Enskede-Årsta-Vantör District Budget 2027-2029 Proposal

I Underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029 ska nämnderna beskriva och analysera de kommande årens utveckling och konsekvenserna för staden. Bland annat ska lokala utvecklingsbehov och strategiska prioriteringar kopplade till sex tematiska områden redovisas. Prioriteringarna ska ha tagits fram gemensamt med berörda facknämnder och bolag. Prioriteringar inom verksamhetsområdena ska vara kopplade till nämndens kärnverksamhet, uppföljningsbara och ha beaktat direktiven till alla nämnder och bolag.Stadsdelsförvaltningen redovisar strategiska och prioriterade frågor med fokus på frågor och faktorer som bedöms ha störst påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi under perioden. [Tjänsteutlåtande: Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029.pdf] Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: EÅV 2026/145 Sid 1 (55) 2026-03-16 Handläggare Till Ewa Jungstedt Pilestål Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 2026-04-23 Telefon: 08-508 20 581 Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 för Enskede- Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd. 2. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. 3. Ärendet justeras omedelbart. Anders Carstorp, stadsdelsdirektör Sammanfattning I Underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029 ska nämnderna beskriva och analysera de kommande årens utveckling och konsekvenserna för staden. Bland annat ska lokala utvecklingsbehov och strategiska prioriteringar kopplade till sex tematiska områden redovisas. Prioriteringarna ska ha tagits fram gemensamt med berörda facknämnder och bolag. Prioriteringar inom verksamhetsområdena ska vara kopplade till nämndens kärnverksamhet, uppföljningsbara och ha beaktat direktiven till alla nämnder och bolag. Stadsdelsförvaltningen redovisar strategiska och prioriterade frågor med fokus på frågor och faktorer som bedöms ha störst påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi under perioden. Bakgrund Enligt kommunallagen ska stadens budget innehålla en plan för ekonomin för en period om tre år. Den plan som nu är aktuell att ta ställning till omfattar åren 2027 – 2029 och är underlag i arbetet med stadens budget för 2027. Planen ska lyfta strategiskt viktiga utvecklingsområden och utmaningar inför framtiden. Tjänsteutlåtande Sid 2 (55) Ärendets beredning Ärendet har beretts av Avdelning ekonomi och lokaler i samverkan med övriga avdelningar inom förvaltningen. Lokala utvecklingsbehov har identifierats i samverkan med berörda facknämnder och bolag. Ärendet har behandlats i facklig samverkan den 15 april 2026. Nämndens pensionärsråd har också haft möjlighet att lämna synpunkter på ärendet. Innehållsförteckning 1 Strategisk inriktning ..............................................................................................................4 2 Lokala utvecklingsbehov .....................................................................................................11 2.1 Välbefinnande och hälsa .............................................................................................................12 2.2 Uppväxtvillkor och utbildning ....................................................................................................14 2.3 Arbete och företagande ...............................................................................................................15 2.4 Boende och stadsmiljö ................................................................................................................17 2.5 Demokrati och trygghet ..............................................................................................................18 2.6 Miljö och klimat .........................................................................................................................20 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden .....................................21 3.1 Förskoleverksamhet ....................................................................................................................21 3.2 Verksamhet för barn, kultur och fritid ........................................................................................23 3.3 Äldreomsorg ...............................................................................................................................25 3.4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning ...........................................................26 3.5 Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri ........................................................................28 3.6 Stadsmiljöverksamhet .................................................................................................................31 3.7 Ekonomiskt bistånd ....................................................................................................................33 3.8 Arbetsmarknadsåtgärder .............................................................................................................34 3.9 Övrigt ..........................................................................................................................................35 4 Sammanfattande ekonomisk analys ...................................................................................37 4.1 Drift ............................................................................................................................................40 4.2 Investeringar ...............................................................................................................................44 4.3 Verksamhetsprojekt ....................................................................................................................45 5 Lokalförsörjningsplan .........................................................................................................45 5.1 Sammanfattning ..........................................................................................................................45 5.2 Planeringsförutsättningar ............................................................................................................45 Tjänsteutlåtande Sid 3 (55) 5.3 Hyreskostnadsutveckling ............................................................................................................46 5.3.1 Administrativa lokaler ........................................................................................................47 5.3.2 Arbetsmarknad ....................................................................................................................47 5.3.3 Förskolor .............................................................................................................................47 5.3.4 Kultur ..................................................................................................................................48 5.3.5 Särskilda boenden för äldre ................................................................................................48 5.4 Samverkan ..................................................................................................................................48 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet ...............................................................................49 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026 ......................................................................................................49 5.5.2 Behov och planering av lokaler för (första planeringsperioden) ........................................49 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden) .............................................49 5.6 Lokalplanering - pedagogisk verksamhet stadsdelsnämnder .....................................................50 5.6.1 Nuläge 31 januari 2026 ......................................................................................................50 5.6.2 Planering av lokaler för år 2027-2034 (första planeringsperioden) ...................................50 5.6.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden) ....................................51 5.7 Boendeplanering- särskilda boenden för äldre ...........................................................................52 5.7.1 Nuläge 31 januari 2026 ......................................................................................................52 5.7.2 Behov och planering år 2027-2034 (första planeringsperioden) ........................................52 5.7.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden) ....................................54 Bilagor Bilaga 1: Blankettset Sdn 14 Bilaga 2: Klimatinvesteringar utsläppsminskningar 2027-2029 Bilaga 3: Klimatanpassningsinvesteringar 2027-2029 Bilaga 4: Lokalförsörjningsplan 2026 Bilaga 5: Strategi för kompetensförsörjning 2027-2029 Bilaga 6: Parkleksplan EÅV 2026 Bilaga 7: Investeringsönskemål 2027-2029 Tjänsteutlåtande Sid 4 (55) 1 Strategisk inriktning Demografisk utveckling under planperioden och på längre sikt Nedan redovisas den totala befolkningsutvecklingen i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde de närmaste tre åren könsuppdelad (Sweco). 2027 2028 2029 Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0 år 627 592 1 219 631 595 1 226 651 615 1 266 1-5 år 2 885 2 739 5 624 2 903 2 743 5 646 2 935 2 773 5 708 6-15 år 5 916 5 605 11 521 5 861 5 505 11 367 5 818 5 449 11 267 16-19 år 2 295 2 303 4 597 2 297 2 298 4 595 2 279 2 295 4 574 20-24 år 2 850 2 779 5 629 2 888 2 874 5 762 2 964 2 950 5 914 25-64 år 32 086 32 109 64 196 32 362 32 438 64 800 32 722 32 861 65 583 65-79 år 5 533 5 937 11 470 5 687 6 109 11 796 5 872 6 306 12 177 80-89 år 1 331 1 729 3 061 1 442 1 841 3 283 1 521 1 935 3 457 90- år 144 483 627 155 502 657 170 512 681 Totalt 53 667 54 276 107 943 54 225 54 907 109 132 54 932 55 696 110 628 Tabell 1. Befolkningsutveckling åldersgrupper och kön Befolkningsutveckling efter område Samtliga stadsdelar, förutom Örby och Enskede gård, har enligt stadens befolkningsprognos en positiv befolkningsutveckling under planperioden. Störst ökning förväntas ske i Östberga, Bandhagen, Högdalen, Johanneshov och Årsta. Befolkningsutvecklingen i Hagsätra och Rågsved är relativt försiktig, trots omfattande stadsutvecklingsplaner i stadsdelarna. Detta beror på att genomförande av detaljplaner där till största delen ligger längre fram i tid. Befolkningsutveckling 2027-2029 jämfört med basår (2026) 2026 2027 2028 2029 Område Inv. Inv. Förändring Inv. Förändring Inv. Förändring Östberga 5 720 5 705 -15 (-0,3 %) 5 803 83 (1,5 %) 6 586 866 (15,1 %) Bandhagen 8 642 8 868 226 (2,6 %) 8 868 226 (2,6 %) 8 851 209 (2,4 %) Högdalen 10 368 10 359 -9 (-0,1 %) 10 475 107 (1,0 %) 10 592 224 (2,2 %) Rågsved 12 413 12 426 13 (0,1 %) 12 443 30 (0,2 %) 12 543 130 (1,1 %) Stureby 8 464 8 438 -26 (-0,3 %) 8 476 12 (0,1 %) 8 475 11 (0.1 %) Örby 6 143 6 119 -24 (-0,3 %) 6 088 -55 (-0,9 %) 6 086 -57 (-0,9 %) Hagsätra 9 939 9 940 1 (0,0 %) 9 925 -14 (-0,1 %) 9 948 9 (0,1 %) Enskedefältet 1 865 1 855 -10 (-0,6 %) 1 842 -23 (-1,3 %) 1 924 59 (3,2 %) Enskede Gård 3 346 3 336 -11 (-0,3 %) 3 321 -26 (-0,8 %) 3 305 -41 (-1,2 %) Tjänsteutlåtande Sid 5 (55) 2026 2027 2028 2029 Gamla Enskede 10 956 10 918 -38 (-0,4 %) 11 167 211 (1,9 %) 11 125 169 (1,5 %) Johanneshov 6 625 7 273 648 (9,8 %) 7 821 1 197 (18,1 %) 8 188 1 564 (23,6 %) Årsta 20 854 20 900 45 (0,2 %) 21 085 231 (1,1 %) 21 180 326 (1,6 %) Enskede-Årsta- 107 132 107 943 811 (0,8 %) 109 132 1 999 (1,9 %) 110 628 3 496 (3,3 %) Vantör Tabell 2. Ökning/minskning av befolkningen i olika stadsdelar Befolkningsökning sker i områden där det byggs nya bostäder, samtidigt som befolkningen överlag minskar inom befintlig bebyggelse. En övergripande trend i stadsdelsområdet är att antal invånare som är yngre än 20 år minskar samtidigt som antal invånare som är äldre än 20 år ökar under planperioden. I nuläget finns det osäkerhet kring genomförande av flera detaljplaner och exploateringskontoret har de senaste åren justerat tidplaner för de större stadsutvecklingsprojekten i stadsdelsområdet. Utbyggnadstakten är känslig för konjunkturutveckling och förändring av ekonomiska förutsättningar i byggbranschen. Stadsdelsförvaltningen ser därför en relativt stor osäkerhet i den bedömda befolkningsutvecklingen, eftersom den baseras på att nya bostäder byggs. På längre sikt bedömer stadsdelsförvaltningen att den största befolkningsökningen kommer att ske i stadsdelar med omfattande planerad exploatering, så som Östberga, Johanneshov, Hagsätra och Rågsved. Befolkningsutvecklingen för vissa åldersgrupper i stadsdelar där det planeras omfattande bostadsbyggande på längre sikt Område Ålder Bebyggelsetyp 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Bandhagen- 1-5 år befintlig 904 869 841 819 796 779 764 753 745 Högdalen bebyggelse nybyggnation 70 99 122 144 150 158 168 179 192 6-19 befintlig 2 337 2 364 2 348 2 337 2 307 2 266 2 232 2 190 2 144 år bebyggelse nybyggnation 94 131 160 189 201 220 244 270 301 80- år befintlig 612 625 639 648 664 679 696 705 725 bebyggelse nybyggnation 3 4 5 6 7 8 30 51 73 Hagsätra- 1-5 år befintlig 1 213 1 165 1 144 1 131 1 115 1 095 1 076 1 063 1 054 Rågsved bebyggelse nybyggnation 43 49 56 76 110 159 205 253 302 6-19 befintlig 3 705 3 678 3 614 3 548 3 487 3 419 3 344 3 273 3 205 år bebyggelse nybyggnation 53 56 61 84 129 195 255 315 377 Tjänsteutlåtande Sid 6 (55) Område Ålder Bebyggelsetyp 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 80- år befintlig 566 576 572 568 589 600 629 644 665 bebyggelse nybyggnation 3 3 4 5 7 10 13 17 22 Östberga 1-5 år befintlig 297 284 289 288 280 273 266 260 256 bebyggelse nybyggnation 0 0 12 83 195 312 429 538 630 6-19 befintlig 909 896 862 829 807 792 764 744 721 år bebyggelse nybyggnation 0 0 16 97 216 337 458 580 697 80- år befintlig 191 197 208 217 227 236 243 253 254 bebyggelse nybyggnation 0 0 0 4 10 17 24 32 41 Johanneshov 1-5 år befintlig 257 257 261 251 240 231 223 217 212 bebyggelse nybyggnation 30 73 132 176 221 266 311 363 424 6-19 befintlig 430 456 469 480 492 497 499 496 489 år bebyggelse nybyggnation 40 97 153 198 243 293 347 414 496 80- år befintlig 239 253 281 293 307 312 326 336 342 bebyggelse nybyggnation 1 3 7 49 92 98 104 111 119 Totalt 1-5 år befintlig 2 671 2 576 2 535 2 489 2 432 2 378 2 330 2 292 2 266 bebyggelse nybyggnation 143 222 323 479 676 896 1 114 1 332 1 547 6-19 befintlig 7 380 7 393 7 293 7 194 7 094 6 974 6 840 6 703 6 559 år bebyggelse nybyggnation 186 283 390 567 789 1 044 1 304 1 579 1 871 80- år befintlig 1 607 1 651 1 700 1 727 1 787 1 827 1 894 1 938 1 987 bebyggelse nybyggnation 6 10 16 64 117 133 171 212 255 Tabell 3. Befolkningsutveckling utifrån bostadsbyggande I tabellen ovan har stadsdelsförvaltningen sammanställt befolkningsutvecklingen fram till 2034 för åldersintervallen 1- 5 år, 6-19 år samt 80 år och uppåt i stadsdelar där staden planerar omfattande bostadsbyggande. Hur dessa åldersgrupper utvecklar sig över tid påverkar stadsdelsförvaltningens planering av bland annat förskolor, öppna förskolor, parklekar, fritidsgårdar och äldreboenden. För att tydliggöra den planerade exploateringens påverkan på befolkningsutvecklingen är statistiken indelad i underkategorier för befintlig bebyggelse och nybyggnation inom respektive ålderskategori. Åldersgrupperna 1-5 och 6-19 år skulle ha en negativ befolkningsutveckling utan Tjänsteutlåtande Sid 7 (55) bostadsbyggande. Effekten är särskilt tydlig i den yngre åldersgruppen, där ungefär 40 procent av det totala antalet barn förväntas bo i nyproduktion 2034. Planeringen av förskolor påverkas av flera parametrar, där den bedömda befolkningsutvecklingen är central. För bästa möjliga framförhållning förs dialog med både stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret för att ta del av uppdaterade tidplaner och få inblick i detaljplaners status. Vid större förändringar justerar stadsdelsförvaltningen planeringen när det är möjligt. Äldreomsorgen påverkas inte i samma grad av planerad bostadsbebyggelse och är därför mindre sårbar för konjunktursvängningar. Stadsdelsförvaltningens samlade bedömning av befolkningsutvecklingen är att det finns stora osäkerheter i befolkningsprognosen som på sikt kan komma att belasta staden ekonomiskt, bland annat genom tomgångshyror för verksamhetslokaler och förgäveskostnader för projekt som behöver avbrytas om den planerade takten på bostadsbyggandet justeras ner. Övergripande utveckling i stadsdelsområdet och stadsdelarna av vikt Framtidens socialtjänst Socialtjänstens arbete påverkas av förändringar i samhället. Fler äldre lever längre, färre är i arbetsför ålder och invånarnas behov är mer varierade och komplexa än tidigare. Samtidigt väntas kommunerna få ett svårare ekonomiskt läge och påverkas av nya lagar. Den snabba digitaliseringen ger nya möjligheter men medför också risker. Sammantaget kräver detta att Tjänsteutlåtande Sid 8 (55) socialtjänsten kan anpassa sig, samarbeta och utveckla arbetssätten över tid. Under planperioden 2027–2029 ställer stadsdelsförvaltningen om verksamheten i linje med den nya socialtjänstlagen (SoL). Det innebär att socialtjänsten behöver arbeta på nya sätt, våga testa, justera och utveckla arbetssätt löpande med invånaren i centrum och med ökad delaktighet från stockholmaren. Arbetet ska ske i nära samarbete med civilsamhället som en viktig partner i det förebyggande och främjande arbetet. Arbetet sker i ett sammanhang där den nya socialtjänstlagen betonar frivillighet, tillit och tidiga insatser, samtidigt som annan lagstiftning behöver beaktas. Förvaltningen hanterar detta genom att fokusera på socialtjänstens stödjande uppdrag, arbeta rättssäkert och stärka samverkan med andra aktörer. Ett ökat förtroende för socialtjänsten är centralt och främjas genom en tydlig första kontakt, gott bemötande och större öppenhet kring vilket stöd som finns att få. Förvaltningen ska successivt ställa om så att fler invånare fångas upp tidigt genom förebyggande och främjande insatser. Att stärka trygga uppväxtvillkor för barn och unga prioriteras särskilt. Parallellt ska det förebyggande arbetet för äldre utvecklas så att fler kan bo kvar längre och tryggare i det egna hemmet genom tidiga och uppsökande insatser i samverkan med regionen. Komplexa ärenden ska hanteras i tvärprofessionella team där samverkan mellan olika aktörer bygger på gemensamma problemformuleringar och kunskapsbaserade arbetssätt. Digitalisering behöver användas för att öka tillgängligheten, samtidigt som integritet och rättssäkerhet värnas. I arbetet med digitalisering är förvaltningen i stora delar beroende av vad som sker på fackförvaltningarna. Omställningen ska genomföras successivt för att säkra långsiktig ekonomisk hållbarhet i ett läge med minskande skatteintäkter, där investeringar i tidiga insatser minskar behovet av mer kostsamma åtgärder framöver. Geografiska områden/platser med särskilda utmaningar Förutom de utvecklingsbehov i främst Rågsved och Hagsätra som beskrivs i avsnitt 2. Lokala utvecklingsbehov, ser förvaltningen utmaningar även i andra områden: • De öppna drogscenerna vid Gullmarsplan, Högdalen C, Rågsved C och Hagsätra C medför en känsla av otrygghet. • Industriområdet Årsta partihallar är ett annat område som medför utmaningar, men där förvaltningen saknar rådighet. Förekomsten av brottslighet och arbetslivskriminalitet med mera är hög i området. • Arenaområdet är oroligt utifrån krogtäthet och evenemangsproblematik vilket genererar förhöjd brottslighet vid specifika tillfällen och under kvällstid. • I Östberga, som visserligen inte längre finns med på polisens lista över utsatta områden, finns fortfarande en del socioekonomiska utmaningar. De största utmaningarna och möjligheterna i stadsdelsområdet framöver Bland de största utmaningarna i stadsdelsområdet, som även beskrivs under avsnitt 2. Lokala utvecklingsbehov, är de socioekonomiska skillnaderna mellan olika stadsdelar. Fokusområdet Hagsätra-Rågsved avviker i flera avseenden, till exempel vad gäller ohälsotal, medelinkomst, Tjänsteutlåtande Sid 9 (55) arbetslöshet, utbildningsnivå och boendevillkor. Hushåll som bor i ett socioekonomiskt svagt område, såsom Rågsved, flyttar därifrån när hushållet har fått en förbättrad situation genom bland annat arbete, och ersätts av nya hushåll med svag socioekonomi. Detta medför även omflyttning av barn i skolan vilket påverkar barn och ungas möjlighet till en kontinuerlig skolgång och skolresultaten. Ytterligare en utmaning är den pågående lågkonjunkturen och osäkerheten i världsekonomin som påverkar invånarna negativt och ställer ökade krav på stöd och insatser från stadsdelsförvaltningen. En annan utmaning är befolkningsutvecklingen, där antalet barn minskar medan antalet äldre ökar. Detta påverkar förskoleverksamheten, såväl som äldreomsorgen. Bland möjligheterna behöver stadens utvecklingsarbete i fokusområdet Hagsätra-Rågsved nämnas, där förvaltningen har en betydande roll. Det handlar bland annat om att flytta förvaltningskontoret, öppna ett allaktivitetshus och följa införandet av första linjens socialtjänst i Rågsved. Vidare ses organisationen av platssamverkan i Hagsätra-Rågsved över för att bli mer ändamålsenlig. Invånarnas möjligheter att prova på och utöva idrott och sport förbättras genom den nya fritidsbanken, där det kommer att finnas utrustning att låna för alla åldrar. Något annat som är positivt är att invånarna upplever en ökad trygghet i den stadsdel där de bor. Arbetet för att öka tryggheten genom olika åtgärder, bland annat i samverkan med andra aktörer, fortsätter. Övertagandet av park- och naturskötsel i egen regi innebär en stor omställning. Samordning med andra förvaltningar med samma uppdrag väntas på sikt kunna bidra till att få ner kostnader och säkra effektivitet och kvalitet. Strategiska prioriteringar som bidrar till visionen Möjligheternas Stockholm och kommunfullmäktiges tre inriktningsmål 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden • Öka inskrivningsgraden och främja närvaro i förskola. • Utveckla det språkutvecklande arbetet i förskolan. • Utveckla de öppna fritidsverksamheterna för barn och unga utifrån Stockholms stads strategi för parklekar och Stockholms stads strategi för fritidsgårdar. • Få fler barn från underrepresenterade grupper, till exempel barn från Hagsätra- Rågsved, att delta på kollo. • Fortsätta utveckla arbetet med det gemensamma uppdraget om en meningsfull fritid tillsammans med utbildningsförvaltningen. • Etablera allaktivitetshuset i Rågsved. • Utveckla det uppsökande och hälsofrämjande arbetet riktat till äldre • Säkerställa samverkan med regionen i arbetet för en god och nära vård och omsorg • Stärka medarbetares kompetens inom samsjuklighet, språk och medicin • Utveckla innovativa arbetssätt och digitala lösningar som stärker både omsorgstagare och personal Tjänsteutlåtande Sid 10 (55) • Förstärka arbetet för att förebygga att kriminella utnyttjar personer med funktionsnedsättning. • Öka medarbetares kompetens för att bättre möta komplexa behov och behov hos barn, vuxna och äldre personer med funktionsnedsättning. • Stärka skyddsfaktorer för barn och unga genom tidiga och samordnade insatser med förskola och skola, föräldraskapsstöd och öppna fritidsverksamheter. • Fokusera på placerade barns skolgång så att de klarar godkänt i kärnämnena. • Nå fler kvinnor inom den förebyggande verksamheten för personer med psykisk ohälsa. • Stärka och utveckla det vräkningsförebyggande arbetet. 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning • Vidta åtgärder för en biologisk mångfald och strategiska trädplanteringar samt värna goda vistelsevärden i parker och grönområden. • Vidta åtgärder för att nå målet om en fossilfri organisation och företrädesvis eldrift inom stadsmiljöverksamheten. • Minska plast och öka andelen ekologiska livsmedel inom kostenheten när den drivs i egen regi 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla • Utveckla arbetssätt och metoder för att fler brukare som haft ekonomiskt bistånd under lång tid och barnfamiljer ska bli självförsörjande. • Utveckla samverkan med andra huvudmän, såsom psykiatrin, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Jobbtorg. • Utveckla arbetssätt och metoder för att fler ska närma sig arbetsmarknaden. • Fortsätta erbjuda feriejobb samt arbeta för att fler ungdomar med funktionsnedsättning och med sociala skäl ska erbjudas möjlighet att få feriejobb i stadens regi. • Stärka medarbetare och chefer och ge förutsättningar i form av god arbetsmiljö, trygghet och säkerhet i myndighetsutövandet, ett nära ledarskap och god tillgång till stöd i olika former. • Säkerställa hög kompetens hos såväl nya medarbetare som rekryteras som befintlig personal för att tidigt kunna möta målgruppernas behov. • Fortsätta arbeta för en ordnad övergång av park- och naturskötsel till egen regi. • Öka samordningen med andra förvaltningar kring gemensamma skötselkrav. • Fortsätta stärka arbetet mot välfärdsbrott. • Bidra till återkommande kommunikationsinsatser om egenberedskap till stadens invånare. • Stärka arbetet med kontinuitetshantering. • Skapa tydligare vägledning och praktiskt stöd i frågor om informationssäkerhet, informationsklassning och hantering av känsliga uppgifter. Tjänsteutlåtande Sid 11 (55) 2 Lokala utvecklingsbehov Stadsdelsförvaltningens särskilt viktiga frågor Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde är till ytan ett stort geografiskt område med en stor socioekonomisk bredd. Analyser av de tematiska områdena nedan visar att Hagsätra och Rågsved är de stadsdelar i Enskede-Årsta-Vantör med störst utvecklingsbehov. Hagsätra-Rågsved bedöms av Polisen vara ett utsatt område. Utsatta områden är geografiskt avgränsade områden som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Effekten blir att de boende i området upplever otrygghet, vilket i sin tur leder till en minskad benägenhet att anmäla brott och att medverka i rättsprocessen. I Hagsätra-Rågsved finns också två av stadsdelsområdets fyra öppna drogscener. Hagsätra-Rågsved är även ett av fyra fokusområden i stadens översiktsplan. I planen beskrivs stora utvecklingsmöjligheter med planerade kompletteringar av bostäder, verksamheter, service och kultur. Stadens större områdesutveckling omfattar såväl Hagsätra som Rågsved, vilket medför att stadsdelsförvaltningen utvecklar organisationen inom detta område något. En sammanhållen styrning av hela fokusområdet med en separat platssamverkan för Rågsved och en separat platssamverkan för Hagsätra innebär att utvecklingsarbetet på ett ändamålsenligt sätt följer modellen för platssamverkan, som innebär samverkan med polis, fastighetsägare och näringsliv inom ett avgränsat område för att öka trygghet, trivsel och attraktionskraft. De tematiska analyserna visar att utmaningarna inom fokusområdet är komplexa och att utvecklingen påverkas av flera faktorer. Att socioekonomiska skillnader påverkar hälsoutfallet är tydligt. Områden med låg inkomst och utbildningsnivå samt hög arbetslöshet uppvisar sämre hälsa. Staden behöver därmed gemensamt prioritera förebyggande insatser för att barn och unga, särskilt i Hagsätra och Rågsved, ska ha tillgång till en meningsfull fritid för att på så sätt stärka framtida Tjänsteutlåtande Sid 12 (55) generationer. För att ytterligare stärka välbefinnandet, men också för att säkra goda uppväxtvillkor och utbildning, behöver berörda förvaltningar och bolag tillsammans analysera och åtgärda flyttmönster och i förlängningen barn och ungdomars skolkontinuitet där det sker som mest in- och utflyttningar, särskilt i anslutning till grundskolorna i Rågsved. En sammanhållen skolgång är något att eftersträva. Samtidigt som detta arbete sker är det viktigt att se till skillnaderna i inkomst och sysselsättningsgrad i stadsdelsområdet. Invånarna i Rågsved och Hagsätra behöver särskilt beaktas, då långtidsarbetslösheten är hög. Inom stadsdelsområdet finns det också skillnader i boendestandard, där bland annat Hagsätra och Rågsved uppvisar hög trångboddhet. Staden behöver, särskilt med tanke på invånares välbefinnande och hälsa, prioritera investeringar på allmänna platser och samordna finansieringar där de får störst effekt, inte minst i fokusområdet. En annan central aspekt är att säkerställa att demokratin speglar stadsdelsområdets invånare. Hagsätra och Rågsved visar på särskilt lågt valdeltagande, vilket behöver höjas. För att åstadkomma den förändringen behöver staden stärka tilliten till kommunala verksamheter för att på sikt skapa ett starkare lokalt engagemang. Ett led i det är också att arbeta med fler medborgardialoger och på så sätt bjuda in till delaktighet och påverkansmöjligheter i närsamhället. Stadsdelsområdet påverkas också av värmeöar och översvämningsrisker. Det krävs en ökad prioritering att tillsammans stärka samverkan med bland annat civilsamhället, genom en omställning för att på sikt minska klimatpåverkan. Sammanfattningsvis kan många av stadsdelsområdets lokala utvecklingsbehov härledas till fokusområdet Hagsätra-Rågsved. Ett flertal utvecklingsbehov behöver omhändertas av staden som helhet. Stadsdelsförvaltningen planerar att lyfta in och bevaka frågorna inom ramen för den nya organisationsstrukturen för platssamverkan i Hagsätra-Rågsved. 2.1 Välbefinnande och hälsa Redogörelse Psykisk ohälsa utgör en betydande folkhälsoutmaning och suicidtalen är särskilt höga bland äldre män, i synnerhet i åldersgruppen 80 år och äldre. I Enskede-Årsta-Vantör visar Stockholmsenkätens fördjupningsrapport i psykisk ohälsa (2022), med fokus på barn och unga, en högre förekomst av psykisk ohälsa än stadens genomsnitt, särskilt bland flickor. Män i Stockholms stad rapporterar psykisk ohälsa i lägre utsträckning än kvinnor, men har högre suicidtal och söker mer sällan vård. Enligt Jämställdhetsmyndigheten (2024) kan könsnormer påverka mäns benägenhet att söka hjälp. Personer med funktionsnedsättning rapporterar sämre livsvillkor och hälsa än övriga befolkningen (Nationella folkhälsoenkäten 2024). I rapporten Levnadsvillkor, fritidsvanor, skolsituation och hälsa från Ung Livsstil (2024) framgår att skolungdomar med funktionsnedsättning är mindre aktiva och mer sällan deltar i organiserade fritids- och idrottsaktiviteter i Stockholm. Tjänsteutlåtande Sid 13 (55) I Enskede-Årsta-Vantör är ohälsotalet högre än stadens snitt för både män och kvinnor (cirka 16 dagar 2024) och har liksom i staden ökat något. Ohälsotalet är antal sjukdagar som har ersatts genom socialförsäkringen i relation till befolkningen (16-65 år). Rågsved och Högdalen har högst ohälsotal för kvinnor (24 respektive 22 dagar) och Enskede och Rågsved för män (18 respektive 17 dagar) (Områdesfakta 2024). Andelen personer i stadsdelsområdet som någon gång under 2024 haft sjukpenning var cirka 6 procent bland män och 11 procent bland kvinnor, vilket är något högre än i staden. Bland både män och kvinnor var andelen högst i Högdalen och Östberga (Områdesfakta 2024). För att utveckla bredden i anhörigstödet samarbetar Skarpnäcks, Farstas och Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltningar i ett regionsamarbete. Utvecklingsarbetet sker i linje med omställningen till den nya socialtjänstlagen. Den tidigare strategiska prioriteringen att tillsammans med socialförvaltningen ta fram en prototyp för ett analysverktyg avslutades under 2025. En möjlig lösning identifierades, men nödvändiga tekniska förutsättningar saknas i nuläget. Analys Sociala och ekonomiska förutsättningar har stor betydelse för hälsan. Ogynnsamma villkor för hälsan är till exempel låg inkomst, kort utbildning, osäker anställning och otrygg miljö. De högsta ohälsotalen i stadsdelsområdet visar sig i eller i anslutning till Hagsätra-Rågsved. Dessa stadsdelar har också högre arbetslöshet, lägre inkomster och utbildningsnivå samt en större andel utlandsfödda än övriga stadsdelar i området. Barn i stadsdelsområdet har en sämre psykisk hälsa än stadens snitt. Forskning visar att det finns samband mellan barns hälsa och viktiga aspekter som boendevillkor, utbildningsnivå och möjligheter att delta i fritidsaktiviteter, föräldrarnas sysselsättning och familjens ekonomi. Utifrån ett barnrättsperspektiv blir det därför viktigt att främja möjligheter för unga att delta i aktiviteter och få tillgång till fritids- och idrottsutrustning på lika villkor. För att förebygga ungas psykiska ohälsa ser förvaltningen behov av att prioritera och arbeta för att skapa delaktighet. Genom stärkt samverkan både internt och externt kan barn och familjer erbjudas stöd i ett tidigare skede. Statistiken visar att flickor och kvinnor generellt har sämre villkor och förutsättningar för välbefinnande och hälsa jämfört med män. Verksamheterna inom stadsdelsområdet ska förebygga psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet genom tidiga och hälsofrämjande insatser. För personer som inte själva söker stöd ska verksamheterna bedriva ett aktivt uppsökande arbete. Verksamheter för funktionsnedsatta ska ha fortsatt starkt fokus på hälsofrämjande aktiviteter för att målgruppen ska ha samma möjligheter till hälsa och välbefinnande som resten av befolkningen. Strategiska prioriteringar • Berörda förvaltningar och bolag behöver gemensamt fortsätta arbeta mot att fler barn och ungdomar i Rågsved och Hagsätra får tillgång till och deltar i fritidsverksamhet, idrott och kultur. Tjänsteutlåtande Sid 14 (55) • Undersöka möjligheterna till ett samarbete inom region Östra söderort vad gäller att bredda erbjudandet av anhörigstöd till barn. 2.2 Uppväxtvillkor och utbildning Redogörelse Förskolan är central för barns språkutveckling, fortsatta skolgång och för att tidigt upptäcka barn som har behov av stöd. Genom förskolan kan också vårdnadshavare få information om stöd i föräldraskapet. Under 2024 var 94,5 procent av barn 2–5 år i Enskede-Årsta-Vantör inskrivna i förskolan. Det är 0,3 procentenheter mindre än staden som helhet. Högst var inskrivningsgraden i Årsta (97,7 procent) och lägst i Rågsved (89,1 procent) och Dalen (92,9 procent). Jämfört med 2023 är inskrivningsgraden totalt sett samma. Ökning har skett i Bandhagen-Örby, Hagsätra, Rågsved och Årsta, medan inskrivningsgraden i övriga stadsdelar har minskat. I stadsdelsområdet har majoriteten av invånarna i åldrarna 25–65 år grundskoleutbildning, och över hälften har eftergymnasial utbildning (områdesfakta). Av de sju högstadieskolorna ligger två över stadens genomsnitt vad gäller gymnasiebehörighet i årskurs 9, medan några skolor i Vantör har lägst andel behöriga elever. Skolornas geografiska placering, var eleverna bor, vårdnadshavarnas utbildning, om eleven invandrat till Sverige samt boende- och familjesituation är faktorer som påverkar förutsättningar för ett bra skolresultat (Lägesbild - SÖK). En meningsfull fritid är en viktig skyddsfaktor. De flesta elever i årskurs 1-3 är inskrivna i fritidshem medan inskrivningsgraden i fritidsklubb i årskurs 4-6 minskar. Sedan juli 2025 är fritidshem och fritidsklubb avgiftsfria för elever i staden, vilket har ökat inskrivningarna. Det finns skillnader mellan stadsdelar, där deltagandet är lägre i Vantör än i Enskede och Årsta. Närvaron behöver följas på fritidshem och fritidsklubb för att se om fler elever deltar i verksamheten (Lägesbild – SÖK). Andel barnfamiljer som har fått ekonomiskt bistånd under 2023 var 2,3 procent i stadsdelsområdet. För hela Stockholm var det 1,7 procent. Rågsved avviker med högst andel barnfamiljer som fått ekonomiskt bistånd, 5,2 procent, följt av Örby på 5,1 procent. Högst andel barnfamiljer med låg ekonomisk standard finns i Rågsved med 37,1 procent och Hagsätra 20,7 procent (områdesfakta). Antalet orosanmälningar ligger kvar på en hög nivå jämfört med andra stadsdelsområden. De vanligaste orsakerna är oro kopplat till föräldraförmåga vid missbruk, våld i familjen samt barns beteendeproblem. Analys En trygg start i livet är avgörande för barn och ungas fysiska, psykiska och sociala utveckling. Faktorer som bostadsområde, familjens ekonomi och utbildningsbakgrund har stor påverkan på deras uppväxtvillkor och förutsättningar för en bra skolgång. Det finns en stor ojämlikhet i stadsdelsområdet där Hagsätra-Rågsved skiljer ut sig i flera avseenden. Förskolan har en positiv påverkan på barns utveckling, lärande och välbefinnande långt upp i Tjänsteutlåtande Sid 15 (55) åldrarna. En god och kontinuerlig skolgång är en skyddsfaktor och en möjlighet att bryta mönster där socioekonomiska faktorer förs mellan generationer. En fullständig grundskoleutbildning ökar chanserna till vidare studier, god hälsa och välbefinnande samt ökat deltagande i samhället. Skolgången främjar även sociala relationer och integration samt minskar risken för en negativ utveckling och utanförskap. Rågsved präglas av många in- och utflyttningar. Under 2024 flyttade det in 2 187 personer till Rågsved medan 2 036 personer (17,1 procent) flyttade ut. En av flera orsaker till de stora in- och utflyttningarna i Rågsved är osäkra boendeförhållanden. Invånare, både vuxna och barnfamiljer, bor i tillfälliga boenden som andra- eller tredjehandskontrakt med hög vräkningsrisk, inneboendekontrakt eller andra temporära lösningar. Trångboddhet är en konsekvens av osäkra boendeförhållanden. Under 2024 var 28 procent av invånarna i Rågsved trångbodda. En annan orsak till Rågsveds många in- och utflyttningar är ”lyckoparadoxen” som innebär att hushåll som bor i ett socioekonomiskt svagt område flyttar från området när hushållet fått en förbättrad situation genom bland arbete, och ersätts av nya hushåll med svag socioekonomisk status. En konsekvens blir att området inte kommer ur sin svaga socioekonomi. Avsaknad av ett stabilt boende har många konsekvenser för barnfamiljer. Svårigheten att hitta stabila boendelösningar innebär en hög påfrestning på den psykiska och fysiska hälsan. Trångboddhet kan även påverka barns utveckling negativt då det saknas plats för lek och vila. Familjer kan tvingas flytta flera gånger, inom och mellan kommuner för att hitta olika boendelösningar, vilket i sin tur påverkar barnens möjlighet till en kontinuerlig skolgång och skolresultat. Strategisk prioritering • Stadsdelsförvaltningen ska i samarbete med utbildningsförvaltningen fortsätta att analysera flyttmönster samt lyckoparadoxens förekomst och effekt hos invånare i Rågsved. Utgångspunkten är barn i Rågsveds grundskola och närliggande förskolor och deras familjer. Den gemensamma målsättningen är att eleverna i skolan i högre utsträckning ska gå kvar under hela sin skolgång. 2.3 Arbete och företagande Redogörelse Inom Enskede-Årsta-Vantör finns blandade ekonomiska förutsättningar gällande inkomst av förvärvsarbete, och stadsdelsområdet har en något högre andel öppet arbetslösa än stadens snitt, med stor variation mellan stadsdelar. Medelinkomsterna är lägre för både män och kvinnor jämfört med staden som helhet. Rågsved har lägst medelinkomster, 328 900 kr för män och 276 600 kr för kvinnor, vilket betraktas som lågt jämfört med stadens 490 200 kr och stadsdelsområdets 411 900 kr. Andelen öppet arbetslösa uppgick 2025 till 3,7 procent, något högre än stadens snitt om 3,4 procent. Högst andel öppet arbetslösa kvinnor och män finns i Rågsved (6 respektive 5,3 procent) (Områdesfakta). År 2024 var sysselsättningsgraden i Enskede-Årsta-Vantör 81,5 procent, lite högre än i staden Tjänsteutlåtande Sid 16 (55) som helhet. Rågsved har lägst sysselsättningsgrad (70,8 procent för kvinnor och 72,3 procent för män), medan Årsta har högst (86,5 procent för kvinnor och 86,1 procent för män). Långtidsarbetslösheten är 3,0 procent, något högre än i hela staden där den är 2,9 procent (Områdesfakta) Andelen personer med ekonomiskt bistånd har minskat i staden och uppgick 2024 till 1,8 procent av befolkningen. I Enskede-Årsta-Vantör var andelen 2,1 procent. Antal biståndshushåll har mellan 2023 - 2024 ökat i staden, men minskat i Enskede-Årsta-Vantör (Socialtjänstrapport 2024). Flest antal biståndstagare 2025 finns i Rågsved och Bandhagen medan lägst antal finns på Enskedefältet och i Stureby. De längsta medelbidragstiderna per hushåll finns i Rågsved (8,9 månader) och Enskede gård (9,1 månader), vilket är längre än stadens snitt om 7,7 månader (Områdesfakta). Det vanligaste försörjningshindret för biståndstagande är arbetslöshet (Verksamhetsberättelse 2025). Stadens nya näringslivspolicy tydliggör nämnders och bolagsstyrelsers ansvar och roller liksom behoven av samverkan för att främja ett gott företagsklimat. Analys Stadsdelsområdets lägsta medelinkomster, högsta andel öppet arbetslösa och lägsta sysselsättningsgrad finns i Rågsved. Vidare har kvinnor i stadsdelsområdet lägre medelinkomster och sysselsättningsgrad än män samt utgör den högsta andelen öppet arbetslösa. Invånarnas behov av ekonomiskt bistånd fördelar sig olika i stadsdelsområdet och beror på befolkningssammansättningen i respektive stadsdel. Att antal personer med ekonomiskt bistånd minskar i Enskede-Årsta-Vantör kan delvis förklaras av att andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd har minskat. Det finns samband mellan barnfamiljers ekonomi, barns hälsa, boendevillkor, utbildningsnivå och möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Barn som växer upp i områden med socioekonomiska utmaningar har sämre inkomst och lägre utbildningsnivå jämfört med andra flera år senare. Föräldrars brist på arbete är den största orsaken till ekonomisk utsatthet (Lägesbild - SÖK). I Återblick på skillnadernas Stockholm framgår att gruppen långtidsarbetslösa ofta är kortutbildade. Ungefär två tredjedelar av de långtidsarbetslösa är utrikes födda, vilka generellt sett har större svårigheter att få arbete än inrikes födda. Att stärka långtidsarbetslösa är resurskrävande, men en god investering, då efterfrågan på utbildad arbetskraft inom bland annat vård och omsorg kommer att öka i takt med en åldrande befolkning. Långtidsarbetslöshet är en särskilt stor utmaning i Rågsved. För att öka möjligheten för långtidsarbetslösa att etablera sig på arbetsmarknaden ser förvaltningen ett ökat behov av anpassade arbetsmarknadsinsatser, stärkt samverkan med fler aktörer och ett behov av att rikta insatser till de områden och de målgrupper där behoven är störst. Stadsdelsförvaltningen ingår från 2026 i ett av stadens fyra näringslivskluster tillsammans med Farsta och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar. En kartläggning av utvecklingsbehov och verksamheter som påverkar näringslivets förutsättningar behöver genomföras i samverkan Tjänsteutlåtande Sid 17 (55) med berörda förvaltningar och med klustrets övriga stadsdelsförvaltningar. Stadens nya näringslivspolicy behöver implementeras i samverkan med stadens förvaltningar och bolag för att utveckla organisation och arbetssätt som gynnar företagsklimatet och underlättar för företag att starta, verka och växa i staden. Strategiska prioriteringar • Berörda förvaltningar och bolag behöver gemensamt säkerställa högre sysselsättningsgrad samt bedriva ett långsiktigt arbete och riktade insatser för att stärka långtidsarbetslösa, framför allt i Hagsätra och Rågsved. • Arbeta för en långsiktig utveckling av näringslivet i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde tillsammans med berörda förvaltningar och bolag. 2.4 Boende och stadsmiljö Redogörelse Enskede-Årsta-Vantörs befolkning bedöms öka från 105 241 år 2024 till 120 052 år 2034, en ökning på cirka 14 procent (Sweco 2025). Flera stora stadsutvecklingsprojekt pågår, bland annat Årstafältet, Slakthusområdet och Fokus Hagsätra-Rågsved. Befolkningsökningen väntas ske genom nybyggnation och minska inom befintlig bebyggelse. Det innebär att den bedömda befolkningsutvecklingen är känslig för konjunkturutveckling och förändring av ekonomiska förutsättningar i byggbranschen. Rågsved och Bandhagen är de stadsdelar som idag har högst andel hyresrätter, medan Östberga och Örby har lägst andel hyresrätter. Under 2024 färdigställdes 671 nya bostäder i stadsdelsområdet, varav 380 i Bandhagen och 129 i Örby (Grundplatta av statistik och stadsbyggnadsförvaltningen). I Enskede-Årsta-Vantär räknas 18 procent av hushållen som trångbodda jämfört med 17 procent i staden som helhet. Enskedefältet har högst andel trångbodda hushåll (29 procent), följt av Rågsved (28 procent) och Hagsätra (22 procent) (Grundplatta av statistik). Trångboddheten på Enskedefältet är direkt kopplad till ett flerbostadshus med relativt små bostäder som förmedlas av SHIS till nyanlända. Eftersom Enskedefältet har relativt få invånare har detta påverkat statistiken markant. Enligt stadens senaste medborgarundersökning är en större andel boende i Enskede-Årsta- Vantör nöjda med skötsel av parker och grönområden jämfört med staden i stort, men en mindre andel anser att det finns goda möjligheter till aktiviteter i parker och grönområden. Likaså anser en mindre andel jämfört med staden i stort att deras stadsdel är trygg att bo i. Analys Det försämrade marknadsläget medför en osäkerhet kring planerade nybyggnationer av bostäder och ekonomin i projekten. Exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret följer upp sin projektportfölj fortlöpande, och prioriterar projekt som bedöms genomförbara. När stadsbyggnadsprocesser försenas riskerar det offentliga rummet att stå tomt, samtidigt som andra aktörer, som exempelvis stadsdelsförvaltningen och trafikkontoret, avvaktar med investeringar i väntan på nybyggnation. Detta resulterar i att vissa offentliga miljöer blir eftersatta och kan upplevas otrygga, vilket påverkar stadsdelsområdets invånare. Tjänsteutlåtande Sid 18 (55) Förvaltningarna behöver arbeta tillsammans med hur dessa platser bäst kan hanteras. När ekonomin i exploateringsprojekt kräver prioriteringar behöver berörda förvaltningar komma överens om vilka investeringar i allmän platsmark som inte får prioriteras bort. Det är en förtroendefråga hos allmänheten om investeringar som pekas ut i ett programskede inte finns med när detaljplan antas. Samtidigt är det viktigt att stadsdelarnas offentliga miljöer håller en likvärdig standard för att nå målet om en sammanhållen stad. Några nämnder fick i 2025 års budget i uppdrag att ta fram ett program för offentliga platsers gestaltning för att ge förutsättningar för en likvärdig standard, vilket välkomnas av stadsdelsförvaltningen. Merparten av inlämnade medborgarförslag 2020-2025 kom från boende i områden med hög andel flerbostadshus. Invånares bostadssituation kan ha betydelse för nyttjandet av stadens offentliga miljöer. Mycket bebyggelse planeras i områden med en stor andel flerbostadshus och det är därför viktigt att offentliga miljöer där utvecklas, rustas upp och sköts om för att tillmötesgå det växande behovet. Vidare behöver berörda aktörer samverka för att försöka minska den relativt stora omflyttningen i Rågsved genom stabilare boendeförhållanden och bättre närservice. Ett fortsatt tätt samarbete mellan förvaltningar och bostadsbolag är viktigt för att lösa gemensamma utmaningar kring boende och stadsmiljö. Etablerade forum för detta är exempelvis Fokus Hagsätra-Rågsved, områdesmöten, platssamverkan och samverkansöverenskommelsen med polisen. Stadsdelsförvaltningen, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret ska samverka för att utveckla och stärka kopplingar mellan olika delar av stadsdelsområdet. Det är särskilt viktigt att samverka för att hitta sätt att stärka strategiska och lokala samband från översiktsplanen när ekonomiska förutsättningar att genomföra exploateringsprojekt är osäkra. Strategiska prioriteringar • Stadsdelsförvaltningen, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret ska samverka för att utveckla och stärka kopplingar mellan olika delar av stadsdelsområdet, exempelvis genom investeringar i allmän platsmark och i gång- och cykelinfrastruktur samt genom stadsutvecklingsprojekt. • Stadsdelsförvaltningen, exploateringskontoret och trafikkontoret ska fortsätta upparbetad samverkan för prioritering av investeringar inom Fokus-Hagsätra Rågsved, exempelvis via det gemensamma investeringsprogrammet. Exempel på större åtgärder som faller inom ramarna för det är en gång- och cykelbro över Magelungsvägen mellan Högdalen/Örby och Hagsätra samt utveckling av Rågsvedsvägen för att koppla samman Högdalen och Rågsved. 2.5 Demokrati och trygghet Redogörelse I valet 2022 röstade 74,6 procent av röstberättigade i Enskede-Årsta-Vantör, vilket var 5,3 procentenheter lägre är genomsnittet i Stockholm. Stadsdelarna Rågsved och Hagsätra hade lägst valdeltagande: 54,7 procent i Rågsved och 62,4 procent i Hagsätra. Valdeltagandet har även minskat jämfört med 2018 (78,3 procent), vilket är en negativ trend i samtliga Tjänsteutlåtande Sid 19 (55) stadsdelsområden i staden. Valresultatet 2022 för hela staden visar att det finns en stor skillnad i valdeltagandet bland inrikes- och utrikesfödda. Bland inrikesfödda röstade 90 procent, medan siffran för utrikesfödda var 55 procent. Socioekonomiska faktorer som utbildningsbakgrund, inkomstnivå och födelseland påverkar benägenheten att rösta (Skillnadernas Stockholm). Invånarnas förtroende för kommunen och andra myndigheter visar även hur stark demokratin är i ett område. I stadens medborgarundersökning 2025 uppgav 35 procent att de har förtroende för stadsdelsförvaltningen, vilket är en ökning med 3 procentenheter från 2024. Resultatet visar också att förtroendet för förvaltningen har ökat från 26 procent 2024 till 34 procent i Rågsved och från 24 till 42 procent i Östberga. Hög tillit mellan människor är avgörande för ett välfungerande och tryggt samhälle. I Enskede-Årsta-Vantör upplever 88 procent av invånarna att de känner sig trygga. Tryggast är invånare i Gamla Enskede, där endast 4 procent är mycket otrygga. Störst otrygghet upplevs i Rågsved med 21 procent av invånarna och därefter Johanneshov med 19 procent (Trygghetsmätning 2025). En faktor som kan påverka otryggheten är att stadsdelsområdet har flera öppna drogscener. Äldre upplever störst otrygghet till och från sin egen bostad, men känner sig mest trygga i hemmet enligt stadens trygghetsmätning. Målgruppen avviker gällande upplevd oro för att utsättas för hot, trakasserier eller bedrägerier på internet. Analys Redogörelsen visar en negativ trend där valdeltagandet 2022 minskar både i stadsdelsområdet och i hela Stockholm. Det finns ett tydligt samband mellan socioekonomiska faktorer och valdeltagande. Inom Enskede-Årsta-Vantör skiljer fokusområde Hagsätra-Rågsved ut sig med ett väldigt lågt valdeltagande. I dessa stadsdelar är en stor andel av invånarna utrikesfödda, har lägre inkomster och sämre hälsa. De upplever ett utanförskap genom att deras svårigheter blir åsidosatta och bortprioriterade. Många invånare vittnar om en upplevd maktlöshet vilket leder till en uppgivenhet för att delta i samhällsutvecklingen. Hagsätra-Rågsved klassas enligt polisens definition som ett utsatt område. Att bo i ett utsatt område kan föra med sig immateriella och materiella nackdelar för lokalbefolkningen. Förutom begränsade möjligheter i försörjning, bostadsmiljö och meningsfull vardag följer ofta en känsla av begränsade möjligheter till självförverkligande. Invånare i områden med låg tillit till myndigheter och medmänniskor tillvaratar inte sin rätt till stöd, som exempelvis familjebehandling eller budget- och skuldrådgivning. Tilliten kan påverkas både av utsatthet för kriminalitet och av upplevda ogynnsamma sociala villkor på gruppnivå. I samband med omställningen till den nya socialtjänstlagen, där tillgängligheten särskilt betonas för att stärka förtroendet för socialtjänstens insatser och tjänster, kommer socialtjänst bland annat att lokaliseras i Rågsveds centrum. Mervärden av detta bedöms vara flera, bland annat mer levande stadsmiljö i centrum, att öppna drogscener motverkas och att tilliten och förtroendet för stadsdelsförvaltningen ökar då synligheten och de dagliga mötena mellan tjänstepersoner och invånare blir fler. Tjänsteutlåtande Sid 20 (55) Strategiska prioriteringar • För att stärka samhällsdeltagandet och på så vis också möjliggöra stöd till förändring för socioekonomiskt utsatta individer behöver tilliten stärkas. Förvaltningar och bolag behöver gemensamt arbeta för att stärka tilliten för kommunala verksamheter bland invånarna i Hagsätra och Rågsved. • Utveckla och främja ett systematiskt arbete för medborgardialoger och medborgarinflytande, med fokus i Rågsved och Hagsätra, för att skapa möjligheter för invånare att påverka sitt lokalsamhälle och öka samhällsdeltagandet. 2.6 Miljö och klimat Redogörelse Värmeöar förekommer framför allt på mark som inte ägs av förvaltningen, såsom industriområden, idrottsplatser och Dalens centrum med bostadsområde. Problematik med områden som blir varma, men inte utgör värmeöar är utbredd i stadsdelsområdet (Klimatkartan-Temperatur, gis.miljo.stockholm.se). Det finns områden som lätt drabbas av översvämningar (Klimatkartan-Skyfall, gis.miljo.stockholm.se), exempelvis Enskedefältet, Svedmyra och delar av strandpromenaden i Årstaskogen som spolas bort årligen till följd av höga flöden. Enligt Miljöprogram 2030 ska stadsdelsförvaltningarna minska sina konsumtionsbaserade utsläpp, men också stötta invånarna i att sänka sina utsläpp. Enligt konsumtionskompassen har delar av Årsta och Enskede de största utsläppen (Grundplatta av statistik). Generellt i Stockholms stad är den största andelen av invånarnas konsumtionsbaserade klimatavtryck kopplade till offentlig konsumtion, följt av transporter, livsmedel och utsläpp kopplade till bostäder. I stadsdelsområdet finns ett förorenat område i Lisebergsparken, som innebär att en lekplats fått stänga på obestämd tid. Analys Som en del i att hantera värmeutsatta områden har förvaltningen installerat dricksvattenkranar vid plaskdammar, men ser behov av att få ut kranar till fler platser. Det är svårt att genomföra då det medför behov av nya ledningsdragningar till en hög kostnad och ger ökade driftskostnader. Trafikkontoret har meddelat att geografiska åtgärdsplaner för skyfall tas fram, och att en plan för Enskede-Årsta-Vantör väntas vara färdig i slutet av 2026. När planen kommer, så vidtar ett arbete med att prioritera och planera för åtgärder. Eventuella ansökningar om klimatinvesteringsmedel för skyfallsåtgärder blir sannolikt aktuellt tidigast 2027. Förvaltningen saknar egen kompetens inom området och behöver stöd från skyfallsfunktionen för att komma framåt i arbetet. Förvaltningen har efter avstämning med trafikkontoret valt att ta bort samverkan om skyfallsåtgärder som strategisk prioritering med anledning av att det är för tidigt att säga när och i vilken utsträckning samverkan kan ske. Stadsdelsförvaltningarnas uppdrag inom miljö och klimat har vuxit, särskilt när det gäller det utåtriktade arbetet för att få med civilsamhället i omställningen. För att få genomslag och öka Tjänsteutlåtande Sid 21 (55) medvetenheten och vikten av miljöarbete i verksamheten behövs satsningar på kompetensutveckling. Förvaltningen arbetar för att få ner sina konsumtionsbaserade utsläpp, något som också är viktigt ur ett invånarperspektiv. Återtagandet av verksamheter i egen regi ger bättre möjligheter att minska klimatpåverkan, men medför också att utsläpp som tidigare legat på entreprenad blir synliga. Under 2026 återtar förvaltningen både stadsmiljöverksamheten och kostenheten. Särskilt kostenheten är en verksamhet med stor klimatpåverkan genom inköp av livsmedel, matlådor i plast och måltidstransporter. Förvaltningen har noterat att fossilfria alternativ för måltidstransporter saknas i stadens avtal, och att det är svårt att hitta hållbara alternativ till matlådor i plast. Vidare är inte utbudet av ekologiska livsmedel tillräckligt, vilket gör det mycket svårt för verksamheterna att nå målen på området. Generellt vore det önskvärt att det tillgängliga utbudet på ett bättre sätt matchar målen. Förvaltningen ser en begränsad möjlighet att ansöka om klimatinvesteringsmedel för utsläppsminskande åtgärder. Visst behov finns fortsatt för att ta in fler elcyklar och ellådcyklar, men för energiminskande åtgärder är rådigheten begränsad och ligger framför allt på fastighetsägare. Förvaltningen äger inga lokaler, utan hyr från främst Sisab och Micasa. Förvaltningen behöver sanera det förorenade området i Lisebergsparken i Östberga. En offert har erhållits, men hur saneringen ska finansieras är ännu inte klarlagt. Åtgärden ryms inte inom ram och bedöms inte uppfylla kraven för statliga medel. Hantering och finansiering av förorenade områden är ett återkommande problem som skulle behöva få en central lösning. Marksaneringar är generellt mycket kostsamma och ryms inte inom stadsmiljöverksamhetens driftsbudget. Den planerade frtitidsbanken, där invånare kan låna sportutrustning, väntas öppna i stadsdelsområdet under året och har därför tagits bort från de strategiska prioriteringarna. Strategisk prioritering • Fortsatt samverkan med miljöförvaltningen som en viktig part kring ökad delaktighet och involvering med invånare, civilsamhälle och föreningsliv. 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden 3.1 Förskoleverksamhet Omvärldsfaktorer Demografi Enligt befolkningsstatistiken (Sweco) kommer antal barn, 1–5 år, fortsätta sjunka 2026 – 2027. I områden där barnantalet minskar behöver förskolor pausa avdelningar. År 2028 prognostiseras en liten ökning av antal barn. Den troliga vändningen 2028 innebär fortfarande ett lägre barnantal än idag. På längre sikt, från år 2031, förväntas barnantalet stiga över nuvarande nivå. Förvaltningen har tidigare sett en stor osäkerhet i prognoserna från Sweco och tar därför fram egna uppgifter. Barnantalet skiftar under året. De senaste tre åren har det varit 7 – 9 procent fler barn på våren Tjänsteutlåtande Sid 22 (55) än på hösten. Det skiftande barnantalet försvårar planering av bemanning och lokaler. Förskolor kan snabbt behöva ställa om för att öppna avdelningar på våren. Reviderad läroplan Förskolans läroplan reviderades 2025 och började gälla den 1 juli. Det innebär tydligare krav på att använda analoga lärverkyg och stärkt ansvar för förskollärare vid val av lärverktyg. Det är vidare stärkt fokus på högläsning, språkutveckling och fysisk aktivitet. Utifrån detta har förvaltningen reviderat dokumentet Förhållningssätt för användningen av digitala verktyg. Systematiskt kvalitetsarbete och nationellt kvalitetssystem Ett nationellt kvalitetssystem har tagits fram av Skolverket i samråd med andra skolmyndigheter. Förvaltningen kommer att påbörja ett arbete under 2026 utifrån systemet, utifrån systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus. Krisberedskap Utifrån rådande omvärldsläge ser förvaltningen att krisberedskap är ett fortsatt viktigt område. Det handlar om att kunna upprätthålla verksamheten vid en fredstida kris eller höjd beredskap, samt i händelse av krig. Utmaningar Inskrivning och närvaro i förskolan Inskrivningsgraden i förskolan är en fortsatt utmaning. Mellan 2023 och 2024 var den oförändrad i Enskede-Årsta-Vantör (94,5 procent). Förvaltningen har informerat om och erbjudit plats i förskola enligt skollagen. Familjer har blivit uppringda och de telefonsamtal som genomförts visar att det är viktigt att skapa förtroende för förskolan och arbeta långsiktigt. Förvaltningen ska därför fortsätta utveckla former för det uppsökande arbetet. Utöver inskrivningsgraden är kontinuerlig närvaro i förskolan viktig för att barn ska kunna ta del av utbildningen. Förvaltningen har tagit fram en handlingsplan för barns närvaro. Språk Det språkutvecklande arbetet är viktigt för barns fortsatta skolgång. Det finns ett behov av att stärka det svenska språket även bland medarbetare. Skolverket har uppdaterat sina allmänna råd om styrning och ledning av förskolan. Där framkommer att all personal ska ha tillräckliga språkkunskaper för att barn ska kunna stimuleras i sin språkutveckling i svenska. För att utveckla utbildningen utifrån forskningsbaserad kunskap deltar alla förskoleenheter i ett processtöd inom språkutveckling genom Ifous, som står för "Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola" och är ett fristående forskningsinstitut. Fokus Hagsätra-Rågsved inkl. Platssamverkan Det kompensatoriska uppdraget har ett särskilt fokus i Hagsätra-Rågsved. En föräldrarådgivare är kopplad till en förskola i området, något som kommer att utökas under 2026. Projektet Förskoleteam genomförs i Hagsätra-Rågsved samt i Högdalen och Örby. Genom teamet sker samverkan med föräldramottagningen och barnavårdscentralen för att stödja barn som visar på sen språkutveckling och/eller svårigheter med samspel. Under 2026 kommer en av förvaltningens specialpedagoger få ett särskilt uppdrag att samordna pågående insatser i Hagsätra-Rågsved. Ytterligare en specialpedagog kommer ha stödinsatser, såsom handledning och konsultation, särskilt riktade till förskolor i fokusområdet. Tjänsteutlåtande Sid 23 (55) I det kompensatoriska uppdraget och att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd är samverkan med socialtjänsten viktig. Samverkan fungerar bra när det finns upparbetade rutiner och strukturer som tydliggör roller, till exempel i arbetet med Förskoleteam. Prioriteringar 2027-2029 • Öka inskrivningsgraden och främja närvaro i förskola. • Utveckla det språkutvecklande arbetet. • Tidigt upptäcka och ge insatser till barn i behov av stöd. • Samverka med socialtjänsten. • Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet genom det nationella kvalitetssystemet. 3.2 Verksamhet för barn, kultur och fritid Omvärldsfaktorer Målgruppen för barn-, kultur- och fritidsverksamheter väntas öka i vissa stadsdelar, som Johanneshov och Bandhagen, och minska i andra, exempelvis Gamla Enskede och Årsta. Enligt den senaste skolundersökningen bland elever i årskurs 5 och 8 angav 46 procent att de deltar i kulturaktiviteter och 84 procent i idrottsaktiviteter på fritiden. Det finns en tydlig könsskillnad bland elever som deltar i kulturaktiviteter, där fler flickor än pojkar deltar. Utöver det angav 64 procent av eleverna att de deltar i föreningsliv. Socioekonomiska faktorer påverkar barn och ungas möjligheter att delta i organiserade fritidsaktiviteter. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) är det vanligare att utrikesfödda och barn i socioekonomiskt svaga områden deltar i öppna fritidsverksamheter som parklekar, fritidsgårdar och bibliotek. Utrikesfödda barn upplever också oftare hinder, såsom kostnader, tidsbrist och svårigheter att ta sig till aktiviteter. Öppna fritidsverksamheter har därför en viktig kompensatorisk roll i att nå ut till barn och unga som inte har tillgång till en meningsfull fritid. Barn och unga med funktionsnedsättning, flickor och nyanlända är prioriterade målgrupper för de öppna fritidsverksamheterna att nå. Parklekarna har även ett särskilt uppdrag att nå målgruppen låg- och mellanstadieelever. För att möta det ökade behovet från barn och unga ska de öppna fritidsverksamheterna fortsätta att utveckla kvaliteten och verksamheten genom Stockholms stads strategi för parklekar samt Stockholms stads strategi för fritidsgårdar. Barn och unga ska fortsatt få möjlighet att påverka fritidsverksamheten utifrån sina behov och önskemål genom ett systematiskt arbete med inflytandeforum. Inom de öppna fritidsverksamheterna har det förebyggande perspektivet fått större tyngd i och med nya socialtjänstlagen. Utöver att främja en meningsfull fritid, ska verksamheterna arbeta förebyggande genom att uppmärksamma destruktivt beteende hos unga, lotsa unga och föräldrar till rätt stöd och ha god samverkan med skola, socialtjänst och polis. Det ställer även krav på att berörda medarbetare kontinuerligt får kompetensutveckling inom området. Förvaltningen samverkar med utbildningsförvaltningen i uppdraget om en meningsfull fritid, i syfte att lotsa in fler barn och unga in i en organiserad fritidssysselsättning genom bland annat föreningsliv, parklekar och fritidsgårdar. Sedan höstterminen 2025 har de kommunala fritidsklubbarna varit avgiftsfria för elever i årskurs 4-6, vilket har medfört en ökning av Tjänsteutlåtande Sid 24 (55) inskrivna elever i samtliga stadsdelar. Förvaltningen och utbildningsförvaltningen fortsätter att följa närvaron på fritidsklubbarna för att se om fler elever deltar i verksamheten. I höst öppnar Fritidsbanken i Högdalen där invånare kommer kunna låna sport- och fritidsutrustning kostnadsfritt. Fritidsbanken bidrar till att jämna ut skillnader i tillgång till fritidsaktiviteter och gör det möjligt för barn, unga och vuxna att delta i aktiviteter oavsett ekonomiska förutsättningar. Även skolor och öppna fritidsverksamheter kommer att kunna låna utrustning till utflykter och aktiviteter. Sommarkollo i Stockholm riktar sig till barn i årskurs 1-9. Ett särskilt arbete görs för att nå underrepresenterade grupper genom riktade informationsinsatser och prova-på-kollo i Hagsätra-Rågsved. Under 2025 ändrades inkomstgränsen för nolltaxa för kollo från 20 tkr till 30 tkr. Statistik från 2025 visar en liten ökning av barn från hushåll med lägre inkomster som åkt på kollo, trots att en högre andel familjer kan åka på kollo kostnadsfritt. Arbetet med att nå underrepresenterade grupper kan på sikt medföra ökade kostnader för förvaltningen. Kulturplatsen i Snösätra fortsätter att utvecklas och stadsdelsförvaltningen kommer fortsatt behöva avsätta resurser för att stödja utvecklingen. När stadsdelsområdet förtätas ökar trycket på parker, grönområden och anläggningar. För kommande år har förvaltningen identifierat investeringsbehov i Backen (sista etappen), Stamparken i Östberga, Dalbotten i Högdalen samt upprustning av plaskdammen i Vivstavarvsparken. Investeringarna prioriteras och planeras i samverkan med trafikkontoret. Utmaningar En utmaning är att motverka destruktiva maskulinitetsnormer bland barn och unga, ett långsiktigt arbete som fritidsgårdar och fältassistenter påbörjat. Förvaltningen ser en utmaning med att erbjuda barn 11-12 år, som inte vill delta i mellanstadieverksamhet, men som är för unga för fritidsgården, en meningsfull fritid. Det behövs nya strukturer/arbetssätt för att kunna erbjuda särskilda aktiviteter anpassade till målgruppen, bland annat genom utveckling av parklekarna. Fokus Hagsätra-Rågsved inkl. Platssamverkan Hösten 2026 öppnar allaktivitetshuset i Rågsved, beläget på Rågsveds grundskolas skolgård. Huset ska bli en mötesplats för alla invånare och samla flera förebyggande och främjande verksamheter, såsom öppen förskola, fritidsverksamhet, kulturskola och seniorverksamhet. Genom samlokalisering, ökad samverkan och tillgång till stödinsatser ska det bli lättare för barn och vuxna att få stöd och att delta i en meningsfull fritid. På sikt är målet att stärka delaktighet och trygghet i Rågsved. Prioriteringar 2027-2029 • Utveckla de öppna fritidsverksamheterna för barn och unga utifrån Stockholms stads strategi för parklekar och Stockholms stads strategi för fritidsgårdar. • Få fler barn från underrepresenterade grupper, till exempel barn från Hagsätra- Rågsved, att delta på kollo. • Fortsätta utveckla arbetet med det gemensamma uppdraget om en meningsfull fritid tillsammans med utbildningsförvaltningen. Tjänsteutlåtande Sid 25 (55) • Etablera allaktivitetshuset i Rågsved. 3.3 Äldreomsorg Omvärldsfaktorer Den äldre befolkningen ökar, vilket leder till en växande efterfrågan på vård- och omsorgstjänster och vårdpersonal (Konjunkturrådet 2026 Personalförsörjningen i välfärdssektorn). Demografin medför också betydande ekonomiska konsekvenser. Arbetssätten inom äldreomsorgen ställs om med den nya socialtjänstlagen och handlingsplanen för god och nära vård och omsorg. Fokus ligger på ett förebyggande, uppsökande och hälsofrämjande arbete. För att fler äldre ska kunna bo kvar hemma längre krävs anpassade bostäder, digitalisering, utvecklad kompetens inom hemtjänst, särskilt boende och en kommunaliserad hemsjukvård. Omsorgen behöver bli mer högspecialiserad och personalens kompetens utvecklas för att möta nya behov. Kompetenshöjande insatser kräver ofta extra finansiering. För verksamheter med ansträngd ekonomi, som hemtjänsten, är det viktigt att kunna delta i centrala utbildningar och få ersättning för vikarier. I stadsdelsområdet har 66,6 procent av invånarna över 85 år insatser, jämfört med 60 procent i staden. Omsorgsbehoven är omfattande och samsjukligheten ökar, vilket kräver samordnade insatser. Detta kan successivt leda till ökade kostnader eftersom dessa ärenden behöver fler tidiga och anpassade insatser som också utgår från till exempel socioekonomiska förutsättningar. Det är brist på boenden för personer med psykisk ohälsa och missbruk. Staden behöver utveckla och kvalitetssäkra boenden via renovering, nybyggnation och högkvalificerade korttidsplatser. Staden behöver se över gemensamma satsningar på profilboenden. Bedrägerier mot äldre ökar och kräver förebyggande insatser och samverkan med relevanta aktörer. Lagstiftning, höjd pensionsålder och en växande äldre befolkning aktualiserar översyn av riktlinjer och åldersgränser. En mer sammanhållen organisering inom socialtjänsten kan bidra till effektivare resursanvändning och ökad individanpassning. Utmaningar Äldreomsorgens utförarverksamheter har fortsatta utmaningar kring delar av medarbetarnas medicinska kompetens och färdigheter i svenska. Inom Europeiska sociala fonden, ESF- projektet Kompetensutveckling i äldreomsorgen, har ett arbetsplatsnära lärande vid kliniskt träningscentrum, med stöd av både vård- och svensklärare, gett goda resultat. För att möta kompetensutvecklingsbehoven i äldreomsorgen behövs en långsiktig stadsövergripande planering genom flera regionala kliniska träningscenter där medarbetare kontinuerligt kan fortbilda sig i en autentisk miljö. Lärandet bör ha en tydlig koppling till det dagliga arbetet och ledas av yrkeslärare och lärare i svenska som andra språk (SVA) tillsammans, som ser till de individuella kompetensutvecklingsbehoven. Det behövs tillgång till studie- och yrkesvägledare (SYV) som kan stötta verksamheterna att ta fram individuella kompetensutvecklingsplaner utifrån nationella utbildningskrav. Tjänsteutlåtande Sid 26 (55) Uppföljningen inom äldreomsorgen behöver förbättras för att ge ett mer heltäckande och pålitligt underlag. Eftersom svarsfrekvensen i Socialstyrelsens brukarundersökning är låg bör resultaten tolkas med försiktighet och kompletteras med individbaserade och interna uppföljningar. Rekrytering av undersköterskor är en utmaning. Fler behöver valideras för att nå behörighet och yrket behöver göras mer attraktivt. En central valideringsmodell bör utvecklas. Nybyggnation innebär ökade kostnader och en större ekonomisk belastning för områden med hög nyproduktion som behöver hanteras genom hållbara finansieringsmodeller. För att finansieringen ska vara hållbar krävs en modell som täcker de faktiska kostnaderna. Samverkan med regionen är avgörande för omställningen till god och nära vård. En utvecklad hemsjukvård, där kommunen ansvarar för personer i ordinärt boende, ger tryggare, mer sammanhållen och patientsäker omvårdnad och ökar möjligheten till kvarboende. Återtagandet av kostenheten i egen regi ökar förvaltningens rådighet, då kostenheten har stor klimatpåverkan genom livsmedelsinköp, matlådor och måltidstransporter. Den är en viktig funktion i arbetet med att minska plastanvändningen och öka andelen ekologiska livsmedel. Samtidigt medför återtagandet av enheten att de utsläpp som tidigare legat på entreprenad synliggörs. Fokus Hagsätra-Rågsved inkl. Platssamverkan I Rågsveds centrum planeras 64 nya seniorbostäder. Hemtjänsten för Hagsätra och Rågsved, som redan finns i området, är en ny enhet som arbetar i mindre geografiska områden för att ge närmare och mer sammanhållen omsorg. Prioriteringar 2027–2029 • Utveckla det uppsökande och hälsofrämjande arbetet riktat till äldre. • Säkerställa samverkan med regionen i arbetet för en god och nära vård och omsorg. • Stärka medarbetares kompetens inom samsjuklighet, språk och medicin. • Utveckla innovativa arbetssätt och digitala lösningar som stärker både omsorgstagare och personal. • Minska plast och öka andelen ekologiska livsmedel inom kostenheten när den drivs i egen regi. 3.4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Omvärldsfaktorer Förtätningen av staden, i kombination med en växande befolkning, innebär en fortsatt ökning av antal personer i behov av bostad med särskild service. Det föds procentuellt ungefär lika många barn med intellektuell funktionsnedsättning som för 10–20 år sedan (ca 1,5–2 procent) samtidigt som antal barn med autism har ökat markant inom alla åldersgrupper. Detta medför stigande kostnader och ställer höga krav på både planering och resurser. Bristen på ändamålsenliga lokaler är en utmaning. Även för daglig verksamhet är lokaler en utmaning, särskilt att hitta fristående lokaler med en säker utemiljö för personer som har behov av en enskild daglig verksamhet. Tjänsteutlåtande Sid 27 (55) Personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa än befolkningen i övrigt. En fortsatt utveckling av arbetet med hälsa behövs, såväl inom de egna verksamheterna men också i en förstärkt samverkan med den kommunala primärvården (SoL- och LSS-hälsan) samt regionen och akademin. Samtidigt ökar livslängden för personer med funktionsnedsättning, vilket medför ett ökat behov av bostäder för målgruppen. Allt fler beviljas daglig verksamhet samtidigt som pensionsåldern höjs, vilket leder till behov av fler platser. Ett övergripande mål för sådan verksamhet är att personer ska komma ut i arbetslivet, men forskning visar att det finns tydliga inslag av inlåsningseffekter i insatsen. Förvaltningen saknar tydlig och gemensam stadsövergripande data över utvecklingen i frågan. Det är viktigt att förvaltningen och staden följer utvecklingen noga och samtidigt ser över möjligheterna att förstärka möjligheterna för staden i sin roll som arbetsgivare till personer med funktionsnedsättning och förstärka samverkan med relevanta aktörer, i syfte att kunna erbjuda personer stöd att komma ut i förvärvsarbete. Det är också viktigt att arbeta för en fortsatt meningsfull vardag när delar av målgruppen blir äldre och daglig verksamhet inte längre är aktuell. Det finns inte specialiserade boenden för äldre med funktionsnedsättning, men förvaltningen kommer aktivt arbeta för att utveckla generell kompetens hos medarbetare kring åldrande kopplat till målgruppen. Samtidigt ser förvaltningen ett stadsövergripande behov av profilboenden för personer med demens och samtidig funktionsnedsättning. Utmaningar Heltid som norm kan medföra ökade kostnader och risk för överbemanning vissa tider på dygnet i utförarverksamheterna. Att verkställa beslut inom ramen för befintliga avtal enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) är en utmaning för personer med komplexa behov och samsjuklighet. Även beslut om daglig verksamhet för personer med behov av egna lokallösningar och aktiviteter är svåra att genomföra inom nuvarande avtal. I dessa fall behöver förvaltningen hitta alternativa lösningar, vilket ofta medför ökade kostnader. Efter brandinspektion av gruppbostäder i stadsdelsområdet har beslut tagits om att stänga flera verksamheter, då inspektionen ställt krav på två utrymningsvägar. Ett par verksamheter har varit tvungna att hitta nya lokaler medan andra har hittat lösningar för att kunna bedriva verksamhet i befintliga lokaler. Evakuering samt anpassning och förstärkning av befintligt brandskydd har under 2025 medfört merkostnader om ca 4,5 mkr. Bland annat innehåller kostnaden iordningställande av evakueringslokaler, flyttkostnader på grund av evakueringar samt förstärkning av invändigt brandskydd. Därutöver tillkommer hyrestillägg om minst 0,3 mkr per år under de kommande tio åren. Fokus Hagsätra-Rågsved inkl. Platssamverkan I stadens årliga brukarundersökning redovisar förvaltningen ett lägre resultat vad gäller upplevelse av trygghet för personer med funktionsnedsättning som bor i LSS-bostad än andra stadsdelsförvaltningar. Frågan om trygghet är komplex och kan stå för många olika saker. Förvaltningen behöver undersöka frågan närmare för kunna vidta lämpliga åtgärder. I ett sådant arbete ingår även att undersöka om det finns regionala skillnader inom målgruppen kopplade till upplevelsen av trygghet. Frågan om trygghet är också viktig för anhöriga och Tjänsteutlåtande Sid 28 (55) kan påverka deras val av till exempel LSS-bostad på så sätt att de är mindre benägna att tacka ja till erbjudande om LSS-bostäder i Hagsätra-Rågsved. Prioriteringar 2027-2029 • Utveckla arbetet med den nya socialtjänstlagen och god och nära vård och omsorg genom förstärkt samverkan, innovativa arbetssätt och fler digitala lösningar samt extra fokus på att öka möjligheten till god hälsa för målgruppen. • Förstärka verksamheternas säkerhet och beredskap genom beredskapslager, kontinuitetsplaner, övningar samt tydliga rutiner och arbetssätt inklusive ändamålsenliga lokaler utifrån krav på brandskydd. • Förstärka arbetet för att förebygga att kriminella utnyttjar personer med funktionsnedsättning. • Öka medarbetares kompetens för att bättre möta komplexa behov och behov hos barn, vuxna och äldre personer med funktionsnedsättning. • Förstärka samverkan internt och externt för att möta komplexa behov och möjliggöra en personcentrerad vård och omsorg. 3.5 Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri Omvärldsfaktorer Utifrån samsjuklighetsutredningen har regeringen lämnat förslag om en ny lag och flera lagändringar för personer med skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd. Förslagen innebär bland annat att regionerna ska organisera beroendevården. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Regeringen kommer även reformera tvångslagstiftningen kring missbrukare (LVM) men det är oklart när det sker. Förvaltningen behöver följa utvecklingen för att se vilka uppdrag socialtjänsten kommer få. Förvaltningen behöver också förbereda sig för möjliga ändringar i straffbarhetsåldern, då en sänkning kan leda till ökade krav på insatser för unga lagöverträdare. En stor fråga är om 13- åringar ska börja dömas till fängelse och hur förvaltningen kan arbeta för att så många som möjligt istället får vård med stöd av LVU eller SoL. Förvaltningen behöver stärka medarbetarna att arbeta i kontrasten mellan ny socialtjänstlag, med förstärkt syn på barnens rättigheter, och nya lagförslag som innebär mer kraftfulla tag mot barn i kriminalitet. Vidare utökas kravet på orosanmälningar till att gälla fler myndigheter, vilket kan leda till att fler ärenden aktualiseras. För familjerätten gäller från den 1 mars 2026 Nya Allmänna Råd, som bland annat innebär att dokumentationskraven ökar. Förvaltningen behöver göra ett omfattande arbete för att sätta in medarbetarna i det nya. Omställningen till en god och nära vård och omsorg (GNVO) går hand i hand med omställningen till nya socialtjänstlagen. För att lyckas med omställningen behöver samverkan och deltagandet från regionen öka. Relationsvåldscentrum (RVC) centraliseras under socialförvaltningen 2026, vilket kan medföra samordningsvinster för brukarna, medan förvaltningen behöver skapa nya rutiner för samverkan i våldsärenden. Tjänsteutlåtande Sid 29 (55) Hemlösheten kan komma att öka för utsatta grupper utifrån inflation, lågkonjunktur och skuldsättning, vilket väntas medföra ökade kostnader för placeringar på olika boenden. I Enskede-Årsta-Vantör är andelen hushåll med barn där minst en förälder har skulder hos Kronofogden eller pågående skuldsanering 8,5 procent. Motsvarande siffra för Stockholms stad är 7,4 procent. Detta märks bland de som söker sig till budget- och skuldrådgivningen, då andel barnfamiljer var 40 procent 2025. Ökningen av ärenden väntas fortsätta på grund av det ekonomiska läget, höga levnadskostnader och långa handläggningstider hos andra myndigheter. Andelen nyanlända förväntas minska, men det är fortsatt prioriterat att erbjuda samhällsvägledning, bostadsvägledning och andra förebyggande insatser till målgruppen för att ge ökade förutsättningar att kunna etablera sig i samhället. Fyra av stadens boenden för nyanlända finns i stadsdelsområdet. Valet 2026 kan komma att påverka Sveriges flyktingmottagande. Förvaltningen ser behov av att rikta resurserna brett genom universellt föräldraskapsstöd och universella insatser till barn och unga. Tidiga samordnade insatser och föräldraskapsstödet behöver vidareutvecklas i samverkan med förskolan, så att fler förskolor i stadsdelsområdet omfattas. Syftet är att öka likställigheten genom att fler barn och föräldrar får tillgång till samma stöd, oavsett bostadsområde. Utmaningar Förtroende för socialtjänsten Rädslan för socialtjänsten är stor och tilliten svag bland vissa grupper, särskilt i utsatta områden. De senaste årens desinformationskampanjer har fått konsekvenser och blivit mer påtagliga. Att invånarna har förtroende för socialtjänsten är centralt för ett förebyggande arbete. Barn och unga riskerar att lämnas utan det stöd de behöver om vårdnadshavare tackar nej till insatser för att de saknar förtroende för socialtjänsten. Kriminalitet Det finns omfattande kriminalitet och fyra öppna drogscener i stadsdelsområdet, vilket leder till oro bland invånare. En ny trend är att polisen oftare orosanmäler flickor med ett kriminellt beteende. Flera barn som är aktuella inom socialtjänsten har kriminella mödrar. Det finns behov av att fortsätta utveckla det tidiga stödet inom förebyggande verksamheter för att fånga upp syskon till unga som är indragna i kriminalitet och yngre barn som visar ett riskbeteende. Barn och unga Antalet orosanmälningar har minskat den senaste treårsperioden. Den sammantagna minskningen är cirka 7,6 procent under perioden 2023–2025. Förvaltningen ser ett behov av att vidareutveckla ett lättillgängligt stöd till vårdnadshavare som blir orosanmälda, där utredning inte inleds. Rekryteringen av barn och unga in i gängkriminalitet påverkar socialtjänstens insatser. Antalet placerade barn och unga ökar också. Barn och unga som placeras utanför hemmet har en mer komplex problematik, fler diagnoser än tidigare samt allmänt sämre hälsa än andra barn. Då placerade barn ofta även har sämre måluppfyllelse i skolan, satsar förvaltningen på skolsamordnare som ska arbeta med och följa upp deras skolgång. Det är också svårare att Tjänsteutlåtande Sid 30 (55) hitta jour- och familjehem som klarar av de allt mer vårdkrävande barnen. Stockholmsenkäten visar att många barn och unga, framför allt flickor, upplever psykisk ohälsa. Ett långsiktigt arbete med riktade insatser behövs för att fånga upp flickor inom den offentliga miljön och digitala arenan. Det finns även ett behov av att fånga upp fler unga med problematisk skolfrånvaro och utveckla insatserna när det också finns annan problematik i familjen. Vuxna missbruk Antalet personer med samsjuklighet och komplex problematik och antalet LVM-anmälningar ökar. Arbetet med samsjukliga behöver stärkas genom interna samarbeten och förstärkt samarbete med regionen och civilsamhället. Socialpsykiatri Stadsdelsområdet har högst antal brukare i staden med beviljat stöd inom socialpsykiatri. Behovet av förebyggande och uppsökande arbete för målgruppen ökar. Bedömningen är också att antal personer i stadsdelsområdet med psykisk ohälsa kommer att fortsätta stiga, vilket medför ett växande behov av insatser. Flera som bor i socialpsykiatrins gruppbostäder är i dag äldre och har ett ökat behov av geriatrisk kompetens och förbättrad fysisk tillgänglighet i boendemiljöerna. Förvaltningen ser också ett behov av ökad tillgänglighet till insatsen boendestöd. Samsjuklighet Personer med samsjuklighet i psykisk ohälsa och skadligt bruk och beroende behöver ofta samordnade insatser från olika aktörer, vilket nya lagförslag väntas bidra till. Förvaltningen ser även behov av en tydlig stadsövergripande samordning för att kunna hantera kommande lag- och regeländringar. Bostäder Bostadsbristen är en fortsatt utmaning. Förvaltningen behöver fortsätta säkra tillgången på bostäder för särskilt utsatta grupper. För att i högre grad möjliggöra för personer att ta del av det stöd som finns behöver samverkan stärkas både inom förvaltningen och externt med bostadsbolag, region och civilsamhället. Utifrån utmaningarna på bostadsmarknaden behöver arbetet för att motverka att invånare blir hemlösa prioriteras. När familjer med kort kötid lyckas få ett förstahandskontrakt, handlar det nästan uteslutande om nyproduktion med höga hyror, vilket försvårar för familjerna att vara självförsörjande. Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Förvaltningen har goda erfarenheter av upparbetad samverkan utifrån Islandsmodellen. Det finns ett behov av att fortsätta stärka arbetet för att nå personer som utsätts för och utövar våld så tidigt som möjligt. Förvaltningen kommer därför fokusera på att stärka samverkan med polis, informationsspridning samt uppsökande arbete. För att erbjuda ett mer samordnat och tidigt stöd till våldsutsatta kommer förvaltningen intensifiera implementeringen av stadens process Bryt upp – sammanhållet stöd för våldsutsatta. Få ärenden om unga som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck inkommer till socialtjänsten. Inom vissa enheter behöver kompetensen inom detta område stärkas. Tjänsteutlåtande Sid 31 (55) Samhällsvägledningen Behovet av samhällsvägledning bedöms fortsatt vara stort, bland annat beroende på den ekonomiska situationen i samhället. Medborgarkontoret erbjuder teckenspråkig samhällsvägledning som är en kommunövergripande verksamhet som det är stor efterfrågan på. Verksamheten besöks även av teckenspråkiga invånare från andra kommuner. Fokus Hagsätra-Rågsved inkl. Platssamverkan Förvaltningen kommer att prova ett nytt teambaserat arbetssätt med familjer i fokusområdet Hagsätra-Rågsved för att ha en helhetssyn på familjens situation. I det kommer barnrättsfrågor att ingå. Det nya arbetssättet kan involvera de delar i nya socialtjänstlagen som handlar om att vara mer tillgänglig genom att arbeta på andra tider och platser än det vanliga. Från februari erbjuder stadsdelsförvaltningen en gemensam ingång Första linjen, en fysisk plats där invånare kan få stöd, rådgivning och vägledning utifrån sina behov. När fler verksamheter samlas på platsen ökar både serviceutbudet och förutsättningarna för ökad upplevd trygghet för alla som bor eller vistas i området. Prioriteringar 2027-2029 • Stärka skyddsfaktorer för barn och unga genom tidiga och samordnade insatser med förskola och skola, föräldraskapsstöd och öppna fritidsverksamheter. • Fokusera på placerade barns skolgång så att de klarar godkänt i kärnämnena. • Nå fler kvinnor inom den förebyggande verksamheten för personer med psykisk ohälsa. • Stärka och utveckla det vräkningsförebyggande arbetet. • Stärka medarbetare och chefer och ge förutsättningar i form av god arbetsmiljö, trygghet och säkerhet i myndighetsutövandet, ett nära ledarskap och god tillgång till stöd i olika former. • Säkerställa hög kompetens hos såväl nya medarbetare som rekryteras som befintlig personal för att tidigt kunna möta målgruppernas behov. 3.6 Stadsmiljöverksamhet Omvärldsfaktorer Befolkningen väntas öka med några tusen personer i stadsdelsområdet under planperioden. Det är utbyggnaden av nya bostäder som driver befolkningsökningen medan det ekonomiska läget gör utbyggnadstakten oviss. Från den 1 januari 2026 är det lag på att samla in förpackningsavfall i parker som är över 2 000 kvadratmeter och där det förekommer betydande mängder förpackningsavfall. Den nya lagen förstärker behovet av plats för att kunna mellanlagra avfall. Utmaningar Egen regi Övergången till park- och naturskötsel i egen regi hösten 2026 innebär en stor omställning. Samordning med andra förvaltningar i söderort med samma uppdrag kan bidra till att få ner kostnader och säkra effektivitet och kvalitet. Det kommer fortsatt finnas behov av ökade Tjänsteutlåtande Sid 32 (55) investeringsmedel för övergången till egen regi under 2026-2027. Kraven på en fossilfri stadsmiljöverksamhet kommer att skärpas, vilket innebär eldrift i hög utsträckning. Förvaltningen kommer att köpa in redskapsbärare som drivs på HVO100 (förnybar och fossilfri diesel) i väntan på att marknaden erbjuder eldrivna redskapsbärare med längre drifttid. Förvaltningen har idag tillgång till fyra upplagsytor med tillstånd som beviljas för några år i taget. För att parkskötseln ska bedrivas effektivt behöver verksamheten säkra ändamålsenliga och långsiktiga kommunaltekniska ytor på strategiskt lämpliga platser. Samordning och styrning Förvaltningen ser ett behov av en stadsövergripande stödfunktion som kan stärka kompetens och samverkan i övergången och i övergripande frågor när parkdrift i egen regi väl etablerats. Exempel på frågor som kräver ytterligare utredning är upphandlingar, arbetsmiljörutiner och beredskapsfrågor. Förvaltningen ser även behov av ökad samordning mellan stadens förvaltningar kring städning, renhållning och skötsel av utemiljön. Kategorirådet bör verka för att ytorna ska skötas mer likartat och att förvaltningarna och bolagen ställer samma krav på grönyteskötsel, naturvårdande insatser i naturreservat och tid för lövupptagning och sandning med mera. Det är viktigt även när arbetet bedrivs i egen regi. En ökad samordning kan öka nöjdheten bland invånarna. Attraktiva och gröna boendemiljöer När stadsdelsområdet förtätas ökar konkurrensen om kvarvarande parker och grönområden och det ökade slitaget ställer höga krav på drift och underhåll. Ett sätt att bidra till ökade kvaliteter är att uppvärdera bostadsnära naturmark och med en större budget möjliggöra utveckling av den. Förvaltningen efterlyser vidare tydligare riktlinjer, nyckeltal och uppföljning kring arbetet med grönkompensation. Vid investeringar i anläggningar i parkmark i samband med exploateringsprojekt vore det önskvärt med driftkalkyler för att bättre synliggöra kommande kostnader på anläggningar i parkmiljö. Förvaltningen ser utmaningar med att följa det stadsövergripande trädmålet, främst i att hitta lämpliga platser för nyplantering då avvägningar ska göras mot rekreativa värden och att ledningar kan förekomma på ytor för nyplantering. Förvaltningen ser ett ökat behov av trädvård för att förlänga befintliga träds livstid och förbättra kvaliteten på nyplanterade träd. Vidare behöver uppdaterade parkplaner för stadsdelsområdet tas fram. Källsortering Förvaltningen har utökat källsorteringen i vissa parker för att påbörja anpassningen till den nya lagen om källsortering av förpackningar i parker. Det finns ett ökat behov av investeringar i källsorteringskärl som inte täcks av ersättningen från producenterna. Förvaltningen ser även ett framtida behov av resurser för att säkerställa fraktionernas renhetsgrad genom kontroller. Fokus Hagsätra-Rågsved inkl. Platssamverkan Övergången till park- och naturskötsel i egen regi kommer att medföra en högre närvaro av egen personal i området. Det kan ge större möjligheter att skapa förtroende till invånarna och öka kännedomen om otrygga platser. Det finns fortsatt behov av samverkan med fackförvaltningar kring renhållning, och särskilt kring vinterväghållning, i Hagsätras och Tjänsteutlåtande Sid 33 (55) Rågsveds centrum. Prioriteringar 2027-2029 • Fortsätta arbeta för en ordnad övergång av park- och naturskötsel i egen regi. • Vidta åtgärder för en biologisk mångfald och strategiska trädplanteringar samt värna goda vistelsevärden i parker och grönområden. • Vidta åtgärder för att nå målet om en fossilfri organisation och företrädesvis eldrift inom stadsmiljöverksamheten. • Öka samordningen med andra förvaltningar kring gemensamma skötselkrav. 3.7 Ekonomiskt bistånd Omvärldsfaktorer Antalet långtidsarbetslösa med svag förankring på arbetsmarknaden är fortsatt högt vilket kräver insatser som ger individen goda förutsättningar att uppnå egen försörjning. Den rådande lågkonjunkturen med höga mat- och boendekostnader påverkar hushållen generellt men har inte medfört någon ökning av antalet ansökningar om ekonomiskt bistånd i stadsdelsområdet. Konjunkturinstitutets samlade bedömning är att det dröjer till senare delen av 2026 innan lågkonjunkturen är över. Den vanligaste orsaken till att beviljas ekonomiskt bistånd är arbetslöshet. Högre arbetslöshet, höjda hyror och ökade elkostnader kan leda till att fler hushåll behöver ekonomiskt bistånd. Med ökad konkurrens om arbete får långtidsarbetslösa än svårare att etablera sig på arbetsmarknaden varpå gruppen med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd kan öka. Den höjda pensionsåldern leder också till att fler personer har behov av ekonomiskt bistånd längre. Regeringen har föreslagit att ett aktivitetskrav i försörjningsstödet införs den 1 juli 2026. Aktivitetskravet är del av en större bidragsreform som även omfattar ett bidragstak som föreslås införas den 1 januari 2027. Aktivitetskravet har också påverkan på arbetsmarknadsåtgärderna även om det är oklart på vilket sätt ännu, då ansvarsfördelningen mellan stadsdelsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen inte är klar. Positivt är att fler erfarna socialsekreterare söker tjänster inom ekonomiskt bistånd. Utmaningar Antal bidragstagare har minskat, men de som är aktuella för ekonomiskt bistånd har mer komplexa behov än tidigare. Det är en utmaning att stödja personer med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och/eller missbruksproblem. En förstärkt samverkan inom förvaltningen och med externa parter såsom psykiatrin, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Jobbtorg är central för att öka möjligheten för målgruppen att uppnå självförsörjning och ökad självständighet. Den administrativa belastningen för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd är hög. Nya digitala arbetssätt skulle kunna frigöra tid till förmån för socialt förändringsarbete. Digitaliseringstakten behöver öka för att verksamheter ska kunna nyttja digitaliseringens möjligheter. Tjänsteutlåtande Sid 34 (55) Fokus Hagsätra-Rågsved inkl. Platssamverkan Förvaltningen kommer att prova ett nytt teambaserat arbetssätt med familjer i fokusområdet Hagsätra-Rågsved för att ha en helhetssyn på familjens situation. I det kommer barnrättsfrågor att ingå. Det nya arbetssättet kan involvera de delar i nya socialtjänstlagen som handlar om att vara mer tillgänglig genom att arbeta på andra tider och platser än de vanliga. Prioriteringar 2027-2029 • Utveckla arbetssätt och metoder för att fler brukare som haft ekonomiskt bistånd under lång tid och barnfamiljer ska bli självförsörjande. • Utveckla samverkan med andra huvudmän, såsom psykiatrin, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Jobbtorg. 3.8 Arbetsmarknadsåtgärder Omvärldsfaktorer Lågkonjunkturen har gett tydliga avtryck på arbetsmarknaden. En svagare ekonomisk utveckling har minskat efterfrågan på arbetskraft vilket lett till att antalet inskrivna arbetslösa har stigit det senaste året. Långtidsarbetslöshet är en fortsatt stor utmaning. Den allt snabbare digitaliseringen och automatiseringen riskerar att ytterligare öka obalansen på arbetsmarknaden, då många i redan utsatta grupper saknar efterfrågade kompetenser. För långtidsarbetslösa är svårigheten att få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden stor. Särskilt utsatta grupper är personer med kort utbildning, nyanlända, utomeuropeiskt födda kvinnor och personer med funktionsnedsättning. Behovet av att erbjuda arbetsförberedande insatser som en del i ett långsiktigt stöd väntas öka. För att öka möjligheten för långtidsarbetslösa att etablera sig på arbetsmarknaden ser förvaltningen ett ökat behov av anpassade arbetsmarknadsinsatser och stärkt samverkan med fler aktörer. När fler personer med ekonomiskt bistånd har komplex problematik ökar behoven av arbetsförberedande insatser för att de på sikt ska kunna få en egen försörjning i form av arbete. Den typen av insatser behöver utvecklas. Allt fler kontakter med myndigheter sker digitalt, vilket förutsätter digital kompetens. Personer som saknar datavana riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap och har svårt att söka arbete på egen hand. Det är en utmaning för staden i stort att utveckla de digitala förutsättningarna för målgruppen. Regeringen har föreslagit att ett aktivitetskrav i försörjningsstödet införs den 1 juli 2026. Aktivitetskravet innebär en skyldighet för kommuner att tillhandahålla meningsfulla aktiviteter på heltid och ett krav på individer att delta i aktiviteter för att få rätt till försörjningsstöd. Det övergripande syftet är att öka individens möjligheter att arbeta eller studera, eller delta i insatser som syftar till att komma närmare arbete eller studier. Ungdomsbarometerns senaste generationsrapport lyfter att ungdomar idag har ett större intresse av att tjäna pengar, bli rika och framgångsrika. Samtidigt minskar synen bland målgruppen att prestationer i skolan är en självklar väg till framgång. Ungdomar vill framförallt bli företagsledare eller entreprenörer, vilken kan påverka andelen ungdomar som framöver kommer att söka feriejobb som ett första steg in i arbetslivet. Förvaltningen ser ett Tjänsteutlåtande Sid 35 (55) behov att göra feriejobben attraktiva för unga, framförallt inom äldre- och barnomsorg samt parkdrift där det framöver kommer att finnas en stor efterfrågan på personal. Det finns också ett fortsatt behov av att prioritera ungdomar som är aktuella inom socialtjänsten för att erbjuda dem en positiv arbetslivserfarenhet och sysselsättning. Vidare behöver stadens förvaltningar hjälpas åt att möta det stora behovet av ferieplatser för ungdomar. Utmaningar Att erbjudas adekvata arbetsmarknadsinsatser i rätt tid är en viktig faktor för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en utmaning att remittera till olika arbetsmarknadsinsatser då det ofta är långa köer, låg kontinuitet och svårt att få en överblick över utbudet av insatser. Övergången till studier eller arbete på den ordinarie arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning behöver utvecklas. Ett ökat behov av arbetsmarknadsinsatser och arbetsförberedande insatser kan innebära att behovet av medarbetare med kompetens inom de områdena ökar. Det är även av vikt att medarbetare har rätt kompetens för att möta och stödja personer med komplex problematik för att de ska kunna erbjudas samordnade insatser utifrån individuella förutsättningar. Förvaltningen ska under planperioden utveckla de interna processerna för att säkerställa att OSA-anställningar och Stockholmsjobb tillhandahålls med god kvalitet och i tillräcklig omfattning. Det är en utmaning att utveckla verksamheterna så att fler personer, framförallt långtidsarbetslösa kvinnor, ska komma ut i egen försörjning. Förvaltningen behöver ta fram nya lösningar och arbetssätt, effektiva former för systematisk uppföljning av utförarverksamheterna och stärka samverkan med andra huvudmän för att fler ska närma sig arbetsmarknaden. Fokus Hagsätra-Rågsved inkl. Platssamverkan Förvaltningen kommer tillsammans med Jobbtorg att ha ett större och mer konkret fokus på Hagsätra-Rågsved. Prioriteringar 2027-2029 • Utveckla arbetssätt och metoder för att fler ska närma sig arbetsmarknaden. • Stärka samverkan med Regionen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Jobbtorg för att enskilda ska få arbetslivserfarenhet och närma sig arbetsmarknaden. • Fortsätta erbjuda feriejobb samt arbeta för att fler ungdomar med funktionsnedsättning och med sociala skäl ska erbjudas möjlighet att få feriejobb i stadens regi. 3.9 Övrigt Systemstöd och integration Ökad digitalisering är centralt för kvalitet och effektivitet. Gemensamma systemstöd kan leda till större likvärdighet mellan stadens förvaltningar och bolag och stärka övergripande uppföljning och transparens. Nuvarande systemstöd är i flera avseenden otillräckliga, vilket Tjänsteutlåtande Sid 36 (55) begränsar möjligheterna till en ändamålsenlig organisering. Förvaltningen ser följande behov: - Ett stadsgemensamt digitalt system för avvikelsehantering kopplat till verksamheternas kvalitet. Systemstöd för detta saknas idag. - Ett effektivt och smart schemaläggningssystem inom staden för att ge chefer bättre förutsättningar att planera personalresurser utifrån verksamhetens behov. - Utveckling av digitaliserade kartsystem kan erbjuda flera verksamheter ett geografiskt perspektiv och underlätta vid planering och uppföljning. - Fortsatt utveckling av trygg och informationssäker AI. Systemstöd där AI integrerats har skapat nya och mer effektiva möjligheter till analys. AI-plattformar, som exempelvis SveaGPT, har potential att stötta verksamheter i att ta fram nya och effektiva arbetssätt för att möta invånarnas behov. En viktig del i att utveckla systemstöd är att skapa integrationer mellan system för att möjliggöra samlade analyser, i praktiken att analysera data från olika system samtidigt och därmed stärka helhetsperspektivet. Förvaltningen ser behov av en översyn av nuvarande systemstöd inom exempelvis ekonomi och HR och möjligheten att skapa integrationer mellan dem för att minska behovet av manuell hantering och risken för att fel uppstår. Arbete mot välfärdsbrott Förvaltningen ser ett fortsatt stort behov av att stärka arbetet mot välfärdsbrott. En viktig del i detta är aktiv avtalsuppföljning, framförallt inom områden där risken för välfärdsbrott är stor, exempelvis lokalvård och välfärdstjänster. Arbetet med avtalsuppföljning kräver tydliga rutiner, samordning, kompetens och resurser för att systematiskt kunna arbeta för att säkerställa att det inte förekommer organiserad brottslighet inom upphandlad verksamhet eller utanför ramavtal. Säkerhet och beredskap Säkerhets- och beredskapsfrågor är högt prioriterade på förvaltningen. De senaste årens utveckling med gängkriminalitet och grovt våld drabbar på olika sätt stadens invånare. Hot och våld har även riktats mot förvaltningens medarbetare. Förvaltningen arbetar både förebyggande och riktat på plats för att motverka samhällsutvecklingen och öka tryggheten inom stadsdelsområdet men även här krävs ett fortsatt stort arbete. Det rådande säkerhetsläget och oron i omvärlden ställer högre krav på en välfungerande civil beredskap och krisberedskap. För att hantera dessa utmaningar effektivt krävs en stärkt förmåga inom strategisk planering, samordning och utbildning. Samhällsutvecklingen ställer även högre krav på säkerhet inom kommunala verksamheter. Det finns ett ökat behov av stöd inom områden som pågående dödligt våld, beredskapsarbete, kontinuitetshantering samt risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). Under 2026 påbörjas en ny RSA-cykel och kommande år behöver de åtgärder som formuleras att genomföras. Förvaltningen ser också behov av att utöka det utåtriktade arbetet med civil beredskap gentemot stadens invånare. Prioriteringar: • Bidra till återkommande kommunikationsinsatser om egenberedskap till stadens Tjänsteutlåtande Sid 37 (55) invånare • Stärka arbetet med kontinuitetshantering Informationshantering Förvaltningen behöver prioritera ett mer enat och systematiskt arbetssätt där information ses som en strategisk resurs och där gemensamma arbetssätt, styrning och stöd skapar förutsättningar för kvalitet, effektivitet och rättssäkerhet. Under kommande år är det särskilt viktigt att skapa tydligare vägledning och praktiskt stöd i frågor som rör informationssäkerhet, informationsklassning och hantering av känsliga uppgifter. I takt med att den digitala utvecklingen och AI får större genomslag behöver förvaltningen också stärka sin förmåga att hantera data på ett strukturerat sätt, säkerställa spårbarhet och kvalitet i information samt tydliggöra ansvar för hur information används, delas och lagras. NIS2 innebär skärpta krav på styrning, riskhantering och säkerhetsåtgärder, samt högre förväntningar på uppföljning och efterlevnad. Förvaltningen behöver därför följa utvecklingen och förbereda sig genom att tydliggöra roller och ansvar, stärka rutiner för risk- och sårbarhetsarbete samt säkerställa att relevanta leverantörer och beroenden omfattas av ett strukturerat säkerhetsarbete. Omvärldsläget gör att incidenthantering behöver fortsätta prioriteras. Det finns behov av gemensamma riktlinjer, tydligare processer och förbättrade arbetssätt för rapportering, eskalering och lärande efter incidenter. En mer normerad och gemensam informationsklassning för centrala system bör också prioriteras för att effektivisera arbetet och minska risken för säkerhetsbrister. Utöver den tekniska utvecklingen påverkas informationssäkerhetsarbete i allt högre grad av förändringar i omvärlden. Ökade cyberhot samt en ökad förekomst av riktade angrepp mot offentlig verksamhet ställer högre krav på förebyggande säkerhetsarbete och beredskap. 4 Sammanfattande ekonomisk analys Nämnden tilldelades 2026 en nettobudget om 2 997,2 mnkr för driftverksamhet och 22,6 mnkr för investeringar. Jämfört med 2025 ökar driftbudgeten med 141,0 mnkr, motsvarande 4,9 procent. Budgeten för investeringar ökar med 2,8 mnkr för 2026. Budgetramarna för 2027 och 2028 antogs av kommunfullmäktige i samband med beslutet om budget 2025. Planerna grundar sig på de prestationer som var aktuella 2025. Nettokostnaderna ökade med cirka 81,6 mnkr från bokslutet 2024 till bokslutet 2025, motsvarande 2,8 procent. Under 2025 beviljades nämnden budgetjusteringar om 42,3 mnkr, varav 11,0 mnkr avsåg investeringar. Beviljade prestationsförändringar uppgick till totalt 14,8 mnkr. Tjänsteutlåtande Sid 38 (55) Budgetramar Anslag (mnkr) Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Kostnader 3 086,7 3 130,8 3 162,2 Drift och underhåll 2 964,7 3 096,5 3 129,7 Avskrivningar 24,6 24,6 24,6 Internränta 7,9 7,9 7,9 Intäkter 89,5 89,5 89,5 Netto 2 997,2 3 041,3 3 072,7 I förvaltningen arbetar cirka 2 300 tillsvidareanställda. För 2025 motsvarade månadsanställdas kostnader cirka 24 procent av nämndens bruttokostnader. Kostnader för övrig personal motsvarade cirka 3 procent av bruttokostnaderna. PO-pålägg motsvarade cirka 10 procent av nämndens bruttokostnader. Kostnaderna för köp av verksamhet och lokalkostnader motsvarade cirka 48 respektive 7 procent. Resterande kostnader avser främst bidrag (till exempel ekonomiskt bistånd), omkostnadsersättning, transporter och andra driftkostnader. Om löneökningarna stannar vid 3 procent de kommande tre åren innebär det en kostnadsökning på cirka 35,0 mnkr 2027, 36 mnkr 2028 och 37 mnkr 2029 exklusive PO- pålägg. Implementering av den nya chefsstrukturen 2025 ökar lönekostnaderna kommande år samtidigt som lägre personalomsättning och högre produktivitet är möjliga vinster framöver. Ekonomiska förutsättningar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömer att svensk ekonomi fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur men att den stärkta tillväxten antyder en återhämtning. Inflationen bedöms ha börjat normaliseras men påverkar fortfarande offentliga finanser starkt. Att inflationen faller mot mål gör det sannolikt att räntorna kan vara lägre i framtiden – vilket SKR ser som positivt för konjunkturen och kommunernas/regionernas ekonomi. SKR pekar på att stor osäkerhet i världsekonomin bidrar till en svagare omvärldsefterfrågan och svagare export för Sverige. Det gör att konjunkturåterhämtningen blir långsammare och lågkonjunkturen varar längre än tidigare förväntat. Ett högt globalt ekonomisk-politiskt osäkerhetsindex försämrar planeringsförutsättningarna och kan komma att påverka nämndens ekonomi kommande år. Arbetslösheten förväntas minska under 2026 och framåt men det sker först i slutet av 2026 och därefter gradvis, vilket kan komma att bidra till förbättrade förutsättningar för vissa av nämndens verksamhetsområden Nedan redovisas en tabell med SKR:s prognos för arbetslösheten (andel av arbetskraften) enligt deras ekonomirapport, oktober 2025: År Arbetslöshet (% av arbetskraften) 2024 8,4 % (utfall) 2025 8,90% Tjänsteutlåtande Sid 39 (55) År Arbetslöshet (% av arbetskraften) 2026 8,40% 2027 7,80% 2029 7,50% Andra viktiga omvärldsfaktorer är den demografiska utvecklingen såsom en åldrande befolkning och minskat barnantal. Förändringarna minskar vissa verksamhetsområdens ekonomiska utrymme och har även en stark koppling till nämndens lokalbestånd- och kostnader. Även större strategiska satsningar och lagändringar, exempelvis nya socialtjänstlagen, är viktiga faktorer att följa. Omvärldsbevakning och demografiska trender kommer vara mycket viktiga faktorer att bevaka under planeringsperioden. Nämnden kommer fortsätta arbeta för en tydlig ekonomistyrning med långsiktiga planer för att möjliggöra en långsiktigt hållbar ekonomi. Prestationsförändringar Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2027-2029 Kostnader, mnkr* Prestationsförändring, förskoleverksamhet 13,1 Prestationsförändring, stöd och service till personer med -140,4 funktionsnedsättning Summa prestationsförändringar 2027-2029 -127,3 (-) = ökade kostnader Prestationsförändringar inom förskoleverksamheten har beräknats utifrån gällande befolkningsprognoser och ersättningsnivåer 2026. Enligt befolkningsprognosen förväntas antal barn i ålder mellan 1-5 år i Enskede-Årsta-Vantör minska med 89 barn sammanlagt under 2027-2029, antal små barn kommer att öka med 36 barn men antal stora barn kommer att minska med 125 barn. Inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning baseras beräknade prestationsförändringar på volymökningar de senaste åren i kombination med tidigare och kommande befolkningsutveckling. Kommunövergripande verksamheter (KÖV) Nämnden ansvarar för två kommunövergripande verksamheter (KÖV). Digital fixartjänst vid medborgarkontoret Rågsved Som ett led i det fallförebyggande arbetet erbjuder förvaltningen en fixartjänst till invånare över 75 år. Vid hembesök går fixaren igenom förebyggande av fallrisk och brandsäkerhet i hemmet. Stadsövergripande funktion för teckenspråk Förvaltningen deltar i arbetet med det gemensamma funktionshinderrådet med Farstas och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar. För att öka tillgängligheten för stadens invånare erbjuder medborgarkontoret i Rågsved teckenspråkig samhällsvägledning och stöd i digitala ärenden på teckenspråk. Tjänsteutlåtande Sid 40 (55) Hyreskostnader Genomförandebeslut för nytt förvaltningshus i Rågsved togs på stadsdelsnämndens sammanträde den 22 januari 2026. Ärendet har nu gått vidare till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott som sista beslutsinstans där genomförandebeslut är planerat att tas på sammanträde den 25 mars. Efter detta beslut följer upphandling och byggnation. Kontorsflytten planeras till hösten 2028 då även dubbla hyror kan förväntas under en period. Hyra för det nya förvaltningshuset år 2028 är cirka 30,0 mnkr jämfört med hyra för nuvarande kontor som år 2028 är cirka 29,0 mnkr. 4.1 Drift Individ- och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri Individ- och familjeomsorg barn och unga Under 2025 har det skett en minskning av placeringar av barn och unga i samhällsvård. Detta gäller såväl antalet pågående placeringar som nybeslutade insatser och har bidragit till att dämpa kostnadsutvecklingen. Under den senaste treårsperioden har antalet orosanmälningar minskat med 7,6 procent och under 2025 inkom 5 736 orosanmälningar. Det förebyggande arbete som bedrivits tillsammans med polis, skola och andra aktörer, liksom en stärkt intern förmåga att tidigt identifiera unga i riskzon, bedöms ha gett effekt. Genom att fler barn och unga fångas upp i ett tidigt skede har behovet av akuta och kostsamma tvångsplaceringar minskat. Trots den positiva utvecklingen kvarstår en betydande andel ärenden med hög komplexitet, där risken för sammanbrott i befintliga placeringar fortfarande är påtaglig. Ett systematiskt kvalitetsarbete är därför fortsatt nödvändigt för att säkerställa att insatser sätts in i rätt tid och att eventuella akuta insatser kan undvikas. Avdelningen arbetar med att förbättra avtalsefterlevnad och säkerställa att vården bedrivs kostnadseffektivt. Trots minskningen i främst kostnadsdrivande HVB- och SiS-placeringar kvarstår ekonomiska utmaningar i flera enheter. En viktig förklaring är att många ärenden är så komplexa att de kräver omfattande och kostsamma insatser. Detta gäller bland annat långvariga placeringar i jourhem, behandlingsfamiljer och konsulentstödda familjehem. Ärenden där barn med omfattande funktionsnedsättningar inte bedöms omfattas av LSS kriterier är resurskrävande för avdelningen genom omfattande SoL-insatser för att säkerställa barns behov av stöd. Individ- och familjeomsorg vuxen Antal personer med psykisk ohälsa, samsjuklighet och komplex problematik har ökat, liksom antalet LVM-anmälningar. Situationen förväntas kvarstå under planeringsperioden. Detta kan komma att medföra att fler brukare söker hjälp hos kommunen om regionen inte kan möta de ökade behoven, vilket i så fall kräver ökade resurser för utredning och insatser hos kommunen. Antalet LVM-anmälningar ökade 2025 med 20 procent jämfört mot 2024, från 183 ärenden till 219. Det finns en osäkerhet i om Samsjuklighetsutredningens förslag kommer att genomföras och hur det i så fall kommer att påverka kostnaderna för kommunen. Förvaltningen befarar att hemlösheten kan öka utifrån faktorer som lågkonjunktur, ökad skuldsättning, ökad psykisk ohälsa och missbruk samt situationen på bostadsmarknaden. Tjänsteutlåtande Sid 41 (55) Ökad hemlöshet kan komma att medföra ökade kostnader för placeringar på tillfälliga boenden. Antal personer som söker akut stöd för att de utsätts för våld i nära relation är fortsatt högt. I det akuta skedet är många i behov av skyddat boende med personal på heltid. Kostnaden för den typen av insatser är ofta mycket hög och situationen förväntas kvarstå under 2027 - 2029. Inom individ- och familjeomsorg till vuxna kommer samverkan med polisen och kriminalvården genom avhopparverksamheten att fortsätta, vilket medför högre placeringskostnader än normalt i de fall individer väljer att delta i insatserna. Intäkter från polisen för placeringar samt bidrag från socialförvaltningen för verksamheten är avgörande för att nettokostnaderna för nämnden inte ska öka. Socialpsykiatri Förvaltningen ser fortsatta utmaningar för verksamhetens intäktsnivåer i relation till kostnader de kommande åren. Boende med särskild service har en särskild utmaning att hålla kostnaderna inom den erhållna nivåersättningen. En stor utmaning är att målgruppen åldras och behöver större stöd, vilket ger mer kostnader som inte täcks av ersättningen. Individ- och familjeomsorg nyanlända Antalet flyktingar boende i stadsdelsområdet har ökat under 2025, information från arbetsmarknadsförvaltningen pekar på att det är cirka 1 600 nyanlända individer som har folkbokfört sig i stadsdelsområdet. Förvaltningens bedömning är att det främst är ukrainska familjer. Intäkterna från Migrationsverket för en nyanländ individ (generalschablonen) upphör efter 24 månader. Det innebär att intäkterna kommer att avta successivt under hösten 2026 för att upphöra helt i början av 2027, förutsatt att inga nyanlända tillkommer framöver. Det är mycket osäkert hur situationen i Ukraina kommer att utvecklas framöver samt hur de som hittills har flytt kommer att agera vid en förändrad situation. Det är också osäkert var personer som idag bor i anläggningsboende (ABO) kommer att flytta när ett sådant boende avslutas. Av de som framöver kommer att bo kvar i stadsdelsområdet har förvaltningen i uppdrag att erbjuda samhällsvägledning, bostadsvägledning och andra förebyggande insatser till målgruppen. Det kommer att öka kostnaderna för de verksamheterna men är prioriterat för att öka förutsättningarna för etablering i samhället. Utöver de förebyggande insatserna finns kostnader i förvaltningens verksamheter, bland annat utifrån att barnen går i förskola. Ett trettiotal familjer har försörjningsstöd genom förvaltningen och några barn har blivit omhändertagna av socialtjänsten. Stadsmiljöverksamhet Nämnden har avtal om betalplaner kopplade till entreprenadavtal fram till den 30 september 2026. Till följd av justeringar av yta som genomfördes 2024 förväntas kostnaderna för betalplaner totalt sett landa inom ungefär samma kostnadsram 2025. Från 2026 planeras övergång till natur- och parkskötsel i egen regi, vilket kommer minska kostnaderna för betalplaner även om vissa tjänster fortsatt kommer köpas externt. När verksamheten övergår i egen regi förväntas driftkostnaderna öka under en Tjänsteutlåtande Sid 42 (55) omställningsperiod. Exempelvis beräknas verksamheten ha en period av höga inköpskostnader och eventuell tomgångshyra. Övergången till egen regi bedöms medföra ökade personalkostnader på lång sikt jämfört med nuvarande verksamhet. Ökat behov samt ökade kostnader av parkskötsel minskar budgetutrymmet för planerat underhåll i parker. Ett liknande förhållande är troligt under hela planeringsperioden såvida inte budgetramen exkl. kapitalkostnader ökar. Förskoleverksamhet Lokalkostnader beräknas öka med anledning av nya lokaler, hyreshöjningar och indexuppräkning. Enligt prognosen kommer barnantalet att minska till 2027 för att sedan vända uppåt igen, men det är först 2030 som det bedöms vara fler barn i förskoleålder än idag. Förvaltningen planerar att lämna ett antal förskolelokaler de närmaste åren och kapaciteten kommer att minskas med sju avdelningar fram till 2028, vilket kan motverka kostnadsutvecklingen något. Underhållsåtgärder i befintliga lokaler och förvaltningens funktionsprogram för förskolors utemiljöer genererar högre hyreskostnader kommande år. Äldreomsorg Den demografiska utvecklingen, med en växande andel äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov, medför betydande ekonomiska konsekvenser för stadsdelsförvaltningen. Målgruppen förändras och omfattar i ökande grad personer med samsjuklighet, såsom missbruk och psykisk ohälsa, vilket ställer högre krav på samordnade och resursintensiva insatser. På beställarsidan märks fortsatt ökade behov även i gruppen yngre äldre, vilket kan utgöra en kostnadsökning successivt då dessa ärenden kräver mer insatser i tidigare skede. Verksamheten ser även att andelen ärenden av komplex karaktär såsom samsjuklighet ökar. Detta sammantaget kräver noggrann ekonomisk uppföljning under planeringsperioden, men det är även krävande kopplat till resurser inom myndighetssidan för att kunna arbeta proaktivt och med uppföljningar av beviljade insatser. Den nya socialtjänstlagen och omställningen till god och nära vård och omsorg, tillsammans med en ökad specialisering inom hemtjänst och särskilt boende samt andra prioriterade utvecklingsområden, bedöms medföra ökade kostnader på kort sikt. Kostnadsökningen avser främst kompetenshöjande satsningar. Insatser inom exempelvis samsjuklighet, språkutveckling, medicin och vårdlärande, riktade till omvårdnadspersonal, kräver ofta finansiering utöver tilldelad budget. För verksamheter med ansträngd ekonomi, såsom hemtjänsten, är det särskilt angeläget med fortsatt möjlighet att delta i centralt anordnade utbildningar och att få kompensation för utbildningsvikariekostnader. Renovering och nybyggnation av särskilda boenden medför ökade lokal-, avvecklings- och nettohyreskostnader. Omstruktureringskostnader för lokaler minskar visserligen 2026 jämfört med 2025, men budgetjusteringar kommer även fortsättningsvis att vara nödvändiga med anledning av pågående och planerade projekt under kommande år. Stadsdelsområden med hög nybyggnation löper en ökad risk för budgetunderskott till följd av högre kapitalkostnader. För att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering krävs en ersättningsmodell som i större utsträckning beaktar faktiska kostnader och strukturella skillnader mellan stadsdelar. Tjänsteutlåtande Sid 43 (55) Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Det saknas både boende och daglig verksamhet för vissa målgrupper inom LSS i stadens avtal enligt lagen om valfrihetssystem (LOV-avtal). Det medför att förvaltningen behöver hitta alternativa lösningar och verkställa beslut utanför LOV, vilket är kostnadsdrivande. Deltagande i daglig verksamhet har ökat 2025 och som en följd har kostnaderna för turbundna resor varit höga. Förvaltningen bedömer att deltagandet i daglig verksamhet kommer fortsätta öka. Flera av förvaltningens gruppbostäder är belägna i ordinära bostadsfastigheter som saknar tillräckliga utrymningsmöjligheter. Brandinspektionen har fattat beslut om att stänga flera gruppbostäder som har behövt evakueras med stora kostnader för förvaltningen som följd. Kommande år kommer utförarenheterna ha ett utökat kompetensförsörjningsbehov till följd av förändrade behov hos brukare där även fler resurser kan behövas. Förvaltningen bedömer att utförarenheterna kommer ha utmaningar att möta kostnader inom givna intäktsnivåer. Det finns även en risk i att ökning av ersättningsnivåer och schablonbelopp från Försäkringskassan inte kommer rymma de kostnadsökningar som prognostiseras. Barn, kultur och fritid Behovet av främjande och öppna verksamheter för barn och ungdomar samt samhälls- och bostadsvägledning kommer vara fortsatt stort framöver. Kostnaderna för verksamheten väntas öka i samband med att målgruppen växer, den nya socialtjänstlagen, ökad socioekonomisk utsatthet samt ambitionsnivån i de antagna parkleks- och fritidsgårdsstrategierna. De kommande åren genomförs utökade satsningar, där arbete med etablering av ett allaktivitetshus och en fritidsbank har påbörjats. Arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadsåtgärder Insatserna inom arbetsmarknadsåtgärder är fortsatt viktiga som en del i att motverka att personer riskerar att fastna i långvarig arbetslöshet och i förlängningen långvarigt bidragsberoende. Insatserna genomförs via arbetsmarknadsförvaltningen, vilket medför att samverkan mellan förvaltningarna är avgörande för att säkerställa tillhandahållandet av bland annat OSA-anställningar och Stockholmsjobb med god kvalitet och i tillräcklig omfattning. Ny lagstiftning som påverkar kommunens ansvar för arbetsmarknadsåtgärder, Aktivitetskravet, kommer om den träder i kraft att påverka de ekonomiska förutsättningarna och samarbetet mellan förvaltningarna bland annat genom statsbidrag och ökat krav på tillhandahållande av aktiviteter för personer med försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd Antalet hushåll med behov av ekonomiskt bistånd, och därmed kostnaderna, riskerar att öka under planeringsperioden. På längre sikt bedöms långtidsarbetslösheten vara den största utmaningen men på kortare sikt förväntas lågkonjunkturen och den minskade efterfrågan på arbetskraft medföra sämre möjligheter för ungdomar samt de som står längst från arbetsmarknaden att få ett första arbete. Förvaltningen bedömer även att det finns en ökad risk inom vissa grupper att inte kunna behålla sitt arbete såsom personer med funktionsnedsättning och ungdomar. Även förändrat regelverk för A-kassan kan komma att innebära att antalet Tjänsteutlåtande Sid 44 (55) hushåll i behov av ekonomiskt bistånd ökar. Om det planerade Aktivitetskravet införs under 2026, med ökat stöd och aktiviteter som stärker biståndstagares förutsättningar att gå vidare till arbete eller studier, kan det däremot innebära att behovet av ekonomiskt bistånd minskar på sikt, särskilt behovet av långvarigt bistånd. En osäkerhetsfaktor är även nyanlända vars etableringsersättning från Försäkringskassan sträcker sig över två år. Om de därefter saknar egen försörjning kan de söka ekonomiskt bistånd. Klarar inte samhället att bistå med insatser som leder till försörjning och boende kan det leda till ökat behov av ekonomiskt bistånd. De förändrade reglerna för folkbokföring för ukrainska familjer har ökat antalet hushåll med behov av ekonomiskt bistånd med ett drygt trettiotal. Den ansträngda bostadssituationen i Stockholm och en ökad skuldsättning hos hushållen med ökad risk för vräkning fortsätter påverka livssituationen för många familjer som lever i ekonomisk utsatthet. Detta kan komma att öka kostnaderna för ekonomiskt bistånd då boendelösningar för familjer i Stockholmsområdet överlag är kostsamma samt att förstahandskontrakt ofta fås i nyproduktion. 4.2 Investeringar Investeringar i stadsmiljö Nedan parkinvesteringar är prioriterade i samråd med trafikkontoret utöver de medel som beslutats av kommunfullmäktige och nämnden i budget 2026 samt verksamhetsplan 2026. Förvaltningen har även identifierat kommande investeringsbehov i Rågdalens lekpark samt på Lisebergs lekplats när saneringen av markföroreringar är klar. T.om. Prognos Plan Plan Plan Investering Senare Totalt 2025 2026 2027 2028 2029 Vättersdälden 2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,5 Backen 1D 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 Dalbotten 0,9 6,6 0,0 0,0 0,0 0,0 7,5 Investeringar med nycklade medel 17,9 16,0 16,0 16,0 16,0 45,9 127,8 Varav reinvestering 7,3 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 7,8 Totalt 21,8 22,6 16,0 16,0 16,0 45,9 138,3 *Planperioden 2027-2029 avser investeringar som beslutats av KF. Senare period avser nämndens planering. I regel beslutar kommunfullmäktige om budget om ett år för investeringsprojekt i stadsmiljön. Vissa projekt pågår längre än ett år till följd av exempelvis försvårande väder eller försenade upphandlingar. Detta försvårar färdigställandet eftersom ombudgetering krävs alternativt omprioritering av nästkommande årsbudget med förskjutning av andra investeringar som resultat. Förvaltningen ser ett behov av att förlänga investeringsplanen för vissa projekt för att möjliggöra slutförande. Tjänsteutlåtande Sid 45 (55) Investeringar i maskiner och inventarier Under 2028 planerar förvaltningen att avveckla förvaltningshuset på Slakthusplan och flytta till Rågsved. Målet är att återbruka befintliga inventarier i största möjliga mån vid flytt. Förvaltningen uppskattar dock att investeringar i inventarier om cirka 4,0 mnkr kommer vara nödvändiga under 2028. Övriga investeringar under 2027 - 2029 avser främst inventarier till nya verksamheter samt nya inventarier för att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet med god arbets- och besöksmiljö. I samband med att park- och naturskötsel tas över i egen regi bedömer förvaltningen att nämnden kommer ha utökade investeringskostnader under en omställningsperiod, exempelvis för inventarier samt inköp av vissa fordon och maskiner. 4.3 Verksamhetsprojekt 5 Lokalförsörjningsplan 5.1 Sammanfattning Lokalförsörjningsplanen är ett styrdokument för respektive nämnds lokalplanering där nämndens kort- och långsiktiga lokalbehov och planerade lokalförändringar presenteras. Nämndernas lokalförsörjningsplaner aggregeras till stadens övergripande lokalresursplan som årligen föreläggs kommunstyrelsen. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen i stadsdelsområdet öka fram till 2034, såväl som till 2046. För många verksamhetslokaler innebär det ett växande behov som stadsdelsförvaltningen behöver förhålla sig till. Ökningen är särskilt tydlig för barn i åldersgruppen 1-5 år som drivs av planerad bostadsproduktion. På grund av dagens ekonomiska förutsättningar för byggbranschen bedömer förvaltningen därför att det finns stora osäkerheter i befolkningsprognosens bedömda utveckling. Stadsdelsförvaltningen anser att detta är en stor utmaning för lokalplaneringen, och det är viktigt att bevaka utvecklingen och justera den planerade utbyggnaden när behov finns och det är möjligt. Eftersom många av stadsdelsförvaltningens planerade verksamhetslokaler ligger inom nybyggnation kommer det att påverka ökningen av hyreskostnaderna framöver. Kostnadsutvecklingen är en försvårande omständighet i arbetet med att säkerställa tillräckligt med ändamålsenliga lokaler för verksamheterna. För att bemöta de ökade kostnaderna är det viktigt att ständigt sträva efter ett effektivt och flexibelt lokalutnyttjande, samt fortsatt utveckla samverkan mellan förvaltningar kring lokalfrågor. 5.2 Planeringsförutsättningar Stadsdelsförvaltningen bedömer att det finns stora utmaningar kopplade till planeringsförutsättningarna för både förskolor och särskilda bostäder för äldre. Stadsdelsområdet är ett av få i staden med en ökande befolkning, och denna utveckling drivs av planerad bostadsproduktion. Utan bostadsbyggande minskar befolkningen i flera Tjänsteutlåtande Sid 46 (55) åldersgrupper. Effekten av bostadsbyggandet är särskilt tydlig i åldersgruppen 1-5 år, där ungefär 35 procent av alla barn bedöms bo i nyproducerade bostäder 2034. Det ekonomiska läget har stor påverkan på bostadsbyggandet som till stor del är baserat på att detaljplaner genomförs enligt gällande tidplaner. Stadsdelsförvaltningen är medveten om att byggaktörer i sämre ekonomiska lägen är försiktiga och i vissa fall lämnar tillbaka markanvisningar till staden. Befolkningsutvecklingen har också stor påverkan på planeringen för särskilda bostäder för äldre. Andelen äldre i behov av plats i särskilt boende förväntas öka i hela staden från mitten av den första planeringsperioden. En ökad andel äldre kan även innebära behov av fler lokaler för till exempel hälsofrämjande och seniorverksamhet samt hemtjänst. Bebygge 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 lsetyp Befintlig 105 039 104 920 104 652 104 329 103 886 103 316 102 732 102 163 101 569 bebyggel se Nybyggn 2 093 3 024 4 480 6 298 8 490 10 900 13 234 15 710 18 484 ation Totalt 107 132 107 943 109 132 110 628 112 376 114 215 115 967 117 872 120 052 Tabell: Befolkningsutveckling år 2026-2034. Källa: ODS 2026 5.3 Hyreskostnadsutveckling Stadens strategiska lokalplanering är prioriterad och målet är att begränsa kommunkoncernens investeringsutgifter och samtidigt uppnå en hållbar driftkostnadsutveckling. I planeringen av verksamhetslokaler är det viktigt att hålla kostnadsökningarna nere utan att kompromissa på lokalernas ändamålsenlighet. Stadsdelsförvaltningen ser fortsatt stora utmaningar i hyreskostnadsutvecklingen, både vid omförhandling av befintliga hyresavtal och vid tecknande av nya. För att dämpa kostnadsutvecklingen behöver förvaltningen i första hand undvika nyproduktion. Detta kräver att inhyrning i första hand sker inom befintliga lokaler och det är därför viktigt att staden behåller och anpassar äldre verksamhetslokaler och bostäder. I stora stadsutvecklingsprojekt är det generellt svårt att undvika nyproduktion. Samtidigt ökar krav på ändamålsenlighet och arbetsmiljö för alla verksamheter, vilket leder till svårigheter att hitta lämpliga lokaler inom befintligt bestånd att hyra och anpassa. Tjänsteutlåtande Sid 47 (55) 5.3.1 Administrativa lokaler Befintlig hyreskostnad 31 129 283 5.3.2 Arbetsmarknad Inga tillgängliga data 5.3.3 Förskolor Bedömning hyreskostnad 103 800 000 Befintlig hyreskostnad 103 773 045 Tjänsteutlåtande Sid 48 (55) 5.3.4 Kultur Befintlig hyreskostnad 7 422 366 5.3.5 Särskilda boenden för äldre Bedömning hyreskostnad 78 203 000 Befintlig hyreskostnad 80 058 611 5.4 Samverkan Samverkan mellan förvaltningar och bolag är en viktig aspekt i arbetet med att effektivisera stadens lokalanvändning. Det är viktigt att stadsdelsförvaltningar som gränsar till varandra utvecklar sina samarbeten särskilt kring förskoleplanering. Stadsdelsförvaltningen anser att verksamhetslokaler behöver utformas med en flexibilitet som möjliggör andra typer av användning när behov skiftar över tid. För att skapa bästa möjliga förutsättningar är det viktigt att i samverkan med stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret diskutera möjligheterna till flexibla planbestämmelser som möjliggör olika kommunala verksamheter. Tjänsteutlåtande Sid 49 (55) I större stadsutvecklingsområden anser förvaltningen fortsatt att samplanering av skolor och förskolor kan vara ett sätt att öka lokaleffektiviteten. Vid nyproduktion ökar generellt antal barn i åldern 1-5 år först, följt av barn i skolålder med några års förskjutning. En gemensam lokal där andel yta för skola och förskola kan justeras över tid skulle kunna vara ett sätt att hantera befolkningskurvorna. Stadsdelsförvaltningen ser även stora möjligheter till ökad samverkan i lokaler som kan användas för flera ändamål under samma dag, till exempel lokaler som kan anpassas för att passa öppen förskola, fritidsgård, seniorverksamhet, kulturskolan och det lokala föreningslivet. 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026 Kapacitet Totalgruppering Area Hyreskostnad Summering arbetsplatser Administrativa lokaler Area Total kapacitet Befintlig Hyreskostnad/area 11 658 665 hyreskostnad 2 670 31 129 283 Kostnad/Plats 46 811 Arbetsmarknad Kultur och fritid Area Befintlig Hyreskostnad/area 5 254 hyreskostnad 1 413 7 422 366 5.5.2 Behov och planering av lokaler för (första planeringsperioden) Befolkningsutvecklingen påverkar även behovet till viss del när det gäller lokaler som inte är för pedagogisk verksamhet. Politisk vilja och inriktning får däremot större betydelse här. Under den första planeringsperioden planeras följande lokalförändringar: • Allaktivitetshus i Rågsved öppnar i september med plats för öppen förskola, fritidsgård, seniorverksamhet och Kulturskolan. Verksamheten kommer få lokaler i en före detta skolbyggnad som ägs av Sisab. • Fritidsbanken startar i september i Högdalen. • Under våren flyttar de sista verksamheterna från före detta Rågsveds servicehus ut. Byggstart av ombyggnation till nytt förvaltningshus påbörjas och förvaltningen planerar att flytta till de nya lokalerna under hösten 2028. • Förvaltningshuset Slakthusplan avvecklas när nytt förvaltningshus står klart i Rågsved. 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden) Verksamhetslokaler som inte är för förskola eller särskilda boenden för äldre har normalt en kort planeringshorisont. Mot bakgrund av att befolkningen i stadsdelsområdet beräknas öka Tjänsteutlåtande Sid 50 (55) även under den andra planeringsperioden bedömer stadsdelsförvaltningen att utvecklingen kommer att se ut ungefär som under den första planeringsperioden. 5.6 Lokalplanering - pedagogisk verksamhet stadsdelsnämnder 5.6.1 Nuläge 31 januari 2026 Area och antal Totalgruppering Kapacitet Hyreskostnad Summering brukare Pedagogiska lokaler som Area Total kapacitet Total kapacitet Hyreskostnad/area hanteras av 46 740 3 536 grupper 2 220 stadsdelsnämnder Bedömning av 221 Area/kapacitet behov Befintlig 13 5 049 hyreskostnad Kostnad/Plats Differens 103 773 045 29 348 -1 513 5.6.2 Planering av lokaler för år 2027-2034 (första planeringsperioden) Under den första planeringsperioden ökar förskolebehovet. All ökning är relaterad till bostadsproduktion och det är därför främst i stadsdelar med större antal pågående detaljplanearbeten som förvaltningen planerar att bygga nya förskolor. Sett över hela stadsdelsområdet bedömer förvaltningen ett ökat behov på ungefär 45 avdelningar mellan 2026 och 2034. Den bedömningen är baserad på befolkningsprognosen och aktuella inskrivningsgrader för respektive stadsdel. Bild. Diagram som visar förvaltningens bedömda behov, planerad kapacitetsförändring och förskoleframskrivningen fram till 2034. Tjänsteutlåtande Sid 51 (55) Lokalbehovet under den första planeringsperioden Huvudgruppering Nuvarande år År +1 År +2 År +3 År +4 Förskolor Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av behov behov 2027 behov 2028 behov 2029 behov 2030 5 049 4 899 4 920 4 976 5 062 Total kapacitet 3 536 Differens -1 513 Planerade lokalförändringar under den första planeringsperioden Stadsdelsförvaltningens planerade lokalförändringar för förskolor under den första planeringsperioden följer nedan. • Den tillfälliga förskolan med sex avdelningar på Hagsätravägen 115 avvecklas under 2026. • Förskolelokalen med fyra avdelningar på Stövargatan 91 lämnas under 2026. En ny förskola på samma plats finns med i detaljplanen för Bjursätragatan men i nuläget finns det inte behov av att utöka kapaciteten i området. • Förskolan med tre avdelningar på Ripsavägen 44 avvecklas under 2029. • Två avdelningar med tillfälligt bygglov på Stenkvistavägen 5 avvecklas under 2028. • Nyproduktion av en förskola med åtta avdelningar i Trollesundsskogen i Högdalen. Enligt nuvarande tidplan kan förskolan vara färdig 2029. • Den tillfälliga förskolan med sju avdelningar på Råbyvägen 34 avvecklas under 2031. • Två nya förskolor med fem respektive sex avdelningar i Slakthusområdets första etapp. • Ny förskola på totalt fem-sex avdelningar planeras i Slakthusområdets fjärde etapp. • Nya förskolor med totalt 40 avdelningar i Årstafältets fyra första etapper planeras fram till 2034. 5.6.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden) Stadsdelsförvaltningens planerade lokalförändringar för förskolor under den andra planeringsperioden följer nedan. I nuläget finns det få kända projekt men förvaltningen bedömer att det kommer att finnas behov av nya förskolor i de större stadsutvecklingsområdena, framförallt på Årstafältet och i Slakthusområdet. • En förskola med sex avdelningar planeras inom Årstafältets tredje etapp, med preliminärt färdigställande 2035. Denna förskola ligger sent i etappen eftersom stadsdelsförvaltningen har behövt anpassa tidplanen till bygget av den intilliggande skolan. • En förskola med fem avdelningar planeras inom Slakthusområdets femte etapp. Tjänsteutlåtande Sid 52 (55) 5.7 Boendeplanering- särskilda boenden för äldre 5.7.1 Nuläge 31 januari 2026 Area och antal Lokalförändrin Totalgruppering Kapacitet Hyreskostnad Summering brukare gar Bostäder Area Total kapacitet Hyreskostnad/a 46 535 458 Befintlig rea 692 hyreskostnad 1 720 Differens 80 058 611 Area/kapacitet -174 105 Kostnad/Plats 174 800 5.7.2 Behov och planering år 2027-2034 (första planeringsperioden) Huvudgruppering Nuvarande år År +1 År +2 År +3 År +4 Särskilda boenden för Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av äldre behov behov 2027 behov 2028 behov 2029 behov 2030 692 141 150 155 160 Total kapacitet 458 Differens -174 Nuvar År Gruppering ande År +1 År +2 År +3 År +4 År +5 År +6 År +7 År +8 År +9 +10 år Dagverksamhet Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin g av g av g av g av g av g av g av g av g av g av g av beho beho beho beho beho beho beho beho beho beho beho v v v v v v v v v v v 76 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Total 76 85 90 95 105 105 105 105 105 105 kapac itet 76 Differ ens 0 Personer över 65 år inom grupp- och servicebostäder (LSS, SoL) Servicehus Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin g av g av g av g av g av g av g av g av g av g av g av beho beho beho beho beho beho beho beho beho beho beho v v v v v v v v v v v 60 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Tjänsteutlåtande Sid 53 (55) Nuvar År Gruppering ande År +1 År +2 År +3 År +4 År +5 År +6 År +7 År +8 År +9 +10 år 65 65 65 65 50 50 50 45 45 40 Vård- och Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö omsorgsboende mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin g av g av g av g av g av g av g av beho beho beho beho beho beho beho v v v v v v v 556 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Total 600 600 650 650 700 715 kapac itet 382 Differ ens -174 Enligt Stockholms stads befolkningsprognos ökar antalet äldre kraftigt under de kommande åren vilket medför ett ökat behov av vård- och omsorgsboenden. Stadens planering utgår från två planeringsperioder: år 2027–2034 och år 2035–2045. Under den första planeringsperioden beräknas antalet äldre med behov av vård- och omsorgsboende öka från cirka 6 300 personer till cirka 8 250 personer. Det innebär en ökning med omkring 1 950 äldre personer fram till år 2034. Ökningen bedöms vara särskilt tydlig i innerstaden under denna period. I nuläget finns cirka 4 850 platser i vård- och omsorgsboenden inom staden, varav cirka 2 650 drivs i kommunal regi och cirka 2 200 drivs i enskild regi. Därutöver finns cirka 2 800 platser utanför staden som är potentiellt möjliga inom ramen för valfrihetssystemet (LOV). Kapaciteten påverkas av renoveringsbehov inom stadens befintliga bestånd. Under den första planeringsperioden berörs cirka 240 servicehuslägenheter och 252 lägenheter i vård- och omsorgsboenden av renoveringar som kräver evakuering. I staden planeras för byggnation av cirka 430 platser i kommunal regi samt cirka 350 platser i enskild regi under perioden 2027–2034. Det nu planerade nytillskottet av vård- och omsorgsboenden bedöms inte möta det prognosticerade behovet. Med hänsyn till ökat behov, befintlig och planerad kapacitet, renoveringsrelaterade bortfall samt möjliga val inom LOV bedöms ett ytterligare tillskott om cirka 1 500 platser behövas fram till år 2034 vilket motsvarar cirka 18 nya vård- och omsorgsboenden. Inriktning och behov för perioden kommer att preciseras inom ramen för Samordnad äldreboendeplanering (SÄB) i samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Inom stadsdelsområdet bedömer förvaltningen att den största kapacitetsökningen behövs inom vård- och omsorgsboenden. Servicehus minskar strukturellt och förvaltningen ser inget behov av att det ska planeras för utbyggnad inom den boendekategorin. Dagverksamhet för äldre behöver byggas ut med cirka 30–40 procent under den första planeringsperioden. Gruppbostäder för äldre enligt LSS/SoL behöver öka i takt med att målgruppen åldras. Tjänsteutlåtande Sid 54 (55) Planerade seniorboenden kommer sannolikt att öka behovet av hemtjänst. Underlag för bedömning Totalgruppering Bostäder Nuvar Analysunderlag ande År +1 År +2 År +3 År +4 År +5 År +6 År +7 År +8 År +9 år Framskrivning av vård- och omsorgsboende – total 6 289 6 530 6 793 7 067 7 353 7 648 7 946 8 242 8 534 Planerade lokalförändringar under den första planeringsperioden • Enskede Nya servicehus med 66 boendeplatser har sagts upp för avflyttning. Verksamheten avvecklades 2025 och hyresavtalet upphör under 2027. • Årsta vård- och omsorgsboende revs under 2025 och byggnationen av ett nytt vård- och omsorgsboende med 72 platser på samma plats har påbörjats. Förvaltningen planerar tillträde och start av ny verksamhet under 2028. I samma byggnad kommer det även finnas lokal för hemtjänst och seniorverksamhet. • Högdalens vård- och omsorgsboende med 158 platser är fortsatt i drift. Förvaltningen planerar att avveckla boendet i samband med att nya Årsta vård- och omsorgsboende öppnar. 5.7.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden) Under den andra planeringsperioden 2035–2045 ökar enligt Stockholms stads prognos antalet äldre med behov av vård- och omsorgsboende från cirka 8 500 personer till cirka 11 000 personer. Den största ökningen av antalet äldre beräknas ske i Östra söderort och Västerort. Under första delen av planeringsperioden beräknas fortsatt renovering inom stadens bestånd av ca 100 platser inom vård- och omsorgsboenden och drygt 200 servicehuslägenheter. I den planering av nybyggnation som fortfarande är i ett mycket tidigt skede förväntas i början av perioden ett nytillskott om ca 300 platser vård- och omsorgsboende i kommunal regi. Tjänsteutlåtande Sid 55 (55) Sammantaget kommer att ytterligare omkring 2 500 äldre beräknas ha behov av vård- och omsorgsboende år 2045 vilket motsvarar ett behov av ca 30 nya vård- och omsorgsboenden. Inriktning och behov för perioden kommer att preciseras inom ramen för Samordnad äldreboendeplanering (SÄB) i samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anders Carstorp, Stadsdelsdirektör 2026-04-08 Anna Larsson, Avdelningschef 2026-04-08 --- [Bilaga 1. Blankettset Sdn 14.pdf] Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör Nämndens underlag till budget 2027 och kommande år 2028 och 2029 Kapitalkostnader för planperioden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. (löpande prisnivå, mnkr) E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Utfall 2025 Budget 2026 2027 2028 2029 Kapitalkostnader Kapitalkostnader på befintliga, ej avskrivna anläggningstillgångar. Internränta 7,0 7,4 6,2 5,6 5,0 Avskrivningar 21,8 22,7 22,8 20,9 19,9 Summa kapitalkostnader 28,8 30,1 29,0 26,5 24,9 Kapitalkostnader på nya investeringar i Pågående och beslutade projekt Internränta 0,0 0,5 0,9 1,2 1,5 Avskrivningar 0,0 1,9 3,2 4,4 5,5 Summa kapitalkostnader 0,0 2,4 4,0 5,6 7,0 Kapitalkostnader på nya investeringar i Planeringsprojekt, uppbunden investeringsplan Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kapitalkostnader på nya investeringar i Nya planeringsprojekt Internränta 0,0 0,0 0,3 0,4 1,9 Avskrivningar 0,0 0,0 1,2 1,4 6,7 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 1,5 1,8 8,5 Totalt, inkl. kapitalkostnader på samtliga nya investeringar Internränta 7,0 7,9 7,4 7,2 8,4 Avskrivningar 21,8 24,6 27,1 26,7 32,1 Summa kapitalkostnader 28,8 32,5 34,6 33,9 40,5 kapitalkostnader Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör Nämndens underlag till budget 2027 och kommande år 2028 och 2029 Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Investeringsplan Utgifter (mnkr) Plan 2033 Prognos Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030 Plan 2031 Plan 2032 till T o m 2025 2026 (2) (3) (4) (5) (6) (7) projektslut (1) (8) Parkinvesteringar 3,9 6,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vättersdälden 2,5 0,5 Dalbotten 0,9 6,6 Investeringar med nycklade medel 17,9 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 Budget genom fördelningsnyckel 10,6 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 varav Enskede 3,2 5,1 5,4 5,3 5,3 5,4 5,3 5,3 5,3 varav Årsta 3,2 5,2 5,3 5,4 5,3 5,3 5,4 5,3 5,3 varav Vantör 4,3 5,2 5,3 5,3 5,4 5,3 5,3 5,4 5,4 Storängsparken 1,9 Vättersdälden 5,4 Varav reinvesteringar 7,3 0,5 0 0 0 0 0 0 0 Storängsparken 1,9 Vättersdälden 5,4 Backen 1D 0,5 Summa investeringsprojekt 21,8 22,6 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 Summa maskiner och inventarier 5,4 5,3 5,3 5,3 5,3 5,3 5,3 5,3 Totalt uppbunden investeringsplan 27,2 27,9 21,3 21,3 21,3 21,3 21,3 21,3 16,0 BUDGET 2027-2030 ENL BUDGET 2026 (se not 9) ifylls ej ifylls ej ifylls ej ifylls ej ifylls ej Utgifter (mnkr) Plan 2033 Prognos T o m 2025 Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030 Plan 2031 Plan 2032 till 2026 projektslut Planerade stadsmiljöprojekt (se not 10) Rågdalens parklek 20,0 Stamparken 0 0,0 0,5 1,0 24,0 Backen 1D 0,5 0,0 5,0 Dalbotten 0,0 9,3 Vivstavarvsparken 0,0 1,0 15,0 Asfaltering parkvägar 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Summa planerade stadsmiljöprojekt 0,0 17,8 5,0 62,0 3,0 3,0 3,0 0,0 1. Prognos 2026 2-5. Nämndens underlag för budget 2027-2030, inom av KF beslutade planeringsnivåer i budget 2026 6-8. Nämndens plan för 2031 och framåt 9. Hänsyn har ej tagits till ev justeringar i nämndernas VP 2026 samt årsredovisning 2025 10. Med planerade projekt avses projekt som saknar finansiering Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Specifikation av prestationsförändringar (-) = ökade kostnader Mnkr Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2027 Prestationsförändring förskola -27,7 Prestationsförändring funktionsnedsättning 46,8 Summa prestationsförändringar 2027 19,1 Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2028 Prestationsförändring förskola 3,2 Prestationsförändring funktionsnedsättning 46,8 Summa prestationsförändringar 2028 50,0 Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2029 Prestationsförändring förskola 11,4 Prestationsförändring funktionsnedsättning 46,8 Summa prestationsförändringar 2029 58,2 Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2027-2029 Prestationsförändring förskola -13,1 Prestationsförändring funktionsnedsättning 140,4 Summa prestationsförändringar 2027-2029 127,3 --- [Bilaga 2. Klimatinvesteringar utsläppsminskningar 2027-2029.pdf] Planerade klimatinvesteringar som leder till utsläppsminskning Bilaga 5 Blanketten fylls i av arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kyrkogårdsnämnden, servicenämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Investeringsbehov per år Total investering Projektets Projektets Driftkostnadspåverkan Kvantifierbar effekt av åtgärden Andra nyttor Möjligheter till extern finansiering Övriga kommentarer Projektnamn Kort beskrivning 2027 2028 2029 Total för projektet startår slutår (om möjligt att uppskatta) Källsortering till parker Inköp och anläggning av källsorteringskärl i stadsdelsområdets parker. 1 500 000 kr 1 500 000 kr Trädplanteringar i parker Inköp och plantering av träd i stadsdelsområdet. 3 500 000 kr 3 500 000 kr 3 500 000 kr 7 000 000 kr Egen regi stadsmiljö - fossilfri Inköp av elverktyg så som trimrar, lövblåsare, häcksaxar och stadsmiljöverksamhet, elverktyg motorsågar. 300 000 kr 300 000 kr Egen regi stadsmiljö - fossilfri Inköp av eldrivna entreprenadmaskiner så som gräsklippare och stadsmiljöverksamhet, eldrivna redskapsbärare. entreprenadmaskiner 4 000 000 kr 4 000 000 kr - kr - kr Total summa 12 800 000 --- [Bilaga 3. Klimatanpassningsinvesteringar 2027-2029.pdf] Planerade klimatanpassningsinvesteringar Bilaga 6 Blanketten fylls i av exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kyrkogårdsnämnden, socialnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Investeringsbehov per år Total investering Projektets Projektets Driftkostnadspåverkan Kvantifierbar effekt av åtgärden Andra nyttor Möjligheter till extern finansiering Övriga kommentarer Projektnamn Kort beskrivning 2027 2028 2029 Total för projektet startår slutår (om möjligt att uppskatta) Installation av dricksvattenfontäner på Dricksvattenfontäner välbesökta solutsatta platser 6 00 000 kr 6 00 000 kr 6 00 000 kr 1 200 000 kr - kr Total summa 1 200 000 --- [Bilaga 4. Lokalförsörjningsplan 2026.pdf] Statusredovisning av omställning av lokaler Tidplan Gatuadress eller fastighetsbeteckning Status (åååå-mm-dd) Hyresavtal för Enskede Nya servicehus sades upp och verksamheten avvecklades 2025 och lokalerna är nu tomställda. Handelsvägen 170, Palsternackan Visa delar kan komma att användas för tillfälliga evakueringar och behov. 2027-06-30 Lokalerna i det före detta Rågsveds servicehus lämnas under våren 2026. Byggstart nytt förvaltningshus påbörjas under året. Inflytt nytt Kumlagatan 9-17, Bygeln 5 förvaltningshus planeras hösten 2028. 2028-10-01 Två avdelningar Högdalen VOB sades upp 2025. Ripsavägen 40, Hemsystern Används under uppsägningstiden delvis för evakuerad gruppbostad LSS. 2027-09-01 Kontaktperson hos förvaltning: Jonas Fransson Kontaktpersons e-postadress: jonas.fransson@stockholm.se Kontaktpersons telefonnummer: 08-508 203 46 --- [Bilaga 5. Strategi för kompetensförsörjning 2027-2029.pdf] Bilaga Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Strategi för kompetensförsörjning 2027-2029 1 Innehåll 1. Förvaltningens arbete med kompetensförsörjning 1.1 Övergripande arbete 2. Lägesbild 2.1 Ålders- och könsfördelning 2.2 Sjukfrånvaro 2.3 Personalomsättning 2.4 Andel heltidsanställningar och timavlönade 2.5 Befolkningsprognos 3. Verksamheter inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning 3.1 Avdelning Funktionsnedsättning, socialpsykiatri, äldreomsorg 3.2 Avdelning Förskola 3.3 Avdelning Individ och familj 3.4 Avdelning Förebyggande och främjande 3.5 Avdelning Hr, stab och stadsmiljö 3.6 Avdelning Ekonomi och lokaler 4. Riskbedömning utifrån lägesbild 5. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning -Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning 2 1. Förvaltningens strategiska arbete med kompetensförsörjning Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings Strategi för kompetensförsörjning utgår från verksamheternas uppdrag, strategier och utmaningar. Förvaltningens strategi för kompetensförsörjning ger en riktning för det övergripande och långsiktiga arbetet och främjar ett proaktivt förhållningssätt för att säkerställa att förvaltningen har rätt kompetens för sitt uppdrag – nu och i framtiden – för att nå uppsatta mål, möta framtida utmaningar och vara en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningens verksamheter utvecklar och fördjupar årligen avdelningsvisa handlingsplaner på ett systematiskt vis utifrån stadens kompetensförsörjningsmodell Utveckla, Behålla, Attrahera, Rekrytera och Avsluta. De avdelningsvisa handlingsplanerna är ständigt aktuella för att säkerställa hög kvalitet i verksamheterna. Strategin för kompetensförsörjning utgör en del av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029. 1.1 Övergripande arbete Under föregående år har en större översyn över förvaltningens inre organisation och chefsstruktur gjorts. Anpassningar har gjorts utifrån stadens nya chefsstruktur och för att förvaltningen än bättre ska vara rustad för kommande uppdrag och förändringar i omvärlden. Under 2026 görs mindre anpassningar i organisering och arbetssätt för fortsatt säkerställande av en ändamålsenlig organisation. Förvaltningen eftersträvar ett rimligt antal medarbetare per chef för att möjliggöra ett nära ledarskap och goda arbetsvillkor för både chefer och medarbetare och det arbetet fortgår även kommande år blanda annat med olika utbildningsinsatser. De verksamhetskritiska aktiviteterna för att säkra kompetensförsörjningen i Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltning återfinns under aktuella mål i nämndens verksamhetsplan. 2. Nulägesanalys 2.1 Ålders- och könsfördelning Totalt arbetar cirka 2 4181 månadsavlönade, tillsvidare och tidsbegränsat anställda, inom Enskede- Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Könsfördelningen är 83 procent kvinnor och 17 procent män. Förvaltningen står inför strukturella utmaningar kopplade till demografi och kompetensförsörjning. Under det kommande året kommer 157 medarbetare att vara 65 år eller äldre, varav 10 personer fyller 69 år under 20262. Den största andelen av dessa medarbetare 1Januari 2026 2 Medarbetare har möjlighet att kvarstå i arbete till 69 år. 3 återfinns inom Avdelning funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg, följt av Avdelning förskola. Åldersstruktur hela förvaltningen januari 2026 Åldersstrukturen i förvaltningen visar att nära hälften av medarbetarna är över 50 år och att drygt 18 procent är 60 år eller äldre. Detta är särskilt tydligt inom vissa verksamhetskritiska yrkesgrupper, såsom undersköterskor och barnskötare, där både medelålder och andel äldre medarbetare är hög. Bland administrativa assistenter är nära en tredjedel äldre än 60 år. Antal Avdelning 94 Avdelning funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg 32 Avdelning förskola 10 Avdelning individ och familj 10 Avdelning förebyggande och främjande 10 Avdelning ekonomi och lokaler samt Avdelning HR, stab och stadsmiljö Antal medarbetare per avdelning som fyller 65 år eller mer under 2026 I förvaltningen arbetar totalt 112 chefer. Könsfördelningen speglar relativt väl sammansättningen av förvaltningens medarbetare, 82 procent av cheferna är kvinnor och 18 procent av dessa är män. Medelåldern för chefer i förvaltningen är 50 år. 2.2 Sjukfrånvaro De senaste åren och efter pandemin, har sjukfrånvaron sjunkit på förvaltningen. Totalt sett är sjukfrånvaron på samma nivå idag som den var 2019, det vill säga 7,7 procent. Den korta sjukfrånvaron har länge legat stabilt på 2,7 procent3. Avdelning förskola har högst sjukfrånvaro, 3 December 2025, rullande 12-månader 4 följt av äldreomsorgen. Båda verksamheterna bedriver omsorgsnära arbete där de allra flesta inte har möjlighet att arbeta hemifrån. 2.3 Personalomsättning Personalomsättningen under det senaste året visar på en stor variation mellan olika yrkesgrupper i förvaltningen. Högst personalomsättning är det för två socionomyrken; socialsekreterare myndighet barn och unga (15,4 procent) och biståndshandläggare (15,3 procent). Drygt hälften av socialsekreterarna barn och unga byter anställning inom staden. Av biståndshandläggare som avslutar sin anställning på förvaltningen går de flesta till arbetsgivare utanför staden. Personalomsättningen för befattningen enhetschef har under de senaste tre åren varierat kraftigt. Under 2023 var omsättningen 13,6 procent, året efter 3,16 procent och under 2025 då stora förändringar i chefsstrukturen gjordes var omsättningen 7 procent. Den största åldersgruppen som slutade på förvaltningen under 2025 befinner sig i åldersspannet 20-29 år, följt av de i spannet mellan 30-39 år. 2.4 Andel heltidsanställningar och timavlönade Andelen heltidsanställningar i förvaltningen är totalt sett 85,9 procent4. Det finns stora skillnader i verksamheternas olika förutsättningar att kunna erbjuda heltidsanställningar. Den största utmaningen finns inom omsorg om personer med funktionsnedsättning respektive inom fritidsverksamheten. Inom omsorg om personer med funktionsnedsättning pågår arbete för att höja andelen heltidsanställningar genom översyn av scheman och i bemanningsstrategigrupper. I kategorin ingår korttidsboenden respektive personlig assistans där endast omkring en tredjedel har heltidsanställning vilket hänger samman med uppdragets förutsättningar och omfattning av beviljad assistansersättning eller biståndsbeslut. Inom gruppbostäder och särskilda boenden är andelen heltidsanställningar omkring 75 procent. 4 Avser helåret 2025. 5 2.4 Befolkningsprognos Invånarantalet i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde beräknas fortsätta att öka, men i en något långsammare takt än vad som tidigare har antagits. Gruppen barn 1-5 år förväntas minska till 2027, därefter syns en ökning av gruppen på längre sikt. Detta medför att Avdelning förskola särskilt behöver beakta detta i bemanningsplaneringen för att säkerställa rätt kompetens utifrån kommande behov. I takt med att invånarnas medelålder ökar påverkas äldreomsorgen i förvaltningen då det sker en successiv ökning av invånare i den äldsta åldersgruppen 80> år. Den ökade medellivslängden i samhället och en förbättrad allmänhälsa inom den äldre befolkningen kommer troligen innebära att äldreomsorgen kommer att se ett ökat behov av insatser till målgruppen. 3. Verksamheter inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Arbetet för att utveckla kompetensförsörjningens olika delar - utveckla, behålla, attrahera, rekrytera samt avsluta - sker inom varje avdelning och redogörs för i avdelningarnas kompetensförsörjningsplaner. En sammanfattning av förvaltningens prioriteringar inom kompetensförsörjning presenteras i kapitel 5. 3.1 Avdelning funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg Avdelningens uppdrag är myndighetsutövning och utförarverksamhet enligt LSS, SoL och HSL samt omfattande omsorgsverksamhet. Huvudsakliga utmaningar: • Brist på undersköterskor och legitimerad personal (skyddad yrkestitel och lagkrav). • Kraftigt ökande demografiskt behov (85+ ökar med 60 procent) och utbyggnad av nya boenden (ca 350 nyrekryteringar på längre sikt). • Rekryteringssvårigheter inom bristyrken och specialistkompetens (t.ex. samsjuklighet). • Otillräckliga systemstöd för bemanning. 6 • LAS-relaterade svårigheter kring vikarier. Kärnproblematik: Strukturell kompetensbrist i kombination med snabbt ökande volymer och ny lagstiftning. 3.2 Avdelning förskola Avdelningen har 52 kommunala förskolor med ansvar för utbildning, likvärdighet och tidigt stöd kopplat till nya socialtjänstlagen. Huvudsakliga utmaningar: • Minskande barnantal → budgetminskning och anpassning av personalstyrka. • Stora variationer över året i barnantal. • Brist på utbildade barnskötare med tillräckliga språkkunskaper. • Långsiktig nationell risk för förskollärarbrist. Kärnproblematik: Balans mellan överkapacitet på kort sikt och strukturell kompetensbrist på lång sikt, särskilt kopplat till språkkompetens. 3.3 Avdelning individ och familj Avdelningen utför myndighetsutövning och behandling inom barn och unga, vuxen, familjerätt, ekonomiskt bistånd och missbruk. Huvudsakliga utmaningar: • Rekrytering och bibehållande av erfarna socialsekreterare och chefer. • Hög arbetsbelastning och utsatt verksamhet (hot, våld, grov kriminalitet). • Stor konkurrens om socionomer. • Förväntad ökad komplexitet i ärenden. • Pensionsavgångar kommande år. Kärnproblematik: Attraktivitet och hållbar arbetsmiljö i en högbelastad myndighetsverksamhet med stor kompetenskonkurrens. 3.4 Avdelning förebyggande och främjande Avdelningens uppdrag är att ge tidiga och förebyggande insatser för barn, unga, vuxna och äldre i samverkan med andra aktörer. Huvudsakliga utmaningar: • Svårt att rekrytera fritidsledare och erfarna socionomer. • Projektfinansiering skapar osäkerhet och svårigheter att behålla personal. • Ökad efterfrågan på lättillgängliga insatser i och med nya SoL. • Personalbrist i öppna verksamheter leder till ökad arbetsbelastning och risk för sjukfrånvaro. • Svårrekryterad budget- och skuldrådgivarkompetens. 7 Kärnproblematik: Kompetensbrist i kombination med uppdragsexpansion och osäker finansieringsstruktur. 3.5 Avdelning HR, stab och stadsmiljö Uppdrag: Stöd-, specialist- och stadsmiljöfunktioner samt drift av park- och grönområden. Huvudsakliga utmaningar: • Sårbarhet i specialistroller med unik kompetens. • Svårighet att kombinera deluppdrag till hela tjänster. • Ökade krav inom nya fokusområden (klimat, säkerhet, välfärdsbrott). • Övergång till parkskötsel i egen regi – stort rekryteringsbehov i konkurrens med andra förvaltningar. Kärnproblematik: Kompetenssårbarhet i små specialistfunktioner samt omställning till ny driftsform. 3.6 Avdelning ekonomi och lokaler Uppdrag: Ekonomistyrning, lokalförsörjning, upphandling och intern service. Huvudsakliga utmaningar: • Sårbarhet i specialistfunktioner. • Flera pensionsavgångar 2026–2028. • Ökad belastning på ekonomifunktion p.g.a. fler chefer. • Nya krav kopplade till nya SoL. Kärnproblematik: Kompetensväxling och successionsplanering i en specialisttät stödorganisation med ökande komplexitet. 4. Riskbedömning utifrån lägesbild Befolkningssammansättningen med en ökad andel äldre medför att behovet av omsorgspersonal kommande år är fortsatt stort inom förvaltningen. Samtidigt är nästan en fjärdedel av de som arbetar inom äldreomsorgen själva över 60 år. En identifierad risk är att förvaltningen inte lyckas attrahera och rekrytera tillräcklig med omsorgspersonal för att klara uppdraget på längre sikt. Barnantalet skiftar under året och de senaste tre åren har det varit 7–9 procent fler barn inskrivna i förvaltningens verksamheter på våren än på hösten. Förändringarna i barnantalet är en utmaning kopplat till bemanningsplaneringen. Brister i språkkunskaper hos barnskötare kan påverka det pedagogiska uppdraget. Personalförsörjningen inom socialtjänsten är en angelägen fråga för att bibehålla en socialtjänst av god kvalitet. I många av socialtjänstens verksamheter råder hög personalomsättning och 8 konkurrensen om kompetensen är stor och förväntas öka. Förvaltningen ser en risk i svårigheten att bemanna med framför allt erfarna socionomer med erfarenhet från arbete med barn och unga. 5. Prioriteringar för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Under perioden 2026–2028 kommer förvaltningen att arbeta med följande prioriterade inriktningar: • Fortsatt anpassning av ny chefs-och organisationsstruktur för en ändamålsenlig organisering av arbete i linje med nuvarande och framtida uppdrag. • Stärka chefers förutsättningar för att tillämpa ett nära och tillitsbaserat ledarskap. • Arbeta med hälsofrämjande insatser och friskfaktorer i syfte att uppnå en hög andel motiverade medarbetare som orkar och vill arbeta länge. • Erbjuda trygga anställningar genom att arbeta för en ökad andel heltidsanställningar och ett minskat behov av timavlönad personal. • Omställning till en ny socialtjänstlag med fokus på utveckling av arbetssätt för tidigt stöd och förebyggande arbete. • Fortsatt aktivt arbete med arbetsgivarvarumärket särskilt riktat till socionomer och andra utvalda befattningsgrupper. • Fortsatt arbete i enlighet med handlingsplaner för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten samt för barnskötare och förskollärare. • Fortsätta att höja utbildnings- och språknivå hos förskolans och äldreomsorgens medarbetare, bland annat genom att erbjuda vårdbiträden och barnskötare utbildningsinsatser. • Förvaltningens centrala stödfunktioner fortsätter arbeta för att medarbetare och chefer ska ha lätt för att göra rätt, bland annat genom att stödja kärnverksamheterna med enkla, lättillgängliga och rättssäkra processer, rutiner och riktlinjer. Förvaltningen har identifierat svårigheter i rekrytering till följande befattningar: • Erfarna socialsekreterare samt socionomer med erfarenhet av barn och ungdom • Behöriga undersköterskor, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter • Stödpedagoger • Utbildade barnskötare med goda språkkunskaper • Utbildade fritidsledare samt fritidsledare med djurskötarkompetens --- [Bilaga 6. Parkleksplan EÅV 2026.pdf] Enskede Årsta Vantörs PM Stadsdelsförvaltning 2026-01-16 Avdelning förebyggande och främjande Sida 1 (16) 12122 Johanneshov eav@stockholm.se start.stockholm Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan 1. Bakgrund och syfte Samtliga stadsdelsnämnder inom Stockholms stad fick i uppdrag av kommunfullmäktige år 2024 att ta fram en parkleksplan. Stadsdelsnämndernas parkleksplaner ska uppdateras årligen, i samband med underlag för budget. Syftet är att beskriva nuläge för respektive parkleksbyggnad och beskriva behov, utveckling och upprustning av dessa de kommande åren med utgångspunkt i stadens parkleksstrategi. Fastighetsnämnden har även i uppdrag att ta fram en enhetlig och tydlig plan kring hur befintliga parklekar kan utvecklas och bevaras. Detta ska fastighetsnämnden göra i samarbete med stadsbyggnadsnämnden, kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsdelsnämnderna samt i samråd med exploateringsnämnden. 1.1 Parklekars uppdrag och syfte Parklekar utgör, tillsammans med fritidsgårdar, stadens öppna fritidsverksamheter för barn och unga och ska erbjuda målgruppen ett rikt utbud av kvalitativa fritidsaktiviteter. Styrdokumentet Stockholms stads strategi för parklekar (2023) är grundläggande för utvecklingen av parklekarnas verksamhet. Kärnuppdraget är att erbjuda barn och unga en trygg verksamhet med en meningsfull fritid, där målgrupperna kan delta i olika aktiviteter samt utvecklas genom delaktighet och inflytande. Parklekarna bedriver inom- och utomhusverksamhet som möjliggör verksamhet året runt. Parklekarna är levande och öppna mötesplatser som är tillgängliga för alla, där invånare kan mötas. Den prioriterade målgruppen är barn i låg- och mellanstadieåldern som besöker parkleken på sin fritid.1 Parklekar och fritidsgårdar är verksamheter som kan utgöra viktiga skyddsfaktorer hos barn och unga genom trygga och engagerade fritidsledare samt kvalitativa aktiviteter som stärker målgruppens Enskede Årsta Vantör Stadsdelsförvaltning sociala förmåga, självkänsla och identitet. Parklekarna är även Avdelning förebyggande och främjande 12122 Johanneshov eav@stockholm.se 1 Stockholms stads strategi för parklekar s. 12. start.stockholm PM Sida 2 (16) viktiga arenor för att nå ut till föräldrar och erbjuda ett lättillgängligt stöd. Detta går i linje med nya socialtjänstlagen som framhäver vikten av tidiga, förebyggande och lättillgängliga insatser. Parklekarna kan således ses som viktiga mötesplatser i arbetet med nya socialtjänstlagen. Parkleksstrategin lyfter parklekarnas kompensatoriska funktion i att fånga upp barn som inte är inskrivna i fritidshem, fritidsklubb eller annan organiserad fritidsaktivitet.2 Öppna och tillgängliga fritidsverksamheter är således särskilt viktiga för barn och unga som inte har förutsättningar för en organiserad fritid. Rapporten Jämlik fritid, bättre framtid (2015) belyser att det främst är barn och unga från resurssvaga områden som inte har samma förutsättningar och möjligheter till en organiserad fritid. Faktorer såsom tid, pengar och trångboddhet gör att barn och unga från resurssvaga områden vänder sig till öppna fritidsverksamheter som är kostnadsfria och belägna på tillgängliga platser.3 Enskede-Årsta-Vantör är ett stadsdelsområde med stor socioekonomisk och demografisk variation bland stadsdelarna. Utifrån en socioekonomisk kartläggning som förvaltningen gjorde under 2017 utmärktes Östberga, Högdalen, Hagsätra och Rågsved som prioriterade områden för att motverka segregation och utanförskap. Även Dalen har varit ett område med utmaningar som förvaltningen har prioriterat under särskilda perioder.4 Aktuella prioriterade områden under 2026 är fortsatt Hagsätra-Rågsved som ingår i platssamverkan där ett flertal aktörer samverkar i det trygghetsskapande, brottsförebyggande och trivselskapande arbetet. Östberga är inte längre ett utsatt område men har fortsatt egen samverkan. Högdalen och Gullmarsplan (Johanneshov) är även prioriterade utifrån att de enligt polisens definition är klassade som öppna drogscener. 1.2 Befolkningsprognos i Enskede-Årsta-Vantör Stockholm är en växande stad där stadsmiljö, utbud och tillgänglighet ska kunna möta invånarnas framtida behov. I Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde finns det flera pågående och planerade stadsutvecklingsprojekt för att möta den växande befolkningen. Rådande marknadsläge har inneburit osäkerhet kring genomförande av exploateringsprojekt och förskjutning av tidplaner. Detaljplanearbeten i olika skeden pågår i hela 2 Stockholms stads strategi för parklekar s. 9, 12. 3 Jämlik fritid, bättre framtid – Om unga stockholmares fritidsvillkor. Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. 2015. 4 Lokalt utvecklingsprogram för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämndsområde 2017. Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 3 (16) stadsdelsområdet, men mer intensiv stadsutveckling sker framförallt i stadsdelarna Årstafältet/Östberga, Johanneshov och Hagsätra/Rågsved. En överblicksbild över pågående detaljplaner i Enskede-Årsta-Vantör. Befolkningsprognosen visar att parklekarnas prioriterade målgrupp, barn i låg- och mellanstadieåldern, kommer att minska med 5 procent fram till 2034. De stadsdelar som kommer att ha störst ökning för målgruppen är Johanneshov med 57 procent och Östberga (Årstafältet) med 40 procent. Samtidigt visar befolkningsprognosen att parklekens målgrupp kommer att minska i flera stadsdelar, bland annat i Stureby och Örby. Det bör noteras att befolkningsprognosen sträcker sig till 2034 och många stadsutvecklingsprojekt i Enskede-Årsta-Vantör är klara efter det. Det innebär att statistiken endast visar en del av den totala befolkningsutvecklingen kopplad till stadsutvecklingsprojekt i stadsdelsområdet. Skillnad Skillnad 2026- 2026- Område Ålder 2026 2030 2034 2034 2034 (antal) (procent) SDO14 - Enskede-Årsta-Vantör 0-6 år 8153 8223 9275 1122 12% 7-12 år 6941 6656 6629 -312 -5% 0-12 år 15094 14879 15904 809 5% 21210 - Östberga 0-6 år 409 671 1224 815 67% 7-12 år 384 413 638 254 40% 0-12 år 794 1083 1863 1069 57% 21301 - Bandhagen 0-6 år 652 647 597 -55 -9% 7-12 år 483 508 474 -9 -2% 0-12 år 1135 1155 1071 -64 -6% Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 4 (16) 21302 - Högdalen 0-6 år 728 694 725 -3 0% 7-12 år 590 600 568 -21 -4% 0-12 år 1317 1294 1293 -24 -2% 21303 - Rågsved 0-6 år 946 967 1070 124 12% 7-12 år 857 824 812 -45 -6% 0-12 år 1803 1791 1882 79 4% 21304 - Stureby 0-6 år 624 564 583 -42 -7% 7-12 år 627 535 488 -139 -29% 0-12 år 1252 1098 1071 -181 -17% 21305 - Örby 0-6 år 446 402 390 -56 -14% 7-12 år 565 472 409 -156 -38% 0-12 år 1011 874 799 -212 -27% 21306 - Hagsätra 0-6 år 811 755 834 23 3% 7-12 år 799 700 679 -121 -18% 0-12 år 1610 1455 1513 -98 -6% 21401 - Enskedefältet 0-6 år 146 154 204 57 28% 7-12 år 171 152 153 -18 -12% 0-12 år 318 306 357 39 11% 21402 - Enskede Gård 0-6 år 245 230 267 22 8% 7-12 år 215 203 202 -13 -6% 0-12 år 460 433 469 9 2% 21403 - Gamla Enskede 0-6 år 790 754 747 -43 -6% 7-12 år 817 716 632 -185 -29% 0-12 år 1607 1471 1379 -228 -17% 21406 - Johanneshov 0-6 år 405 647 884 479 54% 7-12 år 198 339 465 267 57% 0-12 år 603 986 1349 746 55% 21408 - Årsta 0-6 år 1758 1575 1604 -154 -10% 7-12 år 1142 1085 1011 -131 -13% 0-12 år 2899 2660 2615 -284 -11% 2150401 - Blåsut 0-6 år 192 164 145 -47 -32% 7-12 år 93 109 97 5 5% 0-12 år 285 273 243 -42 -17% Statistiken visar befolkningsprognosen i Enskede-Årsta-Vantörs tolv stadsdelar samt basområde Blåsut för målgruppen 0-12 år. Prognosen är indelad i år 2026, 2030 och 2034. Statistik hämtades 260120 från Områdesdatasystemet (ODS). Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 5 (16) 2. Parklekar i Enskede-Årsta-Vantör I Enskede-Årsta-Vantör finns det för närvarande fem parklekar som drivs i kommunens regi. Troligen saknar samtliga parkleksbyggnader bygglov, men eftersom de ligger på mark som är planlagd för park ska det vara möjligt att söka permanent bygglov för en parkleksbyggnad om behov uppstår. Om förvaltningen vill utföra åtgärder på en parkleksbyggnad, som till exempel en utbyggnad eller omfattande ombyggnad, kan en bygglovsansökan vara nödvändig. En karta som visar samtliga och planerade öppna förskolor, parklekar och grundskolor som finns i Enskede-Årsta-Vantör. Källa: Dpmap. 2.1 Bandängens parklek På Björksundsslingan 35, som gränsar till stadsdelarna Bandhagen och Högdalen, ligger Bandängens parklek som har öppet vardagar kl. 9-17 och helger kl. 10-16. Bandängens parklek har en grundbemanning på fyra heltidstjänster inklusive en föreståndare, och två deltidstjänster. Parkleken omfattar en yta på cirka 9 000 kvadratmeter och består av en parkleksbyggnad på 176 kvadratmeter, plaskdamm samt aktivitets- och sportytor för barn och unga. Parkleken har även djurhållning. Delar av Bandängens parkleks utomhusmiljöer rustades upp 2018–2020 enligt satsningen Grönare Stockholm.5 Parkleksbyggnaden har även genomgått en invändig renovering samt dränering av grund som blev klar i januari 2023. Under hösten 2025 genomgick parkleksbyggnaden en större 5 Bandängens lekplats rustas upp - Stockholm växer (vaxer.stockholm) Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 6 (16) teknisk renovering med utbyte av el, VVS, ventilation samt åtgärder av tak, ytskikt och belysning. Bandängen är en populär verksamhet med många besökare. Nedan presenteras statistik på antal besökare samt öppethållandetimmar för parkleken år 2021–2025. Statistiken visar på en stor minskning av besökare under de senaste åren. Under 2021 och 2022 hade utomhusverksamheten högt tryck på grund av Covid 19. Den stora minskningen mellan 2024 och 2025 beror på att parklekshuset haft stängt för renovering under hösten 2025. Bandängen 2021 2022 2023 2024 2025 Antal barn 63 810 60 975 50 355 40 310 33 970 Antal vuxna 35 880 34 690 31 705 31 530 19 520 Totalt antal besökare 99 690 95 665 82 060 71 840 53 490 Öppethållande- timmar 2661,5 2692 2692 2717 2480 Figur: Bandängens parklek på gränsen mellan Bandhagen och Högdalen. Källa: DpMap. 2.2 Rågdalens parklek Rågdalens parklek finns på Bjursätragatan 52 i stadsdelen Rågsved. Parkleken har öppet måndag och onsdag kl. 09-17, tisdag kl. 13-19 samt torsdag och fredag kl. 13-17. På parkleken arbetar två fritidsledare på heltid, fördelat på en föreståndare samt två fritidsledare på deltid. Parkleken har en yta på cirka 7 500 Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 7 (16) kvadratmeter och består av en parkleksbyggnad på 173 kvadratmeter, ytor för små- och storbarnslek, boll- och basketplan och oprogrammerade lekytor. Parkleksbyggnaden har genomgått omfattande invändiga renoveringar som blev klara i januari 2023. Parkleksbyggnaden genomgick en teknisk och ytskiktsmässig renovering under hösten 2025 som innefattade bland annat utbyte av elsystem och elradiatorer, uppgradering av VVS och avloppssystem, förbättrad ventilation, takrenovering samt invändiga underhållsåtgärder. Besöksstatistiken på Rågdalen visar en stadig ökning av besökare de senaste åren. Under vintern 2021–2022 var parkleksbyggnaden stängd för renovering, vilket påverkade antal öppethållandetimmar. Under 2025 har parkleken utökat öppettider till att bland annat innefatta kvällar samt haft en del av sommartorg Rågsved förlagd i verksamheten, vilket har gjort att öppethållandetimmar legat högt trots att parkleken haft begränsade öppettider för renovering under hösten 2025. Rågdalen 2021 2022 2023 2024 2025 Antal barn 22 877 23 869 33 965 31 235 36 163 Antal vuxna 2 900 2 602 6 585 7 169 8 125 Totalt antal besökare 25 777 26 471 40 550 38 404 44 288 Öppethållande- timmar 1234 1205 1439 1328 1404 Figur: Rågdalens parklek på Bjursätragatan i Rågsved. Källa: DpMap. Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 8 (16) 2.3 Milanparken Parkleken Milan finns på Glanshammargatan 8 i stadsdelen Hagsätra och invigdes i början av november 2025. Beslutet att etablera Milanparken togs av stadsdelsnämnden den 21 mars 2024 (dnr 2024/136) då det saknades verksamheter för barn och unga under 13 år i centrala Hagsätra. Parkleken har en yta på 9 804 kvadratmeter och består av en parkleksbyggnad på 156 kvadratmeter, redskapsbod, klätterställning, linbana, sandlåda, fjädergungsdjur, gungställning och ett klätternät. Utöver det finns det även en bollplan vid parkleken. Parkleken har öppet måndag kl. 13-19 och tisdag till fredag kl. 13- 17. På Milanparken arbetar tre fritidsledare på deltid. Under november och december 2025 besöktes parkleken av 849 besökare, varav 571 barn och 278 vuxna. Figur: Milanparken på Glanshammargatan i Hagsätra. Källa: DpMap. 2.4 Östbergas parklekar – Backen och Stamparken I stadsdelen Östberga finns två parklekar, Backens parklek på Kinnaredsgränd 69 i Östbergahöjden samt Stamparkens parklek på Stamgatan 70 i gamla Östberga. Backens parklek och Stamparkens parklek har under perioderna april-oktober halvtidsöppet. Det innebär att Backens parklek har öppet måndag och torsdag kl. 13-17, onsdagar kl. 13-16:30 samt kl.17-19 specifikt för barn i årskurs 5-6. Stamparkens parklek har verksamhet tisdag och fredag kl. 13-17. Under perioden november- mars har Backens parklek öppet varje dag medan Stamparken har stängt då arbetsmiljön i parkleksbyggnaden är undermålig för att bedriva verksamhet under vintern. Backens parklek driver sedan Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 9 (16) hösten 2021 även inskriven mellanstadieverksamhet under vardagar, studiedagar och lov (förutom sommarlov) för barn inskrivna i årskurs 4–6 från Östbergaskolan. Parklekarna i Östberga har en gemensam personalgrupp bestående av två fritidsledare på heltid, fördelat på en föreståndare samt tre fritidsledare som arbetar deltid. Personalgruppen alternerar mellan de två parkleksverksamheterna samt mellanstadieverksamheten där en del av aktiviteterna genomförs gemensamt. 2.4.1 Backens parklek Backens parklek har en yta på cirka 9 200 kvadratmeter och omfattar redskapsbod, plaskdamm, linbana och andra mer eller mindre programmerade lekytor. Backens parklek har sedan 2022 lokaler i före detta förskolan Ädelstenens bottenvåning med en lokalyta på 291 kvadratmeter. Verksamhetslokalen ligger inte i själva parken men i nära anslutning. Utemiljöerna vid Backens parklek har under senare år genomgått upprustning i olika etapper. Den sista etappen kommer att genomföras under 2026–2027 med aktiviteter för en lite äldre målgrupp, med bland annat skateyta och basketplan. En ny parkleksbyggnad ingick i samrådsförslaget av detaljplanen som möjliggör studentbostäder och förskola på Kinnaredsgränd 69 (Dnr 2015-17627). Stadsbyggnadsnämnden beslutade att ta bort parkleksbyggnaden från detaljplanen innan den gick ut på granskning. Detaljplanen vann laga kraft i slutet av 2019. Backens parklek har haft en stabil besöksgrupp under de senaste åren. Det är en fördel att parkleken ligger i närheten av Östberga kulturhus, biblioteket och andra aktiviteter som parklekens besökare smidigt kan ta del av. Backen 2021 2022 2023 2024 2025 Antal barn 6 667 6 181 6 655 7 512 7 601 Antal vuxna 3 796 2 292 2 209 3 270 3 040 Totalt antal besökare 10 463 8 473 8 864 10 782 10 641 Öppethållande Saknas Saknas timmar info info 530,5 694 644 Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 10 (16) Figur: Backens parklek i Östberga centrum. Parklekens yta inom röd heldragen linje. Källa: DpMap 2.4.2 Stamparkens parklek Stamparkens parklek finns i Stamparken i gamla Östberga. Parkleken har en yta på 9 000 kvadratmeter med tre bodar på totalt 40 kvadratmeter. Under de senaste åren har Stamparkens besöksstatistik och öppethållandetimmar varierat. Under 2021 hade Stamparken öppet under hela året förutom några veckor under sommaren. Under 2022 hade Stamparken stängt under hösten och öppet under våren. Sedan 2023 har Stamparken haft öppet under perioden april till oktober. Stamparken 2021 2022 2023 2024 2025 Antal barn 10 080 6 555 2 104 4 032 3 862 Antal vuxna 4 869 3 282 1 005 2 089 2 048 Totalt antal besökare 14 949 9 837 3 109 6 121 5 910 Öppethållande Saknas timmar 851 info 132,5 238 255 Verksamheten har tidigare drivits genom ett samverkansavtal mellan förvaltningen och brukarföreningen Stamparkens vänner och brukare (SVOB) där förvaltningen har fått nyttja föreningens lokaler och föreningen har finansierat en del av parklekens verksamhet. Samverkansavtalet avslutades 2022 då avtalet inte var juridiskt oproblematiskt för förvaltningen. Det är inte självklart att det är lämpligt att en förening, i detta fall SVOB, ger ett årligt Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 11 (16) bidrag till en kommun/stadsdelsförvaltning för att bekosta en del av en kommunal verksamhet. Mot denna bakgrund avslutade förvaltningen avtalet med SVOB. Under 2022 föreslog förvaltningen att slå ihop Backens parklek och Stamparkens parklek för att kunna bedriva en parkleksverksamhet i Östberga som är öppen hela dagar året runt. En annan orsak har varit att den fysiska miljön i Stamparkens parklek har stora brister där verksamhet under vintern är svår att driva. Förslaget om att slå ihop Backens parklek och Stamparkens parklek möttes av motstånd. Förslaget omprövades och i nuläget har Backens parklek och Stamparkens parklek deltidsöppet under vissa månader. Figur: Stamparkens parklek på Stamgatan i Östberga. Källa: DpMap. Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 12 (16) 3. Utveckling och kommande prioriteringar för Enskede-Årsta-Vantörs parklekar 3.1. Uppföljning av tidigare nämnda utvecklingsbehov I parkleksplanen från 2025 nämndes ett flertal utvecklingsbehov förvaltningen hade identifierat hos stadsdelsområdets parklekar. Nedan beskrivs de utvecklingsbehov som är åtgärdade och som inte längre är lika aktuella. 3.1.1 Kartläggning av parklekarnas besökare I förra parkleksplanen planerade förvaltningen att genomföra en kartläggning av parklekarnas besökare och deras besöksvanor som en del av arbetet med att implementera Stockholms stads strategi för parklekar. Syftet var att se över om parklekarna når ut och är tillgängliga för barn i låg- och mellanstadieåldern som är parklekarnas prioriterade målgrupp. Kartläggningen visade bland annat att besökarna i den prioriterade målgruppen önskade både kvälls- och helgöppet på parklekarna. Det har resulterat i att Rågdalens parklek, Backens parklek och Milanparken har kvällsöppet en dag i veckan. I Backen riktar sig kvällsverksamheten till barn i årskurs 5–6. Förvaltningen kommer att fortsätta undersöka möjligheten att ha öppet fler kvällar och helger på parklekarna under det kommande året för att möta besökarnas behov. 3.1.2 Smarta förvaringslösningar Ett annat utvecklingsbehov som nämndes var att det saknades smarta förvaringslösningar eller förråd anpassade till parklekarnas utomhusutrustning. Det innebar både ett arbetsmiljöproblem för personalen samt större slitage på utomhusutrustning. Behovet har åtgärdats och samtliga parklekar har fått förvaringslösningar som passar till verksamheterna. 3.1.3 Rågdalens parklek Rågdalens parklek lyftes som en prioriterad parklek i behov av heltidsbemanning för att kunna möta upp den stora barngruppen som bor i Rågsved och Hagsätra och som förväntas öka till 2034. Behovet lyftes även utifrån att Hagsätra-Rågsved är förvaltningens fokusområde samt definieras som ett utsatt område enligt polisen. Under 2025 utökades bemanningen och öppettiderna i Rågdalen i syfte att erbjuda fler barn en meningsfull fritid och föräldrar ett lättillgängligt föräldraskapsstöd på verksamheten i samverkan med föräldramottagningen. Det har resulterat i en 13,3-procentig ökning av besökare under 2025. Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 13 (16) 3.1.4 Parkleksbyggnad i Vättersdälden På Vättersvägen 15 i Årsta finns det en befintlig byggnad och utomhuslekyta med plaskdamm som används till en öppen förskola. Förvaltningen har tidigare utrett ifall verksamheten skulle kunna omvandlas till en parklek. Bakgrunden till detta är att lokalen krävde en ombyggnation med anpassningar för att öppna förskolan skulle få fortsätta driva sin verksamhet, då lokalen inte uppfyllde miljökraven för en förskola. Under 2025 beslutade förvaltningen att genomföra ombyggnationen av lokalen för att kunna fortsätta drivas som en öppen förskola. Det innebär att en parkleksverksamhet i Vättersdälden i nuläget inte är aktuellt. 3.2 Aktuella utvecklingsbehov och prioriteringar I detta avsnitt presenteras de utvecklingsbehov och prioriteringar förvaltningen anser är aktuella för Enskede-Årsta-Vantörs parklekar. 3.2.1 Bandängens parklek Under hösten 2025 har Bandängens parkleks genomgått en stor renovering, där parkleksbyggnaden rustats upp och verksamheten har fått ny belysning. Förvaltningen ser ett behov av att fortsätta rusta upp utomhusmiljön, framförallt i parkleksområdet där djuren vistas. 3.2.2. Transport till parklekar En återkommande utmaning för parklekar som är belägna i parker är tillgången till fungerande transporter. Parklekar ska enligt stadens strategi ligga i en parkmiljö, samtidigt som det finns beslut om att transporter inte får köra fram till byggnader som ligger i parker. Detta skapar praktiska och arbetsmiljömässiga utmaningar i den dagliga parkleksverksamheten. Det innebär bland annat tunga lyft för personal, användning av pirror vid olämpliga vägar och stress i samband med leveranser. För att säkerställa en hållbar verksamhet och en god arbetsmiljö inom parkleksverksamheterna anser förvaltningen att staden behöver ta fram fungerande lösningar för transporter till parklekar belägna i parkmiljöer. Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 14 (16) 3.2.3. Parklekar i Östberga Karta över parklekarna i Stamparken och Backen i Östberga samt möjlig parklek i Årstafältet. Kartan visar även på befintliga och planerade verksamheter för barn och unga. Källa: DpMap. Stamparken och Backens parklek I Östberga finns för närvarande Stamparkens parklek och Backens parklek. Dessa drivs på deltid av samma personalgrupp, då verksamheterna alternerar öppettider under sommarhalvåret. Under vinterhalvåret har enbart Backens parklek öppet. Detta beror framförallt på att parkleken i Stamparken inte har möjlighet att ha öppet under vinterhalvåret på grund av stora brister i arbetsmiljön och verksamhetsmiljön. Parklekshuset/boden är endast 30 kvadratmeter samt saknar toalett och rinnande vatten. Det finns även ett behov av att byta ut bodarna i Stamparken då de är i dåligt skick. Det är även svårt för personal att bedriva en parkleksverksamhet i Backen under vintern. I nuläget finns containrar på plats som inte kan användas till något annat än förvaring. Det är inte möjligt att skruva hyllor i containrarna vilket gör att endast golvytan kan användas. Detta skapar ett arbetsmiljöproblem för personal och anses inte vara en effektiv lösning. Där ser förvaltningen ett behov av ett parklekshus eller friggebod i själva parken. Befintlig detaljplan möjliggör en mindre parkleksbyggnad upp till cirka 80 kvadratmeter samt bodar på upp till sammanlagt 60 kvadratmeter. Detaljplanen begränsar var i parken dessa byggnader skulle kunna uppföras. För en större parkleksbyggnad än 80 kvadratmeter bedömer förvaltningen att det krävs en planändring och det är förknippat med betydande kostnader som förvaltningen skulle finansiera genom hyra till fastighetskontoret. Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 15 (16) Backens parklek har fördelen av att ligga i närheten av två förskolor, Östbergaskolan och Östberga kulturhus. Bland annat nyttjar öppna förskolan och förskolorna utomhusmiljön i Backen för olika aktiviteter. Det möjliggör även för barnen och föräldrar att lära känna parklekspersonal och minska trösklar att besöka verksamheten vid andra tillfällen. Parkleken samarbetar även med Östbergaskolan och har fritidsklubb för elever i årskurs 4-6 och lotsar även besökare som är för gamla för parkleken till fritidsgården i Östberga kulturhus. Utifrån en socioekonomisk aspekt har Backen en större kompensatorisk funktion i att erbjuda barn, unga och familjer en meningsfull fritid och social samvaro. Det finns socioekonomiska skillnader mellan Östbergahöjden där Backen ligger och gamla Östberga där Stamparken är. Bland annat har Östbergahöjden fler hyreslägenheter, en lägre medelinkomst bland invånarna och lägre andel i förvärvsarbete än invånare i gamla Östberga. Detta perspektiv behöver beaktas vid utveckling av parklekarna i Östberga. Årstafältet I Östberga visar befolkningsprognosen att antal barn och unga i åldrarna 0–12 år kommer att öka med 57 procent. Främst förväntas antal barn 0–6 år öka med 67 procent och barn 7–12 år öka med 40 procent. Detta beror på att i stadsutvecklingsprojektet i Årstafältet planeras en ny stadsdel med 8 000 nya bostäder, förskolor, skolor och andra verksamheter för kommande invånare. Projektet är indelat i flera etapper, varav de första bostäderna planeras att börja byggas under 2027. I den femte etappen ingår en parkleksbyggnad på 300 kvadratmeter i parkbryggan i södra delen av Årstafältet. I mitten av Årstafältet planeras även en stor park med aktivitetsytor, lekplatser, en fotbollsplan samt två grundskolor med tillhörande idrottshallar. Förvaltningen har möjlighet att etablera en öppen verksamhet för barn och unga i parkbryggan som kommer att vara i närheten av Årstafältets stadsdelspark, aktivitetsytor och andra mötesplatser.6 Detta kommer inte vara aktuellt förrän parkbryggan beräknas vara klar. Förvaltningen ser att det skulle vara möjligt att etablera en öppen förskola och en parklek i parkbryggan för att kunna nå de familjer med barn och unga som beräknas flytta till Årstafältet. Det innebär att det kan komma att finnas tre parklekar i Östberga/Årstafältet som ligger i närheten av varandra och fångar upp varandras invånare. Förvaltningen ser inte att det är fördelaktigt 6 Årstafältet - Stockholm växer (vaxer.stockholm) Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan PM Sida 16 (16) att ha tre parklekar koncentrerade till ett område utan kommer att behöva utreda frågan när det blir aktuellt. 3.2.4 Parklek i Johanneshov Förvaltningen ser även ett framtida behov av att undersöka möjligheten att etablera en barn- och ungdomsverksamhet i Johanneshov för att fånga den stora ökningen av barn som förväntas flytta till området. Totalt beräknas en ökning på 55 procent för barn i åldrarna 0–12 år. I nuläget finns inga verksamheter för barn, unga och familjer i området. Frågan kommer att bli aktuell när stadsutvecklingsprojektet i Johanneshov färdigställs och familjer börjar flytta in. 4. Sammanfattning Parkleksplanen presenterar de utvecklingsbehov som förvaltningen har identifierat för parklekarna i Enskede-Årsta-Vantör. Parkleksplanen utgår från Stockholms stads strategi för parklekar som är styrdokumentet för parklekarnas verksamhet. Ett stort fokus i parkleksplanen är parklekarnas kompensatoriska funktion i att erbjuda en meningsfull fritid till de barn och unga som inte har en organiserad fritid. De identifierade behoven som är prioriterade i nuläget är Bandängens parklek, parklekarna i Östberga och utmaningar med transporter till parklekar. I Bandängens parklek ser förvaltningen ett behov av att rusta upp djurområdet i parkleken. I Backens parklek ser förvaltningen potential att utveckla parkleksverksamheten utifrån förutsättningarna att parkleken får en förbättrad situation än den nuvarande med containrarna. Förvaltningen ser även ett behov av att byta ut boden i Stamparkens parklek. Framöver står förvaltningen inför några beslut. När parkbryggan är klar på Årstafältet behöver förvaltningen se över nuvarande parklekarna, Backen och Stamparken, i Östberga då det inte är fördelaktigt för målgruppen i Enskede-Årsta-Vantör att ha tre parklekar koncentrerade till ett område. Vidare behöver även förvaltningen undersöka möjligheterna att fånga upp en växande grupp av barn och unga i Johanneshov i samband med stadsutvecklingsprojektet. Enskede-Årsta-Vantörs parkleksplan --- [Bilaga 7. Investeringsönskemål 2027-2029.pdf] Sida 1 av 9 INVESTERINGSÖNSKEMÅL 2027-2029 PARKINVESTERINGAR PÅ PARKMARK Gula fält ifylls av sdf. Stadsdelsförvaltning: Enskede-Årsta-Vantör Handläggare sdf: Namn: Jimmy Andersson Tel: 08-50820930 Prioritering: 1 Detta projekt har följande prioritet: Projektnamn: Backen 1D Adress: Östberga, Årsta Plats för kartbild visande projektets omfattning och läge Beskrivning av projektet: (max 1000 tecken) 1) Mål och syfte med projektet 2) Omfattning av projektet (åtgärder) 3) På vilka grunder projektet valts ut och prioriterats 4) Övergripande tidplan 5) Budgetfördelning (parkinvesteringsmedel, nycklade investeringsmedel, CM-medel m m) 1. Mål och syftet med den sista etappen (etapp 1D) är att färdigställa parkens renovering genom att skapa en attraktiv och funktionell aktivitetsmiljö som möter behovet av lek, rörelse och socialt umgänge för lite äldre barn och unga. 2. Projektet omfattar projektering och genomförande av den sista renoveringsetappen 1D, med inriktning på aktivitetsytor för lite äldre barn och unga. Åtgärderna avser anläggande av ytor för parkour, skate, basket och klättring samt tillhörande tillgänglighets-, trygghets- och vistelseåtgärder, i samordning med tidigare etapper. 3. Projektet har valts ut och prioriterats eftersom det utgör den avslutande etappen i en pågående parkrenovering och är nödvändigt för att färdigställa och sammanhålla parkens utveckling. 4. Projektering 2026 och byggstart 2027. 5. Parkinvesteringsmedel. Sida 2 av 9 Övrigt /speciella frågor: Projektleds av sdf under projektering (x i rutan) Projektleds av sdf under entreprenad (x i rutan) Drift- och underhållskonsekvenser Drift och avskrivningskostnader på utförd investering ökar men fler kan använda ytan och vi får fler nöjda medborgare. Investerings- Uppskattad Ekonomi Budget Beslutat 20262 önskemål totalkostnad t o m 20251 2027 ̶ senare3 enligt sdf/tk4 sdf:s uppskattade kostnad. 13,8 5 18,8 Anges i mnkr per år 1) Parkinvesteringsmedel exklusive nycklade investeringsmedel, klimat- och/eller trygghetsinvesteringsmedel, Grönare Stockholm, grönkompensation eller dyl 2) Parkinvesteringsmedel beslutade i 2026 års budget 3) Önskade parkinvesteringsmedel via fördelningsprocessen 4) Projektets totala budget inklusive nycklade medel, klimat- och/eller trygghetsinvesteringsmedel, Grönare Stockholm, grönkompensation eller dyl) Sida 3 av 9 INVESTERINGSÖNSKEMÅL 2027-2029 PARKINVESTERINGAR PÅ PARKMARK Gula fält ifylls av sdf. Stadsdelsförvaltning: Enskede-Årsta-Vantör Handläggare sdf: Namn: Jimmy Andersson Tel: 08-50820930 Prioritering: 2 Detta projekt har följande prioritet: Projektnamn: Dalbotten Adress: Vrenavägen 16, Vantör Plats för kartbild visande projektets omfattning och läge Beskrivning av projektet: (max 1000 tecken) 1) Mål och syfte med projektet 2) Omfattning av projektet 3) På vilka grunder projektet valts ut och prioriterats 4) Övergripande tidplan 5) Planerad budget, fördelning (parkinvesteringsmedel, nycklade investeringsmedel, CM-medel m m) 1. Mål och syftet med projektet är att renovera och utveckla den välbesökta parken så att den blir mer välkomnande och inkluderande, klarar av ett ökat besökstryck samt erbjuder attraktiva aktiviteter för invånare i alla åldrar. Samtidigt är syftet att stärka parkens ekologiska värden genom ökad biologisk mångfald. 2. Projektet omfattar renovering och vidareutveckling av parkens kvarvarande ytor för att möta ett ökat besökstryck. Arbetet inkluderar utbyte av sliten lek- och aktivitetsutrustning och fallskydd, programmering av idag tomma ytor, upprustning av gångvägar och planteringar samt anläggande av ny blommande växtlighet för att stärka biologsk mångfald. 3. Projektet har prioriterats eftersom parken är välbesökt, anläggningen är i dåligt skick och outnyttjade ytor behöver utvecklas för att möta ett öka besökttryck samt skapa en trygg och inkluderande park för alla åldrar. 4. Projektering 2025. Byggstart 2026 och 2027. 5. Parkinvesteringsmedel. Sida 4 av 9 Övrigt /speciella frågor: Möjliggöra att parken håller för det stora besökstrycket, tilltalar såväl flickor som pojkar i olika åldrar samt tillför både ökade lekvärden, platser för avkoppling och ett bevarande av biologisk mångfald. Projektleds av sdf under projektering (x i rutan) Projektleds av sdf under entreprenad (x i rutan) Drift- och underhållskonsekvenser Drift och avskrivningskostnader på utförd investering ökar men fler kan använda ytan och vi får fler nöjda medborgare. Investerings- Uppskattad Ekonomi Budget Beslutat 20262 önskemål totalkostnad t o m 20251 2027 ̶ senare3 enligt sdf/tk4 sdf:s uppskattade kostnad. 1,6 6,6 9,3 17,5 Anges i mnkr per år 1) Parkinvesteringsmedel exklusive nycklade investeringsmedel, klimat- och/eller trygghetsinvesteringsmedel, Grönare Stockholm, grönkompensation eller dyl 2) Parkinvesteringsmedel beslutade i 2026 års budget 3) Önskade parkinvesteringsmedel via fördelningsprocessen 4) Projektets totala budget inklusive nycklade medel, klimat- och/eller trygghetsinvesteringsmedel, Grönare Stockholm, grönkompensation eller dyl) Sida 5 av 9 INVESTERINGSÖNSKEMÅL 2027-2029 PARKINVESTERINGAR PÅ PARKMARK Gula fält ifylls av sdf. Stadsdelsförvaltning: Enskede-Årsta-Vantör Handläggare sdf: Namn: Jimmy Andersson Tel: 08-50820930 Prioritering: 3 Detta projekt har följande prioritet: Projektnamn: Stamparken Adress: Stamgatan, Östberga Plats för kartbild visande projektets omfattning och läge Beskrivning av projektet: (max 1000 tecken) 1) Mål och syfte med projektet 2) Omfattning av projektet 3) På vilka grunder projektet valts ut och prioriterats 4) Övergripande tidplan 5) Planerad budget, fördelning (parkinvesteringsmedel, nycklade investeringsmedel, CM-medel m m) 1. Mål och syftet med detta projekt är att rusta upp och utveckla Stamparken till en mer välkomnande och inkluderande lek-, mötes- och aktivitetsplats för alla åldrar, med förbättrade kopplingar, tydligare entreer och fler möjligheter till lek och spontanidrott. 2. Projektet omfattar upprustning av lekplatsen, tillförande av funktioner för spontanidrott, översyn och omdisponering av parkens ytor samt åtgärder för att förtydliga entreer och stärka kopplingen till Östbergahöjden. 3. Projektet har prioriterats eftersom Stamparken är en omtyckt och välbesökt lek-, mötes- och evenemangsplats med behov av upprustning för att fortsatt fungera för invånare i alla åldrar samt stärka parkens tillgänglighet och kopplingar i området. 4. Projektering önskas 2027 eller senare. 5. Parkinvesteringsmedel. Sida 6 av 9 Övrigt /speciella frågor: Utveklingen av Östberga och Årstafältet kommer bidra med ökade besökstrycke stamparken. Projektleds av sdf under projektering (x i rutan) Projektleds av sdf under entreprenad (x i rutan) Drift- och underhållskonsekvenser Drift och avskrivningskostnader på utförd investering ökar men fler kan använda ytan och vi får fler nöjda medborgare. Investerings- Uppskattad Ekonomi Budget Beslutat 20262 önskemål totalkostnad t o m 20251 2027 ̶ senare3 enligt sdf/tk4 sdf:s uppskattade kostnad. 25,5 25,5 Anges i mnkr per år 1) Parkinvesteringsmedel exklusive nycklade investeringsmedel, klimat- och/eller trygghetsinvesteringsmedel, Grönare Stockholm, grönkompensation eller dyl 2) Parkinvesteringsmedel beslutade i 2026 års budget 3) Önskade parkinvesteringsmedel via fördelningsprocessen 4) Projektets totala budget inklusive nycklade medel, klimat- och/eller trygghetsinvesteringsmedel, Grönare Stockholm, grönkompensation eller dyl) Sida 7 av 9 INVESTERINGSÖNSKEMÅL 2027-2029 PARKINVESTERINGAR PÅ PARKMARK Gula fält ifylls av sdf. Stadsdelsförvaltning: Enskede-Årsta-Vantör Handläggare sdf: Namn: Jimmy Andersson Tel: 08-50820930 Prioritering: 4 Detta projekt har följande prioritet: Projektnamn: Vivstavarvsparken Adress: Bandhagsvägen 9 Plats för kartbild visande projektets omfattning och läge Beskrivning av projektet: (max 1000 tecken) 1) Mål och syfte med projektet 2) Omfattning av projektet 3) På vilka grunder projektet valts ut och prioriterats 4) Övergripande tidplan 5) Planerad budget, fördelning (parkinvesteringsmedel, nycklade investeringsmedel, CM-medel m m) 1. Mål och syftet med projektet är att rusta upp plaskdammen och angränsande lekplats för att säkerställa en trygg och långsiktigt hållbar drift samt utveckla parken med fler och bättre lekvärden som lockar fler målgrupper. Projektet ska även förbättra arbetsmiljön genom att ersätta befintligt teknik- och pumphus samt tillföra nödvändiga servicefunktioner. 2. Projektet omfattar upptrustning av befintlig plaskdamm, rivning av nuvarande teknikhus och uppförande av nytt teknikhus med toalett, samt upprustning och utveckling av lekplatsen i direkt anslutning till plaskdammen. 3. Projektet har prioriterats eftersom plaskdammen-, teknikhus- och lekplatsen är i dålig skick, arbetsmiljön i befintligt pumphus är bristfällig och grundläggande servicefunktioner så som toalett saknas. Åtgärderna är nödvändiga för att säkerställa säker drift och fortsatt användning samt för att stärka parkens attraktivitet. 4. Projektering 2027 eller senare. 5. Parkinvesteringsmedel. Sida 8 av 9 Övrigt /speciella frågor: Projektleds av sdf under projektering (x i rutan) Projektleds av sdf under entreprenad (x i rutan) Drift- och underhållskonsekvenser Drift och avskrivningskostnader på utförd investering ökar men fler kan använda ytan och vi får fler nöjda medborgare. Investerings- Uppskattad Ekonomi Budget Beslutat 20262 önskemål totalkostnad t o m 20251 2027 ̶ senare3 enligt sdf/tk4 sdf:s uppskattade kostnad. 0 0 16 16 Anges i mnkr per år 1) Parkinvesteringsmedel exklusive nycklade investeringsmedel, klimat- och/eller trygghetsinvesteringsmedel, Grönare Stockholm, grönkompensation eller dyl 2) Parkinvesteringsmedel beslutade i 2026 års budget 3) Önskade parkinvesteringsmedel via fördelningsprocessen 4) Projektets totala budget inklusive nycklade medel, klimat- och/eller trygghetsinvesteringsmedel, Grönare Stockholm, grönkompensation eller dyl) Prioritering1234 PBDSV ra ti a va ocl s bm jke t o a ek pt v nt taa e rr 1nkv D esnparken B udget tom 1231 0,, 28600 5Beslutat 2 6 0 , 2 60 00 6Önskemål 2027 fr 2 a 59 m 1,,53 6 5åtUppskattat 112 to8751 t,,, a8556 ltB1111 .... e MMMM skåååå rllll i voooo ncccc inhhhh g ssss yyyy ffff tttt eeee tttt mmmm eeee dddd dpdp erer o o n ttj j e e a sk k i p st t e er t o at t j ä äe er rk t a ta a p ät t t t p r r r e ae u n tn st t o( ra evu te us artp paap p o u p 1cpl Dh ap s ) u ok ätcv d reh a ac mu tkt t m lvafä e e r cdd nkei g ln oa s c vt Sh ää tll a ba la n em g sp pr öa äakr nr ktks ae ea npnn sa d trr ie kl e l en lee no nk v s p e må l r a i e na trs gt tv f g äö de lr ek nnoa o mt bm t lns i ra a ä mn t k t de es er r s k ov t a ä äc p l lhl ka a o i e ne mn kn n l a ut a r t dn y t e rd g a re ga k n to o i d vc c eho h c li lenh åkk n f -lu g,u n smdk i e kö tr t i t oa ige nn ts ed -h le l åo ,a lcl kk bhlt a a i a v r r iak t d ertr i t iva f s it vt m e s eta i stljt mp ö öl ta sk ut oast mt v fe bö c mer k sa ö l ö al t l eka p rs åa tbrlrd ey kr hc ea ok nr v , s e mmat e me a dd vt f le lf e eörk rrb b ,j o uä r c dö thter r e ar b l d sa äe et t t t r rk oa eo ck pl ht epi v k s laiv o n ä cagr ik da at er li, tv n it u tys em do tel g migrä afn l ö or g er c e i ken f anvöå rt r r n fe l l ia e t e er rre m ä o il c å dahl rl g e lafr lue bå pr a l p dr m n e ra ör o . rj l.c Pi g hS rh o au ej m e n tek gtri t a d et .iit gl 2 ls t. l ke äP akr r so äoyj vc e e fhtk n e t s te f pö ta or to b tn m ätsat ft t a nä ra t ird tk a ra ao r r tb pp te.ar o t r2s kje .m e k Pn i t lr es joö r jei ne nk k g g ot eeloo nt cg o h oi m s m gk e fa aa n ttv t o t äae mrrr d s f u öe äp rn t a pt n a gru d e bs en et on a fi min v n t g d l ö i e g ka n t av t ds ele i k bs kn it poa ikll aor -t e gso nies c o nk h v , e m pt r ui i lån lmfng ögs prafe h an t u la dd s p e. p s 2a e a .v n m P fu 1 t r on D ti jkl e, l tf km öiot r en e a te d n or i ö mn föd rfr i v ak ästt n tn pa d i o nr i ng grta e a p nns åoie dva r erv k or ic it tni te v ,gi f t uö eo nv tce s k hr y tsi t o vy oi nndr e af or ör .cer 2huli . tt ove P em r äc odkld jie lsirn k e pg t oe b na t a evr o n rm pi nao fga rc k t h at e avnu rpsn ua gk pr a kv p .ae t Å r rnu vs ta s g r ty äa nt rn io d n dr e g er s n aaya vmt o b a tr e v åfs f ö it e n rg r täa li a grtdtn pe lmä lra g öfs g öta k a r d n ae a d tttm te f ööm akr v t, a y yt rd i t v bo lnieg r i s na föö g e rk an ps vt atr re r n yk eu co rv k u ao.r r c , a A h s n r bk dsea että t ee tre tk , kaibn n akkik slou h k pd u e pe s t l ri o na o c gr c h eh u n tk u b l tp yä ilp tt le t fÖ r ö ian rsa vg t nb ss delai ertg me aant vh lt öe n il jk y l d h- te ö t o n r t ac e. nh k3 d n.a e iPk k tt hr iio lv u lij g s teeä km tn tse g e ut l d it grh uh tao se ra t tnp s le ir -nit , ot g , t r r io st y ea cg rh m g a h tf tsae u lt els p sf - ptk er oy ur cdss hdot , nm v i pi n srSg toe tg oa lsr cmae h mp å ua tmg trvk äe ee rrd c inne k gä r li , nr a i ge vs na iad vo ma ml g e o kt rty do pc nm lak in t mts g oe a m cn yh e i t od vdär i ,t rl i be duek ipg st p a öa rrukn ests etll neu taikt n n p -g,i p n m ea g rv ö . t i gt 3 lel å . sp nP -l g ao rv s o cä k j hge d ak aert mv eoe t m c n hhee a mn pr . la va a 3nnl .g tt sesP rp u r in ol t ag jet oask cr t h me s t ap e mr hd io a tb r r i eat p e hn r r ol i äa ovgt r s iag t evae r nu f a tdp e ts ep rs re au o f vs m t etnn r yd sin e o bg t m l ou f ömt p g rl m a ö as r ta tk dn df e od a n re mt s av maävs tx et l tu nfluit - ga ,nh n gt e e d et k e rfan öe i r kf t ö a h ar p u t ti p sn se -v tå n o än c ri a k h e ra e n l e bi p k ioa å p ll g l olaa åg t e s så n e kld d n rme aä råp r ns a i ga r d kfmå are l lti d n gs.o ts 3v äk e.r ik rP c i a n k r go ,p j a ea o r kr c bkth e ee t tn ä s s rh m an ti ri ö ll jl dp ög vr näiäo n n i r gid b tlei i eg gr fh t i a n etf t östli r go ea tcf tt phet u rf ksä moord ppmi hp g ul spins taä g r ä lka l r aer b ni o r o c i ä sm hr t f vrä s åä l a ldl i bm gee t m o s. c ö4 a h k. n th Pg , å rra uo lln n a jel d äk p l g ät a eg g r rnk ginie a ng n n g s d eö e nn u s t s äv ke era r ci vs k i d c l 2åi e n 0l f ig u g2 . n t7 4 k se . t k ilo Pilcen rkr o e s j r oe es ck nå ht a e s or r e i o un .m t gn5 y. 2 t t o 0 Pt a j2aal 6 e drk t eo ti n cy sv ht aeo ks br n t ybea gers g ihn. s ög t Å vs ae tm r g tr äe 2u rd 0t d ve 2 e el 7 r.c n .k a 5l a. ä sP r f n aö ö rrk d ai v nt ä tv n em d s i öt g et a ari n f e ö gt r st a mö t k t e ad s e ä bl k e. e s r ö s k tä tt l r l y a c s k ä s k a e m r d t r s ift k a o p c a h e fo n r t t s r a y t g t g a o n c vä h n i d n n k i l n u g d e s r a a m nd t e fö p r a a r t k t f s ö t r ä a rk ll a a p å a ld rk ra e r n . s 4 . a P ttr r a o k je t k iv t i e te ri t n . g 4 . 2 P 02 ro 5 j . e B kt y e g ri g n s g t a 2 r 0 t 2 2 7 0 2 e 6 ll e o r c s h e 2 n 0 a 2 re 7 . . 5 5 . . P P a a r r k k i i n n v v e e s s t t e e r r i i n n g g s s m m e e d d e e l l . .