Better Homes, Greener Neighborhoods, Easier Travel

[Styrelseärende Kompletterande ägardirektiv.pdf] Tjänsteutlåtande 2026-02-21 DATUM FÖR STYRELSEMÖTET 2026-03-17 DNR FB 2025/939 KONTAKT Michaela Andersson 08-737 20 00 kontakt@familjebostader.com Kompletterande ägardirektiv från Stockholms stadshus AB Förslag till beslut Styrelsen för AB Familjebostäder beslutar om att anta: • Stockholms stads kemikalieplan 2025–2031 • Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad • Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar • Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning • Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion, samt ta fram egna anvisningar till dessa. Ärendet Kommunfullmäktige har behandlat ärenden där man fattat beslut som är att betrakta som kompletterande ägardirektiv. Därefter har styrelsen för Stockholms Stadshus AB vid möte den 16 februari 2026 uppdragit åt koncernens bolag att anta ovanstående program m.m Chris Österlund Sara Grindemo VD Avd. Chef Kvalitet och hållbarhet Bilagor: 1. Stockholms stads kemikalieplan 2025–2031 2. Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad 3. Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar 4. Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning 5. Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion AB Familjebostäder Box 92100 120 07 Stockholm 08-737 20 00 växel 0770-814 814 kundservice kontakt@familjebostader.com www.familjebostader.com --- [Bilaga 1 - Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031.pdf] Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 Kemikalieplan 2031 2 (33) Inledning ....................................................................................................3 Implementering .........................................................................................4 Prioriterade ämnen ...................................................................................6 Åtgärder ...................................................................................................11 1. Upphandling och inköp ..........................................................11 2. Bygg- och anläggningsmaterial .............................................14 3. Stadens kemikaliehantering ...................................................21 4. Växtskyddsmedel ....................................................................24 5. Tillsyn och kontroll .................................................................25 6. Miljögiftsövervakning .............................................................27 7. Särskilt känsliga grupper .......................................................30 Kemikalieplan 2031 3 (33) Inledning Kemikalier spelar en viktig roll i samhället och i vår vardag. Vi tänker kanske främst på kemiska produkter som vi använder i många sammanhang, till exempel i läkemedel, kosmetika, tvätt- och rengöringsmedel, bekämpningsmedel och målarfärger. Kemiska ämnen ingår också i varor, såsom kläder, möbler, datorer och byggmaterial. Samtidigt som kemikalierna fyller olika funktioner och har bidragit till vårt välstånd har de också i flera fall orsakat hälso- och miljömässiga problem. Stockholms stad har ett ansvar för att motverka att användningen av kemiska ämnen påverkar Stockholmsmiljön och de människor som vistas i staden negativt. Kemikalieplanen visar hur det ska göras. I många fall kan staden genom att göra medvetna val också bidra till minskade utsläpp och exponering där varor och material produceras. Detta är Stockholm stads tredje kemikalieplan i ordningen. Planen utgår från målet Ett giftfritt Stockholm i Stockholms stads miljöprogram 2030. Det beskriver ett miljötillstånd som är önskvärt - en giftfri livsmiljö för dem som bor i staden och för den biologiska mångfalden. Detta mål knyter an till det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (se faktaruta). Nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Farligt och skadligt ”Förekomsten av ämnen i miljön som har Med farliga ämnen avses de ämnen som är klassificerade skapats i eller utvunnits av samhället ska enligt kemikalielagstiftningen som farliga för hälsa eller miljö. inte hota människors hälsa eller den (CLP-förordningen) biologiska mångfalden. Halterna av Särskilt farliga ämnen har så allvarliga egenskaper att de inte naturfrämmande ämnen är nära noll och ska användas alls. De kallas därför också för utfasningsämnen deras påverkan på människors hälsa och (Giftfri miljö-målet) ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära Med skadliga ämnen avses i den här planen alla ämnen som bakgrunds-nivåerna.” (Riksdagens är farliga för människors hälsa eller miljön oavsett om de har definition.) klassificerats eller ej. Att arbeta för att undvika skadliga ämnen kräver att man är proaktiv och går före och längre än lagstiftningen Eftersom ämnen kan finnas kvar i miljön långt efter att utsläppen har upphört finns det en fördröjning mellan att åtgärder vidtas och att målet om ett giftfritt Stockholm kan uppnås. Därför finns i miljöprogrammet även delmålet Minskad användning och spridning av skadliga ämnen. Det innebär att vi vill få bort kemikalier med Kemikalieplan 2031 4 (33) farliga egenskaper från stadens verksamheter och att de som av olika anledningar ändå används ska hanteras säkert. En sådan verksamhet, som hanterar kemikalier säkert och med urskiljning, är kemikaliesmart. Detta kräver arbetsinsatser, engagemang och resurser även inom verksamheter som kanske inte alltid tänker på att de är viktiga för att nå målet. I miljöprogrammet finns också den uttryckta ambitionen att staden specifikt ska ”skärpa sina krav och sluta köpa in varor och produkter i vilka innehållet av PFAS, ftalater, bisfenoler och svårnedbrytbara ämnen är känt samt successivt fasa ut dessa produkter”. Kemikalieplanen syftar till att konkretisera vilka åtgärder som behöver vidtas av stadens verksamheter för att nå miljöprogrammets mål. Uppdelat på sju verksamhetsområden/kapitel presenteras vad som ska göras, vilken verksamhet som är ansvarig och när åtgärderna ska vara utförda. Kemikalieplanens områden:  Upphandling och inköp  Bygg- och anläggningsmaterial  Stadens kemikaliehantering  Växtskyddsmedel  Tillsyn och kontroll  Miljögiftsövervakning  Särskilt känsliga grupper Barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder är särskilt känsliga för påverkan av kemiska ämnen (se ytterligare beskrivning i kapitel 7). Dessa gruppers vardag är därför ett prioriterat insatsområde och åtgärder som rör dem återfinns både i respektive kapitel i kemikalieplanen och i kapitlet Särskilt känsliga grupper. Implementering Kemikaliecentrum ger stöd till implementering Kemikaliefrågan är mycket komplex, det sker också en betydande utveckling av kunskapsläget och fler risker identifieras hela tiden. Kemikalieplan 2031 5 (33) Varje verksamhet är ansvarig för sitt eget miljöarbete, men alla verksamheter i staden kan inte ha den specialkompetens som behövs för att göra de bedömningar och avvägningar som krävs för dessa frågor. Staden har därför ett kemikaliecentrum, placerat på miljöförvaltningen, med uppdrag att stödja kemikaliearbetet i nämnder och bolag. Det innebär att kemikaliecentrum sprider och tillhandahåller kunskap genom att bland annat medverka i stadens olika relevanta nätverk, ger råd och vägledning vid formulerande och uppföljning av kemikaliekrav i upphandlingar, samordnar frågor om kemikalier i byggmaterial och ger stöd kring substitution av kemiska produkter. Som grund för denna vägledning görs utredningar och materialanalyser. Dessutom genomförs övervakning av människors exponering för farliga ämnen i inomhusmiljön för att följa upp och ge underlag för arbetet. På så vis förenklas kemikaliearbetet i stadens olika verksamheter. Kemikaliecentrum nås på kemikaliecentrum@stockholm.se Lednings- och uppföljningsansvar Kemikalieplanen är en konkretisering av hur staden ska jobba för att nå miljöprogrammets mål Giftfritt Stockholm, och delmålet Minskad användning och spridning av skadliga ämnen. När nämnder och bolag planerar aktiviteter för att bidra till delmålet hämtar de lämpligen dessa från åtgärder ur kemikalieplanen. Uppföljningen av hur kemikalieplanen genomförs sker i samband med uppföljningen av miljöprogrammet och bygger på redovisningarna från nämnder och bolag och de indikatorer som tas fram. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för uppföljning av miljöprogrammet och miljö- och hälsoskyddsnämnden för delmålet. För att löpande följa upp om staden blir mer kemikaliesmart och om dess miljö blir mer giftfri behövs en mångfald av mått och data. Inom de olika arbetsområden som beskrivs i planen kommer olika sätt att följa upp åtgärdernas genomslag och effekt att utvecklas. Kapitlet Miljögiftsövervakning beskriver också verktyg för att följa hur både miljöpåverkan och miljötillståndet utvecklas. Kemikaliecentrum ska göra en utvärdering av genomförandet i samband med halvtidsuppföljningen av miljöprogrammet som planeras till våren 2027 och vid behov föreslå revideringar av kemikalieplanen. Kemikalieplan 2031 6 (33) Prioriterade ämnen Urval som bygger på egenskaper I stadens kemikaliearbete behövs en tydlig grund som pekar ut och prioriterar vilka ämnen och grupper av ämnen som arbetet ska fokusera på. Det behövs också vägledande principer för hur olika prioriteringsnivåer ska användas. Identifieringen av vilka ämnen som ska undvikas kan baseras antingen på specifika oönskade ämnen eller på oönskade egenskaper hos ämnen. Staden har valt att göra ett urval som bygger på egenskapskriterier istället för att ha en specifik ämneslista. Att arbeta med egenskapskriterier förhindrar att ett visst oönskat ämne byts ut mot ett annat ämne med samma egenskaper. Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide PRIO delar in farliga ämnen i två nivåer utifrån deras egenskaper – utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen. Stockholms kemikalieplan utgår från denna indelning och använder samma begrepp. Uppdelningen bygger på två av preciseringarna av miljökvalitets- målet Giftfri miljö:  Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Ett annat sätt att uttrycka det är att de ämnena ska fasas ut.  Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Riskerna med kemiska ämnen i allmänhet ska alltså minska, och de viktigaste kallas prioriterade riskminskningsämnen. De grundläggande principerna för stadens kemikaliearbete är således att utfasningsämnen ska fasas ut från staden och att prioriterade riskminskningsämnen bara ska användas om man kan säkerställa att användningen är säker. Det gäller i första hand innehåll i varor och produkter som används i staden, men även användning i produktionen av dessa, i den mån det går att få fram sådan information och kravställa angående den. Dessa principer är särskilt viktiga i följande fall:  När känsliga befolkningsgrupper kan komma att exponeras: Detta gäller speciellt barn och ungdomar, men i den mån man kan urskilja miljöer där andra känsliga grupper Kemikalieplan 2031 7 (33) exponeras specifikt ska motsvarande prioritering gälla (till exempel allergiker och gravida).  När användningen leder till en direkt miljöbelastning: För produkter som används på ett sådant sätt att de vid användningen sprids till miljön eller avloppsnätet är det viktigt att krav avseende miljöegenskaper ställs. Exempelvis begär Stockholm Vatten och Avfall som en del av det uppströmsarbete som föreskrivs av reglerna för certifieringssystemet REVAQ in handlingsplaner från anslutna företag som använder utfasningsämnen och andra utpekade ämnen på ett sätt som innebär att de riskerar att hamna i avloppet. Utfasningsämnen Utfasningsämnen har så allvarliga egenskaper att de bör fasas ut och inte användas alls, oavsett om det finns risk för exponering i den specifika användningssituationen eller inte. Egenskaperna hos ämnen i denna grupp är desamma som i Kemikalieinspektionens PRIO-guide1 och anknyter också till EU:s kemikalielagstiftning Reach. Hit hör exempelvis cancerframkallande, reproduktionsskadliga, kraftigt allergiframkallande och mycket svårnedbrytbara ämnen. För hormonstörande ämnen håller nya EU- regler om klassificering på att implementeras. Tills dessa är fullt implementerade använder staden SIN-listan2 för att identifiera hormonstörande ämnen. Prioriterade riskminskningsämnen Prioriterade riskminskningsämnen har egenskaper som gör att de bör hanteras med försiktighet. De har bland annat samma egen- skaper som för utfasningsämnen men i lägre grad, eller inte lika säkert identifierade, exempelvis kan de vara allergiframkallande av normalgraden eller misstänkt reproduktionsskadliga. Verksamheterna behöver särskilt se över sin hantering av dessa 1 https://www.kemi.se/prioguiden/start 2 SIN-listan tas fram av Internationella kemikaliesekretariatet, ChemSec. https://sinlist.chemsec.org/ Kemikalieplan 2031 8 (33) ämnen och minimera riskerna. Verksamheten kan även överväga möjligheten till substitution även för dessa ämnen. Lokalt utpekade ämnesgrupper: PFAS, bisfenoler och ftalater samt mikroplaster Bland de utfasningsämnen som har fått mycket uppmärksamhet både i Stockholm och internationellt finns tre brett använda ämnesgrupper: PFAS, bisfenoler och ftalater. I miljöprogrammets delmål Minskad användning och spridning av skadliga ämnen pekas de ut som ämnen som ska fasas ut. Som underlag för arbetet med kemikalieplanen har miljöförvaltningen genomfört en kartläggning av vilka produkttyper i stadens sortiment som innehåller eller potentiellt innehåller dessa ämnesgrupper. Förutsättningarna för utfasning skiljer sig mellan olika produkt- typer. Information om ämnesinnehåll är olika lätt att få tag på, tillgången på alternativa produkter varierar och de praktiska och ekonomiska förutsättningarna skiljer sig avsevärt mellan att exempelvis byta ut plastgolv med ftalater jämfört med att rensa bort gamla mjuka plastleksaker. I underlagsrapporten beskrivs förutsätt- ningarna för att fasa ut ämnena för olika typer av produkter. Ytter- ligare några exempel på tillämpningar där utfasningen kommer att vara utmanande presenteras nedan. Denna rapport utgör därmed ett slags fördjupning av kemikalieplanen med avseende på dessa ämnesgrupper. PFAS PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp med över tiotusen ämnen som är extremt svåra att bryta ner och de stannar därför länge i våra kroppar och i miljön. Flera är skadliga för både människor och djur, exempelvis cancerframkallande eller reproduktionsstörande. På grund av att de är extremt svårnedbrytbara har PFAS kallats för ”forever chemicals” (eller evighetskemikalier). Eftersom de an- vänds i så många vitt skilda tillämpningar och har spridits i miljön över hela jorden skulle de även kunna kallas ”wherever chemicals”. PFAS används bland annat som impregnering mot vatten och smuts i kläder, skor och möbler, i smörjoljor och i släckskum i brand- släckare. Släckskum som ofta använts vid flygplatser och brand- Kemikalieplan 2031 9 (33) övningsplatser har ansamlats i marken varifrån det kan läcka ut till grundvatten och dricksvattentäkter. PFAS kan även finnas på bak- plåtspapper, muffinsformar och dukar samt som non-stick- beläggning i grytor, stekpannor och andra husgeråd samt i elektronik. En stor del av användningen av PFAS är i form av fluorpolymerer, exempelvis PTFE (som ibland går under varubeteckningen Teflon). Eftersom andra regler gäller för polymerer än för andra kemikalier kan det vara svårt att identifiera sådan användning genom säkerhetsdatablad osv. Ett användningsområde som relativt nyligen har identifierats som en källa till betydande PFAS-utsläpp är så kallade F-gaser som används som köldmedier i värmepumpar, kylanläggningar och liknande. På grund av dessa installationers långa livslängd kan det finnas behov av fortsatt användning av sådana gaser under en tid. Miljöförvaltningen samordna ett gemensamt arbete för de mest berörda nämnderna och bolagen för att hitta en väg mot att fasa ut dem. Bisfenoler Flera bisfenoler är hormonstörande och kan ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan. Ändå används de här ämnena inom flera områden. Bisfenoler används i stor utsträckning i termopapper, exempelvis kvitton. De används också för att tillverka plaster som ibland återfinns i kök i form av plastglas, tillbringare med mera, samt vid tillverkning av epoxilack. Sådan används på insidan av konservburkar, läskburkar och tuber av metall. Studier visar att bisfenol kan gå över från lacken till livsmedel. Bisfenol A (BPA) är identifierat som ett särskilt farligt ämne och är förbjudet i nappflaskor och barnmatsförpackningar. Det får heller inte längre finnas i KRAV-märkta livsmedelsförpackningar, i relining av tappvattenrör eller i termopapper för exempelvis kvitton. Ibland ersätts bisfenol A av andra bisfenoler, till exempel bisfenol S. De är inte reglerade på samma sätt, men studier tyder på att de Relining av avloppsrör är en användning av bisfenoler som samtidigt är ett effektivt sätt att förlänga livstiden på en byggnads avloppssystem, vilket medför en väsentlig minskning av klimatutsläpp i närtid. Det minskar även behovet av att schakta för att byta avloppsledningar i marken. Kemikalieplan 2031 10 (33) har liknande hormonstörande egenskaper som bisfenol A. Därför behövs varor som är helt fria från bisfenoler och inte bara BPA-fria. Ftalater Ftalater har varit vanliga som mjukgörare i plast och kan utgöra så mycket som hälften av materialet. De har även använts som lösningsmedel i parfymer och bekämpningsmedel. Många ftalater har visats vara hormonstörande och kunna påverka reproduktionen. Fyra är förbjudna i alla varor inom EU medan en längre lista på ftalater är förbjudna i leksaker. Några av de mest uppmärksammade är DEHP, DINP och BBP. Mjukgörarna läcker ut ur materialet och sprids till luft, damm och avlopp. De kan finnas i mjuka plastleksaker, PVC-(vinyl)golv, för- kläden, haklappar, skötbäddar, stövlar och vaxdukar. Ämnesgruppen är en av de mest spridda industrikemikalierna och ftalater kan uppmätas både i livsmedel och i bröstmjölk. Mikroplaster Mikroplaster är plast- eller gummipartiklar som är mindre än fem millimeter stora. Dessa kan spridas antingen som oaviktligt genererade mikroplaster från slitage av plastmaterial, textilfibrer och färgflagor eller från avsiktlig användning av partiklarna som sådana eller av produkter med tillsatt mikroplast. Det är svårt att kvantifiera spridningen men de viktigaste källorna i Stockholm bedöms vara vägtrafiken (slitage av däck och vägfärg), nedskräpning, byggmaterial (plastbelagda tak, väggfärg mm), tvätt av syntetiska textiler, samt konstgräsplaner och liknande aktivitetsytor. Även om mikroplaster inte är en homogen kemisk ämnesgrupp behandlas de i kemikalieplanen jämförbart med sådana: Material och varor som sprider mikroplast ska i möjligaste mån undvikas, precis som de som sprider skadliga kemiska ämnen. Och precis som för andra föroreningar sker arbetet med att ta hand om mikroplasterna efter att de spridits inom vatten- och dagvattenarbetet. Åtgärder för att minska trafiken som finns i klimathandlingsplanen kommer även att minska spridningen av mikroplaster från denna, men beskrivs inte i kemikalieplanen. Kemikalieplan 2031 11 (33) Åtgärder 1. Upphandling och inköp Åtgärd Ansvarig 1.1 Beakta kemikalieaspekter i Samtliga nämnder och risk- behovs- och bolag marknadsanalys 1.2 Ställa och följa upp Samtliga nämnder och kemikaliekrav i relevanta bolag upphandlingar och avtal 1.3 Beakta kemikalieaspekter Samtliga nämnder och under avtalstiden och vid avrop bolag Staden är en stor köpare av kemiska produkter, varor, tjänster och entreprenader där skadliga kemikalier kan förekomma. Det är därför viktigt att kemikaliekrav ställs vid upphandling för att minska mängden skadliga ämnen, både i stadens verksamheter och globalt. Genom upphandling och inköp kan utvecklingen av hållbara alternativ drivas framåt tillsammans med leverantörer och andra aktörer. Att öka resurseffektiviteten och hitta nya lösningar är också nödvändigt för att minska den totala kemikalieanvändningen och möjliggöra cirkulära flöden. Detta kan till exempel innebära att en del varor inte behövs eller att mängden varor och produkter som köps in minskar alternativt att återbrukade och återvunna material efterfrågas. Program för inköp och tillhörande tillämpningsanvisning beskriver inköpsprocessen mer detaljerat. På samarbetsytan Inköp och upphandling i Stockholms stad finns mer information om hur miljökrav ska ställas vid upphandling. Negativ påverkan på grund av kemikalier kan uppstå under hela livscykeln för varor och produkter. Det inkluderar råvaruutvinning, förädling, tillverkning, användning och sluthantering. Påverkan kan också uppstå i utförandet av tjänster, exempelvis vid klottersanering, lokalvård eller fordonsreperationer, om skadliga ämnen används. Kemikalieplan 2031 12 (33) Prioriterade inköpsområden I kapitlet Bygg- och anläggningsmaterial beskrivs upphandling och inköp kopplat till bygg- och anläggningsmaterial som är ett särskilt viktigt område. Därutöver finns ett antal inköpsområden som är prioriterade eftersom risken är stor att skadliga ämnen kan förekomma i dem. I vissa fall handlar det även om varor som används i verksamheter med särskilt känsliga grupper, se vidare i särskilt känsliga grupper. Dessa är:  fordon  förbrukningsmateriel  it-utrustning  järnhandelsvaror  klottersanering  lekmaterial inklusive idrottsleksaker  livsmedel och måltider  material i kontakt med livsmedel inklusive dricksvatten  möbler, textil och inomhusbelysning  städtjänster  tekniska hjälpmedel  tryckeritjänster  tvätt- och textilservice  yrkeskläder och skor 1.1 Beakta kemikalieaspekter i risk- behovs- och marknadsanalys Nämnder och bolag ska analysera sina behov och vad marknaden kan leverera för att identifiera relevanta kemikaliekrav och relaterade avtalsvillkor. Ansvar: Samtliga nämnder och bolag Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 1.2 Ställa och följa upp kemikaliekrav i relevanta upphandlingar och avtal Nämnder och bolag ska ställa relevanta kemikaliekrav i upphandlingar, samt utvärdera och följa upp dessa inför avtal och under avtalstiden. Upphandlingsmyndighetens Kemikalieplan 2031 13 (33) hållbarhetskriterier kan användas som utgångspunkt för de områden där sådana finns framtagna. Ansvar: Samtliga nämnder och bolag Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 1.3 Beakta kemikalieaspekter under avtalstiden och vid avrop Upphandlande nämnder och bolag ska i avtalsförvaltningen med stöd av kemikaliecentrum och i samarbete med leverantören arbeta för att fasa ut skadliga ämnen under avtalstiden. Verksamheter som köper in produkter, varor och tjänster från avtalen ska ges möjlighet att välja de alternativ som har minsta möjliga kemikalierisker. Ansvar: Samtliga nämnder och bolag Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum Kemikalieplan 2031 14 (33) 2. Bygg- och anläggningsmaterial Åtgärd Ansvarig Kemikaliekrav på bygg- och anläggningsmaterial 2.1 Ställa krav på innehåll och Byggande/anläggande nämnder och dokumentation av bygg- och bolag. Exploateringsnämnden avseende anläggningsmaterial markanvisningsavtal och överenskommelse om exploatering. Kemikaliecentrum avseende utredning om markavtal. 2.2 Ställa krav på miljökompetens Byggande/anläggande nämnder och och rutiner som understödjer bolag. Exploateringsnämnden avseende kemikaliesmarta val av bygg- och överenskommelser om exploatering. anläggningsmaterial 2.3 Följa upp stadens Byggande/anläggande nämnder och kemikaliekrav på bygg- och bolag. Kemikaliecentrum. anläggningsmaterial Exploateringsnämnden avseende markanvisningsavtal och överenskommelser om exploatering Utveckling av bygg- och anläggningsmaterial 2.4 Testa och utvärdera bygg- Byggande/ anläggande nämnder och och anläggningsmaterial bolag 2.5 Främja innovation och Kemikaliecentrum digitalisering med fokus på bygg- och anläggningsmaterial Stockholms stad är en stor beställare av bygg- och anläggningsentreprenader. På stadens mark bygger och anlägger också andra aktörer. I Sverige ses en ökning av användningen av hälsofarliga kemiska produkter inom bygg- och fastighetssektorn.3 Dessbättre har användningen av de allra värsta ämnena – cancerframkallande och hormonstörande – minskat det senaste decenniet tack vare en ökad medvetenhet i bygg- och 3 10%, baserat på en mätning gjord av Boverket med data hämtat från SCB mellan åren 2020 och 2021, cement exkluderat. Kemikalieplan 2031 15 (33) fastighetsbranschen4. Exempel på vanliga kemiska produkter inom bygg och anläggning är färg, fog, asfalt, cement och injekteringsmedel. Dessutom innehåller många bygg- och anläggningsvaror kemikalier som kan vara problematiska. Bygg- och anläggningsmaterial bidrar till spridning av kemikalier såväl till inomhusmiljön som till natur- och vattenmiljöer. Skadliga ämnen i bygg- och anläggningsmaterial och brist på dokumentation om var de finns begränsar möjligheten till återanvändning och återvinning vid renovering och rivning. 5, 6 Det är mycket kostsamt att i efterhand åtgärda och sanera material som visat sig innehålla miljö- och hälsoskadliga ämnen. Historiskt har problem med material som exempelvis PVC, PCB, asbest, isolering med freoner samt formaldehyd i byggskivor lett till stora samhällskostnader. För att minimera sådana kostnader i framtiden ska material användas som, med dagens kunskap, i möjligaste mån är fria från skadliga ämnen. Dessutom behöver det dokumenteras var materialen är inbyggda för att förenkla substitution och sanering om det behövs i framtiden. För att skydda människors hälsa och miljön behöver bygg- och anläggningsmaterial bedömas utifrån tydliga miljö- och hälsokriterier, samtidigt som exempelvis den tekniska funktionen ska bibehållas. Stadens inköp av bygg- och anläggningsmaterial sker oftast indirekt via entreprenörer och deras underentreprenörer, vilka ibland också får underlag från projekterande konsulter. Detta innebär att kraven på materialen måste ställas i flera olika led. Bevisning av att kraven uppfylls måste kunna återföras till beställande förvaltning eller bolag för att möjliggöra uppföljning. Det gäller även då staden 4 Byggvarubedömningen: Branschrapport 2024: Hormonstörande och cancerframkallande ämnen i byggvaror https://byggvarubedomningen.se/om- oss/branschrapport/ 5 Europeiska kommissionen COM (2018) 32 av den 16 januari 2018, Om genomförandet av paketet om den cirkulära ekonomin: åtgärder i gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall, s. 3–6. 6 SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial, delbetänkande av Kommittén modernare byggregler. Kemikalieplan 2031 16 (33) ställer krav i markanvisningsavtal och överenskommelser om exploatering. För att säkerställa kravställning i enlighet med stadens riktlinjer liksom uppföljning och dokumentation ska miljöbedömnings- systemet Byggvarubedömningen (BVB) användas för bedömning och loggboksdokumentation. Staden är medlem och delägare i BVB och har möjlighet att delta i utvecklingen av systemet och kriterierna. Mesta möjliga miljönytta kan uppnås genom exempelvis de för BVB unika kriterierna gällande risk för urlakning till yttre miljö och inomhusemissioner. Staden kan även genom sin paraplylicens i BVB genomföra detaljerad och relevant uppföljning på både produkt- och ämnesnivå. Kapitlet avser bygg- och anläggningsvaror och kemiska produkter (framöver används samlingsbegreppet bygg- och anläggnings- material) som används i:  Byggnader i stadens projekt och vid markanvisningsavtal, bostäder och lokaler, skolor och förskolor.  Anläggning på allmän platsmark och kvartersmark såsom väg, park, skolgård, bro, hamn, fritidsanläggning och parkering.  Anläggning som handhas av interna eller externa ledningsägare som staden tecknar avtal med, för gas, fiber, el, vatten, avfall och avlopp. Bygg- och anläggningsmaterial som används vid nybyggnad, ombyggnad, renovering och skötsel omfattas, det vill säga kraven gäller under hela byggnadens/anläggningens livscykel. Gränsdragningslistor för vilka materialgrupper som omfattas av kraven uppdateras regelbundet. Beroende på verksamhet och upphandlingsobjekt kan vissa materialgrupper vara irrelevanta och därmed uteslutas från listorna i det enskilda fallet. Ett annat skäl att inte inkludera en varugrupp kan vara försumbara kemikalierisker (skruv, sten mm). Det kan också handla om tekniskt komplicerade produkter (styrsystem, hissar mm) där det är mer funktionellt att ställa krav på särskilda provtagningar, märkningar, intyg etc Berörda nämnder och bolag är samtliga som beställer, bygger, äger eller förvaltar byggnader eller anläggningar. Här ingår exempelvis stadsdelsnämnder. Dessa kallas nedan ”Byggande/anläggande nämnder och bolag”. Kemikalieplan 2031 17 (33) Hur kraven ska tillämpas i enskilda fall preciseras av berörda nämnder och bolag i dialog med kemikaliecentrum. Det gäller även hur kraven kan användas när staden är hyresgäst hos externa fastighetsägare. Kemikaliekrav på bygg- och anläggningsmaterial 2.1 Ställa krav på innehåll och dokumentation av bygg- och anläggningsmaterial Miljöbedömningssystemet Byggvarubedömningen (BVB) ska användas av stadens byggande och anläggande nämnder och bolag. Användande av systemet gör det möjligt att byta ut problematiska material för att uppnå stadens kemikaliekrav, samt att dokumentera valda bygg- och anläggningsmaterial i loggböcker. Detta görs genom att beställande nämnd eller bolag avtalar med projektörer, entreprenörer etc, om att stadens kemikaliekrav ska följas i projektet. Likvärdiga krav som gäller i stadens projekt ska även gälla för andra aktörer som bygger och anlägger på stadens mark. Vad gäller markavtal ska förutsättningarna att inkludera kraven i dessa utredas. Följande kemikaliekrav gäller: De bygg- och anläggningsmaterial som används ska i första hand uppnå nivån ”rekommenderas” och annars nivån ”accepteras” i totalbedömningen i Byggvarubedömningen (BVB), det vill säga den sammanvägda bedömningen av systemets innehålls- och livscykelkriterier. Innehållskriterierna tar fasta på innehållet av utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen, medan livscykelkriterierna omfattar ytterligare miljöaspekter, exempelvis risk för urlakning av miljöskadliga ämnen från bygg- och anläggningsmaterial som kommer i kontakt med vatten. I vissa tillämpningar behöver ytterligare kemikaliekrav ställas:  Om risk finns att särskilt känsliga grupper (exempelvis små barn) exponeras genom urlakning eller emission från ett material ska särskild riskbedömning göras. Det gäller exempelvis vid lekplatser och PVC-golv på förskolor, och särskilt om material som inte uppnår totalbedömningen ”rekommenderas” i BVB måste användas.  Koppar och zink i kontakt med vatten ska undvikas utom i slutna system (exempelvis ett system för vattenburen Kemikalieplan 2031 18 (33) värme). Om så inte är möjligt ska materialet uppnå bedömningen ”rekommenderas” när det gäller BVB:s kriterium ”Bruksskedet/Urlakning” (ett av livcykel- kriterierna). Detta gäller även andra typer av material som kan påverka känsliga miljöer genom urlakning.  Material som kan orsaka mikroplastspridning under användningsfasen ska undvikas. Det kan exempelvis gälla konstgräsanläggningar, platsgjutet gummi, markisolering, plastbaserade tak- och fasadfärger, vägmarkeringsfärg och polymermodifierad asfalt. Rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi ska tillämpas.  I exempelvis betong, färg och fönster, tillsätts ibland nanomaterial för att uppnå en viss funktion. I loggboken ska användning av nanomaterial dokumenteras för att möjliggöra spårbarhet i framtiden. BVB ger information om innehåll av nanomaterial.  Särskilda och produktspecifika material- och kemikaliekrav ställs på material och produkter som används för att distribuera dricksvatten. Vid behov kan kemikaliecentrum ge stöd gällande kravformu- leringar utifrån dessa särskilda hänsyn i berörda upphandlingar. Ansvar: Byggande/anläggande nämnder och bolag. Exploateringsnämnden avseende markanvisningsavtal och överenskommelse om exploatering. Kemikaliecentrum avseende utredning om markavtal. Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 2.2 Ställa krav på miljökompetens och rutiner som understödjer kemikaliesmarta val av bygg- och anläggningsmaterial Upphandlade konsulter och entreprenörer ska ha erforderlig miljöstyrning och kompetens för att kunna följa stadens kemikaliekrav. Avvikelser ska godkännas av beställande förvaltning eller bolag respektive av byggaktörens representant när det gäller krav som ställts i överenskommelse om exploatering. Stadens interna riktlinjer och handböcker ska utformas så att de styr mot kemikaliekraven i detta kapitel. Ansvar: Byggande/anläggande nämnder och bolag. Exploaterings- nämnden avseende överenskommelser om exploatering. Kemikalieplan 2031 19 (33) Byggande/anläggande nämnder och bolag som äger och uppdaterar handböcker och riktlinjer där materialval beskrivs. Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 2.3 Följa upp stadens kemikaliekrav på bygg- och anläggningsmaterial Varje nämnd och bolag ska ha egna fastlagda rutiner för uppföljning av avtal med leverantörer respektive exploatörer. Kemikaliecentrum utför stickprovsanalyser av utvalda material och inom miljönämndens tillsyn på bygg- och anläggningsprojekt ingår materialval som en punkt. Ansvar: Byggande/anläggande nämnder och bolag. Kemikaliecentrum. Exploateringsnämnden avseende markanvisningsavtal och överenskommelser om exploatering. Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum Utveckling av bygg- och anläggningsmaterial 2.4 Testa och utvärdera bygg- och anläggningsmaterial Staden ska främja och delta i utveckling av material som bättre uppfyller dess kemikaliekrav exempelvis som testbädd eller genom annan aktiv medverkan i utvecklingsarbete. En regelbunden kontakt mellan olika aktörer inom och utanför staden där alternativa material kontinuerligt diskuteras är viktig för arbetet. Ansvar: Byggande/anläggande nämnder och bolag. Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 2.5 Främja innovation och digitalisering med fokus på bygg- och anläggningsmaterial Inom bygg- och anläggningssektorn används och utvecklas digitala verktyg för dokumentation och processer. Staden ska vara en aktiv part i utvecklingen för att exempelvis göra byggvarubedömningens loggboksverktyg ännu mer användbart genom integrering med andra system. Ansvar: Kemikaliecentrum Kemikalieplan 2031 20 (33) Medverkande/med stöd av: Byggande/anläggande nämnder och bolag. Kemikalieplan 2031 21 (33) 3. Stadens kemikaliehantering Åtgärd Ansvarig 3.1 Inventera, dokumentera och Alla nämnder och bolag som rapportera i Chemsoft använder märkningspliktiga kemiska produkter 3.2 Aktivt substituera kemiska Alla nämnder och bolag som produkter använder märkningspliktiga kemiska produkter 3.3 Utreda återvinning av kemiskt Kemikaliecentrum avfall En säker kemikaliehantering innefattar att förteckna kemiska produkter, hantera produkterna på säkert sätt samt att aktivt arbeta med att fasa ut skadliga ämnen. Valet av vilka kemiska produkter som köps in till staden bestäms i inköpsprocessen vilket finns närmare beskrivet under Upphandling och inköp. Kemiska produkter kan till exempel vara rengöringsprodukter som används inom lokalvården, laboratoriekemikalier, färg, lack eller lim. Att ha kunskap och kontroll när det gäller användningen av kemiska produkter och att föra en kemikalieförteckning är en del av verksamheters egenkontroll. Alla verksamheter ska enligt produktvalsprincipen undvika att använda kemiska produkter som kan medföra risker för miljö eller hälsa. Produkterna ska ersättas med alternativ som medför mindre risker, om inte väldigt särskilda skäl föreligger. Riskbedömning För farliga kemiska produkter ska verksamheterna göra en riskbedömning för den aktuella användningen och säkerställa en säker hantering. Riskbedömning av kemikalier är en del av arbetsmiljöansvaret och kan kopplas till det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Verksamheterna är som arbetsgivare ansvariga för den fysiska arbetsmiljön och har även en rapporteringsskyldighet vid allvarligare olyckor och tillbud. Verksamheterna behöver därför också ha system för uppföljning inom ramen för sitt arbetsgivaransvar eller där ett utsläpp har eller hade kunnat skada allmänheten. Kemikalieplan 2031 22 (33) Chemsoft kan användas som ett verktyg för riskbedömning om behov finns, men riskbedömningar kan också göras utanför systemet. Arbetsmiljöverket har vägledning på området om kemiska arbetsmiljörisker som kan fungera som stöd för verksamheterna. Digitalt kemikaliehanteringssystem Inom Stockholms stad används ett digitalt kemikaliehanterings- system (för närvarande Chemsoft) för märkningspliktiga kemikalier. De kemiska ämnen och blandningar som uppfyller kriterier för att klassificeras som farliga ska vara märkta när de släpps ut på marknaden. De kemikalierna benämns som märkningspliktiga. Systemet underlättar för stadens verksamheter att ha kontroll på användningen av kemiska produkter i olika delar av verksamheten. Det ger även nämnder och bolag en överblick över den egna kemikalieanvändningen. Användare kan exempelvis lägga in årsförbrukning, ta ut aktuella säkerhetsdatablad och skyddsblad samt riskbedöma enskilda kemikalier. Detta ger förutsättningar för en säker hantering av kemikalier. De kemiska produkter som främst används inom bygg- och anläggningsområdet och registreras i Byggvarubedömningen (BVB) behöver inte registreras i Chemsoft. Kemikaliecentrum sammanställer årligen den redovisade informationen om stadens kemikalieanvändning. Statistik om användningen av produkter med utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen tas fram och följs upp. Informationen visar förändringar över år och ligger till grund för löpande planering av stadens substitutionsarbete, exempelvis genom att prioritera substitution inom vissa produktgrupper eller verksamheter. Informationen presenteras på webben och intranätet. 3.1 Inventera, dokumentera och rapportera i Chemsoft Nämnder och bolag ska kontinuerligt dokumentera och årligen rapportera sin användning av märkningspliktiga kemiska produkter. Ansvar: Alla nämnder och bolag med användning av märkningspliktiga kemiska produkter eller som beställer tjänster med sådan användning Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum Kemikalieplan 2031 23 (33) 3.2 Aktivt substituera kemiska produkter Nämnder och bolag ska byta sina kemiska produkter till mindre farliga alternativ. Produkter innehållande utfasningsämnen har så allvarliga egenskaper att de ska fasas ut och inte användas alls. En särskilt prioriterad produktgrupp är laboratoriekemikalier med ämnen som har särskilt allvarliga egenskaper, speciellt om de används i skolan. En annan är produkter med PFAS, bisfenoler och ftalater, exempelvis fluorerade köldmedier. För prioriterade riskminskningsämnen ska riskhantering göras för att produkter ska hanteras säkert, alternativt kan verksamheten överväga substitution. Ansvar: Alla nämnder och bolag som använder märkningspliktiga kemiska produkter. Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum 3.3 Utreda återvinning av kemiskt avfall Kemikaliecentrum ska i samarbete med andra berörda stödfunktioner samt i dialog med stadens leverantörer utreda möjligheterna att bidra till ökad materialåtervinning av de kemikalierester som uppstår i stadens verksamheter. Ansvar: Kemikaliecentrum Medverkande/med stöd av: Servicenämnden Kemikalieplan 2031 24 (33) 4. Växtskyddsmedel Åtgärd Ansvarig 4.1 Sköta parker, Stadsdelsnämnderna, trafiknämnden, grönområden, fastigheter kyrkogårdsnämnden och alla andra och andra ytor utan byggande och anläggande nämnder användning av och bolag. växtskyddsmedel Med växtskyddsmedel avses bekämpningsmedel som används för att exempelvis skydda växter eller växtprodukter mot olika former av skadegörare, förstöra oönskade växter eller växtdelar, eller hålla tillbaka eller förhindra oönskad tillväxt av växter. Vid användning av växtskyddsmedel finns alltid en risk att medlet sprids vidare i miljön utanför det avsedda spridningsområdet. I värsta fall kan det i sin tur orsaka negativa effekter på växter eller djur som inte är avsedda att bekämpas. 4.1 Sköta parker, grönområden, fastigheter och andra ytor utan användning av växtskyddsmedel Vid skötsel av stadens markytor ska oönskad växtlighet förhindras genom i första hand förebyggande åtgärder och i andra hand mekaniska eller termiska metoder. Kemisk bekämpning ska övervägas först om det konstaterats att syftet med bekämpningen inte kan uppnås med några andra metoder. Ansvar: Stadsdelsnämnderna, trafiknämnden, kyrkogårdsnämnden och alla andra byggande och anläggande nämnder och bolag. Medverkande/med stöd av: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kemikalieplan 2031 25 (33) 5. Tillsyn och kontroll Åtgärd Ansvarig 5.1 Utföra tillsyn på kemikalier i handeln Miljö- och hälsoskyddsnämnden 5.2 Utföra tillsyn på nedströmsanvändare Miljö- och hälsoskyddsnämnden 5.3 Utföra kontroll med fokus på material i Miljö- och kontakt med livsmedel hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ha en kemikalietillsyn där lagstiftningen används på ett sådant sätt att arbetet med att få bort miljö- och hälsoskadliga ämnen drivs framåt. Detta kan uppnås inom både traditionella och tillkommande tillsynsområden, till exempel genom att i större utsträckning hänvisa till produktvalsprincipen och andra hänsynsregler. Tillsynen genomförs utifrån den rådighet som lagstiftningen ger och ska om möjligt prioritera följande: - Varor och produkter som medför att barn exponeras - Varor och produkter där många exponeras under en lång tid - Varor och produkter som medför en direkt spridning till miljön - Varor och produkter som används i stora volymer och kan medföra risk för hälsan 5.1 Utföra tillsyn på kemikalier i handeln Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i tillsynen på återförsäljare av varor samt kemiska och kosmetiska produkter kontrollera att verksamhetsutövarna följer gällande regler för innehåll, märkning och förpackning, har en god egenkontroll och skaffar sig den kunskap som krävs för att uppfylla kunskapskravet och tillämpar produktvalsprincipen. Detta kan göras genom att verksamhetsutövaren kontrollerar sina leverantörskedjor och därigenom säkerställer att varor och produkter inte innehåller förbjudna ämnen och att de är korrekt märkta. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kemikalieplan 2031 26 (33) 5.2 Utföra tillsyn på nedströmsanvändare Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska kontrollera att verksamhetsutövarna har en god egenkontroll och exempelvis tillämpar produktvalsprincipen, det vill säga inte använder farligare kemikalier än nödvändigt. Nedströmsanvändare är verksamheter som använder kemikalier och riskerar att orsaka en exponering för människor och miljö. Exempel på verksamheter är förskolor, skolor, idrottsplatser, bassängbad samt miljöfarliga verksamheter som båtklubbar, biltvättar, drivmedelsstationer, laboratorier, tandläkare, grafisk industri, verkstäder och kemiska industrier. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden 5.3 Utföra kontroll med fokus på material i kontakt med livsmedel Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska utföra kontroll av kontaktmaterialverksamheter och livsmedelsverksamheter som hanterar kontaktmaterial. Material i kontakt med livsmedel (Food contact materials, FCM) kan innehålla kemikalier som kan röra sig ur materialet och över till livsmedlen, speciellt om användningen är felaktig. Ett exempel på sådana ämnen är mjukgörande ämnen i plast. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kemikalieplan 2031 27 (33) 6. Miljögiftsövervakning Åtgärd Ansvarig Hälsorelaterad miljögiftsövervakning 6.1 Genomföra övervakning i Kemikaliecentrum inomhusmiljöer 6.2 Övervaka rå- och dricksvatten Stockholm Vatten och Avfall AB Övervakning av spridningsvägar och den yttre miljön 6.3 Genomföra miljögiftsövervakning i Miljö- och ytvatten, fisk och sediment. hälsoskyddsnämnden 6.4 Genomföra miljögiftsövervakning i Miljö- och grundvatten hälsoskyddsnämnden 6.5 Genomföra övervakning av slam och Stockholm Vatten och avloppsvatten Avfall AB Källspårning och åtgärdsuppföljning 6.6 Utföra källspårning av skadliga ämnen Miljö- och och mikroplaster i miljön hälsoskyddsnämnden Miljögiftsövervakning utgör en metod för att upprätthålla en aktualiserad bild av föroreningssituationen, följa utvecklingen och uppmärksamma nya kemikalietrender. Information från övervakningen är användbar dels för att få underlag till vilka åtgärder som behöver prioriteras, dels för att följa upp effekterna av genomförda åtgärder. Eftersom effekterna ofta är långsamma krävs långa mätserier för att kunna observera förändringar över tid. Resultaten från övervakningen kan redovisas med hjälp av indikatorer med vilka den övergripande utvecklingen kan beskrivas och kommuniceras. Detta kapitel behandlar miljögiftsövervakning i både den yttre och inre miljön. Kapitlet behandlar även källspårning samt övervakning av spridningsvägar såsom dagvatten, avloppsvatten och slam. Kemikalieplan 2031 28 (33) Hälsorelaterad miljögiftsövervakning 6.1 Genomföra övervakning i inomhusmiljöer Kemikaliecentrum ska genomföra övervakning i inomhusmiljöer med fokus på barn och andra särskilt känsliga grupper. Övervakningen syftar till att indikera och om möjligt kvantifiera exponering, samt att identifiera och följa upp åtgärder. Den ska utföras i enlighet med miljöförvaltningens övervakningsprogram för inomhusmiljö. Ansvar: Kemikaliecentrum 6.2 Övervaka rå- och dricksvatten Stockholm Vatten och Avfall ska genomföra övervakning av rå- och dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2022:12). Ansvar: Stockholm Vatten och Avfall AB Medverkande/med stöd av: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Övervakning av spridningsvägar och den yttre miljön 6.3 Genomföra miljögiftsövervakning i ytvatten, fisk och sediment. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska genomföra övervakning enligt sitt miljöövervakningsprogram för kemisk status och miljögifter i vatten. Programmet syftar till att ge kunskap om tillstånd, förändringar och orsaker. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden 6.4 Genomföra miljögiftsövervakning i grundvatten Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska genomföra miljögiftsövervakning i grundvatten. Syftet är att översiktligt undersöka grundvattenkvaliteten i staden för att bevaka vilken kemisk påverkan staden har på mark och grundvatten samt följa hur påverkan förändras över tid. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kemikalieplan 2031 29 (33) 6.5 Genomföra övervakning av slam och avloppsvatten Stockholm Vatten och Avfall ska genomföra miljögiftsövervakning i rötat avvattnat slam och avloppsvatten. Vilka ämnen som undersöks i slam och avloppsvatten styrs av reglerna för certifierings-systemet Revaq, slamdirektivet, avloppsdirektivet, prioämnesdirektivet, EPRTR-förordningen och av behov som identifieras lokalt i staden. Ansvar: Stockholm Vatten och Avfall AB Källspårning och åtgärdsuppföljning 6.6 Utföra källspårning av skadliga ämnen och mikroplaster i miljön Miljö- och hälsoskyddsnämndenska genomföra källspårning för att identifiera och kvantifiera källor till skadliga ämnen som PFAS och mikroplaster och därigenom kunna sätta in åtgärder på rätt ställen. Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Medverkande/med stöd av: Stockholm Vatten och Avfall Kemikalieplan 2031 30 (33) 7. Särskilt känsliga grupper Åtgärd Ansvarig Barn och unga 7.1 Utbilda samt genomföra och Stadsdelsnämnderna, följa upp åtgärder enligt utbildningsnämnden och vägledningarna för kemikaliesmarta SISAB förskolor, skolor och fritidshem 7.2 Ta fram vägledning för Kemikaliecentrum kemikaliesmart gymnasieskola och vuxenutbildning 7.3 Inventera anläggningsmaterial SISAB, Fastighetsnämnden och lekutrustning på och övriga berörda förskolegårdar, skolgårdar, fastighetsägare inom staden, lekplatser och parklekar trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden. 7.4 Sprida kunskap om kemikalier Kemikaliecentrum och mikroplaster till stadens ungdomar Kvinnor i barnafödande ålder 7.5 Genomföra och följa upp Alla berörda nämnder och åtgärder enligt vägledningarna för bolag hållbara arbetsplatser Barn och unga är mer känsliga för kemikalier än vad vuxna är. Det beror på att deras kroppar är under utveckling. Den utveckling som sker hela vägen från befruktat ägg till och med puberteten styrs av hormoner och främmande ämnen som liknar dessa kan störa utvecklingen. En sådan störning under en känslig utvecklingsfas kan resultera i en skada som blir kvar även när exponeringen upphör. Även hjärnan kan påverkas eftersom den inte är fullt utvecklad förrän i 20–årsåldern. Exponering för skadliga ämnen hos barn kan leda till effekter senare i livet, exempelvis fertilitetsproblem och ökad risk för vissa cancerformer. Barn äter, dricker och andas också mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt. Det gör att deras exponering blir större. Små barn har även ett annat beteende, lever nära golvet och stoppar ofta saker i Kemikalieplan 2031 31 (33) munnen, vilket gör att de får i sig föroreningar som till exempel är bundna till dammpartiklar. Tonåringar gör i stor utsträckning egna konsumtionsval och är en viktig målgrupp för information om kloka val. Dessutom är barn och unga viktiga för staden eftersom de är brukare av många av stadens verksamheter. Allra känsligast är barnet innan det föds. Kroppens funktioner utvecklas under fostertiden. Att skydda gravida kvinnor från exponering är därför minst lika viktigt som att skydda barn. Därför jobbar staden med hållbara arbetsplatser med särskilt fokus på kvinnodominerade kommunala arbetsplatser, där många kvinnor i barnafödande ålder vistas på dagarna. Flera olika typer av hälsoskadliga ämnen kan finnas i inredning och produkter som vi omger oss med i inomhusmiljön. Eftersom de flesta av oss spenderar minst 90 % av vår tid inomhus är en god inomhusmiljö viktig för oss alla, men särskilt för de känsliga grupperna som beskrivits ovan. Flera av insatserna som föreslås för kapitlets målgrupper är gemensamma och innebär bland annat att:  Rensa ut olika lösa material av PVC  Fasa ut köks- och serveringsutrustning innehållande PFAS och bisfenoler  Säkerställa god lokalvård med miljömärkta och parfymfria kemiska produkter  Välj förbrukningsartiklar utan kemikalierisker  Välj kemikaliesmarta möbler, mattor och textil Barn och unga 7.1 Utbilda samt genomföra och följa upp åtgärder enligt vägledningarna för kemikaliesmarta förskolor, skolor och fritidshem Kemikaliecentrum ska i samarbete med berörda verksamheter uppdatera vägledningarna för kemikaliesmarta förskolor respektive grundskolor och fritidshem, och tillsammans sprida dessa. Personalen ska utbildas och åtgärderna ska genomföras och följas upp. Kemikalieplan 2031 32 (33) Ansvar: Kemikaliecentrum, stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden och SISAB Medverkande/med stöd av: Förskolenämnden 7.2 Ta fram vägledning för kemikaliesmart gymnasieskola och vuxenutbildning Kemikaliecentrum och utbildningsnämnden ska ta fram en eller flera vägledningar för gymnasium och yrkesutbildningar i syfte att minska ungdomars exponering för skadliga kemikalier under utbildningen och i sitt kommande yrkesliv. Väglednin- garna ska även innehålla fler miljöaspekter. Ansvar: Kemikaliecentrum Medverkande/med stöd av: Utbildningsnämnden, arbetsmarknadsnämnden och SISAB 7.3 Inventera anläggningsmaterial och lekutrustning på förskolegårdar, skolgårdar, lekplatser och parklekar Fastighetsägare ska i samråd med förskolor och skolor med utomhusgård och med stöd av kemikaliecentrum inventera förekomsten av konstgräs och platsgjutet gummi samt material som misstänks kunna innehålla skadliga kemikalier. Inventeringen av konstgräs och platsgjutet gummi ska utgöra underlag vid ombyggnad och renovering då naturligare material bör väljas i samråd mellan fastighetsägare och verksamhet. Ansvar: SISAB, Fastighetsnämnden och övriga berörda fastighetsägare inom staden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden. Medverkande/med stöd av: Kemikaliecentrum och förskolenämnden 7.4 Sprida kunskap om kemikalier och mikroplaster till stadens ungdomar Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska sprida information till ungdomar med relevanta tips om saker att tänka på för att undvika att exponeras för farliga ämnen via saker som mat, kosmetika, elektronik och kläder mm. Kemikalieplan 2031 33 (33) Ansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Medverkande/med stöd av: Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden Kvinnor i barnafödande ålder 7.5 Genomföra och följa upp åtgärder enligt vägledningarna för hållbara arbetsplatser Stadens verksamheter ska arbeta enligt vägledningarna för hållbara arbetsplatser – vård och omsorg respektive kontor. Ansvar: Alla nämnder och bolag Medverkande/med stöd av: Miljö- och hälsoskyddsnämnden --- [Bilaga 2 - Stockholms stads naringslivspolicy och etableringsstrategi.pdf] Näringslivspolicy och etableringsstrategi Beslutat av kommunfullmäktige 2025-12-01 Innehåll Inledning ............................................................................................................................ 1 Näringslivets betydelse för Stockholm 2 Målet för stadens näringslivsarbete .......................................................................... 3 Stadens roll för Stockholms företagsklimat ............................................................. 3 Sju ramvillkor för ett gott företagsklimat ................................................................ 4 Organisation ................................................................................................................... 13 Ansvarsfördelning och styrning ................................................................................ 13 Genomförande och uppföljning av näringslivspolicyn ...................................... 14 Uppföljning av stadens företagsklimat .................................................................. 15 Bilaga: Strategi för etableringsfrämjande arbete ............................................... 16 Inledning Stockholm har med sina 800 år på nacken alltid varit en stad i rörelse. En stad som samlar ambitioner, viljor, förväntningar och nya sätt att tänka och att leva. Huvudstaden är alltid i förändring, aldrig färdig. En viktig drivkraft i staden har varit och är näringslivet. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor, ett nav för entreprenörskap och företagande och en etablerad världsstad med stark profil inom innovation och hållbarhet. Den höga livskvaliteten, befolkningstillväxten och värderingar som öppenhet, tolerans och frihet stärker stadens attraktionskraft för invånare, besökare företag och investerare. Här finns ett rikt och brett näringsliv, en god kommunal service och välfärd, ett starkt system för utbildning, forskning och innovation, ett rikt nöjesliv, idrottsliv och kulturliv, tillgång till välfungerande infrastruktur, bra bostäder och god livsmiljö. För att Stockholm fortsatt ska utvecklas och uppnå en hållbar tillväxt krävs en stark ekonomisk utveckling och hög sysselsättning. Går det bra för företagen i Stockholm skapas arbetstillfällen, välstånd och skatteintäkter till den gemensamma välfärden, vilket i sin tur är en förutsättning för att staden ska kunna fullfölja sina åtaganden gentemot stockholmarna. För att Stockholm ska behålla och stärka sin roll som en ledande tillväxtstad behövs stabila och långsiktigt goda förutsättningar för små, medelstora och stora företag. De förutsättningar som påverkar företagens möjlighet att etablera sig, växa och utvecklas benämns i stadens näringslivspolicy som ramvillkor. Det är faktorer som på olika sätt påverkar näringslivet, som staden har rådighet över att utveckla i syfte att förbättra företagsklimatet. Det som är viktigt för företagen är även till stor del viktigt för stockholmarna. Det handlar exempelvis om professionell och effektiv myndighetsutövning och service, bra framkomlighet och tillgänglighet, en attraktiv och trygg stadsmiljö, tillgång till utbildning som ger jobb, och en god livskvalitet. För Stockholms stad är det viktigt att staden lever upp till dessa ramvillkor och anpassar åtgärder för att förbättra för företagen. Näringslivpolicyn tar sin utgångspunkt i företagens förutsättningar och behov. Genom ramvillkoren framträder en bild av vad som är viktigt att prioritera och utveckla för stadens nämnder och bolagsstyrelser. Näringslivspolicyn kompletteras med en etableringsstrategi som beskriver Stockholms position, styrkor och prioriteringar som vägleder i arbetet med företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar. 1 Näringslivspolicyns syfte och omfattning Näringslivspolicyn är ett internt styrdokument för Stockholms stad och målgruppen är alla medarbetare i stadens verksamheter. Syftet med näringslivspolicyn är att skapa en förståelse för vilka grundläggande förutsättningar som har betydelse för ett gott företagsklimat. Policyn ska bidra till utvecklingen av organisation och arbetssätt samt ska vägleda verksamheter med att prioritera insatser som underlättar för företag att starta, verka och växa i Stockholm. Näringslivspolicyn tydliggör nämnders och bolagsstyrelsers ansvar och roller liksom behoven av samverkan för att främja ett gott företagsklimat. Utöver att vägleda stadens nämnder och bolagsstyrelser i det dagliga arbetet utgör näringslivspolicyn en grund för långsiktiga beslut och prioriteringar. Som en bilaga till näringslivspolicyn finns stadens etableringsstrategi för stadens etableringsfrämjande arbete. Näringslivets betydelse för Stockholm Stockholmsregionens näringsliv är centralt för hela Sveriges företagande och hållbara tillväxt. Stockholms stad utgör kärnan genom det täta utbudet av huvudkontor, kunskapsintensiva och högproduktiva företag liksom en bredd av små och medelstora företag och är en gravitationskraft som håller samman regionens arbetsmarknad. Det går idag inte att separera Stockholm från dess kranskommuner. Staden har vuxit samman med de närmaste kommunerna och med ett antal pendlingskommuner från Trosa i söder till Tierp i norr finns omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning. Förtätning och utvecklad infrastruktur gör det möjligt för fler människor att ta del av arbetsmarknadens utbud och regionens produktivitet stiger. Stockholm är en stad präglad av företagsamhet med ett starkt näringsliv och står sig väl i den internationella konkurrensen som attraktiv och företagsvänlig storstad. Näringslivet är diversifierat och består av en mångfald av branscher där drygt 80 procent av Sveriges samtliga näringsgrenar finns representerade. I Stockholm är den privata sektorn störst. Den största näringsgrenen är företagstjänster där till exempel juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ingår. Därefter följer handel, tillverkning, finansiell verksamhet samt information och kommunikation. Totalt finns cirka 92 000 arbetsställen i staden. De flesta företag är små, cirka 41 procent har 1–4 anställda. Ett 40-tal företag har över 1 000 anställda och står för en fjärdedel av jobben i Stockholm. Majoriteten av alla företag i Sverige, liksom i Stockholm, är små och medelstora företag med färre än 250 anställda. Småföretagen är en viktig motor för tillväxt i staden, inte minst då det är inom de befintliga små och medelstora företagen i Stockholm som potentialen för nya jobb är som störst. 2 De stora kunskaps- och teknikintensiva företagen och internationella huvudkontoren har tillsammans med det stora antalet startupföretag en väsentlig roll för Stockholms globala position som innovativ storstadsregion. Huvudkontoren är en viktig faktor i den växande exportekonomin som utvecklats i Stockholmsregionen. Här växer bland annat specialiserade tjänster inom exempelvis life-science, IT och tech fram. Näringslivet är en partner och möjliggörare för att möta flera av Stockholms stads ambitioner och utmaningar. Företagen bidrar som leverantör, utförare eller anordnare av vissa kommunala verksamheter, som byggaktör för bostäder, arbetsplatser och infrastruktur och som en innovationskraft för att möta Stockholms stads ambitioner inom exempelvis miljö- och klimatområdet. Näringslivet spelar också en viktig roll i stadsutvecklingsprocesser och bidrar genom sin närvaro och verksamhet till att göra staden levande och attraktiv och till att öka tryggheten i hela staden. Genom skatteintäkterna från företag och människor i arbete kan staden möta behoven i välfärden och göra de investeringar som krävs för att fortsätta bygga en växande och hållbar stad. Företag spelar även en central roll i Sveriges beredskap, då många samhällsviktiga funktioner drivs av privata aktörer. Ett väl fungerande näringsliv är avgörande för att staten ska kunna upprätthålla försörjningsberedskapen vid kriser och krig. Målet för stadens näringslivsarbete Stockholm ska vara Europas ledande stad för tillväxt och innovation med ett internationellt konkurrenskraftigt företagsklimat. Staden ska underlätta för företag att starta, verka och växa och har en god dialog, samt ett serviceinriktat och förtroendefullt bemötande gentemot företagen. Stadens näringslivsarbete ska vara ett strategiskt och operativt verktyg för att Stockholms stad ska ha ett långsiktigt stabilt och starkt företagsklimat och möjliggöra att vara en attraktiv plats för företag och att den tillväxtkraft som finns i staden ska tas tillvara och förstärkas. Nya företag ska startas, fler företag ska vilja etablera sig här och företag som redan finns i staden ska vilja stanna kvar och växa. Staden ska klara av att möta företagen i deras frågor och lösa det som staden kan och bör lösa. Företagen ska uppleva att Stockholm har ett företagsklimat som möter och speglar hela näringslivets bredd och behov och som främjar olika former av näringslivsverksamhet. Ett företagsklimat ska vara anpassat till Stockholms unika förutsättningar och behov liksom till stadens position i Sverige och internationellt. Näringslivet ska uppleva att de är en viktig partner till staden och bidrar till att utveckla staden, göra den levande och attraktiv och att de bidrar till att möta flera av stadens utmaningar. Stadens roll för Stockholms företagsklimat Att skapa förutsättningar för näringslivet är ett kontinuerligt utvecklingsarbete där förändringar i omvärlden genererar behov av att bibehålla, utveckla och förstärka insatser och 3 åtaganden. Staden anpassar och förbättrar kontinuerligt sina strategier och arbetssätt för att möta nya utmaningar och möjligheter. Stockholms stads näringslivsarbete utgår ifrån företagens behov, stadens grundläggande styrning, såsom den kommunala lagstiftningen och kompetensen, samt stadens vision, översiktsplan och Agenda 2030. Stadens budget fastställer uppdrag, prioriteringar och ekonomiska förutsättningar. Arbetet påverkas även av stadsövergripande styrdokument inom kvalitet, miljö och klimat, inköp, personal, infrastruktur och stadsutveckling, kultur och evenemang, kommunikation, samt trygghet och säkerhet. Det gäller även styrdokument på regional nivå som exempelvis Regional utvecklingsplan för Stockholm, RUFS 2050. Stockholms företagsklimat är också sammanflätat med faktorer som exempelvis rådande konjunkturläge, omvärldsfaktorer samt beslut på regional, nationell och internationell nivå från myndigheter och politisk nivå. Genom att delta och påverka inom internationella och nationella samverkansytor kan staden påverka förutsättningarna för företagsklimatet. Sju ramvillkor för ett gott företagsklimat De övergripande strukturer som påverkar företagens möjlighet att etablera sig, växa, utveckla och anpassa sig till förändrade förutsättningar benämns i stadens näringslivspolicy som ramvillkor. Stockholms stad pekar ut sju ramvillkor, som påverkar näringslivet och som alla kan utvecklas i syfte att förbättra företagsklimatet. De tar hänsyn till stadens rådighet och de uppdrag som ligger inom stadens nämnder och bolagsstyrelser, samt Stockholms position i Sverige och internationellt. Syftet är att integrera företagens behov i stadens näringslivsfrämjande arbete. Näringslivspolicyns sju ramvillkor är: 1.Effektiv myndighetsutövning och god företagsservice 2.Tillgång till efterfrågad kompetens 3.Trygg och attraktiv stadsmiljö 4.God infrastruktur, bra framkomlighet och internationell tillgänglighet 5.Innovationsklimat som främjar hållbarhet 6.God livskvalitet 7.Internationell positionering och marknadsföring Nedan beskrivs ramvillkoren utifrån målbild, åtgärder, organisation och ansvar. Målbilderna tydliggör den övergripande riktningen för stadens arbete och inom varje ramvillkor pekas ett antal förbättrings- och samverkansåtgärder ut för att nämnder och bolagsstyrelser tillsammans ska uppnå och bibehålla den önskade målbilden. Övergripande organisationsbeskrivningar återfinns avslutningsvis. 4 1. Effektiv myndighetsutövning och god företagsservice Ett framgångsrikt näringslivsfrämjande arbete kräver god service och ett lösningsorienterat arbetssätt som genomsyrar alla nämnder och bolagsstyrelser. Stadens förmåga att erbjuda effektiv myndighetsutövning och god service till företagen spelar en stor roll i hur företagsklimatet uppfattas. Det handlar om hur företagen upplever stadens service, hur staden samverkar och tar helhetsansvar för företagens tillstånds- och tillsynsärenden, hur tydliga staden är i sin information och kommunikation samt hur enkelt det är att delta i stadens upphandlingar. Samtliga nämnder och bolag möter någon gång näringslivet antingen som myndighetsutövare, servicegivare, avtalspart eller samarbetspartner. Det innebär att alla har ett ansvar för att stadens åtagande om god företagsservice fullgörs. Därför behövs en förståelse för företagens vardag och lyhördhet inför företagens behov. Myndighetsutövning spelar en avgörande roll i att motverka illegal ekonomi och organiserad brottslighet. Stadens arbete med tillståndsgivning och tillsyn är ett av de mest effektiva verktygen för att motverka osund konkurrens och säkerställa lika villkor och förutsättningar för företagen. Efter upphandling och vid inköp ska staden endast anlita seriösa leverantörer och bedriva ett systematiskt arbete för att motverka välfärdsbrott. Genom riskbedömningar, kravställning och uppföljning ska oseriösa aktörer stängas ute. Detta stärker stadens attraktivitet och företagsklimat. Målbild I Stockholm är det enkelt att starta och driva företag. Stadens företagsservice hjälper företagare att snabbt få svar på sin fråga eller hitta rätt kontaktväg och instans i staden. Stadens verksamheter erbjuder god service, effektiv, rättssäker och snabb handläggning i all 5 kontakt med företag och entreprenörer. Företagen tycker att det är lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Staden förstår och förhåller sig till företagens behov och perspektiv, och har kunskap om stadens möjligheter att underlätta företagens vardag. Stadens digitala tjänster är enkla och tydliga, informationen är lättillgänglig och upphandlingsprocesserna är effektiva och ställer relevanta krav. Staden främjar ett gott företagsklimat genom att förebygga och motverka organiserad brottslighet och otrygghet. Genom ett samordnat tillstånds- och tillsynsarbete bidrar staden till att företag kan verka under sund konkurrens, i ett tryggt system och under lika villkor. För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • säkerställa att medarbetare har god kunskap om företagens vardag och att insikt om företagens villkor, behov och betydelse är en naturlig del av stadens arbete • erbjuda lättillgänglig och lättbegriplig företagsservice och information om stadens tillstånd, regler och tillsyn för att säkerställa god service samt effektiv, rättssäker och snabb handläggning i all kontakt med företag och entreprenörer • tillhandahålla tydliga kontaktvägar in i staden och samverka internt för att underlätta för företag som vill etablera eller omlokalisera sig i Stockholm • höja kunskapsnivån om välfärdsbrottslighet och systemhotande brottslighet samt arbeta med insatser som förebygger och motverkar brott • samordna tillsyns- och tillståndsprocesser inom stadens myndighetsutövning för att effektivisera och underlätta för företagen och främja sund konkurrens • utveckla digitala kontaktvägar och e-tjänster för att effektivisera handläggning av tillståndsärenden och erbjuda en sammanhållen service till företagen • möjliggöra att en mångfald av företag ser staden som en attraktiv affärspartner och väljer att delta i stadens upphandlingar Organisation Miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden ansvarar för stadens tillstånds- och tillsynsarbete. Dessa nämnder säkerställer att lagar och regler följs inom områden så som livsmedelssäkerhet, hygienverksamhet, framkomlighet, serveringstillstånd och bygglov. Förskolenämnden är tillsynsmyndighet för fristående förskola och pedagogisk omsorg. Stadens myndighetsutövning är avgörande för ett gott företagsklimat där företag kan verka under sund konkurrens, i ett tryggt system och under lika villkor. Myndighetsutövande nämnder ansvarar för att tillhandahålla tillgänglig information och e-tjänster kopplade till tillstånd och tillsyn. I staden är det miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden som i samverkan med Stockholm Business Region och kommunstyrelsen vidareutvecklar stadens myndighetsutövning. Detta sker bland annat genom att årligen mäta nöjd kund index (myndighetsutövning) och nöjd upphandlings index (upphandling). Stockholm Business Region (SBR) leder ett regionalt samarbete inom Stockholm Business Alliance (SBA). Inom SBA bedrivs verksamhet med syfte att attrahera utländska investeringar till regionen, marknadsföra regionen internationellt och förbättra näringslivsservicen vid kommunernas myndighetsutövning. 6 Samtliga nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att lotsa företag till rätt instans, eller till stadens företagsservice, för vidare hjälp i företagens kontakter med staden. Servicenämnden svarar på frågor som kommer in via företagsservice och ger kostnadsfri och behovsanpassad rådgivning i frågor som rör exempelvis tillstånd, nyföretagande och upphandling. 2. Tillgång till efterfrågad kompetens En fungerande kompetensförsörjning bidrar till ökad välfärd och en socialt hållbar stad. Tillgången till arbetskraft med relevant kompetens är en viktig förutsättning för företagens tillväxt och utveckling och behovet av kvalificerad arbetskraft är inom vissa branscher stort. Staden stärker det lokala utbudet av kompetens genom sitt utbildningsutbud. En nära, kontinuerlig och omfattande dialog med branscher och enskilda företag är centralt för att staden ska kunna bidra med rätt utbildningsmöjligheter. Staden bidrar också till företagens kompetensförsörjning genom att attrahera internationella talanger. Målbild I Stockholm har näringslivet god tillgång till den kompetens de behöver. Utbudet av utbildningar och insatser speglar näringslivets behov. Här finns en utbildnings- och forskningsmiljö, som attraherar spetskompetens och främjar innovationer, entreprenörskap och förnyelse inom befintligt näringsliv. Det gör att både företag och kompetens söker sig till och stannar i Stockholm som står sig starkt i den hårda konkurrensen om talanger. Stockholms arbetsmarknad präglas av inkludering och mångfald, där alla människor, oavsett bakgrund och förmåga, ges möjlighet att bidra till samhället genom att arbeta. Här finns möjlighet att byta yrkesinriktning och skola om sig under sitt yrkesliv. Här finns framtidens kompetens, den som krävs för att möta utmaningar till följd av exempelvis klimatförändringar, digitalisering och demografiska förändringar. För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • stärka samverkan med näringslivet och andra relevanta aktörer för att matcha tillgången på utbildningar med behovet av kompetens • samverka med arbetsgivare och branschorganisationer för att säkerställa attraktionskraft för stadens vuxenutbildningar • stärka samverkan mellan berörda nämnder och bolag för att inkludera kompetensförsörjningsfrågorna i stadens arbete med större företagsetableringar • verka och underlätta för internationell kompetensförsörjning och talangattraktion utifrån näringslivets behov • stärka samverkan med universitet och högskolor för att stärka Stockholms position som universitetsstad Organisation Arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region är centrala aktörer inom kompetensförsörjning. Arbetsmarknadsnämnden arbetar för att matcha företagens kompetensbehov och utbildningar samt för att främja social hållbarhet. Arbetsmarknadsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning: sfi, komvux och 7 yrkeshögskola. Utbildningsnämnden bidrar med yrkesprogram som adresserar bristyrken och främjar ett entreprenöriellt lärande samt innovation och forskning. Stockholm Business Region arbetar för att attrahera talanger till Stockholm. 3. Trygg och attraktiv stadsmiljö Det är viktigt att skapa förutsättningar för en levande stadsmiljö som lockar både stockholmare och besökare och som möter företagens olika behov. Trygg och attraktiv stadsmiljö handlar om den fysiska miljön och företagens möjligheter att verka i en tilltalande och ändamålsenlig stadsmiljö under trygga förhållanden. Det är en förutsättning att alla företagare, oavsett var i staden de verkar, ges möjlighet att bedriva sin verksamhet på ett tryggt och säkert sätt. Grundläggande är att renhållning, tillgänglighet, snöröjning, och skyltning fungerar väl, att problem åtgärdas snabbt samt att gator, platser och torg upplevs trygga, attraktiva och levande. En attraktiv stadsmiljö är ett resultat av ett samskapande där staden har en roll och där olika företag och andra aktörer skapar innehåll och liv i platser som kan utvecklas över tid. Det välfungerande kollektivtrafiksystemet och hållbara pendlingsalternativ som gångtrafik, cykeltrafik och kollektivtrafik gör staden enkel att uppleva och bidrar till en mer attraktiv, tillgänglig, klimatsmart och dynamisk stad för både företag och besökare. Målbild I Stockholm finns trygga och attraktiva lägen och miljöer för olika typer av företag i alla delar av staden. Staden främjar aktiviteter som stärker trygghet och stimulerar flödet av människor. Företagens närområden karaktäriseras av värden som underlättar för dem att attrahera både kunder och kompetens, så som levande stadsmiljö, trygga och säkra platser, och god framkomlighet för varutransporter. Det finns väl fungerande kollektivtrafik och hållbara pendlingsalternativ som gångtrafik och cykeltrafik samt närhet till grönska. Här samverkar staden med polis, näringsliv och civilsamhället för att förebygga och minska brott och skapa trygga, tillgängliga och attraktiva stadsmiljöer. För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • stärka arbetet med platssamverkan och skapa långsiktigt samarbete med näringslivet i trygghetsskapande, brottsförebyggande och trivselskapande åtgärder • stärka arbetet med platsutveckling för att bidra till en attraktiv stadsmiljö för näringslivet i stadsdelsområdena • stärka företagarperspektivet i stadens strategiska trygghetsarbete • integrera näringslivets betydelse och behov i plan- och stadsutvecklingsprocesserna genom dialog med företagen och näringslivskonsekvensanalyser • säkerställa tillgången till renodlade verksamhetsområden och deras betydelse för logistik, servicefunktioner och strategisk försörjningsförmåga • stärka hållbara pendlingsalternativ • göra platser levande genom att främja och attrahera etableringar av företag, kulturell verksamhet och evenemang till prioriterade områden • främja god tillgång till lokaler till villkor som möjliggör etablering och utveckling för en bredd av verksamheter och kulturella och kreativa branscher 8 Organisation Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden är centrala för utvecklingen av stadens fysiska miljö. Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden ansvarar för att skapa attraktiva lägen för företag genom stadsutveckling och fysisk planering, medan fastighetsnämnden och stadens mark- och fastighetsägande bolag erbjuder de faktiska lokalerna. Trafiknämnden bidrar genom att ansvara för stadens gator, torg och vissa kajer. Deras arbete är avgörande för att staden ska kunna erbjuda attraktiva och trygga offentliga rum och en välfungerande närmiljö som underlättar för boende, besökare och företag. Flera av stadens verksamheter bidrar till att möjliggöra för etableringar och evenemang som ökar platsers attraktivitet, däribland kulturnämnden, Stockholm Business Region och tillståndsgivande nämnder. Samtliga nämnder har ett ansvar för stadens trygghetsarbete. Stadsdelsnämnderna har en viktig roll för det lokala näringslivet genom att fungera som en brygga mellan företag och staden. De arbetar också med platssamverkan och samordnar det lokala trygghetsarbetet i samverkan med andra nämnder, polisen och företag, vilket bidrar till att öka attraktionskraften i olika områden. 4. God infrastruktur, bra framkomlighet och internationell tillgänglighet Internationell tillgänglighet, välfungerande infrastruktur och god framkomlighet är en grundläggande förutsättning för hållbar tillväxt och besöksnäring i Stockholm. Att kunna ta sig till och från Stockholm från andra delar av världen, liksom att framkomligheten för både människor och varuleveranser är god inom staden är avgörande faktorer, som tillsammans med en hållbar energiförsörjning stärker attraktionskraften för internationella företag och huvudkontor att etablera sig i Stockholm. Stadens rådighet inom området är delvis begränsad, vilket gör att samverkan med aktörer på regional, nationell och internationell nivå är väsentlig. Målbild Stockholm har god internationell tillgänglighet, kapacitetsstark, robust och hållbar infrastruktur och framkomligheten i staden matchar företagens behov. Det är lätt att ta sig till och från Stockholm på ett hållbart sätt, och inom staden kan både människor, tjänster och varor förflyttas smidigt med god framkomlighet dygnet runt. Staden är öppen för innovativa transportlösningar och energilösningar för att utveckla Stockholm som en attraktiv stad med en tydlig miljö- och klimatprofil. 9 För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • säkerställa näringslivets framkomlighetsbehov i planeringen och kommunikationen av förändringar i trafikmiljön och det offentliga rummet • främja innovativa och effektiva lösningar för arbetsresor och tjänste- och varuleveranser • arbeta för en god internationell tillgänglighet som stärker attraktionskraften att locka företag, besökare och huvudkontor till Stockholmsregionen • utveckla och stärka samarbeten med andra relevanta aktörer för att främja hållbart resande inom flera trafikslag • arbeta för ökad elektrifiering och utbyggnad av laddinfrastruktur • förbättra gång, cykel och kollektivtrafikens attraktivitet och tillförlitlighet genom upprustning, förnyelse och effektivisering • verka för goda sjöförbindelser samt järnvägsförbindelser med övriga nordiska länder och mot kontinenten • utveckla och stärka hamnens roll för försörjning, handel och besöksnäring • säkerställa att stadens infrastruktur, såsom energiförsörjning, IT, dricksvattenförsörjning, avloppshantering och avfallshantering fortsatt underhålls, förnyas och utvecklas Organisation Det är flera nämnder och bolagsstyrelser som ansvarar för att förbättra framkomligheten till och inom staden. Exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden samt Stockholms Stads Parkering AB, Stockholm Hamn AB och Stockholm Business Region är viktiga aktörer för att utveckla Stockholms transportsystem och tillgänglighet. Trafiknämnden har även ett fokus på elektrifiering av transportsektorn i samarbete med både offentliga och privata aktörer. 5. Innovationsklimat som främjar hållbarhet För att Stockholm ska kunna växa hållbart krävs innovation och nytänkande. Staden spelar en central roll i att främja ett starkt innovationsklimat både som stödjare, ekosystembyggare och skapande av mötesplatser för talanger och idéer. Både stadens och näringslivets ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhet är beroende av en stark innovationskapacitet. Genom nya arbetssätt och samarbeten mellan olika aktörer som näringsliv, akademi och offentlig sektor främjas innovation. Internationella samarbeten stärker stadens och näringslivets position i den globala konkurrensen. Stockholms digitala infrastruktur, universitet, innovationshubbar samt förmåga att attrahera talanger och kapital bidrar till stadens dynamiska startupscen. Stockholms stads ambitiösa miljö- och klimatarbete är en viktig utgångspunkt för stadens innovationsarbete och en grogrund för framtidens företag. 10 Målbild I Stockholm finns ett av världens bästa ekosystem för kunskapsintensiva företag, med tillgång till universitet och inkubatorer, kapital, kompetens och mötesplatser. Stockholms öppenhet för nya idéer är en konkurrensfördel som bidrar till ett starkt innovationsklimat. Staden skapar förutsättningar för näringslivet att utveckla innovativa och hållbara lösningar och affärsidéer. Staden arbetar tillsammans med akademin för att framgångsrika företagskluster stärks, utvecklas och skapas där företag och näringslivsaktörer samverkar och utbyter erfarenheter för att förbättra sina förutsättningar att utvecklas och nå framgång. Den digitala infrastrukturen förstärker Stockholms position som en ledande innovationsregion. Stadens upphandlingar är innovationsdrivande, vilket stärker Stockholms attraktionskraft för företag och investeringar. För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • främja samverkan inom innovationsekosystemet mellan offentliga aktörer, näringsliv, akademi och civilsamhälle för att underlätta för entreprenörskap och innovation. • utveckla och stärka stadens innovationskluster med stark attraktionskraft för företag inom tech, life science, finans, företagstjänster, miljöteknik, besöksnäring och kulturella och kreativa branscher • säkerställa att stadens upphandlingar främjar innovationer och utveckling och införande av nyskapande och bärkraftiga lösningar • skapa en innovativ och smart stad genom ett fortsatt aktivt digitaliseringsarbete • utbilda och attrahera kompetens som kan bidra till företagens behov av arbetskraft i den gröna omställningen Organisation Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har ansvaret att bidra till ett starkt innovationsklimat utifrån stadens styrdokument och genom upphandling. Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att främja delning av öppna data när så är möjligt både inom staden och med externa aktörer i form av öppna data som möjliggörare av innovationer. Stokab tillhandahåller den digitala infrastrukturen som är nödvändig för att företag ska kunna utveckla nya tekniker och tjänster. Stadens innovationsförmåga är beroende av ett nära samarbete med andra aktörer inom offentlig sektor, näringsliv och akademi. Staden arbetar med att utveckla samarbetet med akademin och har partnerskapsavtal med bland annat Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm Business Region främjar investeringar och etableringar inom prioriterade innovationsdrivna och kunskapsintensiva branscher såsom tech, life science och företag inom grön omställning. 6. God livskvalitet Stockholm behöver säkerställa en god livskvalitet för stockholmarna och för de som överväger att flytta hit. En god livskvalitet skapar också förutsättningar för att attrahera besökare och kompetens. Tillgång till väl fungerande kommunal service och allmän välfärd utgör viktiga delar av en god livskvalitet, liksom god tillgång till efterfrågade bostäder, ett attraktivt serviceutbud, arbetstillfällen, kultur och nöjesliv. Grönområden, ren luft och närhet till svalka och badbart vatten är också avgörande. Att fortsätta bygga staden med bostäder, 11 företag och service utifrån invånarnas behov är avgörande för en god livskvalitet och attraktiv plats för näringslivet. Målbild Stockholms stad garanterar invånarna en hög kvalitet på välfärden, tillgång på efterfrågade bostäder och erbjuder en god livskvalitet. Här kan människor enkelt leva hållbart och näringslivet ges förutsättningar att lösa globala utmaningar och driva hållbara företag. Alla stockholmare har tillgång till en trygg stad full av liv med bostäder, företag, service och kultur. Det finns närhet till grönska, natur, vatten och svalka i alla delar av staden. Evenemang av många olika slag skapar gemenskap och härliga möten mellan människor som upplever något tillsammans. För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • säkerställa hög takt i bostadsbyggandet för ett varierat bostadsutbud med attraktiva efterfrågade och ändamålsenliga bostäder som motsvarar olika behov och efterfrågan i hela Stockholm • samverka med näringslivet och akademi för att möta utmaningar som följer av klimatförändringar och för att nå stadens miljö- och klimatmål • upprätthålla god kvalitet i kommunal kärnverksamhet och viktiga välfärdsuppdrag som exempelvis skola, förskola och äldreomsorg • säkerställa lokaler för konstnärlig produktion och kulturetableringar • underlätta för arrangemang och evenemang samt bidra till en kultur-och nöjeslivsvänlig stad • förstärka trygghetsarbetet genom att fortsätta involvera det lokala näringslivet i platssamverkan, trygghetsinvesteringar och trygghetsskapande insatser Organisation Flera nämnder och bolagsstyrelser har ansvaret att bidra till en god livskvalitet i arbetet med att utveckla områden för bostäder, arbetsplatser, service, kultur, motion och rekreation, evenemang, en frisk och hälsosam miljö samt grönområden. I detta arbete är stadsdelsnämnderna centrala i nära samverkan med exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, idrottsnämnden och kulturnämnden. För att skapa en hållbar och hälsosam miljö i Stockholm samarbetar miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stockholm Exergi och Stockholm Vatten och Avfall för att säkerställa ren luft, rent vatten, energiåtervinning och avfallshantering, vilket bidrar till både ekologisk och social hållbarhet och till den goda livskvaliteten. 7. Internationell positionering och marknadsföring Stockholms nationella och internationella konkurrenskraft handlar om förmågan att behålla och attrahera nya invånare, besökare, kompetens, investeringar och etableringar. Stockholm har goda förutsättningar att konkurrera med andra storstadsregioner i Europa och världen. Att 12 stärka bilden av Stockholm är viktigt för att öka kännedomen om och befästa Stockholm som internationell världsstad. Stockholm utmärker sig, bland annat med sin öppenhet, tolerans och frihet, livskvalitet, innovation, kulturutbud och hållbarhet. Stockholms konkurrensfördelar tillsammans med positioneringen av staden är avgörande för en hög nationell och internationell konkurrenskraft. Målbild Stockholm är en attraktiv och internationellt välkänd stad som lockar investeringar, företag, talanger och besökare. Människor flyttar hit för att ta del av stadens höga livskvalitet och de möjligheter som finns för ett hållbart liv och företagande. Stadens öppenhet för nya idéer är en tydlig konkurrensfördel och bidrar till att Stockholm fungerar som en internationell hub för stora företag, huvudkontor och innovation. Här främjas möten mellan olika kompetenser för skapande, nytänkande och lösningar på globala utmaningar. Stockholm erbjuder välutvecklade nätverk för samarbete mellan näringsliv, akademi och stad. Stockholms starka position som innovativ och kreativ stad återspeglas i en positiv internationell bild och en hög global kännedom. För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser: • säkerställa en öppen, välkomnande företagskultur genom effektiv myndighetsutövning och förståelse för företagandets villkor i stadsplanering, utbildning och upphandling. • positionera Stockholm tillsammans med näringsliv och andra aktörer samt fortsätta marknadsföra och öka kännedomen om Stockholms unika styrkor, nationellt och internationellt • utveckla nätverk för samarbete mellan näringsliv, akademi och stad • öka och nyttja kraften i regional samverkan för att kunna stärka konkurrenskraften och säkra långsiktig hållbar tillväxt • attrahera stora internationella och nationella evenemang, möten och kongresser i samarbete med näringslivet Organisation Positioneringen av Stockholm engagerar flera nämnder inom staden. Stockholm Business Region ansvarar för att utveckla och marknadsföra Stockholm som etablerings- och besöksdestination internationellt och nationellt. Kommunstyrelsen samverkar med nämnder och bolagsstyrelser kring stora evenemang för att bidra till stadens utbud av upplevelser och skapa mervärden för stockholmare och lokalt näringsliv. SGA Fastigheter ansvarar för att ha internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga arenor som attraherar evenemang till Stockholm. Ansvarsfördelning och styrning Stadens näringslivsarbete innebär att skapa goda förutsättningar för företag att starta, verka och växa i Stockholm. Det utförs inom ramen för nämnders och bolagsstyrelsers uppdrag. 13 Alla nämnder och bolag möter någon gång näringslivet antingen som myndighetsutövare, servicegivare, samarbetspartner eller avtalspart. Stadens nämnder och bolagsstyrelser har därför ett gemensamt ansvar i förverkligandet av stadens näringslivspolicy. Näringslivspolicyn definierar inriktning och på en övergripande nivå ansvarsområden för stadens näringslivsarbete. Policyn tydliggör hur samordning och samverkan ska ske för att stadens nämnder och bolagsstyrelser gemensamt ska bidra till ett gott företagsklimat i Stockholm. Kommunstyrelsen har en central roll i att på strategisk nivå styra, samordna och följa upp stadens näringslivsarbete och de utpekade ramvillkoren i näringslivspolicyn. Stockholm Business Region har som stadens näringslivsbolag en viktig roll att i nära samarbete med kommunstyrelsen bidra till nämnders och bolags näringslivsarbete. Kommunstyrelsen ansvarar tillsammans med Stockholm Business Region för implementeringen och förankring av näringslivspolicyn och stöttar nämnder och bolagsstyrelser i deras arbete. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har en viktig uppgift i att säkerställa att deras arbetssätt genomsyras av ett näringslivsperspektiv samt att utifrån sina uppdrag och åtaganden möta kommunstyrelsen och Stockholm Business Region i näringslivsfrågor som berör deras verksamhet. Genomförande och uppföljning av näringslivspolicyn Näringslivspolicyn är ett stadsövergripande styrdokument som beslutas av kommunfullmäktige och förvaltas av stadsledningskontoret. Vid behov genomförs och beslutas om uppdateringar av policyn i samband med stadens årliga budget. Utvecklingen av näringslivsarbetet konkretiseras i nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner utifrån den riktning som näringslivspolicyn pekar ut. Där det finns behov av extra samordningsinsatser tas särskilda handlingsplaner fram av nämnder och bolagsstyrelser i samverkan med varandra och med kommunstyrelsen. Näringslivspolicyn kommer att implementeras i stadens verksamheter genom utbildningsinsatser med fokus på att vidareutveckla en tillgänglig, stödjande och lösningsorienterad organisation som har näringslivets perspektiv, behov och upplevda verklighet i all relevant verksamhet. Uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas arbete sker i den ordinarie styrningen och uppföljningen, och utifrån dessa sammanställer kommunstyrelsen en årlig stadsövergripande rapport av stadens näringslivsfrämjande arbete. 14 Uppföljning av stadens företagsklimat För att följa hur företagen uppfattar Stockholms företagsklimat, vilka utvecklingsområden och framgångsfaktorer som staden har, så utvärderas de olika ramvillkoren genom relevanta rapporter, rankningar och undersökningar. Stadens service mäts exempelvis genom undersökningen servicemätningen Insikt som ger ett nöjd-kund-index (NKI). Staden trygghetsundersökningar och varumärkesmätningar ger också indikationer som är viktiga för ett gott företagsklimat. Ett antal internationella mätningar och rankningar ger bilden av hur Stockholm uppfattas av omvärlden liksom hur väl Stockholm står sig när det exempelvis gäller innovationsklimat eller att attrahera talanger. För att få en detaljerad bild av Stockholms företagsklimat ska varje stadsdelsnämnd göra en analys och inhämta kunskap om det lokala företagsklimatet utifrån ramvillkoren i näringslivspolicyn i samband med årlig planering för de kommande åren. Dessa analyser ger insikter om utmaningar och möjligheter på lokal nivå. Att utvärdera företagsklimatet både utifrån nämndernas analyser, företagsdialoger, adekvata undersökningar och rankningar ger staden både en översiktlig och en detaljerad förståelse för vilka åtgärder som ska prioriteras för att hela Stockholm ska vara attraktivt för företag att verka och växa i. Utvärdering av företagsklimatet sker och redovisas löpande under året och i samband med framtagande av årlig näringslivsrapport presenteras en sammanhållen utvärdering. 15 Bilaga: Strategi för etableringsfrämjande arbete Näringslivspolicyn kompletteras med denna etableringsstrategi som beskriver Stockholms position, styrkor och prioriteringar för att främja nya etableringar. Näringslivspolicyn och etableringsstrategin samspelar och bygger ömsesidigt på varandra. Etableringsstrategin fastställer prioriteringar som vägleder i arbetet med företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar. Den är även viktig för en strategisk och effektiv planering av stadens markanvändning kopplad till näringslivsutveckling. Stockholmsregionen är central för hela Sveriges företagande och tillväxt. Stockholms stad utgör kärnan i en region som genom sin storlek och innovationskraft konkurrerar globalt om internationella investeringar. Stockholms kunskapsintensiva och dynamiska näringsliv samt stora branschbredd ger staden en unik position nationellt och i Norden och förväntningarna på Stockholm som tillväxtmotor är höga. Samtidigt står Stockholm inför en ökad global konkurrens om talanger, kompetens, investeringar och besökare i relation till konkurrerande internationella huvudstäder med liknande förutsättningar. Stockholm behöver därför fortsatt stärka sin position som en ledande europeisk tillväxtregion genom att attrahera företag inom strategiskt viktiga sektorer, såsom tech och life science samt företag som bidrar till den hållbara omställningen. Att nya företag startas eller etablerar sig i Stockholm och att befintliga företag verkar och växer stärker konkurrenskraften och bidrar till ökad tillväxt och hållbar utveckling, fler arbetstillfällen och trygga levande stadsdelar. Genom ökade skatteintäkter från företag och människor i arbete kan staden finansiera välfärden och de investeringar som krävs för en stad som fortsätter att utvecklas. Att främja och attrahera etableringar är därför ett viktigt åtagande för staden. Näringslivspolicyns sju ramvillkor pekar på vad som viktigt för att Stockholm ska fortsätta att vara ett attraktivt alternativ för företag att etablera sig och växa och utvecklas. Målet för stadens etableringsarbete Det övergripande målet för stadens etableringsfrämjande arbete är att Stockholms stad ska vara den attraktivaste staden i Europa för företagsetableringar. Hela Stockholm ska attrahera fler företagsetableringar, investeringar och växande företag samt behålla befintliga företag. Företag som önskar investera, expandera, etablera eller omlokalisera sig i Stockholm ska uppleva att staden har en tillmötesgående och problemlösande inställning till företagens etablering och utveckling. Nya företagsetableringar är viktiga för ökad tillväxt. Det leder i sin tur till fler anställningsmöjligheter och ökade intäkter för den offentliga välfärden, hållbar utveckling och trygga levande stadsdelar. 16 Stockholms position en övergripande bild Stadens roll på den globala arenan har stärkts över tid, vilket avspeglas i höga placeringar i internationella index, vilket i sin tur visar på en stark och förbättrad konkurrenskraft Stockholm utmärker sig särskilt inom hållbar stadsutveckling och står stark i jämförelse med såväl nordiska huvudstäder som Oslo, Köpenhamn och Helsingfors som globala metropoler som Seoul och Sydney. Stadens profil inom innovation och entreprenörskap är tydlig, med ledande positioner inom tech, biotech, life science, fintech samt kulturella och kreativa branscher. Universitet som Kungliga Tekniska högskolan, Karolinska Institutet och Stockholms universitet spelar en central roll i att tillhandahålla kvalificerad arbetskraft och bedriva världsledande forskning. Dessa lärosäten samt Stockholm stora samlade utbud av högskolor med särskilda inriktningar inom en bredd av områden, exempelvis Handelshögskolan, bidrar väsentligt till stadens attraktionskraft. För att ytterligare stärka sin roll som ledande global stad krävs fortsatt utveckling av dessa styrkor, parallellt med en strategisk hantering av utmaningar – särskilt vad gäller synlighet, berättelsen om staden och konkurrenskraft i en internationell jämförelse med andra huvudstäder. Stockholms styrkor en övergripande bild Stadens attraktionskraft vilar på en kombination av innovation, hållbarhet, kreativitet och ett gynnsamt näringslivsklimat där hög livskvalitet, växande befolkning och värderingar som jämställdhet, frihet, öppenhet och social hållbarhet gör Stockholm till en attraktiv plats för både invånare och företag. Stockholm har länge haft en stark befolkningstillväxt, vilket indikerar en attraktiv region för människor att bo och arbeta i och är navet i en större region som skapar ekonomisk styrka och stor branschbredd i näringslivet. Branschbredd Näringslivet i Stockholm är diversifierat och består av en mångfald av branscher där drygt 80 procent av Sveriges samtliga näringsgrenar finns representerade. En stor branschbredd är viktigt för en storstads arbetsmarknad eftersom den erbjuder arbetstillfällen för olika kompetenser. En större mångfald av näringsgrenar bidrar till innovation då kunskap och lösningar kan spridas mellan företag i olika branscher. Branschbredden ger staden en stabil grund att stå på och gör Stockholm mindre känslig för olika branschers upp- och nedgångar. 17 Styrkeområden Stockholm har ett antal starka kluster och branscher som står för en stor del av ekonomin och sysselsättningen i staden. Stockholms stads styrkeområden finns inom tech, life science, finans, företagstjänster, miljöteknik, fastighetssektorn och byggsektorn, besöksnäring, handel och kulturella och kreativa branscher. Dessa utgör viktiga delar av sysselsättningen och ekonomin i staden, vilket ger potential att driva en hållbar och långsiktig tillväxt. Utmaningar och utvecklingsbehov Trots framgångarna finns utmaningar då Stockholm möter ökande konkurrens från andra städer. Den innovativa bilden av Stockholm återspeglas inte alltid i omvärldens uppfattning om stadens företagsklimat. Negativa effekter av stadens framgångsrika utveckling som exempelvis höga levnadskostnader påverkar upplevelsen av livskvalitet och stadens attraktionskraft för talanger. Den nordiska regionen utvecklas snabbt och städer som Oslo, Helsingfors och Köpenhamn har alla gjort framsteg när det gäller att förbättra sin livskvalitet och konkurrenskraft. Stockholm måste därför fortsätta att utveckla sin profil och sitt erbjudande för att behålla sin position som en av världens mest attraktiva och konkurrenskraftiga städer. För att bibehålla Stockholms position i den globala konkurrensen om investeringar, företagsetableringar och arbetskraft behövs samverkan som bidrar till innovationer. Det behöver ske både i stadens egen verksamhet och i samarbete med andra aktörer i regionen. En avgörande del i arbetet är att samarbeta med såväl kommuner och regioner som akademi och näringsliv. Den gröna omställningen erbjuder både möjligheter och utmaningar, där tillgången till grön energi är avgörande för regionens framgång. Utmaningar som ojämn fördelning av arbetsplatser, samhällsfunktioner, stadskvaliteter och livskvaliteter visar sig genom stora variationer mellan stadsdelsområden avseende möjligheterna till arbete, försörjning och företagande. Stadens översiktsplan, näringslivspolicy och analysarbete är centrala strategiska verktyg i etableringsarbetet. Genom att adressera strukturella utmaningar och bygga vidare på sina styrkeområden kan Stockholm fortsätta att vara en av världens mest attraktiva och konkurrenskraftiga storstäder. Analys och kartläggning Ett etableringsfrämjande arbete för långsiktig hållbar tillväxt kräver ett strukturerat kartläggnings-och analysarbete med kontinuerliga uppdateringar för att identifiera stadens och specifika stadsdelars styrkeområden, behov och utmaningar. Kartläggnings- och analysarbetet ska systematiseras och kopplas samman med stadsdelarnas lägesbilder och områdesanalyser för att synliggöra det lokala behovet av stöd i arbetet med att förbättra företagsklimatet och etableringsarbetet med hänsyn till omvärldsförändringar. Analyserna ska utgöra underlag för prioriteringar och beslut i det etableringsfrämjande arbetet. 18 Kartläggningarna ska kompletteras med branschaktuella rapporter och omvärldsinformation av värde för att ha aktuell kunskap om vilka branscher som växer och deras behov samt vilka globala trender som påverkar staden. Staden behöver också ha god kännedom och bevakning av företags omlokaliseringar och verksamhetsförflyttningar nationellt och regionalt. Stadens prioriteringar för etableringar Stockholms attraktionskraft vilar på ett diversifierat, kunskapsintensivt och innovationsdrivet näringsliv med goda förutsättningar för hållbar tillväxt. För att stärka stadens position i en globalt konkurrensutsatt kontext pekar strategin på prioriteringar i etableringsarbetet. Dessa prioriteringar har påverkan på stadens tillväxt och utveckling. Tech och life science är exempel på områden där Stockholm har särskilt starka förutsättningar för framtida tillväxt, med etablerade ekosystem, internationell konkurrenskraft och stark koppling till forskning och högre utbildning. Dessa ges särskilt fokus inom etableringsarbetet. Samtidigt är ett brett och livskraftigt näringsliv avgörande för stadens långsiktiga utveckling. Etableringar av små och medelstora företag inom olika branscher spelar en viktig roll för sysselsättning, lokal utveckling och stadens attraktivitet, dessa etableringar bidrar till helheten och diversifieringen av Stockholms näringsliv. Etableringsarbetet behöver därför bygga på både spets och bredd med strategiskt fokus där staden har särskilt goda tillväxtförutsättningar. Tre inriktningar för etableringsfrämjande arbete har identifierats för att möta stadens möjligheter och utmaningar. Etableringar ska prioriteras som: • främjar hållbar tillväxt, innovation, konkurrenskraft och arbetstillfällen • främjar hållbar stadsutveckling, grön omställning och cirkularitet • främjar en trygg, sammanhållen och attraktiv stad Stockholms mångfald av näringsgrenar och branschbredden ska värnas samtidigt som det proaktiva och aktiva attraktions- och etableringsarbetet särskilt ska prioritera startups och företag inom: • tech • life science • grön omställning • besöksnäring Samtidigt ska Stockholms branschbredd värnas och särskilt utpekade verksamhetsområdens betydelse för logistik, servicefunktioner och strategisk försörjningsförmåga beaktas. Prioriteringarna fungerar som vägledning vid företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar av befintliga verksamheter. De är också centrala för en strategisk och långsiktigt effektiv planering av stadens markanvändning för näringslivets utveckling. 19 Centrala styrdokument som översiktsplanen och näringslivspolicyn ger inriktning för hur staden ska arbeta för att skapa goda förutsättningar för etableringar. Etableringsarbetet kopplar också till andra styrdokument såsom miljöprogram, trygghetsprogram och regionala utvecklingsplaner. Etableringar som främjar hållbar tillväxt, innovation, konkurrenskraft och arbetstillfällen Företag inom tech, finans, life science och digital infrastruktur är centrala för att driva innovation och skapa sysselsättning samt stärka stadens ledande position. Dessa branscher matchar Stockholms styrkeområden och drar nytta av stadens starka startup-ekosystem och högkvalitativa utbildningsmiljöer och gör att Stockholm kan bygga vidare på sin redan starka position. Den globala efterfrågan på innovativa lösningar inom hälsa och medicin gör detta till en strategisk tillväxtmöjlighet. Stockholm ska stärka sin roll som ett globalt centrum för innovation och miljöteknik för att attrahera företag med hög innovationsförmåga och hållbara idéer. Genom att fokusera på tillväxtkluster i strategiska områden eller i anslutning till dem som Kista Science City och Hagastaden, kan staden skapa förutsättningar för utvecklingen av framtidens innovationer. Dessa kluster är motorer för att driva ekonomisk hållbar tillväxt och förstärka stadens globala konkurrenskraft. Arbetet med insatser för att Stockholm ska vara en ledande klimat-miljömässigt- och socialt hållbar evenemangs- och upplevelsestad ska fortsätta och staden ska attrahera internationella och nationella evenemang och möten till Stockholm. Etableringar som främjar hållbar stadsutveckling, grön omställningen och cirkularitet Miljöprogrammet och tillhörande handlingsplaner utgör en viktig grund för att attrahera företag och investerare som delar stadens ambitioner om hållbar utveckling. För att ytterligare stärka detta arbete ska staden aktivt bidra med näringslivsperspektiv i klimatarbetet och stödja framväxten av gröna företag, hållbara innovationer och kompetens inom klimatomställningen. Företag inom hållbar stadsutveckling, inklusive förnybar energi, cirkulär ekonomi och gröna byggnadsteknologier, stärker Stockholms position som en global föregångare inom hållbarhet. Genom detta arbete bidrar staden till att stimulera fler aktörer att ställa om samtidigt som arbetet bidrar till att stärka Stockholms position. Etableringar som främjar en trygg, sammanhållen och attraktiv stad Fler företag, fler arbetstillfällen och fler invånare är nyckelfaktorer för att skapa ett tryggare, mer attraktivt och sammanhållet Stockholm. Stadens arbete med att främja företagsetableringar bidrar till att utveckla levande platser med tillgång till kommersiell service, vilket stärker både den sociala och ekonomiska hållbarheten. 20 Stockholm växer snabbt och staden behöver fler arbetsplatser, särskilt i Söderort, där befolkningen ökar medan arbetsplatserna är färre. En hållbar tillväxt fokuserar på att skapa balans mellan arbetsplatser och bostäder i hela staden, vilket bidrar till ett mer inkluderande samhälle. I linje med översiktsplanen ska staden främja näringslivets utveckling i strategiska områden som Järva och Söderort. Exploateringsprojekt ska prioritera ytterstaden för att öka antalet arbetsplatser och skapa funktionsblandade stadsmiljöer där kontor och verksamheter integreras med bostäder. Genom att förbättra offentliga miljöer och samarbeta med fastighetsägare kan staden höja områdens attraktivitet och minska otrygghet. Ett nära samarbete med företag, fastighetsägare och andra aktörer, kombinerat med tydlig kommunikation, är avgörande för att fylla tomma lokaler och undvika att områden utvecklas negativt. Etableringar som främjar besöksnäringen och de kreativa och kulturella näringarna spelar också en central roll. De skapar fler reseanledningar och stärker stadens attraktionskraft både för invånare och besökare, vilket ytterligare bidrar till en levande och trygg stadsmiljö samt främjar det lokala näringslivet. Organisation och styrning Stockholms förvaltningar och bolag tar emot etableringsförfrågningar på många olika sätt när det gäller lediga lokaler, markköp, kontakter med byggaktörer, arrenden, internationella investeringar eller expansion av befintliga företag. För att skapa effektivitet och ge en god service till företagen är det avgörande att staden har tydliga arbetssätt, samverkan och kommunikation kring etableringar. För en effektiv och samordnad hantering av etableringsförfrågningar ska nedanstående struktur följas: • etableringar utan behov av samordning hanteras direkt inom respektive förvaltning och rapporteras till Stockholm Business Regions samordningsforum. Om ytterligare kontakt behövs slussas förfrågan till rätt verksamhet och utsedd kontaktperson. • etableringar som kräver samordning med flera berörda nämnder hanteras i samordningsforum under ledning av Stockholm Business Region. • strategiskt komplexa etableringar med stor påverkan som berör flera nämnder och som kräver extra samordningsinsatser lyfts till stadsdirektören för stadsövergripande samordning. Om staden inte kan tillgodose företagets behov ska snabba, klara och konstruktiva besked ges. En effektiv service och ett gott bemötande ska prägla hela etableringsarbetet. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar i nära samarbete med Stockholms Stadshus AB för styrning, samordning och uppföljning av näringslivsfrågor på en strategisk nivå. Kommunstyrelsen 21 samordnar, följer upp och stödjer nämnder och bolag i implementeringen av stadens näringslivspolicy och etableringsstrategi. Kommunstyrelsen ansvarar för att i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram kartläggning och behovsanalyser för stadsdelarna. Stockholm Business Region Stockholm Business Region arbetar med att marknadsföra och positionera Stockholm internationellt samt arbetar uppsökande i stadens alla stadsdelar för att stärka attraktionskraften i stadens prioriterade områden genom entreprenörsskapsinsatser, strategisk platsattraktion och proaktivt etableringsarbete. Bolagets roll och funktion ger förutsättningar för staden att bedriva ett aktivt och proaktivt näringslivs- och etablerings arbete i nära dialog och samverkan med aktörerna i Stockholm. Stockholm Business Region är stadens primära ingång för etableringar och utgör stadens primära funktion inom etableringsarbetet som samordnar stadens etableringsforum. Stockholm Business Region tar fram analyser rörande etableringsrelaterade frågor och branschaktuella rapporter och omvärldsinformation för att ha aktuell kunskap om vilka branscher som växer och deras behov samt vilka globala trender som påverkar staden. Stockholm Business Region samverkar med stadsdelsnämnderna i deras lokala näringslivsuppdrag. Stockholm Business Region ansvarar också för samarbetet SBA:s (Stockholm Business Alliance) etablerings- och investeringsarbete och utgör regional Investment Promotion Agency för i dagsläget 55 kommuner i den större Mälardalen. Exploateringsnämnden Exploateringsnämndens arbete syftar till att främja långsiktig hållbar utveckling och säkerställa att mark och verksamhetsområden används effektivt för att stärka Stockholms konkurrenskraft. Exploateringsnämnden har en central roll i att samordna och styra stadens utveckling av renodlade verksamhetsområden, där det ingår att främja etablering av kontor och arbetsplatser. Nämnden arbetar aktivt för att skapa förutsättningar för företagsetableringar genom att utveckla områden som är strategiskt viktiga för Stockholms näringsliv. Nämnden ingår i samordningsforum för etableringar. Kulturnämnden Kulturnämnden ska arbeta aktivt för att Stockholm ska ha scener och produktionsplatser inom alla konstområden på geografiskt strategiska platser. När staden växer och befolkningsmängden ökar uppstår nya behov som behöver mötas. Nya etableringar av scener och mötesplatser samt kulturlotsningens arbete med att behålla strategiskt viktiga scener ska säkerställa stockholmarnas tillgång till publika möten med en mångfald av konstnärliga uttryck. Nämnden ingår i samordningsforum för etableringar. Stadsdelsnämnderna Stadsdelsnämnderna ska utifrån sitt lokala näringslivsarbete och kunskap bidra till att främja etableringar och skapa ett attraktivt företagsklimat som stärker lokalt näringsliv och lockar nya företag. Stadsdelsnämnderna ska samverka med lokala företagarföreningar, stödja 22 arbetsmarknadsnämndens arbete med att starta eget-träffar och främja etableringar på viktiga platser. Stadsdelsnämnderna ska samverka med Stockholm Business Region i deras lokala näringslivsuppdrag. Stadsbyggnadsnämnden Nämnden arbetar för att skapa förutsättningar för företagsetableringar genom att utveckla områden som är strategiskt viktiga för Stockholm. Stadsbyggnadsnämnden arbetar utifrån översiktsplanens inriktning, medverkar i utvecklingen av stadens renodlade verksamhetsområden samt arbetar för en effektiv myndighetsutövning och kortare ledtider för företag som vill etablera sig i Stockholm. Nämnden ingår i samordningsforum för etableringar. Bostadsbolagen Bostadsbolagen främjar stadens etableringsarbete genom att äga, förvalta och utveckla nya bestånd som hyrs ut till företagsetableringar. Genomförande och uppföljning Utvecklingen av etableringsarbetet enligt etableringsstrategin ska konkretiseras i de berörda nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner. Etableringsstrategin utgör ett stöd för nämnders och bolagsstyrelsers arbete. Där det finns behov ska särskilda handlingsplaner tas fram. Arbetet med etableringsstrategin följs kontinuerligt upp inom stadens etablerade strukturer, genom tertialrapporter och verksamhetsberättelser. Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att identifiera vilka undersökningar och mätningar som krävs för att utvärdera och följa upp insatser och resultat effektivt. Stockholms stads etableringsstrategi utgår från Stockholms stads vision, näringslivspolicy, översiktsplan samt andra styrande dokument på stadsövergripande nivå. Stockholms stads nämnder och bolagsstyrelser har gemensamt ansvar för att strategin genomförs, men samordningen utgår ifrån Stockholm Business Region och kommunstyrelsen. Uppföljning av etableringsstrategin sker genom mätning av antalet etableringar, investeringar och omlokaliseringar i staden, resultatuppföljning av handlingsplaner och prioriterade insatser. 23 --- [Bilaga 3 - Lekvardesriktlinjer för Stockholms stad.pdf] Lekvärdesriktlinjer Utformning av förskole- och skolgårdar Lekvärdesriktlinjer Utformning av förskole- och skolgårdar Lekvärdesriktlinjer har tagits fram på uppdrag av utbildningsförvaltningen, förskoleförvaltningen och Skolfastigheter i Stockholm AB i samarbete med representanter från stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen samt från stadens stadsdelsförvaltningar. Konsult Landskapslaget genom Lise Strand Hellström Ida-Maria Classon Frangos Patrik Glansholm Gunnel Sandestedt Bildreferenser Bilder: Landskapslaget, alternativt Stockholms stad eller SISAB, där ej annat anges. Framsidebild: Rashid Sadykov. Illustrationer: Landskapslaget och Max Goldstein. Förord Stockholm ska vara en stad som ger plats åt barn och unga. I enlighet med barnkonventionen ska staden säkerställa alla barns rätt till en god uppväxtmiljö. Lekvärdesriktlinjerna är ett verktyg för att uppfylla det ansvaret. Förskolegården och skolgården är platser buskar och annan växtlighet ökar möjlig­ där barn tillbringar en betydande del av sin heten för variation i lek och rörelse, bidrar uppväxt. Den har flera viktiga funktioner till bättre luftkvalitet och svalka i ett för såväl individ som samhälle men fram- varmare klimat. I en tät och sammanhållen för allt är gården en viktig plats för rörelse, stad bidrar de gröna gårdarna även till att lek och återhämtning. Endast två av tio Stockholm blir en mer motståndskraftig, barn i Sverige når upp till WHO:s rekom- klimatsmart stad. menderade nivå av en timmes pulshöjande aktivitet per dag. Förskolan och skolan Gårdarna ska vara barnens plats i staden spelar en central roll för att främja fysisk och fungerar som mötesplatser för familjer aktivitet, bryta det ökade stillasittandet och även utanför skoltid. Gröna gårdar bidrar väcka rörelseglädje. Utomhusvistelse med till att göra Stockholm till en attraktiv stad lek och rörelse spelar en avgörande roll i för familjer att bo i. Lekvärdesriktlinjerna barns motoriska utveckling, stärker deras är ett led i arbetet att uppfylla dessa ambi- inlärningsförmåga, minskar stress och ökar tioner. välmåendet. Lekvärdesriktlinjerna ska användas av Stockholms stad ska skapa förutsättningar samtliga nämnder, bolag och privata för att utemiljön vid förskolor och grund- aktörer vid planering av placering, storlek skolor utformas så att alla barn och unga och utformning av förskolegårdar och – oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, skolgårdar. Riktlinjerna ska användas vid intresse eller personlighet – har möjlighet planering av nya gårdar och vid upprust- till lek, fysisk aktivitet, socialt samspel och ningar av befintliga gårdar för att skapa lärande. mångfunktionella, gröna och hälsosamma miljöer för dagens och morgondagens barn För att uppnå det ska stadens förskole- i Stockholm. gårdar och skolgårdar bli grönare. Träd, Emilia Bjuggren Alexandra Mattsson Skol-, arbetsmarknads- Förskole-, barn- och fritidsborgarråd och personalborgarråd Innehåll INTRODUKTION 5 3. SÅ HÄR GÖR VI 34 Avgränsningar och läsanvisning 6 Lekvärden i planeringsprocessen 36 Tillräckliga friytor 38 Flera olika zoner för ökad variation 39 1. DET HÄR VET VI 8 Praktisk tillämpning 46 Barn och lek 10 Översikt lekvärden 50 Gårdens värde 12 Beskrivning av lekvärden 52 Gårdens egenskaper 16 4. LITTERATUR- OCH KÄLLISTA 62 2. DET HÄR VILL VI 22 Förskola och skola tar plats i staden 24 Grönare gårdar 25 Mer rörelse och aktivitet 26 Variation för en inkluderande lekmiljö 28 Skötsel och drift bidrar till lekvärden 29 Trygga och säkra gårdar 30 Barn är delaktiga 33 Introduktion Introduktion 5 Avgränsningar och läsanvisning Lekvärdesriktlinjerna omfattar friytan – den fysiska utemiljön vid skolor och förskolor som är avsedd för barn och elever. Lekvärdesriktlinjer ska säkerställa att Stock- ens organisering och arbetssätt eller fysiska holms förskole­ och skolgårdar uppnår de förutsättningar för sophantering, angöring, goda lekvärden som staden eftersträvar och gårdens omgivningar eller liknande. att de samhällsviktiga synergier som gårdarna skapar når sin fulla potential. En beräkning Implementering, uppföljning & uppdatering med hjälp av lekytefaktor (LYF) ska göras av Utbildningsförvaltningen, förskoleförvalt- alla aktörer som planerar och bygger förskola ningen, stadsdelsförvaltningarna, stadsbygg- eller skola, såväl privata som kommunala. nadskontoret, exploateringskontoret och Riktlinjerna kommer kunna nyttjas även på Stockholms Stadshus AB, Skolfastigheter i det befintliga beståndet för att identifiera Stockholm AB (SISAB) ansvarar för imple- vilka lekvärden som saknas på gården. Vil- mentering av Lekvärdesriktlinjerna. Detta ken ambitionsnivå staden väljer att rusta upp görs inom ramen för ordinarie planering och uppföljning av verksamheten. I verksamhets- det befintliga beståndet till, är inte reglerat i planerna ska nämnder och bolagsstyrelser pre- riktlinjerna utan de ger inriktning i gestalt- cisera hur de arbetar med lekvärdesriktlinjerna ning och en hjälp till prioritering. Nivån på samt i sina verksamhetsberättelser synliggöra upprustningen bestäms av beställaren utifrån resultat och utmaningar i arbetet. Som ett stöd resurser, behov och prioriteringar. i implementeringsarbetet ska de nämnder och bolagsstyrelser som beställer eller genomför Lekvärdesriktlinjerna beskriver förutsätt- gestaltning av gårdar använda stödmaterialet ningar för hur friytan (i detta dokument Så här gör vi - stöd vid utformning. även kallat gården) på bästa sätt kan erbjuda Kommunstyrelsen ansvarar för att årligen möjligheter till lek, rörelse och återhämtning besluta om lekytefaktorn (LYF), med eventu- för barn och unga. Friyta är den term som an- ella revideringar, i lokalresursplanen (LRP) i vänds för att beskriva den yta av en förskole­ samråd med berörda nämnder och bolag. En eller skolgård som barnen eller eleverna kan första utvärdering av Lekvärdesriktlinjer bör vistas på. Barnvagnsförråd, bil­ och cykel- genomföras senast år 2030. parkering samt ytor för lastning och lossning ingår inte i friytan. Med lekvärden menas hur väl en lekmiljö tillgodoser barnens lekbehov. Lekvärdesriktlinjerna behandlar inte frågor om skolornas inomhusmiljö, verksamhet- 6 Introduktion LEKVÄRDESRIKTLINJER BESTÅR AV TRE DELAR Del 1. Det här vet vi Beskriver kunskapsläge och grundläggande förutsättningar för att skapa goda lekmiljöer utomhus. Här finns även sammanställd forsk- ning om hur förskolor och skolors utemiljöer påverkar eleverna. Del 2. Det här vill vi Beskriver Stockholms stads ambitioner med lekvärdesriktlinjer för utformning av friytor på förskole­ och skolgårdar. Del 3. Så här gör vi Beskriver hur gårdarnas friytor ska disponeras och utformas för att uppnå goda lekvärden. Beskriver beräkningsverktyget Lekytefaktorn (LYF) och de lekvärden som ingår i detta. Introduktion 7 1 Det här vet vi 8 Del 1. Det här vet vi Forskningen är tydlig när det gäller barns behov av plats för lek och rörelse utomhus i samband med skoldagen. Den visar att förskole- och skolgårdar spelar en avgörande roll för barnens fysiska och sociala utveckling samt påverkar deras hälsa och inlärningsförmåga. Lekvärdesriktlinjerna baseras på forskning och beprövade erfarenheter av gårdens betydelse för individ och samhälle. Del 1. Det här vet vi 9 Barn och lek Lekens betydelse Lek är lika nödvändigt för ett barn som att äta och sova. Leken stärker kreativiteten, utvecklar fantasin och övar barnet att uttrycka och bearbeta känslor och tankar. Ofta är leken förknippad med någon form av rörelse. Den fysiska aktiviteten gynnar inte bara den motoriska utvecklingen, den påverkar även den psykosociala och kognitiva förmågan. Leken kan också, om rätt förutsättningar finns, bidra till återhämtning. Med möjlighet till fri lek i samspel med andra, läggs grunden för våra sociala färdigheter. Leken bidrar till att utveckla empati, respekt för andra, förståelse för rättvisa, samarbetsvilja och att öva kompromissförmågan. Barn i förskoleåldern föredrar generellt aktiv lek med mycket rörelse när de vistas utomhus. Ju äldre barnen blir desto mer bygger deras utevistelse på att det finns attraktiva sociala platser på skolgårdarna. När barnen kommer upp i tonåren blir de sociala aspekterna allt viktigare, samtidigt som behovet av att vara fysiskt aktiv under skoltid finns kvar. Forskning visar att barns 0–18 år tillgång till rika och stimulerande miljöer påverkar folkhälsan även i vuxen ålder. Variation är därför avgörande. På en gård ska det finnas något för alla, även om allt inte är för alla. Definition av Barnkonventionen ett barn FN:s konvention för barnets rättigheter är lag i Sverige sedan år 2020. Det innebär att alla beslut, processer och verksamheter i Stockholms stad ska utgå från barn som rättighetsbärare där rättigheterna är formulerade i 54 artiklar. Som stad är vi ålagda att utreda och beakta barns bästa samt göra barn (0­18 år) delaktiga och organisera staden så att barnen får VILL DU VETA MER OM inflytande. Alla barn och unga har rätt god hälsa, utbildning, lek, vila UNIVERSELL UTFORMNING och trygghet. Stadens uppdrag är att utforma skol­ och förskolegårdar där AV LEKMILJÖER? alla barn trivs, oavsett behov, rörelseförmåga, intresse, personlighet eller preferens så att dessa rättigheter blir tillgodosedda. Läs mer i Inkluderande lekmiljöer – praktisk till- En gård för alla lämpning av universell utformning i en lekkontext Variationen i åldrar, behov, erfarenheter, intressen, humör och förutsätt- av Levande leklandskap, ningar, innebär att barn måste förstås som en mycket heterogen grupp. För Myndigheten för delaktig- att planera utemiljöer så att de blir en integrerad del av förskolans respek- het, Örebro kommun, och tive skolans verksamheter, är det viktigt att förstå olika gruppers förutsätt- Örebro universitet, 2024. ningar och villkor. Barn tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskolan och skolan. I Sverige råder skolplikt, vilket innebär att barnen inte kan välja bort att vistas i skolmiljön. Det är därför viktigt att skolornas utemiljöer är utformade med omsorg om alla barns bästa med målsättningen att passa och fungera för alla. En gård som är flexibel och mindre programmerad har större möjlighet att rymma barns olika behov av lek. Barnen ges också bättre förutsättningar att tillgodogöra sig leken på en sådan gård, än på en gård som är programmerad med förutbestämda aktiviteter. 10 Del 1. Det här vet vi Olika platser ger olika förutsättningar för lek. Här skapar grönska rum för fantasilek, rollek och kreativ lek. 10 KATEGORIER AV LEK. Den vanligaste definitionen av olika sätt att leka, både inom svensk och internationell forskning. 1. Motorisk lek, där den fysiska aktiviteten och rörelseglädjen står i centrum, som till exempel att klättra, balansera, kana och rulla. 2. Utforskande lek, där barn använder sina sinnen för att undersöka hur världen fungerar – hur saker luktar, smakar, känns, och hur man kan använda och manipulera material och saker. 3. Rollek, där barn utforskar och bearbetar sätt att vara och olika sociala situationer, som till exempel att leka familj, tjuv & polis med mera. 4. Fantasilek, lek där den vanliga världens regler inte längre styr, utan allt är möjligt. 5. Kreativ lek, då barn skapar och experimenterar med hjälp av olika sorters material och verktyg. 6. Regellekar, social lek utifrån bestämda regler som kan vara förutbestämda eller som omför- handlas av de barn som deltar i leken. 7. Bråklek (på engelska rough-and-tumble) som inte har så mycket med bråk att göra, utan mer om kroppslig närhet, brottning, kittling, att mäta sin styrka mot andras. I den fysiska leken lär sig barn bland annat var deras egna och andras gränser går. 8. Närma sig fara (på engelska deep play), där barn utmanar sig själva och utforskar situationer eller element som till exempel hög höjd, eld, eller insekter som ser läskiga ut. Genom dessa erfarenheter lär sig barn om sina reaktioner i skrämmande eller spännande situationer och att hantera sin egen rädsla. 9. Lek genom kommunikation, att prata, skoja, skämta, dramatisera med mera. 10. Vidlyftig lek, benämning på både fysisk, fantasifull och social lek där barns lek flödar fram och tillbaka i ett landskap och där barnen tillsammans hittar på och dramatiserar vad som händer. Del 1. Det här vet vi 11 Gårdens värde Alla barn och unga har rätt till god hälsa, utbildning, mark utan föroreningar, goda kopplingar till gång­ lek, vila och trygghet. Det är staden som ansvarar för cykelstråk och kollektivtrafik, närhet till natur och grön­ att utforma skol­ och förskolegårdar så att dessa rättig- områden, platsens bullerförhållanden och luftkvalitet, heter blir tillgodosedda. Skola och förskola är viktiga möjlighet för varutransporter och angöring bland annat. samhällsinstitutioner med stora möjligheter att bidra till lösningar på flera av stadens utmaningar och behov. Friytor kan placeras, planeras och utformas så de ger En väl placerad och utformad skoltomt kan till exempel höga lekvärden och samtidigt hjälper staden att svara bidra till bättre klimatanpassning, ökad biologisk mång- upp mot andra krav som till exempel ytor för hantering fald och en mer attraktiv livsmiljö i ett bostadsområde. av skyfall, ekosystemtjänster och ökad biologisk mång- Men framför allt är den viktig i relation till barnens och fald. Tomtens placering kan också bidra till sociala elevernas utveckling, hälsa och välmående. värden, till exempel genom att fungera som mötesplats och park utanför verksamhetstid, på kvällar, helger Placering av förskolor och skolor i staden och lov. Oavsett var i staden skolan eller förskolan byggs är tomtens relation till omgivningen viktig. Här finns Bullernivåer, luftkvalitet och elevernas möjlighet att gå många parametrar att ta hänsyn till; trafiksäkerhet, ren eller cykla till skolan påverkas av trafiksituationen Förgårdsmark kan bidra till ett grönare gaturum och markera förskolor och skolors plats i staden. 12 Del 1. Det här vet vi FRIYTA, EN DEL AV TOMTEN. ”En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår därmed inte i friytan. Takterrasser har begränsad tillgänglighet och betraktas därför som kompletterande ytor och ingår därmed inte heller i friytan.” Boverket, 2024 runt om gården. Barn och elevers möjligheter att gå de befolkningar. Endast två av tio barn når, enligt till skolan främjas enligt forskning när det finns flera Folkhälsomyndigheten, upp till WHO:s rekommende- alternativa vägar, med lugn trafik, som leder till försko- rade nivå av en timmes pulshöjande aktivitet per dag. lan eller skolan. Barn, som är kortare än vuxna, är mer Omkring en tredjedel tillbringar mycket eller nästan all exponerade för miljöföroreningar. Enligt Boverket sin fritid sittande eller liggande, det gäller både pojkar växer cirka 600 unga per årskull upp med påtagligt sänkt och flickor. lungfunktion orsakat av dålig luftkvalitet i sin närmiljö. Forskning visar att vardagsrörelsen – den rörelse som vi Samnyttjande gör varje dag, som blir av och går av sig själv – har större Att samnyttja samhällsfastigheter är resurseffektivt. Så- betydelse för hälsa och välbefinnande än man tidigare väl lokaler som ytor för spontanidrott, pulkabackar och trott. Ökad rörelse i vardagen minskar risken för en rad andra utomhusmiljöer är funktioner som kan samnyttjas sjukdomar, ger ökad koncentrationsförmåga, ökad livs- i en förskola eller skola. Gårdens relation till omgiv- kvalitet och livslängd. ningen avgör förutsättningarna för samnyttjandet. En gård som syns från gator, stråk och bostäder, och som Barn och unga som är fysiskt aktiva och har en god används av lokalsamhället på kvällar och helger, löper kondition trivs och lyckas bättre i skolan än elever med mindre risk bli nyttjad för olika typer av lagöverträdel- sämre kondition. Fysiskt aktiva barn och unga sover ser och istället bidra till att öka tryggheten i området. bättre, mår bättre och presterar bättre. Forskning visar att tjugo minuters vardagsrörelse på rasten ökar bar- Skolgårdar och förskolegårdar är en del av stadens nens inlärnings­ och koncentrationsförmåga. Elever utemiljö och bidrar till den sammanhängande struktu- som känner hög skolstress har mer inaktiv tid, både ren av öppna, gröna och tillgängliga ytor i stadsväven. totalt sett och under skoltid, än de som känner mindre Utemiljöer av olika slag kompletterar varandra och ska skolstress. I ett flertal studier har forskare konstaterat att betraktas som arenor som barn och unga ska kunna rörelsesatsningar i skolan lett till förbättrade skolresul- tillgodogöra sig, och upptäcka i egen takt. tat. Vid uppföljningar uppger många skolor att det även bidragit till förbättrad arbetsro och trygghet. I Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) faktablad Lekens natur står att utemiljön ska ”locka till utma- Boverket konstaterar att skol­ och förskolegårdar kan ningar, lek och uppmuntra och tillåta unga och barn att ge en tredjedel av barns dagliga behov av fysisk akti- utforma och skapa platser och aktiviteter på deras egna vitet. Om barnen är beroende av personal för att ta sig villkor”, här kompletterar skolgårdar och förskolegår- till sin lekmiljö riskerar detta att dra ned aktivitetsnivån dar stadens övriga parker och naturområden. Utöver det kraftigt. kan tomten också bidra till sociala värden i mötet med intilliggande kvarter, gator och parker. Förutom att gården har betydelse för fysisk aktivitet bidrar även säkra skolvägar till att öka barnens rörelse. Gårdens betydelse för fysisk aktivitet och hälsa Ett effektivt sätt att bryta stillasittandet är enligt forsk- Sverige har idag en av världens mest stillasittan- ningen att etablera vanan att gå, cykla, rulla eller åka Del 1. Det här vet vi 13 Bild: Lennart Johansson kollektivt till olika målpunkter i vardagen. För barn Klimatanpassningsåtgärder som hantering av dagvatten och unga är den viktigaste målpunkten i regel försko- och skyfall samt rening av dagvatten regleras i plan­ lan eller skolan. Att uppmuntra elever att gå eller cykla och bygglagen och miljöbalken. till förskolan och skolan är därför ett bra sätt att öka möjligheten för målgruppen att nå rekommenderade Ekosystemtjänster och biologisk mångfald nivåer av daglig fysisk aktivitet. Det pågår en kraftig minskning av biologisk mångfald i Sverige. Åtgärder för att stärka grönstrukturer och Klimatanpassning förbättra den biologiska mångfalden blir allt mer akut. Med ökad urbanisering är grönare skolgårdar och En stads samtliga grönytor är värdefulla resurser och förskolegårdar en viktig resurs i arbetet med klimatom- gårdarna är, om de anpassas rätt, en del av den värde- ställning. En grönare gård med mindre andel hårdgjor- fulla strukturen. da ytor kan enligt forskning skapa bättre lokalk limat vid värmeböljor, bidra till att sänka temperaturen och I regeringens Strategi för levande städer anges att alla uv­strålning betydligt samt hantera en större mängd kommuner i Sverige, senast 2025, ska integrera eko- regnvatten vid eventuella skyfall. Klimatanpassning systemtjänster och stadsgrönska vid planering, byggan- styrs i Stockholms stad till exempel genom grönyte- de och förvaltning. Förskole­ och skolgårdar är platser faktorn, vilken varje gård som byggs på stadens mark som har goda förutsättningar att bidra till exempelvis ska uppnå. Grönytefaktorn ställer ökade krav på bland ökad biologisk mångfald och kan fungera som en kol- annat krontäckning, d.v.s. att träden skuggar tomten. sänka i staden. På små gårdar innebär barnens utforskande lek och Forskning visar att ökad biologisk mångfald, genom spring att jorden kompakteras, vilket leder till att syre tillförsel av mer och varierad grönska, på förskole­ och och vatten inte når rötterna och växterna får svårt att skolgårdar även bidrar till lek, ökad fysisk aktivitet, utvecklas eller till och med överleva. Grönska kräver välmående, sensoriska upplevelser och lärande. yta för att kunna etablera sig och frodas. Om en yta är liten och växterna få blir också det fysiska slitaget på växterna stort, vilket innebär en förlust av biomassa och förutsättningar för lek när bl.a. skuggning försämras. 14 Del 1. Det här vet vi Det finns goda sätt att ta hand om dagvatten och stärka ekosystemtjänster som är både lärorika och säkra för barnen. Del 1. Det här vet vi 15 Gårdens egenskaper Friytans storlek Gårdarna ska skapa möjlighet till varierad lek samt främja socialt liv och fysisk aktivitet. De ska också ge naturkontakt, förutsättningar för lärande 3 000 och möjlighet till återhämtning.. En förutsättning för detta är enligt forsk- ning att friytan är tillräckligt stor. kvm SLU har gjort en fördjupad analys om yta för förskole­ och skolgårdar. Den visar följande samband kopplat till friytans storlek: • Större lekyta leder till högre fysisk aktivitet hos barn. • Begränsad yta, både inomhus och utomhus, leder till att barn kan ...är Boverkets bedömning av bli mer ängsliga, upphetsade, stressade, irriterade och få svårt att minsta yta för att fylla behovet fokusera. av lek och sociala ytor. • Ytan påverkar möjligheten till avkoppling. Gårdar ner mot 10 kvm per barn kan leda till att barn kan bli överstimulerade, vilket enligt studier ger konsekvenser för deras sociala samspel. 10 000 På mindre gårdar ökar slitaget och därmed kostnader för underhåll och drift. Gårdar med över 40 kvm/barn innebär ett begränsat slitage. På kvm gårdar mellan 30–40 kvm/barn är det svårt att få till naturligt gräs som markmaterial, gårdar under 30 kvm/barn innebär omfattande slitage. I Sverige är den genomsnittliga friytan i grundskolan 45,9 kvm/barn, i snitt har en grundskola i Sverige idag 261 elever per skola. Måttet kvm/ barn måste balanseras mot gårdens totala friyta. Boverket hänvisar till ...är Boverkets bedömning av behovet av yta för att gården forskning att förskolegården helst bör överstiga 3000 kvm för att utveckla ska ge förutsättningar för fysisk lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser barnens behov. I SLU:s aktivitet. sammanställning anges att förskolegårdar som är över 6000 kvm, och skolgårdar som är över 10 000 kvm, har markant högre nivåer av fysisk aktivitet och kan rymma fler önskvärda funktioner. Tillräckligt stor yta och variation är en förutsättning för att skapa möjlig- heter till fysisk aktivitet, vila, god gruppdynamik och möjlighet för barn och unga att utvecklas. 16 Del 1. Det här vet vi Bild: Thomas Henrikson FÖRSKOLANS OCH SKOLANS UTE- FRIYTORNA MINSKAR! MILJÖ SKA GE MÖJLIGHET TILL: Friytan för grundskole- elever minskar i nästan • Varierad lek hela Sverige. Mellan 2014 • Socialt liv och 2020 minskade friytan • Fysisk aktivitet med cirka 1,5 kvadratmeter • Naturkontakt per elev i Stockholm. • Lärande • Återhämtning Del 1. Det här vet vi 17 Zonuppdelning grupp och för blandade åldersgrupper. Ett exempel är För att skapa en variation av lekmiljöer med olika när yngre barn känner sig otrygga och rädda när äldre karaktär, och funktioner som möter barnens skiftande barn spelar boll på en yta ämnad för flera olika aktivi- behov ska gårdar utformas med olika zon­uppdel- teter. ningar. Målsättningen är att zonerna tillsammans ska tillgodose alla de aktiviteter, ytor och funktioner som Studier visar att både fast utrustning, som gungor och krävs för att uppnå en god utemiljö. I Stockholms stad klätterställningar, och öppna flexibla ytor leder till att är det vanligt att arbeta med tre zoner för förskola och barn rör sig mer. Olika typer av platser främjar rörel- fem zoner för grundskola. seglädjen och har goda effekter för den fysiska akti- viteten. De lekobjekt som finns tillgängliga påverkar Variation barnens möjlighet till utveckling och utmaningar. Lösa En varierad gårdsyta med många olika funktioner lekobjekt ger förutsättningar för fantasilek, rollekar skapar både möjligheter för individer att utvecklas och och kreativ lek, och kompletterar den motoriska leken. en mer socialt välfungerande grupp. Om det bara finns utrymme för en typ av funktion, till exempel motions- inriktad lek, kan barn delas upp på grund av varierande förmågor. Det gäller både för barn inom samma ålders­ En slänt med tallar är skolans bästa plats för att leka kull. LÄS MER OM hur naturmiljö påverkar återhämtning, koncentration och inlärning: - Elevers koncentrationsförmåga ökar efter 20 min promenad i parkmiljö (Faber Taylor et al 2009) - Förskolegårdar med inslag av natur- miljö gör bland annat att det är lättare att behålla koncentrationen under en aktivitet (Grahn et al 2009) PLAN- OCH BYGGLAGEN, PBL anger att friytor måste vara tillräckligt stora och ska vara lämpliga för lek och utevistelse. Vad som anses vara tillräcklig friyta är upp till varje enskild kommun att bedöma. Behovet av yta måste finnas med som en grundförutsättning vid planläggningen. 18 Del 1. Det här vet vi Naturkontakt och grönska lärande inomhus och utomhus utmanar barn på flera Det finns enligt forskning starka samband mellan barns plan på ett positivt sätt. För att stärka pedagogiska utveckling och tillgång till grönska. Egenskaper och aspekter av utemiljön kan till exempel skärmtak funktioner som kognitiv förmåga, självreglering, kon- underlätta vistelse ute. Genom att planera så att ute- centrationsförmåga, varierad lek, ökad fysisk aktivitet, miljön är synlig inifrån kan barnen ta del av grönska, ökade sensoriska upplevelser, lärande och allmänt årstidsväxlingar och djurliv även inifrån. psykiskt välmående kan kopplas till mängden grönyta, andel träd och biologisk mångfald som barn har till- Utemiljön kan med fördel användas i undervisningen gång till under uppväxten. Träd och större buskar ger och kan bli en viktig arena för pedagogik, i synnerhet även ett behagligt lokalklimat som skyddar mot solljus för fritidspedagogik. Det underlättas om det redan i och gör gårdarna användbara även under varma dagar. planeringen av en skola eller förskola görs en med­ veten utformning som främjar utomhusundervisning. Barn kan återhämta sig och hålla uppe koncentrations- förmågan bättre i naturliga miljöer jämfört med i en Multifunktionella ytor så som en upphöjd scen kan byggd miljö. Detta beror delvis på att återhämtning och användas inom undervisning, som sittyta, för fram­ barnens egna platser oftare går att finna i gröna miljöer. trädanden och för sommaravslutningar. Att bevara kulturhistoriska eller naturhistoriska värden när gården Pedagogik och lärande byggs bör vara en förutsättning vid planeringen. Egenskaper som kreativitet och samarbete främjas av Variation och upptäckarglädje är en bra grund för ute­ att barn vistas i gröna miljöer. Kombinationen mellan pedagogik. Vattenlek, odling och kompost är exempel Plan- och bygglagen anger att friytor måste vara tillräckligt stora och ska vara lämpliga för lek och utevistelse. Vad som anses vara tillräcklig friyta är upp till varje enskild kommun att bedöma. Behovet av yta måste finnas med som en grundförutsättning vid planläggningen Del 1. Det här vet vi 19 Bild: Dennis Ersoz på aktiviteter för lärande tillsammans med upplevel- barnen och de ska öka i takt med förmåga och ålder. På ser som att dofta, smaka och känna på olika typer av så vis tränar sig barnen på att analysera och identifiera material. möjliga faror. En viktig förutsättning för att pedagogiskt arbete ska För att uppnå det behöver gården utformas på ett klokt kunna bedrivas utomhus är att gården har en god bul- sätt. Hela gården kan inte vara överblickbar från en lernivå. Buller påverkar barns hälsa och inlärningsför- punkt. Personalen behöver vara i rörelse för att kunna måga. Därför ska gårdens ytor för lek, vila och pedago- hålla koll över hela gården. I de fall det förekommer gik ha så goda bullervärden som möjligt. Riktlinjer för rymningsbenägna barn kan det vara motiverat att sätta acceptabla bullernivåer från Naturvårdsverket ska föl- upp någon typ av avgränsning på gården. Den avgrän- jas, och placering av byggnad med mera ska eftersträva sade ytan ska innehålla flera karaktärer och zoner och att skapa en så god ljudnivå som möjligt på gården. vara tillgänglig för hela verksamheten. Syftet med avgränsningen är att underlätta för personalen som då kan bevaka enstaka öppningar istället för stora ytor. Trygghet Förskole- och skolgården ska vara en trygg och säker Socialt stödjande och trygga platser kan finnas på olika miljö för barn och unga. Trygghet är utifrån hur barn delar av gården men är ofta förknippade med vege- upplever sin utemiljö och utgår därför från barnets egna tation och olika slags rumsbildningar där barnen kan perspektiv. Säkerhet är utifrån vuxnas perspektiv på välja att umgås med andra eller kan vara för sig själva. utemiljön och ska säkerställa att gården inte innebär Obefolkade, öde och hårdgjorda platser upplevs i högre fara för hälsa och liv. Alla risker går inte att förutspå grad som otrygga. eller bygga bort. En viss typ av risker är bra för bar- nens motoriska utveckling då de lär sig att utmana sina Belysning som säkrar framkomlighet ska kompletteras fysiska förmågor. Riskerna ska då vara förutsägbara för med så kallad social belysning. Social belysning skapar 20 Del 1. Det här vet vi TILLGÄNGLIGHET? Tillgänglighet definieras utifrån det möte som sker mellan en individs funktionella kapacitet och den fysiska miljöns krav och utformning (Holmberg et al 2008). Användbarhet definieras utifrån att ”individen ska kunna ta sig till/från och kunna använda, det vill säga förflytta sig, vistas i och bruka den fysiska miljön på samma villkor som andra” (Iwarsson 2003). miljöer som är lugna och trygga, vilket är positivt som till exempel ett stort sandlandskap, erbjuder lek- både för barn och vuxna, men som är särskilt viktigt miljöer där fler kan vara samtidigt med varandra och för de individer som är känsliga för intryck och kan leka parallellt utifrån sina egna förmågor. bli stresspåverkade av stark belysning. Med social belysning kan hela gården nyttjas hela dygnet, året Barn och unga med en funktionsnedsättning trivs om. En belyst gård drabbas mindre av skadegörelse. många gånger sämre i skolan än sina klasskamrater. Att gårdarna upplevs trygga utanför verksamhetstid En bidragande faktor är att den fysiska miljön skapar är också viktigt. hinder att delta i leken på jämlika villkor. Variation i platser, lösa material, ombonade, grönskande miljö- Gårdar för delaktighet er, platser som kan nås på flera sätt, eller platser där Barn ska få utvecklas utan att begränsas av könstill- många kan leka bredvid varandra utan krav på social hörighet eller funktionsnedsättning. Flera studier interaktion minskar hinder för barns deltagande i den visar på skillnader mellan hur flickor och pojkar an- fysiska miljön. Vid nybyggnation finns det möjlighet vänder skolgårdar. Flickor använder i högre grad grö- att tänka rätt från början. På befintliga gårdar kan na och mer avgränsade platser i gårdens utkant med anpassningar behöva göras i den fysiska miljön för mindre trängsel. En grönare miljö och okodade rums- att undanröja hinder som motverkar delaktighet. ligheter leder till att flickors fysiska aktivitet ökar samtidigt som dessa miljöer främjar en mer jämställd och gemensam lek mellan flickor och pojkar. Medan pojkar i högre utsträckning använder sportplaner och hårdgjorda ytor så gynnas flickornas fysiska aktivitet både av grönska och av fasta lekobjekt såsom gungor där syftet inte är att tävla. Lösa material, och platser Del 1. Det här vet vi 21 2 Det här vill vi 22 Del 2. Det här vill vi För Stockholm är skolor och förskolor en viktig tillgång. Med hjälp av lekvärdesriktlinjerna vill staden skapa grönare gårdar med tillräcklig friyta, högre pedagogisk kvalitet och möjlighet till mer rörelse. Syftet är att värna alla barns rätt till hälsa och goda uppväxtmiljöer. Del 2. Det här vill vi 23 Förskola och skola tar plats i staden Förskole- och skolbyggnader bidrar till att ta ner skalan i stadsdelar med hög bebyggelse, och skapar variation. Gårdens grönska skapar kvaliteter i gaturummet. Förgårdsmark stärker gaturummet. En förskola eller skola bidrar till gatulivet i stadsdelen, särskilt om gården och byggnaderna samnyttjas under kvällstid. För Stockholm är skolor och förskolor en viktig stadens gemensamma resurser är positivt, t.ex. att en tillgång i staden som bidrar till upplevelsen av våra skolgård kan användas för lek på helgerna. Att platsen olika stadsdelar. En skola eller förskola har ett viktigt befolkas av flera olika grupper utanför verksamhetstid symbolvärde. De signalerar det offentligas närvaro och kan också bidra till trygghet. visar att lärande och kunskap värderas i samhället. En förskola eller skola kan bidra till småskalighet i övrigt När en ny förskola eller skola planeras ska ambitionen storskaliga strukturer, och kan skapa variation i en vara att även bidra till urbana kvaliteter. En god place- urban miljö med bostäder, kontor och handel. ring av förskola eller skola kan stärka gaturummet, till exempel med en väl utformad förgårdsmark eller med Våra förskolor och skolor kan med fördel ha en öppen olika typer av grönska på gården. En gård med träd mot och tydlig gräns mot omgivande kvarter. Det ska vara gatan gör att fler får möjlighet att uppleva grönska. tydligt vem som får vistas här och när, men de ska samtidigt bjuda in och signalera att gården är en plats Gårdens förhållande till trafiken är viktig att bevaka när där man får vistas utanför verksamhetstid. en förskole­ eller skoltomt ska placeras i stadsdelen, så att även skolvägarna blir säkra för barnen. Förskolans Att bygga en skola eller förskola är en stor investering. och skolans placering har stor betydelse för barns möj- Om gården samnyttjas med andra används samhällets lighet till självständig rörelse, något staden vill stärka. resurser mer effektivt. Samnyttjande och delning av 24 Del 2. Det här vill vi Grönare gårdar PÅ EN RETRÄTTPLATS KAN MAN reflektera och vila från skolarbetet eller från leken. En reträttplats ska ge kravlös sinnesstimulans, känslan av att befinna sig i en egen värld samt möjlighet att läsa av platsen och orientera sig (restorativa kvalitéer). En reträttplats med restorativa kvaliteter är kringgärdad av grön- ska, och kompletteras gärna med vatten och natursten (Olsson 1998). Stockholms stad vill att förskole­ och skolgårdarna ska bidra till att öka grönskan i staden. Grönskan är en central funktion för kvaliteten på barnens lekmiljöer och reträttplatser. Den ska därför i så hög utsträckning som möjligt utgöra basen för förskole­ eller skolgårdars utformning. Ambitionen är att gårdarna ska vara så gröna som möjligt med träd, buskar och annan vegetation. Om lekmiljöerna kompletteras med lekutrustning bör den, samt gårdens möbler, vara i naturliga material som är bra för barnens hälsa och miljö. Målet är att låta naturliga material och miljöer spela en större roll i utformningen av skol­ och förskolegårdarna än vad Grönska bidrar till att skapa platser för ro och avskildhet, de gör i dagsläget. och uppmuntrar samtidigt till att klättra och balansera. Del 2. Det här vill vi 25 Mer rörelse och aktivitet Stadens förskole­ och skolgårdar ska vara platser där det finns goda möjligheter för eleverna att röra sig fritt. Gårdarna behöver innehålla ytor där det går att få upp fart för att springa och möjlighet att utveckla både grov­ och finmotorik. Gårdar ska i möjligaste mån utformas med naturligt markmaterial och ha ytor där barnen utmanas och uppmuntras att använda hela krop- pen. Det ska finnas möjligheter till att gå, snurra och springa och röra sig mellan gårdens olika zoner. Det ska finnas fasta redskap att klättra på, nivåskillnader i marken, markeringar och kanter att balansera på och olika typer av markmaterial och ojämnheter. Att skapa rörelse är ett viktigt mål med utformningen och utifrån olika behov behövs många olika angreppssätt för att stimulera rörelse. Slingor som kopplar ihop lugnare områden med mer aktiva erbjuder barn med sociala trösklar möjlighet att Bild: Liselotte van der Meijs utforska de mer aktiva delarna av gården. 26 Del 2. Det här vill vi Bild med barn i rörelse Olika typer av rörelser utmanar barnen och ger kroppskontroll. Balansera, snurra, vippa och gunga och kunna få upp farten är särskilt avgörande aspekter för barns motoriska utveckling. Bild: Rashid Sadykov Del 2. Det här vill vi 27 Variation för en inkluderande lekmiljö Grönska bidrar till variationen på gården. Dels för att den erbjuder en Sociala bryn mellan zoner är platser med över- variation av lekmöjligheter och kräver gångar mellan olika aktiviteter, till exempel att barnen använder sin fantasi, dels hängplatser, lekytor i grönska eller topografiska för att den varierar över året. skillander. Bild nedre vänster: Dennis Ersoz Friytorna ska vara tillräckligt stora för att rymma alla på gården och att upptäcka gårdens alla delar efter funktioner som stödjer verksamhetens och barnens eget intresse. Till exempel kan barn med stora kroppar behov. En variation av olika typer av platser, med ha behov av liten lek, det vill säga äldre barn som har olika karaktär, storlek och olika innehåll ger den bästa behov av lek som vanligen leks av yngre barn. förutsättningen för alla barns utveckling. Mellan ytor och zoner finns det möjlighet att planera in sociala bryn Platser för ro och återhämtning behövs också. Små som kan bidra till variationen ytterligare. gårdar är extra utsatta för höga ljudvolymer och inten- siv aktivitet. Där är det extra viktigt att värna plats för Att minska konkurrensen om ytor och lekredskap är möjlighet att dra sig undan, i vissa fall skylta upp att viktigt för att möjliggöra en varierad lek. Ett stort sand- det är en plats för ro, en pausplats. För intryckskänsliga landskap där många kan leka bredvid varandra är barn kan återhämtning på gården också underlätta att exempelvis bättre än att ha en liten sandlåda och en vara delaktig i undervisningen. enda gunga. Oprogrammerade och naturliga miljöer, med varierad topografi, är att föredra framför lekred- En utemiljö med grönska förändras över tid av sig skap med bara en funktion. Miljöer där det går att både självt. Vegetationen växer och utvecklas, årstiderna balansera, vippa, gunga och snurra bidrar till barns innebär olika upplevelser beroende på temperatur, sol, motoriska utveckling. Plana ytor, som kan vara runda, snö och regn samtidigt som barnen utvecklas och växer för spring­ och bollekar bidrar också till variationen. som individer. Grönskan ger dem tillgång till nya upp- Tillgängliga slingor hjälper barnen att röra sig på olika sätt levelser och utmaningar. 28 Del 2. Det här vill vi Skötsel och drift bidrar till lekvärden Gårdens delar ska vara möjliga att sköta om, reparera och laga på ett resurssnålt sätt. Vid planering av gröna miljöer är det extra viktigt att göra på rätt sätt från början och tänka långsiktigt. Storleken på gården påverkar behovet av skötsel och SNÖRÖJNING kan ske så att det underhåll, en liten gård slits snabbt och måste under- stimulerar till lek genom att lagom stora hållas mer, vilket är kostnadsdrivande. En större gård snöhögar plogas ihop i stället för att kan ha områden där skötseln inte är lika intensiv. Går- fraktas bort. Löv och lövhögar lämnas darna ska planeras så att de har en flexibel och robust för att användas i lek. stomme som håller. Det bidrar till att hushålla med våra ekologiska och ekonomiska resurser. Stadens mål om grönare gårdar samt lekvärden som är starkare kopplat till naturliga miljöer innebär att nya skötselmetoder kan behöva tas fram. Ekologi och biologisk mångfald ska vara nyckelbegrepp i stadens skötsel. Exempel på förändrade skötselrutiner på för- skole­ och skolgårdar kan vara att skapa mer ängsytor och blomsterängar i stället för kortklippt gräs. En viss förståelse för betydelsen av naturens lekvärden kan ingå i skötseln av gården. Till exempel kan snö nyttjas som en resurs i form av exempelvis högar att glida nerför. Löv, som också har ett stort lekvärde, kan sparas i buskage och i naturmarken och som kompost. Detta lekvärde är både gratis och förnybart. Del 2. Det här vill vi 29 Trygga och säkra gårdar Förskole- och skolgårdar ska vara trygga och säkra Förskolegårdar ska alltid avgränsas med staket och för barnen. Samtidigt behöver gårdarna också få vara säkra grindar. Skolgårdar ska vara tryggt avgränsade, ”roligt­läskiga” och erbjuda möjligheter för barn att hur avgränsningarna utformas kan variera beroende utmana sig fysiskt genom att klättra, hoppa, balansera på läge och omgivningar. Om det är en intensiv och etcetera. Det ska finnas möjlighet att öka graden av stimmig situation utanför skolgården kan en intryck- utmaning i takt med att barnens färdigheter utvecklas. skyddande avgränsning t.ex. en buskhäck komplettara De risker som finns ska locka barnen att pröva igen om ett utspringsskydd. Entréer ska placeras och utformas man inte lyckats. Det bidrar till att stärka barnets förmåga välkomnande och ombonat. att bedöma risker vilket är positivt för välbefinnande, delaktighet och fysisk aktivitet, samt till att utveckla För att gården ska kännas trygg året runt är det viktigt motoriska färdigheter. med belysning som både är funktionell och social, som gör gården trygg och säker kvällstid och som gör det Gården ska aldrig innebära fara för hälsa och liv. möjligt att nyttja hela gården vintertid, utan att perso- Personalen ska också kunna ha uppsikt över utemiljön nalen tappar uppsikt. och vad barnen gör. En gård behöver därför utformas så att barnen kan försvinna in i fantasilekar medan personalen kan ha uppsikt från, och när de rör sig mellan, olika ankarpunkter runt om på gården. Bild: Per Olsson 30 Del 2. Det här vill vi Bild: Liselotte van der Meijs En gård förändras över året och erbjuder olika sorters risker och glädjefyllda aktiviteter beroende på väderlek. RISKY PLAY ÄR ETT BEGREPP som kan 1. Lek med höga höjder användas för att beskriva barns behov av 2. Lek med hög fart att utmanas i sin lek. Utmaningarna ska 3. Lek med potentiellt farliga verktyg alltid vara lagom, och ska öka i takt med 4. Lek med riskfulla element som eld eller att barnet utvecklas. I leken lär sig barnet vatten förstå sina färdigheter och att bedöma 5. Bråklek (rough-and-tumble) risker utifrån sin nivå. En av de forskare som 6. Komma-bort-lek (gömma sig, låtsas vara blivit tongivande i frågor som berör riskfull vilse) lek är Ellen Beate Sandseter, professor vid 7. Lek med krafter och kollisioner Norges teknisk-naturvitenskapelige universi- 8. Risk genom ombud – att observera tet i Trondheim. I sin forskning har Sandseter andra barns risktagande och dela dessa beskrivit åtta olika typer av ”risky play” som känslor alla har fokus på motorisk lek: Del 2. Det här vill vi 31 Det är viktigt att skapa ytor där det är möjligt att hoppa in och ut ur leken utan att vara inbjuden. 32 Del 2. Det här vill vi Barn är delaktiga En gård med utrymme att utforska och göra egna avtryck Enligt barnkonventionen ska barn alltid involveras bidrar till att barnens delaktighet ökar. i beslut som rör dem. När, och på vilket sätt, ska be- dömas utifrån situationen och barnens förutsättningar. Ökad delaktighet i utformningen av miljön där barn vistas bidrar till ansvarskänsla och lärande vilket är viktigt för barns utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att vara delaktiga i utform- ningen av stadens förskole­ och skolgårdar. Barnens erfarenheter och kunskaper är viktiga utgångspunkter i arbetet. Vid upprustningar eller förändringar av befint- liga gårdar är det givetvis enklast och mest logiskt att involvera eleverna på skolan eller barnen på förskolan. Vid planeringen av en ny förskola eller skola är det barnen som berörs av byggnationen som i första hand engageras. Om projektet är i ett tidigt planeringsskede kan dagens barn som bor eller vistas i området visa på värden och möjligheter, utifrån sitt perspektiv, som är värda att ta med i planeringen. Del 2. Det här vill vi 33 3 Så här gör vi 34 Del 3. Så här gör vi Lekvärdesriktlinjerna är baserade på forskning, erfarenhet och goda exempel. Här beskrivs hur staden konkret ska arbeta för att tillföra fler lekvärden på våra förskole- och skolgårdar med beräkningsverktyget lekytefaktor. Del 3. Så här gör vi 35 Lekvärden i planeringsprocessen Förutsättningar för goda lekvärden LYF som helhet ska därmed säkerställa att Stockholms För att säkerställa att Stockholm skapar bra utemiljöer förskole­ och skolgårdar uppnår de goda lekvärden med stora lekvärden för förskola och skola så använder som staden eftersträvar och att de samhällsviktiga staden beräkningsverktyget Lekytefaktor (LYF). Det synergier som gårdarna skapar når sin fulla potential. säkerställer tillräckliga friytor och goda förutsättningar En beräkning med hjälp av LYF ska göras av alla för variation, med ökad grönska och mer pedagogiska aktörer som planerar och bygger förskola eller skola, utemiljöer. såväl privata som kommunala. Tillräcklig friyta med stor variation ger förutsättningar LYF­modellen ska även användas för att förbättra för barn att tillgodogöra sig lek och lärande i utem iljön. lekvärden på befintliga gårdar som ska rustas upp eller Variationen är viktig eftersom barns intressen och för att göra avvägningar vid behov av nedläggning av behov är olika och de har olika individuella förutsätt- förskola eller skola. ningar. Bedömning av lekvärden Beräkningsverktyget LYF inleds med bedömning av tomtens friyta och förutsättningar för många och varie- rade lekvärden. Därefter bedöms möjliga zoner, värden som topografi, grönska och lokalklimat, samt möjlig­ heten till platser för alla, varierad lek, förutsättningar för pedagogik och övriga frågor som materialförvaring. 36 Del 3. Så här gör vi Del 3. Så här gör vi 37 Tillräckliga friytor Tillräcklig friyta är den enskilt mest avgörande för- andra verksamheters behov. När ytan delas med andra utsättningen för att främja lekvärden på gården. Det minskar barnens möjlighet att känna ägandeskap över handlar både om tillräckligt många kvm/barn och sin gård. En friliggande byggnad med tillhörande gård att ha en stor sammanhängande yta. Målet är att alla skapar också bättre förutsättningar för grönska och elever ska kunna vara ute samtidigt utan att det uppstår vegetation då friytan oftare blir större och mer sällan trängsel. En tillräcklig friyta är en förutsättning för förlagd på bjälklag. En friliggande gård ger således att kunna disponera gården i olika zoner, samt för att bättre förutsättningar att kunna uppnå tillräcklig friyta, skapa och behålla grönska. mer grönska och hög pedagogisk kvalitet än vad en gård som delar utrymme med andra har. Planera för tillräcklig friyta I ett tidigt skede ska utgångspunkten vara att friytan för förskolegårdar ska vara minst 3 000 kvm och för Disponera friytan klokt skolgårdar minst 10 000 kvm. Utgångspunkten är även För att åstadkomma en friyta som rymmer alla nöd­ en friyta som medger minst 20 kvm/barn för förskola vändiga kvaliteter är tomtens planering viktig. och minst 15 kvm/elev för skola. Med dessa förut- Angöring, cykelparkering och andra tillhörande sättningar finns möjlighet att skapa gårdar med höga funktioner ska ske på tomten, men utanför friytan. lekvärden. Antal kvadratmeter per barn är också ett Friytan ska under verksamhetstid endast vara för viktigt mått. Om gården är stor och innehåller en barnen och för verksamheten. Byggnadens placering bra mängd lekvärden kan det väga upp ett lägre antal påverkar lekvärden – skugga, relationen mellan inne kvm/barn. och ute, att rinnvägar för dagvatten inte blockeras och att partikel- och bullernivåerna är acceptabla. Yta är en faktor som inte går att förändra i efterhand. Det är därför klokt att planera in en förskole­ eller Friytans lokalklimat och förutsättningar för hälsa skoltomt med en friyta som är dimensionerad för dess Förskole­ och skolgårdar ska ha ett gott lokalklimat maximala kapacitet. Ändras behovet är det lättare att med sol och skugga, en god ljudmiljö och god luft- göra en mindre tomt framöver än tvärtom. Vid ny- kvalitet. Barnens vistelse ska kunna ske i både sol och byggnation är det inte lämpligt med utsläppsgårdar. skugga, och de ska inte utsättas för stark uv­strålning. Lövskugga ger lägre temperaturer och skapar möjlig- Friliggande skolor och förskolor het för barnen att välja sol eller skugga. Platser som är har bäst förutsättningar kraftigt utsatta för buller, partiklar och andra hälso­ och En friliggande förskola eller skola ger bättre förut- säkerhetsrisker, eller tomter med markföroreningar, bör sättningar till att planera gården utifrån barnens och inte föreslås som markanvändning till förskolor och verksamhetens behov utan att kompromissa med skolor. 38 Del 3. Så här gör vi Flera olika zoner för ökad variation Zonering innebär att gården disponeras i miljöer med olika karaktär som kompletterar varandra och ger för- utsättningar för olika typer av användning och lek. Förskolegårdens zoner Skolgårdens zoner Förskolegårdar ska disponeras i tre olika zoner; Skolgårdar ska disponeras i fem olika zoner; • den trygga (ex sittplatser och bord nära • den trygga (ex sittplatser och bord nära byggnad) byggnad) • den aktiva (ex klättring, balans, kullekar och • den aktiva (ex klättring och balans) spring) • den vilda zonen (ex kuperad terräng och • den vilda zonen (ex kuperad terräng och natur) natur) • den ytkrävande (ex boll-lek och spring) • den öppna (flexibel, ex kullekar) TRYGG ZON TRYGG ZON VILD ZON VILD ZON ÖPPEN/FRI ZON AKTIV ZON YTKRÄVANDE/ IDROTTSZON AKTIV ZON Del 3. Så här gör vi 39 40 Del 3. Så här gör vi Förskolegårdens tre zoner kompletterar varandra och möjliggör flera sorters lek. Del 3. Så här gör vi 41 TRYGG ZON VILD ZON ÖPPEN/FRI ZON AKTIV ZON TRYGG ZON VILD ZON YTKRÄVANDE/ IDROTTSZON ÖPPEN/FRI ZON AKTIV ZON Den vilda zonen ger barn en känsla av rörelse- YTKRÄVANDE/ frihet. Här kan barnen hitta sina egna platser för IDROTTSZON att ta en paus, utan att känna sig övervakade. Här är det möjligt att förlora sig in i fantasilekar Den trygga zonen närmast byggnaden och dess och rollekar. Det bör även finnas en samlings- entréer är en yta för barnen att utgå från, eller plats för en barngrupp. Det ska finnas vegeta- återvända till när de vill ha lugn och ro eller tion att leka vid, med eller i. Löst material och vara nära vuxna.”Icke­lek” så som betraktande platser för naturpedagogik finns här. eller konverserande aktiviteter är typiska för zonen. Aktiviteter som fungerar som en koppling mellan utomhus­ och inomhusaktivitet lämpar TRYGG ZON sig också i den trygga zonen, exempelvis pyssel, VILD ZON läsning, experiment och skapande uppgifter. Även aktiviteter som leds av vuxna är lämpliga ÖPPEN/FRI ZON här, t.ex. odling, snickrande, uteateljéer, grupp- AKTIV ZON arbeten och på förskolor utesovplatser. Ett större YTKRÄVANDE/ sandlandskap i denna zon är bra på förskolor och IDROTTSZON lågstadium. Den aktiva zonen lämpar sig för rörelse, dyna­ mik och flexibilitet. Tummel eller kull­lek är TRYGG ZON VILD ZON exempel på lekar för den aktiva zonen. En klät- terställning placeras lämpligen här. Med hjälp av en variation av lekvärden, höjdskillnader och ÖPPEN/FRI ZON AKTIV ZON vegetation, samt en blandning mellan öppna och slutna ytor så kan ett attraktivt leklandskap med YTKRÄVANDE/ IDROTTSZON många möjligheter skapas. Solskydd, med hjälp av krontäckning, är extra viktigt i denna zon. Den ytkrävande zonen (skolgårdar) rymmer plats för till exempel bollek av olika slag, hinderbana eller liknande. Även regellekar är TRYGG ZON VILD ZON lämpliga. Zonen har stor betydelse för att få barnen i rörelse och hur den utformas spelar roll ÖPPEN/FRI ZON för vilka som vistas här. Genom rätt utformning AKTIV ZON ryms möjlighet att betrakta det som pågår och YTKRÄVANDE/ ytor för att testa aktiviteter utan att vara i allas IDROTTSZON blickfång. Då kan flera grupper engageras att delta, inte bara de som känner sig mest säkra på Den öppna, fria zonen (skolgårdar) är place- hur aktiviteten eller sporten ska utföras. rad centralt på gården och är en plan yta med plats för temporära aktiviteter och möjlighet för barnen att få upp farten. Pedagogledda rörelse- aktiviteter platsar i den öppna zonen, liksom gå på styltor, hjula, tillfälliga byggen och kull. 42 Del 3. Så här gör vi ON-STAGE – OFF-STAGE – BACKSTAGE är en designprincip med syfte att in- kludera fler på en plats där någon form av aktivitet utövas, till exempel på gårdens bollplan. Bollplanen utgör då scenen där de som spelar boll gör det on-stage. Off-stage kan andra sitta och betrakta vad som sker on-stage och bli intresserade, och lära sig av de som känner sig kunniga och bekväma on-stage. För många är det ett stort steg att göra något för första gången, i centrum där man kan bli betraktad, för dem finns ett backstage-område där de kan träna. Utformning med tydlig struktur avgränsning ska vara att underlätta för personalen att Bearbetade gränser mellan zoner gör att gården går att ha uppsikt över rymningsbenägna barn, till exempel läsa av och förstå. Gränser tydliggör skillnaderna mel- vid anpassad grundskola. lan olika platser och zoner. De kan vara utformade på ett sådant sätt att de bjuder in över gränsen och skapar På gården bör det vara möjligt att röra sig genom de interaktion mellan olika områden. Om gränsen sling- olika zonerna och inom dem. Olika typer av slingor rar eller knixar sig fram blir ”brynet” mellan zonerna kan komplettera zoneringen. Slingorna ska skapa ett längre. Det innebär att det skapas flera mindre ”rum rörelsemönster som gör att skolgården kan upplevas i rummet”. Dessa mellanrum fungerar som dragspel i olika sekvenser där man rör sig mellan aktivt och mellan det sociala och det oväntade, där flera grupper lugnt, vilt och ordnat, öppet och mer slutet. De kan kan vara och olika aktiviteter kan pågå samtidigt. De också fungera som gå­klassrum. En slinga bör vara blir också en yta där barn kan observera leken innan de kontinuerlig, som en åtta eller som en bana utan början själv vågar testa på, i enlighet med on­stage – off­stage och slut, och byta karaktär beroende på vilken zon den – backstage. passerar. Denna utformning gör också att gården blir tydlig, lättare att tolka och underlättar för barn att röra Avgränsningar ska inte användas mellan zoner. Det sig vidare till nya oupptäckta platser, minst en slinga kan förekomma fall där avgränsning med exempelvis ska vara fysiskt framkomlig med hjälpmedel. I synner- stängsel är motiverat. I dessa fall ska avgränsningens het för de barn som har svårt att överblicka platser och placering inte hindra lek på gårdens alla ytor och ingen sortera intryck, och behöver hjälp med den rumsliga del ska vara mindre än 3000 kvadratmeter. Syftet med förståelsen. Del 3. Så här gör vi 43 44 Del 3. Så här gör vi Skolgårdens fem zoner kompletterar varandra och möjliggör för flera sorters lek. Del 3. Så här gör vi 45 Praktisk tillämpning Lämpliga ytor enligt PBL Steg 1 Processen för att identifiera lämpliga ytor för förskolor I steg 1 görs en övergripande bedömning om en och skolor sträcker sig över flera planeringsskeden fastig het har förutsättningar att uppnå tillräckliga och olika kompetenser. Enligt Plan­ och bygglagen värden i LYF. Stadens förvaltningar och bolag ska (PBL) ska det för förskola och skola på tomten eller utifrån sina uppdrag, använda steg 1 för att förstå i när heten av den finnas tillräckligt stor friyta som är vilken placering av förskolan eller skolan som är lämplig för lek och utevistelse. Det är upp till varje lämplig och att tillräcklig yta avsätts. Steg 1 bedömer kommun att bedöma vad som är en lämplig yta och ett de lekvärden som behöver säkras innan projektet lämpligt innehåll. startar, så som storlek på friytan, topografi och befintlig naturmark. Syftet är att tidigt kunna bedöma I Stockholms stad ska lekytefaktor (LYF) användas om det är ett lämpligt projekt. Resultatet från steg 1 som ett verktyg att bedöma att ytorna som avses blir bedöms i tre nivåer: lämpliga för lek och utevistelse. Goda förutsättningar att uppnå LYF - Föreslagen tomt har god förutsättning att få till en friyta Arbetsmetod med bra lekvärden. Stadens förvaltningar och bolag ansvarar för att imple- Förutsättningar finns att uppnå LYF - Kostnader och komplexi- mentera lekvärdesriktlinjerna i sin planering av skol- tet ökar om man går vidare med denna förutsättning. och förskolegårdar. Metoden används vid: Inga förutsättningar att uppnå LYF - Föreslagen tomt har inte förutsättning att få till en friyta • planering och uppförande av nya förskolor och skolor, med bra lekvärden. Staden ska inte gå vidare med resultat i den röda nivån, • ändring av befintlig fastighet från annan verksamhet dvs inga förutsättningar att uppnå LYF. Eventuellt till förskola eller skola, behov av avsteg kräver beslut (se förtydligande om avsteg på nästa sida). • upprustning av befintlig fastighet för förskola eller skola. Steg 2 Går förslaget vidare till genomförande används både steg 1 och 2 för att bedöma gårdens LYF. Det är i detta skede den fullständiga lekytefaktorn kan beräknas. Steg 1 Steg 2 Lekvärden Friyta + + Lekvärden = L Y F Tidig bedömning 46 Del 3. Så här gör vi Processbeskrivning I NYA PROJEKT 1. Tidigt i planprocessen använder staden LYF steg 1 för att göra en bedömning av placering av förskole- och skoltomter. När exploateringsnämnden beslutar om markanvisning för förskola eller skola ska godkänt värde av LYF steg 1 redovisas. Utbildningsförvaltningen eller aktuell stadsdelsförvaltning, tillsammans med byggaktören, ansvarar för att säkerställa att godkänt värde av LYF steg 1 uppnås. Har eventuella avsteg gjorts ska dessa redovisas i samband med beslut om markanvisning till exploateringsnämnd. 2. Stadsbyggnadskontoret beaktar lekvärdesriktlinjerna inför och under arbetet med ny detaljplan för skola eller förskola för att bedöma markens lämplighet. 3. När den planerande förskolan eller skolan bedrivs i kommunal regi ska projektet redovisa att LYF steg 1 och steg 2 når godkända värden i beslut till utbildningsnämnd eller aktuell stadsdelsnämnd, har eventuella avsteg gjorts från LYF ska de redovisas. Aktuell stadsdelsförvaltning och utbildningsförvaltningen ansvarar för att inhämta uppgifter av byggaktören med redovisad LYF steg 1 och steg 2. PÅ BEFINTLIGA FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 1. Vid upprustning av befintliga gårdar som bedrivs i kommunal regi används både steg 1 och steg 2 i LYF:en. Som första steg ansvarar aktuell stadsdelsförvaltning och utbildningsförvaltningen för att en bedömning görs av nuläget och vilka lekvärden som finns på gården. Detta resulterar i ett LYF värde. 2. Därefter analyseras vilka kategorier som har uppnått låga poäng och vilka lekvärden som därmed bör utvecklas. 3. Ett förslag till upprustning av gården tas fram i samråd med fastighetsägaren. 4. En LYF-beräkning av det nya förslaget görs för att synliggöra vilka nya lekvärdeskvaliteter gården har fått. ÖVERGÅNGSREGLER Lekvärdesriktlinjerna gäller från och med när beslut fattats i kommunfullmäktige. För projekt med planerade förskolor och skolor där planprocessen passerat samråd eller där exploateringsnämnden tidigare beslutat om markanvisning fullföljs fattade beslut och ingångna avtal. AVSTEG Det kan finnas tillfällen när staden behöver besluta om förskolor och grundskolor som inte uppnår en godkänd LYF. Staden ska t.ex. erbjuda alla barn en förskola eller skola nära hemmet. I de delar av staden som redan är tätbebyggda kan avsteg behöva göras från LYF för att kunna garantera det. Ibland behöver staden bygga upp tillfälliga lokaler på förskolegården eller skolgården för att kunna möta ett tillfälligt ökat behov av barn- eller elevplatser eller för att delar av en förskola eller skola behöver renoveras eller byggas om. I dessa fall kan det vara bättre att friytan minskar tillfälligt än att barnen blir hänvisade till en annan förskola eller skola längre bort. Innan avsteg från LYF görs ska andra alternativ undersökas och en samman¬vägd bedömning av barnens bästa göras. Exploateringsnämnden ska redovisa möjligheterna att leva upp till lekytefaktorn i samband med beslut om markanvisning. Behöver avsteg göras ska även detta beskrivas. Avsteg redovisas och beslutas i utbildningsnämnd eller aktuell stadsdelsnämnd i samband med beslut om ny förskola eller skola, se ovan processbeskrivning. Del 3. Så här gör vi 47 INOM STOCKHOLMS STAD HAR EN RAD OLIKA FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG ANSVAR FÖR ARBETET MED LYF. Exploateringskontoret: Beräkning av LYF Utvecklar och förvaltar stadens sam- Beräkningen av LYF utgår från gårdens friyta, antal lade markinnehav och markanvisar barn och tomtens förutsättningar för lek. Enkelt tomter till skolfastighetsbolag. beskrivet så bygger LYF på att det ska finnas en variation av lekvärden på en tillräckligt stor gård. Förskoleförvaltningen: Det finns inga absoluta gränstal på storlek eller Förskoleförvaltningen ansvarar kvm/barn utan den ger en samlad bedömning där de för att samordna och leda det faktorerna vägs samman med vilka förutsättningar stadsövergripande kvalitetsarbetet för olika lekvärden gården har. Olika kategorier av för förskolor. lek ska vara representerade och i balans för att LYF ska bli godkänd. Beräkning av LYF ska utföras av SISAB: relevant kompetens. Skolfastigheter i Stockholm AB, äger förskolor och skolor. De uppför och förvaltar kommunala skolfastigheter. Stadsbyggnadskontoret: Ansvarar för stadens fysiska planering och prövar lämpligheten att uppföra förskolor och skolor i planprocess enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Stadsdelsförvaltningarna: Ansvarar för kommunala förskolor inom sin stadsdel. Utbildningsförvaltningen: Ansvarar för kommunala grund­ och gymnasieskolor, inkl. anpassad grund­ och gymnasieskola samt fritidsverksamhet. 48 Del 3. Så här gör vi BERÄKNINGSVERKTYGETS UTFORMNING OCH INNEHÅLL Lekvärden - tre flikar för olika gårdar Beräkningsverktyget innehåller tre olika flikar, en för respektive: • förskola • skola, åk F­9 • endast högstadieskola, åk 7­9 Flikarna bygger på samma modell men beroende på barnens ålder ställs ibland olika krav, till exempel på den totala friytan. Vissa lekvärden blir mer eller mindre betydel- sefulla när barn blir äldre varför vissa lekvärden viktas olika mellan de olika flikarna/ skoltyperna. Det är endast fälten i kolumnen VÄRDE som ska fyllas i. Obligatoriska fält I beräkningsverktyget finns ett antal celler som visar de värden stadens gårdar måste ha. Det gäller till exempel förutsättningar för vegetation samt att det ska finnas ytor både för sol och skugga. Alla lekvärden som är obligatoriska behöver uppfyllas för att gården ska bedömas som lämplig. Balansering För att uppnå godkänd LYF ställs också krav på att respektive kategori av lekvärden ska uppnå en viss poäng. Detta för att gården ska få en god blandning av lekvärden. Del 3. Så här gör vi 49 Översikt lekvärden Nedan redovisas en översikt över alla poänggivande kriterier i LYF­beräkningen. Under nästa avsnitt beskrivs alla kriterier en och en hur de bedöms och hur de ska fyllas i, i Lekyte-faktor - beräkningsverktyg. För samtliga lekvärden beskrivs i löptext kraven för att lekvärdet ska uppfyllas. Obligatoriska lekvärden är markerade i tabellen nedan samt vid respektive be­skrivning av lekvärdet. KATEGORI STEG 1 LEKVÄRDEN OBLIGATORISKT VÄRDE 1. Friyta 1.1 Gårdens friyta 1.2 Kvadratmeter friyta/barn 1.3 Byggnaden är friliggande 2. Lekvärden - tidig 2.1 Gården är sammanhängande bedömning 2.2 Det finns en plan, öppen yta där det går att få upp fart 2.3 Gården har en varierad topografi 2.4 Del av gården har befintlig naturkaraktär STEG 2 LEKVÄRDEN 3. Zonering 3.1. Antal zoner 4. Topografi 4.1 Det finns kulle och/eller slänt som lämpar sig för lek 4.2 Lekutrustning nyttjar topografin 4.3 Gården innehåller topografiska element 5. Grönska 5.1 Del av gården har anlagd naturkaraktär 5.2 Det finns en stor variation av växtarter 5.3 Vegetationen skapar rumsligheter 5.4 Det finns minst ett stort befintligt träd 5.5 Det finns minst ett befintligt, eller planeras för minst ett, stort träd 6. Lokalklimat 6.1 Ytor för lek och reträtt-/pratplatser finns i sol och i skugga 6.2 Vegetation ger skugga i alla gårdens zoner 6.3 Det finns platser med väderskydd 6.4 Skärmtak kompletterar lövskugga 50 Del 3. Så här gör vi KATEGORI STEG 2 OBLIGATORISKT VÄRDE LEKVÄRDEN 7. Platser för alla 7.1 Det finns reträttplatser 7.2 Det finns icke-programmerade ytor 7.3 Det finns områden enligt on-, off-, backstage-principen 7.4 Det finns en scen 7.5 Det finns skyddade sittplatser i den trygga zonen 7.6 Det finns pratplatser 7.7 Det finns lugna pausplatser tillgängliga med hjälpmedel 7.8 Det finns platser för aktiv lek tillgängliga med hjälpmedel 8. Förutsättningar 8.1 Det finns varierade platser för lek/aktivitet för varierad lek 8.2 Det finns plank 8.3 Gården innehåller naturliga element 8.4 Det finns en yta med formbar sand 8.5 Markmaterial är varierat 8.6 Det finns förutsättning för motorisk lek 9. Förutsättningar 9.1 Det finns samlingsplatser för pedagogik 9.2 Växtval är gjorda för att ge pedagogiska mervärden 9.3 Hårdgjord yta anpassad för skapande finns i närheten av materialförvaring 9.4 Det finns väggar/plank att sätta upp material på 9.5 Det finns vattenlek 9.6 Det finns odlingsmöjligheter 10. Övrigt 10.1 Det finns materialförvaring anpassat efter elevantal och årskurs 10.2 Det finns eluttag 10.3 Det finns vattenutkastare 10.4 Gården har funktionell och social belysning anpassad efter respektive zon 10.5 Minst hälften av gården är inte underbyggd 10.6 Friytan ligger dikt an entréer Del 3. Så här gör vi 51 Beskrivning av lekvärden 52 Del 3. Så här gör vi STEG 1 1. Friyta Med friyta menas den yta som går att leka på och som är tillgänglig för barnen/elev- erna. Bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen/eleverna och ingår inte i friytan. Takterrasser, som inte ansluter i nivå till resten av gården har begränsad tillgänglighet och betraktas som kompletterande ytor och ingår därmed inte heller i friytan. Samma sak gäller bullerstörda ytor och branta slänter som inte går att nyttja som lekyta. Materialförvaring i bod samt växthus räknas som del av friyta. För skola kan kompensatorisk yta åberopas, den ska ligga dikt an skolgården, utan barriärer som regional cykelbana eller bilväg. Ytan får inte vara bullerstörd, förorenad eller på annat sätt olämplig som skolgård, den får heller inte planeras för annat ändamål, t.ex. kommande bebyggelse eller vara ianspråktagen av andra. • Friytan ska vara placerad i direkt anslutning till verksamheten. • Friytan ska vara ändamålsenlig och säker. • Friytan bör vara sammanhållen. • Antal barn beräknas efter förskolans eller skolans totala kapacitet. • Kompensatorisk yta får inte överstiga 1/3 av den totala friytan. TOTAL FRIYTA Exempel: Är skolfastighetens tillgängliga friyta 8 000 kvm kan ytterligare 4 000 KOMPENSATORISK SKOLFASTIGHETENS FRIYTA FRIYTA kvm räknas som kompensatorisk friyta minst 2/3 max 1/3 utanför fastigheten om den uppfyller kraven i punktlistan ovan. 1.1 Gårdens friyta Större friyta ger högre poäng, dock ges maximalt 5 pluspoäng. Ytor mindre än 3000 kvm för förskola, 10 000 kvm för skola och 4000 kvm för högstadium innebär negativt värde. För skola/högstadium går att ange hur stor tillgänglig kompensatorisk yta som finns utanför skoltomten. (kvm) 1.2 Kvadratmeter friyta/barn Ju fler kvm/barn desto högre poäng, upp till 5 poäng. För högstadium ges inga poäng men gården ska ha minst 5 kvm/barn. I beräkningsverktyget anges antal barn planerade i verksamheten, friytan per barn räknas ut automatiskt. Medges olika antal avdelningar fylls maxantalet barn i. (antal barn) 1.3 Förskolans/skolans byggnad är friliggande Förskolan/skolan har en egen byggnad med tillhörande egen gård. Den är inte del av bostadsgård, industri­ eller kontorsfastighet. (ja/nej) Del 3. Så här gör vi 53 STEG 1 2. Lekvärden – tidig bedömning 2.1 Gården är sammanhängande Gården är en helt sammanhängande yta utan att vara uppdelad på olika plan, till exempel mellan markplan och takterrass eller med stängsel. Barn ska kunna nyttja hela gården självständigt. Gården ska heller inte avgränsas av hinder som barnen inte själva kan ta sig förbi eller delas upp av byggnadsvolymer som skapar oattraktiva eller mörka ytor. För elever med särskilda behov kan dock en uppdelad gård vara nödvändig, ingen del bör vara mindre än 3000 kvm. (ja/nej) 2.2 Det finns en plan, öppen yta där det går att få upp fart OBLIGATORISK! Det ska finnas en öppen, plan yta utanför den trygga zonen, där man kan springa och få upp fart. En plan yta utan hinder som är minst 10 meter i diameter eller 20x8 meter för förskola respektive 20 meter i diameter eller 25x8 meter för skola ska finnas för att möjliggöra för barn att kunna springa och få upp fart. Ytan ska inte vara del av gång­ eller entréstråk utan kunna nyttjas separat för lek. (ja/nej) 2.3 Gården har varierad topografi Höjdsättningen eller den naturliga topografin innebär en kuperad mark som fungerar bra att använda i leken. Den varierade topografin kan vara både naturmark och hårdgjorda ytor. Marken ska ha varierade lutningsriktningar, en jämn ensidig lutning bedöms inte som kuperad. Poäng ges för yta med varierad topografi på mellan 10 % och 50 % av friytans totala yta. (kvm) 2.4 Del av gården har befintlig naturkaraktär Med befintlig naturkaraktär avses ojämn eller kuperad mark med flerskiktad vegetation, som behållit sin naturliga utformning sedan innan förskolan eller skolan placerades på platsen. Stenblock, stubbar och stockar lämnas kvar. Det är inte önskvärt att hela tomten har naturkaraktär. Poäng ges i stigande skala mellan 5 % och 50 % naturkaraktär. Gräs­ eller ängsyta är inte naturkaraktär. Berg i dagen/berghäll kan vara del av naturkaraktär, men maximalt 50 % av naturkaraktären. (kvm) 54 Del 3. Så här gör vi STEG 2 3. Zonering 3.1 Antal zoner Förskolegården ska innehålla 3 olika zoner: en trygg, en aktiv och en vild zon. Den trygga zonen är i närheten av entréerna, den innehåller platser för lugnare lek. Den aktiva zonen är utformad för att skapa rörelse hos barnen, här finns plats för klättring, balans och annan motorisk rörelse. Den vilda zonen har lekvänlig vegeta- tion, här kan barnen leka fantasi­ och rollekar. Den aktiva och den vilda zonen placeras där de fungerar bäst och möjliggör högst lekvärde. Obligatoriskt att gården har minst 2 zoner, poäng för 3 zoner. (antal zoner) Skolgården ska innehålla 5 zoner: en trygg, en aktiv, en vild, en öppen och en ytkrä- vande. Den centralt placerade öppna fria zonen är en plan yta med plats för temporära aktiviteter och möjlighet för barnen att få upp farten. I den ytkrävande zonen finns exempel bollek av olika slag, hinderbana eller liknande. Även regellekar är lämpliga. Obligatoriskt att gården har minst 2 zoner, poäng för 3 zoner eller fler. (antal zoner) 4. Topografi 4.1 Det finns kulle och/eller slänt som lämpar sig för lek OBLIGATORISK! Det ska finnas en kulle eller slänt utan hinder som lämpar sig för pulka, rulla, kana, glida. Lutningen ska vara mellan 15 % och 30 %. Höjdskillnaden ska vara minst 1 meter på förskolegård och 1,5 meter på skolgård. Lekvärdet är inte obligatoriskt för högstadiet. (ja/nej) 4.2 Lekutrustning nyttjar topografin Det ska finnas lekutrustning som nyttjar topografin som till exempel vattenlek i slänt, rutsch, rep, klättring, bollbana eller liknande. Omfattningen ska stå i relation till gårdens storlek samt andra platsspecifika förutsättningar. Olika typer av utrustningar som utnyttjar topografi ger poäng. (antal typer) 4.3 Gården innehåller topografiska element. Poäng ges för varje typ av topografiska element som finns på gården, exempelvis: • Trappa med minst 5 trappsteg som är som är minst 80 cm hög. • Dike eller grop som har minst 40 cm höjdskillnad och är minst 4 meter lång. • Kant, vilken ska vara minst 10 cm hög och max 30 cm hög jämfört med omkringliggande mark och minst 4 meter lång. (antal typer) Del 3. Så här gör vi 55 STEG 2 5. Grönska 5.1 Del av gården har anlagd naturkaraktär Det är inte önskvärt att hela tomten har naturkaraktär och naturytan kan inte vara mindre än 100 kvm. Poäng ges i stigande skala upp till 50 % naturkaraktär av totala friytan. Naturmarken ska ha flerskiktad vegetation och marken ska vara ojämn eller kuperad med inslag av stenblock, stubbar och stockar. (kvm naturkaraktär) 5.2 Det finns en stor variation av växtarter Växter kan användas på många olika sätt och har pedagogiska, biologiska och andra värden. Det är viktigt med stor variation (arter som blommar på olika tider och har olika kulörer, höstfärger, bladformer mm) för att öka lekvärdet. En variation av vedartade växter, perenner, örter och lökar är önskvärt. Många arter ger material (frön, löv, kottar, blommor) till olika typer av lekar. 10­60 olika vedartade växter ger poäng. (antal vedartade växter) 5.3 Vegetation skapar rumsligheter Vegetation, som trädridåer, buskage, häckar, planteringar mm, skapar rumslighet och visuellt skydd för platser för vila och aktiviteter. Till exempel vid platser för samling, runt reträttplatser, avskärmning av bollplan mm. Antal platser/rum som är avgränsade av vegetation, minst 2 rumsligheter ska finnas; en reträttplats och en aktiv yta. (ja/nej) 5.4 Det finns minst ett stort befintligt träd Gården har minst ett befintligt träd med minst 15 cm i stamdiameter. Detta är inte ett krav men ger extra värde till gården. Om det finns ett stort träd uppfylls också 5.5. (ja/nej) 5.5 Det finns minst ett befintligt, eller planeras för minst ett stort träd OBLIGATORISK! Det är ett obligatoriskt krav att gården antingen ska ha ett befintligt träd, med minst 15 cm i stamdiameter, eller att det planeras för, och skapas förutsättningar, ett stort träd. 56 Del 3. Så här gör vi STEG 2 6. Lokalklimat 6.1 Ytor för lek och reträtt-/pratplatser finns i sol och i skugga OBLIGATORISK! Förskola/Skola: Det ska finnas ytor för både aktiv lek och reträttplatser i såväl sol som i skugga. Minst två ytor för aktiv lek och två reträttplatser, det vill säga totalt minst 4 olika ytor. Högstadium: För högstadium gäller samma krav som för förskola/skola, men här ska det dessutom finnas minst en pratplats i sol respektive skugga. Totalt minst 6 olika ytor för lek/aktivitet, reträtt­ och pratplatser för högstadium. 6.2 Vegetation ger skugga i gårdens alla zoner Alla zoner har skugga från vegetation. Platserna ska vara tillräckligt stora för att kunna rymma till exempel baksandlådor, samlingsplatser, platser med bänkar och bord, läktare. Friytan ska, inom 10 år efter att den anläggs, vara minst 30% skuggad den lövade säsongen, klockan 12 på dagen vid sommarsolståndet. (ja/nej) 6.3 Det finns platser med väderskydd Det finns ett väderskydd på gården. (ja/nej) 6.4 Skärmtak kompletterar lövskugga Skärmtak (solsegel, pergola mm) finns för att ge skugga innan växterna, främst träden, vuxit upp. Sandytor ska inte täckas av tak för att inte bli för torra. (ja/nej) Del 3. Så här gör vi 57 STEG 2 7. Platser för alla 7.1 Det finns reträttplatser Det finns platser dit man kan dra sig undan, ensam eller tillsammans med någon, för åter- hämtning eller för att iaktta andras lek. Det är till exempel platser bakom eller i buskage, pilkojor, vindskydd, lekhus. Poäng ges om det planeras för fler än 6 reträttplatser. (antal) 7.2 Det finns icke-programmerade ytor Det finns minst 2 ytor, på minst 20 kvm var för förskola eller på minst 40 kvm var på skola, som kan användas flexibelt, utan fast lekutrustning. Till exempel för kull, kubb och filthäng. Ytorna ska kunna användas för lek och ska inte vara kommunikationsytor, pågår lek ska man kunna passera leken utan att störa. (ja/nej) 7.3 Det finns områden enligt on-, off-, backstage-principen On­, off­, backstage är en designprincip med syfte att inkludera fler på en plats där någon form av aktivitet utövas. Se mer på sidan 43. Minst en sådan disposition ska finnas. (ja/nej) 7.4 Det finns en scen Yta minst 2x3m, gärna större. Ytan bör vara något höjd över andra ytor och det ska finnas plats för publik framför. (ja/nej) 7.5 Det finns skyddade sittplatser i den trygga zonen Förskola: Det finns skärmtak eller veranda utanför entréer med möjlighet att sitta. Skola: Det finns bänkbord och sittmöjligheter i trygga zonen på skolgården. (ja/nej) 7.6 Det finns pratplatser Pratplatser av olika slag är objekt lite högre än omgivningen, till exempel gradänger, sittbara murar, stenblock, parksoffa, det kan också vara en promenadslinga. 3­5 antal olika typer av pratplatser ger poäng för förskola och skola. 3­10 olika typer ger poäng för högstadium. (antal) 7.7 Det finns lugna pausplatser tillgängliga med hjälpmedel OBLIGATORISK! Det ska finnas avskilda platser dit man kan ta sig utan att passera över kanter eller gå i trappor. 7.8 Det finns platser för aktiv lek tillgängliga med hjälpmedel OBLIGATORISK! Det ska finnas platser av olika karaktär, lämpade för aktiv lek, dit man kan ta sig utan att passera över kanter eller gå i trappor. 58 Del 3. Så här gör vi STEG 2 8. Förutsättningar för varierad lek 8.1 Det finns varierade platser för lek Det finns platser i olika storlek, för olika typer av lek. De olika typerna av lek ska tas i beaktande vid utformningen av gården, se sidan 11. (ja/nej) 8.2 Det finns plank Planket ska ha slät yta (ej locklistpanel eller dylikt). Planket, med möjlighet för bollspel/ målning/snöbollskastning, ska vara minst 3 m brett och 2 m högt på förskola och minst 4 m brett och 2,3 m högt på skola. (ja/nej) 8.3 Gården innehåller naturliga element Poäng ges för varje typ av naturligt material: t.ex. naturlig eller ditplacerad stubbe som är minst 25 cm i diameter och 25 cm hög, stock som är minst 2 m lång och 30 cm i diameter, minst fyra naturliga stenblock som är minst 20 cm höga och 50 cm breda, eller liknande element. (antal typer) 8.4 Det finns yta med formbar sand Det ska finnas sandlandskap med formbar sand, beroende på barn/elevantal. Ytan/ytorna ska vara så stora att flera barngrupper ska kunna leka parallellt, minst 20 kvm gärna 100 kvm stor. Gäller ej högstadieskolor. (ja/nej) 8.5 Markmaterial är varierat Markmaterial kan vara: strid sand, träflis, trädäck, träkubb, marksten, stenmjöl, grus, asfalt, plattor, marktegel, kullersten, smågatsten, storgatsten med flera. Det måste finnas minst ett markmaterial som går att forma/rista, till exempel strid sand, stenmjöl eller grusyta. Poäng ges från och med 6 olika typer av markmaterial. (antal typer) 8.6 Det finns förutsättning för motorisk lek Förskola/skola: Gården innehåller minst en klätterställning eller likvärdigt anpassad efter barnens/elevernas ålder. Det ska vara utmanande även för de äldsta barnen i verksamheten. Högstadium: Gården innehåller ett utegym, hinderbana eller liknande, med minst 5 redskap/hinder. (ja/nej) Del 3. Så här gör vi 59 STEG 2 9. Förutsättningar för pedagogik 9.1 Det finns samlingsplatser Samlingsplatser för större och mindre grupper. Platserna ska inte vara bullerstörda. (ja/nej) Förskola: Det finns minst två ställen på gården att samlas. (ja/nej) Skola: Det finns yta med sittplatser, bord och väderskydd lämpad för utomhuspedagogik. (ja/nej) 9.2 Växtval är gjorda för att ge pedagogiska mervärden Minst 10 olika inhemska trädarter ska finnas, för att ge förutsättning att känna till våra vanligaste träd. Växter med olika typer av knoppar, bladformer, blommor, färger. (ja/nej) 9.3 Hårdgjord yta anpassad för skapande i närheten av materialförvaring I närhet till materialförvaring ska det finnas yta för att kunna ställa upp undervisnings- material, arbeta i olika grupper, ställa upp saker och skapa konstruktioner. Ytan ska vara minst 20 kvm. (ja/nej) 9.4 Det finns väggar/plank att sätta upp material på Det ska vara möjligt att sätta upp material på en väggyta. Det ska finnas plats framför så att man kan samlas och titta på det uppsatta. Det kan vara på till exempel byggnadsvägg, ett staket, stängsel eller på ett separat plank. Ytan behöver vara minst 8 kvm. (ja/nej) 9.5 Det finns vattenlek Det ska finnas vattenlek nära en vattenutkastare. Vattenleken ska antingen vara: ­ fast utrustning i form av t.ex. ränna med uppsamlingsytor ­ medveten utformning i markytan på gården så att vattnets väg kan följas med uppsamlings ytor ­ lös utrustning som kan tas in t.ex. på vintern. Typ av utrustning behöver i så fall beskrivas och finnas extra plats för i materialbod. (ja/nej) 9.6 Det finns odlingsmöjligheter Odlingsbäddar ska finnas på gården. Det ska vara ett jorddjup om minst 45 cm och ytan ska vara minst 4 kvm, upp till 20 kvm ger poäng. (kvm) 60 Del 3. Så här gör vi STEG 2 10. Övrigt 10.1 Det finns materialförvaring anpassat efter elevantal och årskurs OBLIGATORISK! Det finns flera förråd för material, antal/storlek anpassat efter elevantal. Placering och utformning av förråd och leklådor ska underlätta åtkomst för barn i leken och främja ett självständigt nyttjande av förvarad lekutrustning. Förråden ska ha belysning på ut­ och insida och vara inredda med hyllor m.m. lämpliga för verksamheten. Placering och utformning av förråd och leklådor ska underlätta åtkomst för barn i leken och ska främja ett självständigt nyttjande av förvarad lekutrustning. 10.2 Det finns eluttag OBLIGATORISK! Eluttag ska placeras på byggnadens fasad alternativt i/på ett förråd eller på andra lämpliga ställen på gården. 10.3 Det finns vattenutkastare OBLIGATORISK! Det finns minst 1 vattenutkastare på gården. En större gård bör ha fler lägen med vatten, exempelvis vid odling, vattenlek och för vattenspridare. Lekvärdet är inte obligatoriskt för högstadiet. 10.4 Gården har funktionell och social belysning anpassad efter respektive zon För att skolgården/förskolegården ska vara funktionell över hela året ska belysningen planeras på ett sådant sätt att hela gården går att använda även under mörka vinterdagar. Det betyder att belysningen dels ska vara funktionell och lysa upp stråk och göra platser tillgängliga, dels vara social och skapa rumsligheter och identitet på platser för lek och vistelse. OBLIGATORISK! 10.5 Minst hälften av gården är inte underbyggd Gårdar på bjälklag ger sämre förutsättningar för vegetation, mindre flexibilitet i mark- nivåer och övriga stora laster och sämre möjlighet till infiltration. (ja /nej) 10.6 Friytan ligger dikt an entréer Det finns entréer vilka ligger i direkt anslutning till friytan vilket innebär att barnen/ eleverna enkelt kan röra sig mellan inomhus­ och utemiljön. (ja/nej) Del 3. Så här gör vi 61 Litteratur- och källista Akoumianaki-Ioannidou, Anastasia et al (2016). School grounds as a resource of green space to increase child-plant contact. Urban Forestry & Urban Greening, 20, 375-386. Antoniadis, Dimitrios et al (2018). Simulation of schoolyard’s microclimate and human thermal comfort under Mediterranean climate conditions: effects of trees and green structures. Int J Biometeorol, 62, 2025–2036. Bengtsson, Anna (2015). Sveriges Lantbruksuniversitet, From experiences of the outdoors to the design of healthcare environments. Berglind, Daniel (2024). Karolinska Institutet, intervju. Boverket (2015). Gör plats för barn och unga! Boverket (2021). Trygghetsskapande gestaltning i utemiljön. Beckman, M. Crawley, E. Frödén, S. (2024). Inkluderande lekmiljöer – Praktisk tillämpning av universell utformning i en lekkontext. Beckman, Mimmi (2018). Lek på riktigt. Fernelius, Courtney L. et al (2017). Systematic Review of Evidence-Based Prac- tices for Inclusive Playground Design. Children, Youth and Environments, 27(3), 78-102. FN. (2024). Agenda 2030 www.globalamalen.se. Folkhälsomyndigheten (2021). Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande. Kunskapsstöd för främjande av fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Folkhälsomyndigheten (2023). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/22 Natio- nella resultat. Hab-o-Lek (2024). intervju. Holmberg, B., Ståhl, A., Almén, M. och Wennberg, H. (2008). Tillgänglighet, trygghet och andra subjektiva aspekter. I Traf iken i den hållbara staden. Hydén, C., (red.). Lund: Studentlitteratur. Iwarsson, S. och Ståhl, A. (2003). Accessibility, usability and universal design- positioning and definition of concepts describing person-environment rela- tionships. Disability and Rehabilitation 25(2): 57-66. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197). Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet, SOU 2023:29. Myndigheten för delaktighet (2020). Skapa en trygg skola. Mårtensson, Fredrika (2009). Lek i verklighetens utmarker. Mårtensson, Fredrika et al. (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. (Rapport 6407). Naturvårdsverket. Olsson, Titti (1998). Människans natur – Det grönas betydelse för vårt välbefinnande. Stockholm: Formas Panter, Jenna R. (2010). Neighborhood, Route, and School Environments and Children's Active Commuting. American journal of preventive medicine. 38(3), 268-78. Plan- och bygglag (2010:900). Puhakka, Riikka. (2019). Greening of Daycare Yards with Biodiverse Materials Affords Well-Being, Play and Environmental Relationships. International Journal of Environmental Research and Public Health, 16, 2948. Rodenkirschen, Åsa (2024). intervju. SCB (2022). Grundskolor och friytor. Sveriges Lantbruksuniversitet (2008). Lekens natur. a phenomenological case study at nursing homes Sveriges Lantbruksuniversitet (2021). Rum för utemiljö. Sveriges regering (2018). Strategi för levande städer. Skr. 2017/18:230. Wells, Nancy M. et al (2006). Nature and the Life Course: Pathways from Childhood Nature Experiences to Adult Environmentalism. Children, Youth and Environments 16(1), 1-24. Wight, Alan R. et al. (2016). Can playscapes promote early childhood inquiry towards environmentally responsible behaviors? An exploratory study, Environmental Education Research, 22(4) 62 Introduktion 63 --- [Bilaga 4 - Handlingsplan-for-bostadsforsorjning.pdf] Stockholms stads Handlingsplan för bostadsförsörjning R V Stockholms stad 2 (15) Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning November 2025 Dnr: 2024-03209 Utgivningsdatum: 15 december 2025 Utgivare: Stockholms stad Kontaktperson: Anders Hallberg, biträdande projektledare Omslagsfoto: Eva Nielsen Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning 3 (15) Innehåll Goda bostäder för alla ....................................................... 4 Tre delar .................................................................................................. 5 Lokala behov – bilaga 1 .............................................................. 5 Kunskaps- och nulägesanalys – bilaga 2 .............................. 5 Bostadsförsörjning för särskilda grupper ...................................... 5 Bostadsförsörjningslagen ................................................... 6 Hänsyn till nationella och regionala mål, lagstiftning, planer och program ........................................................................... 7 Bostadsförsörjningen – ett gemensamt ansvar .................... 8 Utmaningar inom bostadsförsörjningen .............................. 9 En segregerad stad .............................................................................. 9 Pågående planering av bostäder möter inte behoven ............ 9 Höga trösklar för att komma in på bostadsmarknaden ........... 9 Ineffektivt nyttjande av befintligt bestånd ............................... 10 Finansiering av bostäder ................................................................. 10 Mål och åtgärder .............................................................. 11 Mål 1: Goda bostäder för alla, i livets olika skeden.................... 11 Mål 2: Tillskottet av bostäder möter behoven och kompletterar befintligt bestånd, i stadens alla delar .................................13 Genomförande och uppföljning ......................................... 15 4 (15) Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning Goda bostäder för alla Ett av stadens viktigaste ansvarsområden är att skapa förutsättningar för alla invånare att leva i goda bostäder till en rimlig kostnad. Stockholm ska vara en stad som alla människor har råd att bo och leva i. En väl fungerande bostadsförsörjning är en förutsättning för unga vuxna att flytta hemifrån, för barnfamiljer att byta till en större bostad, för pensionärer att flytta till en mer ändamålsenlig bostad, för nyinflyttade att etablera sig och för personer med särskilda behov att hitta en lämplig bostad. Bostadsförsörjningen är också en förutsätt- ning för en fungerande arbetsmarknad och en hållbar ekonomisk ut- veckling. Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning ersätter Rikt- linjer för bostadsförsörjning 2021-2024. Handlingsplanen ska vara styrande i stadens arbete med bostadsförsörjning och även fungera som verktyg i arbetet. Ett annat viktigt styrdokument är stadens rikt- linjer för markanvisning. Enligt stadens budget ska handlingsplanen för bostadsförsörjning utvecklas som komplement till översiktspla- nen och få tydligt genomslag i markpolitiken. Handlingsplanen för bostadsförsörjning med dess bilagor ska fungera som kunskapsun- derlag och vägledning i kommande markanvisningar. Handlingspla- nen vänder sig till medarbetare inom Stockholms stad och till bo- stadsmarknadens aktörer. Bostadsförsörjningen styrs på flera olika sätt. Tabellen nedan visar några av de mest centrala styrdokumenten och vad de har för inne- håll och funktion för bostadsförsörjningen. Huvudsaklig funkt- Dokument Innehåll ion Styrning och uppfölj- Volym och Budget ning inriktning Inriktning för stadens Översiktsplan markanvändning Var och vad Handlingsplan för bo- Handlingsplan stadsförsörjning och åtgärder Vad och hur Riktlinjer för markanvis- Fördelning av ning stadens mark Hur Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning 5 (15) Tre delar Handlingsplanen utgår från nationella och regionala mål, lagstift- ning, planer och program. Den innehåller stadens övergripande mål och åtgärder för en bättre fungerande bostadsförsörjning och beskri- ver även de utmaningar som behöver hanteras. Detta är huvuddoku- mentet, och till den finns två bilagor. Lokala behov – bilaga 1 Bilagan är tänkt att fungera som stöd både inom staden och för bo- stadsmarknadens aktörer gällande vilka behov som finns lokalt och vad som bör tillföras för att skapa en mer blandad och sammanhållen stad. Dokumentet är uppdelat på stadens elva stadsdelsområden. För varje stadsdelsområde finns tabeller som beskriver situationen i om- rådet, bland annat befolkning, åldersfördelning, bostadsbeståndet och socioekonomiska förutsättningar. Den innehåller även kartor per stadsdelsområde. Kunskaps- och nulägesanalys – bilaga 2 Dokumentet innehåller analys av bland annat bostadsbeståndet, hus- hållsprognos, behov av bostäder och marknadsförutsättningar. Sta- dens verktyg för bostadsförsörjning och bostadsbehovet för särskilda grupper redovisas. Analyserna bygger bland annat på Boverkets öppna data för bedömning av bostadsbrist. Analysen ligger till grund för de utmaningar, mål och åtgärder som beskrivs i Handlingsplan för bostadsförsörjning. Bostadsförsörjning för särskilda grupper Att kommunerna har huvudansvaret för bostadsförsörjningen fram- går av bostadsförsörjningslagen (2000:1383). För några grupper har kommunerna ett särskilt ansvar att tillhandahålla bostäder. Det hand- lar om äldre personer som behöver särskilt stöd, personer med funkt- ionsnedsättning som behöver särskilt boende, nyanlända som anvi- sats kommunen med stöd av bosättningslagen och asylsökande en- samkommande barn. Utöver de grupper kommunerna har ett särskilt ansvar för omfattar handlingsplanen även ungdomar, unga vuxna, studenter, personer som lever i hemlöshet och personer utsatta för våld i nära relationer. 6 (15) Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning Bostadsförsörjningslagen Enligt lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun ta fram en handlingsplan för bostadsförsörjningen i kom- munen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder och att kommunen vidtar lämpliga åtgär- der för bostadsförsörjningen. Kommunfullmäktige ska anta en hand- lingsplan för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Handlingsplan för bostadsförsörjning utgör underlag för planlägg- ning enligt plan- och bygglagen (PBL), när det gäller det allmänna intresset bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning 7 (15) Hänsyn till nationella och regionala mål, lagstiftning, planer och program Rätten till bostad är en mänsklig rättighet som finns inskriven i såväl den svenska grundlagen som internationella konventioner som Sve- rige undertecknat. I Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna nämns inte enbart rätten till bostad utan också rätten till en lämplig bostad. Att ha någonstans att bo är ett grundläggande mänskligt behov. Det nationellt övergripande målet för boende och samhällsplanering är: ”Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmark- nad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Målet är också långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.” Stockholms stad ska vara ledande i genomförandet av de globala hållbarhetsmålen på lokal nivå, och Agenda 2030 ska vara ett stöd för att utveckla stadens arbete för social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Av de 17 globala målen är det framförallt mål 11 Håll- bara städer och samhällen och delmål 11.1 Säkra bostäder till över- komlig kostnad som har bäring på bostadsförsörjningen. År 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Barn som lever med ekonomiskt knappa resurser, barn med funktionsnedsättningar och barn på flykt är exempel på grupper som i störst utsträckning riskerar att förvägras sina rättigheter. Stockholms stad har beslutat att barn- konventionen ska vara en utgångspunkt för alla stadens verksam- heter. I förslaget till en Ny regional utvecklingsplan för Stockholmsreg- ionen finns övergripande mål En jämlik, trygg och inkluderande reg- ion med god livsmiljö och förslag till mål En bostadsförsörjning som tillgodoser invånarnas behov som är av betydelse för bostadsförsörj- ningen ur ett regionalt perspektiv. Samrådsförslaget bedömer bo- stadsbehovet i staden till mellan 4 100 och 5 900 bostäder per år. Stadens målsättning är 6 000 bostäder per år. 8 (15) Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning Bostadsförsörjningen – ett gemensamt ansvar Staden har ett stort inflytande över bostadsförsörjningen genom Stockholms stora markinnehav, ansvar för den fysiska planeringen, genom de allmännyttiga bostadsbolagen, bostadsförmedling, ett bo- lag för omsorgsbostäder samt en stiftelse som arbetar med boende- frågor för utsatta grupper. God kunskap om behov och efterfrågan på den lokala bostadsmarknaden är en viktig utgångspunkt för en väl fungerande bostadsmarknad. Ansvaret för en väl fungerande bostadsmarknad är delat mellan kom- munerna, staten, fastighetsägare och byggbranschens aktörer. Ra- marna för bostadsmarknaden och bostadspolitiken sätts av regering och riksdag som beslutar om lagar och andra regelverk. Inte bara den lagstiftning som handlar direkt om bostadsmarknad, bostadsförsörj- ning och planering, utan även finanspolitikens och skattepolitikens regelverk skapar förutsättningar för bostadsbyggande på kommunal nivå. Bostäderna byggs av byggaktörer som agerar på marknadens villkor. Statliga myndigheter, inte minst länsstyrelserna, har även viktiga roller för kommunernas planeringsprocesser. Genom änd- ringen i lagen om kommunala bostadsföretag år 2011 gäller krav på affärsmässighet och rimlig avkastning idag också för de kommunala bostadsföretagen. Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning 9 (15) Utmaningar inom bostadsförsörjningen Det råder brist på bostäder som människor kan efterfråga och många grupper har inte en tillfredställande boendesituation. Utifrån arbetet med handlingsplanen har ett antal utmaningar för Stockholms bo- stadsförsörjning identifierats. En segregerad stad Stockholm är en segregerad stad. Socioekonomiska förutsättningar påverkar vilken typ av bostad som hushåll har råd med. Bostadsbe- ståndet och prisbilden i ett område påverkar vilka som kommer kunna bosätta sig i området. Insatser för att öka blandningen på bo- stadsmarknaden behövs i hela staden om segregationen ska kunna brytas. Pågående planering av bostäder möter inte behoven Antalet bostäder i olika skeden av exploaterings- och stadsbyggnads- processen uppgår till drygt 100 000. Inriktningen i projekten svarar inte alltid mot behovet av en jämnare fördelning av upplåtelsefor- mer, lägenhetsstorlekar och bostadstyper inom staden. Det är därför viktigt att anpassa inriktningen för de pågående bostadsprojekten till aktuella behov. Var femte flytt ut från länet har bostadsrelaterade skäl. Hälften av dessa fall beror specifikt på bostadsekonomi. Det är högre sannolikhet att hushåll med barn flyttar ut av bostadsekono- miska orsaker än för andra hushållstyper. Även den demografiska ut- vecklingen behöver beaktas samt behoven av bostäder för särskilda grupper. Exempelvis förväntas andelen äldre i Stockholm att öka kraftigt de kommande åren. Höga trösklar för att komma in på bostadsmarknaden Långa kötider, hyresvärdars krav på bostadssökande, höga bostads- priser och höga hyresnivåer i nyproduktion i kombination med kre- ditrestriktioner gör att många har svårt att komma in på bostads- marknaden i Stockholm. Låg- och medelinkomsttagare saknar många gånger kapital och inkomst för att köpa en bostadsrätt eller en ägd bostad. Dessa grupper kan även sakna möjlighet att efterfråga nyproducerade hyresrätter och ha för kort kötid för att få tillgång till äldre hyresrätter med lägre hyror. 10 (15) Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning Människor i strukturell hemlöshet saknar egen bostad för att de inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den ordinarie bostads- marknaden. Det behövs djupare kunskap om hur stor denna grupp är och vilka åtgärder som når dessa individer. Ineffektivt nyttjande av befintligt be- stånd De flesta bostäder som finns på bostadsmarknaden är redan byggda. Nyttjandet av befintligt bostadsbestånd behöver bli mer effektivt. Det föreligger både trångboddhet och att individer bor större än de- ras egentliga behov. Ett bättre nyttjande av befintliga bostäder gör det möjligt för människor att anpassa sitt boende efter behov. Flytt- kedjor når dock inte de socioekonomiskt svagaste hushållen. Effekter av en dåligt fungerande bostadsmarknad är bland annat trångbodd- het, oseriösa hyresvärdar, välfärdsbrottslighet och hotellifiering av bostadsbestånd. Ett ineffektivt nyttjande av beståndet leder till att trösklarna att komma in på bostadsmarknaden blir högre. Att nyttja befintligt fastighetsbestånd mer effektivt är även viktigt för att nå stadens miljö- och klimatmål. Bostadsförmedlingen har en rak kö där bostäderna förmedlas utifrån kötid. En rak kö är i många sammanhang transparent, rättvis och för- utsägbar. Det finns skäl att utreda möjligheterna att komplettera den raka förmedlingen utifrån kötid med andra förmedlingsgrunder i syfte att befintligt bestånd ska användas så effektivt som möjligt ur ett bostadsförsörjningsperspektiv. Vissa bostäder så som seniorbostä- der, studentbostäder och ungdomsbostäder förmedlas redan idag uti- från särskilda godkännandevillkor till dessa grupper, utifrån kötid. Finansiering av bostäder Bostäder kräver mycket kapital, både för den som bygger dem och för den som ska köpa en bostad. Staten har ett stort ansvar för hur byggaktörer och enskilda kan finansiera nya bostäder. I och med att finansieringen i större utsträckning lagts på den enskilda individen har kreditrestriktioner tillsammans med högre räntenivåer stor inver- kan på nyproduktion av bostäder. Det sämre ekonomiska läget och högre räntenivåer gör även att staden i vissa fall har svårt att bekosta utbyggnad av allmän platsmark och kommunal service. För att uppnå ett högt bostadsbyggande är det viktigt att tillvarata de marknadsmässiga förutsättningar som finns genom att i högre ut- sträckning prioritera projekt med god genomförandeförmåga. Där det är möjligt behöver lönsamheten öka, bland annat genom att hålla nere investeringsutgifterna i områden där stadskvaliteterna redan är goda. Detta möjliggör angelägna och icke lönsamma exploaterings- projekt i översiktsplanens fokusområden. Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning 11 (15) Mål och åtgärder Bostadsförsörjning handlar både om nyproduktion och om hur det befintliga beståndet förvaltas, utvecklas och förmedlas så att invå- narna i staden och de som flyttar hit kan få en bra bostad. Stadens uppgift för att underlätta bostadsförsörjningen, enligt nationella mål och lagar, är att skapa förutsättningar för ett tillräckligt högt bostads- byggande, att i övrigt underlätta för invånarna att få tillgång till bra bostäder i goda miljöer samt att planera för bostäder för de grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för. Bostadsbyggandet ska ske med hänsyn till stadens naturvärden och i enlighet med i stadens Miljöprogram 2030. Ett högt bostadsbyggande är en av stadens mest prioriterade uppgif- ter och alla nämnder och bolagsstyrelser ska skapa förutsättningar för stadens målsättning utifrån sina respektive uppdrag och stadens översiktsplan. Stadens bostadsmål är att 140 000 bostäder ska bygg- gas mellan år 2010 och 2035 med en genomsnittlig byggtakt på 6 000 påbörjade bostäder per år. Två övergripande mål har formulerats: mål 1 fokuserar på befintliga bostäder och mål 2 på tillskottet av bostäder. Till de övergripande målen finns delmål och åtgärder för att nå målen och hantera de ut- maningar som identifierats. På så sätt ska staden skapa en bättre bo- stadsförsörjning för stadens alla befintliga och framtida invånare. Mål 1: Goda bostäder för alla, i livets olika skeden • Befintligt bestånd används effektivt och bidrar till att jämlik- heten ökar, boendesegregationen och trångboddheten mins- kar. • Trösklar har sänkts för hushåll med svag ställning på bo- stadsmarknaden och för de grupper staden har ett särskilt an- svar för. • Äldre har bostäder där en tillgänglig och inkluderande boen- demiljö främjar ett aktivt och självständigt liv. • Bostadsmarknaden är trygg och säker och motverkar arbets- livskriminalitet, oriktiga hyresförhållanden och bostadsrela- terade bedrägerier. 12 (15) Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning Ansvarig nämnd/bo- Deltagande Delmål Åtgärd lag nämnd/bolag Befintligt bestånd an- Verka för ett bättre nyttjande av befintliga bostäder exempelvis genom att un- Bostadsbolagen (Bo- Bostadsför- vänds effektivt och derlätta för äldre att flytta till mer tillgängliga bostäder och samtidigt underlätta bolagen) medlingen bidrar till att jämlik- för trångbodda barnfamiljer att flytta till bostäder med fler rum. heten ökar, boende- segregationen och Utred hur den interna byteskön kan användas mer effektivt för att hyresgäster Bo-bolagen Bostadsför- trångboddheten ska kunna anpassa sitt boende efter behov. medlingen minskar. Utred förmedlingsprinciper, inom befintligt kösystem, i syfte att minska boen- Kommunstyrelsen (KS) Bo-bolagen, Bo- desegregationen som inte försämrar möjligheten för individer med svag ställ- stadsförmedlingen ning på bostadsmarknaden att få en bostad. Genomför pilotprojekt med särskilda godkännandevillkor, inom befintligt kösy- Bo-bolagen KS, Bostadsför- stem, som syftar till att minska boendesegregation och genomför löpande ut- medlingen värdering. Använd markanvisningar som verktyg för att privata hyresvärdar ska bidra Exploateringsnämnden Bostadsför- med fler bostäder i befintligt bestånd för förmedling via Bostadsförmedlingen, i (ExplN) medlingen enlighet med vad som framgår av riktlinjer för markanvisning. Se över möjligheten att tillskapa fler bostäder med fler rum i samband med Bo-bolagen ombyggnation och renovering. Trösklar har sänkts Utred om verktyget ”Bostad snabbt” bör användas i större utsträckning vid för- Bostadsförmedlingen Bo-bolagen för hushåll med svag medling av hyresrätter, enligt principen först-till-kvarn utan kötid, i syfte att un- ställning på bostads- derlätta för bostadssökande med kort kötid och undvika vakanser. marknaden och för de grupper staden Kartlägg förekomsten av strukturell hemlöshet, långvarig utestängning från K S Socialnämnden har ett särskilt an- bostadsmarknaden, och vidta åtgärder som såväl förebygger som motverkar (SoN), Stadsbygg- svar för. strukturell hemlöshet. nadsnämnden (SBN), ExplN Utred om en digital studentbostadsportal, "en väg in" bör inrättas i syfte att un- Bostadsförmedlingen derlätta för bostadssökande studenter. Säkerställ en mer likvärdig och enhetlig bostadsvägledning för nyanlända i Arbetsmarknadsnämn- SHIS, SoN, Stads- hela staden så att etablering på bostadsmarknaden underlättas. den (AmN) delsnämn-derna (SDN) Utred och föreslå åtgärder för att öka den geografiska spridningen av sociala SoN, SHIS Bo-bolagen, kontrakt och SHIS-bostäder. ExplN, SDN Utred förutsättningar att omvandla befintliga lokaler för att tillgodose behovet SoN Micasa av bostäder med särskild service. Äldre och personer Fortsätt att inventera tillgängligheten och enkelt avhjälpta hinder i befintliga Bo-bolagen med särskilt behov fastigheter. av stöd har bostäder där en tillgänglig och Kartlägg hur många äldre som bor i otillgängliga bostäder. KS inkluderande boen- demiljö främjar ett Utred möjligheten att införa flyttlotsar för äldre samt riktad information i syfte ÄN SDN aktivt och självstän- att få fler äldre att bo i tillgängliga och lämpliga bostäder. digt liv. Utred hur samordning och styrning kan utvecklas gällande planering och be- KS ÄN ställning av platser i särskild boende för äldre. Utred möjligheten att återanvända hyreslägenheter med omfattande bostads- SBN ÄN, Bostadsför- anpassning till individer med motsvarande behov. medlingen, Bo-bo- lagen Bostadsmarknaden Samverka med andra myndigheter och kommuner i arbetet mot välfärdsbrott KS SoN, SBN, Bo-bo- är trygg och säker och organiserad brottslighet inom bostadsmarknaden och underlätta utbyte av lagen, ExplN, och motverkar ar- information för att upptäcka fusk och oegentligheter på bostadsmarknaden Miljö- och hälso- betslivskriminalitet, och vidta lämpliga åtgärder. skydds-nämnden oriktiga hyresförhål- (MHN) landen och bostads- relaterade bedräge- Fortsätt arbetet mot oriktiga hyresförhållanden, olovlig andrahandsuthyrning, Bo-bolagen SoN rier. oskäliga hyror vid tillåten andrahandsuthyrning och bostadsrelaterade bedrä- gerier. Stärk tillsynen i syfte att förhindra att hyresrätter hyrs ut för otillåten korttidsbo- SBN ende. Fortsätt effektivisera och förbättra tillsynen i syfte att bidra till hållbara bo- MHN SBN stadsområden och en sund inomhusmiljö i hela staden. I samband med markanvisning pröva den sökandes lämplighet som hyres- ExplN MHN, SBN, SDN värd. Utveckla arbetet mot välfärdsbrott med avtalsuppföljning av leverantörer. Bo-bolagen ExplN Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning 13 (15) Mål 2: Tillskottet av bostäder möter behoven och kompletterar befintligt bestånd, i stadens alla delar • Investeringar prioriteras i större utsträckning utifrån behov på den lokala bostadsmarknaden för att Stockholm ska växa långsiktigt och ekonomiskt hållbart. • Det finns en större blandning av upplåtelseformer och boen- deformer i alla stadsdelar, med hänsyn till olika behov. • Fler bostäder med många rum finns i hela staden så att alla kan bo kvar i Stockholm när familjen växer. • Bostäder i befintligt bestånd, med rimliga boendekostnader värnas och fler har tillskapats. • Funktionella bostäder finns för de grupper staden har ett sär- skilt ansvar för. 14 (15) Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning Ansvarig Deltagande Delmål Åtgärd nämnd/bolag nämnd/bolag Investeringar prioriteras i Utveckla arbetssätt för prioritering av projekt i plan- och exploateringspro- ExplN SBN större utsträckning utifrån be- cessen utifrån behov och efterfrågan på den lokala bostadsmarknaden gäl- hov på den lokala bostads- lande upplåtelseformer, bostadstyper och bostadsstorlekar. marknaden för att Stockholm ska växa långsiktigt och eko- Fortsätt utvecklingen av en ny långsiktig modell för ekonomisk styrning av ExplN KS nomiskt hållbart. exploateringsprojekt som möjliggör kontinuerlig omfördelning av resurser mellan projekt så att hela staden kan utvecklas. Ta fram generella nyckeltal för stadens investeringar i allmän platsmark för ExplN att synliggöra ojämlika villkor och därigenom möjliggöra en mer likvärdig till- gång till grundläggande stadskvaliteter. I samband med att projekt initieras och/eller när markanvisningsavtal för- ExplN SBN längs, säkerställ och vid behov ompröva att inriktningen svarar mot behov och efterfrågan på den lokala bostadsmarknaden gällande upplåtelsefor- mer, bostadstyper och bostadsstorlekar. Det finns en större blandning Minst hälften av det som byggs i hela staden ska vara hyresrätter, nypro- ExplN SBN av upplåtelseformer och bo- duktion ska bidra till jämnare fördelning av upplåtelseformer på stadsdels- endeformer i alla stadsdelar, nivå. m ed hänsyn till olika behov. Utred möjligheten att ställa krav på att hyresrättsprojekt ska kunna bidra ExplN SBN med en viss andel bostäder med överkomliga hyror. Utredningen ska om- fatta både kommunal och privat mark. Stimulera innovation och nya affärsmodeller, olika bostads- och boendefor- ExplN SBN mer, t.ex. kooperativa hyresrätter, hyrköp, byggemenskaper och kollektiva boendeformer i syfte att underlätta för fler att komma in på bostadsmark- naden. Utred behovet av studentbostäder i nära samverkan med branschen utifrån ExplN SBN befintligt bestånd, bostäder i pågående planering och demografisk utveckl- ing samt föreslå åtgärder. Tillvarata erfarenheter från genomförda pilotprojekt för social hållbarhet så Bo-bolagen ExplN, SBN som förmedling av bostäder med fler rum till trångbodda barnfamiljer och projekt som syftar till ett bättre nyttjande av befintligt bestånd och sprid goda exempel till övriga fastighetsägare. Fler bostäder med många rum I samband med att projekt initieras och/eller när markanvisningsavtal för- ExplN finns i hela staden så att alla längs, ställ krav på minst 20 procent stora bostäder, 4 rum eller fler, varav kan bo kvar i Stockholm när en andel ska vara minst 5 rum och kök. Gäller ej specialbostäder. familjen växer. Bostäder i befintligt bestånd, Fortsätt utvecklingen av konceptet Stockholmshusen för att uppnå lägre bo- Bo-bolagen med rimliga boendekostnader endekostnader. värnas och fler har tillskap- a ts. Verka för varsam renovering i syfte att bland annat minska klimatpåverkan Bo-bolagen och investeringsvolymer samt möjliggöra att fler kan bo kvar. Verka för fler tillgängliga seniorbostäder av varierande karaktär, i enlighet Micasa ExplN, ÄN, Bo-bo- med stadens äldreboendeplanering, , genom om- eller nybyggnation. lagen Utveckla samverkan med akademi och bostadsmarknadens aktörer, såväl ExplN, SBN Bo-bolagen kommunala som privata, för att öka kunskapen om hur staden kan främja fler prisrimliga bostäder i befintligt bestånd samt i nyproduktion. Funktionella bostäder finns Stärk stadens vräkningsförebyggande arbete i samverkan med Kronofog- SoN Bo-bolagen, SDN för de grupper staden har ett den och privata hyresvärdar med särskilt fokus på barnfamiljer. särskilt ansvar för. Säkerställ tillgången till vård- och omsorgsboenden i enlighet med stadens KS ÄN, Micasa, Ex- äldreboendeplanering. plN, SBN Tillskapa fler bostäder med särskild service enligt boendeplan för LSS och SoN ExplN, Fastighets- SoL, med särskilt fokus på bostäder för barn och unga genom inhyrning, nämnden (FN), förvärv, ombyggnation eller nyproduktion. Micasa Utreda konsekvenser av att ställa krav på sociala kontrakt i nyproduktion, SoN ExplN, Bo-bola- boendelösningar som grundar sig på biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. gen Verka för ett varierat utbud av bostäder med särskild service LSS och SoL, SoN ExplN försöks- och träningslägenheter och öka samverkan med privata fastighets- ägare för att tillgodose behovet. Kartlägg hela boendekedjan för våldsutsatta och tillskapa ett varierat utbud SoN SDN, SHIS, Bo- av boendeinsatser och boendeformer som syftar till att kunna ge våldsut- bolagen, Bostads- satta personer ett stadigvarande boende. förmedlingen Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning 15 (15) Genomförande och uppföljning Mål och åtgärder är beslutade i och med kommunfullmäktiges beslut om Handlingsplan för bostadsförsörjning. Nämnder och bolagssty- relser ansvarar för genomförande och uppföljning av handlingspla- nen inom ramen för ordinarie planering och uppföljning av verksam- heten. I verksamhetsplanerna ska nämnder och bolagsstyrelser kon- kretisera genomförandet genom nämndmål, aktiviteter och indikato- rer. Kommunstyrelsen ansvarar för att ta fram tillämpningsanvis- ningar som nämnder och bolagsstyrelser kan använda sig av vid verksamhetsplaneringen. Tillämpningsanvisningarna ska ge förslag till indikatorer samt in- struktioner om hur nämndmål, aktiviteter och indikatorer kopplas till stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS). En årlig uppföljning av handlingsplanen ska genomföras. Utifrån uppföljningen vidtas eventuella ytterligare insatser. Kommunstyrel- sen med stöd av berörda nämnder och bolag ansvarar för den årliga uppföljningen. --- [Bilaga 5 - Mobilitet och parkering.pdf] Mobilitet och parkering Riktlinjer vid nyproduktion 1 Innehåll Inledning ...........................................................................3 Modell för mobilitet och parkering .......................................4 Mobilitet och parkering för bostäder ...................................6 Cykelparkeringstal för bostäder ......................................................6 Bilparkeringstal för flerbostadshus .................................................7 Bilparkeringstal för andra b oendeformer ....................................8 Mobilitetsåtgärder för bostäder ....................................................8 Mobilitet och parkering för andra ändamål ........................10 Cykelparkeringstal för andra ändamål .......................................10 Bilparkeringstal för andra ändamål ............................................10 Mobilitetsåtgärder för andra ändamål ........................................11 Förtätning vid befintliga parkeringsytor ............................12 Uppföljning ......................................................................12 Begreppsförklaring ...........................................................14 2 Inledning I STOCKHOLMS STAD strävar vi mot ett hållbart resande och att minska vår klimatpåverkan. Det gör vi genom att främja gång-, cykel- och kol- lektivtrafik och på så vis bidra till ett minskat behov av privatägd bil. Genom att i nyproduktion styra mot ett ökat utbud av hållbara alternativ kan stockholmarnas behov av egen bil minska. Därigenom minskar också efterfrågan på parkeringsplatser vid den egna fastigheten. Parkeringsytor utgör en central del av vår stadsplanering och har en bety- dande inverkan på våra transportval och resvanor. Genom att styra mot ett minskat antal parkeringsytor och införa mobilitetsåtgärder som stan- dard i stadens nya bostadskvarter skapar vi en mer hållbar stad att leva i. Parkering bör i första hand lösas genom optimering av befintliga egna anläggningar eller gemensamma mobilitetshus, för att på ett effektivt sätt använda stadens ytor och stödja delade lösningar. Denna riktlinje är gemensamt framtagen av exploateringskontoret, stads- byggnadskontoret och trafikkontoret och utgör en grund för stadens pro- cess att kravställa mobilitet och parkering för nyproduktion. Riktlin- jen tar hänsyn till de platsspecifika förutsättningarna för att leva utan privatägd bil. 3 Modell för mobilitet och parkering I FIGUR 1 presenteras en illustration över modellen för mobilitet och par- kering. För flerbostadshus är parkeringstal för cykel satt till 40 cykelpar- keringar per 1 000 kvm BOA, oavsett läge i staden. För bilparkering till- lämpas en maxnorm på 3 platser per 1 000 kvm BOA i stadens centrala delar. I stadens övriga delar tillämpas en miniminorm på 4–6 platser per 1 000 kvm BOA. I alla projekt finns ett standardutbud av mobilitetsåtgär- der som samtliga byggaktörer ska tillgodose. Det finns även möjlighet att minska parkeringstalet med 1 plats per 1 000 kvm BOA genom ytter- ligare mobilitetsåtgärder. Parkeringskartan finns på stadens webbplats. Exploateringsnämnden ska vid behov pröva och uppdatera zonindel- ningen i kartan. 4 Parkeringstalsområden PARKERINGSTAL (Fö N r i s v l å a g 1 – 2 L 0 äg 2 s 4 t - P 0 -t 5 al -21) ■ 3 ■ 4 ■ 5 ■ 6 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 – Högst P-tal PARKERINGSTAL 3 PARKERINGSTAL 4–6 Parkeringstal för cykel: 40/1 000 kvm BOA Parkeringstal för cykel: 40/1 000 kvm BOA Parkeringstal för bil: Maxnorm 3/1 000 kvm BOA Parkeringstal för bil: Miniminorm 4–6/1 000 kvm BOA Mobilitetsåtgärder som standard Mobilitetsåtgärder som standard Möjlig rabatt på p-tal med 1 plats/1 000 kvm BOA Möjlig rabatt på p-tal med 1 plats/1 000 kvm BOA genom ytterligare mobilitetstjänster genom ytterligare mobilitetstjänster Figur 1. Illustration över modell för mobilitet och parkering. 5 ” I Stockholm ska det vara enkelt att välja cykeln som färdmedel. Därför är det viktigt att cykelparkering tillskapas i tillräcklig mängd och utformas med god standard.” Mobilitet och parkering för bostäder Cykelparkeringstal för bostäder I Stockholm ska det vara enkelt att välja cykeln som färdmedel. Därför är det viktigt att cykelparkering tillskapas i tillräcklig mängd och utformas med god standard. Detta innebär bland annat att cykelparkering ska vara lättillgänglig, väderskyddad samt möjliggöra fastlåsning av cykeln i dess ram. Cykel- parkering ska tillgodoses på kvartersmark, i huvudsak inomhus eller i annat avskilt och väderskyddat utrymme. Utöver detta ska även 10 procent av cykelparkeringsplatserna vara anpas- sade för utrymmeskrävande cyklar. Detta ställer krav på bland annat utformningen av dörrar, ramper, hissar och korridorer. Besöksparkering ingår i parkeringstalet. Om möjligheten att ta sig till platsen med cykel är bristfällig och att det inte går att förbättra eller där behovet kan bedö- mas vara lägre, kan parkeringstalet för cykel minskas. Detta gäller främst platser i ytterstaden i nära anslutning till kapacitetsstark kollektivtrafik. Byggaktören ska ta fram en separat utredning för övriga boendeformer, exempelvis seniorboenden, som inte finns listade i tabell 1. Boende i en- och tvåbostadshus med parkering på egen tomt anlägger själva sin cykel- parkering i lämplig omfattning. Tabell 1. Cykelparkerings- ÄNDAMÅL PARKERINGSTAL FÖR CYKEL tal för bostäder Flerbostadshus 40 platser/1 000 kvm BOA Studentbostäder 60 platser/1 000 kvm BOA 6 Figur 2. Parkeringskarta som fastställer det läges- baserade parkeringstalet för bilar (antal platser per 1 000 kvm BOA). Aktuell version återfinns på stadens webbplats. PARKERINGSTAL ( P F a ö r r k s e la ri g n 2 g 0 st 2 a 4 ls - o 0 m 5 r -2 å 1 d ) en ■ 3 ■ 4 ■ 5 ■ 6 NNNN iiii vvvv åååå 1234 – – L H ä ö g g st s t P P -t - a ta l l Bilparkeringstal för flerbostadshus För att göra en likvärdig bedömning av det lägesbaserade parkeringstalet har en parkeringskarta tagits fram. Den utgår från en tillgänglighetsanalys som gjorts över hela staden där tillgång till målpunkter genom gång- och cykelnätet samt med kollektivtrafik analyserats. Syftet är att identifiera vilka områden som har störst potential till ett liv utan privatägd bil. Mål- punkter som analyserats är bland annat arbetsplatser, kultur, idrott, parker, natur reservat och handel. Det lägesbaserade parkeringstalet anger den minsta mängden p arkering som behöver tillgodoses i relation till bebyggelsens storlek. I områden med god tillgänglighet till olika målpunkter, där förutsättningarna att leva utan egen bil är särskilt goda, tillämpas maxnorm samt möjlighet till bil- parkeringstal nära noll. Även i andra delar av staden kan nybyggda områ- den med stark miljöprofil, eller vid särskilt motiverande skäl, ges par- keringstal nära noll, om en utredning visar att det är möjligt. För större programområden, som kan bidra med utökad service eller kollektivtrafik, behöver en särskild utredning genomföras för att säkerställa ett lämpligt parkeringstal. Bilparkeringstalen för flerbostadshus anges i ett specifikt antal bilparke- ringsplatser per tusen kvadratmeter boarea. Besöksparkering inkluderas i det lägesbaserade parkeringstalet, vilket betyder att ungefär tio procent av parkeringsplatserna ska tillgängliggöras för besökande till fastigheten. Utifrån den geografiska analysen har samtliga områden i staden tilldelats ett lägesbaserat parkeringstal på 3–6 platser per 1 000 kvadratm eter BOA. 7 Bilparkeringstal för andra boendeformer Vid andra boendeformer än flerbostadshus, exempelvis seniorboenden, behöver en särskild parkeringsutredning tas fram av byggaktör och god- känns av stadens trafikplanerare. Utredningen ska utgå från stadens mål och styrdokument med målsättningen att bedöma ett väl avvägt parke- ringstal för den specifika platsen och markanvändningen. Parkeringen ska lösas på kvartersmark och möjlighet till samnyttjande ska utredas. Följande riktvärden ska ses som utgångspunkt i utredningen: X För studentbostäder kan ett parkeringstal nära noll tillämpas, men en bedömning av parkeringsbehovet för boende och besökare behöver göras. Grundläggande mobilitetsåtgärder ska införas. X Småhus bör förses med högst en parkeringsplats per hus. Vid gemen- sam parkeringslösning för flera hus bör parkeringstalet behandlas som för flerbostadshus, med samma krav på mobilitetsåtgärder. X För vård- och omsorgsboenden kan ett parkeringstal nära noll tilläm- pas, men en bedömning av parkeringsbehovet för boende och besökare behöver göras. X Boendeformer som inte kan säkerställas över tid, genom exempelvis markanvisningsavtal eller bestämmelser i plankarta, ska bedömas enligt riktlinjerna för flerbostadshus. Mobilitetsåtgärder för bostäder Varje projekt är unikt och därför behöver en utredning tas fram för att säkerställa att lämpliga mobilitetsåtgärder erbjuds för den speci- fika platsen och målgruppen. En gemensam mobilitets- och parkerings- lösning, till exempel mellan flera närliggande projekt och fastigheter, är positivt både ur ekonomiskt och utrymmesmässigt perspektiv. Mobilitetsåtgärderna ska säkerställas under minst tio år från inflyttning. Åtgärderna beskrivs i planbeskrivningen och regleras i överenskommelse om exploatering eller exploateringsavtal. Samma krav på mobilitetsåtgär- der ska utföras även om byggaktören väljer att tillskapa fler parkerings- platser än staden ställer som lägsta krav. Mobilitetsåtgärdern as innebörd beskrivs mer ingående i bilaga ”Begreppsförklaring mobilitetsåtgärder”. Grundläggande utbud av mobilitetsåtgärder för bostäder För att ge de boende bra förutsättning att resa hållbart ska byggaktören i alla projekt erbjuda ett grundläggande mobilitetsutbud bestående av: X Cykelvårdsstationer inomhus med cykeltvätt, cykelpump och verktyg. X Cykelpool med minst 0,6 el-assisterade lådcyklar per 1 000 kvm BOA. X Elbilpool med minst 0,3 eldrivna personbilar per 1 000 kvm BOA. X En kostnadsfri 30-dagarsbiljett med SL per lägenhet till samtliga nyinflyttade. X Löpande, målgruppsanpassad information om fastighetens mobilitets- erbjudande samt områdets möjligheter till resor utan privatägd bil. X Prova-på-erbjudande motsvarande minst fyra timmars kostnadsf ritt resande för bil- och cykelpool till samtliga nyinflyttade under perioden. 8 Åtgärderna ovan utgör ett utgångsläge, men kan ersättas med andra mobi- litetsåtgärder av likvärdig effekt om detta tydligt motiveras och godkänns av stadens trafikplanerare. Ambitiöst utbud av mobilitetsåtgärder för bostäder Om byggaktören åtar sig att erbjuda ett mer ambitiöst mobilitetsutbud kan parkeringstalet sänkas med upp till en parkeringsplats per 1 000 kvm BOA. Byggaktören kan då välja bland de mobilitetsåtgärder som listas i tabell 2, så att totalt minst tio mobilitetspoäng uppnås. Detta redovisas i en mobilitetsutredning som godkänns av stadens trafikplanerare. För projekt med lägesbaserat parkeringstal tre som har en tydlig mobilitetsp rofilering samt ett gediget mobilitetserbjudande, där totalt minst 20 mobilitetspoäng ur det ambitiösa mobilitetspaketet uppnås, kan ett parkeringstal nära noll vara aktuellt. MOBILITETS- Tabell 2. Ambitiöst utbud MOBILITETSÅTGÄRD POÄNG av mobilitetsåtgärder för Årlig kostnadsfri cykelservice för de boende 4 bostäder Utökning av cykelpoolen med andra fordonstyper 2 Utökning av bilpoolen med andra fordonstyper 4 Öppen elbilspool 4 Utökat prova-på-erbjudande för bil- och cykelpool 2 med 4 timmar Kostnadsfri 90-dagarsbiljett med SL till samtliga nyinflyt- 4 tade i tio år (en per lägenhet) Samordnad digital MaaS-tjänst för fastighetens 2 mobilitets erbjudande. (MaaS: Mobility as a Service) Prova-på-erbjudande av hemleveranser 2 Leveransskåp som möjliggör mottagande av större varor 2 Leveransskåp som möjliggör mottagande av kylda varor 2 Gemensam kostnadsfri kontorsyta inom fastigheten 4 Prova-på-erbjudande av hyrbil 2 Bilparkeringsplatser minst 500 m från fastigheten 2 Tillståndsparkering istället för fasta platser 2 Mycket attraktivt utformade cykelrum 4 Övrig åtgärd 2–4 Åtgärderna ovan utgör ett utgångsläge, men kan ersättas med andra mobi- litetsåtgärder av likvärdig effekt om detta tydligt motiveras och godkänns av stadens trafikplanerare. 9 Mobilitet och parkering för andra ändamål Cykelparkeringstal för andra ändamål I Stockholm ska det vara enkelt att välja cykeln som färdmedel. Därför är det viktigt att cykelparkering tillskapas i tillräcklig mängd och utformas med god standard. Detta innebär bland annat att cykelparkering ska vara lättillgänglig, väderskyddad samt möjliggöra fastlåsning av cykeln i dess ram. Cykel- parkering ska tillgodoses på kvartersmark i huvudsak inomhus eller i annat avskilt och väderskyddat utrymme. Utöver detta ska även tio procent av cykelparkeringsplatserna vara anpassade för utrymmeskrävande cyklar. Detta ställer krav på bland annat utformningen av dörrar, ramper, hissar och korridorer. En separat utredning ska tas fram för övriga ändamål som inte finns listade i tabell 3. PARKERINGSTAL Tabell 3. Cykelparkerings- tal för andra ändamål ÄNDAMÅL FÖR CYKEL Kontor 30 platser/1 000 kvm LOA Handel 35 platser/1 000 kvm LOA Dagligvarubutiker samt handel i egen fastig het eller i större lokal i bottenvåning (>200 kvm LOA) Förskola 15 platser/1 000 kvm LOA Grundskola och gymnasieskola 60 platser/1 000 kvm LOA Hotell, vandrarhem 8 platser/1 000 kvm LOA Verksamhet och industri 15 platser/1 000 kvm LOA Idrotts-, kultur- och rekreationsanläggningar 0,2–0,6 per besökare en vanlig vardag Sjukhus, vårdcentral 30 platser/1 000 kvm LOA Bilparkeringstal för andra ändamål Vid andra ändamål än bostäder behöver en särskild mobilitets- och parke- ringsutredning tas fram. Utredningen ska utgå från stadens mål och styr- dokument med målsättningen att bedöma ett väl avvägt parkeringstal för den specifika platsen och markanvändningen. Parkeringen ska lösas på kvartersmark och möjlighet till samnyttjande ska utredas. Mobilitet och parkeringsbehov ska utredas av byggaktör i samverkan med staden. I utredningen ska hänsyn tas till bl.a. bebyggelsens geogra- fiska läge, kapaciteten i det omkringliggande trafiksystemet och utbudet av mobilitetstjänster. Utredningen och parkeringslösningen ska bekostas av byggaktören och godkännas av stadens trafikplanerare. 10 Följande riktvärden ska ses som utgångspunkt i mobilitet- och parkeringsutredningen: X Gymnasieskolor, skolor och förskolor ska endast förses med de parke- ringar som krävs ur tillgänglighetssynpunkt. X Lokaler för centrumändamål under 200 kvm LOA förses endast med de parkeringar som krävs ur tillgänglighetssynpunkt. X Lokaler för handel mellan 200–800 kvm LOA förses med 0–3 parke- ringsplatser per 1 000 kvm LOA. X Lokaler för handel över 800 kvm LOA förses med 0–8 parkeringsplat- ser per 1 000 kvm LOA. X Lokaler för kontor förses med 0–5 parkeringsplatser per 1 000 kvm LOA. X För idrottsanläggningar ska parkeringen dimensioneras för besökare en vanlig vardag. Mobilitetsåtgärder ska prioriteras och anläggningen bör förses med så få parkeringsplatser som lokaliseringen och verk- samheten tillåter. Mobilitetsåtgärder för andra ändamål För att uppmuntra ett hållbart resande till och från arbetsplatser eller andra verksamheter ska fastighetsägaren tillskapa mobilitetsåtgärder. Ett grundläggande utbud av mobilitetsåtgärder ska tillskapas i samtliga projekt där det planeras för verksamheter, för mindre lokaler för centrum- ändamål (under ca 200 kvm LOA) med få anställda är det inte ett krav. Grundläggande utbud av mobilitetsåtgärder för andra ändamål För att ge bra förutsättningar att resa hållbart ska byggaktören i alla pro- jekt erbjuda ett grundläggande mobilitetsutbud bestående av: X Cykelvårdsstationer inomhus med cykeltvätt, cykelpump och verktyg. X Laddstationer för laddning av el-cykelbatterier. X Omklädningsrum med duschmöjlighet samt torkskåp. X Löpande målgruppsanpassad information om fastighetens mobilitets- erbjudande samt områdets möjligheter till resor utan privatägd bil. X Flexibla parkeringsplatser. Åtgärderna ovan utgör ett utgångsläge, men kan anpassas efter verksam- hetens art samt ersättas med andra mobilitetsåtgärder av likvärdig effekt om detta tydligt motiveras och godkänns av stadens trafikplanerare. 11 Förtätning på befintliga parkeringsytor NÄR STADEN FÖRTÄTAS finns ofta möjlighet att omvandla befintliga parkeringsytor för att använda marken mer effektivt. Där parkering på kvartersmark tas bort behöver en utredning göras för att visa hur parkeringsbehovet för befintliga boende ska tillgodoses framö- ver. Utredningen ska kartlägga den befintliga bostadsmängden och det nuvarande parkeringsutbudet. Det framtida parkeringsutbudet ska uppfylla kraven på cykel- och bil- parkering samt mobilitetsåtgärder enligt denna riktlinje. Utredningen ska godkännas av stadens trafikplanerare. Uppföljning FÖR ATT SÄKERSTÄLLA en långsiktighet i projekten ställs krav på inrap- portering av åtgärder i exploateringskontorets uppföljningsportal. Upp- följningsportalen är ett verktyg för att följa upp stadens hållbarhetskrav. Byggaktören rapporterar löpande under perioden in vilka åtgärder som genomförts, och staden genomför kontroller. Om krav för mobilitet och parkering inte uppfylls har staden möjlighet att kräva ut viten. Uppfölj- ning sker löpande under tioårsperioden. 12 Figur 3. Mobilitets- och parkeringsprocess 13 Begreppsförklaring Tabell 4. Begrepps- BEGREPP FÖRKLARING förklaring. En utökad Parkeringstal Mängden parkering som behöver begreppsförklaring finns tillgodoses i relation till bebyggels- i bilagan. ens storlek. Lägesbaserat parkeringstal Ett parkeringstal med hänsyn till de platsspecifika förutsättningarna för att leva utan egen bil. Mobilitetsåtgärder Åtgärder som syftar till att minska behovet av privatägd bil genom att erbjuda hållbara alternativa färd- medel till olika målpunkter. Miniminorm Den minsta mängden parkering som behöver tillgodoses i relation till bebyggelsens storlek. Maxnorm Den största mängden parkering som får tillgodoses i relation till bebyggelsens storlek. Boendeyta (BOA) Yta i byggnad avsedd som bostad. Lokalyta (LOA) Yta i byggnad avsedd som lokal. 14 15 16