Future of Local Development Projects and Study Trips

Socialförvaltningens arbete med forskning och utveckling (FoU) syftar till att stödja utvecklingen av stadens socialtjänst genom att fördela LUM till projekt samt medel för utveckling och lärande genom studieresor (MUL). Medlen används för att utveckla socialtjänsten och öka kunskapen om arbetssätt för olika målgrupper.Inför 2025 beviljades tio ansökningar för LUM varav fyra nya projekt och sex fortsättningar på tidigare projekt. Projekten omfattade olika områden som stöd i grupp till unga skuldsatta, utveckling av familjeorienterat boendestöd och utveckling av visuella verktyg för att stärka kommunikation och information till brukare.Tolv ansökningar beviljades för MUL 2025. Studieresorna genomfördes till städer som Malmö, Düsseldorf och Oslo.Inför 2027 föreslås ett tillfälligt uppehåll för medel till nya LUM-projekt. Syftet med ett uppehåll är att undersöka hur LUM kan utformas framåt för att på bästa sätt bidra till en kunskapsbaserad socialtjänst i enlighet med den nya socialtjänstlagens intentioner. Samt hur LUM bidrar till utveckling och strategiskt värde för stadens socialtjänst.Möjligheten att söka medel för pågående LUM projekt kvarstår, under förutsättning att projekten inte har uppnått maxgränsen på tre projektår. Huvudkriterierna är att projekten ska bidra till utveckling och strategiskt värde för stadens socialtjänst. Projekten ska även pröva nya arbetssätt och bidra till ett eller flera av stadens delmål för omställningen till framtidens socialtjänst. Prioriterade områden är förebyggande insatser, klientcentrering, samordning av stöd och insatser samt behovskartläggningar och utvärderingar.Utlysningen för 2027 års medel föreslås öppna den 4 maj 2026 och pågå till den 4 september 2026.Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner:Ett tillfälligt ansökningsstopp för nya projekt inför 2027.Inriktningen för MUL samt för redan pågående LUM.Redovisningen av LUM och MUL under 2025. [Tjänsteutlåtande - Inriktning av medel för lokala utvecklingsprojekt och studieresor 2027 samt redovisning av lokala utvecklingsprojekt som avslutats under 2025.pdf] Socialförvaltningen Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (7) Inriktning av medel för lokala utvecklingsprojekt (LUM) och studieresor 2027 (MUL) samt redovisning av lokala utvecklingsprojekt som avslutats under 2025 Förvaltningens förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner ett tillfälligt uppehåll för ansökan av lokala utvecklingsmedel (LUM) för nya projekt inför 2027. 2. Socialnämnden godkänner redovisningen av LUM respektive medel för utbyte och lärande (MUL) som genomförts under 2025. 3. Socialnämnden godkänner förslag till inriktning av LUM och MUL 2027. Sammanfattning Socialförvaltningens arbete med forskning och utveckling (FoU) syftar till att stödja utvecklingen av stadens socialtjänst genom att fördela LUM till projekt samt medel för utveckling och lärande genom studieresor (MUL). Medlen används för att utveckla socialtjänsten och öka kunskapen om arbetssätt för olika målgrupper. Inför 2025 beviljades tio ansökningar för LUM varav fyra nya projekt och sex fortsättningar på tidigare projekt. Projekten omfattade olika områden som stöd i grupp till unga skuldsatta, utveckling av familjeorienterat boendestöd och utveckling av visuella verktyg för att stärka kommunikation och information till brukare. Tolv ansökningar beviljades för MUL 2025. Studieresorna genomfördes till städer som Malmö, Düsseldorf och Oslo. Inför 2027 föreslås ett tillfälligt uppehåll för medel till nya LUM- projekt. Syftet med ett uppehåll är att undersöka hur LUM kan utformas framåt för att på bästa sätt bidra till en kunskapsbaserad socialtjänst i enlighet med den nya socialtjänstlagens intentioner. Samt hur LUM bidrar till utveckling och strategiskt värde för stadens socialtjänst. Handläggare Elina Saxelin Telefon: 08-50825030 Till Socialnämnden 2026-04-21 Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/147 2026-03-06 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/147 Sida 2 (7) Inriktning av medel för lokala utvecklingsprojekt (LUM) och studieresor 2027 (MUL) samt redovisning av lokala utvecklingsprojekt som avslutats under 2025 Möjligheten att söka medel för pågående LUM projekt kvarstår, under förutsättning att projekten inte har uppnått maxgränsen på tre projektår. Huvudkriterierna är att projekten ska bidra till utveckling och strategiskt värde för stadens socialtjänst. Projekten ska även pröva nya arbetssätt och bidra till ett eller flera av stadens delmål för omställningen till framtidens socialtjänst. Prioriterade områden är förebyggande insatser, klientcentrering, samordning av stöd och insatser samt behovskartläggningar och utvärderingar. Utlysningen för 2027 års medel föreslås öppna den 4 maj 2026 och pågå till den 4 september 2026. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner: • Ett tillfälligt ansökningsstopp för nya projekt inför 2027. • Inriktningen för MUL samt för redan pågående LUM. • Redovisningen av LUM och MUL under 2025. Bakgrund Socialförvaltningens arbete med forskning och utveckling (FoU) syftar till att stärka socialtjänstens verksamhet och förbättra resultaten för brukarna. FoU ska främja det kunskapsbaserade arbetet samt vara praktiknära, ha ett tydligt stockholmsperspektiv och vara ett komplement till statliga myndigheters forskning. För att främja utvecklingsarbete på lokal nivå fördelar socialförvaltningen medel till projekt och studieresor. Ärendet Redovisning av LUM 2025 Totalt beviljades tio ansökningar om LUM för 2025 varav fyra ansökningar för nya projekt, fem ansökningar för år två och en ansökan för år tre. För de projekt som genomförde sitt sista projektår 2025 bifogas slutrapporter, se bilaga 1-2. Ansökningar år ett: 1. Unga och skuldtyngda, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Projektet syftar till att testa en ny form av ekonomisk rådgivning riktat mot målgruppen unga vuxna som är svår att nå. Projektet syftar även till att utveckla det uppsökande arbetet inom budget- och skuldrådgivningen för att nå ut till unga skuldsatta. Målsättningen med projektet är att de unga vuxna som tar del av stödet blir ekonomisk rehabiliterade, vilket innebär att de har koll på sin ekonomi. 2. Digital lösning för kommunikation mellan Resursteamen (RTBoU) och stadens familjehem, Socialförvaltningen. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/147 Sida 3 (7) Inriktning av medel för lokala utvecklingsprojekt (LUM) och studieresor 2027 (MUL) samt redovisning av lokala utvecklingsprojekt som avslutats under 2025 Projektet fick medel för att genomföra en förstudie i syfte att förstå hur information kan nå ut om tillgängligt stöd till stadens familjehem samt hur man kan öka familjehemmens deltagande i utbildningar och aktiviteter. Förstudien har genomförts med stöd av tjänstedesign. 3. Rätt vård för rätt pris, Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning. Syftet med projektet är att förbättra vårdprocesser och kostnadseffektivitet inom barn och ungdomsvården. Genom att utveckla en arbetsmodell med tillhörande verktyg och manualer avser projektet att minska kostnaderna för placeringar genom att höja kvaliteten på arbetet 4. Visuella verktyg i socialtjänsten, Järva stadsdelsförvaltning. Syftet har varit att testa om visuella verktyg i kombination med klarspråk kan tillgängliggöra och effektivisera information och kommunikation mellan klienter och handläggare i socialtjänsten. Ansökningar år två: 5. Digital Lots för samsjukliga, Farsta stadsdelsförvaltning. Syftet är att minska det digitala utanförskapet för målgruppen samsjukliga så att de kan ta del av det stöd och de ersättningar de har rätt till. Det ökar målgruppens möjligheter att svara upp mot socialtjänstens och andra myndigheters förväntningar kring delaktighet i utrednings- och bedömningsprocessen. Det är också ett sätt att öka målgruppens delaktighet i samhällslivet och delta på lika villkor. 6. Viewpoint inom socialpsykiatrin – Ett digitalt kommunikationsstöd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning. Syftet är att utveckla nya arbetssätt för uppföljning av socialtjänstens insatser och öka användandet av digitalt stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning inom socialtjänsten. Inom ramen för projektet anpassas det befintliga digitala stödet Viewpoint, ett verktyg som idag används i stadens samtliga stadsdelsnämnder för att öka barns delaktighet vid utredning och uppföljning. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/147 Sida 4 (7) Inriktning av medel för lokala utvecklingsprojekt (LUM) och studieresor 2027 (MUL) samt redovisning av lokala utvecklingsprojekt som avslutats under 2025 7. Framtidens socialtjänst – i samskapande med brukarna, Hässelby Vällingby stadsdelsförvaltning. Syftet är att utveckla former för brukarmedverkan och vad det innebär i praktiken. Syftet är också att utveckla metoder och verktyg för en förvaltningsövergripande struktur/arbetssätt för att samskapa med brukare. 8. Hur kan brukare och personal förstå varandra bättre? Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Projektet avser att kvalitativt kartlägga vilka kommunikationsbehov samt eventuella hjälpmedel målgruppen är i behov av tillsammans med sakkunnig. Det långsiktiga målet är att ta fram arbetsmetoder och kartlägga relevanta hjälpmedel för att ge brukarna bättre möjligheter till att förstå omvärlden genom hjälp av personalen. 9. Familjeorienterat boendestöd, Skarpnäck stadsdelsförvaltning. Projektets målgrupp är familjer där föräldrar har en egen problematik som medför ökad risk för försummelse och/eller att barnet får ansvar som omsorgsgivare gentemot familjemedlemmar. Syftet är att utveckla ett familjeorienterat och målgruppsanpassat boendestöd som upplevs tillgängligt och hjälpsamt för familjerna. Syftet är också att utveckla arbetssätt och rutiner inom socialtjänstens barn och ungdomsverksamhet och vuxenverksamhet som bidrar till att familjerna uppmärksammas och erbjuds ett stöd mer anpassat efter behov och förmåga. Ansökningar år tre: 10. Prata om det-barn som anhöriga, Södermalms stadsdelsförvaltning. Syftet med projektet är att utifrån universell prevention lyfta frågan om barn som anhöriga till föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Detta har genomförts genom att familjebehandlare och fältassistenter besöker elever i årskurs fem. Besöken ingår i ett program om sju träffar där stort fokus ligger på relationsskapande tid med eleverna. Målet är att sprida kunskap och bryta tabu och stigma kopplat till dessa frågor. Ett sekundärt mål är också att stärka samarbetet med skolan. Samtliga fem projekt som beviljades medel för år ett har beviljats fortsatta medel för år två (avseende år 2025). Vidare har fyra av de fem projekt som beviljades medel för år två, beviljats fortsatta medel för år tre. Ett projekt sökte inte medel för ett tredje projektår och slutrapporteras därmed i bilaga X tillsammans med Prata om det, Södermalms stadsdelsnämnd som redovisas i bilaga Y. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/147 Sida 5 (7) Inriktning av medel för lokala utvecklingsprojekt (LUM) och studieresor 2027 (MUL) samt redovisning av lokala utvecklingsprojekt som avslutats under 2025 Redovisning av MUL 2025 Inför 2025 beviljades tolv ansökningar om MUL från åtta olika stadsdelsnämnder. Följande resmål beviljades: 1. Sociala insatsgruppen samt konsultationsteamet i Malmö stad. Socialförvaltningen 2. Sociala insatsgruppen i Malmö stad. Farsta stadsdelsförvaltning. 3. Trygg relation- Fri från våld i Malmö stad. Järva stadsdelsförvaltning. 4. Væksthuset i Köpenhamn, Danmark. Farsta stadsdelsförvaltning. 5. Uteseksjonen i Oslo, Norge. Socialförvaltningen. 6. Foliko i Köpenhamn, Danmark. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. 7. Ett självständigt liv- ESL, Jönköpings kommun. Enskede- Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. 8. AFT, Köpenhamn, Danmark. Kungsholmens stadsdelsförvaltning. 9. Kurve Kriegen, Düsseldorf, Tyskland. Enskede-Årsta- Vantör stadsdelsförvaltning. 10. Malmö stad. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning. 11. Köpenhamn, Danmark. Järva stadsdelsförvaltning. 12. Seniorcenter Simensbråten-Ekeberg, Oslo, Norge. Skärholmens stadsdelsförvaltning. Tillfälligt uppehåll nya LUM-projekt 2027 Huvudkriterier för LUM-projekt är att projekt ska bidra till ”utveckling och strategiskt värde för stadens socialtjänst” samt att ”projekt ska prova nya arbetssätt och bidra till uppfyllande av ett eller flera framtagna delmål inom ramen för omställningen till framtidens socialtjänst”. Omställningen till framtidens socialtjänst, som kommer att pågå de närmsta åren, innebär att intensivt och omfattande arbete med just detta, genom piloter och nya arbetssätt. Syftet med ett uppehåll för nya LUM-projekt är att, under omställningen, undersöka hur LUM kan utformas framåt för att på bästa sätt bidra till en kunskapsbaserad socialtjänst i enlighet med den nya socialtjänstlagens intentioner. Samt hur LUM bidrar till huvudkriteriet att ”projekt ska bidra till utveckling och strategiskt värde för stadens socialtjänst”. Uppehållet innebär att inga nya LUM-ansökningar behandlas inför 2027. Projekt som beviljats medel 2026 för år ett och två ges möjlighet att söka medel för fortsatt genomförande under max tre år. Utlysning av MUL 2027 kommer att göras enligt plan. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/147 Sida 6 (7) Inriktning av medel för lokala utvecklingsprojekt (LUM) och studieresor 2027 (MUL) samt redovisning av lokala utvecklingsprojekt som avslutats under 2025 Förslag på inriktning för LUM 2027 Inga förändringar sker i tidigare huvudkriterier och prioriterade områden. Då pågående projekt redan prövats mot huvudkriterier kommer bedömning göras mot om projekten genomfört det som beskrivits i ansökan samt mot innehåll och röd tråd i ansökan för kommande projektår. Huvudkriterier 1. Projekt ska bidra till utveckling och strategiskt värde för stadens socialtjänst. 2. Projekt ska prova nya arbetssätt och bidra till uppfyllande av ett eller flera framtagna delmål inom ramen för omställningen till framtidens socialtjänst. För komplett beskrivning av delmål, se bilaga 1. 3. Undantag föreslås gälla projekt som beviljats medel i 2025 års utlysning och avser att söka fortsatta medel för projektår två respektive tre. Prioriterade områden 1. Projekt med avsikt att testa förebyggande insatser och/eller tidigt stöd 2. Projekt med syfte att stärka klientcentrering i organisationens arbete 3. Projekt med syfte att förbättra samordningen av stöd/insatser för klient/brukare 4. Projekt med syfte att genomföra behovskartläggningar eller målgruppsanalyser, respektive för att följa upp eller utvärdera specifika insatser, arbetssätt, metoder eller program MUL Socialförvaltningen utlyser även MUL som ska bidra till lärande genom erfarenhetsutbyte med kollegor inom liknande verksamheter och funktioner i andra städer eller länder. I Stockholms stads budget 2026 framgår att nämnder ska använda, stödja och främja klimatsmarta transportsätt och på motsvarande sätt beakta flygets negativa klimatpåverkan. Utifrån detta kan ansökningar för studieresor med klimatsmarta transportsätt komma att prioriteras i urvalsprocessen. Utlysning och beslut om LUM och MUL Utlysningen för 2027 års medel föreslås öppna den 4 maj, 2026 och pågå till den 4 september 2026. Förutsatt att medel för FoU avsätts i socialnämndens budget för 2027 föreslår socialförvaltningen tillsammans med FoU-rådet till socialnämndens sammanträde i december, vilka av MUL respektive de redan pågående LUM- projekten som bör beviljas fortsatta utvecklingsmedel. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/147 Sida 7 (7) Inriktning av medel för lokala utvecklingsprojekt (LUM) och studieresor 2027 (MUL) samt redovisning av lokala utvecklingsprojekt som avslutats under 2025 Beviljade LUM eller MUL-ansökningar som av någon anledning inte kan nyttja medlen, ska återbetalas till socialförvaltningen. Detta ska meddelas så snart som möjligt men senast den 2 juni 2026. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling. Förvaltningsgruppen har behandlat ärendet den 15 april och funktionshinderrådet har haft möjlighet att ta del av ärendet den 16 april. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förslag om ett tillfälligt uppehåll för nya LUM-projekt, godkänner redovisningen av LUM som genomförts under 2025 samt godkänner förslag till inriktning av LUM och MUL för 2027. Ärendet delges samtliga stadsdelsnämnder. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilagor 1. Slutrapport_Prata om det. Södermalms sdf 2. Slutrapport_Hur kan brukare och personal bättre förstå varandra. Kungsholmens sdf Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-04-13 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-04-13 --- [Bilaga 1 - Slutrapport_Prata om det. Södermalms sdf.pdf] LUM redovisningStockholms stad Sida 1 av 15 rojektets namn Prata om det Beviljat belopp Ange beviljat belopp här Ar Ange datum här Stadsdelsförvaltningens namn, avdelning/enhet Södermalms stadsdelsförvaltning, sociala avdelningen, preventionsgruppen Kontaktperson för projektet, namn, e-post, tfn Tor Löfgren, tor.lofgren@stockholm.se 08-5081 690 Ansvarig avdelnings-/enhetschef, namn, befattning Maria Klemets Hellberg, avdelningschef Kryss i rutan intygar att projektet har genomförts enligt beslut om projektplan och budget. □ Kryss i rutan innebär att projektet inte har gjort av med samtliga beviljade medel. Följande summa ska betalas/har betalats tillbaka till Socialförvaltningen: kr Undertecknad av I LUM redovisningH Stockholms Sida a v 15 V stad Ekonomisk redovisning Rapporten ska avse beräknade intäkter och kostnader för projektperioden. Intäkter Beviljat belopp från socialnämnden 850000 Egen insats 790000 Övriga intäkter 0 Summa 1640000 Kostnader Personalkostnader inkl. sociala avgifter 11 0000 Administrativa kostnader (möteslokaler, 70000 förtäring, telefon) Utbildningskostnader (föreläsare, material) 350000 övriga kostnader 100000 Summa 1640000 Skicka ett inscannat undertecknat exemplar av redovisningen till Socialförvaltningens funktionsbrevlåda fou.sof@stockholm.se Eventuella frågor besvarar via fou.sof@stockholm.se Redovisning lämnas senast 28 februari nästföljande år. LUM redovisningStockholms stad Sida 3 av 15 SAMMANFATTNING SYFTE Modellen Prata om det (PoD) har utvecklats av Preventionsgruppen Södermalm som en universell förebyggande insats för barn i årskurs 5. Huvudsyftet är att öka kunskapen hos både barn och vuxna om psykisk ohälsa och beroende, samt att belysa barns situation som anhöriga. De centrala målen är att informera barn om att hjälp finns att få och därmed stärka deras möjlighet att söka stöd samt normalisera samtal om beroende och psykisk hälsa för att bryta stigmat och öka kunskapen även inom gruppen barn som inte befinner sig i påfrestande livssituationer. ARBE SSÄ PoD bygger på ett tvärprofessionellt samarbete mellan socialtjänstens fältassistenter, familjebehandlare och beroendebehandlare, i nära samverkan med deltagande grundskolor. Arbetet implementeras direkt i skolmiljön genom fyra lektioner med elever samt två utbildningstillfällen för skolans personal. En koordinator har utbildat och handlett projektmedarbetare och skolpersonal. Koordinatorn har även arbetat fram materialet samt ansvarat för kontakt och implementering i grundskolorna. RESUL A Utvärderingen visar att barnens kunskap om socialtjänsten ökat markant efter lektionerna. Barnen gav betydligt mer utförliga svar och visade en ökad medvetenhet om vilka vuxna i och utanför den närmaste familjen, särskilt inom skolan och samhället, de kan vända sig till. Osäkerheten om vem man kan prata med minskade kraftigt. Det fanns inga betydande skillnader i hur killar, tjejer eller personer som uppgett annan könsidentitet svarade. SLU SA SER PoD har framgångsrikt höjt barnens kunskapsnivå och medvetenhet om stödresurser, vilket indikerar att de nu har fler strategier för att söka hjälp. Skolans betydelse för barn i pressade livssituationer framgår med tydlighet i materialet. De vinster som deltagande lärare beskriver i utvärderingar av att vara en del av arbetet är överraskande positivt och ett starkt bifynd. Den tvärprofessionella samverkan och koordinatorns roll är tydliga framgångsfaktorer. Sammantaget framstår PoD som en framgångsrik modell för tidiga, förebyggande och kunskapsbaserade insatser i linje med socialtjänstens nya uppdrag och genomförs i Barnkonventionens anda. Lokalt har samverkan mellan socialtjänsten och de deltagande skolorna stärkts som en konsekvens av det gemensamma arbetet. Hur tycker du att det har varit att delta i " rata om det"? 50 15 00 150 100 50 0 1- 3 4 5- Mindre Mycket bra bra Prata om det.. LUM redovisningRStockholms Sida 4 av 15 V stad INNEHÅLL Sammanfattning 3 Referenser, källor Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning 5 Projektets arbetssätt 6 Resultatredovisning 9 Jämställdhet 13 Slutsatser och förslag 13 Plan för vidare arbete framåt 14 Strategisk värde för staden som helhet 14 LUM redovisningStockholms stad Sida 5 av 15 INLEDNING BARN I UTSATTA FAMILJER Att växa upp i en familj där det förekommer beroende eller psykisk ohälsa hos en förälder kan ha betydande och långvariga negativa konsekvenser för barns utveckling och välbefinnande. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten 0 1 uppskattas att cirka 15- 0 % av alla barn i Sverige har minst en förälder med psykisk ohälsa Vidare visar studier från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning att ungefär 10-1 % av barnen i Sverige lever i hushåll med beroendesproblem. Socialstyrelsen framhöll i kampanjen Ser du mig ( 0 4) "Barn som lever med vuxna som har psykisk ohälsa eller ett missbruk kan känna sig ensamma, oroliga och ha svårt att koncentrera sig i skolan. De kan också ta ett stort ansvar hemma, så kallade unga omsorgsgivare". Dessa barn löper en ökad risk att utveckla egna psykiska problem, problem med beroende och sociala svårigheter om de inte får adekvat stöd, förståelse och möjligheter att bearbeta sina erfarenheter. SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR OCH BEHOVET AV FÖREBYGGANDE INSATSER Utifrån socialtjänstens uppdrag gällande förebyggande verksamhet och tidiga insatser, förstärkt i den nya socialtjänstlagen (SFS 0 5:400), finns ett ansvar att utveckla metoder och samverkansformer för att nå och stödja barn och unga i riskzonen. Den nya lagstiftningen betonar särskilt vikten av att tidigt främja barns hälsa och utveckling och att samverka mellan olika aktörer för barnets bästa. PRATA OM DET - ETT SVAR PÅ BEHOVET AV TIDIG PREVENTION Mot bakgrund av det betydande antalet barn som växer upp i familjer med psykisk ohälsa eller beroende och socialtjänstens tydliga uppdrag att bedriva förebyggande arbete, har modellen Prata om det (PoD) utvecklats av medarbetare inom Preventionsgruppen på Södermalm. Modellen har skapats efter inspiration och vägledning från Laholm kommuns erfarenheter av modellen Börja prata. PoD är en förebyggande insats på universell nivå som riktar sig till barn i årskurs 5. Genom ett samarbete mellan socialtjänstens fältassistenter, familjebehandlare och beroendebehandlare, och i nära samverkan med lärare och skolkuratorer i stadsdelens grundskolor, implementeras insatsen direkt i skolmiljön. Målsättningen med PoD är att öka och sprida kunskap till både barn och vuxna om psykisk ohälsa och beroende, samt att synliggöra barns situation som anhöriga och informera om tillgänglig hjälp. Genom att arbeta i skolan kan socialtjänsten nå en stor grupp barn i ett tidigt skede, vilket möjliggör tidiga insatser innan eventuella svårigheter eskalerar Insatsen avser även att normalisera samtal om beroende och psykisk hälsa för att bryta stigmat och öka kunskapen även inom gruppen barn som inte befinner sig i påfrestande livssituationer. Arbetet med PoD genomsyras av Barnkonventionens principer om barns rätt att veta, bli lyssnade på och få stöd. Modellen syftar till att skapa en tryggare miljö där barn känner sig bekväma att söka hjälp och där stigmat kring psykisk ohälsa och beroende minskar. Genom att öka medvetenheten om de utmaningar som unga omsorgsgivare kan möta, i linje med Barnkonventionens artiklar 16 och 31, bidrar arbetet till att stärka barns rättigheter och välbefinnande. PoD representerar ett konkret svar från socialtjänsten på behovet av tidiga och förebyggande insatser för en betydande grupp barn i Sverige som lever i utsatta familjesituationer Genom att integrera kunskapsspridning och samverkan i skolmiljön skapas en plattform för att tidigt identifiera och stödja barn i behov, i enlighet med den nya socialtjänstlagens intentioner om ett aktivt och förebyggande arbete för barns hälsa och utveckling. LUM redovisningStockholms stad Sida 6 av 15 ROJEKTETS ARBETSSÄTT Arbetet med Prata om det (PoD) inleddes under 0 1 med en dialog tillsammans elevhälsa och skolledning på Lugnets skola som blev pilotskola för PoD våren 0 . Från 0 3 har arbetet med PoD drivits i projektform inom ramen för Stadens lokala utvecklingsmedel. Mellan 0 3 och våren 0 5 har PoD genomförts tillsammans med 54 barn i 36 klasser fördelat på åtta av stadsdelens skolor. FÖRBEREDELSER Innan "Prata om det" drar igång i klassrummen, krävs en hel del planering. Allt börjar med att vi pratar ihop oss med skolan för att bestämma vem som gör vad -det är viktigt att ansvaret är tydligt mellan skolans personal och socialtjänsten. Efter det spikar vi en detaljerad tidsplan och schemat för alla lektioner tillsammans med skolan. Som en viktig del av informationen skickas ett brev hem till alla vårdnadshavare. Där får de veta vad projektet handlar om och vad det innehåller Vi ser också till att all skolpersonal får rejält med kunskap, uppdelat på två tillfällen: • Första tillfället går vi igenom hela "Prata om det" och ger viktig information om hur man gör orosanmälningar och hur barn kan vara motståndskraftiga. De här stegen är till för att alla ska ha samma grundkunskap och ett gemensamt ramverk för arbetet i skolan, vilket gör det lättare att prata med eleverna på ett tryggt och effektivt sätt. • Andra tillfället fördjupar vi oss i hur det är för barn som lever i familjer där det förekommer beroende av alkohol eller andra droger, samt socialtjänstens olika uppgifter och roller. Slutligen, som en del av förberedelserna, är vi ute i skolan och träffar eleverna under 1-3 veckor innan själva lektionerna i klasserna kör igång. ARBETET INLEDS Å SKOLAN Innan barnen ens kliver in i klassrummet för första lektionen, träffar teamet från "Prata om det" skolpersonalen. Mötet är för att gå igenom materialet, svara på frågor och säkerställa en öppen stämning i klassrummet. En del av programmet är att ledarna åter lunch och umgås med klasserna, vilket bygger relationer. Barnen beskriver det så här: "De ville vara med en. Mycket skönare och man ville börja prata med dem." och "Alla tältare satt vid ett bord, träffade dem och pratade som med en kompis." Den här tidiga kontakten bidrar till en miljö där barnen upplever sig sedda och bekväma. LEKTION 1: INTRODUKTION TILL OD Första lektionen presenteras PoD och de vuxna som håller i det. Fokus ligger på att skapa en trygg miljö där eleverna får lära känna både ledarna och varandra. Det görs tydligt att det är frivilligt att vara med. Lektionen innehåller också lekar och övningar som främjar samarbete. Barnen bekräftade att dessa aktiviteter fungerade i klassrummet: "Lekarna var bra. Kuddleken var rolig." och "De var roliga och bra." De uppgav att det var "ett bra sätt att få veta vilka som skulle hålla i 'prata om det' och att lära känna varandra." Även när vissa frågor var "svåra att besvara," framkom det att det var "bra att man fick höra hur andra tänkte." LEKTION 2: BEROENDE Lektion två behandlar ämnet beroende, som förklaras som när man tappar kontrollen över alkohol eller droger. Man pratar om hur det påverkar hela familjen och att barn ofta känner sig ensamma. Lektionen informerar om att beroende kan drabba vem som helst, men att det är svårt att vara en trygg vuxen under påverkan. En film om syskon som växer upp med en förälder med beroende leder in till smågruppsdiskussioner. Barnen beskrev att filmen var "spännande och bra. Man lärde sig förstå hur man kan göra i en sådan situation." De insåg också att "Man vet inte insidan på folk vad de har varit med om." En aktivitet var "Vad gör jag för att må bra?" där barnen delade med sig av tips för att hantera jobbiga känslor Barnen tyckte det var "kul att kolla vad hela klassen sa för att veta vad man kan göra om man mår dåligt." De upplevde det som "Bra att få prata om vad man själv kan göra för att må bättre ... och att man LUM redovisning5f.l Stockholms Sida 7 av 15 V stad delade med sig med tips," som att "Prata på facetime" eller "Göra något man tycker om." Ett barn reflekterade: "Om jag och min mamma bråkar då brukar jag tex. spela på min padda/telefon för där har jag spel so jag gillar och genom att göra saker jag gillar så blir jag glad och då hjälper jag mamma att bli glad för energi smittar." Lektionen avslutas med att presentera var barn kan få hjälp som kurator, socialtjänsten, Bris och Maskrosbarn. LEKTION 3: SYKISK OHÄLSA Lektion tre handlar om att vuxna ibland kan bli "sjuka i sina tankar och känslor" och hur det påverkar familjen. Ett budskap är att det aldrig är barnets fel om en förälder mår dåligt, och att barn inte ska behöva ta för stort ansvar Två filmer illustrerar dessa situationer Filmen om Fredriks pappa, med psykisk ohälsa, upplevdes som "tydlig" och barnen noterade att den visade att "om någon annan säger först kan fler våga prata fler som är i samma situation." Att filmen utspelades i skolan gjorde att barnen "kände igen sig." Den animerade filmen om "gömda barn" uppskattades också: "Den här var den bättre filmen tyckte flera. De kunde tydligt beskriva förloppet i filmen." Den hjälpte barnen att "förstå hur han hade det" och att "det kan bli mycket lättare om man säger till någon hur man har det." C--A--•·----1:-1 ..._,..,:._, ....,.-. ~---. -----.•--J!. -.--....:..:-.-1,-.-.: -I-..--, l-..:.;-1-..1.J.:-.-.-..-. •.•.----. ·•-.-.-,l,.-.L.&.-.-1 --.4-.-1. llr-'\-,L ~--..-1.:.:,J..&. VIIICl~IUt,Jt,).;:)Ul.:>l'\.U;:);;)IVIICIIICI, ;:,u111 V\,,,l'\..:)GI a11va11uc.:, I UCII 1101 ICl'\.llVIIC"II, VCII till Ut,Jt-'Vl'\.CILLCIU lllt-lVU. UC\. VCH ICIU att prata i smågrupperna" och "Bra med korten för då kunde alla hålla fokus och att samtalet var styrt." Vuxnas närvaro var viktig: "Det var bra att en vuxen satt med så det inte spårade ur helt." och "fältarna höll i några av grupperna. De kan mer om ämnet än lärarna." Den dynamiska fyrhörnsövningen, där barnen rörde sig efter påståenden, var också populär· "Den var rolig, gillar fyra hörn" och "Kul och bra att höra vad andra tyckte och tänkte." Lektionen avslutas med att påminna om tillgängliga hjälpresurser som skolkurator, socialtjänst, MIND och BRIS. LEKTION 4: ATT KNYTA IHO SÄCKEN Sista lektionen sammanfattar programmet och förstärker budskapen: barn är inte ansvariga för vuxnas problem, och det finns alltid hjälp att få. Webbplatsen "Koll på soc" introduceras med filmer som förklarar socialtjänstens arbete och hur man kan få hjälp. Lektionen tar även upp populära lekar igen för att stärka gruppkänslan. Klassen får tillbaka sin "Vad gör jag för att må bra?"-tavla som ett minne av vad de åstadkommit tillsammans och som en påminnelse om PoD och att arbetet fortsätter i klassen. Lektionen avslutas med en utvärderingsenkät och ett tack till eleverna. EFTERARBETE MED FOKUSGRU OCH SKOL ERSONAL När alla lektioner med "Prata om det" är klara, fortsätter arbetet. Vi följer upp på två sätt: med en fokusgrupp av barn och med skolpersonalen. Vi har träffat en särskild fokusgrupp med elever De här barnen kommer från olika klasser som varit med i "Prata om det" och har valts ut slumpmässigt, efter att deras föräldrar har sagt ja. Gruppen har oftast bestått av runt tre elever från varje klass. Målet med att prata med barnen i fokusgruppen är att få veta hur de upplevde hela programmet. Deras tankar och synpunkter har också varit jätteviktiga för oss -de har hjälpt oss att förbättra delar som visade sig vara krångliga eller svåra att förstå under lektionerna. Alla fokusgrupper har jobbat med samma frågor för att vi ska kunna jämföra svaren. Efter lektionerna har vi också erbjudit ett möte med skolpersonal och skolledning. Där har vi gått igenom resultaten från enkäterna för just den skolan. Samtidigt har vi fått höra skolans egen bild av hur arbetet har gått, vad de tyckte om programmet nu när det är avslutat. ARBETE MED UTVÄRDERING OCH U FÖLJNING AV ROJEKTET Under första projektåret med LUM 0 3 hade projektgruppen en dialog med den forskare som då var kopplad till LUM, Anne-Lie Vainik. Under LUM år har vi haft dialog och stöd av Petra Ornstein på Ramboll som fungerat som projektets handledare. Arbetet med PoD har implementerats direkt i klassrumsmiljö. För LUM redovisningBStockholms Sida 8 av 15 V stad att följa resultatet av insatsen har de elever och lärare som deltagit också varit en del av utvärderingen. Alla deltagande barn har fått fylla i en anonym enkät före och en efter klassrumsarbetet. Genom att använda detta tillvägagångssätt har vi hoppats visa att arbetet med barnen gett en kunskapshöjning i frågor rörande kunskapen om socialtjänstens uppdrag samt skapa en medvetenhet kring att det finns stöd att få både från ett provat och professionellt nätverk. Barnen har även fått skatta upplevelsen av lektionerna efter varje avslutad lektion genom att markera en glad eller ledsen smiley på ett papper och lämna in anonymt. Detta för att på ett enkelt sätt få en snabb feedback på det aktuella lektionstillfället. Lärare har efter att ha deltagit i kunskapsboosten svarat på en enkät där vi frågat om användbarheten i den informations som getts. KUNSKA SHÖJANDE INSATS FÖR EGEN ERSONAL Under projekttiden har fokusgrupperna kommit med viktig input och visat på utvecklingsområden vad gäller modellens innehåll och utförande. Utförarna av Prata om det var i behov av fördjupad kunskap i modellen och i hur de på bästa sätt arbetade troget med modellens struktur. Under projektåren har de medarbetare som arbetet med PoD deltagit i en workshop tillsammans med Maskrosbarn med temat vad barn vill ha av professionella. Samtliga medarbetare deltog även på Barnrättsdagarna som 0 4 hade temat Barn som anhöriga för att där öka kunskapen och få ta del av aktuell forskning inom området. Medarbetarna har även genomfört Rädda barnens utbildning i Traumaorienterad omsorg och kommer under hösten 0 5 att fortbilda sig på temat barn i sorg via Randiga huset. Fältassistenterna som på många sätt är bärare av arbetet har under våren 0 5 utbildat sig i en samtalsmetod utformad för att arbeta med lite yngre barn. LUM redovisningStockholms stad Sida 9 av 15 RESULTATREDOVISNING Under första projektåret med LUM 0 3 hade projektgruppen en dialog med den forskare som då var kopplad till LUM, Anne-Lie Vainik. Under LUM år har vi haft dialog och stöd av Petra Ornstein på Ramboll som fungerat som projektets handledare. För att följa arbetet med Prata om det (PoD) har vi använt oss av enkäter i skolklasserna, fokusgrupper i skolorna samt utvärdering av kunskapsboosten där lärare svarat. Med Prata om de (PoD) har vi önskat öka barn och skolpersonals kunskap om socialtjänsten, kunskap om psykisk hälsa och beroende samt hos barn skapa en kunskap och medvetenhet om att det går att få hjälp och marknadsfört iden att prata med en vuxen om man mår dåligt eller har det jobbigt hemma. METOD För att undersöka barns kunskapsnivå om socialtjänsten i årskurs 5 genomfördes en kvantitativ studie med för- och efterenkäter. Totalt har 464 barn svarat på en enkät vid två tillfällen, före och efter PoD-lektionerna. Mellan enkättillfällena gick barnen igenom fyra lektioner som fokuserade på att öka deras kunskap om socialtjänstens uppdrag och funktioner, samt om beroende, psykisk ohälsa och rätten att må bra. Som ett mått på kunskapsnivå och förändring mättes det totala antalet ord som barnen använde i sina svar. Antagandet var att en ökad kunskap skulle leda till mer utförliga och därmed flerordiga svar. Vi har också gått igenom fritextsvaren för att se om barnen också ger mer korrekta beskrivningar av socialtjänsten i efterenkäten. I samma enkät ställdes frågan "Om du skulle vara ledsen eller ha det jobbigt hemma, skulle du prata med en vuxen då, i så fall vem?" vid två tillfällen, före och efter insatsen. Barnens svar kategoriserades för att tydliggöra förändringar i vem de skulle vända sig till. RESULTAT Resultaten från mätningarna visar en tydlig ökning i barnens uttrycksförmåga. Före PoD-lektionerna använde de 464 deltagande barnen i genomsnitt 1,7 ord i sina svar om socialtjänsten. Efter lektionerna ökade detta genomsnitt till 5, 1 ord per barn. Denna ökning med cirka 3,49 ord per barn visar att eleverna gav mer utförliga svar efter PoD-lektionerna, vilket pekar på en bredare och mer nyanserad förståelse av socialtjänsten, dess uppdrag och funktioner Som en del av samma enkät ställdes frågan "Om du skulle vara ledsen eller ha det jobbigt hemma, skulle du prata med en vuxen då, i så fall vem?" vid två tillfällen, före och efter PoD-lektionerna. Syftet var att belysa vikten av att må bra och hur barn kan känna om de har problem hemma. Barnens svar kategoriserades för att tydliggöra eventuella förändringar i vem de skulle vända sig till. I förenkäten svarade 461 barn och i efterenkäten svarade 457 barn. Resultaten visar på en förändring i barnens uppfattning om vilka vuxna de skulle vända sig till. Det totala antalet gånger barn nämnde en person eller kategori ökade från 579 omnämnanden i förenkäten till 658 omnämnanden i efterenkäten. Detta innebär en ökning med 79 omnämnanden totalt. I genomsnitt nämnde barnen 1. 6 personer/kategorier i förenkäten och 1.44 i efterenkäten. RStockholms V stad Här är en översikt över hur antalet omnämnanden per kategori förändrades: Kategori Närmaste familj FÖRÄLDRAR (MAMMA, PAPPA, BÅDA) SYSKON MOR-OCH FARFÖRÄLDRAR ÖVRIGA SLÄKTINGAR Skola, socialtjänst och liknande KURATOR LÄRARE/MENTOR FÄLTASSISTENT/SKOLSKÖTERSKA/SOC/BRIS Namngivna vuxna Vänner (ej vuxna) Vet ej Nej Endast Ja-svar Ospecificerade/Otydliga svar Totalt antal omnämnanden Antal Antal omnämnanden omnämnanden (Förenkät) (Efterenkät) 9 358 6 69 5 34 36 47 5 8 1 0 134 47 44 67 75 6 15 7 3 6 77 48 35 17 0 6 4 7 7 579 658 LUM redovisning Sida 10 av 15 Förändring (antal) +66 +43 +9 +11 +3 +14 -3 +8 +9 -4 +15 -13 +3 - 0 +79 H LUM redovisningStockholms Sida 11 av 15 V stad ANALYS Resultaten från de båda mätningarna indikerar att PoD-insatsen har påverkat barnens kunskap och medvetenhet. Ökningen i det genomsnittliga antalet ord som barnen använde i sina svar om socialtjänsten, från 1,7 till 5, 1 ord per barn, visar på en fördjupad kunskap och en mer nyanserad förståelse för socialtjänstens uppdrag och funktioner. Barnen kunde också uttrycka sig mer detaljerat och korrekt efter lektionerna. Parallellt med kunskapsökningen har insatsen även påverkat barnens val av vuxna att prata med om de är ledsna eller har det jobbigt hemma. Den ökade benägenheten att nämna "Närmaste familj" samt den genomsnittliga ökningen av antal omnämnanden per barn, visar en breddad syn på sitt stödnätverk. Barnen tycks ha fått en tydligare bild av vilka vuxna de kan vända sig till. Ökningen i antalet barn som nämner "Lärare/Mentor" samt specifika yrkesroller inom "Skola, socialtjänst" (som FältassistenUSkolsköterska/Soc/BRIS), visar att information om dessa resurser har nått fram. Det tyder på att barnen nu har en mer specifik bild av vilka personer på skolan som är potentiella stödpersoner. Den minskade andelen "Vet ej"-svar är ett tecken på att barnen har blivit mer reflekterande och har en tydligare bild av vem de eventuellt skulle kunna prata med. Kategorin "Nej"-svar såg en liten ökning, från 17 till 0 omnämnanden. Det är viktigt att sätta detta i relation till det totala antalet omnämnanden (579 i förenkäten och 658 i efterenkäten). Denna lilla ökning av "Nej"-svar berör ett mindre antal barn och kan tyda på att nägra blivit mer medvetna om eventuella konsekvenser av att berätta, en hypotes som också lyfts i en fokusgrupp. Sammanfattningsvis visar analysen att PoD har bidragit till ökad kunskap och en breddad syn på vilka stödresurser som finns för barnen, samtidigt som det framhäver behovet av att ytterligare utforska och adressera de barriärer som kan hindra barn från att söka hjälp. SKILLNADER MELLAN KÖNEN? När vi jämfört svaren mellan grupperna tjejer, killar och de som angett en annan könstillhörighet eller valt att inte svara någon könstillhörighet så framstår de väldigt lika varandra. En genomgående trend för alla är en minskad benägenhet att i första hand vända sig till kärnfamiljen vid problem hemma. Detta tyder på att PoD har breddat barnens perspektiv på vilka vuxna de kan vända sig till. Det kan också indikera en ökad medvetenhet om, att om problemen är kopplade till kärnfamiljen, kan det vara svårt att söka stöd just där. En annan positiv likhet är den ökade medvetenheten om externa stödfunktioner. Vi ser en tydlig ökning i att känna till och vara villiga att kontakta resurser som Bris, socialtjänsten och fältare. Detta tyder på att informationen om dessa viktiga samhällsresurser har nått fram väl. I alla grupper ser vi en tillit till skolpersonal (kuratorer, lärare mfl.). Detta antyder att PoD framgångsrikt har byggt förtroende och synliggjort skolans personal som viktiga stödpersoner för både tjejer och killar. SAMMANSTÄLLNING AV FOKUSGRU ER Efter att "Prata om det" avslutats i klassrummen, träffade vi elever i fokusgrupper för att få en djupare bild av deras upplevelser. Dessa samtal gav oss värdefull information om vad som fungerade bra och vad som kan utvecklas i programmet. De inledande lekarna fick generellt bra omdömen. Barnen tyckte de var roliga och hjälpte till att skapa en trygg miljö där alla kunde lära känna varandra, med kuddleken som en särskild favorit. Möjligheten att dela med sig av egna strategier för att må bra uppskattades också, även om tydligheten i frågorna ibland kunde vara en utmaning. Filmerna hade olika genomslag. Filmen om tjejerna som vuxit upp med beroende upplevdes av många som lång och svår att förstå på grund av hur den berättades. Däremot gillades filmerna om Fredriks pappa och de gömda barnen mycket bättre. De var tydligare, lättare att känna igen sig i och upplevdes som effektiva för att visa hur viktigt det är att söka hjälp och att man inte är ensam. Smågruppssamtalen om beroende och psykisk ohälsa uppskattades av de flesta. Eleverna tyckte det var lättare att öppna upp sig i mindre grupper och uppskattade att vuxna stöttade diskussionerna med hjälp av LUM redovisningR Stockholms Sida 1 av 15 V stad frågor. Fältassistenternas närvaro lyftes fram som särskilt viktig på grund av deras kompetens inom ämnena. Fyra-hörns-övningen uppskattades också för att den fick igång diskussion och rörelse i klassrummet. När det gällde att vända sig till en vuxen vid problem hemma, betonade eleverna hur viktigt det är med tillit och att man känner den vuxne väl. De skulle i första hand vända sig till familjemedlemmar, kompisars föräldrar eller skolpersonal de hade en god relation till. En sak som fortfarande framkom var dock att vissa elever kände tveksamhet att prata med vuxna i allmänhet, eller specifikt med skolpersonal de inte kände väl, och hellre vände sig till kompisar. Den samlade upplevelsen av "Prata om det" var positiv, med betyg som ofta låg mellan 3 och 4,5 på en femgradig skala. Många elever upplevde att de lärt sig mer om hur det är att vara barn i familjer med problem och att det var viktigt att prata om svåra saker. De vuxna som höll i projektet beskrevs som bra, snälla och lätta att prata med. Viktiga insikter från fokusgrupperna inkluderar alltså att lekarna och diskussionerna i mindre grupper är effektiva för att skapa trygghet och underlätta öppenhet. Filmernas kvalitet och tydlighet varierade, med en tydlig förkärlek för mer relaterbara och mindre komplexa berättelser. Fältassistenternas kompetens och förmåga att bygga förtroende lyftes fram som särskilt viktig. Barn föredrar att vända sig till vuxna de känner och litar på, även om vissa fortfarande tvekar att berätta. Eleverna önskade mer möjlighet att själva formulera frågor och att diskutera konkreta strategier för att undvika att hamna snett i livet. Slutligen identifierades ett tydligt önskemål och behov av att skolsköterskor och kuratorer är mer närvarande och synliga i skolan. LÄRARNAS KUNSKA SÖKNING Efter kunskapsboostrarna inom ramen för "Prata om det" har skolpersonal utvärderat föreläsningen med syftet att se om innehållet upplevdes relevant för lärarnas och övrig skolpersonals arbete. Majoriteten av de 59 som lämnat en utvärdering rapporterar att de har fått mer kunskap om socialtjänstens olika delar. Hela 79,7% uppger att de lärt sig mer om fältassistenter, 89,8% om familjebehandlare och hela 94,9% om beroendeteamet. Kunskapen om orosanmälningar ökade också, där 78% uppgav att de lärt sig mer. Dessa siffror visar att lärarnas förståelse för socialtjänstens breda uppdrag och specifika funktioner har ökat. Dessutom bedömer en överväldigande majoritet, 91,5%, att de kommer att kunna använda informationen direkt i sitt arbete med eleverna. Lärarnas fritextsvar visar flera huvudteman kring vad som upplevdes som extra bra med kunskapsinsatsen. Många lyfter fram en ökad förståelse för socialtjänsten och dess funktion, med kommentarer som "Om hur soc fungerar" och "Vikten av att prata om socialtjänsten, vad de gör och att de inte tar barn". Den specifika informationen om beroendedelen och familjebehandlare nämndes också som särskilt värdefull. Ett centralt tema var betoningen av relation, bemötande och lyhördhet. Lärare uppskattade påminnelser om att vara "nyfiken och snäll", en "lyhörd vuxen", och vikten av att "se, prata och agera vid oro". Det handlade om att kunna "reflektera över samtal i möte med barnen" och att våga "prata med eleverna mer om att man att man ser att något inte är bra". Insatsen upplevdes även ge konkreta verktyg och tips för samtal, vilket uppskattades mycket. Exempelvis nämndes "Bra tips på formuleringar kring olika typer av problematik" och "Tips på bemötande av elever som har anhöriga i beroende". Även referenser till webbplatser som kollpåsoc.se och möjligheten att "lotsa vidare oroliga elever till mer professionell hjälp" upplevdes som värdefullt. Flera lärare betonade en ökad insikt om barnens situation och beteenden, med kommentarer som "Tankeställare kring stöddiga barn. Kan bero på annat" och "Bra att känna till (påminnas om) att dessa barn finns i alla klasser och tänka på att ett barns beteende kan ha många bakomliggande orsaker!". Vikten av orosanmälningar lyftes också fram av flera svar, särskilt "Vikten av att alltid göra en orosanmälan vid oro". Lärarna gav generellt mycket positiv feedback på Kunskapsboosten. Projektet beskrevs som "Supernyttigt", "jätteviktigt arbete" och "Proffsigt gäng!". Många uttryckte en önskan om kontinuitet, med önskemål om att insatsen ska "Fortsätt komma regelbundet till oss" och "vid varje höststart". Konkreta resultat nämndes, där en lärare specifikt nämnde att "Ert arbete har gjort att två av våra elever har fått hjälp". Föreläsarna fick R LUM redovisningStockholms Sida 13 av 15 V stad också beröm för sin kompetens och förmåga att engagera, med kommentarer som "mycket kloka och härliga som föreläsare. Klockrena. Vilken tur att sådana här fältare finns!". JÄMSTÄLLDHETS- OCH BARNRÄTTS ERS EKTIV Prata om det (PoD) vilar på Barnkonventionens principer. Syftet att öka barns kunskap om psykisk ohälsa och beroende samt informera om hjälp adresserar barns rätt till information (artikel 13). Genom att skapa en tryggare miljö och lyfta fram vuxna som stödpersoner främjas barns rätt att uttrycka sig och få stöd (artikel 1 , 39). Projektet uppmärksammar även "unga om sorgsgivare" (artikel 16, 31) och är förankrat i socialtjänstens förebyggande uppdrag och den nya socialtjänstlagen med ett tydligt barnrättsfokus [4]. Barnets bästa (artikel 3) är en övergripande princip. Projektet riktar sig till alla barn i årskurs 5, vilket säkerställer lika tillgång till information och stöd oavsett kön. Analys av barnens svar i de genomförda undersökningarna visar inga betydande skillnader i hur killar och tjejer har svarat, utan en ungefärligen likvärdig utväxling i deras svar Även om kön inte är ett primärt fokus i insatsens utformning, säkerställs lika tillgång och liknande engagemang från båda könen i de genomförda mätningarna. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Prata om det (PoD) framstår som en lovande förebyggande insats för barn i årskurs 5 som växer upp i familjer med psykisk ohälsa eller beroende, samt för att öka kunskapen om dessa frågor och tillgängligt stöd. Den observerade ökningen i antalet ord i barnens svar efter genomförda lektioner om socialtjänsten indikerar en positiv effekt på deras kunskapsnivå och förmåga att uttrycka sig inom området. Den ökade medvetenheten om skolans och samhällets resurser, som framkom i analysen av barnens val av vuxna att prata med, tyder på att insatsen når sitt syfte att bredda barnens perspektiv på potentiella vuxna att vända sig till. IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Det är avgörande att vi tar reda på varför vissa barn fortfarande tvekar att prata med en vuxen, även efter att ha gått igenom programmet. Våra resultat visade en liten ökning i "Nej"-svaren bland barnen, även om det handlar om en liten grupp kan vi genom ökad förståelse av skälen bakom den här tveksamheten, anpassa materialet i klassrummet för att möta dessa farhågor mer direkt och hjälpa fler barn att känna sig trygga nog att öppna upp. Även om våra första data inte visade några stora skillnader i hur pojkar och flickor upplevde programmet, är det viktigt att vi fortsätter att vara medvetna om potentiella könsskillnader. Det handlar om hur information tas emot och hur barn reagerar. Genom att fortsätta att följa upp detta kan vi anpassa PoD ytterligare så att det når och stöttar alla barn på bästa sätt, oavsett kön. Slutligen är ett möjligt utvecklingsområde att titta på hur vi kan utöka eller komplettera PoD till att även adressera våld mot barn och våld mellan föräldrar Genom att inkludera dessa ämnen skulle vi kunna nå ännu fler barn som lever i utsatta situationer. Vinsterna med detta skulle vara att barn får verktyg att identifiera även denna typ av problematik, och att de får tydlig information om vart de kan vända sig för att få hjälp och skydd. Det skulle ytterligare förstärka modellens roll som en tidig och viktig insats för barns trygghet och välmående. FRAMGÅNGSFAKTORER PoD har flera avgörande framgångsfaktorer som bidrar till resultatet. Samverkan mellan fältassistenter, familjebehandlare, beroendebehandlare, lärare och skolkuratorer framstår som en kärnkomponent och ger eleverna ett ökat perspektiv. Genom att rikta insatsen till alla barn i årskurs 5 i skolmiljön nås en stor grupp tidigt, vilket bidrar till att normalisera samtal kring psykisk hälsa och beroende och därmed minska stigmat. LUM redovisningBStockholms Sida 14 av 15 V stad Projektets utformning har också gynnats av att bygga på erfarenheterna från Laholms kommuns "Börja prata" Den tydliga kopplingen till Barnkonventionen och socialtjänstens uppdrag understryker vikten av barnets bästa och ger tyngd åt insatsen. Dessutom indikerar den påvisade ökningen i antal ord i barnens svar, och förändringen i deras val av vuxna att prata med, att projektet lyckas öka både kunskapen och medvetenheten hos barnen. Lärarnas upplevda kunskapsökning och deras tilltro till informationens användbarhet i vardagen är en direkt synergieffekt av PoD:s arbete. KÄRN KOMPONEN ER Att nå alla barn i en tidig ålder i en normaliserande kontext är troligen en av de mest betydelsefulla kärnkomponenterna. Det minskar stigmat och ger alla barn grundläggande kunskap och möjlighet att reflektera. Samarbetet mellan socialtjänstens olika områden och skolans personal skapar en kraftfull kombination av kompetenser som är avgörande för att kunna identifiera, stödja och vid behov lotsa barn vidare. Koordinatorns funktion har spelat en avgörande roll genom att ansvara för all planering i samarbete med skolorna. Koordinatorn har även stått för utbildningen av alla teammedlemmar och skolpersonal och kontinuerligt arbetat med att säkerställa modelltrogenhet i implementeringen. Denna funktion har varit central för att strukturera, kvalitetssäkra och driva projektet framåt på ett enhetligt sätt. PLAN FÖR VIDARE ARBETE FRAMÅT "Prata om det" har blivit en naturlig del av det förebyggande arbetet inom sociala avdelningen på Södermalm. Vi kommer att fortsätta erbjuda programmet till skolor som är intresserade och där vi ser att det finns bra förutsättningar. Vårt mål är att skala upp arbetet. Det betyder att vi vill nå både fler skolor på Södermalm och att programmet ska kunna användas i fler stadsdelar runtom i Stockholms stad. För att göra det möjligt håller vi på att färdigställa en arbetsbok. Den kommer att innehålla en tydlig beskrivning av modellen, så att det blir lättare att sprida den till andra som vill använda den. Vi kommer att stötta spridningen i andra stadsdelar när intresse dyker upp. Vi vill också fortsätta att jobba teambaserat med socialtjänstens olika delar tillsammans med skolan. Det här samarbetet är viktigt för oss även i framtiden, särskilt när vi har en modell som också tar upp våld mot barn och våld i nära relationer. Slutligen kommer vi att använda oss av lärdomarna av att arbeta kunskapsbaserat och resultatdrivet i framtida satsningar i stadsdelen. STRATEGISK VÄRDE FÖR STADEN SOM HELHET Prata om det (PoD) har haft en strategisk betydelse för Stockholm stad som helhet genom att stärka stadens arbete med tidiga och förebyggande insatser för barn och unga. Genom att utforma en egen modell för att arbeta med dessa komplexa ämnen genom att använda en kunskapsbaserad ansats, har PoD inte bara lyckats engagera eleverna och lärare utan också skapat insikter om elevers och skolpersonals perspektiv och behov. Samtidigt har detta ökat vår förmåga att sätta barnet i centrum och utgå från varje barns unika situation i vårt arbete. Genom att integrera tvärprofessionellt samarbete mellan socialtjänstens olika delar och skolans personal bidrar PoD till en helhetssyn av barns situation och en ökad förmåga att tidigt identifiera och agera vid oro. Projektets fokus att nå alla barn i årskurs 5 i skolmiljön är strategiskt viktigt eftersom det normaliserar samtal kring psykisk hälsa och beroende, vilket bidrar till att stigmat minskar. Detta ligger i linje med Stockholms stads bredare strategier för att skapa en trygg och jämlik stad där alla barn får en god uppväxt. Genom att bygga kunskap hos både elever och skolpersonal om socialtjänstens uppdrag och vikten av att prata om svåra saker, bidrar PoD till att bygga upp ett starkare skyddsnät för barn i utsatta situationer. Den påvisade R LUM redovisningStockholms Sida 15 av 15 V stad ökningen i barns förmåga att uttrycka sig om dessa ämnen och lärarnas ökade kunskap om socialtjänstens resurser, visar på att PoD effektivt bidrar till stadens mål att stärka stödet till barn och familjer. Sammantaget har PoD:s strategiska betydelse legat i att stärka samverkan, öka medvetenheten, normalisera samtal kring svåra ämnen och bidra med viktig kunskap om barns behov, vilket direkt bidrar till en mer robust och förebyggande socialtjänst i Stockholm. --- [Bilaga 2 - Slutrapport_Hur kan brukare och personal bättre förstå varandra. Kungsholmens sdf.pdf] \ii) Stockholms ~stad R dovisning av LUM Hur kan brukare o h personal förstå varandra bättre? Kungsholmens sd LUM redovisning Stockholms Sida 1 av 8stad Proj kt ts namn Hur kan brukare och personal örstå varandra bättre? B viljat b lopp 500 000 Ar 2024 - 2025 Stadsd lsförvaltning ns namn, avd lning/ nh t Kungsholmens stadsdels örvaltning Socialtjänstavdelningen Område stöd och service (tidiqare Enheten ör stöd och service i hemmet) Kontaktp rson för proj kt t, namn, e-post, t n Metodutvecklare, Magda Tallvid Tel nr 08-508 08 353 Maeda. tallvid~stockholm.se Ansvarig avd lnings-/ nh tsch f, namn, be attning Ange ansvarig avdelnings-/enhetsche ens uppgi ter Kryss i rutan intygar att projektet har genom örts enligt beslut om projektplan och budget. □ Kryss i rutan innebär att projektet inte har gjort av med samtliga beviljade medel. Följande summa ska betalas/har betalats tillbaka till Social örvaltningen: kr. Undertecknad av I Stockholm den 2026-03-02 L~m,åLh~ namn örtydligande ~ ~ lffll Stockholms LUM redovisning Sida 2 av 8 V stad Ekonomisk r dovisning Rapporten ska avse beräknade intäkter och kostnader ör projektperioden. Intäkter Beviljat belopp rån socialnämnden 500 000 Egen insats 200 000 övriga intäkter Ange belopp här Summa 700 000 Kostnader Personalkostnader inkl. sociala avgi ter 680 000 Administrativa kostnader (möteslokaler, Ange belopp här örtäring, tele on) Utbildningskostnader ( öreläsare, material) Ange belopp här övriga kostnader 20000 Summa 700 000 Skicka ett inscannat undertecknat exemplar av redovisningen till Social örvaltningens unktionsbrevlåda ou.so @stockholm.se Eventuella rågor besvarar via ou.so @stockholm.se R dovisning lämnas s nast 28 f bruari nästföljand år. LUM redovisning R Stockholms Sida 3 av 8 V stad SAMMANFATTNING Projektet initierades mot bakgrund av resultat i den nationella brukarundersökningen 2022, där endast 58 % av brukarna i grupp- och servicebostäder enligt LSS upplevde att personalen pratade med dem på ett sätt som de förstod. Samtidigt uppgav 0 % att de någon gång upplevt diskriminering i sitt hem. Resultaten pekade på att bristande kommunikation kunde vara en bidragande orsak till minskad delaktighet och upplevelser av ojämlikt bemötande. Fungerande kommunikation är en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna utöva självbestämmande och leva som andra. Projektets syfte har varit att kartlägga brukarnas kommunikationsbehov, stärka personalens kompetens inom kommunikation och tydliggörande pedagogik samt utveckla strukturer som underlättar ömsesidig förståelse. Arbetet inleddes som ett pilotprojekt på två gruppbostäder. En sakkunnig med utbildning och befattning som stödpedagog rekryterades och en kartläggning genomfördes genom dialoger, observationer och analys av befintliga arbetssätt. Under arbetets gång blev det tydligt att långsiktig förändring krävde organisatoriska förutsättningar och ett större mandat för den sakkunniga att driva de pedagogiska frågorna. Därför infördes en ny gruppledarroll med krav på utbildning som stödpedagog eller motsvarande och med ett tydligt pedagogiskt samt kommunikativt uppdrag. Resultaten visar en positiv utveckling. Fler brukare har i brukarundersökningen uppgett att kommunikationen fungerar och andelen som uppger att de inte har upplevt diskriminering har ökat till 9 %, vilket är högre än stadens genomsnitt. Även om förbättringarna inte enbart kan tillskrivas projektet, visar utvecklingen att ett ökat fokus på kommunikation har stor betydelse för delaktighet, likabehandling och minskad upplevelse av diskriminering. Projektet har även visat att kommunikationsutveckling är både en kompetens- och strukturfråga. Genom att koppla pedagogisk kompetens till tydligt mandat har hållbara arbetssätt skapats som lever vidare och har strategiskt värde för hela staden. LUM redovisning BStockholms V stad Sida 4 av 8 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inl dning 5 Proj kt ts arb tssätt 5 R sultatr dovisning 6 Jämställdhet .. .. . . .. . . .. .. . .. . . 7 Slutsats r och förslag 7 Plan ör vidare arbete ramåt... . . 7 Strategisk värde ör staden som helhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 R f r ns r, källor Fel! Bokmärket är inte de inierat. Bilagor Fel! Bokmärket är inte de inierat. LUM redovisningB Stockholms V stad Sida 5 av 8 INLEDNING Grupp- och servicebostäder enligt LSS ska ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva som andra, med delaktighet, inflytande och självbestämmande. För att detta ska vara möjligt krävs fungerande kommunikation mellan brukare och personal. I den nationella brukarundersökningen 2022 framkom att endast 58 % av brukarna upplevde att personalen pratade med dem på ett sätt som de förstod. Resultatet låg under stadens genomsnitt. Samtidigt uppgav 0 % att de någon gång upplevt diskriminering i sitt hem, vilket var högre än stadens genomsnitt. När kommunikationen inte fungerar påverkar det mer än bara förståelsen av information. Om en brukare inte förstår vad personalen säger, eller inte känner sig förstådd, minskar möjligheten att påverka sin vardag och göra sin röst hörd. Missförstånd kan uppstå, behov kan tolkas fel och beslut kan upplevas tas utan att den enskilde varit delaktig. Att inte bli lyssnad på eller tagen på allvar kan skapa en känsla av ojämlikt bemötande. Även om det inte finns någon avsikt att diskriminera kan bristande kommunikation därmed leda till att situationer blir diskriminerande. Mot denna bakgrund bedömdes förbättrad kommunikation vara en central åtgärd för att både öka begripligheten och minska risken för att brukare upplever diskriminering. SYFTE Projektets syfte har varit att kartlägga brukarnas kommunikationsbehov, stärka personalens kompetens inom kommunikation och tydliggörande pedagogik samt utveckla arbetssätt som gör det lättare för brukare och personal att förstå varandra. Ett övergripande mål har varit att öka brukarnas upplevelse av delaktighet och minska upplevelsen av ojämlikt bemötande. AVGRÄNSNING Projektet inleddes som ett pilotarbete på två gruppbostäder med målsättning att utvecklade arbetssätt därefter skulle implementeras i samtliga grupp- och servicebostäder i egen regi. PROJEKTETS ARBETSSÄTT Projektet inleddes med rekrytering av en sakkunnig med utbildning och befattning som stödpedagog. Uppdraget var att stärka verksamhetens pedagogiska och kommunikativa kompetens samt att driva utvecklingsarbetet framåt. En kartläggning av brukarnas kommunikationsbehov genomfördes genom strukturerade dialoger med brukare och personal, observationer i vardagssituationer samt analys av befintliga arbetssätt och dokumentation. Kartläggningen visade att kommunikationsstödet varierade inom arbetsgruppen och att det till viss del saknades gemensamma strukturer för hur individuella kommunikationsbehov skulle identifieras, dokumenteras och följas upp. LUM redovisningBStockholms vsta Sida 6 av 8 Under projektets gång identifierades en viktig utmaning. Trots att den sakkunnige hade ett tydligt utvecklingsuppdrag och stöd från enhetschef, var det svårt att skapa tillräckligt genomslag i organisationen. Den pedagogiska funktionen saknade i praktiken ett formellt mandat i det dagliga arbetet, och utvecklingsuppdraget riskerade att hamna i skymundan av akuta omsorgsbehov och bemanningsutmaningar. Det blev tydligt att kompetens i sig inte var tillräckligt, det krävdes också strukturella förutsättningar för att arbetet skulle bli långsiktigt hållbart och leda till konkret förändring för brukarna. För att skapa dessa förutsättningar genomfördes därför en organisatorisk förändring. De tidigare separata rollerna stödpedagog och samordnare ersattes av en ny roll som gruppledare. I denna roll samlades ansvar för pedagogisk utveckling, kommunikativ kvalitet och individanpassade arbetssätt, liksom handledning av kollegor, samordning och personalplanering i samråd med enhetschef. Rekryteringskrav infördes om att gruppledare skulle ha utbildning som stödpedagog eller annan motsvarande utbildning. Därmed kopplades den pedagogiska kompetensen till ett tydligt uppdrag, ansvar och mandat i organisationen. Denna förändring innebar att den sakkunnige i rollen som gruppledare fick bättre förutsättningar att handleda arbetsgrupperna samt att säkerställa att kommunikationsperspektivet beaktades i planering och uppföljning. Utöver den handledande och direkt stödjande rollen som gruppledare har det även inom ramen för projektet utvecklats bland annat gemensamma mallar för bemötandeplaner. Syftet var att skapa en mer strukturerad, systematisk och individanpassad syn på varje brukares kommunikation, hur personen uttrycker sig, vilket stöd som behövs och hur personalen bäst kan anpassa sitt bemötande. Mallarna har därefter implementerats i samtliga grupp- och servicebostäder i området, vilket har bidragit till ökad likvärdighet och en mer medveten pedagogisk praktik i vardagen. RESULTATREDOVISNING Projektet har bidragit till förbättringar. Arbetsgrupperna har fått en ökad medvetenhet om kommunikationens betydelse och det finns idag en tydligare struktur för hur kommunikationsbehov kartläggs och följs upp. Genom införandet av en gruppledarroll med stödpedagogisk kompetens har den pedagogiska kompetensen både stärkts och fått ett tydligare organisatoriskt mandat. I den nationella brukarundersökningen syns förbättrade resultat. Fler brukare upplever att personalen pratar så att de förstår och även att personalen förstår vad de säger. När det gäller upplevelsen av diskriminering anger nu 9 % av brukarna att de inte har upplevt diskriminering, vilket är högre än stadens genomsnitt. Det är inte möjligt att dra slutsatsen att denna förbättring enbart är en effekt av projektet, då arbetet har varit en del av en bredare satsning på att stärka den kommunikativa och pedagogiska kompetensen inom området. Resultatet kan dock ses som en positiv utveckling i linje med projektets intentioner och den övergripande inriktningen på ökad delaktighet och likabehandling. LUM redovisningIMf Stockholms Sida 7 av 8 V stad JÄMSTÄLLDHETS- OCH BARNRÄTTSPERSPEKTIV Ur ettjämställdhetsperspektiv innebär individanpassad kommunikation att varje brukare ges likvärdiga möjligheter till delaktighet och inflytande, oavsett kön eller andra individuella förutsättningar. Arbetet har utgått från att kommunikationsstöd ska anpassas efter individens behov och inte bygga på stereotypa föreställningar. Projektet riktade sig till vuxna, men utgår från samma grundläggande rättighetsprinciper som återfinns i barnrättsperspektivet, rätten att komma till tals, bli lyssnad på och få sin åsikt beaktad. Genom att stärka den kommunikativa och pedagogiska kompetensen har projektet bidragit till att öka brukarnas faktiska möjlighet att utöva självbestämmande och delaktighet i sin vardag. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG En viktig slutsats är att kommunikationsutveckling inte enbart är en kompetensfråga utan även en strukturfråga. Det räcker inte att anställa rätt kompetens; det krävs också tydligt mandat i uppdraget. Införandet av en gruppledarroll med tydlig pedagogisk och kommunikativ kompetens tror vi har varit en framgångsfaktor. Denna nya roll och organisatoriska förändring gör även att arbetet kan fortsätta efter projektets avslut. En annan slutsats är att bättre kommunikation sannolikt bidrar till att färre brukare upplever diskriminering. När verksamheten har arbetat mer medvetet och strukturerat med kommunikationen, och brukarna också upplever att den fungerar bättre än tidigare, har andelen som uppger att de känt sig diskriminerade minskat kraftigt. Även om det inte går att säga att förbättringen enbart beror på projektet, tyder utvecklingen på att ett ökat fokus på tydlig och anpassad kommunikation är en viktig del i arbetet med att förebygga diskriminering inom LSS-verksamheter. PLAN FÖR VIDARE ARBETE FRAMÅT Arbetet fortsätter genom den permanenta gruppledarrollen, gemensamma forum inom området för utveckling av kvalitetsfrågor samt fortsatt kompetensutveckling inom tydliggörande pedagogik och alternativ och kompletterande kommunikation för personal. STRATEGISK VÄRDE FÖR STADEN SOM HELHET Projektet har ett strategiskt värde för staden genom att visa hur ett systematiskt arbete med kommunikation kan bidra till minskad upplevelse av diskriminering inom LSS-verksamheter. Genom att tydliggöra sambandet mellan förbättrad kommunikation och minskad upplevelse av LUM redovisningBStockholms vsta Sida 8 av 8 diskriminering synliggör projektet ett utvecklingsområde som är centralt för att uppnå lagstiftningens intentioner och stadens mål om jämlika levnadsvillkor. Den organisatoriska modell som utvecklats, där pedagogisk och kommunikativ kompetens kopplas till ett tydligt uppdrag och mandat, skapar hållbara förutsättningar för kvalitetsutveckling. Arbetssättet är överförbart och kan implementeras i andra verksamheter där kommunikation är en avgörande faktor för delaktighet och minskad upplevelse av diskriminering. Projektet bidrar även strategiskt genom att stärka kompetensförsörjningen och tydliggöra vikten av rätt kompetens i rätt funktion.