå kopplat till organisationsförändringen. Övrigt Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 107(107) --- [Bilaga 2 Uppföljning av intern kontroll, 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd..pdf] Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: HV 2026/34 Sid 1 (6) 2026-01-17 Handläggare Till Susanne Rydberg-Lif Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Telefon: 08-50805097 Uppföljning av Intern kontroll 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Sid 2 (6) Innehållsförteckning Bedömning av nämndens interna kontroll ................................................................................................................................................................3 Uppföljning av nämndens internkontrollplan ..........................................................................................................................................................4 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen ......................................................................................................................................................4 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ................................................................................................4 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar ...............................................................................................................4 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...........................................................................................................................4 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser ...........................................................................................................................................................6 Tjänsteutlåtande Sid 3 (6) Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Förvaltningen har under året stärkt arbetet med dokumentationen av processer, riskanalyser och egenkontroller på enhetsnivå i kvalitetsledningssystemet i stadens system för integrerad ledning och styrning, ILS. Resultat från brukarundersökningar, resultat av revisioner och resultat från uppföljningar av tillsynsmyndigheter har tagits med i det systematiska kvalitetsarbetet. Nämndens verksamheter som har lämnats över till annan att bedriva har följts upp under året och rättelse har begärts vid avvikelser. Vid uppföljning samt hantering av avvikelser och oegentligheter används nämndens rutiner, framtagna mallar och stödmaterial. Förvaltningen identifierade oönskade händelser i processer kopplade till verksamhetsområdesmålen i samband med verksamhetsplanen. En risk- och konsekvensbedömning ledde till åtgärder för oönskade händelser med ett riskvärde nio och högre. Alla åtgärder utom tre har genomförts som planerat med uppföljning i samband med tertialrapportering och verksamhetsberättelse. De tre åtgärderna är försenade men avses att genomföras under 2026. Följande processer hade oönskade händelser med riskvärde 12 eller högre vid risk- och konsekvensbedömningen och fördes efter dokumenterade åtgärder över till internkontrollplanen. Kontrollaktiviteter upprättades för följande processer: • Orosanmälan till socialtjänsten. • Fossilfria resor och transporter prioriteras. • Krisledning. • Systematiskt informationssäkerhetsarbete. • Förebygga välfärdsbrott. Vid uppföljning av kontrollaktiviteterna var det ingen avvikelse. Förvaltningens enheter har under året genomfört väsentlighet- och riskanalys på nedstyrda obligatoriska processer samt på egna framtagna processer. Tjänsteutlåtande Sid 4 (6) Uppföljning av nämndens internkontrollplan Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Process: Orosanmälan till socialtjänsten Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Uppdaterad rutin för Vid medarbetarsamtal Att biträdande rektor har följt upp att medarbetare känner till och använder uppdaterad rutin för orosanmälan. anmälningsskyldighet följa upp om används vid medarbetare känner Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: misstanke om att ett till och använder Medarbetare känner till uppdaterad rutin för orosanmälan enligt bitr rektor/rektor. Uppföljning har skett på barn far illa. rutinen Vid misstanke medarbetarsamtal och APT under året. om att ett barn far illa. 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Process: Fossilfria resor och transporter prioriteras. Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Sprida och ge stöd för Information om Kontroll att informationsinsats är genomförd. att implementera resepolicyn är resepolicyn. genomförd. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Information har getts till chefer på chefsforum. Ny rutin har tagits fram som har implementerats. 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Process: Krisledning. Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Krisledning som Utvärdering av Utvärdering av hanteringen är genomförd och dokumenterad. utförs enligt krisledning efter krisledningsplan. avaktivering. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Krisledningen har inte aktiverats under året. Tjänsteutlåtande Sid 5 (6) Process: Systematiskt informationssäkerhetsarbete Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Behörighetshantering Genomgång av Stickprov av behörigheter enligt förvaltningsplaner. behörigheter. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Stickprov genomfördes på tre system. Stickprov genomfördes på passersystem Newsafe, Föreningsportalen och Paraplysystemet handläggarbehörigheter. Resultatet är dokumenterat i en rapport. Stickprov av behörighetskontroller enligt förvaltningsplaner. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Stickprov genomfördes på tre system. Stickprov genomfördes på passersystem Newsafe, Föreningsportalen och Paraplysystemet handläggarbehörigheter. Kontroll har genomförts att medarbetares roll har rätt behörighet. Resultatet är dokumenterat i en rapport. Implementering av Kontrollera att Uppföljning av att kontroll är genomförd. lokal anvisning ägarskapet är utpekat för alla system. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Kontroll är genomförd- objektslistan är aktuell utifrån kända objekt. Incidenthantering Kontroll att Kontroll av att informations- och utbildningsinsatser har genomförts. regelbundna informat ionsinsatser och Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: utbildningar Kontroll har genomförts av dokumentation. genomförs. Informationssäkerhet Samordnare för Enhetschef kontrollerar med samordnare att nyckelpersoner är kontaktade och har lämnat svar. inom Pm3 kontaktar upphandlingsförfaran nyckelpersoner kring Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: de planerade Aktivitet är genomförd. Enhetschef har genomfört kontroller genom regelbundna kontroller med samordnare. upphandlingar. Enhetschef kontrollerar med samordnare att nyckelpersoner är kontaktade och har lämnat svar. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Aktiviteten är genomförd. Enhetschef har genomfört kontroller genom regelbundna kontroller med samordnare. Tjänsteutlåtande Sid 6 (6) 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Process: Förebygga välfärdsbrott Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Information och Uppföljning av Kontroll att utbildningar har genomförts. utbildning. genomförda utbildningar för Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: medarbetare. Riktat kompetenshöjande APT-material har använts under hösten på APT inom ekonomiskt bistånd, hemtjänst och HVB. Efter genomförda APT har fyra seminarier genomförts för personalgrupperna biståndshandläggare och socialsekreterare. --- [Bilaga 3 GDPR Årsrapport 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd..pdf] Dataskyddsombudets årsrapport 2025 Hässelby-Vällingby Stadsdelsnämnd start.stockholm Dataskyddsombudets årsrapport 2025 Januari 2026 Dnr: HV 2026/22 Kontaktperson: Ida Malmborg Konsult: Jessica Hillergård Dataskyddsombudets årsrapport 2025 3 (38) 1 Sammanfattning I egenskap av ert Dataskyddsombud lämnar jag följande års- rapport. Dataskyddsåret som gått har varit präglat av arbete med flera stora konsekvensbedömningar, ny AI-förordning att ta hänsyn till och framförallt nya hot från och i omvärlden. I skrivandets stund vid årsskiftet, har kartan ritats om på vem som är allierad och inte vilket påverkar vilka tekniska val en organisation behöver ta och priori- tera. Ett område som påverkas av omvärlden, är frågorna om tekniska sä- kerhetsåtgärder, AI och tredjelandsöverföringar. I årets dataskydds- raport lyfts tredjelandsöverföringar in som ett eget kapitel. Slutsat- sen är att med övergång till fler molntjänster behöver beställaren vara än mer tydlig i sina krav på leverantörerna. Detsamma gäller tjänster med AI, där risken finns att nya oväntade personuppgiftsbe- handlingar skapas och lagras osäkert. Där rekommenderar jag som DSO att det tas fram en AI-riktlinje och -strategi i staden så att stadsdelsförvaltningen kan luta sig mot dem hur nästa steg i digitali- seringen ska ske. En årsrapport 2025 kan inte utesluta den stora personuppgiftsinci- denten i slutet av augusti och som utvecklades med nya vändningar under hela hösten. I dagsläget har IMY, Integritetsskyddsmyndig- heten, bestämt att inte inleda granskning mot Stockholm stad och dess stadsdelsförvaltningar, utan mot två kommuner, en region och leverantören. Det som är tydligt i min slutsats av årets incidenter, är att det behöver bli tydligare kommunikationsvägar när incidenter sker. DSO informeras sent och riskerar att sakna pusselbitar när re- kommendationer ska ges. Miljödataincidenten kommer också bli vägledande vad som krävs innan personuppgiftsbehandlingar börjar, att det gäller även från implementationsstadiet och kan inte göras i efterhand. IMY har också omorganiserats vid årsskiftet och får en operativ av- delning som kommer arbeta med riskbaserad tillsyn och klagomål. Det tyder på att personuppgiftsansvarig behöver ha god kontroll på sina dataskyddsrisker och arbeta aktivt med dem. Risker redovisas i ett eget kapitel som jag uppmanar dig som läsare att ta del av lite extra. Med förhoppning om ett spännande och säkert dataskyddsår! Jessica Hillergård Dataskyddsombud Dataskyddsombudets årsrapport 2025 4 (38) Innehåll 1 Sammanfattning ........................................................................ 3 1. Inledning .................................................................................... 6 1.1 Bakgrund ..................................................................................... 6 1.2 Beskrivning och förklaring av granskningsmetod och resultat .... 6 1.3 Obligatoriska rapporteringsområden ........................................... 8 2 Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet .................................................................................... 9 2.1 Registerförteckning ..................................................................... 9 2.1.1 Syftet med området ..................................................................... 9 2.1.2 Resultat ....................................................................................... 9 2.1.3 Sammanfattning ........................................................................ 10 2.1.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 10 2.2 Tekniska och organisatoriska åtgärder ..................................... 11 2.2.1 Syftet med området ................................................................... 11 2.2.2 Resultat ..................................................................................... 11 2.2.3 Sammanfattning ........................................................................ 13 2.2.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 13 2.3 Konsekvensbedömning avseende dataskydd ........................... 14 2.3.1 Syftet med området ................................................................... 14 2.3.2 Resultat ..................................................................................... 14 2.3.3 Sammanfattning ........................................................................ 15 2.3.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 16 2.4 Den registrerades rättigheter .................................................... 17 2.4.1 Syftet med området ................................................................... 17 2.4.2 Resultat ..................................................................................... 17 2.4.3 Sammanfattning ........................................................................ 18 2.4.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 18 2.5 Personuppgiftsincidenter ........................................................... 19 2.5.1 Syftet med området ................................................................... 19 2.5.2 Resultat ..................................................................................... 19 2.5.3 Sammanfattning ........................................................................ 20 2.5.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 21 2.6 Överföring till tredje land ........................................................... 22 2.6.1 Syftet med området ................................................................... 22 2.6.2 Resultat ..................................................................................... 22 2.6.3 Sammanfattning ........................................................................ 22 2.6.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 23 3 Genomförda granskningar under året .................................. 24 3.1 Sammanfattning ........................................................................ 24 3.2 Syfte .......................................................................................... 24 Dataskyddsombudets årsrapport 2025 5 (38) 3.3 Genomförda granskningar och deras resultat .......................... 24 3.3.1 Granskning 1 Granska förskolans införande av Infomentor ..... 24 3.3.2 Granskning 1 Utbildning i dataskydd ........................................ 25 3.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 25 4 Risker inom dataskydd .......................................................... 27 4.1 Sammanfattning ........................................................................ 27 4.2 Syfte .......................................................................................... 27 4.3 Resultatet av riskkartläggningen............................................... 28 4.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA ........................... 32 5 Planerade granskningar under det nya verksamhetsåret .. 34 5.1 Sammanfattning ........................................................................ 34 5.2 Syfte .......................................................................................... 34 5.3 Planerade granskningar ............................................................ 34 5.3.1 Granskning 1 Förskolans införande av Infomentors nya modul för specialpedagogik ................................................................................ 34 5.3.2 Granskning 2 Utbildning i dataskydd ........................................ 34 5.3.3 Granskning 3 AI (Styrdokument och metod för infoklassning och anpassning mot AI-förordningen och GDPR) .......................................... 35 6 Omvärldsbevakning ............................................................... 36 6.1 Tillsynsmyndigheten omorganiseras ........................................ 36 6.2 Kommande förändringar av Dataskyddsförordningen .............. 36 6.3 Tillsyn av Miljödata incidenten .................................................. 36 6.4 Övrigt ........................................................................................ 37 7 Övrigt att rapportera ............................................................... 38 7.1 Interna arbetsgruppen .............................................................. 38 7.2 Gemensamt arbete inom Trillingen........................................... 38 7.3 Samarbete och kommunikation i dataskydd i staden ............... 38 Dataskyddsombudets årsrapport 2025 6 (38) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Dataskyddsförordningen, GDPR, trädde i kraft som lag i Sverige den 25 maj 2018. Syftet med förordningen var att skapa enhetliga dataskyddsregler inom EU avseende respekt för privatlivet och rät- ten till skydd av personuppgifter enligt artikel 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dataskyddsför- ordningen syftar även till att säkerställa det fria flödet av person- uppgifter mellan medlemsstaterna i EU. Enligt dataskyddsförordningen är varje nämnd och bolagsstyrelse inom Stockholms stad ansvarig för att verksamheten följer data- skyddslagstiftningen vid hantering av personuppgifter. Det innebär att nämnd eller styrelse behöver informera sig, styra och följa upp sin verksamhet avseende behandlingen av personuppgifter. Varje nämnd och bolagsstyrelse i Stockholms stad har i enlighet med dataskyddsförordningen utnämnt ett dataskyddsombud, DSO. Denna roll har till uppgift att övervaka verksamhetens integritets- och dataskyddsregelefterlevnad samt att ge rekommendationer och rapportera direkt till högsta förvaltningsnivå. Denna årsrapport är således ett medel för personuppgiftsansvarig att ta emot de råd och rekommendationer som dataskyddsombudet är skyldig att ge till ansvarig enligt dataskyddsförordningen. I rappor- ten får personuppgiftsansvarig insyn i vad dataskyddsombudets granskningar visat av verksamheten och status avseende integritet och dataskydd. Årsrapporten syftar till att personuppgiftsansvarig ska kunna fatta beslut om prioriteringar, resurser och initiativ framåt. Detta samspel resulterar i att det blir enklare för ansvarig nämnd eller styrelse att visa hur de som personuppgiftsansvarig ef- terlever dataskyddslagstiftningen. Dataskyddsförordningen bygger på grundläggande principer och en av dessa principer är ansvarsskyldigheten. Den innebär att person- uppgiftsansvarig ska kunna visa att verksamheten efterlever data- skyddsförordningen. Årsrapporten är en mycket viktig del av denna dokumenteringsskyldighet. Årsrapporten är även ett medel för per- sonuppgiftsansvarigs uppföljning och styrning av verksamhetens systematiska integritets- och dataskyddsarbete. 1.2 Beskrivning och förklaring av gransknings- metod och resultat Dataskyddsombudet har granskat verksamhetens dataskyddsarbete utifrån sex obligatoriska områden. De sex områdena har identifie- rats genom en analys av kraven i GDPR om hur verksamheter bör Dataskyddsombudets årsrapport 2025 7 (38) arbeta systematiskt med dataskydd. Varje område innehåller ett an- tal kontrollfrågor som ger en bild av verksamhetens dataskyddsar- bete. Dessa områden överensstämmer med de delar som enligt In- tegritetsskyddsmyndigheten, IMY, utgör grunden för en verksam- hets systematiska och rättssäkra hantering av personuppgifter. I rapporten används en riskmodell med fyra nivåer av risk. Mo- dellen hjälper dataskyddsombudet att visa vilken bedömning hen gör av verksamhetens dataskyddsrisker utifrån de iakttagelser som gjorts i granskningen. Risknivå Beskrivning Hög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till betydande risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen kräver omgående åtgärd och korrigering. Medelhög Iakttagelsen avser en brist som kan leda till risker för de risk registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas skyndsamt, men kräver inte omedelbar korrigering. Låg risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till mindre risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas, men kräver inte omedelbar korrigering. Inget att Dataskyddsombudet har inga brister att rapportera avse- anmärka ende denna del som kräver åtgärder. Notera att risken för att tilldelas en sanktion vid tillsyn är större desto högre risken är. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 8 (38) 1.3 Obligatoriska rapporteringsområden Denna årsrapport spänner över sex obligatoriska rapporteringsområ- den som personuppgiftsansvarig, PUA, som ett minimum ska infor- mera sig om årligen för att kunna anses leda och styra dataskyddsar- betet så som dataskyddsförordningen avser. De obligatoriska rapporteringsområdena är: • Registerförteckning • Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder i samband med personuppgifts behandling1 • Konsekvensbedömningar • Överföring till tredje land • Individens rättigheter • Personuppgiftsincidenter Utöver dessa obligatoriska områden rapporteras även om de fördju- pade granskningar som skett under föregående år samt planerade granskningsaktiviteter för år 2026. Ett specifikt kapitel om risker och omvärldsbevakning är också prioriterat i rapporten för att un- derlätta beslut angående dataskyddsarbetet framåt för personupp- giftsansvarig. 1 I tidigare årsrapporter är denna punkt uppdelat i rubrikerna ”tekniska och orga- nisatoriska åtgärder för personuppgiftsbehandlingar” och ”styrdokument” Dataskyddsombudets årsrapport 2025 9 (38) 2 Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet 2.1 Registerförteckning 2.1.1 Syftet med området I GDPR framkommer det att personuppgiftsansvariga (och person- uppgiftsbiträden) ska föra ett register över sina personuppgiftsbe- handlingar. Registret brukar benämnas ”behandlingsregister” eller ”registerförteckning”. Registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form och ska omfatta samtliga personuppgiftsbehandlingar som per- sonuppgiftsansvarig utför. Det ska hållas uppdaterat vilket innebär att det ska uppdateras vid nya eller förändrade personuppgiftsbe- handlingar. Syftet med detta rapporteringsområde är att beskriva om verksam- heten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar registreras, huruvida personuppgiftsbe- handlingar registreras/uppdateras såsom det krävs samt huruvida de uppgifter som är obligatoriska har besvarats kopplat till de registre- rade personuppgiftsbehandlingarna. 2.1.2 Resultat Registerförteckningen finns i det digitala verktyget DraftIT. Det har funnits problem med användarvänligheten i verktyget då behörig- hetsnivåerna inte varit lämpliga. Under sommaren var det även pro- blem med att granska och validera registerförteckningen. Men, hös- ten 2025 släpptes en ny version av plattformen och felen åtgärdades av leverantören. Det nya utseendet och behörighetsnivåerna kom- mer innebära nya möjligheter att ge läs- och ändringsbehörigheter på en mer detaljerad nivå. Järva har beslutat att gå över under vin- tern 2026 till den nya plattformen. Under det gånga året har delar av dataskyddshandläggarna uppdate- rat i sina behandlingar löpande i DraftIT. Det finns en del mindre behov av uppdateringar. Dock var det som tidigare nämnt stora pro- blem under sommaren med verktyget då flera signaler kom att det inte gick att skicka in behandlingar för granskningar/ slutföra dem och medarbetarna brukar ha tid att jobba med arbetsuppgiften under den perioden. Frågan är prioriterad av handläggarna och diskuteras på handläggarmötena. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 10 (38) 2.1.3 Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Antal behandlingar 211 som är registrerade? Har verksamheten Verksamheten har rutiner och ändamålsenliga rutiner utpekat ansvar att uppdatera. för att registrera nya/förändrade be- handlingar? Registreras/uppdateras Registerförteckningen är uppda- behandlingar i den om- teringar på de områden som be- fattning som krävs för hövs. Uppdateringar sker efter aktiviteter i årshjulet. att registret ska inne- hålla de behandlingar Det är bra att hänvisning till han- som personuppgiftsan- teringsanvisningen finns kopplat svarig utför? till varje personuppgiftsbehand- ling. Har de uppgifter som Registerförteckningar har är obligatoriska enligt identifierat de personuppgifts- artikel 30 besvarats behandlingar som finns i orga- kopplat till de registre- nisationen och kopplat dem till rade behandlingarna? hanteringsanvisningen. 2.1.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Under vintern 2026 kommer den nya plattformen implementeras och under våren behöver dataskyddshandläggarna utbildas i det nya formatet. De som inom stadsdelsförvaltningen har rollerna systemä- gare behöver även de få en information om verktyget. Dataskyddshandläggarnas arbete med registerförteckningen ska fortsatt prioriteras och premieras. Det är ett bra och noggrant arbete de lägger ner även om det ibland det är tekniska svårigheter som ger uppförsbacke. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 11 (38) 2.2 Tekniska och organisatoriska åtgärder 2.2.1 Syftet med området Personuppgiftsansvarig ska tillse att personuppgifter skyddas med lämpliga säkerhetsåtgärder, detta för att till exempel undvika att obehöriga får tillgång till uppgifterna, att uppgifterna förloras eller förstörs. Personuppgiftsansvarig behöver alltid bedöma vilka tekniska- och organisatoriska säkerhetsåtgärder som ska vidtas för de behand- lingar som utförs. Till tekniska säkerhetsåtgärder räknas till exem- pel kryptering, behörighetsbegränsning, pseudonymisering och sä- kerhetskopiering. Organisatoriska säkerhetsåtgärder avser till exem- pel interna riktlinjer och rutiner. För att skapa förutsättningar för att skydda all information inom verksamheten och ha rätt nivå på skyddsåtgärder, ska verksamheten informationsklassa sin information. Stadens riktlinjer för informat- ionssäkerhet föreskriver att alla stadens informationstillgångar ska vara klassade med stöd av SKR:s verktyg KLASSA. Ansvaret för att informationsklassning genomförs ligger på den del av verksam- heten som är informationsägare. Genom att använda arbetssättet i metodhandboken värderas inform- ationen utifrån konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Verkty- get KLASSA hjälper sedan till att ta fram tekniska och organisato- riska krav att ställa internt och mot leverantörer. Detta innefattar även bedömning och värdering av personuppgifter. Genom att ge- nomför riskanalyser identifierar informationsägaren risker och väl- jer åtgärder för att hantera riskerna. Den personuppgiftsansvariga måste kunna visa hur GDPR efterlevs och att det finns styrdokument och rutiner är en viktig del i detta. Det görs genom att det finns skriftliga, beslutade och kommunice- rade styrdokument samt kända rutiner så att medarbetarna vet hur de ska agera avseende frågor som rör dataskydd. Syftet med detta rapporteringsområde är att redogöra för huruvida DSO bedömer att det tas hänsyn till risker för den registrerade och om dessa beaktas i tillräcklig mån i genomförda informationsklass- ningar och riskanalyser samt att rätt bedömningen för både tekniska och organisatoriska åtgärder är gjorda. Vidare bedömer DSO också huruvida det finns tillräckligt mycket reglerat om dataskydd i styr- dokument och rutiner samt om dessa är tillräckligt implementerade och kända. 2.2.2 Resultat Tidigare år har jag noterat att det är svårt för medarbetare att hitta de lokala rutinerna för dataskydd och informationssäkerhet på Dataskyddsombudets årsrapport 2025 12 (38) intranätet. Den iakttagelsen kvarstår då det fortfarande är en hel del klickande och scrollande för att hitta rätt. Styrdokumenten som finns är bra och pedagogiska men behöver uppdateras och synliggö- ras 2026. Under 2025 har flera gemensamma informationssäkerhetsklass- ningar och dataskyddsworkshops skett. Några att flagga extra för är de inom ”Sociala system” som kopierat Trillingens modell för sam- arbete under året. Det har inneburit att stadsdelsförvaltningarna i staden delat upp sig i tre block och på det sättet bidragit med medar- betare ur olika kompetenser. Det har lett till mer korrekta analyser och underlag som sedan kunnat mer effektivt anpassas till varje re- spektive personuppgiftsansvarigs egna behov och rutiner. Det finns fortfarande brister inom andra verksamhetsområden från central förvaltning, där informationen sent kommer till ISAM och DSO så att det blir svårt att implementera tjänster för verksamheten. Ett exempel på det är Miljödata incidenten som omnämns i kapitel 2.5. Ett annat exempel på bra samarbete är förskolans arbete med Infomentor. Se kapitel 2.3.2. Som dataskyddsombud har jag återkommande avstämningar med ISAM från både hela Trillingen månadsvis, och enskilda veckomö- ten med varje respektive stadsdelsförvaltnings ISAM. Det som bland annat tas upp på dessa avstämningar är utförda informations- säkerhetsklassningar och resultat. DSO är också involverad i de in- formationsklassningar där de registrerade är i fokus som informat- ionsmängd och konfidentialitetsnivån är bedömd som hög. Organisationen arbetar aktivt med att implementera PM3. Det syste- matiserar arbetet. En del av de styrande dokumenten behöver upp- dateras under 2026 vilket ska ske enligt handlingsplan. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 13 (38) 2.2.3 Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Efter ett antal stickprov Verksamheten är bra på att in- på genomförda inform- formationsklassa. Dock är det per- ationsklassningar, be- sonberoende av nyckelmedarbe- tare är delaktiga. Men efterförut- dömer DSO att resulta- sättningarna fungerar det bra och tet i genomförda in- fungerande rutin finns för momen- formationsklassningar i ten. tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika ka- tegorier av personupp- gifter? Avseende de styrande Styrande dokument är bra och dokument och rutiner pedagogiska, men behöver en om dataskydd (som mindre uppdatering. Bland an- finns skriftligt), bedö- nat saknas hur AI:n ska be- mer DSO att det finns handlas. Det finns en hand- tillräckligt mycket re- lingsplan som innefattar detta fr glerat och tillräckligt 2026. stöd? Avseende de skriftligt Styrande dokument är svåra att styrande dokument och hitta för medarbetare på intra- rutiner som finns, be- nätet på grund av dess utseende dömer DSO att de är att de publiceras långt ner på tillräckligt implemente- en sida som innebär mycket rade och kända? scrollande. 2.2.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Rekommendationen från tidigare år kvarstår att förbättra synlig- heten för de styrande dokumenten på intranätet. Rådet för informationssäkerhetsklassningar och arbetet med verkty- get KLASSA är att fortsätta enligt den inslagna effektivare vägen och regelbundna avstämningar. Under 2026 är rådet att informera/ utbilda samtliga medarbetare som kan beställa nya IT-tjänster likt det som skett tidigare inom stadsdelsförvaltningen. Detta då många nya medarbetare tillkommit och för att minska personberoendet samt öka förståelsen för varför aktiviteterna genomförs. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 14 (38) 2.3 Konsekvensbedömning avseende dataskydd 2.3.1 Syftet med området En konsekvensbedömning avseende dataskydd krävs när person- uppgiftsansvarig planerar att inleda en personuppgiftsbehandling som innebär hög risk för de registrerade. Huruvida en behandling innebär hög risk eller inte behöver personuppgiftsansvarig avgöra genom att genomföra en s.k. tröskelanalys. En konsekvensbedömning ska vara genomförd för samtliga behand- lingar som innebär hög risk, vilket innebär att personuppgiftsansva- rig även behöver kontrollera huruvida denne utför befintliga be- handlingar som innebär hög risk. Om högriskbehandlingar utfös för vilka en konsekvensbedömning inte har gjorts, behöver personupp- giftsansvarig genomföra en sådan. Genom att genomföra en konsekvensbedömning kan personupp- giftsansvarig identifiera risker med en personuppgiftsbehandling, hantera riskerna genom åtgärder och rutiner samt påvisa ansvars- skyldighet. Genom konsekvensbedömningar kan risker identifieras och förebyggas samt korrekta och relevanta skyddsåtgärder identi- fieras i kravställning på leverantörerna. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att tröskel- analyser och konsekvensbedömningar genomförs, huruvida sådana genomförs när det krävs samt huruvida personuppgiftsansvarig har genomfört konsekvensbedömningar för de behandlingar som kräver det. 2.3.2 Resultat Under det gånga året har IMY, Integritetsskyddsmyndigheten leve- rerat mer vägledningar än bestraffningar. Det har bland annat syns genom ett mycket bra material innehållande vägledning och mallar för konsekvensbedömningar. Stadsdelsförvaltningen har anpassat sina mallar efter detta. Stadsdelsförvaltningen och samarbetet i Trillingen, har genomfört flera konsekvensbedömningar under året. En av dem är ersättaren till Skolplattformen kallad Infomentor. Ett av de området som fortfarande brister är de stadsgemensamma konsekvensbedömningarna som saknar process. I dagsläget är de dokument som tas fram alldeles för generellt hållna och har inte haft med verksamhetsrepresentanter eller dataskyddsombud. Det leder till att det blir merarbete lokalt och många frågetecken att försöka reda ut. Det förekommer också händelser där personuppgiftsansva- rig tvingas använda en tjänst utan att den är färdigdokumenterad. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 15 (38) 2.3.3 Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga ru- Det finns ett förklassnings- tiner för att vid nya/föränd- protokoll där bland annat rade personuppgiftsbehand- frågan om personuppgifter lyfts och det ska bifogas en lingar genomföra tröskelana- bilaga (ny 2025) som heter lys? tröskelanalys. Bilagan be- höver implementeras under 2026. Genomförs tröskelanalyser En diskussion har tidigare vid nya/förändrade person- genomförts och doku- uppgiftsbehandlingar? mentation i handlingsplan och förklassningsprotokoll om frågan om fullständig konsekvensbedömning ska göras. Dokumentationen i det nya protokollet som om- nämns ovan behöver imple- menteras under 2026. Finns det en ändamålsenlig Lokal nivå- JA mall samt rutiner för genom- förande av konsekvensbe- dömning avseende data- skydd? Stadsgemensamma konse- kvensbedömningar genom- förs ad hoc och efter att det är nyckelpersoner som tar initiativ. Det behöver bli tydligare process och roll- fördelning för att detta ska bli mer effektivt. Genomförs konsekvensbe- Lokal nivå- JA dömning avseende data- skydd i de fall det krävs? Centrala system delvis Dataskyddsombudets årsrapport 2025 16 (38) Har personuppgiftsansvarig Lokal nivå JA identifierat samtliga person- uppgiftsbehandlingar som kräver att en konsekvensbe- dömning avseende data- Det finns brister som påta- skydd görs samt genomfört lats av lokala medarbetare detta? till centrala funktioner. 2.3.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Rådet som personuppgiftsansvarig får är att fortsätta den inslagna vägen med samarbeten. Det är också en rekommendation att det tas fram en central process för metod och roller i referenskonsekvens- bedömningarna så att de kan användas mer effektivt lokalt. Den nya bilagan för tröskelanalys behöver implementeras under 2026. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 17 (38) 2.4 Den registrerades rättigheter 2.4.1 Syftet med området Den registrerade har ett antal rättigheter enligt GDPR. Den registre- rade kan bland annat begära tillgång (registerutdrag), rättelse eller radering. Den som är personuppgiftsansvarig har att tillmötesgå en begäran enligt de krav som finns i dataskyddsförordningen. (För re- gisterutdrag säger GDPR 30 dagar och för övriga begäran skynd- samt.) Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det finns ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av rät- tighetsbegäran, huruvida inkomna begäranden har hanterats inom den tidsram som finns att förhålla sig till samt huruvida svaren till de registrerade, baserat på ett antal stickprov, uppfyller lagkraven. 2.4.2 Resultat Stadsförvaltningen har interna rutiner för hur begäran ska omhän- dertas från registrerade. Under det gånga året har flera begäran om registerutdrag inkommit en dessa registreras inte i diariet enligt han- teringsanvisningen. Det är endast nekade beslut som diarieförs. En rättighet den registrerade har är att lämna klagomål och begära skadestånd. I samband med Miljödataincidenten inkom också krav på ersättning från tidigare anställda som fått sina personuppgifter röjda. (De handläggs av SLK juridiska avdelning.) Tydligt är att med hjälp av ex. AI-tjänster likt Chat GPT och Copilot, har boende inom stadsdelsförvaltningen utnyttjat sina rättigheter oftare. Klago- mål har sänts in till stadsdelsförvaltningen och omhändertagits en- ligt gällande rutin. En diskussion om ett gemensamt hanteringsför- farande för alla klagomål pågår vid rapportens framtagning. Ett av förbättringsområden som kvarstår sedan tidigare år är inform- ationen till de registrerade på externwebben start.stockholm. Ären- det har lyfts av samtliga stadsdelsförvaltningars DSO:er och är ett pågående område som vi försöker trycka på ska bli bättre. Det är svårt för en stadsdel att presentera sin egen information om person- uppgiftsbehandlingar då det inte finns en hemsida att publicera det på. Detta uppdagas tydligt då Hässelby-Vällingby är med i flera ge- mensamma projekt med ex forskare och behovet av att kunna hän- visa till en hemsida för mer information saknas. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 18 (38) 2.4.3 Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsen- Det finns interna instruktioner liga mallar samt rutiner men är inte publicerade på för besvarande av begä- intranätet. ran från den registre- rade? Hur många begäranden Antalet har inte diarieförts då de (om registerutdrag, be- raderas så fort begäran inkom- gränsning, radering etc.) mit och färdigställts. Endast ne- kande begäran diarieföres enligt har under året inkommit hanteringsanvisningen. från de registrerade? Hur många av de in- Avvikelser har inte identifie- komna begärandena har rats. besvarats av verksam- heten inom en månad? Baserat på ett antal Ja stickprov genomförda av dataskyddsombudet, uppfyller svaren till de registrerade lagkraven? 2.4.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Arbetet med att omhänderta registrerades begäran om rättigheter är bra och fungerar. Rådet är att se över rutinerna och sprida dem un- der 2026 samt påverka att informationen till den registrerade blir bättre på externwebben. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 19 (38) 2.5 Personuppgiftsincidenter 2.5.1 Syftet med området Med begreppet personuppgiftsincident avses en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de person- uppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats. Om en inträffad personuppgiftsincident medför en risk/ konsekvens för fysiska personers rättigheter och friheter ska den anmälas till In- tegritetsskyddsmyndigheten, IMY, inom 72 timmar från att den upptäckts. Om personuppgiftsincidenten sannolikt leder till hög risk för de registrerade måste individen informeras utan onödigt dröjs- mål. Om en personuppgiftsincident inte bedöms vara anmälnings- pliktig ska den dokumenteras. Det görs i verktyget IA. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det säkerställs att samtliga medarbetare har den kunskap som krävs om personuppgiftsincidenter, huruvida det finns ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra personuppgiftsincidenter och huruvida dessa rutiner följs. 2.5.2 Resultat Det finns rutiner för hur personuppgiftsincidenter ska hanteras och utredas. Det fungerar bra lokalt, men kan bli svåra att hantera när incidenterna är stadsgemensamma. Främst är kommunikationsvägarna inte alltid tydliga och informat- ion kommer sent fram till DSO som får kunskap ofta flera steg från källan. Med det menar jag att en incident upptäcks eller förmedlas från central IT-förvaltning/ IT-leverantör, som i sin tur kontaktar sin kontakt på central förvaltning vid ex. SLK, Stadsledningskontoret. Därefter kontaktar de olika personer i verksamheten vid varje sepa- rat tillfälle, likt direktören, HR-chef, ISAM, IT-ansvarig osv. som i sin tur informerar ISAM och/eller DSO. (Ibland informeras ISAM först och därefter DSO vilket lägger till ett steg.) Då det är olika medarbetare som har olika intresseområden som får budskapet, ris- kerar informationen att bli förändrad av misstag och det blir svårt att ge korrekt råd som dataskyddsombud när delar av pusslet sak- nas. Miljödataincidenten I slutet av augusti 2025 spreds nyheten att IT-tjänsteleverantören Miljödata hade drabbats av en IT-attack. Det tog sedan ett par dagar innan det uppmärksammades för stadsdels- och fackförvaltningarna att även medarbetare där var drabbade. Detta då den centrala HR- avdelningen har påbörjat att implementera deras arbetsmiljöverktyg på delar av staden utan att information framkommit till DSO och Dataskyddsombudets årsrapport 2025 20 (38) ISAM om personuppgiftsbehandlingen. Under veckorna som följde och utredningen vidgades, klarnade också bilden för alla inblan- dade. Det som är problematiskt är att främst personuppgiftsansvaret inte var utrett, f.d. anställda och även vissa med skyddad ID har förts över i implementationsfasen. Anmälningar i ärendet har skett till IMY vartefter uppdateringar har framkommit i ärendet. Stadsdelsförvaltningen har försökt att följa incidenten och meddela sina medarbetare och omhändertagit de med skyddad ID som drab- bats. En hel del frågor inkom initialt från oroliga medarbetare. När rapporten skrivs har ännu inte slutrapporten och lessons learned meddelats från SLK då utredning pågår. Integritetsskyddsmyndig- heten har inte beslutat att i det första läget granska Stockholm stads användning av Miljödatas verktyg. Mer om granskningen kan läsas i kapitlet 6.3. Tydligt är att incidenten kommer leda till en klar syn på vad som behöver göras innan en sådan här personuppgiftsbehandling kan starta och att det gäller även innan man testar tjänster. 2.5.3 Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Hur säkerställs det att Samtliga medarbetare genomgår samtliga medarbetare en digital dataskyddsutbildning har den kunskap som varje år. behövs för att veta hur Dataskyddshandläggarna på- denne ska agera vid en minns på varje kvartalsträff där personuppgiftsinci- ämnet är en stående informat- dent? ions- och diskussionspunkt. Finns det ändamålsen- Lokalt följs de rutiner som liga rutiner för att han- finns. tera händelser som kan utgöra potentiella per- sonuppgiftsincidenter? När incidenter sker med per- Följs dessa? sonuppgifter i centrala system är inte kommunikationsvägarna tydliga och det blir en del för- virring. Det tar lång tid innan DSO och ISAM får information vilket försvårar arbetet. Lessons learned kommuniceras inte från centrala funktioner med DSO:er utan oftast endast med ISAM eller andra Dataskyddsombudets årsrapport 2025 21 (38) medarbetare. Därav blir det svårt att bedöma hur hela sta- den och också i slutändan verk- samheten i stort drar lärdom av incidenter och förbättras. Hur många personupp- 43 giftsincidenter har do- kumenterats under året? Hur många personupp- 3 giftsincidenter har an- mälts till IMY under året? 2.5.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Som ett led av händelserna med Miljödataincidenten så är det tyd- ligt att det är viktigt att öva och testa sina incidentrutiner. Kommu- nikationsvägar och förberedelser är A och O då det uppstår mycket snabba behov av beslut och åtgärder. Rådet är att under 2026 öva och testa organisationen med en personuppgiftsincident likt den som drabbade staden 2025. Rollerna i ett incidentteam behöver vara tydliga, kommunicerade och våga även att involvera personer utan- för ordinarie kristeam. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 22 (38) 2.6 Överföring till tredje land 2.6.1 Syftet med området För att säkerställa att den nivå av skydd för personuppgifter som ställs i GDPR inte undergrävs, får överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES (tredje land) endast ske under särskilda förutsättningar. Det innebär att sådan överföring måste stödjas på antingen ett beslut från EU-kommissionen om att landet ifråga upp- rätthåller en adekvat skyddsnivå, att överföringen omfattas av en lämplig skyddsåtgärd eller i särskilda undantagsfall. Vidare behöver även kompletterade skyddsåtgärder, utöver de lämpliga skyddsåt- gärderna, vidtas i vissa fall. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida personuppgiftsansvarig har identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs, huruvida personuppgiftsansvarig tillämpar överförings- verktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs och om nödvän- diga bedömningar har gjorts avseende tredjelandsöverföringarna. 2.6.2 Resultat I tidigare rapporter har tredjelandsöverföringar angetts som en risk. Nytt för 2025 årsrapport är att detta är ett separat kapitel. Stadsdelen har en god insyn i vad tredjelandsöverföringar innebär och det är ett område som ofta diskuteras. Under 2025 har en utred- ning om sociala media och främst användning av META:s tjänster skett. Arbetet syftade till att se vad och hur man kan använda digi- tala kommunikationsverktyg och har lett till att rutiner förbättrats av kommunikatörerna. Tredjelandsöverföringar är problematiska om de inte analyseras korrekt och att rätt avtal finns för underbiträden som leverantörer använder sig utav. Tredjelandsöverföringar är fortsatt omnämnt som en risk av den anledningen. Stadsdelsförvaltningen använder sig av tredjelandsöverföringar, men omhändertas korrekt under 2025 ge- nom analys och medvetenhet. 2.6.3 Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Har personuppgiftsan- De tredjelandsöverföringar svarig identifierat de som finns är identifierade i tredjelandsöverföringar verksamheten. som utförs? Dataskyddsombudets årsrapport 2025 23 (38) Tillämpar personupp- När tredjelandsöverföringar giftsansvarig ett överfö- har varit aktuella finns det ringsverktyg på de tred- omnämnt hur de omhänderta- jelandsöverföringar som gits i personuppgiftsbiträdes- utförs? avtalets instruktion. Har personuppgiftsan- När tredjelandsöverföring är svarig gjort en nödvändig aktuell efterfrågas TIA av le- bedömning, ”Transfer verantören/ personuppgiftsbi- Impact Assessment” trädet. Denna bedöms sedan (TIA), avseende tredje- av ISAM och DSO som ger re- landsöverföringar? kommendation om fortsatt progress eller inte med leve- rantören. 2.6.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Sannolikheten att tredjelandsöverföringar kommer öka, är stor i och med att flera IT-leverantörer flyttar sina tjänster från on-prem (egna servrar) till molntjänster. Under 2026 rekommenderas organisat- ionen att arbeta aktivt med att informera utvalda medarbetare om tredjelandsöverföringar. Det finns också ett behov av att bestämma vilken riskaptit verksamheten har för tredjelandsöverföringar exem- pelvis genom en molnstrategi. Det är en utmaning att upphandla tjänster och förvirring finns hos leverantörerna om vad som gäller. Därför är det viktigt att verksam- heten fortsätter vara en bra kravställare och kan fånga upp otydlig- heter med rätt frågeställningar till leverantörer Dataskyddsombudets årsrapport 2025 24 (38) 3 Genomförda granskningar under året 3.1 Sammanfattning Genomförda granskningar: • Granskning 1 Granska förskolans införande av Infomentor, en ersättare till Skolplattformen • Granskning 2 Utbildning i dataskydd 3.2 Syfte En av dataskyddsombudets viktigaste uppgifter är att övervaka verksamhetens efterlevnad av dataskyddsförordningen. En central del av det arbetet är att göra återkommande granskningar av hur väl dataskyddsförordningen efterlevs. Resultaten av granskningarna på- verkar i stor utsträckning vilka beslut verksamheten kan fatta i fråga om dataskyddsåtgärder. För personuppgiftsansvarig är det därför av stor betydelse att få rapportering om vilka granskningar som gjorts under det gångna året och vad resultaten av granskningarna är. Granskningsområdena är planerade och aviserade vid 2024-års dataskyddsrapport. 3.3 Genomförda granskningar och deras resul- tat 3.3.1 Granskning 1 Granska förskolans införande av Inf- omentor Bakgrunden till granskningen är den sanktionsavgift som tilldelats Utbildningsförvaltningen2 år 2020 av IMY, Integritetsskyddsmyn- digheten, för den tidigare IT-tjänsten Skolplattformen. Sanktionsav- giften har fastställts till fyra miljoner. I årsrapporten redovisades granskning om det första steget i förnyelsen oh då modulen kallad Tempus. Det fanns brister i det införandet och farhågor att inte skyddade personuppgifter skulle omhändertas korrekt. Granskningen 2025 är av nästa steg i implementationen av en ny di- gital plattform som kallas Infomentor. Det är positivt att projektet har dragit lärdom och utvecklats sedan början av arbetet med Tem- pus. Det har varit lätt att hitta information och tidsplanen realistisk. Skyddad ID omhändertas bra och det har lett att risker 2 https://www.imy.se/nyheter/allvarliga-brister-i-skolplattformen-i-stockholm/ (2025-01-06) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 25 (38) omhändertagits korrekt. De frågeställningar som kvarstod i pro- jektets slutskede var snabbt besvarade och vid behov åtgärdade. Under 2026 kommer en ny modul implementeras i Infomentor. Det är för specialpedagogik och kommer innehålla mycket känslig in- formation om barn. Därför kommer jag att granska detta också då tidsramarna är snävare och personuppgifternas natur ännu mer käns- lig. 3.3.2 Granskning 1 Utbildning i dataskydd Det har tidigare identifierats att flera medarbetare inte har en egen dator eller saknar möjlighet att genomgå den digitala utbildningen. Tanken var att i Trilling-nätverket ta fram en icke-digital utbildning som skulle kunna användas på informationsträffar i organisationen. Under 2025 har detta fått nedprioriteras och rekommendationen kvarstår att utbildning behöver spridas i organisationen och då även till de utan egen dator. Det framkommer också i mailutskick till ISAM, att 2026 kommer inte certifieringen finnas kvar att medarbetaren klarat utbildningen. Det innebär också att inga automatiska påminnelser kommer skickas ut till medarbetare att genomgå utbildningen och det blir upp till organisationens chefer att påminna alla att gå utbildningen. I ledningens genomgång för 2025 förmedlas en kommentar av ISAM att det inte hållits utbildning specifikt för chefer under 2025. Detta som ett led bland annat av omorganisationen. Allt bra inform- ations- och dataskyddsarbete börjar i ledningen/ ansvariga och med deras inställning och förståelse. Den årliga digitala utbildningens deltagande: Genomförda (235) och pågående (280): 515 st. Har ännu inte påbörjats: 450 st. Ett deltagande på ca 53%. 3.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Vad som framkommer i granskningen av Infomentor så har lärdo- mar av tidigare implementationer av nya system inom förskolan, omhändertagits i projektet. Det är ett bra exempel på när samarbete där projektet har varit lyhört mot verksamhetsbehov och önskemål om metod från ISAM och DSO:er. Rekommendationen till personuppgiftsansvarig är att 80 procent av medarbetarna ska genomgå en utbildning i dataskydd under 2026. Riktvärdet är med tanke på medarbetare som kan vara Dataskyddsombudets årsrapport 2025 26 (38) långidsfrånvarande av olika anledningar. För att fortsätta ha ett gott systematiskt arbete med dataskydd är kunskap A och O för verk- samheten. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 27 (38) 4 Risker inom dataskydd 4.1 Sammanfattning Prioriterade risker inom verksamheten: 1. Osäker e-posthantering med personuppgifter (Kvarstår) 2. Brister inom dokumentationen i informationssäkerhets- och GDPR-frågor (Kvarstår) 3. Tredjelandsöverföringar (Kvarstår) 4. Skyddade personuppgifter inom förskolan (Kvarstår) 5. Central objektförvaltning har inte tillräckligt med resurs och kan inte svara mot lokal (Stadsdelsförvaltningens) ob- jektförvaltning (Kvarstår) 6. Ny teknik, t.ex. behandling av personuppgifter och annan information behandlas med AI utan korrekt analys och dokumentation (Kvarstår) 7. Användning av appar (Ny) 8. Lagringsytor utan kontroll (Ny) 4.2 Syfte Verksamheten har ansvar för att göra vissa typer av riskanalyser, så som konsekvensbedömningar och informationsklassningar, men dessa ger inte en heltäckande bild av personuppgiftsriskerna i verk- samheten. Dataskyddsombudet behöver som underlag för sin egen planering och sitt löpande arbete ha kontinuerlig överblick över dessa risker, i verksamhetens samtliga personuppgiftsbehandlingar. Exempelvis krävs en sådan överblick för att kunna välja ut vilka områden som bör granskas under det kommande året eller för att avgöra vilka råd som dataskyddsombudet behöver lämna till verk- samheten om dataskyddsåtgärder som behöver vidtas. Risk beräknas utifrån RISK= Sannolikhet x Konsekvens Sannolikhet (1 låg - 5 hög): Låg risk - Inte trolig att inträffa Hög risk - Kommer med all sannolikhet att inträffa Konsekvens (1 liten - 5 stor): Liten konsekvens - Ingen större påverkan Dataskyddsombudets årsrapport 2025 28 (38) Stor konsekvens - Omfattande, dyrt kan ändra förutsättning- arna dramatiskt Riskvärde Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Hög > 15 (riskerna skall elimineras) 4.3 Resultatet av riskkartläggningen Risk 1 Osäker e-posthantering med personuppgifter (Kvar- står) Varje personuppgift som ska hanteras måste behandlas säkert. När en personuppgift e-postas med någon av stadens leveranser sker själva överföringen krypterat, men är okrypterad i in- och utboxen. Det är också inte säkert att maila externt då exempelvis en medbor- gares adress inte kan kontrolleras på ett tillräckligt bra sätt. Stadsledningskontoret har tagit fram en tjänst kallad ”Säkra med- delanden” eller ”TDialog”. Kvarstående aktivitet för verksamheten, är att se över och bedöma vad tjänsten kan användas till. Jag som DSO kan inte rekommendera i dagsläget att tjänsten an- vänds efter att jag tagit del av analysmaterialet. Samtidigt är beho- vet kvarstående från verksamheten att möjligheten att e-posta per- sonuppgifter säkert och krypterat. Rekommendationen kvarstår att inte använda tjänsten utan att ana- lysmaterialet finns färdigt. Riskerna har inte besvarats av central förvaltning, då ny tillsattes november 2025, och informationsmäng- derna som ska skickas i det är så pass känsligt och skyddsvärt. Dock har stadsdelsförvaltningen arbetat med att utreda och hitta åtgärder hösten 2025. Arbetet förväntas vara klart 2026. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 29 (38) Risk 2 Brister inom dokumentationen i informationssäkerhets- och GDPR-frågor (Kvarstår) Vid arbete med KLASSA, vilket har varit fokus för stadsdelsför- valtningen i år, framkommer det att det saknas dokumentation (både gemensam och lokal). Vid förfrågan kan sällan förvaltningsplan, systemdokumentation etc. tas fram av leverantören eller den egna förvaltningen. Denna brist är allvarlig och gemensamma mallar för hur och vad dessa dokument ska innehålla behöver tas fram centralt. Risken är att man idag förutsätter det finns dokumentation för att det ”borde finnas” eller man ”antar” att det är på plats. Under 2025 har tjänster införts utan att dokumentationen är färdig- ställd centralt vilket påverkar personuppgiftsansvarigs efterlevnad av GDPR. Positiva initiativ till förbättring finns i IT-projekt men det är på grund av handlingskraftiga nyckelpersoner. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 3 Tredjelandsöverföringar (Kvarstående) Vid tidigare årsrapporter har risken med tredjelandsöverföringar lyfts upp. Denna risk uppmärksammas så även i år. Detta beror på att flertalet leverantörer av IT-tjänster numera går över till att endast vara molntjänstbaserade och dessa oftast är kopplade till ameri- kanska företag. Att använda en tjänst som innefattar tredjelandsö- verföringar behöver analyseras både ur konfidentialitetsperspektivet men också tillgänglighet. Organisationen måste vara beredd att med kort varsel inte kunna använda en tjänst. Med ökad osäkerhet i omvärlden är det här en risk som kvarstår som hög. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 30 (38) Risk 4 Skyddade personuppgifter inom förskolan (Kvarstå- ende) Problem har uppdagats under år 2023 och 2024 att det finns brister inom hanteringen av skyddade personuppgifter inom förskolan. Det gäller både för personal och barn med vårdnadshavare. Eftersom ny modul ska införas under 2026 med snäva tidsramar behöver risken fortsatt bevakas. Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) X Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 5 Central objektförvaltning har inte tillräckligt med resurs och kan inte svara mot lokal (Stadsdelsförvaltningens) objekt- förvaltning (Kvarstår) Som tidigare nämnt flera kapitel har det uppstått problem i infö- rande av nya tjänster beroende på resursbrist hos central förvaltning. Detta påverkar implementation av nya gemensamma IT-tjänster och det systematiska arbetet som ska ske löpande i den egna lokala or- ganisationen. Under slutet av 2025 tillfördes resurs men vid rappor- tens framställning har inte den kommit igång. Hög > 15 (riskerna skall elimineras) X Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 6 Ny teknik, t.ex. behandling av personuppgifter och an- nan information behandlas med AI utan korrekt analys och dokumentation (Ny) Under år 2024 startade efterfrågan på AI och möjligheten att effek- tivisera arbetet. År 2025 har det blivit än mer vardag och efterfrågan ökar konstant. Då området är nytt och så även lagstiftningen behövs tydlig och transparent dokumentation när en sådan tjänst ska infö- ras. Tyvärr brister ofta dokumentationen från leverantörerna och den som upphandlar verktyget behöver utbilda dem genom krav- ställning och möten. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 31 (38) Integritetsriskerna är stora då effektiviteten och möjligheten att ta fram ”smarta lösningar” tenderar att gå först i hela samhället. Mitt arbete som dataskyddsombud blir då i dessa införanden än mer vik- tigt att agera ombud och skydda de registrerades intressen. En del i denna risk är också att nya funktioner införs i redan befint- liga tjänster. Ett exempel på detta är en transkriberingstjänst vid di- gitala möten. Efter mötet är klart kommer direkt ett AI-genererat protokoll med sammanfattning, beslutspunkter och åtgärder. Det lå- ter bra, men frågorna vi måste ställa oss då är vart sammanställdes informationen? Vem kan ta del av den? Hur känsligt blev materialet i det nya formatet? Osv. AI är ett oerhört bra och kraftfullt hjälpme- del som vi måste använda medvetet och till rätt saker. AI-förordningen har också tillkommit under 2025 vilket ställer högre krav på den som upphandlar tjänster att ha kontroll på sina in- formationsflöden. Staden saknar ett styrande dokument likt AI-rikt- linje och AI-strategi. Det gör det svårt för stadsdelsförvaltningen att själva bestämma väg i frågorna. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 7 Vitlistning av appar och användning av digital utrust- ning Det går att ladda ner appar i tjänstetelefonerna och använda sitt eget AppleID utan begränsning när rapporten skrivs. Detta gäller dock ej förskolan som har teknisk lösning för detta på plats. Att lägga in sitt AppleID kan innebära att information riskerar att synkas felaktigt vilket har lett till sanktionsavgift för Tullverket3. Risk finns att appar laddas ner och används av andra än tjänste- personen under privat tid. T.ex. ett barn använder tjänstemobiltele- fonen för spel. 3 https://www.imy.se/nyheter/sanktionsavgift-mot-tullverket-for-bristande-ruti- ner/ Dataskyddsombudets årsrapport 2025 32 (38) X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 8 Lagringsytor utan kontroll I den nya plattformen Nordic for Zoom (ersätter ZoomX) kommer det finnas möjlighet att dela dokument och skapa egna grupper fritt för samarbete både inom den egna organisationen och med andra. En bra möjlighet, men i en gemensam mapp eller i en samarbetsyta på SharePoint kan administratörer med särskild behörighet följa upp och gallra information som inte längre är relevant. I Nordic for Zoom finns inte denna administrativa kontroll vilket gör att kraven i dataskyddsförordningen om transparens (registerutdrag) och lag- ringsminimering inte kan efterlevas. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) 4.4 DSO ger råd och rekommendationer till PUA 1. Dataskyddsombudets rekommendation för att minimera ris- ken att personuppgifter e-postas utan tillräckligt skydd, är att de risker som kommit fram under projektet att införa tjäns- ten ”Säkra meddelanden” åtgärdas. 2. Genom att ta fram, implementera och kommunicera tillämp- ningsanvisningarna för informationssäkerhet och dataskydd kommer ansvaret bli tydligare för vem som ska ta fram dokumentationen som i dag saknas. 3. Nämnden rekommenderas att ta höjd för risken och be- stämma aptiten för vad man är villig att riskera när man in- går nya avtal med leverantörer där överföringar till tredje- land sker. Rådet är också att ha en tydlig exitplan och ge- nomlysa marknaden i förstahand inom Sverige och EU/EES. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 33 (38) Rutiner för att genomföra TIA, Transfer Impact Assessment, behöver också tas fram. 4. Vid införandet av nya tjänsterna inom förskolan behöver perspektivet skyddade personuppgifter omhändertas särskilt. 5. Att ge råd om hur den centrala organisationen ska få mer re- surs att utföra sitt arbete är svårt. Men, vi kan belysa utifrån Stadsförvaltningens perspektiv att det blir svårt att arbeta ef- fektivt när den brister och det tenderar att byggas flaskhal- sar. 6. Som DSO rekommenderar jag att ni fortsätter vara nyfikna på ny teknik och våga satsa på den. Men, rekommendat- ionen är att göra det med stor medvetenhet och arbeta efter den metod som finns framtagen för informationsklassning, riskanalys och konsekvensbedömning. Genvägar blir kost- samma både utifrån sanktioner (både GDPR och AI-förord- ningen kan ge sanktioner var för sig) men också individens rättigheter får aldrig förminskas eller glömmas bort. 7. Vitlistning och styrning av appar behöver implementeras på samtliga digitala kommunikationsverktyg. Det behöver också finnas en uppdaterad gemensam riktlinje för mobilte- lefoner får användas privat. Det är stor skillnad på hur mobi- ler används mot hur det var för ett par år sedan och i dagslä- get. Det är inte längre så att mobiltelefonen används för tele- fonsamtal, det är mer en dator i miniformat som kan inne- bära en sårbarhet om den används felaktigt. 8. Under arbetet med införande av Nordic for Zoom behöver risken omhändertas. En rekommendation är att minst skapa en organisatorisk åtgärd med rutiner och förbud, om det inte går att tekniskt stänga av filöverföring, begränsa lagringsti- den eller på annat sätt kontrollera ytorna. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 34 (38) 5 Planerade granskningar under det nya verksamhetsåret 5.1 Sammanfattning Relevanta granskningsområden inom verksamheten: • Granskning 1 Förskolans införande av Infomentors nya mo- dul för specialpedagogik • Granskning 2 Utbildningar i dataskydd • Granskning 3: AI (Styrdokument och metod för infoklass- ning och anpassning mot AI-förordningen och GDPR) 5.2 Syfte Som nämnts tidigare är det granskande arbetet en av dataskyddsom- budets viktigaste uppgifter. Eftersom dataskyddsombudet ofta har begränsat med tid, behöver granskningsplanen för det nya året ut- formas med eftertanke. Som en tumregel bör två-tre granskningar ses som en rimlig granskningsinsats under ett verksamhetsår. Granskningsområdena bör lämpligen väljas utifrån ett riskbaserat synsätt, det vill säga att fokus bör ligga på områden där verksamhet- ens mest relevanta risker har identifierats i riskanalysen och i de öv- riga rapporteringspunkter i årsrapporten som visar på brister. Däri- genom åstadkoms en röd tråd i dataskyddsarbetet från ett verksam- hetsår till nästa samtidigt som de största riskerna elimineras eller åt- minstone sänks till en mer acceptabel nivå. 5.3 Planerade granskningar 5.3.1 Granskning 1 Förskolans införande av Infomentors nya modul för specialpedagogik Under 2026 ska nästa modul i Skolplattformen ersättas med en ny del kallad Infomentor specialpedagogik. Tidsplanen är den här gången snäv och det gör att jag som DSO vill fortsätta hålla områ- det extra under lupp. Granskningen syftar till att följa upp att de ti- digare lärdomarna som drogs vid tidigare projektet. Det är betydligt mer integritetskänsliga uppgifter som kommer hanteras i denna mo- dul vilket gör att området prioriteras även under år 2026. 5.3.2 Granskning 2 Utbildning i dataskydd Den nya dataskyddsutbildningen som ska tas fram för medarbetare som inte har tillgång till egen dator behöver granskas kvalitativt och hur många som deltagit i den samt deras omdöme om den. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 35 (38) 5.3.3 Granskning 3 AI (Styrdokument och metod för info- klassning och anpassning mot AI-förordningen och GDPR) Den nya tekniken är här för att stanna och det saknas styrande doku- ment för hur området ska omhändertas. Under 2026 kommer jag som DSO att följa upp kvalitet på styrande dokument, hur väl de ef- terlevs och hur användarvänliga de är. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 36 (38) 6 Omvärldsbevakning 6.1 Tillsynsmyndigheten omorganiseras Den 1:a januari 2026 omorganiserades Integritetskyddsmyndighet- ens, IMY:s, operativa del. Det har nu inrättats en avdelning för till- syn och klagomål och en för vägledning, innovation och teknik. Syftet är att: • stärka myndighetens förmåga att genomföra riskbaserad till- syn, • stärka myndighetens förmåga att ge tydlig och effektiv väg- ledning samt • effektivisera myndighetens hantering av klagomål Sannolikt kommer det här leda till fler tillsyner baserade på klago- mål och som pressmeddelandet säger, genomföra riskbaserade granskningar av organisationer. Det innebär att organisationen be- höver ha god kontroll över sina dataskyddsrisker och arbeta aktivt med dem. 6.2 Kommande förändringar av Dataskyddsför- ordningen Ett förslag har lämnats från Europakommissionen i november på förändringar i dataskyddslagstiftningarna inom EU. Förslaget syftar främst till att öka möjligheten för innovation och minska administ- rativa krav på mindre verksamheter. Förslaget var helt annorlunda än det som levererades som första utkast sex månader tidigare då fokus var att minska kravet på registerförteckning. Analysen jag som DSO gör är, att områdets fokusområden svänger fort men tydligt är att en organisation fortsatt behöver vara en tydlig beställare till leverantörer av IT-tjänster och ha kontroll på sina le- gala- och informationssäkerhetskrav. Behovet av att göra riskana- lyser och tänka till före och ta medvetna risker är en viktig fortsatt nyckelaktivitet inom dataskyddsarbetet. 6.3 Tillsyn av Miljödata incidenten Under hösten 2025 skedde en större personuppgiftsincident hos le- verantören Miljödata. Den berörde även delar av Stockholm stad då Stadsledningskontorets HR-avdelning hade beslutat att använda plattformen leverantören erbjöd. Stadsdelsförvaltningens medarbe- tare och tidigare anställda från och med januari 2024 har i och med läckan hamnat på Darknet. (Se vidare under kapitel 2.5.2) Med an- ledning av IT-angreppet och den efterföljande läckan av personupp- gifter har Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, beslutat att inleda Dataskyddsombudets årsrapport 2025 37 (38) granskningar mot Miljödata samt två kommuner och en region som har använt företagets tjänster. (Göteborgs stad, Älmhults kommun och Region Västmanland) Urvalet av de granskade aktörerna har gjorts baserat på typ av verk- samhet som bedrivs och indikationer på risker då det var många ak- törer berörda. Det finns i nuläget inga planer på ytterligare gransk- ningar från IMY men det är heller inte uteslutet att det kommer att ske. Granskningarna kommer bli vägledande i hur en organisation måste agera innan en personuppgiftsbehandling sker. 6.4 Övrigt IMY har mer fokus på vägledning än bestraffning sedan ett år till- baka. Det innebär att en organisation kan söka delaktighet i regula- toriska sandlådor där man testar sig fram till ex. ett nytt AI skulle kunna användas. Under år 2025 lättades kamerabevakningslagen upp. Ett område som troligen kommer att granskas under 2026 av tillsynsmyndig- heten är nog att efterlevnaden av lagen, dokumentationskrav och be- dömningar. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 38 (38) 7 Övrigt att rapportera 7.1 Interna arbetsgruppen Den interna arbetsgruppen för GDPR och informationssäkerhet med representanter från verksamheterna har fortsatt arbeta under året som gått. Sammankallande är ISAM och som också håller protokoll och att aktiviteter utförs enligt plan och årshjul. 7.2 Gemensamt arbete inom Trillingen Ett fortsatt samarbete med dataskydd och till viss del informations- säkerhet mellan stadsdelsförvaltningarna i Hässelby-Vällingby, Bromma och Järva har fortsatt under benämningen Trillingen. Sy- nergieffekterna är fortfarande desamma och det blir särskilt tydligt när det sker en incident eller vid införanden av nya tjänster. När vi gick in i år 2025 hade vi som ambition att arbeta närmare varandra i Trillingen på informationssäkerhetssamordnarna, ISAM och DSO. Så har skett och resultatet har blivit mycket bra, så bra att det är en kvalitetsstämpel om deltagare från Trillingen varit med i framtagande av underlag. Under 2026 kommer fortsatt ett regelbundet arbete ske mellan stadsdelsförvaltningarnas informationssäkerhetssamordnare ISAM, en chefsrepresentant och dataskyddsombudet. Detta för att dra nytta av varandras arbete och kunskaper då respektive ISAM har helt olika bakgrund inom teknik, arkivkunskap osv. 7.3 Samarbete och kommunikation i dataskydd i staden Stadsdelsförvaltningarnas DSO:er har ett informellt nätverk kallat ”GUG, GDPR Utan Gränser”. Nätverkets syfte är att användas som bollplank och säkerställa att alla DSO:er inte ska gå på samma frå- gor som andra DSO:er redan arbetar med och minska belastningen på rådgivande verksamheter likt SLK juridiska avdelning. Nätverket är välfungerande och har även med DSO:er från fackförvaltningar och bolag samt arkivarie och ISAM. Det finns inget formellt nät- verk för DSO:er sedan 2020 i Stockholm stad, därför är det här samarbetet än viktigare att vårda. --- [Bilaga 5 Uppföljning av öppen fritidsverksamhet 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd..pdf] Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2026-01-09 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2025 för Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd start.stockholm Innehållsförteckning Uppföljning öppen fritidsverksamhet .....................................................................................3 Fritids- och ungdomsgårdar ................................................................................................................3 Bestånd och deltagare ....................................................................................................................3 Kostnader och personal ..................................................................................................................4 Verksamhet och aktivitet på fritidsgårdar ......................................................................................5 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet .................................................................5 Parklekar .............................................................................................................................................5 Bestånd och deltagare ....................................................................................................................6 Kostnader .......................................................................................................................................7 Verksamhet och aktivitet på parklekar ..........................................................................................7 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet .................................................................8 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2(8) Uppföljning öppen fritidsverksamhet Följande dokument utgör underlag till en stadsgemensam uppföljning av Stockholms stads fritids- och ungdomsgårdar samt dess parklekar. Fritids- och ungdomsgårdar Bestånd och deltagare Fråga 1a. Ange antal fritidsgårdar och antal fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. Som fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning räknas samtliga verksamheter oavsett omfattning. Observera att hemgårdar inte ska räknas med i denna redovisning. 2025 Antal fritidsgårdar 7 Antal fritidsverksamheter riktad till unga med 1 funktionsnedsättning Fråga 1b. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet fritidsgårdar och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning under det senaste året. Beskriv även eventuell förändring i driftsform. Om ingen förändring skett kan ni avstå från att svara på frågan. Digital fritidsgård för samtliga målgrupper samt mobil fritidsgård med bas i Vällingby för den äldre målgruppen. Fråga 1c. Redovisa antalet besök på fritidsgårdar (13-19 år) och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning. Antalet besök ska redovisas uppdelat på kön. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. Som fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning räknas samtliga verksamheter oavsett omfattning. Observera att hemgårdar inte ska räknas med i denna redovisning. Här redovisas antalet besök och inte unika besökare. Antal besök kan/vill ej Verksamhetsområde Antal besök killar Antal besök tjejer ange kön Fritidsgård 13-19 år 11258 51078 96 Antal fritidsverksamheter 561 501 riktad till unga med funktionsnedsättning Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 3(8) Fråga 1d. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens fritidsgårdar. Fritidsgården Tegelhögen hade stängt under fem månader under året för renovering vilket har bidragit till den generella minskningen av avtalet besök. Efter att Tegelhögen öppnat ånyo gjordes satsning på olika aktiviteter riktade till tjejer vilket ökade antalet besök från tjejer. Från vecka 34 har ny åldersindelning gjorts på fritidsgårdarna som nu har målgruppen unga sista terminen i årskurs 6 till och med årskurs 9. Kostnader och personal Fråga 2a. Ange nettokostnaden för stadsdelens fritidsgårdar samt fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning OBS! I nettokostnaden ingår samtliga kostnader kopplade till verksamheterna (personal, OH, ledning, lokaler mm). Fritidsverksamheter riktad till unga Fritidsgård med funktionsnedsättning Nettokostnad 20117 115 Fråga 2b. Beskriv vilka faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen för fritidsgårdar och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning under det senaste året. Generella prisökning samt hyreshöjningar. Fråga 2c. Ange antal årsanställda på fritids- och ungdomsgård inom stadsdelsförvaltningen, uppdelat på kön. Definition av årsanställda: Årsarbetare anger hur många anställda stadsdelsförvaltningen har på fritids- och ungdomsgårdarna. Den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summerades till heltidsanställningar. Exempel: Om ni har en anställd som arbetar 80 % och en annan som arbetar 20 % i verksamheten som timanställd räknas det som 1 årsanställd. Kvinnor Män Antal årsanställda 6,5 13,25 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 4(8) Fråga 2 d. Andel utbildade fritidsledare eller annan relevant utbildning Ange andel (%) av totala antalet årsarbetare på fritids- eller ungdomsgården (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Relevant utbildning kan t.ex. vara inom pedagogik eller socialt arbete. Med relevant utbildning Ange andel i procent 87 procent Verksamhet och aktivitet på fritidsgårdar Fråga 3a. Ange antal särskilt riktade verksamheter för att inkludera underrepresenterade grupper i fritidsgården. En riktad verksamhet definieras av att den är speciellt utformad för, eller att tid är speciellt avsatt till, en avgränsad målgrupp. Verksamheten som anges skall vara löpande och gäller alltså ej enskilda aktiviteter. Särskilt riktad till Särskilt riktad till Särskilt riktad till 16- Annat, ange tjejer hbtqi 19 år inriktning och antal Antal 1 1 1 2 Fråga 3b. Ange det totala antalet planerade och ledarledda aktiviteter som erbjuds besökarna. Med aktivitet menas en annonserad och kommunicerad aktivitet som fritidsgården anordnar på egen hand eller i samverkan med andra aktörer. 587 planerade och ledarledda aktiviteter som erbjuds besökarna Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet Fråga 4a. Ange deltagarnas nöjdhet, trygghet samt delaktighet. Detta mäts genom subjektiva skattningar via stadsdelsförvaltningarnas enkäter till besökande ungdomar. Nöjdhet Trygghet Delaktighet Andel nöjda/trygga/delaktiga i procent 80 88 65 Parklekar Som en del i genomförandet av Stockholms strategi för parklekar ska ett antal områden följas Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 5(8) upp på ett likvärdigt sätt över staden. Bestånd och deltagare Fråga 1a. Ange antal parklekar. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. 2025 Antal parklekar 5 Fråga 1b. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet parklekar. Beskriv även eventuell förändring i driftsform. Om ingen förändring skett kan ni avstå från att svara på frågan. Fråga 1c. Öppettimmar per år. Ange det totala antalet bemannade öppettimmar per år för samtliga parklekar i stadsdelen. 7781,5 timmar Fråga 1d. Redovisa antalet besök på parklekar för barn 6-12 år samt totalt antal besök. Antalet besök ska redovisas uppdelat på kön. Här redovisas antalet besök och inte unika besökare. Mäts genom att personalen räknar besökare dagligen. Ett unikt barn ska endast räknas en gång per dag. Antal besök kan/vill ej Verksamhetsområde Antal besök killar Antal besök tjejer ange kön Totalt antal besök på 52968 55818 42 stadsdelsförvaltningens parklekar år 2025 Varav besökare 6-12 år. 24080 23796 Fråga 1e. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens parklekar. Beskriv även om andra målgrupper prioriterats utifrån identifierade behov. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 6(8) Kostnader Fråga 2a. Ange nettokostnaden för parklekar. OBS! I nettokostnaden ingår samtliga kostnader kopplade till verksamheterna (personal, OH, ledning, lokaler mm). Parklek Nettokostnad, tkr 10927 Fråga 2b. Beskriv vilka faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen för parklekar under det senaste året. Fråga 2c. Ange antal årsanställda på parkleksverksamheten inom stadsdelsförvaltningen, uppdelat på kön Definition av årsanställda: Årsarbetare anger hur många anställda stadsdelsförvaltningen har på parklekarna. Den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summerades till heltidsanställningar. Exempel: Om ni har en anställd som arbetar 80 % och en annan som arbetar 20 % i verksamheten som timanställd räknas det som 1 årsanställd. Kvinnor Män Antal årsanställda 6 3 Fråga 2d. Andel utbildade parkleksanställda Ange andel (%) av totala antalet årsarbetare på parklekarna (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Relevant utbildning kan t.ex. vara inom pedagogik eller socialt arbete. Med relevant utbildning Antal årsanställda 63 procent Verksamhet och aktivitet på parklekar Fråga 3a. Ange det totala antalet planerade och ledarledda aktiviteter som år 2025 erbjöds till barn 6-12 år. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 7(8) Med aktivitet menas en annonserad och kommunicerad aktivitet som parklekarna anordnar på egen hand eller i samverkan med andra aktörer. 871 Fråga 3b. Erbjuder ni ledarledda aktiviteter riktade till barn 6-12 år med funktionsnedsättning? Om ja, på vilka parklekar? Ge gärna exempel på aktiviteter. Parkleken Gulsippan erbjuder djurundervisning för anpassad skola varje vecka. Parkleken Guldet har samverkat med Backstage förvaltningens fritidsgård för unga med funktionsnedsättningar samt närliggande anpassad skola. Exempel på aktiviteter är bågskytte, vattenkrig, bakning samt skapande. Parkleken Stråket har haft grillning tillsammans med anpassad skola vid ett antal tillfällen. Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet Fråga 4a. Ange deltagarnas nöjdhet, trygghet samt delaktighet. Detta mäts genom subjektiva skattningar via stadsdelsförvaltningarnas enkäter till besökande ungdomar. Nöjdhet mäts genom frågan Det finns roliga saker att göra i parkleken. Trygghet mäts genom frågan Känner du dig trygg när du är på parkleken. Delaktighet mäts genom frågan Får du vara med och påverka parkleken? Nöjdhet Trygghet Delaktighet Andel nöjda/trygga/delaktiga i procent 79,3 98,25 62,8 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 8(8) --- [Bilaga 6 Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd..pdf] Bilaga 2025-12-17 Sida 1 (4) Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till år 2030 Stockholm ska vara klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 i enlighet med stadens klimathandlingsplan. Stockholms stad ska visa handlingskraft och globalt ledarskap i klimatkrisen genom en snabb utfasning av fossil energi. Klimathandlingsplanen konkretiserar de åtgärder som krävs för att nå målen i Stockholms stads Miljöprogram 2030. Stadens klimatarbete har fem utpekade omställningsområden, varav tre ”Utveckla ett klimatpositivt energisystem”, ”Driva på för hållbara och fossilfria transporter” samt ”Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation” kan kopplas till att fasa ut fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten. I budgeten för 2025 anges att stadsmiljöverksamheterna ska ta fram handlingsplaner för utfasning av fossila bränslen, och i budgeten för 2026 anges att stadsdelsnämnderna ska arbete utifrån dessa handlingsplaner. Nuläge Stadsdelsförvaltningens parkskötsel, renhållning och vinterväghållning sköts idag av upphandlad entreprenör, det nuvarande avtalet gäller till den 31 oktober 2027. Enligt gällande avtal ska leverantören bedriva ett systematiskt miljöarbete. I övrigt hänvisas till Gemensamma miljökrav för entreprenader 2018 för Stockholms stad, Malmö stad, Göteborgs stad och Trafikverket. I de gemensamma kraven anges att: ”Minst 20 procent av den samlade energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt.” Den 20 november 2025 beslutade Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd att parkskötseln stegvis ska övergå i egen regi. Processen inleds efter beslutet, för fullt övertagande när avtalet med driftentreprenören löper ut i slutet på oktober 2027. Bilaga Sida 2 (4) Stadsdelsförvaltningens avtal för mark- och anläggningsarbeten gäller sedan 1 april 2025 till och med 31 mars 2027, med möjlighet till ett plus ett års förlängning. Enligt avtalet ansvarar entreprenören för att bästa tillgängliga miljöegenskaper eftersträvas för motordrivna fordon och arbetsredskap. Fordon och arbetsredskap ska skötas och underhållas så att avgasutsläpp och buller minimeras. Vidare hänvisas till Gemensamma miljökrav för entreprenader 2024. I de nya gemensamma miljökraven ställs ökande kravnivåer på andel förnybara drivmedel, vilka är minst 50% år 2025 och minst 70% år 2027. 2030 och framåt är kravnivån 100%. För lätta fordon gäller att de ska uppfylla minst Euroklass 6 eller senare Euro-krav. Fordonen ska även till hög andel (minst 80 %) köra på förnybart drivmedel. För arbetsmaskiner gäller att de inte får vara äldre än 12 år, tillverkningsåret oräknat (arbetsmaskiner vars motorer uppfyller kraven enligt Steg IV eller senare Steg-krav får användas även om ålderskravet inte är uppfyllt). Arbetsmaskiner som drivs med el, och använder förbränningsmotor för förflyttning får inte vara äldre än 16 år, tillverkningsåret oräknat (arbetsmaskinens förbränningsmotor får i sådant fall ej användas under arbete eller för att framställa el). Handhållen utrustning ska vara eldriven. Stadsdelsförvaltningens avtal för drift och skötsel av strandbad gäller till mars 2026. Enligt avtalet ska leverantören bedriva ett systematiskt miljöarbete och i övrigt hänvisas till Gemensamma miljökrav för entreprenader 2018. Upphandling av ett nytt avtal pågår. I detta avtal har samma miljökrav ställts som i avtalet för anläggningsarbeten, se ovan. I den egna verksamheten arbetar stadsmiljöenheten kontinuerligt för att skapa goda förutsättningar för hållbara tjänsteresor och transporter och använder klimatsmarta transportsätt såsom gång, elbil och kollektiva färdmedel i det dagliga arbetet. Enhetens eget fordon är en elbil. Åtgärdsplan utifrån verksamhetens framtida behov I Stockholm stads budget för 2026 anges att stadsdelsnämnderna ska säkerställa utfasning av fossila bränslen i stadens egen och upphandlade verksamhet, exempelvis till transporter och arbetsmaskiner. För att nå stadens klimatmål ska staden enligt klimathandlings- planen bland annat: Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till år 2030 Bilaga Sida 3 (4) • Prioritera gång, cykel och kollektivtrafik i enlighet med framkomlighetsstrategin. • Utveckla, tillämpa och följa upp upphandlingskrav på fossilfria fordon och drivmedel. • Ställa klimatkrav i stadens egna entreprenadupphandlingar för bygg och anläggning. • Kartlägga utsläpp från inköp i respektive verksamhet för att kunna prioritera och genomföra insatser. • Öka kunskap och kompetens kring klimatkrav kopplat till inköp. I samband med den stegvisa övergången till parkskötsel i egen regi kommer förvaltningen köpa in en större mängd maskiner och arbetsfordon. Staden har för närvarande avtal för elektriska arbetsfordon samt för parkmaskiner och gräsklippare. Elektrifieringen av parkmaskiner befinner sig i ett tidigt stadium, särskild vad gäller större parkmaskiner. Fossilfrihet bör kunna åstadkommas i den nya organisationen. Däremot kan stadsdelsförvaltningen inte förlita sig enbart på el som energikälla, med hänsyn till bland annat krisberedskap. Utvecklingen går snabbt och målsättningen är att erhålla arbetsmaskiner och fordon i enlighet med Stockholms stads mål och ambitioner. Stadens förvaltningar och bolag är ansvariga för att säkerställa sin drift av samhällsbärande funktioner såsom renhållning och snöröjning. Detta innebär att hänsyn till detta måste tas vid införskaffandet av maskiner och fordon eftersom verksamheten kan behöva säkra upp med ett antal maskiner som inte är eldrivna, utifrån krisberedskapsperspektivet. Eventuella undantag från inköps- och leasingregler lyfts i ansvarig nämnd. Inom ramen för planeringen och genomförandet av parkskötsel i egen regi kommer förvaltningen att: • Handla upp eldrivna fordon och när det är möjligt eldrivna handhållna arbetsmaskiner i första hand och i andra hand med biodrivmedel. • Ha beredskap för kriser som till exempel större strömavbrott vilket innebär att det behöver finnas tillgång till fordon och redskap som inte enbart är eldrivna. Vid kommande upphandlingar för anläggningsarbeten, drift av strandbad, med mera kommer förvaltningen att: • Ställa de miljö- och hållbarhetskrav i upphandlingen som anges Handlingsplan för utfasning av fossila i stadens program för inköp och klimathandlingsplan så långt bränslen i stadsmiljöverksamheten till år 2030 Bilaga Sida 4 (4) det är möjligt och ändamålsenligt, och utifrån de mål som miljöprogrammet anger. • Efterlevnaden av dessa följs upp genom miljörevisioner. Handlingsplanen kommer uppdateras vid behov. Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till år 2030 --- [7 Slutrapport klimatinvestering, vattenavrinning och vattenlek, Allmänna badet, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd..pdf] Bilaga 6 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 1 (5) [Rapportdatum] Kombinerad vattenavrinning och vattenlek vid Allmänna badet Slutrapport Namn på projekt: Kombinerad vattenavrinning och vattenlek vid Allmänna badet Sökande Nämnd: Kontaktperson: Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hanna Fürstenberg Danielson Epost: Telefon: hanna.furstenberg.danielson@stockholm.se 08 508 4264 Datum för inlämnade av slutrapport 2026-01-09 Lilla Ratten stockholm.se Slutrapport Sida 2 (5) Innehåll 1 Beskrivning av projektet 3 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Beskrivning av åtgärden 3 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte 3 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation 3 1.3.3 Avgränsning 3 2 Resultat 4 2.1 Uppfyllelse av projektmålen 4 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt 4 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 5 3 Genomförande 5 4 Ekonomi 5 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel 5 4.2 Påverkan på driftkostnader 5 5 Övriga erfarenheter 5 Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 3 (5) 1 Beskrivning av projektet 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte Ange vilket syfte som var viktigast för åtgärden. ☐ Minskade klimatpåverkande växthusgasutsläppen ☒ En höjd beredskap för klimatförändringar ☐ Minskad energianvändning 1.2 Bakgrund Hässelby-Vällingby stadsdelsområde har en lång strandlinje mot Mälaren. Längs denna finns sektioner som är utsatta för erosion mot Mälaren enlig SGI:s kartunderlag. De värst drabbade sträckorna är sandstränder, som eroderar till följd av dagvattenavrinning från omgivningen. Erosionen kan väntas bli värre till följd av ökad nederbörd. Sanden som sköljs ut i Mälaren påverkar dels sjöbottnen och de organismer som lever där, men den behöver även ersättas på land för att behålla upplevelsevärdena på stranden. Sandpåfyllningen leder till kostnader för förvaltningen samt tunga transporter och den negativa påverkan som det har på klimatet. För att motverka erosionen anlade förvaltningen 2024 en kombinerad vattenavrinning och vattenlek på Lövstabadet som hade mycket god effekt och motverkade erosionen där. Då Allmänna badet har samma problematik anlade förvaltningen under sommaren en likadan anläggning där med hopp om samma goda resultat. 1.3 Beskrivning av åtgärden. Med den kombinerade vattenavrinningen/vattenleken angrips erosionsproblematiken uppströms, innan den når sanden. På det sättet behövs inte andra erosionsreducerande lösningar, som exempelvis stenar eller gabioner för att hålla sanden på plats, så kallad strandskoning. Sanden ligger kvar och behöver inte fyllas på till följd av åtgärden. Åtgärden motverkar på så sätt en potentiell minskning av platsens estetiska värden, samtidigt som den höjer platsens upplevelsevärden genom att tillföra en stimulerande vattenlek för barn som besöker platsen. Anläggningen fick anpassas i efterhand för att bättre passa den aktuella platsen, vilket fördyrade projektet. Efter anpassningarna är dock funktionen effektivare även om ytterligare justeringar kan komma att behöva genomföras för att få ett fullgott resultat. 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte Projektet syftar till att samla dagvattenavrinningen och rikta den bort från stranden så att sand inte sköljs med ut i Mälaren, samtidigt som en stimulerande och pedagogisk lekmiljö skapas för barn. Åtgärden har Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 4 (5) positiva synergieffekter på platsens upplevelsevärden, vilka höjs även utanför badsäsongen, och bidrar till en aktiverad kustlinje. 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation Åtgärden har utförts av förvaltningens upphandlade entreprenör på beställning och med ledning av parkingenjör på förvaltningen. 1.3.3 Avgränsning 2 Resultat 2.1 Uppfyllelse av projektmålen Utsläppsfaktor: Utsläpp av CO2-ekvivalenter FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Energianvändning (kWh/år) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. Effekt (kW) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Uppnådd effekt av klimatanpassningsåtgärd Åtgärden har inte haft samma goda resultat som åtgärden hade på Lövstabadet. Troligen på grund av att vattnet rinner mer samlat i Lövsta då det mynnar ur ett dike, vilket rännan kunde anslutas till där. Vid Allmänna badet rinner vattnet mer spritt, och är därför svårare att ansluta en ränna till. Med vissa anpassningar har dock effekt uppnåtts till slut, om än ej helt tillfredställande. och om relevant Övriga effekter (andra miljöeffekter, påverkan på arbetsmiljö, positiva hälsoeffekter, uppkomna vinster, synergier, lärdomar för framtiden m.m.) Uteblivna sandtransporter till badet förväntas få positiva effekter både på förvaltningens ekonomi och minskade växthusgasutsläpp till atmosfären. Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 5 (5) 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Åtgärden har, efter anpassningar, haft effekt på erosionen och trots stora skyfall ligger mer sand än tidigare kvar. Ytterligare justeringar kan dock behöva utföras för att få till en än mer effektiv omledning av vattenflödena. 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling Åtgärden är en fortsättning på ett tidigare pilotprojekt i Lövsta, där detta angreppsätt mot dagvattenavrinning och erosion testades med mycket goda resultat. 3 Genomförande Projektet har planerats och genomförts under 2025. Vissa anpassningar för ett förbättrat resultat kan komma att göras framöver, men då med förvaltningens egna medel. År Aktiviteter 2025 Planering och genomförande 20XX 20XX 4 Ekonomi 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Åtgärdens initiala budget 500 000 Åtgärdens totala investering 500 000 Varav ev. extern nationell medfinansiering 0 Varav ev. extern övrig medfinansiering (t.ex. EU) 0 Beviljat belopp från CM4 klimatinvesteringsmedel 500 000 Åtgärdens totala investering, utfall 500 000 Driftkostnadspåverkan (+ - ) 0 4.2 Påverkan på driftkostnader Uteblivna sandpåfyllningar förväntas få positiva effekter på förvaltningens ekonomi genom minskade utgifter för sand och transporter. 5 Övriga erfarenheter Åtgärden fungerar bättre under de förutsättningar som råder vid Lövstabadet, än de på Allmänna badet. Slutrapport för klimatåtgärder --- [8 Kvalitetsberättelse 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd..pdf] Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Kvalitetsberättelse 2025 för Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd start.stockholm Innehållsförteckning Inledning ....................................................................................................................................3 Sammanfattning ........................................................................................................................3 Kvalitetsarbete under året .......................................................................................................4 Resultat och analys ....................................................................................................................6 Egenkontroll .......................................................................................................................................6 Synpunkter och klagomål ...................................................................................................................8 Beröm ..........................................................................................................................................11 Från vem har klagomål eller synpunkt inkommit? ......................................................................11 Synpunkter och klagomål - som gäller verksamhet och personal ...............................................12 Synpunkter och klagomål - ej personalrelaterade ........................................................................13 Personuppgiftsincidenter .............................................................................................................14 Avvikelser .........................................................................................................................................14 Avvikelse - Lex Sarah .................................................................................................................14 Riskanalys .........................................................................................................................................16 Årlig uppföljning processer ..............................................................................................................17 Förbättringsarbete ..................................................................................................................17 Uppföljning av åtgärder ....................................................................................................................17 Förbättringsområden för kommande år ............................................................................................17 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 2(18) Inledning Kvalitetsberättelsen för 2025 är en sammanställning av årets uppföljningar, analyser och genomförda förbättringar. Kvalitetsarbetet genomförs i enlighet med Stockholm stads kvalitetsprogram, andra styrande dokument i staden, nämndens styrande dokument, lagar och författningar. I kvalitetsberättelsen har tomma tabeller från klagomål och synpunkter i stadens system för integrerad ledning och styrning, ILS, förts över per automatik. Förvaltningen har under hösten haft pilotverksamheter, en per avdelning, för att prova stadens nya system för klagomål och synpunkter. Efter pilotperioden har förvaltningen kommunicerat behov av vissa förbättringar med stadsledningskontoret som kommer göra vissa ändringar inför 2026. Under 2026 kommer rapporteringen av synpunkter och klagomål införas i ILS för samtliga verksamheter i syfte att lättare sammanställa, analysera och bedöma inkomna synpunkter och klagomål för vidare åtgärder. Sammanfattning Utveckling genom ständiga förbättringar Under året har förvaltningen fortsatt omställningsarbetet med att utveckla socialtjänstens arbetssätt i linje med den nya socialtjänstlagen. En gemensam vision, målsättning och värdegrund har tagits fram som vägleder i det fortsatta förändringsarbetet. Processer, delprocesser, aktiviteter, eventuella risker och egenkontroller är för flertalet av förvaltningens enheter beskrivna i stadens system för integrerad ledning och styrning, ILS. Under året har ett utvecklingsarbete för hantering av synpunkter och klagomål i ILS fortsatt. Syftet är att förbättra sammanställning, analys och bedömning av inkomna synpunkter och klagomål på enhets- och områdesnivå. Förvaltningen verkar för ett aktivt medarbetarskap i kvalitetsarbetet och i utvecklingsarbetet genom att medarbetare på enhetsnivå deltar i arbetet med kvalitetsledningssystem, hanteringen av synpunkter och klagomål, hanteringen av avvikelser, väsentlighets- och riskanalyser samt i det innovativa utvecklingsarbetet. Förvaltningen samverkar och samarbetar med andra förvaltningar och bolag i staden och andra aktörer i utvecklings- och kvalitetsarbetet. Genom detta arbete verkar förvaltningen för helhetssyn och handlingsutrymme i enlighet med kvalitetsprogrammet. Avdelningen för förskola har beskrivit det systematiska kvalitetsarbetet i rapporten Underlag till förskolerapport. Rapporten lämnades som bilaga i samband med tertialrapport 2. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet beskrivs i bilagd Patientsäkerhetsberättelse. Utvecklingsprojekt, innovation och digitalisering Förvaltningen har haft ett flertal utvecklingsprojekt och innovationer som slutförts under året och som närmare beskrivs under innovationer i bilaga 1 SDN 04, blankettsetet. Inom förvaltningen har exempelvis följande utvecklingsprojekt och innovationer avslutats under 2025: • Framtagen E-utbildning om sortering och återvinning. Andra förvaltningar har tagit Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 3(18) del av utbildningen. • Svenska med baby- utveckla insatser som främjar ett jämställt föräldraskap och engagerade pappor. Spridningskonferens där även länsstyrelsen deltog. • Q- profilverksamhet inom förskolan. Samverkan med andra förvaltningar, intresseorganisationer och civilsamhället. • BoFast insatser för stadigvarande boende för våldsutsatta i samverkan med andra förvaltningar. Spridning inom staden. • Samteamet- socialt investeringsprojekt med intensivt stöd till personer med samsjuklighet. Slutrapport bilagd verksamhetsberättelsen. Kvalitetsarbete under året Under 2025 har förvaltningen tagit fram en gemensam vision som ska vara vägledande i omställningen till den nya socialtjänstlagen. Visionen tydliggör riktningen för ett mer tillgängligt, förebyggande och samordnat socialt arbete, med fokus på tidiga insatser och ökad nytta för individer och familjer. Den utgör en gemensam utgångspunkt för utveckling av arbetssätt, prioriteringar och samverkan inom förvaltningen. Förvaltningen har också fortsatt sitt utvecklingsarbete genom deltagande i Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO), som utgör ett centralt led i förberedelserna inför den nya socialtjänstlagen. Arbetet har bidragit till en fördjupad förståelse för verksamhetens nuläge och synliggjort områden som behöver prioriteras i omställningen mot en mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst. De resultat som framkommit utgör ett viktigt underlag för det fortsatta kvalitets- och utvecklingsarbetet inom förvaltningen. Inom området barn och unga har samtliga delstudier i NUSO i huvudsak slutförts. Den första delstudien genomfördes under perioden oktober 2023 till mars 2024. Den avslutande delstudien, som avser insatser efter genomförd utredning, återrapporterades i slutet av november 2025. Resultaten från studien kommer att analyseras vidare och ligga till grund för fortsatt utveckling av arbetssätt, med särskilt fokus på kvalitet, likvärdighet och rättssäkerhet. Under våren 2026 planeras workshops för området barn och unga, där förändringsledare och omställningssocionomer tillsammans med verksamheten arbetar vidare med resultaten och identifierade utvecklingsområden. Under hösten 2025 har NUSO utvidgats till att även omfatta vuxenområdet och funktionshinderområdet. Arbetet genomförs, i likhet med NUSO barn och unga, i nära samverkan mellan deltagande kommuner, forskare och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Totalt deltar 166 kommuner och stadsdelsförvaltningar. De områden som ingår i studien är skadligt bruk och beroende, ekonomiskt bistånd, våld i nära relation, socialpsykiatri samt funktionshinder för barn och vuxna enligt SoL och LSS. Syftet med studien är att öka kunskapen om vilka grupper socialtjänsten når samt att belysa eventuella skillnader i bedömningar, insatser och resultat utifrån exempelvis kön, ålder och bakgrund. Studien kommer även att ge viktig kunskap om i vilken utsträckning invånare tar del av icke behovsprövade insatser. Den första datainsamlingen planeras till hösten 2026 och Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 4(18) studien pågår till och med september 2029. Datainsamlingen inom NUSO kommer att ske genom flera metoder, dels via överföring av redan strukturerad data från kommunernas verksamhetssystem och dels genom webbaserade enkäter. Planeringen av datainsamlingen genomförs under våren 2026 i arbetsgrupper bestående av forskare, kommunrepresentanter och SKR, och ligger till grund för ansökan till Etikprövningsmyndigheten. Analys och återkoppling till deltagande kommuner sker löpande via Vårdanalys verktyg VAVES® och utgör ett stöd i det fortsatta kvalitets- och utvecklingsarbetet. Avdelningen individ och familj Kvalitetsmöten med områdeschefer Under året har ett utvecklingsarbete inletts där verksamhetscontrollers tillsammans med områdeschefer har kvalitetsmöten inför tertialuppföljningarna. Syftet är att stärka kvaliteten i genomförandet och uppföljningen av uppdrag på områdesnivå samt att säkerställa att verksamhetsplanens mål och aktiviteter omsätts i praktiskt arbete med god kvalitet. Kvalitetsmötena ska fungera som ett stöd i att tydliggöra ansvar, förväntningar och uppföljning samt bidra till ökad förståelse för hur kvalitetsledningssystemet och verksamhetsplanen hänger ihop. Arbetssättet bedöms på sikt stärka likvärdighet, kvalitet och måluppfyllelse inom avdelningen. Kvalitetsledningssystem Samtliga enheter inom Avdelningen för individ och familj har lagt in sina processer i kvalitetsledningssystemet i ILS (Stadens system för integrerad ledning och styrning). Kvalitetsledningssystemet är ett stöd för arbetet med riskanalyser, egenkontroller och åtgärder. Arbetet har bidragit till en mer strukturerad och enhetlig uppföljning av kvaliteten i verksamheterna samt skapat bättre förutsättningar för att identifiera brister, utvecklingsområden och behov av åtgärder i ett tidigt skede. Signs of Safety Under året har område första linjen, område barn och ungdom samt område vuxen påbörjat ett gemensamt utvecklingsarbete med inriktning mot Signs of Safety som ett stöd för ökad kvalitet och likvärdighet i arbetet med individer och familjer. Implementeringen befinner sig i ett inledande skede och arbetet har haft fokus på att skapa en gemensam förståelse för förhållningssättet samt på att introducera grundläggande begrepp och verktyg. Arbetssättet syftar till att stärka kvaliteten i handläggning och uppföljning genom att tydligare synliggöra risker, skyddsfaktorer och mål samt genom att öka individers och nätverkets delaktighet i processen. I detta tidiga skede bedöms arbetet framför allt bidra till ökad struktur i samtal och bedömningar, snarare än till mätbara förändringar i resultat. Implementeringen ses som ett långsiktigt kvalitetsarbete som successivt ska integreras i det ordinarie arbetssättet. Genom att stegvis utveckla gemensamma arbetssätt skapas bättre förutsättningar för enhetliga bedömningar, ökad transparens och minskad risk för brister eller missförhållanden över tid. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 5(18) Arbetet kommer att följas upp och vidareutvecklas inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet i takt med att implementeringen fortskrider. Kompassen BoU Under året har det digitala rutinkompendiet Kompassen BoU införts, vilket samlar förvaltningens rutiner och guider för myndighetsutövningen inom barn- och ungdomsområdet och skapar bättre förutsättningar för en enhetlig och uppdaterad styrning. Rutinerna ger en stabil bas som gör det lättare att fatta professionella och anpassade beslut. Med stöd av Kompassen kan alla handläggare, oavsett erfarenhet, arbeta mer likvärdigt, undvika onödiga fel och samtidigt utveckla sin förmåga att göra välgrundade bedömningar i varje enskilt ärende. Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Inom Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri har strateg, controllers och chefer för verksamheterna samlats i kvalitetsmöten. Kvalitetsmötena syftar till att stödja verksamheterna i måluppfyllelse och att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med kvalitetsmöten planeras fortlöpa under 2026 inför tertialuppföljning två. I syfte att säkra kvalitet och uppföljning har enheterna inom avdelningen arbetat med att dokumentera väsentliga processer i kvalitetsledningssystemet, i ILS. Resultat och analys Egenkontroll Avdelningen för individ och familj Egenkontroller har genomförts för att säkerställa att arbetet bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning, riktlinjer och lokala rutiner. Resultaten från egenkontrollerna har analyserats och följts upp av chefer på enhets- och områdesnivå och har lett till justeringar i arbetssätt, förtydliganden av ansvar samt förstärkta stödinsatser där behov identifierats. Resultaten har, tillsammans med avvikelser och inkomna synpunkter och klagomål, utgjort ett viktigt underlag för åtgärder och prioriteringar inom det systematiska kvalitetsarbetet. Analysen har bidragit till ökad förståelse för gemensamma utvecklingsområden och till ett mer strukturerat förebyggande arbete. Under året har fokus även legat på att stärka kvaliteten i dokumentationen av egenkontroller, särskilt vad gäller beskrivning av resultat, analys och koppling till vidtagna eller planerade åtgärder. Arbetet har bidragit till ökad medvetenhet hos arbetsledare om kvalitetsledningssystemets roll som ett verktyg i det dagliga arbetet, snarare än enbart som ett uppföljningskrav. Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Verksamheterna inom avdelningen har arbetat med att lägga in och följa upp egenkontroller, vilka är kopplade till verksamheternas processer och delprocesser, i ILS. Verksamheterna har Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 6(18) dokumenterade egenkontroller i ILS vilket lett till bättre förutsättningar för uppföljning och utveckling av verksamheternas kvalitet. Arbetet fortlöper under 2026 och tätare egenkontroller planeras under det kommande året. Revisioner och uppföljningar Under hösten har stadens revisionskontor genomfört en granskning i syfte att bedöma den interna kontrollen i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnds hantering av avgifter och köp inom äldreomsorg. I utkastet till slutrapport, som färdigställs under 2026, framgår att nämnden har tillräckligt intern kontroll kring fakturering, redovisning och attestering. Revisionskontoret rekommenderar nämnden att säkerställa stickprovsvis granskning av utförare för att minska risker för oegentligheter och välfärdsbrott. Under hösten genomförde Äldreförvaltningen en kvalitetsobservation inom en av avdelningens hemtjänstenheter. Observationerna har fokuserat på hur personalen tillämpar det personcentrerade förhållningssättet och äldreomsorgens värdegrund i mötet med den äldre. Kvalitetsobservationens resultat är positiva och visar tillexempel på en närvarande arbetsledning, engagerad personalgrupp, hög personalkontinuitet och nöjdhet hos brukarna. Rapporten lyfter också utvecklingsområden inom hygienrutiner, dokumentation och informationsöverföring. Resultaten från uppföljningarna används i det fortsatta kvalitets- och utvecklingsarbetet inom verksamheterna. Resultat från brukarundersökningar- verksamhetsområde äldre Inom äldreomsorgen följs kvaliteten upp genom kvalitetsuppföljningar på individnivå (KUPI) samt Socialstyrelsens brukarundersökningar. Uppföljningarna syftar till att fånga den enskildes upplevelse av hur insatserna fungerar och utgör ett underlag för det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet. Resultaten visar överlag god kvalitet inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende, med höga värden avseende trygghet, nöjdhet och måltidssituation. Resultaten är i huvudsak jämförbara med Socialstyrelsens nationella resultat. Samtidigt framkommer vissa variationer, bland annat avseende upplevelsen av aktiviteter inom vård- och omsorgsboende. Resultat från brukarundersökningar- verksamhetsområde funktionsnedsättning och socialpsykiatri Brukarundersökningar genomförs inom utförarverksamheter inom funktionshinderområdet och omfattar brukare i boende enligt LSS, daglig verksamhet, personlig assistans samt boende, boendestöd och sysselsättning inom socialpsykiatrin. Årets resultat visar genomgående höga värden avseende trygghet, bemötande och trivsel i flertalet verksamheter och ligger i huvudsak i linje med stadens samlade resultat. Resultaten visar stabila eller förbättrade resultat över tid inom flera områden, samtidigt som variationer mellan verksamheter identifierats. Avdelningen har kontinuerligt arbetat med att utveckla arbetssätt utifrån resultat i KUPI och Socialstyrelsens nationella brukarundersökningar. Sammantaget visar resultaten stabila trender, positiv utveckling och vissa utvecklingsområden. Underlagen har använts i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 7(18) systematiskt förbättringsarbete med fokus på kvalitet, delaktighet och trygghet som kommer fortsätta under 2026. Synpunkter och klagomål Ärenden som inkommit via Tyck till-appen 2025. Felanmälan, klagomål, idéer och frågor har hanterats. Kategori Antal av Beröm 48 Felanmälan 4628 Fråga 69 Idé 106 Klagomål 43 Totalsumma 4894 Radetiketter Antal av Kategori Beröm Badplats 5 Belysning i park 2 Blommor, blomster 11 Buskar 4 Bänk i parkmiljö 2 Cykel- och gångväg i park 1 Gräsklippning 5 Grönområde 3 Hundrastgård 1 Lekpark 1 Papperskorg i parkmiljö 4 Park, parkunderhåll 2 Skräp i parkmiljö 1 Städning i parkmiljö 2 Träd i parkmiljö 4 Felanmälan Badplats 88 Belysning i park 47 Belysning, lampa gångbana i park 186 Björnloka 24 Blommor, blomster 5 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 8(18) Radetiketter Antal av Kategori Brunn i parkmiljö 25 Buskar 179 Bänk i parkmiljö 90 Cykel- och gångväg i park 54 Glassplitter i parkmiljö 107 Grop, hål i parkväg 57 Gräsklippning 97 Grönområde 73 Halka i parkmiljö 8 Hinder på gångväg i park 16 Hundrastgård 7 Lekpark 81 Lekredskap i park 141 Lövstädning i parkmiljö 23 Ogräs i park 19 Papperskorg i parkmiljö 524 Park, parkunderhåll 402 Parklek 2 Plaskdamm 6 Räcke, staket i parkmiljö 28 Sandning i parkmiljö 4 Skräp i parkmiljö 866 Snöröjning i parkmiljö 10 Städning i parkmiljö 254 Trappa i parkmiljö 36 Träd i parkmiljö 1148 Utegym 5 Utegym i parkmiljö 16 Fråga Badplats 1 Belysning i park 1 Blommor, blomster 3 Buskar 1 Bänk i parkmiljö 3 Cykel- och gångväg i park 5 Grop, hål i parkväg 2 Gräsklippning 2 Grönområde 7 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 9(18) Radetiketter Antal av Kategori Hinder på gångväg i park 1 Lekpark 2 Lekredskap i park 1 Ogräs i park 3 Papperskorg i parkmiljö 5 Park, parkunderhåll 12 Skräp i parkmiljö 1 Snöröjning i parkmiljö 1 Städning i parkmiljö 2 Trappa i parkmiljö 1 Träd i parkmiljö 15 Idé Badplats 4 Belysning i park 5 Belysning, lampa gångbana i park 2 Blommor, blomster 1 Buskar 1 Bänk i parkmiljö 11 Cykel- och gångväg i park 5 Gräsklippning 1 Grönområde 6 Hinder på gångväg i park 2 Hundrastgård 8 Lekpark 11 Lekredskap i park 5 Ogräs i park 1 Papperskorg i parkmiljö 6 Park, parkunderhåll 8 Parklek 1 Plaskdamm 4 Räcke, staket i parkmiljö 3 Skräp i parkmiljö 5 Städning i parkmiljö 5 Träd i parkmiljö 6 Utegym i parkmiljö 5 Klagomål Buskar 4 Gräsklippning 4 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 10(18) Radetiketter Antal av Kategori Grönområde 1 Lekpark 5 Ogräs i park 1 Papperskorg i parkmiljö 2 Park, parkunderhåll 17 Städning i parkmiljö 1 Träd i parkmiljö 8 Totalsumma 4894 Beröm Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Till Området särskilt boende har beröm för bemötande och god omvårdnad av närstående inkommit vid åtta tillfällen. Samma område har fått beröm för verksamheten Träffens aktiviteter för de boende, vid 50 tillfällen. Beställarenheten äldreomsorg Vällingby har fått beröm vid ett tillfälle för gott bemötande kopplat till ett ärende. Till Område boende, daglig verksamhet och personlig assistans har beröm inkommit vid fem tillfällen, från anhöriga kring medarbetarnas engagemang och goda bemötande. Klagomål/synpunkter/kategorier Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Ack. utfall Beröm Från vem har klagomål eller synpunkt inkommit? Avdelningen för individ och familj Klagomålen/synpunkterna till avdelningen har framför allt framförts av vårdnadshavare, och därefter av brukare själva följt av närstående. Även samverkansparter och invånare har framfört klagomål/synpunkter i enstaka fall. Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Majoriteten av klagomål och synpunkter har inkommit från anhöriga och brukare. Klagomål och synpunkter har även inkommit från samverkansparter. Klagomål/synpunkter/kategorier Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Ack. utfall Brukare/patient Besökare Förening/organisation Invånare Legal företrädare Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 11(18) Klagomål/synpunkter/kategorier Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Ack. utfall Närstående (anhörig, god man etc.) Samverkanspart (ex annan förvaltning, Region Stockholm, Polis) Tillsynsmyndighet (t.ex. IVO, 1 1 Skolinspektionen) Vårdnadshavare Annan instans (t ex Patientnämnden) Anonym Synpunkter och klagomål - som gäller verksamhet och personal Avdelningen för förskola Avdelningen för förskola och underliggande områden har under året mottagit 12 synpunkter och klagomål. Majoriteten av synpunkterna avsåg avveckling av förskolor samt frågor kring verksamhetens kvalitet. Övriga synpunkter gällde ärendehantering samt köhandläggning. Samtliga klagomål och synpunkter har utretts av ansvarig rektor eller avdelningschef och är avslutade. Avdelningen för individ och familj 25 klagomål och synpunkter har inkommit till Avdelningen för individ och familj. Nio klagomål och synpunkter har gällt brister i bemötande och sju har gällt brister i utförande av insats. Fyra har gällt klagomål/synpunkter på rättssäkerhet. Övriga ärenden har gällt tillgänglighet hos handläggare. Bemötandefrågor är den mest återkommande kategorin och handlar exempelvis om upplevelser av bristande tillgänglighet, svårigheter att nå handläggare, otillräcklig återkoppling samt upplevelser av att inte bli lyssnad på eller tagen på allvar. I placeringsärenden förekommer klagomål kopplade till kontaktvägar och kontinuitet, där både placerade barn och vårdnadshavare upplever svårigheter i dialogen med ansvarig handläggare. Klagomål som rör brister i utförandet av insatser handlar bland annat om upplevelser av exkludering från verksamhet eller insats, eller att insatsen inte genomförts på det sätt som den enskilde förväntat sig eller informerats om. I vissa fall framgår att det finns otydlighet kring ramar, kriterier eller syfte med insatsen, vilket bidragit till missnöje. De bakomliggande orsakerna som kan utläsas ur ärendena handlar i stor utsträckning om kommunikation och tydlighet. Brister i information, uppföljning och förväntanshantering återkommer som gemensamma nämnare. I vissa fall kan även hög arbetsbelastning och sårbarhet i organisationen ha påverkat tillgänglighet och kontinuitet, vilket i sin tur fått konsekvenser för upplevelsen av bemötande. I flera ärenden har åtgärder vidtagits med anledning av inkomna klagomål. Åtgärderna har främst bestått av att ansvarig chef eller medarbetare tagit kontakt med den enskilde för att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 12(18) följa upp klagomålet, ge återkoppling och reda ut eventuella missförstånd. I vissa fall har arbetssätt justerats, exempelvis genom tätare avstämningar eller tydligare struktur för kontakten framåt. Det förekommer även ärenden där ingen åtgärd dokumenterats, vilket kan tyda på att klagomålet bedömts som avslutat efter mottagande eller att återkoppling skett muntligt utan ytterligare behov av åtgärd. Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Inom äldreomsorg har klagomål och synpunkter inkommit vid 14 tillfällen. Vid fyra tillfällen har klagomålen rört ärendehantering, i tre fall har klagomålen gällt ej genomförda insatser. Tre klagomål har rört tillgänglighet/information och handläggning av färdtjänst. Ett ärende rör personuppgifter. Återstående inkomna synpunkter har rört bemötande, bemanning och mat. Inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri har klagomål och synpunkter inkommit vid 12 tillfällen. Sju av dessa har gällt handläggning av färdtjänst. Resterande klagomål och synpunkter har gällt information, kontakt och ärendehantering. Klagomål/synpunkter/kategorier Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Ack. utfall Bemanning Bemötande Beslut (avsaknad av, missnöje med etc) Fråga/idé Information (utebliven info, obegriplig etc) Klagomål enligt skollagen Kompetens Kränkningar/övergrepp Rättssäkerhet Samverkan Tillgänglighet (öppettider, telefontider) Utebliven/försenad insats Utförande av insats eller verksamhet Synpunkter och klagomål - ej personalrelaterade En inkommen synpunkt har rört kvalitet på mat på vård- och omsorgsboende, två klagomål har rört städning. Klagomål/synpunkter/kategorier Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Ack. utfall Fysisk miljö inne eller ute (ej städat, avsaknad av material etc.) Mat och måltider 1 1 st Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 13(18) Personuppgiftsincidenter Vid ett tillfälle har en personuppgiftsincident rapporterats, rörande uppgifter som sänts till fel person. Klagomål/synpunkter/kategorier Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Ack. utfall Hantering av personuppgifter Avvikelser Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Inom hemtjänsten verksamheter har 91 avvikelser rapporterats. Dessa gällde framförallt tid för insats, uteblivna insatser och matlådeinsatser. Inom Området särskilt boende har två avvikelser inträffat, som rörde boende som var utåtagerande mot andra boende. Inom Området boende, daglig verksamhet och personlig assistans har två avvikelser rört genomförandeplaner, där beställningar inte uppdaterats med brukares förändrade behov. Inom Beställarenheten funktionsnedsättning har 16 avvikelser rapporterats, varav 13 är egenrapporterade avvikelser. Avvikelserna rör handläggningsrutiner, dokumentation, informationsöverföring och verkställighet i beslut. Avvikelser, inklusive arbete med inkomna synpunkter och klagomål, har legat till grund för översyn av rutiner och arbetssätt, för att säkerställa att insatser utförts utifrån brukarens behov, trygghet och nöjdhet. Beslut från Justitieombudsmannen Under året inkom kritik från justitieombudsmannen (JO) i tre beslut. I det ena fallet fick nämnden kritik för bristande hantering av två domar i mål enligt LSS. JO:s kritik handlar om att handläggningen av ärendena och hanteringen av domarna har präglats av brister. I det andra fallet fick nämnden kritik för brister i verkställigheten av en insats enligt LSS samt för att ha brustit i service och tillgänglighet. I det tredje fallet rörde kritiken för långsam handläggning i ett ärende om personlig assistans enligt LSS. Avdelningen för äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri har tagit till sig av kritiken, som rörde handläggning under åren 2023 och 2024, och arbetar aktivt med åtgärder och intern kontroll. Avvikelse - Lex Sarah Totalt har 19 rapporter om missförhållande/påtaglig risk för missförhållande inkommit under året. 13 utredningar har avslutats och sex utredningar pågår fortfarande vid årets slut. Avdelningen för individ och familj Under 2025 inkom elva rapporter där tre utredningar fortfarande pågår. Flertalet av rapporterna gällde barn och ungdom. En rapport gällde ett ärende som var gemensamt för Avdelningen för individ och familj och Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 14(18) Utredningarna visar att rapporterna avser olika kategorier av missförhållanden. Två ärenden som gällde rättssäkerhet vid handläggning samt det gemensamma ärendet med Avdelningen för äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri gällande brister i utförande av insats bedömdes efter utredning som allvarliga och anmäldes av stadsdelsnämnden till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. I tre utredningar var bedömningen att det fanns en påtaglig risk för missförhållande, medan det i två utredningar bedömdes att inget missförhållande förelegat, men att förebyggande åtgärder ändå var nödvändiga för att säkerställa kvalitet och rättssäkerhet. I ett ärende var bedömningen efter utredning att inget missförhållande förelåg och att det inte fanns behov av åtgärder. I utredningarna framkom att bakomliggande orsaker till missförhållande/påtaglig risk för missförhållande var brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande. Återkommande orsaker var bristande efterlevnad eller otydlighet i rutiner, exempelvis kring uppföljning, dokumentation och ansvarsfördelning. I flera ärenden framkom även behov av stärkt kompetens hos medarbetare, bland annat inom suicidprevention, handläggningsprocesser och tillämpning av befintliga riktlinjer. I vissa fall har det framkommit brister i intern samordning eller att arbetssätt inte varit tillräckligt etablerade eller kända i organisationen. Under året har flertalet åtgärder vidtagits. Åtgärderna omfattar bland annat genomgång och förtydligande av befintliga rutiner, revidering av checklistor och stödmaterial samt riktade utbildnings- och kompetenshöjande insatser. I flera processer har egenkontroller genomförts eller planerats för att säkerställa att vidtagna åtgärder får avsedd effekt. Det förekommer även åtgärder kopplade till ledning och styrning, exempelvis tydliggörande av chefsansvar och beslutsordning. Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Under året har nio Lex Sarahutredningar inletts. Av dessa utredningar är sju avslutade och två är pågående. Lex Sarahrapporteringarna inom verksamhetsområdet äldre rörde brister i utförande av insats (4) och brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (1). Inom verksamhetsområdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri utreddes rapporteringar gällande brister i bemötande (1), brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (1), brister i hantering av uppgifter i ärende med sekretessmarkering (1) samt brister i handläggning vid myndighetsutövning (1). Ett av ärendena har anmälts till IVO. Ytterligare en rapportering kring brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande har föranlett en utredning som involverar båda socialtjänstens avdelningar. Klagomål/synpunkter/kategorier Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Ack. utfall Antal inkomna rapporter Antal inkomna rapporter som påvisat risk för missförhållande - ej anmält till IVO Antal anmälningar till IVO (Antal rapporter som bedömts som allvarligt missförhållande eller Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 15(18) Klagomål/synpunkter/kategorier Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Ack. utfall påtaglig risk för missförhållande och anmälts till IVO) Inkomna rapporter från enskild utförare Inkommen information om anmälan till IVO från enskild utförare Bemötande Fysisk miljö eller teknik Rättssäkerhet Utförandet Ekonomiska övergrepp Psykiska övergrepp Sexuella övergrepp Fysiska övergrepp Annat Riskanalys Avdelning för individ och familj Under 2025 har Avdelningen för individ och familj bedrivit ett systematiskt arbete med riskanalys i syfte att stärka kvalitet, rättssäkerhet och likvärdighet i verksamheten. Arbetet har utgått från verksamheternas väsentliga processer och har bidragit till att tydliggöra ett antal prioriterade riskområden. En risk har under året bedömts som så hög att den överfördes till internkontrollplanen. Risken avser bristande avtalstrohet vid inköp, det vill säga att inköp av insatser eller vård i vissa fall sker utanför gällande ramavtal. Riskanalysen har visat att bristande avtalstrohet kan få konsekvenser i form av avsteg från upphandlingsregler och stadens styrdokument samt medföra ökade kostnader, minskad likvärdighet och bristande transparens i inköpsprocessen. Arbetet med att hantera risken har lett till ett ökat fokus på uppföljning av inköp och tydliggjort ansvarsfördelningen i samband med köp av vård och insatser. Genom detta har avdelningen stärkt förutsättningarna för en mer rättssäker, kostnadseffektiv och likvärdig hantering av inköp. Andra riskområden som uppmärksammats under året rör dokumentation i utredningar och insatser som rör barn och unga avseende hur barnets bästa samt risk- och skyddsfaktorer tydliggörs i beslutsunderlag. Brister inom detta område kan leda till minskad rättssäkerhet och svårigheter i uppföljning av insatser. Enhetschefer genomför stickprov av beslutsunderlag och ett aktivt arbete pågår på enheterna för att förbättra och höja kvaliteten i dokumentationen. Vidare har risker kopplade till screening av våld i nära relationer identifierats, särskilt avseende att våldsutsatta personer med långvarig kontakt med socialtjänsten riskerar att inte uppmärksammas. Även det vräkningsförebyggande arbetet har varit föremål för riskanalys, med fokus på att minska risken för att vräkningar som hade kunnat förebyggas ändå Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 16(18) verkställs. I arbetet med att identifiera och värdera risker inför 2026 framgår sammantaget att bristfällig dokumentation fortsatt är ett återkommande riskområde inom flera delar av avdelningens verksamhet. Mot denna bakgrund kommer utveckling av dokumentation och ökad likvärdighet i arbetssätt att vara ett prioriterat område i det fortsatta kvalitets- och riskarbetet. Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Enheterna har rutiner för riskanalys och genomför riskbedömningar, såväl på enhetsnivå som på individnivå för att undvika att oönskade händelser sker. Enheterna har under året arbetat med väsentlighets- och riskanalyser. Processer och oönskade händelser har identifierats, värderats och följts upp. I de fall där oönskade händelser har haft ett högt riskvärde har processen överförts till internkontrollplan. Detta har skett inom två hemtjänstenheter under 2025, där riskerna har handlat om trygghetslarm, planering och arbetskort. Upprättade åtgärder har varit utökade och strukturerade uppföljningar och analys av verksamhetens kvalitet, ökad tydlighet i ansvar och rutiner samt åtgärder för en bättre förmåga att förebygga risker. Årlig uppföljning processer Förbättringsarbete Uppföljning av åtgärder Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Åtgärder som gäller de egna verksamheterna och verksamhet som lämnats över till annan att bedriva har följts upp och till viss del dokumenterats i ILS. Under året har det systematiska förbättringsarbetet med att identifiera, åtgärda samt att följa upp egenkontroller och synpunkter och klagomål samt andra avvikelser gett en bättre överblick med samlad dokumentation i ILS. Förbättringsområden för kommande år Individbaserad systematisk uppföljning (ISU) Som en del av förbättringsarbetet under kommande år kommer Avdelningen för individ och familj och Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri att vidareutveckla arbetet med individbaserad systematisk uppföljning, ISU. ISU används för att följa upp individers problem, behov, insatser och resultat och sammanställa informationen på gruppnivå för att skapa kunskapsunderlag till verksamhetsutveckling. Genom ISU kan verksamheten få bättre insikt i vilka behov som finns, vilka insatser som ges och i vilken utsträckning insatserna leder till önskade resultat. Under året har flera medarbetare och chefer genomgått utbildning i ISU, vilket skapat ökade förutsättningar för att arbeta mer strukturerat och kunskapsbaserat med uppföljning. Arbetet Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 17(18) med ISU förväntas på sikt bidra till ett mer systematiskt kvalitetsarbete genom att ge ett bättre faktaunderlag för utveckling av arbetssätt, stärka likvärdigheten i insatserna och säkerställa att verksamhetens insatser i högre grad utgår från brukarnas faktiska behov och upplevda nytta. Avdelningen för individ och familj För att tydliggöra vilka systematiska kvalitetsförbättringar som finns behov av har enheterna inom Avdelningen för individ och familj arbetat med att kartlägga och dokumentera sina processer i kvalitetsledningssystemet. Arbetet har inneburit att metoder för bedömning av egenkontroller, analys av resultat samt dokumentation och uppföljning av åtgärder har synliggjorts. Genom detta har förvaltningen fått en bättre överblick över verksamheternas arbetssätt och kunnat identifiera både förbättringsbehov och processer där ytterligare utveckling, innovation eller då egenkontroller visat risker i väsentliga processer som behöver föras över till väsentlighets- och riskanalys. Avdelningen för äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri För att det ska bli tydligt vilka systematiska kvalitetsförbättringar som det finns behov av har alla enheter inom Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri dokumenterat metod för bedömning av egenkontroller, resultat, åtgärder samt analys med efterföljande uppföljning i kvalitetsledningssystemet. Arbetet fortsätter med att förtydliga processer där det finns behov av nytänkande i enlighet med kvalitetsprogrammet. Det fortsatta arbetet följs upp i kvalitetsmöten tillsammans med strateg, verksamhetscontroller och chefer samt med täta uppföljningar i tertialrapporter. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 18(18) --- [9 Patientsäkerhetsberättelse 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd..pdf] Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2026-01-12 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse 2025 för Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd start.stockholm Innehållsförteckning Inledning ....................................................................................................................................3 Sammanfattning ........................................................................................................................3 Grundläggande förutsättningar för säker vård .....................................................................4 Engagerad ledning och tydlig styrning ...............................................................................................5 Övergripande mål och strategier ....................................................................................................5 Organisation och ansvar ................................................................................................................7 En god säkerhetskultur .....................................................................................................................10 Adekvat kunskap och kompetens .....................................................................................................11 Patienten som medskapare ................................................................................................................12 Agera för säker vård ...............................................................................................................13 Egenkontroll .....................................................................................................................................13 Öka kunskap om inträffade vårdskador ............................................................................................14 Tillförlitliga och säkra system och processer ...................................................................................15 Säker vård här och nu .......................................................................................................................16 Riskhantering ...............................................................................................................................17 Stärka analys, lärande och utveckling ...............................................................................................18 Avvikelser ....................................................................................................................................19 Klagomål och synpunkter ............................................................................................................20 Öka riskmedvetenhet och beredskap ................................................................................................21 Mål, strategier och utmaningar för kommande år ..............................................................22 Bilagor Bilaga 1: Patientsakerhetsberattelse KG 2026 01 08 Bilaga 2: PSB 2025 KG Tabell- bilagor Egenkontrolleller 18 december Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 2(23) Inledning Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för den som vill ta del av del av den och den bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. Källa: Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024” Sammanfattning Under 2025 har verksamheten fortsatt att erbjuda trygg, säker och personcentrerad vård med helhetsperspektiv på människan, med särskilt fokus på patientsäkerhet och förebyggande av vårdskador. Systematiska riskbedömningar har genomförts för alla boende i syfte att förebygga fall, trycksår och undernäring. Patientsäkerhetsarbetet har utvecklats positivt genom tydlig ledning, teamarbete, kompetensutveckling och regelbundna kvalitetsförbättringar. Verksamhetschefen har aktivt Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 3(23) samverkat med interna och externa aktörer för att säkerställa hög kvalitet. Arbetet har präglats av teambaserad vård med patientens delaktighet i planering och genomförande av insatser. Kompetenshöjande insatser har genomförts inom läkemedelshantering, psykisk ohälsa hos äldre och palliativ vård och etik, värdegrund och bemötande, basal handhygien, Hjärt- och lungräddning (HLR) samt hjälpmedelskunskap främst avseende säkert sittande i rullstol. Palliativ vård har stärkts genom utbildning, utvecklade rutiner, reflektionsmöten efter dödsfall och samverkan med läkare. Basala hygienrutiner har upprätthållits kontinuerligt, inklusive månatlig infektionsregistrering och vaccinationer i samverkan med Familjeläkare. Endast enstaka fall av utbrottsbenägna infektioner rapporterades, vilket visar på effektivt förebyggande arbete. PPM-mätning under vecka 40 - 41 visade generellt god följsamhet till hygien- och klädregler, med behov av fortsatt påminnelse om handsprit före och efter vårdkontakt. Egenkontroller och riktade utbildningar har förstärkt följsamheten ytterligare. Kvalitetsinstrumentet Quality uppföljning, säkerhet, tillsyn och ansvar (QUSTA) visade att hälso-och sjukvårdspersonalen har god kännedom om rutiner inom palliativ vård, dokumentation, vårdhygien och medicintekniska produkter, med behov av fördjupad introduktion för nyanställda. Ett digitalt verktyg (Appva) för läkemedelssignering har avropats och planeras att implementeras april 2026 för att minska läkemedelsavvikelser. Fortsätta att minimera risken för vårdskada genom att Införa Hållbar Säkerhets Engagemang (HSE) som är en årlig enkät för att identifiera styrkor och utvecklingsområden för att skapa en tryggare och säkrare vård för alla. Dagverksamheten Koppargårdens vård- och omsorgsboende har Hälso-och sjukvårdsansvaret för dagverksamheten under tiden gästerna är på besök. Hälso- och sjukvårdsenheten har framtagit rutiner för delegering, läkemedelshantering, hjälpmedelsförskrivning, informationsöverföring, dokumentation, avvikelsehantering och samverkan, och här framgår tydligt ansvaret för berörd hälso-och sjukvårdspersonal. De godkända rutinerna presenterades även i samband med verksamhetsuppföljningen som gjordes under november. Skolörtens servicehus Avvecklingen av Skolörtens servicehus påbörjades i september 2024 och stängdes helt i september 2025. De boende har flyttat till nya långsiktiga och trygga boenden. Detta säkerställdes genom att beställarenheterna genomförde uppföljningar med berörda individer samt genom samverkansmöten för att möta frågeställningar från de boende och deras anhöriga/företrädare. Avvecklingen genomfördes enligt handlingsplan utan några komplikationer. Grundläggande förutsättningar för säker vård Nedan beskrivs mål och strategier, organisation och struktur för arbetet med att minska antalet vårdskador. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 4(23) För att kunna nå den nationella visionen ”God och säker vård – överallt och alltid” och det nationella målet ”ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada”, har fyra grundläggande förutsättningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Engagerad ledning och tydlig styrning En närvarande och engagerad ledning har varit avgörande för att skapa förutsättningar för en säker och effektiv verksamhet. Genom tydlig styrning, kontinuerlig uppföljning och ett aktivt stöd till medarbetarna har ledningen framställt grunden för en kvalitetsdriven organisation. En god säkerhetskultur En stark säkerhetskultur har präglats av öppenhet, lärande och ansvarstagande. Det innebär att verksamheten har hanterat avvikelser konstruktivt, att alla vågar lyfta upp risker och att förbättringsarbete är en naturlig del av vår vardag. Adekvat kunskap och kompetens Verksamheten arbetar ständigt för att säkerställa den kvalitet och patientsäkerhet som krävs och behövs finns, så att medarbetarna har rätt kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter. Detta innefattar både grundläggande utbildning, fortbildning samt möjligheter till reflektion och utveckling i vårt dagliga patientarbete. Patienten som medskapare Patientens delaktighet har varit central i vårdens utformning. Genom att involvera patienter och närstående som aktiva medskapare i vårdprocessen, har verksamheten kunnat höja kvalitet och säkerheten, samtidigt som individens behov och preferenser bättre tillvaratagits. Övergripande mål och strategier Patientsäker vård Inom verksamheten har vi arbetat med att fördjupa kompetensen inom patientsäkerhet på flera nivåer, bland annat genom utbildningsinsatser, förbättringsarbete, systematiska riskanalyser samt kontinuerlig uppföljning av avvikelser och åtgärder. Genom ett proaktivt och lärande förhållningssätt stärker vi vår förmåga att förebygga vårdskador och främja en kultur där patientsäkerheten är en integrerad del av det dagliga arbetet. Strategier för patientsäker vård: Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 5(23) • Evidensbaserade och strukturerade bedömningar av patientens hälsa och vårdbehov genomförs • Läkemedelshanteringen följer lagstiftning, styrdokument och ordinationer med samsyn och noggrannhet • Basal vårdhygien tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner. PPM mätning utförs • Avvikelser, synpunkter och klagomål hanteras systematiskt för att identifiera risker och förebygga vårdskador • Dokumentationen uppfyller lagkrav och interna riktlinjer • Kompetensutveckling säkerställs för all personal inom hälso- och sjukvården • Nationella kvalitetsregister används aktivt för riskbedömning och förbättring av patientsäkerheten • Kvalitetsmätningar med QUSTA genomförs för uppföljning och utveckling • Vårdinsatser präglas av värdegrund med respekt för patientens hela livssituation • Patientens delaktighet och integritet främjas genom tydlig dialog • Helhetssyn och individanpassade bedömningar som är grundläggande i vården • Ökad medvetenhet om patientsäkerhetskultur och personcentrerad vård som främjas av kontinuerligt arbete • Regelbunden utbildning som säkerställer rätt kompetens för patientsäkerhetsarbetet • Läkemedelshanteringen utvecklas och följs upp kontinuerligt med utbildning och rutiner • Tvärprofessionellt samarbete som främjar personcentrerad vård och kontinuerligt lärande. God vård i livets slutskede Att erbjuda god vård i livets slutskede är en central del av en värdig och personcentrerad hälso- och sjukvård. Vården ska präglas av trygghet, respekt, lindring av symtom samt ett nära samarbete med patienten och närstående. Inom verksamheten eftersträvar vi att varje person i livets slutskede får en vård som utgår från individuella behov, önskemål och värderingar. Fokus ligger på att säkerställa god smärtlindring, god kommunikation, kontinuitet i vårdkedjan och stöd till närstående. Det tvärprofessionella samarbetet är avgörande för att kunna erbjuda en helhetsorienterad vård som skapar trygghet i livets slutskede. Strategier för palliativ vård och god vård i livets slutskede: • Planera och utforma den palliativa vården för att möta både patientens och anhörigas krav och tillgodose behovet • Kontinuerligt förbättringsarbete som är baserat på erfarenheter av resultatet av genomförda kvalitetsregister • Personcentrerat arbetssätt som säkerställs genom utbildning av palliativa ombud och tvärprofessionellt samarbete mellan personalgrupper och inom personalgruppen. • Att i tidigt skedde uppmärksamma, upptäcka, förebygga och lindra smärta, ångest, oro och andra symtom • Brytpunktssamtal som hålls när inriktningen på vården ändras från livsförlängande till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 6(23) lindrande, där patient och anhöriga får vara delaktiga i beslut om vårdens utformning. • Palliativa utbildningar, nätverksträffar och ledarskapsutbildning inom områden Organisation och ansvar Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att se till att vårdgivaren har ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att man aktivt arbetar förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivaren har också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Vid händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska anmälan (lex Maria) göras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och ansvarig nämnd informeras. Nämndens ansvar Stockholms stad har uppdragit till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd att utgöra vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen för de verksamheter som bedrivs i egen regi i stadsförvaltningens geografiska område. Nämnden har det övergripande ansvaret för att den hälso- och sjukvård som erbjuds inom ansvarsområdet uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav på god och patientsäker vård. Vårdgivarens ansvar Med vårdgivare avses nämndens verksamheter med hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vårdgivaren ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen enligt hälso- och sjukvårdslagen har det övergripande ansvaret för ledning och planering av patientsäkerhetsarbetet i verksamheten och ansvarar för att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. I ansvaret ingår att utreda de händelser i verksamheten som har medfört eller kunde ha medfört en vårdskada. Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS/medicinsk ansvarig för rehabilitering MAR Den medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) funktion är reglerad i lag och förordning [1] och innebär att MAS ansvarar för att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens område som omfattas av hälso- och sjukvårdsansvar. Den medicinskt ansvarige för rehabilitering (MAR) har jämförbart uppdrag med MAS inom området rehabilitering. MAR och MAS har ett nära samarbete. Medarbetare Hälso- och sjukvårdspersonal har ett särskilt yrkesansvar som bland annat innebär att arbetet ska utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, vidare finns en skyldighet att rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, i syfte att bibehålla en hög patientsäkerhet. Utöver legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är även personal som utför uppgifter på delegering av legitimerad personal, hälso- och sjukvårdspersonal med det ansvar som då följer. [1] Enligt HSL (2017:30) 11 kap. 4 §. Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) 4 kap. 6 §. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 7(23) Samverkan för att förebygga vårdskador Extern samverkan Samverkan med läkarorganisationen: Det är regionen som ansvarar för läkarinsatserna inom vård-och omsorgsboendena. Verksamheterna har fasta läkare från Familjeläkarna som kontinuerligt besöker verksamheterna varje vecka, vid behov samt har jourverksamhet alla dagar, året runt. Ledningen, MAS, MAR och chef för läkarorganisationen har fysiska avstämningsmöten två gånger per år samt vid behov. Samverkan med Vårdhygien Stockholm: Vård och omsorgsboendena har avtal med Vårdhygien och genom det tillgång till rådgivning, undervisning samt stöd med att kvalitetsgranska den egna verksamheten. Samverkan gällande säker läkemedelshantering: Kvalitetsgranskningar via Apoteket AB ser årligen. Vid det fysiska granskningstillfället medverkar bland annat ansvarig chef, MAS, legitimerade sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och kvalitetsgranskare från Apoteket. Samverkan med nödvändig tandvård: Region Stockholms tandvårdsstöd erbjuds till berättigade patienter inom vård-och omsorgsboendena. Avtalat företag erbjuder munhälsobedömning och nödvändig tandvård till berättigad patient samt munvårdsutbildning till vård-och omsorgspersonal. Samverkansmöten mellan tandvårdsstödenheten och Mas sker två gånger per år samt vid behov. Samverkan med Palliativt kunskapscentrum (PKC): Region Stockholm och kommuner i Stockholms län samfinansierar PKC i Stockholms län. Verksamheten bedrivs i Stockholms läns sjukvårdsområdes regi. PKC erbjuder utbildningar för olika målgrupper och verksamhetstyper för att kunna möta personalens behov av kunskap. Årliga uppföljningar gällande genomförda åtgärder sker på förvaltningsnivå. Samverkan med Fotsjukvård: Medicinsk fotsjukvård erbjuds genom ett samverkansavtal som bland annat reglerar kostnader, remisshantering samt hygienrutiner. Uppföljningsmöten hålls årligen mellan utförare av fotsjukvård, verksamheterna och Mas. Samverkan med Röda Korsets högskola och Yrkesgymnasium: Verksamheterna har samverkansavtal med Röda Korsets högskola avseende praktikplatser för sjuksköterskestudenter samt samverkan med olika gymnasieskolor avseende praktikplatser för undersköterskeelever. Samverkan med leverantörer för Medicinsktekniska produkter (MTP): Samverkan sker med Sodexo och övriga leverantörer för vilka staden har ramavtal och serviceavtal gällande medicintekniska produkter för att säkerställa att endast hela och säkra produkter används. Intern samverkan Samverkan inom och med ledningsgruppen: Ledningsgruppen, områdeschef/ verksamhetschef, enhetschef för legitimerad personal samt sex enhetschefer träffas varje vecka för att behandla operativa, strategiska frågor, fatta beslut kring resursfördelning kopplat till patientsäkerhet samt analysera resultat, effekter samt lärande av nya arbetssätt. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdspersonal Regelbundna möten hålls för all legitimerad personal. Syftet är att säkerställa Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 8(23) informationsöverföring och erfarenhetsutbyte i yrkesspecifika frågor. MAS och MAR bjuds in till dessa möten. Samverkan med Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) och rehabiliteringspersonal. Samverkan mellan omvårdnadspersonal, OAS och rehabiliteringspersonal sker vid regelbundna dagligt förekommande möten. Samverkan i tvärprofessionella team med legitimerad personal, omvårdnadspersonal och ansvarig chef sker med regelbundenhet för att planera och följa upp boendes hälsotillstånd, planerade samt vidtagna åtgärder. Samverkan med dietist. Dietisten stödjer verksamheterna genom att genomföra utbildningsinsatser, planera genomförandet av nattfastemätning samt besöker regelbundet varje verksamhet allt i nära samarbete med enhetschefer, legitimerad personal och omvårdnadspersonal. Samverkan kvalitetsrådsmötet – hälso- och sjukvårdsinriktning: Kvalitetsrådsmötet genomförs regelbundet där enhetschef, legitimerad personal, kvalitetsombud, MAS och MAR deltar. Vid träffarna går man igenom sammanställningar av hälso-och sjukvårdsavvikelser, diskuterar i syfte att sprida lärande av resultat och insatta åtgärder vidare till medarbetare. Samverkan med dokumentationsansvarig för hälso-och sjukvårdsdokumentation Sker med regelbundet förekommande fysiska möten med legitimerad personal. Innehållet vid träffarna utgår från identifierade behov i verksamheten, riskområden, vårdprocessen eller nyheter i journalsystemet. Samverkan med Akademisk Klinisk Adjunkt (AKA) och Kompetens och träningscenter (KTC): KTC är ett specialutrustat träningscenter som riktar sig till medarbetare och studenter inom äldreomsorgen vilket skapar möjlighet för en långsiktig kompetensförsörjning. Här får medarbetare möjlighet att träna på ett kvalificerat omhändertagande och utveckla sina kliniska färdigheter för att kunna erbjuda en trygg och säker vård och omsorg av äldre som har behov av äldreomsorg. Insatserna erbjuds/sker både enskilt och i team. Samverkan med KTC sker fortlöpande för att säkerställa kunskapen hos medarbetarna. Verksamheten nyttjar de utbildningsinsatser som erbjuds. Samverkan med Beställarenhetens chefer samt biståndshandläggare sker regelbundet vid möten med verksamheten i syfte att identifiera och vidareutveckla frågor som uppkommer vid inflyttning, utflyttning eller uppföljning av korttidspatienter. Beställarenheten genomför årliga individuppföljningar och presenterar sammanställda resultat under hösten. Samverkan med MAS och MAR Områdeschef och enhetschef för Hälso- och sjukvårdsgruppen har regelbundna möten med Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) för informationsutbyte och dialog kring patientsäkerhet. Informationssäkerhet Verksamheten hanterar personuppgifter i dokumentation av hälso- och sjukvårdsjournaler, socialjournaler samt i personaladministrativa system, med skydd enligt General Data Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 9(23) Protection Regulation (GDPR). Informationssäkerheten är systematiskt integrerad för att garantera trygga och pålitliga system, särskilt med hänsyn till det rådande säkerhetsläget. Fastställda rutiner reglerar säker informationsöverföring både internt och externt för att skydda personuppgifter. All personal genomgår utbildning i informationssäkerhet och GDPR för att bibehålla en hög säkerhetsmedvetenhet. Vid patientinflyttning informeras och samtycke inhämtas för sammanhållen journalföring, registrering i kvalitetsregister, informationsdelning med andra vårdgivare samt närståendes medverkan i vården. Verksamheten följer Stockholms stads IT- och informationssäkerhetspolicy och har genomfört en informationssäkerhetsklassning med metoden KLASSA, där dokumentationssystemet bedöms kräva högst skyddsnivå. En handlingsplan med prioriterade åtgärder har implementerats i enlighet med patientdatalagen, GDPR, The Directive on security of network and information systems (NIS) och International Organization for Standardization (ISO). Legitimerad personal och chefer har genomgått NIS-utbildning. Hälso- och sjukvårdspersonalen använder SITHS-kort för identifiering, inloggning och signering i system där patientinformation hanteras. Det är enhetschef som lägger beställning för behörigheter och som ansvarar att dessa avslutas när anställningen upphör. Behörigheter till vårdinformation i Vodok och NPÖ tilldelas efter noggrann bedömning, där samtliga medarbetare skriver sekretessförbindelse vid anställning. Regelbundna loggkontroller, som enhetschef ansvarar för minst två gånger per år, säkerställer att obehörig åtkomst inte förekommer. Innan införande av nya system med personuppgifter sker alltid en klassificering som informationssäkerhetssamordnare ansvarar för enligt stadens riktlinjer. En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. Verksamheten arbetar strukturerat för att förebygga vårdskador genom att rapportera, analysera och följa upp negativa händelser, synpunkter och avvikelser. Lärdomar tas tillvara och återförs kontinuerligt till verksamheten i form av konkreta åtgärder. Verksamheten värnar om ett öppet arbetsklimat där medarbetare uppmuntras att rapportera händelser utan oro för skuld eller repressalier samt motiveras till att uppmärksamma risker och komma med förbättringsförslag. Tid för samverkan, lärande och reflektion ges på Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 10(23) exempelvis teamträffar, morgonmöten, arbetsplatsträffar och kvalitetsråd. Fokus är att förbättra system och arbetsprocesser, inte på att peka ut individer och att skapa en lärande miljö där ansvar delas och utveckling uppmuntras. Genom en aktiv närvaro och styrning skapar ledningen förutsättningar för medarbetare att arbeta med utveckling och förebyggande insatser. Säkerhets- och arbetsmiljöarbetet bedrivs i nära samarbete med skyddsombud och personalrepresentanter. En god arbetsmiljö skapar förutsättningar för hög patientsäkerhet, där samverkan och välfungerande team är avgörande för att förebygga risker i verksamheten. För att fortsätta att minimera risken för vårdskada införs Hållbar Säkerhets Engagemang (HSE) som är en årlig enkät för att identifiera styrkor och utvecklingsområden för att skapa en tryggare och säkrare vård för alla. Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Kompetensutveckling och fortbildning För att säkerställa en trygg och kvalitativ vård, erbjuder verksamheten samtliga medarbetare kontinuerlig kompetensutveckling genom utbildningsinsatser som basala hygienrutiner, demenskunskap, hjärt- och lungräddning HLR, nutrition, munhälsa, läkemedelshantering och yrkessvenska/språksatsning. Det samordnas även specifika utbildningar i samarbete med hygiensjuksköterska som till exempel kring MRSA och andra vårdrelaterade infektioner. Kompetensförsörjning och säker bemanning Verksamheten arbetar efter en årlig kompetensförsörjningsplan som omfattar samtliga personalgrupper. Den kartlägger nuläge och framtida behov, samt ligger till grund för schemaläggning och fortbildning. Riskbedömningar görs inför semesterperioder för att säkerställa bemanning utifrån kompetens. Vid rekrytering används fastställda kompetenskrav. Verksamheten har haft låg personalomsättning, vilket bidrar till kontinuitet och stabilitet och har inte heller anlitat hyrpersonal/konsulter. Hälso- och sjukvårdspersonal uppfyller behörighetskraven och arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Ett särskilt schemaläggningsupplägg innebär att all legitimerad personal tjänstgör samtidigt en dag i veckan, vilket möjliggör gemensamma kompetenshöjande aktiviteter. Utbildningsinsatser Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 11(23) Utöver webbutbildningar har även insatser som Äldreomsorgslyftet genomförts. Kliniskt träningscentrum (KTC) har använts för praktisk träning för legitimerade studenter som går sin verksamhetsförlagda utbildning i verksamheten. Samarbete med Röda Korsets Högskola har fortsatt under 2025, vilket stärker kompetensförsörjningen av sjuksköterskor på sikt. Under 2026 planerar verksamheten även att ta emot arbetsterapeut-och fysioterapeutstudenter. Förflyttningsutbildning För att säkerställa patientens säkerhet vid lyft och förflyttningar genomför rehabiliteringspersonalen utbildningar riktade till omvårdnads- och legitimerad personal. Fokus för utbildningen är att ge personalen nödvändig kunskap och praktisk färdighet i säker förflyttningsteknik, vilket är avgörande för att förebygga både vårdskador och personskador. Dessa utbildningar hålls inför sommaren vid ett flertal tillfällen samt regelbundet under året för att säkerställa att all personal har uppdaterade kunskaper. Momentet förflyttning med personlyft gås igenom och får endast utföras av personal som gått utbildningen. Patienten som medskapare En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt skapar tillit och förtroende. Vid inflyttning och vid behov erbjuds och genomförs vårdplaneringar. Patienten och efter samtycke, närstående erbjuds möjlighet att medverka i planering, genomförande och uppföljning av planerad och given vård och omsorg. Det multiprofessionella teamet, med sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och omvårdnadspersonal arbetar personcentrerat i nära samverkan med patienten. Utifrån teamets bedömningar och analyser utformas individuella vårdplaner upprättade efter patientens behov och önskemål. Levnadsberättelsen, där patienten och/ eller närstående skriver ner fakta och händelser av betydelse för patienten används för att ytterligare stärka den individuella anpassningen av vården och omsorgen. Vid palliativ vård erbjuds patienten, och efter samtycke anhöriga, delaktighet i brytpunktssamtal som hålls av ansvarig läkare i samråd med omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vårdens inriktning och mål tydliggörs med fokus på livskvalitet. Vid medicinska planering så som vid läkemedelsgenomgång med läkaren erbjuds patienten och eller närstående att vara delaktig. Delaktighet främjas genom att regelbundna boenderådsmöten genomförs. Där ges boende möjlighet att påverka för dem viktiga frågor, framföra behov och önskemål samt synpunkter. För att utveckla och förbättra den vård och omsorg som ges tar verksamheten emot klagomål Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 12(23) och synpunkter muntligen, via digitala funktionsbrevlådor eller via de fysiska brevlådor som finns i verksamheten. Agera för säker vård Ett fortlöpande förbättringsarbete, som bygger på lärande och utveckling, till exempel en förbättringsmodell, är en viktig grund för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Egenkontroll Egenkontroller ingår i det systematiska kvalitetsarbetet och genomförs med frekvens och omfattning utifrån skattade risker i syfte att skapa förbättringar som riktas mot specifika utvecklingsområden i verksamheten. Under året har verksamheten genomfört regelbundna egenkontroller. Resultaten analyseras, åtgärder vidtas och effekterna följs upp gemensamt i teamet med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, omvårdnadspersonal, enhetschefer och enhetschef för hälso- och sjukvård. Uppföljning sker löpande i mötesforum för hälso- och sjukvårdspersonal samt i verksamhetens kvalitetsråd i nära samverkan med MAS och MAR. Resultaten jämförs med tidigare data, andra verksamheter samt nationella och regionala resultat. Sammanfattning av egenkontroller och resultat Dokumentation: Resultat visar att riskbedömningar på individnivå samt uppförande av hälsoplaner utförs inom riktlinje och att kvaliteten på dokumentationen är god. Ett utvecklingsområde är att dokumentera analys och vidta åtgärder vid de tillfällen då ett resultat av utförd riskbedömning inte stämmer överens med patientens verkliga funktionstillstånd eller förhållanden. Ytterligare ett förbättringsområde är att informationsflödet om patientens aktuella status och åtgärder ska gå som en ”röd tråd” genom hälso-och sjukvårdens samt den sociala dokumentationen. Loggkontoller i hälso-och sjukvårdsjournalen samt i Nationell patienten översikt (NPÖ) har genomförts utan anmärkning. Läkemedelshantering: Läkemedelssigneringar kontrolleras månatligen och tas upp på kvalitetsråd. Resultat visar att missade signaturer av givna doser läkemedel har minskat från 938 tillfällen 2024 till 685 tillfällen i år. Läkemedelsgenomgångar sker enligt rutin och resultatet visar på god följsamhet. Kvalitetsuppföljningar av Apoteket utförs en gång per år, senaste granskningens anmärkningar är åtgärdade. Egenkontroll av läkemedelsdelegeringar utförs kvartalsvis, resultat visar på god följsamhet till gällande riktlinje. Narkotikakontroller sker månatligen, resultat visar inte på någon allvarlig avvikelse. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 13(23) Hygien samt vårdrelaterade infektioner: Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler utförs en gång i månaden. Resultat visar att personal har långa naglar och brister att desinficera händerna innan handskpåtagning. Feedback och information om basala hygienrutiner till personalen har givits på APT-möten och kvalitetsråd vilket har förbättrat följsamheten under hösten. Hygienutbildning för omvårdnadspersonal är planerad våren 2026. Registrering av vårdrelaterade infektioner utförs månatligen och visar stabilt resultat 22 smittor 2024 och 22 smittor 2025. Medicintekniska produkter (MTP): Regelbundna funktionskontroller och besiktningar görs enligt tillverkarens rekommendationer och signeras. Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. Hantering och utredning av avvikelser När en avvikelse upptäcks vidtas omedelbart åtgärder för att förhindra eller begränsa vårdskada. Alla avvikelser bedöms av legitimerad personal och följs upp av verksamhetschef och enhetschef för hälso-och sjukvård, vid behov med stöd av MAS/MAR. Vid allvarlig eller risk för allvarlig avvikelse kontaktas MAS eller MAR skyndsamt för kännedom av ansvarig chef. Verksamhetens utredning genomförs skyndsamt, senast inom tio arbetsdagar, för att klarlägga händelseförlopp, bakomliggande orsaker, analysera, planera ytterligare åtgärder och snabbt kunna förhindra upprepning. Vid misstanke om allvarlig vårdskada ansvarar MAS/MAR att starta en fördjupad utredning och att göra en bedömning om avvikelsen ska rapporteras enligt Lex Maria till Inspektionen för vår och omsorg (IVO). Utredningar leder till handlingsplaner med identifierade förbättringsåtgärder samt tidsplan för genomförande och uppföljning. Genom analys av inträffade vårdskador skapas ett ökat kunskapsunderlag som möjliggör riktade och prioriterade åtgärder. Åtgärder följs upp systematiskt för att säkerställa att de fått avsedd effekt och att rutiner efterlevs. Erfarenheter och kunskap från inträffade vårdskador, avvikelser, utredningar och anmälningar sprids strukturerat inom verksamheten genom dialogmöten, arbetsplatsträffar och kvalitetsråd. MAS och MAR deltar vid genomgångar för att sprida information och kunskap utifrån resultat av den fördjupade utredningen samt gällande anmälan enligt Lex Maria. För att främja en öppen, icke skuldbeläggande kultur ligger fokus på händelsen, Det samlade lärandet Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 14(23) används som grund för ett kontinuerligt förbättringsarbete med målet att höja patientsäkerheten och kvaliteten på given vård och omsorg. • Under 2025 skickades en Lex Maria anmälan in till IVO som är avslutad. • Under 2025 hade verksamheten två fördjupade hälso-och sjukvårdsutredningar, så kallade Lex Maria utredningar som inte ledde till någon anmälan till IVO. • Under 2025 skickades en Lex Sarah anmälan in till IVO som är avslutad. • Under 2025 hade verksamheten två SoL-avvikelser som hanterats. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. Hälso- och sjukvården innefattar många processer där riskmoment kan förekomma. För att säkerställa hög patientsäkerhet arbetar verksamheten enligt principen att rätt patient ska få rätt vård i rätt tid. Tydliga system, rutiner och egenkontroller utförs enligt årshjul som stödjer personalen i ett tryggt och kunskapsbaserat arbetssätt. För att identifiera risker registrerar verksamheten i kvalitetsregister så som Senior Alert, Palliativregistret samt Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)- registret. Resultatet används i verksamhetens långsiktiga arbete med patientsäkerhet och kvalitetsutveckling. Teammöten hålls regelbundet i verksamheten enligt fastställt årshjul, där en tvärprofessionell bedömning görs av den enskildes risker och behov och åtgärder planeras. Det förebyggande arbetet för att förhindra smitta och smittspridning har fortsatt varit prioriterat. Samtliga medarbetare genomgår årligen hygienutbildning. Följsamhet till basala hygienrutiner följs upp genom egenkontroller. Verksamheten har haft kontinuerliga kontakter och samverkar med vårdhygien och smittskydd för att säkerställa ett korrekt omhändertagande vid misstänkt eller konstaterad smitta. Infektionsregistrering sker månatligen. Punktprevalensmätningar utförs. Handlingsplaner tas fram och följs upp vid behov. I samverkan med Familjeläkarna har vaccinationer genomförts enligt rekommendationer. Verksamheten planerar att både en enkel och en fördjupad läkemedelsgenomgång av den boendes läkemedelsordinationer sker minst två gånger per år. Resultat visar att läkemedelsgenomgångar genomförs för alla patienter. Detta resultat jämförs med fakta om Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 15(23) läkemedelsgenomgångar från läkarföretaget, vilket överensstämmer. Årlig kvalitetsgranskning av läkemedelsförrådet och läkemedelshantering sker via Apoteket AB. Resultatet av granskningen innehåller förslag på förbättringsområden som används för vidare verksamhetsutveckling och för att säkerställa hög kvalitet och patientsäkerhet i hanteringen av läkemedel. Det förebyggande arbetet med nutritionsprocessen utifrån fastställda rutiner har fortsatt i samarbete med dietisten. Verksamheten har en strukturerad och systematisk process för att hantera avvikelser,klagomål och synpunkter. Den strukturerade händelseanalysen genomgår fem steg: identifiera, värdera, åtgärda, följa upp och rapportera. Legitimerad personal ansvarar för att registrera hälso-och sjukvårdsavvikelsen i avsett journalsystem. Ansvariga chefer på respektive våningsplan ansvarar för att säkerställa att avvikelser hanteras på ett korrekt och effektivt sätt. Varje inrapporterad händelse utreds noggrant för att identifiera bakomliggande orsaker, vidta lämpliga åtgärder och följa upp dessa. När en avvikelse rapporteras görs en bedömning av händelsens allvarlighetsgrad samt en uppskattning av sannolikheten för att en liknande händelse inträffar igen. Detta görs för att avgöra om rutiner eller riktlinjer behöver revideras för att förhindra att risker upprepas. Vid vårdskada eller misstanke om vårdskada informeras patienten och närstående. Patientens upplevelse efterfrågas som en del av utredningen. Lärande och förbättring har varit en central del av arbetssättet. Erfarenheter från inträffade skador och avvikelser används för att stärka riskvärdering, förbättra åtgärder och förhindra framtida händelser. Effekten av vidtagna åtgärder följs kontinuerligt upp och återkopplas till personalen. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Verksamheten har en hög beredskap för att hantera identifierade oväntade händelser och situationer vilket är av vikt för att kunna agera snabbt vid störningar. Kunskap och stöd finns tillgängligt för samtliga medarbetare och är väl förankrat inom organisationen. En kris- och kontinuitetsplan är upprättad, och både krisledningen och dess information är känd av alla medarbetare. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 16(23) Verksamheten arbetar aktivt med kontinuitetsplanering för att säkerställa verksamhetens fortsatta funktion vid störningar, som IT-avbrott, strömavbrott eller smittspridning. Planeringen syftar till att minimera avbrottstider och säkerställa trygg och säker vård även under krissituationer. Planeringen omfattar även säkring av kritiska försörjningssystem, såsom förbrukningsmaterial, skyddsutrustning, läkemedel och journalhantering. Verksamheten har en robust beredskap för att hantera krissituationer, vilket är avgörande för att säkerställa kontinuiteten i hälso- och sjukvården under svåra perioder. Genom samverkan med andra aktörer inom stadsdelen stärks beredskapen för att hantera störningar och säkerställa att vården kan fortsätta utan att äventyra patientsäkerheten Säkerhet och Riskhantering i Verksamheten Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt vilket gör det viktigt att snabbt kunna agera vid störningar och avvikelser för att upprätthålla hög patientsäkerhet. • Nationell patientöversikt (NPÖ) är en tjänst som möjliggör för vårdgivare att dela journalinformation mellan olika aktörer inom hälso- och sjukvården. Tjänsten bidrar till en mer sammanhållen och säker hälso-och sjukvård då informationsöverföringen garanteras. Verksamhetens legitimerade personal har tillgång till NPÖ för de patienter som givit sitt samtycke. • Verksamheten har inte under gångna året anlitat någon inhyrd personal. • Vid nyinflyttning av patienter samt vid förändrade hälsotillstånd gör planeringsansvarig sjuksköterska i samarbete med kontaktperson, sjukgymnast och arbetsterapeut riskbedömningar enligt validerade bedömningsinstrument avseende fallrisk, risk för undernäring, risk för trycksår samt ohälsa i munnen. • Verksamhetsledningen genomför regelbundet riskanalyser för att säkerställa att verksamhetens arbetssätt, rutiner och arbetsmiljö är anpassade efter aktuella förutsättningar. Riskanalyser genomförs vid förändringar inom vård och omvårdnad, arbetsmiljö samt organisation. • En mer omfattande risk- och konsekvensanalys genomförs vid större förändringar, exempelvis vid organisatoriska förändringar eller förändringar i rutiner och arbetssätt. Verksamheten arbetar kontinuerligt med att identifiera och hantera riskområden. Detta görs genom: • Händelserapporter och avvikelser från personalen • Synpunkter och klagomål från patienter, anhöriga eller andra myndigheter • Protokoll från teammöten • Inspektioner från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) • Inspektioner från Arbetsmiljöverket(AMV) Dessa synpunkter och rapporter analyseras och sammanställs för att identifiera eventuella systematiska risker och förbättringsområden. Riskhantering Säker vård förutsätter god kompetens, ett professionellt och etiskt förhållningssätt samt Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 17(23) välfungerande samarbete mellan professioner. Alla medarbetare bär ett personligt ansvar i arbetet med att upprätthålla en trygg och säker vård. Risker identifieras, bedöms och hanteras på både organisatorisk och individnivå, med utgångspunkt i att vården är en komplex miljö där människa, teknik och organisation samverkar. Riskarbetet är integrerat i det dagliga arbetet och förstärks genom regelbundna riskanalyser, särskilt vid förändringar i organisation, vårdprocesser eller arbetsmiljö. Underlag för riskidentifiering hämtas från händelserapporter, avvikelser, synpunkter och klagomål, samt från externa aktörer såsom Patientnämnden och IVO. På individnivå genomförs strukturerade riskbedömningar av legitimerad personal för att förebygga exempelvis fall, undernäring och trycksår. Riskhanteringen följer en tydlig process i fem steg: identifiera, värdera, åtgärda, följa upp och rapportera. Arbetet präglas av lärande, där inträffade händelser används för att stärka förebyggande åtgärder och minska risken för upprepning. Uppföljning och egenkontroller sker inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet enligt ledningssystemet. Riskhanteringen är välstrukturerad och proaktiv, med tydliga ansvarsområden och etablerade metoder för både övergripande riskanalyser och individnära riskbedömningar. Kombinationen av formella analyser, kontinuerlig uppföljning och daglig riskmedvetenhet skapar goda förutsättningar för att upptäcka risker i tid. Verksamheten skiljer mellan riskanalys (övergripande och förebyggande) och riskbedömning (konkret och individfokuserad), vilket bidrar till mer träffsäkra åtgärder. Att även genomföra riktade riskbedömningar inom områden som hot och våld, suicid och extrem värme visar på en bred och situationsanpassad riskmedvetenhet. Eftersom förutsättningarna snabbt kan förändras är det viktigt att kunna upptäcka och hantera störningar i nära anslutning till att de uppstår. Det systematiska kvalitetsarbetet baseras på kartlagda processer och genomförda riskanalyser, och följs upp genom regelbundna egenkontroller enligt stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS). Resultat analyseras och leder till nödvändiga förbättringsåtgärder. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Verksamheten arbetar kontinuerligt med förbättring genom systematisk analys, lärande och Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 18(23) uppföljning av statistik och egenkontroller. Genom att utvärdera både positiva och negativa händelser identifieras faktorer som stärker säkerhet, kvalitet och hållbarhet, samtidigt som risker för vårdskador minskar. Ett helhetsperspektiv på systemet gör det möjligt att förstå bakomliggande orsaker och rikta utvecklingsinsatser mot områden med större sårbarhet. Avvikelsehanteringen är strukturerad och bygger på tydliga rutiner för rapportering, orsaksanalyser och uppföljning av vidtagna åtgärder. Resultat sammanställs och återkopplas regelbundet till medarbetare för att säkerställa lärande och förbättring av arbetssätt och rutiner. En stark säkerhetskultur har varit central i verksamheten. Alla medarbetare har ansvar för att rapportera avvikelser och bidra till en öppen dialog kring risker och förbättringsområden. Genom ett gemensamt engagemang skapas en trygg vård och en god arbetsmiljö. Säkerhetskulturen stärker både personalens och patienternas välmående. En trygg och stödjande arbetsmiljö gör det möjligt för medarbetarna att fokusera på att ge säker vård, vilket ytterligare förebygger vårdskador och främjar hög kvalitet i verksamheten. Verksamheten registrerar i Senior Alert, Palliativregistret samt Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)-registret i sitt långsiktiga arbete med patientsäkerhet och kvalitetsutveckling. Resultat från Senior Alert visar att majoriteten av enheterna arbetar strukturerat och når goda nivåer i det vårdpreventiva arbetet. Vissa enheter behöver riktade insatser till exempel gällande genomförande av planerade åtgärder samt förbättringsinsatser inom munhälsa och nutrition för att säkerställa enhetlig kvalitet och minska risken för vårdskador. Resultat från Palliativregistret visar goda resultat gällande att läkemedel som ges vid vård i livets slut samt att vårdplan skapas. Resultat visar på vissa områden som inte når upp till målvärdena. Det gäller dokumenterad munhälsobedömning, symtomskattning och smärtskattning under sista levnadsveckan. Dessa områden är utvecklingsområden. Resultat Beteendemässiga och BPSD-registret visar att antalet registreringar i BPSD- registret har varit 68 stycken under år 2025 och 73 stycken under 2024. Antalet permanenta boende har varit färre detta år än 2024 vilket kan vara en förklaring till minskat antal registreringar i BPSD-registret. Dokumentationsgranskningar görs regelbundet två gånger per år och åtgärder följs upp enligt handlingsplan. Avvikelser Kommunikation och samarbete i avvikelsehantering Verksamheten har skapat olika mötesforum för att diskutera/reflektera och följa upp avvikelser, vilket bidrar till ökad medvetenhet och förbättrad förmåga att hantera hälso- och sjukvårdens insatser. Några av de regelbundna forumen inkluderar: Ledningsgruppsmöten, kvalitetsråd och arbetsplatsträffar där personalen kontinuerligt diskuterar de utmaningar som finns och planerar åtgärder för att minska risken för vårdskador. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 19(23) Teamträffar och drop-intillfällen där chefer och medarbetare aktivt diskuterar förbättringsåtgärder och möjliga störningar i närtid Dessa forum har varit viktiga för att säkerställa att alla medarbetare är medvetna om verksamhetens mål, rutiner och förbättringsområden och för att skapa ett öppet klimat där alla kan bidra till säkerhetsarbetet. Vid varje Lex Sarah och Lex Maria anmälan, gör verksamheten en noggrann uppföljning för att säkerställa att vidtagna åtgärder har gett effekt och implementerade rutiner efterföljs, samt vilka relevanta lärdomar verksamheten har haft utav anmälningar. Vidtagna åtgärder innebär också att verksamheten aktivt har strävat efter att höja säkerheten och kvaliteten i vården för att förhindra vårdskador. Resultat avvikelser: Fallstatistik visar att verksamheten hade 333 fall under 2025 och 346 fall 2024, en liten minskning, i rätt riktning. Antal fall som lett till fraktur ökande från 9 stycken 2024 till 12 stycken 2025. Förändringar i patientgruppen, med fler självgående men sköra patienter samt upprepade fall hos vissa individer har sannolikt påverkat utfallet. Uteblivna eller dubbeldos av läkemedel för 2025 är 19 tillfällen, under 2024 var det 47 tillfällen. Missade signaturer på signeringslistor har minskat från 938 tillfällen 2024 till 685 tillfällen i år. Avvikelser har granskats månadsvis för att säkerställa följsamhet till rutin. Insatser som ökad kollegial granskning av signering två gånger dagligen och förstärkt läkemedelsutbildning har införts för att minska avvikelser, vilket har gett en positiv effekt. Under 2026 planeras digital signering att införas. En av de största framgångarna under året har varit den snabba hanteringen av avvikelser där alla utredningar har blivit klara inom angiven tidsram på tio arbetsdagar. Återkopplingen till rapporterande medarbetare, både internt och externt, har också fungerat mycket bra. Detta har lett till en ökad medvetenhet hos personalgruppen om vilka brister som orsakade avvikelsen. Ett identifierat förbättringsområde är dock hanteringen av avvikelser i interna journalsystemet, där det behövs ytterligare arbete för att säkerställa att alla avvikelser avslutas och dokumenteras korrekt. Klagomål och synpunkter Verksamheten ser klagomål och synpunkter som en viktig del av kvalitetsarbetet och en möjlighet till utveckling. Genom att ta emot och analysera feedback kan både brister åtgärdas och fungerande delar av verksamheten stärkas. En öppen och konstruktiv inställning bidrar till lärande och förbättrade arbetsprocesser. Tydliga rutiner och ansvarsfördelning säkerställer korrekt hantering av klagomål. Verksamhetschefen ansvarar för att ärenden hanteras och rapporteras enligt gällande krav, medan enhetschefen deltar i utredning och uppföljning. Vid allvarliga eller komplexa fall Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 20(23) hålls individuella dialoger med berörd personal för att dokumentera åtgärder och utvecklingsmöjligheter. Klagomål diskuteras och följs upp i kvalitetsråd och på arbetsplatsträffar, där medarbetare deltar i lärande och beslutar om förbättringsåtgärder. Vid behov hålls även möten med patienter eller anhöriga för att säkerställa transparens och respektfull hantering. Erfarenhetsutbyte sker genom fallbeskrivningar och reflektion kring förbättringsområden. För att skapa struktur används mallar för inrapportering samt klassificeringssystem för att bedöma allvarlighetsgrad och prioritera åtgärder. Alla klagomål utreds grundligt av verksamhetschef och enhetschef. Utredningen ska slutföras inom tio arbetsdagar och leda till en tydlig åtgärdsplan samt återkoppling till den som lämnat synpunkten. Ärenden registreras och diarieförs enligt fastställda rutiner. Sammanställning och statistik Under 2025 registrerades totalt 21 klagomål och synpunkter inom verksamheten som berör främst områden som omvårdnad, kommunikation, information, uteblivna insatser och bemötande. En synpunkt var av positiv karaktär. Under 2024 hade verksamheten 33 registrerade synpunkter och klagomål. Vi ser att antalet klagomål har minskat jämfört med tidigare år, vilket är ett väntat resultat av vårt förebyggande arbete. Ansvariga chefer sammanställer alla dokument inför internutredningar, gör en analys och bedömning, samt föreslår åtgärder, inom tio arbetsdagar. Verksamheten har anpassat sig till de nya rutiner som stadsdelsförvaltningen införde under året och har samtidigt genomfört utbildningstillfällen för personalen kring hantering av synpunkter och klagomål. De nya rutinerna har också bidragit till korrekt registrering i systemet, vilket ytterligare förbättrat processen. Specifika typer av synpunkter som är överrepresenterade, till exempel frågor kring bemötande, prioriteras inför nästa år i utbildningssyfte för att minska antalet återkommande klagomål. Under 2025 utformade verksamhet en tydlig information om vart ska man vända sig om man vill lämna synpunkter, informationen finns i varje boendes rum och allmänna ytor för boende, anhörig och allmänheten Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 21(23) Verksamheten tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att säkerställa hög kvalitet och patientsäkerhet. Verksamhetens riskhantering sker genom analys och åtgärder på individnivå och på verksamhetsnivå i samband med riskbedömningar, avvikelsehantering och egenkontroller. Ett prioriterat område för 2026 är att vidareutveckla verksamhetens arbetssätt med läkemedelshantering genom digital signering. I syfte att mäta och förbättra patientsäkerheten och arbetsmiljön planerar verksamheten under 2026 att införa Hållbar Säkerhets Engagemang (HSE) för att identifiera styrkor och utvecklingsområden. Kontinuitetsplanering och beredskap Verksamheten har en tydlig och långsiktig strategi för kompetensförsörjning, vilket är en förutsättning för att möta framtida utmaningar. Denna strategi säkerställer att personalen har rätt kompetens både under normala förhållanden och i krissituationer. Verksamheten har samverkansavtal med Röda Korsets högskola och samverkar med Yrkesgymnasium vilket ger en möjlighet till stärkt kompetensförsörjning på sikt. För att säkerställa att verksamheten kan anpassas till förändrade förhållanden, både på kort och lång sikt, är det avgörande att etablera effektiva rutiner och beredskapsplaner för att hantera oförutsedda händelser. Under året har verksamheten genomfört risk- och sårbarhetsanalyser och arbetat systematiskt med uppföljning av åtgärder samt förbättring av kontinuitetsplanering. Arbetet med att stärka dessa processer kommer att fortsätta under 2026. Mål, strategier och utmaningar för kommande år Planer för 2026 • Implementera digitala verktyg för läkemedelssignering och dokumentation (Appva) I syfte att säkerställa följsamhet till läkemedelsordination • Minimera risken för vårdskada genom att införa Hållbar Säkerhets Engagemang (HSE) i syfte att mäta och förbättra patientsäkerheten och arbetsmiljön inom svensk hälso- och sjukvård, där man kartlägger säkerhetskulturen genom en årlig enkät för att identifiera styrkor och utvecklingsområden för att skapa en tryggare och säkrare vård för alla. • Fokus på orsaksanalys, uppföljningar och åtgärdsarbete vid avvikelsehantering. • Apotekets utbildning, inför delegeringar av läkemedelshantering samt vid förlängning av dessa delegeringar i syfte att säkerställa omvårdnadspersonalens kunskapsnivå Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 22(23) gällande läkemedelshantering vid delegering för säker läkemedelsadministration. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Patientsäkerhetsberättelse 23(23) --- [10 Uppföljning av avtal 2025..pdf] Hässelby-Vällingby 16523 Hässelby stadsdelsförvaltning susanne.rydberg-lif@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (2) Redovisning -Uppföljning av avtal 2025 Avtalet avser Avtalsperiod Option Följs upp månad Kost Koppargården 2024-05-01-2027-04-30 1 år Okt Matlådor 2023-09-15-2026-09-14 1 år Sep Städ egna hem 2022-04-19-2026-04-18 Sep Städ 2022-01-01-2026-08-31 Okt Mark och anläggning 2025-04-01-2027-03-31 1+1 Dec Strandbad 2022-04-01-2026-03-31 Dec Inköp och leverans av 2024-04-01-2026-03-31 2 år Okt dagligvaror Tvätteritjänster till 2023-09-18-2027-09-17 Nej Sep hemtjänsten Daglig verksamhet 2023-03-01-2029-02-28 3 år Dec Fyra gruppbostäder 2023-03-01-2029-02-28 3 år Dec Ett korttidsboende 2023-03-01-2029-02-28 3 år Dec Trygghetslarm 2019-07-02-2027-06-30 Okt Koppargården Parkskötsel och Till 2027-09-31 Dec renhållning Redovisning av genomförda uppföljningar Kost till Koppargården Vid uppföljning av avtal noterades att andelen ekologiska varor inte levererades enligt avtal. Leverantören har här en åtgärdsplan och har även bytt underleverantör. Information om hur mycket ekologiskt som levererats rapporteras varje månad till Koppargården och till förvaltningens upphandlare. Parkskötsel och renhållning Vite har utkrävts två gånger för avtalet med Björnentreprenad AB för parkskötsel och renhållning. Vitesbeloppen var 25 000 kr och 165 000 kr. Anledningen var att gräsklippning inte genomförts enligt avtal. Trots påpekande om bristande efterlevnad av avtalet genomfördes inga åtgärder från företaget vilket ledde till att stadens juridiska avdelning kontaktades för biträde i utkrävandet av vite i enlighet med avtalet. Bristande avtalsefterlevnad upprepades vid flera tillfällen därav de höga vitesbeloppen. Information Sida 2 (2) Inköp och leverans av dagligvaror Mier AB som levererar dagligvaror har haft problem att fakturera korrekt. Det har nu rättats till. Anledningen var att hemtjänsten omorganiserat verksamheten vilket ställde till problem vid fakturering. Det är nu åtgärdat. Problem med felleveranser har även förekommit. Städ egna hem Drakstaden omsorg AB har haft problem att fakturera korrekt. Även här var anledningen att hemtjänsten omorganiserat verksamheten. Det är nu åtgärdat. Fakturorna var heller inte specificerade. Även det är nu åtgädat. Övriga avtal har fungerat väl och har varit utan anmärkning vid uppföljning. Error! No text of specified style in document. --- [Bilaga 11 Miljöprogram 2025, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd..pdf] Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Sid 1 (25) 2026-01-19 Handläggare Till Christine Oljelund Hässelby-Vällingby Tel 08-508 05 695 stadsdelsnämnd Miljöprogram VB 2025 för Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 2 (25) Innehållsförteckning Rapportering från verksamhetsberättelsen (skriv inte här) .................................................4 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ...........4 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ................................................4 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar ...........................5 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................5 Mål 1: En rättvis och inkluderande omställning ....................................................................6 Delmål: Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning ............................................................6 Taggad rapportering från nämndens VB .......................................................................................6 Delmål: Stockholmarna är delaktiga i omställningen .........................................................................8 Taggad rapportering från nämndens VB .......................................................................................8 Mål 2: Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck .................................................................8 Delmål: Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 ............................................8 Taggad rapportering från nämndens VB .......................................................................................9 Delmål: En fossilfri organisation 2030 .............................................................................................10 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................10 Delmål: Halverad klimatpåverkan från konsumtion .........................................................................11 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................11 Delmål: Minskad klimatpåverkan från mat ......................................................................................12 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................12 Mål 3: Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem ..............................................................14 Delmål: Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur ..........................................................14 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................14 Delmål: Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer ................................................................15 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................16 Delmål: Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden ....................................................16 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................16 Mål 4: Ett klimatanpassat Stockholm ...................................................................................16 Delmål: En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat ...........................................................16 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................17 Delmål: Stärkt motståndskraft vid extremväder ...............................................................................17 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 3 (25) Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................18 Mål 5: Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm .............................................................19 Delmål: Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning ...........................................................19 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................19 Delmål: Cirkulära kretslopp av resurser ...........................................................................................20 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................21 Mål 6: Ett giftfritt Stockholm ................................................................................................21 Delmål: Minskad användning och spridning av skadliga ämnen .....................................................21 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................22 Delmål: Renare mark och sediment ..................................................................................................23 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................23 Mål 7: Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö .......................................................23 Delmål: Förbättrad ljudmiljö ............................................................................................................23 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................23 KF-indikatorer och obl nämndindikatorer utfall ................................................................23 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 4 (25) Rapportering från verksamhetsberättelsen (skriv inte här) 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikatorer och resultat för året, nämndmålets resultat för året samt genomförda aktiviteter. Arbetet med att implementera Miljöprogram 2030 har pågått under året. Fler än 100 av förvaltningens chefer och nyckelpersoner har genomfört e-utbildningen gällande miljöprogrammet. Ett presentationsmaterial för att implementera och konkretisera miljöprogrammet riktat till förvaltningens olika verksamheter har med miljöförvaltningens stöd utarbetats tillsammans med Järva och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar. Presentationsmaterialet är i form av en Powerpoint- presentation som innehåller goda exempel från förvaltningarnas verksamheter. Presentationen är uppdelad för att möta respektive verksamheters uppdrag och ansvarsområde. Materialet syftar till att synliggöra olika målgruppers förutsättningar att efterleva miljöprogrammet samt att minimera eventuella skillnader. Presentationen kommer kunna användas i det fortsatta implementeringsarbetet av Miljöprogram 2030. Arbetet med att nå målet om 1,5 CO₂/kg livsmedel har skett parallellt med arbetet att nå målet om minst 70 procent ekologiska livsmedel. Goda exempel kring hur målet kan nås har delats på chefsforum, på intranätet och vid fysiska träffar med verksamheter som själva köper, lagar eller serverar mat. Verksamheterna har fått stöd i val av livsmedel som har lägre koldioxidavtryck och en tabell som synliggör kilo CO₂-ekvivalenter per kilo livsmedel är distribuerad. Under året har två matsvinnsmätningar genomförts på förskolorna. Arbetet med att sortera matavfall fortsätter. Förskolornas kockar och måltidspersonal har haft en planeringsdag med fokus på plast, förbrukningsmaterial, ekologiska livsmedel, koldioxidutsläpp och matsvinn. Goda exempel som kommer ligga till grund för framtida mikrolärande för förskolornas kök har sammanställts. Tips på energibesparande åtgärder har distribuerats till förvaltningens verksamheter för genomgång och implementering. Ett internt vandringspris för miljöarbetet lanserades under året. Priset ska fungera som en kombination av att uppmärksamma och dela goda exempel på miljöarbeten inom förvaltningen och visa på vikten av att arbeta för att uppfylla miljöprogrammets mål. Vandringspriset kopplas till arbetet med Agenda 2030 och Miljöprogram 2030. Årets pris, förvaltningens första, gick till Koppargårdens vård- och omsorgsboende med motiveringen: För deras strukturerade miljöarbete som utgår från de boende och sker tillsammans med medarbetarna. För att kunna byta till mer miljövänliga alternativ testar personalen kontinuerligt nya arbetssätt och produkter. Alla medarbetare och chefer är involverade i arbetet med att reducera engångsartiklar och fasa ut eller ersätta farliga produkter. De övriga fyra inkomna nomineringarna höll samtliga en mycket hög kvalitet. Lärdomar från deras arbete kommer delas via intranätet, i nyhetsbrev och vid kommande chefsforum. Arbetet med att minska inköp av förbrukningsartiklar i plast har startat under året. En genomgång av nuläge och möjliga förflyttningar har skett med förvaltningens olika verksamheter med stöd av klimat- och miljösamordnare. Underlag i form av genomförda inköp som bearbetats av miljöförvaltningen har tagits fram som stöd för att visa vilka inköp som gjorts och var minskningen kan ske. Samråd har skett med miljöförvaltningen kring att utreda förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete med fokus på involvering och delaktighet. Goda exempel har delats mellan stadsdelsförvaltningarna under samordning av miljöförvaltningen. Förvaltningen kommer bland annat att arbeta vidare med att erbjuda miljökunskap och konkreta åtgärder om hållbarhetsfrågor i våra befintliga forum och arenor. Under 2025 har förvaltningens klimat- och miljösamordnare lyft hållbarhetsfrågor som återvinning och tipsat om webbinarium om egen energibesparing på Hässelby torg under beredskapsveckan. Vid två tillfällen har seminarium med frågestund skett med PRO Vällingby gällande stadens och stadsdelsförvaltningens arbete och vad var och en kan göra som privatperson för att nå hållbarhetsmålen. Förvaltningen ökar andelen ätbara växter i stadsmiljön, genom plantering av bärbuskar och fruktträd. En förenklad medborgarbudget hölls även under sommaren, där invånarna fick välja vilka bär och frukter som skulle planteras i parken Stråket. Förvaltningen fortsätter samarbeta med trafikkontoret och koloniträdgårdsföreningarna, för en enhetlig och kvalitativ stadsodlingsverksamhet. 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikator samt nämndmålets resultat för året samt genomförd aktivitet. Med utgångspunkt i Stockholms stads handlingsplan för biologisk mångfald har förvaltningen under året arbetat med start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 5 (25) förbättringar av stadsdelsområdets blågröna infrastruktur samt naturvårdsanpassad skötsel. För att öka den biologiska mångfalden i stadsdelsområdet genomförs särskilda satsningar på prioriterade arter och miljöer. Bland annat har förvaltningen genomfört två projekt med friställning av ekar och tallar i stadsdelarna Grimsta, Råcksta, Vällingby, Kälvesta, Hässelby gård och Hässelby strand, för att gynna gamla träd och trädlevande arter. Andra projekt som genomförts är uppsättning av holkar i Grimsta naturreservat för att gynna fladdermöss, anläggning av nya ängs- och höggräsytor för att gynna ängsflora och fauna, kaveldunsbekämpning i groddammarna för att gynna amfibier, samt att ersätta slyvegetation med lägre blommande växter runt skolvägar och busshållplatser på flera platser för att gynna pollinatörer samt öka tryggheten. Under perioden har även en klimatanpassningsåtgärd i form av erosionsdämpande vattenlek vid Hässelby allmänna bad genomförts. Minskad erosion är positivt för bottenlevande fauna i Mälaren. Förvaltningen har under året genomfört ett projekt med återplantering av träd för att uppfylla stadens trädmål. Trädmålet ökar krontäckningsgraden och gynnar den biologiska mångfalden. Projektet bidrar även till att uppnå målet om ökad koldioxidlagring, samt ökad skuggning vid värmeböljor. Utöver de egna projekten har förvaltningen deltagit i stadsövergripande samarbeten för att gynna den biologiska mångfalden såsom stadsbyggnadskontorets projekt för att inrätta ett naturreservat vid Kyrkhamn och miljöförvaltningens projekt om att utveckla mångfunktionella våtmarker. Förvaltningen har även samverkat med SISAB kring att skydda Vällingbyskolan från översvämningar vid skyfall. En skyfallslösning har utretts under året, för genomförande 2026. Skyfallsprojektet i Karl Bondes skog har beslutats att genomföras inom Grönare Stockholm genom trafikkontoret. Arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel har intensifierats under året. Alla förvaltningens chefer har fått genomgång av målet om minst 70 procent ekologiska livsmedel, prioriterade val samt hur konteringen ska ske för att uppföljningen ska bli korrekt. Förvaltningen har ökat andelen ekologiska livsmedel under året från 51 till 65 procent men når ännu inte målet om 70 procent inom alla verksamheter. Riktat stöd har skett till verksamheter för att göra val som är ekologiska och samtidigt nå målet om minskade koldioxidutsläpp. 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på nämndmålets resultat för året samt genomförd aktivitet. Skötseln av parkvägar möjliggör trygga och fossilfria resor med god framkomlighet Förvaltningen har upphandlat en ny entreprenör för anläggningsarbeten under året. Det nya avtalet ställer högre miljökrav på transporter och maskiner än tidigare, i linje med stadens mål. För att undersöka och åtgärda eventuella brister i tillgängligheten har en inventering av tillgängligheten av stadsdelsområdets trafikhinder inom parkmark genomförts. Inventeringen ledde till att några trafikhinder med dålig tillgänglighet har bytts ut. Arbetet kommer att fortsätta under 2026. Förbättringar av markbeläggningen på stadsdelsområdets gång- och cykelvägar på parkmark har även utförts under hösten, främst i Hässelby villastad där behoven varit mest akuta. Fossilfria resor och transporter prioriteras Elektrifieringen av förvaltningens fordonsflotta har varit fortsatt prioriterad. Förvaltningen har köpt in tre nya elbilar, vilket innebär att av förvaltningens 19 bilar är totalt 14 elbilar, 4 etanolbilar och 1 gashybridbil. En genomgång av stadens mötes- och resepolicy har gjorts på chefsforum för förvaltningens alla chefer. Exempel har tydliggjort skillnaderna i utsläpp mellan exempelvis tåg- och flygresor. Resor med egen bil i tjänsten har följts upp så att bilen uppfyller stadens miljöbilskrav. En handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten har tagits fram av förvaltningen, vilken beskriver åtgärder för en mer hållbar parkdrift. Exempel på åtgärder är ökad elektrifiering av fordon och arbetsmaskiner, samt skärpt kravställning i upphandlingar samt i den kommande driften i egen regi. 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på kommunfullmäktiges indikator och resultat för året och nämndmålets resultat för året. Förskolorna har arbetat efter Kemikaliesmart förskola och har upprättat handlingsplaner och genomfört alla åtgärder där förvaltningen har rådighet. Dokumentet har använts inför att den nya vägledningen Hållbara förskolor kommer lanseras av miljöförvaltningen. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 6 (25) Vägledningen Hållbara vård- och omsorgsboenden har använts av Koppargårdens vård- och omsorgsboende och verksamheten har arbetat strukturerat med att fasa ut engångsprodukter och ersätta med flergångsprodukter där det varit möjligt. Efter genomgång av verksamhetens kemikalier har alla produkter med utfasnings- eller riskminskningsämnen helt fasats ut eller ersatts med mindre farliga produkter. Arbetet med att införa gemensamma kemikalier i förskolan är genomfört. Ansvariga för att göra inköpen på förskolorna har identifierats och förvaltningen har samordnat arbetet med att se över vilka kemikalier som ska finnas med. Ett förslag på gemensam lista har varit på remiss hos förskolorna som under året fasat ut alla övriga kemikalier. Den framtagna listan gäller från och med 2026. Gemensamma kemikalier har också införts för förvaltningens gruppbostäder och daglig verksamhet. En gemensam lista är framtagen och arbetet med att fasa ut alla övriga kemikalier har skett. Den gemensamma listan gäller fullt ut från och med 2026. Gällande förvaltningens parklekar och fritidsgårdar har en genomgång gjorts av de kemikalier som innehåller utfasnings- eller riskminskningsämnen. Antalet registrerade kemikalier med riskminsknings- eller utfasningsämnen i Chemsoft har för hela förvaltningen minskat från 65 (2024) till nuvarande 25. Under året har en åtgärdsrapport färdigställts med förslag till åtgärder för att avhjälpa de påträffade markföroreningarna i parken Starbo i Nälsta. Förvaltningen har genom ett nytt avtal för anläggningsarbeten fått förbättrade förutsättningar för att arbeta med Byggvarubedömningen i mark- och anläggningsarbeten. Nytt avtal gäller sedan 1 april 2025. Förvaltningen har inte kommit igång med användningen av byggvarubedömningen ännu, men planeras att startas upp i början på 2026. Mål 1: En rättvis och inkluderande omställning Delmål: Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning Utgångspunkten i förvaltningens arbete har varit Agenda 2030 och Miljöprogram 2030 med tillhörande handlingsplaner. Arbetet med att implementera Miljöprogram 2030 har pågått under året. Fler än 100 av förvaltningens chefer och nyckelpersoner har genomfört e- utbildningen gällande miljöprogrammet. Ett presentationsmaterial för att implementera och konkretisera miljöprogrammet riktat till förvaltningens olika verksamheter har med miljöförvaltningens stöd utarbetats tillsammans med Järva och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar. Presentationsmaterialet är i form av en Powerpoint-presentation som innehåller goda exempel från förvaltningarnas verksamheter. Presentationen är uppdelad för att möta respektive verksamheters uppdrag och ansvarsområde. Materialet syftar till att synliggöra olika målgruppers förutsättningar att efterleva miljöprogrammet samt att minimera eventuella skillnader. Presentationen kommer kunna användas i det fortsatta implementeringsarbetet av Miljöprogram 2030. Taggad rapportering från nämndens VB Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter är energi- och resurseffektiva med låg klimatpåverkan Uppfylls helt Förväntat resultat • Koldioxidutsläppen inom stadsdelsområdets verksamheter minskar, exempelvis klimatpåverkan från inköpta livsmedel och måltider. • Mängden plast som används inom stadsdelsområdets verksamheter minskar. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 7 (25) Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Chefer och nyckelpersoner 2025-01- 2025-12- genomför e-utbildningen om 01 31 miljöprogrammet Införa ett vandringspris för 2025-01- 2025-12- arbete inom förvaltningen 01 31 med miljö- och klimatfrågor. Nämndmål: 2.3.1 Fossilfria resor och transporter prioriteras Uppfylls helt Förväntat resultat • Andelen fossilfria fordon ska fortsatt öka i förvaltningens fordonspark. • Krav ställs på fossilfria drivmedel när nya avtal tecknas för leasing av fordon. • Framkomligheten på parkvägar ökar och koldioxidutsläppen minskar. • Krav ställs på fossilfria drivmedel vid upphandling av tjänster där fordon och arbetsmaskiner ingår. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.3 En fossilfri organisation 2030 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Byte av väghinder inom 2025-01- 2025-12- parkmark i syfte att främja 01 31 tillgängliga och trygga gång- och cykelvägar Nämndmål: 3.1.1. Nämndens verksamheter bedrivs långsiktigt och ekonomiskt hållbart inom given budgetram. Inga data start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 8 (25) Förväntat resultat • Förvaltningen har en budget i balans. • Prognossäkerheten är inom stadens ram. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning Delmål: Stockholmarna är delaktiga i omställningen Under 2025 har förvaltningens klimat- och miljösamordnare lyft hållbarhetsfrågor som återvinning och tipsat om webbinarium om egen energibesparing på Hässelby torg under beredskapsveckan. Vid två tillfällen har seminarium med frågestund skett med PRO Vällingby gällande stadens och stadsdelsförvaltningens arbete och vad var och en kan göra som privatperson för att nå hållbarhetsmålen. Förvaltningen ökar andelen ätbara växter i stadsmiljön, genom plantering av bärbuskar och fruktträd. En medborgardialog hölls även under sommaren, där invånarna fick välja vilka bär och frukter som skulle planteras i parken Stråket. Förvaltningen fortsätter samarbeta med trafikkontoret och koloniträdgårdsföreningarna, för en enhetlig och kvalitativ stadsodlingsverksamhet. Taggad rapportering från nämndens VB Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Miljö- och 2025-01- 2025-12- hälsoskyddsnämnden ska i 01 31 samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna, med fokus på involvering och delaktighet Mål 2: Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck Delmål: Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 Förvaltningen bidrar till att nå stadens mål genom att arbeta med fordon, transporter, resor och inköp. Under året har en genomgång av stadens resepolicy genomförts på chefsforum och uppföljning sker gällande resa med egen bil i tjänsten för att säkerställa att det fordon som används uppfyller stadens miljöbilsdefinition. Tips på energibesparande åtgärder har lyfts på chefsforum och distribuerats till förvaltningens verksamheter för genomgång och implementering. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 9 (25) Taggad rapportering från nämndens VB Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter är energi- och resurseffektiva med låg klimatpåverkan Uppfylls helt Förväntat resultat • Koldioxidutsläppen inom stadsdelsområdets verksamheter minskar, exempelvis klimatpåverkan från inköpta livsmedel och måltider. • Mängden plast som används inom stadsdelsområdets verksamheter minskar. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Riktade energitips till olika 2025-01- 2025-12- verksamheter 01 31 Nämndmål: 2.3.1 Fossilfria resor och transporter prioriteras Uppfylls helt Förväntat resultat • Andelen fossilfria fordon ska fortsatt öka i förvaltningens fordonspark. • Krav ställs på fossilfria drivmedel när nya avtal tecknas för leasing av fordon. • Framkomligheten på parkvägar ökar och koldioxidutsläppen minskar. • Krav ställs på fossilfria drivmedel vid upphandling av tjänster där fordon och arbetsmaskiner ingår. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.3 En fossilfri organisation 2030 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 10 (25) Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Hårdgöra gång- och 2025-01- 2025-12- cykelstråk inom park- och 01 31 naturområden Krav på fossilfria transporter 2025-01- 2025-12- och arbetsmaskiner i 01 31 upphandling av anläggningsarbeten samt av drift och skötsel av strandbad Delmål: En fossilfri organisation 2030 Förvaltningen har upphandlat en ny entreprenör för anläggningsarbeten under året. Det nya avtalet ställer högre miljökrav på transporter och maskiner än tidigare, i linje med stadens mål. Elektrifieringen av förvaltningens fordonsflotta har varit fortsatt prioriterad. Förvaltningen har köpt in tre nya elbilar, vilket innebär att av förvaltningens 19 bilar är totalt 14 elbilar, 4 etanolbilar och 1 gashybridbil. Förvaltningen har arbetat fram en handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030. Taggad rapportering från nämndens VB Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Stadsdelsnämnderna ska ta 2025-01- 2025-12- fram handlingsplaner för 01 31 utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Nämndmål: 2.3.1 Fossilfria resor och transporter prioriteras Uppfylls helt Förväntat resultat • Andelen fossilfria fordon ska fortsatt öka i förvaltningens fordonspark. • Krav ställs på fossilfria drivmedel när nya avtal tecknas för leasing av fordon. • Framkomligheten på parkvägar ökar och koldioxidutsläppen minskar. • Krav ställs på fossilfria drivmedel vid upphandling av tjänster där fordon och arbetsmaskiner ingår. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.3 En fossilfri organisation 2030 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 11 (25) 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar Delmål: Halverad klimatpåverkan från konsumtion Arbetet med att minska andelen engångs- och plastprodukter har påbörjats. En genomgång av nuläge och möjliga förflyttningar har skett med förvaltningens olika verksamheter med stöd av klimat- och miljösamordnare. Underlag i form av genomförda inköp som bearbetats av miljöförvaltningen har tagits fram som stöd för att visa vilka inköp som gjorts och var minskningen kan ske. Förskolorna arbetar utifrån kemikaliesmart förskola med bland annat blöjfria barn och äldreomsorgen arbetar utifrån Hållbara vård- och omsorgsboenden med att byta ut eller ta bort engångs- och plastprodukter. Taggad rapportering från nämndens VB Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter är energi- och resurseffektiva med låg klimatpåverkan Uppfylls helt Förväntat resultat • Koldioxidutsläppen inom stadsdelsområdets verksamheter minskar, exempelvis klimatpåverkan från inköpta livsmedel och måltider. • Mängden plast som används inom stadsdelsområdets verksamheter minskar. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Nämndmål: 2.2.1 Den blågröna infrastrukturen bevarar och gynnar biologisk mångfald och mildrar effekterna av klimatförändringarna Uppfylls helt Förväntat resultat • Den biologiska mångfalden ökar inom stadsdelsområdet genom riktade investeringar och skötselåtgärder. • Stadsdelsområdet blir mer robust för att klara klimatförändringar. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 12 (25) Miljöprogram - Delmål 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Nämndmål: 2.4.1 Inköp och upphandling av varor och tjänster är hållbara ur ett miljö- och kemikalieperspektiv Uppfylls helt Förväntat resultat • Användningen av kemikalier med utfasningsämnen och riskminskningsämnen minskar inom förvaltningens verksamheter. Miljöprogram - Delmål 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Delmål: Minskad klimatpåverkan från mat Arbetet med att minska klimatpåverkan från mat sker parallellt med att nå målet om minst 70 % ekologiska livsmedel. Förvaltningen når idag målet om max 1,5 co2e/kg livsmedel,.Vid chefsforum har goda exempel delats och stöd i form av en lathund för olika livsmedel har lämnats tillsammans med riktade stöd till respektive verksamhet med förslag på alternativa livsmedel. Arbetet med att sortera matavfall fortsätter. Under året har två matsvinnsmätningar genomförts på förskolorna. Förskolornas måltidspersonal har haft en planeringsdag med fokus på plast, förbrukningsmaterial, ekologiska livsmedel, koldioxidusläpp och matsvinn. Goda exempel som kommer att ligga till grund för framtida mikrolärande för förskolornas kök har sammanställts. Taggad rapportering från nämndens VB Periodens Utfall VB Prognos Indikator Årsmål KF:s årsmål Period utfall 2024 helår Klimatpåverk 1,5 kg CO2 1,4 kg CO2 1,5 kg CO2 2025 an från per kg per kg per kg upphandlade livsmedel livsmedel livsmedel livsmedel start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 13 (25) Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Förskolenämnden ska i 2025-01- 2025-12- samråd med 01 31 stadsdelsnämnderna revidera riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad, i linje med stadens reviderade strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Riktlinjerna ersätter stadsdelsnämndernas befintliga riktlinjer Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter är energi- och resurseffektiva med låg klimatpåverkan Uppfylls helt Förväntat resultat • Koldioxidutsläppen inom stadsdelsområdets verksamheter minskar, exempelvis klimatpåverkan från inköpta livsmedel och måltider. • Mängden plast som används inom stadsdelsområdets verksamheter minskar. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Nämndmål: 2.2.1 Den blågröna infrastrukturen bevarar och gynnar biologisk mångfald och mildrar effekterna av klimatförändringarna Uppfylls helt Förväntat resultat • Den biologiska mångfalden ökar inom stadsdelsområdet genom riktade investeringar och skötselåtgärder. • Stadsdelsområdet blir mer robust för att klara klimatförändringar. Miljöprogram - Delmål 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 14 (25) 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Nämndmål: 2.4.1 Inköp och upphandling av varor och tjänster är hållbara ur ett miljö- och kemikalieperspektiv Uppfylls helt Förväntat resultat • Användningen av kemikalier med utfasningsämnen och riskminskningsämnen minskar inom förvaltningens verksamheter. Miljöprogram - Delmål 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Mål 3: Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem Delmål: Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Med utgångspunkt i Stockholms stads handlingsplan för biologisk mångfald har förvaltningen under året arbetat med förbättringar av stadsdelsområdets blågröna infrastruktur samt naturvårdsanpassad skötsel. För att öka den biologiska mångfalden i stadsdelsområdet genomförs särskilda satsningar på prioriterade arter och miljöer. Bland annat har förvaltningen genomfört två projekt med friställning av ekar och tallar i stadsdelarna Grimsta, Råcksta, Vällingby, Kälvesta, Hässelby gård och Hässelby strand, för att gynna gamla träd och trädlevande arter. Andra projekt som genomförts är uppsättning av holkar i Grimsta naturreservat för att gynna fladdermöss, anläggning av nya ängs- och höggräsytor för att gynna ängsflora och fauna, kaveldunsbekämpning i groddammarna för att gynna amfibier, samt att ersätta slyvegetation med lägre blommande växter runt skolvägar och busshållplatser på flera platser för att gynna pollinatörer samt öka tryggheten. Förvaltningen har under året genomfört ett projekt med återplantering av träd för att uppfylla stadens trädmål. Trädmålet ökar krontäckningsgraden och gynnar den biologiska mångfalden. Projektet bidrar även till att uppnå målet om ökad koldioxidlagring, samt ökad skuggning vid värmeböljor. Utöver de egna projekten har förvaltningen även deltagit i stadsövergripande samarbeten för att gynna den biologiska mångfalden såsom stadsbyggnadskontorets projekt för att inrätta ett naturreservat vid Kyrkhamn. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 15 (25) Taggad rapportering från nämndens VB Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Stadsdelsnämnderna ska 2025-01- 2025-12- fortsätta öka andelen 01 31 höggräs vid ytor som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning Nämndmål: 2.2.1 Den blågröna infrastrukturen bevarar och gynnar biologisk mångfald och mildrar effekterna av klimatförändringarna Uppfylls helt Förväntat resultat • Den biologiska mångfalden ökar inom stadsdelsområdet genom riktade investeringar och skötselåtgärder. • Stadsdelsområdet blir mer robust för att klara klimatförändringar. Miljöprogram - Delmål 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Friställning av ekar och tallar 2025-01- 2025-12- för att gynna den biologiska 01 31 mångfalden Plantera träd för att uppnå 2025-01- 2025-12- stadens trädmål 01 31 Vid trädsäkring och 2025-01- 2025-12- avverkning skapas 01 31 faunadepåer för att gynna den biologiska mångfalden Delmål: Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer Förvaltningen har deltagit i miljöförvaltningens projekt om att utveckla mångfunktionella våtmarker. Förvaltningen har genomfört kaveldunsbekämpning i groddammarna i Råcksta för att gynna amfibier. Även en erosionsdämpande åtgärd vid Hässelby allmänna bad har genomförts, vilket är positivt för bottenlevande fauna i Mälaren. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 16 (25) Taggad rapportering från nämndens VB Delmål: Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden Arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel har intensifierats under året. Alla förvaltningens chefer har fått genomgång av målet om minst 70 procent ekologiska livsmedel, prioriterade val samt hur konteringen ska ske för att uppföljningen ska bli korrekt. Förvaltningen har ökat andelen ekologiska livsmedel under året från 51 till 65 procent men når ännu inte målet om 70 procent inom alla verksamheter. Riktat stöd har skett till verksamheter för att göra val som är ekologiska och samtidigt nå målet om minskade koldioxidutsläpp. Taggad rapportering från nämndens VB Periodens Utfall VB Prognos Indikator Årsmål KF:s årsmål Period utfall 2024 helår Andel inköpta 65,33 % 50,73 % 70 % 2025 ekologiska livsmedel i kronor Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Förskolenämnden ska i 2025-01- 2025-12- samråd med 01 31 stadsdelsnämnderna revidera riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad, i linje med stadens reviderade strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Riktlinjerna ersätter stadsdelsnämndernas befintliga riktlinjer Mål 4: Ett klimatanpassat Stockholm Delmål: En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat Förvaltningen har samverkat med SISAB kring att skydda Vällingbyskolan från översvämningar vid skyfall. En skyfallslösning har utretts under året, för genomförande 2026. Skyfallsprojektet i Karl Bondes skog har beslutats att genomföras inom Grönare Stockholm genom trafikkontoret. Förvaltningen har genomfört återplantering av träd för att uppfylla stadens trädmål, vilket bidrar till att uppnå målet om ökad koldioxidlagring, samt ökad skuggning vid värmeböljor. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 17 (25) Taggad rapportering från nämndens VB Nämndmål: 2.2.1 Den blågröna infrastrukturen bevarar och gynnar biologisk mångfald och mildrar effekterna av klimatförändringarna Uppfylls helt Förväntat resultat • Den biologiska mångfalden ökar inom stadsdelsområdet genom riktade investeringar och skötselåtgärder. • Stadsdelsområdet blir mer robust för att klara klimatförändringar. Miljöprogram - Delmål 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Planera och projektera för 2025-01- 2025-12- skyfallsåtgärder i Karl 01 31 Bondes skog och vid Vällingbyskolan Plantera träd för att uppnå 2025-01- 2025-12- stadens trädmål 01 31 Delmål: Stärkt motståndskraft vid extremväder Förvaltningen har i det ordinarie arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, RSA‑processen, analyserat konsekvenser av naturhot extremväder (värmebölja, snö, vatten) och identifierat sårbarheter i berörda målgrupper: • En risk‑ och sårbarhetsanalys har genomförts med syfte att identifiera sårbarheter kopplade till klimatrelaterade händelser, där värmebölja pekats ut som en relevant händelsetyp. • Inom ramen för RSA har både direkta effekter (på hälsa och drift) och indirekta effekter (t.ex. avbrott i service, personalpåverkan) av långvarig hög värme bedömts. • Verksamheten har gått igenom befintliga rutiner för värmebölja och identifierat vilka som är fungerande och vilka som behöver revideras, med fokus på praktiskt genomförbara åtgärder i drift. • Anpassningar omfattar bland annat förstärkt information, kontroll av inomhustemperatur, tillgång till svalare utrymmen samt justering av bemanning och arbetsrutiner vid värmebölja. Detta är rutiner som är etablerade. • Särskilt sårbara grupper som stadsdelsförvaltningen ansvarar för; förskolebarn, äldre och personer med funktionsnedsättning har explicit beaktats i RSA‑arbetet och i översynen av rutiner. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 18 (25) • Rutiner för dessa grupper omfattar till exempel ökad tillsyn vid värmebölja, anpassade vistelsetider utomhus, extra vätsketillförsel och riktad information till anhöriga och vårdnära personal. • Intern samverkan har skett, där berörda verksamheter (t.ex. förskola, äldreomsorg, LSS, fastighetsförvaltning) samordnar planering och rutiner för att hantera större gemensamma klimatrisker som värmeböljor. • Extern samverkan sker exempelvis genom deltagande i regionala nätverk och samverkansforum för klimatanpassning och krisberedskap, ofta initierade eller samordnade av länsstyrelse eller regionala samverkansorgan. Under perioden har en klimatanpassningsåtgärd i form av erosionsdämpande vattenlek vid Hässelby allmänna bad genomförts. Minskad erosion minskar behovet av transporter med sand för påfyllnad och är dessutom positivt för bottenlevande fauna i Mälaren. Förvaltningen har under året genomfört ett projekt med återplantering av träd för att uppfylla stadens trädmål. Trädmålet ökar krontäckningsgraden och gynnar den biologiska mångfalden. Projektet bidrar även till att uppnå målet om ökad koldioxidlagring, samt ökad skuggning vid värmeböljor. Taggad rapportering från nämndens VB Nämndmål: 2.2.1 Den blågröna infrastrukturen bevarar och gynnar biologisk mångfald och mildrar effekterna av klimatförändringarna Uppfylls helt Förväntat resultat • Den biologiska mångfalden ökar inom stadsdelsområdet genom riktade investeringar och skötselåtgärder. • Stadsdelsområdet blir mer robust för att klara klimatförändringar. Miljöprogram - Delmål 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Planera och projektera för 2025-01- 2025-12- skyfallsåtgärder i Karl 01 31 Bondes skog och vid Vällingbyskolan start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 19 (25) Mål 5: Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm Delmål: Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning Förvaltningens arbete med hållbar konsumtion sker utifrån miljöprogram 2030 och tillhörande handlingsplaner. e-utbildningen Hållbara kontor har använts för att göra kloka val gällande inköp. Arbetet med att minska inköp av förbrukningsartiklar i plast har startat. Ett internt vandringspris för miljöarbete har lanserats under året. Priset ska fungera som en kombination av att uppmärksamma och dela goda exempel på miljöarbeten inom förvaltningen. Taggad rapportering från nämndens VB Periodens Utfall VB Prognos Indikator Årsmål KF:s årsmål Period utfall 2024 helår Andel 100 100 % 2025 upphandlinga r som bidrar till cirkularitet Kommentar Förvaltningen planerar en upphandling gällande skötsel av strandbad som bedöms bidra till cirkularitet. Inköpta 37,6 37,7 2025 förbrukningsa rtiklar i plast i stadens verksamheter Köpt energi i 1,2 GWh 1,2 GWh 1,2 GWh 2025 stadens organisation Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Trafiknämnden ska i 2025-01- 2025-12- samarbete med 01 31 stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall AB utreda vad som krävs och påbörja åtgärder för att efterkomma kravet på källsortering på välbesökta platser såsom parker och torg i enlighet med förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter är energi- och resurseffektiva med låg klimatpåverkan Uppfylls helt start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 20 (25) Förväntat resultat • Koldioxidutsläppen inom stadsdelsområdets verksamheter minskar, exempelvis klimatpåverkan från inköpta livsmedel och måltider. • Mängden plast som används inom stadsdelsområdets verksamheter minskar. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Nämndmål: 2.4.1 Inköp och upphandling av varor och tjänster är hållbara ur ett miljö- och kemikalieperspektiv Uppfylls helt Förväntat resultat • Användningen av kemikalier med utfasningsämnen och riskminskningsämnen minskar inom förvaltningens verksamheter. Miljöprogram - Delmål 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Hållbara förskolor 2025-01- 2025-12- 01 31 Hållbara vård- och 2025-01- 2025-12- omsorgsboenden 01 31 Delmål: Cirkulära kretslopp av resurser Förvaltningen uppmanar verksamheterna att använda Stocket vid avyttring och anskaffning av möbler. Ett av bidragen till förvaltningens interna vandringspris för miljöarbete lyfte ett eget "Stocket" inom rektorsområdet, en digital plats för att dela och efterfråga material mellan förskolorna. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 21 (25) Taggad rapportering från nämndens VB Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter är energi- och resurseffektiva med låg klimatpåverkan Uppfylls helt Förväntat resultat • Koldioxidutsläppen inom stadsdelsområdets verksamheter minskar, exempelvis klimatpåverkan från inköpta livsmedel och måltider. • Mängden plast som används inom stadsdelsområdets verksamheter minskar. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Mål 6: Ett giftfritt Stockholm Delmål: Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Förskolorna har arbetat efter Kemikaliesmart förskola och har upprättat handlingsplaner och genomfört alla åtgärder där förvaltningen har rådighet. Dokumentet har använts inför att den nya vägledningen Hållbara förskolor kommer lanseras av miljöförvaltningen. Vägledningen Hållbara vård- och omsorgsboenden har använts av Koppargårdens vård- och omsorgsboende och verksamheten har arbetat strukturerat med att fasa ut engångsprodukter och ersätta med flergångsprodukter där det varit möjligt. Efter genomgång av verksamhetens kemikalier har alla produkter med utfasnings- eller riskminskningsämnen helt fasats ut eller ersatts med mindre farliga produkter. Arbetet med att införa gemensamma kemikalier i förskolan är genomfört. Ansvariga för att göra inköpen på förskolorna har identifierats och förvaltningen har samordnat arbetet med att se över vilka kemikalier som ska finnas med. Ett förslag på gemensam lista har varit på remiss hos förskolorna som under året fasat ut alla övriga kemikalier. Den framtagna listan gäller från och med 2026. Gemensamma kemikalier har också införts för förvaltningens gruppbostäder och daglig verksamhet. En gemensam lista är framtagen och arbetet med att fasa ut alla övriga kemikalier har skett. Den gemensamma listan gäller fullt ut från och med 2026. Gällande förvaltningens parklekar och fritidsgårdar har en genomgång gjorts av de kemikalier som innehåller utfasnings- eller riskminskningsämnen. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 22 (25) Antalet registrerade kemikalier med riskminsknings- eller utfasningsämnen i Chemsoft har för hela förvaltningen minskat från 65 (2024) till nuvarande 25. Taggad rapportering från nämndens VB Periodens Utfall VB Prognos Indikator Årsmål KF:s årsmål Period utfall 2024 helår Andel 100 % 100 % 100 % 2025 avslutade bygg- och anläggningse ntreprenader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubed ömningen Nämndmål: 2.3.1 Fossilfria resor och transporter prioriteras Uppfylls helt Förväntat resultat • Andelen fossilfria fordon ska fortsatt öka i förvaltningens fordonspark. • Krav ställs på fossilfria drivmedel när nya avtal tecknas för leasing av fordon. • Framkomligheten på parkvägar ökar och koldioxidutsläppen minskar. • Krav ställs på fossilfria drivmedel vid upphandling av tjänster där fordon och arbetsmaskiner ingår. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.3 En fossilfri organisation 2030 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar Nämndmål: 2.4.1 Inköp och upphandling av varor och tjänster är hållbara ur ett miljö- och kemikalieperspektiv Uppfylls helt Förväntat resultat • Användningen av kemikalier med utfasningsämnen och riskminskningsämnen minskar inom förvaltningens verksamheter. Miljöprogram - Delmål 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 23 (25) 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Gemensamma kemikalier 2025-01- 2025-12- inom förskolan 01 31 Hållbara förskolor 2025-01- 2025-12- 01 31 Hållbara vård- och 2025-01- 2025-12- omsorgsboenden 01 31 Delmål: Renare mark och sediment En åtgärdsrapport med förslag på åtgärder för att avhjälpa de påträffade markföroreningarna i parken Starbo i Nälsta har färdigställts under året. Förvaltningen har genom ett nytt avtal för anläggningsarbete fått förbättrade förutsättningar för att arbeta med Byggvarubedömningen i mark- och anläggninsarbetet. Det nya avtalet gäller från 1 april 2025. Taggad rapportering från nämndens VB Mål 7: Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö Delmål: Förbättrad ljudmiljö Förvaltningen har genomfört ett projekt med återplantering av träd för att uppfylla stadens trädmål under året, vilket ökar krontäckningsgraden och gynnar den biologiska mångfalden. Projektet bidrar även till att uppnå målet om ökad koldioxidlagring, samt ökad skuggning vid värmeböljor. Träden påverkar också ljudmiljön positivt. Taggad rapportering från nämndens VB KF-indikatorer och obl nämndindikatorer utfall Progno Indikator Utfall Mål s 2.1 Ett Stockholm som är Utsläpp per invånare (ton CO2e per invånare) 1,2 Ton klimatpositivt 2030 och CO2/inv fossilfritt 2040 2.2 Minskad klimatpåverkan Andel parkeringsplatser med laddinfrastruktur från transportsektorn 2.2 Minskad klimatpåverkan Antal publika laddplatser 8 075 st från transportsektorn start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 24 (25) Progno Indikator Utfall Mål s 2.2 Minskad klimatpåverkan Minskade utsläpp från transporter, jämfört med 2010 -27 % från transportsektorn 2.2 Minskad klimatpåverkan Minskat biltrafikarbete, jämfört med 2017 -8 % från transportsektorn 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar 7.2 Förbättrad ljudmiljö 2.4 Halverad klimatpåverkan Klimatpåverkan från nyproduktion av byggnader från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel från mat 3.1 Stärkt biologisk Andel enskilda exploateringsprojekt som tar 50 % mångfald och blågrön ekologiska värden och funktioner i anspråk där infrastruktur ekologiska kompensationsåtgärder genomförs 3.2 Förbättrad vattenkvalitet Vattenområden med förbättrad näringssituation 67 och stärkta livsmiljöer 3.3 Staden bidrar till stärkt Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor biologisk mångfald i omvärlden 4.1 En stadsmiljö mer Andel av stadens yta som omfattas av åtgärdsplaner anpassad till ett förändrat för skyfall klimat 5.1 Hållbar konsumtion och Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet effektiv resursanvändning 5.1 Hållbar konsumtion och Elproduktion baserad på solenergi effektiv resursanvändning 5.1 Hållbar konsumtion och Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens effektiv resursanvändning verksamheter 5.1 Hållbar konsumtion och Köpt energi i stadens organisation effektiv resursanvändning 5.1 Hållbar konsumtion och Mängd byggavfall vid nyproduktion effektiv resursanvändning 5.1 Hållbar konsumtion och Relativ energianvändning effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av Andel matavfall till biologisk behandling 50,6 % resurser 5.2 Cirkulära kretslopp av Restavfall per invånare som går till förbränning 173 resurser Kg/Inv 6.1 Minskad användning och Andel avslutade bygg- och spridning av skadliga ämnen anläggningsentreprenader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömningen 6.1 Minskad användning och Andel upphandlingar med kemikaliekrav spridning av skadliga ämnen 6.1 Minskad användning och Antal förekomster i stadens 121 spridning av skadliga ämnen kemikaliehanteringssystem av utpekade produkter med utfasningsämnen 7.1 Trafikens påverkan på Antal dygn över miljökvalitetsmålet för luftkvaliteten minskar dygnsmedelvärdet för PM10 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 25 (25) Progno Indikator Utfall Mål s 7.1 Trafikens påverkan på Antal timmar över miljökvalitetsmålet för luftkvaliteten minskar timmedelvärdet för kvävedioxid start.stockholm --- [12 Projekt Samteamet, sammanfattning och resultat..pdf] Hässelby- Vällingby Bilaga stadsdelsförvaltning 2026-01-12 Sida 1 (2) [Nivå 2] [Besöksadress] [Postadress] [Postnr] [Ort] Telefon [Telefon] Växel [Växel] Fax [Fax] e-postadress [hemsida] Samteamet - sammanfattning av projekt och resultat Bilaga till verksamhetsberättelse 2025 Sida 2 (2) Sammanfattning av projekt och resultat Projekt Samteamet1 finansierades med sociala investeringsfondsmedel och pågick under perioden september 2023 till augusti 2025. Projektet syftade till att stärka stödet till personer med långvarigt ekonomiskt bistånd (18–59 år) och komplexa behov genom att ge en samlad kontaktväg och ett tätt stöd via Case Manager (CM). Projektet genomfördes genom ett multikompetent, myndighetsutövande team med ansvar över flera delar av socialtjänstens verksamhetsområden, med målsättning att stärka samordning, kontinuitet och helhet i stödet till målgruppen. Arbetet har utgått från Intensive Case manager metoden och BIP (Beskæftigelses Indikator Projektet) - ett evidensbaserat arbetssätt med fokus på sysselsättning och steg mot självförsörjning. Slututvärderingen visar att arbetssättet bidrog till förbättrad samverkan mellan berörda aktörer och en mer sammanhållen stödstruktur kring individen. Resultaten visar att av de 30 personer som deltog i projektet gick sex vidare till arbete, en person övergick till annan ersättningsform och antalet personer med stadigvarande boende ökade från fyra till elva. Utvärderingen pekar även på att arbetssättet bidrog till snabbare beslutsprocesser, ökad delaktighet för individerna och bättre samordning av insatser. Sammantaget bedöms Samteamets arbetssätt ha haft en positiv effekt för målgruppen och gett värdefulla erfarenheter för fortsatt utveckling av mer samordnade, helhetsorienterade och långsiktigt hållbara insatser inom socialtjänsten. Under hösten 2025 har arbetet inriktats på att ta tillvara projektets erfarenheter genom fortsatt implementering av arbetssätt i ordinarie verksamhet. I fokus har varit att integrera framgångsfaktorer som identifierats i förvaltningens befintliga strukturer och samverkansformer, i syfte att långsiktigt stärka ett mer samordnat och helhetsorienterat stöd för målgruppen. 1 Mer information; Rapport Utvärdering av social investeringar Samteamet, samt delrapport Samteamet - sammanfattning av projekt och Samteamet – ett års sammanfattning resultat