Parkskötsel och trygghet i sommar

[Trygghetsarbete samt ordning och reda i våra stadsdelar under sommaren skrivelse från (M).pdf] Hägersten-Älvsjö Stadsdelsnämnd 2026-04-23 Ärende nr 35 Nämndens frågor Johan Nilsson m.fl. (M) Skrivelse för beredning Frågor om trygghetsarbete samt ordning och reda i våra stadsdelar under sommaren Sommaren genererar av förklarliga skäl många som är ute och rör sig i den fysiska stadsmiljön. I de allra flesta fall är detta trevliga sammankomster med ordningsamma medborgare som njuter av samkväm och aktiviteter under sommarhalvåret. I några fall ökar också nedskräpning, klotter, bråk, stök och otrygghet i våra stadsdelar. Där är det viktigt att stadsdelen agerar proaktivt så långt det är möjligt, men också reaktivt för att upprätthålla en god och trivsam stadsmiljö. Förra sommaren var det exempelvis en del oroligheter runt Liljeholmskajen. Oroligheterna pågick i princip hela sommaren. Det rådde oklarheter kring vem som var ansvarig för den fysiska platsen. Det geografiska områdesansvaret innehas dock av stadsdelsnämnden. I år hoppas vi att liknande oro kan förhindras exempelvis genom ordningsvakter. Vi undrar därför; - Vilken beredskap har vår egen parkskötsel för att med kort varsel (exempelvis efter en solig försommarhelg) göra extra tömning av papperskorgar samt städa på allmänna platser, såsom strandbad eller parker? - Vilka lärdomar har förvaltningen dragit av förra årets otrygghet vid Liljeholmskajen och vilka åtgärder vidtas i år med anledning av detta? - Kommer stadsdelen hyra in egna ordningsvakter i år? I så fall var någonstans och med vilket uppdrag? Om inte, varför inte och hur anser förvaltningen då att snabbt uppkomna ordningsstörningar ska motverkas? - Hur arbetar stadsdelens fältassistenter under tillfällen såsom skolavslutning, midsommar och veckan innan skolstart? - Görs några andra insatser för att främja god ordning på några specifika platser i stadsdelen som traditionellt sett har ordningsproblem på sommaren? --- [Inventering av idrottsytor - skrivelse från (C).pdf] 2026-04-23 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Henrik Falk (C), Shahin Soltan (C) Skrivelse: Inventering av idrottsytor Hägersten-Älvsjö växer vilket ställer höga krav på planeringen av ytor för fysisk aktivitet. För att stadsdelsnämnden ska kunna fatta strategiska beslut krävs ett gediget underlag som belyser både det fysiska beståndet och hur faktiskt nyttjande ser ut i förhållande till stadens genomsnitt. Med anledning av detta önskar Centerpartiet svar på följande frågor: 1. Sammanhållen översyn och statistik Vilken samlad bild har förvaltningen av det totala utbudet av idrottsytor i stadsdelsområdet? Finns det någon inventering för samtliga anläggningar, oavsett om de nyttjas av organiserad idrott i föreningar eller är tillgängliga för allmänheten? 2. Nyttjandegrad Har förvaltningen en överblick över nyttjandegraden för dessa ytor? • Hur ser beläggningen ut för de bokningsbara anläggningarna? • Finns det mätningar eller uppskattningar av hur de öppna, publika ytorna (exempelvis tennis- och padelbanorna i Vinterviken) nyttjas över dygnet och säsongen? 3. Försörjningsgrad och jämförelse Hur ser försörjningsgraden av idrottsytor ut i förhållande till befolkningsmängden i Hägersten-Älvsjö, och hur står sig dessa siffror i en jämförelse med genomsnittet för Stockholms stad? 4. Strategisk anpassning vid brist Skulle det vara möjligt att använda resultatet av en sådan översyn (baserat på både antal ytor och nyttjandegrad) för att justera och öka antalet öppna, publika idrottsytor (för t. ex. tennisbanor) där det konstateras råda brist eller underkapacitet? 5. Information och synliggörande Hur ser förvaltningens strategi ut för att informera invånarna om de publika ytor som finns tillgängliga? Finns det planer på att förbättra den fysiska skyltningen och den digitala informationen för att säkerställa att befintliga resurser nyttjas optimalt? --- [Färre hinder för boende i servicehus - skrivelse från (L).pdf] Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 2026-04-22 Skrivelse Robin Nilsen (L) Färre hinder för boende i servicehus Mitt i har rapporterat att under 2025 stod 42 av 191 lägenheter tomma i stadsdelens tre servicehus - Fruängsgården, Trekanten och Älvsjö servicehus. De tomma lägenheterna beräknades kosta förvaltningen 3,5 miljoner kronor i tomhyra. Det är resurser som hade kunnat användas bättre, samtidigt som många äldre efterfrågar trygga, tillgängliga och sociala boendeformer. Servicehusen fyller en viktig funktion mellan det ordinära boendet och vård- och omsorgsboende. För många äldre innebär ett servicehus större trygghet, gemenskap och möjlighet att leva självständigt längre. Det är en boendeform som stärker livskvaliteten och kan förebygga ensamhet, otrygghet och ökade omsorgsbehov. För oss liberaler är individens frihet och egenmakt central genom hela livet. Det gäller också årsrika personer. Årsrika ska ha reella möjligheter att påverka sin bostadssituation, välja en trygg boendeform och planera sin vardag utifrån egna behov. Servicehusen är en viktig del av denna valfrihet. När så många lägenheter står tomma samtidigt som behovet av trygga boenden är stort, framstår det inte främst som ett efterfrågeproblem. Snarare tyder mycket på att dagens kriterier för att beviljas plats är alltför snäva och inte tillräckligt anpassade till dagens äldres behov. Det är inte rimligt att skattefinansierade bostäder står tomma samtidigt som äldre människor nekas ett boende som skulle ge dem större trygghet och frihet. Ett mer flexibelt synsätt skulle både hushålla bättre med resurser och stärka människors möjlighet att forma sina liv – också högt upp i åren Mot denna bakgrund önskar jag att stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att: 1. Redogöra för hur många lägenheter som i dag står tomma i stadsdelen, samt vad dessa tomma lägenheter uppskattas kosta i tomhyra per år 2. Redogöra för vilka kriterier som i dag gäller för att beviljas plats på servicehus inom stadsdelsområdet. 3. Redogöra förutsättningarna att justera kriterierna för att minska tomhyrorna och samtidigt ge fler årsrika möjlighet att bo i servicehus. --- [Monument till minne av pojkarna på Eolshäll - skrivelse från (L).pdf] Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 2026-04-22 Skrivelse Robin Nilsen (L) Monument till minne av pojkarna på Eolshäll På pojkhemmet Eolshäll utsattes pojkar under många år för allvarliga övergrepp, sexuella kränkningar, våld, förnedring och grova missförhållanden. Vittnesmålen från de drabbade männen är djupt skakande och visar på ett stort svek mot barn som samhället hade ansvar att skydda. Liberalerna vill härmed väcka frågan om att uppföra ett nytt, tydligt och värdigt monument till minne av de pojkar som vistades på Eolshälls pojkhem i Hägersten. Det finns i dag ett minnesmärke på platsen, men det är undangömt och svårtillgängligt. Framför allt framgår det inte tydligt vad pojkarna utsattes för eller varför minnet av dem behöver bevaras. Därmed riskerar både historien och människorna bakom den att falla. Ett nytt monument bör därför placeras synligt och tillgängligt i området, gärna nära den historiska platsen. Monumentet bör inte enbart vara en sten eller plakett, utan ett genomarbetat minnesmärke med pedagogisk information, konstnärlig gestaltning och möjlighet till eftertanke. Det skulle kunna tas fram i dialog med överlevande, anhöriga, konstnärer och civilsamhället. Att synliggöra denna historia handlar inte om att döma tidigare generationer, utan om att ta ansvar i vår tid. Ett öppet samhälle vågar minnas också det svåra. Genom att ge pojkarna vid Eolshälls pojkhem ett värdigt och tydligt monument visar Stockholm respekt för dem som drabbades och stärker kunskapen om barns rättigheter för kommande generationer. Mot denna bakgrund önskar vi att förvaltningen redovisar: 1. Förutsättningarna för att ersätta nuvarande minnesmärke för pojkarna på Eolshäll med ett nytt, mer informativt monument. --- [Stadsdelsdirektörens information 2026-04-23.pdf] • • • • • • • • •