New Homes and City Life for Bällsta Hamn

[Kungörelse om samråd (anslagstavla).pdf] KUNGÖRELSE OM SAMRÅD Anslaget den 16 december 2025 STADSBYGGNADSNÄMNDEN INFORMERAR Ett förslag till detaljplan för Bällsta Hamn, kv. Masugnen 1 m.fl i stadsdelen Ulvsunda Industriområde i Stockholm, Dp 2018-10844, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Denna detaljplan är en del av ett större stadsutvecklingsområde invid Bromma Flygplats. Planförslaget innebär att i linje med översiktsplanen omvandla den östra delen av Ulvsunda industriområde mellan tvärbanan och Bällstaviken till en blandad stadsbebyggelse med cirka 1400 nya bostäder, lokaler, kontor, hotell, ett mobilitetshus samt nya gator, gångfartsområden, parker, natur och ett torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor. En framtida hållplats för pendelbåt möjliggörs vid kajen invid Bällstaviken. Detaljplanen möjliggör även tekniska anläggningar som transformatorstationer, likriktarstation/teknikhus, pumpstationer och underjordiska dagvattenmagasin. Inom planområdet ska en etappindelning säkra utbyggnadsordningen och skydda området mot buller, ras, skred och erosion. Planförslaget bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan och har upprättats med utökat förfarande. Planförslaget visas under tiden 2025-12-16 – 2026-02-16 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 under husets ordinarie öppettider. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner Samrådsmöte kommer att hållas 2026-01-26 kl. 18.00 - 19:30 i Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Den som vill lämna synpunkter på planförslaget och/eller miljökonsekvensbeskrivningen ska göra det skriftligen och synpunkterna ska senast den 16 februari 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Nedtages tisdag den 16 februari 2026 44801-8102 rnD ,51-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2018-10844. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar hanteras enligt dataskyddsförordningen (GDPR). 44801-8102 rnD ,51-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG --- [Samrådsbrev remissinstanser.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2018-10844 Planavdelningen 2025-12-10 Tua Sandberg Sida 1 (4) Telefon +46 (0)8-508 27 190 Plansamråd Inbjudan till samråd och informationsmöte för remissinstanser om förslag till detaljplan för Bällsta Hamn, kv. Masugnen 1 m.fl. i stadsdelen Ulvsunda Industriområde, S-Dp 2018-10844 Ett förslag till detaljplan för Bällsta Hamn, kv. Masugnen 1 m.fl. i stadsdelen Ulvsunda Industriområde i Stockholm, Dp 2018-10844, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Denna detaljplan är en del av ett större stadsutvecklingsområde invid Bromma Flygplats. Planförslaget innebär att i linje med översiktsplanen omvandla den östra delen av Ulvsunda industriområde mellan tvärbanan och Bällstaviken till en blandad stadsbebyggelse med cirka 1400 nya bostäder, lokaler, kontor, hotell, ett mobilitetshus samt nya gator, gångfartsområden, parker, natur och ett torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor. En framtida hållplats för pendelbåt möjliggörs vid kajen invid Bällstaviken. Detaljplanen möjliggör även tekniska anläggningar som transformatorstationer, likriktarstation/teknikhus, pumpstationer och underjordiska dagvattenmagasin. Inom planområdet ska en etappindelning säkra utbyggnadsordningen och skydda området mot buller, ras, skred och erosion. Planförslaget visas under tiden 2025-12-16 – 2026-02-16 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Förslaget har bedömts kunna medföra betydande miljöpåverkan och har upprättats med utökat förfarande. Förslaget har kungjorts på kommunens anslagstavla och annons i ortstidning. Samtliga remissinstanser inbjuds till ett informationsmöte måndagen den 26 januari kl. 15-17 om Bällsta Hamns samråds- förslag, med fokus på detaljplanens miljötekniska knäckfrågor och konsekvenser. Under och efter mötet finns möjlighet att ställa frågor till stadsplanerare och sakkunniga från staden. Agenda, informationsmöte för remissinstanser: • Stadsbyggnadskontorets presentation av samrådsförslaget • Exploateringskontorets presentation av samrådsförslagets miljötekniska knäckfrågor och konsekvenser. Stadsbyggnadskontoret • Möjlighet till frågestund vid separata stationer vid Fleminggatan 4 Fyrkanten, Tekniska nämndhuset Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner 44801-8102 rnD ,01-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Dnr 2018-10844 Sida 2 (4) Syftet med detta möte är att remissinstanserna ska kunna ta del av ➢ samrådsförslaget och ställa frågor kring planförslagets utformning direkt med ansvarig stadsplanerare. ➢ planområdets miljötekniska knäckfrågor och konsekvenser och ställa frågor kring detta direkt med sakkunniga beställarstöd. Stadens interna projektgrupp kommer att vara på plats i Hörsalen, som ligger invid receptionen på Tekniska nämndhuset, med entré från Fleminggatan 4 på Kungsholmen. För de remissinstanser som inte kan ha deltagare på plats är det även möjligt att delta på distans via zoom-länk. De som önskar delta i mötet via zoom behöver innan mötet, senast den 26 januari kl. 09:00, skicka in önskemål om deltagande till ansvarig stadsplanerare tua.sandberg@stockholm.se, så att berörd person kan få kallelsen via mejl. Samrådsmöte för allmänheten kommer att hållas 2026-01-26 kl. 18.00 – 19.30 i Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Eventuella synpunkter på planförslaget och/eller miljökonsekvens- beskrivningen lämnas skriftligen och ska senast den 16 februari 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2018-10844 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. 44801-8102 rnD ,01-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Dnr 2018-10844 Sida 3 (4) Sändlista Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Kollektivtrafikant Sthlm Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturskyddsföreningen i Stockholm Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Sjöfartsverket Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen FSK Säkerhet/Väktarna Bromma stadsdelsförvaltning Valbara Fastighetsägarna Stockholm AB Idrottsförvaltningen Skanova Stockholm Parkering Stockholms Hamnar STOKAB Svenska Kraftnät Vattenfalls distributionsnät (el) Äldreförvaltningen 44801-8102 rnD ,01-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Dnr 2018-10844 Sida 4 (4) Kommuner Solna Stad Sundbybergs Stad Företag Bromma-Ulvsunda Företagsgrupp Föreningar Bromma hembygdsförening Naturskyddsföreningen i Stockholms län Samfundet S:t Erik Stockholms Livsmedelshandlareförening YIMBY För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp Sakägare informeras om samrådet i separat samrådsbrev 44801-8102 rnD ,01-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG --- [Samrådsbrev sakägare.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2018-10844 Planavdelningen 2025-12-10 Tua Sandberg Sida 1 (3) Telefon +46 (0)8-508 27 190 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Bällsta Hamn, kv. Masugnen 1 m.fl. i stadsdelen Ulvsunda Industriområde, S-Dp 2018-10844 Ett förslag till detaljplan för Bällsta Hamn, kv. Masugnen 1 m.fl. i stadsdelen Ulvsunda Industriområde i Stockholm, Dp 2018-10844, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Denna detaljplan är en del av ett större stadsutvecklingsområde invid Bromma Flygplats. Planförslaget innebär att i linje med översiktsplanen omvandla den östra delen av Ulvsunda industriområde mellan tvärbanan och Bällstaviken till en blandad stadsbebyggelse med cirka 1400 nya bostäder, lokaler, kontor, hotell, ett mobilitetshus samt nya gator, gångfartsområden, parker, natur och ett torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor. En framtida hållplats för pendelbåt möjliggörs vid kajen invid Bällstaviken. Detaljplanen möjliggör även tekniska anläggningar som transformatorstationer, likriktarstation/teknikhus, pumpstationer och underjordiska dagvattenmagasin. Inom planområdet ska en etappindelning säkra utbyggnadsordningen och skydda området mot buller, ras, skred och erosion. Planförslaget visas under tiden 2025-12-16 – 2026-02-16 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Förslaget har bedömts kunna medföra betydande miljöpåverkan och har upprättats med utökat förfarande. Förslaget har kungjorts på kommunens anslagstavla och annons i ortstidning. Samrådsmöte kommer att hållas 2026-01-26 kl. 18.00 – 19.30 i Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Eventuella synpunkter på planförslaget och/eller miljökonsekvens- beskrivningen lämnas skriftligen och ska senast den 16 februari 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Ange ärendets diarienummer: 2018-10844 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och stadsbyggnadskontoret@stockholm.se boende om informationen i detta brev. start.stockholm/detaljplaner 44801-8102 rnD ,01-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Dnr 2018-10844 Sida 2 (3) Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Sändlista Sakägare enligt fastighetsförteckning Separat samrådsbrev skickas till nedanstående remissinstanser: Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Kollektivtrafikant Sthlm Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturskyddsföreningen i Stockholm Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Sjöfartsverket Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket 44801-8102 rnD ,01-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Dnr 2018-10844 Sida 3 (3) Utbildningsförvaltningen FSK Säkerhet/Väktarna Bromma stadsdelsförvaltning Valbara Fastighetsägarna Stockholm AB Idrottsförvaltningen Skanova Stockholm Parkering Stockholms Hamnar STOKAB Svenska Kraftnät Vattenfalls distributionsnät (el) Äldreförvaltningen Kommuner Solna Stad Sundbybergs Stad Företag Bromma-Ulvsunda Företagsgrupp Föreningar Bromma hembygdsförening Naturskyddsföreningen i Stockholms län Samfundet S:t Erik Stockholms Livsmedelshandlareförening YIMBY För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp 44801-8102 rnD ,01-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG --- [Planbeskrivning samråd.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Dnr 2018-10844 Tua Sandberg 2025-12-11 Telefon +46 (0)8-508 27 190 Sida 1 (110) Planbeskrivning Detaljplan för Bällsta Hamn, kv. Masugnen 1 m.fl. i stadsdelen Ulvsunda Industriområde, SDp 2018-10844 Planområdet (röd markering) är placerat mellan tvärbanans Solna- och Kistagren i väster och Bälllstaviken i öster. Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 2 (110) Sammanfattning Ulvsunda industriområde är ett av Stockholms äldsta verksam- hetsområden med stora kulturhistoriska och industrihistoriska värden. Området rymmer spår från tre kulturhistoriskt intressanta skeden – förhistoriens arkeologiska lämningar, 1600-1800-talets odlingslandskap, 1800-talets vattenleder och 1900-talets industriella verksamhet. Att ta tillvara dessa värden och stärka kontakten till Bällstaviken samt kopplingarna till närliggande bebyggelse har varit viktiga utgångspunkter för att skapa en stark identitet i hela stadsutvecklingsområdet och möjliggöra en mångsidig och levande blandstadsmiljö. I Stockholms översiktsplan hör Bällsta Hamnsområdet till ett större stadsutvecklingsområde nära Bromma flygplats med stor potential. Bällsta Hamns första etapp utgörs av detaljplanen för Masugnen 5 & 7 (Dnr 2011-04316), som fick laga kraft år 2020 och möjliggjorde 370 nya bostäder samt en förskola, vilka redan byggts. Den andra planetappen utgörs av Gjutmästaren 6 (Dnr 2018-06893), som fick laga kraft år 2023, där det f.d. bryggeriet nu byggs om till ett stort idrotts- och kulturcentrum med olika besöksändamål och service. Aktuell detaljplan för Bällsta Hamns centrala delar utgör områdets tredje planetapp. Den fjärde och sista planetappen i Bällsta Hamns stadsutvecklingsområde planeras ske i områdets södra del kring Gjutmästaren 6 & 9 då Bromma flygplats lagts ned och dess bullerrestriktioner hävts, varvid bostäder i detta läge möjliggörs. Utöver Bällsta Hamns stadsutveckling pågår det även närligg- ande planarbeten bl.a. för en ny hotellbyggnad på Trafikflyget 4, Bromma Blocks (Dnr 2022-13745) samt en grundskola, centrumfunktioner och bostäder på Betongblandarna 2, 10 m.fl. (Dnr 2017-11601). På kvarteret Archimedes 1 (Dnr 2014-17690) pågår byggnation för ca 1200-1300 bostäder och en förskola m.m. Totalt beräknas ovanstående detaljplaner, exkl. Gjutmästaren 6 & 9, möjliggöra en blandstad med ca 3800 nya lägenheter i planområdets direkta närhet. För att långsiktigt omvandla Bällsta Hamns idag hårdgjorda industriområde till ett attraktivt blandstadsområde föreslås en ny gatustruktur med trädplanteringar i växtbäddar, en ny, central park, en lekplats, en sammanhängande strandpark med bryggor och kaj med pendelbåtshållplats samt en torgplats i områdets norra del. Sammanlagt möjliggörs nio nya kvarter för ca 1400 bostäder med centrumändamål, en grundskola (F-9 för 630 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 3 (110) elever), tre förskolor, flera kontorsbyggnader och ett mobilitets- hus med flera funktioner. För att minska områdets barriärer föreslås även flera nya gång- och cykelkopplingar i både gatunätet samt en strandpromenad längs Bällstaviken. Planområdet har flera svåra miljötekniska utmaningar. Eftersom tidigare industriverksamheter har förorenat både mark, grund- vatten och byggnader behöver området saneras. Då området idag är hårdgjort och ingår i ett stort avrinningsområde behöver varje etapp säkerställa en förbättrad hantering av dagvattnet, liksom områdets skyfalls- och översvämningsfrågor samt syfta till att stärka miljökvalitetsnormerna för vatten. Planområdet påverkas även av en komplex bullersituation med trafik-, flyg- och mark- samt verksamhetsbuller. Eftersom området idag både saknar grön-struktur och biologisk mångfald behöver grönstrukturen stärkas och samordnas för att hantera kommande klimatföränd- ringar, förbättra områdets resiliens samt biologiska värden. Ovanstående miljökonsekvenser bedöms betydande och beskrivs i en miljökonsekvensbeskrivning, som tillhör planen. Stadsbyggnadskontorets sammantagna bedömning är att aktuell detaljplan kan förbättra huvuddelen av planområdets komplexa miljöproblem samt bidra med flera centrala funktioner för att möjliggöra en blandstad enligt översiktsplanens syfte. En omvandling av industriområdets östra delar innebär även att stadens rumsliga integration och kontinuitet ökar då Johannesfred och Mariehäll länkas samman. Planförslagets nya kopplingar och innehåll möjliggör nya värden för olika målgrupper, vilket kan främja en socialt och ekologiskt hållbarare stadsdel. Planens syfte och huvuddrag Syftet med Bällsta Hamns övergripande planering är att enligt översiktsplanens intention omvandla denna del av Ulvsunda industriområde till en blandad stadsbebyggelse med nya bostäder, en grundskola, tre förskolor, kontor, hotell, icke-störande verksamheter, lokaler i bottenvåningar. Detaljplanen innebär en ny struktur med gator, parker och torg samt en sammanhängande strandpark med gångstråk läng Bällstaviken, där även bryggor och kaj med pendelbåtshållplats möjliggörs. Detaljplanen är en del av ett större stadsutvecklingsområde vid Bromma Flygplats. Denna detaljplan omfattar fastigheterna Masugnen 1, Tackjärnet 1, 4 och 4, Valsverket 5-10 samt Gjutmästaren 3,4 och 5 m.fl. Inom planområdet ska en etappindelning att säkra utbyggnads- ordningen för att skydda området mot buller, ras och skred. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 4 (110) Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i PBL och i 6 kapitlet i miljöbalken att en miljöbedömning behöver göras. Enligt den förslagna avgränsning som tidigare avstämts och samråtts med Länsstyrelsen bedöms det nu aktuella planförslaget kunna innebära betydande miljöpåverkan för nedanstående miljö- och hälsoaspekter: Hantering av: • Föroreningar i mark, grundvatten och sediment • Dagvatten, skyfall , översvämning vid högvatten i Bällstaviken samt MKN vatten (ekologisk + kemisk status). • Buller (flyg-, mark-, spår-, väg- samt verksamhetsbuller) • Grönstruktur och biologisk mångfald inkl. klimatanpassning. Ovanstående frågor hanteras i detaljplanens miljökonsekvens- beskrivning (MKB), vilken löper parallellt med planprocessen. För genomförandet av denna detaljplan bedöms en vattendom behövas. Utöver den MKB som tillhör detaljplanen, hanteras åtgärder i vattenområdena i en skild MKB, som tillhör vattendomen. Ansökan om vattendom beräknas ske innan detaljplanen går ut på granskning. Tidplan Planprojektet genomförs med utökat förfarande. Tidplanen är: Start-Pm: 2017-12-14 (Övergripande för hela Bällsta Hamnsområdet) Aktuell detaljplaneetapp, Bällsta Hamns centrala del: Projektstart, kvartersmöten: 2024-04-12 Samråd: 2025-12-16 t.o.m. 2026-02-16 Redogörelse efter samråd: Q3 2026 Granskning Q4 2027 Godkännande SBN Q1 2029 Antagande KF Q2 2029 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 5 (110) Innehåll Sammanfattning...................................................................................2 Innehåll..................................................................................................5 Inledning...............................................................................................7 Handlingar..............................................................................................7 Planens syfte och huvuddrag.................................................................8 Plandata.................................................................................................9 Tidigare ställningstaganden...................................................................9 Förutsättningar...................................................................................13 Natur....................................................................................................13 Geotekniska förhållanden....................................................................14 Hydrologiska förhållanden....................................................................15 Befintlig bebyggelse.............................................................................18 Landskapsbild/stadsbild.......................................................................18 Kulturhistoriskt värdefull miljö...............................................................19 Offentlig service...................................................................................23 Genomförda dialoger...........................................................................24 Gator och trafik.....................................................................................25 Störningar och risker (miljö).................................................................27 Risk avseende människors hälsa och säkerhet...................................29 Vision och stadsbyggnadsprinciper för Bällsta Hamn...................30 Vision för Bällsta hamn........................................................................30 Stadsbyggnadsprinciper Bällsta Hamn................................................30 Planförslag, Bällsta Hamn.................................................................32 Planstrukturens utgångspunkter och förhållningssätt..........................33 Planförslagets huvuddrag och volymhantering....................................33 Ny bebyggelse.....................................................................................36 Planbestämmelser, användning av mark och vatten...........................54 Kvartersbebyggelsens utformning........................................................55 Kvartersmarkens anordnande..............................................................61 Parker och torg.....................................................................................64 Gator och trafik.....................................................................................69 Teknisk försörjning...............................................................................72 Konsekvenser.....................................................................................73 Undersökning om betydande miljöpåverkan........................................73 Detaljplanens miljötekniska förutsättningar..........................................74 Avgränsning av Bällsta Hamns MKB samt alternativ...........................75 Miljökonsekvensbeskrivningens slutsatser....................................76 Föroreningar i jord, grundvatten och sediment..............................76 Hantering av vattenfrågor.................................................................79 Dagvattenhantering..............................................................................79 Översvämningsrisker...........................................................................82 Miljökvalitetsnormerna för vatten.........................................................85 Hantering av buller.............................................................................86 Hantering av grönstruktur.................................................................89 Övriga konsekvenser.........................................................................90 Strandskydd.........................................................................................90 Störningar och risker (miljörisker)........................................................92 Risk avseende människors hälsa och säkerhet...................................93 Landskapsbild/stadsbild.......................................................................95 Kulturhistoriskt värdefull miljö...............................................................95 Ljusförhållanden och lokalklimat..........................................................97 Mikroklimat.........................................................................................100 Social hållbarhet, trygghet och jämlikhet............................................101 Barnkonsekvenser.............................................................................102 Tidplan..............................................................................................102 Genomförande..................................................................................103 Organisatoriska frågor........................................................................103 Ansvarsfördelning..............................................................................103 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 6 (110) Huvudmannaskap..............................................................................104 Avtal...................................................................................................104 Verkan på befintliga detaljplaner........................................................104 Fastighetsrättsliga frågor....................................................................105 Ekonomiska frågor.............................................................................108 Tekniska frågor..................................................................................109 Genomförandetid...............................................................................110 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 7 (110) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning samt en miljökonsekvensbeskrivning. Utredningar Utredningar som tagits fram för Bällsta Hamns planarbete är:  Antikvarisk konsekvensbeskrivning (Wenanders, 2025-09-24)  Bullerutredning (Ramböll, 2025-11-28)  Dagsljusutredning inkl. skuggstudie (ACC 2025-04-29)  Ekologiutredning av land- och vattenmiljöer (Ekologigruppen, 2025-10-01)  Fågelinventering (Ekologigruppen, 2025-11-21)  Förutsättningar för handel och lokaler (Wsp, 2025-08-26)  Hållbarhetsprogram (Stockholms stad, 2025-11-24)  Kulturmiljöanalys (Wenanders, 2025-03-31)  Luftkvalitetsutredning (SLB-analys, 2025-04-25)  LÅP-åtgärd Bällsta Hamn (SVOA 2025-08-18)  Miljökonsekvensbeskrivning (Tyréns, 2025-12-05)  PM förutsättningar pendelbåtstrafik (ELU 2025-09-12)  PM Gata Bällsta Hamn (Ramböll, 2025-08-18)  PM Gestaltning för allmän platsmark (Nyréns 2025-09-23)  PM Hydrogeologi (Bergab, 2025-06-11)  PM Miljökvalitetsnormer ekologisk status (Ekologigruppen, 2025- 09-26)  PM Miljökvalitetsnormer kemisk status (Bergab, 2025-09-23)  PM Riskbedömning Miljö (Sweco, 2025-09-12)  PM Skyfall (Norconsult, 2025-09-12)  PM Trafik (Sweco, 2025-08-18)  PM Åtgärdsutredning Miljö (Sweco, 2025-09-12)  Riskutredning avseende människors hälsa och säkerhet (Projektstaben, 2025-09-12)  Samlade dagvattenutredninar (Norconsult, 2025-09-12)  Samlade geotekniska PM Bällsta Hamn (ELU, 2025-08-18)  Samlade Mobilitets-PM (2025-12-04)  Vindanalys och mikroklimatanalys (Sweco 2025-04-22) Övriga planeringsunderlag:  Förstudie för del av Ulvsunda industriområde, del 1-3. (Sbk och Explk 2018-01-31)  Socialt värdeskapande analys och konsekvensbeskrivning. (Ramböll, 2019-10-15) 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 8 (110) Medverkande Planen är framtagen av Tua Sandberg, ansvarig stadsplanerare från Stadsbyggnadskontoret, tillsammans med Per Jerling. Från Exploateringskontoret har bl.a. Joacim Nylander ansvarat för detaljplanens genomförande tillsammans med flera sakkunniga. Sju byggaktörer har medverkat till aktuellt samrådsförslag med olika arkitekt- och landskapsarkitektkontor, som utarbetat förslag för kvarterens utformning och illustrationer. För kv. Masugnens norra del har OBOS/SBB medverkat med FOJAB och ÅWL. För kv. Masugnens södra del har Borätt/ Seniorgården medverkat med Ettelva Arkitekter. För kv. Tackjärnet har Medvind samt CATEA medverkat med Ateljé Nord och AJ Landskap. För kv. Gjutmästaren 3 har Svenska Hem medverkat med arkitektkontor AndrénFogelström och Land Arkitektur. För kv. Gjutmästaren 4 har Primula medverkat med DinellJohansson och PAJU. För kv. Gjutmästaren 5 har Niam medverkat med Brunnberg & Forshed Arkitektkontor samt AJ Landskap. Nyréns Arkitektkontor har utvecklat förslag och illustrationer för detaljplanens parker, gator och torg, utgående från områdets förstudier och Bällsta Hamns kvalitétsprogram, som tagits fram av Landskapslaget. Planens syfte och huvuddrag Syftet med denna detaljplan är att i linje med översiktsplanen omvandla den östra delen av Ulvsunda industriområde mellan tvärbanan och Bällstaviken till en blandad stadsbebyggelse med ca 1400 nya bostäder, lokaler, kontor, hotell, ett mobilitetshus samt nya gator, gångfartsområden, parker, natur och ett torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor. En framtida hållplats för pendelbåt möjliggörs vid kajen invid Bällstaviken. Detaljplanen möjliggör även tekniska anläggningar som transformatorstationer, likriktarstation/teknikhus, pumpstationer och underjordiska dagvattenmagasin. Inom planområdet ska en etappindelning säkra utbyggnadsordningen och skydda området mot buller, ras, skred och erosion. Denna detaljplan är en del av ett större stadsutvecklingsområde invid Bromma Flygplats. Målsättningen är att här skapa en bland- stad med en kvalitétsfull offentlig miljö och ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt året runt. Då hela området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor på både kvarters- och allmänplatsmark. Planområdets attraktiva läge vid Bällsta- viken, Bromma Blocks samt det nya idrotts- och kulturcentret på 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 9 (110) Gjutmästaren 6 invid Huvudstabron gör området till ett besöksmål även för omkringliggande stadsdelar. Planstrukturen tar sin utgångspunkt i dess läge mellan tvärbanan och Bällstaviken, där den befintliga Smältvägen breddas och förlängs för att bli områdets lokala huvudgata i nord-sydlig riktning. I öst-västlig riktning tillskapas lokalgator, som likt den befintliga Gjuterivägen riktas mot vattnet. Dessa har en radiell vinkling för att möjliggöra siktlinjer mot vattnet och ljusglimtar på strandparken vid olika tider på eftermiddagen. Lokalgatornas vändzoner vid strandparken föreslås gestaltas som gröna entré- rum för att skapa en mjuk övergång mellan gata och park. Alla gator föreslås få växtbäddar med rekreativa zoner och/eller träd. Bällsta Hamn föreslås få flera nya platsbildningar. Vid tvär- banans hållplats i norr föreslås en mindre torgplats, Karlsboda- torget. I områdets centrala del förslås en större park, Bällsta- hamnsparken, invid planerad pendelbåtshållplats samt en lekpark, Vattenparken, som ansluter till skolgården. Vid Bällstaviken föreslås även en ny strandpark med gröna, rekreativa ytor och en strandpromenad som ansluter till gångvägarna norr och söder om planområdet. Strandparken föreslås även få rekreativa inslag med solbryggor för att minska slitaget på parkerna, vilket bedöms tillkomma med den pågående stadsutvecklingen i närområdet. Plandata Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet är ca 14,2 hektar och beläget i Ulvsunda industri- område i Bromma. I öst angränsar planområdet till Bällstaviken, i söder till kv. Gjutmästaren 6, i väst till tvärbanan och i norr till kv. Schaktugnen. Planområdet omfattar kv. Tackjärnet 1,3 och 4, Masugnen 1, Valsverket 5-10, Gjutmästaren 3, 4 och 5 samt del av Ulvsunda 1:1, Ulvsunda industriområde 1:14, 1:59 och 1:60, 1:18 samt 1:20. Större delen av planområdet utgörs av stadens mark eller tomträtter, förutom Gjutmästaren 4 och 5, som är privatägda, se karta till vänster. Tidigare ställningstaganden Karta över markägoförhållanden. Översiktsplan Gult visar Stockholms stads mark, Ulvsunda industriområde är i gällande översiktsplan utpekat som blått visar privata tomträtter, vitt ”Stadsutvecklingsområde – omvandling” och bedöms ha mycket visar mark i privat ägo. Orange visar stora stadsutvecklingsmöjligheter. Industriområdet föreslås även i mark som ägs av stadens bolag. framtiden ges plats för små och medelstora tillverkande företag som inte har störande verksamheter. Delarna närmast Bällsta- viken, som inte är påverkade av flygbuller, bedöms kunna om- vandlas till blandad stadsbebyggelse med stort inslag av bostäder. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 10 (110) Förutom tillkommande bebyggelse med nya lokala parker och torg samt nya stadsgator finns goda förutsättningar för en ny sammanhängande strandpark längs med Bällstaviken. Här finns även möjlighet att utveckla pendelbåtstrafik och eventuellt mindre transporter på båt vid områdena för befintliga kajer. Utdrag, stadsutvecklingskarta i antagen översiktsplan för Stockholm 2018. Planområdets ungefärliga placering markerad med rött. Mörk skraffering visar område som föreslås omvandlas till blandad stads-bebyggelse med bostäder, verksamheter, service, gator, torg, parker, kultur och idrottsytor. I och med nya bostäder behöver mark reserveras för nya förskolor och skolor i Ulvsunda industriområde och Mariehäll. Nya mötesplatser med närservice, kultur och idrott behöver också skapas. De delar av industriområdet som påverkas av flygplatsens bullerbegränsningar kan vidareutvecklas och bidra med arbets- platser och verksamheter. Stråk för gående och cyklister i strategiska lägen kan underlätta rörelsen mellan den nya stadsdelen och de delar av industriområdet som bevaras. Förstudie Stadsbyggnadskontoret påbörjade år 2008 ett program för del av Ulvsunda industriområde som avbröts år 2012 p.g.a Bromma flygplats riksintresseprecisering, vilken blev klar år 2015. Efter detta har stadsbyggnadskontoret tillsammans med exploaterings- kontoret gjort en förstudie över Bällsta Hamnsområdet (2015- 2017), som kompletterats med generella stadsbyggnadsprinciper och en miljökonsekvensanalys inför Bällsta Hamns Start-Pm. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 11 (110) Detaljplaner I planområdet finns flera äldre stads- och detaljplaner, vilka i huvudsak omfattar kvartersmark och anger industri (J) som mark- användning. I norr gäller stadsplan 7339 (från 1975) för kv. Masugnen med användningen industri och ett gångtrafikområde, som inte får bebyggas närmast Bällstaviken. För kv. Tackjärnet gäller stadsplan 2899A (från 1944) med användningen industri och för del av Masugnsvägen, Råjärnsvägen och tvärbanans likriktarstation gäller dp 2007-36057 (från 2009). I områdets centrala del gäller stadsplan 6180 (från1969) för befintligt pumphus m.m. samt stadsplan 1960B (från 1940) med användningen industri för kv. Valsverket, Bällsta Hamn samt Gjutmästaren 3, liksom för vattenområdet i Bällstaviken. I söder gäller stadsplan 6722 (från 1967) med användningen industri för Gjutmästaren 3 och 4. För Gjuterivägen gäller stadsplan 3757A. För del av Masugnsvägen gäller även dp 2016-18325 för Kistagrenen och för tvärbanans Solnagren gäller järnvägsplan 2010-07233. För Gjutmästaren 6 gäller dp 2018-06893. Planmosaik, gällande planer. Planområdet är markerat med röd linje. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 12 (110) Kommunala beslut i övrigt St Eriks Markutveckling AB, som ägs av Stockholms stad, har förvärvat kv. Valsverket 10 samt 7-9 för att möjliggöra en utveckling av fastigheterna i enlighet med den detaljplan som tas fram för området. Markanvisning Exploateringsnämnden har anvisat mark för bostäder till flera aktörer i fyra separata ärenden mellan 2017 och 2023. Föravtal har även tecknats med två privata markägare inom planområdet. Framöver ska kvarvarande fastigheter Valsverket 7-10 (kvarter G) markanvisas för mobilitetshus, kontor och bostäder samt en eventuell skola. Följande byggaktörer har nu fått markanvisning/ingått samarbetsavtal med exploateringsnämnden, se karta till vänster: • Kvarter A – OBOS Nya Hem AB & SBB i Norden AB • Kvarter B – AB Borätt & Seniorgården AB • Kvarter C – Medvind AB & Catea Group AB • Kvarter D – Svenska Hem i Bromma Mark nr IV AB • Kvarter E – Primula Byggnads AB • Kvarter F – Niam AB Riksintressen Bromma flygplats utgör riksintresse sedan 1989, vilket preci- serades år 2015 och uppdaterades 2023 och anger flygplatsens markanspråk och influensområden. Planområdet berörs av en höjdbegränsning på 59,2 m.ö.h. samt vissa restriktioner, bl.a. mot störande belysning samt reflektioner. I den del av området, där flygbuller överstiger FBN 55 dBA kan bostäder inte byggas. Flygplatsen medför även markbuller vilket hanteras i planprocessen. Även Bällsta radartorn påverkar områdets total- höjder. Planerade objekt högre än 20 meter över marknivå eller vattenyta ska remitteras till såväl flygplatser som LFV för en CNS-analys, i sin roll som sakägare och även i en del fall till flygplatser. Inom en radie av 6 km från flygledartornet behöver alla nya byggnader, elektriska anläggningar, solenergianlägg- ningar och radioanläggningar analyseras på motsvarande sätt. Bromma Flygplats riksintresses påverkan på Bällsta Hamns planområde, markerat med svart linje. Blått raster visar Bromma flyg- Närliggande riksintressen är Ulvsundaleden, som är riksintresse plats influensområde för flygbuller (FBN 55 som kommunikationsled till Bromma Flygplats och Bällstaviken, dBA) enligt prognos år 2038 med 60 000 som är en del av Mälaren och utgör riksintresse för yrkesfiske. flygrörelser/år, där bostäder inte är möjliga. Blå linje visar markbuller för Laeq 50 dBA dagtid, mätt på 8 m höjd. Källa: Trafikverket 2023. Kartunderlag: Stockholms Stad 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 13 (110) Strandskydd Det generella strandskyddet gäller 100 meter på land och ut i vatten från strandlinjen. Kommunen kan pröva frågor om upphävande av strandskyddet i detaljplanen, vilket avses göras. Förutsättningar Natur Inom ramen för planarbetet har en ekologiutredning och en naturvärdesinventering (NVI) av vatten- och landmiljöer, en översiktlig beskrivning av ekologiska samband baserat på befintligt material, en fågelinventering, konsekvensbeskrivning och förslag på åtgärder tagits fram. Mark och vegetation Marken i området är till stor del ianspråktagen för bebyggelse och markparkering. Vissa naturvärden finns i planområdets södra del utanför Gjutmästaren 4. Huvuddelen av planområdet består av industrimark, hårdgjorda kajer och vattenmiljöer påverkade av tidigare utfyllnader. Naturvärden Naturvärdet i huvuddelen av området är lågt. Två naturvärdes- biotoper återfinns, utmed stranden och i vattnet. I området förekommer drygt ett 30-tal skyddade och/eller rödlistade växt- och djurarter, främst i de små ytorna av naturliga vattenmiljöer (naturvärdesbiotop 1) som förekommer, men också i industrilandskapet där en rad fåglar förekommer. Naturvärdesbiotop 1 utgörs av mer naturliga delar av Bällsta- viken vars biotop klassas som näringsrik sjö med viss förekomst av naturliga stränder och bottnar. Biotopkvaliteter finns i form av långskottsvegetation och flytbladsväxter, som tillsammans med vanliga strandarter och ett fåtal, ej skyddsvärda träd skapar passande miljöer för fisk, sjöfågel och bottenfauna. I naturvärdes- biotopen förekommer flera värdearter, t.ex. pilblad och vid en tidigare inventering har några exemplar av äkta målarmussla noterats. Det finns också flera vanliga vattenväxter i form av Karta, planområdets biotopvärden. exempelvis axslinga, hornsärv och gul näckros. Naturvärdes- Naturvärdesklass 3 (nr 1/orange) biotop 2 utgörs av en mindre träddunge/ i parkmiljö vid en visar påtagligt naturvärde. vändplan i områdets södra del. Naturvärdesklass 4 (nr 2/gul) visar visst naturvärde. Grönt område visar lågt naturvärde. Inventeringsområdet Fågelinventering avgränsat med blå linje. Under inventeringen påträffades 30 fågelarter varav 11 arter bedöms vara naturvårdsrelevanta och 19 vara vanligt före- 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 14 (110) kommande arter med stabila eller ökande populationer. Inga ytterligare naturvårdsrelevanta fågelarter har noterats i det inventerade området enligt databasen Artportalen (sökning mellan 2000–2025). Sex av de elva naturvårdsrelevanta arterna (björktrast, fiskmås, gråkråka, gråsparv, gråtrut och östersjötrut) bedöms ha fortplantningsområde eller revir inom detaljplaneområdet. ESBO-områden En mindre del av inventeringsområdet ligger inom spridningszon i stadens ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO) i Bällstavikens västra del. Områden klassade som kärnområde eller livsmiljö för skyddsvärda arter saknas i inventeringsområdet. Området ligger utanför stadens habitatnätverk för eklevande insekter, barrskog och för groddjur. För fladdermöss är större delen av området klassat som sämre förutsättningar för födosök då området är hårdgjort och i stort saknar vegetation. Vatten- och strandmiljöer med vegetation Bild som visar ESBO-områden. klassas som något bättre för fladdermössens födosök. Mörkblå fält visar livsmiljöer för skyddsvärda arter och ljusblå fält visar spridningszoner. Planområdet Rekreation och friluftsliv markerat med röd linje. Aktuellt planområde är delvis instängt och används för olika verksamheter och saknar helt rekreativa ytor. Området norr och söder om planområdet har delvis strandpromenader med rekreativa inslag. Geotekniska förhållanden Markförhållanden Jordlagerföljden på land i det aktuella området utgörs av blandad fyllning som överlagrar lera, friktionsjord och berg. Den största delen av området består av tidigare sjöbotten som har fyllts ut vid anläggandet av befintliga kajer. Fyllningens mäktighet är mellan en och en halv och cirka fem meter. I delar av området vilar fyllningen direkt på berg. Lerans mäktighet är som mest cirka 20 meter i den sydöstra delen av områden. Generellt överlagrar leran ett naturligt friktionsjordlager med varierande tjocklek upp till cirka fem meter. Ställvis förekommer lera direkt på berg. Utanför kajlinjen vid Bällstaviken finns lera som vilar på underliggande Jordartskarta som visar att lera och silt är den mest friktionsjord. Leran har en mäktighet på cirka tio meter i kajlinjen förekommande jordarten inom och ökar ut mot viken. Befintliga anläggningar inom området området. Planområdet markerat innefattar byggnader, vägar, kajer, ledningar och kvarlämnade med svart linje. grundkonstruktioner för rivna byggnader. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 15 (110) Ras/skred Stabilitetsförhållandena för obebyggd mark inom området uppvisar i flera sektioner ej tillfredställande säkerhetsfaktor, vilket bedöms kräva stabilisering/pålning och särskild hänsyn i samband med ombyggnation och förändrade laster i området. De omfattande utfyllnader som utförts sedan 1950-talet har medfört betydande sättningar i områden med kvarvarande lera under fyllningen, vilket innefattar den största delen av området, se karta till vänster. Under befintliga byggnader är marken ej undersökt. Det är låg stabilitet mot ras och skred vid befintliga kajer och vid uppfyllnader vid kvartersmark, låg stabilitet mot ras och skred, risk för sättningar samt massundanträngning vid permanent skede och utförande av utfyllningar. På grund av uppfyllningar på lerlager är det risk för sättningar. Vid slänter i vattnet och kajer förekommer risk för erosion. Markradon Markradon i mark eller befintliga byggnader har inte undersökts. Ledningsdragning Det befintliga VA-nätet i området är anlagt från 1950-talet och framåt. Spillvattnet från området leds huvudsakligen till en befintlig pumpstation i Smältvägen. Från pumpstationen trycks avloppsvattnet vidare i en 1000 mm tryckledning ut mot Karta över planområdet, där lösjord (ljusare grått) bedöms förekomma. korsningen Kvarnbacksvägen/Ulvsundavägen och vidare till Bromma reningsverk. En mindre del av det södra spillvatten- systemet leds söderut mot Huvudstaleden. Idag finns två dagvattenutlopp i planområdet, varav ett är en större kulvert. Elledningar som bl.a. försörjer tvärbanan med ström finns i den västra delen av planområdet längs med tvärbanan. Hydrologiska förhållanden Hydrogeologi Inom planområdet förekommer generellt två grundvatten- magasin: ett övre i fyllnadsmaterialet ovan lerlagren och ett undre i friktionsjorden under leran. De två magasinen separeras från varandra av ett ställvis mäktigt lerlager. I områden med mer marknära berg och avsaknad av lera kan vatten tillrinna det undre magasinet. Avrinningsområdet för Bällsta hamn, vilket är det område inom vilket grundvatten kan bildas och sedermera tillrinna Bällsta hamn, sträcker sig väster om Bromma flygplats. Inom planområdet förekommer relativt marknära grundvatten- nivåer, som motsvarar en plusnivå om +0,7 till ca +1,7 m.ö.h 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 16 (110) (meter över havet) utryckt i referenssystemet RH2000. Observationer från grundvattenrör belägna nära Bällstaviken indikerar även att det kan finnas ett utbyte mellan grund- och ytvatten då mätningar visar en samvariation. En tydlig korrelation finns också med nederbörd, att grundvattennivån sjunker när nederbördsmängden minskar. Översvämningsrisker Området är utsatt för översvämningsrisk både p.g.a. skyfall samt närheten till Bällstaviken, vilket kan påverkas vid högvattennivå. Avrinningsområdet med maximala flöden och flödesriktning (blåa pilar). Planområdet ligger nedströms i ett stort avrinningsområde som är ca 3,2 km2 och mynnar ut i Bällstaviken. Stora delar av avrinningsområdet består av hårdgjorda ytor vilket begränsar vattnets möjlighet att infiltrera i marken. Den största delen av det regn som faller inom avrinningsområdet bedöms därför avrinna ytligt. Då planområdet tar emot stora delar av denna avrinning är det av viktigt att den planerade strukturens höjdsättningen tillåter att de ytliga flödena kan ledas igenom planområdet utan hinder. Utanför planområdets västra kant går tvärbanan, som har en hållplats och ett teknikhus i höjd med planområdets norra delar. En pumpstation, belägen vid korsningen Karlsbodavägen- Smältvägen har identifierats som samhällsviktig verksamhet inom planområdet. Samhällsviktig verksamhet, som upprätthåller grundläggande samhällsfunktioner, behöver fungera även vid extremväder och översvämningar till följd av skyfall. Det är därmed viktigt att säkerställa pumpstationens funktion vid händelse av översvämning till följd av skyfall. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 17 (110) Beräknade maximala vattendjup för befintlig situation. Svarta markeringar visar vattenansamlingar på tvärbanan, som hindrar dess framkomlighet. Flödet som idag leds in i planområdet delas upp i tre huvud- sakliga utsläppspunkter. De maximala vattendjupen som beräknas uppkomma i befintlig situation indikerar att det finns betydande översvämningsproblematik vid händelse av skyfall, både inom och i anslutning till planområdet. Stående vatten kan leda till relativt omfattande problem med framkomlighet på utrymningsvägar samt risk för skada på fastigheter inom planområdet. Således finns incitament för att implementera skyfallsåtgärder redan i befintlig situation. I.o.m. den planerade exploateringen finns möjlighet att förbättra situationen för bebyggelse inom planområdet vid en skyfallshändelse. För att säkerställa framkomligheten till och från planområdet är det viktigt att beakta risken för stående vatten i samband med skyfall/översvämning även utanför planområdet. Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön (SE658229-162450). Enligt VISS september 2025 har Mälaren-Ulvsundasjön otillfredsställande ekologisk status för miljökonsekvenstyperna morfologiska förändringar och kontinuitet p.g.a. att planområdet i sin helhet har påverkad strandlinje, där huvuddelen består av hårdgjord kaj. Mälaren-Ulvsundasjön uppnår enligt VISS september 2025 ej god kemisk ytvattenstatus på grund av att gränsvärden för parametrarna PFOS, kadmium, bly, antracen, tributyltenn, kvicksilver och PBDE överskrids i vattenföre- komsten. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvatten- förekomsten är måttlig ekologisk status år 2027 och god kemisk 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 18 (110) ytvattenstatus. Ett lokalt åtgärdsprogram (LÅP) har tagits fram för Mälaren-Ulvsundasjön, som fastställer förbättringsbehov avseende de kemiska ämnena ovan och där lämpliga platser för dagvattenåtgärder inom tillrinningsområdet identifierats. Dagvatten Planområdet är drygt 14 hektar stort och består av både vatten- och markområden, som huvudsakligen utgörs av hårdgjorda ytor. I området finns en mängd olika verksamheter, exempelvis transportverksamhet och lager. Dagvatten från planområdet avleds i dagsläget via dagvattenledningar och kan delas in i två huvudsakliga tekniska avrinningsområden. Det ena har ett utlopp i Smältvägens förlängning österut och det andra via Gjuterivägen. I Smältvägen ligger en större kulvert som även fungerar som bräddavlopp för Smältvägens pumpstation. Planområdet ligger i avrinningsområdet för Mälaren-Ulvsundasjön. Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse i Ulvsunda industriområde har sitt ursprung i 1900-talets industriella utveckling, som skett under flera olika epoker. Bebyggelsen är generellt i 2-3 våningar och präglas av närheten till Bromma flygplats, vars flyghinderhöjder begränsat bebyggelsen. Större industribebyggelse finns på Gjutmästaren 6 i Pripps f.d. bryggeribyggnader. Bebyggelsen vid Bällstaviken är generellt relativt enkel till sin karaktär med fasader utförda i tegel, betong och fibercement samt korrugerad plåt. Invid Bällsta- viken fanns tidigare en bygghandel med flera byggnader i trä. Landskapsbild/stadsbild Det f.d. Prippsbryggeriet strax söder om planområdet är den dominerande anläggningen i Ulvsunda industriområde. De två betongsilosarna och den f.d. kontorsbyggnaden i tegel som står på kajen invid vattnet och den bakomliggande s.k. högdelen i tegel, är dominerande inslag i stadsbilden p.g.a. deras storlek och höjd. Deras särpräglade roll och dominans i stadsbilden är synnerligen framträdande som en del i bebyggelsefronten i öster mot Bällstaviken. Även från väster, bl.a. från entrén in till Ulvsunda industriområde, är dessa volymer väl synliga byggnader som reser ovan övrig bebyggelse. Det f.d. Prippsbryggeriet bedöms ha stora stadsbildsmässiga och kulturhistoriska värden. Denna industrimiljö och skala samspelar med den storskaliga bebyggelsen med bl.a. värmekraftverket och kontorskomplex på Solnasidan av Bällstaviken, 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 19 (110) Den befintliga bebyggelsen inom planområdet består av låga solitärer på respektive tomt, vars placering främst utgår från funktionella krav för respektive verksamhet. Den varierande bebyggelsestrukturen inom det aktuella stadsutvecklingsområdet upplevs idag som både splittrad och uppluckrad och en tydlig orientering inom området saknas. Bebyggelsen i området i stort har närmast Bällstaviken en svag relation till både Karlsboda- vägen och vattenrummet. På grund av barriärer, byggnadernas skala, placering och orientering är området svåråtkomligt från både Bällstaviken och Karlsbodavägen. Mellan industribyggnad- erna domineras landskapet framförallt av hårdgjorda ytor och stängsel. De öppna ytorna mellan volymerna används främst som upplag, köryta och parkeringsplatser. Några få träd utgör de enda befintliga gröna inslagen, liksom viss vegetation vid vattnet. Kulturhistoriskt värdefull miljö Kulturlandskap Ulvsunda är ett av de tidigaste ortnamnen i skrift i Stockholm. Ulvsunda slott uppfördes 1645 och dess ägor sträckte sig så småningom över hela östra Bromma ända ut på Essingeöarna. Från år 1686 nämns Norrby gård som ett frälsehemman under Ulvsunda säteri. Norrby kan också ha haft en föregångare ända från järnåldern och gården finns med på de tidigaste kartorna över området. Ända till uppförandet av Pripps bryggeri år 1970 präglades markanvändningen vid planområdet av gården Norrbys verksamhet, med bl.a. ett gjuteri på Gjutmästaren 5. Få spår finns kvar idag från denna tid, då de flesta ytor är hårdgjorda. Rester består av en skogsbevuxen höjd vid Huvudsta-bron och en lång- sträckt naturyta längs med Huvudstaleden. Den f.d. ångbåtsbryggan vid strandlinjen finns också bevarad. Inom Häradsekonomiska kartan från 1901– planområdet finns inga spår från denna epok. 1906 över nuvarande Ulvsunda. Norrby Gårds tidigare plats markerad med rött. Källa: Kulturmiljöutredning 2018, Fornlämningar Runstenar och andra fornminnen i närområdet vittnar om ett visst välstånd och en rik omgivning i Bromma under järnåldern, särskilt allt yngre järnåldern. Inom planområdet saknas fornläm- ningar, då detta varit en havsvik, men söder om planområdet på Gjutmästaren 6 finns en kulturhistorisk lämning kvar i form av en stensättning (RAÄ Bromma 23:1) med ca 6 meter i diameter. Ulvsunda industriområde Egendomen Ulvsunda inköptes 1904 av Stockholms stad för att ge plats för industrier som behövde goda järnvägsförbindelser och tillgång till en kaj. Sedan 1866 gick Norra stambanan genom området liksom den privat anlagda Västeråsbanan från 1876. Vid Bällstaviken fanns kajanläggningar och en spårvagnslinje startade 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 20 (110) 1914. De tidigaste industriella etableringarna i området skedde under senare delen av 1910-talet, men på grund av första världskrigets utbrott avstannade byggnationen. En viss nyetablering påbörjades vid 1930-talets slut, men först efter andra världskriget tog den industriella etableringen fart på allvar. År 1937 föreslogs att Ulvsunda industriområde skulle utvidgas vilket ledde till att det befintliga industriområdet utökades för att till sist nå hela vägen ut till Bällstaviken. Det möjliggjordes av att staden i början av 1940-talet köpte Norrby gård, vars verksamhet präglade aktuellt planområde fram till uppförandet av Pripps bryggeri i slutet på 1960-talet. Prippsanläggningen uppfördes som en del av bryggeriföretagets koncentration av verksamheten, och är ur denna synvinkel ett uttryck för tidens strukturella rationaliseringar och idéer om stordrift, med synnerligen stora samhällshistoriska och industrihistoriska värden. Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering visar att hela planområdet har kulturhistoriska värden, se karta nedan. Blått omfattar fastigheter som bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden och bedöms ej finnas inom planområdet. 4 Grönmarkerade fastigheter bedöms vara särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gulmarkerade fastigheter bedöms ha positiv betydelse för stadsbilden och/ eller ha visst kulturhistoriskt värde. För planprojektet har en fördjupad kulturvärdesutredning tagits fram, där alla fastigheter bedöms ha kulturhistoriska värden. 2 Flera av dem är idag dock i mycket dåligt skick och bebyggelsen 1 på Masugnen 1 revs år 2020, bl.a. på grund av den underliggande 3 kajens bristande stabilitet och risker. Fyra befintliga byggnader har bedömts vara särskilt värdefulla. De kvarvarande, grönklassade, byggnaderna på planområdet utgörs av Valsverket 5 (nr 1) samt Gjutmästaren 4 (nr 2) och 5 Stockholms stadsmuséums klassificeringskarta (nr 3), vilket innebär att dessa byggnader är särskilt värdefulla ur kompletterad med numrering för planområdets historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, se Stockholms kvarvarande, och kulturhistoriskt särskilt stadsmuséums övergripande klassificeringskarta till vänster. värdefulla byggnader. Planområdet markerat Även den norra byggnaden på Tackjärnet 4 har i detaljplanens med röd linje. kulturhistoriska värdeanalys bedömts ha särskilt höga kulturhistoriska värden. Dessa byggnader beskrivs i den kulturhistoriska värdeanalysen bl.a. på nedanstående sätt: 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 21 (110) 1. Valsverket 5 Valsverket 5, vy från korsningen Masugnsvägen – Gjuterivägen Valsverket 5 utgörs av en välbevarad kontors- och verkstads- byggnad som från 1950-talet efter ritningar av industriarkitekten Karl G H Karlsson. Byggnaden bedöms ha industrihistoriska värden, som ett representativt och pedagogiskt exempel på tidens industribebyggelse. Husets välgestaltade arkitektur är typisk för denna arkitekt och utgör ett bra exempel på en gedigen vardags- arkitektur. Utmärkande är det röda teglet med en del dekorativa element som balkong, portal och franskt fönster. Byggnaden är en del av en längre länga med industrihus i rött tegel, vilket bidrar till betydande miljöskapande och stadsbildsmässiga värden. Byggnaden är den bäst bevarade av dessa hus. 2. Gjutmästaren 4 Gjutmästaren 4, vy från Gjuterivägens vändplan. Gjutmästaren 4 är bebyggd med en industribyggnad i två våningar med souterräng, ursprungligen uppförd som central- tvätteri i början av 1960-talet. Byggnaden är ritad av arkitekt Harry Tingne för Verkstadsaktiebolaget CALOR. Anläggningen har betydande och arkitektoniska industrihistoriska värden. Det horisontella formspråket förstärks av fasadmaterialet i form av liggande lättbetongplank tillsammans med fönsterband med vågräta, rektangulära bröstningar i rödfärgat skivmaterial. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 22 (110) Den relativt enkla arkitekturen lyfts av det ovanliga motfallstaket med sågtakslanterniner. Byggnaden har ursprungliga fönster samt ursprungliga entréer på sydöstfasaden. Den bevarade murade skorstenen är viktig för förståelsen av anläggningens ursprung- liga verksamhet. Inbyggnaden av lastbryggan i sydväst samt utbytta garageportar och dörrar på nordväst och nordöstfasad har tillkommit senare. 3. Gjutmästaren 5 Gjutmästaren 5, vy från Masugnsvägen. Gjutmästaren 5 består av en byggnadsvolym i tre våningar med ett artikulerat, högre trapphus i kvarterets östra del. Byggnaden uppfördes under senare delen av 1960-talet för AB Bygg- och Transportekonomi efter ritningar av Sven Eklöf vid KFAI AB. De industrihistoriska värdena är betydande. Byggnaden har även arkitektoniska värden med välgestaltade detaljer. Byggnadens fasad är utformad med två olika material som markerar de ursprungliga funktionerna. Kontorsdelen är klädd i gult tegel med vågräta fönsterband. Den ursprungliga verkstads- /lagerdelen i öster har en sluten fasad i lättbetongplank. Kontors- delens ursprungliga entréer framträder på ett markant sätt i den i övrigt homogena fasadutformningen. Huvudentrén utgörs av en tornliknande trapphusbyggnad med smala fönsterband i glasbetong. Entrén på nordvästra fasaden markeras med plåtbröstningar och dekorativa räcken med kvadratmotiv i plåt. Byggnaden har genomgått flera förändringar, bl.a. annat har fönster och dörrar bytts ut samt nya skyltar satts upp. Den största förändringen har dock skett mot öster, där fasaden klätts in i korrugerad plåt och en ny entré tagits upp. Dessa förändringar stämmer ej överens med byggnadens ursprungliga arkitektur. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 23 (110) 4.Tackjärnet 4 Tackjärnet 4, vy från Masugnsvägen vid tvärbanans hållplats. Även Tackjärnet 4 bedöms i den kulturhistoriska utredningen ha stora kulturhistoriska värden. Den tidstypiska industribyggnaden är byggd 1960 och utförd i en betongstomme med rött fasadtegel. Arkitekturen präglas av en rationalitet, där de olika elementens bärande/burna roller är synliggjorda. De horisontella fönster- banden och en ombyggd entré mot Karlsbodavägen präglar fasadernas uttryck. Byggnaden har en tillbyggnad i söder. Även alla fönster, portar och dörrar är utbytta. Angränsande bebyggelse Strax söder om planområdet ansluter planerad bebyggelse till Pripps f.d. bryggeribebyggelse på Gjutmästaren 6, vilken är blåklassad. Både den före detta bryggeribebyggelsen och delar av utemiljön, särskilt landskapet invid Bällstaviken, trädgårdsan- läggningen och entréplatsen framför kontorshuset bedöms ha särskilt stora kulturhistoriska värden. Fastighetens höga kultur- historiska värden är skyddade med planbestämmelser i en detaljplan från 2023, vilken möjliggör en ombyggnad av fastigheten till en idrotts- och kulturcenter med viss service. Offentlig service Skola och förskola Närmaste grundskola (F-6) ligger i Mariehäll, ca 1,5 km norr om planområdet, där det går ca 550 elever. I Johannesfred, ca 200 meter sydväst om planområdet ligger Ulvsundaskolan, en 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 24 (110) annexskola (F-3) med ca 80 elever och Lunaskolan, en privat grund- och grundsärskola (4–9), som delar lokaler med Ulvsun- daskolan. Den privata grundskolan (4–9) Internationella Engelska skolan har ca 945 elever och ligger i Riksby, ca 1,5 km väster om planområdet. Närmaste förskola har fyra avdelningar och finns i kv Schaktugnen (f.d .Masugnen 7) och en ny förskola planeras i kv Archimedes. Flera förskolor finns i kringliggande stadsdelar. Historiskt sett har det funnits brist på både grundskole- och förskoleplatser i stadsdelen, men två nya förskolor har startat år 2024 på Bällstaågatan och Masugnsvägen. Två nya förskolor planeras även i dp. Enigheten på Bällstavägen samt i dp Archimedes på Gårdsfogdevägen, varmed förskolebehovet enligt Bromma stadsdelsförvaltning är i linje med behovet med befintliga och antagna detaljplaner. En fortsatt omvandling av Ulvsunda industriområde till en stadsdel med många nya bostäder förutsätter att det tillkommer en ny grundskola (F-6) samt flera förskolor i närområdet i pågående och kommande detaljplaner. Sjukvård Vårdcentral finns i Bromma Blocks samt på ca 4 min avstånd med tvärbanan i Alvik. Apotek finns i Alvik, Bromma Blocks och på Brommaplan. Även i Sundbyberg finns ett flertal apotek och vårdcentral på några minuters avstånd med tvärbanan. Skyddsrum På kv. Masugnens södra del har funnits ett skyddsrum som numera är rivet. Under fortsatt planering ska detta ersättas. Kommersiell service Handelsområdet Bromma Blocks, som finns ca 100 m väster om planområdet, erbjuder ett omfattande utbud inom mode, sport/fritid, hus/hem, skönhet, restauranger, caféer samt flera stormarknader för dagligvaror och ett Systembolag. Med tvärbanan nås även Sundbybergs centrum med ett stort utbud av olika typer av kommersiell service, närmast i Signalfabriken. Genomförda dialoger I genomförda dialoger med invånare i Mariehäll och Johannesfred samt en workshop med barn och unga framkommer att de flesta trivs i sin stadsdel. Närhet och utbud av parker, grönområden samt stråk som binder dem samman utpekas som viktiga trivselfaktorer. Även närhet till handel, offentlig service och kultur lyfts fram. De flesta upplever sig trygga, även om 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 25 (110) otrygghetstalen i Johannesfred ökat. Många saknar dock offentliga platser för aktivitet samt rofyllda platser. Av det som saknas nämns bland annat utomhusgym, lekplatser och aktivitetsytor som skateboardramp, parkourbana, löparbana och fotbollsplan. Även platser för picknick, fler sittplatser, flera planteringar, upprustade promenadstråk, fler och bättre gång- och cykelvägar tas upp som brister. Särskilt nämns önskemål om en gång- och cykelväg längs västra sidan av Bällstaviken. I både Mariehäll och Johannesfred nämns caféer, restauranger, pubar och mindre butiker som något som saknas. I Mariehäll framhålls avsaknaden av förskolor, skolor och fritids- eller ungdomsgård. Gator och trafik Gatunät I planområdets närhet finns tre större genomfartsleder; Ulvsundavägen, Norrbyvägen/Huvudstaleden och Karlsboda- vägen. Inom planområdet finns idag tre utbyggda gator; Smält- vägen, Masugnsvägen och Gjuterivägen. Området angörs från Smältvägens infart vid Karlsbodavägen samt via Masugnsvägen mot norr. Söder om planområdet planeras en ny bilkoppling till Bryggerivägen, vilken ansluter till Norrbyvägen/ Huvudstaleden. Biltrafik Trafikvolymen i planområdet uppgår idag till cirka 1 900 motor- fordon per dygn. De delar av planområdet som inte är bebyggda med gator används till lastning och lossning, uppställningsytor för transportfordon och parkering för anställda i samt besökare till de olika verksamheterna. Den centrala delen av Bällsta hamns tidigare hamnplan används idag främst för varuleveranser. Då en del av verksamheterna idag utgörs av tidsbegränsad handel är delar av områdets tillgängliga ytor idag kundparkering. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelbanorna i området är få. Längs Ulvsundavägens västra sida löper idag ett primärt pendlingsstråk för cykel och längs Karlsbodavägen västra sida finns ett huvudpendlingsstråk. Längs med tvärbanan sträcker sig en kombinerad gång- och cykelbana söder om planområdet. Utmed Masugnsvägen övergår cykelbanan till blandtrafik för att sedan, vid Smältvägens korsning med Karlsbodavägen, kopplas samman med gång- och cykelbanan längs Karlsbodavägen. Inom planområdet sker cykling i blandtrafik. Cykelparkering saknas, förutom vid tvärbanans hållplatser. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 26 (110) Längs med Bällstaviken finns gångstråk och rekreativa värden norr och söder om planområdet, men idag blockeras promenader längs vattnet av de inhägnade industrifastigheter som finns inom planområdet och sträcker sig ända ned till vattnet. Utmed de få gatorna löper en smal trottoar på båda eller ena sidan av gatan. Tvärbanan utgör en stor barriär för gående och cyklister, som endast kan passera i en större signalreglerad korsning ibland- trafik vid Smältvägens infart och vid tvärbanans hållplatser. Kollektivtrafik Kollektivtrafikläget är väl utbyggt med spårväg (tvärbanans Solna- och Kistagren) samt stombusslinjer i direkt anslutning till området med närhet till tunnelbana och pendeltåg. Invid planområdet sträcker sig tvärbanan med de närmaste håll- platslägena vid Karlsbodavägen, Bromma blocks och Norra Ulvsunda. Med tvärbanan nås viktiga knutpunkter i Solna, Sund- byberg, Liljeholmen och Alvik där byte till tunnelbanans röda, blå respektive gröna linje kan göras. Tvärbanan kopplar även samman pendeltågens stationer med Sundbyberg och Årstaberg. Vid Bromma flygplats pågår utbyggnaden av tvärbanans Kistagren, som kopplar vidare mot Kista och Helenelund. Även möjligheten att nå pendeltåg i Sundbyberg centrum är god. Stationen finns på ca 0,5 km avstånd och kan nås på ett par minuter med tvärbanan och 5 min med cykel. Närmaste tunnelbanestation i Solna, Solna Strand, ligger på ca 1,2 km promenadavstånd från Huvudstabrons fäste. Översikt, kollektivtrafik, karta från trafik-PM, Bällsta Hamn 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 27 (110) Även ett flertal bussar trafikerar området, bl.a. vid Ranhammars- vägen. Stombuss 176 och 177, som trafikerar sträckan Mörby station-Danderyds sjukhus-Solna-Brommaplan-Ekerö C- Svanhagen-Stenhamra stannar längs Norrbyvägen i närheten av planområdet. Tillgänglighet, angöring Planområdet är generellt relativt flackt och sluttar ned norrut, med den största höjden i sydväst, som har en höjd på ca 7,1 meter invid Masugnsvägens vändplan ned till Karlsbodavägens håll- plats som ligger på ca 2,5 meter (RH 2000). Planområdet är även svagt sluttande ned mot Bällstaviken och befintliga kajer, som ligger på ca 2 meter (RH 2000) vid Gjuterivägens vändplats. De få gatorna och ytorna för angöring och parkering har låg lutning och bedöms följa stadens riktlinjer. Störningar och risker (miljö) Elektromagnetiska fält Vid Karlsbodavägens hållplats står en teknikbyggnad för tvär- banan, vilka vid långtidsexponering generellt kan medföra risk för elektromagnetisk strålning, framförallt där det finns intilliggande bostäder. Föroreningar I Ulvsunda industriområde har verkstads- och tillverknings- industri pågått sedan 1940-talet, varför mark, byggnader samt grund- och ytvatten i området är belastat av förorenande ämnen. Föroreningarna inom planområdet utgörs främst av klorerade alifater samt tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxin. I grundvattnet förekommer även förhöjda halter av per- och polyfluorerade alkylsubstaner (PFAS) och i sedimenten förekommer även förhöjda halter av tennorganiska föroreningar (TBT). Källområden till påvisade föroreningar förekommer främst inom, men även uppströms planområdet. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 28 (110) Identifierade föroreningskällor i och invid planområdet enligt Länsstyrelsens EBH-stöd. Luft Högsta PM10-halter i detaljplaneområdet beräknas förekomma längs Karlsbodavägen. Miljökvalitetsnormgränsen och miljö- kvalitetsmålet för både års- och dygnsmedelvärden klaras i nuläget. Beräknade kvävedioxidhalter visar att miljökvalitets- normen klaras för både dygns- och årsmedelvärden i dagsläget. Miljökvalitetsmålet klaras för årsmedelvärden och finns inte definierat för dygnsmedelvärden. Buller, vibrationer Planområdet är utsatt för väg-, spår- och flygtrafikbuller samt verksamhetsbuller från närliggande verksamheter och Bromma flygplats. Buller från biltrafik kommer främst från Ulvsundaleden och Karlsbodavägen. Planområdet har idag ingen större genom- fartstrafik för bilar. Väster om planområdet passerar tvärbanan, vilken orsakar visst buller samt risk för vibrationer och stomljud. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 29 (110) Bromma flygplats väster om planområdet orsakar såväl flygbuller då flygplanen är i luften, som verksamhetsbuller, när flygplanen taxar eller arbete på marken utförs, t.ex. snöröjning, avisning eller motortester. Sydväst om planområdet finns en vindtunnel, som orsakar verksamhetsbuller då den används och på andra sidan Bällstaviken ligger Solnaverket, en fjärrvärmeanläggning, som också orsakar verksamhetsbuller. Risk avseende människors hälsa och säkerhet Spårtrafik Planpassagen över tvärbanan bedöms utgöra det mest specifika riskinslaget där oskyddade trafikanter rör sig frekvent. I övrigt är banvallen instängslad längs hela sträckan invid planområdet. Påsegling I Bällstaviken finns en sjöfartsled som nyttjas av de fartyg som trafikerar Solnaverket samt fritidsbåtar, som använder vatten- rummet, vilket kan medföra en viss risk för kollisioner vid motorstopp. Risken för påsegling har bedömts relativt låg pga. att det idag både saknas vistelseytor för allmänheten längs stranden och delar av strandlinjen idag är relativt grund. Farligt gods Ulvsundaleden, som utgör primärled för farligt gods har ett minsta avstånd till planområdet på ca 65 meter. Flygtrafik Risken för planområdet avseende flygtrafiken till och från Bromma flygplats ligger med god marginal inom samhällets toleransnivå. En tredjepartsutredning genomförd av National Aero Space Laboratory (NLR) för Bromma flygplats riksintresse- precisering anger att den redan låga risknivån succesivt förväntas minska fram till år 2038, då flygplatsens avtal upphör. Farlig verksamhet Verksamheter inom angränsande industriområde samt Solna- verket bedöms inte utgöra något betydande riskbidrag. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 30 (110) Vision och stadsbyggnadsprinciper för Bällsta Hamn Vision för Bällsta hamn Visionen för Bällsta Hamn är att omvandla detta hårdgjorda industriområde till en attraktiv blandstadsmiljö med god tillgång till kvalitativa gröna ytor med rekreativa och ekologiska funktioner på både kvartersmark och allmän plats. Syftet är att skapa en blandstad med ett varierat funktionsinnehåll som bidrar till att området känns befolkat, tryggt och händelserikt större delen av dygnet året runt. Eftersom området är isolerat och omgivet av flera stora barriärer är det viktigt att med nya gator, gång- och cykelvägar skapa nya kopplingar till kringliggande områden, bland annat Mariehäll i norr, Bromma Blocks och Riksby i väster samt Johannesfred i söder. En ny strandpark med promenad ska tillgängliggöra och koppla ihop stadsdelen med omgivande bebyggelse på båda sidor om Bällstaviken. Bällsta Hamns stadsutveckling till blandstad har pågått i tre olika planetapper, med start från dp Masugnen 5 & 7 i norr (blå markering), Gjutmästaren 6 i söder (röd markering) och aktuell dp Bällsta Hamn (grön markering). Målsättningen är att fortsatt vidareutveckla Gjutmästaren 6 och 9 med en fjärde etapp, enligt den övergripande struktur (se bild till vänster) som togs fram till samråd 2019. Planarbetet avses aktualiseras när en blandstad är möjlig på denna plats, dvs. ett beslut om Bromma flygplats som riksintresse tagits och flygplatsen lagts ned enligt avtal år 2038. Stadsbyggnadsprinciper Bällsta Hamn Strukturskiss för Bällsta Hamn, som redovisats i Start-Pm i dec 2017, De stadsbyggnadsprinciper som arbetats fram för Bällsta hamn kompletterad med samrådsförslaget för har kortfattat redovisats i områdets gemensamma Start-PM. Gjutmästaren 6 och 9. Stads- Bällsta Hamn föreslås få nya gator, parker och torg med en tydlig utvecklingsområdets tre genomförda /pågående planetapper framgår med kvartersindelning. Kvarteren är slutna mot bullerkällorna vid blått, grönt och rött. Bromma flygplats, tvärbanan och Ulvsundavägen och öppnas ut mot Bällstaviken för att ge siktlinjer, ljusinsläpp och luftighet mot strandparken och vattnet. Smältvägen utvecklas som områ- dets huvudgata genom Bällsta Hamns norra och södra delar. Den övergripande bebyggelseskalan ska samspela med bebyggel- sen på båda sidor om Bällstaviken och föreslås trappa upp från sex våningar invid strandpromenaden till en basskala vid Smältvägen-Råjärnsvägen på åtta våningar, vilket ansluter till omgivande och pågående bebyggelse vid Karlsbodavägen. Denna basskala bedöms kunna kompletteras med tre högre byggnads- delar på tio våningar för att markera viktiga platser, som 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 31 (110) landmärken vid Karlsbodavägens torg och hela stadsutvecklings- områdets centrala parkrum. Denna föreslagna bebyggelsen syftar även till att skapa en tydlig rytm och djupverkan i stadssilhuetten. För att minska den upplevda skalan från gatu- och parkrummen föreslås bebyggelsen delas in i en tydlig sockeldel, mellandel och takvåning, där den översta våningen generellt dras in från fasadliv. Takterrasser kompletterar bostadsgårdarna och skapar vistelseytor med utblickar samt goda sollägen. Då de olika byggnadernas volymer har något olika höjder och indrag skapas även en reliefverkan och variation i stadsbilden. Entrédelar med lokaler och entrépartier föreslås få en avvikande gestaltning för att tydligt markera byggnadens sockelanvändning samt entréer. Den högre våningshöjden i bottenvåningarna ska möjliggöra etablering av verksamheter i hela planområdet. I anslutning till entréer föreslås fasta utvändiga sittplatser för att stärka samhörigheten med gatan. Större balkonger och utkragande delar föreslås huvudsakligen placeras mot gård och i mindre utsträckning mot de större gatorna, där de ska utformas grunda så att de inte inkräktar på det offentliga rummet. Även balkonger och terrasser mot vatten- rummet kräver en genomtänkt gestaltning p.g.a. bebyggelsens exponerade läge mot stråk samt strandparken i öster. Den föreslagna planstrukturen ska tydliggöra stråk och siktlinjer till målpunkter i/invid planområdet, t.ex. tvärbanehållplatserna vid Karlsbodavägen, Bromma Blocks och Norra Ulvsunda. Även befintlig bebyggelse, som det f.d. bryggeriet, som nu blir ett idrotts- och kulturcentrum på Gjutmästaren 6, synliggörs i stadsbilden. På allmän plats föreslås grönska få stort utrymme. Planstrukturen ska tillföra sammanhängande grönska och kontakt med Bällstaviken, nya kopplingar med stadsliv samt synliggöra områdets kulturhistoriska värden. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 32 (110) Planförslag, Bällsta Hamn Illustrerad situationsplan. Planförslagets tre högdelar är markerade med röd stjärna. Närliggande identitetsmarkörer, vilka utgör synliga fonder i planstrukturen är markerade med blå stjärna. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 33 (110) Planstrukturens utgångspunkter och förhållningssätt Planstrukturen utgår från områdets stadsbildsmässigt och kulturhistoriskt viktiga värden, där Smältvägens förlängning i söder riktats så att det f.d. bryggeriets blåklassade tappningshall med sitt välvda tak utgör en fond och stadsbildsmässigt viktig identitetsmarkör. I norr har Råjärnsvägen riktats mot det 16 våningar höga punkthuset i kv Archimedes, vilket likaså utgör en viktig identitetsmarkör för det historiska industriområdet väster och norr om Bällsta bro. I väster möjliggör Smältvägen och Vattenparken siktlinjer över mot Bromma Blocks kulturhistoriskt värdefulla hangardelar och vidare mot Bromma flygplats. Gatustrukturen utgår från planområdets läge mellan tvärbanan och Bällstaviken, där den befintliga Smältvägen breddas och förlängs för att bli områdets lokala huvudgata i nord-sydlig riktning. I öst-västlig riktning tillskapas lokalgator, som likt den befintliga Gjuterivägen riktas mot vattnet. Dessa har en radiell vinkling för att möjliggöra siktlinjer mot vattnet och ljusglimtar på strandparken vid olika tider på eftermiddagen. Lokalgatornas vändzoner vid strandparken föreslås gestaltas som gröna entré- rum för att skapa en mjuk övergång mellan gata och park. Alla gator föreslås få växtbäddar med rekreativa zoner och/eller träd. Bällsta hamns historiska hamnplan föreslås bevaras som ett öppet område, där längre siktlinjer möjliggörs ut över Bällstaviken, som även historiskt varit en viktig kommunikationsled i området. I planområdet föreslås flera nya platsbildningar. Vid tvärbanans hållplats i norr föreslås en mindre torgplats, Karlsbodatorget. I områdets centrala del förslås en större park, Bällstahamnsparken, invid planerad pendelbåtshållplats samt en lekpark, Vattenparken, som ansluter till skolgården. Invid Bällstaviken förelås även en ny strandpark med gröna, rekreativa ytor och en strandpromenad som ansluter till gångvägarna norr och söder om planområdet. Strandparken föreslås även få rekreativa inslag med solbryggor för att minska slitaget på parkerna, vilket bedöms tillkomma med den pågående stadsutvecklingen i närområdet. Planförslagets huvuddrag och volymhantering Planområdets bebyggelseskala är relativt hög p.g.a. de höga investeringsutgifterna till följd av sanerings- och anläggnings- kostnader, med en åtta + en våningar hög bebyggelse invid områdets två nord-sydliga större gaturum. Mot Strandparken och Bällstaviken föreslås bebyggelsen trappa ned till sex våningar, med en indragen sjunde våning. Den övergripande bebyggelsen föreslås utformas med enkla, tydliga volymer för att det f.d. bryggeriet med dess spektakulära former ska dominera den övergripande stadsbilden. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 34 (110) Kvarteren har utformats så, att föreslagen bebyggelse är indragen från stranden för att hålla siktlinjerna från allmän plats öppna mot det f.d. bryggeriet silodelar och kajgatan i söder. I norr ansluter strandparken mot den utbyggda strandpromenaden i kv. Schaktugnen. Planområdets tre högdelar markerar viktiga platser på båda sidor om Bällstahamnsparken samt vid Karlsbodatorget och utgör även områdets entrépunkter. Högdelarna vid parken är tio våningar och är underordnade den tidigare bryggeribebyggelsens silos söder om planområdet, som dominerar den övergripande stadsbilden. I norr föreslås Tackjärnet 4:s industribyggnad bevaras och byggas på med sex hela våningar och en mindre byggnad på taket. Även denna byggnad utgör en kulturhistoriskt och stadsbildsmässigt viktig identitetsmarkör vid Karlsbodatorgets platsbildning. Bebyggelsen föreslås utformas med en tydlig indelning av fasaderna för att minska den upplevda bebyggelseskalan. Kvarterens takvåningar är tydligt indragna, förutom i de två punkthusen närmast Bällstahamnsparken. Fasadmaterial och färgsättning ska anspela på det industriella arvet och samspela med närliggande bebyggelse i färgtoner med Stockholms- palettens varma kulörer. Avsikten är att studera färgsättning och fastställa detaljplanens gestaltningsprinciper och -kvalitéter i ett arkitekturprogram, som ska biläggas exploateringsavtalen till granskningsskedet av detaljplanen. Alla kvarter ska bidra till områdets dagvattenhantering och tillskapa gröna och rekreativa värden på gårdarna. Kvarteren föreslås få hybridzoner i form av en grön, infiltrerbar förgårds- mark för att hantera nivåskillnaderna i den sluttande terrängen samt möjliggöra grönska och dagvattenhantering. Utanför lokallägena möjliggörs därmed även en zon, som kan möbleras med mindre sittplatser, cafébord, planteringar m.m. för att levandegöra bottenvåningen. Hybridzonernas utformning ska studeras vidare i ett arkitekturprogram efter samråd. Planförslagets stadsbild, bebyggelsens huvudvolymer och skalhantering, gröna rum och platsbildningar samt förhållandet till områdets topografi och närliggande bebyggelse redovisas i elevationer på nästa sida, markerade på kartan till vänster. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 35 (110) Elevationer över Bällsta Hamns planerade bebyggelse: Elevation A-A från vattenfronten vid Bällstaviken österut. Gjutmästaren 6/f.d. silos till vänster, kv. Schaktugnen till höger i bild. Vänster del av elevation A-A ovan. Gjutmästaren 6 och det f.d. bryggeriet silos till vänster, Bällstahamnsparken till höger i bild. Höger del av elevation A-A ovan. Bällstahamnsparken till vänster, kv Schaktugnen till höger i bild. Elevation B-B från Råjärnsvägen-Smältvägen österut. Bällstahamnsparken i mitten i bild. Elevation C-C från Smältvägen-Råjärnsvägen västerut, skolgården och Vattenparken i mitten i bild, kv. Tackjärnet till höger. Elevation D-D från Karlsbodavägen-Masugnsvägen österut, Karlsbodatorget till vänster, Bällstahamnsparken i mitten i bild. Elevation E-E från Gjutmästaren 6/lokalgata 6 norrut. Bällstaviken syns till höger i bild. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 36 (110) Ny bebyggelse Övergripande områdesindelning Området har hanterats i tre olika delområden, vilka har starkare geografiska samband. Indelningen framgår enligt kartan nedan: 1. Den norra delen omfattar totalt tre bostadskvarter, ett på kv. Tackjärnet 1, 3 och 4 samt två bostadskvarter på kv. Masugnens norra och södra delar. 2. Den centrala delen omfattar kv. Valsverket med en skol- /kontorsbyggnad i väster, ett bostadskvarter i kvarterets östra del samt ett mobilitetshus i söder. 3. Den södra delen omfattar totalt tre kvarter. Gjutmästaren 3 omfattar ett bostadskvarter, som även möjliggör hotell och en förskola. Gjutmästaren 4 omfattar ett bostads-kvarter och på Gjutmästaren 5 föreslås ett kontors- och bostadskvarter. Kvartersbebyggelsens struktur och huvuddrag: Kvarteret Tackjärnet 1 och 3 samt 4 Kv. Tackjärnet 1, 3 och 4: Illustrerad situationsplan med takplaner. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 37 (110) 1.Vy från Karlsbodatorget mot den befintliga byggnaden med påbyggnad. Kv Tackjärnet 4:s befintliga byggnad i fyra våningar med betong- stomme och fasadtegel föreslås byggas till med en sex våningar hög påbyggnad. Det nya tillägget särskiljs i volymhanteringen med ett tydligt indrag med längsgående balkongpartier samt avvikande fasader i trä och glas. På takvåningen möjliggörs en tydligt indragen, mindre komplementbyggnad och en grön gård för att fördröja dagvatten och tillskapa rekreativa värden. För att skydda gården för buller möjliggörs ett större, indraget räcke, vars exakta utformning och höjd preciseras i bygglovsskedet. Då det tio våningar höga punkthuset utgör områdets entréfond mot norr samt mot Karlsbodatorget är det viktigt att den gestaltas med en särskilt hög kvalitét med robusta fasadmaterial, en balanserad färgsättning samt en hög detaljeringsnivå. Eftersom Tackjärnet 4 både har höga kulturhistoriska värden och en särskild buller- samt insynsproblematik föreslås rivningsförbud samt varsamhetsbestämmelser för att säkra påbyggnadens utformning samt utblick från de föreslagna bostäderna. Kv Tackjärnet 4, typplan för befintlig byggnad: Miljörum och lokal i entréplan till vänster samt små lägenheter(<35 m2) i de övre planen i bilden i mitten. Mellan befintlig byggnad och befintligt teknikhus för tvärbanan möjliggörs bostäder endast från andra våningen uppåt. Påbyggnadsdelen till höger har indragna, veckade fasader, vilka särskiljer befintliga byggnad från det nya tillägget och möjliggör längre siktlinjer med utblick samt indragna, bullerskyddade balkonger. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 38 (110) Hela kv. Tackjärnet utgörs av bostäder, förutom i bottenvåning- arna mot Smältvägens infart samt i kvarterets nordöstra hörn, där mindre lokaler för caféer och restauranger med platsbildningar möjliggörs. I bottenvåningen mellan befintlig byggnad på Tackjärnet 4 och tvärbanans teknikbyggnad föreslås ett miljörum, där minsta avstånd till teknikbyggnaden är ca 5 meter. Planerade bostäder ligger en våning ovanför detta. Avståndet mellan befintlig byggnad på kv. Tackjärnet 1 och 3 samt 4 är som minst ca 9 meter. De indragna och veckade fasaderna i släppet mellan Tackjärnet 1 och 3 samt 4 möjliggör längre avstånd mellan fasaderna på ca 10-11,5 meter samt siktlinjer med utblick mot Råjärnsvägen och lokalgata 2 i öster. Detta gestaltningsgrepp möjliggör även tystare fasader och uteplatser för lägenheterna. 2.Vy från Karlsbodatorget mot den befintliga byggnaden med påbyggnad. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 39 (110) Kv. Tackjärnet 1 och 3 har idag två mindre industribyggnader i två våningar, vilka föreslås rivas och ersättas med en halvöppen kvartersbebyggelse på åtta våningar med en tydligt indragen takvåning mot Karlsbodavägen/Masugnsvägen i öster. Längst i söder förslås en lägre, fyra våningar hög byggnad för att möjlig- göra ljusinsläpp till gården och lägenheterna samt ett släpp med en trappa ned mot Smältvägen och Vattenparken. De skilda byggnaderna föreslås gestaltas i olika tegelkulörer med robusta fasadmaterial och industriell prägel, vars färgsättning ska samspela med omkringliggande bebyggelse. På grund av Karlsbodavägens och spårvägens trafikbuller föreslås genomgående lägenheter i det västra bostadshuset, vilka har tyst sida med uteplatser och balkonger mot gården. Eftersom kvarteret är kringbyggt möjliggörs även en gemensam tyst gård, vilken kompletteras med en gemensam takgård med en mindre komplementbyggnad på den norra byggnaden i. På gården är avståndet mellan bostadshusen, exklusive balkonger, ca 18 meter i norr och ca 33 meter i gårdens södra del. Tackjärnet 1och 3, typplan med svagt veckade fasader i norr, som möjliggör längre siktlinjer och utblick. Kvarteret föreslås få genomgående lägenheter och delvis indragna, bullerskyddade balkonger samt en bullerskyddad gård. 3.Vy från Smältvägens infart/Vattentorget mot Tackjärnet 1 och 3. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 40 (110) Kvarteret Masugnen Norra Kv. Masugnens norra del, illustrerad situationsplan. I kv. Masugnen 1:s norra del föreslås ett halvöppet kvarter med ett släpp i nord-sydlig riktning. Gatuhuset mot Karlsbodatorget föreslås bli åtta våningar med en tydligt indragen, nionde tak- våning. Båda strandhusen är sex våningar mot Strandparken med en sjunde, indragen takvåning. Hela kvarteret utgörs av bostadsanvändning, förutom i gatuhusets bottenvåning, där lokaler, huvudsakligen caféer och restauranger, möjliggörs i västläget invid torget. En längsgående balkong annonserar det publika läget och skapar skydd för uteserve- ringarna. Torghuset föreslås få tegelfasader med reliefverkan. På gården närmast gatuhuset möjliggörs ett lätt gårdsbjälklag ovan mark, under vilket en bil- och cykelparkering ryms. Bjälklaget föreslås trappa ner via gradänger med planteringar för att skapa ett mjukt möte mot gården. Avståndet mellan strandhusens fasader, exkl. balkonger, är drygt 30 meter. På gården möjliggörs även en mindre komplementbyggnad för exempelvis växthus eller gemensamhetslokal. Kvarterets utformning har en tydlig skillnad i karaktären mellan det högre, mer stadsmässiga gatuhuset vid Karlsbodatorget och de lägre strandhusen vid parken mot Bällstaviken, vilka har en mer informell karaktär med ett enklare formspråk och gröna 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 41 (110) hybridzoner. Bebyggelsens ut- och insida har utformats med något olika gestaltningsgrepp, både avseende volymhantering och fasadhantering. Samtliga byggnader föreslås utformas med ett renodlat och industriellt formspråk. 1.Vy från Karlsbodatorget mot gatuhuset med dess längsgående balkong. Strandhusens gestaltning mot lokalgatorna föreslås få ett enklare utförande i syfte att förtydliga hierarkin mellan stadstorget och bostadsgatorna. Kvarterets insida, som vänder sig mot gården och Bällstaviken, föreslås få kontrasterande fasader av trä med längsgående balkonger för att skapa en egen, mer informell karaktär och generösare balkonger. Kvarterets gårdsfasader föreslås få en mer informell karaktär mot Bällstavikens strand- park och vattenrum, där bebyggelsens volymer samspelar med befintlig bebyggelse på andra sidan vattnet. 2.Vy från Bällstaviken mot strandhusen och gården vid Strandparkens bro. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 42 (110) Kvarteret Masugnen Södra Kv. Masugnen södra, illustrerad situationsplan med förskolegård i röd linje. I kv. Masugnen 1:s södra del föreslås ett halvöppet kvarter med ett släpp i nord-sydlig riktning. Gatuhuset mot Råjärnsvägen föreslås bli åtta våningar med en tydligt indragen, nionde takvåning. I hörnet mellan områdets huvudgata Smältvägen och Bällstahamnsparken föreslås en reslig högdel på tio våningar. Båda strandhusen föreslås bli sex våningar mot Strandparken och trappar upp till sju våningar mot kvartersöppningarna i väster. Hela kvarteret utgörs av bostadsanvändning, förutom i det norra strandhusets bottenvåning, där en förskola på fyra avdelningar möjliggörs samt i det södra strandhusets bottenvåning, där caféer och restauranger möjliggörs invid Bällstahamnsparken samt invid Strandparken. Café´- och restaurangdelen markeras med en utskjutande volym för att annonsera det publika läget. I hög- delens gavel mot parken möjliggörs även en gemensamhetslokal. Gården är drygt 40 m djup mellan strandhusen, exkl. förskolan i en våning samt balkonger. Vid förskolans gårdsentré finns en förskolegård med 15 m2 gårdsyta/ förskolebarn enligt tidigare diskussioner med stadsdelsförvaltningen. På gården möjliggörs även en komplementbyggnad för bostäderna och en för förskolan. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 43 (110) 1.Vy från Bällstaviken mot kajen vid Bällstahamnsparken, högdelen och strandhusen med den utkragande lokaldelen invid Strandparken. Gatuhusets volymer förslås indelas horisontellt i fyra delar med indragna balkongpartier mellan fasaderna för att bryta ned skalan. Endast balkonger mot Råjärnsvägen får ha bakomliggande glasräcken för att förbättra mikroklimat och ljudmiljön. För att minska den upplevda bebyggelseskalan mot Strandparken föreslås gatuhuset få en något lägre byggnadsdel med indragna balkonger mot gården. Byggnadsvolymernas indelning och fasadernas reliefverkan avses även skapa en djupverkan i stadsbilden både mot gatan, parken och vattenrummet. Högdelen på tio våningar är indelad i tre volymer, vilka succesivt är indragna mot kvartersöppningen och dess trappa. Byggnaden skapar en pendang till sin motsvarighet i parkens sydvästra hörn. Syftet är låta högdelen dominera mot områdets huvudgata så att kvarteret både skapar en tydlig fond mot gatan samtidigt som det ger en inramning för Bällstahamnsparken. Då byggnaden utgör ett landmärke som syns från Ulvsundaleden, Karlsbodavägen samt Bällstavikens östra sida mot Sundbyberg och Solna är det viktigt att den gestaltas med en särskilt hög kvalitét och robusta fasadmaterial samt en balanserad färgsättning och detaljering. 2.Vy från Vattenparken mot kv Masugnens södra högdel och strandhus. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 44 (110) Kvarteret Gjutmästaren 3 Kv Gjutmästaren 3, illustrerad situationsplan. Förskolegård i röd linje. I kv. Gjutmästaren 3 föreslås ett halvöppet kvarter med ett släpp i nord-sydlig riktning. Kvarteret har en övergripande bebyggelse- skala med ett gatuhus mot Smältvägen på åtta våningar med en tydligt indragen, nionde takvåning. I kvarterets norra hörn mot Smältvägen föreslås en reslig högdel på tio våningar, som markerar områdets centrala entré och parkrum, Bällstahams- parken. Båda strandhusens volymer är sex våningar med en indragen sjunde takvåning. Byggnaderna föreslås utformas som lamellhus med ett renodlat, industriellt formspråk. I hela kvarteret möjliggörs av bostäder, förutom i det norra strandhusets bottenvåning, där lokaler, huvudsakligen caféer och restauranger möjliggörs invid Bällstahamnsparken. Denna del markeras med en arkad som annonserar det publika läget och skapar en väderskyddad zon. I gatuhuset samt det norra strandhuset möjliggörs även tillfälligt boende i form av hotell, vilket även möjliggör ett utökat serviceutbud och aktivare bottenvåningar. I gatuhuset vid Smältvägen möjliggörs en förskola på fyra avdelningar med entré och komplementytor mot den upphöjda gården. Gårdsytan motsvarar 15 m2/förskolebarn, enligt diskussioner med stadsdelsförvaltningen. I kvarterets södra hörn mot Smältvägen är strandhuset indraget, vilket möjliggör en liten platsbildning i hörnet vid förskolans huvudentré från gatan. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 45 (110) 1.Vy från Bällstahamnsparken mot strandhuset med arkad och högdel. Den tio våningar höga högdelen är indelad i tre volymer, vilka är indragna mot kvartersöppningen och dess trappa. Byggnaden skapar en volymmässig pendang till sin motsvarighet i parkens nordvästra hörn. Syftet är att låta högdelen dominera mot områdets huvudgata så att kvarteret både skapar en tydlig fond mot Smältvägen och en inramning för Bällstahamnsparken. Då denna byggnad utgör ett landmärke som syns på längre håll från både Ulvsundaleden och Karlsbodavägen samt Bällstavikens östra sida mot Sundbyberg och Solna är det viktigt att den gestal- tas med en särskilt hög kvalitét och robusta fasadmaterial samt en balanserad färgsättning och hög detaljeringsgrad. 2.Vy från gatuhuset med indragna länkdelar och indelade gavelpartier 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 46 (110) Gatuhuset mot Smältvägen föreslås indelas i fem fasaddelar, där de tre huvudvolymerna särskiljs från varandra med två tydligt indragna volymer, som även volymmässigt återspeglas i tre skilda, indragna takvåningar. Gatuhusets båda gavlar är gestaltat med indragna delar för att dela upp de breda volymerna. Fasadgestaltningen är strikt med ett industriellt uttryck med fackverk vilka skapar en reliefbildning samt en hög detaljerings- nivå vid entréer och fönster. Strandhusen föreslås utformas som lamellhus med längsgående ramverk för balkonger mot båda lokalgatorna. Fasadmaterialet föreslås bli varmt ljus puts för att samspela med den närliggande bebyggelsen på Gjutmästaren 4. 3.Vy från Bällstaviken mot strandhusen och gården invid Strandparken. Kvarteret Gjutmästaren 4 Gjutmästaren 4, illustrerad situationsplan över gårdar med spänger mot vattnet och föreslagen gångbro. Befintlig strandlinje syns med streckad linje. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 47 (110) I kv. Gjutmästaren 4 föreslås ett halvöppet kvarter med ett släpp i nord-sydlig riktning, som i söder ligger i nivå med lokalgatan. Kvarteret har en övergripande bebyggelseskala med ett gatuhus mot Smältvägen på sju till åtta våningar och en tydligt indragen, nionde våning. Bebyggelsen trappar ned från söder till norr och följer Smältvägens topografi samt intilliggande byggnadskvarters höjder. I kvarterets östra del intill Bällstaviken föreslås tre strandhus, vars övergripande volymer är sex våningar, med en indragen sjunde takvåning. Avståndet mellan strandhusen är ca 17 meter, exklusive balkonger. Strandhusens gård ansluter direkt till den allmänna naturmark som föreslås vid vattenområdet. 1.Vy från gatuhuset med indragna balkongpartier och höga entrépartier. Hela kvarteret utgörs av bostadsanvändning, förutom i gatuhusets norra hörn mot Smältvägen där en lokal möjliggörs. Lokalläget markeras här med en förhöjd och uppglasad bottenvåning. Mot Smältvägen föreslås byggnaden indelas i fem fasaddelar med skilda trapphus, som återspeglas i de rundade takvåningarna. Vid gavlarna föreslås vinklade burspråk för att dela upp de breda volymerna. Fasadgestaltningen är strikt med högre detaljerings- nivå vid entréer och fönster. Samtliga byggnaders bottenvåning ar är artikulerade med ett markerat tvåvåningsmotiv. 2.Vy från strandhus med längsgående balkongparti och förgårdsmark. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 48 (110) Strandhusen föreslås utformas som lamellhus med ett stort, längsgående balkongparti mot båda lokalgatorna och rundande entré- och burspråksdelar, vilka stadsbildsmässigt samspelar med närliggande bebyggelse i det f.d. bryggeriets kulturhistoriskt värdefulla silobyggnader i söder. Fasadmaterialet föreslås bli ljus puts för att samspela med de befintliga silornas betongfasader. För att säkerställa att de föreslagna byggnaderna samspelar med den kulturhistoriskt värdefulla stadsbilden vid kajen finns särskilda utformningsbestämmelser för detta kvarter. 3. Vy från Bällstaviken mot strandhusen invid naturmarken och gångbron. I öster angränsar byggnaderna direkt till den allmänna strand- parken, som här föreslås bli naturlik med ett flikigt vassområde och en friliggande gångbro. Kvarterets två gårdar sluttar ned mot detta område och föreslås utformas med bryggspänger och små rekreativa platser på gårdarna mellan husen, vilka avses utformas med våtängskaraktär för att stärka kvarterets ekologiska värden samt koppling till det närliggande naturområdet. Kvarteret Gjutmästaren 5 Kv. Gjutmästaren 5, illustrerad situationsplan. Smältvägen till höger. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 49 (110) Kvarteret Gjutmästaren 5 består av sex övergripande byggnads- volymer. Bostadshusen är placerade i kvarterets östra del invid Smältvägen samt, lokalgatorna och föreslås bli sju-åtta våningar med en indragen takvåning. Bebyggelsen följer topografin samt närliggande bebyggelseskala. Två större kontorsvolymer i sex till sju våningar föreslås under flygbullerkurvan i kvarterets västra del mot Masugnsvägen och två kontorsvolymer i fem-sex våningar föreslås i kvarterets mitt med gatufasader mot Gjuterivägen respektive Smältvägens förlängning. 1.Vy från gatuhuset vid Smältvägen, där en mindre platsbildning möjliggörs. 2.Vy mot Gjutmästaren 5, där de högresta kontorsdelarna med länkbyggnad bildar planområdets front mot tvärbanan och Masugnsvägens södra del. Gården är uppdelad mellan en kontors- och en bostadsgård med ett gångstråk genom storskaliga kvarteret. Mellan kontorshusen finns byggrätter för två mindre, tydligt indragna länkbyggnader 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 50 (110) för att möjliggöra flexibla och expanderbara kontorslokaler, vilka kan samnyttja exempelvis kök och konferensytor. I mitten av kontorsdelen skapas även en öppen platsbildning, som kan aktiveras med exempelvis lunchcaféer och restauranger i bottenvåningarna. Avståndet mellan kontors- och bostadshusen är mellan ca 30 och drygt 50 meter. På bostadsgården möjliggörs även en mindre komplementbyggnad, t.ex. ett växthus. 3.Vy från Gjutmästaren 5, där kontorsdelens länkbyggnader möjliggör gångstråk och siktlinjer genom kvarteret mot bostadsgården i öster. Kvarteret Valsverket, skola/kontor Kv. Valsverkets skol- och kontorskvarter, illustrerad situationsplan. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 51 (110) I kv. Valsverkets västra del föreslås en sex våningar hög skol- och kontorsbyggnad mot Masugnsvägen. Grundskolan (F-6) föreslås i de tre nedersta våningarna och är dimensionerad för 630 elever med en skolgård på 10 m2/elev. Gårdsytan utgår från diskussioner med Sisab inför Start-Pm samt tillgänglig kvarters- mark. Skol- och kontorsbyggnaden utgör en längre, samman- byggd volym för att inte släppa genom markbuller från Bromma flygplats och trafikbuller från Ulvsundaleden och tvärbanan. Angöringen till skolan planeras ske från lokalgatan i kvarterets mitt samt gårdssidan i öster för eleverna och från Masugnsvägen för övrig servicetrafik, så att denna inte korsar elevernas skolväg. Skolgården ansluter till områdets centrala lekpark, Vattenparken. Eftersom skolans slutliga placering i det hela närliggande stads- utvecklingsområdet ännu inte är helt klarlagd, ska planstrukturens form och bebyggelsens exakta fotavtryck, volymer, funktioner och gestaltning studeras vidare efter samråd. Kvarteret Valsverket, bostadshus Kv Valsverket, illustrerad situationsplan. Förskolegårdens ungefärliga placering markerad med rödstreckad linje. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 52 (110) Vid Smältvägen föreslås ett slutet bostadskvarter på totalt åtta våningar, varav den översta är tydligt indragen likt intilliggande kvarter. Användningen utgör huvudsakligen bostäder, med utpekade lokallägen för lokaler, främst caféer och restauranger i bottenvåningens norra och södra hörn mot Smältvägen. I kvarterets norra del föreslås en inbyggd transformatorstation. I den södra delen föreslås en förskola för fyra avdelningar, med 15 m2 gård/förskolebarn, utgående från tidiga diskussioner med stadsdelsförvaltningen inför Start-Pm. På gården möjliggörs även en mindre komplementbyggnad för denna. Minsta avstånd mellan bostadshusen på gården varierar mellan drygt ca 30 och 50 meter. Kvarteret ska förses med en eller flera öppningar/portiker för att undvika instängda ytor och möjliggöra siktlinjer ut från inner- gården samt passage för vatten vid skyfall. I kvarterets sydöstra hörn ska ett indrag studeras, som samspelar med motstående kvarter på Gjutmästaren 5 och skapar en platsbildning för t.ex. en uteservering i planområdets södra del. Kvarteret ska markanvisas och studeras vidare efter samråd, då skolplaceringen klarnat. Kvarteret Valsverket 5-6, inklusive mobilitetshus VIII II II N Valsverket 5-6 och del av 10, illustrerad situationsplan I kv. Valsverkets södra del mot Gjuterivägen föreslås två mindre tegelbyggnader i två våningar bevaras med användningen industri som i tidigare stadsplan. Då denna del av planområdet är kraftigt förorenat, bl.a. med klorerade lösningsmedel, bedöms ingen annan användning möjlig utan större saneringsåtgärder, då dessa bedöms innebära hälsorisker. Användningen begränsas även med en planbestämmelse om att användningen inte får vara störande 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 53 (110) mot sin omgivning exempelvis gällande buller, lukt eller tung trafik, enligt riktlinjerna i gällande översiktsplan. Mellan kvarterets två befintliga industribyggnader i väster, som i samrådsförslaget avses bevaras och det nya bostadskvarteret i öster möjliggörs en entréväg till det planerade, bakomliggande mobilitetshuset. Övriga byggnader i samma länga föreslås rivas då samtliga byggnader i denna byggandslänga liksom marken under dem bedöms vara kraftigt förorenade och även ha dåliga grundläggningsförhållanden med en sättningsproblematik. Mobilitetshuset föreslås placeras centralt i hela Bällsta Hamnsområdet för att vara lättillgängligt för allmänheten. Bebyggelseskalan föreslås lik närliggande bebyggelse och bli åtta våningar och innehålla bostadskvarterens huvudsakliga parkeringsplatser (ca 500), medan en viss del tillgängliga parkeringsplatser för bil samt bostädernas cykelparkering möjliggöra i de enskilda kvarteren. I mobilitetshuset ska utöver bilparkering för boende, upplåtas yta för mobilitetsåtgärder, såsom bilpool, lastcykelpool, leveransskåp och laddnings- möjligheter för elcykel och elbil samt en transformatorstation. Även övriga funktioner, som t.ex. cykelverkstad, en lokal återvinningsstation, bytesplatser m.m. ska studeras efter samråd. Byggnadens bottenvåning ska utformas aktiv med exempelvis en mindre, lokal matvaruaffär samt en stor andel uppglasad fasad för att bidra till ett tryggare gaturum. I bottenvåningens fasader mot lokalgatorna i norr föreslås centrumändamål för exempelvis caféer och kiosker för att skapa en aktiv och trygg plats i anslutning till byggnadens norra entré, där även en mindre platsbildning möjliggörs. Eftersom hela kvarteret Valsverket med skola/kontor, bostäder och mobilitetshus ännu inte är markanvisat och exakt antal behov av bilparkeringsplatser därför inte är helt klarlagda ska detta kvarters slutliga utbredning, volymer och användning studeras framöver. Även de övriga kvarterens parkeringsbehov och – möjligheter samt samordning med mobilitetshusets tjänster ska analyseras vidare efter samråd. . 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 54 (110) Planbestämmelser, användning av mark och vatten Användning av allmän plats och vattenområden Detaljplanen fastställer en ny gatustruktur för fordons-, gång- och cykeltrafik i flera nya och befintliga gator samt två gångfartsom- råden vid Bällstahamnsparken och Karlsbodavägens hållplats, där en aktiv och central torgplats ska möjliggöras. En hållplats för pendelbåt möjliggörs vid kajen nära det kollektivtrafiknära läget invid Bällstahamnsparken, där även gångtrafik och vistelseytor möjliggörs. För att bli lämplig som blandstad säkerställer planen även en ny grönstruktur med två större parker i Bällstahamns- parken och Strandparken samt en centralt placerad lekpark i Vattenparken. I Bällstaviken föreslås både en utökad yta för den föreslagna Strandparken samt ett öppet vattenområde med en del natur i söder samt ett vattenområde för bryggor för allmän gångtrafik och rekreation, vilka bedöms bli viktiga målpunkter även för omkringliggande stadsdelar. Strandparken ska ansluta till den strandpark med gångstråk som tillskapats i tidigare detaljplaner norr samt söder om planområdet och möjliggör även rekreativa ytor på bryggor i det solbelysta läget vid Bällstaviken. Huvudsaklig användning av kvartersmarken Planförslaget möjliggör en blandstad med flera nya funktioner. Bostäder föreslås öster om flygbullerkurvan i sju nya bostads- kvarter. Kontor föreslås i två kvarter under flygbullerkurvan i planområdets västra del. Även tillfällig vistelse, hotell möjliggörs i ett kvarter söder om Bällstahamnsparken. Centrumfunktioner, även bostadskomplement, möjliggörs i alla kvarters gatuplan, men är bindande i centrala platser invid områdets viktigaste stråk, vilka är markerade på illustration 1 på plankartan. Bottenvåningar vid de mest centrala platserna, markerade med rött, ska aktiveras med centrumändamål, huvudsakligen restauranger och caféer. Stadsdelens allmänna behov säkerställs med en grundskola, tre förskolor samt ett centralt placerat mobilitetshus. Även två befintliga, mindre industribyggnader vid Gjuterivägen kvarstår i sin nuvarande form med användningen industri, som ej får vara störande mot sin omgivning. Plankartan, illustration 1: Röda och gröna markeringar visar var centrumfunktioner Tekniska anläggningar: ska inrymmas i kvarterens bottenvåningar. Detaljplanen säkerställer de tekniska anläggningar som området behöver i form av två nya, inbyggda transformatorstationer, en befintlig likriktarstation för tvärbanan vid Karlsbodavägens hållplats och en befintlig pumpstation. Ett nytt, underjordiskt dagvattenmagasin möjliggörs för att säkerställa stadens lokala åtgärdsprogram och miljökvalitétsnormerna för vatten. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 55 (110) Kvartersbebyggelsens utformning Kvarterens utformning utgår från Bällstahamnsområdets över- gripande stadsbyggnadsprinciper och de specifika stadsbyggnads- frågorna för respektive kvarter, vilket formulerats i generella utformningsbestämmelser. Efter samråd ska ett arkitekturprogram tas fram för att förtydliga och illustrera nedanstående gestaltningsprinciper och planbestämmelser för Bällsta Hamn. Generella utformningsbestämmelser För att minska den upplevda bebyggelseskalan ska byggnadernas fasader delas in i sockeldel, mellandel och takvåning vilka ska markeras med t ex olika kulörnyanser, fogar etc. Byggnader ska utföras med en tydligt förhöjd sockeldel med högre detaljerings- grad och avvikande karaktär jämfört med övriga våningar. Bottenvåningar ska även utföras med visuellt tyngre material eller utförande än övriga fasader. Bottenvåningar inom samma kvarter ska utföras med enhetligt fasadmaterial och samordnas med dess murar och terrasseringar. Bottenvåningars fasader mot Smältvägen, Råjärnsvägen och Masugnsvägen ska ha en markerad sockeldel med minst 4,0 meters höjd. Bottenvåningar mot övriga gator ska ha en markerad sockeldel med minst 3,5 meters höjd. Takvåningar ska särskiljas från huvudbyggnaden avseende kulör och/eller fasadmaterial. I planområdets mest aktiva delar, invid områdets större stråk, ska bottenvåningar med krav på centrumändamål (C1) huvudsakligen vara uppglasade. I bostadskvarteren ska färdigt golv i bostäder placeras minst 0,7 meter ovan den intilliggande gatans nivå där inte annat anges för att undvika direkt insyn till lägenheterna från gatan. I kv. Tackjärnet, som har en relativt begränsad byggrätt och mindre fotavtryck och där risken för insyn bedöms vara mindre möjliggörs även bostäder i gatuplanets bottenvåningar. För att stärka områdets industriella identitet ska nya byggnader utformas med gedigna, rustika fasadmaterial av tegel, betong, rost-trögt stål, trä eller slammad/riven puts, där inte annat anges. För att skapa djup i stadsbilden och minska risken för att de stor- skaliga byggnaderna i samma kvarter upplevs som en stor sammanhängande byggnadsmassa, ska byggnader som vetter mot Råjärnsvägen och Smältvägen särskiljas med till exempel fasadmaterial, färgnyanser och/eller detaljering, gentemot övriga byggnader inom samma kvarter. Gatuhierarkin tydliggörs i gestaltningen med att fasaderna mot områdets centrala gator, Smältvägen, Råjärnsvägen och Mas- ugnsvägen, gestaltas med en högre detaljeringsgrad och med utkragande relief. För att skapa en varierad stadsbild och minska den upplevda bebyggelseskalan ska kvarterens fasader indelas 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 56 (110) med balkongpartier, trapphusvisa indrag eller länkdelar som ska placeras minst 0,5 meter från fasadliv, där inget annat anges. För att skapa en varierad stadsbild med relief ska fönster- och balkongpartier placeras tydligt inskjutna i fasad. Sammanhäng- ande fönsterpartier med mellanliggande fack ska placeras i liv med varandra. Huvudentréer till lokaler och bostäder ska placeras mot gata. Entrépartier till bostäder mot gata ska tydliggöras i fasaderna och vara indragna minst 1,0 meter från fasadliv, där inget annat anges. Samtliga entréer ska särskiljas från övrig fasad genom avvikande material, kulör eller fasadhantering. För att möjliggöra väntplatser för barn och äldre ska fast sittplats anordnas i anslutning till entrépartierna. Balkonger möjliggörs för bostadshusen i alla kvarter, men föreslås kraga ut mindre mot allmän plats och mer in mot gårdarna, där de inte påverkar allmänheten i samma grad. Balkonger i bottenvåning medges inte. Balkonger mot Smält- vägen, Råjärnsvägen och Masugnsvägen får kraga ut högst 0,5 meter från fasadliv på våning två och högst 1,0 meter från fasadliv från våning tre och däröver. Balkonger mot övriga gator får kraga ut högst 0,5 meter från fasadliv på våning två och högst 1,5 meter från fasadliv från våning tre och däröver. Principerna visas med två illustrationer på plankartan. För att stärka områdets industriella identitet och skapa ett lättare uttryck i stadsbilden ska räcken på balkonger och takterrasser utföras som smides- eller pinnräcken i metall. Balkonger och räcken får inte glasas in där inte annat anges. Takterrassers räcken ska vara indragna från fasadliv. Burspråk och utskjutande fasadpartier möjliggörs från och med andra våningen mot allmän plats och föreslås få en visuellt lätt utformning med ett högsta djup på 0,8 meter för att inte inkräkta på gatubilden. Dessa får uppföras från och med andra våningen mot allmän plats. Då många av taken kommer att bli synliga från andra sidan Bällstaviken och Huvudstabron är syftet att skapa ett samman- hållet taklandskap för planområdets bebyggelse avseende formspråk och färgsättning. Där inte annat anges ska tak utföras som flacka med en taklutning om högst 10 grader, i grå eller svart plåt, takpapp eller vara vegetationsklädda. Tekniska utrymmen ska rymmas inom angiven byggnadsvolym. Uppstickande solpaneler och mindre tekniska anläggningar vara indragna minst 2,0 meter från fasadliv för att minska risken för höga, uppstickande delar som syns från gatan och blir visuellt dominerande i stadsbilden. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 57 (110) Vyer, planområdets norra del, kv. Masugnen Norra o. Södra, Tackjärnet 1 & 3, 4: Vyer 1 och 2 från kv Masugnens norra del vid Karlsbodatorget samt mot lokalgatan, där lokalläge är markerat med ett större längsgående paradbalkong. Öppningarna i kvarteret siktlinjer och utblick genom kvarteret samt ljusinsläpp på gårdarna. Vyer 1 och 2 från Masugnens södra del vid Bällstahamnsparken samt Råjärnsvägen. Stödmurar mot gatan ska vara låga med gröna terrasseringar och utformas som en helhet med bottenvåningarna. De indragna bostadsentréerna ska fasta sittplatser. Vyer 1 och 2 mot kv. Tackjärnet 1 och 3 samt 4 från Råjärnsvägen och Karlsbodatorget. Alla entréer ska vara markerade och indragna med en fast sittplats. Hybridzonen har en upphöjd växtbädd som avskärmning mellan bostadsvåning och gata. Lokalläget vid Karlsodatorget är uppglasat och markerat i fasaden med ett utkragande skärmtak. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 58 (110) Vyer, planområdets södra del, kv. Gjutmästaren 3, 4 och 5: Vyer 1 och 2 mot Gjutmästaren 3 från Strandparken, där lokalläget vid Bällstahamnsparken är markerat med en utkragande arkad. I kvarterets södra del tydliggörs förskolans entré med ett tydligt indrag av det södra strandhuset, vilket möjliggör en mindre platsbildning. Vyer 1 och 2 mot Gjutmästaren 4 från Smältvägen, där gatuhusets entréer markeras med förhöjda tvåvåningsmotiv i en industriell karaktär och gavlarna föreslås få grunda, vinklade burspråksdelar. Vyer 1 och 2 från Gjutmästaren 5:s trappa, där grönska, gångstråk och siktlinjer möjliggörs mellan kontors- och bostadsgård. Inne på gården möjliggörs gångstråk mellan de storskaliga kontorshusen. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 59 (110) Specifika utformningsbestämmelser För att indela den storskaliga bebyggelsen ska den sammanlagda byggnadsvolymen mot Smältvägen och Råjärnsvägen delas in i tre till fem fasadpartier som särskiljs från varandra med vertikala indrag etc, varav ett enskilt fasadparti får vara högst 25,0 meter långt (f4). I en del av kvarteren begränsas den fria höjden under större byggnadsdelar för att möjliggöra siktlinjer och luftighet i stads- bilden. I kv Gjutmästaren 5 regleras fri höjd under länkbyggnad- erna för att möjliggöra stråk och siktlinjer genom kontorskvar- teret (f5). I Masugnens södra del regleras större utkragande bygg- nadsdelar på strandhusens gavlar mot strandpromenaden samt gatuhusets norra gavel mot lokalgata 2. (f6 och f7). På strandkvarterens innerfasader föreslås de många och relativt stora balkongerna inordnas i ramverk eller längsgående balkong- partier som en del av kvarterens gestaltning och arkitektoniska idé (f8, f 9, f10, f11). Syftet är att ramverken delar in och bryter ned den upplevda skalan i gårdsfasaderna, som vetter mot strandparken och blir synliga mot andra sidan av Bällstaviken. Då utförda dagsljusstudier har visat svårigheter att uppfylla dagsljuskraven för en del av lägenheterna under de föreslagna balkongerna/ramverket, behöver deras exakta utformning och djup studeras vidare efter samråd. En del av kvarteren har specifika utformningsbestämmelser, kopplade till de specifika frågorna för respektive kvarter. För kv. Gjutmästaren 4 säkerställs gatuhusens entrébyggnaders uttryck, vilka ska utformas runda i glasbetong (f12) för att samspela med det f.d. bryggeriets silobyggnader vid anslutande kaj i söder. För kv. Tackjärnet 1 och 3 säkerställs tillgängliga entréer till bostäderna direkt från gatan, vilket möjliggör de genomgående bostäder, som krävs pga bullerskäl (f13). För kv. Masugnens södra del möjliggörs balkongräcken i glas med utanpåliggande smides- eller pinnräcken för att säkerställa ett bättre mikroklimat och lägre ljudnivå för de föreslagna seniorlägenheterna. (f14). Då avståndet till Tackjärnet 4, som består av en befintlig byggnad, endast är ca 9 m, finns en planbestämmelse om att den norra fasaden ska utföras med veckade indrag (f15). Syftet med denna bestämmelse är att undvika direkt insyn mellan lägenheterna på Tackjärnet 3 och 4 samt möjliggöra tystare fasad och uteplatser samt längre siktlinjer genom gränden. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 60 (110) Utformning av Bällsta Hamns områdets tre landmärken A. Kv. Tackjärnet 4 ska utformas enligt principskiss A med den befintliga byggnaden i fyra våningar samt en påbyggd, indragen mellandel i sex våningar samt en komplementbyggnad på taket. Utkragande balkonger och burspråk medges inte på befintlig byggnad. Mellandelens fasader ska utföras i trä med glaspartier och avslutas med ett detaljerat krön högst upp. Mellandelens södra fasad mot Tackjärnet 3 ska utföras med veckade indrag. Komplementbyggnad på taket ska utformas med träfasad och glaspartier. Takterrassen ska utformas som en gemensam bostadsgård. Takterrassens räcke ska vara indraget minst 4,0 meter från fasadliv (f1). B. Högdelen i kv. Masugnens södra del ska utformas enligt principskiss B och gestaltas med särskilt hög kvalitet i material och utförande. Fasaderna ska utföras i tegel samt ha ett markerat takkrön. Fönstersättningen ska gestaltas med sammanhängande vertikala partier i tvåvåningsmotiv med avvikande nyans från intilliggande fasad. Utkragande balkonger mot söder ska placeras innanför byggnadens yttre hörn (f2). C. Högdelen i Gjutmästaren 3 ska utformas enligt principskiss C och gestaltas med särskilt hög kvalitet i material och utförande. Fasader ska utföras i ljus riven eller slammad puts alternativt tegel samt ha ett markerat takkrön. Fönstersättningen ska gestaltas med sammanhängande vertikala partier i tvåvånings- motiv med avvikande nyans från intilliggande fasad. Utkragande balkonger mot norr ska placeras innanför byggnadens yttre hörn (f3). Principskisser för planområdets tre högdelar: A (Tackjärnet 4), B (Masugnen Södra) och C (Gjutmästaren 3 ) 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 61 (110) Kvartersmarkens anordnande Kvartersmarken är markerad med en begränsningslinje utanför planens byggrätter, där dess användningsmöjligheter både mot allmän plats och kvartersmark tydliggörs. Prickmark, vilken huvudsakligen vetter mot allmän plats, visar var byggnad inte får uppföras och där murar över 0,5 meter och plank inte medges och endast parkering för rörelsehindrad medges. Vissa gårdar är även markerade med plusmarkerad mark, där marken endast får bebyggas med komplementbyggnad och murar över 1,1 meter samt varken plank eller parkering medges. Flera kvarter har underbyggda gårdsdelar, markerade i plankartan med ring-plus, där marken får byggas under med planterbart bjälklag. Ovan detta får marken endast bebyggas med komplementbyggnad. Murar över 1,1 meter, plank eller parkering medges inte på planterbart bjälklag. En del gårdar har även markerats med ringprickad yta, där marken får byggas under med planterbart bjälklag. Ovan detta får byggnad inte uppföras, murar över 0,5 meter, plank samt parkering medges inte på planterbart bjälklag. På de större bostadsgårdarna möjliggörs komplementbyggnader som får vara högst 35 m2 stora med en nockhöjd på högst 4 m, så att de bostadsgårdarnas öppenhet och siktlinjer bevaras. Dessa ska huvudsakligen vara uppglasade och får inte nyttjas som bostäder (e1). Syftet är att möjliggöra lokaler för de boende för att stärka den sociala gemenenskapen. I kvarter med förskola och skola får komplementbyggnad uppföras med en byggnadsarea om högst 15 kvm och nockhöjden får högst vara 3,0 meter. (e2) för lekförråd m.m. Även på kv. Tackjärnet 1-3:s tak möjliggörs en högst 15 m2 stor och 3,0 m hög komplementbyggnad (e3) för exempelvis växthus eller annan gemensamhetslokal. Övriga byggnaders volymer regleras i planen med högsta byggnadshöjd i meter över nollplanet (RH 2000). Byggnadernas totalhöjd får vara högst 2,0 m utöver angiven högsta byggnads- höjd över nollplanet. Även högsta höjd för gator och allmän plats, vilka ska säkra områdets skyfallsvägar. För att säkerställa planens arkitektoniska kvalitét, skalhantering samt övergripande stadsbild liksom de funktioner som en blandstad kräver i form av t.ex. parkeringsplatser samt förskole- och skolplatser per lägenhet regleras kvarterens byggnadsvolymer även med högsta antal våningar. För planområdets tre högdelar finns även principskisser med tillhörande planbestämmelser, vilka ska säkra dessa landmärkens volymhantering och gestaltningsprinciper. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 62 (110) Markens anordnande och vegetation Kvartersmarken mot allmän plats ska vara infiltrerbar för omhändertagande av dagvatten i skelettjordar eller underjordiska magasin. Där mark och grundvatten är förorenade får dagvatten ändå inte infiltreras ner till grundvattnet, utan ska ledas vidare från magasin på ledning till reningsverk. Kvartersmarken ska följa föreskriven höjd över nollplanet och marken ska ha anslutning i nivå mot allmän plats. Skydd av kulturvärden Tackjärnet 4:s befintliga byggnad, som har utpekade, höga kulturhistoriska värden, skyddas både med rivningsförbud för den befintliga byggnaden (r), där fasadens bärande element av betong ska bevaras (q) och med varsamhetsbestämmelser, vilka säkrar att vid ändringar ska fasadens struktur och arkitektoniska grammatik med bärande pelare och bjälklag samt utfyllnads- element med rött tegel i stapelförband bibehållas. Fönster och entrépartier ska vara av trä (k). Skydd mot störning Kv. Valsverket 5 och 6 ska säkras med skydd för störning, där de två befintliga industribyggnaderna inte får ha verksamheter som är störande för omgivningen (m1). Även ett slutet bostadskvarter på kv Valsverket samt kvartersmarken vid Smältvägens infart skyddas för störning, då marken ska utformas och höjdsättas för att motverka översvämning av intilliggande bebyggelse (m2). Kvarteren ska skyddas mot övriga störningar på följande sätt: Då planområdet är utsatt för buller ska kvarteren skyddas mot störning. För bostäder gäller att där ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad är högre än 60 dBA ska lägenheter större än 35 kvm utföras med minst hälften av boningsrummen orienterade mot ljuddämpad sida. För lägenheter om högst 35 kvm gäller att minst hälften av boningsrummen ska vara orienterade mot ljuddämpad sida, där ekvivalent ljudnivå vid fasaden överskrider 65 dBA. Med ljuddämpad sida menas fasad som har en ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå nattetid på högst 70 dBA. Bestämmelsen avser trafikbuller. Eftersom planområdet ligger invid tvärbanans Kista- och Solna- grenar ska kvarteren skyddas mot stomljud och vibrationer. Byggnader ska grundläggas och utformas så att maximal stomljudsnivå i bostadsrum, skola och kontor inte överskrider 32 dB(A) FAST vid tågpassage. Byggnader ska grundläggas och utformas så att komfortvägd vibrationsnivå i bostadsrum, skola 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 63 (110) och kontor inte överskrider 0,4 mm/s vid tågpassage. Då flera kvarter innehåller transformatorstationer, ska dessa avskärmas från omkringliggande bebyggelse så att gällande riktvärden för elektromagnetisk strålning uppfylls. Då planområde invid Bällstaviken är låglänt ska bebyggelsen säkras för översvämning vid högvatten. Som skydd för störning regleras lägsta nivå färdigt golv för bostäder, kontor och lokaler till +2,7 meter ö. nollplanet. Byggnadskonstruktioner ska utföras vattentäta under nivån +2,7 meter över nollplanet. Ventilations- öppningar, dörrar, fönster och garageinfarter får inte placeras under +2,7 meter över nollplanet. Då planområdet även ligger nedströms flera skyfallsstråk ska byggnadskvarter utformas med öppning mot allmän plats som skydd mot översvämning. Då markens stabilitetsförhållanden idag är dåliga och föreslagen markanvändning innebär ökad belastning på nuvarande mark medför detta en risk för stabilitetsförhållandena, vilket säkras genom planbestämmelser. Både anläggningar på allmän plats och i vattenområden, liksom ny bebyggelse och kvartersmark ska utföras och grundläggas så att ingen risk för ras, skred och erosion uppstår. Administrativa bestämmelser Då utredningar visat på en omfattande föroreningsproblematik med bl.a. klorerade alifater införs även en utökad lovplikt om att mark- och grundvattenföroreningar samt föroreningar i bevarade byggnadsdelar ska vara avhjälpta och/eller skyddsåtgärder ha vidtagits så att mark och byggnader blir lämpliga för avsett ändamål innan startbesked för nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad ges. Etappvis utbyggnad och därmed sanering tillåts. Platsspecifika riktvärden avses tas fram inför bygglovsskedet och utgör mätbara åtgärdsmål. Risk för ras, sked och erosion ska vara avhjälpta och/eller skyddsåtgärder ha vidtagits så att mark och byggnader blir lämpliga för sitt ändamål innan startbesked för nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad ges. För att även förhindra ras vid tillfälliga och permanenta åtgärder som innebär förändrad belastning och marknivåer, till exempel schaktning, uppfyllnad och upplag införs en administrativ bestämmelse med utökad lovplikt för dessa åtgärder. Strandskydd föreslås upphävas inom skrafferad del av planområdet, vilket redovisas med en bild på plankartan. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 64 (110) Parker och torg 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 65 (110) De bärande gestaltningsprinciperna för planområdet har sin utgångspunkt i Bällsta Hamns förstudie och kvalitetsprogram. Gestaltningen av allmän platsmark utgår från strukturen med gröna parker och gaturum, med varierande platser för vistelse samt gena stråk för gång och cykel för att skapa en attraktiv vardagsmiljö. Nya kopplingar och målpunkter föreslås för att brygga över barriärer och länka till omkringliggande stadsdelar. Då det nya området vänder sig mot Bällstaviken är kopplingarna samt tillgängliggörandet av vattenrummet särskilt viktiga. Bällsta Hamn, vy över Strandparken, kajen och Bällstahamnsparken. Då området har en relativt hög exploatering samtidigt som tillgången till grönyta inom området idag är mycket begränsad har en viktig gestaltningsprincip varit att öka både storleken och kvaliteten på de gröna ytorna och offentliga platser. Delar av de befintliga kajerna längs Bällstaviken är i mycket dåligt skick och föreslås ersättas med permanenta utfyllnader på nuvarande kajers platser samt i vattnet. Invid Bällstahamnsparken bevaras befintlig kaj, som är i bättre skick och kan repareras och bevaras. För att öka den gröna friytan anläggs även ny fast mark i vattnet utmed strandlinjen. Trädplanteringar föreslås både i gator och som generösa, öppna planteringar i växtbäddar. De breda gångbanorna och planteringarna utmed Smältvägen föreslås kompletteras med mindre platsbildningar för vistelse. Syftet är att skapa större sammanhängande grönytor och rekreativa stråk både igenom områdets centrala delar och längs strandlinjen. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 66 (110) Strandparken Närheten till vattnet är en av områdets största kvaliteter. Att till- gängliggöra Bällstavikens vatten har varit en viktig utgångspunkt för gestaltningen, Den nya strandlinjen föreslås utformas för att skapa livsmiljöer både för djur- och växtliv. Utmed stranden och bryggdäcken föreslås en riklig strandvegetation och flytande sjok av vattenlevande växter för att ytterligare stärka stadsdelens grönskande ytor och Bällstavikens ekologiska status. Tre långa bryggor i strategiska lägen ger möjlighet till kvällssol ute i viken. Växtlighet föreslås integreras i bryggorna för att möjliggöra skydd och biotop för vattenlevande organismer. Strandparken länkar samman ett längre rekreationsstråk från Annedal i norr och utmed Ulvsundasjön i söder. Planområdets gångstråk föreslås koppla ihop strandpromenaderna norr och söder om planområdet och delvis förläggas på broar. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 67 (110) Bällstahamnsparken Bällstahamnsparken utgör hela stadsutvecklingsområdet centrala park och är en stark målpunkt för omgivande områden med sitt goda solläge och närheten till vatten och Strandparken. Utmed gångfartsgatorna runt parken och vid den planerade pendelbåts- hållplatsen finns bra lägen för uteserveringar och lokaler. Den del av kajen som bevaras inkorporeras i den nya utformningen där Strandparken möter Bällstahamnsparken Kajen föreslås förlängas med en bryggkonstruktion som trappar ner mot vattnet för att skapa ytterligare vistelseytor i anslutning till parken, invid Bällstaviken och Kajgatan. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 68 (110) Vattenparken Centralt i området föreslås Bällsta Hamns stora lekplats, Vatten- parken. Inom en bård av breda planteringar med träd möjliggörs lekfunktioner samt ytor för aktiviteter och spel för olika åldrar. Förutom klätterställningar, sand- och vattenlek samt gungor möjliggörs även utrymme för fart, boll- och rörelselekar. Gestaltningen stödjer även lugna platser för betraktelse och lugn lek i skuggan av träden. Lekparken föreslås även få flera mindre samlingsplatser med sociala värden. Planteringarna på båda sidor om Smältvägen skapar ett grönt samband mellan Vattenparken och Bällstahamnsparken. Även entrélägen, övergångar och stråk bidrar till att koppla samman de båda parkerna. Vattenparkens möte med skolgården föreslås bli öppet, grönt och tydligt genom en gräsyta med låga gradänger, som tar upp höjdskillnaden mot skolgården. Här möjliggörs även sociala värden som sitt- och mötesplats, estrad m.m. Karlsbodatorget I förlängningen av Råjärnsvägen norrut föreslås Bällsta Hamns stadsutvecklingsområdes enda allmänna torgplats, Karlsboda- torget. Detta utgörs av ett triangelformat offentligt rum som ska utformas som ett gångfartsområde och torg. Gestaltningen möjliggör både en riktad passage för de bilar som bedöms behöva passera över torgytan samt för cykel och gångstråk från och till Masugnsvägen till torget, tvärbanehållplatsen och Strandparken. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 69 (110) Torgets utformning möjliggör gena rörelsestråk för boende och besökare från Råjärnsvägen, tvärbanans station och Strandparken. Mitt på torgytan föreslås en fontän eller vattenspegel för att stärka områdets rekreativa och ekologiska värden. Området invid tvärbanans befintliga teknikhus ska gestaltas så att det stärker denna plats trygghet och möjliggör sociala värden, exempelvis med en fristående spaljé för växtlighet och sittbänkar. Målsättningen är att gångfartsområdets golv gestaltas som sammanhållet mellan kv. Masugnens norra fasad i öster, kv. Tackjärnets fasader i söder och Masugnsvägen i väster. Hela ytan ska utformas utan kantstenar och körbanor för att möjliggöra en flexibel yta för exempelvis torghandel, vistelse och exempelvis uteserveringar vid lokalerna. Gator och trafik Gatunät Planförslaget möjliggör för en ny stadsdel genom att tillskapa nya kvarter med en anpassad gatustruktur. Planförslaget möjliggör nya målpunkter i Bällsta Hamn med skola, kontor och bostäder med lokaler i bottenvåningarna. Dessa förstärker gångstråken utmed gatorna, då bebyggelsen ansluter direkt mot gångbanorna, vilket skapar en aktiv och trygg gatumiljö. Strandparken utmed Bällstaviken i områdets östra del väntas likaså attrahera gående och cyklister till området. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 70 (110) Översikt över planområdets gatustruktur till vänster samt planerad gång- och cykelstruktur till höger. Dagens överbreda körbanor i området minskas ned för att ge plats åt gående och cyklister samt planteringsytor och platsbildningar. Det ger en tydligare trafiksituation med lägre hastigheter, vilket ökar trafiksäkerheten. Karlsbodatorget i norr och Bällstahamns- parken i öster regleras och utformas som gångfartsområden. Biltrafik Öster om Bällstahamnsparken föreslås en ny pendelbåtshållplats. I övrigt innefattar planområdet inga hållplatslägen då gatu- sträckorna inte trafikeras av busstrafik. Trafikalstringen från planområdet beräknas uppgå till cirka 1 500 motorfordon/dygn. En trafikanalys har utförts för korsningen Smältvägen – Karlsbodavägen, vilken kopplar området till omgivande vägnät. Trafikanalysen visar att trafikflödena till och från Smältvägen har liten påverkan på korsningens kapacitet. Köerna på Karlsboda- vägen beror främst på kapaciteten i korsningen med Ulvsunda- vägen söder om området. Om trafikalstringen från Bällsta Hamn ökar innebär det att köerna på Smältvägen ökar, då trafiksignalen inte släpper ut mer trafik i korsningen, oavsett trafikflödet. Påver- kan på Karlsbodavägens kapacitet i stort är därmed begränsad. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 71 (110) Bilparkering De föreslagna bostädernas parkering föreslås främst ske i ett gemensamt mobilitetshus i Valsverkets 10. Därmed koncentreras en stor del av biltrafiken i området, vilket minskar konflikterna med oskyddade trafikanter. Flertalet byggaktörer planerar även att anlägga garage under bebyggelsen där viss andel av parkerings-behovet kan lösas, bl.a. parkering för rörelsehindrade (RHP). För bebyggelsen närmast vattnet behöver RHP delvis lösas på allmän plats då närheten till vattnet medför svårigheter att anlägga garage under huskropparna längst i öster. Angöring föreslås generellt ske i parkeringsfickor förutom på lokalgatorna mot vattnet där angöring föreslås ske i körbanan då trafikflödena väntas vara låga. Lägesbestämt p-tal är 0,42 men kan minskas med mobilitetsåtgärder. För cykelparkeringar krävs 3 platser/100 m2 BTA. Slutliga parkeringstal fastställs i bygglovsskedet. Gång- och cykeltrafik Generellt föreslås gångbanor på gatornas båda sidor inom hela planområdet, med undantag för Masugnsvägen, Smältvägens förlängning och Lokalgata 6, där sektionen föreslås kompletteras med en gångbana på södra sidan när den intilliggande detalj- planen för Gjutmästaren 6 byggs ut. Utmed den lokala huvudgatan Smältvägen och Smältvägens förlängning föreslås ett nytt huvudnät för cykel. Huvudnätet kopplar samman området med befintligt huvudnät utmed Karlsbodavägen genom en ny signalreglerad passage vid Smältvägens infart. Norr om denna skapas en cykelbana längs Masugnsvägen. På övriga gator inom planområdet föreslås cykel hänvisas till blandtrafik. Principsektion genom områdets huvudgata, Smältvägen med dubbelsidiga gång- och cykelbanor och växtbäddar med träd. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 72 (110) Kollektivtrafik Planområdet har god kollektivtrafik och planeras därför inte få fler kollektivtrafiklinjer för befintliga trafikslag. Vid Bällstaviken möjliggörs dock en hållplats för pendelbåt. Tillgänglighet Planområdet är relativt flackt och föreslagna gator följer stadens rekommendationer på största lutning. Planförslaget avser även uppfylla stadens riktlinjer avseende tillgänglig angöring samt parkering samt de nationella riktlinjerna gällande lutning på gångvägar och cykelbanor. Den tre spårvägsstationerna i norr samt väster och söder om planområdet (Karlsbodavägens hpl, Bromma Blocks hpl och Norra Ulvsunda hpl) utgör viktiga entréer till området, liksom den planerade pendelbåtshållplatsen. Planområdet orienteras tydligt mot vattnet både visuellt och kommunikativt, då viktiga samband förstärks genom att avskärmande bebyggelse rivs samtidigt som en ny gatustruktur med trädrader och siktlinjer tillskapas. Även strandparken utformas med en hög tillgänglighet till vattnet. Tillgänglig angöring möjliggörs via RHP på gata/garage till samtliga lokaler och bostadsentréer. Alla övergångsställen och passager inom planområdet föreslås tillgänglighetsanpassas. Vid det signalreglerade övergångsstället i korsningen mellan Smält- vägen och Karlsbodavägen föreslås trafiksignalerna förses med tryckknappsdetektorer med akustisk och taktil information, för att tydliggöra korsningarna för personer med funktionsnedsättningar. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten, dagvatten Kommunalt vatten och avlopp finns inom området och kommer att byggas ut i samband med detaljplanens genomförande. Vid korsningen mellan Smältvägen och Masugnsvägen finns en befintlig pumpstation för spillvatten inom området som har tillräcklig kapacitet för den tillkommande bebyggelsen. En ny pumpstation för dagvatten möjliggörs i områdets centrala del. El/Tele Planområdet kan anslutas till el- och tele/optonätet. Två nya transformatorstationer planeras inhysas inom mobilitetshuset samt i bostadskvarteret inom fastigheten Valsverket 10. Två befintliga transformatorstationer kan användas så länge som möjligt för byggström innan de ersätts av de nya stationerna. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 73 (110) Energiförsörjning Till planområdet finns befintliga ledningar både från Stockholm Exergi och Norrenergi, vilka båda förmedlat att ledningarna kan förlängas för att försörja den tillkommande bebyggelsen med fjärrvärme. Val av leverantör till respektive fastighet kommer att utredas vidare i kommande systemhandlingsarbete Avfallshantering Inom respektive kvarter planeras miljörum för avfallshantering i anslutning till bostadsentréer. Entréer till miljörum bedöms kunna nås inom 10 meter från angöringsplatsen för sopbil. Inom kv. Masugnens södra del planeras även för avfallshantering genom mobil sopsug i garageplan, med tömning från lokalgatan. För hantering av grovsopor hänvisas de boende till kommunala återvinningscentraler, där närmaste finns vid Linta gårdsväg i Riksby väster om Ulvsundaleden Räddningstjänst Inom planområdet har räddningstjänsten tillträde till samtliga byggnaders angreppspunkter från angränsande gatumark. Den övergripande principen för utrymning från bostäder inom plan- området är att minimera behovet av räddningstjänstens hjälp med utrymning. Utrymning från bostäder inom planområdet löses via brandskyddade s.k. TR2-trapphus. Utöver säkerhetsaspekten möjliggör lösningen att gator och gårdar i högre grad kan utformas med trädplanteringar då utrymmet nära husen inte krävs för räddningstjänstens stegutrustning. Konsekvenser Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret har bedömt, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljö- konsekvensbeskrivning har genomförts. Bedömningen/beslutet bygger på kriterier i 5 § och 10 – 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Frågor relaterade till genomförd miljöbedömning och upprättad miljökonsekvensbeskrivning redovisas under rubriken nedan. Övriga miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i resterande delar av planbeskrivningen. Enligt den avgränsning som skriftligt samråtts med Länsstyrelsen bedöms det nu aktuella planförslaget kunna innebära betydande miljöpåverkan för följande miljö- och hälsoaspekter. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 74 (110) Detaljplanens miljötekniska förutsättningar Planstrukturen har tagit särskild hänsyn till områdets övergripande MKB- och klimatfrågor i hanteringen av: • Föroreningar i mark, grundvatten och sediment • Dagvatten, skyfall , översvämning vid högvatten i Bällstaviken samt MKN vatten (ekologisk + kemisk status). • Buller (flyg-, mark-, spår-, väg- samt verksamhetsbuller) • Grönstruktur och biologisk mångfald inkl. klimatanpassning. MKB-frågornas påverkan på detaljplanen framgår nedan: Föroreningar i mark, grundvatten och sediment hanteras i detaljplanen med att befintliga, förorenade markområden, kajdelar och byggnader rivs och området saneras, så att marken blir lämpligt för sitt ändamål. En planbestämmelse reglerar att startbesked för nya konstruktioner på allmän plats och kvarters- mark inte får beviljas innan sanering utförts, så planen blir lämplig för sitt ändamål. För de delar av allmän plats, där människor bedöms bli exponerade, t.ex. parker, förslås platsspecifika åtgärdsmål tas fram inför bygglovsskedet. Hanteringen av dagvatten säkras i planstrukturen, som har dimensionerats så att stora mängder dagvatten kan hanteras på allmän plats i gators och torgs växtbäddar, i de gröna parkerna samt på kvartersmarkens gårdar. Kvartersmark mot allmän plats ska vara infiltrerbar för omhändertagande av dagvatten i skelett- jordar eller underjordiska magasin. Där mark och grundvatten är förorenade får detta dagvatten inte infiltreras ner till grundvattnet, utan ska ledas bort via ledning till reningsanläggning. För att förbättra miljökvalitétsnormerna för vatten, kemisk status, bedöms både den föreslagna dagvattenhanteringen på allmän plats och kvartersmark samt ett ca 2000 m2 stort dagvattenmagasin, som ska hantera och rena en del av det stora avrinningsområdets förorenade dagvatten i enlighet med områdets lokala åtgärdsprogram (LÅP) bidra till en renare miljö. Även saneringen av området och den föreslagna utfyllnaden på Bällstavikens förorenade bottensediment i bedöms bidra till att MKN, kemisk status förbättras. För att stärka miljökvalitétsnormerna, ekologisk status, planeras den befintliga hårdgjorda kajen delvis rivas och ersättas med en större, flikig strandpark med grunda strandområden, som möjliggör nya ekologiska blå-gröna värden samt byggda, flytande delar med grönska i vattnet. Det befintliga grunda strandområdet i söder avses även vid omdaning utvecklas som naturområde med vassar och strandnära växtlighet. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 75 (110) Skyfallsproblematiken har beaktats då Bällstahamnsparken hållits fri från bebyggelse för att kunna hantera stora mängder vatten. Även Karlsbodatorget och Vattenparken har lämnats obebyggda för att möjliggöra större skyfallsstråk. Hela gatustrukturen är noggrant analyserad, höjdsatt och lokalgatorna riktade mot vattnet för att möjliggöra avrinning mot Bällstaviken. Alla kvarter är utformade med släpp eller öppningar för att motverka instängda områden, vilket reglerats med en planbestämmelse (m2). Planområdet har även skyddats mot översvämning vid högvatten med planbestämmelse om lägsta golvnivå för bostäder (2,7 m, RH 2000) och vattentäta konstruktioner under detta. Samhällsviktiga funktioner som SVOA:s pumphus har säkrats för skyfall. Pga. den komplexa bullersituationen har alla kvarter utformats med en rygg mot bullerkällorna i väster för att skapa tysta bostadsgårdar i öster. Kvarterens användning har likaså buller-- anpassats med avskärmande byggnader för kontor och skola i mer bullerstörda lägen pga. trafik-, verksamhets-, mark- samt flygbuller och bostäder i planområdets tystare lägen. I vissa fall behöver de enskilda lägenheternas, balkongernas och uteplatser. utformning anpassas för att skapa tystare fasader. De kvarvarande verksamheterna får inte vara störande för omgivningen (m1). Grönstruktur och biologisk mångfald gynnas i strukturen, som innebär att detta hårdgjorda industriområde omvandlas till en blandstad med en stor andel grönytor. Allmän platsmark har dimensionerats för att möjliggöra grönska i form av stora träd och växtbäddar på allmän plats i parker, gator och torg för att hantera dagvatten/skyfall, minska risken för värmeöar och skapa en mångfald av ekologiska, sociala och rekreativa värden. Även kvarteren föreslås utformas med hybridzoner mot gata och park samt gårdar med grönska för att hantera dagvatten, värmeöar och skapa ekologiska och rekreativa värden, vilka huvudsakligen regleras med grönytefaktor. Mötet mot Strandparken utformas med låga slänter och grönska för att skapa en grön fond och gynna strandzonens biologiska mångfald. Avgränsning av Bällsta Hamns MKB samt alternativ Konsekvensbedömningen utgår från de förändringar som denna detaljplan bedöms medföra inom planområdet och angränsande områden. Avgränsningen i tid är år 2040, vilket är horisontåret för gällande översiktsplan, vilken tagit ställning till detta områdes ändamål och lokalisering. Nollalternativet utgår från att gällande detaljplaner med huvudsaklig användning industri inte ändras. I nollalternativet väntas därför planområdet även fortsättningsvis användas som idag för småindustri, lager och verksamheter. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 76 (110) Miljökonsekvensbeskrivningens slutsatser Föroreningar i jord, grundvatten och sediment Föroreningarna i området har analyserats. Inom planområdet har påvisats föroreningar i jord, grundvatten och sediment, som kan utgöra risk för människors hälsa och miljö vid planerad markanvändning. Föroreningar sprids även till planområdet via grundvattnet. Dessa härrör från historisk industriverksamhet. Karta över föroreningssituationen i området på en övergripande nivå med uppmätta föroreningshalter i jord i förhållande till Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Kartan visar högsta tilldelade klass för respektive provpunkt och djupintervall, oavsett ämne. Föroreningar som påträffats i ytliga jordlager redovisas ned till en meters djup och i de djupare jordlagren över en meters djup. Färgskalan indikerar hur mycket riktvärdet för känslig markanvändning överskrids i respektive provpunkt. Alla ytor under de befintliga byggnaderna har inte kunnat provtas. Planområdet markerat med röd linje. (Sweco, 2025a) 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 77 (110) Förekommande föroreningar inom planområdet utgörs främst av klorerade alifater, samt tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxin. I sedimenten förekommer även förhöjda halter av tennorganiska föroreningar (TBT). I grundvattnet förekommer även förhöjda halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS). I kartan nedan redovisas klorerade lösningsmedel i grundvatten. Uppmätta halter av klorerade lösningsmedel (PCE, TCE, cis-1,2-DCE och VC) i ytligt grundvatten (övre figuren) och djupt grundvatten (undre figuren). Halter under rapporteringsgränsen har tilldelats halva värdet för rapporter- ingsgränsen. (Sweco, 2025a) För att planområdet ska vara lämpligt för sitt planerade ändamål, har förslag på saneringsåtgärder tagits fram, se nedan. Förutsatt 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 78 (110) att nödvändiga utredningar och undersökningar utförs samt de åtgärder som föreslagits efterlevs vid genomförande, bedöms planförslaget vara möjligt att genomföra utan att oacceptabla risker uppstår vid planerad markanvändning. Det är viktigt att åtgärder vidtas för att hindra negativ hälsopåverkan från påträffade föroreningar, däribland klorerade lösningsmedel. Områden med befintliga, identifierade hälsorisker och/eller risker för markmiljö. T.v. ytlig jord/grundvatten, t.h. djup jord/grundvatten. Ett genomförande av planen innebär att stora mängder föroreningar kommer att avlägsnas ur marken vid planerade anläggningsarbeten vilket kommer att reducera förorenings- halterna inom planområdet. Planförslaget innebär även att det är möjligt att minska föroreningsspridningen via grundvattnet till omgivande ytvatten. Planförslaget bedöms minska riskerna kopplade till människors hälsa och miljö med avseende på föroreningar i jord, sediment och grundvatten, samt spridning av dessa föroreningar. Sammantaget bedöms planförslaget därför medföra positiva konsekvenser för föroreningar i jord, grundvatten och sediment, under förutsättning att kompletterande utredningar och åtgärder genomförs. Nollalternativet I nollalternativet kan nya industrier tillkomma, vilket kan medföra schaktningsarbeten och sannolikt sanering av befintliga föroreningar i jorden. Nollalternativet innebär att ingen samlad hantering av föroreningarna planeras och spridning av befintliga föroreningar förväntas fortgå som i nuläget. På sikt kan detta medföra en försämrad föroreningssituation och ökad förorenings- belastning till Bällstaviken, jämfört med nuläget. Det har inte 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 79 (110) varit möjligt att bedöma omfattningen nollalternativets påverkan. Nollalternativet kan även innebära, om inga åtgärder vidtas för att reducera halten av föroreningar, att Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) delvis överskrids inom planområdet och därmed utgör en risk för de personer som verkar i området. Sammantaget bedöms konsekvenserna avseende föroreningar i jord, grundvatten och sediment i nollalternativet som små negativa jämfört med nuläget. Åtgärdsbehov En åtgärdsutredning visar att det finns flera olika etablerade åtgärdsmetoder som kan tillämpas för att reducera identifierade risker. Åtgärderna utgörs av schaktsanering, ev. i kombination med övertäckning och tekniska skyddsåtgärder samt, för klorerade alifater, genom in situ-behandling. Förorenade sediment föreslås åtgärdas genom övertäckning och i begränsad omfattning muddring. Spridningsvägar som kan komma att öppnas upp vid planerade anläggningsarbeten bedöms kunna hanteras med skyddsåtgärder och bedöms inte medföra oacceptabla risker för människors hälsa eller miljö. Riskbedömningen och tillhörande åtgärdsutredning visar att föroreningssituationen inom planområdet inte innebär några hinder för detaljplanens genomförande. De hälso- och miljörisker som identifieras bedöms kunna hanteras och åtgärdas så att marken ur föroreningssynpunkt kan bli lämplig för den planerade markanvändningen. I fortsatta arbete kommer ytterligare under- sökningar att krävas inom respektive fastighet/delområde för att tydliggöra behov och omfattning av riskreducerande åtgärder. Hantering av vattenfrågor Dagvattenhantering Befintlig situation innebär en mycket bristfällig dagvatten- hantering då området huvudsakligen är hårdgjort och saknar ytor för infiltration. Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation för att uppfylla lagkrav på rening och skapa ett robust dagvattensystem. Åtgärdsnivån innebär att system för rening ska dimensioneras med en våtvolym på 20 mm, vilket beräknas göra det möjligt att omhänderta 90 % av årsav- rinningen. Syftet med åtgärdsnivån är att följa miljökvalitets- normerna för vatten (Stockholms stad, 2016). För planförslaget har alla dagvattenanläggningar dimensionerats för att uppnå stadens åtgärdsnivå och det är endast vid kraftiga regn som dagvatten bräddas till kommunalt ledningsnät. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 80 (110) Dagvattenhantering på allmän platsmark På allmän platsmark planeras en ny gatustruktur med gång- och cykelvägar samt ett nytt torg, två nya parker, ett nytt parkområde och en strandpark vid Bällstaviken, vilka inrymmer mer gröna ytor och planteringar. Även utan dagvattenåtgärder beräknas därför både dagvattenflöden och föroreningsbelastning minska efter exploatering. På allmän platsmark föreslås dagvattnet omhändertas i nedsänkta regnbäddar och/eller skelettjordar längs med planerade gator. Dessa föreslås utformas med en dränerings- ledning i botten som kan anslutas till kommunalt dagvattennät. Ytbehovet för dagvattenanläggningar har jämförts med andelen planteringar redovisad i Bällsta Hamns illustrerade situations- plan, som anses möjliga att nyttja för dagvattenhantering. Före- slagna ytor för planteringar i överstiger ytbehovet för dagvatten- anläggningar. Föreslagen dagvattenhantering och utformning bedöms därmed möjlig. I de planerade parkerna förväntas andelen genomsläppliga ytor vara högre än i övriga delar av allmän platsmark och åtgärdsnivån tillämpas inte där. Dessa ytor bedöms kunna omhänderta sitt eget dagvatten. Dagvattenhantering på kvartersmark Principskiss, Bällsta Hamns dagvattensystem. Inom kvartersmark planeras dagvatten omhändertas i nedsänkta regnbäddar, planteringsytor, svackdiken, infiltrationsytor, gröna tak samt poröst magasin på bjälklag. Allt dagvatten ska renas och fördröjas innan avledning till ledningsnätet. Med föreslagen rening beräknas föroreningskoncentrationer och -mängder minska för alla studerade ämnen inom allmän platsmark och på kvartersmark. Exploateringen bedöms därmed inte påverka recipientens möjlighet att uppnå MKN, utan påverkar positivt. Exempel på kvarterens dagvattenhantering från kv. Masugnen Norra. Skrafferade ytor visar växtbäddar med möjlig dagvattenhantering. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 81 (110) Med ombyggnationen kommer det dimensionerade dagvatten- flödet minska från utredningsområdet. I befintlig situation är det dimensionerade dagvattenflödet 122 l/s beräknat utan klimat- faktor och 153 l/s med klimatfaktor. Dagvattenflödet i planerad situation beräknas till 102 l/s utan klimatfaktor och 127 l/s med klimatfaktor. Dagvattenflödet efter fördröjning beräknas till 89 l/s utan klimatfaktor respektive 112 l/s med klimatfaktor. Utifrån föroreningsberäkningarna av dagvatten efter rening i växtbäddar minskar samtliga föroreningar med 60–100 % jämfört med befintlig situation. Utredningsområdet bedöms därför inte försvåra recipientens möjlighet att nå MKN i och med områdets omvandling. Förväntad årlig föroreningsbelastning i dagvattnet, befintlig och planerad situation. Påverkan, effekt och konsekvens av planförslag Sammantaget uppfyller planförslaget dimensionering och åtgärdsnivåer enligt Stockholms stads dagvattenstrategi. Vid genomförande av planförslaget förväntas positiva effekter på föroreningsbelastningen i både kvarter och allmän platsmark. Detta uppnås enbart genom en förändring av markanvändning. Med föreslagna dagvattenåtgärder fås ytterligare förbättring. Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser för dagvattenhanteringen inom planområdet. Nollalternativet På grund av att området i dagsläget har en hög andel hårdgjorda ytor påverkas både dagvattenflöden och föroreningsinnehåll negativt, vilket kommer att förvärras med ett framtida förändrat klimat med ökade nederbördsmängder. Avsaknaden av grönytor och genomsläppliga ytor bidrar till att föroreningar från hård- gjorda ytor och verksamheter transporteras direkt till recipienten Mälaren-Ulvsundasjön, vilket riskerar att bidra till negativ påverkan på vattenkvaliteten. Vid kraftiga regn i framtiden 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 82 (110) finns också en ökad risk för överbelastning av ledningsnätet och potentiella översvämningar, särskilt då dagvattensystemet inte är dimensionerat för framtida klimatförändringar eller ökade nederbördsmängder. Nollalternativet har antagits innebära att ingen rening av dag- vatten genomförs inom området. En ”LÅP-åtgärd” skulle kräva en planändring, vilket inte sker i och nollalternativet. Samman- fattningsvis innebär Nollalternativet att nuvarande brister i dagvattenhantering kvarstår. Avsaknad av gröna strukturer och dagvattenrening i nollalternativet leder till fortsatt negativ påverkan på både stadsmiljö och vattenmiljö. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra negativa konsek- venser för dagvattenhanteringen i området jämfört med nuläget. Översvämningsrisker Planområdet påverkas av två motverkande översvämningsrisker: Översvämningsrisken p.g.a. skyfall samt tillfälligt högvatten i Bällstaviken, vilket beror på att området är låglänt. Planförslaget innebär att markanvändningen och höjdsättningen i planområdet behövt anpassas för att motverka negativa effekter både pga. högvatten samt extrem nederbörd. Sex olika höjdsättnings- alternativ har analyserats för att optimera skyfallshanteringen med hänsyn till övriga krav och behov som ställs på planen. Planförslaget tar hänsyn till Mälarens vattennivåhöjning vid beräknat högsta flöde och rekommenderad grundläggningsnivå på +2,7 meter (RH 2000) enligt Länsstyrelsen. Den planerade höjdsättningen inom planområdet kommer därmed ha lägsta nivå färdigt golv för bostäder, kontor och lokaler på +2,7 meter över nollnivå. Byggnadskonstruktioner ska utföras vattentäta under nivån +2,7 meter. Ventilationsöppningar, dörrar, fönster och garageinfarter får inte placeras under +2,7 meter. Höjdsättningen av området har även tagit hänsyn till andra aspekter, bl.a. anslutningen mellan kvartersmark, allmän platsmark och befintliga nivåer. Detta har inneburit att höjdsättningen tagits fram inom snäva ramar. Skyfallsutredningen har analyserat ett 100-årsregn med klimatfaktor samt ett 500-årsregn med klimatfaktor. För pumpstationen, som utgör samhällsviktig funktion, har ett scenario med 500-årsregn analyserats för att säkerställa robusthet mot mycket extrema händelser. Skyfallsutredningen identifierar även flödesvägar för att minimera risken för stående vatten och översvämning av bebyggelse. Hänsyn till detta tas genom att utforma byggnadskvarteren med en öppning mot allmän plats i planförslaget. En särskild analys utförs också för pumpstationen, som klassas som samhällsviktig verksamhet med ett 500-årsregn. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 83 (110) Framkomligheten för utryckningsfordon har studerats för att säkerställa att planområdet kan nås och byggnader kan utrymmas. En väg bedöms som framkomlig om maximalt vattendjup inte överstiger 20 cm på en överblickbar sträcka av vägen. Tvärbanan kan inte köra på spåren om vatten djupare än 5 cm är stående på spårbanan enligt information från Trafikförvaltningen. Skyfallsresultat, planförslaget Sammanfattningsvis visar skyfallsutredningen att risken för översvämning vid ett 100-årsregn inte ökar för befintlig bebyggelse utanför planområdet. Tvärbanans framkomlighet bedöms inte heller försämras i planförslaget. Framkomlighet till byggnader riskeras inte, undantaget att Lokalgata 1 norr om planområdesgränsen, får ett vattendjup över 20 centimeter under 3-4 h. Dock finns det alternativa entréer för kvarteret som kan användas under den tiden. Masugnsvägen kommer ha stående vatten under en tid men även där finns alternativa vägar till kvarteren. Ytor omkring Lokalgata 1 och Karlsbodatorget har medvetet höjdsatts så att Lokalgata 1 ska utgöra ett skyfallsstråk och leda vatten mot Bällstaviken. Beräknade maximala flöden inkl. flödesstråk, planerad situation. (Norconsult) Resultaten visar även att pumpstationen bedöms bibehålla sin funktion vid både 100-årsregn och 500-årsregn utan att bli direkt påverkad av översvämning. Vid mer extrema 500-årsregn kan dock framkomligheten till stationen vara begränsad under cirka en timme, men stationen bör ändå kunna nås till fots med lämplig utrustning. Planbestämmelse m2 ”Marken ska utformas och höjdsättas för att motverka översvämning av intilliggande bebyggelse” har införts i planförslaget för att reglera markens utformning och höjdsättning vid kvartersmark över Vattentorget, för att säkerställa en flödesväg mot Bällstahamnsparken. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 84 (110) Maximala vattendjup vid teknikhuset vid Karlsbodatorget och befintligt pumphus vid kvarteret Valsverket norra del invid Smältvägens infart. Stockholm Vatten och Avfall planerar även utöka kapaciteten på ledningsnätet i framtiden och därav bedöms enligt skyfallsutred- ningen att översvämningsutbredningen för planerad exploatering vara något tilltagen i det studerade skyfallsscenariot. Planförslaget innebär att Bällstahamnsparken och Karlsboda- torget planeras som multifunktionella ytor som kan användas som park respektive torg när det inte är skyfall. Dessa är utformade för att kunna ta emot och fördröja stora mängder vatten vid skyfall, vilket bidrar till att skydda både bebyggelse och samhällsviktiga funktioner. Skyfallsutredningen visar även att ingen fara för enligt MSB:s definition bedöms skapas på olämpliga platser inom planförslaget. Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser genom anpassad höjdsättning, multifunk-tionella ytor samt dagvattenåtgärder och tillgodose behovet av att hantera avrinnande vatten med avseende på skyfall. Nollalternativet I skyfallsutredningen har den befintliga situationen med klimatfaktor för år 2040, dvs nollalternativet analyserats. Slutsatsen är att planområdet präglas av betydande utmaningar kopplade till skyfall och översvämningsrisker. Området utgörs huvudsakligen av hårdgjorda ytor med begränsad infiltration, vilket medför att ytavrinningen vid kraftiga regn blir omfattande och snabbt kan leda till stående vatten i lågpunkter. Dagvattensystemets kapacitet är osäker och systemet riskerar att bli överbelastat vid extrema nederbördssituationer. Detta ökar risken för översvämning av både bebyggelse och infrastruktur, 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 85 (110) särskilt i områden där vatten samlas och avrinningen är långsam. Framkomligheten för utryckningsfordon och kollektivtrafik, såsom tvärbanan, kan begränsas av höga vattendjup. Bristen på grönytor och naturliga fördröjningsytor förvärrar situationen ytterligare, då möjligheterna till naturlig vattenhantering är små. Nollalternativet i skyfallsutredningen visar att det skulle uppstå relativt omfattande problem med framkomlighet, utrymnings- vägar samt risk för skada på fastigheter i planområdet. Nollalter- nativet innebär sammanfattningsvis att nuvarande problem med översvämningsrisk, otillräcklig dagvattenhantering och sårbar infrastruktur kvarstår. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra små negativa konsekvenser för skyfall jämfört med nuläget. Fortsatt arbete Höjdsättningen inom planområdet är bearbetad, men har en yta där tvärbaneperrongen vid Karlsbodatorget ansluter till Masugns- vägen där höjdsättning saknas och har antagits vara en jämn slänt. Denna yta behöver höjdsättas i fortsatt arbete så att flödesvägen som går över den inte stoppas. Miljökvalitetsnormerna för vatten Planförslaget innebär att stränder och bottnar inom planområdet omvandlas till ett mer naturlikt tillstånd med ökade förutsätt- ningar för naturligt förekommande arter och ekologiska funktioner. Hanteringen av dagvatten samt föroreningar i mark och sediment enligt planförslaget innebär minskad belastning av näringsämnen och föroreningar på Ulvsundasjön. Planförslaget möjliggör anläggandet av ett underjordiskt dagvattenmagasin enligt det lokala åtgärdsprogrammet. Dagvattenmagasinet innebär att belastningen av föroreningar minskar ytterligare och innebär därför ökade förutsättningar att nå miljökvalitetsnormerna. Planförslaget bedöms sammanfattningsvis öka möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna. Det bedöms inte leda till sänkt kemisk eller ekologisk status eller sänkt status för någon kvalitetsfaktor under ekologisk status. Det bedöms heller inte förhindra att planerade miljöförbättrande åtgärder genomförs eller på annat sätt äventyra möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna. Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser på möjligheterna att nå god vattenstatus. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 86 (110) Nollalternativet Nollalternativet innebär att stränderna och bottnarna i området förblir oförändrade. Nollalternativet antas inte inrymma det underjordiska dagvattenmagasinet (”LÅP-åtgärden”) och det innebär inte någon samlad hantering av föroreningarna. Spridning av föroreningar förväntas fortgå som i nuläget vilket på sikt bedöms ge en ackumulering och försämrad föroreningssituation i Bällstaviken jämfört med nuläget. Nollalternativet bedöms därför medföra oförändrad påverkan på fysiska livsmiljöer men en försämring med avseende på vatten- och sedimentkemi jämfört med nuläget. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra negativa konsekvenser på möjligheterna att nå god vattenstatus i jämförelse med nuläget. Hantering av buller Trafikbuller Beräkningarna av trafikbuller visar att riktvärdet 60 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids vid fasad vid Karlsbodavägen, där planerade bostäder behöver bulleranpassas med genomgående lägenheter för minst hälften av boenderummen, alternativt kan lägenheter på högst 35 kvadratmeter anordnas. Kv. Tackjärnets byggnader planeras med veckade indrag, vilket möjliggör tystare fasad och uteplatser. En gård och inglasad gemensam terrass möjliggörs på taket av Tackjärnet 4. Längre in i området beräknas lägre ljudnivåer med värden mellan cirka 40-58 dBA vid fasad. Maximala ljudnivåer från spårvägen beräknas som högst till 78 dBA närmast tvärbanan och inom 50- 75 dBA på gavlarna. Längre in i planområdet beräknas huvud- sakligen maximala ljudnivåer under 70 dBA vid fasad. Möjlighet Planförslagets norra del, kv. Tackjärnet, bör finnas att anordna skola med skolgård öster om Karlsboda- ekvivalent ljudnivå för trafikbuller. vägen där riktvärdet 50 dBA ekvivalent ljudnivå på minst hälften av skolgården kan uppfyllas. Stomljud och vibrationer Även stomljudnivåer och vibrationsnivåer i byggnader närmast tvärbanan bedöms ge låga nivåer inomhus, utgående från att byggnaderna och tvärbanan inte är grundlagda på berg. Plan- bestämmelser säkerställer att planerade byggnader utformas så att stomljudspåverkan begränsas. Även risken för vibrationsnivåer över 0,4 mm/s bedöms vara låg med troliga värden som högst cirka 0,2 mm/s, vilket säkerställs genom planbestämmelse. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 87 (110) Verksamhetsbuller Verksamhetsbuller omfattar buller från en befintlig vindtunnel sydväst om planområdet, Solnaverket på andra sidan Bällstaviken samt markbuller från Bromma Flygplats. När vindtunneln söder om planområdet körs i normal drift beräknas ekvivalenta ljudnivåer vid fasad tangera riktvärdet 45 dBA (nattetid). Nya bostadsbyggnader bör kunna medges där 45 dBA klaras. Där 45 dBA överskrids kvällstid bör anpassning göras så att en ljuddämpad sida med högst 45 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad och kan åstadkommas. 45 dBA i markplan och uteplats bör kunna klaras. Maxdrift av vindtunneln sker cirka 2-5 dagar per månad. Buller från Solnaverket klarar riktvärdet för industribuller nattetid vid samtliga bostadshus i planområdet. Sydvästra delen av planområdet hamnar inom influensområdet för flygbuller FBN 55 dBA. Markbuller från Bromma flygplats beräknas som högst till 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid skol- och kontorsbyggnadens västra fasad. Boverkets riktvärden för industribuller (BFS 2020:2) bör därmed klaras och nya bostäder bör kunna åstadkommas under förutsättning att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. Sammanfattad bedömning, buller Den kumulativa påverkan från alla bullerkällorna bedöms i de västra delarna att ge de högsta ekvivalenta ljudnivåerna med cirka 60-66 dBA vid fasad. I den östra delen av området bedöms lägre ljudnivåer, inom cirka 50 dBA. Kvällstid bedöms något lägre nivåer och de lägsta ljudnivåerna nattetid. Inom parkerna i planområdet bedöms merparten underskrida ekvivalent ljudnivå 50 dBA inom minst 50% av parkytan, vilket uppfyller ”god miljö” enligt Stockholms stads bedömningskriterier. Sammantaget bedöms planförslaget, förutsatt att nödvändiga anpassningar av de utsatta bostadskvarteren genomförs, medföra obetydliga konsekvenser för boendemiljön avseende buller. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 88 (110) Karta över planområdets kumulativa bullereffekter. Nollalternativet I nollalternativet, då detaljplanen inte vinner laga kraft och gällande planer med användning industri (J) med gällande byggrätter kvarstår kommer buller från trafik, verksamheter och flyg- och markbuller från Bromma flygplats fortsatt att påverka området. Eftersom det inte finns några byggrätter för bostäder och skola i gällande planer saknas krav på buller. Bullerkällorna inom planområdet skulle fortsatt påverka omgivande bostads- bebyggelse i norr. All yttre bullerpåverkan från trafik (väg- och spårtrafik), flyg- och markbuller från Bromma flygplats, buller från Solnaverket och vindtunneln bedöms bli oförändrat oavsett om planförslaget genomförs eller inte. Jämfört med planförslaget förväntas ljudspridningen inte bli lika avskärmad som vid utbyggnad, vilket bedöms ge högre ljudnivåer i området. Befintliga byggnader i planområdet innebär en avskärmning av buller för angränsande bostadsbebyggelse, den är dock inte utformad för att minimera bullerstörningar. Vid anläggande av ny bebyggelse enligt befintliga planer saknas det samlade helhetstänk för att optimera mot bullerstörningar som finns i planförslaget. Befintliga bostäder norr om planområdet bedöms därför riskera att utsättas för mer buller i nollalternativet jämfört med planförslaget. Eftersom ingen bostadsbebyggelse, skola eller park planeras i nollalternativet finns inga riktvärden att förhålla sig till inom planområdet. Sammantaget bedöms nollalternativet därmed medföra obetydliga konsekvenser i jämförelse med nuläget. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 89 (110) Fortsatt arbete Nya beräkningar av markbuller bör göras utifrån planförslaget för fastigheten Valsverket 10 för att avgöra vilka anpassningar som krävs för att klara riktvärden. Riktvärden för buller inomhus behöver klaras vid genomförande av planen även om detta inte styrs av detaljplanen. Hantering av grönstruktur Vid ett genomförande av planförslaget skapas ny grönstruktur i planområdet vilket har positiva effekter för tillgången till områden för rekreation och biologisk mångfald. Den nya grönstrukturen bidrar med flera ekosystemtjänster och bidrar positivt till klimatanpassning genom exempelvis hantering av dagvatten och minskad värmeöeffekt. Mängden grönyta per boende är dock låg vilket medför risk för högt slitage på de planerade parkerna. Detta behöver bevakas i kommande skeden i vidare gestaltning och underhåll under genomförandet. Ett mindre område befintlig grönstruktur med naturvärde tas eventuellt i anspråk och ersätts vid genomförande av planen. Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser avseende grönstruktur. Klimatanpassning Den nya grönstruktur som skapas vid ett genomförande av planförslaget i form av parker och annan grönska bidrar till klimatanpassning av området. Krontäckningen bidrar till att lokalt sänka utetemperaturen och ger skugga vilket minskar risken för värmeöeffekter. Vegetationen är även betydelsefull för hantering av dagvattenflöden eftersom gröna ytor och växtbäddar kan absorbera dagvatten. Viss typ av vegetation kan även bidra till att minska risken för erosion vid strandlinjen. Planförslaget bedöms därmed medföra positiva konsekvenser för möjligheten till klimatanpassning. Nollalternativet I nollalternativet fortsätter nuvarande markanvändning vilket innebär att ingen ny grönstruktur skapas som knyter samman grönområden norr och söder om planområdet. Nollalternativet bedöms inte medföra några konsekvenser för grönstrukturen i jämförelse med nuläget. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 90 (110) Övriga konsekvenser Strandskydd För att möjliggöra genomförandet av planen föreslås att strandskyddet upphävs i sin helhet på kvartersmark, gatumark och i delar av vattenområdet. I övrigt avses strandskyddet ligga kvar för delar av både park-/naturmark och vattenområdet. Särskilda skäl enligt 7 kapitlet 18 c-d paragraferna i miljöbalken anses föreligga. Planförslagets relation till strand och vatten Planförslaget innebär att marken närmast strandlinjen i hela stadsdelen på sikt kommer att omvandlas från hårdgjord, delvis privatägd industrimark till allmänt tillgänglig parkmark. Berörda fastigheter i föreliggande detaljplan har under lång tid används för industriändamål. Dessa är placerade på anlagd kaj invid Bällstavikens strandlinje. Marken har sedan den planlades för industri inte varit tillgänglig för allmänheten. Kajen är en del av en befintlig industrianläggning som sträcker sig ända ned till vattnet. Den befintliga kajdel, som avses bevaras, ligger cirka 0,5-2 meter högre jämfört med föreslagna promenadvägar i park- stråket. I den framtida, utbyggda stadsdelen kommer strukturen med de föreslagna halvöppna byggnadskvarteren mot Strand- parken att möjliggöra allmänt tillgängliga, solbelysta parkytor med grönska, gångstråk och rekreativa funktioner. För att möjliggöra en allmänt tillgänglig, sammanhängande och kontinuerligt tillgänglighetsanpassad parkmiljö längs med och i nära kontakt med vattnet, föreslås bryggor anläggas längs strand- parken. Dessa ska ses som en anpassning av miljön för funktionshindrade och som en åtgärd för att tillgodose ett för staden viktigt allmänt friluftsintresse i enlighet med 7 kapitlet 18 c paragrafen punkt 5 i miljöbalken. Tillgänglighetsanpassning av strandzonen för funktionshindrade samt behovet av en samman- hängande parkmiljö längs vattnet i den här delen av staden bedöms inte kunna tillgodoses på annat ställe eller på annat sätt. Den befintliga naturmarkens karaktär längs stranden i söder avses bevaras. Sammantaget säkerställer detaljplanen att andelen park- och naturmark vid stranden ökar samt att stranden och kajen, genom att möjliggöra nya flytbryggor, blir allmänt tillgänglig för allmänheten. Genom att anlägga grönstråk längs vattnet kommer de värden som strandskyddet syftar till att bevara i högre utsträckning att uppnås. Då förutsättningarna för undervattens- växter idag saknas utanför kajen, växt - och djurlivet längs 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 91 (110) Bällstavikens södra sida bedöms ha ett obetydligt biotopvärde och inte vara känsligt för ytterligare modifieringar förutsatt att vissa hänsynsåtgärder vidtas bedöms planförslaget inte påverka växt- och djurliv längs Bällstavikens södra strand negativt, utan bidra med en ökad biologisk mångfald och ekologiska värden. Upphävande av strandskydd Stadsbyggnadskontoret bedömer att särskilda skäl för upphävande av strandskydd enligt miljöbalken kan åberopas. Mark i detaljplanen redovisad som kvartersmark med allmänna kopplingar inom 100 m från strandlinjen, se karta till vänster, ligger huvudsakligen på exploaterad och hårdgjord mark. Marken bedöms därmed redan ha tagits i anspråk på ett sätt som gör att den saknar betydelse för strandskyddets syften och kopplingen till omkringliggande strandpromenad i norr och söder väger tyngre än strandskyddsintresset. I planområdets östra del planeras det redan ianspråktagna området utformas som en allmän strandpark med rekreativa funktioner som gångstråk och bryggor, vilka tillgängliggör området för allmänheten. Strandskydd föreslås upphävas på dessa delar. Denna mark saknar inte betydelse för strandskyddets syften, men både mark, sittmurar och parkanläggningarna behöver skötas. Strandskydd i dessa delar bedöms försvåra skötsel och underhåll av dessa miljöer samt försvåra normal utveckling, drift och skötsel av övrig parkmark, varför det föreslås upphävas i dessa delar. Även möjligheten till sanering av marken samt anläggande av hållbara dagvattenanläggningar är mycket angelägna intressen. Vattenområde i detaljplanen redovisad som öppet vattenområde samt vattenområde där bryggor/flytbryggor med en högsta bredd på 3,5 m får finnas bedöms behövas tas i anspråk för ett ange- läget allmänt friluftsintresse, det vill säga ett sammanhängande och för alla tillgängligt gångstråk längs Bällstavikens strand som inte kan tillgodoses utanför området. I vattenområdet W samt W1 bedöms kontinuerliga underhållsåtgärder krävas av både befintlig kajkonstruktion samt de föreslagna bryggdelarna, varför strandskydd föreslås upphävas även inom dessa delar. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 92 (110) Störningar och risker (miljörisker) Elektromagnetiska fält Planförslaget medför att den befintliga, ombyggda byggnaden på kv. Tackjärnet 4 har ett avstånd på ca 5 meter till tvärbanans likriktarstation, vilket kan innebära risk för elektromagnetiska fält för de planerade bostäderna. Den befintliga byggnaden föreslås därför inte få bostäder i bottenvåningen, där det föreslås ett miljörum samt en entré närmast likriktarstationen. Luft Nuvarande miljökvalitetsnormen och kommande EU-gränsvärden för PM10 och kvävedioxid klaras med utbyggnad. Ras/skred Geotekniska risker inom planområdet innefattar bland annat: • Låg stabilitet mot ras och skred vid befintliga kajer och vid uppfyllnader invid kvartersmark. • Låg stabilitet mot ras och skred, risk för sättningar samt massundanträngning vid permanent skede och utförande av utfyllningar för strandpark. • Risk för sättningar på grund av uppfyllningar på lerlager inom allmän platsmark och kvartersmark. • Risk för vibrationer i planerade bostäder och kontor på grund av närheten till tvärbanan. Stabilitet I byggskedet finns geotekniska risker kopplat till byggproduk- tionen vilka måste beaktas vid fortsatt projektering, bland annat vibrationer och massundanträngning ifrån mark- och grundlägg- ningsarbeten, både inom planområdet samt intilliggande fastig- heter. Stabilitetshöjande åtgärder behövs inom området för att säkerställa säkerheten mot ras och skred. Detta kan innefatta förstärkningsåtgärder eller lastrestriktioner. Den planerade strandparken erfordrar åtgärder såsom jordförstärkning eller Karta över planområdet, där lösjord pålning för att säkerställa stabiliteten i det utfyllda landområdet (ljusare grått) bedöms förekomma. för strandparken och minska risken för sättningar. Planerad höjdsättning inom planområdet innebär att sättningsreducerande åtgärder är nödvändiga. För allmän platsmark erfordras jordför- stärkning eller förbelastning som anpassas efter sättningskrav inom planområdet. Laster från planerade konstruktioner inom kvartersmark bör föras ner till fast botten för de delar där risk för skadliga sättningar föreligger. Erosionsskydd erfordras längs kajer och mot Bällstaviken. I vattendomen, som krävs för att genomföra denna detaljplan och 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 93 (110) påbörjas parallellt med planprocessen, ska de specifika tekniska lösningarna studeras och redovisas för att säkra mot de risker som bedöms kunna uppstå. Hydrogeologi Arbeten under grundvattennivå kommer utföras. Det är inte känt om det kommer krävas en tillfällig bortledning av grundvatten under byggtiden. En grundvattenbortledning, även tillfällig, kan ge upphov till ändrade grundvattenförhållanden som t.ex. avsänkta grundvattennivåer och ändrade strömningsförhållanden, vilket i regel är en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken, varför en ansökan om tillstånd för bortledning av grundvatten kan behövas. Vid en grundvattenbortledning kan åtgärder så som skyddsinfiltration, täta konstruktioner under byggskede samt strömningshindrande skikt tillämpas. Utöver arbeten i allmän platsmark tillkommer även eventuell påverkan från kvartersmark, där bl.a. byggnader med källare planeras. De kumulativa effekterna av arbeten inom hela planområdet är viktiga att ta i beaktning. Även för att genomföra övriga åtgärder i vatten bedöms en vattendom krävas. Risk avseende människors hälsa och säkerhet En platsspecifik riskbedömning av planförslaget har gjorts för att säkerställa de krav på riskhantering som ställs i Plan- och bygglagen avseende människors hälsa och säkerhet. De riskkällor som identifierats för planområdet omfattas av: 1. Tvärbanan (urspårning, brand. påverkan på insatsmöjligheter) 2. Båttrafik (påseglingsrisk) 3. Ulvsundavägen (farligt godsolyckor) 4. Bromma Flygplats (flygplanshaverier) 5. Solnaverket (större kemikalieolycka). 1. Minsta avstånd från planerad byggnad till tvärbanans närmsta spår överstiger 15 meter, vilket bedöms säkerställa att en urspårning eller brand inte riskerar att föranleda allvarlig påverkan på människor inom närliggande byggnad. 2. Bällstaviken trafikeras av sjötrafik i farled 913 och går längs med befintlig kaj. Utgående från aktuell trafikering i Bällstaviken bedöms planerat promenadstråk genom parken längs vattenlinjen samt nya flytbryggor för rekreation vara förknippat med godtag- bara risknivåer avseende påsegling. Byggnader kan uppföras i direkt anslutning till Bällstaviken givet att utformningen säker- ställer att inte allvarliga konsekvenser kan uppstå i samband med 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 94 (110) påsegling, för detta krävs hänsynstagande till påseglingsrisk i den fortsatta konstruktionsdimensioneringen av kajområdet. Längs med strandparken i Bällsta hamn planeras för att angöra med pendelbåtstrafik inom ramen för krav från trafikförvalt- ningen. Den befintliga kajen vid Bällstahamnsparken bedöms vara möjlig att renoveras och anpassas för dessa krav. Kajens höjd över medelvattennivån behöver anpassas till en plusnivå på +2,35 vilket kräver en pågjutning på kajen. Vattendjupet vid kajen behöver vara 4,5 m från medelvattennivån varför delen närmast kajen behöver muddras. För att inte få urspolning och erosion rekommenderas ett erosionsskydd. Dialog kring kajens utformning sker med trafikförvaltningen och Sjöfartsverket. För att säkerställa erforderlig riskhänsyn kan byggnader intill ett kajområde behöva skyddas från påsegling eller utformas så att inte allvarliga konsekvenser kan uppstå i samband med påseg- Bällstavikens djup invid planområdet. ling. Utgående från de grunda områden som finns i Bällstaviken, se karta till vänster, samt en tidig dialog med Sjöfartsverket, har påseglingsrisken dock prelimärt bedömts som liten. 3. Avståndet från planområdet till Ulvsundavägen varierar och uppgår som kortast till ca 65 meter. Detta är i stort i linje med Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd och bedöms säkerställa ett betryggande skydd mot de allra flesta tänkbara olycksscenarier som kan uppstå. 4. Planområdet ligger utanför in-/utflygningszonen för Bromma flygplats, vilket medför en väldigt begränsad riskexponering för människor inom planområdet. Inga särskilda åtgärder bedöms krävas för att säkerställa erforderlig riskhänsyn med hänsyn till flygplanshaverier. När planområdet byggts ut i slutet på 2030- talet bedöms olycksriskerna kopplade till Bromma Flygplats minska då dess avtal gått ut och verksamheten avvecklats. 5. Solnaverket, som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie- olyckor på den lägre kravnivån, ligger på ett avstånd om mer än 300 meter från planområdet. Det stora avståndet bedöms innebära att inga allvarliga konsekvenser kunna uppstå inom planområdet vid händelse av en mer allvarlig olycka såsom t.ex. storbrand. Sammanfattningsvis, baserat på utförd analys, kan konstateras att Bromma flygplats, individriskkurvor för planområdet ej är särskilt riskutsatt. Utförd analys indikerar en olyckor, 1X 106 per år. Planområde i rött. låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 95 (110) samhällsrisknivån bedöms kvalitativt vara godtagbar. Slutsatsen är att tänkt exploatering kan utföras enligt föreslagen struktur. Landskapsbild/stadsbild Utvecklingen av Bällsta Hamnsområdet från ett bebyggt, relativt lågt industriområde till blandstad kommer att innebära en stor förändring i landskaps- och stadsbilden. Det nya stadsutveck- lingsområdet kommer att bli synlig på långt håll, både mot Bällstaviken, mot tvärbanans Kista- och Solnagrenar samt mot de stora gaturummen vid Ulvsundavägen och Karlsbodavägen. Mot Bällstaviken kommer strandkvarterens gavlar att skapa en ny, rytmisk stadsbild tillsammans med strandkvarterens gavlar på Sundbybergsidan av vattnet. De föreslagna allmänna parkerna och torget - den långsträckta Strandparken, Bällstahamnsparken, Vattenparken och Karlsboda- torget kommer att synliggöras i både landskaps- och stadsbilden med de landmärken som planeras vid dessa platser. Även de om- kringliggande landmärkena - i form av det f.d bryggeriets monumentala byggelse och det nya punkthuset i kv. Archimedes kommer att få en ny roll i den övergripande landskaps- och stadsbilden som fonder i Smältvägens norra och södra delar. Den nya planstrukturen medför ett nytt, allmänt gatunät med en tydlig kvartersstruktur och gröna gaturum med rekreativa delar, vilka kommer att förändra områdets idag hårdgjorda stadsbild, som präglas av stora hårdgjorda ytor och barriärer. Den nya bebyggelsen innebär både flera funktioner och en högre bebyggelseskala, vilken avses samspela med omkringliggande bebyggelsevolymer längs Karlsbodavägen. Den föreslagna bebyggelsens volym- och fasadhantering bedöms bidra till en djupverkan både i den övergripande silhuetten mot Bällstaviken samt i gaturummen. Den föreslagna allmänna platsens samt bebyggelsens gestaltning bedöms kunna bidra till att skapa goda offentliga miljöer och stärka platsens sociala sammanhang. Kulturhistoriskt värdefull miljö Planförslaget innebär att det befintliga industriområdet, bortsett från ett par byggnader, utraderas. I konsekvensanalysen bedöms dock den befintliga bebyggelsen inom planområdet inte som omistlig. Den har satt sin prägel på området under knappt tre generationer och berättar om industriernas utflyttning från staden samt utgör en provkarta över småskalig industribebyggelse från 1900-talets andra hälft, men den är varken unik eller av osedvan- ligt hög arkitektonisk verkshöjd. Delar av bebyggelsen är mer av 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 96 (110) upplagskaraktär än reguljära hus. Av den anledningen, i kombi- nation med den komplexitet som de konstaterade markföroren- ingarna och nuvarande marknivåer innebär, är det enligt den antikvariska konsekvensanalysen svårt att motivera ett storskaligt bevarande av kulturvärdesskäl. Vy över planområdet med befintlig, påbyggd tegelbyggnad i fonden invid Karlsbodatorget. Den blåklassade f.d bryggeribebyggelsen längst bort i bild. Trots planförslagets rivning av merparten av befintlig bebyggelse, kommer industriepoken att berättas vidare genom att vägsträckningar, platsbildningar och kvarter återskapas och ges namn som minner om industriperioden. Planområdet får därmed en kontinuitet och koppling bakåt i tiden. Även den nya strand- parkens utformning bidrar till en form av historisk kontinuitet då strandremsans gestaltning knyter an till den låglänta strandmark som fanns på platsen innan industriområdet anlades. Den bebyggelse som planförslaget medger och som illustreras i samrådsunderlaget är betydligt högre och av en annan typ än den befintliga, samtidigt har den föreslagna bebyggelsen höjd och ut- formning som är samordnad med den närliggande, relativt nyligen uppförd flerbostadshusbebyggelse runt Bällstaviken, i såväl Stockholm som Sundbyberg. Ur ett framtidsperspektiv kan planförslagets bebyggelse, kulturvärdesmässigt, därför betraktas som en fortsättning på den bebyggelseutvecklingsprocess som redan pågår runt Bällstaviken. Den redan uppförda bebyggelsen samt den som prövas i planförslaget, kommer därför småningom att utgöra en sammanhållen omgestaltning av området runt Bällstaviken, genomförd under 2000-talets första decennier. När det gäller planförslagets relation till den blåklassade bebyggelsen inom Gjutmästaren 6 (Pripps före detta bryggeri), visar illustrationerna som hämtats ur samrådsmodellen att de 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 97 (110) föreslagna byggrätterna är volymmässigt och gestaltningsmässigt samordnade med den före detta bryggeribebyggelsen. Vy strandparken mot den blåklassade, tidigare bryggeribebyggelsen i söder. Planförslagets skalförskjutning mot väster avgränsas på ett natur- ligt sätt genom den befintliga spårvägen, varför den förslagna be- byggelsens relation till den befintliga bebyggelsen på andra sidan spårvägen bedöms som möjlig utan att kulturvärdena tar oskälig skada. Det gäller även relationen till Bromma flygplatsområde. Den nya föreslagna bebyggelsen bedöms därför vara förenlig med plan- och bygglagens krav på lämplighet med hänsyn till kulturvärdena på platsen, i enlighet med PBL § 2:6. En förstärkande faktor i denna bedömning är att vägsträckningar, platsbildningar och kvarter återskapas och ges namn som minner om den industriperiod som idag präglar planområdet. Ljusförhållanden och lokalklimat Dagsljusförhållanden En dagsljusstudie har tagits fram för att utvärdera aktuellt detalj- planeförslag i relation till de nya kraven i BBR 31. De största ut- maningarna finns i hus där närliggande bebyggelse begränsar dagsljuset och i flera fall försämras förutsättningarna ytterligare av loftgångar och indragna balkonger. Då flera byggnader har en byggnadstjocklek som överstiger standard försvåras möjligheten att uppfylla kraven. I vissa lägen kan genomgående lägenheter förbättra situationen, men där dagsljusprestandan är likartad på båda sidor av byggnaden medför genomgående lägenheter ingen betydande skillnad när det gäller uppfyllandet av aktuella krav. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 98 (110) För att förbättra förutsättningarna rekommenderas begränsade DAGSLJUSANALYS rumsdjup, optimerad placering och storlek på fönster samt att Sammanfattande karta balkongdjupet inte överstiger 1,5 meter i områden med svag dagsljustillgång. Med begränsat dagsljus i större lägenheter bör fönster placeras i hörnlägen mot flera väderstreck. Trots åtgärder bedöms samtliga kvarter få ett antal lägenheter som inte uppfyller de nya dagsljuskraven. Kontorsbyggnaderna bedöms i huvudsak ha dagsljus och utblick, även om vissa delar av de nedersta våningarna mellan kontorsbyggnaderna inte bör användas för stadigvarande arbetsplatser. Sammanfattningsvis bedöms dagsljusförhållandena i stort mot- svara vad som kan förväntas i en centralt belägen och förtätad stadsdel. Särskilda utmaningar ses i kv. Masugnens norra del, Tackjärnet 1 och 3 samt Gjutmästaren 5, där dagsljusförhålland- ena är svåra för delar av bebyggelsen. Även flera andra byggnad- er i kv. Masugnens norra del, kv. Gjutmästaren 3 samt kv. Gjutmästaren 4 bedöms innebära en utmaning vad gäller uppfyllandet av dagsljuskraven. Kvarterens byggnader behöver därför studeras vidare efter samråd för att klara dagsljusfaktorn. Även övertemperaturer till följd av stora glasytor identifieras som en ytterligare framtida utmaning, särskilt för Tackjärnet 4. Skuggstudier Skuggstudier för detaljplanen har genomförts och redovisas nedan för höst- och vårdagjämning dvs den 22 september/20 mars samt under midsommar, dvs den 21 juni och midvinter, dvs den 21 december. Dessa studier visar att planförslagets struktur innebär att de föreslagna allmänna parkerna (Strandparken, Vattenparken och Bällstahamnsparken) samt Karlsbodatorget är solbelysta under större delen av dagen under den ljusa delen av året. Även bostadskvarteren i planområdet har relativt goda ljusförhållanden på gårdarna under denna tid. På vinterhalvåret samt under kvällar är stora delar av både de allmänna parkerna samt torget skuggade från direkt solsken, vilket är förväntat under denna årstid med de väderstreck detta detaljplaneområde har. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 99 (110) Skuggstudie vår- och höstdagjämning kl 9, 12, 15 och 18. Skuggstudie, midsommar kl 9, 12, 15 och 18. Skuggstudie midvinter kl 9, 12 och 15. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 100 (110) Mikroklimat En analys av planförslagets vind- samt mikroklimat har gjorts med fokus på de tre högdelarnas (10 vån) påverkan på den om- givande strukturen. Mikroklimatanalysen bygger på den aktuella vindanalysen sammanvägd med temperatur och solförhållanden på platsen. Mikroklimatanalysen visar upplevd temperatur för sommarhalvåret då man tillbringar mest tid ute, dvs april, juni och september utifrån fyra vindriktningar, varav den sydliga är den starkast dominerande. Resultatet av vindanalysen (se figur 1) visar att ett fåtal platser i anslutning till högdelarna (se prickade ringar) hamnar i kategorin Figur 1: Sammanslagen vindanalys för alla ”uncomfortable” (röda), den starkaste vindriktningen på platsen. vindriktningar. Svarta ringar visar planens Något fler och större platser hamnar i kategorin ”walking” tre högdelar. Röda områden har sämst (orange) vilket innebär att de inte lämpar sig särskilt bra för mikroklimat, orange och gula lämpar sig längre vistelser utan vidare åtgärder, men fungerar bra som för att gå och kortare vistelser. Gröna kommunikationsytor. De gulmarkerade ytorna lämpar sig väl för områden fungerar bäst för längre vistelser. att promenera, de gröna för att stå och de ljusgröna för att sitta. Resultatet av mikroklimatanalysen visar att nord-sydliga gatustråk, särskilt vid fasaderna på Råjärnsvägens östra sida och i de nord-sydliga passagerna i kvarteren kan upplevas som kallare (blåare) än den uppmätta temperaturen under delar av året. Vid västliga vindar kan även väst-östliga passager upplevas kallare än uppmätt temperatur. Under sommarhalvåret är hela planområdet huvudsakligen markerat med gult eller grönt, vilket innebär att de föreslagna högdelarna inte innebär några betydande, avkylande konsekvenser på boendemiljön. Figur 2: Mikroklimat för april med sydliga vindar. Blå områden visar kallare delar. De svarta ringarna visar detaljplanens tre högdelar. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 101 (110) Sammanfattningsvis bedöms både Strandparken med strand- promenaden, Bällstahamnsparken och Vattenparken samt Karlsbodatorget, liksom bostadsgårdarna lämpa sig väl för de föreslagna användningarna. De balkonger som föreslås på kv. Masugnens västra gatufasad föreslås få ett bakomliggande, avskärmande glasparti bakom pinnräcket, för att möjliggöra en bättre boendekomfort på detta kvarters uteplatser mot Råjärns- vägen, planeras för seniorboende. I övrigt bedöms det inte föreligga behov av inglasade balkonger i planområdet. Social hållbarhet, trygghet och jämlikhet Idag utgör Ulvsunda industriområde en barriär mellan stadsdelarna Johannesfred i söder och Mariehäll/Annedal i norr. Området används idag för industri och saknar sociala värden och en stadsmiljö lämpad för blandstad. Planförslaget bedöms sammantaget skapa goda möjligheter till utvecklingen av en socialt hållbar stadsdel. Planområdet ligger i direkt anslutning till tvärbanan som förbinder platsen med stadsdelar av olika karaktär både söder och norr om planområdet. Detaljplanens breda innehåll av torg, parker, service, lokaler, bostäder och kontor förväntas bidra till att platsen blir en målpunkt för människor från olika delar av Stockholmsregionen, inte minst pga. dess närhet till det stora idrotts- och kulturcenter byggs på Gjutmästaren 6 samt närheten till Bromma Blocks och den föreslagna pendelbåtskopplingen. Med föreslagen markanvändning möjliggör planförslaget en stor variation av funktioner, som riktar sig mot allmänheten. Tillsammans med et föreslagna gång- och cykelnätet som kopplar platsen till kringliggande områden möjliggör planförslaget för strukturell integration med kringliggande områden. Planförslaget skapar goda förutsättningar för att människor i olika åldrar, med olika intressen och behov ska kunna få dessa tillgodosedda inom området till vardags. Basfunktioner som livsmedelsbutik, parker och andra rekreationsmöjligheter av olika karaktär samt belysta gång- och cykelbanor möjliggörs i området. Sammantaget bidrar detta sannolikt till att människor från olika delar av staden och kommer att röra sig i det offentliga rummet under olika tider på dygnet. Detta har positiva effekter på jämlikhet, trygghet och samspel människor emellan. Vid områdets huvudgata Smältvägen samt vid Strandpromenaden och pendelbåtskajen kan nya uppglasade lokaler och bostäder i bostadskvarteren bidra till ökad trygghet i den framtida stadsmiljö som byggnaderna kommer att ingå i. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 102 (110) Att befintliga byggnader och platser med höga kulturhistoriska värden bevaras och återbrukas är positivt då det bidrar till förståelse för platsens historia och en möjliggör fördjupad relation mellan platsen och de människor som kommer att bo, verka och vistas här. Det framtagna planförslaget och dess innehåll bedöms tillgodose delar av det som innevånare Johannesfred och Mariehäll/Annedal anser saknas. Barnkonsekvenser Planerade gång- och cykelvägar genom planområdet till och från planerad skola och idrottsanläggningen på Gjutmästaren 6 samt kopplingarna genom hela planområdet mot omkringliggande målpunkter, bl.a. vid Bromma Blocks är positivt för barn och ungas rörelsefrihet. Att den tunga trafiken i området minskar generellt till följd av att området inte längre kommer bestå av tung industri- och handelsverksamhet bidrar även till ökad tillgänglighet och ett tryggare område för barn och unga. Att Bällstahamnsparken anläggs i anslutning till Bällstaviken på allmän plats bedöms positivt, då detta ger möjligheter till att vistas och gå på dessa fredade zoner. Planerade bryggor längs den befintliga kajen kan utgöra en risk för barn, särskilt vid de föreslagna förskolorna. Förskoleårdarna bedöms dock ha tillräcklig storlek för att kunna utformas säkert med slussar för att minska olycksrisker. Även den planerade grönskan med sittmur bildar en barriär, som skiljer förskolegårdarna från Bällstaviken. Föreslagen lekpark, Vattenparken, som är placerad mellan den föreslagna skolan och Bällstahamnsparken, möjliggör olika typer av utomhusaktiviteter. Både skolgården, lekparken och före- slagna förskolegårdar kan, beroende på hur de utformas förvaltas, komma att utgöra attraktiva målpunkter för både barn och unga. Planförslaget ligger i linje med de åsikter som framkom under dialogen med barn och unga, som både saknar parker och grönområden i Mariehäll samt platser för idrott och aktivitet. Tidplan Gemensamt Start-Pm: 2017-12-14 (Bällsta Hamnsområdet) Projektstart, kvartersmöten: 2024-04-12 Samråd: 2025-12-16 t.o.m. 2026-02-16 Granskning Q4 2027 Godkännande SBN Q1 2029 Antagande KF Q2 2029 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 103 (110) Genomförande Organisatoriska frågor Utbyggnaden av Bällsta Hamn kommer att ske i flera etapper. Inledningsvis kommer omfattande sanerings- och markförstärk- ningsarbeten att genomföras för allmän platsmark. Först därefter kan byggaktörernas arbeten inom kvartersmarken påbörjas successivt. Detaljplanens arkitekturprogram, som ska tas fram efter samråd, utgör en bilaga till avtal om exploatering/exploateringsavtalet. Erforderliga avtal ska tecknas mellan staden och övriga inblandade aktörer i området Ansvarsfördelning Stadsbyggnadsnämnden genom dess stadsbyggnadskontor upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning i samband med bygglov och bygganmälan. Exploateringsnämnden genom dess exploateringskontor medverkar genom markägaransvar samt bekostar och genomför åtgärder på allmän platsmark. Exploateringskontoret ansvarar för att ta fram erforderliga avtal och överenskommelser. Trafiknämnden genom dess trafikkontoret och Bromma stadsdelsnämnd genom dess stadsdelsförvaltning ansvarar för drift och underhåll av anläggningar inom allmän platsmark. Lantmäterimyndigheten utför fastighetsbildning, vilket krävs för att bygglov ska kunna ges i enlighet med planen. Fastighetsbild- ning sker på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Kostnads- ansvar för fastighetsbildning och förrättningen regleras i de överenskommelser som respektive byggaktör träffar med staden. Respektive byggaktör finansierar och ansvarar för uppförande, drift och skötsel av ny bebyggelse, anläggningar, ledningar och iordningsställande av utemiljö på kvartersmark. Stockholm Vatten och Avfall AB ansvarar för utbyggnad, drift och skötsel av dagvattenmagasin, pumpstationer och allmänna VA-ledningar. Respektive ledningsägare ansvarar för flytt och utbyggnad, drift och skötsel av ledningar efter överenskommelse med exploateringskontoret och respektive byggaktör. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 104 (110) Behov av vattendom för åtgärder inom vattenområden eller grundvattenbortledning etc. i genomförandeskedet åligger verksamhetsutövaren för allmän platsmark och byggaktörerna inom kvartersmark. Huvudmannaskap Staden är huvudman för allmän platsmark genom berörda förvaltningar. Avtal Genomförandet regleras i kommande överenskommelse om exploatering samt exploateringsavtal mellan Staden och byggaktörerna. Avtal ska även tecknas med samtliga ledningsägande bolag inom detaljplaneområdet. Avtal om parkeringsköp kommer bli aktuellt för de bostadskvarter som avser ansluta sig till mobilitetshuset. Befintliga arrendeavtal inom planområdet som har betydelse för planens genomförande kommer att sägas upp. Verkan på befintliga detaljplaner I planområdet finns flera äldre stads- och detaljplaner, vilka avses upphävas och ersättas av aktuell detaljplan inom planområdet. Dessa omfattar både allmän plats och kvartersmark och anger huvudsakligen industri (J) som markanvändning. I norr gäller stadsplan 7339 (från 1975) för kv. Masugnen med användningen industri och ett gångtrafikområde, som inte får bebyggas närmast Bällstaviken. För kv. Tackjärnet gäller stadsplan 2899A (från 1944) med användningen industri och för del av Masugnsvägen, Råjärnsvägen och tvärbanans teknikbod gäller dp 2007-36057 (från 2009). I områdets centrala del gäller stadsplan 6180 (från1969) för befintligt pumphus m.m. samt stadsplan 1960B (från 1940) med användningen industri för kv. Valsverket, Bällsta Hamn samt Gjutmästaren 3, liksom för vattenområdet i Bällstaviken. I söder gäller stadsplan 6722 (från 1967) med användningen industri för Gjutmästaren 3 och 4. För Gjuterivägen gäller stadsplan 3757A. För del av Masugnsvägen gäller även dp 2016-18325 för Kistagrenen och för tvärbanans Solnagren gäller järnvägsplan 2010-07233. För Gjutmästaren 6 gäller dp 2018-06893. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 105 (110) Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, marksamfälligheter och ägoförhållanden Lantmäteriverket har tagit fram förändringskartor (se nedan) för Bällsta hamns planområde, vilken redovisar konsekvenserna för varje fastighetsägare (4:33 3 st PBL). Förändringskartornas fastighetsrättsliga konsekvenser redovisas i färg enligt nedan: • Gula områden övergår från kvartersmark, i huvudsak industri, till allmän plats, gata, park, natur, gångfartsområde. • Röda områden övergår från allmän plats till kvartersmark • Blå områden övergår från kvartersmark till vattenområde • Ljusgrönt område övergår från hamnområde till allmän plats • Mörkgrönt område övergår från hamnområde till kvartersmark • Grått område övergår från trafikområde till allmän plats, gata Översiktlig förändringskarta, Bällsta hamns detaljplan: 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 106 (110) Förändringskarta över planområdets norra del: Förändringskarta över kvarteret Valsverket: 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 107 (110) Förändringskarta över kv. Gjutmästaren 3 Förändringskarta över Gjutmästaren 4, 5 och-6 Gemensamhetsanläggningar Inga gemensamhetsanläggningar föreslås inom planområdet. Ledningsrätter Inom planområdet förekommer inga befintliga ledningsrätter och inget behov av framtida ledningsrätter har identifierats. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 108 (110) Servitut Nyttjanderätter: Upplåtelse av mark för den del av dagvattenmagasinet som planeras under allmän platsmark kommer ske med stöd av avtal mellan Stockholms stad och Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). För den del som planeras på kvartersmark behövs avtal mellan berörd framtida fastighetsägare och SVOA. Kvartersmark med ändamålet E kan bilda egna fastigheter, men detta avses inte ske inom aktuellt planområde. Upplåtelse av mark planeras istället att ske genom avtal mellan berörd ledningsägare och Stockholms stad. Ekonomiska frågor Staden ansvarar för genomförandet av allmän platsmark inom planområdet. De två byggaktörer som exploaterar sina egna fastigheter bekostar även delar av utbyggnaden av ny allmän platsmark enligt undertecknade föravtal, vilket även regleras i kommande exploateringsavtal. Byggaktörerna bekostar framtagande av detaljplan enligt undertecknade planavtal. Byggaktörerna står för kostnaden för genomförandet av exploateringen inom kvartersmark samt för återställande och anslutningsarbeten som måste göras på allmän platsmark och som är en följd av byggaktörernas bygg- och anläggningsarbeten inom kvartersmarken Vatten och avlopp Stockholm Vatten och Avfall AB ansvarar för nya förbindelsepunkter. Byggaktörerna svarar för eventuella anslutningsavgifter till ledningsnätet från kvartersmarken med undantag för de fastigheter som upplåts med tomträtt, dessa svarar staden för. Gatukostnader Staden står för utbyggnad av gator inom planområdet. De två byggaktörer som exploaterar sina egna fastigheter bekostar även delar av utbyggnaden. Ersättning vid markförvärv/försäljning Stadens intäkter från projektet utgörs av ersättning för såld mark och tomträttsavgälder. Stadens och byggaktörernas kostnadsansvar regleras i de överenskommelser samt exploateringsavtal som respektive byggaktör träffar med staden. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 109 (110) Fastighetsbildning Staden ansöker om fastighetsbildning hos Lantmäterimyndig- heten för de fastigheter som ägs av staden. Byggaktörerna ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning för de delar som respektive byggaktör äger. Stadens och byggaktörernas kostnadsansvar för fastighetsbildning och förrättning regleras i de överenskommelser samt exploateringsavtal som respektive byggaktör träffar med staden El och tele m.m. Staden och de ledningsägande bolagen bekostar omläggning och nyläggning av ledningar. Byggaktörerna svarar för eventuella anslutningsavgifter till ledningsnätet kvartersmarken med undantag för de fastigheter som upplåts med tomträtt, dessa svarar staden för. Kostnader för miljöskyddsåtgärder Staden ansvarar för markrening och anläggningar inom allmän platsmark. Staden tar vid behov fram en handlingsplan för den fortsatta hanteringen av marken för att den ska kunna användas enligt ändamålet i detaljplanen. Stadens och byggaktörernas kostnadsansvar förknippade med hantering och avsättning av massor regleras i överenskommelse om exploatering. Fastighetsägaren för byggnader som ska bevaras inom planområdet (Tackjärnet 4, Valsverket 5 och 6) ansvarar för den eventuella sanering som behövs av byggnaden för att den ska bli lämplig för sitt användningsändamål i detaljplanen. Grönkompensation Den föreslagna exploateringen inom planområdet innebär att den totala ytan grönområden ökar genom tillskapandet av Strandparken, Bällstahamnsparken och Vattenparken. Åtgärder för grönkompensation är därmed inte aktuell till följd av föreslagen exploatering. Tekniska frågor Vatten och avlopp Kommunalt vatten och avlopp finns inom området och kommer att byggas ut i samband med detaljplanens genomförande. Vid korsningen mellan Smältvägen och Masugnsvägen finns en befintlig pumpstation för spillvatten inom området som har tillräcklig kapacitet för den tillkommande bebyggelsen. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2018-10844 Sida 110 (110) Dagvatten På allmän platsmark ska allt vatten som kommer från hårdgjorda ytor ledas till LOD-anläggningar (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten) i enlighet med Stockholms stads åtgärdsnivå. Det innebär att anläggningarna ska kunna ta emot en volym motsvarande 20 mm nederbörd. Dagvatten ska så långt som möjligt fördröjas inom fastigheten innan det enligt VA- huvudmannens anvisningar leds till dagvattenledning. I gaturum utformas LOD-anläggningar i form av skelettjordar och biofilter. I parker sker dagvattenhantering via infiltration och avledning till dagvattennät. Allt vatten inom kvartersmark ska hanteras i enlighet med Stockholms stads åtgärdsnivå. Inom planområdet planeras även för två nya dagvattenkulvertar, vilket utgör en kapacitetshöjande åtgärd i dagvattensystemet uppströms. För att bidra till att uppnå god ekologisk och kemisk status för Mälaren-Ulvsundasjön planeras ett underjordiskt dagvattenmagasin inom planområdet enligt förslaget i det lokala åtgärdsprogrammet (LÅP) för Mälaren-Ulvsundasjön. El/Tele Planområdet kan anslutas till el- och tele/optonätet. Två nya transformatorstationer planeras inhysas inom mobilitetshuset samt i bostadskvarteret inom fastigheten Valsverket 10. Två befintliga transformatorstationer kan användas så länge som möjligt för byggström innan de ersätts av de nya stationerna. Fjärrvärme Till planområdet finns befintliga ledningar både från Stockholm Exergi och Norrenergi. Båda leverantörer har förmedlat att ledningarna kan förlängas för att försörja den tillkommande bebyggelsen med fjärrvärme. Val av leverantör till respektive fastighet kommer att utredas vidare i kommande systemhandlingsarbete. Avfallshantering För de fastigheter som ansluter till mobil sopsug ska docknings- punkt i första hand placeras inom kvartersmarken. Om detta inte är möjligt kan den placeras samordnat med växtligheten i stadens växtbäddar. Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år efter det att detaljplanen får laga kraft. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG --- [Plankarta samråd.pdf] N=6582400 E=147700 E=148100 (Sv) (Sv) 2 5 (ga:8) A H r a c m A (ga:6) (ga:1) h i 3.6 ga:2 n g KLIPPAN r (Sv) (Sv) m a c h i 5.6 ( 4 Sv) HATTFABRIKEN (Sv) e d UTOMBORDAREN BLÄSTERUGNEN 1:6 t a n 21 22 m e (Sv) e s 2 1 1:63 20 MARIEHÄLL d e s (ga:2) (ga:5) (Sv) 6 4 g r ä 3.8 1:7 3 ga:3 19 24 15 v ä g e n 5.37 1 (ga:7) 3 (S ( v S ) v) (Sv) (Sv) (Sv) n d 1 Sv ga:1 25 1 1 1 1 5 6 7 8 23 (Sv) 14 BETONGBLANDAREN 4.9 (Sv) 7 3.56 13 (Sv) 3.63 12 10 2 (Sv) (Sv) 4 Sv (ga:3) 11 (Sv) 3.5 1:8 6 Gårdsfogdevägen 3.8 5 Sv Trädgårdsgatan 4.5 n 4 4.8 e 3 ga:6 g (ga:1) ULVSUNDA 1:1 ä v 5.0 19 3.2 s SCHAKTUGNEN ELVERKET Sv n g 11 u 3 9 Sv s a M 2 6 5 4 3 1 (Sv) 3.0 (Sv) 1:62 1:9 Hamngatan SJÖBODEN 4 (ga:2) Sv 7 1.6 Sv Sv Bällstaviken VALLONSMIDET 2.0 8 2:1 2.5 8 2:2 2.6 2.4 SUNDBYBERG Tritonvägen 2:4 r L 1:3 3.5 2.7 SUNDBYBERG 2.5 MASUGNEN 4 1 2.9 4 3.1 n3.3 e g 3 7 ä v 5 a 3.6 d TACKJÄRNET o ULVSUNDA 1:1 2.6 b s 31 l r R a å 3.1 K j ä SOLNA r U n s NÖTEN l v v s ä 5 u 3.5 1 g n e d n a v 10 3.5 ä g e n Smältvägen 2.2 3.7 HUVUDSTA 3.3 2.8 S 4.0 9 1:14 2:3 o l n ULVSUNDA 1:1 Lr a 19 3.4 3.4 1:59 s t Markens anordnande och vegetation TRAFIKFLYGET r n 3.2 1:60 a +0,0 Föreskriven höjd över nollplanet. e n g d ä v 9 v ä s g 4.0 n g u s Lr 2.7 a M 4.4 GJUTMÄSTAREN 4.0 Skydd av kulturvärden 3 3.8 q Fasadens bärande element av betong ska bevaras. Lr 3 Rivningsförbud S 4.0 m ä r Byggnaden får inte rivas. l t v ä g RIKSBY e2.7 Sv n 4.4 Lr 4.6 Skydd mot störning (Sv) VALSVERKET m1 Verksamheten får inte vara störande för omgivningen. 4.5 10 2.0 (Sv) 2.2 10 (ga:10) 4.7 1.8 5.1 n e g 1 ä v a 5.0 7 d n 4 u 3.0 s v l U MOTSTÅNDET n 5.1 9 ä g e riv te 8 ju G 5.18 3.9 6 5.5 2 5 5 Bällstaviken 6.2 6.1 5.4 4.6 7.83 1:23 8 5.9 7 1:17 6.02 3:1 6.16 INDUKTORN 1:19 7.0 1 6.18 9 37 1:24 1 6.5 6.46 1 : 1 8 7.1 Lr 7.6 7 7.6 R a n Genomförandetiden slutar 15 år efter det att planen har fått laga kraft. h a m m a r s 6 v ä 28 g e 1:20 n 1 GJUTMÄSTAREN SAMRÅDSHANDLING N=6581800 7.1 7.9 6 Detaljplan för Lr STRÖMBRYTAREN ILLUSTRATIONER Bällsta hamn, 5 ULVSUNDA INDUSTRIOMR Illustrerade gångvägar och vägkanter kv. Masugnen 1 m.fl. GENERATORN illustration Illustrationstext 19 i Ulvsunda industriområde i Stockholm 27 UPPLYSNINGAR 7.9 Stockholms stadsbyggnadskontor NORR 17 Planen består av: Planavdelningen - plankarta med bestämmelser 2025-12-11 Till planen hör: Karin Norlander Tua Sandberg 8 - planbeskrivning planchef stadsplanerare Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Godkänd av SBN Antagen av Laga kraft 1:21 0 50m 10.1 8.3 33 Skala 1:1000, utskriftsformat A0 S-Dp 2018-10844 2 3 MÄTAREN kliW araS :daC PLANBESTÄMMELSER f10 Balkonger ska inordnas i ett ramverk som högst kragar ut Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. 1,5 meter från fasadliv. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. f11 Balkonger och burspråk mot gata ska inordnas i längs- I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet gående balkongpartier som högst kragar ut 1,5 meter från inom respektive område. fasadliv. Balkonger och burspråk mot gård ska utgöras av enskilda byggnadsdelar som högst kragar ut 1,5 meter från fasadliv. Gränsbeteckningar f12 Burspråk med entréer mot gata ska utformas runda i glas- Gräns för planområdet betong. Användningsgräns f13 Färdigt golv i bostad får placeras i nivå med den intill- Egenskapsgräns liggande gatans nivå. f14 Balkonger mot Råjärnsvägen ska ha smides- eller Användning av mark och vatten Förstoring 1 som visar utbredning för prickmark, höjdbestämmelse och bestämmelse pinnräcken i metall. Räcken får ha bakomliggande glas. f7. Bilden är ej skalenlig. Allmänna platser f15 Den norra fasaden ska utföras med veckade indrag. GATA Fordons-, gång- och cykeltrafik Byggnadens fasad ska delas in i en sockeldel, mellandel och takvåning GÅNGFARTSOMR Gångfartsområde vilka ska markeras med t ex olika kulörnyanser, fogar etc. Byggnader ska utföras med en tydligt förhöjd sockeldel med avvikande karaktär jämfört KAJ Kajområde. I huvudsak gångtrafik, vistelseytor, angöring med övriga våningar. Takvåningar ska särskiljas från huvudbyggnaden av fartyg samt pendelbåtshållplats. avseende kulör och/eller fasadmaterial. NATUR Naturområde Bottenvåningars fasader mot Smältvägen, Råjärnsvägen och Masugnsvägen PARK Park ska ha en markerad sockeldel med minst 4,0 meters höjd. Bottenvåningar mot övriga gator ska ha en markerad sockeldel med minst 3,5 meters höjd. Kvartersmark Färdigt golv i bostad ska placeras minst 0,7 meter ovan den intilliggande B Bostäder gatans nivå, där inget annat anges. Se principsektioner A och B. C Centrum Bottenvåningars sockeldel ska utföras med mörkare nyans och/eller större C1 Centrumändamål, huvudsakligen restauranger och detaljeringsgrad än ovanliggande våningar. Sockeldelar inom samma f9+26,5 W caféer ska inrymmas i bottenvåningar på de platser kvarter ska utföras med enhetligt fasadmaterial och samordnas med dess som markeras med röd linje i illustration 1. Centrum- murar och terrasseringar. GÅNG- W1 ändamål ska inrymmas i bottenvåningar på de platser Bottenvåningar med krav på centrumändamål (C1) ska huvudsakligen +22,5 som markeras med grön linje i illustration 1, bostads- vara uppglasade. FARTS- komplement får finnas. Centrumändamål får inrymmas OMR + 2 9 ,5 +6,2 B e C 1 1+3,2 s F k ö a rs le to n r l i i n g g . 2 som visar illustrerade, rundade burspråk. Bilden är ej E1 T i ö ra v n ri s g fo a r b m o a tt t e o n rs v t å a n ti i o n n gar mot allmän plats. m t B rä y o g t e g l R l n e å a r j d ä s e r l n a r m s s v k m ä a g a u e d t n / f , r o i S r v m m en a ä s l p t m u v t ä e s g , d e d n f ä a , r s M a in d a t m s e u a a g t n e n n r s i a v a t ä l a g a n e v g n t e e o s g c . e h B l , K y b g a e g r t l n o s a n b d g o e , d r r a o s to o st r m t g r e ö v t g e s t t k t s e a t r å l, Karlsbodatorget E2 Likriktarstation och teknikhus särskiljas med till exempel fasadmaterial, färgnyanser och/eller detaljering, +7,1 gentemot övriga byggnader inom samma kvarter. E2 f 8 E3 Pumpstation +6,1 +26,5 Fasader mot Smältvägen, Råjärnsvägen och Masugnsvägen ska gestaltas + f9 E4 Underjordiskt dagvattenmagasin 3 med en hög detaljeringsgrad och med utkragande relief. Fasader ska indelas 3 f4 ,5 J Industri med balkongpartier, trapphusvisa indrag eller länkdelar som ska placeras K Kontor minst 0,5 meter från fasadliv, där inget annat anges. +20,5 Förstoring 1 O Tillfällig vistelse, hotell Fönster- och balkongpartier mot gata och gångfartsområde ska placeras f1 tydligt inskjutna i fasad. Sammanhängande fönsterpartier med mellan- q +28,0 f7 +29,0 f6 P Parkering liggande fack ska placeras i liv med varandra. rk +22,5 +22,5 S Skola +40,5 + +25,5 +28,0 Entrépartier till bostäder mot gata och gångfartsområde ska vara indragna +44,0 3 2 ,0 PARK S1 Förskola får anordnas i bottenvåning mot gata. minst 1,0 meter från fasadliv, där inget annat anges. Samtliga entréer ska +7,5 Komplementutrymmen får finnas i våning däröver. särskiljas från övrig fasad genom avvikande material, kulör eller fasad- +3,1 +4,7 Strandparken hantering. I anslutning till entrépartierna ska fast sittplats anordnas. Vattenområden f Balkonger i bottenvåning medges inte. Balkonger mot Smältvägen, Råjärns- e3 1 4 e1 W Öppet vattenområde vägen och Masugnsvägen får kraga ut högst 0,5 meter från fasadliv på +31,0 + 2 8 ,0 + 2 5 ,0 B e S 2 1 +4,7 W1 3 V , a 5 t t m en e o te m r r fö åd r e a l m lm e ä d n b g ry ån g g g t o r r a f m ik e o d c e h n r h ek ö r g e s a t t a i o b n r . edd om B vå a n lk in o g n g tv e å r m oc o h t h ö ö v g ri s g t a 1 g ,0 a t m or e t f e å r r f k r r å a n g a fa u sa t d h l ö iv g s f t r å 0 n ,5 v m ån e i t n e g r f t r r å e n o f c a h s a d d ä l r i ö v v p e å r. + 3 5 ,0 B + C 5,3 1 f f 1 1 5 3 BC1 +26,0 + 2 2 ,5 +22,5 f6 Förstoring 3 som visar befintlig strandlinje. Bilden är ej skalenlig. Allm +0 ä ,0 nna pl F a ö t re s s e k r ri s v e a n n h o öj r d d ö n ve a r n n d ol e lplanet. d v R å ä ä n r c i i k n n e g g n e t v p t å å a n o b n c a a h lk t h o a ö n n g g g s e e t s r 1 . o , S 5 c e h m p ta e ri k t n e t r c e i r f p r r a å s s e n s k e f t a r io s s a n k d e a l r i u v A t f f r ö o å r c n a h s v B s å o . n m in g s m tr i e d o e c s- h e d l ä le r r ö v p e in r, n - + 3 4 ,0 +28,0 lek Lekplats a rä n c g k e e s n . T i m ak e t t e a r l r l a . s B se a r lk s o r n ä g ck er e n o c s h k a r ä v c a k r e a n i n få d r r a in g t n e a g f l r a å s n a s f a in s , a d d l ä i r v i . nget annat +7,5 +19,0 + dagvatten Underjordiskt dagvattenmagasin. Burspråk och utskjutande fasadpartier med ett högsta djup på 0,8 meter 3 5 ,5 f 2 ÅNG FARTSO M R f D å ä r r u i p n p te fö a r n a n s a f t r å a n n g o e c s h s m ka e d ta a k n u d t r f a ö v ra å s n s in o g m e n f l m ac o k t a a m llm ed ä n e n p l t a a t k s l . utning om högst G 10 grader, i grå eller svart plåt, takpapp eller vara vegetationsklädda. +8,0 Kvartersmarkens anordnande Tekniska utrymmen ska rymmas inom angiven byggnadsvolym. Övriga Utnyttjandegrad tekniska installationer på tak ska vara indragna minst 2,0 meter från E 3 e1 Komplementbyggnader för bostäder får uppföras med fasadliv. PARK en sammanlagd byggnadsarea om högst 35 kvm och SE4 K Bällstahamnsparken W nockhöjden får högst vara 4,0 meter. Byggnad ska A m2 huvudsakligen vara uppglasad. J e2 Komplementbyggnad för förskola och skola får uppföras PARK med en byggnadsarea om högst 15 kvm och nockhöjden Kvartersmark mot allmän plats ska vara infiltrerbar för omhändertagande av får högst vara 3,0 meter. dagvatten i skelettjordar eller underjordiska magasin. G A +8,5 + T 2 4 A ,0 1 W f 1 +30,0 +28,5 0 Begränsning av markens utnyttjande +27,5 SK 1 Byggnad får inte uppföras. Murar över 0,5 meter och plank + C 3 8 ,0 + 3 7 ,0 B O PARK medges inte. Endast parkering för rörelsehindrad medges. e2 n Marken får endast bebyggas med komplementbyggnad. f +3,0 3 Murar över 1,1 meter, plank samt parkering medges inte. Varsamhet +5,5 E 1+30,0 +6,2 Strandparken 1 C 1 + W Marken får byggas under med planterbart bjälklag. Ovan k Vid ändringar ska fasadens struktur och arkitektoniska B 8 BS1OC1 ,5 detta får marken endast bebyggas med komplementbyggnad. grammatik med bärande pelare och bjälklag samt ut- Murar över 1,1 meter, plank samt parkering medges inte på fyllnadselement med rött tegel i stapelförband bibehållas. e1 e2 + 3 3 ,5 1 f10 + 2 3 ,0 M pla a n rk te e r n b a få r r t b b j y ä g lk ga la s g u . nder med planterbart bjälklag. Ovan Fönster och entrépartier ska vara av trä. C B detta får byggnad inte uppföras. Murar över 0,5 meter, plank 1 f W samt parkering medges inte på planterbart bjälklag. 4 + 3 +26,5 0 m2 Marken ska utformas och höjdsättas för att motverka ,0 Höjd på byggnader översvämning av intilliggande bebyggelse. BC1S1 + +0,0 Högsta byggnadshöjd i meter över nollplanet. 3 För bostäder gäller att där ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad är 3 ,5 Förstoring 2 +0,0 Högsta höjd för konstruktion och växtbäddar i meter högre än 60 dBA ska lägenheter större än 35 kvm utföras med minst e1 e2 m2 Illustration 1. Planbestämmelse C1. Röd linje markerar var centrum- ändamål, huvudsakligen restauranger och caféer, ska inrymmas i över nollplanet. hälften av boningsrummen orienterade mot ljuddämpad sida. För 1 +4,5 f1 2 bottenvåning. Grön linje markerar var centrumändamål ska inrymmas Totalhöjd får vara högst 2,0 m utöver angiven högsta byggnadshöjd lägenheter om högst 35 kvm gäller att minst hälften av boningsrummen +21,0 f1 i bottenvåning, bostadskomplement får finnas. Bilden är ej skalenlig. över nollplanet. f s a k s a a v d a e r n a ö o v r e ie r n sk te r r i a d d e e r 6 m 5 o d t B lju A d . d M äm ed p a l d ju s d i d d ä a m , d p ä a r d e s k i v d i a v a m le e n n t a l s j u fa d s n a iv d å s o v m id Förstoring 3 Placering har en ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå nattetid +24,5 N på högst 70 dBA. Bestämmelsen avser trafikbuller. +3,1 A Huvudentréer till lokaler och bostäder ska placeras mot gata eller T gångfartsområde. Byggnader ska grundläggas och utformas så att maximal stomljudsnivå W1 PE1C1 + U i bostadsrum och skola inte överskrider 32 dB(A) FAST vid tågpassage. f4 2 8 ,0 + 3 BC1 f1 1 R Utformning Byggnader ska grundläggas och utformas så att komfortvägd vibrationsnivå 0 +30,0 +30,0 f 4 ,5 +21,0 Högsta antal våningar. i bostadsrum och skola inte överskrider 0,4 mm/s vid tågpassage. + f1 Byggnad ska utformas enligt principillustration A i plan- Transformatorstationer ska avskärmas från omkringliggande bebyggelse så att +8,0 in fa 2 7 ,0 +24,5 +3,1 P beskrivningen, sida 60 med befintlig byggnad i fyra våningar, gällande riktvärden för elektromagnetisk strålning uppfylls. r t f 4 f A en påbyggd mellandel i sex våningar samt en komplement- Lägsta nivå färdigt golv för bostäder, kontor och lokaler är +2,7 meter över 4 1 R byggnad på taket. Utkragande balkonger och burspråk medges + f1 nollplanet. Byggnadskonstruktioner ska utföras vattentäta under nivån +28,0 3 1 ,0 +6,0 f1 2 K inte på befintlig byggnad. Mellandelens fasader ska utföras i trä +2,7 meter över nollplanet. Ventilationsöppningar, dörrar, fönster och garage- +21,0 med glaspartier och avslutas med ett detaljerat krön högst upp. infarter får inte placeras under +2,7 meter över nollplanet. J +24,5 K M o e m lla p n le d m el e e n n t s b s y ö g d g r n a a f d a s p a å d t a s k k e a t u s t k fö a r u a t s f o m rm ed a s v e m c e k d a d tr e ä i f n a d sa ra d g . Som skydd mot översvämning ska byggnadskvarter utformas med öppning +14,0 + 3 +24,5 mot allmän plats. 3 och glaspartier. Takterrassens räcke ska vara indraget minst ,0 m1 4,0 meter från fasadliv. BC1 f2 Byggnad ska utformas enligt principillustration B i plan- +34,0 e1 +7,4 beskrivningen, sida 60 och gestaltas med särskilt hög kvalitet Administrativa bestämmelser i material och utförande. Fasaderna ska utföras i tegel samt + +28,5 3 3 ,5 ha ett markerat takkrön. Fönstersättningen ska gestaltas med sammanhängande vertikala partier i tvåvåningsmotiv med av- +7,2 vikande nyans från intilliggande fasad. Utkragande balkonger +28,5 mot söder ska vara indragna från byggnadens yttre hörn. +36,5 f5 +34,0 f4 +30,0 f3 b B e y s g k g r n iv a n d i n sk g a e n u , t f s o id rm a a 6 s 0 e o n c li h g t g p es ri t n a c lt i a p s i l m lu e st d r a s t ä io rs n k C ilt i h p ö l g an k - valitet i material och utförande. Fasader ska utföras i ljus riven eller KC +28,5 slammad puts alternativt tegel samt ha ett markerat takkrön. Fönstersättningen ska gestaltas med sammanhängande +7,4 vertikala partier i tvåvåningsmotiv med avvikande nyans från intilliggande fasad. Utkragande balkonger mot norr ska vara Ändrad lovplikt indragna från byggnadens yttre hörn. +33,0 f4 Den sammanlagda byggnadsvolymen ska mot Smältvägen, f5 +33,0 Råjärnsvägen, Masugnsvägen och Karlsbodatorget delas in +36,5 i tre till fem fasadpartier som särskiljs från varandra, varav Strandskydd ett enskilt fasadparti får vara högst 25,0 meter långt. Strandskydd upphävs inom skrafferat område enligt 4 kap. 17§ PBL, se f5 Byggnad ska ha en fri höjd av minst 7,5 meter och utformas illustration 2. uppglasad. Illustration 2. Strandskydd upphävs inom skrafferat blått område. Befintlig strandlinje är markerad i rött. Bilden är ej skalenlig. f6 Utkragande byggnadsdel ska ha en fri höjd av minst 3,3 meter. Genomförandetid f8 Balkonger mot gård ska inordnas i ett ramverk som högst kragar ut 2,3 meter från fasadliv. f9 Balkonger mot gård ska inordnas i ett ramverk som högst kragar ut 1,8 meter från fasadliv. Balkonger mot strandpark ska inordnas i ett ramverk som högst kragar ut 1,5 meter från fasadliv. SNÄRGSTEHGITSAF SNÄRGSTEHGITSAF 3,0 m max 1,0 m max 0,5 m Urban hybridzon min 1,0 m nim m 0,4 max 1,5 m max 0,5 m nim m 5,3 Uteplats mot lokalgata min 3,0 m nim m 7,0 2 7 f ,0 8 2 + +1,6 +2,6 n +2,7 +22,5 +1,6 +2,7 +2,8 +2,2 +2,3 +2,6 +2,5 arkad f + 1 1 4 ,4 n f n 4 n +2,0 +3,6 +2,7 Anläggningar på allmän plats och i vattenområden ska utföras och grundläggas så att ingen risk för ras, skred eller erosion uppstår. +3,0 +2,8 + +3,5 Skyfallsyta 2 ,4 +3,5 +3,5 +1,4 +1,7 n Mark ska ha anslutning i nivå mot allmän plats. n Vattenparken +2,5 +3,2 e3 Utöver angiven högsta byggnadshöjd får komplement- Där mark och grundvatten är förorenade får dagvatten inte infiltreras ner till byggnad uppföras med en sammanlagd byggnadsarea +3,6 lek grundvattnet. om högst 15 kvm och nockhöjden på denna får högst dagvatten 1, 3 + +2,8 n + 1 vara 3,0 meter. ,5 +2,9 +3,8 +4,2 n n +2,5 portik +2,7 +5,5 +5,0 +3,0 n n +2,5 4 5 6 +4,7 7 +3,3 Ny bebyggelse och kvartersmark ska utföras och grundläggas så att ingen +3,6 1 risk för ras, skred eller erosion uppstår. Villkor för lov +6,0 Mark- och grundvattenföroreningar samt föroreningar i bevarade byggnads- delar ska vara avhjälpta och/eller skyddsåtgärder ha vidtagits, så att mark +4,8 och byggnader blir lämpliga för avsett ändamål innan startbesked för ny- byggnad, ombyggnad eller tillbyggnad ges. Etappvis utbyggnad och därmed sanering tillåts. Risk för ras, skred och erosion ska vara avhjälpta och/eller skyddsåtgärder ha vidtagits, så att mark och byggnader blir lämpliga för avsett ändamål innan startbesked för nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad ges. Marklov krävs för alla tillfälliga och permanenta åtgärder som innebär förändrad belastning och marknivåer. GRUNDKARTA f7 Utkragande byggnadsdel ska ha en fri höjd av minst 4,0 meter. +7,4 Kommungräns Stadsdelsgräns Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Fastighetsområdesgräns) 2, 1:2 Fastighetsbeteckning ga:1 alt (ga:1) Gemensamhetsanläggning Sv Servitutsområde Lr Ledningsrättsområde Fornlämningsområde Byggnad Väg/gångbanekant Staket Mur Stödmur Träd 5 Nivåkurvor 0.0 Markhöjd Transformatorbyggnad Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Grön hybridzon min 1,0 m och RH2000 i höjd. Upprättad av Stadsmätningsavdelningen Aktualitetsdatum 2025-10-29 Sara Wilk Principsektion A: Bostadskvarter mot Smält- Principsektion B: Bostadskvarter mot övriga vägen, Råjärnsvägen, Masugnsvägen och lokalgator. kartingenjör 11 Karlsbodatorget. 44801-8102 rnD ,11-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG --- [Förstudie för del av Ulvsunda industriområde, del 1.pdf] 180131 Förstudie för del av Ulvsunda industriområde Del I Områdets förutsättningar Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Innehåll Dnr: 2016-04429 Del I Områdets förutsättningar Daterad: 2018-01-31 Reviderad: Inledning 3 Denna rapport är framtagen av Landskapslaget AB Kulturmiljö 5 i samverkan med och på uppdrag av Exploateringskontoret och Områdets miljöförutsättningar 8 Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad Områdets målpunkter 10 Beställare: Exploateringskontoret, Stockholms Stad Naturvärden och ekologiska samband 11 Box 8189 104 20 Stockholm Buller och höjdresriktioner 16 www.stockholm.se Projektgrupp: Tua Sandberg, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad Källor 18 Agneta Schill, Exploateringskontoret, Stockholms Stad Karl-Johan Dufmats, Exploateringskontoret, Stockholms Stad Konsulter: Sweco: Trafikkartor och gatustruktur Stockholms stad: Kartunderlag, strukturskiss Stockholm Vatten, dagvattenhantering Kulturmiljö värdeanalys, Wenanders byrå LANDSKAPSLAGET AB Landscape architecture & Urban planning 2 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Inledning Denna förstudie är ett internt arbetsmaterial, avsett som programområdesgräns planeringsunderlag för Stockholm stads strategiska arbete med det Solvalla utpekade området. Dokumentet syftar till att ta fram ett tillräckligt SUNDBYBERG brett analysunderlag för att skapa målformuleringar och visa på förstudieområde strategier för områdets utveckling. Ett särskilt fokus har varit att Området aktuellt för uppnå tillräckligt stora, kvalitativa grönytor och offentliga rum samt denna förstudie säkerställa viktiga kopplingar. Avgränsning och syfte utvecklingsområde Området för den planerade Förstudieområdets avgränsning har fastställts med utgångspunkt exploateringen i det primära utvecklingsområdet och dess influensområde. Utvecklingsområdet, som utgör det aktuella stadsutvecklingsområdet, är markerat med röd linje i kartan, medan förstudieområdet är SOLNA avgränsat med blå linje. De olika områdena har studerats utifrån påverkan på pågående och planerade projekt i utvecklingsområdet. Förstudieområdet Förstudien består av en analysdel (Del I och II) och en förslagsdel (Del III). Förstudien är en behovsanalys där man utifrån befintlig situation samt påbörjade och planerade projekt inventerat och sammanställt de faktorer och förutsättningar som är aktuella i området, med utgångspunkt i de nyckelfrågor som utpekats i programarbetet. Beställare för förstudien är Exploateringskontoret. Ett flertal konsulter analysområde har tillsammans med Landskapslaget AB tagit fram underlag för STOCKHOLMS STAD 500 meter analysradie Exploaterings- och Stadsbyggnadskontoret som utarbetat textunderlag runt förstudieområdet samt en gemensam strukturskiss för förstudieområdet. inom Stockholms stad Styrdokument programområdes- Promenadstaden gräns Riksby Översiktsplan för Stockholm, Stockholms stad 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-15 Stockholms översiktsplan Reviderad, utställning 2017 Grönare Stockholm Stockholms stad 2017 Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-13 Cykelplan Stockholms stad 2017 Antagen av kommunfullmäktige feb 2013. Framkomlighetsstrategin Stockholms stad 2012 Stockholms stads miljöhandlingsplan Stockholms stads dagvattenstrategi Förstudie Ulvsunda Industriområde 3 Del I Förutsättningar 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG möjligheter mellan tunnelbana och buss, fler av Gamla Bromstensvägen har potential att uppgångar och entréer till tunnelbanan samt omvandlas med ny bebyggelse och service. Norr Riksintressen förbättrad framkomlighet för busstrafiken i det om Bällstavägen i anslutning till Bällsta gård Kommunikationer omgivande gatunätet. planeras för en ny idrottsplats som kan utvecklas • Väg 275 till en betydelsefull mötesplats i västerort. • Mälarbanan Bromma kyrka och Eneby • Farled inklusive Bebyggelsen utgörs huvudsakligen av villor från Ulvsunda industriområde och Mariehäll buffertzon olika tidsepoker. Spångavägen kan omvandlas Ulvsunda industriområde har byggts ut i olika • Bromma flygplats till urbant stråk kantad med ny blandad bebyg- omgångar under 1900-talet och har en skiftande – flyghinder, gelse. Även Bällstavägen har på lång sikt industribebyggelse med inslag av handel. influensområde förutsättning att omvandlas till ett urbant stråk. Industriområdet bör även i framtiden ge plats • Bromma flygplats för små och medelstora tillverkande företag – flygbuller, Bällsta som inte är störande. Här finns möjligheter för ekvivalentnivå Bebyggelsen i Bällsta utgörs huvudsakligen av företag med hög innovationsgrad vilket kan Naturvård villor från 1940-talet. Inom stadsdelen ligger bidra till ökad service till verksamheter och • Bromma de också Solvalla med sin etablerade travsports- omgivande stadsbygd. Mariehäll har genomgått Geer­morän­ system arena samt Solvallaskogen. Solvalla har mycket en omvandling från industri till bostadsbebyg- Geografiska med stora möjligheter till stadsutveckling. Planering gelse, bland annat med området Annedal som hänsyn till natur- pågår för delar av arenaområdet till blandad var bomässa 2012. och kulturvärden stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter • Judarskogens och service. I samband med detta behöver I Ulvsunda industriområde finns fortsatt Natura mark reserveras för nya förskolor och en skola. mycket stora möjligheter till stadsutveckling. 2000­område Solvallas läge kan bidra till att koppla samman En omvandling till tät blandstad pågår närmast • Kyrksjölötens stadsdelarna Annedal och Ulvsunda, Spånga Bällstaviken. Förutom tillkommande bebyggelse Natura och Bromsten samt stärka kopplingen till med nya lokala parker och torg samt ny stads- 2000­område grannk ommunen Sundbyberg. Bällstavägen gata finns goda förutsättningar för en samman- Kulturmiljövård har på lång sikt förutsättning att omvandlas till hängandeny strandpromenad längs med • Ålstensgatan urbant stråk. Spårvägshållplatsen kan hjälpa Bällstaå n. Här finns även möjlighet till att Olovslund till att stärka områdets centrala plats och skapa utveckla pendel båtstrafik och eventuellt mindre • Norra och Södra förutsättningar för nya publika verksamheter och transporter på båt vid befintliga kajer. Med Ängby service. Här bör det även tas höjd för att kunna nya bostäder behöver mark reserveras för nya möjliggöra för en pendeltågsstation i framtiden. förskolor och skolor i Ulvsunda och Mariehäll Solvallaskogen är en resurs för rekreation i kom- där behovet är stort. Kopplingen från Annedal bination med nya lokala parker och torg. Delar över Bällstaån till Sundbyberg är angelägen att Fram till 1900-talets början var nuvarande Ulvsunda industriområde År 2008 träffade Stockholm stad ett avtal med Luftfartsverket om TeckUenlfvörskulanrindga, s ei nsiddaun s11t5riområde och Mariehäll en del av den stora jordbruksenheten Ulvsunda, med utgångspunkt i att förlänga upplåtelsen för Bromma flygplats t.o.m. år 2038. Avtalet Ulvsunda industriområde har byggts ut i olika omgångar under 127 Norrby Gård, som fanns inom nuvarande kv. Gjutmästaren 6. År 1904 föranledde bland annat att Luftfartsverket och staden verkade för att 1900-talet och har en skiftande industribebyggelse med inslag av köpte Stockholms stad stora delar av Ulvsundas ägor för att etablera flygplatsens bullerstörningar ska minska i områden runt flygplatsen handel. Industriområdet bör även i framtiden ge plats för små och industrier längs Bällstavikens västra sida. De goda vattenförbin- vilket bedömdes innebära nya möjligheter för markanvändningen, medelstora tillverkande företag som inte är störande. Här finns möj- delserna samt järnvägssträckningen mellan Sundbyberg och hamnan- bland annat att ett mycket större område än tidigare blir möjligt för ligheter för företag med hög innovationsgrad vilket kan bidra till ökad läggningen vid Ulvsundasjön var centrala för områdets utveckling. bostadsbebyggelse. service till verksamheter och omgivande stadsbygd. Mariehäll har genomgått en omvandling från industri till bostadsbebyggelse, bland I slutet av 1930-talet tog byggnationen inom den första etappen av Ul- Utgående från detta påbörjades år 2008 ett programarbete som annat med området Annedal som var bomässa 2012. vsunda industriområde fart. På 1940-talet, efter att Bromma flygplats syftade till att omvandla den östra, nyare delen av Ulvsunda indus- färdigställts, beslöt staden att utvidga industriområdet. I denna etapp triområde till blandad stadsbebyggelse. Programarbetet avbröts 2012 I Ulvsunda industriområde finns fortsatt mycket stora möjligheter till bebyggdes kvarteren norr om Bällstahamnens hamnplan. Efter att pga. de nya bullerkurvorna, vilka begränsade områdets utveckling. Då stadsutveckling. En omvandling till tät blandstad pågår närmast huvudbyggnaden på Norrby gård brunnit ned, revs dess kvarvarande bullerkurvorna fastslagits i riksintressepreciseringen år 2015 återup- Bällstaviken. Förutom tillkommande bebyggelse med nya lokala gårdsbebyggelse och industriområdet kunde växa österut på den ptog staden studierna av området i denna förstudie, som syftar till en parker och torg samt ny stadsgata finns goda förutsättningar för en före detta jordbruks- och trådgårdsmarken fram till Bällstaviken. År kommande detaljplanering av området. sammanhängande ny strandpromenad längs med Bällstaån. Här 1967 gjordes en ny stadsplan, som möjliggjorde Pripps stora brygge- finns även möjlighet till att utveckla pendelbåtstrafik och eventuellt rianläggning på Norrby Gårds tidigare plats. Under senare delen av I den aktuella förstudien har områdets tekniska och stadsbildsmäs- mindre transporter på båt vid befintliga kajer. 1900-talet talet har området fått en alltmer blandad karaktär. siga förutsättningar undersökts med målet är att utarbeta en ny struktur för en blandstad enligt översiktsplanens intentioner och Med nya bostäder behöver mark reserveras för nya förskolor och Tillsammans med Sundbyberg stad samarbetade Stockholm under med hänsyn till områdets olika utvecklingsetapper i förhållande till skolor i Ulvsunda och Mariehäll där behovet är stort. Kopplingen åren 2003- 2005 i EU-projektet Metropolitan Areas Plus. Resultatet Bromma Flygplats. Större programområden pågår i Bromma-Riksby från Annedal över Bällstaån till Sundbyberg är angelägen att förbät- av samarbetet var bland annat rapporten ”Gemensamma planerings- och Solvalla, som anknyter till området och bedöms medföra 6000- tra. Nya mötesplatser med till exempel närservice, kultur och idrott förutsättningar för stadsbygden kring Ulvsundaleden”, i vilken det 7000 nya lägenheter. Den planerade tvärbanelinjen mot Kista korsar behöver skapas. De delar av industriområdet som påverkas av flyg- konstateras att området Sundbyberg - Ulvsunda har bra förutsättnin- området och förväntas öka exploateringsintresset ytterligare. platsens bullerbegränsningar kan vidareutvecklas och fortsätta bidra gar att utvecklas och integreras med en blandning av funktioner. med arbetsplatser och verksamheter. Området mellan Tvärbanan och Bällstaviken har under en tid avvak- År 2005 tog Stockholms stadsbyggnadskontor fram en Ulvsundavision tat att strukturen i närområden ska börja planeras. Nu pågår flera Behovet att etablera kajplatser söder om Johannesfred kopplat till med tillhörande karta för att utreda områdets utvecklingspotential projekt runtomkring och det blir tydligt att vissa strategiska kopplin- gods- och varutransporter behöver bevakas och utredas. Stråk för både med och utan Bromma flygplats. Visionen redovisades för Stads- gar som möjliggör en fortsatt utveckling av området behöver faststäl- gående och cyklister i strategiska lägen kan underlätta rörelsen mel- byggnadsnämnden. Med utgångspunkt från Ulvsundavisionen ge- las. Även planeringen för Tvärbanans Kistagren, som beräknas bli lan den nya stadsdelen och de delar av industriområdet som bevaras. nomfördes sedan samarbetsprojektet Vision Bällstaviken; ett samar- antagen 2018, påverkar ett flertal kopplingar inom området. I området mellan Ulvsunda industriområde och Mariehäll kan Karls- betsprojekt mellan Stockholm, Sundbyberg och Solna stad. Projektet bodavägen fortsätta utvecklas med ny blandad bebyggelse. syftade till att koordinera framtida planer och projekt i området, samt att integrera Ulvsunda i ett större sammanhang. 4 -sgnilkcevtu alakoL retehgiljöm ÖP utställningsförslag 2017 Ulvsunda industriområde och Mariehäll 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG På grund av att de mest låglänta delarna av utredningsområdet tidigare legat under vatten återfinns de registrerade fornlämningarna på höjderna i området. Merparten av fornlämningarna består av gravar, men det finns också boplats- områden. Fornlämningen vid Bällstabron (på Sundbybergssidan) är en flatmarksgrav. Fornlämningen i den låglänta terrängen, strax intill Pripps före detta bryggerianläggning i kvarteret Gjutmästaren (nr 1 på nästa sida), som är övertäckt med jordmassor och enligt fornlämningsregistret benämnJso srodmbr eunk slandskapet väster om Bällstaviken fornlämningsliknande bildning. Fornlämningarna utmed NorrbyvägeUnn doecrh l ång tid, ända fram tills Stockholms stad köpte stora delar av Ulvsundas Huvudstaleden består i huvudsak av gravfält (nr 2-6), men här finns äogcokr s1å9 0e4n o ch därefter successivt anlade industrier utmed Bällstavikens västra sida, fungerade utredningsområdet som en del av den stora jordbruksenheten husgrund från historisk tid (nr 7). Grunden, som ligger i parkområdet strax norr Ulvsunda. Under 1600-talets andra hälft fanns byarna Ranhammar och Linta om Huvudstaleden, är troligtvis en del av Norrby gårds före detta samt gården Kratsboda i utkanten av utredningsområdet. Vid Bällstabrons gårdsbildning. västra fäste låg en krog och mitt i utredningsområdet låg Norrby gård. Sydväst 1914 började staden sälja och hyra ut tomter i det nya industriområdet, men på om dess gårdsbebyggelse fanns åkermark och genom den gick vägen fram till grund av första världskrigets utbrott stannade etableringarna av. Den efter- Flera av fornlämningarna är utgrävda och borttagna. I vissa fall beshtuåvru drbeyggigsntardee-n, belägen på platån ovanför Bällstaviken. På 1700-talet tillkom följande ekonomiska depressionen ledde till att det varken såldes eller uppläts ringarna av lämningar som förts samman vid tidigare exploateringsdteilnlf ävällge nm.e Ellatnt Ulvsunda slott och Bällstabro, som allt sedan dess löpt genom några tomter i området mellan 1919 och 1930. Ytterligare en faktor som Kulturmiljö utredningsområdet. Sträckningen motsvarar ungefärligen dagens Ulvsundaväg brukar nämnas till varför etableringen av industrier gick långsamt var att det sådant exempel är den stora, cirkulära blå ytan intill flygplatsområdet. Här och Karlsbodaväg. saknades såväl bostäder för arbetare inom området, som kommunikations- ligger material som grävdes fram i samband med flygplatsens anläggande. möjligheter att arbetspendla till platsen. Fornlämningar Jordbrukslandskapet 1600-talet Ulvsunda industriområde 1917-1920 Illustration som visar de registrerade fornlämningar som finns i och strax utanför uUttrsenidttn uinr gkasrotma örvåedr ebte.b yggelsen vid Bällstaviken under slutet av 1600-talet. (Hela kartan åter- Utsnitt ur sundbybergsdelen av ”Plankarta över Stockholm med omnejd i 12 blad”, upprättad 1917–1920. På Registrerade fornlämningar (R) återfinns på höjderna i Ulvsunda Utsnitt ur karta över bebyggelsen vid Bällstaviken under slutet av Utsnitt ur Sundbybergsdelen av “plankarta över Stockholm finns tidigare i denna handling.) Ulvsunda slott markeras som en kvadrat i bildens allra nedersta bilden syns utsträckningen av den ursprungliga delen av Ulvsunda industriområde, som alltså inte omfattade Information om respektive fornlämning inom utredningsområdet återfinns i illustrationen på nästa sida. industriområde. De låglänta delarna av området låg tidigare under 1 ka 6 n 0 t. 0 -talet. Fram till det att Stockholms stad köpte stora delar av mutreeddn inogmsomnreåjddet ifö 1r d2e nbnlaa kdul”tu, rmuipljöparnaälytst. aHdär 1se9s 1oc7k-s1å 9at2t m0.a rPkeån nbäirlmdaestn B äsllystnabsr on är uppdelad i Källav:a httttepn:/. /Mwwerwp.famrtise.rna aa.vs ef/ocroncloäomn/nfoinrngsaorkn/sae abrecsht.åhrtm alv. gravar, men UKällvlas: uhtntpd:a//sd igäigt aolars 1ta9d0sm4,u fsueentg.setorcakdheo lmut.svee/fcoktoliwnegbs/gormid.rfwådx.e t som en del av uintdussttrritäomc ktenr, ivnargave enn daasvt ndåegrna auv rdsemp räur tnaggnlai gi bar udk,e olcehn a tta Nvo rUrbylv gsjuutenri dära a nlagt i utkanten av Norrby gårds ägor. Källa: Stockholms universitetsbiblioteks specialsamlingar. det finns också boplatsområden. Fornlämningen i den låglänta den stora jordbruksenheten Ulvsunda. Mitt i området låg Norrby industriområde, som alltså inte omfattade utvecklingsområdet. terrängen, intill Pripps f.d. bryggeri, är övertäckt med jordmassor. gård och sydväst om dess gårdsbebyggelse fanns åkermark och Här ses också att marken närmast Bällstabron är uppdelad i genom den gick vä gen ända fraKmult utrimlli ljhöaunvaulyds bföyr g(dgenlaar dave)n U. lvsunda industriområde industritomter, varav endast några av dem är tagna i bruk, och Kulturmiljöanalys för (delar av) Ulvsunda industriområde Gjutmästaren, Masugnen, Tackjärnet och Valsverket m.fl., Stockholm Fornlämningarna i den södra delen av planområdet, utmed Blå linje betecknar Bällstaviken ungefärliga utbredning idag. att Norrby gjuteri äGrju tamnäsltaargetn , iM uastukgnaenn, tTeacnk jäarvne tN ocohr Vrablsyve rgkeåtr md.fsl., äStgocokrh.o lm 2017-05-22 2017-05-22 Norrbyvägen och Huvudstaleden, består i huvudsak av gravfält men Huvudområdet kring Bällstahamnen fylldes ut vid mitten av Sida 13 av 63 Sida 24 av 63 här finns också en husgrund från historisk tid, troligen en del av 1900-talet. Norrby gårds gårdsbildning. Fornminnena direkt söder om Pripps Kulturmiljöanalys för (delar av) Ulvsunda industriområde f.d. bryggeri består av en stensättning och en hög respektive boplats, Gjutmästaren, Masugnen, Tackjärnet och Valsverket m.fl., Stockholm varav de senare är undersök ta och borttagn a stensättning o ch en 2017-05-22 hög respektive boplats, varav de senare är undersökta och borttagna. Sida 10 av 63 Förstudie Ulvsunda Industriområde 5 Del I Förutsättningar 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Ulvsunda industriområde 1939 Ulvsunda industriområde 1967 Ulvsunda industriområde 1974 1939 års stadsplan för Ulvsunda industriområde och området 11996677 å rås ärnsd räinng davr sitnadgsp alavne ns tsoamd, slikpsloamn 1e9n50 oåmrs pflaant,t i ahruv uid hsauk vomufdatstaar kN orrby gårds före 1974 års ändring av stadsplanen i den norra delen av 19n3o9r årr sd stäadrsopmlan. föPr lUalvnsuennda ainndutsotrgiosm r1åd9e4 o0ch. oNmorårdretb nyor rg dåärrodm .ä Prla nfeonr atnftaogrsa 1n94d0e. Norrby Ndeottar räbgoyr. Pglaånredn san ftoögrs e1 9d6e7.t Ntau väarg Noorr.r bPy lgaårndse hnu vaudnbtyogggnsad 1 n9er6br7un. nNeno orcrh bdäyr med ansågs utredningsområdet. Planen antogs 1974. Syftet var att anpassa gåprdr iävr afotrtäfagradn doe cphriv aotmägdf aoctht aomsf aitntats ein tae vav p pllaannene. nUt.m Uedt dmene ädnn du enantu rälignan stura ndlinjen vid g fö å ru r ts d ä s tt n h ing u a v rn u a d va b ra y a g n g n n orl a un d d a v . a N r u p n la e n r er b a r de u s n fö n r i e nd n u s o tr c ie h r ä d ve ä n r i m den e s d öd a ra n d s el å en g a s v området. Den planen efter den verksamhet som redan fanns på platsen, det Norrby gårds ägor finns bryggor vid Norrby gjuteri, Norrby gårds huvudbyggnad och vid Parkudden. tänkta industrin var Pripps bryggerianläggning. Källa: Stockholm stads digitala bygg- och plantjänst. 1974 års ändring av stadsplanen den norra delen av utredningsområdet. Planen antogs 1974. Syftet K n äll a a: t S u to r c l k i h g ol a m s st t a r d a s d n ig d it l a i la n b j y e g n g- v oc i h d p l N an o tjä r n r s b t. y gårds ägor finns brygg or vid förutsättningarna vara annorlunda. Nu planerades för vmielld psläangean vianr adtut asntpraissear p loacnehn ebftåert udepn pvelräksgagmnheitn sogm s raedmant f aantnst pcåy pklaetsle-n ,o dceht v ill säga Norrby gjuteri, Norrby gårds huvudbyggnad och vid Parkudden. industrier även i södra delen av området. Den planerade pinrdousmtrieern oachd bmåtuöpjplliäggghneintge sramnta a tut stämkerestdäl lva aattt tcnykeetl- osckh uprlolmee nkavdmaörjsligthåe.terna utmed vattnet skulle kvarstå. Källa: Stockholm stads digitala bygg- och plantjänst. industrin var Pripps bryggerianläggning. Kulturmiljöanalys för (delar av) Ulvsunda industriområde Gjutmästaren, Masugnen, Tackjärnet och Valsverket m.fl., Stockholm Kulturmiljöanalys för (delar av) Ulvsunda industriområde Kulturmiljöanalys för (delar av) Ulvsunda industriområde 2017-05-22 Gjutmästaren, Masugnen, Tackjärnet och Valsverket m.fl., Stockholm Gjutmästaren, Masugnen, Tackjärnet och Valsverket m.fl., Stockholm Sida 31 av 63 2017-05-22 2017-05-22 Sida 35 av 63 Sida 37 av 63 Förstudie Ulvsunda Industriområde 6 Del I Förutsättningar 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG LEGEND DEL 2 förutsättningar FÖRKLARING Byggnads- och landskapselement med kulturhistoriskt värde utvecklingsområde tidigare järnvägsdragning LEGEND DEL 2 förutsättningar tidigare hamnplan byggnader med kulturhistoriska och/ FÖRKLARING eller identitetsskapande värden Byggnads- och landskapselement tidigare bryggor/angöringsplatser med kulturhistoriskt värde utvecklingsområde fornlämningar tidigare järnvägsdragning tidigare vägsträckning tidigare hamnplan Norrby gårds gårdsbildning byggnader med kulturhistoriska och/ eller identitetsskapande värden FÖRKLARING tidigare bryggor/angöringsplatser utvecklingsområde förslag GVror fornlämningar potentiella källor tidigare vägsträckning privat fastighetsägare Norrby gårds gårdsbildning privat tomträttshavare FÖRKLARING Stockholms stad utvecklingsområde St. Eriks Markutveckling AB förslag GVror Tomträtt förvaltad av kommunalt bolag potentiella källor berg i dagen privat fastighetsägare morän privat tomträttshavare lera Stockholms stad FÖRKLARING St. Eriks Markutveckling AB utvecklingsområde Tomträtt förvaltad av kommunalt bolag byggnadsminne berg i dagen särskilt kulturhistoriskt värde morän LEGEND DEL 2 förutsättningar Utveckling bebyggelseområden Klassificering Stadsmuseet Slutsatser kulturmiljö visst kulturhistoriskt värde lera FÖRKLARING FÖRKLARING FÖRKLARING utvecklingsområde Byggnads- och landskapselement utvecklingsområde med kulturhistoriskt värde byggnadsminne norra bebyggelseområdet utvecklingsområde särskilt kulturhistoriskt värde mellersta bebyggelseområdet tidigare järnvägsdragning visst kulturhistoriskt värde södra bebyggelseområdet tidigare hamnplan FÖRKLARING byggnader med kulturhistoriska och/ utvecklingsområde eller identitetsskapande värden norra bebyggelseområdet tidigare bryggor/angöringsplatser mellersta bebyggelseområdet fornlämningar södra bebyggelseområdet tidigare vägsträckning Norrby gårds gårdsbildning FÖRKLARING utvecklingsområde förslag GVror potentiella källor privat fastighetsägare privat tomträttshavare Stockholms stad St. Eriks Markutveckling AB Tomträtt förvaltad av kommunalt bolag berg i dagen morän lera FÖRKLARING utvecklingsområde • Gestaltningsmässigt och åldersmässigt kan bebyggelsen • Bebyggelsen inom utredningsområdet är kulturhistoriskt • De markerade järnvägsdragningarna härrör både från tiden före byggnadsminne delas upp i tre grupperingar, som besitter delvis olika karak- klassad av Stockholms stadsmuseum. Fastigheterna har och efter anläggandet av Bromma flygplats. Järnvägen har haft stor tärsdrag. tillmätts olika nivåer av kulturhistoriskt värde. Pripps före betydelse för industriområdet, och kan därför bidrasä rtsiklillt keunltu lrhåisntogrsisikkt vtäirgd e • Det södra är bebyggt med stora industri- och lagerbyggnader, detta bryggerianläggning (Gjutmästaren 6) har försetts med kontinuitet och förståelse för det industriområde s v o is m st k s u u ltu c r c h e is s to s ri i s v kt t v v är ä de xte i huvudsak tillkomna under 1960-1970-talen. den högsta klassificeringen. Övriga bebyggda fastigheter har fram under 1900-talet. Framdragningen av järnvägen har format • Byggnaderna i det mellersta området är i huvudsak tillkom- antingen bedömts som särskilt kulturhistoriskt värdefulla kvartersstrukturen och formen på vissa byggnadskroppar. FÖRKLARING met under 1940- och 1950-talen. Bebyggelsen är mer småska- respektive att de besitter ett visst kulturhistoriskt värde. • De illustrerade platserna och strukturerna gör utvecklingsområdets lig i sin karaktär, än i det södra området. • Den kulturhistoriska klassningen av en fastighet betyder historia från tiden före anläggandet av dagens induutsvetcrkilbinegsboymgrågdeelse mer • Det norra bebyggelseområdet uppfördes under 1980-, 1990- inte nödvändigtvis att alla byggnader och markytor inom läsbar, och kan förstärka platsens kontinuitet. norra bebyggelseområdet och 2000-talen. Bebyggelsen skiljer sig på flera sätt från fastigheten besitter ett enhetligt kulturhistoriskt värde. På • I det fall endast ett fåtal byggnader kan bevaras rekommendas ned- mellersta bebyggelseområdet bebyggelsen i de övriga områdena, då de här är uppförda i större fastigheter, med flera olika byggnader, kan enskilda stående att prioriteras: 1, 2, 3, 4. Delar av Pripps bryggerianläggning, Gjut- huvudsak som kontor och bostäder. byggnader besitta såväl högre som lägre värde än fastigheten mästaren 6, 5. Före detta kontors- och industribyggnaden, Gju sö tm dra ä s b t e a b r y e g n g e 5 ls , e 6 o . m D rå e d et som helhet. Exempel på detta finns till exempel inom Gjut- kombinerade industri- och kontorsbyggnaderna, Valsverket 5, 6, 7, 8, 9, 7. Före detta mästaren 6 (före detta Pripps). kontorsbyggnaden inom Ekesiöös anläggning, Masugnen 1, 8. En före detta produk- tionsbyggnad inom Ekesiöös anläggning, Masugnen 1, 9. Kontors och verkstadsbyg- gnad, Tackjärnet 1, 10. Kontors och verkstadsbyggnad, Tackjärnet 4 7 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG LEGEND DEL 2 förutsättningar FÖRKLARING Byggnads- och landskapselement med kulturhistoriskt värde utvecklingsområde tidigare järnvägsdragning tidigare hamnplan LEGEND DEL 2 förutsättningar LLEEGGEENNDD DDEELL 22 fföörruuttssäättttnniinnggaarr byggnader med kulturhistoriska och/ eller identitetsskapande värden tidigare bryggor/angöringsplatser FÖRKLARING FFÖÖRRKKLLAARRIINNGG Byggnads- och landskapselement BByyggggnnaaddss-- oocchh llaannddsskkaappsseelleemmeenntt mforendlä kmunltiungrhairs toriskt värde mmeedd kkuullttuurrhhiissttoorriisskktt vväärrddee utidtvigeacrkeli nvgäsgosmträråcdkneing uuttvveecckklliinnggssoommrrååddee tNidoigrrabrye gjäårrndvsä ggsådrdrasgbnildinnging ttiiddiiggaarree jjäärrnnvvääggssddrraaggnniinngg tidigare hamnplan ttiiddiiggaarree hhaammnnppllaann FÖRKLARING byggnader med kulturhistoriska och/ bbyyggggnnaaddeerr mmeedd kkuullttuurrhhiissttoorriisskkaa oocchh// eultlveer cidkelinngtitseotmssrkåadpeande värden eelllleerr iiddeennttiitteettsssskkaappaannddee vväärrddeenn tföidrisglaarge GbVryrgogror/angöringsplatser ttiiddiiggaarree bbrryyggggoorr//aannggöörriinnggssppllaattsseerr Områdets miljöförutsäpotentttiella nkälloringar fornlämningar ffoorrnnlläämmnniinnggaarr privat fastighetsägare tidigare vägsträckning ttiiddiiggaarree vvääggssttrrääcckknniinngg privat tomträttshavare Geoteknik och stabilitet Norrby gårds gårdsbildning Markföroreningar NNoorrrrbbyy ggåårrddss ggåårrddssbbiillddnniinngg Stockholms stad FÖRKLARING FFÖÖRRKKLLAARRIINNGG St. Eriks Markutveckling AB T u o tv m ec tr k ä l t i t n g fö s r o va m lt r a å d d e av kommunalt bolag uuttvveecckklliinnggssoommrrååddee fböersrgla ig d GagVeronr fföörrssllaagg GGVVrroorr pmootreänntiella källor ppootteennttiieellllaa kkäälllloorr lperriavat fastighetsägare pprriivvaatt ffaassttiigghheettssääggaarree privat tomträttshavare pprriivvaatt ttoommttrräättttsshhaavvaarree FÖRKLARING Stockholms stad SSttoocckkhhoollmmss ssttaadd utvecklingsområde b S y t. g E g r n ik a s d s M m a i r n k n u e tveckling AB SStt.. EErriikkss MMaarrkkuuttvveecckklliinngg AABB Tomträtt förvaltad av kommunalt bolag TToommttrräätttt fföörrvvaallttaadd aavv kkoommmmuunnaalltt bboollaagg särskilt kulturhistoriskt värde berg i dagen bbeerrgg ii ddaaggeenn visst kulturhistoriskt värde morän mmoorräänn l F e Ö ra RKLARING lleerraa FuÖtvRecKkLliAnRgsINoGmråde FFÖÖRRKKLLAARRIINNGG norra bebyggelseområdet utvecklingsområde uuttvveecckklliinnggssoommrrååddee mellersta bebyggelseområdet byggnadsminne bbyyggggnnaaddssmmiinnnnee södra bebyggelseområdet särskilt kulturhistoriskt värde ssäärrsskkiilltt kkuullttuurrhhiissttoorriisskktt vväärrddee visst kulturhistoriskt värde vviisssstt kkuullttuurrhhiissttoorriisskktt vväärrddee FÖRKLARING FFÖÖRRKKLLAARRIINNGG utvecklingsområde uuttvveecckklliinnggssoommrrååddee norra bebyggelseområdet nnoorrrraa bbeebbyyggggeellsseeoommrrååddeett mellersta bebyggelseområdet mmeelllleerrssttaa bbeebbyyggggeellsseeoommrrååddeett södra bebyggelseområdet ssööddrraa bbeebbyyggggeellsseeoommrrååddeett • Området bedöms vara geotekniskt känsligt både avseende • Ulvsunda industriområde är ett av Stockholms mer intensiva verkstads- och tillverkningsindustri- sättningar och stabilitet. Inom utvecklingsområdet förekommer områden och har under lång tid varit hårt belastat av förorenande ämnen. Både marken, grundvattnet berg i dagen som en sträng i nordväst-sydostlig riktning. Stora och bottensedimentet i Bällstaviken bedöms förorenade. Typiska verksamheter här omfattar eller har delar av den södra delen av utvecklingsområdet bedöms ha stabila omfattat ytbehandling av metaller, färgtillverkning, träimpregnering och gjuteri. markförhållanden. I övrigt består stora delar av marken av lera och över den, utfyllnad av blandade massor av okänd kvalitet med en • Enligt utförda utredningar kan höga halter av metaller förväntas i jorden och fyllnadsmassorna på pålad, gjuten kajkonstruktion. Lerdjupen uppgår som mest till ca 20 flera ställen. Ett större antal potentiella punktkällor för halogenerade lösningsmedel har identifierats m invid Bällstaviken. och det finns risk för spridning till planområdets centrala delar. Oljeföroreningar, tjära, lösningsmedel samt höga halter av bly och arsenik har påträffats. • Stora delar av området längs Bällstaviken bedöms som ej tillfredsställande stabilt och stabiliteten inom planområdet är • Högst föroreningshalter i utvecklingsområdet har påträffats på kv. Masugnen 1 kring de före detta till stor del beroende av befintlig kajkonstruktions status. Kajen impregneringsanläggningarna. I grundvattenprov har rester av klorerade lösningsmedel påträffats. De är i mycket dålig kondition och bedöms behöva ersättas med en föroreningshalter som förekommer inom området kan utgöra en risk för människor, markmiljön inom ny kajkonstruktion. Grundläggningen bedöms i stora delar av området samt för spridning av föroreningar till recipienten Bällstaviken. Generellt bedöms åtgärdsbe- planområdet vara en stor utmaning. hovet i området vara stort för att reducera hälsorisker och påverkan på miljön. 8 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG LEGEND DEL 2 förutsättningar LEGEND DEL 2 förutsättningar FÖRKLARING Byggnads- och landskapselement med kulturhistoriskt värde FÖRKLARING utvecklingsområde Byggnads- och landskapselement mtideigda kreu ljtäurnrhviäsgtosdrirsakgtn vinägrde utidtvigeacrkeli nhgasmonmprlåadne tbidyiggganrea djäerrn mväegds dkrualtgunrhinisgtoriska och/ eller identitetsskapande värden tidigare hamnplan tidigare bryggor/angöringsplatser byggnader med kulturhistoriska och/ eller identitetsskapande värden fornlämningar tidigare bryggor/angöringsplatser tidigare vägsträckning Nfoornrrläbmy ngiånrgdasr gårdsbildning tidigare vägsträckning FÖRKLARING Medelmarkshöjd och översvämningsrisk Markägoförhållanden Norrby gårds gårdsbildning utvecklingsområde FÖRKLARING FföÖrsRlaKgL AGRVIrNoGr utvecklingsområde putovteecnktileinllgas koämllorårde översvämningsnivå Mälaren +2.7 m fpörrivsalatg fa GstVigrohretsägare maxdjup skyfall 100-årsregn: pporivteant ttioemllat rkäättllsohravare 0.1-0.3 m pSrtiovcakt hfaoslmtigsh settasdägare 0.3-0.5 m privat tomträttshavare St. Eriks Markutveckling AB 0.5-0.7 m TSotomctkrähtot lfmörsv aslttaadd av kommunalt bolag 0.7-1 m berg i dagen St. Eriks Markutveckling AB >1 m morän Tomträtt förvaltad av kommunalt bolag lbeerarg i dagen morän FÖRKLARING lera utvecklingsområde bFÖygRgKnLaAdRsmINiGnne usätvresckikltl inkuglstuormhirsåtdoreiskt värde bviysgsgt nkuadltusrmhiisntnoeriskt värde särskilt kulturhistoriskt värde FÖRKLARING visst kulturhistoriskt värde utvecklingsområde nFÖorRraK bLeAbRyINggGelseområdet umtveellecrkslitnag bseobmyrgågdeelseområdet nsöodrrraa bbeebbyyggggeelslseeoommrrååddeett mellersta bebyggelseområdet södra bebyggelseområdet • Stora delar av utvecklingsområdet ligger låglänt och ingår i • Flera av fastigheterna i utvecklingsområdet ägs av Stockholms Stad ett stort avrinningsområde omfattande en stor del av Bromma genom Exploateringsnämnden eller Stockholms Stadshus AB. I norra Flygplats samt Bromma-Riksby-området. Planeringen måste därför delen av området finns flera privatägda fastigheter, exempelvis säkerställa hanteringen av stora mängder dagvatten. kvarteren Betongblandaren, Archimedes, Vallonsmidet, Masugnen 5 och 7 samt Gjutmästaren 4, 5 och 8. I södra delen äger Stockholms • Bällstaviken innebär en generell risk för översvämning vid stigande Stadshus AB, genom Fastighets AB G-mästaren, Gjutmästaren 6, den havsnivåer, vilket måste hanteras i kommande planering. Lägsta största enskilda fastigheten inom utvecklingsområdet. Stockholms tillåtna grundläggningsnivå enligt Länsstyrelsen är +2,7 m.ö.h. stad äger även genom Exploateringsnämnden fastigheterna Vissa undantag bedöms vara möjliga om lokala åtgärder som t.ex. Gjutmästaren 3 och 9, Masugnen 1, Valsverket 10, Ulvsunda 1:24 som vattentäta konstruktioner vidtas. är en vattenfastighet samt Ulvsunda 1:1. Förstudie Ulvsunda Industriområde 9 Del I Förutsättningar 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG 500 m avstånd från lekpark LEGEND DEL 2 förutsättningar FÖRKLARING analysområde förstudieområde utvecklingsområde flygbullergräns kommungräns park/naturmark potentiell park/naturmark enligt pågående program Områdets målpunkter bristande koppling planerad gång- och cykelkoppling 500 m avstånd från lekpark 500 m avstånd från lekpark spårväg Översikt park och natur Målpunkter LEGEND DEL 2 förutsättningar LEGEND DEL 2 förutsättningar planerad spårväg 500 m FÖRKLARING FÖRKLARING väg 30-40 000 fordon/dygn analysområde analysområde förstudieområde fvöärgs t2u0d-i3e0o m00r0å dfoerdon/dygn utvecklingsområde utvecklingsområde Bromma flygplats flygbullergräns flygbullergräns Bällstaviken/Bällstaån kommungräns kommungräns park/naturmark pgraörnkt/ nutafltyukrtmsmaårkl potentiell park/naturmark pidorotett/natkietilvl ipteatrk/naturmark enligt pågående program enligt pågående program planerad idrottshall handel och service bristande koppling bristande koppling bibliotek planerad gång- och cykelkoppling planerad gång- och cykelkoppling skola spårväg spårväg planerad skola planerad spårväg planerad spårväg förskola/lek väg 30-40 000 fordon/dygn väg 30-40 000 fordon/dygn hållplats tvärbana väg 20-30 000 fordon/dygn väg 20-30 000 fordon/dygn planerad hållplats tvärbana Bromma flygplats B pe ro n m de m ls a t a fl t y io g n plats Bällstaviken/Bällstaån T B tu ä n l n ls e ta lb v a ik n e e n s / t B a ä tio lls n taån grönt utflyktsmål grönt utflyktsmål idrott/aktivitet idrott/aktivitet planerad idrottshall planerad idrottshall handel och service handel och service bibliotek bibliotek skola skola planerad skola planerad skola förskola/lek förskola/lek hållplats tvärbana hållplats tvärbana planerad hållplats tvärbana planerad hållplats tvärbana pendelstation pendelstation T tunnelbanestation T tunnelbanestation • Större rekreativa målpunkter består av till exempel Lillsjön, Solvallaskogen, Ulfsunda slott, • I förstudieområdet saknas idag samhällsservice i fråga om kultur, skolor, idrott, vårdcentraler, Johannelundsbadet, Tuvanparken och Marabouparken i Sunbyberg samt 4H-gården och bibliotek etc. Närmaste centrum med samhällsservice finns i Sundbyberg samt på Huvudstabadet i Solna. Stockholmssidan vid Brommaplan och Alvik. • Inom förstudieområdet finns ett antal parker och naturmark i främst norra och södra delarna. • Ett större kommersiellt centrum finns i Bromma Blocks med flera stora mat- och sportaffärer • Inom förstudieområdet finns många lekplatser, natur och parker i södra och norra delen. samt ett köpcentrum för detaljhandel. På Bromma Blocks planeras även för att bygga ut med • Inom utvecklingsområdets södra del finns ett bevarandevärt naturmarksområde med skog som fler mataffärer, biograf etc. Även Sundbyberg har god kommersiell service. utgör utflyktsmål för bland annat förskolebarn. • På Gjutmästaren 6, f.d. Pripps, finns idag flera storhandelsenheter, bl.a försäljning av byggvaror och livsmedel, samt flera företag med rekreationsinriktning och ett bussbolag. 10 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG legend FÖRKLARING förstudieområde utvecklingsområde Naturvärden och ekologiska samband legend ESBO kärnområde livsmiljö för skyddsvärda arter FÖRKLARING spridningszon förstudieområde Ekologiskt särskilt betydelse le f g u en l d la områden (ESBO) Groddjur EK legend 200 m spridning i skog Eklevande insekter legend utvecklingsområde 500 m spridning i skog ESBO kärnområde FÖRKLARING FÖRKLARING FÖRKLARING 1 km spridning i skog livsmiljö för skyddsvärda arter förstudieområde förstudieområde förstudieområde utvecklingsområde 2 ut v k e m c k s l p in r g id s n o in m g r å i d s e kog usptvreidcnkilninggsszoomnråde ESBO kärnområde gErSoBdOdjur ksäprrnidonminrgåd heögst trolig E E K SBO k 2 ä 0 r 0 n o m m s rå p d ri e dning i skog 500 m spridning i skog livsmiljö för skyddsvärda arter lsivpsrmidinljöin gfö rtr oskligyddsvärda arter livsmiljö för skyddsvärda arter spridningszon sspprriiddnniinnggs mzoönjlig s 1 p k r m idn s in p g ri s d z n o in n g i skog EK 200 m spridning i skog EK 200 m spridning i skog EK 2 2 0 k 0 m m s p s r p id ri n d i n n i g n g i s i k s o k g og dB(A) 500 m spridning i skog 54050-5 m0 spridning i skog groddjur 5s0p0rid mni nsgp rhidönginstg t ri oslkigog flygbuller 1 km spridning i skog mark 15 0k-m5 5spridning i skog 1s pkrmid nsinpgrid tnroinligg i skog 2 km spridning i skog 25 5k-m6 0spridning i skog 2s pkrmid nsinpgrid mniönjglig i skog groddjur spridning högst trolig groddjur >sp6r0idning högst trolig groddjur d s B pr ( i A d ) ning högst trolig spridning trolig spridning trolig flygbuller s4p5r-i5d0ning trolig dB(A) mark spridning möjlig spridning möjlig s5p0r-i5d5ning möjlig <35 övrigt 55-60 dB(A) buller d3B5(-A3)9 dB(A) flygbuller 45-50 flygbuller 4 4 5 0 - - 5 4 0 4 flygbuller >4650-50 mark mark mark 50-55 50-55 50-55 45-49 dB(A) 55-60 55-60 55-60 50-54 <35 övrigt >60 >5650-59 buller > 3 6 5 0 -39 60-64 40-44 dB(A) dB(A) dB(A) <35 6<53-569 4<53-549 övrigt övrigt övrigt buller buller >70 buller 50-54 35-39 35-39 35-39 40-44 40-44 4 5 0 5 - - 4 5 4 9 60-64 45-49 45-49 45-49 50-54 50-54 6550--6594 >70 55-59 55-59 55-59 • Det råder stor brist på grönområden oc6h0- 6p4arker inom • Det förekommer ingen naturlig strand inom områ60d-6e4t, förutom • I utvecklingsområdet har eklevande insekter i6n0t-6e4 undersökts, utvecklingsområdet. Större naturområden och parker naturområdet vid Huvudsta bro. I viken finns idag ett stort men ekdungen invid fornminneslunden och skogsområdet vid 65-69 65-69 65-69 finns endast kring Huvudstabron, där landskapet utgörs antal verksamheter som kan utgöra störningsmoment för växt Huvudsta bro utgör potentiella livsmiljöer både för eklevande >70 >70 >70 av kuperad tallskogsterräng kring brofästet och ett större och djurliv. En inventering av Bällstavikens västra strand med insekter samt spridningsvägar för barrskogsfåglar. öppet parkområde med gräsmatta i söder. Naturen invid översiktlig naturvärdesbedömning har genomförts, som visar på • Eklevande insekter finns redovisade i sydvästra delen av Huvudsta bro och Bällstaviken är klassade som ESBO- relativt få och vanliga arter av vattenvegetation. förstudieområdet. områden (ekologiskt särskilt betydelsefulla områden). • Förekomst av de ekologiska signalarterna består framförallt Inom utvecklingsområdet kan förekomma livsmiljö för av groddjur, vars spridning är högst trolig kring Bällstavikens • Inom förstudieområdet finns inga redovisade livsmiljöer eller skyddsvärda arter kring vattenlinjen samt i skogspartiet i strandkanter, samt även till stor del i södra delarna av spridningsvägar för barrskogsfåglar. områdets sydöstra del. förstudieområdet och delar av Mariehäll. • Vid Pripps f.d. kontorsbyggnad finns en bevarad trädgårdsanläggning från 1970-talet med en öppen gräsyta. På Gjutmästaren 6 finns även ett fornminnesområde med flera äldre ekar samt vissa trädplanteringar på parkeringen. I övrigt har endast en liten del av planområdet naturvärden, eftersom hela området från Masugnen 1 till Gjutmästaren 4 är hårdgjord kaj. Förstudie Ulvsunda Industriområde 11 Del I Förutsättningar 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG FÖRKLARING utvecklingsområde BEFINTLIGT CYKELNÄT pendelstråk/regonalt stråk huvudstråk BRISTANDE CYKELKOPPLING cykelstråk KOLLEKTIVTRAFIKNÄT FÖRKLARING 123 buss och närtrafik 123 blåbuss/stombuss utvecklingsområde X planerad stombusslinje S tvärbanestation befintlig + planerad J pendeltågstation T tunnelbanestation TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS primär väg BEFINTLIGT CYKELNÄT sekundär väg pendelstråk/regonalt stråk huvudstråk Trafik BRISTANDE CYKELKOPPLING cykelstråk NÄT FÖR TUNG TRAFIK (2011) bärighetsklass (BK) 1 Kollektivtrafik Biltrafik bärighetsklass (BK) 2 FÖRKLARING FÖRKLARING utvecklingsområde utvecklingsområde KOLLEKTIVTRAFIKNÄT HUVUDNÄT FÖR BILTRAFIK befintligt 123 buss och närtrafik bristande bilförbindelse 123 blåbuss/stombuss X planerad stombusslinje S tvärbanestation befintlig + planerad J pendeltågstation T tunnelbanestation BEFINTLIGT CYKELNÄT BEFINTLIGT CYKELNÄT pendelstråk/regonalt stråk pendelstråk/regonalt stråk huvudstråk huvudstråk TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS primär väg BRISTANDE CYKELKOPPLING BRISTANDE CYKELKOPPLING cykelstråk sceykkuenlsdtärår kväg NÄT FÖR TUNG TRAFIK (2011) bärighetsklass (BK) 1 bärighetsklass (BK) 2 KOLLEKTIVTRAFIKNÄT KOLLEKTIVTRAFIKNÄT 123 buss och närtrafik 123 buss och närtrafik 123 blåbuss/stombuss 123 blåbuss/stombuss X planerad stombusslinje X planerad stombusslinje H S UVUDNÄT F tv Ö ä R rb B a I n L e T s R t A at F io IK n befintlig + planerad S tvärbanestation befintlig + planerad befintligt J pendeltågstation J bpreisntdanedltåeg bsiltfaötriboinndelse T tunnelbanestation T tunnelbanestation TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS primär väg primär väg sekundär väg sekundär väg NÄT FÖR TUNG TRAFIK (2011) NÄT FÖR TUNG TRAFIK (2011) bärighetsklass (BK) 1 bärighetsklass (BK) 1 bärighetsklass (BK) 2 bärighetsklass (BK) 2 HUVUDNÄT FÖR BILTRAFIK HUVUDNÄT FÖR BILTRAFIK befintligt befintligt bristande bilförbindelse bristande bilförbindelse • Kollektivtrafiken till planområdet är mycket god. Tvärbanans hållplatser • Ulvsundavägen väg 279, Norrbyvägen och Karlsbodavägen utgör huvudleder Norra Ulvsunda och Karlsbodavägen ansluter direkt till utvecklingsområdet. för biltrafiken i området idag. Utvecklingsområdet saknar i nuläget ett Bromma Flygplats station kommer att ligga endast på någon minuts heltäckande gatunät med en genomgående huvudgata samt tvärkopplingar. restid med tvärbanan. På ca 600 m avstånd över Huvudsta bro finns närmaste tunnelbanestation, Solna Strand. I Sundbybergs centrum, nära tvärbanans stationer, finns både tunnelbane- samt pendeltågstation. Längs både Ranhammarsvägen och Norrbyvägen går flera busslinjer mellan Förstudie Ulvsunda Industriområde Brommaplan samt Sundbyberg och Solna. Del I Förutsättningar 12 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG FÖRKLARING utvecklingsområde FÖRKLARING utvecklingsområde BEFINTLIGT CYKELNÄT pendelstråk/regonalt stråk huvudstråk BRISTANDE CYKELKOPPLING cykelstråk BEFINTLIGT CYKELNÄT pendelstråk/regonalt stråk huvudstråk BRISTANDE CYKELKOPPLING cykelstråk KOLLEKTIVTRAFIKNÄT 123 buss och närtrafik 123 blåbuss/stombuss X planerad stombusslinje S tvärbanestation befintlig + planerad J pendeltågstation KOLLEKTIVTRAFIKNÄT T tunnelbanestation 123 buss och närtrafik 123 blåbuss/stombuss X planerad stombusslinje TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS Tung trafik primär väg Farligt gods och risker S tvärbanestation befintlig + planerad J pendeltågstation sekundär väg FÖRKLARING T FtuÖnRnKelLbAaRneINsGtation utvecklingsområde utvecklingsområde NÄT FÖR TUNG TRAFIK (2011) TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS bärighetsklass (BK) 1 primär väg bärighetsklass (BK) 2 sekundär väg HUVUDNÄT FÖR BILTRAFIK NÄT FÖR TUNG TRAFIK (2011) befintligt bärighetsklass (BK) 1 BEFINTLIGT CYKELNÄT BEFINTLIGT CYKELNÄT bpreisntdanedlsetr åbkilf/örrebginodnealslt estråk bpäernigdheelststrkålaks/rse g(BoKn)a 2lt stråk huvudstråk huvudstråk BRISTANDE CYKELKOPPLING BRISTANDE CYKELKOPPLING cykelstråk cykelstråk HUVUDNÄT FÖR BILTRAFIK befintligt bristande bilförbindelse KOLLEKTIVTRAFIKNÄT KOLLEKTIVTRAFIKNÄT 123 buss och närtrafik 123 buss och närtrafik 123 blåbuss/stombuss 123 blåbuss/stombuss X planerad stombusslinje X planerad stombusslinje S tvärbanestation befintlig + planerad S tvärbanestation befintlig + planerad J pendeltågstation J pendeltågstation T tunnelbanestation T tunnelbanestation TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS primär väg primär väg sekundär väg sekundär väg NÄT FÖR TUNG TRAFIK (2011) NÄT FÖR TUNG TRAFIK (2011) bärighetsklass (BK) 1 bärighetsklass (BK) 1 bärighetsklass (BK) 2 bärighetsklass (BK) 2 HUVUDNÄT FÖR BILTRAFIK HUVUDNÄT FÖR BILTRAFIK befintligt befintligt bristande bilförbindelse bristande bilförbindelse • Den tunga trafiken går idag främst med huvudlederna. • Ulvsundavägen är klassad som primärled för farligt gods och Norrbyvägen • Det befintliga verksamhetsområdet har en del lastbilstrafik. är klassad som sekundärled för farligt gods. Andra riskfaktorer i närområdet är kraftverket i Solna samt eventuellt enskilda verksamheter i industriområdet. • Även tvärbanan, som löper väster om planområdet och är klassad som järnväg, kan utgöra risk för urspårning. Med tanke på att denna enbart trafikeras av persontåg med relativt låg hastighet kan ofta mindre skyddsavstånd accepteras om risknivån för aktuellt fall bedömts låg alternativt riskåtgärder genomförs. Spårnära bebyggelse och höga broar medför generellt en suicidrisk. 13 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Tr afi k fl ö d es k ar t a 20 1 6 Öv er siktlig bild över traf ikflödet Västerort 6 9 0 0 med 10 0 m buffertzon 5200 28500165 20 0 0 0 6800 13100 500 200 8000 38700 105062000 13800 2500 11000 1452 00 6800 2800 0 0 9900 200 1900 7 9000 0 4300 00 14000 0 8400 6400 150 6 800 47800 2 9000 00 1000 200 2 107000 2200 0 7300 800 200 3400 138506000 1000 600 10300 2000 6 1700 86006400 1 200 1600 8000 2 600 33300 60 0 15700 0 0 7500 8600 18000 1 0 22600 700 100200 6 34003200 2580029200 7 4000 8800 0 200 70 0 2700 0 200 0 200 00 200 4900 3 28000 500 0 0 85 0 0 2400 2 1 200 26000 14 7000 00 29500 0 4000 200 4 4 Förkl ari n g 200 00 200 200 2 51005 2 2 0 0 0 0 770 0 200 0 20 2 0 0 1000 300 0 2 50016300 2 0 5700 0 4 0 0 200 0 320 2 0 0 0 3900 5000 2 1 0 7 9 3 0 2 0 00 1 8 0 2 4 80 6600 4 0 6 0 560 13900 2 7000 0 0 0 0 Vägl än karn as l i n jeb red d i kartan 200 200 0 0 1000 200 3900 200 2 0 9 4 2 00 5 3000 9000 2 00 20 900 200 0 2600 400 600 200 3200 0200 1000 8100 200 varierar i proportion till storleken på 3300 200 9 0 0 0 10800 200 800 200 40005200 1 0 600 2 00 deras trafikflöde. No tera att 2 0 0 3 5 0 0 200 200 4800 5600 2 6500 20 2 0 0 1 8 00 230020 200 200 2 2 0 0 0 0 520200 220 0 0 0 9000 7000 2 0 200 2 4900 200 4 0 0 0 200 2 0 7900 0 200 väglän karn a m ed störst flöde har lagts 200 6900 200 200 0 200 640 2 0 00 2 1 2 0 0 2 0 0 200 2 0 00 1900 2 00 0 200 2 00 0 9500 5300 200 8100 200 2 00 6 0 200 0 200200 0 u n derst i kartlagret för att in te dölja 2200 9100 4 20 29002 0 200 900 200 0 200 64 1 0 9 0 00 21000 200 30 200 20 2 00 1600 0 100 2 0 0 200 200 4700 0 200 00 00 6200 0 vägar m ed m in dre flöden , vilket 200 200 2 0 0 7000 3 2 0 0 0 0 200 200 800 200 200 200 2 00 2 0 0 6 00 2 200 19300 200 200 2 200 200 5100 5000 2 20 2 0 60 2 0 00 1 0 0 400 2 0 0 200 200 200 200 7500 0 0 förklarar en del överlappn in gar i kartan . 200 4600 20 1 4 0 00 200 7800 7900200 2 00 200 6 4 0 0 2 00 200 1 4 0 0 200 2 00 2 1 7 0 0 0 2 0 00 2 2 0 0 0 02 00 2 2 0 0 2 0 00 2 0 0 2 0 0 4 0 0 1 7 3 0 0 0 0 200 200 2 0 0 56 24200 200 200 200 0 00 200 3300 200 6700 0 2 200 0 200 200 20 20 2 0 0 2 4 1 0 7100 2 7 0 0 2 0 0 0 7600 200 370 2300 200 2 2 0 0 0 0 2 0 0 3 0 200200 200 6200 Ri ktn i n g su pp d el at trafi kfl öde 0 200 7 0 200 0 6700 200 0 200 00 00 6 00 200 0 2000 90 0 0 200 20 3800 2 8 2 7 200 78002 0 redovisas bara på gator m ed separata 200 0 0 1 1 700 0 0 200 200200 2 00 200 0 8 200 300 2 2500 7 3 2000 200 0 3200 200 0 13800 0 200 8600200 200 0 0 20 2 0 00 3102000200 24 1 0 1 0 00 2 körban or per riktn in g, t ex 200 4800 200 5900 9 50 4400 7 3 200 200 200 200 200 200 3200 200 4 00 200200 200 2 200 0 13600 2500 200 0 200 0 E ssing eleden , Cen tralbron och 0 5200 250020 0 00 1200 2 200 2002 12700 370 20 200 3 3 200 0 2100 0 200 Valh allavägen . Det in n ebär att siffran 20 200 9520000 2 175000 2500 0 1000 200 200 200 1 20 7 3100 3500 1000 202000 14000 6 00 8000 på dessa län kar in te ska ses som en 200 200 14600 1000 2 20 0 2 0 00 200 200 00 0 20 200 0 1700 3 2 400 2 26 0 5300 145000 0 0 13100 0 totalsu m m a för hela vägen , u tan en bart 0 200 200 14400 8602000 200 00 200 99 2900 200 200 13420000 för en dera riktn in gen . 0 200 200 0 200 200 200 200 20 1 200 6 0 200 0 200 20 0 I övrigt avses ett totalflöde för h ela 11400 20 5900 7500 200 200 200 5700 200 1900 200 200 200 200 200 1 200 vägen , båda riktn in garn a. Om du är 5500 5 200 0 1 0 0 320 60 280 0 2 0 9800 0 1 8 0200 7 200 0 0 200 0 200 7500 0 50 osäker fin n s in form ation en i Trafikdata, 200 2 0 20 2 0 00 200 0 0 10100 1400 200 200 0 220000 8700 2000 0 200 00 20 2 0 002 2002400 3 5 0 0 2 0 0 8 0 0 2 0 ett system h os Trafikkon toret. 15 2 11800 0 200 2 0 0 2 00 200 00 200 1 6 0 200 3800 200 2 00 19 2 4 002 0 00 0200 7100 0200200 2400 121002 2 2 0 00 200 200 200 00 200 200 300 20011800 8700 20 800 22200 0 3 200 De ol i ka färg n yan sern a på linj ern a 0 0 0 200 600 2 00200200 200 200 280 9 0 00 2 20 2 4400 200 200 0 200 200200 200 200 200 200 200 200 200 0 54 2 200 sym boliserar respektive vägs 200 200 5700 900 0 0 14000 200 32 20 0 0 0 2 0 00 3 0 1400 200 0 1400 200 200 13800 200 2 00 0 200 200 fu n ktion ella vägklass (en ligt 0 200 4500 200 500 m avstånd från lekpark 20 600 2 300 2 0 0 8300 1 3 3 4 1 40 8 0 0 4400 2 0 0 2300 0 0 LEGEND DEL rutsättn n ar Trafikverkets n ation ella vägdatabas). 20 2 0 0 1 0 41 0 0 200 0 0 0 1 0 0 0 200 4600 0 31400 0 0 FÖRKLARING 0 200 200 20 1700 200 2 analysområde 200 30 700 200 200 200 3 20 2 0 200 200 200 1900 1600 20 0 00 20 200 31000 förstudieområde utvecklingsområde 0 2003 20 0 0 0 2 00 ygbullergräns 20 200200 2 200 0 2 2 0 20 0 0 2000 00 200 0 kommungräns Trafi kfl öd et red ovi sas som 700 1200 3600 2 0 0 20 51000 7000 2 6 00 65 0 00 360 T 0 ra k öden 25017600 1 1 200 2 0 0 Barriärer 500 m avstånd från lekpark park/naturmark 200 5900 LEGEND DELp otenrutitesällp ttan rkn/ naarturmark 1990 7 000 2 0 00 0 200 2 0 0 24 200 200 200 2 0 200 2 0 0 20 0 0 200 FÖRKLARING a F e n n Ö a li R g ly K t s p L o å A m g R å rå e IN d n e G de program årsm edelvardagsdygn strafik (ÅMVD) 200 20 2 2 0 2 0 0 2 0 0 0 02 0 0 1 700 2 00 200 0 2 0 00 2 0 0 200 200 200 0 0 0 2 2 0 0 0 0 20 2 00 2 0 0 2 00 2 0 0 0 0 200 0 6 0 0 20 200 u tr t a v e k c ö k d lin e g n sområde f u b p ö y t r la r v i g s s e nb t t a c e u u k n r d lal l d e i i e n d e r o g g g k m s rå o ä o n p r n m å g p s d - l r i o å e n c d g h e cykelkoppling 700 500 2 och in n efattar sam tliga m otorfordon 20 2 2 2 00 200 kommungräns 0 00 0 0 0 2 spårväg 200 200 3 0 0 0 00 p pl a a r n k e /n ra a d t s u p r å m rv a ä rk g som rör sig på vägarn a. 16002 200 1 9 200 200 200 0 0 p vä o g te 3 n 0 t - i 4 e 0 ll p 0 a 0 r 0 k / f n or a d t o u n rm /d a yg rk n 200 200 200 4 enligt pågående program 200 2 4 4 0 200 80 200 väg 20-30 000 fordon/dygn 0 0 0 200 Bromma ygplats 200 bristande koppling 0 20 1000 0 200 3600 Bällstaviken/Bällstaån 2800 2 2 planerad gång- och cykelkoppling 0 1 0 200 sgpröånrvt uätg yktsmål 200 2700 200 2600 idrott/aktivitet planerads pårväg planeradi drottshall väg 30-40 000 fordon/dygn 0 750 1 500 2250 3000 m handel och service väg 20-30 000 fordon/dygn bibliotek Bromma ygplats skola Bällstaviken/Bällstaån planerads kola grönt ut yktsmål förskola/lek idrott/aktivitet hållplatst värbana planeradi drottshall planeradh ållplatst värbana handel och service pendelstation bibliotek tunnelbanestation skola planerads kola förskola/lek hållplatst värbana planeradh ållplatst värbana pendelstation tunnelbanestation (cid:127) Kartan över antalet fordon/dygn visar att Ulvsundavägen, Kvarnbacksvägen/ (cid:127) Utvecklingsområdet gränsar till de större vägarna Ulvsundavägen, Karlsbodavägen och Norrbyvägen, Karlsbodavägen och Bällstavägen utgör de mest tra kerade Norrbyvägen som är barriärer då övergångställen, tunnlar och/eller broar saknas. vägarna kring förstudieområdet. (cid:127) Tvärbanan genom utvecklingsområdet är järnväg på egen banvall och utgör en barriär. (cid:127) Bällstaviken och Bällstaån är en barriär mot Solna och Sundbyberg. (cid:127) Bromma ygplats utgör en fysisk barriär mot Bromma/Riksbyområdet. 14 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG 500 m avstånd från lekpark FÖRKLARING LEGEND DEL 2 förutsättningar utvecklingsområde FÖRKLARING analysområde 500 m avstånd från lekpark förstudieområde Cykelnät Bristande gång- och cykelkopplingar utvecklingsområde LEGEND DEL 2 förutsättningar flygbullergräns FÖRKLARING FÖRKLARING 500 m kommungräns analysområde utvecklingsområde park/naturmark förstudieområde BEFINTLIGT CYKELNÄT potentiell park/naturmark pendelstråk/regonalt stråk utvecklingsområde enligt pågående program huvudstråk flygbullergräns BRISTANDE CYKELKOPPLING kommungräns cykelstråk bpraisrtka/nndaetu krmopaprkling pplaonteenratidel lg påanrgk-/n oactuhr mcyakreklkoppling enligt pågående program BEFINTLIGT CYKELNÄT spårväg pendelstråk/regonalt stråk huvudstråk planerad spårväg bristande koppling B K R O I L S L T E A K N T D IV E T C R Y A K F E IK L N K Ä O T PPLING väg 30-40 000 fordon/dygn 123 b c u y s k s e ls o t c rå h k närtrafik planerad gång- och cykelkoppling 123 blåbuss/stombuss väg 20-30 000 fordon/dygn X planerad stombusslinje spårväg Bromma flygplats S tvärbanestation befintlig + planerad planerad spårväg Bällstaviken/Bällstaån J pendeltågstation väg 30-40 000 fordon/dygn T tunnelbanestation grönt utflyktsmål KOLLEKTIVTRAFIKNÄT väg 20-30 000 fordon/dygn 123 buss och närtrafik idrott/aktivitet Bromma flygplats TR12A3NSPORTbLlåEbDuEsRs/ sFtÖomR bFuAsRsLIGT GODS planerad idrottshall X pprlaimneärra vdä gstombusslinje Bällstaviken/Bällstaån S s tv e ä k r u b n a d n ä e r s t v a ä t g ion befintlig + planerad handel och service grönt utflyktsmål J pendeltågstation bibliotek T tunnelbanestation s id ko ro la tt/aktivitet NÄT FÖR TUNG TRAFIK (2011) planerad idrottshall planerad skola bärighetsklass (BK) 1 TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS handel och service pbräimrigähr evtäsgklass (BK) 2 förskola/lek bibliotek hållplats tvärbana sekundär väg skola planerad hållplats tvärbana HUVUDNÄT FÖR BILTRAFIK planerad skola pendelstation befintligt NÄT FÖR TU b N ri G st a T n R d A e F b IK ilfö ( r 2 b 0 in 1 d 1 e ) lse T tu fö n r n sk e o lb la a / n le e k station bärighetsklass (BK) 1 hållplats tvärbana bärighetsklass (BK) 2 planerad hållplats tvärbana pendelstation HUVUDNÄT FÖR BILTRAFIK T tunnelbanestation befintligt bristande bilförbindelse • Cykelnätet går idag huvudsakligen längs Ulvsundaleden och Norrbyvägen. • Behov finns av kopplingar i öst-västlig riktning, inom området och ut mot angrän- Utvecklingsområdet saknar idag ett cykelnät. sande områden, som Riksbyområdet, Bromma Blocks och Sundbyberg. Även i söder • I utvecklingsområdet finns idag vissa gång- och cykelvägar längs Masugns- mot Johannesfred finns behov av kopplingar. vägen/tvärbanan och längs Karlsbodavägen. • Tvärkopplingarna från området över tvärbanan och Ulvsundavägen är idag begrän- sade, men en ny gångbro planeras för närvarande mot Bromma Blocks. • Gång- och cykelkopplingar till hållplatser bör skapas i hela utvecklingsområdet. • Övergången vid tvärbanehållplatsen Norra Ulvsunda är en viktig länk mellan verksamhetsområdet och utvecklingsområdet. • Strandpromenaden längs Bällstaviken är bristfällig längs hela utvecklingsområdet. Detta bör utvecklas till ett sammanhängande gångstråk. 15 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG legend FÖRKLARING förstudieområde utvecklingsområde ESBO kärnområde livsmiljö för skyddsvärda arter spridningszon EK 200 m spridning i skog 500 m spridning i skog 1 km spridning i skog Buller och höjdrestriktioner 2 km spridning i skog groddjur spridning högst trolig spridning trolig spridning möjlig dB(A) 45-50 flygbuller legend mark legend 50-55 legend legend Bullernivåer Alla bullerkällor FÖRKLARING Bullernivåer vägtrafik F5Ö5-R6K0LARING Flygbullerkurvor FÖRKLARING FföÖrsRtuKdLiAeoRmINrGåde >FföÖ6rs0RtuKdLiAeoRmINrGåde FFÖLYRGKBLUALRLIENRG d B(A) ufötvrsetcukdliienogmsormådråede ufötvrsetcukdliienogmsormådråede flyg- utvecklingsområde ESBO du k B ä t(v r Ae n )c o k m lin rå g d s e område ESBO u k d ä tBv r (e n Ac o )k m lin rå g d s e område buller L 54 Aeq ESBO < kli 4 väs 0 rnmoilmjör åfödre skyddsvärda arter öEvSrBigOt kl < ivä 3 srnm 5 oilmjör åfödre skyddsvärda arter L Aeq 55 allt 4l s i0v p s r -m i d 4 n il5j i ö n g fö s r z o sk n yddsvärda arter buller l s 3 iv p 5 s r - m id 3 n i 9 lj i ö n g fö s r z o sk n yddsvärda arter L L Aeq 5 5 6 7 Aeq buller 40-44 EK 4s2 5p0 r- 0i d 5 mn0in sgpsrzidonning i skog EK s2p0r0id mnin sgpsrzidonning i skog L Aeq 58 L 59 EK 525 000 -00 5 mm 5 sspprriiddnniinngg ii sskkoogg EK 25 400 500 -4 mm 9 sspprriiddnniinngg ii sskkoogg L Aeq 60 Aeq 50-54 55 150 -k 0 m6 0m s p s r p id ri n d i n n i g n g i s i k s o k g og 5 1 0 k 0 m m s p s r p id ri n d i n n i g n g i s i k s o k g og L Aeq 61 L 62 612 0 -kk mm 65 sspprriiddnniinngg ii sskkoogg 12 5 5 kk - mm 5 9 sspprriiddnniinngg ii sskkoogg L Aeq 63 Aeq groddjur 62 s 5 p -k r m i 7 d 0 n s in p g rid h n ö in g g s t i t s ro ko lig g groddjur 2 s 6 p 0 k r - m i 6 d 4 n s in p g rid h n ö in g g s t i t s ro ko lig g L Aeq 64 L 65 70- 75 65-69 Aeq groddjur s s p p r r i i d d n n i i n n g g t h r ö o g lig st trolig groddjur s s p p r r i i d d n n i i n n g g h tr ö o g lig st trolig MAX 80 >70 >ss 7pp 5rriiddnniinngg tmroölijglig sspprriiddnniinngg tmroölijglig spridning möjlig spridning möjlig dB(A) dB(A) flygbuller d4B5(-A5)0 flygbuller d4B5(-A5)0 f m ly a g r b k uller 4 5 5 0 - - 5 5 0 5 f m ly a g r b k uller 4 5 5 0 - - 5 5 0 5 mark mark 5505--5650 5505--5650 55-60 55-60 >60 >60 >60 >60 dB(A) dB(A) övrigt d<B3(5A) övrigt d<B3(5A) ö b v u r ll i e g r t < 35 3 - 5 39 ö b v u r ll i e g r t < 35 3 - 5 39 buller buller 3450--3494 3450--3494 40-44 40-44 45-49 45-49 4550--4594 4550--4594 5 5 0 5 - - 5 5 4 9 5 5 0 5 - - 5 5 4 9 5650--5694 5650--5694 0 250 500 N 6 6 5 0 - - 6 6 9 4 0 250 500 N 6 6 5 0 - - 6 6 9 4 0 250 500 N 6>57-069 6>57-069 >70 >70 • Förstudieområdet är utsatt för flygbuller och markbuller från • Bullernivåerna för vägtrafik inom utvecklingsområdet ligger till • Kartan visar en kurva för maximal ljudnivå 80 dB(A) för ett Bromma Flygplats, vägtrafikbuller från bl.a. Ulvsundavägen, största del kring 40-50 dB(A) förutom längs de större vägarna årsmedeldygn samt medelljudnivåkurvor (Leq-kurvor), ned till Karlsbodavägen och Norrbyvägen/Huvudsta bro samt spårtrafik- Ulvsundavägen och Karlsbodavägen och Norrbyvägen, där ljud- en ljudnivå 54 dB(A). Kurvorna baseras på 2015 års flygtrafik. buller från Tvärbanan. nivåerna ligger på 60-70 dB(A) eller mer. • Den sydvästra delen av planområdet ligger inom Bromma Flyg- • Maxkurvan för 80 dB(A) sträcker sig över fastigheten Gjut- plats influensområde för flygbuller, FBN 55 dBA, där man idag mästaren 6 i utvecklingsområdets sydvästra hörn. inte kan bygga bostäder. 16 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG legend FÖRKLARING förstudieområde utvecklingsområde ESBO kärnområde livsmiljö för skyddsvärda arter FÖRKLARING spridningszon förstudieområde EK 200 m spridning i skog utvecklingsområde 500 m spridning i skog kärnområde 1 km spridning i skog livsmiljö för skyddsvärda arter 2 km spridning i skog legend spridningszon groddjur legend spridning högst trolig Markbuller prognos årsmedeldygn 2038 kväll Höjdbegränsning pga Bromma Flygplats 200 m spridning i skog FÖRKLARING spridning trolig fFöÖrsRtuKdLieAoRmINråGde FÖRKLARING spridning möjlig ufötvrestcukdliinegosmormådråede utvecklingsområde utvecklingsområde ESBO dk u äBtv r(n eAo c)m kli r n å g d s e område områdesangivelse 3 45-50 flEySgBbOuller likväsrmnoiljmö rfåödr eskyddsvärda arter höjdbegränsning (m) mark 5liv0s-m55iljö för skyddsvärda arter spridningszon 55-60 EK 2s0p0rid mni nsgpsrizdonning i skog EK > 520 600 00 mm sspprrididnniningg i i sskkoogg 500 m spridning i skog 1 km spridning i skog dB(A) BEFINTLIGT CYKELNÄT 2< 1 3 kk 5mm sspprrididnniningg i i sskkoogg pendelstråk/regonalt stråk övrigt buller 2 km spridning i skog huvudstråk groddjur s3p5r-i3d9ning högst trolig groddjur s4s p0p r-r i4d id4n n in in g g t h ro ö l g ig st trolig BRISTANDE CYKELKOPPLING cykelstråk 4ss 5pp -rri4did 9nniningg mtroöljilgig 5s0p-r5id4ning möjlig dB(A) 55-59 flygbuller 4d5B-(5A0) mark 6405--6540 flygbuller 50-55 mark 655550---665905 KOLLEKTIVTRAFIKNÄT 123 buss och närtrafik >5750-60 >60 123 blåbuss/stombuss >60 X planerad stombusslinje dB(A) S tvärbanestation befintlig + planerad övrigt <d3B5(A) J pendeltågstation b ö u v l r l i e g r t 3 < 5 3 - 5 39 T tunnelbanestation buller 4305--4349 40-44 45-49 TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS primär väg 5405--5449 50-54 sekundär väg 55-59 6505--6549 60-64 0 250 500 65-69 0 250 500 N N NÄT FÖR TUNG TRAFIK (2011) >6750-69 bärighetsklass (BK) 1 >70 bärighetsklass (BK) 2 • Prognosen för markbuller kväll år 2038 (Swedavia airports • Kartan beskriver höjdrestriktionerna i berörda områden, • I område 1 & 2 på beskrivet förstudieområde är hind- 2016) visar att större delen av utvecklingsområdet ligger inom men då framförallt område 3 & 4 är i omedelbar närhet till erytan + 59,4 m ö h (RH70)/59 m ö h (RH00). 50-55 dB(A)-kurvan. Dock ligger delar av västra utveckling- flygplatsen och dess inflygningsområde så behöver man • I område 3 & 4 varierar höjdbegränsningen mellan ca sområdet inom 55-60 dB(A)-kurvan, medan framförallt södra beställa en Flyghinderanalys för att få ett mer exakt svar av- +10 m öh till +59 m ö h. Ju närmre banans förlängda HUVUDNÄT FÖR BILTRAFIK delen ligger inom 45-50 dB(A)-kurvan. seende flyghinder och eventuell påverkan på inflygningsp b r e o fin - tligt centrumlinje man befinner sig desto högre restriktion. cedurer eller navigationshjälpmedel för den specifika platbsriestnan de •b ilförbIin dneolsredöstra delen av område 3 längs med Bällstaån är och objekt. restriktionen minst restriktiv 59,4 m ö h. Förstudie Ulvsunda Industriområde 17 Del I Förutsättningar 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Källor Del 1 Områdets förutsättningar Bullerkartan 2016, Stockholms stad Flygbullerkartan Swedavia airports, 2015 Förstudie Södra Mariehäll och Ulvsunda industriområde, Karin Månsson SBK, Utkast rev 2016-01-15 Förstudie Ulvsunda industriområde, programsamråd, GeoSigma 2012-03-21 Höjdbegränsning pga Bromma flygplats, Swedavia airports, 2017 Kulturmiljöanalys, (Del av) Ulvsunda industriområde, Gjutmästaren, Masugnen, Tackjärnet och Valsver- ket m.fl., Wennander, 2017-05-22 Markbullerberäkning inför Riksintresse 2038, Swedawia airports 2016-08-26 Markägokartan, Stockholms stad Miljödataportalen, Stockholms stad inklusive: Byggnadsgeologisk karta, 1997 ESBO, 2013 Habitatnätverk signalarter groddjur, barrskogsfåglar och eklevande insekter, 2007 Skyfallskartan, 2015 Områdesprogram för Södra Solvallastaden, Samrådshandling, Stockholms stad, december 2015 Parkplan Bromma, Tillgångsanalys, Stockholms stad, 2015 Program för Centrala Bromma, Samrådsförslag, Stockholms stad, 2016-02-22 Trafikflödeskarta Västerort, 2016 Ulvsunda, förstudie grönstruktur, Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad, december 2006 Ulvsunda trafiknätskartor, Sweco, 20161027 inklusive: Biltrafik Kollektivtrafik Tung trafik Farligt gods Cykelnät 18 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG á 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Stockholms stad 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG --- [Förstudie för del av Ulvsunda industriområde, del 2.pdf] 180131 Förstudie för del av Ulvsunda industriområde Del I Områdets förutsättningar Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Dnr: 2016-04429 Daterad: 2018-01-31 Reviderad: Denna rapport är framtagen av Landskapslaget AB i samverkan med och på uppdrag av Exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad Beställare: Exploateringskontoret, Stockholms Stad Box 8189 104 20 Stockholm www.stockholm.se Projektgrupp: Tua Sandberg, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad Agneta Schill, Exploateringskontoret, Stockholms Stad Karl-Johan Dufmats, Exploateringskontoret, Stockholms Stad Konsult: Landskapslaget AB Bibbi Leine (uppdragsansvarig) Johanna Good LANDSKAPSLAGET AB Landscape architecture & Urban planning 2 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Innehåll Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta Inledning 4 Analysmodell 5 Sociotopytor - sociotopstandard 6 Gröna rum (kvarterspark) 8 Gröna mötesplatser (stadsdelspark) 9 Gröna promenader 10 Lekparker 11 Prognos stadsutveckling - förändring sociotopandel 12 Slutsatser och rekommenderade ytkrav 13 Källor 15 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Inledning Denna förstudie är ett internt arbetsmaterial, avsett som planeringsunderlag för Stockholms stads strategiska arbete med det programområdesgräns Solvalla utpekade området. Dokumentet syftar till att ta fram ett tillräckligt SUNDBYBERG brett analysunderlag för att skapa målformuleringar och visa på förstudieområde strategier för områdets utveckling. Ett särskilt fokus har varit att Området aktuellt för uppnå tillräckligt stora, kvalitativa grönytor och offentliga rum samt denna förstudie säkerställa viktiga kopplingar. Avgränsning och syfte utvecklingsområde Området för den planerade Förstudieområdets avgränsning har fastställts med utgångspunkt exploateringen i det primära utvecklingsområdet och dess influensområde. Utvecklingsområdet, som utgör det aktuella stadsutvecklingsområdet, SOLNA är markerat med röd linje i kartan, medan förstudieområdet är avgränsat med blå linje. De olika områdena har studerats utifrån påverkan på pågående och planerade projekt i utvecklingsområdet. Förstudieområdet Förstudien består av en analysdel (Del I och II) och en förslagsdel (Del III). Förstudien är en behovsanalys där man utifrån befintlig situation samt påbörjade och planerade projekt inventerat och sammanställt de faktorer och förutsättningar som är aktuella i området, med utgångspunkt i de nyckelfrågor som utpekats i programarbetet. Då området idag saknar sociotoper, är syftet med Del II Tillgångsanalys analysområde av offentlig friyta att utifrån de höga exploateringsmål som är uppsatta STOCKHOLMS STAD 500 meter analysradie i översiktsplanen, säkerställa ytor i planen för att utveckla kvaliteter runt förstudieområdet för friytor. Analysen behandlar dagens situation och vid tidpunkten inom Stockholms stad kända planer och program. Beställare för förstudien är Exploateringskontoret. Ett flertal konsulter programområdes- har tillsammans med Landskapslaget AB tagit fram underlag för gräns Riksby Exploaterings- och Stadsbyggnadskontoret som utarbetat textunderlag samt en gemensam strukturskiss för förstudieområdet. Sammanfattning av friyteanalys • I utvecklingsområdet råder brist på alla typer av offentlig friyta så som parker (gröna rum och gröna mötesplatser), torg, gröna promenader, lekparker och andra platser med vistelsevärden. Andelen sociotopyta är idag 4.5%. I utvecklingsområdet finns dock några befintliga värdefulla naturytor som inte klassas som sociotoper i nuläget, men som i en ny plan kan utvecklas vidare och bli sociotopytor. • Vid exploatering inom utvecklingsområdet behöver enligt stadens riktlinjer kvalitativa friytor tillskapas motsvarande minst 7,4 ha för att utgöra en andel på 15% av ytan. • I förstudieområdet är tillgången på sociotopyta 15% och motsvarar den rekommenderade riktlinjen på minimum 15% för innerstadstäthet. Dock är tillgången i södra delarna av förstudieområdet högre, då merparten av befintliga sociotopytor finns där. Förstudie Ulvsunda industriområde Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta 4 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Analysmodell - Mäta offentlig friyta Bakgrund Varför mäta offentlig friyta? Riktlinjer * enligt Mäta offentlig friyta: Denna rapport redogör för tillgången till värdefulla offentliga friytor Modellen Mäta offentlig friyta har tagits fram för att kunna göra • Minst 15% sociotopyta i analysområdet i dagsläget. Med utgångspunkt i en modell för tillgångsanalys tillgångsanalys av värdefulla offentliga friytor (sociotoper) i ”Mäta offentlig friyta” (150626), har fem aspekter analyserats för stadsutvecklingsområden samt för att få en uppfattning om vilka • Minst 10 kvm sociotopyta per boende att utvärdera om tillgång och standard motsvarar de riktlinjer som gröna kvaliteter som finns i ett område. Modellen utgör ett verktyg finns inom Stockholms stad och som preciserats i analysmodellen. för att kunna upprepa analysen i olika stadsutvecklingsprojekt och • Max 200 m från bostaden till ett grönt rum Detta syftar till att skapa förutsättningar att ge god kvalitet till de områdesplanering för att jämföra inom staden. Analysmodellen offentliga friytorna. ska också vara ett underlag att ge förståelse för vilken täthet • Max 500 m från bostaden till en grön mötesplats bebyggelseförslagen ger, samt spegla behovet av att tillskapa parker och andra platsbildningar som ger rekreativa kvaliteter. • Max 200 m från bostaden till en grön promenad Styrande dokument och underlag Modellens syfte är att säkerställa att det finns tillräcklig mängd och för parkplanering • Max 500 m från bostaden till en lekpark storlek av offentliga friytor på rimliga avstånd, som därmed ger förutsättningar att skapa god kvalitet. Stockholm har flera planeringsunderlag för stadens grönstruktur. *Måtten i riktlinjerna bygger på parkriktlinjer i Grönare Modellen analyserar kvantitet och kvalitet genom: Stockholm samt rekommendationer från olika källor. UN • Grönare Stockholm 2017 beskriver riktlinjer för god Sociotopstandard: habitat rekommenderar att minst 15% av en stad ska bestå parktillgång och god parkstandard. Grönare Stockholm är ett av sociotopyta. 10 kvm /person är ett mått som används som stadsövergripande styrdokument för utvecklingen av stadens • andel sociotopyta i procent (%) kvalitetsmått i New York. Avståndsmåtten grundar sig på grönstruktur. • sociotopyta per person i kvadratmeter (kvm) Stockholms stads parkriktlinjer av 200 m respektive 500 m • Stockholms stads parkplan för Bromma 2007 är ett till olika rekreativa värden (sociotoper). planeringsunderlag som beskriver utformning och skötsel Tillgång och närhet till: av park och natur. Parktillgång Bromma 2015 beskriver mer • grönt rum (grön oas > 0,2 ha med funktionen av närpark/ Riktlinjerna 15% sociotopyta och 10 kvm/person motsvarar översiktligt tillgång på parkyta inom stadsdelen. bostadsnära natur ) genomsnittet för Stockhoms malmar. Beroende av ÖPs in- • Sociotopkartan 2014 är ett planeringsunderlag som visar tentioner bör justeringar av täthetsmålen anpassas. 10 kvm/ offentliga friytor som har ett rekreativt/socialt värde enligt • grön mötesplats (målpunkt i stadsdelen > 1 ha med person är en minimumgräns som ställer höga krav på gröna stockholmarna och stadens tjänstemän. funktionen av stadsdelpark/kvarterspark) ytors utformning och materialval på grund av slitaget. • Statistik om Stockholm Basområdeslistan 2016 är ett • grön promenad (> 500 m sammanhängande gångstråk underlag för befolkningsmängd i Stockholm. mellan målpunkter) I tillgångsanalysen har sociotopkartan använts som underlag, men • lekpark (>0.1 ha målpunkt för lek) kompletterats med parkplanen då sociotopkartan var bristfällig. En stråkinventering gjord av Exploateringskontoret hösten 2015, samt kunskap från Exploateringskontorets tjänstemän användes som underlag till Gröna stråk. Förstudie Ulvsunda industriområde Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta 5 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Sociotopytor LEGEND DEL 1 Tillgångsanalyser FÖRKLARING analysområde förstudieområde LEGEND DEL 1 Tillgångsanalyser utvecklingsområde Sociotopstandard, andel yta Riktlinje FÖRKLARING flygbullergräns analysområde kommungräns En sociotopyta är en offentlig friyta med sociala och Minst 15% sociotopyta rekommenderas förstudieområde rekreativa värden värderad i sociotopkartan. Sociotopytor uptåvgeåceknlindges pormogråradme kan vara parker, natur, platser och torg och vissa flygbullergräns sociotoper bör inte ha för hög bullerstörning. Underlag park/natur för befintliga sociotopytor är hämtade från Stockholms Slutsats kommungräns förändring enligt program stads sociotopkarta från 2014. Sett till hela analysområdet är andelen sociotopyta god pågående program och som kartan visar finns flera större sociotoper inom I förstudieområdet påverkas ljudmiljön av flygtrafiken bpeafirkn/tnliga tsuorciotopyta vilket kan påverka upplevelsen av sociotopytor inom 500 m från förstudieområdet. De flesta sociotopytorna flygbullergränsen. I sociotopkartan räknas även finns i de södra och norra delarna av området och saknas förändring enligt program ny sociotopyta enl. pågående program koloniområden, vilket inte görs i Mäta offentlig nästan helt i i de mellersta. friytamodellen. bostäder i färdig detaljplan, alternativt bunedfinetrl igb ysgogcnioattoiopnyta Ser man till enbart förstudieområdet motsvarar an- Det finns även en yta som inte klassats i Sociotopkartan, delen 15% innerstadstäthet, men som kartan visar, finns verksamhetsområde ny sociotopyta enl. pågående program men som räknas med i denna förstudie, då det från de flesta sociotopytorna i de södra och norra delarna av pågående utveckling med start-pm ansetts vara en miss enligt Stockholms stad. Detta området och saknas nästan helt i i de mellersta, vilket ger bostäder i färdig detaljplan, alternativt gäller sociotopen Broparken vid Gjutmästaren 6. en missvisande siffra för förstudieområdet. upnodteenrt ibeyllg ugtvneactioklning v p e å r g k å s e a n m d h e e u ts t o ve m c r k å l d in e g i annan kommun Då vatten ej är klassat som en sociotop i sociotopkartan För utvecklingsområdet, är andelen som ingår i har vattenyta räknats bort från beräkningar av kvm so- pågående utveckling med start-pm mellersta delen nämnd ovan, 4.5% och kräver större åt- ciotopyta/person. gärder för att uppnå minimum riktlinjen på 15%. potentiell utveckling befintliga gröna promenadstråk Analysområde pågående utveckling i annan kommun stråk som kan omvandlas till gröna promenader för att knyta samman grönområden Totalyta: 363 hektar (3 630 264 kvm) (exkl. vatten) med bristfälliga kopplingar Sociotopyta: 102 hektar (1 023 149 kvm) b2e0fi0n tmlig aav gsrtöånnad pfrråonm gernöand psrtoråmkenad Andel sociotopyta: 28% stråk som kan omvandlas till gröna promenader för att knyta samman grönområden befintliga ytor inom analysområdet med bristfälliga kopplingar Förstudieområde som uppfyller alla kriterier för att k2la0s0s mas asvosmtå ngdrö fnråan r ugmrön promenad Totalyta: 197,6 hektar (1 975 900 kvm) (exkl. vatten) 200 m avstånd från grönt rum Sociotopyta: 28,9 hektar (289 260 kvm) befintliga ytor inom analysområdet Andel sociotopyta: 15 % sytoam, b uåpdpef yblleefir natllliag korcitehr ipelra nföerr aadtt, ksloamss hasa rs poomte gnrtöianl aa trtu bmli grönt rum, men som kräver åtgärder för att detta Utvecklingsområde 2sk0a0 smke avstånd från grönt rum Totalyta: 49,3 hektar (493 430 kvm) (exkl. vatten) byteafi,n btlåigdae y btoerfi nhtelilgt eollcehr dpelalvnies riando,m Sociotopyta: 2,2 hektar (22 206 kvm) asnoamly hsoarm pråodteent tsiaol mat tu bplip gfyrlölenrt arullam , kmrietenr iesor mfö rk arättv kelra såstgaäsr dseorm fö gr raötnt ad etta Andel sociotopyta: 4.5 % msköat esskpelatser. Hela sociotopytan räknas även om den endast delvis finns inom analysområdet befintliga ytor helt eller delvis inom analysområdet som uppfyller alla k5r0it0e rmier afövsr taåtnt dk lafrsåsna gsr ösonm m görtöesnpa lats mötesplatser. Hela sociotopytan ryätak,n abså däev ebne fionmtli gd eonc he npdlaanset rdaedl,v is fisnonms hinaorm p oatneanltyiaslo amttr åbdli egtrön mötesplats, men som kräver åtgärder för att detta 5sk0a0 smke avstånd från grön mötesplats lekpark yta, både befintlig och planerad, Förstudie Ulvsunda industriområde 5so0m0 mha ar vpsotåtenndt iafrlå ant tl ebklip garrökn mötesplats, Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta 6 men som kräver åtgärder för att detta ska ske lekpark 500 m avstånd från lekpark 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Sociotopstandard, yta per Riktlinje invånare Minst 10 kvm sociotopyta/invånare rekommenderas I analysen beräknas mängden sociotopyta per boende inom gränserna för utvecklingsområdet, Slutsats förstudieområdet samt analysområdet som 3 separata Inom analysområdets gränser bor relativt få människor analyser. Den föreslagna riktlinjen är minst 10 kvm i angränsande basområden som räknas in och siffran blir sociotopyta per boende. Befolkningsstatistik gällande något missvisande. Stora barriärer så som Ulvsundavägen de befintliga bostäderna i respektive område är hämtat och Bromma flygplats påverkar även möjligheterna från befolkningsuppgifter i Basområdeslistan 2017. att utnyttja de sociotopytor som befinner sig väster om Information för de planerade bostäderna i området är Ulvsundavägen. hämtade från Stadsbyggnadskontoret.. Då vissa av basområdena endast delvis ligger inom Inom förstudieområdet är det framförallt Johannesfred analysområdet användes en formel för att räkna fram som innehåller en stor andel sociotopytor, vilket även i detta en schablon för hur många av de boende som faktiskt fall, ger en något missvisande bild för området som helhet då bor i analysområdet. För varje basområde räknades siffran slås ut på hela förstudieområdet. densiteten boende ut genom att dela basområdesarean med antal invånare i basområdet. De delar av basområdet Utvecklingsområdet Bällstahamnen består till största som består av vattenyta räknades bort från arean. Den del av verksamhetsområde och industri och trots få del av basområdesarean som är inom analysområdet existerande sociotopytor blir sociotopandelen per invånare delades sedan med densiteten. Resultatet visar antal stor då så få bor inom området. invånare inom analysområdet i respektive basområde. Analysområde Sociotopyta: 1 023 149 / Antal boende 2017: 14 690 = Basområden med antalet invånare inom analysområdet 70 kvm sociotopyta/person (Basområdeslistan 2017 Formel antal boende i analysområdet Förstudieområde (Area basområde – vattenyta) Sociotopyta: 289 260 kvm / Antal boende 2017: 10 932 = 1. = Densitet invånare Antal invånare 26 kvm sociotopyta/person Area basområde inom analysområdet 2. = Antal invånare Densitet invånare i basområdet Utvecklingsområde som bor inom analysområdet Sociotopyta: 22 206 kvm / Antal boende 2017: 157 = 141 kvm sociotopyta/person 3. Formeln används för varje basområde separat. Resultaten adderas sedan för antal boende i hela analysområdet. Förstudie Ulvsunda industriområde Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta 7 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG LEGEND DEL 1 Tillgångsanalyser FÖRKLARING analysområde förstudieområde utvecklingsområde flygbullergräns kommungräns pågående program park/natur förändring enligt program Gröna rum befintlig sociotopyta ny sociotopyta enl. pågående program - närhet till gröna kvaliteter bostäder i färdig detaljplan, alternativt under byggnation verksamhetsområde pågående utveckling med start-pm potentiell utveckling pågående utveckling i annan kommun LEGEND DEL 1 Tillgångsanalyser FÖRKLARING Definition Gröna rum Riktlinje befintliga gröna promenadstråk analysområde (motsvarar Kvarterspark) 7. Stora parken 2963 kvm stråk som kan omvandlas till gröna promenader Max 200 m till grönt rum från varje f f ö ö r r s a tu tt d k ie n o yt m a r s å a d m e man grönområden Sociotopyta större än 0.2 hektar lekplats, vattenlek, picknick, grön oas, fastighet rekommenderas mutevedc bkrliinsgtfäsolligmar åkdoepplingar naturlek Lekmöjlighet (behöver ej vara ordningställd fl2y0g0b umlle arvgsrätånnsd från grön promenad 8. Lunchparken 3298 kvm lekplats, ej kyrkogård eller esplanad) rofylldhet, utsikt, lek kommungräns Huvudsakligen vegetationstäckt mark b p e å fi g n å t e lig n a d e y t p o r r o in g o ra m m analysområdet Merparten av ytan har vägbuller på mindre 9. Norrbyskogen/Broparken Slutsats som uppfyller alla kriterier för att än 55 dB 18 908 kvm + 9400 kvm klassas som gröna rum 2 park/natur Minst hälften av ytan solbelyst kl 12 grön oas, skogskänsla, promenad Inom förstudieområdet tillgodoses 19 2fö0rä0n mdr ianvgs etånnlidg tf rpårno ggrraömnt rum vårdagjämning (ej skuggad av byggnader) tillgången i delar av området så som 1 10. Tackjärnsvägen 13 910 kvm Mariehäll och Johannesfred, men 5 yta, både befintlig och planerad, naturlek, promenad inom utveckingsområdet råder 4 6 b so e m fin t h lig a r s p o o c t i e o n to ti p a y l t a a tt bli grönt rum, Beskrivning brist på gröna rum. Det finns ytor men som kräver åtgärder för att detta ska ske För att identifiera gröna rum inom 11. Ulvsundaparken 25 930 kvm med befintliga naturvärden, markerad 3 ny sociotopyta enl. pågående program analysområdet har parkplanen från 2007 grön oas, naturlek, bollek med blå linje i kartan, som skulle 7 b b o efi s n tä tl d ig e a r y i t f o ä r r d h ig e lt d e e l t le al r j p d la e n lv , i s a l i t n e o rn m ativt med komplettering från 2015 använts, kunna utvecklas till gröna rum, och analysområdet som uppfyller alla 8 u kr n it d e e ri r e r b f y ö g r g a n t a t t k io la n ssas som gröna tillsamman med lokalkännedom från 12. Förmannen (Björkbacken) fler ytor därtill behöver tillskapas vmeörktessapmlahtestesro. mHerålad esociotopytan Bromma stadsdelsförvaltning. Avvikelser 20 520 kvm och bli tillgängliga/nåbara inom räknas även om den endast delvis kan finnas från den exakta definitionen grön oas, lekplats, bollek utvecklingsområdet. pfinångså einnodme uantvaelycskolinmgr åmdeedt start-pm ovan. För att tillgododse behovet både 13. Kvarnberget 205 017 kvm p5o0t0e nmti eallv usttåvencdk flrinågn grön mötesplats vad gäller area och närhet, skulle fornlämning, grön oas, promenader pågående utveckling i annan kommun Gröna rum minst 5,4 ha grönt rum tillskapas yta, både befintlig och planerad, som har potential att bli grön mötesplats, 14. Lillsjöparken 172 100 kvm fördelat över större delen av men som kräver åtgärder för att detta + sociotopvärden enl. Sociotopkartan 2014 utvecklingsområdet. grön oas, promenader, rofylldhet, ska ske befintliga gröna promenadstråk naturlek lekpark 1. Lönnebergaparken 14 130 kvm st9råk som kan omvandlas till gröna promenadgerr ön oas, lekplats, bollek, pulka, utegym f5ö0r 0a tmt k anvystatå snadm frmåna nle gkrpöanrokmråden 15. Fältmarskalkparken 4 830 kvm med bristfälliga kopplingar lekplats, grön oas 2. Annedalsparken 13 940 kvm 200 m avstånd från grön promenad grön oas, lekplats, naturlek, promenader, bollek, vattenlek 16. Ulvsunda slottspark 14 300 kvm 13 grön oas, promenader befintliga ytor inom analysområdet 10 11 som uppfyller alla kriterier för att 3. Fritidsberget 3458 kvm klassas som gröna rum grön oas, naturlek, rofylldhet, utsikt, bollek, 17. Johannelunds strand 40 310 kvm lekplats, torghandel grön oas, promenad, picknick, rofylldhet, 200 m avstånd från grönt rum bad, vattenkontakt, odling, naturlek, 12 14 yta, både befintlig och planerad, 4. Troll-Olaskogen 10 470 kvm bollek, utsikt, vattenlek som har potential att bli grönt ru1m7, promenad, grön oas, naturlek, naturupplev- men som kräver åtgärder för att detta else, rofylldhet 18. Ulvsundaberget 37 380 kvm 16 ska ske grön oas, naturlek, rofylldhet, utsikt 5. Bubbelparken 2331 kvm 15 befintliga ytor helt eller delvis inom analyso1m8rådet som uppfyller alla lekplats, bollek 19. Solvallaskogen 153 800 kvm kriterier för att klassas som gröna grön oas, naturlek, promenader, mötesplatser. Hela sociotopytan 6. Ludvigbergskogen 10 710 kvm rofylldhet räknas även om den endast delvis grön oas, naturupplevelse, rofylldhet finns inom analysområdet Totalt: Utvecklingsområdet 2,1 ha+ 500 m avstånd från grön mötesplats Förstudieområdet 13,9 ha+ analysområdet yta, både befintlig och planerad, 62,8 ha= 76,7 ha Förstudie Ulvsunda industriområde som har potential att bli grön mötesplats, Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta 8 men som kräver åtgärder för att detta ska ske lekpark 500 m avstånd från lekpark 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG LEGEND DEL 1 Tillgångsanalyser FÖRKLARING analysområde förstudieområde utvecklingsområde flygbullergräns kommungräns pågående program park/natur förändring enligt program befintlig sociotopyta ny sociotopyta enl. pågående program bostäder i färdig detaljplan, alternativt under byggnation verksamhetsområde pågående utveckling med start-pm potentiell utveckling Gröna mötesplatser pågående utveckling i annan kommun - närhet till sociala målpunkter, sociotoptillgång befintliga gröna promenadstråk stråk som kan omvandlas till gröna promenader för att knyta samman grönområden med bristfälliga kopplingar 200 m avstånd från grön promenad LEGEND DELb e1fi nTtillilggaå nygtosra innoalmys aenralysområdet som uppfyller alla kriterier för att FkÖlasRsKaLsA sRoINmG gröna rum Definition Grön mötesplats Riktlinje analysområde 200 m avstånd från grönt rum (motsvarar Stadsdelspark) Max 500 m till Grön Mötesplats från varje fastighet förstudieområde Sociotopyta större än 1 hektar rekommenderas uyttave, cbkåldineg sboemfinråtlidge och planerad, som har potential att bli grönt rum, Minst 50 meter bred flygbullergräns men som kräver åtgärder för att detta Klippt gräsmatta som kan ha inslag av träd ska ske kommungräns Plan yta större än 0.5 hektar som pbåegfinåtelignda ey tporro hgeraltm eller delvis inom fungerar för bollspel/bollek Slutsats analysområdet som uppfyller alla pkraitrekr/inear tfuörr att klassas som gröna Minst hälften av ytan solbelyst kl 12 vårdagjämning Inom förstudieområdet råder brist på gröna mötesplatser. Hela sociotopytan (ej skuggad av byggnader) 1 fröärkännadsr iänvge enn oligmt pdreong reanmdast delvis mötesplatser för södra delen av Mariehäll samt i finns inom analysområdet Johannesfred i sydöstra delen. Vägbarriärerna gör också Beskrivning att trots närhet till Lillsjöparken och Förmannen, är dessa 500 m avstånd från grön mötesplats befintlig sociotopyta inte lika tillgängliga som de annars skulle ha varit. För att identifiera gröna mötesplatser inom yta, både befintlig och planerad, analysområdet har parkplanen från 2007 med ny sociotopyta enl. pågående program som har potential att bli grön mötesplats, komplettering från 2015 använts, tillsammans med För att tillgododse behovet både vad gäller area men som kräver åtgärder för att detta och närhet, skulle minst två gröna mötesplatser bostäder i färdig detaljplan, alternativt lokalkännedom från Bromma stadsdelsförvaltning. ska ske under byggnation på 1 ha vardera behöva tillskapas i varsin del av Avvikelser kan finnas från den exakta definitionen v le e k rk p s a a rk mhetsområde ovan. utvecklingsområdet. Ytan markerad med blå linje i kartan, skulle med åtgärder kunna bli en grön mötesplats, 500 m avstånd från lekpark pågående utveckling med start-pm då den i nuläget innehåller såväl befintliga rekreativa värden som naturvärden. potentiell utveckling pågående utveckling i annan kommun Gröna mötesplatser + sociotopvärden befintliga gröna promenadstråk 1. Annedalsparken 13 940 kvm stråk som kan omvandlas till gröna promenader grön oas, lekplats, naturlek, promenader, bollek, vattenlek för att knyta samman grönområden med bristfälliga kopplingar 2. Lillsjöparken 172 100 kvm 200 m avstånd från grön promenad grön oas, promenader, rofylldhet, naturlek 3. Förmannen (Björkbacken) 20 520 kvm befintliga ytor inom analysområdet som uppfyller alla kriterier för att grön oas, lekplats, bollek klassas som gröna rum 200 m avstånd från grönt rum Totalt: Utvecklingsområdet 0 ha+ Förstudieområdet 3 3,5 ha+ analysområdet 17,2 ha= 20,7 ha yta, både befintlig och planerad, 2 som har potential att bli grönt rum, men som kräver åtgärder för att detta ska ske befintliga ytor helt eller delvis inom analysområdet som uppfyller alla kriterier för att klassas som gröna mötesplatser. Hela sociotopytan räknas även om den endast delvis finns inom analysområdet 500 m avstånd från grön mötesplats yta, både befintlig och planerad, Förstudie Ulvsunda industriområde som har potential att bli grön mötesplats, Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta 9 men som kräver åtgärder för att detta ska ske lekpark 500 m avstånd från lekpark 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG LEGEND DEL 1 Tillgångsanalyser FÖRKLARING analysområde förstudieområde utvecklingsområde flygbullergräns kommungräns Gröna promenader pågående program - närhet till rekreativa gångstråk park/natur förändring enligt program befintlig sociotopyta ny sociotopyta enl. pågående program bostäder i färdig detaljplan, alternativt under byggnation LEGEND DEL 1 Tillgångsanalyser verksamhetsområde FÖRKLARING Definition Grön promenad Riktlinje pågående utveckling med start-pm analysområde Mer än 500 meter sammanhängande gångstråk Max 200 m till Grön promenad från varje fastighet pföortsetundtieiello umtvreåcdkeling med rekreativa värden. Exempel: esplanad, rekommenderas puåtvgeåceknlindges uotmvercåkdleing i annan kommun gågata, kaj och gångvägar inom grönområde flygbullergräns kommungräns befintliga gröna promenadstråk pågående program Beskrivning stråk som kan omvandlas till gröna promenader För att identifiera gröna promenader inom Slutsats fpöar rakt/tn kantuyrta samman grönområden analysområdet användes en stråkinventering med bristfälliga kopplingar förändring enligt program från Stockholms Stad, gjord hösten 2015, samt Inom förstudieområdet råder det brist på gröna 200 m avstånd från grön promenad information från Bromma områdeskartor från promenader och tillgången kan förbättras om de iden- Exploateringskontoret. tifierade potentiella stråken utvecklas till gröna prom- befintlig sociotopyta enader. Det skulle även ge tillräcklig tillgång i utveck- befintliga ytor inom analysområdet som uppfyller alla kriterier för att lingsområdet samt ge området bättre kopplingar till ny sociotopyta enl. pågående program klassas som gröna rum angränsande områden. bostäder i färdig detaljplan, alternativt 200 m avstånd från grönt rum under byggnation vyetar,k sbaåmdeh ebtesfionmtlirgå doech planerad, som har potential att bli grönt rum, pmåegnå esonmde k urätvveecr kålitnggä rmdeerd f ösrt aarttt- pdmetta ska ske potentiell utveckling befintliga ytor helt eller delvis inom pågående utveckling i annan kommun analysområdet som uppfyller alla kriterier för att klassas som gröna mötesplatser. Hela sociotopytan räknas även om den endast delvis fibnenfisn tilnigoam g raönnaaly psorommråedneadtstråk stråk som kan omvandlas till gröna promenader 5fö0r 0a tmt k anvystatå snadm frmåna ng rgörnö nmoömteråsdpelants med bristfälliga kopplingar yta, både befintlig och planerad, 200 m avstånd från grön promenad som har potential att bli grön mötesplats, men som kräver åtgärder för att detta ska ske befintliga ytor inom analysområdet lekpark som uppfyller alla kriterier för att klassas som gröna rum 500 m avstånd från lekpark 200 m avstånd från grönt rum yta, både befintlig och planerad, som har potential att bli grönt rum, men som kräver åtgärder för att detta ska ske befintliga ytor helt eller delvis inom analysområdet som uppfyller alla kriterier för att klassas som gröna mötesplatser. Hela sociotopytan räknas även om den endast delvis finns inom analysområdet 500 m avstånd från grön mötesplats yta, både befintlig och planerad, Förstudie Ulvsunda industriområde som har potential att bli grön mötesplats, Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta 10 men som kräver åtgärder för att detta ska ske Källa: Sociotopkartan 2014 samt lekpark Bromma Stadsdelsförvaltning 500 m avstånd från lekpark 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG LEGEND DEL 1 Tillgångsanalyser FÖRKLARING analysområde förstudieområde utvecklingsområde flygbullergräns kommungräns pågående program park/natur förändring enligt program befintlig sociotopyta ny sociotopyta enl. pågående program bostäder i färdig detaljplan, alternativt under byggnation verksamhetsområde pågående utveckling med start-pm potentiell utveckling pågående utveckling i annan kommun befintliga gröna promenadstråk stråk som kan omvandlas till gröna promenader för att knyta samman grönområden med bristfälliga kopplingar 200 m avstånd från grön promenad Lekparker befintliga ytor inom analysområdet som uppfyller alla kriterier för att klassas som gröna rum 200 m avstånd från grönt rum yta, både befintlig och planerad, som har potential att bli grönt rum, men som kräver åtgärder för att detta ska ske befintliga ytor helt eller delvis inom analysområdet som uppfyller alla kriterier för att klassas som gröna LEGEND DEL 1 Tillgångsanalyser mötesplatser. Hela sociotopytan F rä Ö k R n K as L A ä R ve IN n G om den endast delvis Definition Lekpark Riktlinje finns inom analysområdet analysområde Sociotopyta större än 1000 kvm Max 500 m till lekpark från varje fastighet 500 m avstånd från grön mötesplats förstudieområde Utformad för lek med lekredskap och lekytor rekommenderas uyttvae, cbkålidneg sboemfinråtldige och planerad, En variation av lekupplevelser, till exempel flsyogmbu hllearrg präontesntial att bli grön mötesplates,n temalekplats eller parklek men som kräver åtgärder för att detta Möjlighet till lek för olika åldrar ksokma mskuengräns Inslag av träd Slutsats lekpark pågående program Minst hälften av ytan solbelyst kl 12 2 500 m avstånd från lekpark vårdagjämning (ej skuggad av byggnader) Inom förstudieområdet når boende i den södra och park/natur norra delen en lekpark inom 500 m. För att tillgodose förändring enligt program Kommentar behovet skulle en lekpark behöva placeras centralt i 1 3 För att identifiera lekparker inom analy- utvecklingsområdet. sområdet har parkplanen från 2007, socio- befintlig sociotopyta topkartan från 2014 samt lokalkännedom 4 från Bromma stadsdelsförvaltning använts. ny sociotopyta enl. pågående program Avvikelser kan finnas från den exakta defini- bostäder i färdig detaljplan, alternativt tionen ovan. under byggnation verksamhetsområde Lekparker pågående utveckling med start-pm potentiell utveckling 1. Lönnebergaparken pågående utveckling i annan kommun 2. Annedalsparken befintliga gröna promenadstråk 3. Bubbelparken stråk som kan omvandlas till gröna promenader för att knyta samman grönområden 4. Kratsbodaparken med bristfälliga kopplingar 5 200 m avstånd från grön promenad 5. Ulvsunda skolgård (ej dagtid vardagar) 6. Förmannen (Björkbacken) befintliga ytor inom analysområdet som uppfyller alla kriterier för att klassas som gröna rum 200 m avstånd från grönt rum 6 yta, både befintlig och planerad, som har potential att bli grönt rum, men som kräver åtgärder för att detta ska ske befintliga ytor helt eller delvis inom analysområdet som uppfyller alla kriterier för att klassas som gröna mötesplatser. Hela sociotopytan räknas även om den endast delvis finns inom analysområdet 500 m avstånd från grön mötesplats yta, både befintlig och planerad, Förstudie Ulvsunda industriområde som har potential att bli grön mötesplats, Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta 11 men som kräver åtgärder för att detta ska ske lekpark 500 m avstånd från lekpark 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Prognos stadsutveckling LEGEND DEL 1 Tillgångsanalyser - förändring i sociotopandel per invånare FÖRKLARING analysområde förstudieområde utvecklingsområde flygbullergräns LEGEND DELko 1m Tmillugnågnrgäsnasnalyser Prognos befolkningstillväxt pFÖågRåKeLnAdRe INprGogram analysområde park/natur Beskrivning förstudieområde Analysområdet/Angränsande områden förändring enligt program Inom förstudieområdet pågår ständig utveckling och utvecklingsområde Pågående planer/program: bostadsbyggande. Denna förstudies prognos baseras på flygbullergräns 1. Solvalla ett antagande utifrån de pågående planer som har start- bkoemfinmtligu nsgorcäinostopyta 2. Riksby/Kvarnbacksvägen pm då studien genomförs samt ett genomsnitt på 2.2 personer/lägenhet. npyå gsåoecniodtoe ppyrtoag eranml. pågående program Totalt ca: 6000-7000 lägenheter bpoasrktä/ndaetru ir färdig detaljplan, alternativt I nuläget begränsas utvecklingen inom under byggnation Förstudieområdet exkl utvecklingsområdet utvecklingsområdet till viss del av flygbullergränsen 4 förändring enligt program verksamhetsområde som skär genom området och innebär att utvecklingen Antagna planer inom förstudieområdet: fokuseras till norra delen. 1 pågående utveckling med start-pm 3. Vandenbergh 9 250 lägenheter 3 befintlig sociotopyta 4. Baltic 8 330 lägenheter potentiell utveckling Mariehäll har under de senaste åren genomgått stora ny sociotopyta enl. pågående program 5. Kv. Minnet 60 lägenheter förändringar och i Ulvsunda industriområde finns pågående utveckling i annan kommun bostäder i färdig detaljplan, alternativt Totalt ca: 640 lägenheter fortsatt mycket stora möjligheter till stadsutveckling. En omvandling till tät blandstad pågår närmast Bällstaviken. under byggnation 6 v b e e r fi k n s t a lig m a h g e r t ö s n o a m p rå r d om e enadstråk Utvecklingsområdet Även i Sundbyberg pågår en intensiv stadsutveckling och 107&8 9 pstårågkå esnodme kuatvne ocmklivnagn mdlaesd tsillt agrrtö-pnma promenaPdeår gående planer inför antagande: bland annat har den södra stranden mot Bällstaviken för att knyta samman grönområden 6. Betongblandaren 14/ 210 lägenheter förtätats med bostadshus såväl som en strandpromenad. pmoetden btireisllt fuätlvligeac kklionpgplingar Utifrån Ulvsunda industriområdes strategiska läge och Fullblodet p2å0g0å men adves utåtvnedc fkrålinng g ir öann nparno mkoemnamdun förutsättningar att bli en naturlig del av stadsutvecklingen 7. Archimedes 660 lägenheter eftersträvas innerstadstäthet i den nya bebyggelsen. 12 8. Mariehäll 1:10 110 lägenheter befintliga ytor inom analysområdet 9. Masugnen 5 och 7 320 lägenheter sboemfin tuligpap fgylrlöenr aa llpar okrmiteernieard fsötrr åaktt klassas som gröna rum Totalt ca: 1300 lägenheter stråk som kan omvandlas till gröna promenader Slutsats 11 f2ö0r 0a tmt k anvystatå snadm frmåna ng rgörnötn roummråden med bristfälliga kopplingar I analysområdet/angränsande områden finns Totalt: 1940 lägenheter y2t0a0, bmåd aev sbteåfinndt lifgrå onc ghr öpnla pnreoramde,n ad pågående planer för Solvalla och Riksbyområdet, som har potential att bli grönt rum, men ett antagande görs inte om antalet boende som men som kräver åtgärder för att detta Förstudieområdet, totalt: Antal boende efter exploateringen: tillkommer inom analysområdet, eftersom dessa ännu bskeafi nstkligea ytor inom analysområdet 10 932 bef. boende + 1940x2.2 nya boende= ca 15 200 personer är i tidigt skede och exakt antal är okänt. Dessa som uppfyller alla kriterier för att 2 bkleafisnstaligs as oytmor ghreölnt ae llreurm delvis inom 289 260 kvm sociotopyta = 19 kvm sociotopyta/person utvecklingsområden bör även tillskapa offentliga friytor analysområdet som uppfyller alla inom sina egna planområden. Befolkningstillväxten k2r0it0er imer afövrs taåtnt dkl afrsåsna gs rsöonmt r ugmröna i dessa områden kommer dock att påverka antalet mötesplatser. Hela sociotopytan Utvecklingsområdet: Totalt antal boende i efter exploateringen: människor som rör sig även inom förstudieområdet. räknas även om den endast delvis fi y n ta n , s b i å n d o e m b a e n fi a n ly tli s g o o m c r h å d p e la t nerad, 157 bef. boende + 1300x2.2 nya boende = ca 3000 personer som har potential att bli grönt rum, I förstudieområdet är tillgången god även efter men som kräver åtgärder för att detta 22 206 kvm sociotopyta = 7.4 kvm sociotopyta/person 5 sk 0 a 0 s m ke avstånd från grön mötesplats beräkningarna gjorda på nuvarande planer med start-pm. Fler planer kan dock tillkomma framöver i yta, både befintlig och planerad, befintliga ytor helt eller delvis inom Planbesked/markanvsiningar i utvecklingsområdet: området och skapa behov av fler offentliga friytor. Denna som har potential att bli grön mötesplats, analysområdet som uppfyller alla men som kräver åtgärder för att detta 10. Betongblandaren 2/10/13 ca 300-400 lägenheter möjlighet och flexibilitet i planeringen måste vägas in så kriterier för att klassas som gröna m sk ö a t e s s k p e latser. Hela sociotopytan 11. Gjutmästaren 6 samt att tillkommande bostäder möter behovet av tillgång till lreäkkpnaarsk även om den endast delvis kvalitativa friytor enligt rekommendationer. finns inom analysområdet 12. Bällsta hamn ca 900-1200 lägenheter 500 m avstånd från lekpark 500 m avstånd från grön mötesplats Totalt ca: 1200-1600 lägenheter Det är i utvecklingsområdet som behovet kommer att vara störst att tillskapa nya friytor. Vid yta, både befintlig och planerad, Totalt antal boende i utvecklingsområdet efter tillskapandet behöver riktlinjer för både area samt som har potential att bli grön mötesplats, men som kräver åtgärder för att detta exploateringen: 3000 bef. samt planerade boende + närhet uppnås i hela utvecklingsområdet. ska ske 1600x2.2 nya boende = ca 6500personer lekpark 22 206 kvm sociotopyta = 3,4 kvm sociotopyta/person Förstudie Ulvsunda industriområde 500 m avstånd från lekpark Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta 12 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Rekommenderat friytekrav vid exploatering Friytor allmän plats Räkneexempel friyta Riktlinje som rekommenderas allmän plats Andel sociotopyta >15% Sociotopyta per invånare >10 kvm Utvecklingsområde: 49,3 hektar (493 429 kvm) Slutsats 15% Sociotopyta= 7.4 ha Den pågående exploateringen medför ca 2900 (minimumandel; motsvarar innerstadstäthet) lägenheter i utvecklingsområdet. Med en utveckling av området till ca 3400 nya lägenheter motsvarar ytbehovet 15 % sociotopyta och 10 kvm sociotopyta/ Exempel 10 kvm sociotopyta/invånare: boende varandra inom utvecklingsområdet. (2.2 personer/lägenhet) Med ca 2250 nya lägenheter motsvarar ytbehovet 15 % 3000 nya lägenheter sociotopyta och 15 kvm sociotopyta/boende varandra 6600 boende x 10 kvm= 66 000 kvm = 6,6 ha inom utvecklingsområdet. 3200 nya lägenheter Inom utvecklingsområdet kommer en etappvis 7040 boende x 10 kvm= 70 400 kvm = 7 ha exploatering att ske vilket innebär att andelen sociotopyta gradvis kommer att påverkas samtidigt som 3400 nya lägenheter befolkningen ökar. Vid beräknandet av det totala antalet 7480 boende x 10 kvm= 74 800 kvm = 7,5 ha lägenheter och den totala andelen sociotopyta bör reservation göras för de eventuella områden som kan komma att exploateras i framtiden, så som kvarteren 3800 nya lägenheter Vallonsmidet och Tackjärnet, så att rekommendationen 8360 boende x 10 kvm= 83 600 kvm = 8,4 ha på minimum 10 kvm uppfylls även då. Detta gäller såväl andelen yta som närheten till sociotopytor. Vad gäller närhet bör sociotopytorna fördelas inom området Exempel 15 kvm sociotopyta/invånare: på ett sådant sätt att det är max 200 m från varje (2.2 personer/lägenhet) fastighet till ett grönt rum, samt max 500 m till en grön mötesplats. 2250 nya lägenheter Att välja alternativet att ha 10 kvm sociotopyta per 4950 boende x 15 = 74 250 kvm = 7,4 ha person innebär mycket högt slitage på ytorna vilket påverkar de gröna kvaliteterna. En sociotopyta är heller inte enbart gröna ytor, utan kan även vara rekreativa hårdgjorda ytor. För att ekosystemtjänster och klimatreglerande aspekter av grönska ska uppnås bör andelen gröna kvaliteter av sociotopytorna tillmätas stor betydelse. Förstudie Ulvsunda industriområde Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta 13 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Förskole- och skolgård Räkneexempel friyta Riktlinje som rekommenderas skol- och förskolegård Förskola 15-30 kvm/barn Skola 10-20 kvm/elev Skola 1 grundskola F6-9, 900 elever Slutsats Skolgård min. 10 kvm/elev 10 kvm/elev x 900 elever= 9000 kvm Friyta skolgård Ytkraven för en skola med 900 elever med 10 kvm/elev är 9000 kvm. Förskola Det finns inga fastställda riktlinjer för skolgårdsyta i Basen utgörs av en friliggande förskola med en Stockholm, men utbildningsförvaltningen utgår från stor förskolegård som kompletteras med förskolor mellan 10-20 kvm/barn friyta för rastverksamhet. i flerbostadshus: Enligt Boverkets förslag till riktlinjer och allmänna råd för god skolgårdsmiljö anges att friytan bör vara så Archimedes ca 6 avd rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande Masugnen 5 o 7 ca 4 avd slitage går att ordna varierande terräng- och En friliggande förskola på stadens mark ca 8 avd vegetationsförhållanden. Vidare ingår inte anläggningar (144 barn). som hindrar lek och rastverksamhet i friytan, som till Ytterligare avdelningar placeras i flerbostadshus exempel cykelparkeringar. En aspekt att ta hänsyn till är möjligheter för eleverna att nyttja intilliggande Förskolegård min. 15 kvm/barn anläggningar och ytor, som till exempel bollplaner, (0.25 barn/lägenhet) lekparker, naturområden etc. 2000 nya lägenheter Friyta förskolor 500 barn x 15 kvm= 0,75 ha Den friliggande förskolan på max 8 avd kräver 2880 kvm gård vid 20 kvm/barn. Då kvarstår 14 120 kvm 3000 nya lägenheter gård att placera ut för resterande avdelningar räknat på 750 barn x 15 kvm= 1,13 ha 3400 lägenheter och 850 barn. 3400 nya lägenheter Vid 15 kvm/ barn blir en gård för 8 avd 2160 kvm och 850 barn x 15 kvm =1,28 ha då kvarstår 10 590 kvm att placera ut för resterande avdelningar räknat på 3400 lägenheter och 850 barn. Angående gårdsytorna för förskolor har stadsdelen ExempelFörskolegård normalt utgått från att gårdsytan ska vara minst 15 (0.25 barn/lägenhet) kvm per barn, helst 20 kvm per barn. Ytan skall vara friyta, dvs barnens yta, inte yta som används till annat. 2000 nya lägenheter Det behövs ytterligare yta för inlastning, sophantering, 500 barn x 20 kvm= 1 ha cykelparkering osv. 3000 nya lägenheter Kraven är starkast för den friliggande förskolan, i 750 barn x 20 kvm= 1,5 ha flerbostadshus får gården ibland anpassas till vad som är möjligt. Förskolelokaler och förskolegård skall ligga på samma nivå och gård på tak ej lämpligt. Den får 3400 nya lägenheter heller inte bara vara en liten utsläppsgård. 850 barn x 20 kvm =1,70 ha Miljöförvaltningen och Boverket rekommenderar 30 kvm gård per barn. 14 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Källor Del 1 Tillgångsanalyser av offentlig friyta Basområdeslistan Årsrapport 2017, Statistik om Stockholm, Stockholms stad Bromma stadsdelsförvaltning, muntlig källa 2016-04-11 Förskolor i Ulvsunda, Stockholms stad 2016-11-11 Förstudie Södra Mariehäll och Ulvsunda industriområde, Karin Månsson SBK, Utkast rev 2016-01-15 Mäta offentlig friyta, Alviksmodellen, Stockholms stad, 2015-06-26 Områdesprogram för Södra Solvallastaden, Samrådshandling, Stockholms stad, december 2015 Parkplan Bromma 2007, Stockholms stad Parkplan Bromma, Tillgångsanalys, Stockholms stad, 2015 Program för Centrala Bromma, Samrådsförslag, Stockholms stad, 2016-02-22 Riksintressepreciseringen för Bromma Flygfält, 2015 Sociotopkartan 2014, Stockholms stad Stråkinventering Bromma, Exploateringskontoret, Stockholms stad, 2015 Ulvsunda, förstudie grönstruktur, Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad, december 2006 15 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Stockholms stad 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG --- [Förstudie för del av Ulvsunda industriområde, del 3.pdf] 180913 Förstudie för del av Ulvsunda industriområde Del I Områdets förutsättningar Del II Tillgångsanalyser av offentlig friyta Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Dnr: 2015-11048 Daterad: 2018-08-31 Denna rapport är framtagen av Exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad. Parallellt med förstudien har ”Stadsbyggnadsprinciper Bällsta Hamn” (daterad 2018-09-xx) tagits fram, dessa är att betrakta som en fördjupning av Förstudie del 3. För- studien och Stadsbyggnadsprinciperna kan med fördel läsas parallellt. Beställare: Exploateringskontoret, Stockholms Stad Box 8189 104 20 Stockholm www.stockholm.se Projektgrupp: Tua Sandberg, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad Agneta Schill, Exploateringskontoret, Stockholms Stad Karl-Johan Dufmats, Exploateringskontoret, Stockholms Stad Johan Gröhn, Exoploateringskontoret, Stockholms Stad Konsulter: Landskapslaget AB Bibbi Leine (uppdragsansvarig) Johanna Good Tengbom Fredrik Legeby (uppdragsansvarig) Patrik Glansholm LANDSKAPSLAGET AB Landscape architecture Förstudie Ulvsunda industriområde & Urban planning 2 Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Innehåll Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper Inledning 4 Strukturplan 5 Kvarterens och entrévåningarnas användning 6 Framträdande byggnadsdelar i stadsbilden 7 Solstudie 8 Sociotopytor 9 Gröna rum – Kvarterspark 10 Grön mötesplats – Stadsdelspark 11 Gröna promenader 12 Parker, torg och lekparker – karaktärsdrag 13 GYF Allmän plats 14 GYF Sammanfattande tabell 15 Skola/förskola 16 Stadsbildsanalys 17 Gatustruktur 18 Gatusektioner - principskisser 19 Gestaltningsprinciper 21 Modellbilder 22 Förstudie Ulvsunda industriområde Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 3 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Inledning Denna förstudie är ett internt arbetsmaterial, avsett som planeringsunderlag för Stockholms stads strategiska arbete med det programområdesgräns Solvalla utpekade området. Dokumentet syftar till att ta fram ett tillräckligt SUNDBYBERG brett analysunderlag för att skapa målformuleringar och visa på förstudieområde strategier för områdets utveckling. Ett särskilt fokus har varit att Området aktuellt för uppnå tillräckligt stora, kvalitativa grönytor och offentliga rum samt denna förstudie säkerställa viktiga kopplingar. Avgränsning och syfte utvecklingsområde Området för den planerade Förstudieområdets avgränsning har fastställts med utgångspunkt exploateringen i det primära utvecklingsområdet och dess influensområde. Utvecklingsområdet, som utgör det aktuella stadsutvecklingsområdet, SOLNA är markerat med röd linje i kartan, medan förstudieområdet är avgränsat med blå linje. De olika områdena har studerats utifrån påverkan på pågående och planerade projekt i utvecklingsområdet. Planområdet Förstudien består av tre delar, del I: Områdets förutsättningar, del planområde II: Tillgångsanalyser av offentlig friyta och del III: Strukturskiss och strukturplanens stadsbyggnadsprinciper. aktuella planområde Förstudien del I och II utgör en behovsanalys där befintlig situation samt påbörjade och planerade projekt inventerats och de faktorer och förutsättningar som är aktuella i området, med utgångspunkt i de analysområde nyckelfrågor som utpekats i programarbetet, sammanställts. STOCKHOLMS STAD 500 meter analysradie runt förstudieområdet Förstudie del III utgörs av en strukturskiss som med utgångspunkt inom Stockholms stad i de slutsatser som framkommit i del I och II också inkluderar funktionsanalys av områdets entrévåningar, stadsbildsanalyser, solstudie, bedömning av beräkning av sociotopytor, m.m., programområdes- stadsbyggnadsprinciper och gatusektioner. Syftet med Förstudie gräns Riksby del III är att lägga fast en planeringsinriktning för kommande detaljplaner i stadsutvecklingsområdet. Beställare för Förstudien del I och II är Exploateringskontoret. Huvuddelan av del III har tagits fram av Stadsbyggnadskontoret inom ramen för Bällsta Hamn detaljplanearbete. Landskapslaget AB har tagit fram underlag för Exploaterings- och Stadsbyggnadskontoret som tillsammans med Tengbom utarbetat textunderlag samt en gemensam strukturskiss för förstudieområdet. Förstudie Ulvsunda industriområde 4 Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Strukturplan Huvuddrag Bällsta hamn • Längs Bällstaviken anläggs en sammanhängande strandpark med strandpromenad som länkar till angränsande områden och ökar tillgängligheten till vattnet. Även gatorna inom området ges gröna kvaliteter för att koppla till strandparken samt för att hantera dagvattnet. • Längs Bällstaviken struktureras bebygggelsen i kvarter öppna mot vattnet. vilket bidrar till möjligheten att skapa en grön och rymlig strandpark. Kvarteren har släpp i nord-sydlig riktning, för att skapa dsiktlinjer, ljusinsläpp och luftighet inom kvarteret. Mot väst sluts kvarteren för att skydda mot buller. • Bebyggelsen trappar upp från ca 6 våningar vid vattnet till ca 8 våningar mot Smältvägen/Råjärnsvägen. Högre byggnads- delar på totalt 9-10 våningar markerar viktiga platser, exempelvis vid parker, torg eller större vägkorsningar. • Bebyggelsefronten mot vattenrummet bildar en rytmisk gavelarkitektur som ansluter till bebyggelsen på båda sidorna om utvecklingsområdet samt Bällstaviken. Strandparken gestaltas medvetet som en del av det offentliga rummet. • Underbyggda gårdar terrasseras ned mot vattnet för att skapa ett inbjudande och anpassat möte mellan gård och strandpark. Här krävs en tydlig indelning av allmänt och privat område. • Bebyggelsen delas in i en sockel i 1-2 våningar, en mellandel och ett avslut. Den översta våningen dras generellt in från fasadliv. Våningshöjden i entrévåningarna ska möjliggöra etablering av verksamheter. • Taken och fasaderna ges olika djupverkan och uttryck för att skapa ett varierat taklandskap. Takterrasser kan komplettera bostadsgårdarna och skapa vistelseytor med goda sollägen. På många av taken är förutsättningarna för solceller eller solfångare goda. • Balkonger och utkragande delar placeras huvudsakligen mot gård och i mindre utsträckning mot allmän plats, där de ska utformas så att de inte inkräktar på det offentliga rummet. Förstudie Ulvsunda industriområde Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 5 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Kvarterens och entrévåningarnas användning Bostäder och skola Möjligheten att bygga bostäder begränsas till den norra och västra delen av planområdet p.g.a. flygbullret från Bromma flygplats. Längs med Bällstavikens strand föreslås bostäder i kvarteren mot vattnet. Stadsdelens nya skola förelsås placeras i den norra delen för att klara bullerkraven. Kontor och verksamheter Kontor och verksamheter, men också hotell, föreslås i den sydvästra delen av planområdet invid Norra Ulvsunda hållplats nära Bromma flygplats där bostäder inte kan byggas. Stora delar av Pripps gamla bryggeribyggnad föreslås användas för kultur och idrott. Aktivt gränssnitt Längs stora delar av huvudgatan Smältvägen och vid Bällsta Hamn föreslås entrévåningar med ett aktivt gränssnitt där krav ställs på centrumändamål och bostäder inte får finnas. Detta för att på sikt tillgodose behovet av verksamhetslokaler samt bidra till ett aktivt stadsliv längs stadsdelens huvudstråk och primära mötesplats. Öppet gränssnitt Längs delar av huvudgatan och längs merparten av lokalgatorna föreslås entrévåningar med ett öppet gränssnitt, d.v.s. att här får centrumändamål och/eller bostadskomplement finnas, dock ej bostäder. Detta för att bidra till ett aktivt stadsliv och möjliggöra för framtida verksamheter. Stilla gränssnitt Längs med lokalgatorna ned mot Bällstaviken och i mindre centrala delar av stadsdelen föreslås entrévåningar med ett stilla gränssnitt, d.v.s. här får bostäder såväl som centrumändamål och/ eller verksamheteter finnas. Strukturskiss från pågående planarbete för fastigheten Gjutmästaren 6, f.d. Pripps, våren 2018 Förstudie Ulvsunda industriområde 6 Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Exponerade fasad- och gavelmotiv Stadsbild - exponerade byggnadsdelar I den föreslagna strukturplanen och dess relation till befintlig bebyggelse bildas stadsrum och stråk där delar av bebyggelsen blir mer framträdande, vilket betonas i gestaltningen av av bebyggelsen. Vid större platser, torg och parker kan fasader längs hela eller delar av kvarter vara extra framträdande i stadsbilden. På andra ställen, i fonden av gator eller siktstråk framträder gavlar, gavelpartier eller delar av fasader som särskilt exponerade. Dessa särskilt framträdande byggnadsdelar ska ägnas särskild omsorg vid utformning, gestaltning, materialval, färgval och kvalitet i utförandet. Vattenrum - exponerade byggnadsdelar Den nya stadsdelen i Bällsta Hamn ligger exponerad mot Bällstaviken och bebyggelsen i Solna och Sundbyberg på andra sidan vattnet. Det innebär att särskilt gavlarna mot vattnet är exponerade mot vattnet, men också att innergårdsfasaderna är mer exponerade och framträdande i stadsbilden än normalt. Med dessa delars betydelse för upplevelsen av stadsdelen från vattensidan, måste de utföras med höga gestaltningsambitioner och höga ambitioner avseende kvalitet i utförandet. Strukturskiss från pågående planarbete för fastigheten Gjutmästaren 6, f.d. Pripps, våren 2018 Förstudie Ulvsunda industriområde Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 7 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Solstudie Offentliga platser Solstudien visar att de offentliga ytorna såsom strandparken, parken/torget vid Bällsta hamn och torgytan i sydväst vid tvärbanehållplatsen Norra Ulvsunda samt skol- och förskolegården får goda solljusförhållanden. Även skogsparken vid Huvudstabron får goda solljusförhållanden. De goda solljusförhållandena längs strandparken är en konsekvens av de nya stadskvarterens utformning. Kvarterens u-form med en öppen sida mot Bällstaviken i kombination med att byggnadshöjden trappas ned till ca 6 våningar mot vattnet (jämfört med 8-10 våningar längs huvudgatan) innebär att strandparken vår- och höstdagjämning är solbelyst mellan 6 och 9 timmar per dag. Bostads- och förskolegårdar Stadskvarteren är utformade med en sluten sida mot Bromma flygplats och Ulvsundaleden i väster för att minska bullerstörningarna och skapa en tyst sida för de nya lägenheterna och gårdarna. Det innebär att antalet soltimmar på större delen av bostadsgårdarna är begränsade till 2-3 timmar vår- och höstdagjämning. De nordvästra hörnen av bostadsgårdarna får fler soltimmar, upp till 6-7 timmar per dag. I dessa lägen föreslås förskolorna placeras. I norr, där Bällstaviken smalnar av, skuggar föreslagen bebyggelse delvis även bostäder och strandpromenad på andra sidan vattnet i Sundbyberg. Förstudie Ulvsunda industriområde 8 Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Sociotopytor Sociotopstandard, andel yta Riktlinje FÖRKLARING förstudieområde En sociotopyta är en offentlig friyta med sociala Minst 15% sociotopyta rekommenderas utvecklingsområde och rekreativa värden värderad i sociotopkartan. Minst 10 kvm per person rekommenderas Sociotopytor kan vara parker, natur, platser och torg och planområde vissa sociotoper bör inte ha för hög bullerstörning. kommungräns Archimedes flygbullergräns Slutsats Masugnen sociotopyta Utvecklingsområde 5 & 7 De planerade och befintliga sociotopytorna inom Archimedes planområdet utgör tillsammans 27% av den totala befintliga gröna promenadstråk Sociotopyta: 0,4 ha ytan och klarar därmed riktlinjen för sociotopstandard, nya gröna stråk andel yta på minst 15% för innestadstäthet. 200 m avstånd från grön promenad Masugnen 5 & 7 Inom planområdet uppgår sociotopstandarden, yta per Flygbullergräns max 80 dB y s k t l o a o m s r s i n u a o s p m p s f o y p m ll l e a r n g a o rö l m la n r a k å r d r it u e e m t rier för att Sociotopyta: 0,5 ha i v p n i å l v k 1 å e 0 n t a k ä r v r e m m i d p e e r e n r ä p n fö e m r r e s i s o n l n a im g d n u ä a m r p s r k l i a k ö n t t l s e i e n n l j t e a i n v ll f g 2 ö r 5 r ö n i k n y v n t m o e r r /p s s e t k a r a s d o s v n t a ä r t a h et möjlig ur slitagesynpunkt. 200 m avstånd från grönt rum Sociotopstandard Bällsta hamn De planerade sociotoperna för utvecklingsprojekten Andel sociotopyta Bällsta hamn, Archimedes samt Masugnen 5 & 7 Totalyta: 24,5 ha (exkl. vatten) uppnår 7,5 hektar som även är minimum för att Sociotopyta: 6,6 ha förstudieområdet ska utgöras av 15% sociotopyta. y p t l o an r o h m elt r å e d lle e r t s d o e m lvi s u p in p o f m yller alla Andel sociotopyta: 27 % Tillskapas totalt 7,5 hektar sociotopyta i hela kriterier för att klassas som gröna förstudieområdet för de planerade 3400 lägenheterna så mötesplatser. Hela sociotopytan innebär detta en andel sociotopyta per person på 10 kvm. räknas även om den endast delvis Sociotopyta per invånare finns inom planområdet I sociotopytor per invånare är andelen kontorsarbetande Bällsta hamn 500 m avstånd från grön mötesplats inte metagna i beräkningen. Andelen kontorsarbetande Sociotopyta: 6,6 ha / Planerat antal boende personer bedöms bli upp till ca 12 000 personer/dag. (2,2 pers x 1200 lgh)= Enligt ÖP planeras Bromma flygplats omvandlas till en 65 905 kvm/2640 personer = ny stadsdel med bostäder, verksamheter och handel efter 2038. Detta innebär sannolikt att Bällsta Hamnområdets lekpark 25 kvm sociotopyta/person sociotopytor, i synnerhet strandparken, även kommer att 500 m avstånd från lekpark användas av en stor del av denna befolkning som estimeras bli upp till 50 000 invånare. 0 200 Förstudie Ulvsunda industriområde Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 9 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Gröna rum – Kvarterspark - närhet till gröna kvaliteter FÖRKLARING förstudieområde utvecklingsområde planområde kommungräns flygbullergräns Definition Gröna rum Riktlinje FsÖocRioKtLoApRytIaNG (motsvarar Kvarterspark) förstudieområde Max 200 m till grönt rum från varje fastighet rekom- u b t e v fi e n c t k lig lin a g g s r o ö m na rå p d r e omenadstråk • Sociotopyta större än 0,2 ha menderas npylaan gormönråad setråk • Lekmöjlighet (behöver ej vara ord- kommungräns ningställd lekplats, ej kyrkogård eller 200 m avstånd från grön promenad flygbullergräns esplanad) sytoocr iointoompy tpalanområdet • Huvudsakligen vegetationstäckt mark Slutsats som uppfyller alla kriterier för att • Merparten av ytan har vägbuller på klassas som gröna rum Cirka 5,9 ha av gröna rum (kvartersparker) befintliga gröna promenadstråk mindre än 55 dB tillskapas i den nya planen och planområdet. Den 200 m avstånd från grönt rum nya gröna stråk • Minst hälften av ytan solbelyst kl 12 rekommenderade närheten på 200 m till gröna rum vårdag- och höstdagjämning (ej skuggad uppnås i hela planområdet och, med undantag för det 200 m avstånd från grön promenad av byggnader) nordvästra hörnet, även i hela förstudieområdet. Flygbullergräns max 80 dB 6 5 y s k y t t l o a o o m s r r s i h n u a e o s p lt m p s e f o y l p l m e ll l e a r r n g d a o r e ö l m l l a v n i r a s k å r d r i i n t u e e o m t r m ier för att Gröna rum - yta inom planområdet som uppfyller alla 2kr0it0e rmier afövsr taåtnt dk lafrsåsna gsr ösonmt r ugmröna planområdet mötesplatser. Hela sociotopytan räknas även om den endast delvis 4 finns inom planområdet 1. Norrbyskogen/Broparken: 1,9 ha 500 m avstånd från grön mötesplats ytor helt eller delvis inom 2. Fornminneslunden: 1,2 ha planområdet som uppfyller alla kriterier för att klassas som gröna mötesplatser. Hela sociotopytan 3. Järnvägsparken: 0,6 ha 3 räknas även om den endast delvis filenknpsa irnkom planområdet 1 4. Strandparken: 1,2 ha 550000 mm aavvssttåånndd ffrråånn glerköpna mrkötesplats 2 5. Bällsta hamn: 0,8 ha 6. Lekpark vid pumpstation: 0,2 ha lekpark 500 m avstånd från lekpark Totalt planområdet: 5,9 ha 0 200 Förstudie Ulvsunda industriområde 10 Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG FÖRKLARING förstudieområde utvecklingsområde Gröna mötesplatser – Stadsdelspark planområde kommungräns flygbullergräns - närhet till sociala målpunkter, sociotoptillgång sociotopyta befintliga gröna promenadstråk nya gröna stråk 200 m avstånd från grön promenad ytor inom planområdet som uppfyller alla kriterier för att klassas som gröna rum Definition Grön mötesplats Riktlinje FÖRKLARING f2ö0rs0t umd iaevosmtåråndde från grönt rum (motsvarar Stadsdelspark) Max 500 m till Grön Mötesplats från varje fastighet utvecklingsområde • Sociotopyta större än 1 ha rekommenderas planområde • Minst 50 meter bred kommungräns • Klippt gräsmatta som kan ha inslag av träd flygbullergräns • Plan yta större än 0,5 ha som ystoocr iohteoltp eyltlaer delvis inom fungerar för bollspel/bollek Slutsats planområdet som uppfyller alla kriterier för att klassas som gröna • Minst hälften av ytan solbelyst kl 12 vårdag och bmeöfitnetsligpala tgsreörn. aH eplrao msoecnioatdosptryåtakn höstdagjämning (ej skuggad av byggnader) Broparken uppfyller ytmässigt kraven för såväl Grön räknas även om den endast delvis mötesplats som stadsdelspark. Bällsta hamn, så som nfinynas g irnöonma sptlraånkområdet parken avgränsats, uppnår inte riktlinjen på 1 ha för Grön 200 m avstånd från grön promenad mötesplats. 500 m avstånd från grön mötesplats Gröna mötesplatser ytor inom planområdet Om det inom planområdet kan tillskapas gröna som uppfyller alla kriterier för att Flygbullergräns max 80 dB 2 k 2 l 0 a 0 ss m as a s v o s m tå n g d rö f n rå a n r u g m rönt rum 1. Broparken 1,9 ha m i v a n ö r o t j r e e d s f v p a ä l s a s t t t i s r g e a h r e h s t ö . å r S n s k o e u m t, l l ä v e v i d s e a ä n s r n e i m ä k r o a h t r e t e t a s n n k a , r v k a v l d a e e r t a f p r ö å r m e 5 s a 0 l n a 0 , g m f n ö a r f u r y å t t o n o m r n a 0,8 ha lekpark 2. Bällsta Hamn* inte uppnå riktlinjer för grön mötesplats kommer delar av planområdet få längre avtånd än rekommenderade 500 m. 500 m avstånd från lekpark *inklusive anslutande del av Strandparken. Om ytan Bällsta hamn inte tillskapas som Grön mötesplats påverkar detta i förlängningen även hela den ytor helt eller delvis inom norra delen av förstudieområdet som då får längre planområdet som uppfyller alla än 500 m till en grön mötesplats. kriterier för att klassas som gröna mötesplatser. Hela sociotopytan räknas även om den endast delvis finns inom planområdet 1 500 m avstånd från grön mötesplats lekpark 500 m avstånd från lekpark 0 200 Förstudie Ulvsunda industriområde Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 11 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Gröna promenader - närhet till rekreativa gångstråk Gröna promenader Mariehäll STRANDPARKENS PRINCIPSEKTION 1. Utmed Huvudstaleden Lunch- parken En grön promenad förbinder Strandpromenaden med grönområden kring Lillsjön och vid Kvarnberget i Riksby. Promenaden går längs ny gångväg parallellt med Huvud- Archimedes 1 staleden med vegetationsskärm av nya och befintliga träd som avskärmning mot leden. 2.Strandpromenaden Den tilltänkta strandparken består idag av olika delar, från vildvuxen vegetation till hårdgjord kaj. Mötet mellan land och vatten är mjukt eller hårt och på varierande nivåer. Den nya strandparken blir en sekvens av olika delar där de olika karaktärerna förstärks och uppmuntrar till en varierad an- vändning. Strandpromenaden är en viktig länk i en större sammanhän- gande grön promenad som åt norr leder mot Annedal och åt söder mot Ulvsunda Slott och Traneberg vidare mot Alvik. Strandpromenaden ska vara attraktiv för alla människor i alla åldrar. Genomgående för sträckan är vattenkontakt och utblickar mot Bällstaviken, Sundbyberg och Solna. Det är också en vandring där upplevelsen av vattenrummet varierar 2 mellan det intima nära Bällstaån till det vidgade i öster där Definition Grön promenad 4 Bällstaviken närmar sig Ulvsundasjön. Mer än 500 meter sammanhängande gångstråk med 3. Mellan strandpromenaden, förbi f.d. Pripps, rekreativa värden. Exempel: esplanad, gågata, kaj och över Ulvsundavägen, och vidare mot Kvarnber- get och Riksby gångvägar inom grönområde En mer urban promenad binder samman gröna målpunkter Riktlinje i Bällstaområdet som strandpromenaden, Kontorstorget, Forminneslunden och Järnvägstorget med gröna målpunkter Max 200 m till Grön promenad från varje fastighet i Riksby som Kvarnberget och planerade parker och torg. 3 F.d. Pripps rekommenderas Förbindelsen ska gå trafiksäkert över Ulvsundavägen på bro. 4. Från Johannesfred, utmed Smältvägenvägen, Slutsats via Lunchparken i Archimedes och vidare mot Mariehäll Med hänsyn till utvecklingsområdets förutsättningar Promenaden sträcker sig från strandpromenaden vid Ulvsun- gällande omhändertagande av dagvatten samt det fram- dasjön genom Johanneshov, via föreslagen gångtunnel under tida behovet av parker och mötesplatser i stadsdelen, är Huvudstaleden in till Ulvsunda industriområde. Här följer det viktigt att säkerställa tillräckligt med grönytor och den Smältvägen över Karlsbodavägen och vidare mot Marie- att allmän plats som t.ex. gator bidrar till dagvattenhan- häll. Promenaden ska dels erbjuda trädplanterade gator med tering och vistelsekvaliteter. Strandparken och gatorna generösa gångbanor längs Smältvägen samt binda samman här kommer att få stor betydelse även för boende i andra 1 gröna målpunkter så som Fornminneslunden, Järnvägtorget, stadsdelar, särskilt stor betydelse bedöms miljöerna vid Ulvsundavägen Bällsta hamns stadsdelspark och Karlsbodatorget inom för- Bällstaviken att få vid en omvandling av Bromma Flyg- Kvarnberget studieområdet med gröna målpunkter norr om Karlsbodavä- plats till en ny stadsdel med ett blandat innehåll. Riksby Johannesfred gen så som nya lunchparken, Stora parken, Troll-Olaskogen och Annedalsparken i Mariehäll. Varje fastighet inom utvecklingsområdet och planområdet Lillsjön har mindre än 200 m till Grön promenad Förstudie Ulvsunda industriområde 12 Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Parker, torg och lekparker- karaktärsdrag (För mer utförlig beskrivning se “Stadsbyggnadsprinciper Bällsta Hamn”) Karlsbodatorget – torg Bällsta Hamn – grön mötesplats/stadsdelspark Ett litet intimt torg som utgör nod och mötesplats. Grönska Vid Bällsta Hamn föreslås en ny stadsdelspark. Bälls- i form av träd, sittplatser utgör stommen för torget. ta Hamn ligger centralt och ska vara en park med höga rekreativa, ekologiska och upplevelsemässiga värden. An- Karaktärsdrag: Folkliv, Grön oas, Uteservering, Torghan- göring av pendel- och restaurangbåtar ska möjliggöras. del, Sitta i solen, Träd Karaktärsdrag: Lek, Båtliv, Blomprakt, Torghandel, Ute- Hårdgjord Grön servering, Evenemang, Nära vatten, Vatten/fontän, Sitta i Aktiv Lugn solen, Träd, Konst Öppen Sluten Hårdgjord Grön Lek vid pumpstation Aktiv Lugn Öppen Sluten En lekpark för de mindre barnen skapas här, gärna med temalek. Viktigt att den får innehålla trädplantering. Karaktärsdrag: Lek, Grön oas, Träd Strandparken – grönt rum/kvarterspark Längs med Bällstaviken föreslås en sammanhängande Hårdgjord Grön och variationsrik strandpark; en sekvens av parkrum med Aktiv Lugn utgångspunkt i den befintliga karaktär som finns i de olika Öppen Sluten delarna längs med vattnet. Järnvägstorget – torg Karaktärsdrag: Grön oas, Blomsterprakt, Båtliv, Utsikt, Järnvågstorget är en viktig mötesplats och entré till områ- Konst, Träd, Sitta i solen, Nära vatten, Promenader det och till strandparken. Torget ska var öppet och gröngjort genom trädplantering. Hårdgjord Grön Aktiv Lugn Öppen Sluten Karaktärsdrag: Lek, Folkliv, Grön oas, Uteservering, Torghandel, Sitta i solen, Lek, Konst Kontorstorget – torg Hårdgjord Grön Aktiv Lugn Ett mindre torg som utgjorde entré till Pripps kontorsbygg- Öppen Sluten nad. Delar av Gunnar Martinssons gestaltning finns fort- farande kvar, bl.a. en liten fontän. Om möjligt tas dessa till Lek vid Järnvägstorget vara i utvecklingen av torget. En lekpark för de mindre barnen skapas här, gärna med temalek. Viktigt att den får innehålla trädplantering. Karaktärsdrag: Grön oas, Lek, Uteservering, Träd, Sitta i solen, Vatten/fontän Karaktärsdrag: Lek, Grön oas, Träd Hårdgjord Grön Aktiv Lugn Hårdgjord Grön Öppen Sluten Aktiv Lugn Öppen Sluten Fornminneslunden – grönt rum/kvarterspark Broparken – grön mötesplats/stadsdelspark Som inramning för en synlig fornlämning i form av en Ett ekologiskt särskilt betydelsefullt område med tallar stensättning som finns här, föreslås en grön skyddszon – en och bergsknallar. Skogsområdet har värdefulla rekreativa fornminneslund. Detta ska vara en park för kontemplation värden. Försiktiga tillägg kan göras. Martinssons park inför- och lugna aktiviteter som gestaltas kring de större ekar som livas i parken och förädlas till intressant mötesplats. finns på platsen. Karaktärsdrag: Grön oas, Lek/naturlek, Blomsterprakt, Karaktärsdrag: Grön oas, Blomprakt, Kulturmiljö, Lek, Kulturmiljö, Uteservering, Utsikt, Konst, Träd/natur, Sitta i Sitta i solen, Konst, Träd, Biodiversitet solen, Biodiversitet, Nära vatten Hårdgjord Grön Hårdgjord Grön Aktiv Lugn Aktiv Lugn Öppen Sluten Öppen Sluten Förstudie Ulvsunda industriområde Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 13 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG GYF allmän platsmark STRANDPROMENAD K34 Gröna rörelsestråk och promenader GRÖN STRANDPROMENAD 70 % Y2 Grönska i hårdgjord miljö 30% Hårdgjort PARK BIOLOGISK MÅNGFALD 100 % Y1 Grönområde (POLLINATION) K13 Yta med hög kapacitet att fördröja dagvatten KLIMATANPASSNING K19 Vegetationsklädd mark BULLERDÄMPNING K28 Grön oas BEVARAD NATURMARK REKREATION, HÄLSA & KULTUR GRÖN STRANDPROMENAD 100 % 70 % Y2 Grönska i hårdgjord miljö Y1 Grönområde 30% Hårdgjort K13 Yta med hög kapacitet att fördröja dagvatten GYF 0,4 K19 Vegetationsklädd mark STRANDPROMENAD KAJ K28 Grön oas 100% Hårdgjort K34 Gröna rörelsestråk och promenader STRANDPROMENAD TORG 70 % Y2 Grönska i hårdgjord miljö 30% Y2 Grönska i hårdgjort miljö 30% Hårdgjort BÄLLSTAVIKEN 70% Hårdgjort 100% Y4 Vattenyta STRANDPROMENAD NATURPARK STRANDPROMENAD KAJ URBAN PARK/STADSPARK 70 % Y1 Grönområde 100% Hårdgjort 100 % K3 Naturyta som stödjer ekosystemet Y1 Grönområde 30% Hårdgjort K13 Yta med hög kapacitet att fördröja dagvatten BEVARAT GRÖNOMRÅDE K19 Vegetationsklädd mark 100 % Y1 Grönområde K28 Grön oas K13 Yta med hög kapacitet att fördröja dagvatten K19 Vegetationsklädd mark K28 Grön oas REGNBÄDD/SKELETTJORD VÄGAR K29 Grön kulturhistorisk miljö 100 % Y2 Grönska i hårdgjort miljö AKTIVITETSPLATS K13 Yta med hög kapacitet att fördröja dagvatten 50% Y2 Grönska i hårdgjord miljö K15 Anlagt yta för infiltrering och fördröjning 50% Hårdgjort BEVARAD NATURMARK/SKOG 100 % Y1 Grönområde TORG MED GRÖNSKA K1 Bevarad viktig biotop 60 % Y2 Grönska i hårdgjort miljö K8 Temperaturreglerande flerskiktad vegetation K9 Temperaturreglerande halvöppen vegetation K13 Yta med hög kapacitet att fördröja dagvatten K19 Vegetationsklädd mark K19 Vegetationsklädd mark K28 Grön oas K25 Skogskänsla 40% Hårdgjort K26 Bevarad upplevelserik miljö K28 Grön oas PARK 100 % Y1 Grönområde K9 Temperaturreglerande halvöppen vegetation BÄLLSTAHAMNEN K19 Vegetationsklädd mark K28 Grön oas BEVARAD NATURMARK/SKOG 100 % Y1 Grönområde K1 Bevarad viktig biotop 2017-10-18 K4 Viktig småbiotop K9 Temperaturreglerande halvöppen vegetation K13 Yta med hög kapacitet att fördröja dagvatten K19 Vegetationsklädd mark K28 Grön oas Förstudie Ulvsunda industriområde 14 Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG 53 hco -nettavgaD rotY dlafgnåm ksigoloiB gninpmädrelluB gniretnahsllafyks tamilkorkiM gnirenilloP asläh hco noitaerkeR Sammanfattande tabell Ytor och kvaliteter GYF – Sammanfattande tabell Y1 Grönområden och gröna stråk Y2 Grönska i hårdgjorda miljöer K24 Flerskiktad vegetation, minst tre vegetationsskikt Y3 Grönska på konstruktioner K25 Halvöppen vegetation, minst två vegetationsskikt K26 Öppen vegetation, ett vegetationsskikt Y4 Vattenytor, stråk och -objekt samt grönblå strukturer K27 Lövskugga från konstruktion med grönska K28 Lövskugga från enstaka träd K1 Bevarad viktig natur inom landskapssamband K2 Bevarad viktig natur utanför landskapssamband K3 Bevarad övrig natur inom landskapssamband K4 Bevarad övrig natur utanför landskapssamband K5 Bevarat objekt som särskilt gynnar biologisk mångfald K29 Pollinatörsnod K6 Nyanlagd viktig natur inom landskapssamband K30 Pollinatörsgynnande yta K7 Nyanlagd viktig natur utanför landskapssamband K31 Pollinatörsobjekt K8 Nyanlagd övrig natur inom landskapssamband K9 Nyanlagd övrig natur utanför landskapssamband K10 Nyskapat objekt som särskilt gynnar biologisk mångfald K11 Bullervall K12 Vegetationsklädd porös mark K13 Trädbälte 15m<bred K32 Artrik natur K14 Trädrad bakom bullerskärm K33 Skogskänsla K15 Grönska i växtsubstrat på konstruktion K34 Grönskande stadsmiljö K16 Grönska på konstruktion utan substrat K35 Kulturhistorisk grön miljö K17 Positiva ljud från naturen / ljudmaskering K36 Särskilt värdefulla träd, natur- och kulturobjekt K37 Övriga träd och naturobjekt av värde för stadsbild m.m. K18 Vattenytor och vattenstråk som används K38 Nyanlagd varierad artrik miljö för rening och fördröjning av dagvatten K39 Blomsterprakt K19 Genomsläpplig vegetationsklädd naturyta K40 Odling och/eller djurhållning K20 Vegetationsklädd tillfällig översvämningsyta K41 Längre sammanhängande gröna promenadstråk K21 Anlagd yta särskilt utformad för rening och fördröjning av dagvatten K42 Natur- och parkytor för aktiviteter K22 Dagvattenhanterande träd i hårdgjord yta K43 Rofylldhet K23 Uppsamling av regnvatten för bevattning Förstudie Ulvsunda industriområde Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 15 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Skola/förskola Skola Utbyggnaden av stadsdelen kräver att en ny skola för 600-900 elever byggs. Skolan placeras centralt i stadsdelen mellan tvärbanestationerna Norra Ulvsunda och Karlsbodavägen. Både stadsdelen och skolan är utsatt för buller från väg- och flygtrafik i väster. Därför placeras skolbyggnaden längs fastighetens västra sida för att den ska kunna fungera som bullerskärm och bidra till en bullerskyddad skolgård. Skolbyggnaden bedöms behöva uppföras i fem våningar för att tillskapa tillräckligt med lokalyta. Skolans idrottshall kan inrymmas som en del i kultur- och idrottscentrumet på Gjutmästaren 6 (gamla Prippstomten) eller placeras på skoltomten. Förskola Riktlinjen för beräkning av behovet av förskoleplatser vid nybyggnation av bostäder i Bromma stadsdel är 25 förskoleplatser per 100 lägenheter. I stadsdelen planeras för upp till 1200 lägenheter vilket innebär att ca 300 förskoleplatser ska tillskapas. En fristående förskola med 6 avdelningar föreslås placeras i anslutning till skolan. Resterande behov, ca 12 förskoleavdelningar fördelade på tre förskolor, föreslås tillgodoses i bostadskvarteren längs strandpromenaden. Förskolorna bör placeras i de större kvarteren i lägen med så goda ljusförhållanden som möjligt, vilket innebär att de lämpligen placeras i den norra delen av kvarteren ut mot strandpromenaden. Norr om planområdet planeras även för två stycken nya förskolor inom ramen för projekten Masugnen 5 och 7 samt Archimedes 1. Förstudie Ulvsunda industriområde 16 Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Stadsbilds- analys 17 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Gatustruktur Huvudgatan (Smältvägen) Smältvägen är stadsdelens huvudgata. Entrévåning- arna används huvudsakligen för centrumändamål eller bostadskomplement. Smältvägen utformas till att vara en attraktiv och upplevelserik stadsgata med generösa ytor för gående och cyklister. Verksamheter har möjlighet att flytta ut på en s.k. hybridzon. Stora mängder dagvatten passerar stadsdelen på väg mot Bällstaviken samtidigt som möjligheterna att infiltrera dagvatten i marken är små. Därför har Smältvägen en viktig funktion avseende dagvatten- hanteringen i hela stadsdelen. För att möjliggöra fördröjning och till viss del rening föreslås som huvudalternativ en ca 25 meter bred gata där en ca 4 meter bred “rain garden” anläggs längs gatans östra sida. Förutom att ta hand om dagvatten blir detta en del av den gröna strukturen i den nya stadsdelen och ett attraktivt inslag i gatubilden. Längs med båda sidor på Smältvägen föreslås även ca 1 m breda hybridzoner Lokalgata mot vattnet Lokalgatorna som leder ned till strandparken och Bällstaviken kantas huvudsakligen av bostäder. De förelsås vara ca 18 meter breda. Längs med fasaderna föreslås en ca 1 meter bred hybridzon; en flexibel zon för de boende att använda till planteringar, sittplatser, e.d. Lokalgatorna mot vattnet fyller även en viktig funktion i dagvattenhanteringen och föreslås därför innehålla en stor andel grönska i en ca 5,5 meter bred planteringszon. Lokalgata övriga delar Övriga lokalgator i stadsdelen föreslås vara 18 meter breda med en ca 1 meter bred hybridzon (se lokalgata mot vattnet) längs fasad mot gata. För att rymma träd, planteringar, sittplatser och parkering föreslås en 4 meter bred zon där dessa funktioner kan hanteras. Gata vid park Gator vid Bällsta Hamnparken utgörs av gångfarts- gator där biltrafik medges på de gåendes villkor. Markbeläggningen föreslås vara annan än asfalt. Längs fasader mot gata föreslås en 1 meter bred hybridzon (se lokalgata mot vattnet). Förstudie Ulvsunda industriområde 18 Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Gatusektioner - principskisser SMÄLTVÄGEN 25 m LOKALGATA MOT VATTNET 18 m Skala 1:200 A4 Skala 1:200 A4 Förstudie Ulvsunda industriområde Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 19 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Gatusektioner - principskisser GATA VID PARK 13 m LOKALGATA ÖVRIGA DELAR 18 m Nytt bostadshus, Bef. byggnad, alternativt bef. alternativt tomt bakom byggnad befintlig byggnad Skala 1:200 A4 Skala 1:200 A4 Förstudie Ulvsunda industriområde 20 Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Gestaltningsprinciper 21 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Modellbild 1 – Flygvy från söder Förstudie Ulvsunda industriområde 22 Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Modellbild 2 – Flygvy från norr Förstudie Ulvsunda industriområde Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 23 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG Källor Förstudie Ulvsunda industriområde 24 Del III Strukturskiss och stadsbyggnadsprinciper 39860-8102 rnD ,82-01-9102 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,grebdnaS auT - tnemukod tnäkdoG --- [Kulturmiljöanalys.pdf] BÄLLSTA HAMN Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, m. fl., Stockholm Kulturmiljöanalys för planarbete, Dnr 2018-10844 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BÄLLSTA HAMN Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm Kulturmiljöanalys för planarbete, Dnr 2018-10844 Datum: 2025-03-31 Beställare: Primula Byggnads AB med flera genom Jonas Petré Wenanders Byrå Björngårdsgatan 8 118 52 Stockholm +46 70 614 14 55 vicki.wenander@wenanders.se Upprättad av: Vicki Wenander, bebyggelseantikvarie och personcertifierad som sakkunnig för kulturvärden enligt KUL2. Omslagsbild: Vy mot planområdet, från andra sidan Bällstaviken. Där bildkälla ej anges är fotografierna tagna av Vicki Wenander. Planområdets ungefärliga utbredning, inringar med svart. Källa: Länsstyrelsens stockholmskarta. Kulturmiljöanalysför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, m.fl., Stockholm 2025-03-31 Sida 2 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLL FÖRFATTNINGSSKYDD OCH TIDIGARE INLEDNING ............................................................................................. 4 STÄLLNINGSTAGANDEN ................................................................ 16 Bakgrund .......................................................................................................................... 4 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar ....................................... 16 Om denna handling........................................................................................................ 4 Riksintresse för kulturmiljövården ........................................................................... 16 Kunskapsunderlag och källmaterial ........................................................................... 4 Gällande detaljplaner .................................................................................................. 16 Metod ................................................................................................................................ 5 Stadens kulturhistoriska klassificering .................................................................... 16 NULÄGESBESKRIVNING ..................................................................... 6 2017 års kulturmiljöanalys......................................................................................... 17 Introduktion till planområdet Bällsta hamn ............................................................. 6 HISTORISK BAKGRUNDSBESKRIVNING ..................................... 18 Masugnen 1 ...................................................................................................................... 7 Förhistorisk tid .............................................................................................................. 18 Tackjärnet 4 .................................................................................................................... 8 Jordbrukslandskapet väster om Bällstaviken ........................................................ 18 Tackjärnet 3 .................................................................................................................... 8 De första industrierna i anslutning till planområdet ........................................... 23 Tackjärnet 1 .................................................................................................................... 9 Etablering av Ulvsunda industriområde (första etappen) .................................. 23 Valsverket 10 ................................................................................................................... 9 Utvidgning av Ulvsunda industriområde (andra etappen) ................................. 26 Valsverket 5 ................................................................................................................... 10 PLANOMRÅDETS KULTURVÄRDEN ............................................ 32 Valsverket 6 ................................................................................................................... 11 Kulturhistorisk karaktärsbeskrivning ...................................................................... 32 Valsverket 8 ................................................................................................................... 11 Kulturvärdesbeskrivning ............................................................................................. 33 Valsverket 9 ................................................................................................................... 12 REKOMMENDATIONER OCH RIKTLINJER ................................ 34 Valsverket 7 ................................................................................................................... 11 Gjutmästaren 3 ............................................................................................................. 13 KÄLLOR .................................................................................................. 35 Gjutmästaren 4 ............................................................................................................. 13 Internet ........................................................................................................................... 35 Gjutmästaren 5 ............................................................................................................. 14 Otryckta källor ............................................................................................................ 35 Hamnplanen ................................................................................................................... 15 Tryckta källor ............................................................................................................... 35 Kulturmiljöanalysför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, m.fl., Stockholm 2025-03-31 Sida 3 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING Bakgrund Markundersökningar har visat att industriområdet har stabilitets- Sedan ungefär tio år tillbaka pågår ett omvandlingsarbete av delar problem och översvämningsproblematik samt att marken innehål- av Ulvsunda industriområde. Syftet är att tillskapa ett blandat bo- ler miljögifter. Därför kan en omvandling av planområdet endast stadsområde. I december 2017 beslutade stadsbyggnadsnämnden möjliggöras om merparten av den befintliga bebyggelsen rivs så att att, i enlighet med översiktsplanens intentioner och upprättat start- marken kan saneras, grundförstärkas och ges en förändrad höjd- pm, påbörja planarbete (Dnr. 2015-11048). Planarbetet är upp- sättning. Av den anledningen planeras för att merparten av bebyg- delat i flera delar och har pågått därefter. gelsen och den befintlig infrastruktur ska rivas och att höjdsätt- ningen i området ska förändras. Det kommer helt enkelt att vara Planetapp 1 omfattar Masugnen 5 & 7 och det avslutades 2020 när svårare än vanligt att bibehålla byggnader och markbehandling Dp 2011-04316 trädde i laga kraft. Planetapp 2 omfattar Gjutmäs- med höga kulturvärden vid omvandlingen av området. Därför tar taren 6 (f.d. Pripps bryggeri) och det avslutades 2023 när Dp 2018- kulturmiljöanalysen fasta på uttrycken för områdets struktur och 06893-54 trädde i laga kraft. Denna utredning omfattar planetapp långa historiska kontinuitet, snarare än på de enskilda byggnader- 3, Bällsta hamn. Den fjärde planetappen kommer att bestå av om- na. vandlingen av Gjutmästaren 6 i enlighet med tidigare samråds- struktur. Kunskapsunderlag och källmaterial Om denna handling Som underlag för kulturmiljöanalysen ligger äldre och samtida kart- och bildmaterial över Bällsta hamn och dess närområde, bild- och Denna handling, som tar avstamp i en tidigare kulturmiljöanalys för arkivmaterial från Stockholms stadsmuseum via Digitala stadsmu- hela planområdet som Wenanders Byrå upprättade 2017, omfattar seet, Stadsmuseets byggnadsinventeringar över området, Stads- den planetapp som kallas för Bällsta hamn, stadsbyggnadskontoret byggnadskontorets byggnadsinventering samt böcker, artiklar och diarienummer 2018-10844. Etappen inbegriper kvarteren Masugnen, diverse information som finns att hämta från internet. För utförlig Tackjärnet, Valsverket, delar av Gjutmästaren, Bällsta hamnplan källinformation, se i källförteckningen i slutet av denna handling. (del av Ulvsunda industriområde 1:14) och ytterligare ett par mind- re ytor inom andra fastigheter. Wenanders har även genomfört platsbesök, såväl vid upprättandet av 2017 års övergripande kulturmiljöanalys som vid upprättandet I kulturmiljöanalysen redogörs för planområdets och dess närom- av denna handling. Detta för att övergripligt och exteriört invente- rådes bebyggelseutveckling över tid. I kulturmiljöanalysen beskrivs ra bebyggelsen inom planområdet. även områdets kulturhistoriska karaktär och kulturvärden, och här ges även förslag på ett kulturhistoriskt förhållningssätt vid omvand- lingen. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 4 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Metod Kulturmiljöanalysen baseras på DIVE-metodiken, som presenteras utförligt i Riksantikvarieämbetets översättning av den norske Riks- antikvarens rapport Kulturmiljöanalys: En vägledning för använd- ningen av DIVE-analys, från 2009. Rapporten finns att ladda ner på www.raa.se. DIVE-metodiken hjälper till att lyfta fram kulturarvets betydelse som resurs och kvalitet i samband med utveckling av landskaps- och bebyggelsemiljöer. Strukturen för metodiken är att den är flexibel, metodiskt öppen, tvärsektoriell och samverkansorienterad. DIVE baseras snarare på vad som bör hanteras för att nå uppsatta mål, än att ge exakta an- visningar om hur arbetet ska genomföras. Meningen är att man vid varje enskilt tillfälle, med stöd av DIVE-metodiken, ska anpassa ar- betet efter respektive projekts förutsättningar och behov. DIVE ska ses som ett hjälpmedel för att sortera, diskutera och bearbeta in- formation i plan- och utvecklingsprocesser. DIVE är en arena för ifrågasättande, kritiskt och kreativt tänkande och ska bana väg för tvärfackligt och tvärsektoriellt engagemang, samarbete, delaktighet och kommunikation. De fyra bokstäverna står för: D = describe/beskriva, I = interpret/tolka, V = valuete/värdera och E = enable/aktivera. Denna kulturmiljöanalys innehåller metodikens tre första steg (DIV), där värderingen delvis baseras på ställningstaganden som redan tidigare gjorts av Stockholms stad. Det fjärde steget i meto- diken (E) hanteras i planarbetet och vid framtida bygglovsärenden. Utdrag ur ”Kulturmiljöanalys: En vägledning för användningen av DIVE-analys”. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 5 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGESBESKRIVNING Introduktion till planområdet Bällsta hamn och i Stadsmuseets klassificeringar, där det finns motiveringstexter Den kvarvarande bebyggelsen inom planområdet består av låg och för de grönklassade objekten, men inte för de gulklassade. medelhög lager-, verkstads- och industribebyggelse med tillhörande kontorsfunktioner. De flesta byggnaderna är kombinerade kontors- och produktionsbyggnader, medan ett par av dem har en uttalad lager- och logistikfunktion. Bebyggelsen är uppförd under efterkrigstiden, från 1940-talets mitt och fram till 1970-talets slut. Den mer småskaliga bebyggelsen är i huvudsak uppförda runt 1900-talets mitt, medan de större byggna- derna, bland annat i kvarteret Gjutmästaren och på utfyllnader av Bällstaviken, är uppförda under den senare delen av perioden.1 Den arkitektoniska och byggtekniska kvaliteten hos byggnaderna varie- rar inom området och inom respektive fastighet. Byggnadernas placering på respektive tomt är anpassad till den verksamhet som skulle bedrivas där. Några byggnader ligger utmed gatuliv, medan andra är placerade mitt på eller i utkanten av res- pektive tomt, vilket gör att områdets fotavtryck och markanvänd- ningen upplevs som vild och organiskt framvuxen. Flera av byggnaderna uppvisar den för industrifastigheter så typiska fram- och baksideskaraktären, där byggnadsfasaderna mot gatan (mot kunden) är arkitektoniskt bearbetade och består av relativt påkostade material och utföranden, medan baksidorna är mer funk- tionsanpassade och har mindre påkostade utföranden. På följande sidor redovisas bebyggelsen inom respektive fastighet. Fakta är hämtad ur Kristina Borgs och Maria Severins inventering 1 Borg, Kristina & Severin, Maria. Flygbild över planområdet ca 2020. Källa: www.kartor.enrio.se. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 6 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Masugnen 1 All tidigare bebyggelse inom fastigheten är idag riven. Delar av ytan används som upplag och för lastbils- och biluppställning. Fastigheten är grönklassad av Stockholms stadsmuseum. Motive- ringen från 2009, för byggnader (idag rivna) och tomt lyder: Fastigheten Masugnen 1 är bebyggd med en brädgårdsanläggning som uppfördes för Aktiebolaget Karl Ekesiöö i slutet av 1940-talet. Anlägg- ningen, som ursprungligen bestod av ett kontor samt nio stycken bygg- nader för behandling och förvaring av trävaror, ritades av den produk- tive och skicklige industriarkitekten Karl G. H. Karlsson. Under årens lopp har delar av den gamla anläggningen rivits och nya byggnader tillkommit, men verksamheten är fortfarande densamma med EKESIÖÖ som ägare. Brädgårdsanläggningen har som en helhet stora industri- historiska värden, liksom lokalhistoriska värden och kontinuitetsvärden. Anläggningens tre bevarade ursprungliga byggnader är grönklassade: kontoret (husnr 2), hyvleriet (husnr 1) och magasinet (husnr 6). Dessa är uppförda i rött fasadtegel och har ett enkelt men samtidigt välgestaltat uttryck som är typisk för Karl G. H. Karlssons arkitektur. Kontorsbygg- naden har vissa iögonenfallandedetaljer, som exempelvis de välformade entréerna och den franska balkongen. Förändringar såsom skärmtak och takfönster överensstämmer ej med ursprungligutformning. Hyvleriet an- vänds idag som snickeri och magasin, och har en förstorad öppning och utbytt garageport som inte överensstämmer med ursprunglig arkitektur. Magasinsbyggnaden har en ovanligt utformad sydgavel med ursprungliga murskivor i rött tegel på ömse sidor av inlastningsporten, som skjuter upp ovanför sadeltaket. Husets övriga fasader har klätts in i träpanel, vilket ej stämmer överens med ursprunglig arkitektur. Den avrivna tomten på Masugnen 1 i februari 2025, sedd från väster i det hörn där Masugnsvägen och Råjärnsvägen möts. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 7 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tackjärnet 4 Tackjärnet 3 Industri- och kontorsbyggnad uppförd 1960 och gestaltad av Ture Verkstads- och kontorsbyggnad uppförd 1955-1968 av AB Karl Eke- Enerdal. Fastigheten är gulklassad av Stockholms stadsmuseum. siöö trävaruindustri för tillverkning av spånplattor. Byggnaden är gestaltad av Karl G H Karlsson. Fastigheten är gulklassad av Stock- holms stadsmuseum. Industri- och kontorsbyggnadens på Tackjärnet 4 i februari 2025. Baksidan av Tackjärnet 3, sett från Råjärnsvägen i februari 2025. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 8 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tackjärnet 1 Valsverket 10 Verkstads- och kontorsbyggnad uppförd 1946-1947 som smides- Industribebyggelse uppförd i etapper: 1 och 2. 1960-1973 samt 3. och plåtslageri. Byggnaden är gestaltad av Nils Cernold. Fastig- 1978. Etapp 1 och 2 är gestaltad av Nordiska Rör, etapp 3. av heten är gulklassad av Stockholms stadsmuseum. Fosselius & Alpen AB. Fastigheten är gulklassad av Stockholms stadsmuseum. Valsverket 10, sett från Smältvägen i februari 2025. Tackjärnet 1, sett från Smältvägen i februari 2025. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 9 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Valsverket 5 Industri- och kontorsbyggnad uppförd 1946-1953 som smidesverk- stad(?). Byggnadens är gestaltad av Karl G H Karlsson. Fastigheten är grönklassad av Stockholms stadsmuseum. Motive- ringen från 2009 lyder: Valsverket 5 är bebyggd med en välbevarad kontors- och verkstads- byggnad som uppfördes under 1950-talet efter ritningar av industriarki- tekten Karl G H Karlsson, vilken utformade många anläggningar av detta slag runtom i Stockholm. Byggnaden har industrihistoriska värden, som ett representativt och pedagogiskt exempel på tidens industribe- byggelse. Husets välgestaltade arkitektur är typisk för sin upphovsman, och utgör ett bra exempel på prydlig och gedigen vardagsarkitektur. Utmärkande är det röda teglet med en del dekorativa element som bal- kong, portal och franskt fönster. Valsverket 5 är en del av en längre länga med industrihus i rött tegel, vilket bidrar till betydande miljöska- pande och stadsbildsmässiga värden. Byggnaden är den bäst bevarade av dessa hus. Entrén till byggnadens kontorsdel. Valsverket 5, sett från korsningen Masugnsvägen-Gjuterivägen i februari 2025. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 10 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Valsverket 6 Valsverket 7 Verkstads- och kontorsbyggnad uppförd 1947 av AB Galvator. Industri- och kontorsbyggnad uppförd i två etapper: 1. 1950-57 och Byggnadens är gestaltad av Erik Hagberg. Fastigheten är gulklas- 2. 1972-74 av AB Etsade Skyltar. Byggnadens är gestaltad av 1. sad av Stockholms stadsmuseum. Sven Löfström och 2. Sven Kjerr. Fastigheten är gulklassad av Stockholms stadsmuseum. Valsverket 6, sett från Gjuterivägen i februari 2025. Valsverket 7, sett från Gjuterivägen i oktober 2022. Källa: Google Maps. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 11 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Valsverket 8 Valsverket 9 Verkstads- och kontorsbyggnad uppförd 1947 av Bromma Bil & Kontorsbyggnad uppförd 1960-1963. Byggnaden är gestaltad av Ugnslackering. Byggnadens är gestaltad av Christer Olrog. Fastig- Harald Jirlow. Fastigheten är gulklassad av Stockholms stads- heten är gulklassad av Stockholms stadsmuseum. museum. Valsverket 8, sett från Gjuterivägen i oktober 2022. Källa: Google Maps. Valsverket 9, sett från Gjuterivägen i oktober 2022. Källa: Google Maps. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 12 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gjutmästaren 3 Gjutmästaren 4 Lager- och kontorsbyggnad uppförd 1958-1960 av SSA Svenska Industribyggnad uppförd 1961-1972 som Centraltvätteri. Byggna- Sockeraktiebolaget. Byggnadens är gestaltad av Karl-Iwar Stål. den är gestaltad av Harry Tingne. Fastigheten är grönklassad av Fastigheten är gulklassad av Stockholms stadsmuseum. Stockholms stadsmuseum. Motiveringen från 2009 lyder: Fastigheten Gjutmästaren 4 är bebyggd med en industribyggnad i två vå- ningar med souterräng, ursprungligen uppförd som Centraltvätteri i bör- jan av 1960-talet. Byggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekt Harry Tingne för Verkstadsaktiebolaget CALOR. Den i huvudsak välbevarade anläggningen har betydandeindustrihistoriska värden, liksom arkitektoni- ska. Det horisontella formspråket förstärks av fasadmaterialet i form av liggande lättbetongplank tillsammans medfönsterband med vågräta, rek- tangulära bröstningar i rödfärgat skivmaterial. Den relativt enkla arkitek- turen lyfts av det ovanliga motfallstaket med sågtakslanterniner. Byggna- den har ursprungliga fönster samt ursprungliga entréer på sydöstfasaden. Den bevarade murade skorstenen är viktig för förståelsen av anlägg- ningens ursprungliga verksamhet. Inbyggnaden av lastbryggan i sydväst samt utbytta garageportar och dörrar på nordväst och nordöstfasad överensstämmer ej med ursprunglig arkitektur. Gjutmästaren 3, sedd från korsningen Smältvägen-Råjärnsvägen i februari Gjutmästaren 4, sedd från Gjuterivägen med Bällstaviken i ryggen, i febru- 2025. (Silobyggnaden i bakgrunden hör till Gjutmästaren 6.) ari 2025. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 13 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gjutmästaren 5 Kontors- och industribyggnad uppförd 1967-1969 av AB Bygg- och Transportekonomi (BT). Byggnadens är gestaltad av KFAI genom Sven Eklöf. Fastigheten är grönklassad av Stockholms stadsmuseum. Motive- ringen från 2009 lyder: Gjutmästaren 5 är bebyggd med en stor lager- och kontorsbyggnad som i början av 2000-talet delvis byggdes om till stormarknad. Byggnaden uppfördes under senare delen av 1960-talet för AB Bygg- och Transport- ekonomi efter ritningar utförda av Sven Eklöf vid KFAI AB. De industri- historiska värdena är betydande. Byggnaden har även arkitektoniska värden, med välgestaltade detaljer. Byggnadens fasad utformades med två olika material som markerar de ursprungligafunktionerna. Kontors- delen är klädd i gult tegel som öppnas upp av vågräta fönsterband. Den ursprungliga verkstad/lagerdelen i öster har en sluten fasad i lättbetong- plank. Kontorsdelens ursprungliga entréer framträder på ett markant sätt i den i övrigt homogena fasadutformningen. Huvudentrén markeras av en tornliknande trapphusbyggnad med smala fönsterband i glasbe- tong. Entrén på nordvästra fasaden markeras med plåtbröstningar och dekorativa räcken medkvadratmotiv i plåt. Byggnaden har genomgått flera förändringar, bland annat har vissa fönster och dörrar bytts ut samt nya skyltar satts upp. Den största för- ändringen har dock skett mot öster, där fasaden har klätts in i korruge- rad plåt och en ny entré tagits upp. Dessa förändringar stämmer ej överens med byggnadens ursprungliga arkitektur. Gjutmästaren 5, sedd från Masugnsvägen i februari 2025. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 14 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hamnplanen Hamnplanen har aldrig varit bebyggd. Ytan/tomten är oklassad av Stockholms stadsmuseum. Bällsta hamnplan, med Sundbyberg i bakgrunden, i februari 2025. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 15 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRFATTNINGSSKYDD OCH TIDIGARE STÄLL- NINGSTAGANDEN Riksintresse för kulturmiljövården Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Planområdet ligger utanför de av staten utpekade riksintressena för Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar skyddas enligt kulturmiljövården. kulturmiljölagens andra kapitel. Registrerade lämningar redovisas i det digitala fornlämningsregistret Fornsök (se nedan). Trots att om- Gällande detaljplaner rådet runt Bällstaån varit bebott av människan sedan lång tid tillba- ka, finns det inga registrerade fornlämningar inom planområdet för Fastigheterna inom planområdet omfattas av flera olika detaljpla- etapp 2, men väl i närområdet. Att så är fallet beror troligtvis på ner, upprättade vid olika tider. Den äldsta planen i planmosaiken, Pl att marken är låglänt och att den var täckt av vatten fram till 1700- 1960B, är fastställd 1940 (Gjutmästaren 3 och Valsverket) och den talets början. Se vidare i den historiska bakgrundsbeskrivningen. nyaste, Dp 2007-36057-54, är fastställd så sent som 2009 (norra spetsen på Tackjärnet). Samtliga gällande detaljplaner saknar såväl skydds- som varsamhetsbestämmelser.2 Stadens kulturhistoriska klassificering Bebyggelsen inom planområdet är kulturhistoriskt klassificerad av Stockholms stadsmuseum. Fastigheterna, och ibland även de en- skilda byggnaderna, är antingen grön- eller gulklassade, vilket innebär att de bedömts vara särskilt kulturhistoriskt värdefulla (grön) respektive besitta ett visst kulturhistoriskt värde (gul). Se kartutsnitt på nästa sida. Inom kvarteret Masugnen har byggnaderna tillskrivits olika höga värden, men byggnaderna på den grönklassade fastigheten är sedan ett par år tillbaka rivna. Utsnitt ur Fornsök, där det framgår att planområdet saknar registrerade 2 Ur ett kulturvärdesperspektiv bidrar planerna dock till att teckna berättelsen om fornlämningar och andra kända kulturhistoriska lämningar. Närmaste hur området under 1900-talet successivt transformerades från att vara ett jord- registrade fornlämning finns i Gjutmästaren 6. Källa: bruksområde, till ett industriområde. https://app.raa.se/open/fornsok/. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 16 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2017 års kulturmiljöanalys Slutsatserna från 2017 års kulturmiljöanalys som omfattade ett större om- råde än det aktuella planområdet. Illustrationen redogör för såväl befint- Utsnitt ur Stockholms stads kulturhistoriska klassificeringskarta, där det liga som försvunna byggnader, vägsträckningar, spårdragningar, bryggor, framgår att byggnaderna inom planområdet, inringat med svart, är grön- landskapsstrukturer och fornlämningar. Dessa uttryck och element, från respektive gulklassade. (Observera att byggnaderna i Masugnen är rivna.) såväl industrieran som tiden dessförinnan kan bidra till att berätta områ- Källa: https://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassifice- dets historia och stärka platsens kontinuitet. ring/DPWebMap.html Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 17 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HISTORISK BAKGRUNDSBESKRIVNING Förhistorisk tid Under förhistorisk tid och relativt länge därefter var havsnivån be- tydligt högre än idag, vilket hade stor inverkan på området, med tanke på det sprickdalslandskap som karaktäriserar Stockholm med omnejd. Havsnivån hade betydelse för hur människan kunde använ- da och ta marken i besittning. Läget för de fornlämningar som hit- tills påträffats i området, belägna på höjder i landskapet, ger en in- dikation på var vattenlinjen gick under förhistorisk tid. Jordbrukslandskapet väster om Bällstaviken I takt med att havsnivån sjönk undan, kunde allt större landytor i området tas i bruk av människan. Fram till 1900-talets början, när Stockholms stad 1904 köpte stora delar av Ulvsundas ägor för att så småningom anlägga industrier utmed Bällstavikens västra sida, var området en del av den stora jordbruksenheten Ulvsunda. På följande sidor återfinns utsnitt ur kartor som visar hur marken nytt- jats från 1700-talets början och under 200 år framåt, först som ängsvall och slutligen även i viss mån som åkermark. Under 1600-talets slut omgavs det ännu vattensjuka planområde som omfattas av denna kulturmiljöanalys, av säteriet Ranhammar (väster), byn Linta (sydväst) och gårdarna Kratsboda (norr) och Norrby (sydost). Gårdsbebyggelsen låg på höjderna i norr och väster respektive på platån i söder. Marknyttjande och bebyggelse utmed Bällstaån under 1600-talets slut, åt- Vid 1700-talets början hade vattnet sjunkit undan så pass, att mar- minstone så som det antogs på 1930-talet när denna karta tycks vara upp- ken kunde nyttjas som ängsvall. Då tillkom också den väg mellan rättad. De mörkare blå ytorna motsvarar utbredningen av samtidens vat- Ulvsunda slott och Bällstabro, som allt sedan dess löpt genom om- tendrag, medan de ljusblå ytorna redovisar vilka landytor som var täckta rådet. Vägens sträckning motsvarar ungefärligen dagens Ulvsunda- med vatten år 1000. Namn och placering på sätesgårdar, bondgårdar och väg och Karlsbodaväg. torp är hämtade från lantmäteriets kartor mellan åren 1635 och 1710. Källa: http://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/grid.fwx. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 18 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utsnitt ur kartan på föregående sida. Kartan illustrerar markutnyttjande och Utsnitt ur 1710 års karta över Linta by. Det ungefärliga området för de- bebyggelse vid 1600-talets slut. Det ungefärliga området för detaljplanen är taljplanen är inringat med rött. Området är nu torrlagt och används som inringat med rött. ängsvall. Källa: https://historiskakartor.lantmateriet.se/. Källa: http://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/grid.fwx. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 19 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utsnitt ur 1789 års karta över Ulvsunda sätesgårds enskifte jämte därun- Utsnitt ur 1817 års karta över belägenheten omkring Stockholm. Det un- der lydande säteriet Ranhammars och frälsegårdarna Norrby, Glia och gefärliga området för detaljplanen är inringat med rött. Vägen mellan Ulv- Ekeby. Det ungefärliga området för detaljplanen är inringat med rött. sunda slott och Bällstabro är nu anlagd. Källa: Källa: https://historiskakartor.lantmateriet.se/. https://sv.wikipedia.org/wiki/Historiska_kartor_%C3%B6ver_Stockholm. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 20 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utsnitt ur 1868 års karta över Säteriet Ulvsunda jämte till- och underly- Utsnitt ur 1901–1906 års Häradsekonomiska karta. Det ungefärliga om- dande Ranhammar, Norrby, Glia, Ekeby, Nora och Stora Essingen. Det rådet för detaljplanen är inringat med rött. I Kratsboda och Johannesfred ungefärliga området för detaljplanen är inringat med rött. Källa: finns nu ett par industribyggnader, men i det aktuella planområdet finns https://historiskakartor.lantmateriet.se/. ännu ingen bebyggelse.. Källa: https://historiskakartor.lantmateriet.se/. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 21 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utsnitt ur 1906 års karta över Sollentuna härad (uppmätt 1901–1902). Det Utsnitt ur 1906 års karta över Stockholm med omgifningar. Kartan illu- ungefärliga området för detaljplanen är inringat med rött. Kartan bekräf- strerar köpingar och municipalsamhällen i Stockholms närhet och vilka tar och kompletterar informationen på den häradsekonomiska kartan på möjligheter som finns för transporter till och från huvudstaden. De röda föregående sida. Källa: Stockholms universitets kartavdelning. strecken ute i vattnet illustrerar ångslupslinjerna. Källa: https://historiskakartor.lantmateriet.se/. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 22 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI De första industrierna i anslutning till planområdet Etablering av Ulvsunda industriområde (första etappen) 1800-talets industrialisering och urbanisering medförde ett ökat ex- På den del av Ulvsundamarken som låg intill Bällstaviken planerade ploateringstryck och högre markpriser i Stockholm. Företagen bör- staden för ett stort industriområde. Det skulle förbindas med Bäll- jade därför söka mark för etablering utanför stadens centrala de- staviken genom grävda kanaler, hamnbassänger och kajer. Industri- lar. Området norr om Ulvsunda slott, med närhet till vattenvägen området var tänkt att bli riktigt stort, hela 270 hektar, och det skul- via Bällstaviken och de båda järnvägssträckningarna Norra stam- le sträcka sig in över dagens flygplatsanläggning, men stadsfullmäk- banan (1866) och den privatägda3 Västeråsbanan (1876), lockade tige antog inte hela planen och slutligen kom områdets utsträckning såväl nystartade som utflyttande industrier. att bli endast hälften så stort. Vid 1900-talets början bestod planområdet i huvudsak av jordbruks- Det kom inte heller att bli några kanaler eller hamnbassänger.4 mark, vilket framgår av kartmaterialet i tidigare avsnitt. Det fanns Däremot sörjdes det för en hel del annan infrastruktur i det blivan- ännu ingen bebyggelse inom planområdet. Bebyggelsen i närområ- de industriområdet. 1915 var järnvägssträckningen mellan Sundby- det var i huvudsak koncentrerad till Bällstabron. Det var hit som berg och hamnanläggningen vid Ulvsundasjön färdig. 5 Järnvägen den allra första industribebyggelsen kom att koncentreras. Vid Ma- löpte, med ett par olika stickspår, genom Ulvsunda industriområde. riehäll, norr om Bällstabron, etablerades 1895 ett tegelbruk och Här fanns förstås även vanliga landvägar och området hade för- samtidigt startades en filthattsfabrik i korsningen Karlsbodavägen- setts med el-, gas-, vatten- och avloppsledningar. Gårdsfogdevägen (Archimedes 1). Fabriken övertogs tio år senare 1914 började staden sälja och hyra ut tomter i det nya industriom- av en cigarrfabrikör och 1907 flyttade den mekaniska verkstaden rådet, men på grund av första världskrigets utbrott stannade eta- Archimedes in i lokalerna och byggnaderna kom därefter att gå bleringarna av. Den efterföljande ekonomiska depressionen ledde under namnet Karlsboda fabriker. till att det varken såldes eller uppläts några tomter i området mel- På 1910-talet uppfördes flera nya fabriker i och i anslutning till plan- lan 1919 och 1930. området. Främst rörde det sig om mekaniska verkstäder, men även Ytterligare en faktor som brukar nämnas till varför etableringen av om kemiska fabriker och textilindustrier. Anledningen till de många industrier gick långsamt var att det saknades såväl bostäder för ar- industrietableringarna var att Stockholms stad 1904 hade köpt den betare inom området, som kommunikationsmöjligheter att arbets- stora egendomen Ulvsunda. Den hade under de två föregående pendla till platsen. åren ägts av Nya AB Atlas, som under dessa båda år inlett en suc- cessiv försäljning av mark till olika spekulanter. Stockholm köpte alltså de kvarvarande delarna av egendomen Ulvsunda. 4 Schnell, Jan-Bertil, s. 39. 3 Banan trafikerades av Stockholm-Västerås-Bergslagens nya AB (SWB). 5 Björkman, Hans, s. 95. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 23 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Öster om den första etappen av Ulvsunda industriområde låg ända in på 1940-talet Norrby gård, med dess jordbruksmark. På delar av den mark som hörde till gården uppfördes Norrby Gjuteri redan på 1910-talet. Det anslöts till industriområdet via dagens Gjuteriväg och genom ett eget stickspår till järnvägen genom området. Norrby Gjuteri, med Masugnsvägen och järnvägsspåren i förgrunden. Bygg- naden revs i slutet av 1960-talet och ersattes av den byggnad med gult fa- sadklinker som idag ligger på fastigheten Gjutmästaren 5. Källa: Stock- holms stadsmuseum. Den avstannade tillväxten inom Ulvsunda industriområde fortlöpte Utsnitt ur ”Plankarta över Stockholm med omnejd i 12 blad”, sundbybergs- in på 1930-talet. Stadens beslut i början av 1930-talet, att förlägga delen, upprättad 1917–1920. Den första delen av Ulvsunda industriområde den efterlängtade landflygplatsen (Bromma) i närområdet, kom att är inringat med rött. Delar av marken utmed Bällstaviken är uppdelad i därefter sätta sin prägel på såväl bebyggelse som infrastruktur. För industritomter. Längre söderut på dagens Gjutmästaren 4 och 5, ligger järnvägen innebar det bland annat att en kilometerlång järnvägs- Norrby gjuteri. Källa: Stockholms universitetsbiblioteks specialsamlingar. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 24 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI sträcka längs Ulvsundavägen fick flyttas. För bebyggelsens del inne- gestaltning i saklig och omsorgsfull tidig modernism är mycket ka- bar det att byggnadshöjderna allt sedan dess har begränsats och raktäristisk för sin samtid. anpassats till flygplanens in- och utflygningshöjder. Genom denna första etapp av industriområdet löpte två parallella spårvägar, vilket gjorde att de flesta industritomterna enkelt kunde transportera råvaror och produkter via järnvägen. Spårvägen var mycket viktig för verksamheterna på plats eftersom transportlogi- stiken via landsväg var långtifrån lika utbyggd som den kom att bli längre fram under 1900-talet. Där fanns också ett stickspår som ledde fram till industrikvarteren vid Bällstaviken, vid dagens kvarter Schaktugnen. I nordväst gick områdets alla industrispår ihop till ett, som därefter löpte i en båge vidare till Sundbyberg, där spåret knöt an till det regionala järnvägsnätet. Flygfoto från 1936 över det nyligen färdigställda Bromma flygfält. Uppe till höger i bilden ses Bällstaviken och den ännu relativt obebyggda strandlin- jen. Norrby gjuteris stora tegelbyggnad kan anas allra längst upp till hö- ger. Källa: Stockholms stadsmuseum. I slutet av 1930-talet tog byggnationen inom den första etappen av Utsnitt ur flygbild över Bromma flygfält 1937. Bällstaån och planområdet, Ulvsunda industriområde fart. Det berodde bland annat på en ut- etapp 2, ligger ungefär mitt i bild. Den stora byggnaden är Norrby Bryg- redning om industri och hantverk i Stockholm, som pekade ut beho- geri (Gjutmästaren 5). Längst ut till vänster i bild, ligger småskalig indu- vet av fler externa industrietableringar. När den ursprungliga, för- stribebyggelse (Schaktugnen och Masugnen). Foto: Oscar Bladh. Källa: sta delen av Ulvsunda industriområde nu började bebyggas på all- Stockholms stadsmuseum. var, försågs området med en relativt småskalig bebyggelse, vars Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 25 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utvidgning av Ulvsunda industriområde (andra etappen) Med anledning av den genomförda utredningen om industri- och hantverk i Stockholm, föreslog fastighetskontoret år 1937 att Ulv- sunda industriområde skulle utvidgas. Det ledde till att antalet ny- etableringar inom det befintliga industriområdet ökade och snart därefter utvidgades industriområdet hela vägen ner till Bällstaviken. Det sistnämnda möjliggjordes genom att staden i början av 1940- talet köpte Norrby gård av AB Separator. Den exploatering och utbyggnation som följde efter flygplatsens färdigställande och beslutet om att utvidga industriområdet illustre- ras väl av de stadsplaner som successivt upprättades för området. Genom dem illustreras också att staden planerade för att tillhanda- hålla arbetsplatsnära bostäder, för dem som arbetade i industriom- rådet. Dessa bostäder var tänkta att förläggas i den södra delen av Norrby gårds före detta ägor, men bostäderna kom aldrig att upp- föras. Här kom istället Pripps byggeri, med tillhörande parkerings- ytor att anläggas drygt 15 år senare. Den första stadsplanen (1939) efter beslutet om utvidgande av Ulv- sunda industriområde fokuserade på området runt dagens Bällsta- hamn, men man exkluderade Norrby gårds ägor eftersom den fort- farande var privatägd. På stadsplanen har strandlinjen rätats ut och de befintliga spårvägssträckningarna är markerade med gult. Spår- et utmed dagens Gårdsfogdeväg har förlängts (eller planerades att förlängas) fram till Norrby gjuteri. (Denna stadsplan, liksom de efterföljande, finns återgivna på följande sidor i denna handling.) Den andra stadsplanen (1944) berör ungefär samma område, men innehåller en del revideringar. Planen innehåller två hamnområden: den hamnplan som finns idag och ytterligare en hamnplan längre Kartan från sidan 16 är kompletterad med röda pilar som visar hur Ulv- norrut. sunda industriområde successivt utvidgades, med start från 1930-talets slut. Källa: Stockholms universitetsbiblioteks specialsamlingar. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 26 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den tredje stadsplanen (1950) omfattar Norrby gårds ägor och den kommande framdragningen av Huvudstaleden med tillhörande bro över till Solna. Den norra delen av området planlades som industriområde med utfylld kaj mot Bällstaviken, och här ingår dagens Gjutmästaren 4 och 5. Den fjärde stadsplanen (1967) berör ungefär samma område som den tredje, men eftersom Norrby gårds huvudbyggnad nu brunnit ner är skyddsbestämmelserna för gårdsmiljön borttagna och hela området är utlagt för industriverksamhet. Den femte stadsplanen (1975) omfattar den nordligaste delen av utredningsområdet. Syftet med planen var att anpassa planen efter den verksamhet som redan fanns på platsen, det vill säga industrier och båtuppläggning samt att säkerställa att cykel- och promenad- möjligheterna utmed vattnet skulle kvarstå. Under 2000-talet har ytterligare en detaljplan tagits fram för delar av detta område. Senare, på 2000-talet, har ytterligare detaljplaner upprättats, som berör delar av det område som denna kulturmiljöanalys omfattar, men syftet med dessa senare planer har snarare varit att reglera och möjliggöra ny infrastruktur, varför de inte har uttalad bäring på den befintliga bebyggelsen. Dessa planer beskrivs därför inte i denna handling. 1939 års stadsplan för Ulvsunda industriområde och området norr därom. Planen antogs 1940. Norrby gård omfattas inte av planen, men man kan se hur det utmed dess ännu naturliga strandlinje finns bryggor på flera ställen. Källa: Stockholm stads digitala bygg- och plantjänst. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 27 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1944 års ändring av delar av stadsplanen för Ulvsunda industriområde. 1950 års stadsplan som i huvudsak omfattar Norrby gårds före detta Planen antogs 1944. Nu tillkom bland annat två hamnplaner vid Bällstavi- ägor. Planen antogs 1951. Området norr om gårdsbebyggelsen är plan- ken. Den södra finns kvar än idag. Källa: Stockholm stads digitala bygg- lagt som industriområde och här ingår Gjutmästaren 4 och 5. Källa: och plantjänst. Stockholm stads digitala bygg- och plantjänst. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 28 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1967 års ändring av stadsplanen som, liksom 1950 års plan, i huvudsak 1974 års stadsplan för kvarteret Masugnen. Planen fastställdes 1975. Pla- omfattar Norrby gårds före detta ägor. Planen antogs 1967. Planen före- nen bekräftar befintlig verksamhet, det vill säga industrier och båtupplägg- skriver industrier i hela området. Källa: Stockholm stads digitala bygg- och ning samt säkerställde att cykel- och promenadmöjligheter utmed vattnet plantjänst. skulle kvarstå. Källa: Stockholm stads digitala bygg- och plantjänst. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 29 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utsnitt ur den ekonomiska kartan från 1980 där det framgår vilka fastig- Utsnitt ur den ekonomiska kartan från 1951, där det framgår vilka fastig- heter som var bebyggda vid tiden. heter som var bebyggda vid tiden. Källa: https://historiskakartor.lantmateriet.se/. Källa: https://historiskakartor.lantmateriet.se/. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 30 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utsnitt ur flygbild över Bromma flygplats och Ulvsunda industriområde, tagen 1979 av Erik Claesson. Källa: https://app.raa.se/open/arkivsok/search. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 31 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANOMRÅDETS KULTURVÄRDEN Kulturhistorisk karaktärsbeskrivning PPllaannoommrrååddeett äärr,, ttiillllssaammmmaannss mmeedd öövvrriiggaa nnäärrlliiggggaannddee mmaarrkkoommrråå-- PPllaannoommrrååddeett kkaarraakkttäärriisseerraass hheelltt oocchh hhåålllleett aavv ddeenn iinndduussttrriimmiilljjöö ssoomm ddeenn,, eetttt uuttttrryycckk fföörr ddeenn kkrraaffttffuullllaa iinndduussttrriiaalliisseerriinnggsspprroocceessss ssoomm vvuuxxiitt ffrraamm ddäärr uunnddeerr 11990000--ttaalleettss aannddrraa hhaallvvaa,, ii ttaakktt mmeedd aatttt ddeenn SSttoocckkhhoollmm,, oocchh llaannddeett ii öövvrriiggtt,, ggeennoommggiicckk uunnddeerr 11990000--ttaalleett.. Resul- ttiiddiiggaarree jjoorrddbbrruukkssmmaarrkkeenn ssuucccceessssiivvtt ttaaggiittss ii aannsspprrååkk fföörr iinndduussttrriieellllaa tatet är ett konsekvent genomfört småskaligt verkstads- och indu- bbeehhoovv.. Bebyggelsen, med tillhörande transportmöjligheter på väg, striområde av den typ som under efterkrigstiden anlades (och på spår och via vatten, är konsekvent utformad för att svara mot ibland uppstod organiskt) på lämpligt avstånd från stadskärnan i behoven hos ett fungerande industriområde och hos respektive många svenska städer. DDeenn ffuunnkkttiioonnssaannppaassssaaddee oocchh iinnbböörrddeess oooorrdd-- verkstad eller industri. nnaaddee bbeebbyyggggeellsseenn iinnnneehhåålllleerr eenn kkaarraakkttäärriissttiisskk pprroovvkkaarrttaa öövveerr oolliikkaa ttyyppeerr aavv rreellaattiivvtt ssmmååsskkaalliigg iinndduussttrriivveerrkkssaammhheett ffrråånn mmiitttteenn aavv 11990000-- Tack vare den flacka marken, utan bergsformationer eller andra ttaalleett.. Ett tongivande karaktärsdrag för området är den förhållande- avgränsande landskapselement, har utformningen av industriområ- vis låga bygghöjd, som präglat industribebyggelsen sedan den bör- det vid dess anläggande inte haft några geografiska begränsningar, jade uppföras på 1940-talet. annat än Bällstavikens vatten, redan befintliga spår- och landväg samt inflygningshöjden till Bromma flygplats.6 Det före detta jord- brukslandskapet kunde vid industriområdets planering och anläg- gande, hanteras som ett ”blankt papper”, där byggnader, bilvägar och järnvägsspår lagts ut på det sätt som bäst passat behoven. RReessuullttaatteett aavv ddeenn kkoonnsseekkvveenntt ggeennoommfföörrddaa oommvvaannddlliinnggeenn aavv ddeett fföörree ddeettttaa jjoorrddbbrruukkssllaannddsskkaappeett äärr aatttt ppllaannoommrrååddeett ssaakknnaarr ssyynnlliiggaa aavvttrryycckk aavv mmäännsskklliigg vveerrkkssaammhheett ffrråånn ttiiddeenn fföörree 11990000 oocchh ddee fflleerraa hhuunnddrraattaallss åårr ssoomm mmaarrkkeenn bbrruukkaattss fföörr jjoorrddbbrruukkssäännddaammååll.. De enda bevarade avtrycken från tiden före industrieran, är principen för vägsträckningen mellan Ulvsunda slott och Bällstabron. 6 Där flygplatsen ursprungligen hade fler landningsbanor, med andra Gjuterivägen i februari 2025. Den röda tegelbyggnaden till vänster (Vals- riktningar än idag. verket 5) är uppförd under 1940-talet andra halva, medan den gula tegel- byggnaden till höger (Gjutmästaren 5) är uppförd i slutet av 1960-talet. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 32 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kulturvärdesbeskrivning Kulturvärdet hos ett område består i allmänhet av och flätas sam- man av flera delvärden. Nedan beskrivs de värden som tillsammans utgör planområdets kulturvärde. IInndduussttrriieerrnnaass uuttffllyyttttnniinngg ffrråånn ssttaaddsskkäärrnnoorrnnaa Planområdet är ett karaktäristiskt exempel på 1900-talets syn på hur omlandet runt våra städer betraktades som en tillgång att ta i anspråk och exploatera för bullriga, dammiga och stökiga verksam- heter. På så sätt kunde städernas livsmiljöer förbättras, dock på be- kostnad av stadsnära jordbruksmark och odling. Den här berättel- sen om stadens expansion till omlandet ger planområdet stads- byggnadshistoriska och samhällshistoriska värden. PPrroovvkkaarrttaa öövveerr ssmmååsskkaalliiggaa iinndduussttrriieerr vviidd 11990000--ttaalleetteess mmiitttt Verkstads- och industribebyggelsen i planområdet utgör en prov- karta över hur småskaliga industrier kunde utformas runt 1900- talets mitt. Beroende på när de olika byggnaderna uppförts, har de olika arkitektoniska strildräkter och berättar således om olika tiders gestaltningsmässiga preferenser. Gemensamt för de flesta av byggnaderna är att de har en välkomnande och arkitektoniskt be- arbetad fasad mot gatan och en mer funktionsanpassad gårds-/bak- sida, något som är karaktäristiskt för verkstads- och industribebyg- gelse. Detta ger bebyggelsen i planområdet arkitekturhistoriska- och industrihistoriska värden. Så sent som 2017 fanns fortfarande rester kvar av det industristickspår till Sundbyberg, som löpte genom planområdet, närmare bestämt på Råjärns- vägen och delar av Smältvägen. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 33 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI REKOMMENDATIONER OCH RIKTLINJER Nedan ges rekommendationer och riktlinjer för hur områdets kul-  För att bibehålla kontinuiteten och minnet om det tidigare turvärden ska kunna traderas vidare i området, trots den omvand- industriområdet föreslås att vvääggssttrrääcckknniinnggaarr,, ppllaattssbbiillddnniinnggaarr ling som planeras. Råden och riktlinjerna är tänkta att fungera som oocchh kkvvaarrtteerr bbiibbeehhåålllleerr oocchh//eelllleerr ggeess nnaammnn ssoomm mmiinnnneerr oomm stöd vid utarbetandet av en ny detaljplan så att den reglerar hante- iinndduussttrriippeerriiooddeenn. ringen av områdets kulturvärden vid en kommande omvandling.  SSääkkeerrssttäällll aatttt ddeett uuttfföörrss rriivvnniinnggssddookkuummeennttaattiioonneerr av de bygg- Några av punkterna har till syfte att bibehålla värdefulla karaktärs- nader som inte bevaras. Dokumentationerna ska vara av en drag från industriepoken, medan andra punkter syftar till att åter- sådan art att den som tar del av dem kan teckna sig en bild hur skapa och lyfta fram idag förlorade karaktärsdrag från jordbruks- de såg ut och får förståelse för 1900-talets småskaliga verk- samhället. stads- och industribebyggelse.  BBiibbeehhåållll bbeeffiinnttlliiggtt ggaattuunnäätt oocchh kkvvaarrtteerrssiinnddeellnniinngg för att, trots stora förändringar, vidmakthålla planområdets kontinuitet.  Vid rivningar: TTaa ttiillllvvaarraa kkaarraakkttäärrss-- oocchh iiddeennttiitteettsssskkaappaannddee bbyyggggnnaaddssddeellaarr från den befintliga bebyggelsen oocchh ååtteerrbbrruukkaa  BBiibbeehhåållll BBäällllssttaahhaammnneennss hhaammnnppllaann som en öppen torg- eller ddeessssaa eelleemmeenntt ii ddeett nnyyaa ssoomm ttiillllkkoommmmeerr. För att säkerställa att parkyta. I och i anslutning till en sådan gemensamhetsyta skulle detta fungerar måste hantering och tillvaratagande av utpeka- industriområdets tidigare spårvägar och kanske även andra de byggnadsdelar redovisas innan rivningslov ges. uttryck från industriepoken kunna visualiseras i markbehand- lingen eller på andra sätt.  BBiibbeehhåållllaa llaassttkkaajjssffuunnkkttiioonneenn//bbrryyggggaann vviidd hhaammnnppllaanneenn.  Utred möjligheten att i någon del av planområdet ååtteerrsskkaappaa ddee nnaattuurrggiivvnnaa fföörruuttssäättttnniinnggaarrnnaa hhooss ddeett fföörree ddeettttaa jjoorrddbbrruukkssllaanndd-- sskkaappeett. Det kan till exempel handla om karaktären av låglänt strandmark utmed Bällstaviken. På så sätt tillskapas en historisk koppling bakåt, till tiden före industriepoken.  Utred möjligheten att (trots det svåra förutsättningarna) bbiibbee-- hhåållllaa hheellaa eelllleerr ddeellaarr aavv vviissssaa vveerrkkssttaaddss-- oocchh iinndduussttrriibbyyggggnnaaddeerr.. Syftet är att skapa kontinuitet och koppling till den industrimiljö som växte fram i området under efterkrigstiden. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 34 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KÄLLOR Internet https://app.raa.se/open/arkivsok/: Flygbild över området år 1979. https://app.raa.se/open/fornsok/: Information om registrerade forn- lämningar och fornfynd, besökt i januari 2025. https://www.raa.se/hitta-information/bebyggelseregistret/: Klassificeringstexter. https://www.raa.se/app/uploads/2017/08/Kulturmilj%C3%B6analys.pdf: Otryckta källor Kulturmiljöanalys: En vägledning för användning av DIVE-analys. Borg, Kristina & Severin, Maria. Inventering av byggnader: Ulvsunda http://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/grid.fwx: Äldre industriområde. Praktikprojekt vid Stockholms stadsbyggnadskon- fotografier och inventeringar av bebyggelsen inom området, besökt tor, 2007. i januari 2025. Kvarteret Gjutmästaren 6 i Ulvsunda, Stockholm: kulturmiljöutred- http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering ning för Gjutmästaren 6, f.d. Pripps bryggeri, upprättad av Nyréns /DPWebMap.html: Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering av Arkitektkontor 2018. bebyggelsen i planområdet. Kvarteret Gjutmästaren 6 i Ulvsunda, Stockholm: antikvarisk konse- http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten/GallandePlan/?sea kvensanalys avseende förslag till utveckling av f.d. Pripps bryggeri - rchtype=map&journalNumber=2003-04857: Gällande detaljplaner. Planetapp 1, upprättad av Nyréns Arkitektkontor 2021. https://sv.wikipedia.org/wiki/Historiska_kartor_%C3%B6ver_Stockh olm: Äldre kartmaterial. Tryckta källor https://kartavdelningen.sub.su.se/kartrummet/: Äldre kartmaterial. Björkman, Hans. Stockholms järnvägar: Miljöer från förr och nu, 7. Spånga - Lövsta och Sundbybergs Norra - Ulvsundasjöns järnväg. https://digitaltmuseum.se/021016338001/varmelednings-ab-colors- Stockholm: Trafiknostalgiska förlaget, 2014. nya-fabriksbyggnad-i-ulvsunda-1942?aq=text:%22ulvsunda%22&i=3: Foto på Norrby Gjuteri. Schnell, Jan-Bertil, Stockholms företagsområdens historia: Ulvsunda Mariehäll Tallinn: Stockholmia förlag, 2009. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk- information/Historiska-kartor/: Historiskt kartmaterial, besökt i Söderström, Göran (red). Stockholm utanför tullarna: Nittiosju januari 2025. stadsdelar i ytterstaden. Stockholm: Stockholmia förlag, 2003. https://ext- Reinar, Dag Arne, Kulturmiljöanalys: En vägledning för användning av geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=d1b3761e5e944f129a69 DIVE-analys. Rapporten är ursprungligen framtagen av norska Riksantik- 8acc7e7ed183: Länsstyrelsernas länskarta för Stockholms län, varen. Kan laddas ner från RAÄ :s webbsida (se internetkällor). besökt i februari 2025. Kulturmiljöutredning inför planarbete för Bällsta hamn, Dnr. 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, med flera i Stockholm 2025-03-31 Sida 35 av 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Antikvarisk konsekvensbeskrivning.pdf] BÄLLSTA HAMN Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14, m. fl., Stockholm Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd, Dnr 2018-10844 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BÄLLSTA HAMN Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd, Dnr 2018-10844 Datum: 2025-09-24 Beställare: Primula Byggnads AB med flera genom Jonas Petré Wenanders Byrå Björngårdsgatan 8 118 52 Stockholm +46 70 614 14 55 vicki.wenander@wenanders.se Upprättad av: Vicki Wenander, bebyggelseantikvarie och personcertifierad som sakkunnig för kulturvärden enligt KUL2. Omslagsbild: flygvy över planområdet, hämtad ur samrådsmodellen. Samtliga illustrationer som inte är hämtade ur samrådsmaterialet, är hämtade ur 2025 års kulturmiljöanalys. Illustrationsplan över planområdet för Dp 2018-10844, upprättad av Nyréns Arkitektkontor, daterad 2025-06-11. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 2 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLL REKOMMENDATIONER OCH RIKTLINJER FÖR INLEDNING ........................................................................ 4 PLANARBETET ................................................................... 12 Bakgrund .......................................................................................................................... 4 BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET ................................. 13 Om denna handling........................................................................................................ 4 Planändringarnas omfattning och karaktär .......................................................... 13 Förutsättningar och underlag ..................................................................................... 4 Illustrationsvyer från samrådsmodellen ................................................................. 15 FÖRFATTNINGSSKYDD OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN................................................... 5 ANTIKVARISK BEDÖMNING AV PLANFÖRSLAGET ........... 23 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar.......................................... 5 Konsekvenser för planområdets och närområdets kulturvärden på grund av planerade rivningar ..................................................................................................... 23 Riksintresse för kulturmiljövården .............................................................................. 5 Konsekvenser för planområdets och närområdets kulturvärden med Gällande detaljplaner .................................................................................................... 5 anledning av föreslagen ny bebyg-gelse ................................................................. 23 Stadens kulturhistoriska klassificering.......................................................................5 Förbättringspotential i det fortsatta planarbetet ................................................ 24 2017 års kulturmiljöanalys ........................................................................................... 6 OMRÅDET BÄLLSTA HAMN ................................................ 7 Planområdet idag ........................................................................................................... 7 Kort om stadsutvecklingsområdets historiska bakgrund ..................................... 8 PLANOMRÅDETS KULTURVÄRDEN .................................. 10 Kulturhistorisk karaktärsbeskrivning ....................................................................... 10 Kulturvärdesbeskrivning ............................................................................................. 11 Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 3 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING Bakgrund Sedan ungefär tio år tillbaka pågår ett omvandlingsarbete av delar av Ulvsunda industriområde. Syftet är att tillskapa ett blandat bostads- område. I december 2017 beslutade stadsbyggnadsnämnden att, i en- lighet med översiktsplanens intentioner och upprättat start-pm, att påbörja planarbete (Dnr. 2015-11048). Planarbetet är uppdelat i flera delar, där två etapper inom stadsutvecklingsområdet Bällsta Hamn är avslutade och minst en etapp kvarstår. Denna konsekvensbeskrivning omfattar planetapp 3, som går under namnet Bällsta hamn, med stadsbyggnadskontorets diarienummer 2018-10844. Om denna handling I denna konsekvensbeskrivning beskrivs hur planförslaget, enligt samrådshandlingen, kommer att inverka på kulturvärdena hos planområdet och dess närmaste omgivning samt hur planförslaget svarar mot kravet på god helhetsverkan (kulturvärdena på platsen), förvanskningsförbudet och kraven på anpassning och varsamhet i plan- och bygglagen (§§ 2:6, 8:13, 8:14 och 8:17). Förutsättningar och underlag Undertecknad har år 2017 upprättat en övergripande kulturmiljö- analys för Ulvsunda industriområde (Dnr. 2015-11048) och år 2025 har undertecknad upprättat en kulturmiljöanalys för Bällsta hamn, planetapp 3. Den handlingen är daterad 2025-03-31. Det är inne- hållet i dessa handlingar, med tillhörande källmaterial, som funge- rar som kunskapsunderlagför de bedömningar som redovisas i De båda kulturmiljöanalyser som fungerar som kunskapsunderlag för denna konsekvensbeskrivning. bedömningarna i denna konsekvensbeskrivning. Som bedömningsunderlag ligger samrådshandlingens plankarta och planbeskrivning i det utförande som de hade 2025-06-24. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 4 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRFATTNINGSSKYDD OCH TIDIGARE STÄLL- NINGSTAGANDEN Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Riksintresse för kulturmiljövården Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar skyddas enligt Planområdet ligger utanför de av staten utpekade riksintressena för kulturmiljölagens andra kapitel. Registrerade lämningar redovisas i kulturmiljövården. det digitala fornlämningsregistret Fornsök (se nedan). Trots att om- rådet runt Bällstaån varit bebott av människan sedan lång tid tillba- Gällande detaljplaner ka, finns det inga registrerade fornlämningar inom planområdet för Fastigheterna inom planområdet omfattas av flera olika detaljpla- etapp 2, men väl i närområdet. Att så är fallet beror troligtvis på ner, upprättade vid olika tider. Den äldsta planen i planmosaiken, Pl att marken är låglänt och att den var täckt av vatten fram till 1700- 1960B, är fastställd 1940 (Gjutmästaren 3 och Valsverket) och den talets början. Se vidare i den historiska bakgrundsbeskrivningen. nyaste, Dp 2007-36057-54, är fastställd så sent som 2009 (norra spetsen på Tackjärnet). Samtliga gällande detaljplaner saknar såväl skydds- som varsamhetsbestämmelser.1 Stadens kulturhistoriska klassificering Bebyggelsen inom planområdet är kulturhistoriskt klassificerad av Stockholms stadsmuseum. Fastigheterna, och ibland även de en- skilda byggnaderna, är antingen grön- eller gulklassade, vilket innebär att de bedömts vara särskilt kulturhistoriskt värdefulla (grön) respektive besitta ett visst kulturhistoriskt värde (gul). Se kartutsnitt på nästa sida. Inom kvarteret Masugnen har byggnaderna tillskrivits olika höga värden, men byggnaderna på den grönklassade fastigheten är sedan ett par år tillbaka rivna. 1 Ur ett kulturvärdesperspektiv bidrar planerna dock till att teckna berättelsen om Utsnitt ur Fornsök, där det framgår att planområdet saknar registrerade hur området under 1900-talet successivt transformerades från att vara ett jord- fornlämningar och andra kända kulturhistoriska lämningar. Närmaste bruksområde, till ett industriområde. registrerade fornlämning finns inom Gjutmästaren 6. Källa: https://app.raa.se/open/fornsok/. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 5 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2017 års kulturmiljöanalys Slutsatserna från 2017 års kulturmiljöanalys som omfattade ett större om- råde än det aktuella planområdet. Illustrationen redogör för såväl befint- Utsnitt ur Stockholms stads kulturhistoriska klassificeringskarta, där det liga som försvunna byggnader, vägsträckningar, spårdragningar, bryggor, framgår att byggnaderna inom planområdet, inringat med svart, är grön- landskapsstrukturer och fornlämningar. Dessa uttryck och element, från respektive gulklassade. (Observera att byggnaderna i Masugnen är rivna.) såväl industrieran som tiden dessförinnan kan bidra till att berätta områ- Källa: https://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassifice- dets historia och stärka platsens kontinuitet. ring/DPWebMap.html Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 6 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI OMRÅDET BÄLLSTA HAMN Planområdet idag Den befintliga bebyggelsen inom planområdet består av låg och medelhög lager-, verkstads- och industribebyggelse med tillhörande kontorsfunktioner. De flesta byggnaderna är kombinerade kontors- och produktionsbyggnader, medan ett par av dem har en uttalad lager- och logistikfunktion. Gatunätet har delvis samma placeringar som före detta järnvägssträckningar genom området. Bebyggelsen är uppförd under efterkrigstiden, från 1940-talets mitt och fram till 1970-talets slut. Den mer småskaliga bebyggelsen är i huvudsak uppförda runt 1900-talets mitt, medan de större byggna- derna, bland annat i kvarteret Gjutmästaren och på utfyllnader av Bällstaviken, är uppförda under den senare delen av perioden. Den arkitektoniska och byggtekniska kvaliteten hos byggnaderna varie- rar inom området och inom respektive fastighet. Byggnadernas placering på respektive tomt är anpassad till den verksamhet som skulle bedrivas där. Några byggnader ligger utmed gatuliv, medan andra är placerade mitt på eller i utkanten av res- pektive tomt, vilket gör att områdets fotavtryck och markanvänd- ningen upplevs som vild och organiskt framvuxen. Flera av byggnaderna uppvisar den för industrifastigheter så typiska fram- och baksideskaraktären, där byggnadsfasaderna mot gatan (mot kunden) är arkitektoniskt bearbetade och består av relativt påkostade material och utföranden, medan baksidorna är mer funk- tionsanpassade och har mindre påkostade utföranden. Flygbild över planområdet ca 2020. Källa: www.kartor.enrio.se. För beskrivning av respektive fastighet, se kulturmiljöanalysen för området, daterad 2025-03-31. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 7 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kort om stadsutvecklingsområdets historiska bakgrund Långt fram i historien låg havsnivån så pass högt att planområdet låg under vatten. Först på 1600-talet hade vattnet sjunkit undan så pass att planområdet betraktades som vattensjuk mark, istället för som en del av Bällstaån. Vid 1700-talets början hade vattnet sjunkit undan så pass att marken kunde nyttjas som ängsvall. Då tillkom den väg mellan Ulvsunda slott och Bällstabro, som allt sedan dess löpt genom området. Vägens sträckning motsvarar ungefärligen dagens Ulvsundaväg och Karlsbodaväg. Vid 1900-talets början bestod planområdet av jordbruksmark. Där fanns ännu ingen bebyggelse, men nu började industribebyggelse att uppföras i dess närområde. Anledningen till industrietableringarna var att Stockholms stad år 1904 hade köpt den stora egendomen Ulvsunda. Intill Bällstaviken planerades för ett stort industriområde som skulle förbindas med Bällstaviken genom grävda kanaler, hamnbassänger och kajer. Stadsfullmäktige antog dock inte hela planen och slutligen kom områdets utsträckning att bli endast hälf- ten så stort. Det kom inte heller att bli några kanaler eller hamn- bassänger. Däremot sörjdes det för en hel del annan infrastruktur i det blivande industriområdet, bland annat en järnväg mellan Sund- byberg och hamnanläggningen vid Ulvsundasjön. Järnvägen, som löpte med ett par olika stickspår genom industriområdet, stod färdig 1915. På grund av första världskrigets utbrott 1914 gick försäljning och uthyrning av industritomter trögt. Den efterföljande ekonomiska depressionen ledde till att det varken såldes eller uppläts några tomter i området mellan 1919 och 1930. Stadens beslut i början av 1930-talet, att förlägga Bromma flygplats i närområdet, kom att Utsnitt ur ”Plankarta över Stockholm med omnejd i 12 blad, sundbybergs- fortsättningsvis sätta sin prägel på såväl bebyggelse som infra- delen”, upprättad 1917–1920 och kompletterad med röda pilar som visar hur Ulvsunda industriområde, med start vid 1930-talets slut successivt utvidgades. Källa: Stockholms universitetsbiblioteks specialsamlingar. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 8 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI struktur. För järnvägen innebar det bland annat att en kilometer- lång järnvägssträcka längs Ulvsundavägen fick flyttas. I slutet av 1930-talet tog byggnationen av den första etappen av Ulvsunda industriområde fart. Därför föreslog fastighetskontoret 1937 att Ulvsunda industriområde skulle utökas och snart därefter utvidgades industriområdet hela vägen ner till Bällstaviken. Den första stadsplanen, daterad 1939, efter utvidgningsbeslutet foku- serade på området runt dagens Bällstahamn. Vid 1970-talets slut var hela det området som omfattas av denna konsekvensbeskriv- ning bebyggt. Utsnitt ur flygbild över Bromma flygplats och Ulvsunda industriområde, tagen 1979 av Erik Claesson. Stationsbyggnaden och den första flyghanga- ren strax intill är såväl blåklassade som byggnadsminnesförklarade och det finns fler blåklassade, före detta hangarbyggnader i området. Stadsmuseet har dessutom pekat ut flygplatsområdet som ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område. Källa: https://app.raa.se/open/arkivsok/search. För en mer utförlig utvecklingshistorik för planområdet, hänvisas till den kulturmiljöanalys som upprättats i planarbetet, daterad 2025- 03-31. Utsnitt ur flygbild över Bromma flygfält 1937. Bällstaån och planområdet, etapp 2, ligger ungefär mitt i bild. Den stora byggnaden är Norrby Gjuteri (Gjutmästaren 5). Längst ut till vänster i bild, ligger småskalig industribe- byggelse (Schaktugnen och Masugnen). Foto: Oscar Bladh. Källa: Stock- holms stadsmuseum. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 9 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANOMRÅDETS KULTURVÄRDEN Kulturhistorisk karaktärsbeskrivning PPllaannoommrrååddeett äärr,, ttiillllssaammmmaannss mmeedd öövvrriiggaa nnäärrlliiggggaannddee mmaarrkkoommrråå-- PPllaannoommrrååddeett kkaarraakkttäärriisseerraass hheelltt oocchh hhåålllleett aavv ddeenn iinndduussttrriimmiilljjöö ssoomm ddeenn,, eetttt uuttttrryycckk fföörr ddeenn kkrraaffttffuullllaa iinndduussttrriiaalliisseerriinnggsspprroocceessss ssoomm vvuuxxiitt ffrraamm ddäärr uunnddeerr 11990000--ttaalleettss aannddrraa hhaallvvaa,, ii ttaakktt mmeedd aatttt ddeenn SSttoocckkhhoollmm,, oocchh llaannddeett ii öövvrriiggtt,, ggeennoommggiicckk uunnddeerr 11990000--ttaalleett.. Resul- ttiiddiiggaarree jjoorrddbbrruukkssmmaarrkkeenn ssuucccceessssiivvtt ttaaggiittss ii aannsspprrååkk fföörr iinndduussttrriieellllaa tatet är ett konsekvent genomfört småskaligt verkstads- och indu- bbeehhoovv.. Bebyggelsen, med tillhörande transportmöjligheter på väg, striområde av den typ som under efterkrigstiden anlades (och på spår och via vatten, är konsekvent utformad för att svara mot ibland uppstod organiskt) på lämpligt avstånd från stadskärnan i behoven hos ett fungerande industriområde och hos respektive många svenska städer. DDeenn ffuunnkkttiioonnssaannppaassssaaddee oocchh iinnbböörrddeess oooorrdd-- verkstad eller industri. nnaaddee bbeebbyyggggeellsseenn iinnnneehhåålllleerr eenn kkaarraakkttäärriissttiisskk pprroovvkkaarrttaa öövveerr oolliikkaa ttyyppeerr aavv rreellaattiivvtt ssmmååsskkaalliigg iinndduussttrriivveerrkkssaammhheett ffrråånn mmiitttteenn aavv 11990000-- Tack vare den flacka marken, utan bergsformationer eller andra ttaalleett.. Ett tongivande karaktärsdrag för området är den förhållande- avgränsande landskapselement, har utformningen av industriområ- vis låga bygghöjd, som anpassats efter flygplatsens flyghinderbe- det vid dess anläggande inte haft några geografiska begränsningar, gränsningar, vilket präglat industribebyggelsen sedan den började annat än Bällstavikens vatten, redan befintliga spår- och landväg uppföras på 1940-talet. samt inflygningshöjden till Bromma flygplats.2 Det före detta jord- brukslandskapet kunde vid industriområdets planering och anläg- gande, hanteras som ett ”blankt papper”, där byggnader, bilvägar och järnvägsspår lagts ut på det sätt som bäst passat behoven. RReessuullttaatteett aavv ddeenn kkoonnsseekkvveenntt ggeennoommfföörrddaa oommvvaannddlliinnggeenn aavv ddeett fföörree ddeettttaa jjoorrddbbrruukkssllaannddsskkaappeett äärr aatttt ppllaannoommrrååddeett ssaakknnaarr ssyynnlliiggaa aavvttrryycckk aavv mmäännsskklliigg vveerrkkssaammhheett ffrråånn ttiiddeenn fföörree 11990000 oocchh ddee fflleerraa hhuunnddrraattaallss åårr ssoomm mmaarrkkeenn bbrruukkaattss fföörr jjoorrddbbrruukkssäännddaammååll.. De enda bevarade avtrycken från tiden före industrieran, är principen för vägsträckningen mellan Ulvsunda slott och Bällstabron. 2 Där flygplatsen ursprungligen hade fler landningsbanor, med andra Gjuterivägen i februari 2025. Den röda tegelbyggnaden till vänster (Vals- riktningar än idag. verket 5) är uppförd under 1940-talet andra halva, medan den gula tegel- byggnaden till höger (Gjutmästaren 5) är uppförd i slutet av 1960-talet. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 10 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kulturvärdesbeskrivning Kulturvärdet hos ett område består i allmänhet av och flätas sam- man av flera delvärden. Nedan beskrivs de värden som tillsammans utgör planområdets kulturvärde. IInndduussttrriieerrnnaass uuttffllyyttttnniinngg ffrråånn ssttaaddsskkäärrnnoorrnnaa Planområdet är ett karaktäristiskt exempel på 1900-talets syn på hur omlandet runt våra städer betraktades som en tillgång att ta i anspråk och exploatera för bullriga, dammiga och stökiga verksam- heter. På så sätt kunde städernas livsmiljöer förbättras, dock på be- kostnad av stadsnära jordbruksmark och odling. Den här berättel- sen om stadens expansion till omlandet ger planområdet stads- byggnadshistoriska och samhällshistoriska värden. PPrroovvkkaarrttaa öövveerr ssmmååsskkaalliiggaa iinndduussttrriieerr vviidd 11990000--ttaalleetteess mmiitttt Verkstads- och industribebyggelsen i planområdet utgör en prov- karta över hur småskaliga industrier kunde utformas runt 1900- talets mitt. Beroende på när de olika byggnaderna uppförts, har de olika arkitektoniska strildräkter och berättar således om olika tiders gestaltningsmässiga preferenser. Gemensamt för de flesta av byggnaderna är att de har en välkomnande och arkitektoniskt be- arbetad fasad mot gatan och en mer funktionsanpassad gårds-/bak- sida, något som är karaktäristiskt för verkstads- och industribebyg- gelse. Detta ger bebyggelsen i planområdet arkitekturhistoriska- och industrihistoriska värden. Så sent som 2017 fanns fortfarande rester kvar av det industristickspår till Sundbyberg, som löpte genom planområdet, närmare bestämt på Råjärns- vägen och delar av Smältvägen. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 11 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI REKOMMENDATIONER OCH RIKTLINJER FÖR PLANARBETET Rekommendationer och riktlinjer nedan, för hantering av områdets strandmark utmed Bällstaviken. På så sätt tillskapas en historisk kulturvärden, är hämtade ur den tidigare upprättade kulturmiljö- koppling bakåt, till tiden före industriepoken. analysen för planområdet. Innehåll och inriktning baseras på förut-  Utred möjligheten att (trots det svåra förutsättningarna) bbiibbee-- sättningen att mycket lite av den befintliga bebyggelsen och mark- hhåållllaa hheellaa eelllleerr ddeellaarr aavv vviissssaa vveerrkkssttaaddss-- oocchh iinndduussttrriibbyyggggnnaaddeerr.. behandlingen kommer att kunna bibehållas inom planområdet om Syftet är att skapa kontinuitet och koppling till den industrimiljö det ska kunna genomgå en omvandling.3 som växte fram i området under efterkrigstiden. Några av punkterna har till syfte att bibehålla värdefulla karaktärs- drag från industriepoken, medan andra punkter syftar till att åter-  För att bibehålla kontinuiteten och minnet om det tidigare skapa och lyfta fram idag förlorade karaktärsdrag från jordbruks- industriområdet föreslås att vvääggssttrrääcckknniinnggaarr,, ppllaattssbbiillddnniinnggaarr samhället. oocchh kkvvaarrtteerr bbiibbeehhåålllleerr oocchh//eelllleerr ggeess nnaammnn ssoomm mmiinnnneerr oomm iinndduussttrriippeerriiooddeenn.  BBiibbeehhåållll bbeeffiinnttlliiggtt ggaattuunnäätt oocchh kkvvaarrtteerrssiinnddeellnniinngg för att, trots stora förändringar, vidmakthålla planområdets kontinuitet.  SSääkkeerrssttäällll aatttt ddeett uuttfföörrss rriivvnniinnggssddookkuummeennttaattiioonneerr av de bygg- nader som inte bevaras. Dokumentationerna ska vara av en  BBiibbeehhåållll BBäällllssttaahhaammnneennss hhaammnnppllaann som en öppen torg- eller sådan art att den som tar del av dem kan teckna sig en bild hur parkyta. I och i anslutning till en sådan gemensamhetsyta skulle de såg ut och får förståelse för 1900-talets småskaliga verk- industriområdets tidigare spårvägar och kanske även andra stads- och industribebyggelse. uttryck från industriepoken kunna visualiseras i markbehand- lingen eller på andra sätt.  Vid rivningar: TTaa ttiillllvvaarraa kkaarraakkttäärrss-- oocchh iiddeennttiitteettsssskkaappaannddee bbyyggggnnaaddssddeellaarr från den befintliga bebyggelsen oocchh ååtteerrbbrruukkaa  BBiibbeehhåållll llaassttkkaajjssffuunnkkttiioonneenn//bbrryyggggaann vviidd hhaammnnppllaanneenn. ddeessssaa eelleemmeenntt ii ddeett nnyyaa ssoomm ttiillllkkoommmmeerr. För att säkerställa att detta fungerar måste hantering och tillvaratagande av utpeka-  Utred möjligheten att i någon del av planområdet ååtteerrsskkaappaa ddee de byggnadsdelar redovisas innan rivningslov ges. nnaattuurrggiivvnnaa fföörruuttssäättttnniinnggaarrnnaa hhooss ddeett fföörree ddeettttaa jjoorrddbbrruukkssllaanndd-- sskkaappeett. Det kan till exempel handla om karaktären av låglänt 3 Markundersökningar har visat att industriområdet har stabilitetsproblem och översvämningsproblematik samt att marken innehåller miljögifter. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 12 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET Planändringarnas omfattning och karaktär De föreslagna planändringarna förutsätter och innebär att:  Tackjärnet 4 förses med rivningsförbud, skydds- och varsam- hetsbestämmelser i plankartan, vilket säkerställer att stommen  All bebyggelse inom planområdet rivs utom byggnaderna inom bibehålls. Valsverket 5 och 6 samt stommen till byggnaden inom Tackjär- net 4, som bibehålls och byggs på.  För att stärka kopplingarna till omgivningen och samtidigt lyfta fram den kulturhistoriska karaktären hos byggnader i och utan-  Så gott som samtliga markytor, inklusive vägar och strandlinje för planområdet, har planstrukturen utformats enligt följande: grävs upp och saneras. Därefter kommer en ny marknivå och strandlinje att moduleras fram, med hjälp av nya massor. - Smältvägen har förlängts i söder och riktats så att det före detta bryggeriets tappningshall inom Gjutmästaren 6 kom-  Den nya markplaneringen innebär att: mer att stå i dess fond, som en kulturhistorisk och stads- - befintliga gatusträckningar återskapas (med vissa läges- bildsmässig identitetsmarkör i söder, justeringar), - Råjärnsvägen har förlängts i norr och riktats så att den äld- - ytterligare gator tillskapas genom att Valsverket och Mas- re bebyggelsen inom kvarteret Archimedes kommer att stå ugnen delas upp i mindre enheter och att Smältvägen för- i dess fond, som en kulturhistorisk och stadsbildsmässig längs genom Gjutmästaren, identitetsmarkör i norr. På ett liknande sätt kommer den - Hamnplan återskapas, men ytan utökas och gestaltas som före detta industribyggnaden inom Tackjärnet 4 att utgöra park istället för som en upplagsplats för transport av gods, en stadsbildsmässig identitetsmarkör i planområdets norra - ett nytt torg, Karlsbodatorget, tillskapas på den plats som del, idag är öppen norr om Tackjärnet, - Smältvägens norra infart och den öppna hamnplanen har - strandlinjen utmed Bällstaviken moduleras om till en strand- riktats så att de ger siktlinjer mot de kulturhistoriskt värde- park med ett organiskt formspråk samt naturmark i söder, fulla, före detta hangarbyggnaderna inom Bromma Blocks, med bryggor och gångspänger i vattnet. - Utanför dagens hamnplan, vid Bällstaån, placeras en pendel- båtshållplats, vilket befäster och traderar den kommunika-  Planområdets kvarter förses med nya byggnader, vars place- tionsväg via vatten som funnits till det före detta industri- ring, fotavtryck, höjd och volym blir annorlunda jämfört med området, idag. Områdets funktion byts från industri till (i huvudsak) bo- städer. Bebyggelsen blir betydligt högre än idag och ges en för vår egen tid samtida gestaltning. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 13 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI  För att värna och lyfta fram kulturvärdena hos bebyggelsen inom den blåklassade grannfastigheten Gjutmästaren 6 (Pripps före detta bryggerianläggning, belägen utanför planområdet) har bebyggelsen i planområdets södra del utformats enligt följande: - Inom Gjutmästaren 4 är bebyggelsen succesivt tillbaka- dragen från strandlinjen, med syfte att hålla siktlinjerna öppna mot den före detta bryggerianläggningen och kaj- promenaden, - Byggnaderna inom Gjutmästaren 4 har försetts med runda burspråksmotiv med grå fasadputs, avsedda att samspela med de silos inom Gjutmästaren 4, som står utmed vattnet, - Bebyggelseskalan och volymhanteringen hålls relativt lugn, med syfte att den före detta bryggeriarkitekturens spekta- kulära former ska få råda i stadsbilden. Av samma anled- ning hålls bebyggelsen generellt inte högre än tio våningar, Sammanfattningsvis innebär planförslaget att det befintliga industri- området, bortsett från ett par byggnader, utraderas och ersätts med ett nygestaltat bostadsområde som placeras på en huvudsak rekonstruerad planstruktur från industrieran, i kombination med en strandlinje som för tankarna till den betes- och jordbruksmark som Samrådsunderlagets plankarta för Dp 2018-10844, utkast daterat 2025-06-19. en gång i tiden fanns på platsen. Det nya bostadsområdets karak- tär och bebyggelsehöjd samordnas med den intilliggande, före detta bryggeribebyggelsen i Gjutmästaren 6 och den redan idag befintliga flerbostadsbebyggelsen på ömse sidor om Bällstaviken (i Stockholm stad respektive Sundbybergs stad). Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 14 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Illustrationsvyer från samrådsmodellen Toppvy, hämtad ur samrådsunderlaget. Överst i bild ses den relativt nyligen uppförda flerbostadsbebyggelsen i Sundbyberg. Källa: Samrådsunderlag för Dp 2018- 10844, Nyréns Arkitektkontor 2025-09-22. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 15 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Flygvy över hela planområdet, sett från nordväst med Karlsbodavägen i förgrunden. Längst bort i bild ligger den blåklassade, före detta Prippsfabriken inom Gjutmästaren 6. Källa: Samrådsunderlag för Dp 2018-10844, Nyréns Arkitektkontor 2025-09-22. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 16 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inzoomning mot den före detta hamnplanen i det tidigare industriområdet, ersatt med en park. Källa: Samrådsunderlag för Dp 2018-10844, Nyréns Arkitektkon- tor 2025-09-22. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 17 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inzoomning mot den nya bebyggelsen inom Gjutmästaren 3 och 4 och dess möte mot den före detta Prippsfabriken inom Gjutmästaren 6. Källa: Samrådsunderlag för Dp 2018-10844, Nyréns Arkitektkontor 2025-09-22. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 18 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy mot den före detta Prippsfabriken inom Gjutmästaren 6 till vänster i bild, med den i samrådshandlingen föreslagna bebyggelsen inom Masugnen och Schaktug- nen till höger. Källa: Samrådsunderlag för Dp 2018-10844, Nyréns Arkitektkontor 2025-09-22. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 19 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy mot Smältvägen sträckning söderut, med Karlsbodatorg i förgrunden. Till höger i bild, den om- och påbyggda före detta industribyggnaden inom Valsverket 4. Källa: Samrådsunderlag för Dp 2018-10844, Nyréns Arkitektkontor 2025-09-22. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 20 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Flygvy över Karlsbodatorg. Till höger om torget återfinns den bevarade byggnaden inom Valsverket 4, som byggs på med ytterligare sex våningar. Längst ner till höger löper Karlsbodavägen med den spårbundna trafiken. Källa: Samrådsunderlag för Dp 2018-10844, Nyréns Arkitektkontor 2025-09-22. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 21 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Flygvy över hela planområdet, sett från väster med Karlsbodavägen och Masugnsvägen som avgränsning mot väster. Uppe till höger i bild återfinns den blåklas- sade, före detta Prippsfabriken inom Gjutmästaren 6. Längst till vänster i bild ligger det nyskapade Karlsbodatorg. Skalförskjutningen i planområdet blir tydlig genom de kvarvarande byggnaderna inom Valsverket 5 och 6, till höger i bilden. Källa: Samrådsunderlag för Dp 2018-10844, Nyréns Arkitektkontor 2025-09-22. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 22 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTIKVARISK BEDÖMNING AV PLANFÖRSLAGET Konsekvenser för planområdets och närområdets Konsekvenser för planområdets och närområdets kulturvärden på grund av planerade rivningar kulturvärden med anledning av föreslagen ny bebyg- Som tidigare nämnts i denna handling innebär planförslaget att det gelse befintliga industriområdet, bortsett från ett par byggnader, utrade- Den bebyggelse som planförslaget medger och som illustreras i ras. Undertecknad anser dock inte att den befintliga bebyggelsen samrådsunderlaget är betydligt högre och av en annan typ än den inom planområdet är omistlig. Den har visserligen satt sin prägel på befintliga, samtidigt har den föreslagna bebyggelsen höjd och ut- området under knappt tre generationer och den berättar om indu- formning som är samordnad med den närliggande, relativt nyligen striernas utflyttning från staden samt utgör en provkarta över små- uppförd flerbostadshusbebyggelse runt Bällstaviken, i såväl Stock- skalig industribebyggelse från 1900-talets andra hälft, men den är holm som Sundbyberg. Ur ett framtidsperspektiv kan planförslagets varken unik eller av osedvanligt hög arkitektoniskt verkshöjd. Delar bebyggelse, kulturvärdesmässigt, därför betraktas som en fortsätt- av bebyggelsen är dessutom mer av upplagskaraktär än reguljära ning på den bebyggelseutvecklingsprocess som redan pågår runt hus. Av den anledningen, i kombination med den komplexitet som Bällstaviken. Den redan uppförda bebyggelsen, tillsammans med de konstaterade markföroreningarna och nuvarande marknivåer den som nu prövas i planförslaget, kommer därför så småningom innebär, är det svårt att motivera ett storskaligt bevarande av att utgöra en sammanhållen omgestaltning av området runt Bäll- kulturvärdesskäl. staviken, genomförd under 2000-talets första decennier. Trots planförslagets rivning av den absoluta merparten av den be- När det gäller planförslagets relation till den blåklassade bebyggel- fintliga bebyggelsen, kommer industriepoken att berättas vidare sen inom Gjutmästaren 6 (Pripps före detta bryggeri), visar illustra- genom att vägsträckningar, platsbildningar och kvarter återskapas tionerna som hämtats ur samrådsmodellen att de föreslagna bygg- och ges namn som minner om industriperioden. Planområdet får rätterna är volymmässigt och gestaltningsmässigt samordnade med därmed en kontinuitet och koppling bakåt i tiden. Även den nya den före detta bryggeribebyggelsen. strandremsans utformning bidrar till en form av historisk kontinui- tet, men då längre bak i tiden genom att strandremsans gestaltning Planförslagets skalförskjutning mot väster avgränsas på ett natur- knyter an till den låglänta strandmark som fanns på platsen innan ligt sätt genom den befintliga spårvägen, varför den förslagna be- industriområdet anlades. byggelsens relation till den befintliga bebyggelsen på andra sidan spårvägen bedöms som möjlig utan att kulturvärdena tar oskälig skada. Det gäller även relationen till Bromma flygplatsområde. Den nya bebyggelsen enligt planförslaget bedöms därför vara för- enlig med plan- och bygglagens krav på lämplighet med hänsyn till Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 23 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI kulturvärdena på platsen, i enlighet med PBL § 2:6. En förstärkande faktor i denna bedömning är att vägsträckningar, platsbildningar och kvarter återskapas och ges namn som minner om den industri- period som idag präglar planområdet. Förbättringspotential i det fortsatta planarbetet Följande punkter skulle bidra till att förbättra hanteringen av kulturvärdena ytterligare: Stockholm 2025-09-24  Tackjärnet 4: Anpassa entréer och gestaltning av bottenplanet efter den befintliga byggnadens gestaltning. Det gäller framför allt fasaden mot Karlsbodavägen, mot vilken den före detta industribyggnadens lastbilsinfart vänder sig. På så sätt tydlig- görs byggnadens historia på ett bättre sätt, samtidigt som den betongstomme som skyddas genom en planbestämmelse beva- Vicki Wenander ras i större utsträckning. Bebyggelseantikvarie och medlem i Sveriges Byggnadsantikvarier. Certifierad sakkunnig avseende kulturvärden - K sedan 2007, certifikat nr.  Utred möjligheten ytterligare, att bibehålla hela den småskaliga SC0606-16. industribebyggelselängan i kvarteret Valsverkets södra del, ut- med Gjuterivägen. Dagens fastighetsbeteckningar är Valsver- 070-614 14 55 ket 5, 6, 7, 8 och 9. Detta förfarande skulle även minska stor- vicki.wenander@wenanders.se leken på det ”storgårdskvarter” som sticker ut som mer stor- skaligt än övrig bebyggelse inom planområdet.  Förse Valsverket 5 och 6 (och eventuellt fler av byggnaderna i samma länga) med rivningsförbud och skräddarsydda skydds- och varsamhetsbestämmelser. (Om dessa byggnader är möjliga att bevara, med tanke på markföroreningsförhållandena i och under byggnaderna).  Utreda möjligheten att i plankartan villkora rivningslov med föregående rivningsdokumentationer med tillhörande utredning om omhändertagande och återbruk av karaktärsbärande byggnadsdetaljer. Antikvarisk konsekvensbeskrivning till plansamråd för Bällsta hamn, Dnr 2018-10844 Masugnen, Tackjärnet, Valsverket, Gjutmästaren 3-5, del av Ulvsunda industriområde 1:14 m. fl. i Stockholm 2025-09-24 Sida 24 av 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Dagsljusutredning inkl. skuggstudie.pdf] B Ä L L S TA H A M N , S T O C K H O L M Dagsljus tillgång enligt BBR 31 ACC Projektnummer: 48320 29 april 2025 Handläggare Utförd av Paul Rogers Eftychia Stamataki paul.rogers@acc-glas.se eftychia.stamataki@acc-glas.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI STUDIENS SYFTE OCH KRAV STUDIENS SYFTE - - - - ljusfördelning för en mulen dag används vanligtvis som referens för ljuset utomhus. - bedömningen sker på bostadenivå som helhet snarare än på rumsnivå. Vy mot norr från Google Earth ProTM Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 2 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI METOD OCH INDATA Dagsljus bedöms i denna rapport med hjälp av metoden som kallas Vertical Sky Com- KVARTERET ARKITEKT ponent. Den metoden är en bedömning av hur mycket dagsljus som når fasaderna. på övriga delar av byggnadernas sidor har uppskattats. Det fanns liknande osäkerhet VSC är en statisk geometrisk mätning som är en användbar tidig indikator på dagsljus inomhus. Gjutmästaren 3 Andrén och Fogelström - dessa byggnader antogs en höjd liknande de omkringliggande kvarteren. Slutligen Gjutmästaren 4 Eftersom VSC är okänslig för detaljer i det sena har befintliga byggnaders ungefärliga höjder i omgivningen uppskattats med hjälp av Gjutmästaren 5 Google Earth. Fojab - krav har varit föremål för flera aktuella akademiska studier. Denna studie tillämpar Mot bakgrund av ovanstående är resultaten som presenteras här att betrakta som Atelje-Nord - Tackjärnet 3 Atelje-Nord specialister inom området. göra generella slutsatser om dagsljustillgång inom området. Tackjärnet 4 Atelje-Nord God dagsljustillgång. Allmänna rumsproportioner och generella fönsterstorlekar - Mörk. Potentiell utmaning med att uppfylla dagsljuskraven. TACKJÄRNET 4 MASUGNEN NORRA MASUGNEN 7 GJUTMÄSTAREN 5 CENTRALDELEN MASUGNEN SÖDRA en branschstandard för simulering av ljus. GJUTMÄSTAREN 3 erhölls i mars 2025 av flera arkitekt företag. Vid tiden då underlaget mottogs fanns GJUTMÄSTAREN 4 - höjder. De sektionsritningar som tillhandahölls som referens visade höjder som avvek 80 cm. Det är värt att notera att dessa variationer i byggnadshöjd förekom inte bara Vy av 3D-beräkningsmodell Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 3 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI DAGSLJUSTILLGÅNG TACKJÄRNET 4 MASUGNEN NORRA MASUGNEN SÖDRA CENTRALDELEN GJUTMÄSTAREN 5 GJUTMÄSTAREN 3 GJUTMÄSTAREN 4 Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI DAGSLJUSTILLGÅNG GJUTMÄSTAREN 4 GJUTMÄSTAREN 5 GJUTMÄSTAREN 3 CENTRALDELEN MASUGNEN SÖDRA MASUGNEN NORRA TACKJÄRNET 4 Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 5 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI DAGLJUSTILLGÅNG Masugnen Norra - - - - - - - Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 6 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Masugnen Södra HUS X HUS X HUS Z HUS Y HUS Y HUS Z Hus X HUS Y - - - - - - - i byggnadens hörn mot innergården förekommer brist på dagsljus. - inte uppfyller dagsljuskraven begränsas. - bör byggnaden kunna nå en nivå där antalet avvikande lägenheter inte påverkar godkännandet i de senare i byggprocessen. problem med godkännandet i de senare i byggprocessen. Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 7 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tackjärnet 1-3 4 4 3 OCH 1 3 OCH 1 0.7m² 3.6m² KM 0.7m² LÄGENHETSNIVÅ K/F 0.7m² 5.9m² K/FGG 0.7m² 0.7m² GG 0.7m² en gatubredd på cirka 9 meter mot den höga byggnadsvolymen av GGG KM STGGG K/F 5m² KMG KM 2.3m² 1.7m² 1.7m² avstånd mellan byggnaderna övervägas. 4.5m² TM TM TT TT GG 1.7m² GST FK 3.6m² troligen under den nivå som normalt kan förväntas accepteras. GG 1.7m² GG 2.6m² G K/F G GG G 2.4m² TM TM TT TT 3.2m² östra sidan och mycket begränsad på de södra och västra sidorna. GK/F 0m² - 3.6m² K/FGGGG 2.4m² G STFKGGK/F ligare försämrar dagsljusförhållandena. 3.4m² KM TM G TT G 1.7m² G STFK - FK GG 1.7m² 0m 2 ² .4m G ² G TM TM TT TT 2.9m² 2.9m² K/FGG 5.9m² 2.4m² 3.6m² G GGKM KM STGG GGG GG G STFK KM GGK/F - KM GGGGST TMTT 3.5m² 2.5m² 5.7m² G 4.4m² 4.4m² G 9.6m² 1.4m² Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 8 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tackjärnet 4 3 OCH 1 3 OCH 1 4 4 - - 2a 1 6llr.2umm² ADFF/mIrreedg:9.r.o0o%m 2a 9 7llr.2umm² DAFF/mIreredg:7.r.o5o%m 10 - DAFF/mIreredg:1.r1o.o7m% 2a7llrmum² 2a 2 3llr.8umm² DAFF/mAevdsk:1v.:06%7° - DAFF:m35e.d1:/41.05.%0% 4 1s1o 3 .v6rmum² 0 AF . / 5 Avskv:67° 1 2a4llr 5 .4umm² 1v-9r.u8mm/²kök 0.2 AF/Avskv:66° 5 AF:506.5/.160.0% 1so5v.5rumm² AF/ 0 Av .3 skv:66° 1 8so.5 2 vmru²m DAFF/mdeepdt:h3>.26%m - 7s 7 o.8vmr 7s 6 u o. ²m 8vmru²m A0F/A.7 A vs F 0 k / v A . : 6 6 vs 6 k ° v:66° ADFF:m25e.d2:/11.09.%0% 1 3v-3r 3 mum²/kök LÄGENHETSNIVÅ - DAFF/mIreredg:4.r.o9o%m 1s 1 o5v 4 .9rumm² DAFF/mdeepdt:h4>.66%m 11 2a4llr.8umm² 8 2v-7r.u6mm/²kök som krävs för uppfyllande av dagsljuskravet. Från och med plan 8 och uppåt förväntas byggnaden vara uppfylla kraven. Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 9 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gjutmästaren 3 HUS 3 HUS 3 HUS 2 HUS 1 HUS 1 HUS 2 HUS 2 Hus 3 - - - begränsad över stora delar av fasadytan. I modellen har höjden på mycket låga dagsljusfaktorer i dessa rum rekommenderas fönster - - utgör den största utmaningen för denna byggnad. Husets djup anpassning av rumsdjupen bör byggnaden dock kunna nå en nivå - - där antalet avvikande lägenheter inte påverkar godkännandet i de djupen om projektet ska undvika problem med godkännande i de senare skedena av byggprocessen. senare skedena av byggprocessen. - - dagsljusprestanda. som inte uppfyller dagsljuskraven begränsas. Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gjutmästaren 4 HUS 2 HUS 3 HUS 1 HUS 4 HUS 2 HUS 1 HUS 4 HUS 1 HUS 3 HUS 3 HUS 2 HUS 4 Hus 4 - Dagsljusprestandan på fasaderna mot öster och väster försämras nivå som sannolikt inte kan accepteras. - Hus 3 - gående lägenheter inte nödvändiga. Med noggrann anpassning av uppnå dagsljusnivåer som är acceptabla. - - HUS 2 diga på båda sidor av byggnaden är genomgående lägenheter inte der den nivå som kan förväntas accepteras. - - - accepteras vid prövning av dagsljuskrav. Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 11 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gjutmästaren 5 - Bostäder B2 K4 K3 B3 B1 B3 K3 B1 K4 B2 K3 B2 B1 B3 K4 påverkad på sin norra sidan. I modellen har höjden på byggnaden cirka två våningar. Dagslusprestandan förvärras av de indragna - - - - - byggnaden. Med noggrann anpassning av fönsterstorlekar och lägen- acceptabla. för byggnaden i senare skeden av byggprocessen. Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 12 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gjutmästaren 5 - Kontor K2 K1 K3 K2 K1 K4 K3 K4 B3 B2 B1 - - kontorsytorna kan dessutom erhålla dagsljus från två riktningar. Med - - för stadigvarande arbetsplatser. Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 13 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning - Dagsljusprestandan ligger på en nivå som kan förväntas - - Dagsljusprestandan ligger på en nivå som sannolikt standan är likartad på båda sidor av byggnaden medför genomgående lägen- heter ingen betydande skillnad när det gäller uppfyllandet av de kommande begränsat antal svåra avvikelser. MASUGNEN NORRA Dagsljusprestandan ligger på en nivå som möjligen kan - TACKJÄRNET 4 begränsat antal svåra avvikelser. MASUGNEN SÖDRA Dagsljusprestandan ligger sannolikt under den nivå som - kan accepteras. - ta våningarna mellan kontorsbyggnaderna inte bör användas för stadigvarande arbetsplatser. CENTRALDELEN GJUTMÄSTAREN 3 - - GJUTMÄSTAREN 4 - uppfyllandet av dagsljuskraven. Övriga byggnader bedöms med vidare bearbet- men enstaka avvikande lägenheter förväntas förekomma i samtliga byggnader inom planförslaget. GJUTMÄSTAREN 5 ÖVRIGT - nya riktlinjer HSLF-FS 2024:10. Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI REFERENSER Sista besök 2025-04-24 - Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 15 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SKUGGSTUDIE MIDSOMMAR 9:00 12:00 15:00 18:00 Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 16 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SKUGGSTUDIE 22 SEPTEMBER 9:00 12:00 18:00 9:00 12:00 15:00 18:00 Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 17 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SKUGGSTUDIE MIDVINTER 9:00 12:00 15:00 Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 18 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholm Göteborg Syd Kalmar 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI DAGSLJUSTILLGÅNG TACKJÄRNET 4 MASUGNEN NORRA MASUGNEN SÖDRA CENTRALDELEN GJUTMÄSTAREN 3 GJUTMÄSTAREN 5 GJUTMÄSTAREN 4 GJUTMÄSTAREN 5 CENTRALDELEN GJUTMÄSTAREN 4 TACKJÄRNET 4 GJUTMÄSTAREN 3 MASUGNEN SÖDRA MASUGNEN NORRA Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI DAGSLJUSTILLGÅNG GJUTMÄSTAREN 4 GJUTMÄSTAREN 5 GJUTMÄSTAREN 3 MASUGNEN SÖDRA CENTRALDELEN MASUGNEN NORRA MASUGNEN NORRA MASUGNEN SÖDRA GJUTMÄSTAREN 3 CENTRALDELEN GJUTMÄSTAREN 4 GJUTMÄSTAREN 5 Bällsta Hamn Stockholm Dagsljus tillgång BBR 29 april 2025 | Sid 21 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Gestaltning för allmän platsmark.pdf] PPMM GGeessttaallttnniinngg fföörr aallllmmäänn ppllaattssmmaarrkk BÄLLSTA HAMN GODKÄND 2025-09-23 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Detaljplan för Bällsta Hamn, del av Ulvsunda Industriområde Innehållsförteckning Uppdragsnr: 81 879 Daterad: 2025-05-13 (GH) Reviderad: 2025-09-19 Godkänd: 2025-09-23 Sammanfattning .................................................................................4 Bakgrund och syfte ............................................................................6 Gestaltningsprinciper .......................................................................8 Utfyllnad i Bällstaviken ..................................................................10 Parker, natur och platsbildningar ..............................................12 Strandparken ........................................................................................14 Bällstahamnparken .............................................................................20 Vattenparken ........................................................................................26 Detta PM utgör ett underlag till detaljplan för Bällsta Hamn och är framtaget av Karlsbodatorget ...................................................................................30 Nyréns Arkitektkontor AB i samverkan med och på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad. Mötet med kvartersmarken ..........................................................32 Beställare: Gator och stråk ..................................................................................34 Johan Tornberg Exploateringskontoret, Stockholm stad Trädplantering i gata ...........................................................................36 Box 8189 104 20 Stockholm Dagvatten och skyfall ..........................................................................38 www.stockholm.se Gatuutformning ...................................................................................40 Medverkande från Stockholms stad: Belysning ..............................................................................................52 Johan Tornberg, byggprojektledare, Exploateringskontoret Emma Jonasson landskapsarkitekt, Exploateringskontoret Fortsatt arbete ....................................................................................56 Jon Hugmark/Sofie Hellmin, trafikplanerare, Exploateringskontoret Sara Levin, Miljöspecialist, Exploateringskontoret Johan Olsve, Miljöspecialist, Exploateringskontoret Joacim Nylander, projektutvecklare, Exploateringskontoret Tua Sandberg, stadsplanerare, Stadsbyggnadskontoret Konsulter: Emelie Brunge, landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Daniel Fried, landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Karolin Hård, landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Arbetet har skett i samverkan med trafikkonsulter på SWECO, Gatuprojektörer på Ramboll, dagvattenkonsulter på Norconsult samt beysningskonsult på Rejlers. Bildkällor: Flygbild s. 4 och 5 Ortofoto Stockholms stad Övriga foton och illustrationer: Nyréns Arkitektkontor om inte annat framgår 2 3 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Översikt kvartersindelning PLANOMRÅDESGRÄNS MASUGNEN NORRA KKAARRLLSSBBOODDAA-- TTOORRGGEETT SS TT RR AA MASUGNEN SÖDRA NN DD TACKJÄRNET 1, 3 & 4 PP AA RR KK EE NN BBÄÄLLLLSSTTAAHHAAMMNNSS-- PPAARRKKEENN VVAATTTTEENN-- PPAARRKKEENN SS TT RR AA GJUTMÄSTAREN 3 NN DD PP VALSVERKET 10 AA RR KK EE NN GJUTMÄSTAREN 4 VALSVERKET 5 & 6 GJUTMÄSTAREN 5 Ortofoto över planområdet från 1995 Sammanfattning Planområdets förutsättningar för landskap som ligger i höjd med framtida Bällstahamnsparken. också Bällstavikens ekologiska status, har varit att skapa grönstruktur med stora träd som är avgörande för kron- och gestaltning Stockholm vatten och avlopp (SVOA) planerar att utöka en grön sammanhängande strandpark som kopplar ihop täckning, klimatreglering och ekologiska samband. Detta kapaciteten på kulverten, samt komplettera den med yt- Annedal i norr och vidare söder utmed Ulvsundasjön. leder i sin tur till ett försämrat mikroklimat och att bio- Området som utgör Bällsta Hamn är ett före detta indu- terligare en kulvert. Under en av parkerna planeras även Inom programmet har möjligheten att tillskapa ny park- logisk mångfald inte gynnas. striområde som ligger mellan Ulvsundavägen och Bäl- för ett underjordiskt avsättningsmagasin för rening av mark undersökts. Utredningen resulterade i att ersätta lstaviken. Topografin i området utgörs av plana ytor som dagvatten. Kulvert och magasin genomförs inom ramarna de rivningsfärdiga kajerna med slänter och utfyllnad. Området utgör en del av ett större stadsutvecklingsområ- lutar svagt mot vattnet. Lokala lågpunkter finns bland för det lokala åtgärdsprogram som Stockholms stad tagit Utfyllnaden möjliggör större ytor för grön parkmark sam- de, där besökstrycket förväntas öka markant med om- annat utmed Masungsvägen vid tvärbanestationen Karls- fram för vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön. tidigt som strandlinjen kan utformas för att ge förbättrade vandlingen från industri- till blandstad, särskilt om även bodavägen. Stora delar av den befintliga bebyggelsen förutsättningar för akvatiskt liv. Bromma flygplats byggs om till stad. Projektet uppnår utgörs av lagerbyggnader men det finns även lägre Även svåra grundläggningsförhållande och rikliga före- lite drygt hälften av riktvärdet för parkmark per boende tegelhus från 40-60-talen. Övervägande delen av den komster av olika markföroreningar påverkar planeringen Utmed gatorna föreslås trädplanteringar, huvudsakligen vilket medför risker för hårt slitage på nya gröna ytor. befintliga bebyggelsen kommer att rivas och den nya för allmän mark. i breda öppna planteringar men även i hårdgjord yta och Parktillgången behöver bevakas i kommande arbete, så gatustrukturen utgår delvis från Smältvägens ursprungliga skelletjord. Karlsbodatorget och gatorna runt Bällsta- att inte det redan svåra läget försämras. läge. Stora delar av kajerna som möter Bällstaviken är i Planförslagets åtgärder för landskap och hamnsparken utformas som gångfartsområden. dåligt skick och behöver rivas. En kortare del av kajen gestaltning Planförslagets åtgärdsförslag för att hantera kan sparas och renoveras. Denna del integreras i den nya Planförslagets risker för landskap och riskerna för landskap och gestaltning strukturen och kan användas för båtangöring om en pen- Bällsta Hamn och Ulvsunda industriområde utgör ett om- gestaltning delbåtlinje blir aktuell för området. råde i Stockholm som lider av stor parkbrist. I samband Planförslaget maximerar andelen gröna ytor. De enskilda med att ett stort antal bostäder tillkommer och besöks- En identifierad risk är att för stora delar av gatu- och parkerna utformas så att de länkas samman och komplet- De befintliga anläggningar som är direkt styrande för trycket väntas öka, behöver mer parkmark tillskapas. parkmarken underbyggs av underjordiska konstruktioner terar varandra genom olika typer av funktioner. Utfyllna- allmän platsmark ligger främst under mark och utgörs av Närheten till vatten är en stor tillgång för planområdet. såsom ledningar, kulvertar och magasin. Det begränsar den samt att de hårdgjorda kajerna omvandlas till rekre- VA-ledningar. Mest påtaglig är en stor dagvattenkulvert En viktig del i att tillgodose rekreationsbehovet, men möjligheten att etablera en långsiktig och högkvalitativ ativ parkmark är en avgörande strategi för att motverka parkbristen. 4 5 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI N 6 77 Bakgrund och syfte Annedal Området idag Planområdet för Bällsta Hamn - en del av Ulvsundaindustriområde - ligger i ett kollektivtrafiknära Området som ligger mellan Ulvsundaleden läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Bällstaviken har sedan början av Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora 1900-talet nyttjats som industriområde, med stadsutvecklingsmöjligheter. blandade verksamheter. Idag är merparten av industrierna nedlagda och majoriteten Syftet med detaljplanen är att omvandla området till av den gamla bebyggelsen riven. Viss blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca industriverksamhet är fortfarande aktiv 1400 nya bostäder, förskolor, skola, service, kontor, ett men planeras flytta i och med den nya mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska detaljplanen. även möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat En central del i det gamla industriområdet innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs är de långa betongkajerna mot Bällstaviken. befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Dessa täcker idag nästan hela strandlinjen Då området har en stor brist på parker, natur och andra inom planområdet. Området är hårdgjort och kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god saknar grönska/naturmark med undantag av Bällsta Hamn tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark några få platser utmed strandlinjen och mot och allmän platsmark. tvärbanan. Utgångpunkter för planen Bromma flygplats Utöver målen för den planerade bebyggelsen Huvudsta utgår planen från bestämmelser kring MKN Gjutmästaren 6 vatten där statusen i Bällstaviken inte får försämras. De markföroreningar som finns i området behöver hanteras, antingen genom sanering eller inkapsling. Tidigare utredningar Johannesfred Som grund till detta PM ligger: ”Förstudie för del av Ulvsunda industriområde” Del I-II, datum 220620 Del III, daterat 211007 Kvalitetsprogram 1.0, Allmänna platser, Bällsta- hamnsområdet, daterat 210615 Riksby Margaretelund Området har tidigare nyttjats som industriområde. På bilden syns en av de befintliga kajerna i Bällsta Hamn. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Maximera grönska Vattenrummet Området har en relativt hög exploatering samtidigt Närheten till vattnet är en av områdets största kvaliteter. som tillgången till grönyta inom området är begränsad. Att tillgängliggöra Bällstavikens vatten har varit en För att möta det framtida parkbehovet har en viktig viktig utgångspunkt för gestaltningen. Strandparken gestaltningsprincip varit att öka storleken och bidrar till att länka samman ett längre rekreationsstråk kvaliteten på de gröna ytorna och offentliga platser. från Annedal i norr och utmed Ulvsundasjön i söder. De befintliga kajerna utmed Bällstaviken ersätts Gestaltningsprinciper med mjuka grönskande slänter och för att ytterligare Den nya strandlinjen utformas för att skapa livsmiljöer öka den gröna friytan byggs ny fast mark i vattnet både för djur- och växtliv. Utmed stranden och på vissa platser utmed strandlinjen. Resultatet blir bryggdäcken anläggs strandvegetation och flytande en större sammanhängande grönyta som sträcker sjok av vattenlevande växter för att ytterligare öka Bällsta Hamn utformas med nya stadskvarter längs med områdets huvudgata Smältvägen. sig både igenom områdets centrala delar och utmed stadsdelens grönskande ytor och stärka Bällstavikens Parker, lummiga gaturum, innehållsrika platser för vistelse och gena stråk för gång strandlinjen. ekologiska status. och cykel gör området till en attraktiv vardagsmiljö. Nya kopplingar och målpunkter bryggar över barriärer och knyter samman omkringliggande stadsdelar. De gröna Gatuträden bidrar till att koppla samman Stora bryggor i strategiska lägen ger möjlighet att kopplingarna samt tillgängligörandet av vattenrummet är viktiga delar i programmet grönstrukturen. Blandallér planteras både i hårdjord komma ut på vattnet och fånga kvällssolen ute i yta och i väl tilltagna öppna planteringar. De breda viken. Om växtlighet integreras i bryggorna fungerar där det nya området vänder sig tydligt mot Bällstaviken. På följande sida listas de gångbanorna och planteringarna utmed Smältvägen de även som bra skydd och biotop för vattenlevande bärande gestaltningsprinciperna för detta program. Dessa har sin utgångspunkt i kan komplettera parkerna med mindre gröna organismer. Kvalitetsprogrammet som togs fram 2021. platsbildningar för vistelse. Stadsliv och målpunkter Kulturmiljö Bällstahamnsparken med sitt goda solläge och närheten Stora delar av det historiska Bällsta Hamn är rivet. Det till vatten utgör en stark målpunkt för omgivande som återstår synligt är Smältvägen och Råjärnsvägens områden i direkt anslutning till Strandparken. Utmed sträckningar, utmed vilka den nya kvarterstrukturen gångfartsgatorna runt parken och mot kajen med ev. förhåller sig. Enstaka byggnader och en mindre del pendelbåtstation finns goda lägen för uteserveringar och av kajen har kunnat sparas och integreras i den nya lokaler. strukturen. Detaljer och byggmaterial som tillhört den gamla industrimiljön har sparats för att kunna I anslutningen till tvärbanans hållplats vid återbrukas inom planområdet. Objekt kan i framtiden Karlsbodavägen skapas ett nytt torg. Den bli spår som vittnar om områdets historia. omkringliggande bebyggelsen utmed områdets huvudgata utformas med lokaler och serveringar i det Utblickar mot den närliggande blåklassade byggnaden soliga läget och kan stärka det kommersiella utbudet i Pripps skapas från Strandparken. området. Flygvy visar hur de nya bostadskvarteren, Bällstahamsnparken och Strandparken möter Bällstaviken 8 9 Gestaltningsprinciper Maximera grönska Vattenrummet Stadsliv och målpunkter Kulturmiljö 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sektion A-A Industri kaj - befintlig situation Kanten mot Bällstaviken är idag en hårdgjord barriär som hindrar ekologiska samband. Det saknas kontakt mellan land och vatten samt grunda bottendelar. Kajlinjen består av stål- och betongkonstruktioner med eftersatt underhåll. Endast en kort del bedöms vara lämplig att behålla medan största delen behöver rivas. Den markstabiliserande stenkista som anlagts vid tidigare utfyllnad av området kan däremot återanvändas. Bottensedimenten i Bällstaviken är förorenade och under dem finns sättningskänslig lera. Orienteringsfigur. Utfyllnad i Bällstaviken med föreslagen bebyggelsestruktur överlagrad på flygfoto av befintlig situation. Utfyllnad i Bällstaviken En åtgärd som ger flera fördelar Minskad spridning av föroreningar Att fylla ut och skapa mer land är något som har skett i Sedimenten i Bällstaviken utmed Bällsta Hamn alla tider och på olika platser i Stockholm, inte minst i innehåller olika typer av föroreningar. Genom att Bällstaviken. I området Bällsta Hamn har åtgärden flera fylla på med massor ovan de befintliga förorenade fördelar. Utöver det uppenbara, att mer fast mark skapas sedimenten som ligger utmed Bällsta Hamns strandlinje Sektion A-A för vistelse för framtida boende och besökare, bidrar minskar risken att dessa föroreningar sprids. Metoden åtgärden till att: kallas för inkapsling och är vedertagen som åtgärd Utfyllnad och kalkcementpelare - föreslaget alternativ för hantering av förorenade sediment. Alternativet är • öka ekologiska värden att muddra stora mängder massor som sedan behöver Efter att befintlig kaj rivits förbereds utfyllnaden genom övertäckning av förorenade sediment samt • minska spridning av föroreningar transporteras till en annan plats för sanering. anläggning av kalkcementpelare för att eliminera risken för skred och massundanträngning där • minska klimatpåverkan utfyllnaden möter befintlig sjöbotten. Sedan utförs utfyllnaden. Överlast läggs ut för att under flera • bidra till en kostnadseffektiv byggnation Vinst i både ekonomi och klimatpåverkan års tid ta ut sättningar i befintlig lera. Detta är en kostnadseffektiv och klimatsmart teknisk lösning för att tillskapa ny värdefull parkmark som dessutom blir en underhållsfri anläggning, förbättrar I Stockholmsområdet finns i nuläget ett överskott av Mer plats för park och ekologiska värden förutsättningarna för livet i Bällstaviken och säkerställer att föroreningar inte sprids vidare. Det finns massor från flertalet stora infrastrukturprojekt. En cirku- ett massöverskott från större projekt i Stockholmsområdet som kan bidra till att få ner kostnaderna En utfyllnad i Bällstaviken innebär en ökning av lär hantering av dessa massor är inte bara klimatsmart ytterligare. tillgänglig parkmark. Detta bidrar till att stärka det utan ger även fördelar ur ett kostnadsperspektiv. gröna sambandet utmed Bällstaviken. Det blir ett naturligt möte mot vattnet och de slänter som skapas Att bygga nya kajer (vilka skulle kräva nya konstruk- under vattnet bidrar till bättre livsmiljöer för vikens tioner och permanenta sponter) skulle inte ge samma Läs mer: djur-och växtliv, i och med den flikighet och de fördelar som ovan föreslagen åtgärd. I stället skulle det PM Geoteknik för detaljplan varierande djupzoner som kan skapas. innebära en teknisk lösning som är både dyr att utföra PM Miljökvalitetsnormer - ekologisk status och dyr att förvalta och som dessutom ger ett större Ekologiutredning av vatten och landmiljöer (Se även avsnitt om Strandparken sid. 17-21) klimatavtryck. PM Åtgärdsutredning Bällsta Hamn 10 11 Gestaltningsprinciper A ca 20 m ca 40 m A 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sociotopvärden Karlsbodatorget GRÖN OAS SITTA I SOLEN RO PROMENADER LEK Parker, natur och BLOMPRAKT PICKNICK platsbildningar FOLKLIV BOLLSPEL PARKLEK Området har, genom sin närhet till vattnet, goda Funktioner och nya vistelsekvaliteter PULKAÅKNING möjligheter att i framtiden bli en viktig rekreativ Parkerna har samlats till ett sammanhängande målpunkt. Bällstahamnsparken tillsammans grönområde utmed strandlinjen och i UTSIKT VATTENKONTAKT med Vattenparken utgör planområdets centrala, stadsdelens centrala delar. Genom att BAD LÖPTRÄNING gröna, offentliga rum. Parken övergår i öster till omfördela och minska andelen hårdgjorda Strandparken som sträcker sig ut med Bällstaviken i ytor har flera parkstrukturer kunnat kopplas TORGHANDEL UTESERVERING nordsydlig riktning. I norr bildar Karlsbodatorget en samman; Strandparken, Bällstahamnsparken EVENEMANG RIDNING viktigt urban målpunkt i anslutning till tvärbanan. och Vattenparken. Parkerna kompletterar Strandparken SKIDOR SKRIDSKOR varandra för att uppfylla många av Stockholm stads Sociotopvärden. (Se diagram på nästa ODLING DJURHÅLLNING sida). VILD NATUR BÅTLIV SKOGSKÄNSLA FISKE Invid tvärbanans hållplats i områdets norra del skapas ett nytt urbant torg i gynnsamt kvällssolsläge och utmed stadsdelens huvudgata Smältvägen återfinns flertalet mindre vistelseytor. Parker och torg har placerats i strukturen så att de bidrar till att hantera och avleda skyfall. Friytetillgång Tillgångsanalyser av offentlig friyta har gjorts inom Förstudie för del av Vattenparken Ulvsunda industriområde 2022-06-20 del II, och har kontinuerligt uppdaterats under programarbetet. En målsättning för programmet är att öka tillgången till friyta och park för stadsdelens invånare, samt att kompensera för tillkommande exploatering. För att förbättra mängden grön friyta i förhållande till exploateringen föreslås att 3500 kvm fast parkmark tillskapas genom att göra utfyllnader i vattnet utmed de gamla kajerna. Då kan programmet uppnå ca 16% friyta inom planområdet, samt 5 kvm grön Vad är en sociotop? oas/person (uträkning utifrån Friyteguidens analysmodell). Utfyllnaden förbättrar Friyteguiden behandlar offentligt friytetillgången och skapar förutsättningar tillgängliga friytor med sociala värden för en bättre ekologisk status i Bällstaviken. — så kallade sociotoper. Sociotoper Massorna kapslar även in föroreningar som är ofta gröna, till exempel parker finns i sedimenten. eller naturområden, men kan också De gröna parkerna och natområdena i staden ger en mängd ekosystemtjänster, reglerande, ekologiska som såväl rekreativa. vara hårdgjorda, som torg eller kajer. Enbart friytor som är offentligt tillgängliga ingår i begreppet 12 13 sociotop, privata trädgårdar ingår till exempel inte. M002 MONI M005 MONI M0001 MONI Bällstahamnparken SKALA 1:2000 N 0m 50m 100m 200m 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI E C 3 1. Entréplats 2. Gångstråk 1 3. Bryggpromenad 7 2 A A A 2 B 4. Solbryggor B 5. Kajbrygga B 6. Pendelbåtshållplats 6 7. Gröna parkrum 5 4 7 F 2 1 3 G D Bildtext 1 1. Referensbild visar intima platser för, vistelse, utsikt och vila. Vy A visar Strandparken. I förgrunden den del som fyllts ut i Bällstaviken. I bakgrunden kajen och flytbryggor 2. Referensbild av grön buffertzon mot fastigheterna och öppna vyer mot vattnet. Strandparken 3. Vy B. Muren som ryggrad mot kvarteren. En smal park med många uppgifter Gestaltningsprinciper Bällsta Hamns strandpark är en del av ett • Ett sammanhållet, rekreativt stråk med gröna längre rekreativt stråk som sträcker sig från samt blå promenader och utblickar. Ulvsunda i söder till Mariehäll i norr. Den nya parkstrukturen läker samman ett i övrigt • Maximerad yta för grönskande parkmark genom markutfyllnader i vattnet. sammanhållet grönt samband utmed Bällstaå och Bällstaviken. Strandlinjen blir flikig • Kvalitativ grönstruktur för sociala värden, Storlek: 9697 m2 och naturlik, en karaktär som är typisk för ekologiska spridningssamband och förbättrad 1. Stockholms gröna vattenrum. Strandparken akvatisk ekologi. ger området grundläggande sociala värden, nya ekologiska samband och utformas för • Park mellan fastighetsgräns och strandlinje förbättrad akvatisk ekologi. varierar mellan 20-40 m. • Gränssnittet mellan privat och offentlig Promenaden längs parken blir upplevelserik plats säkerställs genom en grön fond mot med varierade platser, vyer och brygg- fastigheterna. Höjdskillnader tas upp av en promenader. Utskjutande flytbryggor ger mur. ytterligare vattenkontakt och kvällsollägen en bit ut från land. En del av den befintliga • Ett sömlöst möte med Bällstahamnsparken så att områdets nya parkstruktur blir en kajen bevaras och får en ny funktion bland annat som möjlig pendelbåtsbrygga och som sammanhållen helhet. 2. 3. ett kulturhistoriskt spår från platsens tid som • Intima platser för, vistelse, utsikt och vila. industriområde. 14 15 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Parker, natur och platsbildningar Liv i och under vatten Vattnet som största resurs Utfyllnaden kan i sin tur ha positiva effekter på Strandparken invid vattenrummet bedöms bli ett vattenkvaliteten i Bällstaviken. Den ger plats för både viktigt besöksmål för både befintliga och kommande en grön fond mot bostadskvarteren, utrymme för stadsutvecklingsområden samt en uppskattad del vistelse, en flikig strandlinje, sumpzon och en tillskapad av det rekreationsstråk som löper på båda sidor grundvattenzon. Fyllning av stenblock i varierade runt Bällstaviken Flera sammankopplade parkrum storlekar ger yta för biofilm (mikroorganismer) och i närheten till vattnet ger förutsättningar för en större vattenlevande organismer. I den gröna flikigheten långsiktigt högkvalitativ parkmark för både människor, finns skydd åt större organismer så som fisk och fåglar. växter och djur. Vattentillgången gör det möjligt att En mångfald av vegetation och marina ekosystem kan etablera stora träd och gedigna gröna volymer, som kan Vy C visar en flygvy över Strandparken från norr. I bakgrunden syns de nya rena vattnet och luften från föroreningar. Standparken stå vitala över tid, under rådande klimatutmaningar. bostadskvarteren och Gjutmästaren 6. blir ett nytt habitat som gagnar området och alla dess invånare som helhet. Vattenkontakt har också stora rekreativa effekter på Park på utfylld mark, en stället för brygglandskap och nya kajer, är människor och lockar besökare till området. Parken ger förutsättning för genomförbarhet en mindre kostsam lösning som har bedömts också de nya bostadskvarteren ett lugnt och grönt läge miljömässigt bättre och som även kan ge med sjöutsikt. I förslaget bearbetas den befintliga, betydligt större grönytor på utfylld mark. hårdgjorda industrikajen till en grön Inom planområdet finns dessutom god Bildtext strandpark. Majoriteten av den befintliga potential att återanvända fyllnadsmassor konstruktion är i dåligt skick vilket lokalt. 1. Referensbild visar promenad i vattenrummet på flytbryggor. öppnar nya möjligheter för strandlinjen. 2. Vy E från norr visar Strandparkens bryggpromenad och Pripps i Kvalitetsprogrammets (2021) utgångspunkt Utfyllnadens utbredning och läge är ett bakgrunden. att säkra en minst 20 m allmän strandpark resultat av sjöbottens beskaffenhet, åtgärder mellan fastigheter och vatten, kvarstår i för rådande miljökvalitetsnormer och ett planprogrammet. Att tillskapa ny mark i behov av mer grön friyta inom planområdet. 1. 2. 16 17 Parker, natur och platsbildningar bef. kaj bef. vattenyta Sektion B-B bef. sjöbotten bef. kaj bef. vattenyta Sektion A-A bef. sjöbotten 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI till parken. Solstudier visar att parkens östliga läge innebär begränsat med kvällssol, men där bryggorna förlänger parken ut i vattnet kan de sena strålana fångas. De stora bryggflaken är inspirerade av hur vattenrummet idag ockuperas av industri- pontoner långt ut i vattnet nära kommun- gränsen. Framtidens bryggor kommer att förläggas i samma lägen och i stället vara till för parkens besökare. De förses med och bäddas bitvis in i flytandevåtmark som 1. ger årstidsdynamik. De flytande växternas rotgardiner bidrar till att förbättra den akvatiska miljön och vattenkvaliteten. Närmast land och över grunda områden är bryggorna smala för minskad skuggning av botten. Kaj och Pendelbåtstation Den del av kajen som bevaras inkorporeras i den nya utformningen där Strandparken möter Bällstahamnsparken. I framtiden kan den få en ny funktion som angöringskaj för pendelbåt till Bällsta Hamn. Den förlängs med en 2. bryggkonstruktion som trappar ner mot vattnet och skapar ytterligare vistelseytor i anslutning till park, vatten och Kajgatan. 3. Vy F från flytande solflak mot Bällstahamnsparken Vy D visar gångbron från Gjutmästaren 6 mot Gjutmästaren 4 och Strandparken. Bildtext 4. Referensbild visar flytbrygga med flytande grönska. (Bild: Wild Mile) 5. Referensbild visar en Kajbalkong med integrerad flytande grönska och åtgärder för att 1. Referensbild visar flytbryggor i Kyrkviken, Järla sjö. främja akvatiskt liv. 2. Flygvy G visar hur de stora flytbryggorna skjuter ut från 6. Referensbild visar böljande gång- och cykelbro med slityta av trä. (Bild: Chicago strandparken och fångar parkens sista sol. Botanic Gardens ) Park i vatten och på land Vad gör folk här? Gränsen mellan parken och kvarteren utgörs av en grön buffertzon som är upphöjd från • Picknick, fikar gångvägen genom en lång, längsgående sittmur. • Promenerar Huvudstråket som löper genom parken snöröjs • Sitter i solen vintertid. Här placeras parkbänkar i lägen med • Hänger på trädäcken rofylldhet och utsikt. De varierade parkrummen • Leker är belägna mellan huvudstråket och vattnet • Vistas vid vatten 5. i optimala picknicklägen med morgon- och Vilka upplevelser finns? förmiddagssol. Närmare vattnet löper parkens sekundära parkstråk, delvis på gångbroar av trä. 3. • Upplevelsen av ett lummigt parkrum Bryggpromenaden blir lekfull längs stenpartier, • Rofylldhet vassruggar och små vikar som bjuder in • Naturupplevelser nyfikna att komma nära vattnet och utforska • Titta på folk strandzonen. Den här yttre promenaden ger • Komma nära vattnet och uforska strandkanten dessutom en överblick över parken som helhet • Utsikter och gamla Pripps i siktlinjen. Hur stödjer platsen ekologi och klimat? De dubbla gångstråken bidrar också till att öka tillgängligheten till parken och minska • Flikiga grundvattenzoner för vattenlevande organismer belastningen på grönytorna. • Park främjar biologiskmångfald och renar vatten Bryggor och soldäck på vattnet • Stora träd för framtida klimatreglering 4. 6. • Parken kan fördröja större regnmängder vid kraftiga skyfall. Utöver bryggpromenaden kan utskjutande flytbryggor ge ytterligare upplevelsevärden 18 19 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Parker, natur och platsbildningar 1. Entréplats 2. Gångstråk 3. Amfiteater/gradänger D C 4. Kajutsikten 5. Solhyllan 8 9 1 1 9 5 9 6. Öppet nedsänkt parkrum 1 A 2 7. Pergola I F 3 9 6 4 8. Enkelriktad gångfartsgata kring H G parken E 1 7 9 B 8 9. Grön inramning Bildtext 1. Referensbild visar grön ram, platser längs gångstråk och ett inre gräsrum i en park i Schweiz. (Bild: Allschwill, landscape.first) 2. Referensbild av gradänger ut mot det öppna parkrummet. (Bild: WLA, Brett Boardman) Vy I visar parken sett från gradängen och i baggrunden parkens entré mot Smältvägen 3. Vy C visar hela Bällstahamnsparken i fågelperspektiv 4. Vy D visar uteserveringen i Masugnen södra’s östra hörn med Bällstahamsnparken i bakgrunden. Bällstahamnparken Gestaltningsprinciper • Utgå från platsens solljusförhållanden. Den centrala grönytan Skapa vistelseytor anpassade efter ljusförhållandena. Bällstahamnsparken utformas tillsammans med Vattenparken som stadsdelens centrala • Arbeta med terrängen för att skapa en gröna rum. Parken har öppna gräsytor nedsänkt yta för ökad rumsbildning och med olika plats för vistelseytor. Det inre variation. Slänter ordnas för lek och parkrummet är mjukt skålat och ramas in pulkaåkning. av ordentliga planteringar med flerskiktad 1. • Skapa platser för varierande ändamål Storlek: 4132 m2 grönska som stärker rumsligheten. Parken och för större och mindre samlingar av avgränsas från de omkringliggande människor. gångfartsgatorna dels genom planteringarna, dels genom en låg mur som gradvis växer • Skapa gena gångvägar mellan i höjd mot Bällstaviken, där den avslutas i målpunkter utanför parken. en upphöjd, rundad form. Här inhyser den • Skapa en tydlig avgränsning för att konkava muren en amfiteater som är riktad stärka det inre rummet. in mot parken och fångar kvällssolen. I sin konvexa form löper en långbänk och • Parken kan fördröja större regnmängder ett parktorg som vetter mot vattnet. Längs vid kraftiga skyfall. parkens gångstråk finns platsbildningar med 2. 3. parkmöbler, lite som på en hylla ovanför det nedsänkta gräsrummet. Dessa platser är Solhyllan, Pergolan och entréplatserna. 20 21 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Parker, natur och platsbildningar 1. 2. Bildtext 3. 1. Vy E visar gradängen i parkens östra del. Flygvy B visar kajen, pendelbåtbryggan och Bällstahamnsparkens möte med Strandparken. 2. Vy F visar det inre gräsrummet och gradängen i bakgrunden. 3. Vy G visar hur parken i öst vänder sig mot vattnet och får ett yttre parktorg. Ett inramat allmänt rum 4. Vy H mot parkens entré mot Smältvägen. Det nedsänkta gräsrummet fungerar som en informell, allmän yta som besökaren själv väljer hur den ska användas. Det finns plats för aktivitet likt bollspel, frisbee eller pulka i de flacka slänterna vintertid. Samtidigt finns mer intima platser för att ligga och sola, ha picknick eller bara vila ögat på det öppna rummet och folklivet. Att platsen kantas av både en lägre mur, gröna volymer och ett högre liggande gångstråk inbringar känslan av en skyddad oas i staden. En samlingsplats vid vattnet Parkens långsidor övergår i ett gångfartsområde där de solbelysta fasaderna har goda lägen för uteserveringar. Gångfartsområdet kantas av öar med växtlighet som hjälper till att hålla farten nere på angöringstrafiken och bilda en mjuk övergång mellan park och kvarter. På så sätt utvidgas parkrummet till att omfatta hela rummet från 4. fasad till fasad. Mot vattnet avslutas parken med ett parktorg under trädkronorna. 22 Vy D visar kopplingen mellan Stransparken och Bällstahamnsparken med bra 23 lägen för uteserveringar. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Parker, natur och platsbildningar Vy D visar kopplingen mellan Stransparken och Bällstahamnsparken med bra lägen för uteserveringar. Strandparken, kajen och Bällstahamnsparken sedd från väster. Platser för olika aktiviteter Vad gör folk här? Vistelseytor i parken utformas för att komplettera varandra. Solhyllan som är till för • Picknick och fika större samlingar och fest är exponerad och blir • Promenerar solbelyst medan pergolan i kvällsolsläge har • Sitter i solen en mer intim karaktär. Gradängen i sydöst är • Hänger på gradängerna vänd mot kvällssolen och en cirkulär yta som • Leker, spelar spel och sparkar boll kan användas för samlingar, uppträdanden • Blickar ut över vattnet och folkliga event. I vardagen är gradängen Vilka upplevelser finns? ett formstarkt inslag i det i övrigt lågmälda formspråket, för vila och utblickar över parken • Upplevelsen av ett lummigt parkrum eller för informell klätter- och balanslek. • Rofylldhet • Möjlighet till fysiskaktivitet • Titta på folk Växtmaterialet • Vattenkontakt Grönskan är parkens stomme och Hur stödjer platsen ekologi och klimat? huvudelement. Storvuxna stamträd, gräsytor och planteringar med buskar och perenner • Parken främjar biologisk mångfald och renar vatten ger långlivad och högkvalitativ grönska. Mot • Stora långlivade träd för framtida klimatreglering omgivande gator står uppstammade träd i busk- • Parken kan fördröja större regnmängder vid kraftiga skyfall. och perennplanteringar. • Praktplanteringar med pollinatörsgynnande växter Vy A visar nedsänkt parkrum från väster med siktlinjer mot kajen och Bällstaviken. 24 25 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Parker, natur och platsbildningar 1. Lekpark - Klätter och gungor 2. Lekpark - Sand- och vattenlek 3. Övergång - skolgård och lekplats 4 Grön inramning 4 B 2 1 4 3 C A 4 Bildtext 1. Referensbild visar vatten- och sandlek 2. Referensbild visar mångsidiga stora klätterställningar bidrar Vy A visar lekplaten från söder med stort lekvärde. 3. Vy B sedd från Smältvägen med Valvsverket i bakgrunden. Vattenparken Gestaltningsprinciper • Maximera grönska mot omgivande gator. Bällsta Hamns lekland • Skapa ett större sammanhängande Vattenparken utformas som Bällsta Hamns parkrum genom att visuellt koppla till stora lekplats. Temat för lekplatsen är vatten Bällstahamnsparken. och pedagogiska inslag berättar om vattnets väg. Inom en bård av breda planteringar och • Lekutrustning och aktiviteter som riktar uppstammade träd placeras lekfunktioner sig till flera olika åldersgrupper. samt ytor dedikerade till aktiviteter och spel, 1. för alla åldrar. Förutom klätterställningar, • Vilsamma platser i skugga. Storlek: 2002 m2 sand- och vattenlek samt gungor finns även • Mångfunktionellt. Platsen ska kunna utrymme för bollek, fart- och rörelselek. tillgodose behovet av tekniska Gestaltningen stödjer även lugna platser där anläggningar under mark. det går att betrakta på håll eller leka lugnt i skuggan av träden. Lekplatsen har flertalet • Koppla samman skolgården och parken mindre samlingsplatser med bänkbord för att så att synergier kan uppstå. grilla, fira barnkalas eller bara ses ett gäng kompisar och hänga. En del av ett ihoplänkat grönt rum 2. 3. Planteringarna på ömse sida om Smältvägen får ta stor plats i gaturummet för att stärka kopplingen mellan de två parkerna. 26 27 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Parker, natur och platsbildningar Flygvy över Vattenparken i genomskärning, med Valsverkets skola i bakgrunden. Under mark illustreras det underjordiska avsättningsmagasinet som anläggs under lekplatsen, för att rena det vatten som kommer via SVOA’s ledning västerifrån. Gradängerna utgör gräns mellan skolgården och den allmänna parken samtidigt som de bjuder in till lek och fungerar som sittplatser. Det blir viktigt att entrélägen, övergångar och stråk bidrar till att koppla dem samman. Vad gör folk här? Vidare är ambitionen att Vattenparkens möte med skolgården ska vara öppet och grönt, • Leker men samtidigt läsbart och tydligt. Detta • Fikar och samlas • Sitter i solen manifesteras i form av en gräsyta med låga • Hänger på gradänger gradänger som tar upp höjdskillnaden mot • Grillar skolgården. • Lär sig om vattnets väg från regn till sjö genom pedagogiska inslag på lekplatsen. En park präglad av vatten...även Vilka upplevelser finns? om det inte syns. • Upplevelsen av ett lummigt parkrum Under stora delar av parken planeras ett • Aktiviteter och spel avsättningsmagasin som ska rena dagvatten • Titta på folk som kommer från omgivande områden. Det blir här extra viktigt att planteringarna i utkanterna får stora träd och flerskiktad Hur stödjer platsen ekologi och klimat? grönska som gör parken långlivad och robust. För att platsens inre rum inte ska bli • Parkens gröna ram kan bidra till områdets gröna nätverk och för hårdgjort och kalt krävs buskplanteringar spridningssamband. och vertikala element för att bryta upp den • Det underjordiska avsättningsmagasinet renar vatten som öppna ytan. Här blir det viktigt att skapa kommer från stora områden väster om planområdet, innan det släpps i Bällstaviken. skugga för att säkra ett bra klimat att leka i. Flygvy C visar Vattenparken sett från Valsverket 10, och kopplingen till Bällstahamnsparken 28 29 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Parker, natur och platsbildningar 1. Öppet torgrum med vattenspel A 2. Uteserveringar kvällssol 3. Grön inramning med sittplatser B 4. Gångfartspassage över torg 3 5. Pergola 2 1 4 5 Bildtext 1. Referensbild visar platsbildning med uteservering mot avfasat hörn, Rörstrandsgatan. Flygvy A över Karlsbodatorget sett från norr. Karlsbodatorget gestaltas som en sammanhängande gångfartsyta som kan aktiveras med till exempel uteserveringar. 2. Referensbild visar platsbildning med planteringar och Tvärbanans teknikhus föreslås kompletteras med en pergola som avskiljer bygggnadens entrédel från torget samt inramar platsbildningen med grönska. sittmöjlighet, Midsommarkransen. 3. Vy B visar torgrummet och i bakgrunden Råjärnsvägen Karlsbodatorget och Tackjärnet som en. Torgets utformning möjliggör gena Torget i Bällsta Hamn rörelsestråk för boende och besökare som I förlängningen av Råjärnsvägen norrut ligger kommer från Råjärnsvägen, tvärbanans Karlsbodatorget. Ett triangelformat offentligt station eller Strandparken. Mitt på torgytan rum som utformas som ett gångfartsområde kan en fontän eller vattenspegel förgylla och torg. Platsen möjliggör passage för de ytan med en porlande ljudbild, fågelbad och få bilar som bedöms behöva passera samt ljusreflektioner. för cykel och gång från Masungsvägen till Storlek: 2620 m2 torget och tvärbanehållplatsen. Tvärbanans Sittplatser och möjlighet till 1. befintliga teknikhus gestaltas så att det stärker uteserveringar trygghetskänslan och sociala värden. En trädrad och buskplanteringar i väst respektive i norr ramar in Karlsbodatorget Ett golv och ger tillsammans med fasaderna ett Gångfartsområdet gestaltas som ett samlat inre rum. Här finns bänkar som sammanhållet golv utan kantstenar och uppmuntrar till att stanna upp, möta eller körbanor och möjliggöra en flexibel yta betrakta sin omgivning. Bostadskvarterens för eventuell torghandel, torgvistelse bottenvåningar ges bra förutsättningar för och uteserveringar i de bästa solägena. lokaler som kan erbjuda uteserveringar i ett Platsens golv spänner mellan den långa attraktivt solläge ut mot torget. Möjligheten 2. 3. fasaden i öster, Tackjärnets fasad i söder finns även att inbringa ett sorl och folkliv och Masugnsvägen i väster. Detta bidrar ute på torggolvet med torghandel och 30 till att den kanske otydliga ytan läses ihop serveringar. 31 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Parker, natur och platsbildningar Urban hybridzon Grön hybridzon Mötet med kvartersmarken I detta avsnitt beskrivs generella principer för Urban hybridzon kvartersmarkens möte med allmän platsmark. Minst 1m förgårdsmark som är till stor Fasadutformning, bottenvåningarnas funktioner del hårdgjord och uppmöblerad. Främst och förgårdsmarken kan gestaltas för att bidra längs huvudgator och i anslutning till de till gatornas atmosfär, gröna intryck och grad av större offentliga rummen: Karlsbodatorget, aktivitet. Bällstahamnsparken och Vattenparken. Inom den hårdgjorda hybridzonen skapas lägen för omhändertagande av dagvatten. Bottenvåningarna kan ha lokaler. Grön hybridzon Minst 1m grön förgårdsmark för att rymma lösningar för omhändertagande av dagvatten och bidra till gatornas gröna intryck. Kännetecknas av en hög andel entréer. Bottenvåningarna kan ha lokaler. Bred grön hybridzon Möte med strandparken Bred grön hybridzon Kännetecknas av en mer privat karaktär med enstaka gårdsentréer och skydd från insyn. Förgårdsmarken ska vara planterad och ha minst 1m grön förgårdsmark som bidrar till gatornas gröna atmosfär. Bostäder i bottenvåning, ska ha förhöjd golvnivå som skydd för insyn samt en bred grön hybridzon för att möjliggöra uteplats. Bottenvåningarna kan ha lokaler. Möte med Strandparken Kvarterens möte med strandparken ska vara lättläst och utformas med respekt för både boende och besökare i det offentliga rummet. Parken har en grön buffertzon mot kvartersgränser som avslutas i en låg mur längs strandparkens huvudstråk. Bottenvåningarna kan ha lokaler. 32 33 SNÄRGSTEHGITSAF SNÄRGSTEHGITSAF SNÄRGSTEHGITSAF min 1 m Gångbana min 1 m Gångbana 3.50 2.50 min 1 m Gångbana Förgårdsmark Grön plantering 2.50 buffertzon utanför uteplats 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gator och stråk I detta avsnitt beskrivs generella principer för Gatunätets uppbyggnad gatornas utformning och funktion, utifrån det Gatunätet i Bällsta Hamn bygger på en övergripande målet att skapa en grön och tillgänglig huvudgata mot vilka lokalgator ansluts. stadsdel. Gatorna ut mot Bällstaviken avslutas med vändplaner för att hålla ytorna mot vattnet fria från biltrafik. I övriga kvarter är huvudprincipen att rundkörning ska vara Gatutyp Cykelvägar Gränsnitt allmän plats möjlig. Runt Bällstahamnsparken, i områdets centrala delar samt Karlsbodatorget utformas Lokalgata 1 Huvud cykelpendlingsstråk- regionalt stråk Aktivt gränssnitt gatumarken som gångfartsområden för att Lokal huvudgata mellan olika kommuner/stadsdelar. Snabbt, Öppet gränssnitt främja gång- och cykelpassage. gent med bra framkomlighet. Övrig lokalgata Lugnt gränssnitt R åjärn Lokalgata 2 Områdets huvudgata Smältvägen utformas Lokalgata mot vattnet Cykel i blandtrafik sv med dubbelsidiga cykelbanor och generösa ä g en planteringar. Bredden ger utrymme för vistelse Gångfartsområde Lokalgata 3 K ajg ata u d t e m n e g d å e g n a d ta e n s . u L p o p k le a v lg e a ls to er r n o a c h u t v fo is r t m el a s s e v m ä e rd d e n i n Lokalgata 4 centrum. Gatubredden hålls nere och rummet förses med träd och breda planteringar g at a 7 S m ä ltv som ger en intimare känsla och varierande Lokalgata 8 L o k al ä g en Lokalgata 5 u t f i ö p l r l p g c le y å v n k e g li l t s s r t e a e v fi r ä k i r d b o e l c a n h n . d v U t i r l t k a fo fi e r t k m ä . v n G e i a n n t g u u e r n n u d m u e p r m l p ä e m t n ta u s r n trar M a su uppbyggnad och funktionsindelning ska g n sv ä g en Gjuterivägen Lokalgata 6 g p e ri o fö ri r t u e t r s i ä n t g tn f i ö n r g g a å r n fö g r - h o å c l h l b c a y r k t e r l e t s r a a n fi d k e . B m o e s d tä der och verksamheter ska vara möjliga att angöra S mältvägens förlängning f P m ö a o r r b k le i e l v r i i t e n e r t g a s n h s s u k e s e r r i s s a o a m m m t r l å p a d t å e - i t o k s c v s h a ö r d a t r e v a r s e t d n i e g l a n . l i t n e g rn ar a . t ivt i 1. Gång och cykel Separata cykelbanor finns utmed områdets huvudstråk samt vid norra delen av Läs mer: Masungsvägen. På lokalgator och övriga PM Trafik Bällsta Hamn lokalgator sker cykling generellt i blandtrafik, likt i angränsande områden. Kvalitetsprogram 1.0, Allmänna platser, Bällsta- 2. 3. hamnsområdet, daterat 210615 1. Referensbild av smalkroniga träd innanför angöringsyta, Barnhusgatan 2. Referensbild visar träd och cykelbana, Birgerjarlsgatan 34 35 3. Referensbild av gångbana med plats för smal uteservering, Ingentingområdet. Gator och stråk M = mobilitetshus 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 2 Trädplantering i gata 1 4 Att ge plats för bredkroniga träd som har god förmåga Gatugrönska att i gaturummet ta upp dagvatten och erbjudera Utmed merparten av Bällsta Hamns gator skugga och grönska är en utgångspunkt för gatornas planeras för öppna planteringsytor i vilka 3 gestaltning. blandade trädarter kan planteras tillsammans med buskar och perenner. Där öppna planteringar inte är möjligt att tillskapa planteras träd i markgaller. Sammanhängande växtbäddar under mark ger bättre förutsättningar för vital grönska över tid. Krontäckning och lokalklimat För att skapa ett så gynnsamt mikroklimat som Exempel Smältvägen 1. Enstakta träd placerar i öron mellan parkeringsfickor möjligt kantas samtliga gator av åtminstone 2. Stora och mindre träd planterade i öppna växtbäddar med undervegetation av marktäckande buskar och perenner. en rad träd. Där det är möjligt får gatorna 3. Vistelseytor skapas mellan trottoar och cykelbana. 4. Växtbäddar med undervegetation av marktäckande buskar och perenner. dubbla trädrader. Att sprida krontäckningen 5. Breda gångbanor med möjlighet till uteserveringar. jämnt längs gator bidrar till svalare gaturum och byggnadsfasader under varmare perioder. Det kan bland annat uppnås genom att varva angöringsfickor på varderas sida av gatorna så att de inte förläggs mittemot varandra. Uträkning av krontäckning Krontäckningsgraden för gatuträd i Bällsta Hamn har beräknats. Utifrån denna beräkning bedöms en krontäckningsgrad på 30 % uppnås efter ca 30–40 år. En krontäckningsgrad på strax under nuvarande min måttet 12% bedöms enligt 1. beräkningen uppnås ca 10 år efter plantering. Stadens tuffa ståndort Träden som planteras ska tåla stadens generellt tuffa förutsättningar och stundvis extrema förhållanden. Att använda en blandning av arter, sorter och frökällor, som både stärker spridningssamband och står vitala över tid gör planteringarna mindre sårbara. En blandning av 2222.... 33.. exotiska trädarter och tåliga inhemska arter kan Digaram över trädplanterade gator i Bällsta Hamn. ge ett robust och långsiktigt grönt trädskikt i 1. Referensbild visar smalkroniga träd, Ingentingområdet stadsdelen. 2. Referensbild visar stora träd bildar ett grönt tak, Berlin 3. Referensbild visar bredkroniga träd skänker grönska och skugga till gaturummet, Sveavägen 36 37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gator och stråk Dagvatten och skyfall Bällsta Hamn kommer genom sitt topografiska läge Låga lutningar att behöva hantera stora vattenmängder vid kraftiga Planområdet är flackt och de låga lutningarna skyfall. Omgivningarna behöver utformas för att ut mot Bällstaviken gör att det vid skyfall hantera och leda undan kraftiga regn. Gaturummen finns risker att vattnet inte hinner rinna undan. utformas med öppna och hårdgjorda växtbäddar dit Konsekvensen kan blir stående vatten på dagvatten leds för att fördröjas och renas. gator, i parker och på torg vilket utgör en risk för människor och byggnader. En precis höjdsättning är därför avgörande för att skapa lågpunkter i rätt lägen och leda vattnet den väg där det utgör minst risk. Dagvattenlösningar Skyfallshantering Dagvatten en resurs för gröna gator De öppna planteringarna utmed flertalet av Träd i hårdgjortd yta med luftbrunnar Lågpunkter som periodvis kan översvämmas och ha stående vatten vid skyfall (se skyfallsutredning Bällsta Hamns gator bidrar inte bara till ett Öppna planteringar med träd och buskar i gata för vidare info). trivsamt gaturum utan är utformade för att Avsättningsmagasin under mark Skyfallsvägar kunna hantera dagvattnet vid mindre och (hanterar vatten från utanför planområdet) medelstora regn. Utmed de gator som inte förses med öppna planteringar leds dagvattnet till trädplanteringar i kolmakadambäddar under mark. Skyfallshantering Luftningsbrunn Genom att testa den generella höjdsättningen i simulerade skyfallskörningar föreslås i projektet en princip för hantering av skyfallsvatten. Det primära skyfallsstråket Beläggning/överbyggnad leds över Karlsbodatorget och vidare Betongram med Avjämningslager ut via Lokalgata 1 och 2. Även via trädgaller av gjutjärn Bällstahmansparken leds stora flöden ut mot Bällstaviken. Mindre flöden tappas av utmed övriga lokalgator. De låga lutningarna gör att höjdsättningen av torget och lokalgatorna Växtsubstrat är särskilt avgörande. Gestaltningen i dessa lägen anpassas så att skyfallsvatten leds undan. Anpassningarna kan till exempel vara att Kantsten av granit planteringar ligger i nivå med torgytan i stället Kolkompostmakadam För tät terrass: pimpstenssubstrat för att ha kantsten eller murar. Det är viktigt För genomsläpplig terrass: biokolskelett Skyfallet leds via lokalgata 1 och 2 mot att vattnet inte hindras och däms upp utmed Återgärder för terrass Bälstaviken. skyfallsvägarna. dränering/tätning För tät terrass: 50mm biokol (ogödlad) Figur visar dagvattenhantering i gata genom trädplantering i hårdgjord yta 38 39 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gator och stråk 40 Översikt över Bällsta Hamns gator 41 Gator och stråk Gatuutformning Utformningen av Bällsta Hamns gator bygger på den klassiska Stockholmsgatan med Lokalgata 1 en körbana i asfalt som skiljs från cykelbanor och plattlagda gångbanor av en upphöjd granitkantsten. Träden står i kolmakadambäddar med markgaller eller i breda breda öppna planteringar. n e g ä v a b o d Lokalgata 2 Principer för gestaltning förgårdsmark. Här finns goda förutsättningar för K a rl s R å jä aktiva bottenvåningar med uteserveringar och lokaler. r n Smältvägen är områdets centrala huvudgata. Gångfartsområdet öppnar sig mot parken i fem lägen s v ä Trottoarerna på ömse sidor är breda och Smältvägens g varav tre gestaltas som entréplatser. Träd placeras på e stundom tre trädrader hjälper till att skapa en rumslig ömse sidor av angöringsfickorna intill gångbanorna. Smältvägen n Lokalgata 3 upplevelse. I den breda plantering/möbleringszonen K utmed Smältvägen adderas platser för vila och a Lokalgator 2 och 5 mot vatttnet utformas som lugna jg rekreation samt ev. uteserveringar. Separerade boendegator. Gaturummet förses med en väl tilltagen e n a t a enkelriktade cykelbanor sträcker sig utmed gatan men g plantering och gångbana på ena sidan av gatan och ä g sv å ä r n ih g o er p a t v il l m e o n t d M ub a b su el g r n ik s t v a ä d g e c n y k o e c l h b a k n o a r n s n d i ä n r g g en at a m n e d en bredare gångbana på den andra. Angöring sker i u g n s v Lokalgata 4 körbanan. Utformningen uppmuntrar till gångtrafik s a Karlsbodavägen. M och dämpar körhastigheten där de breda planteringarna Råjärnsvägen utgör visuellt en förlängning av ä a v v e sl n u t k a a s n m fu o n t g v e a r t a tn s e o t m i e v n i s v t ä e n ls d e z y o ta n f m ör e d b o to e r n g d k e a . r G ak a t t ä o r r , n v a i d Lokalgata 7 S m Smältvägen norrut. Gatan är till skillnad från entréer till Strandparken. ä lt v Smältvägen smalare och utformas utan separata ä g cykelbanor och cykling sker i blandtrafik. Gatan e n Lokalgta 6 utformas i stort som lokalgator 2 och 5 men har angöringsfickor och träd på ömse sidor om läget intill Gjutmästarn 6 medför smalare planteringar k m ö a r r b k a g n a a l n le . r T . räden står i enkla rader i hårdgjord yta med och gångbana endast på ena sidan av gatan. Lokalgata 8 L o k a lg a Lokalgata 5 t Gjuterivägen har angöringsfickor och gångbana a 7 Masugnsvägens bullerutsatta läge gör att den lämpar på båda sidor om körbanan. Utmed den norra sidan sig sämre för gående. Gångbanor skiljs från körbanan placeras gatuträd i öppna planteringar medan de på den av en grönremsa som varierar i bredd. Träden placeras södra sidan står i skelettjord med markgaller. Cykling i p U l r t a a m c d e e e r d r i n i d g d e e l n e o s n ö r r a d u v r t a M d , ä s a m r s p u a l g l a a n n r s e te v d r ä i e g n l e g a n r a n r n n a o a o r r b c h r o e m f d å d r S a e m s n u ä l l p i t t p v e . ä f g r e ia n r e s S k m er ä l i t b v l ä a g n e d n tr s a f fi ö k r . längning Utmed norra sidan är gatan Gjuterivägen Lokalgata 6 adderas en separat cykelbanan till Karlsbodavägens utformad med gångbana och träd i skelettjord med tvärbanehållplats.Träden placeras i hårdgjord yta med angöringsfickor i trädraden. Utmed den södra sidan markgaller. löper en dubbelriktad cykelbana som vid Smältvägen L B u t o ä g l k ö ls a r t s l a g g h a a a t t m o o r r n n s 3 a p o a a c r v k h e e 4 n tt o o e c c n h h k e K u l t r a i m k jg t o a a t t t k a g a n å j n . e g P n f å a v r ö i t d m s o B s m e ä l r s l å s i d d ta e o v . r i a k v e n d L i e r o e l k a g s a e l l u g m p a p t e o d i r t t v 7 rä å o d e c n p h k å e 8 ö l r m i i V k s t a e a l d s s i e v d e c o r y r k k o e e m t l b G k a a n ö t o r u b r r . a u n m a m n. e U t t f m ör e s d e s mältvgens förlängning S Gatubredden hålls nere med hjälp av fasta hinder delar av Lokalgata 7, där trädraden är ensidig, spiller som markplanteringar och/eller stora planteringskärl. skolgårdens och parkens grönska över i gaturummet. Den mer svårnavigerade miljön bidrar till en lugnare Angöringsfickor placeras i trädraderna mot gata, lämpad för vistelse. Separata gångbanor sträcker bostadskvarteren. Gångbanor finns på båda sidorna av sig utmed de omgivande byggnadernas fasader och körbanan och cykling sker i blandtrafik. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Smältvägen - lokal huvudgata Råjärnsvägen - övrig lokalgata min 27.00 min 18.00 25.00 16.00 Hybridzon minst 1.00m Hybridzon minst 1.0m Gångabana Gångabana Enkelriktad cykelbana Angöring/Möblering/Träd Angöring/Möblering/Träd Körbana Körbana Angöring/Möblering/Träd Angöring/Möblering/Träd Gångabana Hybridzon minst 1.00m Plantering/Vistelseytor Gångabana Hybridzon minst 1.00m 42 43 Gator och stråk Enkelriktad cykelbana 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Masugnsvägen syd (norra delen) - övrig lokalgata Masugnsvägen syd (södra delen) - övrig lokalgata min 8.80 m min 8.80 m Zon mot spårområde Zon mot spårområde Körbana Körbana Plantering 2.80-7.55m Plantering 2.80-7.55mr Gångbana Gångbana Förgårdsmark Förgårdsmark 44 45 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gator och stråk Gjuterivägen - övrig lokalgata (dubbelsidig trädplantering) Smältvägens förlängning - övrig lokalgata (enkelsidig trädplantering) min 18.00 m min 15.30 m 16.00 m 14.30 m Förgårdsmark minst 1.0m Förgårdsmark minst 1.0m Gångabana Gångabana Angöring/Möblering/Planteringar Angöring/Möblering/Träd Körbana Körbana Angöring/Möblering/Träd Dubbeltiktas cykelbana Gångbana Förgårdsmark minst 1.00m 46 47 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gator och stråk Lokalgata 3-4 och Kajgatan - gångfartsområde Lokalgata 3-4 - gångfartsområde 1. Fasta hinder som bryter sikten för biltrafiken. 2. Angöring mellan planteringsytor 1 2 3 3. Enkelriktad gata 1 1 2 1 4. Fasta hinder mellan kaj och Kajgatan hindrar trafik att köra ut 1 på kajen. 1 3 1 1 1 A 3 2 Bildtext 1 1. Referensbild visar gångfartsområde utmed Dragarbrunnsgatan i Uppsala. (Bild ur Stockholmstads ”Gator för gående”) 2. Gångfartsområde Rörstrandsgatan. min 14.30 m (Bild ur Stockholmstads ”Gator för gående”) 13.30 m 3. Vy A visar gångfartsgatan och hur planteringar skapar hinder och bryter sikt. Förgårdsmark minst 1.0m Skyddad zon minst 2m Plantering/Angöring Körbana Plantering 1. Park 2. 3. 48 49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gator och stråk Lokalgator mot vattnet Vändplatser mot vattnet Vändzon Linspänd belysning min 19.00 m 16.00 m Förgårdsmark minst 1.5m Gångbana Plantering med möjlighet till vistelse och sittplatser 5m Grönt möte med Strandparken Körbana Lokalgatorna som leder ner mot Bällstaviken avslutas med en grönskande entré in till Strandparken. Strandparken blir en grön fond från flera av områdets Gångbana gator. Gränsen mellan gata och park utgörs av planteringar bestående av buskar och träd, men som Förgårdsmark minst 1.5m vid behov tillåter skyfallsvatten att fritt flöda förbi. Ytan i slutet av gatan består av vändzoner med torgkaraktär. Vändzonerna ska möjliggöra vändning för de sop- och flyttbilar som angör kvarteret, men ska gestaltas med hög kvalitét som gröna entrétorg. En mönstrad beläggning av betongmarksten avviker från traditionella gatubeläggningar. (Lokalgata 6 skiljer sig något från denna utformning då läget invid Gjutmästarn 6 gör att endast en gångbana och smalare planteringar ryms inom sektionen.) 50 51 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gator och stråk Belysning I en trygg och attraktiv stadsmiljö är belysning Belysningsprincipen är att belysnings- viktig. Belysning ska skapa trygghet och stolpar belyser torg, gator och parker. vägleda genom viktiga stråk och framhäva olika Linspänd belysning placeras däremot karaktärsdelar. Den bidrar till ökad trafiksäkerhet över gata och gångväg vid lokalgator ner och skapar större tillgänglighet till det allmän plats. mot vattnet. Belysningen ska var utformad så att den är både Belysningsstolpar med två armar varav funktionell, estetisk och fungera ur driftsynpunkt en ca 7-8 m mot gatan och en 4-5 m mot gångbana placeras utmed lokalgatorna. Utmed bredare gator där det är gångytor på båda sidor kompletteras belysningen med en stolparmatur på 4-5 m. Genom Strandparken löper huvud- gångstråket längs med med bebyggels- en. Huvudstråket kommer att snöröjas vintertid samt ha belysning med park- stolpar på en höjd av 4 m. Västerut inleds huvudstråket med en gångbro av trä som förses med infälld belysning i räcke. Bryggor förses med lättare markerings- ljus längst ut för att öka synligheten för båttrafiken i Bällstaviken. Övriga parkvägar och bryggor utmed vattnet i Strandparken belyses ej för att skapa siktlinjer mot vattnet. I Bällstahamnsparken och Vattenparken placeras belysning med parkstolpar på en höjd av 4 m utmed gångstråk. Parkerna förses även med effektbelysning i byggda strukturer. Armaturerna ska vara väl avbländade med färgtemperatur 3000K. Effektbelysning integreras vid valda platser såsom pergola, sittytor och aktivi- tetsytor. Större aktivitetsytor i parker belyses av stolpar med spotlight. SKALA 1:2000 N 52 53 0m 50m 100m 200m 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 54 55 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fortsatt arbete • Utredning av LÅP i Vattenparken. Kvarstår detaljerad utformning och placering av pumphus inklusive nedstigningsbrunnar och angöring. • Utformning och utbredning av pendelbåtsbrygga om pendelbåtstation blir aktuell vid Bällstahamnsparken. • Utformning Karlsbodatorget i relation till cykelstråk norrut. • Studera inplacering av bevarade objekt från industritiden. • Studera mötet mellan allmän plats och kvarteren- murar, trappor och växtlighet. • Studera utplacering av cykelställ och behov av antal. 56 57 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn sett från ovan i juni ca kl 15.30 N 58 59 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Förutsättningar för handel och lokaler.pdf] 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Socialt värdeskapande analys och konsekvensbeskrivning i Ulvsunda industriområde_12377437_1_6.pdf] SOCIALT VÄRDESKAPANDE ANALYS OCH KONSEKVENSBESKRIVNING I ULVSUNDA INDUSTRIOMRÅDE 2019-10-15 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AUGUSTI 2019 Rapporten är framtagen på uppdrag av St Erik Markutveckling Kontaktperson: Margareta Catasús, SVEFA Som underlag till denna SVA har bakgrundsmaterial samt flertalet kartor och illustrationer Ramboll Sweden AB hämtats från de förstudier som utförts för Ulvsunda industriområde. Uppdragsledare: Charlotta Östholm, stadsplanerare Stockholms stad (2018) Förstudie för del av Ulvsunda industriområde. Del 1 Områdets Bitr. uppdragsledare: Anthon Georgsson, trafikplanerare förutsättningar. Specialist, statistisk analys: Andreas Pistol, nationalekonom Handläggare: Charlotte Söderberg, trafikplanerare Stockholms stad (2018) Förstudie för del av Ulvsunda industriområde. Del 2 Tillgångsana- Handläggare: Kristofer Agdahl, stadsplanerare lyser av offentlig friyta. Handläggare: Gustav Carlsbrand, stadsplanerare Layout: Vincent Prats, stadsplanerare Stockholms stad (2018) Förstudie för del av Ulvsunda industriområde. Del 3 Strukturskiss Granskare och expertstöd: Lovisa Strandlund, trafikplanerare och stadsbyggnadsprinciper. 2 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING INLEDNING NULÄGE Denna rapport utgör en del av den Stockholms stads fyra stadsbyggnadsmål Detaljplaneområdet är i dagsläget till Området har goda kopplingar sett till sociala värdeskapande analysen (SVA) och sociala aspekter kopplade till dessa. stor del monofunktionellt. Det finns kollektivtrafik och biltrafik, men b rist- för Gjutmästaren 6 och 9. SVA är en Utöver stadsbyggnadsmålen har även inga bostäder i området, däremot finns ande gång- och cykelkopplingar. analysmodell utvecklad av Stockholms fördjupningar gjorts inom jämställdhet, det en mångfald av verksamheter så Förutom tvärbanans hållplats Norra stad som syftar till att integrera socialt trygghet, barn och ungdomar samt till- som handel, lättare industrier, kontor, Ulvsunda, på cirka 600 meters a vstånd värdeskapande k ontinuerligt i plan- gänglighet. restauranger, laget, hostel och bagerier, finns närmaste tunnelbanes tation, Solna processen. Syftet med denna del av samt ett flertal kulturverksamheter. Den Strand. Även flera buss linjer p asserar i SVA-processen är att utreda planen ur ett Analysen har skett för olika geografiska mångfacetterade sammansättningen av anslutning till området. Inom området socialt hållbarhetsperspektiv för att på nivåer, från detaljplanenivå till en yttre verksamheter är en av områdets främsta finns idag inget utvecklat c ykelnät, men så sätt säkerställa att de sociala värdena geografisk nivå som bedöms utgöra pla- kvaliteter, samtidigt som bristen på andra i närheten av området finns stora cykel- beaktas. nens influensområde. Influensområdet är funktioner är en av områdets största leder längs Ulvsundal eden och Norrby- det samma som i den tidigare förstudien brister. leden. Som underlag för analysen ligger det som har utförts. Tidsperspektivet sträcker övergripande planförslag som togs fram sig fram till tiden efter att hela planom- Samhällsservice i form av kultur, skolor, Planområdets främsta kvalitet sett till i januari 2019, den förstudie som togs rådet har färdigställts. Då andra projekt idrott, vårdcentraler och bibliotek finns i målet om en klimatsmart och tålig stad fram 2018, dialoger utförda i form av som planeras i området befinner sig i de närliggande områdena Sundbyberg C är idag dess lokalisering med närhet digitala enkäter med boende i områdena tidiga faser finns stora osäkerheter kring och vid Bromma Blocks. Det råder brist till centrala Stockholm och de goda Mariehäll och Johannesfred samt i den påverkan dessa har, varför dessa har på mötesplatser, gröna rum och gröna kollektivt rafikkopplingarna. De största workshopform med elever på Mariehälls- exkluderats från analysen. Analysen ut- promenadstråk inom utvecklingsområdet bristerna i området är låg exploaterings- skolan. Dessutom har ett statistiskt går från att Bromma flygplats är kvar. idag. grad, mycket hårdgjorda ytor, dåliga underlag tagits fram baserat på data från gång- och cykelkopplingar samt den för Statistiska centralbyrån. Utredningen Gjutmästaren 6 och 9 är belägna inom Området fungerar idag mer som en allmänheten dåliga tillgängligheten till har utförts i nära samarbete med olika Ulvsunda industriområde, som idag har barriär än en integrerad del av staden. Bällstaviken som fastighetens nuvarande intressenter inom detaljplanearbetet, så en skiftande industribebyggelse med Det är svårt att röra sig inom området, användning bidrar till. som Stockholms stad och St Erik Mark- inslag av handel. Industriområdet bör bland annat eftersom att gatorna är utveckling. enligt Stockholms stads översiktsplan anpassade till områdets användning som även i framtiden ge plats för små och industriområde. Det är lätt att ta sig till Social hållbarhet utgör ett paraply- medelstora tillverkande företag som inte och från området, bland annat tack vare begrepp som kan innefatta en stor mängd är störande, samtidigt som områdets stra- de goda kollektivt rafikförbindelserna och olika sociala aspekter. För att avgränsa tegiska läge gör att innerstadstäthet ska områdets placering i staden. utredningen har analysen utgått från eftersträvas i den planerade bebyggelsen. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 3 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAGET En risk med förslaget är att vissa typer God offentlig miljö FÖRDJUPNING AV Planområdet ingår i ett stadsutveck- av arbetsplatser försvinner, samt att Förslaget innebär ett tillskapande av flera HÅLLBARHETSASPEKTER lingsprojekt som på sikt kommer att möjligheten till stadsnära småskalig nya funktioner som bidrar till en bättre länka samman Johannesfred i söder med industri och mindre kulturverksamheter offentlig miljö. Nya parker tillskapas Barn och unga Mariehäll och Annedal i norr. Stadsdelar inom området minskar. och kopplingar stärks till de befintliga Ulvsunda industriområde har få mål- som idag är separerade från varandra av grönområdena utanför området. Stranden punkter för barn och unga idag. Stora Ulvsunda industriområde. En sammanhängande stad och Bällstavikens vatten tillgängliggörs delar av området är otillgängliga och Många av dagens barriärer och bristande i och med den nya strandparken. Nya olämpliga för barn att vistas vid på grund Planförslaget innebär en omvandling av kopplingar inom området åtgärdas i och offentliga verksamheter planeras, så som av trafiksituationen och de verksamheter området till blandad stadsbebyggelse. med planförslaget. Förslaget innebär ett kulturhus och en förskola. Aktivitets- som finns i området. Inom Gjutmästaren 6 och 9 planeras för ett tydligt definierat gatunät och tydliga parken har som målpunkt potential att ett flertal funktioner i form av bostäder, kvarter, samt ett förbättrat gång- och locka till sig besökare från närliggande Planförslaget innebär nya målpunkter för kontor, hotell, kultur, idrott, förskola cykelnät. Den sammanhängande strand- stadsdelar och därmed stärka sambanden barn och unga i form av grönområden samt skapande av park- och grönområden promenaden tillgängliggör vattenrummet i staden. och det nya idrottsområdet, vilket ligger inom planområdet. Ett mer finmaskigt som därmed kan användas till rekreation. i linjer med de åsikter som framkommit och upprustat gång- och cykelnät samt På sikt kommer strandpromenaden att En klimatsmart och tålig stad i dialogerna med barn och unga. Att nya kopplingar för biltrafik ingår även i bidra till bättre nord-sydliga gång- och Förslaget innebär en tätare bebyggelse- förskolegården samnyttjar ytan med en planen. cykelsamband i den här delen av Stock- struktur med ett utbyggt cykel- och gång- bostadsgård medför utmaningar som be- holm. De tillskapade målpunkterna i nät. Majoriteten av parkeringen planeras höver tas hänsyn till i kommande skeden. området gör även området mer tillgäng- ske under mark, vilket ger mer yta till PLANFÖRSLAGET OCH ligt för fler människor. De funktioner andra funktioner. De nya grönområdena Trygghet SOCIALT VÄRDESKAPANDE som planen medger kan komma att locka förväntas ge positiva effekter sett till re- Trygghetsmätningar utförda i området Analysen av planförslaget har besökare till området från stadsdelar i kreation, buller samt till fördröjning och visar att Ulvsunda industriområde idag är gjorts uppdelat i Stockholms fyra hela västerort, vilket kan bidra till att rening av dagvatten. mer otryggt än stadsgenomsnittet inom stadsbyggnadsmål. minska segregationen i den här delen av 12 av 33 mätvärden. Majoriteten av dessa Stockholm. Den planerade bebyggelsens närhet till berör utsatthet- och oro för brott i form En växande stad vatten gör att risken för skador vid över- av våld, hot, eller annat. Planområdet har Förslaget innebär ett tillskott av svämning ökar. Risken för översvämning idag en rad faktorer som kan tänkas bidra funktioner som saknas i området idag, måste hanteras för såväl befintlig som ny till otryggheten så som dålig belysning, vilket skapar fler mötesmöjligheter bebyggelse. Detta kan minimeras med mörka baksidor, skymmande staket och mellan människor. Att det tillkommer byggtekniska lösningar. lågt befolkade gaturum nattetid. bostäder är viktigt både för Stockholm som växande stad, samt för området i sig som blir med funktionsvarierat. 4 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI En förväntad effekt av förslaget är att Planförslaget uppfyller stadens krav området blir mer funktionsblandat och att på god tillgänglighet gällande gators befolkningen av offentliga rum, gator och lutningar och sektioner vilket bidrar till stråk ökar, vilket får positiva effekter på att alla boende och besökare kan ta del den upplevda tryggheten. Tydligare stråk av områdets funktioner och offentliga och bättre siktlinjer förväntas också ge miljöer. Kvartersstrukturens utformning positiva effekter på tryggheten. bidrar till orienterbarhet och möjligh eten att göra olika vägval samt till genhet Jämställdhet mellan olika delar av området. Området består idag i högre utsträckning än stadens genomsnitt av mansdomine- Dialoger rade yrken i form av byggverksamhet, Dialoger har utförts inom denna SVA. tillverkning och handel. Trygghetsmät- Totalt har över 200 boende och verk- ningarna visar på bristande trygghet och samma i områdena kring detaljplane- kvinnorna som deltagit i undersökningen området besvarat e nkäter som skickats ut för Johannesfred upplever idag en större till boende i Mariehäll och J ohannesfred. otrygghet än männen. Utöver enkäterna har även en workshop hållits med Mariehällsskolan, där Förslaget innebär en ökad trygghet i 32 elever i årskurserna 1-6 deltog. området, vilket får positiva effekter på Ytterligare cirka 100 elever delade jämställdheten. En större variation av med sig av sina synpunkter via inskick arbetsplatser ger fler arbetsmöjligheter från lärare. S ynpunkterna i dialoger- för kvinnor i området. na har i denna utredning integrerats i konsekvens bedömningarna i respektive Tillgänglighet stads byggnadsmål/fördjupningsavsnitt. Orienterbarheten på fastigheten idag är dålig på grund av stora öppna parkerings- Resultatet från dialogerna visar på att och logistikytor. Likaså är tillgänglig- såväl barnen som de vuxna värderar heten för funktionsnedsatta, till delar av och efterfrågar fler grönområden i sitt bebyggelsen med innehåll som vänder när område, samt vill ha fler skolor och sig mot allmänheten, bristfällig. Inom för skolor för barn i alla åldrar. De äldre fastigheten finns trafikmiljöer, slänter barnen efterfrågade också fler målpunk- och trappor som är svårforcerade för ter specifikt anpassade för dem. människor med funktionsnedsättning. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 5 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1. Inledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING CONTENTS 1. INLEDNING ............................................................................................................8 2. DE FYRA STADSBYGGNADSMÅLEN ........................................................12 3. NULÄGESBESKRIVNING OCH ANALYS ..................................................14 4. PLANFÖRSLAGET ..........................................................................................20 5. PLANFÖRSLAGET OCH SOCIALT VÄRDESKAPANDE ...................24 5.1. En växande stad .....................................................................................................25 5.2. En sammanhängande stad ................................................................................26 5.3. God offentlig miljö ...............................................................................................27 5.4. En klimatsmart och tålig stad ..........................................................................28 6. FÖRDJUPNING AV HÅLLBARHETS ASPEKTER ..................................30 6.1 Barn och unga ...........................................................................................................31 6.2 Trygghet ....................................................................................................................32 6.2.1 Nuläge .....................................................................................................................32 6.3 Jämställdhet ...........................................................................................................33 6.4 Tillgänglighet .........................................................................................................35 7. DIALOGER ..........................................................................................................36 8. SAMMANVÄGD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER .........40 9. REFERENSER ...................................................................................................44 10. BILAGOR .........................................................................................................45 6 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Befintligt gång- och cykelstråk som ansluter till planområdet. Foto: Ramboll SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 7 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1. INLEDNING I detta avsnitt redovisas uppdragets bakgrund, syfte och metod. Detta följs av en beskrivning av uppdragets avgränsningar i form av sociala aspekter, geografi och tid. Avsnittet avslutas med en läshänvisning för att underlätta läsning av rapporten. 8 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1. Inledning 1.1 BAKGRUND Kvarteret Gjutmästaren 6-9, som ligger och senare tillägg inhyser verksamheter 1.2 SYFTE I stadens översiktsplan pekas Ulvsunda i närheten av Tvärbanans station Norra som Stockholm Vattens huvudkontor, Socialt värdeskapande analys (SVA) är vid Bällstaviken ut som ett område med Ulvsunda, har efter bryggeriverksam- lekland för barn samt vindtunnel i bryg- en analysmodell som syftar till att inte- mycket stor potential för stadsutveckling. hetens nedläggning utvecklats till en geriets före detta mälteri. grera socialt värdeskapande k ontinuerligt Även Bromma flygplatsområde pekas ut handelsplats med flera större varuhus för i planprocessen. Analysen görs i tidigt som ett område med mycket stor poten- bland annat byggmaterial, livsmedel och För att skapa en sammanhängande och skede och används fortsatt genom hela tial för stadsu tveckling om flygplatsen möbler. Pripps stora bryggerianläggning levande stadsdel, samt för att kunna planprocessen. Syftet med denna del av avvecklas. I förlängningen finns därför från 1960-talet består huvudsakligen hantera frågor som berör hela stadsdelen, SVA-processen är att utreda planen ur ett möjligheter att stadsdelen kan fortsätta av byggnadskroppar med tre till nio krävs att stadsutvecklingen sker med ett socialt hållbarhetsperspektiv, för att på växa västerut. våningar samt 18 våningar höga silos tydligt helhetsperspektiv där social håll- så sätt säkerställa att de sociala värdena mot vattnet. De gamla tegelbyggnaderna barhet fyller en viktig funktion. beaktas. Idag pågår en omvandling av stads- delarna norr om planområdet, närmast INTEGRATION Lokalkänndom har tillvaratagits via Bällstaviken. Under de senaste 15 dialoger med syftet att utveckla och åren har en sådan förändring skett i främja befintliga värden och behov. Mariehäll och Sundbyberg, där mer- UPPLEVELSE TRYGGHET JÄMSTÄLLDHET MÖTEN parten av den industri och de verksam- Målet är att skapa positiva sociala heter som tidigare fanns har ersatts med effekter som bland annat innebär att alla stad. Denna förändring fortsätter nu människor får chans att utvecklas och söderut och det pågår idag arbete med leva i en god livsmiljö. flera detaljplaner i södra Mariehäll samt SAMHÖRIGHET FRITID norra Ulvsunda industriområde. Södra Mariehäll och Ulvsunda industriområ- 1.3 METOD de avses omvandlas till tät stad med ett HÄLSA VARDAGSLIV Utgångspunkten för arbetet som redovi- blandat innehåll av bostäder och verk- sas i denna rapport har varit Stockholm samheter. Ny bebyggelse planeras mellan stads modell för socialt värdeskapande Bällstaviken och Ulvsundavägen, med LIVSMILJÖ TILLGÄNGLIGHET analys (SVA). SVA är en process som uppskattningsvis 3 500 nya bostäder. ämnar att beakta den sociala hållbarheten i stadsbyggnadsprocessen hela vägen Tvärbanan utgör ett viktigt kollektiv- från exploateringsavtal till färdigbyggda trafikstråk i stadsdelen och dess stationer kvarter/byggnader. Denna rapport är en utgör noder i strukturen. Invid dessa BARNPERSPEKTIV RÄTTVISA DELAKTIGHET SÄKERHET del av den processen och avser att belysa, är det viktigt att planera för attraktiva analysera och konkretisera den sociala offentliga miljöer och fler parker. hållbarheten i samband med detaljplane- FÖRSÖRJNING arbetet. Figur 1. Social hållbarhet inom fysisk planering. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 9 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1. Inledning Utredningen har utförts i nära samarbete En sammanvägd bedömning av den med stadsbyggnadskontoret, arkitekter sociala hållbarheten av det nuvarande och övriga kompetensområden. Som ana- förslaget avslutar rapporten och där görs lysunderlag har det förslag till utform- även medskick till fortsatt arbete. ning och upplägg för kvartersstrukturer varit handlingar från Brunnberg & Fors- hed arkitektkontor daterade 9e januari 1.2 AVGRÄNSNING 2019. En stor del av underlagsmaterialet är också hämtat från de olika delarna av Avgränsning av sociala aspekter ”Förstudie för del av Ulvsunda” del 1-3 Social hållbarhet utgör ett paraply- framtagna av Stockholms stadsbyggnads- begrepp som kan innefatta en stor mängd kontor i samarbete med Landskapslaget olika sociala aspekter. För att avgränsa och Tengbom. analysen har den framtida utvecklingen 180913 av Gjutmästaren 6-9 analyserats utifrån Som underlag för allmänhetens behov sociala aspekter kopplade till Stockholms Föochr önssketmåul ligdger eine wor kfshoöp utrför dd setadsl fy raa stavdsbyggnadsmål, och redo- med elever på Mariehällsskolan samt visas i rapporten uppdelat i: två digitala enkäter som har skickats till • En växande stad boende och skolelever i Johannesfred. En Ulvsunda indus• tEnr siamomamnhängranåde sdtade tidigare utförd dialog med boende i Ma- • God offentlig miljö riehäll har också inkorporerats i dialog- • En klimatsmart och tålig stad materialet. DelE tIt Ostatmistirskåt dunedetrsla gf höarr uantvsänätst ftönr ingaUtröver stadsbyggnadsmålen tillkommer att bedöma den sociala hållbarheten i även fördjupningar rörande aspekterna Delf öIrIs lTagieltl gi jäåmnfögreslsae mnead lnyuvsaerarn dae v offjäemnsttälllidghe tf, rtriyygtgahet, barn och ung- demografiska och socioe konomiska domar samt tillgänglighet. Del f öIrIuIt sSätttnrinugakr ti uJorhasnkneissfsre do occhh stadsbyggnadsprinciper Mariehäll, Bromma stadsdel och Geografisk avgränsning Stockholms stad i sin helhet. Detta Eftersom planen påverkar och påverkas material, inhämtat från SCB, presenteras av omkringliggande bebyggelse, har i ett eget avsnitt men är också med som planen analyserats utifrån flera geo- analysunderlag i respektive delkapitel. grafiska nivåer, från detaljplanenivå till Figur 2. Geografisk avgränsning för analysen: Gul markering visar detaljplane­ en yttre geografisk nivå som anses utgöra områdets gräns, orange den del av Ulvsunda industriområde som planeras om vandlas planens influensområde. till stad, grå markering utgör förstudiens avgränsning och den yttersta gränsen i figuren utgör influensområdet för denna utredning. 10 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1. Inledning Detaljplaneområdet för Gjutmästaren Avgränsning i tid 6-9, som avgränsas av den gula marke- Tidsperspektivet i denna rapport ringen i figur 2, har varit huvudfokus i sträcker sig till tiden för Gjutmästaren det analysa rbete som har utförts. De- 6-9:s planering, utveckling och den taljplaneområdet är en del av ett större närmsta tiden efter att hela plano mrådet utvecklingsområde som illustreras med färdigställts. Det sker många andra orange linje i figuren. stadsbyggnads projekt i när området men som ligger i andra faser än det Nästa nivå i den geografiska avgräns- Gjutmästaren 6-9 befinner sig i. Då de ningen utgörs av förstudieområdet och andra projekten har andra tidsplaner finns omfattar stadsdelarna Mariehäll i norr stora osäkerheter kring den p åverkan och Ulvsunda industriområde i söder. dessa har på utvecklingsområdet i sin Områdets avgränsning är illustrerad med helhet, samt inom Gjutmästaren 6-9. en grå linje i figur 2. Ulvsunda industri- Med anledning av denna osäkerhet ingår område innefattar bostadsområdet Johan- inte konsekvenserna av dessa planer i nesfred i söder. analysen i denna rapport. Influensområdet avgränsas av den yt- Planområdets närhet till Bromma flyg- tersta gränsen i figur 2, och används vid plats har påverkat utformningen och den statistiska analysen av demografin placeringar av kontor respektive bostäder i området, till exempel fördelningen av inom planen. Analysen utgår från att kön, ålder, antal förvärvsarbetande, men Bromma flygplats är kvar. En eventuell också upplåtelseformer av bostäder samt framtida nedläggning av flygplatsen kan storlek på dessa. ge andra förutsättningar för den sociala hållbarheten än vad som här beskrivs och analyseras. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 11 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2. De fyra stadsbyggnadsmålen 2. DE FYRA STADSBYGGNADS- MÅLEN I detta kapitel beskrivs de fyra stadsbyggnadsmålen i Stockholms stad. Målen beskriver vilken stadsmiljö och stadsstruktur som ska eftersträvas. Målen har en tydlig koppling till stadens vision och hållbarhetsmål och fungerar som stöd i all planering och stadsbyggande. De fyra uppsatta målen är: • En växande stad • En sammanhängande stad • God offentlig miljö • En klimatsmart och tålig stad 12 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2. De fyra stadsbyggnadsmålen En växande stad En sammanhängande stad God offentlig miljö En klimatsmart och tålig stad Stockholm ska vara en växande stad som Stockholm ska vara en sammanh ängande Stockholm ska ha en mångfald av Stockholm ska vara en klimatsmart genom sin attraktivitet lockar människor, stad, där det är naturligt att röra sig identitetsstarka stadsdelar med levande stad, där effektiv markanvändning företag och besökare från hela v ärlden. mellan olika stadsdelar och besöka nya centrum. Stadens alla delar ska erbjuda och transport effektiv stadss truktur En hög takt i stadsbyggandet ska säker- platser. Människor med olika bakgrund en bra livsmiljö med god tillgång till bidrar till ökad tillgänglighet, m inskad ställa bostäder och samhällsf unktioner ska kunna mötas i vardagen och s tadens stadskvaliteter och välgestaltade och klimatp åverkan och begränsad för alla. God tillgänglighet ska ge många stadsmiljöer med sina olika trygga offentliga miljöer som inbjuder till resurs förbrukning. Stadsstrukturen människor och företag goda förut- kvaliteter ska vara tillgängliga för alla delaktighet och lokalt engagemang. och de tekniska systemen ska vara sättningar att utvecklas. invånare. välfungerande och tåliga så att staden kan möta klimatförändringar och andra påfrestningar. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 13 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4. Planförslaget 3. NULÄGESBESKRIVNING OCH ANALYS I detta avsnitt presenteras en nulägesbeskrivning för planområdet med omnejd följt av en analys av nuläget med utgångspunkt i de fyra stadsbyggnadsmålen. Nulägesbeskrivningen inkluderar följande aspekter: • Markanvändning • Befolkning • Innehåll och funktioner • Målpunkter • Gator och stråk • Barriärer • Sociotopytor • Parker och gröna promenader • Lekparker • Ekosystemtjänster 14 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3. Nulägesbeskrivning Planområdet ligger inom Ulvsunda indu- byggvaruhandel men också småskalig striområde, som tillhör stadsdelsområdet tillverkningsindustri under samma tak. 500m Bromma i västra Stockholm. Ulvsunda industriområde innefattar utöver plan- I och med att planområdet är planlagt området även Johannesfred, söder om som industri finns här inga bostäder. När- planområdet. Norr om Ulvsunda industri- heten till Bromma flygplats gör att det område ligger Mariehäll som är en egen finns begränsningar kring hur området SOLVALLASKOGEN SOLVALLA stadsdel. kan användas. Flygbuller omöjliggör bo- MARIEHÄLL Bällstaån Ulvsunda industriområde har byggts ut städer inom vissa delar av planområdet. i olika omgångar under 1900-talet och 3.2 BEFOLKNING Bällstavägen har en skiftande industribebyggelse med Som nämnts ovan finns det inga bostäder inslag av handel. inom planområdet. Befolkningssamman- B f B ly r R o g O m p F M l l m y a M g t a s b A u B lle L r O gr C än K s S m U a l x v s 8 u 0 n d d a B vägen Karlsbodavägen SUNDBYB SO ER L G NA Huvudstaleden M r i u o n å n m d d a d e u r r e å i , s e r d t h h r d e a i ä t e b r l A e l s g , b e n e n y n n n o g a o e r s g d m r t e a e o l g l s m å . å e r I t e t t U n n i e l o l , l n v r b b r s o l a o u a m s n n d t v d d e a a a l d e a n s i n n d b n n l e d a i a b v u n t y s g U m t g r f g l i e r v o å e d s m n l - s e - s s p M U ä t l a l a t a v t d n r n s s i o i u e d n m h n e g ä d l r e e l å a l n n d . i e h n U t a d l i r u v n s i s g s t u å r t n ä i r o , l d l m s a e a t r i m å n st d d t u e u f d s ö s e t r b r r a i e i o n t f s o m t i l f l k r l ö å i n r g d i g h e n a e , g n l d s a d - ä e r ULVSUNDA unda industriområde pågår planering för sammansättning är lik Stockholms INDUSTRIOMRÅDE U lvsundavägen Norrbyväge J n OHANNESFRED e B o n n m i ä n l o r g l å s m a d t r a v e n v a s a i n k s i d t e S r l n a i t n . t o e g U c g k t t i i i h s f l k o l r å a l t m ä n l t ä s U b g s l l e a v t a n o s d u d c s h n s t ö d a m v a d e å i n r l n s s ä d ä i r k u t m t t s - s t a - r s i- t k h s ri a o ö e m m g h ä t a m i l d n l u i d u g n e t t m l s s i o ä o n m r m v k å e h n a r e n a s l r d h i e g e e l i t e d å o n ä l c r d b e h r a m a h r r n o a n r t a ä m e r 2 n l e 5 å d r g - e . a l 4 a t M 4 t t i h v a å a - t r , RIKSBY plan eftersträvas innerstadstäthet i den en hög andel barn och unga vuxna samt planerade bebyggelsen. en lägre andel äldre befolkning än snittet i staden. Lillsjön ULFSUNDA SLOTT ULVSUNDA 3.1 MARKANVÄNDNING I Ulvsunda industriområde finns en hög N Fastigheterna Gjutmästaren 6 och 9 är andel ensamboende utan barn och en låg 0 500 industrifastigheter. Här finns idag en andel sammanboende med barn. I Marie- stor variation av handel, tillverkning och häll är andelen sammanboende hushåll kulturverksamheter. Skalan på verksam- med barn hög. Något som utmärker heterna varierar. Här finns storskalig Figur 3. Områdets läge i staden. Källa: Stockholms stad, Landskapslaget. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 15 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3. Nulägebeskrivning Mariehäll och Ulvsunda industriområde byggverksamhet, handel och utbildning. 3.5 GATOR OCH STRÅK Över Ulvsundavägen och Tvärb anan är att en låg andel av befolkningen är Arbetsplatserna i Ulvsunda industriom- är kopplingarna begränsade, men födda utanför Europa jämfört med Stock- råde är i stor utsträckning inom handel, Kollektivtrafik det planeras för en ny gångbro över holms kommun som helhet. byggverksamhet, tillverkning och rekre- Planområdet är välförsörjt med kollektiv- Ulvsunda vägen mot Bromma Blocks, ation. trafik. Tvärbanans hållplatser N orra som kommer förbättra kopplingen för I Mariehäll och Ulvsunda industriom- Ulvsunda och Karlsbodavägen a nsluter gående till köpcentret. råde finns ett fåtal enfamiljshus och i direkt till planområdet. U tbyggnaden av Mariehäll är andelen hyresrätter låg. I 3.4 MÅLPUNKTER Tvärbanan till Kista medför att områ- Biltrafik båda områdena är andelen bostadsrätter De målpunkter som finns är främst dets kommunikatione r till andra delar av Majoriteten av biltrafiken går på således hög. försäljning i form av storhandelsenheter staden stärks ytterligare. Ulvsundavägen, Norrbyvägen samt och några mindre målpunkter för nöje. Karlsbodavägen. Enligt en mätning I Mariehäll finns en överrepresentation Solna Strand är närmsta tunnelbane- av trafikflöden utförd 2016 är antalet av stora lägenheter (3 rum och kök eller Ett större kommersiellt centrum finns station och finns på andra sidan H uvudsta fordon/dygn på Ulvsundavägen och mer) vilket ligger i linje med att det finns i Bromma Blocks med flera stora mat- bro. I Sundbyberg centrum, som ligger Norrbyvägen cirka 20 000 (Förstudie del många barnfamiljer i området. I Ulvsun- och sportaffärer samt ett köpcentrum för cirka 1,8 kilometer norr om plano mrådet, 1, Stockholm stad, 2018). I förstudien da industriområde finns det tvärtom en detaljhandel. På Bromma Blocks plane- finns det såväl Tvärbana, tunnelbana framgår det att det inom utvecklings- stor överrepresentation av mindre lägen- ras även för att bygga ut med bland annat som pendeltåg. Utöver detta går finns området saknas ett heltäckande gatunät, heter (2 rum och kök eller mindre) vilket fler mat affärer och en biograf. I förstu- det ett flertal busslinjer genom området med en genomgående huvudgata samt också ligger i linje med den demografis- dieområdet saknas i stor utsträckning med anslutning till bland annat Alvik, tvärkopplingar. ka profilen. samhällsservice i form av kultur, skolor, Bromma flygplats, Spånga station och idrott, vårdcentraler bibliotek etc. Danderyd sjukhus. Farligt gods Sysselsättningsgraden är hög både i Ma- Ulvsundavägen är klassad som primär- riehäll och Ulvsunda, relativt Stockholms Även utanför utvecklingsområdet finns Gång- och cykeltrafik led för farligt gods och Norrbyvägen är kommun som helhet. tillgång till god kommersiell service, till Det finns en cykel bana som sträcker sig klassad som sekundärled för farligt gods. exempel i Sundbyberg centrum, cirka 2 längs Tvärbanans västra sida och korsar De båda vägarna löper förbi och genom km norr om planområdet. Tvärbanan vid station Norra Ulvsunda. förstudieområdet och Norrbyvägen löper 3.3 INNEHÅLL OCH Cykling sker i blandtrafik längs Ma- längs med utvecklingsområdets och FUNKTIONER sugnsvägen. Längs Karlsbodavägens planområdets södra gräns. I och med Det finns verksamheter inom handel, västra sida finns en cykelbana. Många att Ulvsunda industriområde är aktivt lättare industri, kontor, restauranger, av gatorna i o mrådet är anpassade till finns det även en del lastbilstrafik inom lagerlokaler, hostel och bagerier. Vidare områdets utpekade användning, industri- området. finns även flertalet kulturverksamheter verksamhet, och är därför dåligt anpas- inom planområdet. Arbetsplatserna i sade för gång- och cykeltrafik. Utanför Mariehäll finns i stor utsträckning inom förstudieområdet längs Ulvsundavägen går det ett regionalt cykelstråk. 16 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3. Nulägesbeskrivning 3.6 BARRIÄRER 3.7 SOCIOTOPYTOR 504 506 Planområdet i sig utgör idag snarare en Sociotopsstandarden mätt per invånare 196 197 barriär än en integrerad del av staden. inom hela utvecklingsområdet är god 512 Befintliga infrastrukturbarriärer och vilket beror på att området till stor del en upplevd otillgänglighet gör att den används för industri och verksamheter, SOLVALLA 506 59 5 5 15 197515595 f r y u s m is , k S a o n ln ä a rh o e c te h n S t u il n l d B b ä y l b ls e t r a g v i i n k t e e n s u p v p a l t e te v n s - o m c å h t t d r ä å r d m e e r d s t h o a r r b f r å is i t n p v å å n so ar c e io . t I o f p a y k t t o is r k i a idag. Både Ulvsundavägen, Karlsboda- utvecklingsområdet. S 512 504 SUNDBYBERG vägen och Norrbyvägen utgör barriärer MARIEHÄLL 196 515 595 156 och saknar tunnlar och broar. Även Bällstavägen E Landsvägen S J T T tr v e ä k r o b r a s n n a i n n g u s t p g u ö n r k e t n e r b fi ar n r n iä s r i d n ä ä r r h en et d e a n s t a v 3 P . R 8 O P M A E R N K A ER D E O R CH GRÖNA 112113 S 506 Norra Ulvsunda hållplats: Två vid håll- Inom förstudieområdet råder brist S Väg 279 155 a d o bslr a K 1 1 1 5 5 2 0 2 9 SOLNA 152 11 1 3 96 509 S p h l å a l t l s p p la la ts tt e f n o . rmarna och en strax söder om p o V å c ä h g p b a i r a s k r y r e d i r ä ö i r s e t s r r ö n a d a d r a g e l ö d e r e n a l e a tt n v m a J v o å h l M p a u n a n n r k i e e t s e h f r r ä e l s l d o . m Kistagrenen n e g äv S 512 156 I s n o o m m s o p l l i a t n ä o re m r r p å å d e re t s l p ig e g k e ti r v b e y t g o g m n t a o d c e h rn a L til i l l g ls ä j n ö g p l a i r g k a e f n ö o r c g h å e F n ö d r e m o a c n h n e c n y k in li t s e t e ä r r s s o å m Bromma flygplats 110 S T deras placering utgår från det f.d. de hade kunnat vara. Inom förstudie- 152 bryggeriets funktionskrav. Byggnad- området råder det även brist på gröna ernas skala, placering och o rientering promenader. bidrar tillsammans med fastighetens 1 1 1 5 0 5 1 5 12 09 S 176 177 N L orrbyvägen a å n tk v o ä m nd li n g i t n o g c t h il l B a ä t l t l s s t t a ra v n ik d e o n m ä r r å d sv e å t r ä r a t s t v år- 3.9 LEKPARKER ULVSUNDA INDUSTRIOMRÅDE upptäcka. Det finns relativt god tillgång till lek- U RIKSBY lvsund avä V g ä g 2 7 9 110 M lan e d ll s a k n a p b e y t g f g r n a a m d f e ö r r n a a l l d t o a m v i h n å e r r d a g s j orda p f in r l e a g d t a s . e l I e r U k b p l å v a d r s e k u e i n r M d . a a i r n ie d h u ä s l t l r i o o c m h r J å o d h e a fi n n n n e s s - 1 1 5 7 5 6 5 1 0 7 9 7L en 110 ytor och stängsel. De öppna ytorna Kvarnbacksvägen 112 S m up e p ll l a a n g , v k o ö l r y y m ta e r o n c a h a p n a v r ä k n e d ri s n f g r s ä p m la s t t s s e o r. m Grön områdena utmed Bällstaviken är separerade av hårdgjorda ytor och vissa 0 500 är även inhägnade vilket resulterar i en BROMMA ULVSUNDA mycket b ristande tillgänglighet till dessa. Figur 4. Kollektivtrafik och vägnät. Källa: Stockholms stad/ Landskapslaget SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 17 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3. Nulägebeskrivning 3.10 EKOSYSTEMTJÄNSTER Variationen av målpunkter är begrän- Tillsammans med förbättrade kopplingar Eftersom utvecklingsområdet och plan- Planområdets främsta kvalitet ur ett sad men det centrala läget och befintlig till omgivningen och genom området området är ett industriområde saknas hållbarhetsperspektiv är dess lokalise- bebyggelse, med stora rumsvolymer är funktionsblandning och etablerande offentliga platser och grönytor nästan ring med närhet till centrala Stockholm, och säregen industrikaraktär, möjliggör av målpunkter intressanta i ett regionalt helt. Inom planområdet finns flera samt de goda kollektivtrafikkopplingar för etablering av många olika typer av perspektiv. De har potential att bidra platser med växtlighet som är privata. som finns. Områdets många hårdgjorda verksamheter. positivt till interaktion och samspel Detta finns bland annat vid Stockholm ytor och brist på grönområden gör att det mellan människor i närområdet och från vattens kontorsbyggnad i söder, där en råder brist på ekosystemtjänster i form Det finns i dagsläget brister i gång- och olika delar av staden. befintlig yta med växtlighet vid vattnet av dagvattenhantering och möjligheten cykelnätet, vilket gör att planområdet på är avgränsat med stängsel och därmed för djur och växter att vistas inom samt många sätt utgör en barriär för gående Med hänsyn till området centrala läge otillgängligt för allmänheten. I den spridas inom och genom området. och cyklister. i staden och att det är välförsörjt med framtida utvecklingen av planområdet kollektivtrafik bör marken utnyttjas och stadsdelen som helhet är det av stor I öst-västlig riktning finns det b rister effektivt. En ny stadsdel här, med en vikt att komplettera med mer grönska i 3.11 NULÄGESANALYS i gång- och cykelkopplingarna till blandning av bostäder och verksamheter, utvecklingsplanerna, och t illgängliggöra Sammansättningen av olika typer av målpunkter i angränsande områden, har goda möjligheter att utformas för ett dessa ytor för allmänheten. verksamheter som idag finns på platsen så som Bromma Blocks, Riksby samt minimerat bilberoende och en hög andel är en av planområdets stora kvaliteter. Sundbyberg. I söder är det svårt för resande med kollektivtrafik. Planområdet saknar också permanenta Det är viktigt att möjliggöra för verksam- gående och cyklister att ta sig mellan boendemöjligheter men med angränsande heter när staden växer och områden som Ulvsunda industriområde och Johannes- Sett till hållbarhet, motståndskraft, områden som en referens för stadsdelen Ulvsunda industriområde omvandlas. fred. dagvattenhantering, lokalklimat och som helhet blir det tydligt att det finns spridningskorridorer för djur och v äxter en brist på hyresrätter samt ett dåligt Att planområdet i nuläget redan är En utmaning i detta och kommande är bristen på grönområden/grönytor utbud av lägenheter i varierande storlek. välförsörjt med kollektivtrafik är en stor planarbeten i Ulvsunda industrio mråde något som måste åtgärdas i k ommande I kommande planarbeten bör detta tas i tillgång. Det är lätt att ta sig till och från är att planera för bättre kopplingar planering. Särskilt viktigt är att ta beaktande. Något som skulle kunna bidra området men att röra sig inom planområ- mellan Ulvsunda industriområde och hänsyn till att Bällstaviken är ett mycket till en mer diversifierad befolknings- det är svårare, inte minst för gående och kringliggande områden/stadsdelar samt föro renat vattendrag. sammansättning. cyklister. Stranden längs med Bällsta- öst-västliga tvärkopplingar genom det viken är en stor k valitet och tillgång för tidigare industriområdet. området, som dock skulle behöva göras mer tillgänglig. 18 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3. Nulägesbeskrivning Monofunktionalitet dominerar plan- området idag. Foto: Ramboll SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 19 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4. Planförslaget 4. PLANFÖRSLAGET I detta avsnitt redovisas de huvudsakliga dragen av det plan- förslag som har tagits fram. Syftet med detaljplanen för Gjut- mästaren 6 och 9 är att i enlighet med översiktsplanen om- vandla denna del av Ulvsunda industriområde till en blandad stadsbebyggelse med nya bostäder, verksamheter, service, gator, parker, kultur och idrottsytor samt att säkerställa funktion- er som skola och förskolor. 20 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4. Planförslaget Industriområdet bör enligt översiktspla- nen för Stockholms stad även i framtiden ge plats för små och medelstora tillver- kande företag som inte är störande. Här finns möjligheter för företag med hög innovationsgrad vilket kan bidra till ökad service till verksamheter och omgivande stadsbygd. Ulvsunda industriområde ska utvecklas med ny, tät stadsbebyggelse. Området är ett av Stockholms stora stadsut- vecklingsområden och ingår i ett större omvandlingsområde runt Bällstaviken i Stockholm, Solna och Sundbyberg. Den nu aktuella, första etappen av Bällsta Hamns detaljplan, Gjutmästaren 6 och 9, syftar till att utveckla platsen utgående från dess specifika förutsättningar till en central mötesplats i området för idrott och kultur med flera nya kvarter för kon- tor, hotell och bostäder. För Gjutmästaren 6 och 9 planeras det huvudsakligen för följande: • Bostäder (41 000 m2 BTA) • Kontor (100 000 m2 BTA) • Hotell (46 000 m2 BTA) • Kultur (6 500 m2 BTA) • Idrott (16 500 m2 BTA) • Övriga lokaler (7 000 m2 BTA) Figur 5. Situationsplan 2019­05­14. Källa: Brunnberg & Forshed. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 21 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4. Planförslaget Målsättningen är att omvandla detta Invid huvudbyggnaden föreslås flera bebyggelsen mot den öppna aktivitets- Delområde 4 hårdgjorda industriområde till ett attrak- nya platsbildningar bl.a. vid Tapp- parken. Avsikten är att dessa byggnader Planstrukturens norra del, som innehåll- tivt blandstadsområde med god tillgång hallens norra entré mot Smältvägen ska få en struktur och funktion som öpp- er två hotell- , ett kontors- och ett till kvalitativa gröna ytor med både re- (Triangelplatsen) samt mellan Tapp- nar upp sig mot aktivitetsparken, vilken bostadskvarter, möter bryggeriet en kreativa och ekologiska funktioner både hallen och kontorshuset (Vattenparken). utgör hela idrottsanläggningens yttre nav. triangelformad platsbildning ner mot på så väl kvartersmark som på allmän Vid B ällstaviken bibehålls kajgatan, Bällstaviken. Hotellkvarterens skala och platsmark. Detaljplanen föreslår därför vilken föreslås vara en allmän gång- En lugn fornminneslund tillskapas kring struktur med bebyggelse runt en gård är nya ekosystemtjänster för att uppnå en koppling mellan strandparken i plan- planområdets enda kvarvarande forn- anpassad för att möjliggöra en ä ndring ekologiskt och socialt hållbar stadsdel. områdets norra del och en ny park öster lämning söder om hotellet, vilket utgör till bostadsfunktioner i framtiden då Förutom tillkommande bebyggelse med om kontorsbyggnaden, vilken i sin tur en fond mot parken. Mellan hotellet och flyg bullerbegränsningen är upphävd. nya lokala parker och torg samt gröna ansluter till strandpromenaden genom fornminneslunden föreslås en ny gata Kontors kvarteren medger en mer kom- stadsgator föreslås även en ny samman- Norrbyskogen. mot den redan planlagda överfarten vid pakt bebyggelse då de inte är planlagda hängande strandpark längs med Bällsta- tvärbanan. Vid Norra Ulvsunda hållplats, med gårdsbildning. viken. Strukturen för planområdet kan På allmänt vattenrum föreslås en allmän som utgör en viktig entré till hela Bällsta delas in i fyra delområden: strandpromenad på flytbryggor, med möj- hamnområdet, föreslås ett nytt torg. Bostadskvarterets placering intill vattnet lighet till mindre rekreativa byggnader. och strandparken gör att det behöver Delområde 1 Delområde 3 förhålla sig till olika typer av miljöer; Huvuddelen av den befintliga bebyggel- Delområde 2 Strukturen i områdets sydöstra del stadsgata, park samt Pripps stora indus- sen bevaras, bl.a. Pripps gamla bryg- Strukturen väster om aktivitets- avgränsar hela området mot Huvudsta- trivolym i tegel. I söder, mot Smältvägen, geribyggnad med silosarna. Lågdelens parken tydliggör den t idigare leden. Den nya bebyggelsen placeras i placeras en L-formad kvartersbyggnad överliggande del ovan mark samt de bryggerianläggningens lågdel. huvudsak på de befintliga, hårdgjorda som förhåller sig till huvudgatan, senare tillkomna skyddstaken mot norr Tillsammans med aktivitetsparken parkeringsytorna mellan det ursprungliga bryggeriet och en ny platsbildning. rivs varefter lågdelen ersätts med en al- tecknar de tre byggnaderna genom höglagret och Huvudstaleden. laktivitetspark, som kompletterar idrotts- sin placering och formgivning minnet Även i denna del tillskapas nya o ffentliga lokalerna i högdelen och Tapphallen. av bryggeriets lagerdel. B ryggeriets I området närmast det befintliga kon- platser invid aktivitetsparken. Dessa befintliga garage behålls och dess torshuset är strukturen vriden för att bildar en triangelformad öppen yta Bebyggelsens silhuett mot öster/Bällsta- bjälklag utgör grunden för aktivitets- möjliggöra en framtida gång- och tillsammans med entréparken vid Tapp- viken bibehålls intakt, då två silos, hög- parken. cykel koppling från Johannesfred mot hallen. Nere vid Strandparken tillskapas del, tapphallen samt kontorets volymer Pripps med en fortsatt visuell kopp- en generös, allmän yta för Strandparken. bevaras. Utjämningsmagasinet, som är av Planformen hos de nya kvarteren f öljer ling över aktivitetsparken norrut. Vid senare datum föreslås rivas, men lämnas det ursprungliga strikt ortog onala plan- Bryggerivägens infart till Pripps huvud- kvar som avtryck för en möjlig dagvatt- mönstret från den ursprungliga s trukturen entré, framför det planerade hotellet, endamm i strandparken. och skapar tydliga släpp m ellan föreslås en liten platsbildning. byggnaderna samt siktlinjer genom 22 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4. Planförslaget Delområde 1 med vy mot Pripps- byggnaden (t.v.) Källa: Brunnberg & Forshed SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 23 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5. Planförslaget och socialt värdeskapande 5. PLANFÖRSLAGET OCH SOCIALT VÄRDESKAPANDE Detta avsnitt redovisar en beskrivning av planförslaget följt av en analys och konsekvensbedömning av planen, där för- och nackdelar med planförslaget presenteras. Avsnittet är uppdelat i Stockholms stads fyra stadsbyggnadsmål. 24 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5. Planförslaget och socialt värdeskapande 5.1. EN VÄXANDE STAD Konsekvenser av planförslaget En konsekvens av flygbullret från Brom- mantaget skapas genom planen möjlig- I relation till stadsbyggnadsmålet En ma flygplats är att det inte går att bygga heter till en större blandning av verk- växande stad innebär förslaget ett bostäder inom en stor del av planområ- samheter inom Ulvsunda industriområde tillskott av funktioner som i dagsläget det. Å andra sidan innebär det att andra jämfört med idag. saknas i planområdet. Det adderas ett funktioner kan ta plats. Funktioner som tillskott av bostäder vilket är viktigt, både är viktiga för att på sikt kunna åstad- Förslaget möjliggör för en förskola för Stockholm som växande stad och för komma en välfungerande stadsdel. Flera vilket är positivt då de framtida boende Planförslaget planområdet i sig, då det är en del av ett av de planerade funktionerna inom det i planområdet inte belastar de befintliga Planförslaget möjliggör för fler stadsutvecklingsområde där ambitionen planerad idrotts- och kulturcentrumet har förskolorna i närområdet. funktioner än i dagsläget. Det inryms är att skapa en tät, blandad och varierad potential att utgöra regionala målpunkter bostäder, hotell, idrott, kultur, k ontor, stadsdel. Ett tillskott av bostäder inne- vilket skulle bidra positivt till integration Detaljplanen ställer krav på centrumän- skola och förskola. Många av de bär att fler får en möjlighet att hitta en mellan olika stadsdelar i västerort. damål i gatuplan i byggnader angräns- funktioner som tillkommer saknas helt bostad. ande lokala huvudgator. Detta medför eller delvis inom planområdet idag. En omvandling av Ulvsunda industriom- positiva konsekvenser för den sociala Planområdet ligger mellan Mariehäll och råde från en industristadsdel till en stads- hållbarheten då gaturummet blir levande Planförslaget tar till vara på flera av Ulvsunda industriområde, två stads- del med ett blandat innehåll av bostäder och en potentiell mötesplats såväl för de Stockholms kvaliteter så som närhet delar med en hög andel bostadsrätter. Ett och verksamheter innebär att befintliga framtida boende inom planområdet som till vatten samt goda förbindelser och adderande av hyresr ätter skulle vara ett verksamheter inom industri, tillverkning för de som kommer att jobba och vistas tillgängliggör flera av dessa. Förslaget positivt tillskott i Mariehäll. Det finns en och storhandel, som ej är förenliga med i där. I och med det öppnas planområdet innebär att en tät attraktiv stadsmiljö kan överrepresentation av stora lägenheter bostäder, måste flytta. Möjligheterna att upp även för människor som bor och tillskapas och möjliggör ett tillskott av och i Ulvsunda industriområde en överre- hitta lokaler för aktörer inom småskalig vistas utanför planområdet. bostäder, något som är viktigt för såväl presentation av mindre lägenheter. I det industri, tillverkning, lager och logistik närområdet som Stockholm i stort. aktuella planområdet vore det positivt minskar i stadsdelen och i Stockholm i med en större variation i lägenhetsstorle- och med den förädling som planförsla- Förslaget tillgängliggör vattenrummet för kar jämfört med Mariehäll och Ulvsunda get innebär. Antalet arbetsplatser inom allmänheten och bidrar genom strand- industriområde. En större variation av planområdet kommer att öka med de nya parken till möjligheten att i framtiden lägenhetsstorlekar innebär att stadsdelar- kontor och hotell som planeras. I Ulvs- promenera längs den västra sidan av na Mariehäll och Ulvsunda industriområ- unda industriområde, i zonen närmast Bällstaviken, vilket inte är möjligt idag. de får förutsättningar för en mer varierad Bromma Flygplats finns möjligheten att befolkningssammans ättning. bedriva industriverksamhet kvar. Sam- SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 25 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5. Planförslaget och socialt värdeskapande 5.2. EN SAMMANHÄNGANDE STAD Planförslaget möjliggör för fler tydliga tillgänglig strandpromenad för gående entréer in i planområdet. Bland annat och cyklister skapas tydliga och barri- tillskapas en tydlig gatustruktur med ärfria kopplingar mellan områden i norr kopplingar till omkringliggande bostads- och söder. områden. Ett torg i nära anslutning till Planförslaget Kistagrenens nya station skapas. Planområdet blir mer tillgängligt för fler Förslaget innebär ett tydligt definierat människor i och med fler och tydligare gatunät och tydliga kvarter. Gatorna an- Konsekvenser av förslaget kopplingar både inom området och till passas till blandtrafik och det tillkommer Flertalet av nulägets problem ur angränsande området. en tydligt definierad huvudgata planerad perspektivet En sammanhängande stad att förlängas norrut. löses i och med planförslaget. Många Förslaget innebär att nya m ålpunkter av nulägets barriärskapande effekter tillskapas, bland annat genom en Vidare innebär föreslagen strandpark minskas till följd av tillkommande stråk upprustning av strandpromenaden samt längs Bällstavikens västra strand att det och hopkoppling av existerande stråk. genom de ytor för kultur, idrott och utvecklas en sammanhängande strand- handel som tillkommer. promenad och att vattenrummet kan I de dialoger som utförts framgår det att utnyttjas till rekreation. boende i området upplever en avsaknad Tydliga stråk skapas till och från samt av kopplingar inom stadsdelen och till inom Gjutmästaren 6 och 9 för fot- Det tillskapas även genare och säkrare andra stadsdelar (se kapitel 7). En femte- gängare, cyklister, bil- och kollektiv- kopplingar till kollektivtrafik, inte minst del av de tillfrågade vill se fler och bättre trafik. Detta får positiva effekter på till tvärbanestationen Norra Ulvsundas gång- och cykelvägar. planområdet som blir mer tillgängligt i hållplats har en central position i struk- staden som helhet. Gena stråk, t ydliga turen genom placeringen invid ett stort Flera industriverksamheter försvinner platsbildningar och mycket rörelse torg där stadsdelens framtida huvudgata från området vilket förbättrar trafiksäker- under stora delar av dygnet gynnar den passerar. heten inom och utanför planområdet då upplevda tryggheten. den tunga trafiken minskar. Förslaget möjliggör bland annat ar- betsplatser, kulturverksamheter och Strandpromenaden är i dagsläget bristfäl- rekreationsm öjligheter vilket öppnar upp lig längs hela Ulvsunda industriområde för att fler ska besöka Ulvsunda industri- samtidigt som närheten till vattnet är en område. av områdets stora kvaliteter. Genom en 26 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5. Planförslaget och socialt värdeskapande 5.3. GOD OFFENTLIG MILJÖ Konsekvenser av förslaget Det är positivt att planen medför grund- En förskola tillskapas i området vilket Detaljplanen kommer att medföra läggande stadskvaliteter som samhälls- ligger i linje med medborgarnas önske- för bättringar utifrån stadens vision om service, kultur, arbetsplatser och lokaler mål. Dock har flera svarande angett att goda offentliga miljöer i nya stadsdelar. för föreningsliv och verksamheter. det saknas möjligheter för barn och unga Många stadsdelar idag kompletteras med, Aktivitetsp arken kommer att bli ett att gå större delen av sin skolgång inom Planförslaget och domineras av, bostäder, men saknar värdefullt tillskott och bidra till ett bra utvecklingsområdet. I senare etapper av Förslaget innebär tillskapande av ett andra funktioner för att kunna erbjuda en offentligt rum som binder samman när- utvecklingen av Bällsta hamn planeras antal funktioner som på olika sätt bidrar god livsmiljö. För Gjutm ästaren planeras liggande stadsdelar med området. det dock för en ny grundskola (F-9) strax till goda offentliga miljöer. Bland annat det huvud sakligen för centrumändamål, norr om planområdet. skapas nya gröna rum inom planområdet, kultur och idrott, hotell, kontor och Naturen, parkerna och de lummiga genom att befintliga grönområden görs skola då bostäder inte kan uppföras inom stränderna är en viktig del av stadens Caféer, restauranger, mindre butiker och offentliga och tillgängliggörs. Detalj- stora delar av planområdet på grund karaktär. Boende i såväl Mariehäll som bageri kan tills kapas i bottenvåningarna planen möjliggör även för tydliga kopp- av närheten till Bromma flygplats. I Johannesfred angav att grönområden, vid flera av de f öreslagna kvarteren. En lingar till vattnet och flertalet rekreativa stadsutvecklingso mrådet Bällsta Hamn parker och stråk är värdefulla inslag i sådan variation av funktioner och verk- stråk tillförs. kommer miljön vid före detta Pripps deras respektive områden. Området har samheter leder till en godare offentlig bryggeri och funktionerna här att vara goda förutsättningar att ta tillvara kvalite- miljö och innebär att området befolkas Inom området planeras för ett kulturhus såväl lokala som regionala målpunkter terna i det gröna och utveckla parker och under en större del av dygnet. Detta får och en förskola. Området får ett t ydligt som bidrar till en levande och attraktiv naturområden. Planförslaget medför att en positiv effekt även ur ett trygghets- fokus på kultur- och idrottsliv med offentlig miljö med b esökare från hela man tillgängliggör två befintliga grön- perspektiv. både inomhus- och utomhusa ktiviteter. staden. områden inom planområdet samt öppnar Principen för området kommer att vara upp för ett gång- och cykelstråk utmed blandstad med lokaler i bottenvåning Med en blandning av bostadstyper, Bällstaviken. och hotell, kontor eller bostäder ovan lägenhetstyper och upplåtelseformer ges dessa. Nya kopplingar görs för bil-, människor med olika socioekonomiska Närheten och tillgängligheten till vattnet gång- och cykeltrafik. För gång- och förutsättningar en möjlighet att bosätta är också en värdefull resurs för plan- cykel trafikanter tillskapas nya k opplingar sig i stadsdelen, vilket är en förutsätt- området. Planförslaget tillgängliggör mellan planområdet och närliggande ning för en levande stadsmiljö, dvs. att promenadstråk längs med vattnet vilket områden. människor med olika bakgrund möts till är positivt. vardags. Gjutmästaren kan ses som ett komplement till närliggande stadsdelar som Mariehäll och Johannesfred som idag domineras av bostäder. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 27 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5. Planförslaget och socialt värdeskapande 5.4. EN KLIMATSMART OCH TÅLIG STAD Planförslaget Konsekvenser av planförslaget Att den planerade bebyggelsen ligger Planförslaget innebär en förtätning i ett Det finns såväl positiva som n egativa nära vatten och på låg höjd, ökar risken centralt läge med god tillgång till teknisk effekter av planförslaget utifrån för skador vid översvämning. Skador infrastruktur, kollektivtrafik, kommer- Stockholms stads mål om En klimatsmart på bostäder och egendom ger direkta siell och offentlig service. Planförslaget och tålig stad. sociala konsekvenser och därför bör man innebär även att en funktionsblandad i största möjliga mån utforma bygg- stadsdels uppförs med blandning av I samband med planförslaget skapas naderna och miljön närmast vattnet på ett bostäder och verksamheter. Detta resulte- och tillgängliggörs grönområden vilket sådant sätt att översvämningar undviks rar i en tätare bebyggelses truktur med ett är positivt. Detta leder till ett ökat antal och att de, om de inträffar, medför så små utbyggt infrastrukturnät för bil-, cykel- ekosystemtjänster som kan få positiv skador som möjligt. och gångtrafik. Majoriteten av p arkering påverkan på buller, vattenavrinning sker under mark i planf örslaget, vilket samt rekreation. Grönområden tillgäng- minskar ytbehovet av parkering och fri- liggörs tack vare förbättrade gång- och gör mer yta för andra funktioner, så som cykel kopplingar, dessa bidrar även till gång- och cykelnät. bättre förutsättningar för ett mer hållbart resande. Grönområden skapas inom planområ- det och omkringliggande grönområden tillgängliggörs genom nya gång- och cykelkopplingar. 28 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5. Planförslaget och socialt värdeskapande Planerad byggnad för kulturverk- samhet Källa: Brunnberg & Forshed SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 29 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6. FÖRDJUPNING AV HÅLLBARHETS ASPEKTER För att fånga upp och fördjupa de konsekvenser som påverkar en del grupper i samhället görs under detta kapitel en fördjupning av aspekterna: • Barn och unga • Jämställdhet • Trygghet • Tillgänglighet 30 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6. Fördjupning av hållbarhetsaspekter 6.1 BARN OCH UNGA 6.1.6 Nuläge trafiken i området minskar till följd av att Bostadsgårdar För att kunna kartlägga barnperspektivet Ulvsunda industriområde har få mål- området inte längre kommer bestå av så De bostadsgårdar som planeras inom och barnens perspektiv i ett nytt stads- punkter för barn och unga idag. Leos lek- stor andel industriverksamhet. planen har ej detaljstuderats i detta skede. utvecklingsprojekt är det viktigt att det land är den huvudsakliga mötesplatsen En utav bostadsgårdarna kommer dock en del av planprocessen redan från start. anpassat för yngre barn. Då stora delar av Det är viktigt att gång- och cykelbanor att dela på utrymme med en förskolegård. Staden använder sig av integrerande området idag består av verksamheter är utformas på ett trafiksäkert sätt i kom- Det är viktigt att denna gemensamma barnkonsekvensanalyser när det kommer flera platser otillgängliga och olämpliga mande planskeden. För att skapa gång gård planeras med en tydlig gräns för vad till områden där barns intressen ska tas för barn och unga att vistas vid. och cykelbanor som är trafiksäkra för som är privat och allmänt. i beaktande, bland annat barns boende, barn är det viktigt att dessa är separerade hälsa och framtid. 6.1.9 Förslaget - Barn och unga från biltrafiknätet, tydligt markerade och Trygghet Planförslaget medför ett idrottsområde väl belysta. Det är även viktigt att hastig- Den upplevda tryggheten inom plan- Inom ramen för detta projekt har ingen med aktivitetspark och idrottshallar med hetsäkra biltrafikens till 30 km/h där barn området kommer att höjas i samband heltäckande barnk onsekvensanalys tagits tillhörande omklädningsrum. En förs kola kommer i kontakt med biltrafik, det vill med planförslaget, även för barn och fram, däremot har d ialoger med barn och föreslås placeras i bottenvåningarna av säga där de måste korsa körbanan. unga. Det finns dock ett a ntal medskick unga från skolverksamheter i M ariehäll ett av flerbostadshusen i planens norra till kommande planskeden för att säker- och Johannesfred genomförts. För delar. Nya grönområden planeras utveck- Lek och utemiljöer ställa en trygg miljö för barn och unga, Mariehällsskolan hölls en workshop med las, dock ej specifikt anpassat till barn Planförslaget tillgängliggör grönområden som presenteras under rekommendatio- elever från skolans elevråd och till skolor och unga. och skapar en ny målpunkt för barn och ner. i Johannesfred skickades en digital enkät unga i och med idrottsområdet. Detta med frågor ut. Utformningen av den planerade förskole- ligger i linje med de åsikter som fram- Friyta gården, och dess innehåll, är inte fast- kom under dialogen med barn och unga. Det planeras för en förskoleverksam- ställt i detta skede. Barn och unga saknar parker och grön- het inom planområdet vilken uppnår Barnperspektiv är när vuxna ser områden i Mariehäll men också idrotts- utbildningsf örvaltningens riktlinjer om barnet, strävar efter att förstå det och 6.1.7 Konsekvenser av förslaget och aktivitetsparker. friyta per barn. Det medför dock vissa vidtar åtgärder som de bedömer vara till barnets bästa. Barnperspektivet De övergripande konsekvenserna och utmaningar i och med att förskolegår- kan inrymma barnets perspektiv effekterna för barn och unga av plan- I förslaget tillkommer en stor lekpark i den är en del av en bostadsgård vilket men behöver inte göra det. förslaget utgår från ett antal tematiska planområdets norra del. Den nya lek- man behöver ta hänsyn till i kommande områden. parken blir en målpunkt och en viktig planskeden. funktion för de yngre barnen i området. Barnets perspektiv speglar Trafiksäkerhet och rörelsefrihet en utsaga från ett barn. För att kunna uttala sig om barnets Att gång- och cykelnätet stärks i planen Dialogen gav även barn och unga möjlig- perspektiv krävs att barnet är positivt för barn och ungas rörelse- heten att göra inspel i vad detta idrotts- själv har fått säga sin mening. frihet. Planområdet blir även mer till- område bör innehålla. Förslagen som gängligt för barn i och med att den tunga lyftes av barnen finns sammanställda i bilaga 3. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 31 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6. Fördjupning av hållbarhetsaspekter 6.2 TRYGGHET undersökning med 123 boende i Johan- promenaden och skogspartier utmed I Gjutmästaren 6 och 9 tillkommer även 6.2.1 Nuläge nesfred. De svarande fick beskriva hur dessa som ger en känsla av upplevd funktioner som idrotts- och aktivitetsytor, Sedan 2008 utför Socialförvaltningen tryggt deras närområde upplevs på en otrygghet. Orsakerna till den upplevda kulturhus, förskola, kontor och bostäder. inom Stockholms stad var tredje år trygg- skala från 1-5 (se figur 16). otryggheten bottnar i en rädsla att stöta hetsmätningar på stadsdelsnivå. Under på människor man inte känner igen och 6.2.3 Konsekvenser av förslaget våren 2017 genomfördes trygghets- Resultatet från undersökningen visar att som inte har ett tydligt syfte med att När planområdet får en större variation mätningen för fjärde gången (se bilaga en majoritet av de boende i Johannesfred vistas på platsen. finns möjligheten att skapa platser och 1). Mätningen gjordes för ett urval om svarade 4 eller mer i undersökningen, vil- stråk som upplevs tryggare. 250 personer inom Ulvsunda industri- ket visar att de flesta boende känner sig 6.2.2 Förslaget - Trygghet område. Totalt svarade 133 personer på trygga i sin stadsdel. Planförslaget innebär en funktions- En effekt av en mer funktionsblandad enkäten vilket ger en svarsfrekvens om blandad bebyggelse med olika typer av stadsdel är att offentliga rum, gator och 53,4 procent. Av 123 svarande har 1 av 3 angett brister verksamheter och boendef ormer. Ut- stråk befolkas på ett annat sätt än tidiga- i belysning i Johannesfred (och Ulvsunda vecklingsområdet får en större variation re vilket är positivt. Avskilda gång- och Ulvsunda industriområde har från år industriområde). Det handlar framförallt av samhällsfunktioner och en förbättrad cykelstråk samt tomma parkeringsytor 2014 till 2017 fått försämringar utifrån om bristande belysning på gång- och service i kombination med y tterligare under kvälls- och nattetid har p lanerats ett trygghetsperspektiv för 20 av 33 cykelvägar samt vid viktiga målpunkter bostäder. bort i och med förslaget vilket är positivt aspekter. 4 av 33 aspekter är oföränd- inom kollektivtrafiken som exempelvis då sådana platser ofta förknippas med rade medan 9 av 33 aspekter haft en hållplatser och stationslägen. otrygghet. Ulvsunda industrio mråde positiv utveckling jämfört med tidigare 44,7% besitter idag ett antal faktorer som kan undersökning. Den största förändringen De flesta svarande angav att de k änner bidra till att området upplevs otryggt som består av en förhöjd känsla av upplevd sig mest otrygga under kvälls- och igenvuxna buskage, skymmande staket, otrygghet i hemmet samt till och från sitt nattetid men orsakerna till den upplevda dålig belysning, baksidor och mellanrum, 26,8% bostads område. otryggheten varierar beroende på var 22,8% platser med dålig överblick och så vida- man befinner sig. Det finns specifika mål- re. Plan förslaget möjliggör istället för Ulvsunda industriområde ligger över punkter där känslan av upplevd otrygghet personer att se och synas, området blir stadsdelsgenomsnittet för 12 av 33 är påtaglig bland invånarna i Johannes- mer befolkat och lättare att överblicka. trygghets faktorer, det vill säga är mer fred, det rör sig framförallt om tvärba- 4,9% 0,8% otryggt än genomsnittet inom dessa. nestationerna, industriområdet samt en Broparken i anslutning till Huvudsta- Majoriteten av dessa handlar om att ha restaurang verksamhet som benämns vid 1 5 bron är i dagsläget en kuperad park med utsatts för - eller oro att bli utsatt för - namnet ’Damas’. (mycket (mycket stora höjdskillnader. Det är viktigt i den våld, hot eller annat. otrygg) trygg) kommande planeringen av Gjutm ästaren De flesta svarande upplever en k änsla 6 och 9 att se över trygghetshöjande Ett komplement till trygghetsunder- av otrygghet mellan stationer inom åtgärder i Broparken. Figur 6. Utdrag ur medborgadialog med boende i sökningen gjordes inom arbetet med kollektivtrafiken och deras r espektive Johannesfred där svarande fick gradera hur trygg denna SVA, genom en digital enkät- bostad. Flera nämner även strand- man känner sig i sin stadsdel på en skala 1­5. 32 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6. Fördjupning av hållbarhetsaspekter 6.3 JÄMSTÄLLDHET områden har försämrats j ämfört med platserna till stor del av byggv erksamhet, JÄMSTÄLLDHET RESPEKTIVE JÄMLIKHET Inom Stockholms stads Program för ett tidigare år. I undersökningen som utför- handel och tillverkning, jämfört med jämställt Stockholm (Stockholms stad des av Stockholms stad gjordes ingen Stockholm stads genomsnitt. Båda dessa Det är viktigt att notera skillnaden mellan 2017) finns sju olika fokus- distinktion m ellan de svarandes kön. utgör mansdominerade yrken. jämställdhet och jämlikhet. Medan jämlik- områden som delvis utgår från de Därför går det inte att svara på skillna- het handlar om alla människors lika värde nationella jämställdhetspolitiska målen, derna mellan kvinnor och mäns upplevda Jämställd hälsa oavsett exempelvis etnisk tillhörighet, sex- uell läggning, funktionsvariation och kön, samt ett kompletterande sjunde mål, rädsla. Däremot kan vissa av f aktorerna Brister på kopplingar till de befintliga behandlar jämställdhet ute slutande frågor framtaget av Stockholm stad. där stadsdelen får dåliga värden antas grönområdena i närheten av utvecklings- om kvinnor och män. utgöra ett större orosmoment för kvinnor området gör att det är brist på rekrea- Inom varje fokusområde finns olika än för män. Dessa är oro för sexuella tionsområden som går att nå till fots. inriktningar som staden har beslutat trakasserier och oro för våldtäkt i den Det saknas även tillgång till idrott inom saknade verksamheter eller funktioner. att rikta sig särskilt mot. Ett antal av offentliga miljön. Denna oro bedöms utvecklingsområdet idag. Inte heller avseende den nya idrotts- dessa fokusområden och inriktningar dock bero på fler faktorer än enbart den /aktivitetsparken gick det att se några är svårapplicerade på planeringen av fysiska miljön. Jämställda dialoger stora skillnader mellan pojkarna och den fysiska miljön. En bedömning har I dialogerna som är utförda och som flickornas svar. därför gjorts kring vilka aspekter som har I den kompletterande u ndersökningen hänvisas till i denna rapport har deltagar- relevans för fysisk planering i allmänhet, för Johannesfred som gjordes inom na fått uppge sitt kön, och fördelningen De tydligaste skillnaderna mellan och för denna detaljplan i synnerhet. denna utredning svarade de flesta att de av män och kvinnor, respektive pojkar männens och kvinnornas svar i enkäterna Utifrån dessa har fyra delrubriker tagits känner sig otrygga nattetid, och särskilt och flickor har noterats. I medborgardi- som utfördes i Mariehäll var att män i fram: Trygghet, ekonomisk jämställdhet, Ulvsunda industriområde pekades ut som alogen som utfördes 2018 i Mariehäll högre utsträckning ser kommunikationer jämställd hälsa och jämställda dialoger. en otrygg plats. deltog dubbelt så många kvinnor som som den största trivselfaktorn i området män. Även i enkätundersökningen som idag, medan kvinnor ser grönområden, 6.3.2 Nuläge I undersökningen för Johannesfred fick genomfördes i Johannesfred inom denna parker och stråk som den viktigaste Trygghet deltagarna välja om de ville ange sitt utredning deltog fler kvinnor än män; faktorn. Kvinnor saknar också i högre Trygghet anknyter till jämställdhetspro- kön. På en 5-gradig skala var medel- 59 procent kvinnor och 38 procent män. utsträckning offentliga rum i sitt närom- grammets delmål: ”Stadsmiljön är trygg. värdet för upplevd trygghet 3,7 bland I den workshop som genomfördes med råde. En annan skillnad är att kvinnor Kvinnor och flickor upplever staden som kvinnor, respektive 4,4 bland män, vilket skolbarn i Mariehällsskolan deltog cirka upplever en större otrygghet på befintliga trygg och kan röra sig säkert i staden”. visar på en klart högre upplev trygghet 60 procent pojkar respektive 40 procent gång- och cykelstråk. bland män än kvinnor. flickor. Resultatet från den trygghetsunder- I enkätundersökningen som skickades sökning som utfördes av Stockholms stad Ekonomisk jämställdhet I workshopen som utfördes i Mariehälls- ut till boende i Johannesfred gick det 2017 visar att U lvsunda industriområde Enligt den statistiska undersökning som skolan fanns inga större skillnader mellan inte att se någon tydlig skillnad mellan presterar sämre än stadsdelsg enomsnittet utfördes för stadsbyggnadsmålet En pojkarna och flickornas svar på frågorna männen och kvinnornas svar, utöver inom en rad områden och att ett flertal växande stad, utgörs de befintliga arbets- om trivselfaktor i sin stadsdel idag, samt skillnaden i männen och kvinnornas upplevda trygghet. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 33 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6. Fördjupning av hållbarhetsaspekter 6.3.3 Förslaget - Jämställdhet trygghet i stadsdelen, vilket är positivt Fler aktiviteter för barn och unga inom Förslaget innebär en större variation av även ur ett jämställdhetsperspektiv. Mer stadsdelen ger också förutsättningar för arbetsplatser inom planområdet, områ- befolkade och bättre överblickbara gatu- en mer jämställd fördelning av tid mellan det får fler samhällsfunktioner än idag rum ökar tryggheten och förbättrar ökar män och kvinnor som bor i och kring och en förbättrad service, samtidigt som därmed både män och kvinnors rörel- Ulvsunda industriområde. Detta eftersom fler bostäder tillkommer. Tillkomsten av sefrihet genom planområdet, som i och mängden obetalt hemarbetet minskar funktioner består av idrottshallar, kultur, med det får en minskad barriäreffekt. om barnen själva kan ta sig till och från en förskola, kontor och bostäder. fritidsaktiviteter. Ekonomisk jämställdhet Förslaget innebär att grönområden Tillgången till en variation av både Jämställd hälsa skapas inom planområdet och omkring- kvinnligt och manligt dominerade Att fler grönområden kan nås till fots liggande grönområden tillgängliggörs ge- arbetsplatser inom ett område är en viktig gör dem mer tillgängliga för båda könen. nom nya gång- och cykelkopplingar., och aspekt inom ekonomisk jämställdhet För en jämställd hälsa är det viktigt att kan nås till fots. Nya idrottsmöjligheter kopplat till stadsplanering. Att förslaget idrottsaktiviteterna som möjliggörs är av tillkommer inom planområdet, men det innebär en större variation av arbets- varierande typ och utgörs av aktiviteter fastställs dock inte i detta skede vilken platser inom planområdet, ger en mer som utövas av män och kvinnor i lika typ av idrott som kommer ingå. jämställd tillgång till arbetsplatser än vad hög grad. som är fallet inom stadsdelen idag. I detta skede har inga dialoger utförts där Att förskolegården är en del av en deltagarna har fått se eller kommentera Att planen innebär fler samhällsfunktio- bostadsgård medför vissa utmaningar sett planförslaget. I konsekvensanalysen ner än idag inom stadsdelen samt en för- till utformningen av den. Det är viktigt av jämställda dialoger jämförs istället bättrad service gör att det är lättare att få att man utformar skolgården på ett sådant planförslaget med de önskemål som varit ett mer jämställt vardagsliv. Generellt ar- sätt att både flickor och pojkars rörelse specifika för respektive kön. betar kvinnor mer deltid än män, och tar och fysiska aktivitet främjas. ett större ansvar för det obetalda arbetet 6.3.4 Konsekvenser av förslaget (Statistiska centralb yrån, 2018). Därav Jämställda dialoger Trygghet kan god tillgång till vardagsnära service Eftersom förslaget ger fler f unktioner till Bedömningen av planens konsekvenser underlätta vardagslivet och därmed leda planområdet, en bättre f ramkomlighet på tryggheten (se kapitel 6.2.3) visar på till en mer jämställd fördelning av tid. samt ökad trygghet anses mäns och att planen ger förutsättningar för ökad kvinnors synpunkter ha tagits hänsyn till i lika utsträckning i det f ramtagna förslaget. 34 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6. Fördjupning av hållbarhetsaspekter 6.4 TILLGÄNGLIGHET rebyggas eller tas bort ( Myndigheten sättningar för fysisk tillgänglighet i TILLGÄNGLIGHET För att kunna skapa en så inkluderande för delaktighet, 2017). Därmed är och med få nivås killnader. Tillgänglig- miljö som möjligt är det av stor vikt att tillgängligheten i det offentliga rummet heten begränsas dock i stor utsträckning Tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt i samhället. tillgänglighetsfrågan tas med i ett tidigt av stor vikt för att skapa en så socialt av de många barriärer som finns där skede. Samma sak gäller som med barn inkluderande miljö som möjligt. Brister befintliga v erksamheter skär av området och unga: om de offentliga miljöerna är i tillgänglighet förhindrar inte bara att med stängsel och liknande. Mängden tillgängliga för personer med olika typer alla människor har lika möjlighet att vara verksamheter och information i form av endast hänsyn till övergripande kvarters- av funktionsnedsättning är de oftast fullt delaktiga i samhället utan betraktas även skyltar kan också upplevas som för- strukturer och målpunkter och den mer användbara för alla individer i samhället. juridiskt som en form av diskriminering virrande och rörigt och påverka orienter- detaljerade konsekvensbedömningen av (Boverket, 2018). barheten negativt. tillgängligheten får som vanligt göras i Tillgänglighetsaspekten i den b yggda systemhandlingsskedet. miljön omfattar personer som har 6.4.1 Tillgänglighet i staden Broparken, i närheten av Huvudstabron, nedsättning av funktion och/eller för personer med funktions- är idag svårtillgänglig på grund av stora Utifrån den struktur och förslag på förmåga kopplad till rörelseförmåga, syn, nedsättning höjdskillnader inom parken samt svår- funktioner som presenteras i detta skede hörsel, tal, kognitiv förmåga, allergier, Tillgänglighet i den fysiska miljön inne- åtkomlig i och med de stora parkerings- anses planförslaget medföra positiva inkontinens med flera. Detta ställer höga bär olika möjligheter beroende på vilken ytor som omger parken. konsekvenser för personer med olika krav på utformning och tillgänglighet till nedsättning en person har. För flera av de typer av funktionsnedsättningar. Plan- olika funktioner i den byggda miljön då olika funktionsvariationerna är möjlighe- 6.4.3 Förslaget - Tillgänglighet förslaget tillgängliggör området i och de olika funktionsvariationerna innefattar ten att lätt orientera sig i stadsmiljön en Planförslaget medför gena stråk med med att det öppnas upp för allmänheten olika förutsättningar som kräver olika viktig aspekt (Myndigheten för delaktig- tydliga målpunkter så som service, och därmed får även personer med olika lösning. het, 2017). Orienterbarhet uppnås genom kollektivtrafik och publika utomhus- funktionsnedsättningar tillgång till den att ha exempelvis gena stråk, tydliga ytor. Förslagets disposition av kvarters- stadsutveckling som sker. Stråken är Tillgänglighet ur ett funktionshinders- ledytor, skyltning, bra belysning och få strukturer och offentliga ytor har hög gena och det är en tydlig kvartersstruktur perspektiv betyder att alla individer nivåskillnader. Att den gestaltade miljön orienterbarhet. som är positiva för orienterbarheten och självständigt kan ta sig fram i samh ället har samma utformningselement som öv- tryggheten. (Boverket, 2018). Det talas ofta om hin- riga stadsdelar är också en viktig aspekt 6.4.4 Konsekvenser av förslaget der i den byggda miljön. Viktigt att tänka för att skapa igenkänning och trygghet. Då detaljeringsgraden i detta skede av Broparken kommer fortsättningsvis på är att ett funktionshinder uppstår först samhällsbyggnadsprocessen är r elativt vara svårtillgänglig på grund av höjd- i mötet med en miljö som inte är anpas- 6.4.2 Nuläge låg och bedömning av eventuella funk- skillnader. Delar av parken blir dock mer sad efter de förutsättningar en person I och med områdets nuvarande f unktion tionshinder kräver en hög detaljerings- åtkomliga tack vare att det omgivande med funktionsnedsättning har (Folkhäl- är stora delar i dag inte anpassade grad är konsekvenserna av hur väl gång- och cykelnätet förbättras och somyndigheten, 2008). Genom att aktivt för personer med olika funktionsned- planområdet kommer att fungera svårt utökas. arbeta med tillgänglighetsa spekten i sättningar. Industriområdet är relativt att analysera ingående. Konsekvens- planeringen kan funktionsh inder fö- flackt och har därmed goda förut- bedömningen i denna rapport tar därför SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 35 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7. DIALOGER Detta avsnitt redovisar en sammanställning av resultatet från av genomförda enkät undersökningar och workshops med invånare i Mariehäll och Johannesfred. Resultatet från dialogerna redovisas i sin helhet i Bilaga 3. 36 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7. Dialoger Dialoger har utförts i form av en- 7.1 RESULTAT FRÅN miljöer men också stråken som binder för aktivitet och lugn. Platser som idag kätundersökningar med invånare i ENKÄTUNDERSÖKNINGAR dem samman. saknas i närområdet som är åt det mer Mariehäll och Johannesfred, samt genom Bromma stadsdelsförvaltning genom- aktiva slaget är bl.a. utomhusgym, lek- workshops och enkätundersökningar med förde den 29 maj 2018 medborgar- Närheten till handel, offentlig service och platser och aktivitetsytor. Några exempel barn och unga vid Mariehällsskolan. dialoger med boende i Mariehäll. Totalt kultutbud är också något som upps kattas på önskvärt innehåll vid aktivitetsplatser inkom svar från 79 personer. av de boende i Mariehäll. De flesta och lekplatser var bl.a. skateboardramp, Totalt har över 200 boende och verk- uppskattar att området är familjevänligt, parkourbana, löparbanor och fotbolls- samma i områdena kring detaljplane- En kompletterande digital enkät- lugnt och tryggt. Kommunikationerna plan. området besvarat de utskickade undersökning riktad mot boende i är något som också uppskattas, dels enkäterna. I workshopsen på Mariehälls- Johannesfred har genomförts inom möjligheten att ta sig mellan olika stads- Sammanställningen visar på att både in- skolan deltog 32 elever i årskurserna 1-6. ramen för detta uppdrag. Syftet med delar och närliggande kommuner, men vånarna i Mariehäll och Johannesfred vill Ett antal skolklasser från Mariehälls- enkätundersökningen var att dels även möjligheten att färdas med olika stärka de kvaliteter som finns i området skolan valde att på eget initiativ skicka in fånga upp boendes synpunkter i färdsätt. idag, men som till viss del är outnyttjade, synpunkter och åtgärdsförslag i efterhand ytterligare en n ärliggande stadsdel. som närheten till grönska och natur. från uppskattningsvis cirka 100 elever. Enkätundersökningen har haft liknande De svarande i Johannesfred uttrycker upplägg som den som genomfördes av liknande trivselfaktorer som i M ariehäll. Både i Johannesfred och Mariehäll vill De huvudsakliga frågor som har Bromma stadsdelsförvaltning. Totalt Även i Johannesfred sticker lugnet och man ha fler platser för grillning och pick- behandlats i samtliga av dialogerna har inkom 123 svar. familjevänligheten ut som en viktig nick, fler sittplatser generellt, p lantering varit trivsel, saknade funktioner i de egna trivselfaktor, som säkerligen också kan av träd, buskar och blommor samt och omkringliggande o mrådena idag. Trivselfaktorer kopplas till sammanhållningen i området. upprustade promenadstråk genom grön- Beroende på målgrupp och d ialogform Majoriteten av de svarande i Mariehäll Flertalet av de svarande har där angett o mrådena och utmed vattnet samt platser för respektive dialog, har dock anpass- har uppgett att de trivs bra i stadsd elen. att området känns som ”ett litet s amhälle för lugn och ro. ningar av frågorna skett. En samman- Även bland de boende i Johannes- mitt i stan” och att det finns en slags ställning av frågorna för r espektive fred uppger en övervägande majoritet grannkänsla. Saknade kopplingar dialog finns i Bilaga 3, där dialogerna (95 procent) att de trivs i området. Boende i Mariehäll upplever att det återges i sin helhet. Bakgrunden till den omfattande trivseln På samma sätt som i Mariehäll anges när- saknas ett antal kopplingar för olika beror på flera olika faktorer. heten till naturen och vattnet, samt när- trafikslag såväl inom stadsdelen som Sammanställningen av dialogerna har heten till andra stadsdelar där handel och till och från andra områden och viktiga skett med viss tolkning av enkätsvaren Var femte deltagande i enkät- service går att finna, som viktiga trivsel- målpunkter. Framförallt fler och bättre samt barnens svar i workshopen där en undersökningen i Mariehäll pekade ut faktorer för de boende i J ohannesfred. gång- och cykelvägar efterfrågas. del likartade svar har slagits samman för närhet och utbud av parker, grönområden att redovisa en mer övergripande bild. samt promenadstråk genom dessa som en Saknade funktioner Även de boende i Johannesfred uttrycker viktig trivselfaktor. Det handlade dels om Gemensamt för invånarna i Mariehäll är att de saknar gång- och cykelkopplingar variationen av olika typer av naturliga det anses behövas fler offentliga platser och uttrycker en frustration över att den SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 37 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7. Dialoger gång- och cykelväg som finns bara upp- Man upplever att det saknas förskolor Även idrottsplatser, aktivitetsytor och delar, för att komplettera deras eget hör innan City Gross. Nästan två femte- och skolor i närområdet och att befint- bad möjligheter önskas utökas i närområ- området. De boende där ser gärna verk- delar har svarat att de vill se en gång- och liga verksamheter står under högt tryck det. samheter som caféer, affärer, r estauranger cykelväg längs vattnet vid Bällstavikens med stora klasser. Fritidsgård och/eller och andra servicefunktioner som västra strand som kopplar området till ungdomsgård bedöms också saknas i Offentlig service som vårdcentral, komplement till sitt eget område. Mariehäll och Sundbyberg i norr. området. bibliotek och samlingslokaler nämns även det av flertalet svarande. Vidare tycker boende i Johannesfred Saknade verksamheter Det finns även önskemål om fler verk- att den gröna kopplingen är viktig att Boende i Mariehäll upplever att det samheter kopplat till mat och dryck, till I Johannesfred var frågan om saknade stärka i närområdet då gröna stråk, saknas ett antal verksamheter inom eller i exempel caféer, restauranger, pubar men verksamheter ställd som vad i nvånarna parker och levande miljöer är saknade närområdet av var de bor och vistas. även mindre butiker och affärskedjor. helst skulle vilja ha i närliggande stads- verksamheter som syns i resultatet från undersökningen. Övrigt Skolor och förskolor (12%) Övrigt Parker och grönområden (15%) Kulturverksamhet (2%) Apotek (2%) Caféer (9%) Bageri (3%) Skolor- och förskolor (4%) Caféer (9%) Mataffärer (4%) Simhall (4%) Restauranger (9%) Förenings- och/eller Mataffärer (8%) samlingslokaler (4%) Idrotts- och/eller /aktivitetspark (4%) Pub (5%) Pub (4%) Idrotts- och/eller Bibliotek (6%) aktivitetspark (8%) Vårdservice (5%) Restauranger (8%) Vårdcentral/BVC (6%) Biograf (7%) Levande miljö (5%) Bageri (8%) Badplats och/eller simhall (6%) Gröna stråk (5%) Mindre butiker (6%) Mindre butiker (6%) Figur 7. Saknade verksamheter enligt invånare i Mariehäll. Figur 8. Saknade verksamheter enligt invånare i Johannesfred. 38 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7. Dialoger 7.2 WORKSHOP BARN OCH Alla vill ha en större variation på lek- då beskriva vad de önskar att det skulle inte möjlighet att närvara och bidra till UNGA I MARIEHÄLL platser, barnen är överens om att det finnas för aktiviteter tillgängliga på en workshopen. Workshopen med barnen i Mariehälls- finns tillräckligt med fotbollsplaner sådan plats. skolan hölls genom gruppsamtal där men möjligheten till andra fysiska Genom ett utskick som gjordes av biträ- barnen fick beskriva eller rita vad de aktiviteter är begränsad. Fler parker och Generellt önskade barnen att det skulle dande rektor på skolan har dessa klasser ansåg var bra med att bo i Mariehäll samt grön områden efterfrågas också i stor finnas ett varierat utbud vid en eventuell ändå haft möjlighet att lämna synp unkter. vad för kvaliteter de tyckte saknades och utsträckning. aktivitetspark. Framförallt är det viktigt Svaren från detta utskick har inte kun- hade varit bra för området. att ta hänsyn till att olika lekdon är olika nat analyseras på samma sätt som i De äldre barnen uttryckte också en brist anpassade för barn i olika åldrar. Flera workshopen då det inte gått att urskilja Av de deltagande barnen i workshopen på målpunkter riktade specifikt till dem. av barnen påpekade också att det borde vilken individ som avgett vilket svar eller identifierade sig ungefär tre femtedelar Det är svårt för dem att hitta saker att finnas mycket grönt runt aktivitetsparken. i vilken kvantitet. Materialet redovisas som pojkar och resten som flickor. göra och ställen att hänga på, en fritids- därför i form av ett ordmoln där ämnen gård efterfrågas. Kompletterande utskick barn och som har nämnts oftare har getts en större Trivselfaktorer unga i Mariehällskolan vikt vissa ämnen som berör liknande Majoriteten av barnen bor i Mariehäll där Aktivitetspark De barn som deltog i workshopen var saker har också slagits samman för en skolan ligger och tycker det är positivt Som sista del i workshopen ställdes en alla representanter i elevrådet och förde gemensam redovisning. att ha nära till skolan. Flertalet går eller fråga angående den planerade idrotts- talan för sin klass. Representanter från cyklar till skolan. platsen/aktivitetsparken. Barnen fick 5 klasser i årskurs 1 och 2 hade dock Över en fjärdedel har angett husen i sig IDROTT som en viktig faktor för trivsel, att det OFFENTLIG SERVICE finns många hus och fina lägenheter HUS ses som positivt. I övrigt är utbudet av NÖJESPARK lekplatser, fotbollsplan samt närheten TRAFIKSÄKERHET till handel och service något som barnen gillar med området. GRÖNYTOR SKATEPARKBUTIKER Saknade verksamheter SKOLA Flera av barnen som var med under workshopen ansåg att området b ehöver fler skolor och förskolor. Baracker RESTAURANGER LEKPLATSER INTE FÖR STORA VÄGAR som har byggts i området för utökad BADHUS skol verksamhet ses som fula och har placerats där barnen tidigare kunde leka. Figur 9. Ordmoln baserat på tankar om ett bra bostadsområde från barn i årskurs 1 och 2. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8. SAMMANVÄGD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER I detta avsnitt ges en sammanvägd bedömning av planförslaget följt av rekommendationer för kommande planeringsskeden. 40 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8. Sammanvägd bedömning och rekommendationer 8.1 SAMMANVÄGD BEDÖM- NING AV PLAN FÖRSLAGET Den sammanvägda bedömningen av Den föreslagna gatustrukturen möjlig- mer tillgänglig för människor i och med nära småskalig industri minskar och det strukturplanen är gjord baserad på det gör för ett gaturum med tydliga gränser adderande av kopplingar både inom plan- kan även försvinna utrymmen för mindre analysarbete som har gjorts inom den- mellan offentligt och privat, hög entrétät- området och till angränsande stadsdelar. kulturella verksamheter. Däremot innebär na SVA och redovisar de huvudsakliga het och blandtrafik. Tillsammans med förslaget att det tillkommer arbetsplatser sociala värden som planförslaget skapar, den täta och blandade stadsbebyggelsen Det blir mer tillgängligt för fler som inte är av industriell karaktär, vilket samt de identifierade konsekvenserna av möjliggör förslaget för upplevelse- och människor i och med adderande av (och är positivt då det skapar en större varia- detaljplanen. variationsrika befolkade gatumiljöer, till även tydligare) kopplingar både inom tion av arbetsplatser. skillnad från de avskilda gång- och cy- planområdet och till angränsande stads- Addering av funktioner kelstråk samt tomma parkeringsytor som delar. Tillkommande bostäder Förslaget möjliggör för långt fler finns på platsen idag. Planområdet ligger mellan Mariehäll och funktioner än i dagsläget. I förslaget Med en blandning av bostadstyper, Ulvsunda, två stadsdelar med en hög an- ryms såväl permanenta bostäder och Utöver en godare offentlig miljö med en lägenhetstyper och upplåtelseformer del bostadsrätter, varför bostäder upplåt- hotell men även idrott, kultur och kontor. variation av funktioner och verksamheter kan människor med olika bakgrund na med hyresrätt vore ett positivt tillskott Många av de funktioner som tillkommer i planområdet befolkas det även under möta varandra i vardagen vilket är här. En större variation av lägenhets- saknas helt eller delvis i p lanområdet större delen av dygnet om verksamheter en förutsättning för en mer levande storlekar ger förutsättningar för en mer idag. På så sätt går p lanområdet från att kan möjliggöras. Detta får en positiv stadsmiljö. varierad befolkningssammansättning. vara monofunktionellt till mer v arierat. inverkan på tryggheten. Gjutmästaren 6 och 9 blir på så sätt ett Många av de bostadsgårdar som planeras Skolor och förskolor komplement till närl iggande stadsdelar Målpunkter och mötesplatser är idag för små för att kunna inrymma Förslaget möjliggör för en förskola vilket som Mariehäll och J ohannesfred som Förslaget innebär att nya målpunkter till- kvalitativa ytor för såväl vuxna som barn. är positivt då de tillkommande b oende idag domineras av bostäder. skapas, bland annat genom flertalet torg- i planområdet inte belastar närliggande bildningar, en lekplats, en uppr ustning av Förändrad sammansättning av förskolor. Att en förskola tillskapas ligger Mer befolkade gaturum strandpromenaden samt g enom de ytor arbetsplatser också i linje med medborgarnas åsikter, När planområdet får en större funktions- för kultur, idrott och handel som tillkom- Förslaget innebär en större variation av vilket framkom i d ialogerna. variation finns möjligheten att skapa plat- mer. arbetsplatser inom planområdet, vilket ser och stråk som upplevs tryggare. En ger en jämställd tillgång till arbetsplatser. Det är angeläget att man utf ormar skol- effekt av en mer funktionsblandad stads- Det öppnar upp för liv och rörelse gården på ett sådant sätt att både flickor del är att offentliga rum, gator och stråk längs stadens gator, parker och torg där Många arbetsplatser kan komma att och pojkars rörelse och fysiska aktivitet befolkas under en stor del av dygnet. människor även från andra delar av sta- försvinna beroende på hur den befintliga främjas. den berikar stadslivet här. Stadsdelen blir miljön hanteras. Möjligh eter till stads- SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 41 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8. Sammanvägd bedömning och rekommendationer Flertalet boende som har deltagit i Planförslaget innebär att majoriteten av Aktivitetsparken kan komma att utgöra Närheten till vattnet kan utgöra en risk. dialogerna, inklusive flera av barnen, har all parkering sker under mark till förmån en målpunkt som främjar orienterbarhet Att den planerade bebyggelsen ligger angett att det saknas möjligheter för barn för en tät stadsbebyggelse vilket möjlig- och tillgänglighet i området och blir där- nära vatten ökar risken för skador vid och unga att gå större delen av sin skol- gör en effektivare markanvändning. för ett värdefullt tillskott. översvämning. Skador på bostäder och gång inom utvecklingsområdet. Detta egendom kan ge direkta sociala konse- möjliggörs inte i denna plan, varför det är Minskade barriärer Tillgängliggörandet av den nya kvenser och därför bör byggnaderna och viktigt att säkerställa skolmöjligheter för Många av nulägets b arriärskapande aktivitetsparken samt grönområdena miljön närmast vattnet utformas på ett äldre barn i de närliggande detaljplane- effekter minskas till följd av skapar nya målpunkter för barn och unga, sådant sätt att översvämningar u ndviks områdena. tillkommande stråk och hopkoppling av vilket ligger i linje med de åsikter som och att de, om de inträffar, medför så små existerande stråk. framkom under dialogen med barn och skador som möjligt. Förbättrade kopplingar unga. Barn och unga i Mariehäll saknar Förslaget innebär bättre kopplingar inom I de dialoger som har utförts framgår det parker och grönområden men också Jämställdhet stadsdelen och till andra stadsdelar, något att boende i området upplever en avsak- idrotts- och aktivitetsparker. Eftersom förslaget bedöms ge fler som även var efterfrågat i dialogerna. nad av kopplingar inom stadsdelen och funktioner till området, en bättre Förslaget innebär ett tydligare definierat till andra områden. I och med förslaget Fler aktiviteter för barn och unga inom framkomlighet samt ökad trygghet gatunät med en tydlig huvudgata som skapas trygga gatumiljöer för gående och området ger också f örutsättningar för en anses mäns och kvinnors synpunkter ha planeras att förlängas norrut och tydliga- cyklister, då den tunga trafiken inte blir mer jämställd fördelning av tid mellan tagits hänsyn till i lika utsträckning i det re kvarter. Det tillskapas även genare och lika frekvent. män och kvinnor som bor i området. framtagna förslaget. säkrare kopplingar till kollektivtrafik, Detta eftersom kvinnor generellt lägger inte minst till tvärbanestationen. Grönområden mer tid på det obetalda hemarbetet, som Planförslaget medför att flera parkmil- minskar om barnen själva kan ta sig Utifrån den struktur och förslag på jöer med olika karaktär tillskapas, bl.a. till och från fritidsaktiviteter. Att vissa funktioner som presenteras i detta skede tillkommer strandparken längs Bällstavi- parkområden planläggs som lekparker är anses planförslaget medföra positiva ken vilket innebär att strandzonen öppnas positivt för att säkerställa att ytor för barn konsekvenser för personer med olika upp för gång- och cykeltrafik. Detta har och unga finns i framtiden. typer av funktionsnedsättningar. Stråken positiva konsekvenser för en rad olika är gena och det är en tydlig kvarters- sociala aspekter så som upplevd trygghet, Kopplingen till vattnet struktur som är positiva för orienterbar- tillgänglighet och jämställdhet. Boende i En sammanhängande strandpromenad heten och tryggheten. såväl Mariehäll som Johannesfred angav utvecklas vilket gör att vattenrummet kan att grönområden, parker och stråk är vär- utnyttjas till rekreation. Närheten och defulla inslag i deras respektive områden. tillgängligheten till vattnet är en värdefull resurs, varför tillgängliggörandet av detta är positivt. 42 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8. Sammanvägd bedömning och rekommendationer 8.2 REKOMMENDATIONER En sammanhängande stad En klimatsmart och tålig stad Trygghet EFTER DETALJPLAN För att skapa en stadsdel som enkelt går Gröna inslag i staden är positiva för hur Publika ytor bör utformas med fri sikt I detta avsnitt redovisas ett antal att ta sig till och som är tydligt kopplad offentliga rum upplevs. De gestaltnings- och öppna rum i anslutning till parker rekommendationer och åtgärdsförslag för med den övriga staden är gång- och förslag som finns i illustrationsritningar- och grönområden. de skeden som tar vid efter detaljplanen cykelnätet en viktig funktion. Gång- och na som medföljer detaljplaneförslaget är har vunnit laga kraft. Rekommendatio- cykelbanor bör utformas på ett trafik- väl genomtänkta och bör följas särskilt Belysningsåtgärder nämndes i enkätun- nerna kan användas som vägledning i det säkert sätt för att ge möjlighet till att vad gäller växtlighet i anslutning till dersökningen med invånare i Johannes- fortsatta arbetet och är åtgärder som inte många nyttjar denna transportform. gator och torgbildningar. fred. kan regleras i detaljplanen men som om Aspekter att ta hänsyn till kan exempel- de utförs kommer ha stor effekt på den vis vara att skapa gena, sammanhänga nde Barn och unga Jämställdhet sociala hållbarheten. och väl belysta gång- och cykelstråk som Det är viktigt att, i kommande planske- I detaljanpassningen av parker, grönom- är tydligt markerade i gatumiljön. Det är den, detaljanpassa parker, grön områden råden och aktivitetsytor är det viktigt att En växande stad viktigt att skötselplaner görs med fokus och aktivitetsytor för barn och unga i aktiviteter för flickor och kvinnor beak- Andelen bostadsrätter i angränsande bo- på möblering och grönska i anslutning olika åldrar. tas. stadsområden är stor. Att möjliggöra för till gång- och cykelstråk. hyresrätter inom planområdet skulle ha Medskicket för kommande skeden är Tillgänglighet positiva effekter på den sociala hållbar- Ur säkerhetsaspekt är det viktigt att has- att bostadsgårdarna bör utformas gröna, Parker, torg, gator och strandpromenaden heten då ett varierat utbud av upplåtelse- tighetssäkra biltrafiken till 30 km/h där funktionella och trygga för alla åldrar ska alla vara utformade så att personer former ger en större chans till diversitet barn kommer i kontakt med biltrafik, det samt utformas så att de blir överblickbara med funktionsnedsättning har samma bland de boende i Ulvsunda som helhet. vill säga där de måste korsa körbanan. och solbelysta. förutsättningar som övriga att besöka dem. En rekommendation för att uppnå Bostadsgårdarna bör utformas gröna, God offentlig miljö Förslagen som lyftes av barnen finns en hög kvalitet vad gäller tillgänglighet funktionella och trygga för alla åldrar Ser man till funktioner som saknas sammanställda i bilaga 3, och bör vara är att antingen ha ett tillgänglighetsråd samt utformas så att de blir överblickbara idag, enligt invånarna i Mariehäll och ett medskick till kommande skeden. För kopplat till projektet eller ha en certi- och solbelysta. Underbyggda gårdar kan Johannesfred, finns goda möjligh eter att ytterligare förstärka barnens närvaro fierad sakkunnig inom tillgänglighet med framgång planeras med bjälklags- att i kommande detaljplaneskeden och inverkan på områdets utformning är som granskar planområdets detaljerade djup för att möjliggöra kvalitativ vegeta- kom plettera planförslaget med dessa. en rekommendation att barn inkluderas i utformning. tion. Exempel på saknade funktioner i kommande designfaser och får vara med dialogerna var utomhusgym, badplatser, och påverka utformningen av de publika Medborgardialogerna visade att det finns utkiksplatser, picknickplatser, kanot- och ytorna. goda möjligheter att k omplettera området roddbåtsuthyrning samt en ungdomsgård. med olika typer av v erksamheter. De hu- Dessa funktioner skulle bidra till att vudsakliga verksamheter som i nvånarna hela utvecklingsområdet får en godare bedöms saknas är bland andra caféer och offentlig miljö. restauranger, mataffärer samt skolor och förskolor. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 43 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9. REFERENSER Boverket (2010) Vidga vyerna. Myndigheten för delaktighet (2017) Till- Stockholms stad (2015): Plan för säkra Van der Burgt D, Cele S (2014): Barnen gänglighet och funktionsnedsättningar. och trygga skolvägar i Stockholms stad, och stadsrummet – relationer mellan Boverket (2016) Trångboddheten i stor­ Tillgänglig online via: http://www.mfd. Strategisk inriktning för bättre trafiksä­ kompetens , ålder och delaktighet, So- stadsregionerna. se/kunskapsomraden/jobb-for-alla/prak- kerhet och trygghet i trafikmiljön runt ciologisk forskning, årgång 51 nr 1, sid. tiska-verktyg/tillganglighet-och-funk- skolor, 2015-2020, remissversion. 29-46. Boverket (2018) Funktionshinderspo­ tionsnedsattningar/ (senast besökt 2019- litik och centrala begrepp. Tillgänglig 04-05). Stockholms stad (2017) Strategi för Vägverket, nuvarande Trafikverket online via: https://www.boverket.se/sv/ offentliga rum. Tillgänglig online via: (2005): Vägledning för barnkonsekvensa­ PBL-kunskapsbanken/planering/over- Statens folkhälsoinstitut (2009) Grönom­ http://www.stockholm.se/BizGlobal/ nalys i vägplaneringen, PUBLIKATION siktsplan/allmanna-intressen/tillganglig- råden för fler ­ en vägledning för bedöm­ Tillst%C3%A5nd%20och%20avgifter/ 2005:37. het/begrepp/ (senast besökt 2019-04-05). ning av närhet och attraktivitet för bättre Trafik/Offentlig-plats/Villkorsbilagor/ hälsa. Tillgänglig online via: https:// Strategi_f%C3%B6r_offentliga_rum_ Faskunger, J (2008): Barns miljöer för www.folkhalsomyndigheten.se/conten- Tillg%C3%A4nglig_webbversion.pdf fysisk aktivitet – samhällsplanering för tassets/f5981a14af284331aa957f724bb- (senast besökt 2018-11-21). ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos dbcf4/r2009-2-gronomraden-for-fler.pdf barn och unga. Statens Folkhälsoinstitut, (senast besökt 2018-11-14). Stockholms stad (2017) Program för ett Östersund. jämställt Stockholm. Statistiska centralbyrån (2018) På tal om Göteborg stad (2011): Barnkonsekven­ kvinnor och män. Stockholms stad (2018) Översiktsplan sanalys barn och unga i fokus 1.0. för Stockholms stad. Tillgänglig onli- Tillgänglig online via: [http://goteborg. Stockholms stad (2018) Förstudie för ne via: https://xn--vxer-loa.stockholm/ se/wps/wcm/connect/0f49bd84-4aa2- del av Ulvsunda industriområde. Del 1 globalassets/tema/oversiktplan-ny_light/ 4647-8e3d-162d431ea916/OPA_BKA. Områdets förutsättningar. oversiktsplan-2018-12-19.pdf (senast pdf?MOD=AJPERES ] (senast besökt besökt 2018-11-23). 2019-04-01). Stockholms stad (2018) Förstudie för del av Ulvsunda industriområde. Del 2 Sundbybergs stad (2016) Bällstavikens Kommissionen för ett socialt hållbart Tillgångsanalyser av offentlig friyta. strandpromenad. Sammanställning av ut­ Stockholm (2015). Skillnadernas Stock­ vecklingsprojekt i Stockholm och Solna. holm. Stockholms stad (2018) Förstudie för Bilaga till rapport Utveckling av Bällsta- del av Ulvsunda industriområde. Del 3 vikens strandpromenad 20161006/HB. Strukturskiss och stadsbyggnadsprinci- per. 44 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10. BILAGOR BILAGA 1. TRYGGHETSUNDERSÖKNING Under våren 2017 genomfördes Stock- UTSATTHET FÖR MISSHANDEL UTSATTHET FÖR RÅN UTSATTHET FÖR SKADEGÖRELSE I holms stads trygghetsmätning för fjärde År 2017 angav 5 procent av svarande År 2017 angav 3 procent att de blivit HUSHÅLLET gången. Trygghetsmätningen är en stads- inom Ulvsunda industriområde att de utsatta för rån, dvs. att någon stal eller År 2017 angav 8 procent att de under de övergripande enkätundersökning som själva utsatts för att någon med avsikt försökte stjäla något från en genom att senaste 12 månaderna blivit utsatta för Socialförvaltningen har tagit initiativ slog, sparkade eller utsatte en för någon använda hot eller våld. Det är en ökning skadegörelse i sitt hushåll av någon form. till och genomfört 2008, 2011, 2014 och typ av fysiskt våld som ledde till synliga med 1 procentenhet jämfört med 2014. Det är en minskning med 2 procent- 2017. Syftet med trygghetsmätningen är märken, skador eller smärta. En ökning Genomsnittet för hela stadsdelsområdet enheter jämfört med 2014. Genomsnittet att skapa en samlad bild av hur utsatt- med 3 procentenheter jämfört med 2014. var 2 procent år 2017. för hela stadsdelsområdet var 7 procent het för brott, upplevelser av ordnings- Genomsnittet för hela stadsdelsområdet år 2017. störningar och upplevelse av trygghet var 2 procent år 2017. UTSATTHET FÖR SEXUELLA eller oro för att utsättas för olika typer av TRAKASSERIER PÅTRÄNGANDE TIGGERI brott fördelar sig över stadens olika delar. UTSATTHET FÖR HOT År 2017 angav 7 procent att de under de År 2017 angav 5 procent (lägst i stads- År 2017 angav 11 procent av svarande senaste 12 månaderna blivit utsatta för delsområdet) de att upplever ett problem Ett urval om 250 personer gjordes för inom Ulvsunda industriområde att de sexuella trakasserier (med detta menas med påträngande tiggeri i anknytning Ulvsunda industriområde för vilken under de senaste 12 månaderna b livit ovälkomna närmanden eller kränkande till sitt bostadsområde precis samma strukturplanen ingår. Totalt svarade utsatta för hot på ett sådant sätt att anspelningar kring sådant man för- andel som år 2014. Genomsnittet för hela 133 personer på enkäten vilket ger en man blev rädd. Det är en ökning med 8 knippar med sex). Det är en ökning med stadsdelsområdet var 22 procent år 2017. svarsfrekvens om 53,4 procent. Inom procentenheter jämfört med 2014. För 6 procentenheter jämfört med 2014. Ulvsunda industriområde ingår även stadsdelsområdet var genomsnittet 6 Genomsnittet för hela stadsdelsområdet KLOTTER Johannesfred. procent år 2017. var 5 procent år 2017. År 2017 angav 6 procent att de u pplever att det finns problem med klotter i För att illustrera fenomen över tid UTSATTHET FÖR VÅLD OCH HOT I UTSATTHET FÖR STÖLD I anslutning till sitt bostadsområde. Det är används en färgskala bredvid respektive NÄRA RELATION HUSHÅLLET en ökning med 5 procentenheter jämfört underrubrik för att visa på om fenomenet År 2017 angav 2 procent av de svarande År 2017 angav 9 procent att de under med 2014. Genomsnittet för hela stads- ökat, minskat eller varit detsamma över att de under de senaste 12 månaderna de senaste 12 månaderna utsatts för delsområdet var 4 procent år 2017. tid (2014-2017). blivit utsatta för lindriga slag, knuffar, någon typ av stöld i hushållet. Det är hot, trakasserier eller dylikt i en relation. en minskning jämfört med 2014 med NEDSKRÄPNING - över 10 procentenheter Det är en ökning med 2 procentenheter 1 procentenhet. Genomsnittet för hela År 2017 angav 8 procent att de upplever - ökat sedan 2014 jämfört med 2014. Genomsnittet för hela stadsdelsområdet var 12 procent år 2017. att det finns problem med nedskräpning - oförändrat sedan 2014 stadsdelsområdet var 1 procent år 2017. i anslutning till sitt bostadsområde. Det - minskat sedan 2014 är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2014. Genomsnittet för hela stadsdelsområdet var 14 procent år 2017. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 45 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SKADEGÖRELSE BERUSADE PERSONER KVINNOR SOM ANTASTAS ORO FÖR ATT GÅ UT SENT PÅ År 2017 angav 2 procent att de upplever År 2017 angav 2 procent att de u pplever År 2017 angav 2 procent att de upplever KVÄLLEN I BOSTADSOMRÅDET att det finns problem med skadegörelse i att det finns problem med berusade att det finns problem i stor utsträckning År 2017 angav 7 procent att de k änner anslutning till sitt bostadsområde precis personer i anslutning till sitt bostads- med kvinnor som antastas i närheten sig mycket otrygga om de går ut samma andel som år 2014. Genomsnittet område. Det är en minskning med 1 av sin bostad. Det är en ökning med ensamma sen en kväll i området där de för hela stadsdelsområdet var 4 procent procentenheter jämfört med 2014. Ge- 2 procentenheter jämfört med 2014. bor eller avstår från att gå ut ensam på år 2017. nomsnittet för hela stadsdelsområdet var Genomsnittet för hela stadsdelsområdet kvällarna av oro att utsättas för brott. 3 procent år 2017. var 2 procent år 2017. Det är en ökning med 2 procentenheter MÖRKA OMRÅDEN jämfört med 2014. Genomsnittet för hela År 2017 angav 16 procent att de upp- BOSTÄDER SOM TILLHÅLL FÖR UNGDOMAR SOM STÖR stadsdelsområdet var 7 procent år 2017. lever att det finns problem med mörka NARKOTIKAMISSBRUKARE ORDNINGEN områden i anslutning till sitt bostads- År 2017 angav 1 procent att de upplever År 2017 angav 1 procent att de upplever ORO FÖR ATT NÄRSTÅENDE SKA område. Det är en minskning med att det finns problem med bostäder för att det finns problem med ungdomar som UTSÄTTAS FÖR BROTT 2 procentenheter jämfört med 2014. narkotikamissbrukare i stor utsträckning stör ordningen i närheten av sitt bostads- År 2017 angav 17 procent att de oroar Genomsnittet för hela stadsdelsområdet i anslutning till sitt bostadsområde precis område. Det är en ökning med 1 procent- sig mycket eller ganska ofta för att någon var 17 procent år 2017. samma andel som år 2014. Genomsnittet enheter jämfört med 2014. Genomsnittet närstående till en själv ska drabbas för för hela stadsdelsområdet var 1 procent för hela stadsdelsområdet var 3 procent brott. Det är en ökning med 3 procent- ANLAGDA BRÄNDER år 2017. år 2017. enheter jämfört med 2014. Genomsnittet År 2017 angav 0 procent att de u pplever för hela stadsdelsområdet var 19 procent att det finns problem med anlagda NARKOTIKAMISSBRUKARE PÅ ORO ATT UTSÄTTAS FÖR BROTT under 2017. bränder i anslutning till sitt bostads- OFFENTLIGA PLATSER År 2017 angav 22 procent att de upplever område precis samma andel som år 2014. År 2017 angav 0 procent att de upplever en gång i månaden eller oftare under de ORO FÖR VÅLD ELLER ÖVERFALL I Genomsnittet för hela stadsdelsområdet att det finns problem i stor utsträckning senaste tolv månaderna varit oroliga för DEN OFFENTLIGA MILJÖN var 1 procent år 2017. med narkotikamissbrukare på o ffentliga att utsättas för brott av något slag. Det är År 2017 angav 21 procent att de ganska platser. Det är en minskning med 2 en ökning med 10 procentenheter jämfört eller mycket ofta oroar sig för våld eller STÖKIGA GRANNAR procentenheter jämfört med 2014. med 2014. Genomsnittet för hela stads- överfall i den offentliga miljön. Det är en År 2017 angav 2 procent att de upplever Genomsnittet för hela stadsdelsområdet delsområdet var 23 procent år 2017. ökning med 10 procentenheter jämfört att det finns problem med stökiga grannar var 3 procent år 2017. med 2014. Genomsnittet för hela stads- i anslutning till sitt bostadsområde. Det delsområdet var 15 procent år 2017. är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2014. Genomsnittet för hela stadsdelsområdet var 2 procent år 2017. 46 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ORO FÖR VÅLD ELLER ÖVERFALL I ORO FÖR RÅN ORO FÖR ATT VISTAS PÅ DEN FÖRTROENDE FÖR DEN LOKALA HEMMET År 2017 angav 15 procent att de ganska NÄRMASTE STATIONEN FÖR T-BA- POLISEN År 2017 angav 1 procent att de ganska ofta eller mycket ofta under de senaste NA, PENDELTÅG ELLER TVÄRBANA År 2017 angav 6 procent att de har ofta eller mycket oroas för att utsättas för 12 månaderna känt oro för rån. Det är År 2017 angav 1 procent att de m ycket mycket litet eller ganska litet förtroende våld eller överfall i hemmet. Det är en en ökning med 2 procentenheter jämfört ofta är oroliga för att vistas på den för den lokala polisen i området där de minskning med 1 procentenhet jämfört med 2014. Genomsnittet för hela stads- tunnelbanestation/pendeltågsstation/ bor. Det är en ökning med 1 procentenhet med 2014. Genomsnittet för hela stads- delsområdet var 15 procent år 2017. tvär banestation som ligger närmast jämfört med 2014. Genomsnittet för hela delsområdet är 2 procent var 2017. där de bor eller avstår från att använda stadsdelsområdet var 9 procent år 2017. ORO FÖR BROTT AV NÅGOT SLAG I stationen, därför att de skulle kunna ORO FÖR BOSTADSINBROTT SITT EGET BOSTADSOMRÅDE utsättas för ett brott av något slag. Det FÖRTROENDE FÖR STADSDELS- År 2017 angav 22 procent att de ganska År 2017 angav 13 procent att de en gång är en minskning jämfört med 3 procent- FÖRVALTNINGEN ofta eller mycket ofta är oroliga för att i månaden eller oftare känt oro för att enheter jämfört med 2014. Genomsnittet År 2017 angav 15 procent att de har utsättas för bostadsinbrott. Det är en bli utsatt för brott av något slag i sitt för hela stadsdelsområdet var 2 procent mycket litet eller ganska litet förtroende ökning med 3 procentenheter jämfört bostadsområde. Det är en ökning med år 2017. för stadsdelsförvaltningen i området där med 2014. Genomsnittet för hela stads- 4 procentenheter jämfört med 2014. de bor. Det är en ökning med 1 procent- delsområdet var 27 procent år 2017. Genomsnittet för hela stadsdelsområdet ORO FÖR ATT, UNDER KVÄLLSTID, enhet jämfört med 2014. Genomsnittet var 16 procent år 2017. GÅ HEM FRÅN NÄRMASTE STA- för hela stadsdelsområdet var 14 procent ORO FÖR SEXUELLA TIONEN FÖR T-BANA, PENDELTÅG år 2017. TRAKASSERIER KÄNSLA AV TRYGGHET/ ELLER TVÄRBANA År 2017 angav 11 procent att de ganska OTRYGGHET I BOSTADSOMRÅDET År 2017 angav 7 procent att de mycket ofta eller mycket ofta under de senaste År 2017 angav 4 procent att de känner ofta är oroliga för att kvälls- eller n attetid 12 månaderna oroats för att utsättas för sig otrygga eller mycket otrygga i sitt gå hem från den närmaste kollektiv- sexuella trakasserier i den offentliga bostadsområde. Det är en ökning med trafikstation där de bor eller avstår från miljön. Det är en ökning med 8 procent- 3 procentenheter jämfört med 2014. att använda stationen därför att de skulle enheter jämfört med 2014. Genomsnittet Genomsnittet för hela stadsdelsområdet kunna utsättas för brott. Det är en ö kning för hela stadsdelsområdet var 10 procent var 1 procent år 2017. med 1 procentenhet jämfört med 2014. år 2014. Genomsnittet för hela stadsdelso mrådet var 9 procent år 2017. ORO FÖR VÅLDTÄKT År 2017 angav 15 procent att de ganska ofta eller mycket ofta under de senaste 12 månaderna känt oro för våldtäkt utanför hemmet. Det är en ökning med 10 pro- centenheter jämfört med 2014. Genom- snittet för hela stadsdelsområdet var 11 procent år 2017. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 47 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Graferna nedan är kopierade från excel-filen enlig ordningen i Andreas Grarpapfeorrnta “ Knveadnatnit aätri vk oapniaelryasd -e G fjruåtnm eäxsctealr-efinle”n enlig ordningen i Andreas rapport “Kvantitativ analys - Gjutmästaren” 1 Demografi: 1 Demografi: Figur 1: Befolkning, år 2017 Figur 1: Befolkning, år 2017 BILAGA 2. STATISTISK ANALYS Stockholm kommun 949761 Stockholm kommun 949761 Den statistiska analysen redovisar kvantitativ data och analys utifrån Stadsdel Bromma 79355 följande aspekter: Stadsdel Bromma 79355 • Demografi Ulvsunda industriområde 2696 • Bostäder Ulvsunda industriområde 2696 • Arbetsmarknad Mariehäll 8447 1. Demografi Mariehäll 8447 Befolkningen (alla åldrar) uppgår till cirka 2 700 i Ulvsunda och cirka 8 500 i Mariehäll (Figur 20). Figur 10. Befolkning, år 2017 Mariehäll utmärker sig genom att ha en Figur 2: Befolkning uppdelat på ålder, år 2017 hög andel barn och unga vuxna och en Figur 2: Befolkning uppdelat på ålder, år 2017 låg andel äldre i befolkningen. Ulvsunda liknar Stockholms kommun som h elhet mer men har en relativt hög andel i Stockholm kommun 9% 9% 6% 34% 24% 15% åldrarna 25–44, samtidigt är andelen barn Stockholm kommun 9% 9% 6% 34% 24% 15% låg (Figur 21). Stadsdel Bromma 9% 11% 5% 32% 24% 14% Stadsdel Bromma 9% 11% 5% 32% 24% 14% Ulvsunda industriområde 6% 6% 6% 40% 23% 15% Ulvsunda industriområde 6% 6% 6% 40% 23% 15% Mariehäll 16% 8% 5% 49% 15% Mariehäll 16% 8% 5% 49% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 11. Befolkning0% uppdelat 1p0å% ålder, år2 02%017. 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-24 år 25-44 år 45-64 år 65-w år 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-24 år 25-44 år 45-64 år 65-w år 48 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN Figur 3: Hushåll uppdelat på hushållstyp, år 2017 Figur 3: Hushåll uppdelat på hushållstyp, år 2017 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 3: Hushåll uppdelat på hushållstyp, år 2017 Mariehäll 16% 8% 5% 49% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-24 år 25-44 år 45-64 år 65-w år Stockholm kommun 19% 18% 8% 44% 11% Figur 3: Hushåll uppdelat på hushållstyp, år 2017 Stadsdel Bromma 24% 19% 8% 42% 7% I Mariehäll är andelen sammanboen- de hushåll med barn hög (Figur 22), vilket ligger i linje med befolknings- Stockholm kommun 19% 18% 8% 44% 11% strukturen, illustrerad ovan. Det är också Ulvsunda industriområde 11% 19% 9% 52% 9% en låg andel ensamstående utan barn i Mariehäll. I Ulvsunda är det en hög andel ensam boende utan barn och en låg andel Stadsdel Bromma 24% 19% 8% 42% 7% sammanboende med barn. Mariehäll 29% 22% 8% 34% 8% Det som framförallt utmärker M ariehäll Ulvsunda industriområde 11% 19% 9% 52% 9% och Ulvsunda är en låg andel av 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% befolkningen som är födda utanför Europa (Figur 23). Skillnaderna är Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Ensamstående med barn ca fem procentenheter till Stockholm Mariehäll Ensa 2 m 9 s % tående utan barn 22% Övriga hush 8 ål % l 34% 8% kommun. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Övriga hushåll FFigiguru 1r2 . 4Hu: sBhåellf uopplkdenlaint pgå huusphåplldstyepl,a åtr 2p01å7. födelseland, år 2017 Stockholm kommun 75% 6% 17% Figur 4: Befolkning uppdelat på födelseland, år 2017 Stadsdel Bromma 83% 5% 10% Ulvsunda indSutsotcrkihoomlmrå kdoemmun 757%8% 6% 61%7% 13% StaMdasrdieelh Bärlolmma 8803%% 5%5%10% 13% Ulvsunda industriom0r%åde 10% 20% 30% 78%40% 50% 60% 70% 6%80% 13%90% 100% Mariehäll Sverige Norden utom Sverige 80%Europa (EU28) utom Norden Övriga världe5n% inkl. up1p3g%. saknas 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 13. Befolkning uppdelat på födelseland, år 2017. Sverige Norden utom Sverige Europa (EU28) utom Norden Övriga världen inkl. uppg. saknas SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 49 Figur 5: Hushåll uppdelat på köpkraft, år 2017 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Mariehäll 80% 5% 13% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sverige Norden utom Sverige Europa (EU28) utom Norden Övriga världen inkl. uppg. saknas Figur 5: Hushåll uppdelat på köpkraft, år 2017 I Mariehäll är andelen hushåll med hög 100% och medelhög köpkraft hög samtidigt 90% som andelen med låg köpkraft är låg 35% (Figur 24). I Ulvsunda ser inkomst- 80% 44% 38% 47% strukturen något annorlunda ut då 70% andelen med medelhög köpkraft tär hög samtidigt som andelen med hög köpkraft 60% är låg. 50% 28% 23% 24% 40% 28% 30% 19% 19% 17% 20% 16% 10% 18% 19% 15% 10% 0% Mariehäll Ulvsunda industriområde Stadsdel Bromma Stockholm kommun Hög köpkraft > 333 192 kr/ke* Medelhög köpkraft 241 465-333 192 kr/ke* Medellåg köpkraft 167 401-241 464 kr/ke* Låg köpkraft <= 167 400 kr/ke* Figur 14. Hushåll uppdelat på köpkraft, år 2017. 50 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 6: Bostäder uppdelat på upplåtelseform, år 2017 Stadsdel Bromma 35% 46% 20% Figur 6: BSotadssdteäl Bdromemra uppdelat3 p5%å upplåtelseform, år 426%017 20% Figur 6: Bostäder uppdelat på upplåtelseform, år 2017 Stadsdel Bromma 35% Ulvsunda industriområde 46% 40% 20% 60% Stadsdel Bromma 35% Ulvsunda industriområde 46% 40% 20% 60% Ulvsunda industriområde 40% 60% 2. Bostäder Stockholm kommun 43% 49% Ulvsunda industriområde 40% 60% Ulvsunda industriområde Stockholm kommun40% 43% 60% 49% 8% Mariehäll 33% 65% FiguSrto c6kho:l mB koomsmutnäder U lv u su p nd p a d ind e us l4t a r3io%t m r p åSd åteo cukhpolmp kloåmtmeunlsef 4 o 0 r % m, år 2409%4137%Mariehäll 8%33% 60% 49% 86%5% Mariehäll 33% 65% Stadsdel Bromma 35% 46% Mariehäll 33% 0% 10% 20% 6350%% 40% 50% 60% 70% Mariehäll Stadsdel Bromm33a% 0%35% 10% 20% 3605%% 404%6% 50% 60% 70%20%80% Stadsdel Bromma 35%MariehällStadsdel Bromma 33% 46% 35% 0% 10% 2200%% 3605%% 46 4 % 0% 50%Hyresrä6t0t% B 2 7os0 0 t%a % dsrätt 80%Ägand9e0rä%tt 0% 10% 20% 30% 40% 50%Hyresrät6t0% Bos7t0ad%srätt 80%Ägande9rä0t%t 100% 2. Bostäder Stockholm kommun 43% 0% 10%Ulvsunda2 40in%9 d % ustriom3rå0d%e 40% 8%50%H4y0r%esrät6t0% Bos7ta0d%srätt 80%Ägander9ä0tt% 100%60% I Mariehäll och Ulvsunda finns knappt 0% 1 U 0 lv % sunda in 2 d 0 us % triområd 3 e 0% 40% 5 4 0 0 % %Hyresrät6t0% Bos7t0ad%srätt 80%Ägande9rä0t%t 1 6 0 0 0 % % Ulvsunda industriområde 40% 60% Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt några äganderätter (småhus) och Ulvsunda industriområde 40% 60% Mariehäll är andelen hyresrätter låg HyresräFttigurB o7sta:d sBrätot stäÄdgaendre räuttppdelat på antal rum och kök, år 20 Stadsdel Bromma 35% F46i%gur 7: BMaroiehsätlläde2r0 %upp3d3e%lat på antal rum och kök6,5 å%r 2017 (Figur 25). I båda områdena är andelen Figur 7: Bostäder uppdelat på antal rum och kök, år 2017 bostadsrätter således hög Mariehäll 33% Mariehäll65% 33% 65% Figur 7: Bostäder uppdelat på antal rum och kök, år 2017 Figur 7: BoMsartieähädll er uppde3l3a%t på a 0 n % tal r 1 u 0% m oc 20 h % kök 30 , % å6r5 %2 4 0 0% 17 50% 60% 70% 80% I Mariehäll finns en överrepresentation Ulvsunda industriområde 0%Fig1u0%r 7: 4 2 0 0B % %ost3ä0%der 4u0%ppd50e%lat 6p0%å0 a%n 6 7 0 0t % %al1 0Sr%tuo8c0km%holm o2 k0o%cm90mh%u nkö3 1 0k0 % 0,% år 41206%0%17 50% 60% 34%70% 80% 90% 281%00 av stora lägenheter (3 RoK och mer) Stockholm kommun 16% Hyresrätt34%Bostadsrätt Äganderätt28% vilket ligger i linje med att det finns Hyresrätt Bos0t%ad S sr t ä o t c t khol 1 m 0 % k Ä o g m an m d u er n ä2tt0% 30% 16% 40% Hyre 5 sr 0 ä % tt 34 6 %B 0 o % stadsrätt 70% Äga 8 n 0 d % erätt 28 90 % % 100% 12% många barnfamiljer i området (Figur Stockholm kommun 16% 34% 28% 12% Mariehäll 33% 65% Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt 26). Den motsatta situationen är f allet Stockholm kommun 16% 34% 28% 12% Figur 15. Bostäder uppdelat på upplåtelseform, år 2017. för Ulvsunda där det finns en stor över- Stockholm kommun 16% 34%Stadsdel Bromma 1238%% 12% 42% 27% representation av lägenheter med 2 Figur 7: Bost 0 ä % der 1 u 0 p % pde 20 l % at på 30 % anta 4 l 0 % rum 5 o 0% ch F i k g6 ö 0u% k r , S t å a7d r s:7d 0e 2 B%l 0 Boro 1 ms 7 mt8a0ä%der9 0u1%3p%p1d00e%lat på ant4a2%l rum och kök, år 2270%17 Stadsdel Bromma 13% 42% 27% 12% RoK vilket o ckså ligger i linje med den Figur 7: Bostäder uppdelat på antal rum och kök, år 2017 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Stadsdel Bromma 13% 42% 27% 12% demografiska profilen. FigSutadrs de7l B: roBmmoastäde1r3 %uppdelat på a4n2%tal rum och kök, å2r7 %2017 12% Stadsdel Bromma 13% 42Ul%vsunda industriområde 10% 27% 12% 59% Stockholm kommun 16% 34% UlvsuSntodcak hino2dlm8us% tkroiommmråudne 1102%%16% 34%59% 28% 17% Ulvsunda industriområde 10% 59% 17% 11% Figur 7: Bostäder uppdelat på antal rumSto ckohoclmh k okmömukn, år 201716% 34% 28% 12% Ulvsunda industriområde 10% 59% 17% 11% UlvsundaS itnodcukshtorlimom kroåmdemun 10% 16% 5394%% 28%17% 1121%% Stadsdel Bromma Ulv1s3u%nda industriområde 1420%% 27%59% Mar1ie2h%äll 11% 17% 34%11% 30% Stadsdel BMraormiemhäall 111%3% 34% 42% 30% 27% 19 Stockholm kommun 16% 34% Mariehäll28% 11% 12% 34% 30% 19% Stadsdel Bromma 13% 42% 27% 12% Mariehäll 11% 34% 0% 10% 20% 30%30% 40% 1590%% 60% 70% StadsMdearl iBerhoämllma 11%13% 34%0% 42% 10% 20% 30%30% 4 2 0 7 % % 510%9% 1 6 2 0% % 70% 80% Ulvsunda industriområde 10% 59% 17% 11% 1 RoKV 1 RoK 2 RoK 3 RoK 4 RoK 5+ Mariehäll 11% 34%0% 10% 20% 30%30% 40% 510%9% 60% 70% 80% 90% 1 1 RoKV 1 RoK 2 RoK 3 RoK 4 RoK 5+ RoK Stadsdel Bromma 13% 42% 0%Ulvsunda 1in0d%u 2 st 7 ri % områ2d0e% 103% 102%% 40% 50% 60%59% 70% 80% 90% 11070%% 1 RoKV 1 RoK 2 RoK 3 RoK 4 RoK 5+ RoK Ulv0s%unda indu1s0tr%iområde20%110 %Ro 3 K 0 V % 1 4 R 0 o % K 5 2 0 R % oK 5690 3 %% RoK 70% 4 RoK 80% 5+ Ro 9 K 0% 171%00% 11% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ulvsunda industriområde 10%1 RoKV 1 RoK 2 RoK59% 3 RoK 4 RoK 5+ RoK 17% 11% Mariehäll 11% 34% 30% 3. Arbe1t9s%marknad 1 RoKV 1 RoK 2 RoK 3 RoK 4 RoK 5+ RoK 3. Arbetsmarknad Ulvsunda industriområde 10% 59% 3. ArbetsmarkMnaraie1hdä7l%l 11%11% 34% 30% 19% Figur 8: Sysselsättningsgrad, 20-64 år, år 2017 0% 10% 20% 330%. Ar4b0%etsm50%ark6n0%ad 70% 80% 90% 100% Figur 16. Bostäder uppdelat på antal rum och kök, flerbostadshu MFs a , riå ige r h äu2 ll 0r1 78. :1 1S%ysselsättni3n4g%sgrad, 20-64 år3, 0å%r 2017 19% 1 Ro3KV. Ar1b RoeKtsm M 2 a Ra ri o e Kr hFä k llig na u3 Rd r1 o K 18%: S4y RosKsels5+ä Rto 3 Kt4n%ingsgrad, 20-643 0å%r, år 2017 19% 3. Arbetsmarknad 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Figur 8: Sysselsättningsgrad, 20-64 årS, OåCrIA L2 H0Å1L7LBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 51 Mariehäll 11% 34% 30% 19% Figur 8: Sysselsättnings0g%rad,1 02%0-6240% år, å13 rR0%o K2V017401% RoK 50%2 RoK 60%3 RoK70% 4 Ro8K0% 5+9 R0o%K 100% Stockholm kommun 79% Figur 8: Sysselsättningsgrad, 20-64 år, år 2017 3. Arbetsmarknad 0% 10% S2to0c%kholm ko3m01m% RuonKV 40%1 RoK 50% 2 RoK60% 3 Ro7K07%9% 4 R8o0K% 59+0% RoK 100% 2 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt 3. Arbetsmarknad Figur 8: Sysselsättningsgrad, 20-64 år, år 2017 Figur 7: Bostäder uppdelat på antal rum och kök, år 2017 Stockholm kommun 79% 21% Stockholm kommun 16% 34% 28% 12% Stadsdel Bromma 84% 16% 3.S taAdsderl bBromemtasma1r3k%nad 42% 27% 12% Sysselsättningsgraden är hög, både i Mariehäll och Ulvsunda, om man jämför Ulvsmundae idndu sStriotmoråcdekho1l0m% kommun som h5e9l%het 17% 11% Ulvsunda industriområde 83% 17% (Figur 27). Totalt finns ca 280 arbetsställen i Mariehäll 11% 34% 30% 19% Mariehäll och 450 i Ulvsunda (Figur 28). Mariehäll 89% 11% I förhållande till befolkningsstorleken 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% finns ca hälften så många arbetsplatser 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1 RoKV 1 RoK 2 RoK 3 RoK 4 RoK 5+ RoK per invånare i Mariehäll jämfört med Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande Stockholm som helhet. I Ulvsunda finns ca dubbelt så många arbetsplatser per 3. Arbetsmarknad Figur 9: Antal arbetsställen efter bransch, år 2017 invånare jämfört med Stockholm som helhet. Figur 8: Sysselsättningsgrad, 20-64 år, år 2017 90 000 80 000 Stockholm kommun 79% 21% 77962 70 000 60 000 Stadsdel Bromma 84% 16% 50 000 40 000 Ulvsunda industriområde 83% 17% 30 000 20 000 Mariehäll 89% 11% 10 000 4608 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 284 452 0 Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande Mariehäll Ulvsunda industriområde Stadsdel Bromma Stockholm kommun Figur 17. Sysselsättningsgrad, 20­64 år, år 2017. Figur 18. Antal arbetsställen efter bransch, år 2017. Figur 9: Antal arbetsställen efter bransch, år 2017 Tabell 1: Arbetsplatser uppdelat på bransch, år 2017 90 000 80 000 52 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 77962 Bransch Mariehäll Ulvsunda i.o. Stadsdel Bromma Sthlm kommun 70 000 Tillverkning och utvinning 4,2% 7,5% 3,3% 2,7% 60 000 Byggverksamhet 18,7% 15,0% 9,5% 6,4% 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 000 4608 284 452 0 Mariehäll Ulvsunda industriområde Stadsdel Bromma Stockholm kommun Tabell 1: Arbetsplatser uppdelat på bransch, år 2017 Relativt Stockholm som helhet är Bransch Mariehäll Ulvsunda i.o. Stadsdel Bromma Sthlm kommun arbetsplatserna i Mariehäll i stor utsträckning inom byggverksamhet, Tillverkning och utvinning 4,2% 7,5% 3,3% 2,7% handel och u tbildning. I Ulvsunda är Byggverksamhet 18,7% 15,0% 9,5% 6,4% arbetsplatserna i stor utsträckning inom Handel 14,4% 24,6% 13,0% 11,9% Transport och magasinering 3,2% 2,9% 2,2% 3,0% handel, byggverksamhet och tillverkning. Hotell- och restaurangverksamhet 3,9% 2,7% 3,2% 4,6% Information och kommunikation 11,3% 5,1% 8,4% 10,6% Finans- och försäkringsverksamhet 0,7% 0,7% 1,3% 2,3% Fastighetsverksamhet 2,8% 2,7% 2,9% 3,0% Företagstjänster 20,1% 23,7% 29,0% 28,2% Utbildning 5,6% 4,2% 5,2% 3,9% Vård och omsorg, sociala tjänster 3,5% 1,8% 7,4% 6,7% Kulturella och personliga tjänster m.m. 10,9% 9,1% 12,5% 14,5% Energi och miljöverksamhet 0,4% 0,2% 0,3% 0,2% Offentlig förvaltning och försvar 0,0% 0,0% 0,1% 0,5% Okänd verksamhet 0,0% 0,0% 0,4% 0,9% Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 0,4% 0,0% 1,3% 0,7% Alla branscher 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Figur 19. Arbetsplatser uppdelat på bransch, år 2017. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 53 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BILAGA 3. DIALOGER 1. Enkätundersökning invånare i Mariehäll Bromma stadsdelsförvaltning genomförde den 29 maj 2018 medborgardialoger med boende i Mariehäll. Totalt inkom svar från 79 personer. Frågorna som ställdes under dialogen var följande: • Trivs du i Mariehäll? Om du gör det, vad är det som bidrar till triv- seln? • Vilka funktioner tycker du borde finnas i parker och på torg i Marie- häll och ni närliggande stadsdelar? • Tycker du att det saknas kopplingar i Mariehäll och närliggande stads- delar - i så fall vilken typ och vart? • Utöver bostäder och kontor, vad vill du helst ha in i närliggande stads- delar? Sammanställningen har skett med viss tolkning av enkätsvaren och en del likartade svar har slagits samman för att redovisa en mer övergripande bild. 54 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Trivselfaktorer Majoriteten av de svarande har uppgett Övrigt att de trivs bra i stadsdelen. Bakgrunden till detta beror på flera olika faktorer. Lekplatser och lekutrustning (2%) Diagrammet redovisar vad som gör Mariehäll uppskattat bland invånarna. Sammanhållning, grannsämja (4%) Var femte deltagande i enkätunder- Grönområden, parker, stråk (20%) sökningen pekade ut närhet och utbud Närhet till vatten (5%) av parker, grönområden samt prome- nadstråk genom dessa. Det handlade dels om variationen av olika typer av Brett bostadsutbud, mångfald (7%) naturliga miljöer men också stråken som binder dem samman. Närheten till handel, offentlig service och kultutbud är också något som uppskattas. De flesta upp skattar att området är familjevänligt, lugnt och tryggt. Kommunikationerna är något som också uppskattas, dels Varierad arkitektur (8%) möjligheten att ta sig mellan olika stads- delar och närliggande kommuner, men Närhet till handel, service även möjligheten att färdas med olika och kultur etc. (18%) färdsätt. Enkätundersökningen besvarades av ungefär dubbelt så många kvinnor som Familjevänligt, lugnt, tryggt (18%) män, vilket fått en inverkan på det sammanlagda resultatet. Trivselfakto- Kommunikationer (18%) rer bland kvinnorna stämmer därmed överens med den totala fördelningen som återges i Figur 30, med några få undantag. Bland män var den främsta Figur 20. Trivselfaktorer bland män och kvinnor i Mariehäll. trivselfaktorn k ommunikationer och möj- ligheterna att ta sig till och från området följt av närhet till offentlig s ervice och handel. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 55 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Saknade funktioner Gemensamt för män och kvinnor i Mariehäll är de anser att det behövs fler Övrigt offentliga platser för aktivitet och lugn. Utomhusgym (18%) Löparstigar (2%) Platser av det mer aktiva slaget, som idag saknas i närområdet, är bl.a. uthom- Eluttag (2%) husgym, lekplatser och aktivitetsytor, Hundrastgård (2%) Grönområden (lugna platser) (10%) boulebana, möjlighet att hyra kanot, kajak eller roddbåt samt en ungdomsgård Klättervägg (3%) alternativt fritidsgård. Några exempel Allmän skötsel (3%) på önskvärt innehåll vid aktivitetsplatser och lekplatser var bl.a. skateboardramp, Cykelfaciliteter (3%) parkourbana, löparb anor, fotbollsplan, Tillgänglig badplats (10%) pulkabacke, rutschkanor, frisbeekorgar, gungor och sand lådor. Vidare finns en upplevd saknad av inh ägnande lekområ- den för mindre barn. Allmäna ytor och torg (3%) Sammanställningen visar också på att Odlingar, kolonilotter (4%) invånarna i Mariehäll vill ha fler platser Ungdomsgård/fritidsgård (4%) för grillning och pickning, fler sittplatser Grill- och picknickplats (9%) generellt, plantering av träd, buskar och Kanot, kajak, roddbåt (4%) blommor samt upprustade promenadstråk genom grönområdena och utmed vattnet. Promenadstråk (4%) Träd, buskar, blommor (6%) Sorterar vi urvalet efter enbart kvinnor Fik, café, uteservering, restaurang (4%) Boulebana (5%) och deras önskemål följer den även i det- ta fall den totala sammanställningen med få undantag. Ser vi till enbart männen skiljer sig önskemålen marginellt, med en någon jämnare f ördelning mellan vilka Figur 21. Saknade funktioner enligt invånare i Mariehäll. funktioner man idag saknar i närområdet. 56 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Saknade kopplingar Boende i Mariehäll upplever att det Övrigt saknas ett antal kopplingar för olika Skyltning och information (3%) trafikslag såväl inom stadsdelen som GC-bro över Bällstaviken (3%) till och från andra områden och viktiga Fler GC-vägar (19%) målpunkter. Utlämningsplats för matleveranser (3%) Bussförbindelser till Kista (3%) En femtedel av de svarande uppgav att Bussförbindelser till Ursvik (3%) det behövs fler och bättre gång- och cykelvägar generellt. Man upplever Upplevd otrygghet vid kollektivtrafik (4%) trängsel på busslinjerna till och från stadsdelen och önskar ytterligare avgång- Bussförbindelser till Spånga (4%) ar, inte minst mot Sundbyberg, Brom- maplan och Spånga. GC-väg till Sundbyberg (14%) Skötseln av gång- och cykelvägar upplevs idag bristfällig, såväl sop- ning som snöröjning önskas ske mer Allmän skötsel av GC-vägar (8%) kontinuerligt. Det går inte att urskilja några tydliga skillnader mellan de som identifierar GC-väg till Bromma blocks (8%) Bussförbindelser till Sundbyberg (10%) sig som kvinnor eller män gällande saknade kopplingar. Däremot upplever fler kvinnor en otrygghet på de befintliga Bussförbindelser till Bromma (9%) gång- och cykelstråken i området. Upplevd trängsel i kollektivtrafiken, fler avgångar (10%) Figur 22. Saknade kopplingar enligt invånare i Mariehäll. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 57 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Saknade verksamheter En tydlig skillnad mellan de som Boende i Mariehäll upplever att det identifierar sig som kvinnor respektive saknas ett antal verksamheter inom eller i män är att kvinnorna generellt saknar närområdet där de bor och vistas. mer offentliga rum som parker, torg, plats att återhämta sig etc. Man upplever att det saknas förskolor Övrigt Skolor och förskolor (12%) och skolor i närområdet och att befintliga verksamheter står under högt tryck med Kulturverksamhet (2%) stora klasser. Apotek (2%) Caféer (9%) Det finns även önskemål om fler verk- Bageri (3%) samheter kopplat till mat och dryck, till exempel caféer, restauranger, pubar men Mataffärer (4%) även mindre butiker och affärskedjor. Restauranger (9%) Fritidsgård och/eller ungdomsgård bedöms också saknas i området. Mariehällsi nvånarna utrycker en oro över att när alla yngre barn som idag finns Förenings- och/eller samlingslokaler (4%) i området väl växer upp så finns det få målpunkter för äldre barn och unga att Pub (5%) vistas. En utökning av det som tidigare be- Bibliotek (6%) Idrotts- och/eller aktivitetspark (8%) nämnts som trivself aktorer, som idrotts- platser, aktivitetsytor och badmöjligheter, Vårdcentral/BVC (6%) Biograf (7%) önskas också i närområdet. Badplats och/eller simhall (6%) Offentlig service som vårdcentral, Mindre butiker (6%) bibliotek och samlingslokaler nämns även det av flertalet svarande. Figur 23. Saknade verksamheter enligt invånare i Mariehäll. 58 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2. Enkätundersökning invånare i • Tycker du att det saknas kopplingar Johannesfred inom eller till Johannesfred och En kompletterande digital enkätunder- närliggande stadsdelar? I så fall sökning riktad mot invånare i vilken typ och vart? Johannesfred har genomförts inom ramen • Utöver bostäder och kontor, vad vill för detta uppdrag. Syftet med enkätun- du helst ha i närliggande stadsdelar? dersökningen var att fånga upp boendes synpunkter i ytterligare en n ärliggande stadsdel. Enkätundersökningen har haft Sammanställningen har skett med viss liknande upplägg som den som genom- tolkning av enkätsvaren och en del fördes av Stockholms stad (29 maj, likartade svar har slagits samman för att 2018). Enkätunders ökningen skickades redovisa en mer övergripande bild. till 8 bostadsrättsföreningar eller förval- tare av hyresrätter i J ohannesfred och totalt inkom 123 svar. Invånare hade möjlighet att b esvara enkäten mellan den 21 mars - 7 april (2019). Följande frågor ombads boende i Johannesfred att besvara: • Trivs du i Johannesfred? • Vad är det som gör att du trivs/ej trivs i Johannesfred? • Hur upplever du Johannesfred ur ett trygghetsperspektiv? (1-5) • Vad skulle förbättra tryggheten för dig? • Var/när upplever du ditt område mest otryggt? • Vilka funktioner tycker du bor- de finnas i parker och på torg i Johannesfred och närliggande stadsdelar? SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 59 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Trivselfaktorer Nej (2.5%) Vet inte (2.5%) Av de inkomna svaren från enkätunder- sökningen i Johannesfred framgår att en klar majoritet av de boende trivs i området. Hela 95 % har svarat positivt på den frågan. Övrigt Som diagrammet över trivselfaktorer i området visar är det några tydliga fakto- Kommunikationer (18%) Familjevänligt, lugnt, tryggt (22%) Ja (95%) rer som sticker ut. Dels är det lugnet och familjevänligheten, som säkerligen också Figur 24. Andel av boende i Johannes­ fred som trivs/ej trivs i området. kan kopplas till sammanhållningen i området. Flertalet har angett att området känns som ”ett litet samhälle mitt i stan” och att det finns en slags grannkänsla. Sammanhållning, grannsämja (11%) Dels är det närheten till naturen. Området ligger nära vattnet och har också mycket grönska, vilket de boende uppskattar. Ytterligare en trivselfaktor som nämns är områdets närhet till andra stadsdelar där handel och service går att finna. Närheten till handel, service och kultur (21%) Närheten till vatten (21%) Parker, grönområden och promenadstråk (18%) Figur 25. Trivselfaktorer bland män och kvinnor i Johannesfred 60 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Saknade funktioner Diagrammet till höger visar de funktioner som invånarna i Johannesfred saknar. Tydligt är att de boende önskar stärka de kvaliteter som finns i området ytterliga- Övrigt Utkiksplatser vid vattnet (9%) re, då mycket av det som saknas går att koppla till områdets närhet till grönska Ungdoms- och/eller fritidsgård (3%) och natur, något som många ansåg vara Klättermöjligheter (3%) Träd, blommor och buskar (9%) en stark trivselfaktor i J ohannesfred. Boulebana (3%) Över hälften av de funktioner som Idrottshall/aktivitetspark (3%) angivits som saknade är kopplade till utevistelse, offentligt tillgängliga och Lekplatser (3%) Badplats (9%) kräver ingen större fysisk aktivitet eller k onsumtion för att nyttja. Detta inkluderar funktioner som utkiksplatser vid vattnet, sittplatser, promenadstråk och platser för lugn och ro. Odlingar och kolonilotter (5%) Sittplatser (8%) Utomhusgym (6%) Grill- och picknickplatser (7%) Platser för lugn och ro (8%) Kanot- och roddbåtsuthyrning (7%) Promenadstråk (8%) Figur 26. Saknade funktioner enligt invånare i Johannesfred. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 61 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Saknade kopplingar Flera av de svarande har uttryckt närheten till andra områden som positivt och anser också att kopplingarna till dessa är goda. Bussförbindelser till Mariehäll (7%) Övrigt Allmän skötsel av GC-vägar (3%) En tydlig förbättringspotential går dock att identifiera. Nästan två femtedelar Bättre GC-kopplingar till Bromma blocks (5%) har svarat att de vill se en gång- och cykelväg längs vattnet vid Bällstavikens Fler avgångar med kollektivtrafik (5%) västra strand som kopplar området till Mariehäll och Sundbyberg i norr. Fler- GC-vägar längs Bällstavikens talet uttrycker en frustration över att den västra strand (39%) gång- och cykelväg som finns plötsligt Transport via vattnet (7%) upphör vid City Gross. Utöver detta vill många av de b oende se en allmän förbättring av de gång- och cykelvägar som finns, vilket också uttrycks när man tittar på en av de faktorer som nämns som mest Upplevd otrygghet vid GC-vägar (10%) bidragande till otrygghet i området; den dåliga belysningen längs gång- och cykelvägar. Värt att nämna är också att många vill ha en förbättrad koppling till S olna Förbättrad GC-väg till Solna (12%) Bättre och fler gång- och cykelvägar över Huvudstabron. Den genaste generellt (15%) vägen från Johannesfred är att gena över en parkeringsp lats i änden av Johannesfredsv ägen och sedan k lättra över räcket till bron. En väg flera använder istället för att ta befintlig gång- väg. 62 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Saknade verksamheter Svaren på frågan om saknade verksam- heter visar vad i nvånarna helst skulle vilja ha i närliggande stadsdelar, som på så sätt skulle kunna k omplettera deras eget området. Övrigt Parker och grönområden (15%) För Johannesfred kanske svaren reflekterar lite av den småstadskänsla som tidigare har nämnts som en trivsel- faktor då de gärna ser verksamheter som Skolor- och förskolor (4%) caféer, affärer, restauranger och andra Caféer (9%) servicefunktioner som komplement till sitt eget område. Simhall (4%) Vidare tycker boende i Johannesfred att den gröna kopplingen är viktig att stärka Mataffärer (8%) i närområdet då gröna stråk, parker och levande miljöer är saknade verksamheter, Idrottsplats/aktivitetspark (4%) vilket framgår i resultatet från under- sökningen. Pub (4%) Vårdservice (5%) Restauranger (8%) Levande miljö (5%) Bageri (8%) Gröna stråk (5%) Mindre butiker (6%) Figur 27. Saknade verksamheter enligt invånare i Johannesfred. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 63 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3. Workshop barn och unga i Mariehäll En workshop genomfördes med barn och unga från Mariehällsskolan för att fånga upp barnens egna perspektiv. Totalt deltog 32 barn och unga i årskurserna F-6. Workshopen hölls genom gruppsamtal där barnen fick beskriva eller rita vad de ansåg var bra med att bo i Mariehäll samt vad för kvaliteter de tyckte saknades och hade varit bra för sitt närområde. Sammanställningen har skett med viss tolkning av barnens svar och en del likartade svar har slagits samman för att redovisa en mer övergripande bild. För att underlätta jämförelse med sammanställningen från tidigare enkät- undersökning har svaren också matchats med liknande faktorer som fanns med i enkätsvaren. Figur 28. Illustrationer från barn vid Mariehällsskolan från genomförd workshop. Källa: Ramboll. 64 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Trivselfaktorer Parker, grönområden, promenadstråk (2%) Majoriteten av barnen bor i Mariehäll där Närheten till vatten (1%) skolan ligger och tycker det är positivt att ha nära till skolan. Flertalet går eller Varierad arkitektur (9%) cyklar till skolan. Lekplats, lekutrustning, fotbollsplan (28%) Över en fjärdedel har angett de många husen i området som en viktig faktor för trivsel. Att det finns många hus och fina lägenheter ses som positivt. I övrigt är utbudet av lekplatser och närheten till handel och service något som barnen Brett bostadsutbud, mångfald (18%) gillar med området. Fotbollsplanen i anslutning till skolan är välanvänd, även matbutiken i närheten är populär. Av de deltagande barnen i workshopen identifierade sig ungefär tre femte- delar som pojkar och resten som flickor. Bland svaren angående trivselfaktorer i Närheten till skolan (20%) Närhet till handel, service och kultur (22%) Mariehäll kunde inga större skillnader mellan grupperna urskiljas. Figur 29. Trivselfaktorer bland barn i Mariehällsskolan. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 65 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Saknade verksamheter Flera av barnen som var med under workshopen ansåg att området saknar Övrigt skolor och förskolor. Baracker som har byggts i området för utökad skolverk- Café (3%) Parker och grönområden (18%) samhet ses som fula och har placerats där Fritidsgård/ungdomsgård (4%) barnen tidigare kunde leka. Lekplatser (6%) Alla vill ha en större variation på lek- platser, barnen är överens om att det finns tillräckligt med fotbollsplaner men möjligheten till andra fysiska Skolor och förskolor (14%) aktiviteter är begränsad. Fler parker och Övergångsställen (7%) grön områden efterfrågas också i stor utsträckning. De äldre barnen uttryckte också en brist på målpunkter riktade specifikt till dem. Soptunnor (8%) Det är svårt för dem att hitta saker att göra och ställen att hänga på, en fritids- gård efterfrågas. Inga större skillnader på saknade Badplats och/eller simhall (14%) Mindre butiker (10%) verksamheter kan urskiljas mellan de som identifierar sig som pojkar respektive flickor. Idrotts- och/eller aktivitetspark (11%) Figur 30. Saknade verksamheter eller funktioner enligt barn på Mariehällsskolan. 66 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Aktivitetspark Som sista del i workshopen ställdes en fråga angående den planerade idrotts- Övrigt platsen/aktivitetsparken. Barnen fick då beskriva vad de önskar att det skulle Friidrott (3%) finnas för aktiviteter tillgängliga på en Bollek (24%) Klättervägg (4%) sådan plats. Generellt önskade barnen att det skulle Minigolf (4%) finnas ett varierat utbud vid en eventuell aktivitetspark. Framförallt är det vik- tigt att ta hänsyn till att lekdon är olika anpassade för barn i olika åldrar. Barn ska kunna känna att de kan hitta något ’Jumpyard’ (7%) att göra oavsett om de går i förskoleklass eller årskurs 6. Flera av barnen påpekade också att det borde finnas mycket grönt runt aktivitetsparken. Simhall (8%) Förslagen på aktiviteter var många och Aktivitetspark (18%) de svar som liknar varandra har länkats samman för att ge en överskådlig bild. Bollek inkluderar till exempel förslag Utegym (8%) gällande fotboll, basket och handboll, i aktivitetspark har också parkour och skatepark inkluderats. Idrottshall (17%) Figur 31. Mariehällsskolans önskemål på aktiviteter vid en idrottsplats/aktivitetspark. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 67 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kompletterande utskick barn och unga i Mariehäll De barn som deltog i workshopen var alla representanter i elevrådet och förde talan för sin klass. Representanter från 5 klasser i årskurs 1 och 2 hade dock inte möjlighet att närvara och bidra till RESTAURANGER workshopen. IDROTT OFFENTLIG SERVICE Genom ett utskick som gjordes av biträ- HUS dande rektor på skolan har dessa klasser NÖJESPARK ändå haft möjlighet att lämna synpunkter på frågan: TRAFIKSÄKERHET GRÖNYTOR • Trafik- och samhällsplanerare för ett nytt område behöver hjälp med SKATEPARK BUTIKER att veta vad barn och unga tycker SKOLA är viktigt i ett bostadsområde för att alla ska trivas och må bra där de bor. Vad tycker ni är viktigt för ett område där barn, vuxna och familjer LEKPLATSER INTE FÖR STORA VÄGAR bor? BADHUS Svaren från detta utskick har inte kunnat analyseras på samma sätt som i workshopen då det inte gått att urskilja vilken individ som avgett vilket svar eller Figur 32. Ordmoln baserat på tankar om ett bra bostadsområde från barn i årskurs 1 och 2. i vilken kvantitet. Materialet redovisas därför i form av ett ordmoln där ämnen som har nämnts oftare har getts en större vikt. Vissa ämnen som berör liknande sa- ker har slagits samman för en gemensam redovisning. 68 SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4. Enkätundersökning barn och unga i Johannesfred En digital enkät skickades ut till tre skol- verksamheter i Johannesfred för att fånga upp barn och ungas åsikter i ytterligare en närliggande stadsdel. Nedan listas de frågor som barn och unga fick besvara: • Vilken årskurs går du i? • Hur tar du dig oftast till och från skolan? • Vad skulle göra att området känns mer tryggt? • Vad tycker du är bra med området i Johannesfred? • Vad tycker du saknas i Johannesfred som hade varit bra att ha i området? • Vad tycker du att det ska finnas för aktiviteter på en ny idrottsplats/ aktivitetspark? Enkäten fanns tillgänglig digitalt för eleverna i 2,5 veckor. Tyvärr besvarades enkäten endast av 6 elever varför underlaget inte bedöms kunna representera barn och unga i stadsdelen. SOCIAL HÅLLBARHET • KV. GJUTMÄSTAREN 69 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI á 39860-8102 rnD ,71-01-9102 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Ekologiutredning av land- och vattenmiljöer.pdf] BH-N4-2D06-001 Ekologiutredning av land- och vattenmiljöer 2025-10-01 1 (37) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Ekologiutredning av vatten- och landmiljöer Bällsta Hamn är beställd av Exploateringskontoret, Stockholms stad Kontaktperson: Joacim Nylander E-post: joacim.nylander@stockholm.se Utredningen är levererad av Ekologigruppen AB Kontaktperson: Ulrika Hamrén Telefon: 08-508 265 33 E-post: ulrika.hamren@ekologigruppen.se Telefon: 08 525 201 20 Dokumentnamn: BH-N4-2D06-00-Ekologiutredning av vatten- Intern kvalitetsgranskning: Ulrika Hamrén, och landmiljöer 20250525 Utgivare: Explo/stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad Godkänd:20251001 Omslagsfoto: Ekologigruppen AB Medverkande: Fredrik Engdahl, Ebba Melin Maria Embertsén 2 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Förord Ekologiutredning innehållande: Naturvärdesinventering (NVI) av vattenmiljöer och landmiljöer, översiktlig beskrivning av ekologiska samband baserat på befintligt material. Resultat från fördjupad artinventering fågel. Konsekvensbeskrivning och förslag på åtgärder. 3 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Bakgrund och syfte 7 Omfattning 7 Metod 8 Fördjupad inventering av bottenmiljöer 8 Resultat 9 Naturvårdsstatus och övriga utpekanden 10 Naturvärdesbiotoper 15 Värdearter 18 Invasiva främmande arter 27 Skyddsvärda träd och biotopskyddade alléer 27 Habitatnätverk och grön infrastruktur 28 Prioriterade naturkvaliteter 29 Konsekvensbeskrivning av planförslaget 31 Förslag till anpassningar och åtgärder 36 Referenser 37 Bilaga 1. Katalog över naturvärdesbiotoper Bilaga 2. Metod för naturvärdesbedömning 4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Sammanfattning Naturvärden Huvuddelen av inventeringsområdet består av industrimark, hårdgjorda kajer och vattenmiljöer påverkade av tidigare utfyllnader. Naturvärdet i dessa områden är lågt. Två naturvärdesbiotoper återfinns i området, utmed stranden och i vattnet (fig. 7). Naturvärdesbiotop 1 utgörs av mer naturliga delar av Bällstaviken vars biotop klassas som näringsrik sjö med viss förekomst av naturliga stränder och bottnar. Biotopkvaliteter finns i form av långskottsvegetation och flytbladsväxter, som tillsammans med vanliga strandarter och ett fåtal träd skapar passande miljöer för fisk, sjöfågel och bottenfauna. I naturvärdesbiotopen förekommer flera värdearter, t.ex pilblad (NT) och vid tidigare inventering har äkta målarmussla (NT) noterats. Det finns också flera vanliga vattenväxter i form av exempelvis axslinga, hornsärv och gul näckros. Naturvärdesbiotop 2 utgörs av en mindre träddunge/ i parkmiljö vid en vändplan i områdets södra del. Skyddade och rödlistade arter I området förekommer drygt ett 30-tal skyddade och/eller rödlistade arter, främst i de små ytorna naturliga vattenmiljöer (naturvärdesbiotop 1) som förekommer, men också i industrilandskapet där en rad fåglar förekommer. Under våren 2025 har utredningen kompletterats med en fördjupad artinventering av fåglar. Resultatet sammanfattas i denna rapport, men inventeringen i sin helhet beskrivs i en separat underlagsrapport (Ekologigruppen, 2025). ESBO och stadens habitatnätverk En mindre del av inventeringsområdet ligger inom spridningszon i stadens ESBO, (ekologiskt särskilt betydelsefulla områden) dels längst i nordväst, dels i västra delen av naturvärdesbiotop 2. Områden klassade som kärnområde eller livsmiljö för skyddsvärda arter saknas inom inventeringsområdet. Området ligger utanför stadens habitatnätverk för eklevande insekter, barrskog och för groddjur. För fladdermöss är större delen av området klassat som sämre förutsättningar för födosök då området är hårdgjort och i stort saknar vegetation. Vatten- och strandmiljöer med vegetation klassas som något bättre för fladdermössens födosök. Konsekvenser och förslag till åtgärder Identifierade naturvärdesbiotoper 1 (vattenmiljö, med påtagligt naturvärde) och 2 (liten träddunge vid stranden, med visst naturvärde) kommer till stor del att tas i anspråk i samband med omdaning av området, men avses återställas som grönyta, respektive vattenmiljö med naturlig karaktär. Andelen grönyta i området kommer sammantaget att öka högst väsentligt med strukturplanens förslag till nya parker och gröna stränder. Planen syftar till att förvandla stora delar av områdets hårdgjorda industrilandskap, kajer och utfyllnader under vatten, till en mer naturlig strandlinje och parkområden. Sammantaget innebär detta möjligheter till stora positiva konsekvenser, där olika grad av naturlighet och värde för biologisk mångfald kan uppnås beroende på slutlig utformning och växtval. Ju högre grad av restaurering och skapande av naturliga miljöer med strukturer och processer kopplat till exempel till förekomst av död ved av olika slag, stenar och block som skapar skrymslen, ytor med äng/blommande gräsmattor, lövhögar, miljöer med sand, brynmiljöer med inhemska arter i olika höjd och djur, flacka stränder och grundområden med vattenvegetation, trädval som domineras av inhemska arter vanliga i Stockholm, osv, desto bättre förutsättningar för biologisk mångfald. En mer ”stram” utformning med dominans av intensivt klippta gräsmattor, och hög grad av arter som inte är inhemska, begränsar möjligheterna att gynna biologisk mångfald. Områdets invasiva arter (parkslide och smal vattenpest) behöver hanteras och tas bort som del av fortsatt arbete, till exempel i systemhandlingsskede. Det finns riktlinjer och viss metodik för denna hantering, t ex hur växtavfall och förorenade jordmassor ska tas om hand. 5 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 I området förekommer fågelarter, vilka kommer behandlas i en artskyddsutredning. Planerad utformning med stor andel grönytor skapar goda förutsättningar att med detaljplanen utforma de eventuella skyddsåtgärder som kan bli aktuella för att bibehålla kontinuerlig ekologisk funktion för skyddade arter. Ingen konflikt med artskyddsförordningen förväntas därmed uppstå. Landmiljöernas förutsättningar för fladdermöss är starkt begränsade, men sannolikt födosöker fladdermöss tidvis utmed vegetationstäckta strandmiljöer i södra delen. Även påverkan på förutsättningar för fladdermöss före och efter genomförd plan kommer beskrivas i ett avsnitt i artskyddsutredningen. Trots att förutsättningarna för fladdermöss idag är starkt begränsade och inga betydande förekomster av fladdermöss därför förväntas, kan en inventering ändå vara lämplig att utföra kommande sommar. En inventering görs då främst för att säkerställa att det finns tillräckliga kunskapsunderlag. 6 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Bakgrund och syfte Ekologigruppen har under 2024 genomfört en naturvärdesinventering i fält enligt SIS-standard (SS 199000:2023), på uppdrag av exploateringskontoret Stockholms stad. Vattenmiljöer och landmiljöer har inventerats. Resultatet utgör ett kunskapsunderlag för att kunna beakta ekologiska aspekter i planeringsarbetet för området Bällsta Hamn i Stockholms stad. Inventeringen genomfördes i fält av Fredrik Engdahl och Johan Möllegård. Kartor har tagits fram av Ebba Melin. Under våren 2025 har utredningen kompletterats med en fördjupad artinventering av fåglar. Resultatet redovisas i denna rapport, men inventeringens helhet beskrivs i en separat underlagsrapport (Ekologigruppen, 2025). Omfattning Enligt SIS-standard omfattar ett kartläggningsområdet inventeringsområde, eventuellt planområde och buffertzon för artutdrag från Artportalen. I detta fall sammanfaller dessa områden och benämns inventeringsområdet i karta figur 1. Platsen ligger i västra delen av Stockholms stad, i Ulvsunda industriområde. Figur 1. Inventeringsområdets läge. 7 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Inventeringsområde framgår i Figur 1. Inventeringen omfattar en naturvärdesinventering (NVI) på fältnivå, i enlighet med senaste SIS-standard (SS 199000:2023). I uppdraget ingick även fördjupad inventering av bottenmiljö i Bällstaviken. Den fördjupade inventeringen vävs ihop med övriga delar och används för att beskriva naturvärdena för inventerade vattenområden. Omfattningen av detta uppdrag redovisas i tabell1. För utsök av arter och kända naturvärden i databaser har en buffertzon på 200 meter från inventeringsområdets gräns inkluderats. I en naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS-standard ingår endast kartläggning av områden med värde för biologisk mångfald. Bedömningen beskriver endast det aktuella naturvärdet, historiskt eller potentiellt framtida naturvärde bedöms inte. Inventeringen redovisar och beskriver naturvärdesbiotoper (avgränsade områden) som har naturvärdesklass 1-4 utifrån en standardiserad skala. Områden med lägre naturvärde redovisas inte närmare. Tabell 1. Omfattning och geografisk avgränsning av detta uppdrag. Kategori Ambitionsnivå och tillägg Geografisk avgränsning Nivå Fält Inventeringsområdet Fel! Hittar inte referenskälla. Omfattning Naturvärdesklass 1-4 Detaljeringsgrad Medel - minsta karterbara enhet 0,1 hektar Inventeringsområdet Fel! Hittar inte referenskälla. Tillägg Bottenmiljö Inventeringsområdet Fel! Hittar inte referenskälla. Metod I en naturvärdesinventering avgränsas och värderas områden avseende deras betydelse för biologisk mångfald. Dessa avgränsade områden kallas naturvärdesbiotoper. Varje naturvärdesbiotop tilldelas en naturvärdesklass och bedömningen utgår från ett områdes biotopkvaliteter (biotopvärde) och vilka arter som utnyttjar det (artvärde). Se även Fördjupad inventering nedan. Fältinventeringen utfördes av ekologerna Fredrik Engdahl och Johan Möllegård den 19 augusti 2024. Fokus för inventeringen var vattenmiljöerna. Naturmiljöer utmed områdets stränder inventerades på de ställen där de fanns tillgängliga, främst i södra delen av området. Majoriteten av landmiljöerna inom området är bebyggda eller hårdgjorda på annat sätt. Ekologigruppens tillämpning av metoden beskrivs mer ingående i Bilaga 2 och i detalj i standardens Krav och vägledningsdokument, samt tekniska specifikation (SIS 2023 och SIS TS 2023). Osäkerhet i bedömningen Inventeringsområdet fältbesöktes i mitten av augusti. Artvärden är av denna anledning framför allt bedömda från förekomster av kärlväxter. Naturvärdesinventeringen har genomförts med god säkerhet i en stor del av naturvärdesbiotoperna då biotopvärdena bedöms som säkra och värdearter inom flera av de viktigaste artgrupperna för de förekommande biotoptyperna har kunnat inventeras. God säkerhet innebär att ytterligare inventering eller kompletterande fördjupade inventeringar sannolikt inte leder till att naturvärdesbedömningen kommer att ändras. Fördjupad inventering av bottenmiljöer I detta avsnitt sammanfattas metod för fördjupad inventering av bottenmiljöer. Inventering av bottnar utfördes i samband med grundläggande fältinventering. Bottenmiljön provtogs från båt med luther-räfsa och bottenkratta för att samla in information om djup, bottensubstrat, vattenvegetation och till viss del stormusslor. 8 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Resultat Inventeringsområdet som bedömdes kunna hysa naturvärden och som besöktes i fält utgörs av små ytor landmiljöer och av ett större område grunda vattenmiljöer i Bällstaviken, som är en del av sjön Mälaren. Denna del av Bällstaviken kantas av hårdgjorda kajer, bostadsbebyggelse, verksamheter och bitvis med en smal remsa med träd ned mot vattnet. Från nordväst tillkommer vatten från Bällstaån och mot sydost breder Bällstaviken ut sig. Historisk markanvändning Delar av inventeringsområdet var exploaterat som industrimark och upplagsytor på 1960-talet, med mindre ytor naturmark, främst utmed stranden. De områden utmed stranden i södra delen, som utgjordes av naturmark på 1960-talet, ser ut att vara i stort sett samma som utgörs av naturmark idag, medan övriga delar är bebyggda. 1 2 Figur 2. Historiskt ortofoto från 1960-talet. 9 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Naturvårdsstatus och övriga utpekanden Skydd enligt miljöbalken Inventeringsområdet omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten, samt förbud mot markavvattning. Övriga formella skydd saknas inom inventeringsområdet. Skyddade arter inom området behandlas under senare avsnitt. Miljökvalitetsnormer för vatten Området vid Bällsta hamn ingår i vattenförekomsten Ulvsundasjön (VISS EU_CD: SE658229- 162450) som är klassad till otillfredsställande ekologisk status, baserat på påverkan från övergödning och miljögifter. Se vidare nedan under avsnitt vattensystem, samt figur 5. ESBO I stadens ekologiska infrastruktur finns områden som har särskilt viktiga funktioner för växt- och djurlivet och som därmed starkt påverkar förutsättningarna för biologisk mångfald i staden. Ett sådant område kan vara särskilt rikt på arter men det kan också vara ett artfattigare område, vars strategiska läge i landskapet gör det särskilt viktigt från ekologisk synpunkt. Dessa områden kallas i Stockholms stad för Ekologiskt Särskilt Betydelsefulla Områden (ESBO). ESBO-områdena har delats in i tre huvudfunktioner: § Ekologiskt särskilt betydelsefullt kärnområde § Ekologiskt särskilt betydelsefull livsmiljö för skyddsvärds arter § Ekologiskt särskilt betydelsefull spridningszon Figur 3. Karta som visar Stockholms stads nätverk av Ekologiskt Särskilt Betydelsefulla Områden (ESBO). Små delar av inventeringsområdet är klassade som spridningszon i ESBO. 10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 En mindre del av inventeringsområdet ligger inom spridningszon i ESBO, nämligen strand- och vattenmiljöerna i inventeringsområdets östra del (figur 3). Områden klassade som kärnområde eller livsmiljö för skyddsvärda arter saknas inom inventeringsområdet. Övriga naturvårdsutpekanden Särskilt värdefulla vatten Inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, har Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet tillsammans med länsstyrelserna sammanställt områden med Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer. Mälaren inklusive Bällstaviken har pekats ut som särskilt värdefullt vatten med hänvisning till förekomst av rödlistade fiskarter som ål, asp och vimma. Bällstaviken ingår också i separat utpekande av särskilt värdefulla vatten utifrån generellt naturvärde med hänvisning till artrikedom, mångsidighet och förekomst av hotade arter som småsvalting. Tidigare inventeringar Som underlag för detaljplanering av Bällsta hamn, samt planerna Masugnen 5 och 7, utfördes år 2018 en inventering och översiktlig naturvärdesbedömning av Bällstavikens södra strand, ned till Ulvsunda industriområde (Tyréns, 2018). Bedömningen utgick från okulär besiktning av stränder samt inventering av vattenvegetation och stormusslor. Naturvärdesinventering utfördes med ’nivå fältnivå’ och ’detaljnivå medel’ enligt dåvarande standard för naturvärdesinventering (SIS SS1 99000). Vid inventeringen noterades fyra arter av undervattensvegetation samt fyra arter av övervattensvegetation, exempelvis bladvass, jättegröe, gul näckros och axslinga. Inga av dessa arter är hotade eller ovanliga. Inventeringen resulterade i två arter av stormusslor som båda förekom i låga tätheter. Fyra individer noterades av äkta målarmussla (Unio pictorum), som klassas som nära hotad enligt rödlistan. Ett exemplar av allmän dammussla (Anodonta anatina) noterades. Tätheterna av båda arterna är mycket låga och sannolikt har arterna sina huvudsakliga utbredningsområden i andra delar av Ulvsundasjön/Mälaren. Till följd av att hela vikens närområde (30 meter från stranden) samt stora delar av vattenområdet präglas av artificiella anläggningar och mänskliga aktiviteter bedömdes vikens biotopvärde som obetydligt. Området bedöms utifrån musselfynden ha ett visst artvärde. Sammantaget bedömdes området ha ett visst naturvärde, vilket är en sammanvägning av biotopvärde och artvärde. Områdets växt - och djurliv bedömdes inte vara känsligt för ytterligare modifieringar av stränder och bottnar förutsatt att vissa hänsynsåtgärder vidtas (Tyréns, 2018). Kommunala planer och utpekanden I Stockholms stads översiktsplan (Stockholms stad, 2018) är området beskrivet som stadsutvecklingsområde - omvandling. Planläggningens syfte är att i linje med översiktsplanen omvandla denna del av Ulvsunda industriområde till blandad stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter, service, gator, parker, skola, kultur och idrottsytor. 11 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Landskapsområden Landskapsområden ska definieras enligt ny SIS-standard. Kartläggningsområdet ingår i ett landskapsområde som utgör ett värdelandskap. Avgränsade landskapsområden och värdelandskap anges i figur 4 och tabell 2. Landskapsområden markeras vanligen med bokstäver och inte siffror, för att inte blandas samman med naturvärdesbiotoper. Landskapsområden och värdelandskap Landskapsområden är landskapsavsnitt med särskilda karaktärsdrag, såsom särskilda landformer, arter, naturtyper eller någon form av mänsklig påverkan. Landskapsområden kan sträcka sig även utanför inventeringsområdet. Värdelandskap är ett landskapsområde med särskild betydelse för biologisk mångfald. De utgörs av naturvärdesbiotoper i en eller flera biotoptyper som tillsammans bildar ett sammanhängande landskap med större betydelse för biologisk mångfald. Tabell 2. Avgränsade lan dskaps om r åde n och värdelanska p inom kartläggningsområdet. Enbart ett landskapsområde identifiera des, som då får bete ckning A. Landsk apsområde Nycke lkaraktär Värdelandskap A Bällstaviken, en limnisk miljö och Mälarvik Ja Figur 4. Landskapsområden och värdelandskap som avgränsats inom inventeringsområdet. Landskapsområde A sträcker sig utanför gränsen för inventeringsområde. 12 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 A. Ulvsundasjön Värdelandskap A innefattar naturvärdesbiotop 1, se figur 4 och 7. Värdelandskapet sträcker sig vidare utanför inventeringsområdet. Värdelandskapet utgörs av Ulvsundasjön som är en avgränsad vik i sjön Mälaren. Viken är påverkad av bland annat bebyggelse i närområdet, övergödning och dagvatten, men hyser en del värden för organismer som lever i och vid vatten, exempelvis sjöfågel, fisk och många insekter. Vattensystem och miljökvalitetsnormer (MKN) Enligt ny SIS-standard ska vattensystem redovisas. I figur 5 nedan redovisas vilka vattensystem (avrinningsområden, hav, sjöar och vattendrag) som förekommer inom inventeringsområdet. Vidare redovisas den senaste klassificeringen av ekologisk status eller ekologisk potential enligt Vattenkartan (VISS). Vattenområdets gräns i VISS stämmer inte helt med bakgrundskartans markering av vattenyta, men avser hela Ulvsundasjön. Vattensystemen uppströms och nedströms inventeringsområdet visas inte i sin helhet, men dess koppling till inventeringsområdet framgår av kartan. Figur 5. I kartan redovisas kända vattensystem samt senaste klassificeringen av ekologisk status från VISS, inom inventeringsområdet/kartläggningsområdet och strax utanför. Hela Ulvsundasjön omfattas, även om det ser ut att finnas ett glapp i kartan mellan den orangea ytan och strandlinjen, vilket beror på att geometrin är hämtad från VISS. 13 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Statusklassning sker för en hel vattenförekomst och används främst för att förhålla sig till att en försämring inte får ske av enskilda delfaktorer. En kvalitetsfaktor får således inte försämras med en klass (få en lägre klass) även om statusen som helhet inte försämras. Om kvalitetsfaktorn redan är i lägsta klassen är ingen försämring tillåten alls. (Det är resultatet av den s k Weserdomen). Aktuella aspekter att beakta vad gäller den fysiska naturmiljön är hydromorfologi, alltså hur stränder och bottnar är beskaffade och vilka samband det finns för vattenlevande arter, dels längs stränderna och dels från vattnet upp på stranden. Vattenområdet vid Bällsta hamn ingår i vattenförekomsten Ulvsundajön (VISS EU_CD: SE658229-162450) som är klassad till otillfredsställande ekologisk status med hög tillförlitlighet. Klassningen är baserad på miljökonsekvenstypen morfologiska förändringar och kontinuitet (mänsklig påverkan på sjöars och vattendrags former och strukturer). Vid bedömning av påverkan från ett projekt eller en plan på möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna är det vanligt att undersöka hur den så kallade hydromorfologin påverkas. Man kan säga att hydromorfologin utgör förutsättningarna för djur och växter i och i anslutning till vatten. I hydromorfologi ingår Morfologiskt tillstånd som kan beskrivas som den fysiska formen hos vattendrag och sjöar samt deras närområden. Det morfologiska tillståndet för Ulvsundasjön är klassat till otillfredsställande eftersom bottenmiljön, närområdet och svämplanet är påverkade av tidigare exploatering (se figur 6.) Figur 6. Klassning av Morfologiskt tillstånd för Ulvsundasjön (vattenförekomsten där Bällsta hamn är belägen). Om Ulvsundasjön på sikt ska kunna nå god status behöver påverkan på grunda vattenmiljöer och strandmiljöer minska. Det kan exempelvis ske genom att omvandla tidigare exploaterade mark- och vattenområden till mer naturliga biotoper som kan nyttjas av växter och djur. För aktuell planen, och de vattenmiljöer denna omfattar, beaktas främst gällande lagkrav för den ekologiska delen av MKN, i syfte att inte försämra eller äventyrar möjligheten att uppnå bättre status. Ett separat PM om ekologiska miljökvalitetsnormer finns framtaget (Ekologigruppen, 2025), vilket fördjupar ovanstående beskrivningar. 14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Naturvärdesbiotoper Naturvärdesinventeringen har resulterat i två avgränsade naturvärdesbiotoper (figur 7), vilka sammanfattas nedan. I bilaga 1 redovisas respektive naturvärdesbiotop i detalj och med representativa bilder. Mer om naturvärdesbiotoper Naturvärdesbiotoper har inget direkt lagligt skydd men i miljöbalkens inledande paragraf (1 kap. 1 §) anges att lagen ska tillämpas så att värdefulla naturmiljöer skyddas och vårdas samt att den biologiska mångfalden bevaras. Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (3 kap. 3 §) anger dessutom att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt (SIS 2014). Tabell 3. Avgränsade naturvärdesbiotoper inom inventeringsområdet. ID Naturvärdesklass Biotoptyp Bedömning 1 Klass 3 påtagligt naturvärde Näringsrik(eutrof) sjö God säkerhet 2 Klass 4 visst naturvärde Antropogen, God säkerhet terrester miljö (träddunge) 2 1 Figur 7. I kartan redovisas naturvärdesbiotoper och deras klassning. 15 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 En naturvärdesbiotop med påtagligt naturvärde har urskilts (figur 7). Naturvärdesbiotoper med högsta naturvärde (klass 1) eller högt naturvärde (klass 2) har inte påträffats i området. Övriga delar av vattenområdet inom inventeringsområdet bedöms ha lågt naturvärde. Det hårdgjorda industriområdet i övrigt innehåller inga egentliga grönytor utan enbart små, spridda grupper av ungt lövsly i vägkant eller utmed stängsel. Industriområdet bedöms därför ej ha naturvärde. Påtagligt naturvärde – Naturvärdesklass 3 I inventeringsområdet har en naturvärdesbiotop med påtagligt naturvärde (se faktaruta) avgränsats (figur 7). Totalt täcker värdeklassen en yta av cirka 0,5 hektar inom inventeringsområdet. Mer om värdeklass Påtagligt naturvärde – Naturvärdesklass 3 I denna klass behöver inte varje enskilt objekt vara av betydelse för biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Däremot bedöms objekten vara av särskild betydelse för att den totala arealen av sådana områden ska kunna bibehållas och deras ekologiska kvalitet upprätthållas eller förbättras (se SS 199000:2014). Ekologigruppen tolkar det som att objekt i denna värdeklass är av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på kommunal nivå och kan vara av betydelse för en sammanhängande grön infrastruktur. Naturvärdesbiotop 1 utgörs av näringsrik sjö (figur 8) med viss förekomst av naturliga stränder och bottnar. Biotopkvaliteter finns i form av långskottsvegetation och flytbladsväxter, som tillsammans med vanliga strandarter och ett fåtal träd skapar passande miljöer för fisk, sjöfågel och bottenfauna. I naturvärdesbiotopen förekommer flera värdearter. Vid inventeringen påträffades pilblad (NT) och vid tidigare inventering har äkta målarmussla (NT) noterats. Det finns också flera vanliga vattenväxter i form av exempelvis axslinga, hornsärv och gul näckros. Figur 8. Naturvärdesbiotop 1 (till vänster) och 2 (till höger). Naturvärdesbiotop 1 utgörs av grunda vattenmiljöer och bedöms ha påtagligt naturvärde. Naturvärdesbiotop 2 utgörs av en träddunge och bedöms ha visst naturvärde. Visst naturvärde – Naturvärdesklass 4 I inventeringsområdet har en naturvärdesbiotop med visst naturvärde (se faktaruta) avgränsats (figur 7). Denna utgörs av en liten träddunge i parkmiljö vid en vändplan, sammantaget cirka 600 m2, se bild figur 8. Träden i dungen bedöms generellt vara yngre än cirka 50 år, och består av arter som knäckepil, klibbal, rönn, sälg, hagtorn och päron, samt ung ask och alm. De blommande och bärande träden och buskarna har ett värde för insekter och fåglar. Vissa av alarna är uppåt 40 cm i diameter men bedöms inte utgöras av skyddsvärda träd. Kanten mot stranden är brant, och på delar av området finns upplag av olika slag. 16 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Mer om värdeklass visst naturvärde – Naturvärdesklass 4 Objekten i värdeklassen är av betydelse för att stärka den gröna infrastrukturen och att därigenom den ekologiska kvaliteten på intilliggande objekt med högre värden upprätthålls. Ekologigruppen tolkar det som att denna värdeklass är av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på lokal nivå. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Lågt/ej naturvärde Huvuddelen av inventeringsområdet bedöms ej hysa naturvärden. De utgörs dels av vattenmiljöerna vid kajen/hamnen. Dessa vattenområden saknar i stort sett värdearter, samt värdefulla strukturer och element för biologisk mångfald såsom bottenstrukturer och biotopskapande vegetation. Områdets hårdgjorda industrimiljöer på land innehåller bara utspridda inslag av små ytor unga träd och buskar, och bedöms inte hysa naturvärde. 17 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Värdearter Enligt metodiken för naturvärdesinventering ska värdearter noteras som del av inventeringen. En värdeart är en art med specifika krav på sin miljö. Genom sin förekomst signalerar arten att det finns naturvärden i ett område och att det kan finnas fler sällsynta och/eller rödlistade arter. Begreppet naturvårdsarter är något bredare och innefattar även andra arter som ofta omnämns i naturvårdssammanhang, såsom rödlistade arter som inte har specifika krav på sin livsmiljö (se vidare information i faktarutan nedan). Mer om naturvårdsarter och värdearter Naturvårdsarter är utpekade av myndigheter i olika inventeringar och sammanhang. De sammanfattas av SLU ArtDatabanken i rapporten ”Naturvårdsarter” (Hallingbäck 2013). Exempel på naturvårdsarter är rödlistade arter, fridlysta arter, Skogsstyrelsens signalarter och typiska arter. De arter som är relevanta att använda vid bedömningen av naturvärden kallas värdearter. Genom sin förekomst signalerar arten att det finns naturvärden i ett område och att det kan finnas fler sällsynta och/eller rödlistade arter. Många värdearter är också naturvårdsarter, men kan även vara Jordbruksverkets ängs- och betesmarksarter och Ekologigruppens egna värdearter (exempelvis regionalt sällsynta arter och nyckelarter som formar livsmiljöer). Värdearterna delas in i fyra olika kategorier utifrån deras signalvärde (mycket högt, högt, påtagligt och visst) vilket baseras på artens miljökrav och sällsynthet. Signalvärdet är en glidande skala som också varierar geografiskt. I området har ett tjugotal naturvårdsarter, inklusive värdearter, påträffats i samband med naturvärdesinventeringen år 2024, fågelinventering 2025, eller är kända från databasen Artportalen. Från Artportalen har endast artfynd som bedömts som rimliga, beaktat områdets förutsättningar och naturtyper, inkluderats. Förekomster av alla värdearter, inklusive påträffade skyddade arter, rödlistade arter och arter med mycket högt samt högt signalvärde finns listade i tabell 4 nedan. Tabell 4. Funna värdearter och naturvårdsarter i området. Tabellen innefattar skyddade arter, rödlistade arter och arter med mycket högt och högt signalvärde. ’Skydd’ anger vilka paragrafer i artskyddsförordningen (ASF) som skyddar arten och ’R.K’ anger rödlistningskategori enligt följande: NT - nära hotad, VU - sårbar, EN - starkt hotad, CR - akut hotad, DD - kunskapsbrist. Tabellen är sorterad så att skyddade arter listas först, därefter rödlistade arter, samt sist övriga värdearter sorterade efter signalvärde. *Arten är noterad i Bällstaviken som födosökande. Svenskt namn Skydd Indikatorvärde Förekomsti Källa ASF/RK naturvärdesbiotop 2, samt i planområdets ASF 4 §, Ekologigruppen, 2025, björktrast Ringa ytor med lågt VU fågelinventering. naturvärde 1 och 2, samt i fiskmås ASF 4 § Ringa planområdets ytor med Som ovan lågt naturvärde Inom planområdet men ASF 4 §, gråkråka Ringa utanför Som ovan NT naturvärdesbiotop Inom planområdet men gråsparv ASF 4 § Ringa utanför Som ovan naturvärdesbiotop Inom planområdet men ASF 4 §, gråtrut Påtagligt utanför Som ovan VU naturvärdesbiotop ASF 4 §, grönfink Ringa 2, Som ovan EN Ekologigruppen 2025, gråhäger ASF 4 § Visst 1 naturvärdesinventering skäggdopping ASF 4 § Visst 1* Artportalen, flera år ASF 4 §, östersjötrut Påtagligt 1 + spritt i området Som ovan VU Inom planområdet men ASF 4 §, tornseglare Visst utanför Som ovan VU naturvärdesbiotop pilblad NT Högt 1 Ekologigruppen 2025 axslinga Visst 1 Ekologigruppen 2025 18 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 hornsärv Visst 1 Ekologigruppen 2025 äkta NT Högt 1 Tyréns 2018 målarmussla bäver Visst 1* Artportalen 2023 Under våren 2025 har en fördjupad artinventering fågel utförts i områdets naturmiljöer utmed strand och i vatten. Resultaten redovisas i tabell nedan och i kommande avsnitt. En mer utförlig beskrivning av metodik finns i separat underlagsrapport fågelinventering (BH_N4_2D06_002), Ekologigruppen 2025. Alla fågelarter har omfattats av inventeringen men fokus har legat på så kallade naturvårdsrelevanta arter, det vill säga arter som är rödlistade, arter markerade med B i fågeldirektivets bilaga 1, arter som uppvisar en negativ trend, samt arter med lokalt liten population. För dessa arter har eventuella fortplantningsområden/revir ritats ut. Arter som inte omfattas av revirkarteringen är lokalt mycket vanliga arter som exempelvis lövsångare, blåmes, talgoxe, skata och bofink. Dessa arter noteras bara genom uppskattning av antalet par i inventeringsområdet, samt häckningskriterium enligt metodik atlasinventering (BirdLife 2012). I samband med inventeringen påträffades 30 fågelarter. Av dessa arter bedöms 11 arter vara naturvårdsrelevanta och 19 vara vanligt förekommande arter med stabila eller ökande populationer. Inga ytterligare naturvårdsrelevanta fågelarter finns noterade från det inventerade området enligt databasen Artportalen (sökning mellan 2000–2025). För sex av de elva naturvårdsrelevanta arterna (björktrast, fiskmås, gråkråka, gråsparv, gråtrut och östersjötrut) är bedömningen att de har fortplantningsområde/revir inom detaljplaneområdet. Nedan listas de naturvårdsrelevanta fågelarterna, med kartor på följande sidor: Björktrast (ett revir, trolig häckning) Fiskmås (18 individer som flest, trolig häckning) Fisktärna (enstaka ex förbiflygande, ej häckningskriterie) Gråkråka (ett revir, trolig häckning) Gråsparv (4 par/revir, konstaterad häckning) Gråtrut (1 par, trolig häckning) Grönfink (1 revir, trolig häckning) Skrattmås (förbiflygande, ej häckningskriterie) Sädesärla (1 ex, obs i häcktid, möjlig häckning) Tornseglare (9 ex obs i häcktid, möjlig häckning) Östersjötrut 1-2 par, trolig häckning Flera av de vanliga arterna som skata, sothöna m.fl. har konstaterade häckningar inom området. 19 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Figur 9. Revirkartering från utförd fågelinventering. Färgen på ringarna runt reviren är de samma som punkternas färg för respektive art. 20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Figur 10. Revirkartering från utförd fågelinventering. Färgen på ringarna runt reviren är de samma som punkternas färg för respektive art. 21 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Figur 11. Observationer av fåglar där revir/fortplantningsområden inte har avgränsats. För fiskmås, gråtrut och östersjötrut är det troligt att arterna häckar inom området även om revir inte har kunnat avgränsats, vilket beror på att dessa arter föredrar att häcka tillsammans, ofta i stora kolonier. 22 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Skyddade arter I området förekommer ett antal fågelarter som är skyddade enligt svensk lag (SFS 2007:845, se faktarutor nedan). Förekomsterna av arterna redovisas nedan samt i tabell 4. Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en svensk lagstiftning som bland annat innebär fridlysning av arter, däribland alla vilda fågelarter, alla grod- och kräldjursarter, alla fladdermöss och ett antal andra djur och växter. Olika arter har olika skydd beroende på vilken paragraf i artskyddsförordningen som reglerar respektive art. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, det vill säga att det inte är tillåtet att samla in, skada eller döda de listade arterna. Dispens från förbuden för vilda fåglar, samt andra djur och växter uppräknade i bilaga 1, kan endast erhållas om projektet eller planen är av allt överskuggande allmänintresse. Därför är det i de flesta fall alltid nödvändigt att genomföra skyddsåtgärder för att undvika dispensprövning. Dispenskraven för arter listade i bilaga 2 är inte lika stränga. Skyddade fågelarter enligt § 4 artskyddsförordningen Alla vilda fåglar i Sverige är skyddade enligt 4 §, men till skillnad mot de arter som omfattas av skyddet i 4 a § artskyddsförordningen, är inte fåglarnas livsmiljöer skyddade i sig. Dock är det förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om detta riskerar att den lokala populationen inte kan bibehållas på en tillfredställande nivå. Artskyddsförordningen 4 § - fåglar Fridlysningen innebär att det är förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar, 2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon, 3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma, och 4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller b) återupprätta populationen till den nivån. I denna rapport har endast fågelarter inkluderats i de fall dessa utgör sådana arter där hänsyn behöver tas för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå. Dessa kallas här för naturvårdsrelevanta arter och omfattar arter som är rödlistade (se faktaruta), arter som är listade med N i artskyddsförordningen samt sådana arter som uppvisar en starkt negativ trend lokalt eller nationellt. Se tabell 5. Skyddade arter enligt § 4 artskyddsförordningen Alla arter av fladdermöss är i Sverige fridlysta och skyddade enligt artskyddsförordningens 4a§. Skyddet omfattar även fladdermössens fortplantningsområden och viloplatser. Baserat på inventeringsområdets industriella, upplysta och hårdgjorda karaktär utan vegetation, finns det inga områden inom inventeringsområdets landmiljöer som bedöms kunna ha potential som födosöksmiljöer för fladdermöss. Utmed de delar av stranden och vattnet som innehåller växtlighet kan troligen fladdermöss födosöka tidvis, som del av större födosöksområden kring Ulvsundasjön och anslutande grönområden, utanför inventeringsområdet. Inventeringsområdets små grönytor utmed stranden har troligen en begränsad betydelse i sammanhanget, baserat på sin lilla storlek. Vad gäller viloplatser har områdets industrimiljöer och byggnader i form av sentida ”plåtlador” sannolikt inte någon central funktion som viloplats i form av platser för övervintring eller koloniplats. Ofta är det äldre byggnader i trä eller tegel, med isolerade vindsutrymmen som går att nå från utsidan eller via springor i tak eller fasad, som nyttjas. Det förekommer ett fåtal tegelbyggnader i området vilka i huvudsak avses bevaras. Dagens industriella, hårdgjorda och upplysta omgivningar lämpar sig mindre väl för fladdermöss så även om det skulle finnas lämpliga skrymslen i husen är det rimligt att anta att de inte nyttjas i någon betydande omfattning. 23 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Tabell 5. Skyddade och naturvårdsrelevanta arter i området. FD=Arten är markerad med B i fågeldirektivets bilaga1. RK=Rödlistekategorier; NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad, CR=akut hotad. LC=livskraftig. Art FD/RK Förekomst Ett par noterades med permanent revir, det är troligt att paret häckar inom Björktrast NT inventeringsområdet. Åtta-tio par fiskmåsar noterades i lämplig häckningsmiljö. Det är troligt att Fiskmås NT paren häckar på taken inom eller strax intill inventeringsområdet. Två-tre par fisktärna observerades vid sista besöket, men dessa uppehöll sig främst utanför inventeringsområdet vid Bromma blocks. Paren bedöms Fisktärna FD inte häcka inom inventeringsområdet 2025. Ett par gråkråka har noterats med permanent revir inom inventeringsområdet. Någon boplats har inte hittats inom inventeringsområdet och Ekologigruppens bedömning är att arten sannolikt häckar strax utanför inventeringsområdet, då lämpliga strukturer (äldre träd) Gråkråka NT saknas för bobygge. Fyra par gråsparvar konstaterades häcka inom inventeringsområdet då de Gråsparv LC återkommande besökte sina boplatser under ett tak. Ett par gråtrut har noterats i lämplig häckningsmiljö. Det är troligt att paret Gråtrut VU häckar inom eller strax utanför inventeringsområdet. Ett par grönfink har noterats med permanent revir precis norr om inventeringsområdet (utanför inventeringsområdet). Det är troligt att arten Grönfink EN häckade i buskar eller träd precis utanför inventeringsområdet. Två skrattmåsar noterades förbiflygande vid inventeringsområdet. Ekologigruppens bedömning är att dessa inte häckade inom Skrattmås NT inventeringsområdet 2025. En sädesärla observerades i häckningstid. Det är möjligt att den häckade Sädesärla LC inom inventeringsområdet 2025. Cirka tio tornseglare sågs födosöka i luftrummet ovanför inventeringsområdet. Det är möjligt att dessa häckar inom eller strax utanför Tornseglare EN inventeringsområdet 2025, under något lämpligt tak. Två par östersjötrut har noterats i lämplig häckningsmiljö. Det är troligt att paren häckar inom eller strax utanför inventeringsområdet, på något av Östersjötrut VU taken. Rödlistade arter Sammanlagt tolv rödlistade arter noterades från området vid denna inventering och fågelinventeringen. Därutöver är arter noterade från området i databasen Artportalen. Rödlistade Rödlistan - rödlistekategorier Den svenska rödlistan utarbetas av Artdatabanken. Rödlistan uppdateras vart femte år och den senaste rödlistan gavs ut 2020 (ArtDatabanken 2020). Rödlistan i sig innebär inget skydd utan anger olika arters risk att dö ut från Sverige. Arterna listas i olika rödlistkategorier beroende på artens status. Det finns sex rödlistningskategorier: (RE) nationellt utdöd, (CR) akut hotad, (EN) starkt hotad, (VU) sårbar, (NT) nära hotad, (DD) kunskapsbrist. Arter utan känd minskning eller negativ påverkan och med tillräckligt stor population klassas som livskraftiga (LC). 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 arter som också är skyddade enligt artskyddsförordningen behandlas i avsnittet ”Skyddade arter” ovan. För mer information om rödlistan, se faktarutan ovan. Pilblad (Sagittaria sagittifolia) (NT) förekommer i naturvärdesbiotop 1 med ett litet bestånd nära biotopens södra gräns. Arten är knuten till grunda, lugnflytande eller stillastående vatten som sjöar eller flacka delar av vattendrag. Enligt Artdatabanken ”är det inte fastlagt vad som har orsakat tillbakagången hos pilblad. Troliga orsaker är minskad hävd av stränder och minskade naturliga vattenståndsfluktuationer. Avsaknad av dessa störningar leder till att mer högvuxna gräs som vass (Phragmites australis) och jättegröe (Glyceria maxima) tar över. Sänkning eller utdikning av grunda sjöar har sannolikt också bidragit till artens tillbakagång”. Figur 12. Pilblad (motten i bilden) som förekommer i naturvärdesbiotop 1. Äkta målarmussla (Unio pictorum) (NT) har tidigare noterats vid inventering i både naturvärdesbiotop 1 och i området vid kajen med lågt naturvärde (Tyréns 2018). Arten förekommer vanligtvis på djup ner till 5-6 meter i sjöar, bäckar och större vattendrag. Arten föredrar näringsrika eller måttligt näringsrika vatten. Skogsalm (Ulmus glabra) (CR). Almen är akut hotad då arten är drabbad av den aggressiva almsjukan, som slår ut smittade individer. Att bevara de träd som fortfarande är friska kan bidra till en ökad genetisk variation och kanske på sikt öka resistens mot sjukdomen. Gamla levande träd har höga värden. Skogsalm är inte sällsynt i Stockholms stad, men på grund av almsjukan blir äldre träd alltmer sällsynta. Ask (Fraxinus excelsior) (EN). Arten är rödlistad på grund av en vindburen svampsjukdom som drabbar träden (askskottsjukan). Genetisk variation inom populationerna bör öka motståndskraften mot askskottsjukan och därför är det att viktigt att bevara askar där det är möjligt. Många naturvårdsarter bland skalbaggar, vedsvampar och lavar är knutna till askträd. Liksom skogsalm är ask inte sällsynt i Stockholms stad, men gamla träd är ovanliga. 25 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Björktrast (Turdus pilaris) (NT) noterades med ett permanent revir, det är troligt att paret häckar inom eller strax utanför inventeringsområdet. Björktrast häckar i skog, inte sällan i glesa kolonier i anslutning till odlad mark. Arten häckar också i stadsnära områden, i parker och trädgårdar. I stockholmstrakten är björktrast ofta mer vanlig i urbana miljöer än på landsbygden. Den svenska populationen har minskat i snabb takt under lång tid. Björktrast är rödlistad som nära hotad (NT). Fiskmås (Larus canus) (NT) noterades med åtta till tio par i lämplig häckningsmiljö. Det är troligt att paren häckar på taken inom eller strax intill inventeringsområdet. Arten häckar ensam eller i kolonier i våtmarker, längst kuster, på öar, vid insjöar och ibland även på hustak i samhällen. Fiskmås är allätare som gärna äter fisk, maskar och skalbaggar men också födosöker i tätbebyggda områden där den exempelvis kan hitta matrester från människor. Fiskmås är en vanlig art i Sverige men populationen har under de senaste 20 åren minskat kraftigt vilket medfört att den från och med år 2020 är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Gråkråka (Corvus cornix) (NT) förekommer med ett permanent revir inom inventeringsområdet. Någon boplats har inte hittats inom inventeringsområdet och Ekologigruppens bedömning är att arten sannolikt häckar strax utanför inventeringsområdet, då lämpliga strukturer (äldre träd) saknas för bobygge. Arten har stora revir och för att lyckas med sin häckning behöver den ha tillgång till en ostörd skogsdunge för placering av själva boet. Gråkråka var ny på rödlistan 2020 i kategorin Nära hotad (NT) och har inte varit rödlistad tidigare. Gråtrut (Larus argentatus) (VU) har noterats med ett par lämplig häckningsmiljö. Det är troligt att paret häckar inom eller strax utanför inventeringsområdet, på något av hustaken. Den häckar huvudsakligen kolonivis längst hela östersjöns kuster. Arten är en allätare som bland annat äter rester efter döda djur, fisk, maskar, insekter, fåglar och restavfall. Gråtrut är en relativt vanlig art i Sverige vars population dock har minskat kraftigt. Sedan 2015 är gråtrut rödlistad som Sårbar (VU) eftersom takten på populationsminskningen har ökat. Grönfink (Chloris chloris) (EN) har noterats med ett permanent revir precis norr om inventeringsområdet (utanför inventeringsområdet). Det är troligt att arten häckade i buskar eller träd precis utanför inventeringsområdet. Grönfink häckar i skogsbryn, enbackar, buskmarker, parker och trädgårdar. Arten har inte särskilt höga krav på sin livsmiljö i tätortsnära områden. Grönfink är rödlistad i hotkategorin starkt hotade arter (EN) till följd av en sjukdom. Arten är dock fortfarande en vanligt förekommande art i regionen och populationsminskningen är inte i första hand knuten till markanvändningen. Två skrattmåsar (Chroicocephalus ridibundus) (NT) noterades förbiflygande vid inventeringsområdet. Ekologigruppens bedömning är att dessa inte häckade inom inventeringsområdet 2025. Skrattmås häckar i kolonier vid sjöar och havsvikar samt på öar och skär längs kusten. Skrattmås är spridd över hela landet utom längst i norr. Skrattmås är en förhållandevis vanlig art i Sverige men dess population har minskat så pass mycket under de senaste 25 åren att den sedan 2020 är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT). Trenden de senaste åren visar dock att populationen är på väg att stabilisera sig. Cirka tio tornseglare (Apus apus) (EN) sågs födosöka i luftrummet ovanför inventeringsområdet. Det är möjligt att dessa häckar inom eller strax utanför inventeringsområdet 2025, under något lämpligt tak. Tornseglare häckar gärna under storkupiga tegelpannor eller i andra håligheter och nischer i byggnader. Tornseglare kan även häcka i holkar som placeras i högt läge under en takfot eller på en husgavel med fria inflygningsmöjligheter. Tornseglaren lever hela sitt liv i luften. Födan utgörs uteslutande av insekter samt små spindlar som driver fram i luften hängandes i spinntrådar. Tornseglare är rödlistad i kategorin Starkt hotad (EN) på grund av en kraftig populationsminskning. En orsak till tornseglarens tillbakagång är sannolikt brist på lämpliga boplatser. Östersjötrut ( Larus f. fuscus) (VU) har noterats med två par i lämplig häckningsmiljö. Det är troligt att paren häckar inom eller strax utanför inventeringsområdet, på något av taken. Östersjötrut är 26 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 den underart av silltrut som häckar längs Östersjöns kuster i Sverige, Finland och Estland. Arten häckar vanligen kolonivis på låga och skoglösa skär men den kan även häcka på hustak i samhällen. Östersjötrut är rödlistad som Sårbar (VU). Invasiva främmande arter Inom inventeringsområdet har två invasiva främmande arter noterats i samband med fältbesök eller finns registrerade från området i databasen Artportalen. Arterna finns registrerade för respektive naturvärdesbiotop och redovisas i Bilaga 1, samt i 6 nedan. Någon fördjupad inventering av invasiva främmande arter har inte ingått i detta uppdrag, vilket innebär att det kan förekomma fler arter eller förekomster av invasiva arter än vad 6 nedan visar. Registrerade arter innefattar invasiva arter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/201 samt invasiva främmande arter som finns med på Naturvårdsverkets och Hav- och vattenmyndighetens (HaV) förslag på nationell lista (Naturvårdsverket 2023 och Havs- och vattenmyndigheten 2023). Tabell 6. Funna invasiva arter i området. Svenskt namn Förteckning FörekomstI naturvärdesbiotop Källa (EU) nr smal vattenpest 1 Ekologigruppen 2024 1143/201 parkslide Naturvårdsverket 2 Ekologigruppen 2024 Figur 13. Den främmande invasiva arten smal vattenpest (längst till höger) påträffades i naturvärdesbiotop 1. Övriga arter på bilden är axslinga (till vänster) och hornsärv (i mitten), vanliga vattenväxter som ej är invasiva. Områdets invasiva arterna behöver hanteras och tas bort som del av fortsatt arbete, till exempel i systemhandlingsskede. Det finns riktlinjer och viss metodik för denna hantering, tex hur växtavfall och jordmassor ska tas om hand. Skyddsvärda träd och biotopskyddade alléer Förekommer inte i inventeringsområdet. 27 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Habitatnätverk och grön infrastruktur Målet med att arbeta med grön infrastruktur är att säkerställa att olika naturtyper och strukturer finns i landskapet, samt att dessa fördelar sig över landskapet på ett sådant sätt att arter kan sprida sig, och den långsiktiga överlevnaden för arter och naturtyper är säker. Att bevara och sköta om naturområden som är så kallade ekologiska värdekärnor är en grundläggande del av att bevara Stockholms ekologiska infrastruktur. En annan viktig del är att bevara fungerande spridningssamband mellan dessa värdekärnor. För att kunna bevara dessa värdekärnor är det viktigt att peka ut var i landskapet det finns särskilt viktiga spridningsvägar som kan fungera som länkar mellan livsmiljöerna. Ekologiska spridningssamband ger en bild av hur exempelvis olika områden med ädellöv eller barrskog hänger ihop och hur olika artgrupper potentiellt kan utnyttja resurser och röra sig i landskapet. En spridningsanalys görs utifrån representativa arter eller artgrupper kopplade till en viss typ av livsmiljö, och i fallet med ek- och ädellövmiljöer utgår analysen från skalbaggar knutna till ek. I fallet med barr- och blandskogsmiljöer utgår analysen från barrskogsmesar. För inventeringsområdet visas Stockholms stads habitatnätverk, för eklevande arter, för barrskog, respektive groddjur, samt födosöksanalysen för skogslevande fladdermöss (14). Dessa områden finns presenterade på Stockholms stads dataportal (http://dataportalen.stockholm.se/dataportalen/). Sammanfattningsvis kan konstateras att området ligger i utanför habitatnätverken för eklevande insekter, barrskog och för groddjur. För fladdermöss är större delen av området klassat som sämre förutsättningar för födosök då området är hårdgjort och i stort saknar vegetation. Vatten- och strandmiljöer med vegetation är något bättre för fladdermössens födosök. Spridningsanalyser I princip har varje art sina egna krav på spridningsförhållanden. Ofta beskriver man därför olika artprofiler för fokusarter som har olika krav på sin miljö och olika spridningsförmåga. De parametrar som påverkar spridningen är avstånd, kvaliteten på mellanliggande landskap och barriärer/motstånd. Spridningsanalyser bör främst ses som ett pedagogiskt hjälpmedel att synliggöra möjliga resonemang kring dessa komplicerade frågor om arters spridning. 28 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Figur 14. Inventeringsområdets läge i förhållande till habitatnätverken för skogslevande fladdermöss, barrskogsmesar, groddjur och eklevande insekter. Områdets landmiljöer bedöms ha sämre förutsättningar till födosök, medan vattenmiljöerna är något bättre. Övriga habitatnätverk omfattas inte, det vill säga området ligger utanför samtliga dessa. Prioriterade naturkvaliteter I Stockholms handlingsplan för biologisk mångfald (Stockholms stad 2020) har miljöförvaltningen i strategi 1, ”Lyft fram prioriterade arter och naturkvaliteter”, tagit fram en lista över prioriterade naturkvaliteter, arter eller artgrupper. De relevanta naturkvaliteterna och arterna som finns inom inventeringsområdet är markerade med fetstil, respektive kursiv stil nedan: § Ett stort inslag av olika vattenmiljöer såsom stränder, vattendrag, sjöar och kustvatten. 29 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 § Artrika naturtyper med lång kontinuitet såsom ekmiljöer, barrskogar, tallmiljöer och ängsmarker med prioriterade skyddsvärda arter. § Bostadsnära vardagsnatur med artrika inslag, till exempel gamla värdefulla träd i parker och kyrkogårdar. I planområdet finns vattenmiljöer och inslag av naturliga strandmiljöer, främst i södra delen, men i huvudsak består området av hårdgjord industrimark och hårdgjorda kajer. Arterna som nämns i handlingsplanen är knutna till vissa utpekade naturkvalitéer som anses särskilt viktiga att arbeta med inom Stockholm. En grundläggande förutsättning för att förbättra statusen för skyddsvärda arter är att livsmiljöer inte försämras eller försvinner. Exempelarterna inom parentes nedan används som representanter för dessa artgrupper, exempelvis i spridningsanalyser. Kursiv stil innebär förekomst i programområdet (förekommer ej). § Gamla tallar (reliktbock, tallticka) § Gamla ekar (bredbandad ekbarkbock, brun guldbagge) § Fladdermöss (mustaschfladdermus/taigafladdermus -ej inventerat) § Groddjur (större vattensalamander) Området är av begränsat värde för prioriterade arter då det till stora delar är hårdgjort och bebyggt. Inga våtmarker, dammar eller andra typer av vatten förekommer inom området där groddjur kan fortplanta sig. Det förekommer inte heller några äldre träd eller naturmiljöer som kan vara betydelsefulla för övriga arter i handlingsplanen. 30 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Konsekvensbeskrivning av planförslaget I avsnittet beskrivs konsekvenser för områdets ekologiska värden, beaktat föreslagen planstruktur. Miljökvalitetsnormer (MKN) för ekologisk status vatten hanteras separat i PM (Handling BH-N4- 2D06-003), och åtgärder för vattenverksamhet hanteras i tillståndsansökan med tillhörande utredningar och miljöbedömning. Konsekvenser t.ex av utfyllnad i vattnet berörs därför inte nedan, utan enbart vilka ekologiska förutsättningar som kan tillskapas i området som följd av föreslagen detaljplan. Planförslag Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Figur 15. Illustrationsplan som visar områdets utformning. Bild Nyréns Arkitektkontor. 31 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Figur 16. Illustrationer på strandområdets föreslagna utformning med utfyllda ytor med nya gröna stränder och växtlighet, samt bryggor och små vikar. Bilder Nyréns Arkitektkontor. 32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Figur 17. Strandområdets föreslagna nya utformning med flacka stränder, sumpzon, grundzon och strukturer under vattenytan som avser gynna fisk och annat vattenliv. Bild Nyréns Arkitektkontor. Enligt framtaget PM för allmän platsmark (Nyréns Arkitektkontor, 2025) kommer de befintliga stensatta och branta kajerna att ersättas med mjuka grönskande slänter som övergår i en nyskapad strandzon av naturlig karaktär. Närmare 400 meter ny grön strand kan därmed tillskapas och cirka 7500 m2 grönyta inom det som benämns vattnets närområde (30 meter från strandkanten). För att ytterligare öka den gröna friytan nyskapas 3500 m2 fast mark utmed Strandparken i anslutning till områdets centrala park. På så sätt skapas ett större sammanhängande parkområde på som sträcker sig från områdets centrala delar och leder ut till vattnet. Den nya strandlinjen utformas för att skapa livsmiljöer både för djur- och växtliv. Runt bryggdäck anläggs strandvegetation och flytande sjok av vattenlevande växter för att ytterligare öka stadsdelens grönskande ytor och stärka Bällstavikens ekologiska status. Gatuträd syftar till att bidra till nätverket av lokal grönstruktur. Utmed merparten av Bällsta Hamns gator planeras för öppna planteringsytor i vilka blandade trädarter kan planteras, tillsammans med buskar och perenner. En blandning av exoter och tåliga inhemska arter avser skapa ett robust och långsiktigt grönt trädskikt i stadsdelen. Förslaget är att använda en blandning av arter, sorter och frökällor, i syfte att både kunna stärka spridningssamband och stå vitala över tid, vilket syftar till att göra trädplanteringarna mindre sårbara i ett framtida urbant landskap med utmanande klimatmässiga förhållanden. Konsekvenser naturvärden och habitatnätverk Andelen grönyta kommer öka högst väsentligt med detaljplanens förslag till nya parker och gröna stränder. Planen syftar till att förvandla stora delar av områdets hårdgjorda industrilandskap, kajer och utfyllnader under vatten, till en mer naturlig strandlinje och trädklädda parkområden. Sammantaget finns möjlighet att tillskapa uppåt 1,5 hektar ny grönyta. Sammantaget innebär omdaningen av området och de grönytor som skapas möjligheter till stora positiva konsekvenser, där olika grad av naturlighet och värde för biologisk mångfald kan uppnås beroende på slutlig utformning och växtval. Bäst möjlighet att tillföra en hög ekologisk funktion över tid kan uppnås genom att efterlikna naturliga stränder utmed Mälaren, med motsvarande vegetation. 33 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Figur 18. Föreslagen struktur lagt ovanpå identifierade naturvärdesbiotoper. Trots att mycket ny grönyta tillskapas totalt sett, så tas samtidigt de ytor klassade naturvärdesbiotoper som idag finns i området i anspråk. Den trädklädda ytan på land med visst naturvärde, samt stranden på naturvärdesbiotopen med påtagligt naturvärde, kommer sannolikt behöva markförstärkas och marksaneras vilket skulle innebära att naturmarken försvinner men kan återskapas som del av den nya parkmarken. Med tanke på att trädskiktet är ungt och naturvärdet begränsat kan motsvarande natur sannolikt återskapas genom liknande växtval för den nya vegetationen. Konsekvenserna av att påverka ett område med visst naturvärde klassas som små. 34 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Vad gäller den del av naturvärdesbiotopen med påtagligt naturvärde som består av grunda vatten och vattenvegetation, så kommer även denna att påverkas av omgrävning och få nya bottnar, samt en gångbrygga, vilket sannolikt gör att merparten vattenvegetation försvinner. Målet är att återskapa motsvarande vattenmiljöer men inte exakt på samma yta utan strax norr om. Mot stranden kommer nya byggnader och en konstruerad hårdgjord kant mot vattnet, vilket inte medger en naturlig strandmiljö. Med tanke på att denna naturvärdesbiotop är områdets enda lilla naturliga vattenmiljö bedöms ianspråktagande av detta område lokalt medföra märkbara negativa konsekvenser. Ingen del av planområdet ligger inom stadens ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO- områden) eller är utpekade som kärnområde eller livsmiljö för habitatnätverkens arter. Strandområden med vegetation och sluttande grundzoner kan skapa förutsättningar för groddjur, med möjlighet till positiva konsekvenser för detta habitatnätverk. Även för habitatnätverket för fladdermöss kan nya grönytor bidra med förbättrade födosöksmiljöer, förutsatt att gestaltning och växtval bidrar till en hög produktion av insekter, fladdermössens föda. För övriga habitatnätverk, barr- och ek/ädellöv förväntas en mindre effekt, då båda dessa nätverk bygger på att det finns äldre träd och naturliga markskikt. Även om inslag av exempelvis skogsek och svensk tall planteras, kommer det ta lång tid innan dessa träd kan fungera som livsmiljöer för de arter som respektive habitatnätverk omfattar. ”Leveranstiden” för ett träd när det blir gammalt nog att få håligheter och andra ekologiska strukturer är ofta över 100 år. Konsekvenser skyddade arter I området förekommer fågelarter, vilka kommer behandlas i en artskyddsutredning. Fåglarna förekommer såväl i områdets små ytor med vegetation som i industrilandskapet. En artskyddsutredning syftar till att bedöma hur planen kan påverka fåglar och vilka skyddsåtgärder som kan vara behövliga för att undvika konflikt med artskyddsförordningen. Ofta omfattar skyddsåtgärder anpassning av byggtid i form av att nedtagning av vegetation och strukturer, där fåglar kan bo, görs utanför fåglars häckningstid. Andra vanliga åtgärder är att påvisa att motsvarande eller bättre livsmiljöer och habitat tillskapas som kan ersätta de ytor som tas i anspråk. Även påverkan på förutsättningar för fladdermöss före och efter genomförd plan kommer beskrivas i ett avsnitt i artskyddsutredningen. Trots att förutsättningarna för fladdermöss idag är starkt begränsade och inga betydande förekomster av fladdermöss därför förväntas, kan ev. en inventering ändå vara lämplig att utföra kommande sommar. En inventering görs då främst för att säkerställa att det finns tillräckliga kunskapsunderlag. Planerad utformning med stor andel grönytor skapar goda förutsättningar att med detaljplanen utforma de eventuella skyddsåtgärder som kan bli aktuella för att bibehålla kontinuerlig ekologisk funktion för skyddade arter. 35 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Förslag till anpassningar och åtgärder Anpassningar för att uppfylla lagkrav Artskyddsförordningen Artskyddsutredning för fåglar kommer tas fram. Förutsättningar för fladdermöss bör också omnämnas, och eventuellt en inventering utföras kommande sommar. Generellt biotopskydd Inga alléträd eller andra biotopskydd påverkas av föreslagen plan. Anpassningar för att minska konsekvenser och öka områdets ekologiska funktion § Ur ett ekologiskt perspektiv skulle det vara fördelaktigt att bevara hela eller delar av den naturliga viken som utgör naturvärdesbiotop 1 med påtagligt naturvärde, klass 3. § Utformningen och projekteringen av områdets nya grönytor park och strand kommer ha mycket stor betydelse för vilken ekologisk funktion och naturlighet som kan uppnås. Ju högre grad av fokus på naturliga miljöer med strukturer och processer kopplat till exempel till förekomst av död ved av olika slag, stenar och block som skapar skrymslen, ytor med äng/blommande gräsmattor, lövhögar, miljöer med sand, brynmiljöer med inhemska arter i olika höjd och djur, flacka stränder och grundområden med vattenvegetation, trädval som domineras av inhemska arter vanliga i Stockholm, osv, desto bättre förutsättningar för biologisk mångfald. En mer ”stram” utformning med dominans intensivt klippta gräsmattor och hög grad av exoter /ej inhemska arter ger betydligt mer begränsade möjligheter till en hög ekologisk funktion. § Faunaanpassad belysning. Kunskap och teknik kring hur belysning kan anpassas för att minska negativ påverkan på djurgrupper som fladdermöss är idag tillgänglig. Vattennära grönytor och strandmiljöer är av särskild vikt att anpassa. § Utformning av kvartersmark. Kvartersmarken kan med rätt utformning utgöra en biologisk resurs, som kan utgöra ett värdefullt komplement till områdets parker och strandområden. Genom projektets användning av grönytefaktor, GYF, ges goda möjligheter till växtval och gestaltning på bostadsgårdar som gynnar biologisk mångfald. Gröna biotoptak och vegetation på väggar kan utgöra ytterligare värdefulla pusselbitar. § Områdets invasiva arter (parkslide och smal vattenpest) behöver hanteras och tas bort som del av fortsatt arbete, till exempel i systemhandlingsskede. Det finns riktlinjer och viss metodik för denna hantering, t ex hur växtavfall och jordmassor ska tas om hand. Båda arter kan vara svåra att avlägsna och borttagandet bör därför planeras av någon med expertkunskap om detta och påbörjas i god tid, t.ex. genom övertäcknings av parkslide vilket provas på Årstafältet. 36 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekologiutredning, Bällsta hamn 2025-10-01 Referenser Tryckta källor: Artdatabanken. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala Ekologigruppen. 2025. Fågelinventering vid Bällsta hamn. BH-N4-2D06-002 Ekologigruppen. 2025. PM ekologiska miljökvalitetsnormer (MKN). BH-N4-2D06-003. Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Mörtberg, Ulla., Zetterberg, Andreas. & Gontier, Mats. 2006. Landskapsekologisk analys i Stockholms stad: Metodutveckling med groddjur som exempel. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Mörtberg, Ulla., Zetterberg, Andreas. & Gontier, Mats. 2007. Landskapsekologisk analys i Stockholms stad: Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Naturvårdsverket 2009. Handbok 2009:2. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 – fridlysning och dispenser. Stockholm: Naturvårdsverket. Nyréns Arkitektkontor, 2025. PM gestaltning för allmän platsmark. SFS 2007:845. Artskyddsförordning SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SS 199000:2014. Svenska Institutet för Standarder. SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komplement till SS 199000:2014. SIS-TR 199001:2014. Svenska Institutet för Standarder. Stockholms stad. 2018. Översiktsplan för Stockholms stad. Stockholms stad. 2021. Handlingsplan för biologisk mångfald. Tyréns, 2018. Inventering av Bällstavikens limniska miljöer. Digitala källor: Artdatabanken 2025 Artfakta. Webverktyg för sökning om fakta om arter. https://artfakta.se/artbestamning/ Analysportalen 2025. Svenska Life-Watch analysportal https://www.analysisportal.se/ Artportalen 2025. Artportalen, rapportsystem för arter. http://www.artportalen.se/ Jordbruksverket 2023. Databasen TUVA, resultat av ängs- och betesmarksinventeringen. Lantmäteriet 2023. Historiska kartor, digitalt kartarkiv. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk- information/Historiska-kartor/ Naturvårdsverket 2023. Skyddad natur, databas över skyddade områden. https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ SGU 2022. Sveriges Geologiska Undersökning, kartvisaren. https://apps.sgu.se/kartvisare 37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 1. Katalog över naturvärdesbiotoper I denna katalog beskrivs de enskilda naturvärdesbiotoper som avgränsats vid naturvärdes- inventeringen. Beskrivningen uppfyller de krav på dokumentation som ställs enligt SIS-standard SS 199000:2023 för naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Karta som visar inventeringsområdets och naturvärdesbiotopernas läge och utbredning finns i huvudrapporten och i det GIS-underlag som vi levererar till beställaren. Läsinstruktion Varje naturvärdesbiotop beskrivs i ett objektsblad på 1–3 sidor. Naturvärdesbiotoperna är sorterade i stigande nummerordning. I beskrivningen ingår kartläggningsinformation, ett fotografi som ger en upplevelse av naturmiljön, en sammanfattande beskrivning, tabell över viktiga biotopstrukturer och element, en motivering till vald naturvärdesklass, samt en tabell över påträffade och kända värdearter, skyddade arter och rödlistade arter. Naturvärdesklass För varje naturvärdesbiotop har en samlad bedömning av naturvärde gjorts baserat på bedömningsgrunderna för artvärde och biotopvärde (se beskrivning i Bilaga 3, Metod för naturvärdesbedömning). Grund för både art- och biotopvärde redovisas i objektsbladet. Följande naturvärdeklasser ingår i SIS standard: § Högsta naturvärde (klass 1). Områden med mycket stor särskild betydelse för biologisk mångfald § Högt naturvärde (klass 2).Områden med stor särskild betydelse för biologisk mångfald § Påtagligt naturvärde (klass 3).Områden med påtaglig särskild betydelse för biologisk mångfald Vid detaljeringsgrad detalj, eller som tillägg, ingår också följande naturvärdesklass: § Visst naturvärde (klass 4). Områden med viss särskild betydelse för biologisk mångfald Termer och begrepp följer SIS standard. För mer information om metodik se bilaga 3 (Metod för naturvärdesbedömning) samt SIS-standard SS 199000:2023 och kompletterande teknisk specifikation SIS/TS 199002:2023. Natura 2000-naturtyper En bedömning görs i fall objektet uppfyller kvalitetskrav på att klassas som Natura 2000-naturtyp eller ej. Detta görs oavsett om inventeringsområdet ligger inom eller utanför ett utpekat Natura 2000-område. Varje enskild naturvärdesbiotop kan överensstämma med en eller flera olika Natura 2000-naturtyper. Värdearter För varje naturvärdesbiotop presenteras en tabell över de värdearter som noterats. Tabellen är sorterad så att arter med mycket högt signalvärde listas först och arter med visst signalvärde listas sist. Inom respektive signalartskategori så listas arterna i alfabetisk ordning efter svenskt namn. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1. Grund sjö Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Naturtyp: Sjö Areal (ha): 0,5 ha Del av värdelandskap: Ja Skyddsstatus: Yt- och grundvattenförekomster , Markavvattningsförbud Skyddade arter: Förekommer § Inventerad av: Fredrik Engdahl den Områdesbeskrivning Natur och biotoptyp: Sjö: Näringsrik (eutrof) sjö (100 %) Beskrivning: Förhållandevis naturlig strandlinje med grunda bottnar vid land vilket övergår till drygt 4 meters djup längre ut i biotopen. Bottensubstratet utgörs av mjukbotten (silt och lera), men det finns också inslag av stenbrotten (från utfyllnad) och grus. Det finns en del vegetation både i vattnet och längs stranden Vattenvegetationen domineras av flytbladsväxter i form av gul näckros med inslag av långskottsvegetation som axslinga och hornsärv. Precis vid den södra gränsen av inventeringsområdet påträffades även ett mycket lokalt bestånd av den rödlistade arten pilblad (NT). Den invasiva främmande arten smal vattenpest noterades med enstaka exemplar. Friflytande växter fanns representerade av andmat. Vid stranden växte vanliga växter som smalkaveldun, bladvass, frossört, vattenmynta, svärdslilja och jättegröe. Beskrivning av art- och biotopvärden: Området bedöms ha ett högt artvärde och visst biotopvärde. Motiv naturvärde: Den förhållandevis naturliga strandinjen och grunda bottnar med vattenvegetation utgör viktiga miljöer för fisk, bottenfauna och fågel, särskilt i ett område som till stor del är negativt påverkat. Förekomst av rödlistade arter i form av pilblad (NT) och äkta målarmussla (NT) samt rastande och födosökande fågel. Preliminär bedömning: Ej bedömd Landskapsområde: Bällstaviken Värdeelement: Naturvärdesträd och trädstrukturer Strukturtypen saknas inom objektet Övriga värdeelement Värdeelementtyp Värdeelement Nyckelelement Frekvens/Täckningsgrad Lekmiljö för Fauna varmvattenarter <5 % Vattenvegetation Flytbladsvegetation <5 % Vattenvegetation Långskottsvegetation <5 % Naturvårdsarter Art Frekvens Signalvärde Naturvårdsartstyper Referens Ä pi k ct t o a r u m m å ) larmussla(Unio S fö p re a k rs o a m m st Högt Rödlistad art: Nära hotad (NT) Tyréns 2018 Sparsam 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Pilblad(Sagittaria sagittifolia) förekomst Högt Rödlistad art: Nära hotad (NT) Ekologigruppen 2024 Ö fus s c te us rs ) jötrut(Larus fuscus Påtagligt S få k g y e d la d r a t) d , a R r ö t: d A lis F t S a d § a 4 r t ( : r S öd å l r i b st a a r d (VU) § Artportalen 2021 Axslinga(Myriophyllum God förekomst Visst Ekologigruppens signalart, Typisk art Ekologigruppen 2024 spicatum) Hornsärv(Ceratophyllum God förekomst Visst Typisk art Ekologigruppen 2024 demersum) Bäver(Castor fiber) Visst Artportalen 2023 Sparsam Gråhäger(Ardea cinerea) förekomst Visst Ekologigruppens signalart Ekologigruppen 2024 Skäggdopping(Podiceps Visst Typisk art § Artportalen, flera olika år cristatus) Sparsam Andmat(Lemna minor) förekomst Ekologigruppen 2024 Gul näckros(Nuphar lutea) God förekomst Ekologigruppens signalart Ekologigruppen 2024 Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Art Frekvens Indikatorvärde Arttyp Referens Jättegröe God förekomst Starkt negativ E E k g o e l n o g n i e g g ru a p ti p v e in n d s i k n a e t g o a ra ti r v t a indikatorart: Ekologigruppen 2024 Sparsam Smal vattenpest förekomst Starkt negativ Invasiv art: EU Ekologigruppen 2024 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2. Trädbevuxen strandmiljö Naturvärdesklass: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Naturtyp: Antropogen terrester miljö Areal (ha): 0,03 ha Del av värdelandskap: Nej Skyddsstatus: Ingen Skyddade arter: Ingen känd förekomst Inventerad av: Fredrik Engdahl den Områdesbeskrivning Natur och biotoptyp: Antropogen terrester miljö: Anlagd park/trädgård (100 %) Beskrivning: Träddunge vid stranden intill parkering och husbåt. Varierande arter av träd, alla under 50 års ålder. En tvåstammig alm och en klibbal utgör de äldsta och största träden. I övrigt förekommer knäckepil, ask, rönn, hagtorn och päronträd. Beskrivning av art- och biotopvärden: Området bedöms ha ett obetydligt artvärde och visst biotopvärde. Motiv naturvärde: Trädridån mot vattnet hyser en del värden för för främst fågel, men bidrar även till värden i vattenmiljön genom att tillföra växtmaterial, död ved etc på sikt. Preliminär bedömning: Ej bedömd Värdeelement: Naturvärdesträd och trädstrukturer Strukturtypen saknas inom objektet Övriga värdeelement Strukturtypen saknas inom objektet Naturvårdsarter Art Frekvens Signalvärde Naturvårdsartstyper Referens Invasiva arter, negativa indikatorarter och övriga arter Ej noterat i objektet 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2. Metod för naturvärdesbedömning I denna Bilaga sammanfattas metoden för naturvärdsbedömning enligt SIS standard. Vidare redovisas Ekologigruppens specifika anpassningar och tillämpningar. I arbetet med naturvärdesinventering (NVI) görs klassificering av all mark med avseende på naturvärde och naturtyp. Metoden följer SIS-standard SS 199000:2023 för naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI), vad gäller genomförande, bedömning och redovisning. Standarden har tagits fram av Trafikverket samt ledande svenska naturmiljökonsulter där Ekologigruppen ingått som en av de medverkande. Med naturvärde menas här värde för biologisk mångfald. Geologiska värden och värde för friluftslivet beaktas inte. Bedömningen beskriver endast det aktuella naturvärdet, historiskt eller potentiellt framtida naturvärde bedöms inte. Naturvärdesinventeringen redovisar och beskriver områden som har naturvärdesklass 1–4. Områden med lägre naturvärde redovisas inte såvida detta inte har ingått som ett tillägg genom fördjupad inventering (övriga biotoper med värdeklass 5–7). Bedömningen av naturvärden utgår från områdets biotopkvaliteter (biotopvärde) och vilka arter som utnyttjar det (artvärde). Dessa värden basers i sin tur på ett antal parametrar som i slutändan sammanvägs till en naturvärdesklass. Parametrar för naturvärdesbedömning Naturvärdesinventeringen utgår i grunden från en samlad bedömning av art- och biotopvärde. Biotopvärde Biotopvärde inventeras genom klassificering av biotop, samt viktiga värdeelement och strukturer som finns i objekten. Biotoptillhörighet och huruvida naturvärdesbiotopen uppfyller kriterierna för någon Natura-naturtyp genomförs alltid i fält. Biotopvärde graderas enligt en fyrgradig skala (lågt till mycket högt biotopvärde). Bedömningsgrunden för biotopvärde omfattar tre underliggande aspekter: § Biotopens tillstånd, det vill säga graden av naturlighet och kontinuitet på platsen. § Biotopens sällsynthet, inklusive hot mot biotoptypen i fråga. § Ekologisk funktion, det vill säga den särskilda betydelse som en biotop har för naturliga populationers långsiktiga utveckling och bevarande. Inkluderat i dessa aspekter ingår även saker såsom förekomst av strukturer och element som är positiva för biologisk mångfald, förekomst av nyckelarter, naturvärdesbiotopens läge i landskapet samt dess storlek och form. Ekologigruppen listar viktiga strukturer och element i tabell. För att nå högsta biotopvärde ska de biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald som kan förväntas förekomma i biotopen finnas i stor omfattning och med uppenbart god kvalitet. Biotopkvaliteterna kan inte bli avsevärt bättre i den aktuella regionen. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Artvärde Artvärde graderas enligt en femgradig skala (lågt till mycket högt artvärde). I bedömningsgrunden för artvärde ingår flertalet aspekter: § Artdiversitet (antalet/mängden olika arter) § Värdearternas signalvärde (bedöms enligt en fyrgradig skala) § Förekomster av värdearter (det vill säga hur riklig mängd av värdearter som förekommer per signalvärdeskategori) § Förekomst av värdefulla organismsamhällen och deras sällsynthet En värdeart är en naturvårdsart med specifika krav på sin miljö, och har särskild betydelse för biologisk mångfald eller som genom sin förekomst indikerar att det finns särskilda naturvärden i ett område och att det finns möjligheter till förekomster av sällsynta och/eller rödlistade arter. Värdearter är framför allt naturvårdsarter som finns utpekade i olika inventeringsmetodiker och bedömningar av naturkvalitéer. Bland värdearter som Ekologigruppen använder vid naturvärdesbedömning av ett område återfinns: § Rödlistade arter § Skyddade/fridlysta arter § Typiska arter (arter som indikerar gynnsam bevarandestatus i naturtyper listade i habitatdirektivet) § Skogliga signalarter enligt Skogsstyrelsen (signalarter och ekologiska ståndortsindikatorer) § Ängs- och betesmarksarter (utpekade i Jordbruksverkets metodik för inventering av ängs- och betesmarker) § Ekologigruppens egna värdearter (arter som Ekologigruppen bedömer utgör indikatorer på naturvärden) Arters signalvärde återspeglar hur väl de indikerar höga naturvärden Ekologigruppen har valt att bedöma värdearters signalvärde efter hur bra de indikerar höga naturvärden genom artens krav på lång kontinuitet, mikroklimat eller specifika strukturer. Standarden föreskriver att endast rödlistade arter ska ingå i signalvärdekategorierna mycket högt och högt signalvärde. Ekologigruppen bedömer dock att även livskraftiga arter med erkänt mycket gott signalvärde ingår i signalvärdeskategorin högt signalvärde. Exempel på sådana arter är grov husmossa och åderskölding enligt Skogsstyrelsen (Skogsstyrelsen 2019). Ekologigruppen bedömer även att icke rödlistade arter med höga särskilda krav på sin livsmiljö har ett högt signalvärde, exempelvis arter i släktet baronmossor. För vanligt förekommande rödlistade och hotade arter med låga krav på sin livsmiljö har Ekologigruppen anpassat signalvärdet så att förekomst av rödlistad eller hotad art med lågt signalvärde inte med automatik ger högt artvärde. Detta gäller exempelvis flertalet fåglar som grönfink (EN) och gråkråka (NT), men även de hotade träden ask (EN) och skogsalm (CR). Ask och skogsalm är i många sydliga län vanliga arter och där bidrar de endast till det samlade artvärdet i de fall naturvärdesbiotopen hyser uppväxta vitala individer. Sly och klena ungträd bedöms ha obefintligt signalvärde och noteras därmed inte i listan över värdearter. Vidare har flera arter som i rödlistan är klassade som nära hotade (NT) fått mycket högt signalvärde på grund av höga särskilda krav på sin livsmiljö (exempelvis skirmossa) eller regional sällsynthet där förekomster sannolikt utgörs av ömtåliga reliktpopulationer (exempelvis förekomst av kolflarnlavar i sydligaste Sverige). Som nämnt ovan har Ekologigruppen valt att tillämpa länsvis bedömning av signalvärde på så vis att regionalt sällsynta arter tilldelas ett högre signalvärde. Ett annat exempel är stor häxört 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI (Skogsstyrelsen signalart) som är väldigt vanligt förekommande i Skåne och därmed endast kan anses ha ett visst signalvärde i Skåne, medan den i övriga län är betydligt ovanligare och krävande och därmed anses ha ett högt signalvärde. Samlad naturvärdesbedömning Samlad naturvärdesbedömning är en analys som görs av en ekolog och där biotopvärde och artvärde som identifierats används som grund (figur 1). Förekomsten av värdearter, diversitet, biotopkvalitet, sällsynthet och ekologisk funktion förstärker som regel varandra. Kunskap rörande hur strukturer och funktioner samt naturvårdsarter uppträder i olika naturtyper har stor betydelse för värdebedömningen. I vissa naturmiljöer, exempelvis magra tallskogar, förekommer få naturvårdsarter och dessa är ofta svåra att hitta. Detta faktum vägs in i den samlade bedömningen. Figur 1. Illustration av hur bedömningsgrunderna för art- och biotopvärde tillsammans används för att göra en samlad naturvärdesbedömning (källa SS 19000:2023). 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Redovisning av osäkerheter i värdebedömningen (preliminär bedömning av naturvärde) En naturvärdesbedömning är alltid förknippad med en rad osäkerhetsfaktorer. När osäkerheten bedöms som alltför stor redovisas klassificeringen som preliminär. Osäkerhetsfaktorer utgörs i första hand av: § Värdearter har inte inventerats (NVI förstudie). § Värdearter inom en organismgrupp som är av vikt för naturvärdesbedömningen har inte kunnat inventeras under årstiden då fältarbetet genomförs (exempelvis marksvamp eller fjärilar och fåglar). § Väderleken är olämplig för inventering av viktiga organismgrupper av naturvårdsarter då fältarbetet genomförs (exempelvis fjärilar och fåglar). § Tidsbudget för eftersök av svårbestämda/svårhittade organismgrupper av naturvårdsarter (fördjupad artinventering) ingår inte i uppdraget. § Naturvärdesbiotopen har inte kunnat besökas i fält (exempelvis om det är privat eller instängslad mark) § Vattenmiljöer där det saknas tillräckliga kunskapsunderlag såsom fördjupade inventeringar När bedömningen är preliminär, görs en expertbedömning av naturvärdesbiotopens potential att hysa naturvårdsarter. Naturvärdesbiotoper tilldelas därefter, med tillämpande av försiktighetsprincipen, det högsta värde som de bedöms ha potential för. Indelning av naturtyper Biotoptyper Naturvärdesinventeringen följer den uppdelning av naturtyper och biotoptyper som listas i bilaga D i SIS/TS 199002:2023 (Teknisk specifikation). Varje enskild naturvärdesbiotop kan bestå av flera olika biotoptyper. I de fall lämplig biotoptyp saknas har Ekologigruppen kompletterat med ytterligare biotopbeteckningar, som främst baseras på Natura 2000- naturtyper eller en finare indelning av dessa. Ett exempel är Ekologigruppens biotoptyps- beteckning Ekhage som är en finare indelning av Natura 2000-naturtypen Trädklädd betesmark. Natura 2000-naturtyper Vid inventeringen bestäms för varje naturvärdesbiotop ifall hela eller delar av naturvärdesbiotopen uppfyller definitionen för någon Natura 2000-naturtyp. Detta görs oavsett om inventeringsområdet ligger inom eller utanför ett Natura 2000-område. Varje enskild naturvärdesbiotop kan överensstämma med en eller flera olika Natura 2000-naturtyper. Värdeelement Ett värdeelement är en urskiljbar mindre del av en naturvärdesbiotop eller ett litet biotopfragment i ett landskap, med betydelse för biologisk mångfald. Det finns ingen gräns för hur litet eller stort ett värdeelement får vara. Ett värdeelement kan exempelvis utgöras av en sandblotta som utgör lämplig livsmiljö för steklar, ett hålträd, en rotvälta, en låga eller ett småvatten. Vid en inventering utförd med detaljeringsgrad detalj, och då fördjupad inventering av värdeelement ingått som tillägg så redovisas värdeelement i karta som visar olika värdeelements 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI positioner samt typ av värdeelement. Vilka typer av värdeelement som ska omfattats vid en fördjupad inventering av värdeelement beslutas i samråd med beställaren. Naturvärdesträd (Förekommer ej i aktuellt område.) Träd kan ha olika ekologiska värden beroende på faktorer såsom ålder, grovlek, förekomster av håligheter med mera. Ofta ökar ett träds ekologiska värde ju äldre det blir. Definitionen av gamla träd som Ekologigruppen använder följer den metod som används i åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd samt i basinventering av skyddade områden (Naturvårdsverket 2004 och 2007). Dock gör Ekologigruppen undantag för triviallövträd och ädellövträd (förutom bok och ek), där träden klassas som mycket gamla redan vid en ålder på 140 år. Definitionerna för de olika ålderskategorierna skiljer sig åt mellan olika trädarter och redovisas i tabell 1. Ekologigruppen använder bland annat förekomst av gamla träd för att bedöma biotopvärde och för att fastställa om naturtypen uppfyller krav för Natura 2000. Tabell 1. Definitonen för olika ålderkategorier för olika trädarter/ grupper av trädslag. Trädart Ålder - Nästan gamla Ålder - Gamla träd Ålder - Mycket gamla träd (södra Sverige) (södra Sverige) träd Bok ≥ 100 år 150–200 år ≥ 200 år Ek ≥ 100 år 150–200 år ≥ 200 år Gran ≥ 80 år 120–200 år ≥ 200 år Tall ≥ 100 år 150–200 år ≥ 200 år Triviallövträd ≥ 65 år 90–140 år ≥ 140 år Övriga ädellövträd ≥ 65 år 90–140 år ≥ 140 år Genomsökta källor Inför detta uppdrag eftersöktes befintlig information om naturvärden, markhistorik och naturvårdsarter. De källor som genomsökts visas i Tabell 2. Data om naturvårdsarter har laddats ned från Artportalen (sökperiod år 2000 – 2024). Kartläggningsområdet består av inventeringsområdet inom vilket fältinventeringen utfördes. För utsök av arter och kända naturvärden i databaser har en buffertzon på 200 meter från inventeringsområdets gräns inkluderats. Tabell 2. Genomsökta källor för detta uppdrag. Data Källa Sökdatum Historiska ortofoton (1960- och 1970-tal) Lantmäteriet 2024-06-01 Naturvårdsarter Artportalen 2024-06-01 Skyddad natur – Naturreservat, Naturvårdsverket (Skyddad natur) 2024-06-01 biotopskyddsområden, Natura 2000- 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Data Källa Sökdatum områden (SPA, SCI) samt riksintressen för naturvård och friluftsliv Nyckelbiotoper, objekt med naturvärde Skogsstyrelsen (Skogens pärlor) 20240-06-01 samt sumpskogar Öppen data Miljöförvaltningen, ESBO och habitatnätverk 20240-06-01 Stockholms stad 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referenser Tryckta källor ArtDatabanken, SLU. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala. Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Jordbruksverket. 2017. Rapport 2017:9. Ängs- och betesmarksinventeringen - Metodik för inventering från och med 2016. Naturvårdsverket. 2004. Rapport 5411. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket. 2007. Manual för basinventering av skog. Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket. 2021a. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 3.0 2021-10-12. Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket. 2021b. NV-04616-2. Uppdaterad åtgärdstabell 2021-2025 för Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Naturvårdsverket, Stockholm. Nitare, J. 2019. Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning. Skogsstyrelsen, Jönköping. SIS 2023. Naturvärdesinventering (NVI) – Kartläggning och värdering av biologisk mångfald – Krav och vägledning. SS 199000:2023. Svenska Institutet för Standarder. SIS Teknisk specifikation 2023. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Kartläggning och värdering av biologisk mångfald – Dataproduktspecifikation och listor med biotopbeteckningar. SS/TS 199002:2023. Svenska Institutet för Standarder. Skogsstyrelsen. 2023. Komplett förteckning över Skogsstyrelsens signalarter, version 2023–1. Skogsstyrelsen, Jönköping. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Hållbarhetsprogram.pdf] Bällsta hamn 1 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning Bakgrund ............................................................................................................................... 3 Syfte ...................................................................................................................................... 4 Omfattning ............................................................................................................................. 5 Effektmål ............................................................................................................................... 5 Projektmål för byggaktörer .................................................................................................... 6 Systematiskt hållbarhetsarbete ...................................................................................... 6 1. En växande stad ...................................................................................................... 6 2. En sammanhängande stad ...................................................................................... 7 3. God offentlig miljö ................................................................................................... 7 4. Klimatsmart och tålig stad ...................................................................................... 8 Projektmål för staden............................................................................................................. 9 1. En växande stad ...................................................................................................... 9 2. En sammanhängande stad .....................................................................................11 3. God offentlig miljö ..................................................................................................11 4. Klimatsmart och tålig stad .....................................................................................12 Referenser ........................................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. Versionshantering Version Kommentarer Datum Ansvarig 1.0 Framtagande av 2025-03-12 Josefin Ermann Lundberg hållbarhetsprogram utifrån effekt- och projektmål 1.1 Revidering av skeden 2025-04-02 Josefin Ermann Lundberg 1.2 Tillägg av verifiering för stadens 2025-04-24 Josefin Ermann Lundberg mål 1.3 Upprättning efter granskning, 2025-06-17 Josefin Ermann Lundberg tillägg av syfte, verifiering för byggaktörernas mål och aktuella skeden för alla mål. 1.4 Revidering utifrån granskning 2025-11-14 Åsa Lindgren 2 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bakgrund I Stockholms stad är hållbarhetsarbetet en mycket viktig och central del. I den senaste antagna budgeten för 2025 är ett av de tre inriktningsmålen att uppnå Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning. Stockholms stads kommunfullmäktige har också antagit Miljöprogram 2030, med tillhörande handlingsplaner som pekar ut vilka åtgärder som krävs för att nå målen i miljöprogrammet. I samband med revideringen av miljöprogrammet togs även en ny Klimathandlingsplan fram. Figur 1. Stockholms stads senast uppdaterade styrdokument. I Miljöprogrammet lyfts sju mål med tillhörande delmål: 1. En rättvis och inkluderande omställning 1.1. Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 1.2. Stockholmarna är delaktiga i omställningen 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck 2.1. Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.2. Minskad klimatpåverkan från transportsektorn 2.3. En fossilfri organisation 2030 2.4. Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5. Minskad klimatpåverkan från mat 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem 3.1. Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur 3.2. Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer 3.3. Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden 4. Ett klimatanpassat Stockholm 4.1. En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat 4.2. Stärkt motståndskraft vid extremväder 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm 5.1. Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2. Cirkulära kretslopp av resurser 6. Ett giftfritt Stockholm 6.1. Minskad användning och spridning av skadliga ämnen 6.2. Renare mark och sediment 3 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö 7.1. Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar 7.2. Förbättrad ljudmiljö Bällsta hamn ska verka för att bidra i positiv riktning till dessa uppsatta mål och delmål. De fetmarkerade delmålen ovan är särskilt relevanta för projektet. I Stockholms stads översiktsplan pekas huvudinriktningen för stadens utveckling de kommande 25 åren ut och omfattar bland annat fyra övergripande stadsbyggnadsmål. Dessa mål beskriver den stadsmiljö och stadsstruktur som eftersträvas, och fungerar som stöd i all planering och stadsbyggande. Översiktsplanens fyra stadsbyggnadsmål är: • En växande stad – Stockholm ska vara en växande och attraktiv stad som lockar människor, företag och besökare från hela världen. För det behövs att vi bygger bostäder, service och arbetsplatser i en hög takt. En god tillgänglighet ger såväl människor som företag bra förutsättningar att utvecklas. • En sammanhängande stad – Stockholm ska vara en stad för alla. En stad som hänger samman där människor med olika bakgrund och erfarenheter kan mötas i vardagen. När människor möts skapas en levande och intressant stad med minskat utanförskap och en större känsla av samhörighet och förståelse. • God offentlig miljö – När staden växer får vi möjligheter till en jämnare fördelning av det som skapar goda livsvillkor. Alla delar i staden ska erbjuda trygga offentliga miljöer där människor kan delta och engagera sig. • En klimatsmart och tålig stad – Stockholm ska vara en klimatsmart stad. Det vi bygger ska kännetecknas av hållbara energilösningar, smart miljöteknik och vara anpassat till framtida klimatförändringar. Marken ska användas effektivt, beroendet av bil ska vara lågt och före 2040 ska Stockholm vara fossilbränslefritt. Inför och under planskedet har projektet under ett flertal workshops tagit fram hållbarhetsmål, både internt med stadens berörda förvaltningar samt med planprojektets byggaktörer för att analysera och belysa områdets geografiska och tematiska knäckfrågor, utgående från stadens fyra stadsbyggnadsmål. Utgående från dessa hållbarhetsmål har planprojektets effekt- och projektmål tagits fram. Syfte Bällsta Hamns hållbarhetsprogram utgör ett samlingsdokument med syftet är att följa upp stadens och projektets hållbarhetsmål, vilka bland annat definierats i stadens Miljöprogram och Klimathandlingsplan, översiktsplanens stadsbyggnadsmål och det aktuella detaljplaneprojektets hållbarhetsmål. Planprojektets hållbarhetsmål utgår från de effekt- och projektmål som stadens förvaltningar och bolag samt de aktuella byggaktörerna inom Bällsta Hamns detaljplan tillsammans definierat under en serie hållbarhetsworkshops inför planstart. Utgående från de fastställda målen i detta hållbarhetsprogram följer staden och alla byggaktörer löpande upp de framtagna målen i en handlingsplan, vilken redovisas med en Excel-fil för alla kvarter. Målsättningen är att både stadens aktörer och projektets byggaktörer löpande studerar hur de för platsen aktuella hållbarhetsfrågorna för allmän platsmark 4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI respektive kvartersmark kan implementeras tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret under den pågående plan- och exploateringsprocessen. Omfattning Effektmålen beskriver den långsiktiga nyttan som ska uppnås efter projektets avslut, medan projektmålen är de specifika, mätbara resultat som ska levereras inom projektets ram. Projektmålen fungerar som steg för att nå effektmålen, där framgång i att uppnå projektmålen ökar chansen att effektmålen också realiseras. Projektmålen har delats upp i mål för byggaktörer (kvartersmark) och mål för staden (allmän platsmark). Under varje projektmål anges när och hur måluppfyllanden ska redovisas samt vilka handlingar som verifierar att målet är uppfyllt. Vilka skeden måluppfyllelsen ska redovisas för markeras med färger enligt nedan. Skedena omfattar redovisning av hållbarhetsmålen före samråd av detaljplan, före granskning av detaljplan och antagande av detaljplan. Om rutan är färglagd ska redovisning ske inför det aktuella skedet. Samråd Granskning Antagande Figur 2. Projektmålen implementeras i tre olika skeden. Byggaktörerna och staden planerar sitt arbete för hur målen ska uppfyllas i en handlingsplan. En mall för handlingsplanen tillhandahålls av staden i Excel-format. Samma handlingsplan används också för måluppföljning. Uppföljning sker löpande samt inför avslut av de olika skedena. Effektmål Följande effektmål har tagits fram för Bällsta hamn. En växande stad • Blandstad med närhet till service, kultur och idrott, samt kollektivtrafik • Ett fungerande vardagsliv och regionala målpunkter • Fungerande och aktiverande mötesplatser för olika målgrupper genom de olika etappernas utbyggnad ger liv och identitet till området En sammanhängande stad • Utveckla attraktiva och trygga promenader och kopplingar för gång och cykel • Utveckla en miljö som stödjer hälsa och mentalt välbefinnande • Utveckla en integrerad gatustruktur som kopplar an till närliggande områden och målpunkter • Möjliggör kopplingar med pendelbåt över vattenrummet God offentlig miljö • Högkvalitativa offentliga rum och arkitektur med plats för konst 5 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI • Samnyttjan av biologisk nytta och mångfald med målpunkt för rekreation på både land och i vatten • Stärk områdets identitet utgående från områdets historia En klimatsmart och tålig stad • En grön robust och frisk stadsdel med ekosystemtjänster • Höga ambitioner kring klimatsmart och cirkulärt byggande • Skapa en stadsdel med lågt bilägande och främja hållbara transporter av personer och gods • Staden ska främja förnybar energi Projektmål för byggaktörer Systematiskt hållbarhetsarbete Byggaktören bör: 1. Ha ett strukturerat system för styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet (t.ex. ISO 14000, ISO 26000, BF9K eller likvärdigt). 2. Utse en hållbarhetsansvarig som säkerställer att projektmålen uppfylls. 3. Säkerställa att alla projektdeltagare får information och utbildning i effekt- och projektmålen. 1. En växande stad 1.1 Kvartersbebyggelsen ska vara mångsidig och anpassningsbar, så att den kan användas på olika sätt över tid. Lokaler ska vara flexibla, kunna delas upp och bidra till samarbete mellan olika verksamheter. Verifiering: Underlag för planhandlingar (ritningar och beskrivningar) och bygglovshandlingar (ritningar). Samråd Granskning Antagande 1.2 Husens bottenvåningar ska vara levande. I mindre kommersiella lägen kan detta göras genom sittplatser vid entréer, glasade fasader mm. Det ska finnas mindre målpunkter för allmänheten i kvarteren, exempelvis genom lokaler och uteserveringar. Verifiering: Underlag för planhandlingar (ritningar och beskrivningar) och bygglovshandlingar (ritningar). Samråd Granskning Antagande 6 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.3 Bebyggelse ska utformas för att skärma av för buller för att skapa bullerskyddade gårdar och rekreationsmiljöer. Verifiering: Underlag för planhandlingar (illustrationsplan och bullerutredning). Samråd Granskning Antagande 2. En sammanhängande stad 2.1 Bebyggelse och förgårdsmark intill vändzoner och strandparken ska utformas för att ge rekreativa, gröna entréplatser till parken. Verifiering: Underlag för planhandlingar (illustrationsplan och arkitekturprogram) och bygglovshandlingar (ritningar). Samråd Granskning Antagande 2.2 Plats ska finnas på kvartersmark för sociala aktiviteter genom komplementsutrymmen såsom gemensamhetslokal, uteplats, lekplats, växthus mm. Verifiering: Underlag för planhandlingar (ritningar och illustrationsplan) och bygglovshandlingar (ritningar och situationsplan). Samråd Granskning Antagande 3. God offentlig miljö 3.1 Områdets identitet ska stärkas genom en bebyggelse som utgår från dess historiska karaktär och industriella arv. Detta uppnås genom bevarande av byggnader i området, materialval med robust och tidlös utformning samt arkitektoniska detaljer som knyter an till områdets ursprung. Genom att bevara och integrera befintliga strukturer, använda återbrukade material och skapa en industriell estetik förstärks kopplingen till platsens historia. Verifiering: Underlag för planhandlingar (beskrivningar och arkitekturprogram) och bygglovshandlingar (ritningar och beskrivningar). Samråd Granskning Antagande 3.2 Plats ska finnas på kvartersmark som ger utrymme för olika ålders- och målgrupper. Verifiering: Underlag för planhandlingar (ritningar) och bygglovshandlingar (ritningar). Samråd Granskning Antagande 7 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.3 I gränssnittet mellan allmän platsmark och kvartersmark ska sociala hybridzoner skapas, bland annat med sittplatser vid entréer, sittplatser med bord, gröna planteringar och gröna vändzoner. Verifiering: Underlag för planhandlingar (illustrationsplan och arkitekturprogram) och bygglovshandlingar (ritningar). Samråd Granskning Antagande 3.4 Området ska präglas av välgestaltad, långsiktigt hållbar arkitektur och landskapsplanering. Beständiga fasadmaterial och varierad utformning ska bryta ner den höga bebyggelseskalan. Verifiering: Underlag för planhandlingar (ritningar och beskrivningar) och bygglovshandlingar (ritningar och beskrivningar). Samråd Granskning Antagande 4. Klimatsmart och tålig stad 4.1 Under förutsättning att Exploateringskontoret skapar ett återbrukscenter för området ska byggaktörerna ansluta sig och aktivt bidra genom att tillhandahålla material för återbruk och upcycling. Detta ska ske i samverkan med staden för att hushålla med befintliga resurser och minska avfall. Verifiering: Samverkansavtal. Samråd Granskning Antagande 4.2 Samtliga befintliga byggnader ska återbruksinventeras och livscykelanalyser genomföras för det sparade materialet. Byggaktörerna ska beskriva vilka byggvaror eller -element som planeras för att återbrukas. Verifiering: Återbruksinventering, livscykelanalys och arkitekturprogram. Samråd Granskning Antagande 4.3 Utformningen av kvarteren ska ta höjd för att ge utrymme för möte mellan allmän plats och kvartersmark som gynnar möten, tillgänglighet och rekreation i strandparken. Verifiering: Underlag för planhandlingar (beskrivningar och illustrationsplan) och bygglovshandlingar (ritningar och beskrivningar). 8 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Samråd Granskning Antagande 4.4 Byggaktörerna ska ansluta sig till områdets mobilitetshus för att främja hållbara mobilitetslösningar med plats för hållbara transporter och service. Verifiering: Intentionsavtal och därefter köpeavtal. Samråd Granskning Antagande 4.5 Möjligheten till lokal produktion av el ska utredas, exempelvis installation av solceller. Möjligheten att ansluta sig till nästa generations fjärrvärme ska utredas. Verifiering: Underlag för planhandlingar (ritningar och beskrivningar) och bygglovshandlingar (ritningar och beskrivningar). Samråd Granskning Antagande 4.6 Klimatpåverkan från kvartersmark ska beräknas både i tidig projektering och på bygghandling, och utformningen ska präglas av ett aktivt arbete med att minska klimatpåverkan. De klimatdrivande konstruktionsdelarna och materialgrupperna ska identifieras och om möjligt optimeras. Materialval ska vara medvetna och rätt för platsen. Verifiering: Klimatberäkning i tidigt skede och löpande fram till bygglov/bygghandling. Samråd Granskning Antagande 4.7 Med syftet att minimera transporter inom projektområdet ska aktörerna verka för att ansluta sig till det gemensamma bygglogistikcentret som Exploateringskontoret planerar för. Verifiering: Skedesplanering och överenskommelse om exploatering Samråd Granskning Antagande Projektmål för staden 1. En växande stad 1.1 Stadsutvecklingsområdet ska vara mångsidigt och anpassningsbart, så att det kan användas på olika sätt över tid. En majoritet av lokaler ska vara flexibla, kunna delas upp och bidra till samarbete mellan olika verksamheter. 9 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Verifiering: Plankarta och planbeskrivning. Samråd Granskning Antagande 1.2 Målpunkter ska placeras i strategiska lägen och med tydliga kopplingar. Historiska avtryck ges rätt plats och status i stadsrummet. Viktiga målpunkter är strandpromenad, parker, skola, mobilitetshus, tvärbanehållplatser och pendelbåtshamn. Viktiga närliggande målpunkter är Bryggeriet i Bromma och Bromma Blocks. Verifiering: Plankarta och planbeskrivning. Samråd Granskning Antagande 1.3 Stråk till målpunkter ska upplevas trygga och orienterbara och rustas med grönska, belysning och information under byggtiden. Strandpromenaden som kopplar mot Bryggeriet i Bromma samt Masugnsvägen som kopplar mot Bryggerivägen är viktiga stråk i fokus. Tydliga kopplingar ska även skapas till omgivande områden. Verifiering: Programhandling, systemhandling och bygghandling. Samråd Granskning Antagande 1.4 Tillfälliga platser och målpunkter för kultur och idrott ska, där det är möjligt, finnas innan och under byggtiden för att aktivera området, främja gemenskap och skapa en levande miljö. Verifiering: Skedesplanering, arrendeavtal. Samråd Granskning Antagande 1.5 Permanent grönska ska anläggas så tidigt som möjligt och trivsel ska även stärkas med temporär grönska. Möjligheten till att etablera permanenta parker tidigt ska utredas, exempelvis genom att freda strandparken från byggtrafik. Verifiering: Skedesplanering. Samråd Granskning Antagande 1.6 Allmänna platser ska utformas så att de blir aktiva och attraktiva, även i mindre kommersiella lägen. Lokalgator ska ge plats åt aktivitet och samvaro. 10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Verifiering: Programhandling, systemhandling och bygghandling. Samråd Granskning Antagande 1.7 Strukturen ska utformas så att bostäder och platser för stadigvarande vistelse skyddas från buller, samhälls- och miljörisker. Verifiering: Plankarta och planbeskrivning. Samråd Granskning Antagande 2. En sammanhängande stad 2.1 En sammankopplande strandpark runt Bällstaviken ska anläggas genom planområdet. Strukturen ska skapa tydlighet, orienterbarhet och platsbildning vid stranden i förtydligande av kvalitetsprogrammet, särskilt Bällsta hamns parktorg. Vändzoner vid strandparken ska utformas som gröna entréplatser till parken. Verifiering: Programhandling, systemhandling och bygghandling. Samråd Granskning Antagande 2.2 Förutsättningarna för en pendelbåtshållplats, restaurangbåt, kajservering och gästbåtsplatser ska studeras, i samråd med SL och TK. En förutsättning för målet är att beslut om investering tas i regionens trafiknämnd. Verifiering: Plankarta och planbeskrivning samt systemhandling och bygghandling. Samråd Granskning Antagande 3. God offentlig miljö 3.1 Områdets identitet ska stärkas genom bebyggelse och kopplingar som utgår från dess historia. Historiska promenader ska utvecklas för att synliggöra områdets olika historiska lager, såsom vikingatid, Norrby Gård och industrieran. Bryggeriet i Bromma ska ges särskild uppmärksamhet i stadsbild och stråkplanering. Verifiering: Plankarta, planbeskrivning och programhandling. Samråd Granskning Antagande 11 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.2 Gröna gator och ett sammanhängande offentligt rum ska skapas med plats för vistelse, natur och promenader. Grönska i olika former ska integreras på alla gator för att förbättra stadsbild och mikroklimat. Verifiering: Programhandling, systemhandling och bygghandling. Samråd Granskning Antagande 3.3 I offentliga rum där människor kan samlas ska det finnas tillgång till el och vatten för tillfälliga verksamheter. Verifiering: Systemhandling och bygghandling. Samråd Granskning Antagande 3.4 Platser ska finnas som ger utrymme för olika ålders- och målgrupper. Utemiljöer ska vara varierande, inkluderande och tillgängliga, gärna i kombination med konst. Verifiering: Programhandling, systemhandling och bygghandling. Samråd Granskning Antagande 3.5 Vattnets väg genom stadsstrukturen ska vara synliggjord på ett intressant och pedagogiskt sätt. Detta görs genom rain gardens, fontäner, vattenlek med mera. Verifiering: Programhandling, systemhandling och bygghandling. Samråd Granskning Antagande 3.6 Tekniska anläggningar ska placeras med omsorg och gestaltas så att de offentliga rummen blir trygga och attraktiva. Verifiering: Systemhandling och bygghandling. Samråd Granskning Antagande 4. Klimatsmart och tålig stad 4.1 Möjligheten att upprätta ett återbrukscenter tillsammans med nödvändig infrastruktur för att möjliggöra återbruk av material inom området ska utredas. Detta inkluderar samordning med närliggande detaljplaner samt samordning med Miljöförvaltningens centrum för återbruk och Norra Djurgårdsstadens återbrukslager. Staden ska även 12 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI utreda möjligheten till sjöburna logistiska transporter och skapa ytor för lokal mellanlagring av massor och byggnadsmaterial. Verifiering: Skedesplanering. Samråd Granskning Antagande 4.2 Växtlighet ska integreras med aktiva ytor längs Bällstavikens strandpark. Växtlighet utmed Bällstaviken skapas för främjat klimat, biologisk mångfald och för rekreation. Verifiering: PM MKN Ekologisk status, programhandling, systemhandling och bygghandling. Samråd Granskning Antagande 4.3 Ett mobilitetshus ska upprättas i området som möjliggör hållbara mobilitetslösningar som främjar möten, service och hållbara transporter. Verifiering: Plankarta och planbeskrivning samt markanvisningsavtal. Samråd Granskning Antagande 4.4 Möjligheten att etablera nästa generations fjärrvärme med energilagring inom planområdet ska utredas. Verifiering: Utredning av Stockholm Exergi tar fram en utredning i samarbete med Exploateringskontoret. Samråd Granskning Antagande 4.5 Skyddsåtgärder för hantering av skyfall och översvämning ska integreras med främjande av biologisk mångfald och rekreation. Verifiering: Programhandling, systemhandling och bygghandling Samråd Granskning Antagande 4.6 Klimatpåverkan från allmän platsmark ska beräknas och utformningen ska präglas av ett aktivt arbete med att minska klimatpåverkan. De klimatdrivande konstruktionsdelarna och materialgrupperna ska identifieras och optimeras. Materialval ska vara medvetna och rätt för platsen. 13 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Verifiering: Klimatberäkning och åtgärdsplan för minskad klimatpåverkan. Metodvalsstudier för markförstärkning på land och vatten. Samråd Granskning Antagande 4.7 Ett bygglogistikcenter ska upprättas i området för att minska transporter och utsläpp, effektivisera materialflöden, främja återbruk, förbättra arbetsmiljön och säkerheten samt öka produktiviteten och kostnadseffektiviteten i byggprojekten. Inspiration inhämtas från bygglogistikcentret i Norra Djurgårdsstaden. Verifiering: Skedesplanering och avtal med byggaktörer. Samråd Granskning Antagande 14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Fågelinventering.pdf] Fågelinventering Bällsta hamn, Stockholms stad. BH-N4-2D06-002 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fågelinventering för projekt Bällsta hamn är beställd av Exploateringskontoret, Stockholms stad Kontaktperson: Joacim Nylander E-post: joacim.nylander@stockholm.se Utredningen är levererad av Ekologigruppen AB Telefon: 08-508 265 33 Uppdragsansvarig: Ulrika Hamrén Godkänd: 20251121 Dokumentnamn: BH-N4-2D06-002 E-post: ulrika.hamren@ekologigruppen.se Utgivare: Exploateringskontoret, Stockholms stad Telefon: 08 525 201 20 Omslagsbild: Ekologigruppen AB Intern kvalitetsgranskning: Malin Löfgren, 20250615 Medverkande: Ossian Rydebjörk, Ebba Melin Internt projektnummer: 11123 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 3 Uppdragets mål och syfte 3 Metod 5 Resultat 7 Naturvårdsrelevanta arter 7 Naturtyper och fågelbiotoper i området 8 Fynd- och fortplantningsområden-/revirkartor 8 Tidigare fynd 12 Presentation av naturvårdsrelevanta arter 13 Lagstiftning för fåglar 18 Miljöbalken 18 Artskyddsförordningen 18 Förslag till vidare utredningar 20 Referenser 21 Bilaga 1. Inventeringsfakta 22 Bilaga 2. Metodik 23 Bilaga 3. Ej naturvårdsrelevanta fågelarter 25 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Sammanfattning Ekologigruppen har på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad genomfört en fågelinventering i Bällsta hamn i Bromma. Läge och avgränsning framgår av karta figur1. Målet med utredningen har varit att sammanställa kunskap om områdets värden för fågellivet och utreda vilka fågelarter som har fortplantningsområden/revir inom området. Syftet har varit att skapa ett kunskapsunderlag om områdets fågelliv för att kunna beakta ekologiska aspekter i arbetet med en pågående detaljplan. Två metoder användes vid inventeringen: revirkartering och atlasinventering. Genom att kombinera de båda metoderna ges svar på hur många revir av en specifik art det finns inom ett område samt möjlighet att bedöma sannolikheten för häckning av de arter som noterats inom området. Naturvårdsrelevanta arter Inventeringen har fokuserat på arter vars nationella, regionala eller lokala bevarandestatus är sådan att särskilda åtgärder kan vara aktuella i samband med en exploatering. Detta omfattar arter som är rödlistade, arter markerade med B i fågeldirektivets bilaga 1, arter som uppvisar en negativ trend, samt arter med lokalt liten population. Dessa arter benämns i denna rapport som naturvårdsrelevanta arter. Motiv till varför en art bedöms vara naturvårdsrelevant finns under respektive art under resultatdelen. Inventeringen har omfattat alla fågelarter, det vill säga även vanligt förekommande fågelarter med stabila eller ökande populationer. Noterade fågelarter I samband med inventeringen påträffades 30 fågelarter. Av dessa arter bedöms 11 arter vara naturvårdsrelevanta och 19 vara vanligt förekommande arter med stabila eller ökande populationer. Inga ytterligare naturvårdsrelevanta fågelarter finns noterade från det inventerade området enligt databasen Artportalen (sökning mellan 2000–2025). För sex av de elva naturvårdsrelevanta arterna (björktrast, fiskmås, gråkråka, gråsparv, gråtrut och östersjötrut) är bedömningen att de har fortplantningsområde/revir inom detaljplaneområdet. Artskyddsförordningen Alla svenska fåglar är fridlysta enligt Artskyddsförordningens 4 §. Fridlysningen innebär att det är förbjudet att avsiktligt döda fåglar eller förstöra fåglars bon eller ägg. Det är även förbjudet att störa fåglar om denna störning riskerar att innebära att populationen av fågelarten inte kan bibehållas på en tillfredställande nivå. Ekologigruppen bedömer att fågelarter som i denna rapport klassificeras som naturvårdsrelevanta oftast utgör sådana arter där hänsyn behöver tas för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå. Rekommenderade fortsatta utredningar Ekologigruppen rekommenderar att en artskyddsutredning genomförs där påverkan på aktuella arter samt möjligheter till skyddsåtgärder utreds. Påverkan och konsekvenser för fåglar behandlas översiktligt i Ekologiutredningens konsekvensavsnitt, (Ekologigruppen, 2025) där förutsättningarna bedöms vara goda att nya miljöer med ekologisk funktion och kontinuitet kan tillskapas inom områdets parker och nya, gröna stränder och vattenmiljöer. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Inledning Uppdragets mål och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad genomfört en fågelinventering i Bällsta hamn i Bromma. Inventeringsområdet omfattar cirka 11 hektar och domineras till en stor majoritet av hårdgjorda ytor. Läge och avgränsning framgår av Figur 1. Figur 1. Översiktskarta över inventeringsområdet. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Fågelinventeringen har omfattat alla fågelarter. Fokus i uppdraget har legat på så kallade naturvårdsrelevanta arter vars nationella, regionala eller lokala bevarandestatus är sådan att särskilda åtgärder kan vara aktuella i samband med en exploatering. Naturvårdsrelevanta arter omfattar rödlistade arter, arter listade i fågeldirektivets bilaga 1, arter med lokalt liten population samt arter som uppvisar en negativ trend (se faktaruta sidan 4). Motiv till varför en art bedöms vara naturvårdsrelevant finns i resultatdelen under rubrik Presentation av naturvårdsrelevanta arter. Målet med utredningen har varit att, för samtliga fågelarter, dokumentera områdets värde som fortplantningsområde samt att kartlägga indicium på häckning och uppskatta antal par i inventeringsområdet. För naturvårdsrelevanta arter har målet även varit att utreda och avgränsa arternas fortplantningsområden i form av häckningsrevir inom området. Syftet med utredningen har varit att ta fram ett kunskapsunderlag om områdets fågelliv för att kunna beakta ekologiska aspekter i arbetet med den pågående detaljplanen som bland annat berör fastigheterna Masugnen 1, Gjutmästaren 3, 4 och 5, Tackjärnet 1, 3 och 4 samt Valsverket 10. Fågelinventeringen kan även ligga till grund för en artskyddsutredning som belyser detaljplanens eventuella påverkan på skyddade fågelarter inför en tillståndsprövning enligt miljöbalken. En artskyddsutredning kan också utreda möjligheter, och i förekommande fall ge förslag på skyddsåtgärder för att undvika att projektet kommer i konflikt med artskyddsförordningen. Naturvårdsrelevanta arter Begreppet omfattar fågelarter som i denna rapport behandlas med noggrann utredning och som särskilt ska beaktas vid tillämpning av artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2022). Även begreppet prioriterade arter används ibland för dessa arter. RRööddlliissttaaddee aarrtteerr Den svenska rödlistan utarbetas av Artdatabanken. Rödlistan uppdateras vart femte år och den senaste rödlistan gavs ut 2020. Rödlistan i sig innebär inget skydd utan anger olika arters risk att dö ut från Sverige. Arterna listas i olika rödlistkategorier beroende på artens status. Det finns sex rödlistningskategorier: (RE) nationellt utdöd, (CR) akut hotad, (EN) starkt hotad, (VU) sårbar, (NT) nära hotad, (DD) kunskapsbrist. Arter utan känd minskning eller negativ påverkan och med tillräckligt stor population klassas som livskraftiga (LC), det vill säga ej rödlistade. FFååggeellaarrtteerr lliissttaaddee ii ffååggeellddiirreekkttiivveettss bbiillaaggaa 11 Här listas arter som är särskilt skyddade i EU:s fågeldirektiv. Dessa arter är även markerade med b i Artskyddsförordningens bilaga 1. För dessa arter måste respektive stat upprätta skyddade livsmiljöer. Dessa arter markeras med förkortningen FD. FFååggeellaarrtteerr mmeedd lliitteenn llookkaall ppooppuullaattiioonn Här innefattas arter som lokalt har en liten population men som inte är rödlistade då de är förhållandevis vanliga i ett nationellt perspektiv. FFååggeellaarrtteerr ssoomm uuppppvviissaarr eenn nneeggaattiivv ttrreenndd Innefattar arter med tydligt negativ trend som är statistiskt säkerställd under en flerårig period, men som inte fångats upp i någon rödlisteklassning. Med negativ trend avses arter vars population har minskat med ≥ 20 % de senaste 10 åren. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Fågelarter med liten lokal population omfattar arter där populationen understiger 2000 individer i Stockholms län. Motivet är att forskning visar att 1000 individer är minsta antal för en livskraftig population. Vi fördubblar antalet utifrån försiktighetsprincipen bland annat på grund av att alla arter och individer inte häckar alla år. När det gäller Fågelarter som uppvisar en negativ trend används ibland kriteriet ”arter som har minskat med mer än 50% sedan 1980”. Utgångspunkten är att Skogsstyrelsen använder detta kriterium för att avgöra för vilka fågelarter en bedömning av tillfredsställande population behöver göras inför skogsbruksåtgärder. Huvuddelen av de arter som kommer med på detta kriterium (arter som har minskat med mer än 50% sedan 1980) kommer även med på något av de övriga kriterierna i faktarutan ovan. De arter som inte gör det är sådana arter som i dag är vanliga och har en stabil eller ökande populationstrend. Ekologigruppen bedömer att sådana arter ej är naturvårdsrelevanta då en störning inte riskerar att påverka artens populationsnivå. Metod Inventeringen utfördes i enlighet med de två metoderna Revirkartering och Atlasinventering. Genom att kombinera de båda metoderna ges svar på hur många revir av en specifik fågelart det finns inom ett område och om det rör sig om konstaterad, trolig eller möjlig häckning. Nedan summeras de viktigaste delarna av metodiken. För mer information rörande metodik och tillvägagångssätt hänvisas bilaga 2, Metodik. Förarbete Inför fältarbetet genomfördes ett förarbete med framtagande av fältkartor, upplägg av inventeringsrutter, samt sök i databasen Artportalen från år 2000–2025 (ArtDatabanken 2025). Utsök från Artportalen gjordes flera gånger inför och under inventeringen i syfte att få en bild av nuvarande och tidigare utbredning av naturvårdsrelevanta arter i detaljplaneområdet. Fältarbete Totalt genomfördes fem besök i området mellan mars och juni. Besöken i mars syftade till att täcka in arter som påbörjar sin häckning tidigt på säsongen. För att inventera arter som anländer till sina häckningsplatser sent på säsongen förlades de sista besöken till slutet av maj. I bilaga 1 redovisas detaljerade inventeringsfakta. Vid fältbesöken användes en iPad med programvara ESRI Fieldmaps för att registrera fågelobservationer. Vid varje observation noterades art, position, om möjligt kön, antal, aktivitet samt häckningskriterium. För att optimera förutsättningarna för fågelobservationer genomfördes inventeringarna från tidig morgon till förmiddag och företrädesvis under dagar med klart väder och svaga vindar. Revirkartering Fågelinventeringen genomfördes i fält genom metod: Fåglar, revirkartering, generell metod (Naturvårdsverket 2012). Undersökningstypen är den vanligaste metoden för bestämning av tätheter av fågelarter i landmiljöer och den mest relevanta när det gäller att kartlägga fågelarters fortplantningsområde. Metodiken rekommenderar åtta till tolv fältbesök fördelade på olika tidpunkter under fåglars häckningstid och under samma år. Naturvårdsverkets bedömning är dock att det i vissa fall och främst i områden<1 km2, med kvalitet, går att genomföra en inventering med färre besök, även om det innebär en större osäkerhet (Naturvårdsverket 2010). 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Den aktuella inventering omfattade till stor del miljöer som nästan helt saknade naturlighet (mest hårdgjorda ytor och bebyggelse), medan metodiken är avsedd att användas vid inventering av fåglar i skogsmiljöer. För att avgränsa ett revir krävs enligt metoden notering av en art vid tre besök. Undantag från denna regel görs då häckning konstaterats (bo med ägg eller ungar påträffats etc.). Undantag görs även i enlighet med försiktighetsprincipen: vi utgår i denna fågelinventering, på grund av det begränsade antalet inventeringstillfällen, från att även arter som endast noterades vid ett av inventeringstillfällena kan ha ett permanent revir/fortplantningsområde i området, om detta utgör en lämplig häckbiotop. Atlasinventering Revirkarteringen kompletterades med undersökningstyp atlasinventering (Bengtsson, K. & Green, M. 2013), enligt metodik från svensk fågelatlas (Svensson S 1999). Syftet med metoden är att kartlägga hur säkert det är att en viss fågelindivid häckar på platsen. Detta görs genom att registrera beteenden som kan tyda på häckning, till exempel vuxen fågel med mat i näbben. Metodiken bygger på ett system med 20 olika kriterier som på olika sätt påvisar de tre kategorierna konstaterad, trolig eller möjlig häckning (Bengtsson, K. & Green, M. 2013). Artportalen Ytterligare information om områdets fågelliv har inhämtats från databasen Artportalen om det har funnits relevanta data. Utsök av data har skett inom ett större område än detaljplaneområdet, i detta fall cirka 100 meter, då fynd i Artportalen ofta har relativt dålig geografisk noggrannhet. Analys har gjorts av fyndens relevans inom detaljplaneområdet utgående från datum för observationen, kommentarer för de enskilda fynden, samt utifall relevant häckningsbiotop finns i området. Alla noterade arter som observerades vid denna inventering har rapporterats till databasen Artportalen. Avgränsningar Alla fågelarter har omfattats av inventeringen men fokus för denna inventering har legat på så kallade naturvårdsrelevanta arter, se faktaruta sida 4. För dessa arter har eventuella fortplantningsområden/revir ritats ut. Arter som inte omfattas av revirkarteringen är lokalt mycket vanliga arter med stabila eller ökande populationer som exempelvis lövsångare, blåmes, talgoxe, skata och bofink. Dessa arter noteras bara genom uppskattning av antalet par i detaljplaneområdet, samt häckningskriterium enligt metodik atlasinventering (BirdLife 2012), se Bilaga 2. Det har inte ingått i uppdraget att utreda bevarandestatus, störning, påverkan på fortplantningsområden eller om artskyddsförordningen är tillämplig i området för påträffade arter. Osäkerhet i bedömningen Revirkarteringar har alltid en viss grad av osäkerhet, särskilt vad gäller exakt geografisk avgränsning av fortplantningsområden/revir. Ju färre observationer som revirkarteringen bygger på desto större osäkerhet finns. För arter med stora revir som exempelvis gråkråka, kan det trots flera observationer av arten ofta vara svårt att avgränsa reviret. För vissa arter saknas också kunskap om generell revirstorlek. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Därutöver finns inte sällan en viss osäkerhet avseende fynd från databasen Artportalen eftersom dessa ofta har en låg lägesnoggrannhet. Det kan leda till att arter som är registrerade utanför detaljplaneområdet ändå hör hemma där. Vi bedömer dock sammantaget att aktuell inventering har så god säkerhet att kunskapskravet i miljöbalken uppfylls. Resultat I samband med inventeringen påträffades 30 fågelarter. Av dessa bedöms 11 arter vara naturvårdsrelevanta och redovisas i Tabell 1. Av de naturvårdsrelevanta arterna bedömdes sex arter (björktrast, fiskmås, gråkråka, gråsparv, gråtrut och östersjötrut) sannolikt ha häckat inom inventeringsområdet under 2025. Observationer och eventuellt avgränsade revir för dessa arter redovisas i kartor i Figur 2 – 4. Utöver de naturvårdsrelevanta arter som observerades vid inventeringen finns inga ytterligare naturvårdsrelevanta fågelarter noterade i databasen Artportalen (sökning mellan år 2000 – 2025). De arter som påträffades under inventeringen, som inte bedöms vara naturvårdsrelevanta, redovisas i Bilaga 3. Naturvårdsrelevanta arter För sex av de naturvårdsrelevanta arterna är bedömningen att de har fortplantningsområden/revir inom detaljplaneområdet. Observationer och eventuella avgränsade revir för dessa arter redovisas i kartor Figur 2 – 4. Mer information om de olika arternas ekologi, status och trend, samt förekomst i området redovisas under rubriken Presentation av noterade naturvårdsrelevanta arter. Tabell 1. Tabellen redovisas naturvårdsrelevanta arter som noterades vid inventeringen. FD=Arten är markerad med B i fågeldirektivets bilaga1. RK=Rödlistekategorier; NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad, CR=akut hotad. LC=livskraftig. Art FD/RK Förekomst Datum Ett par noterades med permanent revir, det är troligt att paret häckar inom 2025-03-19, 2025-04-09, Björktrast NT inventeringsområdet. 2025-05-14 Åtta-tio par fiskmåsar noterades i lämplig häckningsmiljö. Det är troligt att paren häckar på taken inom eller strax intill 2025-04-09, 2025-04-25, Fiskmås NT inventeringsområdet. 2025-05-14, 2025-05-29 Två-tre par fisktärna observerades vid sista besöket, men dessa uppehöll sig främst utanför inventeringsområdet vid Bromma blocks. Paren bedöms inte häcka Fisktärna FD inom inventeringsområdet 2025. 2025-05-14, 2025-05-29 Ett par gråkråka har noterats med 2025-03-19, 2025-04-09, permanent revir inom inventeringsområdet. 2025-04-25, 2025-05-14, Någon boplats har inte hittats inom Gråkråka NT 2025-05-29 inventeringsområdet och Ekologigruppens 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Art FD/RK Förekomst Datum bedömning är att arten sannolikt häckar strax utanför inventeringsområdet, då lämpliga strukturer (äldre träd) saknas för bobygge. Fyra par gråsparvar konstaterades häcka inom inventeringsområdet då de 2025-03-19, 2025-04-09, återkommande besökte sina boplatser 2025-04-25, 2025-05-14, Gråsparv LC under ett tak. 2025-05-29 Ett par gråtrut har noterats i lämplig häckningsmiljö. Det är troligt att paret häckar inom eller strax utanför 2025-03-19, 2025-04-09, Gråtrut VU inventeringsområdet. 2025-05-29 Ett par grönfink har noterats med permanent revir precis norr om inventeringsområdet (utanför inventeringsområdet). Det är troligt att arten häckade i buskar eller träd precis 2025-03-19, 2025-04-09, Grönfink EN utanför inventeringsområdet. 2025-05-14, 2025-05-29 Två skrattmåsar noterades förbiflygande vid inventeringsområdet. Ekologigruppens bedömning är att dessa inte häckade inom Skrattmås NT inventeringsområdet 2025. 2025-05-14 En sädesärla observerades i häckningstid. Det är möjligt att den häckade inom Sädesärla LC inventeringsområdet 2025. 2025-05-29 Cirka tio tornseglare sågs födosöka i luftrummet ovanför inventeringsområdet. Det är möjligt att dessa häckar inom eller strax utanför inventeringsområdet 2025, Tornseglare EN under något lämpligt tak. 2025-05-29 Två par östersjötrut har noterats i lämplig häckningsmiljö. Det är troligt att paren häckar inom eller strax utanför inventeringsområdet, på något 2025-04-09, 2025-05-14, Östersjötrut VU av taken. 2025-05-29 Naturtyper och fågelbiotoper i området Inventeringsområdet är cirka 11 hektar stort och domineras av bebyggd mark med hårdgjorda ytor och industrilokaler. Inom denna typ av miljöer trivs ofta fiskmås, gråtrut, östersjötrut, gråsparv och tornseglare, då de gärna födosöker nära människor och häckar på eller under taken av hus. Östra delen av inventeringsområdet omfattar delar av Ulvsundasjön/Mälaren där fisktärnan och alla måsfåglarna uppräknade ovan födosöker. Gråkråka och skrattmås födosöker gärna i tätbebyggda miljöer men föredrar naturliga strukturer för sin häckning. Inom området förekommer visst inslag av lövträd och buskar samt små plättar med gräsmark. Dessa miljöer uppskattas av björktrast, grönfink och sädesärla, som gärna födosöker och häckar i dessa typer av miljöer. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Fynd- och fortplantningsområden-/revirkartor I kartorna, Figur 2 – 4 redovisas förekomst av de påträffade naturvårdsrelevanta arterna. Om en art påträffades vid minst ett tillfälle med revirhävdande beteende inom detaljplaneområdet har fortplantningsområden/revir ritats ut. Fågelarternas aktivitet noterades enligt de tjugo kategorier av häckningskriterier som finns i metodik för svensk fågelatlas, Tabell 5 (BirdLife 2012). Aktiviteterna ligger sedan till grund för bedömningen av häckningsindicium i kategorierna: • möjlig häckning (enstaka observation av fågeln i häcktid) • trolig häckning (permanent revir, varnande fåglar etcetera) • konstaterad häckning (observerad med mat till ungar, bo eller observation av ungar som just lärt sig att flyga) Det ska påpekas att de avgränsade fortplantningsområdena/reviren i kartorna inte anger exakta avgränsningar utan att det utgörs av evidensbaserade bedömningar. När fortplantningsområden/revir ritats in på kartan har hänsyn tagits till var observationerna av fågeln är gjord, vilken naturtyp arten ofta är knuten till, uppgifter om storlek på revir för respektive art samt observationer av samma art i intilliggande fortplantningsområden/revir. När det gäller vissa arter, exempelvis gråsparv, är det inte alltid möjligt att avgränsa enskilda revir eftersom gråsparv inte tydligt hävdar sina revir utan föredrar att häcka tillsammans. För sådana arter har den del av inventeringsområdet där observationer av arten gjorts identifierats som ett gemensamt fortplantningsområde för flera par. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Figur 2. Observationer och revir/fortplantningsområden av björktrast och gråsparv. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 11 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Figur 3. Observationer och revir/fortplantningsområden av grönfink och gråkråka. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 12 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Figur 4. Observationer av fåglar där revir/fortplantningsområden inte har avgränsats. För fiskmås, gråtrut och östersjötrut är det troligt att arterna häckar inom området även fast inte revir har avgränsats, det beror på att dessa arter föredrar att häcka tillsammans, ofta i stora kolonier. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 13 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Tidigare fynd Utöver de fågelarter som observerades vid den aktuella inventeringen finns inga ytterligare naturvårdsrelevanta arter noterade i databasen Artportalen från perioden 2000-2025. Presentation av naturvårdsrelevanta arter Nedan följer en kortare beskrivning av de påträffade arternas ekologi, status/trend och förekomst i området. Under status och trend motiveras varför en art har bedömts vara naturvårdsrelevant och därför har omfattats av en mer noggrann utredning. Naturvårdsrelevanta arter (faktaruta sidan 4) omfattar arter som är rödlistade, arter listade i fågeldirektivets bilaga 1, arter med lokalt liten population samt arter som uppvisar en negativ trend. Information om arternas ekologi och populationsutveckling har inhämtats från Artfakta (ArtDatabanken 2025). Information om status och trender har inhämtats från Sveriges fåglar (BirdLife 2023), Övervakning av fåglarnas populationsutveckling (Green m. fl. 2023) och från Rödlistan 2020. Information om fågelarters förekomst i detaljplaneområdet har inhämtats från databasen Artportalen (sökning 2000–2025). BjörktrastNT Förekomst i området Ett par noterades med permanent revir, det är troligt att paret häckar inom eller strax utanför inventeringsområdet. Ekologi Björktrast häckar i skog, inte sällan i glesa kolonier i anslutning till odlad mark. Arten häckar också i stadsnära områden, i parker och trädgårdar. Daggmaskrika gräsytor och åkermark fungerar som viktiga födosöksmiljöer men arten är allätare och äter också bär och insekter. Den har i närheten av städer ofta sin boplats i anslutning till mänsklig bebyggelse där den får visst skydd från predatorer, jämfört med i skog. I Stockholmstrakten är björktrast ofta mer vanlig i städer än på landsbygden. Status/trend Björktrast, som var ny på rödlistan 2020, är rödlistad i kategori nära hotad (NT). Arten är fortfarande vanlig men den svenska populationen har minskat i snabb takt under lång tid. Svensk fågeltaxering visar att björktrast minskat signifikant med cirka 30% mellan 2013 och 2022 (BirdLife Sverige 2023). Sedan 2003 är minskningen över 50%. I Stockholms län har björktrast minskat med 75 % under perioden 1998-2023 (Green, 2024). FiskmåsNT Förekomst i området Åtta till tio par fiskmåsar noterades i lämplig häckningsmiljö. Det är troligt att paren häckar på taken inom eller strax intill inventeringsområdet. Ekologi Fiskmås är generellt en flyttfågel men om det finns tillgång till öppet vatten är det inte ovanligt att några fåglar stannar kvar i Sverige över vintern. Arten häckar ensam eller i kolonier i våtmarker, längst kuster, på öar, vid insjöar och ibland även på hustak i samhällen. Fiskmås är 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 allätare som gärna äter fisk, maskar och skalbaggar men också födosöker i tätbebyggda områden där den exempelvis kan hitta matrester från människor. Status/trend Fiskmås är en vanlig art i Sverige men populationen har under de senaste 20 åren minskat kraftigt vilket medfört att den från och med år 2020 är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). FisktärnaFD Förekomst i området Två till tre par fisktärna observerades vid sista besöket, men dessa uppehöll sig främst utanför inventeringsområdet, vid Bromma Blocks. Paren bedöms inte häcka inom inventeringsområdet 2025. Ekologi Fisktärnan är en flyttfågel som besöker Sverige främst i slutet av april till september. Den livnär som av att äta fiskar och insekter. Den häckar kolonivis eller i enstaka par, längst kuster eller vid invatten. Status/trend Fisktärnan bedöms ha en livskraftig population (LC) och är inte rödlistad. Fisktärnan är listad i fågeldirektivets bilaga 1, vilket innebär att den omfattas av särskilda bevarandeåtgärder. Enligt Sveriges Fåglar (Birdlife 2023) finns ingen signifikant förändring av populationen senaste 20 eller senaste 10 åren. GråkråkaNT Förekomst i området Ett par gråkråka har noterats med permanent revir inom inventeringsområdet. Någon boplats har inte hittats inom inventeringsområdet och Ekologigruppens bedömning är att arten sannolikt häckar strax utanför inventeringsområdet, då lämpliga strukturer (äldre träd) saknas för bobygge. Ekologi Gråkråka häckar i skogsmark, ofta i anslutning till odlad mark, i parker och trädgårdar samt i olika urbana områden. Detta är den ras av kråka som är bofast i Sverige. Eftersom gråkråka, när det gäller föda, är generalist och allätare så födosöker den gärna nära mänsklig bebyggelse. Arten har stora revir och för att lyckas med sin häckning behöver den ha tillgång till en ostörd skogsdunge för placering av själva boet. Status/trend Gråkråka var ny på rödlistan 2020 i kategorin Nära hotad (NT) och har inte varit rödlistad tidigare. GråtrutNT Förekomst i området Ett par gråtrut har noterats i lämplig häckningsmiljö. Det är troligt att paret häckar inom eller strax utanför inventeringsområdet, på något av hustaken. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 15 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Ekologi Gråtrut är en stor måsfågel med ett vingspann på upp till 150 cm. Den häckar huvudsakligen kolonivis längst hela östersjöns kuster. Arten är en allätare som bland annat äter rester efter döda djur, fisk, maskar, insekter, fåglar och restavfall. Status/trend Gråtrut är en relativt vanlig art i Sverige vars population dock har minskat kraftigt. Arten kom med på rödlistan första gången 2010, då som Nära hotad (NT). Sedan 2015 är gråtrut rödlistad som Sårbar (VU) eftersom takten på populationsminskningen har ökat. Den senaste uppskattningen visar på en minskning på drygt 30% de senaste 20 åren. Gråsparv LC, minskande populationstrend Förekomst i området Fyra par gråsparvar konstaterades häcka inom inventeringsområdet då de återkommande besökte sina boplatser under ett tak. Ekologi Gråsparv är en social stannfågel som vanligen uppträder i flock. Arten häckar gärna i människans närhet, både i städer och på landsbygden. Den häckar gärna under takpannor eller i ventilhål men även i träd. Status/trend Gråsparv är inte rödlistad men en kraftig minskning av populationen har skett de senaste åren. Minskningen har uppgått till över 20% sedan 2013 enligt Sveriges fåglar 2023 (BirdLife Sverige 2023). På grund av artens långsiktigt kraftiga minskning bedömer Ekologigruppen arten som naturvårdsrelevant. GrönfinkEN Förekomst i området Ett par grönfink har noterats med permanent revir precis norr om inventeringsområdet (utanför inventeringsområdet). Det är troligt att arten häckade i buskar eller träd precis utanför inventeringsområdet. Ekologi Grönfink häckar i skogsbryn, enbackar, buskmarker, parker och trädgårdar. Arten har inte särskilt höga krav på sin livsmiljö i tätortsnära områden. Status/trend Arten är ny på rödlistan sedan 2020 beroende på en mycket kraftig populationsnedgång de senaste 10 åren. Orsaken till minskningen är att arten drabbats av sjukdomen gulknopp som kraftigt decimerat populationen. Grönfink är rödlistad i hotkategorin starkt hotade arter (EN). Arten är dock fortfarande en vanligt förekommande art i regionen och populationsminskningen är inte i första hand knuten till markanvändningen. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 16 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 SkrattmåsNT Förekomst i området Två skrattmåsar noterades förbiflygande vid inventeringsområdet. Ekologigruppens bedömning är att dessa inte häckade inom inventeringsområdet 2025. Ekologi Skrattmås häckar i kolonier vid sjöar och havsvikar samt på öar och skär längs kusten. Skrattmås är spridd över hela landet utom längst i norr. Status/trend Skrattmås är en förhållandevis vanlig art i Sverige men dess population har minskat så pass mycket under de senaste 25 åren att den sedan 2020 är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT). Trenden de senaste åren visar dock att populationen är på väg att stabilisera sig. Sädesärla Förekomst i området En sädesärla observerades i häckningstid. Det är möjligt att den häckade inom inventeringsområdet 2025. Ekologi Arten häckar i varierande miljöer, gärna i öppen och odlad bygd men även i människans närhet. Sädesärlan är en flyttfågel som vistas i Sverige april till oktober. Den livnär sig på olika insekter. Status/trend Arten är inte rödlistad men har minskat med 26 % senaste 20 åren (Wirdheim 2023). Därför är det Ekologigruppens bedömning att sädesärlan är en naturvårdsrelevant art som riskerar att bli rödlistad framöver. TornseglareEN Förekomst i området Cirka tio tornseglare sågs födosöka i luftrummet ovanför inventeringsområdet. Det är möjligt att dessa häckar inom eller strax utanför inventeringsområdet 2025, under något lämpligt tak. Ekologi Tornseglare häckar från Skåne till Lappland gärna under storkupiga tegelpannor eller i andra håligheter och nischer i byggnader. Majoriteten av tornseglarbeståndet är numera knutet till mänsklig bebyggelse medan en mindre andel häckar i mer ursprungliga miljöer, i första hand i gamla hackspetthål och andra typer av håligheter i träd samt i klippskrevor. Tornseglare kan även häcka i holkar som placeras i högt läge under en takfot eller på en husgavel med fria inflygningsmöjligheter. Tornseglaren lever hela sitt liv i luften. Den enda period i livet som tornseglaren inte tillbringar i luften är under häckningen samt vid extremt dåligt väder då de kan klamra sig fast i trädgrenar, på husväggar eller klippbranter. Födan utgörs uteslutande av insekter samt små spindlar som driver fram i luften hängandes i spinntrådar. Status/trend Tornseglare är rödlistad i kategorin Starkt hotad (EN) på grund av en kraftig populationsminskning. Under de senaste 20 åren har antalet häckande par minskat med över 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 17 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 40%. Rödlisteklassningen för tornseglare har successivt försämrats sedan år 2010 då den bedömdes som Nära hotad (NT). En orsak till tornseglarens tillbakagång är sannolikt brist på lämpliga boplatser. Moderna takläggningsmetoder innebär ofta att storkupiga tegelpannor ersätts av exempelvis plåttak eller platta betongpannor vilka inte ger några inflygningsmöjligheter för tornseglare. För de tornseglare som häckar i träd, främst i Norrlands inland, har situationen sannolikt försämrats till följd av minskad mängd äldre skog med hålträd. Andra tänkbara orsaker till den kraftiga populationsminskningen är en vikande tillgång till föda. Östersjötrut VU Förekomst i området Två par östersjötrut har noterats i lämplig häckningsmiljö. Det är troligt att paren häckar inom eller strax utanför inventeringsområdet, på något av taken. Ekologi Östersjötrut är den underart av silltrut som häckar längs Östersjöns kuster i Sverige, Finland och Estland. Arten häckar vanligen kolonivis på låga och skoglösa skär men den kan även häcka på hustak i samhällen. Östersjötrut är en allätare som främst äter fisk, men även insekter, daggmaskar och restavfall kan ingå i födan, varför den ofta ses födosöka i samhällen. Östersjötruten är tropikflyttare och lämnar Norden under juli till oktober medan de andra underarterna av silltrut flyttar betydligt kortare. Status/trend Östersjötrut är rödlistad som Sårbar (VU). Fram till år 2000 minskade populationen av östersjötrut med cirka 35%. För närvarande vet man inte med säkerhet vad den kraftiga beståndsminskningen beror på. Sannolikt finns flera samverkande faktorer som påverkar bestånden negativt. Cirka 40% av världspopulationen av östersjötrut återfinns i Sverige. Den underart av silltrut som häckar på västkusten och i Vänern har en stabil population och är inte rödlistad. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 18 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Lagstiftning för fåglar Under nedanstående rubriker redogörs för den lagstiftning som direkt, eller indirekt har bärighet på fåglar. Miljöbalken Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl (Sveriges riksdag 2022a). Miljöbalkens hänsynsparagraf Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldig att skaffa sådan kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (Sveriges riksdag 2022b). Artskyddsförordningen Regelverket kring artskydd regleras i Sverige genom artskyddsförordningen. Detta är en nationell lagstiftning som införlivar EU:s art- och habitatdirektiv, samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Alla svenska fåglar är fridlysta enligt 4 §. Artskyddsförordningen är att se som en precisering av miljöbalkens hänsynsparagraf. Artskyddsförordningen 4 § Det är förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar 2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon 3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma 4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att: a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller b) återupprätta populationen till denna nivå Förbuden gäller inte jakt efter fåglar. I fråga om sådan jakt finns bestämmelser med motsvarande innebörd i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). Naturvårdsverket anser att befintlig praxis gällande begreppet ”störning” innefattar försämringar eller förstörelse av fåglars fortplantningsområden (Naturvårdsverket 2022). I lagens mening bör således (enligt Naturvårdsverket) en sådan påverkan, som exempelvis ny bebyggelse utgör, tolkas in i förbudet mot störning i de fall störningen riskerar att förhindra att artens populationsnivå fortsatt kan bibehållas på en tillfredställande nivå. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 19 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Ekologigruppen bedömer att fågelarter som i denna rapport klassificeras som naturvårdsrelevanta oftast utgör sådana arter där hänsyn behöver tas för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå (se faktaruta sidan 17). Förbud mot att döda fåglar och att förstöra ägg och bon Enligt Artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt döda eller skada alla vilt förekommande fågelarter samt att förstöra deras ägg och bon (se faktaruta sidan 17). Förbud mot populationspåverkande störning Enligt artskyddsförordningen att det är förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar om inte störningen saknar betydelse för att upprätthålla populationen av arten på en tillfredställande nivå eller att återupprätta populationen till en tillfredställande nivå (se faktaruta sidan 17). Om en sådan negativ påverkan kan förutses, kan i många fall verksamma skyddsåtgärder genomföras så att kontinuerlig ekologisk funktion upprätthålls och populationen därmed inte riskerar att minska. De åtgärder som kan vara aktuella är olika former av preventiva eller förbättrande åtgärder som är avsedda att begränsa eller helt motverka de negativa effekterna av en verksamhet eller åtgärd. Exempelvis kan en sådan åtgärd bestå av att skapa nya livsmiljöer eller höja kvaliteten på, eller i anslutning till, det aktuella detaljplaneområdet. Det ska tilläggas att det finns en viss osäkerhet i hur begrepp som störning och tillfredsställande population ska tolkas i lagstiftningen då denna är förhållandevis ny (lagen trädde i kraft 2022- 10-01). Kommande rättsfall som prövar lagstiftningen kommer i framtiden tydligare reda ut dessa begrepp. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Förslag till vidare utredningar Alla fågelarter har ett starkt lagligt skydd mot sådan påverkan som kan innebära att de, deras bon, ägg eller ungar dödas eller skadas. Lagstiftningen (Artskyddsförordningens §4) skyddar därutöver de naturvårdsrelevanta fågelarterna mot sådan störning som riskerar att innebära att populationerna av arterna inte kan bibehållas på en tillfredställande nivå. Ekologigruppen rekommenderar att en artskyddsutredning genomförs där en bedömning av påverkan på de fågelarter som häckar inom detaljplaneområdet utreds. I en artskyddsutredning ges, i förekommande fall, även förslag på skyddsåtgärder i syfte att undvika att en detaljplan kommer i konflikt med artskyddsförordningen. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Referenser Tryckta källor: Artskyddförordningen 2007. SFS 2007:845. Artskyddförordningen 2022. SFS 2022:946 Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. SkOF, Vellinge. Skånes fågelatlas-den skånska häckande fågelfaunans utveckling enligt de båda atlasinventeringarna 1974–1984 och 2003–2009 BirdLife Sverige 2023. Sveriges fåglar 2023. Resutat från inventeringar gjorda till och med 2022. BirdLife Sverige, svensk fågeltaxering vid Lunds universitet, ArdDatabanken, SLU Green M., Haas, F. & Lindström Å. 2023. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2022. Lunds universitet Naturvårdsverket 2010. Manual för uppföljning i skyddade områden – Skyddsvärda fåglar. 2010-12-21. Kapitel förenklad revirkartering. Naturvårdsverket 2012. Undersökningstyp: Fåglar: Revirkartering, generell metod. Version 1:1: 2012-06-21 (Författare Sören Svensson) Naturvårdsverket 2022. Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma tolkning av förändringarna i 4 § artskyddsförordningen om fridlysning av fåglar i samband med skogsbruk Ottosson, U., R. Ottvall, J. Elmberg, M. Green, R. Gustafsson, F. Haas, N. Holmqvist, Å. Lindström, L. Nilsson, M. Svensson, S. Svensson, and M. Tjernberg. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad. SLU Artdatabanken. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala Svensk fågelatlas 1999. Svensson S, Svensson M, Tjernberg M. Digitala källor: ArtDatabanken 2024. Artfakta. Webverktyg för sökning om fakta om arter. https://artfakta.se/artbestamning (Hämtad: 2025- 06-10) Artportalen 2024. Artportalen, rapportsystem för arter. http://www.artportalen.se (Hämtad: 2025-06-10) BirdLife Sverige 2012. SOF-Sveriges ornitologiska förening. Häckningskriterier http://birdlife.se/atlasinventering/hackningskriterier/ Fågeldirektivet: https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/naturvard/skydd-av-arter/fageldirektivet/ Skogsstyrelsen 2022. https://www.skogsstyrelsen.se/aga-skog/hansyn-till-miljo-och-skyddade-arter/vagledningar-och- kunskapsstod-artskydd/ (Hämtad 2025-06-16) Svensk Fågeltaxering. http://www.fageltaxering.lu.se/ (Hämtad: 2025-06-10) Sveriges Riksdag 2022a. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk- 1998808_sfs-1998-808/#K8 (Hämtad 2023-10-19) Sveriges Riksdag 2022b. Hänsynsreglerna. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808/#K2 (Hämtad 2023-10-19) Övriga källor Green, M, 2024. Uttag av data för björktrast i Stockholms län från svensk fågeltaxering. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 22 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Bilaga 1. Inventeringsfakta Vid denna inventering genomfördes 5 besök i inventeringsområdet genom att området systematiskt gicks igenom enligt gängse metodik. Sista majbesöket förlades i slutet av månaden för att även få med arter som anländer från sin övervintringsplats under denna period, så som tornseglare. Fältbesöken startade strax efter soluppgången under dagar med klart väder och svaga vindar och avslutades under förmiddagen eftersom fågelaktiviteten vanligtvis avtar successivt fram på dagen. I tabell 4 redovisas tidpunkter och inventerare för inventeringstillfällena. Vid fältbesöken användes programvaran Field Maps för att registrera fågelobservationer. Vid varje observation av naturvårdsrelevant fågel noterades art, plats, kön (om möjligt), antal, aktivitet samt eventuellt häckningskriterium. Tabell 2. Datum för fältbesök samt inventerare. Besök nr Datum Inventerare 1 2025-03-19 Ossian Rydebjörk 2 2025-04-09 Ossian Rydebjörk 3 2025-04-25 Ossian Rydebjörk 4 2025-05-14 Ossian Rydebjörk 5 2025-05-29 Ossian Rydebjörk 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 23 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Bilaga 2. Metodik Fältinventering Två metoder har använts vid inventeringen: revirkartering och atlasinventering. Genom att kombinera de båda metoderna ges svar på hur många revir av en specifik art det finns inom ett område, och om det rör sig om konstaterad, trolig eller möjlig häckning. Denna information redovisas i respektive artkarta. Nedan redovisas de två metoderna närmare. Metod Revirkartering Fågelinventeringen har genomförts i fält genom metod: Fåglar, revirkartering, generell metod (Naturvårdsverket 2012). Undersökningstypen är den vanligaste metoden för bestämning av tätheter för fågelarter i landmiljöer. För de flesta av arterna bestäms det absoluta antalet häckande fågelpar genom att deras revir kartläggs inom en avgränsad areal. Metodiken för en fullständig revirkartering rekommenderar åtta till tio besök i fågelfattiga skogar och 10–12 besök i fågelrika skogar. Fältbesöken fördelas under fåglarnas häckningstid och ska utföras under samma år. Naturvårdsverkets bedömning är dock att det i vissa fall, med kvalitet, går att genomföra en inventering med färre besök, även om det innebär en större osäkerhet (Naturvårdsverket 2010). Vid en revirkartering tar man hänsyn till att det måste finnas observationer från flera besök i varje revir. Antalet observationer som behövs för att revir ska konstateras är tre om antalet inventeringstillfällen är 8–10. Vid inventering med färre besök avgränsas ett revir även om endast en observation med revirhävdande beteende har gjorts. Hänsyn tas också till samtidiga observationer mellan närliggande revir för att avgöra om det rör sig om ett, två eller flera revir (Naturvårdsverket 2012). Markeringen för observationen där fågeln uppehöll sig gjordes på handdator. Med grund i antalet observationer under alla inventeringstillfällena samt fåglarnas beteende görs en samlad bedömning om arternas revir. Arter som inte omfattas av revirkarteringen är lokalt mycket vanliga arter med en stabil eller ökande population som exempelvis lövsångare, blåmes, talgoxe, skata och bofink. Dessa arter noteras bara genom uppskattning av antalet par i detaljplaneområdet, samt häckningskriterium enligt metodik svensk fågelatlas (BirdLife Sverige 2012). Dessa arter redovisas i Bilaga 3. Metod atlasinventering Revirkarteringen kompletterades med undersökningstyp atlasinventering (Bengtsson, K. & Green, M. 2013), enligt metodik från svensk fågelatlas (BirdLife 2012). En atlasinventering visar de olika fågelarternas utbredning i landskapet under häckningstid. Under en atlasinventering letar man efter och registrerar häckande fåglar i det område inventeringen avser. Metodiken bygger på ett system med 20 olika häckningskriterier som på olika sätt påvisar säker, trolig eller möjlig häckning av alla förekommande arter inom området (Bengtsson, K. & Green, M. 2013). 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Häckningskriterier För varje art och revir noteras högsta häckningskriterium enligt metodik svensk fågelatlas (BirdLife Sverige 2012), Tabell 5. Fågelns aktivitet noterades i en av de tjugo kategorier av häckningskriterier exempelvis sång, föda till ungar etc. Aktiviteterna ger sedan sannolikheten för häckning, i kategorierna; • möjlig häckning (exempelvis en observation av fågeln i häcktid) • trolig häckning (exempelvis permanent revir, varnande fåglar) • konstaterad häckning (exempelvis observerad fågel med mat i näbben, bo eller nyligen flygga ungar sedda). Permanent revir identifieras då en fågel hörs sjunga vid minst två tillfällen med minst tre dagars mellanrum. Det är sannolikt att häckning sker inom ett permanent revir men för att betrakta häckningen som konstaterad behövs att högsta häckningskriterium, det vill säga att någon av kriterierna i den vänstra kolumnen noterats, i annat fall noteras häckningen som trolig. Tabell 3. Häckningskriterier/aktiviteter enligt BirdLife Konstaterad häckning Trolig häckning Möjlig häckning Bo, ägg/ungar Ruvfläckar Par i lämplig häckbiotop Bo, hörda ungar Upprörd/varnande Spel/sång Ruvande Besök på trolig boplats Obs. i häcktid, lämplig biotop Äggskal Parning/parningsceremonier Obs. i häcktid Föda åt ungar Permanent revir Bär exkrementsäck Besöker bebott bo Pulli, nyligen flygga ungar Nyligen använt bo Avledningsbeteende Bobygge 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 25 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Bilaga 3. Ej naturvårdsrelevanta fågelarter Tabell 6. Tabellen redovisar icke naturvårdsrelevanta fågelarter påträffade i området i samband med inventeringen, samt uppskattat antal häckande par av respektive art. Namn Aktivitet Bedömd häckstatus enl. Uppskattat antal Datum svensk fågelatlas häckande par Permanent revir Trolig häckning 3 par 2025-03-19, 2025-04-09, 2025-04-25, 2025-05-14, Blåmes 2025-05-29 Grågås Par i lämplig häckbiotop Möjlig häckning 2 ex 2025-03-19, 2025-04-25 Permanent revir Trolig häckning 3 par 2025-03-19, 2025-04-09, Gräsand 2025-04-25, 2025-05-14 Grönsiska Förbiflygande Ej häckning 3 ex 2025-05-14 Kaja Permanent revir Trolig häckning 2 par 2025-03-19, 2025-05-29 Kanadagås Par i lämplig häckbiotop Möjlig häckning 1 par 2025-04-25 Knölsvan Par i lämplig häckbiotop Möjlig häckning 1 par 2025-04-09, 2025-04-25 Permanent revir Trolig häckning 2 par 2025-03-19, 2025-04-09, Koltrast 2025-04-25, 2025-05-29 Korp Observation i häcktid Möjlig häckning 1 par 2025-03-19, 2025-05-29 Nötskrika Observation i häcktid Möjlig häckning 1 ex 2025-03-19, 2025-04-09 Pilfink Permanent revir Trolig häckning 3 par 2025-03-19, 2025-04-25 Permanent revir Trolig häckning 2 par 2025-03-19, 2025-04-09, 2025-04-25, 2025-05-14, Ringduva 2025-05-29 Besöker bebott bo Konstaterad häckning 2 par 2025-03-19, 2025-04-09, 2025-04-25, 2025-05-14, Skata 2025-05-29 Ruvande Konstaterad häckning 1 par 2025-04-09, 2025-04-25, Sothöna 2025-05-14, 2025-05-29 Permanent revir Trolig häckning 1 par 2025-03-19, 2025-04-09, Steglits 2025-04-25, 2025-05-29 Stenskvätta Observation i häcktid Möjlig häckning 1 ex 2025-05-29 Storskarv Observation i häcktid Möjlig häckning 2 ex 2025-03-19 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 26 Fågelinventering Bällsta hamn Godkänd 21 no vember 2025 Namn Aktivitet Bedömd häckstatus enl. Uppskattat antal Datum svensk fågelatlas häckande par Storskrake Observation i häcktid Möjlig häckning 3 ex 2025-03-19, 2025-04-09 Permanent revir Trolig häckning 3 par 2025-03-19, 2025-04-09, 2025-04-25, 2025-05-14, Talgoxe 2025-05-29 Permanent revir Trolig häckning 6 par 2025-03-19, 2025-04-09, 2025-04-25, 2025-05-14, Tamduva 2025-05-29 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Miljökvalitetsnormer, ekologisk status.pdf] PM Miljökvalitetsnormer Ekologisk status stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM Miljökvalitetsnormer Ekologisk status Bällsta hamn 26 september 2025 Godkänd 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BBEESSTTÄÄLLLLAARREE Exploateringkontoret, Stockholm stad Beställarens kontaktperson: Johan Tornberg UUTTFFÖÖRRAANNDDEE OORRGGAANNIISSAATTIIOONN Ekologigruppen AB (organisationsnummer: 556342-2285) Ekologigruppens kontaktperson: Fredrik Engdahl Adress huvudkontor: Åsögatan 121, 116 24 Stockholm Telefon: 08-525 201 00 www.ekologigruppen.se UUPPPPDDRRAAGGEETT Titel: PM Miljökvalitetsnormer ekologisk status Dokumentnamn: BH-N4-2D06-003 Godkänd: 26 september 2025 Rapporten bör citeras: Ekologigruppen 2025. PM Miljökvalitetsnormer ekologisk status Uppdragsansvarig: Ulrika Hamrén Handläggare: Maria Embertsén Intern granskning av rapport: Fredrik Engdahl, 2025-06-17 Foton (om inget annat anges): © Fredrik Engdahl Internt projektnummer: 11255 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 4 Bakgrund och syfte 4 Miljökvalitetsnormer för ytvatten 5 EU:s ramvattendirektiv och vattenförvaltningen 5 Statusklassning av ytvatten 5 Miljökvalitetsnormer 8 Beskrivning av vattenförekomsten 9 Metoder 12 Omfattning och avgränsningar 12 Underlag 13 Bedömning 13 Osäkerhet i bedömning 15 Historiska förhållanden och referenstillstånd 16 Historiska förhållanden 16 Referenstillstånd 18 Platsen och framtida detaljplan 19 Beskrivning av platsen 19 Detaljplan Bällsta hamn 23 Lokalt åtgärdsprogram (LÅP) 30 Föreslagna åtgärder i VISS 31 Bedömning av påverkan kvalitetsfaktorer 32 Biologiska kvalitetsfaktorer 32 Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer 34 Hydromorfologi 37 Sammanfattning av påverkan 43 Slutsatser 46 Rekommendationer för fortsatt arbete med planen 46 Referenser 47 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Sammanfattning Stockholms stad arbetar med framtagandet av en ny detaljplan, Bällsta Hamn, i Ulvsunda industriområde. Planområdet ligger i anslutning till vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön, vilken inom vattenförvaltningen omfattas av miljökvalitetsnormer. Gällande miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten är Måttlig ekologisk status år 2027, vilket är ett undantag från kravet att nå God ekologisk status. Trots det mindre stränga kravet ska alltid bästa möjliga ekologiska status, som kan åstadkommas med rimliga åtgärder, uppnås i vattenförekomsten. Det får inte heller ske några otillåtna försämringar i förhållande till den status som gällde vid tidpunkten för normsättningen. Vatten- och strandområdena vid Bällsta Hamn är idag starkt påverkade av mänsklig aktivitet och hyser mycket begränsade värden kopplat till de ekologiska kvalitetsfaktorerna. Detaljplanen omfattar en ändrad markanvändning från industri till bostadskvarter och ökad andel park. Detta möjliggörs genom att strandområdet fylls ut och omvandlas från dagens kaj till grönytor med mer naturliga slänter mot vattnet. En liten del av kajen behålls och används för pendelbåtstrafik och vistelseytor i form av bryggor och bryggpromenader anläggs ut från stranden. Som en del i det lokala åtgärdsprogrammet (LÅP) för Ulvsundasjön planeras för ett underjordiskt magasin inom planområdet som ska rena tillrinnande vatten. Planens påverkan Planen innebär positiv påverkan för majoriteten av kvalitetsfaktorerna och ingen påverkan för övriga. Positiva effekter på ekologiska kvalitetsfaktorer förväntas i huvudsak komma av: § Nya grunda vattenområden med mera naturligt bottensubstrat och strukturer, med livsmiljöer för fisk, bottenfauna och makrofyter. § Nya park- och naturmiljöer i närområdet och vid stränder tillför livsmiljöer för organismer med delar av livscykeln i vatten och delar på land, samt för exempelvis fladdermöss och fågel som födosöker vid vatten. § Förbättrad konnektivitet mellan vatten och land när kajer tas bort. § Minskade utsläpp av näring, föroreningar och suspenderat material till vattenmiljöer, dels genom rening av dagvatten inom plan, dels genom LÅP-åtgärd. Generella negativa effekter kan komma av att: § Befintligt grundområde med naturvärden i söder och närområdet där påverkas delvis i samband med att nya hus byggs nära vattnet. Sammantaget medför detta ej negativ påverkan på MKN, men det vore fördelaktigt om de befintliga miljöerna kan bevaras, istället för att nya ska skapas. § Utfyllnad i vatten för anläggning av nya parkmiljöer och närområde minskar arealen vattenområde. I detta fall bedöms detta vara positivt för MKN eftersom det 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 förbättrar förutsättningarna för de biologiska parametrarna, men på sikt behövs en tydlig linje kring hur detta kan göras på en större skala. Planens påverkan på de ekologiska kvalitetsfaktorerna sammanställs översiktligt i tabellen nedan. Tabell 1. Sammanfattning av planens påverkan på vattenförekomstens ekologiska kvalitetsfaktorer.. Kvalitetsfaktorer Kvalitetsfaktor Påverkan Positiv påverkan Påväxt-kiselalger Växtplankton Positiv påverkan Biologiska Bottenfauna Positiv påverkan Makrofyter Positiv påverkan Fisk Positiv påverkan Näringsämnen Positiv påverkan Ljusförhållanden Positiv påverkan Syrgasförhållanden Positiv påverkan Fysikalisk-kemiska Försurning Ingen påverkan Särskilda Positiv påverkan förorenande ämnen Konnektivitet Positiv påverkan Hydrologisk regim Ingen påverkan Hydromorfologiska Morfologiskt Positiv påverkan tillstånd Slutsatser I och med detaljplanens utformning av mera naturliga strand-, land- och vattenmiljöer tillsammans med ökad rening av avrinnande dagvatten, bedöms i huvudsak positiv påverkan kunna ske för ekologiska kvalitetsfaktorer i det aktuella området, även utan effekter från LÅP-åtgärden. Möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för hela vattenförekomsten bedöms därför öka i och med planen, även om berört område inom planens gränser är en liten del av hela vattenförekomsten. Planens förslag på markanvändning bedöms därför vara lämpligt utifrån miljökvalitetsnormerna. LÅP-åtgärden förväntas medföra en stor reduktion av näringsämnen, föroreningar och suspenderat material. Utsläpp av fosfor kan minska med 29 kg per år, vilket motsvarar ca 48 % av det årliga utsläppet från aktuellt tillrinningsområde och ca 30 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för vattenförekomsten. De föreslagna åtgärderna går i linje med de åtgärder som förslås i VISS samt de åtgärder som beskrivs i LÅP för vattenförekomsten. Utifrån de förutsättningar som finns på platsen med urban markanvändning bedöms de förslagna åtgärderna vara rimliga. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Inledning Bakgrund och syfte Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna (se karta i Figur 1). Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Inom arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) finns mål om att uppnå god status för sjöar och vattendrag. Syftet är att säkerställa en hållbar förvaltning av våra vatten. Planområdet ligger delvis inom vattenförekomsten Ulvsundajön, vilken inom vattenförvaltningen omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN). Ekologigruppen har på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholm stad genomfört en utredning om detaljplanens påverkan på ekologiska kvalitetsfaktorer för Ulvsundasjön. Figur 1. Översiktskarta. Planområdet gränsar till Ulvsundasjön i öster. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Miljökvalitetsnormer för ytvatten EU:s ramvattendirektiv och vattenförvaltningen År 2000 trädde det så kallade ramvattendirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) i kraft, och utgör en ram för skyddet av inlandsytvatten, kustvatten, vatten i övergångszon samt grundvatten. Syftet med direktivet är att säkra en god vattenkvalité i Europas yt- och grundvatten genom att bland annat minska och förebygga föroreningar, främja en hållbar vattenanvändning samt skydda och förbättra vattenmiljön. Direktivet innebär att alla medlemsländer ska förvalta sina vatten enligt samma regelverk, men länderna avgör själva hur det ska gå till genom nationell lagstiftning. Direktivet har implementerats i svensk lagstiftning, främst genom 5 och 22 kap. Miljöbalken, Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) samt i Havs-och vattenmyndighetens föreskrifter (Vattenmyndigheterna, 2020a). I Sverige sker arbetet med vattenförvaltningen i cykler om sex år där vattenmyndigheterna börjar med kartläggning av vattenförekomster utifrån befintliga underlag och miljöövervakningar. Kartläggningen utgör i sin tur ett underlag för klassificering av vattnens status och för fastställning av miljökvalitetsnormer. Alla vatten omfattas av vattenförvaltningen, men alla vatten är inte vattenförekomster. Indelningen av vattenförekomster baseras bland annat på storlekskriterier och de vatten som inte är vattenförekomster benämns inom vattenförvaltningen som övrigt vatten. Statusklassning av ytvatten Statusklassning av ytvatten utförs av vattenmyndigheten enligt så kallade föreskrifter. För ytvatten gäller föreskrifterna från Havs- och vattenmyndigheten, även förkortat HaV. Det finns två olika typer av statusklassningar: ekologisk och kemisk. Den kemiska statusen i en vattenförekomst kan antingen uppnå god eller uppnår ej god status och totalt finns gränsvärden för 45 ämnen vilka fastställts i EU:s vattendirektiv. Ämnena kvicksilver och PBDE (polybromerade difenyletrar) överstiger gränsvärdena i samtliga av Sveriges vattenförekomster på grund av långväga atmosfärisk deposition, vilket innebär att ingen vattenförekomst uppnår god kemisk status. Kvicksilver och PBDE brukar således frånräknas för att belysa andra parametrar vilka överstiger gränsvärdena. Klassificering av ekologisk status görs enligt kvalitetsfaktorerna: Fysikalisk-kemiska, biologiska och hydromorfologiska enligt en fem-gradig skala; hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. En schematisk bild över statusklassning av ytvatten kan ses i Figur 2. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Figur 2. Schematisk bild över statusklassning för ytvatten samt bedömningsskalan för kvalitetsfaktorerna (Bergab). Detta PM behandlar endast Ekologisk status. En mer ingående beskrivning av kvalitetsfaktorer och parametrar för ekologisk status presenteras nedan. För kemisk status hänvisas till PM miljökvalitetsnormer kemisk status. Ekologisk status Den ekologiska statusen är ett uttryck för kvaliteten, strukturen och funktionen hos akvatiska system. Den ekologiska statusen är uppdelad i tre grupper av kvalitetsfaktorer, Biologiska, Fysikalisk-kemiska och Hydromorfologiska. Under varje grupp finns ett antal olika kvalitetsfaktorer som i sin tur innehåller en eller flera parametrar eller index vilka ligger till grund för bedömningen. Dessa skiljer sig delvis åt beroende på om vattenförekomsten är sjö, vattendrag eller kustvatten. I detta PM fokuseras endast på de kvalitetsfaktorer och parametrar som berör sjöar. Parametrarna kan även skilja sig åt mellan olika vattenförekomster beroende på dessas förutsättningar. Det kan även skilja sig åt mellan förvaltningscyklerna. Aktuell bedömning utgår ifrån gällande förvaltningscykel 3. Relevanta kvalitetsfaktorer listade i VISS för vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön presenteras i Tabell 2. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Tabell 2. Sammanställning av kvalitetsfaktorer och parametrar för ekologisk status listade för vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön i VISS. Vissa index/parametrar är inte klassade i den senaste förvaltingscykeln (2017- 2021). Parametrar som ej är klassade är markerade med grå text i tabellen. Sjöar Kvalitetsfaktorer Parametrar/index Biologiska faktorer Växtplankton • Totalbiomassa • Planktonindex (PTI) • Näringspåverkade växtplankton • Artantal för växtplankton • Klorofyll a Påväxt-kiselalger • IPS • ACID Bottenfauna • Bottenfaunaindex ASPT • Bottenfaunaindex BQI • Bottenfaunaindex MILA Makrofyter • Trofiindex (TMI) Fisk • Fiskindex EQR8 • Fiskindex AindexW5 • Fiskindex EindexW3 Fysikalisk-kemiska Näringsämnen • Total-fosfor i sjöar faktorer Ljusförhållanden • Siktdjup Syrgasförhållanden • Syrgaskoncentration Försurning • pH-förändring i sjöar • MAGIC-bibliotek Särskilda förorenande ämnen • Arsenik, koppar, krom, zink, ammoniak och icke- (SFÄ) dioxinlika PCB:er. Hydromorfologiska Konnektivitet • Längsgående konnektivitet i sjöar faktorer • Konnektivitet till närområde och svämplan kring sjöar Hydrologisk regim • Vattenståndsvariation i sjöar • Avvikelser i vinter- eller sommarvattenstånd • Vattenståndets förändringstakt i sjöar Morfologiskt tillstånd • Förändring i sjöars planform • Bottensubstrat i sjöar • Struktur på det grunda vattenområdet i sjöar • Närområdet runt sjöar • Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Biologiska kvalitetsfaktorer Biologiska kvalitetsfaktorer ger ett mått på hur bra livet i vattnet mår och om vattnet är påverkat av mänsklig aktivitet. Finns de arter av växter och djur som borde finnas där och tillräckligt många? För sjöar finns fem kvalitetsfaktorer som används vid statusklassificeringen; Fisk, bottenfauna (djur som lever på botten), växtplankton, makrofyter (vattenväxter) och påväxt-kiselalger. De biologiska kvalitetsfaktorerna väger tyngst vid statusklassificeringen, det vill säga om växt- och djurlivet i ett vatten är bra är utgångspunkten att övriga kvalitetsfaktorer också är bra. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna beskriver tillståndet för arternas livsmiljö. De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna för sjöar består av näringsämnen, ljusförhållanden, syrgasförhållanden, försurning och särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Även om vattenförvaltningen sätter fokus på biologin har de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna flera viktiga användningar. När de biologiska kvalitetsfaktorerna ger resultatet god eller hög status ska även de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägas samman. De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna kan endast försämra den ekologiska statusen från hög till god eller från god till måttlig. Om biologin visar sämre än god status behöver inte de fysikalisk- kemiska kvalitetsfaktorerna användas men de är ofta bra stöd i bedömningen av hur tillförlitligt resultatet av statusklassificeringen är. Vid klassificeringen av vissa biologiska kvalitetsfaktorer ingår användandet av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer alltid i bedömningen av om tillståndet i naturen är påverkat av mänskliga aktiviteter (VISS, 2025b). Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Hydromorfologin utgör förutsättningarna för djur och växter i och i anslutning till vatten. Alla tre av hydromorfologins delar Konnektivitet, Hydrologisk regim och Morfologiskt tillstånd har stor betydelse för växter och djur och därmed för vattendrags och sjöars välmående. Syftet med de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är att vara ett stöd för den övergripande bedömningen av ekologisk status. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna väger relativt lätt vid bedömningen av ekologisk status och kan endast sänka den övergripande ekologiska statusen ett steg om såväl biologiska som fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer har hög status. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna har flertalet ingående parametrar som bedöms för att fastställa status för en vattenförekomst (Tabell 2). Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer redogör för vilken kvalité en vattenförekomst ska ha och vid vilken tidpunkt denna status ska vara uppnådd. Sveriges vattenmyndigheter fastställer miljökvalitetsnormer för landets samtliga vattenförekomster i förvaltningscykler. Nu gällande förvaltningscykel beslutades 2021 och gäller för förvaltningscykel 3, 2017– 2021. Övriga vatten som inte uppfyller kriterierna för att utgöra en vattenförekomst omfattas inte av miljökvalitetsnormer. Däremot får inte påverkan på övriga vatten 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 medföra en risk att satta miljökvalitetsnormer i anslutande vattenförekomster inte kan uppnås (Vattenmyndigheterna, 2020b). Försämrings- och äventyrandeförbud Den 1 januari 2019 kom en ny lagstiftning i Sverige som innebär att en verksamhet eller åtgärd inte är tillåtlig om verksamheten ger upphov till en sådan ökning av förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt, eller som äventyrar möjligheten för en vattenförekomst att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt satta miljökvalitetsnormer. En otillåten försämring på kvalitetsfaktornivå innebär att en försämring inte får ske från en klass till en annan, exempelvis från god till måttlig, även om denna försämring inte påverkar vattenförekomstens status som helhet. För de fall där kvalitetsfaktorn redan befinner sig i lägsta klassen, dålig status, räknas varje försämring av kvalitetsfaktorn som en otillåten försämring. Utöver förbudet mot försämring finns även förbud mot att äventyra möjligheten att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer för en vattenförekomst. Förbudet mot försämring har sin grund i aktuell statusklassning, medan förbudet mot ett äventyrande grundar sig på den status eller potential ett vatten ska ha enligt beslutade miljökvalitetsnormerna. Om en vattenförekomst innehar en god status med tillförsel av en given förorening, och vattenförekomsten efter tillåtlighet av en verksamhet fortsätter inneha god status, är det inte fråga om ett äventyrande (HaV, 2025). Beskrivning av vattenförekomsten Detaljplanen för Bällsta hamn berör vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön (VISS EU_CD: SE658229-162450). Ulvsundasjön är en vik av Mälaren och delas in i två vattenområden, Karlbergskanalen-Klara Sjö respektive Bällstaviken-Ulvsundasjön (se karta i Figur 3). Tillrinningsområdet delas av tre kommuner, Stockholms stad (57 %), Solna stad (36 %), och Sundbybergs stad (7 %). Centrum-, flerfamiljsbebyggelse och industrimark upptar cirka 80 procent av hela tillrinningsområdet. Den norra stranden präglas till stor del av fordons- och spårbunden trafik. Inom Stockholms stad används 50 procent av tillrinningsområdets yta för kommunikation. Cirka 70 % av tillrinningsområdet består av hårdgjorda ytor. Omkring 30 procent av den totala ytan upptas av park och öppen mark, huvudsakligen i Solna. Längs hela södra stranden finns en strandpromenad. Cirka 20 procent av tillrinningsområdet i Stockholms stad upptas av industriområde eller infrastruktur. Det största tillflödet är Bällstaån, i övrigt kommer tillflöden främst via dagvattenledningar från bebyggda områden i Solna och Sundbyberg. Hela Bromma flygplats ingår i tillrinningsområdet. Tillförsel av vatten sker även via Tranebergssund i samband med högt vattenstånd i Mälaren (Tyréns, 2020). Statusklassning och gällande miljökvalitetsnorm Ekologisk status för Ulvsundasjön är klassad till Otillfredsställande. Gällande miljökvalitetsnorm är Måttlig ekologisk status år 2027. Vattenförekomsten påverkas av tätortsbebyggelse i direkt närhet till strandlinjen. Kvalitetskravet innebär ett undantag från kravet att nå God ekologisk status. Det mindre stränga kravet är enbart kopplat till 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 fysisk (hydromorfologisk) påverkan av bebyggelsen. Trots det mindre stränga kravet ska alltid bästa möjliga ekologiska status, som kan åstadkommas med rimliga åtgärder, uppnås i vattenförekomsten. Det får inte heller ske några otillåtna försämringar i förhållande till den status som gällde vid tidpunkten för normsättningen. För alla andra typer av påverkan gäller att God status ska uppnås på kvalitetsfaktornivå (VISS, 2025a). Bällstaviken-Ulvsundasjön Karlbergskanalen-Klara sjö Figur 3. Planområdets läge i relation till vatten i närområdet. Planområdet är markerat med en blå ruta. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 11 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Tabell 3. Gällande statusklassning för Biologiska kvalitetsfaktorer för Ulvsundasjön. Enskilda parametrar/index som inte klassats i VISS presenteras inte. Biologiska kvalitetsfaktorer Kvalitetsfaktorer Parameter/Index Klassning VVääxxttppllaannkkttoonn Klorofyll a Måttlig Total biomassa God Artantal för växtplankton Hög SSaammmmaannttaaggeenn kkllaassssnniinngg aavv VVääxxttppllaannkkttoonn MMååttttlliigg PPååvvääxxtt--kkiisseellaallggeerr EEjj kkllaassssiiffiicceerraadd BBootttteennffaauunnaa OOttiillllffrreeddssssttäällllaannddee MMaakkrrooffyytteerr EEjj kkllaassssiiffiicceerraadd FFiisskk EEjj kkllaassssiiffiicceerraadd Tabell 4. Gällande statusklassning för Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer för Ulvsundasjön. Enskilda parametrar/index som inte klassats i VISS presenteras inte. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Kvalitetsfaktorer Parameter/Index Klassning NNäärriinnggssäämmnneenn - MMååttttlliigg LLjjuussfföörrhhåållllaannddeenn - MMååttttlliigg SSyyrrggaassfföörrhhåållllaannddeenn - EEjj kkllaassssiiffiicceerraadd FFöörrssuurrnniinngg - HHöögg SSäärrsskkiillddaa fföörroorreennaannddee äämmnneenn ((SSFFÄÄ)) Arsenik God Koppar MMååttttlliigg Krom GGoodd Zink GGoodd Ammoniak GGoodd Icke-dioxinlika PCB’er Måttlig SSaammmmaannvvääggdd kkllaassssnniinngg aavv SSFFÄÄ MMååttttlliigg 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 12 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Tabell 5. Gällande statusklassning för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer för Ulvsundasjön. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Kvalitetsfaktor Parameter Klassning KKoonnnneekkttiivviitteett Längsgående konnektivitet i sjöar Måttlig Konnektivitet till närområde och svämplan kring Ej klassad sjöar SSaammmmaannttaaggeenn kkllaassssnniinngg aavv KKoonnnneekkttiivviitteett MMååttttlliigg HHyyddrroollooggiisskk rreeggiimm Vattenståndsvariation i sjöar Hög Avvikelse i vinter- eller sommarvattenstånd Hög Vattenståndets förändringstakt i sjöar God SSaammmmaannttaaggeenn kkllaassssnniinngg aavv HHyyddrroollooggiisskk rreeggiimm GGoodd MMoorrffoollooggiisskktt Förändring av sjöars planform Hög ttiillllssttåånndd Bottensubstrat i sjöar Måttlig Strukturer på det grunda vattenområdet i sjöar Dålig Närområdet runt sjöar Dålig Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar Dålig SSaammmmaannttaaggeenn kkllaassssnniinngg aavv MMoorrffoollooggiisskktt ttiillllssttåånndd OOttiillllffrreeddssssttäällllaannddee Metoder Omfattning och avgränsningar Denna rapport omfattar bedömningar av påverkan på ekologisk status för vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön. Ett PM för påverkan på kemisk status tas fram parallellt. § Rapporten inkluderar beräkningar och/eller bedömningar för samtliga aktuella ekologiska kvalitetsfaktorer. § Bedömning av framtida förutsättningar är baserade på tillgängligt underlag i form av illustrationer och beskrivningar. Det finns inte alltid detaljerad information om utformning eller materialval i detta planskede. I arbetet har förutsatts att iordningställning av exempelvis nya grunda bottnar, naturliga stränder och landmiljöer vid vattnet blir så bra det är möjligt utifrån aktuella kvalitetsfaktorer. § Beräkningar och bedömningar för klassning av status och påverkan har generellt gjorts med hjälp av ytor och linjer i GIS som representerar vattenområden, 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 13 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 landområden eller strandlinjer, med utgångspunkten att en förbättring inom detta område innebär en förbättring för hela vattenförekomsten. Se även nedan under rubriken Bedömning. § Parametern närområde beskriver hur markområdena inom 30 meter från strandlinjer är beskaffade, men delar av planerna som ligger längre ifrån vattnet behandlas ej. Markanvändningen längre från vattnet spelar dock in i bedömningar, exempelvis genom beräkningar för rening av dagvatten, vilket har effekt på vattenkvalitet. § I denna rapport har grunda vattenområden definierats som områden grundare än 3 meter. Underlag Påverkan på de biologiska och fysikalisk-kemiska faktorerna baseras främst på tillrinnande vattens kvalitét i nuläget och efter exploatering. Haltberäkningar kommer från dagvattenutredningen och utkast på LÅP-åtgärd samt för grundvatten från markmiljötekniska provtagningar av grundvatten och sediment. Påverkan på hydromorfologi utvärderades genom klassning av befintlig situation (nuläge) och av den planerade utformningen av strand och vattenmiljöer för detaljplanen. Nuläget bedömdes vid inventering av vattenområdet 2024-08-19 samt fältbesök 2025-04-29 och genom flygbildstolkning av markanvändningen i närområdet (ortofoto från 2024). Planens utformning bedömdes utifrån tillgängliga underlag i form av illustrationer, PM och modellfiler listade nedan. § Dagvattenutredning Bällsta hamn, Norconsult, granskningshandling 2025-06-02 § LÅP-åtgärd inom detaljplan för Bällsta hamn - Utredning och rekommendation av anläggningstyp, Sweco, utkast 2025-05-09 § PM Gestaltning för allmän platsmark Bällsta hamn, Nyréns Arkitektkontor, granskningshandling 2025-05-13 § Ekologiutredning av land och vattenmiljöer, Ekologigruppen, granskningshandling 2025-06-11 § Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport och bilagor. Sweco, granskningshandling 2025-06-11 § Underlag i dwg tillhandahållna av teknikområde landskap och geoteknik Bedömning Klassning av status i VISS inkluderar hela vattenförekomsten. För bedömningar av planers påverkan i stora vattenförekomster (som Ulvsundasjön) kan då den enskilda planens påverkan bli omätbar eller försumbar då området utgör en mycket begränsad del av helheten. I de fall där en effekt skulle kunna beräknas för hela vattenförekomsten är också risken att tillgängligt data har för dålig upplösning, vilket innebär att felmarginalen blir stor när en beräkning görs för hela vattenförekomsten. Om påverkan från planer eller projekt alltid bara relateras till effekter på hela vattenförekomsten kommer de kumulativa effekterna väldigt sällan bli tydliga. Därför är det relevant att titta på påverkan från en plan i en mindre skala för flertalet kvalitetsfaktorer, även om det avviker från bedömningsgrunderna i HVMFS 2019:25. För att tydliggöra påverkan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 har beräkningar och bedömningar därför i huvudsak fokuserat på det område som berörs av detaljplanen, där effekterna blir mera tydliga. Detta är även relevant eftersom möjliga åtgärder endast kan genomföras inom plangränsen. För vissa kvalitetsfaktorer inkluderas dock resonemang för hela vattenförekomsten. Detta gäller exempelvis när det saknas data för beräkning inom planområdet, eller när det handlar om kvalitetsfaktorer som i huvudsak är kopplade till vattenkvalitet, där förhållandena i vattnet inom hela vattenförekomsten i regel är desamma. Vidare resonemang förs under beskrivning av påverkan för respektive kvalitetsfaktor i Bedömning av påverkan kvalitetsfaktorer. Nedan beskrivs metodiken för klassning och bedömning av olika typer av kvalitetsfaktorer översiktligt. Biologiska kvalitetsfaktorer För biologiska faktorer är det oftast inte möjligt att beräkna hur status för enskilda parametrar kommer att bli efter ett genomfört projekt. Exempelvis går det ej att följa påverkan från en plan på fisksamhället i ett vatten utan att följa upp bestånden genom miljöövervakning efter planens genomförande. I stället görs en kvalificerad bedömning för vilka förutsättningar som har en positiv respektive negativ effekt på aktuell kvalitetsfaktor och hur dessa förutsättningar förändras i samband med genomförande av projektet. För makrofyter, fisk och bottenfauna innebär det i huvudsak hur vattenmiljön är beskaffad. Exempelvis om det finns grundområden med passande bottnar där makrofyter kan växa och fisk och bottenfauna kan nyttja för reproduktion eller födosök, eller om vattenkvaliteten påverkas. I bedömningen av påverkan används andra beräkningar till viss del som underlag, exempelvis från klassningen av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Ett exempel är hur stor andel av de grunda vattenområdena som är väsentligt påverkade, vilket har en direkt effekt på de biologiska faktorerna. Parametrarna växtplankton och påväxt- kiselalger är i huvudsak beroende av (och indikatorer för) vattenkvalitet. För dessa görs därför bedömningar av påverkan baserat på liknande sätt som för fysikalisk-kemiska faktorer (se nedan). För dessa parametrars nuläge används klassning i VISS, eftersom vattenkvalitet inom aktuellt område är beroende av hela vattenförekomsten. Fysikalisk-kemiska faktorer Fysikalisk-kemiska faktorer är i huvudsak beroende av det vatten som tillkommer vattenförekomsten. Här används beräkningar av förändringar i halter av näringsämnen och föroreningar för att bedöma påverkan, där en minskning av förhöjda halter har en positiv effekt på vattenkvalitet. I bedömningen används även effekter från hantering av eventuella föroreningar i aktuellt område, där sanering eller hindrande av utsläpp har en positiv effekt. Hydromorfologiska faktorer Klassning av påverkan på hydromorfologins faktorer utfördes med grund i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter ”Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten” (HVMFS 2019:25). För de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna har bedömning i huvudsak utgått från nuvarande och framtida förhållandena inom 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 15 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 planområdet. Vanligtvis bedöms hela vattenförekomsten sammantaget, men i detta fall har bedömningar i huvudsak gjorts för det område som berörs av detaljplanen. Anledningen är att planens påverkan på hela vattenförekomsten är mycket liten och ofta omätbar, eftersom området utgör en begränsad del av helheten. Bedömningen är också rimlig eftersom möjliga åtgärder endast kan genomföras inom plangränsen. Se vidare resonemang under bedömning för respektive parameter under Bedömning av påverkan kvalitetsfaktorer. För nuläget inom planområdet har parametrarna klassats utifrån beräkningar av antingen andel yta eller andel sträcka längs vattnet, beroende på parameter (se HVMFS 2019:25). För detaljplanens påverkan har förhållanden efter genomförande beräknats där det varit möjligt, exempelvis för förändringar i andelen grunda vattenområden som är väsentligt påverkade. Det har också gjorts en bedömning av vilka ytor som förväntas förbli opåverkade. För bedömningen av påverkan på parametrar används samma intervall som för hela vattenförekomsten (Tabell 6) för majoriteten av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. En beskrivning av referenstillstånd ges i nästa kapitel. Tabell 6. Klassgränser för bedömning av status för flertalet hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Obs i denna bedömning begränsat i huvudsak till planområdet (Tyréns, 2020). Bedömning av påverkan Med utgångspunkt i ovanstående resonemang för respektive kvalitetsfaktor bedöms påverkan från aktuellt projekt till en av tre typer av påverkan: positiv påverkan, negativ påverkan och ingen påverkan. Vid eventuell negativ påverkan klargörs om det rör sig om en ”otillåten försämring” enligt miljökvalitetsnormerna, samt om det kan äventyra möjligheten att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer för hela vattenförekomsten. Osäkerhet i bedömning Osäkerheten för bedömningar varierar mellan olika typer av kvalitetsfaktorer. För hydromorfologiska faktorer är osäkerheten generellt lägre, eftersom det finns undersökningar från platsen och eftersom beräkningar av status är baserade på förhållandevis enkla data (längder och areor). Den största osäkerheten ligger här i bedömningar av hur framtida vatten- och landmiljöer kommer att bli utifrån underlag som i vissa fall är framtagna i ett tidigt skede eller som har en begränsad detaljeringsgrad. Det kan exempelvis röra sig om illustrationer och beskrivningar av hur landmiljöer ska iordningställas när projektet genomförs. Något som inte alltid är helt bestämt i detta skede i planprocessen. För fysikalisk-kemiska faktorer ligger osäkerheten främst i de underlag som använts i form av beräkningar av framtida halter 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 16 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 av föroreningar och näringsämnen. Störst osäkerhet ligger troligtvis i bedömning av påverkan på de biologiska kvalitetsfaktorerna, då det är komplicerat att avgöra vilka effekter eventuella förändringar inom planområdet kan få för enskilda parametrar. Exempelvis påverkas fisksamhället av många olika faktorer, där det aktuella området har en begränsad effekt. Historiska förhållanden och referenstillstånd För att kunna beräkna påverkan på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer och parametrar behövs information om miljösituationen från en tid då människan ännu inte förändrat den fysiska miljön. Det är det så kallade referenstillståndet och är en utgångspunkt vid bedömning av hydromorfologisk status. Det är emellertid sällan möjligt att få tag på tillräckligt med underlagsdata för att få en klar bild av referenstillståndet. Historiska förhållanden runt Ulvsundasjön har beskrivits med hjälp av historiska kartunderlag i rapport Underlag för åtgärder av akvatiska livsmiljöer i Riddarfjärden och Ulvsundasjön – Delrapport 1 framtagen av Tyréns på uppdrag av Stockholm stad år 2020. Historiska förhållanden På kartor från både mitten av 1800-talet (Figur 4) och början av 1900-talet (Figur 5) låg strandlinjen längre västerut och närområdet var obebyggt. Någon gång mellan 1906- 1950 fylldes området för aktuell plan ut och industrier etablerades på platsen. Runt vattenförekomsten pågår vid den här tiden även en tätortsexpantion på både västra och östra sidan om vattenförekomsten. Våtmarken vid Duvbo har dikats ut och Bällstaån har vid den här tiden rätats och påverkats av exploateringar som Solvalla (1927). Inga större strandlinjeförskjutningar har skett sedan 1950-talet. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 17 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Figur 4. Trakten omkring Stockholm, 1861. Kartan är uppmätt 1844–1850 och utgiven av Topografiska corpsen 1861. I kartan kan nuvarande strandlinje ses som en blå linje för jämförelse. Ungefärligt område för ny detaljplan markerat. (Tyréns, 2020) Figur 5. Häradsekonomiska kartan, 1901–06 (Tyréns 2020). I kartan kan nuvarande strandlinje ses som en blå linje för jämförelse. Ungefärligt område för ny detaljplan markerat. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 18 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Den historiska förskjutningen av strandlinjen inom det aktuella planområdet innebär att tidigare grunda vattenområden längs stranden fyllts igen med massor. Tillsammans med anläggning av kajer innebär detta att tidigare grundområden i huvudsak försvunnit, förutom längst i söder. Utanför kajerna är bottnar påverkade av muddring och till viss del av artificiellt material som hamnat i vattnet från många års verksamhet. Påverkan på bottnar är också tydlig i bottenundersökningar som gjorts i Mälaren (Tyréns, 2020). Referenstillstånd Som referenstillstånd för bedömningar av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer har kartunderlagen från 1860-1901 använts. Där är strandlinjen och närområdet bedömt som opåverkat. Referenstillståndet för vattenområdena utgörs av grunda vattenmiljöer närmast land, med naturligt bottensubstrat (till stor del finkornigt, men med inslag av sten) och förekomst av vattenvegetation och en del död ved nära stranden. Baserat på områden med begränsad påverkan runt Ulvsundasjön sträckte sig dessa grundområden ca 20–40 meter ut från strandlinjen. Referenstillståndet för landmiljöer är naturmark, eller åtminstone mark med täckande växtlighet av någon form, med möjlighet för infiltration. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 19 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Platsen och framtida detaljplan Beskrivning av platsen Planområdet är ca 14 ha stort och består till stor del av industrimark med hårdgjorda ytor, större byggnader och upplag (se karta i Figur 6). Planområdet gränsar till Ulvsundasjön, Bällstaviken i öster. Stora delar av planområdet är utfyllt och det finns få naturliga strandlinjer kvar i området. Endast en mindre del i planområdets södra del är att betrakta som naturlig. Resterande delar består av kajer, bryggor och andra artificiella strukturer. Vattenområdet inom planområdet sträcker sig från strandlinjen ut till fastighetsgränsen ungefär i mitten av Ulvsundasjön. Grunda vattenområden finns idag endast i områdets södra del. Närområdet utgörs i huvudsak av hårdgjorda ytor. Figur 6. Nuläge för strand- och vattenområden. Avgränsningar utgör underlag för klassning av status. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Figur 7. Vy mot planområdets södra del vilket är den mest opåverkade delen av strandlinje och sjöbotten. Figur 8. Från fältbesök 2025-04-25. Kajer i planområdets mittersta del. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Vatten- och strandområdet En naturvärdesinventering av vatten- och landmiljöer har utförts av Ekologigruppen under 2024. Resultatet från inventeringen visar på att planområdet till stora delar saknar naturvärden bortsett från den södra delen av områdets strand- och vattenmiljöer. Där har två mindre ytor med värdefulla element påträffats vilka har tilldelats naturvärdesklass 3 respektive 4 (Figur 9). 2 1 Figur 9Naturvärdesbiotoper inom planområdet samt dessas naturvärdesklass (Ekologigruppen, 2025) Ytan som fått naturvärdesklass 3 utgörs av näringsrik sjö med viss förekomst av naturliga stränder och bottnar. Biotopkvaliteter finns i form av långskottsvegetation och flytbladsväxter, som tillsammans med vanliga strandarter och ett fåtal träd skapar passande miljöer för fisk, sjöfågel och bottenfauna. I naturvärdesbiotopen förekommer flera värdearter. Vid inventeringen påträffades pilblad (NT) och vid tidigare inventering har äkta målarmussla (NT) noterats. Det finns också flera vanliga vattenväxter i form av exempelvis axslinga, hornsärv och gul näckros. Även den invasiva arten vattenpest har påträffats. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 22 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Figur 10. Naturvärdesbiotop 1 (till vänster) och 2 (till höger). Naturvärdesbiotop 1 utgörs av grunda vattenmiljöer och bedöms ha påtagligt naturvärde. Naturvärdesbiotop 2 utgörs av en träddunge och bedöms ha visst naturvärde (Ekologigruppen, 2025). I inventeringsområdet har en naturvärdesbiotop med visst naturvärde avgränsats (Figur 9). Denna utgörs av en liten träddunge i parkmiljö vid en vändplan (Figur 10). Träden i dungen bedöms generellt vara yngre än cirka 50 år, och består av arter som knäckepil, klibbal, rönn, sälg, hagtorn och päron, samt ung ask och alm. Dessa bidrar med skugga samt organiskt material till vattenförekomsten. De blommande och bärande träden och buskarna har ett värde för insekter och fåglar. Vissa av alarna är uppåt 40 cm i diameter men bedöms inte utgöra skyddsvärda träd. Kanten mot stranden är brant, och på delar av området finns upplag av olika slag. Övriga vatten- och strandområden saknar i stort sett värdearter, samt värdefulla strukturer och element för biologisk mångfald såsom bottenstrukturer och biotopskapande vegetation. Utifrån miljökvalitetsnormerna för vatten har de södra delarna som tilldelats naturvärdesklass förhållandevis låg påverkansgrad på statusklassningen. Strandlinjen bedöms till stor del naturlig och vattenmiljöerna utgörs av grundområden med växtlighet. Bottensubstratet och strukturer på de grunda bottnarna bedöms ej väsentligt påverkade. Samma gäller för konnektivitet där det ej finns några barriärer för rörelse till och från vattnet mot land eller längs de grunda vattenområdena. Dagvattenhantering Planområdet består nästan uteslutande av hårdgjorda ytor. I området finns en mängd olika verksamheter, exempelvis transportverksamhet och lager. Dagvatten från planområdet avleds i dagsläget via dagvattenledningar och kan delas in i två huvudsakliga tekniska avrinningsområden. Det ena har ett utlopp i Smältvägens förlängning österut och det andra via Gjuterivägen. I Smältvägen ligger en större kulvert som även fungerar som bräddavlopp för Smältvägens pumpstation. Planområdet ligger inom avrinningsområdet för Mälaren-Ulvsundasjön (Norconsult, 2025.) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 23 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Inom planområdet finns ett större dagvattenutlopp som avvattnar områden utanför planområdet. Det tekniska tillrinningsområdet inkluderar handelsplatsen Bromma blocks, delar av Bromma flygplats, delar av Ulvsunda industriområde samt delar av bostadsområdena Bromma kyrka och Mariehäll. Det uppskattas till ca 117 hektar men vissa osäkerheter finns då det inte är helt klarlagt hur stor del av Bromma flygplats som är anslutet till dagvattennätet (Sweco, 2025b). Baserat på ett tekniskt tillrinningsområde på 117 hektar beräknas föroreningsbelastningen på Bällstaviken från dagvattenutsläppet vara ca 60 kg fosfor, koppar 6,8 och, bly 3,7. I det lokala åtgärdsprogrammet har en möjlig yta för rening av dagvatten från denna ledning markerats ut inom planområdet, detta beskrivs mer under Åtgärd inom planområdet. Beräknade föroreningsmängder från planområdet idag sammanställs i Tabell 7 tillsammans med beräknade föroreningsmängder från planområdet efter genomförd detaljplan och reningsåtgärder. Föroreningar Inom detaljplaneområdet samt i områden uppströms planområdet har ett stort antal historiska verksamheter bedrivits, vilka har gett upphov till föroreningar i mark, grundvatten och sediment. Förekommande föroreningar inom planområdet utgörs främst av klorerade alifater samt tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxin. I grundvattnet förekommer även förhöjda halter av per- och polyfluorerade alkylsubstaner (PFAS) och i sedimenten förekommer även förhöjda halter av tennorganiska föroreningar (TBT). De ytliga sedimenten inom planområdet innehåller mycket höga halter av flertalet föroreningar (metaller, PAH, TBT, PCB, PFAS, dioxiner och petroleumkolväten). Källområden till påvisade föroreningar förekommer främst inom, men även uppströms planområdet (Sweco, 2025a). Ämnen som berör ekologisk status är främst näringsämnen samt de särskilda förorenande ämnena SFÄ: Arsenik, koppar, krom, zink, ammoniak, icke-dioxinlika PCB:er. Dessa förekommer i varierande mängd. Framför allt har PCB påträffats i höga halter i sedimenten och koppar både i höga halter i sedimenten och i grundvattnet (Sweco, 2025a). Detaljplan Bällsta hamn Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Nedan beskrivningar är hämtade från PM Gestaltning för allmän platsmark som Nyréns Arkitektkontor har tagit fram 2025. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Figur 11. Planförslag för strand- och vattenområden. Avgränsningar utgör underlag för klassning av påverkan. Underliggande lager utgörs av illustrationsplan (Nyréns Arkitektkontor). På grund av utfyllnad i vattnet minskar utbredningen av vattenområdet inom planens område jämfört med nuläget. Grunda vattenområden iordningställs längs stranden och behålls i huvudsak i söder vilket innebär att andelen grunda vattenområden ökar något genom planen jämfört med idag. Närområdet utgörs i huvudsak av parkmiljö. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 25 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Figur 15. Illustrationsplan som visar områdets utformning. Bild Nyréns Arkitektkontor. Utformning av strand- och vattenmiljöer I föreslagen utformning av planområdets strandmiljö omvandlas största delen av kajen till en grön strandpark. Huvuddelen av den befintliga kajkonstruktionen är undermålig och kommer att rivas och ersättas och strandområdet fylls ut för att skapa nya strandmiljöer och gröna vistelseytor. En mindre del av kajen renoveras och behålls för att möjliggöra pendelbåtstrafik. Utgångspunkten är att säkra 20 meter allmän plats mellan fastigheter och vatten, vilket till stor del planeras förutom i söder. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 26 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Figur 12. Illustration över nya detaljplanen och parken längs vattnet från PM Gestaltnig av allmän platsmark (Nyréns Arkitektkontor, 2025). Grundområden och rev Utfyllnadens utbredning och läge är ett resultat av sjöbottens beskaffenhet, åtgärder för rådande miljökvalitetsnormer och ett behov av mer grön friyta inom planområdet. En vinst med utfyllnaden, förutom skapande av vistelseytor och gröna stråk, är även möjligheten att tillskapa grunda vattenområden med mer naturligt bottensubstrat och strukturer. Det skapar förutsättningar för fisk, makrofyter, bottenfauna och andra vattenlevande organismer. Illustrationer av typsektioner för strandkanten är hämtade ut PM Gestaltning för allmänplatsmark. Iordningställning av nya grundområden kommer att öka naturligheten i vattenmiljöerna jämfört med nuläget, men eftersom nya bottnar tillskapas kommer de ej att vara helt naturliga. Nya vattenmiljöer antas kunna anläggas på ett sådant sätt att de ej bedöms vara väsentligt påverkade jämfört med mera naturliga miljöer. Med andra ord förväntas liknande funktioner för biologisk mångfald kunna åstadkommas som finns i ett mera naturligt vatten, exempelvis lek- och yngelmiljöer för fisk, livsmiljöer för bottenfauna och födosöksområden för sjöfågel. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 27 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Figur 13. Sektioner för strandparken med utfyllnad och nya grundområden (Nyréns Arkitektkontor, 2025) Kaj med pendelbåtstrafik En del av den befintliga kajen bevaras och inkorporeras i den nya utformningen med ett längsgående parkstråk (Figur 12). Kajen får en ny funktion som angöringskaj för pendelbåt till Bällsta Hamn. Den förlängs med en bryggkonstruktion som trappar ner mot vattnet och skapar ytterligare vistelseytor i anslutning till park och vatten. Bryggor och andra artificiella strukturer Längs strandlinjen kommer artificiella strukturer att anläggas i form av flytbryggor, soldäck och bryggpromenader. De stora bryggflaken är inspirerade av hur vattenrummet idag ockuperas av byggfartyg och överlappande pråmar, nästan hela vägen till kommungränsen. Framtidens bryggor kommer förläggas i väl valda lägen och i stället vara för parkens besökare. De skulle kunna förses med och bitvis bäddas in med flytande våtmark som ger årstiddynamik och vars rotgardiner bidrar ytterligare till att förbättra den akvatiska biologin och vattenkvaliteten. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 28 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Figur 14. Illustration över bryggor och gångvägar i trä (Nyréns Arkitektkontor, 2025) Hantering av risker kopplat till föroreningsspridning På platsen finns idag omfattande föroreningsproblematik. Planens genomförande innebär risk för spridning av föroreningar från grundvatten och sediment om inte åtgärder vidtas. En åtgärdsutredning finns framtagen och den samlade bedömningen är att föroreningssituationen inom planområdet inte innebär några hinder för detaljplanens genomförande. De hälso- och miljörisker som identifieras bedöms kunna hanteras och åtgärdas så att marken ur föroreningssynpunkt kan bli lämplig för den planerade markanvändningen. Det finns flera olika etablerade åtgärdsmetoder som kan tillämpas för att reducera identifierade risker. Exempelvis schaktsanering, möjligen i kombination med övertäckning och tekniska skyddsåtgärder, samt in situ-behandling av klorerade alifater. Förorenade sediment föreslås åtgärdas genom övertäckning och i begränsad omfattning muddring. Spridningsvägar som kan komma att öppnas upp vid planerade anläggningsarbeten bedöms kunna hanteras med adekvata skyddsåtgärder och bedöms således inte komma att medföra oacceptabla risker för människors hälsa eller miljö (Sweco, 2025a). 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 29 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Planerad dagvattenhantering Inom allmän platsmark föreslås dagvattnet omhändertas i nedsänkta regnbäddar och/eller skelettjordar längs med planerade gator. Dessa föreslås att utformas med en dräneringsledning i botten som behöver kunna ansluta till det kommunala dagvattennätet. Anläggningarna kan eventuellt behöva utformas med tät botten på grund av identifierade markföroreningar som annars riskeras att transporteras till grund- och ytvatten, behovet av detta beror på saneringsmetod och på lokalisering inom området. Ytbehovet för dagvattenanläggningar har jämförts med andelen planteringar i illustrationsskissen som anses vara möjliga att nyttja för dagvattenhantering. Föreslagna ytor för planteringar överstiger ytbehovet för dagvattenanläggningar. Det bedöms därmed möjligt att tillskapa föreslagen dagvattenhantering med föreliggande utformning (Norconsult, 2025). Inom kvartersmark planeras dagvatten omhändertas med hjälp av nedsänkta regnbäddar, planteringsytor, svackdiken, infiltrationsytor, gröna tak samt poröst magasin på bjälklag. Dagvattenanläggningarna dimensioneras för att kunna uppnå åtgärdsnivån på omhändertagande av 20 mm regndjup och det är endast vid kraftiga regn som dagvatten bräddas till kommunalt ledningsnät. Dagvatten kommer renas och fördröjas innan avledning till ledningsnätet (Norconsult, 2025). För att främja möjligheten att uppnå god vattenstatus i Mälaren-Ulvsundasjön till 2027 tillgodoräknas ingen vattenrening från den planerade LÅP-åtgärden i planens dagvattenutredning. Åtgärdens placering kan dock påverka valet av dagvattenhantering i magasinets direkta närhet då det begränsar möjligheterna till plantering av träd samt åtgärder som bygger på infiltration (Norconsult, 2025). En sammanställning av föroreningsbelastning från planområdet idag samt efter planens utbyggnad redovisas i tabellen nedan. Tabell 7. sammanställning av föroreningsmängder för dagvatten från hela planområdet innan och efter utbygd detaljplan (Norconsult, 2025). 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 30 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Lokalt åtgärdsprogram (LÅP) Stockholm stad m.fl. har upprättat ett lokalt åtgärdsprogram för Mälaren-Ulvsundasjön. Åtgärdsprogrammet inkluderar åtgärdsförslag för att uppnå god vattenstatus år 2027. Kommunerna Stockholm, Solna och Sundbyberg är inkluderade i Mälaren- Ulvsundasjön tillrinningsområde och ska bidra med åtgärder för att reducera miljögifter och näringsämnen. Största delen av tillrinningsområdet ligger inom Stockholm stad (Stockholm stad m.fl., 2021). För att uppnå god ekologisk status behöver fosforhalten minskas med 10 % vilket motsvarar 177 kg/år för landbaserade källor. Den tillrinnande belastningen är idag beräknad till 1770 kg/år. Internbelastningen av fosfor behöver även minska med 225 kg/år. Arsenik, krom, zink och koppar är klassificerade som särskilda förorenade ämnen i vattenfas. Dessa förekommer dock inte i halter över gällande gränsvärden i Mälaren- Ulvsundasjön (Stockholm stad m.fl., 2021). Halten koppar i ytsedimentet (ej vattenfas) är dock förhöjt. Tillförseln av koppar behöver minska med 75 % vilket motsvarar ca 107 mg/kg torrvikt i sediment. Tillflödet av koppar från landbaserade källor är ca 110 kg/år och behöver minskas med ca 83 kg/år. Halterna PCB i fisk ligger också över gällande gränsvärde och halterna måste minska med ca 66 % (Stockholm stad m.fl., 2021). Eftersom det saknas grundområden i vattenförekomsten är det prioriterat att skydda och förstärka befintliga grundområden samt där det är möjligt skapa nya. Åtgärder som föreslås i LÅP kommer inte innebära att god hydromorfologisk status uppnås, så som det är formulerat i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter samt nuvarande statusklassificering, utan syftar istället till att förstärka och förbättra livsmiljöerna för de vattenlevande organismerna (Stockholm stad m.fl., 2021). Åtgärd inom planområdet I det lokala åtgärdsprogrammet som finns framtaget för Ulvsundasjön föreslås en åtgärd inom Bällsta hamns planområde. Åtgärden inkluderar rening av dagvatten från Bromma blocks, delar av Ulvsunda industriområde, delar av Bromma flygplats och ytterligare villaområden. Utredningar om utformning av åtgärden har genomförts av Sweco under 2025 vilket resulterat i ett rekommenderat förslag med ett underjordiskt magasin. Åtgärden är tänkt att genomföras som en del av detaljplanen. Noterbart är att utredningen har använt ett mindre tekniskt avrinningsområde än vad Stockholm stads LÅP har varför även föroreningsbelastningen är annorlunda. För mer detaljerade beskrivningar hänvisas till Swecos utredning. I den föreslagna anläggningen avskiljs årligen 29 kg fosfor. Då förbättringsbehovet för Stockholms stad gällande fosfor motsvarar 101 kg per år innebär det att anläggningen hanterar cirka 30 % av stadens totala förbättringsbehov för fosfor. Anläggningen klarar av Stadens målsättning att uppnå ca 50 % reduktion av fosfor på årsbasis från tillrinningsområdet. Även en betydande del av förbättringsbehovet för koppar, kadmium och bly uppnås, se Tabell 8. Åtgärden halverar även utsläppet av suspenderat material till vattenförekomsten. Minskningen innebär att 11 000 kg/år avskiljs i magasinet. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 31 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Tabell 8. Avskild mängd i förhållande till Stockholm stads förbättringsbehov (kg/år) samt beräknad andel av förbättringsbehovet som uppnås i rekommenderad LÅP-anläggning (Sweco, 2025b). Ämne Stockholm stads andel av Avskiljning i föreslagen Andel av förbättringsbehov anläggning, kg/år förbättringsbehov Fosfor 101 kg/år 29 30 % Koppar 47 kg/år 3,3 7 % Kadmium 0,7 kg/år 0,07 10 % Bly 17 kg/år 2,0 12 % Antracen 0,3 mg/kg TS 0,0013 N/A TBT 300 µg/kg TS 0,0043 N/A Föreslagna åtgärder i VISS I VISS åtgärdsbank för vattenförekomsten finns två åtgärdsförslag i förvaltningscykel 3 som är aktuella för planområdet. § Kantzoner i Mälaren-Ulvsundasjön (urban markanvändning) § Förbättrad dagvattenhantering genom tillsyn och planering i tillrinningsområde till Mälaren-Ulvsundasjön Kantzonen kan definieras som övergångsområdet mellan det terrestra och det akvatiska ekosystemet. En naturlig och vegetationsbeklädd kantzon kan ha en positiv effekt på många av de ekologiska funktionerna hos ett akvatiskt ekosystem. En kantzon som anpassas till lokala förhållanden är en kompromiss mellan den urbana miljön och det akvatiska ekosystemets behov. Restaureringen av kantzonen är då mindre omfattande, och återställer den bara delvis till ett naturligt tillstånd. Åtgärdens syfte är positiv påverkan på parametrarna närområde, svämplanets struktur och funktion, konnektivitet till närområde och svämplan samt vattendragsfårans kanter och form respektive sjöars planform. Det är dock osäkert om åtgärden kan anses återställa kantzonen till ett tillstånd som inte avviker väsentligt från referensvärdet. I så fall kan åtgärden behöva kompletteras med andra biotopvårdande åtgärder för att uppnå en förbättring av vattenförekomstens ekologiska status (VISSa). Både förbättrade kantzoner och förbättrad dagvattenhantering är en del av planförslaget. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 32 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Bedömning av påverkan kvalitetsfaktorer I detta avsnitt redovisas bedömningar och resonemang för nuläge, planens och LÅP- åtgärdens påverkan på respektive kvalitetsfaktor. Där det är relevant redovisas även påverkan på parameternivå. Sist i kapitlet finns en sammanställd tabell över påverkan för samtliga faktorer för enklare överblick. Biologiska kvalitetsfaktorer Växtplankton Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Måttlig Nuläge inom planområdet: Data specifikt för planområdet saknas och vattenkvaliteten inom planområdet är i huvudsak beroende av hela Bällstavken och Ulvsundasjöns vatten, som har måttlig status. Klorofyll a är utslagsgivande parameter för bedömningen. Klassningen kan betraktas som säker i förhållande till klassgränsen god/måttlig status och är en effekt av övergödning p.g.a. belastning av näringsämnen. Planförslag: I och med planerade dagvattenåtgärder förväntas utsläpp av fosfor från planområdet minska från 7,38 till 2,11 kg/år och av kväve från 75,2 till 37,16 kg/år (Norconsult, 2025. Se Tabell 7). Detta motsvarar ca 5 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för fosfor i vattenförekomsten. Eftersom parametern i huvudsak är beroende av (och indikator för) vattenkvalitet, särskilt med avseende på näringspåverkan, förväntas minskade utsläpp av näring ge positiva effekter för växtplankton. LÅP-åtgärd: Åtgärden förväntas minska utsläpp av fosfor med ytterligare 29 kg per år. Detta motsvarar ca 30 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för vattenförekomsten. Påverkan på kvalitetsfaktorn Växtplankton: Positiv påverkan Påväxt-kiselalger Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Information saknas i VISS Nuläge inom planområdet: Klassning ej genomförd i VISS och data saknas för klassning inom det aktuella området. I vattenförvaltningen används parametern för att bedöma surhet eller påverkan från näringsämnen och organiska föroreningar (vattenkvalitet), vilket till viss del kan bedömas utifrån andra underlag. Eftersom vattenförekomsten är påverkad av övergödning bedöms också parametern påväxt- kiselalger vara påverkad och i behov av minskad näringsbelastning. Planförslag: Parametern är i huvudsak beroende av (och indikator för) vattenkvalitet, särskilt med avseende på näringspåverkan. I och med planerade dagvattenåtgärder 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 33 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 förväntas utsläpp av fosfor från planområdet minska från 7,38 till 2,11 kg/år och av kväve från 75,2 till 37,16 kg/år (Norconsult, 2025. Se Tabell 7). Detta motsvarar ca 5 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för fosfor för vattenförekomsten. Vad gäller surheten är Ulvsundasjöns vatten i dagsläget väl buffrat mot försurning, vilket ej förväntas förändras i och med detaljplanens genomförande. LÅP-åtgärd: Åtgärden förväntas minska utsläpp av fosfor med ytterligare 29 kg per år. Detta motsvarar ca 30 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för vattenförekomsten. Påverkan på kvalitetsfaktorn Påväxt-kiselalger: Positiv påverkan Bottenfauna Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Otillfredsställande Nuläge inom planområdet: Data saknas specifikt från planområdet. Klassning i VISS för hela vattenförekomsten är baserad på en översiktlig inventering av trollsländor längs stränderna: "Kraftigt påverkad trollsländefauna. Egentliga trollsländor förekommer i princip inte men enstaka revir kan ha observerats. Flicksländor kan förekomma vid små begräsande ytor men saknas överlag. Både närmiljö och strandzon bedöms kraftigt modifierade men det förekommer avsnitt som är mindre påverkade”. Denna generella beskrivning stämmer väl med förhållandena även specifikt inom planområdet. De förhållandevis djupa vattnen antas muddrade och påverkade av "skrot" på botten. Generellt är det mest mjukbottnar på djupt vatten som tenderar att vara artfattiga med avseende på bottenfauna, särskilt när bottensedimenten är påverkade av tillrinnande dagvatten och sedimentation. Planförslag: I och med iordningställning av nya grunda bottnar på en area av ca 3 500 kvadratmeter och plantering av naturligt förekommande växter vid vattnet, förväntas möjligheterna för bottenfauna i allmänhet och trollsländor i synnerhet att förbättras jämfört med nuläget. Grunda vattenområden i södra delen bibehålls i huvudsak. För hela vattenförekomsten blir positiv påverkan begränsad. LÅP-åtgärd: Åtgärden förväntas förbättra vattenkvalitet och minska näringsbelastningen i vattenförekomsten, vilket är positivt för bottenfauna. Två av de tre index som används för statusklassning av kvalitetsfaktorn bottenfauna är beroende av näringsämnen. Åtgärden förväntas halvera utsläppet av suspenderat material med ca 11 000 kg/år, vilket minskar sedimentation på bottnar, vilket är positivt för bottenfauna. Påverkan på kvalitetsfaktorn Bottenfauna: Positiv påverkan Makrofyter Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Ej klassad Nuläge inom planområdet: Huvuddelen av det ursprungliga grunda vattenområdet inom planområdet är ianspråktaget genom utfyllnad vid nuvarande kaj. Det nuvarande djupet hindrar i huvudsak makrofyter från att etableras, då djupet är för stort och siktdjupet för dåligt. Ursprungligt grundområde innan utfyllnad på platsen skattas till ca 10 000 kvadratmeter inom planområdets gräns. I södra delen av området finns en mindre yta med grunt vattenområde kvar (2 500 kvadratmeter) där makrofyter förekommer. Påträffade arter var gul näckros, axslinga, hornsärv, pilblad (NT), andmat 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 34 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 och smal vattenpest (invasiv). Beräkning av ekologisk kvot för dessa arter indikerar status Måttlig-Dålig. Planförslag: I och med iordningställning av nya grunda bottnar på en area av ca 3 500 kvadratmeter, tillsammans med minskade utsläpp av näring, förväntas möjligheterna för makrofyter att etableras att förbättras avsevärt jämfört med nuläget. Grunda vattenområden i södra delen bibehålls i huvudsak och viss plantering av naturligt förekommande arter genomförs vid vattnet. LÅP-åtgärd: Minskade utsläpp av näring kan på sikt öka siktdjupet och möjliggöra för etablering av makrofyter på större djup. Påverkan på kvalitetsfaktorn Makrofyter: Positiv påverkan Fisk Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Ej klassad Nuläge inom planområdet: Provfiskedata saknas specifikt för planområdet, men i den senaste rapporten från provfiske i Ulvsundasjön (Naturvatten 2021) görs följande bedömning: "Med tanke på den påverkan som sker från Ulvsundasjön tillrinningsområde och det morfologiska förändringar av grunda områden, närområden runt sjön och svämplanets struktur och funktion (VISS 2021) bedömdes Ulvsundasjön fiskbestånd till måttlig ekologisk status". Vattenmiljöerna inom planområdet än en av de platser inom vattenförekomsten där påverkan i dagsläget är som störst, och det finns väldigt få värden för fisk, annat än i den sydligaste delen av området. Planförslag: I och med iordningställning av nya grunda bottnar på en area av ca 3 500 kvadratmeter med naturliga strukturer och plantering av naturligt förekommande växter förväntas möjligheterna för fisk att förbättras jämfört med nuläget. Grunda vattenområden i södra delen bibehålls i huvudsak och viss plantering av naturligt förekommande växtarter genomförs vid vattnet. I och med reningsåtgärder inom planen kommer utsläpp av näring till Ulvsundasjön att minska, och på sikt kan det få positiva effekter för fisksamhället, exempelvis genom förbättrat siktdjup som kan öka mängden vattenväxter. LÅP-åtgärd: Minskade utsläpp av näring kan på sikt få positiva effekter på fisksamhället. Påverkan på kvalitetsfaktorn Fisk: Positiv påverkan Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Näringsämnen Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Måttlig Nuläge inom planområdet: Data specifikt för planområdet saknas och vattenkvaliteten inom planområdet är i huvudsak beroende av hela Bällstavken och Ulvsundasjöns vatten, som har måttlig status. Klassningen i VISS är baserad på mätningar av fosforhalter i vatten inom miljöövervakningen. Klassningen kan betraktas som säker i förhållande till både klassgränserna god/måttlig status samt måttlig/otillfredsställande status och är en effekt av övergödning p.g.a. belastning av näringsämnen. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 35 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Planförslag: I och med planerade dagvattenåtgärder förväntas utsläpp av fosfor från planområdet minska från 7,38 till 2,11 kg/år och av kväve från 75,2 till 37,16 kg/år (Norconsult, 2025. Se Tabell 7). Detta motsvarar ca 5 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för fosfor för vattenförekomsten. LÅP-åtgärd: Åtgärden förväntas minska utsläpp av fosfor med ytterligare 29 kg per år. Detta motsvarar ca 30 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för vattenförekomsten. Påverkan på kvalitetsfaktorn Näringsämnen: Positiv påverkan Ljusförhållanden Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Måttlig Nuläge inom planområdet: Data specifikt för planområdet saknas och vattenkvaliteten inom planområdet är primärt beroende av hela Bällstavken och Ulvsundasjöns vatten, som har måttlig status. Klassningen är baserad på mätningar av siktdjup i vatten inom miljöövervakningen och är i huvudsak beroende av näringsstatus. Klassningen kan betraktas som något osäker på grund av skillnader mellan mätpunkter. Ljusförhållandena kan också påverkas lokalt av de ca 22 000 kg suspenderat material som spolas ut via tillrinnande dagvatten. Planförslag: I och med planerade dagvattenåtgärder förväntas utsläpp av fosfor från planområdet minska från 7,38 till 2,11 kg/år och av kväve från 75,2 till 37,16 kg/år (Norconsult, 2025. Se Tabell 7). Detta motsvarar ca 5 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för fosfor i vattenförekomsten. Eftersom ljusförhållandena i huvudsak är beroende av näringsstatus förväntas de minskade utsläppen av näring få en positiv effekt på ljusförhållandena. Även fastläggning av suspenderat material förväntas förbättra ljusförhållandena. LÅP-åtgärd: Åtgärden förväntas minska utsläpp av fosfor med ytterligare 29 kg per år. Detta motsvarar ca 30 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för vattenförekomsten. Åtgärden förväntas minska utsläppet av suspenderat material med ca 11 000 kg per år, vilket också är positivt för ljusförhållandena. Påverkan på kvalitetsfaktorn Ljusförhållanden: Positiv påverkan Syrgasförhållanden Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Ej klassad Nuläge inom planområdet: Klassning ej genomförd i VISS och data saknas för klassning inom det aktuella området. Parametern är främst beroende av näringsstatus, där höga näringshalter medför stora mängder alger, som tillsammans med temperaturskiktning av sjön kan skapa syrebrist när de bryts ned på botten. Eftersom vattenförekomsten är påverkad av övergödning antas parametern vara påverkad. Planförslag: I och med planerade dagvattenåtgärder förväntas utsläpp av fosfor från planområdet minska från 7,38 till 2,11 kg/år och av kväve från 75,2 till 37,16 kg/år (Norconsult, 2025. Se Tabell 7). Detta motsvarar ca 5 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för fosfor i vattenförekomsten. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 36 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 LÅP-åtgärd: Åtgärden förväntas minska utsläpp av fosfor med ytterligare 29 kg per år. Detta motsvarar ca 30 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för vattenförekomsten. Påverkan på kvalitetsfaktorn Syrgasförhållanden: Positiv påverkan Försurning Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Hög Nuläge inom planområdet: Data specifikt för planområdet saknas och vattenkvaliteten inom planområdet är i huvudsak beroende av hela Bällstavken och Ulvsundasjöns vatten, som har hög status. Klassningen är baserad på att lägsta pH med säkerhet överstiger 6,5 och/eller att beräknad syraneutraliserande förmåga (ANC) överstiger 0,4 mekv./l. Förhållandena inom planområdet antas vara desamma som i hela vattenförekomsten. Planförslag: Ulvsundasjöns vatten är i dagsläget väl buffrat mot försurning, vilket ej förväntas förändras i och med detaljplanens genomförande. Minskade utsläpp av näringsämnen (framför allt kväve) kan bidra till att minska risken för försurning. LÅP-åtgärd: Minskade utsläpp av näringsämnen (framför allt kväve) kan bidra till att minska risken för försurning. Påverkan på kvalitetsfaktorn: Ingen påverkan Särskilda förorenande ämnen (SFÄ) Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Måttlig Nuläge inom planområdet: Den sammanvägda bedömningen av statusen för Särskilda förorenande ämnen (SFÄ) i hela vattenförekomsten är måttlig. De ämnen som inte uppnår god status är koppar och Icke-dioxinlika PCB:er (VISS, 2025a). Koppar har främst påträffats i höga halter i sedimenten i vattenförekomsten vilket överensstämmer med den provtagning som skett inom detaljplanen. Planförslag: Mängden koppar i dagvattnet från planområdet kommer att minska med utbyggnaden av detaljplanen från 1,339 kg/år till 0,27 kg/år efter genomförd detaljplan med rening. Krom kommer att minska från 0,45 kg/år till 0,13 kg/år och zink från 5,39 kg/år till 0,41 kg/år. Icke-dioxinlika PCB:er har inte modellerats i Stormtac i detaljplanens dagvattenutredning. Resonemang från utredningen hänvisar till att PCB:er är förbjudet att använda i nya produkter inom EU. Bedömningen från dagvattenutredningen är att belastningen av icke-dioxinlika PCB:er inte kommer att öka efter exploatering (Norconsult, 2025). Koppar finns även i relativt höga halter i grundvattnet. Halterna som tillförs recipienten via grundvattnet, 0,001 kg/år, är dock försumbara i jämförelse med de mängder som tillförs recipienten via dagvattnet årligen. I den riskbedömning med tillhörande åtgärdsutredning som tagets fram av Sweco år 2025 för föroreningsspridningarna i området är den sammanfattande bedömningen att ”föroreningssituationen inom planområdet inte innebär några hinder för detaljplanens genomförande. De hälso- och miljörisker som identifieras bedöms kunna hanteras och åtgärdas så att marken ur 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 37 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 föroreningssynpunkt kan bli lämplig för den planerade markanvändningen” (Sweco, 2025a). LÅP-åtgärd: Det föreslagna dagvattenmagasinet beräknas minska belastningen av koppar till vattenförekomsten med 3,3 kg/år. Motsvarande mängder för krom och zink är 0,97 kg/år respektive 14 kg/år (se Åtgärd inom planområdet). Den sammanvägda bedömningen för kvalitetsfaktorn SFÄ är att planens genomförande inte väntas påverka kvalitetsfaktorn negativt. En minskad belastning av koppar, krom och zink väntas bidra positivt. Påverkan på kvalitetsfaktorn Särskilda förorenande ämnen: Positiv påverkan Hydromorfologi Konnektivitet Längsgående konnektivitet i sjöar Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Måttlig Nuläge inom planområdet: Parameterns nuläge specifikt för planområdet har beräknats genom andel av arealen ursprungligt grunt vattenområde som är väsentligt påverkat med avseende på konnektivitet. Huvuddelen av det ursprungliga grunda vattenområdet inom planområdet är ianspråktaget genom tidigare utfyllnad vid nuvarande kaj. I södra delen av området finns en mindre yta med grunt vattenområde kvar (ca 2 800 kvadratmeter). Ursprungligt grundområde innan utfyllnad skattas till ca 10 000 kvadratmeter. Det medför att i mer än 35 % men högst 75 % av ytvattenförekomstens grunda vattenområden inom planområdet förekommer bristande konnektivitet, vilket motsvarar otillfredsställande status. Planförslag: Nya grundområden iordningställs längs stranden (ca 3 500 kvadratmeter) och konnektivitet på befintliga grundområden i söder kan i huvudsak bibehållas (ca 2 800 kvadratmeter). Enligt beräkning medför detta att i och med planförslaget kommer bristande konnektivitet att förekomma i mer än 15 % men i högst 35 % av ytvattenförekomstens grunda vattenområden inom planområdet. Sammantaget förväntas andelen grunda vattenområden med bristande konnektivitet minska från ca 73 % (motsvarande otillfredsställande status) till ca 32 % (motsvarande måttlig status, en minskning med ca 41 procentenheter) inom planområdet. Beräkningarna utgår ifrån arealen grundområden efter genomförd plan och hur stor andel av arealen ursprungligt grunt vattenområde dessa ytor utgör. Eftersom nya grundområden skapas kommer arealen att närmare motsvara den ursprungliga arealen grundområde. LÅP-åtgärd: Parametern påverkas ej av LÅP-åtgärden. Påverkan på parametern Längsgående konnektivitet i sjöar: Positiv påverkan Konnektivitet till närområde och svämplan kring sjöar Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Ej klassad Nuläge inom planområdet: Förhållanden inom planområdet har bedömts vid fältbesök och har beräknats som andel av strandlinjen där det förekommer bristande konnektivitet 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 38 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 mellan vatten och landmiljöer. Närområdet och svämplanet i området utgörs i huvudsak av anlagda ytor. Exempel på artificiella strukturer som medför hinder är den anlagda kajen. Enligt beräkning förekommer bristande konnektivitet till närområde och svämplan längs mer än 81 % av planområdets strandlinje (längs 347 av 430 meter strandlinje, motsvarande dålig status), vilket är i linje med bedömning för hela vattenförekomsten. Enligt expertbedömning (Tyréns 2020) anges att ”Såväl svämplan som närområden runt [Ulvsunda]sjön är kraftigt påverkade och de viktiga funktionerna i form av rekryteringsmiljöer som anslutande våtmarker normalt har är i det närmaste helt försvunna.”. Förslag till status för hela vattenförekomsten enligt expertbedömningen är dålig status. Planförslag: Mer naturliga strandlinjer anläggs vid nya grundområden vid strandparken. Kaj bibehålls vid pendelbåtsbrygga och anläggs i söder. Enligt beräkning medför detta att i och med planförslaget kommer bristande konnektivitet att förekomma i mer än 15 % men högst 35 % av ytvattenförekomstens strandlinje inom planområdet. Sammantaget förväntas andelen av strandlinjen med bristande konnektivitet minska från ca 81 % till ca 31 % (en minskning med ca 50 procentenheter), vilket motsvarar en förbättring från dålig till måttlig status. Bristande konnektivitet kommer då att finnas längs ca 147 av 470 meter av strandlinjen inom planområdet. LÅP-åtgärd: Parametern påverkas ej av LÅP-åtgärden. Påverkan på parametern Konnektivitet till närområde och svämplan kring sjöar: Positiv påverkan Sammantagen påverkan på kvalitetsfaktorn Konnektivitet: Positiv påverkan Hydrologisk regim Vattenståndsvariation i sjöar Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Hög Nuläge inom planområdet: Beror av förhållandena för hela vattenförekomsten/Mälaren. Vattenståndsvariationen baseras på beräkningar av SMHI och hanterar i huvudsak aktivt reglerade sjöar och hur vattenståndet avviker från ett oreglerat tillstånd. Ulvsundasjöns vattenstånd är beroende av regleringen av Mälaren och har klassats till Hög. Planförslag: Planen påverkar ej regleringen av sjön. LÅP-åtgärd: Parametern påverkas ej av LÅP-åtgärden. Påverkan på parametern Vattenståndsvariation i sjöar: Ingen påverkan (ej relevant) Avvikelse i vinter- eller sommarvattenstånd Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Hög Nuläge inom planområdet: Beror av förhållandena för hela vattenförekomsten/Mälaren. Avvikelse i vinter- eller sommarvattenstånd baseras på beräkningar av SMHI och hanterar i huvudsak aktivt reglerade sjöar och hur 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 39 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 vattenståndet avviker från ett oreglerat tillstånd. Ulvsundasjöns vattenstånd är beroende av regleringen av Mälaren och har klassats till Hög. Planförslag: Planen påverkar ej regleringen av sjön. LÅP-åtgärd: Parametern påverkas ej av LÅP-åtgärden. Påverkan på parametern Avvikelse i vinter- eller sommarvattenstånd: Ingen påverkan (ej relevant) Vattenståndets förändringstakt i sjöar Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: God Nuläge inom planområdet: Beror av förhållandena för hela vattenförekomsten/Mälaren. Vattenståndets förändringstakt i sjöar baseras på beräkningar av SMHI och hanterar i huvudsak aktivt reglerade sjöar och hur vattenståndet avviker från ett oreglerat tillstånd. Ulvsundasjöns vattenstånd är beroende av regleringen av Mälaren och har klassats till god status. Planförslag: Planen påverkar ej regleringen av sjön. LÅP-åtgärd: Parametern påverkas ej av LÅP-åtgärden. Påverkan på parametern Vattenståndets förändringstakt i sjöar: Ingen påverkan (ej relevant) Sammantagen påverkan på kvalitetsfaktorn Hydrologisk regim: Ingen påverkan Morfologiskt tillstånd Förändring av sjöars planform Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Hög Nuläge inom planområdet: Beräkning av planform specifikt inom planområdet är svårt. Parametern är generellt något trubbig och för förändringar i klassning krävs att planformen förändras på stor skala, exempelvis om en sjö sänks kraftigt. Det är tydligt från kartmaterial att tidigare vattenområden inom planområdet delvis ianspråktagits genom utfyllnad, men tillförlitligheten på strandlinjens historiska sträckning bedöms vara begränsad. I och med utfyllnaden har också arealen vattenområde inom planområdet förändrats markant, vilket ytterligare ökar osäkerheten. För hela vattenförekomsten beräknas dock planformen bara vara förändrad med ca 1,2 %, vilket motsvarar hög status (Tyréns 2020, VISS 2025). Bedömningen är dock att den tidigare utfyllnaden inom planområdet, tillsammans med den anlagda kajen längs stranden, har en tydlig negativ effekt på planformen lokalt eftersom det skapar raka linjer i landskapet, där det tidigare funnits en mer variabel strandlinje. Planförslag: Strandlinjen förändras i och med utfyllnaden i vatten för tillskapande av parkmark och grunda vattenområden. Beroende på hur den historiska strandlinjen såg ut i detalj kan utfyllnaden potentiellt medföra negativ påverkan på parametern, eftersom strandlinjens längd och vattenytans areal används för beräkning. Utformningen innebär 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 40 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 dock att en mer naturlig strandlinje kan återskapas längs stora delar av planområdet. De planerade förändringarna vid strand och vatten innebär att påverkansgraden för planformen för hela vattenförekomsten grovt minskar från ca 1,2 % till 1,02 %, vilket innebär att status fortfarande är hög (se Tabell 6). LÅP-åtgärd: Parametern påverkas ej av LÅP-åtgärden. Påverkan på parametern Förändring av sjöars planform: Ingen påverkan/Risk för negativ påverkan inom planområde (men en liten förbättring för hela vattenförekomsten) Bottensubstrat i sjöar Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Måttlig Nuläge inom planområdet: Inom planområdet avviker bottensubstratet väsentligt från referensförhållandet på ca 25 400 kvadratmeter av totala ca 27 800 kvadratmeter, vilket utgör ca 91 % av bottenarean (motsvarande dålig status). Vattenområde vid kaj antas vara muddrat och påverkat av båttrafik samt av avrinnande partiklar från hårdgjorda ytor som sedimenterar på bottnarna. Botten i södra delen bedöms mindre påverkad. För hela vattenförekomsten bedöms ca 25 % av bottensubstratet vara väsentligt påverkat, vilket motsvarar måttlig status (Tyréns 2020). Planförslag: Bottensubstrat iordningställs i nya grunda vattenområden och bevaras i huvudsak i södra delen av planområdet. Sammantaget bedöms ca 18 800 kvadratmeter av totala ca 27 800 kvadratmeter inom planområdet vara väsentligt påverkad efter genomfört projekt, vilket ger en minskning från ca 91 % till ca 67 % (vilket motsvarar en förbättring från dålig till otillfredsställande status, se Tabell 6). För hela vattenförekomsten motsvarar denna förändring en förbättring med ca 0,1 procentenheter. LÅP-åtgärd: Åtgärden förväntas halvera utsläppet av suspenderat material, en minskning med ca 11 000 kg/år, vilket minskar sedimentation på bottnar och ökar andelen bottnar med naturligt bottensubstrat. Påverkan på parametern Bottensubstrat i sjöar: Positiv påverkan Strukturer på det grunda vattenområdet i sjöar Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Dålig Nuläge inom planområdet: Huvuddelen av det ursprungliga grunda vattenområdet inom planområdet är ianspråktaget genom utfyllnad vid nuvarande kaj. I södra delen av området finns en mindre yta med grunt vattenområde kvar (ca 2 800 kvadratmeter) där strukturer bedöms vara mindre påverkade. Ursprungligt grundområde skattas till ca 10 000 kvadratmeter. Enligt beräkning är de naturliga strukturerna väsentligt förändrade från referensförhållandet i ca 72 % av det grunda vattenområdets yta inom planområdet (vilket motsvarar otillfredsställande status). För hela vattenförekomsten bedöms mer än 90 % av bottensubstratet vara väsentligt påverkat, vilket motsvarar dålig status (Tyréns 2020). Planförslag: Huvuddelen av det ursprungliga grunda vattenområdet inom planområdet kommer även med planförslaget att vara ianspråktaget genom tidigare utfyllnad vid nuvarande kaj. I södra delen av området finns en mindre yta med grunt vattenområde 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 41 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 kvar där strukturer bedöms vara mindre påverkade och som i huvudsak bevaras. Det iordningställs också nya grunda vatten som antas bli ej väsentligt påverkade. Sammantaget förväntas andelen väsentligt påverkade grunda vatten minska från ca 72 % till ca 60 % (en minskning med ca 12 procentenheter). Siffran som redovisas är beräknad utifrån hur stor andel av arealen ursprungligt grunt vattenområde som är väsentligt påverkat efter genomförd plan. För hela vattenförekomsten motsvarar denna förändring en mycket liten förbättring, men eftersom det är okänt vilka strukturer som ursprungligen funnits på grundområdena i vattenförekomsten kan detta ej beräknas. LÅP-åtgärd: Åtgärden förväntas halvera utsläppet av suspenderat material, en minskning med ca 11 000 kg/år, vilket minskar sedimentation på bottnar och ökar andelen bottnar med naturliga strukturer. Påverkan på parametern Strukturer på det grunda vattenområdet i sjöar: Positiv påverkan. Närområdet runt sjöar Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Dålig Nuläge inom planområdet: Markerna i planområdet har idag mycket låg naturlighet. Mer än 75 % av ytvattenförekomstens närområde inom planområdet utgörs av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För hela vattenförekomsten bedöms ca 85 % av närområdet vara väsentligt påverkat, vilket motsvarar dålig status (Tyréns 2020). Planförslag: I och med iordningställning av parker längs stranden kommer närområdet att delvis återgå till mera naturliga förhållanden. Utifrån beräkningar planeras andelen av närområdet som utgörs av aktivt brukad mark eller anlagda ytor minska från ca 91 % till ca 47 % inom planområdet efter genomförd plan (en minskning med ca 44 procentenheter, motsvarande en förbättring från dålig till otillfredsställande status). För hela vattenförekomsten motsvarar denna förändring en minskning av andelen väsentligt påverkat närområde med ca 0,5 %. LÅP-åtgärd: Parametern påverkas ej av LÅP-åtgärden. Påverkan på parametern Närområdet runt sjöar: Positiv påverkan Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar Nuvarande klassning i VISS för hela vattenförekomsten: Dålig Nuläge inom planområdet: Det går ej att beräkna status för parametern eftersom det inte finns något tillräckligt bra underlag för att se historiska svämplan. I underlag för klassning av parametern i VISS (Tyréns 2020) görs följande bedömning: "Någon detaljerad analys av procentuell påverkan på svämplan var inte möjligt att göra eftersom det saknas tillräckligt bra kartor från historisk tid. De historiska kartorna visar dock tydligt att grunda eller flacka land- och vattenstrandområden saknas till följd av utfyllnader. Vidare är Mälaren relativt hårt reglerad vilket gör att det saknas höga vattennivåer som svämmar över de få lågt belägna områden som alltjämt finns kvar intill vattenförekomsterna Ulvsundasjön och Riddarfjärden. Ett förslag till expertbedömning är att statusen för denna parameter är dålig i båda vattenförekomsterna. Vattenmyndigheten har gjort samma bedömning". Utifrån ovanstående resonemang och eftersom det i huvudsak inte finns några svämplan på 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 42 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 grund av utfyllnad vid kajer inom planområdet, bedöms denna parameter vara dålig. Viss svämning bedöms kunna ske i södra delen av området, sammantaget vid ca 19 % av strandlinjen. Planförslag: Planen är att det som tidigare varit kaj till stor del ska iordningställas till naturliga stränder med flack lutning, vilket kommer att kunna medföra viss svämning när vattennivåerna i Mälaren är höga. Parametern bedöms därför förbättras jämfört med nuläget. Viss svämning bedöms kunna ske vid ca 69 % av strandlinjen efter genomförd plan. Ca 31 % bedöms bli kaj eller motsvarande där ingen svämning kan ske. Sammantaget förväntas andelen strand där svämning ej kan ske minska från 81 % till 31 % inom planområdet (vilket motsvarar en förbättring från dålig till måttlig status). Eftersom det saknas tillräckligt bra historiska kartor kan en beräkning för hela vattenförekomsten ej göras, men eftersom det generellt saknas områden som kan svämmas vid högvatten kring vattenförekomsten bedöms förändringen ge viss förbättring för parametern. LÅP-åtgärd: Parametern påverkas ej av LÅP-åtgärden. Påverkan på parametern Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar: Positiv påverkan Sammantagen påverkan på kvalitetsfaktorn Morfologiskt tillstånd: Positiv påverkan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 43 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Sammanfattning av påverkan Vatten- och strandområdena vid Bällsta hamn är idag starkt påverkade av mänsklig aktivitet och hyser mycket begränsade värden kopplat till de ekologiska kvalitetsfaktorerna. Planen innebär positiv påverkan för majoriteten av kvalitetsfaktorerna och ingen påverkan för övriga (se sammanfattning i Tabell 9). Positiva effekter på ekologiska kvalitetsfaktorer förväntas i huvudsak komma av: § Nya grunda vattenområden med mera naturligt bottensubstrat och strukturer, med livsmiljöer för fisk, bottenfauna och makrofyter. § Nya park- och naturmiljöer i närområdet och vid stränder tillför livsmiljöer för organismer med delar av livscykeln i vatten och delar på land, samt för exempelvis fladdermöss och fågel som födosöker vid vatten. § Förbättrad konnektivitet mellan vatten och land när kajer tas bort. § Minskade utsläpp av näring, föroreningar och suspenderat material till vattenmiljöer, dels genom rening av dagvatten inom plan, dels genom LÅP-åtgärd. Generella negativa effekter kan komma av att: § Befintligt grundområde med naturvärden i söder och närområdet där påverkas delvis i samband med att nya hus byggs nära vattnet. Sammantaget medför detta ej negativ påverkan på MKN, men det vore fördelaktigt om de befintliga miljöerna kan bevaras, istället för att nya ska skapas. § Utfyllnad i vatten för anläggning av nya parkmiljöer och närområde minskar arealen vattenområde. I detta fall bedöms detta vara positivt för MKN eftersom det förbättrar förutsättningarna för de biologiska parametrarna. Figur 15. Nuvarande kaj med djupare vatten utanför planeras bytas ut mot nya grundområden och en mera naturlig strandlinje. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Tabell 9. Sammanfattning av påverkan på ekologiska kvalitetsfaktorer Kvalitetsfaktor Parameter Påverkan Huvudsaklig orsak Minskade utsläpp av PPoossiittiivv Växtplankton näringsämnen medför förbättrad ppååvveerrkkaann näringsstatus. Minskade utsläpp av Påväxt- PPoossiittiivv näringsämnen medför förbättrad kiselalger ppååvveerrkkaann näringsstatus. Tillskapande av nya PPoossiittiivv Bottenfauna grundområden (livsmiljö), ppååvveerrkkaann minskad sedimentation. BBiioollooggiisskkaa kkvvaalliitteettssffaakkttoorreerr Tillskapande av nya grundområden (växtplats), PPoossiittiivv Makrofyter minskade utsläpp av ppååvveerrkkaann näringsämnen som på sikt kan öka siktdjup. Tillskapande av nya grundområden (livsmiljö), PPoossiittiivv minskade utsläpp av Fisk ppååvveerrkkaann näringsämnen som på sikt kan få positiva effekter på fisksamhället. Minskade utsläpp av PPoossiittiivv Näringsämnen näringsämnen medför förbättrad ppååvveerrkkaann näringsstatus. Minskade utsläpp av Ljus- PPoossiittiivv näringsämnen som på sikt kan förhållanden ppååvveerrkkaann öka siktdjup. Minskade utsläpp av Syrgas- PPoossiittiivv näringsämnen kan reducera FFyyssiikkaalliisskk--kkeemmiisskkaa förhållanden ppååvveerrkkaann risken för syrebrist på bottnar. kkvvaalliitteettssffaakkttoorreerr Ulvsundasjöns vatten är väl IInnggeenn buffrat mot försurning, vilket ej Försurning ppååvveerrkkaann förväntas förändras i och med detaljplanens genomförande. Arsenik, koppar, Planen väntas bidra med Särskilda krom, zink, PPoossiittiivv minskning av SFÄ. LÅP- förorenande ammoniak, icke- ppååvveerrkkaann åtgärden bidrar med ännu större ämnen (SFÄ) dioxinlika PCB:er minskning. Andelen grunda vattenområden Längsgående Positiv med bristande konnektivitet Konnektivitet konnektivitet i sjöar påverkan förväntas minska från ca 73 % till ca 32 % inom planområdet. Andelen av strandlinjen med HHyyddrroommoorrffoollooggiisskkaa Konnektivitet till Positiv bristande konnektivitet förväntas kkvvaalliitteettssffaakkttoorreerr närområde och påverkan minska från ca 81 % till ca svämplan kring sjöar 31 % inom planområdet. SSaammmmaannttaaggeenn PPoossiittiivv ppååvveerrkkaann ppåå ppååvveerrkkaann KKoonnnneekkttiivviitteett 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 45 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Kvalitetsfaktor Parameter Påverkan Huvudsaklig orsak Ingen Hydrologisk Vattenståndsvariation påverkan Planen påverkar ej regleringen regim i sjöar (ej av sjön. relevant) Ingen Avvikelse i vinter- påverkan Planen påverkar ej regleringen eller (ej av sjön. sommarvattenstånd relevant) Vattenståndets Ingen Planen påverkar ej regleringen förändringstakt i sjöar påverkan av sjön. SSaammmmaannttaaggeenn IInnggeenn ppååvveerrkkaann ppåå ppååvveerrkkaann HHyyddrroollooggiisskk rreeggiimm Ingen påverkan/ Risk för Planerade förändringarna vid negativ strand och vatten innebär att påverkan påverkansgraden för planformen inom för hela vattenförekomsten grovt Morfologiskt Förändring av sjöars planområ förväntas minska från ca 1,2 % tillstånd planform de (men till 1,02 %. Beroende på en liten dragning av historisk strandlinje förbättrin kan utfyllnad i vatten ha en g för hela negativ effekt på parametern. vattenföre komsten) Andelen väsentligt påverkad Positiv bottenarea förväntas minska Bottensubstrat i sjöar påverkan från ca 91 % till ca 67 % inom planområdet. Andelen väsentligt påverkade Strukturer på det Positiv grunda vatten förväntas minska grunda vattenområdet påverkan från ca 72 % till ca 60 % inom i sjöar planområdet. Andelen av närområdet som utgörs av aktivt brukad mark Positiv Närområdet runt sjöar eller anlagda ytor förväntas påverkan minska från ca 91 % till ca 47 % inom planområdet. Andelen strand där svämning ej Svämplanets Positiv kan ske förväntas minska från strukturer och påverkan 81 % till 31 % inom funktion runt sjöar planområdet. SSaammmmaannttaaggeenn PPoossiittiivv ppååvveerrkkaann ppåå ppååvveerrkkaann MMoorrffoollooggiisskktt ttiillllssttåånndd 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 46 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 Slutsatser I och med detaljplanens utformning av mera naturliga strand-, land- och vattenmiljöer tillsammans med ökad rening av avrinnande dagvatten, bedöms i huvudsak positiv påverkan kunna ske för ekologiska kvalitetsfaktorer i det aktuella området. Detta gäller alltså även utan effekter av LÅP-åtgärden. Iordningställning av nya grundområden i vattnet förväntas förbättra förutsättningarna för de biologiska kvalitetsfaktorerna inom planområdet avsevärt jämfört med dagens situation. Makrofyter förekommer väldigt begränsat inom planområdet idag, men i och med nya grunda bottnar dit solljuset kan nå ner kan deras utbredning öka. De nya vattenmiljöerna med växtlighet ökar också möjligheterna för fisk och bottenfauna, med nya reproduktionsmiljöer och födosöksområden. Rening av tillrinnande vatten kommer att minska övergödningsproblematiken i Ulvsundasjön med positiva effekter för både växtplankton och påväxt-kiselalger, fisk och bottenfauna. Eftersom de biologiska kvalitetsfaktorerna väger tyngst vid statusklassning förväntas möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för hela vattenförekomsten öka i och med planen, även om berört område inom planens gränser är en liten del av hela vattenförekomsten. Planens förslag på markanvändning bedöms därför vara lämplig utifrån miljökvalitetsnormerna. Gällande miljökvalitetsnorm är Måttlig ekologisk status år 2027, vilket är ett undantag från kravet att nå God ekologisk status. Trots det mindre stränga kravet ska alltid bästa möjliga ekologiska status, som kan åstadkommas med rimliga åtgärder, uppnås i vattenförekomsten. Det får inte heller ske några otillåtna försämringar i förhållande till den status som gällde vid tidpunkten för normsättningen. Baserat på de förbättringar för ekologisk status som detaljplanen kan innebära är bedömningen att planen ej riskerar att miljökvalitetsnormerna för vatten äventyras med avseende på ekologisk status. De föreslagna åtgärderna går i linje med de åtgärder som förslås i VISS samt de åtgärder som beskrivs i LÅP för vattenförekomsten. Utifrån de förutsättningar som finns på platsen med urban markanvändning bedöms de förslagna åtgärderna vara rimliga. Eftersom kantzonerna inte kan återskapa ett referenstillstånd blir det viktigt att utformningen får en tillräckligt hög kvalitet, och faktiskt förbättrar vattenbiotoperna. Detta gäller exempelvis iordningställningen av strandmiljöer och grunda vattenområden i detaljer kring växtval, bottensubstrat och andra strukturer. LÅP-åtgärden förväntas medföra en stor reduktion av näringsämnen, föroreningar och suspenderat material. Utsläpp av fosfor kan minska med 29 kg per år, vilket motsvarar ca 48 % av det årliga utsläppet av fosfor från aktuellt tillrinningsområde. Det motsvarar ca 30 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för vattenförekomsten. Rekommendationer för fortsatt arbete med planen Följande aspekter bedöms vara viktiga i fortsatt arbete: § Se över utformning av planområdets södra del för att om möjligt undvika ianspråkstagande av naturvärde klass 3 och befintliga strukturer (exempelvis beståndsbildande långskottsvegetation) samt behålla eller förstärka värden. Dessa vattenmiljöer är de inom planområdet som hyser högst värden, övriga vatten är i huvudsak väsentligt påverkade. I det södra grundområdet har en rödlistad vattenväxt 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 47 PM MKN Ekolo gisk status Godkänd 26 september 2 025 och en rödlistad art av stormussla noterats. Det finns även förhållandevis naturliga bottnar med värden för fisk och bottenfauna. § I vidare gestaltning av planområdet bör naturliga förhållanden eftersträvas med avseende på växtval, strukturer etc. § För att begränsa störning av grunda bottnar bör möjlighet till förtöjning av fritidsbåtar vid nya bryggor begränsas eller uteslutas. § Nya bryggor bör anläggas upphöjda från vattenytan eller med regelbundna släpp under så att konnektiviteten kan upprätthållas och för att bibehålla solinstrålning ner i vattnet. § Eventuella markförstärkningar som behövs nära vattnet bör anpassas så att negativ påverkan på hydromorfologi kan undvikas. Referenser Tryckta källor: Ekologigruppen, 2025. Ekologiutredning av land och vattenmiljöer. Granskningshandling 2025-06-11 Norconsult, 2025. Dagvattenutredning. Granskningshandling 2025-06-02 Nyréns Arkitektkontor, 2025. PM Gestaltning för allmän platsmark. Granskningshandling 2025-05-13 Tyréns, 2020. Delrapport 1. Underlag för åtgärder av akvatiska livsmiljöer i Riddarfjärden och Ulvsundasjön. Påverkansanalys, statusklassificering och sjömätning. 2020-01-31. Stockholm stad m.fl, 2021. Lokalt åtgärdsprogram för Mälaren – Ulvsundasjön. Sweco 2025a. Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport och bilagor. Granskningshandling 2025-06-11 Sweco, 2025b. LÅP-åtgärd inom detaljplan för Bällsta hamn - Utredning och rekommendation av anläggningstyp. Utkast 2025-05-09 Digitala källor: Havs- och vattenmyndigheten. 2025. Hur är miljökvalitetsnormerna uppbyggda? https://www.havochvatten.se/vagledning-foreskrifter-och-lagar/vagledningar/provning-och- tillsynsvagledning/miljokvalitetsnormer-vid-provning-och-tillsyn/hur-ar-miljokvalitetsnormerna-uppbyggda.html [2025- 04-29] Vattenmyndigheterna. 2020. Kompletterande riktlinjer för miljökvalitetsnormer och undantag 2021–2027. https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/miljokvalitetsnormer-for-vatten.html [2025-04-17] VISSa. VattenInformationsSystem Sverige 2025. Data från statusklassning av vattenförekomster. [2025-06-13] VISSb. VattenInformationsSystem Sverige 2025. Beskrivningar av Ekologisk status och potential. https://visshjalp.lansstyrelsen.se/detta-beskrivs-i-viss/miljokvalitetsnormer/ekologisk-status-och-potential/ Övriga källor: Underlag i dwg tillhandahållna av teknikområde landskap och geoteknik. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM miljökvalitetsnormer, kemisk status.pdf] PM miljökvalitetsnormer Bedömning av påverkan på kemisk status stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM Miljökvalitetsnormer Bedömning av påverkan på kemisk status Uppdragsnr: U23184 2025-09-23 GODKÄND BH-G2-2D06-004-PM Miljökvalitetsnormer 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 BERGGEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR AB org.nr. 556173-2396 STOCKHOLM: Vretenvägen 12 • 171 54 Solna www.bergab.se • 08-564 855 00 GÖTEBORG: Stampgatan 15 • 416 64 Göteborg www.bergab.se • 08-564 855 00 KONTAKT KUND Företag: Exploateringskontoret Stockholms stad Kontaktperson: Johan Tornberg BERGAB Uppdragsnr: U23184 Uppdragsledare: Karin Törnblom Handläggare: Klara Alvelid Granskare: Karin Törnblom 2 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 Sammanfattning Bällsta hamn ligger inom Ulvsunda industriområde med angränsning mot Bällstaviken. Området planeras att omvandlas till blandad stadsbebyggelse i kombination med öppna grönytor och torg. Föreliggande rapport redogör för den nuvarande kemiska statusen i vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön, som Bällstaviken är en del av, samt vilken påverkan planområdet kommer ha på den kemiska statusen efter exploatering. En bedömning har även gjorts huruvida planförslaget, med den planerande markanvändningen inom allmän platsmark, kommer innebära otillåten försämring av den kemiska vattenkvalitén eller äventyra vattenförekomstens möjlighet att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer. PM Miljökvalitetsnormer – bedömning av påverkan på kemisk status är en del av programhandlingsprojekteringen. Den nuvarande kemiska statusen i vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön har statusklassats som ej god. Detta beror på att det finns överskridande halter av ämnena Perfluoroktansulfon (PFOS), kadmium (Cd), bly (Pb), antracen, tributyltenn (TBT), kvicksilver (Hg) samt polybromerade difenyleterar (PBDE) i fisk eller sediment. Vattenförekomsten påverkas bland annat av förorenat grundvatten, dagvatten samt förorenat tillrinnande vatten från till exempel Bällstaån. Den planerade markanvändningen i Bällsta hamn bedöms ge en positiv påverkan på föroreningssituationen i vattenförekomsten och mer precist i Bällstaviken. Den planerade markanvändningen med ökade arealer cykel- och gångväg samt nyskapande av grönytor bedöms ge en positiv påverkan, även utan dagvattenåtgärder. Med dagvattenåtgärder som infiltrationsbäddar och skelettjordar bedöms föroreningshalter minska ytterligare. Inom planområdet förekommer förorenad mark vilket kan innebära att föroreningar sprids till grundvattnet som sedermera hamnar i Bällstaviken. Innan exploatering av området kommer efterbehandlingsåtgärder att utföras i förorenade områden och mängden föreningsspridning från mark till grundvatten bedöms därmed minska. Kvantiteten av reduceringen går dock inte att beräkna då halter av föreningar i jorden efter sanerande åtgärder inte går att fastställa. Förorenade sediment förkommer i Bällstaviken och kan laka föroreningar till ytvattnet eller spridas vid exempelvis grumlig. Övertäckningen av sediment i samband med utbyggnad av strandparken bedöms kunna minska spridningen av föroreningar till ytvattnet på grund av den inkapslande förmågan. Inom planområdet men utanför projektet planeras det för en LÅP-anläggning som syftar till att rena det dagvatten som kommer från områden utanför planområdet, exempelvis Bromma flygplats. Den planerade åtgärden beräknas kunna minska föroreningsbelastningen till vattenförekomsten och ses som en positiv åtgärd. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget ge en mycket positiv inverkan på vattenförekomsten och dess kemiska status. 3 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 INNEHÅLL 1 Inledning ____________________________________________________________________ 5 1.1 Syfte ___________________________________________________________________________ 6 1.2 Förutsättningar och underlag ________________________________________________________ 6 2 Miljökvalitetsnormer för ytvatten __________________________________________________ 6 2.1 EU:s ramvattendirektiv och vattenförvaltningen __________________________________________ 6 2.2 Statusklassning av ytvatten __________________________________________________________ 7 2.3 Miljökvalitetsnormer ________________________________________________________________ 8 2.3.1 Försämrings- och äventyrandeförbud _______________________________________________ 8 3 Beskrivning av recipient _________________________________________________________ 8 3.1 Kemisk status och MKN ____________________________________________________________ 9 3.1.1 Ytvatten ____________________________________________________________________ 11 3.1.2 Sediment ___________________________________________________________________ 13 4 Påverkan på recipient _________________________________________________________ 14 4.1 Nuläge _________________________________________________________________________ 14 4.1.1 Dagvatten ___________________________________________________________________ 14 4.1.2 Förorenad mark ______________________________________________________________ 14 4.1.3 Förorenade sediment __________________________________________________________ 15 4.1.4 Övrig påverkan utanför planområdet ______________________________________________ 16 4.2 Planerad situation ________________________________________________________________ 16 4.2.1 Dagvatten ___________________________________________________________________ 16 4.2.2 Förorenad mark ______________________________________________________________ 17 4.2.3 Förorenade sediment __________________________________________________________ 18 4.2.4 LÅP-anläggning ______________________________________________________________ 18 4.2.5 Övrig påverkan utanför planområdet ______________________________________________ 19 5 Förebyggande åtgärder ________________________________________________________ 19 6 Sammanfattad bedömning _____________________________________________________ 21 7 Referenser __________________________________________________________________ 22 4 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 1 Inledning Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik, se Figur 1 för översiktlig karta. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Figur 1. Översiktskarta för planerad markanvändning inom planområdet. 5 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 1.1 Syfte Denna PM syftar till att beskriva projekt Bällsta hamns påverkan på den kemiska statusen i ytvattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön, samt ge en bedömning om planförslaget innebär en otillåten försämring eller äventyrar vattenförekomstens möjlighet att uppnå beslutad miljökvalitetsnorm. 1.2 Förutsättningar och underlag Föreliggande PM beskriver den nuvarande kemiska ytvattenstatusen i Bällstaviken och Ulvsundasjön, samt vilken påverkan projekt Bällsta hamn kommer ha på den kemiska statusen på sikt. Beskrivning av ekologisk status i Bällstaviken utförs av annat teknikområde. Nedan underlag har använts i föreliggande PM: • Belastningsberäkningar från teknikområde markmiljö (2025). • Sweco. 2025. Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment (BH- N1-2A08-002-Bilaga A) • Belastningsberäkningar från teknikområde dagvatten, inklusive belastningsberäkningar från byggaktörer inom kvartersmark (2025). • Norconsult. 2025. Dagvattenutredning Bällsta hamn (BH-R1-2D06-001- Dagvattenutrending). • Belastningsberäkningar från SVOA avseende LÅP-anläggning (2025). • Stockholm Stad. 2025. Miljöbarometern – miljögifter i ytvatten. Kartmaterial i föreliggande PM visas i koordinatsystem SWEREF99 18 00 om inget annat anges. 2 Miljökvalitetsnormer för ytvatten 2.1 EU:s ramvattendirektiv och vattenförvaltningen År 2000 trädde det så kallade ramvattendirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) i kraft, och utgör en ram för skyddet av inlandsytvatten, kustvatten, vatten i övergångszon samt grundvatten. Syftet med direktivet är att säkra en god vattenkvalité i Europas yt- och grundvatten genom att bland annat minska och förebygga föroreningar, främja en hållbar vattenanvändning samt skydda och förbättra vattenmiljön. Direktivet innebär att alla medlemsländer ska förvalta sina vatten enligt samma regelverk, men länderna avgör själva hur det ska gå till genom nationell lagstiftning. Direktivet har implementerats i svensk lagstiftning, främst genom 5 och 22 kap. 6 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 Miljöbalken, Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) samt i Havs-och vattenmyndighetens föreskrifter (Vattenmyndigheterna, 2020a). I Sverige sker arbetet med vattenförvaltningen i cykler om sex år där vattenmyndigheterna börjar med kartläggning av vattenförekomster utifrån befintliga underlag och miljöövervakningar. Kartläggningen utgör i sin tur ett underlag för klassificering av vattnens status och för fastställning av miljökvalitetsnormer. Alla vatten omfattas av vattenförvaltningen, men alla vatten är inte vattenförekomster. Indelningen av vattenförekomster baseras bland annat på storlekskriterier och de vatten som inte är vattenförekomster benämns inom vattenförvaltningen som övrigt vatten. 2.2 Statusklassning av ytvatten Statusklassning av ytvatten utförs av vattenmyndigheten enligt så kallade föreskrifter. För ytvatten gäller föreskrifterna från Havs- och vattenmyndigheten, även förkortat HaV. Det finns två olika typer av statusklassningar: ekologisk och kemisk. Den kemiska statusen i en vattenförekomst kan antingen uppnå god eller uppnår ej god status och totalt finns gränsvärden för 45 ämnen vilka fastställts i EU:s vattendirektiv. Ämnena kvicksilver och PBDE (polybromerade difenyletrar) överstiger gränsvärdena i samtliga av Sveriges vattenförekomster på grund av långväga atmosfärisk deposition, vilket innebär att ingen vattenförekomst uppnår god kemisk status. Kvicksilver och PBDE brukar således frånräknas för att belysa andra parametrar som överstiger gränsvärdena. Klassificering av ekologisk status görs enligt kvalitetsfaktorerna: Fysikalisk-kemiska, biologiska och hydromorfologiska enligt en fem-gradig skala; hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. En schematisk bild över statusklassning av ytvatten kan ses i Figur 2. Figur 2. Schematisk bild över statusklassning för ytvatten samt bedömningsskalan för kvalitetsfaktorerna. 7 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 2.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer redogör för vilken kvalité en vattenförekomst ska ha och vid vilken tidpunkt denna status ska vara uppnådd. Sveriges vattenmyndigheter fastställer miljökvalitetsnormer för landets samtliga vattenförekomster i förvaltningscykler. Nu gällande miljökvalitetsnormer fastställdes inom förvaltningscykel 3, 2017–2021. Övriga vatten som inte uppfyller kriterierna för att utgöra en vattenförekomst omfattas inte av miljökvalitetsnormer. Däremot får inte påverkan på övriga vatten medföra en risk att beslutade miljökvalitetsnormer i anslutande vattenförekomster inte kan uppnås (Vattenmyndigheterna, 2020b). 2.3.1 Försämrings- och äventyrandeförbud Den 1 januari 2019 kom en ny lagstiftning i Sverige som innebär att en verksamhet eller åtgärd inte är tillåtlig om verksamheten ger upphov till en sådan ökning av förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt, eller som äventyrar möjligheten för en vattenförekomst att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt beslutade miljökvalitetsnormer. En otillåten försämring på kvalitetsfaktornivå innebär att en försämring inte får ske från en klass till en annan, exempelvis från god till måttlig, även om denna försämring inte påverkar vattenförekomstens status som helhet. För kemisk status gäller en otillåten försämring på parameternivå om en parameter går från god till uppnår ej god status. För de fall kvalitetsfaktorn redan befinner sig i lägsta klassen räknas varje försämring av kvalitetsfaktorn som en otillåten försämring. Utöver förbudet mot försämring finns även förbud mot att äventyra möjligheten att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer för en vattenförekomst. Förbudet mot försämring har sin grund i aktuell statusklassning, medan förbudet mot ett äventyrande grundar sig på den status eller potential ett vatten ska ha enligt beslutade miljökvalitetsnormerna. Om en vattenförekomst innehar en god status med tillförsel av en given förorening, och vattenförekomsten efter tillåtlighet av en verksamhet fortsätter inneha god status, är det inte fråga om ett äventyrande (HaV, 2025). 3 Beskrivning av recipient Vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön (SE658229-162450) är en naturlig sjö med en area på ca 2 km2. Ulvsundasjön är en del av Mälaren, och vattenförekomsten avgränsas från övriga Mälaren vid Tranebergssundet samt vid Klarabergsviadukten se Figur 3. I nordväst utgörs Ulvsundasjön utav Bällstaviken som delas mellan Stockholm, Solna och Sundbyberg kommun. I Bällstavikens norra del mynnar Bällstaån vars avrinningsområde sträcker sig nordväst mot Barkarby och Jakobsberg. 8 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 Figur 3. Karta över vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjöns avgränsning samt övriga vattenförekomster och övrigt vatten i närområdet. Koordinatsystem: SWEREF99 TM. 3.1 Kemisk status och MKN Den kemiska statusen i vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön uppnår ej god status (VISS, 2025). Gränsvärden för parametrarna Perfluouoktansulfon (PFOS), kadmium (Cd), bly (Pb), antracen, tributyltenn (TBT), kvicksilver (Hg) samt polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrids i vattenförekomsten. Bedömningen för parametrarna antracen, bly, kadmium och TBT baseras på uppmätta halter i sediment under 2013–2017 i 19–21 provlokaler i Ulvsundasjön. Bedömning för PFOS baseras på uppmätt halt i fisk vid 7 tillfällen under 2013 till 2018 där 6 av 7 observationer låg över gränsvärdet. Vid statusklassning utan hänsyn till kvicksilver och PBDE som överskrids i samtliga vattenförekomster i landet, uppgår den kemiska statusen till uppnår ej god. I Tabell 1 redovisas gränsvärden i inlandsytvatten för årsmedelvärde och maximal tillåten koncentration och i Tabell 2 redovisas gränsvärden för sediment enligt HVMFS 2019:25 för ett utvalt antal parametrar. Beslutade miljökvalitetsnormer för kemisk status är God kemisk ytvattenstatus. Undantag med senare målår är PFOS med motivering att åtgärder inte kan initieras utan vattenförekomsten behöver i stället omfattas av undersökande övervakning. 9 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 Undantag avseende tidsfrist är parametrarna antracen, kadmium (Cd), bly (Pb) och tributyltenn (TBT). Vattenförekomsten får en tidsfrist till 2027 med skälet tekniskt omöjligt. Åtgärder för att minska utsläpp behöver sättas in och på grund av att vattenförekomstens återhämtning tar tid behöver sådana åtgärder sättas in så snart som möjligt för att nå målet om en god status till år 2027 (VISS, 2025). Tabell 1. Gränsvärden för inlandsytvatten enligt HVMFS 2019:25. Gränsvärde inlandsytvatten (HVMFS 2019:25) Parameter Årsmedelvärde Maximal tillåten (µg/l) koncentration (µg/l) Bly, Pb 1,2¹ 14 Kadmium, Cd 0,08 0,45 Kvicksilver, Hg - 0,07 Nickel, Ni 4¹ 34 1,2-Dikloretan 10 - Antracen 0,1 0,1 Bensen 10 50 Benso(a)pyren 0,00017 0,27 Benso(b,k)flouranten - 0,017 Benso(g,h,i)perylen - 0,0082 Diklormetan 20 - Flouranten 0,0063 0,12 Naftalen 2 130 PFOS (ng/l) 0,65 36 000 Triklormetan 2,5 - ¹ Värdet avser biotillgänglig koncentration. Tabell 2. Gränsvärden för sediment enligt HVMFS 2019:25. Enhet µg/kg torrvikt. Parameter Gränsvärde sediment inlandsytvatten (HVMFS 2019:25) Antracen 24 Bly 130 000 Flouranten 2000 Kadmium 2300 TBT 1,6 10 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 3.1.1 Ytvatten Provtagning av miljögifter i vattenförekomsten har bland annat utförts i Bällstaviken under 2024 inom projekt Bällsta hamn, samt i Ulvsundasjön under flera års tid inom miljöövervakningsprogrammet för Mälaren-Ulvsundasjön. I Figur 4 visas de respektive provtagningslokalerna och i kap. 3.2.1 respektive 3.2.2 nedan beskrivs resultatet från utförda provtagningar. Figur 4. Provtagningslokaler av miljögifter i vattenförekomsten. 11 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 3.1.1.1 Bällstaviken Provtagning av ytvatten i Bällstaviken har utförts i fem punkter inom projekt Bällsta hamn, se Figur 4. I Tabell 3 redovisas uppmätta halter av provtagna prioriterade ämnen i Bällstaviken. Flera uppmätta halter, och dess gränsvärde, ligger under rapporteringsgränsen för laboratoriets analys vilket gör att de inte går att utvärdera vidare. Tabell 3. Uppmätta halter (µg/l) av prioriterade ämnen i fem provtagningspunkter i Bällstaviken. Värden uttryckta med ett ”mindre än”-tecken framför avser att värdet ligger under rapporteringsgränsen för laboratoriets analyser. Parameter 24SYW01 24SYW02 24SYW03 24SYW04 24SYW05 Bly (end surgjort) 1,0 2,0 1,1 1,9 0,79 Kadmium (end 0,035 0,083 0,048 0,036 0,032 surgjort) Kvicksilver <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 (uppslutet) Nickel (end surgjort) 2,4 2,6 2,3 2,4 2,4 1,2-Dikloretan <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Antracen <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 Bensen <0,50 <0,50 <0,50 <0,50 <0,50 Benso(a)pyren <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 Benso(b,k)flouranten <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Benso(g,h,i)perylen <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 Diklormetan <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Flouranten <0,010 0,01 <0,010 <0,010 <0,010 Naftalen <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 PFOS 9,5 9,6 9,5 8,2 7,5 Triklormetan <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Provtagningen av vattenkemin i Bällstaviken inom projekt Bällsta hamn har utförts vid ett (1) tillfälle och uppmätta halter kan således inte betraktas som ett årsmedelvärde, och är därav inte heller direkt jämförbara mot gränsvärdena i HVMFS 2019:25. Provtagningen ger därav endast en indikation på den rådande vattenkemin i Bällstaviken. Gränsvärdena för metaller i HVMFS 2019:25 avser upplöst koncentration vilket är den halt av metaller som inte är partikelbunden, utan förekommer i löst fas. Den upplösta koncentrationen fås genom att vattenprovet genomgår filtrering eller annan lämplig förbehandling. Vidare avser gränsvärdena för bly och nickel biotillgängliga halter vilket är den del av en metall som kan tas upp av levande organismer, eller påverka miljön. För att beräkna den biotillgängliga halten behöver halterna för pH, DOC (löst organiskt kol) samt kalcium användas. Vattenproverna tagna i 12 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 Bällstaviken avser icke-filtrerade prover och total halt (dvs ej omräknad som biotillgänglig halt.) De faktiska koncentrationerna av intresse för metaller är således lägre, och en bedömning om den kemiska statusen i ytvattnet anses vara konservativ. 3.1.1.2 Ulvsundasjön Ytvattenprovtagning av miljögifter (prioriterade ämnen) i Ulvsundasjön utförs inom ramen för dess miljöövervakningsprogram. Syftet med programmet är att följa utvecklingen i vattenförekomsten och påvisa om de åtgärder som genomförs förbättrar vattenkvalitén (Stockholm stad m.fl., u.å.). I Tabell 4 visas medelvärden från provtagning i Ulvsundasjön för åren 2020–2024. Provtagningen utförs 1 gång/månad. I HaV:s förskrift HVMFS 2019:25 avser gränsvärdena för bly och nickel biotillgänglig halt, vilket är den del av en metall som kan tas upp av en biologisk organism. Biotillgänglig halt av bly är beräknad med modellen PNEC calculator 1.0. Biotillgänglig halt av nickel är beräknad med modellen BioMet (Stockholm stad, 2025). Tabell 4. Beräknade medelhalter av prioriterade ämnen in provtagningslokalen Ulvsundasjön. Jämförelse görs mot gränsvärden i HVMFS 2019:25 vilka finns listade i Tabell 1. Parameter 2020 2021 2022 2023 2024 Bly, Pb¹ 0,0016 0,0026 0,0044 0,0027 0,0039 Kadmium, Cd 0,0061 0,0038 0,0021 0,0037 0,0040 Nickel, Ni¹ 0,62 0,74 0,68 0,64 0,60 Antracen 0,00058 0,00039 0,00058 0,00032 0,00034 Benso(a)pyren 0,00074 0,00070 0,00050 0,00046 0,00037 Benso(b)flouranten 0,0048 0,00327 0,0022 0,0014 0,00010 Benso(k)flouranten 0,0023 0,0017 0,0012 0,00068 0,00033 Benso(g,h,i)perylen 0,0025 0,0017 0,0015 0,0011 0,00083 Flouranten 0,0029 0,0030 0,0017 0,0021 0,0033 PFOS (ng/l) 3,2 3,1 2,7 3,2 2,5 ¹Avser biotillgänglig halt. Årsmedelvärdena för parametrarna PFOS och benso(a)pyren överstiger gränsvärdena i HVMFS 2019:25 för samtliga år mellan 2020–2024. Årsmedelvärdena för övriga redovisade parametrar understiger gränsvärdena. 3.1.2 Sediment Provtagning av miljögifter i sediment har bland annat utförts av Stockholm Stad i både Bällstaviken och Ulvsundasjön. Undersökningarna som ingår i sammanställningen visar uppmätta halter över gränsvärdena i HVMFS 2019:25 för parametrarna bly, kadmium, antracen och TBT. De överstigande halterna i sedimenten är bland annat anledningen till vattenförekomstens statusklassning. 13 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 Miljöteknisk undersökning av sedimenten i Bällstaviken har också utförts vid flera tillfällen sedan 1998, där förhöjda halter av metaller, PAH, TBT, PCB, dioxiner och petroleumkolväten påträffades. 4 Påverkan på recipient 4.1 Nuläge Nuläget redogör för den belastning av föroreningar Bällstaviken har idag via dagvatten, grundvatten, sediment inom planområdet, samt från andra påverkanskällor utanför planområdet. Utredningar för dagvattnets och grundvattnets kvalitet inom planområdet har tagits fram av Norconsult och Sweco. 4.1.1 Dagvatten En dagvattenutredning för allmän platsmark har utförts och resultatet från denna presenteras i sin helhet i rapporten Dagvattenutredning Bällsta hamn - fullständig dagvattenutredning (BH-R1-2A06-001-Dagvattenutredning). I den fullständiga dagvattenutredningen redovisas även resultat från genomförd dagvattenutredning för kvartersmark. I Tabell 5 redovisas beräknat tillskott av prioriterade ämnen från dagvattnet inom allmän platsmark. Beräkningarna har utförts i programvaran Stormtac och programmet använder schablonvärden för koncentrationer av föroreningar i dagvattnet. Möjligheten att beräkna belastningen av PFOS saknas i Stormtac (Norconsult, 2025). Tabell 5.Föroreningsmängd och föroreningskoncentration av ämnen i kategorin PRIO för befintlig situation från allmän platsmark samt kvartersmark. Siffror är hämtade från dagvattenutredningen BH-R1-2A06-001- Dagvattenutredning. Allmän platsmark Hela planområdet Ämne Föroreningsmängd Föroreningskoncentration Föroreningsmängd (kg/år) (µg/l) (kg/år) Antracen 0,00047 0,018 Benso(a)pyren, BaP 0,0015 0,058 0,0030 Bly, Pb 0,35 13 0,62 Kadmium, Cd 0,012 0,45 0,030 Kvicksilver, Hg 0,0015 0,058 0,0023 Nickel, Ni 0,19 7,1 0,39 Tributyltenn, TBT 0,000047 0,0018 4.1.2 Förorenad mark Inom detaljplaneområdet, och inom Ulvsunda industriområde som helhet, har industriverksamheter bedrivits sedan 1940-talet. Verksamheterna har bland annat 14 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 inkluderat kemtvättar, ytbehandling, färgtillverkning, impregnering och metallgjuteri. Historiskt har dessa verksamheter inneburit en omfattande hantering av kemikalier som alifater, oljor, metaller och klorerade alifater. Området är också utfyllt med fyllnadsmassor som bidrar med ett diffust tillskott av förorenade ämnen, bland annat tungmetaller, PAH och oljeföroreningar 4.1.2.1 Grundvatten Inom planområdet förekommer föroreningar i såväl undre som övre grundvattenmagasin och grundvattnet är främst påverkat av klorerade alifater, metaller, PAH, alifater, aromater och PFAS. Belastningsberäkningar och halttillskott av föroreningar från grundvattnet till Bällstaviken har tagits fram inom projektet och resultatet presenteras i sin helhet i rapporten BH-N1-2A08-002-Bilaga A riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment. I Tabell 6 redovisas summan av belastningen av föroreningar från undre och övre magasin inom planområdet för provtagna ämnen inom kategorin prioriterade ämnen. För PFOS motsvarar det beräknade halttillskottet ca 1 % av den totala halt som uppmätts nedströms i Bällstaviken. Tabell 6. Summan av beräknade föroreningsmängd från undre och övre grundvattenmagasin inom planområdet som sprids till Bällstaviken. Siffror är hämtade från underlag till BH-N1-2A06-Bilaga A riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment. Ämne Föroreningsmängd (kg/år) Antracen 0,00030 Benso(a)pyren 0,00080 Benso(b)fluoranten 0,0012 Benso(k)fluoranten 0,00080 Benso(g,h,i)perlyen 0,00050 Fluoranten 0,0014 Naftalen 0,0055 Indeo/1,2,3-cd(pyren 0,00050 Nickel 0,0038 PFOS 0,000020 1,2-dikloretan 0,00020 4.1.3 Förorenade sediment Utöver föroreningar i mark förekommer även förorenade sediment i Bällstaviken som kan ha tillförts via jordlagren innanför och utanför planområdet, via utströmmande grundvatten samt från utgående dagvatten eller andra förorenade ytvatten (Sweco, 2025). Föroreningar i sediment kan dels laka till ytvattnet, dels 15 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 spridas till andra platser för de fall de hamnar i suspension vid exempelvis grumling på grund av båtmotorer. 4.1.4 Övrig påverkan utanför planområdet Bällstaån Bällstaån är ett vattendrag, och en vattenförekomst (SE658718-161866), som mynnar i Bällstaviken. Dess kemiska status klassas som Uppnår ej god, bland annat på grund av överstigande halter av PFOS och benso(a)pyren. Ca 90 % av Bällstaåns avrinningsområde utgörs av exploaterat område och de föroreningar som tillrinner ån hamnar sedermera i Bällstaviken. D1800-ledning Den befintliga dagvattenkulvert som går genom planområdet har ett tillrinningsområde om ca 117 ha och som till stor del utgörs av Bromma flygplats med omnejd. I Tabell 7 redovisas framtagna föroreningsmängder och föroreningskoncentrationer som når recipienten via dagvattenkulverten. Tabell 7. Föroreningsmängder- och koncentrationer från D1800-ledningens upptagningsområde. Siffrorna är hämtade från BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd. Ämne Föroreningsmängd Föroreningskoncentration (kg/år) (µg/l) Antracen 0,0053 0,016 Benso(a)pyren 0,02 0,061 Bly, Pb 3,7 11 Kadmium, Cd 0,17 0,51 Kvicksilver, Hg 0,012 0,038 Nickel, Ni 2,2 6,7 PBDE 0,000056 0,00017 Tributyltenn, TBT 0,017 0,051 4.2 Planerad situation Planerad markanvändning inom planområdet kommer inte ge upphov till utsläpp av ämnen eller föroreningar som inte redan har en tillförsel till Bällstaviken idag. Den planerade markanvändningen kommer även påtagligt minska det läckage av föroreningar som sker till vattenförekomsten. Nedan kapitel redovisar påverkan på recipient utifrån planerad markanvändning och åtgärder som förväntas vidtas. 4.2.1 Dagvatten Den planerade markanvändningen inom allmän platsmark med ökad areal gång- och cykelväg samt nyskapande av gröna ytor förväntas ge en minskning av föroreningsbelastning till Bällstaviken. Detta utan vidtagande av dagvattenåtgärder, 16 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 se Tabell 8 i rapporten BH-R1-2A06-001-Dagvattenutredning. Föreslagna dagvattenåtgärder inom allmän platsmark för rening och omhändertagande av dagvatten innefattar nedsänkta regnbäddar samt skelettjordar. Med dagvattenåtgärder förväntas belastningen av föroreningar minska ytterligare. På grund av förekommande föroreningar i marken kan utformningen av dagvattenanläggningarna komma att ske med täta bottnar varpå vattnet leds vidare med dräneringsledningar. I samtliga dagvattenutredningar framtagna för kvartersmark föreslås lokala åtgärder för att rena dagvatten. I Tabell 8 redovisas beräknade föroreningskoncentrationer och föroreningsmängder efter ändrad markanvändning och rening med förslagna dagvattenåtgärder för allmän platsmark och kvartersmark. Beräkningsverktyget Stormtac avser totalhalter av metaller och tar inte hänsyn till biotillgänglig koncentration. PCB:er är förbjudet att använda i nya produkter inom EU och PFOS och antracen håller på att fasas ut ur olika produkter. TBT är framför allt kopplat till båtbottenfärger och det är förbjudet för småbåtsbruk i Sverige samt för kommersiella fartyg inom EU även om mätvärden i småbåtshamnar tyder på att färgerna fortfarande används. Sammantaget är bedömningen att belastningen av dessa ämnen inte kommer att öka efter exploatering Tabell 8. Föroreningsmängder och föroreningskoncentrationer efter rening med föreslagna dagvattenåtgärder inom allmän platsmark och kvartersmark. Siffrorna är hämtade från BH-R1-2D06-001-Dagvattenutredning. Allmän platsmark Hela planområdet Ämne Föroreningsmängd Föroreningskoncentration Föroreningsmängd (kg/år) (µg/l) (kg/år) Antracen 0,00019 0,0085 Benso(a)pyren, BaP 0,00015 0,0065 0,0001 Bly 0,055 2,4 0,077 Kadmium 0,0023 0,10 0,0030 Kvicksilver 0,00064 0,027 0,00070 Nickel 0,038 1,7 0,060 Tributyltenn, TBT 0,000021 0,00090 4.2.2 Förorenad mark Inom planområdet kommer sanering av förorenad mark att utföras och den främsta motiveringen till saneringen är uppmätta halter PAH, och till viss del förhöjda halter av metaller inom delar av planområdet. En sanering av den förorenade marken bedöms även minska föroreningshalten i grundvattnet och således belastningen av PAH och metaller till Bällstaviken. De klorerade alifater som förekommer i grundvattnet bedöms inte utgöra en risk avseende spridning till ytvattnet. 17 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 Idag går det inte att kvantifiera hur mycket halterna av föroreningar i grundvattnet kommer minska efter sanering och exploatering, vilket beror på att det inte går att förutse vilken föroreningshalt som kommer finnas i jorden efter utförd saneringsåtgärd. På grund av detta skulle belastningsberäkningar för spridningen av föroreningar från mark till grundvatten och sedermera ut till recipient inte blir representativa. Dock kommer halterna att minska efter genomförd sanering av marken. 4.2.3 Förorenade sediment I planförslaget kommer en utbyggnad att ske där ny mark tillskapas i Bällstaviken med utfyllnad. Föreslagen anläggningsmetod är en konstruktion med KC-pelare i en ringstruktur vars syfte är att minska risken för att sediment trycks undan när fyllnadsmassor läggs till. Mellan konstruktionen av KC-pelare och befintlig strandlinje kommer området att fyllas med massor. Massorna kommer inte innehålla föroreningshalter som medför någon skada eller olägenheter för miljö eller människors hälsa. Utfyllnaden vid tillskapande av ny mark innebär att förorenande sediment kan kapslas in, och minskar därmed risken för att sedimenten kan spridas vidare. Detta bedöms ge en positiv inverkan på vattenförekomstens kemiska status under förutsättning att skyddsåtgärder vidtas för att förhindra spridning av förorenade partiklar under byggskede. 4.2.4 LÅP-anläggning LÅP står för lokalt åtgärdsprogram och syftar till att rena det dagvatten som passerar planområdet genom de projekterade dagvattenkulvertarna (inom projektet benämnt som D2000-ledningarna). Dagvattenkulvertanas upptagningsområde sträcker sig västerut och utgörs till stor del av Bromma flygplats. Med den föreslagna LÅP- åtgärden begränsas utsläpp av orenat dagvatten från bland annat flygplatsen. LÅP-anläggningen föreslås anläggas som ett underjordiskt avsättningsmagasin och kommer rena ett delflöde av det dagvatten som passerar dagvattenkulvertarna. För parametrarna kadmium och bly kommer den föreslagna dimensionerade anläggningen utgöra en 10% respektive 12 % andel av förbättringsbehovet inom Stockholm stad. I Tabell 9 redovisas föroreningshalter innan och efter rening samt mängden avskilt material. 18 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 Tabell 9. Föroreningshalt innan och efter rening med föreslagen LÅP-åtgärd. Siffrorna är hämtade rån BH-VA- 2D06-001-LÅP Åtgärd. Ämne Föroreningshalt Föroreningshalt efter Avskiljning i föreslagen innan rening rening, behandlat + anläggning µg/l bräddflöde kg/år µg/l Bly 11 5,1 2,0 Kadmium 0,51 0,30 0,07 Nickel 6,7 4,1 Kvicksilver 0,038 0,022 Benso(a)pyren 0,061 0,038 Antracen 0,016 0,012 0,0013 PBDE 0,00017 0,00013 TBT 0,051 0,039 0,0043 4.2.5 Övrig påverkan utanför planområdet Utanför planområdet kommer det under 2025 att anläggas en reningsanläggning för PFAS på Bromma flygplats, vilket är ett arbete som drivs av Swedavia. Reningsanläggningen syftar till att rena det vatten som påverkas av PFAS- föroreningar i marken. Denna åtgärd bedöms ge en positiv effekt på det dagvatten som kommer passera genom planområdet till vattenförekomsten. 5 Förebyggande åtgärder Stockholm stad har tagit fram lokala åtgärdsprogram föra flera vattenförekomster inom kommunen. Programmen syftar till att beskriva lokala påverkanskällor, vilka förbättringsbehov som föreligger samt vilka åtgärder som behövs för att kunna uppnå miljökvalitetsnormerna (Stockholms stad m.fl., 2021). De lokala åtgärdsprogrammen syftar främst till att minska den historiska och befintliga belastningen. Exempel på övergripande åtgärdsförlag för vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön är: • Förebyggande arbete för att minska föroreningshalten i dagvattnet genom till exempel förbättrad drift och skötsel av allmän platsmark, byte av förzinkande yttre installationer och byggnadsdelar till material med mindre påverkan på dagvattnet. • Undersökning och åtgärdande av spillvattenläckage samt åtgärder mot bräddning för att minska belastningen av orenat avloppsvatten till vattenförekomsten. • Tillsynsrelaterade åtgärder mot exempelvis båtklubbar, kolonistugeföreningar, gårdar med djurhållning och verksamheter inom tillrinningsområdet. 19 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 Förebyggande åtgärder inom projektet syftar till att minska påverkan från planområdet i byggskede, men även under driftid. Förebyggande åtgärder regleras inte i planen som sådant utan regleras i tillståndet för vattenverksamhet. I planförslaget kommer arbeten ske i vatten under byggskede vilket kan bidra till eventuell grumlig och spridning av förorenade sediment. Nedan listas möjliga skyddsåtgärder som kan vidtas för att förhindra spridning av föroreningar vid arbeten i vatten. • Siltgardin En siltgardin är en fysisk barriär som används vid arbeten i vatten som innebär grumling, det vill säga när partiklar hamnar i suspension. Exempel på sådana arbeten inom projektet är grävning och muddring vid angöringsplatsen för pendelbåten. Siltgardinen hindrar partiklarna från att spridas vidare och kan med fördel används i byggskede när risken för grumling är som störst. • Bubbelridå Vid arbeten i vatten kan även en bubbelridå användas. En bubbelridå bildas då komprimerad luft pressas ut från en perforerad ledning i vattnet. Bubbelridån bidrar bland annat till en minskad utbredning av ljudvågor som kan uppstå vid undervattenarbeten, som exempelvis pålning, men kan också agera som en barriär för partiklar som grumlats upp. • Övertäckning av sediment En övertäckning av förorenade sediment innebär att material läggs över de förorenade sedimenten som på så sätt blir inkapslade. Övertäckningen kan ske med naturliga material som lera, sand och grus, eller artificiella material som exempelvis geltäckning. Övertäckningen agerar även som erosionsskydd och kan med fördel användas i områden med båttrafik för att förhindra grumling på grund av propellrar. • Muddring Muddring är en vattenverksamhet som innebär att material tas bort från exempelvis sjöbottnar, vattendrag eller havsbottnar. Muddringen kan utföras genom schaktning, grävning eller att material sugs upp. För att förhindra spridning av partiklar i samband med muddringen kan med fördel siltgardin eller bubbelridå användas vilket har beskrivits ovan. Inom planområdet planeras muddring av sediment att ske intill angöringsplatsen för den planerade pendelbåten. Förebyggande åtgärder kommer även vidtas för att förhindra spridning av föroreningar från grundvatten, dagvatten och exempelvis ledningsgravar. Nedan listas exempel på sådana förebyggande åtgärder: 20 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 • Förebyggande åtgärder vid anläggningsarbeten Vid anläggningsarbeten kan nya spridningsvägar bildas för föroreningar, och anläggningar och ledningsgravar inom planområdet kommer således anläggas på ett sätt som förhindrar spridning av föroreningar till ytvattnet. • Lokala dagvattenåtgärder Lokala dagvattenåtgärder syftar till att omhänderta dagvattnet nära dessa källa. Inom projektet planeras bland annat infiltrationsbäddar och skelettjordar att användas för detta ändamål. Bäddarna kan även utformas på sådant sätt att dagvattnet inte kommer i kontakt med förekommande föroreningar i marken. • Sanering av förorenad mark Sanering av förorenad mark innebär inte bara att föroreningshalten i marken reduceras, utan bedöms även kunna reducera halten föroreningar i grundvattnet. 6 Sammanfattad bedömning Den planerade markanvändningen med åtgärder som sanering av befintliga föroreningar i mark, övertäckning av befintliga förorenade sediment och lokalt omhändertagande av dagvatten bedöms ge en positiv inverkan på föroreningssituationen i Bällsta hamn och Bällstaviken. Den projekterade LÅP-anläggningen kommer medföra att hittills orenat dagvatten från Bromma flygplats inte längre ger samma belastning på recipienten i form av föroreningstillskott. Detta då en del av föroreningarna kommer att sedimentera i avsättningsmagasinet. Koncentrationen av föroreningar i dagvatten inom planområdet bedöms minska enbart genom en förändring i markanvändning. Lokala dagvattenåtgärder som omhändertar och renar dagvatten nära dess källa förväntas bidra ytterligare till lägre föroreningshalter vilket inverkar positivt på recipienten. För bly och kadmium bedöms föroreningskoncentrationen minska med ca 82 % respektive 35 % med föreslagna dagvattenåtgärder. I dagvattenutredningen redovisat tillskott av bly, som idag överskrider gränsvärdena för MKN enligt VISS, avses totalthalt och inte den andel som är tillgängligt för organismer eller som är skadlig för miljön. Påverkan från bly-föroreningar bedöms således bli än mindre än vad som redovisas i ovan tabeller. Provtagningen vilken utfördes i Bällstaviken under december 2024 avser ofiltrerade prover och koncentrationen av lösta biotillgängliga halter är således lägre än de redovisade värdena i Tabell 3. Den enda parameter som översteg gränsvärdet i HVMFS 2019:25 vid det givna provtagningstillfället var PFOS. Dock kan denna 21 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM MILJÖKVALITETSNORMER Uppdragsnr: U23184 2025–09–23 provtagning inte betraktas som ett årsmedelvärde och resultatet ger endast en indikation på den kemiska statusen i Bällstaviken för prioriterade ämnen. Inom planområdet föreslås åtgärder för sanering av förorenad mark vilket kommer att förbättra föroreningssituationen i grundvattnet. Muddring av befintliga förorenade sediment tillsammans med övertäckningen av sediment i samband med utfyllnad och tillskapande av ny mark i Bällstaviken bedöms också ge en positiv inverkan på föreningssituationen i recipienten. I sedimenten har TBT uppmätts och sannolikt sker det en urlakning till ytvattnet. En viss förbättring uppnås troligen med det ovan beskrivna åtgärderna där sedimenten tas bort eller kapslas in. Med vidtagande av skyddsåtgärder för att förhindra att partikelburna föroreningar sprider sig vid arbeten i vatten bedöms åtgärderna inte påverka recipienten negativt med avseende på kemiskt status och MKN. För PFOS som idag överskrider gränsvärden för MKN i både Bällstaviken och Ulvsundasjön väntas ingen ökad spridning ske med den planerade markanvändningen . Sammanfattningsvis bedöms den planerade markanvändningen ge en mycket positiv inverkan på vattenförekomsten och dess kemiska status. 7 Referenser Havs- och vattenmyndigheten. 2025. Hur är miljökvalitetsnormerna uppbyggda? [2025- 04-29] Stockholm Stad m.fl. u.å. Mälaren-Ulvsundasjön inklusive Lillsjön. Miljöövervakningsprogram 2024–2027. Stockholm Stad m.fl. 2021. Mälaren-Ulvsundasjön. Lokalt åtgärdsprogram. Vatteninformationssystem Sverige. 2025. Mälaren-Ulvsundasjön. [2025-04-17] Vattenmyndigheterna. 2020a. Kompletterande riktlinjer för miljökvalitetsnormer och undantag 2021–2027. [2025-04-17] Vattenmyndigheterna. 2020b. Principer för beslut om miljökvalitetsnormer. [2025-04-17] 22 (22) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Vindanalys och mikroklimatstudie.pdf] BÄLLSTA HAMN VINDANALYS OCH MIKROKLIMATANALYS 2025.04.22 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING Sweco har tagit fram vindanalyser och mikroklimata- Resultatet av vindanalysen visar att ett fåtal platser nalyser över Bällsta hamn med fokus på de tre högde- i anslutning till högdelarna i området hamnar i kate- larna som reser sig över den generella våningshöjden. gorin ”uncomfortable”. Det gäller framförallt smala Analyserna har gjorts i programvaran Autodesk Forma. nord-sydliga passager eftersom det är den starkas- Ingen växtlighet har tagits med i analyserna trots att te vindriktningen på platsen. Något fl er och större befi ntlig eller tillkommande växtlighet kan påverka platser hamnar i kategorin ”walking” vilket innebär både vind och mikroklimat. att de inte lämpar sig särskilt bra för längre vistelser utan vidare åtgärder men fungerar bra som kommuni- Det fi nns ingen standard för vilken bedömningsmo- kationsytor. dell som ska användas för vindanalyser i Sverige. Den bedömningsmodell som använts här är Lawson som är standard i Storbritannien och har använts tidigare i närområdet för vindstudier. Det är en av de mest strikta av vanligt använda bedömningsskalor. Vindanalys, alla vindriktningar sammanvägda med högdelarna markerade med cirklar. Resultatet av mikroklimatanalysen visar att nord-syd- liga gatustråk och de tidigare nämnda nord-sydliga passagerna kan upplevas som kallare än den upp- mätta temperaturen under delar av året. Vid västliga vindar kan även väst-östliga passager upplevas som kallare än uppmätt temperatur. Mikroklimatanalysen bygger på samma vindanalys sammanvägt med temperatur och solförhållanden på platsen. Mikroklimatanalysen visar den upplevda tem- peraturen. Analysen har gjorts för tre olika månader: april, juni och september utifrån fyra vindriktningar varav den sydliga är starkast. Mikroklimatanalys för april med sydliga vindar. Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 2 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VINDKOMFORT Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 3 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VINDKOMFORT Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VINDKOMFORT Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 5 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MIKROKLIMAT APRIL Mikroklimatanalys för april med sydliga vindar. Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 6 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MIKROKLIMAT JUNI Mikroklimatanalys för juni med sydliga vindar. Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 7 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MIKROKLIMAT SEPTEMBER Mikroklimatanalys för september med sydliga vindar. Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 8 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VINDSTRÖMMAR SYD Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 9 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VINDSTRÖMMAR VÄST Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VINDSTRÖMMAR NORD Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 11 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VINDSTRÖMMAR ÖST Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 12 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MIKROKLIMAT APRIL Nordlig vind Östlig vind Sydlig vind Västlig vind Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 13 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MIKROKLIMAT JUNI Nordlig vind Östlig vind Sydlig vind Västlig vind Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MIKROKLIMAT SEPTEMBER Nordlig vind Östlig vind Sydlig vind Västlig vind Bällsta Hamn, Vindanalys och mikroklimatanalys 2025.04.22 15 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI s w E c o z S 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Miljökonsekvensbeskrivning.pdf] Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för Bällsta Hamn (kvarteren Masugnen 1, Tackjärnet 1,3 och 4, Valsverket 5-10 samt Gjutmästaren 3, 4 och 5 m.fl.) i stadsdelen Ulvsunda Industriområde, SDp 2018-10844 stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn Titel på rapport: BH-N5-2D05-001-Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Bällsta Hamn Status: Slutrapport Datum: 2025-12-05 Medverkande Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Kontaktperson: Johan Tornberg Konsult: Tyréns Sverige AB Uppdragsansvarig: Katarina Lönnebo Stagnell Handläggare: Rebecka Strohl, Michelle Eriksson, Henrik Schreiber Kvalitetsgranskare: Ylva Nilsson Tyréns Sverige AB 2025-12-05 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör förslaget om ny detaljplan för Bällsta Hamn. MKB:n är en del i miljöbedömningen som syftar till att lyfta fram väsentliga miljöaspekter i planarbetet så att en hållbar utveckling främjas. Rapporten har tagits fram inför samråd om planförslag och MKB. Stockholms stad har en pågående planprocess för Bällsta Hamn i stadsdelen Ulvsunda Industriområde. Planförslaget utgör den tredje planetappen för Bällstahamnsområdet som är ett utpekat större stadsutvecklingsområde i Stockholms stads översiktsplan. De miljöaspekter som bedömts kunna innebära betydande miljöpåverkan och behandlas i MKB:n är Föroreningar i jord, grundvatten och sediment, Miljökvalitetsnormer för ytvatten, Dagvatten, Skyfall, Buller och Grönstruktur. Planförslag och alternativ Syftet med Bällsta Hamns övergripande planering är enligt översiktsplanens intention att omvandla denna nyare del av Ulvsunda industriområde till en blandad stadsbebyggelse med nya bostäder, en grundskola, tre förskolor, kontor, hotell, icke-störande verksamheter, lokaler i bottenvåningar. Detaljplanen innebär en ny struktur med gator, parker och torg samt en sammanhängande strandpark med gångstråk längs Bällstaviken, där även bryggor och kaj med pendelbåtshållplats möjliggörs. Detaljplanen är en del av ett större stadsutvecklingsområde vid Bromma Flygplats. Denna detaljplan omfattar fastigheterna Masugnen 1, Tackjärnet 1, 3 och 4, Valsverket 5-10 samt Gjutmästaren 3, 4 och 5 m.fl, Inom planområdet ska en etappindelning att säkra utbyggnadsordningen för att skydda området mot buller, ras och skred. Detaljplanen är även en del av ett större stadsutvecklingsområde vid Bromma flygplats. Planförslagets grundläggande struktur har från ett tidigt skede utformats efter områdets förutsättningar avseende bland annat dagvattenhantering, skyfallsstråk och buller. Nollalternativet utgår från att gällande detaljplaner inte ändras. För planområdet gäller flera äldre detaljplaner med industriändamål som huvudsaklig användning och området för Bällstahamnen är planlagt för hamn. I nollalternativet väntas därför planområdet även fortsättningsvis användas som idag för småindustri, lager och handel. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 3(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Miljökonsekvenser Miljöaspekt Bedömning Föroreningar i Inom planområdet förekommer föroreningar i jord, grundvatten jord, och sediment som kan utgöra en risk för människors hälsa och grundvatten miljö vid den planerade markanvändningen. Det sprids även och sediment föroreningar till planområdet via grundvattnet. Föroreningarna har sitt ursprung i historisk verksamhet i och nära planområdet. För att planområdet ska vara lämpligt för sitt planerade ändamål, har förslag på saneringsåtgärder tagits fram. Förutsatt att nödvändiga utredningar och undersökningar utförs och de åtgärder som föreslagits efterlevs vid genomförande bedöms planförslaget vara möjligt att genomföra utan att oacceptabla risker uppstår vid planerad markanvändning. Det är viktigt att åtgärder vidtas för att hindra negativ hälsopåverkan från påträffade föroreningar, däribland klorerade lösningsmedel. Ett genomförande av planen innebär att stora mängder föroreningar kommer att avlägsnas ur marken vid planerade anläggningsarbeten vilket kommer att reducera föroreningshalterna inom planområdet. Planförslaget innebär även att det är möjligt att minska föroreningsspridningen via grundvattnet till omgivande ytvatten. Planförslaget bedöms minska riskerna kopplade till människors hälsa och miljö med avseende på föroreningar i jord, sediment och grundvatten, samt spridningen av dessa föroreningar. Sammantaget bedöms planförslaget därför medföra positiva konsekvenser för föroreningar i jord, grundvatten och sediment, under förutsättning att kompletterande utredningar och åtgärder genomförs. I nollalternativet kan nya verksamheter tillkomma vilket kan medföra schaktningsarbeten och sannolikt sanering av befintliga föroreningar i jorden. Nollalternativet innebär att ingen samlad hantering av föroreningarna planeras och spridning av befintliga föroreningar förväntas fortgå som i nuläget. På sikt kan detta medföra en försämrad föroreningssituation och ökad föroreningsbelastning till Bällstaviken jämfört med nuläget. Det har inte varit möjligt att bedöma omfattningen av den påverkan som nollalternativet skulle medföra. Nollalternativet kan även innebära, om inga åtgärder vidtas för att reducera halten av föroreningar, att Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) delvis överskrids inom planområdet och därmed utgör en risk för de personer som verkar i området. Sammantaget bedöms konsekvenserna avseende föroreningar i jord, grundvatten och sediment i nollalternativet som små negativa jämfört med nuläget. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 4(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Miljöaspekt Bedömning Vatten Utan dagvattenåtgärder beräknas dagvattenflöden och föroreningsbelastningen minska efter exploatering då andelen hårdgjorda ytor minskar i och med planförslaget. Dagvatten motsvarande 90% av årsnederbörden, i enlighet med stadens åtgärdsnivå, kommer att renas och fördröjas i dagvattenanläggningar inom både allmän platsmark och kvartersmark. Vid genomförande av planförslaget kommer nya ytor för omhändertagande av stora mängder vatten att anläggas. De multifunktionella ytorna är utformade för att det ska vara möjligt att ta emot och fördröja stora mängder vatten vid skyfall, vilket bidrar till att skydda både bebyggelse och samhällsviktiga funktioner. Sammantaget bedöms därför planförslaget medföra positiva konsekvenser för dagvattenhanteringen och översvämningsproblematiken i området.Planförslaget bedöms även innebära att behovet av att hantera avrinnande vatten med avseende på miljöaspekten skyfall tillgodoses och därmed medföra positiva konsekvenser för skyfall. Nollalternativet innebär att området fortsatt kommer ha problematik med föroreningsbelastning från dagvatten, men även genom spridning av föroreningar via grundvatten. Översvämningsproblematik vid skyfall på grund av andelen hårdgjorda ytor och ökad nederbördsmängd gör att problematiken med översvämningar kvarstår i nollalternativet. Miljökvalitets- Planförslaget innebär att stränder och bottnar inom normer för planområdet omvandlas till ett mer naturlikt tillstånd med vatten ökade förutsättningar för naturligt förekommande arter och ekologiska funktioner. Hanteringen av dagvatten samt föroreningar i mark och sediment enligt planförslaget innebär minskad belastning av näringsämnen och föroreningar på Ulvsundasjön. Planförslaget möjliggör anläggandet av ett underjordiskt dagvattenmagasin enligt det lokala åtgärdsprogrammet. Dagvattenmagasinet innebär att belastningen av föroreningar minskar ytterligare och innebär därför ökade förutsättningar att nå miljökvalitetsnormerna. Sammantaget medför detta ökade förutsättningarna att nå miljökvalitetsnormerna om god ekologisk och kemisk status varför planförslaget bedöms medföra positiva konsekvenser. I nollalternativet förblir stränder och bottnar i området oförändrade och transporten av föroreningar via dagvatten och grundvatten fortgår som i nuläget. Det bedöms ge en ackumulation av föroreningar och ett på sikt försämrat Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 5(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Miljöaspekt Bedömning miljötillstånd. Nollalternativets påverkan på möjligheten att nå god vattenstatus bedöms därför vara negativ jämfört med nuläget, och särskilt negativ jämfört med planförslaget som innebär förbättringar av såväl vatten- och sedimentkemi som fysiska livsmiljöer i Bällstaviken. Buller Det finns flera olika slags bullerkällor i anslutning till planområdet vilket medför en komplicerad bullersituation. Planområdet utsätts för buller från väg- och spårtrafik i väst, Bromma flygplats i väst, en vindtunnelanläggning i sydväst samt Solnaverket i sydöst. Bebyggelsestrukturen och markanvändningen i planförslaget har anpassats för att minimera bullerstörningar så att riktvärden kan hållas. För vissa bostadskvarter kvarstår dock behov av anpassningar för att säkra en god boendemiljö. Detta gäller främst vid kvarteren Tackjärnet 1, 3 och 4 samt Valsverket 10. Anpassningar såsom inglasning av balkong behövs för att klara riktvärden för uteplatser i vissa kvarter, vilket möjliggörs i planförslaget. Uppfyllande av riktvärden för inomhusbuller säkerställs i senare skeden enligt gällande krav. Förutsatt att nödvändiga anpassningar för de bullerutsatta bostadskvarteren genomförs bedöms planförslaget medföra obetydliga konsekvenser för boendemiljön avseende buller. I nollalternativet kommer omgivande bostadsbebyggelse fortsatt påverkas negativt av bullerkällorna. Det finns inga riktvärden att förhålla sig till eftersom det inte finns några byggrätter för bostäder eller skolor. Nollalternativet bedöms medföra obetydliga konsekvenser i jämförelse med nuläget. Vid utveckling med ny bebyggelse enligt befintliga planer saknas ett samlat helhetstänk för att minimera bullerstörningar. Ljudspridningen till angränsande bebyggelse förväntas därför inte blir lika dämpad som i planförslaget. Planförslaget medför ur den bemärkelsen positiva effekter jämfört med nollalternativet. Grönstruktur Vid ett genomförande av planförslaget skapas ny grönstruktur i planområdet vilket har positiva effekter för tillgången till områden för rekreation och biologisk mångfald. Den nya grönstrukturen bidrar med flera ekosystemtjänster och bidrar positivt till klimatanpassning genom exempelvis hantering av dagvatten och minskad värmeöeffekt. Mängden grönyta per boende är dock låg vilket medför risk för högt slitage på de planerade parkerna. Detta behöver bevakas i kommande skeden i vidare gestaltning och underhåll under genomförandet. Ett mindre område befintlig grönstruktur med naturvärde tas eventuellt i anspråk och ersätts vid genomförande av planen. Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser avseende grönstruktur. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 6(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Miljöaspekt Bedömning I nollalternativet fortsätter nuvarande markanvändning vilket innebär att ingen ny grönstruktur tillskapas som knyter samman grönområden norr och söder om planområdet. Nollalternativet bedöms inte medföra några konsekvenser för grönstrukturen i jämförelse med nuläget. Miljömål och andra miljöhänsyn Miljöhänsyn Bedömning Klimatpåverkan Den förändring av markanvändning som planförslaget medför innebär att utsläpp från befintliga verksamheter och industrier försvinner. Ett genomförande av planförslaget kommer innebära omfattande anläggningsarbeten vilket genererar utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatet. Åtgärder kan vidtas för att minska klimatpåverkan i byggskedet men detta regleras inte av planen. Ett hållbarhetsprogram med målsättningar som bland annat syftar till att minimera påverkan på klimatet har tagits fram för projektet vilket kan bidra till att minska klimatpåverkan vid genomförandet. Klimatpåverkan från den nya markanvändningen kan minskas med solpaneler som är möjliga att uppföra i planen och på sikt genom kolinlagring från den grönstruktur som planeras. En befintlig byggnad byggs om istället för att rivas och ersättas. Planförslaget ger goda möjligheter för boende inom och nära planområdet att använda gång, cykel och kollektivtrafik vilket främjar hållbara transportsätt. Riksintressen Planförslaget bedöms inte påverka något utpekat och skyddade riksintresse. områden Strandskyddet upphävs för delar av planområdet för att möjliggöra genomförandet av planförslaget. Miljömål Planförslaget bidrar till uppfyllelse av flera av Stockholms stads lokala miljömål,En rättvis och inkluderande omställning,Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem,Ett klimatanpassat Stockholm,Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm, Ett giftfritt Stockholmsamt Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö. Planförslaget bedöms både bidra negativt till målet Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck på kort sikt men positivt på längre sikt . Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 7(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rekommendationer till kommande skeden  Kompletterande undersökningar rekommenderas för att kartlägga föroreningssituationen där underlag saknas. Vid behov kan det eventuellt vara aktuellt med en plan på samlad hantering av klorerade lösningsmedel.  En fågelinventering har gjorts men inte behandlats i denna version av MKB. En artskyddsutredning planeras tas fram och om behov finns kan resultatet av denna inarbetas i granskningsversionen av MKB.  Uppdaterade bullerberäkningar av markbuller från Bromma flygplats rekommenderas för att identifiera nödvändiga åtgärder.  Planlösningar för bullerutsatta bostäder bör redovisas för Valsverket 10.  Generellt rekommenderas att bulleranpassningar utförs med viss marginal då det är mer kostnadseffektivt än att åtgärda problem i efterhand.  Risk för erosion, ras och skred har under arbetet med samrådshandlingen uppmärksammats som en fråga som kan behöva beaktas tydligare i kommande skede. Uppföljning  Hantering av förorenade massor under byggtiden kommer att följas upp inom ramen för Stockholms stads miljötillsyn.  Krav som ställs på byggherrar genom avtal följs upp avseende bland annat grönytefaktor och dagvattenrening.  Eventuella skyddsåtgärder och åtaganden kopplade till vattenverksamhet kommer att regleras i vattendom och följas upp genom egenkontroll och annan miljöuppföljning. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 8(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning 1 Inledning ..................................................................................... 11 2 Övergripande förutsättningar .................................................... 13 2.1 Områdesbeskrivning ........................................................................... 13 2.2 Riksintressen ...................................................................................... 13 2.3 Skyddade områden ............................................................................. 14 2.4 Kommunal planering ........................................................................... 14 3 Miljöbedömning .......................................................................... 17 3.1 Syfte och process ............................................................................... 17 3.2 Samråd ............................................................................................... 17 3.3 Avgränsning av MKB .......................................................................... 19 3.4 Metod för konsekvensbedömning ....................................................... 21 3.5 Osäkerheter ........................................................................................ 22 4 Planförslag och alternativ .......................................................... 23 4.1 Planförslag .......................................................................................... 23 4.2 Alternativ lokalisering .......................................................................... 29 4.3 Val av utformning ................................................................................ 30 4.4 Nollalternativ ....................................................................................... 31 5 Miljökonsekvenser ...................................................................... 32 5.1 Föroreningar i jord, grundvatten och sediment .................................... 32 5.2 Vatten - Dagvatten .............................................................................. 44 5.3 Vatten - Skyfall .................................................................................... 50 5.4 Vatten - Miljökvalitetsnormer för vatten ............................................... 58 5.5 Buller .................................................................................................. 66 5.6 Grönstruktur ........................................................................................ 84 6 Samlad bedömning ..................................................................... 94 6.1 Miljökonsekvenser .............................................................................. 94 6.2 Klimatpåverkan ................................................................................... 97 6.3 Påverkan på riksintressen och skyddade områden ............................. 98 6.4 Påverkan på Stockholms stads miljömål ............................................. 99 7 Fortsatt arbete ........................................................................... 101 7.1 Rekommendationer ........................................................................... 101 Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 9(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7.2 Uppföljning ........................................................................................ 102 8 Ordlista ...................................................................................... 103 9 Referenser ................................................................................. 105 Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 10(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Inledning Stockholms stad har en pågående planprocess för Bällsta Hamn i stadsdelen Ulvsunda Industriområde, S-Dp 2018-10844, se Figur 1. Planförslaget utgör den tredje planetappen för Bällstahamnsområdet som är ett utpekat större stadsutvecklingsområde i Stockholms stads översiktsplan. Figur 1. Planområdet (markerat i rött) är beläget mellan tvärbanan i väster och Bällstaviken i öster. Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med Bällsta Hamns övergripande planering är att enligt översiktsplanens intention omvandla denna nyare del av Ulvsunda industriområde till en blandad stadsbebyggelse med nya bostäder, en grundskola, tre förskolor, kontor, hotell, icke-störande verksamheter, lokaler i bottenvåningar. Detaljplanen innebär en ny struktur med gator, parker och torg samt en sammanhängande strandpark med gångstråk läng Bällstaviken, där även bryggor och kaj med pendelbåtshållplats möjliggörs. Detaljplanen är även en del av ett större stadsutvecklingsområde vid Bromma Flygplats. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 11(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Denna detaljplan omfattar fastigheterna Masugnen 1, Tackjärnet 1, 3 och 4, Valsverket 5-10 samt Gjutmästaren 3,4 och 5 m.fl, Inom planområdet ska en etappindelning att säkra utbyggnads-ordningen för att skydda området mot buller, ras och skred. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Planområdets attraktiva läge invid Bällstaviken, Bromma Blocks samt det nya idrotts- och kulturcentret vid Huvudstabron gör området till ett besöksmål även för omkringliggande stadsdelar. Planförslaget redovisas utförligare i avsnitt 4.1 och planområdet presenteras i Figur 1. Tyréns har på uppdrag av Stockholm stad genomfört miljöbedömning och tagit fram denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inför samråd om planförslaget och dess MKB. Denna version av MKB 2025-12-03 har tagits fram utifrån en version av planhandlingar daterade 2025-11-05. Det kan därför finnas vissa skillnader i MKBn:s beskrivning och bedömningar, jämfört med det planförslag som ställs ut för samråd. Eventuella skillnader ses över och justeras i samband med att MKB tillsammans med övriga planhandlingar justeras inför planförslagets granskningsskede. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 12(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Övergripande förutsättningar 2.1 Områdesbeskrivning Ulvsunda industriområde, beläget i Bromma väster om Bällstaviken, har en lång historia med industriverksamhet som varierat genom åren. Några exempel är verkstadsindustri, tungmetallgjuterier, ytbehandling av metaller, grafisk industri, bilvårdsanläggningar och bilverkstäder, färgtillverkning, träimpregnering och livsmedelsindustri. Med tiden har en allt större del av det tidigare industriområdet kommit att användas för olika typer av handel och lager. Planområdet består huvudsakligen av industribebyggelse av varierande storlek, huvudsakligen från 1940-tal men med flera senare tillägg. Planområdet avgränsas i väst av Masugnsvägen och gränsar västerut till ett trafikdominerat landskap med tvärbanan, Karlsbodavägen, Ulvsundavägen och Bromma flygplats, se Figur 1. Österut ligger Bällstaviken som ingår i vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön. I viken går kommungränsen mot Solna stad och Sundbybergs stad som avgränsar planområdet österut. 2.2 Riksintressen Planområdet berörs av flera riksintressen:  Planområdet gränsar till Bällstaviken som omfattas av riksintresse för Yrkesfiske (3 kap. 5 § miljöbalken).  Riksintresse kommunikation Bromma flygplats (3 kap. 8 § miljöbalken) finns strax väster om planområdet. Planområdet ligger delvis inom det område där flygbuller från Bromma flygplats beräknats överstiga FBN 55 dB(A) vilket är riktvärdet för flygbuller i bostadsmiljö. Inom detta område kan inte bostäder byggas. Planområdet berörs också av markbuller från flygplatsen.  Ulvsundavägen väster om planområdet omfattas av riksintresse kommunikationAnslutning till Bromma flygplats Tpl Fredhäll - Rinkeby (E18) till Bromma Flygplats (väg 279/275 Ulvsundavägen Flygplatsinfarten) (3 kap. 8 § miljöbalken). Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 13(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.3 Skyddade områden Planområdet omfattas i nuläget inte av det generella strandskyddet, som omfattar 100 meter upp på land och ut i vatten från strandlinjen. Detta då gällande detaljplan antogs innan det generella strandskyddet fanns. Däremot innebär antagande av ny detaljplan för ett område att strandskyddet automatiskt återinförs, vilket även gäller för planförslaget. Detta beskrivs vidare i avsnitt 4.1.3 Föreslagen markanvändning, planbestämmelser. 2.4 Kommunal planering 2.4.1 Översiktsplan Enligt Stockholms stads översiktsplan hör Bällstahamnsområdet till ett större stadsutvecklingsområde nära Bromma Flygplats med mycket stora möjligheter till stadsutveckling. Dess första etapp utgörs av detaljplanen för Masugnen 5 & 7 (Dnr 2011-04316), som fick laga kraft år 2020 och möjliggjorde 370 nya bostäder samt en förskola, vilka redan byggts. Den andra planetappen utgörs av Gjutmästaren 6 (Dnr 2018-06893), som fick laga kraft år 2023 och nu byggs om till ett stort idrotts- och kulturcentrum med olika besöksändamål och service. Aktuellt planförslag för Bällsta Hamns centrala delar utgör områdets tredje planetapp. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 14(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2. Stadsutvecklingsområdets tre planetapper framgår med blått, grönt och rött. Ungefärlig gräns för aktuellt planförslag är markerat i grönt, för Masugnen 5 och 7 m fl. i blått och Gjutmästaren 6 i rött. Strukturskissen i bakgrunden visar preliminär struktur från Start- Pm (2017), kompletterad med samrådsförslaget (2019) för Gjutmästaren 6 & 9. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 15(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.4.2 Gällande detaljplaner I planområdet finns flera äldre stads- och detaljplaner, vilka i huvudsak omfattar kvartersmark och anger industri (J) som markanvändning. I norr gäller stadsplan 7339 (från 1975) för kv. Masugnen med användningen industri och ett gångtrafikområde, som inte får bebyggas närmast Bällstaviken. För kv. Tackjärnet gäller stadsplan 2899A (från 1944) med användningen industri och för del av Masugnsvägen, Råjärnsvägen och tvärbanans teknikbod gäller dp 2007-36057 (från 2009). I områdets centrala del gäller stadsplan 6180 (från 1969) för befintligt pumphus m.m. samt stadsplan 1960B (från 1940) med användningen industri för kv. Valsverket, Bällsta Hamn samt Gjutmästaren 3, liksom för vattenområdet i Bällstaviken. I söder gäller stadsplan 6722 (från 1967) med användningen industri för Gjutmästaren 3 och 4. För Gjuterivägen gäller stadsplan 3757A. 2.4.3 Pågående planering och plangenomförande Den fjärde och sista planetappen i Bällsta Hamns stadsutvecklingsområde planeras ske i områdets södra del kring Gjutmästaren 6 & 9 då Bromma flygplats lagts ned och dess bullerrestriktioner för omkringliggande områden hävts, varvid bostäder i detta läge möjliggörs. Utöver Bällsta Hamns stadsutveckling pågår det även närliggande planarbeten bland annat för en ny hotellbyggnad på Trafikflyget 4, Bromma Blocks (Dnr 2022-13745), bostäder på Betongblandarna 2, 10 mfl (Dnr 2017-11601). På kvarteret Archimedes 1 (Dnr 2014-17690) pågår byggnation för cirka 1200-1300 bostäder, förskola med mera. Totalt beräknas ovanstående detaljplaner, exklusive Gjutmästaren 6 & 9, möjliggöra cirka 3000 nya lägenheter, skola, förskolor med mera i planområdets direkta närhet. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 16(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Miljöbedömning 3.1 Syfte och process Syftet med en miljöbedömning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som planeringen och beslutet om planen kan medföra. Syftet är också att integrera miljöhänsyn i planeringen och att utgöra en del av beslutsunderlaget inför beslut om detaljplanen. Miljöbedömningen redovisas i en MKB, denna rapport. Den miljöhänsyn som identifieras i MKB:n bör sedan följa projektet under framtagandet av förfrågningsunderlag och miljökrav för genomförandet. Det gäller också de miljöaspekter som är relevanta för planarbetet men som inte utreds inom ramen för miljöbedömningen. Om en detaljplan kan väntas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning ingå i planprocessen. Processen för miljöbedömningen sker i sampel med detaljplaneprocessen vilket innebär att utredningar och konsekvensbeskrivningar av miljöaspekter utgör underlag som kan påverka detaljplanens innehåll och utformning. Planens konsekvenser för de miljöaspekter som kan medföra betydande påverkan ska redovisas i MKB:n. Övriga miljökonsekvenser redovisas i planbeskrivningen. Rapporten har tagits fram inför samråd om planförslaget och dess MKB. Efter samrådet sker en genomgång av de synpunkter som framförts under samrådstiden och ändringar kan behöva göras både i planförslaget och i MKB:n. Därefter kommer planförslaget och MKB:n att ställas ut för granskning innan planförslaget kan antas av kommunen. 3.2 Samråd 3.2.1 Undersökningssamråd Stockholms stad utredde frågan om betydande miljöpåverkan inför beslutet om att inleda planarbete. Stadsbyggnadskontoret har i start-PM inför start av detaljplanearbetet 2017 bedömt att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i plan- och bygglagen och i 6 kapitlet i miljöbalken att en miljöbedömning behöver göras. I december 2017 tog Stadsbyggnadsnämndens beslut om att påbörja planarbetet i enlighet med kontorets tjänsteutlåtande (Stadsbyggnadsnämnden, Stockholms stad, 2017). Vid beslutet 2017 omfattade planområdet ett större område jämfört med det planområde som planförslaget nu omfattar. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 17(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI En strategisk miljöbedömning ska därmed genomföras tillsammans med arbetet med detaljplanen för Bällsta Hamn och en MKB ska tas fram, i enlighet med 6 kap. 3 § miljöbalken. Inför beslutet om att inleda planarbetet tog en arbetsgrupp fram en sammanställning av områdets miljömässiga planeringsförutsättningar vilka redovisades i en miljökonsekvensanalys. Representanter från Miljöförvaltningen, Exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret medverkade. Sammanställningen redovisade också en preliminär bedömning som angav de omständigheter (miljöaspekter) som talar för och emot betydande miljöpåverkan. De betydande miljöaspekterna för hela Bällstahamnsområdet, det vill säga inklusive området med Gjutmästaren 6 med flera, bedömdes vara: markföroreningar, vatten, buller och grönstruktur inklusive biologisk mångfald. Dessa aspekter bedömdes fortsatt vara relevanta efter att planområdets minskats till nuvarande omfattning. 3.2.2 Avgränsningssamråd Med utgångspunkt från kommunens undersökning och miljökonsekvensanalysen utarbetades ett förslag till avgränsning av MKB:n. Förslaget skickades till länsstyrelsen och närliggande kommuner (Sundbybergs stad och Solna stad) som underlag för samråd om avgränsningen. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning om att frågor gällande miljökvalitetsnormer för vatten, förorenade områden, buller samt översvämning är väsentliga att utreda inför detaljplanens utformning och genomförande. Länsstyrelsen lyfter bland annat följande:  Planen behöver möjliggöra att en utpekad åtgärd i Lokalt åtgärdsprogram för Mälaren-Ulvsundasjön kan genomföras.  Spridning av flyktiga ämnen i grundvattnet är en viktig fråga för området och kan påverka platsen lämplighet för ändamålet.  Planområdet påverkas av flera bullerkällor och buller behöver bedömas kumulativt för att bedöma lämpligheten för bostäder, skola och rekreationsområden.  Anpassningar för att hantera översvämningssituationen behöver styra plankartans utformning.  För att möjliggöra bedömning om planerad markanvändning är lämplig behöver påverkan på möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för vatten tydliggöras, bland annat med hänsyn till föroreningar. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 18(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Avgränsningen av MKB redovisas utförligare i efterföljande avsnitt 3.3 . 3.2.3 Detaljplanens samråd Vid samråd om detaljplanen ska också samråd om dess MKB genomföras. Synpunkter som framförs i samrådet kan påverka både detaljplaneförslaget och dess MKB. I detaljplanens granskningsskede och senare inför antagande ska synpunkter som kommit in under samrådet redovisas liksom hur de påverkat planförslaget. Planförslagets samråd är planerat till vintern 2025/2026. 3.3 Avgränsning av MKB 3.3.1 Geografisk avgränsning Konsekvensbedömningen utgår från de förändringar som detaljplanen kan väntas medföra inom planområdet samt de angränsande områden som kan komma att påverkas av planförslagets genomförande, det så kallade påverkansområdet. Påverkansområdet kan variera för olika miljöaspekter. 3.3.2 Avgränsning i tid Miljökonsekvenserna av en plan bedöms vanligtvis för de förändringar som kan väntas ha skett vid ett horisontår, ofta några år efter att planen väntas vara genomförd.Alla detaljplaner ges en formell genomförandetid med vissa juridiska åtaganden, högst 15 år, men en detaljplan gäller även efter genomförandetiden, fram till att planen ändras eller upphävs. Detaljplanen för Bällsta Hamn bedöms få laga kraft ungefär år 2030 och vara genomförd år 2040. Tidsmässigt avgränsas miljöbedömningen i huvudsak till att beskriva de konsekvenser som bedöms ha uppkommit vid den tidpunkt när området antas vara utbyggt i enlighet med planförslaget, år 2040. Detta innebär att konsekvenser som uppstår under byggskedet, det vill säga under genomförandet av planförslaget, inte ingår. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 19(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.3.3 Avgränsning av miljöaspekter Följande miljöaspekter, som redovisas i Tabell 1, bedöms som betydande för planförslagets miljöpåverkan. Övriga miljöaspekter bedöms och redovisas i planbeskrivningen. Tabell 1. Avgränsning av miljöaspekter. Miljöaspekt Omfattning Beskrivs i avsnitt I bedömning ingår en riskbedömning avseende människors hälsa och miljö Föroreningar i jord, 5.1 Föroreningar i samt planförslagets genomförbarhet. grundvatten och jord, grundvatten och Bedömningen utgår främst från kända sediment sediment förekomster av föroreningar i mark och grundvatten. Vatten(Miljö- I bedömning av miljöaspekten kvalitetsnormer, 5.2 Vatten – dagvatten ingår möjligheten att dagvatten och Dagvatten omhänderta dagvatten. skyfall) I bedömning av miljöaspekten skyfall ingår påverkan vid skyfall och Mälarens 5.3 Vatten - Skyfall beräknade högsta flöde. I bedömningen av miljöaspekten miljökvalitetsnormer för ytvatten ingår planförslagets påverkan på möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna för 5.4 Vatten – vattenförekomsten Bällstaviken vid ett Miljökvalitetsnormer genomförande. MKB för detaljplanen för ytvatten avgränsas till att redovisa konsekvenserna av förändrad markanvändning och av avrinnande vatten. I bedömningen av miljöaspekten ingår möjligheten att klara riktvärden för 5.5 Buller Buller buller och en acceptabel boendemiljö avseende buller. I bedömning av miljöaspekten grönstruktur ingår planerade parkers och övrig planerad grönstrukturs Grönstruktur 5.6 Grönstruktur betydelse för rekreation, biologisk mångfald, klimatanpassning och ekosystemtjänster. Aspekterna Föroreningar i jord, grundvatten och sediment samtVatten bedöms vara betydande eftersom hanteringen av befintliga föroreningar, dagvatten, skyfall och förorenat grundvatten är avgörande för att exploateringen inte ska medföra oacceptabla risker för människors hälsa eller betydande miljöpåverkan på exempelvis Bällstaviken. Hantering av befintliga föroreningar är även en förutsättning för att planområdet ska bli lämpligt för bostadsbebyggelse. Aspekten Buller är betydande då lämpliga åtgärder är avgörande för att krav för boendemiljö ska kunna uppfyllas. AspektenGrönstruktur kan beroende på utrymme och utformningen medföra en betydande positiv miljöpåverkan och bidra till klimatanpassning. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 20(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.3.4 MKB för detaljplan och MKB för tillstånd vattenverksamhet Kajen längs Bällstaviken är i dåligt skick och behöver åtgärdas om den strandpark som planeras längs viken ska vara möjlig att anlägga. Rivning och anläggande av ny kajkonstruktion, eller andra arbeten som medför byggande i vatten, utgör vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11 kapitel. Andra arbeten i vatten som planeras är anläggandet av bryggor och förändringar i vattenområdet längs strandpromenaden. Muddring planeras också i vattenområdet i syfte att erhålla tillräckligt djup för att möjliggöra för pendelbåt. Erosionsskydd bedöms också vara aktuellt att genomföra, vilket också utgör vattenverksamhet. Därutöver utreds för närvarande om grundvattenbortledning, som också utgör tillståndspliktig vattenverksamhet, krävs för genomförandet av planförslaget. Parallellt med framtagande av detaljplan och denna MKB pågår ett arbete med tillståndsansökan för vattenverksamhet för åtgärder som utgör vattenverksamhet i Bällstaviken. Det gäller bland annat muddring och åtgärder för att hantera förorenade sediment. Miljökonsekvenserna av de arbeten som innebär tillståndspliktiga vattenverksamheter kommer att utredas, bedömas och tillståndsprövas i kommande tillståndsprocess för vattenverksamhet. Arbetet med framtagande av handlingar i tillståndsprocessen för vattenverksamhet pågår. 3.4 Metod för konsekvensbedömning Till grund för konsekvensbedömningen ligger riktvärden, miljömål, miljökvalitetsnormer och övriga riktlinjer, mål eller värdebeskrivningar som är framtagna av statliga, regionala eller kommunala myndigheter. Platsspecifika förutsättningar och bedömningsgrunder för varje miljöaspekt beskrivs närmare under respektive avsnitt. Konsekvenserna bedöms i förhållande till nuläget och jämförs med nollalternativet som är en beskrivning av den sannolika utvecklingen på platsen om projektet inte genomförs. Tekniska utredningar som tagits fram i planarbetet avseende de aktuella miljöaspekterna utgör underlag för redovisningarna av nuläge och förändringar. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 21(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.5 Osäkerheter Denna MKB har utgått från underlagsutredningar som daterats senast 2025-09-26, samt planbeskrivning som daterats 2025-09-29. Eventuella revideringar av underlaget som gjorts efter dessa datum har inte inarbetats i MKB:n. Följande osäkerheter har identifierats rörande aktuella underlagsutredningar:  För de underlag som används för bedömning av områdets lämplighet med avseende på föroreningar i jord, grundvatten och sediment finns osäkerheter i dataunderlaget. Bedömningen av aspekten förutsätter att kompletterande undersökningar och utredningar genomförs och att därefter föreslagna åtgärder utförs.  Bedömningen av markbuller på fastigheten Valsverket 10 utgår från markbullerberäkningar av ett tidigare byggnadsalternativ. Beräkningen ger en ungefärlig bild av förväntad bullersituation för fastigheten men för att kunna göra utförligare bedömning behövs uppdaterade beräkningar som utgår från aktuellt planförslag.  En fågelinventering som har tagits fram för planområdet och en artskyddsutredning planeras att tas fram. Om behov finns kommer resultatet att inarbetas i granskningsversionen av MKB. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 22(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Planförslag och alternativ 4.1 Planförslag 4.1.1 Syfte Planförslagets syfte är att i linje med översiktsplanen omvandla den östra delen av Ulvsunda industriområde mellan tvärbanan och Bällstaviken till en blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis cirka 1400 nya bostäder, service, kontor, hotell, ett mobilitetshus samt nya gator, gångfartsområden, parker, natur och ett torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor. En framtida hållplats för pendelbåt möjliggörs vid kajen nära det kollektivtrafiknära läget invid Bällstaviken. Planförslaget möjliggör även tekniska anläggningar som elnätstationer, likriktarstation/teknikhus, pumpstationer och underjordiska dagvattenmagasin. Inom planområdet ska en etappindelning säkra utbyggnadsordningen och skydda området mot buller, ras, skred och erosion. 4.1.2 Berörda fastigheter och storlek Planområdet utgör totalt cirka 14 hektar (142 300 kvadratmeter) och omfattar bland annat fastigheterna Tackjärnet 1, 3 och 4, Masugnen 1, Valsverket 5-10 och Gjutmästaren 3, 4 och 5 samt vattenområde, se Figur 3. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 23(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 3. Översiktlig kvartersindelning av planområdet där lokalisering av tilltänkta parker och torg också framgår. Beskrivning av parkerna görs i avsnitt 4.1.4 Gestaltningsförslag av planområdet (Nyréns Arkitektkontor, 2025). Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 24(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.1.3 Föreslagen markanvändning, planbestämmelser För att möjliggöra genomförandet av planen föreslås att strandskyddet upphävs i sin helhet på kvartersmark, gatumark och i delar av vattenområdet. I övrigt avses strandskyddet att ligga kvar för delar av både park-/naturmark och vattenområdet, se Figur 4. Figur 4. Planområdet med planerad bebyggelse. Strandskyddet föreslås upphävas inom det blårandiga området i figuren. Röd linje visar var strandlinjen går. Utklipp från plankarta till samrådshandling, version daterad 2025-11-28. I efterföljande Figur 5 redovisas ett utklipp av plankartan med dess bestämmelser. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 25(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 5. Utklipp från plankarta till samrådshandling, version daterad 2025- 11-28. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 26(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I planförslaget finns en gatustruktur för fordons-, gång- och cykeltrafik med flera nya och befintliga gator (GATA) samt två gångfartsområden (GÅNGFARTSOMRÅDE) vid Bällstahamnsparken och Karlsbodavägens hållplats, där en ny torgplats ska tillskapas. Strukturen innehåller även en helt ny grönstruktur med två större parker (PARK) i Bällstahamnsparken och Strandparken samt en centralt placerad lekpark (lek) i Vattenparken. I Bällstaviken föreslås, förutom en utökad yta för den föreslagna Strandparken (PARK, NATUR), även ett öppet vattenområde (W) samt ett vattenområde för flytbryggor för allmän gångtrafik och rekreation (W1). Detta område ska koppla samman strandområdet med den strandpark och gångstråk som tillskapats i tidigare detaljplaner norr samt söder om planområdet. Bostäder (B) föreslås i sju nya bostadskvarter. Kontor (K) föreslås i två kvarter i planområdets västra del närmast Ulvsundavägen. Även tillfällig vistelse, hotell (O) möjliggörs i ett kvarter söder om Bällstahamnsparken. Centrumfunktioner, även bostadskomplement (C) möjliggörs i alla kvarters gatuplan, men är bindande i centrala platser invid områdets viktiga stråk. Områdets allmänna funktioner säkerställs med en grundskola (S), tre förskolor (S1) samt ett centralt placerat mobilitetshus (P) för bostädernas parkerings- och mobilitetslösningar. Detaljplanen säkerställer även tekniska anläggningar för två nya elnätstationer (E1), en befintlig likriktarstation/ teknikhus för tvärbanan (E2), en befintlig pumpstation (E3) samt ett nytt underjordiskt dagvattenmagasin (E4). Två befintliga, mindre industribyggnader kvarstår i sin nuvarande form med användningen industri (J). En framtida hållplats för pendelbåt möjliggörs vid kajen (KAJ) nära det kollektivtrafiknära läget invid Bällstahamnsparken, där även gångtrafik, vistelseytor och angöring av fartyg möjliggörs. Samtliga anläggningar på allmän plats och i vattenområden samt kvartersmark ska grundläggas så att ingen risk för ras, skred och erosion uppstår. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 27(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.1.4 Gestaltningsförslag av planområdet Planstrukturen tar sin utgångspunkt i områdets läge mellan tvärbanan och Bällstaviken, där den befintliga Smältvägen breddas och förlängs för att bli områdets lokala huvudgata i nord-sydlig riktning. I öst-västlig riktning tillskapas lokalgator, som likt den befintliga Gjuterivägen riktas mot vattnet. Dessa har en radiell vinkling för att möjliggöra siktlinjer mot vattnet och ljusglimtar på strandparken vid olika tider på eftermiddagen. Lokalgatornas vändzoner vid strandparken föreslås gestaltas som gröna entrérum för att skapa en mjuk övergång mellan gata och park. Alla gator föreslås få växtbäddar med rekreativa zoner och/eller träd. Kvarteren har utformats med en rygg mot bullerkällorna i väster för att skapa tysta bostadsgårdar i öster. Lägsta nivå för färdigt golv för bostäder, kontor och lokaler regleras till +2,7 meter över nollplanet som skydd mot översvämning. Under denna nivå får inte heller ventilationsöppningar, dörrar, fönster och garageinfarter placeras och konstruktioner ska utföras vattentäta. Bällsta Hamn föreslås även få flera nya platsbildningar vars lokalisering redovisas i Figur 3. En av dessa platsbildningar utgörs av ett mindre torg vid tvärbanans hållplats i norr (Karlsbodatorget). I områdets centrala del förslås en större park invid pendelbåtshållplatsen (Bällstahamnsparken) samt en lekpark (Vattenparken), som ansluter till skolgården. Invid Bällstaviken föreslås även en ny strandpark med gröna, rekreativa ytor och en strandpromenad som ansluter till gångvägarna norr och söder om planområdet. Strandparken föreslås delvis få dubbla gångvägar med solbryggor för att minska det slitage, som bedöms tillkomma med den pågående stadsutvecklingen i närområdet. Se illustrationsplan i Figur 6. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 28(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 6. Illustrationsplan för planförslaget (Nyréns Arkitektkontor, 2025). Planområde markerat i svag rödstreckad linje. 4.2 Alternativ lokalisering Stadsutvecklingen i Ulvsunda industriområde är förankrad i Stockholms stads översiktsplan. Området är utpekat som stadsutvecklingsområde - omvandling med mycket stora utvecklingsmöjligheter. Enligt översiktsplanen ska området utvecklas till en tät blandstad med bland annat bostäder, lokala parker och torg, ny strandpromenad, Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 29(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI pendelbåtstrafik, förskolor och skolor, arbetsplatser samt verksamheter (Stockholms stad, 2018a). Då området är utpekat för ändamålet i översiktsplanen är det inte aktuellt att utreda någon alternativ lokalisering. 4.3 Val av utformning Planförslagets grundläggande struktur har från ett tidigt skede utformats efter områdets förutsättningar avseende skyfall och buller. Parker och torg har placerats utifrån skyfallsstråk för att möjliggöra hantering av stora mängder vatten och lokalgator är riktade för att hantera avrinningen. Samtliga kvarter är utformade för att motverka instängda områden och nya parker och torg hålls fria från bebyggelse för att möjliggöra hantering av stora mängder vatten vid skyfall och möjliggöra större skyfallsstråk. Höjdsättningen av planområdet har analyserats och anpassats för att skydda ny bebyggelse mot översvämning vid högvatten. Höjdsättningen har även tagit hänsyn till grundläggningskravet +2,7 meter. Kvartersmark mot allmän plats ska enligt planförslaget vara infiltrerbar för omhändertagande av dagvatten. Grönstrukturen i planområdet, på allmän platsmark och i kvarterens hybridzoner mot gata och park, har utformats för att hantera dagvatten i kvarteren eller dess hybridzoner, skyfall och värmeöar samt skapa ekologiska och rekreativa områden. Dagvattenhanteringen i föreslagen planstruktur inkluderar ett stort dagvattenmagasin och ska ha kapacitet att hantera och rena en del av avrinningsområdets förorenade dagvatten. Detta avser förbättra vattenkvaliteten i Bällstaviken och bidra till att följa miljökvalitetsnormerna. Den befintliga kajen delvis rivs och ersätts med en större flikig strandpark med grunda strandområden. Detta möjliggör nya ekologiska blå-gröna värden och avser bidra till att recipienten ska uppnå god ekologisk status. Utformningen av kvarteren har anpassats för att motverka bullerpåverkan från omgivande vägar, spårväg, flygplats och andra bullerkällor. Kvarteren i den västra delen av planområdet är utformad med slutna kvarter, alternativt med skydd av annan bebyggelse i öst, vilket skapar en tystare fasad för alla lägenheter. Bostadskvarteren mot Bällstaviken är utformade med en högre byggnad i väst vilket ger en tystare fasad i öst och skyddar övrig bebyggelse i kvarteren från bullerstörningar. Vid framtagande av planförslaget har det varit en målsättning att skapa en god offentlig miljö för både bebyggelse och grön/blåstruktur med stark identitet och siktlinjer mot vattnet för att stärka vattennärvaron. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 30(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.4 Nollalternativ Nollalternativet utgår från att gällande detaljplaner inte ändras. För planområdet gäller flera äldre detaljplaner (1940-1960-tal) med industriändamål som huvudsaklig användning och generösa byggrätter för detta. Området för Bällstahamnen är planlagt för hamn. I nollalternativet väntas därför planområdet även fortsättningsvis användas som idag för småindustri, lager och handel. I det lokala åtgärdsprogrammet för Mälaren-Ulvsundasjön redovisas en platsspecifik åtgärd för Ulvsunda industriområde, dagvattenrening vid läget för Bällstahamnen för det dagvatten som passerar området. Denna antas inte genomföras i nollalternativet. Den LÅP-åtgärd som möjliggörs i planförslaget saknar stöd i gällande detaljplaner. I nollalternativet kommer därför utformningen av en annan LÅP-åtgärd behöva utredas på nytt för att uppfylla åtgärdsprogrammet. Eftersom utformning och omfattning av en sådan framtida LÅP-åtgärd inte är känd utgår MKB:n från att ingen LÅP- åtgärd genomförs i nollalternativet. Den befintliga kajen i hamnen är i dåligt skick och i behov av renovering oavsett om planen genomförs eller inte. Enligt bedömning av ELU Konsult AB rekommenderas att delar av kajen renoveras innan 2040, om detta inte görs bör kajen hållas under ständig uppsikt med löpande besiktningar (ELU Konsult AB, 2025). Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 31(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Miljökonsekvenser I detta kapitel redovisas förutsättningar, riktlinjer och hänsynstaganden samt effekter och konsekvenser för respektive miljöaspekt som studerats. I avsnitt för respektive miljöaspekt redovisas även de bedömningsgrunder som använts som grund för bedömningarna, samt osäkerheter vid genomförda bedömningar. Bedömningar av konsekvenser görs i förhållande till nuläget för planförslag och nollalternativ, samt för planförslaget i förhållande till nollalternativet. Förslag till ytterligare hänsyn och åtgärder redovisas också där så är aktuellt. 5.1 Föroreningar i jord, grundvatten och sediment Beskrivningar av förutsättningar och konsekvenser i detta avsnitt utgår från PM Riskbedömning Bällsta Hamn (Sweco, 2025a) och PM Åtgärdsutredning Bällsta Hamn (Sweco, 2025b) som tagits fram av Sweco, på uppdrag av exploateringskontoret, inför framtagande av planförslaget. 5.1.1 Bedömningsgrunder Gräns och jämförelsevärden Inför framtagandet av planförslaget har miljögeotekniska utredningar utförts och sammanställts i PM Riskbedömning. De gräns- och jämförvärden som använts som bedömningsgrund för konsekvensbedömningen av föroreningar i jord, grundvatten och sediment redovisas i detalj i PM Riskbedömning med bilagor samt PM Åtgärdsutredning. Gräns- och jämförvärdena som använts omfattar bland annat miljökvalitetsnormer för ytvatten, exempelvis avseende särskilt förorenade ämnen (SFÄ), SGUs tillståndsklasser, Naturvårdsverkets haltkriterier för ytvatten och generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM) och känslig markanvändning (KM) för förorenad jord. Då svenska riktvärden saknas för sediment rörande PFAS och dioxiner har halter jämförts mot Norska tillståndsklasser för sediment i färskvatten och kanadensiska riktvärden. Övergripande åtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål för planområdet har tagits fram av Sweco i samarbete med Exploateringskontoret, Stockholms stad. Dessa har utgjort underlag för riskbedömningen och ingår som en del i den process för att välja efterbehandlingsåtgärder som Naturvårdsverket tagit fram. Syftet med de övergripande åtgärdsmålen är att beskriva vilken användning eller funktion som önskas inom ett område samt vilka störningar kopplade till Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 32(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI föroreningar som kan accepteras inom området eller i omgivningen. Målen redovisas nedan: 1. Området ska kunna nyttjas för bostäder och verksamheter av innerstadskaraktär utan att människor utsätts för oacceptabla hälsorisker genom exponering för föroreningar i mark och grundvatten. 2. Föroreningar inom området ska inte innebära en oacceptabel påverkan på markekosystemets förmåga att utföra de funktioner som förväntas vid den planerade markanvändningen. 3. Spridning av föroreningar från planområdet ska inte innebära en oacceptabel risk för Bällstavikens vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför planområdet. 4. Spridning av föroreningar från sediment inom planområdet ska inte medföra oacceptabla risker för vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför planområdet. 5. Vid val av efterbehandlingsåtgärder ska ianspråktagande av naturresurser beaktas. Särskilt beaktas utsläpp av fossil koldioxid samt uppkomst av avfall och möjligheter till behandling av detta. 5.1.2 Förutsättningar Inför arbetet med framtagande av detaljplanen har flera miljötekniska markundersökningar genomförts. Undersökningarna har omfattat jord, grundvatten, ytvatten, sediment och porluft. Identifierade föroreningskällor inom planområdet I Ulvsunda industriområde har olika industriverksamheter bedrivits sedan 1940-talet. Sammantaget finns ett 90-tal fastigheter i området där det bedrivs eller bedrivits verksamheter. Verksamheterna har bland annat inkluderat kemtvättar och metallgjuterier samt ytbehandling, färgtillverkning och impregnering. Verksamheterna har historiskt inneburit omfattande kemikaliehantering av bland annat lösningsmedel, oljor, avfettningsmedel (bland annat klorerade lösningsmedel), metaller och impregneringsmedel. De historiska verksamheterna inom och uppströms planområdet har gett upphov till föroreningar i mark, grundvatten och sediment. I Figur 7 sammanfattas de konstaterade (eller misstänkta) källområdena inom och uppströms planområdet som i PM Riskbedömning bedöms vara av störst betydelse för föroreningssituationen i planområdet. Utöver de källor som redovisas i figuren finns en mindre bensinanläggning lokaliserad inom fastigheten Gjutmästaren 3. Bensinanläggningen, som utgörs av en nergrävd cistern med tillhörande pump mellan huvudbyggnaden och Bällstaviken, har inte undersökts. Det är därmed osäkert om verksamheten Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 33(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI gett upphov till förorening av jord, grund- och/eller ytvatten. Uppströms planområdet, utanför bild, finns även Bromma flygplats där höga halter av PFAS konstaterats i jord och grundvatten. Utöver redovisade källor kan föroreningar även ha tillförts planområdet med fyllnadsmassor. Stora utfyllnader har bland annat utförts i området närmast Bällstaviken. Figur 7. Identifierade föroreningskällor inom och uppströms planområdet. Stjärnorna utgör identifierade efterbehandlings-objekt (EBH) enligt Länsstyrelsens EBH-stöd. Röda stjärnor – riskklass 1, gula stjärnor – riskklass 3, orangea stjärnor – riskklass 2, vita cirklar – identifierad verksamhet, ingen riskklass tilldelad. (Sweco, 2025a) Uppmätta föroreningshalter i jord, sediment och grundvatten. I efterföljande Figur 8 redovisas påträffade föroreningshalter i jord i förhållande till Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 34(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI markanvändning (KM). I figuren redovisas om föroreningar påträffats i de ytliga jordlagren, ned till en meters djup, eller i de djupare jordlagren, över en meters djup. Färgskalans i figuren indikerar med hur mycket riktvärdet för känslig markanvändning överskrids i respektive provpunkt. Figur 8. Figuren redovisar föroreningssituationen i området på en övergripande nivå med uppmätta föroreningshalter i jord i förhållande till Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Kartan visar högsta tilldelade klass för respektive provpunkt och djupintervall, oavsett ämne. Planområdet markerat med röd linje. Det finns även platsspecifika riktvärden för området ©Lantmäteriet, datasamverkan. (Sweco, 2025a) Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 35(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Förekommande föroreningar inom planområdet utgörs främst av klorerade alifater, samt tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxin. I sedimenten förekommer även förhöjda halter av tennorganiska föroreningar (TBT). I grundvattnet förekommer även förhöjda halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS). I efterföljande Figur 9 redovisas klorerade lösningsmedel i grundvatten. Figur 9. Uppmätta halter av klorerade lösningsmedel (PCE, TCE, cis-1,2-DCE och VC) i ytligt grundvatten (övre figuren) och djupt grundvatten (undre figuren). Halter under rapporteringsgränsen har tilldelats halva värdet för rapporteringsgränsen. (Sweco, 2025a) Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 36(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vid jämförelse av föroreningar i sediment med föroreningar i grundvatten har det konstaterats att flertalet av samma föroreningar förekommer i både sediment och i grundvatten. Detta gäller bland annat metaller, PAH, PFAS och petroleumkolväten. En trolig källa till föroreningarna i sedimenten har därför bedömts vara det förorenade planområdet. Det vill säga att det är möjligt att föroreningarna nått sedimenten via exempelvis grund- eller dagvatten eller via erosion. De höga halter av PCB och TBT som har påvisats i sedimenten har dock bedömts härröra från andra källor. Även om PCB förekommer i grundvattnet utgör det inte ett betydande halttillskott till Bällstaviken. TBT har inte analyserats i grundvattnet. En trolig källa till TBT i sedimenten bedöms vara båtar som tidigare legat vid kajen i området. Föroreningshalten för flera föroreningar i sedimenten är därutöver av en sådan omfattning att de överstiger miljökvalitetsnormerna för ytvatten vilket innebär att kemisk och ekologisk status för Bällstaviken riskerar att inte uppnås. 5.1.3 Påverkan, effekt och konsekvens av planförslag Förorenad jord inom planområdet Utifrån resultaten från utförda miljötekniska undersökningar har en riskbedömning avseende människors hälsa och miljö tagits fram. Riskbedömningen har utgått från en indelning av området i mindre delområden, så kallade exponeringsenheter beroende på vilken markanvändning som planeras på platsen. Inom vissa exponeringsenheter (exempelvis Tackjärnet och Masugnen S) kommer byggnader delvis att uppföras med underliggande källare. För dessa exponeringsenheter utgick riskbedömningen från det konservativa antagandet att samtliga byggnader uppförs utan källare. Detta eftersom källare hade medfört en extra utspädning av föroreningar och därmed lägre föroreningshalter mot byggnaden. Riskbedömningen visar att det inom planområdet förekommer föroreningshalter i jord som kan komma att utgöra en risk för människors hälsa och miljön vid den planerade markanvändningen. Föroreningar av olika typer och egenskaper bedöms förekomma i samtliga exponeringsenheter. Riskreducerande åtgärder bedöms därmed komma att krävas för att säkerställa att marken kan göras lämplig för det tilltänkta ändamålet. Det identifierade åtgärdsbehovet inom planområdet sammanfattas i Figur 10 och beskrivs mer i utförligt i PM Riskbedömning och i PM Åtgärdsutredning. Dataunderlaget är i flera fall begränsat och i Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 37(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Swecos rapport har flera osäkerheter identifierats vilket kan ha en påverkan på bedömningen. Figur 10. Preliminärt åtgärdsbehov inom planområdet (ytlig jord/grundvatten till vänster, djup jord/grundvatten till höger). Figuren avser åtgärder för att minska identifierade hälsorisker och risker för markmiljö. Eventuellt behov och omfattning av åtgärder som avser att reducera risker kopplade till inandning av ånga är mycket osäkert. Observera att ytlig jord och ytligt grundvatten samt djup jord och djupt grundvatten inte är lokaliserade på samma nivå. Ytligt grundvatten är generellt lokaliserat inom samma nivå som djup jord. Djupt grundvatten är lokaliserat i det undre magasinet vilket generellt är lokaliserat långt under nivåer där föroreningar påvisats i jord. (Sweco, 2025a) Åtgärder bör i första hand fokusera på att reducera människors exponering för ytlig förorenad jord samt att minska risker för vertikal föroreningsspridning från djupa till ytligare jordlager (såsom via provatten eller omblandning av jorden). Åtgärder behöver sannolikt även fokusera på att reducera risker kopplade till människors exponering via inandning av ånga. Omfattningen av dessa åtgärder är dock mycket osäker. Stor del av de föroreningar som förekommer i fyllnadsmassor inom markens omättade zon (ovan grundvattenytan) kommer att schaktas bort i samband med planerade exploateringsarbeten. Detta kommer medföra en betydande reduktion av identifierade risker. Ytterligare åtgärder bedöms dock sannolikt behöva utföras enligt PM Riskbedömning. Åtgärder avser föroreningar i både omättad och mättad zon (under grundvattenytan). Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 38(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utöver de områden som färgmarkerats i Figur 10 finns eventuellt även ett åtgärdsbehov avseende förorenad jord inom ofärgade delar av området (exponeringsenheter V10 parkering (del av Valsverket 10), Valsverket 5-6 och SP syd (södra delen av Strandparken) samt i vägar Masugnsvägen och Smältvägens förlängning). Dataunderlaget är dock för litet för att avgöra eventuellt åtgärdsbehov i detta skede. För att planområdet ska uppfylla de övergripande åtgärdsmålen, och därmed vara lämplig för sitt planerade ändamål, har förslag på saneringsåtgärder tagits fram. Åtgärdsförslagen beskrivs utförligt i PM Åtgärdsutredning. Rekommendationen är att den förorenade jorden mestadels åtgärdas genom schaktsanering, vilket innebär att den förorenade jorden schaktas ur och ersätts med rena massor. Den förorenade jorden transporteras till godkänd mottagningsanläggning för omhändertagande. Metoden är snabb, tekniskt genomförbar och ger en fullgod måluppfyllelse. Nackdelen är att deponiavgifter och transporter är kostnadsdrivande samt att transporter ger upphov till utsläpp av koldioxid. Swecos bedömning i PM Riskbedömning är att det inom planområdet kommer finnas förutsättningar för cirkulär masshantering. Schaktmassor från områden med mycket block och sten kan exempelvis sorteras och krossas för att sedan användas som fyllnadsmassor i det nya landområdet vid Strandparken. Det är möjligt att cirkulär masshantering skulle innebära stora kostnadsbesparingar vid exploateringen av området, minskad klimatpåverkan samt en mer effektiv resurshushållning av material och deponiutrymme. Planförslaget bedöms därmed medföra positiva konsekvenser för förorenad jord inom planområdet. Förorenade sediment inom planområdet Sedimenten inom planområdet är förorenade. Inom vattenområdet i planområdet, längs med strandlinjen finns områden som ska fyllas ut för att skapa nya landområden. Dessa områden omfattas av riskbedömning som avser förorenade sediment. Delar av de förorenade sedimenten kommer att bli åtgärdade med övertäckning i och med att utfyllnaden i Strandparken genomförs. Eventuellt kan utfyllnaden grundläggas med kalkcementpelare, vilket innebär ytterligare en behandling, det vill säga att sediment binds i kalkcementpelaren och inte längre kan spridas vidare. Vid kajen och i farleden kommer muddring av förorenade sedimenten behöva utföras. Alternativt att sedimenten täcks över med erosionsskyddande material. Det Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 39(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI är mer kostnadseffektivt att täcka över förorenade sediment, men muddring kan vara nödvändig att utföra för att upprätthålla tillräckligt farledsdjup. Anläggningsarbeten i vattenområdet medför grumling av de förorenade sedimenten. Det är av stor vikt att anläggningsarbetena utförs utan att orsaka massundanträngning, ras, skred och erosion av förorenade sediment, samt att grumlingen minimeras och innehålls inom arbetsområdet. Planförslaget bedöms därmed medföra positiva konsekvenser för förorenade sediment inom planområdet. Föroreningsspridning via grundvatten I den utförda riskbedömningen har även spridningar av markföroreningar via grundvatten ingått. Resultaten visar att den främsta spridningsvägen för föroreningar till ytvatten inom planområdet, med den planerade markanvändningen, utgörs av transport via grundvatten. I dagsläget sker föroreningsspridning till ytvatten via både det övre och undre grundvattenmagasinet. Föroreningsspridning sker på så sätt främst av koppar och PAH-ämnen vilka transporteras från planområdets södra del genom det övre grundmagasinet. Beroende på hur bebyggelsen inom planområdet utformas, kan redan planerade anläggningsåtgärder, såsom urschaktning av massor för källare och garage, bidra till en reducering av föroreningsspridningen. Detta sker i och med att förorenade massor, material och länsvatten tas omhand och/eller behandlas vilket i sin tur reducerar föroreningshalterna i grundvatten och därigenom också halttillskottet till Bällstaviken. Flertalet av de befintliga byggnaderna inom planområdet är anlagda på pålar vilket medför risk för spridning av föroreningar. Detta kan innebära att det redan förekommer spridning mellan det övre och det undre grundvattenmagasinet. Risken för fortsatt föroreningsspridning kvarstår även i planförslaget om pålarna dras upp vid framtida anläggningsarbeten. Detta kan då medföra att ytterligare spridningsvägar öppnas upp, dels tillfälligt i samband med dragningen, dels permanent om leran som omslutit pålarna inte sluter tätt. Klorerade alifater finns i både djupt och ytligt grundvatten inom planområdet. I södra området finns det risk att föroreningarna påverkar människors hälsa. Frågan behöver utredas vidare inom respektive fastighet för att tydliggöra eventuell förekomst av förorening och risker kopplade till dessa. Skulle det framkomma mer information som pekar på att klorerade alifater i södra planområdet behöver åtgärdas finns behandlingstekniker för Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 40(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI att åtgärda föroreningen på plats, exempelvis in situ-behandling genom kemisk oxidation/reduktion eller via termisk behandling. Vidare finns indikationer på att klorerade alifater från omgivningen sprids med grundvattnet in till planområdet. Frågan är i dagsläget inte tillräckligt utredd. Skulle ett inflöde identifieras finns funktionella metoder för att stoppa spridningen, exempelvis reaktiva barriärer, som också kan vidtas inom planområdet. Eventuell spridning in till planområdet utgör inget hinder för planförslagets genomförande, men eventuella källområden uppströms planområdet bör vid behov hanteras av respektive verksamhetsutövare/ ansvarig part. Hantering av föroreningar utanför planområdet kan inte regleras i planförslaget. Vidare finns även tillfälliga åtgärder att vidta inom planområdet för att minimera risk för återkontaminering av redan åtgärdade områden. De anläggningsarbeten som kommer utföras, exempelvis ledningsdragning och pålning, kan riskera att öka eller förändra spridningen av föroreningar. Tekniska skyddsåtgärder i form av vertikala tätande skärmar kan behöva anläggas i ledningsgravar för att förhindra spridning av föroreningar via porluft och grundvatten längs med ledningsgravar. Vid pålningsarbeten behöver pålningsmetod väljas som förhindrar spridning mellan undre och övre grundvattenmagasin till följd av att tätande lerskiktet genomskärs. Planförslaget bedöms därmed medföra positiva konsekvenser för föroreningsspridning via grundvatten. Sammantagen bedömning Sammanfattningsvis redovisar Swecos riskbedömning och tillhörande åtgärdsutredning att det i dagsläget förekommer föroreningar i sediment, jord och grundvatten inom planområdet. Dessa föroreningar kan utgöra en risk för människors hälsa och miljön vid den planerade markanvändningen inom planområdet. Det bedöms dock finnas åtgärder som är möjliga att genomföra för att området ska bli lämpligt för den planerade markanvändningen. Dock föreligger fortfarande osäkerheter i dataunderlaget och osäkerheter kring hantering av bland annat föroreningar uppströms planområdet. Sanering av befintliga föroreningar är nödvändig innan marken blir lämplig för bebyggelse, vilket är komplicerat och kostsamt. Om kompletterande undersökningar och utredningar genomförs och därefter föreslagna åtgärder utförs bedöms planförslaget vara möjligt att genomföra utan att oacceptabla risker uppstår vid planerad markanvändning. Ett genomförande av planförslaget medför att stora mängder föroreningar kommer att avlägsnas ur marken vid planerade Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 41(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI anläggningsarbeten, vilket kommer att reducera föroreningshalterna inom planområdet. Planförslaget innebär därutöver att det är möjligt att minska föroreningsspridning via grundvattnet till omgivande ytvatten och sediment, framförallt Bällstaviken. Planförslaget bedöms därmed minska riskerna kopplade till människors hälsa och miljö med avseende på föroreningar i jord, sediment och grundvatten, samt spridning av dessa föroreningar. I planförslaget finns administrativa planbestämmelser som reglerar hantering av föroreningar: ”Mark- och grundvattenföroreningar samt föroreningar i bevarade byggnadsdelar ska vara avhjälpta och/eller skyddsåtgärder ha vidtagits så att mark och byggnader blir lämpliga för avsett ändamål innan startbesked för nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad ges. Etappvis utbyggnad och sanering tillåts därmed”. Bedömning av miljökonsekvenser till följd av arbeten i vattenområdet ingår i tillståndsansökan för vattenverksamhet. Därutöver kommer en saneringsanmälan att behöva tas fram för planerade saneringsarbeten som skickas in till berörd tillsynsmyndighet. Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser för föroreningar i jord, grundvatten och sediment, under förutsättning att kompletterande utredningar och åtgärder genomförs. 5.1.4 Påverkan, effekt och konsekvens av nollalternativ I nollalternativet förväntas markanvändningen fortgå med industri. Nya industribyggnader kan tillkomma vilket kan medföra schaktningsarbeten och då med största sannolikhet sanering av de föroreningar som finns i jorden. Det finns inte något underlag att tillgå rörande eventuell etablering av tillkommande industrier om planförslaget inte genomförs och det är därför inte möjligt att bedöma omfattningen av nollalternativets påverkan på hur stort område som i så fall skulle saneras. Miljöbalkens bestämmelser om ansvar för undersökning och åtgärd av förorenad mark behöver följas även i nollalternativet. Nollalternativet innebär att ingen samlad hantering av föroreningarna planeras och spridning av befintliga föroreningar via dag- och grundvatten i området samt till Bällstaviken förväntas fortgå som i nuläget. Detta innebär även att risk för påverkan på människors hälsa och miljö till följd av exponering av föroreningar i framförallt de ytliga jordlagren kvarstår. Det innebär också att sedimenten inom planområdet även fortsatt kommer medföra att miljökvalitetsnormerna i Bällstaviken överstigs och att ekologisk samt kemisk status inte uppnås. Risken att dessa föroreningar orsakar Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 42(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI oacceptabel skada på organismer i sedimenten och vattnet i Bällstaviken kvarstår därmed. Föroreningarna i Bällstaviken ackumuleras över tid. Nollalternativet kan därför på sikt medföra en försämrad föroreningssituation och ökad föroreningsbelastning till Bällstaviken, jämfört med nuläget. Eftersom det inte finns något underlag gällande detta har det inte varit möjligt att bedöma omfattningen av den påverkan som nollalternativet då skulle medföra. Nollalternativet kan även innebära, om inga åtgärder vidtas för att reducera halten av föroreningar, att Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) delvis överskrids inom planområdet och därmed utgör en risk för de personer som verkar i området. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra små negativa konsekvenser för föroreningar i jord, grundvatten och sediment jämfört med nuläget. 5.1.5 Förslag till ytterligare hänsyn och åtgärder  I PM Åtgärdsutredning presenteras ett antal åtgärder som bedömts lämpliga för att hantera föroreningar inom planområdet. Åtgärder som rör muddring samt övertäckning och stabilisering av förorenade sediment hanteras i tillståndsansökan för vattenverksamhet. Nedan presenteras de som kan vara aktuella för genomförandet av planförslaget: Åtgärder avseende föroreningar i jord och grundvatten: o strömningsavskiljande fyllning i ledningsgravar, inneslutning med skärmar(utförs då som komplement till andra åtgärder), schaktsanering med externt omhändertagande av massor samt sortering, siktning och krossning av förorenade massor. Åtgärder avseende klorerade alifater: byggnadstekniska o åtgärder (utförs då som komplement till andra åtgärder), biologisk behandling, kemisk oxidation, kemisk reduktion, termisk behandling.  Det föreligger behov av fortsatt utredningar av föroreningssituationen för planering av åtgärder. Fördjupade studier för varje fastighet behöver tas fram i kommande skeden. Vid behov kan det eventuellt vara aktuellt med en plan på samlad hantering av klorerade lösningsmedel. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 43(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.2 Vatten - Dagvatten Beskrivningar av förutsättningar och konsekvenser i detta avsnitt utgår från rapporten Dagvattenutredning Bällsta Hamn framtagen av Norconsult på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad, inför framtagande av planförslaget (Norconsult Sverige AB, 2025a). 5.2.1 Bedömningsgrunder Dimensioneringsförutsättningar för dagvattenflöden utgår från Stockholms stads dagvattenstrategi, Stockholms stads dokument Åtgärdsnivån, vattenförekomstens miljökvalitetsnormer och Svenskt Vatten P110. Miljökvalitetsnormer för vatten hanteras i separat kapitel under avsnitt 5.4 Stockholms stads dagvattenstrategi Stockholms stads dagvattenstrategi ställer krav på förbättrad vattenkvalitet i stadens yt- och grundvatten, robust och klimatanpassad hantering med fokus på fördröjning och infiltration, samt att dagvatten ska ses som en resurs i stadsutvecklingen. Åtgärder prioriteras vid källan och integreras i stadsbyggnadsprocessens alla skeden. Inom Stockholms stads dagvattenstrategi finns en checklista tillgänglig som används som grund för dimensionering av dagvattenhanteringen. Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation för att uppfylla lagkrav på rening och skapa ett robust dagvattensystem. Åtgärdsnivån innebär att system för rening ska dimensioneras med en våtvolym på 20 mm, vilket beräknas göra det möjligt att omhänderta 90 % av årsavrinningen. Syftet med åtgärdsnivån är att följa miljökvalitetsnormerna för vatten (Stockholms stad, 2016). Svenskt Vatten P110 Riktlinjerna framtagna av Svenskt Vatten i P110 finns bland annat för att minska översvämningsrisker och föroreningsutsläpp. Anvisningarna som lyfts i P110 ska säkerställa att det finns tillräckliga ytor för dagvattenhantering, inklusive möjligheter till fördröjning, infiltration och öppen avledning av dagvatten. Nya dagvattensystem ska dimensioneras för att klara regn med viss återkomsttid och med hänsyn till klimatfaktor för framtida nederbörd. Vid överbelastning av dagvattensystemet ska skada undvikas på fastigheter och anläggningar, där höjdsättning av byggnader och gator planeras in i planen. Dagvattnet ska fördröjas och renas innan det släpps ut till recipienten. Fördröjning- och reningsanläggningar ska Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 44(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI planeras in både på kvartersmark och allmän platsmark (Svenskt Vatten, 2019). 5.2.2 Förutsättningar Planområdet är idag starkt präglat av hårdgjorda ytor och verksamheter, med få gröna ytor, med ett befintligt dagvattensystem som leder bort vattnet till Mälaren-Ulvsundasjön. Dagvatten från ett stort område avrinner genom planområdet. Planområdet ligger längst nedströms i ett avrinningsområde och marken inom avrinningsområdet är förorenad vilket medför att föroreningar sprids till Bällstaviken. Föroreningar i jord från tidigare och nuvarande verksamheter utgör en miljörisk, då dessa kan spridas via dagvattnet till grundvatten och ytvatten. Risk avseende spridning av föroreningar i jord redovisas i 5.1 Föroreningar i jord, grundvatten och sediment. Avrinningsområdet kan delas in i två huvudsakliga delavrinningsområden, 1 och 2, vilka visas i Figur 11. Figur 11. Delavrinningsområden inom avrinningsområdet som avrinner till Bällstaviken via planområdet. Det finns idag få gröna ytor och dagvattnet från området hanteras i dagsläget huvudsakligen genom att ledas bort via dagvattenledningar. Enligt Lokalt åtgärdsprogram för Mälaren-Ulvsundasjön föreslås en anläggning för omhändertagande av dagvatten från det större avrinningsområdet som också innefattar flygfältet. Anläggningen som benämns ”LÅP-åtgärden” ska klara av att nå stadens målsättning om 50 % Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 45(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI reduktion av fosfor på årsbasis från tillrinningsområdet (Stockholms stad, 2021). 5.2.3 Påverkan, effekt och konsekvens av planförslag Dagvattenutredningen har redovisat slutsatser att dagvattnet på allmän platsmark ska omhändertas i nedsänkta regnbäddar samt skelettjordar, där fördelning mellan dessa ej är fastställt, men visar att båda alternativen bedöms ge tillräcklig rening för att föroreningsbelastningen inte ska öka. Efter genomfört planförslag med föreslagna dagvattenåtgärder beräknas dagvattenflödena inom allmän platsmark minska vid både 10-års- och 20- årsregn. I Vattenparken, Bällstahamnsparken och Strandparken, där andelen genomsläppliga ytor är högre, förväntas dagvattnet kunna omhändertas lokalt utan särskilda åtgärder enligt dagvattenutredningen. Detta bidrar till att minska risken för översvämningar och avlasta det kommunala ledningsnätet. För kvartersmark gäller att lokala åtgärder som renar dagvatten nära källan implementeras, vilket är i linje med Stockholm stads dagvattenstrategi och åtgärdsnivån. Åtgärderna som föreslås ingå i planförslaget är växtbäddar, planteringar på pimpsten på gårdsytor, gröna tak, skelettjordar och infiltrationsytor inom kvartersmarken. I plankartan regleras därmed att kvartersmark mot allmän plats ska vara infiltrerbar för omhändertagande av dagvatten i skelettjordar eller underjordiska magasin. Dagvatten ska inte infiltreras där mark och grundvatten är förorenat, då ska infiltrering ske till anläggningar som sedan leds vidare i ledningar. Planförslaget reglerar även att byggnadskvarter ska utformas med öppning mot allmän plats för att skydda mot översvämning. I Figur 12 presenteras en skiss över möjliga planteringsytor att använda för dagvattenhantering i planförslaget. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 46(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 12. Övergripande skiss från dagvattenutredningen över allmän platsmark, planteringsytor visas som gröna ytor i figuren, som är möjliga att använda för dagvattenhantering i planförslaget. Dagvattenåtgärder för kvartersmark inkluderas i planförslaget och kommer att göras inom de gråa ytorna i figuren. (Norconsult Sverige AB, 2025a). I det lokala åtgärdsprogrammet föreslås ett underjordiskt dagvattenmagasin (Sweco, 2025c). Denna åtgärd kommer enligt den föreslagna plankartan vara möjlig att anlägga vid Vattenparken med bestämmelse E4, se Figur 5. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 47(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammantaget uppfyller planförslaget dimensionering och åtgärdsnivåer enligt Stockholms stads dagvattenstrategi. Vid genomförande av planförslaget förväntas positiva effekter på föroreningsbelastningen i både kvarter och allmän platsmark. Detta uppnås enbart genom en förändring av markanvändning, men med föreslagna dagvattenåtgärder fås ytterligare förbättring. Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser för dagvattenhanteringen inom planområdet. 5.2.4 Påverkan, effekt och konsekvens av nollalternativ På grund av att området i dagsläget har en hög andel hårdgjorda ytor, påverkas både dagvattenflöden och föroreningsinnehåll negativt, vilket kommer att förvärras med ett framtida förändrat klimat med ökade nederbördsmängder. Avsaknaden av grönytor och genomsläppliga ytor bidrar till att föroreningar från hårdgjorda ytor och verksamheter transporteras direkt till recipienten Mälaren-Ulvsundasjön, vilket riskerar att bidra till negativ påverkan på vattenkvaliteten. Vid kraftiga regn i framtiden finns också en ökad risk för överbelastning av ledningsnätet och potentiella översvämningar, särskilt då dagvattensystemet inte är dimensionerat för framtida klimatförändringar eller ökade nederbördsmängder. Nollalternativet har antagits innebära att ingen rening av dagvatten genomförs inom området. En ”LÅP-åtgärd” skulle kräva en planändring och nollalternativet utgår ifrån att ingen planändring sker. Nollalternativet innebär sammanfattningsvis att nuvarande brister i dagvattenhantering kvarstår. Avsaknad av gröna strukturer och dagvattenrening i nollalternativet leder till fortsatt negativ påverkan på både stadsmiljö och vattenmiljö. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra negativa konsekvenser för dagvattenhanteringen i området jämfört med nuläget. 5.2.5 Förslag till ytterligare hänsyn och åtgärder Dagvattenutredningen pekar på vissa utmaningar kring ledningsdragningar och plats för dagvattenanläggningar i gatorna, särskilt där många ledningar ska samsas om utrymmet. Potentiella ledningskonflikter behöver därför utredas vidare. En ytterligare utmaning är hantering av dagvatten i kombination med förorenad mark. Beroende på risk för spridning från föroreningar i jord kan det bli aktuellt med täta bottnar i dagvattenanläggningar och en sådan Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 48(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI lösning kommer att studeras närmare i samband med att marksanering utreds vidare. Det är viktigt att i det fortsatta arbetet samordna dagvattenlösningarna med övriga teknikområden och säkerställa att de föreslagna åtgärderna kan genomföras som planerat. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 49(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.3 Vatten - Skyfall Beskrivningar av förutsättningar och konsekvenser i detta avsnitt utgår från rapporten PM Skyfall - Programhandling DP Bällsta Hamn framtagen av Norconsult på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad (Norconsult Sverige AB, 2025b). 5.3.1 Bedömningsgrunder Länsstyrelsens rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rekommendationerna innebär att ny bebyggelse ska planeras så att den inte tar skada eller orsakar skada vid översvämning från minst ett 100- årsregn. Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren. Länsstyrelsernas rekommendation är att lägsta grundläggningsnivån för ny sammanhållen bebyggelse vid Mälaren ska vara ovan +2,7 meter (Länsstyrelserna Stockholm, Södermanland, Uppsala och Västmanland., 2015). Räddningstjänstens krav Framkomlighet för utryckningsfordon har studerats, där maximalt vattendjup på 20 cm på vägsträckor har använts som gräns baserat på hjulstorleken på räddningstjänstens fordons. Trafikförvaltningens gränsvärden för vattendjup Enligt Trafikförvaltningen kan inte Tvärbanan köra om det är ett vattendjup som överstiger 5 centimeter på spåren. En påverkan på trafiken sker redan vid 1 centimeters vattendjup på spåren. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 50(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.3.2 Förutsättningar Områden uppströms planområdet avrinner genom planområdet ut i Bällstaviken. De huvudsakliga flödesstråk som beräknats i utredningen visas i Figur 13, där kan det ses att flödet delar upp sig och går till tre huvudsakliga utloppspunkter som numrerats i figuren. Figur 13. Maximala flöden och flödesriktningar (blåa pilar) inom modellområdet samt planområdet under nuvarande förhållanden (Norconsult Sverige AB, 2025b). Planområdet är till stor del hårdgjort, vilket innebär att ytavrinningen är den dominerande processen vid kraftiga regn. Området präglas av varierande marknivåer med vissa lågpunkter där vatten kan samlas vid skyfall. Detta ökar risken för snabb och omfattande ytavrinning vid intensiva regn. Beräknade maximala vattendjup för befintlig bebyggelse visas i Figur 14. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 51(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 14. Beräknade maximala vattendjup under simuleringen för nuvarande förhållanden. (Norconsult Sverige AB, 2025b). Den befintliga pumpstationen inom planområdet har betraktats som samhällsviktig verksamhet och har därför analyserats noggrant i utredningen. Tvärbanans spår genom området utgör ytterligare en kritisk infrastruktur, där översvämning kan leda till betydande störningar i kollektivtrafiken. I befintlig situation skulle det uppstå relativt omfattande problem med framkomlighet, utrymningsvägar samt risk för skada på fastigheter inom planområdet vid den modellerade skyfallssituationen över nuläget i området. Således finns incitament för att implementera skyfallsåtgärder redan i befintlig situation. 5.3.3 Påverkan, effekt och konsekvens av planförslag Planförslaget innebär att markanvändningen och höjdsättningen inom planområdet anpassas för att motverka negativa effekter av extrem nederbörd. Sex olika höjdsättningsalternativ har bearbetats för att analysera och optimera skyfallshanteringen med hänsyn till övriga krav och behov som ställs på planen. Mälarens beräknade högsta flöde kommer påverka exploateringsmöjligheterna inom planområdet. Planförslaget tar därmed hänsyn till Mälarens vattennivåhöjning vid det beräknade högsta flödet och Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 52(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI en rekommenderad grundläggningsnivå på +2,7 meter för nybyggnation vid Mälaren enligt rekommendation från Länsstyrelserna. Den planerade höjdsättningen inom planområdet kommer därmed ha lägsta nivå färdigt golv för bostäder, kontor och lokaler +2,7 meter över nollnivå. Byggnadskonstruktioner ska utföras vattentäta under nivån +2,7 meter. Ventilationsöppningar, dörrar, fönster och garageinfarter . får inte placeras under +2,7 meter. Höjdsättningsalternativen som itererats fram har tagit hänsyn till flera aspekter, bland annat till anslutning mellan kvartersmark, allmän platsmark och befintliga nivåer och till grundläggningskravet på +2,7. Detta har inneburit att höjdsättningen tagits fram inom snäva ramar med många begränsningar. I planförslaget finns bestämmelser gällande att kvartersmark mot allmän plats ska vara infiltrerbar för omhändertagande av dagvatten i skelettjordar eller underjordiska magasin. Skyfallsutredningen har analyserat ett 100-årsregn med klimatfaktor samt ett 500-årsregn med klimatfaktor. För pumpstationen, som utgör samhällsviktig funktion, har ett scenario med 500-årsregn analyserats för att säkerställa robusthet mot mycket extrema händelser. Skyfallsutredningen identifierar även flödesvägar för att minimera risken för stående vatten och översvämning av bebyggelse. Hänsyn till detta tas genom att utforma byggnadskvarteren med en öppning mot allmän plats i planförslaget. Flödesvägarna inom planområdet kan ses i Figur 15. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 53(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 15. Beräknade maximala flöden i planerad situation, samt de fyra huvudsakliga flödesstråken inom planområdet markerade och numrerade (Norconsult Sverige AB, 2025b). Resultaten från skyfallsutredningen för planförslaget visar att risken för översvämning vid ett 100-årsregn inte ökar för befintlig bebyggelse utanför planområdet. Maximala vattendjup och vattendjup efter en regnhändelse (stående vatten) för planförslaget visas i Figur 16. Tvärbanans framkomlighet bedöms inte försämras i planförslaget. Framkomlighet till byggnader riskeras inte med undantaget att Lokalgata 1 (norr om planområdesgränsen) får ett vattendjup över 20 centimeter under 3-4 timmar. Dock finns det alternativa entréer för kvarteret som kan användas under den tiden. Masugnsvägen kommer ha stående vatten under en tid men även där finns alternativa vägar till kvarteren. Ytor omkring Lokalgata 1 och Karlsbodatorget har medvetet höjdsatts så att Lokalgata 1 ska utgöra ett skyfallsstråk och leda vatten mot Bällstaviken. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 54(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 16. Maximala vattendjup som beräknas uppkomma i skyfallsutredningen av planerad situation till vänster. Till höger visas vattendjupen efter att simuleringen i skyfallsmodellen är slut i planerad situation. (Norconsult Sverige AB, 2025b). Resultaten visar även att pumpstationen bedöms bibehålla sin funktion vid både 100-årsregn och 500-årsregn utan att bli direkt påverkad av översvämning. Vid det mer extrema 500-årsregnet kan dock framkomligheten till stationen vara begränsad under cirka en timme, men stationen bör ändå kunna nås till fots med lämplig utrustning. Planbestämmelse M2 ”Marken ska utformas och höjdsättas för att motverka översvämning av intilliggande bebyggelse” har införts i planförslaget för att reglera markens utformning och höjdsättning vid kvartersmark över Vattentorget, för att säkerställa en flödesväg vid skyfall ut mot Bällstahamnsparken. Stockholm Vatten och Avfall planerar att utöka kapaciteten på ledningsnätet i framtiden och därav bedöms enligt skyfallsutredningen att översvämningsutbredningen för planerad exploatering vara något tilltagen i det studerade skyfallsscenariot. Planförslaget syftar till att omvandla området till blandad stadsbebyggelse med nya parker och torg, där bland annat Bällstahamnsparken och Karlsbodatorget planeras som multifunktionella ytor som kan användas som park respektive torg när det inte är skyfall. De multifunktionella ytorna är utformade för att kunna ta emot och fördröja stora mängder vatten vid Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 55(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI skyfall, vilket bidrar till att skydda både bebyggelse och samhällsviktiga funktioner. I skyfallsutredningen har en beräkningsmetodik (enligt MSB:s definition för fara för liv) tillämpats på projektet för att analysera fara för liv, resultatet visar att ingen fara för liv skapas på olämpliga platser inom planförslaget. Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser genom anpassad höjdsättning, multifunktionella ytor samt dagvattenåtgärder tillgodose behovet av att hantera avrinnande vatten med avseende på miljöaspekten skyfall. 5.3.4 Påverkan, effekt och konsekvens av nollalternativ I skyfallsutredningen har den befintliga situationen med klimatfaktor för år 2040, här kallat nollalternativet, i området analyserats. Slutsatsen är att planområdet präglas av betydande utmaningar kopplade till skyfall och översvämningsrisker. Området utgörs huvudsakligen av hårdgjorda ytor med begränsad infiltration, vilket medför att ytavrinningen vid kraftiga regn blir omfattande och snabbt kan leda till stående vatten i lågpunkter. Dagvattensystemets kapacitet är osäker och systemet riskerar att bli överbelastat vid extrema nederbördssituationer. Detta ökar risken för översvämning av både bebyggelse och infrastruktur, särskilt i områden där vatten samlas och avrinningen är långsam. Framkomligheten för utryckningsfordon och kollektivtrafik, såsom tvärbanan, kan begränsas av höga vattendjup. Bristen på grönytor i nollalternativet och naturliga fördröjningsytor förvärrar situationen ytterligare, då möjligheterna till naturlig vattenhantering är små. Nuläget är som nollalternativet, men utan klimatfaktor. Vid en översiktlig jämförelse mellan nuläget och nollalternativet bedöms nollalternativet medföra negativa konsekvenser för området. Detta då nederbördsmängderna ökar i ett framtidsscenario år 2040 jämfört med dagsläget. Nollalternativet som modellerats i skyfallsutredningen visar att det skulle uppstå relativt omfattande problem med framkomlighet, utrymningsvägar samt risk för skada på fastigheter inom planområdet. Nollalternativet innebär sammanfattningsvis att nuvarande problem med översvämningsrisk, otillräcklig dagvattenhantering och sårbar infrastruktur kvarstår. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra små negativa konsekvenser för skyfall jämfört med nuläget Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 56(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.3.5 Förslag till ytterligare hänsyn och åtgärder Höjdsättning inom planområdet är bearbetat, men har en yta där tvärbaneperrongen vid Karlsbodatorget ansluter till Masugnsvägen där höjdsättning saknas och har antagits vara en jämn slänt. Denna yta behöver höjdsättas i fortsatt arbete så att flödesvägen som går över den inte stoppas. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 57(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.4 Vatten - Miljökvalitetsnormer för vatten Arbetet med miljökvalitetsnormer och vattenförvaltning i Sverige är en central del av miljöarbetet och styrs av både svensk lagstiftning och EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Vissa ytvatten och grundvatten utgör så kallade vattenförekomster. Vattenförekomsterna omfattas av miljökvalitetsnormer vilka anger den miljökvalitet som ska uppnås eller råda i ytvattenförekomster och grundvattenförekomster. För ytvattenförekomster gäller god kemisk status samt god eller hög ekologisk status som norm. I vissa fall har vattenmyndigheterna beslutat om undantag med mindre skarpa krav eller tidsfrister. Den vattenförekomst som berörs av planen är Mälaren-Ulvsundasjön (WA42470715). Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är god kemisk status med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar som omfattas av mindre stränga krav. Undantag finns även i form av tidsfrister eller senare målår till 2027 för PFOS, antracen, kadmium och kadmiumföreningar, bly och blyföreningar samt tributyltennföreningar. Miljökvalitetsnormen för ekologisk status är måttlig status 2027 och omfattas således även den av undantag. Undantagen avser tidsfrist till 2027 för Näringsämnen och Växtplankton, lägre krav för kvalitetsfaktorerna bottenfauna (krav: måttlig status till 2027) och morfologiskt tillstånd (krav: måttlig status 2027) till följd av tätortsbebyggelse vid strandlinjen samt tidsfrister till 2027 för koppar och icke-dioxinlika PCB:er till följd av vattenkemisk påverkan som gör det tekniskt omöjligt att nå de generella gränsvärdena som normalt gäller. Informationen om miljökvalitetsnormer och nuvarande status är hämtad ur (VISS, 2025). Bedömningarna inom föreliggande rapport grundar sig i huvudsak på Ekologigruppens utredning rörande påverkan på ekologisk status (Ekologigruppen, 2025a) samt på Bergabs utredning för kemisk status (Bergab, 2025). 5.4.1 Bedömningsgrunder Bedömning av en plans eller verksamhets tillåtlighet enligt miljökvalitetsnormer och vattenförvaltningen utgår från 5 kap. miljöbalken, Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) samt gällande praxis. Utredningen omfattar de parametrar och kvalitetsfaktorer som är av relevans för planförslagets påverkan, vilket exempelvis gör att försurning utelämnats. Se även metodavsnitt i underlagsrapporterna av Ekologigruppen (Ekologigruppen, 2025a) och Bergab (Bergab, 2025). Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 58(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.4.2 Förutsättningar Bällstahamnen ligger i Bällstaviken som utgör en del av vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön (WA42470715). Planområdets läge i förhållande till vattenförekomsten framgår av Figur 17. Figur 17. Planområdet (inom blå ram) i förhållande till vattenförekomsten Mälaren- Ulvsundasjön. Kartan är hämtad ur rapporten PM miljökvalitetsnormer ekologisk status (Ekologigruppen, 2025a). De huvudsakliga miljöproblemen i vattenförekomsten utgörs av övergödning, miljögifter och fysisk påverkan. Nedan redovisas nuvarande status för kvalitetsfaktorer under ekologisk status samt för parametrar under kemisk status. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Konnektivitet Nuvarande status för Konnektivitet bedöms enligt VISS vara måttlig till följd av vandringshinder i anslutande vattendrag. Parametern Konnektivitet till närområde och svämplan är inte klassad av vattenmyndigheten, men eftersom parametrarna Närområde och Svämplan (under Morfologiskt tillstånd) bedöms avvika från referensförhållandet inom planområdet Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 59(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI bedömer Tyréns1 att även denna parameter avviker från referensförhållandet inom planområdet. Morfologiskt tillstånd Vattenförekomsten bedöms ha otillfredsställande status för kvalitetsfaktorn Morfologiskt tillstånd (VISS, 2025). Stränder och bottnar har sedan 1800- talet genomgått omfattande förändringar (Ekologigruppen, 2025a). Planområdets stränder, närområde, svämplan samt merparten av dess bottnar bedöms i nuläget avvika från referensförhållandet och bedöms som påverkade. Hydrologisk regim Hydrologisk regim bedöms i nuläget ha god status (VISS, 2025). Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer samt Kemisk status Näringsämnen, Siktdjup och Syrgas i sjöar och vattendrag Övergödning utgör ett miljöproblem och halterna av fosfor gör att status för kvalitetsfaktorn Näringsämnen bedömts som måttlig. Övergödningen bidrar även till förhöjd planktonproduktion och att kvalitetsfaktorn Siktdjup (anges som ljusförhållanden i VISS) klassats till måttlig status. Kvalitetsfaktorn Syrgas i sjöar och vattendrag saknar statusbedömning. (VISS, 2025). Särskilda förorenande ämnen I nuläget överstiger parametrarna Koppar och Icke-dioxinlika PCB:er bedömningsgrunderna för miljökvalitetsnormerna vilket gör att kvalitetsfaktorn har måttlig status. Arsenik ligger nära gränsen för miljökvalitetsnormerna, men uppvisar enligt VISS god status. Även parametrarna Krom, Zink och Ammoniak uppvisar god status. Kemisk status Kemisk status uppnår ej god status på grund av att gränsvärdena överskrids för parametrarna PFOS, Antracen, PBDE, Kvicksilver och kvicksilverföreningar, Kadmium och kadmiumföreningar, Bly och blyföreningar samt Tributyltennföreningar. Biologiska kvalitetsfaktorer Växtplankton, Bottenfauna, Kiselalger, Makrofyter och Fisk I nuläget bedöms kvalitetsfaktorn Växtplankton ha måttlig status till följd av övergödning. Kvalitetsfaktorn Bottenfauna har bedömts till otillfredsställande status med avseende på miljökonsekvenstyperna 1 Bedömningen saknas i Ekologigruppens underlagsrapport . Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 60(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI morfologiska förhållanden och kontinuitet samt flödesförändringar. Bedömningen baseras på en översiktlig kartläggning av trollsländor utmed vattenförekomstens sjöstrand. Kvalitetsfaktorerna Kiselalger, Makrofyter och Fisk har inte statusbedömts (VISS, 2025). 5.4.3 Påverkan, effekt och konsekvens av planförslag Nedan redovisas planens påverkan på kvalitetsfaktorer under ekologisk status samt kemisk status. Eftersom hydromorfologiska kvalitetsfaktorer och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer ligger till grund för bedömning av påverkan på biologiska kvalitetsfaktorer redovisas dessa först. Då samma bedömningar görs för särskilda förorenande ämnen under ekologisk status som för ämnen under kemisk status så redovisas dessa i samma avsnitt. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Konnektivitet Eftersom status för såväl Närområde som Svämplan bedöms förbättras i och med planförslaget bedöms även status för parametern konnektiviteten till närområde och svämplan förbättras. Ingen negativ, otillåten påverkan på status för kvalitetsfaktorn Konnektivitet bedöms därmed uppstå. I Tabell 2 redovisas nuvarandestatus för hydromorfologiska kvalitetsfaktor och den påverkan som bedöms komma av detaljplanen. Morfologiskt tillstånd Planområdets stränder, närområde, svämplan samt merparten av dess bottnar är påverkade av hårdgjorda ytor med mera och avviker därmed i nuläget från referensförhållandet. Det gör att planförslaget inte kan försämra statusen. Åtgärderna inom detaljplanen bedöms dock öka förutsättningarna för ekologiska värden och skapa en strand- och bottenmiljö som i ökad utsträckning efterliknar ett referensförhållande, vilket kan ses som en positiv påverkan på parametern. I Tabell 2 redovisas påverkan på de parametrar som ingår under kvalitetsfaktorn Morfologiskt tillstånd. Hydrologisk regim Planförslaget påverkar ej regleringen av sjön och således inte kvalitetsfaktorn Hydrologisk regim. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 61(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 2. Nuvarande status för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (VISS, 2025) samt bedömd påverkan från planförslaget. Nuvarande status i Kvalitetsfaktor Parameter Påverkan Motivering vattenförekomsten Andelen grunda vattenområden med Längsgående Positiv bristande konnektivitet inom konnektivitet i Måttlig påverkan planområdet minskar från sjöar 73 till 32% (Ekologigruppen, 2025a). Konnektivitet Andelen av strandlinje med Konnektivitet bristande konnektivitet inom till närområde Positiv Ej klassad planområdet minskar från och svämplan påverkan 81 till 34% kring sjöar (Ekologigruppen, 2025a). Sammantagen Positiv Måttlig bedömning påverkan Vattenstånds- Ingen Planförslaget påverkar ej variation i Hög påverkan regleringen av sjön. sjöar Avvikelse i vinter- eller Ingen Planförslaget påverkar ej Hög sommar- påverkan regleringen av sjön. Hydrologisk vattenstånd regim Vattenståndets Ingen Planförslaget påverkar ej God förändringstakt påverkan regleringen av sjön. Sammantagen Ingen God bedömning påverkan Förändring av Obetydlig sjöars Hög påverkan planform Planförslaget innebär ökat inslag av naturligt Bottensubstrat Positiv Måttlig bottensubstrat som i sjöar påverkan överensstämmer med ett referensförhållande. Planförslaget tillför Morfologiskt Strukturer på Positiv strukturer. Även artificiella tillstånd det grunda Dålig påverkan strukturer påverkar status vattenområdet positivt enligt HVMFS i sjöar 2019:25. Tyréns bedömer nuvarande tillstånd i närområde respektive svämplan inom planområdet till 100 % Närområdet Positiv Dålig avviker från runt sjöar påverkan referensförhållandet, se historisk utbredning av strandlinje i Figur 4, (Ekologigruppen, 2025a). Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 62(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Nuvarande status i Kvalitetsfaktor Parameter Påverkan Motivering vattenförekomsten Ekologiska strukturer Svämplanets skapas genom strukturer och Dålig Positiv planförslaget så att miljön i funktion runt påverkan mer överensstämmer med sjöar referensförhållandet. Otillfredsställande Sammantagen Positiv (medel av ingående bedömning påverkan parametrar) Sammantaget bedöms planförslagets påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna som positiv eller i vissa fall som neutral. Det bedöms inte för någon kvalitetsfaktor finnas risk för försämrad status över en klassgräns eller försämring inom den sämsta statusklassen. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer samt Kemisk status Stockholms stads åtgärdsnivå vad gäller dagvattenhantering ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation för att uppfylla lagkrav på rening och skapa ett robust dagvattensystem. Åtgärdsnivån innebär att system för rening ska dimensioneras med en våtvolym på 20 mm, vilket beräknas göra det möjligt att omhänderta 90 % av årsavrinningen (Stockholms stad, 2016). Enligt utförd dagvattenutredning (Norconsult Sverige AB, 2025a) kommer dagvattenhanteringen enligt planförslaget innebära minskad belastning av samtliga utredda föroreningar och näringsämnen jämfört med nuläget (Norconsult Sverige AB, 2025a). Planerad sanering av förorenad mark i området bedöms minska föroreningshalten i grundvattnet och belastningen av PAH och metaller på Bällstaviken, se även avsnitt 5.1 Föroreningar i jord, grundvatten och sediment. Transporten av föroreningar via grundvattnet bedöms därmed minska. Sammantaget bedöms planförslaget leda till minskad belastning av förorenande ämnen på Bällstaviken vilket gynnar möjligheterna att nå MKN om såväl Kemisk status (Bergab, 2025) som Ekologisk status (Ekologigruppen, 2025a). Den planerade dagvattenreningen inom planområdet bedöms leda till minskade mängder av partiklar och växtplankton i Bällstaviken samt till att siktdjupet och syrgashalten ökar. Planförslagets effekter på status för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer under ekologisk status samt parametrar under kemisk status bedöms därmed som positiva. Planförslaget möjliggör anläggande av det underjordiska dagvattenmagasinet som föreslås i det lokala åtgärdsprogrammet för Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 63(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ulvsundasjön (Stockholms stad, 2021). Anläggs detta kommer belastningen av föroreningar och fosfor att minska ytterligare och stärka den positiva effekten på Kemisk status, Särskilda förorenande ämnen samt kvalitetsfaktorer som påverkas av fosforhalten såsom Siktdjup, Näringsämnen, Växtplankton och Bottenfauna. Biologiska kvalitetsfaktorer Växtplankton, Bottenfauna, Kiselalger, Makrofyter och Fisk De biologiska kvalitetsfaktorerna Växtplankton, Bottenfauna, Makrofyter, Kiselalger, Fisk, men även trollsländefaunan bedöms gynnas genom att ytor med vegetationsrika grundområden ökar till följd av planerade åtgärder och genom att belastningen av föroreningar och fosfor minskar från planområdet. Detaljplanen bedöms därigenom öka förutsättningarna att nå god status för nämnda kvalitetsfaktorer liksom god ekologisk status på övergripande nivå. Effekter på planerade miljöförbättrande åtgärder I det lokala åtgärdsprogrammet för Ulvsundasjön (Stockholms stad, 2021) föreslås ett underjordiskt magasin för rening av dagvatten från stora delar av avrinningsområdet ovanför detaljplaneområdet. Åtgärden möjliggörs inom planförslaget och kommer, om den genomförs, att bidra ytterligare till att förbättra möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna. Planförslaget bedöms inte förhindra möjligheterna att anlägga det underjordiska dagvattenmagasinet. Generella åtgärder som föreslås för vattenförekomsten i VISS utan geografisk uppgift är att anlägga kantzoner i urban miljö. Eftersom vegetationsrika stränder och parkmiljöer närmast vattnet planeras att anläggas bedöms planförslaget medverka till att föreslagen åtgärd genomförs. Sammantagen bedömning Planförslaget bedöms sammanfattningsvis öka möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna. Det bedöms inte leda till sänkt kemisk eller ekologisk status eller sänkt status för någon kvalitetsfaktor under ekologisk status. Det bedöms heller inte förhindra att planerade miljöförbättrande åtgärder genomförs eller på annat sätt äventyra möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna. Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser på möjligheterna att nå god vattenstatus. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 64(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.4.4 Påverkan, effekt och konsekvens av nollalternativ Nollalternativet innebär att stränderna och bottnarna i området förblir oförändrade. Nollalternativet antas inte rymma anläggandet av det underjordiska dagvattenmagasinet (”LÅP-åtgärden”) och det innebär inte någon samlad hantering av föroreningarna. Spridning av föroreningar förväntas fortgå som i nuläget vilket på sikt bedöms ge en ackumulering och försämrad föroreningssituation i Bällstaviken jämfört med nuläget. Nollalternativet bedöms därför medföra oförändrad påverkan på fysiska livsmiljöer men en försämring med avseende på vatten- och sedimentkemi jämfört med nuläget. Planförslaget innebär enligt kapitel 5.4.3 förbättrade livsmiljöer och att åtgärder görs för att minska belastningen av föroreningar på Bällstaviken. Det gör att nollalternativet, i jämförelse med planalternativet, har en negativ påverkan på möjligheterna att nå MKN om Ekologisk status och Kemisk status. Planförslaget lämnar dessutom utrymme för ”LÅP-åtgärden” som innebär ytterligare minskad belastning på recipienten. I det fall LÅP- åtgärden genomförs som en del av planalternativet kommer den negativa påverkan från nollalternativet framstå som än större jämfört med planalternativet. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra negativa konsekvenser på möjligheterna att nå god vattenstatus i jämförelse med nuläget. 5.4.5 Förslag till ytterligare hänsyn och åtgärder Ej aktuellt då planförslagets påverkan på möjligheterna att nå och följa miljökvalitetsnormerna bedöms vara positiv. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 65(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.5 Buller Detta kapitel utgår från rapporten Bullerutredning för detaljplan Bällsta Hamn framtagen av Ramboll (Ramboll, 2025). De två mått på buller som vanligtvis används vid bedömning av buller är: Ekvivalent ljudnivå – medelljudnivå under en given tidsperiod, för trafikbuller oftast ett dygn. Maximal ljudnivå – den högsta ljudnivån under en viss period, exempelvis då tåg eller lastbil passerar Figur 18. Exempel på ljudnivåer För flygbuller används delvis ett annat mått, FBN, som är en förkortning för flygbullernivå. Måttet avser medelljudnivån för dygn på årsbasis, viktat så att bullret kvällstid värderas 5 dB(A) högre och buller nattetid 10 dB(A) högre. 5.5.1 Bedömningsgrunder Stockholm stad har samlat information om hur buller bör bedömas vid planering av bostäder i Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostadsbyggande i Stockholm (Stockholms stad, 2018b). Vägledningen har tagits fram av miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad och beskriver de viktigaste delarna lagstiftning som påverkar buller i stadsplaneringen och hur reglerna ska tillämpas i Stockholm. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 66(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Trafikbullerförordningen Riksdagen har iförordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande (vidare kallad trafikbullerförordningen) antagit riktvärden utomhus vid nybyggnation av bostäder, gällande från 1 juni 2015. Från den 1 juli 2017 har regeringen beslutat om en höjning av förordningens ursprungliga riktvärden med 5 dB(A). Bostäder bör därför lokaliseras så att följande ljudnivåer ej överskrids: Tabell 3. Riktvärden för buller utomhus vid nybyggnation av bostäder enligtförordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande. Plats Riktvärden för buller utomhus Utomhus vid fasad 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå * Utomhus vid uteplats 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå Utomhus vid uteplats i anslutning 70 dB(A) maximal ljudnivå ** till bostad * Om 60 dB(A) ändå överskrids bör minst hälften av alla bostadsrum i en bostad vara vända mot en sida där 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden och där 70 dB(A) maximal ljudnivå inte överskrids nattetid kl. 22.00–06.00. ** Om 70 dB(A) ändå överskrids bör nivån inte överskridas med mer än 10 dB(A) och max 5 ggr/timme dagtid kl. 06.00-22.00. Riktvärdet avser den sammanvägda ljudnivån från spårtrafik och vägar. Förordningen definierar ingen högsta acceptabel nivå för buller på den utsatta sidan så länge avstegskraven ovan uppfylls. Begreppet bostadsrum avser rum för daglig samvaro och sovrum, ej kök, badrum och hall. I förordningen anges att mindre bostäder, högst 35 kvadratmeter, ska undantas från riktvärdet om 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad och istället bör den ekvivalenta ljudnivån vid dessa bostäder ej överskrida 65 dB(A) vid fasad. Med uteplats avses särskilt avgränsat område i närhet till bostad, vård- eller undervisningslokal. Uteplatser till bostäder kan vara balkonger, anordnade platser på egen tomt eller en gemensam yta vid ett flerbostadshus. Industribuller Boverket anger i allmänna råd (Boverkets allmänna råd om omgivningsbuller utomhus från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär, BFS 2020:2) hur buller från industriell verksamhet eller med liknande ljudkaraktär bör hanteras vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder i områden som påverkas av buller från industriverksamhet. I hanteringen av buller framgår även att den framtida situationen bör beaktas. I Tabell 4 redovisas riktvärden för ljudnivåer vid fasad. Riktvärden för ljudnivåer vid ljuddämpad sida och uteplats redovisas i Tabell 5. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 67(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 4. Högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet, uttryckt som frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnads fasad (BFS 2020:2). L kväll eq (kl. 18-22) lördagar, L natt L dag eq L natt Zon eq söndagar och (kl. 22- max (kl. 06-18) (kl. 22-06) helgdagar L 06) eq dag+kväll (kl.06-22) Zon A* Bostadsbyggnader bör kunna 50 dB(A) 45 dB(A) 45 dB(A) 55 dB(A) medges upp till angivna nivåer. Zon B Bostadsbyggnader bör kunna medges upp till angivna nivåer förutsatt att tillgång 60 dB(A) 55 dB(A) 50 dB(A) 55 dB(A) till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. Zon C Bostadsbyggnader bör inte >60 dB(A) >55 dB(A) >50 dB(A) - medges över angivna nivåer. *Vad avser buller från teknisk utrustning vid annat än industriell verksamhet tillämpas värdena för ljuddämpad sida enligt Tabell 5 också på den exponerade sidan. Tabell 5. Högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet på ljuddämpad sida uttryckt som frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnads fasad, och vid uteplats (BFS 2020:2). L dag L kväll L natt Plats eq eq eq (kl. 06-18) (kl. 18-22) (kl. 22-06) Ljuddämpad sida 45 dB(A) 45 dB(A) 40 dB(A) och uteplats Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 68(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Riktvärden för trafikbuller vid planläggning av skolgård Naturvårdsverket anger riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik i Vägledning och riktvärden om buller från väg- och spårtrafik på skolgårdar (Naturvårdsverket, 2023). Naturvårdsverkets riktvärden för trafikbuller vid skolgård visas i Tabell 6. Tabell 6. Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid skolgård (Naturvårdsverket, 2023). Del av skolgård Ekvivalent ljudnivå för dygn (dB(A)) Minst 50 % av skolgårdens yta* 50 Övriga vistelseytor inom skolgården 55 * De ytor där barnen befinner sig mest, exempelvis för lek eller vila. Flygbuller Enligt trafikbullerförordningen (2015:216) bör buller från flygplatser inte överskrida 55 dB(A) FBN vid en bostadsbyggnads fasad. Nattetid (mellan kl. 22:00 och 06:00) får 70 dB(A) maximalljudnivå inte överskrivas mer än 3 gånger. Om uteplats och skyddad sida uppfyller riktvärdena, kan det bli aktuellt att pröva ny bebyggelse, trots att ljudnivån FBN 55 dB(A) överskrids vid den mest exponerade fasaden (Stockholms stad, 2018b). Trafikverket har preciserat riksintresset för Bromma flygplats. Nya bostäder inom riksintressepreciseringens FBN 55 dB(A)-kurva får dock prövas från fall till fall. Stomljud och vibrationer Enligt Stockholms stads Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostadsbyggande i Stockholm (Stockholms stad, 2018b) och stadens miljöförvaltning gäller följande värden för stomljud och vibrationer:  32 dB(A),tidskonstant FAST, stomljudsnivå inomhus i bostäder  0,4 mm/s komfortvägd vibrationsnivå från trafik i bostadsrum. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 69(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inomhusbuller För bullernivåer inomhus ska riktvärden enligt Boverkets byggregler uppfyllas och riktvärden enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd och buller inomhus (FoHMFS 2014:13) bör följas, se Tabell 7 och Tabell 8. Tabell 7. Folkhälsomyndighetens riktvärden för buller inomhus (FoHMFS 2014:13). Typ av ljudnivå Riktvärde för buller inomhus Maximalt ljud 45 dB (LAFmax 1) Ekvivalent ljud 30 dB (LAeq,T 2) Ljud med hörbara tonkomponenter 25 dB (LAeq,T 2) Ljud från musikanläggningar 25 dB (LAeq,T 2) 1Den högsta A-vägda ljudnivån. 2 Den A-vägda ekvivalenta ljudnivån under en viss tidsperiod (T). Tabell 8. Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus (FoHMFS 2014:13). Tersband(Hz) Ljudtrycksnivå, Leq(dB) 31,5 56 40 49 50 43 63 42 80 40 100 38 125 36 160 34 200 32 Parkmark Enligt Stockholms stads handbokGod ljudmiljö i parker & grönområden bör ekvivalenta ljudnivåer för en stadspark vara högst 50 dB(A) för att bedömas som god ljudmiljö men upp till 55 dB(A) kan anses tillfredställande (Stockholms stad, n.d.). I handboken föreslås en ambition för god ljudnivå: under 50 dB(A) i minst 50 % av parkens yta. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 70(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.5.2 Förutsättningar I närheten av planområdet finns flera bullerkällor som kan medföra störningar för arbetare och besökare i planområdet samt påverkar närliggande bostäder negativt. Väg- och spårtrafik De största källorna till trafikbuller är Karlsbodavägen, Ulvsundavägen samt Tvärbanan med spårvagnstrafik, se Figur 19. I området finns även lokala vägar som bidrar till trafikbullret. Figur 19. Ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik i nuläget. (Utklipp från Stockholms stads bullerkarta 2D, skapad av Tyréns) Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 71(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bromma flygplats Från Bromma flygplats, väster om planområdet, alstras både flygbuller från landade och startande flygplan till och från flygplatsen och markbuller från andra ljudkällor än plan som startar och landar, exempelvis förflyttning på mark, start av flygplan på uppställningsplats och snöröjning av rullbana. Flygbuller från Bromma flygplats har redovisats i rapporten Riksintresseprecisering för Bromma Stockholm Airport (Trafikverket, 2023) ochPrecisering av riksintresse för Bromma flygplats, beräkningar av influensområde avseende flyg- och markbuller (Swedavia, 2023). I dokumenten redovisas både buller från startande och landande flygtrafik samt buller från markrörelser på flygplatsen. I Figur 20 nedan visas beräknad flygbullerkurva FBN 55 dB(A) för Trafikverkets prognos för år 2040, 60 000 flygplansrörelser. Den sydvästra delen av planområdet hamnar inom område med beräknat flygbuller över FBN 55 dB(A). Påverkansområde för markbuller från Bromma flygplats visas i Figur 21. Markbuller från flygplatsen omfattas av riktvärden för externt industribuller. Figur 20. Influensområde för flygbuller från Bromma flygplats där blå linje visar gräns för FBN 55 dB(A) och 60 000 flygrörelser. Ungefärlig omfattning av planområdet för Bällsta Hamn är rödmarkerat i figuren. En del av planområdet ligger inom influensområdet. (Ramboll, 2025) Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 72(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 21. Påverkansområde för markbuller ekvivalent ljudnivå (Leq) dag respektive kväll, enligt prognos för 2038 (Swedavia, 2023). Påverkansområde för markbuller kvällstid (Laeq 50 dBA) redovisas med röd linje och påverkansområde marbuller dagtid (Laeq 50 dBA) redovisas med blå linje. Övriga bullerkällor Solnaverket är beläget öster om Bällstaviken där buller alstras till omgivningen. Ljudmätningar av anläggningen utfördes 2023. Cirka 300 meter söder om planområdet finns en vindtunnelanläggning som ger upphov till höga ljudnivåer. När vindtunnelanläggningen körs i normal drift används 60 % av fläktens fulla effekt. Denna drift pågår alla dagar i veckan från kl. 06:30 till 23:00. Cirka 2-5 gånger per månad körs fläkten på full effekt (100 %) intermittent i perioder om 5 till 60 minuter. Detta sker efter kl. 07:00 och före kl. 20:00. Ljudmätningar har gjorts vid normala driftsförhållanden (60 %). För buller från Solnaverket och vindtunnelanläggningen gäller riktvärden för industribuller. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 73(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 22. Planområdet i nuläget. I figuren visas placering av Solna värmekraftverk och vindtunnelanläggningen söder om planområdet. Ungefärlig planområdesgräns visas med rödstreckad linje (Karta från Lantmäteriet). (Ramboll, 2025) 5.5.3 Påverkan, effekt och konsekvens av planförslag Bullerutredningen har utgått från ett studerat scenario som omfattar buller från väg- och spårtrafik, buller från en befintlig vindtunnelanläggning, buller från Solnaverket samt markbuller från Bromma flygplats. Trafikbuller har beräknats för ett framtidsscenario 2040 med prognostiserad trafik för väg- och spårtrafiken. Nuvarande och prognosticerad (2045) årsdygnstrafik för närliggande vägar redovisas i bullerutredningen (Ramboll, 2025). För vindtunnelanläggningen och Solnaverket har beräkningar av nulägessituationen gjorts. Markbuller från Bromma flygplats har översiktligt bedömts utifrån tillgängliga uppgifter enligt prognosår 2038. Trafikbuller Beräkningarna av trafikbuller vid genomförande av planförslaget visar att riktvärdet 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå överskrids på fasader för planerade bostadsbyggnader som vetter mot Karlsbodavägen och Ulvsundavägen, se Figur 23. Detta medför att bostäder längs med dessa vägar behöver anpassas så att fasadnivån för minst hälften av boenderummen beräknas bli högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå nattetid inte Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 74(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI överskrider 70 dB(A). Alternativt kan mindre lägenheter om högst 35 kvadratmeter byggas eftersom ekvivalent ljudnivå inte överskrider 65 dBA. Längre in i planområdet beräknas lägre ljudnivåer med värden mellan cirka 40-58 dB(A) vid fasad. Figur 23. Ekvivalent ljudnivå från trafikbuller (väg- och spårtrafik) vid utbyggt planförslag. Utklipp från Bilaga 1:1 till bullerutredning över den nordvästra delen av planområdet (Ramboll, 2025). Kvarteren Tackjärnet 1, 3 och 4 till vänster i bild, mellan Karlsbodavägen till vänster och Råjärnsgatan i mitten av figuren. Vid Tackjärnet 4 överstiger bullernivån vid fasad riktvärdet för uteplatser (balkonger) på 50 db(A) ekvivalent ljudnivå. Enligt planbeskrivningen utformas dock byggnaden med veckade indrag för att möjliggöra tystare fasad och uteplatser. En gård och takterrass planeras på taket av Tackjärnet 4. Beräknade bullernivåer överstiger 50 dB(A) på alla sidor av takterrassen förutom mot öster. Inglasning av räckena på takterrassen möjliggörs med planbestämmelser vilket är nödvändigt för att kunna klara riktvärdena. För Tackjärnet 1 och 3 klaras riktvärdena på fasaderna mot innergården förutom på den östra byggnadskroppen. Där klaras dock riktvärdena på fasaden mot Råjärnsvägen för en stor del av fasaden, vilket gör det möjligt att klara riktvärdena om balkonger placeras mot Råjärnsvägen. På fasaderna vid hörnet mot korsningen Smältvägen- Råjärnsvägen överstiger bullernivåerna 50 db(A) ekvivalent ljudnivå och Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 75(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 70 dB(A) maximal ljudnivå. Här kan det behövas anpassningar såsom inglasning av balkonger för att klara riktvärde för uteplatser, vilket möjliggörs genom planbestämmelse. På innergården för Tackjärnet 1 och 3 klaras riktvärdena för uteplatser. För övriga byggnader uppfylls riktvärdena för uteplatser på åtminstone någon sida av bostadshusen. Utformningen av planförslaget gör det möjligt att kunna hålla riktvärdena för uteplatser om lägenheterna är genomgående och balkongerna placeras på den tystare sidan. Maximala ljudnivåer från spårvägen beräknas som högst till 78 dB(A) på fasader som vetter mot spårvägen. Maximala ljudnivåer överstiger 70 dB(A) vid fasaderna mot Karlsbodavägen i Tackjärnet 1, 3 och 4 . Dessa bostadshus berörs även av ekvivalenta ljudnivåer över 60 dB(A) från trafikbuller. För övriga bostäder i planområdet beräknas maximal ljudnivå bli lägre än 70 dB(A) förutom vid den östra fasaden, mot Råjärnsvägen, i Masugnen 1. För att klara riktvärdena för uteplatser vid dessa bostadshus behöver balkonger antingen placeras på den tystare sidan av byggnaden eller glasas in. För de bostadshus som berörs av höga maximala ljudnivåer kan fasaderna även behöva anpassas för att säkerställa att riktvärden för inomhusnivåerna kan hållas. Detta behöver hanteras vid bygglov i senare skede. Planförslaget inkluderar planbestämmelser som säkerställer att riktvärden för buller vid fasad i trafikbullerförordningen ska hållas. Anpassningar för att klara riktvärdet 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå behövs i Tackjärnet 1, 3 och 4, i den nordvästra delen av planområdet. Det behövs även vissa anpassningar för att klara riktvärden för uteplatser vilket möjliggörs i planförslaget. Förutsatt att nödvändiga anpassningar vidtas bedöms planförslaget inte medföra några negativa effekter avseende trafikbuller. Skolgård Med planerad utformning är det möjligt att anordna skola med skolgård öster om Karlsbodavägen där riktvärdet 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå på minst hälften av skolgården kan uppfyllas. Fasader på skolbyggnad mot Karlsbodavägen beräknas få ekvivalenta ljudnivåer över 60 dB(A). Det finns inget riktvärde för fasad, dock behöver riktvärden inomhus enligt Boverkets byggregler uppfyllas. Eftersom riktvärden för trafikbuller vid skolgård uppfylls bedöms planförslaget inte medföra några negativa effekter avseende ljudmiljö för skolgård. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 76(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Industribuller från vindtunnelanläggning och Solnaverket Vid normal drift (60 % av fläktens fulla effekt) av vindtunnelanläggningen beräknas ekvivalenta ljudnivåer vid fasad tangera riktvärdet 45 dB(A) (nattetid) vid de mest bullerutsatta fasaderna. Vid full drift (100 % effekt) bedöms ljudtrycksnivån (Lp) öka med 7-10 dB. Enligt uppgift från verksamhetsutövaren körs fläkten på full effekt stötvis under 5-60 minuter, cirka 2-5 dagar per månad. Detta sker enbart dagtid (efter kl. 07:00) och delar av kvällstid (före kl. 20:00). En förhöjd bullerpåverkan vid 2-5 tillfällen per månaden bedöms, enligt bullerutredningen, inte utgöra någon störning då det sker ett fåtal tillfällen per månad och att Ulvsunda industriområde enbart får ha verksamheter som inte är störande. Planerade bostäder inom planområdet bedöms inte behöva anpassas för att hantera detta buller då riktvärden för zon B klaras dag och kvällstid. Som underlag för ljudemissionen från Solnaverket har ljudmätning från 2023 använts. Beräknade ljudnivåer från Solnaverket visar att riktvärdet för industribuller, 45 dB(A) nattetid, klaras vid samtliga planerade bostadshus i planområdet. Som högst beräknas ekvivalenta ljudnivåer upp till 42 dB(A) vid fasad och kvarteren närmast Solnaverket, i sydöstra delen av planområdet. I övriga delar av planområdet beräknas ekvivalenta ljudnivåer under 40 dB(A). Planerad bebyggelse klarar riktvärden enligt zon A för områden som påverkas av buller från Solnaverket. För områden som påverkas av buller från vindtunneln klaras riktvärden enligt zon B. Eftersom zon A inte klaras i hela planområdet bedöms planförslaget medföra små negativa effekter för boendemiljön jämfört med nuläge. Bromma flygplats Den sydvästra delen av planområdet ligger inom område där flygbuller från Bromma flygplats beräknas överstiga FBN 55 dB(A). Inom detta område planeras för kontor och industri. Inga bostäder planeras inom influensområdet för FBN 55 dB(A). Därmed klaras riktvärdet för flygbuller. Beräkningar av markbuller från Bromma flygplats för hela planområdet saknas men Swedavia tog 2021 fram beräkningar för olika byggnadsalternativ inom kvarter Valsverket 10 (Swedavia, 2021). Kvarteret bedöms i Rambolls bullerutredning vara det mest utsatta området för markbuller från Bromma flygplats i planområdet. I bullerutredningen redovisas det alternativ som mest liknar planförslaget med undervisningslokaler i en byggnad med 6 våningar och bostadshus i 8 våningar. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 77(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Markbuller som alstras vid flygplatsen beräknas som högst ge ekvivalenta ljudnivåer om 55 dB(A) dagtid vid ny bebyggelse inom kvarter Valsverket 10. Den högsta ljudnivån beräknas förekomma på fasad mot Karlsbodavägen inom Valsverket 10. På fasad mot planerad skolgård beräknas bullernivåer på 46-50 dB(A) förekomma. Riktvärden enligt Boverkets vägledning för industribuller (BFS 2020:2) bedöms därför kunna klaras med ljudnivåer enligt zon B eller zon A. Zon B innebär att nya bostadsbyggnader bör kunna planeras förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. Det byggnadsalternativ som använts i Swedavias beräkning är tillräckligt likt planförslaget för att ge en ungefärlig bild av förväntad bullersituation. Exempelvis kan anpassade planlösningar behövas på de översta våningsplanen som inte skyddas av annan bebyggelse, eventuellt även för andra delar av byggnaden då Swedavias beräkning utgår från en sammanhängande huskropp längs med Karlsbodavägen på fastigheten. För att avgöra tydligare vilka åtgärder som krävs eller om ljudnivåer enligt zon A kan klaras behöver nya beräkningar utifrån planförslaget tas fram. Planförslaget har anpassats för att klara riktvärden för flygbuller. Avseende markbuller från Bromma flygplats klaras riktvärden för zon A i större delen av planområdet, men vissa byggnader behöver anpassas för att klara zon B. Eftersom zon A inte klaras i hela planområdet bedöms planförslaget utifrån bullersituationen från Bromma flygplats medföra små negativa effekter för boendemiljön. Stomljud och vibrationer Avståndet mellan närmaste spår och byggnader inom planområdet är cirka 15-20 meter. Det innebär att byggnaderna ligger ungefär på samma avstånd och förutsättningar avseende mark och grundläggning. Stomljudsnivåer inomhus bedöms i bullerutredningen vara låga under förutsättning att byggnaderna inte grundläggs direkt på berg och att Tvärbanan inte är grundlagd på berg. Om både byggnader och Tvärbanan är grundlagda på berg skulle stomljudsnivåer omkring 50 dB(A) (max slow) förekomma inomhus. Eftersom stomljudnivåer inomhus i bostäder inte bör överskrida 32 dB(A) (max FAST) behöver det säkerställas att planerade byggnader utformas för att begränsa stomljudspåverkan. Enligt bullerutredningen är samtliga beräknade vibrationsnivåer lägre än 0,2 mm/s, vilket är betydligt lägre än komfortvärdet 0,4 mm/s. Eftersom det över lag är låg mäktighet på jordlagren och inte bedöms finnas vibrationskänsliga jordar i området bedöms risken för vibrationsnivåer över Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 78(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 0,4 mm/s vara låg i bullerutredningen. Även om det finns lera i området är denna överlagrad av fyllning och lermäktigheten bör då vara liten. I plankartan finns bestämmelser som säkerställer att byggnader ska grundläggas och utformas så att riktvärden för stomljudsnivåer och komfortvägd vibrationsnivå klaras. Planförslaget bedöms därmed inte medföra några negativa effekter avseende stomljud och vibrationer. Parker Parkyta föreslås i den centrala och östra delen av planområdet, se Figur 5. Enligt bullerutredningen bedöms de ekvivalenta ljudnivåerna för dag och kvällstid till cirka 40-55 dB(A) i parkytorna. I den västra delen av planområdet bedöms ljudnivåer inom cirka 45-55 dB(A) förekomma, de högre ljudnivåerna förekommer nära Smältvägen. Inom parkytor i den östra delen av planområdet, nära Bällstaviken, bedöms de lägsta ljudnivåerna förekomma med ljudnivåer omkring 40-45 dB(A). Beräkning av markbuller från Bromma flygplats visar på ekvivalenta ljudnivåer inom 45-50 dB(A) dag och kvällstid i nuläget, även i den östra delen av planområdet. I bullerutredningen bedöms att denna nivå kan bli lägre i markplan i den östra delen av planområdet vid genomfört planförslag då planerad bebyggelse bör skärma markbullret. Ljudnivåer inom cirka 40- 45 dB(A) är därför mer sannolikt. Enligt Stockholms stads handbokGod ljudmiljö i parker & grönområden bör ekvivalenta ljudnivåer för en stadspark vara högst 50 dB(A) för att bedömas som god ljudmiljö men upp till 55 dB(A) kan anses tillfredställande. Då ljudnivåerna troligen underskrider 50 dB(A) i merparten av parkytorna bör god miljö kunna uppnås på 50 % av parkytan. Bullerpåverkan från omgivande bullerkällor medför beräknade bullernivåer som uppfyller kriterier på god ljudnivå enligt Stockholms stads handbok. På vissa platser bedöms bullernivån bli högre men fortfarande inom gränsen för vad som anses tillfredställande enligt handboken och minst 50 % av parkytan bedöms uppnå god ljudmiljö. Planförslaget bedöms därmed inte medföra några negativa effekter för bullernivån i parkmiljöer. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 79(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kumulativa effekter av buller I bullerutredningen redovisas en bedömning av kumulativa ljudnivåer, se Figur 24. I den västra delen av planområdet, närmast Karlsbodavägen, bedöms de högsta ekvivalenta ljudnivåerna där nivåerna kan uppgå till cirka 60-66 dB(A). I den östra delen av området bedöms lägre ljudnivåer, inom cirka 55 dB(A). Kvällstid bedöms ljudnivåerna något lägre och de lägsta ljudnivåerna förekommer nattetid. På natten bedöms ekvivalenta ljudnivåer till cirka 60 dB(A) närmast Karlsbodavägen och cirka 35-50 dB(A) i den östra delen av planområdet. De lägsta ljudnivåerna bedöms förekomma i mer skyddade delar av området, exempelvis i markplan i slutna innergårdar. Eftersom de största bullerkällorna, källor för trafikbuller och Bromma flygplats, ligger väster om planområdet kan bullerdämpande åtgärder ha god effekt mot båda bullertyperna. Figur 24. Bedömning av kumulativa ekvivalenta ljudnivåer (dB(A)) från trafik, markbuller och verksamheter för dag (kl. 06-18), kväll (kl. 18-22) och natt (kl. 22-06). Rött område bedöms vara mest bullerutsatt, grönt område mindre bullerpåverkat och blått område minst bullerpåverkat. Gula ytor visar förslag till anpassningar för att klara bullerkrav. (Ramboll, 2025) Sammantagen bedömning Bebyggelsen i planförslaget har anpassats efter den komplicerade bullersituationen med många olika bullerkällor i närområdet. Huskropparna Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 80(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI är placerade och utformade för att minimera bullerstörningarna i planområdet vilket skapar förutsättningar för en god boendemiljö och god miljö för skola och kontor. Trots anpassningarna kvarstår vissa utmaningar med buller i delar av planområdet vilket kan medföra behov av ytterligare bulleranpassningar. I den norra delen av planområdet behövs åtgärder för att klara riktvärden för trafikbuller. Detta eftersom riktvärden för ekvivalent ljudnivå vid fasad bedöms överskridas och höga maxvärden (78dB (A)) beräknas förekomma vid fasader längs med Karlsbodavägen. Detta ger risk för sämre boendemiljö och innebär att ytterligare anpassningar av till exempel fasader kan behövas för att säkerställa att riktvärden för inomhusmiljön kan hållas. För vissa byggnader i den norra delen blir ljudnivåerna så höga att lägenheterna behöver ha anpassade och ljuddämpad sida eller vara under 35 kvadratmeter för att klara riktvärdena. Planlösningar som uppfyller dessa krav redovisas i planbeskrivningen. Större delen av planområdet klarar riktvärden för industribuller enligt zon A. För vissa kvarter klaras dock bara zon B vilket innebär att det behöver tillgång till en ljuddämpad sida och byggnaderna kan behöva bulleranpassas. Centralt i planområdet, vid Valsverket 10, kan anpassningar vara nödvändiga att genomföra för att klara riktvärden för markbuller. För att klara riktvärden för uteplatser behöver anpassningar såsom inglasning av balkonger och terrass utföras i vissa kvarter. Detta är dock möjligt att genomföra med planförslagets planbestämmelser. Planområdet har anpassats efter de förutsättningar som finns för att klara riktvärden för buller. Vissa negativa effekter för boendemiljön bedöms dock uppstå för delar av planområdet. Detta medför behov av anpassade planlösningar eller små lägenheter i vissa bostadskvarter. Uppfyllande av riktvärden för inomhusbuller säkerställs i senare skeden enligt gällande krav. Det behöver även säkerställas att riktvärden för uteplatser klaras, genom exempelvis inglasning av balkonger. Förutsatt att dessa nödvändiga anpassningar genomförs för bullerutsatta kvarter bedöms planförslaget medföra obetydliga konsekvenser för boendemiljön jämfört med nuläget. Jämfört med nollalternativet bedöms planförslaget ge något bättre avskärmning mot buller för angränsande bostäder (se avsnitt 5.5.4 nedan) eftersom planförslaget innebär att området utvecklas med ett helhetstänk för att minimera bullerstörningar. Planförslaget medför i den bemärkelsen positiva effekter. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 81(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammantaget bedöms planförslaget, förutsatt att nödvändiga anpassningar av de utsatta bostadskvarteren genomförs, medföra obetydliga konsekvenser för boendemiljön avseende buller. 5.5.4 Påverkan, effekt och konsekvens av nollalternativ I nollalternativet, då detaljplanen inte vinner laga kraft och gällande planer med användning industri (J) med gällande byggrätter kvarstår kommer buller från trafik, verksamheter och flyg- och markbuller från Bromma flygplats fortsatt att påverka området. Eftersom det inte finns några byggrätter för bostäder och skola i gällande planer saknas krav på buller. Bullerkällorna inom planområdet skulle fortsatt påverka omgivande bostadsbebyggelse i norr. All yttre bullerpåverkan från trafik (väg- och spårtrafik), flyg- och markbuller från Bromma flygplats, buller från Solnaverket och vindtunneln bedöms bli oförändrat oavsett om planförslaget genomförs eller inte. Jämfört med planförslaget förväntas ljudspridningen inte bli lika skärmad som vid utbyggnad, vilket bedöms ge högre ljudnivåer i området. Befintliga byggnader i planområdet innebär en avskärmning av buller för angränsande bostadsbebyggelse, den är dock inte utformad för att minimera bullerstörningar. Vid anläggande av ny bebyggelse enligt befintliga planer saknas det samlade helhetstänk för att optimera mot bullerstörningar som finns i planförslaget. Befintliga bostäder bedöms därför riskera att utsättas för mer buller i nollalternativet jämfört med planförslaget. Eftersom ingen bostadsbebyggelse, skola eller park planeras i nollalternativet finns inga riktvärden att förhålla sig till inom planområdet. Sammantaget bedöms nollalternativet därmed medföra obetydliga konsekvenser i jämförelse med nuläget. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 82(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.5.5 Förslag till ytterligare hänsyn och åtgärder  Bullerskyddande åtgärder bör dimensioneras med viss marginal eftersom åtgärder i byggskedet är betydligt mer kostnadseffektivt än att utföra åtgärder i efterhand om för höga bullernivåer uppstår.  Ny beräkningar av markbuller bör göras utifrån planförslaget för fastigheten Valsverket 10 för att avgöra vilka anpassningar som krävs för att klara riktvärden. Att tydliggöra vilka åtgärder som kan krävas i tidigt skede är mer kostnadseffektivt än att åtgärda för höga bullernivåer i efterhand.  Riktvärden för buller inomhus behöver klaras vid genomförande av planen även om detta inte styrs av detaljplanen. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 83(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.6 Grönstruktur Grönstruktur är ett samlande begrepp för att beskriva ett nätverk av små eller stora gröna områden och stråk med olika funktion och karaktär. Tjänster som naturen producerar och som utnyttjas av människor kallas ekosystemtjänster och har också betydelse för grönstrukturen på en plats. I denna MKB behandlas aspekten med utgångspunkt i grönstrukturens betydelse för rekreationsvärden och livsmiljö för boende i området, samt ekosystemtjänster. Som underlag till avsnittet används PM Gestaltning för allmän platsmark Bällsta Hamn som tagits fram av Nyréns Arkitektkontor (Nyréns Arkitektkontor, 2025) samt Ekologiutredning av land- och vattenmiljöer framtagen av Ekologigruppen (Ekologigruppen, 2025b). Båda utredningarna är framtagna på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad. 5.6.1 Bedömningsgrunder Plan- och bygglagen Planläggning, enligt 2 kap. 3 § Plan- och bygglagen, ska bland annat främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Friyteguiden Stockholms stad har tagit fram Friyteguiden för att ge en praktisk vägledning för mätning och utvärdering av tillgången till offentliga friytor (Stockholms stad, 2019). Friyteguiden behandlar offentligt tillgängliga friytor med sociala värden, även kallade sociotoper, till exempel parker, torg, kajer, stränder och naturområden. I friyteguiden används fyra indikatorer som tar sin utgångspunkt i Stockholms parkriktlinjer:  Närhet till park – inom 200 meter  Närhet till stadsdelspark – inom 500 meter  Andel sociotopyta – minst 15 % av planområdet  Grön offentlig plats per boende (som i friyteguiden benämns Grön oas per boende) – Ett värde under 10 kvadratmeter per boende indikerar att det kan bli ett högt besökstryck på de gröna oaserna vilket kan medföra behov av anpassningar för att klara slitage. Stockholms stad har som målsättning att öka krontäckningsgraden i staden. I de områden där människor riskerar att drabbas av värmeöeffekter Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 84(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI (lokalt förhöjda temperaturer i städer på grund av bebyggelse, trafik och brist på grönska) är målet att krontäckningsgraden ska öka till minst 30 % enligt Miljöprogram 2030 (Stockholms stad, 2024). Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster omfattar både sådant som ger direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, men också tjänster som annars kan hanteras med tekniska lösningar. Ekosystemtjänster brukar delas in i fyra kategorier: försörjande, reglerande, kulturella och stödjande. I Boverkets verktyg ESTER 2.0 delas de fyra kategorierna in i flera underkategorier, dessa redovisas i Tabell 9 nedan (Boverket, 2022). Tabell 9. Kategorier av ekosystemtjänster, utifrån Boverkets verktyg ESTER 2.0 (Boverket, 2022). Kategori Underkategorier  Biologisk mångfald  Ekologiskt samspel Stödjande  Livsmiljöer  Naturliga kretslopp  Jordmånsbildning  Reglering av lokalklimat  Erosionsskydd  Skydd mot extremväder  Luftrening Reglerande  Reglering av buller  Rening och reglering av vatten  Pollinering  Reglering av skadedjur och skadeväxter  Matförsörjning  Vattenförsörjning Försörjande  Råvaror  Energi  Fysisk hälsa  Mentalt välbefinnande Kulturella  Kunskap och inspiration  Social interaktion  Kulturarv och identitet 5.6.2 Förutsättningar Planområdet består mestadels av industrimark och hårdgjorda ytor och saknar höga naturvärden. Nästan hela strandområdet längs Bällstaviken är exploaterat och miljön är artificiell med hårdgjorda ytor eller erosionsskydd. Det förekommer inte någon naturlig strand inom det utfyllda industriområdet och i viken pågår ett stort antal mänskliga aktiviteter som kan utgöra störningsmoment för växt- och djurlivet. Området norr och söder om Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 85(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI planområdet har en strandpromenad med rekreativa inslag, men aktuellt planområde är delvis instängt och saknar rekreativa ytor. Längs med strandkanten finns små gröna stråk med främst sly och lövträd, främst i den sydligaste delen av planområdet. I den naturvärdesinventering som utförts för planområdet har två naturvärdesbiotoper avgränsats i det sydöstra hörnet av planområdet, se Figur 25. Biotopen med ID 2 i figuren omfattar en träddunge och har klassats som visst naturvärde. Den andra biotopen, med ID 1, omfattar ett område av näringsrik sjö. I resten av planområdet består strandsträckan av en industrihamn med kajer som sträcker sig ut över vattnet. Det hårdgjorda industriområdet i övrigt innehåller inga egentliga grönytor utan enbart små, spridda grupper av ungt lövsly i vägkant eller utmed stängsel. Industriområdet bedöms därför ej ha naturvärde. Figur 25. Naturvärdesbiotoper och deras klassning (Ekologigruppen, 2025b). Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 86(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI En mindre del av planområdet ligger inom spridningszon i ESBO (Ekologiskt Särskilt Betydelsefulla Områden), se Figur 26. Områden klassade som kärnområde eller livsmiljö för skyddsvärda arter saknas inom planområdet. I den ekologiutredning som utförts för planområdet (Ekologigruppen, 2025b) har Bällstaviken avgränsats som landskapsområde och värdelandskap enligt SIS-standard. Värdelandskapet sträcker sig utanför inventeringsområdet. och utgörs av Ulvsundasjön som är en avgränsad vik i sjön Mälaren. Viken är påverkad av bland annat bebyggelse i närområdet, övergödning och dagvatten, men hyser en del värden för organismer som lever i och vid vatten, exempelvis sjöfågel, fisk och många insekter. Figur 26. Stockholms stads nätverk av Ekologiskt Särskilt Betydelsefulla Områden (ESBO). Inventeringsområde i kartan motsvarar ungefär planområdet. En mindre del av planområdet är klassad som spridningszon i ESBO. (Ekologigruppen, 2025b) Rekreativa värden saknas i planområdet. Bällsta Hamn och Ulvsunda industriområde utgör ett område i Stockholm som lider av stor parkbrist. I samband med att ett stort antal bostäder tillkommer och besökstrycket väntas öka, behöver mer parkmark skapas. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 87(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Planområdet ligger i anslutning till vatten vilket är en tillgång, bland annat ur ett rekreationsperspektiv. 5.6.3 Påverkan, effekt och konsekvens av planförslag Sociotoper Eftersom området idag har brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser har tillskapande av kvalitativa gröna ytor varit en viktig målsättning under utformningen av planförslaget. I planförslaget föreslås tre parker och ett torg, se Figur 27. Figur 27. Lokalisering av olika parker inom planområdet och värden kopplade till dessa sociotoper (Nyréns Arkitektkontor, 2025). Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 88(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Strandparken föreslås bli ett rekreativt stråk längs med planområdets strandlinje, från Ulvsunda i söder till Mariehäll i norr. En förutsättning för anläggande av strandparken är utfyllnad i Bällstaviken vilket skapar mer land, minskar spridning av föroreningar genom övertäckning av förorenade sediment och ökar ekologiska värden. Den nya parkstrukturen läker samman ett i övrigt sammanhållet grönt samband utmed Bällstaån och Bällstaviken. Strandlinjen planeras bli flikig och naturlik, en karaktär som är typisk för Stockholms gröna vattenrum. Strandparken ska enligt PM Gestaltning för allmän platsmark ge området grundläggande sociala värden, nya ekologiska samband och utformas för förbättrade förutsättningar för limniska naturvärden. Bällstahamnsparken utformas tillsammans med Vattenparken som stadsdelens centrala gröna rum. Parken föreslås i PM Gestaltning för allmän platsmark ha öppna gräsytor med olika plats för vistelseytor. Vattenparken utformas som Bällsta Hamns stora lekplats. I PM Gestaltning föreslås planteringar på ömse sidor av Smältvägen vilket bidrar till att stärka anknytningen mellan de två parkerna. I förlängningen av Råjärnsvägen norrut, i anslutning till tvärbanans station, föreslås Karlsbodatorget som utformas som ett gångfartsområde och torg. Torget möjliggör passage för de få bilar som behöver passera samt för cykel och gång från Masugnsvägen till torget och tvärbanehållplatsen. Torget ska även fungera som mötesplats och yta för folkliv, torghandel och serveringar. Utmed gatorna föreslås trädplanteringar huvudsakligen i breda öppna planteringar samt i hårdgjord yta med skelettjord. Karlsbodatorget och gatorna runt Bällstahamnsparken utformas som gångfartsområden. För att skapa ett så gynnsamt mikroklimat som möjligt föreslås att samtliga gator kantas av åtminstone en rad träd. Där det är möjligt får gatorna dubbla trädrader. Att sprida krontäckningen jämnt längs gator bidrar till svalare gaturum och byggnadsfasader under varmare perioder. Det kan bland annat uppnås genom att varva angöringsfickor på varderas sida av gatorna så att de inte förläggs mittemot varandra. En krontäckningsgrad på 30 % för gatuträd i Bällsta Hamn beräknas uppnås efter cirka 30-40 år. En krontäckningsgrad på ungefär 12 % beräknas uppnås cirka 10 år efter plantering. Träden som planteras ska enligt PM Gestaltning tåla stadens generellt tuffa förutsättningar och stundvis extrema förhållanden. Att använda en blandning av arter, sorter och frökällor, som både stärker spridningssamband och står vitala över tid gör planteringarna mindre sårbara. En blandning av exotiska trädarter och Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 89(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI tåliga inhemska arter kan ge ett robust och långsiktigt grönt trädskikt i stadsdelen. Projektet uppnår cirka 16 % sociotopyta inom planområdet vilket är strax över riktvärdet på 15 %. Samtliga planerade bostäder ligger inom 200 meter från parkmark. Planförslaget beräknas uppnå cirka 5 kvadratmeter grönyta per person vilket uppfyller drygt hälften av indikatorn i friyteguiden. Detta indikerar ett högt besökstryck på grönytorna och risk för hårt slitage. Parkbristen behöver bevakas i kommande arbete, så att inte det redan svåra läget försämras. Inom bostadskvarteren ska Stockholms stads krav på grönytefaktor uppfyllas för att tillvarata och utveckla ekosystemtjänster. Planförslaget bedöms medföra positiva konsekvenser för tillgången till sociotopytor. Naturvärdesbiotoper Vid den träddunge som bedömts ha visst värde i naturvärdesinventeringen (ID 2 i Figur 25) föreslås parkmark och vid den naturvärdesbiotop som bedömts ha påtagligt värde (ID 1 i Figur 25) föreslås naturmark. Inom yta som utgör ID 2 kan det vara aktuellt att genomföra åtgärder för att minska risken för spridning av föroreningar vid ett genomförande. Det skulle då innebära att naturmarken försvinner och återskapas som del av den nya parkmarken. Med tanke på att trädskiktet är ungt och naturvärdet begränsat kan motsvarande natur sannolikt återskapas genom liknande växtval på vegetation. Effekterna av att påverka området med visst naturvärde klassas i Ekologiutredningen som små (Ekologigruppen, 2025b). Naturvärdesbiotopen med påtagligt naturvärde (ID 1), är områdets enda naturliga vattenmiljö. Platsen består idag av ett litet, utfyllt område med grunda vatten och vattenvegetation. Inom området förekommer förorenade sedimentytor som eventuellt kan behöva åtgärdas för att minska risken för att föroreningar sprids. Om det vid kompletterande undersökningar av sediment framkommer att saneringsåtgärder erfordras i vattenområdet så kommer berörda delar av den befintliga strand- och vattenvegetationen att påverkas. Längs delar av stranden i detta område kommer de nya byggnadernas fasader ligga i anslutning till strandkanten. Mellan byggnaderna, på kvartersmarkens gårdar, avses sluttande stränder av strandängskaraktär skapas för att efterlikna en naturlig strandmiljö. Utanför kvartersmarken reglerar detaljplanen att även allmän plats ska utformas som naturmark. Målet är att återskapa en, större, sammanhängande vatten- och strandmiljö inklusive vattenvegetation. Initialt kan ett eventuellt borttagande av vegetationen medföra märkbara negativa konsekvenser för Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 90(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI denna naturvärdesbiotop. Över tid, och beaktat de nya vattenbiotoper som planeras i området, skulle dock konsekvenserna vid ett eventuell borttagande bli små och troligen också positiva (Ekologigruppen, 2025b). Planförslaget bedöms medföra vissa negativa effekter för naturvärdesbiotoper på kort sikt men positiva konsekvenser på längre sikt. Ekosystemtjänster Bedömning av hur planförslaget bidrar till ekosystemtjänster beskrivs i Tabell 10 nedan. Planförslaget bedöms sammanfattningsvis bidra positivt till stödjande, reglerade och kulturella ekosystemtjänster. Tabell 10. Bedömning av planförslagets bidrag till ekosystemtjänster. Ekosystemtjänst Bedömning Planförslaget möjliggör fler stödjande ekosystemtjänster då ny parkmark skapas vilket bland annat kan bidra till ökad biologisk mångfald, skapa livsmiljöer och möjliggöra naturliga kretslopp. Utformningen av parkerna regleras inte i detalj av plankartan. I PM Gestaltning för allmän platsmark föreslås en blandning av inhemska och exotiska Stödjande växter. De inhemska växterna bidrar till att (Biologisk mångfald, Ekologiskt gynna den inhemska biologiska mångfalden. samspel, Livsmiljöer, Naturliga Exotiska växtarter riskerar att bidra negativt kretslopp och Jordmånsbildning) till biologisk mångfald då många införda växtarter på sikt kan bli invasiva beroende på hur de passar i svenskt klimat. Exotiska växtarter kan dock bidra positivt till andra ekosystemtjänster såsom reglerande och kulturella ekosystemtjänster, exempelvis estetiska värden och bidra till en längre säsong av grönska. Den parkmark som föreslås bedöms bidra till att reglera lokalklimatet vid och i anslutning Reglerande till parkerna. Trädplantering längs med alla (Reglering av lokalklimat, gator föreslås i PM Gestaltning för allmän Erosionsskydd, Skydd mot platsmark men regleras inte i plankartan. extremväder, Luftrening, Förutsatt att detta genomförs bedöms Reglering av buller, Rening och planförslaget bidra till ett gynnsamt reglering av vatten, Pollinering lokalklimat i hela planområdet. Växtligheten och Reglering av skadedjur och som planeras kan även bidra till bland annat skadeväxter) pollinering, luftrening, erosionsskydd samt rening och reglering av vatten. Försörjande (Matförsörjning, Förslaget bedöms inte bidra till några direkta Vattenförsörjning, Råvaror, försörjande ekosystemtjänster. Energi) Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 91(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekosystemtjänst Bedömning Parkerna som föreslås ger ytor med Kulturella möjlighet för rekreation, exempelvis träning, (Fysisk hälsa, Mentalt promenader, lek, picknick, avkoppling och välbefinnande, Kunskap och folkliv. Planförslaget bedöms därför bidra inspiration, Social interaktion, positivt till kulturella ekosystemtjänster. Kulturarv och identitet) Klimatanpassning Den nya grönstruktur som skapas vid ett genomförande av planförslaget i form av parker och annan grönska bidrar till klimatanpassning av området. Krontäckningen bidrar till att lokalt sänka utetemperaturen och ger skugga vilket minskar risken för värmeöeffekter. Vegetationen är även betydelsefull för hantering av dagvattenflöden eftersom gröna ytor och växtbäddar kan absorbera dagvatten. Viss typ av vegetation kan även bidra till att minska risken för erosion vid strandlinjen. Planförslaget bedöms därmed medföra positiva konsekvenser för möjligheten till klimatanpassning. Sammantagen bedömning Ett genomförande av planförslaget innebär att grönstruktur tillskapas i planområdet. I planförslaget möjliggörs tre parker och förutsatt att förslagen i PM Gestaltning för allmän platsmark följs tillskapas grönstruktur i form av trädplanteringar och annan vegetation längs med gatorna. Tillskapande av grönstruktur har positiva effekter för tillgången till områden för rekreation och biologisk mångfald. Närheten till gröna rekreationsytor och möjligheten till utsikt över grönska varierar dock inom planområdet. Vidare bidrar grönstrukturen med flera ekosystemtjänster inom kategorierna stödjande, reglerande och kulturella. Andelen grönytor i förhållande till antal boende är dock låg. Det innebär att det finns risk för högt slitage på de planerade parkerna och behöver bevakas i vidare gestaltning och underhåll under genomförandet. Märkbara negativa effekter kan initialt uppstå för det mindre område av befintlig grönstruktur i den sydöstra delen av planområdet som eventuellt behöver tas i anspråk. Området är dock mycket litet och ersätts vid genomförandet. Över tid kan konsekvenserna för detta område bli små och troligen också positiva. Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser avseende grönstruktur. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 92(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.6.4 Påverkan, effekt och konsekvens av nollalternativ I nollalternativet förväntas markanvändning i planområdet fortsätta som idag med småindustri, lager och handel. Inga nya parker tillskapas, därmed knyts inte parkområdena norr och söder om planområdet ihop. Vilket innebär att det inte sker någon förbättring i tillgången till grönstruktur för boende i angränsande bostadsområden. Nollalternativet bedöms inte medföra några konsekvenser för grönstrukturen jämfört med nuläget. 5.6.5 Förslag till ytterligare hänsyn och åtgärder  På grund av en begränsad mängd tillgänglig grönyta för boende i planområdet behöver en robust utformning planeras för att undvika risken för hårt slitage.  Den grönstruktur som föreslås i PM Gestaltning för allmän platsmark (Nyréns Arkitektkontor, 2025), men inte regleras genom planbestämmelser bör genomföras. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 93(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Samlad bedömning 6.1 Miljökonsekvenser I detta avsnitt redovisas en sammanfattande bedömning av de betydande miljöaspekterna. Bedömning av dagvatten, skyfall och miljökvalitetsnormer för ytvatten redovisas samlat under 6.1.2 . Utförligare motiveringar till bedömningarna framgår av respektive avsnitt i kapitel 5. 6.1.1 Föroreningar i jord, grundvatten och sediment Inom planområdet förekommer föroreningar i jord, grundvatten och sediment som kan utgöra en risk för människors hälsa och miljö vid den planerade markanvändningen. Det sprids även föroreningar till planområdet via grundvattnet. Föroreningarna har sitt ursprung i historisk verksamhet inom och nära planområdet. För att planområdet ska vara lämpligt för sitt planerade ändamål, har förslag på saneringsåtgärder tagits fram. Förutsatt att nödvändiga utredningar och undersökningar utförs samt de åtgärder som föreslagits efterlevs vid genomförande, bedöms planförslaget vara möjligt att genomföra utan att oacceptabla risker uppstår vid planerad markanvändning. Det är viktigt att åtgärder vidtas för att hindra negativ hälsopåverkan från påträffade föroreningar, däribland klorerade lösningsmedel. Ett genomförande av planen innebär att stora mängder föroreningar kommer att avlägsnas ur marken vid planerade anläggningsarbeten vilket kommer att reducera föroreningshalterna inom planområdet. Planförslaget innebär även att det är möjligt att minska föroreningsspridningen via grundvattnet till omgivande ytvatten. Planförslaget bedöms minska riskerna kopplade till människors hälsa och miljö med avseende på föroreningar i jord, sediment och grundvatten, samt spridning av dessa föroreningar. Sammantaget bedöms planförslaget därför medföra positiva konsekvenser för föroreningar i jord, grundvatten och sediment, under förutsättning att kompletterande utredningar och åtgärder genomförs. I nollalternativet kan nya industrier tillkomma vilket kan medföra schaktningsarbeten och sannolikt sanering av befintliga föroreningar i jorden. Nollalternativet innebär att ingen samlad hantering av föroreningarna planeras och spridning av befintliga föroreningar förväntas fortgå som i nuläget. På sikt kan detta medföra en försämrad föroreningssituation och ökad föroreningsbelastning till Bällstaviken, jämfört med nuläget. Det har inte varit möjligt att bedöma omfattningen av den påverkan som nollalternativet skulle medföra. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 94(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Nollalternativet kan även innebära, om inga åtgärder vidtas för att reducera halten av föroreningar, att Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) delvis överskrids inom planområdet och därmed utgör en risk för de personer som verkar i området Sammantaget bedöms konsekvenserna avseende föroreningar i jord, grundvatten och sediment i nollalternativet som små negativa jämfört med nuläget. 6.1.2 Vatten Påverkan på dagvatten och skyfall Planförslaget innebär mer gröna ytor i form av planteringar, ett nytt torg och tre nya parker. Utan dagvattenåtgärder beräknas därmed dagvattenflöden och föroreningsbelastningen minska efter exploatering då andelen hårdgjorda ytor minskar i och med planförslaget. Inom både allmän platsmark och kvartersmark ska dagvattenanläggningarna dimensioneras för att det ska vara möjligt att hantera kraftiga regn inom planområdet. Allt dagvatten kommer renas och fördröjas innan avledning till ledningsnätet. Vid genomförande av planförslaget kommer nya ytor för omhändertagande av stora mängder vatten att anläggas. De multifunktionella ytorna är utformade för att kunna ta emot och fördröja stora mängder vatten vid skyfall, vilket bidrar till att skydda både bebyggelse och samhällsviktiga funktioner. Sammantaget bedöms därför planförslaget medföra positiva konsekvenser för dagvattenhanteringen och översvämningsproblematiken i området. Planförslaget bedöms medföra att behovet av att hantera avrinnande vatten med avseende på miljöaspekten skyfall tillgodoses. Nollalternativet innebär att området fortsatt kommer ha problematik med föroreningsbelastning och översvämningsproblematik vid skyfall på grund av andelen hårdgjorda ytor och ökad nederbördsmängd. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 95(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Påverkan på miljökvalitetsnormer för ytvatten Planförslaget innebär att stränder och bottnar inom planområdet omvandlas till ett mer naturlikt tillstånd med ökade förutsättningar för naturligt förekommande arter och ekologiska funktioner. Hantering av dagvatten och föroreningar i mark och sediment enligt planförslaget innebär en minskad belastning av föroreningar och närsalter på Ulvsundasjön. Planförslaget möjliggör anläggande av ett underjordiskt dagvattenmagasin enligt det lokala åtgärdsprogrammet. Dagvattenmagasinet innebär att belastningen av föroreningar minskar ytterligare. Sammantaget medför detta att planförslaget innebär ökade förutsättningar att nå miljökvalitetsnormerna. Planförslaget förhindrar inte att planerade miljöförbättrande åtgärder genomförs och äventyrar inte möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna avseende ekologisk och kemisk status. I nollalternativet förblir stränder och bottnar i området oförändrade och dagvattenhanteringen densamma vilket bedöms leda till en anrikning av föroreningar i området. Då kemisk påverkan bedöms öka bedöms nollalternativets påverkan på möjligheten att nå god vattenstatus som negativ jämfört med nuläget. Konsekvenserna av nollalternativet bedöms därmed även vara negativa jämfört med planförslaget som innebär förbättringar av såväl vatten- och sedimentkemi som fysiska livsmiljöer i Bällstaviken. 6.1.3 Buller Det finns flera olika slags bullerkällor i anslutning till planområdet vilket medför en komplicerad bullersituation. Planområdet utsätts för buller från väg- och spårtrafik i väst, Bromma flygplats i väst, en vindtunnelanläggning i sydväst samt Solnaverket i sydöst. Bebyggelsestrukturen och markanvändningen i planförslaget har anpassats för att minimera bullerstörningar så att riktvärden kan hållas. För vissa bostadskvarter kvarstår dock behov av anpassningar för att säkra en god boendemiljö. Detta gäller främst vid kvarteren Tackjärnet 1, 3 och 4 samt Valsverket 10. Anpassningar såsom inglasning av balkong behövs för att klara riktvärden för uteplatser i vissa kvarter, vilket möjliggörs i planförslaget. Uppfyllande av riktvärden för inomhusbuller säkerställs i senare skeden enligt gällande krav. Förutsatt att nödvändiga anpassningar för de utsatta bostadskvarteren genomförs bedöms planförslaget medföra obetydliga konsekvenser för boendemiljön avseende buller. I nollalternativet kommer omgivande bostadsbebyggelse fortsatt påverkas negativt av bullerkällorna. Det finns inga riktvärden att förhålla sig till eftersom det inte finns några byggrätter för bostäder eller skolor. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 96(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Nollalternativet bedöms därför medföra obetydliga konsekvenser i jämförelse med nuläge. Vid utveckling med ny bebyggelse enligt befintliga planer saknas ett samlat helhetstänk för att minimera bullerstörningar. Ljudspridningen till angränsande bebyggelse förväntas därför inte blir lika dämpad som i planförslaget. Planförslaget bedöms medför ur den bemärkelsen positiva effekter jämfört med nollalternativet. 6.1.4 Grönstruktur Vid ett genomförande av planförslaget skapas ny grönstruktur i planområdet vilket har positiva effekter för tillgången till områden för rekreation och biologisk mångfald. Den nya grönstrukturen bidrar med flera ekosystemtjänster och bidrar positivt till klimatanpassning genom exempelvis hantering av dagvatten och minskad värmeöeffekt. Mängden grönyta per boende är dock låg vilket medför risk för högt slitage på de planerade parkerna. Detta behöver bevakas i kommande skeden i vidare gestaltning och underhåll under genomförandet. Ett mindre område befintlig grönstruktur med naturvärde tas eventuellt i anspråk och ersätts vid genomförande av planen. Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser avseende grönstruktur. I nollalternativet fortsätter nuvarande markanvändning vilket innebär att ingen ny grönstruktur skapas som knyter samman grönområden norr och söder om planområdet. Nollalternativet bedöms inte medföra några konsekvenser för grönstrukturen i jämförelse med nuläget. 6.2 Klimatpåverkan Planförslaget innebär att markanvändningen i planområdet ändras från industri- och verksamhetsområde till bostadsområde, parker och skola samt mindre områden med kontor, industri och parkering. De verksamheter och industrier som idag finns på platsen och genererar utsläpp från transporter och verksamheter kommer att försvinna vid genomförande av planförslaget. En byggnad på fastigheten Tackjärnet 4 byggs om med en påbyggnad vilket innebär mindre klimatpåverkan än om byggnaden skulle rivas och ersättas med en helt ny byggnad. Ett genomförande av planförslaget kommer innebära omfattande anläggningsarbeten vilket genererar utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatet. För att minska påverkan på klimatet kan åtgärder vidtas såsom materialval, smart masshantering och val av drivmedel. Vid utfyllnad i strandparken kan exempelvis massor från andra projekt återanvändas. Beslut om denna typ av åtgärder styrs dock inte av planbestämmelser utan Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 97(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI avgörs i kommande skeden. Stockholms stad har tagit fram ett hållbarhetsprogram för projektet som utgör ett samlingsdokument med syfte är att följa upp stadens och projektets hållbarhetsmål. I hållbarhetsprogrammet finns bland annat målsättningar om att återbruka material, minimera byggavfall, medvetna materialval, minimera transporter, anordna ett bygglogistikcenter, använda sjöburna transporter, främja hållbara mobilitetslösningar, möjliggöra lokal produktion av el samt minimera klimatpåverkan i utformningen av kvartersmark med hjälp av klimatberäkningar. I planförslaget möjliggörs att solpaneler kan integreras i takens utformning. Detta minskar klimatpåverkan från energiförsörjningen av de nya byggnaderna. På sikt kan den grönstruktur som planeras bidra till koldioxidinfångning. Planförslaget ger goda möjligheter för boende inom och nära planområdet att röra sig genom planområdet med cykel och gång samt närliggande kollektivtrafik. Detta bidrar till att minska klimatpåverkan från transporter i stadsdelen. 6.3 Påverkan på riksintressen och skyddade områden Planförslaget bedöms inte påverka något utpekat riksintresse. Utformningen av planförslaget har anpassats så att inga bostäder planeras inom FBN 55 dB-kurvan för Bromma flygplats. För att möjliggöra genomförandet av planen kommer strandskyddet att upphävas för delar av planområdet då planförslaget vinner laga kraft. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 98(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.4 Påverkan på Stockholms stads miljömål Stockholms stad har i Miljöprogram 2030 formulerat stadens strategiska inriktning inom miljö- och klimatområdet i sju mål för en hållbar stad (Stockholms stad, 2024). I Tabell 11 beskrivs hur planförslaget bidrar till att uppnå målen. Tabell 11. Bedömning av planförslagets inverkan på Stockholms stads mål för en hållbar stad. Mål Bedömning Ett genomförande av planförslaget innebär att redan exploaterad mark omvandlas till bostadsområde vilket bidrar till att staden utvecklas utan att t.ex. grönområden tas i anspråk. Planområdet ligger i anslutning till befintlig kollektivtrafik och planförslaget möjliggör En rättvis och nyttjande av flera olika trafikslag för boende och inkluderande besökare vilket gynnar befolkningen i alla omställning socioekonomiska grupper. Parker planeras vilket ger lokal tillgång till svalkade grönområden och andra ekosystemtjänster för boende. Planförslaget bedöms bidra positivt till målet. Ett genomförande av planförslaget bidrar negativt till målet i byggskedet då anläggningsarbeten kommer generera klimatpåverkan. Vissa åtgärder kan vidtas för att minska klimatpåverkan men detta regleras inte i planförslaget. Ett flertal målsättningar för projektet har tagits fram i ett hållbarhetsprogram vilket kan minska klimatpåverkan vid genomförande av planen. På Ett Stockholm utan sikt kan den förändrade markanvändningen bidra globalt klimatavtryck positivt till måluppfyllelse då grönstrukturen kan fungera som kolsänka, solpaneler planeras på de nya byggnaderna och klimatsmarta transportmedel främjas. Planförslaget bedöms motverka målet på kort sikt men bidra positivt på längre sikt. Nya grönområden tillskapas vilket ger nya livsmiljöer, ökar den biologiska mångfalden, samt bidrar med ekosystemtjänster och resiliens i Ett Stockholm med stadsdelen. Stranden och sjöbotten omvandlas till livskraftiga ett mer naturlikt tillstånd vilket gynnar naturligt ekosystem förekommande arter och ekologiska funktioner. Planförslaget bidrar även till att vattenkvaliteten i Bällstaviken förbättras. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 99(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Mål Bedömning Planförslaget bedöms bidra positivt till målet. Den grönstruktur som planeras i planområdet bidrar till ett bättre lokalklimat genom svalka och omhändertagande av dagvatten. Dagvattenanläggningar och skyfallsåtgärder som Ett klimatanpassat planeras motverkar negativa effekter vid kraftiga Stockholm regn och skyfall. Planförslaget bedöms bidra positivt till målet. Då planen genomförs finns möjlighet att bidra till målet genom exempelvis val av byggmaterial och cirkulär masshantering. Exempelvis kan massor återanvändas från andra projekt vid utfyllnaderna i strandparken. En byggnad på fastigheten Ett resurseffektivt Tackjärnet 4 byggs om istället för att rivas. Staden och cirkulärt har flertalet miljökrav på utbyggnad av allmän Stockholm platsmark men även på kvarter, avseende både materialval och klimatpåverkan. Planförslaget bedöms bidra positivt till målet. I planområdet finns föroreningar i mark och vatten från tidigare markanvändning. Vid ett genomförande behöver befintliga föroreningar hanteras vilket minskar föroreningssituationen i planområdet och bidrar positivt till uppfyllande av Ett giftfritt Stockholm målet. Planerade dagvattenanläggningar bidrar till en lägre föroreningsbelastning i recipienten Mälaren-Ulvsundasjön. Planförslaget bedöms bidra positivt till målet. Utformningen av bostadskvarteren har anpassats för att klara riktvärden för buller. Den vegetation som planeras i planförslagets parker kan bidra till Ett Stockholm med att minska luftföroreningar. Planförslaget bedöms frisk luft och god därför bidra till måluppfyllelse under förutsättning ljudmiljö att föreslagna anpassningar för buller genomförs. Planförslaget bedöms bidra positivt till målet. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 100(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 Fortsatt arbete 7.1 Rekommendationer Innan byggnation påbörjas behöver kompletterande undersökningar och utredningar genomföras för att kartlägga föroreningssituationen i de fall underlag saknas. Vid behov kan det eventuellt vara aktuellt med en plan på samlad hantering av klorerade lösningsmedel. En fågelinventering har utförts för planområdet parallellt med miljöbedömningen och resultatet av inventeringen har inte behandlats i denna version av MKB. En artskyddsutredning planeras att tas fram för projektet. Resultatet av denna kommer att beaktas i planförslagets granskningsskede och om behov finns kommer resultatet inarbetas i granskningsversionen av MKB. Inför fortsatt arbete med planförslaget rekommenderas att uppdaterade beräkningar av markbuller från Bromma flygplats tas fram, särskilt för Valsverket 10. Detta rekommenderas för att kunna avgöra vilka åtgärder som krävs för att klara riktvärden för industribuller. Exempelvis kan planlösningar behöva anpassas på vissa delar av bostadshuset i Valsverket 10, men inte alla våningsplan. Det bedöms vara mer kostnadseffektivt att ta fram nya beräkningar och noggrannare kunna avgöra var åtgärder behövs i projekteringen än att missa nödvändiga åtgärder och istället behöva hantera dessa i efterhand. På platser där bullernivåerna är nära, men inom, riktvärden för exempelvis trafikbuller och markbuller, kan det föreligga risk för att riktvärden för inomhusbuller inte klaras. Detta behöver säkerställas i kommande skeden. Generellt rekommenderas att anpassningar för buller utförs med viss marginal då det är mer kostnadseffektivt än att åtgärda problem med höga bullernivåer i efterhand. Under arbetet med framtagande av planförslag inför samråd har risk för erosion, ras och skred uppmärksammats som en fråga som kan behöva beaktas tydligare i kommande skede. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 101(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7.2 Uppföljning Hantering av förorenade massor under byggtiden kommer att ske inom ramen för Stockholms stads miljötillsyn. Kommunens krav för uppföljning av åtgärder för hantering av bland annat dagvatten och grönytefaktor ställs och följs upp i markanvisningsavtal och kommande överenskommelser om exploatering. Eventuella skyddsåtgärder och åtaganden som tas fram inom ramen för tillståndsansökan för vattenverksamhet kommer att regleras i vattendom och följas upp i kommande skeden genom egenkontroll och annan miljöuppföljning. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 102(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 Ordlista Begrepp Förklaring Ett regn som har en återkomsttid på 100 år 100-årsregn uppstår eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år. Det innebär att sannolikheten för händelsen är en procent varje enskilt år. Ett regn som har en återkomsttid på 20 år 20-årsregn uppstår eller överträffas i genomsnitt en gång på 20 år. Det innebär att sannolikheten för händelsen är fem procent varje enskilt år. Vatten som tillfälligt rinner på markytan efter regn eller snösmältning. Oftast avses Dagvatten avrinning från hårdgjorda ytor i bebyggda miljöer som exempelvis vatten från tak, gator och parkeringsplatser. Tjänster som naturen producerar och som Ekosystemtjänster utnyttjas av människor. Ekosystemtjänster brukar delas in i fyra kategorier: försörjande, reglerande, kulturella och stödjande. Ekvivalent ljudnivå Medelljudnivån under en given tidsperiod, för trafikbuller vanligtvis ett dygn. Medelljudnivån för dygn på årsbasis, viktat så Flygbullernivå (FBN) att bullret kvällstid värderas 5 dB(A) högre och nattetid 10 dB(A) högre. Ett samlande begrepp för att beskriva ett Grönstruktur nätverk av små eller stora gröna områden och stråk med olika funktion och karaktär. Allt ljud från flygplatser förutom ljud från flygplan som är i luften, startar eller landar. Markbuller kan till exempel omfatta Markbuller förflyttning av plan på mark, start av plan på uppställningsplats eller snöröjning av rullbana. Markbuller bedöms enligt riktvärden för industribuller. Maximal ljudnivå Den högsta ljudnivån under en viss period, exempelvis då tåg eller lastbil passerar. Juridiskt bindande bestämmelser som Miljökvalitetsnormer fastställer den kvalitet som en vattenförekomst ska ha uppnått vid en viss tidpunkt. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 103(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfall Ett regn med återkomsttiden 100 år och med hänsyn till klimatförändringar. Lokalt förhöjda temperaturer i städer på Värmeöeffekt grund av bebyggelse, trafik och brist på grönska. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 104(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Referenser Bergab. (2025). PM miljökvalitetsnormer - Kemisk status. Boverket. (2022). ESTER – verktyg för kartläggning av ekosystemtjänster. Hämtat från Boverket: PBL Kunskapsbanken - en handbok om plan- och bygglagen: https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/teman/ekosystemtjanster/verktyg/ester/ Ekologigruppen. (2025a).PM miljökvalitetsnormer Ekologisk status. Stockholms stad, Exploateringskontoret. Ekologigruppen. (2025b).Ekologiutredning av vatten- och landmiljöer Bällsta hamn. Stockholm: Exploateringskontoret, Stockholms stad. ELU Konsult AB. (mars 2025). Info om kajen i nollalternativet. FoHMFS 2014:13. (2014). Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus; beslutade den 2 januari 2014. Länsstyrelserna Stockholm, Södermanland, Uppsala och Västmanland. (2015). Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren - med hänsyn till risken för översvämning. Naturvårdsverket. (2023).Vägledning och riktvärden om buller från väg- och spårtrafik på skolgårdar. Norconsult Sverige AB. (2025a). Dagvattenutredning Bällsta Hamn. Norconsult Sverige AB. (2025b).PM Skyfall. Nyréns Arkitektkontor. (2025).PM Gestaltning för allmän platsmark Bällsta hamn. Ramboll. (2025).Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn, 2024-09-16. Göteborg: Ramboll Sverige AB. Stadsbyggnadsnämnden, Stockholms stad. (2017). Protokollsutdrag 2027- 12-14. Stockholms stad. (2015). Dagvattenstrategi. Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering. Stockholms stad. (2016). Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation. Stockholms stad. (2018a). Översiktsplan för Stockholm. Hämtat från Stockholm växer: https://vaxer.stockholm/tema/oversiktsplan-for- stockholm/ Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 105(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms stad. (2018b). Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostadsbyggande i Stockholm. Hämtat från Stockholms stad: https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/sa- arbetar-staden/stadsbyggnad/vagledning-for-hantering-av- omgivningsbuller-vid-bostadsbyggande-i-stockholm.pdf Stockholms stad. (2019). Friyteguiden. Hämtat från Spacescape: https://www.spacescape.se/wp-content/uploads/2021/12/Rapport- Friyteguiden_191010.pdf Stockholms stad. (2024). Miljöprogram 2030. Stockholm: Stadsledningskontoret. Hämtat från https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/politik- och-demokrati/styrdokument/miljoprogram-2030.pdf Stockholms stad. (2025).Planbeskrivning Detaljplan för Bällsta Hamn i stadsdelen Ulvsunda Industriområde, SDp 2018-10844. Samrådshandling. Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad. Stockholms stad. (n.d.). God ljudnivå i park & grönområden. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Hämtat från https://tillstand.stockholm/globalassets/foretag-och- organisationer/tillstand-och-regler/tillstand-regler-och-tillsyn/lokal- och-fastigheter/handbocker-och-riktlinjer-vid-byggnation-i- stockholm/handbok-god-ljudmiljo-version-220516-ta.pdf Stockholms stad, S. s. (2021).Lokalt åtgärdsprogram för Mälaren - Ulvsundasjön. Svenskt Vatten. (2019).P110 - Avledning av dag-, drän-, och spillvatten. Sweco. (2025a).PM Riskbedömning Bällsta Hamn (BH-N1-2A06-001-PM Riskbedömning). Sweco. (2025b).PM Åtgärdsutredning Bällsta Hamn (BH-N1-2A06-005-PM Åtgärdsutredning). Sweco. (2025c).LÅP-åtgärd inom detaljplan för Bällsta Hamn. Swedavia. (2021). Valsverket 10, Markbullerberäkningar för år 2038, 2021- 06-07. Swedavia. Swedavia. (2023). Precisering av riksintresse för Bromma flygplats, beräkningar av influensområde avseende flyg- och markbuller. Swedavia. Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 106(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Trafikverket. (2023). Riksintresseprecisering för Bromma Stockholm Airport, rapport, 2023-04-24, TRV 2021/127666. Trafikverket. VISS. (den 12 08 2025).Vatteninformationssystem Sverige. Hämtat från VISS: www.lansstyrelsen.se Uppdrag: 342333 MKB DP Bällsta Hamn 2025-12-05 Beställare: Stockholm Stad Exploateringskontoret Slutrapport 107(107) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Trafik.pdf] PM Trafik Bällsta Hamn Plansamråd GODKÄND 2025-08-18 [Dubbelklicka för att infoga Bild] stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ändringsförteckning Ver Datum Ändringsbeskrivning Granskad Godkänd av 1.0 2025-06-18 PM Trafik justerad efter granskning Louise Bergström Maria Lindelöf Sweco Sverige AB RegNo 556767-9849 Uppdrag Bällsta hamn trafikutredning Uppdragsnummer 30067196 Kund Stockholms kommun Upprättad av Maria Lindelöf Granskad av Louise Bergström Godkänd av Maria Lindelöf Datum FÖR GODKÄNNANDE 2025-08-18 Dokumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 2/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................................................................................................................ 5 Planområdets trafikala förutsättningar ................................................................................................................................... 5 Framtida utveckling ................................................................................................................................................................ 5 Utvärdering ............................................................................................................................................................................. 5 1 Inledning ............................................................................................................................................................................................. 7 1.1 Syfte och mål ......................................................................................................................................................................... 7 1.2 Omfattning och avgränsning .................................................................................................................................................. 8 2 Förutsättningar ................................................................................................................................................................................... 9 2.1 Planeringsförutsättningar ....................................................................................................................................................... 9 2.1.1 Stockholms stads översiktsplan ............................................................................................................................ 9 2.1.2 Tidigare trafikutredning, Iterio ................................................................................................................................ 9 2.1.3 Kvalitetsprogram Allmänna platser Bällstahamnsområdet .................................................................................. 10 2.1.4 Intilliggande projekt, DP Archimedes 1 mfl. ......................................................................................................... 11 2.1.5 Intilliggande projekt, DP Gjutmästaren ................................................................................................................ 11 2.1.6 Intilliggande projekt, Betongblandaren 10 m.fl. ................................................................................................... 11 2.1.7 Intilliggande projekt, Program för Bromma flygplats ............................................................................................ 11 3 Nulägesbeskrivning .......................................................................................................................................................................... 12 3.1 Området ............................................................................................................................................................................... 12 3.2 Gång- och cykeltrafik ........................................................................................................................................................... 13 3.3 Kollektivtrafik ........................................................................................................................................................................ 14 3.4 Motorfordonstrafik ................................................................................................................................................................ 15 3.5 Trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet ........................................................................................................................... 16 3.6 Parkering och angöring ....................................................................................................................................... ................. 16 4 Framtida utveckling .......................................................................................................................................................................... 17 4.1 Planförslag ........................................................................................................................................................................... 17 4.2 Gatusektioner ....................................................................................................................................................................... 18 4.2.1 Smältvägens förlängning – Sektion A .................................................................................................................. 19 4.2.2 Smältvägen – Sektion B och C ............................................................................................................................ 19 4.2.3 Råjärnsvägen – sektion D.................................................................................................................................... 20 4.2.4 Masugnsvägen, syd – Sektion E och F ............................................................................................................... 20 4.2.5 Masugnsvägen, norr – Sektion G ........................................................................................................................ 20 4.2.6 Gjuterivägen – sektion H ..................................................................................................................................... 21 4.2.7 Lokalgata 2 och 5 – Sektion J ............................................................................................................................. 21 4.2.8 Bällstahamnsparken (Lokalgata 3 och 4) – Sektion I .......................................................................................... 21 4.2.9 Lokalgata 6 – Sektion K ....................................................................................................................................... 21 4.2.10 Valsverket 10 (Lokalgata 7 och 8) – Sektion L, M och N .................................................................................... 22 4.2.11 Karlsbodatorget ................................................................................................................................................... 22 4.3 Gång- och cykeltrafik ........................................................................................................................................................... 23 4.4 Kollektivtrafik ........................................................................................................................................................................ 26 4.5 Motorfordonstrafik ................................................................................................................................................................ 27 4.5.1 Trafikanalys ......................................................................................................................................................... 27 4.5.2 Planförslag gatunät .............................................................................................................................................. 28 4.6 Trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet ........................................................................................................................... 32 4.7 Parkering och angöring ........................................................................................................................................................ 33 4.7.1 Cykelparkering ..................................................................................................................................................... 33 4.7.2 Bilparkering .......................................................................................................................................................... 33 4.7.3 Angöring .............................................................................................................................................................. 33 5 Utvärdering och rekommendation .................................................................................................................................................... 34 6 Fortsatt arbete .................................................................................................................................................................................. 36 3/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagens överbreda körbanor i området minskas ned för att ge plats Karlsbodavägen. Stråket kopplas även vidare mot bostadsområdet Sammanfattning åt gående och cyklister samt planteringsytor och platsbildningar. norr om Bällsta Hamn via en dubbelriktad cykelbana längs Det ger en tydligare trafiksituation med lägre hastigheter, vilket Masugnsvägen, norr om Smältvägen. På övriga gator inom Stockholms stad har inlett ett planarbete för att utveckla Bällsta ökar trafiksäkerheten. Karlsbodatorget i norr och planområdet föreslås cykel hänvisas till blandtrafik. Hamn, beläget inom Ulvsunda industriområde i Bromma. Syftet Bällstahamnsparken i öster utformas som gångfartsområden. Öster om Bällstahamnsparken föreslås en ny pendelbåtshållplats med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla att anläggas. I övrigt innefattar utredningsområdet inga området till blandad stadsbebyggelse med cirka 1 400 nya hållplatslägen och gatusträckorna trafikeras inte av busstrafik. bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och Trafikalstringen från planområdet beräknas uppgå till cirka 1 500 förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. motorfordon/dygn. En trafikanalys har utförts för korsningen Smältvägen – Karlsbodavägen, vilken kopplar området till Planförslaget har som mål att skapa en tät och variationsrik omgivande vägnät. Trafikanalysen visar att trafikflödena till och stadsbebyggelse med gröna gator och parker som länkar samman från Smältvägen har liten påverkan på korsningens kapacitet. området med bebyggelsen i Mariehäll och Annedal samt med Köerna på Karlsbodavägen beror främst av kapaciteten i centrumfunktioner och kollektivtrafik i Sundbyberg. Bällsta Hamn Masugnen 1 Norra korsningen med Ulvsundavägen, söder om området. Om ska utvecklas med vattennära stadsbebyggelse med goda trafikalstringen från Bällsta hamn ökar innebär det att köerna på offentliga miljöer. Tack- Smältvägen ökar, då trafiksignalen inte släpper ut mer trafik i järnet 4 Denna utredning syftar till att utreda de trafikala frågorna på allmän korsningen oavsett trafikflödets storlek. Påverkan på platsmark i den nya gatustruktur som tillskapas i samband med Tack- Masugnen 1 Södra Karlsbodavägens kapacitet i stort är därmed begränsad. järnet den planerade exploateringen i Bällsta Hamn. 1&3 I planförslaget föreslås parkering främst ske i ett gemensamt mobilitetshus, beläget i Valsverkets 10. Därmed koncentreras Planområdets trafikala förutsättningar biltrafiken i området, vilket minskar konflikterna med oskyddade Planområdet består idag av blandade industrier, trafikanter. Flertalet byggaktörer planerar även att anlägga garage logistikverksamhet samt ett byggvaruhus. Bällsta Hamn är ett under bebyggelsen där viss andel av parkeringsbehovet kan lösas bilorienterat område, med stora ytor anpassade för tung trafik. Gjutmästaren 3 bland annat parkering för rörelsehindrade (RHP). För bebyggelsen Utmed gatorna löper smala gångbanor på båda eller ena sidan av Valsverket 10 närmast vattnet har RHP delvis behövts lösas på allmän platsmark gatan och på vissa mindre lokalgator saknas det helt. Cykel är då närheten till vattnet medför svårigheter att anlägga garage hänvisad till blandtrafik i körbanan inom hela området. under huskropparna längst i öster. Angöring föreslås generellt ske i parkeringsfickor, bortsett från lokalgatorna mot vattnet där Utmed Karlsbodavägen, väster om planområdet, sträcker sig ett Gjutmästaren 4 angöring föreslås ske i körbanan då trafikflödena väntas vara låga. huvudcykelstråk som kopplar vidare mot det primära cykelstråket utmed Ulvsundavägen. I Stockholms stads cykelplan finns även ett Utvärdering utpekat huvudnät genom planområdet som idag inte är utbyggt. Gjutmästaren 5 Planförslaget följer till stora delar framkomlighetsstrategin, där Bällsta Hamn har en god kollektivtrafiksförsörjning, med tvärbanan hållbara färdsätt har prioriterats framför resor med motorfordon. som löper utmed områdets västra sida samt lokalbussar som Gator och offentliga platser kommer att ha ett stort inslag av trafikerar på Karlsbodavägen. Inom området finns i nuläget ingen grönska för att hantera dagvatten och översvämningsrisken i kollektivtrafik. området. Området ansluter till omgivande vägnät främst via den För gående skapas gångbanor på båda sidor utmed de flesta signalreglerade korsningen Smältvägen – Karlsbodavägen, centralt gator. Gångbanorna blir cirka 2,5 – 3,5 meter. I några fall har i området. Trafikvolymen uppgår idag till cirka 1 900 motorfordon mindre mått än de rekommenderade måtten i Gata Stockholm per dygn. Översikt planförslag används. Främst bedöms gångbanan utmed Smältvägens västra Generellt föreslås gångbanor på gatornas båda sidor inom hela sida vara smal med hänsyn till de funktioner som ska hanteras på Framtida utveckling planområdet, med undantag för Masugnsvägen, Smältvägens gatan. Planförslaget möjliggör för en ny stadsdel genom att tillskapa nya förlängning och Lokalgata 6. För Smältvägens förlängning och För cyklister bedöms planförslaget förbättra framkomligheten kvarter med en anpassad gatustruktur. Planförslaget möjliggör nya Lokalgata 6 föreslås sektionen kompletteras med en gångbana på jämfört med idag. Cykelbanornas längs med Smältvägen uppfyller målpunkter i Bällsta Hamn med skola, kontor och bostäder med södra sidan när den intilliggande detaljplanen för Gjutmästaren 6 inte stadens nu gällande minimimått för huvudcykelstråk (planen lokaler i bottenvåningarna. Tillkommande målpunkter förstärker byggs ut. påbörjades när tidigare cykelplan var gällande och har haft den gångstråken utmed gatorna, då bebyggelsen ansluter direkt mot Utmed den lokala huvudgatan Smältvägen och Smältvägens som grund). Utifrån ett strukturperspektiv hade det varit att föredra gångbanorna, vilket skapar en aktiv och trygg gatumiljö med förlängning föreslås ett nytt huvudnät för cykel. Huvudnätet kopplar med cykelinfrastruktur även på Masugnsvägen. lokaler i bottenvåningar. Vidare planeras en strandpark utmed samman området med befintligt huvudnät utmed Karlsbodavägen Bällstaviken i områdets östra del, vilken väntas attrahera gående På Smältvägens förlängning finns gångbana endast på norra genom en ny signalreglerad passage över tvärbanans spår och och cyklister till området. sidan, och en dubbelriktad cykelbana föreslås anläggas på gatans Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 5/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI södra sida. Syftet är att skapa en sektion som enkelt kan byggas om i samband med att den intilliggande planen Gjutmästaren 6 byggs ut. Smältvägens förlängning planeras blir en lokalgata på sikt, med samma sektion som Gjuterivägen. I utredningen har ett övergångställe studerats över Smältvägen för att möjliggöra en koppling för gående mellan bebyggelsen och strandparken i öster. Detta bör studeras vidare i kommande skede. Det bedöms generellt vara låga flöden av motorfordon i området. Framkomligheten inom området kommer vara god men möjligheten att ta sig in och ut ur området begränsas av trafiksignalen i korsningen Smältvägen – Karlsbodavägen. Kurvorna på Smältvägen har låg standard vilket innebär att större fordon (lastbil, SUV etc) har svårt att mötas. Vändplatserna på lokalgatorna mot vattnet har låg standard och det kan behövas backning när större fordon ska ta sig runt. Utformningen av Bällstahamnsparkens gångfartsområde har studerats principiellt. Det är önskvärt med några fler riktningsförändringar för att begränsa hastigheten på motorfordon. På Lokalgata 6 har körbanebredden minskats ner till 5 meter, vilket innebär att en personbil och en lastbil ej kan mötas. Det blir även trångt för större personbilar (typ SUV) att mötas. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 6/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Inledning Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis cirka 1 400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. 1.1 Syfte och mål Syftet med uppdraget har varit att utreda de trafikala frågorna på allmän platsmark i den nya gatustruktur som tillskapas i samband med den planerade exploateringen i Bällsta Hamn. Vidare har syftet med utredningen varit att studera och anpassa planförslagets anslutningar och angöring som berör allmän platsmark. Planförslaget har som mål att skapa en tät och variationsrik stadsbebyggelse med gröna gator och parker som länkar samman området med bebyggelsen i Mariehäll och Annedal samt med Figur 1. Planområdet, markerat med röd polygon, beläget vid Ulvsunda centrumfunktioner och kollektivtrafik i Sundbyberg. Gator och industriområde i västra Stockholm. offentliga platser behöver ha ett stort inslag av grönska för att hantera dagvatten och översvämningsrisken i området. Förslaget ska följa stadens framkomlighetsstrategi, vilket innebär att en större andel resor ska ske med hållbara färdsätt. Kollektivtrafik, gång och cykel prioriteras framför bil, för att främja en effektiv och hållbar användning av gatuutrymmet. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 7/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.2 Omfattning och avgränsning Planområdet är lokaliserat mellan Bällstaviken i öst och Karlsbodavägen i väst, se Figur 2. Gatorna inom området utgörs av Masugnsvägen, Gjuterivägen, Smältvägen, Råjärnsvägen samt lokalgata 1-8. Även Smältvägens korsning med Karlsbodavägen inkluderas inom ramen för denna utredning. Exploateringen består av 7 delområden och inom strukturen föreslås även ett nytt torg i norr och en park mellan lokalgata 3 och 4. Förslaget berör fastigheterna Masugnen 1, Gjutmästaren 3, 4 Tack- och 5, Tackjärnet 1, 3 och 4 samt Valsverket 10, se Figur 2. järnet 4 Figur 2. Planområde för ny exploatering, markerat med röd linje. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 8/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Förutsättningar 2.1 Planeringsförutsättningar 2.1.1 Stockholms stads översiktsplan I Stockholms stads översiktsplan lyfts Ulvsunda industriområde fram som en plats med där det finns stora möjligheter till stadsutveckling. Närmast Bällstaviken pågår en omvandling till en tät blandstad, med tillkommande bebyggelse och nya lokala parker och torg. I översiktsplanen lyfts också att det finns goda förutsättningar för en ny sammanhängande strandpark längs med Bällstaviken. Det finns även möjlighet att utveckla pendelbåtstrafik vid befintliga kajer. De delar av industriområdet som påverkas av flygplatsens bullerbegränsningar kan vidareutvecklas och fortsätta bidra med arbetsplatser och verksamheter. Med nya bostäder behöver mark reserveras för nya förskolor och skolor, både i Ulvsunda industriområde och Mariehäll, där behovet är stort. Nya mötesplatser med till exempel närservice, kultur och idrott behöver också skapas. Stråk för gående och cyklister i strategiska lägen kan underlätta rörelsen mellan den nya stadsdelen och de delar av industriområdet som bevaras. Det blir Figur 3. Stadsutvecklingskarta för Bromma. Ulvsunda industriområde är beläget i områdets östa del, se röd markering i figuren. än viktigare med nya målpunkter. 2.1.2 Tidigare trafikutredning, Iterio En trafikutredning togs fram av Iterio under 2020, på uppdrag av Exploateringskontoret. Utredningens syfte var att skapa en helhetsbild av Bällsta Hamns framtida gatustruktur och trafiklösningar, inklusive kopplingar till omkringliggande gatunät. En slutsats från utredningen var att det hårt belastade gatunätet som omger Bällsta Hamn medför ett stort behov av välfungerande infrastruktur för gång-, cykel- och kollektivtrafik inom, till och från området. Framkomligheten i det omgivande gatunätet behöver prioriteras, vilket innebär att det kommer vara begränsad kapacitet för motorfordonstrafik in i och ut ur Bällsta Hamn under högtrafik. Att skapa förutsättningar i exploateringen för att lätt kunna hitta till kollektivtrafikens hållplatser och stationer framhålls som viktigt för att trafiksystemet inom Bällsta Hamn ska fungera. Ytterligare en slutsats är att det kultur- och idrottscenter som planeras inom DP Gjutmästaren 6 samt skolor och förskolor som planeras inom Bällsta Hamn skärper kraven på orienterbarhet, genhet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Övergångsställen i anslutning till kultur- och idrottscentret föreslogs hastighetssäkras. Figur 4. Tidigare utredning Bällsta Hamn. Trafikutredning för Bällsta Hamn, Iterio 2020. Trafikutredningen har legat till grund för denna trafikutredning och den trafikanalys som utförts inom utredningen. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 9/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.1.3 Kvalitetsprogram Allmänna platser Bällstahamnsområdet Under 2021 tog Stockholms stad tillsammans med Landskapslaget fram ett kvalitetsprogram för området Masugnen 1, Bällsta Hamn och Gjutmästaren 3-9, med syftet att utifrån förstudier och tillhörande stadsbyggnadsprinciper fördjupa den gemensamma målbilden för den allmänna platsmarken i hela Bällstahamnsområdet. Målet var att skapa en tät och variationsrik stadsbebyggelse med gröna gator, gårdar och parker som länkar samman området med bebyggelsen i Mariehäll och Annedal, samt centrumfunktioner och kollektivtrafik i Sundbyberg. Enligt kvalitetsprogrammet ska gatunätet utgöras av fem olika gatutyper, definierade enligt nedan: Lokal huvudgata (Smältvägen) Mest trafik och angöring inom området, attraktiv för gång- och cykeltrafik samt vistelse. Övrig lokalgata (Gjuterivägen, Masugnsvägen, Smältvägens förlängning) Varierande utformning; strategiska punkter möbleras för vistelse, vissa gator har separerade cykelbanor och andra inte. Lokalgata mot vattnet (Lokalgata 2, 5 och 6) Huvudsakligen mellan bostadskvarter. Vistelsestråk och platser, slutar i integrerad vändyta mot vattnet. Gångfartsområde (Bällstahamnsparken – Lokalgata 3 och 4) Del av parkrummet, bitvis avsmalnande för att hålla ned hastigheten. Lågfartsgata (Råjärnsvägen) Varierande bredd, träd och möblering för att hålla ned hastigheten. De sektioner och gatutyper som definierats i kvalitetsprogrammet har legat till grund för gatustrukturen i denna utredning. Figur 5. Översikt gatutyper inom Bällstahamnsområdet från Kvalitetsprogram Allmänna platser Bälsltahamnsområdet, Landskapslaget och Stockholms stad, 2021 (Illustration: Landskapslaget 2021, bearbetad av Sweco). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 10/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.1.4 Intilliggande projekt, DP Archimedes 1 mfl. Nordväst om planområdet har en ny detaljplan tagits fram för fastigheten Archimedes 1 och del av Mariehäll 1:10, som vann laga kraft i mars 2020. Planen syftar till att möjliggöra för cirka 770 nya bostäder. Planen möjliggör även för lokaler entrévåningarna, en ny förskola, nya torgytor, park inklusive ett nytt gångstråk samt parkering i garage under bostadsgårdarna. Målet med planen är att skapa en tät och attraktiv boendemiljö med promenadvänliga, befolkade och trygga offentliga miljöer samt gator, i stor utsträckning kantade av verksamheter i entréplan. 2.1.5 Intilliggande projekt, DP Gjutmästaren Söder om planområdet har en ny detaljplan tagits fram för fastigheten Gjutmästaren 6, som vann laga kraft i oktober 2023. Omvandlingen av fastigheten Gjutmästaren 6, gamla Pripps Figur 8. Översikt DP Betongblandaren 10 mfl. Planområdet illustreras med bryggeri, är den första etappen i planläggningen av Bällsta Hamns magentafärgad linje i figuren. (Stockholm växer, 2025). Bällsta hamn i röd streckad södra del. Fastigheten, med populärnamnet Bryggeriet i Bromma, ring. utvecklas till en central mötesplats för bland annat idrott och kultur, upplevelser, kontor och handel. Byggnation av planen beräknas starta under 2024 och området utvecklas etappvis. 2.1.6 Intilliggande projekt, Betongblandaren 10 m.fl. Väster om planområdet pågår arbetet med att ta fram en ny Figur 6. Översikt DP Archimedes 1 mfl. Planområdet illustreras med svart linje i detaljplan i Mariehälls företagsområde. Planen syftar till att figuren. (Stockholm växer, 2025). Bällsta hamn i röd streckad ring. möjliggöra för cirka 700 bostäder, en grundskola, förskola och kontor. Området gränsar till Mariehälls villaområde och Bromma Blocks samt Ulvsunda industriområde, med Bällsta Hamn. Stadsmiljön ska vara sammanhållen och det ska vara enkelt att röra sig i och till kringliggande närmiljö utanför området. Den framtida strukturen ska värna om trygga skolvägar och koppla samman Bällstaviken med Bromma flygplatsområde och Mariehäll. Det planeras för gröna mötesplatser och offentliga miljöer som ska bidra med biologisk mångfald. 2.1.7 Intilliggande projekt, Program för Bromma flygplats Väster om planområdet pågår ett planprogramarbete för att utreda förutsättningarna för stadsutveckling på det markområde som idag utgörs av Bromma flygplats. En ny stadsdel med cirka 16 000 bostäder och andra funktioner som ytor för parker, idrott, handel, Figur 7. Översikt DP Gjutmästaren 6. Planområdet illustreras med röd linje i figuren Figur 9. Översikt Program för Bromma flygplats. Planområdet illustreras med kultur, service, skolor samt förskolor och ett stort antal (Stockholm växer, 2025). Bällsta hamn i röd streckad ring. magentafärgad linje i figuren. (Stockholm växer, 2025). Bällsta hamn i röd streckad arbetsplatser beräknas rymmas inom området när ring. flygverksamheten upphör. Programmet ska forma en långsiktig vision och ta fram strategier för hantering av övergripande knäckfrågor samt en grundstruktur för markanvändningen. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 11/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Nulägesbeskrivning 3.1 Området Planområdet är beläget i Ulvsunda industriområde i den nordöstra delen av Bromma. Verksamheterna i området består av blandade industrier, logistikverksamhet samt ett byggvaruhus. Området är bilorienterat, med stora ytor anpassade för tung trafik. Det pågår en utveckling i stadsdelen Ulvsunda och i anslutning till planområdets norra del har ett nytt flerbostadsområde byggts. Norr om Ulvsunda finns även flerbostadsområden i både Annedal och Sundbyberg och söder om Norrbyvägen finns bostadsområden i Johannesfred. I öster gränsar området till Bällstaviken som separerar området från Solna och Sundbyberg. Idag kopplar området mot Solna via Huvudstadsbron i söder och mot Sundbyberg via Bällstabron i norr. Strax väster om området ligger köpcentret Bromma Blocks, vilket ger området tillgång till flera viktiga funktioner såsom butiker, matbutiker, restauranger, caféer och service inom gångavstånd. I anslutning till områdets västra del sträcker sig tvärbanan, med hållplatslägen strax söder respektive norr om planområdet. Väster om Bromma Blocks finns även Bromma flygplats. Området är hårt drabbat av buller, främst från Bromma flygplats, vilket innebär en begränsning för vilka delar det är möjligt att bygga bostäder på. Det utsätts även av betydande bullernivåer från de större gatorna och vägarna som omger området, såsom Karlsbodavägen och Ulvsundavägen samt från tvärbanan. Figur 10. Målpunkter i anslutning till planområdet. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 12/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.2 Gång- och cykeltrafik Bällsta Hamn är ett bilorienterat område med ett relativt outvecklat gångnät. Utmed gatorna löper smala gångbanor på båda eller ena sidan av gatan och på vissa mindre lokalgator saknas det helt. Cyklister är hänvisade till blandtrafik i körbanan inom hela området. Söder om området finns en kombinerad gång- och cykelbana som sträcker sig utmed tvärbanan fram till hållplatsläget Norra Ulvsunda. Därefter leds cykel vidare i blandtrafik genom parkeringsytorna på Gjutmästaren 6. Gående leds utmed fasaden på befintlig byggnad och vidare ner mot det primära stråket utmed Norrbyvägen. Tvärbanan och Karlsbodavägen utgör barriärer för gående och cyklister, då passager endast möjliggörs vid signalreglerade korsningar. Idag finns en signalreglerad gång- och cykelpassage norr om planområdet, som är utformad med en saxad lösning för att gå i olika faser. I korsningen Karlsbodavägen-Smältvägen finns ett signalreglerat övergångställe över tvärbanan som saknar passage för cykel. Passage över Karlsbodavägen saknas. Övergångsstället kopplar området till en gångbana utmed Karlsbodavägens östra sida och vidare mot Bromma Blocks och Ulvsundavägen i väster. Utmed Karlsbodavägen västra sida finns separerade gång- och cykelbanor som även är utpekade huvudcykelstråk i Stockholms stads cykelplan. Huvudnätet kopplar vidare mot det primära cykelstråket som löper utmed Ulvsundavägens västra sida. Stråken skapar kopplingar mot Solna, Sundbyberg, centrala Bromma och Stockholms innerstad. I Stockholms stads cykelplan finns även ett utpekat huvudnät genom planområdet samt genom den intilliggande planen Gjutmästaren 6, som idag inte är utbyggt. Det föreslagna stråket kopplar Bällsta Hamn mot det befintliga huvudcykelnätet utmed Karlsbodavägen samt det primära stråket utmed Norrbyvägen. Figur 11. Översikt gång- och cykelvägar, övergångställen och passager i området. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 13/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.3 Kollektivtrafik Bällsta Hamn har en god kollektivtrafiksförsörjning, med tvärbanan som löper utmed områdets västra sida samt lokalbussar som trafikerar på Karlsbodavägen. Utmed Norrbyvägen trafikerar även stombuss mot Solna, Danderyd och Ekerö. Inom området finns i nuläget ingen kollektivtrafik. I direkt anslutning till områdets norra del finns tvärbanans hållplats Karlsbodavägen och cirka 300 meter söder om området finns hållplatsläget Norra Ulvsunda. Vid hållplatsläget Karlsbodavägen finns även en busshållplats, belägen på Karlsbodavägen, som trafikeras av linje 112 och 129. Turtätheten på tvärbanans linje uppgår under högtrafik till 6-7 minuter och för lokalbussarna på Karlsbodavägen uppgår turtätheten till cirka 15 minuter. Figur 12. Översikt kollektivtrafik. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 14/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.4 Motorfordonstrafik Gatorna inom planområdet utgörs av lokalgatorna Smältvägen, Masugnsvägen, Gjuterivägen och Råjärnsvägen samt några mindre uppsamlingsgator som idag är belägna på kvartersmark. Området omges av huvudgatorna Ulvsundavägen i väster, Norrbyvägen i söder samt Karlsbodavägen, som sträcker sig utmed planområdets västra sida. Ulvsundavägen är primär väg för farligt gods och Norrbyvägen är sekundär väg. Området ansluter till omgivande vägnät i den signalreglerade korsningen Smältvägen – Karlsbodavägen. Norr om planområdet finns även en anslutning mot Karlsbodavägen via Masugnsvägen 5 och 7, utformad så att endast höger in/höger ut tillåts, vilket medför att trafik som ska ta sig söderut behöver ta sig via Smältvägen. Anslutningarna mot Karlsbodavägen passerar över tvärbanans spår, som är reglerade med hård prioritet. Söder om området finns även en anslutning mot Norrbyavägen via Bryggerivägen, belägen i Gjutmästaren 6:s södra del. Årsmedelsdygnstrafiken (ÅDT) på befintligt vägnät redovisas i Tabell 1. Trafikflödena baseras på trafikmätningar utförda mellan 2022 och 2023. Mätpunktens läge illustreras i Figur 13. Tabell 1. Årsmedelsdygnstrafik (ÅDT) på befintligt gatunät i planområdet samt omgivande vägnät. Mätpunkt ÅDT Smältvägen 1 900 Masugnsvägen 950 Karlsbodavägen 12 700 Ulvsundavägen 39 000 Norrbyvägen 22 000 Figur 13. Översikt befintligt gatunät i Bällsta Hamn samt omgivande vägnät i anslutning till planområdet. Befintlig årsmedeldygnstrafik (ÅDT) för mätningar utförda 2022– 2024 redovisas i figuren. Planområdet illustreras med grå streckad linje. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 15/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.5 Trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet Tryggheten och orienterbarheten för gående och cyklister är generellt bristfällig i området. Gatorna är breda med stora radier i korsningar, anpassade för lastbilar till verksamheterna i området. Verksamheterna i området utgörs av industrier, vilket innebär att det är låg aktivitet under kvällar och helger. Detta medför att området kan upplevas som otryggt då det är få människor i rörelse och låg uppsikt över gatuområdet. Lutningarna på gatusträckorna är generellt låga, vilket ger goda förutsättningar för tillgänglighet. Väster om området sträcker sig tvärbanan, separerad med stängsel från övrig trafik. I korsningen Smältvägen – Karlsbodavägen passerar motorfordon och gående tvärbanan i en signalreglerad korsning. Vintern 2023 inträffade en olycka mellan en lastbil och spårvagn i samband med att lastbilen gjorde en högersväng över tvärbanans spår. Lastbilen fick spårvagnen i Figur 14. Korsningen Smältvägen - Karlsbodavägen. Figur 16. Smältvägen passerar genom industrier och logistikverksamhet, med sidan, vilket föranledde att en trafiköversyn fick göras (Stockholms otydlig separering. stad, 2024). I tidigare trafikutredning (Iterio 2020) har olycksstatistik för Ulvsunda industriområde studerats för den senaste 10-årsperioden (2009-2019). Uttaget visade att det för hela området rapporterats in cirka 460 olyckor, där majoriteten var singelolyckor med gående och cyklister samt upphinnandeolyckor. Majoriteten av alla olyckor har varit lindriga och cirka 10 har varit allvarliga. Av statistiken framgår att majoriteten av olyckorna har skett i korsningspunkter utmed Norrbyvägen och Ulvsundavägen, det vill säga ej i direkt anslutning till utredningsområdet. 3.6 Parkering och angöring Fastigheterna inom planområdet har idag i stor utsträckning markparkering på kvartersmark. På Gjuterivägen finns kantstensparkering som är avgiftsbelagd under dagtid medan Smältvägen är reglerad med parkeringsförbud. Figur 15. Smältvägen norr, med breda körytor som omges av smala gångbanor. Figur 17. Gjuterivägen sett från öster. En bred körbana med smala gångbanor på gatans båda sidor. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 16/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Framtida utveckling 4.1 Planförslag Planförslaget möjliggör för en ny stadsdel i Ulvsunda industriområde genom att tillskapa nya kvarter med en anpassad gatustruktur. Exploateringen fördelas på sju fastigheter med blandad stadsbebyggelse bestående av bostäder, kontor och service i bottenvåningarna. På fastigheten Valsverket 10, beläget centralt i områdets västra del, planeras även en ny grundskola för årskurs F- 6. Öster om skolan planeras en ny park, kallad Bällstahamnsparken, Masugnen 1 Norra som ansluter mot kajen och strandparken i öster. I områdets norra del planeras ytan utformas som ett torg, kallat Karlsbodatorget. Torget planeras bli en ny mötespunkt, i nära anslutning till Tack- järnet 4 tvärbanans hållplatsläge Karlsbodavägen, där människor rör sig vidare in i området och ner mot strandparken i öster. TTaacckk-- Masugnen 1 Södra Exploateringen ut mot torget utformas med lokaler i järnet bottenvåningarna för att skapa liv och rörelse på platsen. 1&3 Gjutmästaren 3 Valsverket 10 Gjutmästaren 4 Gjutmästaren 5 Figur 18. Översikt planerad exploatering inom planprogrammet för Bällsta Hamn. (Illustration: Nyréns Arkitektkontor). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 17/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 2. Sammanställning av sektioner nytt planförslag och dess funktioner. 4.2 Gatusektioner Gatusträcka Typ av gata Hastighet Total gatubredd Trafikfunktioner Planförslaget innebär att befintligt industriområde inom Smältvägens förlängning Huvudgata 40 km/h Sektion A: 14,55 • Gångbana (norra sidan) planområdet får en ny kvartersindelning med nya målpunkter och m • Dubbelriktad cykelbana (södra sidan) funktioner. • Körbana utan buss Smältvägen, Masugnsvägen, Råjärnsvägen och Gjuterivägen • Angörings- och planteringsrad (norra sidan) ligger kvar i befintligt läge men föreslås byggas om med en ny Smältvägen Huvudgata 40 km/h Sektion B: 25 m • Gångbana (båda sidor) stadsmässig sektion där befintlig körbanebredd minskas för att ge Sektion C: 21,5 m • Enkelriktad cykelbana (båda sidor) utrymme för gående och cyklister samt genomgående planterings- • Körbana utan buss och möbleringsytor utmed gatorna. Smältvägen förlängs även • Angörings- och planteringsrad (båda sidor) söderut, förbi Gjutmästaren 4 och 5 och övergår till huvudgatan • Planteringsrad (östra sidan) Smältvägens förlängning i områdets södra del. Därutöver Råjärnsvägen Lokalgata 30 km/h Sektion D: 15,8 m • Gångbana (båda sidor) tillkommer nya lokalgator, för att binda samman de nya kvarteren. • Cykel i blandtrafik • Körbana utan buss Kvalitetsprogrammet från 2021 har legat till grund för sektionernas • Angörings-och planteringsrad (båda sidor) utförande. Masugnsvägen, syd Lokalgata, 30 km/h Sektion E: 8,6 m • Gångbana (östra sidan) I denna utredning utgör Smältvägen tillsammans med Smältvägens (Söder om Smältvägen) enkelriktad (varierande) • Cykel i blandtrafik (enkelriktad söderut) förlängning lokal huvudgata genom området. I framtiden, när • Körbana utan buss (enkelriktad söderut) Sektion F: 13,6 m detaljplanen Gjutmästaren 6 byggs ut, föreslås huvudgatan dras • Angörings- och planteringsrad (östra sidan) (varierande) om så att Smältvägen kopplas samman med Bryggerivägen och vidare mot korsningen med Norrbyvägen i söder. Det innebär att Masugnsvägen, norr Lokalgata, 30 km/h Sektion G: 12,5 m • Gångbana (östra sidan) Smältvägens förlängning på sikt görs om till lokalgata. (Norr om Smältvägen) enkelriktad • Dubbelriktad cykelbana (östra sidan) • Körbana utan buss (enkelriktad norrut) • Angörings- och planteringsrad (östra sidan) Gjuterivägen Lokalgata 30 km/h Sektion H: 16 m • Gångbana (båda sidor) • Cykel i blandtrafik • Körbana utan buss • Angörings-och planteringsrad (båda sidor) Lokalgata 3, Lokalgata 4 Gångfartsområde Gångfart Sektion I: 12 m • Gångbana (skyddad utmed fasader och kaj) (Bällstahamnsparken) • Körbana (gångfartsområde) • Cykel i blandtrafik (gångfartsområde) • Angöring Lokalgata 2, Lokalgata 5 Lokalgata 30 km/h Sektion J: 16 m • Gångbana (båda sidor) (Övrig lokalgata mot • Cykel i blandtrafik vattnet) • Körbana utan buss • Planteringsrad (norra sidan) Lokalgata 6 Lokalgata 30 km/h Sektion K: 10 m • Gångbana (norra sidan) (Övrig lokalgata mot • Cykel i blandtrafik vattnet) • Körbana utan buss • Planteringsrad (norra sidan) Lokalgata 7, Lokalgata 8 Lokalgata 30 km/h Sektion L: 13,5 m • Gångbana (båda sidor) (Valsverket 10) • Cykel i blandtrafik Sektion M: 16 m • Körbana utan buss Sektion N: 15,5 m • Angörings-och planteringsrad (östra/södra sidan) • Planteringsrad (västra/norra sidan) Karlsbodatorget Gångfartsområde Gångfart - • Utformning som gångfartsområde Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 18/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.2.1 Smältvägens förlängning – Sektion A Smältvägens förlängning sträcker sig mellan Masugnsvägen i väster och Smältvägen/Lokalgata 6 i öster. Gatan föreslås utformas med en 3 meter bred gångbana på gatans norra sida och en 2,5 meter bred dubbelriktad cykelbana på gatans södra sida. Mellan cykelbanan och körbanan föreslås en skyddsremsa med bredden 0,3 meter, för att skydda cyklister mot svep från motorfordons sidospeglar samt ge plats för vingelmån. Körbanan föreslås bli 6,5 meter. På gatans norra sida föreslås en 2 meter bred planterings- och möbleringszon, som bryts upp för att ge plats för angöring utmed den nya bebyggelsen. Smältvägens förlängning utgör huvudgata tillsammans med Smältvägen, men planeras att byggas om till en lokalgata i samband med att Gjutmästaren 6 byggs ut. Vid full utbyggnad planeras gatan få samma sektion som Gjuterivägen, där körbanan smalnas av och cykelbanan ersätts av en gångbana som separeras med en planterings- och möbleringszon/ angöringsyta. Sektionens utformning har anpassats för att minimera behovet av ombyggnad när gatan byggs om. 4.2.2 Smältvägen – Sektion B och C Smältvägen i öster (sektion B) föreslås utformas med gångbanor på gatans båda sidor. På den västra sidan av gatan, som bland annat passerar skolan i Valsverket 10, föreslås en 2,8 meter bred Figur 19. Sektion A-a Smältvägens förlängning. Figur 21. Sektion C-c Smältvägen (norra delen). gångbana och på den östra sidan föreslås en 3,5 meter bred gångbana. Vidare föreslås enkelriktade cykelbanor med bredden 1,5 meter på gatans båda sidor. På den västra sidan föreslås gång- och cykelbanan separeras med en målad linje och på den östra sidan föreslås en planterings- och möbleringszon med bredden 3,2 meter. Mellan cykelbanan och körbanan placeras en 3 meter bred planterings- och möbleringszon på gatans båda sidor som även fungerar som skyddszon för cyklister mot körbanan. Ytan bryts även av för angöring till den nya bebyggelsen på gatans båda sidor, där angöringsfickan görs 2 meter bred med en skyddszon på 1 meter mot cykelbanan, vilket ger utrymme för dörruppslag. Körbanan föreslås bli 6,5 meter. Syftet med att gångbanan i kvalitetsprogrammet föreslogs vara bredare på den östra sidan samt de dubbla planterings- och möbleringszonerna på gatans östra sida var att möjliggöra för platsbildningar utmed bebyggelsen med fasader åt väster, såsom uteserveringar. Smältvägen i nordväst (sektion C), mellan Råjärnsvägen och Masugnsvägen, föreslås utformas med gångbanor med bredden 3 meter på gatans båda sidor. På gatans södra sida föreslås en 2,5 meter bred dubbelriktad cykelbana, separerad från gångbanan med en 3 meter bred planterings- och möbleringszon. Mellan cykelbanan och körbanan placeras en 1 meter bred skyddszon. På gatans norra sida föreslås en 2,5 meter bred planterings- och möbleringszon som även bryts av för att möjliggöra angöring Figur 20. Sektion B-b Smältvägen (östra delen). utmed den nya bebyggelsen. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 19/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.2.3 Råjärnsvägen – sektion D Råjärnsvägen föreslås utformas med gångbanor på gatans båda sidor. På den västra sidan av gatan föreslås en 2,8 meter bred gångbana och på den östra sidan föreslås en 3,5 meter bred gångbana, likt utformningen på Smältvägen i öster. Gångbanorna separeras från körbanan med en planterings- och möbleringszon med bredden 2 meter, som även bryts av för att möjliggöra angöring utmed den nya bebyggelsen på gatans båda sidor. Körbanan föreslås bli 5,5 meter bred och cykel hänvisas till blandtrafik. 4.2.4 Masugnsvägen, syd – Sektion E och F Masugnsvägen, söder om Smältvägens korsning med Karlsbodavägen, föreslås utformas med en 2,5 meter bred gångbana på gatans östra sida, utmed bebyggelsen. Gångbanan separeras från körbanan med en grönremsa med en varierande bredd. Längst i norr uppgår grönremsans bredd till cirka 7,5 meter och minskar sedan successivt för att i gatans södra del övergå till en bredd på cirka 2,5 meter. Körbanan enkelriktas söderut och ges en bredd på 3,5 meter. Cykel hänvisas till blandtrafik, vilket innebär att även den enkelriktas söderut då körbanebredden ej medger möte mellan lastbil och cykel. I utredningen har körbanan föreslagits breddas i kommande skede för att möjliggöra dubbelriktad cykel. 4.2.5 Masugnsvägen, norr – Sektion G Figur 22. Sektion D-d Råjärnsvägen. Figur 24. Sektion F-f Masugnsvägen syd (norra delen) Masugnsvägen, norr om Smältvägens korsning med Karlsbodavägen, föreslås utformas med en 3 meter bred gångbana utmed den nya bebyggelsens fasad. Väster om gångbanan föreslås en 2,5 meter bred dubbelriktad cykelbana, separerad med en målad linje. Mellan cykelbanan och körbanan placeras en 3,5 meter bred planterings- och möbleringszon, som även fungerar som skyddszon för cykeltrafikanter mot körbanan. Ytan bryts även av för angöring till den nya bebyggelsen. Körbanan enkelriktas norrut och ges en bredd på 3,5 meter. Figur 23. Sektion E-e Masugnsvägen, syd (södra delen) Figur 25. Sektion G-g Masugnsvägen, norr Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 20/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.2.6 Gjuterivägen – sektion H Gjuterivägen, belägen söder om Valsverket 10, föreslås utformas med gångbanor på gatans båda sidor. På den norra sidan av gatan föreslås en 3,5 meter bred gångbana och på den södra sidan föreslås en 3 meter bred gångbana. Gångbanorna separeras från körbanan med en planterings- och möbleringszon med bredden 2 meter, som även bryts av för att möjliggöra angöring utmed den nya bebyggelsen på gatans båda sidor. Körbanan föreslås bli 5,5 meter bred och cykel hänvisas till blandtrafik. 4.2.7 Lokalgata 2 och 5 – Sektion J Lokalgata 2 och 5 föreslås utformas med gångbanor på gatans båda sidor. På den ena sidan av gatan föreslås en 2,5 meter bred gångbana och på den andra sidan föreslås en 3 meter bred gångbana. På den norra sidan separeras gångbanan från körbanan med en planterings- och möbleringszon med bredden 5 meter. Körbanan föreslås bli 5,5 meter bred och cykel hänvisas till blandtrafik. 4.2.8 Bällstahamnsparken (Lokalgata 3 och 4) – Sektion I Gatorna som omger Bällstahamnsparken föreslås utformas som ett Figur 28. Sektion J-j Lokalgata 2 och 5. Figur 26. Sektion H-h Gjuterivägen. gångfartsområde, med en total sektion med bredden 12 meter. Gatubredden på raksträcka, dit motorfordon hänvisas, uppgår till cirka 3,5 meter, med varierande planterings- och möbleringszon som skiftar sida. Planterings- och möbleringszonerna bryts av för ge plats till angöring utmed den nya bebyggelsen. Utmed fasaderna föreslås en fredad gångzon med bredden 2,5 meter. 4.2.9 Lokalgata 6 – Sektion K Lokalgata 6 föreslås utformas med en 2,5 meter bred gångbana utmed den nya bebyggelsens fasad. Gångbanan separeras från körbanan med en planterings- och möbleringszon med bredden 2,5 meter. Körbanan föreslås bli 5 meter bred och cykel hänvisas till blandtrafik. Lokalgata 6 har inom planprogrammet smalnats av, för att undvika intrång mot befintlig elnätsstation i intilliggande plan, Gjutmästaren 6. I samband med att Gjutmästaren 6 byggs ut föreslås Lokalgata 6 få en utökad sektion, där körbanan breddas till 5,5 meter och kompletteras med en gångbana på gatans södra sida. Sektionens utformning har anpassats för att minimera behovet av ombyggnad när gatan byggs om. Figur 29. Sektion K-k Lokalgata 6. Figur 27. Sektion I-i Bällstahamnsparken (Lokalgata 3 och 4). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 21/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.2.10 Valsverket 10 (Lokalgata 7 och 8) – Sektion L, M och N Lokalgata 7 norr, inom Valsverket 10, föreslås utformas med gångbanor med bredden 3 meter på gatans båda sidor. På den södra sidan separeras gångbanan från körbanan med en planterings- och möbleringszon med bredden 2 meter, som även bryts av för att möjliggöra angöring utmed den nya bebyggelsen. Körbanan föreslås bli 5,5 meter bred och cykel hänvisas till blandtrafik. Lokalgata 7 söder utformas med gångbanor på gatans båda sidor med olika breddmått. På den västra sidan av gatan föreslås en 3 meter bred gångbana och på den östra sidan föreslås en 3,5 meter bred gångbana. Gångbanorna separeras från körbanan med en planterings- och möbleringszon med bredden 2 meter på gatans båda sidor. På gatans östra sida bryts ytan av för att möjliggöra angöring utmed den nya bebyggelsen. På den västra sidan ansluter gatan mot nytt mobilitetshus, varför angöring ej är nödvändigt. Körbanan föreslås bli 5,5 meter bred och cykel hänvisas till blandtrafik. Även på Lokalgata 8 föreslås gatan utformas med gångbanor med bredden 3 meter på gatans båda sidor. Gångbanorna separeras från körbanan med en planterings- och möbleringszon med bredden 2 meter på gatans båda sidor. Körbanan föreslås bli 5,5 Figur 32. Sektion N-n Valsverket 10, Lokalgata 8 väster. Figur 30. Sektion L-l Valsverket 10, Lokalgata 7 norr. meter bred och cykel hänvisas till blandtrafik. 4.2.11 Karlsbodatorget På Karlsbodatorget i norr föreslås ett gångfartsområde gestaltas, som sträcker sig genom torget, från Råjärnsvägen i sydost till Masugnsvägen i väster. Sektion och gestaltning studeras vidare i kommande skede. Figur 31. Sektion M-m Valsverket 10, Lokalgata 7 söder. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 22/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.3 Gång- och cykeltrafik Planförslaget möjliggör för nya målpunkter i Bällsta Hamn, med skola, kontor och bostäder med lokaler i bottenvåningarna. Tillkommande målpunkter förstärker gångstråken utmed gatorna, då bebyggelsen ansluter direkt mot gångbanorna, vilket skapar en mer aktiv gatumiljö med lokaler i bottenvåningar och skapar en tryggare gatumiljö. Vidare planeras strandstråket förstärkas utmed Bällstaviken, i områdets östra del, vilket ytterligare väntas attrahera gående och cyklister till området. Gångtrafik Utifrån Gata Stockholm är minsta gångbanebredd på huvudgator 3,5 meter och den minsta fria bredden som Stockholms stad tillåter ur driftsynpunkt för en gångbana som är avgränsad med kantsten är 2,5 meter. Smältvägen i söder, som utgör huvudgata, är utformad med en gångbana med bredden 2,8 meter på gatans västra sida och med 3,5 meter i öster. På Smältvägen i norr föreslås gångbanorna få bredden 3 meter. Även om rekommenderade mått i Gata Stockholm ej har uppfyllts utmed huvudgatorna medger föreslagna bredder möte mellan två gående. Rekommenderade breddmått i Gata Stockholm (3,5 meter) möjliggör för möte mellan tre personer alternativt medger visst utrymme till uteservering på allmän platsmark. Sektionernas utbredning begränsas av utrymmesbehov för ny exploatering samt plats för planterings- och möbleringszoner. Summerat bedöms föreslagna bredder fungera för området. Smältvägens förlängning, längst i söder, planeras på sikt att utgöra en lokalgata men utformas i denna plan som huvudgata, då Smältvägens fortsättning ej kan färdigställas förrän intilliggande detaljplan Gjutmästaren 6 byggs. Sektionen på Smältvägens förlängning begränsas av detaljplanegränsen mot Gjutmästaren 6 varför gatan i detta skede endast utformas med gångbana på gatans norra sida, utmed den nya bebyggelsen i Bällsta Hamn. Gångbanan utformas med bredden 3 meter. Minsta gångbanebredd på lokalgator uppgår till 2,5 meter enligt Gata Stockholm. Lokalgatorna Masugnsvägen, Råjärnsvägen, Gjuterivägen samt gatorna inom Valsverket 10 utformas med gångbanor med bredden 2,5-3,5 meter, vilket, innebär att de uppfyller minsta rekommenderade breddmått för en lokalgata. Figur 33. Gång- och cykelstråk för nytt planförslag (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 23/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI På lokalgata 2, 5 och 6 föreslås gångbanorna utformas med bredden 2,5 meter fram till vändplatserna närmast vattnet, där separat yta för gående saknas. Det innebär att gående hänvisas till vändplatsens yta, i blandtrafik med fordonstrafiken, där lokalgatan ansluter mot strandparken i öster. På kvartersmark har yta för förgårdsmark med varierande bredd föreslagits utmed fasad mot den nya bebyggelsen (cirka 1-2,5 meter) på vändplatsens båda sidor. Vid Bällstahamnsparken (Lokalgata 3 och 4) utformas gaturummet som ett gångfartsområde, vilket innebär att fordon får framföras i högst gångfart. Det är viktigt att utforma området så att hastigheten efterföljs naturligt och att ytan uppmuntrar gående till att nyttja hela ytan. För att åstadkomma låga hastigheter för fordon som använder gatan ska siktlinjer och körspår brytas. Utformningen på gatan har till viss del begränsats av parkens utformning vilket innebär att sidoförskjutningarna på torget till viss del sänker hastigheten. På Karlsbodatorget kan gående röra sig fritt över hela ytan. Torget utformas som gångfartsområde, där fordon kan ta sig fram på de gåendes villkor, likt Bällstahamnsparken. Gångstråken i Bällsta Hamn är generellt sammanhängande och knyter samman strukturen med omgivande gångnät. På huvudgatorna är gångbanorna relativt breda och de bedöms fungera väl, men det kan bli trångt om det blir större gångflöden. I söder ansluter området till befintlig gångbana på Masugnsvägens västra sida och i norr ansluter området till befintlig gångbana på Masugnsvägens östra sida, utmed befintlig bebyggelse. Där Smältvägen ansluter mot Karlsbodavägen föreslås befintligt övergångsställe kompletteras med ett övergångsställe över hela Karlsbodavägen, vilket bättre kopplar gående från planområde till målpunkter i väster, såsom Bromma Blocks och de nya stadsdelarna som planeras väster om Karlsbodavägen. Figur 34. Gångtrafik inom nytt planförslag (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 24/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Cykeltrafik där sikten är god. Smältvägen och Smältvägens förlängning föreslås utformas som ett huvudnät för cykel, enligt Stockholms stads cykelplan. Huvudnätet sträcker sig via en dubbelriktad cykelbana på Smältvägens förlängnings södra sida och leds vidare på Smältvägen via enkelriktade cykelbanor på gatans båda sidor. Nordost om Valsverket 10 leds cykelstråket över till en dubbelriktad cykelbana på Smältvägens södra sida. Stråket kopplas vidare mot bostadsområdet norr om Bällsta Hamn via en dubbelriktad cykelbana på Masugnsvägen norrs östra sida. I Stockholms stads cykelplan föreslås cykelstråket sträcka sig via Råjärnsvägen vidare mot Masugnsvägen norr om planområdet. För att undvika att leda ett cykelstråk över Karlsbodatorget har det i planförslaget föreslagits flyttas till Masugnsvägen norr, på torgets västra sida. Rekommenderade minimimått för huvudcykelnät uppgår till 2,5 meter på dubbelriktade cykelbanor och 1,8 meter på enkelriktade cykelbanor. Inom planområdet föreslås de dubbelriktade cykelbanorna bli 2,5 meter breda inom hela planområdet, vilket innebär att minimimåtten för huvudcykelnät uppfylls. De enkelriktade cykelbanorna utmed Smältvägen ges bredden 1,5 meter, vilket ej uppfyller minimimåtten i stadens gällande cykelplan. Måttet följer riktlinjer i tidigare cykelplan, vilken låg till grund för kvalitetsprogrammet. På Smältvägens östra sida är cykelbanan separerad med en planterings- och möbleringszon på banans båda sidor, vilket även innebär att den minsta fria bredden som Stockholms stad tillåter ur driftsynpunkt ej klaras. Cykelbanorna separeras från körbanan genom en skyddsremsa med en varierande bredd på 0,3 – 3 meter, för att rymma vingelmån från cyklande och svep från fordon. På övriga gator inom planområdet föreslås cykel hänvisas till blandtrafik. På Masugnsvägen syd, där körbanan föreslås utformas med bredden 3,5 meter och enkelriktas söderut, uppfylls inte minsta breddmått för möte mellan större fordon och cykel. Det innebär att det finns risk att cyklister trängs ut mot kantstenen vid möten med lastbil eller större personbilar. I Smältvägens korsning med Karlsbodavägen föreslås en ny signalreglerad cykelpassage anläggas över Karlsbodavägen. På så sätt kan huvudcykelstråket ges en genare koppling mot befintligt huvudcykelnät, utmed Karlsbodavägen och vidare mot det primära cykelstråket utmed Ulvsundavägen. Kopplingen över Karlsbodavägen blir särskilt viktig då den färdigställda planen norr om Bällsta Hamn ej har tagit höjd för en separerad cykelbana på Masugnsvägen vidare mot passagen över Karlsbodavägen norr om planområdet. Därmed kan huvudcykelstråket utformas med separerade cykelbanor på hela sträckan fram till befintligt nät. Vidare föreslås ett signalreglerat övergångsställe och cykelpassage över Smältvägen, i anslutning till korsningen med Karlsbodavägen. Det innebär att gående och cyklister norrifrån kan ta sig över till huvudcykelstråket via ett bevakat övergångsställe Figur 35. Cykeltrafik inom nytt planförslag (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 25/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.4 Kollektivtrafik Öster om Bällstahamnsparken föreslås en ny pendelbåtshållplats att anläggas. Hållplatsläget utrustas med väderskydd, belysning, trafikinformation och livräddningsutrustning enligt RiBrygga. Utrymme har i detta skede ej studerats i detalj men har bedömts rymmas. Hållplatsläget är beläget cirka 500 meter från tvärbanans hållplatsläge Karlsbodavägen och cirka 470 meter från busshållplatsläget Smältvägen. I övrigt innefattar utredningsområdet inga hållplatslägen eller nya hållplatslägen och gatusträckorna trafikeras ej av linjär busstrafik. Figur 36. Översikt kollektivtrafik planförslaget (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 26/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.5 Motorfordonstrafik Det nya planförslaget innebär att befintlig gatustruktur görs om från breda körbanor, anpassade till industriverksamhet, till mer stadsmässiga gator, med smalare körbanor omgivna av gång- och cykelbanor samt planterings- och möbleringszoner. Den högsta tillåtna hastigheten på den lokala huvudgatan föreslås till 40 km/h och på lokalgatorna till 30 km/h. Lokalgatorna vid Bällstahamnsparken och Karlsbodatorget utformas som gångfartsområden. Gatustrukturen dimensioneras för tung lastbil (Lbn, fordonslängd 12 meter), vilket innebär att räddningstjänsten kan ta sig fram i hela området. Vändplatserna på Lokalgata 2, 5 och 6 dimensioneras för sopbil (Los, fordonslängd 9,4 meter). Trafikalstringen för Bällsta Hamn beräknas uppgå till cirka 1 500 fordon per dygn, vilket kan jämföras med dagens trafikflöde som uppgår till cirka 1 900 fordon per dygn på Smältvägen. ÅDT på omkringliggande vägnät har tagits fram för prognosår 2040 med hjälp av Stockholms stads Dynameqmodell, se Tabell 3 och Figur 40. Tabell 3. Årsmedelsdygnstrafik (ÅDT) på gatunät i planområdet samt omgivande vägnät för prognosår 2040. Mätpunkt ÅDT Smältvägen 1 500 Karlsbodavägen Norr 8 100 Karlsbodavägen Söder 8 500 Ulvsundavägen Norr 27 600 Ulvsundavägen Söder 32 700 Andelen resor som görs med bil beräknas uppgå till cirka 20 %. Färdmedelsfördelningen har beräknats med hjälp av Trafikverkets alstringsverktyg. Den låga andelen bilresor beror på det centrala och kollektivtrafiknära läget. Det ligger även i linje med beräknat parkeringsbehov, vid en jämförelse med trafikalstring per parkeringsplats. 4.5.1 Trafikanalys Under 2020 gjorde Iterio, på uppdrag av Stockholms stad, en trafikanalys för Ulvsunda industriområde, innefattande Bällsta Hamn, Masugnen 5 och 7 mfl. samt Gjutmästaren 6. I utredningen studerades bland annat olika utformningsalternativ för korsningen Smältvägen – Karlsbodavägen. Trafikanalysen togs fram genom en mikrosimulering i Vissim. I denna utredning har modellen från den tidigare utredningen legat till grund för det fortsatta arbetet med dimensioneringen av gatustrukturen i planförslaget för Bällsta Hamn. Trafikanalysen redovisas i sin helhet i Bilaga 1, BH-T1- Figur 37. Översikt gatustruktur i planområdet (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor). 2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys (2025-06-18). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 27/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utredda alternativ I Iterios trafikutredning från 2020 togs två alternativ fram för korsningen Smältvägen – Karlsbodavägen. I alternativ 1 föreslås Masugnsvägens södra anslutning mot Smältvägen avslutas i en vändplats, vilket innebär att den helt skiljs från korsningen, se Figur 39. I alternativ 2 föreslås Masugnsvägen enkelriktas söderut, bort från Smältvägen Figur 38. I denna utredning har båda alternativen analyserats. I Iterios trafikutredning framgår att trafiken ut från området bör samlas till Smältvägen för att öka kapaciteten i korsningen. Korsningspunkten med tvärbanan och Karlsbodavägen skapar komplexitet med många konflikter vilket påverkar korsningens kapacitet. Genom att samla flödet från Bällsta hamn till Smältvägen minimeras antalet konflikter öster om tvärbanan vilket ökar kapaciteten. Resultat Figur 39. Alternativ 1: Masugnsvägen syd görs dubbelriktad och Trafikanalysen visar att trafikflödena till och från Smältvägen har avslutas i en vändplats, separerad från korsningen med Smältvägen liten påverkan på korsningens kapacitet. Trafiksignalen begränsar (Illustration: Iterio, 2020). trafikflödet från Smältvägen, då gröntiden endast medger att cirka 2-3 fordon kan ta sig ut i varje omlopp. Köerna på Karlsbodavägen beror främst av kapaciteten i korsningen med Ulvsundavägen, söder om området. I och med att trafiken ej kan ta sig ut på Ulvsundavägen växer köerna bak mot korsningen med Smältvägen. Om trafikalstringen från Bällsta Hamn ökar innebär det att köerna på Smältvägen ökar. Påverkan på Karlsbodavägens kapacitet i stort är därmed begränsad. 4.5.2 Planförslag gatunät Efter utförd trafikanalys har projektet valt att gå vidare med alternativ 2, se Figur 38. Smältvägen Smältvägen och Smältvägens förlängning utgör lokal huvudgata genom planområdet. Gatan föreslås få en bredd på 6,5 meter på hela sträckan, med viss breddökning i kurvorna. Smältvägen ansluter mot Karlsbodavägen i en signalreglerad korsning i gatans nordvästra del. Smältvägen ligger i en kraftig kurva cirka 80 meter öster om korsningen med Karlsbodavägen. Innerkurvans innerradie har i projektet begränsats till maximalt 14 meter. Det innebär att två lastbilar kan mötas (Lbn) i en hastighet på 5 km/h, vilket innebär mycket låg standard på en huvudgata (se Figur 41). När fordon köar upp för att ta sig ut i den signalreglerade korsningen med Figur 38. Alternativ 2: Masugnsvägen förs enkelriktad söderut, Karlsbodavägen ökar risken för möte i kurvan och fordon har ej bort från Smältvägen (Illustration: Iterio, 2020). möjlighet att köra undan. Figur 40. Översikt årsmedelsdygnstrafik på omgivande vägnät i Bällsta Hamn för prognosår 2040 (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 28/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Även i söder, där Smältvägens förlängning övergår till Smältvägen, föreslås en 90-graderskurva på huvudgatan. Även här är utrymmet begränsat, vilket innebär svårigheter vid möte. Körspårsanalyser visar att två lastbilar ej kan mötas i kurvan, se Figur 42. Även möte mellan lastbil och personbil är trångt men klaras i låga hastigheter, se Figur 43. Vidare är även sikten begränsad då gatan svänger kring ett hushörn, i Gjutmästaren 5. Sikt anpassad för kommunala gator i 40 km/h visar att sikten klaras om hushörnet i Gjutmästaren 5:s sydöstra del skärs av samt att träd rensas i korsningen, se Figur 44. Det är också särskilt viktigt då ett övergångsställe är beläget i punkten. Smältvägen – Råjärnsvägen – Lokalgata 3 I Smältvägens nordöstra hörn ansluter Råjärnsvägen och Lokalgata 3 till gatan likt en fyrvägskorsning. Smältvägen utgör huvudgata och har företräde framför de anslutande gatorna i norr och öster. Råjärnsvägen fortsätter i Smältvägens förlängning norrut, medan Lokalgata 3 ansluter från öster, via en enkelriktad gata ut i korsningen, se Figur 41. Trafiken på Lokalgata 3 bedöms vara begränsad, då gatan utgörs av ett gångfartsområde med Figur 41. Översikt körspår 5 km/h på Smältvägen i nordost (Illussttrraattiioonsunderlag: mindre angöringsbehov. Nyréns Arkitektkontor). Figguurr 4433. Körspår lastbil/personbil vid Smältvägen och Smältvägens förlängning (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor). Masugnsvägen Masugnsvägen föreslås utformas med enkelriktade gator som riktas bort från Smältvägen, vid korsningen med Karlsbodatorget. Detta för att minska konflikterna i den signalreglerade korsningen. Körbanorna föreslås utformas med bredden 3,5 meter, vilket innebär att möte mellan lastbil och cyklist ej klaras. På Masugnsvägen syd hänvisas cyklister att cykla i blandtrafik, vilket medför risk för cyklister som väljer att cykla mot trafikens färdriktning. Det blir svårt för större fordon att passera cyklister som färdas i samma riktning som övrig trafik. Gatan separeras från gångbanan med en grönremsa, utan uppehåll för angöring. Figguurr 42. Körspår lastbil/lastbil vid Smältvägen och Smältvägens förlängning Figur 44. Sikkttttrriiaannggeel i kurvan mellan Smältvägens förlängning och Smältvägen (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor). (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 29/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällstahamnsparken (Lokalgata 3 och 4) Bällstahamnparken utformas som ett gångfartsområde och föreslås utformas så att fordonstrafiken kan ta sig fram i gångfart (7 km/h). För att tillskapa svängrörelser placeras planteringsytor på skiftande sidor om gatan som styr trafiken och hindrar möjligheten att köra rakt på längre sträckor, se Figur 45. Syftet med riktningsförändringen är även att bryta siktlinjen, för att ytterligare hålla nere hastigheten. Dimensionerande fordon på sträckan är lastbil 12 meter (Lbn), vilket innebär att räddningstjänst och sopbil kan ta sig fram på sträckan. I planförslaget har yta för parkens utbredning prioriterats och utformningen vid kajen begränsar möjligheten till svängrörelser. Föreslagen utformning medger därmed högre hastigheter utmed denna del av sträckan. Lokalgata mot vattnet (Lokalgata 2, 5 och 6) Lokalgata 2 och 5 är utformade med en körbana med bredden 5,5 meter, vilket innebär att en lastbil och en personbil kan mötas, se Figur 46 och Figur 47. På lokalgata 6 har körbanan smalnats av till 5 meter, vilket innebär att möten med lastbil innebär svårigheter, se Figur 48. Det medför risk för backning över gång- och Figuurr 4477. Översikt Lokalgata 5 (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor). cykelbanan samt ut på Smältvägen om en mötessituation skulle Figur 45. Översikt Bällstahamnsparken (Illustrationsunderlag: Nyréns uppstå. Projektet har bedömt risken som låg då trafiken på Arkitektkontor). Lokalgata 6 är mycket begränsad. Körbanans utbredning begränsas av planområdesgränsen mot den intilliggande planen i Gjutmästaren 6 i söder. Körbanan planeras att breddas till 5,5 meter i samband med att planen i Gjutmästaren 6 byggs ut. Lokalgatorna mot vattnet är utformade som återvändsgator som avslutas i en vändplats, se Figur 46, Figur 47 och Figur 48. Vändplatserna är utformade med en innerradie på 9 meter samt en fri yta om ytterligare 1,5 meter, enligt Stockholm vatten och avlopps (SVOA) riktlinjer. Till skillnad från riktlinjerna är vändplatserna centrerade, vilket innebär att fordon behöver svänga i en s-kurva för att ta sig runt vändplatsen. Det ger en mer utrymmeskrävande fordonsrörelse, vilket medför risk att fordon väljer att backvända för att ta sig runt. Tung lastbil (Lbn 12 meter) kräver backvändning med flertalet backrörelser för att ta sig runt på vändplatserna. Vändplatserna ansluter mot kvartersmark, och det finns inte någon separat yta för oskyddade trafikanter att passera ytan. Mellan körbanekant och planerad bebyggelse planeras kvartersmark med en varierande bredd på cirka 1-1,5 meter. I och med den låga standarden på vändplatsernas utformning finns risk att fordon sveper över kvartersmarken. Figur 48. Översikt Lokalgata 6 (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor). Figur 46. Översikt Lokalgata 2 (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 30/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Valsverket 10 (Lokalgata 7 och 8) Gatustrukturen i Valsverket 10 har i denna utredning studerats översiktligt. Lokalgata 7 utformas som en lokalgata som ansluter mobilitetshuset i sydväst mot Gjuterivägen och vidare mot Smältvägen i öster. Lokalgata 8 föreslås regleras så att endast fordon med tillstånd tillåts nyttja gatan. Gatan förses med tillgänglig angöring och parkering och utformas så att räddningstjänst kan ta sig fram. Körspår har ej studerats i detta skede. Karlsbodatorget Karlsbodatorget utformas som ett gångfartsområde, där en sträcka mellan Råjärnsvägen i sydost och Masugnsvägen i nordost kopplas samman, se grön pil i Figur 50. Sträckan föreslås utformas så att fordonstrafiken kan ta sig fram i gångfart (7 km/h), genom strategisk placering av möblering och gestaltning som bryter siktlinjer och tvingar fordon till svängrörelser. Körytans placering över torgytan kräver att stor vikt läggs på tydlighet och orienterbarhet för att skapa en tillgänglig och trafiksäker lösning. Utformningen har ej studerats i detalj i denna utredning och studeras vidare i kommande skede. Figur 49 Översikt Valsverket 10. (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor) Figur 50. Översikt Karlsbodatorget. (Illustrationsunderlag: Nyréns Arkitektkontor) Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 31/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Lokalgatorna mot vattnet (Lokalgata 2, 5 och 6) utformas som 4.6 Trafiksäkerhet, trygghet och stickgator som avslutas i en vändplats. Vändplatserna har utformats utan gångbanor, vilket innebär att ytan samnyttjas mellan tillgänglighet gående och motorfordon. Då större motorfordon använder vändplanen tar de hela ytan i anspråk och det krävs ett samspel Planförslaget innebär att området får en ny karaktär med liv och mellan trafikanter. Det kan vara särskilt svårt för synskadade, rörelse. Biltrafiken koncentreras till mobilitetshuset, beläget i äldre, barn samt personer med funktionsvariationer, varför tydliga Valsverket 10:s sydöstra del. Det innebär att trafiken främst leds ledstråk bör eftersträvas. via huvudgatan Smältvägen, vilket minskar konflikterna i området. Inom planområdet föreslås gång- och cykelbanorna göras Gång och cykel separeras på samtliga stråk inom planområdet, genomgående förbi de anslutande lokalgatorna, vilket ger en ökad vilket minskar konflikterna mellan oskyddade trafikanter. Utmed prioritet till de oskyddade trafikanterna samt en hastighetssäkring cykelbanorna föreslås en skyddszon, med varierande bredd, mot då passagerna blir upphöjda. Upphöjningen föreslås utföras med körbanan vilket ger plats för vingelmån för cyklister och svep med portsten, enligt Stockholms stads teknisk handbok, för att ge en exempelvis sidospeglar från fordon. jämn och trygg passage som även fungerar väl för cyklister i Gångbanor breddas upp till minst 2,5 meter, vilket innebär att blandtrafik att passera över. möten mellan gående underlättas samt att drift och underhåll kan Övergångsställen och cykelpassager över Smältvägen utföras på ett önskvärt sätt, då stadens minimimått uppfylls. Det blir hastighetssäkras genom att de görs upphöjda. Vid även möjligt för personer med rullstol att vända på sträckan inom korsningspunkterna mellan Smältvägen och gångbanans bredd. Lokalgata 4/Lokalgata 7 samt Gjuterivägen/Lokalgata 5 föreslås Figur 51. Översikt signalreglerat övergångsställe och cykelpassage över Ett huvudcykelstråk föreslås utmed Smältvägen och Smältvägens hela korsningen höjas upp, för att skapa en trafiksäker passage för Karlsbodavägen. förlängning, enligt Stockholms stads cykelplan. För att bättre gående. För att ge goda förutsättningar till god trafiksäkerhet i planförslaget koppla området mot befintligt huvudcykelstråk utmed Övergångsstället och cykelpassagen över Smältvägen i nordväst föreslås väntytor för gång- och cykeltrafikanter vid samtliga Karlsbodavägen föreslås en ny passage över vägen, vilket signalregleras och blir en del av den signalreglerade korsningen övergångsställen. Övergångsställen på Smältvägen och förbättrar framkomligheten för cykel. Ett kompletterande cykelstråk mellan Karlsbodavägen och Smältvägen. Passagen kopplar Smältvägens förlängning föreslås hastighetssäkras genom att föreslås utmed norra Masugnsvägens östra sida, för att koppla samman huvudcykelstråket utmed Smältvägen med cykelbanan på passagerna görs upphöjda. samman stråket med områdena norr om Bällsta Hamn. Det blir Masugnsvägen norr, vilket ger en trygg och tydlig passage för särskilt viktigt för att skapa ett tryggt och tydligt stråk till skolan i Samtliga övergångsställen och passager inom planområdet oskyddade trafikanter som ansluter norrifrån. Valsverket 10 samt till idrotten som planeras i Gjutmästaren 6, då föreslås tillgänglighetsanpassas enligt Stockholms stads teknisk många barn väntas trafikera sträckan. Vidare ökar Över Karlsbodavägen föreslås ett nytt övergångsställe med handbok. Vid det signalreglerade övergångsstället i korsningen orienterbarheten och framkomligheten förbi Karlsbodatorget, vilket cykelpassage anläggas i den signalreglerade korsningen mellan mellan Smältvägen och Karlsbodavägen förses trafiksignalerna minskar risken för konflikter mellan olika trafikanter. Smältvägen och Karlsbodavägen. Övergångsstället föreslås med tryckknappsdetektorer med akustisk och taktil information, för regleras i två separata faser, där gående kan passera att tydliggöra korsningarna för personer med Utmed Smältvägens förlängning placeras en dubbelriktad Karlsbodavägen i en fas och spårvägen i en annan, för att klara funktionsnedsättningar. cykelbana på gatans södra sida medan gående hänvisas till en kapaciteten i korsningen. För att inte riskera att gående misstar gångbana på gatans norra sida. Hållplatsläget för framtida pendelbåt, öster om den gröna signalen att gälla över hela passagen föreslås Utmed Smältvägen i öster föreslås enkelriktade cykelbanor med övergångsstället utformas som en saxad passage. Cykelpassagen Bällstahamnsparken, föreslås utformas med taktila stråk, enligt bredden 1,5 meter på gatans båda sidor. På gatans östra sida föreslås regleras i en fas och utformas därmed som en rak Trafikförvaltningens riktlinjer. Anslutande gångbanor och föreslås grönytor på cykelbanans båda sidor, vilket innebär att passage över hela sträckan. Det medför god tillgänglighet för promenadstråk utformas tillgängligt, för att underlätta resväg för cykelbanan ej uppfyller stadens minimått för driftfordon. cyklister som inte hindras av en trång passage med gående. I anslutning till hållplatsläget föreslås en angöringsplats för riktningsförändring mellan spårvägen och Karlsbodavägen. Under färdtjänst, på gångfartsområdet vid Bällstahamnsparken. Då huvudcykelstråket skiftar mellan att vara dubbelriktat i söder, hösten 2019 tog Ramböll fram en översiktlig riskanalys för Angöringsplatsen görs 9 meter lång, för att medge utrymme för enkelriktat i öster och dubbelriktat i norr behöver cyklister passera området, på uppdrag av Stockholms stad. I analysen lyfts att fordon att fälla ut ramp bakom fordonet. över gatan i flera punkter. Det minskar framkomligheten och ökar skyddsanordningar vid planpassagen behöver utredas särskilt, i risken att cyklister väljer att cykla mot trafiken, särskilt de som har synnerhet då många oskyddade trafikanter väntas passera målpunkter inom området. tvärbanan här. I anslutning till planpassagen bör även åtgärder Gångbanebredden utmed bebyggelsen varierar mellan 2,5 och 3,5 vidtas som hindrar obehörigt spårspring. meter. I tidigare utredningar har det framkommit att området väntas alstra stora flöden med gående eftersom strandparken i öster väntas bli en attraktiv målpunkt. Gångbanorna utmed lokalgatorna mot vattnet har en bredd på 2,5 till 3 meter. När det blir höga gångflöden kan gångbanorna upplevas trånga speciellt i mötet med entréer till den nya bebyggelsen. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 32/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.7 Parkering och angöring 4.7.1 Cykelparkering Planförslaget föreslår ingen cykelparkering på allmän platsmark. De lokaler som föreslås i bottenvåningarna ska tillhandahålla besöksparkering för cykel på kvartersmark. Cykelparkering på allmän plats kan behöva anläggas kring stationer, i enlighet med trafikförvaltningens riktlinjer. 4.7.2 Bilparkering I planförslaget föreslås parkering ske i ett gemensamt mobilitetshus, beläget i Valsverket 10:s sydvästra del. Vidare planerar majoriteten av byggaktörerna att anlägga garage under bebyggelsen, där viss andel av parkeringsbehovet kan lösas. Parkeringsplats för rörelsehindrade (RHP) skall kunna anordnas när behov uppstår. Tillgänglig angöring skall enligt Stockholms stads riktlinjer ske från 10 meter, annars gäller Boverkets regler om tillgänglig angöring inom 25 meter. Till bostäderna antas RHP lösas på kvartersmark i den mån det är möjligt. För bebyggelsen närmast vattnet har RHP delvis behövts lösas på allmän platsmark, då närheten till vattnet medför svårigheter att anlägga garage under huskropparna längst i öster. För Masugnen 1 Norra föreslås en RHP kunna anläggas på Lokalgata 1, utanför planområdet samt i planteringsytan på Lokalgata 2. För Masugnen 1 Södra och Gjutmästaren 3 föreslås RHP i Bällstahamnsparken, på utpekade ytor. Gjutmästaren 3 föreslås även förses med RHP i angöringsfickor utmed Smältvägen, då inget garage planeras på fastigheten. Även Tackjärnet 4 planerar lösa all sin parkering i mobilitetshuset, varför en RHP föreslås på Masugnsvägen Norras östra sida. Både på Smältvägen och Masugnsvägen norr löper en cykelbana utmed sträckan, vilket innebär att kravet på det totala breddmåttet om 5 meter, innefattande platsens bredd och intilliggande fri yta (gångbana eller dylikt), ej klaras. 4.7.3 Angöring Tillgänglig angöring skall enligt Stockholms stads riktlinjer ske inom 10 meter, annars gäller Boverkets regler om tillgänglig angöring inom 25 meter. I planförslaget föreslås angöring lösas på allmän platsmark, för att klara tillgängligheten till publika lokaler i bottenvåningarna samt att klara sophanteringen som ej ryms inom kvartersmark. Angöring föreslås generellt placeras i fickor utmed gatorna inom planområdet, vilket innebär att planteringsytor tas i anspråk. På lokalgatorna mot vattnet föreslås angöring ske i körbanan, vilket bedöms fungera med avseende på det låga trafikflödet. Figur 52. Översikt angöring, RHP och parkering i planområdet: Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 33/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Utvärdering och rekommendation Planförslaget följer stadens framkomlighetsstrategi, där hållbara cykelkoppling utmed Masugnsvägen ger en mindre gen koppling färdsätt har prioriterats framför resor med motorfordon. Projektet för huvudcykelstråket genom Bällsta Hamn. Särskilt för de cyklister behöver därutöver ta hänsyn till att gator och offentliga platser som endast passerar utan målpunkter i området. Förslaget innebär behöver ha ett stort inslag av grönska för att hantera dagvatten och fler passager på huvudcykelstråket och fler konflikter mellan översvämningsrisken i området. trafikanter, då pendlingscyklister leds in i området istället för att passera i områdets ytterkant. I projektet har vissa brister och risker identifierats, vilka rekommenderas ses över för att skapa en ännu mer framkomlig På Masugnsvägen norr föreslås en dubbelriktad cykelbana, mellan och trafiksäker plats. Det är därmed av vikt att se över behovet av Smältvägen och Lokalgata 1, för att koppla delarna norr om olika ytor, för att främja en effektiv och hållbar användning av planområdet till huvudcykelstråket i Bällsta Hamn. Kopplingen gatuutrymmet. medför en tydlig separering mellan gående och cyklister förbi Karlsbodatorget och medför att cyklister kan cykla separerat från Gångtrafik biltrafiken i hela planområdet, utan att cykla i blandtrafik. Det är Planförslaget föreslår en acceptabel standard för gående inom särskilt viktigt då det planeras för en skola i området samt den planområdet, även om rekommenderade mått i Gata Stockholm ej planerade idrottsverksamheten i Gjutmästaren 6, då det blir ett har uppfyllts på samtliga sträckor. stråk som många barn väntas nyttja. Det blir också en tydlig separering vid Karlsbodatorget, istället för att cyklister korsar torget Gångbanorna utmed huvudgatorna rekommenderas få en minsta utan tydlig styrning. bredd på 3 meter på gatans båda sidor för att möta behovet av gatans funktioner. Den föreslagna gångbanebredden på 2,8 meter Figur 53. Översikt övergångsställe och cykelpassage över Smältvägens förlängning. Motorfordonstrafik utmed Smältvägens västra sida bedöms vara i underkant med Förslag till övergångsställe över Smältvägen som studerats i utredningen illustreras Dagens överbreda körbanor i området minskas ned för att ge plats hänsyn till att den nya bebyggelsen utformas med entréer mot med röd markering. åt gående och cyklister samt planteringsytor och platsbildningar, i gatan. Särskilt då gångbanorna väntas nyttjas som primärt stråk för Cykeltrafik enlighet med framkomlighetstrategin. Det ger en tydligare många barn som ska till skolan i Valsverket 10 och till Cykellösning inom planförslaget bedöms ha låg standard utifrån trafiksituation med minskade hastigheter, vilket ökar idrottsverksamheten som planeras i Gjutmästaren 6. Vidare stadens planer och planområdets förutsättningar. Området får en trafiksäkerheten i planområdet. föreslås angöring genomgående ske från gatan, vilket innebär att ny gatustruktur men nya gatusektioner, vilket bör möjliggöra för många ska samsas på en begränsad yta. Utformningen av Smältvägen medför att hastigheten begränsas. god standard på den cykelinfrastruktur som föreslås. Särskilt där Breddökningen i kurvorna har i projektet begränsats av planerad På lokalgatorna mot vattnet saknas gångytor förbi vändplatserna det planeras för ett nytt huvudcykelstråk, i enlighet med exploatering och grönytor, vilket innebär att det är mycket trångt att helt. Det bidrar till en otrygg och otydlig lösning som försämrar Stockholms stads cykelplan. mötas speciellt i kurvorna. Dimensionerande hastighet i kurvorna trafiksäkerheten och tillgängligheten för främst barn, äldre och De enkelriktade cykelbanorna utmed Smältvägen har föreslagits få uppgår till mycket låg standard och understiger även normal personer med funktionsvariationer. Vidare är gångbanorna utmed bredden 1,5 meter, vilket inte uppfyller stadens minimimått för standard för en normal korsning. Risken är stor att fordon inte lokalgatorna fram till vändplatserna relativt smala. Om stora huvudcykelstråk i gällande cykelplan. Därutöver föreslås den östra anpassar hastigheten och därmed nyttjar sidoområden och gång- gångflöden väntas ner mot strandparken finns risk att gående och cykelbanor för att möjliggöra möten. I kommande skede cykelbanan omges av planteringsytor på dess båda sidor, vilket nyttjar körbanan, då det blir trångt att mötas vid större gångflöden. rekommenderas att kurvorna breddas för att uppfylla normal innebär att driftmåtten inte uppfylls. För att uppfylla stadens mål Utmed Smältvägens förlängning finns risk att gående nyttjar enligt cykelplanen rekommenderas de enkelriktade cykelbanorna standard. cykelbanan på gatans södra sida där gånginfrastruktur saknas. breddas till 1,8 meter, vilket bör studeras vidare i nästa skede. Körbanebredden på Lokalgata 6 rekommenderas breddas upp till Smältvägens förlängning kommer troligen kvarstå som lokal Huvudcykelstråkets sträckning i planförslaget skiljer sig från 5,5 meter, på bekostnad av planteringsytan, för att inte riskera huvudgata under en lång tid då status för utbyggnaden av stadens cykelplan, där huvudstråket fortsätter norrut, via backning över gång- och cykelbanan vid en mötessituation. Även Gjutmästaren 6 i nuläget inte har en tidplan. Råjärnsvägen, och vidare mot Masugnsvägen norr om om flödena är små finns risk att möten med lastbil uppstår, särskilt I utredningen har ett övergångsställe över Smältvägen studerats, planområdet. Cykelplanen är emellertid anpassad till befintligt för fordon som uppehåller sig på platsen en längre tid såsom för att skapa en bättre koppling för gående som ska ta sig mellan industriområde och tar ej hänsyn till planförslagets nya struktur. sopbil, mat- och paketleveranser och dylikt. Då det finns oklarheter bebyggelsen och strandparken i öster till gångbanan utmed Nytt föreslaget övergångsställe och cykelpassage över kring när Gjutmästaren 6 byggs ut riskerar lösningen att bli Smältvägens förlängning, se röd markering i Figur 53. Förslaget Karlsbodavägen ger en bättre och genare koppling till omgivande långvarig, vilket ej är önskvärt. förkastades emellertid då projektet prioriterade yta för plantering stråk. Det ger även ett sammanhängande stråk, vilket ej är möjligt Utformningen av vändplatserna på lokalgatorna mot vattnet, med och träd. För att inte riskera spring över gatan på obevakade norr om planområdet där cykel hänvisas till blandtrafik norr om en centrerad vändyta, medför att det kan bli svårt för lastbilar platser föreslås behovet av ytterligare övergångsställe övervägas i Lokalgata 1. (sopbil) att vända på ytan utan backrörelser. Närheten till planerad kommande projekteringsskede. Särskilt som sikten är begränsad I utredningen har även en dubbelriktad cykelbana utmed exploatering medför risk för att fordon sveper med karossen där Smältvägens förlängning övergår till Smältvägen. Masugnsvägen syd studerats. Cykelbanan valdes bort till förmån utanför vändplanen. Utformningen är avstämd med SVOA som har accepterat föreslagen utformning. För att inte riskera för en planteringsyta utmed hela sträckan. Avsaknad av Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 34/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI påkörningsskador bör utformningen av kvartersmarken, mellan vändplatsen och fasaderna, säkerställas så de ej inrymmer hinder av något slag som ytterligare försämrar framkomligheten på platsen. I planförslaget föreslås Bällstahamnsparken utformas som ett gångfartsområde, där planteringsytor anläggs på skiftande sidor för att styra trafiken, bryta siktlinjer och hålla nere hastigheten. För att hålla nere hastigheten på motorfordon till gångfart rekommenderas ytterligare riktningsförändringar och mer styrning av trafiken. Det bedöms vara många gående i rörelser, särskilt i anslutning till pendelbåtshållplatsen. Där är det extra viktigt att begränsa motorfordonstrafikens hastighet till gångfart. Även Karlsbodatorget föreslås utformas som ett gångfartsområde, där en utpekad köryta utformas med hjälp av möblering och fysisk gestaltning, som hindrar motorfordon från att köra på hela torgytan. I utredningen studerades två huvudsakliga alternativ för gatans sträckning, där alternativet med en köryta som sträcker sig från Råjärnsvägen i sydost till Masugnsvägen i nordväst bedöms vara den mest trafiksäkra lösningen. Utformningen av gångfartsområdet har ej studerats i detalj i denna utredning och behöver utredas vidare i kommande skede. Trafikanalysen visar att påverkan på omgivande vägnät är liten. Även om trafiken från Bällsta Hamn skulle öka bedöms påverkan på Karlsbodavägen bli marginell, då trafiksignalen inte släpper igenom fler bilar. Konsekvensen blir att kön på Smältvägen ökar. Risken för blockeringar på Smältvägen är små. Den största risken är att fordon väljer en annan väg då de blir stående i fler omlopp innan de kan ta sig ut på Smältvägen. Försämrad framkomlighet för bil kan även innebära att fler väljer andra färdsätt, som kollektivtrafik eller cykel. Parkering och angöring I och med att parkeringen till stor del förläggs i ett gemensamt mobilitetshus, koncentreras biltrafiken till en plats, vilket minskar konflikterna i området. För att klara tillgängligheten till de byggnader som saknar garage har projektet beslutat att RHP får lösas på allmän platsmark för flertalet fastighetsägare. Genom att anlägga RHP på allmän platsmark kan platsen ej reserveras för en särskild person, vilket innebär att det finns risk att platsen nyttjas av andra än de som bor i området. Vid Tackjärnet 4 rekommenderas föreslagen RHP flyttas från Masugnsvägen Norr till Råjärnsvägen, för att uppfylla kravet om att platsen, inklusive intilliggande friyta, ska uppgå till minst 5 meter. Det medför också minskade konflikter mellan den funktionshindrade och cyklande intill platsen. På Lokalgata 2 rekommenderas RHP göras längsgående istället för den nu föreslagna raka parkeringsplatsen. Dels då bakomliggande körbana ej uppfyller minsta mått vid in- och utkörning ur platsen. Dels då den smala körbanan medför risk att fordon backar bak över bakomliggande gångbana för att ta sig ut. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 35/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Fortsatt arbete Avseende trafik görs följande medskick till det fortsatta arbetet: • Om möjligt rekommenderas en breddökning i kurvor på Smältvägen för att öka till normal/god standard. • Bällstahamnsparken har studerats principiellt i detta skede. I kommande skede bör utformningen ses över så att utformningen för motorfordon begränsas i hastighet till gångfart. • De enkelriktade cykelbanorna utmed Smältvägen rekommenderas ses över. Cykelbanorna föreslås breddas upp till 1,8 meter för att följa stadens nu gällande minimimått för huvudcykelstråk. Även breddmått för att klara driften bör studeras. Ett alternativ med en dubbelriktad cykelbana på ena sidan kan studeras. • Masugnsvägens södra del behöver studeras vidare efter att kvarteret Valsverket 10:s förutsättningar har fastslagits. • Fri sikt i korsningspunkter behöver studeras och säkerställas i kommande arbete så att hushörn och träd inte placeras i sikttrianglarna. • Placering av övergångsställe över Smältvägen i anslutning till Lokalgata 6 behöver studeras vidare. • Väntytan på Karlsbodavägens västra sida medför att gång- och cykelbanan gör intrång på befintlig fastighetsgräns. Samordnas med intilliggande projekt. • RHP till Tackjärnet 4 rekommenderas flyttas till Råjärnsvägen för att inte riskera att personer med rörelsehinder behöver kliva ut i cykelbanan. • Hållplatsläget för pendelbåten ses över i detalj för att säkerställa god framkomlighet och säkerhet för gående. • Viss mängd cykelparkering på allmän platsmark bör adderas vid torgen och stationer (enligt riktlinjer från trafikförvaltningen). • Karlsbodatorget har studerats principiellt i detta skede och behöver säkerställas i det fortsatta arbetet. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 36/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Togethe r with our clients and the collective knowledge of our 22,000 architects, engineers and other specialists, we co- create solutions that address urbanisation, capture the power of digitalisation, and make our societies more sustainable. Sweco – Transforming society together Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-08-18 Ver D okumentreferens BH-T1-2D06-001-PM Trafik 37/37 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM Trafikanalys Bällsta Hamn Plansamråd GODKÄND 2025-08-18 stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ändringsförteckning Ver Datum Ändringsbeskrivning Granskad Godkänd av Sweco Sverige AB RegNo 556767-9849 Uppdrag Bällsta hamn trafikutredning Uppdragsnummer 30067196 Kund Stockholms kommun Upprättad av Andrea Sillén Granskad av Joakim Bengtsson, Louise Bergström Godkänd av Maria Lindelöf Datum 2025-08-18 Ver 1.0 Dokumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 3/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................................................... 5 1 Inledning ........................................................................................................................ 6 1.1 Syfte .................................................................................................................. 6 1.2 Avgränsning ...................................................................................................... 7 2 Förutsättningar .............................................................................................................. 9 2.1 Område ............................................................................................................. 9 2.2 Tidigare utredningar ........................................................................................ 10 2.2.1 Trafikutredning, Iterio ...................................................................... 10 2.2.2 Riksbydalen Centrala Bromma, Ramböll ........................................ 10 2.2.3 Trafikalstringsutredning Gjutmästaren 6, Tyréns ........................... 10 3 Planförslag ........................................................... ........................................................ 11 3.1 Utformningsalternativ ...................................................................................... 12 3.2 Trafikalstring från planerad bebyggelse .......................................................... 13 3.3 Kollektivtrafik ................................................................................................... 14 3.4 ÅDT 2040 ........................................................................................................ 15 4 Resultat ....................................................................................................................... 16 4.1 Kölängder - Smältvägen ut från området ........................................................ 17 5 Utvärdering och rekommendation ............................................................................... 21 6 Fortsatt arbete ............................................................................................................. 23 Bilaga 1: Metod Mikrosimulering ................................................................................. 24 Bilaga 2: Trafikflöde FM 2040 ..................................................................................... 25 Bilaga 3: Trafikflöde EM 2040 ..................................................................................... 27 Bilaga 4: Medelkölängd och genomsnittlig maxkölängd över tid ................................ 30 4/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Stockholms stad har inlett ett planarbete för att utveckla Bällsta hamn, beläget inom Ulvsunda industriområde i Bromma. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med cirka 1 300 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Denna analys syftar till att utreda påverkan av den planerade exploateringen i korsningen Smältvägen/Karlsbodavägen. Trafikalstringen från planområdet beräknas uppgå till cirka 1 500 motorfordon/dygn, vilket är lägre än den nuvarande alstringen från området (cirka 1900 fordon/dygn). Trafikflödet under maxtimmen förväntas dock att bli högre till följd av det förändrade utnyttjandet av området. Trafikanalys har utförts för korsningen Smältvägen – Karlsbodavägen, vilken kopplar området till omgivande vägnät. Trafikanalysen visar att trafikflödena till och från Smältvägen har marginell påverkan på korsningens kapacitet. Köerna på Karlsbodavägen beror främst på en begränsad kapacitetet i korsningen Ulvsundavägen - Karlsbodavägen, strax söder om korsningen Smältvägen – Karlsbodavägen. Köerna på Karlsbodavägen innebär i sin tur en begräsning av hur mycket trafik som kan ta sig ut från Bällsta Hamn. Om trafikflödet från Bällsta Hamn ökar får det främst effekten att köerna på Smältvägen blir längre. Även trafikflödet in mot Bällsta Hamn har begränsad effekt på kapaciteten i korsningen Smältvägen – Karlsbodavägen av samma anledning. Bällsta Hamns påverkan på de närliggande korsningarna är därmed begränsad. Om 25 % av trafiken från Gjutmästaren 6 och 9 tar sig ut via Smältvägen samt att 25 % av trafiken från Bällsta Hamn väljer att ta sig ut via Norrbyvägen i söder, likt antaget i Tyréns trafikalstringsutredning (2019), innebär det att trafikflödet på Smältvägen ökar. Detta eftersom trafikalstringen från fullt utbyggd Gjutmästaren 6 och 9 är större än trafikalstringen från Bällsta Hamn. Den tillkommande trafiken på Smältvägen skulle innebära att köerna på gatan ökar. Påverkan på Karlsbodavägen bedöms vara marginell då trafiksignalen inte släpper ut mer trafik i korsningen. Därmed har ingen ytterligare analys med ökad trafikvolym på Smältvägen gjorts. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 5/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Inledning Stockholms stad arbetar med en ny detaljplan som gör det möjligt att utveckla norra delen av Ulvsunda industriområde. Detaljplanen föreslås möjliggöra utvecklingen av området till att innehålla bostäder, grundskola och service samt att skapa en strandpark längs med Bällstaviken. Detaljplanen är en del av en större planerad utveckling av Ulvsunda industriområde och närliggande områden från att innehålla industri och handel till att utvecklas till en blandstad. Detaljplanen möjliggör för cirka 1 300 bostäder. Inom detaljplanen föreslås också nya parker och torg. Inom planen finns även möjlighet att utveckla pendelbåtstrafiken med ett möjligt kajplatsläge mot Bällstaviken. Området avgränsas av Tvärbanans spår i väster, Bällstaviken och kommungränserna mot Solna och Sundbyberg i öster samt redan antagna detaljplaner i söder och norr. Figur 1. Planområdet, markerat med röd linje, beläget vid Ulvsunda industriområde i västra Stockholm. 1.1 Syfte Analysen syftar till att beräkna omfattningen av området Bällsta hamns trafikalstring och exploateringens påverkan på den närliggande korsningen Smältvägen - Karlsbodavägen. Analysen syftar även till att utgöra planeringsunderlag för utredningen av Bällsta Hamn och hur trafiken påverkar strukturen inne i området samt hur området ansluter mot befintligt vägnät. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 6/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.2 Avgränsning Trafikanalysen i denna utredning avgränsas till korsningen Karlsbodavägen - Smältvägen. Omgivande vägnät har inhämtats från trafikmodellen från den tidigare trafikutredningen för området (iterio,20201), främst för att studera dess påverkan på köerna på Karlsbodavägen ner mot korsningen med Smältvägen. Trafikalstringen från Bällsta Hamn har begränsats till beräknad trafikalstring från ny bebyggelse inom planområdet. I analysen har eventuell genomfartstrafik från planområdena Masugnen 5 och 7 m.fl. norr om Bällsta Hamn eller Gjutmästaren 6 inte inkluderats. Dock hanteras den eventuella överflyttningen av trafik genom resonemang. Hänsyn har inte heller tagits till utredda eller planerade trimningsåtgärder i närliggande korsningar utanför planområdet. Figur 2 nedan visar modellområdet samt de olika detaljplanerna nedan. Figur 2. Karta visande modellområde med blå linje, Bällsta Hamn med svart streckad linje och närliggande detaljplaner i rött. 1 Modellnamn: Bällsta_Karlsbodav Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 7/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I denna utredning har modellen från Iterios tidigare trafikutredning från år 2020 legat till grund för det fortsatta arbetet med dimensioneringen av gatustrukturen i planförslaget. Projektet inkluderar ingen ytterligare kalibrering eller validering av modellunderlaget utöver vad som gjorts i tidigare utredningar. Trafikmodellen utvärderar endast prognosåret 2040, vilket innebär att ingen nulägesmodell har gjorts. Signalregleringen i korsningen Ulvsundavägen/Karlsbodavägen har antagits vara densamma under förmiddag och eftermiddag, där flödet längs med Ulvsundavägen prioriteras i signalregleringen. Signalregleringen baseras på Iterios utredning från 2020. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 8/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Förutsättningar 2.1 Område Bällsta Hamn är beläget i Ulvsunda industriområde i den nordöstra delen av Bromma. Strax väster om området ligger köpcentret Bromma Blocks samt Bromma flygplats. Intill Bällsta Hamn går Tvärbanans spår samt Karlsbodavägen. I närheten går även Ulvsundavägen som är en större genomfartsled i Stockholm. Bällsta Hamn har i nuläget endast två anslutningar in och ut från området för motorfordonstrafik, båda över Tvärbanespåren mot Karlsbodavägen. En anslutning går via Smältvägen och en annan via Masugnsvägen längre norrut. För gående och cyklister finns ytterligare en möjlighet att ta sig söderut via en kombinerad gång- och cykelbana mot Gjutmästaren 6 och vidare mot Norrbyvägen. Inom området finns i nuläget ingen kollektivtrafik. Intill området finns Tvärbanans hållplats Karlsbodavägen. Intill hållplatsen finns även en busshållplats som trafikeras av linje 112 och 129. Ytterligare busslinjer finns längs med Ulvsundavägen, se Figur 3. Figur 3. Översikt kollektivtrafik i området runt Bällsta Hamn. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 9/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.2 Tidigare utredningar 2.2.1 Trafikutredning, Iterio År 2020 genomfördes en trafikutredning av Iterio innefattande Bällsta Hamn tillsammans med Masugnen 5 och 7 m.fl. samt Gjutmästaren 6. I trafikutredningen inkluderades även en trafikanalys för att utreda olika utformningar för korsningspunkten med Smältvägen. Modellunderlaget från trafikutredningen användes som utgångspunkt för arbetet som genomförts i detta uppdrag. 2.2.2 Riksbydalen Centrala Bromma, Ramböll Ramböll genomförde under 2023 en trafikutredning för detaljplanerna i Riksbydalen i centrala Bromma. I utredningen ingick även en trafikanalys där olika anslutningar till Ulvsundavägen utreddes. De framtida trafikflödena som användes i utredningen kommer från Stockholms stads mesomodell i programvaran Dynameq. Modellen sträcker sig över hela kommunen och består bland annat av en nulägesmodell som är anpassad efter dagens förutsättningar samt en modell för prognosåret 2040. Modellen är särskilt anpassad för Stockholms stad. Modellen har även delats upp i mindre områdesspecifika områden för mer detaljerade analyser i programvaran. Ramböll gjorde under sin utredning 2023 en kalibrering av Dynameq-modellen för Bromma2. Modellen kalibrerades då mot handelstrafik samt trafikmätningar genomförda 2018 i området kring Bromma handelsområde och Bällsta Hamn. Denna kalibrering ligger till grund för det framtida trafikflödet som ses runt om Bällsta Hamn. 2.2.3 Trafikalstringsutredning Gjutmästaren 6, Tyréns Tyréns genomförde under 2019 en trafikalstringsutredning för kvarteret Gjutmästaren 6. I utredningen studerades hela Ulvsunda industriområde, där Bällsta Hamn ingår. Förutsättningen då var att Gjutmästaren 6 skulle innehålla bostäder, kontor, hotell, kultur, idrott och övriga lokaler. Flertalet planer inom utredningsområdet inkluderades i utredningen. Vid full utbyggnad av Gjutmästaren 6 och Bällsta hamn förutsattes 25 % av trafikflödet i detaljplanen för Gjutmästaren 6 nyttja Smältvägen i norr för att ta sig in och ut ur området, medan 25 % av Bällsta hamns trafikalstring väntas angöra området via Norrbyvägen i söder. 2 Dynameq_Stockholmsscenariot_v2_240320. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 10/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Planförslag Planförslaget föreslår totalt 1 300 nya bostäder, kontor, verksamhetslokaler samt en grundskola. Förslaget är fördelat på kvarteren Masugnen Norra, Masugnen Södra, Tackjärnet 1 & 3, Tackjärnet 4, Valsverket 10, Gjutmästaren 3, Gjutmästaren 4 och Gjutmästaren 5, se Figur 4. Figur 4. Översikt planförslag Bällsta Hamn. (Illustration: Nyréns Arkitektkontor). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 11/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.1 Utformningsalternativ Korsningen mellan Smältvägen och Masugnsvägen utgörs idag av en fyrvägskorsning, med dubbelriktade fält i alla anslutningar. Korsningen ligger i direkt anslutning till den signalreglerade korsningen mellan Smältvägen och Karlsbodavägen. För att undvika blockeringar är Masugnsvägen reglerad med spärrfält mellan tvärbanans spår och Smältvägen. Figur 5. Översikt korsningen Smältvägen - Masugnsvägen - Karlsbodavägen (Stockholms stad DP Webmap, 2025). I Iterios trafikutredning från 2020 framgår att korsningen mellan Smältvägen och Masugnsvägen är svårorienterad och trafikosäker, varför konflikterna i punkten behöver minskas. Korsningspunkten med tvärbanan och Karlsbodavägen skapar komplexitet med många konflikter vilket påverkar korsningens kapacitet. I utredningen togs två alternativ fram för korsningen Smältvägen – Karlsbodavägen – Masugnsvägen, för att förbättra trafiksituationen. I alternativ 1 föreslås Masugnsvägens södra anslutning mot Smältvägen avslutas i en vändplats, vilket innebär att den helt skiljs från korsningen, enligt figur 5. I alternativ 2 föreslås Masugnsvägen enkelriktas söderut, bort från Smältvägen enligt figur 6. Det som skiljer de två utformningsalternativen åt är möjligheten att svänga söderut i korsningspunkten mellan Masugnsvägen och Smältvägen öster om Tvärbanans spår. Figur 6. Alternativ 1: Masugnsvägen syd görs dubbelriktad Figur 7. Alternativ 2: Masugnsvägen förs enkelriktad söderut, och avslutas i en vändplats, separerad från korsningen med bort från Smältvägen (Illustration: Iterio, 2020). Smältvägen (Illustration: Iterio, 2020). Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 12/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.2 Trafikalstring från planerad bebyggelse Trafikalstringen för den planerade bebyggelsen i Bällsta Hamn har beräknats med hjälp av Trafikverkets alstringsverktyg3. Trafikalstringen har beräknats för två olika scenarier. • Scenario 1: 1 300 bostäder och 28 500 BTA kontor4 • Scenario 2: 1 300 bostäder samt skola med 900 elever. Planområdets läge och närhet till kollektivtrafik medför att en relativ stor andel av resorna till och från området väntas göras med kollektivtrafik, cykel och till fots. I scenario 1 väntas cirka 13 % av resorna utföras med bil medan det i scenario 2 väntas uppgå till cirka 10 % enligt alstringsverktyget. Den låga andelen bilresor från alstringsverktyget beror på den centrala och kollektivtrafiknära lokaliseringen. Baserat på Stockholmsstads resvaneundersökning genomförd 20245 sker dock cirka 24% av alla resor i Bromma med bil. Andelen bilresor räknades därför upp till 20% i likhet med Trafikalstringsutredning Gjutmästaren 6, genomförd av Tyrens (2019). Årsmedelsdygnstrafiken (ÅDT) uppgår till cirka 1 500 fordon/dygn i scenario 1 och 1000 fordon/dygn i scenario 2. Vidare i utredningen baseras analysen på scenario 1, för att inte underskatta trafikflödet från området. Den beräknade trafikalstringen från Bällsta Hamn kan jämföras med befintligt trafikflöde från mätningar genomförda 2023 och 2024 som uppgår till cirka 1 900 fordon per dygn på Smältvägen. Det innebär att det totala trafikflödet/dygn är lägre när den nya exploateringen är klar jämfört med de senast genomförda mätningarna. Mätningarna från 2023 och 2024 visar dock ett flöde som är jämnare fördelat under dagen jämfört med vad som kan väntas från den planerade bebyggelsen. Genom detta kan trafiken under maxtimmen bli något högre i framtiden jämför med maxtimmestrafiken från dagens exploatering. En jämförelse har även gjorts med parkeringsbehovet inom planområdet, för att säkerställa att trafikalstringsverktyget inte överskattar antalet resor genomförda med bil. Antalet parkeringsplatser beräknas uppgå till cirka 200 parkeringsplatser för kontor och 520 parkeringsplatser för bostäder. Parkeringsbehovet baseras på att parkeringstalet för bostäder uppgår till 0,42 platser per lägenhet, med en reducering till 0,4 med hänsyn till att mobilitetsåtgärder väntas införas enligt stadens gröna p-tal. För kontor uppgår parkeringstalet till 7 platser per 1 000 m2 BTA. Trafikalstringen baseras på att cirka 60 % av fordonen är i rörelse under ett dygn och att de genomför 2 rörelser per dag. Det innebär att området alstrar cirka 1440 bilresor per dygn i scenario 1. Det vill säga något lägre än vad trafikalstringsverktyget beräknar6. Maxtimmen bedöms uppgå till 12 %, likt befintliga mätningar på omgivande vägnät. Trafikalstringen till och från området uppgår, utifrån ovanstående förutsättningar, till cirka 165 – 245 fordon under maxtimmen beroende på vilket scenario som 3 Trafikalstringsverktyget - Bransch 4 Beräknat baserat på 200 parkeringsplatser, med parkeringstal 7,0 per 1000 BTA för kontor 5 Resultat – Resvanor 2024 - Stockholms stad 6 Antagande gällnade kontor: 80%nyttjande av kontorens parkeringsplatser 2 resor per dag 70% sker under maxtimmen. Antagande gällande bostäder: 40% använder bilen, 2 resor genomförs per parkeringsplats, 60% genomför resa under maxtimmen. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 13/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI används, se Tabell 1. I den fortsatta trafikanalysen har scenario 1 legat till grund för beräkningarna, för att inte underskatta trafiken i området. Tabell 1. Alstrad trafik i de olika scenarierna. Totalt antal resor Maxtimme med bil per dag Parkeringstal (beräkning för scenario 1) 1440 237 Trafikalstring Sc1: Kontor 1875 245 Trafikalstring Sc2: Skola 1708 167 Vid trafikutläggningen har det antagits att 70 % av biltrafiken som alstras under förmiddagens maxtimme lämnar området och 30 % av den alstrade biltrafiken kommer till området. Under eftermiddagens maxtimme antas detta förhållande vara omvänt, se Bilaga 2 och 3. 3.3 Kollektivtrafik I utredningen har kollektivtrafiken i området antagits vara densamma som idag. Det innebär att buss 112 och 129 har cirka 4 avgångar under maxtimmen i varje riktning. Tvärbanan har cirka 12 avgångar eller avgång cirka var 5 minut med i varje riktning under maxtimmarna. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 14/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.4 ÅDT 2040 ÅDT på omkringliggande vägnät har tagits fram för prognosår 2040 med hjälp av Stockholms stads Dynameqmodell7. Maxtimmens andel för omgivande vägnät baseras på trafikmätningar utförda på de gator som ingår i modellen och antas vara desamma som idag. Även andelen tung trafik har antagits samma som i dagsläget. På vägen in till Bromma handelsområde saknas mätningar, varför maxtimmen och andelen tung trafik har antagits. Maxtimmen beräknas uppgå till 10 % och andelen tung trafik har satts till 5 %. Även på Smältvägen har andelen tung trafik antagits vara 5 %. Beräknad framtida ÅDT redovisas i Figur 8. De beräknade värdena för ÅDT visar att trafiken förväntas minska år 2040 längst med Ulvsundavägen och Karlsbodavägen jämfört med mätningar genomförda 2022 och 2023. Att ÅDT beräknas minska fram till år 2040 kan bero av flera anledningar. Det kan ha skett förändringar i infrastrukturen som påverkar vägvalet i modellen eller att det finns andra punkter i modellen med kapacitetsbrist som gör att fordon fastnar på väg till området. Resultatet av den uppdaterade Dynameqkörningen leder till att det beräknade ÅDT för prognos år 2040 minskar. Figur 8. Översikt beräknat ÅDT för år 2040, där uppskattat andel tung trafik redovisas inom parentes. 7 Dynameq_Stockholmsscenariot_v2_240320. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 15/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Resultat För att utreda vilka effekter den ny bebyggelsen kommer ha i området och på omkringliggande vägnät användes programvaran Vissim. Resultaten som presenteras i följande delar kommer från 10 körningar i mikrosimuleringsmodellen, vilket motsvarar 10 olika dagars maxtimme för antingen förmiddag eller eftermiddag. Förmiddagens maxtimme motsvarar tiden 07.00-08.00 medan eftermiddagens maxtimme motsvarar 16.00-17.00. Modellen körs med 15 minuters (900 sekunder) uppvärmningstid för att säkerställa att det finns trafik i modellen när resultat tas ut. Resultatet har tagits ut med ett intervall om 1 minut för att säkerställa att variationen i kölängd på Smältvägen fångas. Resultaten i följande delar är ett genomsnitt av de 10 simuleringarna. Resultat redovisas för både alternativ 1 och alternativ 2. Kölängderna som presenteras i följande delar är beräknade från stopplinjen, se röd linje i Figur 9 . Figur 9. Utredningsalternativ 1 (till vänster) och alternativ 2 (till höger) som analyseras i Vissim. Röd markering redovisar läge för stopplinjen, från vilken kölängden beräknas (Iterio, 2020, bearbetad av Sweco). Trafikanalysen visar att trafikflödena till och från Smältvägen har liten påverkan på korsningens kapacitet. Trafiksignalen och köbildningen på Karlsbodavägen begränsar trafikflödet från Smältvägen, då gröntiden endast medger att cirka 2-3 fordon kan ta sig ut i varje omlopp. Köerna på Karlsbodavägen beror främst av kapaciteten i korsningen med Ulvsundavägen, söder om området. I och med att trafiken ej kan ta sig ut på Ulvsundavägen växer köerna bak på Smältvägen från korsningen med Karlsbodavägen. Om 25 % av trafiken från Gjutmästaren 6 och 9 tar sig ut via Smältvägen samt att 25 % av trafiken från Bällsta Hamn väljer att ta sig ut via Norrbyvägen i söder, likt antaget i Tyréns trafikalstringsutredning (2019), innebär det att trafiken på Smältvägen ökar med cirka 100 fordon under maxtimme. Detta eftersom trafikalstringen från fullt utbyggd Gjutmästaren 6 och 9 är större än trafikalstringen från Bällsta Hamn. Den tillkommande trafiken på Smältvägen skulle innebära att köerna på gatan ökar. Påverkan på Karlsbodavägen bedöms Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 16/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI vara marginell då trafiksignalen inte släpper ut mer trafik i korsningen. Därmed har ingen ytterligare analys med ökad trafikvolym på Smältvägen gjorts. 4.1 Kölängder - Smältvägen ut från området Trafikanalysen visar att medelkölängden på Smältvägen varierar mellan cirka 4 och 20 meter under förmiddagens maxtimme för både alternativ 1 och 2. och Figur 11 visar medelkölängden under förmiddagen i alternativ 1 respektive alternativ 2 över 10 simuleringar. I Bilaga 4 visas medelkölängden under förmiddagen över tid i simuleringen. Alternativ 1 Alternativ 2 Figur 10. Alternativ 1: medelkölängd över 10 dagar under förmiddagen. Figur 11. Alternativ 2: medelkölängd över 10 dagar under förmiddagen. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 17/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Under eftermiddagen varierar medelkölängden mellan cirka 2 och 20 meter på Smältvägen. visar medelkölängden under eftermiddagen över 10 simuleringar. Bilaga 4 visar medelkölängden under eftermiddagen över tid i simuleringen. Alternativ 1 Alternativ 2 Figur 12. Alternativ 1: medelkölängd över 10 dagar under Figur 13. Alternativ 2: medelkölängd över 10 dagar under eftermiddagen. eftermiddagen. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 18/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I Figur 14 och Figur 15 redovisas genomsnittet av den längsta kölängden som uppkommer på Smältvägen under förmiddagens maxtimme. Under förmiddagen varierar den genomsnittliga maxkölängden över tid mellan cirka 10 och 35 meter under maxtimmen. Alternativ 2 Alternativ 1 Figur 14. Alternativ 1: Genomsnittlig maxkölängd under förmiddagen. Figur 15. Alternativ 2: Genomsnittlig maxkölängd under förmiddagen. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 19/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den genomsnittliga maxkölängden över tid under eftermiddagen varierar mellan cirka 5 och 25 meter. Figur 19 och Figur 20 visar genomsnittet av den längsta kölängden under eftermiddagens maxtimme. De genomsnittliga maxkölängderna över simulerings tiden under förmiddagen och eftermiddagens maxtimme visas i Bilaga 4. Alternativ 1 Alternativ 2 Figur 16. Alternativ 1: Genomsnittlig maxkölängd under eftermiddagen. Figur 17. Alternativ 2: Genomsnittlig maxkölängd under eftermiddagen. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 20/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Utvärdering och rekommendation Swecos trafikanalyser visar att trafiksituationen i korsningen Smältvägen- Karlsbodavägen är beroende av flöden och kapacitet i den närliggande korsningen Karlsbodavägen-Ulvsundavägen. Eftersom framkomligheten på Ulvsundavägen är prioriterad begränsas flödet på Karlsbodavägen av tiderna i den signalreglerade korsningen. Trafiken från Smältvägen påverkas på samma sätt, alltså att kapaciteten beror på situationen vid Ulvsundavägen samt den kö som bildas längst med Karlsbodavägen. Vid Smältvägen finns även begränsningen av att Tvärbanan har prioritering i signalregleringen av korsningspunkten mellan Karlsbodavägen och Smältvägen. Om Tvärbanans turtäthet ökar innebär det att framkomligheten in och ut från området minskar. Trafikflöden på omgivande vägnät, framförallt Ulvsundavägen, är så dominerande att trafik från Bällsta Hamn kommer att få anpassa sig till den kapacitet som erbjuds. Blir det alltför svårt att köra ut från området med bil via korsningen Smältvägen/Karlsbodavägen finns även alternativet att köra ut via Bryggerivägen och vidare ut på Norrbyvägen, alternativt att välja andra färdmedel. Motortrafiken som alstras av Bällsta Hamn under maxtimmen adderas till trafikflödet på Karlsbodavägen och ger lokalt i korsningen en liten framkomlighetsförsämring för trafik på Karlsbodavägen men därefter är tillskottet försvinnande litet. Försämringen i korsningen med Karlsbodavägen beror på det något ökade trafikflödet under maxtimmen även om ÅDT på Smältvägen blir lägre med planerad exploatering. Vidare baseras trafikanalysen i denna utredning enbart på förväntad trafikalstring från planerad exploatering i Bällsta Hamn. En förutsättning för analysen har varit att trafik från intilliggande områden ej beaktats, då trafikanalysen har begränsats till korsningen Smältvägen-Karlsbodavägen. I tidigare utredning från 2019 tog Tyréns fram en utökad alstringsutredning, där Gjutmästaren 6 och området norr om Bällsta Hamn var en del av strukturen. I den antogs att 75 % av trafiken från Bällsta Hamn nyttjar Smältvägen medan 25 % istället tog sig ut via Bryggerivägen i söder. På samma sätt förväntas 75 % av fordonen från Gjutmästaren 6 använda Bryggerivägen i söder för att ta sig ut medan 25 % förväntas ta sig via Smältvägen. Då trafikalstringen från Gjutmästaren 6 är större än den för Bällsta Hamn innebär det att trafiken på Smältvägen skulle öka. Detta utgår ifrån den planerade trafikalstringen med fullt utbyggd Gjutmästaren 6 enligt Tyrens alstrings PM (2019). Efter trafikanalysens genomförande har det framkommit att trafikkontoret påbörjat ombyggnation av kopplingen över Karlsbodavägen norr om Smältvägen. Samspelet mellan anslutningspunkterna mot Karlsbodavägen bör utredas i kommande arbete. Den norra kopplingen kan komma att öka trafiken som passerar Karlsbodatorget, vilket gör att gatuutformningen kan behöva ses över. I denna utredning har ÅDT på Smältvägen beräknats uppgå till cirka 245 fordon under maxtimmen, vilket kan jämföras med tidigare utredning där trafikflödet under maxtimmen uppgår till cirka 325 fordon (Iterio, 2020). Skillnaden beror främst på att trafiken från Gjutmästaren 6 samt området norr om Bällsta Hamn till viss del antogs nyttja Smältvägen i den tidigare utredningen. Om trafiken skulle Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 21/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI välja Smältvägen i den mån som tidigare utredning bedömer skulle det medföra en ökning på Smältvägen med cirka 100 fordon under maxtimmen. Det skulle främst medföra att kön på Smältvägen växer, då trafiksignalen inte medger mer trafik ut på Karlsbodavägen. Påverkan på omkringliggande vägnät blir marginell då korsningspunkten regleras genom en trafiksignal som har samma gröntid under varje omlopp. Om trafik från Smältvägen har svårt att komma ut på Karlsbodavägen ger det inga större problem inom detaljplaneområdet så länge trafiken från korsningen in i området kan köra förbi. Simuleringarna visar på medelkö om som mest cirka 20 meter (se bilaga 4), eller cirka 3 fordon, ut från Smältvägen under förmiddagarna. Däremot måste risken att bilar blir stående över spåret minimeras. Detta kan göras med hjälp av ködetektorer som placeras på Karlsbodavägen söder om korsningen, se placering i Figur 18. Dessa detektorer avgör hur mycket trafik som släpps igenom korsningen längs med Karlsbodavägen (i riktning söderut). Det medför att trafik från Smältvägen alltid kan köra ut på Karlsbodavägen när signalen visar grönt. Det kommer att medföra att köerna blir marginellt längre på Karlsbodavägen norr om korsningen med Smältvägen. Då kapaciteten i korsningspunkten inte påverkas genom val av utformning bör kapaciteten inte vara den största beslutande faktorn för korsningspunkten. Figur 18. Placering av detektorer på Karlsbodavägens södra sida. Blir framkomligheten i någon av utfarterna från området (mot Karlsbodavägen eller Norrbyvägen) avsevärt försämrad kommer trafiken troligtvis förflyttas till den andra korsningspunkten. Skulle det vara så att framkomligheten i båda korsningspunkterna blir allt för låg är sannolikheten stor att resor istället genomförs under andra tider på dygnet eller med andra färdmedel. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 22/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Fortsatt arbete • Trafiksignalen och ev detektorer på Karlsbodavägens södra del • Påverkan av den nya korsningen i norr Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 23/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 1: Metod Mikrosimulering Trafikanalysen har genomförts genom trafiksimulering med mikrosimuleringsverktyget Vissim (2023 sp 13) för de dimensionerande timmarna, 07-08 på förmiddagen och 16-17 på eftermiddagen. Simuleringen startar med en uppvärmningsperiod på 15 minuter för att modellen inte ska vara tom på fordon vid analys av resultat. Med begreppet trafiksimulering menas återskapande av ett trafiksystem i en datoriserad miljö. Ordet ”mikro” syftar till mikroskopisk vilket innebär en mycket hög grad av detaljer. I en mikrosimulering av trafik skapas en modell av verkligheten innefattande bland annat vägar, trafiksignaler och fordon. Även förarnas beteende simuleras i en mikrosimuleringsmodell för att efterlikna det beteende som observeras i området i verkligheten. Resultaten presenteras som ett medelvärde av 10 körningar per scenario. Genom att ange olika slumptal för de 10 körningarna skapas variation i alstringen av fordon i ytterkanterna av modellen. Slumptalen styr även förarnas beteende gällande aggressivitet, önskad hastighet, accepterade tidsluckor med mera. Genom detta simuleras 10 något olika trafiksituationer trots att samma trafikflöden används som indata. Detta efterliknar de variationer som kan ses mellan olika dagar, då varje enskild förare inte åker in i området vid exakt samma tid varje dag. Resultatet kan därför sägas vara ett medelvärde av 10 olika maxtimmar. Kalibrering och validering Utan kalibrerings- eller valideringsunderlag kan modellens förmåga att efterlikna verkligheten inte säkerställas. Detta gör att resultat och beteendet i korsningspunkterna inte med säkerhet efterlikna verkligheten. Detta kan ha genomförts i tidigare utredning, dock har inget underlag gällande detta hittats. Då resultatet bygger på en Vissimmodell som Sweco inte kunnat verifiera kalibrering av finns osäkerheter gällande modellen överenstämmelse med verkligheten. Vissa skillnader i beteende kan förekomma jämfört med verkligheten. Sweco har inte gjort några justeringar i Dynameq modellen efter Rambölls utredning. I deras tidigare utredning påpekar Ramböll att det är ett stort antal resor från zonen som inkluderar Bällsta Hamn samt närliggande områden. Utöver detta har det setts att antalet högersvängar från Karlsbodavägen till Ulvsundavägen är lågt i förhållande till mätningar genomförda 2018 i andra projekt. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 24/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2: Trafikflöde FM 2040 Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 25/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 26/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 3: Trafikflöde EM 2040 Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 27/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 28/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 29/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 4: Medelkölängd och genomsnittlig maxkölängd över tid Figur 19. Genomsnittlig medelkölängd under förmiddagen. Figur 20. Medelkölängd under eftermiddagen. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 30/32 rete edelkölän d ek nd i sim lerin rete edelkölän d ek nd i sim lerin 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 21. Genomsnittlig maxkölängd under förmiddagen. Figur 22. Genomsnittlig maxkölängd under eftermiddagen. Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 31/32 rete a kölän d ek nd i sim lerin rete a kölän d ek nd i sim lerin 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Togethe r with our clients and the collective knowledge of our 22,000 architects, engineers and other specialists, we co- create solutions that address urbanisation, capture the power of digitalisation, and make our societies more sustainable. Sweco – Transforming society together Sweco | Uppdragsnummer 30067196 Datum 2025-01-31 Ver 0.1 D okumentreferens BH-T1-2D06-002-Bilaga 1 PM Trafikanalys 32/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Gata.pdf] TEKNISKT PM GATA BÄLLSTA HAMN Utformning av allmän platsmark PROGRAMHANDLING GODKÄND 2025-08-18 stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Filnamn Uppdragsnr BH-T2-2D06-PMGata RSE2024N00071 Projektnamn Dokumenttyp Exploateringskontoret Tekniskt PM Programhandling Bällsta Hamn Ansvarig part Titel T2 - Gata Tekniskt PM Gata Upprättad av/Granskat av Z. Nyström/M. Olsson Ramböll Sverige AB Dokumentdatum Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm 2025-08-18 T: 010-615 60 00 Skede/Status F: 010-615 20 00 PROGRAMHANDLING/ GODKÄND 2025-05-14 xcod.atagmp-100-60d2-2t-hb\stnemucod\t\yreviled4\17000n4202esr\xx000n4202esr\stcejorp\se Programhandling Bällsta Hamn Tekniskt PM Gata GODKÄND 2025-08-18 Rev Revideringen avser Sign. Ändr. Datum Granskad av 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Exploateringskontoret BH-T2-2D06-001 Bällsta Hamn Tekniskt PM Gata 2025-08-18 Innehåll Innehåll .............................................................................................................................. 2 Bilagor ............................................................................................................................... 2 1. Bakgrund och syfte ................................................................................................. 3 2. Underlag .................................................................................................................... 3 3. Projektering .............................................................................................................. 3 4. Fortsatt arbete ........................................................................................................ 11 Bilagor Ritningstyp Ritningsnummer Översikt BH-T2-01-1-001 Profiler BH-T2-31-2-101 BH-T2-31-2-102 BH-T2-31-2-103 BH-T2-31-2-104 BH-T2-31-2-105 Höjd- och måttsättningsplaner BH-T2-30-1-001 BH-T2-30-1-002 BH-T2-30-1-003 BH-T2-30-1-004 Typsektioner BH-T2-31-2-001 BH-T2-31-2-002 BH-T2-31-2-003 2025-05-14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Exploateringskontoret BH-T2-2D06-001 Bällsta Hamn Tekniskt PM Gata 2025-08-18 1. Bakgrund och syfte Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. 2. Underlag Dessa underlag har legat till grund för framtagen höjdsättning. - Laserskanning utförd av COWI AB över Stockholms stad 2017 samt 2018. - Inmätning för delar av området utförd nov-dec 2023. - Förstudie utförd 2020, Sweco - Kvalitetsprogram 1.0 allmäna platser, Bällstahamnsområdet, daterad 2021-06-15 - PM Skyfall framtaget 2025, Norconsult 3. Projektering Planområdet består av en primär huvudgata, Smältvägen och Smältvägens förlängning. Övriga lokalgator Masugnsvägen, Råjärnsvägen, Gjuterivägen samt Bryggerivägen. Lokalgata 3 och 4 samordnas med Bällstahamnsparken. Lokalgata 7 och 8 inryms i kv. Valsverket. Övriga lokalgator som ansluter mot strandparken ligger mellan bostadskvarter i den östra delen av planområdet. I arbetet med höjdsättning för gator och övriga ytor inom planområdet har stort fokus legat på att inte försämra den befintliga situationen ur ett skyfallsperspektiv. Höjdsättningsprinciperna som beskrivs i detta PM är baserade på resultatet från en skyfallsmodellering som tagits fram av Norconsult, för slutsatser och detaljerat resultat se PM Skyfall. Gator antas dimensioneras enligt Trafikklass 6, Stockholms stads tekniska handbok baserat på ÅDT som framgår i Swecos trafikutredning. 2025-05-14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Exploateringskontoret BH-T2-2D06-001 Bällsta Hamn Tekniskt PM Gata 2025-08-18 Figur 1. Översiktsbild över planområdet 2025-05-14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Exploateringskontoret BH-T2-2D06-001 Bällsta Hamn Tekniskt PM Gata 2025-08-18 3.1 Masugnsvägen Masugnsvägen är lokaliserad i den västra delen av planområdet. I söder ansluter den mot Bryggerivägen. I norr ansluter den mot Lokalgata 1. I öster ansluter den mot Smältvägens förlängning. I sektion 0/403 strax, söder om korsningen Karlsbodavägen/Smältvägen, har en lågpunkt skapats i körbanan för att möjliggöra en flödesväg via Vattenparken. Figur 2.1. Typsektion Masugnsvägen, söder om korsning Smältvägen/Karlsbodavägen I korsningen med Karlsbodavägen/Smältvägen cirka 0/435 har höjdsättningen anpassats mot befintliga nivåer vid spårområdet för att undvika en försämring för tvärbanan. I sektion 0/557 har en lågpunkt skapats för att möjliggöra en flödesväg över Karlsbodatorget, vid sektion 0/590 anpassas höjdsättning mot projekterade höjder för projekt Schaktugnen. Gatans längslutning varierar mellan 0,3% som minst och som mest cirka 4%. Körbanan är enkelskevad österut med ett tvärfall på 2,5%. Gångbanorna har ett tvärfall på 2,0% och lutar mot körbanan. Primärt skall vatten tas om hand via växtbäddar. Figur 2.2. Typsektion Masugnsvägen, norr om korsning Smältvägen/Karlsbodavägen 2025-05-14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Exploateringskontoret BH-T2-2D06-001 Bällsta Hamn Tekniskt PM Gata 2025-08-18 3.2 Smältvägen Smätvägen är lokaliserad i de centrala delarna av området, i söder ansluter den mot Bryggerivägen. I höjd med lokalgata 3 viker den sedan av västerut och ansluter mot Masugnsvägen /Karlsbodavägen strax öster om tvärbanan. I sektion 0/345 har en lågpunkt skapats i körbanan för att skapa en flödesväg in i Bällstahamnsparken vid skyfall. Gångbanan skevas lokalt in mot parken för att möjliggöra detta, och kantsten mot körbanan nollas. Gatans längslutning varierar mellan 0,3% som minst och som mest 5%. Smältvägen söder om korsningen med Råjärnsvägen är körbanan enkelskevad österut med ett tvärfall på 2,5%. Gångbanorna har ett tvärfall på 2,0% och lutar mot körbanan. Figur 2.3. Typsektion, Smältvägen söder om Råjärnsvägen För delen av Smältvägen som är lokaliserad mellan Kv. Tackjärnet 1 & 3 samt Vattenparken är körbanan enkelskevad norrut med ett tvärfall på 2,5%. Gångbanan på den norra sidan har ett tvärfall på 2,0% och lutar mot körbanan, södra sidan ingår i Vattenparken som höjdsätts av Nyréns Arkitektkontor. Primärt skall vatten tas om hand via växtbäddar. Figur 2.4. Typsektion, Smältvägen, mellan Tackjärnet 1 & 3 samt Valsverket 10 2025-05-14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 Exploateringskontoret BH-T2-2D06-001 Bällsta Hamn Tekniskt PM Gata 2025-08-18 3.3 Råjärnsvägen Råjärnsvägen är lokaliserad norr om korsningen med Smältvägen. I sektion 0/402 har en högpunkt skapats för att fördela flödesvägarna vid skyfall norr och söderut. I sektion 0/472 har en lågpunkt skapats för att förstärka flödesäven via Lokalgata 2. Gatan har en längslutning som varierar mellan 0,3–5%. Körbanan är enkelskevad österut med ett tvärfall på 2,5%. Gångbanorna har ett tvärfall på 2,0% och lutar mot körbanan. Primärt skall vatten tas om hand via växtbäddar. Figur 2.5. Typsektion, Råjärnsvägen, mellan Tackjärnet 1,3 & 4 samt Masugnen Södra 3.4 Gjuterivägen Gjuterivägen är lokaliserad söder om Valsverket 10, i väst ansluter den mot en genomgående gångbana på Masugnsvägen, i öst ansluter den mot en genomgående gångbana på Smältvägen. Gatan har en längslutning på cirka 2% mot Smältvägen. Körbanan är enkelskevad norrut med ett tvärfall på 2,5%. Gångbanorna har ett tvärfall på 2,0% och lutar mot körbanan. Primärt skall vatten tas om hand via växtbäddar. Figur 2.6. Typsektion, Gjuterivägen mellan Masugnsvägen och Smältvägen 2025-05-14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 Exploateringskontoret BH-T2-2D06-001 Bällsta Hamn Tekniskt PM Gata 2025-08-18 3.5 Smältvägens förlängning Smältvägens förlängning är lokaliserad söder om Kv. Gjutmästaren 5, i väst ansluter den till Masugnsvägen, i öst ansluter den till Smältvägen. Gatan har en längslutning på cirka 1,6% mot Smältvägen. Körbanan är enkelskevad norrut med ett tvärfall på 2,5%. Gångbanorna har ett tvärfall på 2,0% och lutar mot körbanan. Figur 2.7. Typsektion, Smältvägens förlängning mellan Masugnsvägen och Smältvägen 3.6 Lokalgata 1 Lokalgata 1 är lokaliserad norr om Karlsbodatorget samt Kv. Masugnen Norra, i väst ansluter den till Masugnsvägen, i öst avslutas den i en vändplan mot strandparken. Gatan är byggd och utförd inom projektet Blästerugnen & Schaktugnen. Anpassning mot Lokalgata 1 har beaktats vid höjdsättning inom framtagande av detaljplan för Bällsta Hamn. 3.7 Lokalgata 2 Lokalgata 2 är lokaliserad söder om Kv. Masugnen Norra och öster om Kv. Tackjärnet 4, i väst ansluter den mot en genomgående gångbana på Råjärnsvägen, i öst ansluter den mot strandparken. På Råjärnsvägen har en lågpunkt projekterats för att skapa en flödesväg vid ett extremt skyfall. Gatan har en längslutning på cirka 0,5% mot strandparken. Körbanan är enkelskevad norrut med ett tvärfall på 2,5%. Gångbanorna har ett tvärfall på 2,0% och lutar mot körbanan. Primärt skall vatten tas om hand via växtbäddar. Figur 2.8. Typsektion, Lokalgata mot vattnet, Lokalgata 2 2025-05-14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Exploateringskontoret BH-T2-2D06-001 Bällsta Hamn Tekniskt PM Gata 2025-08-18 3.8 Lokalgata 3 Lokalgata 3 är lokaliserad norr om Bällsthamnsparken, gatan utformas som gångfartsområde och ansluter till den framtida nya kajen, utformning och höjdsättning har utförts av Nyréns Arkitektkontor i samarbete med SWECO. 3.9 Lokalgata 4 Lokalgata 4 är lokaliserad söder om Bällsthamnsparken, gatan utformas som gångfartsområde och ansluter till den framtida nya kajen, utformning höjdsättning har utförts av Nyréns Arkitektkontor i samarbete med SWECO. 3.10 Lokalgata 5 Lokalgata 5 är lokaliserad söder om Kv. Gjutmästaren 3, i väst ansluter den mot en genomgående gångbana på Råjärnsvägen, i öst ansluter den mot strandparken. Gatan har en längslutning på cirka 1,3% mot strandparken. Körbanan är enkelskevad norrut med ett tvärfall på 2,5%. Gångbanorna har ett tvärfall på 2,0% och lutar mot körbanan. Figur 2.9. Typsektion Lokalgata mot vattnet, Lokalgata 5 2025-05-14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 Exploateringskontoret BH-T2-2D06-001 Bällsta Hamn Tekniskt PM Gata 2025-08-18 3.11 Lokalgata 6 Lokalgata 6 är lokaliserad söder om Kv. Gjutmästaren 4, i väst ansluter den mot en genomgående gångbana på Smältvägen, i öst ansluter den mot strandparken. Gatan har en längslutning på cirka 1,3% mot strandparken. Körbanan är enkelskevad norrut med ett tvärfall på 2,5%. Gångbanan har ett tvärfall på 2,0% och lutar mot körbanan. Figur 2.10. Typsektion Lokalgata mot vattnet, Lokalgata 6 3.12 Lokalgata 7 Lokalgata 7 är lokaliserad inom Kv. Valsverket, i söder ansluter den mot en genomgående gångbana på Gjuterivägen, i nordöst ansluter den mot en genomgående gångbana på Smältvägen. Gatan har en längslutning på 1,0% fram till korsningen med Lokalgata 8 och vidare nordöst har gatan en längslutning på 2,0%. Körbanan är enkelskevad västerut med ett tvärfall på 2,5%. Gångbanorna har ett tvärfall på 2,0% och lutar mot körbanan. Figur 2.11. Söder om lokalgata 8, Lokalgata 7 2025-05-14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 11 Exploateringskontoret BH-T2-2D06-001 Bällsta Hamn Tekniskt PM Gata 2025-08-18 Figur 2.12. Norr om lokalgata 8, Lokalgata 7 3.13 Lokalgata 8 Lokalgata 8 är lokaliserad inom Kv. Valsverket i väster ansluter den till en genomgående gångbana på Masugnsvägen, i öst ansluter den mot Lokalgata 7. Gatan har en längslutning på 1,5%. Körbanan är enkelskevad norrut med ett tvärfall på 2,5%. Gångbanorna har ett tvärfall på 2,0% och lutar mot körbanan. Figur 2.13. Typsektion Lokalgata 8 4. Fortsatt arbete - Eventuellt kompletterande inmätning inom Gjutmästaren 6 behöver utföras för att få korrekt anslutningshöjder. - Höjdsättning bör ses över på sträckor där längslutning understiger 1% för att undvika stående vatten. 2025-05-14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI V A T S + L L Ä + B + + + + + + + + + + + + + + + + + A P R L B A E N T O S M O R M Å R D Å E D S E + G S R G Ä R N Ä S NS + + + + + + + + + STRANDPARKEN + E N 6 R STRANDPARKEN KAJEN A STRANDPARKEN + T + Kajgatan S Ä M N T U E + + G N R A 4 + G J U R A 3 N E O R N S C H A K T + O M R Å D E S G R Ä N S R Å D E S G R Ä N S G N E N N E N S Ö D N E K R A P Ä S T A R E R A T S Ä M + + A R B E T S P L A N O M A S U U G N S N M A U T M T U J G + 6 a 1 M S H J t a R a A A G g M n e g ä vsn g u sa M L o + k al g a t+ al g a t a 2 M o k al g a t a 3 T S L L Ä B 4 a t a g la k o 5 a t a g la k o L la k o + L + I N D U S T R I O o k L L D A A - L + N D U O S + BT Råjärnsvägen Smältvägen V SE L LG + U RR AO + K T SI G N A L- T A TI O N T 4 N E + S K - N E T K R 5 + n e g ä v a d o b s lra K + + + T A C J + Ä R n e g ä vsn g T A C K - J Ä R N E 1 & 3 S m ält v ä g e n A P N E T T A V 7 a t a g la k o L J U T M Ä S T A R E N g n in g n ä lr ö f s S N Ä R G + S S N E Ä D R Å G R S M E O D N Å A R L M P O + S T E B R A u sa M G n e g + n ä e v g ä t lä + v m + + S V O A P S T N 1 0 Lokalgata 7 ir e t u jG S T + E K R N + E E V R S 6 + A L + D + A + + + N G B L A N M I D E T + SNÄRG S S N E Ä D R + Å G R S M ED O Å S R T M EB O R N A ALP + n e g ä v s n g u s a M V 8 a t a g la k o L 5 + + + + S + N + + + O negävsngusaM + + + L L + + + + A + V + + + + + + negävadnusvlU ]gwd.010-P-59-C-HB\ledoM\C\..\..[ 010-P-59-C-HB ]gwd.100-P-79-C-HB\ledoM\C\..\..[ 100-P-79-C-HB ]gwd.100-P-10-C-HB\ledoM\C\..\..[ 100-P-10-C-HB ]gwd.200-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 200-P-03-2T-HB ]gwd.100-T-10-2T-HB\ledoM\..[ 100-T-10-2T-HB 5202 ,72 guA ]gwd.510-P-59-C-HB\ledoM\C\..\..[ 510-P-59-C-HB mp02:3 - 5202 ,72 guA gwd.100-1-10-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ PROGRAMHANDLING 2025-08-18 BÄLLSTA HAMN J. NYLANDER 3183024001 Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 E. THORSSON BÄLLSTA HAMN ÖVERSIKTSPLAN BILAGA TILL TEKNISKT PM T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING 01 1:1000 A1 BH-T2-01-1-001 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ä B + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + A+ P R L B A E N T O S M O R +M Å R D Å E D S E G S R +G Ä R N Ä S NS + + + + + + + + + + + + + STRANDPARKEN KAJEN STRANDPAR + Kajgatan + + N E + A N R G + R A U O R T S K + N N D N Ä S A R N Ö E G N Ä H S R S K E G E D R C Å + S E N N R A D S M Å O R G E P S M + T O U N S E B N N R A S G A L M P A U U A + M S J 1 H G A a A M t T a+ S g 3 4 a l 2 a L L a ä v s o k + a a t Ä t a n g L t g B g u a l s l a a g a M k + l k a o o k L L o - L + A D O + BT Råjärnsvägen Smält SE LG R R + A O - K LN T AO + NI 4 N T G A E S I T T + S K - E K R + N T C A - E + R K P 7 A N Ä C N a T + R 3 t J A E a n e + T Ä& T g g ä J n T l a v a + 1 e A k d g o V o b + ä L s v lr a t K + l n ä e g m ä + v S s n g + u s a M + ]gwd.500-P-59-C-HB\ledoM\C\..\..[ 500-P-59-C-HB ]gwd.100-P-79-C-HB\ledoM\C\..\..[ 100-P-79-C-HB ]gwd.100-P-10-C-HB\ledoM\C\..\..[ 100-P-10-C-HB ]gwd.300-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 300-P-03-2T-HB ]gwd.200-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 200-P-03-2T-HB ]gwd.100-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 100-P-03-2T-HB ]gwd.100-T-10-2T-HB\ledoM\..[ 100-T-10-2T-HB 5202 ,72 guA ]gwd.510-P-59-C-HB\ledoM\C\..\..[ 510-P-59-C-HB mp12:3 - 5202 ,72 guA gwd.100-1-03-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ PROGRAMHANDLING 2025-08-18 BÄLLSTA HAMN J. NYLANDER 3183024001 Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 E. THORSSON BÄLLSTA HAMN HÖJD- OCH MÅTTSÄTTNINGSPLAN BILAGA TILL TEKNISKT PM T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING 01 02 1:500 A1 BH-T2-30-1-001 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + N E R K 6 A P D A N + N R T S E R + A TRANDPARKEN T S + Ä M + T U + J + 4 G N 3 + E N R E + A R T A S T + Ä S M + Ä T M U + T 6 J U G a J t R a+ G g M l a O 5 k I o + R a + t L T a S g U l a + D k o N L I + A D N + U S Smältvägen V + L U + + 5 N + E S R N Ä S+ R A N G Ä g R S T E n G D S S i Å n E+ R D Ä g Å M R O n M M S ä O T E l N+ B T r A R ö L A U P f J s n + G e g ]gwd.500-P-59-C-HB\ledoM\C\..\..[ 500-P-59-C-HB ]gwd.100-P-79-C-HB\ledoM\C\..\..[ 100-P-79-C-HB ]gwd.100-P-10-C-HB\ledoM\C\..\..[ 100-P-10-C-HB ]gwd.300-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 300-P-03-2T-HB ]gwd.200-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 200-P-03-2T-HB ]gwd.100-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 100-P-03-2T-HB ]gwd.100-T-10-2T-HB\ledoM\..[ 100-T-10-2T-HB 5202 ,72 guA ]gwd.510-P-59-C-HB\ledoM\C\..\..[ 510-P-59-C-HB mp12:3 - 5202 ,72 guA gwd.200-1-03-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ PROGRAMHANDLING 2025-08-18 BÄLLSTA HAMN J. NYLANDER 3183024001 Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 E. THORSSON BÄLLSTA HAMN HÖJD- OCH MÅTTSÄTTNINGSPLAN BILAGA TILL TEKNISKT PM T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING 02 03 1:500 A1 BH-T2-30-1-002 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI a d o V b + ä L s v lr a t K + l n ä e g m ä + v S s n g + u s a M + + + + AN O T 0 VS + SP 1 T + E K + R N E E V + S L + + + A S V + + N Ä + S N R G Ä R S E + G+ D S E Å R D M n + Å O R N e M+ A g T O S L P ä T E v E B s R+ A n D g u I + s a M M S + N + O + L L + A + V + + + + + n e g ä v a d n u s v lU ]gwd.500-P-59-C-HB\ledoM\C\..\..[ 500-P-59-C-HB ]gwd.100-P-79-C-HB\ledoM\C\..\..[ 100-P-79-C-HB ]gwd.100-P-10-C-HB\ledoM\C\..\..[ 100-P-10-C-HB ]gwd.300-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 300-P-03-2T-HB ]gwd.200-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 200-P-03-2T-HB ]gwd.100-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 100-P-03-2T-HB ]gwd.100-T-10-2T-HB\ledoM\..[ 100-T-10-2T-HB 5202 ,72 guA ]gwd.510-P-59-C-HB\ledoM\C\..\..[ 510-P-59-C-HB mp22:3 - 5202 ,72 guA gwd.300-1-03-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ PROGRAMHANDLING 2025-08-18 BÄLLSTA HAMN J. NYLANDER 3183024001 Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 E. THORSSON BÄLLSTA HAMN HÖJD- OCH MÅTTSÄTTNINGSPLAN BILAGA TILL TEKNISKT PM T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING 03 04 1:500 A1 BH-T2-30-1-003 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ä g Å M R O n M M S ä O T E l N+ B T r A R ö L A U P f J s n + G e g n ä + e v g t l ä ä m v + i 7 r S a e at k al g t u o L j + G + + 6 + + + + + + 8 + a t a 5 g l + a k o L + + + + + + + + + negävsngusaM + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + ]gwd.500-P-59-C-HB\ledoM\C\..\..[ 500-P-59-C-HB ]gwd.100-P-79-C-HB\ledoM\C\..\..[ 100-P-79-C-HB ]gwd.100-P-10-C-HB\ledoM\C\..\..[ 100-P-10-C-HB ]gwd.300-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 300-P-03-2T-HB ]gwd.200-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 200-P-03-2T-HB ]gwd.100-P-03-2T-HB\ledoM\..[ 100-P-03-2T-HB ]gwd.100-T-10-2T-HB\ledoM\..[ 100-T-10-2T-HB 5202 ,72 guA ]gwd.510-P-59-C-HB\ledoM\C\..\..[ 510-P-59-C-HB mp22:3 - 5202 ,72 guA gwd.400-1-03-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ PROGRAMHANDLING 2025-08-18 BÄLLSTA HAMN J. NYLANDER 3183024001 Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 E. THORSSON BÄLLSTA HAMN HÖJD- OCH MÅTTSÄTTNINGSPLAN BILAGA TILL TEKNISKT PM T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING 04 - 1:500 A1 BH-T2-30-1-004 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI GRANSKNINGSSTATUS HANDLING PROGRAMHANDLING DATUM ÄNDRINGS-PM 2025-08-18 PROJEKTNAMN BÄLLSTA HAMN PROJEKTLEDARE PROJEKTNUMMER J. NYLANDER 3183024001 DELOMRÅDE ENTREPRENAD ANLÄGGNINGSDEL RAMBOLL SVERIGE AB KRUKMAKARGATAN 21 Exploateringskontoret 104 62 STOCKHOLM start.stockholm/exploatering www.ramboll.se SKAPAD AV UPPDRAGSNUMMER Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 GODKÄND AV E. THORSSON INNEHÅLL 1 BÄLLSTA HAMN INNEHÅLL 2 TYPSEKTIONER INNEHÅLL 3 BILAGA TILL TEKNISKT PM ANSVARIG PART T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING REDOVISNING KONSTR NR FÖRVALTN. NR BYGGDEL BLAD NÄSTA BLAD 01 02 ALTERNATIVA RITNINGSNUMMER SKALA FORMAT 1:50 A1 DOKUMENTBETECKNING ÄNDR BET BH-T2-31-2-001 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5202 ,72 guA ]gwd.100-S-13-2T-HB\ledoM\..[ 100-S-13-2T-HB mp32:3 - 5202 ,72 guA gwd.100-2-13-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ GRANSKNINGSSTATUS HANDLING PROGRAMHANDLING DATUM ÄNDRINGS-PM 2025-08-18 PROJEKTNAMN BÄLLSTA HAMN PROJEKTLEDARE PROJEKTNUMMER J. NYLANDER 3183024001 DELOMRÅDE ENTREPRENAD ANLÄGGNINGSDEL RAMBOLL SVERIGE AB KRUKMAKARGATAN 21 Exploateringskontoret 104 62 STOCKHOLM start.stockholm/exploatering www.ramboll.se SKAPAD AV UPPDRAGSNUMMER Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 GODKÄND AV E. THORSSON INNEHÅLL 1 BÄLLSTA HAMN INNEHÅLL 2 TYPSEKTIONER INNEHÅLL 3 BILAGA TILL TEKNISKT PM ANSVARIG PART T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING REDOVISNING KONSTR NR FÖRVALTN. NR BYGGDEL BLAD NÄSTA BLAD 02 03 ALTERNATIVA RITNINGSNUMMER SKALA FORMAT 1:50 A1 DOKUMENTBETECKNING ÄNDR BET BH-T2-31-2-002 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5202 ,72 guA ]gwd.100-S-13-2T-HB\ledoM\..[ 100-S-13-2T-HB mp32:3 - 5202 ,72 guA gwd.200-2-13-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ GRANSKNINGSSTATUS HANDLING PROGRAMHANDLING DATUM ÄNDRINGS-PM 2025-08-18 PROJEKTNAMN BÄLLSTA HAMN PROJEKTLEDARE PROJEKTNUMMER J. NYLANDER 3183024001 DELOMRÅDE ENTREPRENAD ANLÄGGNINGSDEL RAMBOLL SVERIGE AB KRUKMAKARGATAN 21 Exploateringskontoret 104 62 STOCKHOLM start.stockholm/exploatering www.ramboll.se SKAPAD AV UPPDRAGSNUMMER Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 GODKÄND AV E. THORSSON INNEHÅLL 1 BÄLLSTA HAMN INNEHÅLL 2 TYPSEKTIONER INNEHÅLL 3 BILAGA TILL TEKNISKT PM ANSVARIG PART T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING REDOVISNING KONSTR NR FÖRVALTN. NR BYGGDEL BLAD NÄSTA BLAD 03 - ALTERNATIVA RITNINGSNUMMER SKALA FORMAT 1:50 A1 DOKUMENTBETECKNING ÄNDR BET BH-T2-31-2-003 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5202 ,72 guA ]gwd.100-S-13-2T-HB\ledoM\..[ 100-S-13-2T-HB mp32:3 - 5202 ,72 guA gwd.300-2-13-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ GRANSKNINGSSTATUS HANDLING PROGRAMHANDLING DATUM ÄNDRINGS-PM 2025-08-18 PROJEKTNAMN BÄLLSTA HAMN PROJEKTLEDARE PROJEKTNUMMER J. NYLANDER 3183024001 DELOMRÅDE ENTREPRENAD ANLÄGGNINGSDEL RAMBOLL SVERIGE AB KRUKMAKARGATAN 21 Exploateringskontoret 104 62 STOCKHOLM start.stockholm/exploatering www.ramboll.se SKAPAD AV UPPDRAGSNUMMER Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 GODKÄND AV E. THORSSON INNEHÅLL 1 BÄLLSTA HAMN INNEHÅLL 2 PROFILER INNEHÅLL 3 BILAGA TILL TEKNISKT PM ANSVARIG PART T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING REDOVISNING KONSTR NR FÖRVALTN. NR BYGGDEL BLAD NÄSTA BLAD 01 02 ALTERNATIVA RITNINGSNUMMER SKALA FORMAT 1:400 A1 DOKUMENTBETECKNING ÄNDR BET BH-T2-31-2-101 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5202 ,72 guA ]gwd.200-S-13-2T-HB\ledoM\..[ 200-S-13-2T-HB mp32:3 - 5202 ,72 guA gwd.101-2-13-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ GRANSKNINGSSTATUS HANDLING PROGRAMHANDLING DATUM ÄNDRINGS-PM 2025-08-18 PROJEKTNAMN BÄLLSTA HAMN PROJEKTLEDARE PROJEKTNUMMER J. NYLANDER 3183024001 DELOMRÅDE ENTREPRENAD ANLÄGGNINGSDEL RAMBOLL SVERIGE AB KRUKMAKARGATAN 21 Exploateringskontoret 104 62 STOCKHOLM start.stockholm/exploatering www.ramboll.se SKAPAD AV UPPDRAGSNUMMER Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 GODKÄND AV E. THORSSON INNEHÅLL 1 BÄLLSTA HAMN INNEHÅLL 2 PROFILER INNEHÅLL 3 BILAGA TILL TEKNISKT PM ANSVARIG PART T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING REDOVISNING KONSTR NR FÖRVALTN. NR BYGGDEL BLAD NÄSTA BLAD 02 03 ALTERNATIVA RITNINGSNUMMER SKALA FORMAT 1:400 A1 DOKUMENTBETECKNING ÄNDR BET BH-T2-31-2-102 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5202 ,72 guA ]gwd.200-S-13-2T-HB\ledoM\..[ 200-S-13-2T-HB mp42:3 - 5202 ,72 guA gwd.201-2-13-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ GRANSKNINGSSTATUS HANDLING PROGRAMHANDLING DATUM ÄNDRINGS-PM 2025-08-18 PROJEKTNAMN BÄLLSTA HAMN PROJEKTLEDARE PROJEKTNUMMER J. NYLANDER 3183024001 DELOMRÅDE ENTREPRENAD ANLÄGGNINGSDEL RAMBOLL SVERIGE AB KRUKMAKARGATAN 21 Exploateringskontoret 104 62 STOCKHOLM start.stockholm/exploatering www.ramboll.se SKAPAD AV UPPDRAGSNUMMER Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 GODKÄND AV E. THORSSON INNEHÅLL 1 BÄLLSTA HAMN INNEHÅLL 2 PROFILER INNEHÅLL 3 BILAGA TILL TEKNISKT PM ANSVARIG PART T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING REDOVISNING KONSTR NR FÖRVALTN. NR BYGGDEL BLAD NÄSTA BLAD 03 04 ALTERNATIVA RITNINGSNUMMER SKALA FORMAT 1:400 A1 DOKUMENTBETECKNING ÄNDR BET BH-T2-31-2-103 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5202 ,72 guA ]gwd.200-S-13-2T-HB\ledoM\..[ 200-S-13-2T-HB mp42:3 - 5202 ,72 guA gwd.301-2-13-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ GRANSKNINGSSTATUS HANDLING PROGRAMHANDLING DATUM ÄNDRINGS-PM 2025-08-18 PROJEKTNAMN BÄLLSTA HAMN PROJEKTLEDARE PROJEKTNUMMER J. NYLANDER 3183024001 DELOMRÅDE ENTREPRENAD ANLÄGGNINGSDEL RAMBOLL SVERIGE AB KRUKMAKARGATAN 21 Exploateringskontoret 104 62 STOCKHOLM start.stockholm/exploatering www.ramboll.se SKAPAD AV UPPDRAGSNUMMER Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 GODKÄND AV E. THORSSON INNEHÅLL 1 BÄLLSTA HAMN INNEHÅLL 2 PROFILER INNEHÅLL 3 BILAGA TILL TEKNISKT PM ANSVARIG PART T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING REDOVISNING KONSTR NR FÖRVALTN. NR BYGGDEL BLAD NÄSTA BLAD 04 05 ALTERNATIVA RITNINGSNUMMER SKALA FORMAT 1:400 A1 DOKUMENTBETECKNING ÄNDR BET BH-T2-31-2-104 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5202 ,72 guA ]gwd.200-S-13-2T-HB\ledoM\..[ 200-S-13-2T-HB mp52:3 - 5202 ,72 guA gwd.401-2-13-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ GRANSKNINGSSTATUS HANDLING PROGRAMHANDLING DATUM ÄNDRINGS-PM 2025-08-18 PROJEKTNAMN BÄLLSTA HAMN PROJEKTLEDARE PROJEKTNUMMER J. NYLANDER 3183024001 DELOMRÅDE ENTREPRENAD ANLÄGGNINGSDEL RAMBOLL SVERIGE AB KRUKMAKARGATAN 21 Exploateringskontoret 104 62 STOCKHOLM start.stockholm/exploatering www.ramboll.se SKAPAD AV UPPDRAGSNUMMER Z. NYSTRÖM RSE2024N00071 GODKÄND AV E. THORSSON INNEHÅLL 1 BÄLLSTA HAMN INNEHÅLL 2 PROFILER INNEHÅLL 3 BILAGA TILL TEKNISKT PM ANSVARIG PART T2 - TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING REDOVISNING KONSTR NR FÖRVALTN. NR BYGGDEL BLAD NÄSTA BLAD 05 - ALTERNATIVA RITNINGSNUMMER SKALA FORMAT 1:400 A1 DOKUMENTBETECKNING ÄNDR BET BH-T2-31-2-105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5202 ,72 guA ]gwd.200-S-13-2T-HB\ledoM\..[ 200-S-13-2T-HB mp52:3 - 5202 ,72 guA gwd.501-2-13-2T-HB \noitnifed gniwarD\T\yrevileD 4\17000N4202ESR\XX000N4202ESR\stcejorP\selif\\ --- [Samlade mobilitets-PM.pdf] Sammanfattning av parkeringsbehov i Bällsta hamn Bällsta hamn, dnr 2018-10844 Stadsbyggnadskontoret, 4 december 2025 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehåll: - Inledning och sammanfattning Detaljplanens syfte, planförslag o Bilagor o Stadens riktlinjer o Projektspecifikt parkeringstal o Möjliga mobilitetsåtgärder o Fortsatt arbete o - Bilagor, sammanställningar per kvarter: Mobilitet, Tackjärnet 1-3 o Mobilitet, Tackjärnet 4 o Mobilitets-PM, Masugnen 1 norra o Mobilitets-PM, Masugnen södra o Mobilitets-PM, Gjutmästaren 3 o Mobilitets-PM, Gjutmästaren 4 o Mobilitets-PM, Gjutmästaren 5 o Inledning och sammanfattning Syfte och planförslag Syftet med denna detaljplan är att i linje med översiktsplanen omvandla den östra delen av Ulvsunda industriområde mellan tvärbanan och Bällstaviken till en blandad stadsbebyggelse med ca 1400 nya bostäder, lokaler,kontor,hotell, ett mobilitetshus samt nya gator, gångfartsområden, parker, naturoch ett torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor. En framtida hållplats för pendelbåt möjliggörs vid kajen invid Bällstaviken. Detaljplanen möjliggör även tekniska anläggningar som elnätstationer, likriktarstation/ teknikhus, pumpstationer och underjordiska dagvattenmagasin. Inom planområdet ska en etappindelning säkra utbyggnadsordningen och skydda området mot buller, ras, skred och erosion. Bilagor Som bilagor finns respektive kvarters mobilitets-PM. Kvarteret Valsverkets slutliga struktur, innehåll och utformning ska studeras vidare efter samråd, varefter beräkningar av mobilitets- och parkeringsbehovet ska förtydligas i ett uppdaterat mobilitets-PM. Stadens riktlinjer Definitioner Parkeringstal (p-tal) anger hur många parkeringsplatser som ska tillhandhållas i samband med nybyggnation. Syftet med att fastställa ett parkeringstal är att säkerställa att rätt antal parkeringar allokeras på tomtmark för nytillkommande bebyggelse. Detta kan antingen ske genom att bygga parkeringsplatser på marken eller i garage eller genom att köpa parkeringsplatser i andra parkeringsanläggningar. I Stockholms stad tillämpas flexibla parkeringstal. Det innebär att bedömningar om parkeringsbehov görs från fall till fall i kontrast till ett alternativt förhållningssätt där parkeringsbehovet hanteras utifrån en generell norm vid nyexploatering. Projektspecifika P-tal bestäms utifrån de lägesegenskaper en fastighet har (kollektivtrafiktillgänglighet, närhet till centrum, mm) och vilken typ av bostäder 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI som byggs, medan gröna p-tal är en ytterligare justering av parkeringstalet som görs baserat på mobilitetstjänster som hör till fastigheten som sådan (t ex välfungerande cykelrum i markplan, medlemskap i bilpool, etc). Gröna p-tal definieras enligt ovan som en justering av parkeringstalet baserat på vilka mobilitetstjänster som tillhandahålls och som därmed motiverar ett reducerat p-tal i ett exploateringsprojekt. Det reducerade p-talet är en justering av ett projektspecifikt p-tal som anpassats utifrån projektets lägesegenskaper, stadsbyggnadsfaktorer och lägenhetsstorlek. Det innebär att gröna p-tal i praktiken fungerar som ett valfritt tillägg till det projektspecifika p- talet. Det projektspecifika p-talet är framtaget i en transparent och flexibel process som baseras på ett utgångsvärde –ett grundintervall av mer generell karaktär. Bestämningen av det slutgiltiga p-talet har därför karaktären av nedanstående sekvens. Cirklarna i modellen nedan illustrerar dialog och gemensam bedömning snarare än matematiska beräkningar. Text-och bildkälla: Riktlinjer för projektspecifika och Gröna parkeringstal i Stockholm för bilparkering Lägesspecifikt parkeringstal Stockholms stad tillämpar projektspecifika och gröna parkeringstal. För aktuellt planområde har det lägesspecifika parkeringstalet för bil beräknats till 0,42 platser per lägenhet. För cykel gäller tre platser per 100 kvm ljus BTA. Enligt Bällsta hamns trafik-PM medför planområdets läge och närhet till kollektivtrafik att en relativ stor andel av resorna till och från området väntas göras med kollektivtrafik, cykel och till fots. Antalet parkeringsplatser beräknas uppgå till cirka 200 parkeringsplatser för kontor och 520 parkeringsplatser för bostäder. Parkeringsbehovet baseras på att parkeringstalet för bostäder uppgår till 0,42 platser per lägenhet, med enreducering till 0,4 med hänsyn till att mobilitetsåtgärder väntas införas enligt stadens gröna p-tal. För kontor uppgår parkeringstalet till 7 platser per 1 000 m2 BTA. Textkälla:PM trafikBällsta hamn, 2025-08-18 Möjliga mobilitetsåtgärder I planförslaget föreslås parkering främst ske i ett gemensamt mobilitetshus, beläget i Valsverket 10. Därmed koncentreras en stor del av biltrafiken i området, vilket minskar konflikterna med oskyddade trafikanter. Flertalet byggaktörer planerar även att anlägga 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI garageunder bebyggelsen där viss andel av parkeringsbehovet kan lösas, bl.a. parkering för rörelsehindrade (RHP). För bebyggelsennärmast vattnet behöverRHP delvis lösas på allmän plats då närheten till vattnet medför svårigheter att anlägga garage under huskropparna längst i öster. Angöring föreslås generellt ske i parkeringsfickor förutom pålokalgatorna mot vattnet därangöring föreslås ske i körbanan då trafikflödena väntas vara låga. Cykelparkering löses genom en kombination av cykelrum och utomhusparkering. Utifrån respektive kvarters lägenhetssammansättning och val av mobilitetsåtgärder redovisas parkeringstal enligt tabell nedan. Kvarter Projektspecifikt Mobilitetsnivå Föreslaget grönt parkeringstal parkeringstal Tackjärnet 1-3 0,42platser/lgh Studeras - vidare e samråd Tackjärnet 4 0,42platser/lgh Studeras - vidare Masugnen Norra 0,42platser/lgh Ambitiös nivå 0,34 platser/lgh Masugnen Södra 0,42platser/lgh Studeras 0,42 platser/lgh vidare e samråd Gjutmästaren 3 0,42platser/lgh Medelnivå+ 0,29 platser/lgh Små- lägenheter Gjutmästaren 4 0,42platser/lgh Grundläggande 0,38 platser/lgh nivå Gjutmästaren 5 0,42platser/lgh Studeras 0,42 platser/lgh vidare e samråd Valsverket - Studeras - skola/kontor vidare e samråd Valsverket 0,42platser/lgh Studeras - bostadshus vidare e samråd Valsverket 5-6 inkl. 0,42platser/lgh Studeras - mobilitetshus vidare e samråd Tabellen visar gällande parkeringstal för respektive kvarter inför samråd. Fortsatt arbete Efter granskning ska områdets strukturstuderas vidare. Isamband med bygglov fastställs det slutgiltiga parkeringstalet för respektive fastighet utifrån vald mobilitet-och parkeringslösning. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Mobilitetsbeskrivningar per kvarter Tackjärnet 1-3 Ateljé Nord Garageplan kv. Tackjärnet 1-3 Sammanställda siffror kv. Tackjärnet 1-3, 2025-03-14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tackjärnet 4 Ateljé Nord Källarplan kv. Tackjärnet 4 Sammanställda siffror kv. Tackjärnet4, 2025-09-26 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1(4) Bällsta Hamn Masugnen 1, Norra Kvarteret PM parkering och mobilitet 2025-05-15 Antal lgh 174 Antal p-plats 12 på kvartersmark, 47 i mobilitetshus (full mobilitetslösning) varav HKP 2 P-kvot 0,42 utan mobilitetslösningar (73 platser) 0,34med full mobilitetslösning (59 platser) Cykelplatser cykeltal 3 cyklar/lgh = 522 I cykelrum / låsta utrymmen under tak 404st, varav samtliga direkt från gata utan nivåskillnad. Utvändiga cykelplatser placeras på förgårdsmark och på bostadsgård i anslutning till entréer. Reglering av efterfrågan på p-plats: 1. God kollektivtrafik Kvarteret ligger vid direkt anslutning till Tvärbanans station vid Karlsbodatorget, och på gångavstånd till Sundbyberg C, med all upptänklig kollektivtrafik inkl. flygbuss till Arlanda. 2. Främja cykelanvändande som generell transport Invändiga cykelrum är lättillgängligt placerade i markplan, med access via trapphus samt ett eget stråk i parkeringsanläggningen. Invändiga cykelrum finns dels i uppvärmda utrymmen, dels i parkeringsanläggningen i kallt utrymme. Glasade dörrar, genomtänkt belysningsstyrning och uppdelning i mindre enheter gör cykelparkeringen bekväm och trygg. Utvändiga cykelplatser placeras på förgårdsmark (ej mot Karlsbodatorget), och på gård i anslutning till entréer, vilket passar både boende och besökare. Utvändiga cykelplatser förses med bygelställ anpassade för ramlås. I projektet planeras lokaler för cykelpool (ramavtal är under framtagande) med ett stort utbud av cykelvarianter, i kombination med cykelverkstad. 3. Främja gångtrafik Området erbjuder fina stråk och alternativa vägar till service och kollektivtrafik. 4. Främja samägande / bilpooler Projektet tecknar avtal med Sthlm Parkering som uppför mobilitetshus med utvecklade tjänster kring parkering, pooler och uthyrning. 3. Prisreglera p-platser Kombinationen av ett fåtal, attraktiva p-platser på kvartersmark, och o-platser i ett mobilitetshus ger goda möjligheter till marknadsprissättning av p-platser. BRF prisreglerar p- platser på kvartersmark med mål att varken ha kö eller vakans. OBOS Nya Hem Upplaga 2023-04-17 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2(4) Situationsplan. Gulmarkering visar utvändig cykelparkering. Rödmarkering visar in-och utfart till parkeringsanläggning i gatuplan. Bostadsgården är terrasserad, där den västra delen är upphöjd, och utgör tak över parkeringsanläggningen. Entréplan. Grönmarkering visar invändig cykelparkering i uppvärmt utrymme. Blåmarkeringvisar invändig cykelparkering i kallt utrymme. OBOS Nya Hem Upplaga 2023-04-17 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3(4) Sektion. Grönmarkering visar invändig cykelparkering i uppvärmt utrymme. Blåmarkeringvisar invändig cykelparkering i kallt utrymme. Illustration. Karlsbodatorget utformas som gångfartsgata. Södra lokalgatan med förgårdsmark till höger. OBOS Nya Hem Upplaga 2023-04-17 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4(4) Illustration från södra lokalgatan. Infart till parkeringsanläggning i markplan, med ovanpåliggande terrass. Cykelverkstad och cykelpool längst till höger. Illustration från södra lokalgatan. Utvändig cykelparkering på förgårdsmark i anslutning till bostadsentré. Lokal för cykelverkstad och cykelpool till vänster. OBOS Nya Hem Upplaga 2023-04-17 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Parkerings-PM – Masugnen 1 (2025-08-17) Projektfakta Masugnen 1 kommer att innehålla totalt 202 lägenheter med en sammanlagd bostadsyta om 14 890 m² BOA. Projektet omfattar två aktörer: Seniorgården (58 lägenheter) och Borätt (144 lägenheter). Lägenhetsfördelningen totalt i projektet enligt nedan: • 28 st 2 rok • 104 st 3 rok • 58 st 4 rok • 11 st 5 rok • 1 st 6 rok Bilparkering Parkering anordnas i ett underbyggt garage som totalt rymmer 95 parkeringsplatser. Enligt parkeringstalet 0,42 platser per lägenhet ger detta ett behov motsvarande: 202 × 0,42 = 85 p-platser. Utöver p-platser för de boende ska besöksparkering rymmas i garaget. Platserna är fördelade i garage under byggnaden. In- och utfarten till garaget förläggs i lokalgatan som vetter mot Masugnen Norra. Garaget kommer att innehålla: • Erforderligt antal parkeringsplatser enligt parkeringsnormen • Besöksparkering enligt parkeringsnormen • Erforderligt antal laddplatser enligt Seniorgårdens och Borätts krav. • Handikapparkering Planskiss över planerat garage som rymmer 95 parkeringsplatser 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Transporter och leveranser hanteras via parkeringsfickor längs lokalgatorna. Cykelparkering Behovet av cykelparkering enligt Stockholm stads p-norm baseras på p-talet 3 platser per lägenhet: Detta ger ett totalt behov om 202 x 3 = 606 cykelparkeringar. Cykelparkeringar är väderskyddade och placeras främst i källare som kompletteras med platser på gården och kvartersmark. Inom kvarteret finns 58 stycken seniorbostäder. Enligt undersökningar i seniorboenden konstateras att det verkliga behovet av cykelparkeringar för seniorbostäder ligger på mellan 1-2 cyklar per lägenhet. Det verkliga behovet ligger därmed mellan 490 – 548 cykelplatser för hela kvarteret. Cykelparkeringarna i källaren är lokaliserade i de gula områdena på ritningen nedan. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gjutmästaren 3 Mobilitets-PM Gröna parkeringstal Kvarteret rymmer 320 bostäder, med tyngdpunkt på små Projektet riktar sig till en ung och mobil målgrupp som bostäder. Parkering för boende anordnas i gemensamt reser kollektivt i hög utsträckning. Kvarteret ligger nära mobilitetshus i närområdet genom P-köp. HKP anordnas kollektivtrafik i form av tvärbanan och busslinjer. Inom i tre lägen längs gata på stadens mark, och i ett läge på närområdet kommer det finnas matvarubutiker, gym, kvartersmark, i anslutning till kvart erets bostadsentréer. skola och förskolor, såväl som shopping i Bromma Blocks inom gångavstånd. Dessutom etableras flera lokaler som Kvarteret anpassas också för en alternativ användning kommer att erbjuda närservice i de nya byggnaderna. där hus 1 & 3 används som hotell av long stay-karaktär. Hotellet antas behöva två platser per 1000 m² BTA, vilket Projektet utgår från gröna p-tal från 2015. Mobilitetspaket innebär ca 30 bilar. Behovet för de 72 bostäderna i hus 2 på medelnivå tillämpas, vilket ger en rabatt på det plats- är 21 bilar. I hotell-alternativet är det uppskattade behovet specifika p-talet på 15%. Då lägenhetssammansättningen av p-platser alltså 51 p-platser. har en tyngdpunkt på små bostäder antas ett ytterligare avdrag på 15% på p-talet. Cykelparkering P-tal: 3 cyklar/100m² Ljus BTA Bostad =555 cyklar Bilparkering P-tal: 0,42/bostad Cykelparkering finns i huvudsak i cykelgarage i markplan, under förskolegården, samt i cykelrum i hus 1. Här finns Rabatt smålägenheter samt mobilitetsåtgärder medel: plats för ca 500 cyklar i cykelställ i ett och två plan, samt (15+15%) plats för lastcyklar, mekplats och tvätt. Resterande ca 50 P-tal 0.29/bostad = 94 bilar cyklar placeras utomhus på fastighetsmark. HKP Entré cykelgarage Entré cykelgarage Invändigt cykelrum HKP Invändigt cykelgarage under gård HKP HKP AndrénFogelström AB Katarina Bangata 48 1/1 andrenfogelstrom.se 116 39 Stockholm 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM Mobilitet Primula Gjutmästaren 4 2025-05-14 Detta mobilitets-PM omfattar Primula Byggnads AB:s planerade exploatering av Gjutmästaren 4, Bällsta hamn. Översikt Gjutmästaren 4 AAnnttaall llääggeennhheetteerr 258 LLjjuuss BBTTAA 23 540 kvm VVaarraavv llääggeennhheetteerr //bboossttaaddsskkoommpplleemmeenntt 23 370 kvm VVaarraavv llookkaall ca 130 kvm BBOOAA ca 18 430 kvm LLääggeennhheettssfföörrddeellnniinngg AAnnttaall AAnnddeell 2 ROK 157 61 % 3 ROK 8 3 % 4 ROK 62 24 % 5 ROK 31 12 % TToottaalltt 258 Lägesbaserat parkeringstal - Förutsättningar Staden har genom exploateringskontoret fastställt ett lägesbaserat parkeringstal för bil till 0,42 bilplatser/lägenhet. Parkering anordnas i underbyggt garage på egen fastighet samt anskaffade p-platser i mobilitetshus. Då parkering delvis förläggs i mobilitetshuset behöver besöksparkering (+10%) inte räknas in i byggaktörens parkeringsbehov. Med en lägenhetsfördelning där 61 % utgörs av 2 ROK och en genomsnittlig boarea på cirka 75 kvm bedömer vi att det inte finns skäl att justera parkeringstalet baserat på lägenhetsstorlek. Projektspecifikt parkeringstal – Mobilitetsåtgärder/Gröna p-tal Primula Byggnads AB föreslår mobilitetsåtgärder på en grundläggande nivå, vilket ger en rabatt om 10% på det lägesbaserade p-talet. Mobilitetsåtgärder på en grundläggande nivå innefattar följande; •Informationspaket med kommunikation i tidigt skede där nya resmöjligheter belyses. Fokus på gång, cykel och kollektivtrafik. •Cykelparkeringar av god standard enligt stadens handböcker för cykelparkering. •Lätt nåbara cykelrum •Förbättrade cykelfaciliteter (ex fast luftpump, automatisk dörröppnare för cykel i cykelrum etc) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI LLääggeessbbaasseerraatt ppaarrkkeerriinnggssttaall bbiill:: 0,42 PPrroojjeekkttssppeecciiffiikktt ppaarrkkeerriinnggssttaall 0,42 -Mobilitetspaket grundläggande nivå (-10%): 0,378 (0,38) BBeehhoovv ppaarrkkeerriinnggssppllaattsseerr:: 98 st AAnnttaall ppaarrkkeerriinnggssppllaattsseerr ii ggaarraaggee:: 43 st AAnnttaall ppaarrkkeerriinnggssppllaattsseerr ii mmoobbiilliitteettsshhuuss:: 55 st P-tal för cykelparkering: Cykel 3 platser per 100 kvm BTA. PPaarrkkeerriinnggssttaall ccyykkeell:: 3 platser per 100 kvm BTA BBeehhoovv ccyykkeellppllaattsseerr:: 706 st AAnnttaall ccyykkeellppllaattsseerr:: --KKäällllaarree 534 st --GGåårrdd 172 st --TToottaalltt 734 st Garageplan, Gjutmästaren 4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kv Gjutmästaren 5, Bällsta hamn 2025-03-25 Byggaktör: Niam Arkitekt: Brunnberg & Forshed Parkerings-PM Kvarteret Gjutmästaren 5 kommer att innehålla 12 800 m2 BOA fördelat på cirka 130 lägenheter och drygt 32 000 m2 kontor och lokaler. Bilar Enligt parkeringstalet 0,4/lägenhet ger detta ett p-behov motsvarande 53 platser för bostäderna. Parkeringstalet 5 platser/1000 m2 BTA för kontor bedöms rimligt för kvarterets kommersilella delar och ger 160 platser. För att kunna lösa behovet på egen mark görs hela kvarterets gård underbyggd, med en in- och utfart till garaget i kvarterets lågpunkt, nära korsningen Gjuterivägen/Smältvägen. Ett garage beräknas kunna rymma cirka 215-225 parkeringsplatser, fullt utbyggt. Även del av cykelparkeringsbehovet kommer att rymmas här, och även behovet av tillgänglighetsanpassad parkering löses i garaget. Garaget kommer att innehålla erforderligt antal laddplatser enligt givna normer, samt ett för ändamålet anpassat parkeringssystem. Transporter och leveranser kommer att hanteras via parkeringsfickor längs lokalgatorna. Cyklar Cykelparkering för bostäderna löses i cykelrum i bostädernas gatuplan tillsammans med cykelparkering på bostadsgården. Behovet är 640 antal platser baserat på p-talet 5 pl/100 m2 BOA. Kontorets behov bedöms ligga på 480 platser, med majoriteten av platserna placerade i kontorens källarvåning. P-tal kontor 10-20 platser per 1000 m2 BTA. Garageplan, Gjutmästaren 5 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM förutsättningar för pendelbåtstrafik.pdf] BH-K1-2D06-004 PM förutsättningar för pendelbåtstrafik vid kaj Exploateringskontoret Bällsta Hamn 8002510 stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PENDELBÅTSTRAFIK VID Sida 1(9) KAJ Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 90310 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Jacob Lemón Stockholm, 2025-09-12 BH-K1-2D06-004-PM förutsättningar för pendelbåtstrafik vid kaj Bällsta Hamn GODKÄND 2025-09-12 Jacob Lemón Uppdragsledare Bet Ändringen avser Datum Sign ELU Konsult AB Valhallavägen 117 Västra Hamngatan 14 Norra Vallgatan 60 Box 27006, 102 51 STOCKHOLM 411 17 GÖTEBORG 211 22 MALMÖ Telefon 08-5800 91 00 Telefon 031-339 32 00 Telefon 040-644 91 00 www.elu.se Org.nummer 556341-0421 Cert. ISO 9001, ISO 14001 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PENDELBÅTSTRAFIK VID Sida 2(9) KAJ Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 90310 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Jacob Lemón Stockholm, 2025-09-12 Sammanfattning Längs med strandparken i Bällsta hamn planeras för att angöra med pendelbåtstrafik med operatörer inom ramen för krav från Trafikförvaltningen i Region Stockholm. Den befintliga kajdel 2 anses vara i sådant skick att den kan renoveras och anpassas för dessa krav. För att klara av kraven för angöring av pendelbåtstrafik längs del av kajdel 2 ska följande delar kompletteras (bedömd teknisk livslängd L50): • Kajens höjd över medelvattennivån behöver anpassas till en plusnivå på +2,35 (för att ha en höjd på 1,45 m ovanför medelvattennivån). För att detta ska vara möjligt behöver en pågjutning utföras på kajen • Vattendjupet vid kajen behöver vara 4,5 m från medelvattennivån. Detta betyder att delen närmst kajen behöver muddras. För att inte få urspolning och erosion rekommenderas att det anläggs ett erosionsskydd • Manövreringsutrymmet behöver diskuteras med sakkunnig på trafikförvaltningen och Sjöfartsverket för att ta hänsyn till utbyggnaden av strandparken • Kajen behöver kompletteras med ett nytt fenderverk i form av vågfender • Anpassning av pendelbåtens angöring i läge bör utformas så att befintliga pollare kan användas (efter inspektion och provdragning) • Alla kravställda delar av utrustningen ska monteras ovan kajen • Väderskydd • Belysning • Trafikinformation • Livräddningsutrustning • Vidare ska följande delar beaktas: Kontrastmarkeringar o Taktila stråk o Ramp o Räcke o Sittplatser o Följande delar rekommenderas ingå i renoveringen av kajen för att öka dess tekniska livslängd: • Pålarna kompletteras med is/ korrossionsskydd • Ett erosionsskydd anläggs under kajen i form av en betongmadrass för att motverka framtida urspolning av landsidebalken. Betongmadrassen ska vara av filterpunkter och tillverkad av material med verifierad hög drag- och rivhållfasthet som tål de belastningar den utsätts för • Underspolningen vid landsidebalken åtgärdas • Spjälkskador och sprickor åtgärdas • Betongen på ovansidan av kajen bilas ner till armeringen och gjuts därefter upp till önskad höjd alternativt beläggs befintlig betong med tätskiktsmatta och ett skyddslager av ABT efter kontroll av klorider i betongen • Undersida och sida av kajen behandlas med vattenavvisande djupimpregnering M:\903\90310\04_Dok\Förutsättningar pendelbåtsbrygga\BH-K1-2D06-004 - PM förutsättningar för pendelbåtstrafik vid kaj.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PENDELBÅTSTRAFIK VID Sida 3(9) KAJ Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 90310 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Jacob Lemón Stockholm, 2025-09-12 • Uppgrävning för kontroll av slukhål bakom landsidebalken • Ny dränering bakom landsidebalken M:\903\90310\04_Dok\Förutsättningar pendelbåtsbrygga\BH-K1-2D06-004 - PM förutsättningar för pendelbåtstrafik vid kaj.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PENDELBÅTSTRAFIK VID Sida 4(9) KAJ Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 90310 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Jacob Lemón Stockholm, 2025-09-12 1.1 Inledning 5 1 Innehåll 1.2 Syfte 5 1.3 Befintliga kajer 5 1.4 Kajdel 2 7 1.5 Förutsättningar för kaj med pendelbåtstrafik 7 1.5.1 Geometrisk utformning 7 1.5.2 Anläggningskompletteringar 8 1.5.3 Utformning utrustning 8 1.5.4 Dimensioneringsanvisningar 8 1.6 Kompletteringar och renoveringar för kajen 8 Bilaga 1 BH-K1-20-0-301 - Plan och elevation (redovisar befintligt och nytt) Bilaga 2 BH-K1-20-2-302 - Sektion befintligt Bilaga 3 BH-K1-20-2-303 - Sektion nytt M:\903\90310\04_Dok\Förutsättningar pendelbåtsbrygga\BH-K1-2D06-004 - PM förutsättningar för pendelbåtstrafik vid kaj.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PENDELBÅTSTRAFIK VID Sida 5(9) KAJ Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 90310 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Jacob Lemón Stockholm, 2025-09-12 1.1 Inledning Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn (se Figur 1), i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Figur 1 Bällsta hamn 1.2 Syfte PM ska redovisa förutsättningar för hur kajdel 2 skulle kunna utformas för att ta emot pendelbåtstrafik. Kajen ska kunna trafikeras av operatörer inom ramen för krav från Trafikförvaltningen i Region Stockholm. 1.3 Befintliga kajer Längs med Bällstaån från kv Masugnen förbi kv Gjutmästaren 3 ligger idag tre befintliga kajer, se Figur 2. Kajdel 1 utanför kv Gjutmästaren 3, Kajdel 2 utanför allmän platsmark och kajdel 3 utanför kv Masugnen 1. M:\903\90310\04_Dok\Förutsättningar pendelbåtsbrygga\BH-K1-2D06-004 - PM förutsättningar för pendelbåtstrafik vid kaj.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PENDELBÅTSTRAFIK VID Sida 6(9) KAJ Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 90310 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Jacob Lemón Stockholm, 2025-09-12 Figur 2 Befintlig situation Efter inspektioner som utförts har det visat sig att kajdel 1 och 3 är i dåligt skick och inte bedöms värda att renovera och livstidsförlängas. Det föreslås att kajdelarna rivs. Kajdel 2 är däremot i sådant skick att en renovering av konstruktionen skulle kunna förlänga dessa tekniska livslängd. Med avseende på detta kommer kajdel 2 utredas för att möjliggöra angöring av pendelbåtar. Kajen ska kunna trafikeras av operatörer inom ramen för krav från Trafikförvaltningen i Region Stockholm. Trafikkontoret i Stockholm kommer ta över drifts- och underhållsansvar efter färdigställande. För mer information om de befintliga kajerna hänvisas till dokument BH-K1-2D06-003, PM kajer M:\903\90310\04_Dok\Förutsättningar pendelbåtsbrygga\BH-K1-2D06-004 - PM förutsättningar för pendelbåtstrafik vid kaj.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PENDELBÅTSTRAFIK VID Sida 7(9) KAJ Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 90310 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Jacob Lemón Stockholm, 2025-09-12 1.4 Kajdel 2 Kajdel 2 är en 35,6 m lång däckskaj. Ritningarna för kajen är upprättade 1959 och kajen är troligtvis byggd i samband med detta. Landsidebalken består av en längsgående pålad frontmur i en stenkista. Kajlinjen består av en pålrad med betongpålar med c/c 5 m. På pålarna har en längsgående krönbalk gjutits. Mellan den bakre frontmuren och krönbalken ligger det tvärbalkar av betong med c/c 2,5m och ovanpå det en betongplatta med tjocklek 180 mm. Kajdel 2 ansluter mot kajdel 1 och 3 via dilatationsfogar. Se Bilaga 1 och 2 för utformning. Gällande skicket på kajdel 2 så finns det mindre skador på vissa pålar. Bakåtförankringens synliga delar är i gott skick. Det är underspolning under landsidebalken. I övrigt finns det vissa sprickor och någon spjälkskada i betongen. Förankringen av ankarstagen i landsidebalken är i gott skick. Provgrop visar även att stag och ankarplatta är i bra skick och att stenkistan, som bakre upplag är upplagd på, finns. Enligt befintliga ritningar gäller följande tillåten belastning: • 2,0 ton/ m2 • 11 ton i axeltryck Enligt de befintliga ritningarna var kajdjupet utanför kajlinjen 5 m vid byggnation. Förslaget är att kajdelen renoveras för en teknisk livslängd motsvarande L50. 1.5 Förutsättningar för kaj med pendelbåtstrafik Förutsättningar för pendelbåtsbryggor som trafikeras av Trafikförvaltningen inom region Stockholm definieras i dokumentet ”Riktlinjer Trafikbryggor, RiBrygga 2023-06-26”. Kajdel 2 i Bällsta hamn föreslås klassas som Bryggnorm 1. För detta ställs krav på att ett fartyg ska kunna angöra i taget. 1.5.1 Geometrisk utformning Skall kraven för utformningen är följande: • Kajen ska vara utformad så att minst en yttre rak front finns utformad vinkelrät mot fartygens längdriktning vid normalt stäv • Kajfront ska ha en längd som inte understiger 4,0 m • Kajen ska ha en höjd över medelvattennivån på 1,45 m • Kajfronten ska ha ett maximalt avstånd 450 mm mätt från medelvattenytan till underkant bryggfront • Vattendjupet vid kajen ska vara minst 4,5 m vid medelvattennivån. Området ska avses en yta som täcker in zonen för ett fartygs manöverutrymme (detta ska diskuteras med sakkunnig inom trafikförvaltningen) Trafikförvaltningen ska vara med i beslutet om exakt val av plats för angöring av pendelbåtstrafik och godkänna detta. Ett godkännande krävs för att trafikförvaltningen ska trafikera anläggningen. M:\903\90310\04_Dok\Förutsättningar pendelbåtsbrygga\BH-K1-2D06-004 - PM förutsättningar för pendelbåtstrafik vid kaj.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PENDELBÅTSTRAFIK VID Sida 8(9) KAJ Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 90310 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Jacob Lemón Stockholm, 2025-09-12 1.5.2 Anläggningskompletteringar • Kajen ska utformas med ett fenderverk (energiabsorption 25 kNm/m samt motverkning av glidning av stäven i sidled) , exempelvis en vågformad fender. • Förtöjningsanordning i form av pollare ska finnas med en kapacitet på 15 ton, placering ska bestämmas i samråd med trafikförvaltningen 1.5.3 Utformning utrustning Vid utformning av kajen sett till resenärsmiljö ska nedanstående delar beaktas. En detaljerad kravställning för dessa delar återfinns i RiTill (2019-01-16) och inom Riktlinjer för Resenärsmiljö (2019-05-26). Följande delar är ska krav för en brygga i Bryggnorm 1: • Väderskydd • Belysning • Trafikinformation • Livräddningsutrustning Vidare ska följande delar beaktas: • Kontrastmarkeringar • Taktila stråk • Ramp • Räcke • Sittplatser 1.5.4 Dimensioneringsanvisningar Kajen kommer att driftas och underhållas av trafikkontoret och teknisk handbok för Stockholm Stad ska gälla. Kajen ses som ett gång/ cykelstråk, då den ligger längs med strandparken, där tungt utryckningsfordon ska kunna ta sig fram. Vidare ska laster enligt RiBrygga (2023-06-26) beaktas. 1.6 Kompletteringar och renoveringar för kajen För att klara av kraven för angöring av pendelbåtstrafik längs kajdel 2 ska följande delar kompletteras, se även bilaga 1 och 3: • Kajens höjd över medelvattennivån behöver anpassas till en plusnivå på +2,35 (för att ha en höjd på 1,45 m ovanför medelvattennivån). För att detta ska vara möjligt behöver en pågjutning utföras på kajen • Vattendjupet vid kajen behöver vara 4,5 m från medelvattennivån. Detta betyder att delen närmst kajen behöver muddras. För att inte få urspolning och erosion rekommenderas att det anläggs ett erosionsskydd • Manövreringsutrymmet behöver diskuteras med sakkunnig på trafikförvaltningen och Sjöfartsverket för att ta hänsyn till utbyggnaden av strandparken • Kajen behöver kompletteras med ett nytt fenderverk i form av vågfender M:\903\90310\04_Dok\Förutsättningar pendelbåtsbrygga\BH-K1-2D06-004 - PM förutsättningar för pendelbåtstrafik vid kaj.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PENDELBÅTSTRAFIK VID Sida 9(9) KAJ Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 90310 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Jacob Lemón Stockholm, 2025-09-12 • Anpassning av pendelbåtens angöring i läge bör utformas så att befintliga pollare kan användas. Pollarna ska du först inspekteras och provdras för att säkerställa dess kapacitet • Alla kravställda delar av utrustningen ska monteras ovan kajen Följande delar rekommenderas ingå i renoveringen av kajen för att öka dess tekniska livslängd: • Pålarna kompletteras med is/ korrossionsskydd • Ett erosionsskydd anläggs under kajen i form av en betongmadrass för att motverka framtida urspolning av landsidebalken. Betongmadrassen ska vara av filterpunkter och tillverkad av material med verifierad hög drag- och rivhållfasthet som tål de belastningar den utsätts för. Ett alternativ till betongmadrasser hade varit en konventionell stenfyllning längs slänten, men på grund av problem med åtkomst utesluts den lösningen • Underspolningen vid landsidebalken åtgärdas • Spjälkskador och sprickor åtgärdas • Betongen på ovansidan av kajen bilas ner till armeringen och gjuts därefter upp till önskad höjd alternativt beläggs befintlig betong med tätskiktsmatta och ett skyddslager av ABT efter kontroll av klorider i betongen • Undersida och sida av kajen behandlas med vattenavvisande djupimpregnering • Uppgrävning för kontroll av slukhål bakom landsidebalken • Ny dränering bakom landsidebalken M:\903\90310\04_Dok\Förutsättningar pendelbåtsbrygga\BH-K1-2D06-004 - PM förutsättningar för pendelbåtstrafik vid kaj.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Luftkvalitetsutredning.pdf] Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Spridningsberäkningar av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) för nuläget 2025 och år 2040 Sanna Silvergren Utfört på uppdrag av Svenska hem SLB-analys, april 2025 SLB 20:2025 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Uppdragsnummer 2025004 Daterad 2025-04-25 Handläggare Sanna Silvergren Status Granskad av Lina Broman 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Förord Denna utredning är gjord av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholms stad. SLB- analys är operatör för Östra Sveriges Luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är Svenska hem i Bromma [1]. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Innehåll Sammanfattning .................................................................................................... 1 Inledning ............................................................................................................... 5 Beräkningsunderlag .............................................................................................. 6 Planområde och trafikmängder ........................................................................ 6 Spridningsmodeller ......................................................................................... 11 Normer, mål- och riktvärden ................................................................................ 13 Partiklar, PM10 ............................................................................................... 13 Kvävedioxid, NO ........................................................................................... 13 2 Resultat ............................................................................................................... 15 Nuläge år 2025 ............................................................................................... 15 PM10-halter, årsmedelvärden ................................................................................. 15 PM10-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................ 16 NO2-halter, årsmedelvärden ................................................................................... 17 NO2-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................... 18 Nollalternativ år 2040 ..................................................................................... 19 PM10-halter, årsmedelvärden ................................................................................. 19 PM10-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................ 20 NO2-halter, årsmedelvärden ................................................................................... 21 NO2-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................... 22 Utbyggnadsalternativ år 2040 ........................................................................ 23 PM10-halter, årsmedelvärden ................................................................................. 23 PM10-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................ 25 NO2-halter, årsmedelvärden ................................................................................... 26 NO2-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................... 27 Bedömd inverkan av utsläpp från Bromma flygplats ...................................... 29 Bedömd inverkan av utsläpp från tvärbanan .................................................. 29 Exponering av luftföroreningar i planområdet ..................................................... 30 Skolor och förskolor ........................................................................................ 30 Osäkerheter i beräkningarna............................................................................... 32 Referenser .......................................................................................................... 33 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Sammanfattning I området Bällsta hamn finns förslag till ny detaljplan som gör det möjligt att utveckla norra delen av Ulvsunda industriområde. Planområdet utgörs av den östra delen av Ulvsunda industriområde. I väster avgränsas planområdet av Tvärbanan och i öster av kommungränsen mot Solna och Sundbyberg. I denna utredning har beräkningar gjorts för halter av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO , i utomhusluften vid den nya bebyggelsen i nuläget 2025 samt år 2040 när 2 utbyggnaden i detaljplanområdet förväntas vara förverkligad. NO och PM10 är de 2 luftföroreningar som har de högsta nivåerna i jämförelse med nu gällande miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål som finns definierade till skydd för människors hälsa. EU har under november år 2024 antagit ett nytt luftkvalitetsdirektiv. Det nya direktivet innehåller bland annat striktare gränsvärden för kvävedioxid, NO och partiklar, PM10, än 2, det tidigare direktivet, vars nivåer de nuvarande svenska miljökvalitetsnormerna baseras på. För Sverige innebär det att nya svenska miljökvalitetsnormer ska införas i svensk lagstiftning senast i slutet av år 2026, vilka ska klaras till år 2030. Miljökvalitetsnormerna kan hamna på samma nivå eller vara skarpare än EU-gränsvärdena. Då denna utredning gäller för situationen år 2040 då skarpare miljökvalitetsnormer kommer att gälla har beräkningarna även jämförts med då gällande EU-gränsvärden. Nuvarande miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10, klaras med utbyggnad I plan- och bygglagen anges att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitets- norm överskrids. Miljökvalitetsnormen för halten av partiklar, PM10, i utomhusluften består av två olika normvärden definierade i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Normen omfattar årsmedelvärde, 40 µg/m³, och dygnsmedelvärde, 50 µg/m³. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 gånger under ett kalenderår. Normen för dygnsmedelvärdet för PM10 är vanligtvis svårast att klara. Miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10, klaras i hela planområdet med utbyggnad år 2040 enligt planförslag i och med att båda normvärdena klaras. Beräknade dygnsmedelvärden av PM10 uppgår till 18–25 µg/m³ inom planområdet, vilket innebär att miljökvalitetsnormen 50 µg/m³ klaras med god marginal. I jämförelse med nollalternativet år 2040 ökar dygnsmedelvärdet av partiklar, PM10, med utbyggnaden med cirka 2–5 µg/m³. Denna ökning beror på att trafiken ökar samt att utvädringen av luftföroreningar försämras med den nya bebyggelsen. Kommande EU-gränsvärden för partiklar, PM10, klaras med utbyggnad EU-gränsvärden omfattar årsmedelvärde, 20 µg/m³, och dygnsmedelvärde, 45 µg/m³. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 18 gånger under ett kalenderår. EU-gränsvärdet för dygnsmedelhalter av PM10 är svårast att klara enligt mätningar i Stockholm. 1 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm EU-gränsvärdet för partiklar, PM10, klaras i hela planområdet med utbyggnad år 2040 enligt planförslag. Beräknade dygnsmedelvärden av PM10 uppgår till 20–35 µg/m³ inom planområdet, vilket innebär att EU-gränsvärdet 45 µg/m³ klaras. Nuvarande miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO , klaras med 2 utbyggnad Miljökvalitetsnormen för halten av kvävedioxid, NO , i utomhusluften består av tre olika 2 normvärden definierade i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Normen omfattar årsmedelvärde, 40 µg/m³, och dygnsmedelvärde, 60 µg/m³, och timmedelvärde, 90 µg/m³. Årsmedelvärdet får inte överskridas, medan dygns- och timmedelvärdet får överskridas högst 7 respektive 175 gånger under ett kalenderår. Normen för dygnsmedelvärdet för NO är vanligtvis svårast att klara. 2 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO , klaras i hela planområdet med utbyggnad 2 enligt planförslag i och med att alla tre normvärden klaras. Beräknade dygnsmedelvärden av NO uppgår till 10–15 µg/m³ inom planområdet, vilket innebär att miljökvalitetsnormen 2 60 µg/m³ klaras med god marginal. I jämförelse med nollalternativet år 2040 ökar dygnsmedelvärdet av kvävedioxid, NO , 2 med utbyggnaden med cirka 1–2 µg/m³. Denna ökning beror på att trafiken ökar samt att utvädringen av luftföroreningar försämras med den nya bebyggelsen. Kommande EU-gränsvärden för kvävedioxid, NO , klaras med utbyggnad 2 EU-gränsvärden omfattar årsmedelvärde, 20 µg/m³, och dygnsmedelvärde, 50 µg/m³, samt timmedelvärde, 200 µg/m³. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 18 gånger under ett kalenderår. Timmedelvärdet får överskridas högst 3 gånger under ett kalenderår. EU-gränsvärdet för årsmedelhalterna av NO är svårast att 2 klara enligt mätningar i Stockholm. EU-gränsvärdet för kvävedioxid, NO , klaras i hela planområdet med utbyggnad år 2040 2 enligt planförslag. Beräknade årsmedelvärden av NO uppgår till 2–6 µg/m³ inom 2 planområdet. Bedömd inverkan av utsläpp från Bromma flygplats Bromma flygplats är belägen cirka 700 meter från detaljplaneområdet. Mätningar av kvävedioxidhalter har utförts av Swedavia intill Bromma flygplats under 2022 och 2023. De uppmätta halterna kring flygplatsen var ett par mikrogram högre än de som uppmäts Kanaan i Bromma där det sker obetydliga lokala trafikutsläpp. Den marginella inverkan på kvävedioxidhalterna som flygplatsen har beror sannolikt både på flygen och övriga transporter kopplat till flygtrafiken. Inverkan av kvävedioxidhalterna bedöms i nuläget vara försumbara med tanke på avståndet. En vetenskaplig studie från 2021 som sammanfattat det vetenskapliga underlaget av flygplatsers inverkan på luftkvaliteten kom till slutsatsen att flygplatsen framförallt orsakar förhöjda nivåer av ultrafina partiklar. Dessa bedöms dock ha en mycket liten inverkan på nivåerna av PM10 då minsta små partiklarna bidrar till en förhållandevis liten del av massan som gränsvärden baseras på. 2 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Under 2024 sades avtalet mellan Stockholms stad och Swedavia upp och det upphör år 2038. Ambitionen är att avveckla flygplatsen. Flygplatsens möjliga inverkan på beräknade halter har inte tagits hänsyn till i beräkningarna för år 2040. Bedömd inverkan av utsläpp från tvärbanan Tvärbanan passerar planerad bebyggelse längs Masugnsvägen och Karlsbodavägen och har lokalt en viss inverkan på partikelhalterna i de gaturummen i och med att broms, räls mm genererar slitagepartiklar. Kompletterande beräkningar har utförts där den högsta angivna tågemissionen enligt en vetenskaplig publikation (3 g/km) har lagts till de lokala vägtrafikutsläppen. Antalet tåg som per dygn är ungefär 200 grovt uppskattat från SL’s turtäthet i nuläget. Den kompletterande beräkningen har genomförts på Karlsbodavägen, med dubbelsidig bebyggelse och mest trafik inom planområdet. Baserat på resultaten har en generell bedömning av tvärbanans inverkan på halterna gjorts. Uttryckt som haltbidrag beräknas tågen kunna generera cirka 1,5 µg/m3 ökning av årsmedelhalten i gaturum längs Karlsbodavägen. Medelhalterna det 36:e högsta dygnet beräknas öka med maximalt ca 3 µg/m3 till totalt ca 27 µg/m3, vilket kan jämföras med nuvarande normvärdet 50 µg/m3. Om man istället beräknar medelhalterna det 19:e högsta dygnet, vilket motsvarar kommande EU-lagstiftning kan tvärbanans haltbidrag innebära halter på uppemot 33 µg/m3 som därmed understiger EU-gränsvärdet 45 µg/m3. Sammantaget bedöms tvärbanan inte medföra att PM10-halterna hamnar över gällande eller kommande gränsvärden i utbyggnadsalternativet år 2040. Exponering av luftföroreningar i planområdet Även om miljökvalitetsnormerna klaras i planområdet är det viktigt med så låg exponering av luftföroreningar som möjligt för människor som bor och vistas i området. Detta beror på att det inte finns någon tröskelnivå under vilken negativa hälsoeffekter kan uteslutas. Särskilt känsliga för luftföroreningar är barn, gamla och människor som redan har sjukdomar i luftvägar, hjärta eller kärl. I jämförelse med nuläget kommer halterna av luftföroreningar att minska på grund av minskade utsläpp från vägtrafik. Hårdare avgaskrav och elektrifiering av fordonsparken medför minskade utsläpp av kväveoxider och partiklar från fordonens avgaser, vilket är viktigt från exponeringssynpunkt då de allra minsta partiklarna har stor inverkan på människors hälsa. Den planerade bebyggelsen förtätar trafikerade vägar samt medför en ökad trafik vilket gör att halten ökar något i jämförelse med ett nollalternativ samma år utan bebyggelsen. För att mildra detaljplanens negativa effekter på luftkvaliteten kan olika åtgärder såsom dammbindning och trafikminskningar övervägas. Dessutom kan längre sammanhållande fasader brytas upp för att främja utvädringen av utsläpp längs med trafikerade vägar. Det innebär däremot att halterna på fasader som vetter från vägen inte avskärmas lika mycket mot utsläppen. Eftersom det är viktigt att barnen får en så låg exponering som möjligt är det bra att placera förskolor och skolor med utevistelse antingen på avskärmade innergårdar eller med öppet 3 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm läge utan närliggande trafik såsom parker eller vattenytor. Miljökvalitetsmålen beräknas att uppnås vid platser för utevistelse vid skolan och förskolorna. Osäkerheter för beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter och systematiska fel. För att säkerställa kvaliteten i beräkningarna kalibreras modellerna genom att jämföra de beräknade halterna med mätningar på platser och under perioder där det finns kvalitetssäkrade observationer. Systematiska skillnader mellan observerade och beräknade halter har använts för att ta fram korrektionsfaktorer som appliceras på modellresultaten. För beräkningar av halterna i framtida scenarier (planer och tillståndsärenden) appliceras samma korrigeringar av de beräknade halterna som erhållits från jämförelserna med mätdata. Därför blir osäkerheterna i framtidsscenarierna i hög grad beroende av förutsättningarna som scenariot baseras på, t ex förväntade framtida trafikflöden och prognosticerad användning av bränslen, motorer och däck. För de totala halterna i framtidsscenarier bidrar också bakgrundshalternas utveckling till osäkerheterna. I denna studie har vi antagit oförändrade bakgrundshalter, vilket är förenkling. 4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Inledning I området Bällsta hamn finns förslag till ny detaljplan som gör det möjligt att utveckla norra delen av Ulvsunda industriområde med bostäder, grundskola och service samt skapa en strandpark längs Bällstaviken. Planområdet utgörs av den östra delen av Ulvsunda industriområde och sträcker sig från fastigheten Gjutmästaren 4 i söder till fastigheten Masugnen 1 i norr. I väster avgränsas planområdet av Tvärbanan och i öster av kommungränsen mot Solna och Sundbyberg. I denna utredning har beräkningar gjorts för halter av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO , i utomhusluften vid den nya bebyggelsen i nuläget 2025 samt år 2040 när den 2 planerade bebyggelsen i detaljplanområdet förväntas vara förverkligad. NO och PM10 är 2 de luftföroreningar som har de högsta nivåerna i jämförelse med gällande miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål som finns definierade till skydd för människors hälsa. Förutom jämförelser med befintliga normvärden har jämförelser också gjorts mot kommande gränsvärden inom EU som beslutats gälla från år 2030 men ännu inte implementerats i svensk lagstiftning. Utredningen följer Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet [2] samt Länsstyrelsens vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet [3]. 5 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Beräkningsunderlag Planområde och trafikmängder I Figur 1 visas aktuellt planområde med förslag till ny bebyggelse i Bällsta hamn i Bromma. Nollalternativet framgår av Figur 2. I Figur 3 visas uppmätta trafikflöden för gator och vägar i området som för beräkningarna av nuläget 2025 respektive nollalternativet år 2040. Trafikprognoserna för trafikalstringen som orsakas av stadsutvecklingen i området framgår av Figur 4 och ingår i utbyggnadsalternativet har erhållits av beställaren [1]. Utöver trafikprognoser har trafikplanerare på Exploateringskontoret i Stockholm tillhandahållit uppgifter om hastighetsgräns samt andel tung trafik för utbyggnadsalternativet år 2040. Hastighetsgränsen är 40 km/timme för Smältvägen och 30 km/timme för övriga vägar inom planområdet efter utbyggnad av Bällsta hamn. Andelen tung trafik inom detaljplaneområdet har antagits vara 5 % förutom på Karlsbodavägen och Ulvsundavägen där den är 10 % respektive 8 %. För nuläget och nollalternativet antas ingen stadsutveckling ske och därmed har dagens hastighetsgränser 40-50 km/h inom planområdet använts, se Figur 5, och dessa är hämtade från Trafikverket (www.NVDB.se, februari 2025). Tunga trafikandelen på vägarna inom detaljplaneområdet för nuläget år 2025 och nollalternativet år 2040 har hämtats från SLB-analys emissionsdatabas och är 10 %. De planerade byggnaderna antas generellt vara 3 meter per våningsplan om inget exakt mått angivits av byggherren. Antal våningsplan framgår i Figur 1. 6 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Figur 1. Aktuellt planområde (utbyggnadsalternativet) för ny bebyggelse vid I Bällsta hamn som grå polygoner inom svart tjock linje (byggnader väster om Karlsbodavägen ingår inte i planrådet), Bromma år 2040. Planerat antal våningar framgår i romerska siffror. 7 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Figur 2. Planområdet som nollalternativ år 2040, dvs. utbyggnaden är inte genomförd. Notera att några byggnader norr om Smältvägen (syns som ljust bruna) närmast vattnet har rivits och ingår inte i beräkningarna. 8 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Figur 3. Uppmätta totala trafikflöden som årsmedeldygn som använts i beräkningarna för nuläget 2025 och nollalternativet år 2040. Där data finns för flera år har det senast uppmätta årets trafik använts. 9 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Figur 4. Prognoser för trafikalstring som adderats till uppmättårsmedeldygnstrafik (Figur 3) för utbyggnadsalternativet år 2040. Beräkningarna av trafikalstring har utförts av Tyréns (190605) och erhållits av beställaren [1]. Figur 5. Hastighetsgränser som använts i beräkningarna inom planområdet för nuläget 2025 och nollalternativet år 2040. 10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Spridningsmodeller Beräkningar av luftföroreningshalter görs i ”Airviro Dispersion” med en gaussisk spridningsmodell, en gaturumsmodell och en vindmodell [4]. Meteorologiska data, som bestämmer hur luftföroreningar sprids, hämtas från klimatologiska vind- och temperatur- profiler. Meteorologi Skillnader i väderförhållanden olika år gör att halterna av luftföroreningar varierar. Vid utvärdering mot miljökvalitetsnormer ska luftföroreningshalterna vara representativa för ett normalt meteorologiskt år. Som indata till vindmodellen används en klimatologi baserad på meteorologiska data för en flerårsperiod (1998–2019). Meteorologiska data hämtas från en 50 m hög mast i Högdalen i södra Stockholm och omfattar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperatur-differenser mellan olika nivåer samt solinstrålning. Vindmodellen genererar ett lokalt anpassat vindfält över beräkningsområdet som tar hänsyn till variationer i de lokala topografiska förhållandena, friktionseffekter (markens ”skrovlighet”) och vertikala värmeflöden. Airviro gaussmodell Airviro gaussmodell används för att beräkna den horisontella fördelningen av luftföro- reningshalter 2 m över marknivå. I områden med tät bebyggelse representerar beräkning- arna halter 2 m över taknivå. I beräkningarna används en variabel gridstorlek som är beroende av storleken på emissionerna från vägar och skorstenar. Gridrutornas storlek varierar mellan 30×30 m och 500×500 m, med de minsta gridrutorna där det är mest utsläpp. För att beskriva haltbidraget från utsläpp utanför aktuellt planområde görs beräkningar för hela Stockholms- och Uppsala län. Haltbidraget från utsläpp utanför dessa län bestäms genom mätningar i regional bakgrundsmiljö. Airviro gaturumsmodell För att beräkna halter av luftföroreningar nära marken eller gatan i tätbebyggda områden används gaturums-modellen OSPM [5]. Förutsättningarna för omblandning och utspädning av luftföroreningar varierar för olika gaturum. Breda gaturum utan bebyggelse tål betydligt mer avgasutsläpp, utan att halterna behöver bli oacceptabelt höga, än smala gaturum kantad av hög bebyggelse. Om gaturummet är slutet samt dess dimensioner spelar stor roll för ventilationen av gatan och för haltnivåerna. OSPM-modellen används i denna utredning för att beräkna halterna vid enkel- och dubbelsidig bebyggelse med olika höjder för nuläge, nollalternativ och utbyggnadsalternativ enligt planförslag. Emissioner Beräkningar med gauss- och gaturumsmodellen utgår från emissionsdata enligt Östra Sveriges Luftvårdsförbunds emissionsdatabas [6]. I den finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är vägtrafiken den dominerande källan till utsläpp av luftföroreningar. Emissionsdatabasen innehåller utsläpp från vägtrafiken av bl.a. kväveoxider, kolväten och avgaspartiklar. Utsläppen är beskrivna med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt HBEFA-modellen version 4.2 [7]. Sammansättningen av olika fordons-typer och bränslen, 11 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm t.ex. andelen el- och dieselbilar gäller enligt nationella data för år 2025 och år 2040, framtagna av Trafikverket. Slitagepartiklar i trafikmiljöer orsakas främst av dubbdäckens hamrande på vägbanan men bildas också vid slitage av fordonens bromsar och däck. Längs hårt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra vägbanor under senvintern kan bidraget från dubbdäckslitaget vara 80–90 % av totala PM10-halterna. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar för olika dubbdäcksandelar baseras på NORTRIP- modellen [8,9]. Dubbdäcksandelar för personbilar och lätta lastbilar kontrolleras varje vinter av SLB- analys [10]. I beräkningarna används emissionsfaktorer motsvarande dubbdäcksandelar på 40–45 % både för nuläge, nollalternativ och utbyggnad. Större vägar och infartsleder har något högre dubbdäcksandelar än lokalgator, vilket stöds av Trafikverkets kontroller [11]. 12 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Normer, mål- och riktvärden Miljökvalitetsnormer anger högsta tillåtna halter av olika föroreningar i luften för att skydda människors hälsa. De gällande svenska normvärdena enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477) [12] utgår från EU-direktiv som baseras på Världshälsoorganisationens (WHO) gamla riktvärden från år 2005. År 2021 skärpte WHO riktvärdena efter en översyn av forskningen om hälsoeffekter och luftföroreningar [13]. WHO:s nya riktvärden ligger till grund för gränsvärden i det nya EU-direktivet [14], vilka ska implementeras i svensk lagstiftning som miljökvalitetsnormer inom två år. I Tabell 1 visas gällande normvärden för partiklar, PM10, och i Tabell 2 visas motsvarande för kvävedioxid, NO . I tabellerna visas även EU-gränsvärden, målvärden för det svenska 2 miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” [15] samt WHO:s riktvärden. Miljökvalitetsnormer för PM10 och NO klaras i Stockholmsregionen idag. De nya normvärdena ska klaras senast 1 2 januari 2030 och kommer att vara minst lika skarpa som EU-gränsvärdena. På längre sikt avser EU att nivåerna närmar sig WHO:s riktvärden. De olika medelvärdestiderna avspeglar luftföroreningarnas långtidseffekter (år) och korttidseffekter (dygn, timmar). Årsmedel-värden får inte överskridas medan dygns- och timmedelvärden tillåts överskridas ett bestämt antal gånger. Partiklar, PM10 I Tabell 1 visas miljökvalitetsnormen, partiklar, PM10, till skydd för människors hälsa. Normen omfattar årsmedelvärde och dygnsmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte över- skridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 gånger under ett kalenderår. Normen för dygnsmedelvärdet för PM10 är vanligtvis svårast att klara. I Tabell 1 visas utöver miljökvalitetsnormen, EU-gränsvärden som träder i kraft 2030, målvärden samt WHO’s riktvärden för PM10. Tabell 1. Svenska normvärden, EU-gränsvärden, svenska målvärden och WHO- riktvärden för partiklar, PM10, avseende skydd av hälsa [12–15] Tid för Svenska EU- Svenska WHO- Anmärkning medelvärde normvärden gränsvärden målvärden riktvärden (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) Kalenderår 40 20 15 15 Värdet får inte överskridas Dygn 50 1 45 2 30 1 45 3 Se fotnot 1 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per kalenderår 2 Värdet får inte överskridas mer än 18 dygn per kalenderår 3 Värdet får inte överskridas mer än 3 dygn per kalenderår Kvävedioxid, NO 2 I Tabell 2 visas miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO , till skydd för människors 2 hälsa. Normen omfattar årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och timmedelvärde. Årsmedel- värdet får inte överskridas, medan dygns- och timmedelvärdet får överskridas högst 7 respektive 175 gånger under ett kalenderår. Normen för dygnsmedelvärdet för NO är 2 vanligtvis svårast att klara. I Tabell 2 visas utöver miljökvalitetsnormen, EU-gränsvärden som träder i kraft 2030, målvärden samt WHO’s riktvärden för PM10. 13 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Tabell 2. Svenska normvärden, EU-gränsvärden, svenska målvärden och WHO- riktvärden för kvävedioxid, NO2, avseende skydd av hälsa [12–15]. Tid för Svenska EU- Svenska WHO- Anmärkning medelvärde normvärden gränsvärden målvärden riktvärden (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) Kalenderår 40 20 20 10 Värdet får inte överskridas Dygn 60 1 50 2 - 25 3 Se fotnot Timmar 90 4 200 5 200 6 60 5 200 7 Se fotnot 1 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per kalenderår 5 Värdet får inte överskridas mer än 18 tim. per kalenderår 2 Värdet får inte överskridas mer än 18 dygn per kalenderår 6 Värdet får inte överskridas mer än 3 tim. per kalenderår 3 Värdet får inte överskridas mer än 3 dygn per kalenderår 7 Värdet får inte överskridas 4 Värdet får inte överskridas mer än 175 tim. per kalenderår 14 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Resultat I figurerna som följer redovisas resultatet av spridningsberäkningarna för totala halter av kvävedioxid, NO , och partiklar, PM10, vid Bällsta hamn. För nuläget 2025 redovisas 2 beräkningar för årsmedelvärden och medelvärden det 36:e högsta dygnet som motsvarar nu gällande miljökvalitetsnormer definierade i Luftkvalitetsförordningen [12]. Dygnsmedelvärden är de normvärden som är svårast att klara i nuvarande lagstiftning. Dessa värden kan dock inte jämföras mot kommande EU-lagstiftning med skärpta gränsvärden år 2030. Årsmedelhalter presenteras därför också då det kan jämföras mot både nuvarande normgräns och kommande EU-gräns. För nollalternativet och utbyggnadsalternativet 2040 redovisas beräkningar för dygnsmedelvärden både för normvärden (36:e högsta dygnet) samt kommande EU-gränsvärden för dygn som gäller från år 2030 som definieras för det 19:e högsta dygnet [12]. För kommande EU- gränsvärden kommer årsmedelvärdet för kvävedioxid och dygnsmedelvärdet för PM10 vara svårast att klara. Halterna redovisas i mikrogram per kubikmeter (µg/m³) och gäller 2 m ovanför gatu- eller marknivån för ett meteorologiskt normalt år. Nuläge år 2025 PM10-halter, årsmedelvärden I Figur 6 visas beräknade årsmedelvärden av partiklar, PM10 i nuläget år 2025. Miljökvalitetsnormen är 40 µg/m³ och miljökvalitetsmålet är 15 µg/m³. Högsta halter i detaljplaneområdet beräknas förekomma längs Karlsbodavägen vid nuvarande bebyggelse. Beräknade halter uppgår där till 10–15 µg/m³, vilket innebär att både normggrräännsseen och miljökvalitetsmålet för årsmedel klaras i nuläget. Figur 6. Beräknad årsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) i nuläget år 2025. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Miljökvalitetsnormen som ska klaras är 40 µg/m³. 15 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm PM10-halter, dygnsmedelvärden I Figur 7 visas beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10 (36:e högsta dygnsvärdet) i nuläget år 2025. Miljökvalitetsnormen är 50 µg/m³ och miljökvalitetsmålet är 30 µg/m³. Längs Karlsbodavägen invid nuvarande bebyggelse är beräknade halter 20–30 µg/m³. Både miljökvaalliitteettssnnoorm 50 µg/m3 och miljömålet 30 µg/m³ uppnås inom och kring planområdet i nulägett.. Figur 7. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 36:e högsta dygnsvärdet i nuläget år 2025. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Miljökvalitetsnormen som ska klaras är 50 µg/m³. 16 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm NO -halter, årsmedelvärden 2 I Figur 8 visas beräknade årsmedelvärden av kvävedioxid, NO i nuläget år 2025. 2 Miljökvalitetsnormen är 40 µg/m³ och miljökvalitetsmålet ligger på 20 µg/m³. Beräknade haallter ligger i intervallet 5–10 µg/m³ i hela beräkningsområdet, vilket innebär att både miljjöökkvvaalliittetsnorm och miljökvalitetsmålet klaras med god marginal. Figur 8. Beräknad årsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), i nuläget år 2025. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Miljökvalitetsnormen som ska klaras är 40 µg/m³. 17 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm NO -halter, dygnsmedelvärden 2 I Figur 9 visas beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO (8:e högsta dygns- 2 värdet) i nuläget år 2025. Miljökvalitetsnormen är 60 µg/m³. Miljökvalitetsmål finns inte definierat för dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO . 2 Längs Karlsbodavägen invid planområdet är beräknade halter 24–36 µg/m³. I övriga delar av planoommrrååddeet beräknas dygnsmedelhalterna vara i intervallet 15–24 µg/m³. Miljökvaalliitteettssnnoormen 60 µg/m³ klaras därmed inom hela planområdet i nuläget år 2025. Figur 9. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), 8:e högsta dygnsvärdet i nuläget år 2025. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Miljökvalitetsnormen som ska klaras är 60 µg/m³. 18 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Nollalternativ år 2040 Nollalternativet år 2040 beskriver luftföroreningshalterna i kommunen utifrån prognoser för utvecklingen av fordonsparkens sammansättning. I jämförelse med nuläget är dubbdäcksandelar och bebyggelse, dvs. spridningsförhållanden, oförändrade. PM10-halter, årsmedelvärden I Figur 10 visas beräknade årsmedelvärden av partiklar, PM10 i nollalternativet år 2040. Nuvarande svensk lagstiftning anger miljökvalitetsnormen är 40 µg/m³ och miljökvalitetsmålet är 15 µg/m³. År 2030 träder nyligen beslutade EU-gränsvärden i kraft och dessa anger 20 µg/m³ som högsta tillåtna årsmedelhalt. Högsta halter i detaljplaneområdet beräknas förekomma längs Karlsbodavägen vid nuvarande bebyggelse. Beräknade halter uppgår där till 10–15 µg/m³. I större delen av planområdet beräknas halterna ligga 8–10 µg/m³. Det innebär att nuvarande miljökvalitetsnorm, EU-gränsvärden 2030 och miljökvalitetsmålet för årsmedel klaras i nollalternativet år 2040. Figur 10. Beräknad årsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) i nollalternativet år 2040. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Notera att haltskalan har anpassats till kommande EU-gränsvärden som träder i kraft år 2030. Nuvarande miljökvalitetsnorm som ska klaras är 40 µg/m³ och kommande EU-gränsvärde är 20 µg/m³. 19 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm PM10-halter, dygnsmedelvärden I Figur 11 visas beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10 (19:e högsta dygnsvärdet) i nollalternativet år 2040. Kommande EU-gränsvärde som gäller från år 2030 är 45 µg/m³. Eftersom EU-gränsvärdet innebär en skärpning av dagens miljökvalitetsnormer kommer EU-gränsvärdet att vara avgörande för att säkerställa att gränsvärden efterlevs. PM10-halterna det 19:e högsta dygnet beräknas att vara i intervallet 25–35 µg/m³ vid nuvarande bebyggelse längs Karlsbodavägen år 2040. I resterande delar av planområdet är halterna i intervallet 20–25 µg/m³. Halterna är därmed under kommande EU-gränsvärde för dygnsmedel. Beräkningar av medelhalter det 36:e högsta dygnet, vilket kan jämföras mot nu gällande normgräns samt miljökvalitetsmål, har även genomförts som dock inte presenteras i haltkartor. De högsta halterna beräknas att vara i intervallet 20–30 µg/m³ vid nuvarande bebyggelse längs Karlsbodavägen år 2040, vilket kan jämföras med presenterade dygnsmedelhalter för nuläget år 2025 (20–30 µg/m³) samt nuvarande miljökvalitetsnorm 50 µg/m³ och miljökvalitetsmålet 30 µg/m3. I jämförelse med nulägesberäkningarna är halterna i stort sätt samma som i nollalternativet eftersom trafikmängd och dubbdäcksandelar är desamma. De prognosticerade minskningarna av avgaspartiklar till följd av en förnyad fordonspark får mycket litet genomslag på PM10-halterna. Figur 11. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 19:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2040. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Kommande EU-gränsvärde som ska klaras är 45 µg/m³. 20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm NO -halter, årsmedelvärden 2 I Figur 12 visas beräknade årsmedelvärden av kvävedioxid, NO i nollalternativet år 2040. 2 Nuvarande svensk lagstiftning anger att miljökvalitetsnormen är 40 µg/m³. År 2030 träder nyligen beslutade EU-gränsvärden i kraft och dessa fastställer 20 µg/m³ som högsta tillåtna årsmedelhalt. Nuvarande miljökvalitetsmålet för årsmedelhalter är 20 µg/m³, vilket kan komma att revideras i samband med implementeringen av EU-gränsvärden år 2030. Halterna av NO minskar mer än PM10 i jämförelse med nuläget eftersom minskade 2 avgasutsläpp p.g.a. renare fordonspark har större inverkan på de totala halterna. Längs Karlsbodavägen invid planområdet är beräknade NO -halter 4–6 µg/m³. I övriga delar av 2 planområdet är halterna cirka 2–4 µg/m³ år 2040 om dagens bebyggelse behålls. EU- gränsvärdet som gäller från 2030, miljökvalitetsmålet samt nuvarande miljökvalitetsnorm för årsmedel klaras i nollalternativet år 2040. Figur 12. Beräknad årsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), i nollalternativet år 2040. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Nuvarande miljökvalitetsnorm som ska klaras är 40 µg/m³ och kommande EU-gränsvärde är 20 µg/m³. 21 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm NO -halter, dygnsmedelvärden 2 I Figur 13 visas beräknade dygnsmedelvärden enligt kommande EU-gränsvärden av kvävedioxid, NO (19:e högsta dygnsvärdet) i nollalternativet år 2040. Kommande EU- 2 gränsvärde som gäller från år 2030 är 50 µg/m³. Mätningar i Stockholm visar att EU- gränsvärdet för dygnsmedelhalter är lättare att klara än dagens miljökvalitetsnormer. Halterna av NO minskar mer än PM10 i jämförelse med nuläget eftersom minskade 2 avgasutsläpp p.g.a. renare fordonspark har större inverkan på de totala halterna. Längs Karlsbodavägen invid planområdet är beräknade dygnsmedelhalter av NO det 19:e högsta 2 dygnet 7–10 µg/m³. I övriga delar av planområdet är halterna 4–7 µg/m³ år 2040 om dagens bebyggelse behålls. Halterna kan jämföras med kommande EU-gränsvärde 50 µg/m³, vilket innebär att det klaras med god marginal. Beräkningar av medelhalter det 8:e högsta dygnet, som motsvarar den nuvarande miljökvalitetsnormen för NO , har även genomförts men presenteras inte i haltkartor. De 2 högsta halterna beräknas att vara i intervallet 12–18 µg/m³ vid nuvarande bebyggelse längs Karlsbodavägen år 2040, vilket kan jämföras med presenterade dygnsmedelhalter för nuläget år 2025 (24–36 µg/m³) samt nuvarande miljökvalitetsnorm 60 µg/m³. Miljökvalitetsmål finns inte definierat för dygnsmedelvärden av NO . Halterna som 2 beräknas i nollalternativet år 2040 är betydligt lägre jämfört med nulägesberäkningarna år 2025. Figur 13. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), 19:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2040. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Kommande EU-gränsvärde som ska klaras är 50 µg/m³. 22 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Utbyggnadsalternativ år 2040 Utbyggnadsalternativet år 2040 beskriver luftföroreningshalterna i detaljplaneområdet utifrån prognoser för utvecklingen av fordonsparkens sammansättning samt effekterna som planförslaget innebär för halterna. Dels bidrar den planerade bebyggelsen till alstring av trafik och därifrån ökade utsläpp men byggnaderna förändrar även förutsättningar för utvädring av trafikutsläppen. PM10-halter, årsmedelvärden I Figur 14 visas beräknade årsmedelvärden av partiklar, PM10 i utbyggnadsalternativet år 2040. Nuvarande svensk lagstiftning anger att miljökvalitetsnormen är 40 µg/m³ och miljökvalitetsmålet är 15 µg/m³. År 2030 träder nyligen beslutade EU-gränsvärden i kraft och dessa anger 20 µg/m³ som högsta tillåtna årsmedelhalt. Högsta halterna i detaljplaneområdet beräknas förekomma längs Karlsbodavägen vid planerad bebyggelse. Beräknade halter uppgår där till 10–15 µg/m³. I större delen av planområdet beräknas halterna vara 8–10 µg/m³. Det innebär att nuvarande miljökvalitetsnorm, EU-gränsvärden 2030 och miljökvalitetsmålet för årsmedel klaras i utbyggnadsalternativet år 2040. I utbyggnadsalternativet beräknas en liten ökning av halterna på Karlsbodavägen vid planerad bebyggelse samt Smältvägen jämfört med nollalternativet. Ökningen på Karlsbodavägen beror på att detaljplaneförslaget innebär en förtätning jämfört med befintlig bebyggelse. Längs Smältvägen ökar även trafiken i och med utbyggnaden. Förändringen detaljplaneförslaget medför innebär att årsmedelhalterna ökar med 1–2 µg/m³. 23 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:200225 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Figur 14. Beräknad årsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) i utbyggnadsalternativet år 2040. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Notera att haltskalan har anpassats till kommande EU-gränsvärden som träder i kraft år 2030. Nuvarande miljökvalitetsnorm som ska klaras är 40 µg/m³ och kommande EU-gränsvärde är 20 µg/m³. 24 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm PM10-halter, dygnsmedelvärden I Figur 15 visas beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10 (19:e högsta dygnsvärdet) i utbyggnadsalternativet år 2040. Kommande EU-gränsvärde som gäller från år 2030 är 45 µg/m³. Eftersom EU-gränsvärdet innebär en skärpning av dagens miljökvalitetsnormer kommer EU-gränsvärdet att vara avgörande för att säkerställa att gränsvärden efterlevs. PM10-halterna det 19:e högsta dygnet beräknas att vara i intervallet 25–30 µg/m³ vid planerad bebyggelse längs Karlsbodavägen samt Smältvägen år 2040. I resterande delar av planområdet är halterna i intervallet 20–25 µg/m³. Halterna är därmed under kommande EU-gränsvärde för dygnsmedelvärden. I jämförelse med nollalternativet år 2040 (Figur 11) ökar PM10-halterna med utbyggnaden med cirka 2–5 µg/m³. Denna ökning beror på den förtätning och trafikalstring som sker i och med kommande bebyggelse. Beräkningar av medelhalter det 36:e högsta dygnet, vilket kan jämföras mot nu gällande miljökvalitetsnorm, har även genomförts men presenteras inte i haltkartor. De högsta halterna beräknas att vara i intervallet 20–25 µg/m³ vid planerad bebyggelse längs Karlsbodavägen och Smältvägen år 2040, vilket kan jämföras med visade dygnsmedelhalter för nuläget år 2025 (20–25 µg/m³) samt nuvarande miljökvalitetsnorm 50 µg/m³ och miljökvalitetsmålet 30 µg/m3. I resterande delar av planområdet är halterna i intervallett 1188--2200 µg/m³. I jämförelse med nulägesberäkningarna samt nollalternativet ökar dygnsmeddeellhhaalltteerna med cirka 2–5 µg/m³. Figur 15. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 19:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2040. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Kommande EU-gränsvärde som ska klaras är 45 µg/m³. 25 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm NO -halter, årsmedelvärden 2 I Figur 16 visas beräknade årsmedelvärden av kvävedioxid, NO i utbyggnadsalternativet 2 år 2040. Nuvarande svensk lagstiftning anger att miljökvalitetsnormen är 40 µg/m³. År 2030 träder nyligen beslutade EU-gränsvärden i kraft och dessa anger 20 µg/m³. Nuvarande miljökvalitetsmålet för årsmedelhalter är 20 µg/m³, vilket kan komma att revideras i samband med implementeringen av EU-gränsvärden år 2030. Längs Karlsbodavägen och Smältvägen inom planområdet är beräknade NO -halter 4–6 2 µg/m³. I övriga delar av planområdet är halterna cirka 2–4 µg/m³ år 2040. EU-gränsvärdet som gäller från 2030, miljökvalitetsmålet samt nuvarande miljökvalitetsnorm för årsmedelhalter klaras därmed i utbyggnadsalternativet år 2040. Jämfört med nollalternattiivvet år 2040 ökar halterna med mindre än 1 µg/m³ till följd av förtätningen och trafikalstrinnggeenn ssoom de planerade byggnaderna medför. Figur 16. Beräknad årsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³) i utbyggnadsalternativet år 2040. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Nuvarande miljökvalitetsnorm som ska klaras är 40 µg/m³ och kommande EU-gränsvärde är 20 µg/m³. 26 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm NO -halter, dygnsmedelvärden 2 I Figur 17 visas beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO (19:e högsta 2 dygnsvärdet) i utbyggnadsalternativet år 2040. Kommande EU-gränsvärde som gäller från år 2030 är 50 µg/m³. Mätningar i Stockholm visar att EU-gränsvärdet för dygnsmedelhalter är lättare att klara än dagens miljökvalitetsnormer. NO -halterna det 19:e högsta dygnet beräknas att vara som högst i intervallet 7–10 µg/m³ 2 vid planerad bebyggelse längs Karlsbodavägen samt Smältvägen år 2040. I resterande delar av planområdet är halterna i intervallet 4–7 µg/m³. Halterna är därmed långt under kommande EU-gränsvärde för dygnsmedelvärden. I jämförelse med nollalternativet år 2040 (Figur 13) ökar NO -halterna med utbyggnaden med mindre än 1 µg/m³. Ökningen 2 beror på den förtätning och trafikalstring som sker i och med kommande bebyggelse. Beräkningar av medelhalter det 8:e högsta dygnet, vilket kan jämföras mot nu gällande miljökvalitetsnorm, har även genomförts men presenteras inte i haltkartor. De högsta halterna beräknas att vara i intervallet 12–15 µg/m³ vid planerad bebyggelse längs Karlsbodavägen och Smältvägen år 2040, vilket kan jämföras med presenterade dygnsmedelhalter för nuläget år 2025 (24–36 µg/m³) samt nuvarande miljökvalitetsnorm 60 µg/m³. I resterande delar av planområdet är halterna i intervallet 10–12 µg/m³. I jämförelse med nollalternativet ökar dygnsmedelhalterna med cirka 1–2 µg/m³ i samband med den planerade bebyggelsen. Halterna som beräknas i utbyggnadsalternativet år 2040 är betydligt lägre jämfört med nulägesberäkningarna år 2025 tack vare en förnyad fordonspark med lägre utsläpp. 27 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Figur 17. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), 19:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2040. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Kommande EU-gränsvärde som ska klaras är 50 µg/m³. 28 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Bedömd inverkan av utsläpp från Bromma flygplats Bromma flygplats är belägen cirka 700 meter från planområdet. Mätningar av kvävedioxidhalter har utförts av Swedavia intill Bromma flygplats under 2022 och 2023 [16,17]. De uppmätta halterna kring flygplatsen var ett par mikrogram högre än de som uppmäts Kanaan i Bromma där det sker obetydliga lokala trafikutsläpp. Halterna låg däremot ett par mikrogram lägre än i taknivå i centrala Stockholm. Den marginella inverkan på kvävedioxidhalterna som flygplatsen har beror sannolikt både på flygen och övriga transporter kopplat till flygtrafiken. Inverkan av kvävedioxidhalterna bedöms i nuläget vara försumbara med tanke på avståndet. En vetenskaplig studie från 2021 som sammanfattat det vetenskapliga underlaget av flygplatsers inverkan på luftkvaliteten kom till slutsatsen att flygplatsen framförallt orsakar förhöjda nivåer av ultrafina partiklar [18]. Dessa bedöms dock ha en mycket liten inverkan på nivåerna av PM10 då minsta små partiklarna bidrar till en förhållandevis liten del av massan som gränsvärden baseras på. Under 2024 sades avtalet mellan Stockholms stad och Swedavia upp och det upphör år 2038. Ambitionen är att avveckla flygplatsen. Flygplatsens möjliga inverkan på beräknade halter har inte tagits hänsyn till i beräkningarna för år 2040. Bedömd inverkan av utsläpp från tvärbanan Tvärbanan passerar planerad bebyggelse längs Masugnsvägen och Karlsbodavägen och har lokalt har en viss inverkan på partikelhalterna i de gaturummen i och med att broms, räls mm genererar slitagepartiklar. Masugnsvägen har väldigt liten vägtrafik, 500 fordon/dygn uppmättes år 2023. Tvärbanans utsläpp kan därmed ha en förhållandevis stor lokal inverkan på PM10 jämfört med vägtrafiken men eftersom haltnivåerna är låga finns ingen risk att tågutsläppen leder till halter över gränsvärden. Längs Karlsbodavägen vid planerad bebyggelse i detaljplaneförslaget färdas 11500 fordon/dygn som genererar ungefär 1000 g PM10 per år och km vägsträcka. Enligt en vetenskaplig publikation släpper eldriven järnvägstrafik ut 0,2-3 g/km tågsträcka och antalet tåg som per dygn är ungefär 200 grovt uppskattat från SL’s turtäthet i nuläget [19]. Det innebär att tvärbanan potentiellt ökar de lokala utsläppen av PM10 med 4-60 % om tågutsläpp adderas till vägtrafikens utsläpp. I och med att osäkerheten är stor i utsläppen per tåg-kilometer presenteras haltkartorna i denna rapport utan inverkan från tvärbanan. Kompletterande beräkningar har dock utförts där den högsta angivna tågemissionen (3 g/km) har lagts till de lokala vägtrafikutsläppen. Den kompletterande beräkningen har genomförts på Karlsbodavägen, med dubbelsidig bebyggelse och mest trafik. I och med att beräkningarna i kommande gaturum längs Karlsbodavägen har sämst förutsättningar för luftkvaliteten kan en generell bedömning av tvärbanans inverkan på PM10-halterna göras baserat på resultaten. Uttryckt som haltbidrag beräknas tågen kunna generera cirka 1,5 µg/m3 ökning av årsmedelhalten i gaturum längs Karlsbodavägen. Medelhalterna det 36:e högsta dygnet beräknas öka med maximalt ca 3 µg/m3 till totalt ca 27 µg/m3, vilket kan jämföras med nuvarande normvärdet 50 µg/m3. Om man istället beräknar medelhalterna det 19:e högsta dygnet, vilket motsvarar kommande EU-lagstiftning kan tvärbanans haltbidrag innebära halter på uppemot 33 µg/m3 som därmed understiger EU-gränsvärdet 45 µg/m3. Sammantaget bedöms tvärbanan inte medföra att PM10-halterna hamnar över gällande eller kommande gränsvärden i utbyggnadsalternativet år 2040. 29 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Exponering av luftföroreningar i planområdet Haltberäkningarna som gjorts för PM10 och NO2 visar att miljökvalitetsnormerna klaras inom hela planområdet för både nollalternativet och utbyggnadsalternativet. Detta gäller för både de befintliga miljökvalitetsnormerna, samt de kommande EU-gränsvärdena. Även om miljökvalitetsnormerna klaras i planområdet är det viktigt med så låg exponering av luftföroreningar som möjligt för människor som bor och vistas i området. Detta beror på att det inte finns någon tröskelnivå under vilken negativa hälsoeffekter kan uteslutas. WHO har tagit fram riktvärden som syftar till att minska negativa hälsoeffekter av luftföroreningar, dessa finns omskrivna i bilagan ”Hälsoeffekter av luftföroreningar och WHO:s nya riktvärden”. Särskilt känsliga för luftföroreningar är barn, gamla och människor som redan har sjukdomar i luftvägar, hjärta eller kärl. I jämförelse med nuläget kommer halterna av luftföroreningar att minska på grund av minskade utsläpp från vägtrafik. Hårdare avgaskrav och elektrifiering av fordonsparken medför minskade utsläpp av kväveoxider och partiklar från fordonens avgaser, vilket är viktigt från exponeringssynpunkt då de allra minsta partiklarna har stor inverkan på människors hälsa. Den planerade bebyggelsen förtätar trafikerade vägar samt medför en ökad trafik vilket gör att halten ökar något i jämförelse med ett nollalternativ samma år utan bebyggelsen. Byggnaderna har dock samtidigt en avskärmande effekt, som kan leda leder till lägre halter av luftföroreningar på innergårdar och fasader utan trafik. När det gäller luftintaget för de planerade nya byggnaderna inom detaljplanen kommer en placering i taknivå eller mot innergård medföra något lägre halter av luftföroreningar inomhus. Om man önskar minska halterna av PM10 och NO för att undvika att planarbetet försämrar 2 luftsituationen i området så finns åtgärder att överväga. Utsläppspåverkande åtgärder är exempelvis dammbindning och städning av gator, sänkt hastighet, dubbdäcksförbud och minskat trafikflöde. För att mildra att förtätningen i och med planerad bebyggelse leder till tydligt försämrad utvädring av utsläppen på intilliggande gator är det fördelaktigt att inte förtäta gaturum mer än nödvändigt. Dubbelsidiga gaturum med långa sammanhållande fasader leder i regel till högre halter av luftföroreningar än enkelsidiga. Även höjderna på byggnaderna som utgör gaturummet har betydelse för halterna, samt gaturummets bredd. Till exempel kan längre huskroppar brytas upp inom planområdet göras om till punkthus för att främja en god luftcirkulation. Skolor och förskolor I Figur 18 framgår tänkta placeringar av en skola samt tre förskolor inom detaljplaneområdet. Eftersom barn tillhör en särskilt känslig grupp är det viktigt att säkerställa att de har en god luftmiljö i deras skolmiljö, framförallt på gårdar för utelek. Målsättningen inom Stockholms kommun är att miljökvalitetsmålet ska klaras på skolgårdar och förskolegårdar. Miljökvalitetsmålen beräknas att uppnås vid både skolan och förskolorna enligt preliminär placering inom planområdet. De förskolegårdar som är belägna på slutna innergårdar och därmed omgärdas av avskärmande kommer att ha bakgrundsnivåer av luftföroreningar. Den typen av placering är därför att föredra. Vid förskolan som planeras i den norra delen 30 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm av planområdet ligger den öppna delen mot parkmiljö samt vattenytor, vilket också är positivt för luftmiljön. Skolans placering är den minst gynnsamma inom planområdet eftersom det är öppet mot trafikutsläppen som sker på Smältvägen och även relativt nära Karlsbodavägen. De beräknade halterna är dock så pass låga att miljömålen uppnås. Om man vill optimera barnens exponering skulle en förflyttning kunna ske mot vattenytor, bort från mer trafikerade vägsträckor samt med utevistelse på avskärmad innergård. Figur 18. Kvarter som innehåller en skola (Kod S inom orange ring) samt tre förskolor (Kod S1 inom blå ringar) från utklipp av utkast av detaljplaneområdet som erhållits av beställare. 31 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Osäkerheter i beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter och systematiska fel. För att säkerställa kvaliteten i beräkningarna kalibreras modellerna genom att jämföra de beräknade halterna med mätningar på platser och under perioder där det finns kvalitetssäkrade observationer. Systematiska skillnader mellan observerade och beräknade halter har använts för att ta fram korrektionsfaktorer som appliceras på modellresultaten. Det finns inga fastställda kriterier vad gäller kvaliteten på beräkningar av framtida halter vid olika planer och tillståndsärenden. Däremot finns krav på beräkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer och enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet [2] ska avvikelsen i beräknade årsmedelvärden för NO vara mindre än 30 % och för 2 dygnsmedelvärden ska den vara mindre än 50 %. För PM10 ska avvikelsen vara mindre än 50 % för årsmedelvärden (krav för dygnsmedelvärden saknas). I rapporten SLB rapport ”Luftkvalitetsberäkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer” [20] presenteras beräkningsmetoderna som används av SLB–analys vid luftkvalitets- beräkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer. Rapporten redovisar också vilka osäkerheter som finns i beräkningarna samt jämförelser mellan uppmätta halter och beräknade halter efter att korrektion genomförts. Sammanfattningsvis konstateras att de genomsnittliga avvikelserna efter justeringar både för PM10 och NO är mindre än 10 % 2 från uppmätta halter, vilket betyder att kvalitetskraven på beräkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer uppfylls med god marginal. För beräkningar av halterna i framtida scenarier (planer och tillståndsärenden) appliceras samma korrigeringar av de beräknade halterna som erhållits från jämförelserna med mätdata. Därför blir osäkerheterna i framtidsscenarierna i hög grad beroende av förutsättningarna som scenariot baseras på, t ex förväntade framtida trafikflöden och prognosticerad användning av bränslen, motorer och däck. För de totala halterna i framtidsscenarier bidrar också bakgrundshalternas utveckling till osäkerheterna. I denna studie har vi antagit oförändrade bakgrundshalter, vilket är förenkling. 32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm Referenser [1] Svenska hem i Bromma, Fredsgatan 10, 172 33. (u.å.). [2] Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9). Naturvårdsverket 2019. https://www.naturvardsverket.se/4a439f/globalassets/nfs/2019/nfs-2019-9.pdf. [3] Miljökvalitetsnormer för luft - En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet. https://catalog.lansstyrelsen.se/store/39/resource/2005__21. (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2005). [4] Airviro Dispersion - Airviro. https://www.airviro.com/airviro/modules/dispersion/dispersion-1.6846. (Hämtad 2024-09-03). [5] Operational Street Pollution Model (OSPM) - Aarhus University - Department of Environmental Science. https://envs.au.dk/en/research-areas/air-pollution- emissions-and-effects/the-monitoring-program/air-pollution-models/ospm/. (Hämtad 2023-11-14). [6] Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund - Utsläppsdata för ABCDEIX- län år 2020. SLB-analys; 2022. Rapportnummer SLB 2:2022. https://www.slbanalys.se/slb/rapporter/pdf8/slb2022_002.pdf. [7] HBEFA - Handbook Emission Factors for Road Transport. https://www.hbefa.net/e/index.html. (Hämtad 2022-11-18). [8] Denby BR, Sundvor I, Johansson C, Pirjola L, Ketzel M, Norman M, et al. A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 1: Road dust loading and suspension modelling. Atmospheric Environment 77:283–300 (2013). https://doi.org/10.1016/j.atmosenv.2013.04.069. [9] Denby BR, Sundvor I, Johansson C, Pirjola L, Ketzel M, Norman M, et al. A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 2: Surface moisture and salt impact modelling. Atmospheric Environment 81:485–503 (2013). https://doi.org/10.1016/j.atmosenv.2013.09.003. [10] Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad, vintersäsongen 2018/2019. SLB- analys; 2019. Rapportnummer SLB 19:2019. https://www.slbanalys.se/slb/rapporter/pdf8/slb2019_019.pdf. [11] Undersökning av däcktyp i Sverige – vintern 2020 (januari–mars). Trafikverket; 2020. Rapportnummer 2020:160. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:trafikverket:diva-4436. [12] Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477). Klimat- och näringslivsdepartementet 2010. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/luftkvalitetsforordning-2010477_sfs-2010-477. 33 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 20:2025 - Luftkvalitetsutredning för Bällsta hamn i Stockholm [13] WHO global air quality guidelines: particulate matter (PM2.5 and PM10), ozone, nitrogen dioxide, sulfur dioxide and carbon monoxide. https://www.who.int/publications-detail-redirect/9789240034228. (Hämtad 2023- 10-11). [14] Europaparlamentets och rådets direktiv 2024/2881 av den 23 oktober 2024 om luftkvalitet och renare luft i Europa (omarbetning). Europeiska Unionen. https://eur- lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=OJ:L_202402881. (2024). [15] Frisk luft - Sveriges miljömål. https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk- luft/. (Hämtad 2022-11-18). [16] Miljörapport 2023 Bromma Stockholm Airport. (Swedavia Airports, u.å.). [17] Miljörapport 2022 Bromma Stockholm Airport. (Swedavia Airports, u.å.). [18] Riley K, Cook R, Carr E, Manning B. A systematic review of the impact of commercial aircraft activity on air quality near airports. City and Environment Interactions 11:100066 (2021). https://doi.org/10.1016/j.cacint.2021.100066. [19] Fridell E, Ferm M, Ekberg A. Emissions of particulate matters from railways – Emission factors and condition monitoring. Transportation Research Part D: Transport and Environment 15:240–5 (2010). https://doi.org/10.1016/j.trd.2010.02.006. [20] Luftkvalitetsberäkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer. SLB-analys; 2021. Rapportnummer SLB 50:2021. https://www.slbanalys.se/slb/rapporter/pdf8/slb2021_050.pdf. Rapporter från SLB-analys finns på: www.slb.nu 34 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm. Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Box 8136, 104 20 Stockholm. www.slb.nu 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Bullerutredning.pdf] Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn 2025-11-28 RAMBOLL GÖTEBORG 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Datum 2025-11-28 Uppdragsnummer 1320071248 Utgåva 4 Perry Ohlsson, uppdragsledare Pontus Olausson, handläggare buller Beställarens kontaktperson: Jörgen Palm, Seniorgården AB Ramboll Sverige AB Vädursgatan 6 Göteborg Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING ..................................................................................... 3 1. INLEDNING .................................................................................... 5 Bakgrund och beskrivning av planområde ........................................................ 5 Bebyggelseförslag ............................................................................................. 6 2. FÖRUTSÄTTNINGAR....................................................................... 8 Studerat scenario .............................................................................................. 8 Underlag ............................................................................................................ 8 Trafikuppgifter för vägtrafiken .......................................................................... 9 Spårtrafik på Tvärbanan .................................................................................. 11 Vindtunnelanläggning (Indoor wingsuit) ........................................................ 12 Solna värmeverk .............................................................................................. 14 Beräkningsmetod ............................................................................................ 14 3. BEDÖMNINGSGRUNDER ............................................................. 16 Ny bostadsbyggelse ......................................................................................... 17 Industribuller ................................................................................................... 18 Riktvärden för trafikbuller vid planläggning av skolgård ................................ 19 Flygbuller ......................................................................................................... 20 Stomljud och vibrationer ................................................................................ 21 4. RESULTAT OCH SLUTSATS ............................................................ 21 Beräknade ljudnivåer från trafikbuller, Prognosår 2040 ................................ 21 buller från Vindtunnelanläggning ................................................................... 22 Buller från Solnaverket .................................................................................... 22 Flygbuller från Bromma flygplats .................................................................... 22 Markbuller från Bromma flygplats .................................................................. 24 Kumulativa effekter ......................................................................................... 28 Parker .............................................................................................................. 29 Nollalternativ ................................................................................................... 30 1 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bedömning av stomljud och vibrationer från Tvärbanan ............................... 30 5. SLUTSATSER ................................................................................ 32 BILAGOR Bilaga 1:1 Buller från väg- och järnvägstrafik, ekvivalent ljudnivå Bilaga 1:2 Buller från vägtrafik, maximal ljudnivå Bilaga 1:3 Buller från järnvägstrafik, maximal ljudnivå Bilaga 2:(1-4) Buller från väg- och järnvägstrafik, ekvivalent ljudnivå, 3D kartor Bilaga 3:(1-4) Buller från vägtrafik, maximal ljudnivå, 3D kartor Bilaga 4:(1-4) Buller från järnvägstrafik, maximal ljudnivå, 3D kartor Bilaga 5:1 Buller från vindtunnelanläggning, ekvivalent ljudnivå Bilaga 6:1 Buller från Solnaverket, ekvivalent ljudnivå AK07 Valsverket 10, alternativ 4, markbuller år 2038, ekvivalent ljudnivå dagtid (Swedavia, 2021-05-15). AK08 Valsverket 10, alternativ 4, markbuller år 2038, ekvivalent ljudnivå kvällstid (Swedavia, 2021-05-15). Tabell 1 Versioner Version Datum Kommentar 1 2025-06-18 2 2025-08-25 Justering av markbullerfigurer och byggnadshöjder, ny beräkning av trafikbuller 3 2025-09-12 Justering av flyg och markbullerfigurer, uppdatering med nya trafikflöden inom planområdet och ny beräkning av trafikbuller. 4 2025-11-28 Justering av figur markbuller och text om buller från vindtunnel 2 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING Stockholms stad arbetar med en detaljplan för Bällsta hamn i syfte att utveckla norra delen av Ulvsunda industriområde med bostäder, grundskola och service samt skapa en strandpark längs Bällstaviken. Förslaget gör det möjligt att bygga en ny stadsdel med cirka 1400 bostäder, en ny grundskola för elever i årskurs F-6, flera förskolor samt flera nya parker och torg. I samband med arbetet med detaljplanen har denna bullerutredning tagits fram. I utredningen redovisas beräknat trafikbuller, flygbuller och markbuller från Bromma flygplats samt buller från Solnaverket och en vindtunnel söder om planområdet. Vidare har bedömning gjort av stomljud och vibrationer. Beräkningarna av trafikbuller visar att riktvärdet 60 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids vid fasad närmast Karlsbodavägen. Här kan planerade bostäder behöva bulleranpassas med genomgående lägenheter för minst hälften av boenderummen. Alternativt kan lägenheter om högst 35 kvadratmeter anordnas. Längre in i området beräknas lägre ljudnivåer med värden mellan cirka 40-58 dBA vid fasad. Maximala ljudnivåer från spårvägen beräknas som högst till 78 dBA närmast Tvärbanan och inom 50-75 dBA på gavlarna av bostäderna. Längre in i planområdet beräknas huvudsakligen maximala ljudnivåer under 70 dBA vid fasad. Möjlighet bör finnas att anordna skola med skolgård öster om Karlsbodavägen där riktvärdet 50 dBA ekvivalent ljudnivå på minst hälften av skolgården kan uppfyllas. När vindtunneln söder om planområdet körs i normal drift beräknas ekvivalenta ljudnivåer vid fasad tangera riktvärdet 45 dBA (nattetid). Nya bostadsbyggnader bör kunna medges då där 45 dBA klaras. Där 45 dBA överskrids kvällstid bör anpassning göras så att en ljuddämpad sida med högst 45 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad och kan åstadkommas. 45 dBA i markplan och uteplats bör kunna klaras. Maxdrift av vindtunneln sker cirka 2-5 dagar per månad, enbart dag- och kvällstid, och bedöms inte utgöra någon störning då maxdrift sker ett fåtal tillfällen per månad och att Ulvsunda industriområde enligt gällande översiktsplan enbart får ha verksamheter som inte är störande för sin omgivning. Planerade bostäder inom planområdet behöver inte anpassas då riktvärden vid fasad för zon B klaras dag och kvällstid klaras. Buller från Solnaverket klarar riktvärdet för industribuller, 45 dBA nattetid, vid samtliga bostadshus i planområdet. 3 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den kumulativa påverkan från alla bullerkällorna bedöms i de västra delarna att ge de högsta ekvivalenta ljudnivåerna med cirka 60-66 dBA vid fasad. I den östra delen av området bedöms lägre ljudnivåer, inom cirka 50 dBA. Kvällstid bedöms något lägre nivåer och de lägsta ljudnivåerna nattetid. Inom parkerna i planområdet bedöms merparten underskrida ekvivalent ljudnivå 50 dBA inom minst 50% av parkytan, vilket uppfyller ”god miljö” enligt Stockholms stads bedömningskriterier. För nollalternativet, dvs att planen inte genomförs, bedöms yttre bullerpåverkan från trafik (väg- och spårtrafik), flyg- och markbuller från Bromma flygplats, buller från Solnaverket och vindtunneln att bli oförändrat. Trafiken inom planområdet förväntas bli högre jämfört med utbyggnad och ljudspridningen blir inte lika skärmad, vilket bedöms ge högre ljudnivåer i området för nollalternativet. Sydvästra delen av planområdet hamnar inom influensområdet för flygbuller FBN 55 dBA. Markbuller från Bromma flygplats beräknas som högst till 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad. Boverkets riktvärden för industribuller (BFS 2020:2) bör kunna klaras och nya bostäder bör kunna åstadkommas under förutsättning att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. Stomljudnivåer och vibrationsnivåer i byggnader närmast Tvärbanan bedöms ge låga nivåer inomhus. För stomljud gäller detta under förutsättning att byggnaderna och Tvärbanan inte är grundlagd på berg. Det bör säkerställas att planerade byggnader utformas så att stomljudspåverkan begränsas. Risken för vibrationsnivåer över 0,4 mm/s bedöms vara låg med troliga värden som högst cirka 0.2 mm/s. Bedömning är att föreslagen bebyggelse inom planområdet är lämplig för planerad användning under förutsättning av ljudkraven uppfylls. Buller från trafiken bör kunna hanteras med anpassad utformning av byggnaderna i utsatta lägen närmast Karlsbodavägen och Tvärbanan. I inre delen av området är påverkan av trafikbuller lägre. Buller från Solnaverket är begränsat och buller från vindtunnelanläggningen bör kunna hanteras med anpassning av bebyggelsen. Även buller från Bromma flygplats bör kunna klaras där flygbuller bedöms kunna klaras för planerade bostäder. För markbuller kan anpassningar av planerad bebyggelse behöva göras. 4 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1. INLEDNING BAKGRUND OCH BESKRIVNING AV PLANOMRÅDE Stockholms stad arbetar med en detaljplan i syfte att utveckla norra delen av Ulvsunda industriområde med bostäder, grundskola och service samt skapa en strandpark längs Bällstaviken. Förslaget berör bland annat fastigheten Masugnen 1, Gjutmästaren 3, 4 och 5, Tackjärnet 1, 3 och 4 samt Valsverket 10. Förslaget gör det möjligt att bygga en ny stadsdel med cirka 1400 bostäder, en ny grundskola för elever i årskurs F-6, flera förskolor samt flera nya parker och torg. Förutom nya lokala parker, torg och stadsgator finns goda förutsättningar för en ny sammanhängande strandpark längs med Bällstaviken samt möjlighet att utveckla att utveckla transporter på båt vid områdena för befintliga kajområden. I väster avgränsas planområdet av Tvärbanan och i öster av kommungränsen mot Solna och Sundbyberg. Delar av Bällstaviken ingår. Planområdet, inklusive vattenområde omfattar drygt 130 000 kvadratmeter. Planområdet ligger i närheten av flera olika bullerkällor. Det finns ett flertal större vägar i närheten av planområdet, Ulvsundavägen i väster, Norrbyvägen i söder och Tritonvägen i öster. I närområdet finns även lokala vägar. Strax väster om planområdet ligger Tvärbanan med spårvagnstrafik. Väster om Ulvsundavägen ligger Bromma flygplats med buller som alstras både från startande och landande flygplan samt buller från marktrafiken. Solna värmekraftverk är beläget öster om Bällstaviken där buller alstras till omgivningen. Cirka 300 meter söder om planområdet finns en vindtunnelanläggning som ger upphov till höga ljudnivåer. 5 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Solna värmekraftverk Vindtunnel Figur 1. Planområdet för detaljplan Bällsta hamn för nuläget. I figuren visas placering av Solna värmekraftverk och vindtunnelanläggningen söder om planområdet. Ungefärlig planområdesgräns visas med rödstreckad linje (karta Lantmäteriet) I arbetet med planering av området har buller studerats för att få rätt förutsättningar för den fortsatta planeringen. Ramboll har fått i uppdrag av exploatörerna för området att hjälpa till med en bullerutredning. BEBYGGELSEFÖRSLAG I planförslaget skapas möjlighet att bygga en ny stadsdel med cirka 1400 bostäder, en ny grundskola för elever i årskurs F-6, flera förskolor samt nya parker och torg. Förslaget berör bland annat fastigheten Masugnen 1, Gjutmästaren 3, 4 och 5, Tackjärnet 1, 3 och 4 samt hela kvarteret Valsverket. Den planerade bebyggelsen kommer att ha varierande höjd mellan 4 och 12 våningar. I figur 2 nedan visas planerad ny bebyggelse. 6 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2: Utdrag för plankartan till detaljplanen (Samrådshandling utkast 2025-06-19, Detaljplan för Bällsta hamn i Ulvsunda industriområde i Stockholm, Stockholms stad) 7 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2. FÖRUTSÄTTNINGAR STUDERAT SCENARIO Utredningen omfattar buller från väg- och spårtrafik, buller från en befintlig vindtunnelanläggning, buller från Solna fjärrvärmeverk samt markbuller från Bromma flygplats. Bedömning har även gjorts av stomljud och vibrationer från Tvärbanan. Påverkan av markvibrationer från vägtrafik bedöms vara mindre än för spårtrafik. Beräkningar av trafikbuller har genomförts för ett framtidsscenario 2045 med prognostiserad trafik för väg- och spårtrafiken. För vindtunnelanläggningen och Solna fjärrvärmeverk har beräkning av buller gjorts för en nulägessituation. Markbuller från Bromma flygplats har översiktligt bedömts utgående från tillgängliga uppgifter. UNDERLAG • Fastighetskarta från Lantmäteriet • Höjddata (LAS_data) från Lantmäteriet • Cad-ritningar över planerade kvarter januari-april 2025 (dwg-filer) • Samrådshandling utkast 2025-06-19, Detaljplan för Bällsta hamn i Ulvsunda industriområde i Stockholm, Stockholms stad • Trafikuppgifter för vägtrafik, PM Trafikanalys, Bällsta Hamn, BH-T1-2D06-001-PM Trafik + BH-T1-2D06-002-Bilaga 1, 2025-08-18, Sweco. • Trafikutredning - Bällsta hamn, 2020-09-11, Iterio • Trafikuppgifter för bullerberäkningar – För SL spårtrafik år 2050 – Giltig t.o.m. 2025- 12-31) • Ljudmätningar utförda på vindtunneln mellan 2017 och 2025 och sammanställd i dokumentet ”Ljudemissioner från Inclined Labs Vindtunnelanläggning” Inclined Labs / IGG AB (2025-03) • Ljudmätningar av Solnaverket utförda februari 2023 ( PE Akustik, 20230221 Bullermätning Solna värmeverk.pdf) • Markbuller på Bromma flygplats Riksintresseprecisering för Bromma Stockholm Airport, rapport, 2023-04- o 24, TRV 2021/127666, Trafikverket Precisering av riksintresse för Bromma flygplats, beräkningar av o influensområde avseende flyg- och markbuller, 2023, Swedavia Valsverket 10, Markbullerberäkningar för år 2038, 2021-06-07, Swedavia o Ramboll, bullerutredning kv. Gjutaren, 2019 o 8 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Swedavia, Markbullerberäkningar, 2017, Swedavia o • Tvärbana Kistagrenen, Norra Ulvsunda – Helenelund, PM Buller, vibrationer, stomljud, 2016-03-30, Tyréns • BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik, Bällsta Hamn, Underlag för detaljplan, 2025-08-18, ELU TRAFIKUPPGIFTER FÖR VÄGTRAFIKEN Underlag för vägtrafiken har i första hand hämtats från trafikmätningar från Stockholms stad och avser mätningar utförda under 2022 till 2024. För trafiken på Smältvägen har uppgifter hämtats från trafikutredningen för Bällsta Hamn (Sweco, 2025) där prognosår är 2040. Trafiken på omgivande vägar (inte inom planområdet) har räknats upp till år 2045 med hjälp av Trafikverkets trafikutveckligstal1 för 2019-2045. Här beräknas andel personbilar att öka med 1,33 och andel tung trafik (lastbilar) att öka 1,28. Trafikuppgifterna som har använts visas i tabell 2 nedan. Trafik på lokalgator har uppskattats utgående från trafiktredningen från 2020 (Iterio, 2020) då dessa uppgifter saknas i senaste trafikutredningen (Sweco, 2025). Tabell 2. Trafikuppgifter för närliggande vägar och som har använts för bullerberäkningarna. ÅDT=årsdygnstrafik, fordon per dygn. Tung ÅDT ÅDT Kat 2 Kat 3 Hastighet Antagen vägtyp Väg trafik (2025) (2045) (%) (%) (Km/tim) enligt Nord2000 (%) Huvudled tätort Karlsbodavägen 9600 11 900 7,8 7,0 0,8 40 50 – 70 km/h Ulvsundavägen 33 600 41 700 6,8 6,1 0,7 60 Gata 50 km/h Gata 30 – 50 Flygplatsinfarten 37 100 46 100 8,7 7,9 0,8 50 km/h Norrbyvägen, söder om Gata 30 – 50 18 800 23 300 11,6 10,5 1,1 40 Björktacksvägen km/h Norrbyvägen, norr om Gata 30 – 50 19 400 24 100 11,6 10,5 1,1 40 bryggerivägen km/h Norrbyvägen, norr om Gata 30 – 50 23 000 28 600 8,7 7,9 0,8 40 Ranhammarvägen km/h Norrbyvägen, norr om Gata 30 – 50 18 900 23 500 7,8 7,0 0,8 60 Bryggerivägen km/h Gata 30 – 50 Smältvägen* 1900 1500 (2040) 4,9 4,4 0,5 40 km/h Lokalgator inom saknas Ca 200-400 0 0 0 30 Gata 30 km/h planområdet *Vid Bryggerivägen (påverkar även Masugnsvägen och Smältvägen) har Bauhaus ett byggvaruhus där stor andel tung trafik funnits men fastigheten genomgår nu en stor ombyggnation och enligt den antagna detaljplanen för Gjutmästaren 6 är detta ett idrotts- 1 https://bransch.trafikverket.se/contentassets/fa072eeb2fb24cada5c4142e4ad84ad1/2024/trafikutvecklingstal- vag_3.pdf 9 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI och kulturcentrum samt besöksanläggning där externhandel med tung trafik inte möjliggörs. Bauhaus byggvaruhus har nu flyttat temporärt till Valsverket 10 tills dp Bällsta Hamn genomförs på samma plats. Den tunga trafiken till Bauhaus byggvaruhus kommer inte finnas kvar i området efter detta. Även de flesta andra verksamheter försvinner i samband med planläggningen, kvar blir endast 2 mindre fastigheter (Valsverket 5 och 6) med icke störande verksamhet. För beräkning av vägtrafikbuller enligt Nord2000 krävs mer information än den tidigare använda nordiska beräkningsmetoden Nord96 (RTN96). I Nord2000 är trafiken uppdelad i fler kategorier (1-5) där kategori 1 avser lätta fordon, kategori 2-4 tunga fordon och kategori 5 tvåhjulingar. För tung trafik används normalt två kategorier (kategori 2 och kategori 3) för normala vägar och gator i städer. Kategori 2 avser skåpbilar till mindre lastbilar och kategori 3 avser större lastbilar. Vidare fördelas trafiken annorlunda än tidigare. Det finns nya data för vägytekorrektion, hastighetsindelning och källdata för olika fordonstyper. Nord 2000- modellen kan hantera mer komplexa terrängförhållanden och tar även hänsyn till mer detaljerad beskrivning av markegenskaper. Fördelningen av vägar enligt Nord 2000 behöver inte nödvändigtvis överensstämma med de specifika hastighetsgränserna som gäller på vägarna. En väg kan exempelvis klassificeras som "Huvudled tätort 50-70 km/h" men ändå ha en faktisk hastighetsgräns på 40 km/h. Namngivningen av vägar anpassas i stället efter andelen tung trafik som trafikerar de. 10 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Smältvägen Figur 3. Illustration som visar läge för omgivande vägar till planområdet. Ungefärlig planområdesgräns visas med rödstreckad linje (karta Lantmäteriet)). SPÅRTRAFIK PÅ TVÄRBANAN Uppgifter om trafikering på Tvärbanan har hämtats från SL2 och den prognosticerade trafiken år 2050. Tabell 3. Trafikuppgifter för spårtrafik på Tvärbanan och som har använts för bullerberäkningarna. ÅDT=årsdygnstrafik, fordon per dygn. Trafikflöden Hastighet Medeltåg- Maximal Väg Tågtyp ÅDT 2050 km/h längd (m) tåglängd (m) Solna station - N Ulvsunda A32 860 50 61 61 Helenelund - N Ulvsunda A32 430 50 61 61 Mårtensdal - N Ulvsunda A32 430 50 61 61 2 Trafikprognos för bullerberäkningar – För SL spårtrafik år 2050 – Giltlig t.o.m 2025-12-31 11 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VINDTUNNELANLÄGGNING (INDOOR WINGSUIT) Cirka 300 meter söder om planområdet finns en vindtunnel, vilken är belägen inom fastigheten Induktorn 24 och med adress Ranhammarsvägen 14. Vindtunneln har tidigare använts för att testa flygplansmodeller men används sedan 2012 för att simulera fallskärmshopp. Vindtunneln har ett cirkulärt tvärsnitt med en diameter mellan 4,8-7,8 meter med in och utblåst på toppen av byggnaden, se figur 4: skiss på vindtunneln på ranhammarsvägen 14 (figur hämtad från ”ljudemissioner från inclined labs vindtunnelanläggning”). Som underlag för att kunna beräkna buller från vindtunneln till omgivningen har uppgifter erhållits från Peter Georen, Inclined Labs/IGG AB. Uppgifterna baseras på ett flertal ljudmätningar som har utförts mellan 2020-2025. Enligt uppgifter från Inclined labs har bullerdämpande åtgärder utförts efter ljudmätningar 2020 . Här har öppningar försetts med ljuddämpare och bullernivåer därifrån är reducerade med 30 dB. Invändiga bullerdämpningar har utförts vilket reducerat ljud från de östra och västra kanalerna med 7-15dB. Figur 4: Skiss på vindtunneln på Ranhammarsvägen 14 (figur hämtad från ”Ljudemissioner från Inclined Labs Vindtunnelanläggning”) Anläggningens ljudkälla är en fläkt som drivs intermittent, och som är markerad på figur 4. Fläkten körs i cykler om tre minuters drift följt av en minuts vila, och ljudnivån påverkas av fläktens effektuttag. Under normal drift används 60% av fläktens fulla effekt och denna drift 12 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI pågår alla dagar i veckan från kl. 06:30 till kl. 23:00. Cirka 2-5 gånger per månad körs fläkten på full effekt (100%) intermittent i perioder om 5 till 60 minuter. Detta sker inte före kl. 07 morgonen och inte efter kl. 20. Ljudmätningar har genomförts under normala driftsförhållanden, alltså vid 60% effekt, och indikerar att ljudtrycksnivån (Lp) ökar med 7-10 dB vid drift på 100% effekt jämfört med drift på 60% effekt. Mätningarna är gjorda på 1,5 meters höjd och placeringen på mätningarna visas i figur 5 och resultaten visas i tabell 4. Figur 5: Mätningar har utförts i tre positioner i närheten av vindtunneln (inom rödstreckad linje) och på höjden 1,5 meter över mark. ( Foto från Lantmäteriet och placeringar från ”Ljudemissioner från Inclined Labs Vindtunnelanläggning”) Tabell 4: Uppmätta ljudnivåer i närheten av vindtunneln och på höjden 1,5 meter över mark. Mätpunkter enligt figur 5 (Källa: Inclined Labs / IGG AB, 2025) Position Ekvivalent ljudnivå, A-vägd Ekvivalent ljudnivå, (A-vägd/C-vägd) 1 - 88 dBA / 102 dBC A - 80 dBA / 95 dBC B 62 dBA - Ljudnivån bedöms vara konstant under driften av vindtunneln vilket innebär att maximal ljudnivå inte behöver redovisas i denna utredning då maximal ljudnivå bedöms ha samma nivå som ekvivalent ljudnivå. 13 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SOLNA VÄRMEVERK Solna värmekraftverk är beläget öster om kv. Gjutmästaren, på andra sidan Bällstaviken. Solnaverket är som närmast beläget cirka 400 meter från planområdet. Som underlag för ljudemissionen från Solnaverket har ljudmätning från 2023 (PE Akustik, 2023) använts. Mätningarna som gjordes 2023 har utförts i tre olika positioner i närheten av Solnaverket och under natten, dvs mellan kl. 22-06. Syftet med att mäta under natten är att reducera påverkan från trafikbuller. Vid mätningen, som utfördes 2023-02-20 cirka kl. 02, var samtliga tre pannor i Solnaverket i drift vilket motsvarar en situation med den högsta ljudemissionen från anläggningen. Mätpunkterna var placerade i tre riktningar och cirka 180-320 meter från Solnaverket. En mätpunkt cirka 180 meter nordost ,vid kontorsfastighet på Hemvärnsgatan 17. En mätpunkt cirka 320 meter öster, vid bostadshus på Jontorpsvägen 2. Och en mätpunkter cirka 250 meter söder, nära brofästet på andra sidan Bällstaviken Källjudet från Solnaverket uppskattas ha en ljudeffekt (Lw) av 101 dBA. BERÄKNINGSMETOD Beräkningarna av trafikbuller har utförts enligt beräkningsmodellen Nord 2000 för väg- och spårtrafik i programmet SoundPLAN version 9.1. I beräkningsprogrammet har en 3D-modell byggts upp som bland annat inkluderar markhöjder, akustiska markegenskaper, byggnader, vägar och järnväg. Beräkningarna har utförts för en trafiksituation som motsvarar ett årsmedeldygn (ÅDT). Vägbanans ålder har angivits till ≥ 2 år. Noggrannheten i beräknade ljudnivåer från vägtrafik finns redovisade i rapporten ”Beräkning av vägtrafikbuller med CNOSSOS-EU, Nord 2000 och Nord 96 – Del 2” från Gärdhagen Akustik AB och utgår från rapporten ”Nord2000. Validation of the Propagation Model. AV 1117/06. DELTA, 2006”. Beräkningar har gjorts med ett stort antal testfall där noggrannheten i beräkningsresultaten anges till 1 dB på avstånd upp till 400 meter och 2 dB för avstånd 400–1000 meter. Den maximala ljudnivån avser beräknad ljudnivå från den sjätte bullrigaste fordonspassagen för väg- och tågtrafik. Om antalet fordonspassager är mindre än 10 motsvarar ljudnivån det aritmetiska medelvärdet av passagerna, enligt Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler”. Beräknade maximalnivåer korrigeras så att de avser tidsvägning F genom att använda den metoden för omräkning från medelmax till LAFmax 14 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Beräkningarna av ljudutbredningen har utförts 1.5 meter ovan mark och med en punkttäthet av 5 x 5 meter. Beräkningarna visar ljudutbredningen för en situation vid neutrala eller måttliga medvindsförhållanden (0-3 m/s medvind) från vägen till beräkningspunkten och motsvarar samma situation som om buller skulle mätas under neutrala väderförhållanden. Detta motsvarar det referensväder som anges i Nord96 väg med svagt gynnsam ljudutbredning i alla riktningar. Vidare förutsätts en lufttemperatur av 15 °C och torr mark, torr vägbana och inga dubbdäck. Inställningar som simulerar referensväder som ingår i Nord96 väg redovisas i beräkningshandledningen för Nord 20003. Resultatet vid byggnadsfasad visas som ljudnivå i fritt fält, det vill säga det infallande ljudet vid en fasad utan inverkan av ljudreflexer i den egna fasaden men med inverkan av närliggande byggnader. Samtliga beräkningar har gjorts med en ljudreflex i fasad eller annat reflekterande föremål, exempelvis bullerskärmar. Korrektioner på spår Plankorsning, växlar och broar innebär en lokal ökning av ljudnivån från järnväg. Sådana fall korrigeras i beräkningarna enligt anvisningar i den nordiska beräkningsmodellen för spårburet buller. Industribuller (vindtunnelanläggning och Solna värmeverk) Beräkningarna av verksamhetsbuller baseras på en gemensam nordisk modell för beräkning av externt industribuller4. Beräkningarna har genomförts i oktavband och avser ett s.k. ”medvindsfall”, dvs. vindriktning från källa till mottagare. Som hjälpmedel för att utföra beräkningarna har datorprogrammet SoundPLAN version 9.1 använts och där ovanstående beräkningsmodell ingår. Beräkningsmodellens osäkerhet ligger inom ca +/- 3 dBA. Beräkning i bullerutredningen har enbart gjorts för vindtunnelanläggning och Solna värmeverk. Markbuller från Bromma flygplats har tidigare beräknats av Swedavia flygakustik 2021. Resultat från markbullerberäkningen 2021 har använts i bullerutredningen. Beräkningsgången kan kort beskrivas enligt följande: • I beräkningsprogrammet har en digital modell av området byggts upp med terräng och byggnader. • Bullerkällorna har definierats som ljudkällor och har placerats för att simulera de verkliga ljudkällorna. 3 NORD2000, Användarhandledning för beräkning av buller från väg- och spårtrafik för svenskt bruk, version 1.0, 2024-05-08, Kunskapscentrum för buller. 4 Environmental noise from industrial plants, General Prediction Method, Report no. 32, Lydteknisk Institut 1982 15 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI • Bullerkällornas ljudeffektsnivåerna har angivits som källdata. Beräkningsprogrammet tar hänsyn till de ytor och byggnader som befinner sig i närheten av källorna. Detta innebär att eventuella ljudreflexer eller skärmningar som påverkar ljudutbredningen från respektive källa räknas in automatiskt. • Ljudkällorna har modellerats som punktkällor. Punktkällor har använts för att simulera fasta ljudkällor. • En kalibrering av ljudkällorna har gjorts i beräkningsprogrammet utgående från uppmätta ljudnivåer. • Dämpparametrar som ingår i beräkningen är dämpning p.g.a. avståndet, atmosfärsdämpning, markdämpning samt skärmning p.g.a. byggnader och ojämnheter i terrängen. Beräkningar har gjorts för ekvivalent ljudnivå (Leq) i dBA i enskilda beräkningspunkter (mottagare) placerade vid byggnadsfasader samt för ljudutbredningen redovisad som färgfält. Beräknade ljudnivåer vid fasad avser frifältsvärden det vill säga inklusive inverkan av ljudreflektion från närliggande fasader, men utan ljudreflex i egen fasad. Det är dessa ljudnivåer som ska jämföras riktvärden för buller. Beräknade ljudnivåer redovisas som färgfält inkluderar ljudreflex i egen fasad och är därmed inte frifältsvärden. Därmed ska ljudnivåerna som redovisas i färgfält inte jämföras direkt mot riktvärden. Färgfälten bör användas mer översiktligt för att förstå hur ljudet breder ut sig från verksamheten. 3. BEDÖMNINGSGRUNDER Bedömning av buller från trafik vid planering av nya bostäder finns redovisat i Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande. För bedömning av buller från verksamheter och planering av nya bostäder bör ”Boverkets allmänna råd om omgivningsbuller utomhus från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär” (BFS 2020:2) användas. Stockholm stad har tagit fram en vägledning för hur buller bör bedömas vid planering av bostäder i ”Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostadsbyggande i Stockholm”5. Vägledningen har tagits fram av miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad och beskriver de viktigaste delarna i lagstiftningen som påverkar buller i stadsplaneringen och hur reglerna ska tillämpas i Stockholm. 5 https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/sa-arbetar-staden/stadsbyggnad/vagledning-for- hantering-av-omgivningsbuller-vid-bostadsbyggande-i-stockholm.pdf 16 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NY BOSTADSBYGGELSE Riksdagen har i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande (vidare kallad trafikbullerförordningen) antagit riktvärden utomhus vid nybyggnation av bostäder, gällande från 1 juni 2015. Från den 1 juli 2017 har regeringen beslutat om en höjning av förordningens ursprungliga riktvärden med 5 dB(A). Riktvärden i förordningen kan tillämpas i planer påbörjade efter 2 januari 2015. Bostäder bör därför lokaliseras så att följande ljudnivåer ej överskrids: Utomhus vid fasad – 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå * Utomhus vid uteplats – 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå Utomhus vid uteplats i anslutning till bostad – 70 dB(A) maximal ljudnivå ** * Om 60 dB(A) ändå överskrids bör minst hälften av alla bostadsrum i en bostad vara vända mot en sida där 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden och där 70 dB(A) maximal ljudnivå inte överskrids nattetid kl. 22.00–06.00. Vid en ändring av en byggnad enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden. ** Om 70 dB(A) ändå överskrids bör nivån inte överskridas med mer än 10 dB och max 5 ggr/timme dagtid kl. 06.00- 22.00. Riktvärdet avser den sammanvägda ljudnivån från alla trafikbullerkällor. Förordningen definierar ingen högsta acceptabla nivå för buller på den utsatta sidan så länge avstegskraven ovan uppfylls. Med begreppet bostadsrum räknas rum för daglig samvaro och sovrum. Kök, badrum och hall ingår inte i begreppet. I förordningen anges att mindre bostäder, högst 35 kvm, ska undantas från riktvärdet om 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad och i stället bör den ekvivalenta ljudnivån vid dessa bostäder ej överskrida 65 dB(A) vid fasad. Med uteplats avses särskilt avgränsat område i närhet till bostad, vård- eller undervisningslokal. Det finns inget krav i PBL om att en uteplats ska finnas, men om det anordnas uteplatser bör minst en uppfylla riktvärden i förordningen. Uteplatser till bostäder kan vara såväl balkonger som anordnade platser på egen tomt eller på en gemensam yta vid ett flerbostadshus. Ljudnivåer inomhus regleras separat genom Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus samt i Boverkets byggregler som reglerar en byggnads tekniska egenskaper. 17 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INDUSTRIBULLER Boverket anger i allmänna råd (”Boverkets allmänna råd om omgivningsbuller utomhus från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär” BFS 2020:2) om hur buller från industriell verksamhet eller med linkande ljudkaraktär bör hanteras vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder i områden som påverkas av buller från industriverksamhet. I hanteringen av buller framgår även att den framtida situationen bör beaktas. För aktuellt förslag utvärderas ljudnivåer mot zon B då lägenheterna får tillgång till ljuddämpad sida. Tabell 5. Högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet, uttryckt som frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnads fasad (BFS 2020:2). Utomhus vid fasad1,2 Leq kväll (kl. 18-22) Lördagar, Leq dag Leq natt Lmax natt söndagar och (kl. 06-18) (kl. 22-06) (kl. 22-06) helgdagar Leq dag+kväll (kl.06-22) Zon A Bostadsbyggnader bör kunna 50 dB(A) 45 dB(A) 45 dB(A) 55 dB(A) medges upp till angivna nivåer. Zon B Bostadsbyggnader bör kunna medges upp till angivna nivåer 60 dB(A) 55 dB(A) 50 dB(A) 55 dB(A) förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. Zon C Bostadsbyggnader bör inte >60 dB(A) >55 dB(A) >50 dB(A) - medges över angivna nivåer. * Vad avser buller från teknisk utrustning vid annat än industriell verksamhet tillämpas värdena för ljuddämpad sida enligt Tabell 2 också på den exponerade sidan. • Vid uteplats, om sådan planeras, gäller ljudnivåerna i Tabell 2 • I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av tidsperioderna, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår, dock minst en timme. 18 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Maximala ljudnivåer Maximala ljudnivåer, LFmax över 55 dB(A), bör inte förekomma nattetid klockan 22–06 annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda bostadsbyggnaderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen den ljuddämpade sidan. Om ekvivalenta ljudnivåer inom zon A uppfylls, men maximala ljudnivåer regelbundet överskrids nattetid vid exponerad sida, bör bulleranpassning av bostadsbyggnader i enlighet med zon B göras. Om en sådan situation uppstår blir bedömningen därmed densamma som när den ekvivalenta ljudnivån är högre än riktvärdena i zon A Särskilt störande ljudkaraktärer När buller från industriell verksamhet karaktäriseras av ofta återkommande impulser eller av ljud med tydligt hörbara tonkomponenter, bör värdena i tabell 1 sänkas med 5 dB(A) Lågfrekvent ljud Betydande förekomst av lågfrekvent ljud kan bedömas som särskilt störande. Lågfrekvent ljud bör därför beaktas vid lokalisering, placering och utformning av bostadsbyggnader. Ljudnivåer utomhus vid ljuddämpad sida och uteplats Följande ljudnivåer, enligt Tabell 2 nedan, bör tillämpas på ljuddämpad sida vid bostadsbyggnads fasad och vid uteplats om sådan planeras, Tabell 6. Högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet på ljuddämpad sida, uttryckt som frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnads fasad, och vid uteplats (BFS 2020:2). Leq dag Leq kväll Leq natt (kl. 06-18) (kl. 18-22) (kl. 22-06) Ljuddämpad sida och uteplats 45 dB(A) 45 dB(A) 40 dB(A) Vid bedömning av ljudnivåer från teknisk utrustning vid annat än industriell verksamhet bör värdena i denna tabell också tillämpas på den exponerade sidan. Det bör vara tillräckligt att angivna ljudnivåer uppfylls på en uteplats. RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER VID PLANLÄGGNING AV SKOLGÅRD Naturvårdsverket anger riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik i en vägledning från oktober 20236. Vägledningen är framtagen med anledning av Naturvårdsverkets ansvar för tillsynsvägledning enligt miljötillsynsförordningen 3 kap. 2 § (2011:13). Vägledningen är framtagen i samråd med Folkhälsomyndigheten och i dialog med övriga myndigheter inom den nationella bullersamordningen. 6 Naturvårdsverket (2023). Vägledning och riktvärden om buller från väg- och spårtrafik på skolgårdar. 19 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvårdsverkets riktvärden för trafikbuller vid skolgård visas i tabell 7 nedan. Riktvärdena bör i normalfallet vara vägledande för om buller vid en skolgård utgör olägenhet för människors hälsa (se 9 kap. 3§ miljöbalken). Vägledningen anger att en så bra ljudmiljö som möjligt bör eftersträvas både vid nyetablering och när åtgärder vidtas vid befintliga skolor. Även ljudnivåer i intervallet 50-55 dBA kan, enligt vägledningen, kan vara acceptabelt och utgöra god ljudmiljö på delar av en skolgård. Tabell 7 Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid skolgård Del av skolgård Ekvivalent ljudnivå för dygn (dBA) Minst 50 % av skolgårdens yta 50 Övriga vistelseytor inom skolgården 55 I denna utredning kan det vara värt att nämna att faktorer som typ av bullerkälla, avstånd samt förekomst av flera bullerkällor kan beaktas vid bedömning av vad som upplevs som störande. Effektiv avskärmning lyfts anses enligt vägledningen också kunna bidra till en lägre störningsupplevelse. Maximala ljudnivåer behöver normalt inte beaktas, annat än som en parameter i den samlade bedömningen. Om vägledningens riktvärden för ekvivalenta ljudnivåer uppfylls kommer även alltför höga och ofta förekommande maximalnivåer att begränsas. Övriga vistelseytor bör klara 55 dBA ekvivalent ljudnivå. Högre ljudnivåer än 55 dBA bör undvikas, men nivåer upp till 60 dBA kan behöva accepteras på begränsade ytor dit mindre störningskänsliga aktiviteter kan lokaliseras. Exempel på sådana ytor kan vara förråd och liknande men även ytor med mer livliga aktiviteter som bollspel och annan idrott kan placeras här. Ekvivalenta ljudnivåer över 60 dBA bör inte förekomma någonstans på skolgårdens vistelseytor. Med skolgård avses en öppen plats utomhus vid en skola eller förskola, ofta inhägnad av staket eller stängsel, där barnen vanligen tillbringar sina raster eller där pedagogisk verksamhet bedrivs. På ytor som används för lek, vila eller pedagogisk verksamhet bör ljudmiljön vara god och möjliggöra den tänkta verksamheten. I denna vägledning inräknas även gård för utevistelse vid fritidshem i begreppet skolgård. I plan- och bygglagen används begreppet friyta. Skolgårdar bör, enligt Boverkets allmänna råd (2015:1), ha en friyta som kännetecknas av bland annat god ljudkvalitet. FLYGBULLER Enligt Stockholms stads vägledning om omgivningsbuller anges enligt trafikbullerförordningen (2015:216) bör buller från flygplatser inte överskrida 55 dBA FBN vid en bostadsbyggnads fasad. Om uteplats och skyddad sida uppfyller riktvärdena, kan det 20 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI bli aktuellt att pröva ny bebyggelse, trots att ljudnivån FBN 55 dBA överskrids vid den mest exponerade fasaden. Trafikverket har preciserat riksintresset för Bromma flygplats. Nya bostäder inom riksintressepreciseringens FBN 55 dBA-kurva får dock prövas från fall till fall PARKER Enligt Stockholms stads handbok ” God ljudmiljö i parker & grönområden” bör ekvivalenta ljudnivåer för en stadspark vara högst 50 dBA för att bedömas som god ljudmiljö men upp till 55 dBA kan anses tillfredställande. STOMLJUD OCH VIBRATIONER Enligt ” Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostadsbyggande i Stockholm” (april 2018, Stockholms stad) gäller följande värden för stomljud och vibrationer: • 32 dB(A),tidskonstant FAST, stomljudsnivå inomhus i bostäder • 0,4 mm/s komfortvägd vibrationsnivå från trafik i bostadsrum. 4. RESULTAT OCH SLUTSATS BERÄKNADE LJUDNIVÅER FRÅN TRAFIKBULLER, PROGNOSÅR 2040 Riktvärdet 60 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids på fasader som vetter mot Karlsbodavägen. Inne i planområdet underskrider ekvivalent ljudnivå vid fasad riktvärdet 60 dBA. Med ekvivalenta ljudnivåer över 60 dBA vid fasad behöver bullerutsatta delar av planerad bebyggelse bulleranpassas enligt trafikbullerförordningen (2015:216). Gränserna för var 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad överskrids inom planområdet kan ses i bilaga 1.1 och i bilaga 2. Ekvivalenta ljudnivåer inne i planområdet beräknas till cirka 50-58 dBA nära lokalgatorna och mellan cirka 40 och 50 dBA vid övriga fasader. På gårdsmiljöerna beräknas i allmänhet ekvivalenta ljudnivåer under 50 dBA. Vid vissa fasader kan ekvivalenta ljudnivåer mellan 50 och 60 dBA förekomma. Möjlighet bör även finnas att anordna uteplatser på takytor på högre byggnader där takytan är skyddad från trafikbullret eller för byggnader som är mindre bullerexponerade. Här kan gemensamma uteplatser behöva åtgärd med lokal skärm för att reducera buller. För bostäderna som överskrider riktvärdet 60 dBA på fasad som vetter mot Karlsbodavägen bör bulleranpassas så att minst hälften av bostadsrummen vetter mot en fasad där ekvivalent ljudnivå på 55 dBA och maximal ljudnivå på 70 dBA underskrids eller anpassa lägenheterna till högst 35 kvm där riktvärdet mäts mot ekvivalent ljudnivå på 65 dBA. 21 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Maximala ljudnivåer från spårvägen beräknas som högst till 78 dBA på fasader som vetter mot spårvägen och mellan 50-75 dBA på gavlarna av bostäderna. Vid bostäderna som byggs längre in i planområdet underskrids 70 dBA vid fasad. För maximal ljudnivå från vägtrafik överskrids 70 dBA vid fasader som vetter mot lokalgatan som går tvärs över planområdet. Vid byggrätt som möjliggör att skola planeras öster om Karlsbodavägen bedöms det finnas möjlighet att anordna en skolgård där riktvärdet 50 dBA ekvivalent ljudnivå på minst hälften av skolgården kan uppfyllas. Fasader på skolbyggnad mot Karlsbodavägen beräknas få ekvivalenta ljudnivåer över 60 dBA. Det saknas riktvärden för fasadnivåer vid skolbyggnad vilket innebär att skolbyggnaderna inte behöver bulleranpassas. Dock behöver riktvärden inomhus enligt BBR uppfyllas. BULLER FRÅN VINDTUNNELANLÄGGNING Beräkningarna visar att buller från vindtunneln beräknas klara riktvärdena för industribuller vid normalfallet med 60 % av full effekt under dag och kväll kl. 06:30-23:00. Ekvivalenta ljudnivåer beräknas tangera riktvärdet 45 dBA (nattetid) vid de mest bullerutsatta fasaderna. Det innebär att nya bostadsbyggnader bör kunna medges då Zon A klaras. Vid full drift på 100% effekt visar mätningarna att ljudtrycksnivån blir 7-10 dBA högre än vid 60% drift. Enligt uppgift från Inclined Labs vindtunnelanläggning körs fläkten på 100% effekt intermittent under 5-60 min, cirka 2-5 dagar per månad. Detta driftfall sker efter kl.07 och före kl.20 vilket innebär enbart dagtid och delar av kvällstid. En förhöjd bullerpåverkan vid 2-5 tillfällen per månaden bedöms inte utgöra någon störning då det sker ett fåtal tillfällen per månad och att Ulvsunda industriområde enbart får ha verksamheter som inte är störande. Planerade bostäder inom planområdet bedöms inte behöva anpassas för att hantera detta buller då riktvärden för zon B klaras dag och kvällstid. BULLER FRÅN SOLNAVERKET Beräkningarna av buller från Solnaverket visar på ekvivalenta ljudnivåer vid fasad på byggnader inom planområdet under riktvärdet för industribuller, 45 dBA nattetid. Som högst beräknas ekvivalenta ljudnivåer upp till 42 dBA vid fasad och kvarteren närmast Solnaverket, i sydöstra delen av planområdet. I övriga delar av planområdet beräknas ekvivalenta ljudnivåer under 40 dBA. FLYGBULLER FRÅN BROMMA FLYGPLATS Flygbuller från Bromma flygplats har redovisats i en rapport ”Riksintresseprecisering för Bromma Stockholm Airport” (Trafikverket, 2023) och ”Precisering av riksintresse för Bromma flygplats, beräkningar av influensområde avseende flyg- och markbuller” 22 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI (Swedavia, 2023). I dokumenten redovisas både buller från startande och landande flygtrafik samt buller från markrörelser på flygplatsen. I figur 6 nedan visas beräknad flygbullerkurva FBN 55 dBA för Trafikverkets prognos för år 2040, 60 000 flygplansrörelser. Den sydvästra delen av planområdet hamnar inom FBN 55 dBA, se figur 7. Inom detta område planeras inte någon bostadsbebyggelse utan kontor och industri, se figur 2. Möjligt att FBN 55 dBA kurvan kan tangera den östra delen inom kv. Valsverket och Gjutmästaren 5. Det innebär att riktvärdet FBN 55 dBA bör klaras vid planerade bostäder. FBN =flygbullernivå och avser medelljudnivån för dygn på årsbasis, viktat så att bullret kvällstid värderas 5 dBA högre och nattetid 10 dBA högre. Planområde Bällsta Hamn Figur 6. Influensområde för flygbuller från Bromma flygplats där blå linje visar gräns för FBN 55 dBA och 60 000 flygrörelser. Ungefärlig omfattning av planområdet för Bällsta hamn är markerat i figuren (källa Swedavia) 23 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 7. Blått raster visar Bromma flygplats influensområde för flygbuller (FBN 55 dBA) enligt prognos år 2038 med 60 000 flygrörelser/år, där bostäder inte är möjliga. Blå linje visar markbuller för ekvivalent ljudnivå (Leq) 50 dBA dagtid, mätt på 8 m höjd. Ungefärlig gräns för planområdet Bällsta hamn visas med svart linje i figuren .( Kartunderlag: Stockholms Stad. Källa: Bromma Flygplats riksintresseprecisering 2023). MARKBULLER FRÅN BROMMA FLYGPLATS Verksamheten på Bromma flygplats påverkar Bällsta Hamn i två avseenden, -Buller från startande och landande flygplan (Trafikverket, 2023) och (Swedavia, 2023) -Buller från markrörelser, flygplanstaxning och start av flygplan på uppställningsplats (Swedavia, 2023) 24 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I denna utredning redovisas i första hand buller från markrörelser på Bromma flygplats. Underlag för bedömning har hämtats från tidigare utredningar (Trafikverket, 2023) och (Swedavia). I figur 8 visas påverkansområde för markbuller från Bromma flygplats (Trafikverket, 2023) och i figur 9 och figur 10 visas beräknade ljudnivåer från markbullret från Bromma flygplats för dagtid och kvällstid och möjlig bebyggelse inom kv. Valsverket 10 och tänkt utformningsförslag 2021 (Swedavia, 2021). I underlaget från Swedavia (2021) har beräkning gjorts för 4 olika byggnadsalternativ. I figurerna visas alternativ 4, med undervisningslokaler i en enda byggnad med 6 våningar och bostadshus i 8 våningar. Denna utformning bedöms mest likna föreslagen utformning av kv. Valsverket 10 i nuvarande bebyggelseförslag. Dagtid (figur 9) beräknas som högst ekvivalenta ljudnivåer som högst inom 52-55 dBA vid fasad på undervisningslokalerna och fasad mot väster. Vid bostadshuset beräknas ekvivalenta ljudnivåer som högst inom 51-53 dBA vid fasad mot väster. Vid ljuddämpade fasader beräknas ekvivalenta ljudnivåer som högst cirka 50 dBA. Kvällstid beräknas i princip samma ljudnivåer som dagtid. Planområde Bällsta Hamn Figur 8: Påverkansområde för markbuller ekvivalent ljudnivå (L ) dag respektive kväll, enligt prognos eq för 2038 (Swedavia. 2023) I markplan beräknas i allmänhet ekvivalenta ljudnivåer som högst cirka 50 dBA på gårdsytan mellan byggnaderna. Väster om planerad skolbyggnad beräknas i allmänhet ekvivalenta ljudnivåer omkring 55 dBA . 25 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.5.1 MARKBULLERBERÄKNINGAR FÖR KV VALSVERKET (2021) I en tidigare förstudie (Swedavia, 2021) av markbuller för kv. Valsverket har bullerberäkningar utförts. I utredningen studerades olika byggnadsförslag där den situation som mest liknar planförslaget redovisas i figurerna nedan och i bilagorna. Slutsatserna från detta arbete har lett till att strukturen har omarbetats med ett slutet bostadskvarter för att möjliggöra en tyst innergård. Figur 9: Beräkning av ekvivalenta ljudnivåer från markbuller (dagtid) från Bromma flygplats och till kv. Valsverket 10. Beräkning visar alternativ med skolbyggnad i väster med 6 våningar och bostadshus i öster med 8 våningar. ( Swedavia, 2021). 26 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 10: Beräkning av ekvivalenta ljudnivåer från markbuller (kvällstid) från Bromma flygplats och till kv. Valsverket 10. Beräkning visar alternativ med skolbyggnad i väster med 6 våningar och bostadshus i öster med 8 våningar. (Swedavia, 2021). Med ekvivalenta ljudnivåer som högst 55 dBA vid ny bebyggelse inom kv. Valsverket 10 bör detta vara de högsta ekvivalenta ljudnivåerna orsakade av markbuller från Bromma flygplats och som skulle kunna förekomma inom planområdet för Bällsta hamn. Riktvärden enligt Boverkets vägledning för industribuller (BFS 2020:2) bör kunna klaras och bedömning är att ljudnivåer enligt zon B eller zon A förekommer inom planområdet. Zon B innebär att nya bostadsbyggnader bör kunna planeras förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. Bulleranpassning innebär att bostadsbyggnadens placering och utformning tar hänsyn till bullerexponering och att ljudmiljön vid behov förbättras genom kompensationsåtgärder. Exempelvis kan en bullerexponerad sida kompenseras med tillgång till en ljuddämpad sida. Andra delar i en bulleranpassning kan vara att säkerställa en god ljudmiljö på uteplatser och andra vistelseytor utomhus, anpassade lägenhetsplanlösningar och låga ljudnivåer inomhus. Bulleranpassningen gäller huvudsakligen kvällstid, kl. 18-22. Dagtid är riktvärdet högre (60 dBA för zon B) och det finns större marginal till riktvärdet. Då zon B bedöms gälla för planerade bostäder skall det finnas tillgång till en ljuddämpad fasad med högst 45 dBA ekvivalent ljudnivå. Möjlighet bör finnas att åstadkomma en ljuddämpad fasad. 27 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KUMULATIVA EFFEKTER För att få en uppfattning om totala ljudnivåer från samtliga bullerkällor har en bedömning gjorts av de kumulativa ljudnivåerna. Trafikbuller redovisas som dygnsvärde (medelljudnivån under ett trafikårsmedeldygn), flygbuller som en viktad ljudnivå (dygnsvärde) där trafiken kväll och natt viktas med +5 dB respektive +10 dB och verksamhetsbuller redovisas för dag, kväll och natt. Det innebär att det inte enkelt går att sammanväga ljudnivåerna från respektive bullerkälla. För trafikbuller kan man anta att huvuddelen av trafiken (cirka 75%) sker dagtid och den lägre andelen (cirka 18 %) kvällstid och nattetid (cirka 7%). För vägtrafik kan man då anta cirka 2 dB högre ljudnivåer dagtid jämfört med dygnsvärdet, samma värde kvällstid som dygnsvärdet och cirka 6 dB lägre nivåer nattetid jämfört med dygnsvärdet. I figur 11 visas en bedömning av kumulativa ekvivalenta ljudnivåer inom planområdet. I den västra delen av planområdet, närmast Karlsbodavägen, bedöms de högsta ekvivalenta ljudnivåerna där det kan uppgå till cirka 60-66 dBA. I den östra delen av området bedöms lägre ljudnivåer, inom cirka 50 dBA. Kvällstid bedöms ljudnivåerna något lägre och de lägsta ljudnivåerna nattetid, Här bedöms ekvivalenta ljudnivåer cirka 60 dBA närmast Karlsbodavägen och cirka 35-50 dBA i den östra delen av planområdet. I mer skyddade delar av området, exempelvis i markplan i slutna innergårdar, bedöms de lägsta ljudnivåerna förekomma. 28 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 11: Bedömning av kumulativa ekvivalenta ljudnivåer (dBA) från trafik, markbuller och verksamheter för dag (kl.06-18), kväll (kl.18-22)och natt (kl.22-06). Rött område bedöms vara mest bullerutsatt, grönt område mindre bullerpåverkat och blått område minst bullerpåverkat. Gula ytor visar förslag till anpassningar för att klara bullerkrav. PARKER I den centrala och östra delen av planområdet planeras parkytor, se figur 2. Här bedöms de ekvivalenta ljudnivåerna dag och kvällstid till cirka 40-55 dBA. I den västra delen, nära Smältvägen bedöms ljudnivåer inom cirka 45-55 dBA, där de högre ljudnivåerna förekommer nära Smältvägen. Inom parkytor i den östra delen av planområdet, nära Bällsta viken, bedöms de lägsta ljudnivåerna förekomma med ljudnivåer omkring 40-45 dBA. Beräkning av markbuller visar på ekvivalenta ljudnivåer inom 45-50 dBA dag och kvällstid även i den östra delen av planområdet. Bedömning är att dessa nivån kan bli lägre i markplan i den östra delen av planområdet då planerad bebyggelse bör skärma markbullret och ljudnivåer inom cirka 40-45 dBA bör förekomma. Enligt Stockholms stads handbok ” God ljudmiljö i parker & grönområden” bör ekvivalenta ljudnivåer för en stadspark vara högst 50 dBA för att bedömas som god ljudmiljö men upp till 55 dBA kan anses tillfredställande. Då ljudnivåerna troligen underskrider 50 dBA i merparten av parkytorna bör god miljö kunna uppnås på 50% av parkytan. 29 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NOLLALTERNATIV Vid ett nollalternativ, dvs. där detaljplanen inte vinner laga kraft och gällande planer med användning industri (J) med gällande byggrätter kvarstår kommer buller från trafik, verksamheter och flyg-och markbuller från Bromma flygplats fortsatt att påverka området. Då det inte finns några byggrätter för bostäder i gällande planer saknas krav på buller. Bullerkällorna inom planområdet skulle fortsatt påverka omgivande bostadsbebyggelse i norr, t ex kv. Schaktugnen och Blästerugnen. All yttre bullerpåverkan från trafik (väg- och spårtrafik), flyg- och markbuller från Bromma flygplats, buller från Solnaverket och vindtunneln bedöms bli oförändrat oavsett om planen genomförs eller inte. Den enda skillnaden är att trafiken inom planområdet förväntas bli högre i nollalternativet och att ljudspridningen inte blir lika skärmad som vid utbyggnad, vilket bedöms ge högre ljudnivåer i området. Trafiken inom planområdet förväntas bli högre jämfört med utbyggnad och ljudspridningen blir inte lika skärmad som vid utbyggnad, vilket bedöms ge högre ljudnivåer i området för nollalternativet. BEDÖMNING AV STOMLJUD OCH VIBRATIONER FRÅN TVÄRBANAN I PM buller, stomljud och vibrationer för Tvärbanan (Tyréns, 2016) finns redovisat beräknade stomljuds- och vibrationsnivåer i närliggande byggnader till Tvärbanan. I figur 12 visas ett utdrag från jordartskartan hos SGU (Sveriges geologiska undersökningar). Området består dels av lera, överlagrat med fyllning och enbart fyllning. Jorddjup är upp till cirka 10 meter. I geoteknisk undersökning (ELU, 2025) beskrivs jordlagerföljden för området där östra delområdet (öster om Smältvägen) har jordlagerföljd av fyllning som överlagrar lera, friktionsjord och berg. Fyllningens mäktighet varierar generellt mellan ca 2 och ca 3 m men kan uppgå till ca 4 m lokalt. Lerans mäktighet varierar inom området mellan ca 5 m och 15 m. I flera punkter har högsensitiv lera påträffats, vilket innebär att leran är känslig för vibrationer samt pålastningar och att således högre säkerhet erfordras mot skred. Området var högsensitiv lera förekommer är i nuläget osäkert och bör i fortsatt projektering utredas med flera undersökningspunkter samt undersökningsmetoder. Friktionsjorden varierar generellt mellan ca 0,5 m och ca 5 m. Lokalt uppgår mäktigheten till ca 8 m. Även inom det västra delområdet (mellan Masugnsvägen och Smältvägen) beskrivs jordlagerföljden där fyllning överlagrar lera, friktionsjord och berg. Det finns lokalt fyllning direkt på berg med på ca 1 m till ca 2 m. Leran har generellt en mäktighet på mellan 0 till 5 m söder om Valsverket 10 och uppgår till som mest ca 10 m. Norr om Valsverket 10 varierar lerans mäktighet mellan 0 och 15 m. Högsensitiv lera har påträffats. Friktionsjordsmäktigheten varierar generellt mellan 0 m och ca 1 m och uppgår till som mest ca 5 m. 30 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 12. Utdrag från jordartskartan från SGU med ungefärlig planområdesgräns inlagd som en rödstreckad linje. Gulskrafferat område visar fyllning, underlagrat av lera och grå skraffering visar fyllning. (karta SGU). Utgående från PM buller, stomljud och vibrationer för Tvärbanan (Tyréns, 2016) har uppgifter om beräknade stomljud och vibrationer i 12 byggnader samlats in och använts som utgångspunkt för bedömning av planerad bebyggelse inom planområdet då det bedöms vara liknande förhållanden inom planområdet som de beräkningar gjorda för Tvärbanan. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras. • Avstånd från spårmitt till byggnad varierar mellan 10 och 30 meter • Byggnaderna är grundlagda på lera, morän och lera, fyllning, samt fyllning och lera. • Stomljudsnivåer beräknas till mellan 19 och 57 dBA (max slow) • Vibrationsnivåer beräknas till mellan 0,07 till 0,3 mm/s Avstånd till närmaste byggnader inom planområdet är cirka 15-20 meter till närmaste spår. Det innebär att byggnaderna ligger ungefär på samma avstånd och förutsättningar avseende mark och grundläggning. 31 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stomljudsnivåer inomhus bör vara låga under förutsättning att byggnaderna inte grundläggs direkt på berg och att Tvärbanan inte är grundlagd på berg. Utgående från SGU:s jorddjupskarta bedöms jorddjupen till berg över lag vara liten med jorddjup generellt under 10 meter. Om både byggnader och Tvärbanan är grundlagda på berg skulle stomljudsnivåer omkring 50 dBA (max slow) förekomma inomhus. Stomljudnivåer inomhus i bostäder bör inte överskrida 32 dBA (max FAST). Det bör säkerställas att planerade byggnader utformas för att begränsa stomljudspåverkan. Samtliga beräknade vibrationsnivåer är betydligt lägre än komfortvärdet 0,4 mm/s där beräknade värden är lägre än 0,2 mm/s. Då det över lag är låg mäktighet på jordlagren och att det inte bedöms finnas vibrationskänsliga jordar i området bör risken för vibrationsnivåer över 0,4 mm/s vara låg. Även om det finns lera i området är denna överlagrad av fyllning och lermäktigheten bör då vara liten. 5. SLUTSATSER Beräkningarna av trafikbuller visar att riktvärdet 60 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids på fasader som vetter mot Karlsbodavägen. Här kan planerade bostäder behöva bulleranpassas där genomgående lägenheter för minst hälften av boenderummen behöver åstadkommas där fasadnivån inte får vara högre än 55 dBA ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå nattetid (kl. 22-06) inte överskrida 70 dBA. Alternativt kan lägenheter om högst 35 kvadratmeter anordnas. Längre in i området beräknas lägre ljudnivåer med värden mellan cirka 40-58 dBA vid fasad. Maximala ljudnivåer från spårvägen beräknas som högst till 78 dBA på fasader som vetter mot spårvägen och mellan 50-75 dBA på gavlarna av bostäderna. Bostäderna som byggs längre in i planområdet underskrider 70 dBA. För maximal ljudnivå från vägtrafik överskrids 70 dBA med upp till 3 dB vid fasader som vetter mot Smältvägen, som går genom planområdet. Möjlighet bör finnas att anordna skola med skolgård öster om Karlsbodavägen där riktvärdet 50 dBA ekvivalent ljudnivå på minst hälften av skolgården kan uppfyllas. Fasader på skolbyggnad mot Karlsbodavägen beräknas få ekvivalenta ljudnivåer över 60 dBA men skolbyggnaderna behöver inte bulleranpassas för att klara ljudnivåer vid fasad. Dock behöver riktvärden inomhus enligt BBR uppfyllas. Vid bedömning av ljudnivåer från verksamheter och markbuller görs detta utgående från riktvärden för industribuller (Boverket, 2020) och en klassifiering i tre nivåer, zon A-C. Zon A innebär att bostadsbyggnader kan medges upp till angivna ljudnivåer, zon B att bostadsbyggnader kan medges upp till angivna ljudnivåer (högre än zon A) förutsatt att 32 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. Zon C innebär att bostadsbyggnader inte medges över angivna nivåer. När vindtunneln söder om planområdet körs i normalfall beräknas ekvivalenta ljudnivåer vid fasad tangera riktvärdet 45 dBA (nattetid) vid de mest bullerutsatta fasaderna. Nya bostadsbyggnader bör kunna medges då Zon A klaras. Några tillfällen per månad kan 45 dBA överskridas med 7-10 dB. För att ta hänsyn till en förhöjd bullerpåverkan kan nya bostäder i utsatta lägen planeras enligt Zon B. Beräknade ljudnivåer från Solnaverket visar att riktvärdet för industribuller, 45 dBA nattetid, klaras vid samtliga bostadshus i planområdet. Buller från flygtrafiken på Bromma flygplats visar att sydvästra delen av planområdet hamnar inom flygbullernivå FBN 55 dBA. Markbuller som alstras vid flygplatsen beräknas som högst ge ekvivalenta ljudnivåer om 55 dBA vid ny bebyggelse inom kv. Valsverket 10. Bedömning är att riktvärden enligt Boverkets vägledning för industribuller (BFS 2020:2) bör kunna klaras och att ljudnivåer enligt zon B eller zon A borde förekomma inom planområdet, under förutsättning att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. Bostadskvarter där ekvivalenta ljudnivåer på fasad överskrider 45 dBA kväll men inte 55 dBA bör anpassas så att en ljuddämpad sida med högst 45 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad och på uteplats kan åstadkommas. Bedömning är att ekvivalenta ljudnivåer med högst 45 dBA i markplan kan åstadkommas. Planlösningar bör utformas så att bullerutsatta lägenheter kan klara riktvärdesnivåerna. Den kumulativa påverkan från alla bullerkällorna bedöms inom den västra delen av planområdet, närmast Karlsbodavägen, att ge de högsta ekvivalenta ljudnivåerna med cirka 60-66 dBA vid fasad. I den östra delen av området bedöms lägre ljudnivåer, inom cirka 50 dBA. Kvällstid bedöms något lägre nivåer och de lägsta ljudnivåerna nattetid. Här bedöms ekvivalenta ljudnivåer cirka 60 dBA närmast Karlsbodavägen och cirka 35-50 dBA i den östra delen av planområdet. I mer skyddade delar, inom slutna innergårdar, bedöms de lägsta ljudnivåerna förekomma. Inom de planerade parkerna inom planområdet bedöms merparten av parkytorna att underskrida ekvivalent ljudnivå 50 dBA inom minst 50% av parkytan, vilket uppfyller ”god miljö” enligt Stockholms stads bedömningskriterier. Vid en bedömning av nollalternativet, dvs att planen inte genomförs, bedöms yttre bullerpåverkan från trafik (väg- och spårtrafik), flyg- och markbuller från Bromma flygplats, buller från Solnaverket och vindtunneln att bli oförändrat. Trafiken inom planområdet förväntas bli högre jämfört med utbyggnad och ljudspridningen blir inte lika skärmad, vilket bedöms ge högre ljudnivåer i området för nollalternativet. 33 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bedömning av förväntade stomljudnivåer och vibrationsnivåer i byggnader närmast Tvärbanan visar på låga nivåer inomhus. För stomljud gäller detta under förutsättning att byggnaderna och Tvärbanan inte är grundlagd på berg. Det bör säkerställas att planerade byggnader utformas så att stomljudspåverkan begränsas. Bedömning att risken för vibrationsnivåer över 0,4 mm/s är låg med troliga värden som högst cirka 0.2 mm/s. Även om det finns lera i området är denna överlagrad av fyllning och lermäktigheten bör då vara liten. Bedömning är att föreslagen bebyggelse inom planområdet är lämplig för planerad användning under förutsättning av ljudkraven uppfylls. Buller från trafiken bör kunna hanteras med anpassad utformning av byggnaderna i utsatta lägen närmast Karlsbodavägen och Tvärbanan. I inre delen av området är påverkan av trafikbuller lägre. Buller från Solnaverket är begränsat och buller från vindtunnelanläggningen bör kunna hanteras med anpassning av bebyggelsen. Även buller från Bromma flygplats bör kunna klaras där flygbuller bedöms kunna klaras för planerade bostäder. För markbuller kan anpassningar av planerad bebyggelse behöva göras. 34 av 34 Bullerutredning för detaljplan Bällsta hamn Unr 132007063748 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Samlade dagvattenutredningar.pdf]   Handlingsnamn Beställare Upprättad Ändrings Sidnr. datum datum Dagvattenutredning allmän plats BH-R1-2A06-001-Dagvattenutredning Exploaterings- 2025-09-12 2 – 43 kontoret BH-R1-2A06-002-Bilaga 1 2025-09-12 44 BH-R1-2A06-003-Bilaga 2 2025-09-12 45 – 50 Dagvattenutredningar kvartersmark Dagvattenutredning Masugnen 1 Norra OBOS Nya 2025-06-04 51 – 77 hem AB Bilaga A – Föroreningsberäkningar 2025-06-04 78 – 85 StormTac Dagvattenutredning Masugnen 1 Södra Borätt/Senior- 2025-05-15 86 - 119 gården AB Bilaga 1 – Åtgärder dagvatten 2025-05-15 120 Dagvattenutredning Tackjärnet 1, 3 & 4 Catea AB 2025-05-13 121 – 148 Medvind AB Bilaga 1 – Avvattningsplan - 149 Bilaga 2 – Strukturplan 150 Dagvattenutredning Gjutmästaren 3 Svenska Hem i 2025-04-25 151 – 179 Bromma AB Dagvattenutredning Gjutmästaren 4 Primula 2025-05-21 180 – 212 Byggnads AB Bilaga 1 – Föreslagen dagvattenhantering - 213 Dagvattenutredning Gjutmästaren 5 NIAM 2025-02-07 2025-05-27 214 – 242 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 2 av 242 Dagvattenutredning Bällsta Hamn Fullständig dagvattenutredning stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 3 av 242 Uppdragsnr: 1063253-02 Daterad: 2025-09-12 Status: GODKÄND Uppdragsledare: Joakim Scharp Teknikansvarig: Caroline Dahl Handläggare: Alexander Stenroth Dagvattenutredning Bällsta Hamn FULLSTÄNDIG DAGVATTENUTREDNING Norconsult Sverige AB Hantverkargatan 5 K 112 21 Stockholm +46 10 141 80 00 556405–3964 KONTAKTPERSON Caroline Dahl +46 79 142 89 47 Caroline.dahl@norconsult.com BESTÄLLANDE FÖRVALTNING/KONTAKT Stockholms stad Exploateringskontoret, Stadsmiljö Johan Tornberg, Byggprojektledare Johan Olsve, Miljöspecialist 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 4 av 242 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 3 (42) Sammanfattning På uppdrag av Stockholms stad har Norconsult Sverige AB upprättat en fullständig dagvattenutredning för Bällsta hamn. Syftet med utredningen var att föreslå en hållbar dagvattenhantering för allmän platsmark inom detaljplan Bällsta hamn med avseende på dagvattenflöden samt dagvattenföroreningar. I utredningen sammanställs även planerad framtida dagvattensituation för hela planområdet, både för allmän platsmark och kvartersmark. Sammanställningen gjordes med hjälp av de förenklade dagvattenutredningar som tagits fram för respektive kvarter från de olika byggaktörerna. Planområdet är drygt 14 ha stort och består nästan uteslutande av hårdgjorda ytor. I området finns en mängd olika verksamheter, exempelvis transportverksamhet och lager. Dagvatten från planområdet avleds i dagsläget via dagvattenledningar och kan delas in i två huvudsakliga tekniska avrinningsområden. Det ena har ett utlopp i Smältvägens förlängning österut och det andra via Gjuterivägen. I Smältvägen ligger en större kulvert som även fungerar som bräddavlopp för Smältvägens pumpstation. Planområdet ligger inom avrinningsområdet för Mälaren-Ulvsundasjön. Inom den allmänna platsmarken planeras det för en justerad gatustruktur inklusive nya gång- och cykelvägar. Den allmänna platsmarken ska också inrymma mer gröna ytor i form av planteringar. Det planeras också för ett nytt torg, två nya parker och även ett nytt parkområde och strandpromenad med hjälp av utfyllnader i Bällstaviken. Utan dagvattenåtgärder beräknas dagvattenflöden att minska samtidigt som föroreningsbelastningen beräknas minska efter exploatering. Inom allmän platsmark föreslås dagvattnet omhändertas i nedsänkta regnbäddar och/eller skelettjordar längs med planerade gator. Dessa föreslås att utformas med en dräneringsledning i botten som behöver kunna ansluta till det kommunala dagvattennätet. Ytbehovet för dagvattenanläggningar har jämförts med andelen planteringar i illustrationsskissen som anses vara möjliga att nyttja för dagvattenhantering. Föreslagna ytor för planteringar i överstiger ytbehovet för dagvattenanläggningar. Det bedöms därmed möjligt att tillskapa föreslagen dagvattenhantering med föreliggande utformning. Inom de två planerade parkerna samt strandparken förväntas andelen genomsläppliga ytor vara högre än i övriga delar av den allmänna platsmarken och åtgärdsnivån tillämpas inte där. Dessa ytor förväntas kunna omhänderta sitt eget dagvatten. Inom kvartersmark planeras dagvatten omhändertas med hjälp av nedsänkta regnbäddar, planteringsytor, svackdiken, infiltrationsytor, gröna tak samt poröst magasin på bjälklag. Dagvattenanläggningarna dimensioneras för att kunna uppnå åtgärdsnivån på omhändertagande av 20 mm regndjup och det är endast vid kraftiga regn som dagvatten bräddas till kommunalt ledningsnät. Allt dagvatten kommer renas och fördröjas innan avledning till ledningsnätet. Med föreslagen dagvattenhantering uppnås kravet på omhändertagande av 20 mm regndjup för planområdet. Med föreslagen rening beräknas föroreningskoncentrationer och föroreningsmängder minska för samtliga studerade ämnen inom allmän platsmark och inom kvartersmark. Exploateringen bedöms därmed inte påverka recipientens möjlighet att uppnå MKN utan kan snarare påverka positivt. Hantering av skyfall beskrivs i en separat utredning, PM Skyfall (Norconsult 2025). Inför kommande skeden behöver det säkerställas att de föreslagna dagvattenåtgärderna kan genomföras som planerat. T.ex. behövs beslut om vilka planteringsytor som ska utformas för dagvattenhantering. Det behöver även säkerställas att de föreslagna dagvattenåtgärderna kan anslutas till det befintliga dagvattennätet utan konflikt med andra ledningsslag. Vidare behöver behovet av täta anläggningar utvärderas efter val av saneringsmetod i området. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 5 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 4 (42) Innehåll 1. Inledning .............................................................................................................................................. 6 2. Underlag och tidigare utredningar .................................................................................................. 7 3. Riktlinjer för dagvattenhantering ..................................................................................................... 8 3.1 Dimensioneringsförutsättningar .................................................................................................... 8 3.2 Åtgärdsnivån ................................................................................................................................. 8 Steg 1 Förutsättningar för dagvattenhantering ....................................................................................... 9 4. Områdesbeskrivning ....................................................................................................................... 9 4.1 Recipienter ............................................................................................................................... 9 4.1.1 Recipient och statusklassning ............................................................................................... 9 4.1.2 Lokala Åtgärdsprogram (LÅP) ............................................................................................. 10 4.1.3 Vattenskyddsområde och markavattningsföretag ............................................................... 11 4.2 Markförutsättningar ................................................................................................................ 11 4.2.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar ....................................................................... 11 4.2.2 Mark- och grundvattenföroreningar ..................................................................................... 13 4.3 Befintlig och planerad markanvändning ................................................................................. 13 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar .................................................................................... 17 5.1 Ytliga avrinningsområden ....................................................................................................... 17 5.2 Tekniska avrinningsområden ................................................................................................. 18 5.3 Utbyggnadsplaner uppströms eller nedströms planområdet ................................................. 20 6. Dagvattenflöden och fördröjningsbehov ....................................................................................... 20 6.1 Flöden ..................................................................................................................................... 20 6.2 Fördröjning enligt åtgärdsnivå ................................................................................................ 21 7. Föroreningsbelastning dagvatten allmän platsmark ..................................................................... 24 8. Översvämningsrisker .................................................................................................................... 26 8.2 Närliggande ytvatten .............................................................................................................. 26 8.3 Instängda områden och Skyfall .............................................................................................. 26 STEG 2 Förslag på dagvattenhantering ............................................................................................... 27 9. Förslag på dagvattenhantering ..................................................................................................... 27 9.1 Principlösningar för dagvatten ................................................................................................ 28 9.1.1 Nedsänkta regnbäddar ........................................................................................................ 28 9.1.2 Skelettjordar ........................................................................................................................ 29 9.2 Föreslaget dagvattensystem allmän platsmark ...................................................................... 30 10. Hantering av skyfall .................................................................................................................... 32 11. Helhetsbild av dagvattenhanteringen ......................................................................................... 33 11.1 Framtida dagvattenflöden ..................................................................................................... 33 11.2 Framtida dagvattenföroreningar ........................................................................................... 34 12. Sammanfattning av dagvattenhanteringen ................................................................................. 35 STEG 3 Slutsatser och summering av föreslagen dagvattenhantering ................................................ 36 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 6 av 242 13. Sammanställning av föreslagen dagvattenhantering.................................................................. 36 13.1 Föreslagen dagvattenhantering ........................................................................................... 37 13.2 Dagvattenflöden ................................................................................................................... 38 13.3 Föroreningar och påverkan på MKN .................................................................................... 40 Litteraturförteckning .............................................................................................................................. 42 Bilagor BH-R1-2A06-002 – Bilaga 1 Principskiss dagvattensystem BH-R1-2A06-003 – Bilaga 2 Resultat StormTac 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 7 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 6 (42) 1. Inledning På uppdrag av Stockholms stad har Norconsult Sverige AB upprättat en fullständig dagvattenutredning för detaljplanen Bällsta hamn i Stockholm. Planområdets lokalisering kan ses i Figur 1. Allmän platsmark inom detaljplanen innefattar Masugnsvägen, Råjärnsvägen, Smältvägen, Gjuterivägen samt flertalet nya lokalgator. Utöver detta planeras det för två nya parkområden, ett nytt torg samt utfyllnad i Bällstaviken för att möjliggöra en park och en kajpromenad på allmän platsmark. Syftet med dagvattenutredningen är att föreslå en hållbar dagvattenutredning för allmän platsmark inom detaljplan Bällsta hamn med avseende på dagvattenflöden samt dagvattenföroreningar. Steg 3 av rapporten syftar även till att sammanställa de utredningar som gjorts för respektive kvarter med utredningen för allmän platsmark för att säkerställa en genomtänkt dagvattenhantering för hela planområdet. Utredningen har genomförts i programhandlingsskede inför ett kommande samråd. Figur 1. Karta över Stockholm tillsammans med planområdets ungefärliga placering (Stockholms stad 2025) Planområdet är beläget mellan Bällstaviken, Karlsbodavägen och Ulvsundavägen. Planområdet är drygt 14 ha stort och utbredningen redovisas i Figur 2. I dagsläget finns en mängd olika verksamheter, exempelvis transportverksamhet och lager. En del av de tidigare byggnaderna är rivna. För dessa finns grundkonstruktionerna kvar i området. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 8 av 242 Figur 2. Planområdets ungefärliga utbredning (Stockholms stad 2025) 2. Underlag och tidigare utredningar Följande underlag har erhållits: • Illustrationsplan daterad 2025-04-03 (Nyréns arkitektkontor) • Gatuplanteringar i dwg, BH-L20-P0001, daterad 2025-02-07 • Helhet allmän plats i dwg, BH-L_01_P0001, daterad 2025-03-21 • Fotavtryck, BH-C-01-P-001, daterad 2025-04-30 • Samlingskarta, SS24-000127_Utskrift_0, daterad 2024-01-30 • Modellfil VA plan, BH-VA-51-P-001, daterad 2025-03-06 (SVOA) • PM Hydrogeologi, BH G2 2D06-001, daterad 2025-06-11 (Bergab) • PM Riskbedömning, BH-N1-2A06-001, daterad 2025-06-11 (Sweco) • PM Åtgärdsutredning, BH-N1-2A06-005, daterad 2025-06-11 (Sweco) • LÅP-åtgärd, BH-VA-2D06-001, daterad 2025-05-09 (Sweco) • Förenklad dagvattenutredning Kv Masugnen 1 (Norra) daterad 2025-04-30 (Structor) • Förenklad dagvattenutredning Kv Masugnen 1 (Södra) daterad 2025-05-06 (Bjerking) • Förenklad dagvatttenutredning Tackjärnet 1, 3 och 4 daterad 2025-05-02 (Structor Mark) • Förenklad dagvattenutredning Gjutmästaren 3 daterad 2025-04-25 (Ramboll) • Förenklad dagvattenutredning Gjutmästaren 4 daterad 2025-04-28 (Structor) • Förenklad dagvattenutredning Gjutmästaren 5 daterad 2025-04-25 (WRS) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 9 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 8 (42) 3. Riktlinjer för dagvattenhantering Stockholms Stads dagvattenstrategi har som målsättning att långsiktigt skapa värden för stadsmiljö och minimera negativ påverkan på natur och människors hälsa genom en hållbar dagvattenhantering (Stockholms stad, 2015). I dagvattenstrategin redovisas följande huvudsakliga mål: Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten: Dagvattenhanteringen ska bidra till en förbättring av stadens yt- och grundvattenkvalitet så att god vattenstatus eller motsvarande vattenkvalitet kan uppnås i samtliga vattenområden. För att nå målet ska i första hand åtgärder vidtas vid källan så att dagvattnet inte förorenas. I andra hand ska dagvattenhanteringen ske genom lokala lösningar på kvartersmark och allmän platsmark som avskiljer föroreningarna. I tredje hand ska dagvatten renas i anläggningar som samlar dagvatten från flera källor. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering: Dagvattenhanteringen ska vara anpassad efter förändrade klimatförhållanden med intensivare nederbörd och höjda vattennivåer i sjöar, kustvatten och vattendrag. För att nå målen bör uppkomsten av dagvatten minimeras och hanteringen av dagvatten bör efterlikna naturlig avrinning. Viktigt är att maximera andelen genomsläppliga ytor och att eftersträva infiltration. Dagvattnet ska fördröjas lokalt så långt som möjligt. Nya dagvattensystem ska dimensioneras och höjdsättas så att de är anpassade till förväntade klimatförändringar. Vid nybyggnation, samt om möjligt vid åtgärder i befintlig miljö, ska sekundära avrinningsvägar identifieras. Resurs och värdeskapande för staden: Dagvatten är en del av vattnets kretslopp i staden och ska användas som en resurs för att skapa attraktiva och funktionella inslag i stadsmiljön. Målet nås genom att bland annat tillämpa öppna dagvattenlösningar och att integrera dessa i parker och grönområden. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande: För att nå målsättningen om en hållbar dagvattenhantering behöver frågan beaktas i stadsbyggnadsprocessens alla skeden parallellt med en systematisk åtgärdsplanering. En viktig förutsättning är samsyn, samordning och en genomtänkt ansvarsfördelning mellan stadens förvaltningar och bolag. Dagvattenhantering behöver beaktas med hänsyn till avrinningsområden och inte plangränser. 3.1 Dimensioneringsförutsättningar Enligt Stockholms Stads checklista ska dagvattenflöden beräknas för ett regn med återkomsttid på 10 år. Åtgärdsvolymer beräknas enligt Stockholms stads åtgärdsnivå med en våtvolym på 20 mm för hårdgjorda ytor. Dagvattenflöden beräknas även utifrån rekommendationer från Svenskt Vatten, se tabell 1. Området har kategoriserats som tät bostadsbebyggelse och den rekommenderade återkomsttiden är 5 år för fylld ledning och 20 år för trycklinje i marknivå. Tabell 1. Tabell från P110 (Svenskt vatten, 2019) 3.2 Åtgärdsnivån Enligt Stockholms stad ska åtgärdsnivån tillämpas för dagvatten vid all ny- och större ombyggnation för att möta lagkraven för rening och skapa ett robust dagvattensystem. Åtgärdsnivån innebär att system för rening ska dimensioneras med en våtvolym på 20 mm och ha en mer långtgående rening än sedimentation. Sådana system beräknas kunna ta hand om 90 % av årsavrinningen. För att ge tillräcklig avskiljning ska våtvolymen utformas som en permanent volym eller en volym som avtappas via ett filtrerande material med en hastighet som ger en effektiv avskiljning av föroreningar. Åtgärdsnivån bygger på beräkningar som visar att dessa åtgärder kan minska föroreningsbelastningen från dagvatten med 70-80 %, vilket anses vara en generell nivå som behövs för att kunna uppnå miljökvalitetsnormer hos stadens recipienter (Stockholms stad, 2016). 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 10 av 242 Steg 1 Förutsättningar för dagvattenhantering 4. Områdesbeskrivning I följande avsnitt beskrivs aktuella recipienter, markförhållande och eventuella skyddsvärda intressen inom och i anslutning till planområdet. 4.1 RECIPIENTER 4.1.1 Recipient och statusklassning Planområdet ligger inom avrinningsområdet till vattenförekomsten WA42470715 Mälaren-Ulvsundasjön, se Figur 3. Både ytlig avrinning samt avledning via ledningsnät leds till Bällstaviken som är en del av Ulvsundasjön. Figur 3. Ulvsundasjöns ytliga avrinningsområde enligt SMHI:s delavrinningsområden tillsammans med planområdets ungefärliga placering (VISS 2024) Mälaren – Ulvundasjöns ekologiska status är klassad som otillfredsställande. Klassningen baseras på otillfredsställande status för miljökonsekvenstyperna morfologiska förändringar och kontinuitet. Miljökonsekvenstyperna övergödning och miljögifter uppnår måttlig status. Kvalitetsfaktorn plankton är utslagsgivande med avseende på övergödning men även näringsämnen i form av totalfosfor innehar måttlig status i recipienten. Den sammanvägda bedömningen för statusen för Särskilda förorenade ämnen (SFÄ) är måttlig i vattenförekomsten. Varken koppar eller icke-dioxinlika PCB:er uppnår god status. Det övergripande kvalitetskravet vad gäller ekologisk status är satt till måttlig ekologisk status 2027. Detta beror på att fysisk påverkan från tätortsbebyggelse i direkt närhet till vattenförekomsten bedöms göra det omöjligt att nå god status för kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd samt bottenfauna. Dessa omfattas därför av undantag i form av mindre stränga krav och mål om måttlig status till 2027. För övriga kvalitetsfaktorer gäller fortsatt målet om att god status ska uppnås men med tidsfrist till 2027 för bland annat näringsämnen och koppar. Ulvsundasjöns kemiska status är klassad som uppnår ej god. Gränsvärdena för de prioriterade ämnena PFOS, kadmium, bly, antracen, tributyltenn, kvicksilver och PBDE överskrids i vattenförekomsten. Det övergripande 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 11 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 10 (42) kravet är god kemisk ytvattenstatus. För PFOS har ett undantag i form av senare målår för god status satt till 2027. Vad gäller kadmium bly, antracen och tributyltenn har ett undantag i form av en tidsfrist till 2027 satts för att uppnå god status. För kvicksilver och PBDE har Havs- och vattenmyndigheten gjort en nationell bedömning att gränsvärdena för dessa överskrids i samtliga av Sveriges vattenförekomster. Detta på grund av långväga atmosfärisk deposition. Detta har resulterat i ett undantag i form av ett mindre strängt krav för dessa två ämnen då det bedöms som tekniskt omöjligt att sänka halterna till de nivåer som motsvarar god kemisk status. En översikt över statusklassningar och miljökvalitetsnormer ges i Tabell 2. Tabell 2. Statusklassning i Mälaren-Ulvsundasjön Mälaren-Ulvsundasjön Status Miljökvalitetsnorm (MKN) Ekologisk status Otillfredsställande Måttlig ekologisk status 2027 Kemisk status Uppnår ej god God kemisk ytvattenstatus 4.1.2 Lokala Åtgärdsprogram (LÅP) Stockholm stad har upprättat ett lokalt åtgärdsprogram för Mälaren-Ulvsundasjön (Stockholm stad m.fl. 2021) Åtgärdsprogrammet inkluderar åtgärdsförslag för att uppnå god vattenstatus år 2027. Kommunerna Stockholm, Solna och Sundbyberg är inkluderade i Mälaren-Ulvsundasjön tillrinningsområde och ska bidra med åtgärder för att reducera miljögifter och näringsämnen. Största delen av tillrinningsområdet ligger inom Stockholm stad. För att uppnå god ekologisk status behöver fosforhalten minskas med 10 % vilket motsvarar 177 kg/år för landbaserade källor. Den tillrinnande belastningen är idag beräknad till 1770 kg/år. Internbelastningen av fosfor behöver även minska med 225 kg/år. Arsenik, krom, zink och koppar är klassificerade som särskilda förorenade ämnen i vattenfas. Dessa förekommer dock inte i halter över gällande gränsvärden i Mälaren-Ulvsundasjön. Halten koppar i ytsedimentet (ej vattenfas) är dock förhöjt. Tillförseln av koppar behöver minska med 75 % vilket motsvarar ca 107 mg/kg torrvikt i sediment. Tillflödet av koppar från landbaserade källor är ca 110 kg/år och behöver minskas med ca 83 kg/år. Halterna PCB i fisk ligger också över gällande gränsvärde och halterna måste minska med ca 66 %. För att uppnå god kemisk status behöver halterna av bly, TBT och antracen minska. Det finns även mindre stränga krav för kvicksilver och PBDE. Även kadmium och PFOS överskrider gällande gränsvärden. Förbättringsbehovet för dessa ämnen redovisas i Figur 4. Figur 4. Totalt förbättringsbehov för prioriterade kemiska ämnen hämtat från det lokala åtgärdsprogrammet för Mälaren-Ulvsundasjön (Stockholm stad m.fl.2021) Parallellt med framtagande av denna utredning pågår en separat utredning om utformning och placering av föreslagen LÅP-åtgärd vid befintlig D1800 kulvert som korsar planområdets norra del. Utredning genomförs av Sweco på uppdrag åt SVOA. Enligt denna utredning mottar kulverten dagvatten från ett ca 117 ha stort avrinningsområde från Bällsta hamn. Totala belastningen som från området har beräknats och bedöms enligt utredningen vara 60kg fosfor, 6,8 kg koppar och 3,7 kg bly per år. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 12 av 242 Befintlig D1800 kulvert planeras ersättas med två parallella D2000 kulvertar. Nuvarande förslag på LÅP- anläggning innebär ett underjordiskt magasin med intag via pumpning från de nya D2000 kulvertarna strax öster om korsningen mellan Smältvägen och Masungsvägen. I dagsläget finns ett fåtal brunnar inom planområdet som ansluter till den befintliga D1800-ledningen men de flesta ligger nedströms planerat intag till magasinet. För att främja möjligheten att uppnå god vattenstatus i Mälaren-Ulvsundasjön till 2027 tillgodoräknas ingen vattenrening från den planerade LÅP-åtgärden. Åtgärdens placering kan dock påverka valet av dagvattenhantering i magasinets direkta närhet då det begränsar möjligheterna till plantering av träd samt åtgärder som bygger på infiltration. 4.1.3 Vattenskyddsområde och markavattningsföretag Planområdet ligger inte inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Det finns inte några markavvattningsföretag inom området. 4.2 MARKFÖRUTSÄTTNINGAR 4.2.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar Parallellt med denna utredning utförs en geoteknisk utredning av ELU. För resultat hänvisas till PM Geoteknik (ELU 2025). 2022 utfördes en geoteknisk undersökning (PM Geoteknik) av Geosigma. I PM Geoteknik anges att jordlagren utgörs av fyllning ovanpå lera. Fyllningens djup varierar mellan 1 och 5 meter och underlagras av lera med en mäktighet som varierar mellan 5 och 15 m inom planområdet. I SGU:s jordartskarta bekräftas att det översta jordlagret inom planområdet består av fyllning, se Figur 5. Figur 5. Jordartskarta för planområdet samt omkringliggande områden (SGU 2025) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 13 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 12 (42) Det har även utförts grundvattenmätningar av Bergab i området och resultaten är sammanställda i PM Hydrogeologi. Grundvattennivåer under perioden mars 2024 till februari 2025 finns sammanställda i Figur 6. Grundvattenrörens placering redovisas i Figur 7. Generellt bedöms grundvattennivåerna ligga ca 1–2 meter under mark. Inom området förekommer grundvatten i två magasin, ett i det övre jordlagret som utgörs av fyllning och ett i det undre jordlagret som utgörs av lera. I PM:et bedöms infiltration ned till det undre grundvattenmagasinet (lerlagret) vara god med hänsyn till beräknad hydraulisk konduktivitet. Vidare anges det att avståndet till grundvattennivån behöver vara minst 1 m från dagvattenanläggningars botten för att infiltration ska vara möjligt i det övre magasinet (Bergab, 2025). Med tanke på de höga grundvattennivåerna förutsätts att dagvattenanläggningar behöver anläggas med dräneringsledningar till det allmänna dagvattennätet. Figur 6. Uppmätta grundvattennivåer inom planområdet (Bergab 2025). 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 14 av 242 Figur 7. Placering av grundvattenrör (Bergab 2025) 4.2.2 Mark- och grundvattenföroreningar Inom och i anslutning av planområdet har flertalet markföroreningar konstaterats. Parallellt med denna utredning pågår markmiljöundersökning som utförs av Sweco. Sweco har även tagit fram en riskbedömning och en åtgärdsutredning kopplat till föroreningar i mark och grundvatten. Föroreningar har konstaterats så väl i jord som i grundvatten och enligt åtgärdsutredningen kan det bli aktuellt med vertikala tätande skärmar för att förhindra spridning via planerade ledningsgravar. Beroende på val av saneringsmetod samt var i området dagvattenanläggningar placeras kan det även bli aktuellt med täta botten för att minska risken för spridning av föroreningar till grundvattnet och vidare ut till recipienten. För vidare information om mark- och grundvattenföroreningar hänvisas till PM riskbedömning och PM åtgärdsutredning som tas fram av Sweco parallellt med denna utredning. 4.3 BEFINTLIG OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING FÖR ALLMÄN PLATSMARK Topografin i området är relativt plan och består i stort sett endast av hårdgjorda ytor. I området finns en mängd olika verksamheter, exempelvis transportverksamhet och lager. En del av de tidigare byggnaderna är rivna med kvarstående grundkonstruktioner i området. Befintlig markanvändning och framtida indelning i allmän platsmark/kvartersmark redovisas i Figur 8. Vid beräkning har endast de ytor som ligger inom planerad allmän platsmark summerats. Ytor som ligger inom blivande kvartersmark redovisas i respektive kvartersmarksutredning. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 15 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 14 (42) Figur 8. Befintlig markanvändning på framtida indelning i allmän platsmark/kvartersmark. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 16 av 242 Inom den allmänna platsmarken planeras gatustrukturen och utformningen av gatorna att ses över och justeras. Längs med gatorna planeras för nya gång- och cykelvägar samt för fler gröna inslag i form av planteringar som även syftar till att omhänderta dagvatten. I planområdets nordvästra hörn planeras ett nytt torg intill Karlsbodavägen. I områdets centrala delar planeras för två nya parkområden, vattenparken och Bällstahamnsparken. Längs Bällstaviken planeras utfyllnader möjliggöra en ny strandpark och strandpromenad I Figur 9 redovisas planerna för en framtida gestaltning för Bällsta Hamn. Inom de rödmarkerade områdena finns ytorna som planeras utgöra kvartersmark. Figur 9. Illustration över framtida exploatering (Nyréns arkitektkontor 2025) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 17 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 16 (42) I Tabell 3 redovisas markanvändning för befintlig och planerad situation inom föreslagen allmän platsmark. För båda situationerna har markanvändningen bestämts utifrån den framtida indelningen av allmän platsmark. Planerad situation är något större då det tillkommer ytor med utfyllnad i Bällstaviken. Bällstahamnsparken och strandparken har karterats som ”park” och vattenparken som ”Torg” då denna bedöms som mer hårdgjord än de andra två parkerna. Tabell 3. Befintlig och planerad markanvändning inom allmän platsmark Markanvändning Befintlig situation [ha] Planerad situation [ha] Bilväg 1,61 1,32 Takyta 0,64 - Gång- och cykelväg 0,13 1,50 Grönyta 0,25 Parkyta - 0,99 Parkering 0,92 - Grusyta 0,05 - Asfaltyta 0,42 0,69 Torgyta - 0,48 Upplag 1,2 Planteringar - 0,61 Totalt 5,20 5,60 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 18 av 242 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar 5.1 YTLIGA AVRINNINGSOMRÅDEN Planområdet ligger längst nedströms i ett avrinningsområde som totalt är ca 3,2 km2. Avrinningsområdet kan delas in i två huvudsakliga delavrinningsområden, 1 och 2, vilka visas i Figur 10. En stor andel av delavrinningsområde 1 utgörs av Bromma flygplats och flygfält. Markanvändningen på övriga ytor utgörs av industriområden, centrum och bostadsbebyggelse. Stora delar av avrinningsområdet består av hårdgjorda ytor vilket påverkar avrinningen inom området. Bromma flygfält och uppströms bostadsområden avrinner genom Blomma Blocks parkeringsytor och på Ulvsundavägen mot planområdets norra delar. Delavrinningsområde 2 är mindre och består till stor del av industriområden och avrinner längs tvärbanespåret och Länsväg 279/Ulvsundavägen mot planområdets södra delar. Planområdet ligger längst nedströms i de två avrinningsområdena som båda mynnar ut i planområdets östra kant, till recipienten Bällstaviken, vilka illustreras i Figur 10 Figur 10. Delavrinningsområden inom avrinningsområdet som avrinner till Bällstaviken via planområdet. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 19 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 18 (42) 5.2 TEKNISKA AVRINNINGSOMRÅDEN Inom planområdet finns två huvudsakliga dagvattenutlopp som båda mynnar i Bällstaviken. Det ena utloppet mynnar österut vid Smältvägen och utgörs av en större kulvert med dimension 1800 mm x 1000 mm. Kulverten fungerar även som bräddavlopp för Smältvägens pumpstation. Det tekniska avrinningsområdet som leds till detta utlopp är cirka 117 ha stort (Sweco). Planområdets andra dagvattenutlopp avleds ut i Bällstaviken via Gjuterivägen. Denna ledning avleder även dagvatten från ett mindre avrinningsområde utanför planområdet. Exakt hur de tekniska avrinningsområdena ser ut är svårt att utläsa från ledningsunderlaget då ledningar på kvartersmark saknas. En ungefärlig uppdelning för tekniska avrinningsområden inom planområdet vid befintlig situation redovisas i Figur 11. Figur 11. Befintliga tekniska avrinningsområden inom planområdet, med flödesriktningar illustrerade med pilar och utloppspunkter i Bällstaviken. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 20 av 242 För beräkningar av dagvattenflöden och föroreningsbelastning från dagvattnet har den allmänna platsmarken delats in i olika delområden. I Figur 12 redovisas befintliga dagvattenledningar i mörkgrönt och SVOA:s förslag på nya dagvattenledningar i ljusgrönt. Dock har SVOA inte pekat ut anslutningspunkter för de olika delarna av allmän platsmark. Indelningen baseras därför dels på antaganden om vilket utlopp områdena bedöms avrinna mot och dels på om de omfattas av åtgärdsnivån. Numreringen av områdena visar vilket utlopp delområdena antagits avledas mot. Delområdena illustreras i Figur 12. Inom delområde 1A som beskrivs som ”mot LÅP” finns befintliga dagvattenledningar som är anslutna till befintlig D1800 kulvert. Delområdet bedöms inte utgöra omfattande ombyggnation men i denna utredning har ytbehov för åtgärder i nivå med åtgärdsnivån ändå redovisats. Troligen kommer anslutning därefter ske mot föreslagna D2000-ledningar vilket innebär att det i så fall också avleds till planerad LÅP-anläggning. Om rening bäst sker i anläggningar i gata eller enbart i planerad LÅP-anläggning bör utredas vidare i senare skede med hänsyn till både utrymmesmöjligheter och reningsbehov. Kvartersmark illustreras med streckade ytor och en förklaring till resterande områdens färg beskrivs i figurens teckenförklaring. Figur 12. Framtida delavrinningsområden för allmän plats. För gula och gröna områden beräknas och redovisas åtgärdsvolymer enligt åtgärdsnivån 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 21 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 20 (42) 5.3 UTBYGGNADSPLANER UPPSTRÖMS ELLER NEDSTRÖMS PLANOMRÅDET Uppströms planområdet är Bromma flygplats belägen. Här finns ett pågående programarbete vars syfte är att studera en framtida stadsutveckling inom området. Dagvatten från detta område passerar i dagsläget planområdet Bällsta Hamn och planeras även fortsättningsvis göra så. I samråd med beställare har det beslutats att denna utredning inte behöver beakta detta flöde i beräkningarna som ligger till grund för dagvattenåtgärder. Inom detaljplanen för Bällsta hamn planeras dock kapacitetshöjande åtgärder på dagvattennätet samt en LÅP- åtgärd för uppströms avrinningsområde. Åtgärden påverkar planområdets dagvattenhantering genom det ytbehov som tas i anspråk inom planområdet. Exakt placering är inte fastslagen men kommer sannolikt att placeras under mark i någon av planområdets parkytor. För att undvika konflikt med dessa ytor har ingen dagvattenhantering för allmän platsmark placerats i dessa områden. 6. Dagvattenflöden och fördröjningsbehov 6.1 FLÖDEN Beräkning av befintliga och framtida dagvattenflöden inom planområdet har genomförts med rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2019), enligt följande formel: 𝑄𝑄Dä =r: 𝐴𝐴 ∙ φ ∙ i [𝑙𝑙/s] 𝑄𝑄 = 𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑙𝑙ö𝑑𝑑𝐷𝐷 [l/s] 𝐴𝐴 = 𝐴𝐴𝐷𝐷𝐴𝐴𝐴𝐴𝐷𝐷𝐷𝐷𝐴𝐴𝐷𝐷𝐷𝐷𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴å𝑑𝑑𝐷𝐷𝐷𝐷𝐴𝐴 𝐷𝐷𝐴𝐴𝐷𝐷𝐷𝐷𝑙𝑙𝐷𝐷 𝑦𝑦𝐷𝐷𝐷𝐷 [ℎ𝐷𝐷] φ = 𝐴𝐴𝐷𝐷𝐴𝐴𝐴𝐴𝐷𝐷𝐷𝐷𝐴𝐴𝐷𝐷𝐷𝐷𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐴𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷 [−] 𝐴𝐴D =en 𝐷𝐷yt𝐴𝐴a𝐴𝐴 so𝐷𝐷m𝐷𝐷 b𝐴𝐴i𝐴𝐴d𝐴𝐴r𝐷𝐷ar𝐷𝐷 t𝐴𝐴il𝐷𝐷l a𝑑𝑑v𝐴𝐴ri𝐷𝐷n𝐷𝐷ni𝐷𝐷ng𝐴𝐴𝐷𝐷 k𝐷𝐷a𝐷𝐷ll𝐷𝐷as𝐴𝐴 r𝐴𝐴e𝐷𝐷d𝐷𝐷u𝐷𝐷c e[r𝑙𝑙a/ds a,hreaa] o ch beräknas genom att en avrinningskoefficient multipliceras med den totala arean. Dagvattenflöden har beräknats för 10-årsregn utan klimatfaktor (befintlig situation) samt för 20-årsregn inklusive klimatfaktor på 1,25 i enlighet med Svenskt Vattens rekommendationer i P110. Rinntiden 10 minuter har använts både för befintlig och framtida situation då beräknad rinntid understiger 10 min och P110 anger att kortare varaktigheter än 10 min vanligtvis inte används. I Tabell 4 redovisas valda avrinningskoefficienter för olika markanvändningar och i Tabell 5 redovisas beräknade flöden för befintlig markanvändning. Tabell 4. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningar Markanvändning Avrinningskoefficient Gång och cykelväg 0,8 Takyta 0,9 Bilväg 0,8 Parkmark 0,1 Grönyta 0,1 Torgyta 0,8 Grusyta 0,4 Parkering 0,8 Asfaltyta 0,8 Upplag 0,8 Planteringsytor 0,1 Beräkningarna av befintliga dagvattenflöden har utgått ifrån den framtida indelningen av allmän platsmark. Vidare redovisas flödena från planområdet vid respektive utlopp. Delområdena och utloppspunkterna redovisas ovan i Figur 12. För en fullständig redovisning av markanvändningar och avrinningskoefficienter hänvisas till Bilaga 2. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 22 av 242 Tabell 5. Beräknade befintliga dagvattenflöden för allmän platsmark. Delområde Reducerad Area [ha] 10-årsflöde 20-årsflöde exklusive inklusive klimatfaktor [l/s] klimatfaktor Utlopp 1 2,38 542 853 Utlopp 2 1,65 375 590 Totalt 4,03 917 1 433 I Tabell 6 redovisas beräknade dagvattenflöden inom allmän platsmark för planerad situation utan dagvattenåtgärder. Markanvändning redovisas i Tabell 3 och i bilaga 1 uppdelat per delområde. Flödena redovisas per utlopp till Bällstaviken. Exempelvis utgör redovisat flöde för utlopp 1 det kombinerade flödet för delområde 1A och 1B. För planerad situation tillkommer två utlopp, se Figur 12. Tabell 6. Beräknade dagvattenflöden för planerad situation för allmän platsmark utan åtgärder. Delområde Reducerad Area 10-årsflöde 20-årsflöde [ha] exklusive inklusive klimatfaktor klimatfaktor Utlopp 1 0,59 133 209 Utlopp 2 1,08 247 388 Utlopp 3 0,40 90 141 Utlopp 4 0,82 187 293 Delområde 5 0,45 101 159 Totalt 3,34 757 1 191 6.2 RENING ENLIGT ÅTGÄRDSNIVÅ Erforderlig åtgärdssvolym har beräknats enligt Stockholms Stads åtgärdsnivå med en våtvolym på 20 mm (Stockholms stad 2016). Åtgärdsvolymen U har beräknats enligt ekvationen nedan: i 3 𝑈𝑈Dä 𝑖𝑖 r=: 𝑑𝑑𝑟𝑟 ∙𝐴𝐴𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟 [𝐴𝐴 ] 𝑑𝑑 𝑟𝑟 = 𝐷𝐷å𝐷𝐷𝐷𝐷𝐴𝐴𝑙𝑙𝑦𝑦𝐴𝐴 [𝐴𝐴𝐴𝐴] 2 𝐴𝐴Åt 𝑟𝑟 g 𝑟𝑟 ä 𝑟𝑟 rd=svo𝐴𝐴l𝐷𝐷ym𝑑𝑑𝑟𝑟en𝐴𝐴 h𝐷𝐷a𝐴𝐴r𝐷𝐷 b𝑑𝑑er ä𝐷𝐷k𝐴𝐴n𝐷𝐷at𝐷𝐷s f[ö𝐴𝐴r re]spektive delområde som redovisas i Figur 12. Beräknad åtgärdsvolym redovisas i Tabell 7. Total åtgärdsvolym har beräknats till 501 m3. I Tabell 7 redovisas även bedömning om delavrinningsområdet bedöms klassas som nybyggnation eller större ombyggnation och om åtgärdsnivån i sådant fall ska tillämpas eller ej. Masugnsvägen anses inte utgöra en större ombyggnation men då planteringar planeras i anslutning till gatan finns möjlighet att skapa bättre rening av dagvatten än i dagsläget. Därför redovisas även erforderlig åtgärdsvolym för dessa områden enligt åtgärdsnivån. Bällstahamnsparken (område 4B), Vattenparken (4C) och ny utfyllnad i Bällstaviken (område 5) kan betraktas som en större ombyggnation men då förändringen innebär tillskapande av nya grönområden och en begränsad andel hårdgjorda ytor bedöms de inte generera föroreningar i en omfattning som motiverar reningsåtgärd. Därför har heller ingen åtgärdsvolym beräknats. Bällstahamnsparken och Vattenparken bedöms dessutom ge en minskad föroreningsbelastning jämfört med befintlig markanvändning. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 23 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 22 (42) Tabell 7. Beräkning av åtgärdsvolymer enligt Stockholms stads åtgärdsnivå. Delområde Är det nybyggnation Tillämpas Kommentar Åtgärdsv eller större åtgärdsni olym ombyggnation vån? [m3] 1A Ja/Nej Ja Detta delområde 70 (25*) kommer behöva anslutas till dagvattenledningar som avleds mot planerad LÅP-åtgärd. Delarna som utgörs av Masugnsvägen anses inte utgöra en större ombyggnation men då planteringar planeras kan dagvattenrening i detta område förbättra situationen ytterligare 1B Nej Ja Masugnsvägen anses 47 inte utgöra en större ombyggnation men då planteringar planeras kan dagvattenrening i detta område förbättra situationen ytterligare 2A Ja Ja 153 2B Ja Ja 21 2C Nej Ja Masugnsvägen anses 43 inte utgöra en större ombyggnation men då planteringar planeras kan dagvattenrening i detta område förbättra situationen ytterligare 3A Ja Ja 40 3B Ja Ja 38 4A Ja Ja 89 4B Ja Nej Nytt parkområde som - planeras med en låg andel hårdgjorda ytor. 4C Ja Nej Nytt torg/parkområde - med ytor som inte anses generera någon större mängd föroreningar 5 Ja Nej Nytt park- och - gångstråk precis intill Bällstaviken som inte anses generera någon större mängd föroreningar. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 24 av 242 Totalt 501 *Reducerad area för den del av område 1A som utgörs av Masugnsvägen på 0,13 ha beräknas bidra med 25 m3 som ej omfattas av åtgärdsnivån 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 25 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 24 (42) 7. Föroreningsbelastning dagvatten allmän platsmark Befintliga och framtida föroreningskoncentrationer samt föroreningsmängder i dagvattnet inom allmän platsmark har beräknats med hjälp av verktyget StormTac. I StormTac används typiska värden för koncentrationer av olika föroreningar. De typiska värdena är baserade på markanvändningstyp och är framtagna i första hand med hjälp av flödesproportionell provtagning. I vissa fall används emellertid även värden baserade på enskilda provtagningar. De typiska värdena innefattar stora osäkerheter och de beräknade mängderna och halterna bör endast ses som en indikation över förväntad föroreningsbelastning i dagvattnet. Beräkningarna har utförts för en årlig nederbörd på 600 mm. För delar av befintlig markanvändning har markanvändningen upplag använts i Stormtac. Markanvändningen beskrivs som ”yta med upplag med olika material så som asfaltspill mm”. Markanvändningen inkluderar även trafikerade ytor inom ytan. Denna markanvändning valdes i stället för exempelvis ”industriområde” eller ”hamnområde” då markanvändningen upplag gav det mest konservativa antagandet. Siffror på trafikbelastning har erhållits ifrån Sweco som utför en trafikutredning för planområdet. För befintlig situation har årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för Smältvägen beräknats vara 1900 och 950 för Masugnsvägen. För resterande mindre gator har ÅDT antagits vara 250. För framtida situation har ÅDT för Smältvägen uppskattats till 1 400, 400 för Gjuterivägen och 250 för resterande lokalgator. Beräkningar har utförts för de ämnen som enligt StormTac är standardföroreningar samt för recipienten prioriterade ämnena kvicksilver, antracen och tributyltenn. Beräkningar för de tre prioriterade ämnena innefattar mer osäkerheter än för de som enligt Stormtac är standardföroreningar. Möjligheten att beräkna belastningen av PFOS saknas i Stormtac. För både PCB:er och PBDE finns flertalet olika föreningar redovisade i StormTac, alla klassade med låg säkerhet, medan det i recipientens statusklassning finns ett samlingsvärde. Därav blir det ingen rättvis jämförelse att inkludera PCB:er eller PBDE och det finns inte heller någon indikation på att planerad bebyggelse skulle ge en ökning av belastning för dessa ämnen. I Tabell 8 och Tabell 9 redovisas beräknade föroreningskoncentrationer respektive föroreningsmängder för befintlig samt planerad situation utan dagvattenåtgärder. De mängder som beräknas minska är grönmarkerade och de som förblir oförändrade är markerade i gult. Tabell 8. Beräknade föroreningskoncentrationer för befintlig situation samt planerad situation utan dagvattenåtgärder för allmän platsmark. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan dagvattenåtgärder Fosfor (P) µg/l 140 92 Kväve (N) µg/l 1 700 1 700 Bly (Pb) µg/l 13 5,9 Koppar (Cu) µg/l 28 15 Zink (Zn) µg/l 88 25 Kadmium (Cd) µg/l 0,45 0,29 Krom (Cr) µg/l 10 8,2 Nickel (Ni) µg/l 7,1 4,7 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,058 0,052 Suspenderad substans (SS) µg/l 92 000 25 000 Olja µg/l 780 710 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,058 0,025 Antracen µg/l 0,018 0,015 Tributyltenn (TBT) µg/l 0,0018 0,0016 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 26 av 242 Tabell 9. Beräknade föroreningsmängder för befintlig samt planerad situation utan dagvattenåtgärder på allmän platsmark. Planerad situation utan Ämne Enhet Befintlig situation dagvattenåtgärder Fosfor (P) kg/år 3,7 2,1 Kväve (N) kg/år 44 38 Bly (Pb) kg/år 0,35 0,14 Koppar (Cu) kg/år 0,74 0,34 Zink (Zn) kg/år 2,3 0,58 Kadmium (Cd) kg/år 0,012 0,0066 Krom (Cr) kg/år 0,28 0,19 Nickel (Ni) kg/år 0,19 0,11 Kvicksilver (Hg) kg/år 0,0015 0,0012 Suspenderad substans (SS) kg/år 2 500 570 Olja kg/år 21 16 Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,0015 0,00058 Antracen kg/år 0,00047 0,00034 Tributyltenn (TBT) kg/år 0,000047 0,000037 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 27 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 26 (42) 8. Översvämningsrisker 8.2 NÄRLIGGANDE YTVATTEN Länsstyrelserna kring Mälaren har tagit fram rekommendationer för hur ny bebyggelse bör placeras med hänsyn till risken för översvämning från Mälaren (Länsstyrelserna Stockholm et. al 2015) och är enligt följande: • Ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt behöver placeras ovan nivån +2,7 (RH2000) • Enstaka byggnader av lägre värde bör placeras ovan nivån +1,5 (RH2000) Principerna illustreras i Figur 13. Planområdet ligger nära recipienten och befintliga marknivåer ligger lågt närmst recipienten, framför allt i de norra delarna. Ny bebyggelse behöver beakta risken för översvämning på grund av höga vattennivåer. Inga nya byggnader planeras därför med färdig golvnivå under +2,7 men undantagsvis kan nya gator behöva ligga lägre för att säkerställa avledning av skyfall från områden väster om planområdet. Dagvattenanläggningar behöver utformas så att de inte tar skada av höga vattennivåer och då främst mer frekventa variationer i vattenståndet som kan orsaka dämning bakåt i ledningsnätet. Samtliga utlopp till recipienten ligger under vattenytan och kommer på så sätt vara dämda i slutet av systemet. Dämning är något som behöver beaktas vid vidare dimensionering av ledningar då det kan påverka kapaciteten i ledningsnätet. Dagvattenanläggningar med dräneringsledningar bör inte placeras med en botten under medelhögvattenytan då det skulle innebära att vatten trycks bakåt via ledningssystemet och in i anläggningen. Detta kommer bli en viktig aspekt i vidare utformning av planteringsytor avsedda för dagvatten då de kan behöva anläggas med ett mindre substratdjup i vissa delar för att dräneringen inte ska hamna för djupt. Detta blir särskilt aktuellt nära recipienten där marken är som lägst samt i norra delen av planområdet. God dagvattenrening bedöms kunna nås även i en grund planteringsyta men det påverkar valet av växtlighet och kan kräva att ytan behöver bli större. Figur 13. Rekommendationer för ny bebyggelse kring Mälaren (Länsstyrelserna Stockholm et. al 2015) 8.3 INSTÄNGDA OMRÅDEN OCH SKYFALL För översvämningsrisker kopplat till skyfall hänvisas till PM Skyfall Bällsta Hamn (Norconsult 2025) som tagits fram parallellt med denna utredning. I stort bedöms inte föreligga någon konflikt mellan föreslagen skyfallshantering i skyfalls PM och föreslagen dagvattenhantering i denna utredning inom planområdet. Undantaget skulle kunna vara lokalgatan längst i norr inom planområdet som är en viktig skyfallsväg. Detta påverkar höjdsättningen och utformningen och skulle kunna skapa begräsningar för möjligheterna att anlägga planteringsytor. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 28 av 242 STEG 2 Förslag på dagvattenhantering 9. Förslag på dagvattenhantering Föreliggande exploatering leder till förändrade dagvattenflöden samt ett förändrat föroreningsinnehåll i dagvattnet. I framtiden förväntas även klimatförändringar leda till ökade dagvattenflöden. Nedan följer förslag på en hållbar dagvattenhantering inom allmän platsmark med hänsyn till framtida förutsättningar. I Figur 14 redovisas planteringszoner enligt framtagen illustrationsplan (Nyréns arkitektkontor 2025). Delar av dessa föreslås utnyttjas för dagvattenhantering i form av nedsänkta regnbäddar och/eller skelettjordar. I kommande kapitel redovisas hur stor del av dessa som behöver nyttjas för att uppnå kraven enligt åtgärdsnivån per delområde. Figur 14. Övergripande skiss över planteringsytor som är möjliga att använda för dagvattenhantering. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 29 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 28 (42) 9.1 PRINCIPLÖSNINGAR FÖR DAGVATTEN Dagvatten inom planområdet föreslås renas och fördröjas i nedsänkta regnbäddar samt skelettjordar. I detta avsnitt beskrivs lösningarna närmre. 9.1.1 NEDSÄNKTA REGNBÄDDAR Regnbäddar är nedsänkta planteringsytor där dagvatten kan fördröjas och renas, se exempel i Figur 15. Regnbäddar anläggs med ett filtermaterial som bör ha en hög porositet vilket även skapar en fördröjningsvolym i substratet. Rening uppstår då dagvattnet passerar det filtrerande materialet och adsorberas. Regnbäddar bidrar även med grönstruktur i stadsmiljö och kan ha en positiv effekt på biologisk mångfald. Figur 15. Exempel på regnbädd, foto: Norconsult 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 30 av 242 Regnbäddar kan utformas på olika sätt och anpassas efter omgivningen. Dagvattnet avleds till en regnbädd genom ytavrinning eller via rännstensbrunnar med sandfång direkt anslutna till regnbädden. Regnbäddens botten kan vara öppen och vattnet perkolerar då ut i omgivande mark, eller så kan den vara tät och vattnet avleds då till dagvattenledningar via dräneringsledningar. För att kunna omhänderta och rena en betydande del av dagvattnet är det enligt Svenskt vatten (Larm & Blecken, 2019) vanligt att regnbäddarna motsvarar 1–3 procent av avrinningsområdets hårdgjorda yta. Regnbäddarna kan emellertid utformas för att motsvara upp till 10 procent av denna yta. För planområdet utgör regnbäddarnas yta ca 5-6 % av respektive delområdes reducerade yta. En principskiss redovisas i Figur 16. Figur 16. Principskiss för en nedsänkt växtbädd (SVOA 2020a) 9.1.2 SKELETTJORDAR Träd kan nyttjas för dagvattenhantering, både genom att kronorna fångar upp vatten och gör det lättare för nederbörd att avdunsta, men också genom att rötterna suger upp vatten ur marken. Skelettjordar är en teknik för att skapa gynnsamma förutsättningar för träd som planteras i en hårdgjord miljö. De fungerar även som dagvattenanläggning eftersom de kan fördröja och rena dagvatten (Larm & Blecken, 2019). I Figur 17 redovisas ett exempel på trädplantering i en skelettjord. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 31 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 30 (42) Figur 17. Exempel på skelettjord med trädplantering, foto: Stockholm Vatten och Avlopp En skelettjord består av ett lager planteringsjord och sedan ett underliggande lager med makadam. Det finns två olika typer av skelettjordar så kallade vanliga och luftiga. I de vanliga vattnas jord ner i makadamlagret men i luftiga består ett lager endast av makadam. Porositet i skelettjordens fyllning skapar en fördröjning och föroreningar fastnar när dagvattnet infiltreras, sedimenteras eller tas upp av växtlighet (SVOA 2020b) Dagvattnet kan ledas ytligt till skelettjordar eller via rännstensbrunnar med sandfång samt infiltrationsledningar, men även via kombinerade luftnings- och dagvattenbrunnar med perforering. I vissa fall kan vattnet perkolera ut från skelettjordarna till omgivande mark men vattnet kan även avledas via dräneringsledningar till dagvattenledningar (Larm & Blecken, 2019). Skelettjordar med trädplantering bidrar inte bara med fördröjning och rening av dagvatten utan även till grönska i stadsmiljö vilket kan ha positiva effekter på biologisk mångfald. Dessutom påverkar träd lokalklimatet och bidrar till skugga och temperaturutjämning (Boverket 2019). 9.2 FÖRESLAGET DAGVATTENSYSTEM ALLMÄN PLATSMARK Erforderlig åtgärdsvolym är möjlig att uppnå med hjälp av olika anläggningar. Erforderliga dimensioner redovisas dels för om hela behovet skulle täckas av regnbäddar. Dels om hela behovet skulle täckas med hjälp av skelettjordar. I realiteten är en kombination av de båda lösningarna den mest troliga utformningen men fördelning är inte beslutad i detta skede. Nedan redovisas även hur stora planteringsytor som finns i den aktuella illustrationsplanen för att ge en uppfattning av hur stora ytor som kan finnas tillgängliga för dagvattenhantering. Beräkningen av vilken yta som krävs för regnbäddar i respektive delområde har utgått ifrån beräkningsverktyget reducerad våtvolym (SVOA 2021). Detta verktyg används för att beräkna behovet av fördröjningsvolym i magasin med kontinuerlig avtappning via infiltration i växtsubstratet. Beräkningsverktyget ger stöd för att dimensionera anläggningar som lever upp till åtgärdsnivåns intentioner med en mindre våtvolym än 20 mm. Den nedsänkta fördröjningszonen har antagits till 0,1 m och infiltrationshastigheteten i filtermaterialet till 50 mm/h. Detta bedöms vara ett konservativt antagande då regnbäddar kan utformas med både större fördröjningsdjup och högre infiltrationshastighet som då leder till ett mindre ytbehov. En sammanställning av erforderlig yta för regnbäddarna per delområde redovisas i Tabell 10. Delområdena 4B, 4C samt 5 bedöms inte omfattas av åtgärdsnivån och redovisas därmed ej. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 32 av 242 Tabell 10. Förslag på dimensioner av nedsänkta regnbäddar för respektive delområde. Delområde Nedsänkt Infiltrationshastighet Area Volym i nedsänkt Planteringsytor magasinsdjup [mm/h] regnbäddar fördröjningszon illustration [m2] [m] [m2] [m3] 1A 0,1 50 201 20,1 960 1B 0,1 50 136 13,6 1 200 2A 0,1 50 443 44,3 1 365 2B 0,1 50 60 6 63 2C 0,1 50 123 12,3 400 3A 0,1 50 116 11,6 455 3B 0,1 50 110 11 503* 4A 0,1 50 256 25,6 1 535 Totalt - - 1 445 145 6 481 *Uppskattning utifrån planteringszoner och träd i illustrationsplanen Beräkningar har även gjorts för fallet att hela fördröjningsbehovet enligt åtgärdsnivån täcks av skelettjordar. För beräkningen har djupet på skelettjordarna antagits till 1 m. Porositeten har antagits till 25%. Tabell 11. Förslag på dimensioner av skelettjordar om fördröjningsbehovet endast tillgodoses genom skelettjordar. Delområde Åtgärdsvolym Djup [m] Porositet [%] Erforderlig area Planteringsytor 20 mm [m3] [m2] illustration [m2] 1A 70 1 25 280 960 1B 47 1 25 188 1 200 2A 153 1 25 612 1 365 2B 21 1 25 84 63 2C 43 1 25 172 400 3A 40 1 25 160 455 3B 38 1 25 152 503* 4A 89 1 25 356 1 535 Totalt 501 2 004 6 481 *Uppskattning utifrån planteringszoner och träd i illustrationsplanen Utifrån Tabell 10 och Tabell 11 kan det konstateras att ytbehovet för skelettjordar är något större än för regnbäddar utifrån de antaganden som använts. Det kan även konstateras att de planteringsytor som föreslås med marginal täcker de ytbehov som krävs för dagvattenhantering, undantaget avrinningsområde 2B om anläggningar endast skulle utformas som skelettjordar. Detta bedöms möjligt att lösa genom att anlägga en större andel regnbäddar inom avrinningsområdet eller utforma skelettjordarna med ett större ytligt fördröjningsdjup. Inom avrinningsområde 3A bedöms det finnas risk för att planteringsytorna kommer behöva göras grundare än standard utifrån projekterade marknivåer och observerade nivåer i Mälaren som kan riskera att dämma bakåt i anläggningarna om dräneringen läggs för djupt. Samtliga åtgärder inom avrinningsområde 3A behöver även utformas med skyfall i åtanke då detta kommer vara en av de primära flödesvägarna genom området. Dagvattenanläggningar behöver spridas ut jämt längs gatusträckorna och placeras i anslutning till intagningsbrunnar från gata, dessa är ännu ej projekterade vilket innebär att mer detaljerad placering av dagvattenanläggningar behöver göras i senare skede. På grund av förekommande föroreningar i mark kan dagvattenanläggningarna behöva utformas med tät botten vilket bör utvärderas efter val av saneringsmetod i området. Oavsett tätning så förutsätts att regnbäddar/skelettjordar utformas med dräneringsledningar och bräddbrunnar vilket innebär att de behöver kunna ansluta till dagvattenledningar i gata. I detta skede har dagvattenledningar endast projekterats för ett fåtal gator av SVOA för att säkerställa anslutning av planerade fastigheter. Ytterligare ledningar kommer behövas i alla gator där regnbäddar eller skelettjordar planeras. Ingen projektering har gjorts av ytterligare 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 33 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 32 (42) dagvattenledningar i samband med denna utredning. Däremot har en översiktlig kontroll av marknivåer och nivåer på befintliga och projekterade utlopp från planområdet gjorts och utifrån denna bedöms samtliga delområden ha förutsättning att ansluta till föreslagna utlopp Det är dock många ledningsslag som ska få plats i gatorna och föreslagna planteringszoner begränsar sektionen där ledningar kan förläggas. Utredning av möjliga ledningsdragningar och ledningskonflikter kommer därför vara viktigt i vidare arbete för att säkerställa att föreslagen dagvattenhantering är genomförbar. Längs med Masugnsvägen – delar av delområde 1A, 1B samt 2C planeras ingen eller mindre ombyggnad av gatan. Dagvattenanläggningar längs med denna gata kan därmed ses som en bonus som inte nödvändigtvis behöver omfattas av åtgärdsnivån. Längs delar av Smältvägen planerar SVOA för en LÅP-åtgärd. Detta skulle kunna innebära begränsade möjligheter att anlägga dagvattenanläggningar längs denna sträckning vilket påverkar möjligheten att tillskapa reningsåtgärder för avrinningsområde 1A. Detta bör utredas vidare i senare skede. 10. Hantering av skyfall Bedömningen av skyfallshanteringen för utredningsområdet presenteras i separat PM – PM Skyfall Bällsta Hamn (Norconsult 2025). 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 34 av 242 11. Helhetsbild av dagvattenhanteringen I bilaga 1 redovisas framtida dagvattensystem utifrån de förslag som redovisas i föregående avsnitt. Möjlig lokalisering av åtgärder baseras på föreslagen struktur framtagen av Nyréns arkitektkontor. I detta avsnitt redovisas beräknade framtida dagvattenflöden och föroreningar med åtgärdsförslag på allmän platsmark. 11.1 FRAMTIDA DAGVATTENFLÖDEN Dagvattenflöden har beräknats med hjälp av rationella metoden. För befintlig och planerad situation utan dagvattenåtgärder har flödena hämtats från steg 1. För planerad situation med åtgärder har regnets varaktighet antagits motsvara rinntiden 10 minuter samt uppfyllnadstiden av anläggningarna dimensionerade för 20 mm regndjup. För fyllnadstiden har tabell 1 samt figur 3 från Bilaga 1 i PM beräkningsmetodik (SVOA 2017) använts. Detta resulterar i dimensionerande varaktigheter på 36 och 17 min för ett 10-årsregn utan klimatfaktor, respektive 20-årsregn med klimatfaktor. Beräkningarna visar att flödena minskar med föreslagna dagvattenåtgärder för samtliga studerade återkomsttider. Flödena redovisas i Tabell 12. Tabell 12. Beräknade dagvattenflöden för befintlig situation samt planerad situation med och utan föreslagna dagvattenlösningar. Beräkningarna är utförda för samtliga delområden inom allmän platsmark. Delområde 10-årsflöde exklusive 20-årsregn inklusive klimatfaktor [l/s] klimatfaktor [l/s] Befintlig situation Utlopp 1 542 853 Utlopp 2 375 590 Totalt 917 1 433 Planerad situation Utlopp 1 133 209 Utlopp 2 247 388 Utlopp 3 90 141 Utlopp 4 187 293 Delområde 5 101 159 Totalt 757 1 191 Planerad situation med LOD Utlopp 1 60 153 Utlopp 2 111 285 Utlopp 3 40 103 Utlopp 4 131 251 Delområde 5 101 159 Totalt 443 951 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 35 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 34 (42) 11.2 FRAMTIDA DAGVATTENFÖRORENINGAR Dagvattenföroreningar för planerad situation med föreslagen rening har beräknats med verktyget StormTac. Resultaten för samtliga delområden inom allmän platsmark redovisas i Tabell 13 (föroreningskoncentrationer i µg/l) och i Tabell 14 (föroreningsmängder i kg/år). Vid beräkning har ingen hänsyn tagits till reningseffekt i planerad LÅP-anläggning inom planområdet. Grönmarkerade fält visar minskade halter och mängder. Resultaten redovisas för fallet att samtliga dagvattenanläggningar utgörs av regnbäddar med dimensioner enligt Tabell 10. Enligt tidigare avsnitt kunde det konstateras att föroreningsbelastningen för planerad situation förbättrades enbart genom att förändra markanvändningen. I Tabell 3 kan det ses att andelen bilväg och parkering minskar samtidigt som andelen GC-vägar och grönytor (vilka är mindre föroreningsbelastande) ökar. Skulle enbart skelettjordar väljas eller en kombination av regnbäddar och skelettjordar skulle även det innebära en förbättring jämfört med befintlig situation, se bilaga 2. Tabell 13. Beräknade föroreningskoncentrationer för befintlig situation samt planerad situation inklusive reningsåtgärder på allmän platsmark. Planerad situation efter Ämne Enhet Befintlig situation rening Fosfor (P) µg/l 140 49 Kväve (N) µg/l 1 700 1000 Bly (Pb) µg/l 13 2,5 Koppar (Cu) µg/l 28 7,3 Zink (Zn) µg/l 88 10 Kadmium (Cd) µg/l 0,45 0,1 Krom (Cr) µg/l 10 4,2 Nickel (Ni) µg/l 7,1 1,7 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,058 0,028 Suspenderad substans (SS) µg/l 92 000 9 800 Olja µg/l 780 310 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,058 0,0065 Antracen µg/l 0,018 0,0085 Tributyltenn (TBT) µg/l 0,0018 0,0009 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 36 av 242 Tabell 14. Beräknade föroreningsmängder för befintlig situation samt planerad situation inklusive reningsåtgärder på allmän platsmark. Planerad situation efter Ämne Enhet Befintlig situation rening Fosfor (P) kg/år 3,7 1,1 Kväve (N) kg/år 44 23 Bly (Pb) kg/år 0,35 0,057 Koppar (Cu) kg/år 0,74 0,17 Zink (Zn) kg/år 2,3 0,23 Kadmium (Cd) kg/år 0,012 0,0024 Krom (Cr) kg/år 0,28 0,085 Nickel (Ni) kg/år 0,19 0,039 Kvicksilver (Hg) kg/år 0,0015 0,00064 Suspenderad substans (SS) kg/år 2 500 220 Olja kg/år 21 7,1 Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,0015 0,00015 Antracen kg/år 0,00047 0,00019 Tributyltenn (TBT) kg/år 0,000047 0,000021 12. Sammanfattning av dagvattenhanteringen Dagvattenutredningen för allmän platsmark har resulterat i följande slutsatser relaterade till dagvatten: • Med hjälp av fördröjning i regnbäddar och/eller skelettjordar kan kravet på omhändertagande av 20 mm regndjup uppnås. • Dagvattenflöden inom allmän platsmark beräknas minska vid ett 10-årsregn samt 20-årsregn efter exploateringen med föreslagna dagvattenåtgärder. • Föroreningsbelastningen från allmän platsmark inom planområdet minskar enbart genom att förändra markanvändningen. Med genomförandet av föreslagna dagvattenåtgärder fås ytterligare en förbättring. • Exploateringen inom allmän platsmark med föreslagen dagvattenhantering bedöms inte påverka recipientens möjlighet att uppnå MKN negativt. I fortsatt projekteringsarbete behöver bland annat följande studeras vidare samt samordnas med övriga teknikområden: • Placering av intagsbrunnar och dagvattenanläggningar i befintliga och nya lokalgator samt anslutning till kommunalt ledningsnät. • Ledningskonflikter med befintliga och planerade ledningar. • Behov av tät botten i dagvattenanläggningar med avseende på risk för spridning av befintliga markföroreningar beroende på saneringsåtgärder. • Placering och utformning av dagvattenlösningar med hänsyn till åtgärder för skyfallshantering längs lokalgatan i norr som utgör en viktig skyfallsväg. • Placering och utformning av dagvattenlösningar inom avrinningsområde 1A med hänsyn till LÅP- åtgärd. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 37 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 36 (42) STEG 3 Slutsatser och summering av föreslagen dagvattenhantering 13. Sammanställning av föreslagen dagvattenhantering I detta avsnitt sammanställs resultat från dagvattenutredningen för allmän platsmark samt dagvattenutredningarna för kvartersmark. Samtliga beräkningar och förslag för kvartersmark är hämtade från de förenklade dagvattenutredningarna för kvartersmark som tagits fram av byggaktörerna. Kvartersmarken består av 7 olika kvarter som redovisas Figur 18. Kvarter Valsverket är inte markanvisad och därmed har ingen dagvattenutredning tagits fram för detta kvarter. Detta behöver kompletteras i senare skeden. Figur 18. Strukturplan för Bällsta hamn med kvartersindelning 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 38 av 242 13.1 FÖRESLAGEN DAGVATTENHANTERING Kv Masugnen 1 (Norra) Dagvatten inom området ska omhändertas i nedsänkta växtbäddar. Erforderlig åtgärdssvolym för att fördröja och rena 20 mm nederbörd är beräknad till 71 m3. Med föreslagen dagvattenhantering förväntas beräknade flöden och föroreningsmängder att minska efter exploatering (Structor 2025). Kv Tackjärnet 1, 3 & 4 Inom Tackjärnet 1 & 3 ska dagvatten ska omhändertas i planteringsytor, gräsytor eller lekytor med sand. Dagvattnet avleds initialt till planteringar och avleds vidare mot en lekyta när planteringarna är fulla. I lekytan kan vatten stiga till en viss nivå innan det avleds vidare via kupolsilsbrunnar. Vidare finns två alternativ för hur dagvattnet leds till anslutningspunkten. Detta föreslås att ske antingen via ledning som dras ner i ett garage och ut till anslutningspunkt eller till en ledning som ligger på bjälklag. Inom Tackjärnet 4 avleds allt dagvatten från tak och hårdgjorda ytor till fördröjningsytor (planteringar, gräsytor och en lekyta). Totalt fördröjs och renas 52 m3 dagvatten. Med föreslagna åtgärder minskar dagvattenflödena och alla föroreningsmängder jämfört med befintlig situation (Structor 2025). Masugnen 1 (södra) Dagvatten föreslås renas och fördröjas både i växtbäddar och planteringar uppbyggda av pimpsten på gårdsytorna. Inom fastigheten föreslås åtgärder som möjliggör fördröjning av totalt 84 m3. Beräknade dagvattenflöden, föroreningshalter och föroreningsmängder minskar jämfört med befintlig situation efter införandet av föreslagna dagvattenåtgärder (Bjerking 2025). Gjutmästaren 3 Dagvatten ska omhändertas i 27 växtbäddar och två sänkor/svackdiken. Den tillgängliga volymen på 188 m3 i planteringar är större än det beräknade fördröjningsbehovet enligt åtgärdsnivån. Med föreslagna dagvattenåtgärder beräknas dagvattenflöden, föroreningshalter och föroreningsmängder minska jämfört med befintlig situation (Ramboll 2025). Gjutmästaren 4 Dagvatten ska omhändertas i regnbäddar, infiltrationsytor och nedsänkta grönytor. Erforderlig åtgärdsvolym enligt åtgärdsnivån uppgår till 88 m3. Beräknade dagvattenflöden, föroreningshalter och föroreningsmängder minskar med föreslagna dagvattenåtgärder (Structor 2025). Gjutmästaren 5 Dagvatten från området ska omhändertas i nedsänkta växtbäddar, gröna tak och poröst magasin på bjälklag. Totalt behöver 165 m3 fördröjas och renas för att uppnå volymer enligt åtgärdsnivån. Beräknade dagvattenflöden, föroreningshalter och föroreningsmängder beräknas minska jämfört med befintlig situation med föreslagna åtgärder (WRS 2025). Allmän platsmark Dagvatten inom allmän platsmark ska omhändertas i nedsänkta regnbäddar samt skelettjordar. Enligt åtgärdsnivån krävs en åtgärdsvolym på 501 m3. Med föreslagen dagvattenhantering förväntas mängder och halter av samtliga beräknade föroreningar att minska. Hur fördelningen görs mellan skelettjordar och regnbäddar blir ett arbete som får göras tillsammans med projektering av ledningar i kommande skede. Båda alternativen bedöms dock ge tillräcklig rening för att föroreningsbelastningen inte ska öka. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 39 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 38 (42) 13.2 DAGVATTENFLÖDEN I Tabell 15 redovisas en sammanställning av dagvattenflöden för planerad situation inklusive föreslagna dagvattenåtgärder för allmän platsmark samt kvartersmark. Flödena redovisas fördelat på de 4 huvudsakliga utloppen enligt Figur 19. Var respektive kvarter har sin anslutningspunkt bygger på antaganden då detta inte är fastställt. Det totala flödet för ett framtida 10-årsregn exklusive klimatfaktor beräknas bli 755 l/s och för ett framtida 20-årsregn inklusive klimatfaktor 1 664 l/s för hela planområdet (exklusive Valsverket). Figur 19. En uppskattning av vilket utlopp respektive område avleds mot illustrerat med röda områden. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 40 av 242 Tabell 15. Sammanställning av dagvattenflöden för planerad situation med föreslagna dagvattenåtgärder för allmän platsmark samt kvartersmark. Beräkningar för flöden inom kvartersmark är hämtat från de förenklade dagvattenutredningarna från respektive byggaktör. Område Flöde 10-årsregn exklusive Flöde 20-årsregn inklusive klimatfaktor med föreslagna föreslagna dagvattenåtgärder dagvattenåtgärder [l/s] [l/s] Utlopp 1 Allmän platsmark 60 153 Tackjärnet 1, 3 & 4 34 76 Del av Valsverket (kvartersmark)* - - Totalt utlopp 1 94 229 Utlopp 2 Allmän platsmark 111 285 Del av Valsverket (kvartersmark)* - - Gjutmästaren 3 (kvartersmark) 43 107 Gjutmästaren 4 (kvartersmark) 45 104 Gjutmästaren 5 (kvartersmark) 110 208 Totalt utlopp 2 309 704 Utlopp 3 Allmän platsmark 40 103 Masugnen 1 norra (kvartersmark) 36 112 Masugnen 1 södra (kvartersmark) 44 106 Totalt utlopp 3 120 321 Utlopp 4 Allmän platsmark 131 251 Delområde 5 Allmän platsmark 101 159 Totalt hela planområdet 755 1 664 *Valsverket är inte markanvisad och det har därför inte utförts någon dagvattenutredning för detta kvarter i detta skede. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 41 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 40 (42) 13.3 FÖRORENINGAR OCH PÅVERKAN PÅ MKN I Tabell 16 redovisas en sammanställning av föroreningskoncentrationer i dagvatten för kvartersmark samt allmän platsmark. Koncentrationerna är för planerad situation med dagvattenåtgärder. Gröna celler visar en minskning jämfört med befintlig situation. Tabell 16. Sammanställning av beräknade föroreningskoncentrationer för planerad situation efter rening för allmän platsmark samt kvartersmark. Föroreningskoncentrationer i dagvattnet inom kvartersmark är hämtade från de förenklade dagvattenutredningarna för kvartersmark Ämne Enhet Masugnen Tackjärnet Masugnen Gjutmästaren Gjutmästaren Gjutmästaren Allmän 1 (Norra) 1, 3 & 4 1 (Södra) 3 4 5 platsmark P µg/l 27 100 36 46 50 92 49 N µg/l 440 1 300 520 700 980 1 100 1 000 Pb µg/l 0,62 3,8 0,95 0,53 1 1,2 2,5 Cu µg/l 1,4 13 2,9 3 8 9,8 7,3 Zn µg/l 4,2 27 6,4 6,2 12 13 10 Cd µg/l 0,057 0,12 0,06 0,083 0,1 0,075 0,1 Cr µg/l 2 5,4 2,8 1 2 1,6 4,2 Ni µg/l 1 2,6 1 0,85 1 1 1,7 Hg µg/l 0,003 0,1 0,004 0,0039 0,003 0,0036 0,028 SS µg/l 3000 19 000 7000 6 900 10 000 11 000 9 800 Olja µg/l 34 140 61 35 39 59 310 BaP µg/l 0,0035 0,092 0,0035 0,0038 0,004 0,0035 0,0065 I Tabell 17 redovisas en sammanställning av föroreningsmängder i dagvatten för kvartersmark samt allmän platsmark. Mängderna är för planerad situation med dagvattenåtgärder. Gröna celler visar en minskning jämfört med befintlig situation. Tabell 17. Sammanställning av beräknade föroreningsmängder efter föreslagen rening för allmän platsmark samt kvartersmark. Föroreningsmängder i dagvattnet inom kvartersmark är hämtat från de förenklade dagvattenutredningarna för kvartersmark. Ämne Enhet Masugnen Tackjärnet Masugnen Gjutmästaren Gjutmästaren Gjutmästaren Allmän 1 (Norra) 1, 3 & 4 1 (Södra) 3 4 5 platsmark P kg/år 0,059 0,19 0,088 0,14 0,2 0,44 1,1 N kg/år 0,96 2,3 1,3 2,1 3 5,5 23 Pb kg/år 0,0013 0,0068 0,0023 0,0016 0,004 0,006 0,057 Cu kg/år 0,003 0,023 0,007 0,0089 0,03 0,047 0,17 Zn kg/år 0,009 0,048 0,015 0,018 0,04 0,064 0,23 Cd kg/år 0,00012 0,00022 0,00015 0,00024 0,0002 0,00000036 0,0024 Cr kg/år 0,0042 0,0096 0,0067 0,0003 0,005 0,0077 0,085 Ni kg/år 0,0022 0,0047 0,0025 0,0025 0,003 0,005 0,039 Hg kg/år 0,0000065 0,000018 0,0000098 0,000011 0,000009 0,000000017 0,00064 SS kg/år 6,5 34 17 20 31 54 220 Olja kg/år 0,074 0,25 0,15 0,1 0,1 0,28 7,1 BaP kg/år 0,0000076 0,000017 0,0000085 0,000011 0,00001 0,000000017 0,00015 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 42 av 242 I Tabell 18 redovisas föroreningsmängderna sammanslaget för hela planområdet. Mängderna beräknas minska för samtliga föroreningar. Tabell 18. Sammanställning av beräknade föroreningsmängder efter föreslagen rening för hela planområdet. Föroreningsmängder i dagvattnet inom kvartersmark är hämtat från de förenklade dagvattenutredningarna för kvartersmark. Ämne Enhet Föroreningsmängder Föroreningsmängder planerad Procentuell förändring befintlig situation för hela situation efter rening för hela efter rening för hela planområdet planområdet planområdet [%] P kg/år 7,38 2,11 -70 N kg/år 75,2 37,16 -49 Pb kg/år 0,62 0,077 -87 Cu kg/år 1,339 0,27 -78 Zn kg/år 5,39 0,41 -92 Cd kg/år 0,03 0,003 -89 Cr kg/år 0,45 0,13 -73 Ni kg/år 0,39 0,06 -85 Hg kg/år 0,0023 0,0007 -65 SS kg/år 3 860 362 -90 Olja kg/år 46,68 7,55 -83 BaP kg/år 0,003 0,0001 -94 I samtliga dagvattenutredningar för kvartersmark föreslås lokala åtgärder som renar dagvatten nära källan vilket är i linje med Stockholm stads dagvattenstrategi. Klassningen av befintlig markanvändning skiljer sig dock åt mellan vissa av utredningarna på kvartersmark och utredningen för allmän platsmark. Befintlig markanvändning har antagits utgöras av bland annat upplag, asfaltsytor, hamnområde eller industriområde. Val av markanvändning är en bedömning som görs och det finns inget tydligt svar på vilken markanvändning som är mest korrekt att anta. Det kan även variera inom området. Enligt nuvarande detaljplan anger planbestämmelserna industrimark. Detta behöver dock inte nödvändigtvis innebära att industrimark bäst motsvarar hur marken används idag och vilken mängd föroreningar som faktiskt belastar recipienten. Med nuvarande antaganden där markanvändningen har klassats olika blir totala belastningen vid befintlig situation lägre än om alla hade antagit industrimark vilket ger ett strängare krav för att inte orsaka en försämring i samband med planerad bebyggelse. Reningsanläggningar har i samtliga utredningar dimensionerats utifrån åtgärdsnivån och ett förändrat antagande om markanvändning vid befintlig situation bedöms inte leda till att ytterligare åtgärder införs. Utifrån ovan resonemang bedöms det därför inte utgöra ett problem att olika klassning har gjorts av befintlig markanvändning i de olika utredningarna. Ämnen som inte modellerats för hela planområdet men som inte uppnår god status idag är icke-dioxinlika PCB:er, PFOS, antracen samt Tributyltenn (TBT). PCB:er är förbjudet att använda i nya produkter inom EU och PFOS och antracen håller på att fasas ut ur olika produkter. TBT är framför allt kopplat till båtbottenfärger och det är förbjudet för småbåtsbruk i Sverige samt för kommersiella fartyg inom EU även om mätvärden i småbåtshamnar tyder på att färgerna fortfarande används (StormTac 2025). Sammantaget är bedömningen att belastningen av dessa ämnen inte kommer att öka efter exploatering. I tillägg till de dagvattenanläggningar som föreslås för att hantera dagvatten från detaljplanen planerar även SVOA en LÅP-åtgärd som hanterar dagvatten från ett 117 ha stort område med utlopp beläget inom Bällsta hamn. Någon reningseffekt från denna åtgärd har inte tagits hänsyn i beräkningarna i denna utredning men några enstaka ytor inom planområdet kan dock komma att avledas mot denna anläggning då det finns befintliga ledningar inom planområdet som ansluter dit. Genomförandet av LÅP-åtgärden innebär dock att föroreningsbelastningen via utloppet inom detaljplanen kommer att minska ytterligare. Föroreningsbelastningen bedöms minska för samtliga studerade föroreningar både inom kvartersmark och allmän platsmark. Med föreslagna dagvattenåtgärder inom både allmän platsmark och kvartersmark bedöms planen därmed inte leda till en otillåten försämring av status i recipienten eller äventyra möjligheterna att nå satta MKN för de ämnen där status i dagsläget ej är god. Detta bedöms gälla även om Valsverket inkluderas i den sammantagna bedömningen förutsatt att utformning sker enligt gällande riktlinjer för dagvattenhantering. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 43 av 242 BH-R1-2A06-001 Dagvattenutredning Bällsta Hamn 42 (42) Litteraturförteckning Boverket. (2019). Urbana träd och ekosystemtjänster. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/teman/ekosystemtjanster/praktiken/mangfald/urbana_trad/ Larm, T., & Blecken, G. (2019). Utformning och dimensionering av anläggningar för rening och flödesutjämning av dagvatten. Bromma: Svenskt Vatten Utveckling Länsstyrelserna Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland (2015) Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren. Hämtat från: https://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/tema/klimat/Malaren/Lst-Rekommendationer- grundlaggningsnivaer-Malaren-2015.pdfMalaren-2015.pdf Stockholms stad. (2025).Webbkarta över Stockholm. Hämtat från https://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/sbk/sthlm_sse/DPWebMap.html?zoom=4&lat=6581279.28 452&lon=149193.17102&layers=TTTB00000000000000000T Stockholms stad (2016) Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation. Hämtat från: https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/atgardsniva_v1-1_fi.pdf Stockholms stad (2015) Dagvattenstrategi. Hämtat från: https://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/vp/Stockholms_dagvattenstrategi_2015-03-09.pdf Stockholm stad., Stockholm vatten och avfall., Solna stad., Sundbyberg avfall & vatten., Sundbybergs stad (2021). Mälaren-Ulvsundasjön – Lokalt åtgärdsprogram. Hämtat från: https://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/tema/vatten/sjoar/Ulvsundasjon/Fakta%20och%20%C3%A5 tg%C3%A4rdsbehov%20M%C3%A4laren-Ulvsundasj%C3%B6n.pdf Stormtac (2025) Guide StormTac Web. Hämtat från: https://app.stormtac.com/_dwl/Guide%20Stormtac%20Web%20Sve.pdf Svenskt Vatten (2019) P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten SVOA. (2021). Beräkningsverktyg reducerad våtvolym. Hämtat från: https://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/vagledningar2/rad-och- anvisningar/utreda/berakningsverktyg/ SVOA (2020a). Nedsänkt växtbädd. Hämtat från: https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/nvb.pdf SVOA (2020b). Skelettjord. Hämtat från: https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/skelett_h.pdf SVOA. (2017). PM Beräkningsmetodik – för dagvattenflöde och föroreningstransport. Hämtat från: https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/pm_berakningsmetodik.pdf 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 44 av 242 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 45 av 242 BH-R1-2A06-003-Bilaga 2 2025-09-12 GODKÄND Bilaga 2 – StormTac-rapporter (v.25.2.1) Befintlig markanvändning Planerad markanvändning 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 46 av 242 Befintliga halter och mängder 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 47 av 242 Mängder och halter för planerad situation utan rening 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 48 av 242 Mängder och halter för planerad situation efter rening i nedsänkta regnbäddar 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 49 av 242 Mängder och halter för planerad situation efter rening i skelettjordar 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 50 av 242 Reningseffekter per delområde Nedsänkta regnbäddar Skelettjordar 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 51 av 242 Dagvattenutredning Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 52 av 242 Beställare: OBOS Nya Hem AB Konsultbolag: Structor Mark Uppsala AB Uppdragsnamn: Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra Uppdragsnummer: 3837 Datum: 2025-06-04 Senast reviderad: - Uppdragsledare: Erika Hagström Handläggare: Astrid Magnusson Granskare: Erika Hagström, 2025-03-11 Status: Slutgiltig handling STRUCTOR MARK UPPSALA AB Adress: Dragarbrunnsgatan 45 Telefon: 018-8880850 www.structor.se Organisationsnummer: 556769–0176 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 53 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 3 (35) SAMMANFATTNING Inom Bällsta Hamn ska en ny detaljplan tas fram med flertalet kvarter, park, torg och allmän platsmark. Structor har fått i uppdrag att genomföra en dagvattenutredning för ett av kvarteren, Masugnen 1. Syftet med utredningen är att beskriva hur förändringarna inom det aktuella området påverkar dagvattenavrinning och föroreningsbelastning inom kvarteret, och föreslå åtgärder för dagvattenhantering i enlighet med aktuella krav och riktlinjer. Recipienten till utredningsområdet är Mälaren-Ulvundasjön. Recipienten uppnår otillfredsställande ekologisk status med miljökvalitetsnorm (MKN) måttlig ekologisk status till 2027. Dess kemiska ytvattenstatus uppnår ej god och MKN är god kemisk status med tidsfrist 2027. Marken består utav fyllning med ett underliggande lager lera. Inom utredningsområdet finns en befintlig lågpunkt och dess avrinningsområdet är ca 28 ha. Eftersom utredningsområdet ligger när inpå recipienten finns risk för översvämning av ytvatten vid höga flöden. Lägsta grundläggningsnivå ska vara på +2,7 i RH2000 för att undvika översvämning av byggnader. Utredningsområdet är i befintlig situation ett industriområde och markanvändningen består av hårdgjorda ytor. Den planerade byggnationen av bostadshus och gårdsyta kommer innebära en större andel grönytor inom utredningsområdet. Med ombyggnationen kommer det dimensionerade dagvattenflödet minska från utredningsområdet. I befintlig situation är det dimensionerade dagvattenflödet 122 l/s beräknat utan klimatfaktor och 153 l/s med klimatfaktor. Dagvattenflödet i planerad situation beräknas till 102 l/s utan klimatfaktor och 127 l/s med. Dagvattenflödet efter fördröjning beräknas till 89 l/s utan klimatfaktor respektive 112 l/s med klimatfaktor. Dagvattnet föreslås ledas mot planteringsytor på gården som utformas som växtbäddar med en ytlig fördröjningszon. Den erforderliga fördröjningsvolymen för att uppnå Stockholm stads åtgärdsnivå att fördröja och rena 20 mm nederbörd beräknas till 71 m3. Då det har påkommit föroreningar i marken vid utredningsområdet samt att grundvattennivåerna är nära markytan bör dagvattenlösningar konstrueras täta. Utifrån föroreningsberäkningarna av dagvatten efter rening i växtbäddar minskar samtliga föroreningar med 60–100 % jämfört med befintlig situation. Utredningsområdet bedöms därför inte försvåra recipientens möjlighet att nå MKN i och med den planerade ombyggnationen. Risken för översvämningar vid skyfall bedöms som liten inom utredningsområdet. Det går inga skyfallsvägar genom utredningsområdet som behöver beaktas vi planering. Det finns inga instänga områden inom kvarteret som medför stående vatten intill byggnader. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 54 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 4 (35) INNEHÅLL Sammanfattning ...................................................................................................................................................... 3 1. Inledning ............................................................................................................................................................... 6 2. Underlag och tidigare utredningar ................................................................................................................. 7 3. Riktlinjer för dagvattenhantering .................................................................................................................... 7 3.1. Kommunens dagvattenstrategi ............................................................................................................... 7 3.2. Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation ..................................................................................... 7 3.3. Miljökvalitetsnormer .................................................................................................................................. 8 Steg 1 Förutsättningar för dagvattenhantering ............................................................................................... 9 4. Områdesbeskrivning.......................................................................................................................................... 9 4.1. Recipienter ................................................................................................................................................... 9 4.1.1. Recipient och statusklassning.......................................................................................................... 9 4.1.2. Vattenskyddsområde ....................................................................................................................... 10 4.1.3. Markavvattningsföretag och vattendomar ................................................................................. 10 4.1.4. Lokala Åtgärdsprogram (LÅP) ........................................................................................................ 10 4.2. Markförutsättningar ................................................................................................................................. 10 4.2.1. Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar ............................................................................. 10 4.2.2. Mark- och grundvattenföroreningar ............................................................................................ 12 4.3. Befintlig och planerad markanvändning ............................................................................................. 13 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar ................................................................................................. 15 5.1. Ytliga avrinningsområden ....................................................................................................................... 15 5.2. Tekniska avrinningsområden ................................................................................................................. 15 5.3. Befintliga ledningar .................................................................................................................................. 16 5.4. Utbyggnadsplaner uppströms eller nedströms planområdet ....................................................... 16 6. Dagvattenflöden och fördröjningsbehov .................................................................................................... 17 6.1. Flöden.......................................................................................................................................................... 17 6.2. Fördröjning enligt åtgärdsnivå ............................................................................................................... 17 7. Föroreningar ...................................................................................................................................................... 18 8. Översvämningsrisker ....................................................................................................................................... 20 8.1. Ledningsnät ............................................................................................................................................... 20 8.2. Närliggande ytvatten ................................................................................................................................ 20 8.3. Instängda områden och Skyfall befintlig situation ............................................................................ 21 STEG 2 Förslag på dagvattenhantering............................................................................................................ 22 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 55 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 5 (35) 9. Förslag på dagvattenhantering ..................................................................................................................... 22 10. Hantering av skyfall ........................................................................................................................................ 23 11. Helhetsbild av dagvattenhanteringen ....................................................................................................... 24 11.1. Flöden ....................................................................................................................................................... 24 11.1.1. Planerad servisanslutning ............................................................................................................ 24 11.2. Dimensionering av dagvattenhantering ........................................................................................... 24 12. Sammanfattning av dagvattenhanteringen ............................................................................................. 27 13. Bilagor ............................................................................................................................................................... 28 Bilaga A – Föroreningsberäkningar StormTac ........................................................................................... 28 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 56 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 6 (35) 1. INLEDNING En ny detaljplan ska tas fram för området Bällsta Hamn i Bromma, Stockholm. Inom detaljplanen planeras det befintliga industriområdet omvandlas till område för bostäder, skola och förskola samt nya områden för allmän plats med parker och torg. Kvarter Masugnen 1 (Figur 1-1), ligger inom detaljplanen för Bällsta Hamn. Kvarteret planeras bebyggas med tre bostadshus med tillhörande bostadsgård. Structor Mark Uppsala AB har fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för Kv Masugnen 1/Magugnen Norra. Utredningen undersöker dagvattenflöden och föroreningar i dagvatten där syftet är att utreda hur den planerade exploateringen förväntas förändra dagvattensituationen inom kvarteret. Vidare ska utredningen undersöka möjligheten att nå stadens krav och riktlinjer för dagvattenhantering genom föreslagna lösningar. Denna dagvattenutredning följer den checklista för dagvattenutredningar som upprättats av Stockholms stad1. Figur 1-1. Översikt av utredningsområdet Kv Masugnen 1 markerat med rött, ungefärlig plangräns för detaljplanområde Bällsta Hamn redovisas i blått. Byggnaderna är i dagsläget rivna. Källa: Min Karta Lantmäteriet. 1 Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen, Stockholms stad. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 57 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 7 (35) 2. UNDERLAG OCH TIDIGARE UTREDNINGAR • Illustartionsplan - Masugnen 1 LA (dwg) tillhandahållen 2025-03-05. • Markteknisk undersökningsrapport, MUR, inför programhandlingsskede – Bällstahamnen, Sundbyberg. Geosigma AB 2022-12-12. • PM Geoteknik, inför programhandling - Bällstahamnen, Sundbyberg. Geosigma AB 2022-12-12. • PM resultatsammanställning miljötekniska undersökningar Masugnen 1. Sweco 2021-10-15. • Placering av planerad servis – CD3-ET01-PN-PRO-VALEDN (dwg) tillhandahållen 2025-03-07. • Bällstahamnen – Modellering av dagvattennätet. WSP Samhällsbyggnad. 2018-06- 14. 3. RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING 3.1. KOMMUNENS DAGVATTENSTRATEGI Stockholm stads dagvattenstrategi2 beskriver kommunens mål med dagvattenhanteringen och ger riktlinjer för plan- och projekteringsarbetet. Målen kretsar kring fyra delar: • Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten • Robust och klimatanpassad dagvattenhantering • Resurs och värdeskapande för staden • Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande 3.2. ÅTGÄRDSNIVÅ VID NY- OCH STÖRRE OMBYGGNATION Stockholms stad har tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall AB tagit fram en åtgärdsnivå för dagvatten vid ny- och ombyggnationer för att nå miljökvalitetsnormerna för stadens vatten3. Åtgärdsnivån innebär att dagvatten från hårdgjorda ytor ska fördröjas och renas i hållbara dagvattensystem. Dagvattenanläggningarna ska dimensioneras med en våtvolym på 20 mm och ha en mer långtgående rening än sedimentation. Våtvolymen ska utformas som en permanent volym eller avtappas via ett filtrerande material. Åtgärdsnivån innebär att över 90 % av dagens årsmedelnederbörd fördröjs och renas. 2 Dagvattenstrategi, Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering, antagen av kommunfullmäktige 2015-03-09. 3Åtgärdsnivå vid ny- och ombyggnation, Version 1.1, Stockholm stad 2016 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 58 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 8 (35) 3.3. MILJÖKVALITETSNORMER EU:s vattendirektiv antogs år 2000 och införlivades i svensk lagstiftning 2004. Målet med vattendirektivet är att uppnå och bevara en god kvalitet i våra sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Miljökvalitetsnormer för vatten anger vilken kvalitet vattenförekomsten ska ha nått vid en viss tidpunkt. Den sammanlagda miljöpåverkan på vattenförekomsten från dess avrinningsområde eller fysisk påverkan i vattenförekomsten får inte orsaka att statusen på vattenförekomsten blir sämre än normen. Påverkan från dagvatten sker främst genom föroreningstransport till recipienten vilket gör att föroreningskoncentrationer och - mängder vanligen ingår i bedömningen av dagvattnets påverkan på miljökvalitetsnormer. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 59 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 9 (35) Steg 1 Förutsättningar för dagvattenhantering 4. OMRÅDESBESKRIVNING Utredningsområdet som i befintlig situation är inom ett industriområde ligger delvis i en lågpunkt. Topografin inom utredningsområdet i befintlig situation är mellan +2,5 och +1,5 m i RH2000 där lågpunkten ligger i områdets södra del. 4.1. RECIPIENTER 4.1.1. RECIPIENT OCH STATUSKLASSNING Recipienten för utredningsområdet är Mälaren- Ulvundasjön (SE658229-162450). Information om vattenförekomsten och dess MKN är hämtad från VISS4. Recipientens ekologiska status är bedömd som otillfredsställande och dess kemiska ytvattenstatus uppnår ej god, se Tabell 4-1. Den ekologiska statusen beror främst på morfologiska förändringar. Övergödning och miljögifter har statusklass måttlig där övergödning beror på halten växtplankton och näringsämnen och miljögifter är koppar och Icke-dioxinlika PCB:er. MKN för ekologisk status är att uppnå måttlig ekologisk status till 2027. Det mindre stränga kravet beror på bebyggelse i direkt anslutning till strandlinjen och är endast kopplat till fysisk påverkan. Samtliga andra statusklasser kopplade till den ekologiska statusen ska uppnå god status med tidsfrist 2027. Den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej god. Det beror på att de prioriterade ämnena Perfluoroktansulfon (PFOS), kadmium (Cd), bly (Pb), antracen, tributyltenn (TBT), Kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrides i recipienten. Statusklassningen gäller därför trots borträkning av överallt överskridande ämnen Hg och PBDE. MKN för kemisk ytvattenstatus, undantaget överallt överskridande ämnen, är god status med tidsfrist 2027. Tabell 4-1. Statusklassning och miljökvalitetsnorm för recipienten Mälaren-Ulvundasjön. Otillfreds- Ekologisk statusklassning Dålig Måttlig God Hög ställande Status X Kvalitetskrav X Kemisk statusklassning Uppnår ej god God Status X Status utan överallt X överskridande ämnen Kvalitetskrav X 4 Mälaren-Ulvsundasjön - Sjö - VISS - VattenInformationsSystem för Sverige DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 60 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 10 (35) 4.1.2. VATTENSKYDDSOMRÅDE Utredningsområdet ligger inte inom Östra Mälarens vattenskyddsområde5. 4.1.3. MARKAVVATTNINGSFÖRETAG OCH VATTENDOMAR Enligt länsstyrelsen finns det inget markavvattningsföretag inom eller intill utredningsområdet6. 4.1.4. LOKALA ÅTGÄRDSPROGRAM (LÅP) För Mälaren- Ulvsundasjön finns ett lokalt åtgärdsprogram (LÅP)7. I det står det bland annat hur stor minskning som behöver ske av föroreningar för att uppnå MKN, förbättringsbehovet av de utpekade prioriterade ämnena är mellan 10 % och 99 % för att nå MKN i recipienten. Åtgärder för dagvatten ska innefatta lokalt omhändertagande av dagvatten samt anläggningar för dagvattenrening. Rening av dagvatten ska enligt LÅP främst fokuseras på högtrafikerade vägar och större parkeringar. I genomförandeplanen för LÅP Mälaren-Ulvsundasjön beskrivs det att det bör utredas om en större dagvattenhanteringsanläggning kan anläggas i Bällsta hamn8. Anläggningen skulle ta hand om vatten som rinner ytligt mot recipienten från bland annat Bromma flygplats. Åtgärden bedöms inte påverka utformningen av kvarteret Masugnen 1, ej heller dess dagvattenhantering. 4.2. MARKFÖRUTSÄTTNINGAR 4.2.1. GEOLOGISKA/HYDROGEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Jordarterna inom och runt utredningsområdet består enligt SGU:s jordartskarta av fyllning med ett underliggande lager av postglacial lera9 (Figur 4-1). Jorddjupet är mellan 5–10 m inom utredningsområdet10 (Figur 4-2). En markteknisk undersökning (MUR) och tillhörande PM har utförts över området för Bällstahamnen. Marken inom fastigheten Masugnen 1 och 2 består av fyllning med mäktighet på ca. 2 m, fyllningen innehåller block och stenar. Det underliggande lerlagret är klassificerat som lös på grund av dess skjuvhållfasthet11. 5 Länsstyrelsernas Geodatakatalog 6 LstAB Länskarta Stockholms län 7 Lokalt åtgärdsprogram för Mälaren-Ulvsundasjön - Stockholms stad 8 Genomförandeplan - Mälaren-Ulvsundasjön 9 SGU:s jordartskarta 1:25000-1:100000 10 SGU:s jorddjupskarta 11 PM Geoteknik, inför programhandling – Bällstahamnen, Sunbyberg. Geosigma AB. 2022-12-12 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 61 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 11 (35) Figur 4-1. Jordarter vid utredningsområdet. Utredningsområdets ungefärliga placering markerat med rött. Källa: SGU Jordartskarta 1:25 000 – 1: 100 000. Figur 4-2. Jorddjup vid utredningsområdet. Utredningsområdets ungefärliga placering markerat med rött. Källa: SGU Jorddjupskarta. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 62 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 12 (35) Utifrån jordarterna vid utredningsområdet bör infiltration av dagvatten vara möjlig. Det är inte känt vad fyllnadsmassorna består av förutom att de innehåller stenar och block men det brukar generellt vara av material med relativt god infiltrationskapacitet. Det bör dock undersökas om fyllningen är kontaminerad på något vis. Vid kontaminerade fyllnadsmassor är det inte lämpligt att låta vatten infiltrera då det riskerar att sprida föroreningar till grundvatten. 4.2.2. MARK- OCH GRUNDVATTENFÖRORENINGAR Grundvattennivåerna inom detaljplanområdet för Bällsta hamn har mätts under tre tillfällen från januari till maj 202112 och ligger ca. 1 meter under befintlig marknivå13. I grundvattnet har föroreningar i form av klorerade lösningsmedel, tungmetaller och PAH.er uppmätts14. Enligt länsstyrelsernas EBH-karta finns det potentiella förorenade områden vid utredningsområdet. Intill utredningsområdet är det utpekat med ett område med riskklass 1 som genomgår en förstudie, verksamhetens bransch är träimpregnering. Norr och väst om utredningsområdet finns områden utpekade på EBH-kartan men som inte har någon riskklass, se Figur 4-3. De två utpekade områdena norr om utredningsområdet, Masugnen 5 och 7, har dock numera sanerats och omvandlats till bostadskvarter. Ingen risk kan därmed antas föreligga där. Föroreningar har påträffats i fyllningsmassorna och delvis i det underliggande lerlagret i form av tungmetaller, PAH:er, petrokeumkolväten samt dioxiner vid provtagningar utförda mellan 2002 till 202015. 12 Marktekniks undersökning, MUR, inför programhandling – Bällstahamnen, Sundbyberg. Geosigma AB. 2022-12-12 13 PM Geoteknik, inför programhandling – Bällstahamnen, Sundbyberg. Geosigma AB. 2022-12-12 14 PM Resultatsammanställning miljötekniska undersökningar Masugnen 1. Sweco. 2021-10-15 15 PM Resultatsammanställning miljötekniska undersökningar Masugnen 1. Sweco. 2021-10-15 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 63 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 13 (35) Figur 4-3. Identifierade potentiella föroreningen vid utredningsområdet. En del av dessa områden har dock numera sanerats, bland annat de två områdena norr om utredningsområdet (Masugnen 5 och 7). Utredningsområdets ungefärliga placering markerat med rött. Källa: Länsstyrelsernas EBH-karta. Det bedöms inte lämpligt med infiltration av dagvatten då det kan medföra risk att föroreningar sprids till grundvattnet. 4.3. BEFINTLIG OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING Befintlig markanvändning utgörs av industriområde med hårdgjorda ytor. I planerad situation kommer tre hus för bostäder byggas med omkringliggande gårdsyta. Gården planeras med grönytor i form av planteringar, gräsyta samt hårdgjorda ytor. Gården västra del planeras bli en uppbyggd lättkonstruktion i form av bjälklag/ terrass med ett garage undertill som ligger i marknivå. Markanvändningen har tagits fram för befintlig situation från satellitbild. Kartering av planerad markanvändning utgår från illustrationsplan – Masugnen LA tillhandahållen 2025-03-05. Områdesgränsen utgår från framtida kvartersgräns för Masugnen 1. Markanvändningen redovisas i Tabell 4-2 och Figur 4-4 nedan. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 64 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 14 (35) Tabell 4-2. Markanvändning med tillhörande areor och avrinningskoefficienter. Area [m2] Markanvändning Avrinningskoefficient [-] Befintlig situation Planerad situation Takyta 0,9 410 2320 Grönyta 0,1 - 1090 Gräsyta 0,1 - 200 Hårdgjord yta 0,8 4860 1660 Total area [m2] 5270 5270 Sammanvägd avrinningskoefficient (1) 0,8 0,7 Total reducerad area [m2] 4260 3545 (1) Sammanvägd avrinningskoefficient=total reducerad area/total area Figur 4-4.Markanvändning inom utredningsområdet i befintlig och planerad situation. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 65 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 15 (35) 5. AVRINNINGSOMRÅDEN OCH AVVATTNINGSVÄGAR 5.1. YTLIGA AVRINNINGSOMRÅDEN Det ytliga avrinningsområdet är framtaget i Scalgo Live med verktyget Depression-free Flow och visas i Figur 5-1. Avrinningsområdet är ca 28 ha och rinnriktning är över lag från söder till norr. Figur 5-1. Ytligt avrinningsområde. Utredningområdets ungefärliga placering markerat med rött. Källa: Scalgo Live. 5.2. TEKNISKA AVRINNINGSOMRÅDEN Det tekniska avrinningsområdet tillhör likt det ytliga vattenförekomsten Mälaren- Ulvundasjön16 (Figur 5-2). 16 Tekniska avrinningsområden dagvatten (vattenförekomst) | Stockholm Vatten och Avfall AB DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 66 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 16 (35) Figur 5-2. Tekniskt avrinningsområde. Utredningsområdets ungefärliga placering markerat med rött. Källa: Stockholm Vatten och Avfall. 5.3. BEFINTLIGA LEDNINGAR Det har inte tillhandahållits underlag på placering av befintligt ledningsnät intill utredningsområdet. 5.4. UTBYGGNADSPLANER UPPSTRÖMS ELLER NEDSTRÖMS PLANOMRÅDET I närheten av utredningsområdet planeras det för fler om- och utbyggnadsplaner. Närmast finns två områden där ett ligger söderut där det planeras för ett idrotts- och kulturcenter17 och ett ligger norrut där ett nytt bostadsområde för Masugnen 5 och 6 håller på att byggas18. I ett framtida skede planeras det även för att bygga om Bromma flygfält till bostadsområden. 17 Idrott och kultur i Pripps gamla lokaler - Stockholms stad 18 Omvandling av industriområde till bostäder, park och gångstråk - Stockholms stad DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 67 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 17 (35) 6. DAGVATTENFLÖDEN OCH FÖRDRÖJNINGSBEHOV 6.1. FLÖDEN Beräkning av dagvattenflöden i befintlig och planerad situation har genomförts med rationella metoden enligt Ekvation 1. Ekv 1 𝑄𝑄 dä𝑑𝑑𝑑𝑑r𝑑𝑑 Q =dim𝐴𝐴 ä ∙ r 𝜙𝜙 d ∙ im 𝑖𝑖∙ e 𝐾𝐾 n 𝐾𝐾 sionerande dagvattenflöde (l/s), A är area (ha), ϕ är avrinningskoefficient (-), i är regnintensitet (l/s ha) och Kf är klimatfaktor (-). Den totala arean för utredningsområdet är 0,53 ha, sammanvägda avrinningskoefficienten är 0,8 i befintlig situation och 0,7 i planerad. Regnintensiteten beräknas för ett 10-årsregn med 10 min varaktighet, samt för ett 20-årsregn. För att ta hänsyn till framtida klimat med fler och kraftigare nederbörd tas en klimatfaktor på 1,25 med i beräkningarna. Resultatet av flödesberäkningarna redovisas i Tabell 6-1. Tabell 6-1. Beräknade dagvattenflöden för befintlig situation och för planerad situation. 1100--åårrssffllööddee,, eexxkkll DDiimm 2200--åårrssffllööddee eennlliiggtt PP111100 kklliimmaattffaakkttoorr ((ll//ss)) EExxkkll.. kklliimmaattffaakkttoorr IInnkkll.. kklliimmaattffaakkttoorr Befintlig situation 97 122 153 Planerad situation 81 102 127 Flödesberäkningarna visar att flödet reduceras i planerad situation med 17 % jämfört med flödet i befintlig situation, vilket beror på att hårdgörandegraden minskar inom kvarteret när stora asfaltsytor ersätts med bostadsgårdar. 6.2. FÖRDRÖJNING ENLIGT ÅTGÄRDSNIVÅ Den erforderliga fördröjningen beräknas efter Stockholm stads åtgärdsnivå vid större ny- och ombyggnation (se Avsnitt 3.2) med Ekvation 2. Ekv 2 3 2 𝑉𝑉M𝑒𝑒e𝑒𝑒𝑒𝑒d.[ 𝑚𝑚en ]to=ta 𝐴𝐴l p𝑒𝑒𝑒𝑒la𝑑𝑑.n[𝑚𝑚era]d∙ 0re,0d0u2c [e𝑚𝑚ra]d area 3545 m2 blir den erforderliga fördröjningsvolymen 71 m3. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 68 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 18 (35) 7. FÖRORENINGAR Föroreningsberäkningar är utförda i StormTac Web version 25.1.4. StormTac använder sig av schablonhalter som hämtats från flödesproportionerliga föroreningsmätningar av föroreningar från olika typer av markanvändningar. Föroreningar i dagvatten beror till stor del av platsspecifika förhållanden. Det är därför viktigt att inte tolka resultaten från StormTac som mätvärden utan som riktvärden för föroreningsbelastningen från utredningsområdet. För beräkningarna har årsnederbörden 600 mm per år angetts vilket är medelvärdet för årsnederbörden i Stockholm. I befintlig situation har markanvändningen angivits som industriområde vilket inkluderar byggnader och trafikerade vägar. Avrinningskoefficient är 0,8 och ingen rening anges. För planerad situation har markanvändningen kvarter utan väg angetts vilket inkluderar takytor och innergård men tar inte beaktning till omgivande trafikerade vägar och GC-vägar. Avrinningskoefficient är 0,7. Applicerad rening i planerad situation sätts till växtbäddar med tillgänglig utjämningsvolym 74 m3. Resultaten från föroreningsberäkningarna i befintlig situations samt planerad situation med och utan rening redovisas i Tabell 7-1 och 7-2. Fullständig rapport från StormTac redovisas i Bilaga A. Tabell 7-1. Förväntad föroreningshalt i dagvattnet från utredningsområdet, för befintlig situation och planerad situation; innan och efter rening. Ämne Befintlig situation Planerad situation utan rening Planerad situation med rening P [µg/l] 270 180 27 N [µg/l] 1800 1500 440 Pb [µg/l] 18 12 0,62 Cu [µg/l] 38 19 1,4 Zn [µg/l] 220 83 4,2 Cd [µg/l] 1,3 0,57 0,057 Cr [µg/l] 12 8,9 2 Ni [µg/l] 15 7,4 1 Hg [ng/l] 64 13 3 SS [µg/l] 87 000 47 000 3000 Olja [µg/l] 2100 310 34 BaP [µg/l] 0,13 0,045 0,0035 ANT [ng/l] 8,5 8,8 2,7 TBT [ng/l] 170 1,9 0,57 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 69 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 19 (35) Tabell 7-2. Förväntad årlig föroreningsbelastning i dagvattnet från utredningsområdet, för befintlig situation och planerad situation; innan och efter rening. Planerad situation Planerad situation Procentuell Ämne Befintlig situation utan rening med rening förändring P [kg/år] 0,5 0,4 0,059 -90% N [kg/år] 3,3 3,2 0,96 -76% Pb [kg/år] 0,033 0,027 0,0013 -97% Cu [kg/år] 0,07 0,042 0,003 -96% Zn [kg/år] 0,41 0,18 0,009 -98% Cd [g/år] 2,4 1,2 0,12 -96% Cr [kg/år] 0,023 0,019 0,0042 -83% Ni [kg/år] 0,028 0,016 0,0022 -93% Hg [g/år] 0,12 0,027 0,0065 -95% SS [kg/år] 160 100 6,5 -97% Olja [kg/år] 4 0,68 0,074 -98% BaP [g/år] 0,25 0,097 0,0076 -97% ANT [g/år] 0,016 0,019 0,0059 -68% TBT [g/år] 0,32 0,0041 0,0012 -100% Samtliga föroreningar minskar i planerad situation även utan rening, förutom antracen som ökar marginellt. Med rening minskar samtliga föroreningar med mellan 60–100 %. Osäkerheten i resultaten är viktig att beakta vid tolkning av resultaten men den kan konstateras att föroreningsbelastningen från utredningsområdet över lag indikerar att minska i och med den planerade ombyggnationen. Detta är väntat då industrimark görs om till bostadsområde och den sammanvägda avrinningskoefficienten minskar. I och med det bedöms den planerade bebyggelsen inte försvåra recipientens möjlighet att nå MKN. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 70 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 20 (35) 8. ÖVERSVÄMNINGSRISKER 8.1. LEDNINGSNÄT Det befintliga dagvattennätet är hårt belastat och kan ge marköversvämningar redan vi 2- årsregn19. Det ska dock byggas om i och med genomförandet av den nya detaljplanen där det bland annat planeras för en ny kulvert söder om utredningsområdet längst Smältvägen. Efter att ledningsnätet byggts om antas det inte finnas någon kapacitetsbrist och därmed inga hinder att ansluta dagvattnet mot det kommunala ledningsnätet. 8.2. NÄRLIGGANDE YTVATTEN För ny sammanhållen bebyggelse kring Mälaren finns rekommendationer från Länsstyrelsen att byggnader ska placeras ovanför en nivå på +2,7 m (RH2000) för att minimera risken för översvämning från ytvatten. I befintlig situation ligger utredningsområdet under denna nivå, se Figur 8-1. Nya byggnader behöver förhålla sig till denna nivå. Figur 8-1. Markerade platser där rekommenderad lägsta grundläggningsnivå är +2,7 m i RH2000. Källa: LstAB Länskarta Stockholms Län. 19 Bällstahamnen – Modellering av dagvattennätet. WSP Samhällsbyggnad. 2018-06-14 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 71 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 21 (35) 8.3. INSTÄNGDA OMRÅDEN OCH SKYFALL BEFINTLIG SITUATION Vid alla regnhändelser som är större än det dimensionerade regnet går dagvattensystemet fullt och dagvatten behöver kunna avledas säkert på ytan. Vattenfyllda lågpunkter med mer än 10 cm vattendjup och rinnvägar i befintlig situation presenteras i Figur 8-2. Analysen har gjorts i det statiska topografiska modelleringsverktyget Scalgo Live med 50 mm nederbörd. Vattendjupet i lågpunkten inom utredningsområdet uppgår till ca 30 cm. Utifrån analysen i Scalgo live går inga större rinnvägar genom utredningsområdet. Figur 8-2. Lågpunkter och rinnvägar vid utredningsområdet. Rinnriktningen markerad med pilar. Källa: Scalgo Live. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 72 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 22 (35) STEG 2 Förslag på dagvattenhantering 9. FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING Dagvattnet inom kvarteret föreslås främst ledas mot grönytor och planteringar som utformas som växtbäddar för fördröjning och rening. Eftersom gården inte har någon underbyggnad finns det också möjlighet att ha underjordiska konstruktioner så som skelettjordar eller magasin i de fall dagvattnet inte kan ledas ytligt mot planerade grönytor. Enligt de miljötekniska undersökningarna som utförts inom kvarteret finns det föroreningar i marken samt i grundvattnet inom området. Dessutom ligger grundvattennivåerna vid utredningsområdet nära markytan, ca. 1 m under befintlig mark (se Avsnitt 4.2.2). Utifrån detta bedöms det lämpligt att konstruera dagvattenlösningarna täta. Då undviks både att markföroreningar riskeras att förorena grundvatten samt att grundvatten tränger upp i dagvattenlösningarna. De planteringarna dit dagvatten leds utformas som växtbäddar med en ytlig fördröjningszon, bräddbrunn och jordlagret bör ha ett djup på åtminstone 0,5 m. Eftersom växtbäddarna behöver vara täta måste de förses med dränering för att kunna tömmas. För gårdsytan kommer de hårdgjorda ytorna kunna avvattnas ytligt till grönytor. Överbyggnaden i gårdens västra del ska vara en lättkonstruktion och vatten från de hårdgjorda ytorna kommer behöva avvattnas mot planteringar som ligger i marknivå. Takytorna avvattnas till planteringar som ligger intill fasaden genom att stuprör släpps direkt i dessa. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 73 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 23 (35) 10. HANTERING AV SKYFALL Vid skyfall är de viktigt att vatten inte riskerar att tränga in i byggnader. Höjdsättningen behöver därför vara sådan att marken lutar bort från byggnader. Vid skyfall bör vatten ledas öster ut mot recipienten genom höjdsättningen av gården, se princip i Figur 10-1. Utifrån den planerade höjdsättningen tillhandahållen i illustrationsplanen bedöms inga instängda områden finnas inom utredningsområdet som kan leda till risker för översvämning av byggnader. Den befintliga lågpunkten inom utredningsområdet (se Avsnitt 8.3), kommer byggas bort med uppförandet av kvarteret. Eftersom utredningsområdet är så pass nära recipienten bedöms bortbyggandet av lågpunkten inte påverka nedströms liggande områden. Mellan kvarteret och recipienten planeras endast en mindre parkmark där det inte finns några hinder för vatten att rinna över. I överbyggnaden på gårdens västra del är det planerat för hålrum/ insynshål ned till det underliggande garaget i marknivå. Vidare vid projektering av garaget behöver hänsyn tas till dessa hålrum som kan medföra att vatten kommer ned till garaget. Nederbörd som faller ner behöver kunna ledas ut från garaget via brunnar eller ytligt. Figur 10-1. Principiell rinnriktning för ytlig avrinning vid skyfall i planerad situation. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 74 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 24 (35) 11. HELHETSBILD AV DAGVATTENHANTERINGEN 11.1. FLÖDEN Dagvattenflödet beräknas med rationella metoden, se Avsnitt 6.1. För beräkning av flödet efter fördröjning ändras den dimensionerande regnintensiteten. Det beror på att regnets varaktighet förlängs för att inkludera tiden det tar att fylla de föreslagna dagvattenåtgärderna. Uppfyllnadstiden av dagvattenåtgärderna tas fram med P110 Figur 1.24 och uppskattas till ca 10 min. Det ger att regnets varaktighet blir 10 min + 10 min = 20 min. Det dimensionerade dagvattenflödet från utredningsområdet i befintlig situation och i planerad situation med och utan fördröjning redovisas i Tabell 11-1. Tabell 11-1. Beräknade dagvattenflöden för befintlig situation och för planerad situation, före och efter LOD- anläggningar. 1100--åårrssffllööddee,, eexxkkll DDiimm 2200--åårrssffllööddee eennlliiggtt PP111100 kklliimmaattffaakkttoorr ((ll//ss)) EExxkkll.. kklliimmaattffaakkttoorr IInnkkll.. kklliimmaattffaakkttoorr Befintlig situation 97 122 153 Planerad situation 81 102 127 Planerad situation inklusive LOD 36 89 112 11.1.1. PLANERAD SERVISANSLUTNING Placeringen och nivån av den nya servisen till kvarteret är inte beslutad men enligt underlag tillhandahållet 2025-03-07 planeras den ligga i lokalgatan söder om kvarteret, se Figur 11-1. Endast en servispunkt kommer tilldelas kvarteret. Osäkerheten kring placeringen och servisens framtida vattengång ger en osäkerhet i huruvida det är möjligt att leda dagvatten till servisen från hela kvarteret med självfall. Utifrån det planerade läget kan förgårdsmarken på den norra sidan få svårt att ansluta mot servisen, både på grund av rinnlängden men också eftersom ledningen behöver gå under hela bjälklagsgården vilket generellt inte är önskvärt. För att underlätta att takytan på det norra huset kan anslutas mot dagvattenservisen bör taket därför avvattnas in mot gårdsytan. 11.2. DIMENSIONERING AV DAGVATTENHANTERING Fördröjningsbehovet för hårdgjorda ytor delas upp i delområden för att säkerställa att samtliga ytor uppnår stadens krav att rena och fördröja 20 mm nederbörd. Uppdelningen av delområdena sker för respektive tak benämnt som södra, västra och norra, ett för överbyggnaden ovan garaget samt för gårdsytan. De hårdgjorda ytorna inom delområdena, DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 75 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 25 (35) dess reducerade area och fördröjningsbehov beräknat efter 20 mm-kravet redovisas i Tabell 11-2. Ytbehovet för växtbäddar utifrån delområdenas fördröjningsbehov beräknas för växtbäddar med en ytlig fördröjningszon på 10 cm och ett substratdjup på minst 0,5 m med porositet 15 %. Erforderlig yta för växtbäddar för respektive yta redovisas även i Tabell 11-2. Tabell 11-2. Delområden för hårdgjorda ytor och dess fördröjningsbehov enligt åtgärdsnivån. HHåårrddggjjoorrdd yyttaa RReedduucceerraadd aarreeaa FFöörrddrrööjjnniinnggssbbeehhoovv EErrff.. YYttaa vvääxxttbbääddddaarr DDeelloommrrååddee [[mm22]] [[mm22]] [[mm33]] [[mm22]] Tak Söder 730 657 13 75 Tak Väster 850 765 15 87 Tak Norr 730 657 13 75 Gård Överbyggnad 550 440 9 50 Gård och hårdgjord 1220 976 20 112 förgårdsmark Intill fasaden av den södra byggnaden finns det planteringar med en yta på 83 m2 som kan ta hand om vattnet från taket samt förgårdsmarken vid byggnaden. Enligt beräkningarna i Tabell 11-2 uppnås den erforderliga ytan för växtbäddar för delområdet. Runt den västra byggnaden finns det planteringsytor med en yta 52 m2 på marknivå samt planteringslådor med en yta på 39 m2 in mot gården. Planteringarna på marknivå har inte tillräcklig yta för att ta hand om vattnet från taket av byggnaden. Om vatten även kan ledas ner till planteringslådorna in mot gården kan fördröjningsbehovet uppnås. Intill fasaden runt den norra byggnaden finns planteringar med en yta på 124 m2 öster om byggnaden samt in mot gården. Ytan är tillräcklig för att uppnå åtgärdsnivån av taket. Då servisen planeras ligga i söder bör inte taket på den norra byggnaden avvattnas norrut mot förgårdsmarken. Överbyggnaden inne på gården föreslås höjdsättas så att vatten rinner mot planteringar i marknivå söder och norr om överbyggnaden. De planerade planteringarna intill överbyggnaden har en yta på 73 m2 vilket är tillräckligt för att omhänderta vattnet från de hårdgjorda ytorna. På innergården som ligger i marknivå är ytan av de planteringar som bedöms möjliga för att konstrueras som nedsänkta växtbäddar 570 m2. Det innebär att allt vatten kan ledas till växtbäddar och klara fördröjningsbehovet. På innergården kan även en fördörjningsvolym av åtminstone 6 m3 fördröjas i gräsytan. I Figur 11-1 redovisas ytor för föreslagna växtbäddar samt avrinningsvägar till dessa utifrån angiven höjdsättning. Med föreslagen lösning kommer majoriteten av grönytorna inom kvarteret konstrueras som växtbäddar. En mer exakt dimensionering och konstruktion av DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 76 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 26 (35) växtbäddarna tas fram i senare projekteringsskede. Stadens åtgärdsnivå uppnås med föreslagen lösning. Figur 11-1. Avvattningsplan med markerade ytor för växtbäddar inom utredningsområdet samt markering för planerat läge av servis i söder. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 77 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 27 (35) 12. SAMMANFATTNING AV DAGVATTENHANTERINGEN Utredningsområdet är i befintlig situation ett industriområde och markanvändningen består av hårdgjorda ytor. Den planerade byggnationen av bostadshus och gårdsyta kommer innebära en större andel grönytor inom utredningsområdet. Med ombyggnationen kommer det dimensionerade dagvattenflödet för ett 20-årsregn minska från utredningsområdet. I befintlig situation är det dimensionerade dagvattenflödet 122 l/s beräknat utan klimatfaktor. Dagvattenflödet i planerad situation beräknas till 102 l/s utan klimatfaktor och 127 l/s med en klimatfaktor på 1,25 för att ta hänsyn till framtida klimat med fler och kraftigare nederbörd. Dagvattenflödet efter fördröjning beräknas till 89 l/s utan klimatfaktor respektive 112 l/s med klimatfaktor. Föreslagen dagvattenhantering är växtbäddar i planterings- och grönytor inom utredningsområdet. Den erforderliga fördröjningsvolymen för att uppnå Stockholm stads åtgärdsnivå att fördröja och rena 20 mm nederbörd beräknas till 71 m3. Erforderlig yta för växtbäddar är åtminstone 400 m2. Total tillgänglig yta som bedöms kunna utformas som växtbäddar uppgår till 860 m2 vilket skulle ge en fördröjningsvolym på upp till 150 m3. Åtgärdsnivån kommer därför kunna uppnås inom utredningsområdet. Då det finns förorenade områden vid utredningsområdet samt att grundvattennivåerna är nära markytan bör dagvattenlösningar konstrueras täta. Den framtida servisen för kvarteret är inte beslutad men kommer enligt preliminärt underlag ligga i gatan söder om kvarteret. För att kunna leda dagvattnet mot servisen behöver kvarterets norra delar avvattnas in mot gården för att möjliggöra anslutning mot servisen. Då vattengången och servisens läge ännu är osäkert finns osäkerheter kring möjligheten att ansluta framför allt den norra förgårdsmarken mot servisen. Det behöver undersökas vidare vid projektering av dagvattenlösningar samt ledningar. Det behöver undersökas vidare om det finns platser med befintliga eller planerade övriga ledningar som eventuellt behöver samordnas med framtida dagvattenlösningar samt ledningar. Utifrån föroreningsberäkningarna av dagvatten efter rening i växtbäddar minskar samtliga föroreningar med 60–100 % jämfört med befintlig situation. Utredningsområdet bedöms därmed inte försvåra recipientens möjlighet att nå MKN i och med den planerade ombyggnationen. DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 78 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 28 (35) 13. BILAGOR BILAGA A – FÖRORENINGSBERÄKNINGAR STORMTAC Projekt: Bällsta hamn StormTac Web v25.1.4 Datum: 2025-03-11 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 11.. AAvvrriinnnniinngg 11..11 IInnddaattaa AAvvrriinnnniinnggssoommrrååddeenn VVoollyymmaavvrriinnnniinnggsskkooeeffffiicciieenntteerr ᵩ oocchh aarreeaa ppeerr mmaarrkkaannvväännddnniinngg ((hhaa)).. vv AA11 MMaarrkkaannvväännddnniinngg ᵩvv ᵩ TToott Befintlig sit Industriområde 0.50 0.80 0.53 0.53 TToottaalltt 0.50 0.80 0.53 0.53 RReedduucceerraadd aavvrriinnnniinnggssyyttaa ((hhaarreedd)) 0.27 0.27 RReedduucceerraadd ddiimm.. aarreeaa ((hhaarreedd)) 0.42 0.42 ÖÖvvrriiggaa ddiimmeennssiioonneerraannddee iinnddaattaa AA11 Befintlig sit Återkomsttid år 10.0 Klimatfaktor fc 1.00 Rinnsträcka m 600 Rinnhastighet m/s 1.0 Dim. regnvaraktighet min 10 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 79 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 29 (35) 11..22 UUttddaattaa FFllööddeenn AA11 TToott Befintlig sit Tot. avrinning. årsmedel (basflöde + avrinning) m3/år 1900 1900 Tot. avrinning. årsmedel (basflöde + avrinning) l/s 0.059 Medelavrinning l/s 0.80 Dim. flöde l/s 97 Dim. flöde total 9977 l/s vid Dim. regnvaraktighet 1100 min Detta summerade flöde baseras på Rationella metoden där delflöden per varaktighet summerats för olika områden (samma flöden som visas i Dim. flödestabellen) och värdet gäller inte om funktionen för Naturmarksavrinning använts (anges i boxen Dim. flöde). 22.. FFöörroorreenniinnggssttrraannssppoorrtt - Samtliga resultat avseende halt och mängd avser total fraktion om inget annat anges. 22..11 UUttddaattaa FFöörroorreenniinnggssmmäännggddeerr ((ddaaggvvaatttteenn++bbaassffllööddee)) uuttaann rreenniinngg FFöörroorreenniinnggssmmäännggddeerr ((kkgg//åårr)).. KKoommmmeennttaarr PP NN PPbb CCuu ZZnn CCdd CCrr NNii HHgg AA11 Befintlig sit 0.50 3.3 0.033 0.070 0.41 0.0024 0.023 0.028 0.00012 TToottaall 0.50 3.3 0.033 0.070 0.41 0.0024 0.023 0.028 0.00012 KKoommmmeennttaarr SSSS OOiill BBaaPP AANNTT TTBBTT AA11 Befintlig sit 160 4.0 0.00025 0.000016 0.00032 TToottaall 160 4.0 0.00025 0.000016 0.00032 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 80 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 30 (35) FFöörroorreenniinnggssmmäännggddeerr ((kkgg//hhaa//åårr)) ((ddaaggvvaatttteenn++bbaassffllööddee)) uuttaann rreenniinngg PP NN PPbb CCuu ZZnn CCdd CCrr NNii HHgg kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 0.95 6.2 0.062 0.13 0.77 0.0046 0.043 0.053 0.00023 SSSS OOiill BBaaPP AANNTT TTBBTT kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 310 7.6 0.00046 0.000030 0.00060 FFöörroorreenniinnggsshhaalltteerr ((µµgg//ll)) ((ddaaggvvaatttteenn++bbaassffllööddee)) uuttaann rreenniinngg KKoommmmeennttaarr PP NN PPbb CCuu ZZnn CCdd CCrr NNii HHgg AA11 Befintlig sit 270 1800 18 38 220 1.3 12 15 0.064 TToottaall 270 1800 18 38 220 1.3 12 15 0.064 KKoommmmeennttaarr SSSS OOiill BBaaPP AANNTT TTBBTT AA11 Befintlig sit 87000 2100 0.13 0.0085 0.17 TToottaall 87000 2100 0.13 0.0085 0.17 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 81 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 31 (35) Projekt: Bällsta hamn StormTac Web v25.1.4 Datum: 2025-03-11 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 11.. AAvvrriinnnniinngg 11..11 IInnddaattaa AAvvrriinnnniinnggssoommrrååddeenn VVoollyymmaavvrriinnnniinnggsskkooeeffffiicciieenntteerr ᵩ oocchh aarreeaa ppeerr mmaarrkkaannvväännddnniinngg ((hhaa)).. vv AA22 MMaarrkkaannvväännddnniinngg ᵩvv ᵩ TToott Planerad sit Kvarter utan väg 0.60 0.70 0.53 0.53 TToottaalltt 0.60 0.70 0.53 0.53 RReedduucceerraadd aavvrriinnnniinnggssyyttaa ((hhaarreedd)) 0.32 0.32 RReedduucceerraadd ddiimm.. aarreeaa ((hhaarreedd)) 0.37 0.37 ÖÖvvrriiggaa ddiimmeennssiioonneerraannddee iinnddaattaa AA22 Planerad sit Återkomsttid år 10.0 Klimatfaktor fc 1.00 Rinnsträcka m 600 Rinnhastighet m/s 1.0 Dim. regnvaraktighet min 10 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 82 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 32 (35) 11..22 UUttddaattaa FFllööddeenn AA22 TToott Planerad sit Tot. avrinning. årsmedel (basflöde + avrinning) m3/år 2200 2200 Tot. avrinning. årsmedel (basflöde + avrinning) l/s 0.069 Medelavrinning l/s 0.96 Dim. flöde l/s 85 22.. FFöörroorreenniinnggssttrraannssppoorrtt - Samtliga resultat avseende halt och mängd avser total fraktion om inget annat anges. 22..11 UUttddaattaa FFöörroorreenniinnggssmmäännggddeerr ((ddaaggvvaatttteenn++bbaassffllööddee)) uuttaann rreenniinngg FFöörroorreenniinnggssmmäännggddeerr ((kkgg//åårr)).. KKoommmmeennttaarr PP NN PPbb CCuu ZZnn CCdd CCrr NNii HHgg AA22 Planerad sit 0.40 3.2 0.027 0.042 0.18 0.0012 0.019 0.016 0.000027 TToottaall 0.40 3.2 0.027 0.042 0.18 0.0012 0.019 0.016 0.000027 KKoommmmeennttaarr SSSS OOiill BBaaPP AANNTT TTBBTT AA22 Planerad sit 100 0.68 0.000097 0.000019 0.0000041 TToottaall 100 0.68 0.000097 0.000019 0.0000041 FFöörroorreenniinnggssmmäännggddeerr ((kkgg//hhaa//åårr)) ((ddaaggvvaatttteenn++bbaassffllööddee)) uuttaann rreenniinngg PP NN PPbb CCuu ZZnn CCdd CCrr NNii HHgg kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 0.75 6.0 0.051 0.078 0.34 0.0023 0.037 0.030 0.000052 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 83 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 33 (35) SSSS OOiill BBaaPP AANNTT TTBBTT kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 190 1.3 0.00018 0.000036 0.0000078 FFöörroorreenniinnggsshhaalltteerr ((µµgg//ll)) ((ddaaggvvaatttteenn++bbaassffllööddee)) uuttaann rreenniinngg KKoommmmeennttaarr PP NN PPbb CCuu ZZnn CCdd CCrr NNii HHgg AA22 Planerad sit 180 1500 12 19 83 0.57 8.9 7.4 0.013 TToottaall 180 1500 12 19 83 0.57 8.9 7.4 0.013 KKoommmmeennttaarr SSSS OOiill BBaaPP AANNTT TTBBTT AA22 Planerad sit 47000 310 0.045 0.0088 0.0019 TToottaall 47000 310 0.045 0.0088 0.0019 44.. FFöörroorreenniinnggssrreedduukkttiioonn - Samtliga resultat avseende halt och mängd avser total fraktion om inget annat anges. 44..22 UUttddaattaa RReenniinnggsseeffffeekktteerr ((%%)) KKoommmmeennttaarr PP NN PPbb CCuu ZZnn CCdd CCrr NNii HHgg AA22 Planerad sit 85 70 95 93 95 90 78 86 76 KKoommmmeennttaarr SSSS OOiill BBaaPP AANNTT TTBBTT AA22 Planerad sit 94 89 92 69 70 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 84 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 34 (35) AAvvsskkiilljjdd mmäännggdd ((kkgg//åårr)) ((ddaaggvvaatttteenn ++ bbaassffllööddee)) eefftteerr rreenniinngg KKoommmmeennttaarr PP NN PPbb CCuu ZZnn CCdd CCrr NNii HHgg AA22 Planerad sit 0.34 2.2 0.026 0.038 0.17 0.0011 0.015 0.014 0.000021 TToottaall 0.34 2.2 0.026 0.038 0.17 0.0011 0.015 0.014 0.000021 KKoommmmeennttaarr SSSS OOiill BBaaPP AANNTT TTBBTT AA22 Planerad sit 95 0.61 0.000090 0.000013 0.0000029 TToottaall 95 0.61 0.000090 0.000013 0.0000029 SSuummmmaa bbeellaassttnniinngg kkgg//åårr eefftteerr rreenniinngg KKoommmmeennttaarr PP NN PPbb CCuu ZZnn CCdd CCrr NNii HHgg AA22 Planerad sit 0.059 0.96 0.0013 0.0030 0.0090 0.00012 0.0042 0.0022 0.0000065 TToottaall 0.059 0.96 0.0013 0.0030 0.0090 0.00012 0.0042 0.0022 0.0000065 KKoommmmeennttaarr SSSS OOiill BBaaPP AANNTT TTBBTT AA22 Planerad sit 6.5 0.074 0.0000076 0.0000059 0.0000012 TToottaall 6.5 0.074 0.0000076 0.0000059 0.0000012 SSuummmmaa bbeellaassttnniinngg kkgg//hhaa//åårr eefftteerr rreenniinngg.. KKoommmmeennttaarr PP NN PPbb CCuu ZZnn CCdd CCrr NNii HHgg AA22 Planerad sit 0.11 1.8 0.0025 0.0057 0.017 0.00023 0.0080 0.0042 0.000012 KKoommmmeennttaarr SSSS OOiill BBaaPP AANNTT TTBBTT AA22 Planerad sit 12 0.14 0.000014 0.000011 0.0000023 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 85 av 242 Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 2025-06-04, rev - s 35 (35) SSuummmmaa fföörroorreenniinnggsshhaalltt µµgg//ll eefftteerr rreenniinngg KKoommmmeennttaarr PP NN PPbb CCuu ZZnn CCdd CCrr NNii HHgg AA22 Planerad sit 27 440 0.62 1.4 4.2 0.057 2.0 1.0 0.0030 TToottaall 27 440 0.62 1.4 4.2 0.057 2.0 1.0 0.0030 KKoommmmeennttaarr SSSS OOiill BBaaPP AANNTT TTBBTT AA22 Planerad sit 3000 34 0.0035 0.0027 0.00057 TToottaall 3000 34 0.0035 0.0027 0.00057 DAGVATTENUTREDNING | Bällsta Hamn, Kv Masugnen Norra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 86 av 242 PM Dagvatten Bällsta Hamn, Stockholms stad 2025-05-15, 25U0473 Bj ki AB K t 36 A U l H t 174 St kh l Vä l 010211 80 00 bj ki 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag.nr: 25U0473 Sida 1 (33) Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis etebra rednU :sutatS 0.11 :noisreV . :llaM 32:31 02-10-1202 :tarapS gardppU – llamdnurG Sida 87 av 242 Uppdragsnamn Uppdragsgivare Dagvattenutredning Masugnen 1, Seniorgården AB Bällsta Hamn Jörgen Palm Stockholms Stad Våra handläggare Datum Laura Anthony (UL) 2025-05-15 Linn Berkelund (HL) Wilma Insulander (HL) SAMMANFATTNING Bjerking AB har på uppdrag av Seniorgården AB tagit fram en dagvattenutredning för kvarteret Masugnen 1 i samband med prövning av ny detaljplan Bällsta Hamn som ligger i Ulvsunda industriområde i Stockholms stad. Kvarteret har tidigare använts för industrier i olika former. Detaljplanen ska pröva för möjligheten att anlägga bostads- och förskolebyggnader med tillhörande innergård och underliggande garage. Marken inom fastigheten utgörs av fyllning med ett underliggande lager av lera-silt. Inom området råder stor risk för förorenad mark med anledning av tidigare industriverksamhet, och i genomförda markmiljöundersökningar har föroreningar påträffats i både jord och grundvatten. Dagvattenflödet förväntas öka efter exploatering, vilket beror på den applicerade klimatfaktorn och inte att exploateringen innebär mer hårdgjorda ytor. Dagvatten föreslås renas och fördröjas både i regnväxtbäddar och planteringar uppbyggda av pimpsten på gårdsytorna. Inom fastigheten föreslås dagvattenåtgärder som möjliggör rening och fördröjning av totalt 84 m3, beräknat utifrån Stockholm stads åtgärdsnivå för dagvattenhantering. Förorenings- beräkningarna visar att utsläpp av föroreningar till Mälaren-Ulvsundasjön förväntas minska mellan 60-100 % jämfört med befintlig situation. Kvarteret utgörs till stor del av en topografisk lågpunkt och den utförda skyfallsanalysen visar att det sker en ansamling av vatten i denna med stående vattendjup upp till 0,7 m. Fastigheten ligger även i ett område som utgörs av översvämningsrisk enligt MSB:s översvämningskartering med anledning av höjda vattennivåer i närliggande ytvatten. Inom fastigheten föreligger även risker att det föreligger föroreningar i mark och grundvatten sedan tidigare verksamhet, vilket potentiellt kan spridas vidare till recipienten med dagvattnet om inte åtgärder genomförs. Vid ombyggnationen är det viktigt att säkerställa att vatten inte blir ståendes intill byggnader och höjdsättningen behöver anpassas med en lutning bort från huskroppar ut mot gata eller grönytor samt med en grundläggningsnivå som bedöms acceptabel utifrån Länsstyrelsens rekommendationer med anledning av höjda vattennivåer i Mälaren. Utifrån den översiktliga höjdsättning som tagits fram konstateras att det finns goda möjligheter att kunna leda ut skyfallsvatten från kvarteret ut mot allmän platsmark och recipienten. Vidare behöver även föroreningssituationen utredas närmare och en bedömning göras kring eventuell sanering. I det fall det föreligger risk för att föroreningar ligger kvar i mark och grundvatten bör planerade dagvattenåtgärder anläggas täta, för att inte riskera kontaminering av renat dagvatten från fastigheten. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 88 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 2 (33) INNEHÅLL 1 Uppdrag och syfte ....................................................................... 4 2 Underlag ....................................................................................... 5 3 Riktlinjer för dagvattenhantering ................................................ 5 4 Områdesbeskrivning ................................................................... 6 4.1 Recipient och statusklassificering ................................................................ 6 4.2 Lokalt åtgärdsprogram (LÅP) ....................................................................... 8 4.3 Geoteknik, geohydrologi och grundvatten .................................................. 10 4.4 Föroreningssituation ................................................................................... 11 4.5 Närliggande skyddsområden för vatten/vattenskyddsområde ................... 12 4.6 Markavvattningsföretag .............................................................................. 12 4.7 Fornlämningar ............................................................................................ 12 4.8 Skyddsvärda områden ............................................................................... 12 4.9 Befintlig och planerad markanvändning ..................................................... 12 5 Avrinning .................................................................................... 14 5.1 Befintliga ytliga avrinningsområden och avrinningsstråk ........................... 14 5.2 Befintligt ledningsnät och teknisk avrinning ............................................... 15 5.3 Pågående projekt nära fastigheten ............................................................ 16 6 Befintlig situation ....................................................................... 16 6.1 Flödesberäkningar ...................................................................................... 17 6.2 Föroreningsberäkningar ............................................................................. 17 7 Planerad situation ...................................................................... 18 7.1 Flödesberäkningar ...................................................................................... 18 7.2 Föroreningsberäkningar ............................................................................. 18 7.3 Fördröjningsbehov ...................................................................................... 19 8 Översvämningsrisker ................................................................ 20 8.1 Ledningsnät ................................................................................................ 20 8.2 Närliggande ytvatten .................................................................................. 20 8.3 Instängda områden och skyfall ................................................................... 21 9 Föreslagen dagvattenhantering ................................................ 23 9.1 Åtgärdsförslag ............................................................................................ 23 9.2 Principlösningar .......................................................................................... 24 9.3 Flöde efter fördröjning ................................................................................ 27 9.4 Reningseffekt.............................................................................................. 28 9.5 Materialval .................................................................................................. 30 10 Hantering av skyfall ................................................................... 30 11 Fortsatt arbete ............................................................................ 32 Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 89 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 3 (33) 12 Påverkan på MKN ....................................................................... 32 13 Slutsats och rekommendationer .............................................. 32 Bilagor Bilaga 1 – Åtgärdsförslag dagvatten Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 90 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 4 (33) 1 Uppdrag och syfte Bjerking har på uppdrag av Seniorgården AB utfört en dagvattenutredning i samband med prövning av nya detaljplanen Bällsta Hamn som ligger i stadsdelen Ulvsunda industriområde, Stockholms stad, se Figur 1. Detaljplanen (DNR 2018–10844) utgörs av ett flertal kvarter där Masugnen 1 är ett av dessa. Fastigheten Masugnen 1 omfattar cirka 0,63 ha och består idag av ett industriområde. Syftet med dagvattenutredningen är att utreda hur planerad exploatering kan påverka dagvattensituationen inom och i angränsning till fastigheten samt föreslå dagvattenåtgärder. Även påverkan på och av skyfall utreds i dagvattenutredning. Utredningen har utförts i enlighet med Stockholms stads dagvattenstrategi och checklista till förenklad dagvattenutredning för kvartersmark samt Svenskt Vattens publikation P110. Utredningen och framtagna åtgärdsförslag följer Bjerkings hållbarhetslöfte för dagvatten1. Figur 1. Översiktsbild över fastighetens placering i Ulvsunda industriområde i Stockholm, samt en in- zoomad bild över fastigheten med fastighetsgränsen markerad i rött och bakgrundskarta från Metria Maps. Rosa fält i karta visar utbredning av inzoomat ortofoto i övre västra hörnet. Ungefärligt planområde markerat med svartstreckad linje. 1 Dagvatten - Bjerking Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 91 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 5 (33) 2 Underlag Följande underlag har använts i dagvattenutredningen: • Baskarta – Baskarta_Bällstahamn.dwg (erhållen 2025-03-19) • Situationsplan – L-30-P-01.dwg, Ettelva Arkitekter (erhållen 2025-03-27) • Markteknisk undersökningsrapport, Geosigma, 2022-12-12 (erhållen 2025-03-19) • PM Geoteknik, inför programhandling, Geosigma, 2022-12-12 (erhållen 2025-03-19) • PM Masugnen 1 Undersökningar resultatssammanställning, Sweco, 2021-10-15 (erhållen 2025-03-27) • Skyfall Bällsta hamn, Norconsult, 2020-11-13 (erhållen 2025-03-27) • Ledningar Bällsta hamn situationsplan-lednningar (Helm).pdf (erhållen 2025-03-19) o Masugnen 1 Översikt.pdf (erhållen 2025-03-19) o SS24-000127_Utskrift_0.dwg (erhållen 2025-03-27) o 3 Riktlinjer för dagvattenhantering Stockholms stads dagvattenstrategi har tagits fram för att skapa en långsiktig och hållbar dagvattenhantering inom kommunen. Dagvattenhanteringen ska långsiktigt skapa värden för stadens miljö och inte påverka naturen och människors hälsa negativt. Dagvattenhanteringen bör ske i enlighet med: • Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten. • Robust och klimatanpassad dagvattenhantering. • Resurs och värdeskapande för staden. • Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande. Detta innebär bland annat att hanteringen av dagvatten ska ske lokalt och vara fokuserad på småskaliga lösningar samtidigt som den integreras i stadsmiljön. Riktlinjer som har tagits fram av Stockholms stad och Stockholm Vatten och Avfall ligger i enlighet med Stockholms dagvattenstrategi. Syftet med riktlinjerna är att ge ett konkret stöd vid ny- eller ombyggnation för att nå en hållbar dagvattenhantering på kvartersmark. Stockholms stads åtgärdsnivå har tagits fram för att förtydliga nödvändiga åtgärder för att uppfylla dagvattenstrategin och innebär att dagvatten från hårdgjorda ytor ska renas i hållbara dagvattensystem. Systemen ska dimensioneras för en våtvolym på 20 mm, ha en mer långtgående rening än sedimentation och bör anläggas med bräddfunktion för att omhänderta större regn än 20 mm. Åtgärdsnivån är framtagen med syfte att miljökvalitetsnormerna för stadens vattenförekomster ska kunna följas, och då behöver föroreningsbelastningen från stadens dagvatten minska med 70–80 %. Det innebär att 90 % av årsnederbörden behöver fördröjas och renas. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 92 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 6 (33) 4 Områdesbeskrivning Marknivåerna inom fastigheten, enligt den nationella höjdmodellen RH 2000, varierar från +1,3 i mitten av områden, upp till cirka +3,7 i sydväst, se Figur 2. Figur 2. Översiktlig bild över höjder inom området. Höjderna har ett intervall på 1,0 m. Lägsta punkten inom området redovisas med blå punkt och högsta med en röd punkt. (Källa: SCALGO Live). 4.1 Recipient och statusklassificering År 2000 antogs direktiv (2000/60/EG) i EU med syfte att säkerställa en god vattenstatus i samtliga klassificerade vattenförekomster i EU:s medlemsländer. År 2004 infördes samma direktiv i svensk lagstiftning. Genom direktivet förbinder sig Sverige att kartlägga, bedöma och klassificera, fastställa miljökvalitetsnormer (MKN) och vidta åtgärder att uppnå en god vattenstatus i samtliga svenska vattenförekomster. Planerad exploatering bör inte negativt påverka recipientens möjlighet att uppnå en god vattenstatus. Recipient för dagvatten som uppstår inom fastigheten är Mälaren-Ulvsundasjön, se Figur 3. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 93 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 7 (33) Figur 3. Recipient Mälaren-Ulvsundasjön i förhållande till fastighetsgräns, bakgrundskarta från Metria Maps. Oranget fält i översiktskartan i övre västra hörnet visar utbredning av den utzoomade kartan. Mälaren-Ulvsundasjön är en naturlig sjö, som enligt senaste förvaltningscykel 3 har klassificerats erhålla en otillfredsställande ekologisk status samt uppnår ej god kemisk vattenstatus, se Tabell 1. Tabell 1. Status och kvalitetskrav på Mälaren-Ulvsundasjöns ekologiska och kemiska status. Vattenförekomst: Mälaren-Ulvsundasjön SE658229-162 450 Ekologisk: Dålig Otillfredsställande Måttlig God Hög Beslutad Status X 2021-07-14 Kvalitetskrav X1 2023-05-02 Kemisk: Uppnår ej god God Beslutad Status X 2019-11-15 Kvalitetskrav X1 2023-05-02 1Kvalitetskraven innefattar ett flertal olika tidsfrister. För kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus innefattas även mindre stränga krav för kvicksilver och bromerad difenyleter. 4.1.1 Ekologisk status Mälar-Ulvsundasjöns ekologiska status klassificeras som otillfredsställande enligt förvaltningscykel 3. Idag uppnår inte vattenförekomsten god vattenstatus då morfologiska förändringar och kontinuitet begränsar recipientens förmåga att uppnå en bättre status. Kvalitetsfaktorn bottenfauna är utslagsgivande orsaken till en otillfredsställd status. Gällande de särskild förorenade ämnena (SFÄ) erhåller recipienten en måttlig status. Ämnen som inte uppnår en god status är koppar (Cu) och de icke-dioxinlika PCB:erna. Den sammanvägda bedömningen för näringsämnen är att recipienten erhåller en måttlig status. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 94 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 8 (33) Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är måttlig ekologisk status 2027 med ett flertal undantag och tidsförlända tidsfrister. På grund av tekniska skäl, att det saknas teknik att påskynda processen, eller att det anses omöjligt att genomföra, har kvalitetsfaktorerna näringsämnen, växtplankton, bottenfauna, morfologiskt tillstånd i sjöar, koppar och icke- dioxinlika PCB:er erhållit tidsfrister eller mindre stränga krav. 4.1.2 Kemisk ytvattenstatus Mälaren-Ulvsundasjön uppnår ej god ytvattenstatus enligt förvaltningscykel 3. Gränsvärden för de prioriterade ämnena perfluoroktansulfonat (PFOS), kadmium (Cd), bly (Pb), antracen (ANT), tributyltenn (TBT), kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrids i recipienten. Gällande statusen för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt PBDE klassas dessa som överallt överskridande prioriterade ämnen vilka överskrids i samtliga vattenförekomster i Sverige. Orsaken är långväga atmosfärisk deposition och anses inte vara möjligt att åtgärda. Undantaget gäller inte för kvicksilver eller PBDE:er som släpps ut från punktkällor. 4.1.3 Miljöproblem och påverkningskällor Påverkanskällor som klassificeras ha en betydande påverkan på Mälaren-Ulvsundasjöns status är olika punkt- och diffusa källor. Punktkällor som anses ha en betydande påverkan är förorenade områden samt en släckningsinsats med brandskum. Diffusa källor som anses ha en betydande påverkan är utsläpp från transport och infrastruktur, urban markanvändning och atmosfärisk deposition. 4.2 Lokalt åtgärdsprogram (LÅP) Det lokala åtgärdsprogrammet (LÅP) för Mälaren-Ulvsundasjön beslutades 2021. Syftet är att ge översiktlig information och åtgärdsbehov för att vattenförekomsten ska kunna nå god ytvattenstatus senast 2027. Åtgärdsarbetet fokuseras på de åtgärder som har största möjliga miljönytta utifrån Mälaren-Ulvsundasjöns urbana förutsättningar. För att förbättra den kemiska statusen krävs en ökad kunskap kring miljögifterna som skapar problem, för att därefter kunna hitta åtgärder och på sikt nå en god vattenstatus. Åtgärder som föreslås är baserade på att förebygga att miljögifter och föroreningar når Mälaren-Ulvsundasjön, tillsammans med ett fungerande underhållsarbete. Dagvattenstrategier, kemikalieplan och åtgärdsnivån för hantering av dagvatten måste tas hänsyn till vid exploatering. Även ett antal platsspecifika åtgärder i befintliga miljöer behöver genomföras, exempelvis skärmbassänger, skelettjordar, växtbäddar, filtermagasin och förstärkningsåtgärder. Bällsta hamn ingår i ett större avrinningsområde där bland annat Bromma flygplats och aktuell fastighet ingår, se Figur 4. Avrinningsområdet är det område som bidrar med störst belastning till Mälaren-Ulvsundasjön inom Stockholms stad. Utloppet mynnar vid Bällsta hamn där det är önskvärt att reducera föroreningsbelastningen med 50 %. Ansvarig för föroreningsreduktionen är Stockholm Vatten och Avfall. Platsspecifik åtgärd som planerar att utföras i närheten av fastigheten är rening i Bällsta hamn, betecknad som åtgärd ”2” i Figur 5. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 95 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 9 (33) Figur 4. Rött område visar det område som bidrar med störst belastning till Mälaren-Ulvsundasjön (Lokalt åtgärdsprogram, Mälaren-Ulvsundasjön – Genomförandeplan Stockholms stad, hämtad 2025-03-25). Planområdets ungefärliga placering markerat med svart elipse. Figur 5. Geografisk placering av åtgärder för Mälaren-Ulvsundasjön (Bilaga 1, Lokalt åtgärdsprogram, Mälaren-Ulvsundasjön, Stockholms stad, hämtad 2025-03-25). Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 96 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 10 (33) 4.3 Geoteknik, geohydrologi och grundvatten Enligt Sveriges geologiska undersöknings (SGU) jordartskarta, se Figur 6, utgörs fastigheten av fyllning med ett underliggande lager av lera-silt. Enligt SGU har fyllningen generellt en hög genomsläpplighet, vilket antyder att infiltrationsmöjligheterna i området ur ett geotekniskt perspektiv är goda. Genomsläppligheten är generellt hög i fyllning medan den kan vara begränsad i det underliggande lerlagret. I framtagen geoteknisk utredning2 beskrivs de geologiska förutsättningarna för hela detaljplanen. Fastighet Masugnen fd Ekesiöö har utretts och resulterat i att fastigheten består av fyllning som vilar på lös lera. Fyllningen har en mäktighet som uppgår till cirka 2 meter förutom området närmast kajen där fyllningen kan uppgå till mellan 4 och 5 meter. Fyllningen innehåller block och sten. Den underliggande leran bedöms vara lös och även känslig för vibrationer. Avståndet till berg bedöms vara 15–20 meter under marknivå. Grundvattenytan bedöms ligga strax under befintlig marknivå och nästan i samma nivå som Bällstavikens vattennivå, +0,85 m. Figur 6. Jordarter (t.v.) och genomsläpplighet (t.h.) enligt SGU, fastighetsgräns markerad i röd linje. 2 Geosigma. (2022). PM Geoteknik, inför programhandling. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 97 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 11 (33) 4.4 Föroreningssituation Vid fastighetsgränsen finns ett potentiellt förorenat område enligt Länsstyrelsens EBH-karta3 med riskklass 1, vilket innebär mycket stor risk för förorening, se Figur 7. Den primära branschen för föroreningen är träimpregnering. Impregneringsverksamheten startade 1947 och lades ner 1993. Mycket impregneringsvätskor förvarades i lokalen och det var dålig beredskap för spill. År 1994 genomfördes en sanering och rengöring av lokalen men bedöms ändå vara riskklass 1. Klassificeringen beror på de geologiska förhållandena som gör att spridningen av föroreningarna antas vara stora samt närheten till ytvatten. De farliga ämnena som impregnering innehåller är Krom (Cr), Koppar (Cu) och Natrium (Na)4. I PM Resultatsammanställning miljötekniska undersökningar för Masugnen 15 beskrivs att det inom fastighetsgränsen förekommer tungmetaller, PAH och en del petroleumkolväten. Jorden har undersökts där det påträffats dioxiner och i grundvattnet klorerade lösningsmedel. Föroreningarna har påträffats främst i fyllningen men även en del i det underliggande lagret av lera, för mer information gällande föroreningar, se PM Resultatsammanställning (2021-10-15). Figur 7. Potentiellt förorenade områden är redovisade enligt riskklass. Fastighetsgräns är markerat i rött. Data från Stockholms läns länskarta. 3 Länsstyrelsens Potentiellt förorenade områden EBH-stödet. [Hämtat 2025-04-10] 4 Förorenade områden - Länsstyrelsen [Hämtat 2025-03-21] 5 SWECO, "PM resultatsammanställning miljötekniska undersökningar Masugnen 1," 2021-10-15. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 98 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 12 (33) 4.5 Närliggande skyddsområden för vatten/vattenskyddsområde Enligt Stockholm läns länskarta ingår fastigheten inte i något vattenskyddsområde. Dock utgörs recipienten Mälaren-Ulvsundasjön av område som klassificerats erhålla ett riksintresse avseende yrkesfiske6. 4.6 Markavvattningsföretag Inga aktiva markavvattningsföretag ligger belägna inom eller i närheten av fastigheten. 4.7 Fornlämningar Enligt Stockholm läns länskarta finns inga fornlämningar inom eller i närheten av fastigheten. 4.8 Skyddsvärda områden Fastigheten utgörs inte av något naturreservat eller Natura 2000-område. 4.9 Befintlig och planerad markanvändning Fastigheten består idag av ett asfalterat industriområde. Detaljplanearbetet ska möjliggöra bebyggelse av seniorbostäder samt en förskola. Delar av innergården kommer vara på bjälklag. Innergården kommer vara indelad i två delar: bostadsgård respektive förskolegård. Bebyggelsen kommer att bestå av tre huskroppar med tak som huvudsakligen lutar inåt mot gården. Även förgårdsmark ingår i fastigheten. I Tabell 2 redovisas areor för befintlig och planerad markanvändning. Befintlig markanvändning redovisas i Figur 8 och den planerade markanvändningen i Figur 9. I samband med byggnationerna i området kommer en ny väg, Råjärnsvägen, anläggas väster om fastigheten. Tabell 2. Befintlig och planerad markanvändning inom fastigheten. Siffrorna är avrundade. Markanvändning Befintlig [ha] Planerad [ha] Industriområde 0,63 - Betongplattor med fogar (förgårdsmark) - 0,05 Planteringar (förgårdsmark) - 0,03 Takyta - 0,30 Bostadsgård - 0,13 Förskolegård - 0,11 Totalt 0,63 0,63 6 LstAB Länskarta Stockholms län [hämtat 2025-03-21] Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 99 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 13 (33) Figur 8. Befintlig markanvändning. Källa bakgrundskarta: Metria Maps. Figur 9. Planerad markanvändning framtagen via erhållen situationsplan skapad av ETTELVA Arkitekter (2025-03-27). Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 100 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 14 (33) 5 Avrinning Ytliga avrinningsområden, lågpunkter och avrinningsstråk har analyserats översiktligt i SCALGO Live utifrån befintlig höjdsättning och redovisas i Figur 10. SCALGO Live är ett verktyg som används för att på en övergripande nivå identifiera översvämningsrisker vid intensiv nederbörd och skyfall. För analysen i SCALGO Live användes höjddata från Lantmäteriets nationella markhöjdmodell med en upplösning 1x1 m. 5.1 Befintliga ytliga avrinningsområden och avrinningsstråk Inom fastigheten finns en stor lågpunkt som breder ut sig över stora delar av fastigheten. Lågpunkten fortsätter även en bit mot väst och norr om fastighetsgränsen. Genom området och avrinningsområde 1 (förkortat ARO 1) finns det ett antal flödesvägar som främst avleder dagvatten i nordlig riktning mot ARO 3, och därefter mot en större lågpunkt som bräddar mot ARO 2 och recipient, se Figur 10. Figur 10. Ytliga avrinningsområden, lågpunkter och avrinningsvägar redovisas. Flödesriktning redovisas med svarta pilar. Översiktlig figur över ARO1 och dess utbredning visas i vänstra hörnet. Data är nedladdad från SCALGO Live. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 101 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 15 (33) 5.2 Befintligt ledningsnät och teknisk avrinning Dagvattnet från fastigheten leds såväl ytligt som tekniskt ut i Mälaren-Ulvsundasjön. Ledningsnätet bedöms vara i varierande skick och därmed beräknas ledningsnätet ha en kapacitet för ett 2-årsregn enligt framtaget Skyfalls-PM för Bällsta hamn7. Diskussion har förts mellan Norconsult, SVOA och Stockholms stad där de slutligen kommit fram till att inte underskatta översvämningsrisken och därmed använda ett 2-årsregn för genomförda skyfallsanalyser. Figur 11. Befintligt ledningssystem, dagvatten (erhållet 2025-03-27). 7 Norconsult. (2020). Skyfall Bällsta hamn. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 102 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 16 (33) 5.3 Pågående projekt nära fastigheten Fastigheten Masugnen 1 ingår i förslag till ny detaljplan vid namn Bällsta Hamn. Detaljplanen syftar till att möjliggöra omvandling av det befintliga industriområdet till en ny stadsdel med nya bostäder, skolor, service, parker och torg. Totalt inom planen är det cirka 1 200 bostäder som planeras. Det bedöms att övriga kvarter inom detaljplanen kan komma att påverka Masugnen 1 om befintliga flödesvägar justeras och eller byggs bort. Det är därför viktigt att skyfallshanteringen samordnas ur ett helhetsperspektiv, vilket Stockholms stads skyfallskonsulter utreder. Det finns ett antal andra pågående projekt i närområdet, se Figur 12. Enligt Stockholms stads skyfallsmodell finns en risk att flöden från Trafikflyget 9 och Betongblandaren 10–13 kan flöda över Karlsbodavägen och således påverka Masugnen 1. Detta beskrivs närmare i avsnitt 8.3 Instängda områden och skyfall. Figur 12. Pågående planer i närheten av kvarter Masugnen 1. (Karta från Stockholms stad, planområdesgränser för gällande planer och pågående detaljplanearbeten8). 6 Befintlig situation Flödes- och föroreningsberäkningar för befintlig situation har utförts i enlighet med Stockholms stads checklista för dagvattenutredningar, Svenskt Vattens publikation P110 och Bjerking AB:s hållbarhetslöfte för dagvatten. Flödes- och föroreningsberäkningar har utförts i StormTac Web 8 Bygg- och plantjänsten [hämtad 2025-04-01] Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 103 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 17 (33) (v25.1.4). För beräkningar har avrinningskoefficienter i enlighet med Svenskt Vattens publikation P110 och StormTac Web använts. 6.1 Flödesberäkningar Flödesberäkningar för befintlig situation har utförts för återkomsttiden 5 år, 20 år och 100 år enligt återkomsttid för tätbebyggd bostadsbebyggelse. Flöde beräknas även för ett 10-årsregn i enlighet med Stockholms Stads checklista för dagvatten. Varaktigheten har beräknats till 10 minuter utifrån en längsta rinnsträcka om 60 m. Varaktigheten är baserat på och ett flöde på mark med vattenhastigheten 0,1 m/s. Befintlig markanvändning, valda avrinningskoefficienter, reducerad area, rinntid och dimensionerande flöden redovisas i Tabell 3. Beräkningarna är baserade på den befintliga markanvändningen som delats in enligt tabellen. Tabell 3. Befintlig markanvändning och beräknade flöden för befintlig situation inom fastigheten. Befintlig situation Hela fastigheten φ Industriområde [ha] 0,6250 0,80 Totalt [ha] 0,6250 - tr [min] 10 - φS [-] 0,80 - Ared [ha] 0,50 - Qdim, 5-årsregn [l/s] 91 - Qdim, 10-årsregn [l/s] 114 - Qdim, 20-årsregn [l/s] 143 - Qdim, 100-årsregn [l/s] 244 - 6.2 Föroreningsberäkningar Översiktliga föroreningsberäkningar har utförts för befintlig situation i StormTac Web (v25.1.4) och baseras på schablonvärden för ämnen från olika typer av markanvändning. Schablonhalterna innehåller osäkerheter och bör därför ses mer som en fingervisning än som exakta mängder/halter. Föroreningsberäkningar har utförts för ämnen som av StormTac Web bedöms vanligt förekommande i dagvatten och för ämnen som inte uppnår god status enligt bedömning i VISS för recipienten. Därför har ämnena Antracen (ANT) Tributyltenn (TBT), Kvicksilver (Hg), Olja, PAH16 och poly-bromerade difenyleter (PBDE) lagts till i föroreningsberäkningarna. En genomsnittlig, korrigerad, årsmedelnederbörd på 601 mm har använts för fastigheten. Volymavrinningskoefficienter har ansatts enligt de rekommenderade i StormTac Web och marktyperna som beräkningarna utgår ifrån för befintlig situation redovisas i Tabell 2 och resultatet redovisas i Tabell 10 och Tabell 11. Recipienten har idag problem med för höga halter av PFOS. I dagsläget saknas tillräckliga data på PFOS för att kunna göra tillförlitliga beräkningar. PFOS finns därför inte i StormTac Web och redovisas därmed inte i föroreningsberäkningarna. PFOS finns i ett flertal produkter såsom rengöringsmedel, brandsläckningsskum samt impregneringsmedel och tillförs även dagvatten via atmosfärisk deposition. Reglering av PFOS till ett område är svårt att styra men ämnet håller på att fasas ut från produkter och brandskum2 för att minska belastningen till naturen. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 104 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 18 (33) 7 Planerad situation Flödes- och föroreningsberäkningar för planerad situation har utförts likt beräkningarna för befintlig situation. För det planerade flödet har även en klimatfaktor (kf) på 1,25 inkluderats. 7.1 Flödesberäkningar Flödesberäkningar för planerad situation har utförts för återkomsttiden 5 år, 20 år och 100 år. Varaktigheten har beräknats till 10 minuter utifrån en längsta rinnsträcka. Flödet beräknas även för ett 10-årsregn utan klimatfaktor i enlighet med Stockholms stads checklista för dagvatten. Varaktigheten är baserad på flöde i ledning med vattenhastigheten 1,5 m/s. Planerad markanvändning, valda avrinningskoefficienter, reducerad area, rinntid och dimensionerande flöden redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Planerad markanvändning och beräknade flöden för planerad situation inom fastigheten. Siffrorna är avrundade. Planerad situation Hela fastigheten φ Marksten med fogar (förgårdsmark) [ha] 0,051 0,70 Grönyta (planteringar på förgårdsmark) [ha] 0,032 0,10 Takyta [ha] 0,302 0,90 Gårdsyta inom kvarter (Bostadsgård) [ha] 0,132 0,45 Gårdsyta inom kvarter (Förskolegård) [ha] 0,11 0,45 Totalt [ha] 0,63 - tr [min] 10 - φS [-] 0,67 - Ared [ha] 0,431 - Qdim, 5-årsregn med kf [l/s] 95 - Qdim, 10-årsregn utan kf [l/s] 95 - Qdim, 10-årsregn med kf [l/s] 119 - Qdim, 20-årsregn med kf [l/s] 150 - Qdim, 100-årsregn med kf [l/s]* 315 - *För 100-årsflöde har den dimensionerande avrinningskoefficienten för permeabla ytor satts till 0,75 enligt Vägledning för skyfallskartering Tips för genomförande och exempel på användning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Publikationsnummer: MSB1121 - augusti 2017 Efter exploatering förväntas dagvattenflödena öka något jämfört med dagens situation, från dagens 143 l/s till planerade 150 l/s vid dimensionerande 20-årsregn. Vid exploatering bebyggs ett helt hårdgjort område och omvandlas till ett kvarter med mer grönska, vilket innebär att flödessituationen bör minska sett till minskad andel hårdgjorda ytor som bidrar till ytavrinning. Ökningen beror enbart på ett påslag av klimatfaktor 1,25 i beräkningen för planerade flöden, och motsvarar en ökning på cirka 5 % jämfört med dagens flöden. 7.2 Föroreningsberäkningar Översiktliga föroreningsberäkningar har utförts för planerad situation i enlighet med kapitel 6.2 Föroreningsberäkningar. Beräkningarna har utgått utifrån markanvändningen kvarter utan väg som inkluderar alla markanvändningarna som redovisas i Tabell 2 för planerad situation och resultatet redovisas i Tabell 10 och Tabell 11. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 105 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 19 (33) 7.3 Fördröjningsbehov Enligt Stockholms stads åtgärdsnivå ska 20 mm dagvatten tas omhand från hårdgjorda ytor. För fastigheten motsvarar detta 84 m3, se Tabell 5. Tabell 5. Fördelning av erforderlig fördröjningsvolym utifrån markanvändning för att uppnå åtgärdsnivån 20 mm. Red. Area Avrinningskoefficient Erforderlig Markanvändning area [m2] [-] fördröjningsvolym [m3] [m2] Marksten med fogar (förgårdsmark) 509 0,70 356 7 Grönyta (planteringar på förgårdsmark) 323 0,10 32 1 Takyta 3019 0,90 2717 54 Gårdsyta inom kvarter (bostadsgård) 1317 0,45 593 12 Gårdsyta inom kvarter (förskolegård) 1083 0,45 487 10 Totalt 6251 - 4185 84 Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 106 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 20 (33) 8 Översvämningsrisker 8.1 Ledningsnät Ingen information avseende eventuell kapacitetsbrist i ledningsnät eller tidigare översvämningsproblematik har tillhandahållits i detta skede. 8.2 Närliggande ytvatten Fastigheten ligger intill Mälaren (Mälaren-Ulvsundasjön) och Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren med hänsyn till risk för översvämning. Med lägsta grundläggningsnivå menas underkant på grundsula eller betongplatta. Länsstyrelsen bedömer att ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt behöver placeras över nivån +2,7 meter9. Enligt Länsstyrelsens öppna data ligger hela fastigheten inom riskzon för grundläggningsnivå i dagsläget, dvs. marken ligger under nivån +2,7 meter10. Fastigheten ligger även i område som utgörs av översvämningsrisk enligt MSB:s översvämningskartering av Mälaren vid beräknat högsta flöde. Figur 13 Översvämningsrisker i förhållande till närliggande ytvatten och myndigheternas rekommendationer. 9 Länsstyrelserna Stockholm, Södermanland, Uppsala och Västmanland. (2015). https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1b1d393819324610c3748af1/1732516301233/Rekommendationer%20f%C3 %B6r%20l%C3%A4gsta%20grundl%C3%A4ggningsniv%C3%A5%20f%C3%B6r%20ny- bebyggelse%20vid%20M%C3%A4laren%20- %20med%20h%C3%A4nsyn%20till%20risken%20f%C3%B6r%20%C3%B6versv%C3%A4mning.pdf 10 Länsstyrelsen Stockholm. Länskarta. https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=d1b3761e5e944f129a698acc7e7ed183. [Hämtad 2025-03-28]. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 107 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 21 (33) 8.3 Instängda områden och skyfall Inom fastigheten finns idag en lågpunkt som upptar större delen av fastighetens yta och intilliggande kvarter norrut samt delar av Råjärnsvägen. Avrinningsområdet till lågpunkten är cirka 0,25 km2 stort och utgörs av större delar av Ulvsunda industriområde, spårvägen längs Karlsbodavägen och Ulvsundavägen. Flödet fyller på lågpunkten från sydvästlig riktning på Smältvägen. Lågpunkten har en storlek om totalt cirka 8 600 m2 och vid kraftig nederbörd kan en volym om maximalt cirka 1 650 m3 bli stående i lågpunkten. I lågpunkten kan ett maxdjup på vattnet om cirka 0,7 m bli stående i kvarterets nordöstra hörn, se Figur 14. När lågpunkten är full, bräddar vattnet norrut mot fastigheten belägen norr om detaljplaneområdet och vidare ut i Mälaren-Ulvsundasjön. Figur 14 Maxvattendjup enligt Stockholms stads skyfallsmodell (2024) vid ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,25. Fastighetsgräns visas med röd linje. Vid analys av maxvattenflöde enligt Stockholms skyfallsmodell noteras att en flödesväg kan inkomma västerifrån över Karlsbodavägen, som vid höga flöden riskerar flöda över Karlsbodavägen i östlig riktning och på så vis nå Masugnen 1, se markering med gul cirkel i Figur 15. Det finns således en risk att planerad byggnation på västra sidan om Karlsbodavägen (se avsnitt 5.3 Pågående projekt nära fastigheten) kan påverka Masugnen 1 vid skyfall, om inte åtgärder genomförs i samband med exploatering. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 108 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 22 (33) Figur 15 Maxvattenflöden enligt Stockholms stads skyfallsmodell (2024) vid ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,25. Risk för inkommande skyfallsflöde västerifrån vid den gula markeringen. Fastighetsgräns visas med röd linje. Avrinningsriktning visas med svarta pilar. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 109 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 23 (33) 9 Föreslagen dagvattenhantering Dagvattenåtgärder föreslås i enlighet med Stockholms stads riktlinjer och åtgärdsnivå. Åtgärderna dimensioneras för att fördröja och rena 20 mm dagvatten från hårdgjorda ytor, vilket motsvarar 84 m3 för kvarteret. Genom att dimensionera åtgärderna efter åtgärdsnivån kommer flödet som släpps ut från fastigheten att minska jämfört med dagens flöden, se avsnitt 9.3. 9.1 Åtgärdsförslag Inom kvarteret planeras ett stort antal planteringsytor som kan anpassas för att omhänderta dagvatten. Dagvatten inom kvarteret förslås således fördröjas och renas i växtbäddar både på bjälklag och fast mark. I Tabell 6 nedan sammanställs nödvändiga ytbehov fördelat per respektive dagvattenåtgärd och markanvändningskategori för att omhänderta den erforderliga fördröjningsvolymen om totalt 86 m3 dagvatten. En ytlig reglervolym i regnväxtbäddarna rekommenderas för att optimera anläggningens kapacitet att ta emot ytavrinnande dagvatten. Efter samordning med landskapsarkitekt (2025-04-03) är vissa av planteringsytorna mer fördelaktiga att planera som nedsänkta regnväxtbäddar på grund av lutningsförhållanden. Dessa är belägna i anslutning till trapporna vid respektive släpp ut mot lokalgator i norr och söder. Ambitionen är att kunna leda så mycket dagvatten som möjligt mot de nedsänkta regnväxtbäddarna, för att bäst kunna fördröja och rena den dimensionerande nederbörden. Tabell 6 Fördröjningsvolymer och ytbehov för dagvattenåtgärder fördelat på kvarterets uppdelade ytor. Ytbehoven för respektive dagvattenåtgärd gäller inte parallellt, utan uppfyller fördröjningskravet i sin helhet om endast en åtgärd tillämpas. Erforderlig Ytbehov regnväxtbädd Ytbehov infiltration Markanvändning fördröjningsvolym (reglerdjup 0,2 m) [m2] i grönyta [m2] [m3] Betongplattor med fogar (förgårdsmark) 7 35,61 78 Planteringsytor (förgårdsmark) 1 3,23 11 Takyta 54 271,71 600 Bostadsgård 12 59,28 144 Förskolegård 10 48,72 122 Totalt 84 419 955 Dagvatten från delar av bostadsgården, förgårdsmarken och takyta från västra byggnaden bedöms kunna ledas till regnväxtbäddar längs trappor i norr och söder. Svårigheter i att anlägga nedsänkta regnväxtbäddar på bostads- och förskolegården innebär att dagvatten från övriga ytor (gårdar, tak och förgårdsmark) föreslås ledas till de planerade planteringsytorna. Uppbyggnaden av planteringarna planeras ske i form av ett övre lager med pimpsten utblandat med växtjord, samt ett undre lager i form av ren pimpsten. För att kunna säkerställa att den erforderliga fördröjningsvolymen enligt åtgärdsnivån efterföljs likställs fördröjning i beskrivna planteringar som infiltration i grönyta. Förslag på fördelningen av ytor som avleds till regnväxtbädd med ytlig reglervolym respektive växtbädd med infiltration i planteringsyta redovisas i Tabell 7 nedan. Fördelningen innebär att cirka 24 m3 dagvatten fördröjs i den ytliga reglervolymen i regnväxtbäddarna och resterande 58 m3renas och fördröjs via infiltration i planteringsytor. Ytbehoven för att uppfylla respektive volym omfattar cirka 130 m2 för regnväxtbäddar och cirka 204 m2 för övriga planteringsytor/växtbäddar. För växtbäddarna som planeras på bjälklag är det viktigt att de Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 110 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 24 (33) förses med dränering i botten för att kunna leda vidare dagvattnet till ledningssystemet efter rening. Föreslaget system redovisas även i Bilaga 1. Öppna dagvattenanläggningar ska dimensioneras för att även omhänderta den nederbörd som faller direkt på anläggningen. Det innebär ett något ökat fördröjningsbehov för de öppna regnväxtbäddarna, med ett ytbehov om cirka 130 m2. Det utökade volymbehovet beräknas med en avrinningskoefficient om 1 multiplicerat med anläggningens yta och mm-krav, (dvs. 0,02 m djup *130 m2 yta*1=2,6 m3). Det innebär att regnväxtbäddarna föreslås dimensioneras för att fördröja och rena totalt cirka 26 m3. Det innebär att reglerdjupet på regnväxtbäddarna föreslås anläggas med 0,220 m djup i stället för 0,200 m djup. Tabell 7 Föreslagen fördelning av ytor som leds till respektive dagvattenåtgärd. Yta leds till Fördröjningsvolym Yta leds till Fördröjningsvolym regnväxtbädd i regnväxtbädd plantering med i plantering med Markanvändning (reglerdjup 0,2 m) (reglerdjup 0,2 m) infiltration i infiltration i [m2] [m3] * grönyta [m2] grönyta [m3] * Betongplattor med fogar 61 1 448 6 (förgårdsmark) Planteringsytor - 323 1 (förgårdsmark) Takyta 1037 19 1982 35 Bostadsgård 422 4 895 8 Förskolegård - 1083 10 Öppen - 2 - - dagvattenanläggning** Totalt 1520 26 4731 60 *Siffror är avrundade **Volym för att hänsyn till nederbörd som faller direkt på dagvattenanläggningen. Gäller öppna dagvattenanläggningar, till exempel regnväxtbäddar. 9.2 Principlösningar I följande avsnitt beskrivs de föreslagna dagvattenåtgärderna mer generellt i form av viktiga förutsättningar avseende utformning, funktion och skötselbehov. 9.2.1 Regnväxtbäddar En regnväxtbädd anläggs med syfte att fördröja och rena dagvatten från hårdgjorda ytor. De är vanliga i många olika miljöer, till exempel inom kvartersmarkens bostadsgårdar och vid parkeringsytor. De kan anläggas antingen upphöjda eller nedsänkta relativt omslutande mark. Bäddarna kan utformas som en rabatt med växter eller träd efter önskemål och till regnväxtbädden kan dagvattnet ledas via stuprör, ytlig avrinning, brunnar eller via ledningar. Den övre delen av regnväxtbädden utformas som ett ytligt magasin dit vatten kan tillrinna och tillfälligt uppehållas. Vattnet infiltreras därefter genom markbäddens lager av filtermaterial och renas genom upptaget till mark och växter, se exempel i Figur 16. Botten av regnväxtbädden fylls med makadam och om regnväxtbädden placeras på bjälklag eller mark där infiltration är omöjlig eller olämplig anläggs en utloppsledning i botten. Om infiltration är lämplig och möjlig, dvs om den miljötekniska markundersökningen visar att det inte finns föroreningar i marken som riskerar att spridas vid infiltration, kan botten göras öppen för att låta vattnet infiltrera till underliggande mark. Om utredningen i stället påvisar Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 111 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 25 (33) markföroreningar bör bädden göras tät och dagvattnet ledas till dagvattennätet via en dräneringsledning. Vid anläggning av en regnväxtbädd krävs det en regelbunden bevattning som bör följas upp för att säkerställa att växtligheten etableras, behovet kan även uppstå vid torka. Under tid kan det tillkomma behov av kompletterande planteringar. Ytterligare krävs ett visst underhåll i form av ogräsrensning och renhållning kring stuprör/brunnar, in-/utlopp och bräddavlopp. Efter en längre tid kan genomsläppligheten minska och ytlagret sättas igen, vilket kan åtgärdas genom att luckra upp eller tas bort och ersättas. Genom att ta bort ytlagret reduceras också risken för frisättning av de ackumulerade ämnena. Fördelen med regnväxtbäddar är att det både ger en flödesutjämning och en hög rening av dagvattnet. Figur 16. Typskiss över nedsänkt växtbädd (illustration Bjerking). 9.2.2 Infiltration i grönyta Grönytor i form av exempelvis gräsmattor, planteringsytor eller naturmark är ett alternativ för att fördröja, rena och avleda dagvatten. Lämpligen leds dagvattnet till ytan på bred front som kan ta omhand dagvatten från vägar, parkeringar, tak eller bostadsområden, se Figur 17. För optimal fördröjning och rening bör lutningen på grönytan inte vara mer än 5 %, en långsammare fördröjning ökar reningsgraden då fler partiklar hinner fastläggas. Reningsförmågan beror av underliggande jorddjup, jordens förmåga att binda partiklar som avskiljs i de olika lagren. Växtlighet i form av exempelvis gräs tar upp näringsämnen som på så vis nyttiggörs. Om låga flöden förväntas kan grönytan vara plan, svagt sluttande eller något varierande. Stora flöden kan bräddas till dagvattennätet om det inte hinner infiltrera eller att vattnet kan magasineras på ytan. För extrema regn bör sekundära avrinningsvägar säkras om inte ytan kan stå vattenfylld under en tid. Vintertid kan infiltrationsförmåga och reningseffekt minska vid igenfrysning. Underhåll sker i form av klippning vid träbeklädd grönyta, lövkrattning och renhållning. Efter en längre tid kan genomsläppligheten minska och ytan sättas igen, ytlagret får då luckras eller bytas. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 112 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 26 (33) Figur 17 Typskiss över infiltration i grönyta (illustration Bjerking). 9.2.3 Gröna tak Gröna tak, eller vegetationsklädda tak, används för fördröjning av dagvatten men kan även användas för att reducera mängden ytavrinnande dagvatten. Fördröjning och reduktion av dagvattnet sker genom att vegetation och jordlager tar upp nederbörden som till viss del hinner avdunsta, resterande del fördröjs i ett magasin anlagt för att hålla vatten. Mängden som kan fördröjas beror på takets lutning, vald växtlighet samt tjocklek på lagren. Ofta delas gröna tak in i två typer, extensiva och intensiva tak, men det kan också förkomma en blandning av dessa. På komplementbyggnader, så som förråd är ett extensivt grönt tak, exempelvis sedumtak, lämpligt. Då behöver taket endast täckas med ett tunt jordlager och kräver begränsat med underhåll, se Figur 18. Gröna tak anläggs med flera jordskikt samt ett dränerande lager i botten närmst takstommen. När taket mättats på vatten avrinner överflödigt vatten via dräneringslagret. Beroende på taktyp byggs lagren upp på olika vis, de extensiva gröna taken består av ett tunt lager sedumväxter (3–6 cm) eller gräs- och ängsväxter som är mer tåliga mot torka. Intensiva gröna tak har ett tjockare jordlager vilket möjliggör plantering av fler och större växttyper, buskar eller träd. Dessa typer kräver dock ofta bevattning och en kraftigare takkonstruktion. Valet av växtarter bör anpassas efter lokala klimatförhållanden. För att möjliggöra fördröjning av 20 mm nederbörd rekommenderar Stockholms stad ett djup på minst 10 cm. Det är viktigt att takets lutning inte blir för stor. Vid en lutning över 10 grader finns risk för att vegetationsystemet glider vilket dock kan förhindras med ett rotsäkert tätskikt (se Grönatakhandboken11). Dock påverkas fördröjningseffekten om taklutningen är för brant då avrinningskoefficienten beror av lutningen och djupet på det gröna taket (se tabell 4 Grönatakhandboken). Rening varierar beroende på val av växter samt lager. Gröna tak kan riskera att släppa ut näringsämnen, speciellt om taken kräver gödsling. Regnvatten anses dock ofta som relativt rent 11 RISE Research Institute of Sweden AB. (2021). Grönatakhandboken. Utg. 2. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 113 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 27 (33) och andra fördelar finns, till exempel dagvattenfördröjning, minskning av dagvattnet, grönska och fördelaktigt för biologisk mångfald. Taken fungerar även isolerande mot värme, kyla och buller. Dessutom krävs ingen ytterligare plats än takytan och kan kombineras med solceller eller bikupor. Då ett grönt tak anläggs är det viktigt att ha kontinuerlig uppföljning av hur växterna etablerar sig, det kan vara aktuellt att bevattna eller omplantera vissa plantor. Beroende på växtval kan underhåll krävas i form av bevattning, gödsling eller ogräsrensning. Ur synpunkt för näringstillförsel till dagvatten bör dock gödsling undvikas och enbart ske vid behov även kontroll av dränering och stuprör bör ske kontinuerligt. Funktionen hos gröna tak varierar med årstider, sommartid kan värme och mindre nederbörd innebära en liten mängd vatten som rinner av från taken medan fördröjningsförmågan minskar under vintertid. Figur 18. Ett exempel på ett grönt tak över en cykelparkering på Södermalm i Stockholm (Foto Bjerking). 9.3 Flöde efter fördröjning Beräknade dagvattenflöden vid 10-års- respektive dimensionerande 20-årsregn efter fördröjning i föreslagna dagvattenanläggningar redovisas i Tabell 8 nedan. Efter exploatering ökar dagvattenflödena med cirka 5 % jämfört med dagens situation (se avsnitt 7.1) vid ett dimensionerande 20-årsregn, utan någon fördröjning av dagvatten. Detta beror enbart på ett påslag med klimatfaktor 1,25 vid beräkning av planerade flöden. Efter att 20 mm fördröjs inom kvarteret minskar flödena, från befintliga 143 l/s till planerade 106 l/s vid ett dimensionerande 20-årsregn. Det motsvarar en minskning med cirka 25 %. Tabell 8. Dagvattenflöden efter fördröjning av 20 mm i föreslagna dagvattenåtgärder. Beräkning av flöde efter fördröjning tar hänsyn till fyllnadstiden i anläggningarna. 10-årsflöde exklusive Dimensionerande 20-årsflöde klimatfaktor inklusive klimatfaktor Befintlig situation 114 179 Planerad situation 95 150 Planerad situation med LOD 44 106 Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 114 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 28 (33) 9.4 Reningseffekt Generella reningseffekter för de föreslagna dagvattenåtgärderna; regnväxtbäddar och infiltration i grönyta redovisas i Tabell 9. Generella reningseffekter saknas i StormTac, varpå siffror för översilningsytor redovisas, som kan tänkas motsvara samma reningseffekt. De generella reningseffekterna baseras på schablonvärden och bör endast ses som en fingervisning som kan ge en indikation över hur den framtida föroreningsbelastningen kan påverkas efter implementering av de föreslagna dagvattenåtgärderna. Uppnådd reningseffekt kan skilja sig något från reningseffekter redovisade i Tabell 9, på grund av att reningen påverkas utifrån vald dimensionering och utformning. Hur väl anläggningarna fungerar över tid beror på underhåll och drift, se mer information i avsnitt 9.2 Principlösningar. Med föreslagen dagvattenhantering passerar dagvattnet från hårdgjorda ytor minst ett reningssteg innan vidare avledning från fastigheten. Tabell 9. Generella reningseffekter för ämnen samt för ämnen som inte uppnår god kemisk ytvattenstatur enligt bedömning i VISS för föreslagna dagvattenåtgärder regnväxtbäddar och översilningsytor (infiltration i grönytor) (StormTac Web v25.1.4). Reningseffekt [%] BDE BDE BDE P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16 BaP ANT TBT 47 99 209 Regnväxtbäddar 65 40 80 65 85 85 55 75 80 80 70 85 85 50 50 50 50 50 Översilningsyta (motsvarande infiltration i grönyta) 40 30 55 55 50 55 45 45 20 70 80 70 70 70 50 50 50 50 Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 115 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 29 (33) I Tabell 10 och Tabell 11 visas föroreningsberäkningar avseende mängder (kg/år) och halter (ug/l) för fastigheten som helhet; före exploatering, efter planerad exploatering utan och med rening i föreslagna dagvattenåtgärder. Efter planerad exploatering minskar samtliga ämnen jämfört med före exploatering förutom Antracen och Bromerad difenyleter (BDE 47, 99 och 209) avseende mängder samt Antracen och Bromerad difenyleter (BDE 99) avseende halter. Inkluderas rening i föreslagna dagvattenåtgärder minskar samtliga modellerade föroreningsmängder- och halter jämfört med före exploatering. Tabell 10. Föroreningsbelastning för befintlig och planerad markanvändning inom fastigheten enligt schablonhalter (StormTac Web v25.1.4). Mängder som ökar jämfört med befintlig situation är markerade med röda siffror. Kolumnen längst till höger beskriver minskningen i % mellan befintlig situation och planerad situation med föreslagen dagvattenhantering. Planerad situation Planerad situation Befintlig Ämne Enhet utan med föreslagen Minskning situation dagvattenåtgärder dagvattenhantering Fosfor (P) kg/år 0,59 0,47 0,088 85 % Kväve (N) kg/år 3,9 3,8 1,3 67 % Bly (Pb) kg/år 0,039 0,032 0,0023 94 % Koppar (Cu) kg/år 0,083 0,049 0,0070 92 % Zink (Zn) kg/år 0,48 0,21 0,015 97 % Kadmium (Cd) kg/år 0,0029 0,0015 0,00015 95 % Krom (Cr) kg/år 0,027 0,023 0,0067 75 % Nickel (Ni) kg/år 0,033 0,019 0,0025 92 % Kvicksilver (Hg) kg/år 0,00014 0,000032 0,0000098 93 % Suspenderad substans kg/år 190 120 17 91 % (SS) Olja kg/år 4,7 0,81 0,15 97 % PAH16 kg/år 0,0019 0,0013 0,000078 96 % Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,00029 0,00011 0,0000085 97 % Antracen (ANT) kg/år 0,000019 0,000023 0,0000072 62 % Bromerad difenyleter kg/år 0,00000039 0,00000047 0,00000015 62 % (BDE 47) Bromerad difenyleter kg/år 0,00000049 0,00000058 0,00000018 63 % (BDE 99) Bromerad difenyleter kg/år 0,000033 0,000038 0,000012 64 % (BDE 209) Tributyltenn (TBT) kg/år 0,00038 0,0000049 0,0000015 100 % Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 116 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 30 (33) Tabell 11. Föroreningshalter för befintlig och planerad markanvändning inom fastigheten enligt schablonhalter (StormTac Web v25.1.4) Beräknade halter för befintlig och planerad markanvändning. Halter som ökar jämfört med befintlig situation är markerade med fet stil. Kolumnen längst till höger beskriver minskningen i % mellan befintlig situation och planerad situation med föreslagen dagvattenhantering. Planerad situation Planerad situation Befintlig Ämne Enhet utan med föreslagen Minskning situation dagvattenåtgärder dagvattenhantering Fosfor (P) µg/l 270 180 36 87 % Kväve (N) µg/l 1 800 1 500 520 71 % Bly (Pb) µg/l 18 12 0,95 95 % Koppar (Cu) µg/l 38 19 2,9 92 % Zink (Zn) µg/l 220 83 6,4 97 % Kadmium (Cd) µg/l 1,3 0,57 0,060 95 % Krom (Cr) µg/l 12 8,9 2,8 77 % Nickel (Ni) µg/l 15 7,4 1,0 93 % Kvicksilver (Hg) µg/l 0,064 0,013 0,0040 94 % Suspenderad substans (SS) µg/l 87 000 47 000 7000 92 % Olja µg/l 2 100 310 61 97 % PAH16 µg/l 0,86 0,51 0,032 96 % Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,13 0,045 0,0035 97 % Antracen (ANT) µg/l 0,0085 0,0088 0,0030 65 % Bromerad difenyleter (BDE 47) µg/l 0,00018 0,00018 0,000061 66 % Bromerad difenyleter (BDE 99) µg/l 0,00022 0,00023 0,000076 65 % Bromerad difenyleter (BDE 209) µg/l 0,015 0,015 0,0050 67 % Tributyltenn (TBT) µg/l 0,17 0,0019 0,00064 100 % 9.5 Materialval Val av byggnadsmaterial är en mycket viktig del i att uppnå MKN och källor till föroreningar i dagvatten kan begränsas genom kloka materialval. Exempelvis bör tak- och fasadmaterial som koppar, zink och dess legeringar undvikas. Även plastbelagda plåttak som avger organiska föroreningar bör undvikas. För lösningar som behöver gödsling, exempelvis gröna tak, ska gödslingen begränsas och noga planeras. Gödsling ska ske när taken kan ta hand om näringsämnena för att minska mängden som lakas ur och tillförs dagvattnet. Gödsling bör inte ske kort innan ett nederbördstillfälle. Material som ger ifrån sig miljöskadliga ämnen som via dagvattnet kan spridas till miljön bör inte användas. Byggvaror bör klara egenskapskriterier som satts upp av branschorganisationer såsom BASTA eller Byggvarubedömningen. För att undvika onödigt tillskott av miljöfarliga ämnen är det viktigt att tidigt se över de material som ska användas vid byggnation. 10 Hantering av skyfall Höjdsättningen av marken är avgörande för vilka avrinningsvägar som vattnet kommer ta vid tillfällen med extrem nederbörd då dagvattensystemet är fullt och vattnet kommer att rinna ytligt, via så kallade sekundära avrinningsvägar. För att säkerställa att vatten inte blir ståendes intill byggnader bör marken höjdsättas med en generell lutning bort från huskroppar och ut mot gata eller grönytor. Svenskt vatten förespråkar i P105 en minsta lutning på 1:20 de närmsta tre metrarna från byggnaden, därefter kan markytan ges en flackare lutning för att inte riskera att Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 117 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 31 (33) dagvatten rinner i mot byggnaden. Gården behöver höjdsättas för att säkra avledning av skyfallsflöden ut mot omkringliggande allmän platsmark. En översiktlig höjdsättning har tagits fram för kvarteret med färdiga golvnivåer och enstaka höjder på entré- och gårdsytor. Höjderna har analyserats ur ett skyfallsperspektiv och bedömningen är att det finns goda möjligheter att kunna leda ut skyfallsvatten från kvarteret ut mot den allmänna platsmarken. Sekundära avrinningsvägar föreslås vid trapporna norr och söder mot lokalgator samt österut mot Strandparken. Lokalgatorna norr och söder om kvarteret planeras luta österut mot Bällstaviken enligt underlag från skyfallskonsulten för allmän platsmark12. Det är viktigt att marknivåerna är lägre än färdiga golvnivåer och att gårdsytorna lutar mot respektive sekundär avrinningsväg för att effektivt kunna leda ut höga flöden vid kraftig nederbörd. Förslag på sekundära avrinningsvägar visas i Figur 19 nedan samt i Bilaga 1. Figur 19 Föreslagna sekundära avrinningsvägar (röda pilar) utifrån den översiktliga höjdsättningen. I princip hela kvarteret ligger i dagsläget i en lågpunkt som kommer byggas bort vid den planerade exploateringen. Det är viktigt att skyfallsstråket utanför kvartersgränsen som idag leder skyfallsvatten till den befintliga lågpunkten leds om via gator och grönytor inom allmän platsmark till planerade skyfallsytor och/eller Bällstaviken. Enligt underlag från dagvattenkonsult för allmän platsmark planeras en skyfallsyta i Bällstahamnparken söder om kvarteret Masugnen 1, dit skyfallsflöden från sydväst via Råjärnsvägen leds mot via gatornas och parkens höjdsättning. En garagenedfart planeras längs fastighetens norra fasad med inpassage via lokalgatan norrut. Det planeras anläggning av en höjdrygg/puckel på infartsrampen för att hindra skyfallsvatten från att rinna ner i garaget. 12 Norconsult. Presentation resultat, Skyfall. Bällsta hamn, 2024-11-22. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 118 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 32 (33) 11 Fortsatt arbete Inom fastigheten har det identifierats föroreningar både i jord och grundvatten. Från erhållet underlag för markmiljö framgår det inte huruvida marken planeras saneras, och i så fall i vilken omfattning. En bedömning kring eventuell sanering bör göras inom detaljplanearbetet, vilket kan erfordra kompletterande markmiljöundersökningar. I det fall det föreligger risk för att föroreningar ligger kvar i mark och grundvatten bör planerade dagvattenåtgärder anläggas täta, för att inte riskera kontaminering av renat dagvatten från fastigheten. 12 Påverkan på MKN Recipienten Mälaren-Ulvsundasjön uppnår inte god ekologisk eller kemisk status med anledning av miljökonsekvenstypen morfologiska förändringar och kontinuitet som har dålig status. Ämnen som inte når god status avseende särskilt förorenade ämnen är koppar och icke- dioxinlika PCB:er. Den kemiska statusen uppnås ej på grund av överskridande gränsvärden för de prioriterade ämnena perfluoroktansulfon (PFOS), kadmium (Cd), bly (Pb), antracen (ANT), tributyltenn (TBT), kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE). Resultat från genomförda föroreningsberäkningar visar på minskade föroreningsmängder- och halter för modellerade föroreningsämnen efter exploatering jämfört med dagens föroreningsnivåer. Detta gäller för samtliga ämnen när rening i föreslagna dagvattenåtgärder modellerats. Problemämnen i recipienten som inte har kunnat modelleras är PFOS och icke- dioxinlika PCB:er, på grund av otillräckliga data. PFOS och PCB är förbjudna i nya produkter och spridning till miljön sker främst från historiska utsläpp. Enligt genomförd markmiljöundersökning har dessa ämnen inte påträffats i halter över gällande riktvärden. På grund av minskande föroreningsmängder- och halter samt ej påträffade problemämnen inom kvarteret bedöms den planerade exploateringen inte äventyra recipientens möjlighet att uppnå fastställda MKN. Detta förutsätter att dagvattnet renas inom kvarteret enligt föreslagen dagvattenhantering, samt att åtgärderna anläggs täta i det fall det föreligger risk för kvarvarande föroreningar i mark och grundvatten. 13 Slutsats och rekommendationer Enligt utförda flödesberäkningar förväntas dagvattenflödet att öka från kvarteret efter exploatering. Ökningen beror inte på att andelen hårdgjord yta ökar, utan att planerat flöde har anpassats efter framtida klimatförändringar. Enligt Stockholms stads åtgärdsnivå ska 20 mm dagvatten från hårdgjorda ytor fördröjas och renas vid ny- eller större ombyggnation. För Masugnen 1 motsvarar det en fördröjningsvolym på 84 m3. Dagvatten föreslås tas omhand i regnväxtbäddar och planteringsytor. Genom att implementera de föreslagna åtgärderna minskar flödes- och föroreningsbelastningen jämfört befintlig situation. Således bedöms inte den planerade bebyggelsen inom kvarteret påverka recipientens möjlighet att uppnå fastställda MKN negativt. Översiktlig analys av avrinning och översvämning vid skyfall visar att det idag finns en stor lågpunkt som täcker nästan hela fastigheten vid kraftiga regn. I detta skede har ingen detaljerad höjdsättning för kvarteret tagits fram. I det kommande arbetet med en mer detaljerad höjdsättning är det viktigt att säkerställa att de hårdgjorda ytorna lutar Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 119 av 242 Uppdrag.nr: [25U0473] Sida 33 (33) mot de föreslagna dagvattenanläggningarna för att i första hand säkra ytlig avrinning. I andra hand kan dagvatten ledas in i anläggningarna via brunn eller annan teknisk anordning, vilket behöver samordnas med projektets VA-projektör. Placeringen av dagvattenåtgärderna som rekommenderats i utredningen kan justeras för att anpassas efter gårdsutformningen. Höjdsättningen ska även anpassas för att säkra sekundära avrinningsvägar vid kraftig nederbörd. Bjerking AB Författare: Granskad av: Laura Anthony (UA) Marcus Länje Linn Berkelund (HL) Wilma Insulander (HL) Kontakt: Laura Anthony 010 – 211 83 61 laura.anthony@bjerking.se Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Totalt inom området behöver 84 kbm Sida 120 av 242 dagvatten renas och fördröjas. Detta föreslås genom regnväxtbäddar med ytliga magasin samt infiltration i planteringar. Dagvatten från resterande ytor av kvarter föreslås avledas till Dagvatten från 50% av västra infiltration i planteringsytor för takytan, inringade ytor av infiltration*. bostadsgård samt Ytbehov: 202 kvm förgårdsmark föreslås Fördröjningsvolym: 60 kbm. *Infiltration i underliggande växtjord avledas till regnväxtbäddar. och pimpsten. Ytbehov: 130 kvm* Fördröjningsvolym: 26 kbm. *Ytbehovet förutsätter ett reglerdjup på 0,22 m. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 121 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 122 av 242 Uppdragsnr: 4648 Dagvattenutredning Tackjärnet 1,3 Daterad: 2025-05-013 och 4 Reviderad: - Handläggare: Per Boholm RAPPORT DAGVATTENUTREDNING TACKJÄRNET 1,3 OCH 4 KONSULT/KONTAKT Structor Mark Stockholm AB Solnavägen 4 113 65, Stockholm Tel: 08-545 556 30 Org.nr: 556624-6855 www.structor.se BESTÄLLANDE FÖRVALTNING/KONTAKT [avdelningsnamn] [beställarens namn] 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 123 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 3 (28) Sammanfattning Uppdrag och syfte Structor Mark Stockholm AB har på uppdrag av Stockholms stad genomfört en dagvattenutredning för kvarteret Tackjärnet 1, 3 och 4 i Bällsta hamn, Stockholm. Syftet är att utreda förutsättningar och föreslå hanteringsåtgärder för dagvatten med hänsyn till recipientens känslighet, lokala föreskrifter och planerad bebyggelse. Utredningen utgör ett underlag för den nya detaljplanen och framtida projektering. Förutsättningar för dagvattenhantering Recipienten för dagvatten från området är Mälaren-Ulvsundasjön, som har klassificerats med otillfredsställande ekologisk status och ej uppnår god kemisk status. Recipientens känslighet kräver att åtgärder vidtas för att begränsa föroreningsbelastningen och förbättra vattenkvaliteten. Området består av fyllnadsmaterial med underliggande lera och silt, vilket innebär begränsade infiltrationsmöjligheter. Markförhållandena med potentiella markföroreningar gör att dagvatten bör hanteras genom slutna system snarare än infiltration för att undvika transport av föroreningar till grund- och ytvatten. Omvandlingen från industrimark med en relativt hög andel hårdgjorda ytor till bostäder med gröna gårdar innebär i sig att föroreningar och dagvattenflöden minskar. Översvämningsrisker och lågpunkter har identifierats inom och utanför planområdet. En mindre lågpunkt ligger inom området. Utredningsområdet ligger högre än omgivande gator, vilket innebär att ytligt avrinnande vatten från uppströmsliggande områden vid skyfall inte belastar området utan passerar utanför. Åtgärdsförslag Fördröjning och rening av dagvatten sker på både gårdar och förgårdsmark där vattnet föreslås att tas omhand i planteringar, på gräsytor och på lekytor. Vattnet föreslås fördröjas både på ytan och i marken. De föreslagna åtgärderna fördröjer de första 20 mm av ett regn, totalt 52 m3. Föreslagna åtgärder uppfyller Stockholms stads åtgärdsnivå för fördröjning och rening av dagvatten. Beräkningar visar att åtgärdsnivån tillsammans med den ändrade markanvändningen minskar dagvattenflödet markant och föroreningsbelastningen reduceras för samtliga ämnen. Skyfallsperspektiv och översvämningsrisker Den befintliga lågpunkten inom området byggs bort, och ny bebyggelse anpassas till befintlig höjdsättning. Vid skyfall tillåts vattnet tillfälligt fördröjas på gården på Tackjärnet 1&3 innan det bräddar ut till Smältvägen. Övriga hårdgjorda ytor mellan husen och på förgårdsmark avleds ytligt ut på anslutande gator när fördröjningsanläggningarna nått sin kapacitet. Skyfallsvatten från uppströmsliggande områden kommer även i fortsättningen att passera utanför området. Miljökvalitetsnormer och recipientpåverkan Föreslagna åtgärder minskar föroreningshalterna och bidrar positivt till recipientens vattenkvalitet. Mängden föroreningar reduceras markant, vilket förbättrar möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Minskad Ämne förreningsbelastning (%) Fosfor (P) -70 Kväve (N) -43 Bly (Pb) -84 Koppar (Cu) -74 Zink (Zn) -91 Kadmium (Cd) -93 Krom (Cr) -68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 124 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 4 (28) Nickel (Ni) -87 Kvicksilver (Hg) -88 Suspenderad substans (SS) -84 Olja -95 PAH16 -90 Benso(a)pyren (BaP) -95 Slutsatser och rekommendationer Dagvattenhanteringen är anpassad till de lokala förhållandena och bidrar till minskad förorening och avlastning av det kommunala ledningsnätet. Förslaget anses genomförbart och lämpligt utifrån detaljplanens mål. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 125 av 242 Innehåll Sammanfattning .................................................................................................................................. 3 Innehåll ................................................................................................................................................ 5 1. Inledning .......................................................................................................................................... 7 2. Underlag och tidigare utredningar ................................................................................................... 7 3. Riktlinjer för dagvattenhantering ..................................................................................................... 7 Steg 1 Förutsättningar för dagvattenhantering ........................................................................................ 9 4. Områdesbeskrivning ....................................................................................................................... 9 4.1 Recipienter ................................................................................................................................ 9 4.1.1 Recipient och statusklassning ............................................................................................... 9 4.1.2 Vattenskyddsområde ........................................................................................................... 10 4.1.3 Markavvattningsföretag och vattendomar ........................................................................... 10 4.1.4 Lokala Åtgärdsprogram (LÅP) ............................................................................................. 10 4.2 Markförutsättningar ................................................................................................................. 10 4.2.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar ....................................................................... 10 4.2.2 Mark- och grundvattenföroreningar ..................................................................................... 11 4.3 Befintlig och planerad markanvändning ................................................................................. 11 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar .................................................................................... 13 5.1 Ytliga avrinningsområden ....................................................................................................... 13 5.2 Tekniska avrinningsområden .................................................................................................. 17 5.3 Utbyggnadsplaner uppströms eller nedströms planområdet .................................................. 17 6. Dagvattenflöden och fördröjningsbehov ....................................................................................... 17 6.1 Flöden ..................................................................................................................................... 17 6.2 Fördröjning enligt åtgärdsnivå ................................................................................................ 18 6.3 Övrigt fördröjningsbehov ......................................................................................................... 18 7. Föroreningar .................................................................................................................................. 18 8. Översvämningsrisker .................................................................................................................... 19 8.1 Ledningsnät ............................................................................................................................ 19 8.2 Närliggande ytvatten ............................................................................................................... 19 8.3 Instängda områden och Skyfall .............................................................................................. 19 8.3.1 Befintlig situation .................................................................................................................. 19 8.3.2 Planerad situation ................................................................................................................ 21 9. Övriga relevanta förutsättningar .................................................................................................... 22 STEG 2 Förslag på dagvattenhantering ................................................................................................ 23 10. Förslag på dagvattenhantering ................................................................................................... 23 10.1 Utformning dagvattenanläggningar ........................................................................................... 23 10.2 Drift och ansvarsfördelning ....................................................................................................... 24 11. Hantering av skyfall ..................................................................................................................... 25 12. Helhetsbild av dagvattenhanteringen .......................................................................................... 26 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 126 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 6 (28) 13. Sammanfattning av dagvattenhanteringen ................................................................................. 26 STEG 3 Slutsatser och summering av föreslagen dagvattenhantering ................................................ 28 Bilaga 1 – Avvattningsplan Bilaga 2 – Strukturplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 127 av 242 1. Inledning Structor har fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för kvarteret Tackjärnet 1&3 och 4 i området Bällsta hamn i Stockholm. Utredningen ska användas som underlag inför framtagande av ny detaljplan och kommande projektering. Kvarteret är ett delområde i ett större planområde som består av flera kvarter och allmän platsmark, Figur 1. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en utveckling av norra delen av Ulvsunda industriområde med bostäder, grundskola och service samt skapa en strandpark längs Bällstaviken. Figur 1. Ungefärlig utbredning av detaljplaneområdet. Utredningsområdet markerat med rött. Syftet med utredningen är att bedöma områdets förutsättningar och ge förslag på lämplig hantering av dagvattnet med hänsyn till recipientens känslighet, lokala föreskrifter och planerad bebyggelse. 2. Underlag och tidigare utredningar • Dagvattenstrategi Stockholms stad, 2015 • Dagvattenhantering Riktlinjer för kvartersmark Stockholm stad, 2016 • Skyddsföreskrifter Östra Mälarens vattenskyddsområde, 2008-11-25 • Recipient Mälaren-Ulvsundasjön, 2025-02-27 www.viss.lansstyrelsen.se. • Strukturplan Kv. Tackjärnet 1&3 +4, 2025-01-08 • Scalgo-Live. www.scalgo.com. 2025 • Länskarta Stockholms län, www.länsstyrelsen.se, 2025 • StormTacWEB. www.stormtac.com • SGU jordartskarta 2025 • Samlingskarta schakt 2024-01-29 3. Riktlinjer för dagvattenhantering En hållbar dagvattenhantering i Stockholm ska långsiktigt skapa värden för stadsmiljön och minimera negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Hanteringen ska vara fokuserad på enkla och småskaliga lösningar, på såväl allmän mark som på kvartersmark. I större skala kan dagvatten med fördel synliggöras och integreras i den byggda allmänna miljön och stärka stadens gröna strukturer. Mål för en hållbar dagvattenhantering 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering 3. Resurs och värdeskapande för staden 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 128 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 8 (28) Åtgärdsnivå En åtgärdsnivå ska tillämpas för dagvatten vid all ny- och större ombyggnation. Syftet är att åstadkomma fördröjning och rening och en hållbar dagvattenhantering. Åtgärdsnivån bygger på beräkningar som visar att ett fördröjande steg som klarar 20 mm nederbörd kan minska föroreningsbelastningen från dagvatten med 70-80 procent. Det behövs för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Vid ny- och större ombyggnation ska dagvatten från hårdgjorda ytor fördröjas och renas i hållbara dagvattensystem. Systemen ska dimensioneras med en våtvolym på 20 mm och ha en mer långtgående rening än sedimentation. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 129 av 242 Steg 1 Förutsättningar för dagvattenhantering 4. Områdesbeskrivning 4.1 RECIPIENTER 4.1.1 Recipient och statusklassning Utredningsområdet ligger inom avrinningsområdet för vattenförekomsten/recipienten Mälaren-Ulvsundasjön. Vattenförekomsten har klassificerats av Länsstyrelsen och Vattenmyndigheten till otillfredsställande ekologisk status samt uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Information hämtad från VISS (Vatteninformationssystem Sverige, 2025-02-27). Ekologisk status Otillfredsställande Kemisk status Uppnår ej god Figur 2. Recipienten Mälaren-Ulvsundasjön markerad med blått och utredningsområdet med gult. Ekologisk status Den ekologiska statusen bedöms till otillfredsställande med tillförlitlighet 3 - hög. Klassningen baseras på miljökonsekvenstypen morfologiska förändringar och kontinuitet. Miljökonsekvenstyperna övergödning och miljögifter har bedömts till måttlig status. Enligt vägledningen baseras tillförlitligheten för den sammanvägda ekologiska statusen på den miljökonsekvenstyp som har högst tillförlitlighet. I detta fall har miljökonsekvenstyperna övergödning och miljögifter den högsta tillförlitligheten. Kemisk status Den sammanvägda bedömningen för statusen av alla prioriterade ämnen resulterar i att god kemisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Detta orsakas av att gränsvärdena för de prioriterade ämnena Perfluoroktansulfon (PFOS), kadmium (Cd), bly (Pb), antracen, tributyltenn (TBT), Kvicksilver (Hg) och polybromerade 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 130 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 10 (28) difenyleterar (PBDE) överskrids i vattenförekomsten. När det gäller statusen för Hg och PBDE så är det Havs- och vattenmyndigheten som utifrån en nationell analys gjort en bedömning att gränsvärdena för Hg och PBDE överskrids i Sveriges alla vattenförekomster. Medräknas inte de så kallade "överallt överskridande prioriterade ämnen", Hg och PBDE, i statusbedömningen så är det statusen för PFOS, Cd, Pb, antracen och TBT som gör att god kemisk status alltjämt inte uppnås i vattenförekomsten. 4.1.2 Vattenskyddsområde Området omfattas inte av Östra Mälarens vattenskyddsområde. 4.1.3 Markavvattningsföretag och vattendomar Det finns inga närliggande markavvattningsföretag som kan påverka eller påverkas av dagvattenhanteringen. 4.1.4 Lokala Åtgärdsprogram (LÅP) Det är planerat flera LÅP-åtgärder inom eller i angränsning till Mälaren -Ulvsundasjön. Den enda åtgärden som berör utredningsområdet gäller rening av dagvatten vid Bällsta hamn, Figur 3. Utredningsområdet ligger inom den del av avrinningsområdet som bidrar med störst föroreningsbelastning till recipienten, Figur 4. Kommande reningsåtgärd ligger eventuellt i närheten av utredningsområdet. Figur 3. Punkt för LÅP-åtgärd markerad med rött, utredningsområdet markerat med gult. Figur 4. Kartan visar i rött det avrinningsområde som bidrar med störst föroreningsbelastning till Mälaren-Ulvsundasjön inom Stockholms stad. 4.2 MARKFÖRUTSÄTTNINGAR 4.2.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar Marken består idag av fyllningsmaterial med underliggande lera och silt, Figur 5. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 131 av 242 Figur 5. Lodräta ränder markerar fyllningsmaterial, SGUs jordartskarta (2025-02-27). Utredningsområdet ungefärligt markerat med blått. 4.2.2 Mark- och grundvattenföroreningar Marken i området är potentiellt förorenad och dagvatten bör därför inte infiltreras för att inte riskera att föra med sig markföroreningar till recipienten. Dagvattenanläggningar som föreslås ska göras täta i botten. 4.3 BEFINTLIG OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING Markanvändningen idag utgörs av tak och asfaltsytor som används som parkering och upplag, Figur 6 och Tabell 1. Tabell 1. Uppdelad befintlig markanvändning för utredningsområdet. Markanvändning Avrinningskoefficient Area [m2] Ared [m2] Tak 0,9 1806 1625 Asfaltsyta 0,8 2344 1875 Totalt 0,84 4150 3501 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 132 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 12 (28) Figur 6. Befintlig markanvändning. Utredningsområdet markerat med gult. (Scalgo Live 2025-02-28) Planförslaget innebär att området omvandlas från ett hårdgjort industriområdeskvarter till ett flerfamiljshusområde med grönskande gårdar och tak. Karteringen i Tabell 2 har gjorts utifrån strukturplanen i Figur 7. Tabell 2. Uppdelad markanvändning för planförslaget. Markanvändning Avrinningskoefficient Area [m2] Ared [m2] Tak 0,9 1324 1192 Tak grönt 40-60 mm 0,55 930 512 Tak äng 100-150 mm 0,45 93 42 Tak plantering 250-500 mm 0,3 122 37 Gård sand 0,05 70 0 Gård Hårdgjort 0,8 934 747 Gård plantering 0,1 485 49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 133 av 242 Gård gräs 0,1 192 19 Totalt 0,63 4150 2600 Figur 7. Planerad markanvändning. Strukturplan 2025-01-08. Se även Bilaga 2. 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar 5.1 YTLIGA AVRINNINGSOMRÅDEN Utredningsområdet ligger inom ett större avrinningsområde på ca 0,2 km2 som har sitt utlopp i Bällstaviken, Figur 8. Utredningsområdet påverkas dock inte särskilt mycket av uppströmsliggande områden vid skyfall. Utredningsområdet ligger inom det större avrinningsområdet men området ligger högre än omgivande gator så vatten som avrinner uppströms ifrån passerar förbi utanför området. I Figur 9Figur 10 Figur 11 visas 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 134 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 14 (28) flödesvägarna där man kan se hur vattnet passerar och rinner runt området vidare österut. Vatten inom utredningsområdet avrinner ytligt ut på Råjärnsvägen. Figur 8. Avrinningsområde vid ett 100-årsregn. Utredningsområdet rödmarkerat. Gula pilar visar översiktlig ytlig avrinningsriktning. (Scalgo Live 2025-02-28) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 135 av 242 Figur 9. utredningsområdet. Blå linjer visar flödesvägar vid 100-årsregn. Höjdkurvor med intervall 0,5m. (Scalgo Live 2025-02-28) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 136 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 16 (28) Figur 10. Norra delen av utredningsområdet. Flödespilar som visar flödesriktning vid 100-årsregn. Höjdkurvor med intervall 0,5m. (Scalgo Live 2025-02-28) Figur 11. Norra delen av utredningsområdet. Flödespilar som visar flödesriktning vid 100-årsregn. Höjdkurvor med intervall 0,5m. (Scalgo Live 2025-02-28) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 137 av 242 5.2 TEKNISKA AVRINNINGSOMRÅDEN Det är oklart hur ett eventuellt dagvattenledningsnät ser ut inne på fastigheterna (utredningsområdet). Det finns 3 dagvattenserviser, en till varje fastighet. Troligtvis avrinner den största delen av dagvattnet ytligt ut mot Råjärnsvägen, se kap 5.1. En stor dagvattenkulvert som mynnar i recipienten går söder om utredningsområdet. Det rinner varken in dagvatten ytligt eller via ledningen till utredningsområdet från uppströmsliggande områden. Figur 12. Kommunalt dagvattenledningsnät (grönt), servispunkter (blå ring), utredningsområdet (rött) 5.3 UTBYGGNADSPLANER UPPSTRÖMS ELLER NEDSTRÖMS PLANOMRÅDET Utredningsområdet utgör ett kvarter som ingår i en större detaljplan som är under framtagande. Framförallt området söder och norr om utredningsområdet kommer att omvandlas från att vara ett industriområde till att bli ett bostadsområde. Det planeras även för nytt bostadsområde i Mariehälls företagsområde väster om utredningsområdet. 6. Dagvattenflöden och fördröjningsbehov 6.1 FLÖDEN Beräknade flöden för befintlig och planerad situation. Tabell 3. Flöden befintlig situation och planerad situation utan fördröjningsåtgärder (20 mm). Dimensionerande varaktighet 10 min. 10-årsflöde exklusive Dimensionerande 20-årsflöde klimatfaktor inklusive klimatfaktor 1,25 Befintlig situation 79 l/s 120 l/s 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 138 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 18 (28) Planerad situation 61 l/s 95 l/s Minskning i % 23 % 21 % 6.2 FÖRDRÖJNING ENLIGT ÅTGÄRDSNIVÅ Beräknad erforderlig fördröjningsvolym för att uppfylla kravet på att fördröja de första 20 mm av ett regn. Tabell 4. Fördröjningsbehov för att uppfylla åtgärdsnivån på 20mm. Reducerad area Fördröjningsbehov 20 mm Planerad situation 2600 m2 2652 x 0,02 = 52 m3 6.3 ÖVRIGT FÖRDRÖJNINGSBEHOV Inga övriga fördröjningsbehov. 7. Föroreningar Indata till föroreningsberäkningarna, Tabell 5. För föroreningsberäkningarna har följande sammanvägda markanvändningstyper använts, ”Industriområde” för att representera befintlig situation och ” Kv. utan väg med LOD” för att representera planerad situation med ett flerfamiljshusområde utan vägar där i stort sett allt dagvatten från hårdgjorda ytor leds till rening och fördröjning. Tabell 5. Indata föroreningsberäkningar Scenario Markanvändning Avrinningskoefficient Area Befintlig situation Industriområde 0,84 4150 m2 Planerad situation Kv. utan väg med LOD 0,63 4150 m2 Resultatet av föroreningsberäkningarna redovisas i Tabell 6 och Tabell 7. För planerad situation är reningsåtgärder medräknade. Tabell 6. Föroreningsmängder från utredningsområdet. Grönmarkerat innebär en föroreningsminskning. Planerad situation Befintlig situation Reningseffekt Ämne med reningsåtgärder (kg/år) (%) (kg/år) Fosfor (P) 0,64 0,19 -70 Kväve (N) 4,0 2,3 -43 Bly (Pb) 0,043 0,0068 -84 Koppar (Cu) 0,090 0,023 -74 Zink (Zn) 0,52 0,048 -91 Kadmium (Cd) 0,0032 0,00022 -93 Krom (Cr) 0,030 0,0096 -68 Nickel (Ni) 0,035 0,0047 -87 Kvicksilver (Hg) 0,00015 0,000018 -88 Suspenderad substans (SS) 210 34 -84 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 139 av 242 Olja 5,3 0,25 -95 PAH16 0,0021 0,00022 -90 Benso(a)pyren (BaP) 0,00032 0,000017 -95 Tabell 7. Föroreningshalter från utredningsområdet. Grönmarkerat innebär en föroreningsminskning. Planerad situation Befintlig situation Reningseffekt Ämne med reningsåtgärder (µg/l) (%) (µg/l) Fosfor (P) 280 100 -64 Kväve (N) 1800 1300 -28 Bly (Pb) 19 3,8 -80 Koppar (Cu) 40 13 -68 Zink (Zn) 230 27 -88 Kadmium (Cd) 1,4 0,12 -91 Krom (Cr) 13 5,4 -58 Nickel (Ni) 15 2,6 -83 Kvicksilver (Hg) 0,067 0,010 -85 Suspenderad substans (SS) 94 000 19 000 -80 Olja 2300 140 -94 PAH16 0,93 0,12 -87 Benso(a)pyren (BaP) 0,14 0,0092 -93 8. Översvämningsrisker 8.1 LEDNINGSNÄT Det finns inte några kända problem med översvämningar inom utredningsområdet idag. 8.2 NÄRLIGGANDE YTVATTEN Närmaste ytvatten är Bällstaviken som är en del av Ulvsundasjön som i sin tur är en del av Mälaren. Normalvattenståndet i Mälaren är + 0,86 meter i höjdsystemet RH 2000. Utredningsområdet ligger betydligt högre med marknivåer som startar på +2.80 och riskerar därmed inte att översvämmas vid höga vattennivåer i Mälaren. Den befintliga dagvattenkulverten som området ansluter till idag kan däremot vattenfyllas ytterligare vid högre vattenstånd och flödeskapaciteten ut från området kan minska. 8.3 INSTÄNGDA OMRÅDEN OCH SKYFALL 8.3.1 Befintlig situation En bedömning av skyfallssituationen vid ett 100-årsregn har gjorts i modelleringsverktyget Scalgo Live. Figur 13 och Figur 14 visar att det finns en stor översvämmad yta öster om utredningsområdet som breder ut sig och berör den östra gränsen av utredningsområdet. Inom utredningsområdet finns det en mindre instängd lågpunkt som rymmer ca 7 m3 vatten. Som beskrivs i kapitel 5.1 så ligger utredningsområdet högre än omgivande vägar så de ytliga avrinningsvägarna passerar förbi utanför området. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 140 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 20 (28) Figur 13. Översvämmade ytor vid 100-årsregn (Scalgo Live 2025-03-04), utredningsområdet gulmarkerat. Figur 14. Översvämmade ytor vid 100-årsregn (Scalgo Live 2025-03-04), utredningsområdet gulmarkerat. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 141 av 242 Stockholms stads skyfallskartering har inte använts då den bedöms vara uppbyggd utifrån gammalt underlag på markytor. I Figur 15 kan man t.ex. se att gamla byggnader är med som idag är rivna. Figur 15. Stockholm stads skyfallsmodell (2025-03-04). Utredningsområdet blåmarkerat, byggnader som inte längre finns grönmarkerat. 8.3.2 Planerad situation Som beskrivs i kapitel 5.1 så ligger utredningsområdet högre än omgivande vägar så de ytliga avrinningsvägarna passerar förbi utanför området och påverkas inte av vad som sker inom utredningsområdet. Den planerade bebyggelsen kommer att anpassas till den befintliga höjdsättningen och kommer därmed inte riskera att skära av några befintliga avrinningsvägar uppströms ifrån. Den befintliga lågpunkten kommer att byggas bort. Den nya innergården kommer att utformas för att kunna rena och fördröja dagvatten från omkringliggande tak och hårdgjorda ytor på gården. Gården kommer ha sin lågpunkt på mitten där vatten tillåts översvämma vid skyfall. Gården höjdsätts så att vattnet kan stiga till en viss nivå innan vattnet bräddar ut via den södra entrén till gården. Bräddnivån eller tröskelnivån ut från gården höjdsätts så att det finns gott om marginal upp till entréer på gården eller andra viktiga nivåer som vattnet inte får stiga upp till. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 142 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 22 (28) Figur 16. Strukturplan planerad situation. Ytliga flödesvägar vid skyfall, blå pilar. LP (lågpunkt) och bräddpunkt som visar ungefär var vattnet behöver kunna brädda ut från gården ut till gatan. 9. Övriga relevanta förutsättningar Inga övriga relevanta förutsättningar. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 143 av 242 STEG 2 Förslag på dagvattenhantering 10. Förslag på dagvattenhantering Dagvatten från kvartersmark ska passera anläggning för rening och fördröjning innan utsläpp till det kommunala dagvattennätet. Totalt krävs det 52 m3 fördröjningsvolym för att kunna uppfylla kravet på att fördröja och rena de första 20 mm nederbörd inom utredningsområdet. Dagvatten hanteras lokalt och leds från byggnadernas tak till gårdarna och förgårdsmarken där vattnet tas omhand. Föreslagna fördröjningsytor är planteringar, gräsytor och lekytor med sand som föreslås utformas så att de kan nyttjas för dagvattenhantering. På förgårdsmarken föreslås planteringar där fördröjning kan ske både ytligt och i dränerande lager (t.ex. kross, leka, pimpsten) i botten på planteringen. Vid skyfall bräddar vattnet ut på gatan. På Tackjärnet 1&3 leds vattnet via ränndalsplattor ut till planteringar och lekyta i mitten av gården. Vatten fördröjs både ytligt och i dränerande lager i botten på fördröjningsytorna. Överskottsvatten från planteringarna avleds ytligt vidare till lekytan i mitten på gården. I lekytan och eventuellt i några av planteringarna sätts kupolsilar som vattnet kan brädda till när vattennivån stigit till önskad nivå. Även de hårdgjorda ytorna kan kompletteras med dagvattenbrunnar vid behov för att undvika stående vatten. Vid skyfall tillåts vattnet stiga på gården innan det bräddar ut via den södra entrén ut på Smältvägen. På gården mellan hus 1&3 och 4 leds vatten från tak och hårdgjorda ytor till planteringar, gräsytor och lekyta där vattnet fördröjs ytligt innan det infiltrerar. Om det inte går att få till tillräcklig ytlig fördröjning kan vattnet ledas ner till ett dränerande lager i botten för rening och fördröjning. Vid skyfall bräddar vattnet ut på Råjärnsgatan. 10.1 Utformning dagvattenanläggningar Många dagvattenanläggningar kan utformas på flera olika sätt där man också kan leda in vattnet på flera olika sätt. I följande kapitel ges några förslag på hur man kan utforma planteringar, gräsytor och lekytor för att både kunna nyttja fördröjning på ytan och nere i marken i ett dränerande lager, Figur 17Figur 18 Figur 19. Samtliga dagvattenanläggningar som inte ligger på bjälklag behöver göras täta på grund av eventuella markföroreningar. För att kunna fördröja vatten ytligt sänks ytan relativt omkringliggande mark. Det lämpar sig framförallt för planterings- och lekytor där infiltrationen är bra så vatten inte blir stående på ytan efter att det slutat regna. Desto mer ytan sänks ner desto större volym kan fördröjas. När vattennivån har stigit till önskad nivå behöver vattnet kunna rinna vidare. Antingen kan det brädda till en dagvattenbrunn eller rinna vidare ytligt till ytterligare fördröjning. Viktigt att ha koll på var det tar vägen. För att kunna fördröja vatten nere i marken i ett dränerande lager behöver vattnet kunna ledas ner från ytan. Det kan till exempel göras via en kupolsil med koppling ner till en dräneringsledning som sprider ut vattnet i det dränerande lagret. Det kan också göras genom att förlänga det dränerande lagret upp till ytan så vattnet får en direkt koppling från ytan ner i marken. Kopplingen placeras lämpligen där vattnet leds in på planteringen eller gräsytan till exempel vid ett släpp i kantsten eller där en ränndalsplatta har sitt utlopp. Detta lämpar sig för samtliga typer av fördröjningsytor som föreslagits. På innergårdarna där det är underbyggt bör alla planteringar, gräsytor och lekytor utformas med dränering i botten för att det inte ska bli stående vatten på bjälklaget. Övriga planteringar som inte ligger på bjälklag ska göras täta och behöver också utformas med dränering i botten. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 144 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 24 (28) Figur 17. Utformning dagvattenanläggning där dränerande lager har direkt koppling till planteringsytan. Figur 18. Utformning dagvattenanläggning där vatten leds ner till dränerande lager via kupolsil. Figur 19. Utformning dagvattenanläggning med endast fördröjning på ytan. 10.2 Drift och ansvarsfördelning Föreslagna dagvattenanläggningar har en enkel konstruktion och är enkla och okomplicerade att sköta om. Det gör att de kommer fungera väl över tid. Skötsel som krävs är avlägsnande av löv och ogräs för att förhindra att ytan sätts igen så att vattnet inte kan infiltrera. Eventuella kupolsilsbrunnar driftas genom att tömma sandfånget, precis som en vanlig rännstensbrunn. Rensbrunnar och dräneringsledningar kan behöva spolas någon gång under sin livstid. Anläggningar på allmän platsmark driftas av kommunen medan anläggningar på kvartersmark driftas av fastighetsskötaren eller bostadsrättsföreningen. Det mesta av driften på kvartersmark kan hanteras på till exempel städdagar vilket innebär en låg driftkostnad. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 145 av 242 11. Hantering av skyfall Vid skyfall fylls planteringar och grönytor upp och vattnet börjar avrinna ytligt från området. Dagvatten från gårdsytorna runt Tackjärnet 4 avrinner österut ut på Råjärnsvägen och vidare in på lokalgata 2, Figur 20. Takvatten från Tackjärnet 1 och 3 som avleds till planteringarna längs fasaderna ut mot gatorna kommer att avrinna ut på Smältvägen eller Karlsbodavägen och rinna vidare till Råjärnsvägen och Lokalgata 2. Inne på gården på Tackjärnet 1 och 3 avrinner vattnet när planteringarna blir fulla in mot mitten av gården: där får vattnet fördröjas på ytan. Stiger vattennivån tillräckligt mycket bräddar vattnet ut via den södra entrén till gården och ner via trappen ut på Smältvägen. Entréer inne på gården höjdsätts så att det finns god marginal ner till bräddnivån där vattnet ska kunna rinna ut. På så sätt kan man fördröja stora delar av skyfallet inom utredningsområdet. Figur 20. Strukturplan planerad situation. Ytliga flödesvägar vid skyfall, blå pilar. LP står för lågpunkt och bräddpunkt visar ungefärlig punkt där vattnet behöver kunna brädda ut från gården ut till gatan. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 146 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 26 (28) 12. Helhetsbild av dagvattenhanteringen Se Bilaga 1 – Avvattningsplan Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor ska så långt det är möjligt avledas ytligt till föreslagna planteringsytor, gräsytor eller lekytor med sand. Ytorna är dimensionerade för att kunna rena och fördröja de första 20 mm av ett regn. På Tackjärnet 1 och 3 lutar marken på gården in mot mitten. När planteringarna längs med fasaderna är fulla avrinner vattnet ytligt in mot lekytan i mitten av gården. I lekytan sätts kupolsilsbrunnar där vattnet kan brädda ut när det vattennivån stigit till en bestämd nivå. Man kan även komplettera övriga planteringar med brunnar vid behov. Kupolsilsbrunnarna kopplas antingen till ledning som dras ner i garaget och ut till anslutningspunkt eller till ledning som får ligga på bjälklaget och dras ut via den södra entrén mot Smältvägen. Vilken av de två lösningarna beror på hur bjälklaget kommer utformas och hur mycket täckning det blir ovanpå att lägga ledningen i. Samma sak gäller det dränerande vattnet som hamnar på bjälklaget. Antingen leds det ner via terrassbrunnar ner i garaget och samlas upp där och vidare till anslutningspunkt eller så får man lägga ett stort dräneringssystem på bjälklaget som har sin anslutningspunkt ut mot Smältvägen. När kapaciteten i ledningsnätet på gården går fullt så kommer vattennivån att tillåtas stiga upp till en tröskelnivå ut från gården så att vattnet kan avrinna ytligt ut från gården ut på Smältvägen. Planteringarna på förgårdsmarken utmed fasaderna runt husen utformas med dräneringsledning i botten och kupolsilsbrunn för dagvattnet att brädda till när det är fullt i planteringen. På Tackjärnet 4 avleds allt dagvatten från tak och hårdgjorda ytor på gården till fördröjningsytor (planteringar, gräsytor och en lekyta). Takvattnet leds antingen via stuprörsutkastare direkt ut till fördröjningsyta eller via stuprörsutkastare och ränndalsplatta. De hårdgjorda ytorna på gården lutas så att vattnet kan avrinna ytligt in till fördröjningsytorna. Fördröjningsytorna utformas med dräneringsledning i botten och kupolsilsbrunn för dagvattnet att brädda till när det är fullt i planteringen. Vid skyfall avrinner dagvattnet ytligt ut på Råjärnsvägen. För beräkning av flöden med hänsyn till att de första 20 mm regn fördröjs används ett samband från Svenskt Vattens P110. Sambandet ger att om man fördröjer de första millimetrarna av ett regn med en viss återkomsttid så ökar den dimensionerande varaktigheten. Hur mycket den ökar beror på vilken återkomsttid på regn som avses och hur många millimetrar man fördröjer. För ett 10-årsregn med fördröjning av de första 20 millimetrana så ökar till exempel varaktigheten med 25 min. Om den dimensionerande varaktigheten från början är 5 minuter så blir den dimensionerande varaktigheten med fördröjningen av de första 20 mm 5+25 min = 30 min. En längre varaktighet ger i sin tur en lägre regnintensitet och därmed ett lägre flöde. Om varaktigheten är lägre än 10 min så redovisar man som standard ett regn med 10 minuters varaktighet. Tabell 8. Flöden inklusive dagvattenåtgärder (20 mm fördröjning). 10-års flöde exklusive Dimensionerande 20-årsflöde klimatfaktor inklusive klimatfaktor* Befintlig situation 79 l/s (10 min varaktighet) 120 l/s (10 min varaktighet) Planerad situation 61 l/s (10 min varaktighet) 95 l/s (10 min varaktighet) Planerad situation inklusive LOD 34 l/s (26 min varaktighet) 76 l/s (15 min varaktighet) Inga ytterligare föroreningsberäkningar redovisas då dessa redovisas i sin helhet i kapitel 7. 13. Sammanfattning av dagvattenhanteringen Stora asfalterade ytor med parkeringar och upplag som idag avrinner direkt till det kommunala ledningsnätet försvinner och ersätts av bostäder med gröna gårdar där allt dagvatten renas och fördröjs innan det avleds till det kommunala ledningsnätet. Den nya utformningen på området inkluderat åtgärdsnivån att rena de första 20 mm nederbörd innebär att föroreningsbelastningen från utredningsområdet minskar för alla ämnen jämfört med nuläge. För recipienten är detta positivt då det ökar möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Totalt fördröjs och renas 52 m3 dagvatten. Dagvattenflödena från området minskar kraftigt från området jämfört med nuläget vilket är positivt för det kommunala ledningsnätet som avlastas och för recipienten då föroreningsbelastningen minskar med mängden vatten som avrinner. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 147 av 242 Det finns inget behov av ytterligare utredningar. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 148 av 242 Dagvattenutredning Tackjärnet 1&3 och 4 28 (28) STEG 3 Slutsatser och summering av föreslagen dagvattenhantering Del 3 är en slutsats och summering av dagvattenhanteringen inom hela planområdet (allmän platsmark och kvartersmark) och görs efter att del 2 för alla dagvattenutredningar för planområdet är färdigställda. Tas fram av exploateringskontorets dagvattenskonsulter. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 149 av 242 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-10844 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Skyfall.pdf] PM Skyfall Programhandling DP Bällsta hamn stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Uppdragsgivare: Stockholms Stad Exploateringskontoret, Stadsmiljö Uppdragsgivarens kontaktperson: Johan Tornberg, Byggprojektledare, Exploateringskontoret Johan Olsve, MiljöspecialistExploateringskontoret Konsult: Norconsult Sverige AB Fleminggatan 7, 112 26 Stockholm Uppdragsledare: Joakim Scharp Teknikansvarig: Martin Rosén Handläggare: Saga Kallner Granskare: Theo Voulgaridis, Jenny Lundberg och Elin Ekström Revisio Datum Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt 0.1 2025-04-16 Intern granskning SK & MR JL & TV JS 0.2 2025-06-02 Granskningshandling: BH-R2-2A06-001- SK& MR EE & TV JS 0.3 2025-09-12 SFökr fgolldkätnndanide: BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning SK & MR Stockholmstad 1.0 2025-09-12 Godkänt: BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning SK & MR Stockholm stad Stockholm Stad Detta dokument är framtaget av Norconsult som del av det uppdrag dokumentet gäller. Upphovsrätten tillhör Norconsult. Beställaren har, om inte annat avtalats, endast rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat för uppdragets avsedda ändamål. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida2av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Summering Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1 400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Inom, och i angränsning till det föreslagna planområdet har ytor med stor översvämningsrisk tidigare identifierats och under framtagandet av detaljplanen har det därför varit nödvändigt för Stockholms stad att utreda och hitta lösningar på hur översvämningar till följd av skyfall ska kunna hanteras inom planområdet. I syfte att redovisa hur översvämningsrisken vid skyfall kan hanteras har Norconsult, på uppdrag av exploateringskontoret i Stockholm stad, utfört denna utredning. Utredningen innefattar analys av detaljerad höjdsättning av planerade byggnader, vägar och torg för att säkerställa att planområdets utformning kan omhänderta ett skyfall utan att orsaka försämring utanför planområdet jämfört med befintlig situation eller oacceptabla risker inom planområdet vid ett skyfall. I arbetet har olika höjdsättningsalternativ tagits fram tillsammans med landskapsarkitekter och gatuprojektörer och utgångspunkten har varit att den föreslagna kvartersindelningen ska vara genomförbar och få väl fungerande funktioner. Beskrivning av området Planområdet ligger nedströms i ett stort avrinningsområde som är totalt ca 3,2 km2 och mynnar i Bällstaviken. Stora delar av avrinningsområdet består av hårdgjorda ytor vilket begränsar vattnets möjlighet att infiltrera i marken. Den största delen av det regn som faller inom avrinningsområdet bedöms därför avrinna ytligt. Då planområdet tar emot stora delar av denna avrinning är det av stor vikt att höjdsättningen av den planerade exploateringen tillåter att de ytliga flödena kan ledas igenom planområdet utan hinder. Just utanför planområdets västra kant går tvärbanan som har en hållplats och ett teknikhus i höjd med planområdets norra delar. Funktionen av tvärbanan är viktig för kommunikationen mellan Solna och Sickla. En pumpstation, belägen vid korsningen Karlsbodavägen- Smältvägen, som SVOA förfogar över, har identifierats som samhällsviktig verksamhet inom planområdet. Samhällsviktig verksamhet, som upprätthåller grundläggande samhällsfunktioner, behöver fungera även vid extremväder och översvämningar till följd av skyfall. Det är därmed viktigt att säkerställa pumpstationens funktion vid händelse av översvämning till följd av skyfall. Metod för skyfallsanalysen Pumpstationen, liksom övrig bebyggelse och framkomligheten och funktionen av tvärbanan, ska inte utsättas för oacceptabla risker vid ett klimatanpassat 100-årsregn. Det är därför viktigt att se till att den planerade utvecklingen inom planområdet inte orsakar stående vatten över tröskelnivåer för det 100-årsregn som analyseras i denna utredning. Skyfallsanalysen 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida3av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 utförs som en detaljerad skyfallsanalys enligt MSB:s senaste riktlinjer och liknar i många avseenden Stockholm stads befintliga skyfallsmodell. Ledningsnätet är representerat med ett schablonmässigt avdrag på 100-årsregnet. En särskild analys utförs också för objekt som klassas som samhällsviktig verksamhet med ett 500-årsregn. Framkomlighet för utryckningsfordon studeras för att säkerställa att planområdet kan nås och byggnader kan utrymmas. En väg kan bedömas som framkomlig om maximalt vattendjup inte överstiger 20 cm på en överblickbar sträcka av vägen. Denna begränsning i djup beror på hjulstorleken på räddningstjänstens fordon och att djupare vatten medför en högre risk att föremål och strukturer så som fartgupp och väghål kan döljas under vattennivån. Tvärbanan kan inte köra på spåren om vatten djupare än 5 cm är stående på spårbanan enligt information från Trafikförvaltningen. Redan vid 1 cm vatten på spårbanan påverkas tvärbanans möjliga hastighet. Dessa gränser beaktas i bedömningen av tvärbanans framkomlighet vid undersökt skyfallstillfälle. Resultat för befintlig situation Flödet som leds in i planområdet i befintlig situation delar upp sig mot tre huvudsakliga utsläppspunkter. De maximala vattendjupen som beräknas uppkomma i befintlig situation indikerar att det finns betydande översvämningsproblematik vid händelse av skyfall, både inom och i anslutning till planområdet. Höga vattendjup bedöms leda till relativt omfattande problem med framkomlighet på utrymningsvägar samt risk för skada på fastigheter inom planområdet. Således finns incitament för att implementera skyfallsåtgärder redan i befintlig situation. I och med den planerade exploateringen finns möjlighet att förbättra situationen för bebyggelse inom planområdet vid en skyfallshändelse. För att säkerställa framkomligheten till och från planområdet är det viktigt att beakta de vattendjup som uppkommer utanför planområdet. Två områden strax utanför den norra respektive södra planområdesgränsen beräknas få vatten djupare än 5 cm stående på tvärbanans spår under det simulerade skyfallet. I det norra området står som mest ungefär 0,6 m, och i det södra som mest ungefär 0,3 m. I båda områdena uppkommer ett vattendjup över 5 cm på tvärbanespåret efter knappt 2,5 timme och tröskelvärdet överskrids under resten av simuleringen. Därmed bedöms tvärbanans framkomlighet vara starkt begränsad i befintlig situation, i huvudsak på grund av dessa två ytor på spåret. Den norra ytans tömningstid har beräknats med hjälp av ett antal antaganden, och det uppskattas ta ca 12 timmar tills spåret har tömts på vatten från att det simulerade regnet startat. De instängda områdena som finns i, och i anslutning till, planområdet töms inte under simuleringen. I verkligheten kommer lågpunkterna att avtappas i relation till ledningsnätets kapacitet när skyfallet avtar. Inom det instängda området på Karlsbodavägen utanför planområdets norra del är vatten stående efter att simuleringen tagit slut, med vattendjup som gör att framkomligheten är begränsad för utryckningsfordon. Med hjälp av antaganden om dagvattenledningsnätet så uppskattas ytan på Karlsbodavägen tömmas först ca 11 timmar efter att det simulerade regnet startat. Denna yta ligger utanför planområdet men 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida4av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 medför att området inte går att nå via Karlsbodavägen norrifrån. Det finns dock vägar som leder till planområdet både norrifrån (Masugnsvägen) och söderifrån (Ulvsundavägen/Väg 279) som är framkomliga under analyserad skyfallshändelse. Resultat och slutsatser vid planerad situation Sex olika höjdsättningsalternativ för planerad situation har arbetats fram och undersökts. Alternativet kallat Scenario 4A, bedöms planförslaget bäst klara av de krav och behov som ställs på planen samtidigt som den undersökta skyfallshändelsen kan omhändertas: • Utan att fara för liv (enligt MSB:s definition) skapas på olämpliga platser, • Utan att tvärbanans framkomlighet försämras, Tvärbanans framkomlighet bedöms inte försämras med de felmarginaler som o uppskattas vid användande av resultatet från denna skyfallsmodellering. Ingen analys av egenskaperna hos tvärbanans spårvall har dock gjorts inom o utredningen och bedöms inte behövas inom denna utredning. • Utan att översvämningsriskerna för befintlig byggnation försämras, en del skillnader uppkommer utanför planområdet. Dessa är små och inom o felmarginaler. Skyfallsmodellens beräkningar varierar ofrånkomligen lite mellan olika scenarier vilket bedöms vara det som resulterar i dessa skillnader. • Utan att framkomlighet till byggnader riskeras Lokalgata 1 får begränsad framkomlighet (vattendjup större än 20 cm under ca 3–4 h), o alternativaentréer för Schaktugnen via dess norra sida behöver användas under en liknande skyfallshändelse. Planerad bebyggelse inom planområdet är framkomlig under den analyserade o skyfallshändelsen. • Utan att utrymningsvägar från fastigheter omöjliggörs. Schaktugnen behöver utrymmas norrut då Lokalgata 1 inte beräknas vara framkomlig. o Planerad bebyggelse inom planområdet kommer vara möjlig att utrymma. o För att uppnå en acceptabel skyfallshantering i området måste liknande höjdsättning som i Scenario 4A säkerställas även i kommande skeden av arbetet med detaljplanen. Höjdsättning inom planområdet är bearbetat, men har en yta där tvärbaneperrongen vid Karlsbodatorget ansluter Masugnsvägen där höjdsättning saknas och har antagits vara en jämn slänt. Denna yta behöver höjdsättas i fortsatt arbete så att flödesvägen som går över den inte stoppas. En flödesväg går över kvartersmark i Valsverket i planerad situation, denna behöver säkras för att tillräckligt mycket vatten ska kunna ledas genom planområdet. Detta kan med fördel regleras i detaljplanen med planbestämmelse m2: ”marken ska utformas och höjdsättas för att motverka översvämning av intilliggande bebyggelse”. Både större och mindre omfattande skyfall kan inträffa än den studerade regnhändelsen, vilket kan ge andra konsekvenser. Eftersom den planerade exploateringen inte bedöms påverka uppströms områden vid det studerade 100-årsregnet eller 500-årsregnet så är det högst osannolikt att exploateringen skulle påverka uppströms områden vid andra regn. Om ledningsnätet bedöms påverka skyfallssituationen negativt bör en så kallad kopplad modell uppföras i senare arbeten med detaljplanen. Kopplade modeller tillåter vatten att rinna ner i, eller tränga upp ur, ledningsnätet beroende på om det finns outnyttjad kapacitet i ledningssystemet eller inte. Kapaciteten i ledningsnätet är osäker och därför har samma 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida5av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 schablonavdrag som använts i stadens modell använts i både befintligt och framtida scenario. Eftersom Stockholm Vatten och Avfall planerar att utöka kapaciteten i nätet i framtiden bedöms därmed översvämningsutbredningen för planerad exploatering vara något tilltagen för det analyserade skyfallsscenariot. Dessutom ligger planområdet långt nedströms i ledningsnätet, och därmed nära utloppspunkterna, och förändringar inom planområdet bedöms därför inte påverka ledningsnätets dynamik vid ett skyfall. En kopplad modell bedöms inte behövas för att säkerställa att planen inte påverkar uppströms områden negativt vid ett skyfall. Med modellerad höjdsättning, där centrala höjder fastställs i detaljplanen samt en planbestämmelse som reglerar att marken ska utformas och höjdsättas för att motverka översvämning av intilliggande bebyggelse även på kvartersmark, bedöms detaljplanen medföra en acceptabel skyfallshantering inom och uppströms planområdet utan oacceptabla risker. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida6av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Innehåll 1 Inledning 8 1.1 Omfattning 10 1.2 Syfte 11 1.3 Planerad exploatering 11 1.4 Underlag 13 Bedömningsunderlag 14 1.5 Tidigare utredningar 15 2 Områdesförutsättningar 16 2.1 Avrinningsområde 16 2.2 Skyddsvärda objekt 17 Samhällsviktig verksamhet 18 Övriga skyddsvärda objekt 18 2.3 Skyfallsmodell 18 Terrängmodell 19 Beräkningsnät 21 3 Resultat 23 3.1 Befintlig situation 23 3.2 Planerad situation 29 4 Felkällor och osäkerheter 38 5 Slutsats och rekommendationer 40 6 Referenser 42 Bilaga A Förkastade scenarion 44 A.1 Scenario 1 44 A.2 Scenario 2A 47 A.3 Scenario 2B 50 A.4 Scenario 2C 52 A.5 Scenario 3A 56 Bilaga B Modelltekniska parametrar 61 B.1 Indata & tekniska parametrar till använd skyfallsmodell 61 Bilaga C Känslighetsanalys samhällsviktig verksamhet 63 Bilaga D Sammanställda resultat för Scenario 4A 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida7av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 1 Inledning Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1 400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. I Figur 1 visas det föreslagna planområdet och dess läge. Inom, och i angränsning till det föreslagna planområdet har ytor med stor översvämningsrisk identifierats i tidigare skyfallskarteringar över området. Under arbetet med framtagande av programhandling för detaljplanen har det därför varit viktigt för staden att utreda hur översvämningar till följd av skyfall ska kunna hanteras inom planområdet utan att riskera oacceptabla risker för bebyggelse, fara för liv, framkomlighet och utrymningsvägar. Riskerna vid ett skyfall för uppströms liggande områden och strukturer behöver också säkerställas att de ej förvärras av planerad exploatering inom planområdet. Då höjder och lutning på gator i och omkring detaljplanen påverkar flödesvägar för vatten har denna utredning och modelleringsarbete genomförts i samarbete med landskaps- och gatuprojektörer. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida8av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 1. Planområdets läge, teckenförklaring i bilden. Delar av den tidigare bebyggelsen inom planområdet har rivits i olika etapper. Planarbetet med Bällsta hamn påbörjades under 2017, det beslutades därför i samråd med beställaren att den bebyggelse som fanns kvar inom planområdet till och med 2017 skulle användas som underlag för befintlig bebyggelse i utredningen vilken illustreras i Figur 2. Planområdets befintliga bebyggelse består av blandad industriverksamhet och området är i princip helt hårdgjort med asfalt eller byggnader. Det finns en pumpstation vid Smältvägen som ägs och förvaltas av SVOA. Precis väster om planområdet går tvärbanan med station Karlsbodavägen i planområdets nordvästra del. I höjd med tvärbanestationen finns ett teknikhus inom planområdet som försörjer tvärbanan. I Figur 2 visas den befintliga bebyggelsens fotavtryck och lägena för de två tekniska anläggningarna. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida9av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 2. Befintlig bebyggelse (2017) som används för att beskriva befintlig situation i utredningen. Teckenförklaring i bilden. Bebyggelsen runtomkring planområdet är blandad och utgörs delvis av industri, bostadskvarter, köpcentrum och Bromma flygplats. Stora delar av de omkringliggande områdena omfattas av andra pågående detaljplanearbeten. 1.1 Omfattning Norconsult har på uppdrag av Exploateringskontoret på Stockholms stad utfört denna skyfallsutredning som en del av framtagandet av detaljplanen Bällsta hamn. Arbetet har utförts med hydraulisk modellering av befintlig respektive planerad situation. Utredningen omfattar en detaljerad skyfallsanalys enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) metod för skyfallskartering av tätorter (MSB, 2023c). Detta innebär att skyfallsmodelleringen görs med en ytavrinningsmodell och dagvattennätet hanteras av det dynamiska verktyget MIKE+ och att dagvattenledningsnätet inte modellerats. Denna typ av analys har valts för att ytavrinningen bedöms avgörande inom avrinningsområdet eftersom området till stor del är hårdgjort. Ledningsnätet representeras med ett konservativt schablonmässigt avdrag. Denna utredning har utförts med ett iterativt arbetssätt tillsammans med gatu- och landskapsprojektörer. Det innebär att höjdsättning av allmän platsmark succesivt arbetats fram med hjälp av resultat från flera skyfallssimuleringar. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida10av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Den planerade höjdsättningen av allmän platsmark ligger till grund för jämförelsen mot befintlig situation för att säkerställa att maximala vattendjup, tid med stående vatten och faran för liv inte förvärras för områden utanför planområdesgränsen. Samma parametrar har utretts inom planområdesgränsen för att säkerställa att de planerade kvarteren och vägarna är nåbara och framkomliga i tillräcklig mån. Ett nollalternativ kommer beskrivas och bedömas i detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning. Det innebär en analys av samma struktur och terräng som denna rapports befintliga situation, men med den skillnaden att nollalternativet utgår från prognosåret 2040. Bedömningen av nollalternativet görs i MKB av MKB-samordnaren i samråd med skyfallsutredarna. 1.2 Syfte Tidigare utförd skyfallsutredning i området visade att den planerade exploateringen skulle innebära försämrade förutsättningar ur ett översvämningsperspektiv. En försämring är inte förenlig med kommunens krav om lämplig markanvändning för ändamålet. Syftet med denna utredning är därför att utreda mer detaljerade höjdsättningar av planerad exploatering för att säkerställa att planområdets utformning kan omhänderta ett skyfall utan att orsaka försämring utanför planområdet eller oacceptabla risker inom planområdet vid ett skyfall. Höjdsättningsalternativen har utgått från att den föreslagna kvartersindelningen ska vara genomförbar och få väl fungerande funktioner. 1.3 Planerad exploatering Området planeras att förändras från industrimark till blandad stadsbebyggelse med parker och torg. I Figur 3 visas den planerade exploateringen inom detaljplanearbetet som har legat till grund för denna utredning. Karlsbodatorget och Bällstahamnsparken har utformats för att kunna fördröja större mängder vatten innan de leds vidare mot Bällstaviken. För att staden ska kunna anlägga ytkrävande lösningar för skyfall behövs smarta flerfunktionella lösningar som gör att ytorna kan användas till annat när det inte är skyfall. Både Bällstahamnsparken och Karlsbodatorget kommer kunna användas som park respektive torg när det inte är en skyfallshändelse 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida11av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 3. Planerad exploateringtillsammans med väg-och kvartersnamn som används i utredningen. I planområdets närhet planeras för bland annat nya bostäder och skolor, dessa bedöms tillsammans möjliggöra omkring 8 000 nya bostäder. Ett utklipp från ett start-PM för närliggande planarbeten visas i Figur 4. Där ges övergripande information om omkringliggande detaljplaner som staden arbetade med eller planerade 2018. De omkringliggande planernas utformning bedöms inte påverka skyfallssituation uppströms planområdet, och beaktas därför inte närmare i denna utredning. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida12av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 4. Pågående planering i närheten av Bällsta hamn. Figur tagen från Start-PM Betongblandaren 10 m fl. i stadsdelen Mariehäll (2018). 1.4 Underlag Underlagsmaterial som använts i utredningen presenteras i Tabell 1-1. Tabell 1-1. Underlagsmaterial som legat till grund för utredningen. Filformat Mottagen Baskarta .dwg 2024-03-17 Modellfiler .dfs0, .dfs2, .shp 2024-04-15 - Stockholm Stads Skyfallsmodell 2024 Detaljplanegräns .dwg 2024-04-18 Laserscanning 2017 .1m 2024-04-12 Laserscanning 2023 .dwg 2024-04-12 Fotavtryck, byggnader 2024-04-18 - Reviderad,version 1 .dwg 2024-09-03 - Reviderad,version 2 2024-11-12 Höjdsättning planerad exploatering och .dwg inmätningar - Scenario 1 2024-04-23 - Scenario 2A 2024-06-20 - Scenario 2B 2024-08-30 - Scenario 2C 2024-09-19 - Scenario 3A 2024-11-07 - Scenario 4A 2025-04-04 Preliminära resultatfiler Via SCALGO Live 2024-09-27 - Stockholm Stads Skyfallsmodell 2024 Information som mottagits vid möten och via mejl har också använts som underlag i utredningen. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida13av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Bedömningsunderlag Nedan presenteras relevanta dokument som legat till grund för analysen och bedömningen av resultaten av skyfallsmodelleringen. Skyfallsutredningen har utförts som en detaljerad analys i enlighet med rekommendationerna i MSB:s Metod för skyfallskartering av tätorter (2023a) och på samma sätt som stadens skyfallsmodell har utformats. Metoden för att analysera fara för människors liv som beskrivs i MSB:s vägledning för skyfallskartering (2017) har använts för att utreda risker för människoliv vid modellerad skyfallshändelse. Fara för liv beräknas genom att multiplicera de maximala vattendjupen som beräknas uppkomma i respektive modellpunkt med den maximala vattenhastigheten i motsvarande punkt. Till hastigheten adderas en faktor 0,5 för att ge den större vikt i analysen. Resultatet av detta delas in i fyra olika klasser: • Ingen fara • Fara för vissa • Fara för de flesta • Fara för alla Enligt Länsstyrelsens rekommendation för hantering av översvämning till följd av skyfall (2018) ska ny bebyggelse planeras så att den inte tar skada eller orsakar skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn. Framkomligheten till och från planområdet behöver enligt dessa rekommendationer också bedömas och vid behov säkerställas. Detta medför att stående vattendjup längs befintlig bebyggelse inte får öka jämfört med befintlig situation. Mälarens beräknade högsta framtida nivåer (Länsstyrelserna Stockholm, Södermanland, Uppsala och Västmanland, 2015) tillsammans med de beräknade maximala vattendjup vid modellerat skyfall bör beaktas vid höjdsättning och lägsta tillåtna grundläggningsnivåer av kvartersmark. Framkomligheten till och från befintlig bebyggelse för utryckningsfordon får inte försämras (Länsstyrelserna i Stockholms län; Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2018) då det skulle kunna medföra försämrade möjligheter att nå och utrymma byggnader. För att utföra en känslighetsanalys för objekt som har identifierats som samhällsviktig verksamhet har en simulering av ett 500-årsregn av modellområdet gjorts.. Framkomlighet för utryckningsfordon ska studeras för att säkerställa att området kan nås och byggnader kan utrymmas. En väg kan bedömas som framkomlig om maximalt vattendjup inte överstiger 20 cm på en, av räddningstjänsten bedömd, överblickbar sträcka av vägen. Denna begränsning i djup beror delvis på generell hjulstorlek på räddningstjänstens fordon samt delvis på att djupare vatten medför en högre risk att föremål så som fartgupp och väghål kan döljas under vattennivån. I planområdets absoluta närhet passerar tvärbanan. Hur tvärbanans framkomlighet begränsas av vatten på spåren diskuterades på ett möte mellan exploateringskontoret och trafikförvaltningen (2024), där Trafikförvaltningen kunde meddela att tvärbanan inte kan köra på spåren om vatten djupare än 5 cm är stående på spårbanan. Redan vid 1 cm vatten på spårbanan påverkas tvärbanans möjliga hastighet enligt trafikförvaltningens representanter. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida14av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Dessa gränser beaktas i bedömningen av tvärbanans framkomlighet vid undersökt skyfallstillfälle. 1.5 Tidigare utredningar Norconsult har i ett tidigare skede utfört en skyfallsutredning för planområdet. Planerna inom detaljplanen har sedan dess förändrats. Även metodiken för skyfallsutredningar har utvecklats inom staden sedan dess. Till exempel har rekommenderad varaktighet på skyfalls-tillfället förändras och staden har tagit fram modelltekniska parametrar som skiljer sig från det som tidigare använts. Alla resultat och resonemang från tidigare utredning (Norconsult, 2020) har således inte kunnat nyttjas i denna utredning. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida15av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 2 Områdesförutsättningar 2.1 Avrinningsområde Planområdet ligger nedströms i ett avrinningsområde som är totalt ca 3,2 km2 i anslutning till Bällstaviken där vatten kan strömma ut. Stora delar av delavrinningsområdet består av hårdgjorda ytor vilket begränsar vattnets möjlighet att infiltrera i marken och den största delen av nederbörden bedöms därför avrinna ytligt inom avrinningsområdet. Avrinningsområdet kan i sin tur delas in i två huvudsakliga delavrinningsområden, vilka visas i Figur 5. En stor andel av delavrinningsområde 1 utgörs av Bromma flygplats och flygfält. Övrig markanvändning utgörs av industriområden, centrum och bostadsbebyggelse. Bromma flygfält, och bostadsområden belägna uppströms i delavrinningsområde 1, rinner över Blomma Blocks parkeringsytor och vidare på Ulvsundavägen mot planområdets norra delar. Delavrinningsområde 2 är mindre och består till stor del av industriområden och avrinner längs tvärbanespåret och Länsväg 279/Ulvsundavägen mot planområdets södra delar. Planområdet ligger längst nedströms i båda delavrinningsområdena. Båda delavrinningsområdena har utsläppspunkter i planområdets östra kant, till recipienten Bällstaviken, vilka illustreras i Figur 5. Figur 5. Delavrinningsområden inom avrinningsområdet som avrinner till Bällstaviken via planområdet. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida16av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Bällstaviken, som är en del av Mälaren, ligger i planområdets östra kant. Mälarens förväntade vattenhöjning kommer därför påverka exploateringsmöjligheterna inom planområdet. Den planerade höjdsättningen inom planområdet kommer ha lägsta nivå färdigt golv för bostäder, kontor och lokaler +2,7 meter över nollnivå. Byggnadskonstruktioner ska utföras vattentäta under nivån +2,7 meter. Ventilationsöppningar, dörrar, fönster och garageinfarter får inte placeras under +2,7 meter. Detta grundar sig i Länsstyrelsernas rekommendation om lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren (2015). Jordlagren inom avrinningsområdet består till största delen av fyllnadsmassor med inslag av berg och lera, vilket illustreras i Figur 6. Fyllnadsmassorna vid Bromma flygplats består av sand och grus för att säkerställa avvattningen av flygplatsen. Ingen ytterligare information om vad fyllnadsmassorna består av har mottagits i samband med denna utredning. Denna utredning har utgått från att antaganden om underliggande jordarter gjorda i Stockholms stads skyfallsmodell (mottagen 2024-04-15) är tillräckliga. Figur 6. Jordartskarta (SGU, 2024). Modellområdesgräns är markerad med svart linje, detaljplanegräns med lila linje. 2.2 Skyddsvärda objekt Inom och i anslutning till planområdet finns ett antal skyddsvärda objekt som beskrivs i nedanstående avsnitt. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida17av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet, som upprätthåller grundläggande samhällsfunktioner, behöver fungera även vid extremväder och översvämningar till följd av skyfall. I detta uppdrag har MSB:s definition av samhällsviktig verksamhet (MSB, 2024) använts tillsammans med MSB:s metodik för att identifiera samhällsviktig verksamhet inom planområdet (MSB, 2023). Med hjälp av MSB:s publikationer identifierades en pumpstation, som SVOA förfogar över, som samhällsviktig verksamhet inom planområdet. Pumpstationen upprätthåller avloppssystemet i området. Avloppets funktion är en viktig samhällsfunktion inom livsmedelsförsörjning och dricksvatten enligt MSB (2023b). Det är därmed viktigt att säkerställa pumpstationens funktion vid händelse av översvämning till följd av skyfall. I planskedet är det viktigt att säkerställa att pumpstationen, liksom övrig bebyggelse, inte tar skada vid ett klimatanpassat 100-årsregn. Det är därför viktigt att se till att den planerade exploateringen inte orsakar stående vatten över tröskelnivå för det 100-årsregn som analyseras i denna utredning. Konsekvenserna vid ett klimatanpassat 500-årsregn bedöms också inom utredningen. Resultatet av analysen för 500-årsregnet kommer användas för att avgöra om ytterligare skyddsåtgärder behöver vidtas och redovisas i Bilaga C. Övriga skyddsvärda objekt Övriga skyddsvärda objekt som identifierats är följande: • Befintlig bebyggelse utanför planområdets gräns får inte ta skada till följd av planerad bebyggelse i enlighet med Länsstyrelsens rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall (2018) . • Framkomligheten för tvärbanan och dess funktion får inte försämras av planerad exploatering. Ett teknikhus som är kritiskt för tvärbanans funktion finns på Karlsbodatorget inom planområdet. Framkomligheten till och från planområdet för utryckningsfordon behöver också studeras för att säkerställa att byggnader kan utrymmas vid en skyfallssituation. 2.3 Skyfallsmodell Modellområdet som utgör simuleringens avgränsning definieras i avsnitt 2.1. Skyfallsmodellen har utgått från modellparametrarna i stadens skyfallsmodell (Stockholms Stad, 2024) som beskrivs i avsnittet nedan. Där beskrivs även avsteg som gjorts från stadens modell. Flertalet scenarier har utretts under skyfallsmodelleringens iterativa process varav de förkastade scenarierna redovisas i Bilaga A och det gällande scenariot i avsnitt 3. Planområdet ligger i stadens modelldelområde Hässelby-Vällingby-Bromma (HVB). Ett urklipp ur modellområdet har gjorts och utgör modelleringsgränsen för denna utredning. De förändringar som gjorts jämfört med stadens modell presenteras utförligt i avsnitt 2.3.1 och 2.3.2. Nedan presenteras de huvudsakliga förutsättningar och antaganden som använts i modellens uppbyggnad och är desamma som de som använts i stadens skyfallsmodell. Resterande parametrar redovisas i Bilaga B avsnitt B.1. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida18av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 • Nederbörd simuleras enligt nederbördsstatistik från Dahlström 2010 med klimatfaktor 25%. Staden arbetar med framtagande och beslut kring regionspecifikt regn, men det fanns inte på plats när denna utredning påbörjades. Det simulerade 100-årsregnet avser ett CDS-regn enligt Dahlström 2010, med o tidssteg på 5 minuter, ett centralt block om 10 minuter, skevhetsfaktor 0,37 och varaktighet på 6 timmar. Regnets totala volym uppgår till ca 106 mm. Olika typer av ytor har belastats med olika regn och avdrag beroende på ytans o beskaffenhet: 1. permeabel yta: hela regnet belastar dessa ytor. 2. hårdgjord yta: generellt avdrag görs för att beakta dagvattenledningsnätets kapacitet genom att både för- och efterregn på hårdgjorda ytor dras av från 100-årsregn. Ett avdrag från de 60 mest intensiva minuterna görs också. Avdraget motsvarar volymen för ett 10-årsregn med 60 minuters varaktighet. Ett 500-årsregn har simulerats för att utföra en känslighetsanalys för de objekt o som utgör samhällsviktig verksamhet. 500-årsregnet avser Stockholms-CDS regn enligt regnstatistik för ”Stockholmsregn”1. Regnet har en varaktighet på 6 timmar och ett centralt block på 5 minuter. Avdraget för olika ytor görs på motsvarande sätt som för det simulerade 100-årsregnet som beskrivs ovan, förutom att avdragen motsvarar regn baserade på Stockholmsstatistik. 500- årsregnets totala volym uppgår till ca 114,3 mm. Resultatet av känslighetsanalysen redovisas i Bilaga C. • Markdata utgör de filerna som legat till grund för att ta fram infiltrationsparametrar och markens strömningsmotstånd. I stadens modell har en prioriteringslista gjorts när data från olika källor överlappar varandra, där de källor med högst lokal noggrannhet ges högst prioritet. I denna modell har samma infiltrations- och strömningsmotståndsparametrar använts som i stadens modell utan att på nytt ta in egna markdata för att fastställa dessa parametrar. Dessa beskrivs mer utförligt i Bilaga B avsnitt B.1 tillsammans med övriga parametrar som använts vid uppbyggnaden av skyfallsmodellen. Förändringar i modelluppsättning jämfört med stadens presenteras i avsnitten nedan. Terrängmodell Terrängmodellen har förändrats från den som använts i stadens skyfallsmodell. För höjdsättning utanför planområdet har den senaste laserscanningen (2023) använts för samtliga scenarier. Planerad exploaterings projekterade höjdsättning har ej mottagits, men bedömts medföra försumbara skillnader på flöden genom områdena uppströms planområdet och har därför inte använts. Utöver laserscanningen har även inmätta höjder för delar av 1Högupplösta nederbördsmätningar från flertaletmätstationer från Stockholms stad och kranskommuner har insamlats och analyserats. Detta arbete har resulteratiframtagande av regionspecifik regnstatistik och dimensioneringsunderlag, som benämns Stockholmsregn, i form av så kallade hyetografer (”regnkurvor”). Ett CDS-regn har tagits fram med regnstatistik enligt Stockholmsregn och resulterat iStockholmsCDS-regn. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida19av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 tvärbanespåret samt för fastighet Schaktugnen norr om planområdet använts. De inmätta höjderna har använts för samtliga scenarier. Höjdsättning innanför planområdet varierar för befintligt och planerade scenarier. Befintlig situation har i samråd med staden antagits beskrivas av höjddata från laserscanningen 2017, detta på grund av att byggnader har rivits och området förändrats. Därmed bedöms inte laserscanningen 2023 spegla det som inom planprojektet ansetts bör vara utgångsläge för detaljplanens utsträckning. I Figur 7 visas gränsdragningar mellan den höjdsättningsdata som använts för att sätta ihop använd terrängmodell. Figur 7. Gränsdragning för de använda höjdmodellerna. Viss handpåläggning i terrängmodellen utanför planområdet har krävts för att få med mindre refuger och murar som försvunnit när höjdmodellen bearbetas. I Tabell 2-1 presenteras den kombination av höjdsättningar som använts i respektive scenario för att skapa den terrängmodell som inkluderats i skyfallsmodellen. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida20av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Tabell 2-1. Uppbyggnad av terrängmodeller ide olika scenarierna, inom och utanför planområdesgränsen (PLO).Scenario 1-3A är förkastade. Scenario Scenario Scenario Scenario Scenario 0 Scenario 1 Scenario 4A 2A 2B 2C 3A Laser- Laser- Laser- Laser- Laser- Laser- Laserscanning Utanför scanning scanning scanning scanning scanning scanning 2023 2023 inkl. PLO 2023 inkl. 2023 inkl. 2023 inkl. 2023 inkl. 2023 inkl. inkl. inmätningar inmätningar inmätningar inmätningar inmätningar inmätningar inmätningar Projekterad Projekterad Projekterad Projekterad Projekterad Projekterad Innanför Laserscanning höjdsättning, höjdsättning, höjdsättning, höjdsättning, höjdsättning, höjdsättning, PLO 2017 2024-04-23 2024-06-20 2024-08-30 2024-09-19 2024-11-07 2025-04-04 Beräkningsnät Antalet punkter där beräkningar ska göras utgör modellens beräkningsnät. Fler beräkningspunkter ger ett resultat med högre upplösning och ökad noggrannhet. Men det ökar samtidigt simuleringstiden och kan minska modellens stabilitet. Beräkningsnätet styrs i modellen av ett så kallat ”Flexible mesh”, vilket möjliggör olika upplösning i beräkningsnätet. Detta påverkar simuleringstiden, modellens stabilitet samt noggrannheten i beräkningsstegen. Beräkningsnätet byggs upp av slumpmässiga trianglar enligt den angivet tillåtna upplösningen, i Figur 8 visas upplösningen som använts inom respektive delområden inom modellområdet. Höjderna inom planområdet har den högsta upplösningen för att så detaljerat som möjligt fånga upp förändringar där. Utanför planområdet bedöms lägre upplösning på beräkningsnätet tillräcklig för att beskriva flödet mot planområdet i enlighet med MSB:s rekommendationer (MSB, 2023a). Vissa delar av beräkningsnätet utanför planområdet har fått högre upplösning då ytorna är komplexa höjdmässigt och vilket krävts för att beskriva ytan så att avrinningen till och från denna är korrekt representerad i modellen. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida21av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 8. Upplösning på respektive yta inom modellområdet, teckenförklaring i bilden. Byggnader exkluderas ur beräkningsnätet, och regnet som i verkligheten hamnar på taken beaktas genom att fördelas ut på resterande ytor inom modelleringsområdet. Efter att beräkningsnätet skapats läggs terrängmodellen över nätet. Beräkningsnätets trianglar slumpas fram för varje simulering, vilket baseras på de angivna upplösningsförutsättningarna. Detta medför att nätets trianglar naturligt hamnar på olika platser i varje simulering och att beräkningsstegen mellan trianglarna kan variera. Denna dynamik i skyfallsmodellen kan skapa felaktiga skillnader i höjdmodellen mellan simuleringar. Till följd av detta har skillnader på upp till 10 cm i vattendjup utanför planområdet observerats mellan simuleringar, vilket gett effekter på var stående vatten hamnar i beräkningsnätets trianglar. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida22av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 3 Resultat Resultaten av simuleringarna för befintlig och planerad situation presenteras i avsnitten nedan. De scenarion som simulerats, men förkastats under arbetets gång presenteras i Bilaga A. Simuleringstiden av det utredda skyfallsscenariot är 10 timmar och skyfallets varaktighet är 6 timmar. Simuleringstiden är längre än skyfallets varaktighet för att åskådliggöra hur vattnet avrinner när regnet slutat. Resultaten har analyserats på olika sätt innanför och utanför planområdet. Innanför planområdet är framkomligheten till respektive fastighet av relevans samt vilka vattendjup, vattenhastigheter och flöden som uppkommer på vägen. Vid de fall som framkomligheten är begränsad bedöms vilka objekt och verksamheter som inte är nåbara och under hur lång tid framkomligheten är begränsad i enlighet med Länsstyrelsens rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall (2018) Utanför planområdet är jämförelsen med befintlig situation av avgörande. Planområdets bebyggelse bör inte försämra situationen vid ett skyfall utanför planområdet enligt Länsstyrelsens rekommendationer (2018), där jämförelse av maximala vattendjup och fara för liv ger tydligast indikationer på om ingen försämring riskeras. Bedömningen av resultaten av skyfallsmodelleringen utgår från nedanstående aspekter; • Framkomlighet till, från och inom planområdet för utryckningsfordon och gångtrafikanter • Möjlighet till utrymning av fastigheter under översvämning till följd av skyfall • Jämförelse av maximala vattendjup utanför planområdet mellan befintlig och planerad situation • Fara för liv och hälsa (beräknas med formeln D*(0,5+V), se avsnitt 1.4.1 för förklaring) • Stående vatten vid planerade byggnader, för att inte riskera skada på byggnader • Analys av vattennivåer vid de skyddsvärda objekten, Pumpstationen o Tvärbanans funktion o 3.1 Befintlig situation Flöden från områden uppströms planområdet avrinner genom planområdet ut i recipienten Bällstaviken. De huvudsakliga flödesstråk som beräknats i utförd modellering visas i Figur 9, där kan ses att flödet delar upp sig och går till tre huvudsakliga utloppspunkter vilka numrerats i figuren. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida23av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Befintliga byggnader 1 2 3 Figur 9. Maximala flöden och flödesriktning (blå pilar) inom modellområdet samt planområdet i befintlig situation. Flödet som leds in i planområdet från fastighet Vallonsmidet delar upp sig mot tre huvudsakliga utsläppspunkter, dels norrut mot Lokalgata 1 (nummer 1), dels till en utsläppspunkt i mitten av planområdet (nummer 2), samt dels söderut (nummer 3). Till planområdets södra flödesväg tillkommer också en flödesväg söderifrån från Ulvsundavägen. De maximala vattendjupen som beräknas uppkomma visas i Figur 10 och indikerar att det i befintlig situation finns betydande utmaningar vi händelse av skyfall. Det kan konstateras att det i befintlig situation skulle uppstå relativt omfattande problem med framkomlighet, utrymningsvägar samt risk för skada på fastigheter inom planområdet vid den modellerade skyfallssituationen. Således finns incitament för att implementera skyfallsåtgärder redan i befintlig situation. Eftersom planområdets bebyggelse ska omdanas i sin helhet är detta dock mindre relevant att beakta. I och med den planerade omdaningen av bebyggelsen inom planområdet finns möjlighet att förbättra situationen för bebyggelse inom planområdet vid en skyfallshändelse. De maximala vattendjupen utanför planområdet är däremot mer relevanta då det behöver säkerställas att översvämningsrisken för befintlig bebyggelse och framkomligheten inte försämras till följd av planerad exploatering inom planområdet i enlighet med Länsstyrelsen rekommendationer (Länsstyrelserna i Stockholms län; Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2018). 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida24av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Befintliga byggnader Figur 10. Beräknade maximala vattendjup under simuleringenför befintlig situation. Svarta linjer markerar vattenansamlingar på tvärbanespåret som hindrar tvärbanans framkomlighet. På parkeringarna runt Blomma Blocks ansamlas vatten i ett antal lågpunkter, där de maximala vattendjupen på några ställen överstiger 1 m. Fastigheten Vallonsmidet är en lågpunkt där de maximala vattendjupen uppgår till omkring 1 m för det simulerade skyfallet. Det är inom dessa områden som fara för liv beräknas uppstå. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida25av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 I den norra ytan av Karlsbodavägen beräknas vattendjupet vara djupare än omkring 0,2 m i minst 7 timmar vilket begränsar framkomligheten för utryckningsfordon under denna tid. Vid simuleringens slut har denna yta av Karlsbodavägen fortfarande begränsad framkomlighet, vilket medför att framkomligheten är begränsad under längre tid än 7 timmar på grund av det simulerade skyfallet. I Figur 11 visas beräknad tid med stående vatten djupare än 0,2 m för att illustrera hur lång tid som framkomligheten för utryckningsfordon är begränsad. Befintliga byggnader Figur 11.Tid med stående vatten djupare än 20 cm. Enligt trafikförvaltningen och Stockholm stad begränsas tvärbanans framkomlighet markant redan vid vatten djupare än 1 cm på spårbanan och vid 5 cm vatten på spårbanan blir det driftstopp (möte mellan trafikförvaltningen och kommunen den 22a oktober 2024). I Figur 10 är två områden inringade där vatten djupare än 5 cm blir stående på tvärbanan under det simulerade skyfallet. I det norra området står som mest ungefär 0,6 m, och i det södra som mest ungefär 0,3 m. I det norra området uppkommer ett vattendjup över 5 cm på tvärbanespåret efter knappt 2,5 timme. Vattendjupet överskrider sedan 5 cm under hela simuleringen. I det södra området uppkommer ett vattendjup över 5 cm på tvärbanespåret efter ungefär samma tid som i det norra området. Vattendjupet överskrider även här sedan 5 cm under resterande tid av simuleringen. Således bedöms tvärbanans framkomlighet starkt begränsad i befintlig situation i huvudsak på grund av dessa två ytor på spåret. Tvärbanans spår är utsatt vid kraftig nederbörd även utanför aktuellt avrinningsområde där vatten 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida26av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 djupare än 5 cm ansamlas. Dessa områden kanske inte drabbas vid samma tidpunkt som lågpunkterna inom aktuellt avrinningsområde. I Figur 12 visas de kvarvarande vattendjupen när simuleringstiden är slut. Det kan ses att instängda områden har stående vatten kvar vilket beror på att modellen, till skillnad från i verkligheten, inte är kopplad till ledningsnätet. I verkligheten kommer lågpunkterna att avtappas i relation till ledningsnätets kapacitet. 1 2 Befintliga byggnader 3 Figur 12. Vattendjup vid simuleringens slut. Ytor i anslutning till planområdet där framkomligheten är begränsad för respektive fordonstyp som trafikerar ytan är markerade med svart linje. I Figur 12 markeras och numreras de ytor där Karlsbodavägens framkomlighet är fortsatt begränsad för utryckningsfordon vid simuleringens slut (yta 1) och de ytor där det också står kvar vatten, djupare än 5 cm, på tvärbanespåret i både den södra (yta 3) och norra (yta 2) vattenansamlingen vid simuleringens slut. Tömningstiden för yta 1 och 2 i Figur 12 har beräknats genom en uppskattning av utflödet till ledningsnätet. Underlag för ledningsnät och kapaciteten för detta har inte funnits att tillgå, antaganden har därför behövt göras för att uppskatta tömningstiden av ytorna enligt nedanstående lista: • För yta 1, på Karlsbodavägen, antas 4 st dagvattenbrunnar, med uppskattad kapacitet på 26 l/s per brunn, bidra till tömning av ytan vid simuleringens slut. Brunnarna identifierades med hjälp av Google streetview (2024). 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida27av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 • För yta 2 antas dräneringsledningarna i banvallen vara flaskhalsen för tömningen. Antaganden har gjorts enligt generella projekteringsriktlinjer. Två dräneringsledningar har antagits ligga i banvallen med dimension 200mm och 5‰ lutning. Detta resulterar i ett uppskattat utflöde på 51 l/s. Tömningen av yta 1 på Karlsbodavägen uppskattas med hjälp av detta antagande till ungefär 1 timme efter att simuleringen slutat, alltså beräknas ytan vara tömd på vatten ca 11 timmar efter att det simulerade regnet startat. Motsvarande tid för yta 2 på tvärbanan uppskattades till knappt 2 timmar efter att simuleringen slutat. Tvärbanan beräknas alltså vara framkomlig igen ungefär 12 timmar efter att det simulerade regnet startat. Sammanfattningsvis är en stor del av det norra kvarteret inom planområdet oframkomligt under skyfallet och även när simuleringen slutat. Mindre del av det norra kvarteret går att nå via Lokalgata 1, men till resterande byggnader i det norra kvarteret finns inga alternativa vägar som är framkomliga för räddningstjänst. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida28av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 3.2 Planerad situation Under arbetets gång har ett antal höjdsättningsscenarier arbetats fram i projektgruppen för att lösa skyfallshanteringen i ett tidigt skede. Detta har medfört ett iterativt arbetssätt där brister i respektive scenario uppmärksammats och antingen lett till att scenariot förkastas eller bearbetas vidare. I nedan avsnitt presenteras Scenario 4A som är det gällande höjdsättningsscenariot. I Bilaga A redovisas de förkastade scenarierna i kronologisk ordning som de tagits fram. Den planerade höjdsättningen har syftat till att säkerställa vattennivåer uppströms planområdet inte ökar för att inte riskera försämring på omkringliggande infrastruktur och byggnader. Utgångspunkten i arbetet är att skyfallsflödet som leds genom planområdet ska vara lika stort i planerad situation som i befintlig situation. Detta har gjorts genom att se till att de fyra huvudsakliga flödesstråken, som markeras i Figur 13, genom planområdet är tillräckligt breda och flacka, utan några hinder i vägen. Flödesväg nummer fyra i Figur 13 behöver gå över kvartersmark. Denna flödesväg behöver säkerställas inom planen för att inte riskera att den planerade exploateringen försämrar för befintlig bebyggelse eller infrastruktur utanför planområdet. För att nå ett tillräckligt gott resultat måste liknande höjdsättning som i Scenario 4A säkerställas. 1 2 3 4 Figur 13. Beräknade maximala flöden i planerad situation, samt de fyra huvudsakliga flödesstråken inom planområdet markerade och numrerade. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida29av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Flödesvägarna läge och storlek förändras jämfört med befintlig situation, men totalt sett leds ungefär samma mängd vatten in genom planområdet i planerad situation. I Figur 14 visas hur flödesvägarnas storlek förändras över fyra flödessektioner i planerad situation. Flödet över sektion d) i planerad situation indikerar att en betydligt större del av flödet som kommer in i planområdet går norrut i planerad situation jämfört med befintlig. Flödet över sektion b) närmar sig samma nivåer som i befintlig situation, men når inte riktigt då en del i stället går norrut över sektion d). Figur 14. Flödessektioner med total volym som passerar sektionerna under de simulerade skyfallsscenarierna (befintlig t.v. respektive planerad t.h.). Att höjdsättningen utformats för att säkerställa dessa flödesvägar medför också att Lokalgata 1 och delar på Masugnsvägen får begränsad framkomlighet under ca 3–4 timmar. Ytorna runt Lokalgata 1 och Karlsbodatorget har medvetet höjdsatts för att Lokalgata 1 ska utgöra ett skyfallstråk och leda vattnet mot Bällstaviken. Höjdsättning och utformning har också gjorts utifrån ett trafikalt perspektiv och för att skapa en attraktiv plats, se också Bilaga A. I Figur 15 visas de maximala vattendjupen som beräknas uppkomma inom, och i anslutning till, planområdet under den studerade skyfallshändelsen tillsammans med vattendjupen vid simuleringsslut. Där djupet beräknas bli större än 0,2 m är framkomligheten begränsad för utryckningsfordon. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida30av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Vattendjup vid simuleringsslut Maximala vattendjup Figur 15. Maximala vattendjup som beräknas uppkomma under simuleringen av planerad situation (Scenario 4A)till vänster. Till höger visas vattendjupen när simuleringstiden är slut i planerad situation. Inom både Bällstahamnsparken och Karlsbodatorget ansamlas vatten under simuleringen och de töms inte under simuleringstiden. Detta beror på att de är instängda områden. Eftersom ledningsnätet ej är simulerat i denna skyfallsmodell finns inga utlopp i dessa områden, i verkligheten kommer ledningsnät att avtappa dessa ytor när kapaciteten i ledningsnätet tillåter efter att regnhändelsen avstannat. Detta gäller också vattnet som hamnar på tvärbanespåret och Karlsbodavägen. Framkomligheten på Lokalgata 1 och Masugnsvägen inom planområdet är begränsad i ca 3 respektive 4 timmar i planerad situation, vilket kan ses i Figur 16. Vid simuleringsslut är de båda gatorna framkomliga, vilket syns i den högra bilden i Figur 15. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida31av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 16.Tidmed vatten djupare än 20 cmi planerad situation. Vatten djupare än 20 cm blir stående på Masugnsvägen på en avgränsad yta under ca 4 timmar och fastigheten Tackjärnet behöver nås från Smältvägen eller Råjärnsvägen under denna tid. Dessa vägar beräknas vara framkomliga under hela det simulerade skyfallstillfället. Både pumpstationen vid Valsverket och teknikhuset på Karlsbodatorget bedöms kunna fungera även vid den studerade skyfallshändelsen då vatten ej blir stående längs fasaderna på respektive byggnad. Detta visas i Figur 17 med de maximala vattendjupen som beräknas uppnås i anslutning till pumpstationen respektive teknikhuset. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida32av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 17. Maximala vattendjup i planerad situation vid teknikhuset på Karlsbodatorget (t.v.) och vid pumpstation vid Valsverket (t.h). I Figur 18 visas skillnaden i maximalt vattendjup mellan S4A och S0. Markerat område (röd oval) i figuren visar ett område där framkomligheten på Lokalgata 1 riskerar att försämras. Skillnader kan även noteras på tvärbanans spår i höjd med teknikhuset på Karlsbodatorget samt i höjd med pumpstationen vid Vattentorget. Dessa skillnader bedöms bero på variationer i skyfallsmodellens beräkningsnät och bedöms således ej uppstå i verkligheten. De skillnader i vattendjup som endast bedöms bero på variationer i skyfallsmodellens beräkningsnät markeras inte ut i figuren. För att säkerställa att de skillnader som uppkommer utanför planområdet beror på uppbyggnaden av beräkningsnätet har kontrolliterationer gjorts med ett annat beräkningsnät. Vid användning av det beräkningsnätet görs ingen interpolering över pixlarna i höjdmodellerna. Kontrolliterationerna indikerar att ingen skillnad i vattendjup uppstår utanför planområdet förutom på Lokalgata 1. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida33av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 18. Skillnader i maximala vattendjup som beräknas uppstå mellan planerad situation (Scenario 4A) och befintlig situation (Scenario 0). Röd oval markerar skillnader i maximala vattendjup utanför planområdet som beräknas uppstå. Planområdet är skuggat då skillnaderna inom planområdet beror på att byggnadernas fotavtryck förändras helt samt vägarnas utformning, vilket gör att skillnaderna mellan befintlig och planerad situation inte är relevant att beakta. Förändringen som beräknas ske på Lokalgata 1 (röd markering i Figur 18) medför begränsad framkomlighet på gatan och till fastigheten Schaktugnen. Det maximala vattendjupet på Lokalgata 1 uppgår till knappt 0,3 meter, vilket visas tillsammans med entréerna på fastighetens södra fasad i Figur 19. Detta sker eftersom gatan används som en huvudsaklig flödesväg för att leda de norra flödena till Bällstaviken. På trottoarer och mot fasad beräknas maximalt vattendjup vara lägre än det på gatan, som mest dryg 0,1 m. Entrén till frisörsalongen (se Figur 19) ligger i marknivå i fastighet Schaktugnen och beräknas vara framkomlig under det simulerade skyfallet. Den upphöjda entrén längre in på Lokalgata 1, vilken också visas i Figur 19, är svårare att nå under det simulerade skyfallet, då trottoaren har vattendjup upp till drygt 0,1 m. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida34av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 19.Beräknade maximala vattendjup i planerad situation på, och i anslutning till, Lokalgata 1. Entréer som finns på Schaktugnen/Masugnen 7från Lokalgata 1 är ungefärligt markerade. Utrymning ur Schaktugnen behöver kunna ske via innergården norrut under pågående skyfallshändelse då framkomlighet för utryckningsfordon på Lokalgata 1 är begränsad under ca 3 timmar. Den alternativa utrymningsvägen har utretts med hjälp av ritningar för Schaktugnens botten- och källarplan från då byggnaderna togs i bruk. Ritningarna visas i Figur 20 och visar att samtliga hus kan nå innergård och källarplan och på så vis utrymma fastigheten på andra sätt än via Lokalgata 1. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida35av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 20. Ritningar på Schaktugnens källarplan (t.v.) och bottenplan (t.h.) tillsammans med förklaring av hur utrymning kan ske om Lokalgata 1 är oframkomlig. Tvärbanans framkomlighet bedöms inte påverkas av de skillnader i maximala vattendjup som kan observeras i Figur 18. Skillnaderna som uppkommer är små, mellan 0,03 – 0,12 m, och ligger inom modellens bedömda felmarginal med hänsyn till variationerna i beräkningsnätet som uppstår mellan simuleringar av olika scenarier. Kontrolliterationens resultat visar att det maximala vattendjupet på tvärbanan, i höjd med Karlsbodatorget, ökar marginellt samtidigt som flödet norrut mot Lokalgata 1 ökar i större utsträckning. Detta indikerar att den föreslagna höjdsättningen inom planområdet inte försämrar för tvärbanan, eller befintlig bebyggelse, vid den simulerade skyfallshändelsen. Tvärbanans framkomlighet är enligt resultatet av denna skyfallsutredning redan i befintlig situation starkt begränsad, med maximala vattendjup på upp till 0,6 m. Den beräknade tömningstiden för tvärbanan och Karlsbodavägen i planerad situation skiljer sig med knappt 10 minuter jämfört med tömningstiden som beräknats för befintlig situation. I befintlig situation är tömningstiden på ytorna 6 respektive 5 timmar efter regnets slut. Vatten djupare än 5 cm beräknas i planerad situation stå på tvärbanespåret från samma tidpunkt som i befintlig situation tills simuleringens slut – på samma sätt som i befintlig situation. Den planerade exploateringen beräknas inte förändra riskbedömningen av fara för liv utanför planområdet. I planområdet beräknas fara för vissa och för de flesta uppstå i Bällstahamnsparken vilket kan ses i Figur 21 . Detta är väntat eftersom parken utformats som ett instängt område där en stor flödesväg passerar innan den når recipienten. Att fara för liv beräknas uppstå i Bällstahamnsparken anses acceptabelt. Eventuellt kan information om att parken mottar stora mängder vatten vid kraftig nederbörd på något sätt förmedlas till närboende och personer som vistas i parken. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida36av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 21. Beräknad risk för Fara för liv (D*(0,5+V). inom planområdet i planerad situation. Skyfallsanalysens resultat bedöms ge en god indikation på var översvämningsproblematik väntas uppstå inom och utanför planområdet för Bällsta Hamn. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma att skyfallsmodeller är en förenklad bild av verkligheten. Den undersökta skyfallshändelsen är en av många möjliga skyfallshändelser som kan inträffa, och konsekvenserna av olika händelser kan skilja sig åt. Eftersom den planerade exploateringen inte förvärrar översvämningsrisker uppströms områden vid de studerade skyfallshändelserna så är det högst osannolikt att exploateringen skulle göra det vid andra regn. I följande avsnitt diskuteras felkällor och osäkerheter i modellen för att belysa hur resultatet kan användas. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida37av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 4 Felkällor och osäkerheter Modellering av skyfall är förknippat med flera antaganden och osäkerheter. Här beskrivs några av osäkerheterna som behöver beaktas vid ett användande av resultaten. Trots osäkerheterna är en hydraulisk modell av denna typ ett lämpligt verktyg för att analysera riskerna vid skyfall och rekommenderas av MSB. Skyfall inträffar vanligtvis lokalt och kan variera stort i både tid och rum. Att mäta upp variationen ställer höga krav på ett tätt nät av nederbördsmätare med hög upplösning (MSB, 2017) något som ofta inte finns tillgängligt. Stockholms stad arbetar med att ta fram ett regn som bättre speglar de lokala förhållandena, men när denna utredning gjordes fanns endast regnen baserat på nationell statistik att tillgå. I känslighetsanalysen kunde dock Stockholmsregnet användas eftersom den analysen gjordes i ett sent skede av utredningen. Att skyfall med en lång återkomsttid dessutom är sällsynta innebär också att det finns få historiskt uppmätta episoder att relatera modelleringsresultaten mot. Av den här anledningen simuleras skyfall i MIKE+ genom att det regnar lika mycket på varje beräkningscell för varje tidssteg trots att beräkningsområdet kan vara relativt stort, som i det här fallet. Kapaciteten i ledningsnätet är osäker och därför har samma schablonavdrag som använts i stadens modell använts i både befintligt och framtida scenario. En utbyggnation av ledningsnätet skulle sannolikt medföra att en större volym vatten skulle kunna omhändertas av ledningsnätet, och således mindre vatten på ytan genom planområden. En utbyggnad av ledningsnätet planeras i framtiden, men omfattningen är ännu inte känd och schablonavdraget har därför varit detsamma i framtida scenario. Vid en utbyggnad av ledningsnätet minskar sannolikt översvämningsrisken jämfört med resultatet från denna utredning. Modellens upplösning bidrar också med osäkerhet i skyfallskarteringar. Det kan exempelvis göra att det blir stående vatten vid en byggnad fast det i verkligheten bör rinna bort från byggnaden. Detta blir tydligast vid flacka områden där marken inte har en betydande lutning eller där mindre strukturer, som till exempel kantsten, har stor påverkan på flödet. Viktigt att beakta är att det finns faktorer som bidrar med större osäkerhet än modellens upplösning, exempelvis ledningsnätets kapacitet och markens infiltrationskapacitet (MSB, 2017). I denna modellering har en upplösning på 1x1 m använts inom planområdet, vilket rekommenderas av MSB (2023c) för detaljerade skyfallsmodeller. Effekterna av kantsten fångas delvis upp med denna upplösning om gångbana/trottoar är bredare än 1 m, vilket de vanligtvis är. Utanför planområdet har en upplösning på 2x2 m använts, i dessa områden kan därför inte effekter av kantsten representeras helt. Eftersom höjdunderlaget utanför planområdet är detsamma för befintlig och framtida situation bedöms ändå resultatet av simuleringarna vara tillförlitligt för att utröna om planområdet har en negativ påverkan på uppströms områden Ytterligare en osäkerhet ligger i uppbyggnaden av beräkningsnätet. Eftersom använt beräkningsnät, Flexible mesh, är i form av trianglar och att nätet interpoleras fram 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida38av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 slumpmässigt vid varje simulering med denna metod, riskerar resultaten att skilja sig åt även om terrängmodellen är densamma. En kontrolliteration utfördes med ett beräkningsnät i form av ett rutnät för att säkerställa att de skillnader som, enligt resultaten som beräknades med Flexible mesh, beräknas uppstå utanför planområdet inte sker i verkligheten. Kontrolliterationen bekräftade osäkerheterna i användandet av Flexible mesh och indikerar att inga förändringar i vattendjup sker utanför planområdet till följd av den planerade bebyggelsen. Detta tyder på att resultatet från simuleringarna är tillförlitligt för att utröna om planområdet har en negativ påverkan på uppströms områden. Tidpunkten för nederbördstillfället påverkar också konsekvensbilden för ett skyfall. Om ett skyfall inträffar efter en tid med mycket regn där marken redan är mättad kan konsekvenserna bli värre i jämförelse med ett scenario där det finns magasinskapacitet i marken, speciellt för ett område med genomsläppliga jordarter. Det uppströms liggande området kring Bromma flygplats består av genomsläppliga jordarter, och tidpunkten för nederbördstillfället spelar därför roll för avrinningen där. Dessa områden är oförändrade i befintlig och planerad situation, och påverkar därför inte jämförelsen mellan befintlig och planerad situation. Stora delar av planområdet och omkringliggande ytor är, till skillnad från de vid Bromma flygplats, hårdgjorda och markens infiltration antas vara noll oavsett om marken är mättad sedan innan eller inte. Därför bedöms planområdet inte påverkas direkt av nederbördstillfällets tidpunkt och resultatet av simuleringarna bedöms vara tillförlitligt för att utröna om planområdet har en negativ påverkan på uppströms liggande områden. Ingen lokal analys av tvärbanans spårvall har gjorts inom utredningen utan infiltrationskapaciteten har antagits vara densamma som spårvallar har i stadens modell då ingen information om detta mottagits. Samma parametrar för tvärbanan har använts för befintlig och framtida situation och därmed bedöms det ej vara nödvändigt att utföra en mer detaljerad analys för att kunna utröna om situationen försämras jämfört med befintlig situation. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida39av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 5 Slutsats och rekommendationer Med höjdsättning i planerad situation enligt Scenario 4A bedöms planförslaget klara av att omhänderta den undersökta skyfallshändelsen utan att fara för liv skapas på olämpliga platser, utan att tvärbanans framkomlighet försämras och utan att översvämningsriskerna för befintlig byggnation försämras. Framkomlighet till, och utrymningsvägar från, kvarter tillses med hjälp av alternativa vägar till Schaktugnen och Tackjärnet. Detta då delar av vägarna i direkt anslutning till dessa kvarter utformats som skyfallsstråk och har begränsad framkomlighet under utrett skyfallsscenario. Resterande kvarter är möjliga att nå och utrymma under modellerat skyfall. Scenario 4A bedöms vara det mest lämpliga av de höjdsättningsalternativ som arbetats fram med hänsyn till flera aspekter. Ur skyfallsperspektiv så säkerställer höjdsättningen i Scenario 4A att det totala flödet genom planområdet är likt det i befintlig situation. Framkomligheten på Smältvägen och Råjärnsvägen är god och ingen betydande förändring av vattendjup utanför planområdet beräknas uppstå. Höjdsättningen medger också att den önskade utformningen av planområdet fungerar utifrån andra tekniska perspektiv. För att nå ett tillräckligt gott resultat måste liknande höjdsättning som i Scenario 4A säkerställas även i kommande skeden av arbetet med detaljplanen. Både större och mindre omfattande skyfall kan inträffa än den studerade regnhändelsen, vilket kan ge andra konsekvenser. Eftersom den planerade exploateringen inte bedöms förvärra översvämningssituationen i uppströms områden, varken vid det studerade 100-årsregnet eller 500-årsregnet så är det högst osannolikt att exploateringen skulle ske vid andra regn. Den utredda skyfallshändelsen beräknas medföra att Lokalgata 1 får begränsad framkomlighet och den alternativa utrymningsvägen för Schaktugnen norrut behöver användas under en liknande händelse. Samtidigt är Lokalgata 2 och Smältvägen framkomlig och gör att både de norra och södra delarna av planområdet beräknas vara nåbara under studerad skyfallshändelse. Både Bällstahamnsparken och Karlsbodatorget utformas som flerfunktionella ytor, som vid en skyfallshändelse ska kunna ta emot stora mängder vatten och fördröja det. Detta för att skapa en fungerande skyfallshantering samt för att ytorna ska kunna användas till annat när det inte är ett skyfall. En park/torg-lösning för skyfallshantering direkt nedströms inkommande flöde är dessutom en lämpligare väg för vattnet än att ledas in på gator och få en längre väg till utloppet vid Bällstaviken med försämrad framkomlighet som följd. Ytorna beräknas fylla sin funktion under simulerat skyfall. På Karlsbodatorget blir vatten upp till ca 0,2 m stående, ingen fara för liv beräknas uppstå. Fara för liv beräknas uppkomma inom den skapade lågpunkten i Bällstahamnsparken. Då detta är ett avgränsat område som getts en fördröjande funktion inom parkmark bedöms detta vara acceptabelt. Tvärbanans framkomlighet bedöms inte försämras med de felmarginaler som uppskattas vid användande av resultatet från denna skyfallsmodellering. Ingen detaljerad lokal analys av tvärbanans spårvall har gjorts inom utredningen, såsom av dräneringsledningar, mäktighet och infiltrationsmöjligheter i vallens uppbyggnad. Parametrarna för spårvallen är detsamma för befintlig som planerad situation och därmed bedöms det ej vara nödvändigt att utföra en mer detaljerad analys för att kunna utröna om situationen försämras jämfört med befintlig situation. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida40av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Pumpstationen som bedömts som samhällsviktig verksamhet bedöms kunna bibehålla sin funktion både vid studerat 100-årsregn och det i känslighetsanalysens studerade 500- årsregn utan att bli direkt påverkad. Framkomligheten till stationen bedöms begränsad under ungefär 1h vid 500-årsregnet, men bör dock gå att nå till fots med lämplig klädsel. Om höjdsättning justeras eller planutformning ändras behöver flödesstråk genom planområdet säkerställas. Höjdsättningsalternativen som itererats fram har tagit hänsyn till flera aspekter, bland annat till anslutning mellan kvartersmark, allmän platsmark och befintliga nivåer och till grundläggningskravet på +2,7. Detta har inneburit att höjdsättningen tagits fram inom snäva ramar med många begränsningar. Detta har lett till att nivåskillnader som gör att flödesvägarna är tillräckliga i Scenario 4A är små och det är viktigt att dessa nivåer säkerställs i senare skeden. Flödesvägen som går över kvartersmark i Valsverket, över Vattentorget, behöver säkras för att tillräckligt mycket vatten ska kunna ledas genom planområdet. I detaljplanen ska detta regleras med planbestämmelse m2 – ”Marken ska utformas och höjdsättas för att motverka översvämning av intilliggande bebyggelse.” I en yta som ansluter tvärbaneperrongen vid Karlsbodatorget med Masugnsvägen saknas mer noggrann höjdsättning. Denna yta behöver höjdsättas i fortsatt arbete så att flödesvägen som går över den inte stoppas. Om ledningsnätet bedöms påverka skyfallssituationen negativt bör en kopplad modell göras i senare arbeten med detaljplanen. Kapaciteten i ledningsnätet är osäker och därför har samma schablonavdrag som använts i stadens modell använts i både befintligt och framtida scenario. Därmed är skyfallsresultaten för planerad exploatering troligtvis något tilltagna för det analyserade skyfallsscenariot. Dessutom ligger planområdet långt nedströms i ledningsnätet, och därmed nära utloppspunkterna. En kopplad modell bedöms därför inte behövas för att säkerställa att planen inte påverkar uppströms områden negativt vid ett skyfall Ett nollalternativ kommer beskrivas och bedömas detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning. Det innebär samma struktur och terräng som denna rapports befintliga situation men med den skillnaden att nollalternativet utgår från prognosåret 2040. Bedömningen av nollalternativet görs i MKB av MKB-samordnaren i samråd med skyfallsutredarna. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida41av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 6 Referenser Dokumentation från platsbesök. (den 28 10 2024). Länsstyrelserna i Stockholms län; Länsstyrelsen i Västra Götaland. (2018). Rekommendatoner för hantering av översvämning till följd av skyfall - stöd i fysisk planering. Länsstyrelserna Stockholm, Södermanland, Uppsala och Västmanland. (2015). Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren - med hänsyn till risken för översvämning. MSB. (2017). Vägledning för skyfallskartering: tips för genomförande och exempel på användning. MSB. (2023a). Metod för skyfallskartering av tätorter. MSB. (2023b). Lista med viktiga samhällsfunktioner - Utgångspunkt för att stärka samhällets beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) - Enhet: Enheten för försörjningsberedskap (KC-FÖ). MSB. (2023c). Redovisning av regeringsuppdrag - Metod för skyfallskarterting av tätorter. Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. MSB. (2023d). Metod för identifiering av samhällsviktigt verksamhet. Myndigheten för samhälsskydd och beredskap (MSB). MSB. (den 17 december 2024). Krisberedskap & civilt försvar. Hämtat från Samhällsviktig verksamhet: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt- forsvar/samhallsviktig-verksamhet/ Norconsult. (2020). Skyfall Bällsta hamn. SGU. (den 06 12 2024). Jordarter 1:25 000 - 1:100 000. Stockholms stad. (2024). Handläggarstöd Skyfallshantering i plan- och exploateringsprocessen samt vid ombyggnation. Stockholms Stad. (2024). Skyfallsmodell. Stockholms stad Exploateringskontoret; trafikförvaltningen. (den 22 10 2024). Möte om gränser för framkomlighet på tvärbanan. Stockholms stad Stadsbyggnadskontoret. (den 09 05 2025). Mailkorrespondens. Stockholms stad Stadsbyggnadskontoret; Planavdelningen. (2018). Startpromemoria för planläggning av Betongblandaren 10 m fl. i stadsdelen Mariehäll (grundskola, 700 bostäder och förskola). Dnr 2017-11601. SVOA - Ritat av VIAK AB (S.Eriksson). (den 29 06 1970). Bygghandlingsritningar Pumpverk smältvägen. Höjddata konverterade till RH2000 (från antaget RHB70) mha. stompunkter: 108*1*6419 | 108*1*6418 | 108*1*6417 | 108*1*6422. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida42av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida43av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Bilaga A Förkastade scenarion Under arbetets gång har ett antal höjdsättningsscenarier arbetats fram i projektgruppen för att lösa skyfallshanteringen i ett tidigt skede. Detta har medfört ett iterativt arbetssätt där brister i respektive scenario uppmärksammats och antingen lett till att scenariot förkastas eller bearbetas vidare. I nedan avsnitt presenteras scenarierna i kronologisk ordning som de tagits fram. I Tabell 6-1 visas en sammanställning över maximala vattendjup på gatorna inom planområdet, på torget och parken samt på tvärbanespåret samt hur länge vatten djupare än 20 cm är stående på dessa gator för att ge en överblick över resultaten av de olika höjdsättningsalternativen. Tabell 6-1.Sammanställning av maximala vattendjup och tid med vatten djupare än 20 cm på de olika gatorna inom planområdet, tvärbanans spår samt i parker och torg inom planområdet, för alla genomföra höjdsättningsscenarier för planerad situation. Scenario 4A Scenario 3A Scenario 2C Scenario 2B Scenario 2A Scenario 1 Max Tid Max Tid Max Tid Max Tid Max Tid Max Tid djup över djup över djup över djup över djup över djup över (m) 20 cm (m) 20 cm (m) 20 cm (m) 20 cm (m) 20 cm (m) 20 cm Lokalgata 1 0,3 4h 0,3 3h 0,2 - 0,2 2h 0,3 4h 0,4 4h Lokalgata 2 0,3 3h 0,2 - 0,06 - 0,5 >7,5h 0,002 - 0,1 - 0,2 1h Lokalgata 3 0,1 - 0,08 - 0,01 - 0,09 - 0,005 - 0,1 - Lokalgata 4 0,1 - 0,006 - 0,02 - 0,06 - 0,02 - 0 - Lokalgata 5 0,1 - 0,01 - 0,006 - 0,5 >7,5h 0,006 - 0,6 >8h Masugnsvägen 0,3 4,5h 0,3 3h 0,3 6h 0,3 6h 0,3 4h 0,4 4h norra Karlsbodatorget 0,3 3h 0,3 3h 0,4 >7,5h 0,2 3h 0,3 3h 0,3 1h Spåren, norr 0,7 >7,5 0,6 >7,5h 0,6 >7,5h 0,7 >7,5h 0,6 >7,5h 0,7 >7,5h Spåren, 0,1 - 0,1 - 0,2 - 0,2 0,5h 0,2 - 0,2 - pumpstation Bällstahamns- 1,4 >7,5h 0,9 >8h 0,2 - 0,2 0,5h 0,4 >7,5h 0,2 - parken Efter scenario 2C gjordes ett vägval i projektet att utforma Lokalgata 1 som skyfallsstråk, och ge större möjligheter till att skapa en attraktiv plats på Lokalgata 2 i anslutning till Karlsbodatorget. I Scenario 3A bedöms skyfallsfrågan acceptabel, men utformningen av Karlsbodatorget och Vattentorget förändrades efter detta. Förändringarna gjordes för att uppnå behovet att skapa ett attraktivt Karlsbodatorg som ska vara lämpligt och säkert utifrån ett trafikalt perspektiv och samtidigt ha en utformning som möjliggör fördröjning av vatten på torget. Förändringarna ledde till att Scenario 4A simulerades för att säkerställa att den förändrade höjdsättningen skulle kunna säkerställa att planområdets utformning kan fungera tillräckligt väl vid ett skyfall. Scenario 4A bedöms ge en fungerande utformning av planområdet, dels tack vare alternativa entréer för Schaktugnen och Tackjärnet. Analys av Scenario 4A redovisas i huvudrapporten. A.1 Scenario 1 Höjdsättningen inom planområdet som utgör Scenario 1 togs fram på en höjdsättningsworkshop den 27e mars 2024 som syftade till att ta fram en höjdsättning som 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida44av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 leder ut skyfallsvatten på lokalgata 1, 2 och 3. De norra delarna av området prioriterades. I Figur 22 visas maximala vattendjup som beräknats uppkomma under simuleringen i Scenario 1. 1 2 3 4 Figur 22. Maximalt vattendjup under simulering i Scenario 1. Svarta linjer markerarnumrerade ytor där problem vid skyfall inom planområdet har identifierats.Teckenförklaring ibilden. I Figur 22 finns fyra inringade områden där det maximala vattendjupet som beräknas uppkomma under simuleringen av 100-årsregnet begränsar framkomligheten för utryckningsfordon. I listan nedan beskrivs dessa identifierade ytor; 1) Lokalgata 1 Maximalt vattendjup på Lokalgata 1 uppgår till strax under 1 m och är som djupast på vändplanen närmast Bällstaviken. På vändplanen är vattennivån djupare än 20 cm i ca 3,5 timmar. Framkomligheten på Lokalgata 1 och i korsningen med Råjärnsvägen är begränsad under ungefär 3 timmar. Upp mot fasaden på fastighet Schaktungen blir vatten med ett djup på som mest 0,2 m stående, vilket kan riskera att vatten rinner in i entrén på hörnet mot Masugnsvägen samt hindra möjlighet till utrymning från fastigheten från denna lokal. Lokalgata 1 har i höjdsättningen utsetts till att vara skyfallsled som leder vatten ut ur planområdet, så framkomlighetsproblemen är förväntade men bedömdes vara för stora. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida45av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 2) Råjärnsvägen Det maximala vattendjupet på Råjärnsvägen beräknas som mest uppgå till 0,3 m under simuleringen, och vattendjupet överstiger 0,2 m under ungefär 1–2 timmar vilket medför att stora delar av vägen inte är framkomlig under denna tid. 3) Smältvägen och Bällstahamnsparken De maximala vattendjupen beräknas som mest uppgå till 0,4 m, vilket sker i lågpunkten på Råjärnsvägen i anslutning till Bällstahamnsparken. Lågpunkten är inte framkomlig under ca 5 timmar. Det är dock möjligt att nå planområdets norra delar från Smältvägen genom att svänga vänster in på Råjärnsvägen norr om lågpunkten, i höjd med Lokalgata 3. 4) Korsning Gjuterivägen, Råjärnsvägen och Lokalgata 5 I korsningen beräknas en ansamling med vatten djupare än 20 cm uppkomma och stå kvar i mer än ungefär 6 timmar, vilket skär av möjligheterna till framkomlighet till fastigheterna i Gjutmästaren 3 och 4 samt skär av möjligheten att ta sig ut från planområdet via Gjuterivägen. Det maximala vattendjupet i korsningen beräknas som mest uppgå till 0,5 m. Detta bedöms vara höga vattendjup på gatan och i korsning som hindrar framkomligheten. Begränsningarna i framkomlighet bedöms pågå under en för lång tid för att kunna accepteras, samt att föreslagen höjdsättning bedöms medföra risk för skador på befintliga byggnader till följd av högre nivåer stående vatten längs fasader inom fastigheterna Schaktugnen, Betongblandaren och Induktorn 28 och 37. Det stående vattnet mot fasaderna bedöms även kunna riskera svårigheter att utrymma byggnaderna. Skillnad i vattendjup mellan befintlig situation och Scenario 1 jämfördes för att se om höjdsättningen påverkar situationen utanför planområdet. Resultatet av detta visas i Figur 23. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida46av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 23. Skillnadskarta mellan befintlig situation och Scenario 1. Negativa värden indikerar att de maximala vattendjupen är lägre än de är ibefintlig situation, medan positiva värden indikerar att de maximala vattendjupen är större än I befintlig situation. Teckenförklaring ibilden. Resultatet som illustreras i Figur 23 indikerar att försämring sker på tvärbanan och Karlsbodavägen utanför planområdet. Dessutom beräknas det maximala vattendjupet öka mot ett antal fastigheter och byggnader jämfört med befintlig situation. Detta ansågs inte acceptabelt, och en omarbetning av höjdsättningen som skulle medföra större flödesvägar genom planområdet gjordes för att inte försämra utanför planområdet, samt att lokalgatornas framkomlighet blev acceptabel. Detta blev utgångspunkten i arbetet med Scenario 2A. A.2 Scenario 2A Höjdsättningen som togs fram till Scenario 2A utformades för att i huvudsak tillse att ingen försämring uppkommer utanför planområdet jämfört med befintlig situation, och därmed förbättra situationen som uppkom i Scenario 1. Lokalgata 1 och Bällstahamnsparken utformades som de två huvudsakliga flödesvägarna ut ur planområdet. På Karlsbodatorget skapades en lågpunkt för att försöka säkerställa att flödet in i planområdet är tillräckligt stort för att inte orsaka en försämrad situation för tvärbanan. I Figur 24 visas maximala vattendjup som beräknats uppkomma under simuleringen i Scenario 2A, områden som inte är framkomliga har markerats med svart linje. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida47av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 1 22 3 Figur 24. Maximalt vattendjup under simulering i Scenario 2A. Svarta linjer markerar numrerade ytor där problem vid skyfall inom planområdet har identifierats. Teckenförklaring i bilden. I Figur 24 finns tre inringade områden där det maximala vattendjupet som beräknas uppkomma under simuleringen av 100-årsregnet begränsar framkomligheten för utryckningsfordon. I listan nedan beskrivs dessa identifierade ytor; 1) Lokalgata 1 och korsning med Råjärnsvägen Höjdsättning på vändplanen på Lokalgata 1 har justerats från Scenario 1 för att efterlikna det som ska byggas i verkligheten samt för att tillåta en utloppspunkt i vändplanen utan att den blir ett instängt område. Detta gör att det inte blir lika högt stående vatten på vändplanen eller på Lokalgata 1 som det blev i Scenario 1. Som mest beräknas vattendjupet uppgå till ca 0,27 m. Lokalgata 1 är inte framkomlig under ungefär 3 timmar. Det beräknas stå som mest ca 0,15 m vatten mot fasaden på Schaktugnen. 2) Masugnsvägen Framkomligheten på Masugnsvägen beräknas begränsas under ungefär 3–4 timmar då vatten djupare än 20 cm beräknas bli stående under den tiden på vägen. Under denna tid uppgår det maximala vattendjupet till ca 30 cm. Detta framkomlighetsproblem uppkommer sannolikt på grund av att höjdsättningen har utformats för att mer vatten ska ledas norrut via just Masugnsvägen. 3) Råjärnsvägen vid Bällstahamnsparken 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida48av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Bällstahamnsparkens höjdsättning gjordes översiktligt i Scenario 2A och lågpunkten spiller ut på Råjärnsvägen, vilket gör att vägen inte är framkomlig vid parken under stora delar av simuleringen (drygt 7 timmar). Som mest beräknas vattendjupet uppgå till ca 0,4 m på Råjärnsvägen under dessa 7 timmar. I Figur 25 visas skillnaderna i maximala vattendjup mellan Scenario 2A och befintlig situation. Lokalgata 1 beräknas få markant mer stående vatten jämfört med i befintlig situation, som mest 0,3 m beräknas bli stående i korsningen med Råjärnsvägen samtidigt som Scenario 2A är en tydlig förbättring jämfört med Scenario 1. I Scenario 1 beräknades de maximala vattendjupen på tvärbanan och Karlsbodavägen i planområdets norra hörn bli djupare, detta beräknas ha åtgärdats i Scenario 2A då ingen skillnad i maximala vattendjup ses på dessa ytor. Försämring på tvärbanan i mitten av planområdet identifieras också i Scenario 2A, där maximala vattendjup ökar med mellan 8–15 cm på tvärbanespåret. Figur 25. Skillnadskarta mellan befintlig situation och Scenario 2A. Negativa värden indikerar att de maximala vattendjupen är lägre än de är I befintlig situation, medan positiva värden indikerar att de maximala vattendjupen är större än I befintlig situation. Områden med försämring utanför planområdet markeras med svart linje. Teckenförklaring ibilden. Slutsatsen för scenario 2A var att framkomligheten på Lokalgata 1 behövde förbättras, samt att försämringen på tvärbanan behövde minska och framkomligheten på Masugnsvägen ses över. På Smältvägen vid Bällstahamnsparken ansamlas vatten som behöver tillses kunna ledas till Bällstahamnsparken, och inte påverka framkomligheten på Smältvägen. Dessa förbättringar låg till grund för omarbetning av höjdsättningen i Scenario 2B. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida49av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 A.3 Scenario 2B Höjdsättningen som togs fram till Scenario 2B togs fram för att i huvudsak förbättra de identifierade problemen som uppkom i Scenario 2A. En höjdrygg lades till på Masugnsvägen i höjd med tvärbanestationen Karlsbodavägen, se orange markering i Figur 26, för att tillse att flödet som kommer söderifrån på Masugnsvägen tar vägen över Karslbodatorgets lågpunkt och ut i Lokalgata 2. På motsvarande sätt lades en höjdrygg även på Råjärnsvägen i höjd med stationen för att förhindra att vatten söderifrån leds till Lokalgata 1, utan i stället leds in på Lokalgata 2. På så sätt var förhoppningen att flödet på Lokalgata 1 inte skulle bli sämre än i befintlig situation, samtidigt som Lokalgata 2 skulle få mer vatten till sig. I och med denna förändring blev Lokalgata 1, Lokalgata 2 och Bällstahamnsparken de tre huvudsakliga flödesvägarna ut ur planområdet. I Figur 26 visas maximala vattendjup som beräknats uppkomma under simuleringen i Scenario 2B, områden som inte är framkomliga har markerats med svart linje. 1 2 3 Figur 26. Maximalt vattendjup under simulering i Scenario 2B. Svarta linjer markerar numrerade ytor där problem vid skyfall inom planområdet har identifierats. Orange linje markerar konstruerad höjdrygg på Masugnsvägen. Teckenförklaring i bilden. I Figur 26 finns tre inringade områden där det maximala vattendjupet som beräknas uppkomma under simuleringen av 100-årsregnet begränsar framkomligheten för utryckningsfordon. I listan nedan beskrivs dessa identifierade ytor; 1) Masugnsvägen Vattnet beräknas som djupast vara ca 0,3 m i ansamlingen på Masugnsvägen. Framkomligheten på Masugnsvägen beräknas begränsas under ungefär 2,5 - 4 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida50av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 timmar då vatten djupare än 0,2 m beräknas bli stående under den tiden på vägen. Detta framkomlighetsproblem är mer begränsat än i Scenario 2A då ytan med vatten djupare än 0,2 m är mindre och begränsas av den tillagda höjdpunkten. Vattenytan med ett djup större än 0,2 m sprider ut sig över ca 17 m på Masugnsvägen, jämfört med i Scenario 2A där den spred ut sig över ca 70 m. 2) Korsningen Råjärnsvägen – Lokalgata 2 I korsningen mellan Råjärnsvägen och Lokalgata 2 begränsas framkomligheten för utryckningsfordon under 2,5 – 4 timmar. Maximalt vattendjup i korsningen uppgår till ca 0,25 m. Ansamlingen med vatten är begränsad till en yta av ca 75 m2, men riskerar ändock att begränsa möjligheten för utryckningsfordon att nå Lokalgata 2. 3) Lokalgata 2 I Figur 26 ses att utloppet från Lokalgata 2 gör att en vattenansamling blir stående på delen av gatan närmast Bällstaviken. I vattenansamlingen beräknas vattennivåerna som mest uppgå till 0,45 m. Detta beror på att Lokalgata 2 ansluts mot befintlig mark i utloppet av gatan vilket skapar ett instängt område, detta visas i Figur 27. Kajen ska höjdsättas på nytt och det kommer i kommande höjdsättningar kunna tillses att utloppet från Lokalgata 2 fungerar på ett tillfredsställande sätt, så att det inte skapas ett instängt område. Maximal vattennivå Lokalgata 2 Bällstaviken Profilens Befintlig sträckning mark Figur 27. Profil över maximala vattendjup på Lokalgata 2 och utloppet mot Bällstaviken.Profilens sträckning visas i bilden i figurens vänstra hörn. I Figur 28 visas skillnaderna i maximala vattendjup mellan Scenario 2B och befintlig situation, ytor där försämring observeras är inringade med svart linje. Korsningarna mellan Lokalgata 1 och Råjärnsvägen respektive Masugnsvägen beräknas få mer stående vatten jämfört med i befintlig situation. I korsningarna beräknas maximalt vattendjup uppgå till som mest ca 0,2 m. De maximala vattendjupen på tvärbanan och Karlsbodavägen vid planområdets norra hörn beräknas bli djupare i Scenario 2B än i befintlig situation. Detta bedöms bero på höjdsättningen av Karlsbodatorget i samband med de två tillagda höjdryggarna på Masugnsvägen samt Råjärnsvägen. De maximala vattendjupen beräknas 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida51av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 öka med mellan 5–13 cm på tvärbanespåret och Karlsbodavägen på denna plats. Försämring på tvärbanan i mitten av planområdet, i höjd med SVOA:s pumpstation, identifieras också i Scenario 2B, där maximala vattendjup ökar med mellan 6–17 cm på tvärbanespåret. Utanför planområdet, där tvärbanespåret delar sig, observeras en försämring i Scenario 2B jämfört med i befintlig situation. Denna försämring bedöms bero på modellens slumpmässiga beräkningsnät och således ej ske i verkligheten. Figur 28. Skillnadskarta mellan befintlig situation och Scenario 2B. Negativa värden indikerar att de maximala vattendjupen är lägre än de är I befintlig situation, medan positiva värden indikerar att de maximala vattendjupen är större än I befintlig situation. Områden med försämring utanför planområdet markeras med svart linje. Teckenförklaring i bilden. Slutsatsen för scenario 2B var att framkomligheten till och på Lokalgata 2 behövde ses över. Försämringen på tvärbanan behövde minska både i planområdets norra ände och mittersta del. Dessa identifierade förbättringspunkter låg till grund för omarbetning av höjdsättningen i Scenario 2C. A.4 Scenario 2C Höjdsättningen som togs fram till Scenario 2C togs fram för att i huvudsak förbättra situationen på tvärbanan och Karlsbodavägen som uppkom i Scenario 2B. Detta gjordes genom att sänka marken i korsningen Råjärnsvägen och Lokalgata 2 för att leda ut vattnet snabbare från Karlsbodatorget ut på Lokalgata 2 till Bällstaviken. Höjdryggen på 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida52av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Masugnsvägen som lades till i Scenario 2B togs bort i omarbetning av höjdsättningen i Scenario 2C. I Figur 29 visas maximala vattendjup som beräknats uppkomma under simuleringen i Scenario 2C, områden som inte är framkomliga har markerats med svart linje. 1 3 2 Figur 29. Maximalt vattendjup under simulering i Scenario 2C. Svarta linjer markerar numrerade ytor där problem vid skyfall inom planområdet har identifierats. Teckenförklaring i bilden. I Figur 29 finns tre inringade områden där det maximala vattendjupet som beräknas uppkomma under simuleringen av 100-årsregnet begränsar framkomligheten för utryckningsfordon. I listan nedan beskrivs dessa identifierade ytor; 1) Masugnsvägen Vattnet beräknas som djupast vara ca 0,3 m i ansamlingen på Masugnsvägen, där flödesvägen över Karlsbodatorget har konstruerats. Framkomligheten på Masugnsvägen beräknas begränsas under ungefär 3,5 - 6 timmar då vatten djupare än 0,2 m beräknas bli stående under den tiden på vägen. Detta framkomlighetsproblem är större än i Scenario 2B då ytan med vatten djupare än 0,2 m är mer utbredd då den inte längre begränsas höjdpunkten som fanns i Scenario 2B. Vattenytan med ett djup större än 0,2 m sprider ut sig över ca 65 m på Masugnsvägen, vilket ändock är en kortare sträcka jämfört med Scenario 2A (ca 70 m) men betydligt längre än i Scenario 2B (ca 17 m). 2) Råjärnsvägen, korsning Lokalgata 2 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida53av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 I korsningen mellan Råjärnsvägen och Lokalgata 2 begränsas framkomligheten för utryckningsfordon under ungefär 3 – 4 timmar. Maximalt vattendjup i korsningen uppgår till ca 0,32 m. Ansamlingen med vatten sprider ut sig på en större yta än i Scenario 2B, på ca 390 m2, och riskerar att begränsa möjligheten för utryckningsfordon att nå Lokalgata 2. 3) Lokalgata 2 Djup större än 0,2 m uppkommer på i princip hela Lokalgata 2 under simuleringstiden. Detta medför att framkomligheten för utryckningsfordon är begränsad och det under ungefär 1 till 1,5 timme. Även längs fasaderna på både Masugnen Södra och Norra beräknas vatten upp till ungefär 0,22 m uppkomma. I Figur 30 visas skillnaderna i maximala vattendjup mellan Scenario 2C och befintlig situation, de ytor utanför planområdet där de maximala vattendjupen ökar i Scenario 2C jämfört med befintlig situation har markerats med svart linje. Dels kan en försämring på tvärbanan i mitten av planområdet observeras i höjd med SVOA:s pumpstation, där maximala vattendjup ökar med mellan 6–17 cm på tvärbanespåret. Dels kan en försämring observeras där tvärbanespåret delar sig, likt resultatet i Scenario 2B. Denna försämring bedöms på samma sätt som i Scenario 2B bero på nödvändiga modelltekniska förenklingar och därmed vara rimlig att bortse ifrån. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida54av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 30. Skillnadskarta mellan befintlig situation och Scenario 2C. Negativa värden indikerar att de maximala vattendjupen är lägre än de är I befintlig situation, medan positiva värden indikerar att de maximala vattendjupen är större än I befintlig situation. Områden med försämring utanför planområdet markeras med svart linje. Teckenförklaring i bilden. De stora problemen vid ett skyfall som uppkommit i de tidigare scenarierna har förbättrats i och med den nya höjdsättningen i Scenario 2C, det finns dock ett antal aspekter som behöver arbetas vidare med för att få en bra skyfallslösning som också ger möjlighet till ett attraktivt område. Framkomligheten på Lokalgata 1, men framför allt på Lokalgata 2, behöver ses över och åtgärdas med förändrad höjdsättning. Framkomligheten på Masugnsvägen vid Karlsbodatorget bedöms inte acceptabel då sträckan med djup över 0,2 m inte kan anses överblickbar samt att framkomligheten är begränsad under ungefär 3–6 timmar. Flödet in på Smältvägen behöver ökas för att det maximala vattendjupet på tvärbanan inte ska öka jämfört med befintlig situation utanför pumpstationen i planområdets mellersta del. Om flödet ut på Smältvägen ökar, och närmar sig det i befintlig situation, bör flödet som går norrut på Masugnsvägen minska och därmed minska flödet till Lokalgata 1 och 2. Detta bör därmed kunna minska mängden vatten som hamnar på Lokalgata 1 och 2 samtidigt som risk för försämring på tvärbanan bedöms kunna minska. Detta åtgärdades med hjälp av omarbetning av höjdsättningen i Scenario 3A som bedömdes kunna utgå från en kombination av de två höjdsättningskoncepten i Scenario 2A och Scenario 2C. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida55av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 A.5 Scenario 3A Höjdsättningen för Scenario 3A arbetades fram genom att kombinera höjdsättningen i Scenario 2A och 2C, för att åtgärda de områden där problem identifierats i de tidigare scenarierna. Fotavtrycket för kvarter Valsverket har också justerats enligt förändringar i planens utformning, vilket visas i Figur 31 tillsammans med de områden som omarbetats i Scenario 3A. Vägval i utformningen av planområdet för att skapa en attraktiv och väl fungerande plats medförde att Lokalgata 2 utformades för att ta emot mindre mängd vatten än i Scenario 2C. Lokalgata 1 utformades i stället som det huvudsakliga skyfallsstråket för att få ut vattnet till Bällstaviken i planområdets norra del. Flödesvägar: tillses vara breda och låga. T.ex. kantstenar och tvärfall ska ej utgöra höjdryggar i flödesvägar. Dessa styrande höjder +X,X säkerställs. Justerat fotavtryck för kvarter Valsverket Figur 31. Skiss över justeringar gjorda i Scenario 3A för att åtgärda tidigare identifierade problem. Till höger om bilden finns teckenförklaring. De problem som åsyftades att åtgärda var att säkerställa framkomlighet på antingen Lokalgata 1 eller 2 för att möjliggöra utrymningsvägar, förbättra framkomligheten på Masugnsvägen, tillse större flöde österut in på Smältvägen för att minska flödet norrut och risken att försämra för tvärbanan samt översyn av utloppspunkterna. Inflödet till Bällstahamnsparken har i tidigare scenarier hindrats på grund av att höjdsättningen av parken och anslutningen mot Smältvägen inte hade setts över och utformats så som tanken med parken var. Detta åtgärdades i Scenario 3A. Höjdsättningen i Scenario 3A åstadkom förbättringar av detta, vilket illustreras med de maximala vattendjupen som uppkommer under simuleringen i Figur 32. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida56av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 2 1 Figur 32. Maximala vattendjup under simuleringstiden för Scenario 3A. I Figur 32 finns två inringade områden där det maximala vattendjupet som beräknas uppkomma under simuleringen av 100-årsregnet begränsar framkomligheten för utryckningsfordon. I listan nedan beskrivs dessa identifierade ytor; 1. Masugnsvägen Vattnet beräknas som djupast vara ca 0,3 m i ansamlingen på Masugnsvägen, där flödesvägen över Karlsbodatorget har konstruerats. Framkomligheten på Masugnsvägen beräknas begränsas under ungefär 3,5 - 6 timmar då vatten djupare än 0,2 m beräknas bli stående under den tiden på vägen. Detta framkomlighetsproblem är större än i Scenario 2B då ytan med vatten djupare än 0,2 m är mer utbredd då den inte längre begränsas höjdpunkten som fanns i Scenario 2B. Vattenytan med ett djup större än 0,2 m sprider ut sig över ca 65 m på Masugnsvägen, vilket ändock är en kortare sträcka jämfört med Scenario 2A (ca 70 m) men betydligt längre än i Scenario 2B (ca 17 m). 2. Lokalgata 1 Som djupast beräknas vattnet på Lokalgata vara ca 0,3 m. Detta begränsar framkomligheten till Schaktugnen under ungefär 4 timmar. Fastigheten måste därför tillses framkomlig, och möjlig att utrymma, på annat sätt än via Lokalgata 1. Detta har 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida57av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 diskuterats med Stadsbyggnadskontoret med hjälp av ritningar av fastigheterna, och bedöms kunna säkerställas. I Figur 33 visas de skillnader i maximala vattendjup mellan Scenario 3A och Scenario 0 som beräknas uppkomma utanför planområdet, där en försämring kan ses på Lokalgata 1 samt på tvärbanan i höjd med pumpstationen vilka har markerats med svart linje. 1 2 3 Figur 33. Skillnad i maximala vattendjup mellan Scenario 3A och Scenario 0 (befintligt scenario). Teckenförklaring i bilden. De skillnaderna som beräknas uppkomma i Scenario 3A jämfört med befintlig situation listas och diskuteras nedan; 1. Lokalgata 1 De maximala vattendjupen beräknas öka med som mest ca 30 cm jämfört med befintlig situation. Detta medför att Lokalgata 1 inte är framkomlig (vatten djupare än 20 cm) under ca 3h. Under ungefär 1,5 h har gatan med än 30 cm på en begränsad yta. Dessa framkomlighetsproblem gör att både utrymning från och vägar in i Schaktungnen måste kunna ske norr/öster ut vid ett skyfall. 2. Tvärbanan vid pumpstationen Som mest beräknas en skillnad på 11 cm mot nuläge uppkomma inom den inringade lila ytan i Figur 33. Skillnaden har minskat markant från Scenario 2A och 2C. Ytan är ej framkomlig under samma tidsspann men kortare tid än de ytor som, även i befintlig 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida58av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 situation, har begränsad framkomlighet för tvärbanan (djupare än 5 cm stående vatten). Därmed bedöms denna ökning av vattendjup ej påverka tvärbanans framkomlighet jämfört med befintlig situation. 3. Mellan byggnader öster om Ulvsundavägen Skillnaderna inom dessa ytor bedöms bero på modellens slumpmässiga beräkningsnät och således ej ske i verkligheten. Skyfallsfrågan bedöms vara hanterbar med utformning av planområdet som simulerats i Scenario 3A. Karlsbodatorgets utformning kommer avgöra vilken Lokalgata (1 eller 2) som får begränsad framkomlighet, vilket i sin tur blir avgörande för hur utrymning från Schaktugnen respektive Masugnen kan ske. Flödesvägarna som skapats i Scenario 3A behöver säkerställas i kommande höjdsättningar. Både Karlsbodatorgets och Vattentorgets utformning och höjdsättning justerades efter att Scenario 3A simulerats. För att säkerställa att den nya utformningen även tillser en tillräckligt god skyfallshantering behandlas Scenario 3A som ett förkastat scenario och ett nytt scenario (Scenario 4A) simuleras. Resultaten för det gällande Scenario 4A redovisas i huvudrapporten. Portik genom Valsverket 10 För att utreda möjligheterna att leda ett större flöde österut till Vattentorget modellerades en öppning genom Valsverket 10. Öppningen skulle motsvara en portik i byggnaden och utreddes för att se om en portik skulle kunna medföra stora förbättringar för de maximala vattendjupen. I Figur 34 visas resulterande flöden när en portik öppnades upp, tillsammans med de beräknade maximala vattendjupen under simuleringen. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida59av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Portik Figur 34. Resulterande maximala vattendjup under simuleringen tillsammans med maximala flöden över tre sektioner. Teckenförklaring i figuren. En portik bedöms inte ge någon effekt på nedströms maximala vattennivåer. Flödet som beräknades kunna ledas genom portiken uppgick till ungefär en tiondel av det totala flödet som ska ledas österut, detta bedöms vara för marginell bidragande effekt för att göra den förändringen i byggnadens planerade struktur. Alternativet med portik i Valsverket 10 förkastades således. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida60av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Bilaga B Modelltekniska parametrar B.1 Indata & tekniska parametrar till använd skyfallsmodell Kompletterande text till avsnitt 2.3 och presentation av samtliga tekniska parametrar som använts i skyfallsmodellen presenteras i nedanstående lista. Infiltration beskrivs av infiltrationsmodul. Modulen är en stor förenkling av de naturliga o processerna. Parametrarna som utgör modulen är infiltrationshastighet, infiltrationszonens mäktighet, effektiv porositet, initial vattenhalt och läckagehastighet. Modellen har använt samma infiltrationsparametrar som stadens modell och ett urval för vissa markanvändningar visas i Tabell 6-2. Tabell 6-2. Ansatta infiltrationsparametrar för visa utvalda markanvändningar. Infiltrations- Porositet Mäktighet Markanvändnings- hastighet (%) (m) kategori (mm/h) Öppen mark 30 15 0,3 Naturmark 36 15 0,3 Fotbollsplan 50 25 0,3 Hög bebyggelse 50 13 0,3 Låg bebyggelse 100 12 0,3 Park plantering 150 25 0,4 Banvall 7 000 25 0,5/1 Läckagehastigheter ansattes baserat på SGU:s jordartskarta, jordarterna har o grupperats till olika huvudkategorier som getts läckagehastigheter i enlighet med värdena i Tabell 6-3, vilket är samma värden som i stadens modell. Modellområdet består till huvudsak av fyllningsmaterial. I områdena med fyllningsmaterial är osäkerheterna stora om markens egenskaper. Tabell 6-3. Ansatta läckagehastigheter i infiltrationsmodulen för olika jordartskategorier. Läckagehastighet Jordart (mm/h) Berg/Torv/Gyttja 0 Lera 0,0036 Silt 0,036 Morän 0,36 Fyllning 20 Isälvssediment, sand, 30 grus Markens strömningsmotstånd påverkar vattenhastighet och därmed vattendjup och o översvämningsförloppet. Motståndet beskrivs av parametern Mannings tal (M) och har ansatts utifrån markanvändning och denna modell har använt samma klassning som stadens modell. I Tabell 6-4 visas de generella kategorierna och motsvarande värde på M. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida61av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Tabell 6-4. Värden som har använts för att beskriva markens strömningsmotstånd i ett urval av markanvändningskategorier. Manning Manning Kategori Kategori (M) (M) Skog/Naturområde 5 Låg bebyggelse 30 Järnväg 6 Tak 30 Åker 10 Torg 35 Gräsytor 10–20 Sluten bebyggelse 40 Hög bebyggelse 25 Industri-och 50 handelsbebyggelse Öppen mark 25 Vägar 50 Sjö/Vatten 70 Randvillkor; Mälaren har i modellen angetts en fast höjdnivå om +0,89 meter i o enlighet med Lantmäteriets höjdmodell. Detta eftersom Mälarens vattennivå vid framtagandet av stadens modell inte bedömdes kunna påverkas av ett lokalt skyfall. Modelltekniska parametrar; o Skyfallsmodellen har utöver ovanstående använt samma modelltekniska parametrar som stadens skyfallsmodell, dessa presenteras i Tabell 6-5. Tabell 6-5. Modelltekniska parametrar i modellen. Parameter Värde Drying depth 0,003 meter Wetting depth 0,006 meter 0,25 m2/s 2D eddy viscosity (”Uniform” type) Lower order HD numerical solution (Time and Space discretization) Networks time step 1 sekund Min: 0,1 sekund, 2D overland time step Max: 1 sekund Max CFL factor 0,8 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida62av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Bilaga C Känslighetsanalys samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet, som upprätthåller grundläggande samhällsfunktioner, behöver fungera även vid extremväder och översvämningar till följd av skyfall. I detta uppdrag har MSB:s definition av samhällsviktig verksamhet (MSB, 2024) använts tillsammans med MSB:s metodik för att identifiera samhällsviktig verksamhet inom planområdet (MSB, 2023). Med hjälp av MSB:s publikationer och i samråd med staden identifierades en pumpstation som samhällsviktig verksamhet inom planområdet. Pumpstationen, som SVOA ansvarar för, och dess funktion behöver därför säkerställas även vid händelse av översvämning till följd av skyfall. En känslighetsanalys för pumpstationen har därför utförts. Om en känslighetsanalys pekar på behov av åtgärder behöver det bedömas vilken konsekvens dessa får i relation till planen samt ekonomiska avvägningar göras. Stationens funktion har utretts för två skyfallsscenarier. Dels det klimatanpassade 100- årsregn som beskrivs ovan i rapporten. Dels ett klimatanpassat 500-årsregn. 500-årsregnet som valts är det så kallade ”Stockholmsregnet” som trafikkontoret i Stockholm stad tagit fram. Det är baserat på lokal statistik och har formen av ett CDS-regn. Regnet har valts i samråd med stadens skyfallsfunktion. De två utredda regntillfällena visas i Figur 35. I övrigt är modellens parametrar lika för de två skyfallsscenarierna. Figur 35. De två utredda regntillfällena utan avdrag för ledningsnät. Blå linje visar det simulerade Stockholmsregnet med 500-års återkomsttid. Den orangea linjen visar det simulerade 100-årsregnet som är baserad på Dahlströms ekvation. För att utreda pumpstationens funktion vid händelse av skyfall har kritiska nivåer som inte får överskridas med vatten undersökts. De kritiska nivåerna har tagits fram med utgångspunkt 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida63av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 från bygghandlingsritningarna (1970), fotografier från platsbesök den 28 oktober (2024) samt höjddata i underlagsfiler som använts i skyfallsmodelleringen. Pumpstationen har tre plan (över-, mellan- och underplan). På det övre planet finns tre entrédörrar, ställverk och övriga utrymmen med golvnivå på ca +3,3 m enligt bygghandlingsritningarna (1970). Det är av yttersta vikt för stationens funktion att ställverket, som styr pumparna, inte tar skada av stående eller inträngande vatten. Pumparna, som är känsliga för vatten, står på underplanet på ungefär -4,2 m enligt bygghandlingsritningarna (1970). Underplanet innehåller även pumpsumpen, som ligger under den asfalterade ytan öster om pumpstationen. Det som är känsligt för vatten och samtidigt kritiskt för driften av pumpstationen har bedömts, och antagits, vara pumparna och ställverket. Mellanplanet består av en inspektionsbrygga och arbetsytor. I Figur 36 visas pumpstationens utbredning och skisser över stationen i de fyra väderstrecken (S-V-N-Ö) där plushöjder från bygghandlingsritningarna är utskrivna med röd text. N Figur 36. Utdrag ur bygghandlingsritningarna (1970)med justerade höjder (rött) till höjdsystem RH2000. Pumpsumpen öster om pumpstationen visas vid stationens södra profilsamt i planritningen till höger i figuren.GV i bilden står för ’golvnivå’. Marknivåerna i pumpstationens ytterkant skiljer sig åt i bygghandlingsritningarna (1970), vilka visas i Figur 36, och höjddatat som används i skyfallsmodellerna. Höjddatat har därför använts för att ta fram plushöjder i byggnadens ytterkant. Dels för att den bedöms vara mer uppdaterad och kompatibel med dagens situation. Dels på grund av att det är den som använts som underlag till de utförda skyfallskarteringarna av utbredning och vattendjup. Tröskelnivå in i byggnaden har bedömts vara den bästa indikationen på när stationen riskerar att påverkas av översvämning. Byggnadens tröskelnivå har uppskattats genom bilder från platsbesöket (2024) då stationen ej är inmätt. Genom att uppskatta höjdskillnaden från den asfalterade ytan utanför pumpstationen och tröskelns överkant, med hjälp av fotografierna i Figur 37, har tröskelnivåer kunnat tas fram utifrån höjddata för befintlig situation. Tröskelnivå in i byggnaderna, genom alla tre ytterdörrar, uppskattas vara mellan +3,55 och +3,65. Fönsternas underkant uppskattas ligga på ca +4,0. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida64av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Figur 37. Fotografier från platsbesöket (2024)med noteringar över uppskattade höjdskillnader som resulterat uppskattning av de tröskelnivåer som presenteras i bilderna. Pumparna blir översvämmade om vatten når pumparnas grundnivå när det flödar in i stationen ovanifrån (genom någon av ytterdörrarna). Ritningarna visar att det ursprungligen fanns 4 pumpar, Figur 38. Rester av de två gamla pumparna syns på bilden i samma figur. Fotografierna visar att det endast finns två pumpar i stationens underplan (nivå ca -4,2 m enligt bygghandlingsritningarna). Dessa är monterade på betongfundament vilka uppskattas vara 20–40 cm höga med hjälp av fotografiet som visas i Figur 38. Det finns risk att pumpstationens funktion påverkas om det kommer vatten till denna nivå av stationen och vattnet når 20–40 cm vattendjup på underplanet. ca 20–40 cm Figur 38. Fotografi från platsbesök (2024)på de två pumparna t.v. och profil över pumparnas placering från ritningarna (1970)t.h., där de nya pumparna (P1 och P2) som överenstämmer med fotografiet markerats med röda rutor. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida65av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 Beroende på hur golven lutar inne i pumpstationen kan vattnet ta olika vägar inne i huset, men det kommer till slut hamna i de lägsta punkterna – däribland pumparnas plats. Ytterdörrarna bedöms av fotografierna från platsbesöket (2024) öppnas utåt och vara relativt täta. Vatten stående mot dörrar kommer således inte öppna dörrarna på grund av vattentrycket, och det bedöms osannolikt att det kommer flöda in några större mängder genom stängda dörrar eller fönster om det stående vattnet mot dessa inte blir alltför för djupt. Ställverkets exakta placering går inte att utröna av bygghandlingsritningarna, men fotografierna från platsbesöket visar att det är placerat just innanför den västra dörren på stationens södra fasad, vilket visas i Figur 39. Ställverkets underkant uppskattas ligga ca 10 cm högre än tröskelnivån in i byggnaden, vilket medför att om vatten blir stående mot ytterdörren på en nivå högre än +3,65 till +3,75 kommer det börja sippra in vatten genom dörrspringor som successivt sprider sig över golvytan och riskerar att skada ställverket. Figur 39. Fotografier från platsbesök den 28 oktober (2024)med uppskattade tröskelhöjder vid ställverket. Höjder uppskattade från fotografierna. Resultatet av simuleringarna för befintlig och planerad situation av det studerade 100- årsregnet, som presenteras i den huvudsakliga rapporten, visar att vattnet inte blir stående mot pumpstationens fasad i befintlig situation och att det i planerad situation inte överstiger nivåer på ca +3,6. Vattendjup mot fasad beräknas på enstaka punkter som mest uppgå till 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida66av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 0,1 meter i planerad situation. Alltså bedöms inte pumpstationens funktion riskeras vid det studerade 100-årsregnet. Figurer på detta kan ses i rapportens Figur 10 och 14. Vid det simulerade 500-årsregnet beräknas högre stående vattendjup uppstå längs fasaderna på pumpstationen än vid 100-årsregnet, både i befintligt (Scenario 0) och planerat (Scenario 4A) scenario. I Figur 40, som visar maximala vattendjup, kan ses att det i befintlig situation blir vatten stående längs pumpstationens västra fasad, som når nivåer på ca +3,6. I planerad situation beräknas i stället vatten bli stående vid entrén till ställverket, med nivåer på ca +3,7 som mest, vilket visas i den vänstra bilden i Figur 40. Pumpstationens nordvästra hörn beräknas ha vattennivåer på ca +3,5 stående mot fasad/dörr i planerad situation. De beräknade maximala vattennivåerna vid pumpstationen når precis de nivåer som riskerar att börja påverka ställverkets funktion (+3,65 till +3,7) vilket motsvarar ca 0,15–0,2 meter vattendjup. Då de beräknade nivåerna är på gränsen kan risken för inträngande vatten som skadar ställverket ändock bedömas som liten vid det undersöka 500-årsregnet. Figur 40. Beräknade maximala vattendjup i planerad situation (t.v.) och i befintlig situation (t.h.). Pumpstationens funktion bedöms inte påverkas direkt under de två studerade skyfallsscenarierna, varken vid det simulerade 100- eller 500-årsregnet. Eftersom denna bedömning bland annat baseras på antaganden om tröskelnivåer rekommenderas att pumpstationens golvnivå och trösklar samt ställverkets grundnivå mäts in för att säkerställa bedömningen. För att skydda ställverket, och pumpstationen, bör ytterdörrarnas tätning undersökas och eventuellt förstärkas. Eventuella temporära skyddsåtgärder i form av 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida67av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Programhandling DP Bällsta hamn Uppdragsnr.:106 32 53 Revision: 1 sandsäckar eller flyttbara murar kan utformas och användas vid händelser av liknande karaktär som det studerade 500-årsregnet för att inte riskera inträngning av vatten vid ställverket om SVOA vill ha en beredskap. Analysen tyder dock på att det inte behövs. Markytan ovanför pumpsumpen beräknas få stående vatten på sig under simulerat 500- årsregn med maximala vattennivåer upp till ca + 3,7 m (ca 20 cm vattendjup). Utifrån bilder från platsbesök är uppfattningen att vatten inte kan läcka in igenom asfaltsytan till sumpen varför vatten stående ovanpå sumpen ej bedöms utgöra en risk. Framkomligheten till pumpstationen bedöms begränsad för fordon under ungefär 1 timme under det simulerade 500-årsregnet. Stationen bör dock gå att nå till fots med lämplig klädsel. Som slutsats bedöms pumpstationens funktion vid de studerade skyfallshändelserna ej bli direkt påverkad vid simulerat 500-årsregn. 106 32 53 BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning 2025-09-12 | Sida68av68 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Hydrogeologi.pdf] PM Hydrogeologi För detaljplan stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM Hydrogeologi Programhandling detaljplan Bällsta hamn Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 GODKÄND BH-G2-2D06-001 – PM Hydrogeologi 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 BERGGEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR AB org.nr. 556173-2396 STOCKHOLM: Vretenvägen 12 • 171 54 Solna www.bergab.se • 08-564 855 00 GÖTEBORG: Stampgatan 15 • 416 64 Göteborg www.bergab.se • 08-564 855 00 KONTAKT KUND Företag: Exploateringskontoret Stockholms stad Kontaktperson: Johan Tornberg BERGAB Uppdragsnr: U23184 Uppdragsledare: Karin Törnblom Handläggare: Klara Alvelid / Emmy Mattisson Granskare: Karin Törnblom 2 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 Sammanfattning Bällsta hamn ligger inom Ulvsunda industriområde med angränsning mot Bällstaviken. Området planeras att omvandlas till blandad stadsbebyggelse i kombination med öppna grönytor och torg. Föreliggande dokument redovisar resultat från den hydrogeologiska utredning som genomförts i programhandlingsskede inom projekt Bällsta hamn. Utredningen har genomförts av teknikområde hydrogeologi (G2) med Stockholms stads exploateringskontor som beställare och avser allmän platsmark. PM Hydrogeologi är en del av programhandlingsprojekteringen och övriga teknikområden redovisas i separata handlingar. Inom planområdet förekommer generellt två grundvattenmagasin: ett övre i fyllnadsmaterialet ovan lerlagren och ett undre i friktionsjorden under leran. De två magasinen separeras från varandra av ett ställvis mäktigt lerlager. I områden med mer marknära berg och avsaknad av lera kan vatten tillrinna det undre magasinet. Avrinningsområdet för Bällsta hamn, vilket är det område inom vilket grundvatten kan bildas och sedermera tillrinna Bällsta hamn, sträcker sig väster om Bromma flygplats. Inom planområdet förekommer relativt marknära grundvattennivåer, som motsvarar en plusnivå om +0,7 till ca +1,7 m.ö.h (meter över havet) utryckt i referenssystemet RH2000. Observationer från grundvattenrör belägna nära Bällstaviken indikerar även att det kan finnas ett utbyte mellan grund- och ytvatten då mätningar visar en samvariation. En tydlig korrelation finns också med nederbörd, att grundvattennivån sjunker när nederbördsmängden minskar. Idag är det känt att arbeten under grundvattennivå kommer utföras, men då metodvalen för arbetena ej är beslutade är det inte känt om det kommer krävas en tillfällig bortledning av grundvatten under byggtiden. En grundvattenbortledning, även tillfällig, kan ge upphov till ändrade grundvattenförhållanden så som avsänkta grundvattennivåer och ändrade strömningsförhållanden. Grundvattenbortledning är i regel en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken och en ansökan om tillstånd för bortledning av grundvatten kan behövas om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas. Vid behov av en eventuell grundvattenbortledning kan åtgärder så som skyddsinfiltration, täta konstruktioner under byggskede samt strömningshindrande skikt tillämpas. Utöver arbeten i allmän platsmark tillkommer även eventuell påverkan från kvartersmark, där det bland annat planeras för anläggande av byggnader med källare. De kumulativa effekterna av arbeten inom hela planområdet är viktiga att ta i beaktning, och en tidig dialog mellan aktörer underlättar arbetet med att minska påverkan på grundvattenförhållandena. 3 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 INNEHÅLL 1 Inledning ______________________________________________________________________________ 5 1.1 Bakgrund ____________________________________________________________________________ 5 1.2 Syfte ________________________________________________________________________________ 5 1.3 Förutsättningar ________________________________________________________________________ 5 2 Områdesbeskrivning _____________________________________________________________________ 6 2.1 Markförhållanden och jordlager ___________________________________________________________ 6 2.2 Ytvatten _____________________________________________________________________________ 8 2.3 Grundvatten __________________________________________________________________________ 9 2.4 Vattenbalans ________________________________________________________________________ 10 3 Utförda undersökningar __________________________________________________________________ 10 3.1 Grundvattennivåmätningar ______________________________________________________________ 10 3.2 Slugtester ___________________________________________________________________________ 11 4 Hydrogeologiska förutsättningar ___________________________________________________________ 12 4.1 Nuvarande grundvattennivåer ___________________________________________________________ 12 4.2 Konceptuell hydrogeologisk modell _______________________________________________________ 15 4.3 Dimensionerande grundvattennivåer ______________________________________________________ 18 5 Bortledning av grundvatten samt infiltration __________________________________________________ 19 5.1 Grundvattenbortledning ________________________________________________________________ 19 5.2 Länshållning _________________________________________________________________________ 20 5.3 Förutsättningar för infiltration (LOD) _______________________________________________________ 20 6 Potentiellt grundvattenkänsliga objekt _______________________________________________________ 21 6.1 Tvärbanan __________________________________________________________________________ 21 6.2 D1800-ledning _______________________________________________________________________ 21 6.3 Serviceledningar ______________________________________________________________________ 21 6.4 Byggnader __________________________________________________________________________ 21 6.5 Brunnar _____________________________________________________________________________ 21 7 Kumulativ påverkan _____________________________________________________________________ 22 8 Skyddsåtgärder ________________________________________________________________________ 22 9 Referenser ____________________________________________________________________________ 23 BILAGOR Bilaga 1: Karta och diagram över observationspunkter för grundvattenmätning. 4 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. 1.2 Syfte Denna PM syftar till att beskriva de hydrogeologiska förhållandena i området för projekt Bällsta hamn. Detta inkluderar framtagande av en konceptuell hydrogeologisk modell, beräkning av dimensionerande grundvattennivåer och beskrivning av förutsättningar för infiltration. 1.3 Förutsättningar Föreliggande PM beskriver hydrogeologiska förhållanden inom projektområdet Bällsta. Utredningar inom dag- och ytvatten, markmiljö samt geoteknik har utförts av andra teknikområden. Miljöprövning och utredning om vattenverksamhet utreds i separat handling. Nedan underlag har använts i den hydrogeologiska beskrivningen: • MUR Geosigma (2022) • PM Geoteknik Geosigma (2022) • Konceptuell modell Bällsta hamn, Story map (Sweco, 2022) • Hälsoriskbedömning, Story map (Sweco, 2022) • Sonderingsunderlag (ELU, 2024) • Vattenstånd Mälaren (Stockholms hamnar, 2025) Kartmaterial i föreliggande PM visas i koordinatsystem SWEREF99 18 00 om inget annat anges, och uttryckta grundvatten- och marknivåer redovisas i höjdsystemet RH2000. 5 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 2 Områdesbeskrivning 2.1 Markförhållanden och jordlager Planområdet för projekt Bällsta hamn ligger inom Ulvsunda industriområde och avgränsas västerut av Karlsbodavägen och österut av Bällstaviken, se Figur 1. Idag utgörs området av ett industri- och verksamhetsområde med flera öppna ytor som bland annat utgör parkering. I närområdet runt det planerade exploateringsprojektet finns flera verksamheter, exempelvis köpcentrumet Bromma blocks och Bromma flygplats. Längs med planområdets västra del går tvärbanan med spårlinjetrafik och länsväg 279, Ulvsundavägen. Figur 1. Översiktskarta över planområdets lokalisering. Planområdet utgör en topografisk lågpunkt i terrängen med marknivåer omkring +1,5 till +2 m.ö.h närmast Bällstaviken. I de västra och nordvästra delarna är marknivån något högre med nivåer omkring +3 till +5 m.ö.h. Den topografiskt högst belägna delen inom planområdets avgränsning är i sydväst vid Gjutmästaren 5 och korsningen mellan Smältvägens förlängning och Masugnsvägen, se Figur 2. Marknivån här uppgår till mellan + 5 och +7 m.ö.h. Den topografisk gradienten är således mot nordost och Bällstaviken. 6 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 Figur 2. Illustration över planområdet. Planområdets gräns visas i grön-streckad linje. Området kring Bällsta hamn utgjorde tidigare gammal sjöbotten vilken återspeglas i jordlagerföljden i området. Enligt Sveriges geologiska undersöknings jordartskarta (2025a) består de lösa jordlagrena i Bällsta hamn av fyllnadsmaterial ovanlagrandes lera, se Figur 3. Utförda sonderingar i området visar på en liknande jordlagerföljd. Det översta lagret består av av fyllnadsmaterial med en huvudsaklig mäktighet på ca 1–2 m. Inom vissa delar av området förekommer dock större mäktigheter på upp mot ca 5 m. Fyllnadsmaterial ovanlagrar ett mäktigt lerlager på ca 10 m. Vid gränsområdet mot Bällstaviken förekommer dock större lermäktigheter på ca 15–20 m. Leran överlagrar i sin tur en friktionsjord bestående av morän vilken vilar på berg. Friktionsjordens mäktighet varierar mellan ca 0,5–5 m. En utförlig beskrivning av geologin inom planområdet kan ses i PM Geoteknik. 7 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 Figur 3.Jordartskarta över planområdet och dess omgivning. 2.2 Ytvatten Öster om planområdet ligger Bällstaviken vilken är en del av Mälaren. Bällstaviken har bland annat en tillrinning norrifrån av Bällstaån och utgör även recipient för tillrinnande yt- och grundvatten från omgivande marker. Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige, 2025) utgör Bällstaviken en ytvattenförekomst med tillhörande miljökvalitetsnormer i förvaltningscykel 3 (2017– 2021), och är även en föreslagen ytvattenförekomst i förvaltningscykel 4 (2022–2027). Vattenförekomstens benämning är Mälaren-Ulvsundasjön (SE658229-162450) och innehar en area om ca 2 km2. Den ekologiska statusen i vattenförekomsten bedöms som otillfredsställande och klassningen baseras på miljökonsekvenstypen morfologiska förändringar och kontinuitet. Miljökonsekvenstyperna övergödning och miljögifter har bedömts till måttlig status. Den kemiska statusen i vattenförekomsten ”uppnår ej god” status då de prioriterade ämnena PFOS, kadmium (Cd), bly (Pb), antracen, tributyltenn (TBT), kvicksilver (Hg) och PBDE överskrids i vattenförekomsten. Gränsvärdena för Hg och PBDE överskrids i samtliga vattenförekomster i Sverige på grund av långväga atmosfärisk deposition. Beslutande miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten är måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus till år 2027, med vissa undantag. 8 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 Vid skyfallsliknande regn utgör planområdet en passage för de stora vattenmängder som kommer västerifrån, bland annat från Bromma flygplats. Inom projektet har en skyfallsutredning genomförts med modellering av vilken höjdsättning för allmän platsmark som kan tillämpas för att kunna skapa flödesvägar genom planområdet. Resultatet presenteras i Skyfallsutredningen. 2.3 Grundvatten Grundvatten förekommer i grundvattenmagasin i jord och berg. Mängden grundvatten som kan bildas beror på den årliga nederbörden, evapotranspirationen samt jordlagrens och bergets förmåga att ta emot regn- och ytvatten, dvs infiltrationskapaciteten. I urbana miljöer med större arealer hårdgjorda ytor begränsas markytans genomsläpplighet och därmed möjligheten till infiltration, varpå mängden ytavrinning ökar. Grundvattennivåer under ostörda förhållanden bestäms av höjdförhållanden och förekomst av olika geologiska formationer, och flödesriktningar är alltid från ett högre tryck mot ett lägre. Grundvattnet inom planområdet för Bällsta hamn förekommer i två magasin. Det övre magasinet ligger i fyllnadsmaterialet ovan lerlagren och betraktas om ett öppet magasin. Med det menas att det finns en omättad zon närmast markytan där porer i olika grad är fyllda med luft och vatten och som avgränsas nedåt av en fri grundvattenyta. Den fria grundvattenyta inställer sig där grundvattnets portryckshöjd, vattentrycket uttryckt i meter vattenpelare, är lika stor som det rådande atmosfärstrycket. Det undre magasinet är ett slutet magasin och förekommer under leran i friktionsjorden. Leran fungerar som ett tätande lager på grund av sin låga genomsläpplighet, och om jordprofilen är helt vattenmättad från den övre grundvattenytan och nedåt saknar det undre magasinet en fri grundvattenyta. Detta innebär att grundvattnet inte har direktkontakt med atmosfärstrycket och i stället definieras de punkter där grundvattnets portryckshöjd är lika med atmosfärstrycket som det slutna magasinets tryckyta. Vid installation av exempelvis ett grundvattenrör i undre magasin kommer grundvattnet som strömmar in i röret att inställa sig vid denna trycknivå som ofta ligger högre än själva grundvattenmagsinet, se schematisk skiss i Figur 4. 9 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 Figur 4. Schematisk skiss över jordlagerföljden och grundvattennivåer inom planområdet. Enligt VISS (2025) finns det ingen grundvattenförekomst vare sig inom eller direkt utanför planområdet. Det finns inte heller någon föreslagen grundvattenförekomst i förvaltningscykel 4 i närheten av planområdet. 2.4 Vattenbalans En vattenbalans sett över ett hydrologiskt år kan förenklat ställas upp enligt ekvation 1. 𝑅𝑅 =𝑃𝑃−𝐸𝐸𝐸𝐸 (1) R = Avrinning P= Nederbörd EDTa=ta Eövvaepro ntreadnesrpbiörradti,o anv dunstning och avrinning har hämtats från SMHI:s metereologiska modell S-HYPE och baseras på delavrinningsområdet för Mälaren- Ulvsundasjön. Årsmedelnederbörden i området uppgår till 700 mm/år varav 465 mm/år avdunstar och 235 mm/år avrinner (SMHI, 2025). 3 Utförda undersökningar 3.1 Grundvattennivåmätningar Grundvattennivåmätningar har genomförts en gång i månaden sedan mars 2024. Syftet med mätningarna har varit att utvärdera grundvattennivån i övre och undre magasin, samt få en konceptuell bild av hur nivån varierar geografiskt och över tid inom planområdet, samt i de mest närliggande områdena utanför. Ingående observationspunkter i mätprogrammet visas i Figur 5. Grundvattenmätningarna har 10 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 utförts med ljus- och ljudlod och i utvalda observationspunkter i undre magasin har automatiska tryckgivare placerats för att erhålla en kontinuerlig mätserie. I början av år 2025 installerades ytterligare grundvattenrör för mätning av grundvattennivå och miljöprovtagning och har således en kortare mätserie än övriga mätpunkter inom mätprogrammet. Figur 5. Observationspunkter för mätning av grundvattennivå inom och utanför planområdet. Y står för ytligt och motsvarar grundvattennivå i övre magasin medan D står för djupt och motsvarar grundvattennivå i undre magasin 3.2 Slugtester Hydrauliska korttidstest i form av slugtest har utförts i undre magasin vilket ger en uppskattning av den hydrauliska konduktiviteten i det testade rörets absoluta 11 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 närhet. Den hydrauliska konduktiviteten beskriver jordlagers vattenförande förmåga och anges i enheten meter per sekund (m/s). Den vattenförande förmågan beror bland annat på jordartens egenskaper som sorteringsgrad, kornstorlek och packningsgrad. Kohesionsjordar som lera och silt har generellt lägre hydraulisk konduktivitet än friktionsjordar. Slugtesten har utförts genom att en vattenvolym motsvarande 1,5 meter vattenpelare tillsätts i grundvattenröret. Med hjälp av en installerad tryckgivare har återhämtningen kunnat mätas med 1 s intervall. Resultatet från tryckgivare har vidare analyserats i programvaran Aqtesolve med lösningsmetoden Hvorslev (1951). I Tabell 1 redovisas resultat från genomförda slugtest i undre magasin. Den hydrauliska konduktiviteten i undre magasin varierar över planområdet på grund av att friktionsjordens egenskaper varierar. Resultaten från genomförda slugtest antyder en jordart såsom grusig morän, 10E-5 till 10E-7 (Larsson, 2008). Den beräknade hydrauliska konduktiviteten i mätpunkten 19S04D uppgår till 1,5E-9 vilket ligger i paritet med en lerig morän. Uppmätt maximalt pejlbart djup (MPD) (8,62 meter under rörets överkant (RÖK)) indikerar att filtret i röret har satts igen i jämförelse med rörets spetsnivå (10,02 m under RÖK). Sonderingar i grundvattenrörets närhet indikerar att grundvattenrörets spetsnivå ligger i gränsskiktet mellan lerlagret och den underliggande friktionsjorden, och den uppmätta hydrauliska konduktiviteten bedöms således ej som representativ för grundvattenmagasinet. Tabell 1. Resultat från genomförda hydrauliska korttidstest (slugtest) i undre magasin. Observationsrör Magasinets mäktighet Hydraulisk (m) konduktivitet (m/s) 19S04D 1 1,5E-9* 19S06D 2 7,5E-5 21S04D 0,25 2,6E-4 24E08GV 2 3,1E-7 *Värdet bedöms ej som representativt på grund av en sämre funktion i grundvattenröret. 4 Hydrogeologiska förutsättningar 4.1 Nuvarande grundvattennivåer Uppmätta grundvattennivåer inom och utanför planområdet från mars 2024 till mars 2025 redovisas i Figur 6 och Figur 7. Uppmätta grundvattennivåer utanför planområdet är högre för både undre och övre magasin i jämförelse med uppmätta grundvattennivåer inom planområdet, (jämför skalorna i Figur 6 och Figur 7). Uppmätta grundvattennivåer inom planområdet 12 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 visar på relativt mer marknära nivåer för både övre och undre magasin, ca 1–2 m under markyta, vilket motsvarar en plusnivå om ca +0,7 till ca +1,7 m.ö.h (meter över havet). Utanför planområdet påträffas grundvattnet i övre magasin generellt ca 1,8– 2,2 m under markytan medan grundvattnets trycknivå i undre magasin inställer sig ca 2,5–3 under markytan. Detta motsvarar en plusnivå om ca +4,7–6 m.ö.h respektive ca +3,5–5 m.ö.h.) Grundvattenrören 21S05D och 21S05Y ligger geografiskt strax utanför planområdet, men har i denna rapport valts att inkluderas i grafen för mätpunkter inom planområdet för jämförelse. Figur 6. Uppmätta grundvattennivåer i undre och övre magasin inom planområdet, samt nederbörd från SMHI under samma tidsperiod. Notera att skalan för grundvattennivåerna är bruten. 13 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 Figur 7. Uppmätta grundvattennivåer i undre och övre magasin utanför planområdet, samt nederbörd från SMHI under samma tidsperiod. Att grundvattenmätningar i undre och övre magasin visar på liknande grundvattennivåer, kan indikera att det finns en kontakt mellan de två magasinen. Alternativt sker det ett läckage från det övre till det undre magasinet som kan uppstå i samband med borrning av grundvattenrören om det inte sluts tätt. Uppmätta grundvattennivåer samvarierar även med nederbörd. Jämför exempelvis perioden februari till april 2025 då väldigt lite nederbörd föll samtidigt som en avsänkning kan ses i flera grundvattenrör. I Figur 6 kan framför allt två avvikande trender observeras. Grundvattennivån i observationspunkten 21S05Y uppvisar en avvikande trend med sjunkande nivåer under sommaren och hösten 2024 i jämförelse med andra grundvattenrör i övre magasin. Om de sjunkande nivåerna är naturliga eller avsänkta av arbeten är ej känt. Den sjunkande nivån kunde inte observeras i det undre magasinet under samma period, se grundvattenrör 21S05D i Figur 6. Likaså uppvisar observationspunkten 21S02D en avvikande trend med en drastiskt sjunkande nivå från februari 2025, från att tidigare ha haft en mer marknära nivå. Röret omsattes i samband med miljöprovtagning i början på februari 2025 och tillrinngen till röret var mycket begränsad, vilket förklarar varför grundvattennivån fortfarande var avsänkt vid de kommande mätningarna. Den sjunkande trenden kunde inte observeras i det övre magasinet under samma period, se grundvattenrör 21S02Y i Figur 6. Observationspunkten 19S08D har vid funktionskontroll uppvisat en dålig funktion och röret slutade att mätas i december 2024. 14 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 4.2 Konceptuell hydrogeologisk modell Den konceptuella hydrogeologiska modellen är en förenklad bild av de verkliga hydrogeologiska förhållandena. Resultat från genomförda hydrogeologiska undersökningar, tidigare genomförda fältundersökningar samt SGU:s jordarts – och jorddjupskarta har tillsammans utgjort underlag i arbetet med att ta fram en konceptuell modell över de hydrogeologiska förhållandena som råder. Ett avrinningsområde för planområdet har tagits fram i programvaran ArcGIS och justerats manuellt utifrån topografiska kartor. Avrinningsområdet anses i detta fall utgöra det område inom vilket grundvatten kan bildas och sedermera tillrinna planområdet, se Figur 8. Ytvattendelaren i de västra delarna av avrinningsområdet utgörs av höjdområden med berg i dagen och ytnära morän och bildar således randzoner där vatten kan infiltrera och tillrinna det undre grundvattenmagasinet. Figur 8. Avrinningsområde för planområdet i Bällsta hamn. Inom planområdet visar utförda sonderingar och framtagna tvärsektioner på en kuperad bergöveryta med varierande mäktighet av friktionsmaterial i dalgångarna, se beskrivning i kap. 2.1. Där bergöverytan är mer marknära minskar friktionsjordens mäktighet för att ställvis försvinna helt, varpå leran eller fyllnadsmaterialet ovanlagrar berget. Dessa områden kan bland annat återfinnas i de mest södra delarna av planområdet. I de områden där lerlagret försvinner eller tunnas ut, och fyllnadsmaterialet ovanlagrar friktionsjorden, kan infiltrerat vatten tillrinna det undre magasinet. Dessa områden utgör även lokala grundvattendelare 15 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 för det undre magasinet, vilket medför att lokala flödesriktningar i området inte är enhetliga, se Figur 9 för schematisk skiss. Figur 9. Schematisk skiss över grundvattendelare för undre magasin. Den huvudsakliga hydrauliska gradienten bedöms vara mot Bällstaviken och i Figur 10 visas uppskattade flödesriktningar för det undre magasinet inom planområdet. Flödesriktningarna baseras på uppmätta grundvattennivåer, sonderingar och markförhållanden. I de sydvästra delarna av planområdet, vid Gjutmästaren 5, förekommer flera mindre partier med marknära berg och mindre mäktighet av friktionsjord vilka kan uppträda som potentiella grundvattendelare. De småskaliga flödesriktningarna är osäkra då det marknära bergets utbredning ej kan fastställas, däremot bedöms den huvudsakliga flödesriktningen vara mot nordost. I de centrala delarna bedöms den huvudsakliga flödesriktningen vara mot öst. Uppmätta grundvattennivåer väster om tvärbanan i höjd med korsningen Smältvägen/Masugnsvägen visar dock på lägre grundvatteniver i såväl undre som övre magasin, i jämförelse med övriga uppmätta nivåer inom planområdet. Sonderingar visar på mer marknära berg där friktionsjorden ovanlagras av fyllnadsmaterial. Sannolikt förekommer det en grundvattendelare som ger upphov till de olika nivåerna. Grundvattendelarens utbredning är dock ej känd och flödesriktningen västerut bedöms därav som osäker. I de norra delarna av planområdet visar utförda sonderingar på att det lokalt kan finnas mindre grundvattendelare på grund av den kuperade bergöverytan. Den huvudsakliga flödesriktningen bedöms dock bara vara mot öst eller sydost. För det övre magasinet indikerar de geologiska förutsättningarna med varierat djup till underliggande lerlager att grundvattenmagsinet är fragmenterat och utgörs av flera mindre magasin vilka avgränsas från varandra. Grundvattendelarna för de övre magasinen är således rörliga och varierar med mäktigheten för fyllnadsmaterialet. Utanför planområdet men inom Ulvsunda industriområde visar uppmätta grundvattennivåer i övre magasin en flödesriktning i nordostlig riktning mot Bällstaviken, jämför exempelvis 19S13Y, 19S12Y och 19S10Y i Figur 7 och Figur 5. Uppmätta grundvattennivåer i undre magasin visar på en sydlig flödesriktning från 16 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 19S13D mot 19S16D, vilket indikerar att det finns en lokal grundvattendelare för det undre magasinet. Söder om planområdet finns ett större höjdområde där fyllnadsmaterial ovanlagar berget. Flödesriktningen i det undre grundvattenmagasinet bedöms därav vara mot norr innan det tillrinner Bällstaviken i öst. Figur 10. Uppskattade flödesriktningar inom planområdet för undre grundvattenmagasin. I planområdets östra delar visar ett antal grundvattenrör på en grundvattennivå vilken sammanfaller väl med uppmätt vattenstånd i Mälaren, vilket indikerar att det finns ett utbyte mellan grundvatten och ytvatten i Bällstaviken. Mälarens vattenstånd mäts av Stockholms hamnar vid Hammarbyslussen med en mätfrekvens om 30 17 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 minuter. I Figur 11 visas uppmätta grundvattennivåer från mätpunkter vilka är belägna nära Bällstaviken och uppvisar liknande grundvattennivåer som mätts upp i Mälaren. Figur 11. Utvalda observerade grundvattennivåer i jämförelse med uppmätt vattenstånd i Mälaren (Hammarbyslussen). 4.3 Dimensionerande grundvattennivåer Grundvattennivån, och därmed grundvattentrycket, varierar i en jordart med både nederbörd och årstid. Vid exploatering av ett område är det av intresse att veta extremvärdena för grundvattennivån då dessa har en inverkan på hur byggnaderna ska grundläggas och hur dräneringen runt dem ska göras. Variationen i grundvattennivån samvarierar ofta mellan närbelägna akviferer och med hjälp av ett referensrör med en längre mätserie kan variationen i grundvattennivån i ett prognosrör uppskattas. Detta förutsätter att referensröret och prognosröret är belägna relativt nära varandra, inom ett avstånd om 50 km, samt att rören är placerade i liknande geologi avseende jordart, undre eller övre magasin samt inströmnings- eller utströmningsområde. Högsta och lägsta grundvattentryck med en viss återkomsttid T kan därmed bestämmas baserat på statistisk analys av referensröret. 18 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 Dimensionerande grundvattennivåer, eller dimensionerande grundvattentryck, har beräknats genom Chalmersmetoden enligt Svensson & Sällfors (1988), se ekvation 2. 𝑇𝑇 𝑇𝑇 𝑟𝑟𝑝𝑝 𝑃𝑃𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚 =𝑃𝑃𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚+𝑆𝑆𝑅𝑅 ∗ (2) 𝑟𝑟𝑅𝑅 𝑃𝑃𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚 =maximinivå i prognosröret under beräkningsperioden t0−t1 𝑇𝑇 T 𝑆𝑆𝑅𝑅 =|ymax− ymax| 𝑦𝑦𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚 =maximinivå för referensröret under beräkningsperioden t0−t1 𝑇𝑇 𝑦𝑦𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚 =maximinivå för referensröret med återkomsttiden 𝐸𝐸 år 𝑟𝑟𝑝𝑝 =variationsbredden hos grundvattennivån i prognosröret under beräkningsperioden t0−t1 𝑟𝑟𝑅𝑅 =variationsbredden hos grundvattennivån i referensröret under Fbeörrä bkenriänkgnspinegr iaovd edni mt0e−nsti1o n erade grundvattennivåer inom planområdet har grundvattenröret Vaxholm 7 använts som referensrör. Referensröret mäts av Sveriges geologiska underökning (SGU) och mätserien sträcker sig tillbaka till slutet av 1960-talet. Referensröret sitter i ett område med postglacial lera och ett skattat jorddjup på ca 10 m, och mäter grundvattennivån i undre magasin under ostörda förhållanden. Dimensionerande grundvattentryck har beräknats för prognosrören (grundvattenrören) 19S06D och 21S05D i Bällsta hamn. Prognosrören har varit utrustade med automatiska tryckgivare vilken mäter grundvattentryck (grundvattennivå) var 6:e timme. Därmed har en större mängd mätdata kunnat erhållas. I Tabell 2 redovisas dimensionerande max – och min-nivåer för en återkomsttid om 10, 50 samt 100 år för prognosrören 19S06D och 21S05D. Tabell 2. Dimensionerande maximi- och miniminivå (RH2000) för given återkomsttid (T). Återkomsttid 10 år 50 år 100 år Observationsrör Min Max Min Max Min Max 19S06D 0,80 1,28 0,75 1,33 0,74 1,35 21S05D 0,26 0,56 0,23 0,59 0,22 0,60 5 Bortledning av grundvatten samt infiltration 5.1 Grundvattenbortledning En grundvattenbortledning i undre grundvattenmagasin i samband med exempelvis schaktning kan leda till sänkta grundvattennivåer. Avsänkta grundvattennivåer kan i sin tur ge effekter så som en ökad risk för sättningar för objekt grundlagda på/i 19 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 sättningskänslig lera, mobilisering av föroreningar på grund av ändrade strömningsförhållanden samt påverkan på grundvattenberoende naturvärden. Idag är det känt att arbete under grundvattennivå kommer att behöva ske men då metodval för genomförandet inte är beslutat är det osäkert om något av det som ska anläggas inom allmän platsmark kommer kräva en grundvattenbortledning under byggtiden. I området kommer det att förläggas ledningsschakter som går från lerområden in i fast mark, där leran behöver schaktas bort. Detta innebär att en kontakt med det undre magasinet skapas och det finns eventuell risk för bottenupptryckning i övergångarna. Bottenupptryckning är ett fenomen som innebär att schaktbotten trycks uppåt och det orsakas av att det grundvatten som pressas undan i samband med schaktning vill återgå till sin naturliga nivå. Bottenupptryckning är mer vanligt i situationer där det förekommer ett tunnare lager kohesionsjord, till exempel lera, ovanpå en mer genomsläpplig jordart som exempelvis sand eller grus, samtidigt som grundvattentrycket är högt. Om en grundvattenbortledning behöver ske från undre magasin bör skyddsåtgärder tillsättas för att begränsa påverkan på grundvattennivåerna, eftersom det finns sättningskänslig lera i området. En grundvattenbortledning är i regel en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken och en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet kan komma att behövas om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas av arbetenas påverkan på grundvattenförhållandena. 5.2 Länshållning Länshållning innebär att avleda vatten som ansamlas i exempelvis schaktgropar eller andra utrymmen vid en bygg- eller anläggningsplats. Länshållningsvatten i schakter utgörs vanligen av nederbörd, eventuellt processvatten samt inläckande grundvatten i de fall arbeten sker under grundvattennivån. Inom planområdet anses en mindre del länshållning i eventuella schakter sannolikt behövas även om arbeten inte sker under grundvattennivå, då det även innefattar bortledning av tillrinnande nederbörd för att kunna arbeta i torrhet. 5.3 Förutsättningar för infiltration (LOD) LOD står för lokalt omhändertagande av dagvatten och syftar till att ta hand om det dagvatten som uppstår i samband med exempelvis nederbörd eller snösmältning. Omhändertagandet sker lokalt genom exempelvis bevattning eller genom att låta vattnet infiltrera i marken. Detta är särskilt viktigt i urbana miljöer där stora arealer hårdgjorda ytor bidrar till en större avrinning. Inom planområdet för Bällsta hamn bedöms möjligheten till infiltration till det undre magasinet som god med hänvisning till beräknad hydraulisk konduktivitet från genomförda slugtester. Infiltration till övre magasin förutsätter att grundvattennivån 20 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 ligger under en eventuell planteringsbädds botten, ca 1 m under markytan, för att tillrinnande dagvatten ska ha möjlighet att infiltrera. Bedömningen är gjord ur ett hydrogeologiskt perspektiv och tar inte hänsyn till andra aspekter som påverkar lämpligheten att infiltrera dagvatten, exempelvis föroreningar. 6 Potentiellt grundvattenkänsliga objekt 6.1 Tvärbanan Längs med hela planområdets västra del sträcker sig tvärbanan som ägs och driftas av Trafikförvaltningen. Grundläggningen för tvärbanan är delvis på KC-pelare (kalkcementpelare) och delvis på friktionsjord eller berg. 6.2 D1800-ledning Inom planområdet går idag en dagvattenledning med dimensionerna 1800x1000 mm som i huvudsak leder dagvatten från områden utanför planområdet till Bällstaviken. Dagvattenledningen betraktas som ett potentiellt sättningskänsligt objekt då den är förlagd i lera. 6.3 Serviceledningar Serviceledningar som förser hushåll med vatten och eventuell gas, kan vara sättningskänsliga vid en grundvattensänkning om de är grundlagda på/i lera. 6.4 Byggnader Byggnader kan vara sättningskänsliga i de fall grundläggningen består av platta på mark ovan lerlager. Även anslutningar till byggnader som är fast grundlagda, så som entréer och lastkajer, kan vara sättningskänsliga. Äldre byggnader kan även vara grundlagda med träpålar vilka riskerar att ruttna i de fall grundvattennivån skulle sänkas i övre magasin och träpålarna utsätts för syre. 6.5 Brunnar Brunnar för bland annat dricksvattenändamål och för energiutvinning, är inte känsliga för grundvattenpåverkan med avseende på konstruktion. Däremot kan kapaciteten i en brunn minska om grundvattennivåerna skulle sänkas vilket gör att det inte går att utvinna lika mycket energi eller dricksvatten som tidigare. Enligt Sveriges geologiska undersöknings databas ”Brunnsarkivet” (2025b) förekommer det bara en brunn med okänd användning inom planområdet. Strax väster om tvärbanan och Ulvsundavägen finns ett fåtal energibrunnar och två brunnar med okänd användning. 21 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 7 Kumulativ påverkan Kumulativ påverkan uppstår när flera olika effekter samverkar. Begreppet innefattar effekter från både tidigare, pågående och framtida verksamheter. Föreliggande dokument utgör en hydrogeologisk utredning för allmän platsmark, men som nämnt i kap. 1.1 kommer området att omvandlas till blandad stadsbebyggelse med bland annat bostäder och kontor. Byggnader som byggs med källare som ligger under grundvattennivå kan bland annat innebära att nya flödesvägar för grundvattnet bildas, och om de förläggs i ett område där lermäktigheten är mindre kan förbindelser mellan övre och undre magasin eventuellt skapas. 8 Skyddsåtgärder För att minska påverkan på grundvattenförhållanden om behovet skulle uppstå finns flera åtgärder som kan vidtas, exempelvis: • Strömningshindrande skikt I områden där schakter kommer genomföras och lermäktigheten är mindre kan schakter skapa en förbindelse mellan det övre och undre magasinet, och på så sätt skapa nya flödesvägar för grundvattnet. Vid ett sådant scenario kan strömningshindrade skikt, exempelvis bentonit, användas för att återskapa ett tätt lager. • Infiltration Vid en eventuell avsänkning av grundvattennivå i samband med exempelvis ledningsschakter finns risken att föroreningar mobiliseras på grund av ändrade strömningsförhållanden. Själva avsänkningen kan också påverka sättningskänslig lera. En skyddsåtgärd som kan tillämpas för att upprätthålla grundvattennivån och på så sätt minska risken för sättningar samt förändrade flödesmönster är skyddsinfiltration. Skyddsinfiltration innebär att vatten pumpas ner i ett grundvattenrör placerat mellan arbetena och det område som ska skyddas, och upprätthåller på så sätt grundvattennivån. • Öppna schakt – stödkonstruktioner med hög täthet Vid arbeten i öppna schakt under grundvattennivå kan med fördel täta konstruktioner, exempelvis tätad spont, användas. Täta konstruktioner hindrar vatten från att läcka in i arbetsområdet varpå grundvattennivån kan upprätthållas. I grundvattnet inom Bällsta hamn förekommer föroreningar i såväl undre som övre magasin och för det fall länshållning krävs vid arbeten under grundvattennivå behöver det vatten som länshålls tas om hand. Förslagsvis diskuteras ett sådant omhändertagande i samråd med teknikområdet markmiljö. 22 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 9 Referenser Geosigma AB. 2022. Markteknisk undersökningsrapport, MUR inför programhandlingsskede. Bällstahamnen, Sundbyberg. Larsson, R. 2008. Jords egenskaper. Information 1, 5:e utgåvan – reviderad. Sveriges Geotekniska Institut. Linköping. SMHI. 2025. Modelldata för avrinningsområden och kustvatten. HYPE_version_5_25_0. [2025-03-26] Svensson, C & sällfors, G. 1988. Beräkning av dimensionerande grundvattentryck. Chalmers tekniska högskola. Vatteninformationssystem Sverige. 2025. Mälaren-Ulvsundasjön. https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA42470715 [2025-03-25] Sveriges geologiska undersökning. 2025a. Kartvisaren Jordarter 1:25 000 – 1:100 000. https://www.sgu.se/produkter-och- tjanster/kartor/kartvisaren/jordkartvisare/jordarter-125-000-1100-000/ [2025-03-31] Sveriges geologiska undersökning. 2025b. Brunnsarkivet. https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html [2025-05-14] 23 (23) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM HYDROGEOLOGI – FÖR DETALJPLAN Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 Rev. nr. 0.1 BH-G2-2D06-002 Bilaga 1 Karta och diagram över observationspunkter för grundvattenmätning 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BILAGA 1 Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 Rev. nr. 0.1 Observationspunkter för mätning av grundvattennivå innanför och utanför planområdet. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BILAGA 1 Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 Rev. nr. 0.1 Uppmätta grundvattennivåer i undre och övre magasin inom planområdet, samt nederbörd från SMHI under samma tidsperiod. Notera att skalan är bruten. 2 (4) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BILAGA 1 Uppdragsnr: U23184 2025-06-11 Rev. nr. 0.1 Uppmätta grundvattennivåer i undre och övre magasin utanför planområdet, samt nederbörd från SMHI under samma tidsperiod. 3 (4) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Lokala åtgärdsprogrammet, åtgärd.pdf] LÅP-åtgärd inom detaljplan för Bällsta Hamn - Utredning och rekommendation av anläggningstyp stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sweco Sverige AB RegNo 556767–9849 Uppdrag LÅP-åtgärd Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30083351 Uppdragsledare Johanna Rennerfelt Kund Stockholm Vatten och Avfall Upprättad av Johanna Rennerfelt och Kim Strååt Granskad av Alexander Salmonsson och Sara Värnqvist Datum 2025-08-18 3/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte ........................................................................................................ 7 2 Inledning ........................................................................................................................ 8 2.1 Förbättringsbehov i Mälaren-Ulvsundasjön ...................................................... 8 2.2 Utpekad plats för åtgärd .................................................................................... 8 2.3 Tekniskt tillrinningsområde ............................................................................... 9 2.4 Befintlig dagvattenkulvert D1800 i Smältvägen .............................................. 10 2.5 Projektering av två nya dagvattenkulvertar ..................................................... 11 3 Platsspecifika förutsättningar ...................................................................................... 12 3.1 Jordarter .......................................................................................................... 12 3.2 Hydrogeologiska förhållanden ........................................................................ 13 3.3 Stabilitetsförhållanden och sättningar ............................................................. 13 3.4 Markföroreningar och föroreningar i grundvattnet .......................................... 14 4 Markanvändning inom tillrinningsområdet ................................................................... 15 5 Åtgärdsalternativ som utretts och lämpliga platser för LÅP-anläggning ..................... 17 6 Metodik kring dimensionering av åtgärdsalternativ och val av anläggning ................. 19 6.1 Tillgängliga ytor ............................................................................................... 19 6.2 Princip för rening ............................................................................................. 21 7 Föroreningshalter och föroreningsbelastning från tillrinningsområdet ........................ 23 8 Resultat av dimensionering ......................................................................................... 24 8.1 Alternativ 1. Två dagvattendammar ................................................................ 24 8.1.1 Anläggningsdata, och schematisk skiss på dimensionerade anläggningar ................................................................................... 25 8.1.2 Renande förmåga i dammanläggningarna ..................................... 27 8.1.3 För-och nackdelar med anläggningen ............................................ 28 8.2 Alternativ 2. Ett avsättningsmagasin ............................................................... 28 8.2.1 Anläggningsdata, och schematisk skiss på dimensionerad anläggning ...................................................................................... 29 8.2.2 Renande förmåga i det underjordiska avsättningsmagasinet i Vattenparken .................................................................................. 30 8.2.3 För-och nackdelar med anläggningen ............................................ 31 8.3 Alternativ 3. Två avsättningsmagasin ............................................................. 32 8.3.1 Anläggningsdata, och schematisk skiss på dimensionerade anläggningar ................................................................................... 33 8.3.2 Renande förmåga i avsättningsmagasinen i Vattenparken och Bällstahamnsparken ....................................................................... 34 8.3.3 För-och nackdelar med anläggningen ............................................ 35 8.4 Alternativ 4. Underjordisk lösning som en del av kulverten ............................ 36 8.4.1 Anläggningsdata, och schematisk skiss på dimensionerad anläggning ...................................................................................... 37 8.4.2 Renande förmåga i det underjordiska avsättningsmagasinet som en del av kulverten .................................................................. 38 8.4.3 För-och nackdelar med anläggningen ............................................ 38 8.5 Alternativ 5. Kombinerad lösning .................................................................... 39 8.5.1 Anläggningsdata, och schematiska skisser på dimensionerade anläggningar ........................................................ 40 8.5.2 Renande förmåga i en kombinerad lösning med ett underjordiskt avsättningsmagasinen i Vattenparken och en dagvattendamm i Bällstahamnsparken .......................................... 43 8.5.3 För-och nackdelar med anläggning ................................................ 44 9 Sammanställning av resultat ....................................................................................... 45 4/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 Rekommendation av LÅP-åtgärd ................................................................................ 46 11 Vidare utredning .......................................................................................................... 48 5/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Mälaren-Ulvsundasjön uppnår inte god ekologisk eller kemisk status på grund av problem med övergödning, fysiskt påverkade strandmiljöer och förhöjda halter av miljögifter. För att nå miljökvalitetsnormerna för recipienten behöver åtgärder genomföras för att förbättra vattenkvaliteten. I ”genomförandeplan- Stockholm” beskrivs de geografiska platser och åtgärder som identifierats i Stockholms stad inom ramen arbetet med det lokala åtgärdsprogrammet för Mälaren-Ulvsundasjön1. En av dessa platser är belägen i Ulvsunda industriområde inom detaljplan Bällsta Hamn där en dagvattenkulvert har sitt utlopp. En åtgärd som renar dagvattnet från kulvertens tekniska tillrinningsområde på 117 hektar förväntas kunna uppnå en stor andel av de 101 kg fosfor per år som utgör Stockholm stads del av förbättringsbehovet av fosfor i Mälaren-Ulvsundasjön. Sweco har fått i uppdrag av Stockholm Vatten och Avfall att utreda och föreslå en dagvattenanläggning inom detaljplan Bällsta Hamn i Ulvsunda i syfte att rena dagvatten genom att ta ut ett delflöde från kulverten. Anläggningens främsta syfte är att rena fosfor och andra ämnen som recipienten har problem med som metallerna koppar, bly och kadmium. Dagvattenanläggningen ska därefter förprojekteras och kalkyl på genomförande av åtgärden ska tas fram som underlag till investeringsbeslut. Som en del i uppdraget utvärderade Sweco flera anläggningstyper: en öppen lösning, en underjordisk lösning och en kombination av öppen och underjordisk lösning. Den öppna lösningen som utvärderas är dagvattendamm medan de underjordiska anläggningarna utgörs av fristående avsättningsmagasin samt ett avsättningsmagasin som en del av dagvattenkulverten. Kombinationslösningen som utvärderas är ett underjordiskt avsättningsmagasin i serie med en öppen dagvattendamm. De undersökta alternativa anläggningarna dimensionerades enligt förstudienivå där beräknad reningseffekt, årlig avskiljning av fosfor och andra föroreningar samt total årlig belastning till recipienten efter rening beräknas baserat på tillgängligt utrymme inom detaljplanen för respektive anläggning. Resultaten visar att underjordiska anläggningar i form av avsättningsmagasin årligen avskiljer mellan 29–33 kilo fosfor och samtidigt utgöra minst konflikt med planerad markanvändning inom detaljplaneområdet. En öppen anläggning avskiljer 12 kilo fosfor, medan en kombinationslösning avskiljer 23 kilo enligt beräkningar. De underjordiska tillgängliga ytorna är större jämfört med motsvarande ytor för öppna anläggningar vilket ger mer permanentvolym vilket förklarar resultatet. De öppna anläggningarna får även en alltför liten bottenarea, vilket påverkar reningsförmågan negativt. Sweco rekommenderar att ett underjordiskt avsättningsmagasin anläggs med en yta på 2000 m2 och med en permanentvolym på 3000 m3 och totalvolym på cirka 5000 m3. Föreslagen anläggning beräknas kunna omhänderta cirka 30 % av Stockholms stads andel av förbättringsbehovet för fosfor till Mälaren- Ulvsundasjön. 1Mälaren-Ulvsundasjön. Lokalt Åtgärdsprogram. Genomförandeplan Stockholm stad. Diarienummer: 2019-11273. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 6/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Bakgrund och syfte Mälaren-Ulvsundasjön uppnår inte god ekologisk eller kemisk status på grund av problem med övergödning, fysiskt påverkade strandmiljöer och förhöjda halter av miljögifter. För att nå miljökvalitetsnormerna för recipienten behöver åtgärder genomföras för att förbättra vattenkvaliteten och förstärka de akvatiska livsmiljöerna. Inom ramen av arbetet med det lokala åtgärdsprogrammet (LÅP) för Mälaren- Ulvsundasjön2 har 15 platser och lämpliga åtgärder inom tillrinningsområdet identifierats. Platserna beskrivs i ”genomförandeplan-Stockholm”. Alla förslag har gemensamt att de behöver utredas vidare av respektive genomförandeorganisation. En av de 15 föreslagna platserna där en åtgärd bedöms ge effekt är intill ett större dagvattenutlopp i Smältvägen i Ulvsunda industriområde i Bromma. Det är en dagvattenkulvert som avvattnar ett geografiskt omfattande tillrinningsområde som har sin utloppspunkt i Mälaren-Ulvsundasjön. I området ligger Bromma flygplats med höga halter av PFOS i avrinnande dagvatten. Det innebär att en åtgärd som effektivt kan rena dagvatten från kulverten har potential att uppnå en betydande del av stadens förbättringsbehov. Föreliggande utredning syftar till att vidare utreda hur dagvatten inom dagvattenkulvertens avrinningsområde på bästa sätt skulle kunna renas för att minska belastningen på Mälaren-Ulvsundasjön. Anläggningens främsta syfte är att rena fosfor och andra ämnen som recipienten har problem med som metallerna koppar, bly och kadmium. I uppdraget ingår det att utreda ett öppet anläggningsalternativ, en underjordisk lösning och en kombination av öppen och underjordisk lösning. Ett av dessa anläggningsalternativ förordas och förprojekteras därefter i ett separat deluppdrag. För det förordade alternativet tas även en kalkyl fram som ett underlag till investeringsbeslut inom SVOA. Kulverten och utloppet ligger inom detaljplan Bällsta Hamn där detaljplanearbete pågår inom staden. Även i områden intill utloppet pågår stadsutvecklingsprojekt med pågående detaljplaner och i tillrinningsområdet uppströms dagvattenutloppet pågår planering av framtida stadsutveckling inom flygplatsområdet. Utredningen av åtgärd vid Smältvägen samordnas med Stadsbyggnadskontoret, Exploateringskontoret och andra berörda parter inom staden. 2Mälaren-Ulvsundasjön. Lokalt Åtgärdsprogram (LÅP). Genomförandeplan Stockholm stad. Diarienummer: 2019-11273. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 7/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Inledning 2.1 Förbättringsbehov i Mälaren-Ulvsundasjön För att Mälaren-Ulvsundasjön ska nå god status så behöver förekommande halter av fosfor, koppar, bly, kadmium, antracen, tributyltenn (TBT), perflouroktansulfonat (PFOS), polyklorerade bifenyletrar (PCB) och polybromerade difenyletrar (PBDE) minska i vattenförekomsten. För dessa ämnen har ett förbättringsbehov beräknats och en fördelning av förbättringsbehovet har gjorts mellan Stockholms stad, Solna kommun och Sundbybergs stad som är de kommuner med tillrinning till Mälaren- Ulvsundasjön. Förbättringsbehovet som har beräknats för att recipienten på sikt ska nå god status redovisas i Tabell 1. För PFOS, PBDE och PCB har inte förbättringsbehovet fördelats mellan kommunerna, eftersom kunskapen om vilka källor som sprider föroreningarna i dagsläget är begränsad. Tabell 1. Förbättringsbehov från land fördelat per kommun/år utifrån föreslagen fördelning av det totala åtgärdsbehovet. Ämne Stockholm Solna Sundbyberg Fosfor 101 kg/år 64 kg/år 12 kg/år Koppar 47 kg/år 30 kg/år 6 kg/år Kadmium 0,7 kg/år 0,5 kg/år 0,09 kg/år Bly 17 kg/år 11 kg/år 2 kg/år Antracen 0,3 mg/kg TS 0,2 mg/kg TS 0,03 mg/kg TS TBT 300 µg/kg TS 84 µg/kg TS 20 µg/kg TS 2.2 Utpekad plats för åtgärd Den utpekade platsen för LÅP-åtgärden som ska utredas inom ramen för aktuellt uppdrag ligger inom Ulvsunda industriområde i stadsdel Bromma, inom ytan för detaljplan Bällsta Hamn. Inom detaljplanen ska ett industriområde omvandlas till nya bostäder, förskola, nya parker och torg. Planarbete pågår även i olika skeden intill detaljplanen för Bällsta Hamn, och området står inför stora förändringar på lång sikt. Detta då Bromma flygplatsområde planeras bli en helt ny stadsdel när flygplatsverksamheten avvecklas. Figur 1 visar planområdet för Bällsta Hamn inklusive befintligt utlopp för dagvattenkulverten D1800 som är markerat med en röd stjärna i figuren och omkringliggande planprogram och detaljplanearbeten. D1800 kulverten är en rektangulär kulvert med måtten D1800*1000 mm (bredd*höjd). Föreliggande utredning kring LÅP-åtgärd vid Smältvägen behöver samordnas med Stadsbyggnadskontoret, Exploateringskontoret och andra berörda parter inom staden som arbetar med detaljplanerna inom Ulvsunda industriområde. Utöver samordning med exploateringsprojekten krävs även samordning med en parallellt pågående utredning som SVOA genomför där kapaciteten i den befintliga dagvattenkulverten utreds och åtgärdsförslag tas fram för att förbättra dess kapacitet. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 8/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 1. Ulvsunda industriområde där området för detaljplan Bällsta Hamn framgår. Röd stjärna markerar ungefärligt läge för befintligt utlopp för Stockholm Vatten och Avfalls dagvattenkulvert, D1800. Även omgivande pågående planprogram och detaljplanearbete är markerade i olika färger. Källa: Bygg-och plantjänsten i Stockholms stad. 2.3 Tekniskt tillrinningsområde I Figur 2 ges en överblick av det tekniska tillrinningsområdet till dagvattenkulverten (D1800) som har utlopp i Mälaren-Ulvsundasjön. Avrinningsområdets gränser är markerade i rött. Området karakteriseras av en stor andel hårdgjorda ytor och innefattar handelsområdet Bromma Blocks, delar av Bromma flygplats, delar av Ulvsunda industriområde och delar av bostadsområdet Bromma Kyrka samt Mariehäll. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 9/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2. Överblick av det tekniska avrinningsområdet till D1800 utloppsledning i Bällsta Hamn. Tekniskt avrinningsområde redovisas med röd linje. 2.4 Befintlig dagvattenkulvert D1800 i Smältvägen SVOA utreder parallellt med denna utredning kapaciteten i dagvattenkulverten (D1800) vars dagvatten LÅP-åtgärden planeras rena. Kulverten har sitt utlopp i Mälaren-Ulvsundasjön och passerar i Smältvägen precis innan utloppspunkten. Kulverten har en hydraulisk flaskhals intill en befintlig kammare i höjd med Smältvägen och kapacitetsutredningen syftar till att föreslå åtgärd/er som kan förbättra ledningskapaciteten. Flera alternativ utreds. Kapacitetsutredningen ska ta hänsyn till den planerade stadsutvecklingen som kan komma att ske inom Bromma flygplatsområdet. Kulvertens vattengång (VG) ligger på cirka +0,50 till -0,10 (RH 2000). Vattengångsnivåerna nivåerna ligger generellt cirka 2 till 3 meter under befintlig marknivå i Smältvägen. Ledningens vattengång ligger lägre än medelvattenståndet i Mälaren-Ulvsundasjön (+0,85), vilket gör att vatten från Mälaren – Ulvsundasjön dämmer upp i ledningen längs en cirka 700 meter lång sträcka. I PM ”Bällstahamnen- möjliga åtgärder” finns en tanke om att kulverteten på ledningssträckan av den anledningen i praktiken skulle kunna utgöra en sedimentationsanläggning3. Detta då det bland annat har påträffats mycket sediment vid tidigare slamsugningar. 3PM Bällstahamnen möjliga åtgärder”, SVOA, 2016. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 10/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.5 Projektering av två nya dagvattenkulvertar Det pågår projektering av två nya, runda, dagvattenkulvertar om vardera 2000 mm som planeras att ersätta den befintliga D1800-kulverten i samma sträckning som idag. Detta är en kapacitetshöjande åtgärd i dagvattensystemet. Kulvertarna är i nuläget projekterade med en vattengångsnivå lägre än befintlig D1800-kulvert med vattengång på cirka -0,10 till -2,20 och ligger med VG-nivå ungefär 3 till 4 meter under befintlig marknivå och 3,5 till 4,5 meter under planerad marknivå. Anledningen till att de nya kulverternas vattengång ligger lägre är att de nya kulverterna är runda och 2000 mm i diameter, medan befintlig kulvert enbart är 1000 mm (höjd) och bredd 1800 mm. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 11/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Platsspecifika förutsättningar 3.1 Jordarter Enligt Jordartskartan från Sveriges geologiska undersökning (SGU)4 består området av fyllnadsmassor som underlagras av lera och silt, se Figur 3. Berg återfinns på cirka 15–20 meters djup men varierar inom området. Fyllnadsmassorna består av lera och utfyllnadsmassor av allt från naturliga finkorniga material till block och byggnadsrester. Figur 3. Jordarter inom detaljplaneområdet, ungefärligt läge för detaljplan Bällsta Hamn är inringat i svart. Källa: Jordartskarta från Sveriges geologiska undersökning. 4SGU:s jordartskarta, 1:25000-1:100000. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 12/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den marktekniska undersökningen som genomförts inom Bällsta Hamn bekräftar Jordartskartan. Marken består av fyllning med en mäktighet av cirka 2 meter och fyllningen utgörs av block och stenar, se Figur 4. Det underliggande lerlagret är klassificerat som lös på grund av dess skjuvhållfastighet5. Leran kan klassificeras som kvicklera då den har en sensivitet över 50 vilket innebär att den är känslig för vibrationer. Figur 4. Lerdjup och fyllnivå inom detaljplaneområdet Bällsta Hamn. Källa: Geosigma, 20166. 3.2 Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenrör har installerats inom området. Uppmätta nivåer ligger cirka 1 meter under befintlig marknivå7. 3.3 Stabilitetsförhållanden och sättningar Inom området pågår sättningar8. Av de utförda provtagningarna så är sättningarna i storleksordningen mellan 15 och 20 cm inom hamnområdet medan det vid ytterkanterna ställvis och vid Smältvägen är något större sättningar. I Smältvägens västra delar är pågående sättningar mindre. 5PM Geoteknik, inför programhandling- Bällstahamnen, Sundbyberg. Geosigma AB, 2022-12-12. 6GH_Ritningsnummer 160G1101. Bällstahamnen lerdjup och fyllnivå. Geosigma AB, 2016-11-15. 7PM Geoteknik, inför programhandling- Bällstahamnen, Sundbyberg. Geosigma AB, 2022-12-12. 8PM Geoteknik, inför programhandling- Bällstahamnen,Sundbyberg. Geosigma AB, 2022-12-12. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 13/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.4 Markföroreningar och föroreningar i grundvattnet Enligt Länsstyrelsernas EBH-karta finns det inga områden som bedöms som potentiellt förorenade inom detaljplanen. Intill planområdet finns det ett område utpekat med riskklass 1 (träimpregnering). Mellan år 2002 och 2020 har provtagningar9 genomförts både i marken och i grundvattnet. Föroreningar har påträffats i fyllningsmassorna och på vissa ställen även i det underliggande lerlagret. De föroreningar som påträffats är tungmetaller, arsenik, PAH:er, petroleumkolväten, dioxiner och klorerade lösningsmedel. Under år 2024 genomfördes ytterligare provtagning. Föroreningar har även påträffats i grundvattnet. De föroreningar som har påträffats är klorerade lösningsmedel, tungmetaller och PAH:er10. 9PM Resultatsammanställning miljötekniska undersökningar Masugnen 1. Sweco, 2021-10-15. 10PM Resultatsammanställning miljötekniska undersökningar Masugnen 1. Sweco, 2021-10-15. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 14/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Markanvändning inom tillrinningsområdet I föreliggande utredning tillämpas samma tekniska tillrinningsområde som i den parallellt pågående utredningen som SVOA tar fram gällande D1800- kulvertens kapacitet. Underlaget kommer ursprungligen från en tidigare modellering som har gjorts av WSP11 där Bromma flygplats samt Ulvsunda industriområde ingår. Modellen täcker in ett större område med flera utlopp. Utifrån modellen har det tekniska tillrinningsområdet för D1800- kulverten tagits fram, se Figur 5. Tillrinningsområdet uppgår till cirka 117 hektar och karakteriseras av en hög hårdgörandegrad samt markanvändningar som generellt genererar höga föroreningshalter. Markkarteringen erhölls av SVOA som underlag till utredningen. Stormtac-modellen kalibrerades efter WSP:s modell genom att justera flödes- och volymavrinningskoefficienter så att de överensstämde med flödet vid ett dimensionerande 1-årsregn i D1800-kulverten i Smältvägen. Detta gjordes för att passa bättre med verkligheten eftersom modellen anses ligga närmare verkligheten än enbart Stormtacs teoretiska värden. I Tabell 2 sammanställs markanvändningen, respektive yta per markanvändning och de avrinningskoefficienter som har används i beräkningar i dagvatten-och recipientmodellen Stormtac. Det är för markanvändningarna centrumområde och flygplatsområde som justeringar har genomförts. För centrumområde justerades avrinningskoefficienterna till 0,4 medan defaultvärdet är 0,6 i Stormtac (standard min-max: 0,4-0,7 i Stormtac). För flygplats justerades avrinningskoefficienterna till 0,4 medan defaultvärdet är 0,7 (standard min-max 0,7-0,9). 11Bällstahamnen. Modellering av dagvattennätet. WSP, 2018-06-14. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 15/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 5. Markanvändning inom tekniskt avrinningsområde till D1800 utloppsledning. Källa: WSP. Tabell 2. Sammanställning av markanvändning och tillämpade avrinningskoefficienter inom tillrinningsområdet. Tillämpade avrinningskoefficienter Markanvändning Area (ha) Vol.avr. koeff Dim.avr.koeff. Flerfamiljshusområde 11 0,45 0,45 Barr- och blandskog 8 0,10 0,10 Villaområde 24 0,30 0,30 Centrumområde 24 0,40* 0,40* Industriområde 12 0,50 0,50 Flygplatsområde 38 0,40** 0,40** Totalt 117 0,37 (viktad) 0,37 (viktad) *För markanvändning ”centrumområde” har avrinningskoefficienterna justerats ner från defaultvärdet 0,6. **För markanvändning ”flygplatsområde” har avrinningskofficienterna justerats ner från defaultvärdet 0,7. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 16/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Åtgärdsalternativ som utretts och lämpliga platser för LÅP-anläggning Uppdragets huvudsyfte är att utreda och föreslå en dagvattenanläggning vilken är den mest lämpade att rena dagvatten i så stor omfattning som möjligt från tillrinningsområdet. Fosforrening är i fokus och med det menas att det är fosfor som dimensionerar lösningen och utvärdering och rekommendation av åtgärdsalternativ görs med utgångspunkt utifrån årlig avskild mängd fosfor. Även de andra ämnena som Mälaren-Ulvsundasjön har problem med redovisas, liksom vanligt förekommande ämnen i dagvattnet. Följande föroreningar redovisas: fosfor, kväve, bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel, kvicksilver, suspenderad substans, olja, benso(a)pyren, antracen, PBDE, TBT, PCB28. PFOS kan ej beräknas i StormTac och redovisas ej. I och med den befintliga kulvertens geografiska placering är det ytor intill kulverten i Vattenparken och Bällstahamnsparken som har utretts, se Figur 6 för parkernas läge inom detaljplanen. De ligger lämpligt till för att kunna ta ut ett delflöde från kulverten för rening, för att därefter leda tillbaka dagvattnet till samma kulvert längre nedströms. Samtliga utredda alternativ kräver pumpning av dagvatten i någon eller några delar av anläggningen, med undantag för den underjordiska lösningen som är en del av kulverten. Varje alternativ som utretts beskrivs mer i detalj under respektive avsnitt. Totalt har fem åtgärdsalternativ utretts; 1. En öppen lösning i form av två dagvattendammar i serie där ytor i Vattenparken och Bällstahamnsparken tas i anspråk 2. En underjordisk lösning i form av ett avsättningsmagasin där enbart yta i Vattenparken och delar av intilliggande kvartersmark tas i anspråk 3. En underjordisk lösning i form av två avsättningsmagasin i serie där ytor i Vattenparken och Bällstahamnsparken tas i anspråk 4. En underjordisk lösning som en del av SVOAs dagvattenkulvert, i utredningen benämnt ””avsättningsmagasin som en del av kulverten”.. Förslaget innebär att ingen yta tas i anspråk inom detaljplanen annat än den som kulverten redan idag tar i anspråk. 5. En kombination av öppen och underjordisk lösning i form av en dagvattendamm och ett avsättningsmagasin i serie där ytor i Vattenparken och Bällstahamnsparken tas i anspråk Förslagen har dimensionerats på förstudienivå och reningseffekter och avskiljande förmåga har beräknats på årsbasis i StormTac Web. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 17/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 6. Vattenparkens och Bällstahamnsparkens planerade placering inom detaljplan Bällsta Hamn. Källa: Nyréns Arkitektkontor, 2025-02-12. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 18/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Metodik kring dimensionering av åtgärdsalternativ och val av anläggning Stockholm stads mål gällande LÅP-anläggningen är att uppnå minst 50 % reduktion av fosfor13 på årsbasis. Anläggningar dimensioneras vanligtvis efter storleken på avrinningsområdet. I föreliggande utredning har anläggningsytan varit begränsad i och med detaljplanens utformning och det har lett till ett annorlunda angreppssätt gällande dimensionering av anläggningar. För att kunna nå Stadens målsättning har dimensionering av anläggningar gjorts utifrån Stockholm stads åtgärdsnivå för dagvatten, åtgärdsnivån motsvarar rening och fördröjning av de första 20 mm nederbörd inom tillrinningsområdet, vilket motsvarar cirka 90 % av årsvolymen14. De åtgärdsförslag som utifrån tillgänglig yta kan uppnå målet med en minst 50 % reduktion av fosfor och som passar in i detaljplanen är de förslag som rekommenderas vidare och i samråd med Stockholm Vatten väljs ut för att förprojekteras och ta fram kalkyl för. Dimensioneringsprogrammet Stormtac har använts i samtliga dimensioneringar som utförts. Vid beräkningar av dagvattnets föroreningsinnehåll har schablonhalter för aktuella markanvändningar används, och årlig nederbörd på 600 mm. Schablonhalterna utgörs av årsmedelhalter samt avrinningskoefficient för angiven markanvändning. Både flödesavrinningskoefficienter och volymavrinningskoefficienter justerades i Stormtac så att det motsvarade det modellerade flödet i WSP:s modellering vid Smältvägen i D1800-kulverten, vilket har gjorts för att passa med bättre med verkliga förhållanden. Justeringen innebär att både flödet och föroreningsbelastningen blir lägre än om enbart de schablonmässiga avrinningskoefficienterna skulle ha tillämpats. För ämnen som beräknats redovisas total föroreningsbelastning (i dagvatten inklusive basflöde beräknat på årsbasis (kg/år). Samtidigt som åtgärden bör dimensioneras enligt åtgärdsnivån måste LÅP- anläggningen samordnas och fungera ihop med den planerade utformningen och markanvändningen intill anläggningen, vilket har samordnats med Exploateringskontorets landskapsarkitekter, läs mer om tillgängliga ytor under rubrik 6.1. Även andra andelar av årsflödena har testats vid dimensionering i syfte att utreda vilken fördelning mellan behandlat flöde och bräddflöde som ger den största avskilda mängden föroreningar per år totalt sett. Enbart de alternativ som ger störst effekt per åtgärd redovisas. 6.1 Tillgängliga ytor Landskapsarkitekterna har föreslagit tillgängliga ytor möjliga för placering av LÅP-åtgärd inom detaljplan Bällsta Hamn. Ytorna är sammanställda i Tabell 3. 13Mälaren-Ulvsundasjön. Lokalt Åtgärdsprogram. Genomförandeplan Stockholm stad. Diarienummer: 2019-11273. 14Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation, Stockholms stad, 2016. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 19/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utifrån de tillgängliga ytorna ansågs endast underjordiska anläggningsalternativ vara förenligt med den lekplats som staden planerar i Vattenparken. I föreliggande utredning utreddes trots det ett öppet alternativ även i Vattenparken för att få svar på reningseffekten i två öppna anläggningar. Tabell 3 visar att det är olika stora ytor tillgängliga för underjordisk respektive öppen anläggning i Bällstahamnsparken. Figur 7 illustrerar form och läge på de tillgängliga ytorna i respektive park. De tillgängliga ytorna ändrades i storlek och läge under uppdraget, vilket i slutskedet av projektet ledde till ett ytterligare alternativ som benämns Vattenparken NY, alternativ 2. I alternativet är en större underjordisk yta om totalt 2000 m2 tillgänglig för LÅP-åtgärden genom att ta ytor i anspråk i Vattenparken samt genom att ta en del av kvartersmarken på fastigheten intill i anspråk, se Figur 8. Alternativet förutsätter att ingen yta nyttjas i Bällstahamnsparken för LÅP-åtgärden. För de övriga anläggningarna gjordes dimensioneringen som en seriekoppling mellan anläggningarna varav den ena låg i Vattenparken och den andra anläggningen låg i Bällstahamnsparken. Även ett alternativ utreddes där den befintliga kulverten (D1800) nyttjades som ett underjordiskt avsättningsmagasin. Tabell 3. Sammanställning av tillgängliga ytor för LÅP-åtgärd inom detaljplan Bällsta Hamn. Möjligt läge Typ av åtgärd Tillgänglig yta* Vattenparken Underjordisk 680 m2 Vattenparken Öppen 760 m2 Bällstahamnsparken Underjordisk 900 m2 Bällstahamnsparken Öppen 545 m2 Kulvert Underjordisk 200 m x 2 m Vattenparken_NY Underjordisk 2000 m2 *Vid dimensionering av anläggning var målet att uttyttja så mycket som möjligt av den tillgängliga ytan. Figur 7. Tillgängliga ytor inom Vattenparken är skrafferade inom den lila rektangeln och inom grön rektangel är tillgängliga ytor inom Bällstahamnsparken skrafferade. Källa: Nyréns arkitektkontor, 2025- 02-03. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 20/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 8. Utökad tillgänglig underjordisk yta inom Vattenparken och del av intilliggande kvartersmark. Källa: Nyréns arkitektkontor, 2025-03-10. 6.2 Princip för rening Figur 9 visar principen för hur ett delflöde tas ut från kulverten i Smältvägen för vidare rening av dagvattnet i ett åtgärdsalternativ. Eftersom kulverten ligger djupförlagd krävs det pumpning för att dagvattnet ska kunna nå markytan vid en öppen anläggning. Det krävs även pumpning i något läge för alternativet med en underjordisk anläggning, och vattnet måste då antingen pumpas in i anläggningen eller ut ur anläggningen beroende på hur djupt magasinet förläggs. En ny pumpstation för dagvatten krävs således oavsett dagvattenanläggning bortsett från alternativet då själva kulverten utgör ett avsättningsmagasin. Alternativet med att pumpa in dagvatten i anläggningen är mest fördelaktigt då det både medger att anläggningen inte behöver förläggas så djupt samt att SVOA redan har en befintlig spillvattenpumpstation i anslutning till planerat inlopp vilket innebär att ytor för angöring kan samnyttjas. Via pumpningen tas ett delflöde ut motsvarande 90 % av årsavrinningen (volym) som leds in och renas i anläggningen i Vattenparken. Det motsvarar ett flöde på 380 l/s (dagvatten + basflöde) vilket kan separeras från kulverten genom att anlägga en kammare med skibord. Flöden överstigande 380 l/s leds vidare i dagvattenkulverten och benämns som ”bräddflöde”. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 21/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Efter rening i anläggningen i Vattenparken leds vattnet antingen till kulverten alternativt via en seriekoppling till ytterligare en anläggning i Bällstahamnsparken innan avledning till kulverten och recipienten. Alla åtgärdsalternativ innebär att ett skibord anläggs i kulverten. Det har en konstaterad negativ inverkan på hydrauliken i ledningsnätet, effekten är dock marginell och innebär inte någon effekt på dämningsnivåer i kulverten. Figur 9. Principskiss för hur ett delflöde tas ut från dagvattenkulverten och därefter renas i anläggning/ar. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 22/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 Föroreningshalter och föroreningsbelastning från tillrinningsområdet I Tabell 4 och Tabell 5 redovisas de föroreningshalter och årlig belastningen av föroreningar i dagvattnet från tillrinningsområdet Tabell 4. Föroreningshalter i dagvattnet (inklusive basflöde) från tillrinningsområdet. Ämne Enhet Föroreningshalt Fosfor µg/l 180 Kväve µg/l 1600 Bly µg/l 11 Koppar µg/l 21 Zink µg/l 92 Kadmium µg/l 0,51 Krom µg/l 6,2 Nickel µg/l 6,7 Kvicksilver µg/l 0,038 Suspenderad substans µg/l 68 000 Olja µg/l 710 Benso(a)pyren µg/l 0,061 Antracen µg/l 0,016 PBDE µg/l 0,00017 TBT µg/l 0,051 PCB28 µg/l 0,018 Tabell 5. Årlig föroreningsbelastning (kg/år) i dagvattnet (inklusive basflöde) från tillrinningsområdet. Ämne Enhet Föroreningsbelastning Fosfor kg/år 60 Kväve kg/år 530 Bly kg/år 3,7 Koppar kg/år 6,8 Zink kg/år 31 Kadmium kg/år 0,17 Krom kg/år 2,0 Nickel kg/år 2,2 Kvicksilver kg/år 0,012 Suspenderad substans kg/år 23 000 Olja kg/år 230 Benso(a)pyren kg/år 0,02 Antracen kg/år 0,0053 PBDE kg/år 0,000056 TBT kg/år 0,017 PCB28 kg/år 0,0061 Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 23/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 Resultat av dimensionering Nedan presenteras resultatet av den dimensionering som gjorts för respektive åtgärdsalternativ. Målet har varit att utnyttja den tillgängliga yta som finns och efterlikna längd:breddförhållanden. I några av alternativen har det inte gått att hamna på exakt samma ytstorlek som den tillgängliga. För varje anläggning redovisas vilka parametrar som styrt dimensioneringen och därefter presenteras resultat för dessa. Det blir tydligt vid dimensioneringen att storleken på de tillgängliga ytorna inom respektive park utgör en begränsning för graden av rening som kan uppnås i anläggningarna. Alla anläggningar är utifrån de vedertagna principerna för dimensionering ”för små”. Varje yta och volym som anläggningarna skulle kunna utökas med, ger därmed effekt i form av ytterligare avskiljning av föroreningar. Angivna anläggningsdata, reningseffekt och avskiljning av föroreningar för anläggningarna är anpassat utifrån tillgänglig yta. De föroreningshalter och belastningar som redovisas i utredningen inkluderar både dagvatten och basflöde. Det gäller även för de resultat som redovisas gällande reningseffekt samt vad som totalt leds ut till recipienten. Beräknade reningseffekter i utredningen är genomfört i Stormtac, där schablonvärdena bygger på flödesproportionella provtagningar i utvärderade anläggningar. De kan antas utgöra årsmedelvärden och inkluderar även provtagningar under torrperioder, snösmältningsperioder, vinter- och sommarsäsong. Den reningseffekt som anges i rapporten kan därmed anses utgöra ett medelvärde över året. För BaP, Antracen, PBDE, TBT och PCB är resultaten mycket osäkra för både öppna och underjordiska anläggningar då det är få mätvärden som har gett underlag till schablonvärdena. Det finns för dessa ämnen även få referensprojekt där reningseffekten i anläggningar har uppmätts på ett för dagvatten tillförlitligt sätt. Ämnena ingår därför inte vid jämförelsen mellan anläggningarna och framräknade halter och mängder rekommenderas inte utgöra underlag till beslut av anläggning. Dimensionerande maximalt sedimentdjup före borttagning av sediment är 20 cm för alla åtgärdsalternativ. Resultattabellerna anger antal år till borttagning av sediment, det vill säga hur många år det tar till att sedimentdjupet uppgår till 20 cm i anläggningen. 8.1 Alternativ 1. Två dagvattendammar Alternativet som utretts som ”öppen lösning” avser två seriekopplade dagvattendammar varav den ena ligger i Vattenparken och den andra i Bällstahamnsparken. Ett delflöde pumpas från utloppskulverten för dagvatten som mynnar ut i Smältvägen in till dagvattendamm i Vattenparken och därefter vidare till dagvattendamm i Bällstahamnsparken. För att kunna korsa vägen mellan anläggningarna med en ledning krävs sannolikt en pumpstation även mellan dammarna. Vattnet kan sedan ledas med självfall ut ur anläggningen tillbaka till kulverten. Figur 10 visar totala anläggningsytor per damm, reningseffekt och avskild mängd fosfor per år i anläggningarna, liksom vad som årligen avleds till Mälaren-Ulvsundasjön (Bällstaviken) då bräddflöde och behandlat flöde summeras. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 24/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 10. Schematisk skiss över en öppen lösning med dagvattendamm i Vattenparken och i Bällstahamnsparken. 8.1.1 Anläggningsdata, och schematisk skiss på dimensionerade anläggningar I Tabell 6 visas de parametrar som används som indata i dimensioneringen. Total anläggningsyta och längd:breddförhållande har inhämtats från de tillgängliga ytorna. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 25/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 6. Parametrar för utformning av dagvattendamm i Vattenparken och Bällstahamnsparken. Parameter Enhet Vattenparken Bällstahamnsparken Vattenyta vid maximal vattennivå (Atot) m2 750 560 Permanent vattenyta (Ap) m2 480 280 Permanent vattendjup (hp) m 1,5 1,5 Bredd våtmarkszon (Ww) m 1,0 1,0 Vattendjup våtmarkszon (hw) m 0,2 0,2 Nedre släntlutning (Z1) - 1:2 1:2 Övre släntlutning (Z2) - 1:2 1:2 Längd:bredd förhållande - 1:5 1:4,5 Dimensionerande inflöde (Qdim) l/s 380 380 Utflöde från Vd1 (Qout1) l/s 10 10 Maximalt utflöde (Qout) l/s 380 380 Tömningstid för Qout1 (tout1) h 19 15 Utifrån den indata som angivits i Tabell 6 erhålls dagvattendammar med måtten som anges i Tabell 7 och som visas i principskisser i Figur 11 och Figur 12. Figur 11. Principskiss på uppbyggnad av en dagvattendamm i Vattenparken. Till dagvattendammen pumpas ett delflöde motsvarande 90% av den årliga avrinningsvolymen. Figur 12. Principskiss på uppbyggnad av en dagvattendamm i Bällstahamnsparken. Dammen är seriekopplad med dammen i Vattenparken. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 26/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 7. Anläggningsdata och dimensioner för dagvattendamm i Vattenparken och i Bällstahamnsparken. Parameter Enhet Vattenparken Bällstahamnsparken Andel av reducerat ARO m2/hared 11 6,5 Längd vid permanent vattennivå (L1) m 45 32 Längd vid maximal vattennivå (L2) m 50 38 Bottenbredd (Wb) m 2,6 0,77 Bredd vid permanent vattennivå (b1) m 11 8,8 Bredd vid maximal vattennivå (b2) m 15 15 Nedre reglernivå (hr1) m 1,1 1,4 Övre reglernivå (hr2) m 0 0,11 Permanent vattenvolym (Vp) m3 360 170 Total vattenvolym (Vtot) m3 1000 770 Nedre reglervolym (Vd1) m3 680 550 Övre reglervolym (Vd2) m3 2,1 58 Antal år till borttagning av sediment år 0,9 0,4 8.1.2 Renande förmåga i dammanläggningarna Årlig avskiljning av föroreningar i dammanläggningarna redovisas i Tabell 8. Dammanläggningarna beräknas uppnå en årlig avskiljning av fosfor på 12 kg. Den totala reningseffekten har beräknats vilket även inkluderar det vatten som bräddar förbi anläggningen. Föroreningsmängden till recipienten efter rening är beräknad till 48 kg fosfor/år, vilket inkluderar mängden fosfor i bräddflödet. Tabell 8. Allmänna resultat för dammanläggningar i Vattenparken och Bällstahamnsparken. Avskild Föroreningsmängd Reningseffekt, % föroreningsmängd till recipient, kg/år Ämne (behandlat + i anläggning, kg/år (behandlat + bräddflöde) bräddflöde) Fosfor 19 12 48 Kväve 20 110 423 Bly 58 2,1 1,6 Koppar 35 2,4 4,4 Zink 50 15 15 Kadmium 30 0,05 0,12 Krom 52 1,1 0,98 Nickel 24 0,54 1,7 Kvicksilver 1,1 0,00014 0,012 Suspenderad substans 53 12 000 11 000 Olja 86 200 34 Benso(a)pyren 70* 0,014 0,0060 Antracen 86* 0,0045 0,00077 PBDE 75* 0,000042 0,000014 TBT 75* 0,013 0,0042 PCB 28 85* 0,0052 0,00090 *mycket osäkra värden som bygger på få referensprojekt. Sannolikt är reningseffekten lägre i anläggningarna än vad som är redovisas. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 27/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8.1.3 För-och nackdelar med anläggningen En öppen anläggning har fördelar i att den bidrar med många estetiska värden, bidrar till biodiversiteten i området och har förutsättningar för att kunna rena kväve och lösta ämnen med gott resultat. I detta fall är dock dammanläggningarnas tillgängliga yta för liten för att anläggningarna effektivt ska kunna rena dagvattnet. Det hade behövts en betydligt större yta för att en dammanläggning ska kunna utformas optimalt och ges förutsättningar att uppnå en effektiv avskiljning av föroreningar. I de dimensionerade anläggningarna blir bottenarean på dammarna för liten och därigenom även sedimenttillväxten för hög, vilket påverkar reningseffekten negativt, eftersom det kan resultera i att sediment virvlar upp från botten och följer med ut ur anläggningen. Det är sannolikt än lägre reningseffekt än vad som kan utläsas i resultatrapporten. Släntlutningen gjordes brantare än standardvärdet, ett försök i att få till större bottenyta, och även våtmarkzonens bredd justerades för att anläggningarna skulle få mer reningsvolym vilket påverkar anläggningens reningsfunktion. Resultatet är fortfarande en för smal form samt för liten reningsvolym utifrån den tillgängliga ytan för en öppen anläggning. Utifrån driftsynpunkt är det inte alls optimalt med ett tömningsintervall av sediment på mindre än ett år. En period på 10–15 år är ett mer realistiskt tömningsintervall. En öppen anläggning hamnar även i konflikt med planerad markanvändning inom detaljplanen. Det innebär för detaljplanen att värdefull friyta behöver tas i anspråk inom parkområdena. 8.2 Alternativ 2. Ett avsättningsmagasin Alternativet som utretts som underjordisk lösning är ett avsättningsmagasin. Alternativet innebär ett magasin i Vattenparken som även tar ytor på kvartersmark på intilliggande fastighet i anspråk. Ett delflöde pumpas från utloppskulverten för dagvatten som mynnar ut i Smältvägen in till avsättningsmagasinet i Vattenparken. Vattnet kan därefter ledas med självfall tillbaka till kulverten efter att det renats i magasinet. Figur 13 visar total anläggningsyta, reningseffekt och avskild mängd fosfor per år, liksom vad som årligen avleds till Mälaren-Ulvsundasjön (Bällstaviken) då bräddflöde och behandlat flöde summeras. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 28/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 13. Schematisk skiss över en underjordisk lösning med ett avsättningsmagasin i Vattenparken och ytor inom kvartersmark intill Vattenparken. 8.2.1 Anläggningsdata, och schematisk skiss på dimensionerad anläggning I Tabell 9 visas de parametrar som används som indata i dimensioneringen. Total anläggningsyta och längd:breddförhållande har inhämtats från de tillgängliga ytorna identifierade av landskapsarkitekterna. Tabell 9. Parametrar för utformning av ett avsättningsmagasin i Vattenparken. Parameter Enhet Vattenparken Anläggningsyta m2 2000 Permanent vattendjup (hp) m 1,5 Längd:bredd förhållande - 2,0 Dimensionerande regndjup mm 7 Minsta anläggningsdjup m 2,5* Maximalt utflöde (Qout) l/s 320 * minst 2,5 m innerhöjd krävs av SVOA för att möjliggöra drift och underhåll av magasinet. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 29/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utifrån den indata som angivits i Tabell 9 erhålls ett avsättningsmagasin med måtten som anges i Tabell 10 och som visas i principskiss i Figur 14. Figur 14. Schematisk skiss av det dimensionerade avsättningsmagasinet i Vattenparken. Magasinet upptar även ytor inom del av intilliggande kvartersmark. Tabell 10. Allmänna resultat för underjordiskt avsättningsmagasin i Vattenparken. Avsättningsmagasin i Parameter Enhet Vattenparken Reningsvolym, för permanent volym upp till m3 3000 vattengång utlopp Dimensionerande uppehållstid vid h 6,5 medelavrinning Innerlängd m 64 Innerbredd m 32 Reglerdjup, hr m 1,0 Total innerdjup, htot m 2,5 Total volym, Vtot m3 5100 Erforderlig utjämnningsvolym, Vd m3 2100 Antal år till borttagning av sediment år 14 8.2.2 Renande förmåga i det underjordiska avsättningsmagasinet i Vattenparken Årlig avskiljning av föroreningar i det underjordiska avsättningsmagasinet redovisas i Tabell 11. Avsättningsmagasinet beräknas uppnå en årlig avskiljning av fosfor på 29 kg. Den totala reningseffekten har beräknats vilket även inkluderar det vatten som bräddar förbi anläggningen. Föroreningsmängden till recipienten efter rening är beräknad till 31 kg fosfor/år, vilket inkluderar mängden fosfor i bräddflödet. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 30/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 11. Resultattabell för ett underjordiskt avsättningsmagasin i Vattenparken. Avskild Föroreningsmängd Reningseffekt, % föroreningsmängd till recipient, kg/år Ämne (behandlat + i anläggning, kg/år (behandlat + bräddflöde) bräddflöde) Fosfor 48 29 31 Kväve 10 53 480 Bly 54 2,0 1,70 Koppar 48 3,3 3,5 Zink 46 14 16 Kadmium 41 0,070 0,100 Krom 48 0,97 1,1 Nickel 40 0,88 1,3 Kvicksilver 42 0,0052 0,0072 Suspenderad substans 49 11 000 11 000 Olja 77 180 55 Benso(a)pyren 39* 0,0078 0,012 Antracen 25* 0,0013 0,0040 PBDE 25* 0,000014 0,000042 TBT 25* 0,0043 0,013 PCB28 25* 0,0015 0,0045 *mycket osäkra värden som bygger på få referensprojekt. Sannolikt är reningseffekten lägre i anläggningarna än vad som är redovisas. 8.2.3 För-och nackdelar med anläggningen Avsättningsmagasinet avskiljer fosfor och även andra föroreningar effektivt, trots att den är för liten i förhållande till tillrinningsområdets storlek. I jämförelse med öppna dammar är det en betydligt bättre avskiljande förmåga av fosfor per år. I och med att huvudsyftet med anläggningen är att rena fosfor innebär det en stor fördel gentemot de andra alternativen. Fördelen med ett underjordiskt anläggningsalternativ jämfört en öppen lösning är att en underjordisk anläggning i mindre omfattning innebär en konflikt med planerad markanvändning inom parken, eftersom marken kan nyttjas ovan anläggningen om än delvis begränsat. SVOA har krav på framkomlighet, avstånd till anläggning, typ av fundament med mera ovan och intill sin anläggning. En nackdel med anläggningen är att en underjordisk anläggning inte bidrar med biologiska värden till området som en öppen lösning kan göra. Ofta är kvävereningen också bättre i en öppen anläggning där det finns förutsättningar för flera biologiska processer. Anläggningen kräver att ytor inom kvartersmark tas i anspråk, vilket i sin tur innebär att u-område och servitut behöver inrättas. Detta behöver regleras i avtal. En befintlig spillvattenledning kan komma att behöva läggas om. Utifrån driftsynpunkt är en underjordisk lösning att föredra för SVOA, det är en anläggning som det finns erfarenhet av att drifta vilket skapar goda möjligheter att även på sikt bibehålla anläggningens reningsförmåga. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 31/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8.3 Alternativ 3. Två avsättningsmagasin Alternativet som utretts som underjordisk lösning med två avsättningsmagasin innebär ett magasin i Vattenparken och ett magasin i Bällstahamnsparken vilka är seriekopplade. Ett delflöde leds med självfall från kulverten för dagvatten in till avsättningsmagasinet i Vattenparken. Vatten kan därefter ledas med självfall till nästa avsättningsmagasin för att sedan pumpas tillbaka till kulverten efter att det renats i magasinen. Det förutsätts att båda magasinen förläggs djupt så att vatten kan ledas in med självfall samt att dagvattenledningen mellan magasinen kan korsa vägen utan att krock med andra ledningar i gatan. Figur 15 visar total anläggningsyta per anläggning, reningseffekt och avskild mängd fosfor per år, liksom vad som årligen avleds till Mälaren-Ulvsundasjön (Bällstaviken) då behandlat flöde och bräddflöde summeras. Figur 15. Schematisk skiss över en underjordisk lösning med ett avsättningsmagasin i Vattenparken och ett avsättningsmagasin i Bällstahamnsparken. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 32/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8.3.1 Anläggningsdata, och schematisk skiss på dimensionerade anläggningar I Tabell 12 visas de parametrar som används som indata i dimensioneringen. Total anläggningsyta och längd:breddförhållande har inhämtats från de tillgängliga ytorna identifierade av landskapsarkitekterna. Tabell 12. Parametrar som styrt utformning av ett avsättningsmagasin i Vattenparken och ett avsättningsmagasin i Bällstahamnsparken. Parameter Enhet Vattenparken Bällstahamnsparken Anläggningsyta, Atot m2 700 900 Permanent vattendjup (hp) m 1,5 1,5 Längd:bredd förhållande - 5,0 2,5 Dimensionerande regndjup mm 2,3 3,0 Minsta anläggningsdjup m 2,5* 2,5* Maximalt utflöde (Qout) l/s 360 340 *minst 2,5 m innerhöjd krävs av SVOA för att möjliggöra drift och underhåll av magasinet. Utifrån den indata som angivits i Tabell 12 erhålls två avsättningsmagasin med måtten som anges i Tabell 13 och som visas i principskisser i Figur 16 och Figur 17. Figur 16. Schematisk skiss av det dimensionerade avsättningsmagasinet i Vattenparken. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 33/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 17. Schematisk skiss av det dimensionerade avsättningsmagasinet i Bällstahamnsparken. Utifrån ovanstående fås två avsättningsmagasin med måtten som anges i Tabell 13. Tabell 13. Allmänna resultat för underjordiskt avsättningsmagasin i Vattenparken och i Bällstahamnsparken. Avsättningsmagasin i Avsättningsmagasin i Parameter Enhet Vattenparken Bällstahamnsparken Reningsvolym, för permanent m3 1 000 1 300 volym upp till vattengång utlopp Dimensionerande uppehållstid vid h 2,1 2,8 medelavrinning Innerlängd m 58 47 Innerbredd m 12 19 Reglerdjup, hr m 1,0 1,0 Total innerdjup, htot m 2,5 2,5 Total volym, Vtot m3 1 700 2 200 Erforderlig utjämnningsvolym, Vd m3 680 890 Antal år till borttagning av år 7 15 sediment 8.3.2 Renande förmåga i avsättningsmagasinen i Vattenparken och Bällstahamnsparken Årlig avskiljning av föroreningar i de underjordiska avsättningsmagasinen redovisas i Tabell 14. Avsättningsmagasinen beräknas uppnå en årlig avskiljning av fosfor på 33 kg. Den totala reningseffekten har beräknats vilket även inkluderar det vatten som bräddar förbi anläggningen. Föroreningsmängden till recipienten efter rening är beräknad till 27 kg fosfor/år, vilket inkluderar mängden fosfor i bräddflödet. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 34/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 14. Resultattabell för två underjordiska avsättningsmagasin, ett i Vattenparken och ett i Bällstahamnsparken. Avskild Reningseffekt, % Föroreningsmängd till föroreningsmängd Ämne (behandlat + recipient, kg/år i anläggning, kg/år bräddflöde) (behandlat + bräddflöde) Fosfor 55 33 27 Kväve 9,6 51 480 Bly 60 2,2 1,50 Koppar 55 3,8 3,0 Zink 53 16 14 Kadmium 49 0,083 0,087 Krom 55 1,1 0,91 Nickel 46 1,0 1,20 Kvicksilver 50 0,0062 0,0063 Suspenderad substans 54 12 000 10 000 Olja 83 200 39 Benso(a)pyren 44* 0,0089 0,011 Antracen 31* 0,0016 0,0037 PBDE 31* 0,000017 0,000039 TBT 31* 0,0052 0,012 PCB28 31* 0,0019 0,0042 *mycket osäkra värden som bygger på få referensprojekt. Sannolikt är reningseffekten lägre i anläggningarna än vad som är redovisas. 8.3.3 För-och nackdelar med anläggningen Jämfört med de andra anläggningsalternativen avskiljer anläggningarna fosfor och även andra föroreningar effektivt, trots att de är små i förhållande till tillrinningsområdets storlek. Detta alternativ med två seriekopplade anläggningar är det mest effektiva alternativet av alla utredda alternativ, även jämfört med ett lika stort magasin som enbart förläggs i Vattenparken. Detta beror på att seriekoppling ger effekt avseende reningen, då det innebär att magasinen teoretiskt sett kan utnyttjas mer effektivt hydrauliskt. En fördel av ett underjordiskt anläggningsalternativ jämfört med en öppen lösning är att en underjordisk anläggning i mindre omfattning innebär en konflikt med planerad markanvändning, eftersom marken kan nyttjas ovan anläggning om än delvis begränsat. SVOA har krav på framkomlighet, avstånd till anläggning, typ av fundament med mera ovan och intill anläggning vilket kommer påverkar vad som kan utformas ovan magasinet. En nackdel med detta förslag i jämförelse med enbart ett avsättningsmagasin är att det begränsar användningen av ytor ovan och intill anläggningen i båda de planerade parkerna i området med pumpstation och uppställningsplatser, samt att pumpstationen och uppställningsplatser inte kan samnyttjas. I det beskrivna förslaget antas anläggningarna djupförläggas, det kräver större schakt och därmed en högre kostnad. Det är dock möjligt att även i detta alternativ förlägga magasinen grundare, vilket innebär mindre schakt men istället två pumpstationer; för att pumpa in vatten i anläggningen i Vattenparken och ut ur anläggning i Bällstahamnsparken. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 35/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Liksom för det föregående underjordiska alternativet gäller även för denna anläggning att den inte bidrar med biologiska värden till området som en öppen lösning kan göra och att anläggningen skulle kunna försämra den hydrauliska kapaciteten i ledningen genom att ett skibord behövs för att fördela flöden ifrån kulverten. Utifrån driftsynpunkt är en underjordisk lösning att föredra för SVOA. Detta då ett underjordiskt avsättningsmagasin är en anläggning som SVOA har erfarenhet av att drifta vilket skapar goda möjligheter att även på sikt bibehålla anläggningens reningsförmåga. 8.4 Alternativ 4. Underjordisk lösning som en del av kulverten Ytterligare ett underjordiskt alternativ har utretts där dagvattenkulverten D1800 (Bredd: 1800 mm*Höjd: 1000 mm) eller framtida cirkulära kulvertar D2000 mm används som underjordiskt avsättningsmagasin genom att sätta ett skibord i kulverten som stryper utflödet. Det skapar en fördröjning av dagvattnet och på så vis även skapar möjligheter för sedimentering. Efter samordning med SVOAs driftenhet framkom att lösningen enbart kan appliceras på de nya kulvertarna (D2000) eftersom den befintliga kulverten är rektangulär med en innerhöjd på 1 meter. Den rektangulära formen gör den svår att slamsuga från brunnar i marknivå. Om kulverten skulle göras om till ett avsättningsmagasin hade SVOAs drift behövt kunna ta bort sediment flera gånger om året med hjälp av en bobcat som lyfts ner i kulverten. Med en innerhöjd på 1 m är det inte möjligt. Den befintliga kulverten är därmed för liten för att SVOA ska kunna drifta anläggningen enligt gällande rutiner. Figur 18 visar schematisk skiss över anläggningen, reningseffekt och avskild mängd fosfor per år, liksom vad som årligen avleds till Mälaren-Ulvsundasjön (Bällstaviken). Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 36/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 18. Schematisk skiss över hur befintlig D1800 kulvert kan göras om till ett sedimentationsmagasin. 8.4.1 Anläggningsdata, och schematisk skiss på dimensionerad anläggning I Tabell 15 visas de parametrar som används som indata i dimensioneringen. Total anläggningsyta har utgått från de tillgängliga ytorna. Nedan presenteras ett alternativ då en delsträcka av planerad kulvert (D2000) används som sedimentationsmagasin. Alla utredda alternativ presenteras inte i rapporten, då inget av alternativen gav någon reningseffekt. Tabell 15. Parametrar som styrt utformning av ett sedimentationsmagasin som en del av kulverten. Parameter Enhet Kulvert Permanent vattendjup (hp) m 1,0 Diameter m 2,0 Längd m 120 Utifrån den indata som angivits i Tabell 15 erhålls ett sedimentationsmagasin med måtten som anges i Tabell 16 och som visas i principskiss i Figur 19. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 37/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 19. Schematisk skiss av det dimensionerade sedimentationsmagasinet som en del av dagvattenkulverten. Tabell 16. Dimensioner för sedimentationslösning i kulvert. Parameter Enhet Kulvert Total volym (Vtot) m3 720 Total tillgänglig (effektiv) volym (Veff) m3 380 Erforderlig utjämningsvolym (Vd) m3 540 Reningsvolym (Vp) m3 190 Inre längd (L) m 120 Reglernivå (hr) m 1,0 Dimensionerande inflöde (Qdim) l/s 3 000 Maximalt utflöde (Qout) l/s 2 500 8.4.2 Renande förmåga i det underjordiska avsättningsmagasinet som en del av kulverten Eftersom huvudsyftet med uppdraget är att utreda och föreslå lämplig åtgärd för att minska fosforbelastningen till recipienten som i denna anläggning är 0% görs ingen ytterligare presentation av reningsförmåga för andra ämnen för anläggningen. Resultaten visar tydligt att anläggningen är alltför liten i förhållande till tillrinningsområdet för att ge något utslag i Stormtac avseende reningseffekt. 8.4.3 För-och nackdelar med anläggningen Att skapa ett avsättningsmagasin i en del av kulverten ger enligt resultatet ingen rening av dagvattnet, vilket är anläggningens största nackdel. Det innebär också en stor negativ hydraulisk påverkan uppströms i ledningsnätet vilket innebär risk för översvämning i området. Den parallellt pågående kapacitetsutredningen visar även att det redan idag behövs två dagvattenkulvertar för att SVOA som VA-huvudman ska klara av sitt åtagande att kunna avleda ett 10-årsregn utan översvämningar i marknivå, det kan därmed bli problem att skapa en dämning i systemet. Att sediment ansamlas i ledningen/ledningarna påverkar sannolikt också hydrauliska kapaciteten i kulvertarna. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 38/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fördelen med anläggningen är att det är den enda lösningen som inte kräver pumpning av dagvattnet, men då huvudsyftet med reningsanläggningen är att avskilja fosfor är det inte en lämplig lösning att utreda vidare. 8.5 Alternativ 5. Kombinerad lösning Det kombinerade lösningsalternativet som utretts är en underjordisk lösning med ett avsättningsmagasin i Vattenparken och öppen dagvattendamm i Bällstahamnsparken, vilka är seriekopplade. Ett delflöde leds med självfall från kulverten för dagvatten in till avsättningsmagasinet i Vattenparken. Vatten kan därefter ledas med självfall till dagvattendammen i Bällstahamnsparken för att sedan pumpas tillbaka till kulverten efter att det renats i magasinen. Alternativet som redovisas är djupförlagt för att kunna leda in vatten med självfall till anläggningen i Vattenparken samt korsa under Smältvägen utan att riskera krock med andra ledningar. Figur 20 visar total anläggningsyta per anläggning, reningseffekt och avskild mängd fosfor per år, liksom vad som årligen avleds till Mälaren-Ulvsundasjön (Bällstaviken) då behandlat flöde och bräddflöde summeras. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 39/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 20. Schematisk skiss över den kombinerade lösningen med ett underjordiskt avsättningsmagasin i Vattenparken och en öppen dagvattendamm i Bällstahamnsparken. 8.5.1 Anläggningsdata, och schematiska skisser på dimensionerade anläggningar I Tabell 17 och Tabell 18 visas de parametrar som används som indata i dimensioneringen. Total anläggningsyta, längd:breddförhållande har utgått från de tillgängliga ytorna. Inflödet är satt till 380 l/s vilket motsvarar 90 % av totala årsavrinningen. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 40/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 17. Parametrar som styrt utformning av ett avsättningsmagasin i Vattenparken. Parameter Enhet Vattenparken Anläggningsyta, Atot m2 700 Permanent vattendjup (hp) m 1,5 Längd:bredd förhållande - 5,0 Dimensionerande regndjup mm 2,3 Minsta anläggningsdjup m 2,5* Maximalt utflöde (Qout) l/s 360 *Minst 2, 5 meter innerhöjd krävs av SVOA för att möjliggöra drift och underhåll av magasinet. Tabell 18. Parametrar som styrt utformning av en dagvattendamm i Bällstahamnsparken. Parameter Enhet Bällstahamnsparken Vattenyta vid maximal vattennivå (Atot) m2 545 Permanent vattenyta (Ap) m2 280 Permanent vattendjup (hp) m 1,5 Bredd våtmarkszon (Ww) m 1,0 Vattendjup våtmarkszon (hw) m 0,2 Nedre släntlutning (Z1) - 1:2 Övre släntlutning (Z2) - 1:2 Längd:bredd förhållande - 1:4,5 Dimensionerande inflöde (Qdim) l/s 360 Utflöde från Vd1 (Qout1) l/s 10 Maximalt utflöde (Qout) l/s 360 Tömningstid för Qout1 (tout1) h 15 Utifrån den indata som angivits i Tabell 17 och Tabell 18 erhålls ett avsättningsmagasin med måtten som anges i Tabell 19 och en dagvattendamm med mått som visas i Tabell 20, lösningarna visas i principskisser i Figur 21 och Figur 22. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 41/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 19. Allmänna resultat för underjordiskt avsättningsmagasin i Vattenparken. Avsättningsmagasin i Parameter Enhet Vattenparken Reningsvolym, för permanent volym upp till m3 1000 vattengång utlopp Dimensionerande uppehållstid vid h 2,1 medelavrinning Innerlängd m 58 Innerbredd m 12 Reglerdjup, hr m 1,5 Total innerdjup, htot m 2,5 Total volym, Vtot m3 1700 Erforderlig utjämnningsvolym, Vd m3 680 Antal år till borttagning av sediment år 6,9 Tabell 20. Allmänna resultat för en öppen dagvattendamm i Bällstahamnsparken. Dagvattendamm i Parameter Enhet Bällstahamnsparken Andel av reducerat ARO m2/hared 6,5 Längd vid permanent vattennivå (L1) m 32 Längd vid maximal vattennivå (L2) m 38 Bottenbredd (Wb) m 0,77 Bredd vid permanent vattennivå (b1) m 8,8 Bredd vid maximal vattennivå (b2) m 14 Nedre reglernivå (hr1) m 1,4 Övre reglernivå (hr2) m 0 Permanent vattenvolym (Vp) m3 170 Total vattenvolym (Vtot) m3 720 Nedre reglervolym (Vd1) m3 550 Övre reglervolym (Vd2) m3 0 Antal år till borttagning av sediment år 0,4 Figur 21. Schematisk skiss av det dimensionerade avsättningsmagasinet i Vattenparken. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 42/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 22. Schematisk skiss av den dimensionerade dagvattendammen i Bällstahamnsparken. 8.5.2 Renande förmåga i en kombinerad lösning med ett underjordiskt avsättningsmagasinen i Vattenparken och en dagvattendamm i Bällstahamnsparken Årlig avskiljning av föroreningar för den kombinerade lösningen redovisas i Tabell 21. Anläggningarna beräknas uppnå en årlig avskiljning av fosfor på 23 kg. Den totala reningseffekten har beräknats vilket även inkluderar det vatten som bräddar förbi anläggningen. Föroreningsmängden till recipienten efter rening är beräknad till 37 kg fosfor/år, vilket inkluderar mängden fosfor i bräddflödet. Tabell 21. Resultattabell för kombinerad lösning, med ett underjordiskt avsättningsmagasin och en dagvattendamm. Avskild Föroreningsmängd Reningseffekt, % föroreningsmängd till recipient, kg/år Ämne (behandlat + i anläggning, (behandlat + bräddflöde) kg/år bräddflöde) Fosfor 38 23 37 Kväve 13 69 463 Bly 57 2,1 1,57 Koppar 44 3,0 3,78 Zink 49 15 15,10 Kadmium 38 0,064 0,105 Krom 51 1,0 1,00 Nickel 34 0,75 1,52 Kvicksilver 30 0,0038 0,0086 Suspenderad substans 50 11 000 11 300 Olja 86 200 34 Benso(a)pyren* 58* 0,012 0,0085 Antracen 77* 0,0041 0,00121 PBDE* 60* 0,000034 0,000023 TBT 60* 0,010 0,00680 PCB28 79* 0,0048 0,00127 *mycket osäkra värden som bygger på få referensprojekt. Sannolikt är reningseffekten lägre i anläggningarna än vad som är redovisas. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 43/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8.5.3 För-och nackdelar med anläggning Kombinationslösningen ger totalt sett bättre rening av fosfor jämfört med två öppna lösningar, men avskiljer inte fosfor lika effektivt som de två underjordiska alternativen. Kombinationslösningen får både för-och nackdelar från den öppna och underjordiska lösningen vilka har beskrivits i ovan avsnitt. En nackdel med kombinationslösningen är att den utgörs av två olika anläggningstyper som behöver driftas på olika sätt. Dagvattendammens sedimenttömningsintervall är betydligt tätare än avsättningsmagasinets och anläggningarna kräver olika typer av skötsel och intervall även för andra parametrar. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 44/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Sammanställning av resultat I Tabell 22 sammanställs delar av resultatet gällande varje utredd anläggning för att lättare få en överblick och jämföra resultaten. Reningseffekt och total reningseffekt avser fosfor. Som kan utläsas i tabellen är två avsättningsmagasin i serie den mest effektiva anläggningen utifrån den plats som finns att tillgå inom detaljplanen. Därefter följer ett avsättningsmagasin, kombinationslösning, två dammar i serie och slutligen underjordiskt avsättningsmagasin som en del av kulverten. De underjordiska anläggningarna får störst permanentvolym vilket innebär att de har bättre förutsättningar för att avskilja föroreningar än de andra alternativen, det kan utläsas i parametern ”reningseffekt”. Det är viktigt att påpeka att detta inte är ett generellt resultat för olika anläggningar. I denna utredning har varje alternativ haft olika grundförutsättningar, där tillgängliga yta är den parameter som mest påverkat resultatet. Utifrån projektets frågeställningar är det trots det intressant att jämföra resultatet för att kunna rekommendera mest lämpliga anläggning utifrån de platsspecifika förutsättningarna. Tabell 22. Sammanställning av in-och utdata för de respektive alternativt åtgärdsförslag. Typ av anläggning Alternativ 1. 2. 3. 4. 5. Två Underjordiskt Dammar Ett avsättnings- avsättningsmagasin i sedimentations Avsättningsmagasin Parameter i serie magasin serie -magasin + damm (kulvert) Qdim 3 00015 l/s 3 000 l/s 3 000 l/s 3 000 l/s 3 000 l/s Delflöde in16 380 l/s 380 l/s 380 l/s 3 000 l/s 380 l/s Bypass 2 60017 l/s 2600 l/s 2 600 l/s Nej 2 600 l/s Vattenparken Öppen Underjordisk Underjordisk Kulvert Underjordisk Krävs pumpning? Ja Ja Ja Nej Ja Bällstahamnsparken Öppen - Underjordisk Kulvert Öppen Permanent volym 530 m3 3000 m3 2300 m3 190 m3 1170 m3 totalt* Utlopp 380 l/s 320 l/s 340 l/s 2500 l/s 360 l/s Reningseffekt18 21 % 54 % 61 % 0 % 42 % Fosfor Total reningseffekt19 19 % 48 % 55 % 0 % 38 % Fosfor Avskild mängd i 12 kg P/år 29 kg P/år 33 kg P/år 0 % 23 kg P/år anläggningar Total utgående 48 kg P/år 31 kg P/år 27 kg P/år 60 kg P/år 37 kg P/år mängd till recipient *Vp summan av båda anläggningarna redovisas om alternativet innebär två anläggningar i serie. 15 Från WSP:s modell och motsvarar 1-årsregn i Smältvägen i höjd med befintlig pumpstation för spillvatten 16 Motsvarar 90% av den årliga avrinningsvolymen 17 Flöde som bypassas vid ett dimensionerande 1-årsregn. 18 Reningseffekt genom reningsanläggning. Avser fosfor. 19 Total reningseffekt: Behandlat flöde + obehandlat bräddflöde. Avser fosfor. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 45/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 Rekommendation av LÅP-åtgärd Resultatet av dimensioneringen visade tydligt att den mest lämpade dagvattenanläggningen med avseende på avskiljning av fosfor inom detaljplan Bällsta Hamn är en underjordisk anläggning i form av ett avsättningsmagasin. Magasinet ger en betydligt högre årlig avskiljning av fosfor jämfört med övriga utredda alternativ. Avsättningsmagasinet skulle antingen kunna anläggas som två seriekopplade magasin i vardera park eller som ett magasin i Vattenparken, med ungefär samma storlek som de två. Exploateringsprojektet har uttryckt en önskan om att Bällstahamnsparken inte ska inrymma en dagvattenanläggning, och därmed rekommenderas ett avsättningsmagasin i Vattenparken, utredningsalternativ 2. Ett avsättningsmagasin i Vattenparken kräver förutom ytan i Vattenparken även att ytor inom kvartersmarken på angränsande fastighet tas i anspråk. Det innebär att u-område och servitut måste införrättas och avtal upprättas så att Stockholm Vatten har åtkomst till anläggningen. I samråd med Stockholm Vatten togs beslut om att förprojektera ett avsättningsmagasin på 2000 m2. Ett separat PM som beskriver avsättningsmagasinets funktion samt ritningar i plan och sektion har upprättats20. Avsättningsmagasinet som är förprojekterat är 2000 m2, har en totalt volym på 5000 m3, en reningsvolym på 3000 m3 vilket erhålls då magasinet ges ett permanentdjup på 1,5 m. Totalt är magasinets innerhöjd 2,5 m, vilket är ett minimimått från SVOAs driftenhet. Ändras måtten kan även magasinets funktion påverkas. I den dimensionerade anläggningen avskiljs årligen 29 kg fosfor. Då förbättringsbehovet för Stockholms stad gällande fosfor motsvarar 101 kg per år innebär det att anläggningen hanterar cirka 30 % av stadens totala förbättringsbehov för fosfor. Även en betydande del av förbättringsbehovet för koppar, kadmium och bly uppnås, se Tabell 23. Viss rening kan även förväntas av PFOS, men denna har inte kvantifierats. I Tabell 24 visas föroreningshalter i dagvattnet innan rening samt halter i dagvattnet efter rening (till recipient, behandlat flöde + obehandlat flöde), där det kan ses att även halterna i dagvattnet minskar. Anläggningen klarar av Stadens målsättning att uppnå en 50 % reduktion av fosfor på årsbasis från tillrinningsområdet. Därtill uppnås bland annat 40-50 % reduktion av koppar, bly och kadmium. 20Ritningsnummer: BH-VA-51-1-001 och BH-VA-51-2-001. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 46/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 23. Avskild mängd i förhållande till Stockholm stads förbättringsbehov (kg/år) samt beräknad andel av förbättringsbehovet som uppnås i rekommenderad anläggning. Ämne Stockholm stads Avskiljning i Andel av andel av föreslagen förbättringsbehov förbättringsbehov anläggning, kg/år Fosfor 101 kg/år 29 30 % Koppar 47 kg/år 3,3 7 % Kadmium 0,7 kg/år 0,07 10 % Bly 17 kg/år 2,0 12 % Antracen 0,3 mg/kg TS 0,0013 N/A TBT 300 µg/kg TS 0,0043 N/A Tabell 24. Beräknad föroreningshalt i dagvattnet från tillrinningsområdet innan rening och efter rening, behandlat + bräddflöde, µg/l. Föroreningshalt efter Ämne Enhet Föroreningshalt innan rening rening, behandlat + bräddflöde Fosfor µg/l 180 94 Kväve µg/l 1600 1500 Bly µg/l 11 5,1 Koppar µg/l 21 11 Zink µg/l 92 49 Kadmium µg/l 0,51 0,30 Krom µg/l 6,2 3,2 Nickel µg/l 6,7 4,1 Kvicksilver µg/l 0,038 0,022 Suspenderad substans µg/l 68 000 35 000 Olja µg/l 710 170 Benso(a)pyren µg/l 0,061 0,038 Antracen µg/l 0,016 0,012 PBDE µg/l 0,00017 0,00013 TBT µg/l 0,051 0,039 PCB28 µg/l 0,018 0,014 Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 47/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 11 Vidare utredning Sweco föreslår att följande arbete utförs i ett senare skede: • Läge och djup ska optimeras i projekteringsskede och i samordning med Staden. Detta steg inkluderar föroreningsberäkningar. • Tillståndsansökan för grundvattenavsänkning i samband med genomförande kan bli aktuellt, och kan göras gemensamt med Staden. Om grundvattenbortledning blir aktuellt så ska det först utredas av hydrogeolog och bedömas om det kan vara undantagsgillt från tillståndsplikten eller om tillstånd behövs. • Hur grundläggning ska genomföras behöver utredas mer ingående. • Modellering som säkerställer att den hydrauliska kapaciteten inte försämras så att risk för marköversvämning föreligger vid regn upp till 10-års återkomsttid. • Samordning med Staden kring detaljer av SVOAs anläggning som är synliga på marknivå som brunnslock, nedstigningslucka. • Fortsatt samarbete och kommunikation med Staden kring ytor inom Vattenparken och hur dessa kan nyttjas på bästa sätt av både SVOA och Staden. Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 48/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Togethe r with our clients and the collective knowledge of our 22,000 architects, engineers and other specialists, we co- create solutions that address urbanisation, capture the power of digitalisation, and make our societies more sustainable. Sweco – Transforming society together Sweco | Uppdragsnummer 30083351 Dokumentreferens BH-VA-2D06-001-LÅP Åtgärd 49/49 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Åtgärdsutredning.pdf] PM Åtgärdsutredning Bällsta Hamn BH-N1-2A06-005-PM Åtgärdsutredning stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ändringsförteckning Ver Datum Ändringsbeskrivning Granskad Godkänd av Sweco Sverige AB RegNo 556767-9849 Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning Uppdragsnummer 30001081-105 Kund Stockholms kommun Upprättad av Anna Paulsson, Erika Geisler och Alexander Öhberg Granskad av Janna Svensson Godkänd av Erika Geisler Status GODKÄND Datum 2025-09-12 Dokumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning 2/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Den övergripande åtgärdsutredningen syftar till att tydliggöra vilka saneringsåtgärder som behöver vidtas inom detaljplanområdet för Bällsta Hamn för att marken ska vara lämplig för det planerade ändamålet. Idag är marken, sedimenten och grundvattnet inom Bällsta Hamn förorenat av flertalet olika föroreningar. Exempel på föroreningar i marken och sedimenten är PAH, metaller, dioxin och TBT. Föroreningsproblematiken i grundvattnet består främst av klorerade alifater, PAH och PFAS. Sweco har genomfört en riskbedömning av föroreningssituationen för att utreda om uppmätta halter i jord, sediment eller grundvatten utgör en risk för människors hälsa eller miljön. Sammantaget ger föroreningssituationen att marken i dagsläget inte är lämplig för framtida markanvändning utan området behöver först saneras. Det finns ett behov av att åtgärda föroreningarna i jorden och ytligt grundvatten för att minska hälsoriskerna för framtida boende inom området. Det finns också ett behov av att förhindra spridning av förorening från grundvattnet till recipienten. För detaljplaneområdet Bällsta Hamn har följande övergripande åtgärdsmål föreslagits: • Området ska kunna nyttjas för bostäder och verksamheter av innerstadskaraktär utan att människor utsätts för oacceptabla hälsorisker genom exponering för föroreningar i mark och grundvatten. • Föroreningar inom området ska inte innebära en oacceptabel påverkan på markekosystemets förmåga att utföra de funktioner som förväntas vid den planerade markanvändningen. • Spridning av föroreningar från detaljplaneområdet ska inte innebära en oacceptabel risk för Bällstavikens vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. • Spridning av föroreningar från sediment inom detaljplaneområdet ska inte medföra oacceptabla risker för Bällstavikens vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. För att detaljplanområdet ska uppfylla de övergripande åtgärdsmålen har förslag på saneringsåtgärder tagits fram. Rekommendationen är att den förorenade jorden mestadels åtgärdas genom schaktsanering, vilket innebär att den förorenade jorden schaktas ur och ersätts med rena massor. Den förorenade jorden transporteras till deponi för omhändertagande. Metoden är snabb, tekniskt genomförbar och ger en fullgod måluppfyllelse. Nackdelen är att deponiavgifter och transporter är kostnadsdrivande samt att transporter ger upphov till utsläpp av koldioxid samt upptar deponiutrymme. Swecos bedömning är att det inom Bällsta Hamn kommer finnas möjligheter till cirkulär masshantering. Schaktmassor från områden med mycket block och sten kan exempelvis sorteras och krossas för att sedan användas som fyllnadsmassor i det nya landområdet vid Strandparken. Cirkulär masshantering skulle kunna innebära stora kostnadsbesparingar vid exploateringen av området, minskad klimatpåverkan samt en mer effektiv resurshushållning av material och deponiutrymme. ´ Klorerade alifater finns i både djupt och ytligt grundvatten inom planområdet. I södra området finns det risk att föroreningarna påverkar människors hälsa. Frågan behöver utredas vidare inom respektive fastighet för att tydliggöra eventuell förekomst av förorening och risker kopplade till dessa. Skulle det framkomma mer information som pekar på att klorerade alifater i södra planområdet behöver åtgärdas finns behandlingstekniker för att åtgärda föroreningen på plats. Vidare finns indikationer på att klorerade alifater från omgivningen strömmar med grundvattnet in till planområdet. Frågan är i dagsläget inte tillräckligt utredd. Skulle ett inflöde 3/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI identifieras finns funktionella metoder för att stoppa spridningen, exempelvis reaktiva barriärer. Eventuell spridning in till planområdet utgör inget hinder för detaljplanens genomförande, men eventuella källområden uppströms planområdet bör vid behov hanteras av respektive verksamhetsutövare/ansvarig part. De anläggningsarbeten som kommer utföras, exempelvis ledningsdragning och pålning, kan riskera att öka eller förändra spridningen av föroreningar. Tekniska skyddsåtgärder i form av vertikala tätande skärmar kan behöva anläggas i ledningsgravar för att förhindra spridning av föroreningar via porluft och grundvatten längs med ledningsgravar. Vid pålningsarbeten behöver pålningsmetod väljas som förhindrar spridning mellan undre och övre magasin till följd av att tätande lerskiktet genomskärs. Sedimenten inom Bällsta Hamn är förorenade. Delar av de förorenade sedimenten kommer att bli åtgärdade med övertäckning i och med att utfyllnaden i Strandparken genomförs. Ska utfyllnaden grundläggas med KC-pelare innebär detta ytterligare en behandling, dvs sediment binds i KC-pelaren och kan inte längre spridas vidare. Vid kajen och i farleden kommer de förorenade sedimenten behöva muddras, alternativt täckas över med erosionsskyddande material. Det är mer kostnadseffektivt att täcka över förorenade sediment, men muddring kan behövas för att upprätthålla tillräckligt farledsdjup. Anläggningsarbeten i vattenområdet medför grumlig av de förorenade sedimenten. Det är av stor vikt att anläggningsarbetena utförs på ett geotekniskt stabilt sätt så att det inte orsakar ras och skred av förorenade sediment och att grumlingen minimeras och innehålls inom arbetsområdet. 4/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................................................... 3 1 Inledning ........................................................................................................................ 8 1.1 Syfte .................................................................................................................. 8 1.2 Omfattning och avgränsning ............................................................................. 8 1.3 Läshänvisning ................................................................................................... 9 1.4 Underlag .......................................................................................................... 10 2 Områdesbeskrivning.................................................................................................... 10 2.1 Läge och omgivningar ..................................................................................... 10 2.2 Yt- och dagvattenförhållanden ........................................................................ 11 2.3 Framtida markanvändning .............................................................................. 11 2.4 Geologi och hydrogeologi ............................................................................... 14 3 Föroreningssituation .................................................................................................... 14 4 Utgångspunkter för åtgärdsutredningen ...................................................................... 19 4.1 Övergripande åtgärdsmål................................................................................ 19 4.2 Naturvårdsverkets utgångspunkter för åtgärder ............................................. 19 4.3 Områdesavgränsning och platsspecifika förutsättningar ................................ 20 4.3.1 Delområden .................................................................................... 20 4.3.1 Geotekniska förutsättningar och planerade mark- och anläggningsarbeten ........................................................................ 21 4.3.2 Jordarter och föroreningsnivå ......................................................... 22 4.3.3 Återkontaminering ........................................................................... 24 4.4 Klimataspekter ................................................................................................ 24 4.5 Riskbedömning och utvärdering av övergripande åtgärdsmål........................ 25 4.5.1 Hälsorisker ...................................................................................... 25 4.5.2 Risk för markmiljö ........................................................................... 26 4.5.3 Risk för ytvatten .............................................................................. 27 4.5.4 Risk avseende spridning av förorenade sediment ......................... 27 4.6 Risker till följd av kommande exploateringsarbeten ....................................... 28 4.7 Åtgärdsbehov .................................................................................................. 29 5 Åtgärdskategorier och -metoder .................................................................................. 32 5.1 Ingen åtgärd .................................................................................................... 32 5.2 Övervakad naturlig självrening ........................................................................ 32 5.3 Administrativa skyddsåtgärder ........................................................................ 33 5.4 Tekniska skyddsåtgärder ................................................................................ 33 5.4.1 Byggnadstekniska skyddsåtgärder ................................................. 33 5.4.2 Strömningsavskärande fyllning i ledningsgrav ............................... 34 5.4.3 Inneslutning .................................................................................... 34 5.5 Reduktion av föroreningsmängd ..................................................................... 38 5.5.1 Ex situ ............................................................................................. 38 5.5.2 On site............................................................................................. 40 5.5.3 In situ-behandling ........................................................................... 41 5.6 Sammanfattning och val av åtgärdsmetoder .................................................. 44 6 Åtgärdsförslag ............................................................................................................. 46 6.1 Översikt möjliga åtgärder ................................................................................ 46 6.1.1 Underlag till kostnadsuppskattning ................................................. 47 6.2 Masugnen 1 .................................................................................................... 48 6.2.1 Områdesbeskrivning ....................................................................... 48 6.2.2 Åtgärdsbehov .................................................................................. 48 6.2.3 Möjliga åtgärdsmetoder .................................................................. 49 5/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.2.4 Kostnadsuppskattning .................................................................... 49 6.3 Tackjärnet 1, 3 och 4 ....................................................................................... 50 6.3.1 Områdesbeskrivning ....................................................................... 50 6.3.2 Åtgärdsbehov .................................................................................. 50 6.3.3 Möjliga åtgärdsmetoder .................................................................. 50 6.3.4 Kostnadsuppskattning .................................................................... 51 6.4 Gjutmästaren 3, 4 och 5 .................................................................................. 51 6.4.1 Områdesbeskrivning ....................................................................... 51 6.4.2 Åtgärdsbehov .................................................................................. 52 6.4.3 Möjliga åtgärdsmetoder .................................................................. 52 6.4.4 Kostnadsuppskattning .................................................................... 53 6.5 Valsverket 7, 8 och 10..................................................................................... 54 6.5.1 Områdesbeskrivning ....................................................................... 54 6.5.2 Åtgärdsbehov .................................................................................. 54 6.5.3 Möjliga åtgärdsmetoder .................................................................. 55 6.5.4 Kostnadsuppskattning .................................................................... 55 6.6 Strandparken ................................................................................................... 56 6.6.1 Områdesbeskrivning ....................................................................... 56 6.6.2 Åtgärdsbehov .................................................................................. 57 6.6.3 Möjliga åtgärdsmetoder .................................................................. 59 6.6.4 Hantering och omhändertagande av förorenade sediment ............ 60 6.6.5 Kostnadsuppskattning .................................................................... 61 6.7 Bällstahamnsparken och Vattenparken .......................................................... 62 6.7.1 Områdesbeskrivning ....................................................................... 62 6.7.2 Åtgärdsbehov .................................................................................. 62 6.7.3 Möjliga åtgärdsmetoder .................................................................. 63 6.7.4 Kostnadsuppskattning .................................................................... 63 6.8 Karlsbodatorget ............................................................................................... 63 6.8.1 Områdesbeskrivning ....................................................................... 63 6.8.2 Åtgärdsbehov .................................................................................. 64 6.8.3 Möjliga åtgärdsmetoder .................................................................. 64 6.8.4 Kostnadsuppskattning .................................................................... 64 6.9 Smältvägen ..................................................................................................... 65 6.9.1 Områdesbeskrivning ....................................................................... 65 6.9.2 Åtgärdsbehov .................................................................................. 65 6.9.3 Möjliga åtgärdsmetoder .................................................................. 65 6.9.4 Kostnadsuppskattning .................................................................... 66 6.10 Åtgärder till följd av kommande exploateringsarbeten .................................... 66 6.10.1 Områdesbeskrivning ....................................................................... 66 6.10.2 Åtgärdsbehov .................................................................................. 67 6.10.1 Tekniska lösningar för att förhindra spridning................................. 67 7 Utvärdering av åtgärderna ........................................................................................... 68 7.1 Måluppfyllelse/riskreduktion ............................................................................ 68 7.1.1 Risker för tillförsel av förorening från angränsande fastigheter ...... 68 7.1.2 Strandparken .................................................................................. 69 7.2 Miljöpåverkan .................................................................................................. 69 7.2.1 Strandparken .................................................................................. 70 7.3 Kostnadsuppskattning ..................................................................................... 70 7.3.1 Schaktsanering ............................................................................... 70 7.3.2 Rening av länsvatten ...................................................................... 71 7.3.3 Saneringsåtgärder in situ ................................................................ 71 6/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7.3.4 Kostnader för muddring och omhändertagande av sediment ........ 73 7.4 Teknisk genomförbarhet ................................................................................. 73 7.4.1 Länsvattenhantering under byggtid ................................................ 73 7.4.2 Strandparken .................................................................................. 74 7.5 Beständighet ................................................................................................... 74 7.5.1 Strandparken .................................................................................. 75 7.6 Cirkulär masshantering ................................................................................... 75 8 Slutsats ........................................................................................................................ 76 9 Referenser ................................................................................................................... 78 BILAGOR 1. Kartor med föroreningsgrad 2. Kartor med jordart 3. Beräknade kvoter över teoretisk fördelning av förorening i olika jorddjup 4. Nyckeltal till kostnadsbedömning för schaktsanering och borttransport 7/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Inledning Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Sweco Sverige AB (Sweco) har på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad, utfört miljötekniska markundersökningar inom detaljplaneområdet. Undersökningarna har omfattat jord, grundvatten, ytvatten, sediment och porluft. Resultaten från utförda undersökningar har, tillsammans med resultat från undersökningar som utförts av andra konsulter, legat till grund för en riskbedömning avseende människors hälsa och miljö. Resultaten från riskbedömningen sammanfattas i dokumentet Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport (Sweco, 2025). Denna rapport omfattar en övergripande åtgärdsutredning som baseras på resultaten från riskbedömningen. Åtgärdsutredning har utförts som ett led i arbetet med den nya detaljplan som beskrivs ovan. 1.1 Syfte Syftet med den övergripande åtgärdsutredningen är att utreda vilka åtgärder som kan vara aktuella för att tillse att marken inom Bällsta Hamn kan göras lämplig för den föreslagna planändringen. 1.2 Omfattning och avgränsning Utredningen omfattar hela detaljplaneområdet, vilket redovisas i Figur 1. Den övergripande åtgärdsutredningen är av översiktlig karaktär och bygger på schablonantaganden som baseras på tillgängligt underlag. Vissa fastigheter, som exempelvis Masugnen 1, är undersökta med avseende på föroreningssituationen i stor omfattning, medan andra fastigheter är undersökta i mycket begränsad omfattning. En teoretisk fördelning av olika typer av jordmassor, baserad på föroreningsnivå, har uppskattats baserat på utförda markundersökningar inom hela detaljplaneområdet Bällsta Hamn. Antagandet för beräkning av mängd av olika typer av jordmassor utgår ifrån att ytlig jord motsvarar 0-1 meter under dagens markytan och djup jord motsvarar 1–2 meter under dagens markyta. Åtgärder kan komma att behövas även för jord på större djup, men detta Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 8/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI bedöms bli i begränsad omfattning. Separata åtgärdsutredningar och riskvärderingar kommer behöva tas fram för respektive fastighet inför sanering och genomförandet av planen. Figur 1. Området som omfattas av detaljplanen och åtgärdsutredningen. ©Lantmäteriet geodatasamverkan. 1.3 Läshänvisning Denna rapport ska kunna läsas som ett fristående dokument. Därav sammanfattas en del av den information som redovisas i riskbedömningen (Sweco, 2025) med tillhörande bilagor A-C. Detta gäller de inledande avsnitten (2, 3 och 4). I avsnitt 4 redovisas de utgångspunkter som den övergripande åtgärdsutredningen baseras på. I avsnitt 5 beskrivs åtgärdskategorier och - metoder och vilka som bedöms möjliga att tillämpa inom planområdet. I avsnitt 6 beskrivs respektive fastighet/delområde för sig med kort områdesbeskrivning, åtgärdsbehov, möjliga åtgärdsmetoder och en uppskattad kostnad för schaktsanering baserad på schablonvärden redovisade i bilaga 3 Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 9/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI och 4. I avsnitt 7 utvärderas åtgärderna baserats på dess måluppfyllelse, miljöpåverkan, kostnad, tekniska genomförbarhet, beständighet samt cirkulär masshantering. 1.4 Underlag Som underlag till denna rapport har främst nedan listade rapporter använts. Men även underlag från utförda undersökning med flera rapporter har använts och samtliga listas i referenslistan i slutat av denna rapport. Samtliga rapporter som används som underlag till riskbedömningen inkl. bilagor listas i bilaga C till riskbedömningen (Sweco, 2025c). • Bällsta hamn. Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport (Sweco, 2025). • Bilaga A - Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment (Sweco, 2025a) • Bilaga B - Bilaga B. Riskbedömning avseende människors hälsa och markmiljö (Sweco, 2025b) • Bilaga C – Underlag för riskbedömning (Sweco, 2025c). • Bällsta Hamn, PM Geoteknik Programhandling, ELU (BH-G1-2A06-002- PM). (ELU Konsult AB, 2025) • PM Hydrogeologi (Bergab, 2025). 2 Områdesbeskrivning 2.1 Läge och omgivningar Det aktuella detaljplaneområdet är lokaliserat inom den östra delen av Ulvsunda industriområde i Stockholm. Området omges av industriområden i norr, väst och söder samt Bällstaviken i öst (Figur 2). Området norr om detaljplaneområdet håller delvis på att omvandlas till område med flerbostadshus samt skola/förskola. För området söder om planområdet finns planer på att omvandla befintliga byggnader till lokaler för kontors-, handels-, idrotts- och besöksverksamhet (Ramböll, 2022). På sikt planeras även för exploatering med bostäder och grönytor. Planområdet utgör en topografisk lågpunkt i terrängen med marknivåer omkring +1,5 till +2 meter över havet närmast Bällstaviken. I de västra och nordvästra delarna är marknivån något högre med nivåer omkring +3 till +5 meter över havet. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 10/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2. Detaljplaneområdet markerat med röd linje. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan. 2.2 Yt- och dagvattenförhållanden Bällstaviken är den innersta delen av Ulvsundasjön som är en del av Mälaren. Ulvsundasjön har fritt vattenutbyte med Mälaren. Bällstaviken är lokaliserad mellan broarna Bällstabro i nordväst och Huvudstabron i sydöst och den utgör en naturlig gräns mellan Stockholm och kommunerna Sundbyberg och Solna. Förutom tillströmningen från Bällstaån kan viken få tillförsel av vatten via Tranebergssund i samband med högt vattenstånd i Mälaren. Djupet i Bällstaviken ökar gradvis mot Ulvsundasjön och är vid Huvudstabron ca 6 m. Runt Bällstaviken och Ulvsundasjön finns strandpromenader, fritidsbåtshamnar, bad och goda förutsättningar för fiske. Bällstaviken ingår i vattenförekomsten Mälaren – Ulvsundasjön (ID SE658229- 162450 (VISS, 2025). Den sammanvägda bedömningen för statusen av alla prioriterade ämnen resulterar i att god kemisk status inte uppnås i vattenförekomsten. I Bällstavikens norra del mynnar Bällstaån ut. Bällstaån är ett av de större vattendragen i Stockholmsområdet. Bällstaån är viktig för avledningen av dagvatten. Bällstaån är en av Stockholms mest förorenade vattendrag, den har dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status (Stockholms stad, 2024). Idag finns två dagvattenutlopp i planområdet, varav ett är en större kulvert (dimension 1800 mm*1000 mm). 2.3 Framtida markanvändning Detaljplanens syfte är att omvandla den nyare delen av Ulvsunda industriområde till blandad stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter, service, gator, parker, kultur och idrottsytor samt säkerställa funktioner som Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 11/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI skola och förskolor. Planen ska även möjliggöra angöring av framtida pendel- och mindre båttrafik. Figur 3 visar översiktsritning med landskapsutformning över hela detaljplaneområdet. Figur 3. Översikt av planerad landskapsutformning, Nyréns. I Hälsoriskbedömningen (Sweco, 2025b) har detaljplaneområdet delats in i mindre delområden, exponeringsenheter, i syfte att bedöma hälsoriskerna inom respektive delområde. Indelningen i exponeringsenheter har utgått från den planerade markanvändningen, se Figur 4. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 12/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 4. Översikt av planerad markanvändning, Sweco 2025b. Gröna linjer som syns i vattenområdet markerar områden som ska fyllas ut för att skapa ny parkmark. Dessa områden ingår inte i någon exponeringsenhet eftersom det inte finns någon förorenad jord i dessa områden. Däremot finns det förorenade sediment som beaktas i denna åtgärdsutredning. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 13/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.4 Geologi och hydrogeologi Miljötekniska- och geotekniska undersökningar som har utförts inom området visar att jordarterna inom planområdet utgörs av fyllnadsmassor ovanpå lera och friktionsjord (morän) samt berg. I delar av området förekommer lera direkt på berg. Fyllnadsmassornas mäktighet varierar inom området från ca 1-2 m med större mäktighet närmast Bällstaviken (upp till ca 4 m). Lerans mäktighet ökar i riktning mot Bällstaviken (östlig riktning) och varierar generellt från cirka 3 till mer än 15 m. Inom planområdets södra och sydvästra utkanter förekommer mindre områden med litet jorddjup, inom dessa områden förekommer fyllning direkt på berg. Grundvattnet inom planområdet förekommer i två magasin. Det övre magasinet ligger i fyllnadsmaterialet ovan lerlagret och betraktas som ett öppet magasin. Det undre magasinet är ett slutet magasin och förekommer under leran i friktionsjorden. Hydraulisk kontakt mellan de två magasinen kan finnas inom områden där moränen går i dagen samt vid kortslutning mellan övre och undre magasin på grund av husgrundläggning, ledningar eller motsvarande. Grundvattnet i det övre magasinet påträffas cirka 0,5 till 2 m under markytan (ca +1,5 till +0,5 RH2000). Avståndet från markyta till grundvattenytan är minst inom detaljplaneområdets norra och sydöstra del. Inom planområdets sydvästra del har inget ytligt grundvattenmagasin påträffats vid utförda undersökningar. Grundvattnet i det undre magasinet påträffas i friktionslagret, 7 till 17 m under markytan (-2 till -16 RH2000). Avståndet till det undre magasinet är generellt minst inom områdets västra delar. Inom områden där avståndet från markytan till underliggande berg är litet (planområdets sydvästra del) förekommer inget undre magasin. Grundvattnet i det undre magasinet är ett slutet magasin, med en trycknivå på omkring +2 till +0, vilket som minst motsvarar 1 under befintlig markyta. Vid utförda undersökningar har trycknivån i det undre magasinet legat i nivå med trycknivån i det övre magasinet (Sweco, 2022), (Bergab, 2025). I vissa punkter har trycknivån i det undre magasinet varit något högre än trycknivån i det övre magasinet, men även det motsatta har observerats. Det är därmed osäkert om eventuell spridning mellan de olika magasinen sker från ytligt till djupt eller från djupt till ytligt magasin. Det kan sannolikt variera inom området. Dataunderlaget är litet varför det inte går att dra några säkra slutsatser. Den generella strömningsriktningen i både det övre och undre magasinet är mot öst. 3 Föroreningssituation Ett flertal miljötekniska markundersökningar har utförts inom och i anslutning till området. Undersökningarna omfattar provtagning av jord, grundvatten, ytvatten, sediment porluft och luft i ledningar. En redovisning av samtliga utförda undersökningar finns i de resultatrapporter som tagits fram dessa listas i bilaga C till den övergripande riskbedömningsrapporten (Sweco, 2025c). Nedan följer en sammanfattning av föroreningssituationen baserat på vad som beskrivits i riskbedömningen för hälsa och miljö (Sweco, 2025a) (Sweco, 2025b). Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 14/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Området är utfyllt och därmed diffust förorenat av ämnen som tillförts området med olika fyllnadsmassor. Förhöjda halter av PAH, tungmetaller och oljeföroreningar förekommer i fyllnadsmassorna inom området. Utöver dessa diffusa föroreningar har området även påverkats av historiska verksamheter som bedrivits inom och uppströms området. I Figur 5 sammanfattas de konstaterade eller misstänkta källområden inom och uppströms planområdet som bedöms vara av störst betydelse för föroreningssituationen inom planområdet. Utöver de källor som redovisas i figuren finns även en mindre bensinanläggning lokaliserad inom fastigheten Gjutmästaren 3. Bensinanläggningen, som utgörs av en nergrävd cistern med tillhörande pump mellan huvudbyggnaden och Bällstaån, har inte undersökts. Det är därmed osäkert om verksamheten gett upphov till förorening av jord, grund- och/eller ytvatten. Figur 5. Identifierade föroreningskällor inom och uppströms planområdet. Stjärnorna utgör identifierade efterbehandlings-objekt (EBH) enligt Länsstyrelsens EBH-stöd. Röda stjärnor – riskklass 1, gula stjärnor – riskklass 3, orangea stjärnor – riskklass 2, vita cirklar – identifierad verksamhet, ingen riskklass tilldelad. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 15/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Förhöjda föroreningshalter påvisas i jord inom delar av området. De ämnen som förekommer i störst omfattning i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden utgörs av PAH, alifater >C16-C35, PCB7 och PFAS (mer än 20 % av uttagna prover överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM). I bilaga 1 redovisas översiktliga kartor med föroreningsgrad baserat på haltindelning med avseende på känslig markanvändning (KM), mindre känslig markanvändning (MKM) med flera bedömningsgrunder. Även tungmetaller, främst arsenik, bly och koppar, förekommer i förhöjda halter i förhållande till nämnda riktvärden, dock i något mindre omfattning. Inom området förekommer även halter av dioxin över KM. De förhöjda dioxinhalterna förekommer främst inom Masugnen 1 i den norra delen av planområdet. Förhöjda halter av bl.a. PAH och PFAS har påvisats i grundvatten inom planområdet. Även alifater och aromater har påvisats i förhöjda halter, främst inom planområdets södra del. Inom planområdets norra del förekommer även avvikande höga halter av arsenik, koppar och zink i grundvatten. Nämnda ämnen förekommer huvudsakligen i förhöjda halter i det ytliga grundvattenmagasinet bortsett från PFAS som uppmätts i förhöjda halter både i djupt och ytligt magasin. Förorening av klorerade alifater har påvisats inom och uppströms planområdet. Föroreningarna har främst påträffats i grundvatten både i ytligt och djupt grundvatten inom planområdets södra och centrala del. De klorerade alifater som finns i grundvattnet är i huvudsak tetrakloreten (PCE), trikloreten (TCE), cis-1,2 dikloreten (cis-1,2-DCE) och vinylklorid (VC). Klorerade alifater har generellt inte uppmätts i jord inom detaljplaneområdet i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) bortsett från ett mindre område inom planområdets södra del. Området är lokaliserat i korsningen mellan fastigheterna Valsverket 7 samt Gjutmästaren 3, 4 och 5. I Figur 6 redovisas resultat från uttagna jordprover klassade mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM. Föroreningar förekommer också i grundvattnet utanför och uppströms planområdet. Dessa föroreningar sprider sig med största sannolikhet in på området redan idag och kan komma att sprida sig i framtiden om inga åtgärder vidtas inom dessa områden. De mest förekommande föroreningarna uppströms området är klorerade alifater och PFAS. Föroreningar finns även i sedimenten i Bällstaviken. Förhöjda halter av metaller, PAH, tennorganiska föroreningar, PCB, PFAS, dioxiner och petroleumkolväten har påträffats i sediment i Bällstaviken. De högsta halterna av koppar, kvicksilver, PAH, tennorganiska föroreningar samt tyngre petroleumkolväten har påträffats i djupintervallet 0,0 - 0,2 m i norra delen av undersökningsområdet längs strandlinjen i anslutning till fastigheterna f.d. Masugnen 7 (nuvarande Schaktugnen 1-3), Masugnen 1, Ulvsunda 1:14 och Gjutmästaren 3. Det är troligt att föroreningarna härrör från tidigare verksamheter inom dessa fastigheter såsom tryckimpregnering, bensinanläggning, båtbottenfärg m.m samt från dagvattenutsläpp från området, då det går en dagvattenledning som leds ut i Bällstaviken mellan Masugnen 1 och Ulvsunda 1:14. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 16/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Minskande halter noteras i de djupare liggande sedimentlagren, dock är dataunderlaget för litet för att kunna göra en säkrare bedömning om haltfördelningen djupare än 0,2 m. Det är en stor till mycket stor avvikelse jämfört med regionala bakgrundshalter för metallerna bly, kadmium, krom, koppar, zink och kvicksilver i ytliga sedimentlager (0-0,2 m under sedimentytan). Bly, koppar, kvicksilver, PAHer, PCB och dioxiner har påträffats i halter med stor till mycket stor avvikelse jämfört med regionala bakgrundshalter även i djupare liggande sediment (> 0,4 m under sedimentytan). Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 17/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 6. Uppmätta föroreningshalter i jord i förhållande till känslig markanvändning, KM. Kartan visar högsta tilldelade klass för respektive provpunkt och djupintervall, oavsett ämne. ©Lantmäteriet, datasamverkan. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 18/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Utgångspunkter för åtgärdsutredningen 4.1 Övergripande åtgärdsmål De övergripande åtgärdsmålen utgör underlag för riskbedömningen och ingår som en del i den process för att välja efterbehandlingsåtgärd som Naturvårdsverket tagit fram (Naturvårdsverket, 2009). Syftet med de övergripande åtgärdsmålen är att beskriva vilken användning eller funktion som önskas inom ett område samt vilka störningar kopplade till föroreningar som kan accepteras inom området eller i omgivningen. Övergripande åtgärdsmål för detaljplaneområdet Bällsta Hamn har tagits fram av Sweco i samarbete med Exploateringskontoret, Stockholms stad, dessa redovisas nedan: 1. Området ska kunna nyttjas för bostäder och verksamheter av innerstadskaraktär utan att människor utsätts för oacceptabla hälsorisker genom exponering för föroreningar i mark och grundvatten. 2. Föroreningar inom området ska inte innebära en oacceptabel påverkan på markekosystemets förmåga att utföra de funktioner som förväntas vid den planerade markanvändningen. 3. Spridning av föroreningar från detaljplaneområdet ska inte innebära en oacceptabel risk för Bällstavikens vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. 4. Spridning av föroreningar från sediment inom detaljplaneområdet ska inte medföra oacceptabla risker för vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. 5. Vid val av efterbehandlingsåtgärder ska ianspråktagande av naturresurser beaktas. Särskilt beaktas utsläpp av fossil koldioxid samt uppkomst av avfall och möjligheter till behandling av detta. 4.2 Naturvårdsverkets utgångspunkter för åtgärder Det övergripande syftet med åtgärder av förorenade områden är att långsiktigt minska risken för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön samt att minska förekomst av skadliga ämnen i miljön (Naturvårdsverket, 2009). Naturvårdsverket har formulerat principer som bör beaktas vid formulering av åtgärdsalternativ (Naturvårdsverket, 2023). Dessa framgår av Tabell 1 tillsammans med hur dessa beaktas i åtgärdsutredningen. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 19/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 1. Naturvårdsverkets principer för formulering av åtgärdsalternativ och hur de beaktas i denna övergripande åtgärdsutredning (Naturvårdsverket 2023). Naturvårdsverkets principer som bör vara vägledande Beaktas Val av efterbehandlingsåtgärd bör utgå från vad som är Beaktas senare i riskvärderingsprocessen miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart. Andra åtgärdsmetoder än schakt och deponi ska beaktas Se avsnitt 5 för motivering av tillämplighet vid val av åtgärd, och förordas i de fall det är tekniskt av metoder. möjligt och ekonomiskt rimligt. Åtgärderna bör vara av engångskaraktär, fler åtgärder ska Ja, dock kan ingående moment behöva inte behövas utifrån den markanvändning som området upprepas under åtgärdstiden. efterbehandlas till. Återkommande åtgärder ska inte behövas, annat än för att följa upp effekterna av åtgärden. Skador som kan uppstå under genomförandet bör vara Beaktas senare i riskvärderingsprocessen mindre än de skador som totalt kan komma att orsakas av det förorenade området. Åtgärder bör väljas och genomföras så att intrånget i andra Beaktas senare i riskvärderingsprocessen intressen blir så litet som möjligt, till exempel vad gäller kulturminnesvården. Återställning efter avslutad åtgärd av det förorenade Beaktas inte då åtgärderna genomförs för området bör göras på ett sätt som stödjer att omvandla ett f.d. industriområde till i ekosystemtjänster och naturvärden i så stor utsträckning första hand bostadsområde. Principen som möjligt, utifrån dess koppling till avhjälpandeåtgärder hanteras i detaljplanen. inom området. 4.3 Områdesavgränsning och platsspecifika förutsättningar 4.3.1 Delområden Som anges i avsnitt 2.3 har detaljplaneområdet delats in i delområden utifrån planerad markanvändning. Samma indelning tillämpas i denna åtgärdsutredning men där några områden har slagits samman bland annat för att inte behöva återupprepa text som gäller för områden, se Tabell 2. Tabell 2. Delområden som omfattas av åtgärdsutredningen. *LÅP = anläggning under mark för lokalt omhändertagande av dagvatten, Lokalt åtgärdsprogram för Mälaren-Ulvsundasjön Fastighet/delområde Exponeringsenheter Markanvändning Källare/ garage Masugnen 1 Masugnen N & S Bostäder Delvis Tackjärnet 1, 3,4 Tackjärnet Bostäder Delvis Gjutmästaren 3, 4 och 5 GM3, GM4 & GM5 Bostäder, förskola Delvis Valsverket 7, 8 och 10 V10 skola & V10 Förskola, skola, kontor Osäkert bostäder och bostäder Strandparken SP norr & SP syd Parkområde Bällstahamnsparken & BH parken & Parkområde LÅP* Vattenparken Vattenparken Karlsbodatorget KB Torget Torg Smältvägen Smältv N & S Gata Nej Del av Valsverket 10 där ett parkeringsgarage planeras samt Valsverket 5 och 6 omfattas inte, eftersom riskbedömningen inte kunnat visa på ett åtgärdsbehov inom dessa områden. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 20/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.3.1 Geotekniska förutsättningar och planerade mark- och anläggningsarbeten Figur 7 visar en översikt över planerad schakt och fyllning i områden för allmän platsmark baserad på planerad marknivå jämfört mot dagens marknivå. Generellt avses marknivån bli ganska så oförändrad gentemot dagens markyta. Inom områden från blå, cyanblå och grönt i Figur 7 ändras marknivån som mest med +-1 meter. Större schakt planeras i södra området i Smältvägens förlängning, och fyllning genomförs i huvudsak vid strandparken och i kvarteret Valsverket. Figur 7. Översikt över schakt/fyllning i området (ELU Konsult AB, 2025). I Figur 8 redovisas områden inom detaljplaneområdet där geotekniska frågeställningar särskilt har utretts (ELU Konsult AB, 2025). De rödmarkerade delområdena bedöms vara särskilt intressanta platsspecifika förutsättningar att beakta i denna åtgärdsutredning. Anläggandet av en stor dagvattenledning (D2000-ledning) innebär geotekniska utmaningar och kommer att medföra betydande schakter och även jordförstärkning (område 1 i Figur 8). Schakt och jordförstärkning behövs även för andra ledningar i området (område 3 i Figur 8). Område 1 berör den norra delen av Smältvägen och Bällstahamnsparken och område 3 Smältvägen. I den södra delen av Smältvägen kommer det troligen behövas schakt i berg (område Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 21/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 i Figur 8). All typ av schakt innebär omhändertagande av massor som kan vara förorenade samt hantering av länsvatten som även det kan vara förorenat. Inom Bällstahamnsparken planeras även för en LÅP-anläggning (Lokalt åtgärdsprogram) för sedimentation av dagvatten (område 8 i Figur 8). Strandparken planeras att omfatta grönområden och promenadstråk invid Bällstaviken. I dagsläget löper kajer längs Bällstaviken. Dessa kommer delvis att rivas när strandpromenaden ska byggas. I söder planeras en bro som förbinder strandpromenaden mot vägar i söder. För anläggandet av strandparken krävs omfattande utfyllnader i Bällstaviken för att tillskapa markområden (område 2 i Figur 8). För att pendelbåttrafik ska kunna angöra detaljplaneområdet behövs en båtbrygga. För anläggandet av denna båtbrygga erfordras muddring samt ett erosionsskydd för att minska risken för ras och skred (område 6 i Figur 8). Beskrivning 1 Ledningsschakter och jordförstärkning för D2000-ledning 2 Utfyllnader för strandparken 3 Jordförstärkning för ledningar 4 Stabilitetsrisk vid förbelastning och höjning av marknivåer 5 Bergschakt för ledningar 6 Behov av erosionsskydd 7 Påverkan på Tvärbanan 8 LÅP-anläggning i Bällstahamnsparken 9 Befintlig grundläggning i området Figur 8. Områden inom detaljplaneområdet där geotekniska frågeställningar behandlas. De rödmarkerade delområdena bedöms vara särskilt intressanta platsspecifika förutsättningar att beakta i denna åtgärdsutredning (ELU Konsult AB, 2025) 4.3.2 Jordarter och föroreningsnivå Fyllningen inom markens översta skikt, 0-1 m, utgörs till stor del av mer grovkorniga fyllnadsmassor, sand, grus och sten, se Figur 9 och bilaga 2. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 22/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ställvis förekommer dock mer finkorniga fyllnadsmassor med stor andel lera och/eller silt. Den andra metern under markytan utgörs också till stor del av sten, grus och sand men en betydande andel av provpunkterna indikerar övergång till lera i djupintervallet 1-2 meter under markytan. Längre ner i jordprofilen övergår jordarterna i mer finkorniga jordtyper, framförallt lera men även silt. Baserat på utförda markundersökningar inom planområdet har en teoretisk fördelning av förorening i olika jorddjup uppskattats för planområdet för att beräkna potentiella mängder av jordmassor. Dessa kvoter redovisas i Bilaga 3 och används som grund för uppskattning av mängder inom olika föroreningsintervall baserat på utförda undersökningar inom planområdet. Antagandet för beräkning av volym förorenade jordmassor samt mängd av olika typer av jordmassor utgår ifrån att ytlig jord innebär den översta metern av exponeringsenheten. Djup jord innebär jord i jorddjup 1–2 meter under markytan. Antagandet utgår även ifrån att föroreningssituationen i ytlig och djup jord är likvärdig mellan de olika fastigheterna. I denna rapport antas att endast djup jord mellan 1-2 meter behöver åtgärdas, men det är högst troligt att även jord på större djup behöver åtgärdas. Dock bedöms dessa områden vara begränsade och endast beröra vissa fastigheter och föroreningstyper (exempelvis punktkällor med oljekolväten eller klorerade alifater). Inom delar av planområdet ska marken höjas jämfört med dagens marknivå. Det kan innebära förändringar till vilket djup saneringsåtgärder behövs. Bygger man upp marknivån med tillförda massor kan omfattningen på saneringsschakten eventuellt minskas. Frågan behöver utredas i detalj inom respektive exploateringsprojekt. 0-1 m 1-2 m >2 m Figur 9. Jordarter inom ytliga jordlager, 0–1 m, 1-2 m samt >2 m under markytan. Se bilaga 2 för större bild och fler djupnivåer. ©Lantmäteriet geodatasamverkan Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 23/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.3.3 Återkontaminering Exploatering av detaljplaneområdet kommer utföras av olika aktörer i olika skeden under troligen 10-tals år framöver. Detta medför att åtgärder som beskrivs i denna rapport kan pågå under flera år och att det finns risk för återkontaminering av fastigheter som sanerats i tidigt skede. Risk för återkontaminering finns även då förorenat grundvatten strömmar in till detaljplaneområdet från fastigheter som ligger uppströms. 4.4 Klimataspekter En åtgärdsutredning bör ta hänsyn till påverkan av klimatförändringar. Exempel på klimatrelaterade processer är: • Kraftigare nederbörd som kan ge översvämningar, ras, skred, erosion, stigande grundvattennivåer och ändrade strömningsförhållanden i grundvattnet etc. • Torka som kan ge minskad infiltration och sjunkande grundvattennivåer etc. • Värme ger högre temperatur i jordlager och grundvatten vilket kan ge ökad gasavgång och biologisk nedbrytning etc. Förändringar i klimatet kommer att påverka det aktuella objektet men exakt vilka och hur stora effekterna blir är inte känt. Vilka följdeffekterna blir och i vilken omfattning är också oklart, exempelvis hur ekosystem förändras. Enligt Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren, så motsvarar nivån +1,5 m (RH2000) en 100-årsnivå, och +2,7 m (RH2000) motsvarar beräknad högsta nivå (BHN) (Länsstyrelserna, 2015). Med grundläggningsnivå menas underkant på grundsula eller betongplatta. Inom detaljplaneområdet är lägsta grundläggningsnivå bostäder, kontor och lokaler angiven till +2,7 m över nollplanet. Byggnadskonstruktioner ska utföras vattentäta under nivån +2,7 meter över nollplanet. Ventilationsöppningar, dörrar, fönster och garageinfarter får inte placeras under +2,7 meter över nollplanet. Grundvattennivåerna i det övre magasinet styrs i hög grad av vattennivån i Bällstaviken. Bällstaviken mynnar i Ulvsundasjön, Mälaren, vars vattennivåer styrs av dammluckor, bl.a. vid Slussen. Slussen byggs för närvarande om för att kunna släppa ut mer vatten när behov uppstår. Föreslaget medelvattenstånd i Mälaren efter ombyggnationen kommer att vara +0,87 m (RH2000) vilket inte skiljer sig nämnvärt mot dagens reglering (SMHI, 2011). Ombyggnationen medför att de högsta vattenstånden kommer att kunna hållas på en lägre nivå jämfört med innan ombyggnationen samt att de lägsta vattenstånden kommer kunna hållas på en något högre nivå. Inom ramen för arbetet med detaljplanen har modellering utförts av olika scenarion för möjliga skyfall (Norconsult, 2025). Modelleringen visar att mycket av ytavrinningen kommer ledas mot Bällstahamnsparken. Inom ramen för arbetet med detaljplanen kommer risk för översvämningar, ras, skred och erosion beaktas. Sammanfattningsvis bedöms de klimatrelaterade aspekterna som listas ovan vara små och bedöms inte direkt påverka valet av åtgärder som föreslås i Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 24/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI denna utredning varken på kort eller lång sikt. Klimataspekterna behandlas därmed inte vidare i rapporten. 4.5 Riskbedömning och utvärdering av övergripande åtgärdsmål Riskbedömningen har utgått från de övergripande åtgärdsmål som tagits fram för detaljplaneområdet Bällsta Hamn och som redovisas under avsnitt 4.1. De övergripande åtgärdsmålen bedöms i dagsläget inte vara uppfyllda. En bedömning av måluppfyllelse med kommentar redovisas i Tabell 3. Resultatet från riskbedömningen avseende människors hälsa och markmiljö visualiseras i Figur 10. Tabell 3. Bedömning av om de övergripande åtgärdsmålen uppfylls. Övergripande åtgärdsmål Uppfylls Kommentar Befintligt dataunderlag indikerar att Området ska kunna nyttjas för åtgärdsmålet inte kommer uppfyllas bostäder och verksamheter av vid den planerade markanvändningen innerstadskaraktär utan att utan att riskreducerande åtgärder människor utsätts för oacceptabla Nej först vidtas. Åtgärder avser hälsorisker genom exponering för föroreningar i ytlig och djup jord samt föroreningar i mark och sannolikt även i grundvatten (främst grundvatten. ytligt grundvatten) Föroreningar inom området ska inte Befintligt dataunderlag indikerar att innebära en oacceptabel påverkan åtgärdsmålet inte kommer uppfyllas på markekosystemets förmåga att vid den planerade markanvändningen Nej utföra de funktioner som förväntas utan att riskreducerande åtgärder vid den planerade först vidtas. Åtgärder avser markanvändningen. föroreningar i ytlig jord. Beräknade halttillskott av flera olika Spridning av föroreningar från föroreningar kan innebära detaljplaneområdet ska inte oacceptabel risk på recipienten och innebära en oacceptabel risk för Nej ett överskridande av MKN. Bällstavikens vattenkvalitet eller Det behövs dock kompletterande ekosystem, inom eller utanför undersökningar för att bekräfta dessa detaljplaneområdet. slutsatser. Höga halter av flera olika föroreningar Spridning av föroreningar från i sedimenten som riskerar att påverka sediment inom detaljplaneområdet ekosystemen i Bällstaviken och att ska inte medföra oacceptabla risker spridas inom vattenförekomsten, Nej för Bällstavikens vattenkvalitet eller både inom och utanför planområdet. ekosystem, inom eller utanför Det behövs dock kompletterande detaljplaneområdet. undersökningar av sedimenten för att avgöra risken för spridning. 4.5.1 Hälsorisker Riskbedömningen visar att föreningssituationen inom stora delar av planområdet kan utgöra en risk för människors hälsa vid den planerade markanvändningen. Identifierade risker avser kontinuerlig exponering för framförallt PAH-H samt, till mindre del, arsenik, bly, dioxin och PCB via främst intag av förorenad jord och Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 25/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI växter. Inom mindre delar av planområdet kan föroreningssituationen även utgöra en risk vid enstaka intag av en något större mängd jord (s.k. korttidsexponering). Utöver ovan nämnda exponeringsvägar indikerar riskbedömningen även att inandning av ångor från flyktiga föroreningar (främst PAH-M och vinylklorid) kan komma att utgöra en risk för människors hälsa vid den planerade markanvändningen. Risker kopplade till inandning av ånga är dock mycket osäkra och behöver utredas ytterligare innan några säkra slutsatser kring potentiella hälsorisker kan dras, se (Sweco, 2025b). Identifierade risker kopplas till förekommande föroreningar i ytlig (0-1 m) och djup jord (> 1 m) samt i ytligt grundvatten (övre magasin). Risker kopplade till föroreningar i djup jord avser främst potentiell kontaminering av ytliga jordlager genom vertikal föroreningsspridning från djup jord till ytligare jord. Risker kopplas även till ångtransport av flyktiga ämnen (främst PAH-M) till framtida byggnader. Denna risk är dock, som nämns ovan, mycket osäker. Risker avseende förekommande föroreningar i grundvatten utgörs främst av potentiell exponering via inandning av ånga. Spridningen av PAH-H i ytligt grundvatten inom planområdets södra del kan möjligtvis utgöra en risk för människor som konsumerar fisk från ytvatten nedströms planområdet. Riskerna är dock mycket osäkra och behöver utredas ytterligare innan några säkra slutsatser kring potentiella hälsorisker kan dras. För övriga ämnen bedöms spridning med grundvatten från planområdet till omgivande områden inte utgöra en oacceptabel hälsorisk. 4.5.2 Risk för markmiljö Riskbedömningen visar att föroreningssituationen inom delar av området kan utgöra en oacceptabel risk för markekosystem inom planområdet. Styrande föroreningar utgörs främst av PAH-M och PAH-H. Risker avser föroreningar i ytlig jord. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 26/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI exponeringsenheter med föroreningshalter i jord som indikerar risker för människors hälsa exponeringsenheter med föroreningshalter i jord som indikerar risker för människors hälsa och markmiljö område med förorenings- halter i ytligt grundvatten som indikerar risker för människors hälsa område där spridning av föroreningar i djupt grundvatten från källområde uppströms planområdet möjligtvis kan utgöra en risk för människor som vistas inom planområdet Streckad linje markerar att risken är mycket osäker, men inte kan uteslutas i detta skede. För exponeringsenheter Vattenparken, SP syd, V10 parkering, Valsverket 5-6 samt vägar utan färgmarkering (Masugnsv och Smältvägens förlängning) är dataunderlaget för litet för att utvärdera eventuella risker för människors hälsa och markmiljö. Figur 10. Områden med identifierade hälsorisker och/eller risker för markmiljö. Till vänster ytlig jord/grundvatten, till höger djup jord/grundvatten. ©Lantmäteriet geodatasamverkan 4.5.3 Risk för ytvatten Riskbedömningen visar att föroreningssituationen i framför allt ytligt men även djupt grundvatten har potential att utgöra en oacceptabel risk för ytvattnet Bällstaviken som tillhör vattenförekomsten Mälaren – Ulvsundasjön. Utgående grundvatten bedöms i dagsläget medföra potential för oacceptabel belastning på recipienten Bällstaviken. Halttillskotten av olika föroreningar innebär att miljökvalitetsnormerna riskerar att överskridas. De ämnen som tydligast indikerar en risk för att miljökvalitetsnormerna överskrids är koppar samt PAH-ämnena bens(a)pyren, bens(b,k)fluoranten och benso(ghi)perylen. Belastningen av majoriteten av ämnen via grundvatten från området bedöms dock inte medföra en oacceptabel påverkan i jämförelse med övriga källor, som t.ex. Bällstaån. 4.5.4 Risk avseende spridning av förorenade sediment Riskbedömningen visar att föroreningssituationen i sedimenten inom planområdet kan utgöra en oacceptabel risk för ekosystemen i Bällstaviken samt en oacceptabel risk med avseende på spridning inom Bällstaviken och vattenförekomsten Mälaren – Ulvsundasjön. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 27/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I sedimenten har höga halter av flertalet föroreningar påvisats. Styrande föroreningar utgörs främst av metaller, PAH, TBT, PCB, dioxin, PFAS och petroleumkolväten. Det behövs dock kompletterande undersökningar av sedimenten för att avgöra risken för spridning. 4.6 Risker till följd av kommande exploateringsarbeten Planerade arbeten i form av ledningsdragningar och andra anläggningsarbeten riskerar att skapa nya spridningsvägar för grundvatten och/eller ånga i ytliga jordlager/ytligt grundvattenmagasin. Djupa anläggningsarbeten riskerar att öppna upp spridningsvägar mellan det övre och det undre grundvattenmagasinet. Den förstnämnda risken avser anläggningsarbeten i områden med höga halter av flyktiga föroreningar i jord och/eller grundvatten. Detta gäller framförallt inom planområdets södra del där föroreningar av klorerade alifater (främst VC) samt alifater >C12-C16 och PAH-M förekommer i höga halter i grundvatten. PAH-M förekommer i förhöjda halter i jord inom hela planområdet. Utförda undersökningar indikerar dock att ångtransporten i marken samt i befintliga ledningar inom planområdet är mycket begränsad. Dataunderlaget är begränsat. Inom området planeras pålningsarbeten samt vissa djupare anläggningsarbeten, vilka skulle kunna komma att öppna upp spridningsvägar mellan det undre och övre grundvattenmagasinet. Allvarligast sett ur hälsorisksynpunkt är om grundvatten med höga föroreningshalter i det djupa grundvattenmagasinet sprids till det ytliga magasinet. Inom stora delar av planområdet förekommer halter av flyktiga föroreningar i det undre magasinet som skulle kunna medföra potentiella hälsorisker om föroreningarna transporteras upp till det övre magasinet. Observerade grundvattennivåer inom planområdet tyder på att det kan finnas en risk för upptryckning av grundvatten från det undre magasinet till det övre magasinet om permanenta spridningsvägar genom det tätande lerlagret öppnas upp. De hydrogeologiska förutsättningarna är dock osäkra och behöver utredas ytterligare innan några säkra slutsatser kring spridningsförutsättningar mellan övre och undre magasin kan dras. Tillfällig spridning kan även komma att ske i samband med installations- och/eller anläggningsarbeten om förorenat grundvatten och/eller jord trycks ner eller spolas upp i samband med arbetena. Flera av de befintliga byggnaderna inom området är anlagda på pålar. Detta kan innebära att det redan i dagsläget förekommer spridning mellan det övre och det undre magasinet. Om pålarna dras upp vid framtida anläggningsarbeten kan detta medföra att ytterligare spridningsvägar öppnas upp, dels tillfälligt i samband med dragningen, dels permanent ifall leran som omslutit pålarna inte sluter tätt. Detta gäller även vid dragning av sponter. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 28/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.7 Åtgärdsbehov Inget av de fyra övergripande åtgärdsmålen bedöms vara uppfyllda, se Tabell 3. Riskreducerande åtgärder bedöms därmed komma att krävas för att säkerställa att marken kan göras lämplig för det tilltänkta ändamålet. Dataunderlaget är i flera fall begränsat och flera osäkerheter har identifierats i riskbedömningen vilka kan ha en påverkan på bedömningen. Dataunderlaget bedöms dock tillräckligt för att i detta skede möjliggöra en bedömning av den föreslagna planens lämplighet sett ur ett föroreningsperspektiv samt en utvärdering av möjliga åtgärdsmetoder som kan tillämpas för att säkerställa den samma. I det fortsatta arbetet kommer ytterligare undersökningar att krävas inom respektive fastighet/delområde för att tydliggöra behov och omfattning av riskreducerande åtgärder samt för att fastställa mätbara åtgärdsmål. Vid framtagande av mätbara åtgärdsmål ska, utöver miljö- och hälsoaspekter, även tekniska begränsningar, samhällsekonomiska och övergripande miljömässiga aspekter beaktas. Det identifierade åtgärdsbehovet inom planområdet sammanfattas i Figur 11. Åtgärder bör i första hand fokusera på att reducera människors exponering för ytlig förorenad jord samt att minska risker för vertikal föroreningsspridning från djupa till ytligare jordlager. Åtgärder behöver sannolikt även fokusera på att reducera risker kopplade till människors exponering via inandning av ånga. Omfattningen av dessa åtgärder är dock mycket osäker. Stor del av de föroreningar som förekommer i fyllnadsmassor inom markens omättade zon (ovan grundvattenytan) kommer att schaktas bort i samband med planerade exploateringsarbeten. Detta kommer medföra en betydande reduktion av identifierade hälsorisker. Ytterligare åtgärder bedöms dock sannolikt behöva utföras. Åtgärder avser föroreningar i både omättad och mättad zon (under grundvattenytan). Utöver de områden som färgmarkerats i Figur 11 finns eventuellt även ett åtgärdsbehov avseende förorenad jord inom ofärgade delar av området (exponeringsenheter V10 parkering, Valsverket 5-6 och SP syd samt i vägar Masugnsvägen och Smältvägens förlängning). Dataunderlaget är dock för litet för att avgöra eventuellt åtgärdsbehov i detta skede. Utöver de åtgärder som redovisas i figuren har ytterligare tre åtgärdsbehov identifierats, se Tabell 4. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 29/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 11. Preliminärt åtgärdsbehov inom planområdet (ytlig jord/grundvatten till vänster, djup jord/grundvatten till höger). Figuren avser åtgärder för att minska identifierade hälsorisker och risker för markmiljö, behov av åtgärder som avser att reducera risker för recipienten redovisas i Tabell 4. Eventuellt behov och omfattning av åtgärder som avser att reducera risker kopplade till inandning av ånga är mycket osäkert. Det bör noteras att ytlig jord och ytligt grundvatten samt djup jord och djupt grundvatten inte är lokaliserade på samma nivå. Ytligt grundvatten är generellt lokaliserat inom samma nivå som djup jord. Djupt grundvatten är lokaliserat i det undre magasinet vilket generellt är lokaliserat långt under nivåer där föroreningar påvisats i jord. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 30/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 4. Åtgärdsbehov som inte markerats i Figur 11. Åtgärd Område Kommentar Avser åtgärder som syftar till att minska påverkan på Åtgärder som avser att Sediment inom ekosystem samt spridning till områden nedströms minska risker kopplade planområdet planområdet. Omfattningen av detta åtgärdsbehov till förorenade sediment. behöver utredas vidare. Riskbedömningen visar att det föreligger ett troligt åtgärdsbehov avseende spridning av koppar och PAH-ämnen till Bällstaviken. Den största andelen av koppar tillförs Bällstaviken från det övre grundvattenmagasinet i planområdets norra del. Den Åtgärder som avser att Preliminärt: GM4, största andelen av tunga och medeltunga PAH minska spridning till Masugnen N transporteras ut från planområdet från det övre recipient grundvattenmagasinet i planområdets södra del. Identifierade risker är dock behäftade med flera osäkerheter. Åtgärdsbehov samt omfattning av eventuella åtgärder är därmed osäkra. Avser åtgärder för att hindra spridning av Åtgärder som tillser att föroreningsångor och/eller förorenat grundvatten i kommande framtida ledningsdragningar och andra exploaterings- Områden som berörs av anläggningsschakt där täta jordmassor skiftas ut mot arbeten inte öppnar upp framtida schakt- och mer genomsläppliga massor1. Vidare avses åtgärder nya spridningsvägar för pålningsarbeten som syftar till att förhindra spridning mellan undre och föroreningar inom övre magasin till följd av djupa anläggningsarbeten där planområdet det tätande lerskiktet genomskärs2. I tillägg indikerar riskbedömningen att ytterligare åtgärder kan komma att bli aktuella. Dessa listas i Tabell 5. Åtgärdsbehovet är dock mycket osäkert i detta läge. Tabell 5. Potentiellt åtgärdsbehov som bedöms mycket osäkert men inte kan uteslutas. Åtgärd Område Kommentar Riskbedömningen indikerar att spridning av klorerade alifater Masugnen N, (främst VC) från källområde uppströms planområdets Åtgärder som avser att hindra KB torget, nordvästra del möjligtvis kan komma att utgöra en risk för spridning av klorerade alifater Tackjärnet människors hälsa. Föroreningen förekommer i undre från områden uppströms magasin. Åtgärder kan behöva vidtas för att förhindra spridning av klorerade alifater till planområdet. Höga halter av tetrakloreten har påvisats i det djupa grundvattenmagasinet inom GM5. Föroreningens utbredning och haltvariationer inom området har inte undersökts och det Åtgärder som avser att minska kan därmed inte uteslutas att högre halter än de som påvisats risk för spridning av klorerade förekommer inom området. Föroreningen kan möjligtvis ge alifater från potentiellt GM5 upphov till höga halter av nedbrytningsprodukter (cis-1,2- källområde inom Gjutmästaren dikloreten och vinylklorid) som uppmätts i områden 5. anslutande till GM5. Det finns dock flera misstänkta källor i området, vilka kan ha gett upphov till de uppmätta halterna av nedbrytningsprodukter i områden runt GM5. 1 Exempelvis ledningsschakt samt schakt för husgrunder och växtbäddar 2 Exempelvis pålningsarbeten, sponter samt djupa schaktarbeten i områden med tunnare lerlager Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 31/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Åtgärdskategorier och -metoder I detta avsnitt identifieras vilka kategorier av åtgärder som kan vara aktuella att vidta för att reducera risker för människors hälsa och miljön. De kategorier av åtgärder som behandlas är: • Ingen åtgärd • Övervakad naturlig självrening • Administrativa skyddsåtgärder • Tekniska skyddsåtgärder • Inneslutning • Reduktion av föroreningsmängd Vidare identifieras vilka metoder som ingår i dessa kategorier, samt om dessa kan vara genomförbara och lämpliga som riskreducerande åtgärder inom detaljplaneområdet Bällsta Hamn. Åtgärdsmetoder som uppenbart inte är tillämpliga för detaljplaneområdet tas inte upp i denna rapport. Kapitlet baseras på uppbyggd kunskap om förekommande förorening, åtgärdsmetoder samt kompletterande upplysningar hämtade från åtgärdsportalen (Svenska Geotekniska Föreningen, 2025 ). 5.1 Ingen åtgärd Ingen åtgärd kan vara ett tänkbart åtgärdsalternativ om de övergripande åtgärdsmålen kan uppnås utan genomförande av åtgärder. För detaljplaneområdet bedöms det finnas ett åtgärdsbehov eftersom de övergripande åtgärdsmålen inte uppfylls. Därför är ingen åtgärd inte ett gångbart alternativ. 5.2 Övervakad naturlig självrening Övervakad naturlig självrening innebär att ingen aktiv åtgärd vidtas för att reducera risker. I stället utnyttjas naturliga processer vilka får reducera koncentrationer och risker över tid. Exempel på dessa naturliga processer är biologisk nedbrytning, sorption, förångning och utspädning. Området övervakas för att kontrollera om och hur föroreningssituationen och risksituationen förändras. Om denna strategi övervägs görs vanligen noggranna undersökningar kring förutsättningarna för nedbrytning så en bedömning av om nedbrytning kan komma att pågå med tillräcklig takt i tillräckligt lång tid. Eftersom strategin bygger på naturliga processer är det en tidskrävande metod och innebär övervakning och kontroll under en längre tid. Sammantaget bedöms inte övervakad naturlig självrening vara en gångbar strategi för detaljplaneområdet främst på grund av tidsaspekten men även för att många av föroreningarna som utgör en risk för människors hälsa och miljön inte kan brytas ner. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 32/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.3 Administrativa skyddsåtgärder Administrativa skyddsåtgärder omfattar skydd mot exponering genom restriktioner med syfte att förhindra aktiviteter som kan medföra oacceptabla risker. Exempel på åtgärder är tillträdesbegränsningar, restriktioner i mark- användning eller grundvattenuttag, restriktioner rörande odling, fiske etc. Administrativa skyddsåtgärder kan kompletteras med ett kontrollprogram för att följa upp föroreningssituationen men även för att kontrollera att skydds- åtgärderna uppfyller sitt syfte. Denna typ av åtgärd bedöms inte lämplig för detaljplaneområdet då den skulle begränsa den tänkta markanvändningen. Möjligen kan någon restriktion som inte inskränker möjligheterna för planerad markanvändning komma att kunna ingå i den samlade åtgärden, exempelvis restriktioner vid framtida markarbeten. 5.4 Tekniska skyddsåtgärder Tekniska skyddsåtgärder omfattar riskreducerande åtgärder som skär av spridnings- och/eller exponeringsvägar och därmed skyddar människa och miljö. Exempelvis kan olika former av markfilter eller barriärer installeras för att hindra transport av eller ändra transportvägar för förorening. Även byggnads- tekniska lösningar kan användas för att förhindra exponering som exempelvis att täta eller ventilera så att förorening i ångfas förhindras att tränga in i bostäder. Genom att använda tekniska skyddsåtgärder som skär av exponeringsvägar och därmed skyddar människor och miljö kan möjligen de övergripande åtgärdsmålen uppnås. En kombination av olika lösningar kan krävas och det måste säkras att lösningarna är robusta över tid. 5.4.1 Byggnadstekniska skyddsåtgärder Denna typ av åtgärder syftar till att förhindra att förorening i ångfas tränger in i byggnader. Det innebär att en barriär byggs in i konstruktionen som t.ex. en tät bottenplatta och täta rörgenomföringar eller att ångan förhindras att tränga in i byggnaden genom att ventilera bort den från ansamling under bottenplattan. Metoden kan vara tillämpbar ensamt där den bedöms tillräckligt effektiv eller som en extra säkerhetsåtgärd där en bedömning inte entydigt visar att övrig riskreduktion är tillräcklig. Byggnadstekniska skyddsåtgärder kan vara en lämplig metod inom detaljplaneområdet om det finns delområden där övrig åtgärd inte bedöms ge tillräckligt skydd mot ånginträngning eller där det finns risk för återkontaminering av grundvatten från föroreningar på angränsande fastigheter. I planen anges att byggnadskonstruktioner ska utföras vattentäta under nivån +2,7 meter över nollplanet. Vattentät konstruktion är en byggnadsteknisk åtgärd vars syfte är att hindra vatten från att passera genom den porösa betongen genom så kallad kapillärsugning. Denna åtgärd medför även en begränsning för föroreningstransport in i byggnader som kan komma att stå i kontakt med förorenat grundvatten. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 33/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.4.2 Strömningsavskärande fyllning i ledningsgrav Nyanläggande av ledningar kan orsaka ökad spridning av föroreningar eller att nya spridningsvägar öppnas upp. Vertikala tätande skärmar kan anläggas i ledningsgravar för att förhindra spridning av föroreningar via porluft och grundvatten längs med ledningsgravar. De tätande skärmarna byggs upp med strömningsavskärande fyllningar i ledningsbädden genom att fyllning längs en sträcka byts ut mot exempelvis bentonitblandad sand, se Figur 13. Fyllningen ska ansluta tätt mot ledningar och mot ledningsgravs väggar och botten. Den streckade linjen i Figur 12 är ordinarie schaktvägg, den yttre heldragna linjen är schaktvägg med bentonit, dvs det blir en något större schakt vid tätskärmarna för att säkerställa att schaktgraven blir så tät som möjlig. Figur 12. Principritning över strömningsavskärande fyllning i ledningsgrav. Den övre ritningen är en profil av ledningsgraven (Sektion A-A) och undre ritningen längsmed ledningsgraven. Källa: AMA (Anläggning 23) CEC.7. 5.4.3 Inneslutning Inneslutning innefattar åtgärder på plats för att skydda människor och miljö mot exponering utan att minska föroreningshalter eller -mängder. Nedan beskrivs olika typer av metoder för inneslutning. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 34/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.4.3.1 Övertäckning Övertäckning innebär att jord eller annat material läggs över föroreningen för att förhindra att skyddsobjekten kommer i direkt kontakt med föroreningen. Övertäckning är en metod som kan användes både på land och i vatten. I vatten kan även övertäckningen hindra föroreningsspridning från förorenade sediment. Om övertäckningen görs på land kan den utföras med täta material som minskar vattengenomströmningen genom det övertäckta området. När övertäckningen utförs i vatten delas metoden in i tunnskiktstäckning och isolationsövertäckning. Tunnskiktstäckning innebär att föroreningen täcks över av ett tunt lager av exempelvis ren sand eller någon typ av reaktivt material som binder föroreningen och på så vis minskas spridning och begränsar föroreningarnas biotillgänglighet. Tunnskiktstäckning är tillämplig på ackumulationsbotten. Isolationsövertäckning innebär att de förorenade sedimenten täcks med en tillräckligt mäktig och motståndskraftig täckning för att föroreningarna ska isoleras. Täckningen kan utformas på olika sätt och anpassas efter platsspecifika förhållanden. Täckningen kan byggas upp med sand, grus och sten, även geotextiler kan ingå. Figur 13. Principskiss över utläggning av övertäckningsmaterial från ett undervattensperspektiv (ej skalenlig). Illustration från åtgärdsportalen av Peter Harms-Ringdahl (Svenska Geotekniska Föreningen, 2025 ). För detaljplaneområdet kan övertäckning vara en lämplig metod i vissa områden på land. Metoden kan kombineras med schakt (avsnitt 5.5.1) om det exempelvis inte finns utrymme för att höja markytan i den grad som krävs för att rymma övertäckningen. I vattenområdet bedöms isolationsövertäckning kunna vara en del av den utfyllnad som planeras för att skapa mark till strandparken samt för att säkra botten mot erosion i farleden för pendelbåttrafik. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 35/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Övertäckning ger inte skydd åt markmiljön eller sedimentlevande organismer, men samtidigt skapas förutsättningar för att nya ekosystem kan etableras i de tillförda massorna. Vid användning av övertäckning måste det säkras så att framtida förändringar inte försämrar skyddet och att övertäckningen är beständig över tid. Övertäckning av förorenade sediment innebär att möjligheten till att i framtiden genomföra en åtgärd i syfte att reducera föroreningsmängden på plats försvåras men inte omöjliggörs. Övertäckning av förorenade sediment är en beprövad åtgärdsmetod och bedöms kunna medföra nödvändig riskreducering för de förorenade sedimenten i Bällstaviken. 5.4.3.2 Inneslutning med skärmar Inneslutningen kan utföras genom att det förorenade materialet helt eller delvis kapslas in med täta, lågpermeabla eller permeabla material. Inneslutningen innebär att utlakning och spridning av föroreningar från det förorenade materialet till omgivande mark och grundvatten minskar eller upphör. Horisontella skärmar används i första hand för att minimera infiltration och därmed utlakning och spridning av föroreningar från omättad zon till mättad zon. Vertikala skärmar, t.ex. sponter, används vanligtvis för att avskärma källzoner, men kan också användas för att avleda föroreningsplymer från specifika skyddsobjekt som t.ex. vattentäkter. Vid fullständig fysisk inneslutning kombineras horisontella och vertikala skärmar. Skärmar med permeabel barriär används som åtgärd för att förhindra spridning med grundvatten. Skillnaden jämfört med en tätande skärm är att grundvattnet med föroreningen inte leds i en annan riktning utan föroreningen binds i barriären när grundvattnet passerar igenom. Det finns även barriärer där föroreningen bryts ner i barriären men det är då en metod under kategorin reduktion av föroreningsmängd, se avsnitt 5.5.3. Barriären installeras t.ex. genom att gräva diken där barriärmaterial läggs ner eller genom injektering i punkter längs en linje. Ett exempel på barriär är aktivt kol som tillsätts marken där det fastläggs till ytor i jorden. Det aktiva kolet adsorberar sedan föroreningen. Effekten och livslängden av barriären beror på fysiska och kemiska förhållanden i grundvattnet, föroreningshalter och flödeshastigheten samt mängden material i barriären. Barriären mättas och/eller förbrukas över tid och kan behöva fyllas på eller bytas ut. Inneslutning kan användas för alla typer av föroreningar och i olika typer av jordar. En skyddsåtgärd i form av inneslutning behöver kontrolleras, t.ex. vad gäller den långsiktiga funktionen hos tätskikt och dränering eller av barriären. För detaljplaneområdet kan inneslutning användas för att förhindra/minska föroreningsspridning med grundvattnet in till planområdet, mellan fastigheter samt till ytvattnet i Bällstaviken. 5.4.3.3 Hydraulisk inneslutning Denna metod innebär att förorenat grundvatten pumpas upp, eventuellt renas och sedan återinfiltreras eller tas omhand på annat sätt. Metoden kan användas både i källområden och i plymområden med syfte att hydrauliskt innesluta en förorening så att den inte sprids i vidare. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 36/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Själva metoden är relativt enkel och omfattar installation av uttagsbrunnar eller dräneringsledningar samt en behandlingsanläggning för att rena vattnet som pumpas upp. Metoden kan ge snabb effekt avseende spridning. Ingen större massreduktion kan förväntas vid denna metod som alltså kan ses mer som en metod att förhindra eller styra spridningen. Pumpning måste utföras kontinuerligt under mycket lång tid. Lägre halter i grundvattnet kan nås men med stor risk för att grundvattnet återkontamineras när pumpningen upphör då förorening kan finnas kvar i jorden och fortsätta läcka ut. Kostnaderna kan bli mycket höga om behandlingen måste ske under långa tidsrymder (Naturvårdsverket, 2007). För detaljplaneområdet kan metoden fungera som en temporär skyddsåtgärd för att innesluta en förorening i grundvattnet så att den inte sprids till angränsande fastigheter eller till ytvattnet i samband med andra åtgärder i mark- och anläggningsskedet. 5.4.3.4 Solidifiering och stabilisering Solidifiering innebär att föroreningen kapslas in i material med låg permeabilitet, t.ex. betong, bentonit eller andra barriärmaterial. Vid solidifiering påverkas i regel inte föroreningens kemiska form eller sammansättning. Inkapslingen av föroreningen motverkar spridningen av föroreningar från det förorenade materialet men kan med tiden vittra sönder eller spricka. Vid stabilisering tillsätts additiv, sorbenter, som påverkar föroreningen så att dess laknings- och spridningsbenägenhet reduceras, utan att det förorenade materialet kapslas in. Exempel på sorbenter är aktivt kol, biokol, lermineral samt olika typer av organiska material somt exempelvis torv. Stabilisering och solidifiering kan tillämpas både in situ, se Figur 14, och på uppgrävda massor. Det är dock vanligast att jorden grävs upp och blandas med stabiliseringsmedel efter avskiljning av större fraktioner. Figur 14. Stabilisering/solidifiering av förorenad jord in situ med hjälp av injektering av kemiska additiv. Injekteringen sker i detta fall med hjälp av augerborrutrustning. Illustration från åtgärdsportalen av Peter Harms-Ringdahl (Svenska Geotekniska Föreningen, 2025 ). Innan jorden kan behandlas utförs laktester för att avgöra hur väl föroreningarna binds till stabiliseringsmedlet och för att beräkna mängden tillsatsmedel som krävs. Urlakningen av förorening från den stabiliserade jorden behöver Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 37/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI kontrolleras under lång tid framöver. Kompletteringar eller förnyade åtgärder är troligen nödvändiga i framtiden om effekten av stabiliseringen minskar och blir otillräcklig. För detaljplaneområdet kan det av geotekniska skäl vara aktuellt att utföra stabiliserande åtgärder (jordförstärkning) av leran som finns i betydande mäktighet i området. Leran i detaljplaneområdet är inte i någon större grad förorenad, varför solidifiering eller stabilisering av den inte bedöms ge några direkta positiva effekter på föroreningssituationen. I vattenområdet däremot är leran/sedimenten förorenade och därmed kan metoden vara tillämplig här då även sedimenten är i behov av stabilisering för att kunna bära den utfyllnad som planeras i vattenområdet för att skapa yta för strandparken. Det finns dock områden på land inom detaljplaneområdet där leran är förorenade med klorerade alifater varför metoden i kombination med en in situ- behandling (se avsnitt 5.5.3.5) kan vara en lämplig åtgärdslösning. 5.5 Reduktion av föroreningsmängd Reduktion av föroreningsmängd kan övergripande delas in i tre huvudprinciper: • Reduktion av föroreningsmängder genom urschaktning / muddring och externt omhändertagande, ex situ. • Reduktion av föroreningsmängder genom urgrävning / muddring och behandling på plats, on site. • Reduktion av föroreningsmängder genom in situ-behandling vilket innebär att förorening ligger kvar i marken och behandlas där utan att först grävas eller pumpas upp. 5.5.1 Ex situ 5.5.1.1 Schaktsanering Metoden innebär att förorenad jord schaktas upp och avlägsnas helt från området. Metoden ska utföras med försiktighet för att inte orsaka ökad spridning. Exempelvis vid schakt i områden med oljekolväten och klorerade alifater samt eventuell schakt under grundvattenytan. De jordmassor som uppstår vid urschaktning kan sorteras i storleksfraktioner innan borttransport. Syftet är att reducera mängden material som går till mottagningsanläggning då grova fraktioner som grovt grus, sten och block inte förväntas innehålla några betydande föroreningsmängder. De grövre fraktionerna kan då återanvändas på plats om det är tekniskt möjligt för de återfyllnads- eller uppfyllnadsbehov som föreligger (se avsnitt 5.5.2.1). Vid schakt under grundvattenytan krävs åtgärder för att hantera grundvatten- nivå samt förorening i uppumpat grundvatten. Även länsvatten p.g.a. nederbörd behöver hanteras. Metoden har en begränsning i djupled och vid åtgärd av föroreningar som ligger djupt kan spontning vara nödvändig. Men även då finns det en nivå varunder andra metoder sannolikt är mer lämpliga. Uppschaktade massor transporteras till en mottagningsanläggning. Där kan massorna behandlas så att halter av föroreningar sänks för att möjliggöra återanvändning av massorna. De kan också deponeras, vilket är den vanligast Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 38/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI förekommande hantering av massor som schaktas ur och transporteras till mottagningsanläggning. Urschaktning och omhändertagande av jordmassor externt är en metod som kan användas för åtgärder inom det aktuella området för att reducera föroreningsmängden och följaktligen också risker. Schakt av jordmassor ska utföras av byggnadstekniska skäl inom detaljplaneområdet och därmed avlägsnas förorenade massor till viss del. Metoden är därmed lämplig att fortsatta använda där ytterligare jordmassor behöver avlägsnas. 5.5.1.2 Muddring Muddring innebär att (förorenade) sediment avlägsnas från ett vattenområde för att behandlas och omhändertas på land. Det finns många olika typer av muddringsutrustningar som i princip kan hänföras till en av följande kategorier: • Grävmuddring (mekanisk muddring), där någon typ av skopa används för att avlägsna sediment från botten till en pråm eller lastbil för borttransport. • Sugmuddring (hydraulisk muddring), där sediment sugs upp och pumpas från botten till en pråm för borttransport eller direkt till land. • Frysmuddring, där plattor med cirkulerande köldmedium används för frysning av sediment som sedan kan lyftas till en pråm för borttransport. Grävmuddring och sugmuddring har använts sedan lång tid tillbaka medan frysmuddring är en relativt ny metod som utvecklats särskilt för muddring av förorenade sediment. Figur 15. Principskiss, exempel på utrustning som används vid grävmuddring (ej skalenlig). Illustration från åtgärdsportalen av Peter Harms-Ringdahl (Svenska Geotekniska Föreningen, 2025 ). Vid muddring av förorenade sediment är det viktigt att välja en metod som minimerar spridning av föroreningar via grumling av sedimenten. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 39/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI De muddrade sedimenten behöver oftast avvattnas samt stabiliseras innan de kan hanteras på en mottagningsanläggning. Ofta sker det slutliga omhändertagandet genom deponering. Förorenade sediment från hamnmuddringar kan efter stabilisering/solidifiering användas som fyllnadsmassor för utbyggnad av nya hamnytor. Muddring och omhändertagande av muddermassor externt är en metod som kan användas för åtgärder inom det aktuella vattenområdet för att reducera föroreningsmängden och följaktligen också risker. Muddring kan behöva genomföras i farleden för pendelbåttrafik för att fördjupa den och därmed avlägsnas förorenade sediment till viss del. Metoden är därmed lämplig att fortsätta använda om ytterligare sediment behöver avlägsnas. Muddring kan även vara möjligt att använda för att avlägsna lösa sediment innan utfyllnad. 5.5.2 On site Denna princip innebär att förorenade jord behandlas på plats och återanvänds. Möjligheten till återanvändning på plats beror på geotekniska förutsättningar, ytor för masshantering och tiden som krävs för behandlingen. Flertalet olika behandlingsmetoder finns tillgängliga varav merparten baseras på samma processer som för in situ-metoder, se nedan i avsnitt 5.5.3. Genom att behandla jord på plats reduceras behovet av transporter och ersättningsmassor samt att utnyttjande av deponiutrymme minskar. 5.5.2.1 Sortering, siktning och krossning Sortering av jordmassor är ett effektivt sätt att minska transportbehovet i projektet. Då det är en större mängd jord som kommer hanteras inom planområdet kan de som är lämpliga samordnas på en masshanteringsyta. Lämpliga jordmassor rör massor som är lämpliga både utifrån ett tekniskt och föroreningsmässigt perspektiv. Lera är inte lämpligt av främst tekniska aspekter. Lämpligast är grusiga och sandiga massor samt sten och block. Jordmassor som inte är lämpliga för sortering bör köras direkt till godkänd mottagningsanläggning. Jordmassor som innehåller lägre halter än farligt avfall och som inte innehåller olämpliga föroreningar (exempelvis PFAS och dioxin) kan med fördel siktas till exempelvis 0-8 mm, 8-16 mm, 16-32 mm, 32-90 mm samt över 90 mm. Massor som innehåller övrigt material såsom tegel, betong och liknande kan också grovsorteras inom masshanteringsytan, för att öka mängden massor som kan återanvändas. I vissa fall kan även vindsiktning användas för massor som innehåller högre TOC eller annat lättare material. Magnetsiktning kan sortera bort bitar av metall om det skulle hittas i massorna. Efter siktning behöver massorna kontrolleras med avseende på föroreningssituationen. Högst halter brukar återfinnas i de minsta fraktionerna. Massor som fortfarande innehåller halter som inte bör återanvändas på området bör omgående köras till godkänd mottagningsanläggning. Efter provtagning och klassning kan krossning utföras på större sten samt lägre fraktioner av tekniska skäl för att kunna återanvändas. Tekniska krav vid byggnation bör kontrolleras innan för att undersöka om dessa massor får användas efter krossning. Masshanteringsyta, mekanisk sortering och siktning är anmälningspliktiga verksamheter. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 40/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.5.2.2 Jordtvätt Jordtvätt baseras i grunden på att mekaniskt separera jordpartiklar med hög halt förorening från de med lägre halt. Då föroreningen binder på ytor och jord- fraktioner med mindre diameter har större yta per volym, innehåller vanligen finmaterialet högst totalhalt per volym och vikt. Detta betyder att jordtvätt har sämre effekt på jordar med större andel finfraktion. Jordar med innehåll av organiskt material lämpar sig vanligen inte för jordtvätt. Inledningsvis avlägsnas de grövsta fraktionerna genom exempelvis siktning. Även andra typer av torr behandling kan ske för att även lösgöra de fina partiklar som sitter på de grövre. Härefter använder man sig av våtsiktning och andra våta metoder för att separera fraktionerna. Även andra behandlingssteg som skrubbning, trumling m.fl. kan används. Vid behov adderas tillsatser för att lösgöra föroreningen från partiklarna. Resultatet är en grovfraktion med låga halter förorening, en mellanfraktion med halter som klarar uppställda krav för återläggning av massor inom området samt en restfraktion som är finfraktionen. Den fina fraktionen innehåller vanligen höga halter förorening och behöver transporteras bort och omhändertas på annat sätt, vanligen deponi. Möjligheten att använda jordtvätt inom detaljplaneområdet är osäker. En hel del av de förorenade massorna består troligen av lera, och jordtvätt har därmed bedöms som en mindre lämplig teknik då en stor andel av massorna skulle hamna i finfraktionen som ändå behöver omhändertas externt. 5.5.3 In situ-behandling In situ-behandling innebär att förorenad jordligger kvar i marken och behandlas där utan att först grävas eller pumpas upp. Metoderna kan generellt användas även under existerande konstruktioner dock krävs att installationer kan utföras i tillräcklig omfattning för att få önskad effekt. Det finns flera typer av metoder och tekniker och detta avsnitt kan ses som en översikt. 5.5.3.1 Pumpning och behandling Genom att pumpa upp och behandla förorenat grundvatten från ett källområde på plats sker viss massreduktion. Metoden har dock låg effekt och används vanligen för att hydrauliskt innesluta föroreningen så den inte sprids vidare med grundvattnet, se vidare avsnitt 5.4.3.3. Förorening i omättad zon åtgärdas endast i liten utsträckning vid denna metod. Det bedöms inte att metoden kan användas generellt inom detaljplaneområdet men eventuellt som ett komplement eller som en tillfällig lösning under mark- och anläggningsarbeten i delområden. 5.5.3.2 Porgas- eller flerfasextraktion Denna in situ-metod fungerar för organiska föreningar med hög eller medelhög flyktighet. Föroreningar extraheras i gasfas ovan grundvattenytan eller flera faser över och under grundvattenytan (gasfas, vattenlöslig fas och fri produkt- fas) i ett och samma behandlingskoncept. Om metoden kombineras med grund- vattenpumpning har metoden ingen begränsning beträffande föroreningens ångtryck. Luften och grundvattnet som extraheras under behandlingen genom- går rening med exempelvis en gravitationsavskiljare för separation av fri Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 41/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI produktfas, vattenbehandling och gasreningsutrustning (Svenska Geotekniska Föreningen, 2025 ). Metoden kan kombineras med att blåsa in luft i grundvattnet, air sparging, för att få större avgång till porluft. Metoden är begränsad till grundvattenytans fluktuationsområde och strax under denna. Behandlingsdjupet kan påverkas genom att sänka grundvattenytan något. Effekten av metoden påverkas av markens jordart och genomsläpplighet och kan variera i olika jordlager med sämre effekt i fina jordlager. Porgasextraktion kan minska mängd förorening i jordlager ovan grundvatten- ytan medan flerfasextraktion även kan ha effekt något djupare. Metoden kan vara tillämpbar inom delområden med organisk förorening inom detaljplaneområdet. Eftersom genomsläppligheten i leran som underlagrar fyllning i området är låg bedöms metoden som mindre tillämpar och det finns troligen andra in situ-metoder som är bättre lämpade inom detaljplaneområdet. 5.5.3.3 Fytosanering Fytosanering är en in situ-behandlingsmetod där man använder sig av växter för att extrahera, binda eller bryta ned föroreningar i jord, grundvatten, ytvatten eller andra förorenade media. Metoden tillämpas för sanering av mark- och vattenområden som förorenats av bland annat metaller, klorerade alifater och lättflyktiga petroleumföroreningar. Metoden fungerar bäst när föroreningshalterna är måttliga. Höga koncentrationer av föroreningar kan ibland medföra att växterna tar skada. Fytoextraktion innebär att växter tar upp föroreningar, både organiska och oorganiska ämnen. Organiska ämnen kan när de tagits upp i växterna metaboliseras och brytas ner. För föroreningar som inte bryts ner skördas växterna regelbundet och förorening tas på så vis om hand. Fytosanering är tidskrävande och bedöms därför inte tillämpbara inom detaljplaneområdet. Dessutom kan marken inte nyttjas / exploateras under tiden som saneringen pågår. 5.5.3.4 Biologisk behandling Vid biologisk behandling in situ sker en omvandling och/eller destruktion av organiska föroreningar med hjälp av tillförda eller naturligt förekommande mikroorganismer, främst bakterier, eller svampar. Biologisk behandling kan utföras både i form av biostimulering, där en redan pågående nedbrytningsprocess förstärks eller forceras genom tillförsel av t.ex. syre och näringssubstrat, och genom bioaugmentering där bakterier eller andra mikroorganismer tillsätts för att initiera en biologisk nedbrytningsprocess. Metoden fungerar både över och under grundvattennivån och fungerar bäst i relativt genomsläppliga homogena jordlager, men moderna injektionstekniker kan ge bra fördelning av tillsatt produkt även i mindre genomsläppliga jordlager. Metoden har visat sig fungera även i källområden. Biologisk nedbrytning kan användas under existerande konstruktioner. Biologisk behandling bedöms som en möjlig metod för förorening bestående av klorerade alifater. Metoden är inte tillämplig för övriga föroreningar som förekommer inom detaljplaneområdet. Metoden kan behöva tid för att nå uppsatta åtgärdsmål men samtidigt kan åtgärden fortgå i grundvattnet även Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 42/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI efter att exploateringen har utförts. Därmed behöver inte tidsaspekten vara något som begränsar metodens tillämpbarhet i detaljplaneområdet. 5.5.3.5 Kemisk oxidation och kemisk reduktion Kemisk oxidation är en behandlingsmetod där organiska föroreningar i grund- vattnet bryts ned genom oxidation. Det förorenade området tillförs ett oxidationsmedel via brunnar eller direktinjektering. Vid kontakt med oxidations- medlet bryts föroreningarna ner. Kemisk reduktion fungerar i praktiken på samma sätt som kemisk oxidation, dock tillsätts ett reduktionsmedel istället, exempelvis järn. Injektering av oxidations- eller reduktionsmedel kan utföras genom att en vätska sprutas ut i marken eller att det t.ex. tillförs genom soil mixing exempelvis i samband med stabilisering av jorden med augerborrutrustning (se Figur 14). Det är viktigt att behandlingsmedlet fördelas ut där föroreningen finns. Att få en jämn fördelning är enklast i genomsläppliga jordlager, men om medlet blandas in med t.ex. en augerborr kan även mer finkorniga jordar behandlas. Metoden kemisk reduktion kan även användas i en permeabel reaktiv barriär som installeras under grundvattennivån, se Figur 16. Figur 16. Principutformning av permeabel reaktiv barriär för behandling av förorenat i grundvatten. Illustration från åtgärdsportalen av Peter Harms-Ringdahl (Svenska Geotekniska Föreningen, 2025 ). Båda metoderna skulle kunna vara tillämpbara inom detaljplaneområdet i områden med klorerade alifater. Metoden är inte tillämplig på övriga föroreningar som förekommer inom detaljplaneområdet. 5.5.3.6 Jordtvätt in situ Jordtvätt in situ innebär att vatten och vid behov ytaktiva ämnen injekteras i marken för att öka föroreningars löslighet och möjlighet till extraktion ur marken. Extraktet samlas upp genom pumpning av grundvatten från mättad zon och tvättvätska/markvatten från omättad zon. Den använda tvättvätskan kan separeras från förorening och återanvändas i processen. Metoden används exempelvis vid förorening med metaller men kan även ha god effekt på organiska ämnen. För att metoden ska ha effekt krävs genomsläppliga jordar så tvättvätskan kom- mer i kontakt med föroreningen. Vidare krävs det goda möjligheter att pumpa upp behandlingsvätskan och grundvatten. Det är viktigt att behandlingsvätskan och den lösta föroreningen går att samla upp genom pumpning för att säkra att spridningen inte ut från området inte ökar. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 43/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inom detaljplaneområdet finns en stor variation av olika föroreningar och det bedöms mycket osäkert om metoden kan ha effekt på samtliga typer av förorening. Metoden utvärderas inte närmare inom ramen för denna övergripande åtgärdsutredning. 5.5.3.7 Termisk desorption Vid termisk desorption in situ värms jord och grundvatten upp till en temperatur vid vilken föroreningen förångas och avgår som gasfas. Uppvärmningen kan utföras med olika tekniker, vanligast är injektering av vattenånga, uppvärmning via värmeelement eller genom att elektrisk ström induceras i det förorenade markområdet. Oavsett vilken metod som används för uppvärmning kombineras alltid metoden med porgasextraktion för omhändertagande av den avdrivna föroreningen. Gasen som extraheras renas, t.ex. genom ett kolfilter, innan den släpps ut. Metoden används framförallt för organiska föroreningar men även t.ex. kvicksilver kan förångas och samlas upp med denna metod. Det finns termiska metoder som är relativt oberoende av markens permeabilitet. Metoden kan användas för åtgärder både över och under grundvattenytan samt i berg. Vid stort grundvattenflöde kan dock avkylningseffekten bli så stor att den önskade temperaturen och därmed effekten blir svårare att uppnå. Behandlingen betraktas som en relativt snabb behandlingsmetod jämfört med flertalet andra in situ-behandlingsmetoder. Metoden är energiintensiv och är ofta mer kostsam jämfört med andra metoder. Vid behandling av jord under grundvattenytan går mer energi åt för att förånga vattnet. Dock är effekten också stor och reduktionen i föroreningshalt kraftig oavsett ursprungshalt. Vid användning under byggnader kan det i vissa fall begränsa användningen av byggnaden under åtgärden på grund av höga temperaturer. Efter avslutad behandling kan det ta lång tid innan marken har kylts ner till ursprunglig temperatur. Metoden bedöms som möjlig att använda inom delområden inom detaljplaneområdet på föroreningar med klorerade alifater. Metoden är inte tillämplig på övriga föroreningar som förekommer inom detaljplaneområdet. 5.6 Sammanfattning och val av åtgärdsmetoder De beskrivna åtgärdsstrategierna och -metoderna sammanfattas i Tabell 6 med kommentar kring om metoden bedöms vara lämplig inom detaljplaneområdet. Den inledande analysen visar att endast metoder som omfattar reduktion av föroreningsmängd kan användas som ensamstående metod eller huvudmetod. Någon av de övriga metoderna skulle kunna användas som komplement vid behov. Urschaktning måste göras av byggnadstekniska skäl vilket gör att urschaktning är mycket lämpligt även för eventuellt tillkommande urschaktning som krävs på grund av föroreningssituationen. Dock bör andra metoder beaktas om den tillkommande schaktningen blir omfattande och djup. Flertalet in situ-metoder skulle kunna användas som komplement till urschaktning av organiska föroreningar som exempelvis olja och klorerade alifater. Detta skulle kunna vara aktuellt om föroreningar ligger så djupt att de svårligen kan schaktas eller förekommer under byggnader som ska stå kvar. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 44/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 6. Sammanfattning av strategier och metoder för åtgärd med kommentar kring metodernas lämplighet. Metoder som bedöms lämpliga är markerade med grön färg. Strategi / Metod Lämplig metod inom Bällsta Hamn Nej. Riskbedömningen visar att åtgärd behövs för tänkt Ingen åtgärd markanvändning. Övervakad naturlig nedbrytning Nej. Många föroreningar kan inte brytas ner. Nej, inte ensamt. Riskerar att begränsa tänkt Administrativa skyddsåtgärder markanvändning. Ja för klorerade alifater, men inte ensamt. Kan vara Byggnadstekniska skyddsåtgärder komplement om annan åtgärd ej är tillräcklig. Ja, men inte ensamt. Kan vara komplement om annan Strömningsavskiljande fyllning i ledningsgrav åtgärd ej är tillräcklig. Ja, metoden är aktuell för att åtgärda förorenade sediment. Övertäckning För jord kan metoden vara ett komplement till exempelvis schaktsanering. Ja, men inte ensamt. Kan vara komplement om annan åtgärd ej är tillräcklig eller för att undvika återkontaminering. Inneslutning med skärmar Beskrivs dock inte närmare i denna övergripande åtgärdsutredning. Nej. Metoden kan fungera som en skyddsåtgärd i samband Hydraulisk inneslutning med andra åtgärder eller i mark- och anläggningsskedet Ja, metoden kan användas för att undvika undanträngning av förorenade sediment vid utfyllnadsarbetet. Metoden kan Solidifiering och/eller stabilisering komma att användas för att stabilisera marken av geotekniska skäl. Schaktsanering med externt omhändertagande av Ja. Kan eventuellt behöva kompletteras om urschaktning massor. inte ger tillräcklig riskreduktion. Muddring med externt omhändertagande av massor Ja. Ja i kombination med schaktsanering, för lämpliga massor Sortering, siktning och krossning med avseende på föroreningssituation och tekniska egenskaper Jordtvätt Nej Nej. Metoden kan fungera som en skyddsåtgärd i samband med andra åtgärder eller i mark- och anläggningsskedet. Pumpning och behandling av grundvatten Exempelvis vid rening av länsvatten eller för att förhindra återkontaminering av redan åtgärdat område. Porgas- eller flerfasextraktion ev med luftinjektering, Nej. Låg genomsläpplighet i leran. airsparging och bioventilering. Fytosanering Nej. Kräver lång tid och mark som inte ska nyttjas. Biologiska behandling Ja för klorerade alifater. Kemisk oxidation Ja för klorerade alifater. Kemisk reduktion Ja för klorerade alifater. Jordtvätt in situ Nej. Många olika typer av föroreningar. Termisk behandling, inkluderar även Ja för klorerade alifater. porgasextraktion Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 45/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Åtgärdsförslag 6.1 Översikt möjliga åtgärder I avsnittet 5 ovan redovisas möjliga åtgärdskategorier och metoder. Denna åtgärdsutredning är av översiktlig karaktär och täcker in flera delområden och fastigheter med olika typer av åtgärdsbehov. Inga åtgärdsalternativ har tagits fram för detaljplaneområdet utan i stället beskrivs vilka åtgärdsmetoder som bedöms som möjlig att använda inom respektive delområde utifrån genomgången i avsnitt 5. I Tabell 7 sammanfattas möjliga åtgärdsmetoder för respektive fastighet/delområde. Åtgärdsmetoderna som föreslås antas användas i en kombination, endast schaktsanering bedöms som en åtgärdsmetod som ensamt möjligen skulle kunna lösa hela åtgärdsbehovet inom respektive fastighet/delområde. Avseende klorerade alifater visar riskbedömningen att det möjligtvis kan komma att utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa, avseende inandning av ånga. Inom planområdets södra del förekommer VC i ytligt grundvatten och i korsningen Gjuterivägen/Smältvägen förekommer även halter av klorerade alifater i lera. Inom områdets nordvästra del kan spridning av VC från områden uppströms planområdet möjligtvis komma att medföra hälsorisker för människor som kommer vistas i området vid den planerade markanvändningen. Risker avser i detta fall föroreningar i det undre grundvattenmagasinet. Riskerna är dock mycket osäkra och behöver utredas ytterligare. För att åtgärda de klorerade alifaterna krävs troligen någon mer åtgärd utöver schaktsanering, men då åtgärdsbehovet är osäkert beskrivs möjlig in situ-behandling av klorerade alifater mycket översiktligt i nedanstående avsnitt. Tabell 7. Möjliga åtgärdsmetoder för respektive fastighet/delområde baserat på dess åtgärdsbehov. Fastighet/delområde Markanvändning Möjliga åtgärdsmetoder Byggnads- Över- Schakt- In situ- tekniska täckning sanering behandling skyddsåtgärder (klorerade alifater) Masugnen 1 Bostäder Ja Ja Ja Tackjärnet 1, 3, 4 Bostäder Ja Ja Ja Gjutmästaren 3 Bostäder, förskola Ja Ja Ja Ja Gjutmästaren 4 Bostäder Ja Ja Ja Ja Gjutmästaren 5 Bostäder Ja Ja Ja Ja Valsverket 10 Förskola, skola, Ja Ja Ja kontor Valsverket 7, 8 samt del av 10 Bostäder Ja Ja Ja Ja Del av valsverket 10 Parkeringsgarage Ja Ja Valsverket 5, 6 Industriverksamhet Ja Ja Strandparken Parkområde Ja Ja (muddring) Bällstahamnsparken Parkområde Ja Ja Karlsbodatorget Torg Ja Ja Vattenparken Parkområde Ja Ja Smältvägen Gata Ja Ja Ja Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 46/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.1.1 Underlag till kostnadsuppskattning En kostnadsuppskattning för schakt, transport och omhändertagande av förorenade jordmassor för respektive fastighet har tagits fram. I bilaga 4 redovisas det underlag som använts för kostnadsuppskattningen. Kostnader för projektledning, projektering, åtgärdsförberedande markundersökningar och miljökontroll har inte uppskattats. Dessa kostnader bedöms vara relativt lika oavsett vilken schaktmängd som saneringen omfattar. Det är schakt, transport och deponiavgift som främst är kostnadsdrivande för saneringsåtgärden. I kostnadsuppskattningen har ytlig (0-1 meter under markytan) och djup jord (1- 2 meter under markytan) tagits med. Det antas att endast djup jord mellan 1-2 meter behöver åtgärdas, men det är troligt att även jord på större djup behöver åtgärdas. Dock bedöms dessa områden vara begränsade och endast beröra vissa fastigheter och föroreningstyper (exempelvis punktkällor med oljekolväten eller klorerade alifater). Hur mycket av den djupa jorden (> 1 meter) som behöver åtgärdas genom schaktsanering är oklart. För djup jord bedöms det finnas andra åtgärder än schaktsanering som troligen är mer hållbara åtgärdsmetoder. Framtida markyta påverkar också vilka nivåer och mängder som slutligen kommer beröras av åtgärder. I de områden där nuvarande markyta ska höjas kan möjligen saneringsdjupet minskas. Genom sortering av uppschaktade massor bedöms mängden förorenad jord minska. Hur stor andel som kan sorteras ut är inte möjlig att bedöma i dagsläget, men preliminär bedömning är att marken innehåller mycket sten och block. Mindre mängder förorenad jord som måste transporteras och deponeras innebär miljömässiga fördelar med minskade antal transporter, möjligheter för återanvändning samt lägre kostnader för exploatören. Stor mängd jord bedöms innehålla en föroreningsnivå som ligger under riktvärdet för KM (se bilaga 3) och de platsspecifika riktvärdena som beräknats i riskbedömningen. Det finns stora möjligheter att denna jord kan lämnas kvar på platsen, men frågan behöver bedömas från fastighet till fastighet. I kostnadsbedömningen redovisas därmed två scenarier, ett scenario där all jord (0-2 meter under befintlig markyta) antas schaktas ur och ett där jord med halter under KM inte tagits med. Vid schaktarbeten inom förorenade områden kommer rening av länshållningsvatten behövas. Rening av länsvatten är ibland förknippat med stora kostnader. Frågan om kostnader i samband med rening av länsvatten förtydligas ytterligare i avsnitt 7.3.2. Någon uppskattning av kostnader för andra eventuellt tillkommande riskminskande åtgärder har inte utförts. Dessa kostnader kan exempelvis röra in situ-behandling av klorerade alifater och tekniska skyddsåtgärder. Frågan om kostnader i samband med in situ-behandling av klorerade alifater förtydligas ytterligare i avsnitt 7.3.3. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 47/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.2 Masugnen 1 6.2.1 Områdesbeskrivning Fastigheten Masugnen 1 består i riskbedömningen av två exponeringsenheter, norra och södra. För exponeringsenheten nämnd Masugnen Norra är planerad markanvändning flerfamiljshus med tillhörande källare. Markytan i ritningarna för Masugnen norra är angiven med plushöjd +3,20 RH2000 viket innebär att markytan höjs. Byggnaderna inom Masugnen är idag rivna med byggnadernas grundläggning med pålar finns kvar i marken. Källare planeras för Masugnen Norra och anläggs till ett djup på -0,35 RH2000 vilket innebär att schakt för källare kan innebära ett behov av vattenhantering. Planerad markanvändning för exponeringsenhet Masugnen Södra är flerfamiljshus och tillhörande innergårdar, lekplatser och med förskola på bottenplan. Potentiellt kan planerad markanvändning innebära att marken kommer att höjas. Masugnen Norra har en ungefärlig area på 7 400 m2. Masugnen södra har en ungefärlig area på 9 000 m2. Inom Masugnen norra och södra finns förorening i ytlig jord, djup jord samt i ytligt grundvattenmagasin. Inom Masugnen Norra förekommer förorening av arsenik, bly, PAH-M, PAH-H och dioxin som föranleder åtgärd i ytlig jord. För djup jord förekommer förorening av arsenik, PAH-M samt PAH-H som föranleder åtgärd. Ytligt grundvattenmagasin har förorening av PAH-M som föranleder åtgärd. För exponeringsenheten Masugnen Södra är förorening som föranleder ett åtgärdsbehov bly, zink, PAH-M, PAH-H och dioxin. För djup jord är styrande förorening PAH-M, PAH-H och eventuellt alifater >C10-C12. Riskbedömningen har visat att från det övre grundvattenmagasinet i planområdets norra del sker ett halttillskott av koppar som innebär att miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas i Bällstaviken. Jordarter inom fastigheten Masugnen 1 har dokumenterats vid provtagning av jord. Bedömning av jordart har utförts vid provtagning och återkommande är jordarter med dominerande inslag av grus, sand eller sten för markens översta meter under markytan. Den andra metern under markytan innehåller även sten, grus och sand frekvent, men en betydande andel av provpunkterna indikerar övergång till lera i djupintervallet 1–2 meter under markytan. 6.2.2 Åtgärdsbehov Hälsoriskbedömningen för Masugnen Norra och Södra kom fram till att det föreligger ett behov av riskreducerande åtgärder av förorening i ytlig och djup jord för att minska risk för exponering av förorening via intag av jord, inandning av ångor samt intag via odlade växter. För djupare jord föranleds åtgärd även i syfte att förhindra vertikal transport av förorening till ytligare jordlager. För Masugnen Södra finns även ett åtgärdsbehov utifrån skydd av markmiljö. I det övre grundvattenmagasinet finns ett åtgärdsbehov för att minska risk för exponering via inandning av ånga från förorening i grundvattnet samt för att reducera spridning av koppar från det övre grundvattenmagasinet till Bällstaviken. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 48/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.2.3 Möjliga åtgärdsmetoder Förorening som innebär risk vid exponering genom direktkontakt eller intag av växter kan åtgärdas genom schaktsanering eller övertäckning med rena massor/hårdgjort yta/byggnad. Om övertäckning väljs är det viktigt att denna åtgärd beaktar risken med återkontaminering via vertikal spridning från djup jord till mer ytlig jord samt risker med ånginträngning. Risk med vertikal föroreningsspridning föreligger främst i finare jordarter. Ett kapillärbrytande skikt på några decimeter kan sannolikt vara tillräckligt för att hindra vertikal föroreningsspridning från djupare till ytligare jordlager. För risken att exponeras för förorening genom inandning av ångor behöver föroreningar reduceras (schaktsaneras) alternativt att tekniska skyddsåtgärder vidas som exempelvis kan vara inneslutning eller byggnadstekniska åtgärder för att minska risk för ånginträngning i byggnader. För att åtgärda halter av koppar och PAH-M i grundvatten är schaktsanering av förorenade jord som innehåller koppar och PAH-M en möjlig åtgärdsmetod för att minska föroreningen i grundvattnet. Några andra åtgärdsmetoder för grundvattnet föreslås inte. Vid en eventuell schakt av djupnivå 0–1 meter och 1–2 meter kan mängden förorenade jord uppgå till omfattning enligt Tabell 8. Uppskattningen av mängden jord i föroreningsintervall utgår ifrån antaganden beskrivna i avsnitt 4.3.2. Kvoter samt mängder redovisas i Bilaga 3. Tabell 8. Teoretisk fördelning av mängden jord för Masugnen 1 fördelat i olika föroreningsintervall för två olika jorddjup. Djupnivå redovisas i meter under markytan. Djupnivå <KM (ton) KM-MKM MKM-FA >FA (ton) Total (ton) (ton) mängd (ton) Masugnen Norra 0-1 7 300 4 000 1 300 700 13 300 1-2 8 700 2 700 1 300 700 13 300 Masugnen Södra 0-1 8 700 4 800 1 600 800 15 900 1-2 10 300 3 200 1 600 800 15 900 6.2.4 Kostnadsuppskattning En översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering, borttransport och mottagning av massor från Masugnen Norra redovisas i Tabell 9 och för Masugnen Södra i Tabell 10. Någon uppskattning av kostnader för andra eventuellt tillkommande riskminskande åtgärder har inte utförts. Tabell 9. Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering inom Masugnen Norra. Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Mottagnings- och transportkostnad 10 5 Schaktkostnad 1 0,4 Totalt: 11 5,4 Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 49/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 10. Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering inom Masugnen Södra. Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Mottagnings- och transportkostnad 12 6 Schaktkostnad 1,2 0,5 Totalt: 13,2 6,5 6.3 Tackjärnet 1, 3 och 4 6.3.1 Områdesbeskrivning Planerad markanvändning är flerfamiljshus och tillhörande innergård. Plushöjd på marknivån vid framtida planerad är en plushöjd till ca +2,78 till +3,66 RH2000. Fastigheterna har en sammanlagd yta på 3 750 m2, varav Tackjärnet 1 har en yta på 1 500 m2, Tackjärnet 3 en yta på 1 500 m2 och Tackjärnet 4 en yta på 750 m2. Inom fastigheterna Tackjärnet 1, 3 och 4 har verksamhet inom ytbehandling av metaller, plåtslageri och smide bedrivits och denna typ av verksamhet identifieras som potentiella källor till förorening. Förorening som har identifierats som styrande för åtgärdsbehovet är arsenik, bly, PAH-L, PAH-M och PAH-H i ytlig jord. Åtgärdsbehov är definierat utifrån att det hälsobaserade riktvärdet för inandning av ånga, direktkontakt med jord samt skydd av markmiljö har överskridits i ytligt jord. För djup jord är föroreningen PAH-M styrande, där hälsobaserat riktvärde överskrids för inandning av ånga. Riskbedömningen har visat att från det övre grundvattenmagasinet i planområdets norra del sker ett halttillskott av koppar som överstiger eller riskerar att överstiga miljökvalitetsnormen i Bällstaviken. 6.3.2 Åtgärdsbehov Förorening i ytlig jord föranleder en åtgärd för att minska risk för exponering via inandning av ångor, direktkontakt med förorenad jord och intag av växter samt för skydd av markmiljöns funktion. För djupare jord innebär risk för exponering via inandning av ångor att ett åtgärdsbehov finns. I det övre grundvattenmagasinet finns åtgärdsbehov för att reducera spridning av koppar från det övre grundvattenmagasinet till Bällstaviken. 6.3.3 Möjliga åtgärdsmetoder Förorening som innebär risk vid exponering genom direktkontakt eller intag av växter kan åtgärdas genom schaktsanering eller övertäckning med rena massor /hårdgjort yta/byggnad. Om övertäckning väljs är det viktigt att denna åtgärd beaktar risken med återkontaminering via vertikal spridning från djup jord till mer ytlig jord samt risker med ånginträngning. Risk med vertikal föroreningsspridning föreligger främst i finare jordarter. Ett kapillärbrytande skikt på några decimeter kan sannolikt vara tillräckligt för att hindra vertikal föroreningsspridning från djupare till ytligare jordlager. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 50/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI För risken att exponeras för förorening genom inandning av ångor behöver halten reduceras (t.ex genom schaktsanering) alternativt att tekniska skyddsåtgärder vidas som exempelvis kan vara inneslutning eller byggnadstekniska åtgärder för att minska risk för ånginträngning i byggnader. För att åtgärda halter av koppar i det övre grundvattenmagasinet är schaktsanering av förorenad jord som innehåller koppar en möjlig åtgärdsmetod för att minska föroreningen i grundvattnet. Några andra åtgärdsmetoder för grundvattnet föreslås inte. Vid en eventuell schakt av djupnivå 0–1 meter och 1-2 meter kan mängden av förorenad jord uppgå till omfattning enligt Tabell 11. Uppskattningen av mängden jord i föroreningsintervall utgår ifrån antaganden beskrivna i avsnitt 4.3.2. Kvoter samt mängder redovisas i Bilaga 3. Tabell 11. Teoretisk fördelning av mängden jord för Tackjärnet 1, 3 och 4 fördelat i olika föroreningsintervall för två olika jorddjup. Djupnivå redovisas i meter under markytan. Djupnivå <KM (ton) KM-MKM MKM-FA >FA (ton) Total (ton) (ton) mängd (ton) 0-1 6 000 3 300 1 100 500 10 900 1-2 7 100 2 200 1 100 500 10 900 6.3.4 Kostnadsuppskattning En översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering, borttransport och mottagning av massor från Tackjärnet 1, 3 och 4 redovisas i Tabell 12. Någon uppskattning av kostnader för andra eventuellt tillkommande riskminskande åtgärder har inte utförts. Tabell 12. Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering inom Tackjärnet 1, 3 och 4. Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Mottagnings- och transportkostnad 8 4 Schaktkostnad 0,9 0,4 Totalt: 8,9 4,4 6.4 Gjutmästaren 3, 4 och 5 6.4.1 Områdesbeskrivning Planerad markanvändning inom Gjutmästaren 3, 4 och 5 är flerfamiljshus med tillhörande innergårdar. Några hus kommer att ha garage i bottenplan eller källarplan. Inom Gjutmästaren 5 planeras även för kontorslokaler. Mellan husen kommer gångstråk och gårdsplan/grönyta finnas. Flertalet byggnader inom fastigheterna bedöms ha pålad grundläggning. Markytan kommer potentiellt att höjas inom fastigheterna. Planerad höjd för husgrund inom Gjutmästaren 3 är runt +2,7 till +3,18 RH2000. Markytan på bostadshusen inom Gjutmästaren 4 planeras mellan +2,7 och +3,4 RH2000. Enligt ritningar över Gjutmästaren 5 planeras markytan för gårdsplanen till + 7,2 Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 51/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI RH2000. För omkringliggande väg utanför bostadsområdet är plushöjden +3,0 till +5,2 RH2000. Fastigheten Gjutmästaren 3 har en total yta på 12 000 m2, Gjutmästaren 4 är 8 400 m2 Gjutmästaren 5 är en fastighet på 16 000 m2. Jordartsobservationer från tidigare utförda markundersökningar indikerar att det finns jordarter med inslag av grövre material i både ytlig jord (0-1 meter) samt djupare jord (1-2 meter). Inom Gjutmästaren 3, 4 och 5 är styrande förorening för åtgärdsbehovet i ytlig jord arsenik, PAH-M och PAH-H och inom Gjutmästaren 5 även bly och PCB7. I djupare jord inom Gjutmästaren 3 är PAH-M styrande förorening. I djup jord inom Gjutmästaren 4 finns förorening av arsenik, PAH-M, PAH-H samt alifater >C10-C12 som innebär en potentiell risk. Styrande förorening i djup jord inom Gjutmästaren 5 har identifierats vara arsenik, PAH-M och PAH-H. I ytligt grundvatten inom Gjutmästaren 3 är förorening av PAH-M och vinylklorid styrande. Inom Gjutmästaren 4 är PAH-M, PAH-H, alifater >C10-C12 samt vinylklorid styrande för risk med avseende på hälsa i ytligt grundvatten. Styrande förorening inom Gjutmästaren 5 är vinylklorid i ytligt grundvatten. 6.4.2 Åtgärdsbehov Inom Gjutmästaren 3 föranleds åtgärdsbehovet av att det förekommer förorening i ytlig jord som innebär risk vid exponering genom direktkontakt eller intag av växter och för djup jord styr risk för exponering genom inandning av ångor. I ytligt grundvattenmagasin förekommer förorening som innebär risk vid exponering vid inandning av ångor. För Gjutmästaren 4 föranleds åtgärdsbehovet av att påvisad förorening i ytlig jord innebär en risk vid exponering genom inandning av ångor, direktkontakt med förorenad jord, intag av växter eller en risk för markekosystemet. För djupare jord föranleds åtgärd då risk för exponering genom inandning av ånga föreligger, samt risk för vertikal transport av förorening till ytligare jordlager. I ytligt grundvattenmagasin förekommer förorening som innebär risk via exponering genom inandning av ångor. Inom Gjutmästaren 5 föranleds åtgärdsbehovet av risk vid direktkontakt med ytlig jord samt risk för inandning av ånga från förorening som finns i ytlig jord, djup jord samt ytligt grundvatten. Utöver det finns ett åtgärdsbehov för att minska risken för negativa effekter på ytlig jords markmiljö och för vertikal spridning av förorening från djup jord till ytlig jord. Inom Gjutmästaren 3, 4 och 5 finns möjligen ett åtgärdsbehov av att hindra spridning av förorening från grundvatten till ytvattnet, vilket främst gäller PAH. 6.4.3 Möjliga åtgärdsmetoder Förorening som innebär risk vid exponering genom direktkontakt eller intag av växter kan åtgärdas genom schaktsanering eller övertäckning med rena massor/hårdgjort yta/byggnad. Om övertäckning väljs är det viktigt att denna åtgärd beaktar risken med återkontamineras via vertikal spridning från djup jord till mer ytlig jord inom Gjutmästaren 4 och 5 samt risker med ånginträngning. Risk med vertikal föroreningsspridning föreligger främst i finare jordarter. Ett Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 52/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI kapillärbrytande skikt på några decimeter kan sannolikt vara tillräckligt för att hindra vertikal föroreningsspridning från djupare till ytligare jordlager. För risken att exponeras för förorening genom inandning av ångor behöver föroreningar reduceras (t.ex genom schaktsanering) alternativt att tekniska skyddsåtgärder vidas som exempelvis kan vara inneslutning eller byggnadstekniska åtgärder för att minska risk för ånginträngning in i byggnader. Vid åtgärd av klorerade alifater inklusive vinylklorid kan åtgärd utföras genom in-situ behandling av föroreningen. In-situ metoder beskrivs i avsnitt 5.5.3. Minskad spridning av PAH till Bällstaviken via grundvattnet bedöms kunna åstadkommas vid schaktsanering av förorenad jord. Vid en eventuell schakt av djupnivå 0-1 meter och 1-2 meter kan mängden av förorenad jord uppgå till omfattning enligt Tabell 13, Tabell 14 och Tabell 15. Uppskattningen av mängden jord i föroreningsintervall utgår ifrån antaganden beskrivna i avsnitt 4.3.2. Kvoter samt mängder redovisas i Bilaga 3. Tabell 13. Teoretisk fördelning av mängden jord för Gjutmästaren 3 fördelat i olika föroreningsintervall för två olika jorddjup. Djupnivå redovisas i meter under markytan. Djupnivå <KM (ton) KM-MKM MKM-FA >FA (ton) Total (ton) (ton) mängd (ton) 0-1 8 700 4 800 1 600 800 15 900 1-2 10 300 3 200 1 600 800 15 900 Tabell 14. Teoretisk fördelning av mängden jord för Gjutmästaren 4 fördelat i olika föroreningsintervall för två olika jorddjup. Djupnivå redovisas i meter under markytan. Djupnivå <KM (ton) KM-MKM MKM-FA >FA (ton) Total (ton) (ton) mängd (ton) 0-1 8 300 4 500 1 500 800 15 100 1-2 9 800 3 000 1 500 800 15 100 Tabell 15. Teoretisk fördelning av mängden jord för Gjutmästaren 5 fördelat i olika föroreningsintervall för två olika jorddjup. Djupnivå redovisas i meter under markytan. Djupnivå <KM (ton) KM-MKM MKM-FA >FA (ton) Total (ton) (ton) mängd (ton) 0-1 15 800 8 600 2 900 1 400 28 800 1-2 18 700 5 800 2 900 1 400 28 800 6.4.4 Kostnadsuppskattning Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering, borttransport och mottagning av massor från Gjutmästaren 3, 4 och 5 har tagits fram och redovisas i Tabell 16, Tabell 17 och Tabell 18. Uppskattning av kostnader för andra eventuellt tillkommande riskminskande åtgärder som exempelvis in situ-behandling av klorerade alifater är generella för hela planområdet och redovisas i kapitel 7.3. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 53/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 16. Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering inom Gjutmästaren 3. Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Mottagnings- och transportkostnad 12 6 Schaktkostnad 1,2 0,5 Totalt: 13,2 6,5 Tabell 17. Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering inom Gjutmästaren 4. Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Mottagnings- och transportkostnad 11,5 6 Schaktkostnad 1,1 0,5 Totalt: 12,6 6,5 Tabell 18. Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering inom Gjutmästaren 5. Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Mottagnings- och transportkostnad 21,5 11 Schaktkostnad 2,2 0,9 Totalt: 23,7 11,9 6.5 Valsverket 7, 8 och 10 6.5.1 Områdesbeskrivning Inom Valsverket 7, 8 och 10 är planerad markanvändning skola eller förskola, bostäder utan källare, med tillhörande innergårdar. Inom Valsverket 10, där förskola/skola ska byggas har förorening påvisats som föranleder ett åtgärdsbehov. Föroreningarna är bly, PAH-L, PAH-M, PAH-H samt PCB7 i ytlig jord och PAH-M i djup jord. Förorening inom exponeringsenheten som planeras för bostäder och innergårdar är styrande föroreningar för ytlig jord PAH-L, PAH-M, PAH-H samt PCB7. För ytligt grundvatten har alifater >C10-C12 och PAH-M identifierats som förorening som föranleder ett åtgärdsbehov. Valsverket 10 som planeras för skola/förskola har uppskattats ha en yta på 11 000 m2. Valsverket 7, 8 och 10 som planeras för bostäder uppskattas också till ca 11 000 m2. 6.5.2 Åtgärdsbehov För föroreningen inom Valsverket 10 med planerad skola eller förskola är styrande risker förknippade med inandning av ånga samt direkt kontakt med förorening. Ett åtgärdsbehov finns således för att minska risk för exponering genom direktkontakt med förorening i ytlig jord eller via inandning av ånga från förorening i ytlig och djup jord. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 54/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inom delar av Valsverket 7, 8 och 10 som planeras för bostäder föranleds åtgärd av att påvisad förorening i ytlig jord som innebär en risk vid exponering genom inandning av ångor, direktkontakt med förorenad jord, intag av växter eller en risk för markekosystemet. För djupare jord föranleds åtgärd då risk vid exponering av ånga föreligger. Förorening inom ytligt grundvatten kan innebära en risk för exponering av förorening genom inandning av ångor. Åtgärdsbehovet inom fastigheterna innebär att åtgärder behövs för att minska risk för kontakt med förorenad jord samt för att minska risk för att exponeras via inandning av ångor från förorenad jord eller förorenat grundvatten. 6.5.3 Möjliga åtgärdsmetoder För minskning av risk för direktkontakt med förorenad jord är åtgärdsmetod schaktsanering och minskning av föroreningshalt eller en avhjälpande åtgärd genom övertäckning, för att minska risk för exponering via direktkontakt av förorening. Om övertäckning väljs är det viktigt att denna åtgärd beaktar risken med återkontaminering via vertikal spridning från djup jord till mer ytlig jord samt risker med ånginträngning. Risk med vertikal föroreningsspridning föreligger främst i finare jordarter. Ett kapillärbrytande skikt på några decimeter kan sannolikt vara tillräckligt för att hindra vertikal föroreningsspridning från djupare till ytligare jordlager. För risken att exponeras för förorening genom inandning av ångor behöver föroreningar reduceras (t.ex genom schaktsanering) alternativt att tekniska skyddsåtgärder vidas som exempelvis kan vara inneslutning eller byggnadstekniska åtgärder för att minska risk för ånginträngning in i byggnader. Vid en eventuell schakt av djupnivå 0-1 meter och 1-2 meter kan mängden förorenad jord uppgå till omfattning enligt Tabell 19 och Tabell 20. Uppskattningen av mängden jord i föroreningsintervall utgår ifrån antaganden beskrivna i avsnitt 4.3.2. Kvoter samt mängder redovisas i Bilaga 3. Tabell 19. Teoretisk fördelning av mängden jord för Valsverket 10 som planeras för skola fördelat i olika föroreningsintervall för två olika jorddjup. Djupnivå redovisas i meter under markytan. Djupnivå <KM (ton) KM-MKM MKM-FA >FA (ton) Total (ton) (ton) mängd (ton) 0-1 10 900 5 900 2 000 1 000 19 900 1-2 12 900 4 000 2 000 1 000 19 900 Tabell 20. Teoretisk fördelning av mängden jord för Valsverket 10 som planeras för bostäder fördelat i olika föroreningsintervall för två olika jorddjup. Djupnivå redovisas i meter under markytan. Djupnivå <KM (ton) KM-MKM MKM-FA >FA (ton) Total (ton) (ton) mäng (ton) 0-1 10 900 5 900 2 000 1 000 19 900 1-2 12 900 4 000 2 000 1 000 19 900 6.5.4 Kostnadsuppskattning Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering, borttransport och mottagning av massor från Valsverket 7, 8 och 10 har tagits fram och redovisas Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 55/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI i Tabell 21 och Tabell 22. Någon uppskattning av kostnader för andra eventuellt tillkommande riskminskande åtgärder har inte utförts. Tabell 21. Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering inom Valsverket 10 som planeras för skola. Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Mottagnings- och transportkostnad 15 7,5 Schaktkostnad 1,5 0,6 Totalt: 16,5 8,1 Tabell 22. Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering inom Valsverket 10 som planeras för bostäder. Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Mottagnings- och transportkostnad 15 7,5 Schaktkostnad 1,5 0,6 Totalt: 16,5 8,1 6.6 Strandparken 6.6.1 Områdesbeskrivning Området för Strandparken omfattar planområdets östra del, strandkanten mot Bällstaviken. Markanvändningen planeras bli park och inga byggnader avses att uppföras. Idag utgörs området av kaj och sumpstrand. Flertalet mudderverk och båtar ligger förtöjda vid kajen och verksamhet pågår inom kajområdet. Föroreningar i jord som identifierats som potentiella hälsorisker inom exponeringsenheten Strandparken Norra är arsenik, PAH-M, PAH-H, dioxin för ytlig jord och PAH-M, PAH-H och dioxin i djupare jord. För Strandparken syd är det PAH-M och PAH-H som identifierats som föroreningar med potentiella hälsorisker i ytlig jord, dock är analysunderlaget mycket litet, vilket försvårar utvärderingen av eventuella hälsorisker inom detta område. Delområdet Strandparken Norra har en ungefärlig area på 3 200 m2 och Strandparken Syd har en area på 2 700 m2. Framtida markanvändning innebär att ny markyta skapas genom en utfyllnad ut i Bällstaviken. Den mellersta delen av befintlig kaj renoveras, övriga kajdelar rivs. Utfyllnaden utformas för att ge plats åt ekosystemtjänster för att möjliggöra att ett vattenekosystem etablerar sig i strandzonen. Strandparken visualiseras i Figur 17 nedan. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 56/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 17. Figuren visualiserar framtida utformning av Strandparken (Nyréns arkitektkontor, 2025) 6.6.2 Åtgärdsbehov För föroreningen inom Strandparken Norra är styrande risker förknippade med direktkontakt med förorening (intag av jord) och intag av växter. Det bedöms även föreligga en risk att förorening innebär negativa effekter på markmiljön i ytlig jord. Ett åtgärdsbehov finns således för att minska risk för exponering för förorening både för mänskor och för markmiljön i ytlig jord. Föroreningar i djupjord behöver även de åtgärdas för att inte den ytliga jorden ska återkontamineras via vertikal spridning från djup jord till mer ytlig jord. Det föreligger även ett åtgärdsbehov för att hindra flyktiga föroreningar att spridas via ånga in i angränsande flerfamiljshus. För Strandparken syd har inget åtgärdsbehov pekats ut på grund av för litet analysunderlag. Dock har det i kajdel 1, dvs söder om angöringskajen för pendelbåtstrafiken, tidigare funnits en tankningsanläggning för båtar. Cisternen är nedgrävd och övergjuten med betong. I samband med att kajdel 1 rivs behöver cisternen avlägsnas och skrotas. Det kan inte uteslutas att det med åren uppstått läckage och spill. Inga undersökningar rörande förorening i mark har utförts vid tankanläggningen vilket därför behöver utföras inför eller vid rivning av kajdel 1. Figur 18 visar bränsleanläggningens konstruktion och Figur 19 visar tankningsanläggningens ungefärliga placering. Figur 18. Figuren visar tankningsanläggningens konstruktion (ELU, 2025a). Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 57/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 19. Figuren visar tankningsanläggningens ungefärliga placering. Kajdel 2 motsvarar planerad angöringsplats för pendelbåt (ELU, 2025a). Förorenade bottensediment i Bällstaviken utgör risk för bottenlevande organismer och troligen även en risk för spridning till omgivande vatten, vilket innebär ett åtgärdsbehov. Förhöjda halter av metaller, PAH, tennorganiska föroreningar, PCB, PFAS, dioxiner och petroleumkolväten har påträffats i sediment i Bällstaviken. Dessa förekommer i halter som innebär stor till mycket stor avvikelse jämfört med regionala bakgrundshalter. Volymen förorenade sediment har inte uppskattats, men det antas att det föreligger en likartad föroreningssituation i sedimenten inom hela planområdet. En kajdel kommer renoveras för att möjliggöra angöring av pendelbåtstrafik, se Figur 17. Preliminär konstruktion av kajen visas i Figur 20. Minsta vattendjup intill kaj ska vara 4,5m. För att åstadkomma detta behöver viss muddring ske och sedan planeras att kvarvarande sediment täckas med erosionsskyddande material. Båttrafiken förutsätts orsaka grumling och spridning av förorenade sediment. Det kommer därmed att behövas åtgärd för att förhindra spridning av förorening i sedimenten, även i farleden. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 58/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 20. Figuren visar föreslagen kajkonstruktion samt behov av muddring av sediment (ELU, 2025a). 6.6.3 Möjliga åtgärdsmetoder 6.6.3.1 Jord För att åtgärda risk för exponering av förorening kan schaktsanering reducera föroreningshalterna. Övertäckning är också en alternativ åtgärd som minskar risk för exponering genom direktkontakt. Om övertäckning väljs är det viktigt att denna åtgärd beaktar risken med återkontamineras via vertikal spridning från djup jord till mer ytlig jord. Risk med vertikal föroreningsspridning föreligger främst i finare jordarter. Ett kapillärbrytande skikt på några decimeter kan sannolikt vara tillräckligt för att hindra vertikal föroreningsspridning från djupare till ytligare jordlager. För att förhindra att flyktiga föroreningar sprids till angränsande flerfamiljshus så kan tekniska skyddsåtgärder utföras för att minska risk för ånginträngning. Även schaktsanering genom att avlägsna förorenade jord är ett alternativ. Vid en eventuell schakt av djupnivå 0-1 meter och 1-2 meter kan mängder och volymer av förorenad jord uppgå till omfattning enligt Tabell 23. I tabellen har hela det markområde som i dagsläget är beläget inom Strandparken nord och syd tagits med. Det bedöms som sannolikt att mängderna i tabellen är överskattade. Uppskattningen av mängden jord i föroreningsintervall utgår ifrån antaganden beskrivna i avsnitt 4.3.2. Kvoter samt mängder redovisas i Bilaga 3. Tabell 23. Teoretisk fördelning av mängden jord för Strandparken som planeras för bostäder fördelat i olika föroreningsintervall för två olika jorddjup. Djupnivå redovisas i meter under markytan. Djupnivå <KM (ton) KM-MKM MKM-FA >FA (ton) Total (ton) (ton) mängd (ton) 0-1 5 900 3 200 1 100 500 10 700 1-2 6 900 2 200 1 100 500 10 700 Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 59/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.6.3.2 Sediment För att hantera förorenade sediment finns främst två olika tänkbara metoder. Det ena är muddring och det andra är övertäckning. Båda metoderna bedöms lämpliga inom detaljplaneområdet, både enskilt och i kombination. Av kostnadsskäl rekommenderas övertäckning i första hand. För att åstadkomma det vattendjup som krävs för angöring av pendelbåtstrafik behöver viss muddring ske intill kajen och möjligen även i farleden. Sedan planeras att kvarvarande sediment täcks med erosionsskyddande material. De förorenade sedimenten inom området för utfyllnaden kommer efter exploateringen vara övertäckta. Utfyllnaden i sig bedöms utgöra ett fullgott skydd mot spridning av förorenade sediment och någon ytterligare åtgärd bedöms ej nödvändig. Övertäckningen behöver planeras och utformas i enlighet med en isolationsövertäckning. En sådan övertäckning ställer stora krav på att den genomföras på ett geotekniskt stabilt sätt så att inte arbetena orsakar erosion och spridning av förorenade sediment. Ett konstruktionsalternativ för utfyllnaden har tagits fram som innebär grundläggning med KC-pelare, som en inramning längs med utfyllnadens yttre gräns. En sådan grundläggning innebär att de förorenade sedimenten binds i KC-pelaren vilket även det ger skydd mot spridning av förorenade sediment. Det förhindrar även undanträngning av förorenade sediment utanför utfyllnadens område. Figur 21 visar utfyllnadens konstruktion. Figur 21. Föreslagen konstruktion för utfyllnaden. 6.6.4 Hantering och omhändertagande av förorenade sediment Muddring kommer bli aktuellt vid kajen där färjan skall angöra, se Figur 20, för att uppnå tillräckligt angöringsdjup 4,5 m. Ytterligare muddring för att förhindra spridning av förorenade sediment till följd av båttrafiken kan komma att bli aktuellt i farleden. Muddermassor har låg TS-halt, det vill säga de innehåller stor andel vatten. Det medför att muddermassorna behöver avvattnas och stabiliseras innan de kan transporteras till en mottagare. För att undvika transporter bör avvattning och stabilisering ske lokalt. Hanteringen av muddermassor kräver utrymme och tid, vilket kan vara begränsande faktorer vid exploateringen av Bällsta Hamn. När muddermassor tas upp på land för omhändertagande kommer de behöva hanteras som förorenade massor. Baserat på analysresultaten från Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 60/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI sedimentprovtagningar gjorda i Bällsta Hamn kan det förväntas att majoriteten av muddermassorna (65%) har föroreningshalter inom intervallet MKM-FA. Ungefär 5% av muddermassorna bedöms utgöra farligt avfall baserat på uppmätta halter av koppar och zink och ca 27% kan förväntas innehålla föroreningar inom intervallet KM-MKM. Tabell 24 sammanfattar uppmätta halter av föroreningsinnehåll i sediment inom Bällsta Hamns detaljplaneområde, jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord. Informationen kan utgöra underlag för kostnadsbedömning av omhändertagande av muddermassor. Tabell 24. Tabellen sammanfattar föroreningsinnehåll i sedimentprover från Bällsta Hamn, jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord. Föroreningsinnehåll Antal prover Andel >FA 3 5% MKM-FA 41 65% KM-MKM 17 27% <KM 2 3% Det finns begränsat med information om föroreningssituationen i sediment djupare än 0,6 m från sedimentens yta. Det kan inte uteslutas att äldre, djupt liggande sediment, också kan ha höga föroreningshalter och som riskerar att blottläggas vid muddring. Det finns i dagsläget en kunskapslucka om bland annat föroreningssituationen i djupare sediment som behöver besvaras innan eventuella muddringsarbeten påbörjas. Om muddring blir aktuellt behöver kompletterande provtagning av sediment ske för att inte muddringen ska medföra blottläggning av förorenade djupa sediment och därmed öka spridningen av förorening. 6.6.5 Kostnadsuppskattning Utfyllnaden inom Strandparken ska genomföras inom ramen för exploateringen och utgör inte en egentlig saneringsåtgärd. Övertäckningen budgeteras därför inte i föreliggande åtgärdsutredning. Nuvarande kajdel 1 och kajdel 3 ska rivas (ELU, 2025a). Befintlig betong kan möjligen användas som fyllnadsmaterial i Strandparkens utfyllnad. Innan eventuell återanvändning av betong kan genomföras behöver betongens innehåll av sexvärt krom först analyseras. Återanvändning av betong skulle innebära en kostnadsbesparing för projektet. Nedanstående kostnader i Tabell 25 gäller för schaktsanering, borttransport samt mottagning av massor från det markområde som i dagsläget är beläget inom Strandparken nord och syd. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 61/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 25. Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering inom Strandparken nord och syd som planeras för bostäder. Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Mottagnings- och transportkostnad 8 4 Schaktkostnad 0,9 0,4 Totalt: 8,9 4,4 Kostnader för muddring och omhändertagande av muddermassor är av flera anledningar svår att bedöma i dagsläget, bland annat finns ingen kunskap om vilka mängder muddermassor som behöver omhändertas. Kostnader för muddringsarbeten och omhändertagande av muddermassor får bedömas när omfattningen av muddringen är tydlig och en plan för omhändertagande finns. För åtgärdsutredningen har kostnader för andra saneringsmuddringar tagits fram som referensprojekt, vilket ger möjlighet att bedöma ungefärliga kostnader för muddringsarbeten inom Bällsta Hamn. Referensprojektens kostnader per hanterad kubikmeter redovisas i kapitel 7.3. En mottagningskostnad på 1 000 kr/ton har inhämtats från mottagningsanläggning. Priset inkluderar inte muddring eller transport. Transportkostnaden påverkas om massorna är avvattnade eller ej. Ej avvattnade massor innebär att täta bilar behöver användas, vilket generellt är en dyrare form av transport och genererar även fler transporter. 6.7 Bällstahamnsparken och Vattenparken 6.7.1 Områdesbeskrivning Planerad markanvändning i Bällstahamnsparken och Vattenparken är park i urban miljö. Bällstahamnsparken har en yta på 5 500 m2 och Vattenparkens yta uppskattas till 2 000 m2. Inom Vattenparken ska en reningsanläggning för lokalt åtgärdsprogram för Bällstaviken anläggas under mark. Anläggningen kommer omhänderta och rena dagvatten från ett stort avrinningsområde väster om planområdet, men inte dagvattnet från planområdet. Dagvattenanläggningen kommer innebära omfattande schaktarbeten och parken anläggs ovanpå anläggningen. Förorening som bedömts styrande inom Bällstahamnsparken är PAH-H, dioxin och PCB7 i ytlig jord samt PAH-H och PCB7 i djup jord. Ingen undersökning av förorening i jord och grundvatten har utförts inom Vattenparken. 6.7.2 Åtgärdsbehov Förorening som föranleder åtgärdsbehovet i Bällstahamnsparken medför en potentiell risk vid exponering genom direktkontakt för ytlig jord och intag av växter. Föroreningar i djup jord behöver även de åtgärdas för att inte den ytliga jorden ska återkontamineras via vertikal spridning från djup jord till mer ytlig jord. Vattenparken har inte kunnat riskbedömas och det är oklart om det föreligger ett åtgärdsbehov. För åtgärdsutredningen har det antagits att det är en likartad Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 62/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI föroreningssituation som i intilliggande områden och att det föreligger ett åtgärdsbehov även inom Vattenparken. 6.7.3 Möjliga åtgärdsmetoder För åtgärd av förorening som innebär en risk vid direktexponering samt intag av växter är möjlig åtgärd schaktsanering eller övertäckning för att omöjliggöra åtkomst till förorening. Om övertäckning väljs är det viktigt att denna åtgärd beaktar risken med återkontamineras via vertikal spridning från djup jord till mer ytlig jord. Risk med vertikal föroreningsspridning föreligger främst i finare jordarter. Ett kapillärbrytande skikt på några decimeter kan sannolikt vara tillräckligt för att hindra vertikal föroreningsspridning från djupare till ytligare jordlager. Vid en eventuell schakt av djupnivå 0-1 meter och 1-2 meter kan mängder och volymer av förorenad jord uppgå till omfattning enligt Tabell 26. Uppskattningen av mängden jord i föroreningsintervall utgår ifrån antaganden beskrivna i avsnitt 4.3.2, och kvoter samt mängder redovisas i Bilaga 3. Tabell 26. Teoretisk fördelning av mängden jord för Bällstahamnsparken och Vattenparken fördelat i olika föroreningsintervall för två olika jorddjup. Djupnivå redovisas i meter under markytan. Djupnivå <KM (ton) KM-MKM MKM-FA >FA (ton) Total (ton) (ton) mängd (ton) 0-1 7 500 4 100 1 400 700 13 500 1-2 8 800 2 700 1 400 700 13 500 6.7.4 Kostnadsuppskattning Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering, borttransport och mottagning av massor från Bällstahamnsparken och Vattenparken har tagits fram och redovisas i Tabell 27. Någon uppskattning av kostnader för andra eventuellt tillkommande riskminskande åtgärder har inte utförts. Tabell 27. Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering inom Bällstahamnsparken och Vattenparken. Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Mottagnings- och transportkostnad 10 5,5 Schaktkostnad 1,1 0,5 Totalt: 11,1 6,0 6.8 Karlsbodatorget 6.8.1 Områdesbeskrivning Karlsbodatorget har en yta på 1 500 m2. Området planeras för ett torg med en blandning av hårdgjorda ytor och grönytor. För exponeringsenheten Karlsbodatorget har förorening av arsenik, PAH-M, PAH-H identifierats i ytlig jord och arsenik, PAH-H i djup jord, som föranleder ett åtgärdsbehov. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 63/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Grundvattnet i det övre magasinet inom planområdet påträffas cirka 0,5 till 2 m under markytan (ca +1,5 till +0,5 RH2000). 6.8.2 Åtgärdsbehov Åtgärdsbehovet föranleds av att förorening i ytlig jord kan innebära en risk för exponering genom direktkontakt med förorening och intag av växter. En risk för markmiljöns funktion är även identifierad som risk för ytlig jord. Föroreningar i djup jord behöver även de åtgärdas för att inte den ytliga jorden ska återkontamineras via vertikal spridning från djup jord till mer ytlig jord. Det föreligger även ett åtgärdsbehov för att hindra flyktiga föroreningar att spridas via ånga in i angränsande flerfamiljshus. 6.8.3 Möjliga åtgärdsmetoder För åtgärd av förorening som innebär en risk vid direktkontakt eller intag via odlade växter kan förorening åtgärdas via schaktsanering eller övertäckning för att omöjliggöra åtkomst till förorening. Om övertäckning väljs är det viktigt att denna åtgärd beaktar risken med återkontaminering via vertikal spridning från djup jord till mer ytlig jord samt risker med ånginträngning. Risk med vertikal föroreningsspridning föreligger främst i finare jordarter. Ett kapillärbrytande skikt på några decimeter kan sannolikt vara tillräckligt för att hindra vertikal föroreningsspridning från djupare till ytligare jordlager. För risken att exponeras för förorening genom inandning av ångor i angränsande flerfamiljshus behöver föroreningar reduceras alternativt att tekniska skyddsåtgärder vidas förhindrar ånginträngning i byggnader. Vid en eventuell schakt av djupnivå 0-1 meter och 1-2 meter kan mängder och volymer av förorenad jord uppgå till omfattning enligt Tabell 28. Uppskattningen av mängden jord i föroreningsintervall utgår ifrån antaganden beskrivna i avsnitt 4.3.2. Kvoter samt mängder redovisas i Bilaga 3. Tabell 28. Teoretisk fördelning av mängden jord för Karlsbodatorget som planeras för bostäder fördelat i olika föroreningsintervall för två olika jorddjup. Djupnivå redovisas i meter under markytan. Djupnivå <KM (ton) KM-MKM MKM-FA >FA (ton) Total (ton) (ton) mängd (ton) 0-1 1 500 800 300 100 2 700 1-2 1 800 500 300 100 2 700 6.8.4 Kostnadsuppskattning Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering, borttransport samt mottagning av massor från Karlsbodatorget har tagits fram och redovisas i Tabell 29. Tabell 29. Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering inom Karlsbodatorget Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Mottagnings- och transportkostnad 2 1 Schaktkostnad 0,3 0,1 Totalt: 2,3 1,1 Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 64/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.9 Smältvägen 6.9.1 Områdesbeskrivning Smältvägen utgör idag en väg och planeras fortsättningsvis användas som vägområde. Smältvägens yta är uppskattad till 7 000 m2. Föroreningar som har identifierats som kan innebära risk för människors hälsa inom Smältvägen är PAH-M och PAH-H i ytlig jord och PAH-M och bly i djup jord. I ytligt grundvatten i södra delen av Smältvägen finns PAH-M som kan innebära en risk för inandning av ångor. I korsningen mellan Smältvägen och Gjuterivägen har förorening av klorerade alifater konstaterats i djupt grundvatten och i leran som underlagrar fyllnadsmassorna. 6.9.2 Åtgärdsbehov Föroreningen som påvisats under Smältvägen innebär en risk vid exponering av förorening via inandning av ångor i intilliggande flerfamiljshus eller direktkontakt med jord. PAH-M och klorerade alifater kan potentiellt spridas horisontellt under hårdgjorda ytor till intilliggande byggnader och åtgärder behövs för att förhindra denna exponeringsväg. Blyhalter i djupare jord innebär en risk för återkontaminering av ytligare jord via vertikal spridning från djup jord till ytligare jord. Risk för direktkontakt med förorening bedöms dock som liten genom att vägen är en hårdgjord yta. 6.9.3 Möjliga åtgärdsmetoder Möjliga åtgärder för att minska risk för direktkontakt med jord och ånginträngning är schaktsanering av förorenade jord alternativt att tekniska skyddsåtgärder vidas som exempelvis förhindrar direktkontakt och ånginträngning i byggnader. Anläggandet av vägen innebär en teknisk skyddsåtgärd i form av övertäckning och materialet som används i vägen kommer att fungera som det kapillärbrytande skikt som hindra vertikal föroreningsspridning från djupare till ytligare jordlager. Vid åtgärd av klorerade alifater kan åtgärd utföras genom in situ-behandling av föroreningen i jord och grundvatten. Det finns planer på att jordförstärka Smältvägen, se Figur 8, för att kunna anlägga ledningar i vägen. En metod för detta är att installera KC-pelare. Installation av KC-pelare kan ses som en form av stabilisering av jorden (se Figur 14) och kan även kombineras med in situ- behandling av föroreningar genom exempelvis kemisk oxidation, se avsnitt 5.5.3.5. Vid en eventuell schakt av djupnivå 0-1 meter och 1-2 meter kan mängder och volymer av förorenad jord uppgå till omfattning enligt Tabell 30. Uppskattningen av mängden jord i föroreningsintervall utgår ifrån antaganden beskrivna i avsnitt 4.3.2. Kvoter och mängder redovisas i Bilaga 3. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 65/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 30. Teoretisk fördelning av mängden jord för Smältvägen som planeras för bostäder fördelat i olika föroreningsintervall för två olika jorddjup. Djupnivå redovisas i meter under markytan. Djupnivå <KM (ton) KM-MKM MKM-FA >FA (ton) Total (ton) (ton) mängd (ton) 0-1 7 000 3 800 1 300 600 12 700 1-2 8 200 2 500 1 300 600 12 700 6.9.4 Kostnadsuppskattning Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering, borttransport samt mottagning av massor från Smältvägen har tagits fram och redovisas i Tabell 31. Någon uppskattning av kostnader för andra eventuellt tillkommande riskminskande åtgärder, som exempelvis in situ-behandling av klorerade alifater har inte utförts. Tabell 31. Översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering inom Smältvägen. Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Mottagnings- och transportkostnad 9,5 5 Schaktkostnad 1,1 0,4 Totalt: 10,6 5,4 6.10 Åtgärder till följd av kommande exploateringsarbeten 6.10.1 Områdesbeskrivning Exploatering av planområdet kommer att medföra grundläggning av byggnader och ledningar. Grundläggningen kan komma att utföras med pålning. Inom stora delar av planområdet finns ett övre och ett under grundvattenmagasin. Båda magasinen är påverkade av klorerade alifater. Ett mäktigt lerlager skiljer de två magasinen åt. I det undre magasinet kan högre föroreningshalter tolereras i och med att leran och det övre grundvattenmagasinet utgör en skyddande barriär och människor därmed inte kan exponeras för föroreningen i samma utsträckning. Inom området planeras pålningsarbeten samt vissa djupare anläggningsarbeten, vilka skulle kunna komma att öppna upp spridningsvägar mellan det undre och övre grundvattenmagasinet. Inom området finns befintliga pålar i marken. Byggnader, nyligen rivna byggnader och befintliga kulvertar har alla någon form av grundläggning eftersom marken inom planområdet är sättningsbenägen. Om exploateringen av området innebär att befintliga pålar behöver tas bort uppstår en kanal mellan övre och undre grundvattenmagasin som kan innebära en risk för spridning av förorening mellan magasinen. Sponter som avetableras efter genomfört arbete kan också skapa spridningsvägar mellan övre och undre grundvattenmagasin. Exploatering av detaljplaneområdet kommer utföras av olika aktörer i olika skeden under troligen 10-tals år framöver. Detta medför att åtgärder som Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 66/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI beskrivs i denna rapport kan pågå under flera år och att det finns risk för återkontaminering av fastigheter som sanerats i tidigt skede. Risk för återkontaminering finns även då förorenat grundvatten strömmar in till detaljplaneområdet från fastigheter som ligger uppströms 6.10.2 Åtgärdsbehov Ledningsdragningar och andra anläggningsarbeten riskerar att skapa nya spridningsvägar för grundvatten och/eller ånga i ytliga jordlager/ytligt grundvattenmagasin. Behov av åtgärder för att inte skapa nya spridningsvägar gäller främst inom planområdets södra del där föroreningar av klorerade alifater (främst VC) samt alifater >C12-C16 och PAH-M förekommer i höga halter i grundvatten. Djupa anläggningsarbeten riskerar även att öppna upp spridningsvägar mellan det övre och det undre grundvattenmagasinet. Allvarligast sett ur hälsorisksynpunkt är om grundvatten med höga föroreningshalter i det djupa grundvattenmagasinet sprids till det ytliga magasinet. Behov av åtgärder för att öppna upp spridningsvägar föreligger inom stora delar av planområdet, eftersom det förekommer halter av flyktiga föroreningar i det undre magasinet som skulle kunna medföra potentiella hälsorisker om föroreningarna transporteras upp till det övre magasinet. 6.10.3 Tekniska lösningar för att förhindra spridning Företrädelsevis åtgärdas föroreningen i grundvatten genom att lokalisera och åtgärda källan till föroreningsplymen i grundvattnet. Genom att åtgärda källan till föroreningsplymen kommer föroreningshalterna i grundvattnet sjunka, men haltminskningen kan ta tid. Om inte åtgärderna som genomförs inom respektive fastighet/delområde är tillräckliga för att det inte ska uppstå nya risker på grund av att det skapas nya spridningsvägar för grundvatten och ånga finns det tekniska skyddsåtgärder som kan vidtas. En metodvalsstudie för grundläggning tas fram inom projekt Bällsta Hamn (ELU, 2025b). Studien belyser problematiken med att skapa nya spridningsvägar och hur grundläggningsarbeten kan genomföras utan att spridningsvägar skapas. Exempelvis kan användning av olika tätningsmedel bli aktuell. Eventuellt behov av tätning behöver beaktas vid planering av spontningsarbeten. Om befintliga pålar ska avlägsnas kan kanalen behöva tätas. Ledningsgravar och andra anläggningsschakt anläggs ofta på ett sätt som utgör en spridningsväg för föroreningsångor och vattenburen förorening. Materialet i ledningsgraven är ofta dränerande och ledningar läggs ofta med självfall vilket gör att grundvatten kan transporteras i ledningens riktning. I områden där ytligt grundvatten är förorenat och där det finns risker med föroreningar i ångfas behöver ledningsförläggningen ske med strömningsavskiljande fyllning (se avsnitt 5.4.2, för att stoppa spridning av förorening till byggnader och till recipient. Om utskiftning av ytlig förorenad jord sker i syfte att avhjälpa en förorening eller för att exempelvis anlägga växtbäddar är det viktigt att denna åtgärd beaktar risken med återkontaminering via vertikal spridning från djup jord. Risk med vertikal föroreningsspridning föreligger främst i finare jordarter. Ett Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 67/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI kapillärbrytande skikt på några decimeter kan sannolikt vara tillräckligt för att hindra vertikal föroreningsspridning från djupare till ytligare jordlager. Byggnadstekniska skyddsåtgärder kan fungera som en kompletterande åtgärd efter att åtgärder utförts i mark och grundvatten om det finns delområden där åtgärden inte bedöms ge tillräckligt skydd mot ånginträngning eller där det finns risk för återkontaminering av grundvatten från föroreningar på angränsande fastigheter. Inneslutning med skärmar och pumpning och behandling av grundvatten kan också fungera som ett komplement för att förhindra återkontaminering av grundvatten från föroreningar på angränsande fastigheter. 7 Utvärdering av åtgärderna I detta avsnitt redogörs översiktligt för åtgärdernas: • måluppfyllelse och riskreduktion, • miljöpåverkan, • kostnader, • teknisk genomförbarhet och • beständighet. Eftersom åtgärdsmetoden som bedömts i denna rapport i huvudsak utgår från schaktsanering sker utvärderingen mestadels utifrån denna metod. För Strandparken är metoden som valts muddring och övertäckning varför just strandparken utvärderas separat. Inom de delar som möjligtvis kan bli aktuella för in-situ har detta utvärderats översiktligt. 7.1 Måluppfyllelse/riskreduktion Syftet är att uppnå övergripande åtgärdsmål och på grund av rapportens översiktliga upplägg utvärderas det inte närmare här. Metoden som valts för respektive delområde/fastighet bedöms alla kunna uppfylla de övergripande åtgärdsmålen. Efter genomförd åtgärd ska detaljplanen kunna genomföras, dvs markanvändningen är lämplig. 7.1.1 Risker för tillförsel av förorening från angränsande fastigheter Det finns indikationer på att det sker en inströmning av klorerade alifater till planområdet från omgivande fastigheter. Det finns därmed en risk för att planområdet återkontamineras om inte omgivande källområden saneras. Samordning med verksamhetsutövare / ansvarig part utanför planområdet kommer att bli nödvändig för att hantera potentiella föroreningskällor uppströms. Exempelvis kan reaktiva barriärer användas för att minska inströmningen av klorerade alifater, under förutsättning att flödet avgränsats i plan och djup. Reaktiv barriär har begränsad livslängd och sanering av källområden är viktigt för att åtgärda föroreningen på ett sätt som är beständigt över tid. Barriärens livslängd kan förlängas om behandlingsmedel fylls på. Sammanfattningsvis är kunskapen om föroreningsproblematiken utanför planområdet begränsad, men indikationer finns att inströmning av förorening till planområdet sker. Frågan behöver utredas och hanteras vidare inom detaljplanearbetet. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 68/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Även inom planområdet är problematiken med spridning med grundvatten inte helt utredd. Det kan bli aktuellt att tillämpa byggnadstekniska skyddsåtgärder vid nybyggnation för att säkerställa människors hälsa under tiden som åtgärder pågår på angränsande fastigheter. Byggnadstekniska skyddsåtgärder kan också fungera som en kompletterande åtgärd efter att åtgärder utförts i mark och grundvatten. 7.1.2 Strandparken Både alternativet muddring och alternativet övertäckning kommer uppfylla de övergripande åtgärdsmålen inom de ytor som behandlas. Vid muddring avlägsnas föroreningen från platsen vilket leder till en minskad föroreningsbelastning i Bällstaviken. Övertäckning innebär att föroreningen finns kvar på platsen men möjligheterna för spridning av förorening minskar kraftigt vilket också leder till minskad föroreningsbelastning. Sediment som inte omfattas av exploateringen kommer inte muddras eller övertäckas. Där kommer kemisk och ekologisk status fortsatt vara som i nuläget. Sammanfattningsvis innebär både muddring och övertäckning en minskad föroreningsbelastning inom Bällstaviken och bidrar till att förbättra miljökvalitetsstatus inom området. 7.2 Miljöpåverkan Schaktsanering med transport av jord till deponi medför en miljöpåverkan i form av utsläpp av koldioxid, både från arbetsmaskiner och transporter. Schaktsanering av 30 000 ton jordmassor genererar 1 000 lastbilstransporter till och från mottagaren, (1 bil+släp lastar ca 30 ton). Klimatpåverkans storlek beror på hur långt jordmassorna behöver transporteras. Mottagarens geografiska placering är i dagsläget inte känd. Miljöpåverkan från schaktsaneringen kan begränsas avsevärt genom att nyttja förnybara bränslen vid transporterna. Mängden schakt påverkar också klimatutsläppen, mindre schakt medför mindre utsläpp och lägre miljöpåverkan. Under schaktsaneringens genomförande finns risk för spridning av förorening via damm och länsvatten. Rening av länsvatten och dammbekämpning kan bli aktuellt inom kommande entreprenader. Hantering av länsvatten kräver energi och naturresurser, eventuellt även kemikalier beroende på förorening som ska hanteras samt borttransport av slam och filtermaterial. De massor som transporteras bort från området kommer att behandlas för att kunna återanvändas på annan plats eller behöva deponeras. Behandling av jord kostar energi och naturresurser medan deponi kräver deponiplats. Deponier fylls löpande upp och behöver utvidgas eller nya behöver etableras vilket leder till naturförstöring. Schaktsanering kan ha miljöpåverkan genom att markens ekosystem försvinner från platsen. Befintlig jord byts ut, ofta mot krossmaterial, i vilket det inte finns förutsättningar för ett markekosystem att återetableras i. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 69/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7.2.1 Strandparken Både övertäckning och muddring medför risk för grumling och spridning av förorenade sediment i Bällstaviken. Det kommer behövas skyddsåtgärder för att förhindra spridning av föroreningar under byggtiden. Vid muddringsarbeten tas sediment upp på land och behöver hanteras innan slutlig deponering kan ske. Avvattning och stabilisering kommer behövas. Vid avvattningen uppstår ett dräneringsvatten som kommer vara förorenat. Det avgående vattnet behöver först renas innan utsläpp till recipient. Hantering och omhändertagande av förorenade muddermassor beskrivs närmare i kap 6.6.1. För att stabilisera muddermassorna kommer det behövas kemikalier, någon form av polymer. Kemikalieförbrukning har en miljöpåverkan, även om den inte kan kvantifieras inom ramen för den här åtgärdsutredningen. Omhändertagande av muddermassor medför transport till deponi. Transporter orsakar klimatpåverkande utsläpp. Deponering bedöms främst vara ett problem ur resurssynpunkt, det finns begränsad kapacitet på de mottagnings- anläggningar som kan tänkas vara aktuella. Det finns inga uppgifter på hur föroreningssituationen ser ut i djupare sediment. Befintliga analyser anger uppmätta halter inom sedimentdjupet 0-0,5m. Det kan inte uteslutas att äldre sediment som ligger djupare har lika eller högre föroreningshalter än vad som nu uppmätts. Innan muddring genomförs bör kompletterande provtagning av sedimenten genomföras för att utreda föroreningsinnehåll i djupt liggande sediment. Annars finns en risk att muddring av sediment blottlägger potentiellt ännu mer förorenade sediment vilket kan förvärra föroreningssituationen inom Bällstaviken. 7.3 Kostnadsuppskattning 7.3.1 Schaktsanering Tabell 32 innehåller en sammanställning av översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering av ytlig jord (0-1 meter under markytan) och djup jord (1-2 meter under markytan) för de olika delområdena. Dessa kostnader inkluderar ej vattenrening eller återfyllnad med fyllnadsmassor utan endast schakt, transport och mottagningskostnad på deponi. Kostnadsuppskattningen gäller schaktmassor, ej sediment. Se bilaga 4 för sammanställning av mottagningspriser och transportkostnader. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 70/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 32. Sammanställning av översiktlig kostnadsuppskattning för schaktsanering för de olika delområdena. Scenario <KM körs Scenario <KM körs bort, Mkr inte bort, Mkr Masugnen N 11 5,4 Masugnen S 13,2 6,5 Tackjärnet 1,3,4 8,9 4,4 Gjutmästaren 3 13,2 6,5 Gjutmästaren 4 12,6 6,5 Gjutmästaren 5 23,7 11,9 Valsverket 10 Förskola 16,5 8,1 Valsverket 7, 8 & 10 bostäder 16,5 8,1 Strandparken 8,9 4,4 Bällstahamnsparken och Vattenparken 11,1 6,0 Karlsboda torget 2,3 1,1 Smältvägen 10,6 5,4 Summa: 150 75 7.3.2 Rening av länsvatten Rening av länsvatten kommer bli aktuellt inom de flesta markarbeten inom planområdet. Kostnader för vattenrening kan variera kraftigt beroende på vilka reningssteg som behövs inom respektive schaktarbete. Uppskattningsvis kostar en vattenrening med sedimentation och sandfilter ca 50 000 kr/månad. Behövs kemisk flockning/fällning och kolfilter uppskattas kostnaden stiga till ca 50 000 kr/vecka. Tekniska lösningar för hantering av länsvatten beskrivs närmare i kap 7.4.2. Kostnaderna ovan avser kostnader för maskinhyra och drift av en mobil vattenreningsanläggning. En vattenreningsanläggning kommer behövas för respektive schaktarbete inom planområdet. Kostnaderna avser således inte täcka länsvattenrening för hela planområdets exploatering utan representerar kostnader för en reningsanläggning. 7.3.3 Saneringsåtgärder in situ Det har inom riskbedömningen och åtgärdsutredningen framkommit att det kan finnas källområden av klorerade alifater inom planområdets södra delar. Vidare kan det även strömma in klorerade alifater från kontaminerade fastigheter uppströms planområdet. Frågorna är i dagsläget inte tillräckligt utredda för att bedöma hur omfattande saneringsåtgärder av klorerade alifater som behövs inom planområdet. Bedömningen är dock att även om det krävs omfattande saneringsåtgärder är det inte i sådan omfattning att de har en avgörande effekt på detaljplanens genomförande. Kostnader för in situ-behandling kan variera väldigt mycket baserat på vilken metod som används, vilka behandlingsmedel som behövs samt vilken mängd förorening som ska behandlas. För att kunna ta fram en kostnadskalkyl på en in situ-behandling måste det finnas betydligt mer kunskap om förorenings Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 71/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI utbredning än vad som nu finns tillgängligt. Det bedöms ändå viktigt att i åtgärdsutredningen tydliggöra kostnadernas storleksordning och vad man kan förvänta sig att en in situ-behandling bör budgeteras till. För att tydliggöra storleksordningen på saneringsåtgärder kopplade till in situ- behandling av klorerade alifater redovisas kostnader för liknande projekt, som här används som referensprojekt. Underlag för kostnadsuppskattningen i referensprojekten är hämtade från Åtgärdsportalen, vilken är en webbaserad samlingsplats för information om saneringsåtgärder för förorenad mark som Svenska Geotekniska Föreningen står bakom (Åtgärdsportalen, 2025). En in situ-metod som kan bli aktuell för att åtgärda källområden inom planområdet är biologisk stimulering av nedbrytningsprocessen. Åtgärdsportalen har ett exempel från en liknande sanering som genomförts av SGU vid Zakrisdalsverken (Åtgärdsportalen, 2025). Entreprenadkostnaden för saneringsentreprenaden uppgick till 1,5 Mkr (exklusive konsultarvoden för kontrollprovtagning), varav schaktsanering av omättade zonen stod för 700 000 kr och in situ-behandlingen stod för 800 000 kr. Kostnadsuppskattning per kubikmeter behandlad jord uppgick till ca 300kr/m3. För behandling av klorerade alifater kan metoden termisk behandling komma att bli aktuell. Det finns ett referensprojekt även för den behandlingsmetoden på Åtgärdsportalen, Kvarteret Färgaren 3 i Kristianstad. Inom projektet schaktsanerades området för ca 13 Mkr och sedan behandlades resterande förorenad jord med termisk in situ-behandling för kostnader motsvarande ca 30 Mkr. Termisk sanering är en dyr men effektiv in situ-metod. Kostnaden per kubikmeter behandlad jord uppgick till ca 2 500 kr/m3. I åtgärdsutredningen för Färgaren i Jönköping har schablonkostnader för olika saneringsmetoder av klorerade alifater tagits fram med hjälp av förfrågningar till saneringsentreprenörer (Sweco, 2022a). Schablonkostnaderna sammanfattas i Tabell 33 nedan. Tabell 33. Schablonkostnader för olika in situ-metoder för att behandla klorerade alifater. Saneringsmetod Kostnad kr/m3 Termisk behandling 2 500 Biologisk stimulering 500 Kemisk reduktiv deklorering 700 Kemisk reduktiv deklorering med fastläggning 1 000 En in situ-metod som bedöms lämplig för att stoppa spridningsplymer mellan fastigheter eller in till planområdet är att installera en reaktiv barriär tvärs över inströmningsplymen. För uppskattning av storleksordningen för en reaktiv barriär finns inget lämpligt referensprojekt att tillgå. Kostnaderna för en reaktiv barriär bedöms till samma som för kemisk reduktiv deklorering med fastläggning, se Tabell 33. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 72/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7.3.4 Kostnader för muddring och omhändertagande av sediment Det kommer bli aktuellt med muddringsarbeten inom planområdet. Muddringsarbeten och omhändertagande av förorenade sediment för Bällsta Hamn är svårt att kostnadsuppskatta. Inom föreliggande åtgärdsutredning görs uppskattningen med hjälp av referensprojekt från Åtgärdsportalen och sammanställs i Tabell 34 nedan. Projekten som anges i tabellen är omfattande projekt med stora volymer förorenade muddermassor som hanterats. Det bedöms troligt att kostanden för Bällsta Hamn hamnar i den övre kostandsspannet avseende kostnad per muddrad kubikmeter. Tabell 34. Kostnader för muddring och omhändertagande av förorenade sediment från olika referensprojekt. Projekt Saneringsmetod Kostnad kr/m3 Muddring Valdemarsviken Muddring 1 600 Muddring, avvattning med geotuber, Muddring Svartsjöarna 495 lokal deponi Oskarshamns hamnbassäng Muddring+övertäckning 1 600 Muddring, avvattning i geotuber, extern Hästholmen 2 370 deponering Inhämtade uppgifter för mottagningskostnad för sediment är 1 000 kr/ton exklusive transportkostnader. 7.4 Teknisk genomförbarhet Generellt bedöms schaktsanering vara en tekniskt genomförbar saneringsåtgärd som lämpar sig bra eftersom det kommer genomföras omfattande teknisk schakt inom ramen för exploateringen av planområdet. Även övertäckning är en lämplig metod inom vissa delområden där markytan ska höjas. Övertäckning tillämpas även där vägar anläggs. De tekniska schakter som krävs för exploateringen av planområdet kommer generera massor som kan vara lämpliga att använda för övertäckning. Om det bli aktuellt med in situ-behandling inom delar av planområdet bör genomförbarheten för den åtgärden bedömas separat. Genomförbarheten påverkas av vilken jordart som behandlingen ska utföras i och om föroreningen finns i den omättade eller mättade zonen. En annan viktig aspekt vid val av in situ-metod är hur lång tid som behandlingen får ta. In situ-behandling av klorerade alifater används på både källområden (områden med mycket höga föroreningshalter) och för att behandla eller att stoppa en föroreningsplym. Det är vanligt att flera behandlingsmetoder kombineras för att avhjälpandet ska nå önskat åtgärdsmål. Metoderna biologisk behandling, kemisk oxidation, kemisk reduktion och termisk behandling bedöms samtliga vara genomförbara. 7.4.1 Länsvattenhantering under byggtid Exploateringen inom Bällsta Hamn kommer innebära schakt under grundvattenytan inom delar av området, vilket leder till att rening av länsvatten kommer bli aktuellt. Länshållning kan behövas vid schakt djupare än +1,5 RH2000 i vissa delområden. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 73/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rening av länsvatten kan ske med mobila reningsanläggningar och reningsmetoderna kan anpassas efter den rådande föroreningssituationen inom området. För samtliga föroreningar som finns i jord och grundvatten inom planområdet idag, finns det tillgängliga metoder för att rena länsvatten i tillräcklig omfattning. En reningsanläggning kan byggas upp av olika steg som vart och ett behandlar olika typer av föroreningar. Reningsanläggningens utformning är byggbar och kan anpassas efter behov. Rening av länsvatten under byggtid kan ses som en saneringsåtgärd av ytligt grundvatten. Rening med kolfilter innebär att även klorerade alifater och eventuella PFAS avlägsnas från grundvattnet och därmed minskar eventuella risker som orsakas av föroreningen. En beskrivning av vilka ingående steg en reningsanläggning kan ha framgår av Tabell 35 nedan. Tabell 35. Ingående steg i en reningsanläggning Reningsmetod Beskrivning Effekt Pumpbrunn Pumpbrunn anläggs i schakt Åtgärdar partikulärt bunden för en första förorening sedimentavskiljning Sedimentering Sedimentering i container Åtgärdar partikulärt bunden eller lamellavskiljare förorening, ej lerpartiklar. Sandfilter Filter med sand för avskiljning Sandfilter kan sättas in efter av partiklar. sedimentation. Kan ofta medföra att kemisk flockning/fällning inte behövs. Kemisk Flockar mycket små partiklar Partikulärt bunden förorening flockning/fällning så dessa kan avskiljas. Kan kombineras med pH-justering Kolfilter Renar PFAS, klorerade Löst förorening alifater och petroleum 7.4.2 Strandparken Både muddringsarbeten och övertäckning bedöms vara tekniskt genomförbara. Det finns tekniker för muddring som kan minimera grumling under byggtid. Båda metoderna kommer kräva skyddsåtgärder för att förhindra spridning av sediment under genomförandet, exempelvis siltgardin och/eller bubbelridå. En övertäckning inom utfyllnaden eller i farleden medför inget tekniskt hinder för framtida muddringssanering, även om det efter anläggandet inte kommer vara ekonomiskt rimligt att avlägsna fyllnadsmassorna igen för att muddra de underliggande sedimenten. 7.5 Beständighet En schaktsanering innebär att förorenade jordmassor avlägsnas från platsen och ersätts med nya rena massor. Åtgärden kommer vara beständig över tid under förutsättning att ingen återkontaminering via förorenat grundvatten sker efter saneringens genomförande. Även övertäckning bedöms ha god beständighet inom planområdet under tiden som planerad markanvändning består. Framtida förändring av markanvändning, Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 74/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI lägen för byggnader, vägar och så vidare kommer innebära förändrade förutsättningar, vilket medför att en förnyad riskbedömning behöver tas fram. Om det bli aktuellt med in situ-behandling inom delar av planområdet bör beständigheten för den åtgärden bedömas separat. De flesta in situ-metoder för klorerade alifater bygger på att reducera föroreningen genom nedbrytning eller förångning och omhändertagande. Detta innebär att metoderna bedöms vara beständiga över tid. In situ-metoder som bygger på fastläggning i exempelvis en reaktiv barriär kan däremot vara mindre beständiga över tid och det reaktiva behandlingsmedlet kan behöva adderas på nytt. 7.5.1 Strandparken Övertäckning av förorenade sediment inom utfyllnaden bedöms ha god beständighet. Fyllnadsmassornas mäktighet kommer vara stor och konstrueras på ett sätt som kommer vara beständigt över tid. Övertäckning inom farleden bedöms beständig under förutsättning att materialet som används till övertäckning inte eroderas bort till följd av båttrafiken, samt att övertäckningen har tillräcklig mäktighet. En åtgärd som innebär muddring är beständig genom att föroreningen avlägsnas från platsen. Det är viktigt att muddringen sker till tillräckligt djup så att inte djupt liggande förorening blottläggs vid muddringsarbetet. 7.6 Cirkulär masshantering Inom markprojekt bör man se schaktmassor som en resurs och sträva efter cirkulär masshantering så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Cirkulär masshantering sparar klimat och kostnader. Det som krävs är tid, ytor för masshantering och samordning med övriga aktörer. Inom samtliga fastigheter inom planområdet kommer förorenad jord schaktas bort och ersättas med rena massor. Det innebär att överskottsmassor kommer uppstå vid exploateringsprojekten. Överskottsmassorna är generellt sett förorenade, men genom behandling (exempelvis sortering) bedöms delar av överskottsmassorna kunna återanvändas till exempelvis i utfyllnadsområdet inom planområdet. Inom stora delar av planområdet bedöms föroreningarna i jorden primärt vara partikelbundna. Det innebär att föroreningarna generellt sitter på den finaste fraktionen i jordmassan. Genom behandling av jorden kan de fina partiklarna sorteras ut och resterande massor bedöms delvis kunna återanvändas inom projektet. Exempel på behandling är sortering i sorteringsverk, där finfraktionen skiljs från grövre fraktioner. Den grova fraktionen bör efter sortering innehålla betydligt lägre halter av förorening och möjligen kunna återanvändas. Större sten och block bör krossas och kan med fördel återanvändas som fyllnadsmassor. I bilaga 1 visas föroreningshalter i jord jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden och bilaga 2 visar jordart i motsvarande provtagningspunkt. I bilagorna kan det utläsas att stora delar av området borde kunna generera överskottsmassor bestående av block, sten, grus och sand och vars föroreningshalter inte är kraftigt förhöjda och eventuellt kan återanvändas. I och med att exploateringen av Bällsta Hamn kommer generera överskott på schaktmassor finns ett behov av att planera masshanteringen inom Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 75/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI planområdet. Överskottsmassorna kan det vara svåra att hitta en avsättning för i och med att de inte består av konstruktionsmaterial och dess tekniska egenskaper inte är utredda. Överskottsmassorna skulle däremot kunna lämpa sig väl som fyllnadsmassor i utfyllnadsområdet, eftersom området inte ska bebyggas utan endast utgöra parkområde. Det finns inte samma krav på massornas tekniska egenskaper inom utfyllnadsområdet som inom området som ska bebyggas med byggnader. Även betong från kajdelarna som ska rivas skulle möjligen kunna krossas och användas som fyllnadsmaterial. En förutsättning för återanvändning av överskottsmassor till utfyllnaden är att massorna inte innehåller föroreningshalter i nivåer som kan medföra risker för människors hälsa eller miljö. För att säkerställa massornas miljömässiga lämplighet bör kontrollprovtagning av föroreningshalter genomföras innan återanvändande. Haltkriterier som inte innebär några oacceptabla risker för människors hälsa eller miljö kan tas fram och appliceras som jämförelser vid kontrollprovtagningarna. Sortering av schaktmassor och krossning av sten är anmälningspliktig verksamhet. Sortering kräver att det finns ytor för masshantering inom planområdet under tiden som exploateringen genomförs. Lämpligen nyttjas ytor som Stockholms stad har rådighet över till masshantering, exempelvis parkytorna, som kan anläggas när utfyllnaden är genomförd. Exploatörerna inom Bällsta Hamn behöver leverera sina överskottsmassor till masshanteringsytan istället för att skicka dem till deponi. En omfattande samordning mellan Stockholms stad och planområdets byggaktörer kommer bli nödvändig för att en cirkulär masshantering ska kunna genomföras. En masshanteringsyta är också en anmälningspliktig verksamhet. Det finns överskottsmassor som inte lämpar sig för behandling/sortering och återanvändning. Exempelvis massor som är förorenade med dioxin, petroleum, PFAS eller klorerade alifater. Leran bedöms inte heller finnas några möjligheter att återanvända som återfyllnad. Lämpligen studeras masshanteringen närmare inom detaljplanearbetets systemhandling och sammanfattas i en masshanteringsplan för Bällsta Hamn. 8 Slutsats Sweco har genomfört en riskbedömning av föroreningssituationen för att utreda om uppmätta halter i jord, sediment eller grundvatten utgör en risk för människors hälsa eller miljön. Sammantaget ger föroreningssituationen att marken i dagsläget inte är lämplig för framtida markanvändning utan området behöver först saneras. Det finns ett behov av att åtgärda föroreningarna i jorden och ytligt grundvatten för att minska hälsoriskerna för framtida boende inom området. Det finns också ett behov av att förhindra spridning av förorening från grundvattnet till recipienten. För att detaljplanområdet ska uppfylla de övergripande åtgärdsmålen har förslag på saneringsåtgärder tagits fram. Rekommendationen är att den förorenade jorden mestadels åtgärdas genom schaktsanering, vilket innebär att den förorenade jorden schaktas ur och ersätts med rena massor. Den förorenade jorden transporteras till deponi för omhändertagande. Metoden är snabb, tekniskt genomförbar och ger en fullgod måluppfyllelse. Nackdelen är att deponiavgifter och transporter är kostnadsdrivande samt att transporter ger upphov till utsläpp av koldioxid samt upptar deponiutrymme. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 76/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dataunderlaget som denna utredning bygger på är tillräckligt för att i detta skede möjliggöra en bedömning av den föreslagna planens lämplighet sett ur ett föroreningsperspektiv samt en utvärdering av möjliga åtgärdsmetoder som kan tillämpas för att säkerställa den samma. I det fortsatta arbetet kommer ytterligare undersökningar att krävas inom respektive fastighet/delområde för att tydliggöra behov och omfattning av riskreducerande åtgärder samt för att fastställa mätbara åtgärdsmål. Vid framtagande av mätbara åtgärdsmål ska, utöver miljö- och hälsoaspekter, även tekniska begränsningar, samhällsekonomiska och övergripande miljömässiga aspekter beaktas. Swecos bedömning är att det inom Bällsta Hamn kommer finnas möjligheter till cirkulär masshantering. Schaktmassor från områden med mycket block och sten kan exempelvis sorteras och krossas för att sedan användas som fyllnadsmassor i det nya landområdet vid Strandparken. Cirkulär masshantering skulle kunna innebära stora kostnadsbesparingar vid exploateringen av området, minskad klimatpåverkan samt en mer effektiv resurshushållning av material och deponiutrymme. Klorerade alifater finns i både djupt och ytligt grundvatten inom planområdet och det kan inte uteslutas att det föreligger en risk att föroreningarna påverkar människors hälsa. Frågan behöver utredas vidare inom respektive fastighet för att tydliggöra eventuell förekomst av förorening och risker kopplade till dessa. Skulle det framkomma mer information som pekar på att klorerade alifater i södra planområdet behöver åtgärdas finns behandlingstekniker för att åtgärda föroreningen på plats. Vidare finns indikationer på att klorerade alifater från omgivningen strömmar med grundvattnet in till planområdet. Frågan är i dagsläget inte tillräckligt utredd. Skulle ett inflöde identifieras finns funktionella metoder för att stoppa spridningen, exempelvis reaktiva barriärer. Eventuell spridning in till planområdet utgör inget hinder för detaljplanens genomförande, förutsatt att de vid behov hanteras. De anläggningsarbeten som kommer utföras, exempelvis ledningsdragning, pålning samt andra djupa anläggningsschakter, kan riskera att öka eller förändra spridningen av föroreningar. Tekniska skyddsåtgärder i form av vertikala tätande skärmar kan behöva anläggas i ledningsgravar för att förhindra spridning av föroreningar via porluft och grundvatten längs med ledningsgravar. Vid pålningsarbeten behöver pålningsmetod väljas som förhindrar spridning mellan undre och övre magasin till följd av att tätande lerskiktet genomskärs. Sedimenten inom Bällsta Hamn är förorenade. Delar av de förorenade sedimenten kommer att bli åtgärdade med övertäckning i och med att utfyllnaden i Strandparken genomförs. Ska utfyllnaden grundläggas med KC- pelare innebär detta ytterligare en behandling, dvs sediment binds i KC-pelaren och kan inte längre spridas vidare. Vid kajen och i farleden kommer de förorenade sedimenten behöva muddras, alternativt täckas över med erosionsskyddande material. Det är mer kostnadseffektivt att täcka över förorenade sediment, men muddring kan behövas för att upprätthålla tillräckligt farledsdjup. Anläggningsarbeten i vattenområdet medför grumlig av de förorenade sedimenten. Det är av stor vikt att anläggningsarbetena utförs på ett geotekniskt stabilt sätt så att det inte orsakar, massundanträngning, ras och skred av förorenade sediment samt att grumlingen minimeras och innehålls inom arbetsområdet. Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 77/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Referenser Bergab. (2025). PM Hydrogeologi. ELU. (2025a). PM Förutsättningar Pendelbåtsbrygga Bällsta Hamn. Stockholm: Stockholm Stad. ELU. (2025b). Metodvalsstudie grundläggning Bällsta Hamn. Stockholm: Stockholms stad. ELU Konsult AB. (2025). BH-G1-2A06-002-PM. Stockholm. Länsstyrelserna. (2015). Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren - med hänsyn till risken för översvämning. MSB. (2012). Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Redovisning av regeringsuppdrag. Fö2010/560/SSK. Naturvårdsverket. (2007). Klorerade lösningsmedel - Identifiering och val av efterbehandlingsmetod. RAPPORT 5663 • FEBRUARI 2007. Naturvårdsverket. (2009). Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. Naturvårdsverket. (2023). Avhjälpande av föroreningsskador. Kvalitetsmanual för användning och hantering av statlig finansiering till avhjälpande av föroreningsskador. Utgåva 16, mars 2023. Norconsult. (2025). BH-R2-2A06-001-Skyfallsutredning. Nyréns arkitektkontor. (2025). Pm Gestaltning almän platsmark Bällsta Hamn. Stockholm: Stockholms stad. SMHI. (2011). Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren. Rapport nr 2011-64. Stockholms stad. (den 19 09 2024). Hämtat från Så mår Bällstaån: https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/vattendrag/ballstaan/sa- mar-ballstaan/ Svenska Geotekniska Föreningen. (2025 ). Åtgärdsportalen. Hämtat från https://atgardsportalen.se/ Sweco. (2022). PM Grundvattennivåmätning, våren 2022. Sweco. (2022a). Fördjupad åtgärdsutredning, Färgaren. Uppsala: SGU (Sveriges geologiska undersökningar). Sweco. (2025). Bällsta hamn. Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport . Sweco. (2025a). Bilaga A - Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment. Sweco. (2025b). Bilaga B - Bilaga B. Riskbedömning avseende människors hälsa och markmiljö . Sweco. (2025c). Bilaga C – Underlag för riskbedömning . VISS. (2025). Vatteninformationssystem Sverige . Hämtat från Mälaren - Ulvsundasjön: https://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?waterMSCD=WA42470715 Åtgärdsportalen. (den 09 07 2025). atgardsportalen.se. Hämtat från https://atgardsportalen.se/atgardsprojekt/zakrisdal/ Åtgärdsportalen. (den 09 07 2025). atgardsportalen.se. Hämtat från https://atgardsportalen.se/ Sweco | Övergripande åtgärdsutredning Bällsta Hamn Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 1.0 D okumentreferens BH-N1-2A06-005_PM åtgärdsutredning.docx 78/78 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 1 Föroreningsgrader i jord, Bällsta hamn Analysresultat från jordprov, störd provtagning. Teckenförklaring Klassning <MRR MRR-KM 0 KM-MKM MKM-FA >FA DP-gräns 111111 Nivå 0-1 meter under markyta SWECO Vaxel 08-6956000Fax 08-69560 10 UPPDRAGSANSVARIG KONSTR Erika Geisler Alexander Öhberg ORT DATUM Västerås 2025-09-11 SKALA FORMAT REV 1:2500 A3 0 25 50 75 100 125 m 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 1 Föroreningsgrader i jord, Bällsta hamn Analysresultat från jordprov, störd provtagning. Teckenförklaring Klassning <MRR MRR-KM 0 KM-MKM MKM-FA >FA DP-gräns 111111 .. ,1 Nivå 1-2 meter under markyta SWECO Vaxel 08-6956000Fax 08-69560 10 UPPDRAGSANSVARIG KONSTR Erika Geisler Alexander Öhberg ORT DATUM Västerås 2025-09-11 SKALA FORMAT REV 1:2500 A3 0 25 50 75 100 125 m 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 1 Föroreningsgrader i jord, Bällsta hamn Analysresultat från jordprov, störd provtagning. Teckenförklaring Klassning <MRR MRR-KM 0 KM-MKM MKM-FA >FA DP-gräns 111111 Nivå 2-3 meter under markyta SWECO Vaxel 08-6956000Fax 08-69560 10 UPPDRAGSANSVARIG KONSTR Erika Geisler Alexander Öhberg ORT DATUM Västerås 2025-09-11 SKALA FORMAT REV 1:2500 A3 0 25 50 75 100 125 m 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 1 Föroreningsgrader i jord, Bällsta hamn Analysresultat från jordprov, störd provtagning. i ..,.,· Teckenförklaring Klassning <MRR MRR-KM 0 KM-MKM MKM-FA >FA DP-gräns 111111 Nivå >3 meter under markyta SWECO Vaxel 08-6956000Fax 08-69560 10 UPPDRAGSANSVARIG KONSTR Erika Geisler Alexander Öhberg ORT DATUM Västerås 2025-09-11 SKALA FORMAT REV 1:2500 A3 0 25 50 75 100 125 m 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2 Jordartskarta Bällsta Hamn Observerad dominerande jordart vid störd provtagning Jordart Block Grus 0 Le 0 Sa Q Si St 111111 DP-gräns Nivå 0-1 meter under markyta SWECO Vaxel 08-6956000Fax 08-69560 10 UPPDRAGSANSVARIG KONSTR Erika Geisler Alexander Öhberg ORT DATUM Västerås 2025-09-11 SKALA FORMAT REV 1:2500 A3 0 25 50 75 100 125 m 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2 Jordartskarta Bällsta Hamn Observerad dominerande jordart vid störd provtagning Jordart Block Grus 0 Le 0 Sa Q Si St 111111 DP-gräns .. ,1 Nivå 1-2 meter under markyta SWECO Vaxel 08-6956000Fax 08-69560 10 UPPDRAGSANSVARIG KONSTR Erika Geisler Alexander Öhberg ORT DATUM Västerås 2025-09-11 SKALA FORMAT REV 1:2500 A3 0 25 50 75 100 125 m 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2 Jordartskarta Bällsta Hamn Observerad dominerande jordart vid störd provtagning Jordart Block Grus 0 Le 0 Sa Q Si St ••• 111111 DP-gräns Nivå 2-3 meter under markyta SWECO Vaxel 08-6956000Fax 08-69560 10 UPPDRAGSANSVARIG KONSTR Erika Geisler Alexander Öhberg ORT DATUM Västerås 2025-09-11 SKALA FORMAT REV 1:2500 A3 0 25 50 75 100 125 m 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2 Jordartskarta Bällsta Hamn Observerad dominerande jordart vid störd provtagning Jordart i ..,.,· Block Grus 0 Le 0 Sa Q Si St 111111 DP-gräns Nivå >3 meter under markyta SWECO Vaxel 08-6956000Fax 08-69560 10 UPPDRAGSANSVARIG KONSTR Erika Geisler Alexander Öhberg ORT DATUM Västerås 2025-09-11 SKALA FORMAT REV 1:2500 A3 0 25 50 75 100 125 m 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BILAGA 3. Föroreningskvoter i ytlig och djupare jord Uppdrag Uppdragsnummer Kund Uppdragsledare Datum Ver Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning 30001081-105 Stockholms kommun Erika Geisler 2025-06-05 1 Sammanfattning av föroreningssituation i jord baserat på analysresultat från utförda jordprovtagningar inom planområdet. Analysresultat av störd provtagning har använts för att beräkna ungefärliga kvoter av föroreningshalter i djupnivåer. Generella djupnivåer (0-1, 1-2, 2-3 och >3 meter under markytan) har använts där jordprov tilldelats djupnivåer baserat på majoritetstillhörighet. Exempel har ett prov som uttagits i nivå 0,8-1,5 tilldelats djupnviå 1-2 meter. Underlaget är baserat på: 220 jordprov tilldelade nivå 0-1 meter under markytan 120 jordprov tilldelade nivå 1-2 meter under markytan 40 jordprov tilldelade 2-3 meter under markytan 28 jordprov tilldelade >3 meter under markytan Mängdberäkningar har utförts på nivåer 0-1 meter under markytan och 1-2 meter under markytan då ett betyande befintligt underlag finns. För jord djupare än 2 meter är underlaget för litet för att uttala sig om föroreningshalternas generella kvoter. Antagen fördelning % <MRR MRR-KM KM-MKM MKM-FA >FA 20% 35% 30% 10% 5% YTLIG JORD Yta Mäktighet Volym Densitet Mängd Mängd <MRR Mängd MRR-KM Mängd KM-MKM Mängd MKM-FA Mängd >FA Område (m2) (m) (m3) (ton/m3) (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) Masugnen N 7 400 1 7 400 1,8 13 300 2 700 4 700 4 000 1 300 700 Masugnen S 8 800 1 8 800 1,8 15 800 3 200 5 500 4 800 1 600 800 Tackjärnet 1,3,4 6 100 1 6 100 1,8 11 000 2 200 3 800 3 300 1 100 500 Gjutmästaren 3 8 800 1 8 800 1,8 15 800 3 200 5 500 4 800 1 600 800 Gjutmästaren 4 8 400 1 8 400 1,8 15 100 3 000 5 300 4 500 1 500 800 Gjutmästaren 5 16 000 1 16 000 1,8 28 800 5 800 10 100 8 600 2 900 1 400 Valsverket 10 Förskola 11 000 1 11 000 1,8 19 800 4 000 6 900 5 900 2 000 1 000 Valsverket 10 garage 3 100 1 3 100 1,8 5 600 1 100 2 000 1 700 600 300 Valsverket 7, 8 & 10 bostäder 11 000 1 11 000 1,8 19 800 4 000 6 900 5 900 2 000 1 000 Valsverket 5 & 6 2 800 1 2 800 1,8 5 000 1 000 1 800 1 500 500 300 Strandparken Syd 2 700 1 2 700 1,8 4 900 1 000 1 700 1 500 500 200 Strandparken Norr 3 200 1 3 200 1,8 5 800 1 200 2 000 1 700 600 300 Bällstahamnsparken 5 500 1 5 500 1,8 9 900 2 000 3 500 3 000 1 000 500 Karlsboda torget 1 500 1 1 500 1,8 2 700 500 900 800 300 100 Vattenparken 2 000 1 2 000 1,8 3 600 700 1 300 1 100 400 200 Smältvägen södra 3 300 1 3 300 1,8 5 900 1 200 2 100 1 800 600 300 Smältvägen Norra 3 700 1 3 700 1,8 6 700 1 300 2 300 2 000 700 300 1 1 (2) 2025-06-03 Bilaga 3.xlsx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BILAGA 3. Föroreningskvoter i ytlig och djupare jord Uppdrag Uppdragsnummer Kund Uppdragsledare Datum Ver Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning 30001081-105 Stockholms kommun Erika Geisler 2025-06-05 1 Sammanfattning av föroreningssituation i jord baserat på analysresultat från utförda jordprovtagningar inom planområdet. Analysresultat av störd provtagning har använts för att beräkna ungefärliga kvoter av föroreningshalter i djupnivåer. Generella djupnivåer (0-1, 1-2, 2-3 och >3 meter under markytan) har använts där jordprov tilldelats djupnivåer baserat på majoritetstillhörighet. Exempel har ett prov som uttagits i nivå 0,8-1,5 tilldelats djupnviå 1-2 meter. Underlaget är baserat på: 220 jordprov tilldelade nivå 0-1 meter under markytan 120 jordprov tilldelade nivå 1-2 meter under markytan 40 jordprov tilldelade 2-3 meter under markytan 28 jordprov tilldelade >3 meter under markytan Mängdberäkningar har utförts på nivåer 0-1 meter under markytan och 1-2 meter under markytan då ett betyande befintligt underlag finns. För jord djupare än 2 meter är underlaget för litet för att uttala sig om föroreningshalternas generella kvoter. Antagen fördelning % <MRR MRR-KM KM-MKM MKM-FA >FA 20% 35% 30% 10% 5% DJUP JORD Yta Mäktighet Volym Densitet Mängd Mängd <MRR Mängd MRR-KM Mängd KM-MKM Mängd MKM-FA Mängd >FA Område (m2) (m) (m3) (ton/m3) (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) Masugnen N 7 400 1 7 400 1,8 13 300 2 700 6 000 2 700 1 300 700 Masugnen S 8 800 1 8 800 1,8 15 800 3 200 7 100 3 200 1 600 800 Tackjärnet 1,3,4 6 100 1 6 100 1,8 11 000 2 200 4 900 2 200 1 100 500 Gjutmästaren 3 8 800 1 8 800 1,8 15 800 3 200 7 100 3 200 1 600 800 Gjutmästaren 4 8 400 1 8 400 1,8 15 100 3 000 6 800 3 000 1 500 800 Gjutmästaren 5 16 000 1 16 000 1,8 28 800 5 800 13 000 5 800 2 900 1 400 Valsverket 10 Förskola 11 000 1 11 000 1,8 19 800 4 000 8 900 4 000 2 000 1 000 Valsverket 10 garage 3 100 1 3 100 1,8 5 600 1 100 2 500 1 100 600 300 Valsverket 7, 8 & 10 bostäder 11 000 1 11 000 1,8 19 800 4 000 8 900 4 000 2 000 1 000 Valsverket 5 & 6 2 800 1 2 800 1,8 5 000 1 000 2 300 1 000 500 300 Strandparken Syd 2 700 1 2 700 1,8 4 900 1 000 2 200 1 000 500 200 Strandparken Norr 3 200 1 3 200 1,8 5 800 1 200 2 600 1 200 600 300 Bällstahamnsparken 5 500 1 5 500 1,8 9 900 2 000 4 500 2 000 1 000 500 Karlsboda torget 1 500 1 1 500 1,8 2 700 500 1 200 500 300 100 Vattenparken 2 000 1 2 000 1,8 3 600 700 1 600 700 400 200 Smältvägen södra 3 300 1 3 300 1,8 5 900 1 200 2 700 1 200 600 300 Smältvägen Norra 3 700 1 3 700 1,8 6 700 1 300 3 000 1 300 700 300 1 2 (2) 2025-06-03 Bilaga 3.xlsx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-05 BILAGA 4 Ver: 0.9 Upprättad av: Hilde Vendt Underlag till kostnadsuppskattning för Övergripande Åtgärdsutredning Bällsta Granskad av: Anna Paulsson Hamn. Godkänd av: Erika Geisler Förutsättningar och avgränsningar Beräkningarna är mycket översiktliga. Miljökontroll, vattenrening, fyllnadsmassor, teknisk schakt eller möjligheter med sortering ingår ej i beräkningarna. Inte heller kostnader för in situ-behandling eller andra metoder för att åtgärda klorerade alifater. Planområdet ska exploateras och en stor del av kostnaderna för schakt kommer uppstå vid teknisk schakt som ska utföras av anläggningstekniska skäl. Dessa kostnader kan dras av kostnaden för åtgärder. Eftersom omfattningen av den teknisk schakten inte är känd för Sweco har detta inte bedömts, inte heller mängden återfyllnadsmassor som krävs. MRR-KM massor som inte schaktas i saneringssyfte kan behöva teknisk schakt och måste då hanteras som förorenade massor. Den översiktlig kostnadsuppskattningen summeras nedan per delområde, dels där samtliga massor är med i kostnadsuppskattningen (inkl <KM), dels där massor motsvarande <MRR och MRR-KM har exkluderats (exkl <KM). Priserna utgår från år 2025 års prisbild. Priset för farligt avfall gäller massor som högst lakar icke farligt. Det är det vanligaste scenariot, lakar det farligt avfall innebär det ett högre tonpris. Laktest krävs på farligt avfall. Rekommenderas även för lägre halter då fler mottagningsanläggningar kan bli aktuella. 1/4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Underlag 2025-06-05 Ver 0.9 Mängder (ton) per område Mängden baseras på underlag i bilaga 3. Område Ytlig jord Djup jord Totalt inkl Ytlig jord Djup jord Totalt exkl inkl <KM inkl <KM <KM (ton) exkl <KM exkl <KM <KM (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) Masugnen N 13 000 13 000 26 000 6 000 5 000 11 000 Masugnen S 16 000 16 000 32 000 7 000 6 000 13 000 Tackjärnet 1,3,4 11 000 11 000 22 000 5 000 4 000 9 000 Gjutmästaren 3 16 000 16 000 32 000 7 000 6 000 13 000 Gjutmästaren 4 15 000 15 000 30 000 7 000 5 000 12 000 Gjutmästaren 5 29 000 29 000 58 000 13 000 10 000 23 000 Valsverket 10 Förskola 20 000 20 000 40 000 9 000 7 000 16 000 Valsverket 10 garage 6 000 6 000 12 000 3 000 2 000 5 000 Valsverket 7, 8 & 10 20 000 20 000 40 000 9 000 7 000 16 000 bostäder Valsverket 5 & 6 5 000 5 000 10 000 2 000 2 000 4 000 Strandparken Syd 5 000 5 000 10 000 2 000 2 000 4 000 Strandparken Norr 6 000 6 000 12 000 3 000 2 000 5 000 Bällstahamnsparken 10 000 10 000 20 000 4 000 3 000 7 000 Karlsboda torget 3 000 3 000 6 000 1 000 1 000 2 000 Vattenparken 4 000 4 000 8 000 2 000 1 000 3 000 Smältvägen södra 6 000 6 000 12 000 3 000 2 000 5 000 Smältvägen Norra 7 000 7 000 14 000 3 000 2 000 5 000 Mottagningskostnad per ton Mottagningskostnaden är från 2025. FA priset gäller för farligt avfall massor som lakar icke farligt, vilket är det vanligaste scenariot. Typ av Mottagningskostnad kr/ton massor <KM 230 KM-MKM 330 MKM-FA 430 FA 800 Sediment 1000 Transportkostnad per ton Detta pris är beräknat på transportkostnad på 1300 kr/timme och med tomt återlass. Transportkostnaden är beräknad till anläggning som har möjlighet att ta emot dessa massor. Hänsyn till trafikläge, köer och liknande har inte tagits. 30 min lastning och lossningstid är medräknade. Understigande KM 70 kr/ton Överstigande KM 65 kr/ton 2/4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Schaktkostnader 2025-06-05 Dessa är uppskattade priser för grävmaskin och lastmaskin. Framdriftstiden är Ver 0.9 normal framdrift för marksaneringsprojekt vilket är lägre än för vanlig schakt. Platsledningskostnader är ofta ca 10% av projektet (exkl mottagningskostnader och transportkostnader). Framdriftstid 60 ton/h Grävmaskin 1300 kr/h Lastmaskin 900 kr/h Beräkning av timmar/område Område Ytlig Djup Totalt inkl Ca antal h för Ytlig jord Djup jord Totalt Ca antal h för jord jord KM (ton) grävmaskin exkl KM exkl KM exkl grävmaskin inkl inkl respektive (ton) (ton) KM respektive KM KM lastmaskin (ton) lastmaskin (ton) (ton) Masugnen N 13 000 13 000 26 000 430 6 000 5 000 11 000 180 Masugnen S 16 000 16 000 32 000 530 7 000 6 000 13 000 220 Tackjärnet 1,3,4 11 000 11 000 22 000 370 5 000 4 000 9 000 150 Gjutmästaren 3 16 000 16 000 32 000 530 7 000 6 000 13 000 220 Gjutmästaren 4 15 000 15 000 30 000 500 7 000 5 000 12 000 200 Gjutmästaren 5 29 000 29 000 58 000 970 13 000 10 000 23 000 380 Valsverket 10 Förskola 20 000 20 000 40 000 670 9 000 7 000 16 000 270 Valsverket 10 garage 6 000 6 000 12 000 200 3 000 2 000 5 000 80 Valsverket 7, 8 & 10 20 000 20 000 40 000 670 9 000 7 000 16 000 270 bostäder Valsverket 5 & 6 5 000 5 000 10 000 170 2 000 2 000 4 000 70 Strandparken Syd 5 000 5 000 10 000 200 2 000 2 000 4 000 70 Strandparken Norr 6 000 6 000 12 000 170 3 000 2 000 5 000 80 Bällstahamnsparken 10 000 10 000 20 000 330 4 000 3 000 7 000 120 Karlsboda torget 3 000 3 000 6 000 100 1 000 1 000 2 000 30 Vattenparken 4 000 4 000 8 000 130 2 000 1 000 3 000 50 Smältvägen södra 6 000 6 000 12 000 200 3 000 2 000 5 000 80 Smältvägen Norra 7 000 7 000 14 000 230 3 000 2 000 5 000 80 Uppskattat pris för resurser Grävmaskin 1300 kr/h Lastmaskin 900 kr/h Platsledning 10% 3/4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Översiktlig kostnadsuppskattning 2025-06-05 Ver 0.9 Samtliga massor (Inkl. <KM) Område Mängd (ton) Mottagningskostnad Schaktkostnad Platsledning Summa samt transportkostnad (Mkr) (ca 10 % av (Mkr) (Mkr) schaktkostnad) (Mkr) Masugnen N 26 000 10,0 1,0 0,1 11,1 Masugnen S 32 000 12,0 1,2 0,2 13,4 Tackjärnet 1,3,4 22 000 8,0 0,9 0,1 9,0 Gjutmästaren 3 32 000 12,0 1,2 0,2 13,4 Gjutmästaren 4 30 000 11,5 1,1 0,2 12,8 Gjutmästaren 5 58 000 21,5 2,2 0,3 24,0 Valsverket 10 Förskola 40 000 15,0 1,5 0,2 16,7 Valsverket 10 garage 12 000 4,0 0,5 0,05 4,6 Valsverket 7, 8 & 10 bostäder 40 000 15,0 1,5 0,2 16,7 Valsverket 5 & 6 10 000 4,0 0,4 0,05 4,5 Strandparken Syd 10 000 3,5 0,4 0,05 4,0 Strandparken Norr 12 000 4,5 0,5 0,05 5,1 Bällstahamnsparken 20 000 7,5 0,8 0,1 8,4 Karlsboda torget 6 000 2,0 0,3 0,05 2,4 Vattenparken 8 000 2,5 0,3 0,05 2,9 Smältvägen södra 12 000 4,5 0,5 0,05 5,1 Smältvägen Norra 14 000 5,0 0,6 0,1 5,7 Totalt 159 Massor motsvarande <MRR och MRR-KM har exkluderats (Exkl. <KM) Område Mängd (ton) Mottagningskostnad samt Schaktkostnad Platsledning Summa transportkostnad (Mkr) (ca 10 % av (Mkr) (Mkr) schaktkostnad) (Mkr) Masugnen N 11 000 5,0 0,4 0,05 5,5 Masugnen S 13 000 6,0 0,5 0,05 6,6 Tackjärnet 1,3,4 9 000 4,0 0,4 0,05 4,5 Gjutmästaren 3 13 000 6,0 0,5 0,05 6,6 Gjutmästaren 4 12 000 6,0 0,5 0,05 6,6 Gjutmästaren 5 23 000 11,0 0,9 0,1 12,0 Valsverket 10 Förskola 16 000 7,5 0,6 0,1 8,2 Valsverket 10 garage 4 000 2,0 0,2 0,05 2,3 Valsverket 7, 8 & 10 bostäder 16 000 7,5 0,6 0,1 8,2 Valsverket 5 & 6 4 000 2,0 0,2 0,05 2,3 Strandparken Syd 4 000 2,0 0,2 0,05 2,3 Strandparken Norr 5 000 2,0 0,2 0,05 2,3 Bällstahamnsparken 8 000 4,0 0,3 0,05 4,4 Karlsboda torget 2 000 1,0 0,1 0,05 1,2 Vattenparken 3 000 1,5 0,2 0,05 1,8 Smältvägen södra 5 000 2,5 0,2 0,05 2,8 Smältvägen Norra 5 000 2,5 0,2 0,05 2,8 Totalt 80 4/4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Riskbedömning.pdf] PM Riskbedömning Bällsta Hamn BH-N1-2A06-001-PM Riskbedömning stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ändringsförteckning Ver Datum Ändringsbeskrivning Granskad Godkänd av Sweco Sverige AB RegNo 556767-9849 Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning Uppdragsnummer 30001081-105 Kund Stockholms kommun Beställarkontakt Sara Levin Upprättad av Erika Schedin Granskad av Anna Paulsson Godkänd av Erika Geisler Datum 2025-09-12 Status GODKÄND Dokumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning 2/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Planområdets miljötekniska förutsättningar Inom detaljplanen för Bällsta Hamn samt i områden uppströms planområdet har ett stort antal historiska verksamheter bedrivits, vilka har gett upphov till föroreningar i mark, grundvatten och sediment. Förekommande föroreningar inom planområdet utgörs främst av klorerade alifater samt tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxin. I grundvattnet förekommer även förhöjda halter av per- och polyfluorerade alkylsubstaner (PFAS) och i sedimenten förekommer även förhöjda halter av tennorganiska föroreningar (TBT). Källområden till påvisade föroreningar förekommer främst inom, men även uppströms planområdet. Planförslagets åtgärder Planen medför att stora mängder föroreningar kommer att avlägsnas ur marken till följd av planerade anläggningsarbeten. Detta kommer att reducera föroreningshalterna inom planområdet. Ytterligare åtgärder bedöms dock komma att krävas för att säkerställa att marken, ur ett föroreningsperspektiv, kan göras lämplig för sitt tilltänkta ändamål. Planförslagets risker Följande risker, kopplade till föroreningssituationen, har identifierats vid den planerade markanvändning som anges i planförslaget samt vid befintlig föroreningssituation (d.v.s. utan hänsyn till åtgärder och planerade anläggningsarbeten): Hälsorisker kopplade till exponering för föroreningar i jord och grundvatten. Identifierade risker avser kontinuerlig exponering för föroreningar, främst via intag av förorenad jord och växter. Inom mindre delar av planområdet kan föroreningssituationen även utgöra en risk vid enstaka intag av en något större mängd jord (s.k. korttidsexponering). Vidare indikerar riskbedömningen att inandning av ångor från flyktiga föroreningar (främst PAH-M och vinylklorid) i jord och ytligt grundvatten kan komma att utgöra en risk för människors hälsa vid den planerade markanvändningen. Porluftsmätningar som utförts i området indikerar dock att ångtransporten i marken är mycket begränsad. Risker som avser inandning av ånga är därmed mycket osäkra och behöver utredas ytterligare innan några säkra slutsatser kring potentiella hälsorisker kan dras. Spridning av PAH med grundvatten inom planområdets södra del kan möjligen utgöra en oacceptabel risk för människor som konsumerar fisk från ytvatten nedströms planområdet, men även denna risk bedöms som mycket osäker. Risker för markmiljön. Identifierade risker avser potentiella negativa effekter på markekosystem i ytliga jordlager inom delar av planområdet. Risker för spridning till ytvatten. Identifierade risker avser spridning av föroreningar (främst PAH-ämnen och koppar) från framförallt det övre grundvattenmagasinet till ytvattenrecipienten Bällstaviken/Ulvsundasjön. Spridning av föroreningar riskerar att orsaka toxiska effekter på växter- och djurliv i recipienten. Spridningen riskerar också att medföra att God status inte kan uppnås för vattenförekomsten Mälaren - Ulvsundasjön. På grund av osäkerheter avseende de hydrogeologiska och geologiska förhållandena inom planområdet samt begränsade analysdata är dock riskerna osäkra avseende spridning av föroreningar, via grundvatten, till ytvatten. Risker för spridning av sediment. De ytliga sedimenten inom planområdet innehåller mycket höga halter av flertalet föroreningar (metaller, PAH, TBT, PCB, PFAS, dioxiner och petroleumkolväten). Dessa halter riskerar att orsaka skada på växt- och djurliv inom planområdet, men även utanför planområdet om förorenade sediment sprids dit. 3/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Risker till följd av planerade anläggningsarbeten. Identifierade risker avser spridning av föroreningar som kan uppstå till följd av att nya spridningsvägar öppnas upp. Nya spridningsvägar kan exempelvis uppstå vid schakt för ledningar genom förorenade områden samt vid djupa anläggningsarbeten som riskerar att öppna upp transportvägar mellan det undre och det övre grundvattenmagasinet. Planerade utfyllnader i vatten riskerar att sprida föroreningar i sediment om inte åtgärder vidtas för att reducera sådan spridning. Identifierade risker kopplas till förekommande föroreningar i ytlig (0-1 m) och djup jord (> 1 m) inom stora delar av planområdet samt i grundvatten och sediment inom delar av planområdet. Planförslagets åtgärdsförslag för att hantera risker En åtgärdsutredning som utförts för området visar att det finns flera olika etablerade åtgärdsmetoder som kan tillämpas för att reducera identifierade risker. Identifierade åtgärder utgörs av schaktsanering, möjligen i kombination med övertäckning och tekniska skyddsåtgärder samt, för klorerade alifater, genom in situ-behandling. Förorenade sediment föreslås åtgärdas genom övertäckning och i begränsad omfattning muddring. Spridningsvägar som kan komma att öppnas upp vid planerade anläggningsarbeten bedöms kunna hanteras med adekvata skyddsåtgärder och bedöms således inte komma att medföra oacceptabla risker för människors hälsa eller miljö. Slutsatser Riskbedömningen och tillhörande åtgärdsutredning visar sammanfattningsvis att föroreningssituationen inom planområdet inte innebär några hinder för detaljplanens genomförande. De hälso- och miljörisker som identifieras bedöms kunna hanteras och åtgärdas så att marken ur föroreningssynpunkt kan bli lämplig för den planerade markanvändningen. Ett antal osäkerheter har identifierats, vilka kan påverka riskbedömningen och således omfattningen av framtida saneringsåtgärder. Dataunderlaget bedöms dock tillräckligt för att möjliggöra en bedömning av planens lämplighet sett ur ett föroreningsperspektiv. I det fortsatta arbetet kommer ytterligare undersökningar att krävas inom respektive fastighet/delområde för att tydliggöra behov och omfattning av riskreducerande åtgärder. 4/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................................................... 3 1 Inledning ........................................................................................................................ 6 1.1 Syfte .................................................................................................................. 6 1.2 Omfattning och avgränsningar .......................................................................... 6 1.3 Rapportens innehåll och läsanvisning .............................................................. 7 1.4 Området .......................................................................................................... 10 1.5 Historik och påvisade föroreningar ................................................................. 10 2 Föroreningssituationen ................................................................................................ 12 2.1 Klorerade alifater ............................................................................................. 12 2.2 Övriga föroreningar ......................................................................................... 14 3 Övergripande åtgärdsmål ............................................................................................ 16 3.1 Hur övergripande åtgärdsmål utvärderas i olika delrapporter ......................... 16 3.2 Uppfyllande övergripande åtgärdsmål (ÖÅM)................................................. 17 3.2.1 ÖÅM 1 – hälsorisker ....................................................................... 17 3.2.2 ÖÅM 2 – risker för markmiljö .......................................................... 19 3.2.3 ÖÅM 3 – risker för ytvatten (Bällstaviken) ...................................... 19 3.2.4 ÖÅM 4 – risker avseende spridning av förorenade sediment ........ 20 4 Sammanvägd bedömning och åtgärdsbehov .............................................................. 20 4.1 Osäkerheter .................................................................................................... 24 5 Resultat från utförd åtgärdsutredning .......................................................................... 26 6 Slutsatser ..................................................................................................................... 28 7 Fortsatt arbete ............................................................................................................. 28 Bilaga A – Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Bilaga B – Riskbedömning avseende människors hälsa Bilaga C – Underlag till riskbedömning 5/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Inledning Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Sweco Sverige AB (Sweco) har på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad, utfört miljötekniska markundersökningar inom detaljplaneområdet. Undersökningarna har omfattat jord, grundvatten, ytvatten, sediment och porluft. Resultaten från utförda undersökningar har, tillsammans med resultat från undersökningar som utförts av andra konsulter, legat till grund för en riskbedömning avseende människors hälsa och miljö. Resultaten från riskbedömningen sammanfattas i föreliggande rapport. Riskbedömningarna redovisas i detalj i Bilaga A och Bilaga B. I rapporten redovisas även en sammanfattning av resultatet från den åtgärdsutredning som utförts avseende påvisade föroreningar inom planområdet. Åtgärdsutredningen baseras på resultaten från riskbedömningen. Riskbedömning med tillhörande åtgärdsutredning har utförts som ett led i arbetet med den nya detaljplan som beskrivs ovan. 1.1 Syfte Syftet med riskbedömningen är att identifiera områden där föroreningssituationen inom planområdet potentiellt kan komma att utgöra en risk för människors hälsa och/eller miljön vid den planerade markanvändningen. Riskbedömningen syftar vidare till att identifiera eventuella områden där riskreducerande åtgärder kan komma att krävas för att tillse att marken kan göras lämplig för sitt tilltänkta ändamål. 1.2 Omfattning och avgränsningar Utredningarna omfattar föroreningar som påvisats i jord, grundvatten, ytvatten, sediment och porluft inom detaljplaneområdet. Följande fastigheter omfattas av detaljplanen och därmed även av utförda utredningar: Masugnen 1 Tackjärnet 1, 3, 4 Gjutmästaren 3-5 Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 6/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Valsverket 5-10 Ulvsunda 1:14 Ulvsunda Industriområde 1:18, 1:20, 1:59, 1:60 Ulvsunsda 1:1 (31) Delar av Ulvsunda 1:1 (19) Berörda fastigheter redovisas i Figur 1-1. Figur 1-1. Fastigheter som omfattas av detaljplaneområdet. ©Lantmäteriet geodatasamverkan. 1.3 Rapportens innehåll och läsanvisning Informationen som redovisas i föreliggande rapport syftar till att ge en övergripande bild av risksituationen inom planområdet med avseende på påvisade föroreningar samt identifierat åtgärdsbehov. Riskbedömningen omfattar två delrapporter som fokuserar på olika riskobjekt och olika övergripande åtgärdsmål. Delrapporterna utgör bilagor till föreliggande rapport: Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 7/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga A. Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Bilaga B. Riskbedömning avseende människors hälsa och markmiljö Slutsatserna från delrapporterna redovisas i denna rapport tillsammans med en övergripande bedömning av risker och åtgärdsbehov. Detaljer kring risker och riskbedömningens slutsatser framgår i respektive delrapport (Bilaga A respektive B). Slutligen redovisas i Bilaga C underlag som legat till grund för de olika riskbedömningarna, men som inte redovisas i detalj i respektive delrapport (Bilaga A och B). Vidare redovisas i rapporten en kort sammanfattning av åtgärder som bedöms tillämpbara för att reducera identifierade risker i den omfattning som krävs för att göra marken lämplig för sitt tilltänkta ändamål och därmed möjliggöra detaljplanen. Detaljer kring utvärderade åtgärder och beräknade kostnader framgår av rapporten Handling BH-N1-2A06-002-PM Åtgärdsutredning1. Riskbedömningen har utgått från en indelning av området i mindre delområden, så kallade exponeringsenheter. Dessa redovisas i Figur 1-2. Benämningen av exponeringsenheterna utgår från benämningar på kvarter och andra områden enligt föreslagen detaljplan, med vissa förkortningar för att underlätta för läsaren (för mer utförlig beskrivning se Bilaga B). 1 Sweco, 2025 Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 8/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 1-2. Indelning av planområdet i exponeringsenheter. Gröna linjer som syns i vattenområdet markerar områden som ska fyllas ut för att skapa nya landområden. Dessa områden ingår inte i någon exponeringsenhet eftersom det inte finns någon förorenad jord att utvärdera. Områdena omfattas dock av riskbedömningen som avser förorenade sediment (se information under avsnitt 3.2.4). Inom vissa exponeringsenheter (exempelvis Tackjärnet och Masugnen S) kommer byggnader delvis att uppföras med underliggande källare. För dessa Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 9/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI exponeringsenheter utgår riskbedömningen från det konservativa antagandet att samtliga byggnader uppförs utan källare. 1.4 Området Detaljplaneområdet är lokaliserat inom den norra delen av Ulvsunda industriområde i Stockholm. Området omges av industriområden i väst och söder samt Bällstaviken i öst (Figur 1-3). Områdena norr och söder om detaljplaneområdet håller delvis på att omvandlas till områden med bostäder (norr samt, på sikt, eventuellt även söder) samt byggnader med idrotts- och besöksverksamheter(söder). Figur 1-3. Detaljplaneområdet markerat med röd linje. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan. I Bilaga A-C redovisas detaljer kring geologiska och hydrogeologiska förutsättningar inom planområdet. 1.5 Historik och påvisade föroreningar Detaljplaneområdet är lokaliserat inom Ulvsunda industriområde där olika industriverksamheter bedrivits sedan 1940-talet. Sammantaget finns ett 90-tal fastigheter inom området där det bedrivs eller bedrivits verksamheter. Verksamheterna har bl.a. inkluderat kemtvättar och metallgjuterier samt ytbehandling, färgtillverkning och impregnering. Verksamheterna har historiskt inneburit omfattande kemikaliehantering av bl.a. lösningsmedel, oljor, avfettningsmedel (bl.a. klorerade lösningsmedel), metaller och impregneringsmedel. I Figur 1-4 sammanfattas de konstaterade (eller misstänkta) källområden inom och uppströms planområdet som bedöms vara av störst betydelse för föroreningssituationen inom planområdet. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 10/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 1-4. Identifierade föroreningskällor inom och uppströms planområdet. Stjärnorna utgör identifierade efterbehandlings-objekt (EBH) enligt Länsstyrelsens EBH-stöd. Röda stjärnor – riskklass 1, gula stjärnor – riskklass 3, orangea stjärnor – riskklass 2, vita cirklar – identifierad verksamhet, ingen riskklass tilldelad. Utöver de källor som redovisas i figuren finns även en mindre bensinanläggning lokaliserad inom fastigheten Gjutmästaren 3. Bensinanläggningen, som utgörs av en nergrävd cistern med tillhörande pump mellan huvudbyggnaden och Bällstaviken, har inte undersökts. Det är därmed osäkert om verksamheten gett upphov till förorening av jord, grund- och/eller ytvatten. Uppströms planområdet, utanför bild, finns även Bromma flygplats där höga halter av PFAS konstaterats i jord och grundvatten. Utöver de verksamheter som redovisas ovan kan föroreningar även ha tillförts planområdet med fyllnadsmassor. Stora utfyllnader har bl.a. utförts i området närmast Bällstaviken, se Figur 1-5. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 11/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 1-5. Skattade jordarter inom detaljplaneområdet. Den blå linjen visar den historiska strandlinjen. Planområdet markerat med röd linje. Källa: SGUs kartvisare (SGU, 2025). 2 Föroreningssituationen 2.1 Klorerade alifater Förorening av klorerade alifater har påvisats inom och uppströms planområdet. Föroreningarna har främst påträffats i grundvatten, se Figur 2-1. Plymkartorna som redovisas i figuren ska tolkas med försiktighet, då underlaget utgörs av ett mindre antal punkter med mätningar som utförts vid olika tidpunkter samt då interpolationen inte tar hänsyn till grundvattnets strömningsriktning eller andra hydrogeologiska förutsättningar så som förekomst av ytligt berg samt potentiell avsaknad av grundvatten (gäller främst ytligt magasin). Kartorna ger dock en bild över möjliga källområden och plymer inom området. För vinylklorid (VC) styrs utseendet på plymkartorna som redovisar uppmätta halter i ytligt grundvatten inom planområdets norra del till stor del av storleken på rapporteringsgränsen2.Inom planområdets norra del har inga halter av VC uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns i något av prover som uttagits från ytligt grundvatten. 2 Rapporteringsgränsens storlek (0,008 µmol/l) medför att det i kartorna ser ut som att VC uppmätts i förhöjda halter i ytligt grundvatten inom planområdets norra del trots att generellt inga halter över rapporteringsgräns uppmätts i ytligt grundvatten från denna del av området. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 12/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2-1. Uppmätta halter av PCE, TCE, cis-1,2-DCE och VC i ytligt grundvatten (övre figuren) och djupt grundvatten (undre figuren). Halter under rapporteringsgränsen har tilldelats halva värdet för rapporteringsgränsen. I områdets södra del har förhöjda halter av klorerade alifater påvisats i lera ca 3-6 m under markytan (se Figur 2-2). Området är lokaliserat i korsningen Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 13/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gjuterviv/Smältv, mellan fastigheterna Valsverket 7 samt Gjutmästaren 3, 4 och 5 (Figur 2-2). Klorerade alifater har använts i historiska verksamheter som bedrivits inom huvuddelen av nämnda fastigheter (Valsverket 7 samt Gjutmästaren 4 och 5). Figur 2-2- Resultat från utförd MIP-undersökning. Samtliga tvärsnitt (A, B och C) redovisas i Bilaga C. 2.2 Övriga föroreningar Förhöjda föroreningshalter har påvisats i jord inom stora delar av området. Inom delar av området förekommer även förhöjda halter av föroreningar i grundvatten. De ämnen som bedömts styrande för risksituationen inom planområdet utgörs, utöver klorerade alifater, av tungmetaller (framförallt arsenik, bly, koppar och kvicksilver), alifater, PAH, PCB och dioxin. Utöver de ämnen som nämns ovan förekommer även förhöjda halter av andra tungmetaller samt aromater och PFAS i jord och grundvatten inom planområdet. I sediment förekommer även tennorganiska föroreningar, utöver tidigare nämnda föroreningar. Mer utförlig information om föroreningssituationen redovisas i Bilaga A och B. En sammanställning över resultat från samtliga uttagna miljöprover redovisas i Bilaga C. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 14/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2-3. Uppmätta föroreningshalter i jord i förhållande till Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM.) Kartan visar högsta tilldelade klass för respektive provpunkt och djupintervall, oavsett ämne. Planområdet markerat med röd linje. ©Lantmäteriet, datasamverkan. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 15/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Övergripande åtgärdsmål De övergripande åtgärdsmålen utgör underlag för riskbedömningen och ingår som en del i den process för att välja efterbehandlingsåtgärd som Naturvårdsverket tagit fram (Naturvårdsverket, 2009a). Syftet med de övergripande åtgärdsmålen är att beskriva vilken användning eller funktion som önskas inom ett område samt vilka störningar kopplade till föroreningar som kan accepteras inom området eller i omgivningen. Övergripande åtgärdsmål för detaljplaneområdet Bällsta Hamn har tagits fram av Sweco i samarbete med Exploateringskontoret, Stockholms stad, dessa redovisas nedan: 1. Området ska kunna nyttjas för bostäder och verksamheter av innerstadskaraktär utan att människor utsätts för oacceptabla hälsorisker genom exponering för föroreningar i mark och grundvatten. 2. Föroreningar inom området ska inte innebära en oacceptabel påverkan på markekosystemets förmåga att utföra de funktioner som förväntas vid den planerade markanvändningen. 3. Spridning av föroreningar från detaljplaneområdet ska inte innebära en oacceptabel risk för Bällstavikens vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. 4. Spridning av föroreningar från sediment inom detaljplaneområdet ska inte medföra oacceptabla risker för vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. 5. Vid val av efterbehandlingsåtgärder ska ianspråktagande av naturresurser beaktas. Särskilt beaktas utsläpp av fossil koldioxid samt uppkomst av avfall och möjligheter till behandling av detta. 3.1 Hur övergripande åtgärdsmål utvärderas i olika delrapporter De övergripande åtgärdsmålen utvärderas i de delrapporter som utgör bilagor till denna rapport enligt Tabell 3-1. I påföljande avsnitt redovisas kortfattat slutsatserna från dessa delrapporter. För detaljer hänvisas läsaren till de enskilda delrapporterna. Tabell 3-1. Utvärdering av övergripande åtgärdsmål i de lika delrapporterna som utgör bilagor till denna riskbedömning Övergripande åtgärdsmål (ÖÅM) Rapport där ÖÅM utvärderas 1. Området ska kunna nyttjas för bostäder och verksamheter av innerstadskaraktär utan att Bilaga B. Riskbedömning avseende människor utsätts för oacceptabla hälsorisker genom människors hälsa och markmiljö exponering för föroreningar i mark och grundvatten. 2. Föroreningar inom området ska inte innebära en oacceptabel påverkan på markekosystemets förmåga Bilaga B. Riskbedömning avseende att utföra de funktioner som förväntas vid den människors hälsa och markmiljö planerade markanvändningen. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 16/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Övergripande åtgärdsmål (ÖÅM) Rapport där ÖÅM utvärderas 3. Spridning av föroreningar från detaljplaneområdet ska inte innebära en oacceptabel risk för Bällstavikens Bilaga A. Riskbedömning avseende vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför påverkan på ytvatten och sediment detaljplaneområdet. 4. Spridning av föroreningar från sediment inom detaljplaneområdet ska inte medföra oacceptabla Bilaga A. Riskbedömning avseende risker för vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller påverkan på ytvatten och sediment utanför detaljplaneområdet. 5. Vid val av efterbehandlingsåtgärder ska ianspråktagande av naturresurser beaktas. Särskilt Separat rapport: Handling BH-N1- beaktas utsläpp av fossil koldioxid samt uppkomst av 2A06-002-PM Åtgärdsutredning avfall och möjligheter till behandling av detta. 3.2 Uppfyllande övergripande åtgärdsmål (ÖÅM) Riskbedömningen baseras på en utvärdering av i vilken grad de övergripande åtgärdsmålen uppnås viket redovisas i följande avsnitt. 3.2.1 ÖÅM 1 – hälsorisker Övergripande åtgärdsmål 1 relaterar till hälsorisker som kan uppstå på grund av förekomst av föroreningar i jord och grundvatten inom planområdet. En bedömning av måluppfyllelse med kommentar redovisas i Tabell 3-2. Riskbedömningen visar att föreningssituationen inom stora delar av planområdet kan utgöra en risk för människors hälsa vid den planerade markanvändningen. Det övergripande åtgärdsmålet bedöms därmed inte vara uppfyllt. Identifierade risker avser kontinuerlig exponering för framförallt PAH-H samt, till mindre del, arsenik, bly, dioxin och PCB via främst intag av förorenad jord och växter. Inom mindre delar av planområdet kan föroreningssituationen även utgöra en risk vid enstaka intag av en något större mängd jord (s.k. korttidsexponering). Utöver ovan nämnda exponeringsvägar indikerar riskbedömningen även att inandning av ångor från flyktiga föroreningar (främst PAH-M och vinylklorid) kan komma att utgöra en risk för människors hälsa vid den planerade markanvändningen. Risker kopplade till inandning av ånga är dock mycket osäkra och behöver utredas ytterligare innan några säkra slutsatser kring potentiella hälsorisker kan dras. Porluftsmätningar som utförts inom ramen för projektet har inte påvisat att det förekommer någon betydande ångtransport i marken inom planområdet. Resultaten tyder på att den beräkningsmodell som använts för att beräkna hälsoriktvärden för jord och grundvatten (Naturvårdsverkets beräkningsverktyg version 2.2) överskattar risken för ångavgång från flyktiga ämnen. Resultaten överensstämmer med observationer från andra projekt som Sweco varit involverade i (Sweco,2024 Sweco, 2022, Sweco, 2021, Sweco, 2020, SGI, 2016, Sweco, 2015). Indikerade hälsorisker som avser människors potentiella exponering via inandning av ånga kan därmed vara överskattade. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 17/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Identifierade risker kopplas till förekommande föroreningar i ytlig (0-1 m) och djup jord (> 1 m) samt i ytligt grundvatten (övre magasin). Risker kopplade till föroreningar i djup jord avser främst potentiell kontaminering av ytliga jordlager. Risker avser även potentiell ångtransport av flyktiga ämnen (främst PAH-M) till framtida byggnader. Denna risk är dock, som nämns ovan, mycket osäker. Risker avseende förekommande föroreningar i grundvatten utgörs främst av potentiell exponering via inandning av ånga. Bedömningen är dock osäker (se information i föregående stycke). Spridningen av PAH-H i ytligt grundvatten inom planområdets södra del kan möjligtvis utgöra en risk för människor som konsumerar fisk från ytvatten nedströms planområdet. Riskerna är dock mycket osäkra och behöver utredas ytterligare innan några säkra slutsatser kring potentiella hälsorisker kan dras. För övriga ämnen bedöms spridning med grundvatten från planområdet till omgivande områden inte utgöra en oacceptabel hälsorisk. Tabell 3-2. Uppfyllelse av övergripande åtgärdsmål 1. Övergripande åtgärdsmål Uppfylls Kommentar Området ska kunna nyttjas för Befintligt dataunderlag indikerar att åtgärdsmålet bostäder och verksamheter av inte kommer uppfyllas vid den planerade innerstadskaraktär utan att människor markanvändningen utan att riskreducerande Nej utsätts för oacceptabla hälsorisker åtgärder först vidtas. Åtgärder avser föroreningar i genom exponering för föroreningar i ytlig och djup jord samt sannolikt även i mark och grundvatten. grundvatten (främst ytligt grundvatten) Utöver de risker som omnämns ovan kan kommande exploateringsarbeten medföra att nya spridningsvägar för föroreningar öppnas upp. Nya spridningsvägar kan exempelvis uppstå till följd av schakt för nya ledningar, byggnader eller andra markförlagda anläggningar i områden med höga halter av föroreningar i jord och/eller grundvatten (spridning av ånga och/eller grundvatten i ytliga jordlager/ytligt grundvattenmagasin). Nya spridningsvägar kan även komma att öppnas upp till följd av djupa anläggningsarbeten, exempelvis pålningsarbeten, där det tätande lerlagret genomskärs (spridning mellan det djupa och det ytliga grundvattenmagasinet). Allvarligast sett ur hälsorisksynpunkt är om grundvatten med höga föroreningshalter i det djupa grundvattenmagasinet sprids till det ytliga magasinet alternativt om föroreningsångor och/eller grundvatten med höga halter av flyktiga föroreningar sprids till framtida (ej förorenade) bostadsområden. Inom stora delar av planområdet förekommer halter av flyktiga föroreningar i det undre magasinet som skulle kunna medföra potentiella hälsorisker om föroreningarna transporteras upp till det övre magasinet3. Undersökningar som utförts inom området indikerar att det finns förutsättningar för spridning av föroreningar från undre till övre magasin (trycknivå i undre magasin > trycknivå i övre magasin) både vid dagens förutsättningar4 samt till följd av planerade anläggningsarbeten. 3 Föroreningshalterna underskrider beräknade hälsoriktvärden för djupt grundvatten med god marginal, men överskrider beräknade hälsoriktvärden för ytligt grundvatten. 4 Avser potentiell föroreningsspridning i områden där lerlagret genomskärs, exempelvis i områden där leran potentiellt inte sluter tätt mot pålar eller andra anläggningar som skär genom det tätande lerlagret. Om och isåfall var sådan föroreningsspridning sker har inte fastställts, men kan inte uteslutas. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 18/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dataunderlaget är dock begränsat, vilket medför osäkerheter. 3.2.2 ÖÅM 2 – risker för markmiljö Övergripande åtgärdsmål 2 relaterar till risker för markekosystem som kan uppstå på grund av förekomst av föroreningar i jord inom planområdet. En bedömning av måluppfyllelse med kommentar redovisas i Tabell 3-3. Riskbedömningen visar att föroreningssituationen inom delar av området kan utgöra en oacceptabel risk för markekosystem inom planområdet. Det övergripande åtgärdsmålet bedöms därmed inte vara uppfyllt. Styrande föroreningar utgörs främst av PAH-M och PAH-H. Risker avser föroreningar i ytlig jord. Tabell 3-3. Uppfyllelse av övergripande åtgärdsmål 2. Övergripande åtgärdsmål Uppfylls Kommentar Föroreningar inom området ska inte Befintligt dataunderlag indikerar att innebära en oacceptabel påverkan på åtgärdsmålet inte kommer uppfyllas vid den markekosystemets förmåga att utföra de Nej planerade markanvändningen utan att funktioner som förväntas vid den riskreducerande åtgärder först vidtas. planerade markanvändningen. Åtgärder avser föroreningar i ytlig jord. 3.2.3 ÖÅM 3 – risker för ytvatten (Bällstaviken) Övergripande åtgärdsmål 3 relaterar till risker för ytvatten som kan uppstå på grund av förekomst av föroreningar i grundvatten inom planområdet. En bedömning av måluppfyllelse med kommentar redovisas i Tabell 3-4. Riskbedömningen visar att föroreningssituationen i framförallt ytligt men även djupt grundvatten har potential att utgöra en oacceptabel risk för ytvattnet Bällstaviken som tillhör vattenförekomsten Mälaren – Ulvsundasjön. Det övergripande åtgärdsmålet bedöms därmed inte vara uppfyllt. Belastningsberäkningar som utförts för planområdet indikerar att enbart halttillskottet från området är över eller riskerar att överstiga miljökvalitetsnormerna (MKN). De ämnen som tydligast indikerar en risk för att miljökvalitetsnormerna överskrids är koppar samt PAH:erna bens(a)pyren, bens(b,k)fluoranten och benso(ghi)perylen. För bens(a)pyren är bedömningen dock osäker eftersom rapporteringsgränsen för ämnet är väsentligt högre än MKN, se information i avsnitt 4.1. Tabell 3-4. Uppfyllelse av övergripande åtgärdsmål 3. Övergripande åtgärdsmål Uppfylls Kommentar Beräknade halttillskott av flera olika Spridning av föroreningar från föroreningar kan innebära oacceptabel detaljplaneområdet ska inte innebära en risk på recipienten och ett överskridande oacceptabel risk för Bällstavikens av MKN. Nej vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. Det behövs dock kompletterande undersökningar för att bekräfta dessa slutsatser. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 19/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.2.4 ÖÅM 4 – risker avseende spridning av förorenade sediment Övergripande åtgärdsmål 4 relaterar till risker som kan uppstå på grund av förekomst av föroreningar i sediment inom planområdet. En bedömning av måluppfyllelse med kommentar redovisas i Tabell 3-5. Riskbedömningen visar att föroreningssituationen i sedimenten inom planområdet kan utgöra en oacceptabel risk för ekosystemen i Bällstaviken samt en oacceptabel risk med avseende på spridning inom Bällstaviken och vattenförekomsten Mälaren – Ulvsundasjön. Det övergripande åtgärdsmålet bedöms därmed inte vara uppfyllt. Styrande föroreningar utgörs främst av metaller, PAH, TBT, PCB, dioxin, PFAS och petroleumkolväten. Tabell 3-5. Uppfyllelse av övergripande åtgärdsmål 4. Övergripande åtgärdsmål Uppfylls Kommentar Höga halter av flera olika föroreningar i Spridning av föroreningar från sedimenten som riskerar att påverka sediment inom detaljplaneområdet ekosystemen i Bällstaviken och att spridas ska inte medföra oacceptabla risker inom vattenförekomsten, både inom och Nej för vattenkvalitet eller ekosystem, utanför planområdet. inom eller utanför detaljplaneområdet. Det behövs dock kompletterande undersökningar av sedimenten för att avgöra risken för spridning. 4 Sammanvägd bedömning och åtgärdsbehov Riskbedömningen visar sammanfattningsvis att det inom planområdet förekommer föroreningshalter i jord, grundvatten och sediment som kan komma att utgöra en risk för människors hälsa och miljön vid den planerade markanvändningen. Riskreducerande åtgärder bedöms därmed komma att krävas för att säkerställa att marken kan göras lämplig för det tilltänkta ändamålet. Det identifierade åtgärdsbehovet inom planområdet sammanfattas i Figur 4-1 och Tabell 4-1 (åtgärder för att reducera hälsorisker samt risker för markmiljö) samt i Tabell 4-2 (åtgärder för att reducera risker för recipient samt risker till följd av planerade anläggningsarbeten). Dataunderlaget är i flera fall begränsat och flera osäkerheter har identifierats vilka kan ha en påverkan på bedömningen. Åtgärder bör i första hand fokusera på att reducera människors exponering för ytlig förorenad jord samt att minska risker för vertikal föroreningsspridning från djupa till ytligare jordlager. Åtgärder behöver sannolikt även fokusera på att reducera risker kopplade till människors exponering via inandning av ånga. Omfattningen av dessa åtgärder är dock mycket osäker (se avsnitt 4.1). Stor del av de föroreningar som förekommer i fyllnadsmassor inom markens omättade zon (ovan grundvattenytan) kommer att schaktas bort i samband med planerade exploateringsarbeten. Detta kommer medföra en betydande reduktion av identifierade risker. Ytterligare åtgärder bedöms dock sannolikt Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 20/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI behöva utföras. Åtgärder avser föroreningar i både omättad och mättad zon (under grundvattenytan). Utöver de områden som färgmarkerats i Figur 4-1 finns eventuellt även ett åtgärdsbehov avseende förorenad jord inom ofärgade delar av området (exponeringsenheter V10 parkering (del av Valsverket 10), Valsverket 5-6 och SP syd (södra delen a Strandparken) samt i vägar Masugnsvägen och Smältvägens förlängning). Dataunderlaget är dock för litet för att avgöra eventuellt åtgärdsbehov i detta skede. Figur 4-1. Preliminärt åtgärdsbehov inom planområdet (ytlig jord/grundvatten till vänster, djup jord/grundvatten till höger). Figuren avser åtgärder för att minska identifierade hälsorisker och risker för markmiljö, behov av åtgärder som avser att reducera risker för recipienten redovisas i Tabell 4-2. Eventuellt behov och omfattning av åtgärder som avser att reducera risker kopplade till inandning av ånga är mycket osäkert. Observera att ytlig jord och ytligt grundvatten samt djup jord och djupt grundvatten inte är lokaliserade på samma nivå. Ytligt grundvatten är generellt lokaliserat inom samma nivå som djup jord. Djupt grundvatten är lokaliserat i det undre magasinet vilket generellt är lokaliserat långt under nivåer där föroreningar påvisats i jord. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 21/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 4-1. Preliminärt åtgärdsbehov för att reducera identifierade hälsorisker och risker för markmiljö inom olika delar av planområdet. J står för jord och GV står för grundvatten. Grått kryss markerar att åtgärdsbehovet är osäkert. Åtgärdsbehov Exponerings- Ytlig/ enhet Medie djup Föroreningar Ånga1 Direkt- Vertikal Mark- kontakt2 transport3 miljö4 As, Pb, PAH-L, J Ytlig X X X Tackjärnet PAH-M, PAH-H J Djup PAH-M X As, Pb, PAH-M, J Ytlig X X PAH-H, dioxin Masugnen N J Djup As, PAH-M, PAH-H X X GV Ytlig PAH-M X Pb, Zn, PAH-M, J Ytlig X X X PAH-H, dioxin Masugnen S PAH-M, PAH-H, J Djup X X (alifater >C10-C12) J Ytlig As, PAH-M, PAH-H X X GM3 J Djup PAH-M X GV Ytlig PAH-M, VC (?) X J Ytlig PAH-M, PAH-H X X X As, PAH-M, PAH-H, J Djup X X GM4 alifater >C10-C12, PAH-M, PAH-H, GV Ytlig X X alifater >C10-C12, VC As, Pb, PAH-M, J Ytlig X X X PAH-H, PCB7 GM5 J Djup As, PAH-M, PAH-H, X X GV Ytlig VC X Pb, PAH-L, PAH-M, J Ytlig X X V10 skola PAH-H, PCB7 J Djup PAH-M X PAH-L, PAH-M, J Ytlig X X X PAH-H, PCB7 V10 bostäder alifater >C10-C12, GV Ytlig X PAH-M J Ytlig As, PAH-M, PAH-H X X X X KB torget J Djup As, PAH-H X As, PAH-M, PAH-H, J Ytlig X X X SP norr dioxin J Djup PAH-M, PAH-H, dioxin X X J Ytlig PAH-H, PCB7, dioxin X BH Parken J Djup PAH-H, PCB7 X J Ytlig PAH-M, PAH-H X X Smältv N J Djup Pb X J Ytlig PAH-M X Smältv S J Djup PAH-M X GV Ytlig PAH-M X 1) Reducera risk för ångtransport till byggnad inom/ i anslutning till exponeringsenheten 2) Reducera möjlighet för människor och växter att komma i kontakt med förorenad jord 3) Minska förutsättningar för vertikal uppåtriktad föroreningstransport 4) Minska risker för negativa effekter på markmiljö Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 22/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 4-2. Preliminärt åtgärdsbehov för att reducera identifierade risker för recipient samt risker som kan komma att uppstå till följd av planerade anläggningsarbeten. Åtgärdsbehov Område Kommentar Avser åtgärder som syftar till att minska påverkan på Åtgärder som avser att Sediment inom ekosystem samt spridning till områden nedströms minska risker kopplade till planområdet planområdet. Omfattningen av detta åtgärdsbehov förorenade sediment. behöver utredas vidare. Riskbedömningen visar att det föreligger ett troligt åtgärdsbehov avseende spridning av koppar och PAH- ämnen till Bällstaviken. Den största andelen av koppar tillförs Bällstaviken från det övre grundvattenmagasinet i planområdets norra del. Den största andelen av tunga Åtgärder som avser att och medeltunga PAH transporteras ut från planområdet Preliminärt: GM4 minska spridning till från det övre grundvattenmagasinet i planområdets Masugnen N recipient södra del. Identifierade risker är dock behäftade med flera osäkerheter (se information i påföljande avsnitt (4.1)). Åtgärdsbehov samt omfattning av eventuella åtgärder är därmed osäkra. Avser åtgärder för att hindra spridning av Åtgärder som tillser att föroreningsångor och/eller förorenat grundvatten i kommande exploaterings- framtida ledningsdragningar och andra Områden som berörs av arbeten inte öppnar upp anläggningsschakt där täta jordmassor skiftas ut mot framtida schakt- och nya spridningsvägar för mer genomsläppliga massor5. Vidare avses åtgärder pålningsarbeten föroreningar inom som syftar till att förhindra spridning mellan undre och planområdet övre magasin till följd av djupa anläggningsarbeten där det tätande lerskiktet genomskärs6. I tillägg indikerar riskbedömningen att ytterligare åtgärder kan komma att bli aktuella. Dessa listas i Tabell 4-3. Åtgärdsbehovet är dock mycket osäkert i detta läge. 5 Exempelvis ledningsschakt samt schakt för husgrunder och växtbäddar 6 Exempelvis pålningsarbeten, sponter samt djupa schaktarbeten i områden med tunnare lerlager Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 23/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 4-3. Potentiellt åtgärdsbehov som bedöms mycket osäkert men inte kan uteslutas. Åtgärd Område Kommentar Riskbedömningen indikerar att spridning av klorerade alifater Masugnen N, (främst VC) från källområde uppströms planområdets Åtgärder som avser att hindra KB Torget, nordvästra del möjligtvis kan komma att utgöra en risk för spridning av klorerade alifater Tackjärnet människors hälsa. Föroreningen förekommer i undre från områden uppströms magasin. Åtgärder kan behöva vidtas för att förhindra spridning av klorerade alifater till planområdet. Höga halter av tetrakloreten har påvisats i det djupa grundvattenmagasinet inom GM5. Föroreningens utbredning och haltvariationer inom området har inte undersökts och det Åtgärder som avser att minska kan därmed inte uteslutas att högre halter än de som påvisats risk för spridning av klorerade förekommer inom området. Föroreningen kan möjligtvis ge alifater från potentiellt GM5 upphov till höga halter av nedbrytningsprodukter (cis-1,2-DCE källområde inom och VC) som uppmätts i områden anslutande till GM5. Det Gjutmästaren 5. finns dock flera misstänkta källor i området, vilka kan ha gett upphov till de uppmätta halterna av nedbrytningsprodukter i områden runt GM5. 4.1 Osäkerheter Ett antal osäkerheter har identifierats vid bedömningen. Vid riskbedömningen har dessa osäkerheter generellt, och där möjligt, hanterats genom konservativa antaganden som snarare riskerar att över- än att underskatta risker. De osäkerheter som bedöms vara av störst betydelse för riskbedömningen listas i Tabell 4-4 nedan. Tabell 4-4. Osäkerheter som identifierats vid riskbedömningen. Osäkerhet Kommentar Dataunderlaget för jord och grundvatten är begränsat inom delar av planområdet. Flera av grundvattenrören har endast provtagits vid ett tillfälle. Porluftsundersökningar har generellt endast utförts vid ett tillfälle samt i ett begränsat antal punkter (bortsett från planområdets södra del (GM4 och GM5) där provtätheten är avsevärt större än inom övriga delar av planområdet). Osäkerheterna i dataunderlaget påverkar beräkningar av representativa halter Dataunderlaget samt förståelsen för haltvariationer i plan och djup samt över tid. Ytvatten har provtagits vid ett tillfälle och från en djupnivå. Fler provtagningar vid olika tidpunkter och djup skulle ge en bättre bild av föroreningssituationen och föroreningsspridningen. Halterna mätt 2024 nära ytan speglar inte nödvändigtvis hela vattenmassan, och vissa ämnen kan ha högre koncentrationer nära botten där djupt grundvatten tränger upp. Riskbedömningen har identifierat inandning av ånga som en av de potentiellt styrande exponeringsvägarna för föroreningar inom området. Porluftsmätningar som utförts i området har dock inte påvisat att det förekommer någon betydande ångtransport i marken inom planområdet. Resultaten tyder på att den beräkningsmodell som använts för att beräkna hälsoriktvärden för jord och grundvatten (Naturvårdsverkets beräkningsverktyg version 2.2) överskattar Ångtransporten risken för ångavgång från flyktiga ämnen. Resultaten överensstämmer med observationer från andra projekt som Sweco varit involverade i7. Indikerade hälsorisker som avser människors potentiella exponering via inandning av ånga kan därmed vara överskattade. Dataunderlaget avseende porluft är dock begränsat, vilket medför osäkerheter. 7 Sweco,2024 Sweco, 2022, Sweco, 2021, Sweco, 2020, SGI, 2016, Sweco, 2015 Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 24/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Osäkerhet Kommentar Utbredning och lokalisering av källområden till påvisade föroreningar av Källområden klorerade alifater i grundvatten och jord inom planområdet har inte fastställts. Det samt utbredning av saknas även information om utbredning av föroreningsplymer inom områden som identifierade inte har kunnat undersökas, framförallt under befintliga byggnader. Osäkerheter föroreningsplymer avser främst påvisade föroreningar av klorerade alifater inom planområdets södra del. Geotekniska och hydrogeologiska undersökningar visar heterogena förhållanden som skapar osäkerheter avseende grundvattenmagasinens mäktighet, flödesriktning och hydraulisk konduktivitet. Det övre magasinet är fragmenterat och har varierande flödesriktningar, medan det undre magasinet visar stor variation i konduktivitet. Gradienterna varierar också kraftigt, vilket påverkar beräkningar och antaganden. Hydrogeologiska förutsättningar Osäkerheter påverkar främst bedömningen avseende utbredning av klorerade alifater i övre magasin samt potentiella risker kopplade till upptryckning av förorenat grundvatten från undre till övre magasin i samband med framtida pålnings- och anläggningsarbeten. Osäkerheterna påverkar även risker kopplade till föroreningsspridning med grundvatten till Bällstaviken och därigenom påverkan på Bällstaviken och människors exponering via intag av fisk. Inom planområdets södra del förekommer en förorening av flyktiga alifater i ytligt grundvatten som indikerar risker för människors hälsa. Dataunderlaget som Utbredning av ligger till grund för bedömningen är till stor del gammalt8. Föroreningens föroreningar med utbredning är därmed mycket osäker. Även dataunderlaget för klorerade alifater i gammalt dataunderlag ytligt grundvatten är delvis gammalt. Vid undersökningar som utförts under 2024 och 2025 har inget ytligt grundvatten påträffats i områden med tidigare påvisade föroreningar av klorerade alifater i ytligt grundvatten. Inom planområdets norra del (Masugnen N) kommer planerade byggnader delvis att anläggas med källare som kan komma att stå i kontakt med grundvatten i det övre magasinet. Detta skulle kunna medföra hälsorisker om flyktiga föroreningar transporteras in i källaren med inträngande grundvatten och därifrån avgår som ånga. Uppmätta halter av flyktiga föroreningar i ytligt grundvatten inom planområdets norra del är generellt låga. PAH-M har dock uppmätts i högre halter, framförallt vid undersökningar utförda under 2016. Byggnader i kontakt Det kan vidare förutsättas att även byggnader inom andra delar av planområdet med grundvatten kan kommat att anläggas med källare eller andra djupa byggnadskonstruktioner som har, eller på sikt kan komma att få, kontakt med grundvatten. Var detta kan komma att bli aktuellt är dock osäkert i detta läge. Flyktiga föroreningar förekommer i grundvatten inom stora delar av planområdet, framförallt områdets södra och centrala del. Risker kopplade till potentiell transport av flyktiga föroreningar med grundvatten som står i kontakt med byggnad har inte kvantifierats i detta läge men kommer sannolikt behöva utvärderas i ett senare skede när mer dataunderlag finns t illgängligt. 8 Två av tre prover med höga föroreningshalter har uttagits vid provtagningar utförda under 2005, ingen upprepande provtagning har kunnat utföras i de aktuella rören. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 25/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Osäkerhet Kommentar Den konservativa bedömningen antar en hydraulisk kontakt mellan övre och undre magasin samt att allt grundvatten från undre magasinet strömmar ut i Bällstaviken, trots att det inte är fullt bekräftat att så sker. Indikationer inom området, såsom stenkistor och uppstickande berg, tyder på varierande utflöde Hydraulisk kontakt och möjlig kontakt mellan magasinen. Bergabs mätningar9 visar liknande mellan grundvatten- grundvattennivåer i båda magasinen, vilket kan indikera förbindelse eller läckage magasin och mellan dem. Bällstaviken Osäkerheten påverkar hur stor andel av grundvatten från det undre magasinet som faktiskt strömmar ut i Bällstaviken. Risker avseende potentiell påverkan från undre magasin på recipienten kan vara överskattade. Analys av grundvatten för PAH inkluderar bens(a)pyren med en rapporteringsgräns som väsentligt överskrider gränsvärdet (MKN årsmedelvärde inlandsytvatten). Halva rapporteringsgränsen har använts i beräkningar, vilket Rapporteringsgräns skapar osäkerhet då den inte representerar faktiska halter. Ungefär 50 % av bens(a)pyren dataunderlaget baseras på denna hypotetiska halt, vilket gör bens(a)pyren- nivåerna osäkra. Det är därmed osäkert hur stor påverkan spridningen från området har på miljökvalitetsnormen i recipienten. I beräkningarna avseende halttillskott till Bällstaviken har grova antaganden Osäkerhet i antaget avseende flödet i Bällstaviken gjorts baserat på avrinningsområdenas yta. Dessa flöde i Bällstaviken antaganden är teoretiska och skapar en relativt stor osäkerhet avseende den faktiska utspädningen i recipienten. I strandzonen mellan planområdet och ytvattnet möts grundvattnet och ytvattnet. Det kan ske inläckage av ytvatten från Bällstaviken, särskilt vid högvatten, trots att inga specifika mätningar har gjorts som bekräftar detta. Grundvattennivåer nära strandzonen följer Mälarens ytvattennivåer, vilket kan indikera att ytvatten Strandzonen blandar sig med grundvattnet och späder ut föroreningar. Beräkningar avseende områdets belastning på Bällstaviken kan därmed vara underskattade. Denna inträngning kan också leda till spridning av föroreningar via erosion, skred och ras. Denna typ av spridning har inte utvärderats. Enligt SGI:s rapport (Fröberg, Wernersson och Bengtsson, 2021) är kännedom om sedimentationsförhållandena viktig för att bedöma risker med föroreningsbelastning på yt- och grundvatten. Föroreningar i ytvatten kan beroende på sedimentationsförhållanden hamna i bottensedimenten, som kan Osäkerheter om fungera som nettosänka (lagrar föroreningar) eller nettokälla (sprider sedimentförhållanden föroreningar). Osäkerhet råder om sedimenten inom planområdet är nettosänka, nettokälla eller både och. Inga ekotoxikologiska tester har heller utförts, vilket skapar osäkerhet om föroreningarnas påverkan på organismer i sedimenten och ekosystemet. Utöver de osäkerheter som omnämns ovan finns även osäkerheter kopplade till halt av organiskt kol (TOC) i djup jord, områden med liten lermäktighet, ämnen med hög rapporteringsgräns (alifater >C8-C10) samt slutlig markanvändning inom delar av planområdet. Dessa osäkerheter beskrivs mer utförligt i Bilaga A och Bilaga B till denna rapport. 5 Resultat från utförd åtgärdsutredning Som framgår av föregående avsnitt visar den utförda riskbedömningen att de övergripande åtgärdsmål som tagits fram för planområdet inte uppfylls vid dagens föroreningssituation. 9 Bergab, 2025. PM Hydrogeologi, programhandling detaljplan Bällsta Hamn Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 26/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI För att detaljplanområdet ska uppfylla de övergripande åtgärdsmålen, och därmed kunna göras lämplig för sitt planerade ändamål, har förslag på saneringsåtgärder tagits fram. Rekommendationen är att den förorenade jorden mestadels åtgärdas genom schaktsanering, vilket innebär att den förorenade jorden schaktas ur och ersätts med rena massor. Den förorenade jorden transporteras till godkänd mottagningsanläggning för omhändertagande. Metoden är snabb, tekniskt genomförbar och ger en fullgod måluppfyllelse. Nackdelen är att deponiavgifter och transporter är kostnadsdrivande samt att transporter ger upphov till utsläpp av koldioxid. Swecos bedömning är att det inom Bällsta Hamn kommer finnas möjligheter till cirkulär masshantering. Schaktmassor från områden med mycket block och sten kan exempelvis sorteras och krossas för att sedan användas som fyllnadsmassor i det nya landområdet vid Strandparken. Cirkulär masshantering skulle kunna innebära stora kostnadsbesparingar vid exploateringen av området, minskad klimatpåverkan samt en mer effektiv resurshushållning av material och deponiutrymme. Klorerade alifater finns, som nämns i föregående avsnitt, i både djupt och ytligt grundvatten inom planområdet. I södra området finns det risk att föroreningarna påverkar människors hälsa. Frågan behöver utredas vidare inom respektive fastighet för att tydliggöra eventuell förekomst av förorening och risker kopplade till dessa. Skulle det framkomma mer information som pekar på att klorerade alifater i södra planområdet behöver åtgärdas finns behandlingstekniker för att åtgärda föroreningen på plats, exempelvis in situ-behandling genom kemisk oxidation/reduktion eller via termisk behandling. Vidare finns indikationer på att klorerade alifater från omgivningen sprids med grundvattnet in till planområdet. Frågan är i dagsläget inte tillräckligt utredd. Skulle ett inflöde identifieras finns funktionella metoder för att stoppa spridningen, exempelvis reaktiva barriärer. Eventuell spridning in till planområdet utgör inget hinder för detaljplanens genomförande, men eventuella källområden uppströms planområdet bör vid behov hanteras av respektive verksamhetsutövare/ansvarig part. De anläggningsarbeten som kommer utföras, exempelvis ledningsdragning och pålning, kan riskera att öka eller förändra spridningen av föroreningar. Tekniska skyddsåtgärder i form av vertikala tätande skärmar kan behöva anläggas i ledningsgravar för att förhindra spridning av föroreningar via porluft och grundvatten längs med ledningsgravar. Vid pålningsarbeten behöver pålningsmetod väljas som förhindrar spridning mellan undre och övre magasin till följd av att tätande lerskiktet genomskärs. Sedimenten inom Bällsta Hamn är förorenade. Delar av de förorenade sedimenten kommer att bli åtgärdade med övertäckning i och med att utfyllnaden i Strandparken genomförs. Ska utfyllnaden grundläggas med KC- pelare innebär detta ytterligare en behandling, dvs sediment binds i KC-pelaren och kan inte längre spridas vidare. Vid kajen och i farleden kommer de förorenade sedimenten behöva muddras, alternativt täckas över med erosionsskyddande material. Det är mer kostnadseffektivt att täcka över förorenade sediment, men muddring kan behövas för att upprätthålla tillräckligt farledsdjup. Anläggningsarbeten i vattenområdet medför grumlig av de förorenade sedimenten. Det är av stor vikt att anläggningsarbetena utförs på ett geotekniskt stabilt sätt så att det inte orsakar, massundanträngning, ras och skred av förorenade sediment samt att grumlingen minimeras och innehålls inom arbetsområdet. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 27/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Slutsatser Riskbedömningen avseende påvisade föroreningar i jord, grundvatten och sediment inom detaljplaneområdet Bällsta Hamn visar att föroreningssituationen inom området kan komma att utgöra en risk för människors hälsa och miljö vid den planerade markanvändningen. Riskreducerande åtgärder bedöms därmed behöva vidtas för att tillse att marken kan göras lämplig för sitt tilltänkta ändamål. En åtgärdsutredning som utförts för området visar att det finns flera olika etablerade åtgärdsmetoder som kan tillämpas för att reducera identifierade risker. Identifierade åtgärder utgörs av schaktsanering, möjligen i kombination med övertäckning och tekniska skyddsåtgärder, samt för klorerade alifater av in situ-behandling10. Förorenade sediment föreslås åtgärdas genom övertäckning och i begränsad omfattning muddring. Riskbedömningen och tillhörande åtgärdsutredning visar sammanfattningsvis att föroreningssituationen inom planområdet inte innebär några hinder för detaljplanens genomförande. De hälso- och miljörisker som identifieras bedöms kunna hanteras och åtgärdas så att marken ur föroreningssynpunkt kan bli lämplig för den planerade markanvändningen. 7 Fortsatt arbete Ett antal osäkerheter har identifierats, vilka kan påverka riskbedömningen och således detaljer kring omfattning och utformning av framtida saneringsåtgärder. Dataunderlaget bedöms dock tillräckligt för att i detta skede möjliggöra en bedömning av den föreslagna planens lämplighet sett ur ett förorenings- perspektiv samt en utvärdering av möjliga åtgärdsmetoder som kan tillämpas för att säkerställa den samma. I det fortsatta arbetet kommer ytterligare undersökningar att krävas inom respektive fastighet/delområde för att tydliggöra behov och omfattning av riskreducerande åtgärder. Undersökningarna syftar även till att erhålla ett säkrare beslutsunderlag för utformning av riskreducerande åtgärder och mätbara åtgärdsmål. Undersökningar som avser att minska osäkerheter kopplade till spridningsförutsättningar kan behöva utföras utifrån ett mer planövergripande perspektiv. Följande undersökningar rekommenderas: Provtagning av jord. Undersökningarna syftar till att komplettera dataunderlaget inom områden med begränsat dataunderlag och därmed erhålla ett säkrare dataunderlag för beräkning av representativa halter. Provtagningarna syftar även till att bättre kartlägga föroreningarnas utbredning inom respektive exponeringsenhet samt att identifiera områden som kan komma att beröras av framtida efterbehandlingsåtgärder. Provtagning av grundvatten. Undersökningarna syftar till att erhålla en bättre förståelse över föroreningarnas utbredning samt variation över tid. Undersökningarna medför även ett säkrare dataunderlag för beräkning av 10 Avser behandling som utförs i marken på platsen. För mer information se https://atgardsportalen.se/in-situ/ Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 28/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI representativa halter. Vidare bör specialanalyser för benso(a)pyren övervägas för att minska osäkerheter kopplade till representativa halter11. Provtagning av porluft. Undersökningarna syftar till att erhålla ett säkrare underlag för bedömning av risker kopplade till exponering via inandning av ånga. Provtagning av sediment. Undersökningarna syftar till att undersöka föroreningshalter i djupare sediment samt att erhålla information om spridningsförutsättningar för förorenade sediment. Provtagning av ytvatten. Undersökningarna syftar till att undersöka haltvariationer i djup samt över tid. Vidare rekommenderas att kompletterande hydrogeologiska undersökningar utförs i syfte att bättre kartlägga grundvattenflöden och andra hydrogeologiska förutsättningar inom området. Undersökningarna syftar till att minska osäkerheter kopplade till föroreningsspridning till Bällstaviken, föroreningsspridning mellan övre och undre magasin samt utbredning av föroreningsplymer i ytligt grundvatten. Utvärdering av potentiella hälsorisker i områden där byggnader kan komma att stå i kontakt med förorenat grundvatten kan utföras när mer information om byggnadernas utformning, hydrogeologiska förutsättningar samt källområden och representativa föroreningshalter i grundvatten finns tillgängligt. Föreslagna undersökningar syftar till att insamla underlag för att revidera och precisera identifierade åtgärdsbehov, fastställa mätbara åtgärdsmål samt att välja och utforma olika åtgärdsmetoder. Vid framtagande av mätbara åtgärdsmål ska, utöver miljö- och hälsoaspekter, även tekniska begränsningar, samhällsekonomiska och övergripande miljömässiga aspekter beaktas. Mätbara åtgärdsmål och kriterier för återanvändning av jord inom Bällstahamn kommer att tas fram som en del av framtida fördjupade åtgärdsutredningar och riskvärderingar inom planområdets olika delar. 11 Rapporteringsgränsen för benso(a)pyren i standardanalyser är avsevärt högre än miljökvalitetsnormen (MKN), vilket leder till osäkerheter vid utvärderingen avseende områdets påverkan på MKN i recipienten. Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 29/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 30/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM Riskbedömning Bällsta Hamn BH-N1-2A06-002-Bilaga A Riskbedömning spridning stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Sweco Sverige AB har på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockhoms stad genomfört en riskbedömning med avseende på påvisade föroreningar inom detaljplaneområdet Bällsta Hamn. Föreliggande rapport redovisar resultatet av riskbedömningen avseende spridning av föroreningar från grundvatten till ytvatten samt föroreningar i sediment. Detaljplaneområdet är geografiskt utmanande på grund av dess topografi och diverse jordlager, inklusive fyllnadsmassor, lera och morän ovanpå berg. Grundvattnet i området finns i två magasin: ett övre i fyllnadsmassorna och ett undre i moränen under leran. Föroreningsspridningen via grundvatten bedöms vara en betydande riskfaktor. Bällstaviken, som gränsar området i öster, har dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status på grund av föroreningar från bland annat kadmium, bly och PFOS. Undersökningar av grundvattnet visar på föroreningar av klorerade alifater, metaller, PAH, alifater, aromater och PFAS. Uppmätta halter varierar kraftigt inom området. Vid Swecos undersökning av ytvatten 2024 påvisades förhöjda halter av bly, kadmium och PFOS, alla över gränsvärdena för miljökvalitetsnormer (MKN). Miljöförvaltningen i Stockholms stad har regelbundet mätt halter av miljögifter i Bällstaån och Bällstaviken. Dessa undersökningar visar att halterna av PFOS och benzo(a)pyren överstiger gränsvärdena, vilket innebär att vattnet inte uppnår god kemisk status. Undersökningar av sediment visar höga halter av föroreningar som metaller, PAH, TBT, PCB, dioxiner och petroleumkolväten. Särskilt höga halter av koppar, kvicksilver och PCB har påträffats i de ytligaste sedimentlagren (0-0,2 m) längs strandlinjen. Övergripande åtgärdsmål har tagits fram avseende miljörisker för ytvatten och sediment, vilka lyder; • Spridning av föroreningar från detaljplaneområdet ska inte innebära en oacceptabel risk för Bällstavikens vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. • Spridning av föroreningar från sediment inom detaljplaneområdet ska inte medföra oacceptabla risker för vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. Aktuella skyddsobjekt avseende miljörisker för ytvatten och sediment är Bällstaviken, vilket inkluderar de organismer, växter och djur som lever i vattnet och sedimenten i Bällstaviken. Påverkan från grundvatten från planområdet till Bällstaviken har beräknats och redovisas som halttillskott och mängder. Beräkningarna visar att det finns potential för oacceptabla halttillskott på Bällstaviken. Beräknat halttillskott avseende ett antal olika ämnen, främst PAH-ämnen både överskrider MKN och upptar betydande andelar av MKN. I förhållande till övriga källor, bl.a. Bällstaån bedöms den årliga mängdbelastningen av metaller från planområdet som låg. Dock förekommer ämnen i grundvattnet som överhuvudtaget inte bör spridas vidare till ytvattnet, t.ex. ämnen med särskilt farliga egenskaper, såsom PBT- och vPvB-ämnen. Det är extra angeläget att i så hög grad som möjligt begränsa all ytterligare tillförsel av sådana ämnen, särskilt om de redan förekommer i höga halter inom området. Avseende sedimenten inom planområdet bedöms de höga föroreningshalterna utgöra en oacceptabel risk, både med hänsyn till halter och beräknade mängder föroreningar. Riskerna avser dels toxiska effekter på ekosystemen och organismerna i sedimenten med även risk 2/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI avseende spridning, och därmed påverkan, på övriga delar av Bällstaviken utanför planområdet. Halterna innebär också att MKN för flertalet ämnen kan överskridas. Riskbedömningen visar att de övergripande åtgärdsmålen inte uppnås vid nuvarande föroreningssituation. Samtidigt råder det stora osäkerheter i de utförda beräkningarna, främst avseende beräknade medelhalter (dataunderlaget) och antagandena om hydraulisk konduktivitet och gradient. Dessa faktorer har en stor inverkan på beräkningarna. För att reducera flertalet av dessa osäkerheter rekommenderas ytterligare hydrogeologiska och miljötekniska undersökningar, både avseende grund- och ytvatten samt sediment. Dataunderlaget bedöms dock tillräckligt för att i detta skede möjliggöra en bedömning av den föreslagna planens lämplighet sett ur ett föroreningsperspektiv. Sweco Sverige AB RegNo 556767-9849 Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning Uppdragsnummer 30001081-105 Kund Stockholms kommun Beställarkontakt Sara Levin Upprättad av Christine Boman Granskad av Anna Paulsson Godkänd av Erika Geisler Datum 2025-09-12 Ver 4 Dokumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 3/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................................................... 2 1 Inledning ........................................................................................................................ 7 1.1 Syfte .................................................................................................................. 8 1.2 Omfattning och avgränsningar .......................................................................... 8 1.3 Läshänvisning ................................................................................................. 10 2 Områdesbeskrivning.................................................................................................... 11 2.1 Området och nuvarande markanvändning...................................................... 11 2.2 Planerad markanvändning .............................................................................. 12 2.2.1 Planerade kajer och utfyllnader ...................................................... 14 2.3 Historik och påvisade föroreningar ................................................................. 15 3 Geologi och hydrogeologi ............................................................................................ 17 3.1 Geologi ............................................................................................................ 17 3.2 Hydrogeologi ................................................................................................... 21 4 Yt-, dagvatten-, och sedimentförhållanden ................................................................. 27 4.1 Vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön ..................................................... 28 4.2 Dagvattenförhållanden .................................................................................... 29 4.3 Sedimentförhållanden ..................................................................................... 30 5 Utförda undersökningar ............................................................................................... 31 5.1 Utförda undersökningar grundvatten .............................................................. 31 5.2 Utförda undersökningar ytvatten ..................................................................... 31 5.2.1 Sweco 2024 .................................................................................... 31 5.2.2 Miljögiftsövervakningen, Miljöförvaltningen Stockholms stad......... 33 5.2.3 Stockholms stad 2018-2022 ........................................................... 33 5.3 Utförda undersökningar sediment ................................................................... 35 5.3.1 Miljögiftsövervakning Stockholms stad ........................................... 35 5.3.2 Sammanställning av resultat i (Sweco, 2021) ................................ 35 6 Föroreningssituation ytvatten, grundvatten och sediment........................................... 36 6.1 Gräns- och jämförvärden yt- och grundvatten ................................................ 37 6.1.1 Kemisk ytvattenstatus ..................................................................... 37 6.1.2 Ekologisk status och särskilt förorenande ämnen (SFÄ) ................ 38 6.1.3 Naturvårdsverkets haltkriterier för ytvatten, Ccrit-sw ......................... 38 6.1.4 SGU tillståndsklasser grundvatten halogenerade ämnen .............. 38 6.2 Föroreningar i av potentiell betydelse i ytvatten ............................................. 39 6.3 Föroreningar av potentiell betydelse och representativa halter i grundvatten ..................................................................................................... 39 6.3.1 Övre magasin Norr ......................................................................... 39 4/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.3.2 Undre magasin Norr ....................................................................... 42 6.3.3 Övre magasin Söder ....................................................................... 44 6.3.4 Undre magasin Söder ..................................................................... 47 6.3.5 Föroreningssituationen i grundvatten utanför planområdet ............ 49 6.4 Gräns- och jämförvärden sediment ................................................................. 49 6.4.1 Miljökvalitetsnormer sediment HVMFS 2019:25 ............................ 50 6.4.2 Norska Miljødirektoratet .................................................................. 50 6.4.3 CCME ............................................................................................. 50 6.4.4 Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark ........................... 50 6.4.5 Bakgrundshalter Stockholm (JP Sedimentkonsult, 2018) .............. 51 6.4.6 SGUs tillståndsklasser .................................................................... 51 6.5 Föroreningar av potentiell betydelse och representativa halter sediment ...... 51 6.5.1 Metaller ........................................................................................... 53 6.5.2 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) ........................................ 55 6.5.3 Tennorganiska föroreningar ............................................................ 57 6.5.4 Polyklorerade bifenyler (PCB) ........................................................ 58 6.5.5 Dioxiner ........................................................................................... 59 6.5.6 Högfluorerade ämnen (PFAS) ........................................................ 60 6.5.7 Petroleumkolväten .......................................................................... 61 6.5.8 TOC ................................................................................................ 61 7 Problembeskrivning spridning till ytvatten och sediment............................................. 61 7.1 Övergripande åtgärdsmål ytvatten och sediment ........................................... 61 7.2 Skyddsobjekt ................................................................................................... 61 7.3 Föroreningskällor inom planområdet .............................................................. 62 7.4 Föroreningskällor utanför planområdet ........................................................... 62 7.5 Spridningsvägar till ytvatten ............................................................................ 62 7.6 Spridningsvägar till och från sediment ............................................................ 63 7.7 Konceptuell modell spridning till ytvatten ........................................................ 64 7.8 Konceptuell modell föroreningar i sediment .................................................... 66 8 Miljöriskbedömning spridning till ytvatten .................................................................... 68 8.1 Metod flödes- och belastningsberäkning ytvatten ........................................... 68 8.1.1 Kvantifiering av grundvattenflöde ................................................... 68 8.2 Utspädning i recipient ...................................................................................... 69 8.2.1 Indata till beräkningar ..................................................................... 69 8.3 Påverkan på recipient ..................................................................................... 70 8.3.1 Övre magasin Norr ......................................................................... 71 8.3.2 Undre magasin Norr ....................................................................... 73 8.3.3 Övre magasin Söder ....................................................................... 75 8.3.4 Undre magasin Söder ..................................................................... 77 8.4 Sammanvägning halttillskott ytvatten .............................................................. 79 8.5 Sammanfattning påverkan på ytvatten ........................................................... 81 8.5.1 PAH-ämnen..................................................................................... 83 8.5.2 Tungmetaller ................................................................................... 84 8.5.3 Petroleumkolväten .......................................................................... 84 8.5.4 Klorerade alifater ............................................................................ 84 8.5.5 PFAS-ämnen .................................................................................. 85 8.5.6 Beräknad jämförelse ytvatten nedströms ....................................... 85 8.6 Belastning mängder ........................................................................................ 85 8.7 Sammanfattande riskbedömning ytvatten....................................................... 89 9 Miljöriskbedömning sediment ...................................................................................... 90 5/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9.1 Jämförelse med MKN ...................................................................................... 90 9.1.1 Jämförelse med övriga jämförvärden ............................................. 90 9.1.2 Mängder föroreningar i sediment .................................................... 91 9.2 Jämförelse med föroreningar i grundvatten .................................................... 93 10 Risker i samband med anläggningsarbeten och båttrafik ........................................... 93 11 Risker kopplade till klimatförändringar ........................................................................ 95 12 Osäkerheter ................................................................................................................. 96 12.1 Osäkerheter ytvatten ....................................................................................... 96 12.1.1 Dataunderlaget ............................................................................... 96 12.1.2 Grundvattenmagasinens mäktighet ................................................ 96 12.1.3 Grundvattnets flödesriktning och gradient ...................................... 97 12.1.4 Hydrauliska konduktiviteten ............................................................ 97 12.1.5 Hydraulisk kontakt mellan grundvattenmagasin och Bällstaviken ..................................................................................... 98 12.1.6 Rapporteringsgräns bens(a)pyren .................................................. 98 12.1.7 Osäkerhet i antaget flödet i Bällstaviken ........................................ 99 12.1.8 Strandzonen ................................................................................... 99 12.1.9 Antal provtagningstillfällen och djupnivåer ytvatten ........................ 99 12.1.10 Fördröjningsprocesser .................................................................... 99 12.2 Osäkerheter sediment ................................................................................... 100 12.2.1 Osäkerheter dataunderlag ............................................................ 100 12.2.2 Osäkerheter om sedimentförhållandena ...................................... 100 12.2.3 Utformning av utfyllnader .............................................................. 100 12.2.4 Påverkan på ekosystemen eller organismer ................................ 100 13 Sammanvägd riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment ........... 101 13.1 Uppfyllande av övergripande åtgärdsmål ..................................................... 101 14 Bedömning av åtgärdsbehov och rekommendationer ............................................... 102 14.1 Åtgärdsbehov spridning till ytvatten .............................................................. 102 14.2 Åtgärdsbehov sediment ................................................................................ 102 14.3 Rekommendationer ....................................................................................... 102 15 Referenser ................................................................................................................. 104 6/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Inledning Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Sweco Sverige AB (Sweco) har på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad, utfört miljötekniska markundersökningar inom detaljplaneområdet Bällsta Hamn i Bromma, Stockholm. Undersökningarna har omfattat jord, grundvatten, ytvatten, sediment och porluft. Resultaten från utförda undersökningar har legat till grund för en riskbedömning avseende människors hälsa och miljö. Bedömningen omfattar även resultat från undersökningar som utförts av andra konsulter. Riskbedömningen har utförts som ett led i arbetet med dena nya detaljplanen vilken innebär en förändring av markanvändningen inom området från industrimark till område med blandad stadsbebyggelse som beskrivs ovan. Planområdet framgår av Figur 1. Riskbedömningen som redovisas i föreliggande dokument omfattar risker avseende spridning av föroreningar, via grundvatten, till ytvatten samt risker avseende föroreningar i sediment. Risker som avser människors hälsa redovisas i separata dokument. Resultaten från samtliga riskbedömningar sammanfattas i huvuddokumentet (härefter benämnd huvudrapporten) (Sweco, 2025). Riskbedömningarna ligger till grund för den åtgärdsutredning som utförs inom samma uppdrag (Sweco, 2025). Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 7/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 1. Detaljplaneområdet markerat med röd linje. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan. 1.1 Syfte Syftet med de fördjupade miljö- och hälsoriskbedömningarna och den övergripande åtgärdsutredningen är att undersöka om riskreducerande åtgärder krävs och vilka som i så fall kan vara aktuella för att tillse att marken kan göras lämplig för den föreslagna planändringen. Syftet med föreliggande miljöriskbedömning är att undersöka om särskilda riskreducerande åtgärder krävs avseende spridning av föroreningar till ytvatten samt risker avseende förorenade sediment inom planområdet. 1.2 Omfattning och avgränsningar Följande fastigheter omfattas av riskbedömningen: • Masugnen 1 • Tackjärnet 1, 3, 4 • Gjutmästaren 3-5 • Valsverket 5-10 • Ulvsunda 1:14 • Ulvsunda Industriområde 1:18, 1:20, 1:59, 1:60 • Ulvsunsda 1:1 (31) • Delar av Ulvsunda 1:1 (19) Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 8/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fastigheterna framgår av Figur 2. Övriga fastigheter som ingår i Ulvsunda industriområde ingår ej i denna riskbedömning. Grundvatten har inte antagits vara ett eget skyddsobjekt i föreliggande riskbedömning, utan endast ett transportmedium för spridning av föroreningar, se även avsnitt 7.2. Det förutsätts att spridning av föroreningar kan ske i både ledningsgravar samt via äldre, icke täta dagvattenledningar där grundvatten kan tränga in. Denna spridning har dock inte kunnat kvantifieras i föreliggande utredning. Figur 2. Fastigheter och vattenområde som ingår i planområdet och omfattas av riskbedömningen inom röd linje ©Lantmäteriet geodatasamverkan. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 9/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.3 Läshänvisning Tabell 1. Riskbedömningens disposition. Avsnitt Typ Kommentar Informationen som redovisas i dessa avsnitt upprepas i olika omfattning i Bilaga A-C till huvudrapporten. En kort sammanfattning Områdesförutsättningar - finns även redovisad i huvudrapporten. Mer 2-4 geologi, hydrogeologi och utförlig information kring ytvatten, dagvatten och sediment områdesförutsättningar och föroreningssituation finns redovisad i Bilaga C till huvudrapporten Information om utförda undersökningar av grundvatten, ytvatten och sediment. Utförda undersökningar och Sammanställning av resultat och 5-6 föroreningssituation i ytvatten representativa halter. och sediment samt jämförvärden Redogörelse av aktuella gräns- och jämförvärden för ytvatten och sediment. Beskrivning av föroreningskällor samt Problembeskrivning och 7 identifierade skyddsobjekt, spridnings- och konceptuella modeller exponeringsförutsättningar Beskrivning av metodik, utgångspunkter och andra förutsättningar som legat till grund för 8 Miljöriskbedömning ytvatten riskbedömningen samt bedömning av spridning och belastning Beskrivning av metodik, utgångspunkter och andra förutsättningar som legat till grund för 9 Miljöriskbedömning sediment riskbedömningen samt bedömning av spridning och belastning Kort beskrivning av vilka risker som bedöms Risker kopplade till kunna uppstå vid anläggningsarbeten på 10-11 anläggningsarbeten och land och i vattnet. Här listas även möjliga klimatförändringar risker kopplat till klimatförändringarna. Redovisning av osäkerheter som identifierats 12 Osäkerheter vid riskbedömningen och som bedöms kunna ha en påverkan på bedömningen En sammanfattning av resultatet från 13 Sammanfattande riskbedömning riskbedömningen. Här listas även förslag på kompletterande undersökningar/utredningar En bedömning av potentiellt åtgärdsbehov Åtgärdsbehov och 14 samt ett kortfattat avsnitt med rekommendationer rekommendationer för det fortsatta arbetet Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 10/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Områdesbeskrivning I påföljande avsnitt sammanfattas de delar som bedöms vara av relevans för den utförda riskbedömningen avseende spridning av föroreningar till ytvatten och föroreningar i sediment. 2.1 Området och nuvarande markanvändning Det aktuella detaljplaneområdet Bällsta Hamn är lokaliserat inom den östra delen av Ulvsunda industriområde i Stockholm. Området avgränsas västerut av Karlsbodavägen och österut av Bällstaviken. Området utgörs idag av ett industri- och verksamhetsområde med, i princip, uteslutande hårdgjorda ytor. Strax väster om planområdet går tvärbanan med spårlinjetrafik och länsväg 279, Ulvsundavägen. Väster om dessa ligger Bromma flygplats och övriga industriområden. Söder om planområdet utgörs marken också av industri- och verksamhetsområden. Norr om planområdet har delar av det före detta industriområdet omvandlats till flerbostadsområde (kv. Schaktugnen). Planområdet framgår av Figur 1. Planområdet ligger inom en topografisk lågpunkt i terrängen, med marknivåer omkring +1,5 till +2 meter över havet närmast Bällstaviken. Marknivån är något högre i de västra och sydvästra delarna, med nivåer omkring +3 till +5 m.ö.h. Den högsta punkten inom planområdets gränser ligger i sydväst där marknivån är mellan +5 och +7 meter över havet. Den topografiska gradienten är därför mot nordost och Bällstaviken. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 11/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.2 Planerad markanvändning Detaljplanens syfte är att i linje med översiktsplanen omvandla den nyare delen av Ulvsunda industriområde till blandad stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter, service, gator, parker, kultur och idrottsytor samt säkerställa funktioner som skola och förskolor. Planen ska även möjliggöra angöring av framtida pendel- och mindre båttrafik. Riskbedömningen utgår från den föreslagna markanvändning som presenterats i dokumentet Startpromemoria för planläggning av Bällsta Hamn (Masugnen 1, Ulvsunda 1:14, Gjutmästaren 3, 4, 6 och 9 samt Valsverket 10 m.fl) i stadsdelen Ulvsunda industriområde (ca 900-1200 bostäder). Den planerade markanvändningen redovisas i Figur 3. Planen inkluderar följande markanvändningstyper: • Flerbostadshus • Förskolor • Kontor • Parker • Torg • Parkeringsgarage • Industriverksamhet Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 12/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 3. Planerad markanvändning inom detaljplaneområdet. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 13/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.2.1 Planerade kajer och utfyllnader Den nya detaljplanen kommer också innebära renovering och byte av befintliga kajer samt utfyllnader av bottnar i Bällstaviken, närmast kajerna. Planerad preliminär utformning framgår av Figur 4 och Figur 5. Syftet med utfyllnaderna är att tillskapa ny mark för park- och grönområden längs vattnet. Figur 4. Framtida utformning, vy från nordöst, (Nyréns Akitektkontor, 2025). Figur 5. Framtid utformning, vy ovanifrån, (Nyréns Akitektkontor, 2025). Den exakta metodiken för utfyllnaderna och kajuppbyggnaderna är ännu ej färdigställda och kommer tas fram i samband med miljökonsekvensbeskrivningen för vattenverksamheten som ska tas fram för åtgärderna. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 14/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.3 Historik och påvisade föroreningar Detaljplaneområdet är lokaliserat inom Ulvsunda industriområde där olika industriverksamheter bedrivits sedan 1940-talet. Sammantaget finns ett 90-tal fastigheter inom området där det bedrivs eller har bedrivits verksamheter. Verksamheterna har bland annat inkluderat kemtvättar och metallgjuterier samt ytbehandling, färgtillverkning och impregnering. Verksamheterna har historiskt inneburit omfattande kemikaliehantering av bland annat alifater, oljor, avfettningsmedel (bland annat klorerade alifater), metaller och impregneringsmedel. Även utfyllnader inom området har gett upphov till föroreningar. I Tabell 2 redovisas verksamheter som bedrivits inom planområdet samt påvisade föroreningar inom/i anslutning till verksamheterna. Fastigheternas lokalisering framgår av Figur 2 ovan. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 15/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 2. Potentiellt förorenande verksamheter som bedrivits inom planområdet. Fastighet Verksamhet Hanterade Påvisade föroreningar i kemikalier/kemikalier som jord/grundvatten kan ha hanterats* Masugnen 1 Träförädling ink KP-cuprinol (kopparkarbonat, Oljeföroreningar, dioxiner, tryckimpregnering ammoniak-alkaliskt), tennorganiska föreningar, PAH, tetraklorfenol och Cuprinol klorerade alifater, tungmetaller Tryck. Tanalith-CBC (främst arsenik, bly och koppar) (Natriumdikromat, koppar(II)sulfat, Borsyra). Ulvsunda 1:14 Lastområde för Okänt Oljeföroreningar, PAH, klorerade Bällsta Hamnen, alifater, tennorganiska föreningar upplagsyta Gjutmästaren 3 Grossist- Petroleumkolväten Oljeföroreningar, PAH, klorerade verksamhet, alifater Bensinanlägging Gjutmästaren 4 Kemtvätt Klorerade alifater Klorerade alifater, PAH Gjutmästaren 5 Verkstadsindustri Klorerade alifater Klorerade alifater, oljeföroreningar, med halogenerade PAH, tungmetaller (främst bly och alifater. Gjuteri, koppar) ytbehandling, Valsverket 5 Tryckeri Metaller, alifater* Hundar har indikerat förekomst av (telefonkataloger) klorerade alifater. Inga övriga kända undersökningar har utförts på fastigheten. Valsverket 6 Ytbehandling av Metaller, cyanider, fluorider, Sökhundar har indikerat förekomst av metaller, bilvårds- aromater, klorerade alifater, klorerade alifater. Inga övriga kända anläggning, fenoler, PAH, PCB och olja* undersökningar har utförts på bilverkstad, åkeri fastigheten. Valsverket 7 Verkstadsindustri Klorerade alifater, metaller, Utförda undersökningar indikerar med halogenerade cyanider, fluorider, aromater, förekomst av klorerade alifater inom alifater. fenoler, PAH, PCB och olja* samt i anslutning till fastigheten Ytbehandling av metaller, grafisk industri Valsverket 8 Gjuteri, Metaller, fenoler* Sökhundar har indikerat förekomst av bilvårdsanläggning klorerade alifater. Inga övriga kända undersökningar har utförts på fastigheten. Tackjärnet 1 Ytbehandling av Metaller, cyanider, fluorider, Inga kända undersökningar har metaller, plåtslageri, aromater, klorerade alifater, utförts på fastigheten. smide fenoler, PAH, PCB, olja* * Branschtypiska föroreningar, ingen ytterligare information finns tillgänglig Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 16/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Även i området uppströms planområdet har omfattande industriella verksamheter bedrivits. Nedan redovisas ett urval av de verksamheter som har bedrivits uppströms detaljplaneområdet Bällsta Hamn och som bedöms kunna ha en betydande påverkan på föroreningssituationen inom planområdet. Gemensamt för verksamheterna är att de hanterat kemikalier med hög spridningsbenägenhet. • Verkstadsindustri med användning av klorerade alifater: Arkimedes 1 (nordväst om planområdet) -konstaterad o förorening av klorerade alifater, efterbehandling pågår Induktorn 27, Induktorn 28, Induktorn 33 (väst/sydväst om o planområdet) - mycket höga halter av klorerade alifater har påträffats i moränen under leran inom kvarteret Induktorn 27. Resultaten tyder på att trikloreten i fri fas har läckt genom lerlagret och ned i moränen (Geosigma, 2012). • Flygplats med användning av PFAS-baserat släckskum Bromma flygplats (väst om planområdet) – konstaterade o föroreningar av PFAS i jord, grundvatten och dagvatten För mer information, se huvudrapporten (Sweco, 2025). 3 Geologi och hydrogeologi 3.1 Geologi Miljö- och geotekniska undersökningar som har utförts inom området visar att jordarterna inom planområdet utgörs av fyllnadsmassor ovanpå lera och friktionsjord (morän) samt berg. I delar av området förekommer lera direkt på berg. Fyllnadsmassornas mäktighet varierar inom området från ca 1–2 m med större mäktighet närmast Bällstaviken (upp till ca 4 m). Lerans mäktighet ökar i riktning mot Bällstaviken (östlig riktning) och varierar generellt från ca 3 till mer än 15 m. Leran överlagrar i sin tur en friktionsjord bestående av morän, vilken vilar på berg. Friktionsjordens mäktighet är liten, på sin höjd några meter, och inom vissa områden saknas den helt eller uppgår till mindre än 0,5 meters mäktighet. Inom planområdets södra och sydvästra utkanter förekommer mindre områden med litet jorddjup och inom dessa områden förekommer fyllning direkt på berg. Planområdet utgjordes tidigare av gammal sjöbotten, vilket framgår av jordlagerföljden inom området. Inom planområdet visar utförda geotekniska undersökningar på en kuperad bergöveryta med varierande mäktighet av friktionsmaterial i dalgångarna. Bergytan sluttar i östlig riktning mot Bällstaviken. Inom områdena söder och norr om detaljplaneområdet påträffas berg i dagen eller nära markytan, se Figur 6. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 17/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 6. Interpolerade bergnivåer inom och i anslutning till planområdet (grönt = ytligast bergnivå, lila = djupast bergnivå). Gråa punkter utgör grund för interpoleringen. Detaljplaneområdet markerat med röd linje. I Figur 7 och Figur 8 redovisas utdrag från SGU:s jordartskarta samt SGUs karta över skattade jorddjup (SGU, 2025). Uppgifterna överensstämmer generellt med resultat från geotekniska och miljötekniska undersökningar som utförts inom området. Det skattade djupet som redovisas i Figur 8 stämmer, inom delar av området, mindre väl överens med noteringar från utförda undersökningar. I figuren kommenteras de delar av området där resultat från utförda undersökningar väsentligen skiljer sig från det som redovisas i SGU:s jorddjupskarta. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 18/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 7.Skattade jordarter inom detaljplaneområdet. Den mörkblå linjen visar den historiska strandlinjen. Planområdet är markerat med röd linje (SGU, 2025) Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 19/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 8.Skattat jorddjup inom detaljplaneområdet. Den blå linjen visar den historiska strandlinjen. Planområdet är markerat med röd linje (SGU, 2025) Fyllningen inom markens översta skikt (0-1 m) utgörs till stor del av mer grovkorniga fyllnadsmassor (sand, grus, sten, se Figur 9). Ställvis förekommer dock mer finkorniga fyllnadsmassor med stor andel lera och/eller silt. Längre ner i jordprofilen övergår jordarterna i mer finkorniga jordtyper, framförallt lera men även silt. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 20/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 9. Jordarter inom ytliga jordlager, 0–1 m, 1-2 m samt 2-3 m under markytan. 3.2 Hydrogeologi Information om de hydrogeologiska förhållandena inom området har inhämtats från utförda miljötekniska och geotekniska undersökningar samt från PM Hydrogeologi (Bergab, 2025). Grundvattnet inom planområdet förekommer i två magasin. Det övre magasinet ligger i fyllnadsmassorna ovanför leran och betraktas om ett öppet magasin1. Det undre magasinet är ett slutet magasin och förekommer under leran i friktionsjorden (moränen). Leran agerar som ett tätande lager på grund av sin låga genomsläpplighet, och om jordprofilen är helt vattenmättad från den övre grundvattenytan och nedåt saknar det undre magasinet en fri grundvattenyta2. Av Figur 10 framgår en schematisk bild av jordlagren och grundvattennivåerna inom planområdet. 1 Med öppet magasin menas att det finns en omättad zon närmast markytan där porer i olika grad är fyllda med luft och vatten och som avgränsas nedåt av en fri grundvattenyta. Den fria grundvattenyta inställer sig där grundvattnets portryckshöjd, vattentrycket uttryckt i meter vattenpelare, är lika stor som det rådande atmosfärstrycket (Bergab, 2025). 2 Fri grundvattenyta innebär att grundvattnet inte har direktkontakt med atmosfärstrycket och i stället definieras de punkter där grundvattnets portryckshöjd är lika med atmosfärstrycket som det slutna magasinets tryckyta (Bergab, 2025). Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 21/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 10. Schematisk skiss över jordlagerföljden och grundvattennivåer inom planområdet (Bergab, 2025). Uppmätta grundvattennivåer utanför planområdet är högre för både undre och övre magasin i jämförelse med uppmätta grundvattennivåer inom planområdet (Bergab, 2025). Uppmätta nivåer inom planområdet visar på nivåer ca 1–2 m under markytan, både för övre och undre magasin. Uppmätta nivåer utanför planområdet ligger på ca 1,8–2,2 m under markytan för det övre magasinet samt på ca 2,5-3 m under markytan för det undre magasinet. Att grundvattenmätningar i det undre och övre magasin visar på liknande grundvattennivåer, som uppmätts inom planområdet, kan indikera att det finns en kontakt mellan de två magasinen. Alternativt kan det innebära att det sker ett läckage från det övre till det undre magasinet som kan uppstå i samband med installation av grundvattenrören om det inte sluts tätt kring rören (Bergab, 2025). Hydraulisk kontakt mellan det övre och det undre magasinet kan främst förekomma inom de delar av planområdet där moränen går i dagen samt vid kortslutning mellan övre och undre magasin på grund av husgrundläggning, ledningar eller motsvarande. I de områden där lerlagret försvinner eller tunnas ut, och fyllnadsmaterialet ovanlagrar friktionsjorden, kan infiltrerat vatten tillrinna det undre magasinet. Dessa områden utgör även lokala grundvattendelare för det undre magasinet, vilket medför att lokala flödesriktningar i området inte är enhetliga, se Figur 11 för schematisk skiss. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 22/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 11. Schematisk skiss över grundvattendelare för undre magasin (Bergab, 2025). I den nordöstra delen av planområdet förekommer stenkistor i strandkanten mot Bällstaviken som möjliggör hydraulisk kontakt mellan magasinen, se Figur 12. Här är det sannolikt också ett större utflöde av grundvatten från det undre magasinet än i den sydöstra delen, där lerlagret inte är punkterat på samma sätt som i norr. Figur 12. Geoteknisk sektion i strandkanten inom områdets norra del, Masugnen 1 där stenkistan ligger mellan det övre magasinet i fyllningen och det undre magasinet i friktionsjorden. Mätningar (slugtest) har utförts av Bergab avseende magasinens hydrauliska konduktivitet (Bergab, 2025). Den hydrauliska konduktiviteten i det övre magasinet bedöms variera kraftigt med anledning av de heterogena geologiska förhållandena i ytliga jordar, se även Figur 9. I figuren illustreras en blandning mellan grus, sten, lera och sand i den ytligaste metern, 0-1 m under markytan. På nivån 1-2 m under markytan framgår en tydligare uppdelning, med mer lera i den västra delen och mer sand, sten och grus i den östra. Det är inom denna nivå som grundvattenytan Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 23/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI generellt återfinns inom området och därför är denna och underliggande jordlager av stor betydelse för den hydrauliska konduktiviteten. Slugtestet som utförts för det övre magasinet har visat på en konduktivitet i storleksordningen mellan 10-6 – 10-7, vilket indikerar tätare jordarter såsom siltig och lerig morän. Detta stämmer överens med de västra delarna av de ytliga jordlagren som noteras i Figur 9 men eftersom jordarterna i den östra delen är grövre och mer genomsläppliga är den hydrauliska konduktiviteten troligen högre inom denna del. Den hydrauliska konduktiviteten i det undre magasinet varierar inom planområdet och indikerar en jordart liknande grusig morän, 10-5 (Bergab, 2025). Utförda hydrogeologiska mätningar visar att både det övre och undre grundvattnet huvudsakligen strömmar i riktning mot Bällstaviken (Bergab, 2025). För det övre magasinet indikerar de geologiska förutsättningarna att grundvattenmagasinet är fragmenterat och utgörs av flera mindre magasin som avgränsas från varandra, pga. varierat djup till underliggande lerlager. Grundvattendelarna för det övre magasinet är därför rörliga och varierar med mäktigheten för fyllnadsmaterialet (Bergab, 2025). Avseende det undre magasinet visar utförda mätningar på att det i planområdets norra del lokalt kan finnas mindre grundvattendelare, på grund av den kuperade bergöverytan. Den huvudsakliga flödesriktningen bedöms dock bara vara mot ost eller sydost. Inom de centrala delarna av planområdet bedöms den huvudsakliga gradienten vara ostlig för det undre magasinet. Mätningar för det undre magasinet i planområdets södra del visar på en huvudsaklig flödesriktning mot nordost, ut mot Bällstaviken. Av Figur 13 framgår flödesriktningarna för det undre magasinet där ljusare blå pilar visar mer osäkra flödesriktningar och de mörkare blå pilarna visar mer säkra flödesriktningar. Det bedöms därmed som att grundvattnet som strömmar inom området härrör från områden åt både väst, nordväst och syd/sydväst om planområdet. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 24/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 13. Bedömda strömningsriktningar för grundvattnet i övre och undre magasin (Bergab, 2025). Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 25/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Med anledning av ovanstående har området fortsättningsvis delats in i fyra delar, baserat på de två magasinen (övre och undre) samt strömningsriktningarna för grundvattnet. Dessa fyra delar är; 1. Övre magasin Norr 2. Undre magasin Norr 3. Övre magasin Söder 4. Undre magasin Söder Indelningen i norr och söder framgår av Figur 14. Figur 14. Indelning i norra och södra området baserat på grundvattnet huvudsakliga strömningsriktning Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 26/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Yt-, dagvatten-, och sedimentförhållanden Bällstaviken är den innersta delen av Ulvsundasjön som är en del av Mälaren, se Figur 15. Bällstaviken är lokaliserad mellan broarna Bällstabro i nordväst och Huvudstabron i sydöst och den utgör en naturlig gräns mellan Stockholm och kommunerna Sundbyberg och Solna. I Bällstavikens norra del mynnar Bällstaån ut. Bällstaån är ett av de större vattendragen i Stockholmsområdet med en längd av ca 10,5 km och två sidodiken med 4 resp. 5 km längd. Ån börjar i Järfälla, fortsätter genom Stockholm och Sundbyberg och mynnar slutligen i Bällstaviken. Avrinningsområdet har en yta av ca 39 km2. Den urbaniserade andelen är mycket stor, ca 90 %, och Bällstaån är viktig för avledningen av dagvatten (Lännergren, 2023). Bällstaån är en av Stockholms mest förorenade vattendrag, den har dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status (Stockholms stad, Så mår Bällstaån, 2024). Ulvsundasjön har fritt vattenutbyte med Mälaren och står i förbindelse med Karlbergskanalen i öster och, via Margaretelundsviken, med Lillsjön i väster. Förutom tillströmningen från Bällstaån kan viken få tillförsel av vatten via Tranebergssund i samband med höga vattenstånd i Mälaren. Runt Bällstaviken- Ulvsundasjön finns strandpromenader, fritidsbåtshamnar, bad och goda förutsättningar för fiske. Djupet i Bällstaviken ökar gradvis mot Ulvsundasjön och är vid Huvudstabron ca 6 m. Ulvsundasjön har en yta om 150 ha och en volym om ca 11 Mm3. Största djupet i Ulvsundasjön är ca 16 m och medeldjupet är 7,4 m (Stockholms stad, 2000). Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 27/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 15. Bällstavikens avgränsning inom röd linje. Planområdet framgår av blå linje ©Lantmäteriet. 4.1 Vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön Det aktuella planområdet angränsas till Bällstaviken i öster. Bällstaviken ingår i vattenförekomsten Mälaren – Ulvsundasjön (ID SE658229-162450). Mälaren- Ulvsundasjön bedöms ha måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status (VISS, 2025). Enligt VISS är den sammanvägda bedömningen för statusen av alla prioriterade ämnen att god kemisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Detta orsakas av att gränsvärdena för de prioriterade ämnena Perfluoroktansulfon (PFOS), kadmium (Cd), bly (Pb), antracen, tributyltenn (TBT), Kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrids i vattenförekomsten. När det gäller statusen för Hg och PBDE så är det Havs- och vattenmyndigheten som utifrån en nationell analys gjort bedömningen att gränsvärdena för Hg och PBDE överskrids i Sveriges alla vattenförekomster. Orsaken till detta är långväga atmosfärisk deposition av Hg och PBDE till mark och vatten resulterat i en belastning av dessa ämnen så att halterna i vatten överstiger sina respektive gränsvärden. Om de så kallade "överallt överskridande prioriterade ämnen", Hg och PBDE, inte räknas med i statusbedömningen så är det statusen för PFOS, Cd, Pb, antracen och TBT som gör att god kemisk status fortfarande inte uppnås i vattenförekomsten (VISS, 2025). Ämnen som inte uppnår god ekologisk status enligt Särskilda förorenande ämnen (SFÄ) är koppar och PCB. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 28/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I Stockholms stads miljöövervakningsprogram förekommer flera ämnen över MKN i Ulvsundasjön (Stockholms stad, 2024), se även avsnitt 5.2.2. 4.2 Dagvattenförhållanden Idag finns två dagvattenutlopp i planområdet, varav ett är en större kulvert (dimension 1800 mm*1000 mm) som även är bräddavlopp för Smältvägens pumpstation. Kulverten har ett tekniskt upptagningsområde på 275 ha som sträcker sig norr- och västerut förbi Bromma flygplats och Mariehäll, se Figur 16. Det andra dagvattenutloppet leder ut i Bällstaviken via Gjuterivägen. Utöver planområdet, belastas ledningen av ett mindre avrinningsområde öster om planområdet. Dagvattenkulverten är anlagd 1945. Resten av dag- och spillvattenledningarna är huvudsakligen från 50-, 60-, och 90-talet (Sweco, PM VA, 2025). Figur 16. Upptagningsområde dagvattenutlopp inom grön markering. Planområdet framgår av röd markering. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 29/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.3 Sedimentförhållanden Bällstavikens botten i undersökningsområdet är i många delar omblandad genom mänsklig påverkan såsom anläggande av kajer, muddring samt erosion orsakad av tryckvågor som alstras av fartyg som rör sig inom området (Sweco, 2021). År 2018 utfördes en bottenscanning där en batymetrisk karta togs fram över djupen i Bällstaviken. De största vattendjupen (ca 4 – 5 meter) finns i anslutning till kajerna utanför Bällsta Hamn samt Gjutmästaren 3, 6 och 9 där muddring av sediment har ägt rum. De minsta vattendjupen påträffades i norra delen av Bällstaviken samt längs östra strandlinjen (på Sundbybergssidan av Bällstaviken) samt vid viken utanför norra delen av Gjutmästaren 6 (Sweco, 2025), se Figur 17. Denna mätning stämmer dock inte helt överens med uppgifterna i avsnitt 4 och (Stockholms stad, 2000) som anger att djupet ska öka ut mot Ulvsundasjön. De rosa punkterna i kartan visar olika provpunkter. Figur 17. Batymetrisk karta över bottendjup i Bällstaviken (Sweco, 2025). Rosa punkter visar provpunkter. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 30/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vid fortsatt bedömning av sedimenten har de delats upp i ytliga sediment, som är på nivån 0-0,2 m under bottenytan, och djupa sediment, som är på nivån 0,2- 1 m under bottenytan. Uppdelningen baseras på att det framförallt är de ytligaste sedimenten som utgör en risk för organismerna som lever i och ovanför sedimenten samt att de ytliga sedimenten utgör störst risk för spridning vid naturlig omrörning. Spridning av djupare sediment bedöms främst kunna ske vid större åtgärder såsom muddring och dylikt, se även avsnitt 7.6 och 7.8. 5 Utförda undersökningar 5.1 Utförda undersökningar grundvatten Inom och i anslutning till planområdet har det utförts ett flertal miljötekniska markundersökningar. Undersökningarna omfattar provtagning av jord, grundvatten, ytvatten, sediment porluft och luft i ledningar. En redovisning av samtliga utförda undersökningar finns i de resultatrapporter som framgår av bilaga C. Sammanfattningsvis är grundvattnet i området främst påverkat av föroreningar i form av klorerade alifater, metaller, PAH, alifater, aromater och PFAS. Halterna varierar kraftigt inom planområdet. Föroreningar förekommer både i det övre och undre magasinet. Cyanid, PCB och dioxin har provtagits i tre, två respektive ett grundvattenrör inom planområdet. PCB har ej påvisats över laboratoriets rapporteringsgränser. Cyanid och dioxin har dock påvisats över laboratoriets rapporteringsgränser. För cyanid överstiger uppmätta halter Ccrit_sw men inte för dioxiner. På grund av för få provpunkter har det inte kunnat utföras en kvalificerad bedömning av föroreningsomfattningen för dessa ämnen. Ytterligare beskrivning av dessa undersökningar framgår av respektive rapport. Resultaten från undersökningarna har sammanställts för denna riskbedömning i avsnitt 6.2 nedan. 5.2 Utförda undersökningar ytvatten 5.2.1 Sweco 2024 Under hösten 2024 utfördes provtagning av ytvatten i 5 punkter (24SWY01- 24SWY05) i Bällstaviken. Provtagningen utfördes både från kaj och båt. Utförd undersökning framgår vidare av rapport PM Ytvatten (Sweco, PM Ytvatten, 2025). Provpunkterna framgår av Figur 18. Uttagna ytvattenprov analyserades för tungmetaller (11 st), alifater, aromater, BTEX, PAH, PCB, klorerade alifater, PFAS (24 st). Utöver föroreningar analyserades proven även för pH, DOC, kväve, fosfor, turbiditet och konduktivitet. Resultaten har jämförts mot gräns- och jämförvärdena i HVMFS 2019:25 (Havs- och vattenmyndigheten, 2020). Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 31/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 18. Ritning över provpunkter för ytvattenprovtagning i Bällstaviken (Sweco, 2025). Resultaten visar förhöjda halter, över gränsvärdena för MKN, för bly i två punkter, kadmium i en punkt samt PFOS i samtliga punkter, se Tabell 3. Inga halter överstiger dock den maximalt tillåtna koncentrationen. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 32/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 3. Redovisning av halter i ytvatten vid provtagning 2024 (Sweco, 2025). Endast halter över MKN redovisas i tabellen. Gränsvärde Gränsvärde maximal tillåten Ämne årsmedelvärde 24SWY01 24SWY02 24SWY03 24SWY04 24SWY05 koncentration i inlandsytvatten inlandsytvatten Bly (µg/l) 0,0012 0,014 0,001 0,002 0,0011 0,0019 0,00079 Kadmium (µg/l) 0,00008 0,00045 0,000035 0,000083 0,000048 0,000036 0,000032 PFOS (ng/l) 0,65 36 000 9,5 9,6 9,5 8,2 7,5 5.2.2 Miljögiftsövervakningen, Miljöförvaltningen Stockholms stad Miljöförvaltningen i Stockholms stad mäter regelbundet halterna av bland annat miljögifter i Bällstaån och Bällstaviken/Ulvsundasjön (Stockholms stad, Miljögiftsövervakning i stadens vatten, 2024). Mätdata finns tillgängligt för ämnena bly, kadmium, koppar, krom, nickel, zink, PFOS samt för PAH-ämnena antracen, fluoranten, bens(a)pyren, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten och bens(ghi)perylen. Halterna jämförs mot gränsvärdena för vattendirektivets prioriterade ämnen och MKN för kemisk status ( (Havs- och vattenmyndigheten, 2020). Ämnen vars uppmätta halter i Bällstaån understiger gränsvärdena är bly, kadmium, koppar, krom, nickel, zink och antracen. Resterande ämnen överstiger gränsvärdena, dvs. för PFOS, fluoranten, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren och bensi(ghi)perylen och därmed uppnås ej god kemisk status avseende dessa ämnen (Stockholms stad, Så mår Bällstaån, 2024). Ämnen vars uppmätta halter i Bällstaviken/Ulvsundasjön understiger gränsvärdena är bly, kadmium, koppar, krom, nickel, zink, antracen, fluoranten, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten samt bensi(ghi)perylen. Två ämnen överstiger gränsvärdena, PFOS och bens(a)pyren och därmed uppnås ej god kemisk status avseende dessa ämnen. Medelhalten av PFOS mellan de åtta mättillfällena 2016-2023 är 3,3 ng/l jämfört med gränsvärdet som är 0,65 ng/l. Medelhalten av bens(a)pyren mellan de fyra mättillfällena 2020-2023 är 0,00060 µg/l jämfört med gränsvärdet som är 0,00017 µg/l (årsmedelvärde) (Stockholms stad, Bällstaviken - Ulvsundasjön, 2024). 5.2.3 Stockholms stad 2018-2022 5.2.3.1 Bällstaån Stockholms stad har inom ramen för sitt miljöövervakningsprogram tagit ytvattenprov avseende metaller i Bällstaån mellan åren 2018-2022. Prov uttogs vid 10 punkter i huvudfåran och vid en punkt i vardera dike. Två Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 33/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI provtagningspunkter i huvudfåran utgick på grund av de pågående exploateringarna. I prov från Travbron (strax uppströms Solvalla) låg arsenik nära gränsen för God status (årsmedelvärde), zink låg över och koppar betydligt över medan krom legat långt under gränsvärdet. De totala transporterade mängderna har varierat från ca 0,2 kg kadmium och 10 kg arsenik till ca 100 kg koppar och 500 kg zink per år. 5.2.3.2 Bällstaviken Prover har uttagits årligen i en punkt i vardera utpekat vattenområde där Bällstaviken är ett av dessa områden. Proverna uttogs generellt i januari, varje månad mellan maj-september samt i november. Proverna i Bällstaviken uttogs på 0 och 4 m djup ca 100 m norr om Huvudstabron. Metaller analyserades mellan år 2016-2018 i Bällstaviken och Ulvsundasjön. Halterna av kadmium och bly var högre i Bällstaviken, skillnaderna var annars små. Koppar var den enda metall som förekom i halter tydligt över gränsvärdet för God status (årsmedelvärde), zink och arsenik låg i allmänhet nära gränsvärdet, tillfälligtvis betydligt högre. Nickel, bly och kadmium låg under gränsvärdet. Prover för analys av klorerade alifater uttogs i Bällstaviken på 0 och 4 m djup vid sammanlagt 22 tillfällen 2019-2021. I 3 av 12 prov påträffades i halter över detektionsnivån för diklormetan, trikloreten och cis-1,2-dikloreten. Halterna av diklormetan och trikloreten låg under gränserna för årsmedelvärden i inlandsvatten. Gränsvärde saknas för cis-1,2-dikloreten (Lännergren, 2023). Inga prov har uttagits för PAH-ämnen eller PFAS-ämnen inom föreliggande provtagning. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 34/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.3 Utförda undersökningar sediment 5.3.1 Miljögiftsövervakning Stockholms stad Miljöförvaltningen i Stockholms stad har sammanställt halter av bland annat miljögifter i sediment från olika undersökningar i Bällstaviken/Ulvsundasjön (Stockholms stad, 2024). Mätdata, i varierande omfattning, finns tillgängligt för ämnena bly, kadmium, koppar, PAH-ämnena antracen, fluoranten samt för TBT (tributyltenn). Halterna jämförs mot gränsvärdena för vattendirektivets prioriterade ämnen och MKN för kemisk status (Havs- och vattenmyndigheten, 2020). Flera ämnen har inte analyserats, t.ex. övriga PAH-ämnen, Petroleumkolväten, klorerade lösningsmedel och PFAS. Undersökningarna som ingår i miljögiftsövervakningens sammanställning visar att halter över MKN förekommer för bly, kadmium, koppar, antracen och TBT (Stockholms stad, 2024). 5.3.2 Sammanställning av resultat i (Sweco, 2021) Miljötekniska undersökningar av sedimenten i Bällstaviken har utförts vid flera tillfällen sedan 1998. Resultaten från dessa sammanställdes i en rapport som Sweco tog fram 2021. Denna rapport baseras på resultat från följande undersökningar: • IVL, 1998 (IVL, 1998) • JP Sedimentkonsult, 2018 (JP Sedimentkonsult, 2018) • Sweco, 2009 (Sweco, 2009) • Sweco, 2019 (Sweco, 2019) • Sweco, 2021 (Sweco, 2021) Förhöjda halter av metaller, PAH, TBT, PCB, dioxiner och petroleumkolväten har påträffats över hela undersökningsområdet. De högsta halterna av koppar, kvicksilver, PAH-ämnen, samt tennorganiska föroreningar har påträffats i djupintervallet 0,0 - 0,2 m i norra delen av undersökningsområdet längs strandlinjen i anslutning till fastigheterna f.d. Masugnen 7 (nuvarande Schaktugnen 1-3), Masugnen 1, Ulvsunda 1:14 och Gjutmästaren 3. Även de högsta halterna av PCB har påträffats i djupintervallet 0 - 0,2 m. Minskande halter kan ses i de djupare liggande intervallen, dock är dataunderlaget för litet för att kunna göra en säkrare bedömning om haltfördelningen i djupintervall > 0,2 m. Stor till mycket stor avvikelse jämfört med regionala bakgrundshalter för metaller (bly, kadmium, krom, koppar, zink och kvicksilver kunde observeras i ytligare sedimentlager (0-0,2 m under sedimentytan). Generellt kunde ingen tydlig skillnad i föroreningshalterna inom områden med grundare vattendjup jämfört med de djupare, mer centrala delarna av Bällstaviken. Kvicksilver, koppar, bly, PAH:er, PCB och dioxiner har påträffats i halter med stor till mycket stor avvikelse jämfört med regionala bakgrundshalter även i djupare liggande sediment (> 0,4 m under sedimentytan) i provpunkterna 21S101, 21S102 samt St74. I JP sedimentkonsult undersökning (JP Sedimentkonsult, 2018) påträffades mellan 580 och 1000 ng PCB7/g i Bällstaviken, dvs 0,6 – 1 mg/kg (två sedimentprover på nivån 0-2 cm). Medelhalten av alla prov som provtagits inom Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 35/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ramen för Swecos rapport från 2021 (Sweco, 2021) är 0,98 mg/kg TS, dvs. i nivå med vad som påträffats i JP Sedimentkonsults undersökning i 2018. Den högsta halten som påträffats (6,5 mg/kg TS) är dock högre. För dioxiner har förhöjda halter OCDD och OCDF påträffats i djupintervallet 0,2 – 0,6 m. För dioxiner finns flera diffusa källor, till exempel ger förbränningsrelaterade källor upphov till atmosfärisk deposition på global skala. I flertalet prover finns ett avvikande dioxinmönster med dominans av 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF som inte kan relateras till atmosfärisk deposition. De högsta halterna för 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF, OCDD och OCDF har uppmätts i anslutning till Masugnen 1. En viss ökning av föroreningsnivån kunde observeras med ökande sedimentdjup. Dock är dataunderlaget relativt litet (5 respektive 4 prov per djupintervall) för att kunna göra en säkrare bedömning om haltfördelningen i djupintervall > 0,2 m. Förhöjda halter av dioxiner med dominans av liknande kongener har även uppmätts i marken på fastigheten Masugnen 1 och Ulvsunda 1:14. Källan bedöms delvis vara den f.d. träimpregneringsverksamhet som gett upphov till dioxinförorenad mark genom spill och direkta utsläpp av dioxinförorenade impregneringsmedel (t.ex. pentaklorfenol, PCP) (Sweco, 2021). 6 Föroreningssituation ytvatten, grundvatten och sediment I detta avsnitt sammanfattas föroreningssituationen i grundvatten, ytvatten och sediment för de undersökningar som har utförts inom och, i vissa fall, i anslutning till det aktuella planområdet. För mer information om undersökningarna hänvisas till respektive rapport, se bilaga C. Avsnittet inleds med en beskrivning av de aktuella gräns- och jämförvärden som används i bedömningen för ytvatten. Avsnittet beskriver också vilka föroreningar som är av potentiell betydelse i riskbedömningen, dvs. vilka som bedöms kunna utgöra en potentiell risk avseende spridning till ytvatten. Efter avsnitten om ytvatten beskrivs gräns- och jämförvärden för sediment samt vilka föroreningar som är av potentiell betydelse för sedimenten. Avsnittet beskriver endast föroreningar som har påträffats i grundvatten, ytvatten och sediment vid utförda undersökningar. Det förekommer t.ex. att föroreningar har påträffats i jord i höga halter men ej i grundvattnet på samma plats. Dessa föroreningar har inte beskrivits i avsnittet nedan. Det antas att jämnvikt mellan jord/sediment, porvatten och grundvatten har uppnåtts under den långa tid som föroreningarna har legat på platsen. Föroreningssituationen i grundvatten beskrivs utifrån indelningen av grundvattenmagasinen i delområden, vilka redogörs för i avsnitt 3.2. För varje delområde redovisas vilka grundvattenrör som ingått i bedömningen, se avsnitt 6.2. Endast ämnen med enskilda grundvattenhalter över aktuella rikt- och jämförvärden redovisas i resultatsammanställningarna i avsnitt 6.3.1,6.3.2, 6.3.3 och 6.3.4 nedan. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 36/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Endast ämnen där andelen prov som överstiger rikt- och jämförvärdena med 10 % eller mer beaktas vidare i riskbedömningen med avseende på spridning. Ämnen vars andel understiger 10 % bedöms inte utgöra en betydande risk avseende spridning till ytvatten. Gräns- och jämförvärden för sediment framgår av avsnitt 6.4. Föroreningssituationen i sediment beskrivs utifrån ämnesgrupper och djupnivåer under bottenytan, se avsnitt 6.5. 6.1 Gräns- och jämförvärden yt- och grundvatten Uppmätta halter i grundvatten har jämförts mot följande rikt- och jämförvärden för ytvatten3: • miljökvalitetsnormer för ytvatten, Inlandsytvatten kemisk status, (årsmedelvärde eller maxhalt om årsmedelvärde saknas) (Havs- och vattenmyndigheten, 2020), se avsnitt 6.1.1. • Särskilt förorenande ämnen (SFÄ), Inlandsytvatten ekologisk status, (årsmedelvärde eller maxhalt om årsmedelvärde saknas) (Havs- och vattenmyndigheten, 2020), se avsnitt 6.1.2. samt, i de fall miljökvalitetsnormer och SFÄ saknas; o Naturvårdsverkets angivna haltkriterier för ytvatten (Ccrit-sw) (Naturvårdsverket, 2023), se avsnitt 6.1.3. SGUs tillståndsklass 5 (mycket hög halt) för halogenerade o alifater (SGU, 2024), se avsnitt 6.1.4. 6.1.1 Kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus innebär att halterna av giftiga ämnen i en vattenförekomst inte får vara högre än vad som anges i bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer (MKN) avseende ytvatten, HVMFS 2019:25. Listan utgörs av 53 ämnen som kallas för prioriterade ämnen och listan är baserad på EU-direktivet om prioriterade ämnen, 2008/105/ EG. Listan anger gränsvärden som är riskbaserade (Havs- och vattenmyndigheten, 2020) Vid bedömning av kemisk status i en vattenförekomst utförs först en bedömning på ämnesnivå där man fastställer om ett ämne är över eller under sitt gränsvärde i den aktuella matrisen (vatten, biota eller sediment). Vardera ämne klassificeras därefter i en tvågradig skala, God eller Uppnår ej god. Efter att relevanta ämnen har bedömts görs en bedömning av den övergripande kemiska statusen. Bedömningen sker enligt samma tvågradiga skala och det räcker att endast ett ämne har klassats till Uppnår ej god för att den övergripande kemiska statusen ska klassas Uppnår ej god. I HVMFS 2019:25 redovisas två typer av bedömningsgrunder som är aktuella i föreliggande bedömning; Gränsvärde Årsmedelvärde (µg/l) och Gränsvärde Maximal tillåten halt (MAC_EQS) (µg/l) som varnar för att ämnet förekommer i akuttoxiska halter. MAC-EQS får aldrig överskridas i en vattenförekomst, även om det är lågvattenflöde (Havs- och vattenmyndigheten, 2020). 3 Som anges i avsnitt 1.2 och 7.2 har grundvatten inte antagits vara ett eget skyddsobjekt. Därmed jämförs uppmätta halter inte mot rikt- och jämförvärden för grundvatten. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 37/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ämnesgruppen PAH representeras av 16 olika PAH-föreningar. Gränsvärden finns för vissa av de 16 enskilda PAH-ämnen som ingår i dessa grupper, däremot saknas gränsvärden för samtliga PAH-ämnen. Därför har vissa PAH- ämnen jämförts mot MKN (årsmedelvärden och maximalt tillåtna halter enligt ovan) och resterande som saknar gränsvärden har jämförts mot Ccrit_sw, se avsnitt 6.1.3 nedan. 6.1.2 Ekologisk status och särskilt förorenande ämnen (SFÄ) Den ekologiska statusen i ett vattendrag ska vägas samman utifrån fasta principer kring de biologiska, fysikalisk-kemiska, hydromorfologiska bedömningsgrunderna och klassificeras utifrån i femgradig skala (hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten HVMFS 2019:25 (Havs- och vattenmyndigheten, 2020) I bedömningen av ekologisk status ingår kvalitetsfaktorn ”särskilda förorenande ämnen” (SFÄ). Dessa ämnen är inte desamma som vid klassificering av kemisk status, utan varje EU-land kan ta fram bedömningsgrunder för ytterligare ämnen av relevans. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram bedömningsgrunder för 32 ämnen (Havs- och vattenmyndigheten, 2020). 6.1.3 Naturvårdsverkets haltkriterier för ytvatten, C crit-sw Eftersom det för ett antal ämnen saknas generella gränsvärden för ytvatten har sådana specifikt tagits fram för Naturvårdsverkets riktvärdesmodell. För de ämnen där gränsvärden för kemisk ytvattenstatus och bedömnings- grunder för SFÄ saknas har jämförelser av beräknade halter i ytvatten därför gjorts mot Naturvårdsverkets haltkriterier för ytvatten, Ccrit_sw. Några ämnen och riktvärden har dock tillkommit eller reviderats sedan Naturvårdsverkets rapport skrevs 2009 och hittas i bilaga 1 till rapport 5976 (Naturvårdsverket, 2009) och (Naturvårdsverket, 2023). Haltkriterierna i riktvärdesmodellen baseras i första hand på risken för miljöeffekter. Haltkriterierna för PAH-grupperna L, M och H har ofta satts till halva MKN-värdet för vissa enskilda PAH-ämnen som ingår i grupperna. Haltkriterierna för metaller utgår från avvikelse från normalt förekommande halter i Sverige och utgör alltså inga riskbaserade nivåer. För majoriteten ämnen är kriterierna för ytvatten lägre än dricksvattennormerna (Naturvårdsverket, 2009) och (Kemakta Konsult AB, 2017). 6.1.4 SGU tillståndsklasser grundvatten halogenerade ämnen För klorerade alifater i grundvatten för de alifater som saknas i HVMFS 2019:25 ovan används istället SGUs tillståndsklasser för grundvatten för halogenerade ämnen (SGU, 2024). För trikloreten och tetrakloreten, för vilka det finns MKN, motsvarar MKN-nivån ”mycket hög halt” enligt SGUs tillståndsklassning. Därmed har samma tillståndsnivå använts för övriga halogenerade alifater som har uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns och som saknar MKN. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 38/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.2 Föroreningar i av potentiell betydelse i ytvatten I avsnitt 5.2 beskrivs påvisade föroreningar över aktuella gräns- och jämförvärden. Sammanfattningsvis är det främst metaller (arsenik, bly, kadmium, koppar och zink), PAH (bens(a)pyren) och PFOS som har påvisats i förhöjda halter vid undersökningar i Bällstaviken. 6.3 Föroreningar av potentiell betydelse och representativa halter i grundvatten Dataunderlaget som har använts i sammanställningen och beräkningarna nedan kommer från grundvattenundersökningar utförda inom planområdet. Dessa undersökningar listas i bilaga C till huvudrapporten. I avsnitten nedan redovisas endast sammanställningar och statistik för de grundvattenundersökningar och resultat som bedömts vara relevanta för föreliggande miljöriskbedömning. Redovisningen är uppdelad per delområde (se avsnitt 3.2). 6.3.1 Övre magasin Norr Följande provpunkter har ingått i bedömningen av det Övre magasinet Norr, se Tabell 4 och Figur 19. Tabell 4. Provpunkter för Övre magasin Norr Provpunkt Fastighet/områd Antal provtagningar e per punkt R2 Råjärnsvägen 1 M1_3 Masugnen 1 5 M1_5 Masugnen 1 1 M1_10 Masugnen 1 2 U1:14_2 Ulvsunda 1:14 1 U1:14_7 Ulvsunda 1:14 1 21S01Y Masugnen 1 1 21S02Y Masugnen 1 2 21S03Y Gjutmästaren 3 1 21S04Y Ulvsunda 1:14 1 24S001 Ulvsunda 1:14 2 24S002 Ulvsunda 1:14 1 24E08 Masugnen 1 1 24E16 Ulvsunda 1:59 2 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 39/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 19. Lokalisering av grundvattenrör för Övre magasin Norr. Punkter som har provtagits vid flera tillfällen har angetts samma antal gånger i figuren. Den statistiska sammanställningen för delområde Övre magasin Norr framgår av Tabell 5. Tabell 5. Statistisk sammanställning av analysresultat för Övre magasin Norr. Endast ämnen med enskilda halter över aktuella rikt- och jämförvärden finns med i tabellen. Endast ämnen där andelen prov överstiger de aktuella rikt- och jämförvärdena med 10 % eller mer beaktas vidare i riskbedömningen med avseende på spridning. Ämne Antal Medelhalt Maxhalt Andel över Beaktas prov (µg/l) (µg/l) tillämpat vidare m.a.p lågriskvärde spridning % Arsenik 23 31 240 96 Ja Barium 21 69 300 100 Ja Bly 23 1,5 32 4 Nej Kadmium 23 0,1 0,3 26 Ja Kobolt 21 0,6 3,4 52 Ja Koppar 23 36 340 83 Ja Krom 23 1,0 6,5 9 Nej Kvicksilver 23 0,1 0,6 4 Nej Molybden 5 2,9 6,7 100 Ja Nickel 23 1,9 6,3 9 Nej Vanadin 21 1,1 6,5 76 Ja Zink 23 53 310 57 Ja Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 40/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ämne Antal Medelhalt Maxhalt Andel över Beaktas prov (µg/l) (µg/l) tillämpat vidare m.a.p lågriskvärde spridning % Alifater >C5-C8 19 12 20 100 Ja Alifater >C8- 19 12 20 100 Ja C10 Alifater >C10- 19 7,9 10 100 Ja C12 Alifater >C16- 19 40 270 26 Ja C35 Aromater >C8- 19 6,6 10 100 Ja C10 Aromater >C10- 19 2,4 5,0 42 Ja C16 Aromater >C16- 19 0,9 6,0 32 Ja C35 Xylener 15 4,2 10 40 Ja naftalen 22 0,2 2,0 5 Nej acenaften 22 0,4 5,6 5 Nej fluoren 22 0,2 3,2 45 Ja fenantren 22 0,6 10 55 Ja antracen 22 0,2 0,8 36 Ja fluoranten 22 0,8 6,2 82 Ja pyren 22 0,7 5 64 Ja bens(a) 22 0,4 3,1 100 Ja antracen krysen 22 0,4 3,5 100 Ja bens(b) 14 0,8 5,3 79 Ja fluoranten bens(k) 14 0,5 1,8 79 Ja fluoranten bens(b,k) 14 0,3 1,8 57 Ja fluoranten bens(a)pyren 22 0,4 3,8 100 Ja dibens(ah) 22 0,1 0,7 100 Ja antracen benso(ghi) 22 0,3 3,0 64 Ja perylen indeno(123cd) 22 0,3 2,4 100 Ja pyren PAH, summa L 22 0,5 7,8 5 Nej PAH, summa M 22 2,3 24 82 Ja PAH, summa H 22 2,1 24 100 Ja Trikloreten 22 1,3 13 9 Nej cis-1,2- 24 3,7 67 4 Nej Dikloreten Vinylklorid 24 1,3 19 38 Ja PFOS 6 0,013 0,024 100 Ja Summa 4 0,079 0,14 50 Ja PFAS-11 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 41/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.3.2 Undre magasin Norr Följande provpunkter har ingått i Undre magasinet Norr, se Tabell 6 och Figur 20. Tabell 6. Provpunkter för Undre magasin Norr. Provpunkt Fastighet Antal provtagningar per punkt 19S04 Masugnen 1 2 19S06 Ulvsunda 1:14 2 21S01D Masugnen 1 1 21S02D Masugnen 1 1 21S03D Ulvsunda 1:14 2 21S04D Ulvsunda 1:14 3 24E09 Masugnen 1 2 24E62 Ulvsunda 1:59 1 Figur 20. Grundvattenrör som ingår i Undre magasinet Norr. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 42/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 7. Statistisk sammanställning av analysresultat för Undre magasin Norr. Endast ämnen med enskilda halter över aktuella rikt- och jämförvärden finns med i tabellen. Endast ämnen där andelen prov överstiger de aktuella rikt- och jämförvärdena med 10 % eller mer beaktas vidare i riskbedömningen med avseende på spridning. Ämne Antal Medelhalt Maxhalt Andel över Beaktas prov (µg/l) (µg/l) tillämpat vidare m.a.p lågriskvärde spridning % Arsenik 9 3,5 11 89 Ja Barium 9 80 220 100 Ja Kobolt 9 0,1 0,36 11 Ja Koppar 9 3,0 21 56 Ja Nickel 9 1,8 5,6 11 Ja Vanadin 9 0,5 1,5 44 Ja Zink 9 4,5 17 22 Ja Alifater >C5-C8 10 14 20 100 Ja Alifater >C8- 10 14 20 100 Ja C10 Alifater >C10- 10 9,0 10 100 Ja C12 Alifater >C16- 10 330 3000 30 Ja C35 Aromater >C8- 10 6,5 10 90 Ja C10 Aromater >C10- 10 2,6 5,0 50 Ja C16 Aromater >C16- 10 0,6 3,7 10 Ja C35 Xylener 6 6,8 10 67 Ja fluoren 10 0,04 0,35 10 Ja fenantren 10 0,3 2,4 20 Ja antracen 10 0,1 0,6 10 Ja fluoranten 10 0,2 2,3 50 Ja pyren 10 0,2 1,9 20 Ja bens(a) 10 0,1 0,84 100 Ja antracen krysen 10 0,1 0,73 100 Ja bens(b) 4 0,3 1,2 50 Ja fluoranten bens(k) 4 0,3 1,2 50 Ja fluoranten bens(b,k) 10 0,1 1,2 40 Ja fluoranten bens(a)pyren 10 0,1 0,78 100 Ja dibens(ah) 10 0,01 0,077 100 Ja antracen benso(ghi) 10 0,05 0,44 20 Ja perylen indeno(123cd) 10 0,04 0,37 100 Ja pyren PAH, summa M 10 0,8 7,5 50 Ja PAH, summa H 10 0,5 4,5 100 Ja cis-1,2- 14 9,0 74 7 Nej Dikloreten Vinylklorid 14 34 140 71 Ja Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 43/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ämne Antal Medelhalt Maxhalt Andel över Beaktas prov (µg/l) (µg/l) tillämpat vidare m.a.p lågriskvärde spridning % PFOS 7 0,014 0,052 100 Ja Summa 5 0,072 0,14 20 Ja PFAS-11 6.3.3 Övre magasin Söder Följande provpunkter har ingått i Övre magasinet Söder, se Tabell 8 och Figur 21. Tabell 8. Provpunkter för Övre magasin Söder. Provpunkt Fastighet Antal provtagningar per punkt G1 Ulvsunda 1:1 1 GV1 Gjutmästaren 4 1 GV3 Gjutmästaren 4 1 S2 Gjutmästaren 3 1 19GA12 Gjutmästaren 4 1 21S06Y Valsverket 10 1 24S006 Ulvsunda 1:1 2 24S008 Valsverket 10 2 24E31 Gjutmästaren 3 1 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 44/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 21. Grundvattenrör inom Övre magasin Söder. Tabell 9. Statistisk sammanställning av analysresultat för Övre magasin Söder. Endast ämnen med enskilda halter över aktuella rikt- och jämförvärden finns med i tabellen. Endast ämnen där andelen prov överstiger de aktuella rikt- och jämförvärdena med 10 % eller mer beaktas vidare i riskbedömningen med avseende på spridning. Ämne Antal Medelhalt Maxhalt Andel över Beaktas prov (µg/l) (µg/l) tillämpat vidare lågriskvärde m.a.p % spridning Arsenik 11 1,9 5,6 90 Ja Barium 11 76 193 100 Ja Bly 11 0,8 8 9 Nej Kadmium 11 0,04 0,19 9 Nej Kobolt 9 0,8 3,2 78 Ja Koppar 11 2,8 14 91 Ja Krom 11 1,3 9,2 9 Nej Molybden 4 0,04 0,05 100 Ja Nickel 11 6,6 12 36 Ja Vanadin 9 3,9 9,6 67 Ja Zink 11 1,9 12 27 Ja Alifater >C5-C8 9 9,4 42 100 Ja Alifater >C8- 9 10 20 100 Ja C10 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 45/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ämne Antal Medelhalt Maxhalt Andel över Beaktas prov (µg/l) (µg/l) tillämpat vidare lågriskvärde m.a.p % spridning Alifater >C10- 9 10 20 100 Ja C12 Alifater >C12- 9 42 220 22 Ja C16 Alifater >C16- 9 98 550 44 Ja C35 Aromater >C8- 7 200 1000 71 Ja C10 Aromater >C10- 7 5,1 10 29 Ja C16 Aromater >C16- 7 1,9 5,6 43 Ja C35 Xylener 8 2,7 11 25 Ja naftalen 10 18 140 20 Ja acenaften 10 0,9 7,0 10 Ja fluoren 10 0,7 5,2 60 Ja fenantren 10 1,8 9,9 70 Ja antracen 10 0,6 3,3 50 Ja fluoranten 10 2,5 18 90 Ja pyren 10 2,1 16 70 Ja bens(a) 10 1,2 9,2 100 Ja antracen krysen 10 1,2 9,5 100 Ja bens(b) 9 2,0 15 89 Ja fluoranten bens(k) 9 1,0 5,8 89 Ja fluoranten bens(b,k) 3 0,7 2,0 67 Ja fluoranten bens(a)pyren 10 1,6 13 100 Ja dibens(ah) 10 0,2 1,1 100 Ja antracen benso(ghi) 10 1,2 10 80 Ja perylen indeno(123cd) 10 1,2 9,8 100 Ja pyren PAH, summa L 11 17 141 27 Ja PAH, summa M 11 7,2 48 73 Ja PAH, summa H 11 8,1 74 91 Ja Tetrakloreten 11 22,7 223 18 Ja Trikloreten 11 21,5 184 27 Ja cis-1,2- 11 77,9 601 18 Ja Dikloreten trans-1,2- 11 0,5 3,5 0 Nej Dikloreten Vinylklorid 11 6,2 51 64 Ja PFOS 3 0,02 0,04 100 Ja Summa 2 0,06 0,12 33 Ja PFAS-11 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 46/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.3.4 Undre magasin Söder Följande provpunkter har ingått i Undre magasinet Söder, se Tabell 10 och Figur 22. Tabell 10. Provpunkter för Undre magasin Söder. Provpunkt Fastighet Antal provtagningar per punkt 19GA05 Gjutmästaren 5 2 19GA06 Gjutmästaren 5 1 19S08 Gjutmästaren 4 1 21S06D Valsverket 10 1 24S007 Ulvsunda 1:1 2 25LC05 Gjutmästaren 4 1 25LC05 Gjutmästaren 4 1 Figur 22. Grundvattenrör inom Undre magasin Söder. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 47/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 11. Statistisk sammanställning av analysresultat för Undre magasin Söder. Endast ämnen med enskilda halter över aktuella rikt- och jämförvärden finns med i tabellen. Endast ämnen där andelen prov överstiger de aktuella rikt- och jämförvärdena med 10 % eller mer beaktas vidare i riskbedömningen med avseende på spridning. Ämne Antal Medelhalt Maxhalt Andel över Beaktas prov (µg/l) (µg/l) tillämpat vidare lågriskvärde m.a.p % spridning Arsenik 7 0,6 1,6 57 Ja Barium 7 37 65 86 Ja Bly 7 0,4 1,8 14 Ja Kobolt 7 0,0 0,06 71 Ja Koppar 7 1,2 4,8 100 Ja Molybden 2 4,5 5,1 100 Ja Nickel 7 2,9 7,2 29 Ja Vanadin 7 1,0 2,5 43 Ja Zink 7 6,7 24 43 Ja Alifater >C5-C8 7 11 20 100 Ja Alifater >C8- 7 11 20 100 Ja C10 Alifater >C10- 7 7,1 10 100 Ja C12 Aromater >C8- 7 4,4 10 57 Ja C10 Aromater >C10- 7 1,2 5 14 Ja C16 Aromater >C16- 7 0,7 2,4 57 Ja C35 xylener 5 4,1 10 40 Ja fluoren 5 0,1 0,4 20 Ja fenantren 5 0,1 0,6 20 Ja antracen 5 0,1 0,6 20 Ja fluoranten 5 0,6 2,8 40 Ja pyren 5 0,4 1,9 20 Ja bens(a) 5 0,3 1,3 100 Ja antracen krysen 5 0,2 0,96 100 Ja bens(b) 4 0,5 2 25 Ja fluoranten bens(k) 4 0,5 2 25 Ja fluoranten bens(b,k) 4 0,5 2 50 Ja fluoranten bens(a)pyren 5 0,3 1,3 100 Ja dibens(ah) 5 0,0 0,1 100 Ja antracen benso(ghi) 5 0,1 0,4 40 Ja perylen indeno(123cd) 5 0,1 0,6 100 Ja pyren PAH, summa M 7 0,9 6,2 29 Ja PAH, summa H 7 1,0 6,8 100 Ja Tetrakloreten 12 126 1020 50 Ja Trikloreten 12 10 43 33 Ja Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 48/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI cis-1,2- 12 139 1280 25 Ja Dikloreten Vinylklorid 12 8,5 68 83 Ja PFOS 5 0,004 0,01 100 Ja Summa 5 0,1 0,2 60 Ja PFAS-11 För det undre magasinet i delområde Söder har cyanid ej analyserats. Det går därför inte att utesluta att det förekommer i grundvattnet i det djupa magasinet inom området. 6.3.5 Föroreningssituationen i grundvatten utanför planområdet Föroreningar förekommer också i grundvattnet utanför och uppströms planområdet. Dessa föroreningar sprider sig med största sannolikhet in på området redan idag och kan komma att sprida sig i framtiden om inga åtgärder vidtas inom dessa områden. De mest förekommande föroreningarna uppströms området är klorerade alifater och PFAS. Klorerade lösningsmedel förekommer inom flertalet fastigheter (bl.a. Archimedes 1, Induktorn 27, Valsverket 5–8, Betongblandaren 5, 10, 12, 13 och 14, Vallonsmidet 11, Fullblodet 9 och Gjutmästaren 6). En mer omfattande redogörelse av källor till klorerade alifater återfinns i hälsoriskbedömningen (Sweco, 2025). PFAS förekommer i höga halter i grundvatten inom Bromma flygplats, uppströms planområdet (Swedavia, 2024). Inom ett fåtal fastigheter förekommer även petroleumkolväten (alifater och aromater) uppströms planområdet. Samtliga av dessa föroreningskällor bidrar troligen i nuläget till haltnivåerna inom planområdet och kommer sannolikt fortsätta göra det om inga åtgärder vidtas för att förhindra spridningen. 6.4 Gräns- och jämförvärden sediment Det saknas svenska gräns- och jämförvärden för de flesta metaller, flera PAH:er, PCB, dioxiner och PFAS i sediment varför flera utländska jämförvärden har använts. Samtliga jämförvärden framgår nedan. För sediment används, i prioriteringsordning; • Miljökvalitetsnormerna i HVMFS 2019:25 (Havs- och vattenmyndigheten, 2020) för inlandsytvatten. • För PFAS-ämnen har halterna jämförts mot Norska tillståndsklasser för sediment i färskvatten (Miljødirektoratet, 2020). • För dioxiner har halterna jämförts mot kanadensiska CCME riktvärden för Interim Freshwater Sediment Quality Guidelines (ISQG) samt Probable Effect Levels (PEL) i Canadian Sediment Quality Guidelines for the Protection of Aquatic Life (CCME, 2018). • För petroleumkolväten (alifater, aromater och BTEX) har halterna jämförts mot de generella riktvärdena för MKM för förorenad jord, i brist på övriga jämförvärden för sediment för dessa ämnen. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 49/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI • Vissa ämnen (metaller, PAH, PCB, TBT m.fl) har också jämförts mot bakgrundshalter i Stockholm (JP Sedimentkonsult, 2018) samt SGUs tillståndsklasser för marina sediment (SGU, 2017) för att erhålla en uppfattning om föroreningsnivåerna. 6.4.1 Miljökvalitetsnormer sediment HVMFS 2019:25 För bly, kadmium, koppar, tributyltenn (TBT), antracen och fluoranten har de uppmätta halterna jämförts mot miljökvalitetsnormerna (MKN) i HVFMS 2019:25, (Havs- och vattenmyndigheten, 2020). För koppar i sediment är MKN framtagna för att hänsyn ska tas till naturlig bakgrundshalt. Riktvärden för sediment avser sediment med 5 % organiskt kol. Vid avvikande halt organiskt kol har den uppmätta koncentrationen för antracen, fluoranten och koppar normaliserats mot TOC före jämförelsen med MKN. I de fall där TOC-halt saknas har ett medelvärde på samtliga prov från 1998 – 2021 använts (4,6 mg/kg TS). 6.4.2 Norska Miljødirektoratet I dagsläget finns det inga svenska eller europeiska miljökvalitetsnormer eller riktvärden för PFOS eller andra PFAS-ämnen i sediment. För PFOS och PFOA har halterna jämförts mot norska tillståndsklasser för sediment i sötvatten, vid 1 % organiskt kol (Miljødirektoratet, 2020). Kriterierna för övre gränsen för klass 2 och klass 3 i klassificeringssystemet är i enlighet med norska vattendirektivets miljökvalitetsstandarder AA-EQS och MAC-EQS. Klass 2 motsvarar "god" tillstånd där inga toxiska effekter förekommer. Övre gränsen för klass 2 motsvarar AA-EQS, som är ett gränsvärde för kroniska effekter vid långtidsexponering. Klass 3 motsvarar "moderat" tillstånd där övre gränsen för klass III motsvarar MAC-EQS, som är ett gränsvärde för direkt akuttoxiska effekter vid korttidsexponering. 6.4.3 CCME För de metaller, PAH:er och dioxiner där svenska riktvärden saknas, har halterna jämförts mot kanadensiska riktvärden för skydd av vattenlevande organismer (CCME, 2018). Halter av metaller i sediment har jämförts mot ISQG (Interim Sediment Quality Guideline) och PEL (Probable Effect Level) utarbetade av den kanadensiska miljöministeriet (Canadian Counicl of the Environment, CCME). Kanadensiska CCME har definierat halter vid vilka nivåer inga negativa effekter på ekosystemet förväntas uppkomma (ISQG) samt vid vilka nivåer det är troligt att effekter på akvatiska ekosystem uppstår (Probable Effect Level, PEL). 6.4.4 Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för föroreningar i jord (Naturvårdsverket, 2009). Dessa riktvärden är avsedda att användas i samband med förenklad riskbedömning av förorenade markområden. Värdena anger en nivå vid vilken oacceptabel påverkan på människor eller miljö vid angiven markanvändning inte bedöms föreligga. Riktvärdena avser två typer av markanvändning: • KM, känslig markanvändning. Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Markanvändningen kan utgöras av exempelvis bostäder, förskola eller odling av livsmedel. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 50/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI • MKM, mindre känslig markanvändning. Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas på ett avstånd av ca 200 m. Marken kan användas till exempel för kontor, industrier och vägar och grundvattenuttag kan ske vid ett visst avstånd från föroreningen. I föreliggande jämförelse har halterna av petroleumkolväten (alifater, aromater och BTEX) jämförts mot riktvärdena för MKM då andra jämförvärden för dessa ämnen saknas. Riktvärdena för KM och MKM syftar i grunden inte till att användas för sediment. 6.4.5 Bakgrundshalter Stockholm (JP Sedimentkonsult, 2018) Beräknade medelhalter och högsta värdet för metaller har även jämförts mot regionala bakgrundshalter i Stockholmsområdet (JP Sedimentkonsult, 2018). Bakgrundshalterna baserar sig på sedimentprovtagning från östra Mälaren, Stockholms mellanskärgård samt sjön Magelungen i Stockholmsområdet. 6.4.6 SGUs tillståndsklasser För tennorganiska ämnen, PAH:er och PCB har uppmätta halter även jämförts mot SGU:s tillståndsklasser för marina sediment då jämförelsevärden för limniska sediment saknas (SGU, 2017). Klassningen är avsedd att användas som stöd vid tolkning av analysresultat för sedimentprover för att få en uppfattning om föroreningsgraden i det undersökta området, och ger möjlighet att identifiera områden med förhöjda halter. Klassningen är inte relaterad till ekotoxikologiska effekter utan beskriver hur halten i provet ligger i förhållande till andra prover och säger ingenting om förekomst av negativa effekter i miljön. 6.5 Föroreningar av potentiell betydelse och representativa halter sediment Avsnitten om föroreningssituationen i sediment nedan är hämtade från Swecos rapport avseende sediment från 2021 (Sweco, 2021), se även avsnitt 5.3.2. Detta PM omfattar dock en större del av Bällstaviken än vad som nu ingår i aktuellt planområde, se Figur 23. Det nu aktuella vattenområdet som ingår i föreliggande riskbedömning framgår av Figur 24. I avsnitt 6.5.1- 6.5.8 redovisas statistiska sammanställningar av föroreningar i sediment uppdelade på ämnesgrupper. De statistiska sammanställningarna redovisas för hela området som ingår i Figur 23. Halterna har jämförts mot gräns- och jämförvärdena i avsnitt 6.4. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 51/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 23. Undersökningsområde för sedimentprovtagning inom röd markering (Sweco, 2021). Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 52/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 24. Vattenområde i Bällstaviken som ingår i planområdet inom blå markering ©Lantmäteriet geodatasamverkan. 6.5.1 Metaller Totalt 64 sedimentprover har analyserats för metaller mellan 1998 och 2021. De högsta halterna (framförallt koppar och kvicksilver) har påträffats i djupintervallet 0,0 - 0,2 m i norra delen av undersökningsområdet längs kajen i anslutning till fastigheterna Masugnen 1, f.d. Masugnen 7 (nuvarande Schaktugnen 1-3) och Gjutmästaren 3. För bly och kadmium kunde en tydlig minskning av halter ses med djup >0,4 m. Även för koppar sågs en haltminskning med djupet. I Tabell 12 redovisas ett beräknat medelvärde, högsta uppmätta värdet samt andel prov som överstiger MKN för samtliga analyserade prov respektive för de tre djupintervallen 0 – 0,2 m, 0,2 – 0,4 m samt >0,4 m. För bly och kadmium överstiger ca 60 % av proverna miljökvalitetsnormen 130 mg/kg TS respektive 2,3 mg/kg TS. Högsta värdet och det beräknade medelvärdet överstiger MKN med ca 10 gånger för samtliga djupintervall med undantag för medelvärdet för djupintervallet >0,4 m. I förhållande till SGU:s tillståndsklasser ligger halterna i klass 3 - 4, medelhög till hög halt. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 53/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI För koppar överstiger ca 80 % av sedimentproverna miljökvalitetsnormen (36 mg/kg TS) ca 100 gånger. I förhållande till SGU:s tillståndsklasser ligger medelvärdet strax över tillståndsklass 5, mycket hög halt, och det högsta uppmätta värdet ca 10 gånger över klass 5. Tabell 12. Medelvärdet och högsta värdet samt andel prov som överstiger miljökvalitetsnormen för metaller jämfört mot miljökvalitetsnormer (MKN). Antalet prov som överstiger jämförvärdet/totala antalet prov anges i parentes. Halter i mg/kg TS. För metaller har uppmätta halter även jämförts mot regionala bakgrundshalter i Stockholmsområdet, se Tabell 13. För nickel, kobolt och arsenik ligger det högsta värdet i klass 5, mycket stor avvikelse från regional bakgrundshalt, respektive i klass 4, stor avvikelse från bakgrundshalt. Medelhalten för nickel, kobolt och arsenik ligger däremot i klass 2, liten avvikelse från bakgrundshalten. För bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink ligger det högsta värdet och medelvärdet i klass 5, mycket stor avvikelse från bakgrundshalt. För samtliga metaller överstiger både medelvärdet och det högsta värdet de regionala bakgrundshalterna i 75 - 97 % av analyserade prov. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 54/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 13. Medelvärdet och högsta värdet samt andel prov som överstiger regionala bakgrundshalter I Stockholmsområdet (JP Sedimentkonsult, 2018:5). Halter i mg/kg TS. 6.5.2 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Totalt 61 sedimentprov har analyserats för PAH:er mellan 1998 och 2021. De högsta halterna har påträffats i djupintervallet 0 - 0,2 m i norra delen av undersökningsområdet närmast strandlinjen längs f.d. Masugnen 5 och 7 (nuvarande Schaktugnen 1-3), i mitten av vattenområdet samt längs södra delen av kajkonstruktionen längs Masugnen 1 och Ulvsunda 1:14. I Tabell 14 redovisas ett beräknat medelvärde, högsta uppmätta värdet samt andel prov som överstiger MKN för PAH:er antracen och fluoranten. För antracen överstiger ca 70 % av proverna miljökvalitetsnormen 0,024 mg/kg TS och för fluoranten överstiger ca 30 % av proverna miljökvalitetsnormen 2,0 mg/kg TS. För antracen överstiger det beräknade medelvärdet MKN ca 10 gånger i samtliga djupintervall. För fluoranten ligger medelvärdet i samtliga djupintervall under MKN. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 55/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 14. Medelvärdet och högsta värdet för PAH:er antracen och fluoranten jämfört mot miljökvalitetsnormer (MKN). Antalet prov som överstiger jämförvärdet/totala antalet prov anges i parentes. Halter i mg/kg TS. I Tabell 15 redovisas ett beräknat medelvärde, högsta uppmätta värdet samt andel prov som överstiger SGU:s tillståndsklass 5, mycket hög halt för PAH-, PAH-H och PAH15. För PAH-M överstiger ca 50 % av proverna SGU:s tillståndsklass 5 (>1,7 mg/kg TS) och för PAH-H överstiger ca 40 % av proverna SGU:s tillståndsklass 5 (>2,6 mg/kg TS). För PAH15 överstiger ca 50 % av proverna SGU:s tillståndsklass 5 (>4,6 mg/kg TS). Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 56/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 15. Medelvärdet och högsta värdet för PAH-M, PAH-H samt PAH 15 jämfört mot SGU:s tillståndsklass 5, mycket hög halt, för marina, svenska sediment. Antalet prov som överstiger jämförvärdet/totala antalet prov anges i parentes. Halter i mg/kg TS. För enskilda PAHer som saknar MKN-värden har de jämförts mot med de PAHer som innehar jämförvärdena ISQG och PEL i (Sweco, 2021). Kanadensiska CCME (Canadian council of Ministers of the Environment, 2018) har definierat halter vid vilka nivåer inga negativa effekter på ekosystemet förväntas uppkomma (ISQG) samt vid vilka nivåer det är troligt att effekter på akvatiska ekosystem uppstår (Probable Effect Level, PEL). Vid jämförelse med de kanadensiska jämförvärdena ISQG och PEL för de tunga och mellantunga PAH-ämnena bens(a)pyren, dibens(ah)antracen och krysen och fluoren överstiger beräknade medelvärden för samtliga prov ISQG men inte PEL, vilket innebär att det kan förväntas negativa effekter på ekosystemet. För bens(a)antracen, pyren, fenantren överstiger beräknade medelvärden för samtliga prov både ISQG och PEL, vilket innebär att det är troligt att negativa effekter på ekosystemet uppstår. 6.5.3 Tennorganiska föroreningar Totalt 25 sedimentprov har analyserats för tennorganiska föroreningar mellan 1998 och 2021. De högsta halterna av monobutyltenn (MBT), dibutyltenn (DBT), tributyltenn (TBT) har påträffats i djupintervallet 0-0,2 m, med tydligt minskande halter i de djupare liggande intervallen. De högsta halterna har påträffats längs strandlinjen i anslutning till fastigheterna Masugnen 1 och Gjutmästaren 3. I Tabell 16 redovisas ett beräknat medelvärde, högsta uppmätta värdet samt andel prov som överstiger MKN för TBT. Ca 41 % av proverna överstiger miljökvalitetsnormen 1,6 µg/kg TS. Det beräknade medelvärdet överstiger MKN Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 57/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI med en faktor 100 i det översta djupintervallet 0 - 0,2 m för att minska betydligt och ligga under MKN i djupintervallet >0,4 m. Tabell 16. Medelvärdet och högsta värdet för Tributyltenn (TBT) jämfört mot miljökvalitetsnormer (MKN). Antalet prov som överstiger jämförvärdet/totala antalet prov anges i parentes. Halter i µg/kg TS. I Tabell 17 redovisas ett beräknat medelvärde, högsta uppmätta värdet samt andel prov som överstiger SGU:s tillståndsklass 5, mycket hög halt för TBT. 36 % av proverna överstiger SGU:s tillståndsklass 5, mycket hög halt (55 µg/kg TS). I det översta djupintervallet 0 - 0,2 m överstiger 45 % av proverna klass 5, för att minska med en faktor 100 och ligga i tillståndsklass 3, måttlig halt i djupintervallet >0,2 m. Tabell 17. Medelvärdet och högsta värdet för tributyltenn (TBT) jämfört mot SGU:s tillståndsklass 5, mycket hög halt, för marina, svenska sediment. Antalet prov som överstiger jämförvärdet/totala antalet prov anges i parentes. Halter i µg/kg TS. 6.5.4 Polyklorerade bifenyler (PCB) Totalt 25 sedimentprov har analyserats för PCB mellan 1998 och 2021. De högsta halterna har påträffats i djupintervallet 0 - 0,2 m, där överstiger 90 % av analyserade prov SGU:s tillståndsklass 5, mycket hög halt. Medelvärdet ligger en faktor 10 över jämförvärdet. Minskande halter kan ses i de djupare liggande intervallen, dock är dataunderlaget för litet (4 respektive 2 prov per djupintervall) för att kunna göra en säkrare bedömning om haltfördelningen i djupintervall > 0,2 m. Inga enskilda områden med förhöjda halter har observerats för PCB7, utan förhöjda halter har påträffats över hela undersökningsområdet. I Tabell 18 redovisas ett beräknat medelvärde, högsta uppmätta värdet samt andel prov som överstiger SGU:s tillståndsklass 5, mycket hög halt, som överskrids i 80 % av analyserade prov. Det beräknade medelvärdet överstiger SGU:s tillståndsklass 5 i samtliga djupintervall. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 58/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 18. Medelvärdet och högsta värdet för PCB7 jämfört mot SGU:s tillståndsklass 5, mycket hög halt, för marina, svenska sediment. Antalet prov som överstiger jämförvärdet/totala antalet prov anges i parentes. Halter i mg/kg TS. 6.5.5 Dioxiner Totalt 18 sedimentprov har analyserats för dioxiner mellan 1998 och 2021. De högsta halterna har påträffats i djupintervallet 0,2 – 0,6 m. En viss ökning av föroreningsnivån kunde observeras med ökande sedimentdjup, dock är dataunderlaget relativt litet (5 respektive 4 prov per djupintervall) för att kunna göra en säkrare bedömning om haltfördelningen i djupintervall > 0,2 m. I Tabell 19 redovisas ett beräknat medelvärde, högsta uppmätta värdet samt andel prov som överstiger kanadensiska lågriskvärdet ISQG samt ”probable effekt level”, PEL. Samtliga halter ligger över lågriskvärdet ISQG (0,85 ng/kg). 44 % av halterna ligger även över det kanadensiska PEL-värdet, vid vilka det är troligt att effekter på akvatiska ekosystem uppstår (21 ng/kg). I dioxinproverna finns en koppling till förbränningsrelaterade källor då OCDF och OCDD förekommer i förhöjda halter. I flertalet prover finns däremot ett avvikande dioxinmönster med dominans av 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF som inte kan relateras till atmosfärisk deposition. De högsta halterna (19 900, 6420 och 15 100 ng/kg TS) uppmättes för 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF, OCDD och OCDF och återfanns i prov 21S102 (0,2 – 0,4 m) nära strandlinjen i anslutning till fastighet Masugnen 1. Dioxiner har en förmåga att bindas starkt till organiskt material och fastläggs på jordpartiklar. I detta prov uppmättes relativt hög TOC halt, 6,7 %. Tabell 19. Medelvärdet och högsta värdet för Dioxiner jämfört mot Kanadensiska ISQG (Interim Freshwater Sediment Quality Guideline) samt PEL (Probabble Effect Level). Antalet prov som överstiger jämförvärdet/totala antalet prov anges i parentes. Halter i ng/kg TS. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 59/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.5.6 Högfluorerade ämnen (PFAS) Totalt 15 sedimentprover har analyserats för PFOS och PFAS 11 mellan 2019 och 2021. De högsta halterna har påträffats i ett samlingsprov (19S01) i djupintervallet 0 - 1 m utanför Gjutmästaren 3. I detta prov utgjorde PFOS- halten ca 70% av summahalten för PFAS-11. I övriga prov utgör PFOS mellan ca 10 - 50 % av summahalten PFAS-11. Dataunderlaget för haltjämförelse mellan de olika djupintervallen är för litet (3 - 5 prov per djupintervall) för att kunna göra en säkrare bedömning, men de högsta halterna för PFOS har påträffats i djupintervallet 0 – 0,2 m, med minskande halter i de djupare intervallen. För PFOA kunde ingen tydlig haltskillnad mellan de olika djupintervallen ses. I Tabell 20 redovisas ett beräknat medelvärde, högsta uppmätta värdet samt andel prov som överstiger norska tillståndsklass 3 (2,3 µg/kg TS – 360 µg/kg TS) för sediment i sötvatten. I ett prov i anslutning till fastighet Gjutmästaren 3 (19S01) överstiger halten PFOS den norska jämförvärdet med ca 2 gånger. Provet är ett samlingsprov på 0 – 1 m, varför det inte är möjligt att säga något om haltfördelningen mellan olika djupintervall. För PFOA ligger samtliga halter med mycket god marginal (en faktor 100) under jämförvärdet för klass 3. Om summahalten av PFAS-11 betraktas på samma sätt som PFOS och jämförs med jämförvärdet för PFOS överstiger de högsta uppmätta halterna på samtliga djupintervall den övre gränsen för Klass 2, medan medelhalten för samtliga prov ligger under klass 2. Tabell 20. Medelvärdet och högsta värdet för PFOS, PFOA och PFAS 11 jämfört mot norska tillståndsklasser för sötvatten. Antalet prov som överstiger jämförvärdet för PFOS, PFOA och PFAS 11/totala antalet prov anges i parentes. Halter i µg/kg TS. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 60/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.5.7 Petroleumkolväten Totalt 52 sedimentprover har analyserats för BTEX, alifater och aromater mellan 1998 och 2021. BTEX samt lätta alifater C5-C8 och aromater C8 – C10 har inte detekterats över laboratoriets rapporteringsgräns. Generellt dominerar medeltunga och tunga (C10 – C35) alifater samt medeltunga aromater (C10 - C16), där halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden MKM för jord har påträffats främst i norra delen av undersökningsområdet i anslutning till fastigheterna f.d. Masugnen 7 (nuvarande Schaktugnen 1-3), Masugnen 1, Ulvsunda 1:14 samt Gjutmästaren 3. Även om det förekom enstaka höga halter i samtliga djupintervall kunde för medeltunga och tunga alifater och aromater en generell haltminskning noteras i och med att medelvärdet minskade med ökande sedimentdjup. 6.5.8 TOC Som högst påvisades TOC i halt 7,3 % av TS, vilket var ett samlingsprov 0 – 1 m i strandnära prov 19S02S. Variationen av TOC-halt i de 6 prov som har analyserats är hög, mellan 2 % och 6 %. Medelhalten för det översta sedimentlagret (0–2,0 m) var 4,13 %. I sedimentlagret 0,2 – 0,4 m har endast ett prov analyserats för TOC, 6,7 %. I detta prov observerades oljelukt. I sedimentlagret 0,4 – 0,6 m har endast 2 prov analyserats för TOC, halterna varier mellan 1,8 % – 2,2 %. 7 Problembeskrivning spridning till ytvatten och sediment 7.1 Övergripande åtgärdsmål ytvatten och sediment De övergripande åtgärdsmålen utgör underlag för riskbedömningen och ingår som en del i den process för att välja efterbehandlingsåtgärd som Naturvårdsverket tagit fram (Naturvårdsverket, 2009b). Avsikten med övergripande åtgärdsmål är att beskriva vad området ska användas till och vad som ska skyddas. För ytvatten och sediment föreslås följande övergripande åtgärdsmål: • Spridning av föroreningar från detaljplaneområdet ska inte innebära en oacceptabel risk för Bällstavikens vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. • Spridning av föroreningar från sediment inom detaljplaneområdet ska inte medföra oacceptabla risker för vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. 7.2 Skyddsobjekt I föreliggande miljöriskbedömning har följande skyddsobjekt identifierats: • Ytvattenrecipienten i Bällstaviken, vilket inkluderar de organismer, växter och djur som lever i vattnet. • Sedimenten i Bällstaviken, vilket inkluderar de organismer, växter och djur som lever i sedimenten. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 61/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI En redovisning av samtliga skyddsobjekt i riskbedömningen framgår av huvudrapporten (Sweco, 2025). Grundvatten har inte identifierats som ett skyddsobjekt inom eller i nära anslutning till planområdet. Grundvattnet i området nyttjas inte för dricksvattenändamål och kommer sannolikt inte att användas för sådana ändamål i framtiden. Med ytvattenrecipienten Bällstaviken menas den del av vattenförekomsten Mälaren – Ulvsundasjön som ansluter till detaljplaneområdet (VISS, 2025). Med sedimenten i Bällstaviken menas de sediment som förekommer inom detaljplaneområdet, se Figur 24. 7.3 Föroreningskällor inom planområdet Området är utfyllt och därmed diffust förorenat av ämnen som tillförts området med olika fyllnadsmassor. Förhöjda halter av PAH, tungmetaller och oljeföroreningar förekommer i fyllnadsmassorna inom området. Utöver dessa diffusa föroreningar har området även påverkats av historiska verksamheter som bedrivits inom området, se även avsnitt 2.3. Planområdet inkluderar även föroreningar i sediment som dels kan ha tillförts området från jordlagren inom (och utanför) planområdet, via utströmmande grundvatten och erosion. Föroreningar i sediment härrör också från utsläpp via utgående dagvatten (både inom och utanför planområdet) samt från andra ytvatten, där Bällstaån bedöms vara den största källan. 7.4 Föroreningskällor utanför planområdet Föroreningar i grundvattnet inom planområdet härstammar också från omgivande fastigheter uppströms området, vilka redovisas kortfattat i avsnitt 6.3.5 samt i hälsoriskbedömningen (Sweco, 2025). Som anges i avsnitt 7.3 kan föroreningar i sediment härröra från både jordlager, grundvatten och dagvatten utanför planområdet samt från ytvatten som mynnar i Bällstaviken, se även avsnitt 4. 7.5 Spridningsvägar till ytvatten De huvudsakliga spridningsvägarna inom området bedöms, vid den planerade markanvändningen, utgöras av transport via grundvatten. Spridning kan även ske via damm. Stora delar av markytan kommer dock i framtiden vara hårdgjord, vilket minskar betydelsen för denna spridningsväg. Stora delar av den ytliga jorden kommer även att grävas bort vid kommande exploatering. Även inom områden som i framtiden inte kommer att vara hårdgjorda kommer befintlig, ytlig jord inte att vara belägen i markytan. Spridningsförutsättningarna i marken beror på olika faktorer så som jordens genomsläpplighet och innehåll av organiskt kol, avstånd till föroreningen, nedbrytning med mera. För spridning med grundvatten beror spridnings- förutsättningarna även på andra faktorer som grundvattenytans lutning, grundvattenbildningen och flöde genom de förorenade jordmassorna. Föroreningar i den omättade zonen kan lakas ur och transporteras till grundvatten med nederbörd som infiltrerar genom de förorenade jordmassorna. Föroreningar i den mättade zonen kan lakas ur till grundvatten som flödar Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 62/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI genom de förorenade jordmassorna. Med grundvattnet kan föroreningar spridas till omgivande områden och recipienter. Jordarterna inom området utgörs huvudsakligen av fyllnadsmassor underlagrat av lera på morän eller berg (se avsnitt 3.1). Inom området finns två grundvatten- magasin, ett övre i fyllnadsjorden ovan leran eller i lerlagrets övre skikt och ett undre i friktionslagret under leran. Lerans mäktighet varierar från cirka 3 till över 10 m, bortsett från mindre områden inom planområdets sydvästra och södra delar där avståndet till berg är litet och lerlagret är tunt eller saknas. Inom områden med tunna lerlager har inget, eller endast ytligt, grundvatten påträffats vid utförda undersökningar. Grundvattnets strömningsriktning inom områdets norra och centrala del är sydöstlig eller östlig, mot Bällstaviken. Grundvattnet inom områdets södra del strömmar i östlig/nordöstlig riktning mot Bällstaviken, se avsnitt 3.2. Inom området finns flera ledningsgravar och kulvertar som kan fungera som spridningsvägar för grundvatten då fyllnadsmaterialet kring ledningar ofta är mer genomsläppligt än omkringliggande jord. Spridning avser i detta fall föroreningar i grundvatten i det övre magasinet. Spridning mellan övre och undre grundvattenmagasin kan ske i områden med pålar eller andra grundkonstruktioner som skär genom det tätande lerlagret. Inom planområdet finns flera områden som är pålade. Ytterligare pålning kommer sannolikt att ske i samband med planerade exploateringsarbeten. Spridning kan även ske i områden med ytligt berg där moränen går i dagen. 7.6 Spridningsvägar till och från sediment I ytvatten pågår en ständig sedimentation av finkorniga partiklar på bottnarna. Förorenande ämnen, såsom metaller och organiska föreningar, följer med partiklarna när de avsätts, vilket gör bottnarna till lagringsplatser för både sediment och föroreningar. Dessa ackumulerade föroreningar kan återvända till vattenmassan genom exempelvis sedimentomröring som orsakas av djur och växter, erosion eller kemiska processer. Sedimentföroreningar kan spridas i löst form eller i gasform, partikelbundet eller efter upptag i organismer. Föroreningar som tas upp i sedimentlevande organismer kan exempelvis föras vidare i den akvatiska näringsväven till landlevande djur, såsom fiskätande fåglar och däggdjur. Detta innebär en risk för absorption av miljögifter i organismer och ytterligare spridning i naturen samt till människor, över tid (SGI, 2025). Rörelser av bottenlevande organismer i sedimenten orsakar fysisk störning av sedimenten och dessa rörelser utgör en viktig spridningsväg för föroreningar från sedimenten till vattenmassan ovanför. Föroreningar kan även långsamt diffundera upp till bottenvattnet, via porvattnet, trots att sedimenten inte har blivit störda. Föroreningar som tillfälligt har samlats på en viss plats kan också spridas till andra områden genom erosion eller fysisk störning och kan följa med vattenströmmar. Föroreningar som tillförs ytvatten och som binder till partiklar kan, beroende på hur sedimentationsförhållandena ser ut, hamna i bottensediment. Bottensedimenten kan sedan vara antingen en sänka eller en källa till föroreningar i vattenmassan (Fröberg, Wernersson och Bengtsson, 2021). Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 63/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7.7 Konceptuell modell spridning till ytvatten I den övergripande konceptuella modellen i Figur 25 nedan sammanfattas och redovisas planområdets heterogena geologiska och hydrogeologiska förhållanden. Figuren ämnar också illustrera den varierande mäktigheten på fyllnadslagret som ökar ut mot Bällstaviken, den varierande mäktigheten på lerlagret, moränlagret och djupet till berg. Figuren illustrerar även att det övre grundvattenmagasinet är fragmenterat men att den huvudsakliga strömningsriktningen är mot Bällstaviken. Även för det undre grundvattenmagasinet är den huvudsakliga strömningsriktningen mot Bällstaviken. Det antas att både övre och undre grundvattenmagasin står i kontakt med Bällstaviken. Det antas därmed att föroreningar i grundvattnet i båda magasinen strömmar ut mot Bällstaviken. Figuren illustrerar även att det i ytliga jordlager kan förekomma stora skillnader i hydraulisk konduktivitet, beroende på egenskaperna hos fyllnadslagret (jordarter, mäktighet m.m). Leriga jordarter har en betydligt lägre hydraulisk konduktivitet än genomsläppliga och mer grovkorniga fyllnadsmassor. Likaså visar figuren att gradienten kan variera kraftigt inom både de ytliga och djupare jordlagren beroende på varierande jordlager och bergöveryta. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 64/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 25. Övergripande konceptuell modell över områdets heterogena geologiska och hydrogeologiska förhållanden samt spridningsvägar via grundvatten till skyddsobjektet och vattenförekomsten Bällstaviken/Ulvsundasjön. Figuren är ej skalenlig. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 65/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7.8 Konceptuell modell föroreningar i sediment I den översiktliga konceptuella modellen för föroreningar i sediment i Figur 26 nedan beskrivs på vilka sätt föroreningar i sedimenten kan sprida sig i ekosystemet i Bällstaviken. Figuren ämnar illustrera att föroreningar kan sprida sig både i vattenlöslig och partikulär form. På detta sätt kan de tas upp av både bentiska och pelagiska organismer, via deras gälar och via deras föda. De vattenlösliga föroreningarna kommer främst från porvattnet i sedimenten, som både kan spridas direkt ut i ovanliggande vattenmassa men också direkt till bentiska organismer som lever i sedimenten. Föroreningar sprids också när de akvatiska organismerna äter varandra och de kan därmed ackumuleras upp i näringskedjan. Föroreningar kan också tas upp av de akvatiska växter som växer på botten vilka sedan äts upp av organismerna i vattnet som därigenom får i sig föroreningarna. Figuren ämnar också illustrera att föroreningar främst sprids från de ytliga sedimenten, ca 0-0,2 m under bottenytan. Spridning från djupare sediment (>0,2 m) sker i princip endast vid kraftig omrörning av botten, t.ex. vid kraftiga strömmar från båttrafik, stormar, muddringsarbeten m.m. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 66/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 26. Konceptuell modell över spridning av föroreningar i sedimenten. Figuren är ej skalenlig. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 67/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 Miljöriskbedömning spridning till ytvatten 8.1 Metod flödes- och belastningsberäkning ytvatten Graden av risk för recipienten utvärderas från kvoten mellan ett beräknat halttillskott från grundvattnet inom planområdet till Bällstaviken och den haltnivå som inte ger upphov till en risk i recipienten (Clågrisk). Halttillskottet har beräknats genom framtagande av representativa halter (medelhalter) inom respektive delområde och grundvattenmagasin (se avsnitt 3.2). Den representativa halten divideras med en utspädningsfaktor för utspädning från grundvatten inom planområdet till ytvattnet i Bällstaviken (se avsnitt 8.2.1 och 8.2). Vid bedömningen har halttillskottet från hela detaljplaneområdet beaktats genom att halttillskotten har summerats för samtliga delområden. Detta då de föroreningar som finns i grundvattnet inom planområdet i slutändan når Bällstaviken och Ulvsundasjön. Clågrisk redovisas i avsnitt 6. Dessa lågriskhalter avser gränvärden för maximalt tillåtna koncentrationer, årsmedelvärden eller haltkriterier. För beräkning av risk för långtidspåverkan på recipient, dvs. risk för kroniskt toxiska effekter, baseras de beräknade halttillskotten i ytvatten på utspädning i ett medelflöde av recipienten Bällstaviken (se avsnitt 8.2) och jämförs sedan mot ett årsmedelvärde alternativt haltkriterier enligt avsnitt 6. Till beräkning av risk för korttidspåverkan på recipient, dvs. risker som kan uppstå vid enstaka tillfällen, baseras beräknade halterna i ytvatten på utspädning i det lägst förekommande flödet i recipienten Bällstaviken (se avsnitt 8.2) och jämförs sedan mot en maximal tillåten koncentration alternativt haltkriterier enligt avsnitt 6. Beräkningarna är förenklade, bland annat beaktas inte den nedbrytning och fastläggning som kan förväntas ske vid strömning genom markens porer. 8.1.1 Kvantifiering av grundvattenflöde Bedömningen av flödet och belastningen av föroreningar från grundvatten inom det aktuella planområdet till Bällstaviken har beräknats med Darcys lag. Mängden grundvattenflöde i grundvattenmagasinen beräknas med hjälp av Darcys lag. Darcys ekvation är enligt följande: Där: 𝑄𝑄 = −𝐾𝐾𝐾𝐾∆ℎ Q = grundvattenflöde (m³/s) K = hydraulisk konduktivitet (m/s) A = tvärsnittsarea (m²) Δh = dh/dL = hydraulisk gradient (dimensionslös, m/m) Vid användning av Darcys lag antas att: • Grundvattenflödet är laminärt, dvs. följer parallella linjer utan att blandas, i motsats till turbulent flöde; Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 68/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI • Grundvattenflödet är konstant, dvs. att flödet är jämnt över tid; • Materialet är homogent, dvs. innehar samma elastiska egenskaper genom hela materialkroppen. Tvärsnittsarean A beräknas enligt följande: Där D är tjockleken av akviferen𝐾𝐾 (dv=s. d𝐷𝐷et ö∗vre𝐵𝐵 gr undvattenmagasinet) och B är bredden av strömbanan. Indata till beräkningen och resultatet framgår av Tabell 21. 8.2 Utspädning i recipient För att beräkna haltbidraget från de olika delområdena och magasinen till ytvattenrecipienten Bällstaviken antas en utspädning av den kvantifierade mängden grundvattnet som strömmar ifrån de olika delområdena inom planområdet. Separata utspädningsfaktorer beräknas för långtidspåverkan och korttidspåverkan på recipient. Utspädningsfaktorerna beräknas med skillnaden mellan det beräknade grundvattenflödet från området och recipientens hämtade vattenflöde (MQ eller MLQ) från SMHI:s Vattenwebb, Modelldata per område (SMHI, 2024). MQ avser medelvattenföring, dvs. medelvärdet av varje års medelvattenföring, och används för beräkning av långtidspåverkan på recipienten. MLQ avser medellågvattenföring, dvs. 2023 års lägsta dygnsvattenföring, och används för beräkning av korttidspåverkan på recipienten. För recipienten Bällstaviken hämtades ett MQ av 0,371 m3/s och ett MLQ av 0,006 m3/s (SMHI, 2024). Flödet i Bällstaviken är areakorrigerat utifrån flödet i Bällstaån och avrinningsområdenas areadifferens. Skillnaden i area är ca 20 %. Därmed har flödet i Bällstaviken antagits vara 20 % större jämfört med flödet i Bällstaån, se även Tabell 21. I SGI:s Bedömning av förorenade områdens belastning på yt- och grundvatten (Fröberg, Wernersson och Bengtsson, 2021) beskrivs att vid utspädning av belastning från ett förorenat område i en recipient ska tas höjd för flödes- och koncentrationsvariationer samt ofullständig omblandning, eftersom stora mängder föroreningar som belastar recipienten kan orsaka lokalt och periodvis höga föroreningshalter. Enligt föreslagen metod, att beräkna utspädning baserat på endast en mindre andel av det totala flödet i recipienten (Fröberg, Wernersson och Bengtsson, 2021) har i detta fall 10% använts som del av ytvattenströmningen som blandas med grundvattenflöde som kommer från planområdet. Detta innebär att 10 % av Bällstavikens MQ och MLQ antas som flöde för utspädning. De beräknade utspädningsfaktorerna för föroreningsspridning från grundvatten inom planområdet till ytvatten i Bällstaviken framgår av Tabell 21. 8.2.1 Indata till beräkningar Data som har använts för att beräkna grundvattenflödet enligt ovanstående metod är baserade på platsspecifika uppgifter (Bergab, 2025) och (ELU Konsult AB, 2025). De har sammanställts i Tabell 21 nedan: Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 69/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 21. Indata till beräkningar Övre Undre Övre Undre Källa magasin magasin magasin magasin Norr Norr Söder Söder Akviferens 2 2 2 2 (Bergab, 2025) (ELU genomsnittliga Konsult AB, 2025) tjocklek (D) Bredd (B) 210 210 220 220 Uppmätt i karta Yta (m2) 4100 4100 6600 6600 Uppmätt i karta Tvärsnittsarean 420 420 440 440 Beräknat (A) Hydraulisk 7,4*10-6 - 7,4*10-6 - Slugtest i rör 24E16 som konduktivitet övre är placerat i magasin (m/s) planområdets mitt, (Bergab, 2025) Hydraulisk 1*10-5 1*10-5 Slugtesterna i under konduktivitet magasin visar en undre magasin variation mellan 10-5 och 10-7. Det mest konservativa värdet har valts, (Bergab, 2025) Hydraulisk -0,003 -0,003 -0,003 -0,003 (Bergab, 2025) gradient (m/m) 10 % av flödet 0,0371 0,0371 0,0371 0,0371 (SMHI, 2024) (Fröberg, Qsw_Bällstaviken- Wernersson och MQ Bengtsson, 2021) areakorrigerat 10 % av flödet 0,0006 0,0006 0,0006 0,0006 (SMHI, 2024) (Fröberg, Qsw_Bällstaviken- Wernersson och MLQ Bengtsson, 2021) areakorrigerat Flöde (Qgw_out) 9,32*10-6 1,26*10-5 9,77*10-6 1,44*10-5 Beräknat m3/s Utspädningsfaktor 3977 2943 3796 2575 Beräknat långtidspåverkan Utspädningsfaktor 64 48 61 42 Beräknat korttidspåverkan 8.3 Påverkan på recipient I avsnitten nedan redovisas beräknade halttillskott, uppmätta halter i Bällstaviken samt riskkvoter av föroreningar från grundvatten. För vardera delområde redovisas enskilda riskkvoter. I slutet av avsnittet framgår en sammanvägning och summering av halttillskotten från samtliga fyra delområden. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 70/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8.3.1 Övre magasin Norr Beräknade halttillskott, uppmätta halter i Bällstaviken samt riskkvoter för föroreningsspridning från grundvatten inom Övre magasin Norr finns redovisade i Tabell 22 (med avseende på långtidspåverkan) samt i Tabell 23 (med avseende på korttidspåverkan). Riskkvoter > 1 indikerar att koncentrationen av respektive ämne i ytvatten överstiger det tillämpade lågriskvärdet (Clågrisk), och att det således kan finnas en risk för negativ påverkan på recipienten Bällstaviken. Endast ämnen med kvoter på 0,1 eller över redovisas i tabellerna nedan. Tabell 22. Riskkaraktärisering för spridning med avseende på långtidspåverkan på recipienten Bällstaviken avseende Övre magasin Norr. Halttillskott har jämförts mot lågriskvärden och färgmarkerats vid överskridande. Riskkvoter >1 har markerats med fet och understruken stil. Samtliga halter i (µg/l). Tillämpat lågriskvärde Långtidspåverkan MKN Naturvårds- (inlands ytvatten) verket Halttillskott Riskkvot i recipient halttillskott Ämne Enhet Årsmedelvärde Ccrit_sw Bens(a)pyren µg/l 0,00017 0,00010 0,6 PAH-H µg/l 0,005 0,0005 0,1 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 71/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 23. Riskkaraktärisering för spridning med avseende på korttidspåverkan på recipienten Bällstaviken avseende Övre magasin Norr. Halter och halttillskott har jämförts mot lågriskvärden och färgmarkerats vid överskridande. Riskkvoter >1 har markerats med fet och understruken stil. Tillämpat lågriskvärde Korttidspåverkan MKN Naturvårds- (inlandsytvatten) verket Halttillskott Riskkvot Maximal tillåten Ccrit_sw i recipient halttillskott Ämne Enhet koncentration Barium µg/l 10 1,1 0,1 Koppar µg/l 1 0,57 0,6 Molybden µg/l 0,3 0,05 0,2 Zink µg/l 4 0,83 0,2 Alifater >C8- µg/l 1,5 0,19 0,1 C10 Fenantren µg/l 0,05* 0,010 0,2 Fluoranten µg/l 0,12 0,010 0,1 Pyren µg/l 0,05* 0,011 0,2 Bens(a) µg/l 0,005** 0,006 1,1 antracen Krysen µg/l 0,005** 0,006 1,1 Bens(b) µg/l 0,017 0,01 0,8 fluoranten Bens(k) µg/l 0,017 0,008 0,5 fluoranten Bens(b,k) µg/l 0,017 0,005 0,3 fluoranten Dibens(ah) µg/l 0,005** 0,002 0,4 antracen Benso(ghi) µg/l 0,0082 0,005 0,6 perylen Indeno(123cd) µg/l 0,005** 0,004 0,9 pyren PAH-M µg/l 0,05* 0,04 0,7 PAH-H µg/l 0,005** 0,03 6,6 * Halva MKN-värdet för antracen ** Halva viktade MPC-värdet för PAH-H Av Tabell 22 framgår att det inte föreligger en oacceptabel risk vid långtidspåverkan för bens(a)pyren och PAH-H vars riskkvoter understiger 1 (0,6 respektive 0,1) från Övre magasin Norr. Resterande ämnen har en riskkvot under 0,1. Av Tabell 23 framgår att oacceptabla risker kan föreligga för bens(a)antracen, krysen samt PAH-H vars riskkvoter överstiger 1. Samtliga av dessa ämnen jämförs mot Ccrit_sw och de innehar inte någon MKN. För de ämnen som jämförs mot MKN-maximal tillåten koncentration (fluoranten, bens(b) fluoranten, bens(k) fluoranten, bens(b,k) fluoranten och benso(ghi)perylen) är riskkvoterna under 1 (mellan 0,1-0,8). Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 72/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8.3.2 Undre magasin Norr Beräknade halttillskott, uppmätta halter i Bällstaviken samt riskkvoter för föroreningsspridning från grundvatten inom Undre magasin Norr finns redovisade i Tabell 24 och Tabell 25. Riskkvoter > 1 indikerar att koncentrationen av respektive ämne i ytvatten överstiger det tillämpade lågriskvärdet (Clågrisk), och att det således kan finnas en risk för negativ påverkan på recipienten Bällstaviken. Endast ämnen med kvoter på 0,1 eller över redovisas i tabellerna nedan. Tabell 24. Riskkaraktärisering för spridning med avseende på långtidspåverkan på recipienten Bällstaviken avseende Undre magasin Norr. Halttillskott har jämförts mot lågriskvärden och färgmarkerats vid överskridande. Riskkvoter >1 har markerats med fet och understruken stil. Samtliga halter i (µg/l). Tillämpat Långtidspåverkan lågriskvärde MKN (inlandsytvatten) Halttillskott i Riskkvot recipient halttillskott Ämne Enhet Årsmedelvärde Bens(a)pyren µg/l 0,00017 0,00003 0,2 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 73/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 25. Riskkaraktärisering för spridning med avseende på korttidspåverkan på recipienten Bällstaviken avseende Undre magasin Norr. Halttillskott har jämförts mot lågriskvärden och färgmarkerats vid överskridande. Riskkvoter >1 har markerats med fet och understruken stil. Samtliga halter i (µg/l). Tillämpat lågriskvärde Korttidspåverkan MKN (inlands- Naturvårds- ytvatten) verket Halttillskott i Riskkvot Maximal Ccrit_sw recipient halttillskott Ämne Enhet tillåten koncentration Barium µg/l 10 1,67 0,2 Alifater >C5-C8 µg/l 3 0,29 0,1 Alifater >C8- µg/l 1,5 0,29 0,2 C10 Alifater >C16- µg/l 30 6,88 0,2 C35 Fenantren µg/l 0,05* 0,01 0,1 Bens(a) µg/l 0,005** 0,002 0,4 antracen Krysen µg/l 0,005** 0,002 0,3 Bens(b) µg/l 0,017 0,007 0,4 fluoranten Bens(k) µg/l 0,017 0,007 0,4 fluoranten Bens(b,k) µg/l 0,017 0,003 0,2 fluoranten Benso(ghi) µg/l 0,0082 0,0010 0,1 perylen Indeno(123cd) µg/l 0,005** 0,0009 0,2 pyren PAH-M µg/l 0,05* 0,02 0,3 PAH-H µg/l 0,005** 0,010 2,0 * Halva MKN-värdet för antracen ** Halva viktade MPC-värdet för PAH-H Av Tabell 24 framgår att bens(a)pyren har en riskkvot under 1 (0,2) vilket innebär att det inte föreligger en oacceptabel risk för långtidspåverkan från Undre magasin Norr. Av Tabell 25 framgår att oacceptabel risk avseende korttidspåverkan kan föreligga för PAH-H när det jämförs mot Ccrit_sw. För PAH-H är riskkvoten 2. Resterande ämnen i tabellen har en riskkvot under 1. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 74/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8.3.3 Övre magasin Söder Beräknade halttillskott, uppmätta halter i Bällstaviken riskkvoter för föroreningsspridning från grundvatten inom Övre magasin Söder finns redovisade i Tabell 26 (med avseende på långtidspåverkan) samt i Tabell 27 (med avseende på korttidspåverkan). Riskkvoter > 1 indikerar att koncentrationen av respektive ämne i ytvatten överstiger det tillämpade lågriskvärdet (Clågrisk), och att det således kan finnas en risk för negativ påverkan på recipienten Bällstaviken. Endast ämnen med kvoter på 0,1 eller över redovisas i tabellerna nedan. Tabell 26. Riskkaraktärisering för spridning med avseende på långtidspåverkan på recipienten Bällstaviken avseende Övre magasin Söder. Halter och halttillskott har jämförts mot lågriskvärden och färgmarkerats vid överskridande. Riskkvoter >1 har markerats med fet och understruken stil. Samtliga halter i (µg/l). Tillämpat lågriskvärde Långtidspåverkan MKN Naturvårds- (inlands)ytvatten verket Halttillskott i Riskkvot Ämne Enhet Årsmedelvärde Ccrit_sw recipient halttillskott Fluoranten µg/l 0,0063 0,0007 0,1 Bens(a)pyren µg/l 0,00017 0,00041 2,4 PAH-H µg/l 0,005** 0,0021 0,4 ** Halva viktade MPC-värdet för PAH-H Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 75/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 27. Riskkaraktärisering för spridning med avseende på korttidspåverkan på recipienten Bällstaviken avseende Övre magasin Söder. Halttillskott har jämförts mot lågriskvärden och färgmarkerats vid överskridande. Riskkvoter >1 har markerats med fet och understruken stil. Samtliga halter i (µg/l). Tillämpat lågriskvärde Korttidspåverkan MKN (inlands- Naturvårds- ytvatten) verket Halttillskott i Riskkvot Enh Maximalt Ccrit_sw recipient halttillskott Ämne tillåten et koncentration Barium µg/l 10 1,25 0,1 Molybden µg/l 0,3 0,11 0,4 Alifater >C8- µg/l 1,5 0,16 0,1 C10 Alifater >C10- µg/l 3 0,69 0,2 C12 Alifater >C16- µg/l 30 3,28 0,1 C35 Fluoren µg/l 0,05* 0,01 0,2 Fenantren µg/l 0,05* 0,03 0,6 Fluoranten µg/l 0,12 0,04 0,4 Pyren µg/l 0,05* 0,03 0,7 Bens(a) µg/l 0,005** 0,019 3,8 antracen Krysen µg/l 0,005** 0,019 3,9 Bens(b) µg/l 0,017 0,033 1,9 fluoranten Bens(k) µg/l 0,017 0,017 1,0 fluoranten Bens(b,k) µg/l 0,017 0,011 0,7 fluoranten Bens(a)pyren µg/l 0,00017 0,025 0,1 Dibens(ah) µg/l 0,005** 0,004 0,8 antracen Benso(ghi) µg/l 0,0082 0,020 2,4 perylen Indeno(123cd) µg/l 0,005** 0,019 3,8 pyren PAH-L µg/l 1 0,28 0,3 PAH-M µg/l 0,05* 0,12 2,4 PAH-H µg/l 0,005** 0,13 26,6 * Halva MKN-värdet för antracen ** Halva viktade MPC-värdet för PAH-H Av Tabell 26 framgår bens(a)pyren har en riskkvot på 2,4 vilket innebär en oacceptabel långtidspåverkan på MKN. Övriga ämnen vars riskkvot är 0,1 eller över är fluoranten och PAH-H som har en riskkvot på 0,1 respektive 0,4. Resterande ämnen har en riskkvot under 0,1. Av Tabell 27 framgår att flera ämnen har en riskkvot över 1 och att det därmed föreligger oacceptabla risker vid korttidspåverkan. Dessa ämnen är bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten och benso(ghi)perylen. Flera ämnen Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 76/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI överstiger också 1 vid jämförelse mot Ccrit_sw. Dessa är bens(a)antracen, krysen, indeno(123cd)pyren, PAH-M och PAH-H. 8.3.4 Undre magasin Söder Beräknade halttillskott, uppmätta halter i Bällstaviken samt riskkvoter för föroreningsspridning från grundvatten inom Undre magasin Söder finns redovisade i Tabell 28 (med avseende på långtidspåverkan) samt i Tabell 29 (med avseende på korttidspåverkan). Riskkvoter > 1 indikerar att koncentrationen av respektive ämne i ytvatten överstiger det tillämpade lågriskvärdet (Clågrisk), och att det således kan finnas en risk för negativ påverkan på recipienten Bällstaviken. Endast ämnen med kvoter på 0,1 eller över redovisas i tabellerna nedan. Tabell 28. Riskkaraktärisering för spridning med avseende på långtidspåverkan på recipienten Bällstaviken avseende Undre magasin Söder. Halttillskott har jämförts mot lågriskvärden och färgmarkerats vid överskridande. Riskkvoter >1 har markerats med fet och understruken stil. Samtliga halter i (µg/l). Tillämpat Långtidspåverkan lågriskvärde MKN (inlandsytvatten) Halttillskott i Riskkvot av recipient halttillskott Ämne Enhet Årsmedelvärde Bens(a)pyren µg/l 0,00017 0,0001 0,6 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 77/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 29. Riskkaraktärisering för spridning med avseende på korttidspåverkan på recipienten Bällstaviken avseende Undre magasin Söder. Halter och halttillskott har jämförts mot lågriskvärden och färgmarkerats vid överskridande. Riskkvoter >1 har markerats med fet och understruken stil. Samtliga halter i (µg/l). Tillämpat lågriskvärde Korttidspåverkan Naturvå SGU MKN (inlands- rds- Tillståndsklasser ytvatten) verket Halogenerade Halttillskott Riskkvot ämnen i recipient halttillskott Maximalt Ccrit_sw Klass 5 – Mycket Ämne Enhet tillåten hög halt koncentration Kobolt µg/l 0,2 0,03 0,1 Molybden µg/l 0,3 0,11 0,4 Alifater >C8- µg/l 1,5 0,26 0,2 C10 Fluoranten µg/l 0,12 0,003 0,1 Pyren µg/l 0,05* 0,01 0,2 Bens(a) µg/l 0,005** 0,006 1,3 antracen Krysen µg/l 0,005** 0,005 0,9 Bens(b) µg/l 0,017 0,01 0,7 fluoranten Bens(k) µg/l 0,017 0,012 0,7 fluoranten Dibens(ah) µg/l 0,005** 0,0006 0,1 antracen Benso(ghi) µg/l 0,0082 0,002 0,3 perylen Indeno(123cd) µg/l 0,005** 0,003 0,6 pyren PAH-M µg/l 0,05* 0,02 0,4 PAH-H µg/l 0,005** 0,02 4,8 Tetrakloreten µg/l 10 3,00 0,3 Vinylklorid µg/l 0,5 0,20 0,4 * Halva MKN-värdet för antracen ** Halva viktade MPC-värdet för PAH-H Av Tabell 28 framgår att riskkvoten för bens(a)pyren understiger 1 (0,6) och att det därmed inte föreligger en oacceptabel risk avseende långtidspåverkan från Undre magasin Söder. Övriga ämnen har en riskkvot under 0,1. Av Tabell 29 framgår att två ämnen har riskkvot över 1, bens(a)antracen och PAH-H, vid jämförelse mot Ccrit_sw. Detta kan innebära oacceptabel risk avseende spridning från Undre magasin Söder. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 78/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8.4 Sammanvägning halttillskott ytvatten I Tabell 30 och Tabell 31 redovisas de sammanvägda och summerade halttillskotten avseende långtidspåverkan respektive korttidspåverkan för samtliga fyra delområden samt tillhörande riskkvoter. Riskkvoter > 1 indikerar att koncentrationen av respektive ämne i ytvatten överstiger det tillämpade lågriskvärdet (Clågrisk), och att det således kan finnas en risk för negativ påverkan på recipienten Bällstaviken. Endast ämnen med kvoter på 0,1 eller över redovisas i tabellerna nedan. Tabell 30. Sammanvägt halttillskott och riskkvoter avseende långtidspåverkan. Endast ämnen med riskkvoter 0,1 eller över är med i tabellen. Samtliga halter i (µg/l). Tillämpat lågriskvärde Långtidspåverkan MKN Naturvårds- (inlandsytvatten) verket Halttillskott Riskkvot Årsmedelvärde*/Maximalt i recipient halttillskott Ämne Enhet tillåten koncentration** Ccrit_sw Bens(a)pyren µg/l 0,00017* 0,0006 3,8 Krysen µg/l 0,005 0,0005 0,1 Bens(a)antracen µg/l 0,005 0,0005 0,1 benso(ghi) µg/l 0,0082** 0,03 0,1 perylen indeno(123cd) µg/l 0,005 0,03 0,1 pyren PAH-H µg/l 0,005 0,003 0,6 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 79/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 31. Sammanvägt halttillskott och riskkvoter avseende korttidspåverkan. Endast ämnen med riskkvoter 0,1 eller över är med i tabellen. Samtliga halter i (µg/l). Tillämpat lågriskvärde Korttidspåverkan Naturvårds- MKN SGU verket (inlands- Tillståndsklass MKN (inlands- ytvatten) er ytvatten) Halogenerade Halttill- Riskkvot ämnen skott i halttill- Ccrit_sw SFÄ Klass 5 – recipient skott Maximalt (årsmedel- Mycket hög Ämne Enhet tillåten värde^/ halt koncentration maxkoncentr ation^^) Barium µg/l 10 4,9 0,5 Kobolt µg/l 0,2 0,05 0,3 Koppar µg/l 0,5^ 0,7 1,5 Kvicksilver µg/l 0,07 0,004 0,1 Molybden µg/l 0,3 0,26 0,9 Vanadin µg/l 0,5 0,2 0,2 Alifater µg/l 3 0,9 0,3 >C5-C8 Alifater µg/l 1,5 0,9 0,6 >C8-C10 Alifater µg/l 3 1,2 0,4 >C10-C12 Alifater µg/l 30 2,1 0,1 >C12-C16 Alifater µg/l 30 11,1 0,4 >C16-C35 Aromater µg/l 5 0,4 0,1 >C8-C10 Aromater µg/l 1,2 0,2 0,1 >C10-C16 Aromater µg/l 0,5 0,1 0,2 >C16-C35 Xylener µg/l 5 0,3 0,1 Fluoren µg/l 0,05* 0,02 0,4 Fenantren µg/l 0,05* 0,05 1,0 Antracen µg/l 0,1 0,02 0,2 Fluoranten µg/l 0,12 0,07 0,6 Pyren µg/l 0,05* 0,06 1,2 Bens(a) µg/l 0,005** 0,03 6,6 antracen Krysen µg/l 0,005** 0,03 6,3 Bens(b) µg/l 0,017 0,06 3,8 fluoranten Bens(k) µg/l 0,017 0,04 2,5 fluoranten Bens(b,k) µg/l 0,017 0,03 1,8 fluoranten Bens(a) µg/l 0,27 0,04 0,1 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 80/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI pyren Dibens(ah) µg/l 0,005** 0,007 1,3 antracen Benso(ghi) µg/l 0,0082 0,03 3,4 perylen Indeno (123cd) µg/l 0,005** 0,03 5,5 pyren PAH-L µg/l 1 0,3 0,3 PAH-M µg/l 0,05* 0,2 3,8 PAH-H µg/l 0,005** 0,2 40,0 Tetraklor- µg/l 10 3,5 0,3 eten Trikloreten µg/l 10 0,7 0,1 cis-1,2- µg/l 50 3,9 0,1 Dikloreten Vinylklorid µg/l 0,5 0,9 1,9 PFAS-11 µg/l 0,09^^ 0,007 0,1 * Halva MKN-värdet för antracen ** Halva viktade MPC-värdet för PAH-H Av Tabell 30 framgår att riskkvoten överstiger 1 för ett ämne, bens(a)pyren avseende långtidspåverkan. MKN för bens(a)pyren överskrids med nästan en faktor 4 vilket innebär en oacceptabel risk för recipienten. Ett antal andra PAH- ämnen samt PAH-H innehar 0,1 eller mer i riskkvot. De som jämförs mot MKN upptar därmed en betydande andel av MKN. Av Tabell 31 framgår att många ämnen har en riskkvot över 1. De som kan jämföras mot MKN korttidspåverkan utgörs av tunga PAHer. Majoriteten av ämnena med en riskkvot över 1 har dock inte kunnat jämföras mot MKN korttidspåverkan. Det går dock inte att utesluta att de ändock skulle kunna innebära en oacceptabel påverkan på recipienten vid lågvattenflöde (MLQ). Flera ämnen som inte har en riskkvot över 1 upptar ändock en betydande andel av MKN. Dessa ämnen är ett antal PAH-ämnen, tetrakloreten, trikloreten och PFAS-11 vilka skulle kunna innebära en oacceptabel påverkan på recipienten. Resterande ämnen med riskkvoter över 0,1 överskrider jämförvärdet Ccrit_sw vilket också skulle kunna innebära en oacceptabel påverkan på recipienten. 8.5 Sammanfattning påverkan på ytvatten Utförda beräkningar visar att det förekommer risk för både långtidspåverkan och korttidspåverkan från samtliga delområden och grundvattenmagasin. I den sammanvägda bedömningen för samtliga delområden i avsnitt 8.4 framgår att riskkvoterna för långtidspåverkan överstiger 1 för ett ämne (bens(a)pyren) medan de för korttidspåverkan överstiger 1 för flera andra tunga PAH-ämnen. Flera andra ämnen (kvicksilver, tetrakloreten, trikloreten och mellantunga PAH) upptar en betydande andel av jämförvärdena och skulle därmed kunna utgöra en oacceptabel risk för recipienten. Flera ämnen som har jämförts mot andra gräns- och jämförvärden och vars riskkvoter överstiger 1 bedöms också utgöra en oacceptabel risk för recipienten. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 81/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Därmed föreligger en oacceptabel påverkan på miljökvalitetsnormerna och recipienten, baserat på föreliggande beräkningar. Det råder dock stora osäkerheter avseende de antaganden som gjorts i beräkningarna, vilket framgår av avsnitt 12.1 nedan. Vid jämförelse mellan övre och undre magasin kan det konstateras att det övre magasinet bidrar med större halttillskott än det undre magasinet då riskkvoterna generellt är högre för det övre än det undre magasinet. Vid jämförelse mellan norr och söder kan det konstateras att det södra området bidrar med ett större halttillskott än det norra, då riskkvoterna är högre för det södra området, och som högst i det Övre magasinet Söder. I avsnitten nedan beskrivs den samlade påverkan från respektive ämnesgrupp/ämne. Tidigare i avsnitt 8.3 och 8.4 har det konstaterats att en risk endast förekommer om riskkvoten överstiger 1. Detta är en sanning med modifikation. Då det aktuella planområdet inte är den enda källan till föroreningstransport till Bällstaviken finns det en risk att halttillskotten från planområdet bidrar till ett överskridande av miljökvalitetsnormerna (MKN) även om riskkvoten inte överstiger 1. Detta sker framförallt om recipienten redan innehåller halter av enskilda ämnen som överstiger MKN, varpå ytterligare tillskott inte är acceptabelt. Det kan också ske om det enskilda halttillskottet från planområdet är så pass stort att det, tillsammans med den befintliga halten, uppnår en halt som överstiger MKN. Därmed kan riskkvoterna i avsnitt 8.3 och 8.4 ses som en andel av bidraget till recipienten, även om kvoterna inte överstiger 1 och därmed kan oacceptabla risker förekomma, även om kvoten inte är över 1. Därför diskuteras även riskkvoter under 1 i styckena nedan. Riskkvoterna kan också anges som % av MKN. Med anledning av ovanstående är det viktigt att känna till vilka halter som redan förekommer i recipienten, för att kunna avgöra huruvida ett överskridande förekommer eller ej. Det som är komplicerat i detta fall är att man inte vet hur stor andel av de befintliga halterna i Bällstaviken som planområdet redan bidrar med. Därför har en jämförelse mellan totalt beräknad utgående halttillskott vid långtidspåverkan (Cout) och uppmätta halter nedströms (Ctotal) gjorts. Denna jämförelse har utförts för de mest kritiska ämnen, som också har uppmätts i höga halter nedströms i Bällstaviken/Ulvsundasjön enligt avsnitt 5.2.2 ovan. Dessa ämnen är bens(a)pyren och PFOS, se avsnitt 8.5.6 nedan. Vissa ämnen (s.k. PRIO-ämnen)4 är så pass toxiska att de inte bör förekomma överhuvudtaget i recipienten, varför ett halttillskott som understiger 1 ändå kan utgöra en oacceptabel risk. 4 PBT- och vPvB-ämne: Ämnen som är persistenta, bioackumulerande och toxiska eller mycket persistenta och mycket bioackumulerande. PMT- och vPvM-ämnen: långlivade (persistenta), mobila (rörliga) och toxiska (giftiga), alternativt mycket långlivade och mycket mobila. Särskilt farliga metaller: Kadmium, kvicksilver och bly PFAS-ämnen: en grupp organiska ämnen som är extremt svårnedbrytbara (persistenta), i sig själva eller som nedbrytningsprodukter. PFAS förekommer inte naturligt i miljön. (EU, 2013) Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 82/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8.5.1 PAH-ämnen De mest frekvent förekommande föroreningarna i beräkningarna är PAH- ämnen, främst tunga och vissa mellantunga. 8.5.1.1 Långtidspåverkan PAH Avseende långtidspåverkan är det bens(a)pyren som utgör den främsta föroreningen då den förekommer i samtliga magasin med en riskkvot över 0,1, vilket innebär att de då upptar en betydande andel av MKN (10% eller mer). I den sammanvägda bedömningen i Tabell 30 kan det konstateras att riskkvoten är över 1 med nästan en faktor 4. Halttillskottet från planområdet överstiger därmed MKN för bens(a)pyren. I Övre magasin Söder är riskkvoten för bens(a)pyren som högst, 2,4, vilket innebär att spridningen från detta magasin upptar MKN med mer än en faktor 2. Anledningen till att halttillskottet blir så högt i detta magasin beror på en enskild provtagningspunkt där halten är betydligt högre (minst en tiopotens) än i samtliga resterande punkter inom planområdet och inom det enskilda delområdet, vilket har en stor inverkan på medelvärdet och halttillskottet. Bens(a)pyren har ett mycket lågt MKN (0,00017 µg/l) och det värdet baseras på risker för människor avseende intag av fisk. I EQS Dossiern (där framtagandet av MKN för bens(a)pyren redovisas) (EU, PAH-5-6-rings EQS dossier , 2011 ) redovisas ett högre gränsvärde för inlandsytvatten (AA-QS, årsmedelvärde vid långtidspåverkan i tabell 3.2.1) som är 0,022 µg/l. AA-EQS är ett gränsvärde för årsmedelvärde och varnar för att ämnet förekommer i en halt som kan orsaka kronisk toxicitet på känsliga organismer i vattenförekomsten. Vid jämförelse mot detta gränsvärde blir riskkvoten för bens(a)pyren knappt 0,005 för det sammanvägda halttillskottet. Risken för långtidspåverkan avseende kronisk toxicitet på känsliga organismer i Bällstaviken bedöms därmed som låg avseende grundvattnet som sprids från planområdet. Enligt avsnitt 5.2 påvisades inga halter bens(a)pyren över rapporteringsgränsen i Swecos ytvattenundersökning som utfördes 2024 (Sweco, PM Ytvatten, 2025). Däremot kan det i Stockholms miljöövervakningsprogram konstateras att bens(a)pyren överskrider MKN vid samtliga undersökningstillfällen åren 2020- 2023 (Stockholms stad, Bällstaviken - Ulvsundasjön, 2024). Detta innebär att halttillskottet från planområdet utgör en oacceptabel andel av MKN, oavsett om det är tillkommande eller redan förekommande. Utöver bens(a)pyren förekommer krysen, bens(a)antracen och PAH-H i riskkvoter över 0,1 i flera av de enskilda grundvattenmagasinen samt i den sammanvägda bedömningen. Dessa ämnen jämförs dock mot Ccrit_sw, vilket inte är ett MKN-värde, se även avsnitt 6.1.3, varför det inte går att ange en andel av MKN för dem. 8.5.1.2 Korttidspåverkan PAH Avseende korttidspåverkan är PAH-ämnena också frekvent förekommande med riskkvoter över 0,1 och i flera fall också över 1, både från enskilda magasin och från sammanvägningen. I sammanvägningen i Tabell 31 framgår att riskkvoten är över 0,1 för samtliga mellantunga och tunga PAHer. Majoriteten har också en riskkvot över 1. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 83/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI För korttidspåverkan är bens(a)pyren inte det primära PAH-ämnet över gränsvärdena utan det är ett flertal andra PAH-ämnen vars riskkvoter överstiger 1 med upp till en faktor 7 (faktor 40 för PAH-H). Riskkvoter över 1 innebär att den maximalt tillåtna halten (MAC-EQS) överskrids och enligt HVMFS 2019:25 får denna halt aldrig överskridas i en vattenförekomst, även om det är lågvattenflöde (Havs- och vattenmyndigheten, 2020). Halterna är därför oacceptabla och innebär en risk för Bällstaviken, primärt vid lågvattenflöde. Ett flertal PAH-ämnen har en riskkvot över 0,1 och 1 vid jämförelse med halttillskott vid lågvattenflöde (MLQ) och Ccrit_sw, vilket inte är ett MKN-värde varför det inte går att ange en andel av MKN, se även avsnitt 6.1.3. Det går därför inte att med säkerhet säga att de utgör en risk avseende korttidspåverkan. 8.5.2 Tungmetaller Tungmetaller förekommer inte i någon betydande omfattning i förhållande till MKN och Ccrit_sw avseende långtidspåverkan då inga riskkvoter över 0,1 har beräknats. Avseende korttidspåverkan och maximalt tillåten halt (MAC-EQS) är det endast för det sammanlagda halttillskottet i Tabell 31 och metallerna koppar och kvicksilver som riskkvoterna överskrider 1 respektive 0,1. För koppar utgör riskkvoten 1,5 av MKN-värdet och för kvicksilver utgör riskkvoten 0,1 av MKN- värdet. Ett flertal andra ämnen har en riskkvot över 0,1 och 1 vid jämförelse med halttillskott vid lågvattenflöde (MLQ) och Ccrit_sw, vilket inte är ett MKN-värde, se även avsnitt 6.1.3, varför det inte går att ange en andel av MKN. Det går därför inte att med säkerhet säga att de utgör en risk avseende korttidspåverkan. 8.5.3 Petroleumkolväten Petroleumkolväten, dvs. alifater och aromater, förekommer inom samtliga delområden och grundvattenmagasin samt i den sammanvägda bedömningen i Tabell 31 vid jämförelse med halttillskott vid lågvattenflöde (MLQ). Halttillskotten har jämförts mot Ccrit_sw eftersom det saknas gränsvärden för MKN. Ett flertal petroleumämnen har en riskkvot över 0,1, vid jämförelse med Ccrit_sw, vilket inte är ett MKN-värde, se även avsnitt 6.1.3, varför det inte går att ange en andel av MKN. Det går därför inte att med säkerhet säga att de utgör en risk avseende korttidspåverkan. 8.5.4 Klorerade alifater Inga förhöjda riskkvoter, över 0,1, har framkommit vid långtidspåverkan för klorerade alifater. Vid jämförelse med halttillskott vid lågvattenflöde (MLQ) förekommer klorerade alifater med riskkvoter över 0,1 inom ett av de fyra delområdena, i det Undre magasinet Söder, samt i den sammanvägda bedömningen i Tabell 31. För dessa ämnen saknas MKN-gränsvärde för korttidspåverkan så därför har de jämförts mot MKN vid långtidspåverkan och SGUs tillståndsklasser (se avsnitt 6.1). För det Undre magasinet Söder är riskkvoterna 0,3 för tetrakloreten och 0,4 för vinylklorid. För den sammanvägda bedömningen är riskkvoterna 0,3 för Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 84/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI tetrakloreten, 0,5 för vinylklorid samt 0,1 för trikloreten och cis-1,2-dikloreten. Trikloreten och tetrakloreten upptar därför en betydande andel av MKN vid jämförelse med halttillskottet vid lågvattenflöde (MLQ). De övriga två ämnena har inget MKN-gränsvärde och därför går det inte att med säkerhet säga att de utgör en risk vid lågvattenflöde och korttidspåverkan. 8.5.5 PFAS-ämnen PFAS-ämnen har inte beräknats bidra med några betydande halttillskott från de enskilda grundvattenmagasinen/delområdena, varken vid långtidspåverkan eller korttidspåverkan. Men i den sammanvägda bedömningen i Tabell 29 förekommer PFAS-11 med en riskkvot på 0,1 vid jämförelse med lågvattenflöde (MLQ) och maximalt tillåten halt (MAC-EQS SFÄ). PFAS-11 bedöms därmed uppta en betydande andel av MKN-värdet i recipienten och oacceptabla risker kan därmed ej uteslutas. 8.5.6 Beräknad jämförelse ytvatten nedströms I detta avsnitt jämförs teoretiskt beräknade halttillskott (Cout) av bens(a)pyren och PFOS med uppmätta halter (Ctotal) nedströms planområdet i Bällstaviken/Ulvsundssjön. Jämförelsen har utförts genom att dividera Cout med Ctotal för att få fram hur stor andel av den totala halten som det beräknade halttillskottet bidrar med, se Tabell 32. Ctotal har erhållits från (Stockholms stad, 2024) och har räknats ut som ett medelvärde över de år som mätningar har utförts, se Tabell 32. Tabell 32. Beräknade halttillkott jämfört med uppmätt totalhalt nedströms. Ämne Cout Ctotal Andel (%) Bens(a)pyren 0,0005 0,0006 83 PFOS 0,000034 0,0033 1 Av Tabell 32 framgår att det beräknade halttillskottet av bens(a)pyren utgör 83 % av den totala halten som uppmätts nedströms. Detta bedöms vara en mycket stor andel sett till att recipienten belastas hårt från flera andra källor. Avseende PFOS är belastningen betydligt lägre, ca 1 %. PFAS-ämnen är dock en vitt spridd förorening och källorna är många. Därför kan denna belastning ändå anses vara betydande, särskilt eftersom det är ett extremt persistent ämne. 8.6 Belastning mängder Den sammanlagda mängdbelastningen av förorenande ämnen har beräknats, från planområdet via grundvatten och ut i Bällstaviken. Belastningen har beräknats genom att multiplicera medelhalten inom respektive delområde (µg/l) med beräknat flöde (Qout, l/dygn) för respektive delområde (se Tabell 21). Genom att dividera detta med 1 000 000 (från µg till g) och multiplicera med 365 dygn erhålls g/år från respektive delområde. Dessa har sedan adderats för respektive ämne och delområde till en total summa. I Tabell 33 nedan redovisas planområdets totala belastning i antal g per år för respektive ämne som överstiger 1 g, utom för PFAS-ämnen. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 85/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 33. Belastning i antal g/år. Endast mängder över 1 g redovisas i tabellen, utom för PFAS- ämnen. Ämne Belastning (g/år) Arsenik 11,4 Barium 92,4 Koppar 13,7 Kobolt 1,0 Krom 1,1 Molybden 4,9 Nickel 3,8 Vanadin 1,5 Zink 23,4 Alifater >C5-C8 17,1 Alifater >C8-C10 17,1 Alifater >C10-C12 22,1 Alifater >C12-C16 39,8 Alifater >C16-C35 210,8 Aromater >C8-C10 8,1 Aromater >C10-C16 2,9 Aromater >C16-C35 1,7 Xylener, summa 6,6 naftalen 5,5 fluoranten 1,4 pyren 1,1 PAH, summa L 5,5 PAH, summa M 3,6 PAH, summa H 3,8 Tetrakloreten 64,5 Trikloreten 12,0 cis-1,2-Dikloreten 91,6 Vinylklorid 19,8 PFOS 0,02 PFAS-11 0,1 Av Tabell 33 framgår att endast små mängder (maximalt ca 210 g för alifater >C16-C35) tillförs området varje år. För resterande ämnen understiger mängderna 100 g. En jämförelse mellan övre och undre magasin framgår av Tabell 34. Genom att jämföra belastningen från de olika magasinen kan man bedöma inom vilket magasin som eventuella åtgärder skulle bidra med en minskning av de enskilda ämnena. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 86/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 34. Jämförelse mellan övre och undre magasin och andel av den totala mängden. Andel i %. Ämne Total belastning Andel Övre Andel Undre (g/år) magasin magasin Arsenik 11,4 86 14 Barium 92,4 47 53 Koppar 13,7 84 16 Kobolt 1,0 41 59 Krom 1,1 61 39 Molybden 4,9 59 41 Nickel 3,8 46 54 Vanadin 1,5 58 42 Zink 23,4 79 21 Alifater >C5-C8 17,1 39 61 Alifater >C8-C10 17,1 39 61 Alifater >C10-C12 22,1 69 31 Alifater >C12-C16 39,8 82 18 Alifater >C16-C35 210,8 35 65 Aromater >C8-C10 8,1 43 57 Aromater >C10-C16 2,9 46 54 Aromater >C16-C35 1,7 68 32 Xylener, summa 6,6 31 69 naftalen 5,5 100 0 fluoranten 1,4 74 26 pyren 1,1 76 24 PAH, summa L 5,5 99 1 PAH, summa M 3,6 80 20 PAH, summa H 3,8 83 17 Tetrakloreten 64,5 11 89 Trikloreten 12,0 56 44 cis-1,2-Dikloreten 91,6 34 66 Vinylklorid 19,8 13 87 PFOS 0,02 57 43 PFAS-11 0,1 34 66 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 87/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Av Tabell 34 framgår följande: • Metaller För arsenik, koppar, krom, molybden, vanadin och zink kommer o störst andel från övre magasinet För barium, kobolt och nickel kommer störst andel från det o undre magasinet. • Alifater och aromater samt xylener För alifater >C10-C12 och >C12-C16 och aromater >C16-C35 o kommer störst andel från det övre magasinet. För alifater >C5-C8, >C8-C10, >C16-C35 och aromater >C8- o C10 och >C10-C16 kommer störst andel från det undre magasinet. För xylener kommer störst andel från det undre magasinet. o • PAH För samtliga aktuella PAH:er (naftalen, fluoranten, pyren, PAH- o L, PAH- M och PAH-H) och kommer störst andel från det övre magasinet. • Klorerade alifater För trikloreten, trans-1,2-dikloreten och 1,2-dikloretan kommer o störst andel från det övre magasinet. För tetrakloreten, cis-1,2-dikloreten och vinylklorid kommer o störst andel från det undre magasinet. • PFAS För PFOS kommer störst andel från det övre magasinet o För PFAS-11 kommer den största andelen från det undre o magasinet. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 88/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8.7 Sammanfattande riskbedömning ytvatten Utförda beräkningar visar att det finns potential för oacceptabel belastning på ytvattnet Bällstaviken, främst avseende halttillskotten. Beräknat halttillskott avseende ett antal olika ämnen, främst PAH-ämnen, både överskrider MKN och upptar betydande andelar av MKN, både för långtids- och korttidspåverkan. Då flera av dessa ämnen även har uppmätts vid provtagning av vattnet och sedimenten i Bällstaviken (se avsnitt 5.2 och 8.5.6) bedöms halttillskottet från planområdet kunna utgöra en oacceptabel risk. Avseende mängdbelastningen som, som mest utgör ett par hundra gram per år, är det svårt att avgöra huruvida den är hög eller ej utan att relatera till andra källor och utsläpp till Bällstaviken och Mälaren. I avsnitt 5.2.3.1 framgår att Bällstaån bedöms bidra med ca 0,2 kg kadmium och 10 kg arsenik, ca 100 kg koppar och 500 kg zink per år till Bällstaviken. En annan källa som bidrar med föroreningar till Mälaren är reningsverket Käppalaverket som ligger på Lidingö, ca 15 km fågelvägen från Bällsta Hamn. Enligt statistik från Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 2024) släppte Käppalaverket år 2024 ut ca 31 kg arsenik, 0,4 kg kadmium, 25 kg krom, 258 kg koppar, 0,18 kg kvicksilver, 394 kg nickel, 10,3 kg bly och 1302 kg zink. I förhållande till de ovan nämnda källorna bedöms den årliga belastningen av metaller från planområdet som låg. Bällstaån bidrar t.ex. med metallmängder (arsenik, koppar och zink) som uppgår till 883 (As), 7250 (Cu) och 21 300 (Zn) gånger mer än vad som beräknats komma från planområdet. Dock förekommer ämnen i grundvattnet som överhuvudtaget inte bör spridas vidare till ytvattnet, såsom de prioriterade ämnena som framgår av vattendirektivet (EU, 2013). Många av de påvisade föroreningarna är t.ex. ämnen med särskilt farliga egenskaper, såsom PBT- och vPvB-ämnen5. Även låga halter av dessa ämnen kan orsaka risker i en recipient och dess ekosystem. Dessa ämnen bör begränsas från att spridas i så stor mån som möjligt. Det är extra angeläget att i så hög grad som möjligt begränsa all ytterligare tillförsel av sådana ämnen, särskilt om de redan förekommer i höga halter inom området (Fröberg, Wernersson och Bengtsson, 2021). Samtidigt råder det stora osäkerheter i de utförda beräkningarna, se avsnitt 12.1. För att reducera dessa osäkerheter rekommenderas ytterligare hydrogeologiska och miljötekniska undersökningar, både avseende grund- och ytvatten. 5 Ämnen som är persistenta, bioackumulerande och toxiska eller mycket persistenta och mycket bioackumulerande. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 89/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Miljöriskbedömning sediment Förhöjda halter av föroreningar av metaller, PAH, TBT, PCB, PFAS, dioxiner och petroleumkolväten har påträffats i sediment inom hela den undersökta delen av Bällstaviken, se Figur 23. De högsta halterna av koppar, kvicksilver, PAH-ämnen, tennorganiska föroreningar samt tyngre petroleumkolväten har påträffats i djupintervallet 0,0 - 0,2 m i norra delen av undersökningsområdet längs strandlinjen i anslutning till fastigheterna f.d. Masugnen 7 (nuvarande Schaktugnen 1-3), Masugnen 1, Ulvsunda 1:14 och Gjutmästaren 3. Det är troligt att föroreningarna härrör från tidigare verksamheter inom dessa fastigheter såsom tryckimpregnering, bensinanläggning, båtbottenfärg m.m (avsnitt 2.3) samt från dagvattenutsläpp från området, då det går en dagvattenledning som leds ut i Bällstaviken mellan Masugnen 1 och Ulvsunda 1:14 (Sweco, PM VA, 2025). Generellt kan ingen tydlig skillnad i föroreningshalterna observeras i områden med grundare vattendjup jämfört med områden med större djup som främst förekommer i de centrala delarna av Bällstaviken. Minskande halter noteras i de djupare liggande sedimentlagren, dock är dataunderlaget för litet för att kunna göra en säker bedömning av haltfördelningen djupare än 0,2 m. Det är en stor till mycket stor avvikelse jämfört med regionala bakgrundshalter för metallerna bly, kadmium, krom, koppar, zink och kvicksilver i ytliga sedimentlager (0-0,2 m under sedimentytan). Bly, koppar, kvicksilver, PAHer, PCB och dioxiner har påträffats i halter med stor till mycket stor avvikelse jämfört med regionala bakgrundshalter även i djupare liggande sediment (> 0,4 m under sedimentytan). 9.1 Jämförelse med MKN Av avsnitt 6.5.1-6.5.3 ovan framgår att flertalet av föroreningshalterna i sedimenten överstiger miljökvalitetsnormerna (MKN). Detta innebär att kemisk och ekologisk god status riskerar att inte uppnås inom området om åtgärder avseende sedimenten inte vidtas. Det innebär också en oacceptabel risk för de akvatiska organismerna inom Bällstaviken. 9.1.1 Jämförelse med övriga jämförvärden Av avsnitt 6.5.4-6.5.7 ovan framgår att flertalet ämnen även överstiger de övriga jämförvärden som använts, enligt avsnitt 6.4. Det är inte samtliga av dessa jämförvärden som är effektbaserade, såsom MKN-värdena är. T.ex. har uppmätta halter av PCB jämförts mot SGUs tillståndsklasser (för marina sediment) som endast anger avvikelser från bakgrundhalt. PCB är dock ett PBT- och vPvB-ämne6 som inte ska förekomma naturligt i miljön. Därmed innebär påvisande av detta ämnet automatiskt en oacceptabel risk. I det aktuella fallet är halterna av PCB mycket höga. I intervallet 0 - 0,2 m, överstiger 90 % av analyserade prov SGU:s tillståndsklass 5, Mycket hög halt och medelvärdet ligger en faktor 10 över jämförvärdet. I lägre nivåer är halterna lägre. 6 Ämnen som är persistenta, bioackumulerande och toxiska eller mycket persistenta och mycket bioackumulerande. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 90/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PFAS-ämnen har dock jämförts mot effektbaserade jämförvärden, de norska vattendirektivets miljökvalitetsstandarder AA-EQS och MAC-EQS, se avsnitt 6.4.2. Medelhalterna i sedimenten är inte över aktuella norska jämförvärden. Även dioxin har jämförts mot de kanadensiska effektbaserade jämförvärden, se avsnitt 6.4.3. Medelhalten av dioxin överskrids kraftigt i sedimenten, på samtliga djupnivåer. För flera av de enskilda PAH-ämnena, där gränsvärden för MKN saknas, har halterna också jämförts mot de kanadensiska jämförvärdena, se avsnitt 6.5.2. För samtliga dessa tunga och mellantunga PAH-ämnen överskrids jämförvärdena. Värst är halterna för bens(a)antracen, pyren och fenantren som överstiger jämförvärdet PEL som innebär att det är troligt att effekter på akvatiska ekosystem uppstår. 9.1.2 Mängder föroreningar i sediment För att bedöma mängden föroreningar som förekommer i sedimenten har medelhalter beräknats för nivåintervallet 0-1 m under bottenytan. Föroreningar kan alltså förekomma djupare än så men det har inte ingått i utförda undersökningar. Medelhalterna motsvarar i detta fall de representativa halterna i sedimenten inom hela området som framgår av Figur 23. Mängd (m3) sediment har räknats ut genom att multiplicera områdets yta med sedimentens mäktighet. Detta multipliceras sedan med sedimentens torrsubstans (50 %) för att erhålla mängden torrt sediment i m3. Denna mängd har därefter multiplicerats med densiteten på sedimenten (1,8 m3/ton) för att erhålla antal ton sediment. Denna mängd har därefter multiplicerats med 1000 för att erhålla sedimenten i kg. Denna mängd har slutligen multiplicerats med de representativa medelhalterna för att erhålla totalt antal kg inom hela undersökningsområdet samt inom planområdet, se även Tabell 35 och Tabell 36. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 91/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 35. Indata för beräkning av mängd föroreningar i sediment Hela området Bällsta Hamn Källa/referens (planområdet) Area (m2) 103 000 34 000 Uppmätt i karta Mäktighet sediment 1 1 (Sweco, 2021) (m) Kubik sediment torrt 51 500 17 000 Beräknat utifrån (m3) torrsubstans Torrsubstans (TS %) 50 50 (Sweco, 2021) Densitet sediment 1,8 1,8 Generellt (ton/m3) antagande sediment Mängd sediment 92 700 30 600 Beräknat utifrån (ton) densitet och mängd i m3 Tabell 36. Beräknade mängder föroreningar i sedimenten inom hela området respektive inom planområdet. Ämne Medelhalt i Mängd förorening Mängd sediment 0-1 m hela området (kg) förorening (kg) (µg/kg) i Bällsta Hamn (planområdet) Arsenik 8500 788 260 Bly 227 000 21 043 6 946 Kadmium 5480 508 168 Koppar 524 000 48 575 16 034 Kvicksilver 2100 195 64 Kobolt 20 000 1 854 612 Krom 113 000 10 475 3 458 Nickel 47 000 4 357 1 438 Zink 742 000 68 783 22 705 Antracen 200 19 6 Fluoranten 1350 125 41 PAH-M 3950 366 121 PAH-H 4600 426 141 PAH-15 9270 859 284 TBT 254 24 8 PCB 980 91 30 Dioxiner 0,065 0,006 0,002 PFOS 0,9 0,08 0,03 PFOA 0,9 0,09 0,03 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 92/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PFAS11 2,0 0,2 0,06 Alifater >C10-C12 83 200 7 709 2 545 Alifater >C12-C16 53 400 4951 1 634 Alifater >C16-C35 440 000 40 638 13 415 Baserat på resultaten av beräkningarna i Tabell 36 finns det stora mängder föroreningar i sedimenten som riskerar att ge upphov till toxiska effekter på de akvatiska organismer som lever i sedimenten. De riskerar också att spridas vidare i Bällstaviken/Ulvsundasjön och till andra delar av Mälaren om de befinner sig inom en transportbotten och därigenom orsaka toxiska effekter inom andra delar av Bällstaviken/Ulvsundasjön, utanför planområdet. 9.2 Jämförelse med föroreningar i grundvatten Vid jämförelse av föroreningar i sediment med föroreningar i grundvatten kan det konstateras att flertalet av samma föroreningar förekommer i båda medierna, såsom metaller, PAH, PFAS och petroleumkolväten. En trolig källa till föroreningarna i sedimenten bedöms därför vara det förorenade planområdet, t.ex. via grundvatten, dagvatten och erosion. Dioxiner, som förekommer i höga halter i sedimenten har ej analyserats i tillräcklig omfattning i grundvattnet för att kunna fastställa att planområdet är källan. Även PCB och TBT har påvisats i höga halter i sedimenten. PCB förekommer i grundvattnet, dock ej i betydande halttillskott till Bällstaviken. TBT har inte analyserats i grundvattnet. En trolig källa till TBT i sedimenten bedöms vara båtarna som legat vid kajen inom området. Det saknas analyser av cyanid i sediment och endast ett fåtal rör har analyserats för cyanid i grundvattnet varför det inte går att avgöra i vilken omfattning cyanid förekommer i sedimenten och grundvattnet. Klorerade alifater är en betydande förorening i grundvattnet inom planområdet men de har inte analyserats i sedimenten i utförda undersökningar. Vid Swecos ytvattenprovtagning (avsnitt 5.2.1) påvisades dock inga klorerade alifater i ytvattnet. 10 Risker i samband med anläggningsarbeten och båttrafik Risker som kan uppstå till följd av planerade anläggningsarbeten utgörs dels av nya ledningsdragningar vilka kan komma att öppna upp nya spridningsvägar för grundvatten. Djupa anläggningsarbeten kan också komma att öppna upp spridningsvägar mellan det övre och det undre magasinet. Flera av de befintliga byggnaderna inom området är anlagda på pålar. Detta kan innebära att det redan i dagsläget förekommer spridning mellan det övre och det undre magasinet. Om pålarna dras upp vid framtida anläggningsarbeten kan detta medföra att ytterligare spridningsvägar öppnas upp, dels tillfälligt i samband med dragningen, dels permanent ifall leran som omslutit pålarna inte sluter tätt. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 93/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Planerade utfyllnadsarbeten inom planområdet kommer att påverka sedimenten på botten av Bällstaviken. Vid utläggning av nya utfyllnadsmassor riskerar de finkorniga sedimenten att grumlas upp och föroreningar som är bundna till partiklar kan därigenom spridas. Denna spridning bedöms dock vara tillfällig och åtgärder kan vidtas under anläggningsskedet för att förhindra spridning av finkorniga sediment. Planerad pendelbåttrafik inom området skulle kunna orsaka regelbunden spridning av föroreningar i de fall att båtarnas motorer orsakar kraftig uppvirvling och omblandning av sedimenten. Det behöver utredas vilka typer av båtar som planeras och vilken påverkan de kan komma att ha på sedimenten. För att reducera denna risk kan åtgärder avseende sedimenten komma att krävas. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 94/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 11 Risker kopplade till klimatförändringar Följande risker kopplade till klimatförändringar har identifierats avseende spridning av föroreningar till ytvatten och föroreningar i sediment. Höjda grundvattennivåer • Spridning av föroreningar: Höjda grundvattennivåer kan leda till att större mängder grundvatten transporteras ut från området. Det kan också leda till ökad spridning av föroreningar från ytligare jordlager då det kommer i större kontakt med grundvattnet. • Sänkt syrehalt: När grundvattnet stiger kan syrenivåerna i jordlagren minska, vilket kan påverka nedbrytningen av vissa föroreningar. Erosion • Förflyttning av förorenade sediment: Erosion kan leda till att förorenade jordlager transporteras till nya platser, vilket kan förorena andra delar av Bällstaviken/Ulvsundasjön och andra känsliga områden. Erosion kan också blottlägga djupare sediment, med eventuellt höga föroreningshalter, och riskera spridning av dessa. • Effekter på stabilitet: Ökad erosion kan påverka stabiliteten för markområden, särskilt vid strandkanter och sluttningar där förorenade material finns. Sedimenttransport • Distribution av förorenade sediment. Förändrad sedimenttransport kan leda till att förorenade partiklar sprids längre bort från sin ursprungliga källa, påverkar ekologin och vattenkvaliteten i större geografiska områden. • Ackumulation i Mälaren. Ökad sedimenttransport kan leda till att förorenade material ackumuleras inom Mälaren, vilket kan kräva reningsinsatser och påverka vattenförsörjningen. Enligt (ELU Konsult AB, 2025) är den största risken vid förändrat klimat erosion i Bällstaviken samt påverkan av höga eller låga grundvattennivåer och vattennivåer i Bällstaviken. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 95/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 12 Osäkerheter 12.1 Osäkerheter ytvatten Vid beräkningarna och bedömningar av planområdets påverkan på recipienten Bällstaviken har flera osäkerheter identifierats. Det största och viktigaste osäkerheterna rör de geologiska och hydrogeologiska förhållandena och vilka antaganden som har gjorts i beräkningarna. 12.1.1 Dataunderlaget Inom delar av planområdet är dataunderlaget för grundvatten väldigt begränsat med mycket få eller inga provpunkter. Många av grundvattenrören inom planområdet har dessutom endast provtagits vid ett tillfälle. Detta bidrar till osäkerheter vid beräkning av representativa halter samt utvärdering av variationer över tid. Inom planområdets södra del förekommer en förorening av alifater >C12-C16 i ytligt grundvatten som indikerar risker för människors hälsa. Dataunderlaget som ligger till grund för bedömningen är dock till stor del gammalt7. Föroreningens utbredning är därmed mycket osäker. Även dataunderlaget för klorerade alifater i ytligt grundvatten är delvis gammalt. Vid undersökningar som utförts under 2024 och 2025 har inget ytligt grundvatten påträffats i områden med tidigare påvisade föroreningar av klorerade alifater i ytligt grundvatten. 12.1.2 Grundvattenmagasinens mäktighet De geotekniska och hydrogeologiska undersökningarna, av bl.a. (ELU Konsult AB, 2025) och (Bergab, 2025), som utförts inom och i anslutning till planområdet visar på heterogena geo- och hydrogeologiska förhållanden. För det övre magasinet indikerar de geologiska förutsättningarna, med varierat djup till underliggande lerlager, att magasinet är fragmenterat och utgörs av flera mindre magasin, vilka avgränsas från varandra. Grundvattendelarna för det övre magasinet är därför rörliga och varierar med mäktigheten för fyllnadsmaterialet (Bergab, 2025). Samma osäkerhet råder för det undre magasinet då utförda geotekniska undersökningar visar på en kuperad bergöveryta med varierande mäktighet av friktionsmaterialet. Där bergöverytan är mer marknära minskar friktionsjordens mäktighet för att ställvis försvinna helt, varpå leran eller fyllnadsmaterialet ovanlagrar berget. I de områden där lerlagret försvinner eller tunnas ut, och fyllnadsmaterialet ovanlagrar friktionsjorden, kan infiltrerat vatten tillrinna det undre magasinet. Dessa områden utgör även lokala grundvattendelare för det undre magasinet, vilket medför att lokala flödesriktningar i området inte är enhetliga (Bergab, 2025). Detta gör det svårt att göra en generell bedömning av magasinens mäktighet och de verkliga magasinens mäktighet kan därför skilja sig från de antagna mäktigheterna. 7 2 av 3 prover med höga föroreningshalter har uttagits vid provtagningar utförda under 2005, ingen upprepande provtagning har kunnat utföras i de aktuella rören. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 96/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 12.1.3 Grundvattnets flödesriktning och gradient Flödesriktningen av grundvatten i det övre magasinet är delvis osäker pga. de heterogena geologiska och hydrogeologiska förhållanden som råder. Som anges i avsnittet ovan är till exempel grundvattendelarna för det övre magasinet rörliga och varierar därför med mäktigheten för fyllnadsmaterialet (Bergab, 2025). Det kan därför med stor sannolikhet förekomma lokala flödesriktningar åt andra riktningar än vad som antagits i denna riskbedömning. Detta kan i sin tur påverka i vilken hastighet grundvattnet slutligen flödar ut i Bällstaviken. Den huvudsakliga strömningsriktningen har konstaterats vara mot Bällstaviken inom majoriteten av planområdet (Bergab, 2025). Även gradienterna bedöms variera kraftigt inom området pga. den heterogena geologin. I beräkningarna skapar en lägre gradient en större utspädning i recipienten. Skillnaden i utspädning blir till exempel 1,5 gånger större mellan en gradient som är 0,003 m/m (vilket har antagits i föreliggande bedömning) och en gradient som antas vara 0,002 m/m. Antagna gradienter i beräkningarna har utgått från Bergabs mätningar där de mest konservativa värdena har valts. Dock baseras Bergabs mätningar på mycket få punkter, särskilt för det övre magasinet. Detta gör antagandena i denna bedömning osäkra och ytterligare mätningar hade kunnat reducera dessa osäkerheter. Det rekommenderas att ytterligare mätningar avseende den hydrauliska gradienten utförs för att erhålla mer tillförlitliga mätdata. 12.1.4 Hydrauliska konduktiviteten Den hydrauliska konduktiviteten inom området bedöms variera stort pga. de heterogena geologiska förhållandena. Bergab (Bergab, 2025) har uppmätt den hydrauliska konduktiviteten i övre magasin med hjälp av slugtester i två punkter. Båda dessa punkter visar på låg hydraulisk konduktivitet, trots att fyllnadsmassor generellt är genomsläppliga material med hög hydraulisk konduktivitet. Som Figur 9 visar varierar geologin kraftigt inom ytliga jordar inom planområdet. Kohesionsjordar som lera och silt har generellt lägre hydraulisk konduktivitet än friktionsjordar. Den antagna konduktiviteten för det övre grundvattenmagasinet, som erhållits från Bergabs mätningar, har antagits utifrån ett av de testade rören som ligger i den västra delen, i mitten av planområdet. Här är konduktiviteten uppmätt i storleksordningen 10-6. Som anges i avsnitt 3.2 ovan är röret som testerna baserats på installerat i den västra, mer leriga delen av planområdet. Som Figur 9 visar och avsnitt 3.2 anger har den östra delen av området troligen en högre hydraulisk konduktivitet. I beräkningarna har den större av de två uppmätta konduktiviteterna konservativt antagits. Det är dock troligt att konduktiviteten är ännu högre inom de östra delarna av planområdet. Denna del av området har dock inte ingått i utförda undersökningar (slugtest). Ju lägre antagen hydraulisk konduktivitet desto större blir utspädningen i recipienten. Hade en större konduktivitet antagits hade utspädningen därmed blivit lägre. Den antagna hydrauliska konduktiviteten i de djupare jordarna som omfattar det undre grundvattenmagasinet baseras på slugtester utförda av Bergab. Resultaten från genomförda slugtest antyder en jordart såsom grusig morän, och därmed en varierande konduktivitet i storleksordningen mellan 10-5 till 10-7. I beräkningarna som är utförda har det högre värdet konservativt antagits, dvs. 10-5. Detta antagande är dock en stor osäkerhet och kan innebära att Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 97/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI utspädningsfaktorn har underskattats. Hade den lägre konduktiviteten valts hade utspädningen blivit betydligt högre. Det rekommenderas att ytterligare mätningar avseende den hydrauliska konduktiviteten utförs för att erhålla mer tillförlitliga mätdata. 12.1.5 Hydraulisk kontakt mellan grundvattenmagasin och Bällstaviken I föreliggande bedömning har det konservativt antagits förekomma en hydraulisk kontakt mellan övre och undre magasinet samt att det undre magasinet, liksom att det övre har hydraulisk kontakt med Bällstaviken. Det undre magasinet är generellt ett slutet magasin och förekommer under leran i friktionsjorden men det finns indikationer på att det ändock har kontakt med Bällstaviken även om det inte har kunnat konstaterats i utförda undersökningar. Vissa förutsättningar inom området indikerar att det finns en hydraulisk kontakt men det är oklart hur omfattande denna kontakt är och om den förekommer inom hela planområdet. T.ex. förekommer stenkistor i strandkanten i den nordöstra delen av området. Här är det sannolikt ett större utflöde av grundvatten från det undre magasinet än i den sydöstra delen. Även ytligt uppstickande berg kan orsaka att grundvattnet i det undre magasinet blandar sig med grundvatten i det övre magasinet när de möts invid det uppstickande berget, se även Figur 11 för en schematisk skiss av Bergab. Bergabs mätningar (Bergab, 2025) har också visat att det undre och övre magasinen har liknande grundvattennivåer, vilket kan indikera att det finns en kontakt mellan de två magasinen. Alternativt sker det ett läckage från det övre till det undre magasinet som t.ex. kan uppstå i samband med borrning av grundvattenrören om de inte sluts tätt. 12.1.6 Rapporteringsgräns bens(a)pyren Vid provtagning och analys av grundvatten inom detta projekt har standardanalyser avseende PAH använts. Dessa analyser har en rapporteringsgräns avseende det enskilda PAH-ämnet bens(a)pyren som överstiger gränsvärdet (MKN årsmedelvärde inlandsytvatten) med ca två tiopotenser, 0,01 µg/l jämfört med 0,00017 µg/l. Vid beräkning av representativa halter i grundvatten brukar de analyser som understiger laboratoriets rapporteringsgräns tas med i beräkningarna, ofta som en halt som motsvarar halva rapporteringsgränsen, vilket utförts i föreliggande riskbedömning. För bens(a)pyren överstiger dock även halva rapporteringsgränsen det aktuella gränsvärdet (MKN årsmedelvärde inlandsytvatten), se även avsnitt 6.1.1 och 8.5.1.1. Om det är många halter i en beräkning (av t.ex. medelhalter) som utgörs av halva rapporteringsgränsen finns det en risk att halten både överskattas och underskattas, eftersom det är en hypotetisk halt, inte en faktisk. I det aktuella fallet utgörs ca 50 % av grundvattenanalyserna av halva rapporteringsgränsen. Därmed är den representativa halten för bens(a)pyren osäker vilket är viktigt att beakta vid framtida hantering av detta ämne då det i riskbedömningen (se bl.a. avsnitt 8.5.1) har visat sig vara ett ämne som överstiger gränsvärdet för MKN och därmed kan utgöra en oacceptabel risk i Bällstaviken. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 98/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Det finns specialanalyser med mycket låg rapporteringsgräns som kan analysera bens(a)pyren i samma nivå som gränsvärdet. Sådana analyser skulle kunna utföras för att reducera osäkerheten i de representativa halterna för bens(a)pyren. 12.1.7 Osäkerhet i antaget flödet i Bällstaviken I beräkningarna avseende halttillskott till Bällstaviken har ett grovt antagande avseende flödet gjorts baserat på avrinningsområdenas yta, se avsnitt 8.2. Till detta har ett konservativt antagande gjorts, enligt (Fröberg, Wernersson och Bengtsson, 2021), som innebär en lägre andel än det totala flödet (10 % i det aktuella fallet). Samtliga dessa antaganden är teoretiska och skapar en relativt stor osäkerhet avseende den faktiska utspädningen i recipienten. 12.1.8 Strandzonen I kanten mellan planområdets mark och ytvattnet ligger den s.k. strandzonen. I denna zon möts det utströmmande grundvattnet och ytvattnet. Hur bred denna zon är är inte känt. Det kan inte uteslutas att det sker ett inläckage av ytvatten från Bällstaviken in mot land, särskilt vid högvattenstånd. Det har inte utförts några mätningar för att undersöka just detta men utförda mätningar av grundvattennivåer nära strandzonen visar att nivåerna i flertalet grundvattenrör följer ytvattennivåerna i Mälaren (mätpunkt Hammarbyslussen) (Bergab, 2025). Detta kan innebära att ytvatten, helt eller delvis, blandar sig med grundvatten i marken och på detta sätt spär ut eventuella föroreningar i grundvattnet. Denna eventuella inträngning av ytvatten kan också ge upphov till partikulär föroreningsspridning via t.ex. erosion, skred och ras. 12.1.9 Antal provtagningstillfällen och djupnivåer ytvatten Sweco har provtagit ytvatten vid ett tillfälle och på en djupnivå inom denna riskbedömning. Provtagning av ytvatten vid fler tillfällen och vid fler djup skulle ge en bättre bild av rådande föroreningssituation i ytvatten och om det faktiskt sker en oacceptabel spridning av PAH till ytvattnet. Föroreningskoncentrationen i vattenfas kan variera i olika delar av recipienten och över tid (Fröberg, Wernersson och Bengtsson, 2021). Halterna som uppmättes vid provtagningen 2024 speglar nödvändigtvis inte halterna i hela vattenmassan i Bällstaviken. Prover uttogs nära vattenytan och det är möjligt att halterna av vissa ämnen är högre närmre botten där djupt grundvatten eventuellt tränger upp, till exempel via sprickor eller inom områden som saknar lerlager. 12.1.10 Fördröjningsprocesser Vid föroreningstransporten har inga fördröjningsprocesser kvantifierats liksom kemisk omvandling samt fastläggning till partiklar och organiskt material. Iakttagelse av dessa processer skulle kunna ha en förstärkande effekt på utspädning. Dessa processer är dock generellt sett svåra att kvantifiera och effekten är därmed svår att bedöma. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 99/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 12.2 Osäkerheter sediment 12.2.1 Osäkerheter dataunderlag Då det utförts få analyser av djupare liggande sediment, >0,2 m under bottenytan, är föroreningssituationen i de djupare sedimenten fortfarande relativt osäker. Störst osäkerhet råder för sediment djupare än 1 m under bottenytan då inga prov har uttagits här. 12.2.2 Osäkerheter om sedimentförhållandena Enligt SGIs rapport Bedömning av förorenade områdens belastning på yt- och grundvatten (Fröberg, Wernersson och Bengtsson, 2021) är det av stor betydelse att sedimentationsförhållandena är kända för att en korrekt bedömning av pågående och framtida risker med belastningen ska kunna göras. Föroreningar som tillförs ytvatten och som binder till partiklar kan, beroende på hur sedimentationsförhållandena ser ut, hamna i bottensediment. Bottensedimenten kan sedan vara antingen en nettosänka eller en nettokälla till föroreningar i vattenmassan. Sedimentationsförhållandena kan också ändras. Sediment kan övergå från att under en tid främst samla föroreningar (nettosänka) till att i ett senare skede sprida föroreningar (nettokälla). Exempel på det omvända finns också, då sediment med tiden kan överlagras och föroreningarna på så sätt avskärmas från omgivningen (Fröberg, Wernersson och Bengtsson, 2021). Det råder fortfarande osäkerheter om vilka bottenförhållanden som råder inom planområdet och huruvida sedimenten här är en nettosänka, en nettokälla eller både och. 12.2.3 Utformning av utfyllnader Då det ännu inte är bestämt hur de nya utfyllnaderna ska konstrueras råder det osäkerheter kring riskerna avseende sedimenten vid anläggandet. Det förutsätts dock att eventuell spridning av förorenade sediment minimeras i samband med anläggningsarbetet genom att skyddsåtgärder vidtas. 12.2.4 Påverkan på ekosystemen eller organismer Inom föreliggande riskbedömning har det inte utförts några undersökningar eller tester på organismerna som lever i sedimenten. Sådana undersökningar skulle exempelvis kunna omfatta olika ekotoxikologiska tester såsom om organismerna förekommer i lägre antal pga. föroreningarna eller om de organismer som lever i sedimenten mår sämre pga. föroreningarna. Då sådana tester inte är utförda medför det en osäkerhet kring föroreningarnas faktiska påverkan på ekosystemen i sedimenten och på enskilda organismer. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 100/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 13 Sammanvägd riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment I den sammanvägda riskbedömningen konstateras att höga föroreningshalter har påvisats både i grundvatten och sediment inom planområdet. Utgående grundvatten bedöms i dagsläget medföra potential för oacceptabel belastning på recipienten Bällstaviken. Halttillskotten av olika föroreningar innebär att miljökvalitetsnormerna riskerar att överskridas. De ämnen som tydligast indikerar en risk för att miljökvalitetsnormerna överskrids är koppar samt PAH-ämnena bens(a)pyren, bens(b,k)fluoranten och benso(ghi)perylen. Belastningen av majoriteten av ämnen via grundvatten från området bedöms dock inte medföra en oacceptabel påverkan i jämförelse med övriga källor, som t.ex. Bällstaån. I sedimenten har höga halter av flertalet föroreningar påvisats. Även om högst halter har påvisats i ytliga sediment förekommer höga halter ned till 1 m och de är inte avgränsade på djupet. Dessa föroreningar kan redan i dagsläget orsaka oacceptabel skada på organismer i sedimenten och vattnet i Bällstaviken. De kan också riskera att spridas vidare i vattenförekomsten (Mälaren - Ulvsundasjön). 13.1 Uppfyllande av övergripande åtgärdsmål Riskbedömningen för detaljplaneområdet har utgått från de övergripande åtgärdsmål som redovisas i avsnitt 7. En bedömning av måluppfyllelse med kommentar redovisas i Tabell 37. Tabell 37. Uppfyllande av övergripande åtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål Uppfylls Kommentar Spridning av föroreningar från Nej Beräknade halttillskott av flera olika detaljplaneområdet ska inte föroreningar kan innebära oacceptabel risk innebära en oacceptabel risk för på recipienten och ett överskridande av Bällstavikens vattenkvalitet eller MKN. ekosystem, inom eller utanför Det behövs dock kompletterande detaljplaneområdet. undersökningar för att bekräfta dessa slutsatser. Spridning av föroreningar från Nej Höga halter av flera olika föroreningar i sediment inom sedimenten som riskerar att påverka detaljplaneområdet ska inte ekosystemen i Bällstaviken att spridas både medföra oacceptabla risker för inom vattenförekomsten, både och utanför vattenkvalitet eller ekosystem, planområdet. inom eller utanför Det behövs dock kompletterande detaljplaneområdet. undersökningar av sedimenten för att avgöra risken för spridning. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 101/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14 Bedömning av åtgärdsbehov och rekommendationer 14.1 Åtgärdsbehov spridning till ytvatten Riskbedömningen visar att det sannolikt föreligger ett åtgärdsbehov för att reducera spridningen av föroreningar till ytvatten. Föroreningar sprids i dagsläget både från det övre och undre magasinet. De i riskbedömningen utpekade styrande föroreningarna är koppar och PAH-ämnen, främst tunga och vissa mellantunga. Den största andelen av koppar tillförs Bällstaviken från det övre grundvattenmagasinet i planområdets norra del. Den största andelen av tunga och medeltunga PAH transporteras ut från planområdet från det övre grundvattenmagasinet i planområdets södra del. Beroende på hur området bebyggs framöver, i och med den nya detaljplanen, skulle redan planerade anläggningsåtgärder, såsom urschaktning av massor för källare och garage, kunna bidra till en reducering av föroreningsspridningen. Detta sker i och med att förorenade massor, material och länsvatten tas omhand/behandlas vilket i sin tur reducerar halterna i grundvatten och därigenom också halttillskottet till Bällstaviken. Hur omfattande reducering av föroreningar dessa åtgärder kan komma att innebära har dock inte kunnat fastställas i föreliggande riskbedömning. 14.2 Åtgärdsbehov sediment Riskbedömningen visar att det förekommer mycket höga halter föroreningar i sedimenten inom planområdet. Det föreligger ett åtgärdsbehov för sedimenten för att reducera riskerna för ekosystemen i Bällstaviken och risken för spridning av föroreningar både inom och utanför planområdet. Planerade åtgärder avseende utfyllnad och övertäckning av sediment, i och med den nya detaljplanen, kommer efter genomförandet delvis att reducera risken för spridning av sediment från planområdet. Sedimentytor som inte täcks över kommer fortfarande riskera att sprida föroreningar. 14.3 Rekommendationer Riskbedömningen visar att det inom planområdet förekommer föroreningshalter i grundvatten och sediment som kan komma att utgöra en risk för ytvattnet och ekosystemen i Bällstaviken. Dataunderlaget är i flera fall begränsat och flera osäkerheter har identifierats vilka kan ha en påverkan på bedömningen, se avsnitt 12. Därför rekommenderas ytterligare utredningar för att reducera osäkerheterna och erhålla ett bättre dataunderlag. Dessa utredningar bedöms inte krävas i samband med planens samrådsskede utan kan utföras efter antagandet av planen för respektive område/fastighet. Åtgärder bör i första hand fokusera på att reducera spridning av förorenat grundvatten till Bällstaviken samt att tillse att föroreningar i sedimenten inte sprider sig i Bällstaviken, både inom och utanför planområdet. Stor del av de föroreningar som förekommer i fyllnadsmassor inom markens omättade zon (ovan grundvattenytan) kommer att schaktas bort i samband med planerade anläggningsarbeten. Detta kommer medföra en betydande reduktion av föroreningar i jord vilket i sin tur kommer reducera föroreningsbelastningen Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 102/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI från jord till grundvatten. Ytterligare åtgärder behöver eventuellt utföras avseende föroreningar i både omättad och mättad zon (under grundvattenytan) för att reducera spridningen av förorenat grundvatten till ytvatten. För vissa föroreningar finns källområden (t.ex. klorerade alifater) och därför kan det vara av stor vikt att åtgärda just dessa områden för att kunna reducera en betydande andel av föroreningarna inom planområdet. Därför är det också viktigt att identifiera dessa källområden vilket kräver kompletterande undersökningar. Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 103/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 15 Referenser Bergab. (2025). PM Hydrogeologi. Canadian council of Ministers of the Environment. (2018). Canadian sediment quality. CCME. (2018). Canadian sediment quality. Canadian council of Ministers of the Environment. ELU Konsult AB. (2025). PM Geoteknik. Stockholm. EU. (2011 ). PAH-5-6-rings EQS dossier . EU. (2013). Hämtat från EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/39/EU: https://www.havochvatten.se/download/18.276e7ae81443563a7505731 /1708940743515/prioterade-amnes-direktivet-2013.pdf Fröberg, Wernersson och Bengtsson. (2021). Bedömning av förorenade områdens belastning på yt- och grundvatten. Linköping: SGI. Geosigma. (2012). Kv. Induktorn. Havs- och vattenmyndigheten. (den 04 09 2020). Hämtat från Statusklassning av ytvatten: https://www.havochvatten.se/planering-forvaltning-och- samverkan/vattenforvaltning/nationell-vagledning/statusklassning-av- ytvatten.html Havs- och vattenmyndigheten. (2020). Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25). Hämtat från Havs- och vattenmyndigheten: https://www.havochvatten.se/download/18.4705beb516f0bcf57ce1c145/ 1576576601249/HVMFS%202019-25-ev.pdf IVL. (1998). Metaller, PAH, PCB och totalkolväten i sediment runt Stockholm - flöden och halter. Stockholm: IVL. JP Sedimentkonsult. (2018). Slutrapport - Regionala bakgrundshalter Stockholm. Stockholms miljöförvaltning, Stockholms stad. Kemakta Konsult AB. (2017). Datablad för Polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet. Lännergren, C. (2023). Undersökningar i Bällstaån och dess nedströms liggande Mälarvikar 2018-2022. Stockholm Vatten och Avfall. Miljødirektoratet. (2020). Grenseverdier for klassifisering av vann, sediment og biota, M-608. Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark, modellbeskrivning och vägledning, september 2009. Naturvårdsverket. (2009b). Riskbedömning av förorenade områden, rapport 5977. Naturvårdsverket. (den 22 Februari 2023). Beräkningsprogram version 2.2. Naturvårdsverket. (2024). Utsläpp i siffror. Hämtat från Käppalaverket: https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/sv/Sok/Anlaggningssida/?pid= 3901 Nyréns Akitektkontor. (2025). Bällsta hamns offentliga rum. SGI. (2025). Förorenade sediment. Hämtat från https://www.sgi.se/sv/vagledning-i-arbetet/fororenade- omraden/fororenade-sediment/ SGU. (2017). Klassning av halter av organiska föroreningar i sediment. SGU- rapport 2017:12. Sveriges Geologiska Undersökning. SGU. (2024). Halogenerade lösningsmedel – gränsvärden och tillståndsklasser. Hämtat från https://www.sgu.se/anvandarstod-for-geologiska- fragor/bedomningsgrunder-for-grundvatten/grundvattnets-kvalitet-- Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 104/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI organiska-amnesgrupper/halogenerade/halogenerade-losningsmedel-- gransvarden-och-tillstandsklasser/ SGU. (den 13 03 2025). Sveriges geologiska undersökning. Hämtat från SGU kartvisare: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jorddjup.html SMHI. (2024). Hämtat från Modelldata per område: https://www.smhi.se/data/sjoar-och-vattendrag/vattenwebb Stockholms stad. (2000). Hämtat från Vattenprogram för Stockholm, Bällstaviken - Ulvsundasjön: https://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/tema/vatten/sjoar/ulv sundasjon/Faktaunderlag_Ballstaviken_Ulvsundasjon.pdf Stockholms stad. (den 19 09 2024). Hämtat från Så mår Bällstaån: https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/vattendrag/ballstaan/sa- mar-ballstaan/ Stockholms stad. (den 19 09 2024). Hämtat från Bällstaviken - Ulvsundasjön: https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/sjoar/malaren- ulvsundasjon/indikatorer/ballstaviken-ulvsundasjon/ Stockholms stad. (den 28 08 2024). Hämtat från Miljögiftsövervakning i stadens vatten: https://miljobarometern.stockholm.se/miljomal/kemikalieplan/miljogiftsov ervakning/miljogiftsovervakning-i-stadens-vatten/ Sweco. (2009). Föroreningssituation och grumling i Bällstaviken. Sweco. (2019). Sediment och vattenprovtagning Bällstaviken. Sweco. (2021). Provtagning och sammanställning av föroreningssituationen i sediment inom Bällstaviken, Exploateringskontoret Stockholms stad. Sweco. (2025). Bällsta hamn -Föroreningar i mark och grundvatten - riskbedömning avseende människors hälsa och markmiljö. Sweco. (2025). Bällstahamn föroreningssituation i sediment, Workshop Strandparken. Sweco. (2025). PM VA. Sweco. (2025). PM Ytvatten. Sweco. (2025). Riskbedömning Bällstahamn. Sweco. (2025). Åtgärdsutredning Bällsta Hamn. Swedavia. (2024). Miljörapport 2023 Bromma Stockholm Airport. Stockholm: Swedavia. VISS. (2025). Vatteninformationssystem Sverige . Hämtat från Mälaren - Ulvsundasjön: https://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?waterMSCD=WA42470715 Sweco | Bällsta Hamn Bilaga A Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver 4 D okumentreferens BH-N1-2A06-002-Bilaga A_riskbedömning_spridning250912 105/105 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga B Riskbedömning avseende människors hälsa och markmiljö Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 31/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM Riskbedömning Bällsta Hamn BH-N1-2A06-003- Bilaga B - Riskbedömning avseende människors hälsa och markmiljö stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ändringsförteckning Ver Datum Ändringsbeskrivning Granskad Godkänd av Sweco Sverige AB RegNo 556767-9849 Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning Uppdragsnummer 30001081-105 Kund Stockholms kommun Beställarkontakt Sara Levin Upprättad av Erika Schedin Granskad av Anna Paulsson Godkänd av Erika Geisler Datum 2025-09-12 Dokumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 2/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Sweco Sverige AB har på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholms stad genomfört en riskbedömning med avseende på påvisade föroreningar inom detaljplaneområdet Bällsta Hamn. Föreliggande rapport redovisar resultatet av riskbedömningen avseende människors hälsa och markmiljö. Föroreningar som förekommer inom planområdet utgörs främst av klorerade alifater samt tungmetaller, alifatiska kolväten, PAHer, PCB7 och dioxin. I grundvattnet förekommer även förhöjda halter av PFAS. Källområden till påvisade föroreningar förekommer främst inom, men även uppströms planområdet. Riskbedömningen utgår från den planerade markanvändning som anges i planförslaget samt de övergripande åtgärdsmål som formulerats för området och som berör människors hälsa och markmiljö. Följande risker, kopplade till föroreningssituationen inom planområdet, har identifierats: Hälsorisker kopplade till exponering för föroreningar i jord och grundvatten. Identifierade risker avser kontinuerlig exponering för föroreningar i ytlig jord, främst via intag av förorenad jord och växter. Inom mindre delar av planområdet kan föroreningssituationen även utgöra en risk vid enstaka intag av en något större mängd jord (s.k. korttidsexponering). Föroreningssituationen i djup jord utgör främst en risk med avseende på transport till och kontaminering av ytligare jordlager. Vidare indikerar riskbedömningen att inandning av ångor från flyktiga föroreningar (främst PAH-M och vinylklorid) i jord och ytligt grundvatten kan komma att utgöra en risk för människors hälsa vid den planerade markanvändningen. Risker kopplade till inandning av ånga är dock mycket osäkra och behöver utredas ytterligare innan några säkra slutsatser kring potentiella hälsorisker kan dras. Spridning av PAH med grundvatten inom planområdets södra del kan möjligen utgöra en oacceptabel risk för människor som konsumerar fisk från ytvatten nedströms planområdet, men även denna risk bedöms mycket osäker. Risker för markmiljön. Identifierade risker avser potentiella negativa effekter på markekosystem i ytliga jordlager inom delar av planområdet. Risker till följd av planerade anläggningsarbeten. Identifierade risker avser spridning av föroreningar som kan uppstå till följd av att nya spridningsvägar öppnas upp, exempelvis till följd av schakt för ledningar genom förorenade områden samt djupa anläggningsarbeten som riskerar att öppna upp transportvägar mellan det undre och det övre grundvattenmagasinet. Ökad föroreningsspridning kan medföra hälsorisker till följd av ökad exponering för föroreningar, främst via inandning av ånga. Planen medför att stora mängder föroreningar kommer att avlägsnas ur marken till följd av planerade anläggningsarbeten. Detta kommer att reducera föroreningshalterna inom planområdet. Ytterligare åtgärder bedöms dock komma att krävas för att säkerställa att marken kan göras lämplig för sitt tilltänkta ändamål. Åtgärder bör i första hand fokusera på att reducera människors exponering för ytlig förorenad jord (0-1 m) samt att minska risker för vertikal föroreningsspridning från djupare (> 1 m) till ytligare jordlager. Åtgärder behöver sannolikt även fokusera på att reducera risker kopplade till människors exponering via inandning av ånga. Omfattningen av dessa åtgärder är dock mycket osäker. Åtgärdsbehov bedöms föreligga inom huvuddelen av planområdet. Åtgärder kan även behöva vidtas för att reducera halter av framförallt flyktiga föroreningar i grundvatten. Detta gäller ytligt grundvatten inom planområdets södra del (klorerade alifater, PAH-M samt eventuellt även alifatiska kolväten och PAH-H). Åtgärder i ytligt grundvatten kan även bli aktuella inom planområdets nordvästra del (PAH-M). Vidare kan det finnas ett 3/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI behov att förhindra spridning av klorerade alifater med djupt grundvatten från uppströms beläget källområde (Archimedes 1) till planområdets nordvästra del. Åtgärdsbehovet avseende framförallt föroreningar i grundvatten samt i jord under grundvattenytan är mycket osäkert. Risker som avser exponering för föroreningar i dessa medier behöver utredas ytterligare för att tydliggöra behov och omfattning av riskreducerande åtgärder inom planområdet. Utöver ovan beskrivna åtgärdsbehov behöver åtgärder även vidtas för att förhindra att spridningsvägar öppnas upp till följd av planerade anläggningsarbeten. 4/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................................................... 3 1 Inledning ........................................................................................................................ 9 1.1 Syfte .................................................................................................................. 9 1.2 Omfattning och avgränsningar ........................................................................ 10 1.3 Läshänvisning ................................................................................................. 11 2 Områdesbeskrivning.................................................................................................... 11 2.1 Området .......................................................................................................... 11 2.2 Geologi och hydrogeologi ............................................................................... 12 2.3 Historik och påvisade föroreningar ................................................................. 17 2.4 Framtida markanvändning .............................................................................. 18 3 Föroreningssituationen ................................................................................................ 21 3.1 Klorerade alifater ............................................................................................. 21 3.2 Övriga föroreningar ......................................................................................... 25 4 Problembeskrivning ..................................................................................................... 27 4.1 Övergripande åtgärdsmål................................................................................ 27 4.2 Föroreningskällor ............................................................................................ 27 4.3 Skyddsobjekt ................................................................................................... 28 4.3.1 Människor ....................................................................................... 29 4.3.2 Markmiljö ........................................................................................ 29 4.4 Spridningsvägar .............................................................................................. 30 4.5 Exponeringsvägar ........................................................................................... 32 4.6 Konceptuell modell .......................................................................................... 33 5 Förutsättningar för riskbedömning ............................................................................... 34 5.1 Hälsorisker ...................................................................................................... 34 5.1.1 Markanvändningsscenarier ............................................................ 35 5.1.2 Exponeringsenheter ........................................................................ 36 5.1.3 Bedömning av risker för människor som vistas utanför planområdet .................................................................................... 38 5.2 Markmiljö ......................................................................................................... 39 5.2.1 Områden som omfattas av riskbedömningen ................................. 40 6 Bedömningsgrunder - hälsorisker ............................................................................... 40 6.1 Jord ................................................................................................................. 40 6.1.1 Indata till riktvärdesmodellen .......................................................... 41 6.1.2 Justering av riktvärden .................................................................... 44 6.2 Grundvatten .................................................................................................... 45 5/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.2.1 Riktvärden för inandning av ånga - indata till riktvärdesmodellen .......................................................................... 46 6.2.2 Riktvärden för intag av fisk ............................................................. 47 6.2.3 Ämnesdata ...................................................................................... 48 6.3 Sammanfattning .............................................................................................. 49 6.4 Beräknade riktvärden ...................................................................................... 52 6.4.1 Jord ................................................................................................. 52 6.4.2 Grundvatten .................................................................................... 53 7 Bedömningsgrunder – markmiljö ................................................................................. 54 8 Hälsoriskbedömning .................................................................................................... 56 8.1 Föroreningar av potentiell betydelse ............................................................... 56 8.2 Ämnesegenskaper .......................................................................................... 58 8.2.1 Klorerade alifater ............................................................................ 58 8.2.2 Arsenik, bly och kvicksilver ............................................................. 59 8.2.3 PAH ................................................................................................. 60 8.2.4 Dioxiner ........................................................................................... 60 8.2.5 PCB ................................................................................................. 60 8.2.6 Alifater ............................................................................................. 60 8.3 Representativa halter ...................................................................................... 60 8.3.1 Jord ................................................................................................. 61 8.3.2 Grundvatten .................................................................................... 62 8.4 Riskkaraktärisering .......................................................................................... 63 8.4.1 Potentiella hälsorisker vid vistelse inom planområdet .................... 63 8.4.2 Potentiella hälsorisker vid vistelse utanför planområdet ................ 84 8.4.3 Risker till följd av planerade anläggningsarbeten ........................... 85 9 Riskbedömning markmiljö ........................................................................................... 89 9.1 Föroreningar av potentiell betydelse ............................................................... 89 9.2 Representativa halter ...................................................................................... 89 9.3 Riskkaraktärisering .......................................................................................... 90 10 Osäkerheter ................................................................................................................. 92 Dataunderlaget ................................................................................................ 92 Halter av organiskt kol ..................................................................................... 92 Ångtransporten ................................................................................................ 92 Hydrogeologiska förutsättningar ..................................................................... 93 Identifiering av primära och sekundära källområden ...................................... 94 Utbredning av identifierade föroreningsplymer ............................................... 94 Spridning i berg ............................................................................................... 94 Slutlig markanvändning och marknivå ............................................................ 94 Områden med liten lermäktighet ..................................................................... 95 Område med förhöjda halter av alifater i grundvatten .................................... 95 Byggnad med grundläggning i kontakt med förorenat grundvatten ................ 95 Föroreningar med rapporteringsgräns över riktvärden ................................... 96 11 Sammanfattande riskbedömning och bedömning av åtgärdsbehov ........................... 96 11.1 Sammanfattande bedömning .......................................................................... 96 11.2 Risker till följd av planerade anläggningsarbeten ........................................... 99 11.3 Osäkerheter .................................................................................................. 100 11.4 Bedömt åtgärdsbehov och rekommendationer ............................................. 101 12 Slutsatser ................................................................................................................... 105 13 Fortsatt arbete ........................................................................................................... 107 6/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referenser ........................................................................................................................... 108 Bilaga B1. Markanvändningsscenarier Bilaga B2. Riktvärden för grundvatten Bilaga B3-1. Uttagsrapporter platsspecifika hälsoriktvärden jord Bilaga B3-2. Ämnesdata 1,2-dikloreten och vinylklorid Bilaga B4-1. Statistik för samtliga ämnen jord-hälsa Bilaga B4-2. Statistik för samtliga ämnen jord-markmiljö Bilaga B5-1.1. Representativa halter jord – hälsa Bilaga B5-1.2. Representativa halter jord – markmiljö Bilaga B5-2. Representativa halter grundvatten Bilaga B5-3. Uppmätta halter i porluft 7/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ordlista PCE – tetrakloreten TCE – trikloreten Cis-1,2-DCE – cis -1,2-dikloreten Trans-1,2-DCE – trans -1,2-dikloreten VC - Vinylklorid PAH – polycykliska aromatiska kolväten BTEX – bensen, toluen, etylbensen och xylener PFAS - per- och polyfluorerade alkylsubstans 8/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Inledning Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Sweco Sverige AB (Sweco) har på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad, utfört miljötekniska markundersökningar inom detaljplaneområdet. Undersökningarna har omfattat jord, grundvatten, ytvatten, sediment och porluft. Resultaten från utförda undersökningar har, tillsammans med resultat från undersökningar som utförts av andra konsulter1, legat till grund för en riskbedömning avseende människors hälsa och miljö. Riskbedömningen har utförts som ett led i arbetet med den nya detaljplan som beskrivs ovan. Riskbedömningen som redovisas i föreliggande dokument omfattar risker för människors hälsa och markmiljö. Risker som avser spridning till ytvatten redovisas i ett separat dokument (Sweco, 2025a). Resultaten från de båda riskbedömningarna sammanfattas i det övergripande dokumentet Bällsta hamn, riskbedömning avseende påvisade föroreningar, övergripande rapport (härefter benämnd huvudrapporten). 1.1 Syfte Syftet med riskbedömningen är att identifiera områden där föroreningssituationen inom området potentiellt kan komma att utgöra en risk för människors hälsa och/eller markmiljön vid den planerade markanvändningen. Riskbedömningen syftar vidare till att identifiera eventuella områden där riskreducerande åtgärder kan komma att krävas för att tillse att marken kan göras lämplig för sitt tilltänkta ändamål. 1 Samtliga undersökningar och utredningar som legat till grund för den utförda riskbedömningen redovisas i Bilaga C till huvudrapporten (Sweco, 2025b). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 9/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.2 Omfattning och avgränsningar Bedömningen omfattar föroreningar som påvisats i jord, grundvatten och porluft inom detaljplaneområdet. Följande fastigheter omfattas av riskbedömningen: • Masugnen 1 • Tackjärnet 1, 3, 4 • Gjutmästaren 3-5 • Valsverket 5-10 • Ulvsunda 1:14 • Ulvsunda Industriområde 1:18, 1:20, 1:59, 1:60 • Ulvsunsda 1:1 (31) • Delar av Ulvsunda 1:1 (19) Berörda fastigheter redovisas i Figur 1-1. Figur 1-1. Fastigheter som omfattas av hälsoriskbedömningen. ©Lantmäteriet geodatasamverkan Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 10/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.3 Läshänvisning Detta dokument utgör bilaga till rapporten Bällsta hamn, riskbedömning avseende påvisade föroreningar, övergripande rapport (Sweco, 2025c) (huvudrapporten). Redovisningen i dokumentet disponeras enligt Tabell 1-1 nedan. Tabell 1-1. Riskbedömningens disposition. Avsnitt Sidor Typ Kommentar Informationen som redovisas i dessa avsnitt upprepas till viss del i Bilaga A till Områdesförutsättningar och 2 - 3 11 - 27 huvudrapporten. Ytterligare information kring föroreningssituation områdesförutsättningar och föroreningssituation finns redovisad i Bilaga C till huvudrapporten Beskrivning av föroreningskällor samt 4 27 - 34 Problembeskrivning identifierade skyddsobjekt, spridnings- och exponeringsförutsättningar Beskrivning av metodik, utgångspunkter och 5 34 - 40 Förutsättningar andra förutsättningar som legat till grund för riskbedömningen Platsspecifika riktvärden och andra 6 - 7 40 - 56 Bedömningsgrunder bedömningsgrunder 8 56 - 89 Hälsoriskbedömning Bedömning av risker för människors hälsa 9 89 - 92 Riskbedömning markmiljö Bedömning av risker för markekosystem Redovisning av osäkerheter som identifierats vid 10 92 - 96 Osäkerheter riskbedömningen och som bedöms kunna ha en påverkan på bedömningen En sammanfattning av resultatet från Sammanfattande riskbedömningen tillsammans med en bedömning 11 96 - 105 riskbedömning och bedömt av potentiellt åtgärdsbehov inom planområdets åtgärdsbehov olika delar. Här listas även förslag på kompletterande undersökningar/utredningar. Ett kort avsnitt som punktar de viktigaste slutsatserna från riskbedömningen samt ett 12 - 13 105 - 107 Slutsatser kortfattat avsnitt med rekommendationer för det fortsatta arbetet. De undersökningar och utredningar som legat till grund för riskbedömningen redovisas i Bilaga C till huvudrapporten (Sweco, 2025c). 2 Områdesbeskrivning I detta avsnitt sammanfattas information om områdets förutsättningar, vilken bedöms vara av relevans för riskbedömningen avseende människors hälsa och markmiljö. Ytterligare information finns redovisad i Bilaga A (Sweco, 2025a) samt Bilaga C (Sweco, 2025b) till huvudrapporten. 2.1 Området Det aktuella detaljplaneområdet är lokaliserat inom den östra delen av Ulvsunda industriområde i Stockholm. Området omges av industriområden i norr, väst och söder samt Bällstaviken i öst (Figur 2-1). Området norr om detaljplaneområdet håller delvis på att omvandlas till område med flerbostadshus samt skola/förskola. För området söder om planområdet finns planer på att omvandla befintliga byggnader till lokaler för Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 11/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI kontors-, handels-, idrotts- och besöksverksamhet (Ramböll, 2022). På sikt planeras även för exploatering med bostäder och grönytor. Figur 2-1. Detaljplaneområdet markerat med röd linje. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan. Planområdet utgör en topografisk lågpunkt i terrängen med marknivåer omkring +1,5 till +2 m.ö.h närmast Bällstaviken. I de västra och nordvästra delarna är marknivån något högre med nivåer omkring +3 till +5 m.ö.h. Den topografiskt högst belägna delen inom planområdets avgränsning är i sydväst vid Gjutmästaren 5 och korsningen mellan Smältvägens förlängning och Masugnsvägen. Marknivån här uppgår till mellan + 5 och +7 m.ö.h. Den topografiska gradienten är således mot nordost och Bällstaviken. Området närmast Bällstaviken har fyllts ut. Den gamla kajlinjen framgår av Figur 2-3 och Figur 2-4 i påföljande avsnitt. 2.2 Geologi och hydrogeologi Miljötekniska- och geotekniska undersökningar som har utförts inom området visar att jordarterna inom planområdet utgörs av fyllnadsmassor ovanpå lera och friktionsjord (morän) samt berg. I delar av området förekommer lera direkt på berg. Fyllnadsmassornas mäktighet varierar inom området från ca 1-2 m med större mäktighet närmast Bällstaviken (upp till ca 4 m). Lerans mäktighet ökar i riktning mot Bällstaviken (östlig riktning) och varierar generellt från cirka 3 till mer än 15 m (se Figur 2-7 längre fram i rapporten). Inom planområdets södra och sydvästra utkanter förekommer mindre områden med litet jorddjup, inom dessa områden förekommer fyllning direkt på berg. Bergytan sluttar i östlig riktning mot Bällstaviken. Inom områdena söder och norr om detaljplaneområdet påträffas berg i dagen eller nära markytan, se Figur 2-2. Ett antal sprick- och defornationszoner finns i berggrunden inom planområdet (Figur 2-2). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 12/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2-2. Interpolerade bergnivåer inom och i anslutning till planområdet (grönt = ytligast bergnivå, lila = djupast bergnivå). Gråa punkter utgör grund för interpoleringen. I figuren markeras även ungefärliga lägen för sprickzoner. Detaljplaneområdet markerat med röd linje. I Figur 2-3 och Figur 2-4 redovisas utdrag från SGUs jordartskarta samt SGUs karta över skattade jorddjup (SGU, 2025). Enligt kartan i Figur 2-3 utgörs jordarterna i området av fyllning ovanpå siltig lera. Uppgifterna överensstämmer generellt med resultat från geotekniska och miljötekniska undersökningar som utförts inom området. Det skattade djupet som redovisas i Figur 2-4 stämmer, inom delar av området, mindre väl överens med noteringar från utförda undersökningar. I figuren Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 13/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI kommenteras de delar av området där resultat från utförda undersökningar väsentligen skiljer sig från det som redovisas i SGUs jorddjupskarta. Figur 2-3. Skattade jordarter inom detaljplaneområdet. Den blå linjen visar den historiska strandlinjen. Planområdet markerat med röd linje. Källa: SGUs kartvisare (SGU, 2025). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 14/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Området med JJoorrddddjujupp något mindre 1100--1155 m m jorddjup är mindre och hänger samman med ett område med ytligt berg Jorddjup längre söderut 15-20 m (se Figur 2-2) Jorddjup 15-25 m Jorddjup 1-3 m Jorddjupet ökar i östlig riktning i takt med att berget faller av (se Figur 2-2) Figur 2-4. Skattat jorddjup inom detaljplaneområdet enligt utdrag från SGUs jorddjupskarta. Den blå linjen visar den historiska strandlinjen. Planområdet markerat med röd linje. Avvikelser gentemot SGUs redovisade data kommenteras i textrutor. Källa: SGUs kartvisare (SGU, 2025). Grundvattnet inom planområdet förekommer i två magasin. Det övre magasinet ligger i fyllnadsmaterialet ovan lerlagret och betraktas som ett öppet magasin. Det undre magasinet är ett slutet magasin och förekommer under leran i friktionsjorden. Hydraulisk kontakt mellan de två magasinen kan finnas inom områden där moränen går i dagen samt vid kortslutning mellan övre och undre magasin på grund av husgrundläggning, ledningar eller motsvarande. Lokalt finns även mindre områden med fyllning direkt på moränen eller på berg, detta gäller i planområdets södra och sydvästra utkanter, se information i avsnittets inledning. För det övre magasinet indikerar de geologiska förutsättningarna att grundvattenmagasinet är fragmenterat och utgörs av flera mindre magasin som avgränsas från varandra, pga. varierat djup till underliggande lerlager. Grundvattendelarna för det övre fragmenterade magasinet är därför rörliga och varierar med mäktigheten för fyllnadsmaterialet. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 15/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Grundvattnet i det övre magasinet påträffas cirka 0,5 till 2 m under markytan (ca +1,5 till +0,5 RH2000). Avståndet från markyta till grundvattenytan är minst inom detaljplaneområdets norra och sydöstra del. Inom planområdets sydvästra del har inget ytligt grundvattenmagasin påträffats vid utförda undersökningar. Grundvattnet i det undre magasinet påträffas i friktionslagret, 7 till 17 m under markytan (-2 till -16 RH2000). Avståndet till det undre magasinet är generellt minst inom områdets västra delar. Inom områden där avståndet från markytan till underliggande berg är litet (planområdets sydvästra del) förekommer inget undre magasin. Grundvattnet i det undre magasinet är ett slutet magasin, med en trycknivå på omkring +2 till +0. Grundvattenytan i det övre magasinet samt trycknivån i det undre magasinet faller av mot öst och Bällstaån (se Figur 2-5). Utförda mätningar tyder på att det i planområdets norra del lokalt kan finnas mindre grundvattendelare, på grund av den kuperade bergöverytan. Den huvudsakliga flödesriktningen bedöms dock vara mot ost (planområdets centrala del), nordost (planområdets södra del) eller sydost (planområdets norra del). Figur 2-5. Bedömda strömningsriktningar för grundvattnet i övre och undre magasin (Bergab, 2025). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 16/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Det kan inte uteslutas att det sker ett inläckage av ytvatten från Bällstaviken in mot land vid högvattenstånd. Utförda mätningar av grundvattennivåer (Bergab, 2025) visar att nivåerna i flertalet grundvattenrör följer ytvattennivåerna i Mälaren (mätpunkt Hammarbyslussen). Detta kan innebära att ytvatten, helt eller delvis, blandar sig med grundvatten inom området. 2.3 Historik och påvisade föroreningar Detaljplaneområdet är lokaliserat inom Ulvsunda industriområde där olika industriverksamheter bedrivits sedan 1940-talet. Sammantaget finns ett 90-tal fastigheter inom området där det bedrivs eller bedrivits verksamheter. Verksamheterna har bl.a. inkluderat kemtvättar och metallgjuterier samt ytbehandling, färgtillverkning och impregnering. Verksamheterna har historiskt inneburit omfattande kemikaliehantering av bl.a. lösningsmedel, oljor, avfettningsmedel (bl.a. klorerade lösningsmedel), metaller och impregneringsmedel. I Tabell 2-1 redovisas verksamheter som bedrivits inom planområdet samt påvisade föroreningar inom/ i anslutning till verksamheterna. Fastigheternas lokalisering framgår av Figur 1-1 tidigare i rapporten. Tabell 2-1. Potentiellt förorenande verksamheter som bedrivits inom planområdet. Hanterade kemikalier/kemikalier Påvisade föroreningar i Fastighet Verksamhet som kan ha hanterats* jord/grundvatten KP-cuprinol (kopparkarbonat, Oljeföroreningar, dioxiner, ammoniak-alkaliskt), tetraklorfenol Träförädling ink tennorganiska föreningar, PAH, Masugnen 1 och Cuprinol Tryck. Tanalith-CBC tryckimpregnering klorerade alifater, tungmetaller (Natriumdikromat, koppar(II)sulfat, (främst arsenik, bly och koppar) Borsyra). Lastområde för Oljeföroreningar, PAH, klorerade Ulvsunda 1:14 Bällstahamnen, Okänt alifater, tennorganiska föreningar upplagsyta Grossist- Oljeföroreningar, PAH, klorerade Gjutmästaren 3 verksamhet, Petroleumkolväten alifater Bensinanläggning Gjutmästaren 4 Kemtvätt Klorerade lösningsmedel Klorerade alifater, PAH Verkstadsindustri med halogenerade Klorerade alifater, oljeföroreningar, Gjutmästaren 5 lösningsmedel. Klorerade lösningsmedel PAH, tungmetaller (främst bly och Gjuteri, koppar) ytbehandling, Hundar har indikerat förekomst av Tryckeri klorerade lösningsmedel. Inga övriga Valsverket 5 Metaller, lösningsmedel* (telefonkataloger) kända undersökningar har utförts på fastigheten. Ytbehandling av Metaller, cyanider, fluorider, Sökhundar har indikerat förekomst av metaller, bilvårds- aromater, klorerade klorerade lösningsmedel. Inga övriga Valsverket 6 anläggning, lösningsmedel, fenoler, PAH, PCB kända undersökningar har utförts på bilverkstad, åkeri och olja* fastigheten. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 17/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hanterade kemikalier/kemikalier Påvisade föroreningar i Fastighet Verksamhet som kan ha hanterats* jord/grundvatten Verkstadsindustri med halogenerade Klorerade lösningsmedel, metaller, Utförda undersökningar indikerar lösningsmedel. Valsverket 7 cyanider, fluorider, aromater, förekomst av klorerade alifater inom Ytbehandling av fenoler, PAH, PCB och olja* samt i anslutning till fastigheten metaller, grafisk industri Sökhundar har indikerat förekomst av Gjuteri, klorerade lösningsmedel. Inga övriga Valsverket 8 Metaller, fenoler* bilvårdsanläggning kända undersökningar har utförts på fastigheten. Metaller, cyanider, fluorider, Ytbehandling av aromater, klorerade Inga kända undersökningar har Tackjärnet 1 metaller, lösningsmedel, fenoler, PAH, PCB, utförts på fastigheten. plåtslageri, smide olja* * Branschtypiska föroreningar, ingen ytterligare information finns tillgänglig Även i området uppströms planområdet har omfattande verksamheter bedrivits. Nedan redovisas ett urval av de verksamheter som bedrivits uppströms detaljplaneområdet Bällsta Hamn och som bedöms kunna ha en betydande påverkan på föroreningssituationen inom planområdet. Gemensamt för verksamheterna är att de hanterat kemikalier med hög spridningsbenägenhet. • Verkstadsindustri med användning av klorerade lösningsmedel: Archimedes 1 (nordväst om planområdet) -konstaterad förorening av o klorerade lösningsmedel, efterbehandling pågår Induktorn 27, Induktorn 28, Induktorn 33 (väst/sydväst om o planområdet) - mycket höga halter av klorerade lösningsmedel har påträffats i moränen under leran inom kvarteret Induktorn 27. Resultaten tyder på att trikloreten i fri fas har läckt genom lerlagret och ned i moränen (Geosigma, 2012). • Flygplats med användning av PFAS baserat släckskum Bromma flygplats (väst om planområdet) – konstaterade föroreningar o av PFAS i jord och grundvatten 2.4 Framtida markanvändning Detaljplanens syfte är att i linje med översiktsplanen omvandla den nyare delen av Ulvsunda industriområde till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Den planerade markanvändningen redovisas i Figur 2-6 och sammanfattas i tabell Tabell 2-2. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 18/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2-6. Föreslagen markanvändning, utkast (Stockholms stad, 2025). Gula områden – kvartersmark, rosa område – skola, grå områden – parkering/industri, brunt område – kontors- och centrumverksamhet, gröna områden – park, vita områden – gata/gångfartsområde/kaj. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 19/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 2-2. Planerad markanvändning inom fastigheter där byggnader planeras eller där befintliga byggnader ska bevaras. Underliggande Fastighet Typ källare/ garage Övrig info Delvis, eventuellt Masugnen 1, norra delen Bostäder under samtliga byggnader Garage/källare/annan typ av Masugnen 1, södra delen Bostäder, förskola Delvis byggnad under innergård Tackjärnet 1, 3,4 Bostäder Delvis Gjutmästaren 3 Bostäder, förskola Nej Gjutmästaren 4 Bostäder Nej Garage under huvuddelen av byggnaden, i övrigt utgörs Gjutmästaren 5 Bostäder, kontor Ja första plan av teknik/miljörum/entréhall Förskola, skola, kontor, Valsverket 10 Osäkert parkeringsgarage Byggnadernas utformning ej Valsverket 7, 8 samt del bestämd Bostäder Osäkert av 10 Valsverket 5,6 Industriverksamhet Nej Befintliga byggnader bevaras Generellt avses marknivån bli relativt oförändrad gentemot dagens markyta. Inom områden från blå, cyanblå och grönt i Figur 2-7 ändras markanvändningen som mest med +-1 meter. Större schakt planeras i södra området i Smältvägens förlängning, och fyllning genomförs i huvudsak vid strandparken och i kvarteret Valsverket. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 20/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2-7. Översikt över schakt/fyllning i området. Figuren omfattar endast planerade schakt/fyllning inom allmän platsmark. (ELU Konsult AB, 2025). 3 Föroreningssituationen Ett flertal miljötekniska markundersökningar har utförts inom och i anslutning till området. Undersökningarna omfattar provtagning av jord, grundvatten, ytvatten, sediment porluft och luft i ledningar. Resultaten från utförda undersökningar finns redovisade i Bilaga C till huvudrapporten (Sweco, 2025c). Nedan följer en sammanfattning av föroreningssituationen som fokuserar på de delar som bedöms relevanta för riskbedömningen avseende människors hälsa. 3.1 Klorerade alifater Förorening av klorerade alifater har påvisats inom och uppströms planområdet. Föroreningarna har främst påträffats i grundvatten. Klorerade alifater har generellt inte uppmätts i jord inom detaljplaneområdet i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) bortsett från ett mindre område inom planområdets södra del. I områdets södra del har trikloreten (TCE) uppmätts i halter Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 21/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI över Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM i lera ca 3-6 m under markytan (se Figur 3-1). Området är lokaliserat i korsningen Gjuterviv/Smältv, mellan fastigheterna Valsverket 7 samt Gjutmästaren 3, 4 och 5 (Figur 3-1). Klorerade lösningsmedel har använts i historiska verksamheter som bedrivits inom huvuddelen av nämnda fastigheter (Valsverket 7 samt Gjutmästaren 4 och 5). Figur 3-1- Resultat från utförd MIP-undersökning. Halter av TCE över generella riktvärden för KM har påvisats inom det röda och orangea området i korsningen Gjuteriv/smältv. Förhöjda halter av klorerade alifater har uppmätts i det undre magasinet under den påvisade föroreningen. Inget ytligt grundvatten har påträffats i området för den påvisade föroreningen. Undersökningar som utförts i området med hundar specialiserade på att upptäcka klorerade lösningsmedel har indikerat förekomst av klorerade lösningsmedel i brunnar och byggnader runt den påvisade föroreningen i korsningen Gjuterviv/Smältv. I anslutning till föroreningen finns flera ledningar och brunnar. Det kan antas att föroreningen orsakats av läckage från något av de ledningssystem som lett spillvatten från de historiska verksamheterna i området. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 22/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Alternativt kan föroreningen var orsakad av läckage som skett i någon av de närliggande byggnader där klorerade lösningsmedel hanterats. Klorerade alifater har även påträffats i ytligt och djupt grundvatten inom planområdets södra och centrala del se Figur 3-2. Porluftsundersökningar som utförts inom planområdet samt inom Gjutmästaren 6 (söder om planområdet) har påvisat halter av klorerade alifater i porluft. Dataunderlaget som använts för att sammanställa redovisade kartor för grundvatten kommer från undersökningar genomförda av Structor (2005), Orbicon (2019), Sweco (2019, 2021, 2022, 2014 och 2025), Ramböll (2019), Golder (2020), WSP (2025) och Liljemark (2025). I det fall det finns data från flera olika provtagningstillfällen för ett och samma grundvattenrör redovisas den högsta uppmätta halten. I kartorna (Figur 3-2) visas uppmätta halter i det övre magasinet, dvs. grundvattenrör med filtret i fyllnadsmaterialet eller i den övre delen av leran, samt i det undre magasinet, dvs. grundvattenrör med filtret i moränen eller i den undre delen av leran. Plymer har skapats med hjälp av metoden Inverse Distance Weighting med interpolering på maximalt 200 m avstånd. I kartorna redovisas uppmätta halter i enheten µmol/l. Detta för att få en bättre överblick av förekommande mängder av föroreningar inom området. För att erhålla halter i µg/l multipliceras angivna halter med molvikten för respektive ämne (Figur 3-2). Samtliga uppmätta halter finns redovisade i Bilaga C till huvudrapporten (Sweco, 2025c). Plymkartorna ska tolkas med försiktighet, då underlaget utgörs av ett mindre antal punkter med mätningar som utförts vid olika tidpunkter samt då interpolationen inte tar hänsyn till grundvattnets strömningsriktning eller andra hydrogeologiska förutsättningar så som förekomst av ytligt berg samt potentiell avsaknad av grundvatten (gäller främst ytligt grundvatten i övre magasin). Kartorna ger dock en bild över möjliga källområden och plymer inom området. För vinylklorid (VC) styrs utseendet på plymkartorna som redovisar uppmätta halter i ytligt grundvatten till stor del av storleken på rapporteringsgränsen2. Inom planområdets norra del har inga halter av VC uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns i något prov som uttagits från ytligt grundvatten. 2 Rapporteringsgränsens storlek (0,008 µmol/l) medför att det i kartorna ser ut som att VC uppmätts i förhöjda halter i ytligt grundvatten inom planområdets norra del trots att generellt inga halter över rapporteringsgräns uppmätts i ytligt grundvatten från denna del av området. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 23/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 3-2. Uppmätta halter av PCE, TCE, cis-1,2-DCE och VC i ytligt grundvatten (övre figuren) och djupt grundvatten (undre figuren). Halter under rapporteringsgränsen har tilldelats halva värdet för rapporteringsgränsen. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 24/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.2 Övriga föroreningar Förhöjda föroreningshalter har påvisats i jord inom stora delar av området. De ämnen som förekommer i störst omfattning i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden utgörs av PAH, alifater >C16-C35 och PCB7 (mer än 20 % av uttagna prover överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM). Även tungmetaller, främst arsenik, bly och koppar, förekommer i förhöjda halter i förhållande till nämnda riktvärden, dock i något mindre omfattning (halter av nämnda ämnen överskrider generella riktvärden för KM i ca 15 % av uttagna prover). Inom området förekommer även halter av dioxin över KM i cirka 30 % av prover som analyserats avseende aktuella föroreningar. De förhöjda dioxinhalterna förekommer främst inom Masugnen 1 i den norra delen av planområdet. Förhöjda halter av bl.a. PAH och PFAS har påvisats i grundvatten inom planområdet. Även alifater och aromater har påvisats i förhöjda halter, främst inom planområdets södra del. Inom planområdets norra del förekommer även avvikande höga halter av arsenik, koppar och zink i grundvatten. Nämnda ämnen förekommer huvudsakligen i förhöjda halter i det övre grundvattenmagasinet bortsett från PFAS som uppmätts i förhöjda halter både i undre och övre magasin. I Figur 3-3 redovisas resultat från uttagna jordprover klassade mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 25/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 3-3. Uppmätta föroreningshalter i jord i förhållande till KM. Kartan visar högsta tilldelade klass för respektive provpunkt och djupintervall, oavsett ämne. Planområdet markerat med röd linje. ©Lantmäteriet, datasamverkan. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 26/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Problembeskrivning 4.1 Övergripande åtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål för detaljplaneområdet Bällsta Hamn har tagits fram av Sweco i samarbete med Exploateringskontoret, Stockholms stad, dessa redovisas nedan. De övergripande åtgärdsmålen utgör underlag för riskbedömningen och ingår som en del i den process för att välja efterbehandlingsåtgärd som Naturvårdsverket tagit fram (Naturvårdsverket, 2009a). Övergripande åtgärdsmål som bedöms vara av betydelse för riskbedömningen avseende människors hälsa har markerats med fet kursiv stil. • Området ska kunna nyttjas för bostäder och verksamheter av innerstadskaraktär utan att människor utsätts för oacceptabla hälsorisker genom exponering för föroreningar i mark och grundvatten. • Föroreningar inomområdet ska inte innebära en oacceptabel påverkan på markekosystemets förmåga att utföra de funktioner som förväntas vid den planerade markanvändningen. • Spridning av föroreningar från detaljplaneområdet ska inte innebära en oacceptabel risk för Bällstavikens vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. • Spridning av föroreningar från sediment inom detaljplaneområdet ska inte medföra oacceptabla risker för vattenkvalitet eller ekosystem, inom eller utanför detaljplaneområdet. • Vid val av efterbehandlingsåtgärder ska ianspråktagande av naturresurser beaktas. Särskilt beaktas utsläpp av fossil koldioxid samt uppkomst av avfall och möjligheter till behandling av detta. 4.2 Föroreningskällor Området är utfyllt och därmed diffust förorenat av ämnen som tillförts området med olika fyllnadsmassor. Förhöjda halter av PAH, tungmetaller och oljeföroreningar förekommer i fyllnadsmassorna inom området. Utöver dessa diffusa föroreningar har området även påverkats av historiska verksamheter som bedrivits inom och uppströms området. Dessa redovisas i avsnitt 2.3. I Figur 4-1 sammanfattas de konstaterade eller misstänkta källområden inom och uppströms planområdet som bedöms vara av störst betydelse för föroreningssituationen inom planområdet. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 27/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 4-1. Identifierade föroreningskällor inom och uppströms planområdet. Stjärnorna utgör identifierade efterbehandlings-objekt (EBH) enligt Länsstyrelsens EBH-stöd. Röda stjärnor – riskklass 1, gula stjärnor – riskklass 3, orangea stjärnor – riskklass 2, vita cirklar – identifierad verksamhet, ingen riskklass tilldelad. Utöver de källor som redovisas i figuren finns även en mindre bensinanläggning lokaliserad inom fastigheten Gjutmästaren 3. Bensinanläggningen, som utgörs av en nergrävd cistern med tillhörande pump mellan huvudbyggnaden och Bällstaviken, har inte undersökts. Det är därmed osäkert om verksamheten gett upphov till förorening av jord, grund- och/eller ytvatten. Uppströms fastigheten, utanför bild, finns även Bromma flygplats där höga halter av PFAS konstaterats i jord och grundvatten. 4.3 Skyddsobjekt De skyddsobjekt som identifierats vid den utförda riskbedömningen utgörs av: Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 28/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI • Människor som kommer att bo inom planområdet vid den planerade markanvändningen • Människor som kommer att arbeta och gå i skolan i samt besöka planområdet vid den planerade markanvändningen • Människor som vistas i områden nedströms planområdet • Markmiljön inom planområdet Även recipienterna Bällstaviken och Ulvsundasjön utgör skyddsobjekt. Dessa behandlas i en separat riskbedömning (Sweco, 2025a) och hanteras således inte i den riskbedömning som redovisas i denna rapport. 4.3.1 Människor De identifierade skyddsobjekten avser både barn och vuxna. Människor som kommer att arbeta inom området avser dock endast vuxna och barn som kommer att gå i skola/förskola avser endast barn. Människor som vistas nedströms planområdet kan exponeras för föroreningar som sprids via grundvattnet till nedströms belägna ytvatten (Bällstaviken och Ulvsundasjön). 4.3.2 Markmiljö Markmiljö omfattar marklevande djur, svampar och bakterier. Genom sin aktivitet påverkar dessa exempelvis jordstruktur, näringsomsättning och nedbrytning (Swartjes, 2011). Eftersom de marklevande organismerna kommer i direkt kontakt med eventuella föroreningar i jord kan de påverkas av dessa. Vetenskapliga studier visar att antalet arter och individer minskar kraftigt med djupet där det absolut största flertalet endast förekommer ner till ett par decimeter under markytan (Murphy, Sparling, & Fillery, 1998; Powers, Freckman, & Virginia, 1994; Probert & Keating, 1996; Wallander, Göransson, & Rosengren, 2004; Wang, o.a., 2007; Čermák, 2011; Dowdy, 1945). Även studier av urban fyllnadsjord i Malmö bekräftar att det nästan enbart är i mycket ytlig jord som marklevande organismer förekommer (Sweco, 2014). Orsaken är att viktiga markegenskaper som styr markekosystemens funktion t.ex. torka, kompaktering, tillgång på organiskt kol varierar över djupet (Sweco, 2014; Powers, Freckman, & Virginia, 1994). Således bedöms det i högre grad vara markmiljö i den ytligaste jorden som utgör skyddsobjekt inom området för Bällstahamn. Inom områden som kommer att hårdgöras eller bebyggas samt i djupare belägen jord bedöms förutsättningarna för ett fungerande markekosystem vara mycket begränsade. Detta till följd av begränsningar i exempelvis syretransport och tillförsel av organiskt kol. Marken i dessa scenarier har framförallt en teknisk funktion vilket innebär att det inte finns något krav på ett fungerande markekosystem. Skyddsvärdet för markekosystem inom denna typ av områden bedöms således vara försumbart. Skyddsvärdet för markmiljön i ytlig jord inom områden som inte är hårdgjorda eller bebyggda bedöms motsvara den för mindre känslig markanvändning, d.v.s. skydd av 50 % av marklevande organismer. Detta i enlighet med antaganden för Storstadsspecifika riktvärdena för nyanlagd parkmark i Stockholm (Stockholms stad, 2019). Utgångspunkten är att Stockholms stad för all överskådlig framtid kommer att vara en storstadsregion. Livsmedelsproduktion eller återgång till naturlig mark bedöms inte som sannolika markanvändningar i de scenarier som storstadsspecifika riktvärden gäller för, varken på kort eller lång sikt (Stockholms stad, 2019). Det antagna skyddsvärdet motiveras även med en vilja att minska schaktmängderna och Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 29/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI masstransporterna inom staden, varför det inte bedöms motiverat med omfattande schakter bara för att teoretiskt skydda markmiljön. I det aktuella fallet kommer nya externa jordmassor att behöva tillföras för att skapa förutsättningar för etablering av ny växtlighet. Markytan kommer dessutom att höjas inom delar av området, vilket innebär tillförsel av ytterligare jordmassor. De förorenade massorna kommer således att ha en begränsad påverkan på markekosystemen i den ytliga jorden, även om viss vertikal transport av förorenade jordmassor inte kan uteslutas (se avsnitt 7). 4.4 Spridningsvägar De huvudsakliga spridningsvägarna inom området bedöms vid den planerade markanvändningen utgöras av transport via ånga och grundvatten. Spridning kan även ske via damm. Stora delar av markytan kommer dock vara hårdgjord eller på annat sätt anlagd, vilket minskar betydelsen för denna spridningsväg. Stora delar av den ytliga jorden kommer även att grävas bort vid kommande exploatering. Ångtransport kan ske i markens porer i den omättade zonen från flyktiga föroreningar i mark eller grundvatten som avgår som ånga. Ångavgång kan endast ske från föroreningar i mark ovan grundvattenytan eller från grundvattenytan. Spridningsförutsättningarna i marken beror på olika faktorer så som jordens genomsläpplighet och innehåll av organiskt kol, avstånd till föroreningen, nedbrytning m.m. För spridning med grundvatten beror spridningsförutsättningarna även på andra faktorer som grundvattenytans lutning, grundvattenbildningen och flöde genom de förorenade jordmassorna. Jordarterna inom området utgörs huvudsakligen av fyllnadsmassor underlagrat av lera på morän eller berg (se avsnitt 2.2). Inom området finns två grundvattenmagasin, ett övre i fyllnadsjorden ovan leran eller i lerlagrets övre skikt och ett undre i friktionslagret under leran. Lerans mäktighet varierar från cirka 3 till över 10 m, bortsett från mindre områden inom planområdets sydvästra och södra delar där avståndet till berg är litet och lerlagret är tunt eller saknas. Inom områden med tunna lerlager har inget, eller endast ytligt, grundvatten påträffats vid utförda undersökningar. Lerlagret tillsammans med grundvattnet i det övre magasinet fungerar som en barriär som hindrar eventuella ångor som avgår från föroreningar i det undre magasinet att nå upp till markytan. De fyllnadsmassor som återfinns inom markskiktets övre del och som utgör det övre grundvattenmagasinet bedöms vara av genomsläpplig karaktär. Flyktiga föroreningar, framförallt klorerade alifater och medeltunga PAH, har påvisats i jord och grundvatten inom planområdet. PAH förekommer främst i jord, men även i grundvatten, inom stora delar av planområdet. Klorerade alifater har främst påvisats i grundvatten inom planområdets södra och centrala del. Porluftsundersökningar som utförts inom området indikerar att ångtransporten i marken inom planområdet är begränsad. Dataunderlaget är dock begränsat. Spridning i ångfas kan även ske från grundvatten som står i direkt kontakt med husgrunder i det fall förorening diffunderar genom betongen eller transporteras med grundvatten genom betongen, s.k. kapillärsugning, och därifrån avgår som ånga till inomhusluften. Grundvattennivåerna i det övre magasinet styrs inom stora delar av planområdet (framförallt planområdets östra del) av vattennivån i Bällstaviken. Bällstaviken mynnar i Ulvsundasjön, Mälaren, vars vattennivåer styrs av dammluckor, bl.a. vid Slussen. Slussen byggs för närvarande om för att kunna släppa ut mer vatten när behov Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 30/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI uppstår. Föreslaget medelvattenstånd i Mälaren efter ombyggnationen kommer att vara +0,87 m (RH2000) vilket inte skiljer sig nämnvärt mot dagens reglering (SMHI, 2011). Ombyggnationen medför att de högsta vattenstånden kommer att kunna hållas på en lägre nivå samt att de lägsta vattenstånden kommer kunna hållas på en något högre nivå. Det bedöms därmed osannolikt att grundvattennivån inom områdets östra del kommer att ändras i någon större omfattning i framtiden. Grundvattennivåer inom planområdets västra del kan möjligtvis komma att ändras i något större omfattning. Inom planområdets norra del kommer byggnader delvis att anläggas med källare vars grundläggning kan komma att stå i kontakt med grundvatten i det ytliga magasinet. Uppmätta halter av flyktiga föroreningar i det ytliga grundvattnet är generellt låga inom den aktuella delen av planområdet, bortsett från PAH-M som vid ett av fyra provtagningstillfällen påvisats i tydligt förhöjda halter. De förhöjda halterna uppmättes i två grundvattenrör lokaliserade inom den norra delen av Masugnen 1 (i riskbedömningen benämnd Masugnen N) strax efter installationstillfället 2016. Vid uppföljande provtagningar som utförts i ett av de två rören under 2022 och 2025 har endast låga halter av PAH-M påvisats. Det är således mycket osäkert om de avvikande höga halterna är representativa för det ytliga grundvattnet inom området eller om halterna orsakats av störningar efter installationen. Förhöjda halter av PAH-M har även uppmätts i ett rör som installerats under 2025 strax söder om de nämnda rören. Grundvattenröret har provtagits vid ett tillfälle3. Tillrinningen i röret var dock dålig och vattnet grumligt, varför risken bedöms som stor att partikelbundet PAH kan ha gett utslag på analysen. Inom områdets södra del kommer byggnader att anläggas med en lägsta golvnivå som är lokaliserad minst en meter över befintlig grundvattenyta. Lägsta nivå för färdigt golv i bostäder, kontor och lokaler är i planen angiven till +2,7 m. Delar av byggnader, så som hisschakt, källare eller andra djupa installationer, kan dock komma att anläggas i kontakt med grundvatten alternativt på nivåer som i framtiden kan komma att hamna under grundvattenytan. Vart detta kan komma att ske är dock osäkert i detta läge. Inom planområdets södra del förekommer förhöjda halter av flyktiga ämnen i grundvatten, framförallt klorerade alifater men även flyktiga alifater och PAH. Samtliga byggnadskonstruktioner som uppförs under nivån +2,7 kommer att utföras vattentäta. Detta kommer att medföra en kraftig begränsning av förutsättningarna för föroreningstransport till byggnader som kan komma att stå i kontakt med förorenat grundvatten. Detta gäller inom hela planområdet, d.v.s. både inom planområdets norra och södra del. Grundvattnets strömningsriktning inom områdets norra och centrala del är sydöstlig eller östlig, mot Bällstaviken. Grundvattnet inom områdets södra del strömmar i östlig/nordöstlig riktning mot Bällstaviken, se Figur 2-5 under avsnitt 2.2. Inom området finns flera ledningsgravar och kulvertar som kan fungera som effektiva spridningsvägar för både ånga och grundvatten då fyllnadsmaterialet kring ledningar ofta är mer genomsläppligt än omkringliggande jord. Spridning avser i detta fall föroreningar i grundvatten i det övre magasinet samt ånga i den omättade zonen. 3 Vid ytterligare ett provtagningstillfälle var tillrinningen i röret för dålig för att få tillräckligt med vatten för analys. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 31/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ledningsstråk (befintliga och planerade) är huvudsakligen lokaliserade i befintliga vägar och, till mindre del, planerade lokalgator. En kulvert som avleder dagvatten från planområdet och områden uppströms skär genom planområdets centrala del och mynnar i Bällstaån inom den nordöstra delen av fastigheten Ulvsunda 1:14 (framtida Bällsta Hamnsparken). En ny kulvert ska anläggas i samma läge som den befintliga. Resultat från mätningar som utförts i en dagvattenledning som löper genom ett av planområdets mest förorenade delar (höga halter av klorerade alifater) har inte påvisat att det sker någon betydande spridning av föroreningsångor från klorerade lösningsmedel i ledningssystemet. Dataunderlaget är dock litet. Spridning mellan övre och undre grundvattenmagasin kan ske i områden med pålar eller andra grundkonstruktioner som skär genom det tätande lerlagret. Spridning kan även ske i områden med ytligt berg där moränen går i dagen. Inom planområdet finns flera områden som är pålade (byggnader och kaj inom Gjutmästaren 3, delar av byggnader inom Valsverket 10 samt f.d. byggnader inom Masugnen 1). Ytterligare pålning kommer sannolikt att ske i samband med planerade exploateringsarbeten. Inom den nordöstra delen av planområdet, i nära anslutning till Bällstaviken, finns en djup stenkista med grovt fyllnadsmaterial. Inom denna del av området kan det sannolikt finnas en kontakt mellan undre och övre magasin. Vid utförda undersökningar har trycknivån i det undre magasinet legat i nivå med trycknivån i det övre magasinet (Sweco, 2022a, Bergab, 2025). I vissa punkter har trycknivån i det undre magasinet varit något högre än trycknivån i det övre magasinet, men även det motsatta har observerats. Det är därmed osäkert om eventuell spridning mellan de olika magasinen sker från övre till undre eller från undre till övre magasin. Det kan sannolikt variera inom området. Dataunderlaget är litet varför det inte går att dra några säkra slutsatser. I området finns ett antal sprickzoner som möjligtvis skulle kunna utgöra spridningsvägar för klorerade lösningsmedel i berg. Eventuell spridning i berg har dock inte undersökts. 4.5 Exponeringsvägar Inom detaljplaneområdet förekommer förhöjda halter av flyktiga föroreningar, främst klorerade alifater och PAH-M. Människor som vistas inom området kan exponeras för ånga som avgått från föroreningar i mark och grundvatten i det fall dessa transporteras in i byggnader och förorenar inomhusluften. Inom områden som planeras för park, torgytor eller gator bedöms exponering via inandning av ånga vara av mindre betydelse. I utomhusluften späds uppträngande markluft kraftigt, varför inandning av ångor från förorenad jord normalt inte är ett problem utomhus. Exponering kan även ske via intag av jord och växter, inandning av damm samt via hudkontakt med förorenad jord. Detta gäller både för flyktiga föroreningar och övriga föroreningar som påträffats inom området (främst tungmetaller, tyngre petroleumkolväten, PAH-H, dioxin och PFAS). För djupare belägen jord (>1 m under markytan) är dessa exponeringsvägar av mindre betydelse då jorden är mindre tillgänglig för människor som vistas inom området samt då växternas rotupptag generellt är begränsad till den översta metern (Sweco, 2014). Exponeringsvägarna bedöms även vara av mindre relevans för hårdgjorda ytor och ytor under byggnader där tillgången till den förorenade jorden är mycket begränsad. Spridningen av föroreningar med grundvatten från planområdet kan ge upphov till förhöjda föroreningshalter i angränsande ytvatten (Bällstaviken). Längs med kajen inom planområdets östra del kommer bryggor att anläggas. Det kan inte uteslutas att Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 32/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI dessa kan komma att nyttjas av vuxna som vill ta ett dopp eller en simtur i Bällstaviken. Det bedöms mindre sannolikt att barn kommer att bada från bryggorna. Exponering för föroreningar vid bad sker främst via intag av vatten. Det relativt stora vattendjupet4 medför små förutsättningar att komma i kontakt med förorenade sediment. Den potentiella exponering som kan ske i samband med bad är tillfällig och bedöms vara mycket liten sett i förhållande till den övriga exponering som kan ske vid vistelse inom planområdet. Ingen ytterligare kvantifiering utförs således avseende potentiella hälsorisker till följd av bad. Människor som vistas inom och nedströms planområdet kan även exponeras för föroreningar som sprids från planområdet via intag av lokalt infångad fisk. Inga prover har uttagits på fisk från planområdets direkta närområde. Prover som uttagits på fisk från Ulvsundasjön visar på förhöjda halter av bl.a. kvicksilver, PCB och PFOS (halter över gränsvärden för biota enligt gällande miljökvalitetsnormer (Stockholms stad, 2025). Exponering via intag av grundvatten som dricksvatten bedöms inte utgöra en möjlig exponeringsväg då området är beläget centralt i Stockholm och förses med kommunalt dricksvatten. 4.6 Konceptuell modell I den konceptuella modellen sammanfattas de föroreningskällor, skyddsobjekt, spridnings- och exponeringsvägar som identifierats inom området och som redovisas i avsnitt 4.3 till 4.5 ovan. I Figur 4-2 redovisas en översiktlig konceptuell modell avseende potentiella spridnings- och exponeringsvägar för föroreningar inom området. 4 Vattendjupet utanför kajkanten varierar generellt mellan 2,5-5 m med något mindre vattendjup (ca 2-2,5 m) inom en mindre sträcka utanför planområdets södra del. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 33/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 4-2. Konceptuell modell över identifierade skyddsobjekt (inringade med grönt), spridnings- och exponeringsvägar. Ytterligare potentiella spridningsvägar för föroreningar, men som inte markerats i figuren, utgörs av: Spridning av förorenat grundvatten mellan övre och undre magasin: • Spridning via befintliga eller framtida pålar, i det fall leran inte sluter tätt kring pålar • Spridning via eventuella djupa grundkonstruktioner (befintliga och framtida) som genomskär det tätande lerlagret • Spridning i samband med pålningsarbeten eller andra anläggningsarbeten som genomskär det tätande lerlagret Spridning av förorenat grundvatten och/eller ånga i ytliga jordlager (ovan lera): • Spridning i befintliga eller framtida ledningsgravar. • Spridning i befintliga eller framtida anläggningsschakt där befintliga jordmassor skiftats/skiftas ur mot mer genomsläppliga, exempelvis bärlager under byggnader, kross runt källarväggar, växtbäddar etc. Ledningsstråk (befintliga och planerade) är huvudsakligen lokaliserade i befintliga vägar och, till mindre del, planerade lokalgator. En kulvert som avleder dagvatten från planområdet och områden uppströms skär genom planområdets centrala del. En ny kulvert ska anläggas i samma läge som den befintliga. Delar av planområdet är pålat i dagsläget (byggnader/kaj inom Gjutmästaren 3, delar av byggnader inom Valsverket 10 samt delar av Masugnen 1). Ytterligare pålning kommer sannolikt att ske i samband med planerade exploateringsarbeten. Det är osäkert om eventuell spridning mellan magasinen sker från övre till undre eller från undre till övre magasin. Anläggningsarbeten där befintliga jordmassor kan komma att skiftas ur mot mer genomsläppliga massor kommer att utföras inom stora delar av planområdet. Inom området förekommer redan en stor mängd byggnader och markförlagda anläggningar som sannolikt, i viss omfattning, omges av massor med hög genomsläpplighet. Befintliga och framtida anläggningsschakt kan utgöra spridningsvägar för förorenat grundvatten/och eller föroreningsångor. 5 Förutsättningar för riskbedömning 5.1 Hälsorisker Hälsoriskbedömningen utgår från föroreningshalter som uppmätts i jord, grundvatten inom planområdet samt platsspecifika riktvärden som beräknats för nämnda medier (se avsnitt 6.1 och 6.2). För flyktiga föroreningar utgår bedömningen även från uppmätta föroreningshalter i porluft. Inga riktvärden har dock beräknats för detta medie. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 34/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.1.1 Markanvändningsscenarier Inom detaljplaneområdet kommer exponeringsförutsättningarna, vid den planerade markanvändningen, variera mellan områdets olika delar. Inom området planeras bl.a. bostadsområden, förskolor, och parker. Delar av området kommer utgöras av större sammanhängande hårdgjorda ytor som parkeringsytor och torg. Enligt Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling bör skilda åtgärdskrav inom ett område med samma övergripande markanvändning undvikas eftersom det kan vara svårt att bedöma risker med kvarlämnade föroreningar i ett långtidsperspektiv och markanvändningen inom ett delområde kan komma att ändras (Naturvårdsverket, 2009b). I det aktuella fallet bedöms det dock osannolikt att markanvändningen kommer att ändras i någon betydande omfattning inom en överskådlig framtid efter det att den planerade exploateringen är genomförd. Vidare är detaljplaneområdet stort och markanvändningen skiljer sig åt mellan olika delar av området. Det är därför inte rimligt att bedöma hälsorisker inom ett så stort och varierat område utifrån samma exponeringsförutsättningar. I stället är det lämpligt att bedöma risker utifrån de olika exponeringsförutsättningar som kommer att gälla inom områdets olika delar. Uppdelning av områden i olika typanvändningar har dessutom genomförts med acceptans från tillsynsmyndigheter i ett stort antal riskbedömningar och efterbehandlingsprojekt i Stockholm och i övriga delar av Sverige. Markanvändningsscenarier för Bällstahamn har tagits fram för områden där föroreningar påvisats i jord. Scenarierna utgår från de markanvändningsscenarier som tagits fram av Stockholms stad vid beräkning av Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm (SSRV) (Stockholms stad, 2019). De markanvändnings-scenarier som bedöms relevanta inom planområdet redovisas nedan: A. Förskola och skola ytlig jord (0-1 m). B1. Flerbostadshus utan källare, ytlig jord (0-1 m). B2. Flerbostadshus med källare, ytlig jord (0-1 m). C. Verksamheter ytlig jord (0-1 m). D. Nyanlagda parker och grönytor, ytlig jord (0-1 m). E. Under hårdgjorda ytor, ytlig jord (0-1 m). F1a. Djup jord (> 1 m) under bostadskvarter samt områden för skola och förskola utan underliggande källare. F1b. Djup jord (> 1 m) under bostadskvarter samt områden för skola och förskola med underliggande källare. F2. Djup jord (> 1 m) under verksamheter. F3. Djup jord (> 1 m) under parker och grönytor. F4. Djup jord (> 1 m) under hårdgjorda ytor. Markanvändningsscenarierna har tillämpats vid beräkning av hälsobaserade riktvärden för jord (se avsnitt 6.1). Föroreningar som förekommer i grundvatten inom och uppströms planområdet kan röra sig mellan områdets olika delar, varför en indelning av området baserat på olika markanvändningsscenarier inte bedöms tillämpbart vid bedömning av påvisade föroreningar i grundvatten. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 35/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI En kort redogörelse för de exponeringsförutsättningar som bedöms föreligga vid de olika markanvändningsscenarierna redovisas i Bilaga B1. Antaganden utgår i samtliga fall från de exponeringsantaganden som ligger till grund för Storsstadsspecifika riktvärden för respektive markanvändningsscenario. Scenario F4. Djup jord (> 1 m) under hårdgjorda ytor ingår inte i de Storstadsspecifika riktvärdena. Detta scenariot utgår från antaganden enligt F2. Djup jord (> 1 m) under verksamheter men med justeringar för att enbart gälla under hårdgjorda ytor. I Figur 5-1 i påföljande avsnitt redovisas en översikt över vilka markanvändnings- scenarier som bedöms relevanta inom planområdets olika delar. 5.1.2 Exponeringsenheter Vid riskbedömningen har planområdet delats in i mindre delområden benämnda exponeringsenheter. Indelningen i exponeringsenheter har utgått från den planerade markanvändningen inom området samt med utgångspunkt att storleken på exponeringsenheterna inte ska bidra till en underskattning av utvärderade risker. Exponeringsenheter som ingått i bedömningen redovisas i Figur 5-1. I figuren redovisas även vilket markanvändningsscenario som tillämpats inom respektive exponeringsenhet. Inom vissa exponeringsenheter planeras byggnader att delvis uppföras med källare (exempelvis inom Tackjärnet samt Masugnen S och N). Riskbedömningen för dessa exponeringsenheter har utgått från det mest konservativa markanvändningsscenariot för bostadsmark, A./F1a. Flerbostadshus utan källare ytlig/djup jord. För att beakta att föroreningsångor kan spridas till byggnader från angränsande områden där flyktiga föroreningar kvarlämnats i mark (exempelvis i vägar eller parker) har ett säkerhetsavstånd på 5 m tillämpats vid indelningen av exponeringsenheter. Exponeringsenheter med byggnader där människor kommer att vistas har alltså utökats med 5 m i samtliga riktningar, se Figur 5-1 nedan. Detta avstånd är, enligt en utredning som utförts av Kemakta (Kemakta konsult, 2023), tillräckligt för att tillse att eventuell ångtransport från flyktiga föroreningar som kvarlämnats i marken i närhet till en bostadsbyggnad inte ska medföra oacceptabla risker för människor som vistas i byggnaderna5. Benämningen av exponeringsenheterna utgår från benämningar på kvarter och andra områden enligt föreslagen detaljplan (se Figur 2-6 tidigare i rapporten). För att underlätta för läsaren tillämpas olika förkortningar, dessa redovisas tillsammans med en kort beskrivning i Tabell 5-1. 5 Säkerhetsavståndet avser genomsläpplig jord. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 36/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 5-1. Exponeringsenheter som omfattas av riskbedömningen. Gröna linjer som syns i vattenområdet markerar områden som ska fyllas ut för att skapa nya landområden. Dessa områden ingår inte i någon exponeringsenhet eftersom det inte finns någon förorenad jord att utvärdera. Bedömning av risker som avser förorenade sediment hanteras i en separat riskbedömning (Sweco, 2025a). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 37/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 5-1. Exponeringsenheter som omfattas av riskbedömningen. Benämning Avser Masugnen N Planerat kvarter Masugnen Norra Masugnen S Planerat kvarter Masugnen Södra Tackjärnet Planerat kvarter Tackjärnet 1 & 3 samt Tackjärnet 4 GM3 Planerat kvarter Gjutmästaren 3 GM4 Planerat kvarter Gjutmästaren 4 GM5 Planerat kvarter Gjutmästaren 5 V10 skola Område för planerad skola inom fastigheten Valsverket 10 V10 bostäder Område för planerade bostäder inom fastigheten Valsverket 10 V10 parkering Område för planerat parkeringsgarage inom fastigheten Valsverket 10 Valsverket 5-6 Fastigheterna Valsverket 5 och 6, området förblir verksamhetsområde SP norr Norra delen av planerat parkområde Strandparken SP syd Södra delen av planerat parkområde Strandparken BH Parken Planerat parkområde Bällsta Hamnsparken KB Torget Planerat torg Karlsboda torget Vattenparken Planerat parkområde Vattenparken Smältv N Norra delen av Smältvägen Smältv S Södra delen av Smältvägen 5.1.3 Bedömning av risker för människor som vistas utanför planområdet Människor som vistas utanför planområdet kan exponeras för föroreningar som sprids från området via intag av lokalt infångad fisk som tagit upp föroreningar från ytvatten nedströms planområdet. Inga prover har uttagits på fisk från planområdets närhet. Risker kopplade till människors intag av fisk baseras istället på riktvärden för grundvatten som beräknats baserat på teoretiska upptag av föroreningar i fisk samt antaganden avseende människors intag av fisk och spädningseffekter i recipienten (Bällstaviken). Antaganden som legat till grund för beräknade riktvärden redovisas under avsnitt 6.2.2 samt i Bilaga B2. Vid riskbedömningen har området delats in i fyra delar, baserat på de två magasinen som beskrivs i avsnitt 2.2 samt strömningsriktningarna för grundvattnet. Dessa fyra delar är; 1. Övre magasin Norr 2. Undre magasin Norr 3. Övre magasin Söder 4. Undre magasin Norr Indelningen, som framgår av Figur 5-2, är densamma som tillämpats vid bedömning av risker för recipienten (Sweco, 2025a). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 38/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 5-2. Indelning i norra och södra området baserat på grundvattnet huvudsakliga strömningsriktning. 5.2 Markmiljö Utgångspunkter när det gäller skydd av markmiljö vid riskbedömningar på förorenade områden anges i Naturvårdsverkets vägledning (Naturvårdsverket 2009) som: ”Skyddet för markmiljön i en riskbedömning bör utgå från att ett områdes ekosystem ska ha förmåga att utföra de funktioner som förväntas inom ramen för den tänkta markanvändningen” Denna utgångspunkt har en koppling till miljömålen ”god bebyggd miljö” samt ”ett rikt växt- och djurliv” men även till skrivelser i 1 kap Miljöbalken. Funktioner som omnämns i vägledningen är nedbrytning av organiskt material, cirkulation av kväve och fosfor, syreproduktion samt odling av prydnadsväxter, gräs och annan vegetation. I Naturvårdsverkets vägledning anges även att skyddskrav kan vara lägre t.ex. i fyllnadsmaterial och under byggnader. Det är alltså markekosystemets funktion som ska utvärderas för att bedöma om föroreningar i mark inom planområdet utgör en oacceptabel påverkan på markmiljön Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 39/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI givet markanvändningen. Det är relativt komplicerat att både förstå markfunktionen och bedöma eventuell påverkan på den. Orsaken är att markekosystem är mycket komplexa system bestående av 100 - 1000 tals arter av marklevande djur och potentiellt 100 000 tals arter av bakterier och virus samt ett stort antal arter av protozoer, svampar och mykorrhiza. Dessa organismer samverkar i en komplex väv som tillsammans utgör basen för markens funktion. Sådana komplexa system är robusta och det krävs kraftiga störningar för att påverka deras funktion; yttre störningar kan påverka individer eller t.o.m. arter men deras roll i ekosystemet kommer då att ersättas av andra individer/arter. Viktigast för markfunktionen är alltid tillgången till energi (i form av kol/substrat), näring (typiskt kväve och fosfor) samt syre. Detta innebar att brist på näring, energi och syre vanligen har en betydligt större påverkan på markens funktion än vad tillförsel av föroreningar kan ha (Törneman, Bengtsson, & Lipthay, 2012) (Törneman, Bengtsson, & Xiuhong, 2010). 5.2.1 Områden som omfattas av riskbedömningen Riskbedömningen avseende markmiljö utgår från de exponeringsenheter som identifierats inom området och som redovisas i Figur 5-1 i föregående avsnitt. Områden som utgörs av gator och parkeringar omfattas dock inte av riskbedömningen, vilket motiveras i avsnitt 4.3.2. 6 Bedömningsgrunder - hälsorisker 6.1 Jord Platsspecifika hälsoriktvärden har beräknats för jord inom planområdet med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsverktyg, version 2.2. Riktvärden har beräknats för ämnen som påvisats eller misstänks förekomma i förhöjda halter inom området, givet den historiska markanvändningen (se avsnitt 3 samt 4.2). De aktuella ämnena listas i Tabell 6-1 nedan. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 40/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 6-1. Ämnen för vilka riktvärden beräknats för jord och grundvatten. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 41/115 rellateM Ämne XETB Ämne Arsenik Bensen Barium Toluen Bly Etylbensen Kadmium Xylen Kobolt hco retafila edarenoitkarF retamora Alifat >C5-C8 Koppar Alifat >C8-C10 Krom tot Alifat >C10-C12 Kvicksilver Alifat >C12-C16 Nickel Alifat >C16-C35 Vanadin Aromat >C8-C10 Zink Aromat >C10-C16 edarerolK retafila Trikloreten Aromat >C16-C35 Tetrakloreten HAP PAH-L 1,2-dikloreten PAH-M Vinylklorid PAH-H SAFP PFAS4 PFAS11 I beräkningsmodellen (Naturvårdsverkets beräkningsverktyg version 2.2) beräknas riktvärdet som det lägsta av tre delriktvärden: skydd av människors hälsa, skydd av markmiljö samt skydd mot spridning till grund- och ytvatten. Det beräknade riktvärdet justeras även mot angiven bakgrundshalt. Då beräknade riktvärden endast avser risker för människors hälsa har indata till beräkningsverktyget valts så att delriktvärden som avser skydd av markmiljö och skydd mot spridning till grund- och ytvatten inte tillåts styra riktvärdena. Beräkningstekniskt har detta utförts genom att välja en mycket stor volym på recipienten (1 x 108 m3) samt genom att inte beakta skydd av markmiljö eller grundvatten vid beräkning av riktvärden. De indata som ligger till grund för riktvärdena redovisas i efterföljande avsnitt. 6.1.1 Indata till riktvärdesmodellen 6.1.1.1 Exponeringsförutsättningar Beräknade riktvärden för jord utgår från de markanvändningsscenarier som redovisas i avsnitt 5.1.1 samt de exponeringsförutsättningar som redovisas i Bilaga B1. Samtliga exponeringsantaganden är de samma som tillämpats vid beräkning av Storstadsspecifika riktvärdena för respektive markanvändningsscenario (Stockholms stad, 2019). Beräknade riktvärden för jord redovisas i avsnitt 6.4.1. Exponeringsantaganden som legat till grund för beräknade riktvärden sammanfattas i Tabell 6-6 under avsnitt 6.3 längre fram i rapporten. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.1.1.2 Spridningsförutsättningar Jordarterna inom den övre delen av markskiktet inom planområdet (cirka 0-4 m) antas generellt vara av genomsläpplig karaktär. Indata för jordens egenskaper har justerats med avseende på porositet, vattenhalt och lufthalt för att gälla för en genomsläpplig jord. För djup jord (>1 m från markytan) har vattenhalten i jorden ökats något, vilket ger en något mindre andel porluft. Värden för jordens egenskaper har hämtats från rapporten Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm (Stockholms stad, 2019), se Tabell 6-2. Halten organiskt kol (TOC) har, för ytlig och djup jord, ansatts till 1 %. Antagandet bygger på genomsnittlig TOC-halt i prover som analyserats med avseende på TOC inom samt i anslutning till planområdet (N=39). Antagandet utgör ett avsteg gentemot de Storstadsspecifika riktvärdena som antar en TOC-halt på 2 %. Den lägre TOC- halten (1 %) ger en mer konservativ bedömning då en lägre TOC-halt bidrar till en större teoretisk ångtransport och således leder till lägre riktvärden för flyktiga föroreningar. Uttagna prover från djupare jord (> 1 m) indikerar att TOC-halten i djupare jord inom planområdet möjligtvis kan vara något högre (aritmetiskt medel = 1,4 %, N = 14). Dataunderlaget är dock relativt litet givet områdets storlek och punkterna skevt fördelade varför det mer konservativa antagandet om 1 % tillämpas både för ytlig och djup jord i detta skede. Antagandet påverkar storleken på riktvärden för flyktiga föroreningar, men har ingen påverkan på resultatet av riskbedömningen6. Riktvärden kan behöva ses över på nytt när mer data finns tillgängligt eftersom riktvärdenas storlek kan påverka omfattningen på eventuella framtida åtgärder. Tabell 6-2. Indata för porositet, vattenhalt och lufthalt samt halt organiskt kol som tillämpats vid riktvärdesberäkningarna (SSRV – genomsläpplig) samt jämförelse mot de data som ligger till grund för Naturvårdsverkets generella riktvärden (NV – generell). Jordparametrar NV Parameter Bällstahamn - generell Porositet (-) 0,35 0,4 Vattenhalt i ytlig jord (-) 0,11 0,32 Vattenhalt i djup jord (-) 0,15 0,32 Lufthalt i ytlig jord (-) 0,24 0,08 Lufthalt i djup jord (-) 0,20 0,08 Halt organiskt kol i ytlig jord (%) 1,0 2,0 Halt organiskt kol i djup jord (%) 1,0 2,0 För ytlig jord (0-1 m från markytan) har avståndet till den förorenade jorden ansatts till 0,35 m, samma antagande som för de generella riktvärdena (KM och MKM). För djup jord (>1 m från markytan) har djupet till den förorenade jorden ansatts till 1 m bortsett från markanvändningsscenario F1b. (Djup jord (> 1 m) under bostadskvarter samt områden för skola och förskola med underliggande källare) där djupet, i enlighet med antagande för SSRV, ansatts till 0,35 m. För ytlig jord har den förorenade jordens mäktighet ansatts till 1 m. För djup jord har mäktigheten ansatts till 2 m. Byggnaderna inom delar av detaljplaneområdet kommer att anläggas med underliggande källardel eller garage. Detta utrymme kan medföra extra spädning av 6 D.v.s. inom områden där potentiella hälsorisker indikeras vid en antagen TOC-halt för djup jord på 1 % indikeras även potentiella hälsorisker vid en antagen TOC-halt på 1,5 %. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 42/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI potentiella föroreningar som tränger in i byggnaden och når inomhusluften. Denna spädning är komplex och beror av flera olika faktorer så som byggandens konstruktion, ventilation, förekomst av hissar och trapphus, etc. I arbetet med de storstadsspecifika riktvärdena gjordes en litteraturstudie avseende vilken extra spädning som ett källarutrymme kan förväntas medföra. Resultat från litteraturstudien redovisas i rapporten Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm, daterad 2019- 08-29. Litteraturstudien visade sammanfattningsvis att en utspädning om 5 gånger kan antas ske från källaren till överliggande byggnad. Då källardelen även innebär att en större del av byggnadens yta kan komma i kontakt med den förorenade jorden, vilket kan medföra en ökad transport av ånga in i byggnad, justerades utspädningsfaktorn ned med en faktor 2. Den extra utspädningsfaktor som en källare antas medföra ansattes slutligen till 3. Detta värde har använts vid framtagande av platsspecifika riktvärden för markanvändningsscenario B2. och F1b, flerbostadshus med källare ytlig och djup jord. Beräkningstekniskt har den extra utspädningen erhållits genom att i modellen justera luftomsättningen i byggnaden från 12 till 36 gånger per dygn. 6.1.1.3 Ämnesdata Ämnesdata för de ämnen som omfattas av beräknade riktvärden utgörs i huvudsak av data som finns tillgänglig i Naturvårdsverkets beräkningsverktyg (Naturvårdsverket, 2025), bortsett från några ämnen som inte finns inlagda som standard i verktyget (PFAS, 1,2-dikloreten och vinylklorid). Ämnesdata för 1,2-dikloreten och vinylklorid har eftersökts och sammanställts från litteraturen, se Bilaga B3-2 för en sammanställning. För PFAS pågår ett omfattande arbete, både nationellt och inom EU. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, presenterade år 2020 ett nytt toxikologiskt referensvärde för PFAS. Referensvärdet utgörs av ett TWI (tolerabelt veckointag) avseende summan av PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS (PFAS4) på 4,4 ng/kg kroppsvikt/vecka eller motsvarande 0,63 ng/kg kroppsvikt/dag. Statens geotekniska institut (SGI) publicerade under 2022 en remissversion med förslag till nya generella riktvärden för PFAS. Som underlag för beräkningarna använde SGI bl.a. EFSAs nya föreslagna TWI-värde från 2020. I februari 2023 kom SGI och Naturvårdsverket med ett nytt besked som innebär att riktvärden från 2022 inte längre gäller eftersom man behöver genomföra en nationell konsekvensanalys. Rekommendationen var i stället att man skall utgå från de betydligt högre riktvärdena från 2015. Dessa riktvärden baseras bl.a. på äldre toxikologiska referensvärden, vilka är avsevärt högre än de som presenterades av EFSA 2020. Rekommendationen från SGI är problematisk eftersom en riskbedömning baserat på data som ligger till grund för riktvärden från 2015 kan leda till bedömningen att det finns mindre eller ingen risk för människors hälsa. När riskbedömningen sedan är färdigställd kommer nya förutsättningar för att beräkna riktvärden att komma från SGI, preliminärt under 2025. Detta skulle då innebära att riskbedömningen som redan är genomförd inte längre är giltig. För att hantera denna osäkerhet har riktvärden för PFAS beräknats för två olika riktvärdesscenarier: • Scenario 1: Baserat på förutsättningar från SGIs rapport från 2015 • Scenario 2: Baserat på förutsättningar från SGIs remissversion från 2022 Riktvärden för scenario 1 avser PFAS11 med ämnesdata enligt SGIs rapport från 2015 (SGI, 2015). Riktvärdesberäkningarna utgår, i enlighet med antaganden för SGIs Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 43/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI preliminära riktvärden för PFAS från 2015, från antagandet att ämnet har tröskeleffekter, d.v.s. att ämnet inte är genotoxiskt (SGI, 2015). Riktvärden för scenario 1 har således, i enlighet med Naturvårdsverkets beskrivna metodik för icke genotoxiska ämnen, beräknats utifrån den största av exponeringen hos barn respektive vuxna (SGI, 2015). Riktvärden för scenario 2 avser PFAS4 med ämnesdata enligt SGIs remissversion från 2022 (SGI, 2022). Riktvärdesberäkningarna utgår, till skillnad från beräkningar för scenario 1, från antagandet att ämnesgruppen ska hanteras som ett genotoxiskt ämne d.v.s. ett ämne som kan skada arvsmassan (Pettersson, o.a., 2022). Detta i enlighet med antaganden från SGIs remissversion avseende riktvärden för PFAS från 2022. Riktvärdesberäkningarna har, i enlighet med Naturvårdsverkets beskrivna metodik för genotoxiska ämnen, utförts baserat på en genomsnittlig livstidsexponering (SGI, 2022). Riktvärden för PFAS4 och PFAS11 har tillämpats för att erhålla en indikation om eventuellt åtgärdsbehov avseende PFAS inom planområdet. En ny utvärdering kan behöva utföras efter det att SGI presenterar nya förutsättningar för beräkning av riktvärden för PFAS i jord och grundvatten. 6.1.2 Justering av riktvärden 6.1.2.1 Justering för bakgrundshalter För metaller i jord har bakgrundshalter justerats till lokala bakgrundshalter för Stockholms stad, vilka beräknats vid framtagande av de Storstadsspecifika riktvärdena. För organiska ämnen har inga storstadsspecifika bakgrundshalter tagits fram, för dessa ämnen antas bakgrundshalter i enlighet med antaganden för Naturvårdsverkets generella riktvärden (d.v.s. inga mätbara bakgrundshalter) (Stockholms stad, 2019). Tillämpade bakgrundshalter redovisas i tabell 3. I tabellen redovisas även de nationella bakgrundshalter som anges för Naturvårdsverkets generella riktvärden (NV, 2016). Tabell 6-3. Bakgrundshalter för metaller och halvmetaller enligt antaganden för Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (SSRV) samt Naturvårdsverkets generella riktvärden (NV). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 44/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.1.2.2 Nedjustering av riktvärden På samma sätt som för de Storstadsspecifika riktvärdena har de platsspecifika riktvärdena för jord justerats så att inget värde överskrider Avfall Sveriges föreslagna haltgränser för farligt avfall (Avfall Sverige, 2019). Vidare har riktvärdena justerats så att riktvärden för djup jord inte är mer än fem gånger högre än riktvärde för motsvarande ämne i överlagrande ytlig jord. Detta för att undvika vertikal föroreningsspridning som kan innebära återkontaminering av ytlig jord. Utöver ovan beskrivna justeringar har de Storstadsspecifika riktvärdena även justerats så att inga riktvärden för ytlig/ djup jord ska vara mer än fem/ tio gånger högre än Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM. Denna justering har inte utförts för riktvärden inom Bällsta Hamn då justeringen inte bedöms relevant för det framtida åtgärdsbehovet inom området. 6.2 Grundvatten För grundvatten har två typer av hälsoriktvärden beräknats. Den ena uppsättningen riktvärden avser människors exponering via inandning av ånga, vilket är den enda exponeringsväg som identifierats för människor som kommer att vistas inom planområdet vid den framtida markanvändningen, se avsnitt 4.5. Den andra uppsättningen riktvärden avser människors exponering via intag av fisk vid vistelse i områden nedströms planområdet. Riktvärden har beräknats för ämnen som påvisats eller misstänks förekomma i förhöjda halter inom området, givet den historiska markanvändningen (se avsnitt 3 samt 4.2). De aktuella ämnena listas i Tabell 6-4 nedan. Riktvärden för inandning av ånga har endast tagits fram för flyktiga föroreningar. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 45/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 6-4. Ämnen för vilka riktvärden (RV) beräknats avseende människors exponering via inandning av ånga respektive intag av fisk. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 46/115 rellateM RV RV Ämne ånga fisk XETB RV Ämne RV ånga fisk Arsenik X Bensen X X Barium X Toluen X X Bly X Etylbensen X X Kadmium X Xylen X X Kobolt X hco retafila edarenoitkarF retamora Alifat >C5-C8 X X Koppar X Alifat >C8-C10 X X Krom tot X Alifat >C10-C12 X X Kvicksilver X X Alifat >C12-C16 X Nickel X Alifat >C16-C35 X Vanadin X Aromat >C8-C10 X X Zink X Aromat >C10-C16 X edarerolK retafila Trikloreten X X Aromat >C16-C35 X Tetrakloreten X X HAP PAH-L X X 1,2-dikloreten X X PAH-M X X Vinylklorid X X PAH-H X SAFP PFAS4 X PFAS11 X Riktvärden som avser inandning av ånga har tagits fram med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsverktyg, version 2.2 (Naturvårdsverket, 2025). Verktyget är i grunden utformat för att ta fram riktvärden för jord, men kan modifieras för att ta fram riktvärden för grundvatten (Naturvårdsverket, 2016). Riktvärden som avser människors exponering via intag av fisk baseras på de beräkningsmodeller som beskrivs i Naturvårdsverkets vägledning avseende beräkning av riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2016) men med justeringar för att beakta spädning av grundvatten vid utflöde i recipienten (Bällstviken), upptag av föroreningar från ytvatten till fisk samt människors exponering vid intag av fisk. Tillvägagångssättet för beräkning av riktvärden för grundvatten redovisas i Bilaga B-2. I påföljande avsnitt redovisas indata som legat till grund för beräknade riktvärden. 6.2.1 Riktvärden för inandning av ånga - indata till riktvärdesmodellen 6.2.1.1 Exponeringsförutsättningar Riktvärdena avseende exponering vid vistelse inom planområdet (inandning av ånga) utgår från den känsligaste typen av markanvändning inom detaljplaneområdet, bostadskvarter samt områden för skola och förskola. Exponeringstiden för inandning av ånga har för beräknade riktvärden ansatts till 365 dagar per år för barn och vuxna. Andelen inomhusvistelse antas vara 100 %. Inga andra exponeringsvägar bedöms vara relevanta för föroreningar i grundvatten inom området. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI De antaganden som ligger till grund för beräknade grundvattenriktvärden redovisas i Tabell 6-7 under avsnitt 6.3. Beräknade riktvärden redovisas i Tabell 6-10 under avsnitt 6.4. 6.2.1.2 Spridningsförutsättningar Riktvärden för grundvatten i övre magasin utgår från de antagande avseende porositet, luft- och vattenhalt som redovisas för djup fyllnadsjord (> 1 m) i Tabell 6-2 under avsnitt 6.1.1.2 tidigare i rapporten, d.v.s genomsläpplig jord med vissa justeringar för att bättre motsvara det aktuella jorddjupet. Vid beräkning av riktvärden för djupt grundvatten (grundvatten i undre magasin) har indata för jordens egenskaper justerats för att gälla för tät jord. Detta för att ta hänsyn till leran som överlagrar grundvattnet. Beräkningarna är förenklade och tar inte hänsyn till att grundvattnet överlagras av flera olika jordlager med olika karaktär. Vid beräkningarna har jorddjupet ansatts till 1 m (övre magasin) respektive 3 m (undre magasin). Jorddjupet som antagits vid beräkning av riktvärden för grundvatten i det djupa magasinet utgör den minsta mäktigheten av lerlagret inom de delar av planområdet där ett djupt grundvattenmagasin förekommer. Den spädning som förväntas ske vid transport genom fyllnadsmassor ovan leran tas således inte i beaktande vid beräkning av riktvärden för det djupa grundvattnet, inte heller effekten av grundvattnet i det övre magasinet som fungerar som ett ”lock” som hindrar uppträngande ånga från att nå markytan. De beräknade riktvärdena för djupt grundvattnet är således mycket konservativa. Tabell 6-5. Indata för porositet, vattenhalt och lufthalt samt halt organiskt kol som tillämpats vid riktvärdesberäkningarna för ytligt grundvatten (Jordparametrar övre magasin) och djupt grundvatten (Jordparametrar undre magasin). I tabellen redovisas även en jämförelse mot de data som ligger till grund för Naturvårdsverkets generella riktvärden (NV – generell). Jordparametrar Jordparametrar Parameter övre magasin undre magasin NV - generell Porositet (-) 0,35 0,45 0,4 Vattenhalt i ytlig jord (-) 0,11 - 0,32 Vattenhalt i djup jord (-) 0,15 0,39 0,32 Lufthalt i ytlig jord (-) 0,24 - 0,08 Lufthalt i djup jord (-) 0,20 0,06 0,08 Halt organiskt kol i ytlig jord (%) 1,0 - 2,0 Halt organiskt kol i djup jord (%) 1,0 0,5 2,0 6.2.2 Riktvärden för intag av fisk Riktvärdena avseende exponering vid vistelse utanför planområdet (intag av lokalt infångad fisk) baseras på en teoretisk utspädning mellan grundvatten inom planområdet och ytvatten i Bällstaviken, beräknat upptag av föroreningar från ytvatten till fisk samt människors antagna intag av fisk. Den antagna utspädningen mellan grundvatten och ytvatten utgår från belastningsberäkningar som utförts inom ramen för utförd riskbedömning avseende potentiell påverkan på ytvatten och sediment, se Bilaga A (Sweco, 2025a). Belastningsberäkningar har utförts för fyra olika scenarier; ytligt grundvatten norr, djupt grundvatten norr, ytligt grundvatten syd samt djupt grundvatten syd, (se Bilaga A samt avsnitt 385.1.3). Den beräknade spädningen, sett som ett medelvärde över året, varierar mellan ca 26 000 och 40 000 gånger. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 47/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Beräknade hälsoriktvärden för grundvatten - intag av fisk utgår från den lägsta beräknade spädningen (26 000 gånger)7. Beräkningarna utgår vidare, i enlighet med utförda belastningsberäkningar, från att grundvatten från planområdet späds i 10 % av recipientens flöde. Detta för att ta höjd för eventuell lokal påverkan strax utanför planområdet (d.v.s ingen total omblandning i recipienten antas) samt för att ytvattnet påverkas av fler föroreningskällor (d.v.s. det förorenade området får inte stå för hela den acceptabla föroreningshalten i fisk). Detta resulterar i en utspädning på 1/2 600. Det beräknade upptaget av föroreningar från ytvatten till fisk utgår från olika biokoncentrationsfaktorer (BCF) som beskriver upptaget av föroreningar från ytvatten till fisk. BCF-faktorer har hämtats från Naturvårdsverkets beräkningsverktyg (Naturvårdsverket, 2025) alternativt, för PFAS, från SGIs rapport avseende preliminära riktvärden för PFAS från 2015 (SGI, 2015). För ämnen där BCF-faktorer saknas har sådana eftersökts i litteraturen eller beräknats utifrån den beräkningsmetodik som beskrivs för organiska ämnen i Naturvårdsverkets vägledningsmaterial (Naturvårdsverket, 2016). Det antagna intaget av fisk utgår från genomsnittligt intag av fisk i befolkningen. Information om konsumtionen av fisk har hämtats från Livsmedelsverkets matvane- undersökningar Riksmaten – vuxna 2010-11 och Riksmaten – barn 2003 (Livsmedelsverket, 2006; 2012). Vid beräkningarna antas att 10 % av den konsumerade fisken har infångats strax nedströms planområdet. Detta bedöms vara ett konservativt antagande. Antaganden som tillämpats vid utförda beräkningar redovisas i Tabell 6-8 under avsnitt 6.3 längre fram i rapporten. 6.2.3 Ämnesdata Ämnesdata för de ämnen som omfattas av beräknade grundvattenriktvärden utgörs i huvudsak av ämnesdata som finns tillgängliga i Naturvårdsverkets beräkningsverktyg (Naturvårdsverket, 2025), bortsett från några ämnen som inte finns inlagda i verktyget som standard (PFAS, 1,2-dikloreten och vinylklorid). Ämnesdata för 1,2-dikloreten och vinylklorid har eftersökts och sammanställts från litteraturen, se Bilaga B3-2 för en sammanställning. För PFAS beräknas, precis som för jord, riktvärden för två olika scenarier: • Scenario 1: Baserat på förutsättningar från SGIs rapport från 2015. Riktvärden avser PFAS11. Ämnesdata har hämtats från SGIs rapport från 2015. • Scenario 2: Baserat på förutsättningar från SGIs remissversion från 2022. Riktvärden avser PFAS4. Ämnesdata har hämtats från SGIs remissversion från 2022. Se mer utförlig information under avsitt 6.1.1.3. Som beskrivet för jord tillämpas beräknade riktvärden för PFAS4 och PFAS11 i grundvatten för att erhålla en indikation om eventuellt åtgärdsbehov avseende PFAS inom planområdet. En ny utvärdering kan behöva utföras efter det att SGI presenterar nya förutsättningar för beräkning av riktvärden för PFAS i jord och grundvatten. 7 Den lägsta spädningen gäller för undre magasin inom planområdets södra del. Den beräknade spädningen för övre magasin (norr och söder) är ca 50 % högre än den som tillämpats vid beräkningarna. Denna spädning bedöms dock osäker, vilket diskuteras under avsnitt 10 längre fram i rapporten. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 48/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.3 Sammanfattning I Tabell 6-6 redovisas en sammanfattning av de antaganden som legat till grund för beräknade hälsoriktvärden för jord. Tabellen redovisar endast de parametrar som är relevanta för beräknade riktvärden. Tabell 6-6. Antaganden som ligger till grund för platsspecifika hälsoriktvärden för jord. Bällsta Hamn F1a./F1b. B1./B2. F3. Djup jord Djup jord F2. Djup A. Flerbostads- E. Torg/ under park / C. Verk- D. Park och under jord under Förskola, hus hårdgjord F4. Djup jord samheter grönytor bostäder verk- skola utan/med yta under utan/med samheter källare hårdgjord yta källare Jordtyp genomsläpplig jord Modellversion 2.2 Exponeringsparametrar Intag av jord (dagar/år) Exponeringstid barn 365 180 30 365 20 20 20 20 Exponeringstid vuxna 365 180 100 365 20 20 20 20 Hudkontakt med jord (dagar/år) Exponeringstid barn 120 60 30 120 20 20 20 20 Exponeringstid vuxna 120 60 45 120 20 20 20 20 Inandning av damm (dagar/år) Exponeringstid barn 365 180 30 365 20 20 20 20 Exponeringstid vuxna 365 180 100 365 20 20 20 20 Andel inomhusvistelse (-) 1 1 1 0 0 0 0 0 Inandning av ånga (dagar/år) Exponeringstid barn 365 365 60 365 365 365 60 365 Exponeringstid vuxna 365 365 200 365 365 365 200 365 Andel inomhusvistelse (-) 1 1 1 0,1 0,1 1 1 0,1 Intag av växter (kg/dag) Konsumtion, barn 0,25 0,25 0 0,25 0 0 0 0 Konsumtion, vuxna 0,4 0,4 0 0,4 0 0 0 0 Andel från odling på plats 0,05 0,05 0 0,05 0 0 0 0 Scenariospecifika modellparametrar Använd KM eller MKM- KM KM MKM KM MKM KM MKM KM / MKM värden i modellen Jord och gv-parametrar Organiskt kol (andel) 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Vattenhalt (andel) 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,15 0,15 0,15 Porluft 0,24 0,24 0,24 0,24 0,24 0,2 0,2 0,2 Porositet (andel) 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 Transportmodell ånga Luftvolym inne i byggnaden 240 240 240 240 240 240 240 240 Luftomsättning i byggnaden 12 12 12 12 12 12 12 12 Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 49/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn F1a./F1b. B1./B2. F3. Djup jord Djup jord F2. Djup A. Flerbostads- E. Torg/ under park / C. Verk- D. Park och under jord under Förskola, hus hårdgjord F4. Djup jord samheter grönytor bostäder verk- skola utan/med yta under utan/med samheter källare hårdgjord yta källare Yta under byggnaden 100 100 100 100 100 100 100 100 Djup till förorening 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 1 / 0,35 1 1 Modellparametrar Mäktighet på förorenat 1 m 1 m 1 m 1 m 1 m 2 m 2 m 2 m jordlager som RV gäller för Bakgrundshalter SSRV* SSRV* SSRV* SSRV* SSRV* SSRV* SSRV* SSRV* * Bakgrundshalter för metaller har justerats för att gälla Stockholm, se Tabell 6-3. I Tabell 6-7 och Tabell 6-8 sammanfattas de antaganden som legat till grund för beräknade grundvattenriktvärden avseende inandning av ånga (Tabell 6-7) samt avseende intag av fisk (Tabell 6-8). Tabellerna redovisar endast de parametrar som är relevanta för beräknade riktvärden. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 50/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 6-7. Antaganden som ligger till grund för platsspecifika riktvärden för grundvatten. Bällsta Hamn – grundvatten ånga Ytligt Djupt Beräkningsmodell NVs beräkningsverktyg 2.2 Exponeringsvägar Inandning av ånga Ja Ja Intag av dricksvatten Nej Nej Exponeringsparametrar Inandning av ånga (dag/år) Exponeringstid barn 365 365 Exponeringstid vuxna 365 365 Andel inomhusvistelse (-) 1 1 Scenariospecifika modellparametrar Använd KM eller MKM-värden i KM KM modellen Jord och grundvattenparametrar Organiskt kol (andel) 0,01 0,005 Vattenhalt (andel) 0,15 0,39 Porluft (andel) 0,2 0,06 Porositet (andel) 0,35 0,45 Transportmodell ånga Luftvolym inne i byggnaden (m3) 240 240 Luftomsättning i byggnaden (dag-1) 12 12 Yta under byggnaden (m2) 100 100 Djup till förorening (m) 1 3 Tabell 6-8. Modellparametrar som tillämpats vid beräkning av riktvärden för grundvatten med avseende på människors intag av fisk. Parameter Enhet Värde Genomsnittligt intag av fisk som barn kg/d 0,017 Genomsnittligt intag av fisk som vuxen kg/d 0,039 Andel av fisk från förorenat område - 0,1 Kroppsvikt barn kg 15 Kroppsvikt vuxen kg 70 Tid som barn år 6 Tid som vuxen år 74 Livstid år 80 Spädning i recipient ggr 2 600 Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 51/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.4 Beräknade riktvärden 6.4.1 Jord Beräknade hälsoriktvärden för jord redovisas i Tabell 6-9. Uttagsrapporter redovisas i Bilaga B3-1.1. Tabell 6-9. Beräknade hälsoriktvärden för jord. Samtliga halter i mg/kg TS. Ytlig jord (0-1 m) Djup jord (> 1m) F1a./F1b. B1./B2. Fler- F2. F3. A. D. Park E. Under F4. Under bostadshus C. Verk- Under Under Ämne Förskola, och Hårdgjord bostäder hårdgjorda utan/med samheter verk- park och skola grönytor yta utan/med ytor källare samheter grönytor källare Arsenik 10 10 25 10 100 50 100 50 100 Barium 700 1 000 10 000 700 30 000 3 500 30 000 3500 30 000 Bly 60 60 180 60 500 300 500 300 500 Kadmium 2,0 2,5 60 2,0 200 10 200 10 200 Kobolt 35 40 700 35 1 000 175 1 000 175 1 000 Koppar 2 500 2 500 2500 2 500 2 500 2500 2 500 2500 2 500 Krom tot 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 Kvicksilver 0,50 0,50 0,50 0,50 1,2 0,50 0,50 0,80 2,5 Nickel 250 500 1 000 250 1 000 1000 1 000 1000 1 000 Vanadin 500 1 000 5 000 500 10 000 2 500 10 000 2 500 10 000 Zink 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Bensen 0,02 0,02 / 0,05 0,10 0,12 0,40 0,025 / 0,05 0,12 0,20 0,70 Toluen 1,8 1,8 / 5,0 10 12 40 2,5 / 5,0 12 20 70 Etylbensen 8,0 8,0 / 20 50 50 200 12 / 25 70 120 350 Xylen 1,2 1,2 / 4,0 7,0 10 30 2,0 / 4,0 10 18 50 Ali >C5-C8 20 20 / 60 120 50 150 10 / 30 60 80 250 Ali >C8-C10 4,0 4,0 / 12 20 20 70 3,5 / 8,0 18 30 100 Ali >C10-C12 15 15 / 50 80 100 400 25 / 50 120 200 700 Ali >C12-C16 70 70 / 180 400 400 1 000 120 / 250 600 1 000 1 000 Ali >C16-C35 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Aro >C8-C10 6,0 6,0 / 18 35 35 150 10 / 20 50 80 250 Aro >C10-C16 100 100 / 150 500 150 500 500 500 500 500 Aro >C16-C35 150 150 / 180 250 180 250 250 250 250 250 PAH-L 4,0 4,0 / 10 20 25 100 6,0 / 12 35 60 180 PAH-M 0,8 0,8 / 2,5 5,0 6,0 20 1,5 / 3,0 8,0 12 40 PAH-H 1,2 1,5 18 1,2 50 6,0 50 6,0 50 PCB-7 0,012 0,015 / 0,018 0,20 0,015 0,60 0,06 0,50 0,075 0,70 Tetrakloreten 0,80 0,80 / 2,5 5,0 5,0 18 0,80 / 2,0 5,0 8,0 25 Trikloreten 0,20 0,20 / 0,50 1,2 0,80 5,0 0,30 / 0,60 1,5 2,5 8,0 1,2-dikloreten 0,20 0,20 / 0,40 1,2 0,60 5,0 0,25 / 0,5 1,2 2,0 6,0 Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 52/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ytlig jord (0-1 m) Djup jord (> 1m) F1a./F1b. B1./B2. Fler- F2. F3. A. D. Park E. Under F4. Under bostadshus C. Verk- Under Under Ämne Förskola, och Hårdgjord bostäder hårdgjorda utan/med samheter verk- park och skola grönytor yta utan/med ytor källare samheter grönytor källare Vinylklorid 0,0050 0,0050/0,010 0,040 0,0080 0,050 0,0040/0,012 0,020 0,030 0,080 Dioxin* 0,000020 0,000035 0,00020 0,000020 0,00060 0,00010 0,00060 0,00010 0,00060 PFAS4 0,0015 0,0018 0,18 0,0015 0,80 0,0075 0,80 0,0075 0,80 PFAS11 0,60 0,80 12 0,60 35 3,0 35 3,0 35 *TCDD-ekv Styrande exponeringsväg utgörs av intag av jord Styrande exponeringsväg utgörs av hudkontakt Styrande exponeringsväg utgörs av intag av växter Styrande exponeringsväg utgörs av inandning av ånga Styrande exponeringsväg utgörs av inandning av damm Styrande exponeringsväg utgörs av intag av växter och inandning av ånga Riktvärde justerat m.a.p. akuttoxiska effekter Riktvärde justerad m.a.p föreslagna haltgränser för farligt avfall Riktvärde justerat m.a.p. multipel av halt i ytlig jord Riktvärde justerat m.a.p. bakgrundshalt Riktvärde justerat m.a.p. skydd mot fri fas 6.4.2 Grundvatten Beräknade hälsoriktvärden för grundvatten redovisas i Tabell 6-10. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 53/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 6-10. Beräknade platsspecifika hälsoriktvärden för grundvatten, övre magasin (ytlig) och undre magasin (djup). För riktvärden som avser människors exponering via intag av fisk har ett riktvärde beräknats för grundvatten i både övre och undre magasin. RV GV – Ämne Enhet RV GV – Inandning ånga Intag fisk Ytlig Djup Arsenik µg/l 5 200 - - Barium µg/l 57 000 000 - - Bly µg/l 92 000 - - Kadmium µg/l 8 300 - - Kobolt µg/l 54 000 - - Koppar µg/l 29 000 000 - - Krom µg/l 86 000 000 - - Kvicksilver µg/l 1 100 0,3 33 Molybden µg/l 11 000 000 - - Nickel µg/l 1 400 000 - - Vanadin µg/l 520 000 - - Zink µg/l 3 400 000 - - Alifater >C5-C8 µg/l 80 000 000 110 15 000 Alifater >C8-C10 µg/l 120 000 8,1 1 100 Alifater >C10-C12 µg/l 23 000 5,7 740 Alifater >C12-C16 µg/l 23 000 7,1 930 Alifater >C16-C35 µg/l 460 000 - - Aromater >C8-C10 µg/l 1 400 000 530 60 000 Aromater >C10-C16 µg/l 310 000 8 400 330 000 Aromater >C16-C35 µg/l 92 000 - - Bensen µg/l 1 200 000 24 2 300 Toluen µg/l 95 000 000 1 600 150 000 Etylbensen µg/l 16 000 000 3 200 340 000 Xylener µg/l 28 000 000 670 64 000 PAH-L µg/l 1 600 000 340 6 300 PAH-M µg/l 7 400 4,8 30 PAH-H µg/l 10 - - Tetrakloreten µg/l 4 600 000 250 30 000 Trikloreten µg/l 840 000 190 20 000 cis-1,2-Dikloreten µg/l 21 000 000 410 39 000 trans-1,2-Dikloreten µg/l 21 000 000 410 39 000 Vinylklorid µg/l 29 000 2,3 280 PFAS-11 ng/l 110 000 - - PFAS4 ng/l 910 - - PCB-7 µg/l 0,18 - - Dioxin (TCDD-ekv) pg/l 92 - - 7 Bedömningsgrunder – markmiljö Bedömningen avseende eventuella negativa effekter på markmiljö omfattar, likt bedömningen för hälsorisker, ämnen som påvisats eller misstänks förekomma i förhöjda halter i jord inom området (se Tabell 7-1). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 54/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bedömningen utgår från generella riktvärden för skydd av markmiljö. Riktvärden har hämtats från Naturvårdsverkets vägledningsmaterial avseende beräkning av riktvärden för förorenad jord (Naturvårdsverket, 2016). För PFAS har riktvärden hämtats från remissversionen för nya generella riktvärden för PFAS4 (SGI, 2022). Dessa riktvärden baseras på en uppdaterad litteraturstudie och bedöms därmed mer relevanta än de riktvärden som anges i SGIs rapport från 2015. Vid bedömningen tillämpas riktvärden för mindre känslig markanvändning (50 % skydd av marklevande organismer) för markekosystem i den ytliga jorden (0-1 m under markytan), vilket motiveras under avsnitt 4.3.2. För djup jord (> 1 m) antas markmiljön sakna skyddsvärde. Detta eftersom förekomsten av markekosystem i djupare jord bedöms vara mycket begränsad (avsnitt 4.3.2). För att skydda markekosystem i ytligare jordlager från att påverkas av vertikal föroreningsspridning från djupare jordlager8 har riktvärden för djup jord dock justerats så att de som mest kan uppgå till 5 gånger riktvärdet för ytlig jord. Detta i enlighet med hur riktvärdesberäkningen utförts vid framtagande av de Storstadsspecifika riktvärdena för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). För VC och DCE saknas generella riktvärden. Dessa ämnen har endast påvisats i halter över laboratoriets rapporteringsgräns i en punkt inom planområdet och dessutom på stort djup (> 3 m från markytan i lera). Ämnena bedöms därmed inte styrande för risker avseende markmiljö. Inga riktvärden har således eftersökts för dessa ämnen. Tillämpade riktvärden redovisas i Tabell 7-1. Tabell 7-1. Riktvärden som tillämpats vid bedömningen avseende eventuella negativa effekter på markmiljö. Skydd av markmiljö, 50 % av arter (MKM) Ämne Enhet Ytlig jord Djup jord Arsenik mg/kg TS 40 200 Barium mg/kg TS 300 1 500 Bly mg/kg TS 400 2 000 Kadmium mg/kg TS 12 60 Kobolt mg/kg TS 35 175 Koppar mg/kg TS 200 1 000 Krom tot mg/kg TS 150 750 Kvicksilver mg/kg TS 10 50 Nickel mg/kg TS 120 600 Vanadin mg/kg TS 200 1 000 Zink mg/kg TS 500 2 500 Bensen mg/kg TS 50 250 Toluen mg/kg TS 50 250 Etylbensen mg/kg TS 50 250 Xylener mg/kg TS 50 250 Alifater >C5-C8 mg/kg TS 200 1 000 Alifater >C8-C10 mg/kg TS 500 2 500 Alifater >C10-C12 mg/kg TS 500 2 500 Alifater >C12-C16 mg/kg TS 500 2 500 Alifater >C16-C35 mg/kg TS 1 000 5 000 Aromater >C8-C10 mg/kgTS 50 250 8 Vertikal spridning kan uppstå under perioder med stor avdunstning då förorenat porvatten från djupare jordlager kan röra sig uppåt i jordprofilen och därmed kontaminera ytligare jordlager. En uppåtriktad transport kan också ske genom att det sker en omblandning av själva jorden på grund av naturliga processer eller till följd av mänsklig aktivitet såsom schaktning (Stockholms stad, 2019) Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 55/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skydd av markmiljö, 50 % av arter (MKM) Ämne Enhet Ytlig jord Djup jord Aromater >C10-C16 mg/kgTS 15 75 Aromater >C16-C35 mg/kgTS 40 200 PAH-L mg/kgTS 15 75 PAH-M mg/kgTS 40 200 PAH-H mg/kgTS 10 50 PCB-7 mg/kgTS 0,6 3 Dioxin (TCDD-ekv) mg/kgTS 0,002 0,01 Tetrakloreten mg/kgTS 10 50 Trikloreten mg/kgTS 10 50 PFAS4 mg/kgTS 0,11 0,55 PFOA mg/kgTS 1,1 5,5 8 Hälsoriskbedömning 8.1 Föroreningar av potentiell betydelse Hälsoriskbedömning inleds med en screening för att fokusera riskbedömningen på de ämnen som bedöms kunna vara av betydelse för eventuell negativ påverkan på människors hälsa. Screeningen baseras på en jämförelse av samtliga uppmätta halter av undersökta ämnen inom detaljplaneområdet mot det lägsta av de beräknade hälsoriktvärdena (A. Förskola, skola - ytlig jord). I Tabell 8-1 redovisas statistik för de ämnen som uppmätts i halter över aktuellt riktvärde i ett eller fler jordprover som uttagits från området. Vid beräkning av medelhalter har halter som underskrider laboratoriets rapporteringsgräns tilldelats halva värdet för rapporteringsgränsen. För dioxin redovisas dock statistik där halter under rapporteringsgräns tilldelats antingen 0 (Dioxin exkl. LOQ i tabellen) eller värdet för rapporterings gränsen (Dioxin inkl. LOQ i tabellen). Statistik för samtliga undersökta ämnen redovisas i Bilaga B4-1. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 56/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 8-1. Statistik för ämnen som överskrider platsspecifika riktvärden för markanvändnings-scenario A. Förskola, skola – ytlig jord i ett eller fler prover uttagna från området. Andel över Förskola, 90 riktvärde skola- ytlig Ämne Enhet Median Medel Max percentil Antal (%) jord Arsenik mg/kg TS 4,6 13 360 17 335 16 10 Barium mg/kg TS 60 86 2 900 140 316 0,6 700 Bly mg/kg TS 19 46 1 300 79 329 13 60 Kadmium mg/kg TS 0,11 0,32 16 0,54 325 1,2 2 Kobolt mg/kg TS 7,2 8,5 72 14 325 0,6 35 Kvicksilver mg/kg TS 0,025 0,091 1,7 0,2 331 6,0 0,5 Zink mg/kg TS 80 220 18 000 270 329 0,9 2 500 PAH L mg/kg TS 0,023 1,1 100 0,65 311 3,5 4 PAH M mg/kg TS 0,48 11 600 13 311 42 0,8 PAH H mg/kg TS 0,68 8,9 560 12 315 39 1,2 Alifater >C8-C10 mg/kg TS 1,5 2,2 150 1,5 290 8,3 4 Alifater >C10-C12 mg/kg TS 2,5 7,1 880 10 297 2,4 15 Alifater >C12-C16 mg/kg TS 2,5 6,8 490 10 297 1 70 Aromater >C8-C10 mg/kg TS 2,0 1,6 8,7 2,0 290 <0,5 6 Aromater >C10-C16 mg/kg TS 0,45 3,1 150 3,2 290 <0,5 100 Aromater >C16-C35 mg/kg TS 0,5 3,5 180 4,2 272 <0,5 150 Trikloreten mg/kg TS 0,0025 0,13 3,0 0,061 66 9,1 0,2 Cis-1,2-Dikloreten mg/kg TS 0,0025 0,43 9,9 1,1 63 13 0,2 Trans-1,2-Dikloreten mg/kg TS 0,0025 0,019 0,38 0,025 62 1,6 0,2 Vinylklorid mg/kg TS 0,0025 0,063 1,3 0,1 62 18 0,012 S:a PCB (7st) mg/kg TS 0,0035 0,031 1,2 0,021 69 16 0,01 Dioxin exkl LOQ* ng/kg TS 3,2 37 570 74 62 27 20 Dioxin inkl. LOQ** ng/kg TS 4,7 40 570 75 62 29 20 * WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ ** WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ För bedömning av ämnen i grundvatten som kan ha en potentiell påverkan på riskbilden inom planområdet har samtliga uppmätta halter i grundvatten inom och i anslutning till detaljplaneområdet jämförts mot de lägsta platsspecifika hälsoriktvärdena för grundvatten, riktvärden för ytligt grundvatten – inandning av ånga samt riktvärden för grundvatten9 – intag av fisk. Ämnen som uppmätts i halter över nämnda riktvärden i en eller flera punkter inom eller i anslutning till detaljplaneområdet utgörs av kvicksilver, PAH-M, PAH-H, alifater >C10-C12, tetrakloreten (PCE), cis-1,2-dikloreten (cis-1,2-DCE) och vinylklorid (VC), se Tabell 8-2. Statistik för samtliga undersökta ämnen redovisas i Bilaga B-2. 9 För riktvärden som avser människors potentiella exponering via intag av fisk görs ingen indelning i ytlig och djupt grundvatten (se information under avsnitt 6.2.2). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 57/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 8-2. Statistik för ämnen som överskrider platsspecifika riktvärden för ytligt grundvatten – inandning av ånga samt riktvärden för grundvatten – intag av fisk i ett eller flera prover. RV-GV står för riktvärde grundvatten och RV-GVY står för riktvärde ytligt grundvatten. 90 RV GV - RV GVY - Ämne Enhet Median Medel Max percentil Antal Intag fisk Ånga Kvicksilver µg/l 0,1 0,1 0,6 0,1 49 1 100 0,3 Alifater >C8-C10 µg/l 10 9,1 20 10 44 120 000 8,1 Alifater >C10-C12 µg/l 5,0 14 220 10 44 23 000 5,7 Alifater >C12-C16 µg/l 5,0 26 550 10 44 23 000 7,1 PAH M µg/l 0,2 2,8 48 6,6 48 7 400 4,8 PAH H µg/l 0,1 2,9 74 4,9 48 10 - Tetrakloreten µg/l 0,1 31 1 020 36 58 4 600 000 250 cis-1,2-Dikloreten µg/l 0,7 44 1 280 67 60 21 000 000 410 Vinylklorid µg/l 0,5 11 140 49 60 29 000 5,4 Den fortsatta redovisningen fokuserar på de ämnen som förekommer i halter över lägsta platsspecifika hälsoriktvärden för jord i mer än 2 % av uttagna jordprover och/eller halter över lägsta hälsobaserade riktvärden för grundvatten i något av uttagna grundvattenprover (arsenik, bly, kvicksilver, alifater >C10-C12, PAH-L, PAH- M, PAH-H, PCB7, dioxin, tetrakloreten, trikloreten, cis-1,2-dikloreten och vinylklorid). Dessa ämnen bedöms vara styrande för riskbilden inom området. Övriga ämnen som uppmätts i halter över lägsta platsspecifika hälsoriktvärden för jord i en eller fler punkter förekommer generellt tillsammans med de ämnen som bedöms styrande för riskbilden inom området10. Statistik avseende alifater >C8-C10 styrs i hög grad av storleken på laboratoriets rapporteringsgräns. Ämnet har generellt inte uppmätts i halter över rapporteringsgränsen i prov från jord eller grundvatten inom området. Ämnet bedöms således inte vara styrande för riskbilden inom området och omfattas således inte av den fortsatta riskbedömningen. 8.2 Ämnesegenskaper I påföljande avsnitt följer en sammanfattning av de egenskaper som bedöms vara av störst vikt för bedömningen avseende människors hälsa och markmiljö. 8.2.1 Klorerade alifater Klorerade alifater tillhör en grupp av ämnen som brukar kallas DNAPL (dense non- aqueous phase liquids). Denna typ av vätskor kännetecknas av att de har högre densitet än vatten och är svårlösliga i vatten. Klorerade alifater har dessutom en låg viskositet (de är mer lättflytande än vatten). Dessa egenskaper gör att de lätt tränger ner i marken och kan spridas långt ner i markprofilen. De kan penetrera genom betong och andra relativt täta skikt. Ämnena uppvisar en varierande grad av farlighet för människors hälsa, från måttlig till mycket hög. En del av ämnena är cancerframkallande eller potentiellt cancerframkallande. 10 Samtliga ämnen som förekommer i halter över lägsta platsspecifika hälsoriktvärden i en eller flera punkter har kontrollerats. Förekomsten av dessa ämnen har ingen påverkan på resultatet av riskbedömningen. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 58/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ett område med fri fas och/eller höga halter av klorerade alifater brukar benämnas källområde. Från källområdet kan föroreningar lösas i grundvattnet och spridas vidare i en plym där föroreningshalterna avtar med avstånd från källan beroende på utspädning, fastläggning, nedbrytning med mer. Plymens utbredning styrs främst av grundvattnets flöde. Från källområde och plym kan föroreningar avgå till porluft och spridas till byggnader eftersom många av ämnena är flyktiga På grund av den höga densiteten sprids föroreningar i fri fas inte nödvändigtvis i samma riktning som grundvattenflödet, utan kan i stället följa lutningen på olika tätande lager så som berg och andra täta material. Från källområdet kan förorening lösas ut i passerande grundvatten och bilda plymer som sprids i grundvattnets strömningsriktning. Mer genomsläppliga jordlager och ledningsgravar kan bidra till ökad spridning och transport av förorening till områden som inte förväntas vara påverkade av föroreningen. Klorerade alifater kan omvandlas och brytas ner i jord och grundvatten. För tetrakloreten (PCE) och trikloreten (TCE) som påträffats inom planområdet sker detta främst på mikrobiologisk väg under vissa specifika förhållanden. Det vanligaste nedbrytningssättet är s.k. reduktiv deklorering, vilket förutsätter syrefria förhållanden. Tillgång till organiskt material och lämpliga mikroorganismer är också en förutsättning. Nedbrytningen sker enligt: I nedbrytningskedjan är VC toxiskt sett det mest allvarliga ämnet på grund av dess cancerogena egenskaper. Om naturlig nedbrytning sker är den vanligtvis mycket långsam. Om nedbrytningen är ofullständig kan det leda till en ackumulation av toxiska nedbrytningsprodukter. Nedbrytning kan även ske under aerobiska förhållanden genom så kallad co- metabolism, men nedbrytningsmekanismen bedöms i de flesta fall vara av ringa betydelse. 8.2.2 Arsenik, bly och kvicksilver Arsenik, bly och kvicksilver förekommer på många håll naturligt i jord och berggrund, men har även använts i olika produkter och processer vilket medfört utsläpp till miljön. Arsenik och bly är klassade som cancerframkallande. Kvicksilver kan i miljön omvandlas till metylkvicksilver vilket är klassat som möjlig cancerogen. Ämnena kan även orsaka andra hälsoskadliga effekter så som nervskador och skador på hjärnan. Arsenik och bly kan ge upphov till negativa hälsoeffekter redan vid enstaka exponeringstillfällen. Arsenik på grund av dess akuttoxiska egenskaper vilket bl.a. kan leda till häftiga kräkningar, diarréer och slutligen cirkulationssvikt. Bly på grund av dess långa uppehållstid i kroppen, vilket kan medföra att ett enstaka exponeringstillfälle täcker upp hela det tolerabla dagliga intaget (TDI) under en mycket lång tid. Med undantag för kvicksilver är ämnena inte flyktiga. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 59/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8.2.3 PAH Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är en ämnesgrupp bestående av flera hundra olika föreningar. Vanligtvis analyseras ca 16 av dessa. I Naturvårdsverkets vägledningsmaterial har de delats in i tre grupper baserat på molekylvikten: PAH-L med låg molekylvikt, PAH-M med medelhög molekylvikt och PAH-H med hög molekylvikt. Flera enskilda ämnen inom gruppen har visats vara cancerogena. Ämnena kan även orsaka skador på lever, immunförsvar och reproduktion. PAH-H har lång uppehållstid i kroppen och kan, precis som bly, ge upphov till negativa hälsoeffekter redan vid enstaka exponeringstillfällen. PAH-L och delvis även PAH-M är flyktiga eller delvis flyktiga och kan således spridas via ångtransport i markens porer. 8.2.4 Dioxiner Dioxiner utgör en grupp bestående av ca 200 olika ämnen, s.k. kongener. Av dessa ingår de 17 mest toxiska kongenerna i de vanliga laboratorieanalyserna. Påverkan av dioxiner är bred då dioxiner kan påverka många olika system i kroppen. Viktminskning, immunologiska effekter och störningar på reproduktionen är några konstaterade effekter hos såväl människor som djur. Dioxiner är klassade som cancerframkallande och hormonstörande och kan även ge neurologiska störningar, öka risken för metabola sjukdomar (t.ex. diabetes och hjärt-och kärlsjukdomar) samt påverka immunförsvaret negativt. Dioxiner binder starkt till partiklar, vilket innebär att dioxiner inte är särskilt spridningsbenägna. 8.2.5 PCB Polyklorerade bifenyler (PCB) är en ämnesgrupp beståendes av cirka 200 ämnen. Vanligtvis analyseras sju av dessa. Ämnena kan medföra negativ påverkan på hjärnans och nervsystemets utveckling, vilket kan leda till överaktivitet och försämrad inlärning. PCB-föroreningar misstänks även vara cancerogena. Vidare kan exponering för PCB leda till försämrat immunförsvar och fortplantningsförmåga samt påverkan på hormonsystemet. Exponering av gravida har visats kunna medföra missbildningar hos barnet. PCB har låg löslighet i vatten och adsorberar till markens partiklar och organiskt material. Ämnena har en relativt låg flyktighet. 8.2.6 Alifater Alifatiska kolväten kan ge negativa hälsoeffekter vid långvarig exponering. Alifatfraktioner med lägre kolantal är lättflyktiga. Ämnena är toxiska vid inandning och kan ge nervskador samt misstänks vara reproduktionsstörande. Flyktighet och vattenlöslighet minskar med ökande kolkedja. 8.3 Representativa halter Den representativa halten är den föroreningshalt som bäst representerar risksituationen inom ett givet område utan att risken underskattas. I påföljande avsnitt redovisas representativa halter som tillämpats vid bedömningen av påvisade föroreningar i jord och grundvatten. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 60/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dataunderlaget för porluft är litet, undersökningar har endast utförts vid ett tillfälle. Inga representativa halter har således tagits fram för porluft. Resultaten för porluft används i riskbedömningen som en indikation på ångtransporten från flyktiga föroreningar i jord och grundvatten inom området. Samtliga uppmätta föroreningshalter i porluft har utvärderats. 8.3.1 Jord Bland de ämnen som bedöms vara styrande för riskbilden inom området (se föregående avsnitt) återfinns flyktiga ämnen (PAH-M, klorerade alifater och PCB). För dessa ämnen styrs riskbilden av exponering via inandning av ånga, bortsett från PCB där riskbilden i den ytliga jorden styrs av intag av växter. För övriga styrande ämnen (arsenik, bly, PAH-H och dioxin) styrs riskbilden för ytlig jord av exponering via intag av jord och/eller växter. För djup jord styrs riskbilden av intag av jord (arsenik och bly), samt hudkontakt med förorenad jord (PAH-H). Denna typ av risker styrs huvudsakligen av exponering för förorenad jord över en större rumslig skala (d.v.s. över områden som är större än enstaka punkter). Representativa halter för bedömning av hälsorisker bedöms därmed bäst beskrivas av medelhalter inom respektive exponeringsenhet. Som skattning av medelhalten tillämpas aritmetiskt medelvärde alternativt, för ämnen och/eller exponeringsenheter med måttlig till stor variation i analysdata11, UCLM95 (Upper Confidence Limit of the Mean). UCLM95 avser en nivå under vilken det verkliga medelvärdet återfinns med 95 % sannolikhet. Värden har beräknats med programvaran proUCL som tagits fram av amerikanska miljöskyddsmyndigheten (U.S.EPA). Programmet räknar fram flera olika UCLM95-värden varav ett föreslås som det mest representativa för det aktuella datasetet. Det föreslagna värdet har tillämpats vid riskbedömningen. För vissa ämnen och/eller exponeringsenheter är dataunderlaget för litet för att kunna beräkna representativa medelhalter. För dessa ämnen/exponeringsenheter tillämpas högsta uppmätta halt eller 95 percentil av uppmätta halter som skattning av representativ halt. Följande tumregler har tillämpats vid skattning av representativa halter: Antal CV* Repr halt <5 - Max 5-10 <1,2 95 percentil 5-10 >1,2 Max >10 <1,2 Aritmetiskt medel >10 >1,2 UCLM95 * en variationskoefficient (CV) större än 1,2 tolkas som måttlig variation (SGI, 2018) Vid beräkning av representativa halter har halter under rapporteringsgränsen tilldelats halva rapporteringsgränsens värde. Om det finns flera analyser från en och samma punkt och djupnivå (0-1m samt > 1 m) har högsta uppmätts halt per provpunkt och nivå tillämpats vid beräkningarna. 11 Med måttlig variation avses dataset med variationskoefficient (CV) >1,2, med stor variation avses dataset med CV > 2. (SGI, 2018). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 61/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Medelhalter bedöms lämpliga att använda för bedömning av hälsorisker kopplade till långtidsexponering, det vill säga risker som kan uppkomma vid upprepad exponering för föroreningar inom området under lång tid. Inom området förekommer även föroreningar som kan ge upphov till hälsorisker redan vid enstaka exponeringstillfällen, s.k. korttidsexponering. Detta gäller framförallt arsenik, bly, PAH-H, PCB7 och dioxin. För bedömning av risker kopplade till korttidsexponering utvärderas den högsta uppmätta halten av nämnda ämnen inom respektive exponeringsenhet. Representativa halter som tillämpats vid bedömningen redovisas i Bilaga B5-1.1 tillsammans med beskrivande statistik. 8.3.2 Grundvatten För grundvatten har två olika möjliga exponeringsvägar identifierats; inandning av ånga vid vistelse i framtida byggnader inom planområdet samt intag av fisk som tagit upp föroreningar som sprids till ytvatten nedströms planområdet. Den förstnämnda exponeringsvägen kommer att styras av halter i grundvatten under respektive byggnad. Dataunderlaget bedöms vara för litet för att beräkna representativa halter för grundvatten under samtliga byggnader som planeras inom området. Dessutom kan föroreningar som förekommer i grundvatten röra sig mellan områdets olika delar vilket komplicerar beräkningen av representativa halter. Risker kopplade till exponering för flyktiga föroreningar i grundvatten utvärderas istället utifrån plymkartor som tagits fram för olika flyktiga föroreningar och som redovisar en interpolation av uppmätta halter i grundvatten jämfört mot platsspecifika riktvärden för inandning av ånga (se information under påföljande avsnitt). I det fall det finns flera mätningar från ett och samma grundvattenrör har högsta uppmätta halt använts som underlag för interpoleringen. För flyktiga PAH har inga plymkartor tagits fram. Dessa ämnen utvärderas istället för varje grundvattenrör och exponeringsenhet. Vid riskbedömningen avseende människors potentiella exponering via intag av fisk har området delats in i två delar (norr och syd, se avsnitt 5.1.3.). Vidare utgår bedömningen från en indelning i två olika magasin (ytligt och djupt). Representativa halter har därmed beräknats för följande delområden: Övre magasin norr Undre magasin norr Övre magasin syd Undre magasin syd En visualisering av områdenas utbredning redovisas i Figur 5-2 under avsnitt 5.1.3 tidigare i rapporten. Människors exponering vid intag av fisk kommer att styras av föroreningshalter i fisk, vilka i sin tur styrs av upptaget av föroreningar från ytvatten till fisk. Föroreningshalter i ytvatten kommer att styras av genomsnittliga halter i grundvatten som flödar ut från planområdet över tid. Som representativ halt för bedömning av risker kopplade till intag av fisk tillämpas därmed medelhalter av föroreningar i grundvatten inom planområdet. Som skattning av medelvärdet tillämpas aritmetiskt medelvärde av uppmätta halter inom de delområden som listas ovan. Representativa halter som tillämpats vid bedömningen avseende exponering via intag av fisk redovisas i Bilaga B5-2 tillsammans med beskrivande statistik. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 62/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8.4 Riskkaraktärisering Riskkaraktäriseringen har delats in i hälsorisker som kan uppstå till följd av exponering för föroreningar vid vistelse inom planområdet samt risker som kan uppstå till följd av exponering för föroreningar som sprids från området (risker vid vistelse utanför planområdet). Redovisningen av hälsorisker som kan uppstå vid vistelse inom planområdet har delats in i två underkategorier, där den ena avser exponering för klorerade alifater och den andra avser exponering för övriga föroreningar som påvisats inom området. Riskkaraktäriseringen avseende människors exponering för klorerade alifater utgår från plymkartor som tagits fram baserat på uppmätta halter i grundvatten och jämförelser mot hälsobaserade riktvärden för grundvatten. Hälsobaserade riktvärden för grundvatten avser exponering via inandning av ånga. Riskkaraktäriseringen avseende människors exponering för övriga föroreningar som påvisats inom planområdet utgår från uppmätta föroreningshalter i jord och grundvatten inom de exponeringsenheter som definierats inom området samt jämförelse mot beräknade hälsoriktvärden för nämnda medier. Hälsobaserade riktvärden för grundvatten avser exponering via inandning av ånga och har endast beräknats för flyktiga ämnen. Riskkaraktäriseringen avseende människors exponering för föroreningar som sprids från området (risker vid vistelse utanför planområdet) utgår från uppmätta halter i grundvatten inom planområdets norra respektive södra del samt jämförelser mot hälsobaserade riktvärden för grundvatten. Riktvärden avser i detta fall exponering via intag av fisk. Slutligen redovisas i avsnittets sista delkapitel en bedömning av risker som kan komma att uppstå till följd av planerade anläggningsarbeten. Detta avser alltså inte risker som kan uppstå till följd av den förändrade markanvändningen, där exempelvis industrimark tillgängliggörs till följd av den planerade exploateringen, utan avser risker som kan uppstå till följd av framtida markarbeten i samband med planerad exploatering. 8.4.1 Potentiella hälsorisker vid vistelse inom planområdet 8.4.1.1 Klorerade alifater Resultat från utförda undersökningar visar att föroreningar av klorerade alifater förekommer inom och i anslutning till planområdet. Föroreningarna har främst påträffats i grundvatten. Jämförelser av uppmätta föroreningshalter mot platsspecifika hälsoriktvärden tyder på att föroreningssituationen i grundvatten inom planområdets södra del kan utgöra en risk för människors hälsa vid långvarig vistelse inom området. Markanvändningen inom den aktuella delen av området planeras bl.a. för bostäder. Risker kopplas främst till förekommande förorening av VC i det ytliga magasinet, se Figur 8-1. De plymkartor som redovisas i figuren indikerar att det finns en föroreningsplym av VC som sträcker sig inom delar av planområdets södra del. Kartorna ska dock tolkas mycket försiktigt då undersökningar som utförts inom planområdets södra del visar att ytligt grundvatten sannolikt endast förekommer som fragmenterade mindre magasin. Exempelvis har inget ytligt grundvatten påträffats inom Gjutmästaren 5, korsningen Gjuteriv/Smältv eller inom den sydvästra delen av Gjutmästaren 4 vid undersökningar som utförts under 2024-2025. Det rör sig därmed Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 63/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI sannolikt inte om föroreningsplymer likt de som redovisas i figuren utan snarare om temporära förekomster av ytligt markvatten med förhöjda halter klorerade alifater, bl.a. VC. Inom området förekommer även halter av andra klorerade lösningsmedel (främst PCE, TCE och 1,2-DCE). Dessa föroreningar har generellt inte uppmätts över platsspecifika hälsoriktvärden i varken det övre eller undre magasinet och bedöms således inte vara styrande för riskbilden inom området (se Figur 8-1). Dock utgör nämnda ämnen ”moderprodukter”, vilka kan brytas ner till VC och på sikt bidra till ökade halter av VC inom området. I det djupa magasinet har VC uppmätts i halter över beräknat hälsoriktvärde för djupt grundvatten i områden strax sydväst samt nordväst om planområdet (Figur 8-1). Inga halter över nämnt riktvärde har uppmätts i grundvatten inom planområdet. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 64/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 8-1. Plymkartor som redovisar procentuell andel av beräknade hälsoriktvärden för ytligt (övre rad med bilder) och djupt (undre rad med bilder) grundvatten. Kartorna ska tolkas med försiktighet då underlaget utgörs av ett mindre antal punkter med mätningar som utförts vid olika tidpunkter samt då interpolationen inte tar hänsyn till grundvattnets strömningsriktning eller andra hydrogeologiska förutsättningar så som förekomst av ytligt berg samt potentiell avsaknad av grundvatten. Föroreningen som påvisats i det djupa grundvattenmagasinet nordväst om planområdet orsakas sannolikt av en in-situ sanering av klorerade lösningsmedel som utförs inom fastigheten Archimedes 1 (nordväst om planområdet) och som tycks leda till en frisättning av nedbrytningsprodukter (VC och cis-1,2-DCE) i grundvatten nedströms åtgärdsområdet (WSP, 2024). Det grundvattenrör där förhöjda halter av bl.a. VC påvisats ingår i kontrollprogrammet för saneringsentreprenaden. Uppmätta Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 65/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI halter av VC har under åren som kontrollerna utförts stigit från ca 2 ug/l (2021) till över 2 000 ug/l (2023) med en tydligt uppåtgående trend. Inga prover har uttagits från djupt grundvatten inom den nordvästra delen av planområdet sedan 2022. Det är därmed osäkert om haltökningen som noterats strax nordväst om planområdet har orsakat en ökad spridning av VC till planområdet, det kan dock inte uteslutas att så har skett eller att det kan komma att ske i framtiden. Provtagningar som utförts inom och i anslutning till planområdets södra del indikerar att eventuell föroreningsspridning från området där höga halter av VC påvisats i djupt grundvatten (sydväst om planområdet inom Gjutmästaren 6) sannolikt sker i sydvästlig riktning, bort från planområdet. Antagandet styrks av de hydrogeologiska förutsättningarna på platsen (Figur 8-2). De förhöjda halter av klorerade alifater som uppmätts i grundvatten inom planområdets södra del utgörs framförallt av PCE (Gjutmästaren 5) och cis-1,2-DCE (Gjutmästaren 4) (se Figur 8-2), d.v.s. produkter som kan brytas ner till VC. Dessa föroreningar bedöms därmed inte vara orsakade av spridning från området med höga VC-halter. De förhöjda halter av PCE som påvisats inom Gjutmästaren 5 kan möjligtvis utgöra källa till de föroreningar av cis-1,2-DCE och VC som påvisats i djupt grundvatten inom Gjutmästaren 4 samt sydväst om planområdet. I området finns dock flera misstänkta källområden, varför föroreningarna även kan härröra från separata föroreningskällor. Det finns bl.a. uppgifter om att klorerade lösningsmedel i fri fas ska ha spridits ner till moränen ovan berg inom fastigheten Induktorn 27, lokaliserad strax väst om området där höga halter av framförallt VC påvisats i det djupa grundvattenmagasinet se Figur 8-2. Klorerade lösningsmedel har även använts inom den f.d. kemtvättsverksamheten på Gjutmästaren 4. De förhöjda halter av framförallt cis-1,2-DCE som påvisats i både ytligt och djupt grundvatten inom samt i nära anslutning till fastighetens sydvästra del har uppmätts i nära anslutning till en avloppsledning som använts för att avleda processvatten från den f.d. verksamheten. I området ansluter även ledningar från väst (Smältvägens förlängning). Resultaten tyder på att det finns flera potentiella källområden lokaliserade inom samt i anslutning till planområdets södra del. Genom det förorenade området löper en sprickzon i berg (Figur 8-2). Förhöjda halter av klorerade alifater har påvisats i djupt grundvatten i anslutning till sprickzonen. Förorening av klorerade alifater förekommer även i det djupa grundvattenmagasinet uppströms samt i ytligt grundvatten och/eller lera ovanför de påvisade föroreningarna. Det finns därmed flera olika potentiella källor till de föroreningar som påvisats i anslutning till sprickzonen. Eventuell spridning av klorerade alifater i sprickor i berggrunden har inte undersökts, men kan inte uteslutas i detta läge. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 66/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ytligt grundvatten Induktorn 27, Uppgift om läckage av fri fas CAH till underliggande morän Djupt grundvatten Figur 8-2. Fördelning av uppmätta halter klorerade alifater (CAH) i ytligt och djupt grundvatten inom planområdets södra del. I figurerna redovisas även uppmätta bergnivåer. Röd streckad linje visar ungefärligt läge för ledningar inom/ i anslutning till den sydvästra delen av Gjutmästaren 4. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 67/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utförda undersökningar av klorerade alifater i jord har generellt inte påvisat några halter över beräknade hälsoriktvärden. I korsningen Gjuteriv/Smältv har TCE, cis-1,2- DCE och VC dock påvisats i halter över nämnda riktvärden. De förhöjda halterna har uppmätts i lera ca 3-6 m under markytan, se Figur 8-3. I det aktuella området har förhöjda halter av klorerade alifater även uppmätts i djupt grundvatten, dock under platsspecifika hälsoriktvärden. Inget ytligt grundvatten påträffades i området vid utförda undersökningar. Föroreningen omges av flera verksamhetsområden där klorerade lösningsmedel har hanterats (Valsverket 7, Gjutmästaren 5 och Gjutmästaren 4). I korsningen sammanstrålar dessutom flera ledningar som historiskt sett avlett spill och processvatten från de olika verksamheterna. Hundsök som utförts i omkringliggande byggnader och brunnar har indikerat förekomst av klorerade lösningsmedel i/under byggnader och brunnar strax norr och nordväst (Valsverket 5-8) samt nordöst (Gjutmästaren 3) om den påvisade föroreningen (se Bilaga C till huvudrapporten). Resultaten indikerar att det förekommer en förorening av klorerade lösningsmedel i korsningen Gjuteriv/Smältv samt eventuellt även i angränsande områden som kan utgöra en oacceptabel hälsorisk för människor som kommer att vistas inom området vid den planerade markanvändningen. Resultat från utförd MIP sondering samt grundvatten- undersökningar som utförts i området indikerar dock att utbredningen av föroreningen är begränsad (se Figur 8-4). Det bör noteras att riktvärden som beräknats för djup jord inte beaktar det lager av tätare lera som överlagrar den påvisade föroreningen. Den indikerade risken kan därmed vara överskattad. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 68/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Klorerade alifater, antal x PSRV Figur 8-3. Resultat för klorerade lösning alifater (PCE, TCE, DCE och VC) i uttagna jordprover i förhållande till tillämpade hälsoriktvärden. Figuren visar högsta uppmätta halt i förhållande till tillämpade riktvärden för samtliga ämnen i ämnesgruppen. I figuren redovisas även resultat från utförd MIP undersökning. De blå linjerna i figuren representerar tvärsnitt, dessa redovisas i Bilaga C till huvudrapporten. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan Figur 8-4. Resultat från utförda provtagningar av klorerade alifater i grundvatten i och i anslutning till korsningen Gjuteriv/Smältv. Figuren visar högsta uppmätta halt i förhållande till tillämpade riktvärden för samtliga ämnen i ämnesgruppen. Jorddjupet i området väst om korsningen är litet, här har inget grundvatten påträffats vid utförda undersökningar. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 69/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Som framgår av Figur 8-3 och Figur 8-4 indikerade den utförda MIP-undersökningen att det även förekommer en förorening av klorerade lösningsmedel i jord i planområdets södra gränsområde (se punkten MIP-17). Inga prover har uttagits på jord från den aktuella punkten. Jordprov som uttagits ca 15 m väst om punkten har inte påvisat några halter av klorerade lösningsmedel över laboratoriets rapporteringsgräns. Ett grundvattenrör som installerades i området i samband med MIP undersökningen har varit tomt vid samtliga utförda grundvatten-undersökningar. Förhöjda halter av PCE har uppmätts i grundvatten i det djupa magasinet strax norr om den indikerade föroreningen (se Figur 8-1), dock i halter väl under hälsobaserade riktvärden. Förhöjda halter av framförallt cis-1,2-DCE men även TCE, PCE och VC har uppmätts i ytligt och djupt grundvatten ca 70 m norr om den aktuella punkten. Halter av VC i ytligt grundvatten har överskridit beräknade hälsoriktvärden för ytligt grundvatten vid utförda undersökningar (2005 samt 2019). Inget ytligt grundvatten har påträffats i området vid undersökningar utförda under 2025. Resultaten som redovisas ovan indikerar sammanfattningsvis att det inom planområdets södra del förekommer föroreningar av klorerade alifater (framförallt VC) i ytligt grundvatten samt, i mindre omfattning, jord som kan komma att utgöra en oacceptabel hälsorisk för människor som kommer vistas i området vid den planerade markanvändningen. Det kan vidare inte uteslutas att det sker en spridning av klorerade alifater i djupt grundvatten till planområdets nordvästra del som kan komma att medföra oacceptabla hälsorisker för människor som kommer vistas i området. Potentiella hälsorisker avser humanexponering via inandning av ånga vid långvarig vistelse inom området. För att sådan exponering ska kunna ske behöver föroreningarna först avgå som ånga i jordens omättade zon (ovan grundvattenytan) och därefter transporteras vidare in i framtida byggnader. Porluftsundersökningar som utförts inom området har generellt påvisat låga halter av klorerade lösningsmedel (väl under riskbaserade koncentrationer för inomhusluft (RfC/RISKinh), se Figur 8-5 och Bilaga B5-3). VC och TCE har i enstaka punkter uppmätts i något högre halter. Halterna är dock låga vid beaktande av den spädning som förväntas ske vid transport genom marken och vidare in i framtida byggnader. För VC krävs en spädning på ca 30 gånger och för TCE krävs en spädning på mindre än 2 gånger för att halter i inomhusluften ska underskrida RISKinh. Detta kan jämföras med Naturvårdsverkets antagna spädning på 1/1200, vilken tillämpats vid beräkning av generella riktvärden för jord (Naturvårdsverket, 2016) samt vid beräkning av platsspecifika hälsoriktvärden för jord och grundvatten. Resultat från utförda porluftsundersökningar bekräftar således inte den riskbild som indikeras vid utvärdering av föroreningssituationen i grundvatten och, till mindre del, jord baserat på beräknade hälsoriktvärden för nämnda medier. Dataunderlaget är dock litet, vilket medför vissa osäkerheter (se vidare under avsnitt 9). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 70/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 8-5. Uppmätta halter av klorerade alifater i porluft/brunnar i förhållande till riskbaserade koncentrationer för inomhusluft (RISKinh) eller, för icke cancerogena ämnen, referenskoncentrationer för inomhusluft (RfC). ©Lantmäteriet, geodatasamverkan Inom planområdets norra och västra del har inga av de utvärderade ämnena (PCE, TCE, DCE och VC) uppmätts i halter över platsspecifika hälsoriktvärden vare sig i jord eller grundvatten. Uppmätta halter underskrider generellt de tillämpade riktvärdena med god marginal (en tiopotens eller mer (PCE, TCE och 1,2-DCE) alternativt en faktor 5 eller mer (VC)). Föroreningssituationen avseende klorerade lösningsmedel inom planområdets norra och västra del bedöms således, givet befintligt dataunderlag, utgöra en acceptabel risk för människors hälsa. Eventuell spridning av VC i det djupa grundvattenmagasinet från området uppströms planområdets nordvästra del utgör dock en osäkerhet, vilket diskuteras tidigare i avsnittet. Sammanfattningsvis visar riskbedömningen att förekommande föroreningar av klorerade alifater (främst VC) i ytligt grundvatten inom och i anslutning till planområdets södra del (Gjutmästaren 3-5 samt Valsverket 7-8) möjligtvis kan komma att utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa vid den planerade markanvändningen. Inom den södra delen av planområdet (korsningen Gjuteriv/Smältv) förekommer även en förorening av klorerade alifater i djup jord (lera) som möjligtvis kan utgöra en risk för människors hälsa. Risker avser humanexponering via inandning av ånga vid långvarig vistelse inom området. Utförda Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 71/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI porluftsundersökningar indikerar dock att ångtransporten i marken inom området är begränsad och uppmätta halter i porluft bedöms inte utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa. Resultaten från utförda porluftsundersökningar bekräftar därmed inte de risker som identifierats vid jämförelse av uppmätta föroreningshalter i grundvatten och jord mot beräknade hälsoriktvärden för nämnda medier. Detta utgör en osäkerhet som behöver utredas ytterligare innan några slutgiltiga slutsatser kring eventuellt åtgärdsbehov kan dras. Det kan i nuläget dock inte uteslutas att riskreducerande åtgärder kan komma att krävas. 8.4.1.2 Övriga föroreningar Utvärderingen visar att representativa halter av ett eller flera ämnen överskrider beräknade hälsoriktvärden för jord inom samtliga utvärderade exponeringsenheter. En sammanfattning följer i Tabell 8-3 nedan. I Bilaga B5 -1.1 redovisas en jämförelse av representativa halter mot tillämpade hälsobaserade riktvärden för samtliga utvärderade exponeringsenheter. Tabell 8-3. Exponeringsenheter med representativa halter i jord över hälsoriskbaserade riktvärden. Ytlig/ Representativ halt i Exponeringsenhet djup jord över Kommentar jord hälsobaserat PSRV As, Pb, PAH-L, Ytlig Dataunderlaget från exponeringsenhetens västra del är PAH-M, PAH-H Tackjärnet mycket litet Djup PAH-M As, Pb, PAH-M, PAH- Ytlig PAH-M har påvisats i halter över hälsobaserat riktvärde i H, dioxin Masugnen N ytligt grundvatten inom exponeringsenhetens nordvästra del vid ett av fyra provtagningstillfällen. Djup As, PAH-M, PAH-H Pb, PAH-M, PAH-H, - Ytlig dioxin Lätta och medeltunga alifater har uppmätts i halter över beräknade hälsoriktvärden i en punkt inom den södra delen av Masugnen S, i övrigt har ämnesgrupperna generellt inte Masugnen S PAH-M, PAH-H, påvisats i halter över laboratoriets rapporteringsgräns. De Djup alifater >C10-C12 höga halterna har en stor inverkan på den representativa halten för alifater C8-10 samt C10-C12 inom Masugnen S. Ämnesgrupperna bedöms inte vara styrande för riskbilden inom området. PAH-M har påvisats i halter över hälsobaserat riktvärde i Ytlig As, PAH-M, PAH-H ytligt grundvatten inom exponeringsenhetens västra del samt strax sydöst om exponeringsenheten. GM3 Dataunderlaget från ytan under byggnaden, vilken tar upp Djup PAH-M stora delar av exponeringsenheten, är mycket begränsat. Mycket begränsat dataunderlag. Ytlig PAH-M, PAH-H PAH-M har påvisats i halter över hälsobaserat riktvärde i ytligt grundvatten inom exponeringsenhetens östra del. GM4 As, PAH-M, PAH-H, Alifater >C12-C16 har påvisats i halter över hälsobaserat Djup alifater >C10-C12 riktvärde i ytligt grundvatten strax väst om exponeringsenheten. As, Pb, PAH-M, Ytlig Alifater >C12-C16 har påvisats i halter över hälsobaserat PAH-H, PCB7 GM5 riktvärde i ytligt grundvatten strax öst om Djup As, PAH-M, PAH-H exponeringsenheten. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 72/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ytlig/ Representativ halt i Exponeringsenhet djup jord över Kommentar jord hälsobaserat PSRV Pb, PAH-L, PAH-M, Ytlig PAH-H, PCB7 V10 skola Begränsat dataunderlag Djup PAH-M Begränsat dataunderlag. PAH-L, PAH-M, Ytlig PAH-H, PCB7 Alifater >C12-C16 har uppmätts i halter över hälsobaserat V10 bostäder riktvärde i ytligt grundvatten inom exponeringsenhetens centrala del samt strax sydöst om exponeringsenheten. PAH-M har påvisats i halter över hälsobaserat riktvärde i Djup - ytligt grundvatten strax öst om exponeringsenheten. Ytlig PAH-M V10 parkering Mycket litet dataunderlag (enstaka analyser) Djup - Begränsat dataunderlag inom framförallt den västra delen av exponeringsenheten. Riskbedömningen för KB torget utgår från hälsoriktvärden Ytlig As, PAH-M, PAH-H som beräknats för parkmark. Riktvärdena utgår från att samtlig jord inom området kommer vara tillgänglig för människor som vistas i området samt att växter kan komma KB torget att odlas i marken. Torget kommer till stor del att vara hårdgjort, vilket kommer medföra en kraftig begränsning av tillgången till den förorenade jorden. Det kan dock inte uteslutas att vissa delar av torget kommer utgöras av mindre grönytor, vilket motiverar valet av riktvärde. Djup As, PAH-H Risksituationen kan behöva utvärderas på nytt när den slutgiltiga utformningen av torget har fastställts. As, PAH-M, PAH-H, Ytlig dioxin SP norr PAH-M, PAH-H, Djup dioxin Ytlig PAH-M, PAH-H Mycket litet dataunderlag (enstaka analyser) SP syd En bensinanläggning, lokaliserad på kajen inom Djup - exponeringsenhetens norra del, har inte undersökts. Ytlig PAH-H, PCB7, dioxin BH Parken Djup PAH-H, PCB7 Ytlig PAH-M, PAH-H Begränsat dataunderlag, framförallt från Smältv N exponeringsenhetens västra del Djup Pb Ytlig PAH-M Begränsat dataunderlag, framförallt från Smältv S exponeringsenhetens södra del Djup PAH-M Resultaten som presenteras i tabellen indikerar att det kan föreligga risk för hälsoeffekter vid långvarig vistelse inom samtliga utvärderade exponeringsenheter. För exponeringsenheter SP syd, V10 parkering och GM4 är analysunderlaget mycket litet, vilket försvårar utvärderingen av eventuella hälsorisker inom dessa områden. Inom Vattentorget har inga prover uttagits. Givet den påvisade föroreningssituationen inom övriga delar av planområdet är det dock inte osannolikt att det även inom områden med litet/avsaknad av analysunderlag förekommer föroreningar som kan utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 73/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI De ämnesgrupper som överskrider beräknade hälsoriktvärden i störst utsträckning, och därmed bedöms styrande för risksituationen inom planområdet, utgörs av PAH-M och PAH-H (se Figur 8-6). Styrande hälsorisker utgörs, för PAH-M, av exponering via inandning av ånga. För PAH-H utgörs styrande hälsorisker för ytlig jord av exponering via intag av växter. Inom delar av planområdet kan även förekommande föroreningar av arsenik, bly, PCB7 och dioxin utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa. Risker utgörs i detta fall av exponering via intag av jord (arsenik, bly och dioxin) och/eller växter (arsenik och PCB7). Ämnena bedöms dock mindre styrande för risksituationen inom området eftersom de förekommer i mindre omfattning över hälsobaserade riktvärden än de ämnesgrupper som omnämns i föregående stycke (se Figur 8-7 och Figur 8-8). Analysunderlaget för dioxin och PCB7 är dock avsevärt mindre än för andra vanligt förekommande föroreningar så som metaller och PAH. Det är därmed svårt att avgöra hur styrande dessa ämnen är för risksituationen. Dioxin har främst påvisats i halter över beräknade hälsoriktvärden inom planområdets norra del (Masugnen N, Masugnen S och SP norr, se Figur 8-7). Påvisade föroreningar kopplas sannolikt till den historiska verksamhet som bedrivits inom området (impregnering av virke). För djup jord utgörs identifierade hälsorisker för PAH-M av exponering via inandning av ånga. För övriga nämnda ämnen/ämnesgrupper utgörs identifierade risker av potentiell risk för återkontaminering av ytlig jord och därmed risker genom exponering via intag av jord och växter. Halter över platsspecifika hälsoriktvärden har uppmätts i fyllning och underliggande lera ner till som mest ca 4 m under markytan. Det saknas i många fall avgränsning i djupled. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 74/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Antal x PSRV PAH-M PAH-H Figur 8-6. Uppmätta halter av PAH-M och PAH-H jämfört mot platsspecifika hälsoriktvärden för jord. Figuren redovisar högsta uppmätta halt för respektive provpunkt och djupintervall i förhållande till beräknade riktvärden. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 75/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Antal x PSRV Dioxin PCB7 Figur 8-7. Uppmätta halter av dioxin och PCB7 jämfört mot platsspecifika hälsoriktvärden för jord. Figuren redovisar högsta uppmätta halt för respektive provpunkt och djupintervall i förhållande till beräknade riktvärden. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 76/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Antal x PSRV Arsenik Bly Figur 8-8. Uppmätta halter av arsenik och bly jämfört mot platsspecifika hälsoriktvärden för jord. Figuren redovisar högsta uppmätta halt för respektive provpunkt och djupintervall i förhållande till beräknade riktvärden. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan Grundvattnet i det ytliga magasinet förekommer generellt ytligt inom planområdet. Grundvattenytan är lokaliserad ca 0,5-2 m under markytan. En stor andel av de föroreningar som påvisats i djup jord (> 1 m från markytan) är därmed lokaliserade under grundvattenytan. Detta gäller framförallt inom planområdets östra del där grundvattnet förekommer mycket ytligt (ca 0,5-1 m under markytan). För att flyktiga föroreningar som är lokaliserade i jord under grundvattenytan ska kunna avgå som ånga behöver dessa först lösas i grundvattnet och därefter transporteras till grundvattenytan där ångavgång kan ske. Ångtransport kan därefter ske i den omättade delen av marken. Uppmätta halter av flyktiga föroreningar i grundvatten inom den norra delen av planområdet är generellt låga, väl under beräknade hälsoriktvärden för grundvatten (se Figur 8-9). PAH-M har dock uppmätts i halter över hälsobaserat riktvärde för grundvatten i prover från ytligt grundvatten inom den nordvästra delen av Masugnen N vid ett av fyra provtagningstillfällen (2016). Vid övriga provtagningstillfällen (2022 och 2025) har uppmätta halter underskridit beräknade riktvärden med god marginal (uppmätta halter har uppgått till som mest 2% av beräknat hälsoriktvärde). De avvikande höga halterna uppmättes strax efter installation av grundvattenrören och det är möjligt att halterna delvis orsakats av partiklar eller andra störningsmoment som kan ha uppstått till följd av installationen. Dataunderlaget är dock för litet för att dra några säkra slutsatser. Resultat från senare mätningar indikerar dock att flyktiga föroreningar lokaliserade Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 77/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI under grundvattenytan inom den norra delen av planområdet inte utgör en oacceptabel risk för människors hälsa. Bedömningen styrks av uttagna porluftsprover, vilket diskuteras längre fram i rapporten (se avsnitt 8.4.1.3). Figur 8-9. Uppmätta halter av PAH-M i grundvatten inom planområdets norra del jämfört mot beräknade hälsoriktvärden för ytligt respektive djupt grundvatten. Figuren visar högsta uppmätta halt i respektive provpunkt. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan Inom planområdets södra del har flyktiga föroreningar (främst PAH-M) uppmätts i halter över hälsobaserade riktvärden i något större omfattning, se Figur 8-10. PAH-M har uppmätts i halter över nämnda riktvärden i ytligt grundvatten inom den östra delen av GM4 samt inom den norra delen av Smältv S (mellan GM3 och V10 bostäder). Inom V10 bostäder samt den södra delen av Smältv S har även alifater >C12-C16 uppmätts i halter över hälsobaserat riktvärde i ytligt grundvatten. Resultaten indikerar att det inom dessa exponeringsenheter även kan finnas ett åtgärdsbehov avseende flyktiga föroreningar som förekommer under grundvattenytan. Dataunderlaget är dock för litet för att dra några säkra slutsatser. Inom de sydvästra delarna av planområdet (GM5) har inget ytligt grundvatten påträffats vid utförda undersökningar. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 78/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 8-10. Uppmätta halter av PAH-M i grundvatten inom planområdets södra del jämfört mot beräknade hälsoriktvärden för ytligt respektive djupt grundvatten. Figuren visar högsta uppmätta halt i respektive provpunkt. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 79/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 8-11. Uppmätta halter av alifater >C12-C16 i grundvatten inom planområdets södra del jämfört mot beräknade hälsoriktvärden för ytligt respektive djupt grundvatten. Figuren visar högsta uppmätta halt i respektive provpunkt. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan 8.4.1.3 Resultat från utförda porluftsundersökningar Riskbedömningen visar att det inom huvuddelen av planområdet förekommer flyktiga föroreningar i jord och/eller grundvatten som, baserat på jämförelse av uppmätta halter mot hälsobaserade riktvärden, indikerar hälsorisker genom inandning av ånga. Porluftsundersökningar som utförts inom området har dock endast påvisat låga halter av flyktiga föroreningar i porluft. Uppmätta halter underskrider generellt riskbaserade koncentrationer för inomhusluft (RfC/RISKinh) med god marginal, se Bilaga B5-3. Fenantren (del i summaparametern PAH-M) har uppmätts i halter över RISKinh i två av totalt åtta undersökta punkter. De aktuella punkterna är lokaliserade inom Valsverket 10 skola och Valsverket 10 bostäder, se Figur 8-12. Halterna är dock låga vid beaktande av den spädning som kan förväntas ske vid transport genom jorden och vidare in i byggnad. Det samma gäller för bensen som uppmätts i halter över RISKinh i porluft inom den centrala och östra delen av GM5 (Figur 8-12). För fenantren krävs en spädning på mellan 2-3 gånger för att halter i framtida byggnader ska underskrida RISKinh. För bensen krävs en spädning på mellan 2-12 gånger. Detta kan jämföras med den antagna utspädning på 1 200 gånger som tillämpas av Naturvårdsverket vid beräkning av generella riktvärden för jord och som även tillämpats vid beräkning av platsspecifika hälsoriktvärden för jord och grundvatten. Uppmätta halter av flyktiga ämnen i porluft inom planområdet bedöms därmed inte utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 80/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI För PAH-M bekräftar utförda porluftsmätningar således inte den riskbild som erhålls vid utvärdering av uppmätta föroreningshalter i jord och grundvatten mot beräknade hälsoriktvärden för nämnda medier. Motsvarande samband noteras även för klorerade alifater, vilket diskuteras under avsnitt 8.4.1.1 tidigare i rapporten. För bensen har uppmätta halter i jord och grundvatten inte indikerat någon förekomst av hälsorisker. Erfarenheter från andra projekt som Sweco varit inblandade i (Sweco, 2024, Sweco, 2023, Sweco, 2022b, Sweco, 2021, Sweco, 2020, Sweco, 2015) visar att det verktyg som använts för att beräkna riktvärden för jord och grundvatten (Naturvårdsverkets beräkningsverktyg) ofta överskattar risken för ångavgång från flyktiga ämnen. Detta gäller framförallt för medeltunga PAH. Det bör noteras att dataunderlaget för porluft generellt är litet. Ytterligare undersökningar krävs för att kunna dra några säkra slutsatser kring ångtransporten inom området. Inom exponeringsenheter GM4 och G5 är dataunderlaget dock något större. Detta diskuteras vidare under avsnitt 10. Figur 8-12. Uppmätta halter av PAH (vänster) respektive BTEX (höger) i porluft i förhållande till riskbaserade koncentrationer för inomhusluft (RISKinh) eller, för icke cancerogena ämnen, referenskoncentrationer för inomhusluft (RfC). ©Lantmäteriet, geodatasamverkan 8.4.1.4 Hälsorisker vid korttidsexponering Riskbedömningen visar vidare att det inom utvärderade exponeringsenheter förekommer föroreningshalter av arsenik, bly och PAH-H som överskrider riktvärden för korttidsexponering. Risker vid korttidsexponering avser små barn som vid enstaka tillfällen kan få i sig en något större mängd jord. Endast ytlig jord är tillgänglig för sådan exponering. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 81/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I den ytliga jorden har arsenik uppmätts i halter över riktvärde för korttidsexponering i sammanlagt fyra punkter. Punkterna är främst lokaliserade inom planområdets norra del (nordvästra delen av Masugnen N samt östra delen av KB torget) i anslutning till det område där historisk impregnering av virke har skett. Halter över nämnt riktvärde har även uppmätts i ytlig jord i en punkt inom den södra delen av SP norr (strax öst om Masugnen S). Utöver ovanstående har PAH-H uppmäts i halter över riktvärde för korttidsexponering i ytlig jord från en punkt lokaliserad inom den östra delen av Tackjärnet. I den djupa jorden har enstaka halter av arsenik (tre prov) och bly (ett prov) uppmätts i halter över nämnda riktvärden. Resultaten indikerar att halter över eller i nivå med riktvärden för korttidsexponering har mycket begränsad utbredning i området (enstaka procent av uttagna prover både i ytlig och djup jord). Sannolikheten för att komma i kontakt med de höga halterna är således liten, vilket begränsar risker kopplade till korttidseffekter. Inom detaljplaneområdets nordvästra del (västra delen av Masugnen N samt östra delen av KB torget) förekommer halter över eller i nivå med nämnda riktvärden i något större utsträckning, se Figur 8-13. Inom denna del av området bedöms risker kopplade till korttidsexponering kunna vara av större betydelse. Figur 8-13. Område med ställvisa halter av arsenik över riktvärde för korttidsexponering (RVkorttid). ©Lantmäteriet, geodatasamverkan 8.4.1.5 Risk för kontaminering av ytliga jordlager Risker kopplade till förekommande föroreningar i djupare jordlager (> 1 m från markytan) styrs i flera fall av risk för kontaminering av ytligare jordlager. I underlaget till SSRV för Stockholms stad (Stockholmsstad, 2019) framgår att sådan Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 82/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI kontaminering bl.a. kan ske till följd av uppåtriktat grundvattenflöde under perioder då avdunstningen från markytan är större än nederbörden. Enligt rapporten är avdunstningen i Stockholm större än nederbörden fyra månader per år, vilket medför förutsättningar för visst uppåtriktat flöde. Det framgår även att transporten kan bero på olika platsspecifika faktorer såsom jordens vattenhållande förmåga (Stockholmsstad, 2019). Denna kopplas till jordlagrens sammansättning där mer finkorniga jordar har en högre vattenhållande förmåga än mer grovkorniga jordar. Ett sätt att grovt bedöma jordens förutsättningar för uppåtriktad vattentransport är att studera jordens kapillära stighöjd, d.v.s. jordens förmåga att ”suga upp” vatten från en vattenyta. Generellt kan sägas att den kapillära stighöjden är avsevärt större hos finkorniga jordar än hos grövre jordar. SGI nämner bl.a. att den kapillära stighöjden hos grus ofta uppgår till några cm medan den kapillära stighöjden hos lera och andra mer finkorniga jordar kan uppgå till flera meter (SGI, 2025). Det är därför grus kan användas som kapillärbrytande skikt, det vill säga ett skikt som bryter eller hejdar den kapillära stigningen. Samtidigt beror jordens förmåga till uppåtriktad vattentransport på uppsugningshastigheten, det vill säga den tid det tar att uppnå den kapillära stighöjden. Denna beror i sin tur på jordens genomsläpplighet (permeabilitet) där mycket finkorniga jordar så som lera har en låg genomsläpplighet och således låg uppsugningshastighet medan mer grovkorniga jordar har högre uppsugningshastighet. Bäst förutsättningar för uppåtriktad vattentransport har alltså jordar med hög kapillär stigkraft i kombination med en hög uppsugningshastighet. SGI nämner bl.a. siltrika jordar som jordarter som har relativt hög stighöjd i kombination med tillräcklig uppsugningshastighet för att skapa relativt stora rörelser i marken. Jordarterna inom planområdet utgörs huvudsakligen av fyllning på lera. Fyllningen inom markens översta skikt (0-1 m ) utgörs till stor del av mer grovkorniga fyllnadsmassor (sand, grus, sten (se Figur 8-14)). Ställvis förekommer dock mer finkorniga fyllnadsmassor med stor andel lera och/eller silt. Längre ner i jordprofilen övergår jordarterna i mer finkorniga jordtyper, framförallt lera men även silt. Här kan det möjligtvis finnas förutsättningar för uppåtriktad vattentransport och således även förutsättningar för tidvis kontaminering av ytligare jordlager. Inom områdets västra del utgörs dock jordarterna av grövre fyllnadsmassor även på större djup. Här bedöms risken för kontaminering av ytligare jordlager vara liten. Kontaminering av ytliga jordlager skulle även kunna ske till följd av stigande grundvattennivåer inom områden där höga föroreningshalter påvisats i grundvatten. Detta bedöms dock mindre sannolikt eftersom vattennivån i det ytliga magasinet i stor omfattning styrs av nivån i Bällstaviken, vilken i sin tur styrs av nivån i Mälaren. Nivån i Mälaren regleras med dammluckor, bl.a. lokaliserade vid Slussen. Slussen byggs för närvarande om för att kunna släppa ut mer vatten när behov uppstår. Föreslaget medelvattenstånd i Mälaren efter ombyggnationen kommer att vara +0,87 m (RH2000) vilket inte skiljer sig nämnvärt mot dagens reglering (SMHI, 2011). Ombyggnationen medför att de högsta vattenstånden kommer att kunna hållas på en lägre nivå samt att de lägsta vattenstånden kommer kunna hållas på en något högre nivå. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 83/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 0-1 m 1-2 m >2 m Figur 8-14. Dominerande jordarter inom olika djupintervall. Planområdets utbredning markerad med röd streckad linje. En uppåtriktad föroreningstransport kan även ske till följd av omblandning i jorden p.g.a. naturliga processer eller mänskliga aktiviteter. Naturliga processer avser markorganismer som rör runt i jorden, s.k. bioturbation. Djupet som berörs är vanligen några decimeter (Stockholms stad, 2019). Den biologiska aktiviteten avtar dock kraftigt med djupet (Stockholms stad, 2019) och det bedöms därmed mindre sannolikt att bioturbation skulle ha någon större påverkan på förorenings-transporten i djupare jordlager. Detta gäller framförallt inom områden där grundvattenytan påträffas ytligt samt inom områden som kommer täckas av byggnader eller hårdgjorda ytor. Detta eftersom förutsättningarna för ett fungerande markekosystem inom denna typ av ytor är mycket begränsade (Stockholms stad, 2019). Sammanfattningsvis kan risk för vertikal spridning av föroreningar från djupare till ytligare jordlager inom planområdet inte uteslutas. Detta gäller främst inom områden med finare jordarter. Stora delar av marken kommer att skiftas ur i samband med planerade exploateringsarbeten. Marken kommer sannolikt fyllas upp med grövre fyllnadsmassor med dåliga förutsättningar för uppåtriktad vattentransport. Ytterligare urskiftning kan dock komma att krävas för att minska risken för kontaminering av ytliga jordlager. Detta gäller inom områden med förekomst av höga föroreningshalter i finkornigare jordar så som silt eller fyllning med lerinnehåll. Ett kapillärbrytande skikt på några decimeter kan sannolikt vara tillräckligt för att hindra vertikal föroreningsspridning från djupare till ytligare jordlager. Detta behöver dock utredas närmre i en åtgärdsutredning. 8.4.2 Potentiella hälsorisker vid vistelse utanför planområdet Representativa föroreningshalter i djupt och ytligt grundvatten inom planområdets södra och norra del redovisas i Tabell 8-4 tillsammans med en jämförelse mot riktvärden som beräknats med avseende på människors exponering via intag av fisk. Som framgår av tabellen underskrids samtliga beräknade hälsoriktvärden med god marginal, bortsett från ytligt grundvatten inom områdets södra del där riktvärdet för PAH-H underskrids med relativt liten marginal. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 84/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den representativa halten för PAH styrs inom områdets södra del till mycket hög grad av höga PAH halter som uppmätts inom GM4. Dataunderlaget är mycket litet (1 analys i en punkt) och det går därmed inte att avgöra hur representativ halten är för det grundvatten som rinner ut i Bällstaviken. Resultaten indikerar att föroreningsspridningen från planområdet utgör en acceptabel risk för människors hälsa. Spridning av PAH från områdets södra del utgör dock en osäkerhet. Inga andra exponeringsvägar har identifierats för människor som vistas utanför planområdet. Tabell 8-4. Representativa halter av styrande ämnen i grundvatten (övre och undre magasin) inom norra respektive södra delen av planområdet jämfört mot hälsoriktvärden för grundvatten – intag av fisk. Söder Norr Riktvärde GV - Övre Undre Övre Undre Ämne Enhet intag fisk magasin magasin magasin magasin Arsenik µg/l 5 200 1,7 0,6 19 3,5 Bly µg/l 92 000 0,8 0,4 2,6 0,1 Kvicksilver µg/l 1 100 0,04 0,0 0,1 0,1 Alifater >C10-C12 µg/l 23 000 89 7,1 8,2 10 PAH-L µg/l 1 600 000 16 0,1 0,1 0,1 PAH-M µg/l 7 400 6,8 0,9 0,7 0,8 PAH-H µg/l 10 7,8 1,0 0,7 0,5 PCE µg/l 4 600 000 21 150 0,7 0,2 TCE µg/l 840 000 21 11 1,0 0,9 cis-1,2-DCE µg/l 21 000 000 73 160 5,0 9,0 VC µg/l 29 000 5,7 9,2 2,0 34 8.4.3 Risker till följd av planerade anläggningsarbeten Risker som kan uppstå till följd av planerade anläggningsarbeten utgörs dels av nya ledningsdragningar vilka kan komma att öppna upp nya spridningsvägar för grundvatten och/eller ånga. Risker kan även uppstå till följd av andra anläggningsarbeten där befintliga jordmassor skiftas ur mot mer genomsläppliga massor exempelvis i schakt för framtida byggnader, växtbäddar och andra markförlagda anläggningar. Ovanstående gäller om anläggningsarbeten utförs i områden med höga halter av flyktiga föroreningar i jord och/eller grundvatten. Höga halter av flyktiga föroreningar har framförallt påvisats i grundvatten inom planområdets södra del (vinylklorid samt alifater >C12-C16 och PAH-M). PAH-M förekommer i förhöjda halter i jord inom hela planområdet. Utförda porluftsundersökningar indikerar dock att ångtransporten av flyktiga föroreningar (PAH-M, klorerade alifater och andra flyktiga ämnen) är mycket begränsad i marken inom området (se avsnitt 8.4.1.3). Det finns redan i dagsläget flera stora ledningsstråk som löper genom områden med påvisad förekomst av flyktiga föroreningar. Provtagningar som utförts i en dagvattenledning som löper genom ett av de mest förorenade områdena (Korsningen Gjuteriv/Smältv) har inte indikerat att det förekommer någon betydande spridning av klorerade lösningsmedel med grundvatten eller ånga i ledningssystemet. Mätning har dock endast utförts vid ett tillfälle samt endast i en ledning (se Figur 8-15). Inga andra flyktiga ämnen har undersökts i ledningar inom området. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 85/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 8-15. Uttagna luftprover i ledningsbrunnar (inringade med blått). Övriga trianglar markerar uttagna porluftsprover. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan Ökad föroreningsspridning kan även komma att uppstå till följd av planerade pålningsarbeten, vilka kan komma att öppna upp spridningsvägar mellan det övre och det undre magasinet. Detta till följd av att det tätande lerlagret mellan de båda magasinen penetreras. Spridningsvägar kan även öppnas upp vid djupa anläggningsarbeten i områden med tunnare lerlager. Eventuell spridning av grundvatten med höga halter av flyktiga föroreningar från det undre till det övre magasinet bedöms vara av störst potentiell betydelse för människors hälsa. I det undre magasinet förekommer inom flera områden förorening av flyktiga föroreningar i halter under hälsoriktvärden för djupt grundvatten men över hälsoriktvärden för ytligt grundvatten. Detta gäller följande områden: • Masugnen N: västra delen • Masugnen S: västra delen samt området söder om exponeringsenheten (BH- parken) • Gjutmästaren 3 (GM3): Området norr och söder om exponeringsenheten (inga undersökningar av djupt grundvatten har dock utförts väst, öst eller under byggnaden som upptar huvuddelen av exponeringsenheten) • Gjutmästaren 4 (GM4) • Gjutmästaren 5 (GM5) • Valsverket 10 skola (V10 skola): nordöstra delen • Smältvägen: områden mellan Vattenparken och Bällsta Hamn parken, Valsverket 10 och Tackjärnet samt Gjutmästaren 5 och Gjutmästaren 4 • Delar av Vattenparken och Bällsta Hamnsparken (BH-parken) Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 86/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Det djupa grundvattnet inom Tackjärnet, GM3 samt den södra delen av Valsverket 10 (V10 bostäder, V10 parkering, Valsverket 5-6) har inte undersökts och det går därmed inte att utesluta att det djupa grundvattnet inom dessa exponeringsenheter innehåller höga halter av flyktiga föroreningar. Fastigheterna är lokaliserade inom eller i nära anslutning till områden med misstänkta eller påvisade föroreningar av klorerade lösningsmedel, se Figur 8-16. Undersökningar som utförts inom området tyder på att trycknivån i det djupa grundvattenmagasinet ligger i nivå med trycknivån i det övre magasinet. Inom delar av området har inget ytligt grundvatten påvisats vid utförda undersökningar, inom dessa områden ligger trycknivån i det undre magasinet i fyllning ovan leran. Resultaten tyder på att det finns en risk för upptryckning av grundvatten från det undre magasinet till det övre magasinet om permanenta spridningsvägar öppnas upp genom det tätande lerlagret. Tillfällig spridning kan även komma att ske i samband med installations- och/eller anläggningsarbeten om förorenat grundvatten och/eller jord trycks ner eller spolas upp i samband med arbetena. Pålningsarbeten planeras inom stora delar av planområdet. Inom planområdets centrala del planeras även djupa anläggningsarbeten för en ledningskulvert som, inom mindre delar av ledningssträckan, kan komma att genomskära det tätande lerlagret. Det kan vidare inte uteslutas att lerlagret kan komma att genomskäras inom fler delar av planområdet. Detta till följd av olika anläggnings- och markförstärkningsåtgärder vars exakta utformning och lokalisering inte är känd vid upprättandet av denna riskbedömning. Flera av de befintliga byggnaderna inom området är anlagda på pålar. Detta kan innebära att det redan i dagsläget förekommer spridning mellan det övre och det undre magasinet, ifall leran runt pålarna inte har slutit tätt. Om pålarna dras upp vid framtida anläggningsarbeten kan detta medföra att ytterligare spridningsvägar öppnas upp, dels tillfälligt i samband med dragningen, dels permanent ifall leran som omslutit pålarna inte sluter tätt efter dragningen. Detta gäller även vid dragning av eventuella sponter. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 87/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 8-16. Uppmätta halter av flyktiga föroreningar i djupt grundvatten jämfört mot hälsoriktvärden för ytligt grundvatten (RV-GVY). Inom områden som markerats med röd streckad linje bedöms en eventuell upptryckning av grundvatten från undre magasin potentiellt kunna medföra ökade hälsorisker för människor som kommer att vistas inom området vid den planerade markanvändningen. Inom områden som markerats med gul streckad linje är riskerna osäkra på grund av bristfälligt dataunderlag. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 88/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Riskbedömning markmiljö 9.1 Föroreningar av potentiell betydelse Riskbedömning avseende markmiljö inleds med en screening för att fokusera riskbedömningen på de ämnen som bedöms kunna vara av betydelse för eventuell negativ påverkan på markekosystemets funktion. Screeningen baseras på en jämförelse av uppmätta halter av undersökta ämnen inom detaljplaneområdet mot tillämpade riktvärden för skydd av markmiljö i ytlig jord (se avsnitt 7). Den fortsatta riskbedömningen fokuserar på de ämnen som uppmätts i halter över tillämpade riktvärden i 2 % eller mer av uttagna jordprover och som bedöms styrande för risksituationen för markekosystemen inom området. I Tabell 9-1 redovisas statistik för de ämnen som bedöms kunna vara av potentiell betydelse för påverkan på markekosystem inom detaljplaneområdet. Statistik för samtliga undersökta ämnen redovisas i Bilaga B4-2. Vid beräkning av medelhalter har halter som underskrider laboratoriets rapporteringsgräns tilldelats halva värdet för rapporteringsgränsen. För dioxin redovisas dock statistik där halter under rapporteringsgräns tilldelats värdet för rapporterings gränsen12. Tabell 9-1. Statistik för ämnen som bedöms vara av potentiell betydelse för påverkan på markekosystem inom planområdet. 90 Andel över Markmiljö Ämne Enhet Median Medel Max percentil Antal riktvärde (%) MKM Arsenik mg/kg TS 4,6 13 360 17 335 6,6 40 Bly mg/kg TS 19 46 1 300 79 329 2,1 400 Koppar mg/kg TS 29 62 1 800 120 336 6,3 200 Zink mg/kg TS 80 220 18 000 270 329 5 500 PAH L mg/kg TS 0,023 1,1 100 0,65 311 2 15 PAH M mg/kg TS 0,48 11 600 13 311 5,5 40 PAH H mg/kg TS 0,68 8,9 560 12 315 11 10 Aromater >C10-C16 mg/kg TS 0,45 3,1 150 3,2 290 3,8 15 Dioxin* ng/kg TS 4,7 40 570 75 62 4,8 200 * WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ 9.2 Representativa halter Markekosystemet i ett område är beroende av den generella föroreningsnivån i hela området, snarare än av halter i enstaka punkter. Enstaka högre halter kan eventuellt orsaka en mycket lokal påverkan på markmiljön, men som nämns i avsnitt 5.2 krävs generellt större störningar för att påverka markekosystemets funktion. Av denna anledning bör den representativa halten avseende risker för markekosystemet utgå från medelhalten i ett större område. Som representativ halt vid bedömningen tillämpas medelhalter inom de exponeringsenheter som identifierats inom ramen för hälsoriskbedömningen. Ytor som planeras för vägar eller andra större 12 För dioxin rapporteras halter som en summaparameter ink LOQ samt exk LOQ, dvs en summaparameter där rapporteringsgränsen tilldelats värdet för rapporteringsgränsen och en summaparameter där rapporteringsgränsen tilldelats värdet noll. Vid riskbedömningen tillämpas summaparametern ink LOQ eftersom detta är mest konservativt. Valet har ingen påverkan på riskbedömningen (se statistik för båda summaparametrarna i Bilaga B4-2). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 89/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI sammanhängande hårdgjorda ytor har inte inkluderats i bedömningen, vilket motiveras tidigare i rapporten. Som skattning av medelvärdet tillämpas aritmetiska medelvärden inom respektive exponeringsenhet. I det fall antalet analyser är mindre än 5 tillämpas högsta uppmätta halt som representativ halt. Vid beräkningarna har halter under rapporteringsgränsen tilldelats halva rapporteringsgränsens värde. Om det finns flera analyser från en och samma punkt och djupnivå (0-1m samt > 1 m) har högsta uppmätta halt per provpunkt och nivå tillämpats vid beräkningarna. Representativa halter som tillämpats vid bedömningen redovisas i Bilaga B5-1.2, tillsammans med beskrivande statistik. Valet av representativa halter är mindre konservativt än den strategi som tillämpats vid val av representativa halter för bedömning av hälsorisker (se avsnitt 8.3.1), men bedöms vara tillräckligt konservativt vid bedömning av risker för markmiljö. Detta då konsekvensen av att felaktigt ”friklassa” ett område med avseende på risker för markmiljö bedöms ha en mindre konsekvens jämfört med en liknande friklassning vid bedömning av hälsorisker. Valet av representativ halt kan möjligtvis leda till en underskattning av risker för markmiljö inom vissa exponeringsenheter där variabiliteten är hög. Valet påverkar dock inte bedömningen av potentiellt åtgärdsbehov eftersom hälsorisker är styrande för åtgärdsbehovet inom området (se avsnitt 11). 9.3 Riskkaraktärisering Riskbedömningen visar att det inom flera utvärderade exponeringsenheter förekommer föroreningar som kan utgöra en oacceptabel risk för markmiljön, se Figur 9-1. De ämnen som styr risksituationen utgörs huvudsakligen av PAH-M och PAH-H, men även arsenik (KB torget), zink (Masugnen S) och dioxin (SP parken) utgör en möjlig risk för negativa effekter på markmiljö. Risker kopplas till föroreningssituationen i ytlig jord. Föroreningssituationen i djup jord bedöms inte utgöra en risk för markmiljön. Dataunderlaget inom delar av området är begränsat. Detta gäller främst GM4 och SP syd, men även inom Valsverket 10 (V10 skola och V10 bostäder), Tackjärnet och KB torget är dataunderlaget begränsat (se Bilaga B5-1.2 samt Figur 8-6 till Figur 8-8 tidigare i rapporten). För exponeringsenheten SP syd bedöms dataunderlaget vara för litet för att utvärdera eventuella risker för markmiljön. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 90/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 9-1. Områden med indikerad risk för negativ påverkan på markmiljö markerade med orange. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan Markytan inom delar av området kommer att höjas i samband med planerade exploateringsarbeten. Detta innebär att nya jordmassor kommer tillföras inom delar av planområdet och att avståndet till de förorenade jordmassorna kommer att öka. Detta kan medföra positiva effekter för markekosystemen eftersom exponeringen för föroreningar kommer att minska. Inom mindre delar av planområdet (områdets centrala och södra del) kommer markytan att sänkas. Detta bedöms generellt inte medföra några ökade risker för markmiljön eftersom föroreningshalter i djup jord inom dessa områden huvudsakligen underskrider riktvärden för ytligt jord. Den södra delen av GM5 utgör ett undantag. Här förekommer halter av PAH-H i djup som skulle kunna utgöra en risk för markmiljön Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 91/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI (halter över riktvärden för ytlig jord). De förhöjda halterna är dock främst lokaliserade under framtida byggnad eller gata och det bedöms därmed sannolikt att de höga föroreningshalterna kommer att schaktas bort i samband med kommande anläggningsarbeten. Efter att området exploaterats kommer förutsättningarna för etablering av ett markekosystem vara mycket begränsade eftersom markytan kommer att vara täckt av byggnad eller hårdgjord yta. Förekommande föroreningar i djup jord inom GM5 bedöms därmed sannolikt inte utgöra en risk för markmiljön även om markytan i området sänks. 10 Osäkerheter Ett antal osäkerheter har identifierats i samband med den utförda riskbedömningen. Dessa listas nedan: Dataunderlaget Dataunderlaget inom delar av området, exempelvis GM4, SP syd, Tackjärnet och Valsverket 10, är litet vilket bidrar till osäkerheter i bedömningen för dessa områden. Inom Vattenparken, Valsverket 5-6 och vägar inom planområdets västra och södra del (Masugnsvägen och Smältvägens förlängning) saknas analyser. Antalet mätningar av grundvatten är relativt få, vilket bidrar till osäkerheter vid beräkning av representativa halter samt utvärdering av variationer över tid. Undersökningar av porluft har endast utförts vid ett tillfälle samt i ett begränsat antal punkter. Inom planområdets södra del (GM4 och GM5) är antalet provtagningspunkter avsevärt större än inom övriga delar av planområdet (se vidare under underrubriken ”Ångtransporten” nedan). Halter av organiskt kol Information om TOC-halter i jord inom planområdet är begränsat. De prover som analyserats med avseende på TOC (N=28) indikerar att TOC halten i djupare jord (> 1 m från markytan) möjligtvis är något högre än den TOC-halt som antagits vid beräkning av riktvärden (1%). Parametern påverkar riktvärden för flyktiga ämnen bl.a. PAH-M som, utifrån jämförelse mot beräknade riktvärden för jord och grundvatten, bedöms vara styrande för riskbilden inom området. Det antagna värdet bidrar sannolikt till en konservativ bedömning av risker som avser exponering för flyktiga ämnen i djup jord. Detta eftersom en lägre TOC-halt ger en större teoretisk ångtransport och därmed lägre riktvärden för flyktiga ämnen. Ångtransporten Riskbedömningen har identifierat inandning av ånga som en av de potentiellt styrande exponeringsvägarna för föroreningar inom området. Bedömningen baseras på en jämförelse av uppmätta halter av flyktiga föroreningar i jord och grundvatten mot hälsoriktvärden som beräknats med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsverktyg. Porluftsmätningar som utförts i området har dock inte påvisat att det förekommer någon betydande ångtransport i marken inom planområdet. Observationerna överensstämmer med erfarenheter från andra projekt som Sweco varit inblandade i (Sweco, 2022, Sweco, 2021, Sweco, 2020, SGI, 2016, Sweco, 2015) och som visar att beräkningsverktyget överskattar risken för ångavgång från flyktiga ämnen. De potentiella hälsorisker som identifierats inom området och som avser potentiell exponering via inandning av ånga kan därmed vara överskattade. Dataunderlaget avseende porluft är begränsat, vilket medför osäkerheter. Inom GM4 och GM5 är dataunderlaget tätare, framförallt för klorerade alifater, men det saknas generellt information om haltvariationer över tid. Prover inom GM4 har uttagits som Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 92/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI passiva prover och representerar således den genomsnittliga föroreningssituationen i porluft under en något längre tid (ca en månad). Övriga porluftsrover som uttagits inom planområdet har uttagits som pumpade prover och ger således en ögonblicksbild av föroreningssituationen vid tidpunkten för provtagningen. Prover har dock huvudsakligen uttagits under hårdgjorda ytor och byggnader, områden där föroreningsångor kan ansamlas över tid. Proverna kan därmed antas vara relativt representativa för hur föreningssituationen kan komma att se ut i porluft under framtida byggnader. Detta antagande bör dock verifieras genom ytterligare provtagning. Hydrogeologiska förutsättningar Det finns flera osäkerheter som påverkar bedömningen avseende påvisade föroreningar i det övre grundvattenmagasinet. Osäkerheter avser bl.a. grundvattnets strömningsriktning, flöde i recipienten (Bällstaviken) samt grundvattengradient och hydraulisk konduktivitet. Osäkerheter finns även kring förekomst och utbredning av ytligt grundvatten inom planområdet. Se Bilaga A för mer utförlig information. De osäkerheter som bedöms vara av störst vikt för den utförda hälsoriskbedömningen utgörs dels av uppgifter kring den hydrauliska konduktiviteten i det ytliga magasinet dels av uppgifter kring förekomst och utbredning av ytligt grundvatten inom planområdets olika delar. Beräkningar som utförts avseende den spädning som kan förväntas ske då grundvattnet inom området flödar ut i recipienten (Bällstaviken) utgår från slugtester som utförts i grundvattenrör inom området. För ytligt grundvatten har tester utförts i två grundvattenrör lokaliserade inom planområdets västra del. Slugtesterna visar på en låg hydraulisk konduktivitet (storleksordning 10-7-10-6). Detta kan bero på att jordlagren inom de områden där testerna utförts består av relativt täta jordarter (se Figur 8-14 under avsnitt 8.4.1.5). Inom planområdets östra del förekommer mer genomsläppliga fyllnadsmassor och här kan den hydrauliska konduktiviteten, och således även grundvattenflödet i övre magasin, förväntas vara avsevärt högre än den som uppmätts inom områdets västra del. Detta kan innebära att den beräknade spädningen mellan ytligt grundvatten och ytvatten är underskattad. Osäkerheten påverkar storleken på det hälsobaserade riktvärde som beräknats för grundvatten och som avser människors potentiella exponering via intag av fisk. Beräknade riktvärden underskrids generellt med mycket god marginal (2 tiopotenser eller mer, se avsnitt 8.4.2). För PAH-H kan en högre hydraulisk konduktivitet dock medföra att riktvärden överskrids. Osäkerheter avseende storleken på den hydrauliska konduktiviteten kan således påverka bedömningen avseende hälsorisker kopplade till spridning av PAH-H i ytligt grundvattenmagasin. För övriga ämnen bedöms osäkerheten inte ha någon inverkan på bedömningen. Det bör påpekas att spädningsberäkningarna bygger på flera konservativa antaganden, vilka sannolikt väger upp för en del av de osäkerheter som kopplas till storleken på den hydrauliska konduktiviteten. Antaganden avser bl.a. flödet i recipienten, grundvattenmagasinens mäktighet samt att eventuella fördröjningseffekter och andra naturliga processer som kan medföra en reduktion av halter som flödar ut i recipienten inte beaktats. Dessa antaganden beskrivs i detalj i Bilaga A – Riskbedömning avseende ytvatten och sediment (Sweco, 2025b). Vidare finns osäkerheter kring representativa halter i det grundvatten som flödar ut i recipienten (se Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 93/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI avsnitt 8.4.2 tidigare i rapporten) samt osäkerheter kring föroreningarnas upptag i fisk13. Osäkerheter avseende förekomst och utbredning av ytligt grundvatten påverkar bedömningen avseende hälsorisker som kan uppstå till följd av ångtransport från föroreningar i ytligt grundvatten. Detta gäller främst inom planområdets södra del där framtagna plymkartor indikerar förekomst av en eller flera förororeningsplymer i ytligt grundvatten med halter av VC över hälsobaserade riktvärden. Undersökningar som utförts under 2025 har inte påvisat någon förekomst av ytligt grundvatten inom GM5 samt delar av GM4, områden där framtagna plymkartor indikerar förekomst av höga VC-halter i ytligt grundvatten. Undersökningar av porluft som utförts i området har inte påvisat att det förekommer någon betydande ångtransport av klorerade alifater i området. Undersökningarna styrker misstanken om att ytligt grundvatten med höga halter av VC endast förekommer ställvis/tidvis inom planområdets södra del. Identifiering av primära och sekundära källområden Föroreningar av klorerade alifater har påträffats i grundvatten och, i mindre omfattning, i jord inom eller i anslutning till områden där klorerade lösningsmedel har hanterats. Källornas antal, utbredning samt exakta lokalisering är dock inte fastställda. Detta gäller främst utredningsområdets södra del där klorerade lösningsmedel använts inom flera olika fastigheter som ligger i anslutning till varandra. Källor kan finnas i direkt anslutning till områden där kemikalierna hanterats och spillts (primära föroreningskällor) eller som sekundära föroreningskällor, exempelvis i finkorniga jordlager där förorening absorberats och nu sprids oberoende av den primära källan. Källområden kan även uppstå till följd av läckage från äldre spill- och dagvattenledningar som lett alternativt leder spill-, dag- och/eller inläckande grundvatten från ett källområde. Utbredning av identifierade föroreningsplymer Det saknas information om utbredning av föroreningsplymer i områden som inte har kunnat undersökas, framförallt under befintliga byggnader. Spridning i berg Ett antal sprickzoner ska enligt uppgift14 finnas lokaliserade i berggrunden inom planområdet (se avsnitt 2.2). Flera av dessa passerar genom, eller i nära anslutning till, områden där höga halter av klorerade alifater påvisats i grundvatten i moränen ovan berg. Ingen sprickkartering eller andra undersökningar som avser att identifiera potentiella spridningsvägar för klorerade alifater i berg har utförts. Eventuell spridning av klorerade alifater i berg är därmed osäker, men kan inte uteslutas i detta läge. Slutlig markanvändning och marknivå Den planerade markanvändningen inom mindre delar av planområdet är inte fastställd. Detta gäller inom områdena Valsverket 5-6, V10 parkering samt KB torget. 13 Beräknade riktvärden som avser människors exponering via intag av fisk utgår från de förenklade beräkningar och antaganden som beskriv i Naturvådsverkets vägledningsmaterial (Naturvårdsverket, 2016). Ingen fördjupad utvärdering av det potentiella upptaget av föroreningar från ytvatten till fisk har utförts i detta läge. 14 Uppgifter från SGU, 2025 samt Stockholms stads geoarkiv, 2025 Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 94/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Riskbedömningen för dessa områden kan behöva ses över när den slutliga markanvändningen har bestämts. Vid riskbedömningen konstateras vidare att marknivån inom delar av området kommer att höjas. Inom mindre delar av området kan marknivån även komma att sänkas. Detta kan innebära att ytliga jordlager i framtiden kan hamna längre ner i jordprofilen och tvärtom. De riktvärden som tillämpats vid bedömningen kan således bidra till en över- eller underskattning av risker. Detta gäller främst hälsorisker. Hälsoriktvärden för djup jord överskrids dock även i ytlig jord och vice versa (d.v.s. riktvärden för ytligt jord överskrids inom huvuddelen av utvärderade exponeringsenheter även i djup jord). Det kan därmed förutsättas att det kommer att finnas ett behov av riskreducerande åtgärder även om markytans nivå förändras. Åtgärdsdjupet kan dock komma att påverkas. Områden med liten lermäktighet Inom planområdets sydvästra del förekommer områden med liten lermäktighet (< 3 m). Inget grundvatten har påvisats i friktionslagret under leran i dessa områden. Antalet grundvattenrör som installerats i området är dock få. Om det längre fram i projektet skulle framkomma att det finns förorenat grundvatten under leran i områden med liten lermäktighet (< 3 m) bör riktvärden för bedömning av hälsorisker ses över. Detta eftersom beräknade hälsoriktvärden för grundvatten (inandning av ånga) i undre magasin förutsätter en lermäktighet på minst 3 m och således inte är representativa för bedömning av hälsorisker inom områden med tunnare lerlager. Riktvärden för intag av fisk påverkas inte av lerlagrenas mäktighet. Område med förhöjda halter av alifater i grundvatten Inom planområdets södra del förekommer en förorening av alifater >C12-C16 i ytligt grundvatten som indikerar risker för människors hälsa. Risker avser exponering via inandning av ånga. Dataunderlaget är delvis gammalt (2 av 3 prover med höga föroreningshalter har uttagits vid provtagningar utförda under 2005, ingen upprepande provtagning har kunnat utföras i de aktuella rören). Det är därmed osäkert hur föroreningens utbredning ser ut i dagsläget. En porluftsundersökning som utförts i nära anslutning till den påvisade grundvattenföroreningen har inte påvisat några halter av TVOC (total koncentration av flyktiga föroreningar) över laboratoriets rapporteringsgräns. Byggnad med grundläggning i kontakt med förorenat grundvatten Inom planområdets norra del (Masugnen N) kommer planerade byggnader att anläggas med källare vars grundläggning kan komma att stå i kontakt med grundvatten i det ytliga magasinet. Uppmätta halter av flyktiga föroreningar i det ytliga grundvattnet är generellt låga inom den aktuella delen av planområdet. PAH-M utgör ett undantag med påvisat förhöjda halter i ytligt grundvatten inom den västra delen av Masugnen N vid enstaka mättillfällen. Det kan vidare förutsättas att även byggnader inom andra delar av planområdet kan kommat att anläggas med källare eller andra djupa byggnadskonstruktioner som har, eller på sikt kan komma att få, kontakt med grundvatten. Var detta kan komma att bli aktuellt är dock osäkert i detta läge. Flyktiga föroreningar förekommer i grundvatten inom stora delar av planområdet, framförallt områdets södra och centrala del. Föroreningar som förekommer i grundvatten som står i kontakt med byggnader kan potentiellt transporteras in i byggnaderna, dels med vatten som transporteras genom betongen, dels genom transport av föroreningsångor genom betongen. Detta kan Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 95/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI medföra att inomhusluften förorenas och att människor som vistas i byggnaderna kan exponeras genom inandning föroreningsångor. Det bör noteras att byggnadskonstruktioner som anläggs på nivåer lägre än +2,7 m över nollplanet kommer att utföras vattentäta. Detta kommer att medföra en kraftig begränsning av förutsättningarna för föroreningstransport från grundvatten till byggnadernas inomhusluft. Risker kopplade till potentiell transport av flyktiga föroreningar till byggnader som står i kontakt med förorenat grundvatten har inte kvantifierats inom ramen för riskbedömningen, men kommer sannolikt behöva utredas när mer dataunderlag finns tillgängligt (större underlag för beräkning av representativa halter i grundvatten samt mer utförlig information om hydrogeologiska förutsättningar och framtida byggnaders utformning). Föroreningar med rapporteringsgräns över riktvärden För alifater >C8-C10 överskrider laboratoriets rapporteringsgräns i stor utsträckning riktvärden för aktuella ämnen, vilket försvårar utvärderingen. Alifater >C8-C10 har inte bedömts styrande för riskbilden inom området då ämnena generellt inte påträffats i halter över rapporteringsgränsen i jord eller grundvatten inom området. 11 Sammanfattande riskbedömning och bedömning av åtgärdsbehov 11.1 Sammanfattande bedömning Riskbedömningen avseende människors hälsa och markmiljö har utgått från de övergripande åtgärdsmål som tagits fram för detaljplaneområdet Bällsta Hamn och som redovisas under avsnitt 4.1. En bedömning av måluppfyllelse med kommentar redovisas i Tabell 11-1 längre fram i avsnittet. Resultatet från riskbedömningen visualiseras i Figur 11-1. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 96/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI exponeringsenheter med föroreningshalter i jord som indikerar risker för människors hälsa exponeringsenheter med föroreningshalter i jord som indikerar risker för människors hälsa och markmiljö område med förorenings- halter i ytligt grundvatten som indikerar risker för människors hälsa område där spridning av föroreningar i djupt grundvatten från källområde uppströms planområdet möjligtvis kan utgöra en risk för människor som vistas inom planområdet Streckad linje markerar att risken är mycket osäker, men inte kan uteslutas i detta skede. För exponeringsenheter Vattenparken, SP syd, V10 parkering, Valsverket 5-6 samt vägar utan färgmarkering (Masugnsv och Smältvägens förlängning) är dataunderlaget för litet för att utvärdera eventuella risker för människors hälsa och markmiljö. Figur 11-1. Områden med identifierade hälsorisker och/eller risker för markmiljö. Till vänster ytlig jord/grundvatten, till höger djup jord/grundvatten. Det bör noteras att ytlig jord och ytligt grundvatten samt djup jord och djupt grundvatten inte är lokaliserade på samma nivå. Ytligt grundvatten är generellt lokaliserat inom samma nivå som djup jord. Djupt grundvatten är lokaliserat i det undre magasinet vilket generellt är lokaliserat långt under nivåer där föroreningar påvisats i jord. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan. Riskbedömningen visar sammanfattningsvis att det förekommer föroreningshalter av framförallt PAH-M och PAH-H inom planområdet som bedöms kunna medföra risker för människors hälsa samt, i något mindre omfattning, markmiljö vid den planerade markanvändningen. Även klorerade alifater förekommer i halter som indikerar risker för människors hälsa. De övergripande åtgärdsmålen bedöms därmed inte vara uppfyllda. Representativa halter av PAH-M och PAH-H överskrider sina respektive hälsoriktvärden inom majoriteten av de utvärderade exponeringsenheterna, både i ytlig (0-1 m) och djup jord (> 1 m). Resultaten indikerar att föroreningssituationen inom planområdet kan komma att utgöra en risk för människors hälsa vid långvarig vistelse inom området. Risker avseende PAH kopplas främst till föroreningssituationen i jord. Inom delar av området (områdets centrala, sydöstra och nordvästra del) förekommer även PAH-M i grundvatten som möjligtvis kan utgöra en hälsorisk vid den planerade markanvändningen. Risker avser förekommande föroreningar i ytligt grundvatten. Styrande exponeringsvägar för PAH-M utgörs av inandning av ånga. Bedömningen avseende risker kopplade till inandning av ånga är dock mycket osäker då utförda porluftsprovtagningar indikerar att ångtransporten i marken inom området är mycket Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 97/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI begränsad. Detta gäller för såväl PAH-M som klorerade alifater och andra flyktiga föroreningar som undersökts i porluft inom planområdet, se vidare under avsnitt 11.3. För PAH-H samt för övriga ämnen som bedöms kunna utgöra en risk för människors hälsa, men som bedöms mindre styrande för risksituationen (arsenik, bly, dioxin och PCB), utgörs styrande exponeringsväg för ytlig jord av intag av växter och jord. För djup jord utgörs identifierade risker för samtliga ämnen utom PAH-M av risk för kontaminering av ytliga jordlager. Utvärderingen visar vidare att det inom området förekommer föroreningshalter av arsenik, bly och PAH-H som överskrider riktvärden för korttidsexponering. Halter över eller i nivå med nämnda riktvärden har dock endast påvisats i ett mindre antal prover (ca 3 % eller mindre i prover uttagna från ytlig respektive djup jord) och bedöms därmed ha mycket begränsad utbredning i området. Sannolikheten för att komma i kontakt med de höga halterna är således liten, vilket begränsar risker kopplade till korttidsexponering. Inom områdets nordvästra del kan nämnda risker vara av något större betydelse. Risker avseende klorerade alifater kopplas främst till påvisade halter av VC i ytligt grundvatten inom planområdets södra del. Inom den södra delen av planområdet (korsningen Gjuteriv/Smältv) förekommer även halter av klorerade alifater i lera som möjligen kan utgöra en risk för människors hälsa. Föroreningen förekommer på stort djup (> 3 m från markytan). Inom områdets nordvästra del kan spridning av VC från områden uppströms planområdet möjligtvis komma att medföra hälsorisker för människor som kommer vistas i området vid den planerade markanvändningen. Risker avser i detta fall föreningar i det undre grundvattenmagasinet. Inom området förekommer även halter av andra klorerade alifater (främst PCE, TCE och 1,2-DCE). Dessa föroreningar har generellt inte uppmätts över platsspecifika hälsoriktvärden i varken det övre eller undre magasinet och bedöms således inte vara styrande för riskbilden inom området. Dock utgör nämnda ämnen ”moderprodukter”, vilka kan brytas ner till VC och på sikt bidra till ökade halter av VC inom området. Inom planområdets sydvästra del förekommer en förorening av PCE i djupt grundvatten som möjligtvis kan utgöra källområde till höga halter av nedbrytningsprodukter (cis-1,2-DCE och VC) som uppmätts i området strax sydväst om planområdet samt, till mindre del, inom planområdets sydvästra del (GM4). Det finns dock flera misstänkta källor i området och det är därmed mycket svårt att avgöra vilken eller vilka föroreningskällor som ger upphov till de förhöjda föroreningshalter som uppmätts i området. Risker avseende klorerade alifater kopplas till humanexponering via inandning av ånga, men som nämns tidigare i avsnittet är dessa risker mycket osäkra. Uppmätta halter av klorerade alifater i det övre magasinet inom planområdets norra del är låga och bedöms inte utgöra en oacceptabel risk med avseende på människors hälsa. Utvärdering av övergripande åtgärdsmål I Tabell 11-1 redovisas de övergripande åtgärdsmål som formulerats för detaljplaneområdet Bällsta Hamn tillsammans med en bedömning kring målens uppfyllande. Tabellen redovisar endast de övergripande åtgärdsmål som bedöms vara av relevans för riskbedömningen avseende människors hälsa och markmiljö. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 98/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 11-1. Bedömning av de övergripande åtgärdsmålens uppfyllande. Övergripande åtgärdsmål Uppfylls Kommentar Riskbedömningen visar att föroreningssituationen inom stora delar av planområdet kan komma att utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa vid den planerade markanvändningen. Risker avser kontinuerlig exponering för framförallt PAH-H samt, till mindre del, arsenik, bly, dioxin och PCB, via framförallt intag av Området ska kunna nyttjas för bostäder förorenad jord och växter. och verksamheter av innerstadskaraktär utan att människor utsätts för oacceptabla Nej Utöver dessa exponeringsvägar indikerar hälsorisker genom exponering för riskbedömningen att exponering för PAH-M föroreningar i mark och grundvatten. och klorerade alifater via inandning av ånga kan utgöra en hälsorisk. Risker kopplade till inandning av ånga är dock osäkra och behöver utredas ytterligare. Identifierade risker kopplas till förekommande föroreningar i ytlig (0-1 m) o ch djup jord (> 1 m) samt i grundvatten. Riskbedömningen visar att Föroreningar inom området ska inte föroreningssituationen inom delar av innebära en oacceptabel påverkan på området kan utgöra en oacceptabel risk för markekosystemets förmåga att utföra de Nej markekosystem inom planområdet. funktioner som förväntas vid den Styrande föroreningar utgörs främst av planerade markanvändningen. PAH-M och PAH-H. Identifierad risk avser föroreningar i ytlig jord. 11.2 Risker till följd av planerade anläggningsarbeten Risker som kan uppstå till följd av planerade anläggningsarbeten utgörs dels av nya ledningsdragningar eller andra anläggningsarbeten som kan komma att öppna upp nya spridningsvägar för grundvatten och/eller ånga i ytliga jordlager/ytligt grundvattenmagasin, dels av djupa anläggningsarbeten som kan komma att öppna upp spridningsvägar mellan det övre och det undre magasinet. Den förstnämnda risken avser anläggningsarbeten i områden med höga halter av flyktiga föroreningar i jord och/eller grundvatten. Detta gäller framförallt inom planområdets södra del där föroreningar av klorerade alifater (främst VC) samt alifater >C12-C16 och PAH-M förekommer i höga halter i grundvatten. PAH-M förekommer i förhöjda halter i jord inom hela planområdet. Utförda undersökningar indikerar dock att ångtransporten i marken samt i befintliga ledningar inom planområdet är mycket begränsad. Risken för spridning av ånga i ledningar samt i ledningsgravar och andra anläggningsschakt inom området bedöms därmed mycket osäker. Dataunderlaget är begränsat. Inom området planeras pålningsarbeten samt vissa djupare anläggningsarbeten, vilka skulle kunna komma att öppna upp spridningsvägar mellan det undre och övre grundvattenmagasinet. Allvarligast sett ur hälsorisksynpunkt är om grundvatten med höga föroreningshalter i det djupa grundvattenmagasinet sprids till det ytliga magasinet. Inom stora delar av planområdet förekommer halter av flyktiga föroreningar i det undre magasinet som skulle kunna medföra potentiella hälsorisker om föroreningarna transporteras upp till det övre magasinet15. 15 Föroreningshalterna underskrider beräknade hälsoriktvärden för djupt grundvatten med god marginal, men överskrider beräknade hälsoriktvärden för ytligt grundvatten. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 99/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Observerade grundvattennivåer inom planområdet tyder på att det kan finnas en risk för upptryckning av grundvatten från det undre magasinet till det övre magasinet om permanenta spridningsvägar genom det tätande lerlagret öppnas upp. De hydrogeologiska förutsättningarna är dock osäkra och behöver utredas ytterligare innan några säkra slutsatser kring spridningsförutsättningar mellan övre och undre magasin kan dras. Tillfällig spridning kan även komma att ske i samband med installations- och/eller anläggningsarbeten om förorenat grundvatten och/eller jord trycks ner eller spolas upp i samband med arbetena. Flera av de befintliga byggnaderna inom området är anlagda på pålar. Detta kan innebära att det redan i dagsläget förekommer spridning mellan det övre och det undre magasinet. Om pålarna dras upp vid framtida anläggningsarbeten kan detta medföra att ytterligare spridningsvägar öppnas upp, dels tillfälligt i samband med dragningen, dels permanent ifall leran som omslutit pålarna inte sluter tätt. Detta gäller även vid dragning av sponter. 11.3 Osäkerheter Vid riskbedömningen har ett antal osäkerheter identifierats (se avsnitt 10). Dessa osäkerheter har generellt, och där möjligt, hanterats genom konservativa antaganden som snarare riskerar att över- än att underskatta risker. De osäkerheter som bedöms vara av störst betydelse för riskbedömningen sammanfattas i Tabell 11-2 nedan. Tabell 11-2. Osäkerheter som identifierats vid riskbedömningen. Osäkerhet Kommentar Dataunderlaget för jord och grundvatten är begränsat inom delar av planområdet. Flera av grundvattenrören har endast provtagits vid ett tillfälle. Dataunderlaget Porluftsundersökningar har generellt endast utförts vid ett tillfälle samt i ett begränsat antal punkter (bortsett från planområdets södra del (GM4 och GM5) där provtätheten är avsevärt större än inom övriga delar av planområdet). Riskbedömningen har identifierat inandning av ånga som en av de potentiellt styrande exponeringsvägarna för föroreningar inom området. Porluftsmätningar som utförts i området har dock inte påvisat att det förekommer någon betydande ångtransport i marken inom planområdet. Resultaten tyder på att den beräkningsmodell som använts för att beräkna hälsoriktvärden för jord och grundvatten (Naturvårdsverkets beräkningsverktyg version 2.2) överskattar risken Ångtransporten för ångavgång från flyktiga ämnen. Resultaten överensstämmer med observationer från andra projekt som Sweco varit involverade i1. Indikerade hälsorisker som avser människors potentiella exponering via inandning av ånga kan därmed vara överskattade. Dataunderlaget avseende porluft är dock begränsat, vilket medför osäkerheter. Osäkerheter påverkar främst bedömningen avseende utbredning av klorerade alifater i övre magasin samt potentiella risker kopplade till upptryckning av förorenat grundvatten från undre till övre magasin i samband med framtida Hydrogeologiska pålnings- och anläggningsarbeten. Osäkerheterna påverkar även, till viss del, förutsättningar risker kopplade till föroreningsspridning med ytligt grundvatten till Bällstaviken och därigenom människors exponering via intag av fisk. Denna typ av risk är dock behäftad med andra typer av osäkerheter och styrs därmed endast till viss del av grundvattenflödet i det ytliga magasinet. Exakt antal samt utbredning och lokalisering av källområden till påvisade Källområden föroreningar av klorerade alifater i grundvatten och jord inom planområdet har inte samt utbredning fastställts. Det saknas även information om utbredning av föroreningsplymer inom av identifierade områden som inte har kunnat undersökas, framförallt under befintliga byggnader. förorenings- Osäkerheter avser främst påvisade föroreningar av klorerade alifater inom plymer planområdets södra del. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 100/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Osäkerhet Kommentar Inom planområdets södra del förekommer en förorening av alifater >C12-C16 i ytligt grundvatten som indikerar risker för människors hälsa. Dataunderlaget som Utbredning av ligger till grund för bedömningen är dock till stor del gammalt2. Föroreningens föroreningar utbredning är därmed mycket osäker. Även dataunderlaget för klorerade alifater i med gammalt ytligt grundvatten är delvis gammalt. Vid undersökningar som utförts under 2024 dataunderlag och 2025 har inget ytligt grundvatten påträffats i områden med tidigare påvisade föroreningar av klorerade alifater i ytligt grundvatten. Inom planområdets norra del (Masugnen N) kommer planerade byggnader att anläggas med källare vars grundläggning kan komma att stå i kontakt med grundvatten i det övre magasinet. Detta skulle kunna medföra hälsorisker om flyktiga föroreningar transporteras in i källaren och förorenar inomhusluften. Uppmätta halter av flyktiga föroreningar i ytligt grundvatten inom planområdets norra del är generellt låga. PAH-M har dock uppmätts i högre halter, framförallt vid undersökningar utförda under 2016. Byggnader med Det kan vidare förutsättas att även byggnader inom andra delar av planområdet grundläggning i kan kommat att anläggas med källare eller andra djupa byggnadskonstruktioner kontakt med som har, eller på sikt kan komma att få, kontakt med grundvatten. Var detta kan grundvatten komma att bli aktuellt är dock osäkert i detta läge. Flyktiga föroreningar förekommer i grundvatten inom stora delar av planområdet, framförallt områdets södra och centrala del. Risker kopplade till potentiell transport av flyktiga föroreningar från grundvatten som står i kontakt med byggnad har inte utvärderats i detta läge men kommer sannolikt behöva utvärderas i ett senare skede när mer dataunderlag finns tillgängligt. 1.) Sweco,2024 Sweco, 2022, Sweco, 2021, Sweco, 2020, SGI, 2016, Sweco, 2015 2.) 2 av 3 prover med höga föroreningshalter har uttagits vid provtagningar utförda under 2005, ingen upprepande provtagning har kunnat utföras i de aktuella rören. Utöver de osäkerheter som omnämns ovan finns även osäkerheter kopplade till TOC- halt i djup jord, områden med liten lermäktighet, ämnen med hög rapporteringsgräns (alifater >C8-C10) samt slutlig markanvändning inom delar av planområdet. Dessa osäkerheter beskrivs mer utförligt under avsnitt 10 tidigare i rapporten. 11.4 Bedömt åtgärdsbehov och rekommendationer Riskbedömningen visar att det inom planområdet förekommer föroreningshalter i jord och grundvatten som kan komma att utgöra en risk för människors hälsa och/eller markmiljö vid den planerade markanvändningen. Riskreducerande åtgärder bedöms därmed komma att krävas för att säkerställa att marken kan göras lämplig för det tilltänkta ändamålet. Det identifierade åtgärdsbehovet inom planområdet sammanfattas i Tabell 11-3 samt i Figur 11-2. Dataunderlaget är i flera fall begränsat och flera osäkerheter har identifierats vilka kan ha en påverkan på bedömningen, se föregående avsnitt. Åtgärder bör i första hand fokusera på att reducera människors exponering för ytlig förorenad jord samt att minska risker för vertikal föroreningsspridning från djupa till ytligare jordlager. Åtgärder behöver sannolikt även fokusera på att reducera risker kopplade till människors exponering via inandning av ånga. Omfattningen av dessa åtgärder är dock mycket osäker (se föregående avsnitt). Stor del av de föroreningar som förekommer i fyllnadsmassor inom markens omättade zon (ovan grundvattenytan) kommer att schaktas bort i samband med planerade exploateringsarbeten. Detta kommer medföra en betydande reduktion av identifierade hälsorisker. Ytterligare åtgärder bedöms dock sannolikt behöva utföras. Åtgärder avser föroreningar i både omättad och mättad zon (under grundvattenytan). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 101/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 11-3. Preliminärt åtgärdsbehov inom olika delar av planområdet. J står för jord och GV står för grundvatten. Grått kryss markerar att åtgärdsbehovet är osäkert. Ämnen inom parentes bedöms inte styrande för åtgärdsbehovet. Åtgärd Exponerings- Ytlig/ enhet Medie djup Föroreningar Ånga1 Direkt- Vertikal Mark- kontakt2 transport3 miljö4 As, Pb, PAH-L, J Ytlig X X X Tackjärnet PAH-M, PAH-H J Djup PAH-M X As, Pb, PAH-M, J Ytlig X X PAH-H, dioxin Masugnen N J Djup As, PAH-M, PAH-H X X GV Ytlig PAH-M X Pb, Zn, PAH-M, J Ytlig X X X PAH-H, dioxin Masugnen S PAH-M, PAH-H, J Djup X X (alifater >C10-C12) J Ytlig As, PAH-M, PAH-H X X GM3 J Djup PAH-M X GV Ytlig PAH-M, VC (?) X J Ytlig PAH-M, PAH-H X X X As, PAH-M, PAH-H, J Djup X X GM4 alifater >C10-C12, PAH-M, alifater >C10- GV Ytlig X X C12, VC As, Pb, PAH-M, J Ytlig X X X PAH-H, PCB7 GM5 J Djup As, PAH-M, PAH-H, X X GV Ytlig VC X Pb, PAH-L, PAH-M, J Ytlig X X V10 skola PAH-H, PCB7 J Djup PAH-M X PAH-L, PAH-M, J Ytlig X X X PAH-H, PCB7 V10 bostäder alifater >C10-C12, GV Ytlig X PAH-M J Ytlig As, PAH-M, PAH-H X X X X KB torget J Djup As, PAH-H X As, PAH-M, PAH-H, J Ytlig X X X SP norr dioxin J Djup PAH-M, PAH-H, dioxin X X J Ytlig PAH-H, PCB7, dioxin X BH Parken J Djup PAH-H, PCB7 X J Ytlig PAH-M, PAH-H X X Smältv N J Djup Pb X J Ytlig PAH-M X Smältv S J Djup PAH-M X GV Ytlig PAH-M X 1) Reducera risk för ångtransport till byggnad inom/ i anslutning till exponeringsenheten 2) Reducera möjlighet för människor och växter att komma i kontakt med förorenad jord 3) Minska förutsättningar för vertikal uppåtriktad föroreningstransport 4 ) Minska risker fö r negativ a effekter på markmiljö Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 102/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utöver de områden som omnämns i tabellen finns eventuellt även ett åtgärdsbehov avseende förorenad jord inom exponeringsenheter V10 parkering, Valsverket 5-6 samt SP syd samt i vägar Masugnsvägen och Smältvägens förlängning. Dataunderlaget är dock för litet för att avgöra eventuellt åtgärdsbehov i detta skede. I korsningen Gjuteriv/Smältv har en förorening av klorerade alifater påvisats i lera på djup ca 3-6 m under markytan. Föroreningen sträcker sig även in i den sydöstra delen av V10 bostäder, den nordvästra delen av GM4 samt eventuellt även den nordöstra delen av GM5 och sydvästra delen av GM3. Området har markerats i Figur 11-2 (orange cirkel), utbredningen av föroreningen är dock mycket osäker och därav även åtgärdsbehovet. Figur 11-2. Preliminärt åtgärdsbehov inom planområdet (ytlig jord/grundvatten till vänster, djup jord/grundvatten till höger). Eventuellt behov och omfattning av åtgärder som avser att reducera risker kopplade till inandning av ånga är mycket osäkert. Det bör noteras att ytlig jord och ytligt grundvatten samt djup jord och djupt grundvatten inte är lokaliserade på samma nivå. Ytligt grundvatten är generellt lokaliserat inom samma nivå som djup jord. Djupt grundvatten är lokaliserat i det undre magasinet vilket generellt är lokaliserat långt under nivåer där föroreningar påvisats i jord. ©Lantmäteriet, geodatasamverkan. Utöver de åtgärder som redovisas i Tabell 11-3 och Figur 11-2 behöver kommande exploateringsarbeten utföras med lämpliga metoder som tillser att nya spridningsvägar för föroreningar inte öppnas upp. Nya spridningsvägar kan exempelvis uppstå till följd av schakt för nya ledningar genom områden med höga halter av föroreningar i jord och/eller grundvatten (spridning av ånga och/eller grundvatten i ytliga jordlager/ytligt grundvattenmagasin). Nya spridningsvägar kan även komma att öppnas upp till följd av djupa anläggningsarbeten, exempelvis pålningsarbeten, där det tätande lerlagret genomskärs (spridning mellan det djupa och det ytliga grundvatten-magasinet). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 103/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I tillägg indikerar riskbedömningen att ytterligare åtgärder kan komma att bli aktuella. Dessa listas i Tabell 11-4. Behovet av de åtgärder som redovisas i tabellen är mycket osäkert i detta läge. Tabell 11-4. Potentiellt åtgärdsbehov som bedöms mycket osäkert men inte kan uteslutas. Åtgärd Område Kommentar Riskbedömningen indikerar att spridning av klorerade alifater Masugnen N, (främst VC) från källområde uppströms planområdets Åtgärder som avser att hindra KB torget, nordvästra del möjligtvis kan komma att utgöra en risk för spridning av klorerade alifater Tackjärnet människors hälsa. Föroreningen förekommer i undre från områden uppströms magasin. Åtgärder kan behöva vidtas för att förhindra spridning av klorerade alifater till planområdet. Höga halter av PCE har påvisats i det djupa grundvattenmagasinet inom GM5. Föroreningens utbredning och haltvariationer inom området har inte undersökts och det Åtgärder som avser att minska kan därmed inte uteslutas att högre halter än de som påvisats risk för spridning av klorerade förekommer inom området. Föroreningen kan möjligtvis ge GM5 alifater från potentiellt upphov till höga halter av nedbrytningsprodukter (cis-1,2-DCE källområde inom GM5. och VC) som uppmätts i områden anslutande till GM5. Det finns dock flera misstänkta källor i området, vilka kan ha gett upphov till de uppmätta halterna av nedbrytningsprodukter i områden runt GM5. Riskbedömningen indikerar att spridningen av PAH-H från planområdets södra del möjligen kan utgöra en risk för människor som konsumerar fisk från ytvatten nedströms planområdet. Riskerna styrs i mycket hög grad av en hög PAH-halt som uppmätts i et grundvattenrör inom GM4. Röret Åtgärder som avser att minska har endast provtagits vid ett tillfälle. Det går därmed inte att spridning av tunga PAH från GM4 avgöra hur representativ den uppmätta halten är för det planområdets södra del. grundvatten som strömmar ut i recipienten. Utöver detta är bedömningen behäftad med ytterligare osäkerheter, vilka behöver utredas innan eventuellt åtgärdsbehov avseende PAH i grundvatten/djup jord under grundvattenytan inom GM4 kan fastslås. Rekommendationer I kommande skeden rekommenderas att kompletterande undersökningar med tillräcklig detaljnivå utförs inom respektive fastighet/delområde för att tydliggöra behov och omfattning av riskreducerande åtgärder. Undersökningar som avser att minska osäkerheter kopplade till spridningsförutsättningar kan behöva utföras utifrån ett mer planövergripande perspektiv. Följande undersökningar rekommenderas: • Provtagning av jord inom exponeringsenheter med begränsat dataunderlag. Detta gäller främst SP syd, GM4, V10 parkering, Valsverket 5-6, Vattenparken samt Masugnsvägen och Smältvägens förlängning. Men även inom andra delar av planområdet kan kompletterande undersökningar behövas. Undersökningarna bör omfatta de ämnen som bedöms styrande för riskbilden inom området (tungmetaller, PAH, PCB7 och dioxin) samt TOC. • Provtagning av ytligt grundvatten inom områden med påvisade föroreningshalter över beräknade hälsoriktvärden för grundvatten (grundvatten inom områdets nordvästra, centrala och södra del). Provtagningarna syftar till att insamla ett bättre dataunderlag för avgränsning av påvisade föroreningar i grundvatten samt för beräkning av representativa halter. Undersökningarna bör omfatta de föroreningar som bedömts styrande Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 104/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI för risksituationen inom området (PAH-M, klorerade alifater samt, inom områdets södra del, fraktionerade alifater). Inom områdets södra del bör även PAH-H omfattas av utförda analyser. • Provtagning av djupt grundvatten inom planområdets nordvästra del för att undersöka eventuell spridning av klorerade alifater (främst VC) från källområde uppströms planområdet. • Ytterligare provtagning av klorerade alifater och PAH i porluft. Inom planområdets södra del rekommenderas även att BTEX och fraktionerade alifater inkluderas i analysomfattningen. Provtagningarna syftar till att bättre kartlägga förutsättningarna för ångtransport inom området. Resultaten från provtagningarna kan ha en stor inverkan på riskbedömningen och det bedömda åtgärdsbehovet. • Utökade undersökningar av hydrogeologiska förutsättningar inom området. Undersökningarna syftar dels till att insamla ett bättre underlag för bedömning av spridningsförutsättningar mellan övre och undre magasin, dels till att samla in ett säkrare underlag för bedömning av människors potentiella exponering via intag av fisk. • Utvärdering av potentiella hälsorisker i områden där byggnader kan komma att stå i kontakt med förorenat grundvatten16. Utförs för respektive exponeringsenhet/delområde när mer information om byggnadernas utformning, hydrogeologiska förutsättningar samt källområden och representativa föroreningshalter i grundvatten finns tillgängligt. • Utöver ovanstående rekommenderas att förekomst av klorerade lösningsmedel inom och i anslutning till fastigheterna GM3, GM4, GM5 och Valsverket 7 utreds vidare för att ytterligare identifiera och avgränsa möjliga källområden. 12 Slutsatser Syftet med riskbedömningen har varit att identifiera områden där förorenings- situationen inom detaljplaneområdet Bällsta Hamn kan komma att utgöra en risk för människors hälsa och/eller markmiljön vid den planerade markanvändningen. Vidare har riskbedömningen syftat till att identifiera eventuella områden där riskreducerande åtgärder kan komma att krävas för att tillse att marken kan göras lämplig för sitt tilltänkta ändamål. Följande risker har identifierats vid den planerade markanvändningen: Hälsorisker till följd av exponering för föroreningar i ytlig jord, främst genom intag av jord och växter. Hälsorisker till följd av exponering via inandning av ånga från flyktiga föroreningar i ytlig och djup jord samt i ytligt grundvatten. Riskerna är dock osäkra och behöver utredas vidare innan behovet och omfattningen av eventuella riskreducerande åtgärder kan fastslås. 16 Avser förorening av flyktiga ämnen. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 105/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Risk för vertikal spridning av föroreningar från djupa till ytliga jordlager med potentiella hälsorisker som följd. Risker avser human exponering, främst via intag av jord och växter. Risker för markekosystem till följd av exponering för föroreningar i ytlig jord. Risk för vertikal spridning av föroreningar med grundvatten från djupt till ytligt grundvattenmagasin samt risk för horisontell föroreningsspridning med ånga och/eller grundvatten i ledningar och anläggningsschakt. Risker avser spridning som kan komma att uppstå till följd av planerade anläggningsarbeten. Eventuell spridning i/via befintliga installationer är osäker och behöver utredas vidare innan behovet och omfattningen av eventuella riskreducerande åtgärder kan fastslås. Följande risker har avfärdats Risker för markekosystem till följd av exponering för föroreningar i djup jord. Hälsorisker till följd av exponering via intag av grundvatten som dricksvatten. Följande risker bedöms som mycket osäkra Hälsorisker till följd av exponering via intag av fisk. För huvuddelen av undersökta ämnen bedöms den nämnda exponeringsrisken som liten, men för PAH-H kan risker inte uteslutas. Risker avser spridning av PAH-H med grundvatten från planområdets södra del, med potentiellt förhöjda halter i fisk och möjliga hälsorisker som följd. Dataunderlaget som ligger till grund för bedömningen är dock mycket osäkert. Ytterligare undersökningar krävs för att kunna avgöra behov av eventuella åtgärder som syftar till att reducera människors potentiella exponering för PAH via intag av fisk. Hälsorisker till följd av exponering via inandning av ånga från flyktiga föroreningar i undre magasin inom planområdets nordvästra del. Föroreningar avser höga halter av framförallt VC som påvisats i grundvatten strax uppströms planområdet och som sannolikt orsakas av en sanering av klorerade lösningsmedel som pågår i området. Eventuell spridning till planområdet har inte undersökts, men kan inte uteslutas. Hälsorisker till följd av ångtransport in i byggnader som kan komma att stå i kontakt med förorenat grundvatten. Riskbedömningen visar sammanfattningsvis att det finns ett behov av risk- reducerande åtgärder inom planområdet för att säkerställa att de övergripande åtgärdsmål som tagits fram för området uppfylls vid den planerade markanvändningen, se Tabell 12-1. Tabell 12-1. Övergripande åtgärdsmål samt kommentar kring målens uppfyllande Övergripande åtgärdsmål Kommentar Befintligt dataunderlag indikerar att åtgärdsmålet inte Området ska kunna nyttjas för bostäder och kommer uppfyllas vid den planerade verksamheter av innerstadskaraktär utan att markanvändningen utan att riskreducerande människor utsätts för oacceptabla hälsorisker åtgärder först vidtas. Åtgärder avser föroreningar i genom exponering för föroreningar i mark och ytlig och djup jord samt sannolikt även i grundvatten grundvatten. (främst ytligt grundvatten) Föroreningar inom området ska inte innebära Befintligt dataunderlag indikerar att åtgärdsmålet inte en oacceptabel påverkan på kommer uppfyllas vid den planerade markekosystemets förmåga att utföra de markanvändningen utan att riskreducerande funktioner som förväntas vid den planerade åtgärder först vidtas. Åtgärder avser föroreningar i markanvändningen. ytlig jord. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 106/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Åtgärder bör i första hand fokusera på att reducera människors exponering för ytlig förorenad jord samt att minska risker för vertikal föroreningsspridning från djupa till ytligare jordlager. Åtgärder behöver sannolikt även fokusera på att reducera risker kopplade till människors exponering via inandning av ånga. Omfattningen av dessa åtgärder är dock mycket osäker17. Planerade exploateringsarbeten kommer att medföra en stor reduktion av föroreningshalter inom planområdet till följd av omfattande schaktarbeten. Ytterligare åtgärder bedöms dock sannolikt komma att krävas för att säkerställa markens lämplighet för den tilltänkta markanvändningen. Åtgärder avser föroreningar i både omättad och mättad zon (över och under grundvattenytan). Det preliminära åtgärdsbehovet inom planområdets olika delar redovisas i Tabell 11-3 samt i Figur 11-2 i föregående avsnitt. Ytterligare åtgärder som möjligtvis kan komma att bli aktuella listas i Tabell 11-4. För delar av planområdet (exponeringsenheter Vattentorget, V10 parkering, Valsverket 5-6 och SP syd samt gator Masugnsvägen och Smältvägens förlängning) bedöms dataunderlaget vara för litet för att avgöra eventuellt åtgärdsbehov. 13 Fortsatt arbete Ett antal osäkerheter har identifierats vid riskbedömningen (avsnitt 11.3), vilka kan komma att påverka detaljer kring bedömt behov och omfattning av riskreducerande åtgärder. Dataunderlaget bedöms dock tillräckligt för att, i detta skede, möjliggöra en bedömning av den föreslagna planens lämplighet sett ur ett föroreningsperspektiv. I det fortsatta arbetet kommer ytterligare undersökningar att krävas inom respektive fastighet/delområde för att tydliggöra behov och omfattning av riskreducerande åtgärder samt för att insamla ett säkrare beslutsunderlag för utformning av åtgärdsmetoder och mätbara åtgärdsmål. Undersökningar som avser att minska osäkerheter kopplade till spridningsförutsättningar kan behöva utföras utifrån ett mer planövergripande perspektiv. 17 Utförda porluftsundersökningar indikerar att ångtransporten i marken inom planområdet är mycket begränsad. Identifierade risker som avser inandning a ånga kan därmed vara överskattade. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 107/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referenser Avfall Sverige, 2019. Rapport 2019:01. Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Bergab, 2025. PM Hydrogeologi, programhandling detaljplan Bällsta Hamn ELU Konsult AB, 2025. BH-G1-2A06-002-PM Čermák, V. G. 2011. Composition and vertical distribution of free living and plant parasitic nematodes in hop gardens in the Czech Republic. Helminthologia, 48, ss. 124-136. Dowdy, W. 1945. The influence of temparture on vertical migration of invertebrates inhabiting different soil types. Ecology, 25(4), ss. 449-462. Geosigma, 2012. Förstudie Ulvsunda industriområde, Programsamråd. Kemakta konsult, 2023. Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm, Horisontell ångtransport till byggnader Livsmedelsverket 2006. Riksmaten - barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket. Livsmedelsverket 2012. Riksmaten – vuxna 2010–11, Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket. Murphy, D., Sparling, G., & Fillery, I. 1998. Stratification of microbial biomass C and N and gross N mineralisation with soil depth in two contrasting Western Australian agricultural soils. Soil Research, 36(1), ss. 45-56. Naturvårdsverket, 2009a. Rapport 5978: Att välja efterbehandlingsåtgärd- En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. Naturvårdsverket. 2009b. Rapport 5977: Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Naturvårdsverket, 2016. Rapport 5976: Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Utgiven 2009-10 reviderad 2016-06. Naturvårdsverket, 2025. Beräkningsverktyg. Hämtad den 2023-02-03 från https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/fororenade-omraden/riktvarden- for-fororenad-mark/ Naturvårdsverket, 2023b. Hämtad den 2023-03-14 från https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/miljofororeningar/metaller/fakta-om- kvicksilver/ Powers, L., Freckman, D., & Virginia, R. 1994. Depth distribution of soil nematodes in Taylor Valley, Antarctica. Antarctic Journal of the U.S., 29(5), ss. 175-176. Probert, M., & Keating, B. 1996. Modelling changes in soil microbial biomass in response to added crop residues. the 8th Australian Agronomy Conference. Ramböll, 2022. Sammanställning av miljötekniska markundersökningar, samlad riskbedömning och åtärdsförslag. Gjutmästaren 6 och 9 i Ulvsunda industriområde. SGI, 2015 Preliminära riktvärden för högluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten. Linköping: Statens geotekniska institut. SGI, 2018. Klassning av förorenade jordmassor in situ information och råd. Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 108/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SGI 2022 Riktvärden för PFAS i mark och grundvatten. Remissversion 2022-05-31. SGI Vägledning 6. Linköping: Statens geotekniska Institut. SGI, 2025. Hämtat den 2025-04-01 från https://www.sgi.se/tjanster-och- verktyg/laboratorietjanster/geotekniklaboratorium/prislista- geotekniklaboratorium/permeabilitet-och-kapillaritet SGF, 2023a. Hämtad den 2023-03-14 från https://www.atgardsportalen.se/fororeningar/metaller SGF, 2023b. Hämtad den 2023-03-14 från https://www.atgardsportalen.se/fororeningar/aromater SGF, 2023c. Hämtad den 2023-03-14 från https://www.atgardsportalen.se/fororeningar/pah SGU, 2025. Kartvisare. Hämtad den 2025-04-07 från https://apps.sgu.se/kartvisare/ SMHI, 2011. Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren. Rapport nr 2011- 64. Hämtad den 2024-09-03 från https://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/tema/klimat/Malaren/SMHI- Forslag-ny-reglering-Malaren-rapport-2011.pdf Stockholms stad, 2019. Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm. Stockholms stad, 2025. Hämtat den 2025-04-08 från https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/kemisk-status-och-miljogifter/miljogifter-i- fisk/pfos-i-fisk/compare Stockholms stads geoarkiv, 2025. Hämtat den 2025-03-07 från https://etjanster.stockholm.se/geoarkivet/ Sweco 2014. Förekomst av markekosystem på olika djupa i urbana stadsjordar i Malmö. Malmö: Sweco Environment AB. Sweco, 2015. Limhamn 151:463 och Cementen 3 i Malmö stad. Åtgärdsutredning. Sweco, 2020. Jernhusen – Innerstaden 30:40. Provtagning porgas. Sweco, 2021. PM – Faktisk ångavgång av Hg i jord. Sweco, 2022a. PM Grundvattennivåmätning, våren 2022 Sweco, 2022b. Västra Sjöstaden. Riskbedömning avseende markföroreningar inom Västra Sjöstaden (etapp väst) i Trelleborg. Sweco, 2023. Norra Djurgårdsstaden, Gasverket Östra. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning och förslag till mätbara åtgärdsmål. Sweco, 2024. Klara City View, Miljö- och hälsoriskbedömning. Sweco, 2025a. Bilaga A - Riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment Sweco, 2025b. Bilaga C – Underlag för riskbedömning. Sweco, 2025c. Bällsta hamn, riskbedömning avseende påvisade föroreningar, övergripande rapport Törneman, N., Bengtsson, G., & Lipthay, J. 2012. Microbial Diversity and PAH Catabolic Genes Tracking Spatial Heterogeneity of PAH Concentrations. Microbial Ecology, 65(1). Törneman, N., Bengtsson, G., & Xiuhong, Y. 2010. Spatial uncoupling of biodegradation, soil respiration, and PAH concentration in a creosote contaminated soil. Environmental Pollution, 158(9). Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 109/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Wallander, H., Göransson, H., & Rosengren, U. 2004. Production, standing biomass and natural abundance of 15N and 13C in ectomycorrhizal mycelia collected at different soil depths in two forest types. Oecologia, 139(1). Wang, G., Jin, J., Chen, X., Liu, J., Liu, X., & Herbert, S. 2007. Biomass and catabolic diversity of microbial communities with long-term restoration, bare fallow and cropping history in Chinese Mollisols. Plant, Soil and Environment - UZPI (Czech Republic WSP, 2024. Archimedes 1 utvärdering av kontrollprogram oktober 2021-december 2023 Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 110/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga B1 Markanvändningsscenarier Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 111/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-03-24 Bilaga B-1. Markanvändningsscenarier Upprättad av: Erika Schedin Uppdragsnummer: 30001081-105 Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning I följande dokument sammanfattas de exponeringsantaganden som ligger till Kund: Stockholms kommun grund för beräknade platsspecifika riktvärden för jord för olika Uppdragsledare: Erika Geisler markanvändningsscenarier inom detaljplaneområdet Bällsta Hamn. Riktvärdena utgår i huvudsak från antaganden enligt Storstadsspecifika riktvärden (härefter benämnda SSRV) för respektive markanvändningsscenario (Stockholms stad, 2019). Sammanställningen omfattar följande scenarier A. Förskola och skola ytlig jord (0-1 m). B1. Flerbostadshus utan källare, ytlig jord (0-1 m). B2. Flerbostadshus med källare, ytlig jord (0-1 m). C. Verksamheter ytlig jord (0-1 m). D. Nyanlagda parker och grönytor, ytlig jord (0-1 m). E. Under hårdgjorda ytor, ytlig jord (0-1 m). F1a. Djup jord (> 1 m) under bostadskvarter samt områden för skola och förskola utan underliggande källare. F1b. Djup jord (> 1 m) under bostadskvarter samt områden för skola och förskola med underliggande källare. F2. Djup jord (> 1 m) under verksamheter. F3. Djup jord (> 1 m) under parker och grönytor. F4. Djup jord (> 1 m) under hårdgjorda ytor. Gemensamt för samtliga markanvändningsscenarier är att exponeringsvägen ”intag av dricksvatten” inte bedöms utgöra en möjlig exponeringsväg för föroreningar inom planområdet. Detta eftersom området är försett med kommunalt vatten. Det finns inte heller några enskilda brunnar lokaliserade i planområdets närhet. Eftersom området är lokaliserat mitt i Stockholm bedöms det inte heller sannolikt att nya dricksvattenbrunnar skulle komma att uppföras inom eller strax nedströms området inom en överskådlig framtid. A. Förskola och skola, ytlig jord Scenariot avser skola och förskola utan underliggande källare. Både barn och vuxna antas ha en vistelsetid under samtliga dagar, dvs 365 dagar/år vilket är samma som för det generella KM-scenariot1. Detta motiveras med att barn både kan bo och gå i förskola/skola inom samma område och i båda fallen ha en likartad exponeringssituation. I detta antagande har hänsyn även tagits till att barn inte heller ska behöva utsättas för högre föroreningshalter vid en förskola eller skola än i hemmet. 1 Med det generella KM-scenariot avses Naturvårdsverkets generella scenario för känslig markanvändning (KM). Sweco Gjörwellsgatan 22 Sweco Sverige AB Telefon +46 (0) 8 695 60 00 SE 10026 Stockholm RegNo 556767-9849 w ww.sweco.se Sweden S tyrelsens säte Stockholm D okumentreferens Bilaga B1. Markanvändningsscenarier_granskad aapn_ersc 1/6 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI För exponeringsvägen ”hudkontakt med förorenad jord” antas en något lägre 2025-03-24 exponeringstid (120 dagar/år), vilket är i enlighet med det generella KM- scenariot. Uppdragsnummer 30001081-105 Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och Eventuell odling förväntas främst komma att ske i odlingsbingar. Intaget av åtgärdsutredning frilandsodlade växter antas därmed vara begränsat och har ansatts till 5 % av det sammanlagda växtintaget (cirka 4,5 kg kg/år för barn och 7 kg/år för vuxna). Scenariospecifika parametrar har ansatts enligt KM. Samtliga exponeringsantaganden är i enlighet med antaganden för SSRV, markanvändningsscenario A. Skola, förskola och småhus, ytlig jord. B1/B2. Flerbostadshus utan/med källare, ytlig jord Markytan inom områden för planerade flerbostadshus kommer till stor del att vara hårdgjord eller täckt av byggnader. Tillgången till den förorenade jorden kommer således att vara begränsad. Detta har av beräkningstekniska skäl tagits hänsyn till genom att ange en kortare exponeringstid, 180 dagar/år för barn och vuxna (intag av jord och inandning av damm) respektive 60 dagar/år (hudkontakt med jord och damm). För exponeringsvägen ”inandning av ånga” har exponeringstiden ansatts till 365 dagar/år med en antagen inomhusvistelse av 100 %. Detta eftersom andelen hårdgjorda och bebyggda ytor inte har någon påverkan på exponeringsförutsättningarna vad avser inandning av ånga. Växtintaget har, likt beskrivet för scenario A. ovan, ansatts till 5 % av det sammanlagda intaget av frukt och grönsaker. Scenariospecifika parametrar har ansatts enligt KM. Samtliga exponeringsantaganden är i enlighet med SSRV för markanvändningsscenario B1./B2. Flerbostadshus utan/med källare, ytlig jord. C. Verksamheter, ytlig jord Scenariot avser områden med verksamheter eller kontor. Inom denna typ av områden kan grönytor förekomma, men inga ätliga växter odlas. Andelen hårdgjorda ytor är stor, vilket innebär liten andel tillgänglig jord. Detta har av beräkningstekniska skäl tagits hänsyn till genom att ange en kortare exponeringstid 30 dagar/år för barn och 100 dagar/år för vuxna (intag av jord och inandning av damm) respektive 30 dagar/år för barn och 45 dagar/år för vuxna (hudkontakt med jord och damm). Detta utgör hälften av den exponeringstid som antagits för det generella MKM-scenariot (Naturvårdsverket, 2016). För exponeringsvägen ”inandning av ånga” har exponeringstiden ansatts till 200 dagar/år för vuxna och 60 dagar/år för barn med en antagen inomhusvistelse av 100 %. Detta i enlighet med antaganden enligt det generella MKM-scenariot (Naturvårdsverket, 2016). Scenariospecifika parametrar har ansatts enligt MKM. Samtliga exponeringsantaganden är i enlighet med SSRV för markanvändningsscenario C. Verksamheter, ytlig jord. Dokumentreferens Bilaga B1. Markanvändningsscenarier_granskad aapn_ersc 2/6 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI D. Nyanlagda parker och grönytor, ytlig jord 2025-03-24 För ytlig jord inom parker och grönytor bedöms förutsättningarna för exponering Uppdragsnummer 30001081-105 via intag av jord, inandning av damm samt hudkontakt med jord och damm Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och motsvara de för det generella KM-scenariot2. Exponeringstiden för barn och åtgärdsutredning vuxna har därmed ansatts till 365 dagar/år (intag av jord och inandning av damm) respektive 120 dagar/år (hudkontakt med jord och damm). Exponeringstiden för inandning av ånga har ansatts till 365 dagar/år för barn och vuxna med en antagen inomhusvistelse om 10 %. Detta för att beakta att en viss horisontell ångtransport kan ske från flyktiga föroreningar som kvarlämnats i parkmarken till byggnader i angränsande områden. Scenariospecifika parametrar har ansatts enligt KM. Växtintaget har ansatts till 5 % av det sammanlagda intaget av frukt och grönsaker eftersom det inte kan uteslutas att en viss frilandsodling skulle kunna ske i parkområden i framtiden. Samtliga exponeringsantaganden är i enlighet med SSRV för markanvändningsscenario D. Nyanlagda parker och grönytor, ytlig jord. E. Under hårdgjorda ytor, ytlig jord För områden med hårdgjorda ytor bedöms tillgängligheten till den förorenade jorden vara mycket begränsad. Exponeringstid för intag av jord, inandning av damm samt hudkontakt med jord och damm har ansatts till 20 dagar/år för vuxna och barn. Detta för att beakta att förorenad jord tillfälligt kan komma att blottläggas i samband med eventuella markarbeten. Exponeringstiden för inandning av ånga har ansatts till 365 dagar/år för barn och vuxna med en antagen inomhusvistelse om 10 %. Detta för att ta höjd för eventuell horisontell ångtransport till angränsande byggnader, se beskrivning i föregående avsnitt. Ingen odling antas kunna ske i områden med hårdgjorda ytor varför växtintaget har ansatts till 0 %. Scenariospecifika parametrar har ansatts enligt MKM. Samtliga exponeringsantaganden är i enlighet med SSRV för markanvändningsscenario E. Under hårdgjorda ytor, ytlig jord. F. Djup jord För djupare belägen jord (>1 m under markytan) antas exponeringen för den förorenade jorden vara mycket begränsad. För att ta hänsyn till att jorden kan blottläggas i samband med eventuella anläggningsarbeten har exponeringstiden för intag av jord, inandning av damm samt hudkontakt ansatts till 20 dagar/år för barn och vuxna. Intag av växter ingår inte som exponeringsväg i de aktuella markanvändningsscenarierna då växtupptaget från det aktuella jorddjupet (>1 m under markytan) antas vara mycket begränsat. Andelen inomhusvistelse avseende inandning av damm har ansatts till 0 %. För exponeringsvägen ”inandning av ånga” skiljer sig antagandena mellan de olika markanvändningsscenarierna. Dessa antaganden redovisas således separat nedan. 2 Med det generella KM-scenariot avses Naturvårdsverkets generella scenario för känslig markanvändning (KM). Dokumentreferens Bilaga B1. Markanvändningsscenarier_granskad aapn_ersc 3/6 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI F1a/F1b Djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och 2025-03-24 förskola utan/med underliggande källare Uppdragsnummer 30001081-105 Exponeringstiden för inandning av ånga har ansatts till 365 dagar per år. Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och Andelen inomhusvistelse antas vara 100 %. Scenariospecifika parametrar åtgärdsutredning har ansatts enligt KM. F2. Djup jord under verksamheter Exponeringstiden för inandning av ånga ansatts till 60 dagar/år för barn och 200 dagar/år för vuxna. Detta i enlighet med antaganden för det generella MKM-scenariot3. Andelen inomhusvistelse antas vara 100 %. Scenariospecifika parametrar har ansatts enligt MKM. F3 och F4. Djup jord under park och grönytor och djup jord under hårdgjorda ytor Exponeringstiden för inandning av ånga har ansatts till 365 dagar per år för barn och vuxna och andelen inomhusvistelse har ansatts till 10 % för att ta hänsyn till eventuell horisontell transport av ånga till närliggande byggnader. Scenariospecifika parametrar för F3 har ansatts enligt KM medan scenariospecifika parametrar för F4 ansatts enligt MKM. Exponeringsantaganden för markanvändningsscenarier F1 till F3 är i enlighet med SSRV för respektive markanvändningsscenario (F1a/F1b. Djupare jord inom bostadskvarter, förskola och skola utan/med källare, F2. Djupare jord under hårdgjorda ytor samt inom verksamhetskvarter eller F3. Djupare jord under parkmark (Stockholms stad, 2019)). Exponeringsantaganden för F4 utgår från SSRV för F2. Djupare jord under hårdgjorda ytor samt inom verksamhetskvarter men med justeringar för att endast omfatta djup jord under hårdgjorda ytor. 3 Med det generella MKM-scenariot avses Naturvårdsverkets generella scenario för mindre känslig markanvändning (MKM). Dokumentreferens Bilaga B1. Markanvändningsscenarier_granskad aapn_ersc 4/6 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning 2025-03-24 I tabell 1 sammanfattas de antaganden som legat till grund för beräknade Uppdragsnummer 30001081-105 hälsoriktvärden. Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning Tabell 1. Antagande som legat till grund för beräkning av platsspecifika hälsoriktvärden. Bällstahamn B1./B2. F2. Djup jord F3. Djup jord F1a./F1b. Flerbostads- E. Torg/ under under park / A. Förskola, C. Verk- D. Park och Djup jord hus hårdgjord hårdgjorda F4. Djup jord skola samheter grönytor under utan/med yta ytor och under bostäder källare verksamheter hårdgjord yta Jordtyp genomsläpplig jord Modellversion 2.2 Exponeringsvägar Intag av jord Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Hudkontakt med jord/damm Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Inandning av damm Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Inandning av ånga Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Intag av dricksvatten Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Intag av växter Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Uppskattning av halter i fisk Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Exponeringsparametrar Intag av jord (dagar/år) Exponeringstid barn 365 180 30 365 20 20 20 20 Exponeringstid vuxna 365 180 100 365 20 20 20 20 Hudkontakt med jord (dagar/år) Exponeringstid barn 120 60 30 120 20 20 20 20 Exponeringstid vuxna 120 60 45 120 20 20 20 20 Inandning av damm (dagar/år) Exponeringstid barn 365 180 30 365 20 20 20 20 Exponeringstid vuxna 365 180 100 365 20 20 20 20 Andel inomhusvistelse (-) 1 1 1 0 0 0 0 0 Inandning av ånga (dagar/år) Exponeringstid barn 365 365 60 365 365 365 60 365 Exponeringstid vuxna 365 365 200 365 365 365 200 365 Andel inomhusvistelse (-) 1 1 1 0,1 0,1 1 1 0,1 Intag av växter (kg/dag) Konsumtion, barn 0,25 0,25 0 0,25 0 0 0 0 Konsumtion, vuxna 0,4 0,4 0 0,4 0 0 0 0 Andel från odling på plats 0,05 0,05 0 0,05 0 0 0 0 Dokumentreferens Bilaga B1. Markanvändningsscenarier_granskad aapn_ersc 5/6 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-03-24 Bällstahamn Uppdragsnummer 30 001081-105 Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och B1./B2. F1a./F1b. F2. Djup jord F3. Djup jord åtgärdsutredning A. Förskola, Flerbostads- C. Verk- D. Park och E. Torg/ Djup jord under under park / hus hårdgjord hårdgjorda F4. Djup jord skola samheter grönytor under utan/med yta ytor och under bostäder källare verksamheter hårdgjord yta Jordtyp genomsläpplig jord Modellversion 2.2 Scenariospecifika modellparametrar Använd KM eller MKM- värden i modellen KM KM MKM KM MKM KM MKM KM / MKM Jord och gv-parametrar Organiskt kol (andel) 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Vattenhalt (andel) 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,15 0,15 0,15 Porluft 0,24 0,24 0,24 0,24 0,24 0,2 0,2 0,2 Porositet (andel) 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 Kd-värden metaller NV NV NV NV NV NV NV NV Transportmodell ånga Luftvolym inne i byggnaden 240 240 240 240 240 240 240 240 Luftomsättning i byggnaden 12 12 12 12 12 12 12 12 Yta under byggnaden 100 100 100 100 100 100 100 100 Djup till förorening 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 1 / 0,35 1 1 Modellparametrar Mäktighet på förorenat jordlager som RV gäller för 1 m 1 m 1 m 1 m 1 m 2 m 2 m 2 m Bakgrundshalter SSRV SSRV SSRV SSRV SSRV SSRV SSRV SSRV Referenser Stockholms stad, 2019. Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm. Dokumentreferens Bilaga B1. Markanvändningsscenarier_granskad aapn_ersc 6/6 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga B2 Riktvärden för grundvatten Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 112/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-08--22 Bilaga B2 – Riktvärden för grundvatten Ver Upprättad av Erika Schedin Denna bilaga beskriver beräkningen av platsspecifika hälsoriktvärden för Uppdragsnummer 30001081-105 grundvatten inom detaljplaneområdet Bällsta Hamn i Stockholm. Två olika Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och uppsättningar av riktvärden har beräknats där den ena uppsättningen avser åtgärdsutredning Kund Stockholms kommun människors exponering via inandning av ånga och den andra uppsättningen Uppdragsledare Erika Geisler avser människors exponering via intag av fisk. Beräkningar av riktvärden som avser exponering via inandning av ånga har gjorts med Naturvårdsverkets beräkningsverktyg version 2.2 (Naturvårdsverket, 2025). Beräkningsverktyget har anpassats så att riktvärden för grundvatten kunnat beräknas. Riktvärden som avser intag av fisk baseras på beräkningsmodeller som beskrivs i Naturvårdsverkets vägledning avseende beräkning av riktvärden för mark (Naturvårdsverket, 2016) men med justeringar för att beakta människors exponering via intag av fisk samt upptag av föroreningar från ytvatten till fisk. Riktvärdena baseras på en teoretisk utspädning mellan grundvatten inom planområdet och ytvatten i Bällstaviken. I påföljande avsnitt beskrivs de beräkningar och antaganden som ligger till grund för beräknade riktvärden. Riktvärden för inandning av ångor Beskrivning av beräkningar Riktvärden beräknas utifrån den acceptabla koncentrationen i inandningsluften och den utspädning som sker mellan porluft och inandningsluft. Den acceptabla koncentrationen i inandningsluften är en andel av referens- koncentrationen (RfC) i luft för ämnen med tröskeleffekter. För genotoxiska ämnen används istället en riskbaserad koncentration, RISKinh, som anger en koncentration som innebär max ett extra cancerfall per 100 000 livstids- exponerade personer. Den andel av RfC som antas komma från annan exponering än från det förorenade området är benämnd fos. Samma ämne kan ha båda typerna av toxikologiskt referensvärde, i så fall används det som ger det lägsta riktvärdet. Riktvärdet ges av: min⁡(𝑅𝑅𝑅𝑅𝑅𝑅∙(1−𝑅𝑅𝑜𝑜𝑜𝑜),𝑅𝑅𝑅𝑅𝑅𝑅𝑅𝑅𝑖𝑖𝑛𝑛ℎ) 𝑅𝑅𝑅𝑅𝐺𝐺𝐺𝐺_å𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛 = där DF är utspädningsfaktorn (enhetslö𝐻𝐻s) ∙m𝐷𝐷e𝐷𝐷ll∙a𝑅𝑅n𝑖𝑖𝑖𝑖 p−o𝑒𝑒𝑒𝑒r𝑒𝑒luft och inandningsluft, H är Henrys konstant (enhetslös) och fiv-exp är andel av tid som exponering via inandning av ånga sker (enhetslös). Henrys konstant är en ämnesspecifik parameter. Samtliga variabler redovisas även i Tabell 1 i slutet av avsnittet. I tabellen anges även vilka som hämtas från beräkningsverktyget. Utspädningsfaktorn mellan porluft och inandningsluft, DF, beräknas enligt: 𝐷𝐷𝐷𝐷 =𝑅𝑅𝑓𝑓𝑖𝑖𝑛𝑛_𝑖𝑖𝑖𝑖∙𝐷𝐷𝐷𝐷𝑖𝑖𝑛𝑛+𝑅𝑅𝑓𝑓𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜_𝑖𝑖𝑖𝑖∙𝐷𝐷𝐷𝐷𝑜𝑜𝑛𝑛⁡ Sweco Sweco Sverige AB Erika Schedin RegNo 556767-9849 Specialist riskbedömning S tyrelsens säte Stockholm erika.schedin@sweco.se M obil +46 734126542 Dokumentreferens \\sestofs010\projekt\1175\1156423_expl_bällstahamn\105_expl_bällstahamn_riskbedömning_åtgärdsutredning\09_granskning\upprättade dokument till s lutleverans\bilagor\bilaga b2. grundvattenriktvärden_hälsa_2025_revaug.docx 1/10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI där ftin_iv är andelen av tid som exponering via inandning av ånga sker inomhus, 2025-05--07 DFia är utspädningsfaktorn mellan porluft och inandningsluft inomhus, ftout_iv är andelen av tid som exponering via inandning av ånga sker utomhus och DFoa Ver Uppdragsnummer 30001081-105 är utspädningsfaktorn mellan porluft och inandningsluft utomhus. Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och Utspädningsfaktorn beräknas på olika sätt för exponering inomhus respektive åtgärdsutredning utomhus. Utspädning till inomhusluft beräknas i Naturvårdsverkets beräkningsverktyg enligt1: 𝐿𝐿𝑛𝑛 𝐴𝐴ℎ𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑒𝑒∙𝐷𝐷𝑒𝑒 𝐷𝐷𝐷𝐷𝑖𝑖𝑛𝑛 = ∙ där La är inläckaget av mark𝑅𝑅lℎu𝑜𝑜ft𝑜𝑜 𝑜𝑜i 𝑒𝑒b∙y𝑙𝑙gℎg𝑜𝑜𝑜𝑜n𝑜𝑜a𝑒𝑒de𝐿𝐿n𝑛𝑛, ∙V𝑍𝑍h+ous𝐴𝐴e ℎä𝑜𝑜r𝑜𝑜 l𝑜𝑜u𝑒𝑒f∙tv𝐷𝐷o𝑒𝑒lymen i byggnaden (m3), lhouse är luftomsättningen i byggnaden (d-1), Ahouse är husets bottenyta (m2), De är den effektiva diffusiviteten (m2/dygn) och Z är djupet till föroreningen (m). Den effektiva diffusiviteten beräknas från vattenhalt och andel porluft i den omättade zonen. Beräkningen ingår i beräkningsverktyget och beskrivs i väg- ledningen för beräkningsverktyget (Naturvårdsverket, 2009) och beskrivs inte vidare här. Utspädningsfaktorn mellan porgas och utomhusluft ges av: 1 𝐷𝐷𝐷𝐷𝑜𝑜𝑛𝑛 = 𝑍𝑍 1 där v är vindhastigheten (m/s) och 0k, v 0 ä8r ∙ö𝑣𝑣v∙e(rf𝐷𝐷ö𝑒𝑒ri+ng𝑘𝑘s𝑖𝑖k)oefficienten för gränsskiktet vid markytan (m/d). De riktvärden som beräknats för det aktuella området utgår från det konservativa antagandet att andelen inomhusvistelse uppgår till 100 %. Utspädningsfaktorn, DF, motsvarar således i det aktuella fallet DFia. Tabell 1. Lista över använda variabler. För variabler som ingår i Naturvårdsverkets beräkningsverktyg används samma beteckning (Naturvårdsverket, 2016). Beteckning Beskrivning Typ av Ingår i parameter beräkningsverktyg Grundvattenriktvärde RVGV_ånga (µg/l) avseende inandning av Beräknas Nej ångor Toxikologisk referenskoncentration för RfC (mg/m3) Ämnesspecifik Ja icke-genotoxiska ämnen, inandning Riskbaserad koncentration RISKinh för genotoxiska ämnen, Ämnesspecifik Ja (mg/m3) inandning Andel av TDI eller RfC från fos (-) andra källor Ämnesspecifik Ja H (-) Henrys konstant Ämnesspecifik Ja Andel av tid för vistelse på fiv-exp (-) platsen, inandning av ånga Beräknas Ja Utspädningsfaktor mellan DFia (-) porluft och inomhusluft Beräknas Ja Läckage av markluft in i La (m3/d) huset Modellspecifik Ja Vhouse (m3) Luftvolym inne i huset Scenariospecifik Ja 1 Vid beräkning av riktvärden för jord görs också en korrigering för att ta hänsyn till att flyktiga ämnen kan avgå i sådan omfattning att källan påverkas (SGI, 2016). Denna korrigerade utspädningsfaktor kallas i beräkningsverktyget DFtot_ia. 2/10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Beteckning Beskrivning Typ av Ingår i 2025-05--07 parameter beräkningsverktyg lhouse (d-1) Luftomsättning i huset Scenariospecifik Ja Ver Uppdragsnummer 30001081-105 Ahouse (m2) Yta under huset Scenariospecifik Ja Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och De (m2/dygn) E ån ff g e f k a t s iv i d jo if r f d us e i n v itet av ämne i Beräknas Ja åtgärdsutredning Ja, men avser i Djup till grundvattenyta från Z (m) Scenariospecifik beräkningsverktyget dränerande lager djup till förorening Utspädningsfaktor mellan DFoa (-) porluft och utomhusluft Beräknas Ja v (m/s) Vindhastighet Modellspecifik Ja Transportmotstånd vid kv (m/d) markytan Modellspecifik Ja Platsspecifika antaganden De platsspecifika antaganden som använts vid beräkningarna har beskrivits och motiverats i huvudrapporten men har även sammanställts här. Använda antaganden har sammanställts i Tabell 2. Tabell 2. Förutsättningar för beräkning av riktvärden för ångor. Ytligt grundvatten (övre magasin) samt djupt grundvatten (undre magasin). Beskrivning Ytligt Djupt grundvatten grundvatten Andel av tid inomhus (-) 1 1 Exponeringstid (d/år) 365 365 Andel av exponeringstid på 1 1 platsen Halt organiskt kol (kg/kg) 0,01 0,005 Vattenhalt (dm3/dm3) 0,15 0,39 Andel porluft (dm3/dm3) 0,2 0,06 Djup till grundvattenytan (m) 1 3 Luftvolym inne i huset (m3) 240 240 Luftomsättning i huset (d-1) 12 12 Yta under huset (m2) 100 100 Ämnesspecifika antaganden I Tabell 3 listas de ämnesspecifika parametrar som angetts för ämnen som inte ingår i Naturvårdsverkets beräkningsverktyg version 2.2 (1,2-dikloreten och vinylklorid). I tabellen anges endast de parametrar som påverkar de framtagna hälsoriktvärdena. 3/10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 3. Ämnesspecifika parametrar för ämnen som inte finns med i Naturvårdsverkets 2025-05--07 beräkningsverktyg (version 2.1). Ver Parametrar 1,2- Vinylklorid Kommentar 1,2 DC/ VC Uppdragsnummer 30001081-105 dikloreten Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och Kd-värde 0,595 1 Beräknas av modellen från Kow åtgärdsutredning Log Kow 1,86/ log Kow 1,14 (DEQ, Kow-värde 72,4 16,98 2013) 4,08E-3/ 2,7E-2 atm*m3/mol, 25ºC Henrys konstant 0,167 1,10 (DEQ, 2013) Biotillgänglighetsfaktor, 1 1 Standardvärde inhalation Referenskoncentration i luft (RfC)/ riskbaserad 0,06 0,0011 Fleuren m.fl, 2009/ USEPA, 2000 acceptabel koncentration i luft (RISKinh) (mg/m3) Generellt antagande för ämnen med Antagen RfC samt bakgrundsbelastning som 0,5 - bakgrundsexponering fos inte är avvikande hög, (Naturvårdsverket, 2009) Riktvärden avseende exponering via intag av fisk Riktvärden för grundvatten med avseende på intag av fisk avser en halt i grundvatten som inte medför en teoretisk halt i fisk som kan innebära en oacceptabel risk för människors hälsa vid konsumtion. Riktvärden baseras på • Antagen spädning mellan grundvatten och ytvatten i recipient (Bällstaviken) • Biokoncentrationsfaktorer (BCF) som beskriver upptaget av föroreningar från ytvatten till fisk. • Antaget intag av lokalt infångad fisk • Hälsobaserade riskvärden (TDI/RISKor) Beräkningarna utförs i enlighet med den metodik som beskrivs i SGIs rapport avseende preliminära riktvärden för PFOS (SGI, 2015), men med justering för att även gälla för genotoxiska ämnen enligt: min⁡(𝑇𝑇𝑅𝑅𝑅𝑅∙(1−𝑅𝑅𝑜𝑜𝑜𝑜), 𝑅𝑅𝑅𝑅𝑅𝑅𝑅𝑅𝑜𝑜𝑜𝑜) 𝑅𝑅𝐺𝐺𝐺𝐺 = 𝑅𝑅𝑖𝑖𝑖𝑖 ∙𝑅𝑅ℎ∙𝐵𝐵𝑅𝑅𝐷𝐷𝑖𝑖𝑖𝑖𝑜𝑜𝑓𝑓 ∙𝑅𝑅𝑏𝑏𝑖𝑖𝑜𝑜−𝑜𝑜𝑜𝑜 ∙𝐷𝐷𝐷𝐷𝐺𝐺𝐺𝐺−𝑌𝑌𝐺𝐺 Där TRV avser ett toxikologiskt referensvärde, i det aktuella fallet tolerabla dagliga intag, (TDI, µg/kgBW,d) för icke genotioxiska ämnen alternativt riskbaserade dagliga intag, (RISKor, µg/kgBW,d) för genotoxiska ämnen. Rif avser det genomsnittliga dagliga intaget av fisk (kg/kgBW,d), fh avser andelen av den konsumerade fisken som kommer från det förorenade området, BCFfisk avser biokoncentrationsfaktorer för fisk ((mg/kg)/(mg/l)) och fbio_or avser ämnets relativa biotillgänglighet vid intag av fisk (-). Biotillgängligheten antas vara 100 % och sätts således till 1. Parametern fos beskriver bakgrundsexponeringen, vilket beskrivs i föregående avsnitt. Det genomsnittliga intaget av fisk (kg/kgBW,d) beräknas för icke genotoxiska ämnen enligt: 𝑀𝑀 𝑅𝑅𝑖𝑖𝑖𝑖 = 𝐵𝐵𝐵𝐵 4/10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05--07 Där M avser det dagliga intaget av fisk (kg/d) som barn eller vuxen och BW Ver avser kroppsvikten (kg) som barn eller vuxen. För genotoxiska ämnen beräknas Uppdragsnummer 30001081-105 det genomsnittliga intaget som ett livstidsintegrerat medelvärde enligt: Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning 1 𝑀𝑀𝑏𝑏𝑛𝑛𝑜𝑜𝑛𝑛∙𝑇𝑇𝑏𝑏𝑛𝑛𝑜𝑜𝑛𝑛 𝑀𝑀𝑖𝑖𝑜𝑜𝑒𝑒𝑒𝑒𝑛𝑛∙𝑇𝑇𝑖𝑖𝑜𝑜𝑒𝑒𝑒𝑒𝑛𝑛 𝑅𝑅𝑖𝑖𝑖𝑖_𝑖𝑖𝑛𝑛𝑜𝑜 = ( + ) 𝑇𝑇𝑖𝑖𝑛𝑛𝑜𝑜 𝐵𝐵𝐵𝐵𝑏𝑏𝑛𝑛𝑜𝑜𝑛𝑛 𝐵𝐵𝐵𝐵𝑖𝑖𝑜𝑜𝑒𝑒𝑒𝑒𝑛𝑛 Där Tbarn avser tiden som barn, Tvuxen avser tiden som vuxen och Tint avser den totala livstiden. Enligt de antaganden som används i Naturvårdsverkets modell avser barn som skyddsobjekt barn i åldern 0-6 år och vuxna avser åldern 7-80 år. Barn antas ha en kroppsvikt på 15 kg och vuxna antas ha en kroppsvikt på 70 kg (Naturvårdsverket, 2016b). Generellt utgår Naturvårdsverket från att det förorenade området får ta i anspråk som mest 50 % av den sammanlagda exponeringen för att risken ska anses vara acceptabel. För vissa ämnen så som bly, kvicksilver, PCB, dioxin och PFAS är bakgrundsexponeringen dock större och därmed tillåts en mindre exponering från det förorenade området (för nämnda ämnen utgår Naturvårdsverket och SGI från 20 % (bly och kvicksilver) respektive 10 % (PCB, dioxin och PFAS) som en maximal acceptabel exponeringsnivå från det förorenade området). Nämnda antaganden har tillämpats vid beräkning av platsspecifika riktvärden för grundvatten. För genotoxiska ämnen baseras det hälsobaserade riskvärdet (RISKor) istället på ökad sannolikhet för cancer. Riktvärdet avser endast exponering från det förorenade området och ingen hänsyn tas därmed till exponering från andra källor. För icke gegenotoxiska ämnen utgörs riktvärdet av det lägsta beräknade riktvärdet avseende barns och vuxnas exponering enligt: För genotoxiska ä𝑅𝑅m𝑅𝑅𝐺𝐺n𝐺𝐺e_𝑖𝑖n𝑖𝑖𝑜𝑜 b𝑓𝑓e=rä⁡k𝑀𝑀n𝑅𝑅a𝑀𝑀s( b𝑅𝑅a𝑅𝑅r𝐺𝐺a𝐺𝐺 _e𝑖𝑖𝑖𝑖t𝑜𝑜t 𝑓𝑓r_i𝑏𝑏k𝑛𝑛t𝑜𝑜v𝑛𝑛ä;r𝑅𝑅d𝑅𝑅e𝐺𝐺 s𝐺𝐺o_𝑖𝑖m𝑖𝑖𝑜𝑜𝑓𝑓 b_𝑖𝑖a𝑜𝑜s𝑒𝑒e𝑒𝑒𝑛𝑛 ra)s på den genomsnittliga exponeringen under en livstid. För PFAS beräknas riktvärden för två olika scenarier, vilket motiveras i huvudrapporten till denna bilaga (Bilaga B – Bällsta Hamn föroreningar i mark och grundvatten – riskbedömning avseende människors hälsa och markmiljö). • Scenario 1: Baserat på förutsättningar från SGIs rapport avseende preliminra riktvärden för PFAS från 2015. Riktvärden avser PFAS11. Ämnesgruppen hanteras som ett icke genotixiskt ämne i enlighet med de förutsättningar som anges i SGIs rapport (SGI, 2015). • Scenario 2: Baserat på förutsättningar från SGIs remissversion från 2022. Riktvärden avser PFAS4. Ämnesgruppen hanteras som ett genotixiskt ämne i enlighet med de förutsättningar som anges i remissversionen (SGI, 2022). 5/10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Platsspecifika antaganden och indata till beräkningar 2025-05--07 Ver Människors intag av fisk Uppdragsnummer 30001081-105 I enlighet med hur intag av växter hanteras i Naturvårdsverkets beräknings- Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning verktyg har det årliga intaget av fisk vid beräkningarna baserats på den genomsnittliga konsumtionen av fisk i befolkningen. Information om konsumtionen av fisk har hämtats från Livsmedelsverkets mat- vaneundersökningar Riksmaten – vuxna 2010-11 och Riksmaten – barn 2003 (Livsmedelsverket, 2006; 2012). Medelvärden och 95:e percentil av rapporterat intag av fisk och skaldjur för olika åldersgrupper har sammanställts i Tabell 4. Det rapporterade intaget avser fisk och skaldjur. För vuxna anges att ca 80 % av intaget är fisk, för barn anges ingen information om fördelningen mellan fisk och skaldjur. Tabell 4. Genomsnittlig daglig konsumtion av fisk och skaldjur bland barn och vuxna (Livsmedelsverket, 2006; 2012) Medelvärde 95:e percentil Grupp (g/dag) (g/dag) Barn (4 år) 17 58 Barn (åk 2) 19 65 Barn (åk 5) 19 70 Vuxna (18-80 år) 39 119 För beräkningarna används för barn medelkonsumtionen av fisk bland 4-åringar och det årliga intaget av fisk har satts till 6,2 kg. För vuxna har det årliga intaget av fisk satts till 14,2 kg, vilket baseras på medelkonsumtion av fisk bland vuxna. Det är osäkert hur mycket lokal fisk som människor konsumerar samt hur stor andel av denna fisk som påverkats av föroreningsspridning från planområdet. Vid riktvärdesberäkningen antas att 10 % av den konsumerade fisken utgörs av fisk som levt i vatten nära planområdet och som således kan innehålla förhöjda föroreningshalter orsakade av spridning från området. Detta motsvarar ett intag för barn på ca 0,6 kg/år och för vuxna ca 1,5 kg/år. Biokoncentrationsfaktorer, BCF För metaller finns BCF angivna i Naturvårdsverkets vägledningsmaterial (Naturvårdsverket, 2009). Värden baseras på olika litteraturdata. För organiska ämnen kan BCF beräknas enligt: 𝐵𝐵𝑅𝑅𝐷𝐷𝑖𝑖𝑖𝑖𝑜𝑜𝑓𝑓 =⁡𝑅𝑅𝑖𝑖𝑖𝑖𝑜𝑜𝑓𝑓∙𝑅𝑅𝑜𝑜𝑜𝑜 Där Ifisk står för fetthalten i fisk (kg/kg) och Kow (l/kg) står för fördelningsfaktorn mellan oktanol och vatten anges i enheten. I enlighet med Naturvårdsverkets angivna metodik begränsas beräkningarna så att om logKow > 6 beräknas BCF enligt: 6 𝐵𝐵𝑅𝑅𝐷𝐷𝑖𝑖𝑖𝑖𝑜𝑜𝑓𝑓 =⁡𝑅𝑅𝑖𝑖𝑖𝑖𝑜𝑜𝑓𝑓∙10 För PFAS har BCF hämtats från SGIs rapport avseende preliminära riktvärden för PFAS (SGI, 2015). 6/10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Spädning i ytvatten 2025-05--07 Den antagna utspädningen mellan grundvatten och ytvatten utgår från Ver belastningsberäkningar som utförts inom ramen för projektet (Sweco, 2025). Uppdragsnummer 30001081-105 Belastningsberäkningar har utförts för fyra olika scenarier; ytligt grundvatten Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och norr, djupt grundvatten norr, ytligt grundvatten syd samt djupt grundvatten syd, åtgärdsutredning se information i huvudrapporten till denna bilaga. Den beräknade spädningen, sett som ett medelvärde över året, varierar mellan ca 26 000 och 40 000 gånger. Beräknade hälsoriktvärden för grundvatten - intag av fisk utgår från den lägsta beräknade spädningen (26 000 gånger). Beräkningarna utgår vidare, i enlighet med utförda belastningsberäkningar, från att grundvatten från planområdet späds i 10 % av recipientens flöde. Detta för att ta höjd för eventuell lokal påverkan strax utanför planområdet (d.v.s ingen total omblandning i recipienten antas) samt för att beakta att ytvattnet även påverkas av andra föroreningskällor. Detta resulterar i en utspädning på 1/2 600. Sammanfattning Antaganden och ämnesspecifika indata som tillämpats vid utförda beräkningar redovisas i Tabell 5 och Tabell 6. Samtliga data utom antaganden som rör människors intag av fisk, andel av konsumerad fisk från förorenat område samt spädning av grundvatten i ytvatten har hämtats från Naturvårdsverkets beräkningsverktyg (Naturvårdsverket, 2025). Tabell 5. Modellparametrar. För variabler som ingår i Naturvårdsverkets beräkningsverktyg används samma beteckning (Naturvårdsverket, 2016a). Parameter Beteckning Enhet Värde Genomsnittligt intag av fisk som barn Mbarn kg/d 0,017 Genomsnittligt intag av fisk som vuxen Mvuxen kg/d 0,039 Andel av fisk från förorenat område fh - 0,1 Kroppsvikt barn BW barn kg 15 Kroppsvikt vuxen BW vuxen kg 70 Tid som barn Tbarn år 6 Tid som vuxen Tvuxen år 74 Livstid Tint år 80 Fetthalt i fisk Ifish kg/kg 0,05 Spädning i recipient DFGV-YV ggr 2 600 Tabell 6. Ämnesspecifika indata. Kow TDI RISKor BCFfish fos Källa Ämne l/kg mg/(kg,dag) mg/(kg,dag) (mg/kg)/(mg/l) - Arsenik - - 0,000006 50 NV, 2025 - Barium - 0,02 4,0 0,5 NV, 2025 - Bly - 0,0005 25 0,8 NV, 2025 - - Kadmium 0,00036 200 0,8 NV, 2025 - - Kobolt 0,0014 300 0,5 NV, 2025 - - Koppar 0,5 200 0,5 NV, 2025 - - Krom 1,5 200 0,5 NV, 2025 - - Kvicksilver 0,00023 1000 0,8 NV, 2025 - - Molybden 0,01 10 0,5 NV, 2025 - - Nickel 0,012 100 0,5 NV, 2025 7/10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kow TDI RISKor BCFfish fos Källa 2025-05--07 Ämne l/kg mg/(kg,dag) mg/(kg,dag) (mg/kg)/(mg/l) - Ver - - Vanadin 0,009 200 0,5 NV, 2025 Uppdragsnummer 30001081-105 Zink - 0,3 - 1000 0,5 NV, 2025 Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och - åtgärdsutredning PCB-7 6200000 0,000004 50000 0,9 NV, 2025 - Dioxin (TCDD-ekv) 56000000 2E-09 50000 0,9 NV, 2025 - PAH, summa L 4300 0,03 215 0,5 NV, 2025 - - PAH, summa M 49000 0,00042 2450 NV, 2025 - - PAH, summa H 710000 0,0000083 35500 NV, 2025 - - Bensen 135 0,00018 7 NV, 2025 - Toluen 537 0,223 27 0,5 NV, 2025 - Etylbensen 1413 0,097 71 0,5 NV, 2025 - Xylener, summa 1445 0,179 72 0,5 NV, 2025 - alifater >C5-C8 5700 2 285 0,5 NV, 2025 - alifater >C8-C10 190000 0,1 9500 0,5 NV, 2025 - alifater >C10-C12 5000000 0,1 50000 0,5 NV, 2025 - alifater >C12-C16 35000000 0,1 50000 0,5 NV, 2025 - alifater >C16-C35 15000000000 2 50000 0,5 NV, 2025 - aromater >C8-C10 6500 0,04 325 0,5 NV, 2025 - aromater >C10-C16 30000 0,04 1500 0,5 NV, 2025 - aromater >C16-C35 75000 0,03 3750 0,5 NV, 2025 - Trikloreten 407 0,0015 20 0,5 NV, 2025 - Tetrakloreten 2512 0,05 126 0,5 NV, 2025 - USEPA, 2010, RAIS, cis-1,2-Dikloreten 72 0,002 1,1 0,5 2025* - trans-1,2-Dikloreten 72 0,002 1,1 0,5 RAIS, 2025* USEPA, 2000, USEPA, Vinylklorid 32 - 0,00000667 10 - 2025* SGI, 2022, PFAS4 - - 6,29E-08 3000 - SGI, 2015 P FAS-11 - 0,00015 3000 0,9 S GI, 2015 *Avser källa för BCF och TDI/RISKor, för källhänvisning till övriga parametrar se information tidigare i dokumentet Beräknade riktvärden Beräknade hälsoriktvärden för grundvatten redovisas i Tabell 7 tillsammans med beskrivande statistik för utvärderade ämnen. Dataunderlaget utgörs av resultat från samtliga grundvattenprover som uttagits inom planområdet (både övre och undre grundvattenmagasin). Vid de statistiska beräkningarna har halter under rapporteringsgränsen tilldelats halva värdet för rapporteringsgränsen. 8/10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05--07 Tabell 7. Statistik för uppmätta föroreningshalter i grundvatten samt jämförelse mot beräknade hälsoriktvärden för Ver grundvatten (intag av fisk samt inandning av ånga). Statistiken omfattar samtliga grundvattenprover som uttagits Uppdragsnummer 30001081-105 inom området, både från undre och övre grundvattenmagasin. Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning Ånga 90 Ämne Intag fisk Ytlig Djup Enhet Median Medel Max percentil Antal CV Arsenik 5 200 - - ug/l 1,6 15 240 13,1 50 3,1 Barium 57 000 000 - - ug/l 47 68 300 120,0 47 0,8 Bly 92 000 - - ug/l 0,1 0,9 32 0,5 50 4,9 Kadmium 8 300 - - ug/l 0,02 0,04 0,3 0,2 50 1,5 Kobolt 54 000 - - ug/l 0,2 0,6 4,8 1,5 45 1,6 Koppar 29 000 000 - - ug/l 2,1 18,1 340 23 50 3,2 Krom 86 000 000 - - ug/l 0,3 0,9 9,2 2,5 50 2,0 Kvicksilver 1 100 0,3 33 ug/l 0,1 0,1 0,6 0,1 49 1,3 Molybden 11 000 000 - - ug/l 5,1 4,5 12,2 6,9 11 0,8 Nickel 1 400 000 - - ug/l 1,6 2,4 10 6,3 50 0,9 Vanadin 520 000 - - ug/l 0,7 1,1 12 1,8 45 1,7 Zink 3 400 000 - - ug/l 4,3 29 310 51 50 2,3 Alifater >C5-C8 80 000 000 110 15 000 ug/l 10 9,1 20 10 44 0,3 Alifater >C8-C10 120 000 8,1 1 100 ug/l 10 9,1 20 10 44 0,3 Alifater >C10-C12 23 000 5,7 740 ug/l 5 14 220 10 44 2,5 Alifater >C12-C16 23 000 7,1 930 ug/l 5 26 550 10 44 3,5 Alifater >C16-C35 460 000 - - ug/l 25 133 3000 160 44 3,6 Aromater >C8-C10 1 400 000 530 60 000 ug/l 5,0 4,9 10 9,5 42 0,5 Aromater >C10-C16 310 000 8 400 330 000 ug/l 0,5 2,2 5,6 5,0 42 1,0 Aromater >C16-C35 92 000 - - ug/l 0,3 1,1 16,5 2,1 42 1,6 Bensen 1 200 000 24 2 300 ug/l 0,3 0,2 0,5 0,3 49 0,5 Toluen 95 000 000 1 600 150 000 ug/l 0,5 0,4 1,0 0,5 49 0,5 Etylbensen 16 000 000 3 200 340 000 ug/l 0,5 0,4 1,0 0,5 49 0,6 Xylener, summa 28 000 000 670 64 000 ug/l 0,5 0,6 10 1 49 1,1 PAH, summa L 1 600 000 340 6 300 ug/l 0,1 4,1 141 0,8 49 5,2 PAH, summa M 7 400 4,8 30 ug/l 0,2 2,8 48 6,6 48 2,4 PAH, summa H 10 - - ug/l 0,1 2,9 74 4,9 48 2,7 Tetrakloreten 4 600 000 250 30 000 ug/l 0,1 31 1 020 36 58 4,7 Trikloreten 840 000 190 20 000 ug/l 0,1 7 184 13 58 4,4 cis-1,2-Dikloreten 21 000 000 410 39 000 ug/l 0,7 44 1 280 67 60 3,5 trans-1,2-Dikloreten 21 000 000 410 39 000 ug/l 0,1 0,3 4,0 0,6 58 4,1 Vinylklorid 29 000 5,4 660 ug/l 0,5 11 140 49 60 2,5 Summa 110 000 - - ng/l 72 90 209 180 16 0,6 PFAS-11 Summa PFAS4 910 - - ng/l 21 40 130 89 5 1,2 PCB-7 0,18 - - ug/l - - 0,04 - 2 - Dioxin (TCDD-ekv) 92 - - pg/l 1,0 3,9 3,9 - - - 9/10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referenslista 2025-05--07 Ver DEQ, 2013. Cleanup Criteria Requirements for Response Activity, Attechment Uppdragsnummer 30001081-105 1. Table 4. Toxicological and chemical-physical data, Part 201 generic cleanup Uppdrag Expl Bällstahamn riskbedömning och criteria and screening levels; Part 213 Tier 1 risk-based screening levels åtgärdsutredning (RBSLs). Michigan Department of Environmental Quality, 30 decmber 2013. https://www.michigan.gov/egle/- /media/Project/Websites/egle/Documents/Programs/RRD/Remediation/Rules--- Criteria/Table-4-Toxicological-and-Chemical-Physical- Data.pdf?rev=7b8f80e6cf054566b8541431c9ca8a7f&hash=1BC8AC95F5AE7C 7FF527825C3A9DCCCE. Besökt 2025-03-26. Fleuren, R.H.L.J., Janssen, P.J.C.M. och de Poorter, L.R.M., 2009. Environmental risk limits for twelve volatile aliphatic hydrocarbons. An update considering human-toxicological data. RIVM Report 601782013/2009. National Institute for Public Health and the Environment, Bilthoven, Nederländerna, 2009. http://www.rivm.nl/bibliotheek/rapporten/601782013.pdf. Besökt 2025-03- 26. Livsmedelsverket. (2006). Riksmaten - barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket. Livsmedelsverket. (2012). Riksmaten – vuxna 2010–11, Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket. Naturvårdsverket, 2009. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. NV 5976. Naturvårdsverket, Stockholm. September, 2009. RAIS, 2025. Hämtat den 2025-03-03 från https://rais.ornl.gov/cgi- bin/tools/TOX_search SGI. (2015). Preliminära riktvärden för högluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten. Linköping: Statens geotekniska institut. SGI. (2022). Riktvärden för PFAS i mark och grundvatten. Remissversion 2022- 05-31. SGI Vägledning 6. Linköping: Statens geotekniska Institut. Sweco, 2025. Bilaga A. Bällsta Hamn föroreningar i mark och grundvatten – riskbedömning avseende ytvatten och sediment U.S. EPA, 2000. Toxicological Review of Vinyl Chloride. In Support of Summary Information on the Integrated Risk Information System (IRIS). U.S. Environmental Protection Agency, Washington, DC. Maj 2000. https://iris.epa.gov/static/pdfs/1001tr.pdf. Besökt 2025-03-26. U.S. EPA, 2010. Toxicological Review of cis-1,2-Dichloroethylene and trans- 1,2-Dichloroethylene. In Support of Summary Information on the Integrated Risk Information System (IRIS). U.S. Environmental Protection Agency, Washington, DC. September 2010. https://iris.epa.gov/static/pdfs/0418tr.pdf. Besökt 2025- 03-26. USEPA, 2025. Draft Scope of the Risk Evaluation for Vinyl Chloride 10/10 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga B3 3-1 Uttagsrapporter platsspecifika hälsoriktvärden jord 3-2 Ämnesdata 1,2-dikloreten och vinylklorid Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 113/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:46 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: A. Förskola, skola Beskrivning HHäällssoorriisskkbbaasseerraaddee rriikkttvväärrddeenn fföörr fföörrsskkoollaa,, sskkoollaa oocchh ssmmååbboossttaaddsshhuuss,, BBäällllssttaa HHaammnn.. YYttlliigg jjoorrdd -- ggeennoommssllääpppplliigg.. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 10 mg/kg Bakgrundshalt Barium 700 mg/kg Intag av jord Bly_sthlm 60 mg/kg Bakgrundshalt Kadmium_sthlm 2,0 mg/kg Intag av växter Kobolt_sthlm 35 mg/kg Intag av växter Koppar_sthlm 4 000 mg/kg Intag av växter Krom tot_sthlm 70 000 mg/kg Intag av jord Kvicksilver_sthlm 0,50 mg/kg Bakgrundshalt Nickel 250 mg/kg Inandning av damm Vanadin 500 mg/kg Intag av jord Zink_sthlm 5 000 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) A. Förskola, skola KM Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Kommunalt dricksvatten. (obl) Andel växter från odling på plats 0,05 0,1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar från omgivande områden. (obl) Vattenhalt 0,11 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,24 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Sjöns volym 100000000 1000000 m³ Spridning beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark_BH_met_ytlig sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:46 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: A. Förskola, skola Beskrivning HHäällssoorriisskkbbaasseerraaddee rriikkttvväärrddeenn fföörr fföörrsskkoollaa,, sskkoollaa oocchh ssmmååbboossttaaddsshhuuss,, BBäällllssttaa HHaammnn.. YYttlliigg jjoorrdd -- ggeennoommssllääpppplliigg.. Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen hälsa/miljö (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 1 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Kadmium_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Kobolt_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Koppar_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Krom tot_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Kvicksilver_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Zink_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark_BH_met_ytlig sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:14 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: A. Förskola, skola Beskrivning HHäällssoorriisskkbbaasseerraaddee rriikkttvväärrddeenn fföörr sskkoollaarr oocchh fföörrsskkoollaa,, BBäällllssttaa HHaammnn.. YYttlliigg jjoorrdd -- ggeennoommssllääpppplliigg.. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bensen 0,020 mg/kg Inandning av ånga Toluen 1,8 mg/kg Inandning av ånga Etylbensen 8,0 mg/kg Inandning av ånga Xylen 1,2 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C5-C8 20 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C8-C10 4,0 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C10-C12 15 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C12-C16 70 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C16-C35 2 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C8-C10 6,0 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C10-C16 100 mg/kg Intag av växter Aromat >C16-C35 150 mg/kg Intag av växter PAH-L 4,0 mg/kg Inandning av ånga PAH-M 0,80 mg/kg Inandning av ånga PAH-H 1,2 mg/kg Intag av växter PCB-7 0,012 mg/kg Intag av växter Tetrakloreten 0,80 mg/kg Inandning av ånga Trikloreten 0,20 mg/kg Inandning av ånga 1,2-dikloreten 0,20 mg/kg Inandning av ånga Vinylklorid 0,0050 mg/kg Inandning av ånga Dioxin (TCDD-ekv) 0,000020 mg/kg Intag av jord PFAS4 0,0015 mg/kg Intag av växter PFAS11 0,60 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) A. Förskola, skola KM Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Kommunalt dricksvatten. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:14 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: A. Förskola, skola Beskrivning HHäällssoorriisskkbbaasseerraaddee rriikkttvväärrddeenn fföörr sskkoollaarr oocchh fföörrsskkoollaa,, BBäällllssttaa HHaammnn.. YYttlliigg jjoorrdd -- ggeennoommssllääpppplliigg.. Exp.tid barn - intag av jord 365 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (frv) Exp.tid vuxna - intag av jord 365 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (frv) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 120 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (frv) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 120 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (frv) Exp.tid barn - inandning av damm 365 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (frv) Exp.tid vuxna - inandning av damm 365 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (frv) Andel växter från odling på plats 0,05 0,1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,11 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,24 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Sjöns volym 100000000 1000000 m³ Spridning beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Skydd av markmiljö KM-värde KM-värde Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (frv) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen hälsa/miljö (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:14 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: A. Förskola, skola Beskrivning HHäällssoorriisskkbbaasseerraaddee rriikkttvväärrddeenn fföörr sskkoollaarr oocchh fföörrsskkoollaa,, BBäällllssttaa HHaammnn.. YYttlliigg jjoorrdd -- ggeennoommssllääpppplliigg.. Mäktighet på förorenat jordlager som 1 2 m Riktvärden gäller för djupspann 0-1 m. Antagande i enlighet riktvärdet gäller för med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - 1,2-dikloreten Kommentar saknas! - Vinylklorid Kommentar saknas! - PFAS4 Kommentar saknas! - PFAS11 Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:10 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Arsenik 4,8 33 360 beaktas ej beaktas ej 5,7 2,4 data saknas 100 2,4 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 36000 2,4 10 10 Arsenik 50,2% 7,2% 0,7% 0,0% 0,0% 42,0% Barium 1300 46000 27000 beaktas ej beaktas ej 1700 700 data saknas data saknas 700 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 700 80 700 Barium 55,9% 1,5% 2,6% 0,0% 0,0% 39,9% Bly_sthlm 21 460 5300 beaktas ej beaktas ej 150 18 1000 data saknas 18 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 360000 18 60 60 Bly_sthlm 84,4% 3,9% 0,3% 0,0% 0,0% 11,4% Kadmium_sthlm 9 3300 53 beaktas ej beaktas ej 2,8 2,1 250 data saknas 2,1 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 1600 2,1 0,5 2,0 Kadmium_sthlm 22,8% 0,1% 3,9% 0,0% 0,0% 73,2% Kobolt_sthlm 88 3200 2700 beaktas ej beaktas ej 60 35 data saknas data saknas 35 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 24000 35 15 35 Kobolt_sthlm 39,6% 1,1% 1,3% 0,0% 0,0% 58,1% Koppar_sthlm 31000 ej begr. 27000 beaktas ej beaktas ej 5600 4000 data saknas data saknas 4000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240000 4000 40 4 000 Koppar_sthlm 12,9% 0,4% 15,1% 0,0% 0,0% 71,6% Krom tot_sthlm 94000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej 510000 74000 data saknas data saknas 74000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 180000 74000 50 70 000 Krom tot_sthlm 78,8% 2,2% 4,6% 0,0% 0,0% 14,4% Kvicksilver_sthlm 5,8 210 2100 0,056 beaktas ej 1,5 0,054 data saknas data saknas 0,054 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240 0,054 0,5 0,50 Kvicksilver_sthlm 0,9% 0,0% 0,0% 95,5% 0,0% 3,5% Nickel 750 27000 670 beaktas ej beaktas ej 1300 270 data saknas data saknas 270 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 120000 270 25 250 Nickel 36,6% 1,0% 41,2% 0,0% 0,0% 21,2% Vanadin 560 21000 27000 beaktas ej beaktas ej 7100 500 data saknas data saknas 500 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 200000 500 40 500 Vanadin 88,6% 2,4% 1,9% 0,0% 0,0% 7,1% Zink_sthlm 19000 680000 ej begr. beaktas ej beaktas ej 6800 5000 data saknas data saknas 5000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 960000 5000 100 5 000 Zink_sthlm 26,4% 0,7% 0,0% 0,0% 0,0% 72,8% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: A. Förskola, skola Eget scenario: A. Förskola, skola Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_met_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:21 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Bensen 140 300 91000 0,02 beaktas ej 0,91 0,019 data saknas data saknas 0,019 beaktas ej 1000 beaktas ej 1700 0,019 data saknas 0,020 Bensen 0,0% 0,0% 0,0% 97,9% 0,0% 2,1% Toluen 14000 51000 ej begr. 1,8 beaktas ej 250 1,8 data saknas data saknas 1,8 beaktas ej 1000 beaktas ej 2700 1,8 data saknas 1,8 Toluen 0,0% 0,0% 0,0% 99,3% 0,0% 0,7% Etylbensen 6100 22000 ej begr. 8,5 beaktas ej 190 8,1 data saknas data saknas 8,1 beaktas ej 1000 beaktas ej 7000 8,1 data saknas 8,0 Etylbensen 0,1% 0,0% 0,0% 95,6% 0,0% 4,2% Xylen 11000 41000 ej begr. 1,3 beaktas ej 270 1,3 data saknas data saknas 1,3 beaktas ej 1000 beaktas ej 5500 1,3 data saknas 1,2 Xylen 0,0% 0,0% 0,0% 99,5% 0,0% 0,5% Alifat >C5-C8 130000 46000 ej begr. 21 beaktas ej 12000 21 data saknas data saknas 21 beaktas ej 700 beaktas ej 30000 21 data saknas 20 Alifat >C5-C8 0,0% 0,0% 0,0% 99,8% 0,0% 0,2% Alifat >C8-C10 6300 4600 ej begr. 3,9 beaktas ej 630 3,9 data saknas data saknas 3,9 beaktas ej 700 beaktas ej 180000 3,9 data saknas 4,0 Alifat >C8-C10 0,1% 0,1% 0,0% 99,2% 0,0% 0,6% Alifat >C10-C12 6300 4600 ej begr. 16 beaktas ej 1100 16 data saknas data saknas 16 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 16 data saknas 15 Alifat >C10-C12 0,3% 0,4% 0,0% 97,9% 0,0% 1,5% Alifat >C12-C16 6300 4600 ej begr. 72 beaktas ej 2000 68 data saknas data saknas 68 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 68 data saknas 70 Alifat >C12-C16 1,1% 1,5% 0,0% 94,0% 0,0% 3,4% Alifat >C16-C35 130000 460000 ej begr. 40000 beaktas ej 67000 20000 data saknas data saknas 20000 beaktas ej 2500 beaktas ej ej begr. 2500 data saknas 2 500 Alifat >C16-C35 16,1% 4,4% 0,0% 49,7% 0,0% 29,8% Aromat >C8-C10 2500 1800 ej begr. 6,3 beaktas ej 170 6 data saknas data saknas 6 beaktas ej 1000 beaktas ej 36000 6 data saknas 6,0 Aromat >C8-C10 0,2% 0,3% 0,0% 95,9% 0,0% 3,6% Aromat >C10-C16 2500 5100 ej begr. 290 beaktas ej 180 100 data saknas data saknas 100 beaktas ej 500 beaktas ej 26000 100 data saknas 100 Aromat >C10-C16 4,1% 2,0% 0,0% 35,9% 0,0% 58,0% Aromat >C16-C35 1900 3800 ej begr. 600 beaktas ej 210 140 data saknas data saknas 140 beaktas ej 250 beaktas ej 3400 140 data saknas 150 Aromat >C16-C35 7,4% 3,6% 0,0% 23,2% 0,0% 65,8% PAH-L 1900 5300 80000 3,9 beaktas ej 160 3,8 data saknas data saknas 3,8 beaktas ej 500 beaktas ej 7200 3,8 data saknas 4,0 PAH-L 0,2% 0,1% 0,0% 97,4% 0,0% 2,3% PAH-M 330 540 320 0,87 beaktas ej 35 0,85 data saknas data saknas 0,85 beaktas ej 250 beaktas ej 5700 0,85 data saknas 0,80 PAH-M 0,3% 0,2% 0,3% 96,9% 0,0% 2,4% PAH-H 6,6 11 32 440 beaktas ej 1,7 1,2 300 data saknas 1,2 beaktas ej 50 beaktas ej 7400 1,2 data saknas 1,2 PAH-H 17,7% 11,0% 3,6% 0,3% 0,0% 67,4% PCB-7 0,05 0,13 56 0,098 beaktas ej 0,024 0,013 3 data saknas 0,013 beaktas ej 10 beaktas ej 76 0,013 data saknas 0,012 PCB-7 25,1% 9,6% 0,0% 12,9% 0,0% 52,4% Tetrakloreten 3100 11000 ej begr. 0,87 beaktas ej 59 0,86 data saknas data saknas 0,86 beaktas ej 500 beaktas ej 5700 0,86 data saknas 0,80 Tetrakloreten 0,0% 0,0% 0,0% 98,5% 0,0% 1,5% Trikloreten 94 340 ej begr. 0,24 beaktas ej 1,7 0,21 data saknas data saknas 0,21 beaktas ej 1000 beaktas ej 2500 0,21 data saknas 0,20 Trikloreten 0,2% 0,1% 0,0% 87,5% 0,0% 12,2% 1,2-dikloreten 130 460 ej begr. 0,24 beaktas ej 1 0,19 data saknas data saknas 0,19 beaktas ej data saknas beaktas ej 1100 0,19 data saknas 0,20 1,2-dikloreten 0,2% 0,0% 0,0% 80,8% 0,0% 19,0% Vinylklorid 5,3 11 59000 0,0077 beaktas ej 0,018 0,0054 data saknas data saknas 0,0054 beaktas ej data saknas beaktas ej 18000 0,0054 data saknas 0,0050 Vinylklorid 0,1% 0,0% 0,0% 69,7% 0,0% 30,2% Dioxin (TCDD-ekv) 0,000025 0,0003 0,028 0,034 beaktas ej 0,00017 0,00002 0,0015 data saknas 0,00002 beaktas ej 0,015 beaktas ej 0,039 0,00002 data saknas 0,000020 Dioxin (TCDD-ekv) 81,4% 6,7% 0,1% 0,1% 0,0% 11,7% PFAS4 0,05 0,11 15 35 beaktas ej 0,0017 0,0016 data saknas data saknas 0,0016 beaktas ej data saknas beaktas ej 3,7 0,0016 data saknas 0,0015 PFAS4 3,3% 1,5% 0,0% 0,0% 0,0% 95,2% PFAS11 1,9 6,8 2100 1800 beaktas ej 1,1 0,64 data saknas data saknas 0,64 beaktas ej data saknas beaktas ej 1,3 0,64 data saknas 0,60 PFAS11 34,0% 9,3% 0,0% 0,0% 0,0% 56,6% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: A. Förskola, skola Eget scenario: A. Förskola, skola Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:43 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: B. Flerbostadshus Beskrivning HHäällssoorriisskkbbaasseerraaddee rriikkttvväärrddeenn fföörr fflleerrbboossttaaddsshhuuss uuttaann kkäällllaarree,, BBäällllssttaa HHaammnn.. YYttlliigg jjoorrdd --ggeennoommssllääpppplliigg.. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 10 mg/kg Bakgrundshalt Barium 1 000 mg/kg Intag av växter Bly_sthlm 60 mg/kg Bakgrundshalt Kadmium_sthlm 2,5 mg/kg Intag av växter Kobolt_sthlm 40 mg/kg Intag av växter Koppar_sthlm 5 000 mg/kg Intag av växter Krom tot_sthlm 120 000 mg/kg Intag av jord Kvicksilver_sthlm 0,50 mg/kg Bakgrundshalt Nickel 500 mg/kg Intag av växter Vanadin 1 000 mg/kg Intag av jord Zink_sthlm 6 000 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) B. Flerbostadshus KM Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Kommunalt dricksvatten. (obl) Exp.tid barn - intag av jord 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 60 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 60 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark_BH_met_ytlig sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:43 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: B. Flerbostadshus Beskrivning HHäällssoorriisskkbbaasseerraaddee rriikkttvväärrddeenn fföörr fflleerrbboossttaaddsshhuuss uuttaann kkäällllaarree,, BBäällllssttaa HHaammnn.. YYttlliigg jjoorrdd --ggeennoommssllääpppplliigg.. Exp.tid vuxna - inandning av damm 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Andel växter från odling på plats 0,05 0,1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar från omgivande områden. (obl) Vattenhalt 0,11 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,24 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Sjöns volym 100000000 1000000 m³ Spridning beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen hälsa/miljö (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 1 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Kadmium_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Kobolt_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Koppar_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Krom tot_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Kvicksilver_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Zink_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark_BH_met_ytlig sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:19 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: B1. Flerbostadshus u. källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för flerbostadshus utan källare, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bensen 0,020 mg/kg Inandning av ånga Toluen 1,8 mg/kg Inandning av ånga Etylbensen 8,0 mg/kg Inandning av ånga Xylen 1,2 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C5-C8 20 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C8-C10 4,0 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C10-C12 15 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C12-C16 70 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C16-C35 2 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C8-C10 6,0 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C10-C16 100 mg/kg Intag av växter Aromat >C16-C35 150 mg/kg Intag av växter PAH-L 4,0 mg/kg Inandning av ånga PAH-M 0,80 mg/kg Inandning av ånga PAH-H 1,5 mg/kg Intag av växter PCB-7 0,015 mg/kg Intag av växter Tetrakloreten 0,80 mg/kg Inandning av ånga Trikloreten 0,20 mg/kg Inandning av ånga 1,2-dikloreten 0,20 mg/kg Inandning av ånga Vinylklorid 0,0050 mg/kg Inandning av ånga Dioxin (TCDD-ekv) 0,000035 mg/kg Intag av jord PFAS4 0,0018 mg/kg Intag av växter PFAS11 0,80 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) . Flerbostadshus u. källa KM Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Kommunalt dricksvatten. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:19 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: B1. Flerbostadshus u. källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för flerbostadshus utan källare, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Exp.tid barn - intag av jord 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 60 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 60 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Andel växter från odling på plats 0,05 0,1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar från omgivande områden. (obl) Vattenhalt 0,11 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,24 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Sjöns volym 100000000 1000000 m³ Spridning beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen hälsa/miljö (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 1 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:19 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: B1. Flerbostadshus u. källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för flerbostadshus utan källare, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - 1,2-dikloreten Se Bilaga 3.2 (obl) - Vinylklorid Se Bilaga 3.2 (obl) - PFAS4 SGI, 2022 (obl) - PFAS11 SGI, 2015 (obl) Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:09 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Arsenik 9,7 67 720 beaktas ej beaktas ej 5,7 3,4 data saknas 100 3,4 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 36000 3,4 10 10 Arsenik 35,0% 5,1% 0,5% 0,0% 0,0% 59,4% Barium 2500 91000 54000 beaktas ej beaktas ej 1700 1000 data saknas data saknas 1000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 1000 80 1 000 Barium 39,6% 1,1% 1,9% 0,0% 0,0% 57,4% Bly_sthlm 42 910 11000 beaktas ej beaktas ej 150 32 1000 data saknas 32 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 360000 32 60 60 Bly_sthlm 75,6% 3,5% 0,3% 0,0% 0,0% 20,6% Kadmium_sthlm 18 6600 110 beaktas ej beaktas ej 2,8 2,4 250 data saknas 2,4 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 1600 2,4 0,5 2,5 Kadmium_sthlm 13,0% 0,0% 2,2% 0,0% 0,0% 84,7% Kobolt_sthlm 180 6400 5400 beaktas ej beaktas ej 60 44 data saknas data saknas 44 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 24000 44 15 40 Kobolt_sthlm 24,8% 0,7% 0,8% 0,0% 0,0% 73,7% Koppar_sthlm 63000 ej begr. 54000 beaktas ej beaktas ej 5600 4700 data saknas data saknas 4700 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240000 4700 40 5 000 Koppar_sthlm 7,4% 0,2% 8,7% 0,0% 0,0% 83,6% Krom tot_sthlm 190000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej 510000 130000 data saknas data saknas 130000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 180000 130000 50 120 000 Krom tot_sthlm 68,6% 1,9% 4,0% 0,0% 0,0% 25,4% Kvicksilver_sthlm 12 420 4300 0,056 beaktas ej 1,5 0,054 data saknas data saknas 0,054 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240 0,054 0,5 0,50 Kvicksilver_sthlm 0,5% 0,0% 0,0% 96,0% 0,0% 3,6% Nickel 1500 55000 1400 beaktas ej beaktas ej 1300 460 data saknas data saknas 460 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 120000 460 25 500 Nickel 30,1% 0,8% 33,8% 0,0% 0,0% 35,3% Vanadin 1100 41000 54000 beaktas ej beaktas ej 7100 940 data saknas data saknas 940 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 200000 940 40 1 000 Vanadin 82,6% 2,3% 1,7% 0,0% 0,0% 13,4% Zink_sthlm 38000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej 6800 5700 data saknas data saknas 5700 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 960000 5700 100 6 000 Zink_sthlm 15,1% 0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 84,5% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: B1. Flerbostadshus u. källare Eget scenario: B1. Flerbostadshus u. källare Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_met_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:20 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Bensen 290 600 180000 0,02 beaktas ej 0,91 0,019 data saknas data saknas 0,019 beaktas ej 1000 beaktas ej 1700 0,019 data saknas 0,020 Bensen 0,0% 0,0% 0,0% 97,9% 0,0% 2,1% Toluen 28000 100000 ej begr. 1,8 beaktas ej 250 1,8 data saknas data saknas 1,8 beaktas ej 1000 beaktas ej 2700 1,8 data saknas 1,8 Toluen 0,0% 0,0% 0,0% 99,3% 0,0% 0,7% Etylbensen 12000 44000 ej begr. 8,5 beaktas ej 190 8,1 data saknas data saknas 8,1 beaktas ej 1000 beaktas ej 7000 8,1 data saknas 8,0 Etylbensen 0,1% 0,0% 0,0% 95,7% 0,0% 4,3% Xylen 23000 82000 ej begr. 1,3 beaktas ej 270 1,3 data saknas data saknas 1,3 beaktas ej 1000 beaktas ej 5500 1,3 data saknas 1,2 Xylen 0,0% 0,0% 0,0% 99,5% 0,0% 0,5% Alifat >C5-C8 250000 91000 ej begr. 21 beaktas ej 12000 21 data saknas data saknas 21 beaktas ej 700 beaktas ej 30000 21 data saknas 20 Alifat >C5-C8 0,0% 0,0% 0,0% 99,8% 0,0% 0,2% Alifat >C8-C10 13000 9100 ej begr. 3,9 beaktas ej 630 3,9 data saknas data saknas 3,9 beaktas ej 700 beaktas ej 180000 3,9 data saknas 4,0 Alifat >C8-C10 0,0% 0,0% 0,0% 99,3% 0,0% 0,6% Alifat >C10-C12 13000 9100 ej begr. 16 beaktas ej 1100 16 data saknas data saknas 16 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 16 data saknas 15 Alifat >C10-C12 0,1% 0,2% 0,0% 98,2% 0,0% 1,5% Alifat >C12-C16 13000 9100 ej begr. 72 beaktas ej 2000 69 data saknas data saknas 69 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 69 data saknas 70 Alifat >C12-C16 0,5% 0,8% 0,0% 95,3% 0,0% 3,4% Alifat >C16-C35 250000 910000 ej begr. 40000 beaktas ej 67000 22000 data saknas data saknas 22000 beaktas ej 2500 beaktas ej ej begr. 2500 data saknas 2 500 Alifat >C16-C35 8,8% 2,5% 0,0% 55,5% 0,0% 33,2% Aromat >C8-C10 5100 3700 ej begr. 6,3 beaktas ej 170 6 data saknas data saknas 6 beaktas ej 1000 beaktas ej 36000 6 data saknas 6,0 Aromat >C8-C10 0,1% 0,2% 0,0% 96,1% 0,0% 3,6% Aromat >C10-C16 5100 10000 ej begr. 290 beaktas ej 180 110 data saknas data saknas 110 beaktas ej 500 beaktas ej 26000 110 data saknas 100 Aromat >C10-C16 2,1% 1,0% 0,0% 37,0% 0,0% 59,8% Aromat >C16-C35 3800 7600 ej begr. 600 beaktas ej 210 150 data saknas data saknas 150 beaktas ej 250 beaktas ej 3400 150 data saknas 150 Aromat >C16-C35 3,9% 1,9% 0,0% 24,5% 0,0% 69,7% PAH-L 3800 11000 160000 3,9 beaktas ej 160 3,8 data saknas data saknas 3,8 beaktas ej 500 beaktas ej 7200 3,8 data saknas 4,0 PAH-L 0,1% 0,0% 0,0% 97,6% 0,0% 2,3% PAH-M 680 1100 650 0,87 beaktas ej 35 0,85 data saknas data saknas 0,85 beaktas ej 250 beaktas ej 5700 0,85 data saknas 0,80 PAH-M 0,1% 0,1% 0,1% 97,2% 0,0% 2,5% PAH-H 13 21 65 440 beaktas ej 1,7 1,4 300 data saknas 1,4 beaktas ej 50 beaktas ej 7400 1,4 data saknas 1,5 PAH-H 10,5% 6,5% 2,2% 0,3% 0,0% 80,5% PCB-7 0,1 0,26 110 0,098 beaktas ej 0,024 0,015 3 data saknas 0,015 beaktas ej 10 beaktas ej 76 0,015 data saknas 0,015 PCB-7 15,0% 5,8% 0,0% 15,6% 0,0% 63,6% Tetrakloreten 6300 23000 ej begr. 0,87 beaktas ej 59 0,86 data saknas data saknas 0,86 beaktas ej 500 beaktas ej 5700 0,86 data saknas 0,80 Tetrakloreten 0,0% 0,0% 0,0% 98,5% 0,0% 1,5% Trikloreten 190 680 ej begr. 0,24 beaktas ej 1,7 0,21 data saknas data saknas 0,21 beaktas ej 1000 beaktas ej 2500 0,21 data saknas 0,20 Trikloreten 0,1% 0,0% 0,0% 87,6% 0,0% 12,2% 1,2-dikloreten 250 910 ej begr. 0,24 beaktas ej 1 0,19 data saknas data saknas 0,19 beaktas ej data saknas beaktas ej 1100 0,19 data saknas 0,20 1,2-dikloreten 0,1% 0,0% 0,0% 80,9% 0,0% 19,0% Vinylklorid 11 22 120000 0,0077 beaktas ej 0,018 0,0054 data saknas data saknas 0,0054 beaktas ej data saknas beaktas ej 18000 0,0054 data saknas 0,0050 Vinylklorid 0,1% 0,0% 0,0% 69,7% 0,0% 30,2% Dioxin (TCDD-ekv) 0,000051 0,00061 0,057 0,034 beaktas ej 0,00017 0,000037 0,0015 data saknas 0,000037 beaktas ej 0,015 beaktas ej 0,039 0,000037 data saknas 0,000035 Dioxin (TCDD-ekv) 72,6% 6,0% 0,1% 0,1% 0,0% 21,2% PFAS4 0,1 0,21 30 35 beaktas ej 0,0017 0,0017 data saknas data saknas 0,0017 beaktas ej data saknas beaktas ej 3,7 0,0017 data saknas 0,0018 PFAS4 1,6% 0,8% 0,0% 0,0% 0,0% 97,5% PFAS11 3,8 14 4300 1800 beaktas ej 1,1 0,82 data saknas data saknas 0,82 beaktas ej data saknas beaktas ej 1,3 0,82 data saknas 0,80 PFAS11 21,5% 6,0% 0,0% 0,0% 0,0% 72,5% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: B1. Flerbostadshus u. källare Eget scenario: B1. Flerbostadshus u. källare Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:12 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: B2. Flerbostadshus m. källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för flerbostadshus med källare, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 10 mg/kg Bakgrundshalt Barium 1 000 mg/kg Intag av växter Bly_sthlm 60 mg/kg Bakgrundshalt Kadmium_sthlm 2,5 mg/kg Intag av växter Kobolt_sthlm 40 mg/kg Intag av växter Koppar_sthlm 5 000 mg/kg Intag av växter Krom tot_sthlm 120 000 mg/kg Intag av jord Kvicksilver_sthlm 0,50 mg/kg Bakgrundshalt Nickel 500 mg/kg Intag av växter Vanadin 1 000 mg/kg Intag av jord Zink_sthlm 6 000 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) . Flerbostadshus m. källa KM Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Kommunalt vatten. (obl) Scenariospecifika modellparametrar KM-värde KM-värde Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (frv) Exp.tid barn - intag av jord 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 60 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 60 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_met_2025 sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:12 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: B2. Flerbostadshus m. källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för flerbostadshus med källare, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Andel inomhusvistelse - inandn. damm 1 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (frv) Andel växter från odling på plats 0,05 0,1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,11 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,24 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Luftomsättning i byggnad 36 12 dag¯¹ Extra spänding pga källare. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Sjöns volym 100000000 1000000 m³ Spridning beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen hälsa/miljö (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 1 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kadmium_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_met_2025 sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:12 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: B2. Flerbostadshus m. källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för flerbostadshus med källare, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. - Kobolt_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Koppar_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Krom tot_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kvicksilver_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Zink_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_met_2025 sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:24 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: B2. Flerbostadshus m. källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för flerbostadshus med källare, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bensen 0,050 mg/kg Inandning av ånga Toluen 5,0 mg/kg Inandning av ånga Etylbensen 20 mg/kg Inandning av ånga Xylen 4,0 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C5-C8 60 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C8-C10 12 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C10-C12 50 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C12-C16 180 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C16-C35 2 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C8-C10 18 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C10-C16 150 mg/kg Intag av växter Aromat >C16-C35 180 mg/kg Intag av växter PAH-L 10 mg/kg Inandning av ånga PAH-M 2,5 mg/kg Inandning av ånga PAH-H 1,5 mg/kg Intag av växter PCB-7 0,018 mg/kg Intag av växter Tetrakloreten 2,5 mg/kg Inandning av ånga Trikloreten 0,50 mg/kg Inandning av ånga 1,2-dikloreten 0,40 mg/kg Inandning av ånga Vinylklorid 0,010 mg/kg Intag av växter Dioxin (TCDD-ekv) 0,000035 mg/kg Intag av jord PFAS4 0,0018 mg/kg Intag av växter PFAS11 0,80 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) . Flerbostadshus m. käll KM Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Kommunalt vatten. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:24 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: B2. Flerbostadshus m. källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för flerbostadshus med källare, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Scenariospecifika modellparametrar KM-värde KM-värde Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (frv) Exp.tid barn - intag av jord 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 60 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 60 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 180 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 1 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (frv) Andel växter från odling på plats 0,05 0,1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,11 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,24 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Luftomsättning i byggnad 36 12 dag¯¹ Extra spänding pga källare. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga 1 (obl) Sjöns volym 100000000 1000000 m³ Spridning beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen hälsa/miljö (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:24 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: B2. Flerbostadshus m. källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för flerbostadshus med källare, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 1 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - 1,2-dikloreten Se Bilaga 3.2 (obl) - Vinylklorid Se Bilaga 3.2 (obl) - PFAS4 SGI, 2022 (obl) - PFAS11 SGI, 2015 (obl) Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:10 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Arsenik 9,7 67 720 beaktas ej beaktas ej 5,7 3,4 data saknas 100 3,4 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 36000 3,4 10 10 Arsenik 35,0% 5,1% 0,5% 0,0% 0,0% 59,4% Barium 2500 91000 54000 beaktas ej beaktas ej 1700 1000 data saknas data saknas 1000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 1000 80 1 000 Barium 39,6% 1,1% 1,9% 0,0% 0,0% 57,4% Bly_sthlm 42 910 11000 beaktas ej beaktas ej 150 32 1000 data saknas 32 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 360000 32 60 60 Bly_sthlm 75,6% 3,5% 0,3% 0,0% 0,0% 20,6% Kadmium_sthlm 18 6600 110 beaktas ej beaktas ej 2,8 2,4 250 data saknas 2,4 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 1600 2,4 0,5 2,5 Kadmium_sthlm 13,0% 0,0% 2,2% 0,0% 0,0% 84,7% Kobolt_sthlm 180 6400 5400 beaktas ej beaktas ej 60 44 data saknas data saknas 44 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 24000 44 15 40 Kobolt_sthlm 24,8% 0,7% 0,8% 0,0% 0,0% 73,7% Koppar_sthlm 63000 ej begr. 54000 beaktas ej beaktas ej 5600 4700 data saknas data saknas 4700 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240000 4700 40 5 000 Koppar_sthlm 7,4% 0,2% 8,7% 0,0% 0,0% 83,6% Krom tot_sthlm 190000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej 510000 130000 data saknas data saknas 130000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 180000 130000 50 120 000 Krom tot_sthlm 68,6% 1,9% 4,0% 0,0% 0,0% 25,4% Kvicksilver_sthlm 12 420 4300 0,17 beaktas ej 1,5 0,15 data saknas data saknas 0,15 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240 0,15 0,5 0,50 Kvicksilver_sthlm 1,3% 0,0% 0,0% 88,8% 0,0% 9,9% Nickel 1500 55000 1400 beaktas ej beaktas ej 1300 460 data saknas data saknas 460 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 120000 460 25 500 Nickel 30,1% 0,8% 33,8% 0,0% 0,0% 35,3% Vanadin 1100 41000 54000 beaktas ej beaktas ej 7100 940 data saknas data saknas 940 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 200000 940 40 1 000 Vanadin 82,6% 2,3% 1,7% 0,0% 0,0% 13,4% Zink_sthlm 38000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej 6800 5700 data saknas data saknas 5700 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 960000 5700 100 6 000 Zink_sthlm 15,1% 0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 84,5% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: B2. Flerbostadshus m. källare Eget scenario: B2. Flerbostadshus m. källare Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_met_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:25 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Bensen 290 600 180000 0,059 beaktas ej 0,91 0,055 data saknas data saknas 0,055 beaktas ej 1000 beaktas ej 1700 0,055 data saknas 0,050 Bensen 0,0% 0,0% 0,0% 93,9% 0,0% 6,0% Toluen 28000 100000 ej begr. 5,4 beaktas ej 250 5,3 data saknas data saknas 5,3 beaktas ej 1000 beaktas ej 2700 5,3 data saknas 5,0 Toluen 0,0% 0,0% 0,0% 97,9% 0,0% 2,1% Etylbensen 12000 44000 ej begr. 25 beaktas ej 190 22 data saknas data saknas 22 beaktas ej 1000 beaktas ej 7000 22 data saknas 20 Etylbensen 0,2% 0,1% 0,0% 88,0% 0,0% 11,7% Xylen 23000 82000 ej begr. 4 beaktas ej 270 3,9 data saknas data saknas 3,9 beaktas ej 1000 beaktas ej 5500 3,9 data saknas 4,0 Xylen 0,0% 0,0% 0,0% 98,5% 0,0% 1,4% Alifat >C5-C8 250000 91000 ej begr. 63 beaktas ej 12000 63 data saknas data saknas 63 beaktas ej 700 beaktas ej 30000 63 data saknas 60 Alifat >C5-C8 0,0% 0,1% 0,0% 99,4% 0,0% 0,5% Alifat >C8-C10 13000 9100 ej begr. 12 beaktas ej 630 11 data saknas data saknas 11 beaktas ej 700 beaktas ej 180000 11 data saknas 12 Alifat >C8-C10 0,1% 0,1% 0,0% 98,0% 0,0% 1,8% Alifat >C10-C12 13000 9100 ej begr. 49 beaktas ej 1100 47 data saknas data saknas 47 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 47 data saknas 50 Alifat >C10-C12 0,4% 0,5% 0,0% 94,9% 0,0% 4,2% Alifat >C12-C16 13000 9100 ej begr. 220 beaktas ej 2000 190 data saknas data saknas 190 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 190 data saknas 180 Alifat >C12-C16 1,5% 2,1% 0,0% 87,0% 0,0% 9,5% Alifat >C16-C35 250000 910000 ej begr. 120000 beaktas ej 67000 36000 data saknas data saknas 36000 beaktas ej 2500 beaktas ej ej begr. 2500 data saknas 2 500 Alifat >C16-C35 14,0% 3,9% 0,0% 29,4% 0,0% 52,7% Aromat >C8-C10 5100 3700 ej begr. 19 beaktas ej 170 17 data saknas data saknas 17 beaktas ej 1000 beaktas ej 36000 17 data saknas 18 Aromat >C8-C10 0,3% 0,5% 0,0% 89,2% 0,0% 10,0% Aromat >C10-C16 5100 10000 ej begr. 860 beaktas ej 180 140 data saknas data saknas 140 beaktas ej 500 beaktas ej 26000 140 data saknas 150 Aromat >C10-C16 2,8% 1,4% 0,0% 16,4% 0,0% 79,4% Aromat >C16-C35 3800 7600 ej begr. 1800 beaktas ej 210 180 data saknas data saknas 180 beaktas ej 250 beaktas ej 3400 180 data saknas 180 Aromat >C16-C35 4,6% 2,3% 0,0% 9,8% 0,0% 83,3% PAH-L 3800 11000 160000 12 beaktas ej 160 11 data saknas data saknas 11 beaktas ej 500 beaktas ej 7200 11 data saknas 10 PAH-L 0,3% 0,1% 0,0% 93,0% 0,0% 6,6% PAH-M 680 1100 650 2,6 beaktas ej 35 2,4 data saknas data saknas 2,4 beaktas ej 250 beaktas ej 5700 2,4 data saknas 2,5 PAH-M 0,4% 0,2% 0,4% 92,1% 0,0% 7,0% PAH-H 13 21 65 1300 beaktas ej 1,7 1,4 300 data saknas 1,4 beaktas ej 50 beaktas ej 7400 1,4 data saknas 1,5 PAH-H 10,5% 6,6% 2,2% 0,1% 0,0% 80,7% PCB-7 0,1 0,26 110 0,29 beaktas ej 0,024 0,017 3 data saknas 0,017 beaktas ej 10 beaktas ej 76 0,017 data saknas 0,018 PCB-7 16,8% 6,5% 0,0% 5,8% 0,0% 70,9% Tetrakloreten 6300 23000 ej begr. 2,6 beaktas ej 59 2,5 data saknas data saknas 2,5 beaktas ej 500 beaktas ej 5700 2,5 data saknas 2,5 Tetrakloreten 0,0% 0,0% 0,0% 95,7% 0,0% 4,2% Trikloreten 190 680 ej begr. 0,73 beaktas ej 1,7 0,51 data saknas data saknas 0,51 beaktas ej 1000 beaktas ej 2500 0,51 data saknas 0,50 Trikloreten 0,3% 0,1% 0,0% 70,2% 0,0% 29,4% 1,2-dikloreten 250 910 ej begr. 0,72 beaktas ej 1 0,42 data saknas data saknas 0,42 beaktas ej data saknas beaktas ej 1100 0,42 data saknas 0,40 1,2-dikloreten 0,2% 0,0% 0,0% 58,6% 0,0% 41,2% Vinylklorid 11 22 120000 0,023 beaktas ej 0,018 0,01 data saknas data saknas 0,01 beaktas ej data saknas beaktas ej 18000 0,01 data saknas 0,010 Vinylklorid 0,1% 0,0% 0,0% 43,4% 0,0% 56,4% Dioxin (TCDD-ekv) 0,000051 0,00061 0,057 0,1 beaktas ej 0,00017 0,000037 0,0015 data saknas 0,000037 beaktas ej 0,015 beaktas ej 0,039 0,000037 data saknas 0,000035 Dioxin (TCDD-ekv) 72,6% 6,1% 0,1% 0,0% 0,0% 21,2% PFAS4 0,1 0,21 30 110 beaktas ej 0,0017 0,0017 data saknas data saknas 0,0017 beaktas ej data saknas beaktas ej 3,7 0,0017 data saknas 0,0018 PFAS4 1,6% 0,8% 0,0% 0,0% 0,0% 97,6% PFAS11 3,8 14 4300 5400 beaktas ej 1,1 0,82 data saknas data saknas 0,82 beaktas ej data saknas beaktas ej 1,3 0,82 data saknas 0,80 PFAS11 21,5% 6,0% 0,0% 0,0% 0,0% 72,5% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: B2. Flerbostadshus m. källare Eget scenario: B2. Flerbostadshus m. källare Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:11 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: C. Verksamheter Beskrivning Hälsobaserat riktvärde för verksamheter, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 25 mg/kg Intag av jord Barium 10 000 mg/kg Intag av jord Bly_sthlm 180 mg/kg Intag av jord Kadmium_sthlm 60 mg/kg Intag av jord Kobolt_sthlm 700 mg/kg Intag av jord Koppar_sthlm 80 000 mg/kg Inandning av damm Krom tot_sthlm 700 000 mg/kg Intag av jord Kvicksilver_sthlm 0,50 mg/kg Bakgrundshalt Nickel 2 000 mg/kg Inandning av damm Vanadin 5 000 mg/kg Intag av jord Zink_sthlm 150 000 mg/kg Intag av jord Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) C. Verksamheter MKM VARNING! Orealistiska indata ! Kontrollera röd-markerade värden ! Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,11 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,24 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Sjöns volym 1000000000 1000000 m³ Spridning beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen hälsa/miljö (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_met_2025 sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:11 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: C. Verksamheter Beskrivning Hälsobaserat riktvärde för verksamheter, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 1 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kadmium_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kobolt_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Koppar_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Krom tot_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kvicksilver_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_met_2025 sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:11 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: C. Verksamheter Beskrivning Hälsobaserat riktvärde för verksamheter, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. - Zink_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_met_2025 sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:30 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: C. Verksamheter Beskrivning Hälsobaserat riktvärde för verksamheter, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bensen 0,10 mg/kg Inandning av ånga Toluen 10 mg/kg Inandning av ånga Etylbensen 50 mg/kg Inandning av ånga Xylen 7,0 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C5-C8 120 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C8-C10 20 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C10-C12 80 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C12-C16 400 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C16-C35 2 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C8-C10 35 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C10-C16 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C16-C35 250 mg/kg Skydd mot fri fas PAH-L 20 mg/kg Inandning av ånga PAH-M 5,0 mg/kg Inandning av ånga PAH-H 18 mg/kg Hudkontakt jord/damm PCB-7 0,20 mg/kg Intag av jord Tetrakloreten 5,0 mg/kg Inandning av ånga Trikloreten 1,2 mg/kg Inandning av ånga 1,2-dikloreten 1,2 mg/kg Inandning av ånga Vinylklorid 0,040 mg/kg Inandning av ånga Dioxin (TCDD-ekv) 0,00020 mg/kg Intag av jord PFAS4 0,18 mg/kg Hudkontakt jord/damm PFAS11 12 mg/kg Intag av jord Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) C. Verksamheter MKM VARNING! Orealistiska indata ! version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:30 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: C. Verksamheter Beskrivning Hälsobaserat riktvärde för verksamheter, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Kontrollera röd-markerade värden ! Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,11 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,24 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Sjöns volym 1000000000 1000000 m³ Spridning beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen hälsa/miljö (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 1 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - 1,2-dikloreten Se Bilaga 3.2 (obl) - Vinylklorid Se Bilaga 3.2 (obl) - PFAS4 SGI, 2022 (obl) - PFAS11 SGI, 2015 (obl) Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:30 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: C. Verksamheter Beskrivning Hälsobaserat riktvärde för verksamheter, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:11 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Arsenik 33 110 1500 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 25 data saknas 100 25 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 360000 25 10 25 Arsenik 74,9% 23,4% 1,7% 0,0% 0,0% 0,0% Barium 11000 230000 110000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 9900 data saknas data saknas 9900 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 9900 80 10 000 Barium 86,7% 4,3% 8,9% 0,0% 0,0% 0,0% Bly_sthlm 190 2300 22000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 170 1000 data saknas 170 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 170 60 180 Bly_sthlm 91,6% 7,6% 0,8% 0,0% 0,0% 0,0% Kadmium_sthlm 82 16000 220 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 60 250 data saknas 60 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 16000 60 0,5 60 Kadmium_sthlm 72,7% 0,4% 27,0% 0,0% 0,0% 0,0% Kobolt_sthlm 800 16000 11000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 710 data saknas data saknas 710 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240000 710 15 700 Kobolt_sthlm 89,1% 4,5% 6,4% 0,0% 0,0% 0,0% Koppar_sthlm 290000 ej begr. 110000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 79000 data saknas data saknas 79000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 79000 40 80 000 Koppar_sthlm 27,6% 1,4% 71,1% 0,0% 0,0% 0,0% Krom tot_sthlm 860000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 730000 data saknas data saknas 730000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 730000 50 700 000 Krom tot_sthlm 84,8% 4,2% 10,9% 0,0% 0,0% 0,0% Kvicksilver_sthlm 52 1000 8800 0,31 beaktas ej beaktas ej 0,31 data saknas data saknas 0,31 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 2400 0,31 0,5 0,50 Kvicksilver_sthlm 0,6% 0,0% 0,0% 99,4% 0,0% 0,0% Nickel 6800 140000 2800 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 1900 data saknas data saknas 1900 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 1900 25 2 000 Nickel 28,4% 1,4% 70,2% 0,0% 0,0% 0,0% Vanadin 5100 100000 110000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 4700 data saknas data saknas 4700 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 4700 40 5 000 Vanadin 91,2% 4,6% 4,2% 0,0% 0,0% 0,0% Zink_sthlm 170000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 160000 data saknas data saknas 160000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 160000 100 150 000 Zink_sthlm 95,1% 4,8% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: C. Verksamheter Eget scenario: C. Verksamheter Generellt scenario: MKM Generellt scenario: MKM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_met_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:30 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Bensen 990 950 380000 0,11 beaktas ej beaktas ej 0,11 data saknas data saknas 0,11 beaktas ej 1000 beaktas ej 17000 0,11 data saknas 0,10 Bensen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Toluen 130000 250000 ej begr. 9,9 beaktas ej beaktas ej 9,9 data saknas data saknas 9,9 beaktas ej 1000 beaktas ej 27000 9,9 data saknas 10 Toluen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Etylbensen 55000 110000 ej begr. 47 beaktas ej beaktas ej 47 data saknas data saknas 47 beaktas ej 1000 beaktas ej 70000 47 data saknas 50 Etylbensen 0,1% 0,0% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Xylen 100000 200000 ej begr. 7,3 beaktas ej beaktas ej 7,3 data saknas data saknas 7,3 beaktas ej 1000 beaktas ej 55000 7,3 data saknas 7,0 Xylen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C5-C8 ej begr. 230000 ej begr. 120 beaktas ej beaktas ej 120 data saknas data saknas 120 beaktas ej 700 beaktas ej 300000 120 data saknas 120 Alifat >C5-C8 0,0% 0,1% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Alifat >C8-C10 57000 23000 ej begr. 22 beaktas ej beaktas ej 21 data saknas data saknas 21 beaktas ej 700 beaktas ej ej begr. 21 data saknas 20 Alifat >C8-C10 0,0% 0,1% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Alifat >C10-C12 57000 23000 ej begr. 90 beaktas ej beaktas ej 90 data saknas data saknas 90 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 90 data saknas 80 Alifat >C10-C12 0,2% 0,4% 0,0% 99,4% 0,0% 0,0% Alifat >C12-C16 57000 23000 ej begr. 400 beaktas ej beaktas ej 390 data saknas data saknas 390 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 390 data saknas 400 Alifat >C12-C16 0,7% 1,7% 0,0% 97,6% 0,0% 0,0% Alifat >C16-C35 ej begr. ej begr. ej begr. 400000 beaktas ej beaktas ej 260000 data saknas data saknas 260000 beaktas ej 2500 beaktas ej ej begr. 2500 data saknas 2 500 Alifat >C16-C35 22,8% 11,4% 0,0% 65,8% 0,0% 0,0% Aromat >C8-C10 23000 9100 ej begr. 35 beaktas ej beaktas ej 35 data saknas data saknas 35 beaktas ej 1000 beaktas ej 360000 35 data saknas 35 Aromat >C8-C10 0,2% 0,4% 0,0% 99,5% 0,0% 0,0% Aromat >C10-C16 23000 25000 ej begr. 1600 beaktas ej beaktas ej 1400 data saknas data saknas 1400 beaktas ej 500 beaktas ej 260000 500 data saknas 500 Aromat >C10-C16 6,1% 5,5% 0,0% 88,3% 0,0% 0,0% Aromat >C16-C35 17000 19000 ej begr. 3300 beaktas ej beaktas ej 2400 data saknas data saknas 2400 beaktas ej 250 beaktas ej 34000 250 data saknas 250 Aromat >C16-C35 14,1% 12,7% 0,0% 73,1% 0,0% 0,0% PAH-L 17000 26000 330000 21 beaktas ej beaktas ej 21 data saknas data saknas 21 beaktas ej 500 beaktas ej 72000 21 data saknas 20 PAH-L 0,1% 0,1% 0,0% 99,8% 0,0% 0,0% PAH-M 2300 1700 1300 4,8 beaktas ej beaktas ej 4,8 data saknas data saknas 4,8 beaktas ej 250 beaktas ej 57000 4,8 data saknas 5,0 PAH-M 0,2% 0,3% 0,4% 99,2% 0,0% 0,0% PAH-H 46 34 130 2500 beaktas ej beaktas ej 17 300 data saknas 17 beaktas ej 50 beaktas ej 74000 17 data saknas 18 PAH-H 36,8% 49,8% 12,7% 0,7% 0,0% 0,0% PCB-7 0,46 0,65 410 0,96 beaktas ej beaktas ej 0,21 3 data saknas 0,21 beaktas ej 10 beaktas ej 760 0,21 data saknas 0,20 PCB-7 45,9% 32,1% 0,1% 21,9% 0,0% 0,0% Tetrakloreten 29000 57000 ej begr. 4,8 beaktas ej beaktas ej 4,8 data saknas data saknas 4,8 beaktas ej 500 beaktas ej 57000 4,8 data saknas 5,0 Tetrakloreten 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Trikloreten 860 1700 ej begr. 1,3 beaktas ej beaktas ej 1,3 data saknas data saknas 1,3 beaktas ej 1000 beaktas ej 25000 1,3 data saknas 1,2 Trikloreten 0,2% 0,1% 0,0% 99,8% 0,0% 0,0% 1,2-dikloreten 1100 2300 ej begr. 1,3 beaktas ej beaktas ej 1,3 data saknas data saknas 1,3 beaktas ej data saknas beaktas ej 11000 1,3 data saknas 1,2 1,2-dikloreten 0,1% 0,1% 0,0% 99,8% 0,0% 0,0% Vinylklorid 37 35 240000 0,043 beaktas ej beaktas ej 0,043 data saknas data saknas 0,043 beaktas ej data saknas beaktas ej 180000 0,043 data saknas 0,040 Vinylklorid 0,1% 0,1% 0,0% 99,8% 0,0% 0,0% Dioxin (TCDD-ekv) 0,00023 0,0015 0,21 0,33 beaktas ej beaktas ej 0,0002 0,0015 data saknas 0,0002 beaktas ej 0,015 beaktas ej 0,39 0,0002 data saknas 0,00020 Dioxin (TCDD-ekv) 86,8% 13,0% 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% PFAS4 0,35 0,33 84 260 beaktas ej beaktas ej 0,17 data saknas data saknas 0,17 beaktas ej data saknas beaktas ej 37 0,17 data saknas 0,18 PFAS4 48,9% 50,9% 0,2% 0,1% 0,0% 0,0% PFAS11 17 34 15000 18000 beaktas ej beaktas ej 11 data saknas data saknas 11 beaktas ej data saknas beaktas ej 13 11 data saknas 12 PFAS11 66,6% 33,3% 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: C. Verksamheter Eget scenario: C. Verksamheter Generellt scenario: MKM Generellt scenario: MKM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:52 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: D. Park och grönytor Beskrivning HHäällssoorriisskkbbaasseerraaddee rriikkttvväärrddeenn fföörr nnyyaannllaaggdd ppaarrkk oocchh ggrröönnyyttoorr,, BBäällllssttaa HHaammnn.. YYttlliigg jjoorrd - ggeennoommssllääpppplliigg.. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 10 mg/kg Bakgrundshalt Barium 700 mg/kg Intag av jord Bly_sthlm 60 mg/kg Bakgrundshalt Kadmium_sthlm 2,0 mg/kg Intag av växter Kobolt_sthlm 35 mg/kg Intag av växter Koppar_sthlm 4 000 mg/kg Intag av växter Krom tot_sthlm 70 000 mg/kg Intag av jord Kvicksilver_sthlm 0,50 mg/kg Bakgrundshalt Nickel 250 mg/kg Inandning av damm Vanadin 500 mg/kg Intag av jord Zink_sthlm 5 000 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) D. Park och grönytor KM Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Kommunalt vatten. (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. ånga 0,1 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Andel växter från odling på plats 0,05 0,1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar från omgivande områden. (obl) Vattenhalt 0,11 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark_BH_met_ytlig sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:52 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: D. Park och grönytor Beskrivning HHäällssoorriisskkbbaasseerraaddee rriikkttvväärrddeenn fföörr nnyyaannllaaggdd ppaarrkk oocchh ggrröönnyyttoorr,, BBäällllssttaa HHaammnn.. YYttlliigg jjoorrd - ggeennoommssllääpppplliigg.. Andel porluft 0,24 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Sjöns volym 100000000 1000000 m³ Spridning beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen hälsa/miljö (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 1 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Kadmium_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Kobolt_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Koppar_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Krom tot_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Kvicksilver_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) - Zink_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (obl) Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark_BH_met_ytlig sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:27 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: D. Park och grönytor Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för nyanlagd park och grönytor, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bensen 0,12 mg/kg Inandning av ånga Toluen 12 mg/kg Inandning av ånga Etylbensen 50 mg/kg Inandning av ånga Xylen 10 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C5-C8 50 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C8-C10 20 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C10-C12 100 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C12-C16 400 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C16-C35 2 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C8-C10 35 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C10-C16 150 mg/kg Intag av växter Aromat >C16-C35 180 mg/kg Intag av växter PAH-L 25 mg/kg Inandning av ånga PAH-M 6,0 mg/kg Inandning av ånga PAH-H 1,2 mg/kg Intag av växter PCB-7 0,015 mg/kg Intag av växter Tetrakloreten 5,0 mg/kg Inandning av ånga Trikloreten 0,80 mg/kg Inandning av ånga 1,2-dikloreten 0,60 mg/kg Intag av växter Vinylklorid 0,0080 mg/kg Inandning av ånga Dioxin (TCDD-ekv) 0,000020 mg/kg Intag av jord PFAS4 0,0015 mg/kg Intag av växter PFAS11 0,60 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) D. Park och grönytor KM Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Kommunalt vatten. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:27 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: D. Park och grönytor Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för nyanlagd park och grönytor, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Exp.tid barn - intag av jord 365 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (frv) Exp.tid vuxna - intag av jord 365 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (frv) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 120 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (frv) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 120 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (frv) Exp.tid barn - inandning av damm 365 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (frv) Exp.tid vuxna - inandning av damm 365 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (frv) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. ånga 0,1 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel växter från odling på plats 0,05 0,1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,11 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,24 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Sjöns volym 100000000 1000000 m³ Spridning beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen hälsa/miljö (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:27 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: D. Park och grönytor Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för nyanlagd park och grönytor, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Mäktighet på förorenat jordlager som 1 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - 1,2-dikloreten Se Bilaga 3.2 (obl) - Vinylklorid Se Bilaga 3.2 (obl) - PFAS4 SGI, 2022 (obl) - PFAS11 SGI, 2015 (obl) Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:08 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Arsenik 4,8 33 270 beaktas ej beaktas ej 5,7 2,4 data saknas 100 2,4 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 36000 2,4 10 10 Arsenik 50,1% 7,1% 0,9% 0,0% 0,0% 41,9% Barium 1300 46000 20000 beaktas ej beaktas ej 1700 690 data saknas data saknas 690 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 690 80 700 Barium 55,4% 1,5% 3,5% 0,0% 0,0% 39,6% Bly_sthlm 21 460 4000 beaktas ej beaktas ej 150 18 1000 data saknas 18 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 360000 18 60 60 Bly_sthlm 84,3% 3,9% 0,4% 0,0% 0,0% 11,4% Kadmium_sthlm 9 3300 40 beaktas ej beaktas ej 2,8 2 250 data saknas 2 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 1600 2 0,5 2,0 Kadmium_sthlm 22,6% 0,1% 5,1% 0,0% 0,0% 72,3% Kobolt_sthlm 88 3200 2000 beaktas ej beaktas ej 60 34 data saknas data saknas 34 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 24000 34 15 35 Kobolt_sthlm 39,4% 1,1% 1,7% 0,0% 0,0% 57,8% Koppar_sthlm 31000 ej begr. 20000 beaktas ej beaktas ej 5600 3800 data saknas data saknas 3800 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240000 3800 40 4 000 Koppar_sthlm 12,3% 0,3% 19,2% 0,0% 0,0% 68,1% Krom tot_sthlm 94000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej 510000 73000 data saknas data saknas 73000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 180000 73000 50 70 000 Krom tot_sthlm 77,6% 2,1% 6,1% 0,0% 0,0% 14,2% Kvicksilver_sthlm 5,8 210 1600 0,45 beaktas ej 1,5 0,33 data saknas data saknas 0,33 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240 0,33 0,5 0,50 Kvicksilver_sthlm 5,7% 0,2% 0,0% 72,7% 0,0% 21,4% Nickel 750 27000 500 beaktas ej beaktas ej 1300 240 data saknas data saknas 240 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 120000 240 25 250 Nickel 32,2% 0,9% 48,3% 0,0% 0,0% 18,6% Vanadin 560 21000 20000 beaktas ej beaktas ej 7100 500 data saknas data saknas 500 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 200000 500 40 500 Vanadin 88,1% 2,4% 2,5% 0,0% 0,0% 7,0% Zink_sthlm 19000 680000 ej begr. beaktas ej beaktas ej 6800 5000 data saknas data saknas 5000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 960000 5000 100 5 000 Zink_sthlm 26,4% 0,7% 0,0% 0,0% 0,0% 72,8% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: D. Park och grönytor Eget scenario: D. Park och grönytor Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_met_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:27 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Bensen 140 300 68000 0,14 beaktas ej 0,91 0,12 data saknas data saknas 0,12 beaktas ej 1000 beaktas ej 1700 0,12 data saknas 0,12 Bensen 0,1% 0,0% 0,0% 86,6% 0,0% 13,3% Toluen 14000 51000 ej begr. 13 beaktas ej 250 13 data saknas data saknas 13 beaktas ej 1000 beaktas ej 2700 13 data saknas 12 Toluen 0,1% 0,0% 0,0% 94,8% 0,0% 5,0% Etylbensen 6100 22000 ej begr. 65 beaktas ej 190 48 data saknas data saknas 48 beaktas ej 1000 beaktas ej 7000 48 data saknas 50 Etylbensen 0,8% 0,2% 0,0% 73,9% 0,0% 25,1% Xylen 11000 41000 ej begr. 10 beaktas ej 270 9,8 data saknas data saknas 9,8 beaktas ej 1000 beaktas ej 5500 9,8 data saknas 10 Xylen 0,1% 0,0% 0,0% 96,3% 0,0% 3,6% Alifat >C5-C8 130000 46000 ej begr. 51 beaktas ej 12000 51 data saknas data saknas 51 beaktas ej 700 beaktas ej 30000 51 data saknas 50 Alifat >C5-C8 0,0% 0,1% 0,0% 99,4% 0,0% 0,4% Alifat >C8-C10 6300 4600 ej begr. 24 beaktas ej 630 22 data saknas data saknas 22 beaktas ej 700 beaktas ej 180000 22 data saknas 20 Alifat >C8-C10 0,4% 0,5% 0,0% 95,6% 0,0% 3,5% Alifat >C10-C12 6300 4600 ej begr. 130 beaktas ej 1100 110 data saknas data saknas 110 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 110 data saknas 100 Alifat >C10-C12 1,7% 2,4% 0,0% 85,9% 0,0% 10,0% Alifat >C12-C16 6300 4600 ej begr. 570 beaktas ej 2000 380 data saknas data saknas 380 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 380 data saknas 400 Alifat >C12-C16 6,1% 8,3% 0,0% 66,5% 0,0% 19,1% Alifat >C16-C35 130000 460000 ej begr. 320000 beaktas ej 67000 36000 data saknas data saknas 36000 beaktas ej 2500 beaktas ej ej begr. 2500 data saknas 2 500 Alifat >C16-C35 28,4% 7,8% 0,0% 11,1% 0,0% 52,7% Aromat >C8-C10 2500 1800 ej begr. 49 beaktas ej 170 37 data saknas data saknas 37 beaktas ej 1000 beaktas ej 36000 37 data saknas 35 Aromat >C8-C10 1,5% 2,0% 0,0% 74,6% 0,0% 21,9% Aromat >C10-C16 2500 5100 ej begr. 2300 beaktas ej 180 150 data saknas data saknas 150 beaktas ej 500 beaktas ej 26000 150 data saknas 150 Aromat >C10-C16 6,0% 3,0% 0,0% 6,6% 0,0% 84,5% Aromat >C16-C35 1900 3800 1000000 4800 beaktas ej 210 170 data saknas data saknas 170 beaktas ej 250 beaktas ej 3400 170 data saknas 180 Aromat >C16-C35 9,3% 4,6% 0,0% 3,6% 0,0% 82,5% PAH-L 1900 5300 60000 31 beaktas ej 160 25 data saknas data saknas 25 beaktas ej 500 beaktas ej 7200 25 data saknas 25 PAH-L 1,4% 0,5% 0,0% 82,6% 0,0% 15,5% PAH-M 330 540 240 7 beaktas ej 35 5,5 data saknas data saknas 5,5 beaktas ej 250 beaktas ej 5700 5,5 data saknas 6,0 PAH-M 1,7% 1,0% 2,3% 79,1% 0,0% 15,9% PAH-H 6,6 11 24 3000 beaktas ej 1,7 1,2 300 data saknas 1,2 beaktas ej 50 beaktas ej 7400 1,2 data saknas 1,2 PAH-H 17,6% 10,8% 4,8% 0,0% 0,0% 66,7% PCB-7 0,05 0,13 42 0,78 beaktas ej 0,024 0,014 3 data saknas 0,014 beaktas ej 10 beaktas ej 76 0,014 data saknas 0,015 PCB-7 28,3% 10,8% 0,0% 1,8% 0,0% 59,0% Tetrakloreten 3100 11000 ej begr. 5,8 beaktas ej 59 5,2 data saknas data saknas 5,2 beaktas ej 500 beaktas ej 5700 5,2 data saknas 5,0 Tetrakloreten 0,2% 0,0% 0,0% 90,9% 0,0% 8,8% Trikloreten 94 340 920000 1,7 beaktas ej 1,7 0,85 data saknas data saknas 0,85 beaktas ej 1000 beaktas ej 2500 0,85 data saknas 0,80 Trikloreten 0,9% 0,2% 0,0% 49,8% 0,0% 49,0% 1,2-dikloreten 130 460 ej begr. 1,5 beaktas ej 1 0,6 data saknas data saknas 0,6 beaktas ej data saknas beaktas ej 1100 0,6 data saknas 0,60 1,2-dikloreten 0,5% 0,1% 0,0% 40,4% 0,0% 59,0% Vinylklorid 5,3 11 44000 0,016 beaktas ej 0,018 0,0085 data saknas data saknas 0,0085 beaktas ej data saknas beaktas ej 18000 0,0085 data saknas 0,0080 Vinylklorid 0,2% 0,1% 0,0% 51,9% 0,0% 47,9% Dioxin (TCDD-ekv) 0,000025 0,0003 0,021 0,27 beaktas ej 0,00017 0,00002 0,0015 data saknas 0,00002 beaktas ej 0,015 beaktas ej 0,039 0,00002 data saknas 0,000020 Dioxin (TCDD-ekv) 81,5% 6,7% 0,1% 0,0% 0,0% 11,7% PFAS4 0,05 0,11 11 25 beaktas ej 0,0017 0,0016 data saknas data saknas 0,0016 beaktas ej data saknas beaktas ej 3,7 0,0016 data saknas 0,0015 PFAS4 3,3% 1,5% 0,0% 0,0% 0,0% 95,2% PFAS11 1,9 6,8 1600 1300 beaktas ej 1,1 0,64 data saknas data saknas 0,64 beaktas ej data saknas beaktas ej 1,3 0,64 data saknas 0,60 PFAS11 34,0% 9,3% 0,0% 0,1% 0,0% 56,5% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: D. Park och grönytor Eget scenario: D. Park och grönytor Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 09:53 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: E. Hårdgjorda ytor Beskrivning HHäällssoobbaasseerraatt rriikkttvväärrddee fföörr hhåårrddggjjoorrddaa yyttoorr,, BBäällllssttaa HHaammnn.. YYttlliigg jjoorrdd -- ggeennoommssllääpppplliigg. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 100 mg/kg Akuttoxicitet Barium 30 000 mg/kg Intag av jord Bly_sthlm 500 mg/kg Intag av jord Kadmium_sthlm 200 mg/kg Intag av jord Kobolt_sthlm 2 000 mg/kg Intag av jord Koppar_sthlm 500 000 mg/kg Intag av jord Krom tot_sthlm ej begr. mg/kg Kvicksilver_sthlm 1,2 mg/kg Inandning av ånga Nickel 12 000 mg/kg Intag av jord Vanadin 15 000 mg/kg Intag av jord Zink_sthlm 500 000 mg/kg Intag av jord Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) E. Hårdgjorda ytor KM VARNING! Orealistiska indata ! Kontrollera röd-markerade värden ! Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Kommunalt vatten. (obl) Intag av växter beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Scenariospecifika modellparametrar MKM-värde KM-värde Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Scenariot bedöms motsvara MKM. (obl) Exp.tid barn - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark_BH_met_ytlig sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 09:53 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: E. Hårdgjorda ytor Beskrivning HHäällssoobbaasseerraatt rriikkttvväärrddee fföörr hhåårrddggjjoorrddaa yyttoorr,, BBäällllssttaa HHaammnn.. YYttlliigg jjoorrdd -- ggeennoommssllääpppplliigg. Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. ånga 0,1 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i rapport. (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar från omgivande områden. (obl) Vattenhalt 0,11 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,24 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Sjöns volym 1000000000 1000000 m³ Spridning beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen hälsa/miljö (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 1 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark_BH_met_ytlig sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 09:53 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: E. Hårdgjorda ytor Beskrivning HHäällssoobbaasseerraatt rriikkttvväärrddee fföörr hhåårrddggjjoorrddaa yyttoorr,, BBäällllssttaa HHaammnn.. YYttlliigg jjoorrdd -- ggeennoommssllääpppplliigg. Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (Stockholms stad, 2019) (obl) - Kadmium_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (Stockholms stad, 2019) (obl) - Kobolt_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (Stockholms stad, 2019) (obl) - Koppar_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (Stockholms stad, 2019) (obl) - Krom tot_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (Stockholms stad, 2019) (obl) - Kvicksilver_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (Stockholms stad, 2019) (obl) - Zink_sthlm lokal bakgrundshalt i stockholm (Stockholms stad, 2019) (obl) Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark_BH_met_ytlig sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:32 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: E. Hårdgjorda ytor Beskrivning Hälsobaserat riktvärde för hårdgjorda ytor, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bensen 0,40 mg/kg Inandning av ånga Toluen 40 mg/kg Inandning av ånga Etylbensen 200 mg/kg Inandning av ånga Xylen 30 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C5-C8 150 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C8-C10 70 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C10-C12 400 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C12-C16 1 000 mg/kg Skydd mot fri fas Alifat >C16-C35 2 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C8-C10 150 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C10-C16 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C16-C35 250 mg/kg Skydd mot fri fas PAH-L 100 mg/kg Inandning av ånga PAH-M 20 mg/kg Inandning av ånga PAH-H 50 mg/kg Skydd mot fri fas PCB-7 0,60 mg/kg Intag av jord Tetrakloreten 18 mg/kg Inandning av ånga Trikloreten 5,0 mg/kg Inandning av ånga 1,2-dikloreten 5,0 mg/kg Inandning av ånga Vinylklorid 0,050 mg/kg Inandning av ånga Dioxin (TCDD-ekv) 0,00060 mg/kg Intag av jord PFAS4 0,80 mg/kg Hudkontakt jord/damm PFAS11 12 mg/kg Skydd av ytvatten Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) E. Hårdgjorda ytor MKM VARNING! Orealistiska indata ! version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:32 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: E. Hårdgjorda ytor Beskrivning Hälsobaserat riktvärde för hårdgjorda ytor, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Kontrollera röd-markerade värden ! Exp.tid barn - intag av jord 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 20 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 20 90 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 20 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av ånga 365 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av ånga 365 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. ånga 0,1 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,11 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,24 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Sjöns volym 1000000000 1000000 m³ Spridning beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen hälsa/miljö (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:32 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: E. Hårdgjorda ytor Beskrivning Hälsobaserat riktvärde för hårdgjorda ytor, Bällsta Hamn. Ytlig jord - genomsläpplig. Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker beaktas inte i den utförda hälsoriskbedömningen (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 1 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - 1,2-dikloreten Se Bilaga 3.2 (obl) - Vinylklorid Se Bilaga 3.2 (obl) - PFAS4 SGI, 2022 (obl) - PFAS11 SGI, 2015 (obl) Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:08 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Arsenik 180 440 15000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 130 data saknas 100 100 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 360000 100 10 100 Arsenik 70,4% 28,8% 0,9% 0,0% 0,0% 0,0% Barium 34000 680000 ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 32000 data saknas data saknas 32000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 32000 80 30 000 Barium 92,5% 4,6% 2,9% 0,0% 0,0% 0,0% Bly_sthlm 570 6800 220000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 530 1000 data saknas 530 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 530 60 500 Bly_sthlm 92,1% 7,7% 0,2% 0,0% 0,0% 0,0% Kadmium_sthlm 250 49000 2200 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 220 250 data saknas 220 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 16000 220 0,5 200 Kadmium_sthlm 89,6% 0,4% 10,0% 0,0% 0,0% 0,0% Kobolt_sthlm 2400 48000 110000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 2200 data saknas data saknas 2200 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240000 2200 15 2 000 Kobolt_sthlm 93,3% 4,7% 2,0% 0,0% 0,0% 0,0% Koppar_sthlm 860000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 470000 data saknas data saknas 470000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 470000 40 500 000 Koppar_sthlm 54,8% 2,7% 42,4% 0,0% 0,0% 0,0% Krom tot_sthlm ej begr. ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. data saknas data saknas ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. ej begr. 50 ej begr. Krom tot_sthlm 91,9% 4,6% 3,6% 0,0% 0,0% 0,0% Kvicksilver_sthlm 160 3100 88000 1,4 beaktas ej beaktas ej 1,3 data saknas data saknas 1,3 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 2400 1,3 0,5 1,2 Kvicksilver_sthlm 0,9% 0,0% 0,0% 99,1% 0,0% 0,0% Nickel 21000 410000 28000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 11000 data saknas data saknas 11000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 11000 25 12 000 Nickel 55,8% 2,8% 41,4% 0,0% 0,0% 0,0% Vanadin 15000 310000 ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 14000 data saknas data saknas 14000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 14000 40 15 000 Vanadin 94,0% 4,7% 1,3% 0,0% 0,0% 0,0% Zink_sthlm 510000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 490000 data saknas data saknas 490000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 490000 100 500 000 Zink_sthlm 95,2% 4,8% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: E. Hårdgjorda ytor Eget scenario: E. Hårdgjorda ytor Generellt scenario: MKM Generellt scenario: MKM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_met_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:33 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Bensen 5400 3900 ej begr. 0,42 beaktas ej beaktas ej 0,42 data saknas data saknas 0,42 beaktas ej 1000 beaktas ej 17000 0,42 data saknas 0,40 Bensen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Toluen 380000 760000 ej begr. 40 beaktas ej beaktas ej 40 data saknas data saknas 40 beaktas ej 1000 beaktas ej 27000 40 data saknas 40 Toluen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Etylbensen 170000 330000 ej begr. 200 beaktas ej beaktas ej 200 data saknas data saknas 200 beaktas ej 1000 beaktas ej 70000 200 data saknas 200 Etylbensen 0,1% 0,1% 0,0% 99,8% 0,0% 0,0% Xylen 310000 610000 ej begr. 31 beaktas ej beaktas ej 31 data saknas data saknas 31 beaktas ej 1000 beaktas ej 55000 31 data saknas 30 Xylen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C5-C8 ej begr. 680000 ej begr. 160 beaktas ej beaktas ej 160 data saknas data saknas 160 beaktas ej 700 beaktas ej 300000 160 data saknas 150 Alifat >C5-C8 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C8-C10 170000 68000 ej begr. 71 beaktas ej beaktas ej 71 data saknas data saknas 71 beaktas ej 700 beaktas ej ej begr. 71 data saknas 70 Alifat >C8-C10 0,0% 0,1% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Alifat >C10-C12 170000 68000 ej begr. 380 beaktas ej beaktas ej 380 data saknas data saknas 380 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 380 data saknas 400 Alifat >C10-C12 0,2% 0,6% 0,0% 99,2% 0,0% 0,0% Alifat >C12-C16 170000 68000 ej begr. 1700 beaktas ej beaktas ej 1700 data saknas data saknas 1700 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 1000 data saknas 1 000 Alifat >C12-C16 1,0% 2,4% 0,0% 96,6% 0,0% 0,0% Alifat >C16-C35 ej begr. ej begr. ej begr. 970000 beaktas ej beaktas ej 680000 data saknas data saknas 680000 beaktas ej 2500 beaktas ej ej begr. 2500 data saknas 2 500 Alifat >C16-C35 19,9% 10,0% 0,0% 70,1% 0,0% 0,0% Aromat >C8-C10 68000 27000 ej begr. 150 beaktas ej beaktas ej 150 data saknas data saknas 150 beaktas ej 1000 beaktas ej 360000 150 data saknas 150 Aromat >C8-C10 0,2% 0,5% 0,0% 99,2% 0,0% 0,0% Aromat >C10-C16 68000 76000 ej begr. 6900 beaktas ej beaktas ej 5800 data saknas data saknas 5800 beaktas ej 500 beaktas ej 260000 500 data saknas 500 Aromat >C10-C16 8,5% 7,6% 0,0% 83,9% 0,0% 0,0% Aromat >C16-C35 51000 57000 ej begr. 14000 beaktas ej beaktas ej 9400 data saknas data saknas 9400 beaktas ej 250 beaktas ej 34000 250 data saknas 250 Aromat >C16-C35 18,3% 16,5% 0,0% 65,2% 0,0% 0,0% PAH-L 51000 79000 ej begr. 93 beaktas ej beaktas ej 93 data saknas data saknas 93 beaktas ej 500 beaktas ej 72000 93 data saknas 100 PAH-L 0,2% 0,1% 0,0% 99,7% 0,0% 0,0% PAH-M 13000 7100 13000 21 beaktas ej beaktas ej 21 data saknas data saknas 21 beaktas ej 250 beaktas ej 57000 21 data saknas 20 PAH-M 0,2% 0,3% 0,2% 99,4% 0,0% 0,0% PAH-H 250 140 1300 9100 beaktas ej beaktas ej 83 300 data saknas 83 beaktas ej 50 beaktas ej 74000 50 data saknas 50 PAH-H 33,5% 59,3% 6,3% 0,9% 0,0% 0,0% PCB-7 1,4 2 2300 2,4 beaktas ej beaktas ej 0,6 3 data saknas 0,6 beaktas ej 10 beaktas ej 760 0,6 data saknas 0,60 PCB-7 43,8% 30,7% 0,0% 25,5% 0,0% 0,0% Tetrakloreten 86000 170000 ej begr. 17 beaktas ej beaktas ej 17 data saknas data saknas 17 beaktas ej 500 beaktas ej 57000 17 data saknas 18 Tetrakloreten 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Trikloreten 2600 5100 ej begr. 5,2 beaktas ej beaktas ej 5,2 data saknas data saknas 5,2 beaktas ej 1000 beaktas ej 25000 5,2 data saknas 5,0 Trikloreten 0,2% 0,1% 0,0% 99,7% 0,0% 0,0% 1,2-dikloreten 3400 6800 ej begr. 4,5 beaktas ej beaktas ej 4,5 data saknas data saknas 4,5 beaktas ej data saknas beaktas ej 11000 4,5 data saknas 5,0 1,2-dikloreten 0,1% 0,1% 0,0% 99,8% 0,0% 0,0% Vinylklorid 200 150 ej begr. 0,05 beaktas ej beaktas ej 0,05 data saknas data saknas 0,05 beaktas ej data saknas beaktas ej 180000 0,05 data saknas 0,050 Vinylklorid 0,0% 0,0% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Dioxin (TCDD-ekv) 0,00068 0,0046 1,2 0,81 beaktas ej beaktas ej 0,00059 0,0015 data saknas 0,00059 beaktas ej 0,015 beaktas ej 0,39 0,00059 data saknas 0,00060 Dioxin (TCDD-ekv) 86,8% 13,0% 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% PFAS4 1,9 1,4 750 90 beaktas ej beaktas ej 0,79 data saknas data saknas 0,79 beaktas ej data saknas beaktas ej 37 0,79 data saknas 0,80 PFAS4 41,9% 57,1% 0,1% 0,9% 0,0% 0,0% PFAS11 51 100 87000 3800 beaktas ej beaktas ej 34 data saknas data saknas 34 beaktas ej data saknas beaktas ej 13 13 data saknas 12 PFAS11 66,0% 33,0% 0,0% 0,9% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: E. Hårdgjorda ytor Eget scenario: E. Hårdgjorda ytor Generellt scenario: MKM Generellt scenario: MKM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-ytlig_org_kontroll sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:06 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F1a. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och förskola utan källare. Djup jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 60 mg/kg Intag av jord Barium 20 000 mg/kg Intag av jord Bly_sthlm 350 mg/kg Intag av jord Kadmium_sthlm 120 mg/kg Intag av jord Kobolt_sthlm 1 500 mg/kg Intag av jord Koppar_sthlm 200 000 mg/kg Inandning av damm Krom tot_sthlm ej begr. mg/kg Kvicksilver_sthlm 0,50 mg/kg Bakgrundshalt Nickel 5 000 mg/kg Inandning av damm Vanadin 10 000 mg/kg Intag av jord Zink_sthlm 300 000 mg/kg Intag av jord Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) ord bostadskvarter, förs KM VARNING! Orealistiska indata ! Kontrollera röd-markerade värden ! Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Komunalt dricksvatten. (obl) Intag av växter beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:06 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F1a. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och förskola utan källare. Djup jord - genomsläpplig. Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,15 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,2 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Djup till förorening 1 0,35 m Riktvärden gäller för djup jord. (obl) Sjöns volym 1000000000 1000000 m³ Spridningsrisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsa/miljö hälsoriskbedömningen. (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 2 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:06 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F1a. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och förskola utan källare. Djup jord - genomsläpplig. Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kadmium_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kobolt_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Koppar_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Krom tot_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kvicksilver_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Zink_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:53 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F1a. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och förskola utan källare. Djup jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bensen 0,025 mg/kg Inandning av ånga Toluen 2,5 mg/kg Inandning av ånga Etylbensen 12 mg/kg Inandning av ånga Xylen 2,0 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C5-C8 10 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C8-C10 3,5 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C10-C12 25 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C12-C16 120 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C16-C35 2 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C8-C10 10 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C10-C16 500 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C16-C35 250 mg/kg Skydd mot fri fas PAH-L 6,0 mg/kg Inandning av ånga PAH-M 1,5 mg/kg Inandning av ånga PAH-H 35 mg/kg Hudkontakt jord/damm PCB-7 0,12 mg/kg Inandning av ånga Tetrakloreten 0,80 mg/kg Inandning av ånga Trikloreten 0,30 mg/kg Inandning av ånga 1,2-dikloreten 0,25 mg/kg Inandning av ånga Vinylklorid 0,0040 mg/kg Inandning av ånga Dioxin (TCDD-ekv) 0,00035 mg/kg Intag av jord PFAS4 0,35 mg/kg Hudkontakt jord/damm PFAS11 12 mg/kg Skydd av ytvatten Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) ord bostadskvarter, förs KM VARNING! Orealistiska indata ! Kontrollera röd-markerade värden ! version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:53 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F1a. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och förskola utan källare. Djup jord - genomsläpplig. Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Komunalt dricksvatten. (obl) Intag av växter beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,15 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,2 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Djup till förorening 1 0,35 m Riktvärden gäller för djup jord. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:53 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F1a. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och förskola utan källare. Djup jord - genomsläpplig. Sjöns volym 1000000000 1000000 m³ Spridningsrisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsa/miljö hälsoriskbedömningen. (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 2 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - 1,2-dikloreten Se Bilaga 3.2 (obl) - Vinylklorid Se Bilaga 3.2 (obl) - PFAS4 SGI, 2022 (obl) - PFAS11 SGI, 2015 (obl) Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:06 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Arsenik 87 200 4900 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 60 data saknas 100 60 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 360000 60 10 60 Arsenik 68,9% 29,9% 1,2% 0,0% 0,0% 0,0% Barium 23000 270000 370000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 20000 data saknas data saknas 20000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 20000 80 20 000 Barium 87,3% 7,3% 5,5% 0,0% 0,0% 0,0% Bly_sthlm 380 2700 73000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 330 1000 data saknas 330 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 330 60 350 Bly_sthlm 87,4% 12,1% 0,5% 0,0% 0,0% 0,0% Kadmium_sthlm 160 20000 730 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 130 250 data saknas 130 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 16000 130 0,5 120 Kadmium_sthlm 81,1% 0,7% 18,2% 0,0% 0,0% 0,0% Kobolt_sthlm 1600 19000 37000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 1400 data saknas data saknas 1400 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240000 1400 15 1 500 Kobolt_sthlm 88,7% 7,4% 3,9% 0,0% 0,0% 0,0% Koppar_sthlm 570000 ej begr. 370000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 220000 data saknas data saknas 220000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 220000 40 200 000 Koppar_sthlm 37,8% 3,1% 59,1% 0,0% 0,0% 0,0% Krom tot_sthlm ej begr. ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. data saknas data saknas ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. ej begr. 50 ej begr. Krom tot_sthlm 86,1% 7,2% 6,7% 0,0% 0,0% 0,0% Kvicksilver_sthlm 100 1300 29000 0,091 beaktas ej beaktas ej 0,091 data saknas data saknas 0,091 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 2400 0,091 0,5 0,50 Kvicksilver_sthlm 0,1% 0,0% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Nickel 14000 160000 9100 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 5300 data saknas data saknas 5300 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 5300 25 5 000 Nickel 38,7% 3,2% 58,1% 0,0% 0,0% 0,0% Vanadin 10000 120000 370000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 9200 data saknas data saknas 9200 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 9200 40 10 000 Vanadin 90,0% 7,5% 2,5% 0,0% 0,0% 0,0% Zink_sthlm 340000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 320000 data saknas data saknas 320000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 320000 100 300 000 Zink_sthlm 92,2% 7,7% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: F1a. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola Eget scenario: F1a. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:54 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Bensen 2600 1800 ej begr. 0,024 beaktas ej beaktas ej 0,024 data saknas data saknas 0,024 beaktas ej 1000 beaktas ej 17000 0,024 data saknas 0,025 Bensen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Toluen 250000 310000 ej begr. 2,3 beaktas ej beaktas ej 2,3 data saknas data saknas 2,3 beaktas ej 1000 beaktas ej 27000 2,3 data saknas 2,5 Toluen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Etylbensen 110000 130000 ej begr. 12 beaktas ej beaktas ej 12 data saknas data saknas 12 beaktas ej 1000 beaktas ej 70000 12 data saknas 12 Etylbensen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Xylen 200000 250000 ej begr. 1,9 beaktas ej beaktas ej 1,9 data saknas data saknas 1,9 beaktas ej 1000 beaktas ej 55000 1,9 data saknas 2,0 Xylen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C5-C8 ej begr. 270000 ej begr. 11 beaktas ej beaktas ej 11 data saknas data saknas 11 beaktas ej 700 beaktas ej 280000 11 data saknas 10 Alifat >C5-C8 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C8-C10 110000 27000 ej begr. 3,4 beaktas ej beaktas ej 3,4 data saknas data saknas 3,4 beaktas ej 700 beaktas ej ej begr. 3,4 data saknas 3,5 Alifat >C8-C10 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C10-C12 110000 27000 ej begr. 24 beaktas ej beaktas ej 24 data saknas data saknas 24 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 24 data saknas 25 Alifat >C10-C12 0,0% 0,1% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Alifat >C12-C16 110000 27000 ej begr. 110 beaktas ej beaktas ej 110 data saknas data saknas 110 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 110 data saknas 120 Alifat >C12-C16 0,1% 0,4% 0,0% 99,5% 0,0% 0,0% Alifat >C16-C35 ej begr. ej begr. ej begr. 65000 beaktas ej beaktas ej 62000 data saknas data saknas 62000 beaktas ej 2500 beaktas ej ej begr. 2500 data saknas 2 500 Alifat >C16-C35 2,7% 2,3% 0,0% 95,0% 0,0% 0,0% Aromat >C8-C10 46000 11000 ej begr. 9,8 beaktas ej beaktas ej 9,8 data saknas data saknas 9,8 beaktas ej 1000 beaktas ej 360000 9,8 data saknas 10 Aromat >C8-C10 0,0% 0,1% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Aromat >C10-C16 46000 30000 ej begr. 460 beaktas ej beaktas ej 450 data saknas data saknas 450 beaktas ej 500 beaktas ej 260000 450 data saknas 500 Aromat >C10-C16 1,0% 1,5% 0,0% 97,5% 0,0% 0,0% Aromat >C16-C35 34000 23000 ej begr. 970 beaktas ej beaktas ej 900 data saknas data saknas 900 beaktas ej 250 beaktas ej 34000 250 data saknas 250 Aromat >C16-C35 2,6% 4,0% 0,0% 93,4% 0,0% 0,0% PAH-L 34000 32000 ej begr. 6,2 beaktas ej beaktas ej 6,2 data saknas data saknas 6,2 beaktas ej 500 beaktas ej 72000 6,2 data saknas 6,0 PAH-L 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% PAH-M 6100 3200 4400 1,4 beaktas ej beaktas ej 1,4 data saknas data saknas 1,4 beaktas ej 250 beaktas ej 57000 1,4 data saknas 1,5 PAH-M 0,0% 0,0% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% PAH-H 120 64 440 470 beaktas ej beaktas ej 35 300 data saknas 35 beaktas ej 50 beaktas ej 74000 35 data saknas 35 PAH-H 29,3% 55,1% 8,0% 7,5% 0,0% 0,0% PCB-7 0,91 0,78 770 0,16 beaktas ej beaktas ej 0,11 3 data saknas 0,11 beaktas ej 10 beaktas ej 760 0,11 data saknas 0,12 PCB-7 12,6% 14,7% 0,0% 72,7% 0,0% 0,0% Tetrakloreten 57000 68000 ej begr. 0,89 beaktas ej beaktas ej 0,89 data saknas data saknas 0,89 beaktas ej 500 beaktas ej 57000 0,89 data saknas 0,80 Tetrakloreten 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Trikloreten 1700 2100 ej begr. 0,28 beaktas ej beaktas ej 0,28 data saknas data saknas 0,28 beaktas ej 1000 beaktas ej 26000 0,28 data saknas 0,30 Trikloreten 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% 1,2-dikloreten 2300 2700 ej begr. 0,23 beaktas ej beaktas ej 0,23 data saknas data saknas 0,23 beaktas ej data saknas beaktas ej 11000 0,23 data saknas 0,25 1,2-dikloreten 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Vinylklorid 97 67 800000 0,0039 beaktas ej beaktas ej 0,0039 data saknas data saknas 0,0039 beaktas ej data saknas beaktas ej 180000 0,0039 data saknas 0,0040 Vinylklorid 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Dioxin (TCDD-ekv) 0,00046 0,0018 0,38 0,053 beaktas ej beaktas ej 0,00036 0,0015 data saknas 0,00036 beaktas ej 0,015 beaktas ej 0,39 0,00036 data saknas 0,00035 Dioxin (TCDD-ekv) 79,4% 19,8% 0,1% 0,7% 0,0% 0,0% PFAS4 0,91 0,63 200 35 beaktas ej beaktas ej 0,37 data saknas data saknas 0,37 beaktas ej data saknas beaktas ej 37 0,37 data saknas 0,35 PFAS4 40,4% 58,4% 0,2% 1,0% 0,0% 0,0% PFAS11 34 41 29000 1800 beaktas ej beaktas ej 18 data saknas data saknas 18 beaktas ej data saknas beaktas ej 13 13 data saknas 12 PFAS11 54,0% 45,0% 0,1% 1,0% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: F1a. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola Eget scenario: F1a. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:05 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F1b. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola med källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och förskola med källare. Bällsta Hamn. Djup jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 60 mg/kg Intag av jord Barium 20 000 mg/kg Intag av jord Bly_sthlm 350 mg/kg Intag av jord Kadmium_sthlm 120 mg/kg Intag av jord Kobolt_sthlm 1 500 mg/kg Intag av jord Koppar_sthlm 200 000 mg/kg Inandning av damm Krom tot_sthlm ej begr. mg/kg Kvicksilver_sthlm 0,50 mg/kg Bakgrundshalt Nickel 5 000 mg/kg Inandning av damm Vanadin 10 000 mg/kg Intag av jord Zink_sthlm 300 000 mg/kg Intag av jord Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) ostadskvarter, förskola, s K M VARNING! Orealistiska indata ! Kontrollera röd-markerade värden ! Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Komunalt dricksvatten. (obl) Intag av växter beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:05 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F1b. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola med källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och förskola med källare. Bällsta Hamn. Djup jord - genomsläpplig. Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,15 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,2 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Luftomsättning i byggnad 36 12 dag¯¹ Extra spädning pga kälare. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Sjöns volym 10000000000 1000000 m³ Spridningsrisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsa/miljö hälsoriskbedömningen. (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:05 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F1b. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola med källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och förskola med källare. Bällsta Hamn. Djup jord - genomsläpplig. Mäktighet på förorenat jordlager som 2 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kadmium_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kobolt_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Koppar_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Krom tot_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kvicksilver_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Zink_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:58 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F1b. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola med källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och förskola med källare. Bällsta Hamn. Djup jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bensen 0,050 mg/kg Inandning av ånga Toluen 5,0 mg/kg Inandning av ånga Etylbensen 25 mg/kg Inandning av ånga Xylen 4,0 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C5-C8 30 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C8-C10 8,0 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C10-C12 50 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C12-C16 250 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C16-C35 2 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C8-C10 20 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C10-C16 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C16-C35 250 mg/kg Skydd mot fri fas PAH-L 12 mg/kg Inandning av ånga PAH-M 3,0 mg/kg Inandning av ånga PAH-H 35 mg/kg Hudkontakt jord/damm PCB-7 0,18 mg/kg Inandning av ånga Tetrakloreten 2,0 mg/kg Inandning av ånga Trikloreten 0,60 mg/kg Inandning av ånga 1,2-dikloreten 0,50 mg/kg Inandning av ånga Vinylklorid 0,012 mg/kg Inandning av ånga Dioxin (TCDD-ekv) 0,00035 mg/kg Intag av jord PFAS4 0,35 mg/kg Hudkontakt jord/damm PFAS11 18 mg/kg Intag av jord Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) ostadskvarter, förskola, s K M VARNING! Orealistiska indata ! Kontrollera röd-markerade värden ! version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:58 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F1b. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola med källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och förskola med källare. Bällsta Hamn. Djup jord - genomsläpplig. Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Komunalt dricksvatten. (obl) Intag av växter beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,15 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,2 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:58 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F1b. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola med källare Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för djup jord under bostadskvarter samt områden för skola och förskola med källare. Bällsta Hamn. Djup jord - genomsläpplig. Luftomsättning i byggnad 36 12 dag¯¹ Extra spädning pga kälare. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Sjöns volym 10000000000 1000000 m³ Spridningsrisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsa/miljö hälsoriskbedömningen. (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 2 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - 1,2-dikloreten Se Bilaga 3.2 (obl) - Vinylklorid Se Bilaga 3.2 (obl) - PFAS4 SGI, 2022 (obl) - PFAS11 SGI, 2015 (obl) Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:05 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Arsenik 87 200 4900 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 60 data saknas 100 60 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 60 10 60 Arsenik 68,9% 29,9% 1,2% 0,0% 0,0% 0,0% Barium 23000 270000 370000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 20000 data saknas data saknas 20000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 20000 80 20 000 Barium 87,3% 7,3% 5,5% 0,0% 0,0% 0,0% Bly_sthlm 380 2700 73000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 330 1000 data saknas 330 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 330 60 350 Bly_sthlm 87,4% 12,1% 0,5% 0,0% 0,0% 0,0% Kadmium_sthlm 160 20000 730 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 130 250 data saknas 130 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 160000 130 0,5 120 Kadmium_sthlm 81,1% 0,7% 18,2% 0,0% 0,0% 0,0% Kobolt_sthlm 1600 19000 37000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 1400 data saknas data saknas 1400 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 1400 15 1 500 Kobolt_sthlm 88,7% 7,4% 3,9% 0,0% 0,0% 0,0% Koppar_sthlm 570000 ej begr. 370000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 220000 data saknas data saknas 220000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 220000 40 200 000 Koppar_sthlm 37,8% 3,1% 59,1% 0,0% 0,0% 0,0% Krom tot_sthlm ej begr. ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. data saknas data saknas ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. ej begr. 50 ej begr. Krom tot_sthlm 86,1% 7,2% 6,7% 0,0% 0,0% 0,0% Kvicksilver_sthlm 100 1300 29000 0,19 beaktas ej beaktas ej 0,19 data saknas data saknas 0,19 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 24000 0,19 0,5 0,50 Kvicksilver_sthlm 0,2% 0,0% 0,0% 99,8% 0,0% 0,0% Nickel 14000 160000 9100 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 5300 data saknas data saknas 5300 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 5300 25 5 000 Nickel 38,7% 3,2% 58,1% 0,0% 0,0% 0,0% Vanadin 10000 120000 370000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 9200 data saknas data saknas 9200 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 9200 40 10 000 Vanadin 90,0% 7,5% 2,5% 0,0% 0,0% 0,0% Zink_sthlm 340000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 320000 data saknas data saknas 320000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 320000 100 300 000 Zink_sthlm 92,2% 7,7% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: F1b. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola med källare Eget scenario: F1b. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola med källare Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 14:58 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Bensen 2600 1800 ej begr. 0,053 beaktas ej beaktas ej 0,053 data saknas data saknas 0,053 beaktas ej 1000 beaktas ej 170000 0,053 data saknas 0,050 Bensen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Toluen 250000 310000 ej begr. 5,1 beaktas ej beaktas ej 5,1 data saknas data saknas 5,1 beaktas ej 1000 beaktas ej 270000 5,1 data saknas 5,0 Toluen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Etylbensen 110000 130000 ej begr. 26 beaktas ej beaktas ej 26 data saknas data saknas 26 beaktas ej 1000 beaktas ej 700000 26 data saknas 25 Etylbensen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Xylen 200000 250000 ej begr. 4,1 beaktas ej beaktas ej 4,1 data saknas data saknas 4,1 beaktas ej 1000 beaktas ej 550000 4,1 data saknas 4,0 Xylen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C5-C8 ej begr. 270000 ej begr. 32 beaktas ej beaktas ej 32 data saknas data saknas 32 beaktas ej 700 beaktas ej ej begr. 32 data saknas 30 Alifat >C5-C8 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C8-C10 110000 27000 ej begr. 8,1 beaktas ej beaktas ej 8,1 data saknas data saknas 8,1 beaktas ej 700 beaktas ej ej begr. 8,1 data saknas 8,0 Alifat >C8-C10 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C10-C12 110000 27000 ej begr. 51 beaktas ej beaktas ej 51 data saknas data saknas 51 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 51 data saknas 50 Alifat >C10-C12 0,0% 0,2% 0,0% 99,8% 0,0% 0,0% Alifat >C12-C16 110000 27000 ej begr. 240 beaktas ej beaktas ej 240 data saknas data saknas 240 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 240 data saknas 250 Alifat >C12-C16 0,2% 0,9% 0,0% 98,9% 0,0% 0,0% Alifat >C16-C35 ej begr. ej begr. ej begr. 140000 beaktas ej beaktas ej 120000 data saknas data saknas 120000 beaktas ej 2500 beaktas ej ej begr. 2500 data saknas 2 500 Alifat >C16-C35 5,4% 4,5% 0,0% 90,2% 0,0% 0,0% Aromat >C8-C10 46000 11000 ej begr. 21 beaktas ej beaktas ej 20 data saknas data saknas 20 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 20 data saknas 20 Aromat >C8-C10 0,0% 0,2% 0,0% 99,8% 0,0% 0,0% Aromat >C10-C16 46000 30000 ej begr. 970 beaktas ej beaktas ej 920 data saknas data saknas 920 beaktas ej 500 beaktas ej ej begr. 500 data saknas 500 Aromat >C10-C16 2,0% 3,0% 0,0% 95,0% 0,0% 0,0% Aromat >C16-C35 34000 23000 ej begr. 2000 beaktas ej beaktas ej 1800 data saknas data saknas 1800 beaktas ej 250 beaktas ej 340000 250 data saknas 250 Aromat >C16-C35 5,1% 7,7% 0,0% 87,2% 0,0% 0,0% PAH-L 34000 32000 ej begr. 13 beaktas ej beaktas ej 13 data saknas data saknas 13 beaktas ej 500 beaktas ej 720000 13 data saknas 12 PAH-L 0,0% 0,0% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% PAH-M 6100 3200 4400 2,9 beaktas ej beaktas ej 2,9 data saknas data saknas 2,9 beaktas ej 250 beaktas ej 570000 2,9 data saknas 3,0 PAH-M 0,0% 0,1% 0,1% 99,8% 0,0% 0,0% PAH-H 120 64 440 1300 beaktas ej beaktas ej 37 300 data saknas 37 beaktas ej 50 beaktas ej 740000 37 data saknas 35 PAH-H 30,8% 57,9% 8,5% 2,9% 0,0% 0,0% PCB-7 0,91 0,78 770 0,33 beaktas ej beaktas ej 0,18 3 data saknas 0,18 beaktas ej 10 beaktas ej 7600 0,18 data saknas 0,18 PCB-7 20,2% 23,6% 0,0% 56,2% 0,0% 0,0% Tetrakloreten 57000 68000 ej begr. 2 beaktas ej beaktas ej 2 data saknas data saknas 2 beaktas ej 500 beaktas ej 570000 2 data saknas 2,0 Tetrakloreten 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Trikloreten 1700 2100 ej begr. 0,63 beaktas ej beaktas ej 0,63 data saknas data saknas 0,63 beaktas ej 1000 beaktas ej 260000 0,63 data saknas 0,60 Trikloreten 0,0% 0,0% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% 1,2-dikloreten 2300 2700 ej begr. 0,54 beaktas ej beaktas ej 0,54 data saknas data saknas 0,54 beaktas ej data saknas beaktas ej 110000 0,54 data saknas 0,50 1,2-dikloreten 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Vinylklorid 97 67 800000 0,012 beaktas ej beaktas ej 0,012 data saknas data saknas 0,012 beaktas ej data saknas beaktas ej ej begr. 0,012 data saknas 0,012 Vinylklorid 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Dioxin (TCDD-ekv) 0,00046 0,0018 0,38 0,11 beaktas ej beaktas ej 0,00036 0,0015 data saknas 0,00036 beaktas ej 0,015 beaktas ej 3,9 0,00036 data saknas 0,00035 Dioxin (TCDD-ekv) 79,7% 19,9% 0,1% 0,3% 0,0% 0,0% PFAS4 0,91 0,63 200 110 beaktas ej beaktas ej 0,37 data saknas data saknas 0,37 beaktas ej data saknas beaktas ej 370 0,37 data saknas 0,35 PFAS4 40,7% 58,8% 0,2% 0,4% 0,0% 0,0% PFAS11 34 41 29000 5400 beaktas ej beaktas ej 19 data saknas data saknas 19 beaktas ej data saknas beaktas ej 130 19 data saknas 18 PFAS11 54,3% 45,3% 0,1% 0,3% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: F1b. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola med källare Eget scenario: F1b. Djup jord bostadskvarter, förskola, skola med källare Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:04 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F2. Djup jord hårdgjord yta, verksamheter Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under större sammanhängande hårdgjorda ytor och verksamheter. Djup jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 100 mg/kg Akuttoxicitet Barium 30 000 mg/kg Intag av jord Bly_sthlm 500 mg/kg Intag av jord Kadmium_sthlm 200 mg/kg Intag av jord Kobolt_sthlm 2 000 mg/kg Intag av jord Koppar_sthlm 250 000 mg/kg Skydd av ytvatten Krom tot_sthlm 180 000 mg/kg Skydd av ytvatten Kvicksilver_sthlm 0,50 mg/kg Inandning av ånga Nickel 12 000 mg/kg Intag av jord Vanadin 15 000 mg/kg Intag av jord Zink_sthlm 500 000 mg/kg Intag av jord Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) jord hårdgjord yta, verks MKM Exp.tid barn - intag av jord 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 20 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 20 90 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:04 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F2. Djup jord hårdgjord yta, verksamheter Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under större sammanhängande hårdgjorda ytor och verksamheter. Djup jord - genomsläpplig. Exp.tid vuxna - inandning av damm 20 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,15 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,2 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Djup till förorening 1 0,35 m Riktvärden gäller för djup jord. (obl) Sjöns volym 100000000 1000000 m³ Spridningsrisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsa/miljö hälsoriskbedömningen. (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 2 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kadmium_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:04 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F2. Djup jord hårdgjord yta, verksamheter Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under större sammanhängande hårdgjorda ytor och verksamheter. Djup jord - genomsläpplig. - Kobolt_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Koppar_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Krom tot_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kvicksilver_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Zink_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 15:01 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F2. Djup jord hårdgjord yta, verksamheter Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under större sammanhängande hårdgjorda ytor och verksamheter. Djup jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bensen 0,12 mg/kg Inandning av ånga Toluen 12 mg/kg Inandning av ånga Etylbensen 70 mg/kg Inandning av ånga Xylen 10 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C5-C8 60 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C8-C10 18 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C10-C12 120 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C12-C16 600 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C16-C35 2 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C8-C10 50 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C10-C16 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C16-C35 250 mg/kg Skydd mot fri fas PAH-L 35 mg/kg Inandning av ånga PAH-M 8,0 mg/kg Inandning av ånga PAH-H 50 mg/kg Skydd mot fri fas PCB-7 0,50 mg/kg Intag av jord Tetrakloreten 5,0 mg/kg Inandning av ånga Trikloreten 1,5 mg/kg Inandning av ånga 1,2-dikloreten 1,2 mg/kg Inandning av ånga Vinylklorid 0,020 mg/kg Inandning av ånga Dioxin (TCDD-ekv) 0,00060 mg/kg Intag av jord PFAS4 0,80 mg/kg Hudkontakt jord/damm PFAS11 1,2 mg/kg Skydd av ytvatten Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) jord hårdgjord yta, verks MKM version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 15:01 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F2. Djup jord hårdgjord yta, verksamheter Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under större sammanhängande hårdgjorda ytor och verksamheter. Djup jord - genomsläpplig. Exp.tid barn - intag av jord 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 20 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 20 90 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 20 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,15 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,2 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Djup till förorening 1 0,35 m Riktvärden gäller för djup jord. (obl) Sjöns volym 100000000 1000000 m³ Spridningsrisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsa/miljö hälsoriskbedömningen. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 15:01 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F2. Djup jord hårdgjord yta, verksamheter Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under större sammanhängande hårdgjorda ytor och verksamheter. Djup jord - genomsläpplig. Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 2 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - 1,2-dikloreten Se Bilaga 3.2 (obl) - Vinylklorid Se Bilaga 3.2 (obl) - PFAS4 SGI, 2022 (obl) - PFAS11 SGI, 2015 (obl) Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:01 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Arsenik 180 440 15000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 130 data saknas 100 100 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 36000 100 10 100 Arsenik 70,4% 28,8% 0,9% 0,0% 0,0% 0,0% Barium 34000 680000 ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 32000 data saknas data saknas 32000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 32000 80 30 000 Barium 92,5% 4,6% 2,9% 0,0% 0,0% 0,0% Bly_sthlm 570 6800 220000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 530 1000 data saknas 530 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 360000 530 60 500 Bly_sthlm 92,1% 7,7% 0,2% 0,0% 0,0% 0,0% Kadmium_sthlm 250 49000 2200 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 220 250 data saknas 220 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 1600 220 0,5 200 Kadmium_sthlm 89,6% 0,4% 10,0% 0,0% 0,0% 0,0% Kobolt_sthlm 2400 48000 110000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 2200 data saknas data saknas 2200 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 24000 2200 15 2 000 Kobolt_sthlm 93,3% 4,7% 2,0% 0,0% 0,0% 0,0% Koppar_sthlm 860000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 470000 data saknas data saknas 470000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240000 240000 40 250 000 Koppar_sthlm 54,8% 2,7% 42,4% 0,0% 0,0% 0,0% Krom tot_sthlm ej begr. ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. data saknas data saknas ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 180000 180000 50 180 000 Krom tot_sthlm 91,9% 4,6% 3,6% 0,0% 0,0% 0,0% Kvicksilver_sthlm 160 3100 88000 0,5 beaktas ej beaktas ej 0,5 data saknas data saknas 0,5 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240 0,5 0,5 0,50 Kvicksilver_sthlm 0,3% 0,0% 0,0% 99,7% 0,0% 0,0% Nickel 21000 410000 28000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 11000 data saknas data saknas 11000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 120000 11000 25 12 000 Nickel 55,8% 2,8% 41,4% 0,0% 0,0% 0,0% Vanadin 15000 310000 ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 14000 data saknas data saknas 14000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 200000 14000 40 15 000 Vanadin 94,0% 4,7% 1,3% 0,0% 0,0% 0,0% Zink_sthlm 510000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 490000 data saknas data saknas 490000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 960000 490000 100 500 000 Zink_sthlm 95,2% 4,8% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: F2. Djup jord hårdgjord yta, verksamheter Eget scenario: F2. Djup jord hårdgjord yta, verksamheter Generellt scenario: MKM Generellt scenario: MKM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 15:01 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Bensen 5400 3900 ej begr. 0,13 beaktas ej beaktas ej 0,13 data saknas data saknas 0,13 beaktas ej 1000 beaktas ej 1700 0,13 data saknas 0,12 Bensen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Toluen 380000 760000 ej begr. 13 beaktas ej beaktas ej 13 data saknas data saknas 13 beaktas ej 1000 beaktas ej 2700 13 data saknas 12 Toluen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Etylbensen 170000 330000 ej begr. 67 beaktas ej beaktas ej 67 data saknas data saknas 67 beaktas ej 1000 beaktas ej 7000 67 data saknas 70 Etylbensen 0,0% 0,0% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Xylen 310000 610000 ej begr. 11 beaktas ej beaktas ej 11 data saknas data saknas 11 beaktas ej 1000 beaktas ej 5500 11 data saknas 10 Xylen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C5-C8 ej begr. 680000 ej begr. 59 beaktas ej beaktas ej 59 data saknas data saknas 59 beaktas ej 700 beaktas ej 28000 59 data saknas 60 Alifat >C5-C8 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C8-C10 170000 68000 ej begr. 19 beaktas ej beaktas ej 19 data saknas data saknas 19 beaktas ej 700 beaktas ej 180000 19 data saknas 18 Alifat >C8-C10 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C10-C12 170000 68000 ej begr. 130 beaktas ej beaktas ej 130 data saknas data saknas 130 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 130 data saknas 120 Alifat >C10-C12 0,1% 0,2% 0,0% 99,7% 0,0% 0,0% Alifat >C12-C16 170000 68000 ej begr. 640 beaktas ej beaktas ej 630 data saknas data saknas 630 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 630 data saknas 600 Alifat >C12-C16 0,4% 0,9% 0,0% 98,7% 0,0% 0,0% Alifat >C16-C35 ej begr. ej begr. ej begr. 640000 beaktas ej beaktas ej 500000 data saknas data saknas 500000 beaktas ej 2500 beaktas ej ej begr. 2500 data saknas 2 500 Alifat >C16-C35 14,6% 7,3% 0,0% 78,1% 0,0% 0,0% Aromat >C8-C10 68000 27000 ej begr. 54 beaktas ej beaktas ej 54 data saknas data saknas 54 beaktas ej 1000 beaktas ej 36000 54 data saknas 50 Aromat >C8-C10 0,1% 0,2% 0,0% 99,7% 0,0% 0,0% Aromat >C10-C16 68000 76000 ej begr. 2600 beaktas ej beaktas ej 2400 data saknas data saknas 2400 beaktas ej 500 beaktas ej 26000 500 data saknas 500 Aromat >C10-C16 3,5% 3,2% 0,0% 93,3% 0,0% 0,0% Aromat >C16-C35 51000 57000 ej begr. 5300 beaktas ej beaktas ej 4500 data saknas data saknas 4500 beaktas ej 250 beaktas ej 3400 250 data saknas 250 Aromat >C16-C35 8,7% 7,8% 0,0% 83,5% 0,0% 0,0% PAH-L 51000 79000 ej begr. 34 beaktas ej beaktas ej 34 data saknas data saknas 34 beaktas ej 500 beaktas ej 7200 34 data saknas 35 PAH-L 0,1% 0,0% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% PAH-M 13000 7100 13000 7,8 beaktas ej beaktas ej 7,8 data saknas data saknas 7,8 beaktas ej 250 beaktas ej 5700 7,8 data saknas 8,0 PAH-M 0,1% 0,1% 0,1% 99,8% 0,0% 0,0% PAH-H 250 140 1300 2600 beaktas ej beaktas ej 81 300 data saknas 81 beaktas ej 50 beaktas ej 7400 50 data saknas 50 PAH-H 32,7% 58,0% 6,1% 3,1% 0,0% 0,0% PCB-7 1,4 2 2300 1,6 beaktas ej beaktas ej 0,53 3 data saknas 0,53 beaktas ej 10 beaktas ej 76 0,53 data saknas 0,50 PCB-7 38,7% 27,1% 0,0% 34,2% 0,0% 0,0% Tetrakloreten 86000 170000 ej begr. 4,9 beaktas ej beaktas ej 4,9 data saknas data saknas 4,9 beaktas ej 500 beaktas ej 5700 4,9 data saknas 5,0 Tetrakloreten 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Trikloreten 2600 5100 ej begr. 1,6 beaktas ej beaktas ej 1,6 data saknas data saknas 1,6 beaktas ej 1000 beaktas ej 2600 1,6 data saknas 1,5 Trikloreten 0,1% 0,0% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% 1,2-dikloreten 3400 6800 ej begr. 1,3 beaktas ej beaktas ej 1,3 data saknas data saknas 1,3 beaktas ej data saknas beaktas ej 1100 1,3 data saknas 1,2 1,2-dikloreten 0,0% 0,0% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Vinylklorid 200 150 ej begr. 0,022 beaktas ej beaktas ej 0,022 data saknas data saknas 0,022 beaktas ej data saknas beaktas ej 18000 0,022 data saknas 0,020 Vinylklorid 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Dioxin (TCDD-ekv) 0,00068 0,0046 1,2 0,52 beaktas ej beaktas ej 0,00059 0,0015 data saknas 0,00059 beaktas ej 0,015 beaktas ej 0,039 0,00059 data saknas 0,00060 Dioxin (TCDD-ekv) 86,8% 13,0% 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% PFAS4 1,9 1,4 750 270 beaktas ej beaktas ej 0,79 data saknas data saknas 0,79 beaktas ej data saknas beaktas ej 3,7 0,79 data saknas 0,80 PFAS4 42,2% 57,4% 0,1% 0,3% 0,0% 0,0% PFAS11 51 100 87000 18000 beaktas ej beaktas ej 34 data saknas data saknas 34 beaktas ej data saknas beaktas ej 1,3 1,3 data saknas 1,2 PFAS11 66,5% 33,3% 0,0% 0,2% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: F2. Djup jord hårdgjord yta, verksamheter Eget scenario: F2. Djup jord hårdgjord yta, verksamheter Generellt scenario: MKM Generellt scenario: MKM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:03 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F3. Djup jord park och grönytor Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under park och grönytor. Djup jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 60 mg/kg Intag av jord Barium 20 000 mg/kg Intag av jord Bly_sthlm 350 mg/kg Intag av jord Kadmium_sthlm 150 mg/kg Intag av jord Kobolt_sthlm 1 500 mg/kg Intag av jord Koppar_sthlm 250 000 mg/kg Inandning av damm Krom tot_sthlm ej begr. mg/kg Kvicksilver_sthlm 0,80 mg/kg Inandning av ånga Nickel 6 000 mg/kg Inandning av damm Vanadin 10 000 mg/kg Intag av jord Zink_sthlm 300 000 mg/kg Intag av jord Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) Djup jord park och gröny KM VARNING! Orealistiska indata ! Kontrollera röd-markerade värden ! Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Komunalt dricksvatten. (obl) Intag av växter beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:03 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F3. Djup jord park och grönytor Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under park och grönytor. Djup jord - genomsläpplig. Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 1 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (frv) Andel inomhusvistelse - inandn. ånga 0,1 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,15 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,2 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Djup till förorening 1 0,35 m Riktvärden gäller för djup jord. (obl) Sjöns volym 1000000000 1000000 m³ Spridningsrisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsa/miljö hälsoriskbedömningen. (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:03 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F3. Djup jord park och grönytor Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under park och grönytor. Djup jord - genomsläpplig. Mäktighet på förorenat jordlager som 2 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kadmium_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kobolt_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Koppar_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Krom tot_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kvicksilver_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Zink_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 15:02 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F3. Djup jord park och grönytor Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under park och grönytor. Djup jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bensen 0,20 mg/kg Inandning av ånga Toluen 20 mg/kg Inandning av ånga Etylbensen 120 mg/kg Inandning av ånga Xylen 18 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C5-C8 80 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C8-C10 30 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C10-C12 200 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C12-C16 1 000 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C16-C35 2 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C8-C10 80 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C10-C16 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C16-C35 250 mg/kg Skydd mot fri fas PAH-L 60 mg/kg Inandning av ånga PAH-M 12 mg/kg Inandning av ånga PAH-H 40 mg/kg Hudkontakt jord/damm PCB-7 0,35 mg/kg Hudkontakt jord/damm Tetrakloreten 8,0 mg/kg Inandning av ånga Trikloreten 2,5 mg/kg Inandning av ånga 1,2-dikloreten 2,0 mg/kg Inandning av ånga Vinylklorid 0,030 mg/kg Inandning av ånga Dioxin (TCDD-ekv) 0,00035 mg/kg Intag av jord PFAS4 0,35 mg/kg Hudkontakt jord/damm PFAS11 12 mg/kg Skydd av ytvatten Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) Djup jord park och gröny KM VARNING! Orealistiska indata ! Kontrollera röd-markerade värden ! version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 15:02 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F3. Djup jord park och grönytor Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under park och grönytor. Djup jord - genomsläpplig. Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Komunalt dricksvatten. (obl) Intag av växter beaktas ej beaktas Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 20 120 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 20 365 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 1 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (frv) Andel inomhusvistelse - inandn. ånga 0,1 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,15 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 15:02 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F3. Djup jord park och grönytor Beskrivning Storstadsspec. RV för djup jord under park och grönytor. Djup jord - genomsläpplig. Andel porluft 0,2 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Djup till förorening 1 0,35 m Riktvärden gäller för djup jord. (obl) Sjöns volym 1000000000 1000000 m³ Spridningsrisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsa/miljö hälsoriskbedömningen. (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 2 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - 1,2-dikloreten Se Bilaga 3.2 (obl) - Vinylklorid Se Bilaga 3.2 (obl) - PFAS4 SGI, 2022 (obl) - PFAS11 SGI, 2015 (obl) Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:03 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Arsenik 87 200 6500 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 60 data saknas 100 60 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 360000 60 10 60 Arsenik 69,1% 30,0% 0,9% 0,0% 0,0% 0,0% Barium 23000 270000 490000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 20000 data saknas data saknas 20000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 20000 80 20 000 Barium 88,5% 7,4% 4,1% 0,0% 0,0% 0,0% Bly_sthlm 380 2700 97000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 330 1000 data saknas 330 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 330 60 350 Bly_sthlm 87,5% 12,2% 0,3% 0,0% 0,0% 0,0% Kadmium_sthlm 160 20000 970 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 140 250 data saknas 140 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 16000 140 0,5 150 Kadmium_sthlm 85,0% 0,7% 14,3% 0,0% 0,0% 0,0% Kobolt_sthlm 1600 19000 49000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 1400 data saknas data saknas 1400 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 240000 1400 15 1 500 Kobolt_sthlm 89,6% 7,5% 2,9% 0,0% 0,0% 0,0% Koppar_sthlm 570000 ej begr. 490000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 250000 data saknas data saknas 250000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 250000 40 250 000 Koppar_sthlm 44,3% 3,7% 52,0% 0,0% 0,0% 0,0% Krom tot_sthlm ej begr. ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. data saknas data saknas ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. ej begr. 50 ej begr. Krom tot_sthlm 87,6% 7,3% 5,1% 0,0% 0,0% 0,0% Kvicksilver_sthlm 100 1300 39000 0,85 beaktas ej beaktas ej 0,84 data saknas data saknas 0,84 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 2400 0,84 0,5 0,80 Kvicksilver_sthlm 0,8% 0,1% 0,0% 99,1% 0,0% 0,0% Nickel 14000 160000 12000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 6200 data saknas data saknas 6200 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 6200 25 6 000 Nickel 45,3% 3,8% 50,9% 0,0% 0,0% 0,0% Vanadin 10000 120000 490000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 9300 data saknas data saknas 9300 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 9300 40 10 000 Vanadin 90,5% 7,5% 1,9% 0,0% 0,0% 0,0% Zink_sthlm 340000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 320000 data saknas data saknas 320000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 320000 100 300 000 Zink_sthlm 92,2% 7,7% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: F3. Djup jord park och grönytor Eget scenario: F3. Djup jord park och grönytor Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 15:03 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Bensen 2600 1800 ej begr. 0,22 beaktas ej beaktas ej 0,22 data saknas data saknas 0,22 beaktas ej 1000 beaktas ej 17000 0,22 data saknas 0,20 Bensen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Toluen 250000 310000 ej begr. 22 beaktas ej beaktas ej 22 data saknas data saknas 22 beaktas ej 1000 beaktas ej 27000 22 data saknas 20 Toluen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Etylbensen 110000 130000 ej begr. 110 beaktas ej beaktas ej 110 data saknas data saknas 110 beaktas ej 1000 beaktas ej 70000 110 data saknas 120 Etylbensen 0,1% 0,1% 0,0% 99,8% 0,0% 0,0% Xylen 200000 250000 ej begr. 18 beaktas ej beaktas ej 18 data saknas data saknas 18 beaktas ej 1000 beaktas ej 55000 18 data saknas 18 Xylen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C5-C8 ej begr. 270000 ej begr. 81 beaktas ej beaktas ej 81 data saknas data saknas 81 beaktas ej 700 beaktas ej 280000 81 data saknas 80 Alifat >C5-C8 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C8-C10 110000 27000 ej begr. 31 beaktas ej beaktas ej 31 data saknas data saknas 31 beaktas ej 700 beaktas ej ej begr. 31 data saknas 30 Alifat >C8-C10 0,0% 0,1% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Alifat >C10-C12 110000 27000 ej begr. 230 beaktas ej beaktas ej 220 data saknas data saknas 220 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 220 data saknas 200 Alifat >C10-C12 0,2% 0,8% 0,0% 99,0% 0,0% 0,0% Alifat >C12-C16 110000 27000 ej begr. 1100 beaktas ej beaktas ej 1000 data saknas data saknas 1000 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 1000 data saknas 1 000 Alifat >C12-C16 0,9% 3,7% 0,0% 95,4% 0,0% 0,0% Alifat >C16-C35 ej begr. ej begr. ej begr. 610000 beaktas ej beaktas ej 410000 data saknas data saknas 410000 beaktas ej 2500 beaktas ej ej begr. 2500 data saknas 2 500 Alifat >C16-C35 17,9% 14,9% 0,0% 67,2% 0,0% 0,0% Aromat >C8-C10 46000 11000 ej begr. 91 beaktas ej beaktas ej 90 data saknas data saknas 90 beaktas ej 1000 beaktas ej 360000 90 data saknas 80 Aromat >C8-C10 0,2% 0,8% 0,0% 99,0% 0,0% 0,0% Aromat >C10-C16 46000 30000 ej begr. 4300 beaktas ej beaktas ej 3500 data saknas data saknas 3500 beaktas ej 500 beaktas ej 260000 500 data saknas 500 Aromat >C10-C16 7,6% 11,5% 0,0% 80,9% 0,0% 0,0% Aromat >C16-C35 34000 23000 ej begr. 9000 beaktas ej beaktas ej 5400 data saknas data saknas 5400 beaktas ej 250 beaktas ej 34000 250 data saknas 250 Aromat >C16-C35 15,8% 23,7% 0,0% 60,4% 0,0% 0,0% PAH-L 34000 32000 ej begr. 58 beaktas ej beaktas ej 58 data saknas data saknas 58 beaktas ej 500 beaktas ej 72000 58 data saknas 60 PAH-L 0,2% 0,2% 0,0% 99,6% 0,0% 0,0% PAH-M 6100 3200 5800 13 beaktas ej beaktas ej 13 data saknas data saknas 13 beaktas ej 250 beaktas ej 57000 13 data saknas 12 PAH-M 0,2% 0,4% 0,2% 99,2% 0,0% 0,0% PAH-H 120 64 580 3600 beaktas ej beaktas ej 39 300 data saknas 39 beaktas ej 50 beaktas ej 74000 39 data saknas 40 PAH-H 32,1% 60,2% 6,6% 1,1% 0,0% 0,0% PCB-7 0,91 0,78 1000 1,5 beaktas ej beaktas ej 0,33 3 data saknas 0,33 beaktas ej 10 beaktas ej 760 0,33 data saknas 0,35 PCB-7 35,8% 41,8% 0,0% 22,3% 0,0% 0,0% Tetrakloreten 57000 68000 ej begr. 8,1 beaktas ej beaktas ej 8,1 data saknas data saknas 8,1 beaktas ej 500 beaktas ej 57000 8,1 data saknas 8,0 Tetrakloreten 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Trikloreten 1700 2100 ej begr. 2,6 beaktas ej beaktas ej 2,6 data saknas data saknas 2,6 beaktas ej 1000 beaktas ej 26000 2,6 data saknas 2,5 Trikloreten 0,2% 0,1% 0,0% 99,7% 0,0% 0,0% 1,2-dikloreten 2300 2700 ej begr. 2,1 beaktas ej beaktas ej 2,1 data saknas data saknas 2,1 beaktas ej data saknas beaktas ej 11000 2,1 data saknas 2,0 1,2-dikloreten 0,1% 0,1% 0,0% 99,8% 0,0% 0,0% Vinylklorid 97 67 ej begr. 0,029 beaktas ej beaktas ej 0,029 data saknas data saknas 0,029 beaktas ej data saknas beaktas ej 180000 0,029 data saknas 0,030 Vinylklorid 0,0% 0,0% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Dioxin (TCDD-ekv) 0,00046 0,0018 0,51 0,49 beaktas ej beaktas ej 0,00036 0,0015 data saknas 0,00036 beaktas ej 0,015 beaktas ej 0,39 0,00036 data saknas 0,00035 Dioxin (TCDD-ekv) 79,9% 20,0% 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% PFAS4 0,91 0,63 270 25 beaktas ej beaktas ej 0,37 data saknas data saknas 0,37 beaktas ej data saknas beaktas ej 37 0,37 data saknas 0,35 PFAS4 40,2% 58,1% 0,1% 1,5% 0,0% 0,0% PFAS11 34 41 38000 1300 beaktas ej beaktas ej 18 data saknas data saknas 18 beaktas ej data saknas beaktas ej 13 13 data saknas 12 PFAS11 53,7% 44,8% 0,0% 1,4% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: F3. Djup jord park och grönytor Eget scenario: F3. Djup jord park och grönytor Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:00 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F4. Djup jord under hårdgjorda ytor Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för djup jord under hårdgjorda ytor. Bällsta Hamn. Djup jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 100 mg/kg Akuttoxicitet Barium 30 000 mg/kg Intag av jord Bly_sthlm 500 mg/kg Intag av jord Kadmium_sthlm 200 mg/kg Intag av jord Kobolt_sthlm 2 000 mg/kg Intag av jord Koppar_sthlm 500 000 mg/kg Intag av jord Krom tot_sthlm ej begr. mg/kg Kvicksilver_sthlm 2,5 mg/kg Inandning av ånga Nickel 12 000 mg/kg Intag av jord Vanadin 15 000 mg/kg Intag av jord Zink_sthlm 500 000 mg/kg Intag av jord Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) jup jord under hårdgjord MKM VARNING! Orealistiska indata ! Kontrollera röd-markerade värden ! Exp.tid barn - intag av jord 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 20 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 20 90 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:00 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F4. Djup jord under hårdgjorda ytor Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för djup jord under hårdgjorda ytor. Bällsta Hamn. Djup jord - genomsläpplig. Exp.tid barn - inandning av damm 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 20 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av ånga 365 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av ånga 365 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. ånga 0,1 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,15 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Andel porluft 0,2 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Djup till förorening 1 0,35 m Riktvärden gäller för djup jord. (obl) Sjöns volym 10000000000 1000000 m³ Spridningsrisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsa/miljö hälsoriskbedömningen. (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:00 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F4. Djup jord under hårdgjorda ytor Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för djup jord under hårdgjorda ytor. Bällsta Hamn. Djup jord - genomsläpplig. Mäktighet på förorenat jordlager som 2 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kadmium_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kobolt_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Koppar_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Krom tot_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Kvicksilver_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) - Zink_sthlm Lokal bakgrundshalt. Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, Stockholms stad, 2019. (obl) Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! Kommentar saknas! version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 15:06 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F4. Djup jord under hårdgjorda ytor Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för djup jord under hårdgjorda ytor. Bällsta Hamn. Djup jord - genomsläpplig. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bensen 0,70 mg/kg Inandning av ånga Toluen 70 mg/kg Inandning av ånga Etylbensen 350 mg/kg Inandning av ånga Xylen 50 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C5-C8 250 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C8-C10 100 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C10-C12 700 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C12-C16 1 000 mg/kg Skydd mot fri fas Alifat >C16-C35 2 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C8-C10 250 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C10-C16 500 mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C16-C35 250 mg/kg Skydd mot fri fas PAH-L 180 mg/kg Inandning av ånga PAH-M 40 mg/kg Inandning av ånga PAH-H 50 mg/kg Skydd mot fri fas PCB-7 0,70 mg/kg Intag av jord Tetrakloreten 25 mg/kg Inandning av ånga Trikloreten 8,0 mg/kg Inandning av ånga 1,2-dikloreten 6,0 mg/kg Inandning av ånga Vinylklorid 0,080 mg/kg Inandning av ånga Dioxin (TCDD-ekv) 0,00060 mg/kg Intag av jord PFAS4 0,80 mg/kg Hudkontakt jord/damm PFAS11 35 mg/kg Intag av jord Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) up jord under hårdgjord MKM VARNING! Orealistiska indata ! Kontrollera röd-markerade värden ! version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 1 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 15:06 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F4. Djup jord under hårdgjorda ytor Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för djup jord under hårdgjorda ytor. Bällsta Hamn. Djup jord - genomsläpplig. Exp.tid barn - intag av jord 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - intag av jord 20 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 20 90 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av damm 20 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av damm 20 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid barn - inandning av ånga 365 60 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Exp.tid vuxna - inandning av ånga 365 200 dag/år Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Andel inomhusvistelse - inandn. ånga 0,1 1 - Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden för Stockholms stad (Stockholms stad, 2019). Se motivering i Bilaga B1 (obl) Halt organiskt kol 0,01 0,02 kg/kg Baseras på resultat från markundersökningar (obl) Vattenhalt 0,15 0,32 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 2 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 15:06 Uttagsrapport Generellt scenario: MKM Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: F4. Djup jord under hårdgjorda ytor Beskrivning Hälsoriskbaserade riktvärden för djup jord under hårdgjorda ytor. Bällsta Hamn. Djup jord - genomsläpplig. Andel porluft 0,2 0,08 dm³/dm³ Naturvårdsverket Rapport 5976, Bilaga 1. Genomsläpplig jord. (obl) Djup till förorening 1 0,35 m Riktvärden gäller för djup jord. (obl) Sjöns volym 10000000000 1000000 m³ Spridningsrisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsa/miljö hälsoriskbedömningen. (obl) Skydd av grundvatten utförs ej utförs Miljörisker omfattas inte av den utförda hälsoriskbedömningen. (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Mäktighet på förorenat jordlager som 2 2 m Antagande i enlighet med Storstadsspecifika riktvärden, riktvärdet gäller för Stockholms stad, 2019. Riktvärden gäller för jord 0-1 m. (frv) Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - 1,2-dikloreten Se Bilaga 3.2 (obl) - Vinylklorid Se Bilaga 3.2 (obl) - PFAS4 SGI, 2022 (obl) - PFAS11 SGI, 2015 (obl) Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 3 Blad Uttagsrapport 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:00 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Arsenik 180 440 15000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 130 data saknas 100 100 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 100 10 100 Arsenik 70,4% 28,8% 0,9% 0,0% 0,0% 0,0% Barium 34000 680000 ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 32000 data saknas data saknas 32000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 32000 80 30 000 Barium 92,5% 4,6% 2,9% 0,0% 0,0% 0,0% Bly_sthlm 570 6800 220000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 530 1000 data saknas 530 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 530 60 500 Bly_sthlm 92,1% 7,7% 0,2% 0,0% 0,0% 0,0% Kadmium_sthlm 250 49000 2200 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 220 250 data saknas 220 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 160000 220 0,5 200 Kadmium_sthlm 89,6% 0,4% 10,0% 0,0% 0,0% 0,0% Kobolt_sthlm 2400 48000 110000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 2200 data saknas data saknas 2200 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 2200 15 2 000 Kobolt_sthlm 93,3% 4,7% 2,0% 0,0% 0,0% 0,0% Koppar_sthlm 860000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 470000 data saknas data saknas 470000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 470000 40 500 000 Koppar_sthlm 54,8% 2,7% 42,4% 0,0% 0,0% 0,0% Krom tot_sthlm ej begr. ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. data saknas data saknas ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. ej begr. 50 ej begr. Krom tot_sthlm 91,9% 4,6% 3,6% 0,0% 0,0% 0,0% Kvicksilver_sthlm 160 3100 88000 2,6 beaktas ej beaktas ej 2,5 data saknas data saknas 2,5 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 24000 2,5 0,5 2,5 Kvicksilver_sthlm 1,6% 0,1% 0,0% 98,3% 0,0% 0,0% Nickel 21000 410000 28000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 11000 data saknas data saknas 11000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 11000 25 12 000 Nickel 55,8% 2,8% 41,4% 0,0% 0,0% 0,0% Vanadin 15000 310000 ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 14000 data saknas data saknas 14000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 14000 40 15 000 Vanadin 94,0% 4,7% 1,3% 0,0% 0,0% 0,0% Zink_sthlm 510000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej beaktas ej 490000 data saknas data saknas 490000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej ej begr. 490000 100 500 000 Zink_sthlm 95,2% 4,8% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: F4. Djup jord under hårdgjorda ytor Eget scenario: F4. Djup jord under hårdgjorda ytor Generellt scenario: MKM Generellt scenario: MKM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_met_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 15:07 Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.2Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde Envägskoncentrationer (mg/kg) Riktvärde Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Bensen 5400 3900 ej begr. 0,67 beaktas ej beaktas ej 0,67 data saknas data saknas 0,67 beaktas ej 1000 beaktas ej 170000 0,67 data saknas 0,70 Bensen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Toluen 380000 760000 ej begr. 65 beaktas ej beaktas ej 65 data saknas data saknas 65 beaktas ej 1000 beaktas ej 270000 65 data saknas 70 Toluen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Etylbensen 170000 330000 ej begr. 340 beaktas ej beaktas ej 340 data saknas data saknas 340 beaktas ej 1000 beaktas ej 700000 340 data saknas 350 Etylbensen 0,2% 0,1% 0,0% 99,7% 0,0% 0,0% Xylen 310000 610000 ej begr. 54 beaktas ej beaktas ej 54 data saknas data saknas 54 beaktas ej 1000 beaktas ej 550000 54 data saknas 50 Xylen 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C5-C8 ej begr. 680000 ej begr. 250 beaktas ej beaktas ej 250 data saknas data saknas 250 beaktas ej 700 beaktas ej ej begr. 250 data saknas 250 Alifat >C5-C8 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Alifat >C8-C10 170000 68000 ej begr. 93 beaktas ej beaktas ej 93 data saknas data saknas 93 beaktas ej 700 beaktas ej ej begr. 93 data saknas 100 Alifat >C8-C10 0,1% 0,1% 0,0% 99,8% 0,0% 0,0% Alifat >C10-C12 170000 68000 ej begr. 680 beaktas ej beaktas ej 670 data saknas data saknas 670 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 670 data saknas 700 Alifat >C10-C12 0,4% 1,0% 0,0% 98,6% 0,0% 0,0% Alifat >C12-C16 170000 68000 ej begr. 3200 beaktas ej beaktas ej 3000 data saknas data saknas 3000 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 1000 data saknas 1 000 Alifat >C12-C16 1,8% 4,4% 0,0% 93,8% 0,0% 0,0% Alifat >C16-C35 ej begr. ej begr. ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej ej begr. data saknas data saknas ej begr. beaktas ej 2500 beaktas ej ej begr. 2500 data saknas 2 500 Alifat >C16-C35 29,7% 14,9% 0,0% 55,4% 0,0% 0,0% Aromat >C8-C10 68000 27000 ej begr. 270 beaktas ej beaktas ej 270 data saknas data saknas 270 beaktas ej 1000 beaktas ej ej begr. 270 data saknas 250 Aromat >C8-C10 0,4% 1,0% 0,0% 98,6% 0,0% 0,0% Aromat >C10-C16 68000 76000 ej begr. 13000 beaktas ej beaktas ej 9600 data saknas data saknas 9600 beaktas ej 500 beaktas ej ej begr. 500 data saknas 500 Aromat >C10-C16 14,0% 12,6% 0,0% 73,4% 0,0% 0,0% Aromat >C16-C35 51000 57000 ej begr. 27000 beaktas ej beaktas ej 14000 data saknas data saknas 14000 beaktas ej 250 beaktas ej 340000 250 data saknas 250 Aromat >C16-C35 26,4% 23,7% 0,0% 49,9% 0,0% 0,0% PAH-L 51000 79000 ej begr. 180 beaktas ej beaktas ej 170 data saknas data saknas 170 beaktas ej 500 beaktas ej 720000 170 data saknas 180 PAH-L 0,3% 0,2% 0,0% 99,4% 0,0% 0,0% PAH-M 13000 7100 13000 39 beaktas ej beaktas ej 39 data saknas data saknas 39 beaktas ej 250 beaktas ej 570000 39 data saknas 40 PAH-M 0,3% 0,5% 0,3% 98,8% 0,0% 0,0% PAH-H 250 140 1300 11000 beaktas ej beaktas ej 83 300 data saknas 83 beaktas ej 50 beaktas ej 740000 50 data saknas 50 PAH-H 33,5% 59,4% 6,3% 0,8% 0,0% 0,0% PCB-7 1,4 2 2300 4,4 beaktas ej beaktas ej 0,68 3 data saknas 0,68 beaktas ej 10 beaktas ej 7600 0,68 data saknas 0,70 PCB-7 49,8% 34,8% 0,0% 15,4% 0,0% 0,0% Tetrakloreten 86000 170000 ej begr. 24 beaktas ej beaktas ej 24 data saknas data saknas 24 beaktas ej 500 beaktas ej 570000 24 data saknas 25 Tetrakloreten 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% Trikloreten 2600 5100 ej begr. 7,9 beaktas ej beaktas ej 7,9 data saknas data saknas 7,9 beaktas ej 1000 beaktas ej 260000 7,9 data saknas 8,0 Trikloreten 0,3% 0,2% 0,0% 99,5% 0,0% 0,0% 1,2-dikloreten 3400 6800 ej begr. 6,3 beaktas ej beaktas ej 6,3 data saknas data saknas 6,3 beaktas ej data saknas beaktas ej 110000 6,3 data saknas 6,0 1,2-dikloreten 0,2% 0,1% 0,0% 99,7% 0,0% 0,0% Vinylklorid 200 150 ej begr. 0,087 beaktas ej beaktas ej 0,087 data saknas data saknas 0,087 beaktas ej data saknas beaktas ej ej begr. 0,087 data saknas 0,080 Vinylklorid 0,0% 0,1% 0,0% 99,9% 0,0% 0,0% Dioxin (TCDD-ekv) 0,00068 0,0046 1,2 1,5 beaktas ej beaktas ej 0,00059 0,0015 data saknas 0,00059 beaktas ej 0,015 beaktas ej 3,9 0,00059 data saknas 0,00060 Dioxin (TCDD-ekv) 86,9% 13,0% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% PFAS4 1,9 1,4 750 92 beaktas ej beaktas ej 0,79 data saknas data saknas 0,79 beaktas ej data saknas beaktas ej 370 0,79 data saknas 0,80 PFAS4 41,9% 57,1% 0,1% 0,9% 0,0% 0,0% PFAS11 51 100 87000 3900 beaktas ej beaktas ej 34 data saknas data saknas 34 beaktas ej data saknas beaktas ej 130 34 data saknas 35 PFAS11 66,1% 33,0% 0,0% 0,9% 0,0% 0,0% Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Eget scenario: F4. Djup jord under hårdgjorda ytor Eget scenario: F4. Djup jord under hårdgjorda ytor Generellt scenario: MKM Generellt scenario: MKM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". version-2-2-nv-berakningsprogram-rv-mark-djup_org_2025 sida 1 Blad Riktvärden 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-05-15, kl. 16:32 Avvikelser ämnesdata Naturvårdsverket, version 2.0.1 Eget scenario: Bällsta Hamn hälsoriktvärden Eget ämne: Fördefinierat ämne: Eget ämne Fördefinierat ämne Avvikelser 1,2-dikloreten Inget ämne Egna kommentarer Ämnesgrupp (sant/falskt) FALSKT 0 - Metall (sant/falskt) FALSKT 0 - Oorganisk icke-metall (sant/falskt) FALSKT 0 - Organiskt ämne (sant/falskt) SANT 0 - CAS-nummer 156-59-2 0 - Kd-värde 0,595 0 l/kg Beräknas av modellen från Kow Kow-värde 72,44359601 0 l/kg Log Kow 1,86 (DEQ, 2013) Henrys konstant 0,167 0 - 4,08E-3 atm*m3/mol (DEQ, 2013) Biotillgänglighetsfaktor, oralt intag 1 0 - Standardvärde Tolerabelt dagligt intag, TDI 0,002 0 mg/(kg,dag) U.S. EPA (2010) Hudupptagsfaktor 0,1 0 - Standardvärde för flyktiga organiska ämnen (Naturvårdsverket, 2016) Biotillgänglighetsfaktor, hudupptag 1 0 - Standardvärde Biotillgänglighetsfaktor, inhalation 1 0 - Standardvärde Referenskoncentration i luft, RfC 0,06 0 mg/m³ Fleuren m fl (2009) Biotillgänglighetsfaktor, intag av växter 1 0 - Standardvärde Andel av TDI från andra källor 0,5 0 - Standardvärde RiktvärdenBH_dikloreten sida 1 Blad Avvikelser ämnesdata 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 3.2 2025-05-15, kl. 16:35 Avvikelser ämnesdata Naturvårdsverket, version 2.2 Eget scenario: Bällsta Hamn hälsoriktvärden Eget ämne: Fördefinierat ämne: Eget ämne Fördefinierat ämne Avvikelser Vinylklorid Inget ämne Egna kommentarer Ämnesgrupp (sant/falskt) FALSKT 0 - Metall (sant/falskt) FALSKT 0 - Oorganisk icke-metall (sant/falskt) FALSKT 0 - Organiskt ämne (sant/falskt) SANT 0 - CAS-nummer 75-01-4 0 - Kd-värde 0,14 0 l/kg Beräknas av modellen från Kow Kow-värde 16,98243652 0 l/kg Log Kow 1,14 (DEQ, 2013) Henrys konstant 1,1 0 - 2,7E-2 atm*m3/mol (DEQ, 2013) Biotillgänglighetsfaktor, oralt intag 1 0 - Standardvärde Riskbaserat acceptabelt dagligt oralt intag 0,00000667 0 mg/(kg,dag) U.S. EPA (2000) Hudupptagsfaktor 0,1 0 - Standardvärde för flyktiga organiska ämnen (Naturvårdsverket, 2016) Biotillgänglighetsfaktor, hudupptag 1 0 - Standardvärde Biotillgänglighetsfaktor, inhalation 1 0 - Standardvärde Riskbaserad acceptabel koncentration i luft 0,0011 0 mg/m³ U.S. EPA (2000) Biotillgänglighetsfaktor, intag av växter 1 0 - Standardvärde RiktvärdenBH_vinylklorid sida 1 Blad Avvikelser ämnesdata 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 3.2 Referenser ämnesdata DEQ, 2013. Cleanup Criteria Requirements for Response Activity, Attechment 1. Table 4. Toxicological and chemical-physical data, Part 201 generic cleanup criteria and screening levels; Part 213 Tier 1 risk-based screening levels (RBSLs). Michigan Department of Environmental Quality, 30 decmber 2013. https://www.michigan.gov/egle/-/media/Project/Websites/egle/Documents/Programs/RRD/Remedi ation/Rules---Criteria/Table-4-Toxic ological-and-Chemical-Physical-Data.pdf?rev=7b8f80e6cf0545 66b8541431c9ca8a7f &hash=1BC8AC95F5AE7C7FF527825C3A9DCCCE. Besökt 2025-03-26. Fleuren, R.H.L.J., Janssen, P.J.C.M. och de Poorter, L.R.M., 2009. Environmental risk limits for twelve volatile aliphatic hydrocarbons. An update considering human-toxicological data. RIVM Report 601782013/2009. National Institute for Public Health and the Environment, Bilthoven, Nederländerna, 2009. http://www.rivm.nl/bibliotheek/rapporten/601782013.pdf. Besökt 2025-03- 26. Naturvårdsverket, 2009. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. NV 5976. Naturvårdsverket, Stockholm. September, 2009. Naturvårdsverket, 2016. Bilaga 1 Sammanstallning av indata till beräkningsmodellen. 2016-06-20, Naturvårdsverket. U.S. EPA, 2000. Toxicological Review of Vinyl Chloride. In Support of Summary Information on the Integrated Risk Information System (IRIS). U.S. Environmental Protection Agency, Washington, DC. Maj 2000. https://iris.epa.gov/static/pdfs/1001tr.pdf. Besökt 2025-03-26. U.S. EPA, 2010. Toxicological Review of cis-1,2-Dichloroethylene and trans-1,2-Dichloroethylene. In Support of Summary Information on the Integrated Risk Information System (IRIS). U.S. Environmental Protection Agency, Washington, DC. September 2010. https://iris.epa.gov/static/pdfs/0418tr.pdf. Besökt 2025-03-26. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga B4 4-1 Statistik för samtliga ämnen jord-hälsa 4-2 Statistik för samtliga ämnen jord-markmiljö Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 114/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn Bilaga B4-1 Statistik avseende uppmätta föroreningshalter i jord jämfört mot platsspecifika hälsoriktvärden för markanvändningsscenario A. Förskola, skola – ytlig jord Förskola, Andel över Ämne Enhet Median Medel Max 90 percentil Antal skola- ytlig riktvärde (%) jord Arsenik mg/kg TS 4,6 13 360 17 335 16 10 Barium mg/kg TS 60 86 2 900 140 316 0,6 700 Bly mg/kg TS 19 46 1 300 79 329 13 60 Kadmium mg/kg TS 0,11 0,32 16 0,54 325 1,2 2,0 Kobolt mg/kg TS 7,2 8,5 72 14 325 0,6 35 Koppar mg/kg TS 29 62 1 800 120 336 <0,5 2 500 Krom total mg/kg TS 33 55 5 600 53 325 <0,5 10 000 Kvicksilver mg/kg TS 0,025 0,091 1,7 0,2 331 6,0 0,5 Nickel mg/kg TS 16 18 110 31 325 <0,5 250 Vanadin mg/kg TS 32 33 78 50 325 <0,5 500 Zink mg/kg TS 80 220 18 000 270 329 0,9 2 500 PAH L mg/kg TS 0,023 1,1 100 0,65 311 3,5 4,0 PAH M mg/kg TS 0,48 11 600 13 311 42 0,8 PAH H mg/kg TS 0,68 8,9 560 12 315 39 1,2 Bensen mg/kg TS 0,0018 0,0021 0,013 0,0037 274 <0,5 0,02 Toluen mg/kg TS 0,05 0,049 0,05 0,05 274 <0,5 1,8 Etylbensen mg/kg TS 0,05 0,049 0,19 0,05 274 <0,5 8,0 Xylen mg/kg TS 0,05 0,05 0,48 0,05 274 <0,5 1,2 Alifater >C5-C8 mg/kg TS 2,5 2,2 5,0 2,5 274 <0,5 20 Alifater >C8-C10 mg/kg TS 1,5 2,2 150 1,5 290 8,3 4,0 Alifater >C10-C12 mg/kg TS 2,5 7,1 880 10 297 2,4 15 Alifater >C12-C16 mg/kg TS 2,5 6,8 490 10 297 1,0 70 Alifater >C16-C35 mg/kg TS 24 75 1 300 150 301 <0,5 2 500 Aromater >C8-C10 mg/kg TS 2,0 1,6 8,7 2,0 290 <0,5 6,0 Aromater >C10-C16 mg/kg TS 0,45 3,1 150 3,2 290 <0,5 100 Aromater >C16-C35 mg/kg TS 0,5 3,5 180 4,2 272 <0,5 150 Trikloreten mg/kg TS 0,0025 0,13 3,0 0,061 66 9,1 0,2 Tetrakloreten mg/kg TS 0,0025 0,019 0,55 0,025 64 <0,5 0,8 cis-1,2-Dikloreten mg/kg TS 0,0025 0,43 9,9 1,1 63 13 0,2 trans-1,2-Dikloreten mg/kg TS 0,0025 0,019 0,38 0,025 62 1,6 0,2 Vinylklorid mg/kg TS 0,0025 0,063 1,3 0,1 62 18 0,012 S:a PCB (7st) mg/kg TS 0,0035 0,031 1,2 0,021 69 16 0,01 Dioxin exkl. LOQ* ng/kg TS 3,2 37 570 74 62 27 20 Dioxin inkl. LOQ** ng/kg TS 4,7 40 570 75 62 29 20 Summa PFAS 11 µg/kg TS 0,54 0,54 1,4 0,92 39 <0,5 600 Summa PFAS 4 µg/kg TS 0,21 0,3 0,96 0,56 35 <0,5 1,5 *WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ **WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn Bilaga B4-2 Statistik avseende uppmätta föroreningshalter i jord jämfört mot riktvärden för markmiljö givet 50 % skydd av marklevande organismer (MKM). Andel över Markmiljö Ämne Enhet Median Medel Max 90 percentil Antal riktvärde (%) MKM Arsenik mg/kg TS 4,6 13 360 17 335 6,6 40 Barium mg/kg TS 60 86 2 900 140 316 1,3 300 Bly mg/kg TS 19 46 1 300 79 329 2,1 400 Kadmium mg/kg TS 0,11 0,32 16 0,54 325 <0,5 12 Kobolt mg/kg TS 7,2 8,5 72 14 325 1 35 Koppar mg/kg TS 29 62 1 800 120 336 6,3 200 Krom total mg/kg TS 33 55 5 600 53 325 1,5 150 Kvicksilver mg/kg TS 0,025 0,091 1,7 0,2 331 <0,5 10 Nickel mg/kg TS 16 18 110 31 325 <0,5 120 Vanadin mg/kg TS 32 33 78 50 325 <0,5 200 Zink mg/kg TS 80 220 18 000 270 329 5,0 500 PAH L mg/kg TS 0,023 1,1 100 0,65 311 2,0 15 PAH M mg/kg TS 0,48 11 600 13 311 5,5 40 PAH H mg/kg TS 0,68 8,9 560 12 315 11 10 Bensen mg/kg TS 0,0018 0,0021 0,013 0,0037 274 <0,5 50 Toluen mg/kg TS 0,05 0,049 0,05 0,05 274 <0,5 50 Etylbensen mg/kg TS 0,05 0,049 0,19 0,05 274 <0,5 50 Xylen mg/kg TS 0,05 0,05 0,48 0,05 274 <0,5 50 Alifater >C5-C8 mg/kg TS 2,5 2,2 5,0 2,5 274 <0,5 200 Alifater >C8-C10 mg/kg TS 1,5 2,2 150 1,5 290 <0,5 500 Alifater >C10-C12 mg/kg TS 2,5 7,1 880 10 297 <0,5 500 Alifater >C12-C16 mg/kg TS 2,5 6,8 490 10 297 <0,5 500 Alifater >C16-C35 mg/kg TS 24 75 1 300 150 301 1,0 1 000 Aromater >C8-C10 mg/kg TS 2,0 1,6 8,7 2,0 290 <0,5 50 Aromater >C10-C16 mg/kg TS 0,45 3,1 150 3,2 290 3,8 15 Aromater >C16-C35 mg/kg TS 0,5 3,5 180 4,2 272 1,8 40 Trikloreten mg/kg TS 0,0025 0,13 3,0 0,061 66 <0,5 10 Tetrakloreten mg/kg TS 0,0025 0,019 0,55 0,025 64 <0,5 10 S:a PCB (7st) mg/kg TS 0,0035 0,031 1,2 0,021 69 1,4 0,6 Dioxin exkl LOQ* ng/kg TS 3,2 37 570 74 62 4,8 200 Dioxin inkl LOQ** ng/kg TS 4,7 40 570 75 62 4,8 200 Summa PFAS 11 ug/kg TS 0,54 0,54 1,4 0,92 39 <0,5 110 Summa PFAS4 ug/kg TS 0,21 0,3 0,96 0,56 35 <0,5 110 *WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ **WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga B5 5-1.1 Representativa halter jord – hälsa 5-1.2 Representativa halter jord – markmiljö 5-2 Representativa halter grundvatten 5-3 Uppmätta halter i porluft Sweco | Bällsta Hamn människors hälsa och markmiljö Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-003-Bilaga B_riskbedömning_hälsa_markmiljö_final 115/115 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga 5-1.1 Jämförelse av representativa halter för jord mot beräknade hälsoriktvärden Alifater C8- Alifater S:a PCB Dioxin Ämne Arsenik Bly Kvicksilver PAH L PAH M PAH H C10 C10-C12 (7st) inkl# LOQ Bostäder och förskolor Enhet mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS ng/kg TS Flerbostadshus u källare ytlig 10 60 0,5 4 0,8 1,5 4 15 0,015 35 Djup jord under bostäder u. källare 50 300 0,5 6 1,5 6 3,5 25 0,06 100 Gränsvärde korttidsexponering 100 1000 - - - 300 - - 3 1500 medel 15 54 0,054 0,1 2,4 3,4 1,5 2,7 0,0035 39 max 180 510 0,28 1,3 30 49 1,5 5 0,0035 100 95 perc 67 280 0,2 0,31 9,6 12 1,5 4,2 0,0035 90 CV 2,2 1,9 1,3 2,3 2,7 2,6 0,079 0,2 0 0,86 Ytlig antal 35 35 36 36 36 36 35 35 5 5 RH långtid 25 84 0,1 0,17 4,7 6,5 1,5 2,7 0,0035 90 Typ UCLM95 UCLM95 Aritm medel UCLM95 UCLM95 UCLM95 Aritm medelAritm medel 95 perc 95 perc RH korttid 180 510 0,28 1,3 30 49 1,5 5 0,0035 100 Masugnen N medel 28 130 0,14 0,29 4,5 3,7 1,4 2,8 0,0035 14 max 330 1300 1,2 3,5 37 23 1,5 5 0,0035 20 95 perc 96 520 0,5 1,2 18 12 1,5 5 0,0035 19 Djup CV 2,7 2,4 2 2,8 2 1,5 0,12 0,3 0 0,43 antal 17 17 18 16 16 16 15 15 2 2 RH långtid 61 260 0,43 0,67 8,5 7,4 1,4 2,8 0,0035 20 Typ UCLM95 UCLM95 UCLM95 UCLM95 UCLM95 UCLM95 Aritm medelAritm medel Max Max RH korttid 330 1300 1,2 3,5 37 23 1,5 5 0,0035 20 medel 7,9 47 0,051 0,045 1,2 2,3 1,5 2,6 0,0063 150 max 53 720 0,5 0,42 13 34 1,5 4,5 0,02 500 95 perc 27 88 0,16 0,16 3,7 8 1,5 3,2 0,015 430 CV 1,4 2,6 1,7 1,7 1,9 2,5 0 0,18 0,84 1,1 Ytlig antal 34 34 34 33 33 35 33 33 8 7 RH långtid 9,1 69 0,07 0,06 2,1 3,1 1,5 2,6 0,015 430 Typ UCLM95 UCLM95 UCLM95 UCLM95 UCLM95 UCLM95 Aritm medel UCLM95 Aritm medel UCLM95 RH korttid 53 720 0,5 0,42 13 34 6,5 31 0,02 500 Masugnen S medel 22 25 0,12 2,9 12 5,8 13 70 0,0084 15 max 260 85 1,2 36 140 62 150 880 0,0084 15 95 perc 88 59 0,45 15 58 28 61 350 0,0084 15 CV 2,9 0,8 2,4 3,4 3,2 2,8 3,1 3,3 0 0,034 Djup antal 15 15 15 13 13 13 13 13 1 2 RH långtid 36 25 0,23 4,9 24 14 23 130 0,0084 15 Typ UCLM95 Aritm medel UCLM95 UCLM95 UCLM95 UCLM95 UCLM95 UCLM95 Max Max RH korttid 260 85 1,2 36 140 64 150 880 0,0084 15 medel 7,7 24 0,23 0,17 5,3 5,9 2,6 4,8 0,0054 3,9 max 39 53 0,5 1,3 49 50 5,0 10 0,016 4,8 95 perc 26 46 0,5 0,75 28 30 5,0 10 0,013 4,8 Ytlig CV 1,4 0,6 0,93 2,3 2,8 2,5 0,63 0,72 0,87 0,16 antal 10 10 10 10 10 10 10 10 6 6 RH långtid 39 46 0,5 1,3 49 50 5 10 0,013 4,8 Typ UCLM95 Aritm medelAritm medel UCLM95 UCLM95 UCLM95 Aritm medelAritm medel 95 perc 95 perc RH korttid 39 53 0,5 1,3 49 50 5 10 0,016 4,8 GM3 medel 6,6 28 0,27 0,13 2 2,3 3,3 6,3 0,0035 3,5 max 15 44 0,5 0,32 6,3 5,7 5,0 10 0,0035 3,6 95 perc 14 41 0,5 0,29 5,8 5,6 5,0 10 0,0035 3,6 Djup CV 0,67 0,37 0,73 0,79 1,2 0,97 0,54 0,6 0 0,043 antal 7 7 7 6 6 6 6 6 2 2 RH långtid 14 41 0,5 0,29 6,3 5,6 5,0 10 0,0035 3,6 Typ 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc Max Max RH korttid 15 44 0,5 0,32 6,3 5,7 5 10 0,0035 3,6 medel 2 34 0,12 1,3 20 36 3,3 6,3 0,0031 3,4 max 3,8 58 0,29 2,3 31 91 5,0 10 0,0035 3,8 95 perc 3,5 56 0,27 2,2 31 83 4,8 9,6 0,0035 3,8 Ytlig CV 0,66 0,6 1,1 0,75 0,69 1,1 0,54 0,6 0,14 0,13 antal 3 3 3 3 3 3 2 2 2 2 RH långtid 3,8 58 0,29 2,3 31 91 5,0 10 0,0035 3,8 Typ Max Max Max Max Max Max Max Max Max Max RH korttid 3,8 58 0,29 1,5 31 17 1,5 2,5 0,0027 2,9 GM4 medel 22 32 0,074 0,52 9,9 11 3,1 14 - - max 73 58 0,14 1,3 22 29 5,0 32 - - 95 perc 64 56 0,13 1,2 21 26 5,0 29 - - Djup CV 1,4 0,62 0,69 0,97 0,95 1,1 0,6 0,81 - - antal 4 4 4 4 4 4 4 4 0 0 RH långtid 73 58 0,14 1,3 22 29 5 32 - - Typ 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc Max 95 perc 95 perc Max Max RH korttid 73 58 0,14 1,3 22 29 5 32 - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Alifater C8- Alifater S:a PCB Dioxin Ämne Arsenik Bly Kvicksilver PAH L PAH M PAH H C10 C10-C12 (7st) inkl# LOQ Bostäder och förskolor Enhet mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS ng/kg TS Flerbostadshus u källare ytlig 10 60 0,5 4 0,8 1,5 4 15 0,015 35 Djup jord under bostäder u. källare 50 300 0,5 6 1,5 6 3,5 25 0,06 100 Gränsvärde korttidsexponering 100 1000 - - - 300 - - 3 1500 medel 4,1 15 0,02 4,8 51 37 1,5 2,7 0,02 6,6 max 9,3 25 0,061 33 340 240 1,5 4,1 0,054 11 95 perc 8,1 24 0,051 23 240 170 1,5 3,6 0,05 11 Ytlig CV 0,62 0,47 0,94 2,4 2,3 2,2 0 0,21 1,0 0,54 antal 7 7 7 7 7 7 7 7 6 6 RH långtid 8,1 24 0,051 33 340 240 1,5 3,6 0,05 11 Typ 95 perc 95 perc 95 perc Max Max Max 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc V10 bostäd er RH korttid 9,3 25 0,061 33 340 240 1,5 4,1 0,054 11 medel 5,5 22 0,02 1 20 13 1,5 2,5 - - max 6,9 28 0,038 3,6 71 44 1,5 2,5 - - 95 perc 6,7 28 0,035 3,1 62 39 1,5 2,5 - - Djup CV 0,15 0,23 0,57 1,5 1,5 1,4 0 0 - - antal 4 4 4 4 4 4 4 4 0 0 RH långtid 6,9 28 0,038 3,6 71 44 1,5 2,5 - - Typ Max Max Max Max Max Max Max Max Max Max RH korttid 6,9 28 0,038 3,6 71 44 1,5 2,5 - - medel 7,2 250 0,21 1,9 100 95 1,7 3,8 - - max 17 840 0,62 11 600 560 3,5 5 - - 95 perc 15 730 0,6 8,3 450 420 3 5 - - Ytlig CV 0,74 1,1 1,2 2,2 2,2 2,2 0,51 0,33 - - antal 8 7 7 6 6 6 6 6 0 0 RH långtid 15 730 0,6 11 600 560 3 5 - - Typ 95 perc 95 perc 95 perc Max Max Max 95 perc 95 perc Max Max RH korttid 17 840 0,62 11 600 560 3,5 5 - - Tackjärnet medel 11 47 0,069 0,061 2,2 2,3 1,3 3,8 - - max 26 110 0,18 0,22 6,4 5,3 1,5 5,0 - - 95 perc 22 96 0,17 0,18 5,7 4,9 1,5 5,0 - - Djup CV 0,65 0,67 0,96 1,2 0,98 0,82 0,2 0,33 - - antal 6 6 6 6 6 6 6 6 0 0 RH långtid 22 96 0,17 0,22 5,7 4,9 1,5 5,0 - - Typ 95 perc 95 perc 95 perc Max 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc Max Max RH korttid 26 110 0,18 0,22 6,4 5,3 1,5 5,0 - - Alifater C8- Alifater S:a PCB Dioxin Ämne Arsenik Bly Kvicksilver PAH L PAH M PAH H C10 C10-C12 (7st) inkl# LOQ Enhet mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS ng/kg TS Flerbostadshus m källare ytlig 10 60 0,5 10 2,5 1,5 12 50 0,018 35 Djup jord under bostäder m källare 50 300 0,5 12 3 6 8 50 0,06 100 Gränsvärde korttidsexponering 100 1000 - - - 300 - - 3 1500 medel 8,8 97 0,19 0,56 7,1 7,1 3,9 7,8 0,16 - max 87 540 1,7 2,4 37 30 5,0 10 0,5 - 95 perc 28 400 0,58 1,9 30 28 5,0 10 0,5 - CV 2,2 1,4 2,1 1,3 1,6 1,4 0,31 0,44 1,4 - Ytlig antal 18 18 18 12 13 13 7 10 10 0 RH långtid 18 180 0,35 0,95 21 12 5,0 10 0,5 - Typ UCLM95 UCLM95 UCLM95 Max Max Max Max Max 95 perc Max RH korttid 87 370 1,7 1,5 25 26 5 10 0,045 - GM5 medel 17 31 0,069 1,2 20 21 3,3 6,3 0,33 - max 83 48 0,2 5,7 120 130 5,0 10 0,5 - 95 perc 60 46 0,17 4,4 86 94 5,0 10 0,5 - CV 1,6 0,34 0,88 1,5 2 2,1 0,35 0,6 0,7 - Djup antal 7 7 7 7 8 8 6 8 3 0 RH långtid 83 46 0,17 5,7 120 130 5,0 10 0,5 - Typ Max 95 perc 95 perc Max Max Max Max Max Max Max RH korttid 83 43 0,2 0,26 5,4 7,0 5,0 10 0,0035 - Alifater C8- Alifater S:a PCB Dioxin Ämne Arsenik Bly Kvicksilver PAH L PAH M PAH H C10 C10-C12 (7st) inkl# LOQ Enhet mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS ng/kg TS Förskola, skola ytlig 10 60 0,5 4 0,8 1,2 4 15 0,012 20 Djup jord under bostäder u. källare 50 300 0,5 6 1,5 6 3,5 25 0,06 100 Gränsvärde korttidsexponering 100 1000 - - - 300 - - 3 1500 medel 3,2 36 0,029 0,64 5,3 1,8 1,5 2,5 0,0088 4,5 max 5,1 170 0,059 4,1 32 8,2 1,5 2,5 0,015 6 95 perc 4,9 130 0,057 2,9 23 6,8 1,5 2,5 0,014 5,9 CV 0,43 1,5 0,68 2,2 2,1 1,6 0 0,6 0,7 0,33 Ytlig antal 7 7 7 7 7 7 7 7 2 2 RH långtid 4,9 170 0,057 4,1 32 8,2 1,5 2,5 0,015 6 Typ 95 perc Max 95 perc Max Max Max 95 perc 95 perc Max Max RH korttid 5,1 170 0,059 4,1 32 8,2 1,5 2,5 0,015 6 V10 skola medel 5,7 24 0,02 0,044 0,54 0,15 1,5 3,3 0,0035 3,0 max 7,6 37 0,05 0,15 2,9 0,55 1,5 7,3 0,0035 3,0 95 perc 7,5 34 0,043 0,12 2,2 0,45 1,5 6,1 0,0035 3,0 CV 0,23 0,27 0,73 1,1 2 1,2 0 0 0 0 Djup antal 6 6 6 6 6 6 6 6 2 2 RH långtid 7,5 34 0,043 0,12 2,9 0,45 1,5 6,1 0,0035 3,0 Typ 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc Max 95 perc 95 perc 95 perc Max Max RH korttid 7,6 37 0,05 0,15 2,9 0,55 1,5 7,3 0,0035 3,0 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga 5-1.1 Jämförelse av representativa halter för jord mot beräknade hälsoriktvärden Alifater C8- Alifater C10- S:a PCB Dioxin inkl# Ämne Arsenik Bly Kvicksilver PAH L PAH M PAH H C10 C12 (7st) LOQ Park och torg Enhet mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS ng/kg TS Park 10 60 0,5 25 6,0 1,2 20 100 0,015 20 Djup jord under park 50 300 0,8 60 12 6 30 200 0,075 100 Gränsvärde korttidsexponering 100 1000 - - - 300 - - 3 1500 medel 83 19 0,029 0,12 6 6,3 1,3 3,8 0,0035 3 max 250 33 0,06 0,32 20 16 1,5 5 0,0035 3 95 perc 250 31 0,058 0,3 18 16 1,5 5 0,0035 3 CV 1,2 0,46 0,74 1,1 1,3 1,2 0,19 0 0 0 Ytlig antal 8 5 5 5 5 5 4 4 1 1 RH långtid 250 31 0,058 0,3 20 16 1,5 5 0,0035 3 Typ 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc Max 95 perc Max Max Max Max RH korttid 250 33 0,06 0,32 20 16 1,5 5 0,0035 3 KB torget medel 58 100 0,046 0,083 2,3 4,1 1,2 4,2 - - max 130 160 0,12 0,22 6,6 12 1,5 5 - - 95 perc 120 160 0,11 0,2 6 11 1,5 5 - - Djup CV 0,9 0,62 1,1 1,2 1,3 1,4 0,2 - - - antal 3 3 3 3 3 3 3 3 0 0 RH långtid 130 160 0,12 0,22 6,6 12 1,5 5 - - Typ Max Max Max Max Max Max Max Max Max Max RH korttid 130 160 0,12 0,22 6,6 12 1,5 5 - - medel 35 27 0,051 0,19 2,5 2,2 1,5 2,8 0,0035 190 max 360 95 0,23 0,95 11 9 1,5 5 0,0035 570 95 perc 180 65 0,17 0,82 9,9 8,1 1,5 3,9 0,0035 510 CV 2,9 0,85 1,2 1,7 1,5 1,4 0,1 95 0 1,4 Ytlig antal 11 11 11 10 10 10 10 10 5 3 RH långtid 94 27 0,051 0,95 11 9 1,5 5 0,0035 570 Typ UCLM95 Aritm medel Aritm medel Max Max Max 95 perc Max 95 perc Max RH korttid 360 95 0,23 0,95 11 9 1,5 5 0,0035 570 SP norr medel 6,1 27 0,067 1,5 54 49 1,4 2,8 - 130 max 30 48 0,13 4,9 190 150 1,5 5 - 130 95 perc 21 47 0,13 4,2 170 140 1,5 4,1 - 130 CV 1,5 0,45 0,54 1,1 1,2 1,1 0,12 0 - 0 Djup antal 8 8 8 8 8 8 8 8 0 1 RH långtid 30 47 0,13 4,2 170 140 1,5 4,1 - 130 Typ Max 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc Max Max RH korttid 30 48 0,13 4,9 190 150 1,5 5 - 130 medel 3 15 0,014 6,7 7,6 7,1 1,5 2,5 0,0035 3 max 3,9 34 0,033 20 20 20 1,5 2,5 0,0035 3 95 perc 3,8 31 0,03 18 18 18 1,5 2,5 0,0035 3 Ytlig CV 0,21 0,89 0,94 1,4 1,2 1,3 0 0 0 0 antal 3 3 3 3 3 3 3 3 2 2 RH långtid 3,9 34 0,033 20 20 20 1,5 2,5 0,0035 3 Typ Max Max Max Max Max Max Max Max Max Max RH korttid 3,9 34 0,033 20 20 20 1,5 2,5 0,0035 3 SP syd medel 2,5 5,7 0,0055 0,023 0,038 0,055 1,5 2,5 0,0035 3,1 max 2,5 5,7 0,0055 0,023 0,038 0,055 1,5 2,5 0,0035 3,1 95 perc 2,5 5,7 0,0055 0,023 0,038 0,055 1,5 2,5 0,0035 3,1 Djup CV 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 antal 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 RH långtid 2,5 5,7 0,0055 0,023 0,038 0,055 1,5 2,5 0,0035 3,1 Typ Max Max Max Max Max Max Max Max Max Max RH korttid 2,5 5,7 0,0055 0,023 0,038 0,055 1,5 2,5 0,0035 3,1 medel 3,6 23 0,095 0,042 0,46 0,71 1,6 5,1 0,3 18 max 6,7 110 0,8 0,1 2,8 4,7 5 16 1,2 49 95 perc 6,4 110 0,55 0,097 1,8 3,2 2,2 15 1 44 Ytlig CV 0,54 1,4 2,2 0,74 1,6 1,7 0,56 4,2 1,7 1,2 antal 18 18 18 17 17 17 17 17 4 3 RH långtid 3,6 36 0,18 0,042 0,78 1,2 1,6 6,9 1,2 49 Typ Aritm medel UCLM95 UCLM95 Aritm medel UCLM95 UCLM95 Aritm medel UCLM95 Max Max RH korttid 6,7 110 0,8 0,1 2,8 4,7 5 16 1,2 49 BH Parken medel 5,5 22 0,15 0,17 1,9 2,6 1,9 6,6 0,11 3,6 max 10 120 1,1 1,6 19 28 5 23 0,43 3,8 95 perc 8 58 0,68 0,84 8,3 11 5 18 0,37 3,8 Djup CV 0,32 1,2 2 2,4 2,5 2,7 0,71 0,026 1,7 0,047 antal 15 15 15 14 14 14 13 13 4 3 RH långtid 5,5 22 0,3 0,37 5,9 6,1 1,9 6,6 0,43 3,8 Typ Aritm medel Aritm medel UCLM95 UCLM95 UCLM95 UCLM95 Aritm medel Aritm medel Max Max RH korttid 10 120 1,1 1,6 19 28 5 23 0,43 3,8 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga 5-1.1 Jämförelse av representativa halter för jord mot beräknade hälsoriktvärden Alifater C8- Alifater C10- S:a PCB Dioxin inkl# Ämne Arsenik Bly Kvicksilver PAH L PAH M PAH H C10 C12 (7st) LOQ Vägar och parkering Enhet mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS ng/kg TS Torg/hårdgjord yta 100 500 0,5 100 20 50 70 400 0,6 600 Djup jord under hårdgjorda ytor 100 500 0,5 180 40 50 100 700 0,7 600 Gränsvärde korttidsexponering 100 1000 - - - 300 - - 3 1500 medel 3,5 32 0,13 5,1 66 63 2,1 5,6 - - max 6,2 95 0,5 23 290 270 5 10 - - 95 perc 5,9 83 0,43 19 240 220 4,3 9,6 - - CV 0,58 1,1 1,6 1,8 1,7 1,7 0,7 - - - Ytlig antal 4 4 4 5 5 5 5 5 0 0 RH långtid 6,2 95 0,5 23 290 270 4,3 10 - - Typ Max Max Max Max Max Max 95 perc Max Max Max RH korttid 6,2 95 0,5 23 290 270 5 10 - - Smältv N medel 8,5 93 0,1 0,036 0,97 1,6 1,9 3,9 0,0035 3,2 max 18 620 0,5 0,075 3,5 5,8 5 10 0,0035 3,2 95 perc 17 410 0,35 0,072 2,9 4,7 4 8,5 0,0035 3,2 Djup CV 0,77 2,1 1,5 0,58 1,2 1,2 0,67 0 0 0 antal 8 8 8 8 8 8 7 7 1 1 RH långtid 17 620 0,5 0,072 2,9 4,7 4,0 8,5 0,0035 3,2 Typ 95 perc Max Max 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc 95 perc Max Max RH korttid 18 620 0,5 0,075 3,5 5,8 5 10 0,0035 3,2 medel 11 18 0,019 0,42 9,4 1,4 1,3 3,8 - - max 47 54 0,071 2 46 6,3 1,5 5 - - 95 perc 37 44 0,055 1,6 37 5,1 1,5 5 - - CV 1,4 0,83 1,1 1,9 1,9 1,7 0,2 0,33 - - Ytlig antal 7 7 7 5 5 5 4 4 0 0 RH långtid 47 44 0,055 2 46 6,3 1,5 5 - - Typ 95 perc 95 perc 95 perc Max Max Max Max Max Max Max RH korttid 47 19 0,012 2 46 6,3 1,5 5 - - Smältv S medel 6 29 0 24 49 7 1 6 0 4 max 9 61 0 100 240 20 2 10 1 4 95 perc 8 54 0 86 190 17 2 10 1 4 CV 0,4 0,5 0,8 1,6 1,7 1,0 0,2 0,5 0,7 - Djup antal 6 6 6 6 7 7 5 7 3 1 RH långtid 8,4 54 0,092 100 240 17 1,5 10 0,5 3,9 Typ 95 perc 95 perc 95 perc Max Max Max 95 perc 95 perc Max Max RH korttid 8,9 30 0,084 100 240 20 1,5 5 0,0035 3,9 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga B5-1.2. Jämföresle av representativa halter mot riktvärden för markmiljö. I tabellen redovisas även statistik avseende föroreningshalter i uttagna jordprover inom respektive exponeringsenhet. Aromater > Dioxin inkl# Riktvärde markmiljö Arsenik Bly Koppar Zink PAH M PAH H C10-C16 LOQ Ytlig jord 40 200 200 500 40 10 15 200 Djup jord 200 1000 1000 2500 200 50 75 1000 mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS ng/kgTS medel 15 54 66 150 2,4 3,4 0,87 39 max 180 510 990 920 30 49 3,9 100 95 perc 67 280 190 570 9,6 12 2,9 90 Ytlig jord CV 2,2 1,9 2,5 1,4 2,7 2,6 1,1 0,86 antal 35 35 35 35 36 36 35 5 repr halt 15 54 66 150 2,4 3,4 0,87 39 Masugnen N medel 28 130 55 140 4,5 3,7 1,3 14 max 330 1300 130 310 37 23 11 20 95 perc 96 520 95 280 18 12 4,4 19 Djup jord CV 2,7 2,4 0,51 0,59 2 1,5 1,9 0,43 antal 17 17 17 17 16 16 15 2 repr halt 28 130 55 140 4,5 3,7 1,3 20 medel 7,9 47 81 670 1,2 2,3 0,64 150 max 53 720 580 18000 13 34 2,5 500 95 perc 27 88 250 630 3,7 8 1,8 430 Ytlig jord CV 1,4 2,6 1,4 4,5 1,9 2,5 0,8 1,1 antal 34 34 34 34 33 35 33 7 repr halt 7,9 47 81 670 1,2 2,3 0,64 150 Masugnen S medel 22 25 40 120 12 5,8 4,9 15 max 260 85 140 370 140 62 35 15 95 perc 88 59 110 240 58 28 28 15 Djup jord CV 2,9 0,8 0,86 0,7 3,2 2,8 2,2 0,034 antal 15 15 15 15 13 13 13 2 repr halt 22 25 40 120 12 5,8 4,9 15 medel 7,2 24 26 120 4,8 5,4 0,91 3,9 max 39 53 72 340 49 50 3,9 4,8 95 perc 25 45 27 270 26 28 1 4,7 Ytlig jord CV 1,4 0,56 0,62 0,82 2,9 2,6 1,1 0,15 antal 11 11 11 11 11 11 11 7 repr halt 7,2 24 26 120 4,8 5,4 0,91 3,9 GM3 medel 6,5 27 29 150 1,8 2,2 1,4 3,5 max 15 44 44 490 6,3 5,7 3,2 3,6 95 perc 13 41 41 270 5,6 5,5 3 3,6 Djup jord CV 0,63 0,36 0,38 0,9 1,2 0,98 0,73 0,043 antal 8 8 8 8 7 7 7 2 repr halt 6,5 27 29 150 1,8 2,2 1,4 3,6 medel 2 34 37 85 20 36 7 3,4 max 3,8 58 68 120 31 91 8,8 3,8 95 perc 3,5 56 64 120 31 83 8,6 3,8 Ytlig jord CV 0,66 0,6 0,64 0,41 0,69 1,1 0,27 0,13 antal 3 3 3 3 3 3 2 2 repr halt 3,8 58 68 120 31 91 8,8 3,8 GM4 medel 22 32 65 190 9,9 11 2,5 - max 73 58 180 350 22 29 6,5 - 95 perc 64 56 160 340 21 26 5,9 - Djup jord CV 1,4 0,62 1 0,69 0,95 1,1 0,99 - antal 4 4 4 4 4 4 4 0 repr halt 73 58 180 350 22 29 6,5 - medel 8,8 97 82 310 7,1 7,1 4,9 - max 87 540 380 3400 37 30 12 - 95 perc 28 400 350 1200 30 28 11 - Ytlig jord CV 2,2 1,4 1,4 2,6 1,6 1,4 0,99 - antal 18 18 15 15 13 13 4 0 repr halt 8,8 97 82 310 7,1 7,1 12 - GM5 medel 17 31 31 95 20 21 0,5 - max 83 48 38 140 120 130 0,5 - 95 perc 60 46 37 140 86 94 0,5 - Djup jord CV 1,6 0,34 0,18 0,41 2 2,1 0 - antal 7 7 3 3 8 8 2 0 repr halt 17 31 38 140 20 21 0,5 - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta hamn 30001081-105 Aromater > Dioxin inkl# Riktvärde markmiljö Arsenik Bly Koppar Zink PAH M PAH H C10-C16 LOQ Ytlig jord 40 200 200 500 40 10 15 200 Djup jord 200 1000 1000 2500 200 50 75 1000 mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS ng/kgTS medel 4,1 15 25 58 51 37 11 6,6 max 9,3 25 49 120 340 240 70 11 Ytlig jord 95 perc 8,1 24 47 100 240 170 29 11 CV 0,63 0,47 0,63 0,54 2,3 2,2 2,2 0,54 antal 7 7 7 7 7 7 7 6 repr halt 4,1 15 25 58 51 37 11 6,6 V10 bostäd er medel 5 17 31 80 0,31 0,51 0,45 - max 5,4 19 35 89 0,39 0,51 0,45 - 95 perc 5,4 19 34 87 0,38 0,51 0,45 - Djup jord CV 0,08 0,12 0,13 0,11 0,26 0,0099 0 - antal 2 2 2 2 2 2 2 0 repr halt 5,4 19 35 89 0,39 0,51 0,45 - medel 7,2 250 92 370 100 95 10 - max 17 840 210 1000 600 560 59 - 95 perc 15 730 200 950 450 420 44 - Ytlig jord CV 0,74 1,1 0,87 0,98 2,2 2,2 2,1 - antal 8 7 8 7 6 6 6 0 repr halt 7,2 250 92 370 100 95 10 - Tackjärnet medel 11 47 79 150 2,2 2,3 0,48 - max 26 110 300 290 6,4 5,3 0,5 - 95 perc 22 96 240 280 5,7 4,9 0,5 - Djup jord CV 0,65 0,67 1,3 0,5 0,98 0,82 0,053 - antal 6 6 6 6 6 6 6 0 repr halt 11 47 79 150 2,2 2,3 0,48 - medel 3,0 39 69 90 6,2 2,1 4,9 3,0 max 5,1 170 250 260 32 8,2 26 3,0 95 perc 4,9 130 170 170 25 7,1 14 3,0 Ytlig jord CV 0,48 1,5 1,2 0,86 1,9 1,4 2 - antal 6 6 6 6 6 6 6 1 repr halt 3 39 69 90 6,2 2,1 4,9 3,0 Valsverket 10 Skola medel 5,7 24 31 85 0,54 0,15 0,93 3,0 max 7,6 37 39 100 2,9 0,55 3,3 3,0 95 perc 7,5 34 36 98 2,2 0,45 1,9 3,0 Djup jord CV 0,23 0,27 0,12 0,14 2 1,2 1,1 - antal 6 6 6 6 6 6 6 2 repr halt 5,7 24 31 85 0,54 0,15 0,93 3,0 medel 83 19 180 110 6,0 6,3 1,1 3,0 max 250 33 510 260 20 16 2,3 3,0 95 perc 250 31 350 190 18 16 2 3,0 Ytlig jord CV 1,2 0,46 0,86 0,67 1,3 1,2 0,65 - antal 8 5 8 5 5 5 4 1 repr halt 83 19 180 110 6,0 6,3 2,3 3,0 KB Torget medel 58 100 170 280 2,3 4,1 0,48 - max 130 160 350 550 6,6 12 0,5 - 95 perc 120 160 320 490 6 11 0,5 - Djup jord CV 0,89 0,61 0,79 0,72 1,3 1,4 0,049 - antal 3 3 4 3 3 3 3 0 repr halt 130 160 350 550 6,6 12 0,5 - medel 35 27 68 190 2,5 2,2 0,91 190 max 360 95 430 1300 11 9 2,3 570 95 perc 180 65 49 270 9,9 8,1 2,2 510 Ytlig jord CV 2,9 0,86 1,7 1,9 1,5 1,4 0,8 1,4 antal 11 11 11 11 10 10 10 3 repr halt 35 27 68 190 2,5 2,2 0,91 570 SP norr medel 6,1 27 43 160 54 49 9,9 130 max 30 48 91 640 190 150 34 130 95 perc 21 47 76 320 170 140 30 130 Djup jord CV 1,5 0,44 0,54 1,2 1,2 1,1 1,3 - antal 8 8 8 8 8 8 8 1 repr halt 6,1 27 43 160 54 49 9,9 130 medel 3,0 15 11 38 7,6 7,1 4 3,0 max 3,9 34 24 69 20 20 11 3,0 95 perc 3,8 31 20 61 18 18 8,9 3,0 Ytlig jord CV 0,21 0,88 0,78 0,59 1,2 1,3 1,3 - antal 3 3 3 3 3 3 3 2 repr halt 3,9 34 24 69 20 20 11 3,0 SP syd medel 2,5 5,7 5,1 17 0,038 0,055 0,45 3,1 max 2,5 5,7 5,1 17 0,038 0,055 0,45 3,1 95 perc 2,5 5,7 5,1 17 0,038 0,055 0,45 3,1 Djup jord 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta hamn 30001081-105 Aromater > Dioxin inkl# Riktvärde markmiljö Arsenik Bly Koppar Zink PAH M PAH H C10-C16 LOQ Ytlig jord 40 200 200 500 40 10 15 200 Djup jord 200 1000 1000 2500 200 50 75 1000 mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS mg/kgTS ng/kgTS Djup jord CV 0 0 - - 0 0 0 - antal 1 1 1 1 1 1 1 1 repr halt 2,5 5,7 5,1 17 0,038 0,055 0,45 3,1 medel 3,6 25 35 150 0,5 0,78 0,86 18 max 6,7 110 170 1300 2,8 4,7 4,8 49 Ytlig jord 95 perc 6,5 110 110 500 1,9 3,4 2,5 44 CV 0,53 1,3 1,2 2 1,6 1,7 1,3 1,2 antal 16 16 16 16 15 15 15 3 repr halt 3,6 25 35 150 0,5 0,78 0,86 49 BH Parken medel 5,6 23 43 160 2 2,8 1,2 3,6 max 10 120 230 650 19 28 4 3,8 95 perc 8,1 67 130 610 9,9 14 3,2 3,8 Djup jord CV 0,31 1,2 1,3 1,3 2,5 2,7 0,95 0,047 antal 13 13 13 13 12 12 11 3 repr halt 5,6 23 43 160 2 2,8 1,2 3,8 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga 5.2 Representativa halter grundvatten Representativa halter som tillämpats vid bedömning av människors potentiella exponering via intag av fisk har markerats med fet understruken stil. Bedömningen avseende människors exponering via inandning av ånga har utförts baserat på framtagna plymkartor (se information i huvudrapporten till denna bilaga). Inga representativa halter har därmed beräknats för bedömning av människors exponering för föroreningar i grundvatten via inandninga vånga. Samtliga halter i ug/l. Riktvärden redovisas i jämförande syfte. Södra ytligt Riktvärden GV Ämnen Antal min max medel 95 perc CV Ånga Fisk Arsenik 12 0,3 5,6 1,7 4,5 0,9 - 5 200 Bly 12 0,0 8,0 0,8 3,7 2,9 - 92 000 Kvicksilver 12 0,0 0,1 0,04 0,1 0,4 0,3 1 100 Alifater >C12-C16 10 5,0 550 89 430 1,9 7,1 23 000 PAH, summa L 12 0,01 140 16 86 2,5 340 1 600 000 PAH, summa M 12 0,1 48 6,8 30 1,9 4,8 7 400 PAH, summa H 12 0,1 74 7,8 37 2,6 - 10 Tetrakloreten 12 0,1 220 21 110 2,9 250 4 600 000 Trikloreten 12 0,1 180 21 100 2,4 190 840 000 cis-1,2-Dikloreten 12 0,1 600 73 400 2,4 410 21 000 000 Vinylklorid 12 0,1 51 5,7 31 2,5 5,4 29 000 Södra djupt Riktvärden GV Ämnen Antal min max medel 95 perc CV Ånga Fisk Arsenik 7 0,2 1,6 0,6 1,3 0,8 - 5 200 Bly 7 0,03 1,8 0,4 1,4 1,4 - 92 000 Kvicksilver 6 0,01 0,1 0,0 0,1 0,5 33 1 100 Alifater >C12-C16 7 5,0 10 7,1 10 0,4 930 23 000 PAH, summa L 7 0,01 0,5 0,1 0,4 2,1 6 300 1 600 000 PAH, summa M 7 0,01 6 0,9 4,4 2,4 30 7 400 PAH, summa H 7 0,02 6,8 1,0 4,8 2,4 - 10 Tetrakloreten 10 0,1 1 000 150 640 2,0 30 000 4 600 000 Trikloreten 10 0,1 43 11 37 1,2 20 000 840 000 cis-1,2-Dikloreten 10 0,1 1 300 160 740 2,4 39 000 21 000 000 Vinylklorid 10 0,1 68 9,2 42 2,2 660 29 000 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Norra ytligt Riktvärden GV Ämnen Antal min max medel 95 perc CV Ånga Fisk Arsenik 13 0,6 120 19 87 1,8 - 5 200 Bly 13 0,01 32 2,6 13 3,3 - 92 000 Kvicksilver 13 0,1 0,6 0,1 0,3 1,5 0,3 1 100 Alifater >C12-C16 14 5,0 10 8,2 10 0,3 7,1 23 000 PAH, summa L 14 0,01 0,3 0,1 0,3 1,1 340 1 600 000 PAH, summa M 14 0,01 4,7 0,7 2,7 1,8 4,8 7 400 PAH, summa H 14 0,02 6,2 0,7 3,1 2,1 - 10 Tetrakloreten 14 0,1 9,3 0,7 3,3 3,4 250 4 600 000 Trikloreten 14 0,1 13 1,0 4,6 3,4 190 840 000 cis-1,2-Dikloreten 14 0,1 67 5,0 24 3,4 410 21 000 000 Vinylklorid 14 0,1 19 2,0 10 2,4 5,4 29 000 Norra djupt Riktvärden GV Ämnen Antal min max medel 95 perc CV Ånga Fisk Arsenik 9 0,2 11 3,5 10 1,0 - 5 200 Bly 9 0,01 0,2 0,1 0,2 0,9 - 92 000 Kvicksilver 9 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 33 1 100 Alifater >C12-C16 10 5,0 23 10 17 0,5 930 23 000 PAH, summa L 10 0,01 0,6 0,1 0,4 2,1 6 300 1 600 000 PAH, summa M 10 0,01 7,5 0,8 4,2 2,7 30 7 400 PAH, summa H 10 0,02 4,5 0,5 2,5 2,7 - 10 Tetrakloreten 14 0,1 2,7 0,2 1,0 2,9 30 000 4 600 000 Trikloreten 14 0,1 7,7 0,9 4,1 2,4 20 000 840 000 cis-1,2-Dikloreten 14 0,1 74 9,0 36 2,1 39 000 21 000 000 Vinylklorid 14 0,1 140 34 110 1,2 660 29 000 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga B5-3.1. Statistik för uttagna porluftsprover Redovisade riskbaserade halter (RISKinh/RfC) avser inomhusluft och är därmed inte tillämpbart för porluft/luft i ledningar. Halterna redovisas endast för att erhålla en storleksordning på uppmätta halter i porluft/luft i ledningar. Samtliga halter anges i µg/m3. Ämne min max medel median 90-perc CV antal RISKinh RfC Tetrakloreten 0,05 89 9,7 2,5 19 2,3 26 - 200 Trikloreten 0,05 25 5,2 0,5 16 1,4 26 23 - cis-1,2-dikloreten 0,02 24 2,8 0,2 7,9 1,9 26 - 60 trans-1,2-dikloreten 0,02 6,4 1,5 0,2 6,2 1,7 26 - 60 Vinylklorid* 0,02 32 3,2 0,2 8,3 2,1 26 1,1 - *medelvärde och 90 percentil styrs i mycket hög grad av storleken på rapporteringsgränsen, framförallt för prover uttagna inom GM4 (passiv provtagning). Ämne min max medel median 90-perc CV antal RISKinh RfC Naftalen 0,02 0,5 0,3 0,3 0,5 0,7 8 - 3 Acenaften 0,005 0,009 0,008 0,009 0,009 0,2 8 - 3 Acenaftylen 0,004 0,005 0,005 0,005 0,005 0,1 8 - 3 Antracen 0,005 0,009 0,008 0,009 0,009 0,2 8 0,024 - Fenantren 0,005 0,07 0,02 0,009 0,058 1,1 8 0,024 - Fluoranten 0,004 0,005 0,005 0,005 0,005 0,1 8 0,00024 - Fluoren 0,004 0,028 0,010 0,005 0,02 0,9 8 0,024 - Pyren 0,004 0,005 0,005 0,005 0,005 0,1 8 0,012 - Ämnen som har skrivits ut med grått har inte uppmätts över rapporteringsgräns i någon punkt. Ämne min max medel median 90-perc CV antal RISKinh RfC Bensen* 0,3 9 3,1 4,2 4,7 0,8 14 1,7 Toluen 2,5 9 3 2,8 3,3 0,5 14 - 260 Etylbensen 2,3 2 2,4 2,4 2 0,0 6 - 770 m+p-Xylen 0,5 11 4 4,8 5,0 0,7 14 - - o-Xylen 0,5 3 1,7 2,2 2,8 0,5 14 - - summa xylener 1,0 14 6 7,0 8 1,2 14 - 100 *medelvärde och median styrs i hög grad av storleken på rapporteringsgränsen för prover uttagna inom GM4 samt av en hög halt som uppmätts i en golvbrunn inom GM4. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga B5-3.2. Statistik för prover uttagna på luft i ledningsbrunnar Redovisade riskbaserade halter (RISKinh/RfC) avser inomhusluft och är därmed inte tillämpbart för porluft/luft i ledningar. Halterna redovisas endast för att erhålla en storleksordning på uppmätta halter i porluft/luft i ledningar. Samtliga halter anges i µg/m3. Ämne min max medel median 90-perc CV antal RISKinh RfC Tetrakloreten 1,20 8 3,8 3,0 7 0,7 6 - 200 Trikloreten 0,50 31 7,8 3,3 19 1,4 6 23 - cis-1,2-dikloreten 0,04 48 9,9 3,0 26,7 1,7 6 - 60 trans-1,2-dikloreten 0,002 6,4 1,1 0,1 3,3 2,1 6 - 60 Vinylklorid* 0,01 9 1,5 0,1 4,4 2,1 6 1,1 - *medelvärde och 90 percentil styrs i mycket hög grad av storleken på rapporteringsgränsen, framförallt för prover uttagna inom GM4 (passiv provtagning). Ämne min max medel median 90-perc CV antal RISKinh RfC Bensen* 0,3 18 6,1 0,3 14 1,4 3 1,7 Toluen 2,5 250 85 2,5 201 1,4 3 - 260 Etylbensen 37 37 37 37 37 0,0 1 - 770 m+p-Xylen 0,5 126 43 1,0 101 1,4 3 - - o-Xylen 0,5 41 13,9 0,5 32,7 1,4 3 - - summa xylener 1,0 167 56 1,5 134 2,8 3 - 100 *medelvärde och median styrs i hög grad av storleken på rapporteringsgränsen för prover uttagna inom GM4 samt av en hög halt som uppmätts i en golvbrunn inom GM4. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga C Underlag till riskbedömning Sweco | Bällsta Hamn Föroreningar i mark och grundvatten – Riskbedömning, övergripande rapport Uppdragsnummer 30001081-105 Datum 2025-09-12 Ver D okumentreferens BH-N1-2A06-001-PM riskbedömning_final 32/32 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM Riskbedömning Bällsta Hamn BH-N1-2A06-004- Bilaga C – Underlag till riskbedömning stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-09-12 Bällsta Hamn Upprättad av: Erika Schedin Uppdragsnummer: 30001081-105 Bilaga C - Underlag till riskbedömning Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning Kund: Stockholms kommun Uppdragsledare: Erika Geisler I denna bilaga redovisas underlag till den riskbedömning som utförts avseende påvisade föroreningar inom detaljplaneområdet Bällsta Hamn, men som inte redovisas i detalj i respektive delrapport (Bilaga A – riskbedömning avseende spridning till ytvatten och sediment samt Bilaga B – riskbedömning avseende människors hälsa och markmiljö). 1 Underlag Utförda utredningar har utgått från de rapporter som redovisas nedan. 1. PM kompletterande miljöteknisk undersökning, Bällsta hamn - Sweco, 2025 2. PM Miljöteknisk markundersökning (MIP) – Sweco, 2025 3. PM Gestaltning för allmän platsmark, Bällsta Hamn – Nyréns Arkitektkontor, 2025 4. Archimedes 1 Utvärdering av kontrollprogram oktober 2021 till december 2023 – WSP, 2025 5. Kompletterande miljöteknisk markundersökning, Gjutmästaren 5 i Bromma, Stockholm – WSP, 2025 6. Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Gjutmästaren 4 – Liljemark Consulting, 2025 7. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik Bällsta Hamn, underlag för detaljplan – ELU Konsult, 2025 8. BH-G1-2J01-001-MUR Geoteknik, ELU Konsult, 2025 9. PM Hydrogeologi, programhandling detaljplan Bällsta Hamn, Bergab 2025 10. Archimedes 1 utvärdering av kontrollprogram oktober 2021-december 2023 - WSP, 2024 11. Kompletterande grundvattenundersökning Bällstahamn resultatsammanställning – Sweco, 2022 12. PM Grundvattennivåmätning, våren 2022 – Sweco, 2022 13. Miljöteknisk markundersökning, Gjutmästaren 5 - Golder, 2020 14. PM Kompletterande Miljöteknisk undersökning, Betongblandaren 5, 12 och 14 - Golder, 2020 15. Kompletterande Grundvattenundersökning, Ulvsunda Industriområde - Sweco, 2020 16. Kompletterande Miljöteknisk undersökning, Gjutmästaren 5 - Golder, 2020 Sweco 10026 Sweco Sverige AB Telefon Gjörwellsgatan 22 +46 (0) 8 695 60 00 10026 SE RegNo Stockholm w ww.sweco.se Sweden S tyrelsens säte SE D okumentreferens Bilaga C 1/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 17. Miljöteknisk undersökning, Betongblandaren 10, 13 och Vallonsmidet 2025-09-12 11 - Structor, 2019 Uppdragsnummer: 30001081-105 18. Miljöteknisk undersökning, Betongblandaren 10, 13 och Vallonsmidet Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och 11 - Structor, 2019 åtgärdsutredning 19. Historisk inventering, Ulvsunda industriområde - Sweco, 2019 20. Sedimentprovtagning, Bällsta viken - Sweco, 2019 21. Ulvsundasjön, Sedimentundersökning - JP Sedimentkonsult, 2018 22. Gjutmästaren 6 - Ramböll, 2018 - Markteknisk markundersökning 23. Riskbedömning, Masugnen 5 och 7 - Wescon, 2018 24. Riskbedömning klorerade alifater, Masugnen 5 och 7 - Wescon, 2018 25. Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Masugnen 1, Gjutmästaren 3, Ulvsunda 1:14 - Sweco, 2016 26. Miljöteknisk markundersökning, Masugnen 1, Ulvsunda 1:14 och Gjutmästaren 3 - Sweco, 2016 27. Översiktlig bedömning av föroreningssituationen inom och kring Masugnen 7 - Structor, 2016 28. Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom Bällstahamn - Sweco, 2016 29. Samrådsunderlag inför tillståndsansökan om vattenverksamhet, Bromma Blocks H5 - Sweco, 2017 30. Förstudie Ulvsunda industriområde, Programsamråd - Geosigma, 2012 31. Förstudie Ulvsunda industriområde, Programhandling - Geosigma, 2012 32. Archimedes 1 - Översiktlig miljöteknisk markundersökning - Sandström, 2012 33. Kompletterande miljöteknisk markundersökning och porgasundersökning - Archimedes 1 - Sandström, 2013 34. Miljöteknisk markundersökning MIFO Fas II, vid hus 15, del av Gjutmästaren 6, Stockholm stad - WSP, 2014 35. Kompletterande miljöteknisk utredning av klorerade kolväten i grundvatten – Archimedes 1 - Sandström, 2014 36. Översiktlig bedömning av föroreningssituationen, Masugnen 7 - Structor, 2015 37. Fördjupad riskbedömning med avseende på klorerade kolväten, Archimedes 1 - Sandström, 2015 38. Arkivstudie Ulvsunda industriområde - Geosigma, 2010 39. Översiktlig Miljö- och Byggnadsteknik statusbeskrivning Gjutmästaren 5 Bromma, Stockholm - Structor, 2005 40. Miljöteknisk markundersökning inom f.d. bensinstation - WSP, 2004 41. Vattenprovtagning, Masugnen 1 - Ragn-Sells, 1992 Dokumentreferens Bilaga C 2/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Geologiska tvärsnitt 2025-09-12 Uppdragsnummer: 30001081-105 Nedan redovisas ett urval av geologiska tvärsnitt som togs fram under Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och 2022. Tvärsnitten baseras på data från miljötekniska och geotekniska åtgärdsutredning undersökningar som utförts i området. Inom huvuddelen av planområdet för Bällsta hamn baseras tvärsnitten på data från Swecos markmiljöundersökningar (Sweco, 2016 och 2019) och Geosigmas geotekniska markundersökning (Geosigma, 2016). Inom Gjutmästaren 6 och 9 baseras tvärsnitten på data från Rambölls geotekniska och markmiljötekniska undersökningar (Ramböll, 2018 och 2019). Tvärsnitten har inte uppdaterats baserat på information som framkommit under 2024-2025. Uppgifterna i tvärsnitten bekräftas generellt av den information som tillkommit vid senare undersökningar (2024-2025). Dokumentreferens Bilaga C 3/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tvärsnitt B – B’ 2025-09-12 Över hela tvärsnittet ökar bergets djup från ca +1 m till ca -10 m (RH2000). Uppdragsnummer: 30001081-105 Lerans mäktighet varierar mellan ca 2 - 10 meter. Fyllnadsmaterialets mäktighet Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning varierar mellan ca 1 - 2 meter över hela tvärsnittet med den största mäktighet i östra delen under fastigheten Masugnen 1. Friktionsjord (morän) påträffades i borrpunkter GV6 under fastigheten Vallonsmidet 11 och österut. Moränens mäktighet varierar generellt mellan 0,5 - 2 meter. Under fastigheten Vallonsmidet 8 har det funnits en oljecistern, där är fyllnadsmaterialets mäktighet ca 3 meter. I fyllnadsmaterialet påträffas ytligt grundvatten. I ostlig riktning mot Bällstaviken har både ytligt och djupt grundvatten påträffats. Den piezometriska nivån i djupt grundvatten ligger i den överliggande leran (mellan ca 1m och 2m RH2000). Dokumentreferens Bilaga C 4/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tvärsnitt C – C’ 2025-09-12 Uppdragsnummer: 30001081-105 Tvärsnitt C – C’ visar att djupet till berg varierar cirka 5 meter samt att Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och moränens mäktighet varierar mellan <0,5 meter - ca 4 meter inom ett relativt åtgärdsutredning kort avstånd (150 meter från västra till östra delen av området). Den östra delen av fastigheten Masugnen 1 består huvudsakligen av återvunnen mark med fyllnadsmaterial då strandlinjen successivt har flyttats österut från början till mitten av 1900-talet. När strandlinjen flyttades och kajen byggdes har markytan höjts med upp till ca 4 meter. Dokumentreferens Bilaga C 5/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tvärsnitt D – D’ 2025-09-12 Tvärsnitt D – D’ visar att djupet till berg varierar cirka 6 meter inom ett relativt kort avstånd (150 meter från Smältvägen i väster till Bällstaviken i öster). Uppdragsnummer: 30001081-105 Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och Lerans mäktighet under fastigheten Ulvsunda 1:14 är upp till 12 meter och det åtgärdsutredning ytliga grundvattnet påträffades i fyllnadsmaterialet på lerans yta. Moränens mäktighet varierar mycket under Ulvsunda 1:14 och påträffades inte i borrpunkterna i den västra delen av tvärsnittet (under kajen). Grundvatten i den övre och undre akviferen har påträffats på liknande nivå vilket tyder på att det djupa och det ytliga grundvattnet är troligtvis sammankopplade via Bällstaviken. Dokumentreferens Bilaga C 6/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tvärsnitt E – E’ 2025-09-12 Under de södra delarna av fastigheten Gjutmästaren 3 och östra delarna av Uppdragsnummer: 30001081-105 Gjuterivägen påträffas lera med en mäktighet på upp till 22 meter. Moränen har Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning påträffats endast som ett tunt skikt ovanpå berget, i allmänhet mellan 0,5 och 1,5 meter tjockt lager. Fyllnadsmaterialets mäktighet under de norra delarna av Gjutmästaren 3 samt längs strandlinjen med kajen uppgår till ca 3,5 meter. Dokumentreferens Bilaga C 7/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tvärsnitt F – F’ 2025-09-12 Tvärsnitt F – F’ visar området med ytligt berg. Väster om det ytliga berget Uppdragsnummer: 30001081-105 påträffades fyllnadsmaterial ovan 3 till 6 meter lera med relativt tunt lager morän Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning ovanpå berget. Öster om Tvärbanan/Gjutmästaren 6 finns ett tunnare skikt av lera på båda sidor av berget. Tjockare lager fyllnadsmaterial som har använts för att fylla ut markytan i anslutning till kajen har påträffats under östra delarna av Gjutmästaren 6. Dokumentreferens Bilaga C 8/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tvärsnitt J – J’ 2025-09-12 Tvärsnitt J – J’ visar geologin i nord-sydlig riktning som domineras av berg under Uppdragsnummer: 30001081-105 Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och Gjutmästaren 6 och 9 samt Archimedes 1. Berget har påträffats på liknande nivåer åtgärdsutredning under Gjutmästaren 6 och Archimedes 1 (mellan +6 och +8 meter, RH2000) men varierar mellan +12 och -14 meter (RH2000) över hela tvärsnittet. Fyllnadsmaterialets mäktighet varierar i allmänhet mellan 1 och 2 meter och ökar under den norra delen av byggnaden på Gjutmästaren 6. Ytligt grundvatten har påträffats i fyllnadsmaterialet mellan Masugnen 1 och Gjutmästaren 5. Djupt grundvatten har påträffats i moränen under sydöstra delarna av Archimedes 1 till Gjutmästaren 6. Grundvattnets flödesriktning är generellt österut med ett större flöde där de mäktigaste moränlagren har påträffats under de södra delarna av Gjutmästaren 3 och den norra delen av Ulvsunda 1:14. Dokumentreferens Bilaga C 9/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tvärsnitt K – K’ 2025-09-12 Tvärsnitt K – K’ visar geologin i nord-sydlig riktning i de västra delarna av Uppdragsnummer: 30001081-105 undersökningsområdet där leran och moränen är tunnare. Bergytan i norra delen av Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning området överensstämmer med nivån under Gjutmästaren 6 (mellan +6 och +8 meter, RH2000) och blir snabbt djupare; från ca +7 till +0,5 meter (RH2000) över ett avstånd på ca 120 meter. Generellt påträffas ett tunnare skikt av lera under den västra delen av området. Moränen har inte påträffats i någon större utsträckning. Grundvatten har påträffats i både fyllnadsmaterialet ovanpå leran och djupare i leran. 3 Föroreningskällor Området är utfyllt och därmed diffust förorenat av ämnen som tillförts området med olika fyllnadsmassor. Förhöjda halter av PAH, tungmetaller och oljeföroreningar förekommer i fyllnadsmassorna inom området. Utöver dessa diffusa föroreningar har området även påverkats av historiska verksamheter som bedrivits inom området. I Tabell 1 redovisas verksamheter som bedrivits inom planområdet samt påvisade föroreningar inom/ i anslutning till verksamheterna. Fastigheternas lokalisering framgår av Figur 1. Dokumentreferens Bilaga C 10/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 1. Potentiellt förorenande verksamheter som bedrivits inom planområdet. 2025-09-12 Uppdragsnummer: 30001081-105 Hanterade kemikalier/kemikalier Påvisade föroreningar i Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och Fastighet Verksamhet som kan ha hanterats* jord/grundvatten åtgärdsutredning KP-cuprinol (kopparkarbonat, Oljeföroreningar, dioxiner, ammoniak-alkaliskt), tetraklorfenol Träförädling ink tennorganiska föreningar, PAH, Masugnen 1 och Cuprinol Tryck. Tanalith-CBC tryckimpregnering klorerade alifater, tungmetaller (Natriumdikromat, koppar(II)sulfat, (främst arsenik, bly och koppar) Borsyra). Lastområde för Oljeföroreningar, PAH, klorerade Ulvsunda 1:14 Bällstahamnen, Okänt alifater, tennorganiska föreningar upplagsyta Grossist- Oljeföroreningar, PAH, klorerade Gjutmästaren 3 verksamhet, Petroleumkolväten alifater Bensinanläggning Gjutmästaren 4 Kemtvätt Klorerade lösningsmedel Klorerade alifater, PAH Verkstadsindustri med halogenerade Klorerade alifater, oljeföroreningar, Gjutmästaren 5 lösningsmedel. Klorerade lösningsmedel PAH, tungmetaller (främst bly och Gjuteri, koppar) ytbehandling, Hundar har indikerat förekomst av Tryckeri klorerade lösningsmedel. Inga övriga Valsverket 5 Metaller, lösningsmedel* (telefonkataloger) kända undersökningar har utförts på fastigheten. Ytbehandling av Metaller, cyanider, fluorider, Sökhundar har indikerat förekomst av metaller, bilvårds- aromater, klorerade klorerade lösningsmedel. Inga övriga Valsverket 6 anläggning, lösningsmedel, fenoler, PAH, PCB kända undersökningar har utförts på bilverkstad, åkeri och olja* fastigheten. Verkstadsindustri med halogenerade Klorerade lösningsmedel, metaller, Utförda undersökningar indikerar lösningsmedel. Valsverket 7 cyanider, fluorider, aromater, förekomst av klorerade alifater inom Ytbehandling av fenoler, PAH, PCB och olja* samt i anslutning till fastigheten metaller, grafisk industri Sökhundar har indikerat förekomst av Gjuteri, klorerade lösningsmedel. Inga övriga Valsverket 8 Metaller, fenoler* bilvårdsanläggning kända undersökningar har utförts på fastigheten. Metaller, cyanider, fluorider, Ytbehandling av aromater, klorerade Inga kända undersökningar har Tackjärnet 1 metaller, lösningsmedel, fenoler, PAH, PCB, utförts på fastigheten. plåtslageri, smide olja* * Branschtypiska föroreningar, ingen ytterligare information finns tillgänglig Dokumentreferens Bilaga C 11/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-09-12 Uppdragsnummer: 30001081-105 Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning Figur 1. Fastigheter med misstänkta/konstaterade föroreningskällor har markerats med gul stjärna. Övriga fastigheter som omnämns i Tabell 1 har markerats med vit stjärna. I Figur 2 redovisas en ritning över den impregneringsanläggning som tidigare fanns lokaliserad inom den nordvästra delen av Masugnen 1. I Figur 3 redovisas en ritning över misstänkta föroreningskällor inom Gjutmästaren 4. Dokumentreferens Bilaga C 12/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-09-12 Uppdragsnummer: 30001081-105 Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning Figur 2. Placering av tryckimpregneringsanläggningar inom Kv. Masugnen 1. Källa Bygglovsritning, rivning av byggnad datum 1982-03-02. Dokumentreferens Bilaga C 13/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-09-12 Uppdragsnummer: 30001081-105 Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning Figur 4. Bensinanläggningsens lokalisering markerad med röd cirkel (urklipp från ritning upprättad av ELU). Figur 5. Ritning över bensinanläggningen från 1959. Även i området uppströms planområdet har omfattande verksamheter bedrivits. Nedan redovisas ett urval av de verksamheter som bedrivits uppströms detaljplaneområdet Bällsta Hamn och som bedöms kunna ha en betydande påverkan på föroreningssituationen inom planområdet. Gemensamt för verksamheterna är att de hanterat kemikalier med hög spridningsbenägenhet. • Verkstadsindustri med användning av klorerade lösningsmedel: Dokumentreferens Bilaga C 15/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI o Arkimedes 1 (nordväst om planområdet) -konstaterad 2025-09-12 förorening av klorerade lösningsmedel, efterbehandling pågår Induktorn 27, Induktorn 28, Induktorn 33 (väst/sydväst om Uppdragsnummer: 30001081-105 o Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och planområdet) - mycket höga halter av klorerade lösningsmedel åtgärdsutredning har påträffats i moränen under leran inom kvarteret Induktorn 27. Resultaten tyder på att trikloreten i fri fas har läckt genom lerlagret och ned i moränen (Geosigma, 2012). • Flygplats med användning av PFAS baserat släckskum Bromma flygplats (väst om planområdet) – konstaterade o föroreningar av PFAS i jord och grundvatten 4 Påvisade föroreningar Resultat från utförda undersökningar av jord, grundvatten, porluft och sediment redovisas i Bilaga C1.1 (jord), Bilaga C1.2 (grundvatten), Bilaga C1.3 (porluft) och Bilaga C1.4 (sediment). Resultat från utförd MIP-undersökning redovisas i Bilaga C1.5. Provpunkternas lägen redovisas i Bilaga C2 (jord, grundvatten och porluft) samt C3 (sediment). Förhöjda föroreningshalter påvisats i jord inom stora delar av området. De ämnen som förekommer i störst omfattning i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM utgörs av PAH, alifater >C16-C35 och PCB7. Även tungmetaller, främst arsenik, bly och koppar, förekommer i förhöjda halter i förhållande till nämnda riktvärden, dock i något mindre omfattning. Inom delar av området förekommer även halter av dioxin och klorerade alifater över KM. Förhöjda halter av bl.a. klorerade alifater, PAH och PFAS har påvisats i grundvatten inom planområdet. Även alifater och aromater har påvisats i förhöjda halter, främst inom planområdets södra del. Inom planområdets norra del förekommer även avvikande höga halter av arsenik, koppar och zink i grundvatten. Nämnda ämnen förekommer huvudsakligen i förhöjda halter i det övre grundvattenmagasinet bortsett från klorerade alifater och PFAS som uppmätts i förhöjda halter både i undre och övre magasin. Undersökning som utförts med hundar som är specialiserade på att upptäcka förekomst av klorerade lösningsmedel har indikerat förekomst av klorerade lösningsmedel i ledningsbrunnar och byggnader inom planområdets södra del (se Bilaga C4). I sedimenten förekommer förhöjda halter av bl.a. metaller, PAH, dioxiner och TBT. Dokumentreferens Bilaga C 16/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-09-12 Uppdragsnummer: 30001081-105 Bilaga C1. Resultat Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning C1-1 Resultat jord C1-2 Resultat grundvatten C1-3 Resultat porluft C1-4 Resultat sediment C1-5 Resultat MIP Dokumentreferens Bilaga C 17/20 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord Kadmium Kvicksilver Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Arsenik As Barium Ba Bly Pb Kobolt Co Koppar Cu Krom Cr Nickel Ni Vanadin V Zink Zn PAH-L PAH-M PAH-H Cd Hg Riktvärde MRR 10 20 0,2 40 40 0,1 35 120 0,6 2 0,5 Riktvärde KM 10 200 50 0,8 15 80 80 0,25 40 100 250 3 3,5 1 Riktvärde MKM 25 300 180 12 35 200 150 2,5 120 200 500 15 20 10 Riktvärde FA 1000 50000 2500 1000 1000 2500 10000 50 1000 10000 2500 1000 1000 50 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Gjuteriv 24S006 24S006PG 0-1 0-1 2,2 33 10 <0,2 7 15 35 <0,01 15 27 46 <0,045 <0,075 <0,11 Gjuterivägen G1:1 G1:1 0,0-0,3 0,0-0,3 3,8 52 58 0,28 8,3 68 29 0,29 19 33 120 <0,03 0,48 1,3 Gjuterivägen G1:3 G1:3 1,0-2,0 1,0-2,0 8,3 26 13 <0,2 7,7 23 22 0,017 15 26 58 <0,03 0,1 <0,08 Gjuterivägen G1:4 G1:4 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Gjuterivägen G1:6 G1:6 3,5-4,0 3,5-4,0 7,4 86 58 0,71 27 180 76 0,14 39 53 350 0,62 16 29 Gjutmästaren 3 20S875/135 20S875/135 0,0-0,5 0,0-0,5 2,2 58 10 0,091 6,3 10 32 <0,01 13 35 38 23 290 270 Gjutmästaren 3 20S885/115 20S885/115 0,0-0,5 0,0-0,5 9,1 14 10 0,065 5,4 15 24 <0,01 13 25 46 <0,045 <0,075 0,12 Gjutmästaren 3 20S905/055 20S905/055 0,0-0,5 0,0-0,5 <1 72 5,4 <0,05 7,2 16 35 <0,01 16 35 33 <0,045 0,59 0,19 Gjutmästaren 3 20S905/125 20S905/125 0,0-0,5 0,0-0,5 2 65 36 0,34 3,9 20 15 0,32 7,2 18 270 <0,045 0,22 0,56 Gjutmästaren 3 20S925/025 20S925/025 0,0-0,5 0,0-0,5 <1,9 24 12 <0,2 5 13 19 <0,01 7,2 20 51 <0,045 <0,075 0,12 Gjutmästaren 3 20S945/165 20S945/165 0,0-0,5 0,0-0,5 1,2 58 6,6 <0,05 4,7 13 29 <0,01 9,8 21 28 <0,045 0,18 0,36 Gjutmästaren 3 20S955/155 20S955/155 0,0-0,5 0,0-0,5 2,9 46 110 0,12 7,5 17 19 0,079 11 22 64 <0,045 <0,075 <0,11 Gjutmästaren 3 21SG01 21SG01 0,0-0,5 0,0-0,5 2,8 15 5,2 <0,2 2,4 4,8 5,7 <0,01 3,2 9,4 16 <0,045 <0,075 <0,11 Gjutmästaren 3 21SG03 21SG03 0,0-0,5 0,0-0,5 7,1 130 53 0,53 6,3 72 10 0,35 10 22 340 <0,045 0,095 0,29 Gjutmästaren 3 20S945/165 20S945/165 0,0-0,5 0,0-0,5 1,2 58 6,6 <0,05 4,7 13 29 <0,01 9,8 21 28 <0,045 0,18 0,36 Gjutmästaren 3 20S945/125 20S945/125 0,0-1,0 0,0-1,0 3,4 160 30 <0,2 5,8 22 18 0,11 8,3 20 100 1,3 49 50 Gjutmästaren 3 U6 U6 0,0-1,0 0,0-1,0 <3 34 36,5 0,261 5,47 25,9 22,6 <1 11,9 37,2 132 <0,15 2,3 5,9 Gjutmästaren 3 U7 U7 0,0-1,0 0,0-1,0 4,48 30,4 17,3 <0,1 5,37 22,2 28 <1 14,7 19,1 66,4 <0,15 1,4 3,3 Gjutmästaren 3 U9 U9 0,0-1,0 0,0-1,0 5,17 51,6 8,05 <0,1 7,82 57,3 61,4 <1 38,9 59,6 50,3 <0,15 <0,25 0,09 Gjutmästaren 3 20S975/155 20S975/155 0,0-2,0 0,0-2,0 3,8 240 110 0,79 5 91 18 0,8 12 25 1300 0,096 2,8 4,7 Gjutmästaren 3 U3 U3 0,4-1,0 0,4-1,0 7,35 37,6 9,97 <0,1 4,82 20 29,1 <1 21,7 20,4 62,8 <0,15 <0,25 0,37 Gjutmästaren 3 20S875/135 20S875/135 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - - - 2,5 36 36 Gjutmästaren 3 20S915/045 20S915/045 0,5-1,0 0,5-1,0 39 49 12 <0,2 7,3 27 51 <0,01 14 31 44 <0,045 0,11 0,14 Gjutmästaren 3 20S945/045 20S945/045 0,5-1,0 0,5-1,0 3,6 45 12 <0,2 9,2 21 28 <0,01 13 27 53 <0,045 <0,075 <0,11 Gjutmästaren 3 20S965/165 20S965/165 0,5-1,0 0,5-1,0 4,1 27 5,5 0,067 5,3 33 31 <0,01 17 23 28 - - - Gjutmästaren 3 20S985/125 20S985/125 0,5-1,0 0,5-1,0 3,9 48 34 0,27 7,3 24 24 0,033 17 25 69 20 20 20 Gjutmästaren 3 21SG01 21SG01 0,5-1,0 0,5-1,0 2,4 24 6,3 <0,2 2,8 5,4 7,5 <0,01 3,4 9,8 30 0,1 2,9 1,3 Gjutmästaren 3 21SG03 21SG03 0,5-1,0 0,5-1,0 2,7 78 31 0,35 3,8 26 9,3 0,19 5,6 19 200 <0,045 0,57 0,69 Gjutmästaren 3 U4 U4 0,5-1,0 0,5-1,0 11,1 24,1 24,6 <0,1 4,29 26,5 18,5 <1 15,4 13,3 48,3 <0,15 <0,25 <0,25 Gjutmästaren 3 20S965/165 20S965/165 1,0-1,5 1,0-1,5 2,3 76 14 0,26 4,3 34 25 0,021 11 26 580 <0,045 0,28 0,53 Gjutmästaren 3 21SG03 21SG03 1,0-1,5 1,0-1,5 2,6 83 28 <0,2 4,4 44 8,5 0,13 5,5 14 84 <0,045 <0,075 <0,11 Gjutmästaren 3 U1 U1 1,0-1,5 1,0-1,5 7,19 49,3 8,29 <0,1 8,31 60,8 69,9 <1 44,6 55,9 47,5 <0,15 0,6 1,3 Gjutmästaren 3 U3 U3 1,0-1,6 1,0-1,6 6,28 59,5 22,3 0,13 7,56 25,4 32,7 <1 23,6 40,3 84,5 <0,15 0,96 2,2 Gjutmästaren 3 20S885/145 20S885/145 1,0-1,7 1,0-1,7 2,1 52 15 0,19 5,3 54 34 0,077 11 24 120 0,065 0,68 1,1 Gjutmästaren 3 20S925/035 20S925/035 1,0-1,8 1,0-1,8 3,3 87 34 0,77 6,4 23 21 0,15 14 29 180 0,21 4,1 5,7 Gjutmästaren 3 21SG02 21SG02 1,0-1,9 1,0-1,9 2,3 32 9,1 <0,2 4,2 9,3 18 0,019 6,8 22 37 0,32 6,3 5,1 Gjutmästaren 3 20S875/155 20S875/155 1,0-2,0 1,0-2,0 16 110 21 0,14 15 33 41 0,028 33 37 80 <0,045 <0,075 <0,11 Gjutmästaren 3 20S885/125 20S885/125 1,0-2,0 1,0-2,0 4,9 79 23 0,15 9 23 34 0,078 22 34 66 <0,045 <0,075 <0,11 Gjutmästaren 3 20S895/075 20S895/075 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - 0,64 0,74 0,4 Gjutmästaren 3 20S895/095 20S895/095 1,0-2,0 1,0-2,0 4,3 69 18 0,17 9 27 35 0,014 24 34 63 <0,045 0,15 0,15 Gjutmästaren 3 20S915/045 20S915/045 1,0-2,0 1,0-2,0 15 77 44 5,2 8,3 39 30 0,12 22 32 130 - - - Gjutmästaren 3 20S935/155 20S935/155 1,0-2,0 1,0-2,0 5,9 32 7,2 <0,2 6 21 35 <0,01 10 26 37 <0,045 <0,075 <0,11 Gjutmästaren 3 21SG01 21SG01 1,0-2,0 1,0-2,0 2,5 20 5,7 <0,2 2,8 5,1 6,8 <0,011 3,2 10 17 <0,045 <0,075 <0,11 Gjutmästaren 3 U5 U5 1,0-2,0 1,0-2,0 4,91 50,4 24,2 0,557 8,55 36,7 28,4 <1 22,9 32,7 485 <0,15 0,29 0,68 Gjutmästaren 3 U7 U7 1,0-2,0 1,0-2,0 18 2910 620 0,934 26,5 1800 67,8 <1 112 38,9 1350 <0,15 3,5 5,8 Gjutmästaren 3 20S875/155 20S875/155 1,0-2,0 1,0-2,0 16 110 21 0,14 15 33 41 0,028 33 37 80 <0,045 <0,075 <0,11 Gjutmästaren 3 U1 U1 1,5-2,0 1,5-2,0 9,97 33,8 8,41 <0,1 7,45 48,1 53,2 <1 37,8 36,8 48,4 <0,15 0,58 1,1 Gjutmästaren 3 20S895/135 20S895/135 1,5-2,5 1,5-2,5 4,2 72 12 0,63 9,2 20 34 <0,012 17 43 74 <0,045 <0,075 <0,11 Gjutmästaren 3 U3 U3 1,6-2,0 1,6-2,0 7,14 56,5 20,7 0,233 7,64 31,9 34,7 <1 22,5 35,8 104 <0,15 0,85 1,3 Gjutmästaren 3 U4 U4 2,0-2,4 2,0-2,4 10,7 38,4 33,4 0,159 4,04 19,2 16,2 <1 10,3 16,4 77,2 <0,15 <0,25 0,3 Gjutmästaren 3 20S975/155 20S975/155 2,0-2,8 2,0-2,8 5,7 110 120 0,56 5,8 50 24 1,1 10 25 650 - - - Gjutmästaren 3 20S895/075 20S895/075 2,0-3,0 2,0-3,0 3,9 97 30 <0,2 9,8 35 34 <0,013 19 39 80 100 240 20 Gjutmästaren 4 24E41 24E41 1-2 1-2 2,1 32 7,2 <0,2 5,6 8,9 35 <0,01 11 28 35 1,3 22 12 Gjutmästaren 4 24E41 24E41 3-4 3-4 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 4 24E41 24E41 0-1 0-1 <1,9 41 8,2 <0,2 6,1 11 31 <0,01 13 27 37 1,5 31 17 Gjutmästaren 4 24E41 24E41 2,3-3 2,3-3 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 4 25LC04 25LC04:0,1-0,4 0,1-0,4 1,16 110 36 0,144 7,56 31,6 39,4 <0,1 20,1 47,7 98,7 2,33 27,9 90,7 Gjutmästaren 4 25CL04 25LC04:2-4 2,0-4,0 20,2 162 981 0,574 16,2 617 49,3 5,15 45,8 83,9 355 15,1 73,8 69 Gjutmästaren 4 25CL04 25LC04:4-4,5 4,0-4,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 4 25LC04 25LC04:4,7-5,7 4,7-5,7 4,22 79,1 19,4 0,149 12,4 28,6 42,5 <0,1 29,5 54,9 88 <0,15 1,11 0,67 Gjutmästaren 4 24S004PG 24S004PG 0-1 0-1 <1,9 11 10 <0,2 4,7 7,9 18 <0,01 11 23 35 <0,045 0,42 1 Gjutmästaren 5 Provpunkt8 Provpunkt8 0,0-0,4 0,0-0,4 1,32 - 13 0,101 6,42 17 23 <0,04 11,6 25 58,7 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt9 Provpunkt9 0,0-0,5 0,0-0,5 0,981 - 5,58 0,087 2,08 6,42 5,87 <0,04 3,47 7,08 19,5 - - - Gjutmästaren 5 19GA05.1 19GA05.1 0,0-1,5 0,0-1,5 6,75 53 108 0,164 6,34 98 21,2 <0,2 16,4 37 81 - - - Gjutmästaren 5 19GA04.2 19GA04.2 0,02-0,2 0,02-0,2 1,71 13,9 17,4 <0,1 5,41 22 31,3 <0,2 14,2 23 40,4 - - - Gjutmästaren 5 19GA01.2 19GA01.2 0,03-0,4 0,03-0,4 1,27 19,2 5,92 <0,1 5,43 12,5 19,3 <0,2 11,1 23 43 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt6 Provpunkt6 0,05-0,4 0,05-0,4 - - - - - - - - - - - 0 0 0 Gjutmästaren 5 Provpunkt5 Provpunkt5 0,2-0,5 0,2-0,5 8,42 - 543 0,473 15,7 380 83,9 0,371 72,8 56,6 221 - - - Gjutmästaren 5 19GA04.3 19GA04.3 0,2-0,7 0,2-0,7 17,3 32,5 68,7 0,122 8,91 124 623 <0,2 56,8 77,9 54,9 <0,15 1,2 1,5 Gjutmästaren 5 19GA03.3 19GA03.3 0,25-0,7 0,25-0,7 0,98 42,3 66,9 0,251 4,87 23 23,8 <0,2 13,9 27,4 87,5 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt4 Provpunkt4 0,3-0,6 0,3-0,6 2,78 - 42,6 0,269 9,49 34,5 44,9 0,079 22 39,3 90,5 - - - Gjutmästaren 5 19GA02.3 19GA02.3 0,3-0,7 0,3-0,7 11,4 82,2 193 0,411 11,1 75,2 35,8 0,377 31,4 29,2 182 0,95 10 11 Gjutmästaren 5 Provpunkt8 Provpunkt8 0,4-0,5 0,4-0,5 - - - - - - - - - - - 0 0,43 0,53 Gjutmästaren 5 19GA01.3 19GA01.3 0,4-0,8 0,4-0,8 0,867 16,7 5,51 <0,09 5,09 11,9 18,8 <0,2 10,5 20,3 36,1 <0,15 <0,25 <0,3 Gjutmästaren 5 Provpunkt6 Provpunkt6 0,4-0,9 0,4-0,9 2,95 - 18,6 0,183 8,05 47,3 32,3 0,143 34,8 29,8 111 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt2 Provpunkt2 0,4-1,0 0,4-1,0 0,932 - 13,8 0,128 3,83 22,8 15,1 <0,04 8,82 18,5 74,9 - - - Gjutmästaren 5 19GA07.2 19GA07.2 0,4-1,0 0,4-1,0 86,8 7,01 374 16,2 15,1 332 56,3 1,74 26,5 28,6 3350 1,5 25 26 Gjutmästaren 5 Provpunkt3 Provpunkt3 0,5-1,0 0,5-1,0 1,42 - 54,3 0,211 8,31 55,8 31 0,0706 25,5 26,9 87,7 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt4 Provpunkt4 0,6-1,0 0,6-1,0 - - - - - - - - - - - 0,95 2,3 8,2 Gjutmästaren 5 19GA02.4 19GA02.4 0,7-0,9 0,7-0,9 3,21 56,7 17,3 0,109 11 24,2 31 <0,2 23,3 35,1 73,8 - - - Gjutmästaren 5 19GA04.4 19GA04.4 0,7-1,2 0,7-1,2 9,57 35,4 84,6 0,181 5,57 119 426 <0,2 46,6 40,6 72,6 - - - Gjutmästaren 5 19GA01.4 19GA01.4 0,8-0,9 0,8-0,9 2,79 77,6 42,6 0,176 12,4 29 33 <0,2 24,6 37,3 99,1 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt1 Provpunkt1 1,0-1,5 1,0-1,5 3,3 - 61,4 0,451 11,9 177 63,8 0,094 31,8 45,2 190 - - - Gjutmästaren 5 19GA07.4 19GA07.4 1,5-1,7 1,5-1,7 82,7 4,86 42,8 0,187 11,3 38,2 33,1 0,198 21,8 38,8 141 0,26 5,4 7 Gjutmästaren 5 Provpunkt5 Provpunkt5 1,5-2,0 1,5-2,0 4,64 - 24,2 0,104 6,26 24,2 16,6 <0,04 13,7 20,8 45,1 0 0,11 0,16 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord Kadmium Kvicksilver Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Arsenik As Barium Ba Bly Pb Kobolt Co Koppar Cu Krom Cr Nickel Ni Vanadin V Zink Zn PAH-L PAH-M PAH-H Cd Hg Riktvärde MRR 10 20 0,2 40 40 0,1 35 120 0,6 2 0,5 Riktvärde KM 10 200 50 0,8 15 80 80 0,25 40 100 250 3 3,5 1 Riktvärde MKM 25 300 180 12 35 200 150 2,5 120 200 500 15 20 10 Riktvärde FA 1000 50000 2500 1000 1000 2500 10000 50 1000 10000 2500 1000 1000 50 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Gjutmästaren 5 19GA05.2 19GA05.2 1,5-2,0 1,5-2,0 1,09 10,4 4,76 <0,1 2,18 4,85 5,19 <0,2 3,68 8,54 12,8 <0,15 <0,25 <0,3 Gjutmästaren 5 19GA06.2 19GA06.2 1,5-2,0 1,5-2,0 9,63 136 44,2 0,433 7,29 30,4 30,1 <0,2 16,6 47,6 293 <0,15 0,43 1,5 Gjutmästaren 5 Provpunkt3 Provpunkt3 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - - - - - - - 0,11 7,3 10,5 Gjutmästaren 5 Provpunkt10 Provpunkt10 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - - - - - - - 5,7 120 134 Gjutmästaren 5 Provpunkt1 Provpunkt1 1,6-2,0 1,6-2,0 - - - - - - - - - - - 0 5,7 7,6 Gjutmästaren 5 19GA06.3 19GA06.3 2,0-2,5 2,0-2,5 72,2 4,62 27,5 0,247 12,1 44 43,9 <0,2 29,5 42,8 123 - - - Gjutmästaren 5 19GA05.4 19GA05.4 2,5-3,0 2,5-3,0 1,16 19,9 6,67 <0,09 3,26 6,79 8,37 <0,2 5,42 14,2 25,1 - - - Gjutmästaren 5 19GA06.7 19GA06.7 4,0-4,5 4,0-4,5 60,4 4,67 19,8 0,167 16,2 39 47,7 <0,2 35,7 46 103 - - - Gjutmästaren 5 19GA05.6 19GA05.6 4,5-5,0 4,5-5,0 2,9 73,1 20,1 0,116 15,3 30,8 41,2 <0,2 30,3 46,9 99,4 <0,15 <0,25 <0,3 Gjutmästaren 5 19GA06.8 19GA06.8 4,5-5,0 4,5-5,0 - - - - - - - - - - - <0,15 <0,25 <0,3 Gjutmästaren 5 19GA05.8 19GA05.8 5,5-6,0 5,5-6,0 2,89 72,4 19,7 0,123 14,3 28,3 40,8 <0,2 30,7 42,2 99,3 <0,15 <0,25 <0,3 Gjutmästaren 5 19GA06.12 19GA06.12 6,5-6,8 6,5-6,8 73,4 2,96 14,5 <0,09 11,7 20 29,3 <0,2 21,2 36,1 73,9 - - - Gjutmästaren 5 25SG107 25SG107 0-0,8 0-0,8 3,89 50,9 22,4 0,05 6,23 12,1 30,4 0,02 13,2 45,8 124 0,075 0,125 0,165 Gjutmästaren 5 25SG111 25SG111 0,0-7 0-0,7 1 63,6 9,36 0,05 6,29 14,6 41,2 0,02 12,9 37,3 58,1 0,075 0,125 0,165 Gjutmästaren 5 25SG113 25SG113 0-0,4 0-0,4 0,923 73 12,1 0,05 7,08 20,1 47,1 0,02 18,6 43,1 68,7 0,075 0,25 0,165 Gjutmästaren 5 25SG114 25SG114 0-0,8 0-0,8 0,25 76,2 9,52 0,05 7,15 13,2 58,8 0,02 17 38,8 64,1 0,21 9,98 8,7 Gjutmästaren 5 19GA01.2 19GA01.2 0,03-0,4 1,27 19,2 5,92 <0.1 5,43 12,5 19,3 <0.2 11,1 23 43 - - - Gjutmästaren 5 19GA01.3 19GA01.3 0,4-0,8 0,867 16,7 5,51 <0.09 5,09 11,9 18,8 <0.2 10,5 20,3 36,1 <0.15 <0.25 <0.3 Gjutmästaren 5 19GA01.4 19GA01.4 0,8-0,9 2,79 77,6 42,6 0,176 12,4 29 33 <0.2 24,6 37,3 99,1 - - - Gjutmästaren 5 19GA02.3 19GA02.3 0,3-0,7 11,4 82,2 193 0,411 11,1 75,2 35,8 0,377 31,4 29,2 182 0,95 10 11 Gjutmästaren 5 19GA02.4 19GA02.4 0,7-0,9 3,21 56,7 17,3 0,109 11 24,2 31 <0.2 23,3 35,1 73,8 - - - Gjutmästaren 5 19GA03.3 19GA03.3 0,25-0,7 0,98 42,3 66,9 0,251 4,87 23 23,8 <0.2 13,9 27,4 87,5 - - - Gjutmästaren 5 19GA04.2 19GA04.2 0,02-0,2 1,71 13,9 17,4 <0.1 5,41 22 31,3 <0.2 14,2 23 40,4 - - - Gjutmästaren 5 19GA04.3 19GA04.3 0,2-0,7 17,3 32,5 68,7 0,122 8,91 124 623 <0.2 56,8 77,9 54,9 <0.15 1,2 1,5 Gjutmästaren 5 19GA04.4 19GA04.4 0,7-1,2 9,57 35,4 84,6 0,181 5,57 119 426 <0.2 46,4 40,6 72,6 - - - Gjutmästaren 5 19GA05.1 19GA05.1 0-1,5 6,75 53 108 0,164 6,34 98 21,2 <0.2 16,4 37 81 - - - Gjutmästaren 5 19GA05.2 19GA05.2 1,5-2 1,09 10,4 4,76 <0.1 2,18 4,85 5,19 <0.2 3,68 8,54 12,8 <0.15 <0.25 <0.3 Gjutmästaren 5 19GA05.4 19GA05.4 2,5-3 1,16 19,9 6,67 <0.09 3,26 6,79 8,37 <0.2 5,42 14,2 25,1 - - - Gjutmästaren 5 19GA05.6 19GA05.6 4,5-5,0 2,9 73,1 20,1 0,116 15,3 30,8 41,2 <0.2 30,3 46,9 99,4 <0.15 <0.25 <0.3 Gjutmästaren 5 19GA05.8 19GA05.8 5,5-6,0 2,89 72,4 19,7 0,123 14,3 28,3 40,8 <0.2 30,7 42,2 99,3 <0.15 <0.25 <0.3 Gjutmästaren 5 19GA06.2 19GA06.2 1,5-2,0 9,63 136 44,2 0,433 7,29 30,4 30,1 <0.2 16,6 47,6 293 <0.15 0,43 1,5 Gjutmästaren 5 19GA06.3 19GA06.3 2,0-2,5 4,62 108 27,5 0,247 12,1 44 43,9 <0.2 29,5 42,8 123 - - - Gjutmästaren 5 19GA06.7 19GA06.7 4,0-4,5 4,67 164 19,8 0,167 16,2 39 47,7 <0.2 35,7 46 103 - - - Gjutmästaren 5 19GA06.8 19GA06.8 4,5-5,0 - - - - - - - - - - - <0.15 <0.25 <0.3 Gjutmästaren 5 19GA06.12 19GA06.12 6,5-6,8 2,96 64 14,5 <0.09 11,7 20 29,3 <0.2 21,2 36,1 73,9 - - - Gjutmästaren 5 19GA07.2 19GA07.2 0,4-1,0 7,01 2320 374 16,2 15,1 332 56,3 1,74 26,5 28,6 3350 1,5 25 26 Gjutmästaren 5 19GA07.4 19GA07.4 1,5-1,7 4,86 106 42,8 0,187 11,3 38,2 33,1 0,198 21,8 38,8 141 0,26 5,4 7 Gjutmästaren 5 25SG107 25SG107 0-0,8 3,89 50,9 22,4 <0.1 6,23 12,1 30,4 <0.04 13,2 45,8 124 <0.15 <0.25 <0.33 Gjutmästaren 5 25SG111 25SG111 0-0,7 1 63,6 9,36 <0.1 6,29 14,6 41,2 <0.04 12,9 37,3 58,1 <0.15 <0.25 <0.33 Gjutmästaren 5 25SG113 25SG113 0-0,4 0,923 73 12,1 <0.1 7,08 20,1 47,1 <0.04 18,6 43,1 68,7 <0.15 0,25 <0.33 Gjutmästaren 5 25SG114 25SG114 0-0,8 <0.5 76,2 9,52 <0.1 7,15 13,2 58,8 <0.04 17 38,8 64,1 0,21 9,98 8,7 Gjutmästaren 5 RAM1201 RAM1201 0-1 <1,9 62 7,1 <0,19 - 14 33 0,056 9,5 26 39 <0,30 0,96 1,1 Gjutmästaren 5 RAM1202 RAM1202 0-1 5,6 57 68 <0,20 - 29 30 0,018 16 32 98 2,4 37 30 Gjutmästaren 5 RAM1202 RAM1202 1-1,8 6,9 71 36 <0,22 - 30 44 0,03 32 56 87 0,51 7 5,6 Gjutmästaren 5 RAM1203 RAM1203 1,0-2,0 4,7 68 18 <0,20 - 21 24 0,0096 15 74 44 0,51 <0,30 <0,30 Gjutmästaren 5 RAM1204 RAM1204 0-1 3,7 59 130 <0,20 - 79 24 0,11 18 34 90 <0,30 4,3 4,7 Gjutmästaren 5 RAM1205 RAM1205 1,0-2,0 7,8 87 30 0,25 - 36 33 0,041 21 36 150 <0,30 1,8 2 Gjutmästaren 5 RAM1206 RAM1206 1,0-2,0 6,5 140 48 0,62 - 160 45 0,087 33 40 400 1,4 23 19 Gjutmästaren 5 Provpunkt 1 Provpunkt 1 1,0-1,5 3,31 - 61,4 0,451 11,9 177 63,8 0,094 31,8 45,2 190 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 1 Provpunkt 1 1,6-2,0 - - - - - - - - - - - <0,3 5,67 7,63 Gjutmästaren 5 Provpunkt 2 Provpunkt 2 0,4-1,0 0,923 - 13,8 0,128 3,83 22,8 15,1 <0,04 8,82 18,5 74,9 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 3 Provpunkt 3 0,5-1,0 1,42 - 54,3 0,211 8,31 55,8 31 0,0706 25,5 26,9 87,7 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 3 Provpunkt 3 1,5-2,0 - - - - - - - - - - - 0,11 7,31 10,47 Gjutmästaren 5 Provpunkt 4 Provpunkt 4 0,3-0,6 2,78 - 42,6 0,269 9,49 34,5 44,9 0,079 22 39,3 90,5 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 4 Provpunkt 4 0,6-1,0 - - - - - - - - - - - 0,95 2,27 2,51 Gjutmästaren 5 Provpunkt 5 Provpunkt 5 0,2-0,5 8,42 - 543 0,473 15,7 380 83,9 0,371 72,8 56,6 221 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 5 Provpunkt 5 1,5-2,0 4,64 - 24,2 0,104 6,26 24,2 16,6 0,04 13,7 20,8 45,1 <0,3 0,11 0,16 Gjutmästaren 5 Provpunkt 6 Provpunkt 6 0,05-0,4 - - - - - - - - - - - <0,3 <0,5 <0,2 Gjutmästaren 5 Provpunkt 6 Provpunkt 6 0,4-0,9 2,95 - 18,6 0,183 8,02 42,3 32,3 0,143 34,8 29,8 111 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 8 Provpunkt 8 0,0-0,4 1,32 - 13 0,101 6,42 17 23 <0,04 11,6 25 58,7 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 8 Provpunkt 8 0,4-0,5 - - - - - - - - - - - <0,3 0,43 0,53 Gjutmästaren 5 Provpunkt 9 Provpunkt 9 0,0-0,5 0,981 - 5,58 0,087 2,08 6,42 5,87 <0,04 3,47 7,08 19,5 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 10 Provpunkt 10 1,5-2,0 - - - - - - - - - - - 5,69 121,1 133,6 Masugnen 1 E5:03 E5:03 0,3 0,3 17 - - - - 86 - - - - - - - - Masugnen 1 E2:06 E2:06 0,6 0,6 250 - - - - 200 - - - - - - - - Masugnen 1 E1:08 E1:08 0,8 0,8 240 - - - - 510 - - - - - - - - Masugnen 1 E3:08 E3:08 0,8 0,8 34 - - - - 92 - - - - - - - - Masugnen 1 E4:08 E4:08 0,8 0,8 51 - - - - 280 - - - - - - - - Masugnen 1 E2:09 E2:09 0,9 0,9 50 - - - - 39 - - - - - - - - Masugnen 1 E2:16 E2:16 1,6 1,6 - - - - - 21 - - - - - - - - Masugnen 1 20S915/255 20S915/255 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - - - <0,045 0,27 0,49 Masugnen 1 20S875/355 20S875/355 0,0-1,0 0,0-1,0 61 28 16 <0,2 5,4 26 28 <0,01 10 25 74 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen 1 20S915/355 20S915/355 0,0-1,0 0,0-1,0 82 40 39 <0,2 7,2 41 32 0,013 12 31 95 <0,045 0,4 0,82 Masugnen 1 20S935/295 20S935/295 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - - - 0,067 1,9 2,3 Masugnen 1 20S945/235 20S945/235 0,0-1,0 0,0-1,0 8 95 13 0,23 72 100 39 0,024 32 63 62 <0,045 0,55 0,54 Masugnen 1 20SBETONG3 20SBETONG3 0,0-1,0 0,0-1,0 <1,9 31 5,7 <0,2 17 20 22 <0,01 15 28 44 <0,045 0,15 0,43 Masugnen 1 M1-2-1 M1-2-1 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - 0,17 - - - 0,068 0,8 1,9 Masugnen 1 M1-3-1 M1-3-1 0,0-1,0 0,0-1,0 4,9 56 21 <0,2 5,1 48 24 0,084 11 21 80 - - - Masugnen 1 M1-10-1 M1-10-1 0,0-1,0 0,0-1,0 6,5 310 69 0,6 8,5 69 43 0,076 18 41 480 0,088 2,2 4 Masugnen 1 M1-5-1 M1-5-1 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-1-2 M1-1-2 0,04-1,0 0,04-1,0 20 32 9,5 0,22 6,6 230 33 <0,01 12 30 63 <0,03 <0,05 0,16 Masugnen 1 M1-6-1 M1-6-1 0,04-1,0 0,04-1,0 7,8 36 13 <0,2 7,5 30 30 <0,01 15 42 67 <0,03 0,24 0,71 Masugnen 1 20S02 20S02 0,05-0,8 0,05-0,8 <2 92 12 <0,2 9,4 28 72 <0,01 16 46 48 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen 1 20S06 20S06 0,05-0,8 0,05-0,8 <1,9 14 6,2 <0,2 4,3 11 11 <0,01 6,6 17 30 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen 1 M1-7-1 M1-7-1 0,05-1,0 0,05-1,0 12 61 20 0,29 7,8 27 37 0,013 17 45 61 <0,03 0,21 0,31 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord Kadmium Kvicksilver Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Arsenik As Barium Ba Bly Pb Kobolt Co Koppar Cu Krom Cr Nickel Ni Vanadin V Zink Zn PAH-L PAH-M PAH-H Cd Hg Riktvärde MRR 10 20 0,2 40 40 0,1 35 120 0,6 2 0,5 Riktvärde KM 10 200 50 0,8 15 80 80 0,25 40 100 250 3 3,5 1 Riktvärde MKM 25 300 180 12 35 200 150 2,5 120 200 500 15 20 10 Riktvärde FA 1000 50000 2500 1000 1000 2500 10000 50 1000 10000 2500 1000 1000 50 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Masugnen 1 M1-9-1 M1-9-1 0,05-1,0 0,05-1,0 4,5 60 12 0,34 9,5 28 50 <0,01 21 46 65 <0,03 0,35 0,82 Masugnen 1 20S01 20S01 0,1-0,8 0,1-0,8 4,1 31 23 <0,2 4,9 28 20 0,11 6,6 17 58 0,95 11 9 Masugnen 1 20S03 20S03 0,1-1,0 0,1-1,0 <2 40 11 <0,2 8,6 33 24 0,027 16 30 48 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen 1 20S08 20S08 0,15-1,1 0,15-1,1 4,1 110 55 0,33 7 30 21 0,13 11 26 220 0,064 1,3 2,8 Masugnen 1 20S04 20S04 0,2-1,0 0,2-1,0 4,2 44 95 0,44 7,9 30 29 0,037 15 29 1300 0,073 1,1 1,5 Masugnen 1 20S07 20S07 0,2-1,0 0,2-1,0 9,7 91 39 0,65 9,7 42 30 0,042 18 41 180 0,3 1,9 6,4 Masugnen 1 20S05 20S05 0,2-1,2 0,2-1,2 <1,9 14 5,7 <0,2 5,4 11 12 <0,01 8 20 30 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen 1 20S845/275 20S845/275 0,5-1,0 0,5-1,0 2,5 110 61 0,4 2,7 13 31 0,54 4,4 14 280 <0,045 1,5 2 Masugnen 1 20S855/235 20S855/235 0,5-1,0 0,5-1,0 11 74 230 0,56 5,1 210 23 0,049 12 27 830 - - - Masugnen 1 20S925/365 20S925/365 0,5-1,0 0,5-1,0 3,3 67 24 0,13 8,9 19 32 0,068 20 31 91 - - - Masugnen 1 20S945/225 20S945/225 0,5-1,0 0,5-1,0 5,1 55 16 0,15 44 76 28 0,019 21 26 110 <0,045 0,13 0,21 Masugnen 1 20S955/255 20S955/255 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-11-1 M1-11-1 0,5-1,0 0,5-1,0 360 81 16 1,1 11 430 150 0,011 25 56 270 <0,03 0,16 0,55 Masugnen 1 M1-12-1 M1-12-1 0,5-1,0 0,5-1,0 2,9 70 14 <0,2 8,4 34 41 <0,01 18 47 59 0,033 1 0,98 Masugnen 1 20S915/255 20S915/255 0,5-1,0 0,5-1,0 11 44 12 0,1 4,9 110 25 0,026 13 25 51 0,42 13 12 Masugnen 1 20S855/235 20S855/235 1,0-1,6 1,0-1,6 9,5 67 110 0,38 8,3 300 19 0,049 15 21 230 0,22 3,5 3,7 Masugnen 1 20S845/275 20S845/275 1,0-1,7 1,0-1,7 26 110 55 0,36 3,1 24 40 0,18 6 13 290 <0,045 1,7 2,5 Masugnen 1 20S875/355 20S875/355 1,0-2,0 1,0-2,0 6,7 94 100 0,34 10 36 35 0,045 28 37 130 - - - Masugnen 1 20S945/235 20S945/235 1,0-2,0 1,0-2,0 1,6 48 9 0,078 9,8 20 20 0,025 11 25 43 - - - Masugnen 1 20S955/215 20S955/215 1,0-2,0 1,0-2,0 2,5 150 11 0,11 11 14 46 <0,01 18 45 56 <0,045 0,62 1,1 Masugnen 1 20S955/235 20S955/235 1,0-2,0 1,0-2,0 3,1 100 22 0,14 27 91 38 0,13 41 41 72 <0,045 1,2 1,9 Masugnen 1 M1-2-2 M1-2-2 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - 0,26 - - - <0,03 1,2 2 Masugnen 1 M1-5-2 M1-5-2 1,0-2,0 1,0-2,0 5,7 110 32 0,43 13 110 46 0,065 28 53 160 <0,03 0,14 0,18 Masugnen 1 M1-7-2 M1-7-2 1,0-2,0 1,0-2,0 22 28 8,2 <0,2 7,2 18 27 0,01 14 35 48 <0,03 <0,05 <0,08 Masugnen 1 M1-8-2 M1-8-2 1,0-2,0 1,0-2,0 7,9 84 34 0,37 8,5 65 38 0,17 19 37 200 0,054 7 8,1 Masugnen 1 M1-9-2 M1-9-2 1,0-2,0 1,0-2,0 3,8 69 12 0,3 9,2 20 39 <0,01 16 40 63 <0,03 0,11 0,27 Masugnen 1 M1-12-2 M1-12-2 1,0-2,0 1,0-2,0 3 72 28 0,34 8,9 120 34 0,19 20 44 130 3,3 71 64 Masugnen 1 20S925/365 20S925/365 1,0-2,0 1,0-2,0 3,5 69 48 0,13 9,7 20 33 0,069 23 26 76 0,49 14 21 Masugnen 1 20S935/295 20S935/295 1,0-2,0 1,0-2,0 <2 32 6,1 <0,2 5,4 19 26 <0,01 11 25 34 3,5 37 23 Masugnen 1 20S955/255 20S955/255 1,0-2,0 1,0-2,0 2,2 46 26 0,19 4,9 26 19 0,12 11 24 97 3 140 130 Masugnen 1 M1-3-3 M1-3-3 1,5-2,0 1,5-2,0 37 94 29 0,33 11 53 61 0,036 22 42 110 0,052 1,2 2,9 Masugnen 1 M1-1-4 M1-1-4 2,0-2,6 2,0-2,6 38 36 16 0,25 5,9 260 32 <0,01 9,8 26 61 <0,03 0,094 0,19 Masugnen 1 20S915/355 20S915/355 2,0-3,0 2,0-3,0 13 79 31 0,44 11 49 31 0,11 44 34 91 - - - Masugnen 1 M1-6-3 M1-6-3 2,0-3,0 2,0-3,0 7,3 63 19 0,36 11 25 38 0,013 23 42 84 <0,03 1,9 1,7 Masugnen 1 M1-10-3 M1-10-3 2,0-3,0 2,0-3,0 6,8 150 62 0,47 15 82 45 0,043 31 52 160 <0,03 0,41 0,77 Masugnen 1 M1-11-3 M1-11-3 2,0-3,0 2,0-3,0 30 86 18 0,71 33 69 47 0,02 59 52 180 <0,03 <0,05 <0,08 Masugnen 1 M1-12-3 M1-12-3 2,4-3,0 2,4-3,0 6,6 75 19 0,43 15 37 44 0,06 31 49 110 <0,03 0,74 0,53 Masugnen 1 20S09 20S09 0,0-0,05 0,0-0,05 <2,9 - 19 - - 35 - <0,015 - - 86 - - <0,11 Masugnen 1 20S10 20S10 0,0-0,05 0,0-0,05 <2,9 - 18 - - 47 - 0,021 - - 82 - - 0,4 Masugnen 1 20S11 20S11 0,0-0,1 0,0-0,1 5 - 29 - - 52 - 0,044 - - 180 - - 34 Masugnen 1 24S011PG 24S011PG 0-1 0-1 10 33 510 2,7 7,5 68 57 0,11 22 17 83 <0,045 1,8 1,9 Masugnen 1 24S010PG 24S010PG 0-0,5 0,5 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 24S010PG 24S010PG 0,5-1 0,5-1 2,7 39 19 0,3 4,9 24 21 0,12 10 23 45 <0,045 0,8 1,1 Masugnen 1 24E20 24E20 0-1 0-1 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 24E20 24E20 1-2 1-2 5,1 33 16 <0,2 5,5 16 33 <0,01 12 25 59 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen 1 24E20 24E20 2-3 2-3 4,1 35 11 <0,2 5,4 11 27 <0,01 9,5 28 50 <0,045 0,1 0,21 Masugnen 1 24E09 24E09 0-1 0-1 5 73 20 <0,2 4,7 230 32 0,054 10 22 91 <0,045 0,87 1,5 Masugnen 1 24E09 24E09 1-2 1-2 6,6 80 22 0,23 13 28 47 0,019 27 50 96 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen: 1 20S835/305 20S835/305 0,0-0,5 0,0-0,5 84 85 33 0,46 6,4 150 46 0,06 11 26 260 0,22 9,8 15 Masugnen: 1 20S855/265 20S855/265 0,0-0,5 0,0-0,5 4 31 11 0,25 2,5 43 9,3 <0,01 6,7 20 43 <0,045 0,46 0,9 Masugnen: 1 20S865/205 20S865/205 0,0-0,5 0,0-0,5 3,6 34 11 0,053 3,6 8 18 0,025 8 19 46 <0,045 0,21 0,29 Masugnen: 1 20S865/275 20S865/275 0,0-0,5 0,0-0,5 3 49 83 0,47 5,8 260 30 0,19 18 50 5400 0,24 5,7 4,5 Masugnen: 1 20S865/305 20S865/305 0,0-0,5 0,0-0,5 2,7 150 250 <0,2 7 32 37 0,28 12 28 100 0,086 3,3 3,8 Masugnen: 1 20S865/345 20S865/345 0,0-0,5 0,0-0,5 41 33 13 <0,2 6 38 29 <0,01 12 57 57 <0,077 0,4 0,36 Masugnen: 1 20S875/235 20S875/235 0,0-0,5 0,0-0,5 5,7 93 38 0,18 11 23 26 0,05 24 26 93 <0,045 2,1 1,9 Masugnen: 1 20S875/255 20S875/255 0,0-0,5 0,0-0,5 4,1 110 45 0,51 7,8 52 37 0,5 23 34 390 <0,045 0,78 1,3 Masugnen: 1 20S875/295 20S875/295 0,0-0,5 0,0-0,5 2,3 24 25 0,14 3,3 15 10 0,23 6,3 13 64 <0,045 0,26 0,4 Masugnen: 1 20S875/315 20S875/315 0,0-0,5 0,0-0,5 <1,9 29 100 <0,2 5,4 17 22 0,078 7,2 17 55 <0,045 0,44 0,55 Masugnen: 1 20S875/345 20S875/345 0,0-0,5 0,0-0,5 7,3 44 16 <0,2 6,9 21 27 <0,01 14 32 52 <0,045 0,89 0,44 Masugnen: 1 20S885/285 20S885/285 0,0-0,5 0,0-0,5 1,3 20 6,7 <0,05 3,1 7 21 <0,01 7,3 17 24 <0,045 0,12 0,2 Masugnen: 1 20S885/305 20S885/305 0,0-0,5 0,0-0,5 5,8 9,7 7 0,16 2,8 9 7,2 <0,01 4,7 10 30 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen: 1 20S895/205 20S895/205 0,0-0,5 0,0-0,5 2,3 57 96 0,37 6,3 44 25 0,024 16 36 64 <0,045 0,66 0,94 Masugnen: 1 20S895/315 20S895/315 0,0-0,5 0,0-0,5 <2 31 8,2 <0,2 6,4 22 22 0,01 12 23 48 0,61 27 26 Masugnen: 1 20S895/355 20S895/355 0,0-0,5 0,0-0,5 51 31 16 <0,2 6,6 27 36 <0,01 12 35 85 <0,045 0,3 0,26 Masugnen: 1 20S905/265 20S905/265 0,0-0,5 0,0-0,5 2,3 59 27 1,4 4,1 40 19 0,032 10 21 100 <0,045 1,1 1,5 Masugnen: 1 20S905/305 20S905/305 0,0-0,5 0,0-0,5 4,7 36 15 0,11 4,9 18 23 0,017 11 20 67 <0,045 0,29 0,43 Masugnen: 1 20S905/325 20S905/325 0,0-0,5 0,0-0,5 <2,1 52 38 <0,2 8,1 28 37 0,093 17 35 58 <0,045 0,44 0,6 Masugnen: 1 20S915/215 20S915/215 0,0-0,5 0,0-0,5 8,3 70 53 0,49 7 130 33 0,038 11 35 270 <0,045 0,96 1,4 Masugnen: 1 20S915/235 20S915/235 0,0-0,5 0,0-0,5 2,4 49 18 0,096 6,5 67 39 0,031 19 30 49 <0,045 0,44 0,54 Masugnen: 1 20S915/285 20S915/285 0,0-0,5 0,0-0,5 <2 23 6,2 <0,2 5,1 12 17 <0,01 8,3 19 33 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen: 1 20S915/295 20S915/295 0,0-0,5 0,0-0,5 1,1 27 8 <0,05 4,1 12 24 0,013 11 28 27 <0,045 0,37 0,47 Masugnen: 1 20S915/315 20S915/315 0,0-0,5 0,0-0,5 <2 60 36 <0,2 7,5 22 31 0,014 13 30 48 <0,045 0,24 0,29 Masugnen: 1 20S925/325 20S925/325 0,0-0,5 0,0-0,5 <1,9 66 12 <0,2 8,4 25 42 0,011 16 40 54 0,13 1,4 0,77 Masugnen: 1 20S935/215 20S935/215 0,0-0,5 0,0-0,5 3,9 130 11 0,088 5,2 20 36 0,065 12 37 89 <0,045 0,59 0,56 Masugnen: 1 20S935/235 20S935/235 0,0-0,5 0,0-0,5 7,1 6,3 3,3 <0,05 2,6 4,1 12 <0,01 4,8 14 21 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen: 1 20S935/285 20S935/285 0,0-0,5 0,0-0,5 5,5 35 9,3 0,066 3,9 25 22 <0,01 9,7 20 44 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen: 1 20S935/315 20S935/315 0,0-0,5 0,0-0,5 <1,9 22 5,4 <0,2 4,9 11 18 <0,01 7,4 21 31 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen: 1 20S915/335 20S915/335 0,0-0,8 0,0-0,8 <1,9 55 16 <0,2 6,9 34 31 0,016 12 33 46 <0,045 0,38 0,44 Masugnen: 1 20S845/315 20S845/315 0,0-1,0 0,0-1,0 8,7 32 15 0,55 5,2 20 19 0,028 8,6 22 68 0,21 2,5 7,3 Masugnen: 1 20S845/325 20S845/325 0,0-1,0 0,0-1,0 180 140 24 0,26 7,6 250 95 0,021 15 36 190 <0,045 0,45 0,58 Masugnen: 1 20S845/345 20S845/345 0,0-1,0 0,0-1,0 3,7 120 27 0,27 8,2 49 27 0,068 14 37 390 0,073 0,42 0,81 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord Kadmium Kvicksilver Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Arsenik As Barium Ba Bly Pb Kobolt Co Koppar Cu Krom Cr Nickel Ni Vanadin V Zink Zn PAH-L PAH-M PAH-H Cd Hg Riktvärde MRR 10 20 0,2 40 40 0,1 35 120 0,6 2 0,5 Riktvärde KM 10 200 50 0,8 15 80 80 0,25 40 100 250 3 3,5 1 Riktvärde MKM 25 300 180 12 35 200 150 2,5 120 200 500 15 20 10 Riktvärde FA 1000 50000 2500 1000 1000 2500 10000 50 1000 10000 2500 1000 1000 50 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Masugnen: 1 20S855/325 20S855/325 0,0-1,0 0,0-1,0 4,1 89 25 <0,2 5,7 170 35 0,036 13 34 140 1,3 30 49 Masugnen: 1 20S875/335 20S875/335 0,0-1,0 0,0-1,0 3,9 75 55 0,41 6,7 18 24 0,19 11 35 220 0,18 2 5,5 Masugnen: 1 20S885/325 20S885/325 0,0-1,0 0,0-1,0 9,1 210 350 0,56 12 990 28 0,16 18 39 920 0,13 3,8 6,2 Masugnen: 1 20S885/345 20S885/345 0,0-1,0 0,0-1,0 4,6 66 18 0,26 6,1 20 20 0,03 9,8 30 150 0,067 0,62 0,96 Masugnen: 1 20S895/275 20S895/275 0,0-1,0 0,0-1,0 2,1 47 17 0,065 6 100 38 0,036 15 30 53 <0,045 0,17 0,16 Masugnen: 1 20S895/295 20S895/295 0,0-1,0 0,0-1,0 3 53 12 0,069 5,6 23 31 0,027 14 27 49 <0,045 0,21 0,23 Masugnen: 1 20S895/335 20S895/335 0,0-1,0 0,0-1,0 <1,9 54 16 <0,2 7,8 31 36 0,01 15 34 61 <0,045 1,1 0,26 Masugnen: 1 20S905/345 20S905/345 0,0-1,0 0,0-1,0 6,7 50 25 <0,2 8,1 39 46 0,019 19 43 52 <0,045 0,18 0,26 Masugnen: 1 20S925/245 20S925/245 0,0-1,0 0,0-1,0 3,8 34 9,7 <0,05 4,2 11 21 0,014 9,5 21 33 <0,045 0,19 0,28 Masugnen: 1 20S925/285 20S925/285 0,0-1,0 0,0-1,0 3,1 57 15 0,12 5,3 22 38 0,026 13 28 170 <0,045 0,48 1,2 Masugnen: 1 20S925/345 20S925/345 0,0-1,0 0,0-1,0 <1,9 44 16 <0,2 6,5 18 30 <0,01 11 29 40 <0,045 0,18 0,17 Masugnen: 1 20S935/275 20S935/275 0,0-1,0 0,0-1,0 43 37 11 0,085 5,8 41 34 0,03 17 32 57 <0,045 0,74 0,92 Masugnen: 1 20S935/355 20S935/355 0,0-1,0 0,0-1,0 3,7 78 35 <0,2 7,9 49 33 0,23 18 36 64 0,069 3,1 2,9 Masugnen: 1 20S945/265 20S945/265 0,0-1,0 0,0-1,0 2,3 46 13 <0,2 6,7 21 41 0,012 12 24 39 <0,045 0,34 0,63 Masugnen: 1 20S945/325 20S945/325 0,0-1,0 0,0-1,0 <1,9 43 28 <0,2 5,6 44 23 0,028 11 23 54 <0,045 0,76 0,9 Masugnen: 1 20S955/295 20S955/295 0,0-1,0 0,0-1,0 4,7 46 12 0,063 4,3 24 28 0,017 11 25 40 <0,045 0,12 0,21 Masugnen: 1 20S865/275 20S865/275 0,5-1,0 0,5-1,0 2,6 88 72 0,5 6,5 580 26 0,14 16 42 18000 0,18 5,2 6,3 Masugnen: 1 20S855/355 20S855/355 0,5-1,0 0,5-1,0 5,5 42 17 0,15 6,6 19 43 0,019 16 27 100 0,066 2,2 4 Masugnen: 1 20S865/245 20S865/245 0,5-1,0 0,5-1,0 3,4 120 28 <0,2 7,8 65 36 0,035 20 52 130 <0,087 1,6 1,5 Masugnen: 1 20S865/265 20S865/265 0,5-1,0 0,5-1,0 4,1 110 55 0,34 7,8 120 25 0,14 18 29 170 <0,045 1,9 2,2 Masugnen: 1 20S875/275 20S875/275 0,5-1,0 0,5-1,0 8,8 140 28 <0,2 8,2 39 26 0,049 13 30 110 <0,09 2,3 2,5 Masugnen: 1 20S885/225 20S885/225 0,5-1,0 0,5-1,0 9,7 140 35 0,5 10 39 29 0,068 24 37 470 <0,045 0,6 0,93 Masugnen: 1 20S885/245 20S885/245 0,5-1,0 0,5-1,0 1,9 40 10 0,05 3,8 12 15 0,019 8,4 32 36 0,11 0,8 0,71 Masugnen: 1 20S895/235 20S895/235 0,5-1,0 0,5-1,0 5,7 100 720 0,97 7,3 460 23 0,092 20 26 210 <0,045 1,1 1,1 Masugnen: 1 20S905/245 20S905/245 0,5-1,0 0,5-1,0 17 91 78 0,57 6,4 120 51 0,045 18 41 330 <0,045 1,9 2,7 Masugnen: 1 20S905/285 20S905/285 0,5-1,0 0,5-1,0 2 37 33 0,33 7 34 34 0,024 13 29 780 <0,045 0,12 0,24 Masugnen: 1 20S925/265 20S925/265 0,5-1,0 0,5-1,0 7,2 45 21 1,1 11 55 33 0,033 32 26 930 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen: 1 20S925/295 20S925/295 0,5-1,0 0,5-1,0 4,4 64 36 0,24 6,1 33 21 0,052 12 29 310 <0,045 <0,075 0,12 Masugnen: 1 20S945/245 20S945/245 0,5-1,0 0,5-1,0 53 81 17 <0,2 9,9 120 55 0,019 23 38 88 <0,045 0,18 0,34 Masugnen: 1 20S965/215 20S965/215 0,5-1,0 0,5-1,0 <2 88 10 <0,2 10 27 66 0,01 13 50 62 0,65 8,6 6,9 Masugnen: 1 20S965/245 20S965/245 0,5-1,0 0,5-1,0 3,7 31 28 0,1 6 35 24 0,02 18 22 51 <0,045 0,13 0,15 Masugnen: 1 20S905/295 20S905/295 0,8-1,5 0,8-1,5 4,8 28 8,9 0,052 4,4 49 22 <0,01 13 22 37 <0,045 0,41 0,6 Masugnen: 1 20S855/325 20S855/325 1,0-1,5 1,0-1,5 7 58 24 <0,2 4,3 33 19 0,06 9,5 26 80 0,11 2,6 3,9 Masugnen: 1 20S845/325 20S845/325 1,0-1,6 1,0-1,6 330 270 49 0,17 7,2 81 73 0,054 17 31 150 <0,045 2,1 2,4 Masugnen: 1 20S855/255 20S855/255 1,0-1,6 1,0-1,6 15 24 11 0,12 3,1 20 17 0,031 9,1 15 63 <0,045 0,71 0,83 Masugnen: 1 20S865/285 20S865/285 1,0-1,7 1,0-1,7 5,1 600 1300 1,4 7,2 86 39 0,38 15 21 180 0,43 12 6,4 Masugnen: 1 20S945/325 20S945/325 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S835/335 20S835/335 1,0-2,0 1,0-2,0 130 160 130 0,56 9,3 350 120 0,12 17 41 550 0,22 6,6 12 Masugnen: 1 20S835/355 20S835/355 1,0-2,0 1,0-2,0 15 52 21 0,11 6,9 17 23 0,016 16 22 70 <0,045 0,34 0,17 Masugnen: 1 20S845/335 20S845/335 1,0-2,0 1,0-2,0 17 140 82 0,27 11 130 59 1,2 26 48 310 0,061 1,7 2,6 Masugnen: 1 20S855/285 20S855/285 1,0-2,0 1,0-2,0 5,9 69 29 0,39 8,9 46 34 0,063 26 39 120 <0,045 0,13 0,14 Masugnen: 1 20S855/295 20S855/295 1,0-2,0 1,0-2,0 6,4 140 330 0,32 7,7 56 22 0,078 22 30 260 0,069 2,1 3,8 Masugnen: 1 20S855/305 20S855/305 1,0-2,0 1,0-2,0 <2,2 64 27 0,85 9,1 46 21 0,037 11 27 84 0,24 8,4 8,1 Masugnen: 1 20S855/335 20S855/335 1,0-2,0 1,0-2,0 5,7 140 21 <0,2 16 40 51 0,041 30 55 140 <0,045 0,12 0,13 Masugnen: 1 20S855/345 20S855/345 1,0-2,0 1,0-2,0 9,7 160 30 0,29 9,8 80 35 0,054 26 36 270 0,066 1,2 1,3 Masugnen: 1 20S875/215 20S875/215 1,0-2,0 1,0-2,0 6,1 98 20 0,23 13 24 33 0,015 30 34 120 <0,045 <0,075 <0,11 Masugnen: 1 20S885/205 20S885/205 1,0-2,0 1,0-2,0 260 57 48 0,25 2,3 16 5600 1,2 5,5 12 89 <0,045 1,2 1 Masugnen: 1 20S885/265 20S885/265 1,0-2,0 1,0-2,0 3,6 80 33 0,26 6,8 36 38 0,08 14 27 140 <0,045 1,1 1,4 Masugnen: 1 20S895/215 20S895/215 1,0-2,0 1,0-2,0 2,4 71 31 0,19 8,6 36 25 0,068 20 24 82 0,074 3,6 2,5 Masugnen: 1 20S915/275 20S915/275 1,0-2,0 1,0-2,0 9,4 110 31 0,89 14 58 49 0,093 44 55 170 0,067 1,2 1,1 Masugnen: 1 20S925/225 20S925/225 1,0-2,0 1,0-2,0 3,5 38 16 0,26 5,4 24 21 0,023 13 27 80 36 140 62 Masugnen: 1 20S925/305 20S925/305 1,0-2,0 1,0-2,0 8 26 7,8 <0,05 2,4 11 13 <0,01 5,4 11 29 <0,045 0,58 0,59 Masugnen: 1 20S935/255 20S935/255 1,0-2,0 1,0-2,0 1,8 30 12 0,18 9,3 36 25 0,02 25 26 68 <0,045 0,16 0,29 Masugnen: 1 20S945/215 20S945/215 1,0-2,0 1,0-2,0 3,4 78 18 0,15 5,6 140 23 0,024 11 32 370 <0,045 0,26 0,37 Masugnen: 1 20S945/245 20S945/245 1,0-2,0 1,0-2,0 3,9 59 31 <0,2 5,8 45 34 0,076 16 31 190 - - - Masugnen: 1 20S945/305 20S945/305 1,0-2,0 1,0-2,0 2,4 62 26 0,19 6,6 26 35 0,049 18 28 90 2,4 47 42 Masugnen: 1 20S955/245 20S955/245 1,0-2,0 1,0-2,0 2,8 51 46 0,35 7,1 42 28 0,043 14 36 640 <0,045 0,54 0,81 Masugnen: 1 20S955/275 20S955/275 1,0-2,0 1,0-2,0 2,3 66 14 0,094 6,8 29 38 0,04 17 31 51 4,9 190 150 Masugnen: 1 20S965/235 20S965/235 1,0-2,0 1,0-2,0 2,5 55 18 0,2 4,9 39 34 0,063 13 22 64 1,1 40 49 Masugnen: 1 20S865/325 20S865/325 1,5-2,0 1,5-2,0 7,9 150 24 <0,2 16 37 51 0,025 31 60 110 <0,045 0,17 0,26 Råjärnsvägen R2:1 R2:1 0,0-0,03 0,0-0,03 12 260 160 5,7 12 180 62 0,23 27 47 880 3,6 120 150 Råjärnsvägen R1:1 R1:1 0,03-1,0 0,03-1,0 4,5 40 11 <0,2 9,1 18 32 0,018 13 39 59 <0,03 0,11 0,16 Råjärnsvägen R1:2 R1:2 0,03-1,0 0,03-1,0 7,9 120 18 <0,2 14 35 46 0,012 30 49 97 <0,03 0,31 0,19 Råjärnsvägen R2:2 R2:2 0,03-1,0 0,03-1,0 9,4 1800 480 0,81 11 83 240 0,16 20 40 1000 11 600 560 Råjärnsvägen R4:1 R4:1 0,03-1,0 0,03-1,0 6,6 100 130 0,4 12 180 44 0,62 23 45 260 0,13 6,2 6,4 Råjärnsvägen R3:2 R3:2 0,3-1,0 0,3-1,0 5,5 70 840 0,23 11 33 66 0,019 24 52 120 0,033 2,6 2,6 Råjärnsvägen R2:3 R2:3 1,0-2,0 1,0-2,0 7 87 22 <0,2 13 42 53 0,017 27 57 110 <0,03 2,2 2,1 Råjärnsvägen R3:3 R3:3 1,0-2,0 1,0-2,0 7,2 84 29 <0,2 17 33 49 0,014 31 56 110 <0,03 0,22 0,19 Råjärnsvägen R4:2 R4:2 1,0-2,0 1,0-2,0 6,7 110 39 0,2 14 52 46 0,14 26 50 120 <0,03 1,3 1,7 Råjärnsvägen R1:3 R1:3 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Råjärnsvägen R1:4 R1:4 2,0-3,0 2,0-3,0 7,1 110 160 <0,2 12 60 42 0,012 24 43 230 <0,03 0,15 <0,08 Råjärnsvägen R2:4 R2:4 2,0-3,0 2,0-3,0 8,6 96 16 <0,2 14 29 42 0,01 28 44 92 0,072 6,4 5,3 Råjärnsvägen R3:4 R3:4 2,0-3,0 2,0-3,0 7,3 100 36 <0,2 14 32 51 0,012 31 49 100 <0,03 0,4 0,26 Smältv 24E62 24E62 0-1 0-1 4,4 92 82 0,53 8,4 270 29 0,14 17 38 230 0,33 9,5 14 Smältv 24E62 24E62 1-2 1-2 - - - - - - - - - - - - - - Smältv 24E62 24E62 2-3 2-3 - - - - - - - - - - - - - - Smältv 24E17 24E17 0-1 0-1 - - - - - - - - - - - - - - Smältv 24E17 24E17 1-2 1-2 5,8 150 18 0,32 17 33 54 0,016 39 57 110 <0,045 <0,075 <0,11 Smältv 24E17 24E17 2-3 2-3 7 130 16 0,3 12 28 48 0,017 29 53 89 <0,045 0,25 0,22 Smältv/Gjuteriv 24S007PG 24S007PG 0-1 0-1 4 80 21 1,9 8 28 45 0,023 20 43 1400 <0,045 <0,075 <0,11 Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_1,0-1,5 1,0-1,5 - - - - - - - - - - - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_2,5-3,0 2,5-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_3,0-3,5 3,0-3,5 - - - - - - - - - - - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_3,5-4,0 3,5-4,0 - - - - - - - - - - - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_4,5-5,0 4,5-5,0 - - - - - - - - - - - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_5,0-5,5 5,0-5,5 - - - - - - - - - - - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_5,5-6,0 5,5-6,0 - - - - - - - - - - - - - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord Kadmium Kvicksilver Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Arsenik As Barium Ba Bly Pb Kobolt Co Koppar Cu Krom Cr Nickel Ni Vanadin V Zink Zn PAH-L PAH-M PAH-H Cd Hg Riktvärde MRR 10 20 0,2 40 40 0,1 35 120 0,6 2 0,5 Riktvärde KM 10 200 50 0,8 15 80 80 0,25 40 100 250 3 3,5 1 Riktvärde MKM 25 300 180 12 35 200 150 2,5 120 200 500 15 20 10 Riktvärde FA 1000 50000 2500 1000 1000 2500 10000 50 1000 10000 2500 1000 1000 50 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Smältvägen S1:1 S1:1 0,0-0,4 0,0-0,4 <2,5 14 13 <0,2 6 11 26 <0,01 11 16 38 <0,03 <0,05 <0,08 Smältvägen S3:1 S3:1 0,0-0,5 0,0-0,5 7 86 15 <0,2 12 25 44 0,01 19 55 71 2 46 6,3 Smältvägen S2:2 S2:2 0,3-1,0 0,3-1,0 5,3 22 11 <0,2 6,4 16 25 0,011 11 26 50 <0,03 <0,05 <0,08 Smältvägen S1:2 S1:2 0,4-1,0 0,4-1,0 47 24 19 <0,2 8,3 19 49 0,012 17 30 87 <0,03 0,37 0,49 Smältvägen S3:2 S3:2 0,5-1,1 0,5-1,1 15 24 13 <0,2 7 19 26 <0,01 13 32 60 1,1 21 3,3 Smältvägen S2:3 S2:3 1,0-1,5 1,0-1,5 - - - - - - - - - - - - - - Smältvägen S1:4 S1:4 1,3-2,0 1,3-2,0 8,9 63 26 <0,2 11 90 36 0,071 20 42 110 <0,03 2,2 1,7 Smältvägen S3:4 S3:4 1,3-2,0 1,3-2,0 7 83 26 0,25 12 41 38 0,084 24 42 100 <0,03 0,4 0,35 Smältvägen S3:5 S3:5 2,0-2,5 2,0-2,5 6,8 65 14 <0,2 11 25 42 <0,01 24 44 74 <0,03 0,39 <0,08 Smältvägen S2:6 S2:6 2,5-3,0 2,5-3,0 6,9 73 13 <0,2 12 23 44 <0,01 23 38 84 42 84 0,99 Smältvägen S2:7 S2:7 3,0-4,0 3,0-4,0 - - - - - - - - - - - 20 76 6,3 Smältvägens förlängn 24S017 24S017_2,0-2,5 2,0-2,5 - - - - - - - - - - - - - - Smältvägens förlängn 24S017 24S017_2,5-3,0 2,5-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Smältvägens förlängn 24S017 24S017_3,0-3,5 3,0-3,5 - - - - - - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_4.1 U1:14_4.1 0,0-0,3 0,0-0,3 5,4 58 14 <0,2 5 11 22 0,014 10 27 71 0,053 0,19 0,097 Ulvsunda 1:14 20S915/155 20S915/155 0,0-0,5 0,0-0,5 1,2 52 6,5 0,057 7,9 16 58 <0,01 25 54 30 <0,045 0,11 0,2 Ulvsunda 1:14 20S925/185 20S925/185 0,0-0,5 0,0-0,5 2,1 57 10 0,07 5,2 14 33 <0,01 9,5 25 34 0,069 1,5 2,8 Ulvsunda 1:14 20S925/205 20S925/205 0,0-0,5 0,0-0,5 18 57 19 0,1 5,4 61 31 0,016 12 30 55 <0,045 0,38 0,63 Ulvsunda 1:14 20S935/195 20S935/195 0,0-0,5 0,0-0,5 4,6 140 13 0,12 4,6 11 24 <0,01 14 30 82 <0,045 <0,075 <0,11 Ulvsunda 1:14 U1:14_2.1 U1:14_2.1 0,0-0,5 0,0-0,5 6,2 73 95 <0,2 11 56 36 0,013 17 46 150 0,033 2,9 5,7 Ulvsunda 1:14 U1:14_7.1 U1:14_7.1 0,0-0,5 0,0-0,5 5,6 70 16 <0,2 7,2 25 29 0,012 14 29 230 <0,03 0,27 0,51 Ulvsunda 1:14 20S895/195 20S895/195 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - - - <0,045 0,37 1 Ulvsunda 1:14 20S915/195 20S915/195 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_5.1 U1:14_5.1 0,0-1,0 0,0-1,0 4,2 48 10 <0,2 9,2 23 41 <0,01 19 67 51 <0,03 <0,05 0,36 Ulvsunda 1:14 U1:14_3.1 U1:14_3.1 0,03-1,0 0,03-1,0 6,7 20 7,5 <0,2 6,3 14 17 <0,01 10 22 39 <0,03 <0,05 <0,08 Ulvsunda 1:14 U1:14_1.1 U1:14_1.1 0,3-1,0 0,3-1,0 3,6 60 18 <0,2 7,4 17 30 0,02 13 36 60 <0,03 0,5 0,96 Ulvsunda 1:14 U1:14_4.2 U1:14_4.2 0,3-1,0 0,3-1,0 5,7 52 23 <0,2 5,2 12 20 0,012 9,6 23 61 <0,03 0,091 <0,08 Ulvsunda 1:14 U1:14_6.1 U1:14_6.1 0,3-1,0 0,3-1,0 6,4 52 14 <0,2 7,1 32 24 <0,01 14 25 110 <0,03 <0,05 <0,08 Ulvsunda 1:14 20S875/175 20S875/175 0,5-1,0 0,5-1,0 <1,9 18 5,2 <0,2 4,2 10 17 <0,01 7,2 17 23 <0,045 0,21 0,38 Ulvsunda 1:14 20S905/185 20S905/185 0,5-1,0 0,5-1,0 3 47 26 0,23 6,1 25 30 0,02 12 25 160 0,095 1,5 1,5 Ulvsunda 1:14 20S915/175 20S915/175 1,00-1,6 1,00-1,6 6,6 64 23 0,2 3,8 14 32 0,067 8,6 17 83 <0,045 1,2 0,95 Ulvsunda 1:14 U1:14_6.2 U1:14_6.2 1,0-1,3 1,0-1,3 4,3 53 9,5 <0,2 6,6 19 33 0,012 10 24 52 <0,03 <0,05 <0,08 Ulvsunda 1:14 20S945/205 20S945/205 1,0-1,5 1,0-1,5 1,7 24 8,4 0,075 4,5 13 18 <0,01 9,6 18 84 <0,045 <0,075 <0,11 Ulvsunda 1:14 U1:14_2.3 U1:14_2.3 1,0-1,5 1,0-1,5 3,5 44 12 <0,2 8,5 20 30 0,014 15 37 66 <0,03 1,3 2,2 Ulvsunda 1:14 20S895/195 20S895/195 1,0-2,0 1,0-2,0 15 70 85 1,2 7,3 100 32 0,13 25 46 140 0,74 3,2 4,9 Ulvsunda 1:14 20S905/185 20S905/185 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S935/175 20S935/175 1,0-2,0 1,0-2,0 4,2 33 11 0,085 5 14 19 <0,01 16 17 54 <0,045 <0,075 <0,11 Ulvsunda 1:14 U1:14_1.2 U1:14_1.2 1,0-2,0 1,0-2,0 3,4 40 72 <0,2 6,7 18 37 0,089 12 32 52 <0,03 1,4 1,3 Ulvsunda 1:14 U1:14_3.3 U1:14_3.3 1,0-2,0 1,0-2,0 3,5 78 24 <0,2 8,7 230 34 0,031 18 32 93 1,6 19 28 Ulvsunda 1:14 U1:14_4.3 U1:14_4.3 1,0-2,0 1,0-2,0 6,3 45 14 <0,2 7 17 26 0,01 12 29 63 <0,03 <0,05 <0,08 Ulvsunda 1:14 U1:14_5.2 U1:14_5.2 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_7.3 U1:14_7.3 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_2.4 U1:14_2.4 1,5-2,0 1,5-2,0 6,1 50 18 <0,2 8,3 29 32 0,066 18 36 69 0,04 1,7 2,6 Ulvsunda 1:14 20S905/165 20S905/165 1,8-3,0 1,8-3,0 5 76 32 0,16 9,5 26 35 0,023 25 31 75 0,43 2,5 1,7 Ulvsunda 1:14 U1:14_5.3 U1:14_5.3 2,0-2,3 2,0-2,3 6,1 56 30 1,2 10 56 44 0,17 22 36 130 <0,03 1,3 1,7 Ulvsunda 1:14 20S915/195 20S915/195 2,0-2,6 2,0-2,6 2,4 42 7,5 0,075 6,1 20 40 <0,01 16 37 39 <0,045 0,1 0,26 Ulvsunda 1:14 U1:14_1.3 U1:14_1.3 2,0-3,0 2,0-3,0 5,5 78 28 0,51 11 46 140 0,48 27 42 170 <0,03 <0,05 <0,08 Ulvsunda 1:14 U1:14_3.4 U1:14_3.4 3,0-4,0 3,0-4,0 5,8 100 14 <0,2 13 42 46 <0,01 25 48 80 0,061 1 1,5 Ulvsunda 1:14 U1:14_7.5 U1:14_7.5 5,0-6,0 5,0-6,0 5 68 11 <0,2 6,2 14 19 <0,01 9,9 24 120 <0,03 0,74 0,81 Uvsunda 1:14 2422 2422 0-1 0-1 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S005PG 24S005PG 0-1 0-1 2,6 52 15 <0,2 6 23 44 <0,01 16 47 36 <0,083 0,8 0,73 Uvsunda 1:14 24S001 24S001_2,55-3,0 2,55-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S001 24S001_3,5-3,7 3,5-3,7 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002_2,0-2,5 2,0-2,5 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002_2,5-3,0 2,5-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002_3,5-4,0 3,5-4,0 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002_4,0-4,5 4,0-4,5 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24E25 24E25 1-2 1-2 6,9 130 18 0,23 15 24 46 <0,012 31 46 83 <0,045 <0,075 <0,11 Uvsunda 1:14 24S002 24S002PG 0-1 0-1 3,2 80 26 0,21 7,2 170 32 0,23 15 27 110 0,1 0,63 1,1 Uvsunda 1:14 24E25 24E25 2-3 2-3 6,6 160 19 0,24 15 33 53 <0,013 35 62 96 <0,045 <0,075 <0,11 Uvsunda 1:14 24S001PG 24S001PG 0-1 0-1 7,4 140 15 0,26 12 28 53 <0,012 29 57 78 <0,045 <0,075 <0,11 Valsverket 10 20S875/075 20S875/075 1,0-2,0 1,0-2,0 5,4 95 19 0,15 11 27 35 0,015 26 39 71 <0,045 0,39 0,51 Valsverket 10 24S008 24S008_1,0-1,4 1,0-1,4 - - - - - - - - - - - - - - Valsverket 10 24S008 24S008_1,4-1,6 1,4-1,6 - - - - - - - - - - - - - - Valsverket 10 24S008 24S008_1,6-2,0 1,6-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Valsverket 10 24E31 24E31 0-1 0-1 3 51 13 <0,2 5,7 46 53 0,014 20 30 50 33 340 240 Valsverket 10 24E36 24E36 0-1 0-1 <1,9 11 5,5 <0,2 4,1 9,9 17 <0,01 6,9 17 28 0,41 11 12 Valsverket 10 24E34 24E34 0-1 0-1 9,3 13 5,3 <0,2 3,8 8,1 10 <0,01 5,9 12 29 <0,045 2,7 3,9 Valsverket 10 24E43 24E43 0-1 0-1 5,2 90 22 0,21 13 23 48 0,028 29 50 86 <0,045 0,78 1,1 Valsverket 10 24E43 24E43 1-2 1-2 6,1 140 18 0,22 14 29 56 <0,013 33 58 97 <0,045 1,2 1,5 Valsverket 10 24E43 24E43 2-3 2-3 5,9 150 18 0,22 13 26 47 <0,014 31 51 89 <0,045 0,48 0,63 Valsverket 10 24E43 24E43 3-4 3-4 - - - - - - - - - - - - - - Valsverket 10 24S008 24S008PG 0-1 0-1 3,6 45 8,6 <0,2 4,9 6,4 33 <0,01 9 22 130 <0,045 <0,075 0,22 Valsverket 10 24E31 24E31 1-2 1-2 6,9 79 28 0,5 9,4 49 50 0,038 27 48 150 0,37 8,8 8,8 Valsverket 10 24E31 24E31 2-3 2-3 5,2 110 25 1,9 8,6 52 48 0,021 22 47 280 3,6 71 44 Valsverket 10 24E36 24E36 1-2 1-2 3,1 50 13 <0,2 9,7 17 33 0,023 18 36 66 0,21 5,1 4,6 Valsverket 10 24E36 24E36 2-3 2-3 - - - - - - - - - - - - - - Valsverket 10 24E34 24E34 1,5-2 1,5-2 5,1 95 25 0,24 13 26 41 0,095 26 44 93 0,11 6,8 8,9 Valsverket 10 24E43 24E43 4-5 4-5 - - - - - - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S735/065 20S735/065 0,0-0,5 0,0-0,5 <2,1 65 6,4 <0,2 11 31 38 <0,011 20 48 51 <0,045 <0,075 <0,11 Valvsverket 10 20S785/985 20S785/985 0,0-0,5 0,0-0,5 <2 50 22 <0,2 6,8 21 39 0,056 13 30 56 0,13 3,3 6,6 Valvsverket 10 20S785/065 20S785/065 0,0-0,5 0,0-0,5 1,4 32 12 <0,05 4,9 13 23 <0,01 9,7 27 38 0,21 1,7 0,22 Valvsverket 10 20S785/125 20S785/125 0,0-0,5 0,0-0,5 3,1 71 12 0,11 18 83 45 0,036 40 33 53 <0,045 0,32 0,5 Valvsverket 10 20S855/105 20S855/105 0,0-0,5 0,0-0,5 2,3 110 19 <0,2 7,2 13 22 0,061 9,1 30 58 0,069 0,54 1,2 Valvsverket 10 20S755/995 20S755/995 0,5-1,0 0,5-1,0 4,7 80 21 0,12 11 21 31 0,041 23 33 71 0,18 5,5 6,7 Valvsverket 10 20S765/145 20S765/145 0,5-1,0 0,5-1,0 4,4 53 13 0,24 5,9 19 35 0,021 15 54 62 <0,045 0,13 0,13 Valvsverket 10 20S795/035 20S795/035 0,5-1,0 0,5-1,0 3,1 82 19 0,13 7,4 18 65 0,053 23 36 73 4,1 32 8,2 Valvsverket 10 20S835/165 20S835/165 0,5-1,0 0,5-1,0 5,1 140 170 1,4 8,2 250 32 0,059 25 33 260 0,11 3 3,6 Valvsverket 10 20S865/035 20S865/035 0,5-1,0 0,5-1,0 5,1 88 25 1,4 12 49 44 0,02 25 51 120 <0,045 0,18 0,18 Valvsverket 10 20S745/035 20S745/035 1,0-2,0 1,0-2,0 5,8 140 19 0,15 13 28 41 0,021 32 42 74 <0,045 0,16 0,13 Valvsverket 10 20S745/105 20S745/105 1,0-2,0 1,0-2,0 7,1 180 19 0,16 15 30 36 0,017 32 36 72 <0,045 <0,075 <0,11 Valvsverket 10 20S775/095 20S775/095 1,0-2,0 1,0-2,0 4,1 150 19 0,13 15 27 41 0,015 33 36 74 <0,045 <0,075 <0,11 Valvsverket 10 20S795/035 20S795/035 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - 0,15 2,9 0,55 Valvsverket 10 20S795/175 20S795/175 1,0-2,0 1,0-2,0 <2 41 14 <0,2 6,6 48 25 0,038 11 29 84 <0,045 0,44 0,64 Valvsverket 10 20S815/005 20S815/005 1,0-2,0 1,0-2,0 6,3 160 21 0,15 16 30 45 0,019 37 39 80 <0,045 <0,075 <0,11 Valvsverket 10 20S835/165 20S835/165 1,0-2,0 1,0-2,0 7,6 150 37 0,31 16 39 40 0,05 37 37 100 - - - Valvsverket 10 20S845/025 20S845/025 2,0-3,0 2,0-3,0 4,6 110 15 <0,2 14 35 55 <0,014 31 56 89 <0,045 0,23 0,5 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Aromater Aromater Metyl- Metyl- Aromater Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Bensen Toluen Etyl-bensen m/p/o-Xylen >C5-C8 >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C16-C35 >C8-C10 >C10-C16 krysener pyren >C16-C35 Riktvärde MRR Riktvärde KM 0,012 10 10 10 25 25 100 100 100 10 3 10 Riktvärde MKM 0,04 40 50 50 150 120 500 500 1000 50 15 30 Riktvärde FA 1000 1000 1000 1000 700 700 1000 10000 10000 1000 1000 1000 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Gjuteriv 24S006 24S006PG 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Gjuterivägen G1:1 G1:1 0,0-0,3 0,0-0,3 - - - - - - - - - - - - - - Gjuterivägen G1:3 G1:3 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 11 <1 <1 - - <1 Gjuterivägen G1:4 G1:4 2,0-3,0 2,0-3,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 33 <1 <1 - - 2,2 Gjuterivägen G1:6 G1:6 3,5-4,0 3,5-4,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 32 42 1100 <1 2,4 - - 10 Gjutmästaren 3 20S875/135 20S875/135 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 7,9 13 97 <4 75 35 59 95 Gjutmästaren 3 20S885/115 20S885/115 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 20S905/055 20S905/055 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 86 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,5 Gjutmästaren 3 20S905/125 20S905/125 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 20S925/025 20S925/025 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 26 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 20S945/165 20S945/165 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 120 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,91 Gjutmästaren 3 20S955/155 20S955/155 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 21SG01 21SG01 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Gjutmästaren 3 21SG03 21SG03 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Gjutmästaren 3 20S945/165 20S945/165 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 120 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,91 Gjutmästaren 3 20S945/125 20S945/125 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 3,9 4,6 12 17 Gjutmästaren 3 U6 U6 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - <10 <20 <20 43 <2 <2 - - - Gjutmästaren 3 U7 U7 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - <10 <20 <20 25 <2 <2 - - - Gjutmästaren 3 U9 U9 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - <10 <20 24 410 <2 <2 - - - Gjutmästaren 3 20S975/155 20S975/155 0,0-2,0 0,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 17 <4 <0,9 <0,5 0,7 1,2 Gjutmästaren 3 U3 U3 0,4-1,0 0,4-1,0 - - - - - <10 <20 <20 140 <2 <2 - - - Gjutmästaren 3 20S875/135 20S875/135 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - <3 <5 <5 22 <0,9 13 - - 18 Gjutmästaren 3 20S915/045 20S915/045 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 28 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 20S945/045 20S945/045 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 20S965/165 20S965/165 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S985/125 20S985/125 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 22 <4 11 11 16 26 Gjutmästaren 3 21SG01 21SG01 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Gjutmästaren 3 21SG03 21SG03 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Gjutmästaren 3 U4 U4 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - <10 <20 <20 <20 <2 <2 - - - Gjutmästaren 3 20S965/165 20S965/165 1,0-1,5 1,0-1,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 28 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 21SG03 21SG03 1,0-1,5 1,0-1,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Gjutmästaren 3 U1 U1 1,0-1,5 1,0-1,5 - - - - - <10 23 45 1300 2,4 2,4 - - - Gjutmästaren 3 U3 U3 1,0-1,6 1,0-1,6 - - - - - <10 <20 <20 1200 <2 3,2 - - - Gjutmästaren 3 20S885/145 20S885/145 1,0-1,7 1,0-1,7 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 20S925/035 20S925/035 1,0-1,8 1,0-1,8 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 29 <4 <0,9 0,89 1,5 2,3 Gjutmästaren 3 21SG02 21SG02 1,0-1,9 1,0-1,9 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 17 <4 1 - - 2 Gjutmästaren 3 20S875/155 20S875/155 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 20S885/125 20S885/125 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 20S895/075 20S895/075 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - <3 <5 <5 <10 <0,9 <0,9 - - <0,5 Gjutmästaren 3 20S895/095 20S895/095 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 20S915/045 20S915/045 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S935/155 20S935/155 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 5,7 49 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 21SG01 21SG01 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Gjutmästaren 3 U5 U5 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - <10 <20 <20 45 <2 <2 - - - Gjutmästaren 3 U7 U7 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - <10 <20 <20 100 <2 <2 - - - Gjutmästaren 3 20S875/155 20S875/155 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 U1 U1 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - <10 <20 20 330 <2 <2 - - - Gjutmästaren 3 20S895/135 20S895/135 1,5-2,5 1,5-2,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Gjutmästaren 3 U3 U3 1,6-2,0 1,6-2,0 - - - - - <10 <20 <20 750 <2 2,8 - - - Gjutmästaren 3 U4 U4 2,0-2,4 2,0-2,4 - - - - - <10 <20 <20 23 <2 <2 - - - Gjutmästaren 3 20S975/155 20S975/155 2,0-2,8 2,0-2,8 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S895/075 20S895/075 2,0-3,0 2,0-3,0 <0,0035 <0,1 0,19 0,48 <5 <3 <5 20 12 <4 150 2,3 15 17 Gjutmästaren 4 24E41 24E41 1-2 1-2 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 42 <4 6,5 - - 6,7 Gjutmästaren 4 24E41 24E41 3-4 3-4 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 4 24E41 24E41 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 22 <4 8,8 - - 7,5 Gjutmästaren 4 24E41 24E41 2,3-3 2,3-3 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 4 25LC04 25LC04:0,1-0,4 0,1-0,4 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 438 <1 5,1 16,2 16,7 32,9 Gjutmästaren 4 25CL04 25LC04:2-4 2,0-4,0 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 146 <1 13,6 6,4 17,8 24,2 Gjutmästaren 4 25CL04 25LC04:4-4,5 4,0-4,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 4 25LC04 25LC04:4,7-5,7 4,7-5,7 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 <1 <1 <1 Gjutmästaren 4 24S004PG 24S004PG 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 28 <4 <0,9 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt8 Provpunkt8 0,0-0,4 0,0-0,4 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt9 Provpunkt9 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.1 19GA05.1 0,0-1,5 0,0-1,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA04.2 19GA04.2 0,02-0,2 0,02-0,2 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA01.2 19GA01.2 0,03-0,4 0,03-0,4 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt6 Provpunkt6 0,05-0,4 0,05-0,4 - - - - - - <20 <20 140 - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt5 Provpunkt5 0,2-0,5 0,2-0,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA04.3 19GA04.3 0,2-0,7 0,2-0,7 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 19GA03.3 19GA03.3 0,25-0,7 0,25-0,7 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt4 Provpunkt4 0,3-0,6 0,3-0,6 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA02.3 19GA02.3 0,3-0,7 0,3-0,7 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 100 1,5 12 - - 3,8 Gjutmästaren 5 Provpunkt8 Provpunkt8 0,4-0,5 0,4-0,5 - - - - - - <20 <20 87 - - - - - Gjutmästaren 5 19GA01.3 19GA01.3 0,4-0,8 0,4-0,8 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 Provpunkt6 Provpunkt6 0,4-0,9 0,4-0,9 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt2 Provpunkt2 0,4-1,0 0,4-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA07.2 19GA07.2 0,4-1,0 0,4-1,0 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 34 <1 6,4 - - 11 Gjutmästaren 5 Provpunkt3 Provpunkt3 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt4 Provpunkt4 0,6-1,0 0,6-1,0 - - - - - - <20 <20 470 - - - - - Gjutmästaren 5 19GA02.4 19GA02.4 0,7-0,9 0,7-0,9 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA04.4 19GA04.4 0,7-1,2 0,7-1,2 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA01.4 19GA01.4 0,8-0,9 0,8-0,9 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt1 Provpunkt1 1,0-1,5 1,0-1,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA07.4 19GA07.4 1,5-1,7 1,5-1,7 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 - - 1,8 Gjutmästaren 5 Provpunkt5 Provpunkt5 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - - <20 <20 80 - - - - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Aromater Aromater Metyl- Metyl- Aromater Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Bensen Toluen Etyl-bensen m/p/o-Xylen >C5-C8 >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C16-C35 >C8-C10 >C10-C16 krysener pyren >C16-C35 Riktvärde MRR Riktvärde KM 0,012 10 10 10 25 25 100 100 100 10 3 10 Riktvärde MKM 0,04 40 50 50 150 120 500 500 1000 50 15 30 Riktvärde FA 1000 1000 1000 1000 700 700 1000 10000 10000 1000 1000 1000 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Gjutmästaren 5 19GA05.2 19GA05.2 1 ,5-2,0 1,5-2,0 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 19GA06.2 19GA06.2 1,5-2,0 1,5-2,0 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 33 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 Provpunkt3 Provpunkt3 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - - <20 <20 44 - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt10 Provpunkt10 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - - <20 <20 150 - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt1 Provpunkt1 1,6-2,0 1,6-2,0 - - - - - - <20 <20 34 - - - - - Gjutmästaren 5 19GA06.3 19GA06.3 2,0-2,5 2,0-2,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.4 19GA05.4 2,5-3,0 2,5-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA06.7 19GA06.7 4,0-4,5 4,0-4,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.6 19GA05.6 4,5-5,0 4,5-5,0 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 19GA06.8 19GA06.8 4,5-5,0 4,5-5,0 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 21 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 19GA05.8 19GA05.8 5,5-6,0 5,5-6,0 <0,01 <0,05 <0,05 <0,05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 19GA06.12 19GA06.12 6,5-6,8 6,5-6,8 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 25SG107 25SG107 0-0,8 0-0,8 0,005 0,025 0,025 0,025 - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 25SG111 25SG111 0,0-7 0-0,7 0,005 0,025 0,025 0,025 - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 25SG113 25SG113 0-0,4 0-0,4 0,005 0,025 0,025 0,025 - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 25SG114 25SG114 0-0,8 0-0,8 0,005 0,025 0,025 0,025 - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA01.2 19GA01.2 0,03-0,4 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA01.3 19GA01.3 0,4-0,8 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 19GA01.4 19GA01.4 0,8-0,9 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA02.3 19GA02.3 0,3-0,7 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 100 1,5 12 - - 3,8 Gjutmästaren 5 19GA02.4 19GA02.4 0,7-0,9 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA03.3 19GA03.3 0,25-0,7 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA04.2 19GA04.2 0,02-0,2 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA04.3 19GA04.3 0,2-0,7 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 19GA04.4 19GA04.4 0,7-1,2 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.1 19GA05.1 0-1,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.2 19GA05.2 1,5-2 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 19GA05.4 19GA05.4 2,5-3 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.6 19GA05.6 4,5-5,0 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 19GA05.8 19GA05.8 5,5-6,0 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 19GA06.2 19GA06.2 1,5-2,0 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 33 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 19GA06.3 19GA06.3 2,0-2,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA06.7 19GA06.7 4,0-4,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA06.8 19GA06.8 4,5-5,0 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 21 <1 <1 - - <1 Gjutmästaren 5 19GA06.12 19GA06.12 6,5-6,8 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA07.2 19GA07.2 0,4-1,0 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 34 <1 6,4 - - 11 Gjutmästaren 5 19GA07.4 19GA07.4 1,5-1,7 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 <20 <1 <1 - - 1,8 Gjutmästaren 5 25SG107 25SG107 0-0,8 <0.010 <0.050 <0.050 <0.050 <10 <10 <20 <20 230 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Gjutmästaren 5 25SG111 25SG111 0-0,7 <0.010 <0.050 <0.050 <0.050 <10 <10 <20 <20 <20 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Gjutmästaren 5 25SG113 25SG113 0-0,4 <0.010 <0.050 <0.050 <0.050 <10 <10 <20 <20 40 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Gjutmästaren 5 25SG114 25SG114 0-0,8 <0.010 <0.050 <0.050 <0.050 <10 <10 <20 <20 148 <1.0 2,4 2,8 2 4,8 Gjutmästaren 5 RAM1201 RAM1201 0-1 - - - - <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 24 <5,0 <3,0 - - <1,0 Gjutmästaren 5 RAM1202 RAM1202 0-1 - - - - <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 14 <5,0 7,3 - - 12 Gjutmästaren 5 RAM1202 RAM1202 1-1,8 - - - - <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 <10 <5,0 <3,0 - - 2,6 Gjutmästaren 5 RAM1203 RAM1203 1,0-2,0 - - - - <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 12 <5,0 <3,0 - - <1,0 Gjutmästaren 5 RAM1204 RAM1204 0-1 - - - - <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 120 <5,0 <3,0 - - 1,6 Gjutmästaren 5 RAM1205 RAM1205 1,0-2,0 - - - - <5,0 <5,0 <5,0 5,2 64 <5,0 <3,0 - - <1,0 Gjutmästaren 5 RAM1206 RAM1206 1,0-2,0 - - - - <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 41 <5,0 7,2 - - 12 Gjutmästaren 5 Provpunkt 1 Provpunkt 1 1,0-1,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 1 Provpunkt 1 1,6-2,0 - - - - - - <20 <20 34 - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 2 Provpunkt 2 0,4-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 3 Provpunkt 3 0,5-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 3 Provpunkt 3 1,5-2,0 - - - - - - <20 <20 44 - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 4 Provpunkt 4 0,3-0,6 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 4 Provpunkt 4 0,6-1,0 - - - - - - <20 <20 470 - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 5 Provpunkt 5 0,2-0,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 5 Provpunkt 5 1,5-2,0 - - - - - - <20 <20 80 - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 6 Provpunkt 6 0,05-0,4 - - - - - - <20 <20 140 - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 6 Provpunkt 6 0,4-0,9 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 8 Provpunkt 8 0,0-0,4 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 8 Provpunkt 8 0,4-0,5 - - - - - - <20 <20 87 - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 9 Provpunkt 9 0,0-0,5 - - - - - - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 10 Provpunkt 10 1,5-2,0 - - - - - - <20 <20 150 - - - - - Masugnen 1 E5:03 E5:03 0,3 0,3 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 E2:06 E2:06 0,6 0,6 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 E1:08 E1:08 0,8 0,8 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 E3:08 E3:08 0,8 0,8 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 E4:08 E4:08 0,8 0,8 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 E2:09 E2:09 0,9 0,9 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 E2:16 E2:16 1,6 1,6 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 20S915/255 20S915/255 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 20S875/355 20S875/355 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Masugnen 1 20S915/355 20S915/355 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen 1 20S935/295 20S935/295 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 20S945/235 20S945/235 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 58 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen 1 20SBETONG3 20SBETONG3 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen 1 M1-2-1 M1-2-1 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 110 <1 <1 - - 1,3 Masugnen 1 M1-3-1 M1-3-1 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-10-1 M1-10-1 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 190 <1 <1 - - 1,7 Masugnen 1 M1-5-1 M1-5-1 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-1-2 M1-1-2 0,04-1,0 0,04-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 130 <1 <1 - - <1 Masugnen 1 M1-6-1 M1-6-1 0,04-1,0 0,04-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 630 <1 <1 - - 2,3 Masugnen 1 20S02 20S02 0,05-0,8 0,05-0,8 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Masugnen 1 20S06 20S06 0,05-0,8 0,05-0,8 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Masugnen 1 M1-7-1 M1-7-1 0,05-1,0 0,05-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 6,5 31 47 400 <1 2,2 - - <1 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Aromater Aromater Metyl- Metyl- Aromater Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Bensen Toluen Etyl-bensen m/p/o-Xylen >C5-C8 >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C16-C35 >C8-C10 >C10-C16 krysener pyren >C16-C35 Riktvärde MRR Riktvärde KM 0,012 10 10 10 25 25 100 100 100 10 3 10 Riktvärde MKM 0,04 40 50 50 150 120 500 500 1000 50 15 30 Riktvärde FA 1000 1000 1000 1000 700 700 1000 10000 10000 1000 1000 1000 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Masugnen 1 M1-9-1 M1-9-1 0,05 -1,0 0,05-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 570 <1 <1 - - 3,6 Masugnen 1 20S01 20S01 0,1-0,8 0,1-0,8 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 15 <4 2,3 - - 3,1 Masugnen 1 20S03 20S03 0,1-1,0 0,1-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Masugnen 1 20S08 20S08 0,15-1,1 0,15-1,1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Masugnen 1 20S04 20S04 0,2-1,0 0,2-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - 0,78 Masugnen 1 20S07 20S07 0,2-1,0 0,2-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 22 <4 <0,9 - - 1,4 Masugnen 1 20S05 20S05 0,2-1,2 0,2-1,2 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Masugnen 1 20S845/275 20S845/275 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,57 Masugnen 1 20S855/235 20S855/235 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 20S925/365 20S925/365 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 20S945/225 20S945/225 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 14 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen 1 20S955/255 20S955/255 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-11-1 M1-11-1 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 94 <1 <1 - - <1 Masugnen 1 M1-12-1 M1-12-1 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 3,1 27 76 570 2,2 12 - - 2,8 Masugnen 1 20S915/255 20S915/255 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 57 <4 2,5 2 2,6 4,6 Masugnen 1 20S855/235 20S855/235 1,0-1,6 1,0-1,6 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 38 <4 <0,9 0,65 0,83 1,5 Masugnen 1 20S845/275 20S845/275 1,0-1,7 1,0-1,7 0,004 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 90 <4 <0,9 0,7 0,78 1,5 Masugnen 1 20S875/355 20S875/355 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 20S945/235 20S945/235 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 20S955/215 20S955/215 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 110 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,8 Masugnen 1 20S955/235 20S955/235 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,63 Masugnen 1 M1-2-2 M1-2-2 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 68 <1 <1 - - <1 Masugnen 1 M1-5-2 M1-5-2 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 12 <1 <1 - - <1 Masugnen 1 M1-7-2 M1-7-2 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-8-2 M1-8-2 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 2 <10 <10 43 <1 <1 - - 3,3 Masugnen 1 M1-9-2 M1-9-2 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 480 <1 <1 - - 1,6 Masugnen 1 M1-12-2 M1-12-2 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 210 <1 11 - - 22 Masugnen 1 20S925/365 20S925/365 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 40 <4 2,7 3,8 4,1 7,9 Masugnen 1 20S935/295 20S935/295 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 57 <4 11 4,5 9,7 14 Masugnen 1 20S955/255 20S955/255 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 16 <4 28 20 26 46 Masugnen 1 M1-3-3 M1-3-3 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-1-4 M1-1-4 2,0-2,6 2,0-2,6 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 44 <1 <1 - - <1 Masugnen 1 20S915/355 20S915/355 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-6-3 M1-6-3 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-10-3 M1-10-3 2,0-3,0 2,0-3,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 18 <1 <1 - - <1 Masugnen 1 M1-11-3 M1-11-3 2,0-3,0 2,0-3,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 30 <1 <1 - - <1 Masugnen 1 M1-12-3 M1-12-3 2,4-3,0 2,4-3,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 26 <1 <1 - - <1 Masugnen 1 20S09 20S09 0,0-0,05 0,0-0,05 - - - - - - - - <10 - - - - - Masugnen 1 20S10 20S10 0,0-0,05 0,0-0,05 - - - - - - - - <10 - - - - - Masugnen 1 20S11 20S11 0,0-0,1 0,0-0,1 - - - - - - - - <10 - - - - - Masugnen 1 24S011PG 24S011PG 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 22 <4 <0,9 - - - Masugnen 1 24S010PG 24S010PG 0-0,5 0,5 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 24S010PG 24S010PG 0,5-1 0,5-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - - Masugnen 1 24E20 24E20 0-1 0-1 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen 1 24E20 24E20 1-2 1-2 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 20 <4 <0,9 - - - Masugnen 1 24E20 24E20 2-3 2-3 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 52 <4 <0,9 - - - Masugnen 1 24E09 24E09 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 120 <4 <0,9 - - 1,3 Masugnen 1 24E09 24E09 1-2 1-2 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Masugnen: 1 20S835/305 20S835/305 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 61 <4 1,2 - - 4,9 Masugnen: 1 20S855/265 20S855/265 0,0-0,5 0,0-0,5 0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 75 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,51 Masugnen: 1 20S865/205 20S865/205 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 27 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S865/275 20S865/275 0,0-0,5 0,0-0,5 0,0045 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 30 <4 1,4 0,7 0,9 1,6 Masugnen: 1 20S865/305 20S865/305 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 0,82 1,1 Masugnen: 1 20S865/345 20S865/345 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <7,6 <7,6 410 <4 2,5 1,2 0,96 2,2 Masugnen: 1 20S875/235 20S875/235 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 32 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,72 Masugnen: 1 20S875/255 20S875/255 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 58 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,53 Masugnen: 1 20S875/295 20S875/295 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 20 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S875/315 20S875/315 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S875/345 20S875/345 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 16 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S885/285 20S885/285 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 25 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S885/305 20S885/305 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S895/205 20S895/205 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 110 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S895/315 20S895/315 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 11 <4 3,5 <0,5 <0,5 7,8 Masugnen: 1 20S895/355 20S895/355 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 110 <4 1 0,53 <0,5 0,78 Masugnen: 1 20S905/265 20S905/265 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 61 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,59 Masugnen: 1 20S905/305 20S905/305 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 17 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S905/325 20S905/325 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 42 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S915/215 20S915/215 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 57 <4 <0,9 <0,5 0,54 0,79 Masugnen: 1 20S915/235 20S915/235 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 100 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,6 Masugnen: 1 20S915/285 20S915/285 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S915/295 20S915/295 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 350 <4 2,6 1,3 0,95 2,2 Masugnen: 1 20S915/315 20S915/315 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S925/325 20S925/325 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 150 <4 2 0,74 0,6 1,3 Masugnen: 1 20S935/215 20S935/215 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 160 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S935/235 20S935/235 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S935/285 20S935/285 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 34 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S935/315 20S935/315 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S915/335 20S915/335 0,0-0,8 0,0-0,8 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 170 <4 2,1 1 0,63 1,6 Masugnen: 1 20S845/315 20S845/315 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 0,85 1,3 2,2 Masugnen: 1 20S845/325 20S845/325 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 70 <4 <0,9 0,63 <0,5 0,88 Masugnen: 1 20S845/345 20S845/345 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 40 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Aromater Aromater Metyl- Metyl- Aromater Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Bensen Toluen Etyl-bensen m/p/o-Xylen >C5-C8 >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C16-C35 >C8-C10 >C10-C16 krysener pyren >C16-C35 Riktvärde MRR Riktvärde KM 0,012 10 10 10 25 25 100 100 100 10 3 10 Riktvärde MKM 0,04 40 50 50 150 120 500 500 1000 50 15 30 Riktvärde FA 1000 1000 1000 1000 700 700 1000 10000 10000 1000 1000 1000 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Masugnen: 1 20S855/325 20S855/325 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 35 <4 3,9 7,4 13 20 Masugnen: 1 20S875/335 20S875/335 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 37 <4 <0,9 0,83 0,91 1,7 Masugnen: 1 20S885/325 20S885/325 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 0,67 1 1,7 Masugnen: 1 20S885/345 20S885/345 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 45 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S895/275 20S895/275 0,0-1,0 0,0-1,0 0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 43 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S895/295 20S895/295 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 24 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S895/335 20S895/335 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 25 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S905/345 20S905/345 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 39 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S925/245 20S925/245 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 68 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S925/285 20S925/285 0,0-1,0 0,0-1,0 0,0038 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 70 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,72 Masugnen: 1 20S925/345 20S925/345 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 20 <4 <0,9 0 0 <0,5 Masugnen: 1 20S935/275 20S935/275 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 120 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,85 Masugnen: 1 20S935/355 20S935/355 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 19 <4 <0,9 <0,5 0,61 0,86 Masugnen: 1 20S945/265 20S945/265 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 30 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S945/325 20S945/325 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 12 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S955/295 20S955/295 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 91 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S865/275 20S865/275 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 10 <4 1 0,82 1,2 2,1 Masugnen: 1 20S855/355 20S855/355 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 12 <4 <0,9 0,82 1,1 1,9 Masugnen: 1 20S865/245 20S865/245 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <8,7 10 280 <4 2,4 1,2 1,2 2,4 Masugnen: 1 20S865/265 20S865/265 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 40 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,87 Masugnen: 1 20S875/275 20S875/275 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <9 <9 <18 <4 <1,8 <0,9 <0,9 <0,9 Masugnen: 1 20S885/225 20S885/225 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 14 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S885/245 20S885/245 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 120 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,67 Masugnen: 1 20S895/235 20S895/235 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 51 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,67 Masugnen: 1 20S905/245 20S905/245 0,5-1,0 0,5-1,0 0,004 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 130 <4 <0,9 <0,5 0,58 0,98 Masugnen: 1 20S905/285 20S905/285 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 190 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S925/265 20S925/265 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S925/295 20S925/295 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 29 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S945/245 20S945/245 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 31 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S965/215 20S965/215 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 140 <4 2,2 1,8 2,2 4 Masugnen: 1 20S965/245 20S965/245 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 12 85 <4 1,4 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S905/295 20S905/295 0,8-1,5 0,8-1,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 170 <4 0,98 0,57 <0,5 1 Masugnen: 1 20S855/325 20S855/325 1,0-1,5 1,0-1,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 22 <4 <0,9 0,65 1 1,7 Masugnen: 1 20S845/325 20S845/325 1,0-1,6 1,0-1,6 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 37 <4 <0,9 <0,5 0,57 1 Masugnen: 1 20S855/255 20S855/255 1,0-1,6 1,0-1,6 0,0036 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 11 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S865/285 20S865/285 1,0-1,7 1,0-1,7 0,0043 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 17 <4 1,6 0,77 1,7 2,4 Masugnen: 1 20S945/325 20S945/325 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S835/335 20S835/335 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - 2 Masugnen: 1 20S835/355 20S835/355 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S845/335 20S845/335 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 38 <4 <0,9 0,52 0,56 1,1 Masugnen: 1 20S855/285 20S855/285 1,0-2,0 1,0-2,0 0,0045 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S855/295 20S855/295 1,0-2,0 1,0-2,0 0,0042 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 12 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,81 Masugnen: 1 20S855/305 20S855/305 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 25 <4 1,5 1,1 1,4 2,5 Masugnen: 1 20S855/335 20S855/335 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S855/345 20S855/345 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 17 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,54 Masugnen: 1 20S875/215 20S875/215 1,0-2,0 1,0-2,0 0,0051 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S885/205 20S885/205 1,0-2,0 1,0-2,0 0,0038 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 92 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S885/265 20S885/265 1,0-2,0 1,0-2,0 0,0061 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 19 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,57 Masugnen: 1 20S895/215 20S895/215 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 0,53 0,84 Masugnen: 1 20S915/275 20S915/275 1,0-2,0 1,0-2,0 0,0062 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 15 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S925/225 20S925/225 1,0-2,0 1,0-2,0 0,013 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 64 <4 35 7,7 15 23 Masugnen: 1 20S925/305 20S925/305 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 39 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S935/255 20S935/255 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 12 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S945/215 20S945/215 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 39 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Masugnen: 1 20S945/245 20S945/245 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S945/305 20S945/305 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 52 <4 7,8 5 6,5 11 Masugnen: 1 20S955/245 20S955/245 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 140 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,66 Masugnen: 1 20S955/275 20S955/275 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 34 <4 34 21 34 55 Masugnen: 1 20S965/235 20S965/235 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 37 <4 5,2 6,4 8,3 15 Masugnen: 1 20S865/325 20S865/325 1,5-2,0 1,5-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Råjärnsvägen R2:1 R2:1 0,0-0,03 0,0-0,03 - - - - - - - - - - - - - - Råjärnsvägen R1:1 R1:1 0,03-1,0 0,03-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Råjärnsvägen R1:2 R1:2 0,03-1,0 0,03-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 14 <1 <1 - - <1 Råjärnsvägen R2:2 R2:2 0,03-1,0 0,03-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 3,5 <10 <10 190 <1 59 - - 180 Råjärnsvägen R4:1 R4:1 0,03-1,0 0,03-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 16 <1 <1 - - 2,1 Råjärnsvägen R3:2 R3:2 0,3-1,0 0,3-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 83 <1 <1 - - 1,2 Råjärnsvägen R2:3 R2:3 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 48 <1 <1 - - <1 Råjärnsvägen R3:3 R3:3 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 26 <1 <1 - - <1 Råjärnsvägen R4:2 R4:2 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 32 <1 <1 - - <1 Råjärnsvägen R1:3 R1:3 1,0-2,0 1,0-2,0 0,0065 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 41 <1 <1 - - <1 Råjärnsvägen R1:4 R1:4 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Råjärnsvägen R2:4 R2:4 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Råjärnsvägen R3:4 R3:4 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Smältv 24E62 24E62 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 1,1 - - 3,8 Smältv 24E62 24E62 1-2 1-2 - - - - - - - - - - - - - - Smältv 24E62 24E62 2-3 2-3 - - - - - - - - - - - - - - Smältv 24E17 24E17 0-1 0-1 - - - - - - - - - - - - - - Smältv 24E17 24E17 1-2 1-2 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Smältv 24E17 24E17 2-3 2-3 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 18 <4 <0,9 - - <0,5 Smältv/Gjuteriv 24S007PG 24S007PG 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_1,0-1,5 1,0-1,5 - - - - - - - - - - - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_2,5-3,0 2,5-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_3,0-3,5 3,0-3,5 - - - - - - - - - - - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_3,5-4,0 3,5-4,0 - - - - - - - - - - - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_4,5-5,0 4,5-5,0 - - - - - - - - - - - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_5,0-5,5 5,0-5,5 - - - - - - - - - - - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_5,5-6,0 5,5-6,0 - - - - - - - - - - - - - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Aromater Aromater Metyl- Metyl- Aromater Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Bensen Toluen Etyl-bensen m/p/o-Xylen >C5-C8 >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C16-C35 >C8-C10 >C10-C16 krysener pyren >C16-C35 Riktvärde MRR Riktvärde KM 0,012 10 10 10 25 25 100 100 100 10 3 10 Riktvärde MKM 0,04 40 50 50 150 120 500 500 1000 50 15 30 Riktvärde FA 1000 1000 1000 1000 700 700 1000 10000 10000 1000 1000 1000 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Smältvägen S1:1 S1:1 0,0-0, 4 0,0-0,4 - - - - - - - - - - - - - - Smältvägen S3:1 S3:1 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - - - - - - Smältvägen S2:2 S2:2 0,3-1,0 0,3-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Smältvägen S1:2 S1:2 0,4-1,0 0,4-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 11 <1 <1 - - <1 Smältvägen S3:2 S3:2 0,5-1,1 0,5-1,1 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 80 <1 1,4 - - 3,6 Smältvägen S2:3 S2:3 1,0-1,5 1,0-1,5 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 <10 <1 <1 - - <1 Smältvägen S1:4 S1:4 1,3-2,0 1,3-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 140 <1 <1 - - 1,9 Smältvägen S3:4 S3:4 1,3-2,0 1,3-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 12 <1 <1 - - <1 Smältvägen S3:5 S3:5 2,0-2,5 2,0-2,5 - - - - - - - - - - - - - - Smältvägen S2:6 S2:6 2,5-3,0 2,5-3,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 11 1,9 52 - - <1 Smältvägen S2:7 S2:7 3,0-4,0 3,0-4,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 <10 <1 41 - - 5,1 Smältvägens förlängn 24S017 24S017_2,0-2,5 2,0-2,5 - - - - - - - - - - - - - - Smältvägens förlängn 24S017 24S017_2,5-3,0 2,5-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Smältvägens förlängn 24S017 24S017_3,0-3,5 3,0-3,5 - - - - - - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_4.1 U1:14_4.1 0,0-0,3 0,0-0,3 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 16 70 120 <1 4,8 - - <1 Ulvsunda 1:14 20S915/155 20S915/155 0,0-0,5 0,0-0,5 0,0045 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 15 29 260 <4 1,5 <0,5 0,51 0,91 Ulvsunda 1:14 20S925/185 20S925/185 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 46 <4 <0,9 0,61 0,63 1,2 Ulvsunda 1:14 20S925/205 20S925/205 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 280 <4 <0,9 0,77 0,57 1,3 Ulvsunda 1:14 20S935/195 20S935/195 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 28 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Ulvsunda 1:14 U1:14_2.1 U1:14_2.1 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 31 <1 <1 - - 1,7 Ulvsunda 1:14 U1:14_7.1 U1:14_7.1 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 14 <1 <1 - - <1 Ulvsunda 1:14 20S895/195 20S895/195 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - <3 <5 5,3 370 <0,9 1,2 0 0 3 Ulvsunda 1:14 20S915/195 20S915/195 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_5.1 U1:14_5.1 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 14 300 <1 <1 - - <1 Ulvsunda 1:14 U1:14_3.1 U1:14_3.1 0,03-1,0 0,03-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 <10 <1 <1 - - <1 Ulvsunda 1:14 U1:14_1.1 U1:14_1.1 0,3-1,0 0,3-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 64 <1 <1 - - <1 Ulvsunda 1:14 U1:14_4.2 U1:14_4.2 0,3-1,0 0,3-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 36 78 <1 2 - - <1 Ulvsunda 1:14 U1:14_6.1 U1:14_6.1 0,3-1,0 0,3-1,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 15 <1 <1 - - <1 Ulvsunda 1:14 20S875/175 20S875/175 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Ulvsunda 1:14 20S905/185 20S905/185 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 25 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Ulvsunda 1:14 20S915/175 20S915/175 1,00-1,6 1,00-1,6 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 14 12 150 <4 4 <0,5 <0,5 <0,5 Ulvsunda 1:14 U1:14_6.2 U1:14_6.2 1,0-1,3 1,0-1,3 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 32 <1 <1 - - <1 Ulvsunda 1:14 20S945/205 20S945/205 1,0-1,5 1,0-1,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Ulvsunda 1:14 U1:14_2.3 U1:14_2.3 1,0-1,5 1,0-1,5 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 37 <1 <1 - - <1 Ulvsunda 1:14 20S895/195 20S895/195 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 150 880 490 590 8,7 24 0,91 1,2 2,1 Ulvsunda 1:14 20S905/185 20S905/185 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S935/175 20S935/175 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 17 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Ulvsunda 1:14 U1:14_1.2 U1:14_1.2 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 35 <1 <1 - - <1 Ulvsunda 1:14 U1:14_3.3 U1:14_3.3 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 50 <1 1,4 - - 7,4 Ulvsunda 1:14 U1:14_4.3 U1:14_4.3 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_5.2 U1:14_5.2 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 270 <1 <1 - - <1 Ulvsunda 1:14 U1:14_7.3 U1:14_7.3 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 11 30 <1 <1 - - <1 Ulvsunda 1:14 U1:14_2.4 U1:14_2.4 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S905/165 20S905/165 1,8-3,0 1,8-3,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 6,2 6,8 67 <4 1,8 <0,5 0,62 0,89 Ulvsunda 1:14 U1:14_5.3 U1:14_5.3 2,0-2,3 2,0-2,3 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 2,9 <10 <10 98 <1 <1 - - <1 Ulvsunda 1:14 20S915/195 20S915/195 2,0-2,6 2,0-2,6 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 7,2 130 <4 <0,9 <0,5 <0,5 0,61 Ulvsunda 1:14 U1:14_1.3 U1:14_1.3 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_3.4 U1:14_3.4 3,0-4,0 3,0-4,0 <0,003 <0,1 <0,1 <0,1 <1,2 <2 <10 <10 40 <1 <1 - - <1 Ulvsunda 1:14 U1:14_7.5 U1:14_7.5 5,0-6,0 5,0-6,0 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 2422 2422 0-1 0-1 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S005PG 24S005PG 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <8,2 <8,2 590 <4 2 - - - Uvsunda 1:14 24S001 24S001_2,55-3,0 2,55-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S001 24S001_3,5-3,7 3,5-3,7 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002_2,0-2,5 2,0-2,5 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002_2,5-3,0 2,5-3,0 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002_3,5-4,0 3,5-4,0 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002_4,0-4,5 4,0-4,5 - - - - - - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24E25 24E25 1-2 1-2 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Uvsunda 1:14 24S002 24S002PG 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Uvsunda 1:14 24E25 24E25 2-3 2-3 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Uvsunda 1:14 24S001PG 24S001PG 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Valsverket 10 20S875/075 20S875/075 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 16 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Valsverket 10 24S008 24S008_1,0-1,4 1,0-1,4 - - - - - - - - - - - - - - Valsverket 10 24S008 24S008_1,4-1,6 1,4-1,6 - - - - - - - - - - - - - - Valsverket 10 24S008 24S008_1,6-2,0 1,6-2,0 - - - - - - - - - - - - - - Valsverket 10 24E31 24E31 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 6,7 72 <4 70 - - 97 Valsverket 10 24E36 24E36 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 1,6 - - 3,7 Valsverket 10 24E34 24E34 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - 0,92 Valsverket 10 24E43 24E43 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Valsverket 10 24E43 24E43 1-2 1-2 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Valsverket 10 24E43 24E43 2-3 2-3 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - <0,5 Valsverket 10 24E43 24E43 3-4 3-4 - - - - - - - - - - - - - - Valsverket 10 24S008 24S008PG 0-1 0-1 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 18 <4 <0,9 - - <0,5 Valsverket 10 24E31 24E31 1-2 1-2 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 1,3 - - 3,2 Valsverket 10 24E31 24E31 2-3 2-3 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 14 <4 7,9 - - 11 Valsverket 10 24E36 24E36 1-2 1-2 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - 1,7 Valsverket 10 24E36 24E36 2-3 2-3 - - - - - - - - - - - - - - Valsverket 10 24E34 24E34 1,5-2 1,5-2 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 - - 2,6 Valsverket 10 24E43 24E43 4-5 4-5 - - - - - - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S735/065 20S735/065 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Valvsverket 10 20S785/985 20S785/985 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 16 <4 <0,9 0,67 1,4 2,1 Valvsverket 10 20S785/065 20S785/065 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 89 <4 1,3 <0,5 <0,5 <0,5 Valvsverket 10 20S785/125 20S785/125 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 11 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Valvsverket 10 20S855/105 20S855/105 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Valvsverket 10 20S755/995 20S755/995 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 35 <4 <0,9 0,93 1,3 2,2 Valvsverket 10 20S765/145 20S765/145 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Valvsverket 10 20S795/035 20S795/035 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 72 <4 26 1,5 2,7 4,2 Valvsverket 10 20S835/165 20S835/165 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 0,52 1 1,6 Valvsverket 10 20S865/035 20S865/035 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 21 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Valvsverket 10 20S745/035 20S745/035 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 24 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Valvsverket 10 20S745/105 20S745/105 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Valvsverket 10 20S775/095 20S775/095 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Valvsverket 10 20S795/035 20S795/035 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - <3 7,3 15 <10 <0,9 3,3 0 0 0,57 Valvsverket 10 20S795/175 20S795/175 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 13 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Valvsverket 10 20S815/005 20S815/005 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 <10 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 Valvsverket 10 20S835/165 20S835/165 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - - - 0 0 - Valvsverket 10 20S845/025 20S845/025 2,0-3,0 2,0-3,0 <0,0035 <0,1 <0,1 <0,1 <5 <3 <5 <5 28 <4 <0,9 <0,5 <0,5 <0,5 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord cis_1,2- trans_1,2- Summa PFAS Summa Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Tri-kloreten Tetra-kloreten Vinyl-klorid Summa PCB7 Summa PFAS4 Dikloreten Dikloreten SLV 11 Klorfenoler Riktvärde MRR Riktvärde KM 0,2 0,4 0,008 0,5 Riktvärde MKM 0,6 1,2 0,2 3 Riktvärde FA 1000 10000 10 250 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts µg/kg µg/kg Gjuteriv 24S006 24S006PG 0-1 0-1 - - - - - - - - - Gjuterivägen G1:1 G1:1 0,0-0,3 0,0-0,3 - - - - - - - - - Gjuterivägen G1:3 G1:3 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Gjuterivägen G1:4 G1:4 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - Gjuterivägen G1:6 G1:6 3,5-4,0 3,5-4,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S875/135 20S875/135 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S885/115 20S885/115 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S905/055 20S905/055 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S905/125 20S905/125 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S925/025 20S925/025 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 <0,5 <0,3 - Gjutmästaren 3 20S945/165 20S945/165 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S955/155 20S955/155 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 21SG01 21SG01 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - <0,007 0,6 - <90 Gjutmästaren 3 21SG03 21SG03 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - <0,007 - - <90 Gjutmästaren 3 20S945/165 20S945/165 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S945/125 20S945/125 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - <0,007 0,83 0,1 <90 Gjutmästaren 3 U6 U6 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 U7 U7 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 U9 U9 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S975/155 20S975/155 0,0-2,0 0,0-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 U3 U3 0,4-1,0 0,4-1,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S875/135 20S875/135 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S915/045 20S915/045 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 0,016 0,57 <0,153 - Gjutmästaren 3 20S945/045 20S945/045 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 <0,5 <0,3 - Gjutmästaren 3 20S965/165 20S965/165 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S985/125 20S985/125 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 21SG01 21SG01 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - <0,007 0,61 - <90 Gjutmästaren 3 21SG03 21SG03 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - <0,007 - - <90 Gjutmästaren 3 U4 U4 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S965/165 20S965/165 1,0-1,5 1,0-1,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 21SG03 21SG03 1,0-1,5 1,0-1,5 - - - - - <0,007 - - <90 Gjutmästaren 3 U1 U1 1,0-1,5 1,0-1,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 U3 U3 1,0-1,6 1,0-1,6 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S885/145 20S885/145 1,0-1,7 1,0-1,7 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S925/035 20S925/035 1,0-1,8 1,0-1,8 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 21SG02 21SG02 1,0-1,9 1,0-1,9 - - - - - <0,007 - - <90 Gjutmästaren 3 20S875/155 20S875/155 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S885/125 20S885/125 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S895/075 20S895/075 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S895/095 20S895/095 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S915/045 20S915/045 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S935/155 20S935/155 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - <0,007 0,55 <0,176 <90 Gjutmästaren 3 21SG01 21SG01 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - <0,007 0,53 - <90 Gjutmästaren 3 U5 U5 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 U7 U7 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S875/155 20S875/155 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 U1 U1 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S895/135 20S895/135 1,5-2,5 1,5-2,5 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 0,61 <0,12 - Gjutmästaren 3 U3 U3 1,6-2,0 1,6-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 U4 U4 2,0-2,4 2,0-2,4 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S975/155 20S975/155 2,0-2,8 2,0-2,8 - - - - - - - - - Gjutmästaren 3 20S895/075 20S895/075 2,0-3,0 2,0-3,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 <0,5 <0,3 - Gjutmästaren 4 24E41 24E41 1-2 1-2 - - - - - - - - - Gjutmästaren 4 24E41 24E41 3-4 3-4 0,95 0,05 0,51 0,027 <0,005 - - - - Gjutmästaren 4 24E41 24E41 0-1 0-1 - - - - - <0,0053 - - - Gjutmästaren 4 24E41 24E41 2,3-3 2,3-3 <0,005 <0,005 0,0093 <0,005 <0,005 - - - - Gjutmästaren 4 25LC04 25LC04:0,1-0,4 0,1-0,4 - - - - - <0,007 <0,00275 <0,001 - Gjutmästaren 4 25CL04 25LC04:2-4 2,0-4,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 4 25CL04 25LC04:4-4,5 4,0-4,5 0,028 <0,02 0,02 <0,01 <0,1 - - - - Gjutmästaren 4 25LC04 25LC04:4,7-5,7 4,7-5,7 <0,01 <0,02 <0,02 <0,01 <0,1 - - - - Gjutmästaren 4 24S004PG 24S004PG 0-1 0-1 - - - - - <0,0053 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt8 Provpunkt8 0,0-0,4 0,0-0,4 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt9 Provpunkt9 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.1 19GA05.1 0,0-1,5 0,0-1,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA04.2 19GA04.2 0,02-0,2 0,02-0,2 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA01.2 19GA01.2 0,03-0,4 0,03-0,4 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt6 Provpunkt6 0,05-0,4 0,05-0,4 - - - - - <1 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt5 Provpunkt5 0,2-0,5 0,2-0,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA04.3 19GA04.3 0,2-0,7 0,2-0,7 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,1 <0,007 - - - Gjutmästaren 5 19GA03.3 19GA03.3 0,25-0,7 0,25-0,7 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt4 Provpunkt4 0,3-0,6 0,3-0,6 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA02.3 19GA02.3 0,3-0,7 0,3-0,7 - - - - - 0,039 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt8 Provpunkt8 0,4-0,5 0,4-0,5 - - - - - <1 - - - Gjutmästaren 5 19GA01.3 19GA01.3 0,4-0,8 0,4-0,8 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt6 Provpunkt6 0,4-0,9 0,4-0,9 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt2 Provpunkt2 0,4-1,0 0,4-1,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA07.2 19GA07.2 0,4-1,0 0,4-1,0 - - - - - 0,045 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt3 Provpunkt3 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt4 Provpunkt4 0,6-1,0 0,6-1,0 - - - - - <1 - - - Gjutmästaren 5 19GA02.4 19GA02.4 0,7-0,9 0,7-0,9 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA04.4 19GA04.4 0,7-1,2 0,7-1,2 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA01.4 19GA01.4 0,8-0,9 0,8-0,9 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt1 Provpunkt1 1,0-1,5 1,0-1,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA07.4 19GA07.4 1,5-1,7 1,5-1,7 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,1 - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt5 Provpunkt5 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - <1 - - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord cis_1,2- trans_1,2- Summa PFAS Summa Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Tri-kloreten Tetra-kloreten Vinyl-klorid Summa PCB7 Summa PFAS4 Dikloreten Dikloreten SLV 11 Klorfenoler Riktvärde MRR Riktvärde KM 0,2 0,4 0,008 0,5 Riktvärde MKM 0,6 1,2 0,2 3 Riktvärde FA 1000 10000 10 250 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts µg/kg µg/kg Gjutmästaren 5 19GA05.2 19GA05.2 1 ,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - <0,007 - - - Gjutmästaren 5 19GA06.2 19GA06.2 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt3 Provpunkt3 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - <1 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt10 Provpunkt10 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - <1 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt1 Provpunkt1 1,6-2,0 1,6-2,0 - - - - - <1 - - - Gjutmästaren 5 19GA06.3 19GA06.3 2,0-2,5 2,0-2,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.4 19GA05.4 2,5-3,0 2,5-3,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA06.7 19GA06.7 4,0-4,5 4,0-4,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.6 19GA05.6 4,5-5,0 4,5-5,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA06.8 19GA06.8 4,5-5,0 4,5-5,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.8 19GA05.8 5,5-6,0 5,5-6,0 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,1 - - - - Gjutmästaren 5 19GA06.12 19GA06.12 6,5-6,8 6,5-6,8 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,1 - - - - Gjutmästaren 5 25SG107 25SG107 0-0,8 0-0,8 - - - - - <0,007 - - - Gjutmästaren 5 25SG111 25SG111 0,0-7 0-0,7 - - - - - <0,007 - - - Gjutmästaren 5 25SG113 25SG113 0-0,4 0-0,4 - - - - - <0,007 - - - Gjutmästaren 5 25SG114 25SG114 0-0,8 0-0,8 - - - - - <0,007 - - - Gjutmästaren 5 19GA01.2 19GA01.2 0,03-0,4 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA01.3 19GA01.3 0,4-0,8 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA01.4 19GA01.4 0,8-0,9 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA02.3 19GA02.3 0,3-0,7 - - - - - 0,039 - - - Gjutmästaren 5 19GA02.4 19GA02.4 0,7-0,9 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA03.3 19GA03.3 0,25-0,7 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA04.2 19GA04.2 0,02-0,2 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA04.3 19GA04.3 0,2-0,7 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.10 <0.007 - - - Gjutmästaren 5 19GA04.4 19GA04.4 0,7-1,2 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.1 19GA05.1 0-1,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.2 19GA05.2 1,5-2 - - - - - <0.007 - - - Gjutmästaren 5 19GA05.4 19GA05.4 2,5-3 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.6 19GA05.6 4,5-5,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA05.8 19GA05.8 5,5-6,0 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.10 - - - - Gjutmästaren 5 19GA06.2 19GA06.2 1,5-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA06.3 19GA06.3 2,0-2,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA06.7 19GA06.7 4,0-4,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA06.8 19GA06.8 4,5-5,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 19GA06.12 19GA06.12 6,5-6,8 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.10 - - - - Gjutmästaren 5 19GA07.2 19GA07.2 0,4-1,0 - - - - - 0,045 - - - Gjutmästaren 5 19GA07.4 19GA07.4 1,5-1,7 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.10 - - - - Gjutmästaren 5 25SG107 25SG107 0-0,8 - - - - - <0.0070 - - - Gjutmästaren 5 25SG111 25SG111 0-0,7 - - - - - <0.0070 - - - Gjutmästaren 5 25SG113 25SG113 0-0,4 - - - - - <0.0070 - - - Gjutmästaren 5 25SG114 25SG114 0-0,8 - - - - - <0.0070 - - - Gjutmästaren 5 RAM1201 RAM1201 0-1 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 RAM1202 RAM1202 0-1 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 RAM1202 RAM1202 1-1,8 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 RAM1203 RAM1203 1,0-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 RAM1204 RAM1204 0-1 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 RAM1205 RAM1205 1,0-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 RAM1206 RAM1206 1,0-2,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 1 Provpunkt 1 1,0-1,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 1 Provpunkt 1 1,6-2,0 - - - - - <1 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 2 Provpunkt 2 0,4-1,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 3 Provpunkt 3 0,5-1,0 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 3 Provpunkt 3 1,5-2,0 - - - - - <1 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 4 Provpunkt 4 0,3-0,6 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 4 Provpunkt 4 0,6-1,0 - - - - - <1 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 5 Provpunkt 5 0,2-0,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 5 Provpunkt 5 1,5-2,0 - - - - - <1 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 6 Provpunkt 6 0,05-0,4 - - - - - <1 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 6 Provpunkt 6 0,4-0,9 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 8 Provpunkt 8 0,0-0,4 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 8 Provpunkt 8 0,4-0,5 - - - - - <1 - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 9 Provpunkt 9 0,0-0,5 - - - - - - - - - Gjutmästaren 5 Provpunkt 10 Provpunkt 10 1,5-2,0 - - - - - <1 - - - Masugnen 1 E5:03 E5:03 0,3 0,3 - - - - - - - - - Masugnen 1 E2:06 E2:06 0,6 0,6 - - - - - - - - - Masugnen 1 E1:08 E1:08 0,8 0,8 - - - - - - - - - Masugnen 1 E3:08 E3:08 0,8 0,8 - - - - - - - - - Masugnen 1 E4:08 E4:08 0,8 0,8 - - - - - - - - - Masugnen 1 E2:09 E2:09 0,9 0,9 - - - - - - - - - Masugnen 1 E2:16 E2:16 1,6 1,6 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S915/255 20S915/255 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S875/355 20S875/355 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 <0,5 <0,05 - Masugnen 1 20S915/355 20S915/355 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S935/295 20S935/295 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S945/235 20S945/235 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20SBETONG3 20SBETONG3 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - <0,007 <0,5 <0,3 <90 Masugnen 1 M1-2-1 M1-2-1 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-3-1 M1-3-1 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-10-1 M1-10-1 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-5-1 M1-5-1 0,0-1,0 0,0-1,0 0,034 - 0,025 - - - - - - Masugnen 1 M1-1-2 M1-1-2 0,04-1,0 0,04-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-6-1 M1-6-1 0,04-1,0 0,04-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S02 20S02 0,05-0,8 0,05-0,8 - - - - - <0,007 0,53 <0,196 - Masugnen 1 20S06 20S06 0,05-0,8 0,05-0,8 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-7-1 M1-7-1 0,05-1,0 0,05-1,0 - - - - - - - - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord cis_1,2- trans_1,2- Summa PFAS Summa Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Tri-kloreten Tetra-kloreten Vinyl-klorid Summa PCB7 Summa PFAS4 Dikloreten Dikloreten SLV 11 Klorfenoler Riktvärde MRR Riktvärde KM 0,2 0,4 0,008 0,5 Riktvärde MKM 0,6 1,2 0,2 3 Riktvärde FA 1000 10000 10 250 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts µg/kg µg/kg Masugnen 1 M1-9-1 M1-9-1 0,05 -1,0 0,05-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S01 20S01 0,1-0,8 0,1-0,8 - - - - - <0,007 0,6 <0,13 - Masugnen 1 20S03 20S03 0,1-1,0 0,1-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S08 20S08 0,15-1,1 0,15-1,1 - - - - - <0,007 0,55 <0,176 - Masugnen 1 20S04 20S04 0,2-1,0 0,2-1,0 - - - - - <0,007 0,76 <0,04 - Masugnen 1 20S07 20S07 0,2-1,0 0,2-1,0 - - - - - 0,014 1,2 0,58 - Masugnen 1 20S05 20S05 0,2-1,2 0,2-1,2 - - - - - <0,007 <0,5 <0,3 - Masugnen 1 20S845/275 20S845/275 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S855/235 20S855/235 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S925/365 20S925/365 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S945/225 20S945/225 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S955/255 20S955/255 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-11-1 M1-11-1 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-12-1 M1-12-1 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S915/255 20S915/255 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S855/235 20S855/235 1,0-1,6 1,0-1,6 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S845/275 20S845/275 1,0-1,7 1,0-1,7 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S875/355 20S875/355 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S945/235 20S945/235 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S955/215 20S955/215 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S955/235 20S955/235 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-2-2 M1-2-2 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-5-2 M1-5-2 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-7-2 M1-7-2 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-8-2 M1-8-2 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-9-2 M1-9-2 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-12-2 M1-12-2 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S925/365 20S925/365 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S935/295 20S935/295 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 <0,5 <0,3 - Masugnen 1 20S955/255 20S955/255 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-3-3 M1-3-3 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-1-4 M1-1-4 2,0-2,6 2,0-2,6 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S915/355 20S915/355 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-6-3 M1-6-3 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-10-3 M1-10-3 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-11-3 M1-11-3 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 M1-12-3 M1-12-3 2,4-3,0 2,4-3,0 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S09 20S09 0,0-0,05 0,0-0,05 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S10 20S10 0,0-0,05 0,0-0,05 - - - - - - - - - Masugnen 1 20S11 20S11 0,0-0,1 0,0-0,1 - - - - - - - - - Masugnen 1 24S011PG 24S011PG 0-1 0-1 - - - - - - - - - Masugnen 1 24S010PG 24S010PG 0-0,5 0,5 - - - - - <0,0053 - - - Masugnen 1 24S010PG 24S010PG 0,5-1 0,5-1 - - - - - - - - - Masugnen 1 24E20 24E20 0-1 0-1 - - - - - 0,011 - - - Masugnen 1 24E20 24E20 1-2 1-2 - - - - - - - - - Masugnen 1 24E20 24E20 2-3 2-3 - - - - - - - - - Masugnen 1 24E09 24E09 0-1 0-1 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,0053 - - - Masugnen 1 24E09 24E09 1-2 1-2 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 - - - - Masugnen: 1 20S835/305 20S835/305 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S855/265 20S855/265 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S865/205 20S865/205 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S865/275 20S865/275 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S865/305 20S865/305 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S865/345 20S865/345 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S875/235 20S875/235 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S875/255 20S875/255 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S875/295 20S875/295 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S875/315 20S875/315 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S875/345 20S875/345 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S885/285 20S885/285 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S885/305 20S885/305 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S895/205 20S895/205 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S895/315 20S895/315 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 0,97 0,49 0 Masugnen: 1 20S895/355 20S895/355 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S905/265 20S905/265 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S905/305 20S905/305 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S905/325 20S905/325 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S915/215 20S915/215 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 0,02 0,9 0,17 - Masugnen: 1 20S915/235 20S915/235 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S915/285 20S915/285 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 <0,5 <0,3 - Masugnen: 1 20S915/295 20S915/295 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S915/315 20S915/315 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S925/325 20S925/325 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S935/215 20S935/215 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S935/235 20S935/235 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S935/285 20S935/285 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S935/315 20S935/315 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S915/335 20S915/335 0,0-0,8 0,0-0,8 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S845/315 20S845/315 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 <0,5 <0,3 - Masugnen: 1 20S845/325 20S845/325 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S845/345 20S845/345 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 0,66 <0,07 - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord cis_1,2- trans_1,2- Summa PFAS Summa Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Tri-kloreten Tetra-kloreten Vinyl-klorid Summa PCB7 Summa PFAS4 Dikloreten Dikloreten SLV 11 Klorfenoler Riktvärde MRR Riktvärde KM 0,2 0,4 0,008 0,5 Riktvärde MKM 0,6 1,2 0,2 3 Riktvärde FA 1000 10000 10 250 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts µg/kg µg/kg Masugnen: 1 20S855/325 20S855/325 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S875/335 20S875/335 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S885/325 20S885/325 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S885/345 20S885/345 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S895/275 20S895/275 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S895/295 20S895/295 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S895/335 20S895/335 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S905/345 20S905/345 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S925/245 20S925/245 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S925/285 20S925/285 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S925/345 20S925/345 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 <0,5 <0,3 - Masugnen: 1 20S935/275 20S935/275 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S935/355 20S935/355 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S945/265 20S945/265 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 0,54 <0,187 - Masugnen: 1 20S945/325 20S945/325 0,0-1,0 0,0-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 <0,5 <0,3 - Masugnen: 1 20S955/295 20S955/295 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S865/275 20S865/275 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S855/355 20S855/355 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S865/245 20S865/245 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,013 1 0,43 - Masugnen: 1 20S865/265 20S865/265 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S875/275 20S875/275 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,013 0,62 <0,11 - Masugnen: 1 20S885/225 20S885/225 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S885/245 20S885/245 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S895/235 20S895/235 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S905/245 20S905/245 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S905/285 20S905/285 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S925/265 20S925/265 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S925/295 20S925/295 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S945/245 20S945/245 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 0,56 <0,164 - Masugnen: 1 20S965/215 20S965/215 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 0,53 <0,198 - Masugnen: 1 20S965/245 20S965/245 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S905/295 20S905/295 0,8-1,5 0,8-1,5 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S855/325 20S855/325 1,0-1,5 1,0-1,5 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 - - - - Masugnen: 1 20S845/325 20S845/325 1,0-1,6 1,0-1,6 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S855/255 20S855/255 1,0-1,6 1,0-1,6 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S865/285 20S865/285 1,0-1,7 1,0-1,7 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S945/325 20S945/325 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S835/335 20S835/335 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S835/355 20S835/355 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S845/335 20S845/335 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S855/285 20S855/285 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S855/295 20S855/295 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S855/305 20S855/305 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 <0,5 <0,3 - Masugnen: 1 20S855/335 20S855/335 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S855/345 20S855/345 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S875/215 20S875/215 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S885/205 20S885/205 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 0,0084 1,4 0,71 - Masugnen: 1 20S885/265 20S885/265 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S895/215 20S895/215 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S915/275 20S915/275 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S925/225 20S925/225 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S925/305 20S925/305 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S935/255 20S935/255 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S945/215 20S945/215 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S945/245 20S945/245 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S945/305 20S945/305 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S955/245 20S955/245 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S955/275 20S955/275 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S965/235 20S965/235 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Masugnen: 1 20S865/325 20S865/325 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R2:1 R2:1 0,0-0,03 0,0-0,03 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R1:1 R1:1 0,03-1,0 0,03-1,0 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R1:2 R1:2 0,03-1,0 0,03-1,0 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R2:2 R2:2 0,03-1,0 0,03-1,0 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R4:1 R4:1 0,03-1,0 0,03-1,0 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R3:2 R3:2 0,3-1,0 0,3-1,0 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R2:3 R2:3 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R3:3 R3:3 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R4:2 R4:2 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R1:3 R1:3 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R1:4 R1:4 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R2:4 R2:4 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - Råjärnsvägen R3:4 R3:4 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - Smältv 24E62 24E62 0-1 0-1 - - - - - - - - - Smältv 24E62 24E62 1-2 1-2 - - - - - - - - - Smältv 24E62 24E62 2-3 2-3 - - - - - - - - - Smältv 24E17 24E17 0-1 0-1 - - - - - - - - - Smältv 24E17 24E17 1-2 1-2 - - - - - - - - - Smältv 24E17 24E17 2-3 2-3 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007PG 24S007PG 0-1 0-1 - - - - - <0,0053 - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_1,0-1,5 1,0-1,5 <0,005 <0,005 0,0092 <0,005 <0,005 - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_2,5-3,0 2,5-3,0 <0,005 <0,005 0,037 <0,005 <0,005 - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_3,0-3,5 3,0-3,5 <0,005 <0,005 2,8 0,16 0,95 - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_3,5-4,0 3,5-4,0 0,77 0,075 4 0,38 1,3 - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_4,5-5,0 4,5-5,0 0,6 0,037 9,9 0,15 0,24 - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_5,0-5,5 5,0-5,5 3 <0,005 2,8 0,14 0,57 - - - - Smältv/Gjuteriv 24S007 24S007_5,5-6,0 5,5-6,0 2,6 <0,005 1,2 0,02 0,14 - - - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.1 Resultat jord cis_1,2- trans_1,2- Summa PFAS Summa Provtagningsdatum Provpunkt Provets märkning Djup Tri-kloreten Tetra-kloreten Vinyl-klorid Summa PCB7 Summa PFAS4 Dikloreten Dikloreten SLV 11 Klorfenoler Riktvärde MRR Riktvärde KM 0,2 0,4 0,008 0,5 Riktvärde MKM 0,6 1,2 0,2 3 Riktvärde FA 1000 10000 10 250 Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts µg/kg µg/kg Smältvägen S1:1 S1:1 0,0-0, 4 0,0-0,4 - - - - - - - - - Smältvägen S3:1 S3:1 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Smältvägen S2:2 S2:2 0,3-1,0 0,3-1,0 - - - - - - - - - Smältvägen S1:2 S1:2 0,4-1,0 0,4-1,0 - - - - - - - - - Smältvägen S3:2 S3:2 0,5-1,1 0,5-1,1 - - - - - - - - - Smältvägen S2:3 S2:3 1,0-1,5 1,0-1,5 0,028 - - - - - - - - Smältvägen S1:4 S1:4 1,3-2,0 1,3-2,0 - - - - - - - - - Smältvägen S3:4 S3:4 1,3-2,0 1,3-2,0 - - - - - - - - - Smältvägen S3:5 S3:5 2,0-2,5 2,0-2,5 - - - - - - - - - Smältvägen S2:6 S2:6 2,5-3,0 2,5-3,0 - - - - - - - - - Smältvägen S2:7 S2:7 3,0-4,0 3,0-4,0 - - - - - - - - - Smältvägens förlängn 24S017 24S017_2,0-2,5 2,0-2,5 0,0063 0,29 0,013 <0,005 <0,005 - - - - Smältvägens förlängn 24S017 24S017_2,5-3,0 2,5-3,0 0,013 0,55 0,013 <0,005 <0,005 - - - - Smältvägens förlängn 24S017 24S017_3,0-3,5 3,0-3,5 <0,005 0,011 <0,005 <0,005 <0,005 - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_4.1 U1:14_4.1 0,0-0,3 0,0-0,3 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S915/155 20S915/155 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S925/185 20S925/185 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S925/205 20S925/205 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S935/195 20S935/195 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_2.1 U1:14_2.1 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_7.1 U1:14_7.1 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S895/195 20S895/195 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S915/195 20S915/195 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - <0,007 - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_5.1 U1:14_5.1 0,0-1,0 0,0-1,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_3.1 U1:14_3.1 0,03-1,0 0,03-1,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_1.1 U1:14_1.1 0,3-1,0 0,3-1,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_4.2 U1:14_4.2 0,3-1,0 0,3-1,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_6.1 U1:14_6.1 0,3-1,0 0,3-1,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S875/175 20S875/175 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S905/185 20S905/185 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - 1,2 0,91 0,256 <90 Ulvsunda 1:14 20S915/175 20S915/175 1,00-1,6 1,00-1,6 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_6.2 U1:14_6.2 1,0-1,3 1,0-1,3 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S945/205 20S945/205 1,0-1,5 1,0-1,5 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_2.3 U1:14_2.3 1,0-1,5 1,0-1,5 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S895/195 20S895/195 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S905/185 20S905/185 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - 0,43 - - - Ulvsunda 1:14 20S935/175 20S935/175 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_1.2 U1:14_1.2 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_3.3 U1:14_3.3 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_4.3 U1:14_4.3 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_5.2 U1:14_5.2 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_7.3 U1:14_7.3 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_2.4 U1:14_2.4 1,5-2,0 1,5-2,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S905/165 20S905/165 1,8-3,0 1,8-3,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_5.3 U1:14_5.3 2,0-2,3 2,0-2,3 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 20S915/195 20S915/195 2,0-2,6 2,0-2,6 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_1.3 U1:14_1.3 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_3.4 U1:14_3.4 3,0-4,0 3,0-4,0 - - - - - - - - - Ulvsunda 1:14 U1:14_7.5 U1:14_7.5 5,0-6,0 5,0-6,0 - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 2422 2422 0-1 0-1 - - - - - <0,0053 - - - Uvsunda 1:14 24S005PG 24S005PG 0-1 0-1 - - - - - 0,038 - - - Uvsunda 1:14 24S001 24S001_2,55-3,0 2,55-3,0 <0,005 <0,005 0,0087 <0,005 <0,005 - - - - Uvsunda 1:14 24S001 24S001_3,5-3,7 3,5-3,7 <0,005 <0,005 0,0076 <0,005 <0,005 - - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002_2,0-2,5 2,0-2,5 <0,005 <0,005 0,0057 <0,005 <0,005 - - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002_2,5-3,0 2,5-3,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 - - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002_3,5-4,0 3,5-4,0 <0,005 <0,005 0,042 <0,005 <0,005 - - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002_4,0-4,5 4,0-4,5 <0,005 <0,005 0,028 <0,005 <0,005 - - - - Uvsunda 1:14 24E25 24E25 1-2 1-2 - - - - - <0,0053 - - - Uvsunda 1:14 24S002 24S002PG 0-1 0-1 - - - - - <0,0053 - - - Uvsunda 1:14 24E25 24E25 2-3 2-3 - - - - - - - - - Uvsunda 1:14 24S001PG 24S001PG 0-1 0-1 - - - - - <0,0053 - - - Valsverket 10 20S875/075 20S875/075 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Valsverket 10 24S008 24S008_1,0-1,4 1,0-1,4 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 - - - - Valsverket 10 24S008 24S008_1,4-1,6 1,4-1,6 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 - - - - Valsverket 10 24S008 24S008_1,6-2,0 1,6-2,0 <0,005 <0,005 0,013 <0,005 <0,005 - - - - Valsverket 10 24E31 24E31 0-1 0-1 - - - - - <0,0053 - - - Valsverket 10 24E36 24E36 0-1 0-1 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,0053 - - - Valsverket 10 24E34 24E34 0-1 0-1 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,0053 - - - Valsverket 10 24E43 24E43 0-1 0-1 - - - - - - - - - Valsverket 10 24E43 24E43 1-2 1-2 <0,005 <0,005 0,012 <0,005 <0,005 - - - - Valsverket 10 24E43 24E43 2-3 2-3 - - - - - - - - - Valsverket 10 24E43 24E43 3-4 3-4 0,088 <0,005 3,4 0,065 0,25 - - - - Valsverket 10 24S008 24S008PG 0-1 0-1 - - - - - - - - - Valsverket 10 24E31 24E31 1-2 1-2 - - - - - - - - - Valsverket 10 24E31 24E31 2-3 2-3 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 - - - - Valsverket 10 24E36 24E36 1-2 1-2 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 - - - - Valsverket 10 24E36 24E36 2-3 2-3 - - - - - - - - - Valsverket 10 24E34 24E34 1,5-2 1,5-2 - - - - - - - - - Valsverket 10 24E43 24E43 4-5 4-5 0,2 <0,005 2,3 0,019 0,11 - - - 0 Valvsverket 10 20S735/065 20S735/065 0,0-0,5 0,0-0,5 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 0,015 <0,5 <0,3 - Valvsverket 10 20S785/985 20S785/985 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S785/065 20S785/065 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S785/125 20S785/125 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S855/105 20S855/105 0,0-0,5 0,0-0,5 - - - - - 0,023 0,75 0,02 <90 Valvsverket 10 20S755/995 20S755/995 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S765/145 20S765/145 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S795/035 20S795/035 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S835/165 20S835/165 0,5-1,0 0,5-1,0 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S865/035 20S865/035 0,5-1,0 0,5-1,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 0,054 0,53 <0,2 - Valvsverket 10 20S745/035 20S745/035 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S745/105 20S745/105 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S775/095 20S775/095 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S795/035 20S795/035 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S795/175 20S795/175 1,0-2,0 1,0-2,0 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,005 <0,007 <0,5 <0,3 - Valvsverket 10 20S815/005 20S815/005 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S835/165 20S835/165 1,0-2,0 1,0-2,0 - - - - - - - - - Valvsverket 10 20S845/025 20S845/025 2,0-3,0 2,0-3,0 - - - - - - - - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.2. Resultat grundvatten Provpunkt 21S04D 21S04D 19S06Y 19S06 21S04D 24E62 21S03D 21S03D 24S001 24S002 Fastighet Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Prov Datum 2025-02-18 2025-03-11 2019-11-01 2022-01-18 2022-01-13 2025-03-12 2022-01-18 2025-03-11 2024-06-07 2024-06-07 Övre/undre magasin Djupt Djupt Djupt Djupt Djupt Djupt Djupt Djupt Djupt Djupt Ämne Enhet Arsenik µg/l 3,8 11 2,1 1,2 0,2 0,9 1,7 Barium µg/l 39 34 76 79 53 39 44 Bly µg/l 0,12 0,074 0,2 0,035 0,054 0,51 0,017 Kadmium µg/l 0,0046 0,014 0,06 0,017 0,0097 0,01 <0,004 Kobolt µg/l 0,09 0,13 0,067 0,36 0,094 0,11 0,29 Koppar µg/l 2 21 < 0,050 1,1 0,71 3,5 0,24 Krom µg/l 0,058 0,34 < 0,050 0,083 <0,05 0,29 0,19 Kvicksilver µg/l <0,1 <0,1 < 0,10 < 0,10 <0,1 <0,1 <0,1 Molybden µg/l - - Nickel µg/l 1 2,1 0,75 5,6 1,8 0,87 1,5 Vanadin µg/l 0,32 0,6 0,96 0,76 0,087 1,2 0,76 Zink µg/l 4,4 17 1,7 11 3,5 6 0,74 Alifater >C5-C8 µg/l <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C8-C10 µg/l <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C10-C12 µg/l <10 <10 <20 <10 <20 <10 <10 <10 Alifater >C12-C16 µg/l <10 <10 <20 23 <20 <10 <10 <10 Alifater >C16-C35 µg/l <20 <20 <50 3000 <50 <20 <20 26 Aromater >C8-C10 µg/l <10 <10 <10 10 <10 <10 <10 <10 Aromater >C10-C16 µg/l <1,0 <1,0 <10 3 <10 <1,0 <1 <1 Aromater >C16-C35 µg/l <0,50 <0,50 <0,50 3,7 <0,50 <0,50 <0,50 0,5 Bensen µg/l <0,5 <0,50 <0,50 <0,50 <0,50 <0,50 <0,5 <0,5 Toluen µg/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Etylbensen µg/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Xylener, summa µg/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 acenaftylen µg/l <0,010 <0,010 < 0,010 0,045 < 0,010 <0,010 <0,010 0,023 acenaften µg/l 0,026 <0,010 < 0,010 0,23 < 0,010 <0,010 <0,010 0,08 fluoren µg/l 0,028 <0,010 < 0,010 0,35 < 0,010 <0,010 <0,010 0,055 fenantren µg/l 0,014 0,011 < 0,010 2,4 < 0,010 <0,010 <0,010 0,17 antracen µg/l <0,010 0,013 < 0,010 0,6 < 0,010 <0,010 <0,010 0,1 fluoranten µg/l 0,069 0,033 < 0,010 2,3 < 0,010 <0,010 <0,010 0,4 pyren µg/l 0,048 0,027 < 0,010 1,9 < 0,010 <0,010 <0,010 0,35 bens(a) antracen µg/l 0,015 0,016 < 0,010 0,84 < 0,010 <0,010 <0,010 0,15 krysen µg/l 0,011 0,012 < 0,010 0,73 < 0,010 <0,010 <0,010 0,13 bens(b) fluoranten µg/l <0,020 <0,020 0,26 bens(k) fluoranten µg/l <0,020 <0,020 0,26 bens(b,k) fluoranten µg/l 0,025 0,034 < 0,020 1,2 < 0,020 <0,020 bens(a)pyren µg/l 0,015 0,022 < 0,010 0,78 < 0,010 <0,010 <0,010 0,17 dibens(ah) antracen µg/l <0,010 <0,010 < 0,010 0,077 < 0,010 <0,010 <0,010 <0,010 benso(ghi) perylen µg/l <0,010 0,014 < 0,010 0,44 < 0,010 <0,010 <0,010 0,098 indeno(123cd) pyren µg/l 0,01 0,018 < 0,010 0,37 < 0,010 <0,010 <0,010 0,12 PAH, summa L µg/l 0,036 <0,015 < 0,040 0,59 < 0,040 <0,015 <0,015 0,15 PAH, summa M µg/l 0,16 0,089 < 0,040 7,5 < 0,040 <0,025 <0,025 1,1 PAH, summa H µg/l 0,086 0,12 < 0,040 4,5 < 0,040 <0,040 <0,040 0,93 Tetrakloreten µg/l <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 2,7 <0,10 <0,10 Trikloreten µg/l <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 7,7 <0,10 <0,10 cis-1,2-Dikloreten µg/l 1,2 0,19 3,2 12 1,5 2,2 < 0,10 74 <0,10 0,99 trans-1,2-Dikloreten µg/l <0,10 <0,10 0,14 0,29 0,18 <0,10 < 0,10 0,54 <0,10 <0,10 Vinylklorid µg/l 17 0,33 140 98 52 24 0,25 0,25 <0,10 5 1,1-Dikloretan µg/l <0,10 <0,10 0,22 0,14 0,15 <0,10 2 <0,10 <0,10 <0,10 1,2-Dikloretan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 0,69 <0,10 <0,10 <0,10 1,1-Dikloreten µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 0,13 <0,10 <0,10 1,1,1-Trikloretan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 <0,10 1,1,2-Trikloretan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Hexakloretan µg/l - Diklormetan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 0,1 Triklormetan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Tetraklormetan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 PFBA ng/l 9,1 7,2 13 PFPeA ng/l 21 12 33 PFHxA ng/l 15 11 12 PFHpA ng/l 8 5,5 33 PFOA ng/l 44 60 17 PFNA ng/l 1,7 0,54 11 PFDA ng/l 1,4 <0,30 41 PFBS ng/l 3,8 1,7 1 PFHxS ng/l 36 18 0,36 PFOS ng/l 52 20 2,7 6:2 FTS ng/l <50 1,7 12 Summa PFAS-11 ng/l 140 27 PFDA ng/l 1,4 PFUdA ng/l <0,30 PFOdA ng/l <0,30 PFTeDA ng/l <1,0 PFHxDA ng/l <0,30 PFHpS ng/l 1,1 PFDS ng/l <0,30 PFTrDA ng/l <1,0 PFPeS ng/l 3 Summa PFAS ng/l 200 6:2 FTOH ng/l 8:2 FTOH ng/l <10 C6O4 ng/l <1,0 DONA ng/l <0,30 HFPO-DA ng/l <0,30 PFODA ng/l <0,30 Summa PFAS24 (PFOA ng/l ekvivalenter) 200 Summa PFAS4 ng/l 130 Cyanid, lättillgänglig µg/l Cyanid, total µg/l PCB-7 µg/l Dioxin (TCDD-ekv) pg/l Dioxin (TCDD-ekv) pg/l 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.2. Resultat grundvatten Provpunkt 21S03Y 21S04Y 24S001 U1:14_2 U1:14_7 24S008 24S008 21S06D 21S06Y Fastighet Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Ulvsunda 1:14 Valsverket 10 Valsverket 10 Valsverket 10 Valsverket 10 Prov Datum 2022-01-14 2022-01-13 2025-03-11 2016-12-01 2016-12-01 2024-06-07 2025-03-12 2022-01-12 2022-01-14 Övre/undre magasin ytlig Ytlig Ytlig Ytlig Ytlig Djupt Djupt Djupt ytlig Ämne Enhet Arsenik µg/l 1,6 9,8 0,85 3,1 0,61 0,71 0,34 0,7 1,7 Barium µg/l 96 66 29 110 30 41 38 6,6 58 Bly µg/l 0,12 0,013 0,025 0,031 <0,02 0,091 0,053 0,031 < 0,010 Kadmium µg/l 0,007 0,008 0,0055 0,016 <0,01 0,03 0,016 < 0,0040 0,014 Kobolt µg/l 0,44 0,5 0,14 0,84 0,21 0,19 0,35 0,033 0,081 Koppar µg/l 0,37 0,29 2,8 1,3 0,15 2,3 1,6 1,7 1,1 Krom µg/l < 0,050 4,3 0,27 0,61 0,33 0,076 0,12 < 0,050 < 0,050 Kvicksilver µg/l < 0,10 < 0,10 <0,1 <0,10 <0,10 <0,1 <0,1 < 0,10 < 0,10 Molybden µg/l - - 6,7 1,6 - - Nickel µg/l 2,6 1,4 1,1 3,7 0,72 1,7 1,8 0,61 1,1 Vanadin µg/l 0,99 0,61 0,6 0,46 1,1 0,5 0,3 1 0,71 Zink µg/l 3,1 6,8 4,3 3,4 <1,0 3,3 4,5 0,59 0,48 Alifater >C5-C8 µg/l <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C8-C10 µg/l <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C10-C12 µg/l <20 <20 <10 <10 <10 <20 <20 Alifater >C12-C16 µg/l <20 <20 <10 <10 12 <20 <20 Alifater >C16-C35 µg/l <50 <50 <20 <20 270 <50 <50 Aromater >C8-C10 µg/l <10 <10 <10 <10 10 <10 <10 Aromater >C10-C16 µg/l <10 <10 <1,0 <1 <1,0 <10 <10 Aromater >C16-C35 µg/l <0,50 <0,50 <0,50 <0,50 1,9 <0,50 <0,50 Bensen µg/l <0,50 <0,50 <0,50 <0,20 <0,20 <0,5 <0,5 <0,50 <0,50 Toluen µg/l <1 <1 <1 <0,20 0,32 <1 <1 <1 <1 Etylbensen µg/l <1 <1 <1 <0,20 <0,20 <1 <1 <1 <1 Xylener, summa µg/l <1 <1 <1 <0,20 <0,20 <1 <1 <1 <1 acenaftylen µg/l 0,02 0,035 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 0,037 < 0,010 < 0,010 acenaften µg/l 0,1 0,12 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 0,039 < 0,010 < 0,010 fluoren µg/l 0,12 0,032 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 0,057 < 0,010 < 0,010 fenantren µg/l 0,36 0,056 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 0,28 < 0,010 0,016 antracen µg/l 0,084 0,067 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 0,19 < 0,010 < 0,010 fluoranten µg/l 0,53 0,28 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 1,4 0,031 0,037 pyren µg/l 0,51 0,18 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 1,1 0,043 0,021 bens(a) antracen µg/l 0,2 0,093 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 0,6 < 0,010 < 0,010 krysen µg/l 0,17 0,071 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 0,46 0,011 < 0,010 bens(b) fluoranten µg/l <1,0 <1,0 <0,020 bens(k) fluoranten µg/l <1,0 <1,0 <0,020 bens(b,k) fluoranten µg/l 0,38 0,13 <0,020 1,3 0,024 < 0,020 bens(a)pyren µg/l 0,25 0,069 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 0,81 0,011 < 0,010 dibens(ah) antracen µg/l 0,035 0,015 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 0,057 < 0,010 < 0,010 benso(ghi) perylen µg/l 0,18 0,039 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 0,35 0,012 < 0,010 indeno(123cd) pyren µg/l 0,19 0,047 <0,010 <1,0 <1,0 <0,010 0,44 0,012 < 0,010 PAH, summa L µg/l 0,29 0,16 0,053 <1,0 <1,0 <0,015 0,081 < 0,040 < 0,040 PAH, summa M µg/l 1,6 0,61 <0,025 <1,0 <1,0 <0,025 3 0,088 0,085 PAH, summa H µg/l 1,4 0,46 <0,040 <1,0 <1,0 <0,040 4 0,079 < 0,040 Tetrakloreten µg/l 9,3 < 0,10 <0,10 4,4 3,2 0,53 0,2 Trikloreten µg/l 13 < 0,10 <0,10 14 13 0,48 0,4 cis-1,2-Dikloreten µg/l 67 < 0,10 0,14 0,74 0,16 14 16 0,69 0,71 trans-1,2-Dikloreten µg/l 0,61 < 0,10 <0,10 <0,10 0,35 < 0,10 < 0,10 Vinylklorid µg/l 19 < 0,10 <0,10 1,5 <0,20 0,25 0,19 0,87 0,86 1,1-Dikloretan µg/l 0,1 < 0,10 <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 1,2-Dikloretan µg/l < 0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 1,1-Dikloreten µg/l <0,10 <0,10 <0,10 1,1,1-Trikloretan µg/l < 0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 1,1,2-Trikloretan µg/l < 0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 Hexakloretan µg/l Diklormetan µg/l < 0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 Triklormetan µg/l <0,10 <0,10 Tetraklormetan µg/l < 0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 PFBA ng/l 12 9,7 6,1 2,3 11 PFPeA ng/l 23 12 6,4 0,43 11 PFHxA ng/l 15 9,2 3,7 1,5 9,5 PFHpA ng/l 7,9 9,4 3,1 0,67 7,5 PFOA ng/l 39 13 6,9 0,91 14 PFNA ng/l 0,87 3,1 0,61 <0,30 0,74 PFDA ng/l 0,44 1,8 0,41 <0,30 0,67 PFBS ng/l 2,3 4,2 2,1 0,52 28 PFHxS ng/l 11 10 5 0,35 14 PFOS ng/l 24 17 15 0,97 16 6:2 FTS ng/l 4,5 1 20 4,7 Summa PFAS-11 ng/l 140 90 28 120 PFDA ng/l PFUdA ng/l <0,30 PFOdA ng/l <0,30 PFTeDA ng/l <1,0 PFHxDA ng/l <0,30 PFHpS ng/l <0,30 PFDS ng/l <0,30 PFTrDA ng/l <1,0 PFPeS ng/l 0,68 Summa PFAS ng/l 50 6:2 FTOH ng/l <50 8:2 FTOH ng/l <10 C6O4 ng/l <1,0 DONA ng/l <0,30 HFPO-DA ng/l <0,30 PFODA ng/l <0,30 Summa PFAS24 (PFOA ng/l ekvivalenter) 51 Summa PFAS4 ng/l 28 Cyanid, lättillgänglig µg/l <0,50 Cyanid, total µg/l 0,89 PCB-7 µg/l ND Dioxin (TCDD-ekv) pg/l Dioxin (TCDD-ekv) pg/l 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.2. Resultat grundvatten Provpunkt G1 19S08 19S08 24S006 24S006 24S007 24S007 S2 24E31 Fastighet Gjuterivägen Gjuterivägen Gjuterivägen Gjutmästaren 3 Gjutmästaren 3 Gjutmästaren 3 Gjutmästaren 3 Gjutmästaren 3 Gjutmästaren 3 Prov Datum 2016-12-01 2019-11-01 2022-01-18 2024-06-05 2025-03-12 2024-06-05 2025-03-12 2016-12-01 2025-03-12 Övre/undre magasin Ytlig Djupt Djupt Djupt Djupt Djupt Djupt Ytlig Ytlig Ämne Enhet Arsenik µg/l 5,6 1,8 0,76 0,26 0,24 3,6 1,6 Barium µg/l 48 40 55 38 37 45 65 Bly µg/l 0,091 <0,5 0,063 <0,5 0,12 0,064 0,079 Kadmium µg/l 0,017 <0,1 <0,004 <0,1 0,063 0,024 0,023 Kobolt µg/l 0,2 0,3 0,38 0,75 0,2 0,63 1,8 Koppar µg/l 3,1 0,94 0,2 2,2 2,4 2,1 1,2 Krom µg/l 0,3 <0,5 1,7 <0,5 0,052 0,56 0,59 Kvicksilver µg/l <0,10 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,10 <0,1 Molybden µg/l 2,2 6,9 Nickel µg/l 3,5 1,1 0,85 1,6 1,7 1,6 7,2 Vanadin µg/l 0,66 0,95 1,1 0,27 0,31 0,16 0,44 Zink µg/l 1 <2 0,79 2,7 2,1 37 6,3 Alifater >C5-C8 µg/l <20 <20 <20 <20 - <20 Alifater >C8-C10 µg/l <20 <20 <20 <20 - <20 Alifater >C10-C12 µg/l <10 <10 <10 <10 - <10 Alifater >C12-C16 µg/l <10 <10 <10 <10 - <10 Alifater >C16-C35 µg/l <20 <20 <20 <20 - <20 Aromater >C8-C10 µg/l <10 <10 <10 <10 - <10 Aromater >C10-C16 µg/l <1 <1,0 <1 <1,0 - 1,1 Aromater >C16-C35 µg/l <0,50 <0,50 <0,50 <0,50 - 2,4 Bensen µg/l <0,20 <0,5 <0,50 <0,5 <0,50 <0,20 <0,50 Toluen µg/l 0,29 <1 <1 <1 <1 0,26 <1 Etylbensen µg/l <0,20 <1 <1 <1 <1 <0,20 <1 Xylener, summa µg/l <0,20 <1 1,1 <1 <1 <0,20 <1 acenaftylen µg/l <1,0 0,02 <0,010 <0,010 <0,010 <1,0 0,041 acenaften µg/l 7 0,048 <0,010 <0,010 <0,010 <1,0 0,45 fluoren µg/l 5,2 0,044 0,011 <0,010 <0,010 <1,0 0,42 fenantren µg/l 5,7 0,085 0,016 <0,010 <0,010 1,2 0,56 antracen µg/l 1,4 0,044 <0,010 <0,010 <0,010 <1,0 0,6 fluoranten µg/l 1,5 0,27 0,022 <0,010 <0,010 2,1 2,8 pyren µg/l 1 0,22 0,02 <0,010 <0,010 1,7 1,9 bens(a) antracen µg/l <1,0 0,1 0,013 <0,010 <0,010 <1,0 1,3 krysen µg/l <1,0 0,087 0,011 <0,010 <0,010 <1,0 0,96 bens(b) fluoranten µg/l <1,0 0,18 <0,020 <1,0 bens(k) fluoranten µg/l <1,0 0,18 <0,020 <1,0 bens(b,k) fluoranten µg/l 0,03 <0,020 2 bens(a)pyren µg/l <1,0 0,11 0,023 <0,010 <0,010 <1,0 1,3 dibens(ah) antracen µg/l <1,0 0,011 <0,010 <0,010 <0,010 <1,0 0,11 benso(ghi) perylen µg/l <1,0 0,098 0,015 <0,010 <0,010 <1,0 0,44 indeno(123cd) pyren µg/l <1,0 0,089 0,015 <0,010 <0,010 <1,0 0,63 PAH, summa L µg/l 40,5 0,073 0,082 <0,015 <0,015 141 0,49 PAH, summa M µg/l 15,8 0,66 0,074 <0,025 <0,025 6 6,2 PAH, summa H µg/l 4 0,67 0,11 <0,040 <0,040 4 6,8 Tetrakloreten µg/l <0,20 3,8 0,49 <0,10 <0,10 110 54 <0,20 <0,10 Trikloreten µg/l <0,10 9,9 0,44 <0,10 <0,10 12 12 <0,10 <0,10 cis-1,2-Dikloreten µg/l <0,10 46 42 0,13 0,46 41 69 <0,10 <0,10 trans-1,2-Dikloreten µg/l <0,10 0,34 0,17 <0,10 <0,10 0,34 1,8 <0,10 <0,10 Vinylklorid µg/l <1,0 0,58 9,8 <0,10 0,71 2 2 <1,0 <0,10 1,1-Dikloretan µg/l <0,10 <0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 1,2-Dikloretan µg/l <0,50 <0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,50 <0,10 1,1-Dikloreten µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 0,13 0,26 <0,10 <0,10 1,1,1-Trikloretan µg/l <0,10 <0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 1,1,2-Trikloretan µg/l <0,20 <0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,20 <0,10 Hexakloretan µg/l - - - Diklormetan µg/l <2,0 <0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 <2,0 <0,10 Triklormetan µg/l <0,30 <0,10 <0,10 <0,10 <0,30 <0,10 Tetraklormetan µg/l <0,10 <0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 PFBA ng/l 17 <20 PFPeA ng/l 47 15 PFHxA ng/l 25 5,9 PFHpA ng/l 13 1,9 PFOA ng/l 39 1,9 PFNA ng/l <0,30 <0,10 PFDA ng/l <0,30 <0,30 PFBS ng/l 2,4 1 PFHxS ng/l 11 1,1 PFOS ng/l 2,6 1,2 6:2 FTS ng/l 1,7 Summa PFAS-11 ng/l 160 PFDA ng/l PFUdA ng/l <0,30 PFOdA ng/l <0,30 PFTeDA ng/l <1,0 PFHxDA ng/l <0,30 PFHpS ng/l <0,30 PFDS ng/l <0,30 PFTrDA ng/l <1,0 PFPeS ng/l <0,30 Summa PFAS ng/l 28 6:2 FTOH ng/l <50 8:2 FTOH ng/l <10 C6O4 ng/l <1,0 DONA ng/l <0,30 HFPO-DA ng/l <0,30 PFODA ng/l <0,30 Summa PFAS24 (PFOA ng/l ekvivalenter) 6,4 Summa PFAS4 ng/l 4,2 Cyanid, lättillgänglig µg/l 0,51 Cyanid, total µg/l 1,8 PCB-7 µg/l Dioxin (TCDD-ekv) pg/l Dioxin (TCDD-ekv) pg/l 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.2. Resultat grundvatten Provpunkt 25LC04 25LC05 25LC06 19GA05 19GA05 19GA06 GV1 GV3 19GA12 Fastighet Gjutmästaren 4 Gjutmästaren 4 Gjutmästaren 4 Gjutmästaren 5 Gjutmästaren 5 Gjutmästaren 5 Gjutmästaren 5 Gjutmästaren 5 Gjutmästaren 5 Prov Datum 2025-03-04 2025-03-04 2025-03-04 2019-12-17 2025-02-17 2019-12-17 2005 2005 2019-12-17 Övre/undre magasin Ytlig Djupt Djupt Djupt Djupt Djupt ytlig ytlig Ytlig Ämne Enhet Arsenik µg/l <0,5 <1,0 <0.5 <1,0 <1,0 1,93 2 Barium µg/l 90,6 48,1 34,3 30,6 95,5 193 108 Bly µg/l <0,2 1,8 <0.2 <1,0 <0,2 <0,2 8 Kadmium µg/l <0,05 <0,02 <0.05 <0,02 0,194 <0,05 <0,02 Kobolt µg/l 0,313 4,82 0,0935 0,7 - - 3,2 Koppar µg/l 2,18 6 1,93 <1,0 2,69 <1,0 14,2 Krom µg/l <0,5 <5,0 <0.5 <5,0 <0,5 0,544 9,2 Kvicksilver µg/l <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 0,038 Molybden µg/l 5,14 3,9 5,1 12,2 Nickel µg/l 1,42 7 0,991 <3,0 6,79 7,51 9,6 Vanadin µg/l 0,192 <5,0 0,0974 <5,0 12 Zink µg/l 4,29 23,8 <2 10,7 4,12 3,46 41,9 Alifater >C5-C8 µg/l <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C8-C10 µg/l <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 µg/l <10 <10 <10 <10 220 110 <10 Alifater >C12-C16 µg/l <10 <10 <10 <10 550 280 <10 Alifater >C16-C35 µg/l 190 <10 <20 <10 1000 490 36 Aromater >C8-C10 µg/l <1 <0,30 <1.0 <0,30 <0,30 Aromater >C10-C16 µg/l 5,6 <0,775 <1.0 <0,775 <0,775 Aromater >C16-C35 µg/l 16,5 <1,0 <1.0 <1,0 <1,0 Bensen µg/l <0,2 <0,20 <0.2 <0,20 <0,20 0,3 <0,20 Toluen µg/l <0,2 <0,50 <0.2 <0,50 <0,20 0,3 <0,50 Etylbensen µg/l <0,2 <0,10 <0.2 <0,10 <0,20 <0,20 <0,10 Xylener, summa µg/l <0,2 <0,15 <0.2 <0,15 <0,20 <0,20 <0,15 acenaftylen µg/l 0,622 - <0.010 <0,1 <0,1 acenaften µg/l 0,648 <0.010 <0,1 0,23 fluoren µg/l 0,91 <0.010 <0,1 0,23 fenantren µg/l 9,91 <0.010 <0,1 0,65 antracen µg/l 3,29 <0.010 <0,1 0,19 fluoranten µg/l 18 <0.010 <0,1 0,52 pyren µg/l 15,8 <0.010 <0,1 0,35 bens(a) antracen µg/l 9,18 <0.010 <0,1 <0,1 krysen µg/l 9,52 <0.010 <0,1 0,1 bens(b) fluoranten µg/l 14,7 <0.010 <0,1 <0,1 bens(k) fluoranten µg/l 5,79 <0.010 <0,1 <0,1 bens(b,k) fluoranten µg/l <0.010 bens(a)pyren µg/l 13 <0.010 <0,1 <0,1 dibens(ah) antracen µg/l 1,06 <0.010 <0,1 <0,1 benso(ghi) perylen µg/l 10,4 <0.010 <0,1 0,12 indeno(123cd) pyren µg/l 9,81 <0.010 <0,1 <0,1 PAH, summa L µg/l 3 <0,015 <0.025 <0,015 0,78 0,7 <0,015 PAH, summa M µg/l 47,9 <0,025 <0.025 <0,025 0 1,94 0,048 PAH, summa H µg/l 73,5 <0,04 <0.040 <0,04 0 0,22 <0,04 Tetrakloreten µg/l <0,2 0,322 27,7 178 1020 113 22 <0,30 223 Trikloreten µg/l 0,208 3,03 42,5 4,43 1,68 30,3 38 <0,10 184 cis-1,2-Dikloreten µg/l <1 15,3 1280 8,18 2,38 85,4 240 <0,50 601 trans-1,2-Dikloreten µg/l <1 <1 4,01 0,31 0,428 0,73 0,8 <0,50 3,54 Vinylklorid µg/l <1 11,5 68,2 <1,0 <0.1 8 14 <0,50 51 1,1-Dikloretan µg/l <1 <1 <1 <0,10 <0.1 <0,10 <0,50 <0,50 <0,10 1,2-Dikloretan µg/l <1 <1 <1 <1,0 <0.1 <1,0 <0,50 <0,50 <1,0 1,1-Dikloreten µg/l <0,1 <0,1 3,37 <0,10 <0.1 0,34 2,72 1,1,1-Trikloretan µg/l <0,2 <0,2 <0,2 <0,10 <0.1 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 1,1,2-Trikloretan µg/l <0,5 <0,5 <0,5 <0,20 <0.1 <0,20 <0,10 <0,10 <0,20 Hexakloretan µg/l <0,010 <0,010 <0,010 Diklormetan µg/l <2 <2 <2 <2,0 <0.1 <2,0 <1,0 <1,0 <2,0 Triklormetan µg/l <0,30 <0,30 <0,10 0,7 <0,30 Tetraklormetan µg/l <0,2 <0,2 <0,2 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 PFBA ng/l <10 <10 24 PFPeA ng/l 16 14 90 PFHxA ng/l <10 <10 44 PFHpA ng/l <10 <10 25 PFOA ng/l 5,7 8 13,9 PFNA ng/l <10 <10 <10 PFDA ng/l <10 <10 <10 PFBS ng/l <10 <10 <10 PFHxS ng/l <10 <10 <10 PFOS ng/l 38,3 11,2 12 6:2 FTS ng/l <10 <10 <10 Summa PFAS-11 ng/l 6 33 209 PFDA ng/l <10 <10 <10 PFUdA ng/l PFOdA ng/l PFTeDA ng/l PFHxDA ng/l PFHpS ng/l PFDS ng/l PFTrDA ng/l PFPeS ng/l Summa PFAS ng/l 6:2 FTOH ng/l 8:2 FTOH ng/l C6O4 ng/l DONA ng/l HFPO-DA ng/l PFODA ng/l Summa PFAS24 (PFOA ng/l ekvivalenter) Summa PFAS4 ng/l Cyanid, lättillgänglig µg/l Cyanid, total µg/l PCB-7 µg/l Dioxin (TCDD-ekv) pg/l Dioxin (TCDD-ekv) pg/l 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.2. Resultat grundvatten Provpunkt 24e09 24E09 19S04 19S04Y 21S01D 21S02D 24E08 21S01Y 21S02Y 21S02Y Fastighet Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Prov Datum 2025-02-19 2025-03-12 2022-01-14 2019-11-01 2022-01-13 2022-01-12 2025-03-11 2022-01-13 2022-01-12 2025-03-12 Övre/undre magasin Djupt Djupt Djupt Djup Djupt Djupt Ytlig Ytlig Ytlig Ytlig Ämne Enhet Arsenik µg/l 0,73 1 2,3 8,8 14 2 8,3 13 Barium µg/l 220 120 78 22 140 43 35 29 Bly µg/l 0,01 0,035 < 0,010 0,038 32 < 0,010 < 0,010 0,14 Kadmium µg/l 0,004 <0,004 < 0,0040 0,006 0,2 0,004 < 0,0040 0,0094 Kobolt µg/l 0,11 0,11 0,1 0,13 2,6 0,074 0,05 0,12 Koppar µg/l 0,27 0,092 0,086 1,5 38 0,51 2,1 4,6 Krom µg/l 0,05 0,069 0,17 < 0,050 6,5 0,12 0,24 0,17 Kvicksilver µg/l <0,1 <0,1 < 0,10 < 0,10 0,55 < 0,10 < 0,10 <0,1 Molybden µg/l - - - - Nickel µg/l 1,8 1,1 0,68 1,4 4,6 0,74 1,1 1,7 Vanadin µg/l 0,022 0,049 < 0,020 1,5 6,5 0,47 0,86 0,77 Zink µg/l 0,82 0,67 1,3 0,46 130 5,1 3,3 12 Alifater >C5-C8 µg/l <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C8-C10 µg/l <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C10-C12 µg/l <10 <10 <20 <20 <10 <20 <20 <10 Alifater >C12-C16 µg/l <10 <10 <20 <20 <10 <20 <20 <10 Alifater >C16-C35 µg/l 90 63 <50 <50 80 <50 <50 <20 Aromater >C8-C10 µg/l <0,010 10 <10 <10 10 <10 <10 <10 Aromater >C10-C16 µg/l <1,0 <1,0 <10 <10 <1,0 <10 <10 <1,0 Aromater >C16-C35 µg/l <0,50 <0,50 <0,50 <0,50 2,1 <0,50 <0,50 <0,50 Bensen µg/l <0,5 <0,5 <0,50 <0,50 <0,5 <0,50 <0,50 <0,5 Toluen µg/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Etylbensen µg/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Xylener, summa µg/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 acenaftylen µg/l <0,010 <0,010 < 0,010 < 0,010 0,088 < 0,010 0,013 <0,010 acenaften µg/l <0,010 <0,010 0,043 < 0,010 0,068 0,076 0,11 <0,010 fluoren µg/l <0,010 <0,010 0,021 < 0,010 0,077 0,043 0,02 <0,010 fenantren µg/l <0,010 <0,010 0,063 < 0,010 0,47 0,049 0,033 <0,010 antracen µg/l <0,010 <0,010 0,013 < 0,010 0,21 0,017 0,013 <0,010 fluoranten µg/l <0,010 <0,010 0,033 0,029 2,1 0,084 0,055 0,021 pyren µg/l 0,01 <0,010 0,031 0,096 1,8 0,048 0,072 0,02 bens(a) antracen µg/l <0,010 <0,010 < 0,010 0,016 0,94 < 0,010 0,013 <0,010 krysen µg/l <0,010 <0,010 < 0,010 0,023 0,75 < 0,010 0,011 <0,010 bens(b) fluoranten µg/l bens(k) fluoranten µg/l bens(b,k) fluoranten µg/l <0,020 <0,020 < 0,020 0,021 1,8 < 0,020 < 0,020 0,023 bens(a)pyren µg/l <0,010 <0,010 < 0,010 < 0,010 1,2 < 0,010 < 0,010 0,013 dibens(ah) antracen µg/l <0,010 <0,010 < 0,010 < 0,010 0,094 < 0,010 < 0,010 <0,010 benso(ghi) perylen µg/l <0,010 <0,010 < 0,010 < 0,010 0,63 < 0,010 < 0,010 <0,010 indeno(123cd) pyren µg/l <0,010 <0,010 < 0,010 < 0,010 0,71 < 0,010 < 0,010 <0,010 PAH, summa L µg/l 0,027 0,031 0,058 < 0,040 0,24 0,091 0,15 <0,015 PAH, summa M µg/l 0,03 <0,025 0,16 0,14 4,7 0,24 0,19 0,056 PAH, summa H µg/l <0,040 <0,040 < 0,040 0,08 6,2 < 0,040 0,054 0,061 Tetrakloreten µg/l <0,10 <0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 Trikloreten µg/l 2,1 1,5 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 cis-1,2-Dikloreten µg/l 15 16 1 <0,10 < 0,10 0,17 <0,10 < 0,10 < 0,10 0,11 trans-1,2-Dikloreten µg/l 0,48 0,46 0,13 0,5 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 Vinylklorid µg/l 9,7 18 49 69 < 0,10 2 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 1,1-Dikloretan µg/l <0,10 <0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 1,2-Dikloretan µg/l 0,22 0,23 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 1,1-Dikloreten µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 1,1,1-Trikloretan µg/l <0,10 <0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 1,1,2-Trikloretan µg/l <0,10 <0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 Hexakloretan µg/l - Diklormetan µg/l <0,10 <0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 - <0,10 Triklormetan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Tetraklormetan µg/l <0,10 <0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 <0,10 < 0,10 - <0,10 PFBA ng/l 2,9 6,7 6 1,6 5,5 < 0,10 PFPeA ng/l 4,9 7,9 7,2 1,6 7,3 17 PFHxA ng/l 4,6 13 5,2 4 5,8 8,3 PFHpA ng/l 1,5 3,8 3,1 0,81 3,2 17 PFOA ng/l 13 6,7 5,8 4,7 5,8 12 PFNA ng/l 0,21 0,34 0,91 <0,30 0,89 6,3 PFDA ng/l <0,30 <0,30 0,36 <0,30 0,59 11 PFBS ng/l 0,87 3,9 1,8 0,65 1,6 1 PFHxS ng/l 5,6 9,4 4,9 2,2 6,6 1,1 PFOS ng/l 2,6 6,5 9,6 1,7 11 3 6:2 FTS ng/l 37 0,6 37 0,39 15 Summa PFAS-11 ng/l 95 45 54 49 38 PFDA ng/l PFUdA ng/l <0,30 PFOdA ng/l <0,30 PFTeDA ng/l <1,0 PFHxDA ng/l <0,30 PFHpS ng/l <0,30 PFDS ng/l <0,30 PFTrDA ng/l <1,0 PFPeS ng/l 0,74 Summa PFAS ng/l 37 6:2 FTOH ng/l <50 8:2 FTOH ng/l <10 C6O4 ng/l <1,0 DONA ng/l <0,30 HFPO-DA ng/l <0,30 PFODA ng/l <0,30 Summa PFAS24 (PFOA ng/l ekvivalenter) 25 Summa PFAS4 ng/l 21 Cyanid, lättillgänglig µg/l <0,50 Cyanid, total µg/l 1,2 PCB-7 µg/l ND Dioxin (TCDD-ekv) pg/l 2,33 Dioxin (TCDD-ekv) pg/l 3,91 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.2. Resultat grundvatten Provpunkt 21S02Y.1 M1_10 M1_10.1 M1_3 M1_3 M1_3 M1_3 M1_3 M1_5 R2 Fastighet Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Masugnen 1 Prov Datum 2025-02-18 2016-12-01 2019-11-01 2016-12-01 2019-11-01 2022-01-14 2025-02-18 2025-03-11 2016-12-01 2016-12-01 Övre/undre magasin Ytlig Ytlig Ytlig Ytlig Ytlig Ytlig Ytlig Ytlig Ytlig Ytlig Ämne Enhet Arsenik µg/l 9,6 1,5 1,4 240 210 65 120 1,6 1,3 9 Barium µg/l 40 47 - 67 - 42 73 14 45 300 Bly µg/l 0,14 0,4 0,35 0,51 0,11 0,049 0,12 <0,010 0,049 <0,02 Kadmium µg/l 0,0072 0,02 0,046 0,18 0,31 0,17 0,26 <0,004 <0,01 0,081 Kobolt µg/l 0,19 0,035 - 3,4 - 0,11 0,18 1 0,028 1,1 Koppar µg/l 3 7,3 9,9 210 340 78 120 1,2 0,67 4 Krom µg/l 0,19 0,42 0,29 2,1 3 0,62 1,6 1,4 0,52 0,26 Kvicksilver µg/l <0,1 <0,10 <0,1 <0,10 <0,1 < 0,10 <0,1 <0,1 <0,10 <0,10 Molybden µg/l - - 5,3 - - <1,0 <1,0 Nickel µg/l 1,6 1,4 0,94 2 1,8 1,6 2,4 1,5 0,62 6,3 Vanadin µg/l 1 1,2 - 1,9 - 0,71 1,6 0,12 0,79 0,76 Zink µg/l 12 9,8 10 180 290 170 310 24 1,8 35 Alifater >C5-C8 µg/l <20 <10 <10 <20 <20 <20 <10 - Alifater >C8-C10 µg/l <20 <10 <10 <20 <20 <20 <10 - Alifater >C10-C12 µg/l <10 <10 <10 <20 <10 <10 <10 - Alifater >C12-C16 µg/l <10 <10 <10 <20 <10 <10 <10 - Alifater >C16-C35 µg/l <20 45 43 <50 <20 <20 50 - Aromater >C8-C10 µg/l <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 - Aromater >C10-C16 µg/l <1,0 <10 <10 <10 <1,0 <1,0 <10 - Aromater >C16-C35 µg/l <0,50 6 2,1 <0,50 <0,50 <0,50 <2,0 - Bensen µg/l <0,5 <0,10 <0,10 <0,50 <0,5 <0,5 <0,10 <0,20 Toluen µg/l <1 <1,0 <1,0 <1 <1 <1 <1,0 <0,20 Etylbensen µg/l <1 <1,0 <1,0 <1 <1 <1 <1,0 <0,20 Xylener, summa µg/l <1 <1,0 <1,0 <1 <1 <1 <1,0 <0,20 acenaftylen µg/l <0,010 0,8 0,15 < 0,010 <0,010 <0,010 <0.10 <1,0 acenaften µg/l 0,033 <0.10 5,6 0,012 <0,010 <0,010 0,23 <1,0 fluoren µg/l 0,023 <0.10 3,2 < 0,010 <0,010 <0,010 <0.10 <1,0 fenantren µg/l 0,033 0,66 10 0,011 0,015 0,1 0,13 <1,0 antracen µg/l 0,018 0,47 0,77 0,011 <0,010 0,038 <0.10 <1,0 fluoranten µg/l 0,081 5,1 6,2 0,015 0,036 0,24 0,28 <1,0 pyren µg/l 0,073 5 4 0,012 0,03 0,19 0,23 <1,0 bens(a) antracen µg/l 0,034 3,1 0,9 < 0,010 0,016 0,11 0,13 <1,0 krysen µg/l 0,032 3,5 1,1 < 0,010 0,015 0,088 0,18 <1,0 bens(b) fluoranten µg/l 5,3 1,2 - 0,2 <1,0 bens(k) fluoranten µg/l 1,7 0,4 - <0.10 <1,0 bens(b,k) fluoranten µg/l 0,085 < 0,020 0,03 0,23 bens(a)pyren µg/l 0,049 3,8 0,92 < 0,010 0,017 0,15 0,16 <1,0 dibens(ah) antracen µg/l <0,010 0,7 0,22 < 0,010 <0,010 0,015 <0.10 <1,0 benso(ghi) perylen µg/l 0,039 3 0,66 < 0,010 0,011 0,071 0,12 <1,0 indeno(123cd) pyren µg/l 0,033 2,4 0,54 < 0,010 0,011 0,083 <0.10 <1,0 PAH, summa L µg/l 0,056 0,8 7,8 < 0,040 <0,015 0,02 0,39 <1,0 PAH, summa M µg/l 0,23 11 24 0,053 0,09 0,58 0,64 <1,0 PAH, summa H µg/l 0,28 24 5,9 < 0,040 0,11 0,74 0,79 <1,0 Tetrakloreten µg/l <0,10 <0,20 0,16 <0,20 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,20 <0,20 Trikloreten µg/l <0,10 0,55 0,52 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 cis-1,2-Dikloreten µg/l 0,29 0,81 0,85 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 trans-1,2-Dikloreten µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Vinylklorid µg/l <0,10 <1,0 <0,10 <1,0 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <1,0 <1,0 1,1-Dikloretan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 1,2-Dikloretan µg/l <0,10 <0,50 <0,10 <0,50 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,50 <0,50 1,1-Dikloreten µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 1,1,1-Trikloretan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 1,1,2-Trikloretan µg/l <0,10 <0,20 <0,10 <0,20 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,20 <0,20 Hexakloretan µg/l - - - - - - Diklormetan µg/l <0,10 <2,0 <0,10 <2,0 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <2,0 <2,0 Triklormetan µg/l <0,10 <0,30 <0,10 <0,30 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,30 <0,30 Tetraklormetan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 PFBA ng/l 3,9 PFPeA ng/l 5 PFHxA ng/l 3,1 PFHpA ng/l 1,9 PFOA ng/l 3,5 PFNA ng/l 0,38 PFDA ng/l 0,37 PFBS ng/l 1,3 PFHxS ng/l 4,2 PFOS ng/l 7 6:2 FTS ng/l <50 Summa PFAS-11 ng/l PFDA ng/l 0,37 PFUdA ng/l <0,30 PFOdA ng/l <0,30 PFTeDA ng/l <1,0 PFHxDA ng/l <0,30 PFHpS ng/l <0,30 PFDS ng/l <0,30 PFTrDA ng/l <1,0 PFPeS ng/l <0,30 Summa PFAS ng/l 31 6:2 FTOH ng/l 8:2 FTOH ng/l <10 C6O4 ng/l <1,0 DONA ng/l <0,30 HFPO-DA ng/l <0,30 PFODA ng/l <0,30 Summa PFAS24 (PFOA ng/l ekvivalenter) 28 Summa PFAS4 ng/l 15 Cyanid, lättillgänglig µg/l Cyanid, total µg/l PCB-7 µg/l Dioxin (TCDD-ekv) pg/l Dioxin (TCDD-ekv) pg/l 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 Bällsta Hamn Bilaga C1.3. Resultat från utagna porluftprover samt luftprover från ledningsbrunnar Indeno- Provets Acenaftyle Benso-a- Benso-g,h,i- Bens-a- Benso-b- Benso-k- Dibens-a,h- Exponeringsenhet Naftalen Acenaften Antracen Fenantren Fluoranten Fluoren Pyren 1,2,3-cd- Krysen PAH-L PAH-M märkning n pyren perylen antracen fluoranten fluoranten antracen pyren µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ 24S010PG Masugnen N 0,5 <0,016 <0,0080 <0,016 <0,016 <0,0080 <0,0080 <0,0080 <0,080 <0,080 <0,0080 <0,016 <0,080 <0,080 <0,080 <0,0080 0,5 24S009PG GM3 0,35 <0,017 <0,0083 <0,017 <0,017 <0,0083 <0,0083 <0,0083 <0,083 <0,083 <0,0083 <0,017 <0,083 <0,083 <0,083 <0,0083 0,35 24S008PG GM3 0,081 <0,018 <0,0091 <0,018 <0,018 <0,0091 <0,0091 <0,0091 <0,091 <0,091 <0,0091 <0,018 <0,091 <0,091 <0,091 <0,0091 0,081 24S006PG V10 skola 0,46 <0,018 <0,0091 <0,018 0,054 <0,0091 0,022 <0,0091 <0,091 <0,091 <0,0091 <0,018 <0,091 <0,091 <0,091 <0,0091 0,46 0,076 24S005PG V10 bostäder 0,32 <0,018 <0,0091 <0,018 0,068 <0,0091 0,028 <0,0091 <0,091 <0,091 <0,0091 <0,018 <0,091 <0,091 <0,091 <0,0091 0,32 0,096 24S003PG GM3 0,32 <0,017 <0,0087 <0,017 <0,017 <0,0087 <0,0087 <0,0087 <0,087 <0,087 <0,0087 <0,017 <0,087 <0,087 <0,087 <0,0087 0,32 PL01 GM4 0,017 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 PL06 GM4 0,024 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 RfC 3 3 3 - - - - - - - - - - - - - - - RISKinh - - - 0,024 0,024 0,00024 0,024 0,012 - - - - - - - 0,00040 - - Provets Tetrakloret cis-1,2- trans-1,2- Tetraklorm tetraklor- 1,1,2,2- 1,1,1- 1,1- 1,1- 1,2- 2-Butanon-- metylisobutylket Exponeringsenhet Trikloreten Vinylklorid diklormetan Kloretan Kloroform aceton styren märkning en dikloreten dikloreten etan metan tetrakloretan trikloretan dikloretan dikloreten dikloretan MEK- on µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ 24S007PG V10 skola <0,0900 <0,0900 <0,0400 <0,0400 <0,0400 <0,0900 <0,09 <0,04 <0,04 <0,9 <0,3 <0,09 24S006PG V10 skola <0,100 <0,100 <0,0400 <0,0400 <0,0400 <0,100 <0,1 <0,04 <0,04 <0,01 <0,3 <0,1 24S005PG V10 bostäder 0,7 <0,100 <0,0400 <0,0400 <0,0400 <0,100 <0,1 <0,04 <0,04 <0,01 <0,3 <0,1 24S004PG GM3 <0,100 <0,100 <0,0400 <0,0400 <0,0400 <0,100 <0,1 <0,04 <0,04 <0,01 <0,3 <0,1 24S003PG GM3 0,1 <0,100 <0,0400 <0,0400 <0,0400 <0,100 <0,1 <0,04 <0,04 <0,01 <0,3 <0,1 korsning Smältv/Gjuterviv 24S002PG 4,4 18 13 0,5 32 <0,0900 <0,09 <0,04 0,56 <0,9 <0,3 2,9 (Lokalg 5) ledningsbrunn Gjuteriv 24S001LPG 1,2 0,66 0,04 <0,00400 <0,0200 0,03 <0,08 <0,4 <0,03 0,6 <0,03 <0,0701 (Lokalg 5) ledningsbrunn 24S002LPG 1,9 31 48 0,066 0,08 0,03 <0,08 <0,4 0,06 0,5 <0,03 0,11 Smältv/Gjuteriv (Lokalg 5) ledningsbrunn Gjuteriv 24S003LPG 1,4 1,6 1,2 <0,00400 <0,0200 0,02 <0,08 <0,4 <0,03 0,4 <0,03 0,1 (Lokalg 5) 24S010PG Masugnen N <0,100 <0,100 <0,0400 <0,0400 <0,0400 <0,100 24S009PG GM3 <0,100 <0,100 <0,0400 <0,0400 <0,0400 <0,100 24S008PG GM3 3,2 24 3,6 <0,0400 <0,0400 <0,0900 24S006PG V10 skola <0,100 <0,100 <0,0400 <0,0400 <0,0400 <0,0900 24S005PG V10 bostäder 0,7 <0,100 <0,0400 <0,0400 <0,0400 <0,100 24S003PG GM3 0,1 <0,100 <0,0400 <0,0400 <0,0400 <0,100 25W_PG1 GM5 19 14 <0,400 <0,400 <0,400 <1,00 <1,0 <0,4 <0,4 <0,1 <3,0 1,0 25W_PG2 GM5 <1,00 <1,00 <0,400 <0,400 <0,400 <1,00 <1,0 <0,4 <0,4 <0,1 <3,0 <1, 25W_PG3 GM5 89 <1,00 <0,400 <0,400 <0,400 <1,00 <1,0 <0,4 <0,4 <0,1 <3,0 <1, 25W_PG4 GM5 19 1,0 <0,400 <0,400 <0,400 <1,00 <1,0 <0,4 <0,4 <0,1 <3,0 2,0 25W_PG5 GM5 1,0 <1,00 <0,400 <0,400 <0,400 <1,00 <1,0 <0,4 <0,4 <0,1 <3,0 <1, 25W_PG6 GM5 84 25 <0,400 <0,400 <0,400 <1,00 <1,0 <0,4 <0,4 <0,1 <3,0 <1, 25W_PG7 GM5 4,0 5,0 <0,400 <0,400 <0,400 <1,00 <1,0 <0,4 <0,4 <0,1 <3,0 <1, 25W_PG8 GM5 11 <1,00 <0,400 <0,400 <0,400 <1,00 <1,0 <0,4 <0,4 <0,1 <3,0 <1, 25W_PG_GB golvbrunn byggnad GM5 8,0 5,0 4,8 <0,400 <0,400 <1,00 <1,0 <0,4 <0,4 <0,1 <3,0 3,0 25W_PG_DV dagvattenbrunn GM5 4,0 <1,00 <0,400 <0,400 <0,400 <1,00 <1,0 <0,4 <0,4 <0,1 <3,0 <1, PL01 GM4 <5,20 <15,60 <10,70 <12,80 <16,90 <11,70 <17,60 <11,70 <9,30 <13,80 <13,10 <14,80 <9,30 <10,70 <28,30 <31,40 <9,00 <16,20 PL02 GM4 <5,00 <15,00 24,3 <12,30 <16,30 <11,30 <17,00 <11,30 <9,00 <13,30 <12,60 <14,30 <9, <10,30 <27,30 581 <8,60 <15,60 PL03 GM4 <5,00 <15,00 <10,30 <12,30 <16,30 <11,30 <17,00 <11,30 <9,00 <13,30 <12,60 <14,30 <9, <10,30 <27,30 243 <8,60 <15,60 PL04 GM4 <5,00 <15,00 <20,70 <12,30 <16,30 <11,30 <17,00 <11,30 <9,00 <13,30 <12,70 <14,30 <9, <10,30 <27,30 <30,30 <8,70 <15,70 PL05 GM4 <5,00 <15,00 <10,30 <12,30 <16,30 <11,30 <17,00 <11,30 <9,00 <13,30 <12,70 <14,30 <9, <10,30 95 917 <8,70 <15,70 PL06 GM4 <5,20 <15,60 <10,70 <12,80 <16,90 <11,80 <17,60 <11,80 <9,30 <13,80 <13,10 <14,90 <9,30 <10,70 <28,40 <31,50 <9,00 <16,20 Brunn golvbrunn i byggnad GM4 6,0 <15,60 <10,80 <12,80 <17,00 <11,80 <17,70 <11,80 <9,40 <13,90 <13,20 <14,90 <9,40 <10,80 <28,50 <31,60 <72,20 <16,30 RfC 200 - 60 60 - 6 - - - 800 - 4 - - 140 - - - - RISKinh - 23 - - 1,1 - - - - - - - 3,6 - - - - - - Bilaga D3 1 (2) 2025-05-30 Bilaga C1.3 Res PL 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bällsta Hamn 30001081-105 TVOC->C6- MTBE-- 1,2,4- 1,3,5- Provets_märk C10- TVOC- TVOC->C6- n- Exponeringsenhet Bensen Toluen Etylbensen m+p-Xylen o-Xylen C9-aromater C25- metyl-tert- n-hexan n-heptan cyklohexan trimetylben trimetylben ning aromater >C10-C25 C10 propylbensen Summa butyleter- sen sen µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ 25W_PG1 GM5 0,5 <5,00 <1,00 1,0 <1,00 <3,00 <3,00 <500 <500 25W_PG2 GM5 <0,500 <5,00 <1,00 <1,00 <1,00 <3,00 <3,00 <500 <500 25W_PG3 GM5 3,8 <5,00 1 3,0 3,0 <3,00 <3,00 <500 <500 25W_PG4 GM5 <0,500 <5,00 2 11 3,0 <3,00 <3,00 <500 <500 25W_PG5 GM5 1,5 <5,00 <1,00 <1,00 <1,00 <3,00 <3,00 <500 <500 25W_PG6 GM5 <0,500 <5,00 1 5 1,0 <3,00 <3,00 <500 <500 25W_PG7 GM5 <0,500 <5,00 <1,00 5,0 1,0 <3,00 <3,00 1500 <500 1500 25W_PG8 GM5 9,1 9,0 <1,00 <1,00 <1,00 <3,00 <3,00 <500 <500 25W_PG_GB golvbrunn byggnad GM5 <0,500 <5,00 <1,00 1,0 <1,00 <3,00 <3,00 <500 <500 25W_PG_DV dagvattenbrunn GM5 <0,500 <5,00 <1,00 <1,00 <1,00 <3,00 <3,00 <500 <500 PL01 GM4 <9,30 <6,60 <4,80 <10,00 <4,50 <13,10 <27,60 <9,70 <10,40 <5,90 <6,60 <7,20 PL02 GM4 <9,00 <6,30 <4,70 <9,60 <4,30 <12,60 <26,60 <9,30 <10,00 <5,70 <6,30 <7,00 PL03 GM4 <9,00 <6,30 <4,60 <9,60 <4,30 <12,60 <26,60 <9,30 <10,00 <5,60 <6,30 <7,00 PL04 GM4 <9,00 <6,30 <4,70 <9,70 <4,30 <12,70 <26,70 <9,30 <10,00 <5,70 <6,30 <7,00 PL05 GM4 <9,00 <6,30 <4,70 <9,70 <4,30 <12,70 <26,70 <9,30 <10,00 <5,70 <6,30 <7,00 PL06 GM4 <9,30 <6,60 <4,80 <10,00 <4,50 <13,10 <27,70 <9,70 <10,40 <5,90 <6,60 <7,30 Brunn golvbrunn i byggnad GM4 18 250 37,4 126 40,8 <13,20 <27,80 20 16 <5,90 <6,60 <7,30 RfC - 260 770 100 100 - - - - - - - - - - - - RISKinh 1,7 - - - - - - - - - - - - - - - - Bilaga D3 2 (2) 2025-05-30 Bilaga C1.3 Res PL 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga C1.4 Sammanställning av resultat sediment 1998 - 2021, Bällstaviken (1) Riktvärdena för sediment avser sediment med 5 % organiskt kol. Vid avvikande kolhalt hos sedimentet multipliceras analyserad koncentration med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelsen med riktvärdet (HVFMS 2019:25) (2) Koppar: Vid tillämpning av värdet ska hänsyn tas till naturlig bakgrund (bakgrundshalter inom region Stockholm (JP Sedimentkonsult Rapport 2018:5). För koppar har regional bakgrundshalt subtraherats från uppmätt halt före jämförelse mot angiven miljökvalitetsnorm. (3) Gäller för organiska ämnen och koppar: Där jämförelse mot en miljökvalitetsnorm är möjlig har analyserad koncentration multiplicerats med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelsen med värdet. (4) För PFOS och PFOA har halterna jämförts mot Norska tillståndsklasser för sediment i ferskvann, "Miljødirektoratet M-608, 2016. Grenseverdier for klassifisering av vann, sediment og biota – revidert 30.10.2020". (5) För dioxiner har halterna jämförts mot kanadensiska CCME riktvärden för Interim Freshwater Sediment Quality Guidelines (ISQG) samt Probable Effect Levels (PEL) i Canadian Sediment Quality Guidelines for the Protection of Aquatic Life (CCME 2001) Provpunkt 21S100.1 21S100.2 21S100.3 21S101.1 21S101.2 21S101.3 21S102.1 Regional Provtagningsdatum 2021-03-24 2021-03-24 2021-03-24 2021-03-22 2021-03-22 2021-03-22 2021-03-22 bakgrundshalt MKN(1) (2)(3) Klass II(4) Klass III(4) ISQG (5) PEL (5) Nivå (m under sjöbotten) 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,0-0,2 Stockholm Provmedium Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment ProvID 21S100.1 0,0-0,2 21S100.2 0,2-0,4 21S100.3 0,4-0,6 21S101.1 0,0-0,2 21S101.2 0,2-0,4 21S101.3 0,4-0,6 21S102.1 0,0-0,2 Metaller Enhet Metaller Arsenik mg/kg TS <6,8 5,9 17 Arsenik 11 7,1 6 19 27 7,2 7,3 Barium mg/kg TS Barium 470 270 200 390 180 190 210 Bly mg/kg TS <20 130 35 91,3 Bly 560 1100 27 820 760 140 290 Kadmium mg/kg TS <0,37 2,3 0,6 3,5 Kadmium 18 4,3 0,33 15 2,4 1,3 5,6 Kobolt mg/kg TS <15 Kobolt 19 18 17 23 18 14 14 Koppar mg/kg TS <35 36 35,7 197 Koppar (2) (3) 1048 736 78,64 943 410 302 476 Krom total mg/kg TS <56 37,3 90 Krom total 200 72 60 190 66 47 130 Kvicksilver mg/kg TS <0,05 0,17 0,486 Kvicksilver 8,6 5,2 0,088 4,2 2 1,7 1,4 Nickel mg/kg TS <39 Nickel 54 44 39 55 47 32 41 Vanadin mg/kg TS Vanadin 75 72 69 51 49 51 72 Zink mg/kg TS <121 123 315 Zink 1200 730 130 960 470 470 850 Tenn organiska föreningar Tenn organiska föreningar Dibutyltenn (DBT) µg/kg TS Dibutyltenn (DBT) - - - 60 8,4 <1,0 - Difenyltenn (DPhT) µg/kg TS Difenyltenn (DPhT) - - - <1,0 <1,0 <1,0 - Dioktyltenn (DOT) µg/kg TS Dioktyltenn (DOT) - - - 1,4 <1,0 <1,0 - Monobutyltenn (MBT) µg/kg TS Monobutyltenn (MBT) - - - 15 2,1 <1,0 - Monofenyltenn (MPhT) µg/kg TS Monofenyltenn (MPhT) - - - 4 <1,0 <1,0 - Monooktyltenn (MOT) µg/kg TS Monooktyltenn (MOT) - - - 1 <1,0 <1,0 - Tetrabutyltenn (TTBT) µg/kg TS Tetrabutyltenn (TTBT) - - - <1,0 <1,0 <1,0 - Tributyltenn (TBT) µg/kg TS 1,6 Tributyltenn (TBT) - - - 100 9,7 <1,0 - Tricyklohexyltenn (TCHT) µg/kg TS Tricyklohexyltenn (TCHT) - - - <1,0 <1,0 <1,0 - Trifenyltenn (TPhT) µg/kg TS Trifenyltenn (TPhT) - - - <1,0 <1,0 <1,0 - PAH PAH Bens(a)antracen mg/kg TS 0,0317 0,385 Bens(a)antracen 2,2 1,5 <0,01 1,6 0,072 0,05 0,79 Krysen mg/kg TS 0,057 0,862 Krysen 2,3 1,5 <0,01 1,5 0,077 0,052 0,74 Benso(b,k)fluoranten mg/kg TS Benso(b,k)fluoranten 6,7 3,3 <0,01 4 0,17 0,12 3,6 Benzo(a)pyren mg/kg TS 0,0319 0,782 Benzo(a)pyren 2,7 1,4 <0,01 1,6 0,061 0,045 1,4 Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren 2,1 1,1 <0,01 1,4 0,055 0,028 0,94 Dibens(a,h)antracen mg/kg TS 0,00622 0,135 Dibens(a,h)antracen 0,52 0,26 <0,01 0,27 0,014 <0,010 0,26 Naftalen mg/kg TS 0,0346 0,391 Naftalen 0,11 0,16 <0,01 0,18 0,022 <0,010 0,043 Acenaftylen mg/kg TS 0,00587 0,128 Acenaftylen 0,18 0,12 <0,01 0,15 <0,010 <0,010 0,027 Acenaften mg/kg TS 0,00671 0,0889 Acenaften 0,45 0,63 0,018 0,35 0,036 0,046 0,06 Fluoren mg/kg TS 0,002 0,0212 0,144 Fluoren 0,84 0,89 0,019 0,49 0,046 0,046 0,069 Fenantren mg/kg TS 0,007 0,0419 0,515 Fenantren 4,2 3,9 0,018 2,7 0,46 0,35 0,45 Antracen mg/kg TS 0,001 0,024 0,0469 0,245 Antracen (3) 0,92 0,96 <0,01 0,86 0,11 0,06 0,12 Fluoranten mg/kg TS 0,018 2,0 0,111 2,355 Fluoranten (3) 5,00 4,57 <0,01 4,13 0,60 0,29 1,52 Pyren mg/kg TS 0,053 0,875 Pyren 5 3,1 <0,01 3,2 0,37 0,21 1,6 Benzo(g,h,i)perylen mg/kg TS Benzo(g,h,i)perylen 1,9 0,94 <0,01 1,1 0,052 0,032 1 PAH L mg/kg TS PAH L 0,74 0,91 0,028 0,68 0,063 0,056 0,13 PAH M mg/kg TS PAH M 17 13 0,052 11 1,5 0,94 3,6 PAH H mg/kg TS PAH H 18 10 <0,035 11 0,5 0,33 8,7 Summa cancerogena PAH mg/kg TS Summa cancerogena PAH 17 9,1 <0,030 10 0,45 0,3 7,7 Summa övriga PAH mg/kg TS Summa övriga PAH 20 15 0,085 13 1,6 1 4,8 Summa totala PAH16 mg/kg TS Summa totala PAH16 36 24 0,12 23 2 1,3 12 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen mg/kg TS Bensen <0,0035 <0,0035 <0,0035 <0,0037 <0,0035 <0,0035 <0,0045 Toluen mg/kg TS Toluen <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Etylbensen mg/kg TS Etylbensen <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Xylen mg/kg TS Xylen <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Summa TEX mg/kg TS Summa TEX <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 Alifater >C5-C8 mg/kg TS Alifater >C5-C8 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 Alifater >C8-C10 mg/kg TS Alifater >C8-C10 9,4 <3,0 <3,0 21 <3,0 <3,0 <3,0 Alifater >C10-C12 mg/kg TS Alifater >C10-C12 300 130 <5,0 290 <5,0 <5,0 27 Alifater >C12-C16 mg/kg TS Alifater >C12-C16 160 46 <5,0 130 <5,0 <5,0 37 Summa Alifater >C5-C16 mg/kg TS Summa Alifater >C5-C16 - - - - - - - Alifater >C16-C35 mg/kg TS Alifater >C16-C35 1300 400 <10 1200 13 18 540 Aromater >C8-C10 mg/kg TS Aromater >C8-C10 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 Aromater >C10-C16 mg/kg TS Aromater >C10-C16 10 6 <0,90 8,3 <0,90 <0,90 1,2 Aromater >C16-C35 mg/kg TS Aromater >C16-C35 9,4 5 <0,50 5,6 <0,50 <0,50 3 PCB PCB PCB 28 mg/kg TS PCB 28 - - - 0,82 0,0074 0,0088 - PCB 52 mg/kg TS PCB 52 - - - 0,65 0,016 0,012 - PCB 101 mg/kg TS PCB 101 - - - 0,64 0,011 0,0094 - PCB 118 mg/kg TS PCB 118 - - - 0,52 0,0081 0,0078 - PCB 153 mg/kg TS PCB 153 - - - 0,5 0,0074 0,0067 - PCB 138 mg/kg TS PCB 138 - - - 0,55 0,008 0,0074 - PCB 180 mg/kg TS PCB 180 - - - 0,19 <0,0020 <0,0020 - Summa PCB (7st) mg/kg TS S:a PCB (7st) - - - 3,9 0,059 0,053 - Dioxiner Dioxiner 2,3,7,8-TetraCDD ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDD - - - 39,4 2,1 < 0,57 6,98 1,2,3,7,8-PentaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDD - - - 31,8 3,1 < 1,9 10,5 1,2,3,4,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDD - - - 7,07 < 1,2 < 1,8 7,22 1,2,3,6,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDD - - - 43,6 6,3 3,4 26 1,2,3,7,8,9-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDD - - - 46,3 4,7 < 2,2 18 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD - - - 490 40 13 352 OktaCDD ng/kg TS OktaCDD - - - 3610 240 45 2360 2,3,7,8-TetraCDF ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDF - - - 46,2 11 34 40 1,2,3,7,8-PentaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDF - - - 16,4 3,7 4,8 13,8 2,3,4,7,8-PentaCDF ng/kg TS 2,3,4,7,8-PentaCDF - - - 34,2 6,9 9 27,1 1,2,3,4,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDF - - - 49,7 11 4 32,7 1,2,3,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDF - - - 82,3 29 6,5 48,8 1,2,3,7,8,9-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDF - - - < 3,93 2,9 < 2,3 < 2,44 2,3,4,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 2,3,4,6,7,8-HexaCDF - - - 31,9 13 4,1 28,7 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF - - - 3030 640 160 3160 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF - - - 27,6 7,8 < 2,3 18,8 OktaCDF ng/kg TS OktaCDF - - - 3550 1100 330 2910 WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg TS WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ - - - - 24 12 - WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ - - - - 24 15 - WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ ng/kg TS WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ - - - 150 23 9,9 83,1 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ - - - 151 23 13 83,3 I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ ng/kg TS I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ - - - 147 23 12 87,2 I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ - - - 147 23 14 87,5 PFAS PFAS PFBA (Perfluorbutansyra) µg/kg Ts PFBA (Perfluorbutansyra) <0,15 <0,14 <0,13 - - - - PFPeA (Perfluorpentansyra) µg/kg Ts PFPeA (Perfluorpentansyra) <0,15 <0,14 <0,13 - - - - PFHxA (Perfluorhexansyra) µg/kg Ts PFHxA (Perfluorhexansyra) <0,15 <0,14 <0,13 - - - - PFHpA (Perfluorheptansyra) µg/kg Ts PFHpA (Perfluorheptansyra) <0,15 <0,14 <0,13 - - - - PFOA (Perfluoroktansyra) µg/kg Ts 0 - 730 - PFOA (Perfluoroktansyra) <0,072 <0,066 <0,064 - - - - PFNA (Perfluornonansyra) µg/kg Ts PFNA (Perfluornonansyra) <0,15 <0,14 <0,13 - - - - PFDA (Perfluordekansyra) µg/kg Ts PFDA (Perfluordekansyra) <0,15 <0,14 <0,13 - - - - PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) µg/kg Ts PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) <0,15 <0,14 <0,13 - - - - PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) µg/kg Ts PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) <0,15 <0,14 <0,13 - - - - PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) µg/kg Ts 0 - 2,3 2,3 - 360 PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) <0,072 <0,066 <0,064 - - - - 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) µg/kg Ts 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) <0,15 <0,14 <0,13 - - - - Summa PFAS SLV 11 µg/kg Ts Summa PFAS SLV 11 <0,72 <0,66 <0,64 - - - - Övriga Övriga Totalt organiskt kol (TOC) % Ts Totalt organiskt kol (TOC) 6,0 - 2,2 - - - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2.1 Sammanställning av resultat sediment 1998 - 2021, Bällstaviken (1) Riktvärdena för sediment avser sediment med 5 % organiskt kol. Vid avvikande kolhalt hos sedimentet multipliceras analyserad koncentration med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelse (2) Koppar: Vid tillämpning av värdet ska hänsyn tas till naturlig bakgrund (bakgrundshalter inom region Stockholm (JP Sedimentkonsult Rapport 2018:5). För koppar har regional bakgrundshalt subtra (3) Gäller för organiska ämnen och koppar: Där jämförelse mot en miljökvalitetsnorm är möjlig har analyserad koncentration multiplicerats med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelsen med v (4) För PFOS och PFOA har halterna jämförts mot Norska tillståndsklasser för sediment i ferskvann, "Miljødirektoratet M-608, 2016. Grenseverdier for klassifisering av vann, sediment og biota – revid (5) För dioxiner har halterna jämförts mot kanadensiska CCME riktvärden för Interim Freshwater Sediment Quality Guidelines (ISQG) samt Probable Effect Levels (PEL) i Canadian Sediment Quality G Provpunkt 21S102.2 21S102.3 21S103.1 21S103.2 21S103.3 21S104.1 21S105.1 Regional Provtagningsdatum 2021-03-22 2021-03-22 2021-03-22 2021-03-22 2021-03-22 2021-03-24 2021-03-21 bakgrundshalt MKN(1) (2)(3) Klass II(4) Klass III(4) ISQG (5) PEL (5) Nivå (m under sjöbotten) 0,2-0,4 0,4-0,6 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,0-0,2 0,0-0,2 Stockholm Provmedium Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment ProvID 21S102.2 0,2-0,4 21S102.3 0,4-0,6 21S103.1 0,0-0,2 21S103.2 0,2-0,4 21S103.3 0,4-0,6 21S104.1 0,0-0,2 21S105.1 0,0-0,2 Metaller Enhet Metaller Arsenik mg/kg TS <6,8 5,9 17 Arsenik 9,3 10 4,2 6,9 7,1 7,7 11 Barium mg/kg TS Barium 240 230 110 200 190 300 190 Bly mg/kg TS <20 130 35 91,3 Bly 310 130 43 24 23 230 26 Kadmium mg/kg TS <0,37 2,3 0,6 3,5 Kadmium 7 3,7 0,58 0,2 0,19 7,5 0,32 Kobolt mg/kg TS <15 Kobolt 14 17 11 18 17 15 18 Koppar mg/kg TS <35 36 35,7 197 Koppar(2) (3) 368 258 35,7 6,3 68 932 42 Krom total mg/kg TS <56 37,3 90 Krom total 160 100 47 61 59 100 63 Kvicksilver mg/kg TS <0,05 0,17 0,486 Kvicksilver 1,9 0,9 0,31 <0,046 <0,046 7,2 < 0,046 Nickel mg/kg TS <39 Nickel 43 42 27 42 41 47 45 Vanadin mg/kg TS Vanadin 72 71 43 70 68 57 73 Zink mg/kg TS <121 123 315 Zink 910 150 160 130 130 1800 150 Tenn organiska föreningar Tenn organiska föreningar Dibutyltenn (DBT) µg/kg TS Dibutyltenn (DBT) - - 1,3 <1,0 <1,0 - <1,0 Difenyltenn (DPhT) µg/kg TS Difenyltenn (DPhT) - - <1,0 <1,0 <1,0 - <1,0 Dioktyltenn (DOT) µg/kg TS Dioktyltenn (DOT) - - <1,0 <1,0 <1,0 - <1,0 Monobutyltenn (MBT) µg/kg TS Monobutyltenn (MBT) - - <1,0 <1,0 <1,0 - <1,0 Monofenyltenn (MPhT) µg/kg TS Monofenyltenn (MPhT) - - <1,0 <1,0 <1,0 - <1,0 Monooktyltenn (MOT) µg/kg TS Monooktyltenn (MOT) - - <1,0 <1,0 <1,0 - <1,0 Tetrabutyltenn (TTBT) µg/kg TS Tetrabutyltenn (TTBT) - - <1,0 <1,0 <1,0 - <1,0 Tributyltenn (TBT) µg/kg TS 1,6 Tributyltenn (TBT) - - 1,6 <1,0 <1,0 - <1,0 Tricyklohexyltenn (TCHT) µg/kg TS Tricyklohexyltenn (TCHT) - - <1,0 <1,0 <1,0 - <1,0 Trifenyltenn (TPhT) µg/kg TS Trifenyltenn (TPhT) - - <1,0 <1,0 <1,0 - <1,0 PAH PAH Bens(a)antracen mg/kg TS 0,0317 0,385 Bens(a)antracen 0,88 0,026 0,16 <0,01 <0,01 1 0,016 Krysen mg/kg TS 0,057 0,862 Krysen 1,1 0,033 0,15 <0,01 <0,01 1,1 0,016 Benso(b,k)fluoranten mg/kg TS Benso(b,k)fluoranten 3,1 0,086 0,31 0,024 <0,01 2,6 0,066 Benzo(a)pyren mg/kg TS 0,0319 0,782 Benzo(a)pyren 1,1 0,026 0,12 <0,01 <0,01 1 0,024 Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren 0,98 0,022 0,092 <0,01 <0,01 0,77 0,013 Dibens(a,h)antracen mg/kg TS 0,00622 0,135 Dibens(a,h)antracen 0,25 <0,01 0,018 <0,01 <0,01 0,18 <0,01 Naftalen mg/kg TS 0,0346 0,391 Naftalen 0,053 <0,01 0,11 <0,01 <0,01 0,077 <0,01 Acenaftylen mg/kg TS 0,00587 0,128 Acenaftylen 0,11 <0,01 0,013 <0,01 <0,01 0,062 <0,01 Acenaften mg/kg TS 0,00671 0,0889 Acenaften 0,12 0,013 0,09 <0,01 <0,01 0,23 <0,01 Fluoren mg/kg TS 0,002 0,0212 0,144 Fluoren 0,24 0,021 0,2 <0,01 <0,01 0,26 <0,01 Fenantren mg/kg TS 0,007 0,0419 0,515 Fenantren 0,98 0,12 0,178 <0,01 <0,01 2,3 <0,01 Antracen mg/kg TS 0,001 0,024 0,0469 0,245 Antracen(3) 0,19 0,02 0,15 <0,01 <0,01 0,42 <0,01 Fluoranten mg/kg TS 0,018 2,0 0,111 2,355 Fluoranten(3) 1,49 0,13 0,72 0,01 <0,01 3,48 0,06 Pyren mg/kg TS 0,053 0,875 Pyren 2,1 0,096 0,44 0,012 <0,01 2,6 0,036 Benzo(g,h,i)perylen mg/kg TS Benzo(g,h,i)perylen 0,96 0,023 0,078 <0,01 <0,01 0,68 0,017 PAH L mg/kg TS PAH L 0,028 0,023 0,21 <0,015 <0,015 0,37 <0,015 PAH M mg/kg TS PAH M 5,6 0,37 2,2 0,04 <0,025 8,8 0,09 PAH H mg/kg TS PAH H 8,4 0,22 0,93 0,054 <0,035 7,3 0,16 Summa cancerogena PAH mg/kg TS Summa cancerogena PAH 7,4 0,2 0,85 0,049 <0,030 6,7 0,14 Summa övriga PAH mg/kg TS Summa övriga PAH 6,8 0,42 2,5 0,06 <0,045 9,8 0,012 Summa totala PAH16 mg/kg TS Summa totala PAH16 14 0,62 3,4 0,11 <0,075 16 0,26 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen mg/kg TS Bensen <0,0040 <0,0035 <0,0035 <0,0035 <0,0035 <0,0035 < 0,0035 Toluen mg/kg TS Toluen <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 Etylbensen mg/kg TS Etylbensen <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 Xylen mg/kg TS Xylen <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 Summa TEX mg/kg TS Summa TEX <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 < 0,20 Alifater >C5-C8 mg/kg TS Alifater >C5-C8 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 < 5,0 Alifater >C8-C10 mg/kg TS Alifater >C8-C10 11 <3,0 <3,0 <3,0 <3,0 4,1 < 3,0 Alifater >C10-C12 mg/kg TS Alifater >C10-C12 380 11 19 5,2 <5,0 33 < 5,0 Alifater >C12-C16 mg/kg TS Alifater >C12-C16 270 7,8 6,6 <5,0 <5,0 44 < 5,0 Summa Alifater >C5-C16 mg/kg TS Summa Alifater >C5-C16 - - - - - - - Alifater >C16-C35 mg/kg TS Alifater >C16-C35 1700 <10 37 15 <10 620 < 10 Aromater >C8-C10 mg/kg TS Aromater >C8-C10 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 < 4,0 Aromater >C10-C16 mg/kg TS Aromater >C10-C16 8,2 <0,90 2,2 <0,90 <0,90 4,1 < 0,90 Aromater >C16-C35 mg/kg TS Aromater >C16-C35 4,5 <0,50 <0,50 <0,50 <0,50 4,5 < 0,50 PCB PCB PCB 28 mg/kg TS PCB 28 - - 0,058 0,019 <0,002 0,059 - PCB 52 mg/kg TS PCB 52 - - 0,078 0,0048 <0,002 0,14 - PCB 101 mg/kg TS PCB 101 - - 0,032 <0,002 <0,002 0,18 - PCB 118 mg/kg TS PCB 118 - - 0,023 <0,002 <0,002 0,13 - PCB 153 mg/kg TS PCB 153 - - 0,019 <0,002 <0,002 0,14 - PCB 138 mg/kg TS PCB 138 - - 0,02 <0,002 <0,002 0,15 - PCB 180 mg/kg TS PCB 180 - - 0,0048 <0,002 <0,002 0,035 - Summa PCB (7st) mg/kg TS S:a PCB (7st) - - 0,23 0,029 <0,007 0,83 - Dioxiner Dioxiner 2,3,7,8-TetraCDD ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDD 18,7 5,94 <0,51 <0,51 <0,51 1,76 - 1,2,3,7,8-PentaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDD 19,3 5,59 <1,1 <1,1 <1,1 3,08 - 1,2,3,4,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDD 17,2 2,84 <1,1 <1,1 <1,1 1,84 - 1,2,3,6,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDD 90,2 21,2 <1,1 <1,1 <1,1 7,17 - 1,2,3,7,8,9-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDD 52,6 12,2 <1,1 <1,1 <1,1 4,65 - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD 976 205 8,1 1,1 <1,1 70,5 - OktaCDD ng/kg TS OktaCDD 6420 1390 61 5,9 3,8 423 - 2,3,7,8-TetraCDF ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDF 72,2 19,6 <1,1 <1,1 <1,1 21 - 1,2,3,7,8-PentaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDF 38,1 12,2 <1,1 <1,1 <1,1 7,08 - 2,3,4,7,8-PentaCDF ng/kg TS 2,3,4,7,8-PentaCDF 50,5 18 <1,1 <1,1 <1,1 11 - 1,2,3,4,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDF 125 59,7 <1,1 <1,1 <1,1 9,61 - 1,2,3,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDF 350 243 2,5 <1,1 <1,1 11,1 - 1,2,3,7,8,9-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDF < 12,9 < 2,77 <1,1 <1,1 <1,1 <1,05 - 2,3,4,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 2,3,4,6,7,8-HexaCDF 164 82,4 <1,1 <1,1 <1,1 6,33 - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF 19900 15000 66 3,8 3 292 - 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF 96,6 37,3 <1,1 <1,1 <1,1 4,4 - OktaCDF ng/kg TS OktaCDF 15100 12500 99 7,7 7,8 563 - WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg TS WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ - - 1 0,05 0,031 - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ - - 3,8 2,9 2,9 - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ ng/kg TS WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ 358 219 1 0,053 0,033 18,5 - WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ 359 219 3,6 2,7 2,7 18,6 - I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ ng/kg TS I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ 374 229 1,2 0,062 0,041 20 - I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ 375 230 3,4 2,4 2,4 20,1 - PFAS PFAS PFBA (Perfluorbutansyra) µg/kg Ts PFBA (Perfluorbutansyra) - - <0,11 <0,13 <0,12 <0,28 - PFPeA (Perfluorpentansyra) µg/kg Ts PFPeA (Perfluorpentansyra) - - <0,11 <0,13 <0,12 <0,28 - PFHxA (Perfluorhexansyra) µg/kg Ts PFHxA (Perfluorhexansyra) - - <0,11 <0,13 <0,12 <0,28 - PFHpA (Perfluorheptansyra) µg/kg Ts PFHpA (Perfluorheptansyra) - - <0,11 <0,13 <0,12 <0,28 - PFOA (Perfluoroktansyra) µg/kg Ts 0 - 730 - PFOA (Perfluoroktansyra) - - 2,5 2,4 2,8 <0,14 - PFNA (Perfluornonansyra) µg/kg Ts PFNA (Perfluornonansyra) - - <0,11 <0,13 <0,12 <0,28 - PFDA (Perfluordekansyra) µg/kg Ts PFDA (Perfluordekansyra) - - <0,11 <0,13 <0,12 <0,28 - PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) µg/kg Ts PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) - - <0,11 <0,13 <0,12 <0,28 - PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) µg/kg Ts PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) - - <0,11 <0,13 <0,12 <0,28 - PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) µg/kg Ts 0 - 2,3 2,3 - 360 PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) - - 0,30 <0,062 <0,060 0,50 - 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) µg/kg Ts 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) - - <0,11 <0,13 <0,12 <0,28 - Summa PFAS SLV 11 µg/kg Ts Summa PFAS SLV 11 - - 3,3 3,0 3,4 1,8 - Övriga Övriga Totalt organiskt kol (TOC) % Ts Totalt organiskt kol (TOC) 6,7 - - - 1,8 - 3,1 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2.1 Sammanställning av resultat sediment 1998 - 2021, Bällstaviken (1) Riktvärdena för sediment avser sediment med 5 % organiskt kol. Vid avvikande kolhalt hos sedimentet multipliceras analyserad koncentration med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelse (2) Koppar: Vid tillämpning av värdet ska hänsyn tas till naturlig bakgrund (bakgrundshalter inom region Stockholm (JP Sedimentkonsult Rapport 2018:5). För koppar har regional bakgrundshalt subtra (3) Gäller för organiska ämnen och koppar: Där jämförelse mot en miljökvalitetsnorm är möjlig har analyserad koncentration multiplicerats med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelsen med v (4) För PFOS och PFOA har halterna jämförts mot Norska tillståndsklasser för sediment i ferskvann, "Miljødirektoratet M-608, 2016. Grenseverdier for klassifisering av vann, sediment og biota – revid (5) För dioxiner har halterna jämförts mot kanadensiska CCME riktvärden för Interim Freshwater Sediment Quality Guidelines (ISQG) samt Probable Effect Levels (PEL) i Canadian Sediment Quality G Provpunkt 21S105.2 21S105.3 21S106.1 21S106.2 21S107.1 21S107.2 21S107.3 Regional Provtagningsdatum 2021-03-21 2021-03-21 2021-03-23 2021-03-23 2021-03-21 2021-03-21 2021-03-21 bakgrundshalt MKN(1) (2)(3) Klass II(4) Klass III(4) ISQG (5) PEL (5) Nivå (m under sjöbotten) 0,2-0,4 0,4-0,6 0,0-0,2 0,2-0,4 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 Stockholm Provmedium Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment ProvID 21S105.2 0,2-0,4 21S105.3 0,4-0,6 21S106.1 0,0-0,2 21S106.2 0,2-0,4 21S107.1 0,0-0,2 21S107.2 0,2-0,4 21S107.3 0,4-0,6 Metaller Enhet Metaller Arsenik mg/kg TS <6,8 5,9 17 Arsenik 7,4 9,4 5,4 7,6 4,9 4,7 10 Barium mg/kg TS Barium 190 170 110 190 54 84 120 Bly mg/kg TS <20 130 35 91,3 Bly 22 26 54 84 21 18 22 Kadmium mg/kg TS <0,37 2,3 0,6 3,5 Kadmium 0,21 0,22 1,1 2,1 0,2 0,15 0,18 Kobolt mg/kg TS <15 Kobolt 15 18 13 16 8,8 12 14 Koppar mg/kg TS <35 36 35,7 197 Koppar(2) (3) 7,4 6,3 215 139 25,9 24 35 Krom total mg/kg TS <56 37,3 90 Krom total 50 61 64 84 37 39 47 Kvicksilver mg/kg TS <0,05 0,17 0,486 Kvicksilver < 0,046 < 0,046 0,34 0,55 0,13 < 0,046 < 0,046 Nickel mg/kg TS <39 Nickel 36 42 31 39 20 25 33 Vanadin mg/kg TS Vanadin 61 72 57 69 33 51 58 Zink mg/kg TS <121 123 315 Zink 110 130 230 340 120 90 110 Tenn organiska föreningar Tenn organiska föreningar Dibutyltenn (DBT) µg/kg TS Dibutyltenn (DBT) <1,0 1,9 - - 2,4 <1,0 <1,0 Difenyltenn (DPhT) µg/kg TS Difenyltenn (DPhT) <1,0 <1,0 - - <1,0 <1,0 <1,0 Dioktyltenn (DOT) µg/kg TS Dioktyltenn (DOT) <1,0 <1,0 - - <1,0 <1,0 <1,0 Monobutyltenn (MBT) µg/kg TS Monobutyltenn (MBT) <1,0 1,3 - - <1,0 <1,0 <1,0 Monofenyltenn (MPhT) µg/kg TS Monofenyltenn (MPhT) <1,0 <1,0 - - <1,0 <1,0 <1,0 Monooktyltenn (MOT) µg/kg TS Monooktyltenn (MOT) <1,0 <1,0 - - <1,0 <1,0 <1,0 Tetrabutyltenn (TTBT) µg/kg TS Tetrabutyltenn (TTBT) <1,0 <1,0 - - <1,0 <1,0 <1,0 Tributyltenn (TBT) µg/kg TS 1,6 Tributyltenn (TBT) <1,0 2,2 - - 13 <1,0 <1,0 Tricyklohexyltenn (TCHT) µg/kg TS Tricyklohexyltenn (TCHT) <1,0 <1,0 - - <1,0 <1,0 <1,0 Trifenyltenn (TPhT) µg/kg TS Trifenyltenn (TPhT) <1,0 <1,0 - - <1,0 <1,0 <1,0 PAH PAH Bens(a)antracen mg/kg TS 0,0317 0,385 Bens(a)antracen <0,01 <0,01 0,058 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Krysen mg/kg TS 0,057 0,862 Krysen <0,01 <0,01 0,055 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Benso(b,k)fluoranten mg/kg TS Benso(b,k)fluoranten <0,01 <0,01 0,21 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Benzo(a)pyren mg/kg TS 0,0319 0,782 Benzo(a)pyren <0,01 <0,01 0,08 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren <0,01 <0,01 0,075 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Dibens(a,h)antracen mg/kg TS 0,00622 0,135 Dibens(a,h)antracen <0,01 <0,01 0,018 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Naftalen mg/kg TS 0,0346 0,391 Naftalen <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Acenaftylen mg/kg TS 0,00587 0,128 Acenaftylen <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Acenaften mg/kg TS 0,00671 0,0889 Acenaften <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Fluoren mg/kg TS 0,002 0,0212 0,144 Fluoren <0,01 <0,01 0,013 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Fenantren mg/kg TS 0,007 0,0419 0,515 Fenantren <0,01 <0,01 0,058 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Antracen mg/kg TS 0,001 0,024 0,0469 0,245 Antracen(3) <0,01 <0,01 0,04 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Fluoranten mg/kg TS 0,018 2,0 0,111 2,355 Fluoranten(3) <0,01 <0,01 0,33 <0,01 0,01 <0,01 <0,01 Pyren mg/kg TS 0,053 0,875 Pyren <0,01 <0,01 0,13 <0,01 0,017 <0,01 <0,01 Benzo(g,h,i)perylen mg/kg TS Benzo(g,h,i)perylen <0,01 <0,01 0,076 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 PAH L mg/kg TS PAH L <0,015 <0,015 <0,015 <0,015 <0,015 <0,015 <0,015 PAH M mg/kg TS PAH M <0,025 <0,025 0,35 <0,025 0,044 <0,025 <0,025 PAH H mg/kg TS PAH H <0,035 <0,035 0,57 <0,035 0,046 <0,035 <0,035 Summa cancerogena PAH mg/kg TS Summa cancerogena PAH <0,030 <0,030 0,5 <0,030 0,041 <0,030 <0,030 Summa övriga PAH mg/kg TS Summa övriga PAH <0,045 <0,045 0,44 <0,045 0,064 <0,045 <0,045 Summa totala PAH16 mg/kg TS Summa totala PAH16 <0,075 <0,075 0,93 <0,075 0,11 <0,075 <0,075 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen mg/kg TS Bensen < 0,0035 < 0,0035 <0,0035 <0,0035 < 0,0035 < 0,0035 < 0,0035 Toluen mg/kg TS Toluen < 0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 Etylbensen mg/kg TS Etylbensen < 0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 Xylen mg/kg TS Xylen < 0,10 < 0,10 <0,10 <0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 Summa TEX mg/kg TS Summa TEX < 0,20 < 0,20 <0,20 <0,20 < 0,20 < 0,20 < 0,20 Alifater >C5-C8 mg/kg TS Alifater >C5-C8 < 5,0 < 5,0 <5,0 <5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 Alifater >C8-C10 mg/kg TS Alifater >C8-C10 < 3,0 < 3,0 <3,0 <3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 Alifater >C10-C12 mg/kg TS Alifater >C10-C12 < 5,0 < 5,0 5,7 <5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 Alifater >C12-C16 mg/kg TS Alifater >C12-C16 < 5,0 < 5,0 9,4 <5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 Summa Alifater >C5-C16 mg/kg TS Summa Alifater >C5-C16 - - - - - - - Alifater >C16-C35 mg/kg TS Alifater >C16-C35 < 10 < 10 110 <10 120 < 10 < 10 Aromater >C8-C10 mg/kg TS Aromater >C8-C10 < 4,0 < 4,0 <4,0 <4,0 < 4,0 < 4,0 < 4,0 Aromater >C10-C16 mg/kg TS Aromater >C10-C16 < 0,90 < 0,90 <0,90 <0,90 < 0,90 < 0,90 < 0,90 Aromater >C16-C35 mg/kg TS Aromater >C16-C35 < 0,50 < 0,50 <0,50 <0,50 < 0,50 < 0,50 < 0,50 PCB PCB PCB 28 mg/kg TS PCB 28 - - 0,007 <0,002 - - - PCB 52 mg/kg TS PCB 52 - - 0,0097 <0,002 - - - PCB 101 mg/kg TS PCB 101 - - 0,012 <0,002 - - - PCB 118 mg/kg TS PCB 118 - - 0,0093 <0,002 - - - PCB 153 mg/kg TS PCB 153 - - 0,013 <0,002 - - - PCB 138 mg/kg TS PCB 138 - - 0,012 <0,002 - - - PCB 180 mg/kg TS PCB 180 - - 0,0053 <0,002 - - - Summa PCB (7st) mg/kg TS S:a PCB (7st) - - 0,068 <0,007 - - - Dioxiner Dioxiner 2,3,7,8-TetraCDD ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDD - - 1,2 1,9 - - - 1,2,3,7,8-PentaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDD - - 2,2 4,2 - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDD - - 2,5 3,5 - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDD - - 6,3 8,7 - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDD - - 3,9 5,8 - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD - - 77 110 - - - OktaCDD ng/kg TS OktaCDD - - 520 770 - - - 2,3,7,8-TetraCDF ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDF - - 9,9 16 - - - 1,2,3,7,8-PentaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDF - - 4,5 7,2 - - - 2,3,4,7,8-PentaCDF ng/kg TS 2,3,4,7,8-PentaCDF - - 7,1 10 - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDF - - 5,7 8,6 - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDF - - 9,6 13 - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDF - - 1,5 1,9 - - - 2,3,4,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 2,3,4,6,7,8-HexaCDF - - 5,4 7,6 - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF - - 200 240 - - - 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF - - 3,4 4,6 - - - OktaCDF ng/kg TS OktaCDF - - 290 390 - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg TS WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ - - 15 22 - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ - - 15 22 - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ ng/kg TS WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ - - 13 20 - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ - - 13 20 - - - I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ ng/kg TS I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ - - 14 21 - - - I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ - - 14 21 - - - PFAS PFAS PFBA (Perfluorbutansyra) µg/kg Ts PFBA (Perfluorbutansyra) - - <0,12 - - - - PFPeA (Perfluorpentansyra) µg/kg Ts PFPeA (Perfluorpentansyra) - - <0,12 - - - - PFHxA (Perfluorhexansyra) µg/kg Ts PFHxA (Perfluorhexansyra) - - <0,12 - - - - PFHpA (Perfluorheptansyra) µg/kg Ts PFHpA (Perfluorheptansyra) - - <0,12 - - - - PFOA (Perfluoroktansyra) µg/kg Ts 0 - 730 - PFOA (Perfluoroktansyra) - - <0,056 - - - - PFNA (Perfluornonansyra) µg/kg Ts PFNA (Perfluornonansyra) - - <0,12 - - - - PFDA (Perfluordekansyra) µg/kg Ts PFDA (Perfluordekansyra) - - <0,12 - - - - PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) µg/kg Ts PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) - - <0,12 - - - - PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) µg/kg Ts PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) - - <0,12 - - - - PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) µg/kg Ts 0 - 2,3 2,3 - 360 PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) - - <0,056 - - - - 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) µg/kg Ts 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) - - <0,12 - - - - Summa PFAS SLV 11 µg/kg Ts Summa PFAS SLV 11 - - <0,56 - - - - Övriga Övriga Totalt organiskt kol (TOC) % Ts Totalt organiskt kol (TOC) - - 2,0 - - - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2.1 Sammanställning av resultat sediment 1998 - 2021, Bällstaviken (1) Riktvärdena för sediment avser sediment med 5 % organiskt kol. Vid avvikande kolhalt hos sedimentet multipliceras analyserad koncentration med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelse (2) Koppar: Vid tillämpning av värdet ska hänsyn tas till naturlig bakgrund (bakgrundshalter inom region Stockholm (JP Sedimentkonsult Rapport 2018:5). För koppar har regional bakgrundshalt subtra (3) Gäller för organiska ämnen och koppar: Där jämförelse mot en miljökvalitetsnorm är möjlig har analyserad koncentration multiplicerats med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelsen med v (4) För PFOS och PFOA har halterna jämförts mot Norska tillståndsklasser för sediment i ferskvann, "Miljødirektoratet M-608, 2016. Grenseverdier for klassifisering av vann, sediment og biota – revid (5) För dioxiner har halterna jämförts mot kanadensiska CCME riktvärden för Interim Freshwater Sediment Quality Guidelines (ISQG) samt Probable Effect Levels (PEL) i Canadian Sediment Quality G Provpunkt 21S108.1 21S108.2 21S108.3 21S109.1 21S110.1 21S111.1 Stn 72 Regional Provtagningsdatum 2021-03-23 2021-03-23 2021-03-23 2021-03-24 2021-03-24 2021-03-24 1998 bakgrundshalt MKN(1) (2)(3) Klass II(4) Klass III(4) ISQG (5) PEL (5) Nivå (m under sjöbotten) 0,0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,0-0,2 0,0-0,2 0,0-0,2 0,00-0,02 Stockholm Provmedium Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment ProvID 21S108.1 0,0-0,2 21S108.2 0,2-0,4 21S108.3 0,4-0,6 21S109.1 0,0-0,2 21S110.1 0,0-0,2 21S111.1 0,0-0,2 Stn 72 0,00-0,02 Metaller Enhet Metaller Arsenik mg/kg TS <6,8 5,9 17 Arsenik 10 8,5 7,3 8,6 6,6 8 4,5 Barium mg/kg TS Barium 220 230 180 300 130 310 - Bly mg/kg TS <20 130 35 91,3 Bly 130 62 22 270 67 250 140 Kadmium mg/kg TS <0,37 2,3 0,6 3,5 Kadmium 4,1 2,5 0,22 8,4 2,9 10 5,3 Kobolt mg/kg TS <15 Kobolt 19 17 17 16 14 17 17 Koppar mg/kg TS <35 36 35,7 197 Koppar(2) (3) 691 258 7,39 574 389 1017 4954 Krom total mg/kg TS <56 37,3 90 Krom total 97 75 56 190 69 120 83 Kvicksilver mg/kg TS <0,05 0,17 0,486 Kvicksilver 2,4 1,7 <0,046 2,1 2 9 3,5 Nickel mg/kg TS <39 Nickel 45 43 39 48 32 46 32 Vanadin mg/kg TS Vanadin 70 67 65 79 58 66 - Zink mg/kg TS <121 123 315 Zink 580 340 120 830 360 1300 600 Tenn organiska föreningar Tenn organiska föreningar Dibutyltenn (DBT) µg/kg TS Dibutyltenn (DBT) 400 1,2 <1,0 - <1,0 - - Difenyltenn (DPhT) µg/kg TS Difenyltenn (DPhT) 6,8 <1,0 <1,0 - <1,0 - - Dioktyltenn (DOT) µg/kg TS Dioktyltenn (DOT) 7,6 <1,0 <1,0 - <1,0 - - Monobutyltenn (MBT) µg/kg TS Monobutyltenn (MBT) 75 <1,0 <1,0 - <1,0 - - Monofenyltenn (MPhT) µg/kg TS Monofenyltenn (MPhT) 18 <1,0 <1,0 - <1,0 - - Monooktyltenn (MOT) µg/kg TS Monooktyltenn (MOT) 6,1 <1,0 <1,0 - <1,0 - - Tetrabutyltenn (TTBT) µg/kg TS Tetrabutyltenn (TTBT) 1,4 <1,0 <1,0 - <1,0 - - Tributyltenn (TBT) µg/kg TS 1,6 Tributyltenn (TBT) 630 2,1 <1,0 - <1,0 - - Tricyklohexyltenn (TCHT) µg/kg TS Tricyklohexyltenn (TCHT) <1,0 <1,0 <1,0 - <1,0 - - Trifenyltenn (TPhT) µg/kg TS Trifenyltenn (TPhT) 4,4 <1,0 <1,0 - <1,0 - - PAH PAH Bens(a)antracen mg/kg TS 0,0317 0,385 Bens(a)antracen 0,2 0,28 0,052 1,6 0,018 1,1 1,1 Krysen mg/kg TS 0,057 0,862 Krysen 0,21 0,3 0,066 1,4 0,021 1,3 1,4 Benso(b,k)fluoranten mg/kg TS Benso(b,k)fluoranten 0,66 0,75 0,19 3,7 0,059 3,2 2,5 Benzo(a)pyren mg/kg TS 0,0319 0,782 Benzo(a)pyren 0,2 0,28 0,059 1,8 0,021 1,2 1,4 Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren 0,19 0,23 0,047 1,3 0,026 1 1 Dibens(a,h)antracen mg/kg TS 0,00622 0,135 Dibens(a,h)antracen 0,033 0,05 <0,01 0,24 <0,01 0,23 0,34 Naftalen mg/kg TS 0,0346 0,391 Naftalen 0,01 0,029 <0,01 0,018 <0,01 0,049 0,09 Acenaftylen mg/kg TS 0,00587 0,128 Acenaftylen 0,017 0,029 <0,01 0,057 <0,01 0,097 0,02 Acenaften mg/kg TS 0,00671 0,0889 Acenaften 0,014 0,041 <0,01 0,051 <0,01 0,1 0,11 Fluoren mg/kg TS 0,002 0,0212 0,144 Fluoren <0,010 0,016 <0,01 0,19 <0,01 0,16 0,14 Fenantren mg/kg TS 0,007 0,0419 0,515 Fenantren 0,23 0,56 0,094 3,7 0,022 1,4 0,84 Antracen mg/kg TS 0,001 0,024 0,0469 0,245 Antracen(3) 0,07 0,12 0,02 0,53 <0,01 0,25 0,30 Fluoranten mg/kg TS 0,018 2,0 0,111 2,355 Fluoranten(3) 0,90 1,03 0,20 5,54 0,06 2,72 1,96 Pyren mg/kg TS 0,053 0,875 Pyren 0,46 0,73 0,15 4 0,044 2,5 1,7 Benzo(g,h,i)perylen mg/kg TS Benzo(g,h,i)perylen 0,15 0,21 0,045 1 0,021 0,93 1 PAH L mg/kg TS PAH L 0,041 0,099 <0,015 0,13 <0,015 0,25 - PAH M mg/kg TS PAH M 1,3 2,4 0,45 13 0,13 7,5 - PAH H mg/kg TS PAH H 1,6 2,1 0,46 11 0,17 9 - Summa cancerogena PAH mg/kg TS Summa cancerogena PAH 1,5 1,9 0,42 10 0,15 8 - Summa övriga PAH mg/kg TS Summa övriga PAH 1,5 2,7 0,51 15 0,17 8,6 - Summa totala PAH16 mg/kg TS Summa totala PAH16 3 4,6 0,92 25 0,32 17 14 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen mg/kg TS Bensen <0,0035 <0,0035 <0,0035 <0,0035 <0,0035 <0,0035 - Toluen mg/kg TS Toluen <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 - Etylbensen mg/kg TS Etylbensen <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 - Xylen mg/kg TS Xylen <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 - Summa TEX mg/kg TS Summa TEX <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 - Alifater >C5-C8 mg/kg TS Alifater >C5-C8 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 - Alifater >C8-C10 mg/kg TS Alifater >C8-C10 <3,0 <3,0 <3,0 <3,0 <3,0 <3,0 - Alifater >C10-C12 mg/kg TS Alifater >C10-C12 19 46 8,6 20 <5,0 65 - Alifater >C12-C16 mg/kg TS Alifater >C12-C16 9,7 32 <5,0 20 <5,0 95 - Summa Alifater >C5-C16 mg/kg TS Summa Alifater >C5-C16 - - - - - - - Alifater >C16-C35 mg/kg TS Alifater >C16-C35 63 200 17 250 30 860 - Aromater >C8-C10 mg/kg TS Aromater >C8-C10 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 - Aromater >C10-C16 mg/kg TS Aromater >C10-C16 <0,90 1,9 <0,90 1,5 <0,90 3,5 - Aromater >C16-C35 mg/kg TS Aromater >C16-C35 0,76 1,4 <0,50 3,6 <0,50 5,3 - PCB PCB PCB 28 mg/kg TS PCB 28 - - - - <0,002 - 0,018 PCB 52 mg/kg TS PCB 52 - - - - <0,002 - 0,01 PCB 101 mg/kg TS PCB 101 - - - - <0,002 - 0,029 PCB 118 mg/kg TS PCB 118 - - - - <0,002 - 0,027 PCB 153 mg/kg TS PCB 153 - - - - <0,002 - 0,025 PCB 138 mg/kg TS PCB 138 - - - - <0,002 - 0,032 PCB 180 mg/kg TS PCB 180 - - - - <0,002 - 0,012 Summa PCB (7st) mg/kg TS S:a PCB (7st) - - - - <0,007 - 0,154 Dioxiner Dioxiner 2,3,7,8-TetraCDD ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDD 1,06 1,3 <0,51 - - - - 1,2,3,7,8-PentaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDD 1,15 1,2 <1,1 - - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDD <0,448 <1,1 <1,1 - - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDD 2,51 4 <1,1 - - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDD 2,03 2,4 <1,1 - - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD 18,8 20 1,5 - - - - OktaCDD ng/kg TS OktaCDD 121 160 11 - - - - 2,3,7,8-TetraCDF ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDF 4,6 4,4 <1,1 - - - - 1,2,3,7,8-PentaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDF 1,33 1,5 <1,1 - - - - 2,3,4,7,8-PentaCDF ng/kg TS 2,3,4,7,8-PentaCDF 2,5 3,1 <1,1 - - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDF 2,5 2,7 <1,1 - - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDF 5,7 10 <1,1 - - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDF <0,373 <1,1 <1,1 - - - - 2,3,4,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 2,3,4,6,7,8-HexaCDF 1,79 2,3 <1,1 - - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF 124 230 6,1 - - - - 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF 1,82 2,4 <1,1 - - - - OktaCDF ng/kg TS OktaCDF 232 730 22 - - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg TS WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ - 9,4 0,079 - - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ - 9,6 3 - - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ ng/kg TS WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ 6,47 8,9 0,086 - - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ 6,55 9,1 2,8 - - - - I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ ng/kg TS I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ 6,66 9,6 0,11 - - - - I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ 6,74 9,8 2,5 - - - - PFAS PFAS PFBA (Perfluorbutansyra) µg/kg Ts PFBA (Perfluorbutansyra) <0,15 <0,13 <0,13 - - - - PFPeA (Perfluorpentansyra) µg/kg Ts PFPeA (Perfluorpentansyra) <0,15 <0,13 <0,13 - - - - PFHxA (Perfluorhexansyra) µg/kg Ts PFHxA (Perfluorhexansyra) <0,15 <0,13 <0,13 - - - - PFHpA (Perfluorheptansyra) µg/kg Ts PFHpA (Perfluorheptansyra) <0,15 <0,13 <0,13 - - - - PFOA (Perfluoroktansyra) µg/kg Ts 0 - 730 - PFOA (Perfluoroktansyra) <0,074 <0,062 <0,065 - - - - PFNA (Perfluornonansyra) µg/kg Ts PFNA (Perfluornonansyra) <0,15 <0,13 <0,13 - - - - PFDA (Perfluordekansyra) µg/kg Ts PFDA (Perfluordekansyra) <0,15 <0,13 <0,13 - - - - PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) µg/kg Ts PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) <0,15 <0,13 <0,13 - - - - PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) µg/kg Ts PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) <0,15 <0,13 <0,13 - - - - PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) µg/kg Ts 0 - 2,3 2,3 - 360 PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) 0,56 0,17 <0,065 - - - - 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) µg/kg Ts 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) <0,15 <0,13 <0,13 - - - - Summa PFAS SLV 11 µg/kg Ts Summa PFAS SLV 11 1,3 0,76 <0,65 - - - - Övriga Övriga Totalt organiskt kol (TOC) % Ts Totalt organiskt kol (TOC) 3,1 - - 4,6 - 5,7 - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2.1 Sammanställning av resultat sediment 1998 - 2021, Bällstaviken (1) Riktvärdena för sediment avser sediment med 5 % organiskt kol. Vid avvikande kolhalt hos sedimentet multipliceras analyserad koncentration med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelse (2) Koppar: Vid tillämpning av värdet ska hänsyn tas till naturlig bakgrund (bakgrundshalter inom region Stockholm (JP Sedimentkonsult Rapport 2018:5). För koppar har regional bakgrundshalt subtra (3) Gäller för organiska ämnen och koppar: Där jämförelse mot en miljökvalitetsnorm är möjlig har analyserad koncentration multiplicerats med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelsen med v (4) För PFOS och PFOA har halterna jämförts mot Norska tillståndsklasser för sediment i ferskvann, "Miljødirektoratet M-608, 2016. Grenseverdier for klassifisering av vann, sediment og biota – revid (5) För dioxiner har halterna jämförts mot kanadensiska CCME riktvärden för Interim Freshwater Sediment Quality Guidelines (ISQG) samt Probable Effect Levels (PEL) i Canadian Sediment Quality G Provpunkt Stn 72 Stn 72 Stn 73 Stn 73 Stn 73 Stn 74 Stn 74 Regional Provtagningsdatum 1998 1998 1998 1998 1998 1998 1998 bakgrundshalt MKN(1) (2)(3) Klass II(4) Klass III(4) ISQG (5) PEL (5) Nivå (m under sjöbotten) 0,18-0,20 0,34-0,36 0,00-0,02 0,12-0,14 0,26-0,28 0,00-0,02 0,18-0,20 Stockholm Provmedium Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment ProvID Stn 72 0,18-0,20 Stn 72 0,34-0,36 Stn 73 0,00-0,02 Stn 73 0,12-0,14 Stn 73 0,26-0,28 Stn 74 0,00-0,02 Stn 74 0,18-0,20 Metaller Enhet Metaller Arsenik mg/kg TS <6,8 5,9 17 Arsenik 4,3 6,5 4,4 4,4 3,1 4,5 5,4 Barium mg/kg TS Barium - - - - - - - Bly mg/kg TS <20 130 35 91,3 Bly 130 31 130 310 56 240 390 Kadmium mg/kg TS <0,37 2,3 0,6 3,5 Kadmium 1,5 0,41 2,4 1,6 0,76 8 15 Kobolt mg/kg TS <15 Kobolt 19 27 15 22 26 17 14 Koppar mg/kg TS <35 36 35,7 197 Koppar(2) (3) 280 19 345,43 497,61 32 562,83 812,83 Krom total mg/kg TS <56 37,3 90 Krom total 54 54 76 62 63 140 220 Kvicksilver mg/kg TS <0,05 0,17 0,486 Kvicksilver 1,5 0,23 1,7 2,6 0,98 3,1 3,9 Nickel mg/kg TS <39 Nickel 45 39 33 46 47 35 44 Vanadin mg/kg TS Vanadin - - - - - - - Zink mg/kg TS <121 123 315 Zink 960 170 580 780 240 900 1000 Tenn organiska föreningar Tenn organiska föreningar Dibutyltenn (DBT) µg/kg TS Dibutyltenn (DBT) - - - - - - - Difenyltenn (DPhT) µg/kg TS Difenyltenn (DPhT) - - - - - - - Dioktyltenn (DOT) µg/kg TS Dioktyltenn (DOT) - - - - - - - Monobutyltenn (MBT) µg/kg TS Monobutyltenn (MBT) - - - - - - - Monofenyltenn (MPhT) µg/kg TS Monofenyltenn (MPhT) - - - - - - - Monooktyltenn (MOT) µg/kg TS Monooktyltenn (MOT) - - - - - - - Tetrabutyltenn (TTBT) µg/kg TS Tetrabutyltenn (TTBT) - - - - - - - Tributyltenn (TBT) µg/kg TS 1,6 Tributyltenn (TBT) - - - - - - - Tricyklohexyltenn (TCHT) µg/kg TS Tricyklohexyltenn (TCHT) - - - - - - - Trifenyltenn (TPhT) µg/kg TS Trifenyltenn (TPhT) - - - - - - - PAH PAH Bens(a)antracen mg/kg TS 0,0317 0,385 Bens(a)antracen 1,2 0,08 0,51 0,73 0,12 1,18 1,21 Krysen mg/kg TS 0,057 0,862 Krysen 1,4 0,08 0,74 1 0,16 1,96 2,05 Benso(b,k)fluoranten mg/kg TS Benso(b,k)fluoranten 2,7 0,2 0,38 1,8 0,21 3,47 3,25 Benzo(a)pyren mg/kg TS 0,0319 0,782 Benzo(a)pyren 1,5 0,09 0,63 0,82 0,21 1,41 1,18 Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren 1,1 0,08 0,53 0,76 0,19 1,29 1,2 Dibens(a,h)antracen mg/kg TS 0,00622 0,135 Dibens(a,h)antracen 0,26 0,02 0,14 0,18 <0,1 0,35 0,38 Naftalen mg/kg TS 0,0346 0,391 Naftalen 0,05 <0,02 0,06 0,07 0,08 0,14 0,08 Acenaftylen mg/kg TS 0,00587 0,128 Acenaftylen 0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,04 <0,04 Acenaften mg/kg TS 0,00671 0,0889 Acenaften 0,03 <0,02 0,04 0,03 <0,02 <0,04 <0,04 Fluoren mg/kg TS 0,002 0,0212 0,144 Fluoren 0,07 <0,02 0,07 0,05 <0,02 0,16 0,16 Fenantren mg/kg TS 0,007 0,0419 0,515 Fenantren 0,7 0,04 0,5 0,73 0,17 1,34 1,22 Antracen mg/kg TS 0,001 0,024 0,0469 0,245 Antracen(3) 0,28 <0,02 0,17 0,15 <0,02 0,24 0,24 Fluoranten mg/kg TS 0,018 2,0 0,111 2,355 Fluoranten(3) 2,72 0,17 1,3 2,07 0,55 2,64 2,76 Pyren mg/kg TS 0,053 0,875 Pyren 2,1 0,12 1,1 1,6 0,44 2,5 2,4 Benzo(g,h,i)perylen mg/kg TS Benzo(g,h,i)perylen 1,1 0,08 0,57 0,78 0,28 1,45 1,27 PAH L mg/kg TS PAH L - - - - - - - PAH M mg/kg TS PAH M - - - - - - - PAH H mg/kg TS PAH H - - - - - - - Summa cancerogena PAH mg/kg TS Summa cancerogena PAH - - - - - - - Summa övriga PAH mg/kg TS Summa övriga PAH - - - - - - - Summa totala PAH16 mg/kg TS Summa totala PAH16 15 1 6,6 11 2,4 18 17 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen mg/kg TS Bensen - - - - - - - Toluen mg/kg TS Toluen - - - - - - - Etylbensen mg/kg TS Etylbensen - - - - - - - Xylen mg/kg TS Xylen - - - - - - - Summa TEX mg/kg TS Summa TEX - - - - - - - Alifater >C5-C8 mg/kg TS Alifater >C5-C8 - - - - - - - Alifater >C8-C10 mg/kg TS Alifater >C8-C10 - - - - - - - Alifater >C10-C12 mg/kg TS Alifater >C10-C12 - - - - - - - Alifater >C12-C16 mg/kg TS Alifater >C12-C16 - - - - - - - Summa Alifater >C5-C16 mg/kg TS Summa Alifater >C5-C16 - - - - - - - Alifater >C16-C35 mg/kg TS Alifater >C16-C35 - - - - - - - Aromater >C8-C10 mg/kg TS Aromater >C8-C10 - - - - - - - Aromater >C10-C16 mg/kg TS Aromater >C10-C16 - - - - - - - Aromater >C16-C35 mg/kg TS Aromater >C16-C35 - - - - - - - PCB PCB PCB 28 mg/kg TS PCB 28 - - 0,013 - - 0,097 - PCB 52 mg/kg TS PCB 52 - - 0,012 - - 0,077 - PCB 101 mg/kg TS PCB 101 - - 0,019 - - 0,097 - PCB 118 mg/kg TS PCB 118 - - 0,017 - - 0,085 - PCB 153 mg/kg TS PCB 153 - - 0,013 - - 0,076 - PCB 138 mg/kg TS PCB 138 - - 0,016 - - 0,094 - PCB 180 mg/kg TS PCB 180 - - 0,0058 - - 0,04 - Summa PCB (7st) mg/kg TS S:a PCB (7st) - - 0,096 - - 0,566 - Dioxiner Dioxiner 2,3,7,8-TetraCDD ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDD - - - - - - - 1,2,3,7,8-PentaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDD - - - - - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDD - - - - - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDD - - - - - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDD - - - - - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD - - - - - - - OktaCDD ng/kg TS OktaCDD - - - - - - - 2,3,7,8-TetraCDF ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDF - - - - - - - 1,2,3,7,8-PentaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDF - - - - - - - 2,3,4,7,8-PentaCDF ng/kg TS 2,3,4,7,8-PentaCDF - - - - - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDF - - - - - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDF - - - - - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDF - - - - - - - 2,3,4,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 2,3,4,6,7,8-HexaCDF - - - - - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF - - - - - - - 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF - - - - - - - OktaCDF ng/kg TS OktaCDF - - - - - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg TS WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ - - - - - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ - - - - - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ ng/kg TS WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ - - - - - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ - - - - - - - I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ ng/kg TS I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ - - - - - - - I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ - - - - - - - PFAS PFAS PFBA (Perfluorbutansyra) µg/kg Ts PFBA (Perfluorbutansyra) - - - - - - - PFPeA (Perfluorpentansyra) µg/kg Ts PFPeA (Perfluorpentansyra) - - - - - - - PFHxA (Perfluorhexansyra) µg/kg Ts PFHxA (Perfluorhexansyra) - - - - - - - PFHpA (Perfluorheptansyra) µg/kg Ts PFHpA (Perfluorheptansyra) - - - - - - - PFOA (Perfluoroktansyra) µg/kg Ts 0 - 730 - PFOA (Perfluoroktansyra) - - - - - - - PFNA (Perfluornonansyra) µg/kg Ts PFNA (Perfluornonansyra) - - - - - - - PFDA (Perfluordekansyra) µg/kg Ts PFDA (Perfluordekansyra) - - - - - - - PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) µg/kg Ts PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) - - - - - - - PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) µg/kg Ts PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) - - - - - - - PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) µg/kg Ts 0 - 2,3 2,3 - 360 PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) - - - - - - - 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) µg/kg Ts 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) - - - - - - - Summa PFAS SLV 11 µg/kg Ts Summa PFAS SLV 11 - - - - - - - Övriga Övriga Totalt organiskt kol (TOC) % Ts Totalt organiskt kol (TOC) - - - - - - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2.1 Sammanställning av resultat sediment 1998 - 2021, Bällstaviken (1) Riktvärdena för sediment avser sediment med 5 % organiskt kol. Vid avvikande kolhalt hos sedimentet multipliceras analyserad koncentration med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelse (2) Koppar: Vid tillämpning av värdet ska hänsyn tas till naturlig bakgrund (bakgrundshalter inom region Stockholm (JP Sedimentkonsult Rapport 2018:5). För koppar har regional bakgrundshalt subtra (3) Gäller för organiska ämnen och koppar: Där jämförelse mot en miljökvalitetsnorm är möjlig har analyserad koncentration multiplicerats med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelsen med v (4) För PFOS och PFOA har halterna jämförts mot Norska tillståndsklasser för sediment i ferskvann, "Miljødirektoratet M-608, 2016. Grenseverdier for klassifisering av vann, sediment og biota – revid (5) För dioxiner har halterna jämförts mot kanadensiska CCME riktvärden för Interim Freshwater Sediment Quality Guidelines (ISQG) samt Probable Effect Levels (PEL) i Canadian Sediment Quality G Provpunkt Stn 74 B2 B3 BE14 BE14 BH_sed_01 BH_sed_02 Regional Provtagningsdatum 1998 2009 2009 2009 2009 2017 2017 bakgrundshalt MKN(1) (2)(3) Klass II(4) Klass III(4) ISQG (5) PEL (5) Nivå (m under sjöbotten) 0,42-0,44 0,0-0,2 0,0-0,22 0,0-0,15 0,15-0,3 0,0-0,5 0,0-0,5 Stockholm Provmedium Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment ProvID Stn 74 0,42-0,44 B2 0,0-0,2 B3 0,0-0,22 BE14 0,0-0,15 BE14 0,15-0,3 BH_sed_01 BH_sed_02 Metaller Enhet Metaller Arsenik mg/kg TS <6,8 5,9 17 Arsenik 5,6 17,9 15,4 28,9 24,8 4,21 4,78 Barium mg/kg TS Barium - 194 312 691 693 201 194 Bly mg/kg TS <20 130 35 91,3 Bly 380 116 271 615 462 164 138 Kadmium mg/kg TS <0,37 2,3 0,6 3,5 Kadmium 14 3,34 9,33 19,9 29,2 3,05 5,09 Kobolt mg/kg TS <15 Kobolt 17 40,6 17,8 62,6 51,7 - - Koppar mg/kg TS <35 36 35,7 197 Koppar(2) (3) 823,7 281 748 1725 1486 344 402 Krom total mg/kg TS <56 37,3 90 Krom total 210 117 157 398 438 49,4 85 Kvicksilver mg/kg TS <0,05 0,17 0,486 Kvicksilver 4 <0,32 2,15 2,5 1,76 1,4 2,5 Nickel mg/kg TS <39 Nickel 51 82,5 45,7 140 123 22,3 32,6 Vanadin mg/kg TS Vanadin - - - - - 41 66,9 Zink mg/kg TS <121 123 315 Zink 1300 477 836 2880 1510 746 901 Tenn organiska föreningar Tenn organiska föreningar Dibutyltenn (DBT) µg/kg TS Dibutyltenn (DBT) - 9,6 75 190 - - - Difenyltenn (DPhT) µg/kg TS Difenyltenn (DPhT) - <1,0 <5,0 <2,0 - - - Dioktyltenn (DOT) µg/kg TS Dioktyltenn (DOT) - <1,0 1,8 3,2 - - - Monobutyltenn (MBT) µg/kg TS Monobutyltenn (MBT) - 6 24 46 - - - Monofenyltenn (MPhT) µg/kg TS Monofenyltenn (MPhT) - <1,0 <5,0 <5,0 - - - Monooktyltenn (MOT) µg/kg TS Monooktyltenn (MOT) - <1,0 <1,0 2,3 - - - Tetrabutyltenn (TTBT) µg/kg TS Tetrabutyltenn (TTBT) - <1,0 <1,0 <1,0 - - - Tributyltenn (TBT) µg/kg TS 1,6 Tributyltenn (TBT) - 11 140 350 - - - Tricyklohexyltenn (TCHT) µg/kg TS Tricyklohexyltenn (TCHT) - <1,0 <1,0 <1,0 - - - Trifenyltenn (TPhT) µg/kg TS Trifenyltenn (TPhT) - <1,0 <5,0 <1,0 - - - PAH PAH Bens(a)antracen mg/kg TS 0,0317 0,385 Bens(a)antracen 1,09 <0,080 0,408 0,096 0,204 1,42 0,608 Krysen mg/kg TS 0,057 0,862 Krysen 1,83 <0,080 0,578 0,211 0,36 1,46 0,661 Benso(b,k)fluoranten mg/kg TS Benso(b,k)fluoranten 3,06 <0,080 0,675 0,236 0,484 2,92 1,64 Benzo(a)pyren mg/kg TS 0,0319 0,782 Benzo(a)pyren 1,07 <0,080 0,26 <0,080 0,131 1,45 0,736 Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren 1,14 <0,080 0,164 <0,080 0,108 0,914 0,552 Dibens(a,h)antracen mg/kg TS 0,00622 0,135 Dibens(a,h)antracen 0,29 <0,080 <0,080 <0,080 <0,080 0,28 0,194 Naftalen mg/kg TS 0,0346 0,391 Naftalen 0,09 <0,080 <0,080 <0,080 <0,080 0,348 0,188 Acenaftylen mg/kg TS 0,00587 0,128 Acenaftylen <0,02 <0,080 <0,080 <0,080 <0,080 0,115 0,064 Acenaften mg/kg TS 0,00671 0,0889 Acenaften 0,08 <0,080 0,124 <0,080 <0,080 0,324 0,037 Fluoren mg/kg TS 0,002 0,0212 0,144 Fluoren 0,2 <0,080 0,203 <0,080 <0,080 0,986 0,119 Fenantren mg/kg TS 0,007 0,0419 0,515 Fenantren 1,29 <0,080 1,45 0,184 0,376 4,99 0,652 Antracen mg/kg TS 0,001 0,024 0,0469 0,245 Antracen(3) 0,2 <0,080 0,24 <0,080 <0,080 1,04 0,18 Fluoranten mg/kg TS 0,018 2,0 0,111 2,355 Fluoranten(3) 2,39 <0,080 1,98 0,31 0,68 3,82 1,09 Pyren mg/kg TS 0,053 0,875 Pyren 2,2 <0,080 1,43 0,307 0,537 2,55 1,14 Benzo(g,h,i)perylen mg/kg TS Benzo(g,h,i)perylen 1,13 <0,080 0,158 <0,080 0,102 1,12 0,787 PAH L mg/kg TS PAH L - - - - - - - PAH M mg/kg TS PAH M - <0,20 5,12 0,78 1,54 - - PAH H mg/kg TS PAH H - <0,32 2,24 0,54 1,39 - - Summa cancerogena PAH mg/kg TS Summa cancerogena PAH - - - - - - - Summa övriga PAH mg/kg TS Summa övriga PAH - - - - - - - Summa totala PAH16 mg/kg TS Summa totala PAH16 16 <0,50 7,49 1,32 2,93 23,4 8,55 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen mg/kg TS Bensen - - - - - <0,0035 <0,0035 Toluen mg/kg TS Toluen - - - - - <0,10 <0,10 Etylbensen mg/kg TS Etylbensen - - - - - <0,10 <0,10 Xylen mg/kg TS Xylen - - - - - <0,10 <0,10 Summa TEX mg/kg TS Summa TEX - - - - - <0,20 <0,20 Alifater >C5-C8 mg/kg TS Alifater >C5-C8 - - - - - <5,0 <5,0 Alifater >C8-C10 mg/kg TS Alifater >C8-C10 - - - - - 33 <3,0 Alifater >C10-C12 mg/kg TS Alifater >C10-C12 - - - - - 360 21 Alifater >C12-C16 mg/kg TS Alifater >C12-C16 - - - - - 140 36 Summa Alifater >C5-C16 mg/kg TS Summa Alifater >C5-C16 - <20 25 13 14 540 61 Alifater >C16-C35 mg/kg TS Alifater >C16-C35 - <10 175 87 17 900 530 Aromater >C8-C10 mg/kg TS Aromater >C8-C10 - - - - - <4,0 <4,0 Aromater >C10-C16 mg/kg TS Aromater >C10-C16 - - - - - 19 1,2 Aromater >C16-C35 mg/kg TS Aromater >C16-C35 - - - - - 8,7 3,2 PCB PCB PCB 28 mg/kg TS PCB 28 - - - - - - - PCB 52 mg/kg TS PCB 52 - - - - - - - PCB 101 mg/kg TS PCB 101 - - - - - - - PCB 118 mg/kg TS PCB 118 - - - - - - - PCB 153 mg/kg TS PCB 153 - - - - - - - PCB 138 mg/kg TS PCB 138 - - - - - - - PCB 180 mg/kg TS PCB 180 - - - - - - - Summa PCB (7st) mg/kg TS S:a PCB (7st) - 0,0159 0,186 0,874 0,731 - - Dioxiner Dioxiner 2,3,7,8-TetraCDD ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDD - - - - - - - 1,2,3,7,8-PentaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDD - - - - - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDD - - - - - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDD - - - - - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDD - - - - - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD - - - - - - - OktaCDD ng/kg TS OktaCDD - - - - - - - 2,3,7,8-TetraCDF ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDF - - - - - - - 1,2,3,7,8-PentaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDF - - - - - - - 2,3,4,7,8-PentaCDF ng/kg TS 2,3,4,7,8-PentaCDF - - - - - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDF - - - - - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDF - - - - - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDF - - - - - - - 2,3,4,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 2,3,4,6,7,8-HexaCDF - - - - - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF - - - - - - - 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF - - - - - - - OktaCDF ng/kg TS OktaCDF - - - - - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg TS WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ - - - - - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ - - - - - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ ng/kg TS WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ - - - - - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ - - - - - - - I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ ng/kg TS I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ - - - - - - - I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ - - - - - - - PFAS PFAS PFBA (Perfluorbutansyra) µg/kg Ts PFBA (Perfluorbutansyra) - - - - - - - PFPeA (Perfluorpentansyra) µg/kg Ts PFPeA (Perfluorpentansyra) - - - - - - - PFHxA (Perfluorhexansyra) µg/kg Ts PFHxA (Perfluorhexansyra) - - - - - - - PFHpA (Perfluorheptansyra) µg/kg Ts PFHpA (Perfluorheptansyra) - - - - - - - PFOA (Perfluoroktansyra) µg/kg Ts 0 - 730 - PFOA (Perfluoroktansyra) - - - - - - - PFNA (Perfluornonansyra) µg/kg Ts PFNA (Perfluornonansyra) - - - - - - - PFDA (Perfluordekansyra) µg/kg Ts PFDA (Perfluordekansyra) - - - - - - - PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) µg/kg Ts PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) - - - - - - - PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) µg/kg Ts PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) - - - - - - - PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) µg/kg Ts 0 - 2,3 2,3 - 360 PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) - - - - - - - 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) µg/kg Ts 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) - - - - - - - Summa PFAS SLV 11 µg/kg Ts Summa PFAS SLV 11 - - - - - - - Övriga Övriga Totalt organiskt kol (TOC) % Ts Totalt organiskt kol (TOC) - - - - - - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2.1 Sammanställning av resultat sediment 1998 - 2021, Bällstaviken (1) Riktvärdena för sediment avser sediment med 5 % organiskt kol. Vid avvikande kolhalt hos sedimentet multipliceras analyserad koncentration med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelse (2) Koppar: Vid tillämpning av värdet ska hänsyn tas till naturlig bakgrund (bakgrundshalter inom region Stockholm (JP Sedimentkonsult Rapport 2018:5). För koppar har regional bakgrundshalt subtra (3) Gäller för organiska ämnen och koppar: Där jämförelse mot en miljökvalitetsnorm är möjlig har analyserad koncentration multiplicerats med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelsen med v (4) För PFOS och PFOA har halterna jämförts mot Norska tillståndsklasser för sediment i ferskvann, "Miljødirektoratet M-608, 2016. Grenseverdier for klassifisering av vann, sediment og biota – revid (5) För dioxiner har halterna jämförts mot kanadensiska CCME riktvärden för Interim Freshwater Sediment Quality Guidelines (ISQG) samt Probable Effect Levels (PEL) i Canadian Sediment Quality G Provpunkt BH_sed_03 BH_sed_04 BH_sed_05Ö BH_sed_05N BH_sed_07N BH_sed_07Ö BH_sed_08N Regional Provtagningsdatum 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2017 bakgrundshalt MKN(1) (2)(3) Klass II(4) Klass III(4) ISQG (5) PEL (5) Nivå (m under sjöbotten) 0,0-0,5 0,0-0,5 0,0-0,5 0,5-1,0 0,5-1,0 0,0-0,5 0,5-1,0 Stockholm Provmedium Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment ProvID BH_sed_03 BH_sed_04 BH_sed_05Ö BH_sed_05N BH_sed_07N BH_sed_07Ö BH_sed_08N Metaller Enhet Metaller Arsenik mg/kg TS <6,8 5,9 17 Arsenik 5,61 4,91 4,54 6,29 7,29 - 6,51 Barium mg/kg TS Barium 206 229 181 193 192 - 192 Bly mg/kg TS <20 130 35 91,3 Bly 173 235 111 23,2 25,4 - 26,7 Kadmium mg/kg TS <0,37 2,3 0,6 3,5 Kadmium 6,56 9,34 3,9 0,178 0,236 - 0,193 Kobolt mg/kg TS <15 Kobolt - - - - - - - Koppar mg/kg TS <35 36 35,7 197 Koppar(2) (3) 542 643 265 7,83 14,02 14,02 9,02 Krom total mg/kg TS <56 37,3 90 Krom total 93,5 145 84,9 57,4 61,3 - 61,2 Kvicksilver mg/kg TS <0,05 0,17 0,486 Kvicksilver 2,57 3,04 0,76 <0.2 <0.2 - <0.3 Nickel mg/kg TS <39 Nickel 32 34,8 35,4 37,4 39,8 - 40,4 Vanadin mg/kg TS Vanadin 60,8 59,7 49,8 72,7 77,2 - 78,4 Zink mg/kg TS <121 123 315 Zink 912 891 400 107 117 - 119 Tenn organiska föreningar Tenn organiska föreningar Dibutyltenn (DBT) µg/kg TS Dibutyltenn (DBT) - - - - - - - Difenyltenn (DPhT) µg/kg TS Difenyltenn (DPhT) - - - - - - - Dioktyltenn (DOT) µg/kg TS Dioktyltenn (DOT) - - - - - - - Monobutyltenn (MBT) µg/kg TS Monobutyltenn (MBT) - - - - - - - Monofenyltenn (MPhT) µg/kg TS Monofenyltenn (MPhT) - - - - - - - Monooktyltenn (MOT) µg/kg TS Monooktyltenn (MOT) - - - - - - - Tetrabutyltenn (TTBT) µg/kg TS Tetrabutyltenn (TTBT) - - - - - - - Tributyltenn (TBT) µg/kg TS 1,6 Tributyltenn (TBT) - - - - - - - Tricyklohexyltenn (TCHT) µg/kg TS Tricyklohexyltenn (TCHT) - - - - - - - Trifenyltenn (TPhT) µg/kg TS Trifenyltenn (TPhT) - - - - - - - PAH PAH Bens(a)antracen mg/kg TS 0,0317 0,385 Bens(a)antracen 0,931 1,07 0,984 0,778 0,004 0,007 0,62 Krysen mg/kg TS 0,057 0,862 Krysen 1,04 1,16 1,17 0,852 <0,003 0,007 0,653 Benso(b,k)fluoranten mg/kg TS Benso(b,k)fluoranten 2,31 2,6 2,01 1,8 0,004 0,009 1,58 Benzo(a)pyren mg/kg TS 0,0319 0,782 Benzo(a)pyren 1,05 1,26 0,892 0,842 <0,003 0,005 0,72 Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren 0,885 1 0,715 0,509 <0,003 0,005 0,598 Dibens(a,h)antracen mg/kg TS 0,00622 0,135 Dibens(a,h)antracen 0,215 0,288 0,219 0,146 <0,003 <0,004 0,18 Naftalen mg/kg TS 0,0346 0,391 Naftalen 0,271 0,424 0,234 0,215 <0,017 <0,019 0,136 Acenaftylen mg/kg TS 0,00587 0,128 Acenaftylen 0,084 0,115 0,092 0,078 <0,003 <0,004 0,059 Acenaften mg/kg TS 0,00671 0,0889 Acenaften 0,055 0,078 0,169 0,09 0,02 0,031 0,06 Fluoren mg/kg TS 0,002 0,0212 0,144 Fluoren 0,152 0,227 0,402 0,299 0,031 0,033 0,133 Fenantren mg/kg TS 0,007 0,0419 0,515 Fenantren 0,914 1,13 1,76 1,49 0,006 0,017 0,764 Antracen mg/kg TS 0,001 0,024 0,0469 0,245 Antracen(3) 0,29 0,31 0,33 0,38 <0,003 <0,004 0,16 Fluoranten mg/kg TS 0,018 2,0 0,111 2,355 Fluoranten(3) 1,79 1,84 2,22 2,18 0,003 0,02 1,34 Pyren mg/kg TS 0,053 0,875 Pyren 1,7 1,72 1,88 1,43 0,026 0,039 1,23 Benzo(g,h,i)perylen mg/kg TS Benzo(g,h,i)perylen 1,03 1,1 0,884 0,579 <0,003 0,007 0,783 PAH L mg/kg TS PAH L - - - - - - - PAH M mg/kg TS PAH M - - - - - - - PAH H mg/kg TS PAH H - - - - - - - Summa cancerogena PAH mg/kg TS Summa cancerogena PAH - - - - - - - Summa övriga PAH mg/kg TS Summa övriga PAH - - - - - - - Summa totala PAH16 mg/kg TS Summa totala PAH16 12,5 14,1 13,9 11,5 0,095 0,175 8,89 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen mg/kg TS Bensen <0,0035 <0,0035 <0,0035 <0,0035 <0,0035 <0,0035 <0,0035 Toluen mg/kg TS Toluen <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Etylbensen mg/kg TS Etylbensen <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Xylen mg/kg TS Xylen <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Summa TEX mg/kg TS Summa TEX <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 Alifater >C5-C8 mg/kg TS Alifater >C5-C8 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 Alifater >C8-C10 mg/kg TS Alifater >C8-C10 <3,0 5,8 26 <3,0 <3,0 <3,0 <3,0 Alifater >C10-C12 mg/kg TS Alifater >C10-C12 130 120 810 11 120 <5,0 24 Alifater >C12-C16 mg/kg TS Alifater >C12-C16 87 73 260 13 120 <5,0 43 Summa Alifater >C5-C16 mg/kg TS Summa Alifater >C5-C16 220 200 1100 28 240 <9,0 71 Alifater >C16-C35 mg/kg TS Alifater >C16-C35 550 660 700 140 980 32 590 Aromater >C8-C10 mg/kg TS Aromater >C8-C10 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 Aromater >C10-C16 mg/kg TS Aromater >C10-C16 1,4 4,1 16 4,1 4,1 <0,90 1,2 Aromater >C16-C35 mg/kg TS Aromater >C16-C35 3,7 4 5,1 5,7 2,9 <0,50 2,5 PCB PCB PCB 28 mg/kg TS PCB 28 - - - - - - - PCB 52 mg/kg TS PCB 52 - - - - - - - PCB 101 mg/kg TS PCB 101 - - - - - - - PCB 118 mg/kg TS PCB 118 - - - - - - - PCB 153 mg/kg TS PCB 153 - - - - - - - PCB 138 mg/kg TS PCB 138 - - - - - - - PCB 180 mg/kg TS PCB 180 - - - - - - - Summa PCB (7st) mg/kg TS S:a PCB (7st) - - 0,95 - - - - Dioxiner Dioxiner 2,3,7,8-TetraCDD ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDD - - - - - - - 1,2,3,7,8-PentaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDD - - - - - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDD - - - - - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDD - - - - - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDD - - - - - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD - - - - - - - OktaCDD ng/kg TS OktaCDD - - - - - - - 2,3,7,8-TetraCDF ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDF - - - - - - - 1,2,3,7,8-PentaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDF - - - - - - - 2,3,4,7,8-PentaCDF ng/kg TS 2,3,4,7,8-PentaCDF - - - - - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDF - - - - - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDF - - - - - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDF - - - - - - - 2,3,4,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 2,3,4,6,7,8-HexaCDF - - - - - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF - - - - - - - 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF - - - - - - - OktaCDF ng/kg TS OktaCDF - - - - - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg TS WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ - - - - - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ - - - - - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ ng/kg TS WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ - - 180 - - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ - - 180 - - - - I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ ng/kg TS I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ - - - - - - - I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ - - - - - - - PFAS PFAS PFBA (Perfluorbutansyra) µg/kg Ts PFBA (Perfluorbutansyra) - - - - - - - PFPeA (Perfluorpentansyra) µg/kg Ts PFPeA (Perfluorpentansyra) - - - - - - - PFHxA (Perfluorhexansyra) µg/kg Ts PFHxA (Perfluorhexansyra) - - - - - - - PFHpA (Perfluorheptansyra) µg/kg Ts PFHpA (Perfluorheptansyra) - - - - - - - PFOA (Perfluoroktansyra) µg/kg Ts 0 - 730 - PFOA (Perfluoroktansyra) - - - - - - - PFNA (Perfluornonansyra) µg/kg Ts PFNA (Perfluornonansyra) - - - - - - - PFDA (Perfluordekansyra) µg/kg Ts PFDA (Perfluordekansyra) - - - - - - - PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) µg/kg Ts PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) - - - - - - - PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) µg/kg Ts PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) - - - - - - - PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) µg/kg Ts 0 - 2,3 2,3 - 360 PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) - - - - - - - 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) µg/kg Ts 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) - - - - - - - Summa PFAS SLV 11 µg/kg Ts Summa PFAS SLV 11 - - - - - - - Övriga Övriga Totalt organiskt kol (TOC) % Ts Totalt organiskt kol (TOC) - - <0,19 - - - - 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2.1 Sammanställning av resultat sediment 1998 - 2021, Bällstaviken (1) Riktvärdena för sediment avser sediment med 5 % organiskt kol. Vid avvikande kolhalt hos sedimentet multipliceras analyserad koncentration med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelse (2) Koppar: Vid tillämpning av värdet ska hänsyn tas till naturlig bakgrund (bakgrundshalter inom region Stockholm (JP Sedimentkonsult Rapport 2018:5). För koppar har regional bakgrundshalt subtra (3) Gäller för organiska ämnen och koppar: Där jämförelse mot en miljökvalitetsnorm är möjlig har analyserad koncentration multiplicerats med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelsen med v (4) För PFOS och PFOA har halterna jämförts mot Norska tillståndsklasser för sediment i ferskvann, "Miljødirektoratet M-608, 2016. Grenseverdier for klassifisering av vann, sediment og biota – revid (5) För dioxiner har halterna jämförts mot kanadensiska CCME riktvärden för Interim Freshwater Sediment Quality Guidelines (ISQG) samt Probable Effect Levels (PEL) i Canadian Sediment Quality G Provpunkt BH_sed_08Ö BH_sed_09Ö BH_sed_09N U8 U9 19S01S.1 19S02S.1 Regional Provtagningsdatum 2017 2017 2017 2017 2017 2019 2019 bakgrundshalt MKN(1) (2)(3) Klass II(4) Klass III(4) ISQG (5) PEL (5) Nivå (m under sjöbotten) 0,0-0,5 0,0-0,5 0,5-1,0 0,0-0,02 0,0-0,02 0,0-1,0 0,0-1,0 Stockholm Provmedium Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment ProvID BH_sed_08Ö BH_sed_09Ö BH_sed_09N U8 U9 19S01S.1 19S02S.1 Metaller Enhet Metaller Arsenik mg/kg TS <6,8 5,9 17 Arsenik 4,8 8 5,65 5,61 5,27 8 13 Barium mg/kg TS Barium 206 239 171 - - 240 260 Bly mg/kg TS <20 130 35 91,3 Bly 188 207 24,8 192 147 190 1200 Kadmium mg/kg TS <0,37 2,3 0,6 3,5 Kadmium 6,83 4,59 0,173 8,63 4,95 4,6 2,7 Kobolt mg/kg TS <15 Kobolt - - - 18,6 19,6 23 34 Koppar mg/kg TS <35 36 35,7 197 Koppar(2) (3) 500 478 9,35 434 384 295 341 Krom total mg/kg TS <56 37,3 90 Krom total 107 124 60,6 128 117 120 160 Kvicksilver mg/kg TS <0,05 0,17 0,486 Kvicksilver 2,72 1,85 <0.3 3,64 2,12 1,3 0,79 Nickel mg/kg TS <39 Nickel 36,8 48,1 40,7 42,7 44,3 49 43 Vanadin mg/kg TS Vanadin 50,3 102 78,3 82,8 92,9 91 56 Zink mg/kg TS <121 123 315 Zink 753 1050 119 1120 945 1100 1700 Tenn organiska föreningar Tenn organiska föreningar Dibutyltenn (DBT) µg/kg TS Dibutyltenn (DBT) 3290 - - 1090 1030 - 310 Difenyltenn (DPhT) µg/kg TS Difenyltenn (DPhT) - - - 19,2 <1 - - Dioktyltenn (DOT) µg/kg TS Dioktyltenn (DOT) - - - <1 <1 - - Monobutyltenn (MBT) µg/kg TS Monobutyltenn (MBT) 227 - - 174 259 - 140 Monofenyltenn (MPhT) µg/kg TS Monofenyltenn (MPhT) - - - <1 <1 - - Monooktyltenn (MOT) µg/kg TS Monooktyltenn (MOT) - - - <1 <1 - - Tetrabutyltenn (TTBT) µg/kg TS Tetrabutyltenn (TTBT) - - - <1 <5 - - Tributyltenn (TBT) µg/kg TS 1,6 Tributyltenn (TBT) 1650 - - 256 335 - 570 Tricyklohexyltenn (TCHT) µg/kg TS Tricyklohexyltenn (TCHT) - - - <1 <1 - - Trifenyltenn (TPhT) µg/kg TS Trifenyltenn (TPhT) - - - 1,78 1,25 - - PAH PAH Bens(a)antracen mg/kg TS 0,0317 0,385 Bens(a)antracen 0,508 0,436 - 0,51 0,32 0,44 0,69 Krysen mg/kg TS 0,057 0,862 Krysen 0,595 0,507 - 0,59 0,36 0,5 0,76 Benso(b,k)fluoranten mg/kg TS Benso(b,k)fluoranten 1,51 1,25 - 0,08 0,57 2,6 3,1 Benzo(a)pyren mg/kg TS 0,0319 0,782 Benzo(a)pyren 0,616 0,502 - 0,36 0,25 1,1 0,87 Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren 0,508 0,496 - 0,35 0,26 <0,010 0,69 Dibens(a,h)antracen mg/kg TS 0,00622 0,135 Dibens(a,h)antracen 0,189 0,132 - 0,09 0,08 <0,010 0,15 Naftalen mg/kg TS 0,0346 0,391 Naftalen 0,125 0,104 - 0,11 0,09 0,043 0,071 Acenaftylen mg/kg TS 0,00587 0,128 Acenaftylen 0,051 0,046 - 0,07 0,05 0,075 0,069 Acenaften mg/kg TS 0,00671 0,0889 Acenaften 0,053 0,042 - 0,02 0,06 0,061 0,094 Fluoren mg/kg TS 0,002 0,0212 0,144 Fluoren 0,115 0,118 - 0,07 0,07 0,087 0,11 Fenantren mg/kg TS 0,007 0,0419 0,515 Fenantren 0,503 0,498 - 0,45 0,28 0,37 0,78 Antracen mg/kg TS 0,001 0,024 0,0469 0,245 Antracen(3) 0,12 0,12 - 0,21 0,13 0,1 0,13 Fluoranten mg/kg TS 0,018 2,0 0,111 2,355 Fluoranten(3) 0,81 0,85 - 1,01 0,63 0,6 0,96 Pyren mg/kg TS 0,053 0,875 Pyren 1,11 0,994 - 1,08 0,70 1,2 1,6 Benzo(g,h,i)perylen mg/kg TS Benzo(g,h,i)perylen 0,834 0,715 - 0,37 0,14 <0,010 0,51 PAH L mg/kg TS PAH L - - - 0,21 0,20 0,18 0,23 PAH M mg/kg TS PAH M - - - 2,84 1,83 2,6 4,1 PAH H mg/kg TS PAH H - - - 3,11 2,11 4,7 6,8 Summa cancerogena PAH mg/kg TS Summa cancerogena PAH - - - 2,70 1,83 4,7 6,3 Summa övriga PAH mg/kg TS Summa övriga PAH - - - 3,38 2,32 2,8 4,8 Summa totala PAH16 mg/kg TS Summa totala PAH16 7,64 6,73 - 6,01 4,08 7,4 11 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen mg/kg TS Bensen <0,0035 <0,0035 - - - - - Toluen mg/kg TS Toluen <0,10 <0,10 - - - - - Etylbensen mg/kg TS Etylbensen <0,10 <0,10 - - - - - Xylen mg/kg TS Xylen <0,10 <0,10 - - - - - Summa TEX mg/kg TS Summa TEX <0,20 <0,20 - - - - - Alifater >C5-C8 mg/kg TS Alifater >C5-C8 <5,0 <5,0 - - - - - Alifater >C8-C10 mg/kg TS Alifater >C8-C10 <3,0 <3,0 - - - 14 25 Alifater >C10-C12 mg/kg TS Alifater >C10-C12 71 33 - - - 64 78 Alifater >C12-C16 mg/kg TS Alifater >C12-C16 93 51 - - - 99 67 Summa Alifater >C5-C16 mg/kg TS Summa Alifater >C5-C16 170 88 - - - - - Alifater >C16-C35 mg/kg TS Alifater >C16-C35 1100 920 - - - 1100 600 Aromater >C8-C10 mg/kg TS Aromater >C8-C10 <4,0 <4,0 - - - <10 <10 Aromater >C10-C16 mg/kg TS Aromater >C10-C16 2,2 1,5 - - - 2.8 2.2 Aromater >C16-C35 mg/kg TS Aromater >C16-C35 3,8 2,6 - - - 3.9 3.3 PCB PCB PCB 28 mg/kg TS PCB 28 - - - 0,15 0,083 0,28 0,1 PCB 52 mg/kg TS PCB 52 - - - 0,16 0,084 0,17 0,14 PCB 101 mg/kg TS PCB 101 - - - 0,18 0,1 0,18 0,24 PCB 118 mg/kg TS PCB 118 - - - 0,15 0,084 0,14 0,2 PCB 153 mg/kg TS PCB 153 - - - 0,17 0,093 0,19 0,21 PCB 138 mg/kg TS PCB 138 - - - 0,16 0,1 0,14 0,19 PCB 180 mg/kg TS PCB 180 - - - 0,066 0,037 0,061 0,043 Summa PCB (7st) mg/kg TS S:a PCB (7st) 0,63 - - 1 0,58 1,2 1,1 Dioxiner Dioxiner 2,3,7,8-TetraCDD ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDD - - - - - - - 1,2,3,7,8-PentaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDD - - - - - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDD - - - - - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDD - - - - - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDD - - - - - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD - - - - - - - OktaCDD ng/kg TS OktaCDD - - - - - - - 2,3,7,8-TetraCDF ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDF - - - - - - - 1,2,3,7,8-PentaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDF - - - - - - - 2,3,4,7,8-PentaCDF ng/kg TS 2,3,4,7,8-PentaCDF - - - - - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDF - - - - - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDF - - - - - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDF - - - - - - - 2,3,4,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 2,3,4,6,7,8-HexaCDF - - - - - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF - - - - - - - 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF - - - - - - - OktaCDF ng/kg TS OktaCDF - - - - - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg TS WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ - - - - - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ - - - - - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ ng/kg TS WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ - - - - - - 33 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ - - - - - - 33 I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ ng/kg TS I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ - - - - - - - I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ - - - - - - - PFAS PFAS PFBA (Perfluorbutansyra) µg/kg Ts PFBA (Perfluorbutansyra) - - - - <1 - - PFPeA (Perfluorpentansyra) µg/kg Ts PFPeA (Perfluorpentansyra) - - - - <1 - - PFHxA (Perfluorhexansyra) µg/kg Ts PFHxA (Perfluorhexansyra) - - - - <1 - - PFHpA (Perfluorheptansyra) µg/kg Ts PFHpA (Perfluorheptansyra) - - - - <1 - - PFOA (Perfluoroktansyra) µg/kg Ts 0 - 730 - PFOA (Perfluoroktansyra) - - - - <1 - - PFNA (Perfluornonansyra) µg/kg Ts PFNA (Perfluornonansyra) - - - - <1 - - PFDA (Perfluordekansyra) µg/kg Ts PFDA (Perfluordekansyra) - - - - <1 - - PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) µg/kg Ts PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) - - - - <1 - - PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) µg/kg Ts PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) - - - - <1 - - PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) µg/kg Ts 0 - 2,3 2,3 - 360 PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) - - - - 2,2 4,5 - 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) µg/kg Ts 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) - - - - <1 - - Summa PFAS SLV 11 µg/kg Ts Summa PFAS SLV 11 - - - - - 6,3 - Övriga Övriga Totalt organiskt kol (TOC) % Ts Totalt organiskt kol (TOC) <0,19 - - 7,4 7,1 6,8 7,3 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2.1 Sammanställning av resultat sediment 1998 - 2021, Bällstaviken (1) Riktvärdena för sediment avser sediment med 5 % organiskt kol. Vid avvikande kolhalt hos sedimentet multipliceras analyserad koncentration med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelse (2) Koppar: Vid tillämpning av värdet ska hänsyn tas till naturlig bakgrund (bakgrundshalter inom region Stockholm (JP Sedimentkonsult Rapport 2018:5). För koppar har regional bakgrundshalt subtra (3) Gäller för organiska ämnen och koppar: Där jämförelse mot en miljökvalitetsnorm är möjlig har analyserad koncentration multiplicerats med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelsen med v (4) För PFOS och PFOA har halterna jämförts mot Norska tillståndsklasser för sediment i ferskvann, "Miljødirektoratet M-608, 2016. Grenseverdier for klassifisering av vann, sediment og biota – revid (5) För dioxiner har halterna jämförts mot kanadensiska CCME riktvärden för Interim Freshwater Sediment Quality Guidelines (ISQG) samt Probable Effect Levels (PEL) i Canadian Sediment Quality G Provpunkt 19S03S.1 19S04S.1 Regional Provtagningsdatum 2019 2019 bakgrundshalt MKN(1) (2)(3) Klass II(4) Klass III(4) ISQG (5) PEL (5) Nivå (m under sjöbotten) 0,0-1,0 0,0-1,0 Stockholm Provmedium Sediment Sediment ProvID 19S03S.1 19S04S.1 Metaller Enhet Metaller Arsenik mg/kg TS <6,8 5,9 17 Arsenik 12 6,2 Barium mg/kg TS Barium 470 210 Bly mg/kg TS <20 130 35 91,3 Bly 720 190 Kadmium mg/kg TS <0,37 2,3 0,6 3,5 Kadmium 3,8 5,8 Kobolt mg/kg TS <15 Kobolt 23 21 Koppar mg/kg TS <35 36 35,7 197 Koppar(2) (3) 342 671 Krom total mg/kg TS <56 37,3 90 Krom total 150 110 Kvicksilver mg/kg TS <0,05 0,17 0,486 Kvicksilver 0,94 1,7 Nickel mg/kg TS <39 Nickel 48 44 Vanadin mg/kg TS Vanadin 69 68 Zink mg/kg TS <121 123 315 Zink 1500 900 Tenn organiska föreningar Tenn organiska föreningar Dibutyltenn (DBT) µg/kg TS Dibutyltenn (DBT) 72 - Difenyltenn (DPhT) µg/kg TS Difenyltenn (DPhT) - - Dioktyltenn (DOT) µg/kg TS Dioktyltenn (DOT) - - Monobutyltenn (MBT) µg/kg TS Monobutyltenn (MBT) 38 - Monofenyltenn (MPhT) µg/kg TS Monofenyltenn (MPhT) - - Monooktyltenn (MOT) µg/kg TS Monooktyltenn (MOT) - - Tetrabutyltenn (TTBT) µg/kg TS Tetrabutyltenn (TTBT) - - Tributyltenn (TBT) µg/kg TS 1,6 Tributyltenn (TBT) 210 - Tricyklohexyltenn (TCHT) µg/kg TS Tricyklohexyltenn (TCHT) - - Trifenyltenn (TPhT) µg/kg TS Trifenyltenn (TPhT) - - PAH PAH Bens(a)antracen mg/kg TS 0,0317 0,385 Bens(a)antracen 0,95 0,3 Krysen mg/kg TS 0,057 0,862 Krysen 0,95 0,36 Benso(b,k)fluoranten mg/kg TS Benso(b,k)fluoranten 2,1 0,86 Benzo(a)pyren mg/kg TS 0,0319 0,782 Benzo(a)pyren 0,89 0,31 Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren 0,59 0,23 Dibens(a,h)antracen mg/kg TS 0,00622 0,135 Dibens(a,h)antracen 0,22 0,088 Naftalen mg/kg TS 0,0346 0,391 Naftalen 0,027 0,059 Acenaftylen mg/kg TS 0,00587 0,128 Acenaftylen 0,04 0,031 Acenaften mg/kg TS 0,00671 0,0889 Acenaften 0,15 0,018 Fluoren mg/kg TS 0,002 0,0212 0,144 Fluoren 0,15 0,037 Fenantren mg/kg TS 0,007 0,0419 0,515 Fenantren 0,57 0,16 Antracen mg/kg TS 0,001 0,024 0,0469 0,245 Antracen(3) 0,1 0,09 Fluoranten mg/kg TS 0,018 2,0 0,111 2,355 Fluoranten(3) 1,32 0,9 Pyren mg/kg TS 0,053 0,875 Pyren 1,3 0,53 Benzo(g,h,i)perylen mg/kg TS Benzo(g,h,i)perylen 0,59 0,29 PAH L mg/kg TS PAH L 0,22 0,11 PAH M mg/kg TS PAH M 3,6 1,3 PAH H mg/kg TS PAH H 6,3 2,4 Summa cancerogena PAH mg/kg TS Summa cancerogena PAH 5,7 2,1 Summa övriga PAH mg/kg TS Summa övriga PAH 4,4 1,7 Summa totala PAH16 mg/kg TS Summa totala PAH16 10 3,8 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen mg/kg TS Bensen 0.0053 <0,0035 Toluen mg/kg TS Toluen <0,10 <0,10 Etylbensen mg/kg TS Etylbensen <0,10 <0,10 Xylen mg/kg TS Xylen <0,10 <0,10 Summa TEX mg/kg TS Summa TEX <0,20 <0,20 Alifater >C5-C8 mg/kg TS Alifater >C5-C8 <5,0 <5,0 Alifater >C8-C10 mg/kg TS Alifater >C8-C10 <3,0 <3,0 Alifater >C10-C12 mg/kg TS Alifater >C10-C12 19 11 Alifater >C12-C16 mg/kg TS Alifater >C12-C16 30 24 Summa Alifater >C5-C16 mg/kg TS Summa Alifater >C5-C16 - - Alifater >C16-C35 mg/kg TS Alifater >C16-C35 770 400 Aromater >C8-C10 mg/kg TS Aromater >C8-C10 <4,0 <4,0 Aromater >C10-C16 mg/kg TS Aromater >C10-C16 2.4 1.1 Aromater >C16-C35 mg/kg TS Aromater >C16-C35 3.3 1.8 PCB PCB PCB 28 mg/kg TS PCB 28 - - PCB 52 mg/kg TS PCB 52 - - PCB 101 mg/kg TS PCB 101 - - PCB 118 mg/kg TS PCB 118 - - PCB 153 mg/kg TS PCB 153 - - PCB 138 mg/kg TS PCB 138 - - PCB 180 mg/kg TS PCB 180 - - Summa PCB (7st) mg/kg TS S:a PCB (7st) - - Dioxiner Dioxiner 2,3,7,8-TetraCDD ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDD - - 1,2,3,7,8-PentaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDD - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDD - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDD - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDD - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD - - OktaCDD ng/kg TS OktaCDD - - 2,3,7,8-TetraCDF ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDF - - 1,2,3,7,8-PentaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDF - - 2,3,4,7,8-PentaCDF ng/kg TS 2,3,4,7,8-PentaCDF - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDF - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDF - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDF - - 2,3,4,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 2,3,4,6,7,8-HexaCDF - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF - - 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF - - OktaCDF ng/kg TS OktaCDF - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg TS WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ ng/kg TS WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ - 46 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ - 46 I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ ng/kg TS I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ - - I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ - - PFAS PFAS PFBA (Perfluorbutansyra) µg/kg Ts PFBA (Perfluorbutansyra) - - PFPeA (Perfluorpentansyra) µg/kg Ts PFPeA (Perfluorpentansyra) - - PFHxA (Perfluorhexansyra) µg/kg Ts PFHxA (Perfluorhexansyra) - - PFHpA (Perfluorheptansyra) µg/kg Ts PFHpA (Perfluorheptansyra) - - PFOA (Perfluoroktansyra) µg/kg Ts 0 - 730 - PFOA (Perfluoroktansyra) - - PFNA (Perfluornonansyra) µg/kg Ts PFNA (Perfluornonansyra) - - PFDA (Perfluordekansyra) µg/kg Ts PFDA (Perfluordekansyra) - - PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) µg/kg Ts PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) - - PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) µg/kg Ts PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) - - PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) µg/kg Ts 0 - 2,3 2,3 - 360 PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) - - 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) µg/kg Ts 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) - - Summa PFAS SLV 11 µg/kg Ts Summa PFAS SLV 11 - - Övriga Övriga Totalt organiskt kol (TOC) % Ts Totalt organiskt kol (TOC) 5,7 2,9 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2.1 Sammanställning av resultat sediment 1998 - 2021, Bällstaviken (1) Riktvärdena för sediment avser sediment med 5 % organiskt kol. Vid avvikande kolhalt hos sedimentet multipliceras analyserad koncentration med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelse (2) Koppar: Vid tillämpning av värdet ska hänsyn tas till naturlig bakgrund (bakgrundshalter inom region Stockholm (JP Sedimentkonsult Rapport 2018:5). För koppar har regional bakgrundshalt subtra (3) Gäller för organiska ämnen och koppar: Där jämförelse mot en miljökvalitetsnorm är möjlig har analyserad koncentration multiplicerats med [5/(aktuell organisk kolhalt i %)] före jämförelsen med v (4) För PFOS och PFOA har halterna jämförts mot Norska tillståndsklasser för sediment i ferskvann, "Miljødirektoratet M-608, 2016. Grenseverdier for klassifisering av vann, sediment og biota – revid (5) För dioxiner har halterna jämförts mot kanadensiska CCME riktvärden för Interim Freshwater Sediment Quality Guidelines (ISQG) samt Probable Effect Levels (PEL) i Canadian Sediment Quality G Provpunkt 19S05S.1 BH.S.19S06 BH.S.19S07 BH.S.19S08 BH.S.19S09 BH.S.19S10 Regional Provtagningsdatum 2019 2019 2019 2019 2019 2019 bakgrundshalt MKN(1) (2)(3) Klass II(4) Klass III(4) ISQG (5) PEL (5) Nivå (m under sjöbotten) 0,0-1,0 0,0-1,0 0,0-1,0 0,0-1,0 0,0-1,0 0,0-1,0 Stockholm Provmedium Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment ProvID 19S05S.1 BH.S.19S06 BH.S.19S07 BH.S.19S08 BH.S.19S09 BH.S.19S10 Metaller Enhet Metaller Arsenik mg/kg TS <6,8 5,9 17 Arsenik 7,8 10 7,6 9,6 12 10 Barium mg/kg TS Barium 230 450 210 230 550 250 Bly mg/kg TS <20 130 35 91,3 Bly 100 450 90 240 460 240 Kadmium mg/kg TS <0,37 2,3 0,6 3,5 Kadmium 1,1 23 1,5 6,2 30 6,4 Kobolt mg/kg TS <15 Kobolt 13 22 21 17 23 19 Koppar mg/kg TS <35 36 35,7 197 Koppar(2) (3) 923 1449 193 336 2682 345 Krom total mg/kg TS <56 37,3 90 Krom total 60 280 79 140 330 130 Kvicksilver mg/kg TS <0,05 0,17 0,486 Kvicksilver 0,3 8,9 1 1,6 14 1,7 Nickel mg/kg TS <39 Nickel 33 66 43 44 77 47 Vanadin mg/kg TS Vanadin 34 70 63 75 68 82 Zink mg/kg TS <121 123 315 Zink 630 1700 410 1200 2100 2200 Tenn organiska föreningar Tenn organiska föreningar Dibutyltenn (DBT) µg/kg TS Dibutyltenn (DBT) 16 - - 380 - 810 Difenyltenn (DPhT) µg/kg TS Difenyltenn (DPhT) - - - - - - Dioktyltenn (DOT) µg/kg TS Dioktyltenn (DOT) - - - - - - Monobutyltenn (MBT) µg/kg TS Monobutyltenn (MBT) 14 - - 180 - 230 Monofenyltenn (MPhT) µg/kg TS Monofenyltenn (MPhT) - - - - - - Monooktyltenn (MOT) µg/kg TS Monooktyltenn (MOT) - - - - - - Tetrabutyltenn (TTBT) µg/kg TS Tetrabutyltenn (TTBT) - - - - - - Tributyltenn (TBT) µg/kg TS 1,6 Tributyltenn (TBT) 31 - - 550 - 2000 Tricyklohexyltenn (TCHT) µg/kg TS Tricyklohexyltenn (TCHT) - - - - - - Trifenyltenn (TPhT) µg/kg TS Trifenyltenn (TPhT) - - - - - - PAH PAH Bens(a)antracen mg/kg TS 0,0317 0,385 Bens(a)antracen 0,26 1,2 0,76 0,58 1,5 0,76 Krysen mg/kg TS 0,057 0,862 Krysen 0,25 1,6 0,92 0,63 1,8 0,87 Benso(b,k)fluoranten mg/kg TS Benso(b,k)fluoranten 0,44 3,6 1,7 1,9 4 2,3 Benzo(a)pyren mg/kg TS 0,0319 0,782 Benzo(a)pyren 0,2 1,3 0,65 0,78 1,5 0,9 Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren 0,15 1,1 0,58 0,68 1,4 0,84 Dibens(a,h)antracen mg/kg TS 0,00622 0,135 Dibens(a,h)antracen 0,034 0,27 0,12 0,15 0,32 0,17 Naftalen mg/kg TS 0,0346 0,391 Naftalen 0,011 0,081 0,085 0,032 0,16 0,05 Acenaftylen mg/kg TS 0,00587 0,128 Acenaftylen 0,018 0,086 0,047 0,056 0,1 0,066 Acenaften mg/kg TS 0,00671 0,0889 Acenaften 0,014 0,12 0,11 0,044 0,27 0,12 Fluoren mg/kg TS 0,002 0,0212 0,144 Fluoren 0,021 0,19 0,14 0,06 0,5 0,053 Fenantren mg/kg TS 0,007 0,0419 0,515 Fenantren 0,16 1,2 1,1 0,35 1,9 0,42 Antracen mg/kg TS 0,001 0,024 0,0469 0,245 Antracen(3) 0,27 0,22 0,23 0,08 0,62 0,12 Fluoranten mg/kg TS 0,018 2,0 0,111 2,355 Fluoranten(3) 1,58 2,11 2,17 0,76 3,59 0,9 Pyren mg/kg TS 0,053 0,875 Pyren 0,4 2,8 1,7 1,3 3,2 1,7 Benzo(g,h,i)perylen mg/kg TS Benzo(g,h,i)perylen 0,13 1,2 0,51 0,77 1,2 0,77 PAH L mg/kg TS PAH L 0,043 0,29 0,24 0,13 0,53 0,24 PAH M mg/kg TS PAH M 1 7,2 5,2 2,8 9,5 3,5 PAH H mg/kg TS PAH H 1,5 10 5,2 5,5 12 6,6 Summa cancerogena PAH mg/kg TS Summa cancerogena PAH 1,3 9,1 4,7 4,7 11 5,8 Summa övriga PAH mg/kg TS Summa övriga PAH 1,2 8,7 5,9 3,7 11 4,5 Summa totala PAH16 mg/kg TS Summa totala PAH16 2,5 18 11 8,4 22 10 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen mg/kg TS Bensen - - - <0,0035 - <0,0035 Toluen mg/kg TS Toluen - - - <0,10 - <0,10 Etylbensen mg/kg TS Etylbensen - - - <0,10 - <0,10 Xylen mg/kg TS Xylen - - - <0,10 - <0,10 Summa TEX mg/kg TS Summa TEX - - - <0,20 - <0,20 Alifater >C5-C8 mg/kg TS Alifater >C5-C8 - - - <5,0 - <5,0 Alifater >C8-C10 mg/kg TS Alifater >C8-C10 <5,0 140 42 <3,0 290 <3,0 Alifater >C10-C12 mg/kg TS Alifater >C10-C12 <5,0 170 67 49 370 69 Alifater >C12-C16 mg/kg TS Alifater >C12-C16 <5,0 120 26 79 200 95 Summa Alifater >C5-C16 mg/kg TS Summa Alifater >C5-C16 - - - - - - Alifater >C16-C35 mg/kg TS Alifater >C16-C35 62 1100 240 1100 1500 1000 Aromater >C8-C10 mg/kg TS Aromater >C8-C10 <10 <10 <10 <4,0 <10 <4,0 Aromater >C10-C16 mg/kg TS Aromater >C10-C16 <0,90 5.3 3.0 1.7 10 2.4 Aromater >C16-C35 mg/kg TS Aromater >C16-C35 <0,50 6.2 3.1 3.1 7.4 3.6 PCB PCB PCB 28 mg/kg TS PCB 28 0,0092 0,54 0,2 - 1,4 - PCB 52 mg/kg TS PCB 52 0,0083 0,42 0,18 - 1 - PCB 101 mg/kg TS PCB 101 0,012 0,51 0,21 - 1,2 - PCB 118 mg/kg TS PCB 118 0,0093 0,4 0,16 - 0,97 - PCB 153 mg/kg TS PCB 153 0,011 0,38 0,14 - 0,74 - PCB 138 mg/kg TS PCB 138 0,012 0,4 0,14 - 1 - PCB 180 mg/kg TS PCB 180 0,0041 0,11 0,033 - 0,19 - Summa PCB (7st) mg/kg TS S:a PCB (7st) 0,066 2,8 1,1 - 6,5 - Dioxiner Dioxiner 2,3,7,8-TetraCDD ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDD - - - - - - 1,2,3,7,8-PentaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDD - - - - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDD - - - - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDD - - - - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDD ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDD - - - - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD - - - - - - OktaCDD ng/kg TS OktaCDD - - - - - - 2,3,7,8-TetraCDF ng/kg TS 2,3,7,8-TetraCDF - - - - - - 1,2,3,7,8-PentaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8-PentaCDF - - - - - - 2,3,4,7,8-PentaCDF ng/kg TS 2,3,4,7,8-PentaCDF - - - - - - 1,2,3,4,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8-HexaCDF - - - - - - 1,2,3,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,6,7,8-HexaCDF - - - - - - 1,2,3,7,8,9-HexaCDF ng/kg TS 1,2,3,7,8,9-HexaCDF - - - - - - 2,3,4,6,7,8-HexaCDF ng/kg TS 2,3,4,6,7,8-HexaCDF - - - - - - 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF - - - - - - 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF ng/kg TS 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF - - - - - - OktaCDF ng/kg TS OktaCDF - - - - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg TS WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ - - - - - - WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ - - - - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ ng/kg TS WHO(2005)-PCDD/F TEQ exkl. LOQ - - - - - - WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ ng/kg TS 0,85 21 WHO(2005)-PCDD/F TEQ inkl. LOQ - - - - - - I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ ng/kg TS I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ - - - - - - I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ ng/kg TS 0,85 21 I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ - - - - - - PFAS PFAS PFBA (Perfluorbutansyra) µg/kg Ts PFBA (Perfluorbutansyra) - - - - - - PFPeA (Perfluorpentansyra) µg/kg Ts PFPeA (Perfluorpentansyra) - - - - - - PFHxA (Perfluorhexansyra) µg/kg Ts PFHxA (Perfluorhexansyra) - - - - - - PFHpA (Perfluorheptansyra) µg/kg Ts PFHpA (Perfluorheptansyra) - - - - - - PFOA (Perfluoroktansyra) µg/kg Ts 0 - 730 - PFOA (Perfluoroktansyra) - - - - - - PFNA (Perfluornonansyra) µg/kg Ts PFNA (Perfluornonansyra) - - - - - - PFDA (Perfluordekansyra) µg/kg Ts PFDA (Perfluordekansyra) - - - - - - PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) µg/kg Ts PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) - - - - - - PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) µg/kg Ts PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) - - - - - - PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) µg/kg Ts 0 - 2,3 2,3 - 360 PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) 0,4 1,3 - - - 2,2 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) µg/kg Ts 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) - - - - - - Summa PFAS SLV 11 µg/kg Ts Summa PFAS SLV 11 1,4 2,4 - - - 3,7 Övriga Övriga Totalt organiskt kol (TOC) % Ts Totalt organiskt kol (TOC) 1,2 6,4 - 6,6 - 6,7 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholm Graphic Representation 280-23-5029 | 18.10.2024 Sweco Sverige AB 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 005,285,6 000,285,6 005,185,6 005,285,6 000,285,6 005,185,6 147,200 147,400 147,600 147,800 148,000 148,200 148,400 148,600 650.502 180 80 147,200 147,400 147,600 147,800 148,000 148,200 148,400 148,600 005,285,6 000,285,6 005,185,6 005,285,6 000,285,6 005,185,6 147,200 147,400 147,600 147,800 148,000 148,200 148,400 148,600 147,200 147,400 147,600 147,800 148,000 148,200 148,400 148,600 005,285,6 000,285,6 005,185,6 005,285,6 000,285,6 005,185,6 147,200 147,400 147,600 147,800 148,000 148,200 148,400 148,600 Legend: Maximum DELCD-Signals DELCD-Signals [V] < 0.1 0.1 - 0.25 0.25 - 0.5 0.5 - 1 1 - 2.5 A MIP-01 > 2.5 (6.63 m) MIP-02c (11.14 m) 4 - 5 MIP-03 (5.53 m) MIP-04 MIP MIP Probing (7.12 m) (6.50 m) End Depth of MIP not reliable B (6.57 m) MIP-05 (MIPs too short) MIP-23 (8.35 m) MIP-06 (18.29 m) MIP-10 (3.87 m) M (7 I . P 32 - 0 m 8 ) C' A A' Cross Section (1.75 m) MIP-09 MIP-07 C (8.29 m) B' MIP-14 MIP-11 (4.36 m) (1.92 m) MIP-15b (8.43 m) MIP-13 (4.16 m) MIP-16 (4.42 m) MIP-17 (3.37 m) ! DELCD values are interpolated based on a uniform Response Test (600 mV) MIP-18 A' (5.85 m) MIP-19 (2.90 m) 0 m 125 m 250 m Fugro Germany Land GmbH Emil-Berliner-Str. 17 DE-30851 Langenhagen Tel.: +49(0)511 - 515264-00 Project: Stockholm MIP Investigation Client: Sweco Sverige AB Gjörwellsgatan 22 SE-10026 Stockholm Illustration: Maximum DELCD-Signals Map data from OpenStreetMap 2024-10-01 Created: Paper Size: Scale: Project-No.:280-23-5029 Topography by Geofabrik 02.10.2024/ST A3 1 : 2500 Appendix: 1 147,200 147,400 147,600 147,800 148,000 148,200 148,400 148,600 005,285,6 000,285,6 005,185,6 005,285,6 000,285,6 005,185,6 147,200 147,400 147,600 147,800 148,000 148,200 148,400 148,600 147,200 147,400 147,600 147,800 148,000 148,200 148,400 148,600 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 371.114 Position: 217 228 Abstand: -108 Position: 217 120 00..55 00..00 00..55-- 00..0011-- 00..5511-- 00..55 00..00 00..55-- 00..0011-- 00..5511-- 00..55 00..00 00..55-- 00..0011-- 00..5511-- 00..55 00..00 00..55-- 00..0011-- 00..5511-- MIP-17 MIP-15b 0.0 MIP-02c MIP-05 MIP-07 0.0 0.0 0.0 0.0 5.0 5.0 5.0 5.0 10.0 0.5 0.0 0.5- 0.01- 0.51- 0.5 0.0 0.5- 0.01- 0.51- MIP-04 0.0 5.0 MIP-17 MIP-15b 0.0 MIP-02c MIP-05 MIP-07 0.0 0.0 0.0 0.0 5.0 5.0 5.0 5.0 10.0 0.5 0.0 0.5- 0.01- 0.51- 0.5 0.0 0.5- 0.01- 0.51- A DELCD-Signals A' N S [m asl] A Soil Classification A' N S [m asl] MIP-04 0.0 5.0 Legend: DELCD-Signals [V] < 0.1 Soil Classification Gravel - Sand (0-30 mS/m) Fugro Germany Land GmbH Emil-Berliner-Str. 17 DE-30851 Langenhagen Tel.: +49(0)511 - 515264-00 0.1 - 0.25 Sand (silty) (30-60 mS/m) Project: Stockholm 0.25 - 0.5 Silt (60-80 mS/m) MIP Investigation 0.5 - 1 Client: Sweco Sverige AB Clay (80-200 mS/m) Gjörwellsgatan 22 1 - 2.5 SE-10026 Stockholm Salinization? (>200 mS/m) Illustration: > 2.5 Cross Section A - A' ! DELCD values are interpolated based on a uniform 4 - 5 Created: Paper Size: X-Scale: 1 : 800 Project-No.:280-23-5029 Response Test (600 mV) 11.10.2024/ST A3 Y-Scale: 1 : 400 Appendix: 2.1 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 204.079 Position: 217 228 Abstand: -108 Position: 217 120 00..55 00..00 00..55-- 00..0011-- 00..5511-- 00..55 00..00 00..55-- 00..0011-- 00..5511-- 00..55 00..00 00..55-- 00..0011-- 00..5511-- 00..55 00..00 00..55-- 00..0011-- 00..5511-- MIP-23 MIP-08 MIP-07 0.0 0.0 0.0 5.0 5.0 5.0 0.5 0.0 0.5- 0.01- 0.51- 0.5 0.0 0.5- 0.01- 0.51- MIP-23 MIP-08 MIP-07 0.0 0.0 0.0 5.0 5.0 5.0 0.5 0.0 0.5- 0.01- 0.51- 0.5 0.0 0.5- 0.01- 0.51- B DELCD-Signals B' NW SE [m asl] B Soil Classification B' NW SE [m asl] Legend: DELCD-Signals [V] < 0.1 Soil Classification Gravel - Sand (0-30 mS/m) Fugro Germany Land GmbH Emil-Berliner-Str. 17 DE-30851 Langenhagen Tel.: +49(0)511 - 515264-00 0.1 - 0.25 Sand (silty) (30-60 mS/m) Project: Stockholm 0.25 - 0.5 Silt (60-80 mS/m) MIP Investigation 0.5 - 1 Client: Sweco Sverige AB Clay (80-200 mS/m) Gjörwellsgatan 22 1 - 2.5 SE-10026 Stockholm Salinization? (>200 mS/m) Illustration: > 2.5 Cross Section B - B' ! DELCD values are interpolated based on a uniform 4 - 5 Created: Paper Size: X-Scale: 1 : 800 Project-No.:280-23-5029 Response Test (600 mV) 11.10.2024/ST A3 Y-Scale: 1 : 400 Appendix: 2.2 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 272.875 Position: 217 228 Abstand: -108 Position: 217 120 00..55 00..00 00..55-- 00..0011-- 00..5511-- 00..55 00..00 00..55-- 00..0011-- 00..5511-- 00..55 00..00 00..55-- 00..0011-- 00..5511-- 00..55 00..00 00..55-- 00..0011-- 00..5511-- MIP-10 MIP-09 MIP-08 MIP-07 MIP-06 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 5.0 5.0 5.0 10.0 15.0 0.5 0.0 0.5- 0.01- 0.51- 0.5 0.0 0.5- 0.01- 0.51- MIP-10 MIP-09 MIP-08 MIP-07 MIP-06 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 5.0 5.0 5.0 10.0 15.0 0.5 0.0 0.5- 0.01- 0.51- 0.5 0.0 0.5- 0.01- 0.51- C DELCD-Signals C' W E [m asl] C Soil Classification C' W E [m asl] Legend: DELCD-Signals [V] < 0.1 Soil Classification Gravel - Sand (0-30 mS/m) Fugro Germany Land GmbH Emil-Berliner-Str. 17 DE-30851 Langenhagen Tel.: +49(0)511 - 515264-00 0.1 - 0.25 Sand (silty) (30-60 mS/m) Project: Stockholm 0.25 - 0.5 Silt (60-80 mS/m) MIP Investigation 0.5 - 1 Client: Sweco Sverige AB Clay (80-200 mS/m) Gjörwellsgatan 22 1 - 2.5 SE-10026 Stockholm Salinization? (>200 mS/m) Illustration: > 2.5 Cross Section C - C' ! DELCD values are interpolated based on a uniform 4 - 5 Created: Paper Size: X-Scale: 1 : 800 Project-No.:280-23-5029 Response Test (600 mV) 11.10.2024/ST A3 Y-Scale: 1 : 400 Appendix: 2.3 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-09-12 Uppdragsnummer: 30001081-105 BILAGA C2. Provpunkter jord, Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning grundvatten, porluft C2-1 Norra området C2-2 Södra området Dokumentreferens Bilaga C 17/19 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI i 20S04 Bilaga C2.1 20S925/365 20S07 Lokalgata 1 20S895/355 M1-10-1 20S875/355 20S855/355 M1_10 20S865/345 20S885/345 Vl+l 20S905/345 19S04 20S845/345 20S875/345 n e 20S875/335 20S895/335 20S915/335 g ä 20S915/355 v a 20S845/325 20S855/325 d MASUGNEN NORRA o M1-1-2 b Vll+lM1-2-1 21S01D s KARLSBODA- M1-3-1 20S875/315 20S895/315 21S01Y 20S935/315 l r K a TORGET M1_3 24S011PG Källarvåning 20S915/315 20S835/305 E2:06 20S865/305 20S885/305 20S905/305 Vl+l R1:2 SIGNAL- E4:08 20S875/295 20S895/295 20S915/295 20S935/295 20S955/295 SSTTAATTIIOONN E3:08 20S925/295 20S03 20S02 20S885/285 20S915/285 X 20S935/285 S E5:03 20S905/285 T 24S010PG TACK- 20S845/275 Lokalgata 2 24 20 S S 0 8 1 9 0 5 P /2 G 75 R A JÄRNET 4444 R R 2 2:1 M1-6-1 24E08 24 2 E 0 0 S 9 875/275 Vl N 20S855/265 20S865/265 20S905/265 Vll 20S925/265 M1-9-1 D 20S805/265 VllI P n 24E09 M1_5 A e M1-5-1 R g 20S875/255 20S915/255 20S955/255 K ä RR EE vv s åå 21S02D 21S02Y N n R3:2j ä 20S865/245 20S945/245 MASUGNEN SÖDRA 20S965/245 g r 20S885/245 u n s s a v 20S895/235 20S915/235 20S945/235 M ä 20S875/235 lX g IX 20S935/235 20SBETONG3 TACK- e Vlll n 20S885/225 20S945/225 20S01 JÄRNET 20S845/225 M1-7-1 Källarvåning Vl M1-11-1 1 & 3 20S915/215Vll 20S935/215 20S965/215 KKKääällllllaaarrrvvvååånnniiinnnggggg 20S10 VVVllllllllll lV R4:1 20S09 20S895/205 20S925/205 X U1:14_5.1 20S865/205 20S11 20S915/195 24E20 U1:14_7 Smältvägen Lokalgata 3 2 2 4 0 S S 0 9 0 3 2 5/195 U1:14_6.1 U1:14_7.1 U1:14_1.1 20S905/185 20S925/185 U1:14_4.1 20S06 24S002 24E62 U1:14_4.2 2422 21S04Y SVOA 21S04D 20S875/175 PSTN 21S03Y K KKK 24E16 19S06 EE N U9 a A 24S007PG 20S835/165 U U 1 1 : : 1 14 4 _ _ 2 2 .1 A M N S PA RR 2 KK 0S945/165 21S03D 20S965/165 jjjjj g a JJ E N STA H ttt a ÄLL 20S955/155 n B 20S915/155 U1:14_3.1 24S001 24S009PG N E K R PA N E VATT 20S875/135 U7 S T 20S785/125 20S905/125 20S945/125 20S985/125 Lokalgattaa 44 RR A N 20S885/115 Vl+l D 24S008PG P S1:2 S1:1 21SG01 A 20S855/105 24E31 RR X ©©© LLLaaannntttmmmääättteeerrriiieeeeeetttttt,,, GGGeeeooodddaaatttaaasssaaammmmKKvvvveeerrrkkkkaaannn TECKENFÖRKLARING Version: 1 BÄLLSTAHAMN Datum: 2025-05-28 Provpunkt jord Copyright © Lantmäteriet Provpunkter jord, grundvatten, porluft Provpunkt grundvatten, Norra området ytlig Uppdragsnummer: 30001081-105 Uppdragsledare: E.Geisler Proovpunkt Editor: E.Schedin grundvatten, djupt !( Provpunkt porluft Skala (A3): 1:96 000 DP-gräns 0 1,5 3 4,5 km 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI i 24E62 21S04Y 2422 20S875/175 S P V S O TN A 24E16 21S04D 19S06 21S03D 21S03Y KK K Bilaga C2.2 24S007PG 20S835/165 U1 U U :1 1 1 4 : : 1 1 _ 4 4 3 _ _ .1 2 2 . B 1 ÄLLSTAH 2 A 0 M S9 N 15 S / P 15 A 5 R 2 K 0 E S9 N 45/165 U9 a jjjg a ttt a n A J E N 20S955/155 24S009PG 24S001 20S765/145 e n VATTENPARKEN 20S875/135 U7 g II ä (skola) S v 20S785/125 20S905/125 20S945/125 T u g n s III-IV 20S885/115 Lokalgatta 44 20S985/125 RR A N s a (kontor) 24S008PG Vl+l D M S1:2 S1:1 P 21SG01 A 20S855/105 R 24S006PG 24E31 X K VALSVERKET 10 E N 21S06D VII+I S GJUTMÄSTAREN 3 21S06Y m S2:2 ä S2lt 21SG03 v II-III ä Vll+l 24S001LPG g (skola) e U3 20S735/065 20S785/065 VVIIII++II n VVll++ll 24E34 III-IV U6 VII+I 24S004PG (kontor) 20S905/055 24S003LPG U4 20S945/045 20S915/045 VlIl+l VII+I 24E36 20S795/035 20S865/035 24S006 G1 S VII+I 24S005PG 20S925/025 24S003PG G1:1 T R 24S008 19S08 A S3:1 g at a 5 Vl+l N D P 24E41 o k al N 4 A R VII+I 24S002LPG L R E K AA VVIIII+II 24S002PG 24S007 S T Ä VII-VIII VllI+l M 20S755/995 (P-hus) VII+I GV3 J U T PL01 25LC06 24E43 25SG114 Provpunkt3 G Vl+l PL02 20S785/985 VII+I VlIl+l PL03 n e g ä v s n g 6 eri v ä g e n Vll 25S 1 G 9 1 G 1 A 1 03.3 2 2 5 5 W SG _P 1 G 13 8 19G V A lIl 0 + 6 l Källar P vå L n 0 in 4 g VlI+l 25LC04 u s Gj ut Provpunkt5 Provpunkt2 PL05 Brunn i bilverkstad aa VlIl+l PL06 19R01 (Y) MM 55 VVlll+l 19R01Y 25W_PG4 19R01D GJUTMÄSTAREN 5 VllI+l 20R11 25LC05 19GA12 RAM1202 25W_PGG_GB V+l RAM1201 a 6 GV1 g at al k Provpunkt9 25W_PG1 25W_PG3 L o 19R02:1 19R02 19GA05 25W_PG2 Provpunkt4 Vll 25SG107 19R03:1 25W_PG7 Källarvån 2 i 5 n W g2 _ 5 P W G6 _PG_DV V+l RAM1204 GJUTM Provpunkt6 g 25W_PG5 n 19GA02.3 ni g 19GA02.4 ä n 18R15:1 19GA07.2 örl s f n e g ä v ält m Vl+l S Provpunkt8 18R16:1 18R25:1 18R25:2 19GA01.4 19GA01.2 19GA01.3 18R26:1 18R29 19R05:1 ©© LLaannttmmäätteerriieett,, GGeeooddaattaassaammvveerrkkaann TECKENFÖRKLARING Version: 1 BÄLLSTAHAMN Datum: 2025-05-28 Provpunkt jord Copyright © Lantmäteriet Provpunkter jord, grundvatten, porluft Provpunkt grundvatten, Södra området ytlig Uppdragsnummer: 30001081-105 Uppdragsledare: E.Geisler Proovpunkt Editor: E.Schedin grundvatten, djupt !( Provpunkt porluft Skala (A3): 1:96 000 DP-gräns 0 1,5 3 4,5 km 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-09-12 Uppdragsnummer: 30001081-105 Bilaga C3. Provpunkter sediment Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning Dokumentreferens Bilaga C 18/19 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BH_sed_01* 21S100 21S101 U8 BH.S.19S09* BH.S.19S10* BH_sed_02* BH_sed_03* 21S102 BH_sed_04* BH.S.19S06* BH.S.19S08* BH.S.19S07* Stn 74 BH_sed_05N BH_sed_05Ö* 21S103 BH_sed_07N BH_sed_07Ö* 19S04S** 19S05S** BH_sed_08Ö* B3 BH_sed_08N 19S01S** 19S03S** 19S02S** BE14 BH_sed_09Ö* BH_sed_09N B2 21S108 21S104 21S109 21S105 U9 21S106 Stn 73 21S110 21S107 21S111 Stn 72 Datum: 2021-08-26 BÄLLSTAHAMN BILAGA 1.1 ANTRACEN I SEDIMENT 1998-2021 Uppdragsnummer: 30001081-101 Skala (A3): 1:3 000 TECKENFÖRKLARING PROVTAGNINGSDJUP Uppdragsledare: Marika Jansson Editor: Petter Cottman < Rapporteringsgräns (<RG) 0-0,2 m <Miljökvalitetsnorm, MKN (<0,024 mg/kg) 0,2-0,4 m 1-10 x MKN (0,024-0,24 mg/kg) >0,4 m 10-100x MKN (0,24-2,4 mg/kg) *samlingsprov 0-0,5 m Resultat jämförs mot Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer >100 x MKN (>2,4 mg/kg) **samlingsprov 0-1,0 m (HVFMS 2019:25 0 60 120 180 m Bottenscankartan från Clinton, 2018 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-09-12 Uppdragsnummer: 30001081-105 Bilaga C4. Resultat hundsök Uppdrag: Expl Bällstahamn riskbedömning och åtgärdsutredning Dokumentreferens Bilaga C 19/19 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI i SVOA PSTN K KK Bilaga C4 BÄLLSTTAAHHAMNSPARKEN a jjjg a ttt aa n A J E NN ee n VVAATTENPARKEN g IIII ä (skola) S v T u g n s III-IV Lokalgatta 44 RR A N s a (kontor) Vl+l D MM PP A R X K VALSVERKET 10 E N VII+I S GJUTMÄSTAREN 3 mm ä lt v II-III ä Vll+l g (skola) e n VVIIII++II VVll++ll IIIIII-IIVV VII+I (kontor) VlIl+l VVIII+I S VII+I T R A 5 N g at a Vl+l D P al 4 AA o kk N RR VII+I L R E K AA VVIIII+II T S Ä VII-VIII VllI+l M (P-hus) VII+I U T J G Vl+l VII+I VlIl+l n e g ää vv s ä g e n Vlll VVllIIll++ll Källllaarvåning VlI+l n g 6 eri v u ut s Gj aa VlIl+l MM 55 Hundsök omg 1 VVlll+l GJUTMÄÄSTAREN 5 Markering VllI+l Ej undersökt V+l a 6 at 0 av 1 hund g al kk L o 1 av 2 hundar 1 av 1 hund 2 av 2 hundar Vll Källarvåånniinngg VV++++ll Hundsök omg 2 GGJJUUTTMM g n ni n g Markering ä örl ss f Ej undersökt n e gg ä ält v 0 av 2 hundar m Vl+l S 0 av 1 hund 1 av 2 hundar 1 av 1 hund 2 av 2 hundar DP-gräns ©© LLaannttmmäätteerriieett,, GGeeooddaattaassaammvveerrkkaann Version: 1 BÄLLSTAHAMN Datum: 2025-05-28 Copyright © Lantmäteriet Resultat från hundsök Uppdragsnummer: 30001081-105 Uppdragsledare: E.Geisler Editor: E.Schedin !( Skala (A3): 1:96 000 0 1,5 3 4,5 km 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Riskutredning.pdf] RISKUTREDNING BÄLLSTA HAMN stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Handläggare Mottagare Mathias Lööf Exploateringskontoret Stockholm stad Telefon 076-409 27 74 E-post mathias.loof@projektstaben.se Uppdragsansvarig Mathias Lööf Telefon 076-409 27 74 E-post mathias.loof@projektstaben.se Projekt-ID 0234 Status Samrådshandling – Godkänd BH-F-2D06-001 RISKUTREDNING - BÄLLSTA HAMN Risk avseende människors hälsa och säkerhet Datum Version Egenkontroll Internkontroll Revidering avser 2025-06-11 1.0 MLF MSR - 2025-09-12 2.0 MLF MSR Redaktionella justeringar utifrån hantering av granskningssynpunkter Sida 1 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Inom Ulvsunda industriom råde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Innehållet i detaljplanen redovisas översiktligt i bild nedan. Sida 2 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Föreliggande rapport upprättas i syfte att redogöra för och bedöma den samlade riskbild som råder förknippat med aktuellt planområde. Rapporten innebär en platsspecifik riskbedömning av tänkt utbyggnad enligt planförslaget. Rapportens övergripande syfte är att uppfylla de krav på riskhantering som ställs i Plan- och bygglagen. Riskbedömningen ska därmed ses som en rekommendation utifrån rådande lagstiftning och riktlinjer och verka som ett beslutsunderlag inför beslutsfattande om markanvändningen enligt utbyggnadsförslaget är lämplig avseende människors hälsa och säkerhet. Följande riskkällor har identifierats för planområdet vilka omfattas av riskutredningen: • Tvärbanan – urspårning, brand och påverkan på insatsmöjligheter i närliggande byggnader • Båttrafik - påseglingsrisk • Ulvsundavägen - farligt godsolyckor • Bromma Flygplats – flygplanshaverier • Solnaverket – större kemikalieolycka Det minsta avståndet från byggnad till Tvärbanans närmsta spår överstiger 15 meter. Rådande avstånd bedöms säkerställa att en urspårning eller brand inte riskerar att föranleda allvarlig påverkan på människor inom närliggande byggnad. Bällstaviken trafikeras av sjötrafik i farled 913 och går längs med befintlig kaj. Sett till att farleden inte trafikeras av några större fartyg är påseglingsrisken intill planområdet väldigt begränsad och hanterbar. Avståndet mellan planerade byggnader till Ulvsundavägen varierar och uppgår som lägst till ca 65 meter. Transporter av brandfarliga vätskor stor för den största majoriteten av farligt godsflödet på Ulvsundavägen. Planeringssituationen är i stort i linje med Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd och säkerställer ett betryggande skydd mot de allra flesta tänkbara olycksscenarier som kan uppstå. Planområdet ligger utanför in och utflygningszonerna för Bromma flygplats vilket medför en låg riskexponering sett till flygplanshaverier i samband med lyftning/landning. Solnaverket, som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor på den lägre kravnivån, ligger på ett avstånd om mer än 300 meter från planområdet. Det stora avståndet innebär att inga allvarliga konsekvenser bedöms kunna uppstå inom studerat planområdet vid händelse av en mer allvarlig olycka såsom t.ex. storbrand. Baserat på utförd analys kan konstateras att planområdet ej är särskilt riskutsatt. Utförd analys indikerar en låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms kvalitativt vara godtagbar. Slutsatsen är att tänkt exploatering kan utföras enligt föreslagen struktur. För att säkerställa erforderlig riskhänsyn behöver följande åtgärder beaktas och omhändertas i det fortsatta planeringsarbetet: - Byggnader intill kajområdet ska skyddas från påsegling eller utformas så att inte allvarliga konsekvenser kan uppstå i samband med påsegling. Ovanstående åtgärdsförslag kan behöva omformuleras så att de följer de regler som gäller för utformning av planbestämmelser enligt Plan- och Bygglagen (2010:900). Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och att det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärderna ska implementeras och huruvida behov finns att införliva åtgärder via planbestämmelser i plankartan. Sida 3 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning Inledning .............................................................................................................................. 5 1.1 Bakgrund och syfte ........................................................................................... 5 1.2 Omfattning och avgränsningar ........................................................................... 6 1.3 Metodik ........................................................................................................... 7 1.4 Värdering av risk .............................................................................................. 8 1.5 Riskhänsyn vid bebyggelse intill farligt godsled och farlig verksamhet ..................... 9 Förutsättningar .................................................................................................................... 11 2.1 Områdesbeskrivning ....................................................................................... 11 Riskanalys........................................................................................................................... 14 3.1 Farled 913 ..................................................................................................... 14 3.2 Tvärbanan ..................................................................................................... 21 3.3 Ulvsundavägen .............................................................................................. 23 3.4 Bromma flygplats ........................................................................................... 26 Samlad bedömning och riskvärdering ..................................................................................... 27 Slutsatser ........................................................................................................................... 28 Referenser ................................................................................................................................. 29 Bilaga A – Urspårningsrisk förknippad med Tvärbanan..................................................................... 30 Sida 4 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Planområdet är beläget vid Bällstaviken i Stockholm stad och tänkt utbyggnad av området visas i figur 1. Figur 1. Tänkt utbyggnad för aktuellt planområde [1]. Väster om planområdet sträcker sig Tvärbanan, en spårväg som går mellan Sickla och Solna station. Bortom Tvärbanan går Ulvsundavägen vilken utgör rekommenderad väg för transport av farligt gods. I närheten av planområdet finns även Bromma flygplats lokaliserad. Solnaverket ligger på andra sidan Bällstaviken på längre avstånd från planområdet. I figur 3 åskådliggörs hur planområdet förhåller sig till omgivningen. Sida 5 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2. Överiktlig satelitbild som åskådliggör hur planområdet förhåller sig till omgivningen. grönt = illustartiv utbredning av planområdet. Gul = solnaverket. Röd = Brommaflygplats. Föreliggande rapport upprättas i syfte att redogöra för och bedöma den samlade riskbild som råder förknippat med aktuellt planområde. Rapporten innebär en platsspecifik riskbedömning av tänkt utbyggnad enligt planförslaget. Rapportens övergripande syfte är att uppfylla de krav på riskhantering som ställs i Plan- och bygglagen. Riskbedömningen ska därmed ses som en rekommendation utifrån rådande lagstiftning och riktlinjer och verka som ett beslutsunderlag inför beslutsfattande om markanvändningen enligt utbyggnadsförslaget är lämplig avseende människors hälsa och säkerhet. 1.2 Omfattning och avgränsningar Bedömningen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerande området. Analysen beaktar inte långvariga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. I bedömningen av olycksrisker relaterat till påsegling förutsätts promenadstråk och flytbryggor som inte är belägna i direkt anslutning till befintlig kaj/vattenlinje vara belägna så att dessa inte inkräktar på manöverutrymmet i farled 913 samt möjliggör manövrering av fraktfartyg till och från ny kaj inom detaljplan för Kv. Krukmakaren som omfattar Solnaverket. Detta har tillstyrkts utifrån samråd med Sjöfartsverket. Sida 6 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.3 Metodik I denna riskbedömning används begreppet risk som produkten av sannolikhet att en negativ händelse ska inträffa och händelsens negativa konsekvenser. Ett vedertaget sätt att beakta riskbedömning är att utgå från de principer som redogörs för i ISO 31 000. Utifrån dessa principer så omfattar riskbedömning tre delmoment; riskidentifiering, riskanalys och riskvärdering i enlighet med figur 3. Figur 3. Definition av riskbedömning enligt ISO 31 000. Riskidentifiering syftar till att identifiera risker/skadehändelser utifrån tillgänglig information. För att kunna göra en skattning av riskerna krävs bedömning av riskernas sannolikhet och konsekvens, vilket riskanalysmomentet avser. Riskvärderingen baseras på resultatet av riskanalysen och beräknar storleken på respektive risk samt om sammanvägningen av samtliga risker är acceptabel/tolerabel eller ej. Värderingen utgör underlag för hur de analyserade riskerna kan hanteras. Sida 7 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.4 Värdering av risk Det saknas nationella kriterier för riskvärdering för tredje man. Generellt vid bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, likaså vilken som är den exponerade gruppen samt huruvida risk för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är [2]: • Principen om undvikande av katastrofer. Katastrofer ska undvikas. • Fördelningsprincipen. Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. • Rimlighetsprincipen. En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. • Proportionalitetsprincipen. De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter och tjänster, etc.) som verksamheten medför. Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Vidare skall risker ej accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas. Vidare har DNV på uppdrag av Räddningsverket tagit fram förslag på kvantitativa riskmått gällande individ- och samhällsrisk [3]. Dessa kriterier används generellt vid planläggning intill primära transportleder för farligt gods och andra typer av farliga anläggningar där riskkällan kan vara ett permanent hot för tredje man. Individrisken uttrycks som sannolikheten att en person, som står på en given plats, ska omkomma under ett år. Individrisken tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av en skadehändelse. Vid beräkning av samhällsrisken beaktas även hur stora konsekvenserna kan bli för en skadehändelse, detta med avseende på antalet personer som kan påverkas vid olycka. Vid bedömning av samhällsrisk tas hänsyn till hur persontätheten varierar under dygnet och hur stor andel personer som förväntas befinna sig inomhus respektive utomhus. Exempelvis kan persontätheten kring en skola förväntas vara hög under dagen och nästintill obefintlig under natten. Samhällsrisk redovisas ofta med en så kallad FN- kurva, vilken visar sambandet mellan den ackumulerade frekvensen, F, för samtliga olyckor och antal omkomna, N, på grund av dessa olyckor. Kurvan åskådliggör den förväntade frekvensen för ett visst antal döda av olycka involverande farligt gods. Risken kan värderas som acceptabel, tolerabel eller oacceptabel: • Om risken är oacceptabel måste åtgärder vidtas • Om risken är tolerabel (det s.k. ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable) ska åtgärder värderas och vidtas om kostnaden är rimlig. Högre kostnader kan accepteras för risker nära det oacceptabla området, än för risker nära det acceptabla. • Om risken är acceptabel behöver inte åtgärder vidtas men det bör ändå undersökas. Åtgärder som medför små kostnader bör ändå vidtas. För individrisk föreslår Räddningsverket [3] följande kriterier: • Övre gräns för ALARP-området: 10-5 per år • Undre gräns ALARP-området: 10-7 per år Sida 8 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI För samhällsrisk föreslår Räddningsverket [3] följande kriterier: • Övre gräns för ALARP-området: 10-4 per år för N=1, med lutning på FN-kurva: -1 • Undre gräns för ALARP-området: 10-6 per år för N=1, med lutning på FN-kurva: -1 I figur 4 förtydligas appliceringen av DNV:s förslag på kriterier för samhällsrisk. Figur 4. Räddningsverket via DNV – Förslag på kriterier för samhällsrisk. Ovanstående kriterier grundar sig i att en sträcka om motsvarande 1 km studeras. I samband med samhällsplanering är det vidare viktigt att beakta kopplingen mellan risktagande och den samhällsnyttan som erhålls av risktagandet [2,3]. 1.5 Riskhänsyn vid bebyggelse intill farligt godsled och farlig verksamhet Sammanhållen bebyggelse ska utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Länsstyrelsen har tolkningsföreträde rörande plan- och bygglagen och har därigenom tagit fram ett antal styrande dokument vars avsikt är att spegla deras tolkning kring hälsa och säkerhet. Länsstyrelserna i Skåne-, Västra Götalands- och Stockholms län har arbetat fram en policy för riskhantering i detaljplaneprocessen med riktlinjer för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Riskpolicyn innebär att riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt godsled [4]. Vidare har Länsstyrelsen i Stockholms län tagit fram ett faktablad som innehåller riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. I faktabladet tydliggör Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd mellan transportled för farligt gods och olika verksamheter enligt figur 5. Sida 9 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 5. Länsstyrelsens rekommendationer avseende skyddsavstånd till led för farligt gods från respektive kvartersmark [5]. För rekommenderade vägar för transport av farligt gods anser Länsstyrelsen i Stockholms län att det ska finnas ett bebyggelsefritt avstånd om minst 25 meter och särskilda skyddsåtgärder oavsett vad riskutredningen kommer fram till. Länsstyrelsen bedömer att de skyddsavstånd och skyddsåtgärder som förtydligas utgör ett minimum för att uppfylla kraven i PBL. För sekundära leder tydliggör Länsstyrelsen att det är svårt att göra en allmängiltig vägledning eftersom riskbilden kan variera väldigt mycket mellan olika leder. Länsstyrelsen anser dock att det, för de flesta sekundära leder, behöver finnas ett bebyggelsefritt skyddsavstånd om minst 25 meter samt att inte är sannolikt att ett skyddsavstånd på mindre än 15–20 meter kan anses tillräckligt för att uppfylla kraven i PBL. Sida 10 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Förutsättningar 2.1 Områdesbeskrivning Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är att i linje med översiktsplanen omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. Inom Bällsta hamn, kvarteren Masugnen 1 och Gjutmästaren 3, ska befintliga kajer rivas med undantag för en mindre kajdel som bedöms vara i tillräckligt gott skick för att kunna bevaras efter renovering. Anledningen är att kajerna är i dåligt skick, att deras ursprungliga funktion inte längre är ett krav samt önskemål att tillskapa mer tillgängliga promenadstråk längst med vattnet [6]. Promenadstråk inom planområdet förläggs längs med befintlig vattenlinje genom anpassning av kajerna alternativt att dessa rivs och ersätts av lättare konstruktioner. Promenadstråken utförs anlagda naturlika, släntade parkytor i samrådsförslaget. Utanför Masugnen 1:s norra del samt Gjutmästaren 4 planeras även gångstråk på brygganläggning. Väster om planområdet sträcker sig Tvärbanan, en spårväg som går mellan Sickla och Solna station, och bortom Tvärbanan går Ulvsundavägen vilken utgör primär led för transport av farligt gods. I närheten av planområdet finns även Bromma flygplats lokaliserad. Disponeringen av bebyggelsen inom detaljplaneområdet för Bällsta Hamn tillsammans med övergripande riskavstånd till närliggande riskällor presenteras översiktligt i figur 6. Ur denna kan läsas att avståndet till Ulvsundaleden som lägst uppgår till ca 65 meter och avståndet till tvärbanans spår överstiger 15 meter. Avsåndet till Bromma flygplats ligger utanför i bild på ett avstånd av ca 800 meter från aktuellt område, avståndet till landningsbanan uppgår till ca 500 meter. Sida 11 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 6. Illustrationsplan Bällsta Hamn. Avstånd till Tvärbanan är markerad enligt (1), avstånd till Ulvsundavägen enligt (2), farleden ses i streckad svart färg i bild. En mer detaljerad översikt av planerade verksamheter redovisas i figur 7. Sida 12 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 7. Översikt av planerade verksamheter inom detaljplanen. Sida 13 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Riskanalys Riskanalysen omfattar endast plötsliga och oväntade olyckshändelser med direkt fara för liv. När det kommer till plötsliga och oväntade olyckshändelser med direkt fara för liv är sådana olycksrisker primärt förknippade med farligt godsolyckor samt olyckor som kan leda till våldsamma kollisioner såsom t.ex. tågurspårning eller påsegling. För studerat område har följande riskkällor identifierats vara av intresse att analysera: • Sjöfartsleden 913 • Tvärbanan • Ulvsundavägen • Bromma flygplats Solnaverket som hanterar större mängder brandfarliga vätskor klass 3, och som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor på den lägre kravnivån, avskrivs för vidare analys då avståndet till planområdet uppgår till ca 300 meter vilket är betryggande sett till riskerna för en storbrand. 3.1 Farled 913 Genom Bällstaviken går farled 913 från Ulvsundasjön i söder upp till Bällstaån i norr. Viken utgör ett relativt begränsat vattenområde vilket medför att manöverutrymme för båtar och fartyg behöver beaktas vid planläggning intill farleden. Trafiken i farleden utgörs av nedanstående: • Fartygstrafik till Solnaverket • Fritidsbåtar till Bällstaviken och Bällstaån • Pendelbåtstrafik Fartygstrafik till Solnaverket som ligger sydöst om aktuellt område, i anslutning till Huvudstabron, beräknas öka något i samband med att verket ersätter fossilbaserad produktion med förädlade biobränslen vilket kommer öka antal transporter via fartyg. Enligt planbeskrivning för detaljplan för Kv. Krukmakaren som inrymmer Solnaverket uppgår antal transport via fartyg till enstaka transporter per vecka. Inom detaljplanen planeras även för utbyggnad av befintlig kaj för att möta det ökade leveransbehovet [7]. Enligt riskbedömning framtagen för Kv. Gjutmästaren 6 och 9 fastställs att riskbidraget från transporter av farligt gods på fartygen är acceptabel och kommer bli ännu lägre vid övergång från fossilbaserade bränsle till biobränslen [8]. Störst risk för en farligt godsolycka föreligger i samband med lossning. Riskbidraget avseende transport av farligt gods på fartygen bedöms vara ytterst begränsat och behandlas inte vidare sett till de stora avstånd som föreligger mellan Solnaverkets kaj och studerat planområde. Sett till de stora avstånden bedöms inte allvarliga konsekvenser kunna uppstå inom studerat planområdet. Pendelbåtstrafiken utgörs av enstaka turer per dag och kan komma att öka något i samband med omvandling av nuvarande industriområden till mer personintensiva verksamheter och bostäder. Befintlig kaj utgörs av Solna Strand Brygga som trafikeras enstaka gång per dag, bryggan är belägen tvärs över Bällstaviken sett från aktuellt planområde, men i planområdet föreslås pendelbåtshamnplatsen placeras centralt i Bällsta Hamnsparken. Stockholms hamnar AB ansvarar för allmän farled Nr 913 från Stora Essingen till Bällstaviken (SJÖFS, 2013:4). Farledens sträckning in i Bällstaviken framgår av prickad linje i figur 8. Sida 14 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 8. Farledens sträckning in i Bällstaviken markerat enligt prickad linje. Passage under Huvudstabron får ske med en fart av högst 5 knop och den segelfria höjden (maximal fartygshöjd över vattenytan) är 23 m. Passagespannet har en bredd av 19,9 m. Innanför bron gäller hastighetsbegränsning 7 knop för fartyg större än 400 brutto och 12 knop för maskindriven farkost av storlek upp till 400 brutto (LSt, 01FS 2001:138). Farleden är utmärkt med röda och gröna lateralmärken (sjösäkerhetsanordningar, SSA typ ”prickar”) samt en lysboj med gult blinkande sken (karaktär; Fl Y 5s) som anger positionen av intagstorn och rörledning för råvatten till värmeväxlaranläggning för fjärrvärmeproduktion i Solnaverket. Påseglingsrisk Påseglingsolyckor genom plötsliga tekniska fel eller felmanövrar vid passage av kanaler och hamnbassänger är relativt ovanligt och fram till år 2012 hade det enligt Transportstyrelsens statistik inte skett några påseglingar av passerande fartyg i farleder i eller till Stockholms hamnar. Mer vanligt förekommande är däremot påsegling i samband med tilläggning. I situationer med tät trafik, vilket kan bli aktuellt i samband med ökning av både pendelbåtstrafik och fartyg till Solnaverket, bedöms sannolikheten för kollisioner eller kontakt mellan fartyg och kajer/pirar som relativt hög, i relation till andra olyckshändelser såsom exempelvis farligt godsolycka på väg. Påsegling kan tänkas inträffa genom oönskad gir eller avvikelse från korrekt kurs. Oönskad gir kan uppkomma till följd av tekniska fel såsom bortfall av styrfunktion (låsning av roder/styrorgan), blackout (bortfall av framdrivning och kraftförsörjning ombord) eller fel i styr- och reglersystem. Avvikelse från korrekt kurs kan innebära en påseglingskurs som inte upptäcks och korrigeras eller inte kan korrigeras i tid. En sådan kursavvikelse kan tänkas orsakas av mänskliga misstag och/eller yttre omständigheter såsom: Sida 15 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI • Felnavigering • Begränsad sikt • För hög hastighet • Oväntat möte eller väjningsmanöver • Kollision med annat fartyg • Begränsad manöverförmåga orsakad av is • Påverkan av extrem strömsättning • Påverkan av extrema vindförhållanden I Bällstaviken bedöms vattenförhållanden som lugna i jämförelse med farleder i havsmiljö. Detta tillsammans med Bällstavikens utformning och aktuella trafikeringsförutsättningar medför att ett antal av ovan orsaker är högst osannolika. Det går dock inte att utesluta risk för påsegling trots detta. I jämförelse med andra olyckshändelser såsom t.ex. brand eller en farligt godsolycka som vanligtvis hanteras i samband med planläggning bedöms frekvensen för påsegling vara högre. Baserat på ovan görs ingen ytterligare sannolikhetsbedömning utan det anses snarare vara en förutsättning att påseglingsriskerna behöver hanteras i planarbetet i en rimlig omfattning utifrån gällande lagar och regelverk. En fördjupad Maritim riskanalys har tidigare tagits fram för angränsande mer riskutsatt detaljplaneområde som inrymmer kvarteret Gjutmästaren 6 och 9 framtagen av SSPA [9]. Utredningen framhåller att störst risk för allvarliga påseglingsolyckor föreligger vid vändning och tilläggning av de större bulkfartyg med upptill 80-90 meters längd som förväntas anlöpa den nya bränslekajen som planeras inom Solnaverket. Utredningen konstaterar vidare att konsekvenserna av de tänkbara påseglings- eller grundstötningsincidenterna generellt bedöms bli små eftersom fartygens hastighet under manövern antas vara låg, storleksordningen 1-2 knop framåt eller bakåt. Solnaverkets kajplacering i förhållande till studerat planområde medför att själva vändningsmanövern sker på ett betryggande avstånd från studerat planområde utan någon direkt anslagspotential. Ombyggnad av befintlig kaj inom planområdet och omvandling till ett promenadstråk medför ökad närvaro av personer intill farled 913 vilket därmed även medför högre konsekvenspotential vid eventuell påsegling jämfört med befintlig utformning. Utifrån redogjorda fartygstyper kan pendelbåtar förväntas utgöra de primära riskkällorna som kan ge upphov till mer allvarliga påseglingsolyckor. Lättare fritidsbåtar är förknippade med betydligt mindre anslagskrafter och därmed lägre konsekvenspotential. En översiktlig redogörelse av planerad omvandling av kajomvandlingen illustreras i figur 9 och 10. Kajdel 1 och 3 har dömts ut och planeras att rivas. Nya parkområdena tillskapas via att massor släntas ner under vattnet. Kajdel 2 planeras att renoveras och anpassas utifrån Trafikförvaltningens krav för att kunna tillskapa den nya pendelbåtshamnplatsen. Sida 16 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 9. Befintlig situation. Bild hämtad från ELU:s PM kajer [6]. Figur 10. Planerad utformning. Bild hämtad Bild hämtad från ELU:s PM kajer [6]. Sida 17 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Nya flytbryggor för rekreation och som fungerar som gångstråk planeras. Flera tekniska lösningar för planerade flytbryggor har utretts, där helbetongsponton förordas av ELU [17]. En lösning med helhetsbetong bedöms robust och sörja för att påseglingsolyckor av mindre fartygsbåtar inte föranleder större skador. Slutgiltig tekniska lösningar kommer först bestämmas i senare skede. Planerade promenadstråk och nya flytbryggorna kommer att medföra ökade personrörelser och ytor som uppmuntra till mer stadigvarande vistelse intill bällstaviken. Överblicken över Bällstaviken kommer att vara god. Givet en påsegling av mindre fartyg förväntas människor som vistas på flytbryggorna kunna röra sig från kollisionsplatsen utan att ådra sig allvarlig skada. Riskexponeringen förknippad med påsegling bedöms vara acceptabel och kunna accepteras utan särskilda riskreducerande åtgärder. Anordningar som uppmuntrar till mer stadigvarande vistelse bedöms acceptabelt, t.ex. sittgradänger och liknande anordningar intill vattenrummet. Bällstavikens vatten och sediment är kraftigt förorenade krävs troligen skyltning för att förbjuda simning. Detaljplanen förväntas därmed inte medföra ett ökat antal badande i större omfattning. Baserat på att nya parkområdena släntas ner under vattnet bedöms kommer ett naturligt skydd mot påsegling att erhållas via att ett konstgjord grund skapas, d.v.s. eventuella båtar förväntas gå på grund innan de når parkområdet, där människor befinner sig. Generellt planeras bebyggelse på längre avstånd från kaj och är inte utsatta för påseglingsrisk. Ny pendelbåtshamnplatsen placeras centralt i Bällsta Hamnsparken. Bakom promenadstråken längst i öster planeras bostadsbebyggelse i ett mer kajutsatt läge, se rödmarkering i figur 11. Sida 18 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 11. Översikt av planerad bebyggelse. Bedömningen är att den tekniska lösningen för planerat promenadstråk kommer fungera som ett skydd för att säkerställa att bakomliggande byggnader är skyddade från påseglingsrisk. Ingen kontroll av detta har dock gjorts i detta skede. För att säkerställa en robust skyddslösning bör promenadstråket dimensioneras för att tåla potentiella anslagskrafter vid påsegling för att säkerställa ett skydd av bakomliggande bostäder vilket behöver kontrolleras i det fortsatta arbetet. Som alternativt kan ett grund tillskapas innanför bron som tillsammans med byggnadens grundläggning dimensioneras för den kinetiska energin som kan tänkas uppkomma vid stöt av påsegling. Dimensioneringen ska säkerställa att byggnader inte riskerar fortskridande ras eller kollaps. Sida 19 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vid utformning av riskutsatta konstruktioner behöver förväntade krafter uppkomna av påsegling hanteras som kända olyckslaster enligt SS EN 1991-1-7, se figur 12, vilken har införlivats i svensk lagstiftning via EKS. Som utgångspunkt för dimensionering av bärverk gäller metodik beskriven i bilaga C i SS EN 1991- 1-7 avseende dynamiska krafter orakade av påsegling, för de karakteristiska båt-/fartygstyper som trafikerar berörda delar av Bällstaviken och med hänsyn till föreliggande hastigheter i hamnbassängen. Sett till Solnaverkets placering i förhållande till planområdet förväntas inte fraktfartyg till Solnaverket trafikerar farleden utanför planområdet varför påseglingsdimensionering bedöms kunna utgå från övriga lättare fartyg som trafikerar farleden. Hänsyn behöver tas till att skapa ett erforderligt säkerhetsavstånd däremellan för att säkerställa att fartygens överhäng inte tillåts tränga in i byggnad på sådant sätt att allvarliga konsekvenser tillåts uppstå. Figur 12. Hantering av exceptionella dimensioneringssituation enligt SS EN 1991-1-7. Alternativa konsekvensreducerande åtgärder såsom att anlägga ett konstgjort grund i bassängen för att stoppa fartyg som av någon anledning skulle kunna hamna på påseglingskurs att tränga in till kaj accepteras om detta går att genomföra med hänsyn till aktuell farled och rådande trafikeringssituation. Bedömningen är att påseglingsrisken är hanterbar och att byggnader kan uppföras i direkt anslutning till Bällstaviken givet att utformningen säkerställer att inte allvarliga konsekvenser kan uppstå i samband med påsegling. För detta krävs erforderligt hänsynstagande till påseglingsrisk i den fortsatta konstruktionsdimensioneringen. Sida 20 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.2 Tvärbanan Tvärbanan är en spårväg som sträcker sig öster om aktuellt planområde. Avståndet mellan spårvägen och planerade fasader uppgår till ca 18 meter enligt figur 5. Med rådande avstånd innehålls krav enligt ELSÄK-FS (2022:1) avseende skyddsavstånd mellan byggnad och kontaktledning. De händelser som bedöms skulle kunna påverka omgivningen utanför själva spårområdet (inkluderande plankorsningar) är urspårning eller brand i spårvagn. Spårvägen går delvis på bro förbi planområdet. Broar har ett inbyggt urspårningsskydd i form av upphöjda kantbalkar i syfte att förhindra mer allvarliga urspårningsolyckor vilket minskar risken i omgivningen intill bron. Urspårning Urspårningar som har hänt i Göteborg visar att tågen oftast endast spårar ur några decimeter. Ett extremfall har skett då en vagn hamnat så långt som 5-6 meter från spåret. Olyckan berodde på att en bilist körde mot rött och körde in i spårvagnen. Med aktuell utformning, där spårvägen förläggs på ett avstånd om ca 18 meter från planerade byggnader, är bedömningen att en urspårning ej utgör en direkt fara för människor inom detaljplaneområdet. Riskerna förknippade urspårning har kvantifierats utifrån beräkningsmetoder som återfinns i Eurokoden, beräkningar återfinns i Bilaga A. Från beräkningarna kan konstateras att risk för mer allvarlig mekanisk verkan i samband med urspårning är obefintlig på avstånd om mer än 5 meter från spårmitt. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga för att hantera urspårningsrisken sett till att planerade byggnader uppförs på avstånd större än 15 meter. Brand i spårvagn I underredet till en spårvagn sitter ett flertal olika komponenter och system som kan orsaka rökutveckling eller brand. Orsakerna till bränder är bland annat tekniska fel som t.ex. el-, motor- eller bromsfel. Bränder kan också starta inne i spårvagnen, till följd av t.ex. elfel. Inne i vagnen kan även anlagda bränder vara en möjlig brandorsak. Med hänsyn till resenärernas säkerhet så följer utformningen av spårvagnar strikta regler för att reducera risken för omfattande bränder. Reglerna omfattar brandkrav som syftar till att förhindra både antändning och brandspridning i spårvagnen. Detta innebär att sannolikheten för en fullt utvecklad spårvagnsbrand är mycket låg. Det har inte identifierats någon statistik över spårvagnsbränder i Sverige. En fullt utvecklad spårvagnsbrand bedöms kunna uppnå en maximal brandeffekt på ca 15 MW. Den maximala brandeffekten baseras på fullskaleförsöken från EUREKA. Denna brandeffekt är lägre än vad typiska stadsbussar är förknippade med. I [12] har beräkningar avseende den infallande strålningen från en fullt utvecklad spårvagnsbrand genomförts. Dessa anses vara representativa och från resultaten redovisade i figur 13 kan utläsas att det inte föreligger risk (15 kW/m2) för brandspridning till kringliggande bebyggelse på avstånd om ca 10 meter från spårvägen. Med avseende på att den förväntade brandtillväxten vid spårvagnsbrand, d.v.s. hur lång tid det uppskattas ta för branden att växa till sig, så bedöms personer i närheten till spårvägen ha goda möjligheter att i ett tidigt skede uppmärksamma olyckan och sätta sig i säkerhet. Personer i det fria förväntas inte förolyckas till följd av en spårvagnsbrand. Med avseende på att skyddsavståndet mellan närmsta spår och fasad överstiger 10 meter så är bedömningen att ingen överhängande risk för brandspridning in i byggnad föreligger. Sida 21 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 13. Infallande strålning som funktion av avståndet från brand i spårvagn (15 MW). Det bör noteras att ovan beskrivna konsekvenser baseras på en fullt utvecklad tågbrand. Det är dock en mycket begränsad andel av bränderna som blir så omfattande. Krav på handbrandsläckare inom spårvagnen finns vilket medför att en utbildad förare har goda möjligheter att släcka en uppkommen brand i tidigt skede. Statistik över bränder i tåg i [13] vilken bygger på alla anmälda tågbränder och inkluderar även rökutveckling påvisar att sannolikheten för att branden leder till en fullt utvecklad brand som motsvarar det dimensionerande brandscenariot kan antas vara mycket låg, uppskattningsvis <5 % av alla bränder i spårvagn. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga för att risker förknippade med brand i spårvagn sett rådande planeringsförutsättningar. Påverkan på räddningsinsats Med aktuell utformning är bedömningen att räddningstjänsten kan, utan att behöva arbetsplatsjorda, utföra en räddningsinsats med höjdfordon alternativt resa en stege. Enligt Banverkets [16] råd och skyddsanvisningar för arbete inom och intill spårområden, vilka bedöms vara tillämpliga att utgå från även i detta fall, tydliggörs att vid arbete utanför skyddsavstånd krävs inga säkerhetsåtgärder. Erforderliga skyddsavstånd till kontaktledning är 4 meter för insats med höjdfordon och 2 meter vid stegresning vilket rådande avstånd säkerställer. Sida 22 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.3 Ulvsundavägen Ulvsundavägen/väg 279 utgör en primär led för transport av farligt gods. Planerad markanvändning inom planområdet närmast Ulvsundavägen utgörs av kontorsbebyggelse, mobilitetshus, skolverksamhet och bostäder. Enligt Länsstyrelsens rekommendationer avseende skyddsavstånd till led för farligt gods rekommenderas till exempel kontorsbebyggelse bortom ett avstånd av 40 meter, ett mobilitetshus som kan antas utgöra vistelse i zon B likaså. Rekommenderade skyddsavstånd mellan transportled för farligt gods och bebyggelse för bostäder och skola uppgår till 75 meter. I figur 14 nedan har ungefärliga avstånd mellan planerad markanvändning och Ulvsundavägen markerats ut. Av figuren framgår att Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd redogjorda för enligt ovan uppfylls för den planerade bostadsbebyggelsen, kontorsbebyggelsen och mobilitetshuset. Avståndet mellan Ulvsundavägen och närmsta bebyggelsen inom planområdet för planerad skolverksamhet uppgår till ca 65 meter. För att tydliggöra den samlade riskbilden som råder förknippat med planområdet med hänsyn till olycksrisker på Ulvsundavägen redogörs i detta avsnitt för risker förknippat med transporter av farligt gods på Ulvsundavägen utmed aktuellt planområde. 135 65 90 Figur 14. Ungefärliga avstånd mellan planerad markanvändning och Ulvsundavägen utmarkerade i rött. Sida 23 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Allmänt om farligt gods I vilken grad människor, som befinner sig i närheten av en farligt godsolycka, påverkas beror bl.a. på vilket ämne som frigörs, olyckseffekt och exponeringsgrad. Många farliga ämnen påverkar endast det direkta närområdet till olycksplatsen och kräver att människor kommer i direktkontakt med ämnet för att skadas. En del farligt godsklasser kan dock ge upphov till konsekvenser på längre avstånd och på så sätt komma att påverka omgivningen negativt. Farligt gods delas in i klasser utefter de egenskaper ämnet har enligt ADR-S för vägtransporter. De farligt godsklasser som kan leda till allvarliga konsekvenser med omkomna människor är främst explosiva ämnen och föremål (klass 1.1), brandfarliga gaser (klass 2.1), giftiga gaser (klass 2.3), brandfarliga vätskor (klass 3) och oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5). Övriga farligt godsklasser än de som redovisas ovan förknippas med konsekvenser som begränsas till närområdet kring olycksplatsen [14]. Till denna grupp härleds icke brännbara, icke giftiga gaser (klass 2.2), brandfarliga fasta ämnen (klass 4), giftiga ämnen (klass 6), radioaktiva ämnen och föremål (klass 7), frätande ämnen (klass 8) samt magnetiska föremål och övriga farliga ämnen (klass 9). I tabell 1 följer en kort sammanställning av de olika farligt godsklasserna som vid olycka bedöms kunna ge upphov till livshotande skador på människor inom studerat område samt de potentiella skadescenarier som kan uppstå. Tabell 1. Sammanställning av de för analysen relevanta farligt godsklasser samt de potentiella skadescenarier som kan uppstå vid olycka. Farligt godsklass Olyckseffekt Klass 1 Farligt gods klass 1.1. Massexplosiva ämnen kan skada människor på ett stort avstånd Explosiva ämnen och från olycksplatsen. Vid detonation av massexplosiva ämnen uppkommer stora föremål tryckvågor i omgivningen. Byggnader och människor inom dessa kan komma att ta skada på stora avstånd. Uppkommen tryckvågen kan föranleda skada på trumhinnor Sprängämnen, am- och lungor samt kan omkullkastning leda till att människor utomhus förolyckas. munition, fyrverkerier etc. En explosion nära byggnader kan leda till att väggar och liknande raseras och att människor skadas/omkommer på grund av detta. Fönster som krossas leder till glassplitter. Riskgrupp 1.2-1.6 innebär ingen risk för massexplosion utan begränsar sig till risk för splitter och kaststycken vid olycka. Konsekvenserna är normalt begränsade till närområdet och bedöms inte påverka byggnaders integritet. Klass 2.1 En olycka med farligt gods i klass 2.1 kan få olika skadeverkan. Brandfarliga gaser Jetflamma – En jetflamma bildas om utströmmande gas under tryck antänds direkt. Kväve, gasol, vätgas etc. Störst blir olyckseffekten (flammans längd) om utsläppet sker i vätskenivå. Människor kan förolyckas genom hög värmestrålning. Gasmolnsbrand/-explosion – Ett gasmoln bildas om den utströmmande gasen inte antänds direkt. Molnet kan då driva iväg och antändas i ett senare skede. Antändning av gasmoln i det fria karakteriseras vanligtvis av en gasmolnsbrand, men kan under ogynnsamma förutsättningar även resultera i ett förlopp med övertryckeffekter. Människor kan således komma att påverkas av såväl höga värmedoser som övertryckeffekter. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) – En BLEVE kan uppstå då en tank kraftigt upphettas exempelvis av en brand. Olyckseffekten blir värmestrålning och splitter och människor kan skadas på stora avstånd. Då BLEVE uppstår en tid efter upphettning har påbörjats får människor i området chans att sätta sig själva i säkerhet. Klass 2.3 Olyckseffekten av ett utsläpp av giftig gas beror mycket på omgivande faktorer såsom Giftiga gaser väderförhållanden och topografi. Människor kan förolyckas av förgiftning och/eller drabbas av frätskador på stora avstånd från olycksplatsen. Klor, ammoniak etc. Klass 3 Ett utsläpp av farligt gods klass 3 är primärt förknippat med uppkomst av en pölbrand Brandfarliga vätskor vars värmestrålning kan orsaka brännskador på människor samt sprida brand till närliggande byggnader. Bensin, diesel, aceton etc. Människor som befinner sig utomhus förväntas inte omkomma från avgiven strålning från en pölbrand, då det är troligt att dessa människor flyr undan värmen innan de förolyckas. Sida 24 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Klass 5 Ett utsläpp av farligt gods klass 5 innebär i sig ingen risk för omgivningen. Om ett Oxiderande ämnen och utsläpp av klass 5 kommer i kontakt och blandas med t.ex. brännbara vätskor (bensin organiska peroxider m.m.) kan dock konsekvensen bli en mycket kraftig explosion. Ammoniumnitrat, väteperoxid, pumpemulsion för sprängning etc. Farligt godsolycka på Ulvsundavägen Baserat på genomförda kartläggningar av målpunkters farligt godshantering kan konstateras att riskexponeringen utmed Ulvsundavägen förväntas styras primärt av flöden av brandfarliga vätskor (klass 3) och gaser (klass 2) [15]. Målpunktsanalysen utgår från en genomgång av antal verksamheter med tillstånd att ta emot farligt gods för studerat område. Baserat på målpunktsanalysen har en ruttanalys genomförts för att få en vidare uppfattning om transporterna av farligt gods på Drottningholmsvägen och Ulvsundavägen, analysen har genomförts för vägens båda riktningar. Av analysen framgår att ett genomsnittligt antal farligt gods transporter som går från Drottningholmsvägen till Ulvsundavägen norrut är ca 9 st/dag, och av dessa transporter uppskattas ca 59 % utgöras av de brandfarliga vätskorna dieselbränsle, bensin och flygfotogen, 36 % utgörs av styckegods och resterande 5 % kategoriseras som övrigt. I vägens motsatta riktning (Ulvsundavägen söderut mot Drottningholmsvägen) är genomsnittet ca 8 st/dag och fördelningen utgörs av ca uppskattas ca 56 % utgöras av de brandfarliga vätskorna dieselbränsle, bensin och flygfotogen, 33 % utgörs av styckegods och resterande 11 % kategoriseras som övrigt [15]. Efter 2038, då Bromma flygplats är planerad att läggas ned, förväntas farligt godstransporterna minskas. Majoriteten av förväntade farligt gods transporter på Ulvsundavägen som potentiellt skulle kunna påverka planområdet utgörs därmed av brandfarliga vätskor. Skadescenarier vid olycka förknippat med utsläpp av brandfarliga vätskor utgörs primärt av uppkomst av en pölbrand vars värmestrålning kan orsaka brännskador på människor samt sprida brand till närliggande byggnader i enlighet med tabell 1. För exempel på konsekvensavstånd vid pölbrand visar tabell 2 strålningsnivåer som uppnås vid olika avstånd och utifrån olika storlekar på branden. Tabell 2. Infallande strålningsnivåer på olika avstånd från olika brandstorlekar [8]. Avståndet mellan Ulvsundavägen till närmaste bebyggelse inom planområdet varierar och uppgår som lägst till ca 65 meter. Det kan därmed konstateras att inga farliga konsekvenser inom planområdet är att vänta vid händelse av en olycka involverande brandfarliga vätskor. Ett fåtal transporter på Ulvsundavägen kan utgöras av brännbara/giftiga gaser (klass 2) och explosivt ämne (klass 1) enligt genomförda kartläggningar av farligt gods. En olycka involverande dessa farligt godsklasser kan potentiellt medföra skadeverkan på längre konskevensavstånd och kan vid en ogynnsam olycksplacering på Ulvsundavägen medföra påverkan på människor inom planområdet. Rådande planeringsförutsättningar innebär att mark där människor förväntas vistas mer stadigvarande är förlagd skyddad bakom den nya bebyggelsen. Mellan planerade byggnader och Ulvsundavägen planeras mark inte för stadigvarande vistelse. Utifrån det låga förväntade transportantalet, den låga sannolikheten för uppkomst av olycka sett till farligt godstankarnas robusthet och den begränsade skadepotentialen sett till Sida 25 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI rådande skyddsavstånd kan riskexponeringen förknippade med dessa typer av transporter kvalitativt konstateras vara mycket låg. Planeringsförutsättningarna innebär att en låg samlad riskexponering säkerställs inom planområdet. Givet de tilltagna skyddsavstånden kan på en mer kvalitativ bedömningsgrund konstateras att riskerna med farligt godstransporter på Ulvsundavägen är förknippade med godtagbara risknivåer, detta ur både ett individ- och samhällsriskperspektiv. 3.4 Bromma flygplats I [8] har risker förknippat med Bromma flygplats analyserats. Genomgången baseras på den riskbedömning som National Aero Space Laboratory (NLR) har tagit fram för Bromma flygplats 2015. Majoriteten av flygolyckorna sker i samband med start och landning i nära anslutning till flygplatsens start- och landningsbana. Utredningen anger riskkurvor för individrisknivån 1*10-6 per år 1, se figur 15. Därtill antags även risknivån minska i framtiden och i enlighet med angiven individriskkurva för år 2038 enligt samma figur. Figur 15. Individriskkurvor 1x106 per år. Med hänsyn till att aktuellt planområde är beläget utanför inflygningszonen och angivna individriskkurvor för risknivån 1*10-6 per år är bedömningen att planområdet är förknippat med en acceptabel risknivå sett till risken för ett flygplanshaveri vid Bromma flygplats, ingen vidare utredning krävs. Värt att notera är att Bromma flygplats är planerad att läggas ned 2038 och att riskbidraget från flygplatsen därmed ska ses som tillfällig. 1 Individrisk definieras här som sannolikheten per år att en fiktiv person, som permanent uppehåller sig på en bestämd plats i flygplatsens närområde, omkommer till följd av ett flygplanshaveri Sida 26 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Samlad bedömning och riskvärdering Utifrån rådande trafikeringssituation i sjöfartsledfarled 913 i Bällstaviken bedöms planerat promenadstråk genom parkområdet längs vattenlinje tillsammans med nya flytbryggor för rekreation vara förknippat med godtagbara risknivåer med avseende på påsegling. Byggnader kan uppföras i direkt anslutning till Bällstaviken givet att utformningen säkerställer att inte allvarliga konsekvenser kan uppstå i samband med påsegling, för detta krävs erforderligt hänsynstagande till påseglingsrisk i den fortsatta konstruktionsdimensioneringen av kajområdet. Sett till Solnaverkets placering i förhållande till planområdet förväntas inte fraktfartyg till Solnaverket trafikerar farleden utanför planområdet varför påseglingsdimensionering bedöms kunna utgå från övriga lättare fartyg som trafikerar farleden. Olycksrisker förknippade med Tvärbanan är primärt relaterat till urspårning och brand i spårvagn. Givet aktuella skyddsavstånd bedöms riskerna vara acceptabla, inga ytterligare åtgärder bedöms vara nödvändiga för att hantera vare sig urspårningsrisken eller risker förknippade med brand i spårvagn. Den samlade riskexponeringen sett till transport av farligt gods på Ulvsundavägen har kvalitativt analyserats baserat på utförda kartläggningar och målpunktsanalyser för studerat område, samt utifrån rådande skyddsavstånd. Majoriteten av farligt gods transporterna på Ulvsundavägen utgöras av brandfarliga vätskor (klass 3). Bedömningen är att riskexponeringen inom planområdet är låg sett till aktuella planeringsförutsättningar med tilltagna skyddsavstånd till transportleden. Planområdet ligger utanför in-/utflygningszonen för Bromma flygplats vilket medför en väldigt begränsad riskexponering för människor inom planområdet. Inga särskilda åtgärder krävs för att säkerställa erforderlig riskhänsyn med hänsyn till flygplanshaverier. När planområdet byggts ut i slutet på 2030-talet bedöms olycksriskerna kopplade till Bromma Flygplats minska då dess avtal gått ut och verksamheten planeras att avvecklas. Analysen indikerar att endast väldigt osannolika farligt godsolyckor såsom större explosionsförlopp på Ulvsundavägen bedöms kunna orsaka allvarlig påverkan inom planområdet. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms kvalitativt vara godtagbar utifrån den ringa riskexponering som följer av dessa olycksförlopp. Sida 27 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Slutsatser Utförd analys indikerar en låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms vara godtagbar. Slutsatsen är att tänkt exploatering kan utföras enligt föreslagen struktur. För att säkerställa erforderlig riskhänsyn behöver följande åtgärder beaktas och omhändertas i det fortsatta planeringsarbetet: - Byggnader intill kajområdet ska skyddas från påsegling eller utformas så att inte allvarliga konsekvenser kan uppstå i samband med påsegling. Ovanstående åtgärdsförslag kan behöva omformuleras så att de följer de regler som gäller för utformning av planbestämmelser enligt Plan- och Bygglagen (2010:900). Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och att det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärderna ska implementeras och huruvida behov finns att införliva åtgärder via planbestämmelser i plankartan. Sida 28 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referenser [1] Bällsta Hamn – Markanvändning, Nyréns Arkitektkontor. [2] Handbok för riskanalys, Räddningsverket, 2003. [3] Räddningsverket (bl.a. i samarbete med DNV), Värdering av risk, ISBN 91-88890-82-1, 1997. [4] Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen – Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, 2006. [5] Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, Länsstyrelsen i Stockholms län, Fakta 2016:4. [6] BH-K1-2D06-003-PM kajer, Bällsta Hamn, PM kajer Programhandling, ELU, 2025. [7] Detaljplan för Kv. Krukmakaren m.fl, Solna Stad, 2020. [8] Kv för Gjutmästaren 6 & 9 i Ulvsunda Industriområde – Översiktlig riskanalys, Ramböll, 2019. [9] Identifiering av påseglingsrisker och riskanalys – DP Marievik, SSPA Sweden AB, 2019. [10] Riskanalys för påsegling – Finnboda hamn, Ramböll, 2007. [11] Riskbedömning järnvägsplan, Spårväg City etapp 2, Tyréns, 2011. [12] PM RISK OCH SÄKERHET FÖRDJUPAD UTREDNING, Tvärbanan Kistagrenen, Underlag för detaljplaner i Stockholm, Sundbyberg och Sollentuna, Brandskyddslaget 2016. [13] Råd och skyddsanvisningar för dig som ska arbeta inom Banverkets spårområde, Banverket. [14] Stadsbyggnadskontoret i Göteborg (i samarbete med FOA risk & VBB Samhällsbyggnad), Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn – Transporter av farligt gods, Bilaga 1-5, Dnr: 758/92, 1999. [15] Transporter med farligt gods – Fördjupade analyser av mätningar utförda i Stockholm under oktober 2015, WSP, 2017 [16] Råd och skyddsanvisningar för dig som ska arbeta inom Banverkets spårområde, Banverket. [17] BH-K1-2D06-001-PM Flytbryggor, Bällsta Hamn, PM Flytbryggor Programhandling, ELU, 2025. Sida 29 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga A – Urspårningsrisk förknippad med Tvärbanan Enligt uppgifter som redovisas i UIC Code 777-2 kan frekvensen för urspårning beräknas utifrån följande olyckskvoter vad gäller persontåg: Spår utan växlar Spår med växlar Persontåg: 0,2510-8 per tågkm 2,510-8 per tågkm Ovanstående olyckskvoter är härleda utifrån olycksstatistik vad gäller persontågstrafik och bedöms inte rakt av kunna appliceras för spårväg såsom Tvärbanan. Utifrån statistik från Trafikanalys över bantrafikskador2 respektive bantrafik3 under åren 20002014 så görs en grov bedömning av urspårningsfrekvensen för spårväg. Utifrån en jämförelse av antalet urspårningar samt det totala antalet ‐ tågkm för järnväg respektive spårväg så uppskattas urspårningsfrekvensen per tågkm för spårväg motsvara ca 40 % av den totala urspårningsfrekvensen per tågkm för järnväg (persontåg + godståg). Om hänsyn tas till ovanstående skillnad i urspårningsfrekvens mellan persontåg och godståg så uppskattas dock urspårningsfrekvensen per tågkm för spårväg vara 2 gånger större än för urspårningsfrekvensen för persontåg. I de fortsatta beräkningarna antas det konservativt att urspårningsfrekvensen för spårväg är 108 per tågkm (d.v.s. 4 gånger större än för persontåg). ‐ A.2. Urspårning och mekanisk påverkan på närliggande bebyggelse Frekvensen för urspårning i anslutning till bebyggelse per år (F ) beräknas med följande 1 ekvation: där, −3 𝐹𝐹1= 𝑒𝑒𝑟𝑟 × 𝑑𝑑 × 𝑍𝑍𝑑𝑑 × 365 × 10 = urspårningsfrekvens per tågkm. 𝑒𝑒𝑟𝑟 = den längsta sträcka som den urspårade vagnen kan gå längs med spåret, vilket beräknas som V2/80, där V är tågets hastighet vid urspårningstillfället. 𝑑𝑑 = antal tåg per dygn 𝑍𝑍 𝑑𝑑 Sannolikheten att urspårat tåg kolliderar med byggnad (P ) är beroende av tågets hastighet vid 2 urspårningstillfället samt avståndet mellan järnvägsspår och byggnad. Sannolikheten beräknas med följande ekvation: där, 𝑏𝑏−𝑎𝑎 2 𝑐𝑐 𝑃𝑃 d2 = = ( 𝑏𝑏 ) s × e 0 o , v 5 a × n 𝑑𝑑 b = det maximala vinkelräta avståndet (m) från spåret som vagnen kan hamna, vilket beräknas som V0,55 a = vinkelrätt avstånd (m) mellan spårmitt och byggnad c = det, längs spåret, parallella avståndet inom vilket byggnad löper risk att träffas av urspårad vagn på ett avstånd a, vilket beräknas med ekvationen: om b > a. Är b < a blir c = 0. d c=b×(b−a) 2 Bantrafikskador 2014 (Statistikrapport 2015:15), Trafikanalys 3 Bantrafik 2014 (Statistikrapport 2015:13), Trafikanalys Sida 30 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sannolikheten för byggnadskollaps till följd av kollision (P ) beräknas vidare med följande 3 ekvation: för b-t-a > 0 där 2 𝑡𝑡×(2𝑏𝑏−2𝑎𝑎−𝑡𝑡) 𝑃𝑃α3 == (1−s 3 a×nnol ( i 𝑏𝑏 k − h 𝑎𝑎 e ) 2ten× fö𝛼𝛼r ras beroende av konstruktionens robusthet. α = 1 innebär att alla kollisioner där hastigheten överstiger 60 km/h leder till ras. t = det vinkelräta avståndet (m) från spåret där den urspårade vagnens hastighet sjunkit under 60 km/h, vilket beräknas med ekvationen: där 𝑎𝑎×𝑑𝑑´ a = se ovan 𝑡𝑡=(𝑑𝑑−𝑑𝑑´ d’ = det, längs spåret, längsta avståndet som den urspårade vagnen kan gå, där hastigheten fortfarande överstiger eller är lika med 60 km/h. Antaget till 45 enligt vägledning. Resultaten från genomförd fördjupad analys av urspårningsfrekvens och risken för byggnadskollaps intill banan redovisas i tabell 3. Beräkningarna har utgått från det konservativa antagandet att 700 tåg per dygn förutsätts, d.v.s. 2,5 minuterstrafik vilket ska jämföras med att det idag är 7 minuterstrafik. Tabell 1. Sammanställning av urspårningsfrekvens och mekanisk verkan med variation på avstånd från spåret. Persontåg (Tvärbanan 700 st/dygn hastighet om 80 km/h) a (meter) P2 P3 Frekvens kollision (F1 x P2) Frekvens byggnadskollaps (F1 x P2 x P3) 0 34,7% 100,0% 7,1E-05 2,5E-05 1 25,3% 84,2% 5,2E-05 1,1E-05 2 17,8% 67,8% 3,6E-05 4,4E-06 3 12,0% 51,8% 2,5E-05 1,5E-06 4 7,7% 38,5% 1,6E-05 4,7E-07 5 4,6% 33,5% 9,4E-06 1,4E-07 6 2,5% 0,0% 5,2E-06 0,0E+00 7 1,3% 0,0% 2,6E-06 0,0E+00 8 0,6% 0,0% 1,3E-06 0,0E+00 9 0,3% 0,0% 7,0E-07 0,0E+00 10 0,2% 0,0% 4,5E-07 0,0E+00 Resultatet från utförda beräkningar påvisar att risken förknippad med urspårning är begränsad i omgivningen. Risken för att en byggnad skulle kollaps till följd av kollision med ett urspårat tåg går mot 0 redan vid ett avstånd om 6 meter från banan. De bör noteras att tillämpad ekvationen är baserad på järnvägsvagnar med avseende på vikt m.m. och bedöms inte vara applicerbar på spårvagn (lättare konstruktioner). Troligtvis skulle det krävas en ännu högre hastighet för byggnadskollaps vid urspårning av spårvagn. Baserat på resultaten kan konstateras att risken förknippade med en farlig urspårning på Tvärbanan i princip är försumbar på avstånd större än 5 meter från spårmitt. Planerade byggnader som uppförs på avstånd längre än 15 meter från spåren bedöms ej vara riskutsatta. Sida 31 (31) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Samlade geotekniska PM.pdf]   Handlingsnamn Beställare Upprättad Ändrings Sidnr. datum datum Allmän platsmark BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik Exploaterings- 2025-08-18 2 – 34 kontoret BH-G1-2A06-001_B2 – Befintliga 2025-08-18 35 undermarkanläggningar BH-G1-2A06-001_B3 – Schakt- och 2025-08-18 36 uppfyllnadskarta med tolkade lermäktigheter BH-G1-2A06-001_B4 – Stabilitetsberäkningar 2025-08-18 37 – 89 BH-G1-2A06-001_B6 – Typsektioner: 2025-08-18 90 – 91 Markförstärkningsmetoder Kvartersmark Masugnen södra - Grundläggningsförutsättningar JM 2025-07-02 92 – 93 Masugnen södra och Norra - Grundläggningsmetod Borätt / OBOS - 94 Tackjärnet 4 - Konstruktionsutlåtande BW Brommas 2024-11-11 95 – 99 Fastigheter Gjutmästaren 3 - PM Geoteknik Svenska Hem i 2025-05-28 100 – 105 Bromma Bilaga 1 Inventering utförd av Atkins 2016, 2016-04-01 106 – 107 tidigare geo Gjutmästaren 4 - PM Geoteknik Primula 2025-04-28 108 – 114 Byggnads AB Gjutmästaren 5 - PM Geoteknik Gjutmästaren 5 2025-03-07 2025-05- 115 – 133 i Ulvsunda AB 05 Bilaga 1 Valt värde skjuvhållfasthet 2025-03-07 134 Bilaga 2 Resultat stabilitetsberäkningar – 2025-02-28 135 – 152 befintliga förhållanden Bilaga 3 Resultat stabilitetsberäkningar – 2025-02-28 153 – 158 uppfyllnader 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 2 av 163 BH-G1-2A06-001 PM Geoteknik Underlag till detaljplan Exploateringskontoret Bällsta Hamn 8002510 stockholm.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 3 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 1(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik Bällsta Hamn Underlag för detaljplan Anders Beijer Lundberg Sebastian Addensten Uppdragsledare Granskare Gustav Ganebo Handläggare BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 4 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 2(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 1. Sammanfattning 5 Innehåll 1.1. Planområdets geotekniska förutsättningar 5 1.2. Planområdets planerade markanvändning 5 1.3. Planområdets geotekniska risker 5 1.4. Planområdets geotekniska åtgärdsförslag för att hantera riskerna 6 2. Uppdrag 6 3. Syfte och bakgrund 6 3.1. Beskrivning av planområdet 6 3.2. Lämplig mark- och vattenanvändning 7 4. Omfattning 7 5. Underlag 7 Arkivmaterial 8 6. Befintlig markanvändning i området 9 6.1. Bebyggelsehistorik 9 6.2. Geografiskt läge 10 6.3. Byggnader 10 6.4. Anläggningar 11 6.5. Ledningar 11 7. Planerad markanvändning inom planområdet 12 7.1. Allmän platsmark 12 7.2. Kvartersmark 13 7.3. Strandparken vid Bällstaviken 14 8. Angränsande fastigheter 15 9. Markförhållanden 18 9.1. Områdesindelning 18 9.2. Jordlagerföljd 18 9.3. Hydrogeologiska förhållanden 22 9.4. Markmiljötekniska förhållanden 23 10. Stabilitet 23 10.1. Strandparken 24 BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 5 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 3(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 10.1.1. Befintliga förhållanden 24 10.1.2. Planerad situation och åtgärdsförslag 24 10.2. Kajen 24 10.2.1. Befintliga förhållanden 24 10.2.2. Planerad situation och åtgärdsförslag 25 10.3. Delområde öst 25 10.3.1. Befintliga förhållanden 25 10.3.2. Planerad situation och åtgärdsförslag 25 10.4. Delområde Väst 25 10.4.1. Befintliga förhållanden 25 10.4.2. Planerad situation och åtgärdsförslag 25 11. Sättningar 25 11.1. Befintliga förhållanden 26 11.2. Planerad situation och åtgärdsförslag 26 11.2.1. Strandparken 26 11.2.2. Kajområdet 26 11.2.3. Delområde öst 27 11.2.4. Delområde väst 27 12. Kvartersmark 27 12.1. Grundläggningsrekommendationer 27 13. Klimatförändringar och klimatanpassning 28 13.1. Allmänt 28 13.2. Stabilitet 28 13.3. Sättningar 28 14. Markvibrationer ifrån tvärbanan 29 15. Erforderliga åtgärder för lämplig markanvändning 29 15.1. Bällstaviken 29 15.2. Kajområdet 30 15.3. Delområde öst 30 15.4. Delområde väst 31 BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 6 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 4(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 PM Geoteknik Bilagor Benämning Beskrivning Sidantal BH-G1-2A06-001_B1 PM Geoteknik underlag till detaljplan 77 Bilaga 1 Tolkade jordlagerföljder BH-G1-2A06-001_B2 PM Geoteknik underlag till detaljplan 1 Bilaga 2 Befintliga undermarkanläggningar BH-G1-2A06-001_B3 PM Geoteknik underlag till detaljplan 1 Bilaga 3 Schakt- och uppfyllnadskarta med tolkade lermäktigheter BH-G1-2A06-001_B4 PM Geoteknik underlag till detaljplan 53 Bilaga 4 Stabilitetsberäkningar BH-G1-2A06-001_B5 PM Geoteknik underlag till detaljplan 25 Bilaga 5 Sättningsberäkningar BH-G1-2A06-001_B6 PM Geoteknik underlag till detaljplan 2 Bilaga 6 Typsektioner: Markförstärkningsmetoder BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 7 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 5(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 1. Sammanfattning ELU Konsult har på uppdrag av Exploateringskontoret Stockholms stad genomfört en geoteknisk utredning för detaljplan Bällsta Hamn. Syftet har varit att klarlägga områdets lämplighet för exploatering med avseende på de geotekniska förhållandena samt att ange krav och rekommendationer för att säkerställa lämplig och säker markanvändning i området. Resultatet från den geotekniska utredningen visar att marken i utredningsområdet bedöms som lämplig för planerat ändamål under förutsättning att åtgärder och rekommendationer i föreliggande PM följs avseende totalstabilitet, sättningar och erosionsskydd. 1.1. Planområdets geotekniska förutsättningar Jordlagerföljden på land i det aktuella området utgörs av blandad fyllning som överlagrar lera, friktionsjord och berg. Den största delen av området består av tidigare sjöbotten som har fyllts ut vid anläggandet av befintliga kajer. Fyllningens mäktighet är mellan 1,5 och ca 5 m. I delar av området vilar fyllningen direkt på berg. Lerans mäktighet är som mest ca 20 m i den sydöstra delen av områden. Generellt överlagrar leran ett naturligt friktionsjordlager med varierande tjocklek upp till ca 5 meter. Ställvis förekommer lera direkt på berg. Utanför kajlinjen vid Bällstaviken finns lera som vilar på underliggande friktionsjord. Leran har en mäktighet på ca 10 m i kajlinjen och ökar ut mot viken. Befintliga anläggningar inom området innefattar byggnader, vägar, kajer, ledningar och kvarlämnade grundkonstruktioner för rivna byggnader. 1.2. Planområdets planerade markanvändning I planförslaget föreslås det befintliga hamn- och industriområdet att omvandlas till en blandad stadsbebyggelse med bostäder, kontor, service och skolor. Offentliga platser inom detaljplanen innefattar gator, torg och parker. Vidare planeras en Strandpark att anläggas på tillskapad mark i Bällstaviken, samt kajer för angöring av framtida pendelbåtstrafik. Planerade marknivåer medför förändringar jämfört med dagens nivåer i området. På land bedöms nivåförändringarna variera mellan 2 m avschaktning till ca 3 m uppfyllnad. För strandparken planeras utfyllnader i vatten på upp till ca 7 m. 1.3. Planområdets geotekniska risker Geotekniska risker inom planområdet innefattar bland annat: • Låg stabilitet mot ras och skred vid befintliga kajer och vid uppfyllnader invid kvartersmark. • Låg stabilitet mot ras och skred, risk för sättningar samt massundanträngning vid permanent skede och utförande av utfyllningar för Strandpark. • Risk för sättningar på grund av uppfyllningar på lerlager inom allmän platsmark och kvartersmark. • Risk för erosion vid slänter i vattnet och kajer. • Risk för vibrationer i planerade bostäder och kontor på grund av närheten till den befintliga spårvägen tvärbanan. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 8 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 6(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 • I byggskedet finns även andra geotekniska risker kopplat till byggproduktionen vilka måste beaktas vid fortsatt projektering, bland annat vibrationer, buller, dammning och massundanträngning ifrån mark- och grundläggningsarbeten, både inom planområdet men också inom intilliggande fastigheter. 1.4. Planområdets geotekniska åtgärdsförslag för att hantera riskerna Stabilitetshöjande åtgärder erfordras inom området för att säkerställa säkerheten mot ras och skred. Detta kan innefatta förstärkningsåtgärder eller lastrestriktioner. Den planerade strandparken erfordrar åtgärder såsom jordförstärkning eller pålning för att säkerställa stabiliteten i det utfyllda landområdet för strandparken och minska risken för sättningar. Planerad höjdsättning inom planområdet innebär att sättningsreducerande åtgärder är nödvändiga. För allmän platsmark erfordras jordförstärkning eller förbelastning som anpassas efter sättningskrav inom planområdet. Laster från planerade konstruktioner inom kvartersmark bör föras ner till fast botten för de delar där risk för skadliga sättningar föreligger. Erosionsskydd erfordras längs kajer och mot Bällstaviken. Vibrationsutredning erfordras för att bedöma möjlig vibrationspåverkan på planerade byggnader längs tvärbanan. Ytterligare geoteknisk undersökning bedöms inte erfordras för riskbedömning i detaljplaneskedet. 2. Uppdrag ELU Konsult AB har på uppdrag av Exploateringskontoret Stockholms stad genomfört en geoteknisk utredning för detaljplan Bällsta Hamn. Föreliggande PM redovisar underlag för detaljplan för att säkerställa lämplig markanvändning enligt Plan- och bygglagen och vilka åtgärder som erfordras inom planområdet. 3. Syfte och bakgrund 3.1. Beskrivning av planområdet Inom Ulvsunda industriområde ligger planområdet för Bällsta Hamn, i ett kollektivtrafiknära läge invid Bällstaviken, nära både Sundbyberg och Solna, visat i Figur 3.1. Området bedöms ha mycket stora stadsutvecklingsmöjligheter. Syftet med föreliggande detaljplan är att i linje med översiktsplanen för Stockholms stad omvandla området till blandad stadsbebyggelse med uppskattningsvis ca 1400 nya bostäder, service, kontor, ett mobilitetshus samt nya gator, parker och torg. Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor, samt möjliggöra angöring av framtida pendelbåtstrafik. Målsättningen är att skapa en blandstad med ett varierat innehåll av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt och händelserikt dygnet runt, året runt. Då området har en stor brist på parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor för både kvartersmark och allmän platsmark. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 9 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 7(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Figur 3.1. Planområdet inom streckat område. Bild: Stockholm växer. 3.2. Lämplig mark- och vattenanvändning Föreliggande PM Geoteknik innefattar erforderligt underlag för att säkerställa lämplig mark- och vattenanvändning av området Bällsta Hamn enligt Plan- och bygglagen. Geotekniska frågeställningar innefattande människors hälsa och säkerhet, jord-, berg- och vattenförhållanden, vibrations- och bullerstörningar, och risken för olyckor, översvämning och erosion beaktas. 4. Omfattning Föreliggande PM geoteknik behandlar både allmän platsmark och kvartersmark. Exploateringskontoret Stockholms stad är byggherre för allmän platsmark. Byggaktörer inom respektive fastighet är byggherre för kvartersmark. Detaljeringsgraden för PM är anpassad för att säkerställa krav på lämplig markanvändning enligt Plan- och bygglagen. Erforderliga åtgärder för att säkerställa att krav uppfylls måste anpassas av respektive byggherres egen utredning och projektering. 5. Underlag Följande underlag har använts till bedömningar, rekommendationer samt skapande av projekteringsunderlag: [1] Markteknisk undersökningsrapport (MUR), ” BH-G1-2J01-001-MUR.docx”, upprättad 2025-08-18 av ELU Konsult AB. [2] Mätningsteknisk redovisning (MätR), upprättad av Scior Geomanagement AB 2024- 01-12, hämtad 2024-03-18 från Bällsta hamns projektportal. [3] PM 1 – Ledningsutredning, upprättad 2025-10-31 av Iterio AB BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 10 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 8(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 [4] Överlämnings-PM, ”Överlämnings-PM – Bällsta hamn”, upprättad 2016-05-20 av Atkins Sverige AB [5] Geoteknik i plan, ”PL01.pdf”, upprättad 2016-05-20 av Atkins Sverige AB [6] Inspektioner av kajer vid Bällsta hamn, ”K-PM 101”, upprättad 2019-08-19 av ELU Konsult AB. [7] Befintliga kajer, ”BH-K-20-V-001.dwg”, hämtad 2025-03-20 från Bällsta hamns projektportal. [8] Grundkarta, ”Bällsta Hamn_Baskarta.dwg”, daterad 2024-03-14, hämtad 2024-03-18 från Bällsta hamns projektportal. [9] Kantlinjer planerad gata ”BH-T2-30-P-002.dwg”, upprättad 2025-02-28, hämtad 2025-03-19 från Bällsta hamns projektportal. [10] Höjdsättning planerad gata, ”BH-T2-30-P-003.dwg”, upprättad 2025-02-28, hämtad 2025-03-19 från Bällsta hamns projektportal. [11] Fotavtryck planerat, ”BH-C-01-P-001.dwg”, upprättad 2025-03-21, hämtad 2025-04- 03 från Bällsta hamns projektportal. [12] Höjdsättning planerad parkmark, ”BH-L-30-V-001.dwg”, upprättad 2025-02-07, hämtad 2025-03-08 från Bällsta hamns projektportal. [13] Planerade VA-ledningar i plan, ”BH-VA-51-P-001.dwg”, upprättad 2025-03-06, hämtad 2025-03-06 från Bällsta hamns projektprotal. [14] Planerade VA-ledningar i sektion, ”BH-VA-51-S-001.dwg”, upprättad 2025-03-06, hämtad 2025-03-06 från Bällsta hamns projektprotal. [15] Bottenskanning av Bällstaviken, upprättad 2019-04-01 av Clinton Marine Survey. [16] Mätning vattenstånd, SMHI, www.smhi.se, 2011-09-20 [17] SS-EN 1990, Eurokod - Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk [18] SS-EN 1991-1-1, Eurokod 1: Laster på bärverk - Del 1-1: Allmänna laster - Tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader [19] SS-EN 1997-1:2024, Eurokod 7 – Geoteknisk dimensionering – Del 1: Allmänna regler [20] TSFS 2018:57, Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av eurokoder [21] Utredning av släntstabilitet, SGI Vägledning 8 [22] SGI Information 1, jords egenskaper, Statens geotekniska institut [23] SGU-rapport 2018:17, handledning till kartan Förutsättningar för skred i finkornig jordart [24] SGU Rapport 2015:19, Grundvattennivåer i ett förändrat klimat – nya klimatscenarier [25] SGI Information 17, Geodynamik i praktiken, Linköping, 2000 [26] Kvalitetsprogram, Allmänna platser Bällstahamnsområdet, upprättad 2021-07-15 av Landskapslaget Arkivmaterial [27] Befintlig pumpstation, ”Pumpverk Smältvägen”, Rit.nr. 158424, daterad 1970-07-10. [28] Tolkad geoteknik längs befintlig kaj, ”Borrsektioner i kajens längdriktning”, Rit.nr. 27441, Låd nr. 4, daterad 1947-10-15. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 11 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 9(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 [29] Tvärsektioner för tolkad geoteknik längs befintlig kaj, ”Förslag till hamnplats vid Norrby”, Rit.nr. 20867 och 20868, Låd nr. 4, daterad 1941-04-06. [30] Befintlig husgrundläggning, ”Husgrundläggning – översikt”, Kartblad 22:b och 22:d, daterad 1977-10-20. [31] Grundläggning Karlsboda hållplats, ”Tvärbanans utbyggnad”, Rit.nr. TVBN203-120- 111-201, relationshandling daterad 2012-06-15. 6. Befintlig markanvändning i området 6.1. Bebyggelsehistorik Det aktuella området är beläget invid Bällstaviken, invid Bällstaviken i Ulvsunda, mellan Västerort i Stockholms stad och Sundbybergs stad. Inom planområdet har tidigare funnits åkrar och jordbruksbebyggelse. Bällstaviken är utlopp för Bällstaån, som transporterar vatten och sediment bort mot Mälaren. Figur 6.1 visar området ifrån karta daterad 1893 innan området exploaterades, söder om Sundbyberg. Figur 6.1: Karta över området vid Bällsta Hamn 1893 med planområdet i blått. Figur 6.2 visar området i en karta ifrån 1934 som visar framväxten av det omkringliggande Ulvsunda industriområde, som då hade börjat byggas. På 1940-1950-talet byggdes kajområdet ut till en hamn, innefattande kajer och lastplatser. Innan dess bestod området av åkrar, strandängar och sjöbotten som fylldes över med grusfyllning. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 12 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 10(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Figur 6.2. Karta ifrån 1934 som visar området vid Bällsta Hamn. 6.2. Geografiskt läge Bällsta hamn begränsas av fastigheten Gjutmästaren 6 i söder, Bällstaviken i öster och av Masugnsvägen i väster och norr. Parallellt med Masugnsvägen löper tvärbanan och angränsande till området i norr ligger hållplatsen Karlsbodavägen. Mot Bällstaviken sträcker sig en kaj från Masugnsvägen till Gjuterivägen i söder. I figur 6.3 redovisas befintligheter i Bällsta hamn. 6.3. Byggnader Befintliga byggnader inom Bällsta hamn används i huvudsak för lagerverksamhet och servicetjänster. På fastigheten Masugnen 1 är samtliga byggnader rivna. Fastigheten används för byggetablering samt som upplagsyta. Samtliga byggnader inom detaljplaneområdet är grundlagda på betongpålar, förutom byggnaderna på Valsverket 5, 6 och 8 som är grundlagda med plintar eller platta direkt på berg. Grundläggningen från de nu rivna byggnaderna på Masugnen 1 är kvarlämnad i marken. För en inventering av befintliga undermarksanläggningar se Bilaga 2, som visar relationsunderlag på grundkonstruktioner i området. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 13 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 11(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Figur 6.3. Satellitbild över Bällsta hamn med befintligheter. 6.4. Anläggningar Vid korsningen Smältvägen och Masugnsvägen ligger en spillvattenpumpstation tillhörande Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Från pumpstationen löper en markförlagd trycksatt spillvattenledning söderut i Masugnsvägen. Pumpstationen är grundlagd med platta direkt på berg. Tvärbanan är grundlagd på en oförstärkt järnvägsbank, och hållplats Karlsbodavägen är grundlagd på singulära inblandningspelare av kalkcement, vilket visas i Bilaga 2. Befintlig kaj består av tre kajdelar som byggts på 1940-talet till 1950-talet. Samtliga kajdelar är pålade med en kombination av stål- och betongpålar. Kajen framför Masugnen 1 (kajdel 3) och kajen mellan Masugnen 1 och Gjutmästaren 3 (kajdel 2) vilar på en stenkista i bakkant. 6.5. Ledningar Markförlagda ledningar återfinns i huvudsak i anslutning till vägar och byggnader i området. I samtliga vägar löper el-, dagvatten, spillvatten-, tele-, och vattenledningar. I Masugnsvägen och Smältvägen är även gas- och fjärrvärmeledningar förlagda. Fjärrkyleledningar är förlagda i Masugnsvägen. Längs Smältvägen löper en D1800x1000 kulvert österut till Bällstaviken. I övrigt utgörs ledningarna av opto- och teleledningar. Befintliga spill- och dagvattenledningar visas i Bilaga 2. Vid Masugnsvägen finns även högspänningsledningar för tvärbanan samt signalledningar. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 14 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 12(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 7. Planerad markanvändning inom planområdet 7.1. Allmän platsmark Inom allmän platsmark planeras tre parker, ett torg, renovering av en befintlig kaj, nya gator och vägar samt förläggning av nya ledningar. Parken mot Bällstaviken, Strandparken, är en del av ett sammanhängande parkområde som planeras längs med Bällstaviken. För att tillskapa mer parkmark planeras en utfyllnad i Bällstaviken. Delar av befintliga kajer ska rivas vid anläggandet av strandparken utanför befintlig kaj. I söder ansluter Strandparken till gågata invid Gjutmästaren 6 via en planerad GC-bro. Den befintliga kajen mellan Gjutmästaren 3 och Masugnen 1 ska renoveras för att möjliggöra för angöring av pendelbåtstrafik. Direkt söder om Tackjärnet 1-3 och Masugnen Södra löper en befintlig D1800 x 1000 kulvert, från Karlsbodavägen till Bällstaviken, som planeras ersättas med två nya D2000-kulvertar. Befintlig kulvert redovisas i Bilaga 2. I Vattenparken planeras ett underjordiskt avsättningsmagasin som ska ansluta till den planerade D2000-kulverten. Avsättningsmagasinet ingår i arbetet med det lokala åtgärdsprogrammet (LÅP) för Mälaren- Ulvsundasjön. I Figur 7.2 visas planerade objekt mot en satellitbild av Bällsta hamn. I figuren är planerade gator samt anläggningar markerat/textat med rött, planerade torg samt parker markerat/textat med grönt och planerade ledningsstråk markerat/textat med blåa linjer. Detaljplaneområdet avgränsas av den gula linjen i figuren. Kvartersmark där byggaktörer är byggherrar markeras med turkos färg. Figur 7.2. Satellitbild över Bällsta hamn med planerade objekt. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 15 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 13(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 7.2. Kvartersmark Inom kvartersmarken som visas i Figur 7.2 planerar byggaktörer att utveckla fastigheterna. I Figur 7.3 framgår den planerade kvartersmarken. Planering och projektering av kvartersmarken är fortfarande i ett tidigt skede och förändringar kan ske vilket kan påverka kommunens allmänna platsmark, något som bör beaktas vid fortsatt projektering. Figur 7.3. Översiktsplan som visar planerad kvartersmark. Planerade fastighetsgränser visas med streckad röd linje. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 16 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 14(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 7.3. Strandparken vid Bällstaviken Strandparken planeras att innefatta grönområden och promenadstråk invid Bällstaviken. I dagsläget löper kajer längs merparten av strandlinjen utmed Bällstaviken. Dessa planeras delvis att rivas när strandparken ska byggas. Figur 7.4 visar översiktsritning med landskapsutformning över hela detaljplaneområdet, där utfyllnaden i Bällstaviken visas i högra delen av bilden. I söder planeras en bro som förbinder strandparken mot gång- och cykelvägar i söder. För planläggning av Strandparken har flera alternativ utretts. Bland annat alternativet som föreslås i kvalitetsprogrammet från 2021 [21]. I kvalitetsprogrammet föreslås att återskapa den skarpa kanten mot Bällstaviken genom att anlägga en ny kaj. Vid ombyggnation av den befintliga kajen kommer någon stabilitetshöjande åtgärd erfordras för den nya kajen. För att säkerställa stabiliteten bedöms följande metod lämpligt: • 1: Spont installeras kant vid planerad kaj. • 2: Tryckbank i vattenområdet framför kaj. • 3: Stabilisering av jord med inblandningspelare vilket troligtvis Innebär att inblandningspelare behöver installeras på kvartersmark, något som kan komma att komplicera samordning mellan Stockholms stad och byggaktörer.. Typsektioner för de olika metoderna redovisas i bilaga 6.1 Strandparken planeras placeras på utfyllda massor i Bällstaviken vilket är den föreslagna utformningen av parkområdet. De utmaningar som måste hanteras vid genomförandet av dessa utfyllnader är dels att säkerställa stabiliteten i sjöbotten vid utfyllnaden samt risken att massor långsamt pressar undan den befintliga leran, vilket kan ge rörelser i den framtida utfyllnaden, dels att begränsa sättningar i lermassorna. Eftersom Strandparken inte är sättningskänslig kan återstående sättningar efter färdigställande tillåtas vara förhållandevis stora. Dessutom har projektet förhållandesviss lång genomförandetid, vilket innebär att överlast kan användas för att ta ut sättningar innan färdigställande av strandparken. Tre metoder för att säkerställa stabilitet och minska risken för sättningar bedöms mer lämpliga för utfyllning i Bällstaviken: • A: Utskiftning genom nedpressning ner till fastare jordlager med storsten och fyllning av strandparken med krossmaterial. • B: Lätt bankpålning med träpålar, följt av ett avjämningslager av sorterat grus och geotextil och geonät, följt av utfyllning med krossmaterial på det förstärkt lagret med slänt på förstärkt lager • C: Förstärkning av lera med en krans av KC-pelare och utfyllning med krossmaterial, eventuellt kompletterat med sättningsminskande KC-pelare i det utfyllda området. Typsektioner för markförstärkning med respektive metod redovisas i Bilaga 6.2. Till detta kommer andra metoder som innefattar pålning för grundläggning av konstruktioner i området, innefattande gång- och cykelbro samt eventuella kompletteringar av kajer och pendelbåtsbrygga I programhandlingsskedet har en rad alternativ för utbyggnaden av Strandparken studerats, bland annat spontkajer, bankpålning och stödmurskajer. Eftersom en genomgång av BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 17 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 15(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 bedömda kostnader och klimatpåverkan har den presenterade utfyllningen understött av inblandningspelare bedömts vara mest lämplig för att uppfylla kostnads- och miljömål som staden satt upp. Figur 7.4. Översikt av planerad landskapsutformning, Nyréns. 8. Angränsande fastigheter Föreliggande kapitel ger en överblick över fastigheter som kan påverkas av utbyggnaden av Bällsta Hamn med noteringar av intresse. Angränsande fastigheter som bedöms kunna påverkas av markarbeten inom detaljplaneområdet redovisas inringat i Figur 8.1 och innefattar: • Schaktugnen 2 (nyligen färdigställda byggnader) • Schaktugnen 3 (nyligen färdigställda byggnader) • Induktorn 27 • Induktorn 28 BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 18 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 16(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 • Induktorn 37 • Gjutmästaren 6 (stabilitetsrisker kan förekomma som kräver åtgärder) Figur 8.1. Angränsande fastigheter med planområdet redovisat med rött. Inringade angränsande fastigheter bedöms kunna påverkas av markarbeten inom detaljplaneområdet. Observera att fastighetsgränser inom planområdet ej är aktuella. (Lantmäteriet). Angränsande fastigheter som inte bedöms kunna påverkas av markarbeten inom detaljplaneområdet redovisas inringar i Figur 8.2 och innefattar: • Vallonsmidet 7 • Vallonsmidet 8 • Vallonsmidet 9 • Trafikflyget 9 • Trafikflyget 10 BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 19 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 17(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 • Trafikflyget 12 • Motståndet 7 • Motståndet 8 • Motståndet 9 Figur 8.2 Angränsande fastigheter med planområdet redovisat med rött. Inringade angränsande fastigheter bedöms inte påverkas av markarbeten inom detaljplaneområdet. Observera att fastighetsgränser inom planområdet ej är aktuella. (Lantmäteriet). Observera att detta endast avser påverkan genom deformationer eller vibrationer i detaljplaneområdet. Grundvattenpåverkan diskuteras i PM Hydrologi BH-G2-2A06-001. Observera att den aktuella fastighetsindelningen inom planområdet ej redovisas i Figur 8.1 och Figur 8.2, för aktuella fastighetsindelning se Figur 7.3. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 20 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 18(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 9. Markförhållanden 9.1. Områdesindelning Föreliggande avsnitt utgår ifrån en uppdelning av delområden, se Figur 9.1. Detta för att underlätta beskrivningen av markförhållanden. Figur 9.1 visar detaljplaneområdet med den föreslagna indelningen. 1. Bällstaviken omfattar området som i dagsläget är vattenspegel. 2. Kajområdet omfattar den befintliga kajkonstruktionen mot Bällstaviken. 3. Delområdet öst är beläget mellan Smältvägen/Råjärnsvägen och den befintliga kajen samt Bällstaviken i söder. 4. Delområde väst är beläget mellan Masugnsvägen/Karlsbodavägen och Smältvägen/Råjärnsvägen. Figur 9.1. Satellitbild över Bällsta hamn med indelning av delområden. 9.2. Jordlagerföljd En generell beskrivning av geotekniska förhållanden presenteras i respektive avsnitt nedan. Tolkade jordlagerföljder för området visas i Bilaga 1. Detaljerad redovisning av markundersökningar i området finns i Markteknik undersökningsrapport MUR/Geoteknik, BH-G1-2J01-001-MUR. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 21 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 19(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 9.2.1. Bällstaviken I viken har inga undersökningar utförts inom ramen för pågående projekt. Tolkningen av jordlagerföljden i föreliggande stycke bygger på arkivborrhål som utförts i viken när den befintliga kajen byggdes. Eftersom ingen ny undersökning gjorts i viken ska val av jordparametrar samt tolkning av jordlagerföljden ses som endast preliminär och osäker. Jordlagerföljden på sjöbotten utgörs av ett tunt sedimentlager på lera som följs av friktionsjord på berg. Arkivborrningen utfördes ca 40 m ut i viken. Lerans mäktighet uppgår till ca 10 m närmast kajen på Masugnen 1 och ökar sedan till ca 15 m vid gränsen för borrningen i viken. Längs med kajen söderut ökar lermäktigheten från ca 10 m framför Gjutmästaren 3 till ca 23 m på Gjutmästaren 4. En färganalys över lermäktigheten visas i Figur 9.2 En provtagning är utförd i Bällstaviken. Det första jordprovet är taget på ca 1 meters djup och det sista provet är taget på ca 13 m djup. Enligt provtagningspunkten har leran en mycket låg skjuvhållfasthet ned till ca 11 m, därefter är skjuvhållfastheten låg. Enligt den miljötekniska utredningen ”PM Sediment Bällstaviken” utförd av Sweco överlagras leran ställvis vid kajen av ett tunt lager av grus. Organiskt material har påträffats på ytan i områdets södra del [25]. . Figur 9.2 Satellitbild över Bällsta hamn med tolkade lermäktigheter i Bällstaviken. 9.2.2. Kajområdet Området utgörs av tidigare sjöbotten som fyllts ut med en stenkista någon gång på 1940- talet innan kajen byggdes. Jordlagerföljden består av friktionsjord på berg som överlagras av fyllning på lera. Ställvis längs kajen bedöms stenkistan vila direkt på friktionsjorden vilket BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 22 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 20(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 innebär att leran tryckts ut genom nedpressning alternativt grävning och återfyllning. Jordlagerföljden vid kajen inom Gjutmästaren 3 har inte undersökts. Fyllningsmäktigheten varierar mellan ca 5 m och ca 10 m, gränsen mellan fyllningen och den naturliga friktionsjorden är dock mycket osäker. Vid sondering i stenkistan har många block påträffats längs med hela jordprofilen. Under en provgropsundersökning ”PM Bällstahamn” utförd av Sweco ned till 1 m djup observerades en osorterad fyllning med grus, sand, tegel och block i fyllningen, i Figur 9.3 visas en bild från provgropsundersökningen [26]. Lerans mäktighet varierar mellan 0 m och ca 5 m. Friktionsjordens mäktighet varierar mellan ca 1 m och ca 10 m. Figur 9.3. Bild tagen under provgropsundersökning i Bällsta hamn vid befintliga kajen [25]. 9.2.3. Delområde öst Området används som industrimark, och täcks av fyllning inblandat med skrot och annat material. Innan området användes för industri var det till stor del sjöbotten. Jordlagerföljden består av fyllning som överlagrar lera, friktionsjord och berg. Geoteknisk information är begränsad eller saknas helt inom fotavtrycket för byggnaden på Gjutmästaren 3. Fyllningens mäktighet varierar generellt mellan ca 2 och ca 3 m, förutom inom området mellan Masugnen 1 och Gjutmästaren 3 där mäktigheten uppgår till ca 4 m. Enligt provtagningar består fyllningen av sandigt grus och block har påträffats under Jb-sondering i fyllningslagret. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 23 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 21(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Lerans mäktighet varierar inom området mellan ca 5 m och 15 m. Leran är i huvudsak sulfidhaltig och ställvis varvig med tunna skikt av silt, finsand eller sandigt grus. Provtagningar visar på att de översta 2 m består av gyttjig lera. Skjuvhållfastheten är för de flesta punkter mycket låg. I flera provtagningspunkter har högsensitiv lera påträffats, något som även påfunnits på Gjutmästaren 6 söder om detaljplaneområdet. I punkt 21GS017 lokaliserad mellan Masugnen 1 och Gjutmästaren 3 har högsensitiv lera påträffats på samtliga provtagningsdjup i punkten. För vissa punkter uppgår sensitiviteten till >50, samtidigt som den omrörda skjuvhållfastheten är <0,4 kPa, vilket definieras som kvicklera enligt SGI [22]. Vilket innebär att leran är känslig för vibrationer samt pålastningar och att således högre säkerhet erfordras mot skred. Området var högsensitiv lera förekommer är i nuläget osäkert och bör i fortsatt projektering utredas med flera undersökningspunkter samt undersökningsmetoder. Var högsensitiv lera bedöms förekomma inom planområdet visas i Figur 9.4. Friktionsjorden varierar generellt mellan ca 0,5 m och ca 5 m. Lokalt uppgår mäktigheten till ca 8 m. Figur 9.4. Översikt över planområdet med var högsensitiv lera bedöms förekomma markerat med rött. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 24 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 22(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 9.2.4. Delområde väst Delområde väst används som industrimark och täcks av fyllning som överlagrar lera, friktionsjord och berg. Till skillnad från delområde öst utgjordes delområdet av landområde redan innan det började användas för industri. I korsningen Gjuterivägen Masugnsvägen och ställvis i södra delen av delområdet finns fyllning direkt på berg Geoteknisk information saknas helt på majoriteten av fastigheten Valsverket 10. Fyllningen har en mäktighet på ca 1 m till ca 2 m. Enligt provtagningar i jordlagret består fyllningen av sand och grus. I vissa jordprover har även silt förekommit i fyllningen. Leran har generellt en mäktighet på mellan 0 till 5 m söder om Valsverket 10 och uppgår till som mest ca 10 m. Norr om Valsverket 10 varier lerans mäktighet mellan 0 och 15 m. För västra delen av området, där marknivån är något högre, utgörs den första metern av torrskorpelera. Medan österut är den översta metern gyttjig. Skjuvhållfastheten har utvärderats som mycket låg i de flesta punkterna. Högsensitiv lera har påträffats i tre provtagningspunkter med en sensitivitet inom spannet 30 till 50 vilket bör beaktas exempelvis vid användning av inblandningspelare i detta område. . Friktionsjordsmäktigheten varierar generellt mellan 0 m och ca 1 m och uppgår till som mest ca 5 m. 9.3. Hydrogeologiska förhållanden I området finns ett sammanhängande övre och ett sammanhängande undre grundvattenmagasin, således ges här en beskrivning av hydrogeologiska förhållanden i hela området. Grundvattenmätningar har utförts i programhandlingsskedet av Bergab, se rapporten BH-G2-2A06-001 PM Hydrogeologi. Dimensionerande maximi- och minimivärden samt medelvärde har tagits fram av Bergab för grundvattenrör 19S06D och 21S05D, se Tabell 9.1. Båda dessa grundvattenrör är placerade i det nedre magasinet. 19S06D är placerat invid Gjutmästaren 3 och 21S05D är placerat i kvarteret Vallonsmidet väster om Bällsta Hamn. Tabell 9.1. Dimensionerande grundvattennivåer (m i RH2000) Återkomsttid Medelnivå 10 år 50 år 100 år Grundvattenrör Min Max Min Max Min Max 19S06D 1,0 0,8 1,28 0,75 1,33 0,74 1,35 21S05D 0,4 0,26 0,56 0,23 0,59 0,22 0,6 För Bällstaviken har vattenståndnivåer framtagna för projekt Slussen i Stockholm ifrån [16] (Mälaren) antagits gälla, se Tabell 9.2. Dessa används i beräkning av stabilitet och sättningar i området. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 25 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 23(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Tabell 9.2. Vattenstånd i Mälaren (m i RH2000) 2010/2050 2110 Högsta HHW +1,4 +1,4 Högvattenstånd Medelhögvattenstånd MHW +1,15 +1,4 Medelvattenstånd MW +0,9 +1,1 Medellågvattenstånd MLW +0,7 +0,7 Lägsta lågvattenstånd LLW +0,49 +0,49 9.4. Markmiljötekniska förhållanden Markmiljötekniska förhållanden redovisas i BH-N1-2A06-001, PM markmiljö. 10. Stabilitet En detaljerad utredning enligt [21] har utförts för att kontrollera stabilitet mot skred, där befintlig situation har kontrollerats och förslag till åtgärder har tagits fram. Stabilitetsberäkningar har utförts enligt styrande dokument redovisade i avsnitt 5. Detaljerade beräkningsförutsättningar och redovisning av beräkning för respektive område redovisas i Bilaga 4. Nedan redovisas beräkningsresultat och förslag till åtgärder. Beräkningar har utförts för befintlig situation med totalsäkerhetsmetoden enligt [21], där erforderlig säkerhetsfaktor i detaljerad utredning vid planläggning. uppgår till F = 1,7-1,5 för c odränerad analys och F = 1,5-1,4 för kombinerad analys. cφ För planerad situation och åtgärdsförslag har partialkoefficientmetoden använts med erforderlig säkerhetsfaktor F = 1,0 för säkerhetsklass 2. EN Beräkningssektionernas läge i plan visas i Figur 10.1. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 26 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 24(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Figur 10.1. Beräkningssektioner för kontroll av stabilitet mot ras och skred. 10.1. Strandparken 10.1.1. Befintliga förhållanden Innan anläggandet av strandparken utgörs befintlig situation av kaj vid beräkningssektion A som har kontrollerats ovan. Befintlig slänt i vattenområdet är belägen under vatten, och det anses inte nödvändigt att kontrollera den befintliga situationen. Släntlutningen i vattenområden är förhållandevis flack, och således förväntas befintliga slänter vara stabila. 10.1.2. Planerad situation och åtgärdsförslag I planerad situation utförs en ca 7 m hög utfyllnad i vattenområdet. Den stora utfyllningsmängden ger risk för skred i den underliggande leran samt ras i fyllningsslänter. Risken för ras och skred beror dels på sjöbottnens egenskaper och dels på utförandet i Bällstaviken. Stabilitetshöjande åtgärd erfordras för att uppnå erforderlig säkerhetsfaktor. Stabilitetsberäkning har utförts med stenkista samt inblandningspelare. Med dessa åtgärder är säkerheten mot ras och skred tillräcklig. 10.2. Kajen 10.2.1. Befintliga förhållanden Beräkningsresultat för sektion A presenteras i Bilaga 4 och visar på en säkerhetsfaktor ca F cφ = 1,19 för lägsta lågvatten och 1,33 för medelvattenstånd. Säkerhetsfaktorerna är lägre än de föreskrivna och åtgärd erfordras för att planerad markanvändning ska anses som lämplig. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 27 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 25(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 10.2.2. Planerad situation och åtgärdsförslag I planerad situation rivs befintlig kaj på delar av området i samband med byggandet av Strandparken. I återstående delar erfordras åtgärd för att öka stabiliteten mot ras och skred. Den föreslagna åtgärden för att stabilisera beräkningssektion A är att anlägga en tryckbank i vattenområdet, vilket leder till tillräcklig stabilitet mot ras och skred. 10.3. Delområde öst 10.3.1. Befintliga förhållanden Stabilitet mot ras och skred för området invid kaj har kontrollerats. Övriga delar av området är huvudsakligen plana och erfordrar därför inte åtgärd. Beräkningsresultat för sektion B visar på en säkerhetsfaktor ca F = 0,92 för lägsta lågvatten och 1,0 för medelvattenstånd. cφ Säkerhetsfaktorerna är lägre än de föreskrivna och åtgärd erfordras. Beräkningsresultat för sektion C visar på en säkerhetsfaktor ca F = 1,58 för lägsta lågvatten cφ och 1,96 för medelvattenstånd. Säkerhetsfaktorerna är högre än de föreskrivna och ingen åtgärd erfordras. 10.3.2. Planerad situation och åtgärdsförslag I planerad situation genomförs ingen ändring av nivåer söder om strandparken. Dock erfordras åtgärd för att uppnå tillräcklig säkerhetsfaktor för slänter vid kaj. Erforderlig åtgärd är lättfyllnad som minskar pådrivande last på mark eller inblandningspelare som ökar jordens hållfasthet. Används dessa åtgärder är stabiliteten tillräcklig mot ras och skred. 10.4. Delområde Väst 10.4.1. Befintliga förhållanden Vid befintliga förhållanden är marköveryta inom delområde väst plan och stabilitetsrisker föreligger inte inom detta område. 10.4.2. Planerad situation och åtgärdsförslag Beräkning av uppfyllning vid sektion D i Figur 10.1 visar att säkerhetsfaktorn F = 0,76 vilket EN är mindre än krav på F = 1 och åtgärd är nödvändig. Föreslagna stabilitetshöjande åtgärder EN innefattar lättfyllning, tryckbank eller inblandningspelare vilket ger en tillfyllest stabilitet mot ras och skred.. 11. Sättningar En översiktlig sättningsutredning har utförts för att utreda storleken på de sättningar som kommer att uppstå till följd av den tilläggsbelastning som planerad höjdsättning medför. Schakt och uppfyllnadsnivåer redovisas i Bilaga 3. Beräkningsresultaten presenteras översiktligt i föreliggande avsnitt. Bilaga 5 redovisar beräkningsmetodik, utförda beräkningar och resultat. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 28 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 26(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 11.1. Befintliga förhållanden De omfattande utfyllnader som utförts sedan 1950-talet har medfört betydande sättningar i områden med kvarvarande lera under fyllningen, vilket innefattar den största delen av området. Platsbesök och inspektion av befintliga vägar tyder på pågående sättningar i området. Eftersom utfyllnader påförts i olika områden sedan 1950-talet går det inte att bestämma hur stor del av totalsättningarna, för rådande mark- och lastförhållanden, som tagits ut respektive återstår. Utförda laboratorieundersökningar indikerar en konsolideringsgrad (OCR) på 1-1,5. Vissa prover visar en OCR vid 1, vilket tyder på att jorden inte är färdigkonsoliderad och att det sker pågående sättningar i området. Inom vissa delar av området har stora materialupplag troligen givit en förbelastning av jorden. Medan i områden där det finns befintliga grundkonstruktioner minskas sättningarna i underliggande jordlager. Utbredningen av dessa visas i Bilaga 2. 11.2. Planerad situation och åtgärdsförslag 11.2.1. Strandparken Stora mängder uppfyllnadsmaterial planeras att placeras på befintlig sjöbotten vid tillskapandet av mark för strandparken. Dessa laster kommer att skapa stora sättningar som kommer fortgå under lång tid. Beräkningar av sättningar vid Strandparken redovisade i Bilaga 5 visar på sättningar på ca 1,2 m över 40 år. Notera att jordegenskaper för leran i vattenområdet har tagits ifrån punkter på landområdet, eftersom inte markundersökningar hittills utförts i Bällstaviken med undantag av äldre markundersökningar som syfte till att kartlägga lerdjupet till fast botten (underliggande friktionsjord). Sättningar i området för strandparken gör åtgärder nödvändiga för att marken ska kunna användas för sitt ändamål. En förhållande stor del av sättningarna bedöms ske efter utfyllnaden samt de närmast följande åren. Genom att använda en överhöjning i samband med utfyllnaden och sedan låta sättningarna fortgå sker en förbelastning av området vilket gör att en del av sättningarna tas ut innan parkområdet färdigställts. Möjliga åtgärder för minskning av sättningar innefattar lätt bankpålning eller inblandningspelare. Lätt bankpålning kan utföras innan fyllningen i vattnet genomförs, och sedan minska totalsättningen. Inblandningspelare utförs innan utfyllning och ger genom en förbelastningsperiod en betydande minskning av sättningar i driftsskedet. Dessa kan utföras som kalkcementpelare eller med någon annan inblandning. 11.2.2. Kajområdet Inom kajområdet planeras den inre delen av utfyllnaden för strandparken att ansluta till befintlig mark efter rivning utförts av befintliga kajer. Dessa utfyllnader ger en nivåhöjning på ca 2 till 5 m invid kajen jämfört med befintlig situation. Den norra delen av detta område öster om Masugnen södra är grundlagd på stenkistan, vilken utgörs av grusfyllning med stora block som placerats ut på befintlig sjöbotten och som har använts för att stabilisera tidigare utfyllnader mot land. Dessa är inte sättningskänsliga och planerad markanvändning bedöms inte erfordra någon åtgärd i detta delområde. Den södra delen av området öster om BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 29 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 27(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Gjutmästaren 3 har inte denna typ av grundläggning och någon typ av åtgärd är nödvändig. I detta område finns det dock pålar ifrån befintlig kaj vilka troligen kan användas som sättningsreducerande åtgärd. En konstruktiv åtgärd är att kapa dessa pålar, täcka över med ett avjämningslager följt av en geotextil och därefter lägga på ett förstärkningslager vilket ger en slags bankpålning i området. Andra åtgärder är pålning, lättfyllning eller förstärkning med inblandningspelare. 11.2.3. Delområde öst Inom delområde öst föreslås förhållandevis betydande nivåändringar. Längs Lokalgata 2 och 3, Smältvägen, samt delar av Bällstahamnsparken planeras en uppfyllning på 0,5 till 1 meter. Vid Råjärnsvägen vid Masugnen Södra samt i östra delen av Lokalgata 5 och 6 planeras en uppfyllning på 1 till 2 meter att utföras. Beräkningar redovisade i Bilaga 5 visar att sättningar över 40 år kommer att uppgå till ca 0,2 meter för Lokalgata 2 och 3 samt södra delen av Smältvägen. För Råjärnsvägen och Lokalgata 5 och 6 bedöms sättningarna bli ca 0,4-0,5 meter. Åtgärder kommer att erfordras för att minska sättningar för sättningskänsliga delar av allmän platsmark. För ledningar i Råjärnsvägen och Smältvägen erfordras åtgärder som begränsar sättningar under drifttiden. Åtgärder innefattar inblandningspelare och bankpålning. Lämpliga åtgärder för andra delar av området såsom Lokalgata 2 och 3 är förbelastning av befintlig mark med massor. 11.2.4. Delområde väst De delar av delområde väst som är belägna i Råjärnsvägen och Smältvägen har behandlats ovan. Längs Gjuterivägen planeras en uppfyllnad på ca 0,5-1 m. Lermäktigheten är dock liten i detta område och en kvarstående sättning på ca 50 mm beräknas kvarstå under drifttiden. Vid korsningen mellan lokalgatorna inom kvarteret Valsverket 10 planeras en uppfyllning på ca 3 meter. Sättningarna i detta område beräknas till ca 0,5 meter och för att begränsa sättningens storlek behövs någon slags åtgärd. Detta kan infatta jordförstärkning, bankpålning eller lättfyllning. Vid Karlsbodatorget planeras en uppfyllning på ca 0,5 m vilket beräknas ge en sättning på ca 0,2 m och åtgärd genom förbelastning eller jordförstärkning behövs för att begränsa sättningens storlek. Längs Masugnsvägen planeras inte några betydande uppfyllnader och ingen åtgärd är nödvändig. Avvattningsmagasinet (LÅP-åtgärd) kommer troligtvis huvudsakligen grundläggas på lera. Grundläggningsmetod måste samordnas med konstruktör. 12. Kvartersmark 12.1. Grundläggningsrekommendationer Befintlig mark är sättningskänslig. Laster från planerade konstruktioner och uppfyllnader inom kvartersmark ska föras ner till fast botten. Grundläggning utförs med slagna eller borrade pålar. I fortsatt utredning erfordras riskbedömning och kontroller av hur BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 30 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 28(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 föroreningsspridning ska begränsas i samband med grundläggningsarbeten. Detta innefattar också schaktarbeten på kvartersmark i området. 13. Klimatförändringar och klimatanpassning 13.1. Allmänt Markanvändningen inom detaljplaneområdet kommer att påverkas av klimatförändringar vilka kan innebära stigande havsvattenstånd, förändring i nederbörd men längre perioder av torka växlat med mer nederbörd i vissa tider, samt ökad avrinning från land efter skyfall. Prognoser för vattenstånd redovisas i [16]. I Bällstaviken, som är en del av Mälaren, förväntas nivåer för högsta högvatten (HHW) bli högre och lägsta lågvatten (LLW) bli lägre, dvs större ytterligheter i vattennivåer. Ett antal scenarier som visar hur grundvattennivåer kan förändras redovisas i [24]. För sydöstra Sverige förväntas förändringarna vara förhållandevis små utifrån klimatscenarierna RCP 4.5 och RCP 8. Sammantaget bedöms här ett scenario med oförändrade grundvattennivåer men med betydande skillnader i högsta och lägsta vattenstånd i Mälaren, samt risker förknippade med avrinning ut i Mälaren. 13.2. Stabilitet Släntstabilitet påverkas främst av klimatförändringar genom förändrade grundvatten- och portrycksnivåer i jordlagren, mothållande laster genom vattenstånd, samt risk för förändring av släntgeometri genom erosion. Känslighetsanalys har genomförts i kapitel 11 som visar att säkerhetsfaktorn i slänten påverkas av vattenståndet, där speciellt låg vattenstånd ger mindre mothåll mot slänten och minskar säkerhetsfaktorn. Slänternas geometri, dvs släntlutning, har stor betydelse för säkerheten. Slänter mot Bällstaviken måste förses med någon typ av erosionsskydd för att säkerställa stabilitet. 13.3. Sättningar Sättningar i lera är en långsam process som beror på portryck och laster som påverkar de olika lagren i jordlagerföljden. De snabbare fluktuationerna i vattenstånd som kan förväntas bedöms ha liten påverkan på sättningarna i området. Längre perioder av torka kan dock leda till ökning av effektivspänningar i jorden och därmed till ökning av sättningar. I jämförelse med osäkerheter i bedömningen av pågående sättningar och krypsättningar i området bedöms detta dock ha liten påverkan. Sammantaget bedöms risken för ökade sättningar på grund av klimatpåverkan vara liten. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 31 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 29(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 14. Markvibrationer ifrån tvärbanan Fastigheterna Tackjärnet, Valsverket och Gjutmästaren i delområde väst enligt Figur 9.1 är belägna invid befintlig tvärbana. I dagsläget används byggnader till största del som butiker och lokaler och möjlig komfortstörning på grund av markvibrationer är troligen inte märkbar för befintlig markanvändning. Tågtrafik invid bostadshus eller viss verksamhet kan ge komfortstörning och bör beaktas vid planering, [25]. Beroende på verksamhet i byggnader närmast tvärbanan bör risken för påtagliga markvibrationer som kan ge komfortstörning beaktas av byggaktörer. 15. Erforderliga åtgärder för lämplig markanvändning Nedan redovisas rekommendationer för respektive delområde med indelning enligt Figur 9.1: Bällstaviken, Kajområdet, delområde öst och delområde väst. Åtgärdskrav och rekommendationer redovisas för att markanvändningen ska anses vara lämplig för det ändamål som specificeras i detaljplanen Bällsta Hamn. Utförs de redovisade åtgärder bedöms inga restriktioner behöva föras in i detaljplanen. 15.1. Bällstaviken Följande åtgärder erfordras för delområde Bällstaviken: • Planerade utfyllnader erfordrar stabilitetshöjande åtgärder innan utfyllning genomförs, samt beaktande av sättningar genom jordförstärkning eller förbelastning innan parkområdet byggs. • Lämpliga stabilitetshöjande åtgärder innefattar fyllning på lätt träpålning, KC-pelare eller stenkista. Åtgärd ska vara utförd och kontrollerad innan utfyllning i vattenområdet inleds. • Åtgärder mot massundanträngning i utfyllda massor innefattar tvärskott i skivor av inbladningspelare, som ger ett gitter och hindrar massor från att förflytta sig utåt. • Ingen muddring får utföras innanför eller utanför detaljplanegränsen utan att en kontroll av stabiliteten utförs. • Efter utfyllning av området bör sättningar hinna utbildas innan parkområdet byggs, erforderlig tid för denna förbelastning beror på områdets egenskaper. • Kompletterande marktekniska undersökningar bör utföras i Bällstaviken för att säkerställa de geotekniska egenskaperna för bestämning av stabilitet och sättning. • Erosionsskydd erfordras längs planerade utfyllnader för att skydda dessa mot erosion, speciellt vid klimatförändringar. Dessa föreslås utgöras av stenkross som en del av utfyllningen, vilket bedöms förbättra Bällstavikens vattenmiljö. Risken för föroreningsspridning vid installation av dessa måste beaktas, dock har inte geotekniska undersökningar genomförts i detta område. Även erosionsskydd av krossmaterial är utförbart med avseende på planens genomförbarhet går det inte att i detta PM bedöma omfattning av erosionsskydd. I fortsatt projektering föreslås frågan utredas vidare. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 32 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 30(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 • Med hänsyn till områdets geotekniska komplexitet, att djupstabilisering projekteras i lera med troligen låg skjuvhållfasthet och låg befintlig säkerhet mot skred hänförs stabilitetsförhållandena inom utredningsområdet som helhet till geoteknisk kategori 3 (GK3). Dimensionering i GK3 innebär utökade krav på omfattning av och kvalitet på geotekniska undersökningar, kontroll och övervakning. Vidare skall en oberoende sakkunnig granskare anlitas. 15.2. Kajområdet Följande åtgärder erfordras för kajområdet: • Stabilitetshöjande åtgärder för kajer erfordras för att säkerställa stabilitet mot ras och skred. Detta kan innefatta belastningsrestriktioner på gator samt i byggskede vid kommande utbyggnad av kvartersmark. Mothållande åtgärder innefattar tryckbank i vattenområdet. Jordens hållfasthet kan också ökas med inblandningspelare (KC- pelare) i lerlager. Förstärkning av jorden med inblandningspelare innebär troligtvis att inblandningspelare behöver installeras på kvartersmark, något som kommer att komplicera samordningsprojektering. • Vid rivning av befintliga kajer måste stabiliteten i jordmassor kontrolleras, både för större glidytor samt för mindre ras bakom kaj. • Det erfordras samordning mellan exploateringskontoret och byggaktörerna för att säkerställa lastförhållanden i byggskedet för att säkerställa att stabiliteten mot ras och skred är tillräcklig. • Erosionsskydd erfordras i slänter som inte omfattas av strandparken för att skydda dessa mot erosion. • I vissa delar längs kajen kan sättningar uppstå vid utfyllnader i vattnet. Anslutande konstruktioner såsom ledningar bör kontrollerar för sättningar. I den södra delen av kajen invid Gjutmästaren 3 kan befintliga pålar användas för en bankpålning av marken. Förutsatt att en statusbedömning utförs av de befintliga pålarna. • Förekomsten av högsensitiv lera bör utredas i kajområdet. I nuläget bedöms det förekomma högsensitiv lera i kajområdet. Vilket innebär att markstörande arbeten såsom pålastning, grävning, markförstärkning och pålning bör utföras med stor försiktighet. 15.3. Delområde öst Följande åtgärder erfordras för delområde öst: • För hantering av geotekniska risker i byggskede och på kvartersmark erfordras en strukturerad och systematiserad samverkan mellan exploateringskontoret och byggaktörer. Denna bör initieras i tidigt skede, och ska omfatta riskbedömning och riskbehandling. Möjliga stabilitetsrisker vid schakter samt risker för sättning på vägar och ledningar bör beaktas. • Ett kontrollprogram för kontroll och övervakning av pågående markrörelser (på och i mark) och grundvattennivåer bör upprättas. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 33 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 31(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 • Vid utfyllnader inom allmän platsmark kommer sättningar uppstå som kan påverka ledningar och vägar. Det är nödvändigt att sättningar beaktas i fortsatt projektering och att åtgärder som jordförstärkning eller förbelastning projekteras. • Lämpliga åtgärder för sättningskänsliga konstruktioner såsom ledningar är jordförstärkning med inblandningspelare eller bankpålning för att ge små kvarstående sättningar under drifttiden. • Mindre sättningskänsliga områden föreslås förstärkas med förbelastning på mark för att minska kvarstående sättningar. • Med hänsyn till aktuellt skede och projektets förväntade massöverskott rekommenderas att förbelastning utförs, i områden där stabiliteten tillåter, i ett så tidigt skede som möjligt. Det rekommenderas även att ett kontrollprogram upprättas för uppföljning av sättningar till följd av förbelastning. Förbelastning reducerar behovet av lastkompenserande åtgärder med lättfyllning i slutskedet. • Vid grundläggning av byggnader med slagna eller borrade pålar bör risken för föroreningsspridning i mark och grundvatten beaktas. • I samband med schaktarbeten bör risken för föroreningsspridning i schaktmassor beaktas, samt kontrolleras av återanvända massor. • Högsensitiv lera förekommer i området vilket är lera som är mycket känslig för störningar såsom vibrationer. Markstörande arbeten såsom pålastning, grävning, markförstärkning och pålning bör utföras med stor försiktighet. I fortsatt projektering bör förekomsten av högsensitiv lera utredas noggrannare med fler undersökningspunkter samt undersökningsmetoder. 15.4. Delområde väst Följande åtgärder erfordras för delområde väst: • Stabilitetsåtgärder erfordras uppfyllningar på lokalgator inom befintligt kvarter Valsverket samt kvartersmark invid dessa gator. Åtgärd kan utgöras av minskning av last som påverkar slänten. Detta kan utgöras av lättfyllning eller tryckbank av vägytan i lokalgata. • Schakt och uppfyllnadsarbeten inom kvartersmark som utföras av byggaktörer måste samordnas med exploateringskontoret. Vid uppfyllnader inom allmän platsmark kommer sättningar uppstå som kan påverka ledningar och vägar. Det är nödvändigt att sättningar beaktas i fortsatt projektering och att åtgärder som jordförstärkning eller grundläggning används. • Avsättningsmagasinet (LÅP-åtgärd) vilket planeras i Vattenparken erfordrar omfattande schaktarbeten i jord och troligen bergschakt och bedöms vara genomförbar med avseende på de geotekniska förutsättningarna. På grund av anläggningens storlek behöver schaktarbeten för denna samordnas väl med övriga mark- och grundläggningsarbetet i området då sponter troligen erfordras för att minska det utrymme som krävs för schakt med slänter. Grundläggning av avsättningsmagasinet måste utredas vidare i senare skede i samråd med konstruktören. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 34 av 163 BH-G1-2A06-001-PM Sida 32(32) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta Hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 • Med hänsyn till aktuellt skede och projektets förväntade massöverskott rekommenderas att förbelastning utförs, i områden där stabiliteten tillåter, i ett så tidigt skede som möjligt. Det rekommenderas att ett kontrollprogram upprättas för uppföljning av sättningar till följd av förbelastning. Förbelastning reducerar behovet av lastkompenserande åtgärder med lättfyllning i slutskedet. • Vid grundläggning av byggnader med slagna eller borrade pålar bör risken för föroreningsspridning i mark och grundvatten beaktas. • I samband med schaktarbeten bör risken för föroreningsspridning i schaktmassor beaktas, samt kontrolleras av återanvända massor. • Det föreligger viss risk för omgivningspåverkan för angränsande fastigheter. Risken för vibrationer och deformationer på fastigheterna Motståndet, Induktorn, Schaktugnen och Gjutmästaren bör beaktas i riskanalys när omfattning av mark- och grundläggningsarbeten inom detaljplaneområdet är känt. • Vibrationsutredning bör genomföras för byggnader invid tvärbanan (på fastigheterna Tackjärnet, Valsverket och Gjutmästaren) för att utreda möjligt behov av åtgärder för att minska vibrationer i grundläggning och stommar. BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik underlag för detaljplan 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 35 av 163 gu 19 11 s u M a s2.59 2 a 4.71 M 60 5B n 5 5.85 7 5C 5.89 BE 5 TONGB 3 ALANDAREN 19C 21 s b o d a v3ä g . e 0 2.41 56 58 (Sv) (Sv) 1 1.65 1:9 arl 50 1.53 K 5 K 3 B 2.46 S 5 v2 54 (ga:2) 1.91 2.12 2.26 2 5 D 2.58 Lokalgata 1 5 8 B 3 C 19 5 E 17F n 2.6 17E e g 17D 17C ä 17B A a v VALLONSMIDET 17A 19 d MASUGNEN NORRA 3.3 1:3 15 A 13G 13F 13E 13D Lr K a rl s b o K TO AR R L G S E B T ODA- B 13C 3.5 15 13B 4 2.7 S S T IG AT N I A O L N - 3 A 13 5F 2.9 VALLONSMIDET TACK- Lokalgata 2 S T R A JÄRNET 4 N D 17.09 3.1 4 P n A 4.20 2.93 2.94 g e R 2.74 3.3 ä R K v E 2.50 7 11 u g n s å jä r n MASUGNEN SÖDRA N 1.85 2.51 s s 2.76 a v 2.51 2.6 M ä 2.52 TACK- g 2.28 e 2.79 2.80 9 n JÄRNET 3.1 3.26 2.77 2.88 1 & 3 3.03 3.21 2.97 2.94 3.79 3.00 2.95 3 185E 3.37 3.25 3.58 3.72 3.05 3.37 10 4.01 3.80 3.52 3.70 3.5 9 Smältvägen Lokalgata 3 3.88 3.37 3.58 4 BÄLLSTAVIKEN 3.86 3.49 3.29 4.0 SVOA 3.57 3.39 5 PSTN KK 3.44 3. 3 3 . 1 47 3.10 3.78 3.94 3.81 BÄLLSTAHAMNSPARKEN a jg a ta n A J E N SOLNA 3.51 3.83 9 3.69 3.48 3.6 3 9 .4 3 7 .57 3.30 3.65 3.93 3.93 4.0 4.0 e n VATTENPARKEN APrP 3 b . 6 e1 5 t6s0h2ö5jd2fix 3.56 ä g 4.4 v S 3 g .7 a 0 :4 3.56 3.76 3.79 3.67 3.84 3 3 . . 5 3 1 5 4.0 u g n s Lokalgata 4 T R A 3.61 3.51 3.71 3.60 3.6 3 1 .50 3.7 M a s N D 3.63 3.88 n P .77 3.76 3.60 3.81 3.80 g e A R ä K 5.39 3.65 a v VALSVERKET 10 E 4.03 3.7 d N 5.39 n S GJUTMÄSTAREN 3 u Sv 5.38 3.87 s m 11.3 4.0 v ä 5.38 5.38 Ul ltv 3.7 4.6 ä 11.3 4.4 4.6 g e 4.5 n 32 (Sv) 3.83 11.4 34 36 38 7.93 63..9921 3.73 4.5 11.7 31.28 (Sv) 45..6044 (ga:8) S T (ga:10) 5.1 4.7 5 R A ) (Sv) 178 180 L o k al g at a 5 R E N 4 N D P A R g ) a:12) 311.20 1 8 0 .2 .77 9 1 S T A K E 176 M Ä N T U 5.9 5.9 G J 25 178A 5.1 ) 4.97 n e ä g 17 187.9B6 2 8.562.11 Ul v s u n d a v 5.18 176B 5 5 . . 1 1 4 6 5. 5 2 . 5 2 1 . 7 52 5.8 4 8 .93 16.63 4.79 2 5.7 5.6 5.6 5.7 n e g ä v s n g 6 eriv ä g e n 176A u s Gj ut 5.5 a 8.49 8 5.8 M 5 .9466..1963 6.2 6.1 172 5.4 174 6 GJUTMÄSTAREN 5 1 5 6.1 6.8 MOTSTÅNDET 6 1:23 a at 7 7 ok al g 2 L 6.9 Tf8.3 5.4 1:17 37 7.3 7.1 6.02 6.12 6.7 4.35 4 3 6.16 GJUTMÄSTAREN 6 A sp rb ik e i t s a h s ö fa jd lt fix 9 Sh 7.3 1:19 ULVSUNDA INDUSTRIOMR 1:24 6.18 6.08 6.3 6.8 1 7 6.74 6.5 6 4 .48 6.46 6.38 6. 1 3 70 7 6.36 39 6.4 6.5 6.6 37 8.2 7.1 28 7 6 7.0 7 7.0 6.9 7.1 26 6.9 6.2 S m ältv ä g e ns f örl ä 7 n g ni n g 9.1 9.24 6Arb 5 ets . h 5 ö 4 jdfix 5 sp . i 3 k i asfalt 9.26 4.81 4.8 4.39 5.17 4.82 4.9 4 9 16 5 3 4 45..7186 5.16 5 5.0 G 2 olvh 5 ö .1 jd 5 5.16 7.0 6 G .9 h 1 7.2 S 7 h 8. 6 1 3 6 4 . 8 60 6 8 . .3 6 5 6 7.50 7 7.0 7.5 7.6 7.7 7.3 7.1 7.1 6.9 Lr 6.6 8.9 8 9.2 9.3 T9f16.7 8 5.1 Tf13.0 Gh5.32 32..0885 6.4 7.63 7.2 8.4 9 9.3 R a 7.4 9.3 9.6 99.6. 1 60 0.43 7.3 n 6.38 h a 7.7 6 m 9.1 7 6.80 6.78 7.51 7.77 m a7.9 7 8.9 9.66 10.24 3 6.98 7.50 rs v ä Gh 8.53 24 28 8 9.6 01 5 3.71 3.25 g e 10.13 Tf20.0 4.0 u 5 k 9.12 n 7.16 9.65 9.1 4.6 u 1 k 9.13 23..7020 STRÖMBRYTAREN 6.43 7.097.56 7.84 7.9 7.48 7.47 9.6 999... 9 666 . 11 85 4.6 2 9 0 4.6G9olvhöjd 4.87 25 Lr 5.02 ök 35.15 uk 14.87 4.74 4.73 24.02 2.773.04 5 19 35 Gh10.84 18 4.72 8 7 9 4.72 4 1:20 15.43 162 8.42 10.1 10.34 3 3 10.26 10.59 01 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 36 av 163 gu 19 11 s u M a s2.59 2 a 4.71 M 60 5B n 5 5.85 7 5C 5.89 BE 5 TONGB 3 ALANDAREN 19C 21 s b o d a v3ä g . e 0 2.41 56 58 (Sv) (Sv) 1 1.65 1:9 arl 50 1.53 K 5 K 3 B 2.46 S 5 v2 54 (ga:2) 1.91 2.12 2.26 2 5 D 2.58 Lokalgata 1 5 8 B 3 C 19 5 E 17F n 2.6 17E e g 17D 17C ä 17B A a v VALLONSMIDET 17A 19 d MASUGNEN NORRA 3.3 1:3 15 A 13G 13F 13E 13D Lr K a rl s b o K TO AR R L G S E B T ODA- B 13C 3.5 15 13B 4 2.7 S S T IG AT N I A O L N - 3 A 13 5F 2.9 VALLONSMIDET TACK- Lokalgata 2 S T R A JÄRNET 4 N D 17.09 3.1 4 P n A 4.20 2.93 2.94 g e R 2.74 3.3 ä R K v E 2.50 7 11 u g n s å jä r n MASUGNEN SÖDRA N 1.85 2.51 s s 2.76 a v 2.51 2.6 M ä 2.52 TACK- g 2.28 e 2.79 2.80 9 n JÄRNET 3.1 3.26 2.77 2.88 1 & 3 3.03 3.21 2.97 2.94 3.79 3.00 2.95 3 185E 3.37 3.25 3.58 3.72 3.05 3.37 10 4.01 3.80 3.52 3.70 3.5 9 Smältvägen Lokalgata 3 3.88 3.37 3.58 4 BÄLLSTAVIKEN 3.86 3.49 3.29 4.0 SVOA 3.57 3.39 5 PSTN KK 3.44 3. 3 3 . 1 47 3.10 3.78 3.94 3.81 BÄLLSTAHAMNSPARKEN a jg a ta n A J E N SOLNA 3.51 3.83 9 3.69 3.48 3.6 3 9 .4 3 7 .57 3.30 3.65 3.93 3.93 4.0 4.0 e n VATTENPARKEN APrP 3 b . 6 e1 5 t6s0h2ö5jd2fix 3.56 ä g 4.4 v S 3 g .7 a 0 :4 3.56 3.76 3.79 3.67 3.84 3 3 . . 5 3 1 5 4.0 u g n s Lokalgata 4 T R A 3.61 3.51 3.71 3.60 3.6 3 1 .50 3.7 M a s N D 3.63 3.88 n P .77 3.76 3.60 3.81 3.80 g e A R ä K 5.39 3.65 a v VALSVERKET 10 E 4.03 3.7 d N 5.39 n S GJUTMÄSTAREN 3 u Sv 5.38 3.87 s m 11.3 4.0 v ä 5.38 5.38 Ul ltv 3.7 4.6 ä 11.3 4.4 4.6 g e 4.5 n 32 (Sv) 3.83 11.4 34 36 38 7.93 63..9921 3.73 4.5 11.7 31.28 (Sv) 45..6044 (ga:8) S T (ga:10) 5.1 4.7 5 R A ) (Sv) 178 180 L o k al g at a 5 R E N 4 N D P A R g ) a:12) 311.20 1 8 0 .2 .77 9 1 S T A K E 176 M Ä N T U 5.9 5.9 G J 25 178A 5.1 ) 4.97 n e ä g 17 187.9B6 2 8.562.11 Ul v s u n d a v 5.18 176B 5 5 . . 1 1 4 6 5. 5 2 . 5 2 1 . 7 52 5.8 4 8 .93 16.63 4.79 2 5.7 5.6 5.6 5.7 n e g ä v s n g 6 eriv ä g e n 176A u s Gj ut 5.5 a 8.49 8 5.8 M 5 .9466..1963 6.2 6.1 172 5.4 174 6 GJUTMÄSTAREN 5 1 5 6.1 6.8 MOTSTÅNDET 6 1:23 a at 7 7 ok al g 2 L 6.9 Tf8.3 5.4 1:17 37 7.3 7.1 6.02 6.12 6.7 4.35 4 3 6.16 GJUTMÄSTAREN 6 A sp rb ik e i t s a h s ö fa jd lt fix 9 Sh 7.3 1:19 ULVSUNDA INDUSTRIOMR 1:24 6.18 6.08 6.3 6.8 1 7 6.74 6.5 6 4 .48 6.46 6.38 6. 1 3 70 7 6.36 39 6.4 6.5 6.6 37 8.2 7.1 28 7 6 7.0 7 7.0 6.9 7.1 26 6.9 6.2 S m ältv ä g e ns f örl ä 7 n g ni n g 9.1 9.24 6Arb 5 ets . h 5 ö 4 jdfix 5 sp . i 3 k i asfalt 9.26 4.81 4.8 4.39 5.17 4.82 4.9 4 9 16 5 3 4 45..7186 5.16 5 5.0 G 2 olvh 5 ö .1 jd 5 5.16 7.0 6 G .9 h 1 7.2 S 7 h 8. 6 1 3 6 4 . 8 60 6 8 . .3 6 5 6 7.50 7 7.0 7.5 7.6 7.7 7.3 7.1 7.1 6.9 Lr 6.6 8.9 8 9.2 9.3 T9f16.7 8 5.1 Tf13.0 Gh5.32 32..0885 6.4 7.63 7.2 8.4 9 9.3 R a 7.4 9.3 9.6 99.6. 1 60 0.43 7.3 n 6.38 h a 7.7 6 m 9.1 7 6.80 6.78 7.51 7.77 m a7.9 7 8.9 9.66 10.24 3 6.98 7.50 rs v ä Gh 8.53 24 28 8 9.6 01 5 3.71 3.25 g e 10.13 Tf20.0 4.0 u 5 k 9.12 n 7.16 9.65 9.1 4.6 u 1 k 9.13 23..7020 STRÖMBRYTAREN 6.43 7.097.56 7.84 7.9 7.48 7.47 9.6 999... 9 666 . 11 85 4.6 2 9 0 4.6G9olvhöjd 4.87 25 Lr 5.02 ök 35.15 uk 14.87 4.74 4.73 24.02 2.773.04 5 19 35 Gh10.84 18 4.72 8 7 9 4.72 4 1:20 15.43 162 8.42 10.1 10.34 3 3 10.26 10.59 01 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 37 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 1(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 BH-G1-2A06-001-PM Geoteknik Bällsta Hamn Underlag för detaljplan Bilaga 4 Stabilitetsberäkningar BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 38 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 2(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 1. Omfattning Föreliggande bilaga redovisar stabilitetsberäkningar för bedömning av lämplig markanvändning för detaljplan Bällsta Hamn. Bilaga redovisar underlag, styrande dokument, beräkningsförutsättningar 2. Underlag [1] Fotavtryck planerat, ”BH-C-01-P-001.dwg”, upprättad 2025-03-21, hämtad 2025-04- 03 från Bällsta hamns projektportal. 3. Styrande och rådgivande dokument [I] TRVINFRA-00230 version 2.0 (2023) Geokonstruktion, Dimensioner och utformning [II] IEG Rapport 2:2008, Rev 3, Tillämpningsdokument: Grunder i Eurokod 7 [III] SS-EN 1997-1:2024, Eurokod 7 – Geoteknisk dimensionering – Del 1: Allmänna regler [IV] TSFS 2018:57, Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av eurokoder [V] SGI vägledning 8, Utredning av släntstabilitet [VI] IEG Rapport 6:2008, Rev 1, Tillämpningsdokument: Slänter och banker 4. Beräkningsförutsättningar 4.1. Koordinatsystem Sweref 18 99 00 RH 2000 4.2. Geoteknisk kategori Geoteknisk klass 2. 4.3. Säkerhetsklass Slänter har hänförts till Säkerhetsklass 2 (SK2), eftersom det finns risk för personskada [II]. 4.4. Erforderlig säkerhetsfaktor 4.4.1. Totalsäkerhetsmetoden Totalsäkerhetsmetoden har applicerats för utredning av stabilitet för den befintliga situationen enligt SGI vägledning 8 [V] för en ”Detaljerad” utredning för ”Nyexploatering”. BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 39 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 3(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Erforderlig säkerhetsfaktor har valts till värdet enligt Tabell B4.1 med beaktning av gynnsamma respektive ogynnsamma förhållanden för området. I Bilaga 1 redovisas bedömning av gynnsamma och ogynnsamma förhållanden för området. Tabell B4.1. Erforderlig säkerhetsfaktor för totalsäkerhetsmetoden. Erforderlig säkerhetsfaktor Värde [-] Fkomb 1,5 4.4.2. Partialkoefficentsmetoden Erforderlig säkerhetsfaktor vid stabilitetsberäkningar enligt partialkoefficientmetoden välj utifrån säkerhetsklass enligt Tabell B4.2 nedan. Tabell B4.2. Erforderlig säkerhetsfaktor för partialkoefficientmetoden. Säkerhetsfaktor (SK) Fkrav SK 1 0,9 SK 2 1,0 SK 3 1,1 4.5. Laster För befintlig situation har ingen överlast beaktats. För planerad situation har utbredning för laster från körbana, gång- och cykelvägar (gc-väg) samt parkmark beaktats enligt [1]. Karakteristiska och dimensionerande värden för laster har bestämts enligt TRVINFRA-00230 [I], se Tabell B4.3 nedan. Tabell B4.3. Laster använda för beräkning av planerad situation. Last Karakteristiskt värde [kPa] Dimensionerande värde [kPa] Lokalgata 5, körbana 15 19,1 Lokalgata 6, körbana 15 19,1 Gata Valsverket 10, körbana 15 19,1 Kajgata, gc-väg 5 6,4 Strandparken, parkmark 5 6,4 Bällstahamnsparken, 5 6,4 parkmark 4.6. Valda och dimensionerande jordparametrar Valda och dimensionerande värden för lerans hållfasthetsegenskaper har utvärderats utifrån en uppdelning av delområden enligt Figur B4.1. BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 40 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 4(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Figur B4.1. Satelitbild över Bällsta hamn med indelning av delområden. 4.6.1. Omräkningsfaktor Omräkningsfaktor för utvärdering av karakteristiska jordparametrar har valts enligt nationell tillämpningsbilaga [VI] och redovisas i Tabell B4.4. Tabell B4.4. Omräkningsfaktor för lerans odränerade skjuvhållfasthet Material Område η-faktor Värde Lera (Öst) - land Öst η1,2 1 η3 0,95 η4,5,6,7 1 η8 1 η 0,95 Lera (Väst) - land Väst η1,2 1 η3 0,95 η4,5,6,7 1 η8 1 η 0,95 BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 41 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 5(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 4.6.2. Valda värden Vid val av lerans materialparametrar har utvärderade undersökningar beaktats. I diagrammen nedan, Figur B4.2 och B4.3, redovisas den utvärderade odränerad skjuvhållfastheten för respektive delområde samt vald trend i jordprofilen. Data från fallkonförsök och direkta skjuvförsök redovisas som en triangel respektive kvadrat med en streckad linje mellan datapunkterna. CPT-sondering redovisas som linjer utan brytpunkter. Materialegenskaper för leran i Bällstavikens sjöbotten har inte undersökts. Vid val av materialparametrar har värden försiktigt valts enligt empiri. Materialparametrar för befintlig och ny fyllning samt naturlig friktionsjord (morän) har valts enligt TRVINFRA-00230 [I]. BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 42 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 6(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Figur B4.2. Vald trend för odränerade skjuvhållfasthet mot djupet för delområde öst. BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 43 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 7(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Figur B4.3. Vald trend för odränerade skjuvhållfasthet mot djupet för delområde väst. BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 44 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 8(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 4.6.3. Dimensionerande värden Dimensionerande värden som använts för respektive beräkningssektion visas i tabell B4.5 nedan. Tabell B4.5. Dimensionerande materialparametrar Tunghet [kN/m3] Skjuvhållfasthet [kPa] Friktionsvinkel [°] Lera (öst) – land (djup <5 m) 16 7,6 23,9 Lera (öst) – land (djup >5 m) 16 7,6 + 0,6 kPa/m 23,9 Lera (väst) – land (djup <8m) 16 9,5 23,9 Lera (väst) – land (djup >8m) 16 9,5 + 0,3 kPa/m 23,9 Lera – Sjöbotten 15 2 + 0,7 kPa/m 23,9 Friktionsjord (Morän) 18 - 28,3 Befintlig fyllning 18 - 23,9 Ny fyllning 18 - 37,6 4.7. Dimensionerande vattenstånd För slänter ut mot Bällstaviken har beräkningar utförts för ett medelvattenstånd samt ett extremvattenstånd med en åtkomsttid av 100 år, enligt tabell B4.6 nedan. Stabilitetsrisken för utfyllnader på land, som kontrolleras i beräkningssektion D, har beräknats för en hög grundvattenyta (+1,35 m i RH2000) samt en låg grundvattenyta (+0,74 m i RH2000). Notera att dessa grundvattennivåer har stor påverkan på beräkningsresultatet, och ett lågt värde inte visar på risk för ras eller skred i dagsläget, utan snarare på lastfall som kan bero på klimatpåverkan, se kapitel 13 i föreliggande PM. Tabell B4.6. Dimensionerande grundvattennivåer och medelvattenstånd för stabilitetsberäkningar längs med befintliga kajen (beräkningssektion A, B, C och E). Grundvattenyta [m i RH200] Vattenstånd [m i RH2000] Medelvattenstånd +1,00 +1,00 (MLW) Extremvattenstånd +1,35 +0,49 (LLW) 5. Beräkningar 5.1. Beräkningssektioner Stabiliteten har kontrollerats för fem beräkningssektioner. Ungefärligt läge för beräkningssektionerna visas i Figur B4.4. Geometri och jordlagerföljd visas översiktlig i Figur B4.5a till B4.5e. Mer detaljerad beskrivning av geometri redovisas i beräkningssektionernedan. Den befintliga stenkistan i beräkningssektion A, C och E har modellerats som ett lager med befintlig fyllning ned till friktionsjord. Stenkistans utformning BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 45 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 9(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 är schematiskt modellerad. Tolkad jordlagerföljd i Bällstaviken bygger på äldre sonderingar och är därmed osäker. Figur B4.4. Planritning som visar läge för beräkningssektioner A-E. Figur 4.5a. Jordlagerföljd, sektion A BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 46 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 10(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Figur 4.5b. Jordlagerföljd, sektion B. Figur 4.5c. Jordlagerföljd, sektion C. BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 47 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 11(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Figur 4.5d. Jordlagerföljd, sektion D. Figur 4.5e. Jordlagerföljd, Sektion E 5.2. Beräkningsmetodik Stabilitetsberäkningar för kontroll av stabilitetsrisken för den befintliga situationen har utförts med totalsäkerhetsmetoden enligt SGI Vägledning 8 [V]. För den planerade situationen har stabilitetsrisken kontrollerats med partialkoefficienter enligt Eurokod [III] med nationella val enligt Transportstyrelsens författningssamling [IV]. Stabilitetsprogrammet SLOPE/W med analysmetoden Morgenstern-Price har använts för att utföra stabilitetsberäkningar. För leran har kombinerad analys utförts, vilket innebär att jordlagret beräknas med det lägsta alternativet av dränerad och odränerad skjuvhållfasthet. För befintlig och ny fyllning samt naturlig friktionsjord (morän) har materialmodellen Mohr- Coulumb använts. BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 48 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 12(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 5.3. Förstärkning 5.3.1. Tryckbank Den möjliga stabilitetsåtgärden med tryckbank har modellerats i beräkningar som ett lager av ny fyllning på den befintliga marken vid glidytornas passivzon. Tryckbanken ger både mothåll genom gjordens vikt och skjuvmotstånd i jorden. 5.3.2. Djupstabilisering med inblandningspelare Djupstabilisering med inblandningspelare i skivor har modellerats genom att ett nytt jordlager med areaviktad lera/inblandningspelare har lagt in i beräkningsmodellen enligt riktlinjer redovisade i [I]. Skjuvhållfastheten hos det förstärkta jordlagret har beräknats enligt ekvationen nedan. Där a är inblandningspelarnas täckningsgrad, inblandningspelarnas skjuvhållfasthet och   ∗, 1∗, är jordens odränerade skjuvhållfasthet. , , 5.3.3. Lättfyllning Lättfyllning har modellerats genom att en andel av den planerade fyllningen i beräkningsmodellen har ersatts med ett jordlager med materialparametrar motsvarande lättfyllning. På så sätt har de planerade höjdnivåerna bibehållits, men den pådrivande tyngden har minskats. Materialparametrar för lättfyllnad har valts enligt riktlinjer redovisade i [I]. 5.3.4. Stenkista En möjlig stabilitetsåtgärd för strandparken är att en stenkista anläggs under slänten ut i Bällstaviken för den planerade utfyllnaden. I beräkningar har det förutsatts att stenkistan byggs upp genom massutskiftning med nedpressning och att en del av den omkringliggande leran pressas undan, så att stenkistans utbredning minskar mot djupet. 6. Resultat 6.1. Befintlig situation Resultat för befintlig situation redovisas i Tabell B4.7a. Röd färg visar att säkerhetsfaktorn är mindre än erfordrat och grönt att säkerhetsfaktorn uppfyller kraven. Tabell B4.7a. Sammanställningar av uppnådd säkerhetsfaktor för skred för befintlig situation. Sektion Fkomb Fc Medelvattenstånd Extremvattenstånd Sektion A 1,33 1,19 1,5 Sektion B 0,99 0,92 1,5 Sektion C 1,97 1,58 1,5 BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 49 av 163 BH-G1-2A06-001_B4 Sida 13(13) Uppdragsnamn Uppdragsnummer Bällsta hamn 40495 Upprättat av Ort, datum Reviderad den Anders Beijer-Lundberg Stockholm, 2025-08-18 Sektion Fkomb Fc Medelvattenstånd Extremvattenstånd Sektion D* - - - Sektion E 1,38 1,19 1,5 *Topografi för befintlig situation är helt plan. 6.2. Planerad situation Resultat för planerad situation med och utan åtgärd redovisas i Tabell B4.7a. Röd färg visar att säkerhetsfaktorn är mindre än erfordrat och grönt att säkerhetsfaktorn uppfyller kraven. Tabell B4.7b. Sammanställningar av uppnådd säkerhetsfaktor för skred i planerad situation med utan och med åtgärd. Sektion Åtgärd Fkomb Fkrav Medelvattenstånd Extremvattenstånd Sektion A Ingen åtgärd 0,91 0,80 Tryckbank 1,17 1,00 Sektion B Ingen åtgärd 0,87 0,79 Djupstabilisering 1,08 1,00 Lättfyllnad 1,11 1,04 Sektion C Ingen åtgärd 0,81 0,76 1,0 Lättfyllning 1,15 1,06 Djupstabilisering 1,23 1,03 Djupstabilisering och 1,15 1,28 tryckbank Sektion E Ingen åtgärd 0,31 0,28 Djupstabilisering 1,13 1,09 Stenkista 1,09 1,07 Låg grundvattenyta Hög grundvattenyta Sektion D Ingen åtgärd 0,76 0,76 Lättfyllnad 1,02 1,02 1,0 Tryckbank 1,07 1,07 BH-G1-2A06-001_B4 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 50 av 163 Sida 1 av 2 Konsekvenser av skred Gynnsamma förhållanden Ogynnsamma förhållanden Anmärkningar Ingen risk för människoliv och ringa ekonomisk skada Risk för människoliv eller stor ekonomisk skada Begränsad utbredning av skred Risk för bakåt- eller framåtgripande skred Ingen risk för omgivningspåverkan eller sekundär påverkan Risk för omgivningspåverkan eller sekundär påverkan Ej kvicklera Kvicklereområde enligt kap 4.4.3 Släntens beständighet Gynnsamma förhållanden Ogynnsamma förhållanden Anmärkningar Inga tecken på tidigare skred i närområdet Flertal skredärr i närområdet Inga tecken på rörelser i slänten Observerade rörelser i slänten, sprickbildning m m Ingen risk för ytvatten- och/eller yterosion Risk för erosion/pågående ytvatten- och/eller yterosion Vegetationsfria eller avverkade områden alt. lutande och/eller Intakt gräs-, busk- eller trädvegetation nedfallna träd Inga ravinbildningar i området Flertal ravinbildningar i området Tidigare förändringar i slänten Gynnsamma förhållanden Ogynnsamma förhållanden Anmärkningar Ingen pågående erosion eller utlagda fungerande erosionsskydd Pågående erosion eller ej fungerande erosionsskydd Delar av ytorna framför bakom Utförda stabilitetsförbättrande åtgärder Ingrepp som försämrat stabiliteten slänterna används som upplagsytor Belastningsökningar (även framtida) som påverkar beräknad Belastningsökning till följd av Belastningsminskningar som påverkar beräknad stabilitet gynnsamt stabilitet ogynnsamt nybyggnation inom området Ogynnsam reglering av vattendrag Gynnsam reglering av vattendrag Ej tillämpligt Gynnsam skötsel av vegetation och skog Ogynnsam avverkning Ej tillämpligt Jordens egenskaper Gynnsamma förhållanden Ogynnsamma förhållanden Anmärkningar Friktionsjordar Kohesionsjordar Låg sensitivitet Hög sensitivitet, kvicklera Liten spridning i bestämda hållfasthetsegenskaper Stor spridning i bestämda hållfasthetsegenskaper Homogen jord Skiktade jordar Fält- och laboratorieundersökningens innehåll och omfattning Gynnsamma förhållanden Ogynnsamma förhållanden Anmärkningar Tätt undersökt, dvs. undersökningarna ger bra geotekninskt Glest undersökt vilket kräver antaganden som påverkar underlag av hela undersökningsområdet stabilitetsberäkningen CPT-sonderingar är utförda med hög tillförlitlighet Endast sonderingar såsom Tr, Vim är utförda Stort antal undersökta, ostörda prover på labb Litet antal undersökta ostörda prover i labb Kompressionsförsök utförda med hög tillförlitlighet Kompressionsförsök saknas eller har dålig tillförlitlighet Direkta skjuvförsök är utförda Direkta skjuvförsök är utförda med hög tillförlitlighet Direkta skjuvförsök saknas eller har dålig tillförlitlighet långt från kontrollerade slänter Triaxialförsök är utförda med hög tillförlitlighet Triaxialförsök saknas eller har dålig tillförlitlighet In situ-provning är utförd med vingförsök och/eller Ingen eller ringa provning i fält (vingförsök och/eller Endast två vingförsök är utförda dilatometerförsök med hög tillförlitlighet dilatometerförsök) och inga dilatometerförsök 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 51 av 163 Sida 2 av 2 Analys- och beräkningarsarbetets tillförlitlighet Gynnsamma förhållanden Ogynnsamma förhållanden Anmärkningar Stort antal beräknade glidytor Litet antal beräknade glidytor Känslighetsanalys utförd på valda parametrar Ingen känslighetsanalys utförd på valda parametrar Samtidigt valda ogynnsammaste extremvärden för last, portryck Vald kombination för last, portryck och vattenstånd motsvarar Effekten av befintliga upplag har och vattenstånd. Ringa sannolikhet för att vald kombination normaltillståndet för slänten ej beaktats. inträffar samtidigt Utförd känslighetsanalys av svårtolkade förutsättningar ger endast Utförd känslighetsanalys av svårtolkade förutsättningar ger Ej tillämpbar, känslighetsanalys ringa förändring på beräkningsresultatet betydelsefull förändring av beräkningsresultat ej utförd. Kritiska glidytan omfattar mycket stor jordvolym med ett stort antal Kritiska glidytan omfattar mindre jordvolymer med ett fåtal hållfasthetsbestämningar och mindre glidytor har god hållfasthetsbestämningar beräkningsmässig säkerhet Förhållandena är enkla med små variationer i yta, jordlagerföljd Förhållandena är komplicerade med stora variationer i yta, Landområdet har skapats genom tidigare utfyllnader på tidigare eller hållfasthet jordlagerföljd eller hållfasthet sjöbotten. Glidytans läge i plan vald i farligaste delen av slänten ur Glidytans läge i plan representerar släntens genomsnittliga stabilitetssynpunkt. geometri. Tvådimensionell analys (som regel något på säkra sidan) Tredimensionell analys (begränsad erfarenhet för stora slänter) Släntens geometri Gynnsamma förhållanden Ogynnsamma förhållanden Anmärkningar Välkänd geometri (bra grundkarta, utförda avvägningar, lodningar Glest avvägt och/eller lodat etc.) Flack slänt Brant slänt Lokala branta partier finns ej i slänten Lokala branta partier finns i slänten Grundvatten- och portryckförhållanden Gynnsamma förhållanden Ogynnsamma förhållanden Anmärkningar Känslighetsanalys med avseende på grundvatten- och Känslighetsanalys med avseende på grundvatten- och portrycksförhållandena utförd portrycksförhållandena inte utförd Långtidsobservationer finns Långtidsobservationer saknas Begränsade förväntade tryckvariationer Risk för stora tryckvariationer God kännedom om portrycksfördelning såväl med djupet som i Ringa kännedom om portrycksfördelningen i slänten slänten som helhet Ytvattenförhållanden Gynnsamma förhållanden Ogynnsamma förhållanden Anmärkningar Karaktäristiska vattenstånd är kända Karaktäristiska vattenstånd är okända Små vattenståndsvariationer Stora vattenståndsvariationer Långsam förändring i vattenstånd Hastiga förändringar i vattenstånd Lokala vattensamlingar har Väldränerat och dikat område Stor risk för lokala vattensamlingar observerats vid kraftigt regn. Slutsats Då många relevanta förutsättningar bedöms som ogynsamma, inklusive att kvicklera förekommer i området, har den högsta erforderliga säkerhetsfaktorn valts enligt Tabell 5.1 i SGI Vägledning 8. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 52 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning - kar. Mohr-Coulomb 18 0 30 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - kar. Mohr-Coulomb 18 0 35 0 Lera - Sjöbotten - kar. Combined, S=f(depth) 15 30 0.3 0.1 3 1 0.12 Lera 1 - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 1.2 0 12 0 0.12 Lera 2 - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 1.2 0.1 12 0.9 0.12 Factor of Safety ≤ 1.100 - 1.300 1.300 - 1.500 1.500 - 1.700 1.700 - 1.900 1.900 - 2.100 ≥ 2.100 Bef. kaj 5 Grundvattenyta: +1,35 1.192 8 m LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 Sektion A: Befintlig situation - Kombinerad analys - Extremvattenstånd SektionA - kar.gsz 2025-05-06 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 53 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning - kar. Mohr-Coulomb 18 0 30 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - kar. Mohr-Coulomb 18 0 35 0 Lera - Sjöbotten - kar. Combined, S=f(depth) 15 30 0.3 0.1 3 1 0.12 Lera 1 - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 1.2 0 12 0 0.12 Lera 2 - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 1.2 0.1 12 0.9 0.12 Factor of Safety ≤ 1.100 - 1.300 1.300 - 1.500 1.500 - 1.700 1.700 - 1.900 1.900 - 2.100 ≥ 2.100 Bef. kaj 5 1.331 8 m Grundvattenyta/ MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 Sektion A: Befintlig situation - Kombinerad analys - Medelvattenstånd SektionA - kar.gsz 2025-05-06 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 54 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Befintlig fyllning - kar. Mohr-Coulomb 18 0 30 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - kar. Mohr-Coulomb 18 0 30 0 Lera - Sjöbotten - kar. Combined, S=f(depth) 15 30 0.3 0.1 3 0.1 0.12 Lera 1 (öst) - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 1.2 0 12 0 0.12 Lera 2 (öst) - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 0.9 0.1 12 1.2 0.12 0.920 10 5 Grundvattenyta: +1,35 LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 Sektion B: Befintlig situation - Kombinerad analys - Extremvattenstånd SektionB - kar.gsz 2025-05-07 1:534 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 55 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Befintlig fyllning - kar. Mohr-Coulomb 18 0 30 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - kar. Mohr-Coulomb 18 0 30 0 Lera - Sjöbotten - kar. Combined, S=f(depth) 15 30 0.3 0.1 3 0.1 0.12 Lera 1 (öst) - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 1.2 0 12 0 0.12 Lera 2 (öst) - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 0.9 0.1 12 1.2 0.12 0.991 10 5 Grundvattenyta/MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 Sektion B: Befintlig situation - Kombinerad analys - Medelvattenstånd SektionB - kar.gsz 2025-05-07 1:534 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 56 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Befintlig fyllning - kar. Mohr-Coulomb 18 0 30 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Lera - Sjöbotten - kar. Combined, S=f(depth) 15 30 1 0.1 3 0.3 0.12 Lera 1 (Öst) - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 1.2 0 12 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 0.9 0.1 12 1.2 0.12 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 10 1.579 Grundvattenyta: +1,35 5 LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 Sektion C: Befintlig situation - Kombinerad analys - Extremvattenstånd SektionC - kar.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 57 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Befintlig fyllning - kar. Mohr-Coulomb 18 0 30 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Lera - Sjöbotten - kar. Combined, S=f(depth) 15 30 1 0.1 3 0.3 0.12 Lera 1 (Öst) - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 1.2 0 12 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 0.9 0.1 12 1.2 0.12 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.970 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 10 5 Grundvattenyta/MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 Sektion C: Befintlig situation - Kombinerad analys - Medelvattenstånd SektionC - kar.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 58 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Befintlig fyllning - kar. Mohr-Coulomb 18 0 30 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - kar. Mohr-Coulomb 18 0 30 0 Lera - Sjöbotten - kar. Combined, S=f(depth) 15 30 0.3 0.1 3 0.1 0.12 Lera 1 (öst) - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 1.2 0 12 0 0.12 Lera 2 (öst) - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 0.9 0.1 12 1.2 0.12 Factor of Safety ≤ 1.100 - 1.300 1.300 - 1.500 1.500 - 1.700 1.700 - 1.900 1.900 - 2.100 ≥ 2.100 10 1.191 5 Grundvattenyta: +1,35 LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -75 -65 -55 -45 -35 -25 -15 -5 5 15 25 35 45 55 Sektion D: Befintlig situation - Kombinerad analys - Extremvattenstånd SektionE - kar.gsz 2025-05-06 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 59 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Befintlig fyllning - kar. Mohr-Coulomb 18 0 30 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - kar. Mohr-Coulomb 18 0 30 0 Lera - Sjöbotten - kar. Combined, S=f(depth) 15 30 0.3 0.1 3 0.1 0.12 Lera 1 (öst) - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 1.2 0 12 0 0.12 Lera 2 (öst) - land - kar. Combined, S=f(depth) 16 30 0.9 0.1 12 1.2 0.12 Factor of Safety ≤ 1.100 - 1.300 1.300 - 1.500 1.500 - 1.700 1.700 - 1.900 1.900 - 2.100 ≥ 2.100 10 1.377 5 Grundvattenyta/MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -75 -65 -55 -45 -35 -25 -15 -5 5 15 25 35 45 55 Sektion D: Befintlig situation - Kombinerad analys - Medelvattenstånd SektionE - kar.gsz 2025-05-06 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Color Name SidaM 6o0d aevl 163 Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 morän Lera - Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Sjöbotten Lera 1 (öst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 land Lera 2 (öst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 land Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 Bef. kaj Överlast: 6.4 kN/m³ 5 0.910 8 m Grundvattenyta/Nivå vattenyta: 1,0 0 -5 -10 -15 -20 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 Sektion A: Planerad situation - Medelvattenstånd - 6,4 kPa SektionA - dim.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Color Name SidaM 6o1d aevl 163 Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 morän Lera - Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Sjöbotten Lera 1 (öst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 land Lera 2 (öst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 land Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 Bef. kaj Grundvattenyta: +1,35 Överlast: 6.4 kN/m³ 0.804 5 8 m LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 Sektion A: Planerad situation - Extremvattenstånd - 6,4 kPa SektionA - dim.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Color Name SidaM 6o2d aevl 163 Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 morän Lera - Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Sjöbotten Lera 1 (öst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 land Lera 2 (öst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 land Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 Bef. kaj Överlast: 6.4 kN/m³ 1.167 5 8 m Grundvattenyta/Nivå vattenyta: 1,0 0 -5 -10 -15 -20 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 Sektion A: Planerad situation - Medelvattenstånd - Tryckbank SektionA - dim.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Color Name SidaM 6o3d aevl 163 Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 morän Lera - Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Sjöbotten Lera 1 (öst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 land Lera 2 (öst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 land Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 Bef. kaj Grundvattenyta: +1,35 Överlast: 6.4 kN/m³ 1.002 5 8 m LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 Sektion A: Planerad situation - Extremvattenstånd - Tryckbank SektionA - dim.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 64 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - morän Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.15 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety 0.866 ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 10 Överlast: 19.1 kN/m³ 5 Grundvattenyta/ MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 Sektion B: Planerad situation - Medelvattenstånd - 19.1 kPa SektionB - dim.gsz 2025-05-07 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 65 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - morän Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.15 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 10 0.793 Överlast: 19.1 kN/m³ Grundvattenyta: +1,35 5 LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 Sektion B: Planerad situation - Extremvattenstånd - 19.1 kPa SektionB - dim.gsz 2025-05-07 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 66 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - morän Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 Inblandningspelare Combined, S=f(depth) 16 23.9 18 0 45.5 0 2.5 1.083 Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.15 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 10 Överlast: 19.1 kN/m³ 5 Grundvattenyta/ MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 Sektion B: Planerad situation - Medelvattenstånd - Djupstabilisering SektionB - dim.gsz 2025-05-07 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 67 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - morän Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 Inblandningspelare Combined, S=f(depth) 16 23.9 18 0 45.5 0 2.5 Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.15 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.007 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 10 Överlast: 19.1 kN/m³ Grundvattenyta: +1,35 5 LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 Sektion B: Planerad situation - Extremvattenstånd - Djupstabilisering SektionB - dim.gsz 2025-05-07 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 68 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - morän Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 1.113 Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.15 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Lättfyllnad Mohr-Coulomb 0.4 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 10 Överlast: 19.1 kN/m³ 5 Grundvattenyta/ MLW: +1.0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 Sektion B: Planerad situation - Medelvattenstånd - Lättfyllnad SektionB - dim.gsz 2025-05-07 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Color NaSmidea 69 av 163Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 morän Lera - Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.15 Sjöbotten 1.039 Lera 1 (Öst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 land Lera 2 (Öst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 land Lättfyllnad Mohr-Coulomb 0.4 0 37.6 0 Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 10 Överlast: 19.1 kN/m³ Grundvattenyta: +1,35 5 LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 Sektion B: Planerad situation - Extremvattenstånd - Lättfyllnad SektionB - dim.gsz 2025-05-07 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 70 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Factor of Safety Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 0.811 10 Överlast: 19.1 kN/m³ 5 Grundvattenyta/MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 Sektion C: Planerad situation - Medelvattenstånd - 19,1 kPa SektionC - dim.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 71 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Factor of Safety Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 0.757 10 Överlast: 19.1 kN/m³ 5 Grundvattenyta: +1,35 LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 Sektion C: Planerad situation - Extremvattenstånd - 19,1 kPa SektionC - dim.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 72 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Lättfyllnad Mohr-Coulomb 0.4 0 37.6 0 Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 1.148 10 Överlast: 19.1 kN/m³ 5 Grundvattenyta/MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 Sektion C: Planerad situation - Medelvattenstånd - Lättfyllnad SektionC - dim.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 73 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Lättfyllnad Mohr-Coulomb 0.4 0 37.6 0 Factor of Safety Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 1.064 10 Överlast: 19.1 kN/m³ 5 Grundvattenyta: +1,35 LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 Sektion C: Planerad situation - Extremvattenstånd - Lättfyllnad SektionC - dim.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 74 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Inblandningspelare Combined, S=f(depth) 16 23.9 18 0 45.5 0 2.5 Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Factor of Safety Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 1.145 10 Överlast: 19.1 kN/m³ 5 Grundvattenyta/MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 Sektion C: Planerad situation - Medelvattenstånd - Djupstabilisering och tryckbank SektionC - dim.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 75 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Inblandningspelare Combined, S=f(depth) 16 23.9 18 0 45.5 0 2.5 Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Factor of Safety Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 10 Överlast: 19.1 kN/m³ 5 0.993 Grundvattenyta: +1,35 LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 Sektion C: Planerad situation - Extremvattenstånd - Djupstabilisering och tryckbank SektionC - dim.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 76 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Inblandningspelare Combined, S=f(depth) 16 23.9 18 0 45.5 0 2.5 Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Factor of Safety Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 1.233 10 Överlast: 19.1 kN/m³ 5 Grundvattenyta/MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 Sektion C: Planerad situation - Medelvattenstånd - Djupstabilisering SektionC - dim.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 77 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Inblandningspelare Combined, S=f(depth) 16 23.9 18 0 45.5 0 2.5 Lera - Sjöbotten Combined, S=f(depth) 15 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (Öst) - land Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.92 0.07 7.6 0.6 0.12 Factor of Safety Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 1.026 10 Överlast: 19.1 kN/m³ 5 Grundvattenyta: +1,35 LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 Sektion C: Planerad situation - Extremvattenstånd - Djupstabilisering SektionC - dim.gsz 2025-05-07 1:400 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 78 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 morän Lera 1 (Väst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.15 0 9.5 0 0.12 land Lera 2 (Väst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.15 0.03 9.5 0.3 0.12 land Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 0.756 11 9 Överlast: 19.1 kN/m³ 7 5 1:1,5 Grundvattenyta +1,35 3 1 -1 -3 -5 -7 -9 -11 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 Sektion D (Väst): 1:1,5 slänt - 20 kPa - Hög grundvattenyta SektionD - dim.gsz 2025-05-07 1:300 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 79 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 morän Lera 1 (Väst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.15 0 9.5 0 0.12 land Lera 2 (Väst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.15 0.03 9.5 0.3 0.12 land Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 0.756 11 9 Överlast: 19.1 kN/m³ 7 5 Grundvattenyta +0,74 1:1,5 3 1 -1 -3 -5 -7 -9 -11 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 Sektion D (Väst): 1:1,5 slänt - 20 kPa - Låg grundvattenyta SektionD - dim.gsz 2025-05-07 1:300 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 80 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 morän Lera 1 (Väst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.15 0 9.5 0 0.12 land Lera 2 (Väst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.15 0.03 9.5 0.3 0.12 land Lättfyllnad Mohr-Coulomb 0.4 0 37.6 0 Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 1.020 11 9 Överlast: 19.1 kN/m³ 7 5 Grundvattenyta +1,35 1:1,5 3 1 -1 -3 -5 -7 -9 -11 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 Sektion D (Väst): 1:1,5 slänt - Lättfyllnad - Hög grundvattenyta SektionD - dim.gsz 2025-05-07 1:300 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 81 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 morän Lera 1 (Väst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.15 0 9.5 0 0.12 land Lera 2 (Väst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.15 0.03 9.5 0.3 0.12 land Lättfyllnad Mohr-Coulomb 0.4 0 37.6 0 Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 1.021 11 9 Överlast: 19.1 kN/m³ 7 5 Grundvattenyta +0,74 1:1,5 3 1 -1 -3 -5 -7 -9 -11 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 Sektion D (Väst): 1:1,5 slänt - Lättfyllnad - Låg grundvattenyta SektionD - dim.gsz 2025-05-07 1:300 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 82 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 morän Lera 1 (Väst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.15 0 9.5 0 0.12 land Lera 2 (Väst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.15 0.03 9.5 0.3 0.12 land Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety 1.067 ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 11 9 Överlast: 19.1 kN/m³ 7 1:1,5 5 Grundvattenyta +1,35 3 1 -1 -3 -5 -7 -9 -11 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 Sektion D (Väst): 1:1,5 slänt - Tryckbank - Hög grundvattenyta SektionD - dim.gsz 2025-05-07 1:300 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 83 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Bef. fyllning Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - Mohr-Coulomb 18 0 28.3 0 morän Lera 1 (Väst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.15 0 9.5 0 0.12 land Lera 2 (Väst) - Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.15 0.03 9.5 0.3 0.12 land Ny fyllning Mohr-Coulomb 18 0 37.6 0 Factor of Safety 1.067 ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 11 9 Överlast: 19.1 kN/m³ 7 1:1,5 5 Grundvattenyta +0,74 3 1 -1 -3 -5 -7 -9 -11 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 Sektion D (Väst): 1:1,5 slänt - Tryckbank - Låg grundvattenyta SektionD - dim.gsz 2025-05-07 1:300 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 84 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Befintlig fyllning - dim. Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - dim. Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Lera - Sjöbotten - dim. Combined, S=f(depth) 18 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (öst) - land - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.2 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (öst) - land - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.9 0.07 7.6 0.6 0.12 Ny fyllning - dim. Mohr-Coulomb 28.3 0 28.3 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 0.305 10 5 Överlast: 10 kN/m³ Grundvattenyta/MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -75 -65 -55 -45 -35 -25 -15 -5 5 15 25 35 45 55 Sektion E: Planerad situation - Medelvattenstånd - 6,4 kPa SektionE - dim.gsz 2025-05-07 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 85 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Befintlig fyllning - dim. Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - dim. Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Lera - Sjöbotten - dim. Combined, S=f(depth) 18 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (öst) - land - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.2 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (öst) - land - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.9 0.07 7.6 0.6 0.12 Ny fyllning - dim. Mohr-Coulomb 28.3 0 28.3 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 0.282 10 5 Grundvattenyta: +1,35 Överlast: 10 kN/m³ LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -75 -65 -55 -45 -35 -25 -15 -5 5 15 25 35 45 55 Sektion E: Planerad situation - Extremvattenstånd - 6,4 kPa SektionE - dim.gsz 2025-05-07 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 86 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Befintlig fyllning - dim. Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - dim. Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Inblandningspelare - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 18 0 45.5 0 2.5 Lera - Sjöbotten - dim. Combined, S=f(depth) 18 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (öst) - land - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.2 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (öst) - land - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.9 0.07 7.6 0.6 0.12 Ny fyllning - dim. Mohr-Coulomb 28.3 0 28.3 0 1.125 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 10 5 Överlast: 6.4 kN/m³ Grundvattenyta/ MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -75 -65 -55 -45 -35 -25 -15 -5 5 15 25 35 45 55 Sektion E: Planerad situation - Medelvattenstånd - Djupstabilisering SektionE - dim.gsz 2025-05-07 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 87 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Befintlig fyllning - dim. Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - dim. Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Inblandningspelare - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 18 0 45.5 0 2.5 Lera - Sjöbotten - dim. Combined, S=f(depth) 18 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (öst) - land - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.2 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (öst) - land - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.9 0.07 7.6 0.6 0.12 Ny fyllning - dim. Mohr-Coulomb 28.3 0 28.3 0 1.086 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 10 5 Grundvattenyta: +1,35 Överlast: 6.4 kN/m³ LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -75 -65 -55 -45 -35 -25 -15 -5 5 15 25 35 45 55 Sektion E: Planerad situation - Extremvattenstånd - Djupstabilisering SektionE - dim.gsz 2025-05-07 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 88 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Befintlig fyllning - dim. Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - dim. Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Lera - Sjöbotten - dim. Combined, S=f(depth) 18 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (öst) - land - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.2 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (öst) - land - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.9 0.07 7.6 0.6 0.12 Ny fyllning - dim. Mohr-Coulomb 28.3 0 28.3 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 10 1.094 5 Överlast: 6.4 kN/m³ Grundvattenyta/ MLW: +1,0 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -75 -65 -55 -45 -35 -25 -15 -5 5 15 25 35 45 55 Sektion E: Planerad situation - Medelvattenstånd - Stenkista SektionE - dim.gsz 2025-05-07 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 89 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' (°) Phi-B C-Top C-Rate of Cu-Top Cu-Rate of C/Cu Weight (kPa) (°) of Change of Change Ratio (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) (kPa) Befintlig fyllning - dim. Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Berg Bedrock (Impenetrable) Friktionsjord - dim. Mohr-Coulomb 18 0 23.9 0 Lera - Sjöbotten - dim. Combined, S=f(depth) 18 23.9 0.23 0.08 2 0.7 0.12 Lera 1 (öst) - land - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 1.2 0 7.6 0 0.12 Lera 2 (öst) - land - dim. Combined, S=f(depth) 16 23.9 0.9 0.07 7.6 0.6 0.12 Ny fyllning - dim. Mohr-Coulomb 28.3 0 28.3 0 Factor of Safety ≤ 0.600 - 0.800 0.800 - 1.000 1.000 - 1.200 1.200 - 1.400 1.400 - 1.600 ≥ 1.600 1.073 10 5 Grundvattenyta: +1,35 Överlast: 6.4 kN/m³ LLW: +0,49 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -75 -65 -55 -45 -35 -25 -15 -5 5 15 25 35 45 55 Sektion E: Planerad situation - Extremvattenstånd - Stenkista SektionE - dim.gsz 2025-05-07 1:500 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 90 av 163 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 91 av 163 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 92 av 163 PM – Grundläggningsförutsättningar, Masugnen 1 (södra) Datum: 2025-07-02 Upprättat av: Johan Ax-Riise, marksakkunnig JM AB Projekt: Masugnen 1 (södra) Inledning Detta PM sammanfattar geotekniska förutsättningar och rekommendationer för grundläggning inom fastigheten Masugnen 1 (södra). Bedömningen baseras på tillgängliga undersökningsdata, tidigare byggnationer samt planerade markförändringar inom området. Grundläggningsförutsättningar Området karakteriseras av ett tjockt lager fyllningsjord ovan lera, med förekomst av block och kvarvarande byggnadsrester från tidigare konstruktioner. Grundläggningen från de rivna byggnaderna inom Masugnen 1 har lämnats kvar i marken och kan utgöra hinder vid ny grundläggning. Dessa byggnader var grundlagda med betongpålar. Rekommenderad grundläggningsmetod För tyngre och sättningskänsliga konstruktioner rekommenderas pålgrundläggning. Golv bör i dessa fall utföras som fribärande. Val av påltyp kräver fortsatt utredning, men en kombination av slagna och borrade pålar kan komma att bli aktuell. Borrade pålar kan vara nödvändiga med hänsyn till: • Fyllningsjordens mäktighet • Förekomst av block och byggnadsrester • Risk för föroreningsspridning mellan övre och nedre grundvattenmagasin Vid användning av borrade pålar eller bergstag som når berg måste särskilda åtgärder vidtas för att begränsa föroreningsspridning. Detta gäller även vid schaktarbeten inom kvartersmark, särskilt vid planerad underbyggnadsrätt där riskerna bedöms som förhöjda. Sättningsproblematik Området bedöms vara utsatt för pågående sättningar. Pålgrundläggning måste därför dimensioneras för påhängslaster. Detta ska utredas vidare i kommande projekteringsskede. För markområden utan pålgrundläggning krävs särskild hänsyn till rådande sättningsrisker. Planerade markförändringar Inom delområde öst planeras betydande nivåändringar, inklusive uppfyllnad om 0,5–1,0 meter längs: 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 93 av 163 • Lokalgata 2 och 3 • Smältvägen • Delar av Bällstahamnsparken Beräkningar visar att sättningar över 40 år kan uppgå till: • Ca 0,2 meter för Lokalgata 2 och 3 samt södra Smältvägen • Ca 0,4–0,5 meter för Råjärnsvägen samt Lokalgata 5 och 6 Pålningsdjup För Masugnen 1 (södra) bedöms pålningsdjupet uppgå till cirka 13,7 meter. Johan Ax Riise Projektledare/Marksakkunnig Mark och Infra JM Bostad Stockholm Produktion Mark och Infra 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 94 av 163 Kvarter Masugnen Södra (AB Borätt) Tyngre konstruktioner som är känsliga för sättningar rekommenderas pålgrundläggas. Vid pålad grundläggning ska golv utföras som fribärande. Val av påltyp ska vidare utredas, men en kombination av slagna och borrade pålar kan inte uteslutas. Borrade pålar kan krävas på grund av det tjocka lager av fyllningsjord ovan leran samt pga förekomst av block och kvarvarande byggnadsrester. Även föroreningsspridningsrisker mellan övre och nedre grundvattenmagasin måste beaktas vid val av pålningsmetod. Grundläggningen från de nu rivna byggnaderna på Masugnen 1 är kvarlämnad i marken och kan utgöra ett hinder för grundläggningen. Samtliga äldre nu rivna byggnader var grundlagda med betongpålar. Då sättningar bedöms pågå inom området kommer pålar behöva dimensioneras för påhängslaster, vilket vidare måste utredas i kommande projekteringsskede. Kvarter Masugnen Norra (OBOS) Tyngre konstruktioner som är känsliga för sättningar rekommenderas pålgrundläggas. Vid pålad grundläggning ska golv utföras som fribärande. Val av påltyp ska vidare utredas, men en kombination av slagna och borrade pålar kan inte uteslutas. Borrade pålar kan krävas på grund av det tjocka lager av fyllningsjord ovan leran samt pga förekomst av block och kvarvarande byggnadsrester. Även föroreningsspridningsrisker mellan övre och nedre grundvattenmagasin måste beaktas vid val av pålningsmetod. Grundläggningen från de nu rivna byggnaderna på Masugnen 1 är kvarlämnad i marken och kan utgöra ett hinder för grundläggningen. Samtliga äldre nu rivna byggnader var grundlagda med betongpålar. Då sättningar bedöms pågå inom området kommer pålar behöva dimensioneras för påhängslaster, vilket vidare måste utredas i kommande projekteringsskede. 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 95 av 163 Uppdrags nr. Sida Utlåtande K24121 1(5) Fastighetsbet, Ort, Objekt Datum Rev. datum Tackjärnet 4, Bromma 2024-11-11 Utredning befintlig byggnad Granskad av: Sign. J. Friedel E. Karadolami Uppdrag På uppdrag av BW Brommas Fastigheter (Hogar Lak) har Peritus Konstruktion AB anlitats för att utreda om befintlig byggnadsstomme har tillräcklig lastkapacitet för en påbyggnad av 6 våningar. Observationer Enligt Arkitektens förlagsskiss ska sista våningen på befintlig byggnad rivas och därefter byggs 6 nya våningar. Fotavtrycket på marken kommer inte att förändras. För att bedöma möjligheten för en eventuell påbyggnad gjordes studier av gamla konstruktionsritningar. Enligt dessa ritningar består stomme av bärande betongpelare, betongväggar och betongbalkar. Bjälklagen består av prefabricerade u-element med en igjutning i elementen samt en pågjutning. Grundläggning består av gjutna fundament under bärande väggar och pelare. Fundamenten står i sin tur på betongpålar slagna förmodligen till fast botten. Byggnaden stabiliseras av gjutna betongväggar runt trapphuset. Bedömning För att bilda en bedömning om befintlig stomme har tillräcklig lastkapaciteten för påbyggnaden har överslagsberäkningar utförts. Det konstaterades att stomme men särskilt pålar i dagsläge utnyttjas upp till 90%. Detta betyder att påbyggnad inte är möjligt utan förstärkningsåtgärder på befintlig stomme. Bedömningen är att befintlig stomme kan förstärkas genom att tex montera nya pelare på insidan av de befintliga pelarna. Det kommer även att krävas omfattande förstärkningsåtgärder på grundkonstruktion i form av nya pålfundament. För att minimera laster rekommenderas att påbyggnaden utförs med lätta material. Det krävas även att planlösningen anpassas till befintlig stomme. Om förstärkningsåtgärder utförs på befintlig stomme är det möjligt att utföra påbyggnaden på 6 våningar utan att fotavtryck på befintlig byggnaden förändras. Västerås 2024-11-11 Emir Karadolami Namnförtydligande Huvudkonstruktör Undertecknas Peritus Konstruktion AB Legeringsgatan 18 721 30 Västerås 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 96 av 163 Uppdrags nr. Sida Utlåtande K24121 2(5) Fastighetsbet, Ort, Objekt Datum Rev. datum Tackjärnet 4, Bromma 2024-11-11 Utredning befintlig byggnad Granskad av: Sign. J. Friedel E. Karadolami Fotodokumentation: Foto 1 Planritning plan1,2,3 Foto 2 Planritning sista plan som kommer att rivas vid en påbyggnad Peritus Konstruktion AB Legeringsgatan 18 721 30 Västerås 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 97 av 163 Uppdrags nr. Sida Utlåtande K24121 3(5) Fastighetsbet, Ort, Objekt Datum Rev. datum Tackjärnet 4, Bromma 2024-11-11 Utredning befintlig byggnad Granskad av: Sign. J. Friedel E. Karadolami Foto 3 Sektion befintlig byggnad Foto 4 Fasad befintlig byggnad Peritus Konstruktion AB Legeringsgatan 18 721 30 Västerås 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 98 av 163 Uppdrags nr. Sida Utlåtande K24121 4(5) Fastighetsbet, Ort, Objekt Datum Rev. datum Tackjärnet 4, Bromma 2024-11-11 Utredning befintlig byggnad Granskad av: Sign. J. Friedel E. Karadolami Foto 5 Ny planritning, plan 1-3 Foto 6 Ny planritning, plan 4-9 Peritus Konstruktion AB Legeringsgatan 18 721 30 Västerås 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 99 av 163 Uppdrags nr. Sida Utlåtande K24121 5(5) Fastighetsbet, Ort, Objekt Datum Rev. datum Tackjärnet 4, Bromma 2024-11-11 Utredning befintlig byggnad Granskad av: Sign. J. Friedel E. Karadolami Foto 7 Ny fasadritning Foto 8 Ny fasadritning Peritus Konstruktion AB Legeringsgatan 18 721 30 Västerås 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 100 av 163 PM Geoteknik KV GJUTMÄSTAREN 3, BROMMA Uppdragsnummer 3087 Beställare Therese Lindblad, Svenska Hem Upprättad av Patric Friberg Granskad av Jonas Thorelius Datum 2025-05-28 GEOMIND Fannys väg 3, SE-131 54 Nacka | +46 8 556 929 90 | www.geomind.se | Org. no 969739-0996 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 101 av 163 1 Uppdrag 3 2 Objektsbeskrivning 3 3 Utförda undersökningar 3 3.1 Geotekniska undersökningar 3 4 Befintliga förhållanden 3 5 Geotekniska förhållanden 4 5.1 Jordlagerförhållanden 4 6 Planerad bebyggelse 5 7 Förutsättningar framtida markanvändning 6 7.1 Problemställning 6 7.2 Förslag på åtgärd 6 7.3 Framtida klimat 6 8 Rekommendationer 6 8.1 Grundläggning 6 8.2 Schakter 6 8.3 Omgivningspåverkan 6 Bilaga 1 Inventering utförd av Atkins 2016, tidigare geo ProjekteringsPM – Geoteknik 2 (6) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 102 av 163 1 Uppdrag På uppdrag av Svenska Hem har GeoMind ombetts att beskriva de geotekniska förutsättningarna för kv Gjutmästaren 3, Bromma. 2 Objektsbeskrivning Kv Gjutmästaren 3 är idag en industrifastighet som ligger intill Bällstaån och är grundlagd på pålar (stål och betong). De geotekniska förhållandena i området är mycket dåliga varför både risk för stabilitet och pågående sättningar måste hanteras av fastighetsägaren. De låga marknivåerna innebär att delar av fastigheten ställvis ligger under vatten. 3 Utförda undersökningar 3.1 Geotekniska undersökningar Atkins sammanställde, på uppdrag av Stockholm stad, tidigare utförda geotekniska undersökningar 2016. I bilaga 1 framgår resultatet från inventeringen i aktuellt område. 4 Befintliga förhållanden Samtliga nivåer som anges i PM avser RH2000. På området finns idag en industribyggnad enlig Figur 4.1 nedan. Marken utgörs av hårdgjorda ytor i form av asfalt och grus och används som bla uppställningsplats. Mot öst angränsar fastigheten till Bällstaån där området är väldigt sankt och blött. Nivåer för äldre utförda sonderingar, på land, ligger som lägst på +0,8, se bilaga 1. PM Geoteknik P:\3087 Bällsta Hamn, Gjutmästaren 3\09 Rapporter och PM\PM Geoteknik.docx 3 (6) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 103 av 163 Figur 4.1. Aktuellt område med Bällstaån i öst. Bild från Google earth 2025. Gjutmästaren 3 i rött. 5 Geotekniska förhållanden 5.1 Jordlagerförhållanden Geotekniska undersökningar har utförts inom grannfastigheten i söder, Gjutmästaren 4. Där utgörs marken av extremt lös lerig gyttja som överlagrar extremt lös lera på morän. Mäktigheten är ca 20 m på de lösa sedimenten. Undersökningar enligt bilaga 1 indikerar på liknande jordlagerförhållanden för Gjutmästaren 3, med gyttja och lös lera ner till ca 20 m djup, mot Bällstaån. Uppmätt okorrigerad skjuvhållfasthet varierar mellan ca 10-18 kPa (den korrigerade kommer bli väsentligt mycket läge). Området är extremt sättningskänsligt och risken för stabilitetsbrott är mycket hög vid belastning. Räddningsverket har karterat området som skredriskområde, se Figur 5.1. Djup till berg har inte undersökts i västra delen, men fast botten ligger på minst ca 5,5 m djup (nivå ca -4). I öst finns sondering till berg på ca 25 m djup (nivå ca -24). Majoriteten av sonderingar har avbrutits innan man nått berg. ProjekteringsPM – Geoteknik 4 (6) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 104 av 163 3 Figur 5.1 Utklipp från stadens Geoarkiv, gulmarkerat avser räddningsverket skredriskområde. Området är lågt beläget med marknivåer som tidigare låg på ca +0,8. Nu är nivån ca +2, se bilaga 1. Mälarens medelvattenstånd är ca +0,9. 6 Planerad bebyggelse Totalt planeras 3 nya huskroppar, med mellan 7 och 10 våningar, delvis i suterräng. Nivå för färdigt golv ligger som lägst på +2,7 (cykelgarage). Husen planeras enligt figur 6.1 N Figur 6.1 Utdrag ur ”1. Bebyggelse och gårdar.pdf”, AndrénFogelström. PM Geoteknik P:\3087 Bällsta Hamn, Gjutmästaren 3\09 Rapporter och PM\PM Geoteknik.docx 5 (6) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 105 av 163 7 Förutsättningar framtida markanvändning Kompletterande markundersökningar är en förutsättning för att kunna verifiera antaganden och åtgärder nedan. 7.1 Problemställning I dagsläget är marken i princip obrukbar framför huset mot Bällstaån. För fastighetsägaren innebär markens utbildade sättningar och pågående sättningar också att stora nivåskillnader in i fastigheten måste hanteras. Utfyllnader för att kompensera för de låga nivåerna kan ej utföras utan omfattande åtgärder pga. risken för stabilitetsbrott och ytterligare sättningar som följd. 7.2 Förslag på åtgärd 7.3 Framtida klimat Närheten till Mälaren och de låga marknivåerna innebär att särskild hänsyn måste tas till översvämningsrisk och erosion. Den höga risken kvarstår vid ett förändrat klimat. 8 Rekommendationer 8.1 Grundläggning Planerad byggnad rekommenderas grundläggas på betongpålar. Pållängderna bedöms som längst bli uppemot 25 meter mot Bällstaån. För gårdsmark/förgårdsmark föreslås KC-pelare alt lättfyllning. Observera att inga laster kan påföras utan att sättningar utbildas. Geotekniskt finns i hela området en stor skredrisk varför särskild noggrannhet skall beaktas vid utförande och projektering. 8.2 Schakter Inga nivåer för schakt finns tillgängliga men ovan risker måste beaktas vid projektering. 8.3 Omgivningspåverkan Omgivningspåverkan av planerade grundläggningsarbeten är ej utredda i detta skede. Riskanalys och kontrollprogram med avseende på omgivningspåverkan ska alltid upprättas vid vibrationsalstrande arbeten så som sprängning, pålning, spontning och packning. GeoMind, Nacka Patric Friberg Jonas Thorelius ProjekteringsPM – Geoteknik 6 (6) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 106 av 163 Atkins Sverige AB Västgötagatan 5 118 27 Stockholm Tel: 08-563 00 600 Fax:08-563 00 601 www.atkins.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 107 av 163 Atkins Sverige AB Västgötagatan 5 118 27 Stockholm Tel: 08-563 00 600 Fax:08-563 00 601 www.atkins.se 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 108 av 163 PM Geoteknik KV GJUTMÄSTAREN 4, BROMMA Uppdragsnummer 2033 Beställare Jonas Petre, Primula byggnads AB Upprättad av Jonas Thorelius Granskad av Patric Friberg Datum 2025-04-28 GEOMIND Fannys väg 3, SE-131 54 Nacka | +46 8 556 929 90 | www.geomind.se | Org. no 969739-0996 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 109 av 163 1 Uppdrag 3 2 Objektsbeskrivning 3 3 Utförda undersökningar 3 3.1 Geotekniska undersökningar 3 4 Befintliga förhållanden 3 5 Geotekniska förhållanden 4 5.1 Jordlagerförhållanden 4 6 Planerad bebyggelse 4 7 Förutsättningar framtida markanvändning 5 7.1 Problemställning 5 7.2 Förslag på åtgärd 5 7.3 Framtida klimat 5 8 Rekommendationer 6 8.1 Grundläggning 6 8.2 Schakter 6 8.3 Omgivningspåverkan 6 9 Rekommendationer för fortsatt projektering 6 9.1 Kravspecifikation för pålgrundläggning 6 ProjekteringsPM – Geoteknik 2 (7) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 110 av 163 1 Uppdrag På uppdrag av Primula Byggnads AB har GeoMind ombetts att beskriva de geotekniska förutsättningarna för kv Gjutmästaren 4, Bromma. 2 Objektsbeskrivning Kv Gjutmästaren 4 är idag en industrifastighet som ligger intill Bällstaån och är grundlagd på pålar. De geotekniska förhållandena i området är mycket dåliga varför både risk för stabilitet och pågående sättningar innebär risker och problem för fastighetsägaren. De låga marknivåerna innebär dessutom att området ned mot Bällstaån ställvis står under vatten nära fasad. 3 Utförda undersökningar 3.1 Geotekniska undersökningar Geotekniska undersökningar inom fastigheten har utförts under 2018, 2024 och 2025. Resultatet från utförda undersökningar redovisas i Markteknisk undersökningsrapport, MUR, upprättad av GeoMind, daterad 2025-04-25. 4 Befintliga förhållanden Samtliga nivåer som anges i PM avser RH2000. På området finns idag en industribyggnad enlig Figur 4.1 nedan. Marken utgörs av hårdgjorda ytor i form av asfalt och grus och används som bla uppställningsplats. Mot öst angränsar fastigheten till Bällstaviken där området är väldigt sankt och blött. Nivåer för utförda sonderingar, på land, varierar mellan +0,9 och +3,7. Figur 4.1. Aktuellt område med Bällstaviken i öst. Bild från Google earth 2025. UTLÅTANDE P:\2033 Kv Gjutmästaren, Bromma\QA\PM\PM Geoteknik.docx 3 (7) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 111 av 163 5 Geotekniska förhållanden 5.1 Jordlagerförhållanden Marken utgörs av extremt lös lerig gyttja som överlagrar extremt lös lera på morän. Mäktigheten är ca 20 m på de lösa sedimenten. Torven och gyttjan är extremt lös med hög vattenkvot (100-200%). Uppmätt skjuvhållfasthet är 2,4 kPa de översta 3m som sedan ökar och blir 5,5 kPa på 5 m. Området är extremt sättningskänsligt och risken för stabilitetsbrott är mycket hög vid belastning. Räddningsverket har karterat området som skredriskområde, se fig 5.1. Djup till berg är som minst ca 4,5 m (nivå ca -1), i den västra delen, och mer än 20 m (nivå ca -23) i öst. Sonderingar har avbrutits innan man nått berg. Figur 5.1 Utklipp från stadens Geoarkiv, gulmarkerat är räddningsverket skredriskområde. Området är mkt lågt beläget i de östra delarna, mot Bällstaviken, med marknivåer mellan ca +0,1 och +1,2. Nordväst om huset är nivån ca +2,5 och i sydväst +3,9. Mälarens medelvattenstånd är ca +0,8 varför strandlinjen varierar på fastigheten. 6 Planerad bebyggelse Totalt planeras 4 nya huskroppar, där varje byggnad kommer utgöras av 7-8 våningar, i suterräng. Nivå för färdigt golv ligger på +2,7, lägsta bostadsentré +2,75 och lägsta bostadsvåning +3,1. Husen planeras enligt figur 6.1 ProjekteringsPM – Geoteknik 4 (7) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 112 av 163 Figur 6.1 Utdrag ur A-01-1-0010.pdf 7 Förutsättningar framtida markanvändning 7.1 Problemställning I dagsläget är marken i princip obrukbar framför huset mot Bällstaån. För fastighetsägaren innebär markens utbildade sättningar och pågående sättningar också att stora nivåskillnader in i fastigheten måste hanteras. Strandlinjens variation innebär dessutom att området är mycket vattensjukt och ytterligare försvårar tillgängligheten. Utfyllnader för att kompensera för de låga nivåerna kan ej utföras utan omfattande åtgärder pga. risken för stabilitetsbrott och ytterligare sättningar som följd. 7.2 Förslag på åtgärd Grundläggning utförs på pålar. Då arbete kommer utföras på område med mycket dålig bärighet och stabilitetsproblematik (mot Bällstaån) måste arbetsplattformar dimensioneras som tar hänsyn till detta. För övriga delar av området rekommenderas slagna pålar. Observera att inga laster kan påföras utan att sättningar utbildas. Geotekniskt finns i området mot Bällstaån en stor skredrisk varför särskild noggrannhet skall beaktas vid utförande och projektering. 7.3 Framtida klimat Närheten till Mälaren och de låga marknivåerna innebär att särskild hänsyn måste tas till översvämningsrisk och erosion. Den höga risken kvarstår vid ett förändrat klimat. UTLÅTANDE P:\2033 Kv Gjutmästaren, Bromma\QA\PM\PM Geoteknik.docx 5 (7) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 113 av 163 8 Rekommendationer 8.1 Grundläggning Planerad byggnad rekommenderas grundläggas på betongpålar. Mot Bällstaån kan borrade pålar bli aktuellt för att hantera stabilitetsproblematiken då dessa kan utföras med lättare maskiner. Pållängderna bedöms som längst bli uppemot 25 meter mot Bällstaviken. 8.2 Schakter Inga nivåer för schakt finns tillgängliga men ovan risker måste beaktas vid projektering. 8.3 Omgivningspåverkan Omgivningspåverkan av planerade grundläggningsarbeten är ej utredda i detta skede. Riskanalys och kontrollprogram med avseende på omgivningspåverkan ska alltid upprättas vid vibrationsalstrande arbeten så som sprängning, spontning och packning. 9 Rekommendationer för fortsatt projektering Säkerhetsklass 2, SK2, tillämpas för byggnadens grundläggning. Geoteknisk kategori 2, GK2, gäller. 9.1 Kravspecifikation för pålgrundläggning För GK2 krävs verifiering av bärförmåga med exempelvis beräkningar och/eller provbelastning. Dimensioneringssätt DA3 enligt SS-EN 1997–1 för konstruktiv lastkapacitet. Dimensioneringssätt DA2 enligt SS-EN 1997–1 för beräkningar av geoteknisk bärförmåga. Partialkoefficienter För DA2 väljs partialkoefficienter till γ = 1,0 och γ = 1,0. För DA3 väljs m,cu m, tanø partialkoefficienter enligt Tabell . Tabell 9-1 Partialkoefficienter γM Jordparameter Symbol Värde Friktionsvinkel γ 1,3 ø’ Tunghet γ 1,0 γ Valda värden Valda värden att räkna ut dimensionerande värden ifrån redovisas i Tabell 9-2. ProjekteringsPM – Geoteknik 6 (7) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 114 av 163 Tabell 9-2 Valda värden Material Tunghet,  (´) Friktionsvinkel Deformationsegenskaper Odränerad (kN/m3) , Φ’ (°) E-modul skjuvhållfasthet (MPa) (kPa) Befintlig fyllning 1) 18 30 20 - Gyttja/Lera 14 - - 4 Friktionsmaterial 2) 19 35 40 - GeoMind, Nacka Patric Friberg Jonas Thorelius UTLÅTANDE P:\2033 Kv Gjutmästaren, Bromma\QA\PM\PM Geoteknik.docx 7 (7) 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 115 av 163 Gjutmästaren 5, Bromma, Stockholms stad Nya kontor och bostäder, underlag till detaljplan Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning 2025-03-07, rev. 2025-05-05 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 116 av 163 Beställare: Gjutmästaren 5 i Ulvsunda AB Konsultbolag: Structor Geoteknik Stockholm AB Uppdragsnamn: Gjutmästaren 5, Bromma Uppdragsnummer: G24094 Datum: 2025-03-07, rev. 2025-05-05 Uppdragsledare: Elin Stridsberg Handläggare: Rogin Ramak Interngranskare: Elin Stridsberg Status: Underlag till detaljplan Omslagsbild tagen 2025-01-15. STRUCTOR GEOTEKNIK STOCKHOLM AB Solnavägen 4, 113 65 Stockholm Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 Telefon: 08-545 556 30 G24094 s 2 (19) www.structor.se, Instagram, Facebook, LinkedIn Organisationsnummer: 556959-1117 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 117 av 163 Sammanfattning På uppdrag av Gjutmästaren 5 i Ulvsunda AB har Structor Geoteknik Stockholm AB utfört en geoteknisk undersökning och utredning som underlag till ny detaljplan för nybyggnation av kontor och bostäder inom fastigheten Gjutmästaren 5 i Ulvsunda industriområde, Stockholms stad. Under och mellan de planerade kontorsbyggnaderna samt intill de planerade bostadshusen planeras ett underliggande garage. Garagets lägsta golvnivå planeras till +3. Undersökt fastighet utgörs i huvudsak av hårdgjorda asfalterade ytor med marknivåer kring +7 och +8. En befintlig byggnad finns inom fastigheten. I nordöst finns slänter som leder ned till lägre belägna marknivåer kring +3. Bällstaviken ligger nordöst om planområdet. Planområdets geotekniska förutsättningar: Jordlagerföljden inom fastigheten utgörs i huvudsak av fyllning ovan torrskorpelera ovan lera på morän på berg. Jorddjupen ökar generellt mot Bällstaviken. Markvattennivån i fyllningsjorden och grundvattennivåerna i de östra delarna av området bedöms stå i hydraulisk kontakt och följa variationerna i Bällstaviken. Inom de västra delarna av planområdet där befintliga marknivåer och bergnivåer ligger högre ska grundvattenytans trycknivå tills vidare bedömas ligga i underkant torrskorpelera. Planförslagets geotekniska åtgärder samt konsekvenser: För delar av planerade byggnader erfordras bergschakt. Där planerad schaktbotten ligger under bergöverytan kan grundläggning utföras på packad sprängbotten. Inom lerområdena kan grundläggning utföras med stödpålar och/eller plintar beroende på lerans mäktighet. Inom delar av området där fyllningens och lerans mäktighet är begränsad under schaktbotten kan grundläggning utföras på sprängstensfyllning efter urgrävning av befintlig fyllningsjord och lera. Markvattennivån i fyllningsjorden och grundvattennivåerna i de östra delarna av området bedöms stå i hydraulisk kontakt och följa variationerna i Bällstaviken. Inom de västra delarna av planområdet där befintliga marknivåer och bergnivåer ligger högre ska grundvattenytans trycknivå tills vidare bedömas ligga i underkant torrskorpelera. Delar av grundläggningen kan erfordra vattentät konstruktion. Planförslagets geotekniska risker: Stabilitetsberäkningar utförda inom norra delen av området där marknivåerna idag ligger kring +3 visar att uppfyllnader upp till 3 m kan utföras utan stabilitetsproblem, under förutsättning att omkringliggande marknivåer bibehålls på ca +3. Sättningar behöver beaktas för uppfyllnader över ca 0,5 m. Vibrationsalstrande arbeten kommer att utföras i samband med mark- och grundläggningsarbetet Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 3 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 118 av 163 Geotekniska åtgärdsförslag: Några uppfyllnader på 3 m eller över planeras inte i föreslagen plan som skulle kunna ge upphov stabilitetsproblem. Vid uppfyllnader över 0,5 m erfordras åtgärder som t.ex. lättfyllning beroende på projekterade ytors sättningstoleranser. För planerade vibrationsalstrande mark- och grundläggningsarbeten ska en riskanalys tas fram i senare skede av projekteringen som tar hänsyn till omgivande befintliga byggnader, anläggningar, ledningar och verksamheter i syfte att i syfte att minimera risken för skador på egendom och utrustningar tillhörande beställaren eller 3:e man. Sammantaget bedöms området ha goda geotekniska förutsättningar för exploatering. Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 4 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 119 av 163 Innehåll Sammanfattning .......................................................................................................................... 3 1. INLEDNING ............................................................................................................................... 7 1.1. Uppdrag och bakgrund ....................................................................................................... 7 1.2. Omfattning och syfte .......................................................................................................... 7 1.3. Avgränsningar .................................................................................................................... 8 2. BEFINTLIGA OCH PLANERADE KONSTRUKTIONER ......................................................... 8 2.1. Befintliga konstruktioner ..................................................................................................... 8 2.2. Planerade konstruktioner ................................................................................................... 8 3. UTFÖRDA MARKUNDERSÖKNINGAR ................................................................................ 10 4. MARKFÖRHÅLLANDEN ........................................................................................................ 11 4.1. Topografi och vegetation .................................................................................................. 11 4.2. Jord och berg ................................................................................................................... 11 4.3. Yt- och grundvattenförhållanden ...................................................................................... 12 4.4. Ras- och skredrisk ............................................................................................................ 13 4.5. Förväntad påverkan av klimatförändringar ....................................................................... 15 4.6. Sättningsförhållanden ....................................................................................................... 16 5. MARK OCH GRUNDLÄGGNINGSARBETEN ....................................................................... 16 5.1. Grundläggning .................................................................................................................. 16 5.2. Schakt- och fyllningsarbeten ............................................................................................ 17 5.3. Markradon ........................................................................................................................ 17 5.4. LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten)................................................................ 18 6. OMGIVNINGSPÅVERKAN ..................................................................................................... 18 7. KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR OCH UTREDNINGAR ..................................... 18 8. REFERENSER ........................................................................................................................ 19 Bilagor Bilaga Innehåll Antal sidor Bilaga 1 Valt värde skjuvhållfasthet 1 sida Bilaga 2 Resultat stabilitetsberäkningar – befintliga förhållanden 18 sidor Bilaga 3 Resultat stabilitetsberäkningar – uppfyllnader 6 sidor Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 5 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 120 av 163 Ritningar Ritningsnummer Typ Skala Format G-18-1-001 Tolkade markförhållanden 1:500 (A1) Plan G-18-2-001 – G-18-2-004 Tolkade markförhållanden H 1:100 (A1) Sektioner A – D och 1 – 5 L 1:200/1:400 Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 6 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 121 av 163 1. INLEDNING 1.1. Uppdrag och bakgrund På uppdrag av Gjutmästaren 5 i Ulvsunda AB har Structor Geoteknik Stockholm AB utfört en geoteknisk undersökning och utredning för nybyggnation av kontor och bostäder inom fastigheten Gjutmästaren 5 i Ulvsunda industriområde, Stockholms stad (Figur 1). Utredningen har utförts som underlag till ny detaljplan Bällsta Hamn. Revidering 2025-05-05 avser uppdatering av sammanfattning med rubriker för geotekniska förutsättningar, åtgärder samt konsekvenser och justering av text om geotekniska risker. Figur 1. Flygbild över fastigheten Gjutmästaren 5 från Lantmäteriets kartjänst Min karta, hämtad 2025- 02-17. Nuvarande fastighetsgränser illustreras i rött, framtida gränsen för fastigheten planeras att minska i öst, ny fastighetsgräns illustreras med grönt. 1.2. Omfattning och syfte Slutsatser av den utförda geotekniska undersökningen och utredningen är dokumenterad i denna PM. Föreliggande handling syftar till att redovisa mark-, grundvatten- och grundläggningsförhållanden för planerade byggnader och kvarter inom fastigheten Gjutmästaren 5. Handlingen skall användas som underlag i detaljplaneskede och för fortsatt projektering av: Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 7 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 122 av 163 • Schaktnings- och fyllningsarbeten • Grundläggningsarbeten • Markförstärkningsarbeten • Radonskydd • Dagvattenhantering 1.3. Avgränsningar Föreliggande handling syftar till att redovisa tolkningar av geotekniska förhållanden och geotekniska åtgärder m.m. för planerade byggnader och kvarter inom fastigheten Gjutmästaren 5. Resultaten av utförda geotekniska undersökningar redovisas otolkade i separat handling Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR), daterad 2025- 03-07. Handlingen skall användas som underlag till detaljplan. Föreliggande handling skall ej utgöra någon del av eller ingå i ett förfrågningsunderlag. 2. BEFINTLIGA OCH PLANERADE KONSTRUKTIONER 2.1. Befintliga konstruktioner Inom fastighetens nordvästra/västra del finns idag en byggnad som inrymmer ett vandrarhem, logistikverksamhet samt en festlokal. Befintlig byggnad har enligt äldre k- ritningar från stadsbyggnadskontoret en färdig golvnivå på ca +7,9, med undantag på ett enstaka delar och tillbyggnader där andra golvnivåer förekommer. Byggnaden är grundlagd med betongpålar och plintar. På fastighetens östra del finns ett inhägnat område som inrymmer en bilhandlare och verkstad. I övrigt förekommer parkeringsytor på fastigheten. En stödmur finns i den norra delen av fastigheten. Masugnsvägen är belägen väster om fastigheten och Gjuterivägen norr om fastigheten. Intill Masugnsvägen passerar tvärbanan. Markförlagda ledningar förekommer inom och omkring fastigheten. Omkring fastigheten förekommer el-, tele-, opto samt fjärrvärme- och VA-ledningar. Det saknas fullständiga uppgifter om befintliga ledningar inom fastigheten. Inom parkeringsytorna finns ett flertal inmätta dagvattenbrunnar och brunnar för el samt gatubelysning. Fjärrvärme ansluter till fastigheten vid byggnadens nordöstra del från Gjuterivägen i norr. Innanför stängslet och längsmed fastighetens norra och sydöstra kant finns ledningar förlagda ovan mark, ledningarna är sannolikt fjärrvärme eller interna värmeledningar. 2.2. Planerade konstruktioner Nuvarande fastighetsgräns mot nordöst planeras att flyttas något åt sydväst (Figur 1). Inom planområdet planeras fyra kontorsbyggnader i den västra och mellersta delen och två bostadslängor i den östra/nordöstra delen av fastigheten (Figur 2). Under och mellan Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 8 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 123 av 163 kontorsbyggnaderna samt intill bostadshusen planeras ett underliggande garage (Figur 3). Planerade våningsplan varierar preliminärt mellan 6-7 våningar för kontorsbyggnaderna och 7 våningar för bostadshusen enligt sektioner i pdf-format upprättade av Brunnberg & Forshed och AJ Landskap, daterad 2024-08-23 och erhållen av beställaren. Lägsta golvnivå planeras på ca +3,0 för garaget och kontorsbyggnaderna, utom en del i norr där planerad lägsta golvnivå för en del av kontorsbyggnaden är ca +5,4 (Figur 2). Bostadslängornas lägsta golvnivåer varierar mellan ca +3,0 och +4,85, utom längst i sydöst där planerad lägsta nivå ligger på ca +5,1. Figur 2. Urklipp från ”gård/entréplan kontor” upprättad av Brunnberg & Forshed och AJ Landskap, daterad 2024-08-23, erhållen från beställaren. Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 9 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 124 av 163 Figur 3. Urklipp från ”garage/entréplan bostäder” upprättad av Brunnberg & Forshed och AJ Landskap, daterad 2024-08-23, erhållen från beställaren. Tolkning av lägsta golvnivåer i röd text i figuren. 3. UTFÖRDA MARKUNDERSÖKNINGAR Till underlag för den geotekniska utredningen och denna PM ligger geotekniska undersökningar utförda av Structor Geoteknik Stockholm AB under perioden 2025-02- 03 till 2025-02-06 samt tidigare undersökningar utförda av ELU konsult AB under januari 2025 som utförts på uppdrag av Exploateringskontoret Stockholm stad. Geotekniska undersökningar som har utförts i detta uppdrag består av: • Jord-bergsondering • Jord-bergtotalsondering • Upptagning av störda jordprover • Upptagning av ostörda jordprover • Installation av grundvattenrör • Avläsning av befintliga grundvattenrör • Geotekniska laboratoriearbeten • Inventering av tidigare utförda geotekniska undersökningar Resultaten redovisas i en separat handling ”Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik” (MUR), daterad 2025-03-07 och upprättad av Structor Geoteknik Stockholm AB. Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 10 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 125 av 163 4. MARKFÖRHÅLLANDEN 4.1. Topografi och vegetation Fastigheten utgörs i huvudsak av hårdgjorda asfalterade ytor. Inom fastigheten i norr finns en gräsbeklädd slänt som leder ned till en lägre belägen asfalterad yta (Figur 4). Längs fastighetens norra mittersta del finns även gräsbeklädd slänt mot Gjuterivägen och en del enstaka träd och sly förekommer på denna slänt. I övrigt förekommer gräsremsor och buskage omkring fastigheten i väst och sydöst/öst. Marknivån i de mellersta och sydvästra delarna av fastigheten varierar mellan ca +7,5 och +8,0. I sydöst ligger marknivåerna på ca +7,1 och +7,3. I den norra och östra delen ligger marknivåerna lägre och varierar mellan ca +2,8 och +3,4. Mot Gjuterivägen ligger marknivåerna på mellan ca +3,0 och +6,1. Figur 4. Foto på slänt i norra delen av fastigheten. Vy mot sydöst/söder. Foto taget 2025-01-15. 4.2. Jord och berg Jordlagerföljden inom planområdet utgörs, från markytan och nedåt, i huvudsak av fyllning ovan torrskorpelera ovan lera på morän på berg. I en undersökningspunkt (24E71) längst i sydöst förekommer endast fyllning på berg. Jorddjupen ökar generellt mot Bällstaviken. Fyllningens mäktighet varierar mellan ca 0,5–5 m enligt utförda sonderingar. Fyllningen utgörs av sten, grus, sand och lera samt är något siltig enligt upptagna Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 11 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 126 av 163 jordprover. I nordöstra delarna där marknivå ligger lägre utgörs fyllningen delvis av sprängstensfyllning. Torrskorpeleran är ca 0–2 m mäktig. Enligt ett upptaget jordprov innehåller torrskorpeleran tunna siltskikt. Sand har påträffats i två sonderingar utförda centralt på fastigheten med ca 1 m mäktighet mellan torrskorpeleran och leran. Lerans mäktighet inom fastigheten varierar generellt mellan ca 0–3 m, utom längst i nordöst där lermäktigheten ökar och är ca 3–6 m mäktig. Leran är enligt upptagna jordprover varvig och något finsandig och innehåller tunna siltskikt i enstaka prover. I en punkt (25SG113) utanför planområdet är leran sulfidhaltig. Lerans skjuvhållfasthet har utvärderats från upptagna ostörda jordprover i en undersökningspunkt i nordöst. I den punkten varierar lerans skjuvhållfasthet mellan ca 15–25 kPa. Moränens mäktighet under leran är i flertalet undersökningspunkter inom fastigheten begränsad (generellt ca 0–1 m) eller saknas helt. I övrigt, främst i de nordöstra delarna samt i en undersökningspunkt i syd, så varierar moränens mäktighet mellan ca 1–4 m. Moränens sammansättning är inte undersökt. Enligt utförda jord-bergsonderingar varierar bergöverytans nivåer inom planområdet mellan ca +5,5 i sydväst och -4 i nordöst, vilket motsvarar djup mellan ca 2,5 och 7 m under markytan. Några sprickor i berget har inte noterats vid sondering. 4.3. Yt- och grundvattenförhållanden Några ytvattendrag förekommer inte inom planområdet. Närmaste ytvattendrag är Bällstaviken som ligger ca 90 m nordöst om planområdet. Bällstaviken är en del av Mälaren. Mälarens medelvattenstånd ligger på +0,86 enligt statistik från SMHI för perioden år 1968-2023 (1). Bällstaviken bedöms ha hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet under leran samt markvattenmagasinet i fyllningsjorden i de lägre belägna delarna i östra delen av planområdet. Inom de mellersta och västra delarna av området finns sannolikt ett grundvattenmagasin och som eventuellt torka ut under delar av året och som sannolikt bräddar över ned mot grundvattenmagasinet i öst och Bällstaviken. Grundvattnets strömningsriktning bedöms vara mot Bällstaviken i öst. Ett grundvattenrör har installerats av Structor Geoteknik Stockholm AB inom fastighetens södra del i samband med geotekniska fältundersökningar i februari 2024. Röret är benämnt 25GW106, filterspetsen är installerad i friktionsjorden under leran ovan bergöverytan. Röret har lodats 2025-02-12 och 2025-02-21 och var torrt på nivå +3,7 vilket motsvarar djup ca 4,1 m under markytan i den punkten. Ett antal tidigare installerade grundvattenrör finns i närområdet: • Grundvattenrör, benämnt 19S08D, var beläget ca 60 m nordöst om fastigheten (på Gjuterivägen och ca 20 m från Bällstaviken). Enligt avläsningar utförda med divers av ELU konsult AB mellan april-maj 2024 så har grundvattnets trycknivå legat på Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 12 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 127 av 163 mellan ca +0,8 och +1 under denna mätperiod (motsvarar djup ca 0,4–0,6 m under markytan). Nivåerna bedöms överensstämma med Bällstavikens/Mälarens vattenståndsvariationer som under denna period har varierat mellan ca +0,85 till +1,1. Röret har avvecklats i december 2024 då funktionen bedömts som dåligt. • Grundvattenrör 24E38, beläget ca 70 m nordöst om fastigheten (på Gjuterivägen och ca 25 m från Bällstaviken), har installerats av ELU konsult AB under januari 2025. Röret har lodats 2025-02-21 och grundvattnets trycknivå låg på +0,66 vilket motsvarar djup 2,1 m under markytan. • Grundvattenrör 21S06Y ligger ca 150 m norr om planområdet. Grundvattenrörets rörspets är installerad på ca 3,5 m djup, tillhörande sondering saknas. Rörspetsen bedöms inte vara installerad i det undre grundvattenmagasinet. Enligt erhållna avläsningar från april 2024 till februari 2025 varierar vattennivån i röret mellan ca +1,5 och +2 m motsvarar djup ca 1-1,5 m under markytan. 4.4. Ras- och skredrisk SGI har tillsammans med ett flertal andra statliga myndigheter upprättat en samlad databas som beskriver risker för ras, skred och erosion i Sverige. Enligt databasen utpekas fastigheten Gjutmästaren 5 inte som ett riskområde vad gäller ras, skred och erosion (Figur 5). Däremot utpekas intilliggande fastigheter i nordöst närmast Bällstaviken som aktsamhetsområde vad gäller förutsättningar för skred i strandnära område baserat på att det kan förekomma finkornig jord, samt att det finns låg risk för erosion. Figur 5. SGI ras, skred, erosion. Hämtad 2025-02-10. Fastigheten är grönmarkerad i figuren. Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 13 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 128 av 163 En detaljerad stabilitetsutredning har utförts i detta skede av projektet. Beräkningarna för befintliga förhållanden är utförda i sektion rödmarkerad i Figur 6 (motsvarande sektion D på bilagda sektionsritningar). Stabilitetsberäkningarna har utförts i GeoStudio 2019 R2, SLOPE/W. Figur 6. Sektioner för stabilitetsberäkningar. Röd linje är beräknad sektion för befintliga förhållanden. Gul linje är beräknad sektion för eventuella uppfyllnader. Valt värde på skjuvhållfastheten för norra delen av fastigheten, redovisas i Bilaga 1. Lerans skjuvhållfasthet är inte undersökt i de västra, mellersta och södra delarna av fastigheten. Leran inom dessa områden bedöms med hänsyn till markförhållandena och det minskade jorddjupet ha högre skjuvhållfasthet än i den punkt där laboratoriearbeten för indata till stabilitetsberäknings utförts. Ett antagande om ca 10% högre skjuvhållfasthet har utförts i stabilitetsberäkningarna för västra delen av sektion D (dvs. inom de högre belägna delarna av området). Antagandet har baserats på att inom den västra delen av sektion D har leran belastats med mer fyllningsjord, lerans mäktighet är mindre samt att utförda jordbergtotalsonderingar visar på högre sonderingsmotstånd här jämfört med sonderingar utförda vid släntfot/i de lägre nivåerna i beräkningssektionen. Grundvattennivån är i huvudsak antagen i underkant torrskorpelera. Då mätningar i installerat grundvattenrör mitt på fastigheten visat på torrt på nivån +3,7, har det även i beräkningarna antagits lägre grundvattennivåer än torrskopelerans nivå för de mellersta och södra delarna av området. För att täcka in eventuella förhöjda portryck i leran har Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 14 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 129 av 163 beräkningar även utförts där grundvattennivån antagit kunna ligga i överkant torrskorpelera. Fyllningens tunghet har varierats mellan 18,5 och 19 kN/m3. Vid en detaljerad utredning ska den erforderliga säkerhetsfaktorn vara högre än 1,7-1,5 vid odränerad analys och högre än 1,5-1,4 vid kombinerad analys, för glidytor i friktionsjord ska säkerhetsfaktorn vara minst 1,3. Med hänsyn till gynnsamma förhållanden (bl.a. ej kvicklera, inga tecken på rörelser i slänt, känslighetsanalys utförd på valda parametrar, direkta skjuvförsök är utförda) och ogynnsamma förhållanden (bl.a. kohesionsjord, begränsat antal skjuvhållfasthetsbestämningar, ringa kännedom om grundvattenförhållanden) så har erforderlig säkerhetsfaktor valts till 1,6 för odränerad analys och 1,45 för kombinerad analys. Totalsäkerhetsmetoden har använts. Beräkningarna visar att stabiliteten i befintliga förhållanden är tillfredsställande i de fall laster inte förekommer nära befintligt släntkrön. För beräkningar där trafiklaster (15 kPa eller 20 kPa) är placerade vid släntkrön fås resultat under säkerhetsfaktorn 1,6 men över 1,5 i odränerad analys. Resultaten redovisas i Bilaga 2. Endast glidytor som går ner i lerlagret redovisas i bilagan, förutom redovisad glidyta med lägst säkerhetsfaktor som är fyllningsjorden. Samtliga glidytor i fyllningen har en säkerhetsfaktor över 1,4 i odränerad och kombinerad analys. Planerade nivåer för garaget innebär att befintliga slänter schaktas bort och markytan inom fastigheten avjämnas till nivå ca +3 (se vidare avsnitt 5.2 Schakt- och fyllningsarbeten). En stabilitetsutredning har utförts för planerade uppfyllnader inom fastigheten där planerade marknivåerna ligger på ca +3. Beräkningarna är utförda i gulmarkerad sektion i Figur 6 ovan (motsvarar sektion 5 på sektionsritningar, men med förlängning något mot nordväst). Beräkningarna visar att stabiliteten är god för planerade förhållanden. Enligt utförda stabilitetsberäkningar är stabiliteten även god för uppfyllnader upp till 3 m under förutsättning att omkringliggande marknivåer bibehålls på ca +3,0. Resultat redovisas i Bilaga 3. 4.5. Förväntad påverkan av klimatförändringar Med ett förändrat klimat förväntas ökade nederbördsmängder vilket bl.a. kan leda till stigande grundvattennivåer och tidvis ökade flöden i ytvattendrag. Bällstaviken bedöms stå i hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet i östra delen av planområdet samt med markvattnet i fyllningsjorden. Bällstaviken ligger ca 80 m nordöst om fastigheten och är en del av Mälaren, Mälarens vattennivå regleras av slussar och vattennivån bedöms därför inte påverkas av ett förändrat klimat. Eventuellt höjda vattennivåer innebär främst en påverkan inför framtida val av golvnivåer och på vilken nivå det går att anlägga garage/källare utan risk för grundvattenpåverkan. Genom fortsatt kontroll av grundvattennivåer i området kan förekomst av eventuellt grundvattenmagasin i områdets västra delar utredas samt verifiera om Bällstaviken har hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet och markvattenmagasinet i området. Resultaten kan nyttjas som underlag för val av dimensionerande grundvattenytor inför planerad grundläggning av nya byggnader. Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 15 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 130 av 163 4.6. Sättningsförhållanden Då lera förekommer inom planerad fastighet ska påförda laster (t.ex. höjning av marknivåer) förväntas ge marksättningar om inga åtgärder vidtas. Baserat på utförda CRS-försök är leran överkonsoliderad med ca 10-30 kPa, vilket innebär att marken tål laster upp till ca 0,5 m utan att besvärande sättningar uppstår. Överslagsmässiga sättningsberäkningar har utförts för olika uppfyllnader och resultat redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Sättning (cm) för 5,5 m lera och en antagen grundvattenyta 2 m under markytan, uppfyllnad av marknivån jämfört med dagens nivå Tid 0,5 m uppfyllnad 1,0 m uppfyllnad 1,5 m uppfyllnad 2,0 m uppfyllnad (år) (10 kPa) (20 kPa) (30 kPa) (40 kPa) 10 år 2 cm 5 cm 10 cm 15 cm 100 år 2 cm 5 cm 10 cm 15 cm 5. MARK OCH GRUNDLÄGGNINGSARBETEN 5.1. Grundläggning Planerad schaktbotten bedöms ligga ca 1 m under lägsta planerade golvnivå. Bergschakt blir aktuellt inom de västra delarna, med högsta bergschaktdjup ca 3,5 m enligt utförda undersökningspunkter. Där planerad schaktbotten ligger under bergöverytan kan grundläggning utföras på packad sprängbotten. Inom lerområdena kan grundläggning utföras med stödpålar och/eller plintar beroende på lerans mäktighet. Inom delar av området där fyllningens och lerans mäktighet är begränsad under schaktbotten kan grundläggning utföras på sprängstensfyllning efter urgrävning av befintlig fyllningsjord och lera. Markvattennivån i fyllningsjorden och grundvattenytans trycknivå i de östra delarna av området bedöms stå i hydraulisk kontakt och följa variationerna i Bällstaviken. Inom de västra delarna av planområdet där befintliga marknivåerna och bergnivåerna ligger högre ska grundvattenytans trycknivå tills vidare bedömas ligga i underkant torrskorpelera. Grundvattenförhållandena inom de högre belägna delarna av planområdet kräver vidare utredning och flera avläsningar i installerat grundvattenrör för att utreda om det finns ett separat grundvattenmagasin inom de högre belägna delarna av planområdet. Delar av grundläggningen kan erfordra vattentät konstruktion. Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 16 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 131 av 163 5.2. Schakt- och fyllningsarbeten Bergschakt blir aktuellt i den västra och södra delen av fastigheten samt delvis i de mellersta delarna av fastigheten. Planerade nivåer ligger generellt betydligt lägre än dagens marknivåer och kommer medföra jordschakt inom större delen av fastigheten, inom vissa delar uppemot ca 6 m. Delar av schaktningsarbetet kommer erfordra spont. Förekomst av grundvattenmagasin inom de västra och mellersta delarna av planområdet där marknivåer och bergnivåer ligger högre har inte kunnat verifieras. Schaktarbeten under torrskorpelerans underkantsnivå ska tills vidare förutsätta erfordra tätspont. Då jorden innehåller silt ska den förutsättas vara tjälfarlig vid kall väderlek och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Eventuella uppfyllnader som utförs inom områden med lera ska förutsättas ge sättningar. 5.3. Markradon Någon markradonundersökning har inte utförts inom ramen för detta uppdrag. Baserat på kartunderlag via SGU (Figur 7) bör marken tillsvidare klassificeras som normal-högradonmark och planerade byggnaders grundkonstruktion bör utformas radonsäkra. Byggnader på ventilerat garage/källare erhåller en s.k. radonsäker grundkonstruktion och markradonförhållanden behöver då inte utredas vidare. Nya fyllningar under och mot byggnader ska utföras med material med låg uranhalt. Figur 7. Översiktlig kartering av gammastrålning enligt SGU:s kartvisare, hämtad 2025-02-12. Fastigheten är ungefärligt markerad med svart. Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 17 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 132 av 163 5.4. LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten) Lokalt omhändertagande av dagvatten genom infiltration och perkolation till grundvattenmagasinet bedöms inte som möjligt, dels med hänsyn till avsaknad av eller begränsad förekomst av genomsläppliga jordarter, dels att moränens mäktighet inom större delen av fastigheten bedöms som mycket begränsad. Dagvattnet kan fördröjas i magasin innan det leds vidare till dagvattennätet. 6. OMGIVNINGSPÅVERKAN I samband med spontning, schaktning, packning, sprängningsarbete m m i området kommer buller, markvibrationer och markrörelser att alstras. En riskanalys för dessa arbeten med hänsyn till omgivande befintliga byggnader, anläggningar, ledningar och verksamheter inom respektive riskområde bör tas fram i god tid innan arbetena påbörjas. Syftet med riskanalysen är att: • Med ledning av de vibrationsalstrande arbetets omfattning, markförhållanden och omgivningarna ange de vibrationsalstrande arbetets riskområde för respektive delområde • Inventera och redovisa konstruktioner och verksamheter inom riskområden som kan beröras av det vibrationsalstrande arbetet • Redovisa högsta tillåtna vibrationsvärden från det vibrationsalstrande arbetet på byggnader och verksamheter i syfte att minimera risken för skador på egendom och utrustningar tillhörande beställaren eller 3:e man • Redovisa övriga restriktioner för det vibrationsalstrande arbetet • Föreslå ett kontroll- och åtgärdsprogram 7. KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR OCH UTREDNINGAR • Lodning i installerade grundvattenrör under minst en årscykel för att kartlägga grundvattenytans variationer över året. Mätningarna kan dels utreda förekomst av grundvattenmagasin inom planområdets västra delar, dels verifiera om grundvattenmagasinet i öst står i hydraulisk kontakt med Bällstaviken. Resultatet av lodningarna kan nyttjas som underlag för att fastställa dimensionerande grundvattennivåer för planerade byggnader samt omfattning av tätspont • Kompletterande geotekniska fält- och laboratorieundersökningar för detaljprojektering samt undersökningar i läget för befintlig byggnad när byggnaden har rivits. • Markradonundersökning i läget för eventuella delar av byggnader där stadigvarande vistelse planeras direkt mot mark • Upprättande av riskanalys för mark- och grundläggningsarbeten Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 18 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 133 av 163 8. REFERENSER (1) SMHI, Fakta om Mälaren, https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/de-stora- sjoarna/fakta-om-malaren-1.5089 Gjutmästaren 5, Bromma 2025-03-07 G24094 s 19 (19) K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Utrednings PM Geoteknik rev. 2025-05-05.docx 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 1 Gjutmästaren 5, Bromma G24094 2025-03-07 s 1 av 1 VALT VÄRDE SKJUVHÅLLFASTHET 0 10 20 30 40 50 0 1 2 3 4 5 6 7 Figur 1. FK = Fallkonförsök, DSS = Direkta skjuvförsök. Röd linje = valt värde. STRUCTOR GEOTEKNIK STOCKHOLM AB Solnavägen 4, 113 65 Stockholm Telefon: 08-545 556 30 www.structor.se, Instagram, Facebook, LinkedIn Organisationsnummer: 556959-1117 K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Dokument\Bilaga 1 - Valt värde skjuvhållfasthet.docx ]m[ pujD Odränerad skjuvhållfasthet c [kPa] u 25SG113 (FK) 25SG113 (DSS) GÅL TMERTXE MYCKET LÅG GÅL TEKCYM LÅG GÅL MEDIUM Sida 134 av 163 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,40 Fyllning Torrskorpelera Lera 1 Morän Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 135 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 0 kPa last Odränerad analys GW uk Let Totalsäkerhetsmetod Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 2025-02-26 Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,62 Fyllning Torrskorpelera Lera 1 Morän Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 136 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 0 kPa last Odränerad analys GW uk Let Totalsäkerhetsmetod Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 2025-02-26 Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,64 Fyllning (lägre tunghet) Lera 1 Torrskorpelera Lera 2 Morän Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 137 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning (lägre Mohr-Coulomb 18,5 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 tunghet) 0 kPa last Odränerad analys GW uk Let (F tunghet) Totalsäkerhetsmetod Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 2025-02-26 Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,74 Fyllning Lera 1 högre skjuvh väst Torrskorpelera Lera 2 högre skjuv väst Morän Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 138 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 0 kPa last Odränerad analys GW uk Let, högre skjuvh väst Totalsäkerhetsmetod Lera 1 högre Undrained (Phi=0) 17 28 1 skjuvh väst 2025-02-26 Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 Lera 2 högre S=f(depth) 17 28 -3,9 0 1 skjuv väst Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,77 Fyllning (lägre tunghet) Lera 1 högre skjuvh väst Torrskorpelera Lera 2 högre skjuv väst Morän Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 139 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning (lägre Mohr-Coulomb 18,5 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 tunghet) 0 kPa last Odränerad analys GW uk Let, högre skjuvh väst Ftungh Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 Totalsäkerhetsmetod Lera 1 högre Undrained (Phi=0) 17 28 1 2025-02-28 skjuvh väst Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 Lera 2 högre S=f(depth) 17 28 -3,9 0 1 skjuv väst Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,74 Fyllning Lera 1 högre skjuvh väst Torrskorpelera Lera 2 högre skjuv väst Morän Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 140 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 0 kPa last Odränerad analys GW uk Let, högre skjuvh väst Totalsäkerhetsmetod Lera 1 högre Undrained (Phi=0) 17 28 1 skjuvh väst 2025-02-26 Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 Lera 2 högre S=f(depth) 17 28 -3,9 0 1 skjuv väst Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,74 Fyllning Lera 1 högre skjuvh väst Torrskorpelera Lera 2 högre skjuv väst Morän Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 141 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 0 kPa last Odränerad analys GW ök Let, högre skjuvh väst Totalsäkerhetsmetod Lera 1 högre Undrained (Phi=0) 17 28 1 skjuvh väst 2025-02-27 Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 Lera 2 högre S=f(depth) 17 28 -3,9 0 1 skjuv väst Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,77 Fyllning (lägre tunghet) Lera 1 högre skjuvh väst Torrskorpelera Lera 2 högre skjuv väst Morän Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 142 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning (lägre Mohr-Coulomb 18,5 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 tunghet) 0 kPa last Odränerad analys GW ök Let, högre skjuvh väst Ftungh Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 Totalsäkerhetsmetod Lera 1 högre Undrained (Phi=0) 17 28 1 2025-02-28 skjuvh väst Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 Lera 2 högre S=f(depth) 17 28 -3,9 0 1 skjuv väst Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,57 Fyllning Lera 1 högre skjuvh väst Torrskorpelera Lera 2 högre skjuv väst Morän Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 143 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 15 kPa last Odränerad analys GW uk Let, högre skjuvh väst Totalsäkerhetsmetod Lera 1 högre Undrained (Phi=0) 17 28 1 skjuvh väst 2025-02-28 Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 Lera 2 högre S=f(depth) 17 28 -3,9 0 1 skjuv väst Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 Last = 15 kPa 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,57 Fyllning Lera 1 högre skjuvh väst Torrskorpelera Lera 2 högre skjuv väst Morän Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 144 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 15 kPa last Odränerad analys GW lägre nivå väst, högre skjuvh väst Totalsäkerhetsmetod Lera 1 högre Undrained (Phi=0) 17 28 1 skjuvh väst 2025-02-26 Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 Lera 2 högre S=f(depth) 17 28 -3,9 0 1 skjuv väst Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 Last = 15 kPa 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,60 Fyllning (lägre tunghet) Lera 1 högre skjuvh väst Torrskorpelera Lera 2 högre skjuv väst Morän Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 145 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning (lägre Mohr-Coulomb 18,5 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 tunghet) 15 kPa last Odränerad analys GW lägre nivå väst, högre skjuvh väst FtunghLera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 Totalsäkerhetsmetod Lera 1 högre Undrained (Phi=0) 17 28 1 2025-02-28 skjuvh väst Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 Lera 2 högre S=f(depth) 17 28 -3,9 0 1 skjuv väst Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 Last = 15 kPa 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,57 Fyllning Lera 1 högre skjuvh väst Torrskorpelera Lera 2 högre skjuv väst Morän Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 146 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 15 kPa last Odränerad analys GW ök Let, högre skjuvh väst Totalsäkerhetsmetod Lera 1 högre Undrained (Phi=0) 17 28 1 skjuvh väst 2025-02-28 Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 Lera 2 högre S=f(depth) 17 28 -3,9 0 1 skjuv väst Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 Last = 15 kPa 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,51 Fyllning Lera 1 högre skjuvh väst Torrskorpelera Lera 2 högre skjuv väst Morän Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 147 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 20 kPa last Odränerad analys GW lägre nivå väst, högre skjuvh väst Totalsäkerhetsmetod Lera 1 högre Undrained (Phi=0) 17 28 1 skjuvh väst 2025-02-26 Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 Lera 2 högre S=f(depth) 17 28 -3,9 0 1 skjuv väst Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 Last = 20 kPa 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,51 Fyllning Lera 1 högre skjuvh väst Torrskorpelera Lera 2 högre skjuv väst Morän Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 148 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 20 kPa last Odränerad analys GW ök Let, högre skjuvh väst Totalsäkerhetsmetod Lera 1 högre Undrained (Phi=0) 17 28 1 skjuvh väst 2025-02-28 Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 Lera 2 högre S=f(depth) 17 28 -3,9 0 1 skjuv väst Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 Last = 20 kPa 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,62 Fyllning (lägre tunghet) Lera 1 komb Torrskorpelera komb Lera 2 komb Morän Lera 1 komb Lera 2 komb Lera 3 komb Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 149 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' C-Top C-Rate of Cu-Top Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight (kPa) (°) of Change of Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer (kPa) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning (lägre Mohr-Coulomb 18,5 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 tunghet) 0 kPa last Kombinerad analys GW uk Let (F tunghet) Lera 1 komb Combined, S=f(depth) 17 30 0 0 25 1 Totalsäkerhetsmetod Lera 2 komb Combined, S=f(depth) 16 30 0 0 25 1 2025-02-28 Lera 3 komb Combined, S=f(depth) 16 30 0 0 17,3 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Combined, S=f(depth) 17,5 30 0 0 30 1 komb Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,72 Fyllning Lera 1 högre skjuvh väst komb Torrskorpelera komb Lera 2 högre skjuv väst komb Morän Lera 1 komb Lera 2 komb Lera 3 komb Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 150 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' C-Top C-Rate of Cu-Top Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight (kPa) (°) of Change of Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer (kPa) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 Lera 1 högre Combined, S=f(depth) 17 30 0 0 28 1 0 kPa last Kombinerad analys GW lägre nivå väst, högre skjuvh väst skjuvh väst Totalsäkerhetsmetod komb 2025-02-28 Lera 1 komb Combined, S=f(depth) 17 30 0 0 25 1 Lera 2 högre Combined, S=f(depth) 17 30 0 0 28 1 skjuv väst komb Lera 2 komb Combined, S=f(depth) 16 30 0 0 25 1 Lera 3 komb Combined, S=f(depth) 16 30 0 0 17,3 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Combined, S=f(depth) 17,5 30 0 0 30 1 komb Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,75 Fyllning (lägre tunghet) Lera 1 högre skjuvh väst komb Torrskorpelera komb Lera 2 högre skjuv väst komb Morän Lera 1 komb Lera 2 komb Lera 3 komb Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 151 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' C-Top C-Rate of Cu-Top Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight (kPa) (°) of Change of Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer (kPa) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning (lägre Mohr-Coulomb 18,5 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 tunghet) 0 kPa last Kombinerad analys GW lägre nivå väst, högre skjuvh väst Ftungh Lera 1 högre Combined, S=f(depth) 17 30 0 0 28 1 Totalsäkerhetsmetod skjuvh väst komb 2025-02-28 Lera 1 komb Combined, S=f(depth) 17 30 0 0 25 1 Lera 2 högre skjuv Combined, S=f(depth) 17 30 0 0 28 1 väst komb Lera 2 komb Combined, S=f(depth) 16 30 0 0 25 1 Lera 3 komb Combined, S=f(depth) 16 30 0 0 17,3 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Combined, S=f(depth) 17,5 30 0 0 30 1 komb Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,73 Fyllning (lägre tunghet) Lera 1 högre skjuvh väst komb Torrskorpelera komb Lera 2 högre skjuv väst komb Morän Lera 1 komb Lera 2 komb Lera 3 komb Morän 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 0002HR åviN 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 0002HR åviN Sida 152 av 163 Color Name Model Unit Cohesion' Phi' C-Top C-Rate of Cu-Top Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight (kPa) (°) of Change of Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) Layer (kPa) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Left to Right G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:300 Fyllning (lägre Mohr-Coulomb 18,5 0 34 1 Sektion ca vid punkt 25SG112-113 tunghet) 0 kPa last Kombinerad analys GW ök Let, högre skjuvh väst Ftungh Lera 1 högre Combined, S=f(depth) 17 30 0 0 28 1 Totalsäkerhetsmetod skjuvh väst komb 2025-02-28 Lera 1 komb Combined, S=f(depth) 17 30 0 0 25 1 Lera 2 högre skjuv Combined, S=f(depth) 17 30 0 0 28 1 väst komb Lera 2 komb Combined, S=f(depth) 16 30 0 0 25 1 Lera 3 komb Combined, S=f(depth) 16 30 0 0 17,3 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Combined, S=f(depth) 17,5 30 0 0 30 1 komb Factor of Safety 1,40 - 1,55 1,55 - 1,70 1,70 - 1,85 1,85 - 2,00 2,00 - 2,15 2,15 - 2,30 10 2,30 - 2,45 9 2,45 - 2,60 8 2,60 - 2,75 7 ≥ 2,75 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 () -3 -4 -5 () K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 112-113.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2,94 Uppfyllnad Uppfyllnad Fyllning Torrskorpelera Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 42 -40 -38 -36 -34 -32 -30 -28 -26 -24 -22 -20 -18 -16 -14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 0002HR åviN Sida 153 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Right to Left G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:200 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion 5 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 Odränerad analys GW uk Let, 2m Totalsäkerhetsmetod Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 2025-02-28 Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Uppfyllnad Mohr-Coulomb 20 0 34 1 Factor of Safety 1,53 - 1,68 1,68 - 1,83 1,83 - 1,98 1,98 - 2,13 2,13 - 2,28 2,28 - 2,43 2,43 - 2,58 2,58 - 2,73 10 2,73 - 2,88 ≥ 2,88 9 8 Ä 7 6 5 4 3 2 1 τ 0 -1 -2 -3 -4 -5 K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 5 uppfylln.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2,94 Uppfyllnad Uppfyllnad Fyllning Torrskorpelera Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 42 -40 -38 -36 -34 -32 -30 -28 -26 -24 -22 -20 -18 -16 -14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 0002HR åviN Sida 154 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Right to Left G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:200 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion 5 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 Odränerad analys GW ök Let, 2m Totalsäkerhetsmetod Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 2025-02-28 Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Uppfyllnad Mohr-Coulomb 20 0 34 1 Factor of Safety 1,53 - 1,68 1,68 - 1,83 1,83 - 1,98 1,98 - 2,13 2,13 - 2,28 2,28 - 2,43 2,43 - 2,58 2,58 - 2,73 10 2,73 - 2,88 ≥ 2,88 9 8 Ä 7 6 5 4 3 2 1 τ 0 -1 -2 -3 -4 -5 K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 5 uppfylln.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2,01 Uppfyllnad Uppfyllnad Fyllning Torrskorpelera Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 42 -40 -38 -36 -34 -32 -30 -28 -26 -24 -22 -20 -18 -16 -14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 0002HR åviN Sida 155 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Right to Left G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:200 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion 5 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 Odränerad analys GW ök Let, 2m, 20 kPa last Totalsäkerhetsmetod Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 2025-02-28 Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Uppfyllnad Mohr-Coulomb 20 0 34 1 Factor of Safety 1,36 - 1,51 1,51 - 1,66 1,66 - 1,81 1,81 - 1,96 1,96 - 2,11 2,11 - 2,26 2,26 - 2,41 2,41 - 2,56 10 2,56 - 2,71 ≥ 2,71 9 Last = 20 kPa 8 Ä 7 6 5 4 3 2 1 τ 0 -1 -2 -3 -4 -5 K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 5 uppfylln.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2,02 Uppfyllnad Uppfyllnad Uppfyllnad Fyllning Torrskorpelera Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 42 -40 -38 -36 -34 -32 -30 -28 -26 -24 -22 -20 -18 -16 -14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 0002HR åviN Sida 156 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Right to Left G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:200 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion 5 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 Odränerad analys GW uk Let, 3m Totalsäkerhetsmetod Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 2025-02-28 Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Uppfyllnad Mohr-Coulomb 20 0 34 1 Factor of Safety 1,13 - 1,28 1,28 - 1,43 1,43 - 1,58 1,58 - 1,73 1,73 - 1,88 1,88 - 2,03 2,03 - 2,18 2,18 - 2,33 10 2,33 - 2,48 ≥ 2,48 9 8 Ä 7 6 5 4 3 2 1 τ 0 -1 -2 -3 -4 -5 K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 5 uppfylln.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2,02 Uppfyllnad Uppfyllnad Uppfyllnad Fyllning Torrskorpelera Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 42 -40 -38 -36 -34 -32 -30 -28 -26 -24 -22 -20 -18 -16 -14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 0002HR åviN Sida 157 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Right to Left G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:200 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion 5 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 Odränerad analys GW ök Let, 3m Totalsäkerhetsmetod Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 2025-02-28 Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Uppfyllnad Mohr-Coulomb 20 0 34 1 Factor of Safety 1,13 - 1,28 1,28 - 1,43 1,43 - 1,58 1,58 - 1,73 1,73 - 1,88 1,88 - 2,03 2,03 - 2,18 2,18 - 2,33 10 2,33 - 2,48 ≥ 2,48 9 8 Ä 7 6 5 4 3 2 1 τ 0 -1 -2 -3 -4 -5 K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 5 uppfylln.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1,63 Uppfyllnad Uppfyllnad Uppfyllnad Fyllning Torrskorpelera Lera 1 Lera 2 Lera 3 Morän 42 -40 -38 -36 -34 -32 -30 -28 -26 -24 -22 -20 -18 -16 -14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 0002HR åviN Sida 158 av 163 Color Name Model Unit C-Top C-Rate of C-Maximum Cohesion Cohesion' Phi' Piezometric Beräkningsmetod: Morgenstern-Price Weight of Change (kPa) (kPa) (kPa) (°) Line GW och portryck: Piezometric Line (kN/m³) Layer ((kN/m²)/m) (kPa) Glidytor: Grid and Radius,Right to Left G24094 Gjutmästaren 5, Bromma Skala: 1:200 Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 34 1 Sektion 5 Lera 1 Undrained (Phi=0) 17 25 1 Odränerad analys GW ök Let, 3m, 20 kPa last Totalsäkerhetsmetod Lera 2 S=f(depth) 16 25 -4,3 0 1 2025-02-28 Lera 3 S=f(depth) 16 17,3 0,6 0 1 Morän Mohr-Coulomb 20 0 40 1 Torrskorpelera Undrained (Phi=0) 17,5 30 1 Uppfyllnad Mohr-Coulomb 20 0 34 1 Factor of Safety 1,13 - 1,28 1,28 - 1,43 1,43 - 1,58 1,58 - 1,73 1,73 - 1,88 1,88 - 2,03 2,03 - 2,18 2,18 - 2,33 10 2,33 - 2,48 ≥ 2,48 9 Last = 20 kPa 8 Ä 7 6 5 4 3 2 1 τ 0 -1 -2 -3 -4 -5 K:\G24094 Gjutmästaren 5, Bromma\G\Beräkningar\Stabilitetsberäkningar\ Filnamn: Sektion 5 uppfylln.gsz 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 159 av 163 GJUTMÄSTAREN 5 BROMMA, STOCKHOLM 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 160 av 163 GJUTMÄSTAREN 5 BROMMA, STOCKHOLM 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 161 av 163 GJUTMÄSTAREN 5 BROMMA, STOCKHOLM 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 162 av 163 GJUTMÄSTAREN 5 BROMMA, STOCKHOLM 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida 163 av 163 GJUTMÄSTAREN 5 BROMMA, STOCKHOLM 44801-8102 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI