Stockholm Elderly Care Updates Core Values and Dignity Guarantees
The Elderly Care Administration proposes updating the city’s core values and dignity guarantees for elderly care to align with the new Social Services Act. The proposal emphasizes preventive support, equality, self-determination and easy-to-understand information; older people should also be able to influence their care and choose or change providers.
This item is scheduled for the meeting on 2026-11-23. The meeting hasn't taken place yet — you can still make your voice heard by contacting your local politician.
From the original document
[(Godkänd - R 1) Tjänsteutlåtande - Revidering av värdegrund för Stockholms stads äldremsorg.pdf]
[Skriv här]
Äldreförvaltningen
Avdelningen för stadsövergripande
äldreomsorgsfrågor
Älvsjö stationsgata 21.
Box 4
125 21 Älvsjö
Växel 08-50836200
Fax
aldreforvaltningen@stockholm.se
start.stockholm
Revidering av värdegrund för Stockholms stads
äldreomsorg
Förvaltningens förslag till beslut
1. Äldrenämnden godkänner förvaltningens förslag till revideringar
i värdegrund för Stockholms stads äldreomsorg, i enlighet med
tjänsteutlåtandet.
2. Äldrenämnden föreslår att kommunfullmäktige antar de
reviderade delarna i värdegrunden för Stockholms stads
äldreomsorg.
3. Äldrenämnden lämnar över beslutet till kommunfullmäktige.
Sammanfattning
Värdegrunden Stockholms stads äldreomsorg genomsyrar all
verksamhet från första kontakten till livets slutskede. Målet är att
äldre personer ska kunna leva i enlighet med sin personlighet och
identitet, oavsett om de befinner sig i ett tidigt skede av omsorg
eller i ett sent palliativt skede.
Medarbetarna har en central roll i att möta de äldre med respekt och
stödja deras självbestämmande. De äldre ska vara delaktiga i hur
stöd och hjälp utformas och omsorgen ska alltid anpassas efter varje
individs unika förutsättningar och behov.
I kommunfullmäktiges budget 2026 fick äldreförvaltningen i
uppdrag att revidera värdegrunden för äldreomsorgen från 2011 mot
bakgrund av att en ny Socialtjänstlag (2025:400) börjat gälla. Den
reviderade värdegrunden avser att överensstämma med den nya
socialtjänstlagen. Förslaget till ny värdegrund framhåller vikten av
förebyggande stöd, att äldreomsorgens insatser, metoder och
arbetssätt ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, samt att
information om stöd ska vara tillgänglig och lätt att förstå. I
revideringen av värdegrunden och värdighetsgarantierna har
förvaltningen utgått från de ursprungliga riktlinjerna från 2011. På
så sätt säkerställs att äldreomsorgen fortsatt vilar på en tydlig etisk
grund, där individens värdighet och välbefinnande står i centrum.
Handläggare
Lena Alksten
Telefon: 08-50836241
Till
Äldrenämnden
Den 23 november 2026
Äldreförvaltningen
Avdelningen för stadsövergripande
äldreomsorgsfrågor
Tjänsteutlåtande
Dnr ALD 2026/329
2026-10-26
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr ALD 2026/329
Sida 2 (5)
Revidering av värdegrund för Stockholms
stads äldreomsorg
Bakgrund
Socialstyrelsen skriver i sin kunskapsguide för äldreomsorgen att:
”En värdegrund visar vilka etiska värden och normer som ska
ligga till grund för en verksamhet. Den tydliggör värderingar
och kan ses som ett etiskt förhållningssätt, som ska fungera som
ett stöd för alla medarbetare i deras arbete.”
Vidare skriver de att:
”Bestämmelserna innebär i korthet att socialtjänstens omsorg
om äldre personer ska inriktas på att äldre personer får leva ett
värdigt liv och känna välbefinnande. Med detta avses bland
annat att äldreomsorgen bör värna och respektera var och ens
rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande,
delaktighet och individanpassning.
Vården och omsorgen bör bidra till att den enskilde känner
trygghet och meningsfullhet. Insatserna inom äldreomsorgen ska
vara av god kvalitet och äldre personer ska få ett gott
bemötande.
Socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att
leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en
aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.”
(Socialstyrelsen 2026. Om nationell värdegrund för
äldreomsorgen – Kunskapsguiden, den 5 oktober 2026)
Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen infördes som ett
tillägg i socialtjänstlagen den 1 januari 2011 (5 kap. 4 §) och
innebär att omsorgen ska inriktas på att äldre personer får leva ett
värdigt liv och känna välbefinnande. Tillägget baseras på statens
offentliga utredning ”Ett värdigt liv i äldreomsorgen”, SOU
2008:51, där man skrev att värdegrunden ska ange den inriktning
och de förhållningssätt som ska gälla för äldreomsorgen.
Syftet med lagändringen var att tydliggöra den människosyn, de
värderingar och de förhållningssätt som ska gälla i den dagliga
verksamheten för att kvaliteten ska utvecklas och tilliten till
äldreomsorgen öka. Vidare beskrev man att utgångspunkten för
värdegrunden var att äldre, så långt det är möjligt, ska kunna leva
utifrån sin identitet och personlighet och ska bygga på två begrepp,
värdigt liv och välbefinnande.
Till ett värdigt liv hör integritet såsom rätt till ett privatliv och
kroppslig integritet, möjlighet att upprätthålla självbestämmande,
individanpassning och delaktighet i beslut och insatser, insatser av
god kvalitet och ett gott bemötande av den äldre och dennes
närstående. Till välbefinnande hör att den äldre känner trygghet och
meningsfullhet.
Tjänsteutlåtande
Dnr ALD 2026/329
Sida 3 (5)
Revidering av värdegrund för Stockholms
stads äldreomsorg
Utifrån lagändringen tog Stockholms stad fram en värdegrund och
värdighetsgarantier år 2011. Värdegrunden och
värdighetsgarantierna har tydliggjort vad de äldre kan förvänta sig
av äldreomsorgen och hur verksamheterna ska arbeta för att ge de
äldre möjlighet att få ett värdigt liv och möjlighet att känna
välbefinnande.
En ny socialtjänstlag trädde i kraft den 1 juli 2025. Lagen syftar till
att göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig och
kunskapsbaserad. Socialstyrelsen har i samband med införandet av
nya socialtjänstlagen tagit fram en gemensam författningssamlingen
avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa
m.m. i syfte att tydliggöra hur värdegrundsarbete ska fortsätta
(HSLF-FS 2025:23).
Författningssamlingen berör områden som värdigt liv där man tar
upp vikten av att verksamheten bygger på vetenskap och beprövad
erfarenhet och att den verksamhet som bedrivs och de insatser som
genomförs är av god kvalitet. Det innebär att verksamheten ska
följas upp fortlöpande och systematiskt. Personalen ska ha lämplig
utbildning och erfarenhet samt att verksamheten ska bygga på
respekt för den enskildes självbestämmande och integritet.
Välbefinnande är också något som författningssamlingen tar upp
och där är trygghet och kontinuitet en viktig del. Verksamheten ska
också verka för att de äldre ska uppfatta sin tillvaro som
meningsfull.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för stadsövergripande
äldreomsorgsfrågor i samråd med stadsdelsförvaltningar samt en
referensgrupp från kommunstyrelsens pensionärsråd.
Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i
förvaltningsgruppen den 18 november. 2026. Kommunstyrelsens
pensionärsråd har tagit del av ärendet den 17 november.
Det för socialnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden
gemensamma rådet för funktionshinderrådet har tagit del av ärendet
den 19 november.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Värdegrunden och värdighetsgarantierna gäller från första
kontakten med äldreomsorgen till livets slut. Äldre personer som tar
del av äldreomsorg i Stockholms stad ska kunna leva sitt liv i
enlighet med sin personlighet och identitet. Det gäller även i ett sent
palliativt skede där personer med obotlig sjukdom ska få bästa
möjliga livskvalitet så länge som möjligt. De äldre ska få
Tjänsteutlåtande
Dnr ALD 2026/329
Sida 4 (5)
Revidering av värdegrund för Stockholms
stads äldreomsorg
möjligheter till ett värdigt liv och kunna uppleva välbefinnande tills
de dör oavsett om döden är dagar, månader eller flera år bort.
Medarbetarna ska möta de äldre med respekt och de äldre ska få
stöd i sitt självbestämmande samt vara delaktiga i hur stöd och hjälp
utförs. Omsorgen ska anpassas efter varje individs förutsättningar
och behov.
I arbetet med revideringen har förvaltningen utgått från
värdegrunden och värdighetsgarantierna från 2011 och justerat dem
så de överensstämmer med intentionerna i den nya socialtjänstlagen
(2025:400), som syftar till att göra socialtjänsten mer förebyggande,
tillgänglig och kunskapsbaserad. Förslaget har utarbetats i samråd
med stadsdelsförvaltningar och en referensgrupp från
kommunstyrelsen pensionärsråd.
Lydelse i stadens befintliga värdegrund och
värdighetsgarantier från 2011
Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande,
individualisering och valfrihet. Utformningen av det stöd som ges
ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna
välbefinnande, trygghet och meningsfullhet.
Stockholms stads värdighetsgaranti innebär att du
• har rätt att få information och vägledning när du behöver
stöd och omsorg
• är delaktig i den utredning som ligger till grund för det stöd
och den omsorg som du blir beviljad
• har rätt att välja och byta bland de utförare som ingår i
Stockholms stads valfrihetssystem
• har rätt att påverka på vilket sätt och när stödet ska ges (för
att säkerställa din rätt till inflytande upprättas en skriftlig
överenskommelse mellan dig och din utförare om hur du vill
ha din omsorg, en så kallad genomförandeplan)
• har rätt att ta del av alla beslut och dokumentation om
omsorgen.
Förslag på reviderad värdegrund och värdighetsgarantier för
äldreomsorgen
Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande,
delaktighet, jämlikhet och jämställdhet där förebyggande stöd är en
viktig del. Verksamheten ska bygga på vetenskap och beprövad
erfarenhet.
Tjänsteutlåtande
Dnr ALD 2026/329
Sida 5 (5)
Revidering av värdegrund för Stockholms
stads äldreomsorg
Information om stöd ska vara tillgänglig och lätt att förstå.
Stödet ska utgå från den enskildes förutsättningar, behov och
resurser och syftar till att skapa förutsättningar för ett värdigt liv
med möjlighet till välbefinnande och trygghet.
Stockholms stads värdighetsgaranti innebär att du har rätt att:
• få information och vägledning gällande stöd och omsorg.
• välja och byta bland de utförare som ingår i Stockholms stads
valfrihetssystem
• vara delaktig i stöd och omsorg som du tar del av och har rätt att
vara delaktig i framtagandet av en individuell plan som
beskriver hur ditt stöd och omsorg ska utföras. Du har också rätt
att ta del av beslut och dokumentation om ditt stöd och omsorg.
Förvaltningens förslag till beslut
Äldreförvaltningen föreslår att äldrenämnden godkänner förslag till
revideringar i värdegrund för Stockholms stads äldreomsorg, i
enlighet med tjänsteutlåtandet. Vidare föreslår förvaltningen att
äldrenämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta de
reviderade delarna i värdegrunden för Stockholms stads
äldreomsorg och lämnar över beslutet till kommunfullmäktige.
Karin Bülow Jonna Hermansson
Äldredirektör Avdelningschef
Äldreförvaltningen Äldreförvaltningen
Bilaga
1. Värdegrund och värdighetsgarantier för äldreomsorgen ALD
2026/329
2. Utlåtande 2011:35 RV (Dnr 327-1325/2010) Gemensam
värdegrund för äldreomsorgen i Stockholm Förslag från
äldrenämnden)
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Karin Bülow, Förvaltningschef 2026-11-09
Jonna Hermansson, Avdelningschef 2026-11-09
---
[Bilaga 1. Värdegrund och värdighetsgarantier ALD 2026 329.pdf]
Sida 1 (1)
Äldreförvaltningen
Avdelningen för stadsövergripande
äldreomsorgsfrågor
Dnr ALD 2026/329
2026-11-04
Värdegrund och värdighetsgarantier
för Stockholms stads äldreomsorg
Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande,
delaktighet, jämlikhet och jämställdhet där förebyggande stöd är en
viktig del. Verksamheten ska bygga på vetenskap och beprövad
erfarenhet.
Information om stöd ska vara tillgänglig och lätt att förstå.
Stödet ska utgå från den enskildes förutsättningar, behov och
resurser och syftar till att skapa förutsättningar för ett värdigt liv
med möjlighet till välbefinnande och trygghet.
Stockholms stads värdighetsgaranti innebär att du har
rätt att:
• få information och vägledning gällande stöd och omsorg.
• välja och byta bland de utförare som ingår i Stockholms stads
valfrihetssystem
• vara delaktig i stöd och omsorg som du tar del av och har rätt
att vara delaktig i framtagandet av en individuell plan som
beskriver hur ditt stöd och omsorg ska utföras. Du har också
rätt att ta del av beslut och dokumentation om ditt stöd och
omsorg.
Äldreförvaltningen
Avdelningen för stadsövergripande
äldreomsorgsfrågor
Älvsjö stationsgata 21
12534 Älvsjö
start.stockholm
---
[Bilaga 2. Utlåtande 2011 35 RV värdegrund.pdf]
Utlåtande 2011:35 RV (Dnr 327-1325/2010)
Gemensam värdegrund för äldreomsorgen i Stockholm
Förslag från äldrenämnden
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Gemensam värdegrund för äldreomsorgen i Stockholms stad godkänns i
enlighet med detta utlåtande.
Föredragande borgarrådet Joakim Larsson anför följande.
Ärendet
Äldrenämnden föreslår, mot bakgrund av regeringens förslag om en ny natio-
nell värdegrund för äldreomsorgen inom ramen för socialtjänstlagen följande
gemensamma värdegrund för äldreomsorgen i Stockholms stad:
”Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande, indi-
vidualisering och valfrihet. Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på
att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och
meningsfullhet.”
Det är viktigt att äldreomsorgen i Stockholms stad får ett tydligare fokus på
individen, där den äldre och dess anhöriga ökar sina chanser att påverka och
bestämma själv för att på så sätt öka välbefinnandet och tryggheten.
För att värdegrunden ska få den betydelse och den genomslagskraft som är
nödvändig är det viktigt att den konkretiseras och förankras bland medarbetar-
na i såväl de kommunala som de fristående verksamheterna. Ett viktigt sätt att
kunna stödja värdegrundsarbetet är arbetet med lokala värdighetsgarantier som
bör uppmuntras i äldreomsorgen. Ett sådant system anses kunna stimulera
utförarnas förändrings- och förbättringsarbete och således den enskildes för-
ändrings- och förbättringsarbete, vilket gynnar den enskildes valmöjligheter i
omsorgen.
Det fortsatta arbetet med värdegrunden bör integreras i stadens system för
ledning och styrning (ILS) för att förbättra och stärka uppföljningen av verk-
samheterna.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, kommunstyrelsens handi-
kappråd, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd,
Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd, Hässelby-
Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norrmalms stads-
delsnämnd, Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd,
Skärholmens stadsdelsnämnd, Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, Södermalms
stadsdelsnämnd, Älvsjö stadsdelsnämnd samt Östermalms stadsdelsnämnd.
Skarpnäcks stadsdelsnämnd har ej inkommit med remissvar på grund av tek-
niska problem.
Stadsledningskontoret anser att det är viktigt att understryka vikten av att
det sker en konkretisering av värdegrunden så att denna får en praktisk bety-
delse i det dagliga arbetet. I äldrenämndens kommande arbete är det därför
viktigt hur värdegrunden arbetas in i den ordinarie verksamheten. Nämnden
bör vara öppen för andra formuleringar i värdegrunden om det visar sig att den
värdegrund som nu föreslås blir svår att mäta effekten av.
Kommunstyrelsens handikappråd anser att förslaget till värdegrund inne-
håller bra ambitioner men att det saknas formuleringar om vilka resurser som
krävs för att konkretisera och förverkliga värdegrunden. Det är viktigt att lägga
resurser för att förankra och följa upp implementeringen av värdegrunden i
personal- och ledningsgrupper.
Bromma stadsdelsnämnd anser att det är viktigt att stadsdelsnämnderna ges
möjlighet att ta del av de statliga medel som avsatts för arbetet med värde-
grunderna. Detta för att ha utrymme att göra personalen delaktig i arbetet med
att implementera värdegrunden i det praktiska arbetet. För att det ska vara
möjligt krävs att värdeord och begrepp som används i värdegrunderna måste
vara desamma på såväl lokal som regional och nationell nivå, vilket nämnden
anser att förslaget till ny värdegrund är.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd anser att de synpunkter som äldre-
nämnden för fram är bra och ställer sig bakom dessa. Nämnden betonar vikten
av att tillhandahålla vägledningsmaterial samt inkludera personalen i dialog-
möten kring den nya värdegrunden.
Farsta stadsdelsnämnd anser att förslaget till nya värdegrunder är bra då
värdegrunden direkt kopplas till de lokala värdighetsgarantierna och bör leda
till ett ökat fokus på varje individ och dennes personlighet och välbefinnande.
Nämnden lyfter speciellt fram det positiva i frivillig värdegrundsmärkning
då det ger kunden möjlighet att enklare välja mellan olika omsorgsalternativ
samtidigt som det även fungerar som ett sätt för nämnden att följa upp verk-
samheterna.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd anser att förslaget till nya värde-
ringsgrunder är positivt. Värdegrunden ska utgöra basen i enheternas kvalitets-
arbete och ständigt finnas med i äldreomsorgens utvecklings- och fortsätt-
ningsarbete. Nämnden vill särskilt lyfta fram vikten av en värdig vård- och
omsorg för de mest sjuka äldre och en värdig vård vid livets slutskede.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser att de nya värdegrunderna är bra
då den nuvarande värdegrunden är diffus och svår för kunden att tolka. Den
nya värdegrunden som utgår från ett individperspektiv gör att kunden till större
del kan förstå vad denne kan förvänta sig av äldreomsorgen i Stockholms stad.
Att kunna påverka sitt liv och leverne ökar den äldres känsla av välbefinnande,
trygghet och meningsfullhet.
Kungsholmens stadsdelsnämnd anser att förslaget till gemensam värde-
grund för äldreomsorg i Stockholms stad utgör ett bra underlag för värderingar
och förhållningssätt inom äldreomsorgen. Förslaget stämmer i mångt och
mycket överrens med de värdegrunder som arbetsgrupperna utarbetat inom
Kungsholmens äldreomsorg.
Norrmalms stadsdelsnämnd anser att en för staden gemensam värdegrund
direkt kan kopplas till kvalitetsgarantierna och således kommer att bidra till att
de äldre och deras närstående bättre förstår vad äldreomsorgen har att erbjuda
och vad de kan förvänta sig. Den föreslagna värdegrunden är ur det perspekti-
vet bra enligt nämnden.
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd anser att förslaget till gemensam värdegrund
för äldreomsorgen i Stockholms stad är en betydelsefull komponent för att
behålla gällande likställighetsprincip med tanke på den mångfald av utförare
som finns inom äldreomsorgen idag.
Nämnden framhåller betydelsen av att förankra värdegrunden bland perso-
nalen för att den på ett enklare och smidigare sätt ska kunna implementeras i
verksamheten.
Skärholmens stadsdelsnämnd anser att det är viktigt att äldreomsorgen ser
den enskilda människan, fokuserar på dennes möjligheter och på att stödja den
äldre där de egna resurserna inte räcker till. Förslaget till en gemensam värde-
grund är en viktig del i att förbättra och utveckla detta arbete. Nämnden påpe-
kar vikten av att värdegrundsarbetet ska omfatta såväl privata som kommunala
utförare inom äldreomsorgen.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd anser att den föreslagna värdegrunden för
Stockholms stad stämmer väl med den föreslagna nationella värdegrunden.
Nämnden anser att förslaget är i samklang med hur äldreomsorgen ska utfor-
mas nu och i framtiden.
Södermalms stadsdelsnämnd anser att en gemensam värdegrund är positiv
för att värderingar och förhållningssätt blir samma vilket är viktigt då värde-
grunden ska genomsyra äldreomsorgen i staden. Nämnden anser att värde-
grunden bör omformuleras så att den bättre stämmer överens med den natio-
nella värdegrunden, där fokus ligger på individen. Nuvarande formulering kan
tolkas som att det är organisationen som präglas av självbestämmande, indivi-
dualisering och valfrihet.
Älvsjö stadsdelsnämnd anser att förslaget till en gemensam värdegrund be-
döms utgöra en bra grund på vilken de olika verksamheterna inom äldreom-
sorgen vilar och gäller såväl kommunala som privata utförare.
Östermalms stadsdelsnämnd anser att det är viktigt att värdeord och be-
grepp som används är enhetliga och begripliga för alla inblandade. För att
värdegrunderna ska genomsyra äldreomsorgen är det viktigt att all personal är
delaktig i värdegrundsarbetet.
Vidare anser nämnden att formuleringen som föreslås för en gemensam
värdegrund inom äldreomsorgen i staden överensstämmer med andan i den
nya lagtexten och kommentarerna som finns i propositionen.
Mina synpunkter
Värdegrunden anger den inriktning och det förhållningssätt som ska gälla för
äldreomsorgen. Genom denna tydliggörs varje människas absoluta och
okränkbara värde och rätten att få bli sedd och bemött med värdighet och med
respekt för egna val. Äldre ska kunna fortsätta att leva utifrån sin identitet och
personlighet, även inom äldreomsorgen. En tydlig värdegrund kan få oss att
reflektera över vårt förhållningssätt och vår syn på åldrandet. Vår individuali-
tet minskar inte ju äldre vi blir och det är viktigt att äldreomsorgen individan-
passas mer.
På det övergripande planet ska äldre känna sig sedda och respekterade samt
ha möjlighet att påverka sin egen vardag. Det är också viktigt att det konkreta
och vardagsnära fungerar. Äldre ska kunna komma ut och träffa vänner, äta sin
middag i en trevlig miljö och veta att det går att få hjälp och stöd skyndsamt
om man ramlar eller behöver sjukvård. Det ska vara enkelt och tryggt att vara
stockholmare, även när omsorgsbehovet ökar.
För att värdegrunden ska bli levande krävs ett omfattande arbete bland che-
fer och personal på enhets- och arbetsgruppsnivå. Ledarskapet, liksom medar-
betarnas kompetens och utbildning, har stor betydelse. Det är först när värde-
grunden blir en naturlig del i det dagliga arbetet som den kan genomsyra hela
verksamheten och nå alla äldre. Det är viktigt att all personal är delaktig i vär-
degrundsarbetet från början. Personalens förhållningssätt är centralt för att
tillgodose den äldres behov av ett värdigt liv och välbefinnande. Det behövs
utrymme för värdegrunds- och etikdiskussioner och att personalen får möjlig-
het till handledning och stöd från närvarande arbetsledare. Det är i mötet män-
niskor emellan som värdegrundens innebörd avspeglar sig. Det är där som
resultatet av vårt arbete kommer till uttryck.
Den gemensamma värdegrunden ger ett bra underlag för goda värderingar
och förhållningssätt inom äldreomsorgen för att kvaliteten ska utvecklas och
en värdig äldreomsorg ska kunna uppnås. Jag vill understryka vikten av att det
sker en konkretisering av värdegrunden så att den får en praktisk betydelse.
Äldrenämndens och stadsdelsnämndernas kommande arbete med hur värde-
grunden kan arbetas in i den ordinarie verksamheten är mycket viktigt och
genom detta arbete tydliggörs den etiska människosyn som ska vara självklar
inom stadens äldreomsorg.
Bilaga
Reservationer m.m.
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Reservation anfördes av borgarråden Carin Jämtin och Tomas Rudin (båda S)
enligt följande.
Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Delvis bifalla förslag till beslut.
2. Därutöver anföra följande.
Att arbeta med värdegrunden är viktigt också i äldreomsorgen. Det förslag till föränd-
ring av det nationella värdegrundsarbetet som sedan ledde till ny lagstiftning var såväl
Socialstyrelsen som SKL skeptiska till då den föreslagna ändringen inte i sig räcker.
Detta av olika skäl men delvis för att skrivningar om värderingar redan fanns i lag-
stiftningen och därmed skulle denna typ av skrivningar inte göra någon större skillnad
i verkligheten.
Det stora problemet för äldreomsorgen idag är brist på resurser, som tvingar perso-
nalen att stressa för att hinna utföra beviljade insatser inom hemtjänsten eller för att
klara av att ge de äldre en socialt innehållsrik dag på vård- och omsorgsboende. På så
vis sänks kvaliteten i det utförda arbetet. Exempel på andra problem är att för lite re-
surser satsas på personalutbildning, att kompetenskraven är för otydligt satta och att
anställda i privat driven äldreomsorg inte omfattas av meddelarfrihet.
En tydlig politisk viljeinriktning om att värdegrundsarbete är avgörande för att äld-
re ska behandlas med den respekt och individuella frihet är viktigt men det räcker inte
med ord. Och orden måste vara tydliga för att kunna vara styrande. Därför anser vi att
i det fall beslut fattas om en värdegrund för äldreomsorgen anser vi att formuleringar-
na bör ändras. Den föreslagna formuleringen i första meningen innehåller begrepp som
överlappar varandra. En bättre formulering skulle vara "... självbestämmande, indivi-
dualisering och integritet"... I andra meningen föredrar vi begreppet "ett liv som
andra", vilket används i funktionshinderssammanhang för att betona människors lika
värde istället för "ett värdigt liv".
Reservation anfördes av borgarrådet Per Bolund (MP) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att godkänna en gemensam värdegrund för äldreomsorgen i Stockholms stad
enligt Miljöpartiets förslag
2. Att också säga följande:
Individanpassning, självbestämmande och valfrihet är bra. Däremot kan ordet indivi-
dualisering leda tanken fel – snarare är det viktigt att verka för ökad gemenskap. Dess-
utom har orden ”hög kvalitet” tagits bort i den moderatledda majoritetens förslag till
värdegrund. Miljöpartiet föreslår därför följande gemensamma värdegrund:
”Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande, hög kvalitet,
individanpassning och valfrihet. Utformningen av det stöd som ska ges inriktas på att
äldre personer får leva ett värdigt liv och kan känna välbefinnande, trygghet och me-
ningsfullhet”.
Det är inte bara bristen på värdegrund som är det stora hotet mot äldreomsorgen.
Det är också bristen på resurser, som resulterar i för låg nattbemanning på vissa de-
mensboenden, för få möjligheter till utevistelser, och som tvingar personalen att stres-
sa för att hinna utföra beviljade insatser inom hemtjänsten eller för att klara av att ge
de äldre en innehållsrik dag på vård- och omsorgsboende.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar följande.
Gemensam värdegrund för äldreomsorgen i Stockholms stad godkänns i
enlighet med detta utlåtande.
Stockholm den 23 februari 2011
På kommunstyrelsens vägnar:
S T E N N O R D I N
Joakim Larsson
Kerstin Tillkvist
Reservation anfördes av Carin Jämtin, Roger Mogert och Tomas Rudin (alla
S) med hänvisning till reservationen av (S) i borgarrådsberedningen.
Reservation anfördes av Emilia Hagberg och Stefan Nilsson (båda MP) med
hänvisning till reservationen av (MP) i borgarrådsberedningen.
Reservation anfördes av Ann-Margarethe Livh (V) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Delvis bifalla föredragande borgarrådets förslag till beslut.
2. Därutöver vill vi framföra följande.
Det stora hotet mot en värdig äldreomsorg är inte brist på värdegrunder utan brist på
resurser, vilket tvingar personalen att stressa för att hinna utföra beviljade insatser
inom hemtjänsten eller för att klara av att ge de äldre en socialt innehållsrik dag på
vård- och omsorgsboende. Brist på resurser har också angivits som orsak till bristande
nattbemanning i demensboenden. Det viktigaste är därför att staden tillför de resurser
som krävs för en värdig vård och omsorg.
I grunden är vi skeptiska till en separat värdegrund för äldreomsorgen, eftersom
såväl socialtjänstlagen som FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är nog så bra
utgångspunkter för diskussioner om etik inom hela socialtjänsten. Det mesta som sägs
i den föreslagna värdegrunden är för övrigt lika aktuellt inom stöd och service till
personer med funktionsnedsättningar och inom socialpsykiatrin.
Om värdighetsgarantier ska kopplas till kvalitetsgarantier finns skäl för ytterligare
tveksamhet från vår sida. Många av de kvalitetsgarantier som vi har sett genom åren
har varit ganska tunna och innehållslösa, i förhållande till den goda kvalitet som lag-
stiftningen stadgar. Innan staden inför nya sorters garantier bör de befintliga garanti-
erna utvärderas. De har funnits i många år, och det vore därför viktigt att ta reda på
vilken nytta som de gör för brukarna.
I det fall som beslut fattas om en separat värdegrund för äldreomsorgen bör formu-
leringarna ändras så att blir tydligare. Första meningen innehåller begrepp som över-
lappar varandra. En bättre formulering skulle vara att äldreomsorgen i Stockholms stad
ska präglas av självbestämmande, individualisering och ”integritet”. I andra meningen
vill vi betona människors lika värde genom begreppet ”ett liv som andra” som används
i funktionshinderssammanhang. Meningen skulle då lyda ”Utformningen av det stöd
som ges ska inriktas på att äldre personer får leva ett liv som andra och känna välbe-
finnande, trygghet och meningsfullhet.
Till sist. Vi delar dock äldreborgarrådets uppfattning att det behövs utrymme för
värdegrunds- och etikdiskussioner på arbetsplatserna, och förutsätter därför att det inte
stannar vid goda intentioner utan att resurser verkligen tillförs äldreomsorgen för att
göra detta möjligt.
ÄRENDET
Äldrenämnden föreslår, mot bakgrund av regeringens förslag om en ny natio-
nell värdegrund för äldreomsorgen inom ramen för socialtjänstlagen, en
gemensam värdegrund för äldreomsorgen i Stockholms stad.
Äldrenämnden
Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 11 maj 2010 att
1. Godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande samt
2. överlämnar det till kommunstyrelsen med förslag att kommunstyrelsen
föreslår kommunfullmäktige att besluta att en gemensam värdegrund
för äldreomsorgen i Stockholm införs i enlighet med tjänsteutlåtandet.
Särskilt uttalande gjordes av ordföranden Ewa Samuelsson (KD), ledamoten
Olle Andretzky m.fl. (M) och ledamoten Helen Jäderlund Eckardt (FP), bila-
ga.
Särskilt uttalande gjordes av vice ordföranden Leif Rönngren m.fl. (S), leda-
moten Eivor Karlsson (MP) och tjänstgörande ersättaren Brit Rundberg (V),
bilaga.
Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 23 april 2010 har i huvudsak
följande lydelse.
Äldreförvaltningen föreslår följande gemensamma värdegrund för äldreomsorgen i
Stockholm stad.
”Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande, individualise-
ring och valfrihet. Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på att äldre personer
får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och meningsfullhet ”
Värdegrunden ansluter såväl till en lagändring och till propositionens kommentarer
som till stadens äldreplan. Fortsatt arbete med värdegrunden bör integreras i stadens
system för ledning och styrning (ILS). Värdegrunden bör konkretiseras i det praktiska
arbetet med stöd av ett vägledningsmaterial som är under utarbetande av äldreförvalt-
ningen.
Kvalitetsgarantierna inom äldreomsorgen bör även tillgodose behovet av värdig-
hetsgarantier. Äldreförvaltningen föreslår vidare att staden f.n. inte utnyttjar möjlighe-
terna till värdegrundsmärkning respektive kompensation till enskilda.
Bakgrund
I kommunfullmäktiges budget för år 2010 har äldrenämnden i uppdrag dels att ta
fram en gemensam värdegrund för äldreomsorgen i Stockholms stad, dels, sedan den-
na fastställts, att ta fram en beskrivning om hur verksamheterna kan inarbeta värde-
grunden i det konkreta arbetssättet.
Regeringen har den 25 februari 2010 lämnat en proposition till riksdagen "Värdigt
liv i äldreomsorgen" (2009/10:116). I propositionen behandlas betänkandet "Värdigt
liv i äldreomsorgen";(SOU 2008:51) och betänkandet "Bo bra hela livet (SOU
(2008:113) samt "I den äldres tjänst" (SOU 2008:126). Regeringen har i en treårig
överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pekat ut ett antal
angelägna insatsområden för ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete riktat
till de mest sjuka äldre.
Propositionen behandlas av socialutskottet den 7 maj och tas upp i riksdagen den
24 maj 2010.
Äldreförvaltningen har valt att i detta tjänsteutlåtande enbart behandla värdegrun-
den.
Ärendet
Värdegrunder
Regeringen föreslår att det införs en bestämmelse i socialtjänstlagen (SoL) om en
nationell värdegrund för äldreomsorgen:
Socialtjänstens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inriktas på att äldref
personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund).
Värdigt liv och välbefinnande är centrala begrepp i värdegrunden. Begreppet vär-
digt liv har en övergripande karaktär och kan enligt propositionen innebära sådant som
privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning,
insatser av god kvalitet och gott bemötande av den äldre personen och hennes eller
hans närstående. Till en persons välbefinnande kan enligt propositionen höra sådant
som en känsla av trygghet och meningsfullhet. Till strävan att skapa en känsla av
trygghet hör bl.a. ett bemötande med respekt, hänsyn, lyhördhet och vänlighet. Me-
ningsfullhet kan enligt propositionen bl.a. innebära att den äldre kvinnan eller mannen
kan leva enligt sin kultur, livsåskådning och tro. Mening och sammanhang kan innebä-
ra att upprätthålla kontakter och gemenskap. Det kan också vara att ha möjlighet att
utöva någon fysisk aktivitet.
Värdighetsgarantier och värdegrundsmärkning
Värdegrundsarbetet ska bl.a. kunna stödjas genom att lokala värdighetsgarantier
uppmuntras i äldreomsorgen. Vidare föreslås ett; frivilligt system för värdegrunds-
märkning av äldreomsorgen i såväl kommunalt som enskilt bedriven äldreomsorg. Ett
system för värdegrundsmärkning anses kunna stimulera utförarnas förändrings-
Och förbättringsarbete och även förbättra den enskildes valmöjligheter i vardagens
omsorg.
Kompensation till enskilda
Vidareföreslår regeringen en ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befo-
genheter som ger kommunerna befogenhet att lämna kompensation till enskild
person. En kommun får lämna kompensation till en person när denna inte har fått bi-
stånd enligt SoL inom skälig tid eller i enlighet med beslut av socialnämnden eller ett
avgörande av en domstol. Kompensation får även lämnas när socialnämnden inte full-
gjort en garanti som lämnats till personen att inom en viss tid eller på ett visst sätt
tillhandhålla personen bistånd.
Ökat inflytande för äldre
Regeringen föreslår också att det införs en bestämmelse i SoL om att den äldre per-
sonen, så långt möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan
lättåtkomlig service ska ges. Bestämmelsen om valfrihet finns i 5 kap 5 § SoL och
lyder
Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och
hjälp i boendet och annat lättåtkomlig service ska ges.
Av propositionens författningskommentarer framgår att "genom ändring i paragra-
fen förtydligas att den enskildes önskemål ska beaktas. /..../ Vid bedömningen av vil-
ken insats som kan komma ifråga måste en sammanvägning göras av olika omständig-
heter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade
insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. / / Med "boen-
det" avses såväl ordinärt boende som boende i en särskild boendeform för service och
omvårdnad./..../ Beslutet behöver inte lägga fast exakt vilka insatser som ska utföras
vid bestämt angivna tider. Den enskilde bör ha möjlighet att välja att en viss insats tex.
städning ska utföras vid ett senare tillfälle. Det kan även vara fråga om att kunna välja
hur olika insatser ska utföras. /..../" Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2011.
Finansiering och ekonomiska konsekvenser
För att stödja införandet av förslaget om bl.a. en nationell värdegrund har i budget-
propositionen för år 2010 avsatts 90 mnkr. För de närmast kommande åren avsätts
80 mnkr årligen. Medlen ska främst användas till ledarskapsutveckling, handlednings-
och informationsmaterial, planering och implementering av system för värdegrunds-
märkning samt en webbaserad kunskapsportal inom äldreområdet. / Enligt propositio-
nen svarar socialstyrelsen för kompetensutveckling av chefer och biståndshandläggare,
den webbaserade kunskapsportalen samt för att ta fram handlednings- och informa-
tionsmaterial.
Ärendets beredning
Uppdraget att utarbeta ett; förslag till en gemensam värdegrund för äldreomsorgen
i Stockholm fanns med i kommunfullmäktiges budget för år 2009. En arbetsgrupp med
representanter från Enskede-Årsta-Vantörs, Kungsholmens, Skärholmens och Söder-
malms stadsdelsförvaltningar samt äldreförvaltningen har tagit del av värdegrundsar-
bete som redan utförts i stadsdelsförvaltningarna samt övervägt hur en gemensam
värdegrund kan formuleras, konkretiseras och implementeras i verksamheterna. Dessa
överväganden har stämts av mot regeringens proposition i ärendet och diskuterats vid
äldreomsorgens ledardagar i april 2010. Förvaltningsgruppen har behandlat ärendet
den 5 maj 2010. Kommunstyrelsens pensionärsråd
och äldreförvaltningens handikappråd har tagit del av ärendet den 4 maj 2010.
Äldreförvaltningens synpunkter och förslag
Värdegrund
I Stockholms stads äldreplan 2007-2011 anges den värdegrund som f.n. gäller för
äldreomsorgen i Stockholm:
”Värdighet och respekt ska vara utgångspunkten för att äldre ska kunna leva sina v liv
som de själva önskar. Utformningen av det stöd som ges ska kännetecknas av
valfrihet. Äldreomsorgen ska präglas av hög kvalitet, inflytande, individualisering och
trygghet. ”
Äldreförvaltningen föreslår att den gemensamma värdegrunden för Stockholms
stad formuleras påföljande sätt.
”Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande, individualise-
ring
och valfrihet Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på att äldre personer får
leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och meningsfullhet .
Denna skrivning ansluter enligtförvaltningens mening såväl tillförslaget om lag-
ändring och propositionens kommentarer som till stadens äldreplan och till de exempel
på värdegrundsdokument som förvaltningen tagit del av från verksamheterna. Insatser
av god kvalitet är alltjämt ett mål även! om det inte nämns explicit i värdegrunden.
Enligt äldreförvaltningens mening bör arbetet med värdegrunden integreras i sta-
dens system för ledning och styrning (ILS), genom exempelvis beslut i budgeten för
2011 om en obligatorisk aktivitet för stadsdelsnämnderna att arbeta med värdegrun-
den. På sikt kan en indikator inom området övervägas. Stadsdelsnämndernas arbete
med värdegrunden kommer att ingå som en del i äldreförvaltningens verksamhets- och
kvalitetsredovisning.
Staden har det yttersta ansvaret för kvaliteten i såväl egenregi som de verksamhe-
ter som utförs på entreprenad åt staden. Värdegrunden ska finnas med i förfrågnings-
underlag och avtal inom äldreomsorgen.
Äldreförvaltningen har i verksamhetsplanen för är 2010 i uppdrag att ta fram en
beskrivning om hur verksamheterna kan inarbeta värdegrunden i det konkreta arbetet.
Värdegrunden bör konkretiseras i den praktiska verksamheten och anpassas till den
verklighet som varje utförarenhet respektive biståndshandläggarenhet står inför. Vär-
degrunden bör hållas levande i det praktiska arbetet genom att utrymme ges för en
löpande dialog om vad som är ett värdigt liv för de äldre och hur personalens arbetssätt
påverkar förutsättningarna för detta.
Diskussioner i verksamheten om hur de olika värdeorden och begreppen ska defi-
nieras och konkretiseras bör kunna ske med stöd av det vägledningsmaterial som är
under utarbetande av äldreförvaltningen. Materialet kommer att bestå dels av en fol-
der, dels av studiematerial på stadens webbplats!. Äldreförvaltningen avser även att
under år 2010 genomföra dialogmöten som stöd till stadsdelsförvaltningarnas arbete
med att införa värdegrunden. i
Ökat inflytande för äldre
Den äldre bör så långt möjligt själv få bestämma. Den som inte själv kan bestämma
bör åtminstone göras delaktig i beslut som rör henne eller honom. Oavsett omsorgs-
form är det väsentligt att den enskilde har möjlighet att påverka både sin vardag och
hur hjälpen ska utföras. Valfrihet innebär att den enskilde ska kunna välja att bo kvar
hemma med hemtjänst och hemsjukvård eller att efter biståndsbeslut flytta till ett vård-
och omsorgsboende som svarar mot de individuella behoven och enligt eget val.
I det senaste förslaget till Stadens riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL
och LSS inom äldreomsorgen anges följande om inflytande och delaktighet.
"Grundläggande för ett demokratiskt samhälle är den enskildes möjlighet till inflytan-
de och påverkan. Detta gäller såväl allmängiltiga samhällsfrågor som frågor
som rör den enskildes individuella livssituation, för att upprätta hålla hälsa och
livskvalitet.
Kundvalsmodellen ger den enskilde möjligheten att välja utförare av hemtjänst,
ledsagning och avlösning.' Valfrihetssystemet ger den enskilde möjligheten att välja
vård- och omsorgsboende och dagverksamhet.
Den enskilde ska garanteras inflytande och delaktighet i alla beslut som rör denne.
Detta gäller såväl i handläggningsprocessen som i utförandet och insatser./ / För att
skapa flexibilitet ska den enskilde, i samråd med utföraren, kunna byta ut en insats mot
en annan inom ramen för biståndsbeslutet."
Staden har beslutat att införa ett kartläggnings- och bedömningsinstrument för bi-
ståndshandläggning inom äldreomsorgen. Det stadsgemensamma instrument som
införs i stadsdelsnämnderna under 2010 kommer att öka rättssäkerheten för den en-
skilde och leda till en mer likvärdig bedömning. Äldreförvaltningen avser att följa upp
att kartläggnings- och bedömningsinstrumentet används på det sätt som avses samt
eventuellfortsatt utveckling av instrumentet. När det nationella bedömningsinstrumen-
tet införs får behov av anpassning av stadens kartläggnings och bedömningsinstrument
övervägas.
Ledarskap
Ledarskapet är en av de viktigaste förutsättningarna för en välfungerande verksam-
het.
Det krävs välutbildade ledare som kan arbeta nära sina medarbetare samt att medarbe-
tarna ges tid och utrymme för reflektion och handledning. För att ledarskapet ska kun-
na fullgöras på ett tillfredsställande sätt bör antalet direkt underställda ligga på en
rimlig nivå. Ledarutveckling pågår under år 2010 i regi av stadens personalstrategiska
avdelning. Äldreförvaltningen bedömer att sådan behövs även under kommande år. I
Förvaltningen ser också att stadens värdegrund för äldreomsorgen ingår som en del i
utbildningen.
Värdighetsgarantier
I sitt remissvar på värdighetsutredningens betänkandeframhöll staden bl.a. att vär-
degrunden måste vara en del i det större kvalitetsutvecklings- och uppföljningsarbetet.
Äldreförvaltningen underströk i sitt remissvar att det ur ett medborgarperspektiv måste
vara tydligt vad äldreomsorgen kan erbjuda och vad de äldre och deras närstående kan
förvänta sig när det behöver äldreomsorg. Förslaget om värdighetsgarantier ligger nära
stadens system med kvalitetsgarantier. Äldreförvaltningen föreslår att verksamheter
inom äldreomsorgen kompletterar kvalitetsgarantierna enligt ILS med äldreomsorgens
värdegrund.
Värdegrundsmärkning
Kommunstyrelsen anförde i stadens remissvar på värdighetsutredningen bl.a. att
värdegrundsmärkningen måste utformas som ett diskuterande dokument, där verksam-
hetens styrkor och svagheter lyfts fram. I propositionen framhålls att värdegrunds-
märkning kan komplettera öppna jämförelser som verktyg för jämförelser mellan en-
skilda verksamheter. Det system som föreslås i propositionen ska vara frivilligt, men
förutsätter en utomstående granskare. Socialstyrelsen kommer att få i uppdrag att ut-
forma och initiera systemet samt etablera en förvaltning av det. Äldreförvaltningen
föreslår att staden avvaktar systemets närmare utformning innan ställning tas till om
systemet ska införas generellt i staden eller vara frivilligt för de kommunala utförarna
liksom för de privata utförarna.
Kompensation till enskilda
I stadens remissvar på värdighetsutredningens ställde sig äldreförvaltningen att det
av flera skäl tveksam till att införa en möjlighet att ge kompensation till enskilda per-
soner. Kommunstyrelsen framhöll att utformningen av ersättningssystemet måste vara
noga genomtänkt. Det är bl.a. viktigt att det inte uppfattas som att kommunen köper
sig fri liksom att den kommunala likställighetsprincipen beaktas. Vidareframhölls att
brister och synpunkter bäst åtgärdas genom dialog. Ekonomisk ersättning ska därför
bara ses som en sista utväg och som ett komplement när alla andra möjligheter är ut-
tömda. Enligt lagförslaget är det de nämnder som är socialnämnder som ska ha hand
om verksamhet som avser kompensation, d.v.s. att det i Stockholm är stadsdelsnämn-
derna. Äldreförvaltningen bedömer att riktlinjer för tillämpningen inom staden behövs
innan möjligheten att ge kompensation kan utnyttjas.
Finansiering
Äldreförvaltningens information till stadsdelsförvaltningarna avseende implemen-
tering av värdegrunden beräknas rymmas inom ordinarie budget. Äldreförvaltningen
undersöker därutöver möjligheterna för staden att i övrigt ta del av de statliga medel
som avsatts för arbetet med värdegrund.
BEREDNING
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, kommunstyrelsens handi-
kappråd, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd,
Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd, Hässelby-
Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norrmalms stads-
delsnämnd, Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd,
Skärholmens stadsdelsnämnd, Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, Södermalms
stadsdelsnämnd, Älvsjö stadsdelsnämnd samt Östermalms stadsdelsnämnd.
Skarpnäcks stadsdelsnämnd har ej inkommit med remissvar på grund av
tekniska problem.
Innehållsförteckning Sid
Stadsledningskontoret
Kommunstyrelsens handikappråd
Bromma stadsdelsnämnd
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Farsta stadsdelsnämnd
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Kungsholmens stadsdelsnämnd
Norrmalms stadsdelsnämnd
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Skärholmens stadsdelsnämnd
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Södermalms stadsdelsnämnd
Älvsjö stadsdelsnämnd
Östermalms stadselsnämnd
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 oktober 2010 har i
huvudsak följande lydelse.
Regeringen föreslår att det införs en bestämmelse i socialtjänstlagen (SoL) om en
nationell värdegrund för äldreomsorgen: ’’Socialtjänstens verksamhet, som rör omsorg
om äldre, ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefin-
nande’’. I Äldrenämndens tjänstutlåtande föreslås att den gemensamma värdegrunden
för Stockholms stad formuleras på följande sätt. ’’Äldreomsorgen i Stockholms stad
ska präglas av självbestämmande, individualisering och valfrihet. Utformningen av det
stöd som ges ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbe-
finnande, trygghet och meningsfullhet’’.
Det är viktigt att värdegrunden inte bara blir vackra ord som inte får någon praktisk
betydelse. Eftersom staden har ansvaret för kvaliteten i såväl egen regi som verksam-
het på entreprenad bör värdegrunden genomsyra förfrågningsunderlag och avtal inom
äldreomsorgen liksom uppföljningar av dessa avtal. Stadsledningskontoret anser att
det krävs en konkretisering av värdegrunden för att detta ska vara möjligt. Under arbe-
tet med att inarbeta värdegrunden i den ordinarie verksamheten, vilket äldreförvalt-
ningen kommer att göra tillsammans med stadsdelsnämnderna, är det viktigt att vara
öppen för andra formuleringar om det visar sig att den värdegrund som Äldrenämnden
beslutat visar sig vara svår att mäta effekten av. Värdegrunden är också viktig så att de
äldre och deras närstående vet vad äldreomsorgen har att erbjuda och vad de kan för-
vänta sig.
I äldrenämndens tjänsteutlåtande föreslås att arbetet med värdegrunden bör integre-
ras i stadens ledningssystem (ILS). En indikator för detta är svår att definiera innan en
konkretisering av värdegrunden har genomförts. En aktivitet rörande arbetet med vär-
degrunden är dock fullt möjlig att införa. Nya indikatorer och aktiviteter föreslås i
regel i kommunfullmäktiges budget så vid denna tidpunkt är det inte möjligt att säga
något om eventuella förändringar i ILS.
I regeringens proposition "Värdigt liv i äldreomsorgen" föreslås att enskilda perso-
ner ska kunna ges kompensation då denne inte fått bistånd inom skälig tid eller i enlig-
het med beslut i Socialnämnden. Stadsledningskontoret instämmer i Äldrenämndens
åsikt att det är viktigt att det inte uppfattas som att kommunen köper sig fri från ansvar
liksom att den kommunala likställighetsprincipen beaktas.
Förslaget innebär inte några direkta ökade kostnader för staden. Om sådana kost-
nader skulle uppstå bör staden undersöka möjligheterna att ta del av de statliga medel
som avsatts för arbetet med värdegrunden.
Kommunstyrelsens handikappråd
Kommunstyrelsens handikappråd yttrande daterat den 18 oktober 2010
har i huvudsak följande lydelse.
Handikapprådet anser att äldrenämndens förslag till värdegrund innehåller många
vackra ord och ambitioner och att den är väl värd att använda som styrinstrument
för insatser inom äldreomsorgen.
Men vi menar att vackra ord och höga ambitioner måste åtföljas av tillräckliga
resurser för att förverkliga dem. Om detta sägs inte något i dokumentet. Värde-
grunden måste också hållas levande genom regelbundet återkommande samtal i
personal- och ledningsgrupper. Sker inte allt detta blir dokumentet enbart ett till
intet förpliktande politiskt uttalande.
Det mesta av det som sägs i dokumentet är lika aktuellt inom handikappomsor-
gen inklusive socialpsykiatrin. Om det behövs ett särskilt dokument eller inte för
att slå fast en värdegrund för området anser vi mindre väsentligt. Det viktiga är att
staden tillför de resurser som krävs för att de som behöver kommunens stödinsatser
ska få goda levnadsvillkor, dvs. kunna leva som andra och i gemenskap med andra.
Kontinuitet, trygghet, värdighet och valfrihet ska vara ledstjärnor också för insatser
inom handikappomsorgen.
Avslutningsvis vill vi påpeka att vi saknar redovisning av vad äldreförvaltningens
båda råd har sagt i ärendet. Det anges att de har tagit del av det men vi förutsätter
att de också har getts tillfälle både att delta när dokumentet utarbetades och att
lämna synpunkter på det slutliga dokumentet.
Bromma stadsdelsnämnd
Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 30 september
2010 att överlämna stadsdelsförvaltningens yttrande som svar på remissen från
kommunstyrelsen.
Särskilt uttalande gjordes av Johan Heinonen (S) m.fl., Lillemor Samuelsson
(V) och Eie Herlitz (MP), bilaga.
Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 september 2010
har i huvudsak följande lydelse.
Den bestämmelse i socialtjänstlagen om en nationell värdegrund för äldreomsorgen
som börjar gälla den 1 januari 2011 innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska
inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Med
begreppet värdighet menas enligt propositionen (Prop. 2009/10:116) att en person
även vid hög ålder ska ha rätt att leva sitt liv utifrån sin identitet och personlighet. Hon
eller han bör få stöd i att behålla sina intressen och vanor, men även i vissa fall bryta
ett mönster av vanor. Begreppet värdigt liv har en övergripande karaktär och kan inne-
bära sådant som privatliv och kroppsligintegritet, självbestämmande, delaktighet, indi-
vidanpassning, insatser av god kvalitet och gott bemötande av den äldre personen och
hennes eller hans närstående. Välbefinnande tar sikte på den subjektivt upplevda käns-
lan av välbefinnande. Det handlar om upplevelsen av den egna livssituationen. Att
känna sammanhang och mening hela livet, ha tillgång till familj och nära vänner, en
god hälsa och känna trygghet i tillvaron kan, enligt propositionen, utgöra en allmän
beskrivning av välbefinnande.
Förvaltningen tycker, liksom äldreförvaltningen, att den formulering som föreslås
för en gemensam värdegrund inom äldreomsorgen i Stockholm stämmer överens med
den nationella värdegrunden och de kommentarer som finns i propositionen. Om flera
värdegrunder för äldreomsorgen formuleras på olika nivåer, nationellt och lokalt, är
det viktigt att de värdeord och begrepp som används i de olika värdegrunderna över-
ensstämmer för att all personal som arbetar inom äldreomsorgen, ska kunna ta till sig,
förstå och tillämpa värdegrunden i det praktiska arbetet. Om värdegrunden ska bli en
naturlig del i det dagliga arbetet är det också mycket angeläget att de värdeord som
används i äldreomsorgens värdegrund nationellt och i staden utgör grunden även i det
värdegrundsarbete som bedrivs i de olika stadsdelsnämnderna.
För att värdegrunden ska genomsyra äldreomsorgens verksamheter är det viktigt att
all personal är delaktig i värdegrundsarbetet. I Brommas äldreomsorg arbetar
idag ca 700 personer, vilket innebär ett omfattande arbete för att ge utrymme för
värdegrunds- och etikdiskussioner på arbetsplatserna. Detta kräver ytterligare resurser
i verksamheterna och det är angeläget att stadsdelsnämnderna ges möjlighet att ta del
av statliga medel som avsatts för arbetet med värdegrund.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den
21 oktober 2010 att överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som
svar på remissen från kommunstyrelsen.
Reservation anfördes av ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson Lennart Pöp-
pel, tjänstgörande ersättare Lars-Göran Carlsson, Arne Ahlström alla (S), le-
damöterna Jonas Eklund (MP) och Rosa Lundmark (V), bilaga.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den
29 september 2010 har i huvudsak följande lydelse.
Representanter för äldreomsorgen inom förvaltning har deltagit i en arbetsgrupp
tillsammans med representanter från förvaltningarna i Kungsholmen, Skärholmen,
Södermalm samt äldreförvaltningen. De har tagit del av det värdegrundsarbete som
redan pågår i staden. Arbetsgruppen har också diskuterat hur en gemensam
värdegrund för äldreomsorgen i Stockholm kan formuleras, konkretiseras och förank-
ras inom verksamheterna. De ställningstaganden arbetsgruppen gjort har stämts av mot
regeringens proposition och diskuterats vid äldreomsorgens ledardagar i april 2010.
Värdegrund
I Stockholms stads äldreplan 2007-2011 anges den värdegrund som för
närvarande gäller för äldreomsorgen i Stockholm:
Värdighet och respekt ska vara utgångspunkten för att äldre ska kunna leva sina liv
som de själva önskar. Utformningen av det stöd som ges kännetecknas av
valfrihet. Äldreomsorgen ska präglas av hög kvalitet, inflytande, individualisering och
trygghet.
Äldreförvaltningen föreslår att den gemensamma värdegrunden för Stockholms
stad ska formuleras enligt följande:
Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande, individualisering
och valfrihet. Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på att äldre personer får
leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och meningsfullhet.
Enligt äldreförvaltningen bör arbetet med värdegrunden integreras i stadens
system för ledning och styrning (ILS), genom exempelvis beslut i budgeten för
2011 om en obligatorisk aktivitet gällande värdegrunden för stadsdelsnämnderna att
arbeta med. På sikt kan en indikator inom området övervägas.
Stadsdelsnämndernas arbete med värdegrunden kommer att ingå som en del i
äldreförvaltningens verksamhets- och kvalitetsredovisning. Värdegrunden ska finnas
med i förfrågningsunderlag (FFU) och avtal inom äldreomsorgen. Förvaltningen in-
stämmer i äldreförvaltningens synpunkter och tycker att det är bra att värdegrunden
integreras i ILS och beakta i FFU och avtal.
Äldreförvaltningen har påbörjat arbete med att utforma ett vägledningsmaterial för
hur värdegrunden kan konkretiseras i verksamheterna. Värdegrunden bör hållas levan-
de genom ständig dialog om vad som är ett värdigt liv för de äldre och hur personalens
arbetssätt påverkar detta. Äldreförvaltningen planerar också att genomföra dialogmö-
ten som stöd till stadsdelsförvaltningarnas arbete med att införa värdegrunden.
Förvaltningen anser att vägledning i detta arbete behövs för enheterna och tycker
att tillgången till ett vägledningsmaterial och möjlighet till att medverka vid dialogmö-
ten kring värdegrunden är positivt.
Ökat inflytande för äldre
I det senast förslaget till stadens riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL
och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inom
äldreomsorgen anges följande om inflytande och delaktighet:
"Grundläggande för ett demokratiskt samhälle är den enskildes möjlighet till inflytan-
de och påverkan. Detta gäller såväl allmängiltiga samhällsfrågor som frågor som rör
den enskildes individuella livssituation, för att upprätthålla hälsa och livskvalitet.
Kundvalsmodellen ger den enskilde möjligheten att välja utförare av hemtjänst, led-
sagning och avlösning. Valfrihetssystemet ger den enskilde möjligheten att välja vård-
och omsorgsboende och dagverksamhet. Den enskilde ska garanteras inflytande och
deltaktighet i alla beslut som rör
denne. Detta gäller såväl i handläggningsprocessen som i utförandet och
insatser./.../ För att skapa flexibilitet ska den enskilde, i samråd med utföraren, kunna
byta ut en insats mot en annan inom ramen för biståndsbeslutet."
Staden införde 2010-06-14 ett gemensamt kartläggnings- och bedömningsinstru-
ment för biståndshandläggning inom äldreomsorgen.
Förvaltningens biståndshandläggare har börjat arbeta utifrån detta instrument och
anser att detta är positivt för ätt främja en mer likvärdig biståndsbedömning och en
ökad rättssäkerhet för den enskilde i hela staden.
Ledarskap
Ledarskapet är en av de viktigaste förutsättningarna för en välfungerande
verksamhet. Ledarutbildning i stadens egen regi pågår under 2010 och äldreförvalt-
ningen bedömer att en sådan utbildning behövs även under kommande år och att sta-
dens värdegrund bör ingå i denna utbildning.
Förvaltningen anser att det är positivt att staden fortsätter med att erbjuda cheferna
en övergripande chefsutbildning. Under 2010 deltar tre chefer från förvaltningens
äldreomsorg i denna utbildning. Förvaltningen anser att det är viktigt att värdegrunden
införlivas i utbildningen.
Värdighetsgarantier
I sitt svar på värdighetsutredningens betänkande anförde staden bl a att
värdegrunden måste vara en del i det större kvalitetsutvecklings- och
uppföljningsarbetet. Äldreförvaltningen betonade att det måste vara tydligt vad äldre-
omsorgen kan erbjuda och vad de äldre och deras närstående kan förvänta sig när de
behöver äldreomsorg. Äldreförvaltningen föreslår att verksamheter inom äldreomsor-
gen kompletterar sina kvalitetsgarantier enligt ILS med äldreomsorgens värdegrund.
Förvaltningen instämmer i detta och vill särskilt uttala att vikten av att de äld-
re/närstående får tydlig information och därmed insikt i vad äldreomsorgen kan erbju-
da. Detta kan bidra till en högre grad av nöjdhet med äldreomsorgens beslut och insat-
ser.
Värdegrundsmärkning
I propositionen framhölls att värdegrundsmärkning kan komplettera
socialstyrelsens Öppna Jämförelser som verktyg för jämförelser mellan enskilda
verksamheter. Systemen som socialstyrelsen har i uppdrag att utforma föreslås vara
frivilligt. Förvaltningen instämmer här i äldreförvaltningens synpunkt om att avvakta
systemens utformning innan ställning tas om införande ska ske generellt eller vara
frivilligtför utförarna i staden.
Kompensation till enskilda
I stadens remissvar på värdighetsutredningen var äldreförvaltning tveksam till att
införa en möjlighet att ge kompensation till enskilda personer. Bland annat anfördes att
det är viktigt att det inte uppfattas som att kommunen köper sig fri, att den kommunala
likställighetsprincipen beaktas och att brister och synpunkter bäst åtgärdas genom
dialog. Äldreförvaltningen gör bedömningen att riktlinjer för tillämpningen inom sta-
den behövs innan möjligheten att ge kompensation kan utnyttjas vilket förvaltningen
instämmer i.
Farsta stadsdelsnämnd
Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 30 september
2010 att överlämna stadsdelsförvaltningens som svar på remissen från kom-
munstyrelsen.
Reservation anfördes av Gunnar Sandell m fl (s), Sebastian Sandström (mp)
och Inger Stark (v), bilaga.
Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 augusti 2010 har
i huvudsak följande lydelse .
Förvaltning ställer sig positiv till förslaget om en gemensam värdegrund för
äldreomsorgen i Stockholms stad. Vidare anser förvaltningen att det är värdefullt att
bryta ned de övergripande målen i socialtjänstlagen till en konkret värdegrund. En
gemensam värdegrund för äldreomsorgen i Stockholms stad som direkt kopplas till
lokala värdighetsgarantier bör leda till ett ökat fokus på varje individ och dennes per-
sonlighet och välbefinnande. Att äldrenämnden kommer att ta fram ett vägledningsma-
terial för att underlätta implementeringen av värdegrunden anser förvaltningen vara
positivt.
Ledarskapet har stor betydelse för möjligheterna att värdegrunden ska tillämpas i
verksamheterna. Förvaltningen ser positivt på att värdegrunden blir en del av stadens
befintliga ledarutbildning. Vidare anser förvaltningen att det är nödvändigt att värde-
grunden är en del av samtliga enheters kvalitetsarbete och integreras i stadens system
för ledning och styrning (ILS).
Att de äldre och deras närstående vet vad äldreomsorgen har att erbjuda och vad de
kan förväntas sig anser förvaltningen vara av högsta vikt. Värdighetsgarantier bidrar
till ökad tydlighet av vad äldreomsorgen har att erbjuda. Att värdighet garantierna i
stort sett kan jämställas med stadens system för kvalitetsgarantier överensstämmer
med förvaltningens uppfattning.
Att värdegrundsmärka verksamheter är ett frivilligt system i arbetet med
värdegrunden. Socialstyrelsen har nu fått i uppdrag att utforma ett system för värde-
grundsmärkning. Äldrenämnden föreslår att stadens ska avvakta att ta ställning om
systemet ska införas i staden. Förvaltningen anser att värdegrundsmärkning kan funge-
ra som en kvalitetsindikator som kan komplettera öppna jämförelser och öka möjlighe-
terna för kunderna att jämföra olika verksamheter inför en valsituation. Att värde-
grundsmärkta kan även ses som ett sätt att följa upp att verksamheterna arbetar i enlig-
het med värdegrunden.
Förvaltningen instämmer i Äldreförvaltningens förslag om att inte ge kompensation
till enskilda personer.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den
28 oktober 2010 att överlämna stadsdelsförvaltningens svar daterat den 11
oktober 2010 som svar på remissen från kommunstyrelsen.
Särskilt uttalande gjordes av ledamoten Eva Fagerhem m.fl. (S) och tjänstgö-
rande ersättaren Johan Faxér (MP), bilaga.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den
11 oktober 2010 har i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen ställer sig bakom äldreförvaltningens förslag till en gemensam vär-
degrund för äldreomsorgen i Stockholms stad.
Värdegrunden ska utgöra basen i enheternas kvalitetsarbete och det är viktigt att
den ständigt finns med i äldreomsorgens utvecklings- och förbättringsarbete. Värde-
grunden ska genomsyra äldreomsorgens mål, åtaganden och arbetssätt och på så sätt
ingå i stadens integrerade ledningssystem ILS.
Vid äldreomsorgens enheter pågår redan idag ett värdegrundsarbete där chefer och
medarbetare tillsammans diskuterar kring viktiga värdeord för gemensamma och tyd-
liga förhållnings- och arbetssätt.
Förvaltningen vill särskilt lyfta fram vikten av en värdig vård och omsorg om de
mest sjuka äldre och en värdig vård vid livets slut. Hägersten-Liljeholmens stadsdel
har tillsammans med landstinget och privata utförare fått förmånen att erhålla stimu-
lansmedel till försöksverksamheten ”Bättre Samverkan – Bättre liv”. Syftet är att ta
fram en modell för bättre samordning kring vården och omsorgen som riktar sig till de
mest sjuka äldre som bor hemma. Förbättringsarbetet som ska vara långsiktigt ska
genomföras utifrån LEAN, där den äldres behov ska stå i fokus när vårdgivarna plane-
rar och utför sina insatser.
Förvaltningen har ingen annan uppfattning gällande övriga förslag.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 28
september 2010 att överlämna stadsdelsförvaltningens svar daterat den 12
augusti 2010 som svar på remissen från kommunstyrelsen.
Särskilt uttalande gjordes av ordförande Birgitta Dickson m fl (m), ledamot
Helen Jäderlund Eckardt och ledamot Fredrik Wallén (kd), bilaga.
Särskilt uttalande gjordes av vice ordförande Bengt Roxne m fl (s), tjänstgö-
rande ersättare Margareta Boman (v) och tjänstgörande ersättare Birgitta Wos-
se (mp), bilaga.
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12
augusti 2010 har i huvudsak följande lydelse
Förvaltningens är positiv till den nya värdegrunden då den nuvarande värdegrun-
den är utformad utifrån ett verksamhetsperspektiv och därför för kunden diffus och
svår att tolka.
Den nya värdegrunden formuleras nu utifrån ett individperspektiv som gör att
kunden till större del kan förstå vad denne kan förvänta sig av äldreomsorgen i Stock-
holms stad.
Förvaltningen kommer att implementera den nya värdegrunden under 2011 genom
att avsätta tid för regelbundna reflektioner och handledning om värdegrunden och
dess målsättning, samt metoder för att implementera värdegrunden i den egna
verksamheten.
Genom att konkretisera kundens målsättningar redan vid handläggningsprocessen
och sedanfölj a upp utförandet utifrån kundens önskemål, ska den enskilde garanteras
inflytande och delaktighet. Att kunna påverka sitt liv och leverne som äldre ökar käns-
lan av välbefinnande, trygghet och meningsfullhet. Förvaltningen emotser vägled-
ningsmaterial för att underlätta implementeringen av den nya värdegrunden i äldreom-
sorgens alla led.
Kungsholmens stadsdelsnämnd
Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 28
oktober 2010 att överlämna stadsdelsförvaltningens svar daterat den 8 juli
2010 som svar på remissen från kommunstyrelsen.
Reservation anfördes av Catarina Agrell m.fl. (S), Reijo Kittilä (V) och
Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP), bilaga.
Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 juli
2010 har i huvudsak följande lydelse.
Värdegrundsmärkning
I betänkandet ”Värdigt liv i äldreomsorgen” (SOU 2008:51) står att värdegrun-
den ska tydliggöra etiska värden och säkerställa att äldre personer ska kunna ha ett
meningsfullt liv och känna sammanhang, att ”få leva tills man dör”. Vardagen ska
vara begriplig, hanterbar och meningsfull och omsorgsbehovet ska bedömas utifrån
en helhetssyn på personens samlade livssituation. Detta sammanfattas i ett förslag
till värdegrund ”Socialtjänstens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inriktas
på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.”
I äldreförvaltningens förslag till en gemensam värdegrund för Stockholms stad
vidareutvecklas propositionens intentioner och förvaltningen föreslår följande vär-
degrund: Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande, indi-
vidualisering och valfrihet. Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på att
äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och me-
ningsfullhet.
För att kunna omsätta en värdegrund i praktiken krävs dels att den är förankrad
hos personalen på alla nivåer, dels att det finns reella omsorgsinsatser och valmöj-
ligheter för den enskilde. På alla utförarverksamheter inom Kungsholmens stads-
delsförvaltning pågår ett grundläggande arbete med att ta fram värdegrunder för
respektive enhet. En värdegrund är en viktig byggsten för att utveckla verksamheten
till att bli vad den är när den är som bäst. En värdegrund måste förstås och accepte-
ras av var och en för att ge effekt i verksamheten och därför är själva arbetsproces-
sen det viktigaste, att sätta egna ord på värdegrundens begrepp och att vara överens
i arbetslaget om vad orden står för i den egna verksamheten.
Enligt stadsdelsförvaltningen stämmer förslaget till värdegrund för äldreomsor-
gen i Stockholm överens med regeringens förslag. Värdegrunden ger bra underlag
för värderingar och förhållningssätt för äldreomsorgen, som enligt förvaltningen,
ska präglas av hög kvalitet och individuellt bedömt och utformat stöd till den en-
skilde. Det synsätt som presenteras i förslaget till värdegrund är utgångspunkt för
enheternas arbete med värdegrund för Kungsholmens äldreomsorg.
Att integrera arbetet med värdegrunden i stadens system för ledning och styr-
ning, ILS, kan enligt förvaltningen vara ett bra sätt att implementera värdegrunden.
Att införa en indikator inom området, som äldreförvaltningen föreslår, bör enligt
förvaltningen övervägas noga då det kan vara svårt att hitta en indikator som mäter
värdegrundsarbetet.
Värdighetsgarantier
Förvaltningen instämmer i äldreförvaltningens förslag att enheterna inom stadens
äldreomsorg ska komplettera sina kvalitetsgarantier med äldreomsorgens värde-
grund.
Värdegrundsmärkning
Förvaltningen instämmer även i äldreförvaltningens förslag att staden ska avvakta
innan ställning tas till om systemet med värdegrundsmärkning ska införas generellt
i staden eller vara frivilligt för de kommunala utförarna liksom för de privata utfö-
rarna.
Kompensation till enskilda
Förvaltningen instämmer slutligen i äldreförvaltningens bedömning att riktlinjer
för tillämpningen inom staden behövs innan möjligheten för stadsdelsnämnderna att
ge kompensation till enskilda kan utnyttjas.
Norrmalms stadsdelsnämnd
Norrmalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 28
oktober 2010 att överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande date-
rat den 29 september 2010 som svar på remissen från kommunstyrelsen.
Reservation anfördes av ledamoten Hans Enroth (V), bilaga.
Särskilt uttalande gjordes av vice ordföranden Lars Arell m.fl. (S), bila-
ga.
Särskilt uttalande gjordes av ledamoten Yildiz Kafkas (MP), bilaga.
Norrmalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 sep-
tember 2010 har i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen är positiv till äldrenämndens förslag till gemensam värdegrund
för stadens äldreomsorg.
Förvaltningen delar äldrenämndens uppfattning att arbetet med värdegrunden
ska integreras i stadens system för ledning och styrning, ILS, och därmed bli en
obligatorisk aktivitet för stadsdelsnämnderna.
Som äldrenämnden framhållit finns det en nära koppling mellan stadens kva-
litetsgarantier och de värdighetsgarantier som på lokal nivå kan tas fram för att
stödja värdegrundsarbetet. Förvaltningen stödjer förslaget om att de kvalitets-
garantier som utfärdas inom äldreomsorgen kompletteras med värdegrunden.
En för staden gemensam värdegrund som direkt kopplas till kvalitetsgaranti-
erna kommer att kunna bidra till att de äldre och deras närstående bättre förstår
vad äldreomsorgen har att erbjuda och vad de kan förvänta sig.
Om värdegrundsarbetet ska bli en naturlig del i det dagliga arbetet är det vik-
tigt att de värdeord och begrepp som används konkretiseras. Ledarskapet är av
avgörande betydelse för ett levande och framgångsrikt värdegrundsarbete. För-
valtningen delar äldrenämndens uppfattning att värdegrunden fortsättningsvis ska
ingå som en del i stadens ledarutbildning.
Förvaltningen anser, i likhet med äldrenämnden, att det behövs riktlinjer innan
staden utnyttjar möjligheten att kompensera den enskilde i de fall denne inte fått
bistånd inom skälig tid eller i enlighet med beslut fattat av socialnämnden eller
av domstol.
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den
28 oktober 2010 att överlämna Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltnings
tjänsteutlåtande daterat den 14 oktober 2010 som svar på remissen från
kommunstyrelsen.
Särskilt uttalande gjordes av vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (S),
bilaga.
Särskilt uttalande gjordes av ledamot Jakob Dencker m.fl. (MP), bila-
ga.
Särskilt uttalande gjordes av och ledamot Gunilla Bhur m.fl. (V), bila-
ga.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 14
oktober 2010 har i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen är i allt väsentligt positiv till att en värdegrund, gemensam
för staden införs . Detta är en betydelsefull komponent för att behålla gällande
likställighetsprincip med tanke på den mångfald av utförare som idag finns
inom äldreomsorgen i Stockholm.
För att värdegrunden ska få betydelse krävs dock att ett genuint och
genomgripande arbete läggs på implementering av denna. Framförallt måste
de grundläggande värdeorden; ”självbestämmande, valfrihet och individualise-
ring” förstås av alla och få en reell innebörd i det vardagliga arbetet. Tid och
resurser måste avsättas för diskussion och reflektion i arbetslagen. Detta är
viktiga moment i implementeringen för att betydelsen av de mjuka värdena
inte ska förbli på en retorisk nivå utan vara förankrade i den dagliga verksam-
heten. Detta ställer krav på att vägledningsmaterialet är upplagt så att arbetsla-
gen kommer att uppleva att värdegrunden erövras av dem och blir deras
”egna” dokument.
Förvaltningen vill framhålla det angelägna i att centrala medel avsätts för
att ge alla inom äldreomsorgens verksamheter en grundläggande fortbildning.
Denna måste ha sin utgångspunkt i ny forskning om åldrande och relatera till
den situation som är aktuell för äldre idag. Det är i denna kunskap om åldrande
som värdegrunden har sitt ursprung. Särskild fortbildning bör erbjudas äldre-
omsorgens chefer, som bör ges instrument för att utveckla ett strategiskt ledar-
skap. Det är viktigt att cheferna kan leda en långsiktig utvecklingsprocess
bland sina medarbetare. Det är också viktigt att cheferna kan inspirera och
mana fram sina medarbetares genuina intresse och engagemang för äldres
livssituation och unika behov. Det är så värdegrunden får ett genomslag i var-
dagens bemötande av äldre.
Skärholmens stadsdelsnämnd
Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 28 oktober
2010 att överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 6 ok-
tober 2010 som svar på remissen från kommunstyrelsen.
Särskilt uttalande gjordes av Liliane Svensson m.fl. (S), Rudy Espinoza (V),
Rebwar Hassan (Mp), bilaga.
Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 6 oktober
2010 har i huvudsak följande lydelse.
Skärholmens stadsdelsförvaltning ställer sig positiv till Äldreförvaltningens förslag
till gemensam värdegrund.
Äldre människor ska få möjlighet att efter sina unika förutsättningar få uppleva att
livet och tillvaron känns meningsfull. Äldreomsorgen ska se den enskilda människan,
fokusera på personens kraft och möjligheter och stödja där de egna resurserna inte
räcker till. Kärnan i omsorgen är mötet mellan den äldre personen som får stöd och
personalen som utför stödet. En gemensam värdegrund för äldreomsorgen i Stock-
holms stad kommer att vara ett viktigt stöd i det arbetet.
En gemensam värdegrund bör gälla all verksamhet inom äldreomsorgen i
Stockholms stad och det är därför viktigt att kravet på att arbeta med värdegrunden
också gäller de privata utförare som staden anlitar.
Skärholmens stadsdelsförvaltning har under många år arbetat med en värdegrund
inom förvaltningen. Arbetet gör att värdegrundsbegreppet är väl känt för personalen
och innehållet i stadsdelens värdegrund går helt i samklang med
Äldreförvaltningens förslag.
Förvaltningen anser att det är viktigt att alla enheter inom äldreomsorgen noga be-
skriver hur de ska arbeta med värdegrunden i sina befintliga system för verksamhets-
planring och uppföljning. Inom Stockholms stads egna verksamheter
ska detta göras i stadens integrerade ledningssystem, ILS. I enheternas kvalitetsgaran-
tier ska det tydligt framgå hur arbetet med värdegrunden säkerställs, några specifika
värdighetsgarantier ska därför inte vara nödvändiga.
Stadsdelsförvaltningen delar äldreförvaltningens tvekan kring kompensation till en-
skilda personer. Skulle ett beslut om kompensation tas så är det viktigt att ta fram
gemensamma riktlinjerför hur frågan ska hanteras inom staden.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 30
september 2010 att överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande date-
rat den 3 september 2010 som svar på remissen från kommunstyrelsen.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 sep-
tember 2010 har i huvudsak följande lydelse.
Den föreslagna värdegrunden för Stockholms stad stämmer väl med den före-
slagna nationella värdegrunden. Förvaltningen anser att förslaget stämmer väl över-
ens med hur äldreomsorgen ska utformas nu och i framtiden.
Pensionärsrådet har beretts tillfälle att yttra sig i ärendet och vill anföra följande:
Ålderdomen kommer smygande på oss alla med ett ökat behov av stöd och
hjälp. Den dag då vi börjar ha ett ökat behov av äldreomsorgens tjänster har inte
sällan kraften att bestämma om sin egen person försvagats. Det torde dock finnas
kvar en önskan att tjänsterna ska kunna anpassas efter vår egenart, särprägel och
temperament samt intressen. Att välja vård- och omsorgsboende, när den tiden
kommer, kan vara svårt och frustrerande. Det gäller särskilt när utbudet är stort.
Man har begränsade möjligheter att bilda sig en uppfattning om olika boendens
kvalitet och när man kan få bostad på önskad plats. Många hoppas att så länge som
möjligt kunna bo kvar i den ordinarie bostaden.
Den grupp äldre som kommer i åtnjutande av äldreomsorgens service och om-
vårdnad kan sålunda anses som en relativt svag grupp fysiskt, psykiskt, socialt och i
vissa fall ekonomiskt. Innan beslut tas om den gemensamma värdegrunden för äld-
reomsorgen måste man ta hänsyn till dessa förhållanden. Ett aktivt stöd med med-
känsla och förståelse behövs för de äldre som måste välja äldreomsorgen tjänster.
Det är också en föratsättning för att de äldre ska kunna få leva ett värdigt liv och
känna välbefinnande, trygghet och få ett meningsfullt liv.
Värdegrund
Begreppet värdegrund började användas i svenskan på 1990-talet i diskussioner
kring framför allt ett kollektivs etiska grundvalar, t ex en stat, institution, förening
eller folkrörelse. Det kan också syfta på de mest grundläggande principerna inom en
ideologi eller religion. Man ser ordet förekomma allt mer i den offentliga debatten.
Regeringens förslag på inriktningen av socialtjänstens verksamhet inom äldre-
omsorgen kallas värdegrund i propositionen "Värdigt liv i äldreomsorgen"
(2009/10.116). Det föreslås att det i socialtjänstlagen införs en bestämmelse enligt
följande:
Socialtjänstens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inriktas på att äldre
personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund).
Äldreförvaltningen föreslår följande gemensamma värdegrund för äldreomsor-
gen i
Stockholms stad:
Äldreomsorgen i Stockholm ska präglas av självbestämmande, individualisering
och valfrihet. Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på att äldre personer
får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och meningsfullhet.
Pensionärsrådet i Spånga - Tensta –
Allmänna synpunkter anser Pensionärsrådet anser att de i värdegrunden använda
begreppen är synnerligen omfattande och lika gärna skulle kunna gälla alla sam-
hällsmedborgare.
Begreppen är mycket abstrakta och kräver en ingående analys och konkretise-
ring för att kunna användas i den ordinarie verksamheten. Viss hjälp kan fås i den
nämnda propositionen, där begreppen i viss mån utvecklas närmare.
Ordet värde är förknippad med något positivt. Det är också relaterat till någon
form av handling. I detta fall synes det beskriva hur äldreomsorgens personal ska
bete sig gentemot de äldre. Det gäller inte bara det mänskliga beteendet utan också
hur personella och ekonomiska resurser ska tilldelas för att realisera innebörden av
denna värdegrund.
Ordet grund kan sägas vara en samlingsbeteckning av alla de principer som in-
nefattas i begreppet värdegrund. I det ordet kan ligga inbäddat motivet för värde-
grunden. Tydligare framgår detta i äldreförvaltningens förslag om självbestämman-
de, individualisering och valfrihet. I sistnämnda tillägg skymtar något av den poli-
tiska ideologin.
Regeringsförslaget har inte formulerats som en rättighet för den enskilde utan
endast som ett slags värderingsinstrument för verksamheten i äldreomsorgen. På så
sätt blir innehållet i förslaget inte särskilt förpliktigande för kommunen.
I äldreförvaltningens förslag kan man därför inte gå längre. Man är nödsakad att
betrakta värdegrunden som ett instrument som anger äldreomsorgens inriktning.
Äldreförvaltningens synpunkter och förslag
Värdegrund
Äldreförvaltningen ska enligt förslaget ta fram en beskrivning av hur verksam-
heterna kan inarbeta värdegrunden i det konkreta arbetet. En folder och ett studie-
material på stadens webbplats är under utarbetande och under 2010 avser man att
genomföra dialogmöten.
Enligt pensionärsrådet har människor som arbetar i äldreomsorgen olika livs-
världar, erfarenheter och livsåskådningar. Det går därför inte att bara diskutera in-
nehållet i begreppen som innefattas i värdegrunden. Tillräckliga ekonomiska och
personella resurser måste också anslås bland annat för att djupare informera om
innebörden i de begrepp som värdegrunden innehåller. Dessa måste göras tillräck-
ligt konkreta och begripliga för dem som skall tillämpa bestämmelsen och andra
regler, som har samband härmed. Det gäller också att förstå och ta till sig den etik
som innefattas i värdegrunden och dra konsekvenserna där av. Dessutom kan inne-
börden ändras efter utvecklingen i samhället. För detta krävs en kontinuerlig utbild-
ning som bör ingå som en naturligt led i verksamheten.
Ökat inflytande för äldre
Pensionärsrådet anser att biståndsbedömningen bör göras så smidig och flexibel
som möjligt. Det är en förutsättning för att öka de äldres inflytande och delaktighet.
Det underlättar möjligheten att anpassa omsorgen efter varje äldres särskilda och
varierande behov och önskningar. Det bör övervägas att i ökad omfattning göra
viss service och vård sådan att den kan erhållas utan särskild eller med förenklad
biståndsbedömning. Det kan avlasta biståndsbedömarna och samtidigt minska kost-
naderna. Möjligheten för den äldre att påverka innehållet i äldreomsorgen kan också
härigenom öka.
Värdighetsgarantier.
Pensionärsrådet anser att värdighetsgarantier förutsätter att äldreomsorgen för-
binder sig att svara för en viss kvalitet i äldreomsorgen. Om i så fall kvaliteten inte
kan upprätthållas måste den äldre ha möjlighet att få sina behov tillfredsställda på
annat håll. I sådana fall bör äldreomsorgen svara för kostnaderna. Det bör undersö-
kas om det system som redan finns med vissa ändringar kan användas som grund-
material för garantierna.
Kompensation till enskilda.
Pensionärsrådet anser kompensation för t.ex. fel, brist, dröjsmål och skada, när
det gäller
service och vård i äldreomsorgen kräver ett regelsystem för att minska svårigheter-
na vid
bedömningen. Det måste också finnas möjligheter att inom rimlig tid på annat håll
få den äldreomsorg som krävs. Givetvis bör det också finnas möjlighet för äldreom-
sorgen att vidta
rättelse, om detta kan ske inom rimlig tid. Ett sådant system måste ge möjlighet till
snabbt förfarande.
Det är inte lämpligt att stadsdelsnämnderna beslutar i sådana ärenden men de
kan naturligtvis höras i ärendena. Helst bör det finnas en fristående reklamationsav-
delning som beslutar.
Finansiering
Pensionärsrådet anser att en lättillgänglig information om värdegrunden och allt
det som har samband därmed bör distribueras till medborgarna i god tid före ikraft-
trädande. Medel för detta bör anslås ur budgeten. Om inte det förslår bör statliga
medel sökas.
Det behövs också medel för lämplig information och fullödiga utbildningsinsatser
för dem som arbetar inom äldreomsorgen för genomförandet att värdegrundsprojek-
tet och för verksamheten framöver. Finns möjlighet att söka stathga medel för dessa
ändamål bör den utnyttjas.
Södermalms stadsdelsnämnd
Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 28 oktober
2010 att överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 ok-
tober 2010 som svar på remissen från kommunstyrelsen.
Särskilt uttalande gjordes av Jan Forsell m fl (S) Birger Jeansson (MP) och
Heinz Spira (V), bilaga.
Ersättaryttrande gjordes av Emma Pettersson (C), bilaga.
Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 oktober
2010 har i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen ställer sig positiv till en gemensam värdegrund för de värderingar
och de förhållningssätt som ska genomsyra äldreomsorgen. En gemensam värdegrund
bidrar till att skapa förutsättningar för en likvärdig äldreomsorg. För att värdegrunds-
arbetet ska bli en naturlig del i det dagliga arbetet krävs att ledning och medarbetare
får kompetens och utbildning.
Genom äldreförvaltningens arbete med att ta fram ett konkretiserat i väglednings-
material kommer verksamheten få stöd i hur värdegrunden ska integreras i det praktis-
ka arbetet. Att satsa på utbildning ligger i linje med regeringens beslut om att ge Soci-
alstyrelsen i uppdrag att i samråd med Sveriges kommuner och landsting ta fram un-
derlag för utbildning i den nationella i värdegrunden för bland annat biståndshandläg-
gare och arbetsledare inom både kommunalt och enskilt driven äldreomsorg.
Styrning och uppföljning av värdegrundsarbetet kommer att underlättas av att det
integreras i stadens system för ledning och styrning (ILS) och som föreslås av äldre-
nämnden.
Den föreslagna värdegrunden för Stockholms stads äldreomsorg bör omformuleras
så att den bättre stämmer överens med den nationella värdegrunden och att fokus är på
den enskilde individen. Förslaget kan med sin nuvarande formulering tolkas
som om det är organisationen som ska präglas av självbestämmande, individualisering
och valfrihet.
Älvsjö stadsdelsnämnd
Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 28 oktober
2010 att överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30
september 2010 som svar på remissen från kommunstyrelsen.
Reservation anfördes av ledamoten Hans Enroth (V), bilaga.
Särskilt uttalande gjordes av vice ordföranden Lars Arell m.fl. (S), bilaga.
Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 30 september
2010 har i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget om en gemensam värdegrund för äld-
reomsorgen inom Stockholms stad . Den utgör en grund på vilken de olika verk-
samheterna inom äldreomsorgen vilar på, såväl de kommunala som de som drivs på
entreprenad åt staden.
Självbestämmande, individualisering, valfrihet och ett värdigt liv är goda exem-
pel på viktiga ledord för en god äldreomsorg. Att värdegrunden implementeras och
följs upp med regelbundenhet är en förutsättning för att kunna säkra kvaliteten inom
såväl de egna verksamheterna som i de som drivs på entreprenad. Förvaltningen vill
framhålla vikten av att den kvalitetsuppföljning som föreslås i remissen formalise-
ras och att ”kvalitetsmått” ingår i de manualer/blanketter som finns för verksam-
hetsuppföljning.
Förvaltningen ser även positivt på de informations- och utbildningsinsatser som
äldreförvaltningen planerar att genomföra i samband med introduktionen av värde-
grunden. Utbildningsinsatserna utgör en möjlighet för kompetensutveckling vilket i
sin tur kan bidra till att bedömningarna blir än mer lika över staden.
Östermalms stadsdelsnämnd
Östermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober
2010 att överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 13
oktober 2010 som svar på remissen från kommunstyrelsen.
Särskilt uttalande gjordes av vice ordförande Rolf Lindell m fl (s), ledamöter-
na Marion Sundqvist (mp) och Per Hamnström (v), bilaga.
Östermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 13 oktober
2010 har i huvudsak följande lydelse.
Fr o m den 1 januari 2011 har följande inledande mening lagts in i 5 kap 4 § Social-
tjänstlagen: "Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får
leva ett värdigt
liv och känna välbefinnande (värdegrund)."
Med värdigt liv menas enligt propositionen att en person även vid hög ålder så lång
möjligt ska kunna leva sitt liv utifrån sin identitet och personlighet. Hon eller han bör
om möjligt få stöd i att behålla sina intressen och vanor. Begreppet värdigt liv har en
övergripande karaktär och kan innebära sådant som privatliv och kroppslig integritet,
självbestämmande, delaktighet, individanpassning, insatser av god kvalitet och gott
bemötande av den äldre personen och hennes eller hans närstående.
I kommunfullmäktiges budget för 2010 fick äldrenämnden i uppdrag att som kom-
plement till den nya lagtexten ta fram en gemensam värdegrund för äldreomsorgen i
Stockholms stad. Äldreförvaltningen föreslår att den gemensamma värdegrunden för
Stockholms stad formuleras på följande sätt:
"Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande, individualisering
och valfrihet. Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på att äldre personer får
leva
ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och meningsfullhet."
Stadsdelsförvaltningen anser att den formulering som föreslås för en gemensam
värdegrund inom äldreomsorgen i staden överensstämmer med andan i den nya lagtex-
ten och de kommentarer som finns i propositionen.
Även om Sverige satsar mest resurser i världen på äldreomsorg (enligt Sveriges
Kommuner och Landsting fem gånger så mycket som genomsnittet inom EU) så måste
resurserna kompletteras med ett ständigt värdegrundsarbete.
Själva formuleringen i värdegrunden bör införlivas på ett sätt som gör att det är enkelt
för all personal inom äldreomsorgen att ta till sig och att arbeta i enlighet med den.
Begreppet värdighet och vad det innebär borde naturligtvis vara en självklarhet för alla
som möter en äldre person, oavsett om denne bor på ett äldreboende eller i sin ordinära
bostad. Det är därför nödvändigt att på ett praktiskt sätt förklara vad detta innebär så
att värdegrunden införlivas i det dagliga arbetet.
Bilaga
RESTERVATIONER M.M
Äldrenämnden
Särskilt uttalande gjordes av ordföranden Ewa Samuelsson (KD), ledamoten Olle
Andretzky m.fl. (M) och ledamoten Helen Jäderlund Eckardt (FP) enligt följande.
"Den gemensamma värdegrunden ger bra underlag för de värderingar och de förhåll-
ningssätt som ska gälla i äldreomsorgen för att kvaliteten ska utvecklas och en värdig
äldreomsorg ska kunna uppnås. Genom denna tydliggörs den människosyn som ska
gälla för äldreomsorgen, om varje människas absoluta och okränkbara värde och om
rätten att få bli sedd och bemött med värdighet, med respekt för egna val. Värdegrun-
den anger den inriktning och det förhållningssätt som ska gälla för äldreomsorgen.
Egentligen är det ju självklart att äldre ska kunna fortsätta att leva utifrån sin
identitet och personlighet, även inom äldreomsorgen. Men en tydlig värdegrund kan
hjälpa till att lyfta upp de här frågorna på agendan, och få oss att reflektera över vårt
förhållningssätt och vår syn på åldrandet. Vår individualitet minskar inte ju äldre vi
blir, forskning visar till och med på det motsatta. Därför är det viktigt att äldreomsor-
gen individanpassas mer. I Stockholms stad pågår ett långsiktigt, medvetet och syste-
matiskt arbete för att säkra och förbättra kvaliteten och utveckla äldreomsorgens verk-
samheter.
För att värdegrunden ska bli levande krävs ett omfattande arbete bland chefer och
personal på enhets- och arbetsgruppsnivå. Ledarskapet liksom medarbetarnas kompe-
tens och utbildning har stor betydelse. Det är först när värdegrunden blir en naturlig
del i det dagliga arbetet som den kan genomsyra hela verksamheten och nå alla äldre.
Det är viktigt att all personal är delaktig i värdegrundsarbetet från böljan. Personalens
förhållningssätt är centralt för att tillgodose den äldres behov av värdigt liv och välbe-
finnande. Det behövs utrymme för värdegrunds- och etikdiskussioner och att persona-
len får möjlighet till handledning och stöd från närvarande arbetsledare. Det är i mötet
människor emellan som värdegrundens innebörd avspeglar sig. Det är där som resulta-
tet av vårt arbete kommer till uttryck."
Särskilt uttalande gjordes av vice ordföranden Leif Rönngren m.fl. (S), leda-
moten Eivor Karlsson (MP) och tjänstgörande ersättaren Brit Rundberg (V),
enligt följande.
"I grunden är vi skeptiska till att ta fram en särskild värdegrund för äldreomsorgen,
utan anser att såväl socialtjänstlagen som FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
borde vara nog så bra utgångspunkter för diskussioner om etik inom äldreomsorgen.
Det stora hotet mot äldreomsorgen idag är inte brist på värdegrunder utan brist på
resurser, som tvingar personalen att stressa för att hinna utföra beviljade insatser inom
hemtjänsten eller för att klara av att ge de äldre en socialt innehållsrik dag på vård- och
omsorgsboende.
Vi är också tveksamma till att koppla värdighetsgarantier till kvalitetsgarantier, vilka
vi uppfattar som tunna och innehållslösa och därmed knappast gör någon nytta för de
äldre.
I det fall beslut fattas om en värdegrund för äldreomsorgen anser vi att formuleringar-
na bör ändras. Den föreslagna formuleringen i första meningen innehåller begrepp som
överlappar varandra. En bättre formulering skulle vara "... självbestämmande, indivi-
dualisering och integritet"... I andra meningen föredrar vi begreppet "ett liv som
andra", vilket används i funktionshinderssammanhang för att betona människors lika
värde istället för "ett värdigt liv".
Bromma stadsdelsnämnd
Särskilt uttalande gjordes av Johan Heinonen (S) m.fl., Lillemor Samuelsson
(V) och Eie Herlitz (MP) enligt följande.
I grunden är vi skeptiska till att ta fram en särskild värdegrund för äldreomsorgen,
utan anser att såväl socialtjänstlagen som FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
borde vara nog så bra utgångspunkter för diskussioner om etik inom äldreomsorgen.
Det stora hotet mot äldreomsorgen idag är inte brist på värdegrunder utan brist på
resurser, som tvingar personalen att stressa för att hinna utföra beviljade insatser inom
hemtjänsten eller för att klara av att ge de äldre en socialt innehållsrik dag på vård- och
omsorgsboende.
Vi är också tveksamma till att koppla värdighetsgarantier till kvalitetsgarantier,
vilka vi uppfattar som tunna och innehållslösa och där med knappast gör någon nytta
för de äldre.
I det fall beslut fattas om en värdegrund för äldreomsorgen anser vi att formule-
ringarna bör ändras. Den föreslagna formuleringen i första meningen innehåller be-
grepp som överlappar varandra. En bättre formulering skulle vara
"....självbestämmande, individualisering och integritet...". I andra meningen föredrar vi
begreppet "ett liv som andra", vilket används i funktionshinderssammanhang för att
betona människors lika värde i stället för "ett värdigt liv".
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Reservation anfördes av ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson, Lennart
Pöppel, tjänstgörande ersättarna Lars-Göran Carlsson, Arne Ahlström alla (s),
ledamöterna Jonas Eklund (mp), Rosa Lundmark (v) till förmån för det egna
förslaget enligt följande.
I grunden är vi skeptiska till att ta fram en särskild värdegrund för just
äldreomsorgen, utan anser att såväl socialtjänstlagen som FN:s konventioner om
mänskliga rättigheter är nog så bra utgångspunkter för diskussioner om etik inom
äldreomsorgen. Det mesta som sägs i värdegrunden är för övrigt lika aktuellt inom
stöd och service till personer med funktionsnedsättningar och inom socialpsykiatrin.
Det stora hotet mot en värdig äldreomsorg är inte brist på värdegrunder utan brist
på resurser, som tvingar personalen att stressa för att hinna utföra beviljade insatser
inom hemtjänsten eller för att klara av att ge de äldre en socialt innehållsrik dag på
vård- och omsorgsboende. Det viktigaste är att staden tillför de resurser som krävs för
en god vård och omsorg.
Vi är också tveksamma till att koppla värdighetsgarantier till kvalitetsgarantier,
vilka vi uppfattar som tunna och innehållslösa och därmed knappast gör någon nytta
för de äldre. Ifall beslut fattas om en värdegrund för äldreomsorgen anser vi att formu-
leringarna bör ändras i två fall. Den föreslagna formuleringen i första meningen inne-
håller begrepp som överlappar varandra. En bättre formulering som också tillför inne-
håll skulle vara "Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande,
individualisering och integritet".
I andra meningen föredrar vi begreppet "ett liv som andra", vilket används i funk-
tionshinderssammanhang för att betona människors lika värde istället for "ett värdigt
liv". Meningen skulle då lyda "Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på att
äldre personer får leva ett liv som andra och känna välbefinnande, trygghet och me-
ningsfullhet."
Farsta stadsdelsnämnd
Reservation anfördes av Gunnar Sandell m fl (s), Sebastian Sandström (mp)
och Inger Stark (v) enligt följande.
Stadsdelsnämnden överlämnar följande som svar på remissen från kommunstyrel-
sen. grunden är nämnden skeptisk till att ta fram en särskild värdegrund för äldreom-
sorgen, utan anser att såväl socialtjänstlagen som FN:s konventioner om mänskliga
rättigheter borde vara nog så bra utgångspunkter för diskussioner om etik inom äldre-
omsorgen.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Särskilt uttalande gjordes av ledamoten Eva Fagerhem m.fl. (S) och tjänstgö-
rande ersättaren Johan Faxér (MP) enligt följande.
”I grunden är vi skeptiska till att ta fram en särskild värdegrund för
äldreomsorgen utan anser att såväl socialtjänstlagen som FN:s konventioner om
mänskliga rättigheter borde vara nog så bra utgångspunkter för diskussioner om etik
inom äldreomsorgen.
Det stora hotet mot äldreomsorgen idag är inte brist på värdegrunder
utan brist på resurser som tvingar personalen att stressa för att hinna utföra beviljade
insatser inom hemtjänsten eller för att klara av att ge de äldre en socialt innehållsrik
dag på vård- och omsorgsboende”
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Särskilt uttalande gjordes av ordförande Birgitta Dickson m fl (m), ledamot
Helen Jäderlund Eckardt och ledamot Fredrik Wallén (kd) enligt följande.
”Det är viktigt att en gemensam värdegrund är tydligt definierad för att kunna följas
upp. Fokus måste vara att äldreomsorgen ska präglas av hög kvalité.”
Särskilt uttalande gjordes av vice ordförande Bengt Roxne m fl (s), tjänstgö-
rande ersättare Margareta Boman (v) och tjänstgörande ersättare Birgitta Wos-
se (mp) enligt följande.
"Vi hänvisar till (s), (v) och (mp):s särskilda uttalande vid Äldrenämndens behandling
av rubricerat ärende vid sitt sammanträde den 11 maj 2010, § 7."
Kungsholmens stadsdelsnämnd
Reservation anfördes av Catarina Agrell m.fl. (S), Reijo Kittilä (V) och Inge-
gerd Akselsson Le Douaron (MP) med hänvisning till sitt gemensamma för-
slag enligt följande.
Stadsdelsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på remissen och framför
därutöver följande kompletterande och delvis från tjänsteutlåtandet avvikande syn-
punkter.
Nämnden är i grunden skeptisk till tanken att ta fram en särskild värdegrund för
just äldreomsorgen. Vi anser att såväl socialtjänstlagen som FN:s konventioner om
mänskliga rättigheter är nog så bra utgångspunkter för diskussioner om etik inom
äldreomsorgen. Det mesta som sägs i förslaget till värdegrund för äldreomsorgen är
enligt vår uppfattning lika tillämpbart inom stöd och service till personer med funk-
tionsnedsättningar och inom socialpsykiatrin.
Det stora hotet mot en värdig äldreomsorg är inte brist på värdegrund utan bristen på
resurser. Arbetet med värdegrunden kan bli ett sätt att dölja resursbristen i vackra ord
om värdighet, självbestämmande, meningsfullhet, trygghet, valfrihet etc. I dag tvingar
dock resursbristen personalen att stressa för att hinna utföra beviljade insatser inom
hemtjänsten eller för att klara av att ge de äldre en socialt innehållsrik dag på vård- och
omsorgsboendet. Det viktigaste är att staden tillför de resurser som krävs för en god
vård och omsorg. Först då blir det möjligt för personalen att ha tid för reflektion och
diskutera värdegrund och etik så att det inte bara blir vackra tomma ord som persona-
len inte ges några möjligheter att leva upp till i det dagliga arbetet med de äldre.
Ifall beslut trots allt fattas om en värdegrund för äldreomsorgen bör två av formule-
ringarna ändras. Första meningen innehåller begrepp som överlappar varandra. En
bättre formulering som också tillför innehåll skulle vara ”Äldreomsorgen i Stockholms
stad ska präglas av självbestämmande, individualisering och integritet”.
I den andra meningen föredrar vi begreppet ”ett liv som andra”, vilket används i
funktionshinderssammanhang för att betona människors lika värde istället för ”ett
värdigt liv”. Meningen skulle då lyda ”Utformningen av det stöd som ges ska inriktas
på att äldre personer får leva ett liv som andra och känna välbefinnande, trygghet och
meningsfullhet.
Norrmalms stadsdelsnämnd
Reservation anfördes av ledamoten Hans Enroth (V) som ansåg att stadsdels-
nämnden skulle ha beslutat att överlämna förvaltningens remissvar utan eget
ställningstagande.
Särskilt uttalande gjordes av vice ordföranden Lars Arell m.fl. (S) enligt föl-
jande.
Det är svårt att förstå meningen med riksdagens beslut om införandet av en gemensam
värdegrund för äldreomsorgen. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, som
Sverige ratificerat, ska garantera alla människors lika värde och mänskliga rättigheter,
och självfallet också redan vara implementerade i åtminstone offentliga verksamheter.
Brister i attityder gentemot äldre medborgare förekommer dessvärre och demonstreras
vältaligt nog i ständig underbudgetering av äldreomsorgen i Norrmalm. I förvaltning-
ens remissvar beskrivs den tänkta nyttan med värdegrunden vara: ”...kommer att kun-
na bidra till att de äldre och deras närstående bättre förstår vad äldreomsorgen har att
erbjuda och vad de kan förvänta sig." Den meningen kan exemplifieras med nedanstå-
ende utdrag ur verkligheten:
- En 91-åring med nedsatt hörsel, aptitlöshet och ryggsmärtor önskar efter sjukhus-
vistelse få korttidsvård. För en lekman är begäran lättförståelig. Personen är i fortsatt
behov av omvårdnad och vill känna trygghet i att ha människor omkring sig. Hon
beskrivs ha ett omfattande omvårdnadsbehov och beviljas åtskilliga hemhjälpsinsatser
då: "Målet med de beviljade insatserna är att den enskilde ska tillförsäkras en skälig
levnadsnivå i hemmet". Det är klara verba och stämmer till punkt och pricka med hur
gällande riktlinjer ska tillämpas. Dock lämnas inte mycket utrymme åt "självbestäm-
mande, individualisering och valfrihet" som värdegrunden sägs kunna skapa. Kort-
tidsvård kostar mer än även mycket omfattande hemhjälpsinsatser.
- En 98-åring klarar sig hyfsat med några hemhjälpsinsatser men ansöker om vård-
och omsorgsboende för att få bo med andra människor som är i samma situation. Här
konstateras att han behöver visst stöd då han har nedsatt balans. Han har däremot inte
det omfattande omvårdnadsbehov som krävs för att kunna bevilja ett vård- och om-
sorgsboende. Skulle införandet av värdegrunden ge honom rätten att få känna det väl-
befinnande han önskar?
Vackra ord och stiliga formuleringar bekostar inte fler omsorgsinsatser.
Särskilt uttalande gjordes av ledamoten Yildiz Kafkas (MP) enligt följande.
Det är svårt att förstå vilket mervärde den nya lagen kan innebära jämfört med stadens
nuvarande kvalitetsgarantier eller andra styrmedel. Det akuta behovet inom äldrevår-
den är utökade personella och ekonomiska resurser för att höja kvaliténi verksamhe-
ten. De miljoner som anslås för att lära ut personalen och
cheferna ”stadens värdegrund för äldreomsorgen” kunde ha gjort bättre nytta i resurs-
förstärkning på det dagliga arbetet inom äldreomsorgen.
I övrigt hänvisar vi till socialdemokraternas, miljöpartiets och vänsterpartiets ge-
mensamma särskilda uttalande i Äldrenämnden den 11 maj 2010.
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Särskilt uttalande gjordes av vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (S) enligt föl-
jande.
Värdegrunden är mer en fråga om demokrati och ska medverka till att säkerställa kva-
litet generellt inom vård och omsorg. Detta ser vi inte i praktiken inom äldreomsorgen
idag. Det innebär att Stockholms stad skickar ut dubbla budskap till stadsdelen Rinke-
by-Kista. Det kan skapa misstro inom äldreomsorgen eftersom arbetet med värdegrun-
den ska ske samtidigt som det finns ett underskott på 4,3 mnkr inom äldreomsorgen.
Under senare år har privatiseringsvågen sköljt fram över de kommunala verksamhe-
terna i äldreomsorgen. Vi har tydligt sett att åtgärder som genomförts i vår stadsdel har
drabbat våra äldre invånare och personal. Det är en följd av den borgerliga majorite-
tens politik som tydligt gynnat privata verksamheter.
Vi har under senare år tydligt sett hur mer restriktiva bedömningar har slagit hårt
mot våra äldre genom att den biståndsbedömda tiden inte alltid räcker till, att kontinui-
tet saknas i personalgruppen och att våra äldre inte känner trygghet eftersom det är
alldeles för många personer som besöker deras hem dagligen. Vad de äldre önskar, är
att veta när personalen kommer, vad de ska göra, att de inte har så bråttom och att det
finns kontinuitet i personalgruppen. Olika hemtjänstinsatser har också lagts ut på olika
specifika företag för till exempel städning och tvätt.
Tanken med värdegrundsarbetet för äldreomsorgen i Stockholm är bra eftersom det
handlar om hur man kan konkretisera det praktiska arbetet från grunden. Att Stock-
holms stad avsätter resurser för en värdegrund inom äldreomsorgen och att dessa ska
läggas på ledning, information, handledning och planering av system betyder inte i
praktiken att kvaliteten i äldreomsorgen förbättras.
Det stora hotet mot äldreomsorgen idag är inte brist på värdegrunder utan brist på
resurser, som tvingar personalen att stressa för att hinna utföra beviljade insatser inom
hemtjänsten eller för att klara av att ge den äldre en socialt innehållsrik dag på vård-
och omsorgsboende.
Vi anser att kvaliteten förbättras genom att tillföra resurser i form av mer personal
”fler händer” med utbildning inom vård och omsorg. Personalgrupperna som arbetar
med de äldre i deras vardag måste vara delaktiga i arbetet med värdegrunderna. Vi
saknar en uppföljningsplan där den röda tråden genom verksamheten kan följas. ”Hur”
ska värdegrunden tillämpas i den äldres vardag när denne inte heller får eller kan delta
i värdegrundsarbetet. Vi måste också fråga oss vad är det den äldre egentligen väljer
och vill? En värdegrund är i sig ingen garanti för att kvaliteten i arbetet förbättras. För
att nå dit måste alla som arbetar inom äldreomsorgen involveras i såväl framtagning
som implementering och för detta krävs att resurser på alla nivåer avsätts. Då kan
värdegrunder ge goda resultat i praktiska arbetet med de äldre och de kan påverka sin
egen vardag.
Särskilt uttalande gjordes av ledamot Jakob Dencker m.fl. (MP) enligt följan-
de.
Vi är försiktigt positiva till att man tar fram och förtydligar värdegrunden för äldreom-
sorgen. Värdegrunden kan komplettera de riktlinjer som finns i socialtjänstlagen och i
FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Men det stora hotet mot äldreomsorgen
är inte bara brist på värdegrunder utan också brist på resurser, som tvingar personalen
att stressa för att hinna utföra beviljade insatser inom hemtjänsten eller för att klara av
att ge de äldre en socialt innehållsrik dag på vård- och omsorgsboende.
Om arbetet med värdegrunden leder till att man får till en process av reflektion bland
anställda och chefer i äldreomsorgen, reflektion över hur man på ett bättre sätt kan
hjälpa till att ge de äldre en värdig tillvaro, då kan arbetet med att ta fram en värde-
grund vara värdefull. Ingen värdegrund kan dock kompensera för om det inte finns
tillräckligt många människor som arbetar i hemtjänsten och i våra äldreboenden.
Särskilt uttalande gjordes av ledamot Gunilla Bhur m.fl. (V) enligt följande.
Vänsterpartiet i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd stödjer det särskilda uttalande som
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna i Äldrenämnden har uttalat på
sammanträdet 11 maj 2010. Vi vill dock särskilt betona texten i det andra stycket.
”I grunden är vi skeptiska till att ta fram en särskild värdegrund för äldreomsorgen,
utan anser att såväl socialtjänstlagen som FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
borde vara nog så bra utgångspunkter för diskussioner om etik inom äldreomsorgen.
Det stora hotet mot äldreomsorgen idag är inte brist på värdegrunder utan brist
på resurser, som tvingar personalen att stressa för att ge de äldre en socialt inne-
hållsrik dag på vård och omsorgsboende.
Vi är också tveksamma att koppla värdighetsgarantier till kvalitetsgarantier, vilka
vi uppfattar som tunna och innehållslösa och därmed knappast gör någon nytta för de
äldre.
I det fall beslut fattas om en värdegrund för äldreomsorgen anser vi att formule-
ringarna bör ändras. Den föreslagna formuleringen i första meningen innehåller be-
grepp som överlappar varandra. En bättre formulering skulle vara
….”självbestämmande, individualisering och integritet”… I andra meningen föredrar
vi begreppet ”ett liv som andra” vilket används i funktionshinderssammanhang för att
betona människors lika värde istället för ”ett värdigt liv”.
Skärholmens stadsdelsnämnd
Särskilt uttalande gjordes av Liliane Svensson m.fl. (S), Rudy Espinoza m.fl.
(V) och Rebwar Hassan m.fl. (Mp) enligt följande.
Vi anser liksom förvaltningen, att ska vi ha en särskild värdegrund för äldreomsorgen,
så ska den innefatta såväl kommunala som privata utförare.
Skärholmens stadsdelsnämnd har en sedan många år en värdegrund, som innefattar
all verksamhet. För oss är det en självklarhet att alla människor oavsett ålder ska ha
rätt att leva sitt liv utifrån sin identitet och personlighet. Detta oavsett man behöver
samhällets hjälp och stöd för att kunna det.
Det stora hotet mot en värdig äldreomsorg är inte brist på värdegrunder utan brist
på resurser. Det tvingar personalen att stressa för att hinna utföra beviljade insatser
inom hemtjänsten eller på vård- och omsorgsboenden. Alla ska ha möjlighet till ett
socialt innehållsrikt liv med allt vad det innebär Det kan vara allt ifrån, att själv få
bestämma hur ofta man vill duscha, vilken mat man vill ha och ha möjlighet till utevis-
telse om man vill det. Det gäller också i hög grad att få ta del av kulturella upplevelser.
Ja, i stort sett få leva som alla andra.
Det viktigaste är att staden tillför de resurser som krävs för en god vård och om-
sorg.
I övrigt hänvisar vi till S, V och Mp särskilda uttalande i Äldrenämnden.
Södermalms stadsdelsnämnd
Ersättaryttrande gjordes av Emma Pettersson (C) enligt följande.
"Om jag hade haft rösträtt hade jag ställt mig bakom förvaltningens förslag till be-
slut".
Särskilt uttalande gjordes av Jan Forsell m fl (S) Birger Jeansson (MP) och Heinz
Spira (V) enligt följande.
I grunden är vi skeptiska till att ta fram en särskild värdegrund för just äldreomsorgen.
Vi anser att såväl socialtjänstlagen som FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är
nog så bra utgångspunkter för diskussioner om etik inom äldreomsorgen. Det mesta
som sägs i värdegrunden är för övrigt lika aktuellt inom stöd och service till personer
med funktionsnedsättningar och inom socialpsykiatrin.
Det stora hotet mot en värdig äldreomsorg är inte brist på värdegrunder utan brist på
resurser, som tvingar personalen att stressa för att hinna utföra beviljade insatser inom
hemtjänsten eller för att klara av att ge de äldre en socialt innehållsrik dag på vård- och
omsorgsboende. Det viktigaste är att staden tillför de resurser som krävs för en god
vård och omsorg.
Vi är också tveksamma till att koppla värdighetsgarantier till kvalitetsgarantier,
vilka vi uppfatta som tunna och innehållslösa och därmed knappast gör någon nytta för
de äldre.
Ifall beslut fattas om en värdegrund för äldreomsorgen anser vi att formuleringarna
bör ändras i två fall. Den föreslagna formuleringen i första meningen innehåller be-
grepp som överlappar varandra. En bättre formulering som också tillför innehåll skulle
vara
"Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande, individualisering
och integritet".
I andra meningen föredrar vi begreppet "ert liv som andra", vilket används i
funktionshinderssammanhang för att betona människors lika värde istället för "ett
värdigt liv". Meningen skulle då lyda "Utformningen av det stöd som ges ska inriktas
på att äldre personer får leva ett liv som andra och känna välbefinnande, trygghet och
meningsfullhet.
Älvsjö stadsdelsnämnd
Vice ordföranden Maj vi Andersson m fl (S), ledamoten Maj-Len Eklund (V)
och ledamoten Kenneth Rönnquist (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt
följande.
Förslaget till gemensam värdegrund slår i sin första mening fast att äldreomsorgen i
Stockholms stad ska präglas av självbestämmande, individualisering och valfrihet.
Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt
liv och känna välbefinnande, trygghet och meningsfullhet.
För äldreomsorgen i Älvsjö har mandatperioden 2006-2010 präglats av hotande
underskott med nedskärningar och besparingar som följd. Flera medarbetare har i
omgångar sagts upp från sina tjänster och nu finns t ex bara en 30-procentig tjänst som
sjukgymnast kvar på Älvsjö servicehus trots att de äldre som har ett boende där är i allt
större behov av omsorg och stöd. Ett servicehus har lagts ner och det har blivit allt
svårare för äldre att få ett boende på servicehus då strikta bedömningsregler har anbe-
fallts från alliansen. Ett sjukhem har sålts till en av de stora entreprenörerna som eta-
blerat sig i äldreomsorgsbranschen utan att de boende eller deras anhöriga har fått
frågan om detta är vad de verkligen vill.
Så ser det ut inom äldreomsorgen. Vi ställer oss tveksamma till om man lyckas
skapa trygghet, större självbestämmande och mer individualisering genom att ständigt
säga upp medarbetare och genom att tillämpa en strikt biståndsbedömning. Vi kan inte
se hur man åstadkommer en ökad valfrihet genom att sälja ut sjukhem och andra bo-
enden inom äldreomsorgen. Det uppkommer brister i vad som kan kallas ett värdigt liv
när man som gammal och sjuk riskerar att när som helst få sitt boende antingen sålt till
- eller emellan vinsthungriga entreprenörer. Vi kan inte se hur det kan generera större
självbestämmande och meningsfullhet i det dagliga livet när värdegrunden tycks bestå
i vackra ord vars syfte är att dölja att den politiska majoriteten inte ställer sig främ-
mande till att sälja ut/konkurrensutsätta all äldreomsorg och därmed avhända sig möj-
ligheten till direkt insyn och påverkan.
Vi instämmer därutöver i S, V och MPs särskilda uttalande i äldrenämndens proto-
koll nr 4, den 11 maj 2010.
Östermalms stadsdelnämnd
Särskilt uttalande gjordes av vice ordförande Rolf Lindell m fl (s), ledamöter-
na Marion Sundqvist (mp) och Per Hamnström (v) enligt följande.
"Det stora hotet mot äldreomsorgen idag är inte brist på värdegrunder utan brist på
resurser." Vi håller helt med våra partivänner i äldrenämnden som uttrycker sig så i ett
Särskilt uttalande.
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.