← Back to archive
Transport City-wide Decision published Kulturnämnden · Meeting 2026-11-17 · Summarized 2026-11-19

Roslagsbanan to the City: Consultation on Extension and Construction Impacts

The Cultural Affairs Committee noted the city’s joint response to the consultation on extending the Roslagsbanan railway into the city; the committee did not decide whether to approve or reject the project. The response noted that the extension could improve public transport and journey times, while stressing that the city’s use of land during construction should be limited and that accessibility and traffic safety must be safeguarded.
This item has been updated with information from the minutes of the 2026-11-17 meeting.

Attachments

From the original document
Agenda: Region Stockholm har remitterat järnvägsplan och miljöprövning för Roslagsbanan till city till bland annat Stockholms stad för besvarande. Syftet med samrådet är bland annat att informera om verksamheten, inhämta information och synpunkter inför det fortsatta arbetet med järnvägsplan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning respektive tillståndsansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning samt att i ett tidigt skede involvera parter som kan antas bli berörda av verksamheten. Samrådet för järnvägsplan gäller lokalisering, utformning och bedömda konsekvenser av den planerade anläggningen och dess stationer, spår- och arbetstunnlar samt arbetsområden.Kontoren och stadens bolagskoncern anser att Roslagsbanan till city ökar kollektivtrafikens attraktionskraft i nordostsektorn och förbättrar tillgängligheten och restiderna i det regionala trafiksystemet. Projektet har därigenom potential att bidra till stadens mål om minskad biltrafik och att avlasta stadens vägnät. Roslagsbanans nya anläggning ligger till stor del under jord. De anläggningar som föreslås placeras ovan mark ligger inom Kungliga nationalstadsparken eller centrala innerstaden varför dess gestaltning är viktig. Kontoren önskar fortsatt aktivt delta vid gestaltningen av dessa anläggningar. Kontoren vill understryka att permanenta belastningar i stadens mark ska minimeras då de riskerar att försämra flexibiliteten för framtida projekt.Till exempel ska VA-ledningar regleras med nyttjanderättsavtal och inte servitut medan arbetstunnlar som inte har en funktion i driftskede regleras med tillfälligt nyttjande. Presenterade arbetsområden påverkar framkomligheten på flera av stadens huvudgator samt Odenplan. Det fortsatta arbetet behöver studera hur de tillfälliga markanspråken kan minimeras både i utbredning och tid. Staden behöver fortsatt vara delaktig i arbetet med lösningar kring de tillfälliga markanspråken för att bland annat säkerställa god framkomlighet och trafiksäkerhet för samtliga trafikantgrupper. [Bilaga - Gestaltningsprogram järnvagsplan.pdf] Roslagsbanan till city Gestaltningsprogram Järnvägsplan Samrådshandling Datum: 2026-09-15 2 (67) • Titel: Roslagsbanan till city – Gestaltningsprogram Järnvägsplan • Projektledare: Simon Murray, trafikförvaltningen, Region Stockholm • Bilder och illustrationer: Trafikförvaltningen om inte annat anges • Diarienummer: TN 2024–1060 • Dokumentstatus: Godkänd • Datum: 2026-09-15 • Distributör: T rafikförvaltningen, Region Stockholm 3 (67) Innehållsförteckning 1 Inledning ....................................................................................................................... 4 1.1 Gestaltningsprogrammet ......................................................................................... 4 Läsanvisning ...................................................................................................................... 4 1.2 Det här är Roslagsbanan till city .............................................................................. 5 1.3 Tidigare utredningar och beslut ............................................................................... 5 1.3.1 Åtgärdsvalsstudie 2014 ........................................................................................... 5 1.3.2 Sverigeförhandlingen 2017 ..................................................................................... 5 1.3.3 Lokaliseringsutredning 2021–2022 ....................................................................... 5 1.3.4 Lokaliseringsutredning Norr 2024 ........................................................................ 5 1.4 Mål ........................................................................................................................... 6 1.5 Övergripande beskrivning av projektet .................................................................... 7 2 Förutsättningar ............................................................................................................. 8 2.1 Kungliga Nationalstadsparken ................................................................................. 8 2.1.1 Landskapet.............................................................................................................. 9 2.1.2 Plats för tunnelmynning vid Universitetet ............................................................. 9 2.1.3 Plats för servicetunnelmynning Albano ................................................................ 12 2.1.4 Plats för arbetstunnelmynning Bellevue ............................................................... 13 2.2 Odenplan ................................................................................................................. 15 2.3 Stockholms city ....................................................................................................... 16 2.4 Roslagsbanan - tekniska förutsättningar ................................................................ 17 3 Utformning i Kungliga Nationalstadsparken .............................................................. 18 3.1 Tunnelmynning vid Universitetet .......................................................................... 18 3.1.1 Resenärens upplevelse .......................................................................................... 20 3.1.2 Landskapet/miljön kring spåret ............................................................................ 21 3.1.3 Materialval ........................................................................................................... 26 3.1.4 Belysning .............................................................................................................. 26 3.1.5 Teknikbyggnad vid Roslagsvägen ......................................................................... 27 3.2 Servicetunnel-mynning Albano.............................................................................. 28 3.3 Arbetstunnel-mynning Bellevue ............................................................................ 29 4 Utformning stationer ................................................................................................... 31 4.1 Övergripande gestaltningsprinciper ....................................................................... 31 4.2 Gemensam utformning .......................................................................................... 32 4.2.1 Formfamiljer ........................................................................................................ 32 4.2.2 Karaktär ............................................................................................................... 32 4.2.3 Stationer i bergrum .............................................................................................. 33 4.2.4 Plattformar ........................................................................................................... 34 4.2.5 Glas- och dörrpartier ............................................................................................ 34 4.2.6 Möbler .................................................................................................................. 34 4.2.7 Undertak .............................................................................................................. 34 4.2.8 Färgsättning ......................................................................................................... 35 4.2.9 Belysning .............................................................................................................. 35 4.3 Hållbara material ................................................................................................... 37 4.4 Konst och reklam .................................................................................................... 37 4.5 Odenplan ................................................................................................................ 38 4.5.1 Stationen i staden ................................................................................................. 38 4.5.2 Stationen och dess anslutningar .......................................................................... 40 4.5.3 Stationens publika rum ........................................................................................ 41 4.5.4 Plattform .............................................................................................................. 42 4.5.5 Norra anslutningen .............................................................................................. 45 4.5.6 Södra anslutningen .............................................................................................. 47 4.5.7 Biljetthall .............................................................................................................. 48 4.5.8 Ovanjordsanläggning ........................................................................................... 49 4.6 T-Centralen .............................................................................................................51 4.6.1 Stationen i staden ..................................................................................................51 4.6.2 Stationen och dess anslutningar .......................................................................... 53 4.6.3 Stationens publika rum ........................................................................................ 54 4.6.4 Plattform .............................................................................................................. 55 4.6.5 Mellanplan ........................................................................................................... 58 4.6.6 Lila gången ........................................................................................................... 60 4.6.7 Ovanjordsanläggningar ........................................................................................ 63 5 Fortsatt utveckling av projektet .................................................................................. 65 4 (67) 1 Inledning 1.1 Gestaltningsprogrammet Gestaltningsprogrammet är ett av flera dokument som hör till den järnvägsplan som tas fram för projektet, och har som främsta syfte att beskriva hur den nya anläggningen kan komma att se ut, och förklara motiven till de gestaltningsmässiga val som har gjorts. De gestaltningsfrågor som beskrivs är på en relativt övergripande nivå, med anledning av det planeringsskede som projektet är i, men i utvalda delar beskrivs mer detaljerad utformning och principer för gestaltning. Arkitekturen omhändertar både funktion och estetisk gestaltning. Tillsammans bidrar de till att göra Roslagsbanan och kollektivtrafiken attraktiv genom att skapa trygga, vackra och tillgängliga resenärs-miljöer. Stationernas geometriska och rumsliga utformning beskrivs i gestaltningsprogrammet, liksom hur de ansluter till befintliga stationsmiljöer och till miljön ovan mark. Tunnelmynningar och ovanjordsanläggningar beskrivs på motsvarande sätt. Gestaltningsprogrammet är avgränsat till delar som kommer kunna ses och upplevas av allmänheten. Andra delar som exempelvis servicetunnel och ventilationsanläggningar beskrivs inte här, utan i järnvägsplanens planbeskrivning. De två nya stationerna vid Odenplan och T-Centralen har mycket olika fysiska förutsättningar vilket gör att de kommer se olika ut. Vissa element kommer dock att vara gemensamma och göra att de i någon utsträckning kan beskrivas som en ”familj” med en gemensam visuell identitet. Vid sidan av stationerna är den tredje mycket viktiga delen som beskrivs i gestaltningsprogrammet utformningen av tre tunnelmynningar med olika funktioner, i Kungliga Nationalstadsparken, vilket ställer särskilda krav på hänsyn och anpassning. Läsanvisning I avsnitt 1. Inledning, beskrivs projektets bakgrund, syfte och mål. I avsnitt 2. Förutsättningar, beskrivs de miljöer där anläggningen ska byggas och vilka värden och förutsättningar som finns på respektive plats. I avsnitt 3. Utformning i Kungliga Nationalstadsparken, beskrivs utformning i nationalstadsparken där de tre olika tunnelmynningarna planeras. I avsnitt 4. Utformning stationer, beskrivs först gemensamma utformningsprinciper för båda stationerna och därefter specifik utformning för respektive station. Projektet beskrivs generellt från norr till söder. Figur 1-1. Station Stockholm City, miljöbild. Foto: Mikael Ulén. 5 (67) 1.2 Det här är Roslagsbanan till city Region Stockholm ska förlänga Roslagsbanan i tunnel från station Universitetet, via Odenplan till T-Centralen. Det gör resan mellan kommunerna i nordost och centrala Stockholm snabbare och smidigare, samtidigt som trängseln på tunnelbanans röda linje mellan T-Centralen och Tekniska högskolan minskar. När utbyggnaden är färdig läggs sträckan mellan Universitetet och Stockholms östra ner. 1.3 Tidigare utredningar och beslut 1.3.1 Åtgärdsvalsstudie 2014 År 2014 genomfördes en åtgärdsvalsstudie som studerade förutsättningarna för en kapacitetsstark kollektivtrafik mellan centrala Stockholm och nordostkommunerna. I studien utvärderades flera olika kollektivtrafiklösningar för att öka kapaciteten. Att förlänga Roslagsbanan till city var den åtgärd som bedömdes ge störst nytta. 1.3.2 Sverigeförhandlingen 2017 Sverigeförhandlingen är ett initiativ från Sveriges regering för att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige och få förbättrad kollektivtrafik samt ett ökat bostadsbyggande i storstäderna. Förhandlingen innebär att berörda kommuner, regioner och staten gemensamt finansierar utbyggnad av infrastruktur mot att berörda kommuner bygger nya bostäder. I januari 2017 tecknade staten, Region Stockholm och berörda kommuner avtal om fyra stora kollektivtrafiksatsningar, varav Roslagsbanan till city var en. 1.3.3 Lokaliseringsutredning 2021–2022 Under 2021 och 2022 genomförde Trafikförvaltningen en lokaliseringsutredning för Roslagsbanan till city som låg till grund för Region Stockholms ställningstagande om val av lokalisering. Ett flertal utredningsalternativ för en framtida förlängning av Roslagsbanan till city togs fram och utvärderades mot projektets ändamål och effektmål. Samtliga alternativ innebar att befintlig station Stockholms östra läggs ner. De olika utredningsalternativen analyserades därefter utifrån ett flertal effekter och konsekvenser såsom restid, påverkan på miljö och omgivning, kostnader och risker. 1.3.4 Lokaliseringsutredning Norr 2024 Lokaliseringsutredningen följdes upp av fördjupningsstudier av valt alternativ. Bland annat genomfördes en utökad kontroll av befintliga underjordsanläggningar, vilken konstaterade att den valda korridoren medförde ett flertal konflikter med andra underjordsanläggningar. På sträckan mellan Odenplan och T-Centralen framkom det att konflikterna kan undvikas genom ändringar av spårlinjen inom den valda korridoren. På sträckan norr om Odenplan framkom att det krävdes så pass stora förändringar att spårlinjen behövde dras utanför den beslutade korridoren. Därför beslutade Region Stockholm om att genomföra en fördjupad lokaliseringsutredning för den norra delen. Den fördjupade lokaliseringsutredningen, benämnd Lokaliseringsutredning Norr, genomfördes under 2024. I arbetet utreddes sju alternativa lokaliseringar för sträckan mellan Universitetet och Odenplan. Samtliga alternativ analyserades utifrån restid, påverkan på miljö och omgivning, kostnader och risker samt uppfyllnad av ändamålen. Den 24 september 2024 beslutade trafiknämnden i Region Stockholm att anta alternativ K från Lokaliseringsutredning Norr, se Figur 1-2. Figur 1-2 Beslutat alternativ K. 6 (67) 1.4 Mål Projektets mål kan indelas i: • Ändamål och effektmål • Hållbarhetsmål Följande mål har legat till grund för projektet: • Regionala, nationella och globala mål • Regionalt trafikförsörjningsprogram • Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050 • Stockholm stads översiktsplan 2018 • Transportpolitiska mål • Miljökvalitetsmål • Barnkonventionen • Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål Dessa beskrivs utförligt i järnvägsplanens planbeskrivning. Nedan beskrivs endast målen i trafikförsörjningsprogrammet som har särskild betydelse för den fysiska utformningen. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är ett centralt dokument för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län. Ett nytt trafikförsörjningsprogram fastställdes i september 2024. Det anger behov och en långsiktig strategisk inriktning för kollektivtrafiken fram till år 2035. Figur 1-3 Nio mål som preciserar inriktningen i Trafikförsörjningsprogrammets målmodell för 2035. Figur 1-4. Station Stockholm Odenplan, miljöbild. Foto: Mikael Ulén. Programmet innehåller mål och utgår från den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen. Kollektivtrafiken ska bidra till den regionala utvecklingen och klimatomställningen. Utvecklingen av kollektivtrafiken sammanfattas i tre teman: • Hållbar mobilitet • Tillgänglig region • Ansvarsfullt kollektivtrafiksystem Nio mål preciserar inriktningen. För utformningen av Roslagsbanans nya stationer är särskilt det första temat, Hållbar mobilitet, av betydelse. Det bryts i sin tur ned i tre mål som är: 1. Kollektivtrafiken är konkurrenskraftig mot bilen i allt fler rese-relationer 2. Kollektivtrafiken uppfattas som trygg och pålitlig 3. Kollektivtrafiken är enkel att kombinera med andra färdmedel Stationer under mark är tekniskt mycket komplicerade anläggningar med avancerade funktioner för järnvägsdrift, ventilation, vertikala transporter och mycket annat. Gestaltningen ska bidra med utformning som löser och samordnar tekniska funktioner, men med det primära fokuset att skapa goda miljöer för resenärerna och funktionella utrymmen för de som arbetar i kollektivtrafikmiljöerna. Det övergripande målet (2.) som säger att kollektivtrafiken ska uppfattas som trygg och pålitlig innebär att stationsmiljöerna under jord ska vara tillgängliga, överblickbara, väl upplysta, robusta och i synnerhet orienterbara. I resenärsmiljöer under jord innebär det senare en särskild utmaning då det är svårare att skapa överblick. Man kan säga att utformning för god orienterbarhet är ett slags stadsplanering under jord, där man använder sig av likande element som i stadsplaneringen så som stråk, noder och hierarkier. Målet (3.) som säger att kollektivtrafiken ska vara enkel att kombinera med andra färdmedel, har i Roslagsbanans fall särskild betydelse i att de nya stationerna byggs i anslutning till befintliga stationer för tunnelbana och pendeltåg, samt med närhet till buss-, cykel och biltrafik på gatunivå. Förbindelsevägarna mellan trafikslagen har en central funktion i detta sammanhang, både i sin placering för att göra bytesvägar så korta och effektiva som möjligt, men också i utformning för att hjälpa resenärer att hitta rätt väg. Resenärsmiljöer som är trygga, pålitliga, tillgängliga, robusta och välgestaltade bidrar till att göra kollektivtrafiken attraktiv och att fler väljer att resa kollektivt. Detta i sin tur bidrar till målet (1.) att kollektivtrafiken är konkurrenskraftig mot bilen i allt fler relationer. 7 (67) 1.5 Övergripande beskrivning av projektet Från södra plattformsänden på station Universitetet kommer spåren att luta nedåt i sydlig riktning och förläggas först i betongtråg och därefter i en bergskärning. Tunnelmynning placeras ett kort stycke norr om den befintliga spårbrons norra landfäste. Därifrån fram till bergpåslaget förläggs spåren i en betongtunnel som övertäcks. Marken modelleras och återställs på den täckta sträckan. Därifrån viker spåren av västerut i en vid båge som gör att en ny station kan placeras ungefär parallellt med Citybanans station Stockholm Odenplan och därefter vidare söderut till T-Centralen och Stockholm City. Parallellt med, och öster om, spårtunnlarna planeras en servicetunnel där många teknikutrymmen placeras. Servicetunneln kommer ha en mynning i Albano cirka 400 meter söder om spårpassagen under Roslagsvägen. För produktionen av anläggningen krävs också tillfälliga åtgärder som kommer att vara synliga på ytan. Till dem räknas arbetstunnlar som kommer att mynna i bland annat i östra kanten av Bellevueparken mot Roslagsvägen, samt ett öppet jordschakt i Odenplan. Projektet innebär att befintlig bana från Universitetet till Stockholms östra inklusive stationen Stockholms östra, tas ur drift. Järnvägsplanen behandlar inte vad som kommer att ske med dessa delar. Figur 1-5 Roslagsbanans sträckning från station Universitetet till ny ändstation vid T-Centralen. 8 (67) 2 Förutsättningar Nedan beskrivs befintliga förhållanden och förutsättning på de platser som kommer påverkas permanent av projektet. Värderingar görs utifrån funktionella och gestaltningsmässiga aspekter. Effekter och konsekvenser för miljön redovisas i MKB. Roslagsbanan till city behöver förhålla sig till befintliga miljöer både ovan och under jord, med natur- och kulturvärden samt berg- och jordarter som ger olika förutsättningar för tunnelbyggande, samt dessutom till befintliga stationsmiljöer och andra anläggningar under jord. 2.1 Kungliga Nationalstadsparken Kungliga nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken- Djurgården är Sveriges hittills enda nationalstadspark och skyddas genom 4 kapitlet 7 § miljöbalken. Kungliga Nationalstadsparken är dessutom av riksintresse enligt miljöbalken 4 kapitlet 1 §. Den lagparagrafen avser områden som i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena. Norra delen av Roslagsbanans nya sträckning ingår i nationalstadsparken, se Figur 2-1. Läget för Roslagsbanan till citys tunnelmynning ligger inom den del av nationalstadsparken som benämns Vetenskapsstaden. Denna är ett levande utbildningsområde som har varit nära förknippat med vetenskaplig utveckling sedan 1800-talet. Bebyggelsestrukturen med byggnader i parkmiljö där husen har inordnats med hänsyn till öppna stråk, bryn och skogsklädda höjder är ett kännemärke för stora delar av området. Bestämmelserna i miljöbalken 4 kapitlet 1 § innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Figur 2-1 Kungliga Nationalstadsparken samt sträckningen för Roslagsbanan till city. Region Stockholm har följande strategi för Roslagsbanan till city när det gäller Kungliga N ationalstadsparken: 1. Utgångspunkten är att i möjligaste mån undvika att placera anläggningar eller genomföra arbeten inom nationalstadsparken. 2. Det som av olika anledningar behöver anläggas, temporärt eller permanent, inom parken placeras inom områden som bedöms vara exploaterad mark. 3. Utformningen av anläggning/arbeten görs med hänsyn till parkens skyddsvärden och temporära arbeten optimeras för att minska tiden som arbetena inom parken behöver fortlöpa. 4. Påverkan av anläggningen/arbetena bedöms utifrån parkens sammanhållna natur- och kulturvärden. 5. Återställandet och utformningen planeras och utreds så att det endast kvarstår ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. 9 (67) 2.1.1 Landskapet Roslagsbanan går genom ett sprickdalslandskap. Det består av skogsklädda bergshöjder omgivna av morän, svackor med torv och dalgångar som kan innehålla, lermark, sand, morän, vatten och sankmark. Landskapet har en mosaikartad struktur med öst-västlig riktning (sydostlig-nordvästlig riktning). Den spårsträcka som berörs av planerade förändringar börjar direkt söder om plattformen vid Universitetets tågstation. För tågresenären är det ett grönt, fridfullt rum utan annan trafik än tåget. Sommartid skymmer växtligheten trafiken på Roslagsvägen. På håll syns institutionsbyggnaderna öster och norr om spåret. Spårsträckan går igenom ett av Kungliga Nationalstadsparkens ekologiska kärnområden, se Figur 2-2, mörkare gröna områden. Järnvägsplanens förslag för ändrad spårlinje innebär förändringar i landskapsbilden utmed den heldragna rosa linjen. Från Universitetets station sänks spåret för att gå in i tunnel strax norr om Roslagsvägen. Roslagsbanans nuvarande linjesträckning går i en dalgång mellan en höjdrygg i väster mot Brunnsviken och i öster mot Universitets- områdets högre belägna terräng, se Figur 2-3 Landskapsrum. Figur 2-2 Kungliga Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur. Roslagsbanans sträckning är inlagd med rosa linje. Streckad linje visar föreslagen framtida sträckning under jord. Källa: Översiktsplan Nationalstadsparken. Figur 2-3 Landskapsrum, höjdområden, branter och viktiga vyer kring sträckan från Universitetets station till strax söder om järnvägsbron över Roslagsvägen. 2.1.2 Plats för tunnelmynning vid Universitetet Universitetets station ligger i en lågpunkt med koloniträdgårdar på östra och västra sidan och en halvöppen, först sluttande sedan relativt plan, gräsmark med träd och buskgrupper på västra sidan. Det är ett mindre landskapsrum omgivet av både höga träd, mindre träd, buskvegetation och frodiga odlade ytor. Det är en lummig, grön plats där vegetationen skymmer och dämpar ljudet från trafiken på Roslagsvägen. Platsen avvattnas sannolikt via banvallens krossbädd som lutar norrut idag, det vill säga mot Bergianska trädgårdens grönytor. Banvallens uppbyggnad under mark fungerar som ett dränerande dike. Cirka hundra meter söderut omger trädvegetation och bergshöjder spåret på västra sidan medan koloniområdet Lilla Frescati på östra sidan fortsätter cirka femtio meter till. Där stiger banvallen ovan koloniområdets marknivå och de stora vägarna blir åter synliga för resenären. Skogshögskolans arboretum, trädsamling, ligger högre upp och breder ut sig i slänten ner mot banvallen på västra sidan. Idag finns Specialpedagogiska institutionen i byggnaden. Från banvallen 10 (67) leder en brant trädbevuxen slänt upp mot byggnadens parkeringsplats och entréområde. På östra sidan av järnvägen, mellan Roslagsvägen och spåren, går en gång- och cykelväg. 200 meter norr om och fram till järnvägsbron, ligger gång- och cykelvägen på ett avstånd av cirka 10 meter från banvallen. Vid järnvägsbron fortsätter den på båda sidor om Roslagsvägen söderut. Det är ett primärt cykelstråk. Framkomlighet med avseende på exempelvis bredd och vinterunderhåll är särskilt prioriterat på de primära stråken. Figur 2-4 Flygbild mot norr som visar plattformen vid Universitetets station, den lummiga vegetationen på västra sidan och koloniområdet på östra sidan. Figur 2-5 Fotot visar järnvägsbrons norra landfäste och granitmurarna som tar upp höjdskillnaden ner mot gång- och cykelvägen längs Roslagsvägen. Figur 2-6 Ortofoto över Universitetets station, Specialpedagogiska Institutionen, Roslagsvägen med järnvägsbron och en del av Albano. 11 (67) Där k oloniområdet slutar i söder har banvallen höjt sig någon meter och fortsätter att stiga succesivt allteftersom spåret närmar sig järnvägsbron. Norr om bron, på östra sidan, består marken av högväxande gräs och örter blandat med sly- och ungträd. Ett smalt stråk av berg som sparades då järnvägen och Roslagsvägen byggdes följer därpå. Bergklacken och vegetationen utgör en barriär mellan gång- och cykelvägen och tågtrafiken. På norra sidan om bron tas höjdskillnaden upp av granitmurar som ansluter till brons landfäste. Landfästet är troligen en betongkonstruktion klädd med lite grövre granitstensskivor än vad som används för beklädnad idag. Murarna står på två nivåer och terrasserar slänten. De ansluter mot mark strax innan den sparade bergklacken. Strax norr om brofästet är banvallen nästan i nivå med marken innanför grindstolparna vid Specialpedagogiska institutionen, väster om spåret. Från bron ges en fin vy västerut över Brunnsviken mot Haga på sjöns andra sida och omgivningen runt omkring Kräftriket. På östra sidan, söder om järnvägsbron, finns ett bergsparti som når +23 m. På västra sidan finns en sparad bergknalle på +13 m med en sprängd sida mot spåret. Här växer ädellövträd som bidrar till en välbehövlig grönska bland de breda vägområdena. Banvallens nivå ligger på +11 m söder om järnvägsbron. Intill den västra bergknallen, ned mot Roslagsvägen, finns ett sammanhängande trädbestånd med främst ek. Området är markerat som ”N” naturområde i gällande detaljplan Albano, Dp 2008-21530-54. Det har också beteckning ”n3” vilket innebär att träd inte får fällas och att ädellövträd ska bevaras, skötas och vid behov ersättas. Del av ytan är markerad med ”t7” vilket innebär att marken ska vara tillgänglig för allmän trafiktunnel, Norra länken. Schakt eller andra ingrepp under mark styrs också enligt ”t7”. Området nedanför det som betecknats med ”N” ska enligt detaljplanen bebyggas med studentbostäder och skolbyggnader för högre utbildning. På östra sidan om spåret, direkt söder om bron, finns släta berghällar och längre söderut en hög brant bergvägg. Spåret går en kort sträcka i ett litet landskapsrum mellan hällar, branta bergssidor och uppvuxna träd. Figur 2-7 Utsnitt från Detaljplan för Albano och Norra Djurgården 2:2 m fl. Särskilt värdefullt landskaps -/upplevelsemässigt, norr till söder: Kring och från Station Universitetet • Det omgivande skyddade landskapsrummet som omges av högre terräng och frodig vegetation upplevs som en plats med stark identitet/karaktär. • Den lummiga och lantliga karaktären, koloniträdgårdarna med en mångfald av vegetation. • Vyerna mot de stora gamla institutionsbyggnaderna i tegel är värdefulla och karaktärskapande. Sträckan söder om Station Universitetet fram till norra brofästet • Den lummiga vegetationen på västra sidan spåret med höga gamla träd, först på avstånd och sedan nära intill spåret vid norra brofästet. • Vyn över landskapet, dalgången österut, som öppnar sig när spåret närmar sig norra brofästet. • Den sparade bergskärningen och grönskan mellan spår och gång- och cykelvägen. • De välarbetade granitmurarna som tar upp höjdskillnaden mot gång- och cykelvägen från spåret och brofästet. Från bron till Albano • Brons norra landfäste med välarbetade granitmurar. • Vyn mot Grindstugan. • Vyn från bron över Brunnsviken. • Vyn över Kräftriket. • Brons södra landfäste med välarbetade 12 (67) 2.1.3 Plats för servicetunnelmynning Albano Vid Albano finns en tunnelmynning som användes för anläggandet av Norra länken. I dagsläget är tunnelmynningen och den sprängda arbetsvägen dit övertäckt med jord- och grusmassor. Ett ventilationsrör finns i närheten av mynningen. Marken runt omkring är utjämnad med grusmassor efter rivning av byggnader och arbetet med Norra länken. Norr och öster om mynningen planeras exploatering enligt Detaljplan för Albano och Norra Djurgården 2:2 med flera, Dp 2008-21530-54. Här ska byggas student- och forskarbostäder samt skolbyggnader för högre utbildning. Planen är delvis genomförd. Söder om tunnelmynningen reser sig ett skogklätt berg som följer tätt intill gång- och cykelvägen längs Roslagsvägen. Området är klassat som ”N” naturområde i detaljplanen med underlittera ”n3” som innebär att träd inte får fällas och att ädellövträd ska bevaras, skötas samt vid behov ersättas. Särskilt värdefullt landskaps -/upplevelsemässigt: • Berget och dess vegetation med barr- och lövträd. • En solitär skyddsvärd tall norr om berget och tunnelmynningen Figur 2-8 Vid Albano finns idag en igensatt mynning till arbetstunneln för Norra länken. 13 (67) 2.1.4 Plats för arbetstunnelmynning Bellevue Bellevue hör till Kungliga Nationalstadsparken och är även klassat som Riksintresse för kulturmiljövården. Här ligger bland annat Paschs malmgård, Sparres träslott och Carl Eldhs ateljé. Vid Bellevue finns en tunnelmynning med port som vetter mot Roslagsvägen. Det är en servicetunnel för en av stadens ledningsägare. Portens betongvägg är infälld i bergskärningen. Det är en god inpassning i berget. Betongfasaden är klädd med granitsten i långa rektangelformade bitar av varierande bredd och längd. Beklädnaden liknar råhuggna block med sågade kanter. Stenen är för ljus och homogen i nyans för att smälta in väl med berget. Figur 2-9 Intill Roslagsvägen vid Bellevue ligger port och mynning till servicetunneln för en av SVOA:s dagvattenledningar. En trappa leder upp till takets ventilationshuvar. På taket växer småträd och lägre vegetation. Figur 2-10 Strax ovanför porten till arbetstunneln ligger Paschs malmgård. Den vita linjen visar befintlig förskärning i berget. I förskärningen finns en betongkonstruktion som fyllts över och planterats. 14 (67) När tunnel och port byggdes räckte inte bergets höjd till för att bilda tak över ingången. En förskärning i berget gjordes därför. Taket är en konstbyggnad. Den vita linjen i flygfotot markerar förskärningen. Det växer buskar och småträd på taket som fylldes upp med jordmaterial. Växtligheten gör att taket smälter väl in i miljön. Längs kanten finns ett galvat staket. På taket finns också två ventilationshuvar. En låst spiraltrappa i galvaniserat stål leder dit upp. Den står på en betongplatta i gräsytan framför porten. Trappan är iögonfallande i sin ljusa nyans. Vid förskärningen i berget står ett flätverks-stängsel för att skydda mot fall och kring Paschs malmgård löper ett trästaket. De är markerade med orange heldragen respektive streckad linje i ortofotot. Figur 2-11 Portväggen är väl inpassad mot berget. Fasaden består av beklädnadssten i granit. Särskilt värdefullt landskaps -/upplevelsemässigt: • Berghällen i dagen söder om tunnelporten är mycket värdefull, både landskapsmässigt och upplevelsemässigt. • Växtligheten runt omkring porten är värdefull. Här finns äldre träd av värde för naturmiljön, se flygbilden. • Inpassningen av tunnelporten i berget, där berget får rå, är en viktig detalj liksom att växtligheten får etablera sig på mynningens takyta. • Vyn från söder mot uppfarten med den gamla allén som l eder till Bellevue är av stort värde för kulturmiljön. • Paschs malmgårds trädgård med sitt omgärdande trästaket är av stort värde för kulturmiljön 15 (67) 2.2 Odenplan På Odenplan finns den befintliga tunnelbanestation som byggdes på 1950-talet. Redan när den planerades förbereddes för en förgrening av banan mot nordväst, vilket framgår av gällande detaljplaner. I samband med planeringen för tunnelbanans förlängning till Arenastaden fanns en avsikt att utnyttja denna möjlighet och förberedande åtgärder gjordes när Citybanan byggdes. I den fortsatta planeringen av nya tunnelbanan till Arenastaden placerades förgreningen istället längre västerut, varför de förberedande arbeten som gjordes inte har utnyttjats. I lokaliseringsutredningen för Roslagsbanan till city togs därför inte hänsyn till spårreservatet för en förgrening av tunnelbanan, men i senare skede har det valet omvärderats. Därför utformas Roslagsbanan till city på ett sätt som möjliggör att Odenplans tunnelbana kan ges ytterligare ett spår söder om de befintliga och en till plattform. Den befintliga tunnelbanestationen är byggd ovanför berg och plattformen ligger cirka 7 meter under Karlbergsvägen. Citybanans station Stockholm Odenplan öppnades för trafik år 2017. Plattformen är orienterad i riktning nordväst – sydost och stationen är byggd i berg cirka 30 meter under markytan. Stationen är förberedd för att kunna utvidgas med en ytterligare plattform och två spår till, på den nordöstra sidan. Bergnivåerna vid Odenplan ligger relativt djupt. Observatorielunden strax söder om Odenplan är en del av Stockholmsåsen med djupa lager av friktionsjordar. Odenplans torgmiljö är starkt rumsligt definierad av bebyggelse i norr och söder och Gustaf Vasa kyrka i väster. Det är en viktig plats, i vad som brukar kallas stenstaden, med bebyggelse från förra sekelskiftet men med avvikande byggnader som det högre Läkarhuset och Gustaf Vasa kyrka, som ger karaktär åt platsen. Från kyrkan finns också en viktig siktlinje utmed Odengatan ner mot Stockholms stadsbibliotek, en märkesbyggnad av Gunnar Asplund. Vid södra änden av Gyldéngatan och bakom biblioteket reser sig Observatorielundens norrsluttning, nära bebyggelsen som delvis består av lamellhus med kortsidor mot parken. I kullens norrsluttning finns idag ett ventilationsschakt som tillhör tunnelbanan. Figur 2-12 Situationsplan Odenplan med befintliga tunnelbanelinjer och pendeltågslinje. 16 (67) 2.3 Stockholms city De befintliga stationsmiljöerna under jord vid T-Centralen är redan idag en mycket sammansatt och komplex miljö. Här finns den äldre tunnelbanestationen för de röda och gröna tunnelbanelinjerna i två våningar, relativt nära markytan. Här finns även den blå tunnelbanelinjens nyare station byggd i berg på en djupare nivå. Citybanans station Stockholm City med två plattformar och fyra plattformsspår korsar under tunnelbanans blåa linje. Uppgångar till ytan finns vid Sergels torg och på två platser längs Vasagatan. Direktförbindelse finns dessutom till Centralstationen och därifrån till Cityterminalen varifrån staden nås i ytterligare punkter. Roslagsbanan kommer inte ha någon ny stationsentré på ytan men däremot flera gränssnitt mot befintliga stationsmiljöer under jord. Dessa i sin tur har anslutningar till ytan vid Centralstationen, Vasagatan och Sergels torg i Stockholms City. Centralstationen är byggnadsminne och Sergels torg utgör tillsammans med Hötorgscity ett modernt stadscentrum av högsta klass, unikt i Sverige och som har få motsvarigheter även internationellt. Figur 2-13 Situationsplan Stockholms city med befintliga tunnelbanelinjer och pendeltågslinje. 17 (67) 2.4 Roslagsbanan - tekniska förutsättningar Roslagsbanan har funnits sedan slutet av 1800-talet och är därmed betydligt äldre än både tunnelbanan och pendeltågen. Den skiljer sig från övriga banor bland annat genom att den har en betydligt mindre spårvidd på 89 centimeter. Plattformshöjden är 62 centimeter vilket också är betydligt lägre än både tunnelbana och pendeltåg. Till skillnad från tunnelbanan, men i likhet med pendeltågen, sker kraftförsörjningen uppifrån via kontaktledning. Roslagsbanan planeras för att trafikeras med tåg av typen X15p som är 60 meter långa och antas kombineras i två till tre tågsätt, det vill säga med upp till 180 meters längd. Stationernas plattformar utförs 190 meter långa. Till skillnad från Citybanans stationer, men i likhet med befintlig tunnelbana, planeras Roslagsbanans nya stationer inte för att utföras med plattformsavskiljande väggar. Dessa geometriska förutsättningar gör tillsammans att stationsrummen kommer att få andra proportioner och kommer att få en annan karaktär än övriga underjordiska stationer i Stockholm. Utformningen av stationerna styrs i hög grad av förväntade resenärsflöden, dels i normaltrafik, dels i utrymningssituationer. Därför har flödesanalyser utförts för att verifiera att framtagna lösningar klarar förväntade flöden. Flödesanalyserna är i sin tur baserade på framtagna resandeprognoser för år 2050, som var en förutsättning i Sverigeförhandlingen, eller på definierade utrymningsscenarier. Roslagsbanan har idag inga spärrlinjer, utan biljettvisering sker på tågen. För de nya stationerna vid Odenplan och T-Centralen har det dock antagits att av- och påstigning sker bakom spärrlinjerna på samma sätt som på tunnelbanan och pendeltågen. Skälet är att en öppen spärrlinje annars skulle skapa oönskade spärrfria vägar till tunnelbana och pendeltåg. De nya stationerna kommer kräva olika typer av ventilationsschakt i närhet till stationerna. Dessa kommer ta plats och bli synliga i innerstadsmiljön. Ovanjordsanläggningarna för ventilation beskrivs nedan under respektive station som de är knutna till. Figur 2-14 Spåren kommer att luta nedåt mot söder omedelbart efter station Universitetet och gå in i tunnel under Roslagsvägen. 18 (67) 3 Utformning i Kungliga Nationalstadsparken 3.1 Tunnelmynning vid Universitetet Direkt söder om perrongen vid Universitetets station avviker den planerade Roslagsbanan till city från den befintliga sträckningen. Dubbelspåret sänks successivt för att slutligen gå in i en bergtunnel söder om Roslagsvägen. I cirka 45 meter direkt söder om Universitetets plattform byggs stödmur på västra sidan om spåret. Därefter löper spåren i ett cirka 220 meter långt betongtråg. Tråget ansluter till en cirka 135 meter lång bergskärning och sedan följer cirka 100 meter betongtunnel fram till att spåren går in i bergtunnel. Ett nytt teknikhus planeras på östra sidan om betongtråget. Byggnaden kan eventuellt ersättas av ett teknikutrymme som placeras intill spåren under mark längre söderut, vilket är under utredning. Figur 3-1 Sträckan som förändras börjar söder om Universitetets station. Innan spåret går in i betongtunneln går det i ett betongtråg och därefter med bergskärning på sidorna. 19 (67) Figur 3-2 Längdprofil östra betongtråg-sidan, bergskärningen och betongtunnelmynningen. Figur 3-3 Plan över den nedsänkta sträckan med betongtråg, bergskärning och början på betongtunneln vid Roslagsvägen. Figur 3-4 Längdprofil västra betongtråg-sidan, bergskärningen och betongtunnelmynningen. 20 (67) 3.1.1 Resenärens upplevelse När tåget lämnar Universitetets gröna och lantligt lummiga miljö med koloniträdgårdar, storvuxna träd och på håll de skymtande institutionsbyggnaderna i tegel, så börjar banan luta nedför. Efter 90 meter omges spåret av en cirka 2 meter hög trågvägg på båda sidorna. Spåren går i ett betongtråg för att undvika en platskrävande anpassning till omgivande mark med långa slänter och för att inte orsaka en sänkning av grundvattnet. Betongtråget är cirka 220 meter långt och tätt mot sidorna och under. Som högst är väggarna lite drygt 10 meter höga. Resenärens vy och upplevelse blir mycket annorlunda mot tidigare. Söder om tråget tar bergskärningen vid. Den är cirka 135 meter lång. Det blir en mer och mer avskärmad resa som slutligen leder in i tunneln. Vid betongtunnelmynningen, Figur 3-6, ligger banvallen på cirka minus 4 meter under havets nivå, medan gång-och cykelvägen ovanför ligger på cirka +5 meter över havets nivå. Det ger en höjdskillnad på cirka 9 meter. På östra sidan anläggs en mur som är 1,1 meter hög, intill gång och cykelvägen, så väggen är totalt cirka 10 meter hög. På västra sidan är den högre på grund av berget vars krön ligger på cirka +9 meter vilket ger en vägg på 13 meter. Figur 3-5 Sektion 270 genom tråg och nytt teknikhus cirka 166 meter söder om Universitetets station. Figur 3-6 Sektion 060 Bergschaktets djup strax norr om betongtunnel- mynningen. Gång- och cykelbanan längs Roslagsvägens södergående filer till höger. Till vänster sluttningen upp till Specialpedagogiska institutionen. Figur 3-7 Sektion genom tunneln där den nått till södra sidan av Roslagsvägen. Bergklacken mot vägen och ädellövträden som växer där är tänkta att sparas. 21 (67) 3.1.2 Landskapet/miljön kring spåret Den låga stödmuren som byggs direkt söder om Universitetets perrong är till för att dagvatten inte ska rinna in i järnvägsanläggningen och orsaka översvämning vid skyfall. Dagvattnet kommer från de intilliggande fastigheterna som lutar ned mot spåret. Stödmuren byggs med täta skarvar och går från perrongkanten fram till trågänden. En lågpunktslinje anläggs cirka en halv till en meter ifrån utsidan av tråg och stödmur. Förslagsvis leds dagvattnet till en grund försänkning i ängsmarken väster om spåren för att om möjligt infiltreras där. Söder om de första 45 metrarna med stödmur börjar betongtråget. Tråget behövs delvis för att ta upp höjdskillnader och därmed minska intrång med slänter i omkringliggande fastigheter. Det behövs också för att grundvattennivån, som ligger högt här, inte ska sänkas samt för att stänga ute dagvatten/ytvatten från att rinna ned i tunneln via banvallen. Vattnet kommer fortsättningsvis att stängas in på västra sidan av spåren vilket är ett nytt förhållande för platsen. Det kommer att bli fuktigare på sidorna om det täta tråget. Figur 3-8 Befintlig Vy 1 söderut från bron över Universitetets station. Figur 3-9 Befintlig Vy 2 från plattformens södra ände vid Universitetets station. Spårsträckan går genom ett av Nationalstadsparkens ekologiska kärnområden, se Figur 2-2 på sidan 9. Det instängda vattnet kommer lokalt att förändra vegetationen till arter som klarar fluktuerande vatten och ett kanske högre tillfälligt grundvattenstånd i marken. Det behöver inte innebära en minskad biologisk mångfald. Det kan bli mer artrikt men det blir annorlunda; en annan artsammansättning i en del ytor. Se miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I norra delen är trågväggen låg i förhållande till spåret, både på ut- och insidan. För att påverka landskapsbilden så lite som möjligt så sticker trågväggen endast upp cirka 20 centimeter mot omgivande mark. På insidan av tråget lutar spåret nedåt söderut och trågväggen blir högre. Efter ungefär 166 meter ligger spåret cirka fem meter lägre jämfört med vid perrongens södra ände. Trågväggen är då cirka 4,8 respektive 4,2 meter hög mot insidan och tågspåren, se Figur 3-5. Utblicken söderut från bron, vy 1, över spåret och landskapsrummets lummiga vegetation kommer bara att påverkas i liten grad mot omgivningen. På några ställen på västra sidan behöver marken höjas, inom spårområdets mark, på grund av dagvattenåtgärder. Där anpassas marknivåerna mot omgivningen så att det inte ska märkas någon större skillnad. På insidan av tråget där spåret sjunker söderut, och tråget bildar höga väggar blir skillnaden däremot stor. Vyn från perrongen, vy 2, kommer att förändras mycket längs själva spåret. Vyn är lång och banvallen svänger och sjunker rejält i blickfånget. Även den östra bergskärningen blir synlig i den här vyn. Det tillkommande teknikhuset på östra sidan om spåren syns härifrån. Efter 90 meter sticker trågväggarna fortfarande upp cirka 20 centimeter mot omgivningen. Spåret börjar nu luta lite brantare, cirka fyra procent. När tåget kör in i betongtunneln vid Roslagsvägen ligger spåret cirka 13 meter lägre än vid Universitetets perrong, se Figur 3-6. På sidorna av tråget placeras ett två meter högt skyddsstängsel för att skydda spårområdet från intrång och som skydd mot olyckor. Det ska utformas enligt trafikförvaltningens regler. Figur 3-10 Ny Vy 2 från plattformens södra ände vid Universitetets station. Spåret sjunker och väggarna blir höga mot insidan av tråget. 22 (67) Figur 3-11 Befintlig Vy 3 från infarten till Aula Magna på Universitetsområdet. Från infarten till Aula Magna, vy 3, i universitetsområdet öster om spåren och motorvägen, ändras utsikten relativt mycket. Det beror dels på det tillkommande teknikhuset men främst på att spåret sänks och att västra sidans trågväggar och bergskärning blir synliga. Längre söderut, i vy 3 syns även muren på östra sidan. Trågväggarna på östra sidan av spåret syns endast marginellt. Mot väster är väggarna högre eftersom de ansluter mot en högre terräng. Idag syns banvallen höja sig i terrängen mot bron. Den är inbäddad i lite grönska. Trågväggar och bergskärning blir mer påtagliga. De kan och bör också döljas med vegetation i form av trädgrupper där det är möjligt. Teknikhuset bekläds med brunt tegel i flera nyanser för att harmoniera med omkringliggande tegelbyggnader som är omsorgsfullt utförda i tegel med många detaljer. Teknikhuset är 8 meter långt, 3,5 meter brett och 3,5 meter högt. Byggnaden har inga fönster och dörren är placerad på den södra gaveln. Från gång- och cykelvägen liksom från södergående filer på Roslagsvägen syns teknikhuset och trågväggen på västra sidan liksom bergskärningen längre söderut, se vy 4. Den högre terrängen på västra sidan gör att trågets insida syns redan på andra sidan av teknikhuset. Figur 3-12 Befintlig Vy 4 söderut från gång- och cykelvägen längs Roslagsvägen och E18. Figur 3-13 Ny Vy 3 visar teknikhuset rakt fram. Trågkanter och bergskärning börjar synas till höger i bilden och bakom teknikhuset. Figur 3-14 Ny Vy 4 visar teknikhuset. Trågväggen skymtar på västra sidan byggnaden och i söder syns bergskärningen och trågväggarna. 23 (67) Figur 3-15 Befintlig Vy 6 visar utsikten från Specialpedagogiska institutionens parkering över bergschaktet mot Universitetet. Den östra utsidan av tråget är i norra delen anpassad till att vara en låg kant mot utsidans anslutande mark. Längre söderut ligger banvallen djupt i en bergskärning och stödmur kombinerat med staket skyddar mot fall längs gång-och cykelbanan, se vy 7. En gångväg väster om spåren genom skogsdungen leder söderut upp till Specialpedagogiska institutionens parkering och entré. Byggnaden ligger högt i terrängen. Vy 6, från parkeringens östra sida, blickar idag ned över banvallen, Roslagsvägen och nedfarten i Norra länken och över mot Universitetsområdet. I framtiden kommer bergskärningen och murens insida samt staketet på östra sidan att synas men bara den övre delen. Spåren ligger cirka 15 meter längre ner än tidigare. Från östra sidan spåren, vy 7, ändras karaktären mycket från idag. Spåren ligger långt under marknivån i ett bergschakt. Mot gång- och cykelvägen skyddar en granitbeklädd mur. Under anläggningsarbetet är muren egentligen en spont som sedan behålls och bekläds. Den förses med ett svart smidesstaket. Muren blir 1,1 meter hög och staketet 1,4 meter högt. Total skyddshöjd 2,5 meter. Beklädnaden på muren är tänkt att likna den mur som finns på platsen idag i färg och form på stenarna. Målet är att återanvända den befintliga beklädnadsstenen om det är möjligt. En mur med 1,1 meter höjd upplevs som en säker och stabil kant mot det djupa schaktet. Figur 3-16 Till vänster nedfart Norra Länken och till höger tunnelmynningen. Figur 3-17 Ny Vy 6 Spåren ligger djupt ner i bergskärningen. Insidan av muren och staketet mot gång- och cykelvägen på östra sidan syns i vyn. Figur 3-18 Ny Vy 7 Gång- och cykelbanan längs Roslagsvägen. Mur och staket är tillsammans 2,5 meter höga. 24 (67) Figur 3-19 Staket och mur ska utföras som icke klättringsbara. Det blir en relativt lång sträcka i en hårdgjord miljö, utan grönska mer än på långt avstånd, att ta sig fram i som fotgängare och cyklist. På ena sidan går motorleden och på andra sidan ligger det djupa schaktet med järnvägen. En liten gräsremsa utgör gräns mellan skyddsmur och gångväg. Muren längs gång- och cykelbanan och infästningen av staketet samt dess utformning i nederkant ska förhindra klättring. På västra sidan spåret är den sprängda bergväggen hög. Beroende på hur pass hållbart och sprickfritt berget är kan det behöva stabiliseras med bultar eller dubbning. Det blir känt först efter sprängning när berget är blottlagt. Sprickor i berget innebär en instabil bergvägg som behöver förstärkas med bultar på jämna mellanrum för att förhindra block från att falla ner på spåret. Om berget visar sig vara småblockigt eller om isbildning kommer att förekomma längs bergsslänten så kan berget behöva nätas in. Från vy 8, vid övergångstället från Universitetssidan, öppnar sig en helt ny vy. Att bron inte längre finns kvar skapar en visuellt ny koppling in till staden. I stället för det granitklädda brofästet, betongpelarna och den höga banvallen är här nu en granitklädd mur med staket framför en hög bergvägg. Ovanpå bergkrönet står en granitmur och strax bakom den ett skyddsstängsel. Muren är en spont som behålls efter byggtiden och kläds in med granit. En öppen gräsyta i gatunivån, planterad med uppstammade träd, kompletterar den befintliga vegetationen som finns på höjderna omkring. Grönskan i gatunivå lättar upp den hårdgjorda miljön och bidrar även till bättre luft. Vy 9 visar platsen lite närmare. Det är utblicken vid övergångstället över södergående filer på Roslagsvägen. Härifrån syns bergväggen och murarna tydligt. Till vänster, över tunnelns början, syns gräsytan med uppstammade träd. Över tunnelmynningen avslutas ytan med granitmur och staket i samma höjd som längs gång- och cykelvägen. Vyn öppnar sig mot innerstan och Kräftriket när bron inte längre finns kvar. Till vänster i vy 9 syns den granitklädda muren som tar upp höjdskillnaden nu när bron och landfästet är borta. Dörren i muren är en räddningsväg ner till tunneln. Figur 3-20 Ny Vy 8 En helt ny vy mot Kräftriket och innerstan öppnar sig när bron är borta. Bergskärning, granitmurar och smidesstaket syns väl från Universitetssidan. Figur 3-21 Ny Vy 9 mot innerstan. Betongtunnelns början fylls över till gatunivå. Där planteras uppstammade träd som står i gräs eller i marktäckande perenna växter. 25 (67) Figur 3-22 Ny Vy 13 mot Universitetsområdet från gång- och cykelvägen längs Frescati. Grindstugan med sitt röda tegeltak syns bakom fotgängarna. Vy 13, från gång- och cykelvägen längs Frescati som blickar upp mot Universitetsområdet och har Kräftriket i ryggen. Till vänster i bilden syns Frescatis grindstuga. Till höger, på andra sidan vägen, går den sparade bergknallen med ädellövträd över i den nya granitmuren som löper längs gång- och cykelvägen. I vy 10 som är sedd från södra sidan av Roslagsvägen syns Specialpedagogiska institutionen på höjden till vänster. Nedanför byggnaden syns den höga mur med staket som tar upp höjdskillnaden mellan fastigheten och spårområdets bergschakt samt muren utmed spår och över tunnelmynningen. Intill i gatunivå syns den planerade gräsytan med trädplanteringen över tunneln. Muren och staketet intill spårschaktet löper bort mot norr i bilden. På andra sidan motorlederna skymtar universitetsområdet. Vy 11 visar södra sidans granitklädda mur med dörr till räddnings- vägen till vänster och vyn mot stan lite närmare. Till höger syns Grindstugan till Frescati. Längst till höger och närmast i bilden ligger gräsytan över tågtunneln. Mannen med cykeln går precis över den och den närmaste bilen kör just över tunneln. Vy 12 är tagen från gång- och cykelvägen söder om Roslagsvägen. Till höger i bilden syns den granitklädda muren och dörren till räddnings- vägen som leder ner i tunneln. Till vänster i bilden syns murarna mot Specialpedagogiska institutionens område och över tunnel- mynningen. Härifrån öppnas en ny vy mot universitetsområdet när järnvägsbron är borta. Figur 3-23 Ny Vy 11 på platsen för tunneln där bron och landfästena fanns tidigare. Figur 3-24 Ny Vy 10 mot universitetsområdet från gång- och cykelvägen på södra sidan Roslagsvägen. Figur 3-25 Ny Vy 12 längs muren på Roslagsvägens södra sida. 26 (67) 3.1.3 Materialval Miljön runt om kring Roslagsbanan är till stora delar omsorgsfullt och medvetet gestaltad. Att behandla den så pietetsfullt och varsamt som möjligt är viktigt. Det kan göras både via form och materialval. Många av de befintliga byggnaderna både på Universitetsområdet, i Frescati och i Kräftriket är utförda i tegel. Teglet är murat i mönstersättning eller bildar former på olika vis. Det varierar i nyanser av rött eller brunt i byggnaderna. Natursten som exempelvis granit används i socklar, stödmurar och i järnvägsbrons landfäste. Svart- eller grönmålat smide eller annan metall finns i staket, räcken och andra detaljer. Betong finns i järnvägsmiljön i form av murar, plattformar och som markmaterial. Att låta tillkommande konstruktioner, byggnader och utrustning utföras i dessa redan befintliga material skapar enlighet och ett visuellt lugn. Formgivningen kan vara modern så länge materialen harmoniserar med det befintliga. Alla nya murars ytskikt utförs därför i svensk grå granit. De flesta murar är beklädnadsmurar på permanent spont men det finns också betongmurar med beklädnadssten. Sponten används under byggtiden och utnyttjas sedan som stomme för muren. Beklädnadsmur eller massiv bruksmur med bakgjutning är tänkta att utföras med återvunnen sten från brons landfäste och från de befintliga murarna så långt det är möjligt. Det tillkommande teknikhuset utförs i brunt tegel med granitklädd sockel. Ståldetaljer, staket etcetera i anläggningen utförs som svartmålat eller stockholmsgrönt. Betongtråget platsgjuts med ytskikt i slät betong. Gjutfogar utförs var 10:e meter, och är som vertikala streck, och dilatationsfogar var 30:e meter. Tunnelmynningens ytskikt föreslås formgjutas för att skapa reliefverkan och bilda en arkitektonisk port. Porten kommer att synas från gång- och cykelvägen samt förstås från spåret. Säkerhetsstängsel utförs som 2 meter högt panelstängsel. 3.1.4 Belysning Belysning för anläggningen behöver utredas och gestaltas. Längs gång- och cykelvägen återställs den belysning som påverkas under byggtiden. Komplettering med belysning behöver göras där järnvägsbron rivs. I närheten av dörren i muren för räddningstjänst, söder om Roslagsvägen, kan det finnas behov av belysning på muren. En väl avvägd ljussättning av tunnelmynningens port betyder mycket för gång- och cykelmiljön under dygnets mörka timmar. Den sprängda bergväggen kan belysas, kanske punktvis, för att lätta upp intrycket. Med skicklig ljusdesign kan en estetiskt tilltalande belysning anläggas längs spårschaktet. Figur 3-26 Befintliga stödmurar utmed banvallen. De hänger samman med brofästet. Den befintliga belysningen är målad i Stockholmsgrönt. Figur 3-27 Utsikten från förarhytten mot betongtunnelmynningen. Den höga bergväggen kan ljussättas på några punkter med släpljus för att göra promenad i mörker mer trivsamt. Figur 3-28 Från gång- och cykelbanan upplevs tunnelmynningen på nära håll. Den är viktig att gestalta väl och ljussätta så att promenaden upplevs behaglig i mörker. 27 (67) 3.1.5 Teknikbyggnad vid Roslagsvägen Teknikbyggnaden ligger mellan Roslagsbanan och Roslagsvägen på en plats som många människor passerar varje dag med bil, cykel eller gående. Byggnaden ligger parallellt med spåren cirka 20 meter från gång- och cykelvägen. Yttermått: • Bredd: 3,4 m • Längd: 7,95 m • Höjd: Minst 3,4 m Byggnaden är inte offentlig och ska därmed inte sticka ut eller synas för mycket. Den ligger dock i Kungliga nationalstadsparken och ska motsvara höga gestaltningskrav. Genom att utforma fasaden i tegel knyter gestaltningen an till de många tegelbyggnaderna i närheten. Här föreslås ett slaget, brunt, fasadtegel i svenska normalformat (25 x 12 x 62 cm), halvstensförband med snedställd fog. Tegelstenarna på fasaderna vinklas för ett mer intressant uttryck och blir mindre klottervänligt. Fasaden ska också behandlas med klotterskydd. Byggnaden behöver ingen angöringsplats utan ligger i naturmark på en anlagd grusyta. Ytan ligger lite högre än omgivande mark så att dagvatten rinner bort från huset och längs med släntfoten. Byggnaden ska grundläggas så att färdigt golv hamnar så nära marknivå som möjligt för att undvika trappa och räcke till dörren. Grunden kläs med granit. Dörren bör placeras på kortsidan för att inte bli för iögonfallande. Dörren målas grå i samma nyans som granitsockeln. Framför placeras ett trappsteg/vilplan i granit. Taket är ett sedumtak avsett för platta tak. Takavvattningen utförs dold bakom tegelfasad. Figur 3-29 Brunt tegel med nyanseringar och princip för vinklade stenar. Figur 3-30 Vy från söder. Figur 3-31 Vy från norr. 28 (67) 3.2 Servicetunnel-mynning Albano Vid Albano schaktas mynningen till arbetstunneln för Norra länken fram. Den är nu dold av grusmassor. Avsikten är att den ska fungera som servicetunnel för Roslagsbanan i framtiden. Här blir det en ny tunnelport som kommer att ligga i detaljplaneområdet för Albano där fler student- och forskarbostäder ska byggas. Intill dessa är det tänkt att ett vattenstråk som tar hand om dagvatten anläggs. På västra sidan om det planeras en park som binds samman med det sparade berget och dess vegetation. Figur 3-32 Plan Albano servicetunnel. Servicevägen till tunnelporten läggs i armerat gräs för att smälta in bättre i parken. Det är en stor höjdskillnad mellan den befintliga tunnelmynningen och Roslagsvägen. Det gör att arbetsvägen måste vara lång för att inte bli brantare än enligt gällande norm. Vägen är placerad så nära Roslagsvägen som möjligt för att inkräkta minimalt på parken. Porten till tunnelmynningen ska vara ventilerande. Det är viktigt att den har ett vänligt uttryck eftersom den vänder sig mot parken och de planerade bostäderna och skolbyggnaderna. Porten ingår i utsikten från byggnaderna och behöver utformas och ljussättas med omsorg. Figur 3-33 Sektion Albano servicetunnel vid väg-mynning-park-kanal-byggnad. Figur 3-34 Vyn visar tillfartsvägen till servicetunneln. Till höger Roslagsvägen, till vänster ny byggnad och vattenstråk enligt detaljplanen. Mitt i bilden syns tunnelporten. Figur 3-35 Vyn visar parken, tunnelporten och bergskärningen. Till vänster syns den speglande fasaden på en ny byggnad och mitt i bilden ligger vattenstråket. 29 (67) 3.3 Arbetstunnel-mynning Bellevue Vid Bellevue ligger idag infart och port för en servicetunnel för en av stadens ledningsägare. Infarten kommer att nyttjas för en arbetstunnel under byggnationen av Roslagsbanans järnvägstunnel. Under byggtiden måste porten rivas bland annat för att maskiner ska kunna köra ut och in. För att få plats med arbetstunneln måste en djupare förskärning i berget göras. Den behöver också breddas för att byggtrafik ska kunna mötas i öppningen. Det innebär ett permanent ingrepp. Bland annat tas berget som sparats för att överlappa portens sidor bort. Jämför med den vita linjen för befintlig skärning i planen intill. Se den nya skärningen och flytt av skyddsstängsel i sektionerna. Skyddsstängslet kommer att stå närmare trästaketet som utgör gräns mot Paschens malmgård. Gränsen för byggnadsminnet ligger precis innanför staket på malmgårdens tomt. Porten blir bredare än tidigare och utan berg som rår lite över sidorna. För att kompensera för det och få den att passa in bättre byts fasadmaterialet till en mörkare granit som varierar mer i nyans och liknar det befintliga berget. Beklädnadsstenarna utförs med oregelbunden form. Port och smide inklusive trappa och ventilationshuvar målas i stockholmsgrönt eller i annan mörk matt grön eller grafitgrå till svart nyans. Figur 3-36 Sektion A genom berg och port för arbetstunnel Bellevue. Figur 3-37 Sektion B tvärs mynningen. Figur 3-38 Plan vid ny port för arbetstunnel Bellevue. 30 (67) Figur 3-39 Porten till service- och arbetstunneln sedd från sydost. Figur 3-40 Porten till service- och arbetstunneln sedd från norr. Betongbjälklaget över tunnelinfarten fylls upp med jordmaterial. Där planteras småträd och marktäckande växter som stämmer överens med det befintliga växtmaterialet på och intill berget. Ca 1,5 meter av den nya skärningen är synlig för ögat till en början. Senare kommer bergskärningen delvis att skymmas av vegetation under sommarhalvåret. Bergskärningen får gärna synas lite precis som den gör idag. Det är onödigt tungt att lasta taket med fyllning upp till skärningskanten. Trappan placeras till höger om porten där den blir mindre i fokus för betraktaren. Till vänster om porten några meter ut mot gång- och cykelvägen planteras ett uppstammat träd, exempelvis ädellövträdet lind, för att få porten att bli mindre påtaglig för ögat. 31 (67) 4 Utformning stationer 4.1 Övergripande gestaltningsprinciper I avsnitt 1.4 ovan, beskrivs mål för projektet som härleds ur olika måldokument. För att ge målen en mer konkret betydelse har det tagits fram gestaltningsprinciper för resenärsmiljöerna. Gestaltningen av stationsmiljöerna ska bidra till att resenärsmiljön som helhet upplevs som trygg, säker, funktionell och attraktiv för alla resenärer. I det ingår att resenärsmiljön ska vara välfungerande för äldre, personer med funktionsnedsättningar och barn från sex års ålder ska kunna resa på egen hand, om deras föräldrar tillåter och har visat dem hur. Följande ledord sammanfattar de principer som ska styra utformningen av resenärsmiljöerna: • Överblick - orientering • Tillgänglighet - framkomlighet • Trivsel - komfort • Trygghet - säkerhet • Funktionalitet - effektivitet Ledorden hänger tätt samman med, och stödjer, varandra. Det mest centrala är att utforma stationsmiljöerna så att de ger god orienterbarhet och att de dimensioneras för de resenärsflöden som kan förekomma. Detta ger i förlängning förutsättningar för utformning enligt alla principerna ovan. Öppna rum där dolda hörn undviks skapar en tryggare miljö för resenären. Att kunna se från rum till rum i sin rörelse ger resenärerna en överblick över stationen vilket hjälper orienterbarheten och ökar tryggheten i stationen. Rummen kan kopplas både genom att de fysiskt överlappar varandra och genom att ett material går från rum till rum och leder resenären. Material- och kulörval som ger resenärerna en trivsam miljö ska genomsyra hela stationen. Till och från plattformarna handlar det om rörelser som ska vara logiska och självklara och förtydligas ytterligare av skyltningen och av medvetet placerad konst. Gestaltningsprinciperna tar avstamp i trafikförvaltningens olika riktlinjedokument som både beskriver allmänna mål och mycket konkreta utformningskrav för olika delar. Ett urval av dessa krav är styrande i projektet. Dessa inkluderar exempelvis krav på materialval, utformning av trappor, rulltrappor och hissar samt, inte minst, tillgänglighetskrav, som bland annat inkluderar taktila och visuella ledstråk och krav på ljus- och ljudmiljöer. Figur 4-1 Illustration kopplade rum. Figur 4-2 Inklädnader som uppfyller kraven för publik miljö döljer tekniska installationer och bildar tillsammans med bergrummet ett format rum. 32 (67) 4.2 Gemensam utformning Spårgeometriska och utrymmesmässiga förutsättningar för de nya stationerna vid Odenplan respektive T-Centralen har gjort att de två stationerna rent fysiskt är mycket olika. Det begränsar möjligheterna att göra stationerna rumsligt lika. Ett antal andra element har dock identifierats som lämpliga att utforma efter gemensamma principer. I illustrationerna nedan är de nya stationerna visade med en lila färgton. Det anger att de hör till Roslagsbanan och inget annat. 4.2.1 Formfamiljer För att stödja orienterbarheten i stationsmiljöerna brukar man arbeta med så kallade formfamiljer. Man kan tydligt avläsa sådana familjer i befintliga stationer, som olika generationer av respektive trafikslag, som formats i samband med att utbyggnad av olika linjer genomförts. 1950-talets tunnelbanestationer under jord känns igen på den stora användningen av glaserad keramik, medan 1970-talets blå linje i stället domineras av synliga bergrum med målad sprutbetong. Citybanans två stationer i sin tur har mer inredda plattformsrum med plattformsavskärmande väggar och helt inbyggda undertak. En familj består av ett antal individer som är både lika och olika. Väl tillämpat kommer en formgivning med familj och individer göra att man kan avläsa vilken bana eller vilket trafikslag en station tillhör, samtidigt som man ser skillnad på individerna och inte riskerar att förväxla medlemmar i samma familj. Se venn-diagrammet, Figur 4-3. För Roslagsbanan finns redan ett stort antal befintliga stationer som alla är ovan mark. De äldsta delarna av det som blev Roslagsbanan, sträckan Stockholms östra – Kårsta, fyller i år 140 år. Man kan fortfarande se en del äldre byggnader vid vissa stationer. Banan har moderniserats och byggts om i olika skeden och det finns avtryck från olika tider i stationsmiljöerna. På flertalet stationer finns gemensamma element i form av belysningsarmaturer, skyltar och möblering. I samband med Roslagsbanans upprustning (RBU) togs ett särskilt gestaltningsprogram fram med riktlinjer och typutformning av väderskydd och annan utrustning. Sammantaget kan man säga att den befintliga Roslagsbanan är gestaltningsmässigt ”spretig” men berättar en historia som en äldre järnväg som har förändrats i flera omgångar över tiden. Det bedöms inte att de befintliga stationerna har några element, förutom skyltar, som är lämpliga att använda i en formfamilj för de nya stationerna under jord, mer än möjligen just den historiska dimensionen i sig. De två nya stationerna på Roslagsbanan blir i den diskussionen en liten familj med endast två medlemmar. Det kan jämföras med Citybanans två underjordiska pendeltågstationer i relation till övriga pendeltågsstationer ovan mark. Ambitionen är att etablera vissa gemensamma element som visar att de två nya stationerna tillhör en gemensam och egen familj, samt, om möjligt, med någon anknytning till den befintliga Roslagsbanan. Mellan de nya stationsrummen och befintliga stationsmiljöer på Odenplan och T-Centralen kommer olika typer av förbindelsegångar och anslutningar tillskapas. Dessa rum ska medvetet sorteras antingen till Roslagsbanans formfamilj eller till respektive miljö som de ansluter till för att stödja orienteringen för resenärerna - eller möjligen som en kombination av formfamiljer, där det är möjligt. 4.2.2 Karaktär Roslagsbanans två nya stationer kommer vara ett mellanting mellan 70- och 80-talets ”grott-stationer” och de mer inklädda stationer som byggs för nya tunnelbanan. Gestaltningen ska visa att stationerna är byggda i bergrum, men bergytan kommer vara mindre exponerad än i de befintliga stationerna, där blåa linjens T-Centralen är ett bra exempel, men ändå tydligt avläsbar bakom och mellan olika ytskikt och inredningsdelar. Stationerna kommer också att utmärka sig med sina låga och långa plattformar samt stora rumshöjd som dimensioneras av de ovanför-liggande kontaktledningarna. Figur 4-3 Venn-diagram åskådliggör hur utformningen av Roslagbanans två nya underjordiska stationer förhåller sig till de befintliga ovan mark, SL-standarder och varandra. Familjegemensamma (överlappande) drag finns, men också helt unika för respektive station. 33 (67) 4.2.3 Stationer i bergrum Att bygga en station i bergrum innebär vissa givna förutsättningar. Bergrummet projekteras efter det utrymme som definieras av behoven för resenärerna och olika byggdelar som ska inrymmas. När berget sen sprängs ut kommer det falla ut på ett sätt som ger ett oregelbundet och på de flesta ställen större rum. Bergrummet kommer ha en karaktäristisk form med ojämnheter på en skala från några decimeter till några meter. Figur 4-4 visar ett typiskt bergutfall som tydliggörs mot den exakta geometrin på ett sockelelement. Figur 4-4 Bergutfallet tydliggörs mot sockelns geometri, station Stadshagen. Alla rummets byggda delar måste på ett eller annat sätt förhålla sig till denna situation. För att inte stöta på svårhanterliga situationer i byggskedet bör förhållningssättet beskrivas redan i projekteringen. I tidigare byggda stationer i bergrum kan olika principer studeras. Stationerna från 50- och 60-talet fick heltäckande väggar och välvda innertak av betong. I stationerna från 70-talets stora utbyggnader är det i stället det exponerade berget som dominerar rummet. Själva bergytan är egentligen oftast inte synlig utan det som exponeras är den betong som har sprutas på som förstärkning. I det fortsatta resonemanget är därför ordet berg liktydigt med sprutbetong. När Citybanan byggdes på 2010-talet blev rummen återigen mer inklädda men denna gång med demonterbara väggpaneler och frihängande undertak. Orsaken till denna utveckling är främst den ökade mängden installationer och kravet på åtkomlighet. På vissa ställen valde man att visa lite större sammanhängande bergytor vilket bidrar med rumslig variation. Trafikförvaltningen har ett generellt krav på att alla ytor upp till tre meter ska vara tåliga och resistenta mot klotter. I projekt Roslagsbanan till city har det tagits ett beslut om att synligt berg med sprutbetong anses uppfylla dessa krav. Dagens krav på akustik och installationer kommer däremot ställa krav på undertak och andra byggdelar som styr mot att de två nya underjordiska stationerna kommer få en karaktär av bergrum som inreds till stationer. Detta tillämpas på de olika stationer efter sina lokala förutsättningar. Figur 4-5 visar några principiellt olika sätt att bygga mot berget. I det enklaste exemplet A är det golvet som helt enkelt förlängs ut mot berget där det råkar vara i varje enskild punkt. Exempel B visar en väggpanel som ställs längs det projekterade volymkravet. Bakom panelen kan installationer av olika slag placeras. Väggpanelen är demonterbar för att möjliggöra inspektion av berg och åtkomst till installationerna. I exempel C låter man en kraftig sockel definiera det projekterade rummet. Efter att den monterats på plats sprutas betong fram till att den möter sockelns bakkant. Om man i stället förlänger sockeln så den möter bergets oregelbundna utfall kan det se ut som i D. Exempel E visar ett sätt att bygga upp en bit vägg som ska likna berget med sin ojämnhet, så kallad monjärvägg. Denna princip kan till exempel användas vid mindre nischer som man inte önskar accentuera med något avvikande material. Exempel F visar en byggnad som placeras fritt inne i bergrummet. I detta fall är det nödvändigt med plats för att möjliggöra inspektion av berget. Observera att detta bara är några exempel på tidigare etablerade lösningar. I stationerna kan dessa användas beroende på både lokala förutsättningar och rumslig gestaltning. Nya lösningar och kombinationer kan också komma att utvecklas. Figur 4-5 Principsektioner som exemplifierar hur man kan förhålla sig till bergets begränsning. Streckad linje visar bergets inre teoretiska kontur, utanför vilken bergets faktiska utfall kommer att hållas. 34 (67) 4.2.4 Plattformar Specifikt för Roslagsbanan är den smala spårvidden, de låga plattformarna, samt synliga kontaktledningar över spåren vilka tillsammans blir ett tydligt gemensamt element i stationerna. Därför föreslås att plattformarna utförs lika i fråga om material och indelning i de två nya stationerna. En yta av slipad natursten föreslås på både gångytor, väntytor och kontrastfält. Stenen sätts i fallande längder. Natursten är ett robust ytskikt som håller över tiden, är välkomnande för resenärerna och ger stationen en omhändertagen karaktär. 4.2.5 Glas- och dörrpartier Plattformsrummen ska inredas med ett antal gemensamma inredningselement. Skyltar ska följa gällande skyltmanual med den lila markering som är specifik för Roslagsbanans stationer. Glas- och dörrpartier ska utföras med profiler i rostfritt stål och följa SL-standard. Det som däremot kan skilja sig mellan olika platser är hur glaspartiernas exakta geometri förhåller sig till det oregelbundna bergutfallet. Figur 4-6 till Figur 4-8 visar några exempel: Figur 4-6 Glasparti med passbit av rostfri plåt, T-Centralen/Stockholm City. Figur 4-7 En bit vägg med yta av cementmosaik skapar den exakta geometri som glaspartiet behöver, T-Centralen/Stockholm City. 4.2.6 Möbler De två nya stationerna föreslås utrustas med samma typ av sittbänkar men i något olika utförande. Själva modellen av bänk är ännu inte vald. På Odenplan föreslås bänkarna var väggmonterade och integrerade med de väggpaneler som föreslås på delar av plattformsrummens bergväggar. På T-Centralen kommer bänkar placeras mitt på plattformarnas norra del. På T-Centralen föreslås dessutom väggmonterade bänkar med en svängd form som följer mezzaninens rundning. Bänkar ska uppfylla tillgänglighetskrav. Annan utrustning som papperskorgar, informationstavlor med mera föreslås utföras enligt SL standard. Figur 4-8 Glasparti med anslutande vägg, putsad och infärgad lika bergväggarna, station Rinkeby. 4.2.7 Undertak Dagens krav på akustik och installation medför att resenärsmiljöerna till stor del behöver förses med undertak. De blir därmed en viktig del av resenärens upplevelse av stationerna. Bland installationerna är belysning, högtalare och ventilationsdon de objekt som är störst och kräver regelbunden placering. Mindre objekt som kameror och antenner tillkommer men på ett lite mer oregelbundet sätt. För rumsakustikens skull behövs en stor mängd ljudabsorberande yta som till största del är möjlig att uppnå just i undertaket. Beroende på rummens förutsättningar kan undertaken utformas enligt olika principer. Figur 4-9 visar ett bergrum med undertak som byggs med en distans mot det oregelbundna berget. Ovan undertaket finns plats för installationer av olika slag. Figur 4-10 visar ett rum som definieras av byggda väggar och tak. Undertaket kan då täcka hela rummet och dölja installationer. I de två stationerna kommer dessa principer appliceras på många olika sätt beroende på gestaltningsintentioner och de lokala situationerna. Figur 4-9 Fritt hängande undertak i bergrum. Figur 4-10 Heltäckande undertak i byggt rum. 35 (67) 4.2.8 Färgsättning De två stationerna föreslås få olika kulörer för tydlig orientering för resenärerna, men i en skala som gör att de hänger samman som stationer för Roslagsbanan, i förhållande till de övriga stations- rummen i bytespunkterna. Kulörer ska tas fram i samverkan med kommande konstprojekt. Den stationsspecifika kulören blir ett tydligt kännetecken för respektive station. Figur 4-11 Exempel stationsspecifik kulör på T-Centralens tunnelbana. 4.2.9 Belysning Belysning är grundläggande för såväl trygghet och orienterbarhet som karaktär och atmosfär. På Roslagsbanans två nya stationer kommer ljuset att bestå av samverkande allmänbelysning och accentbelysning. Figur 4-12 Exempel allmänbelysning till vänster och accentbelysning till höger. Allmänbelysningen säkerställer god belysning och en trygg resa med förhöjda ljusnivåer vid målpunkter. Allmänbelysningen placeras i taket med jämnt fördelade armaturer så att alla delar av rummet blir belysta med samma belysningsnivåer. Framför spärrkiosker, hissar, trappor, rulltrappor och plattformskant förstärks allmänljuset. Accentbelysningen bidrar till rummets läsbarhet, trivsel och skönhet genom att ge resenären en rikare upplevelse. Med ett riktat ljus framhävs rumsdelar, detaljer och konst. Accentbelysningen utgörs av armaturtyper som direktverkande downlights eller linjära armaturer och kompletterar allmänljuset för att uppnå erforderliga ljusnivåer. Ledord: • Tillgänglighet: Belysningen ska vägleda resenären, framhäva målpunkter och förbättra rumsupplevelsen. • Hållbarhet: Material- och teknikval ska säkerställa energieffektiva och robusta lösningar med ett fåtal armaturtyper. Ljusplaneringen ska säkerställa kvalitet och lång livslängd på armaturer samtidigt som drift- och underhållskostnader minimeras. • Visuell balans: Med en väl avvägd kombination av allmänbelysning och accentbelysning i stationens publika miljöer uppnås en visuell balans som bidrar till god synkomfort för alla resenärer. Belysningsprincip plattform Figur 4-13 Belysnings-principer plattform (T-Centralen ovan, Odenplan nedan). Belysningen i plattformsrummet består av allmänbelysning (1) genom direktverkande belysning i taket. Armaturerna placeras för att uppnå en jämn ljusnivå på plattformen och en förhöjd ljusnivå vid plattformskanterna. Armaturerna ska vara väl avbländade. Accentbelysningen (2) utformas för att skapa god rumsförståelse. 36 (67) Belysningsprincip rulltrappschakt Allmänbelysningen (1) i rulltrappsschaktet utformas med en belysningsprincip där undertaket ljussätts för att bidra till rumskänsla och trygghet. Armaturerna placeras för att undvika bländning och synstörande reflexer i glas. Borstkantsbelysningen (3) i rulltrappor är en del av allmänbelysningen. Accentbelysning (2) i form av exempelvis vertikalbelysning gör att rummet upplevs ljusare och stärker resenärens rumsuppfattning. Dessutom inkluderar belysningssystemet service- och trygghetsbelysning (4) i snedbanehissar. Genom att kombinera allmän-, accent- och servicebelysning skapas ett funktionellt belysningssystem som gör rummet välbalanserat, visuellt tilltalande samt bidrar till en trygg och behaglig miljö för resenärer. Figur 4-14 Belysningsprincip rulltrappsschakt Belysningsprincip mellanplan Stationens mellanplan förses med en allmänbelysning (1) i undertaket. Armaturerna placeras för att uppnå en jämn ljusnivå i rörelsestråket samt med förhöjd ljusnivå vid början av rulltrappor och trappor samt framför hiss. Accentbelysningen (2) utformas exempelvis av linjära armaturer som monteras dolt ovanför kanten av undertaket för att skapa rumsskapande lättningsljus. Ljuseffekten ska bestå av en högre koncentration av ljus högst upp på väggen med en avtagande gradient mot golv. Figur 4-15 Belysningsprincip mellanplan Belysningsprinciper för ljussättning av konst Belysningen i stationernas publika utrymmen samverkar med den unika konstnärliga gestaltningen på varje station och är en integrerad del av helheten. Konsten ljussätts för att både framhäva verket och harmoniera med rummet. Samordning mellan konstnär, arkitekt och ljusdesigner är nödvändig. Principer för ljussättning: • Accentljus (1): Konst ljussätts med riktbara strålkastare, wallwashers eller släpljus. Samordning ska ske med konstnär och ljusdesigner för ljusnivåer och riktning. • Integrerat ljus (2): Ljuset är en del av konstverket. Samordning ska ske genom prototyputveckling och injustering på plats. • Allmänbelysning (3): Konst ljussätts genom allmänbelysningen. Ingen särskild åtgärd är nödvändig. Figur 4-16 Belysningsprincip för ljussättning av konst. 37 (67) 4.3 Hållbara material Roslagsbanan byggs för en lång livslängd och de material som utgör stationernas ytskikt har flera olika aspekter och krav att uppfylla. Materialen ska ha en gedigen kvalité som uttrycker att stationen är väl omhändertagen och hållbar. Ihop med funktionskraven ska materialen uppfylla de krav som ställs på stationsspecifik gestaltning. De kraven utgörs av att arkitektur och konstnärlig gestaltning samverkar för en god helhetsmiljö, unik för varje station. Ytskikten ska klara av att bli klottersanerade och fortfarande behålla sitt utseende. Förutom klotter ska ytskikten hålla för slag, stötar och annan påverkan som kan ske. Stationernas städning kommer påverka materialegenskaperna, högtryckstvätt ska kunna genomföras och städmaskiner ska inte påverka ytskikten vid påkörning. Ytskikten ska fungera med de temperaturkrav som ställs på de publika delarna i stationerna. Ytterligare en viktig egenskap är hur materialen reagerar vid en brand. Figur 4-17 Referens glasemaljerad plåt med konstnärlig utsmyckning, Hässelby gård. Ett material som ger en gedigen och välkomnande känsla i kollektivtrafikmiljö är natursten. Stenen kan sättas med olika format och mönster och anpassas till den stationsspecifika miljön. Plåt är ett annat material som kan göras i flera olika utföranden till exempel rostfri, lackad eller glasemaljerad. De olika utförandena har specifika egenskaper gällande kulörer, perforering och infästning men de kan alla användas i de publika miljöerna på både vägg- och takytor. Glas kan utföras med olika lamineringar och folier och kan därmed anpassas till det stationsspecifika uttrycket. Kakel/ klinker har en lång tradition inom Stockholms kollektivtrafik och kan användas i en mängd kulörer och sättas fritt i mönster Målad sprutbetong anses också uppfylla kraven för hållbara material och det eftersträvas att synliggöra relativt stora bergytor med sprutbetong på såväl Odenplan som T-Centralen. Figur 4-18 Referens naturstensgolv, Malmö centralstation. Figur 4-19 Referens rostfri plåt, Malmö station Triangeln. Figur 4-20 Referens kakel i tunnelbanestation Rådmansgatan. 4.4 Konst och reklam Parallellt med framtagandet av gestaltningsprogrammet har ett arbete med att formulera uppdrag för konstnärlig gestaltning av resenärsmiljöerna inletts. I uppdragsbeskrivningen preciseras lämpliga ytor och förutsättningar för konst. En generell förutsättning för konst är att den ska bidra till att göra stationsmiljöerna trygga, attraktiva och orienterbara samt att ge dem identitet. Därför är platser som har karaktärer av valpunkter eller noder särskilt lämpade för placering av konst. Platser som är lämpliga för konst är i många fall också lämpliga lägen för skyltning och för reklam. Resenärernas behov ska prioriteras. En preliminär inriktning för konsten är att den ska vara byggnads- integrerad det vill säga att den inte i första hand ska addera individuella konstobjekt utan att den ska ge en konstnärlig gestaltning till de byggnadsdelar som formar rummen. I konstprogrammet formuleras också en inriktning att konsten ska anknyta till respektive plats historia. Reklam bidrar med ekonomiska intäkter som bidrar till att finansiera driften. Ytor som är lämpliga och som inte används för konst eller för vägvisning kan upplåtas för reklam. Vissa ytor bör hållas fria både från konst och reklam för att inte överlasta resenärerna med visuella intryck. 38 (67) 4.5 Odenplan Roslagsbanans nya station vid Odenplan kommer att ansluta till befintlig station Stockholm Odenplan för Citybanan respektive tunnelbanans Gröna linje. Ingen ny stationsentré planeras i marknivå uppe på ytan. Lösningen är en utveckling av förslaget som förordades i lokaliseringsutredningen. Anpassningar har bland annat gjorts för att förbättra byggbarheten avseende berguttag. Ett framtida tredje spår ska också kunna byggas till tunnelbanans gröna linje vilket har påverkat stationens placering och utformning. 4.5.1 Stationen i staden Roslagsbanans nya station Odenplan är redan idag en viktig bytespunkt för flera trafikslag och en målpunkt i staden. Den nya stationen vid Odenplan kommer att utgöra Roslagsbanans första anhalt inne i Stockholm innerstad, då den (tillsammans med stationen vid T-Centralen) ska ersätta nuvarande ändstation Stockholms östra som stängs. En stor del av resenärerna från nordostsektorn väntas kliva av här för att ta sig vidare ut vid Odenplan eller via byten till andra trafikslag. Här kommer resenären att kunna byta till tunnelbana eller pendeltåg utan att passera spärrlinjer. Uppe på Odengatan respektive Karlbergsvägen och Upplandsgatan, som avgränsar den triangulära torgytan Odenplan, angör även flera busslinjer. Anslutningar till de befintliga trafikslagen görs tydliga och enkla för att resenärerna lätt ska kunna orientera sig och ta sig vidare på sin resa. Området kring den nya stationen kommer att påverkas under byggtiden, men lämnas återställd med ett mindre tillägg i form av en schaktöverbyggnad ovan jord. Situationsplanen, Figur 4-21, redovisar de tre underjordiska spårlinjerna och deras stationer i förhållande till staden. Figur 4-21 Situationsplan Odenplan med Roslagsbanan (lila), Citybanan pendeltåg (rosa) samt tunnelbanan (grön). Hur stationen ser ut under mark presenteras i de följande avsnitten. 39 (67) Figur 4-22 Station Odenplans publika ytor på Roslagsbanan i staden. Gröna linjens plattform ligger ytligt under Karlbergsvägen, Citybanan nås via rulltrappor med ett mellanplan och längst ner kommer nu Roslagsbanan att ansluta. 40 (67) 4.5.2 Stationen och dess anslutningar Station Odenplan på Roslagsbanan innebär att ett nytt plattformsrum adderas under och öster om Gröna linjens plattform respektive Citybanan. Stationen kommer att nås via befintliga entréer på Odenplan och Karlbergsvägen. Odenplan kommer också att få en förstärkt betydelse som viktig bytespunkt, där resenärerna från Roslagsbanan (och pendeltåget) kommer att kunna byta till den grunt liggande Gröna tunnelbanelinjen. Tydliga, enkla och trygga anslutningar eftersträvas för byten mellan de olika trafikslagen och marknivån. Rummens utformning ska hjälpa resenären att intuitivt förstå kommande steg på sin resa, kompletterat med en genomtänkt skyltning och ljussättning. Konstens placering utmed resenärens väg genom stationen stödjer orienteringen. Befintliga underjordsanläggningar och reservat för eventuellt kommande utbyggnader har i stor utsträckning styrt hur anslutningarna kunnat orienteras. Sammantaget har så gena och logiska vägar som är bergtekniskt och ekonomiskt möjliga eftersträvats i den tillkommande stationen. Figur 4-23 Översiktlig plan av alla nivåer från biljetthall till plattform och anslutningar mot befintlig kollektivtrafik vid station Odenplan. 41 (67) 4.5.3 Stationens publika rum Roslagsbanans station delas in i en serie publika rum vilka presenteras var för sig i följande avsnitt. Därutöver kommer det att finnas nödvändiga men icke publikt tillgängliga teknikutrymmen under och vid sidan om, liksom en servicetunnel parallellt med och norr om norra spårtunneln. Gestaltningsprogrammet fokuserar på de rum som möter resenären. Majoriteten av de underjordiska rummen begränsas av bergvalv med bemålad sprutbetong i såväl höjd- som sidled. Nödvändiga installationer dras dolda av undertak respektive bakom tillagda väggar eller socklar. Väggpaneler krävs där installationer ska passera men även för att uppnå akustiska krav. Inriktningen i den planerade stationen är dock att låta mycket av berget framträda. Upplevelsen av att röra sig upp genom berget ska så lite som möjligt begränsas av inklädnader. En gestaltning med tillägg där så krävs eftersträvas. Gestaltningen ska hjälpa resenären att i varje del av sin resa förstå nästa steg genom överblickbara länkade publika rum: 1. Plattform Stationens plattform ligger delad i varsitt valvformigt bergrum. Fyra tvärpassager förbinder. 2. Norra anslutningen Förbindelsen till Citybanans mellanplan på station Stockholm Odenplan samt via det så kallade Myntinkastet till Gröna linjen på tunnelbanan görs med två lika höga lyft med snedbanehiss och rulltrappor via ett mellanliggande mellanplan. Hela sekvensen av rum kallas här Norra anslutningen. 3. Södra anslutningen Precis under torget vid Odenplan kommer anslutningen till befintlig biljetthall att ske. Här kallas serien av rum i berget Södra anslutningen och eftersom den kommer att mynna högre upp är rulltrapporna och hissarna längre än i Norra anslutningen. 4. Biljetthall Roslagsbanan ansluts till befintlig biljetthall i sydöstra hörnet. Om- och tillbyggnader kommer att göras för att biljetthallen också ska kunna ta emot dessa resenärer. De publika rummen planeras som ovan beskrivet, att ha en samman- hållen gemensam utformning i grunden. Det finns former och material som kommer att kännas igen vid station T-Centralen och station Odenplan. Lokala var iationer eller karaktärer förekommer beroende på var rummen ska ansluta, eller beroende av hur bergrummet ser ut och sådant som hur stort resenärsflöde som ska tas omhand. Gestaltningsvalen anpassas då till de lokala förutsättningarna. Där R oslagsbanan ansluter till en befintlig miljö anpassas station Odenplans gestaltning i material- och färgval för att underlätta orientering och undvika alltför många synintryck. I dessa övergångszoner kommer exempelvis väggpanelens utformning eller ett konstverk att fortsätta en bit in i det tillagda för att göra övergången mjukare. Hur den konkreta gestaltningen i övergångszonerna ser ut utvecklas i det fortsatta arbetet. Figur 4-24 Station Odenplans publika rum, plattformen och dess kopplingar. 42 (67) 4.5.4 Plattform Roslagsbanans plattform kommer att sprängas ut i berget drygt 50 meter under torgnivån. 190 meter långa och 6 meter breda plattformar planeras ligga på ömse sidor om bärande bergpelare. Genom att dela upp mittplattformen i två halvor kan rulltrappor och hissar få plats centralt mellan dem. En tydlig möbleringszon skapas i plattformens bakkant mot berget. Liknande stationsorganisation finns i dagens tunnelbanenät, exempelvis på Blåa linjen på T- Centralen respektive Fridhemsplan på Gröna linjen och Östermalmstorg på den Röda linjen. Roslagsbanan särskiljer sig från andra underjordiska spårmiljöer bland annat genom kontaktledningens placering ovan tåget, vilket ger höga bergrum. De långa plattformarna möjliggör hela fyra förbindande 12–13 meter breda, cirka 25 meter långa tvärpassager. Här kan resenären vänta på tåget eller byta plattform. Figur 4-25 Vy från tvärpassage 3 mellan plattformshalvorna. Här finns endast ett glasparti, för att skilja plattformarna åt brandtekniskt. Undertaket gör en vågrörelse genom tvärpassagerna. Två av dessa stora rum ska med hjälp av glaspartier med uppställda slagdörrar utgöra egna brandceller. Under en utrymning kommer passage 2 och 4 att kunna fungera som säkra platser där resenärer vid behov kan vänta på undsättning från räddningstjänsten. Från de båda tvärpassagerna kommer anslutningarna upp mot biljetthall respektive pendeltåg och tunnelbana att utgå, vilket beskrivs i följande avsnitt. På plattformsnivån är det viktigt att passagerna förslagsvis med hjälp av konst gestaltas olika för att hjälpa resenären att tryggt orientera sig vidare i stationen. Den fjärde tvärpassagen i södra plattformsänden (1) utgör angreppsväg för räddningstjänsten och är därför också avskärmad med dubbla glaspartier. Figur 4-26 Illustration av plattformsrummets publika rum vid station Odenplan. Figur 4-27 Tvärsektion genom plattformar med elevation av södra anslutningen från tvärpassagen. Till höger fortsätter en icke publik tvärtunnel med teknikutrymmen mot servicetunneln. Där byggs en vägg täckt av sprutbetong utanför betongväggen som avgränsar rummen för att hålla ihop rummet mot spåret. 43 (67) Överblickbarhet och enkel orientering ska omhändertas väl i de stora rummen. Resenärens upplevelse av ett tryggt och väl gestaltat rum ska prioriteras. Undertaket planeras exempelvis att mjukt välva sig över resenärsutrymmet utmed plattformen och sedan öppna upp mot det högre bergrummet. Taket ansluter mot de tvärgående passagerna och vidare upp mot markytan. Undertak som släpper från bergväggen och formas efter rummets behov eftersträvas. Kombinationer av vertikala bafflar, dvs. ljudabsorberande element där perforerad plåt omger absorbenten, respektive längsgående paneler utvecklas. Undertakets utformning utgör en viktig del av rumsupplevelsen. Plattformens möblering planeras att hållas samman som ett tillägg i bergrummet med en högre grad av omhändertagande, exempelvis genom mer bearbetade detaljer och ett varmare, mer avstämt ljus. Ett plattformsmöblemang kommer att stå utmed berget, tillbakadraget en bit från tvärpassagerna för att inte blockera gångstråket över hörn. Denna långa möbel är tänkt att i olika utsträckning bestå av delarna sockel, bänk, akustisk dämpning (kompletterande den som finns i undertaket), återvinningskärl, belysning, skyltning etcetera. Här kan trä komma att användas för att ge värme, men också för att knyta an till stationerna norrut på Roslagsbanan. Figur 4-28 Möbleringszon på plattform med akustikpanel och undertak. Vid sidan om möbleringszonen kommer bergvalvet att synas, med yts kiktet målad sprutbetong. Bergets ojämnhet är tänkt att kontrastera mot de tillagda objektens högre bearbetningsgrad. Sockeln i sten avslutar möbleringszonen ner mot plattformens stenläggning. Figur 4-29 Perspektiv utmed en sidoplattform med vy in mot tvärpassagen och södra anslutningen. 44 (67) Rummens allmänbelysning ska uppfylla definierade funktionskrav, exempelvis förhöjd ljusnivå utmed plattformskant. Ljuset ska också stödja rumsupplevelse, trygghet och orientering. Belysnings- armaturerna kommer att vara inbyggda i undertaket och ren funktionsbelysning kompletteras med accentljus. Bafflarna i undertak över plattform kommer exempelvis att betonas med ett släpljus i riktning från berget mot spåret. Ytor belyses utan att ge störande bländning från armaturen. Hur och vilka typer av armaturer som används i stationen bearbetas vidare. Golvet är i plattformsrummen tänkt att utföras i natursten, ett robust och tidståligt eget material för just Roslagsbanan. Läs mer om det under gemensam utformning ovan. Plattformarna kommer att påminna om en utomhusstation, där resenären passerar från tvärpassagen genom glaspartier ut i det upplysta plattformsrummet med undertak som lyfter mot spårområdet. Figur 4-30 Tvärsektion genom plattform och spårområde – ett högt och smalt rum i berget. Belysningen är förstärkt utmed plattformskanten och i möbleringszonen. Ett accentljus lyser upp takets undersida och berget på andra sidan spåret. Figur 4-31 Längdsektion genom station Odenplan med plattformsrum Roslagsbanan och anslutningar upp genom berget. 45 (67) 4.5.5 Norra anslutningen Från plattformen kommer resenären att kunna röra sig i passagen längst norrut 32 höjdmeter upp via två lika höga rulltrappslyft. På mellanplanet halvvägs vrids rummet i riktning mot den befintliga stationen. Ovanför nästa rulltrappa alternativt hiss leder ett längre mellanplan bort till anslutningen mot Citybanans mellanplan. Dessförinnan delar sig dock förbindelsen och en smalare anslutning viker av åt vänster mot Myntinkastet och Gröna linjen. Figur 4-32 Norra anslutningens nedre mellanplan mellan rulltrapporna halvvägs upp, där resenären ska kunna se början av nästa rulltrappa och ledas vidare. På väggen till höger finns utrymme för konst och reklam enligt senare besked. Till vänster syns det sprutbetongbehandlade berget. Undertaket på mellanplanen anpassas efter sekvensen av rum fram till brandcellsavskiljande glaspartier. Generellt är typen här ett lätt välvt undertak med tvärgående bafflar. Utanför glaspartierna länkar en sträcka med ett lägre bergvalv mot det befintliga. Anslutningarna föreslås göras via övergångszoner, där bergvalvet lämnas utan undertak. Hur anslutningen mot befintligt undertak på Citybanans mellanplan tas omhand behöver studeras vidare. Välplacerad konst samt ytor för reklam väntas dela upp väggytorna i de långsträckta förbindelsegångarna. Hur detta görs utvecklas i samarbete med Trafikförvaltningen i en separat process. Utmed norra väggen planeras för en mindre butikslokal (kiosk) mittemot anslutningen mot myntinkastet. Förutom att ge service skulle bemanningen medföra ökad trygghet för resenären. Rum för pendeltågets personal behöver också omplaceras utmed vilplanet, då rummen nu återfinns i det bergrum som ansluter mot Citybanans mellanplan och efter utbyggnaden kommer att utnyttjas för Roslagsbanans anslutning. Figur 4-33 Illustration av Norra anslutningens publika rum vid station Odenplan, med förbindelse via mellanplan mot Citybanan och tunnelbanan. Figur 4-34 Citybanans mellanplan med lila markering där Roslagsbanans anslutning ersätter personalrum och publika toaletter som flyttas in i förbindelsen. 46 (67) Anslutningen till Citybanans mellanplan kommer ske mitt emot de befintliga hissarna. Härifrån kan den som vill kunna byta till pendeltåg ta sig ner via hiss eller rulltrappa till Stockholm Odenplans befintliga plattform. För att nå tunnelbanan via det smala trapphuset (det så kallade Myntinkastet) till Gröna linjens plattform kommer resenären att välja vänstra förbindelsegången i Norra anslutningen, se Figur 4-36. Här ansluter Roslagsbanan mitt emellan de befintliga rulltrapporna. Konstverket som idag täcker väggen behöver därför flyttas, se Figur 4-37. Resenären kan ta sig vidare upp till biljetthallen och vidare upp på gatunivå via tre befintliga rulltrappor och snedbanehiss. Sammantaget kommer det att finnas det några alternativa vägar i änden av Norra anslutningen och resenären kommer att behöva välplacerad skyltning inför valsituationerna för att kunna orientera sig. Mängden intryck och distraktioner ska hållas nere och anslutningarna till Citybanan bör med hjälp av rumslig gestaltning, ljus och gärna konst utöver skyltning underlätta valet av vidare resväg. Figur 4-35 Tvärsektion Norra anslutningen i rulltrappsschakt med snedbanehiss till höger. Här kommer undertaket att välva sig över rulltrapporna. Valv och väggar kommer att lysas upp från takets kant. Figur 4-36 Norra anslutningens övre mellanplan, där resenären kan välja att gå mot tunnelbanan via Myntinkastet till vänster eller ut mot Citybanans mellanplan. Konst, ljus och arkitektur ska samspela för att underlätta val och orientering. Figur 4-37 Konst i Myntinkastet med rulltrapporna som förbinder upp mot Gröna linjen. Det är här vid lila markeringen som förbindelsegången från Norra anslutningen mynnar, varför delar av konstverket av behöver flyttas. 47 (67) 4.5.6 Södra anslutningen Från tvärpassage två på plattformsnivå kommer tre rulltrappor och en snedbanehiss att löpa upp mot den befintliga biljetthallen under Odenplan, via ett mellanplan halvvägs upp. Eftersom jorddjupet är stort och berget ligger lågt under Odenplan, kommer den övre delen av schaktet att vara en betongkonstruktion som byggs ovanifrån. Ett reservat för framtida tunnelbaneutbyggnad tvingar rulltrappsschaktet söderut så att det till stor del hamnar under Odengatan. Mellanplanet kommer även här att vridas för att ta upp riktningsändringen från plattform till anslutning mot biljetthall. Det är viktigt att resenären ändå ska kunna se från en rulltrappas slut till den andras början. Det kontinuerliga undertaket och en genomtänkt ljussättning kommer att hjälpa till i orienteringen. Norra och Södra anslutningen utformas liknande som passager betraktat: Den totala nivåförflyttningen kommer att delas upp i två lyft med ett mellanliggande mellanplan. Södra anslutningens totala lyfthöjd är högre, 23,5 plus 27,5 meter, eftersom resenären här ska förflytta sig ända upp till biljetthallen. Resenärens val av väg upp från plattformen ska förenklas genom skyltning, konst som ger en tydlig identitet redan i tvärpassagen och en rumslig gestaltning som särskiljer Norra från Södra anslutningen. Södra anslutningens planerade koppling mot biljetthallen uppe under torget beskrivs i nästa avsnitt. Dessförinnan kommer dock resenären att passera genom den del som byggs uppifrån, se Figur 4-40. Här utnyttjas den tillgängliga höjden i betongkonstruktionen för att ge rulltrappsschaktet en egen utformning: Tvärgående i underkant lätt välvda betongskivor kan både hålla ihop konstruktionens längsgående väggar och ge rummet belysta undertaksbafflar i en betydligt större skala. Figur 4-38 Södra anslutningens södra mellanplan, mellan rulltrapporna, under bergvalvet. Berg med målad sprutbetong synligt; i vilken omfattning studeras vidare. Plats för konst i fonden. Figur 4-39 Illustration av Södra anslutningens publika rum från plattformsnivå till biljetthall Odenplan. Figur 4-40 till höger Södra anslutningens övre del mot biljetthallen går genom ett betongschakt i jord, där undertaket är tänkt att lyftas i trappsteg. Kraftiga i underkant lätt välvda skivor kommer att passera tvärs över rulltrappsrummet, mellan väggarna. Ljuset kommer att definiera rummet. 48 (67) 4.5.7 Biljetthall Södra anslutningen kommer att anknyta till sydöstra hörnet av den befintliga biljetthallen. Efter det höga rummet i rulltrappsschaktet kommer rumshöjden där rulltrappor och hiss ska ansluta till befintlig biljetthall att pressas till ett minimum. Odengatan och torget samt befintlig golvnivå begränsar vad som är möjligt. Efter att ha passerat uppställda dörrar av glas kommer resenären att gå in i det som idag är biljetthall. Citybanans rulltrappa ligger speglat på andra sidan rummet med brandcellsavskiljande skjutdörrar i ett nytt läge. Här anländer även Roslagsbaneresenärer som väljer norra anslutningen till biljetthallen. Spärrlinjen flyttas och blir gemensam för alla dessa resenärer. Från cykelgaraget är det även i fortsättningen möjligt att gå direkt in i biljetthallen, varför ett par spärrar kommer till även där. Nödutrymning kommer också att finnas via cykelgaraget. En ny förbindelse innanför spärrarna är tänkt att underlätta byten till Gröna linjen i biljetthallens nordvästra hörn. Resterande biljetthall, med tunnelbanespärr och servicebutik, ska lämnas opåverkad av Roslagsbanans nya anslutning. Fler resenärer kommer dock att ta sig ut via befintlig rulltrappa, trappa och hiss, upp i den gemensamma entrébyggnad med soltrappa på taket som byggdes för Citybanan 2017. Skyltningen kommer att behöva uppdateras. Utmaningen kommer att vara att få till en sammanhållen attraktiv miljö i en redan trång biljetthall där de tre trafikslagens resenärer möts. En enhetlighet eftersträvas i material, kulörer och ljus där vägledande skyltning ska placeras klokt. De tre delarna ska trots spärrlinjeförsedda gränser uppfattas som en biljetthall. Materialval ska anpassas till befintligheter för att hålla samman och lugna ner intrycken. Särskilt omsorg läggs på utformningen av de pelare och balkar som bär bjälklaget mellan biljetthallen och torget. Figur 4-41 Södra anslutningen mot befintlig biljetthall Odenplan, där de tre spårtrafikslagen möts. Citybanan och Roslagsbanan får en gemensam biljetthall innanför spärrlinjen och Cykelgaraget ett par kompletterande spärrar. Passage innanför spärrlinjen är möjlig till och från Gröna linjen på tunnelbanan. Figur 4-42 Odenplan, där biljetthallen ligger ytligt under torget. Befintlig entrébyggnad med soltrappa på taket, sedd från söder. Figur 4-43 Odenplan, befintlig biljetthall mot nuvarande entré Citybanan. 49 (67) Figur 4-44 Roslagsbanans anslutning mot biljetthallen via uppställda slagdörrar; ett rum där rumshöjden är begränsad. 4.5.8 Ovanjordsanläggning Station Odenplan på Roslagsbanan kommer inte att synas mycket på markytan. Ett brandgasschakt som sticker upp vid Observatorie- lunden är allt. Resten finns under jord, framför allt i berget. Vid Odenplan behövs inte de luftutbytesschakt för tryckutjämning som kommer att byggas vid station T-Centralen. Via brandgasschaktet kommer brandgaser att ventileras om det skulle brinna i Roslagsbanan. Brandgasventilationen är ett platskrävande system som höjer säkerheten i den underjordiska anläggningen. Schaktet bör nå markytan minst åtta meter från närmaste byggnad enligt gällande brandkrav, vilket gör att få platser är möjliga runt Odenplan. Det föreslagna läget vid foten av Observatorielundens kulle är relativt undanskymt och något av en baksida. Schaktets öppenarea mot det fria behöver vara cirka 15 kvadratmeter vilket i sin tur ger en byggnadsarea om cirka 35 kvadratmeter totalt. Höjden kommer att begränsas till en omkring en meter hög stenklädd mur med galler över öppningen. Schaktet föreslås luta med kullen och utformningen kommer att bearbetas vidare i den fortsatta projekteringen. Marken ska återställas med anpassad släntlutning runt schaktet, men under anläggningsarbetet kommer platsen att påverkas. En så liten störning som möjligt eftersträvas i denna känsliga miljö. Figur 4-45 Situationsplan brandgasschaktets ovanjordsanläggning i utkanten av Observatorielunden. 50 (67) Figur 4-46 Sektion brandgasschakt vid Observatorielunden. Figur 4-47 Illustration brandgasschakt i slänten bakom de befintliga byggnaderna. 51 (67) 4.6 T-Centralen Roslagsbanans nya station vid T-Centralen kommer att placeras djupare än de idag befintliga kollektivtrafikslagen och anslutas under mark till pendeltåg och tunnelbanelinjerna. Inga nya stationsentréer kommer att anläggas. 4.6.1 Stationen i staden T-Centralen är idag Stockholms största tunnelbanestation och en viktig knutpunkt i Stockholms kollektivtrafiksystem. Här möts Gröna, Röda och Blåa tunnelbanelinjerna tillsammans med pendeltåget via stationen Stockholm City. Utöver de trafikslag som anknyter direkt till T-Centralen finns även Spårväg City i stationens närhet. Regionaltåg, fjärrtåg och flygplatståg som avgår från Stockholm Central ligger också nära Roslagsbanans nya station. När Roslagsbanan ansluter till T-Centralen kommer ett stort antal resenärer som tidigare bytte trafikslag vid Stockholms östra kunna ta sig direkt in till T-Centralen där fler bytesmöjligheter finns. Stationen innebär också att direkta byten mellan Roslagsbanan och pendeltåg eller tunnelbana kommer kunna ske utan att resenärerna passerar spärrlinjen. Anslutningar till de befintliga trafikslagen görs tydliga och enkla för att resenärerna lätt ska kunna ta sig vidare på sin resa. Under byggnationen av Roslagsbanans nya station vid T-Centralen kommer platsen att påverkas och hänsyn behöver tas till de befintliga kollektivtrafikslagen och staden ovanför. Platsen lämnas efter färdigställande av stationen återställd och med några få tillägg ovan jord. Situationsplanen, Figur 4-48, redovisar de befintliga spårtrafikslagen under mark som ansluter till T-Centralen ihop med Roslagsbananas nya station. Figur 4-48 Situationsplan T-Centralen med Roslagsbanan (lila), pendeltåg (rosa) samt tunnelbanelinjerna (Blåa, Gröna, Röda). 52 (67) Figur 4-49 Illustration över T-Centralen med Roslagsbanan (lila), pendeltåg (rosa) samt tunnelbanelinjerna (Blåa, Gröna, Röda). 53 (67) 4.6.2 Stationen och dess anslutningar Stationen utformas med två parallella plattformar. Från respektive plattform ges resenärerna möjlighet att ta sig vidare via två olika vägar. Vid plattformarnas mitt placeras två uppgångar som tar resenärerna vidare till ett gemensamt mellanplan. Från mellanplanet kommer en anslutning till pendeltågets station Stockholm City att finnas och mötet mellan de två trafikslagen sker på Stockholm Citys norra mellanplan. I plattformarnas södra ändar kommer utgångar som ansluter mot tunnelbanans Blåa, Röda och Gröna linje finnas och anslutningen till dem planeras ske direkt till plattform eller via Stockholm Citys centrala mellanplan. Uppgångarna och anslutningar till andra kollektivtrafikslag utformas med rulltrappor, gångtrappor och hissar. Skyltning placeras för att ge resenärerna vägledning mellan trafikslagen. Även konsten kommer vara orienterande för resenärerna när de rör sig genom stationsmiljöerna. Från Stockholm Citys norra mellanplan kommer resenärerna kunna ta sig ut ur stationen via tunnelbanans och pendeltågets gemensamma biljetthall som ligger i anslutning till Vasagatan. Via anslutningen till tunnelbanans Blåa linje ges resenärerna möjlighet att röra sig vidare upp mot stationens entré vid Sergels torg. Från plattformarna för tunnelbanans Röda och Gröna linje kommer man kunna ta sig ut mot Stockholm Central, Vasagatan och Sergels torg. Figur 4-50 Översikt station T-Centralen och anslutningar till befintlig kollektivtrafik och platser i staden. 54 (67) 4.6.3 Stationens publika rum Stationens sekvens av publika rum leder resenärerna till och från plattformarna eller vidare till befintliga kollektivtrafikmedel, alternativt vidare ut ur stationen. Den yttre formen för de publika rummen definieras av bergrummet som sprängs ut och har ett ytskikt av sprutbetong. Inne i bergrummet kommer byggnadsdelar så som uppgångar, undertak, glaspartier bilda den slutliga formen för de publika rummen. Dessa gestaltas för en trygg och hållbar resenärsmiljö. I vissa fall kommer det sprutbetongbelagda berget vara synligt och vara en del av det publika rummet. Runt om de publika rummen och i en parallellt liggande servicetunnel placeras teknikrum för stationens drift. De publika rummen är: 1. Plattform Stationens två plattformar förläggs i varsitt bergrum. Bergrummet är valvformat och bildar det publika rummet tillsammans med ljudabsorberande undertak, uppgångar, glaspartier och möblering. 2. Mellanplan Ett gemensamt mellanplan binder samman de två uppgångarna som finns längs med plattformen. 3. Anslutning Stockholm Citys norra mellanplan Från mellanplanet kommer det finnas en direkt anslutning via hiss, gångtrappa och rulltrappa till Stockholm Citys norra mellanplan. 4. Lila gången Plattformarnas södra ändar binds samman i Lila gången, vilken främst blir en anslutning mot befintliga tunnelbanelinjer. Resenärerna kommer ta sig vidare uppåt i Lila gången via ett kortare lyft med gångtrappa, hiss och rulltrappa för att sen ta sig vidare mot tunnelbanan. 5. Anslutning Blåa linjen Från Lila gången kommer en anslutning direkt till tunnelbanans Blåa linje att finnas. Ett rulltrappspaket ansluts i tvärvalvet närmast uppgången mot Sergels torg. 6. Anslutning Stockholm Citys centrala mellanplan och Röda och Gröna linjen Lila gången ansluts via rulltrappor och snedbanehiss till Stockholm Citys centrala mellanplan. Härifrån ges resenärerna möjlighet att röra sig vidare till tunnelbanans Röda och Gröna linje. Figur 4-51 Stationens publika rum, plattform, mellanplan, Lila gången och anslutningar mot pendeltåg och tunnelbana. 55 (67) 4.6.4 Plattform Kännetecknande för Roslagsbanan är dess lägre plattformar och smala spårvidd, samt kontaktledningen ovan tåget som behöver ett högre bergrum än till exempel tunnelbanan. Plattformsrummet kommer vara ett långsmalt rum i berget där den omslutande bergytan täcks av sprutbetong som målas i en stationsspecifik kulör. Plattformen är cirka 13 meter bred och 190 meter lång. Båda plattformarna är mittplattformar vilket innebär att det ligger spår på båda sidorna om plattformen. Det publika rummet delas i tre delar genom uppgångarna och mellanplanets placering. En del av plattformsrummet kommer vara ett gemensamt rum där resenärerna på de två plattformssidorna kommer ha kontakt med varandra. Den andra delen av plattformsrummet blir uppdelad i två plattformssidor på vardera sida om uppgångarna. Varje uppgång utformas med rulltrappa, gångtrappa och hiss. Den tredje delen blir i plattformarnas södra ändar, där rummet öppnas upp igen mellan de två plattformssidorna men med en lägre takhöjd. Ungefär halva plattformslängden upptas av det gemensamma rummet. Här kommer resenärerna på de två plattformssidorna ha kontakt med varandra och möblering så som bänkar, skyltning och papperskorgar placeras centriskt på plattformen. Den generösa takhöjden skapar siktlinjer upp mot mellanplanet och överblick över rummet. Längs plattformssträckan, på vardera sida om uppgångarna som leder till mellanplanet, kommer resenärerna kunna röra sig längs plattformarna och kunna byta plattformssida i de mellanrum som skapas mellan uppgångarna. Mellanrummen nyttjas som vänt- och informationsplatser. Plattformens golv utförs av natursten i fallande längder, ett gemensamt element för de nya stationerna på Roslagsbanan. Undertaket i plattformsrummet kommer vara en stor del av rummets gestaltning. Bakom undertaket förläggs installationer dolt för resenärerna. Figur 4-52 Tvärsektion som visar de två plattformarna i bergrummet. Figur 4-53 Station T-Centralen på Roslagsbanan, plattform. 56 (67) Undertaket innanför bergrummets kontur utförs som pendlade vertikala paneler med ljudabsorberande funktion. Rumshöjden är generös och takets undersida ramar in plattformsrummet men synliggör också bergets undersida. Taket sträcker sig från norra plattformsänden till där mellanplanet startar. Längs plattformskanten ansluter taket mot den teknikzon som sträcker sig längs hela plattformens längd och blir en del av undertakets gestaltning. Uppgångarna till mellanplanet glasas in och skapar en säker utrymningsväg från plattformsrummet. Glaspartiet rundas av för ett mjukare formspråk i resenärsmiljön. Från plattformen kan resenärerna få visuell kontakt med mellanplanet och på väg mot plattformen en överblick över plattformsrummet. Figur 4-54 Tvärsektion genom det gemensamma rummet. Figur 4-55 Visuell kontakt skapas mellan resenärerna på plattform och mellanplan. Figur 4-56 Tvärsektion genom det delade rummet där uppgångarna ligger på mitten av plattformen. Det kommer finnas glaspartier på mellanplanet som vetter mot plattformsrummet och även där kommer resenärer på de två nivåerna kunna få visuell kontakt med varandra. De stora glasytornas transparens och genomsikt i rummen kommer bidra till en trygg miljö. Belysningen i plattformsrummet ska både uppfylla den funktionsbelysning som krävs i resandemiljön, till exempel förhöjd ljusnivå längs med plattformskanten, men också framhäva rummets gestaltning. Mellan undertakets paneler placeras belysning. Figur 4-57 Undertak av ljudabsorberande vertikal paneler bildar ett rum för resenärerna. 57 (67) Där mellanplanet ligger ovan plattformen, sänks rumshöjden och en annan rumslighet skapas. Längs med mellanplanets undersida utformas undertaket plant. Öppningar kommer finnas mellan plattformssidorna och här kan resenärer byta plattformssida eller vänta på tåget. Här återfinns de runda formerna från glaspartiet, en utformning som minskar dolda hörn. Runt den rundade väggen placeras en bänk som följer väggens form och blir integrerad i stationens utformning. I slutet av plattformarna kommer glaspartier finnas mot ett gemensam rum, Lila gången, där resenärer från de båda plattformarna kommer mötas. Figur 4-58 Vy från uppgång mot plattformsrummet Figur 4-59 Referens vertikal akustikpanel från station Hagastaden. Figur 4-60 Visuell kontakt mellan plattformssidorna. Figur 4-61 Längdsektion genom station T-Centralen på Roslagsbanan. 58 (67) 4.6.5 Mellanplan På mellanplanet möts de mittplacerade uppgångarna från båda plattformarna. Mellanplanet blir en plats för rörelse och flöden med breda ytor och skyltning som leder resenärerna vidare. Glaspartierna mot plattformsrummet kommer förutom visuell kontakt mellan resenärerna ge resenärerna möjlighet till orientering i stationen och att se inkommande och avgående tåg. På väg ned mot plattformen kan resenärerna, genom glaspartierna, få en överblick över stationsrummet, andra resenärer på plattformen och tågen. Dolt för resenärerna förläggs även teknikrum för stationens drift på mellanplansnivån. Golvet på mellanplanet utförs även här av natursten, kännetecknande för båda de nya stationerna i förlängningen av Roslagsbanan. Mellanplanet kommer att ha ett undertak med absorbenter för en resenärsmiljö där talande meddelanden blir lätta att höra. I undertaket fälls armaturer och andra installationer så som ventilation in. På mellanplanet kombineras funktionsbelysning med accentljus som framhäver rummets gestaltning. Figur 4-62 Station T-Centralen på Roslagsbanan, mellanplan. 59 (67) 4.6.5.1 Anslutning till pendeltåg Från mellanplanet ges resenärerna möjlighet att ta sig vidare mot Stockholm Citys norra mellanplan. Anslutningen utformas med hiss, gångtrappa och rulltrappa. Vid höjdskillnaden som kommer tillskapas mellan de två trafikslagen har rumshöjden beaktats för att möjliggöra god utblick över det anknytande rummet. Ytorna kommer vara till för flöden och dolda hörn undviks längs sträckan. Hissarna glasas för trygghet och överblick. Övergången mellan den nya stationens mellanplan och Stockholm Citys norra mellanplan definieras med ett entréparti och platsen kommer utformas som en övergångszon. Med det menas att material- och kulörval under en sträcka förtydligar att man rör sig från en resenärsmiljö till en annan. Golvet utförs av terrazzo där kulör och mönstersättning väljs för att komplettera den befintliga stationsmiljön inom station Stockholm City. Figur 4-63 Vy från anslutning till Stockholm Citys norra mellanplan mot Roslagsbanan station T-Centralen. Figur 4-64 Vy från Stockholm Citys norra mellanplan mot Roslagsbananas anslutning. Figur 4-65 Vy från mellanplan mot plattform. Från Stockholm Citys norra mellanplan kommer resenärerna kunna ta sig vidare i kollektivtrafiken till pendeltåg eller till tunnelbanans Blåa linje. Från norra mellanplanet planeras även en uppgång mot biljetthall Vasagatan. 60 (67) 4.6.6 Lila gången Lila gången kommer vara en anslutning mot ett flertal trafikslag och en plats för flöden till och från plattformarna. Rummet utformas så att resenärerna lätt hittar dit de ska vilket förstärks med skyltning och konst. Från det gemensamma rummet på plattformsnivå når resenärerna en smalare gång via ett kortare lyft med hiss, gångtrappa och rulltrappa. Mellan de två nivåerna kommer rumshöjden medge en god visuell kontakt mellan de två nivåerna. Hissen utförs som glasad runt om och platsen för på- och avstigning utformas generöst utan dolda hörn och med god överblick. Rummet fortsätter sedan under plattformen för tunnelbanans Blåa linje mot en anslutning till Stockholm Citys centrala mellanplan. Figur 4-66 Vy från anslutning Stockholm Citys centrala mellanplan mot Lila gångens passage under tunnelbanans blåa linje. Figur 4-67. Station T-Centralen på Roslagsbanan, Lila gången. . 61 (67) I den första delen av Lila gången, innanför glaset i plattformarnas ändar, återkommer de runda formerna på väggarna i rummet. Formen minskar dolda hörn och ger en bättre överblick över rummet. Närmare uppgången till delen under tunnelbanans Blåa linje synliggörs berget delvis mellan en tydlig pelarstruktur. När resenärerna tagit sig vidare via lyftet från plattformsnivån kommer de sprutbetongklädda bergytorna på vägg och ovan undertaket att synliggöras ytterligare. Plattformsrummets vertikala undertakspaneler återkommer i en mindre version och ramar in rummet och delvis döljer de tekniska installationerna som planeras finnas i taket. Golvet utförs i natursten som känns igen från övriga delar i den nya stationen. Längs med de frilagda sprutbetongsväggarna kommer en sockel att finnas. I sockeln fälls belysning in som accentuerar bergets form. Figur 4-68 Lila gångens passage under tunnelbanans Blåa linje Figur 4-69 Lila gångens gemensamma rum i plattformsändarna. 62 (67) 4.6.6.1 Anslutning tunnelbanans Blåa linje Från Lila gången kommer resenärerna kunna ta sig vidare till tunnelbanans Blåa linje. Tunnelbanan ligger ovanför Roslagsbanan och anslutningen utförs med tre rulltrappor och en fristående hiss som alla ansluts direkt på den blå plattformen närmast uppgången mot Sergels torg. De tre rulltrapporna kommer placeras i ett högt och långsmalt rum med inramning av kulörsatta och sprutbetongklädda bergväggar. Tunnelbanans plattformsrum är helhetsgestaltat med konst av konstnären Per Olof Ultvedt och kännetecknas av den blåa och vita sprutbetongen med målade bladrankor. Mötet med Roslagsbanan ska utformas tillsammans med affärsförvaltare konst på trafikförvaltningen och konstnärens dödsbo. Från plattformen på Blåa linjen kommer man kunna se rakt över de nya rulltrapporna genom ett högt glasparti ned till Lila gången och över till den trapphall som leder upp till blå-gången. Golvet på Blåa linjens plattform återställs efter Roslagsbanans byggnation lika dagens utseende. 4.6.6.2 Anslutning tunnelbanans Röda/Gröna linje och pendeltåg Lila gången kommer ansluta till Stockholm Citys centrala mellanplan vid den plats som idag är en nod för byten mellan pendeltåg, tunnelbanans Blåa linje samt tunnelbanans Röda och Gröna linje. När resenärerna närmar sig rulltrapporna upp till Stockholm Citys centrala mellanplan öppnas rummet upp på höjden. Det höga rummet kommer ge resenärerna god utblick uppåt och nedåt vilket bidrar till ökad trygghet och orientering. Ovan och längs med rulltrapporna kommer den kulörsatta sprutbetongen utgöra en tydlig gestaltning. Längs med rulltrapporna utförs en inglasad snedhiss och genom glaset kommer visuell kontakt att finnas mellan resenärerna, något som är viktigt för tryggheten. Rummet mellan Roslagsbanan och tunnelbanan blir en övergångszon mellan trafikslagen. Material och kulör kommer att under en sträcka definiera att man rör sig från ett trafikslag till ett annat. Golvet utförs även här av terrazzo och val av mönstersättning och kulör ska komplettera den befintliga stationsmiljön inom station Stockholm City. Figur 4-70 Vy från plattform tunnelbanans blåa linje mot anslutning till Roslagsbanan. Figur 4-71 Sektion genom Lila gången och anslutning mot tunnelbanans blåa linje. 63 (67) 4.6.7 Ovanjordsanläggningar Station T-Centralen kommer ha två teknikanläggningar ovan mark som gestaltas i samklang med sin kontext och smälter in i den trafikala miljön. Schaktöverbyggnaderna utformas som låga socklar och med ett horisontellt galler ovanpå. Ytskiket på socklarna utförs i ett robust material som spelar ihop med stadsbilden. Där en schaktöverbyggnad kommer ligga i anslutning till en gaturefug binds de två funktionerna ihop och bildar ett objekt i gatan. Gemensamt för de båda schaktöverbyggnaderna är att de placeras centriskt i gatumiljön och trafiken kommer fortsatt kunna passera på vardera sida om överbyggnaden. 4.6.7.1 Luftutbytesschakt Mäster Samuelsgatan På Mäster Samuelsgatan mellan Drottninggatan och Malmskillnadsgatan planeras två separata schakt med gemensam schaktöverbyggnad. Det ena schaktet har funktionen att förse stationen med friskluft i händelse av brand. Det andra schaktet har dubbla funktioner för servicetunneln, både för luftutbyte och brandgasevakuering. Genom gallret i toppen kommer ventilering ske ut i det fria. Figur 4-72 Situationsplan läge för luftutbytesschakt Mäster Samuelsgatan. Figur 4-73 Illustration luftutbytesschakt Mäster Samuelsgatan. Figur 4-74 Sektion luftutbytesschakt Mäster Samuelsgatan. 64 (67) 4.6.7.2 Brandgas- och luftutbytesschakt för spår Olof Palmes gata På Olof Palmes gata placeras en schaktöverbyggnad. Schaktet kommer ha dubbla funktioner för stationens ventilation. Delvis för tryckutjämning av luften i spårtunnlarna när tågen anländer till stationen och som brandgasevakuering genom att föra ut brandgaser från stationen till det fria om en brand skulle uppstå. Figur 4-75 Situationsplan läge för brandgas- och luftutbytesschakt Olof Palmes gata. Figur 4-76 Illustration brandgas- och luftutbytesschakt Olof Palmes gata. Figur 4-77 Sektion brandgas- och luftutbytesschakt Olof Palmes gata. 65 (67) 5 Fortsatt utveckling av projektet Gestaltningsprogrammet och andra samrådsdokument beskriver projektet baserat på de utformningsförslag som tagits fram sommaren och hösten 2025. Därefter har utformningen vidareutvecklats parallellt med framtagandet av samrådshandlingarna och kan i vissa avseenden ha förändrats. Om en ny version av gestaltningsprogrammet tas fram efter samråd, ska den fortsatta bearbetningen inklusive ökad detaljering, redovisas i det. 66 (67) Vi vill veta vad du tycker! Lämna dina synpunkter på webben: regionstockholm.se/samradrbc Det går också bra att skicka e-post till: samrad.rbc@sl.se eller brev till: Region Stockholm Trafikförvaltningen Lindhagensgatan 100 105 73 Stockholm Skriv "TN 2024–1060 Samråd Roslagsbanan till city Järnvägsplan" i ämnesraden eller på kuvertet. Insända synpunkter blir offentliga handlingar och personuppgifter hanteras i enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR). Lämna dina synpunkter senast den 12 oktober 2026. Scanna QR-koden för att komma till samrådets webbsida. Där finns handlingar för samrådet och synpunkter kan lämnas direkt via ett formulär. Trafikförvaltningen, Region Stockholm 105 73 Stockholm Lindhagensgatan 100 Telefon: 08-123 316 00 --- [Remiss - Inbjudan till samråd för Roslagsbanan till city mellan 15 september och 12 oktober.pdf] Roslagsbanan till city Planbeskrivning Järnvägsplan Samrådshandling Datum: 2026–09-15 2 (116) • Titel: Roslagsbanan till city – Planbeskrivning Järnvägsplan • Uppdragsledare: Per Reiland, Sweco • Projektledare: Nina Isberg, trafikförvaltningen, Region Stockholm • Bilder och illustrationer: Trafikförvaltningen om inte annat anges • Diarienummer: TN 2024–1060 • Dokumentstatus: Godkänd • Datum: 2026-09-15 • Distributör: Trafikförvaltningen, Region Stockholm 3 (116) Innehållsförteckning 1 Projektet Roslagsbanan till city ................................................................................... 10 1.1 Det här är Roslagsbanan till city ............................................................................. 10 1.2 Därför behövs Roslagsbanan till city ...................................................................... 10 1.3 Tidigare utredningar och beslut ............................................................................. 10 1.4 Planläggningsprocessen.......................................................................................... 14 1.5 Tillståndsansökan för vattenverksamhet ................................................................ 15 2 Mål ............................................................................................................................... 17 2.1 Projektets ändamål och effektmål .......................................................................... 17 2.2 Projektspecifika hållbarhetsmål ............................................................................. 18 2.3 Regionala, nationella och globala mål .................................................................... 19 3 Förutsättningar ............................................................................................................ 23 3.1 Befintlig bebyggelse och verksamheter................................................................... 23 3.2 Trafik och resenärer ................................................................................................ 25 3.3 Stads- och regional utveckling ............................................................................... 30 3.4 Sociala värden och barnperspektiv ......................................................................... 32 3.5 Miljö och hälsa ........................................................................................................ 33 3.6 Riksintressen .......................................................................................................... 36 3.7 Tekniska förutsättningar och krav ..........................................................................38 4 Planförslaget och alternativ ......................................................................................... 42 4.1 Avgränsning ............................................................................................................ 42 4.2 Vald lokalisering ..................................................................................................... 43 4.3 Planförslaget ........................................................................................................... 44 4.4 Bortvalda lokaliseringar och utformningar med motiv .......................................... 66 4.5 Drift och underhåll ................................................................................................. 69 4.6 Vatten och avlopp ................................................................................................... 70 5 Byggprocess ................................................................................................................. 73 5.1 Så byggs Roslagsbanan till city ............................................................................... 73 5.2 Ytbehov under byggtiden ........................................................................................ 75 6 Effekter och konsekvenser ...........................................................................................83 6.1 Befintlig bebyggelse och verksamheter...................................................................83 6.2 Trafik och resenärer ................................................................................................83 6.3 Stads- och regional utveckling ............................................................................... 84 6.4 Sociala värden och barnperspektiv ........................................................................ 84 6.5 Miljö och hälsa ....................................................................................................... 84 6.6 Riksintressen ......................................................................................................... 84 6.7 Byggtid .................................................................................................................... 85 7 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått ........................................................................ 86 7.1 Skyddsåtgärder som ska fastställas ....................................................................... 86 4 (116) 7.2 Övriga åtgärder och andra försiktighetsmått ........................................................ 86 8 Markanspråk och dess konsekvenser för pågående markanvändning ........................ 87 8.1 Permanenta markanspråk ...................................................................................... 87 8.2 Tillfälligt markanspråk (T1-T7) ............................................................................. 89 9 Samlad bedömning ...................................................................................................... 91 10 Markåtkomst och fastighetsbildning ........................................................................... 92 10.1 Tillvägagångssätt för permanent markåtkomst ...................................................... 92 10.2 Tillvägagångssätt för tillfällig markåtkomst ........................................................... 94 11 Genomförande och finansiering .................................................................................. 95 11.1 Parter och avtal ....................................................................................................... 95 11.2 Tidplan .................................................................................................................... 96 11.3 Kommunala planer ................................................................................................. 96 11.4 Finansiering .......................................................................................................... 107 12 Tillstånd och dispenser .............................................................................................. 108 12.1 Samråd enligt kapitel 12 § 6 miljöbalken .............................................................. 108 12.2 Strandskydd .......................................................................................................... 108 12.3 Biotopskydd .......................................................................................................... 108 12.4 Tillståndsprövning enligt miljöbalken .................................................................. 108 12.5 Intrång i fornlämningar ........................................................................................ 109 12.6 Intrång i byggnadsminne ...................................................................................... 109 12.7 Artskyddsdispens .................................................................................................. 109 12.8 Rivningslov ........................................................................................................... 109 12.9 Bygglov.................................................................................................................. 109 12.10 Marklov ................................................................................................................. 109 12.11 Tillstånd enligt ordningsstadgan .......................................................................... 109 12.12 Tillstånd för transport av farligt avfall .................................................................. 110 12.13 Anmälan om schakt i förorenade områden .......................................................... 110 12.14 Anmälan om förorenat vatten............................................................................... 110 12.15 Tillstånd för störande arbeten .............................................................................. 110 12.16 Trafikanordningsplan ........................................................................................... 110 12.17 Tillstånd för dispenstrafik .................................................................................... 110 12.18 Tillstånd för påverkan på kollektivtrafik .............................................................. 110 13 Fortsatt arbete ............................................................................................................ 111 13.1 Fortsatt projektering .............................................................................................. 111 13.2 Miljösäkring och miljöuppföljning ........................................................................ 111 14 Referenser ...................................................................................................................112 15 Ord- och begreppslista ............................................................................................... 114 5 (116) Läsanvisning Detta dokument utgör planbeskrivningen tillhörande järnvägsplanen för Roslagsbanans förlängning till city. Järnvägsplanen upprättas av Region Stockholm för att kunna reglera lokalisering och utformning av anläggningen med de skyddsåtgärder som är nödvändiga samt möjliggöra den åtkomst av mark som behövs för att kunna bygga och driva Roslagsbanans förlängning till city. Den här planbeskrivningen beskriver anläggningen och de överväganden som gjorts vid val av lokalisering och utformning. Valet av lokalisering kan även studeras i tidigare genomförda utredningar. Kapitel 1 beskriver bakgrunden till projektet och motiv för utbyggnaden. Kapitlet redogör också för tidigare utredningar och beslut samt en beskrivning av planläggningsprocessen. Kapitel 2 beskriver de mål som projektet utgått från. Kapitel 3 beskriver förutsättningar för utbyggnaden, så som befintlig bebyggelse och verksamheter, befintlig kollektivtrafik, sociala värden, miljö, riksintressen och slutligen tekniska förutsättningar och krav som varit styrande. Kapitel 4 beskriver planförslaget med motiv till både valda och bortvalda alternativ. Kapitel 5 beskriver byggprocessen och ytbehov under byggtid. Kapitel 6 beskriver effekter och konsekvenser som planförslaget medför på befintlig bebyggelse och verksamheter, trafik och resenärer, stads- och regional utveckling, sociala värden, miljö och hälsa, riksintressen samt påverkan under byggtid. Kapitel 7 beskriver skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Kapitel 8 beskriver behov av markanspråk, dess konsekvenser och vad det innebär för berörda fastighetsägare och rättighetshavare. Kapitel 9 redovisar en samlad bedömning av måluppfyllelsen för projektet. Kapitel 10 beskriver hur markåtkomst och fastighetsbildning planeras. Kapitel 11 beskriver vilka parter som ingår i projektet, vilka avtal som finns, tidplanen för utbyggnaden, kommunala planer som berörs samt fastighetsrättsliga åtgärder. Kapitel 12 redovisar de tillstånd och dispenser som behövs för projektet. Kapitel 13 redovisar fortsatt arbete i form av uppföljning och kontroller under byggtiden samt frågor som ska hanteras eller utredas. Kapitel 14 innehåller referenser som använts för underlag. Kapitel 15 innehåller en ord- och begreppslista. 6 (116) Sammanfattning Syftet med detta samråd är att ge information och få synpunkter på planförslaget för projektet Roslagsbanan till city. Efter samrådet sammanställs alla synpunkter och svar i en samrådsredogörelse. När järnvägsplanen är klar ställs den ut för granskning och då finns det återigen möjlighet att lämna synpunkter. Bakgrund Region Stockholm ska förlänga Roslagsbanan i tunnel från station Universitetet, via Odenplan till T-Centralen, se Figur 1 och Figur 2. Det gör resan mellan kommunerna i nordost och centrala Stockholm snabbare och smidigare, samtidigt som trängseln på tunnelbanans röda linje mellan T- Centralen och Tekniska högskolan minskar. När utbyggnaden är färdig läggs sträckan mellan Universitetet och Stockholms östra ner. Järnvägsplanen behandlar därför inte vad som kommer att ske med den delen. Planförslaget Den nya spåranläggningen planeras bli totalt cirka 4,2 kilometer, varav cirka 3,8 kilometer planeras under mark i tunnel. Tunnelsträckan planeras bestå av cirka 3,7 kilometer bergtunnel och resterande 100 meter av betongtunnel. Spåranläggningen beräknas få ett maximalt djup på cirka 80 meter under jord. Ingång till de nya stationerna vid Odenplan och T-Centralen planeras att ske via befintliga tunnelbaneentréer och biljetthallar, vilket innebär att inga nya entréer anläggs ovan jord. Figur 1. Illustrativ spårprofil som visar norr till vänster och söder till höger. I figuren syns även målpunkter ovan jord samt befintliga underjordsanläggningar. 7 (116) Figur 2. Översikt av planerad spårlinje och stationslägen vid Odenplan och T-Centralen. Roslagsbanan planeras förlängas under jord strax söder om station Universitetet. Tunnelmynning De nya spåren planeras att anslutas till befintliga spår vid den södra plattformsänden på station Universitetet. Tunnelmynningen planeras inom Kungliga Nationalstadsparken, mellan station Universitetet och Roslagsvägen. Strax söder om station Universitetet planeras spåren att förläggas i jordskärning för att sedan fortsätta in i ett betongtråg. Efter betongtråget planeras spåren att gå in i en bergskärning, för att därefter fortsätta in i en betongtunnel under Roslagsvägen innan en bergtunnel tar vid strax söder om Roslagsvägen. Spårtunnlar, servicetunnel och tvärtunnlar Järnvägen planeras att gå i en dubbelspårstunnel på stora delar av sträckan, utom i anslutning till respektive station, där spåren kommer att separeras i enkelspårstunnlar för att ge plats åt mittplattformar vid stationerna. Strax norr om station T-Centralen fördelas de två spåren till fyra spår innan de ansluter till den nya stationen. Station T-Centralen blir ny ändstation för Roslagsbanan. En servicetunnel planeras anläggas för service- och räddningsfordon, utrymning samt för att rymma järnvägstekniska installationer. Servicetunneln föreslås att gå parallellt med spårtunneln, längs den östra sidan. En tillfartsväg vid Albano planeras att anslutas till den längsgående servicetunneln. Tillfartsvägen planeras att användas löpande för drift- och underhållsarbete, för att exempelvis service- och räddningsfordon ska kunna nå den nya spårtunneln, samt utgöra utrymningsväg från servicetunneln och spårtunneln. Servicetunneln och spårtunneln planeras att kopplas ihop genom tvärtunnlar som ska anläggas ungefär var 300:e meter. Tvärtunnlarna ska fungera som brandslussar och utrymningsvägar om 8 (116) tågen skulle behöva utrymmas på sträckan mellan stationerna. Tunnlarna varierar i utformning utifrån utrymmesbehov. Station Odenplan Roslagsbanans station vid Odenplan innebär att två plattformsrum anläggs cirka 50 meter under torgnivån på Odenplan. Stationen planeras utformas med två spår och en mittplattform på 190 meter. Plattformen föreslås avgränsas med bergpelare mitt i plattformen och blir därmed uppdelad i två plattformssidor. Delarna förbinds med fyra tvärpassager varav två ansluter via rulltrappor upp mot den befintliga biljetthallen under Odenplan respektive till tunnelbanan och Citybanan. Station T-Centralen Roslagsbanans station vid T-Centralen planeras att lokaliseras cirka 50 meter under jord. Föreslagen station utformas med fyra spår, två mittplattformar och blir ändstation för Roslagsbanan. De två mittplattformarna blir 190 meter långa och kommer placeras i två separata plattformsrum. På plattformarnas mitt föreslås en uppgång som leder till ett gemensamt mellanplan. Mellanplanet planeras att ansluta till det befintliga norra mellanplanet för pendeltåget och vidare till befintlig entré på Vasagatan. En anslutning till tunnelbanan planeras vid plattformarnas södra ändar, där resenärer kan förflytta sig till T-Centralens tunnelbanelinjer via rulltrappor och hissar. Det planeras även för anslutning till Citybanans centrala mellanplan. Anläggningar ovan jord Eftersom de nya stationerna vid Odenplan och T-Centralen kommer att anslutas via befintliga entréer planeras inga nya stationsbyggnader att anläggas ovan jord. Anläggningar som planeras ovan jord utgörs av ett brandgasschakt i Observatorielunden, ett luftutbytesschakt på Mäster Samuelsgatan samt ett kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata. Därutöver planeras det även för en teknikbyggnad i anslutning till tunnelmynningen vid station Universitetet. Byggprocess Byggandet av Roslagsbanan till city omfattar bland annat stationer, spårtunnlar, servicetunnlar och arbetstunnlar samt anläggningens tillhörande funktioner. Olika byggmetoder kommer att användas för de olika anläggningsdelarna. För att bygga bergtunnlarna planeras konventionell borrning och sprängning att användas som byggmetod. På platser där bergytan ligger under marknivå måste jorden ovanför schaktas bort innan bergarbeten kan påbörjas. För byggarbeten i jord används ofta stödkonstruktioner för att minska omfattningen av jordschakten, hindra inträngning av jordmassor och grundvatten samt för stabilitet. Innanför stödkonstruktionen kan jordmassorna schaktas ur utan risk för ras eller skred. Under projektets byggtid kommer det att behövas ytor för arbetstunnlar, arbetsområden samt transportvägar till och från arbetsområden. Arbetstunnlar används under byggtiden för att ge åtkomst till arbetsområden under jord. Totalt planeras tre arbetstunnlar att användas; arbetstunnel Albano, arbetstunnel Bellevue och arbetstunnel Klassföreståndaren. Arbetsområden behövs i anslutning till respektive arbetstunnels mynning, vid tunnelmynningen för spårtunneln samt vid ovanjordsschakter. Inom arbetsområdena kommer etableringsområden att finnas för upplag av exempelvis byggmaterial samt uppställning av arbetsbodar, arbetsmaskiner och fordon. 9 (116) Markanspråk Förlängningen av Roslagsbanan till city innebär att mark och utrymmen behöver tas i anspråk, dels permanent, dels tillfälligt under byggtiden. Detta redovisas i järnvägsplanens plankartor. Det permanenta markanspråket syftar till att säkerställa tillräckliga rättigheter till mark och utrymme för anläggningen. Ovan jord behövs ytor för schaktöverbyggnader, teknikbyggnad och tillfartsväg. Under jord behövs plats för spårtunnlar, stationsutrymmen, servicetunnlar och tvärtunnlar. Det tillfälliga markanspråket ska säkerställa tillräckliga rättigheter för att kunna bygga ut Roslagsbanan. Efter avslutad byggnation kommer ytor för tillfälligt markanspråk att återlämnas och återställas, om inte annat överenskommes med fastighetsägaren. Effekter och konsekvenser av projektet Förlängningen av Roslagsbanan skapar en ny, smidigare och snabbare resa in till city för resenärer från nordost. Den nya sträckningen av Roslagsbanan kommer att förbättra kapaciteten för kollektivtrafik i regionen och avlasta befintliga tunnelbanelinjer, främst Röda linjen mellan T- Centralen och Tekniska högskolan, som är hårt belastad i dagsläget. Om en del av resenärerna som reser norrut på morgonen i stället väljer Roslagsbanan kan det ge en avlastning på Röda linjen mellan T-Centralen och Östermalmstorg. Avlastning för befintliga pendeltågslinjer och tunnelbanelinjer bidrar till en jämnare fördelning av trafiken över hela nätverket vilket ger mindre trängsel och en förbättrad resenärsupplevelse. Projektet är en del av Sverigeförhandlingen, vilket innebär att berörda kommuner, regioner och staten gemensamt finansierar utbyggnad av infrastruktur mot att berörda kommuner bygger nya bostäder. Den förbättrade tillgängligheten till centrala Stockholm har potential att stimulera ökat byggande och urban förtätning längs den befintliga sträckningen, utöver de bostäder som är villkorade genom Sverigeförhandlingen. Den regionala utvecklingen stärks eftersom förlängningen av Roslagsbanan till city bidrar till ett mer integrerat kollektivtrafiknätverk och gör det lättare för människor att pendla mellan arbete, hem och fritidsaktiviteter. För resenärer med målpunkter i närheten av station Stockholms östra, exempelvis studenter och yrkesverksamma vid Kungliga Tekniska högskolan, innebär den nya sträckningen av Roslagsbanan en försämring. En annan negativ konsekvens är att ökad trafik till kollektivtrafiknoder som Odenplan och T-Centralen kan leda till ökad trängsel, vilken kan påverka resenärers upplevelse negativt och öka risken för förseningar. Förlängningen av Roslagsbanan till city försenar stadsutvecklingen i Albano med negativa konsekvenser för fastighetsägare och Stockholms akademiska verksamhet. Effekter och konsekvenser för miljö och hälsa samt riksintressen under drifttiden beskrivs i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. Påverkan under byggtid beskrivs i miljöprövningens samrådsunderlag. Effekter och konsekvenser för aspekter kopplade till sociala värden och barnperspektiv beskrivs i järnvägsplanens sociala konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys för både drift- och byggtid. Innehållet i dessa dokument kommer att sammanfattas och redovisas i planbeskrivningen till granskningshandlingen. 10 (116) 1 Projektet Roslagsbanan till city I detta kapitel redogörs för bakgrunden till projektet och dess motiv, tidigare utredningar och beslut, planläggningsprocessen samt järnvägsplanens avgränsning. 1.1 Det här är Roslagsbanan till city Region Stockholm ska förlänga Roslagsbanan i tunnel från station Universitetet, via Odenplan till T-Centralen. Det gör resan mellan kommunerna i nordost och centrala Stockholm snabbare och smidigare. Dessutom minskar trängseln på tunnelbanans röda linje mellan T-Centralen och Tekniska högskolan. När utbyggnaden är färdig läggs sträckan mellan Universitetet och Stockholms östra ner. 1.2 Därför behövs Roslagsbanan till city Stockholmsregionen växer och allt fler människor behöver ett effektivt sätt att ta sig till arbete, studier och fritidsaktiviteter. Därför behöver kollektivtrafiken byggas ut och förstärkas. En del av det är att utveckla Roslagsbanan för framtidens resande. I dag är restiderna mellan kommunerna i nordost och övriga regionen långa. Antalet resande med Roslagsbanan beräknas öka kraftigt under kommande år. De flesta av dem byter till och från tunnelbanans röda linje vid Stockholms östra. Det gör bland annat att det redan nu blir mycket trångt på tunnelbanan mellan Tekniska högskolan och T-Centralen. Trafiken i rusningstid är redan så tät att det inte går att minska trängseln med fler tåg. 1.3 Tidigare utredningar och beslut Flera utredningar och beslut har föregått framtagandet av järnvägsplanen för förlängningen av Roslagsbanan till city. I detta avsnitt redovisas dessa i kronologisk ordning, med fokus på åtgärdsvals- och idéstudien, Sverigeförhandlingen, samråd inför betydande miljöpåverkan samt genomförda lokaliseringsutredningar. 1.3.1 Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län 2014 Åtgärdsvalsstudien avgränsades till att utreda tillgängligheten mellan kommunerna i nordostsektorn, som hör till de kommuner som växer snabbast i Stockholmsregionen, och övriga Stockholmsregionen. Studien genomfördes i nära samarbete mellan trafikförvaltningen (Region Stockholm), Trafikverket och Stockholm Nordost, som inkluderar kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. Dialog fördes även med övriga berörda kommuner, inklusive Solna och Stockholm, samt med Region Stockholm (dåvarande Stockholms läns landsting) Tillväxt, Miljö och Regionplanering (TMR) och länsstyrelsen. 11 (116) I studien utvärderades flera olika kollektivtrafiklösningar för att öka kapaciteten. De som föreslogs tas vidare till en fördjupad utredning var: • förlängningar av Roslagsbanan till Centralen eller Odenplan • förlängning av Tvärbanan från Solna till den regionala kärnan Täby-Arninge • ny tunnelbanelinje i stråket Odenplan till Täby-Arninge • förlängning av Roslagsbanan till Rimbo. Att förlänga Roslagsbanan till city var den åtgärd som bedömdes ge störst nytta. Tunnelbanealternativen sågs även över parallellt i Stockholmsförhandlingen (Region Stockholm, Trafikverket, Stockholm nordost, 2014). 1.3.2 Sverigeförhandlingen 2017 Sverigeförhandlingen var ett initiativ från Sveriges regering för att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige och få förbättrad kollektivtrafik samt ett ökat bostadsbyggande i storstäderna. Förhandlingen innebär att berörda kommuner, regioner och staten gemensamt finansierar utbyggnad av infrastruktur mot att berörda kommuner bygger nya bostäder. I januari år 2017 tecknade staten, Region Stockholm och berörda kommuner avtal om fyra stora kollektivtrafiksatsningar, varav Roslagsbanan till city var en av dem (SOU, 2017). 1.3.3 Samråd inför beslut om betydande miljöpåverkan 2021 Under år 2021 presenterades ett samrådsunderlag med syfte att informera om projektet och utgöra underlag för att ge bidrag till det fortsatta utredningsarbetet (Region Stockholm, 2021). Ett viktigt syfte med samrådsunderlaget var att utgöra underlag för länsstyrelsen för att ta beslut om betydande miljöpåverkan. Samrådsunderlaget beskrev översiktligt bakgrunden till projektet, det arbete som hade påbörjats med lokaliseringsutredningen samt den fortsatta planeringsprocessen. Den 28 oktober år 2o22 beslutade Länsstyrelsen i Stockholms län att projektet Roslagsbanan till city kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det innebär att en miljöbedömning ska göras och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram för järnvägsplanen. Länsstyrelsen beslut grundar sig bland annat på den bedömda påverkan på Kungliga Nationalstadsparken, särskilt avseende natur och kulturmiljö, grundvatten samt etablering av mer storskalig infrastruktur i ett redan påverkat landskap. Detta omfattar bland annat att järnvägen går i tråg inom parken och att tunneln passerar under parken. I beslutet betonas också påverkan på höga kulturmiljövärden inom områden som är utpekade som riksintresse för kulturmiljövården. Vidare tar länsstyrelsen upp att avsänkta grundvattennivåer kan ge påverkan på brunnar, infrastruktur, naturmiljöer, kulturhistoriska värden samt eventuella fornlämningar samt risker kopplat till påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten. 1.3.4 Lokaliseringsutredning Roslagsbanan till city 2021– 2024 I detta avsnitt beskrivs arbetet med lokaliseringsutredning för projektet, uppdelad på Lokaliseringsutredning och Lokaliseringsutredning Norr. Se sammanfattning samt redovisning av vald lokalisering i kapitel 4.2. 1.3.4.1 Lokaliseringsutredning 2021–2022 Under åren 2021 och 2022 genomförde Region Stockholm en lokaliseringsutredning för Roslagsbanan till city som låg till grund för Region Stockholms ställningstagande om val av lokalisering. 12 (116) Ett flertal utredningsalternativ för en framtida förlängning av Roslagsbanan till city togs fram och utvärderades mot projektets ändamål och effektmål. Samtliga alternativ innebar en tunnel under innerstaden och en slutstation som kopplar till T-Centralen samt att befintlig station Stockholms östra lades ner. Möjligheten att etablera en ny station under jord vid Stockholms östra analyserades, men bedömdes inte vara genomförbart. De olika utredningsalternativen analyserades därefter utifrån ett flertal effekter och konsekvenser såsom restid, påverkan på miljö och omgivning, kostnader och risker. I februari år 2023 beslutade trafiknämnden i Region Stockholm att det fortsatta arbetet ska utgå från alternativ Grön D från Lokaliseringsutredning (Region Stockholm, 2023). 1.3.4.2 Lokaliseringsutredning Norr 2024 Lokaliseringsutredningen följdes upp av fördjupningsstudier av valt alternativ. Bland annat genomfördes en utökad kontroll av befintliga underjordsanläggningar, som visade att den valda korridoren medförde ett flertal konflikter med befintliga underjordsanläggningar. På sträckan mellan Odenplan och T-Centralen framkom att konflikterna kunde undvikas genom ändringar av spårlinjen inom den valda korridoren. På sträckan norr om Odenplan krävdes så pass stora förändringar att spårlinjen behövde dras utanför den beslutade korridoren. Därför beslutade Region Stockholm att genomföra en fördjupad lokaliseringsutredning för den norra delen. Den fördjupade lokaliseringsutredningen, benämnd Lokaliseringsutredning Norr, genomfördes under år 2024. I arbetet utreddes sju alternativa lokaliseringar för sträckan mellan Universitetet och Odenplan, se Figur 3. Samtliga alternativ analyserades utifrån restid, påverkan på miljö och omgivning, kostnader och risker samt uppfyllnad av ändamålen. Den 24 september år 2024 beslutade trafiknämnden i Region Stockholm att anta alternativ K från Lokaliseringsutredning Norr (Region Stockholm, 2024a). 13 (116) Figur 3. Aktuella utredningsalternativ från Lokaliseringsutredning Norr (Region Stockholm, 2024a). Motiv till vald lokalisering Den valda korridoren bedömdes vara mest fördelaktig eftersom den hade hög måluppfyllelse gällande förbättrad tillgänglighet och minskad trängsel i kollektivtrafiksystemet, hänsyn till naturmiljö samt ingen påverkan av vibrationer eller stomljud under drifttiden. Alternativet bedömdes även innebära en acceptabel omgivningspåverkan. Den valda korridoren hade också den lägsta investeringskostnaden. Skillnaderna mellan utredningsalternativen beträffande hydrologiska aspekter bedömdes som små och med vedertagna åtgärder bedömdes negativa effekter kunna hanteras i samtliga alternativ. De valda stationslägena Odenplan och T-Centralen stärks ytterligare som kollektivtrafiknoder genom det valda alternativet och ger invånare i nordostkommunerna tillgång till fler målpunkter av olika slag utan att behöva byta trafikslag. 14 (116) Bortvalda lokaliseringar med motiv Inom arbetet med Lokaliseringsutredning åren 2021–2022 togs ett större antal lokaliseringsalternativ fram och analyserades. Alternativ valdes bort på grund bland annat genomförbarhet och risker kopplat till konflikter med andra underjordsanläggningar. Alternativ valdes också bort på grund av att den samhällsekonomiska investeringskostnaden bedömdes bli hög samt mindre bra förutsättningar för att nå effektmålet att värna natur- och kulturvärden (Region Stockholm, 2023). I Lokaliseringsutredning Norr studerades sju alternativ för sträckning mellan station Odenplan och station Universitetet varav sex valdes bort. Bortval grundades på genomförbarhetsrisker, investeringskostnader och låg måluppfyllelse. För mer information om lokaliseringsutredningen, se Roslagsbanan till city, Lokaliseringsutredning och Roslagsbanan till city, Lokaliseringsutredning Norr (Region Stockholm, 2024a). 1.4 Planläggningsprocessen Lagen om byggande av järnväg (1995:1649) tillämpas vid byggnation av ny järnväg och reglerar hur processen för att ta fram en järnvägsplan sker. Järnvägsplanen säkerställer tillgång till den mark som behövs för att förlänga Roslagsbanan. I planläggningsprocessen, se Figur 4, utreds var och på vilket sätt järnvägen ska byggas, samtidigt som transportinfrastrukturen samordnas med övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning. Förutom Region Stockholm deltar även andra samhällsaktörer, såsom berörda kommuner, myndigheter och privata aktörer. Figur 4. Illustration av planläggningsprocessen för järnvägsplan. 1.4.1 Samråd Samråd är en del av planläggningsprocessen och innebär att Region Stockholm inhämtar synpunkter och kunskap från allmänhet, enskilda som berörs, myndigheter och organisationer. Synpunkter och information kan lämnas löpande under hela planläggningsprocessen. Vid ett antal angivna tillfällen under processen genomför Region Stockholm aktiviteter där handlingar hålls tillgängliga för allmänhet och berörda med möjlighet att inkomma med synpunkter. Under samrådsprocessen ska Region Stockholm samråda med Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad, övriga berörda kommuner, de enskilda som särskilt berörs och den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Även övriga relevanta statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda ska inkluderas i samrådsprocessen. Samrådsprocessen inleddes under första kvartalet år 2025 med ett samråd om arbetstunnlar och arbetsområden. 15 (116) Under hösten 2026 genomförs ett samråd avseende hela planförslaget. Yttranden som inkommer under samråden sammanställs och besvaras i en samrådsredogörelse, utifrån hur de bedöms kunna omhändertas i den vidare utformningen av projektet. Samrådsredogörelsen görs tillgänglig för allmänhet och berörda på Region Stockholms hemsida. Samråden inom projektet samordnas med projektets tillståndsansökan för vattenverksamhet (miljöprövning) och Stockholms stads arbete med detaljplaner. Detta kallas för samordnat planförfarande, se vidare avsnitt 1.4.3. 1.4.2 Granskning och fastställelse Efter den sista genomförda samrådsaktiviteten färdigställs järnvägsplanen utifrån inkomna synpunkter och eventuell ny information från de övriga utredningar som utförts under tiden för samrådsprocessen. Därefter ställs järnvägsplanen ut för granskning, tillsammans med av länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning. Under granskningen är det möjligt att lämna synpunkter på järnvägsplanen. De inkomna synpunkterna sammanställs och besvaras i ett granskningsutlåtande och eventuella slutjusteringar av järnvägsplanen görs. Region Stockholm begär därefter att länsstyrelsen ska yttra sig över planen. När länsstyrelsen tillstyrkt det slutliga planförslaget överlämnas det till Trafikverket för fastställelse. Se kapitel 11.2 för mer information om när granskning och fastställelse planeras att ske. 1.4.3 Samordnat planförfarande Samordnat förfarande innebär att arbetet med järnvägsplanen enligt lagen om byggande av järnväg samordnas med Stockholms stads arbete med detaljplaner enligt plan- och bygglagen (2010:900). Det innebär även att samma samråd kan tillgodoräknas i både järnvägsplanens och detaljplanens planprocess. En järnvägsplan får enligt lagen om byggande av järnväg (1995:1649) inte stå i strid mot en gällande detaljplan. Därför genomför Stockholms stad en översyn av de detaljplaner som berörs samt om nya detaljplaner behöver tas fram, parallellt med Region Stockholms arbete med järnvägsplanen. I en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden inom kommunen. Som en del av ett samordnat planförfarande har Region Stockholm säkerställt att den fastighetsförteckning och samrådskrets som tagits fram för järnvägsplanen även uppfyller kraven i plan- och bygglagen för Stockholms stads detaljplaner. Det samordnade förfarandet ger också kommunen möjlighet att i detaljplaneprocessen använda den miljökonsekvensbeskrivning som tagits fram för järnvägsplanen. I granskningsskedet upprättas separata planhandlingar för järnvägsplanen respektive detaljplaner som ska beslutas om enligt lag om byggande av järnväg respektive plan- och bygglagen. Detaljplanerna och järnvägsplanen planeras att ställas ut för granskning under samma period. Stockholms stad beslutar efter granskningen att anta detaljplanerna. För järnvägsplanen är det Trafikverket som prövar och fattar beslut om att fastställa järnvägsplanen. 1.5 Tillståndsansökan för vattenverksamhet Ett tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) krävs för att få leda bort grundvatten under bygg- och drifttiden samt för tillsättning av vatten till grundvattenmagasin, så kallad skyddsinfiltration. Eftersom tunnlar och stationer för Roslagsbanan till city anläggs under jord kommer grundvatten att läcka in, framför allt under byggtiden, men även till viss del under drifttiden. Detta 16 (116) grundvatten behöver ledas bort och vid behov kommer även skyddsinfiltration att genomföras för att motverka negativa effekter av grundvattenbortledningen. För tillståndsansökan tas en miljökonsekvensbeskrivning och andra ansökningshandlingar fram. De ska redovisa hur anläggningen byggs, hur grundvatten kan läcka in i anläggningen, hur vattnet tas omhand, vilken påverkan det kan få på omgivningen och hur påverkan hanteras så att risken för negativa konsekvenser minskar eller uteblir. Handlingarna innehåller även information om de omgivningsstörningar som kan uppkomma under byggtiden. De omfattar bland annat buller, vibrationer och utsläpp till vatten. Mark- och miljödomstolen prövar ansökan och beslutar om vilka villkor som ska gälla för inläckage av grundvatten, omgivningspåverkan och miljöstörningar under bygg- och drifttiden för Roslagsbanan till city. 17 (116) 2 Mål I detta kapitel presenteras mål som kopplas till projektet. Först redogörs för de projektspecifika ändamålen och effektmålen. Därefter presenteras de projektspecifika hållbarhetsmålen. Slutligen redovisas övriga relevanta och övergripande mål på regional, nationell och internationell nivå. 2.1 Projektets ändamål och effektmål Ändamålen är projektets övergripande mål och kan ses som syftet med projektet. Effektmålen beskriver tillsammans med ändamålen vad projektet ska bidra till. De kan ses som en precisering av ändamålen i form av vilka kvaliteter och funktioner som ska uppnås. Ändamålen och effektmålen redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Projektets ändamål med tillhörande effektmål. ÄNDAMÅL EFFEKTMÅL Öka tillgängligheten mellan nordostsektorn och centrala Stockholm samt mellan nordostsektorn och regionala kärnor • Förbättrad tillgänglighet med kollektivtrafik • Förbättrad tillgänglighet mellan nordostkommunerna och centrala Stockholm samt de regionala kärnorna • Öka resandet med kollektivtrafik Bidra till att skapa ett tillförlitligt och kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem • Minska trängseln i kollektivtrafiksystemet mellan nordostsektorn och centrala Stockholm genom att stärka den spårbundna trafikens kapacitet • Bidra till ett tillförlitligt kollektivtrafiksystem Bidra till ett socialt och miljömässigt hållbart transportsystem samt bidra till stadsutveckling med ett ökat bostadsbyggande • Värna natur- och kulturvärden • Begränsa påverkan på människor, mark och vatten under bygg- och drifttid • Begränsa klimatpåverkan och energianvändning under byggtiden • Öka tillgången till målpunkter för olika resenärsgrupper • Möjliggöra ett ökat bostadsbyggande 18 (116) 2.2 Projektspecifika hållbarhetsmål Utöver ovan nämnda ändamål och effektmål har projektet tagit fram hållbarhetsmål. Till dessa har indikatorer identifierats, se Tabell 2. Hållbarhetsmålen omfattar vad projektet ska uppnå under dess genomförande, det vill säga på resan mot att realisera ändamålen. Därmed kompletterar ändamålen och hållbarhetsmålen varandra. Tabell 2. Projektets hållbarhetsmål, indikatorer och underlag/bedömning för måluppfyllnad. HÅLLBARHETSMÅL INDIKATORER Trafiksystemet ska anpassas till ett förändrat klimat och klimatpåverkan i bygg- och driftskede ska begränsas 1. Trafiksystemet utformas driftsäkert med hänsyn till ett förändrat klimat (vind, ökad nederbörd, fukt, torka, värme). 2. Utsläpp av växthusgaser från bygg- och anläggning – koldioxidekvivalenter. 3. Energianvändning i driftskedet – kWh. Stadens och landskapets värden ska värnas 4. Bevarande och förstärkning av ekosystemtjänster. 5. Värna boendemiljö, luftkvalitet, med mera. Risk för störning i byggskede och i drift. Jämlikheten mellan människor och jämställdhet mellan könen ska öka genom social inkludering, delaktighet och öppenhet 6. Tillgång till kollektivtrafik för olika socioekonomiska grupper. 7. Systematiskt arbetssätt för att säkerställa en universell utformning som till exempel integrerar barnperspektivet och skapar dialog och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. 8. Bidra till en ökad sysselsättning med samarbeten, praktikplatser och att sysselsättningskrav ställs i upphandling. 9. Vara anpassad så att alla ska kunna (och våga) resa kollektivt och känna sig trygga, med särskild hänsyn till barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. 10. Möjliggöra byten som är korta, tillgängliga, säkra. 11. Bytespunkter ska upplevas trygga, överblickbara (både dag- och kvällstid) och integrerade i närområdet. 19 (116) 2.3 Regionala, nationella och globala mål Regionala, nationella, globala mål, styrdokument och strategiska ramverk med koppling till stads- och regional utveckling, trafik samt miljö och hållbarhet som redogörs för nedan är: • Regionalt trafikförsörjningsprogram • Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050 • Stockholms stads översiktsplan 2018 • Transportpolitiska mål • Miljökvalitetsmål • Barnkonventionen • Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål 2.3.1 Regionalt trafikförsörjningsprogram Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är ett centralt dokument för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län (Region Stockholm, 2024b). Ett nytt trafikförsörjningsprogram fastställdes i september år 2024. Det anger behov och en långsiktig strategisk inriktning för kollektivtrafiken fram till år 2035. Programmet innehåller mål och utgår från den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (se nedan, 2.3.2). Kollektivtrafiken ska bidra till den regionala utvecklingen och klimatomställningen. Utvecklingen av kollektivtrafiken sammanfattas i tre teman: • Hållbar mobilitet • Tillgänglig region • Ansvarsfullt kollektivtrafiksystem Nio mål preciserar inriktningen, vilka redovisas i Figur 5. Figur 5. Trafikförsörjningsprogrammet målmodell för 2035 (Region Stockholm, 2024b). 20 (116) 2.3.2 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050 Stockholmsregionens regionala utvecklingsplan (RUFS 2050) antogs år 2018 och anger hur regionen ska utvecklas fram till år 2050, med delmål till år 2030 (Region Stockholm, 2018). Region Stockholm har under våren 2026 antagit en ny regional utvecklingsplan. Utvecklingsplanen (Region Stockholm, 2018) innehåller regionala prioriteringar fram till år 2026, där en förlängning av Roslagsbanan till Odenplan och T-Centralen är utpekad. I RUFS 2050 redogörs för vikten av en god regional tillgänglighet och att utveckla ett hållbart transportsystem. Befintliga problem med trängsel på tunnelbanan och i pendeltågssystemet beskrivs. Även projekt som ingår i Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingen, så som Roslagsbanan till city, lyfts som satsningar för att öka kapaciteter i transportsystemet. Visionen i RUFS 2050 är att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Fyra långsiktiga mål har formulerats: • En tillgänglig region med god livsmiljö • En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region • En ledande tillväxt- och kunskapsregion • En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp 2.3.3 Stockholms stads översiktsplan 2018 Stockholms stads översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i februari år 2018. Översiktsplanen beskriver hur bebyggelsen och mark- och vattenanvändningen ska kunna utvecklas på lång sikt (Stockholms stad, 2018). I översiktsplanen finns en förlängning av Roslagsbanan från Universitetet i tunnel via en ny station vid Odenplan och vidare till T-Centralen utpekad. I planen lyfts målsättningar avseende en sammanhängande stad och en god tillgänglighet i transportsystemet, inte minst mellan de norra och södra delarna av regionen. Vidare belyses vikten av pendeltågssystemets roll i kollektivtrafiken. Översiktsplanen pekar ut fyra mål för stadsbyggandet: • En växande stad, attraktiv för människor, företag och besökare från hela världen. • En sammanhängande stad som är tillgänglig och sammanlänkad, där det är enkelt att röra sig mellan stadsdelar och där människor med olika bakgrund kan mötas i vardagen. • God offentlig miljö som kännetecknas av trygga, välgestaltande och levande stadsrum, god tillgång till stadskvaliteter och möjlighet till delaktighet och engagemang. • En klimatsmart och tålig stad som genom effektiv markanvändning och transporteffektiv stadsstruktur minskar klimatpåverkan, hushåller med resurser och är robust inför klimatförändringar och andra påfrestningar. En fördjupad översiktsplan har tidigare tagits fram för Kungliga Nationalstadsparken, som bland annat omfattar området vid Universitetet och Albano. Nationalstadsparken utgör ett riksintresse med ett särskilt skydd i miljöbalken. Skyddet hanterar helheten i det historiska landskapet och omfattar både natur- och parklandskapet och de exploaterade områdena (Stockholm stad, 2009). En separat fördjupad översiktsplan från 2008 finns även för den del av nationalstadsparken som ligger inom Solna stad. 21 (116) 2.3.4 Transportpolitiska mål En utgångspunkt för alla åtgärder inom transportområdet är de transportpolitiska målen som regering och riksdag har satt upp (Regeringskansliet, u.å). Övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet specificeras med funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Under hänsynsmålet finns etappmål till år 2030 gällande utsläpp av växthusgaser, som ska minska till 70 procent år 2030 jämfört med år 2010, och om antalet döda och allvarligt skadade i all trafik, som ska halveras respektive minskas med 25 procent till år 2030. 2.3.5 Miljökvalitetsmål Sveriges miljömålssystem består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål. Sveriges miljömål utgör det nationella genomförandet av den miljömässiga dimensionen av FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030 (Sveriges miljömål, u.å). Generationsmålet är ett övergripande mål som anger inriktningen för miljöarbetet och den samhällsomställning som behöver ske. Riksdagens definition av målet anges nedan. ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till, bland annat att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden samt trygga en god hushållning med resurserna och ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga. De 10 mål som bedöms relevanta för förlängningen av Roslagsbanan listas nedan. • Begränsad klimatpåverkan • Frisk luft • Giftfri miljö • Levande sjöar och vattendrag • Grundvatten av god kvalitet • Myllrande våtmarker • Levande skogar • Ett rikt odlingslandskap • God bebyggd miljö • Ett rikt växt- och djurliv 2.3.6 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs av FN:s generalförsamling år 1989 (Barnombudsmannen, 2026). Den innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och är ett rättsligt bindande internationellt avtal för de länder som 22 (116) anslutit sig. Länderna har alla åtagit sig att göra sitt yttersta för att barns rättigheter ska respekteras. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som tillsammans utgör en helhet. Alla artiklar i barnkonventionen är viktiga, men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn och som är konventionens grundpelare: • Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. • Artikel 3: Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beatakts vad som bedöms vara barnets bästa. • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. • Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Andra artiklar från barnkonventionen som bedöms vara relevanta för Roslagsbanans förlängning till city är: • Artikel 23: Barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället. • Artikel 24: Barn har rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård samt rehabilitering. • Artikel 28: Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla. • Artikel 31: Barn har rätt till lek, vila och fritid. Sverige har sedan den 1 januari år 2020 en särskild barnrättslag. Lagtexten motsvarar barnkonventionen. Barnkonsekvensanalyser syftar till att stärka det som är barnets bästa i enlighet med FN:s barnkonvention. Begreppen definieras och diskuteras mer ingående i den barnkonsekvensanalys som har tagits fram för förlängningen av Roslagsbanan till city. 2.3.7 Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål FN:s globala hållbarhetsmål antogs år 2015 och innehåller 17 övergripande mål med 169 underliggande delmål och strategier. De omfattar sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter av hållbarhet. Målen är samverkande och odelbara. Målen ska vara genomförda till år 2030, därav namnet Agenda 2030 (Globala målen, u.å). De tre delmålen 9.1, 9.4 och 11.2 har direkta kopplingar till Roslagsbanans utbyggnad till city. Delmålen handlar om att bygga ut och rusta upp kollektivtrafiken samt att säkerställa att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla. 23 (116) 3 Förutsättningar I detta kapitel beskrivs förutsättningar för förlängningen av Roslagsbanan. I kapitlet redogörs för befintlig bebyggelse och verksamheter, befintlig och framtida kollektivtrafik och resenärsmängder samt för planerad stadsutveckling i området. Därutöver beskrivs förutsättningar för sociala värden, miljö och hälsa, riksintressen samt tekniska förutsättningar och krav för anläggningen. Sträckan som utgör förlängningen av Roslagsbanan till city planeras att gå genom delar av centrala Stockholm. Den föreslagna förlängningen börjar vid befintlig station Universitetet och leds vid den norra delen av området Albano ner i tunnel. Järnvägsanläggningen planeras att passera under delar av Kungliga Nationalstadsparken och Campus Albano. Därefter fortsätter den planerade förlängningen söderut till Roslagstull och vidare under Vasastaden för att nå station Odenplan. Från station Odenplan fortsätter den planerade förlängningen under Norrmalm för att ansluta ändstation T-Centralen. Figur 6 visar föreslagen sträckning för Roslagsbanans förlängning till city. Figur 6. Översiktskarta över områden och platser i anslutning till Roslagsbanans förlängning till city. 3.1 Befintlig bebyggelse och verksamheter Den norra delen av Roslagsbanans nya sträckning går genom Kungliga Nationalstadsparken som utgörs av park- och skogsområden samt delvis bebyggda områden. Nationalstadsparken har mycket höga natur- och kulturvärden och utgör riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken . I den norra delen finns även flera byggnader för kulturverksamhet, bland annat Kungliga 24 (116) Vetenskapsakademien som ligger i anslutning till station Universitetet. Flera av byggnaderna i anslutning till station Universitetet och den planerade tunnelmynningen utgör byggnadsminnen och har synnerligen högt eller högt kulturhistoriskt värde. Vid station Universitetet ligger Stockholms universitet och campusområdet Frescati med bland annat idrottsanläggningen Frescatihallen och Stockholms universitetsbibliotek. I direkt anslutning till stationen ligger även Lilla Frescati koloniförening med 80 odlingslotter. Längs med Brunnsvikens östra strand finns rekreation i form av exempelvis kanotklubb, roddförening och strandbad. Här ligger även Frescatis hage med campus för Stockholms universitet. En annan viktig utbildningsnod är Campus Albano som utvecklats under de senaste åren. I området finns både studentbostäder och ett stort antal lokaler för utbildning och forskning, bland annat Alba Nova Universitetscentrum. Området kring Stockholms universitet och Campus Albano genomkorsas av Roslagsvägen, som söder om Albano ansluter till Valhallavägen och Cedersdalsgatan. Kungliga Tekniska högskolan (KTH) ligger öster om planerad förlängning, i närområdet till Stockholms östra. Järnvägsanläggningen planeras att gå under Roslagsvägen och Bellevueparken. I Bellevueparken finns bland annat Carl Eldhs Ateljémuseum. I anslutning till Bellevueparken finns Wenner-Gren Center med event- och konferenslokaler. I Bellevueparken finns det även lekplats, café och bollplan. I den norra delen av parken finns båtplatser och en båtklubb. Efter Bellevueparken går den planerade järnvägsanläggningen under Vasastaden som består av tät stadsbebyggelse. Här finns bostäder, flera byggnader med kulturvärde, vårdinrättningar, grund- och gymnasieskolor samt ett antal parker för rekreation. I Vasastaden ligger Odenplan som är en viktig mötesplats. Odenplan utgör en betydelsefull kollektivtrafiknod med tunnelbanans gröna linje, pendeltågslinjer, stombussar och flera innerstadsbussar. Området kring Odenplan karaktäriseras av ett intensivt folkliv med många butiker, caféer, restauranger och bostäder som ger ett flöde av människor under många av dygnets timmar. Vid Odenplan ligger även Gustaf Vasa kyrka som har ett högt kulturhistoriskt värde. Efter Vasastaden och Odenplan passerar den planerade järnvägsanläggningen Norrmalm (city) med en hög koncentration av arbetsplatser, bostäder, samt restauranger, barer, butiker och hotell som skapar stadsliv och rörelse under dygnets alla timmar. Här finns även mycket service samt målpunkter för kultur och nöjen. Slutligen ansluter den planerade järnvägsanläggningen station T-Centralen. Området kring T- Centralen har ett stort flöde av människor. Stationen är belägen i direkt anslutning till Stockholms centralstation med fjärr- och regionaltåg inom Sverige samt internationellt. Direkt anslutning finns även till pendeltågsstationen Stockholm City och Spårväg City samt resterande tunnelbanelinjer. Därutöver finns andra målpunkter i området som butiker, varuhus, hotell, kulturbyggnader och bibliotek. I området ligger bland annat Sergels torg som är en välkänd mötesplats. 25 (116) 3.2 Trafik och resenärer 3.2.1 Kollektivtrafik I nordöstra Stockholm utgörs den kollektiva stomtrafiken i huvudsak av två spårtrafiksystem, Roslagsbanan och tunnelbanans röda linje (Region Stockholm, 2023). Roslagsbanan och Röda linjen går relativt parallellt längs en sträcka från stationerna Stockholms östra och Tekniska högskolan och vidare norrut tills sträckningarna delar sig ungefär vid stationerna Mörby och Danderyds sjukhus. Det finns även bussar som trafikerar till och från nordostkommunerna. Busslinjerna ansluter till Röda linjen främst vid Mörby centrum, Danderyds sjukhus och Tekniska högskolan. Roslagsbanan går i dag mellan Stockholms östra och Kårsta, Österskär samt Näsbypark nordost om Stockholm, se Figur 7. Stockholms östra/Tekniska högskolan är i dag en viktig bytespunkt där resenärer som kommer norrifrån med Roslagsbanan kan byta till Röda linjen, men även till stombussar och innerstadsbussar. Tre linjer trafikerar banan, linje 27 mot Kårsta, linje 28 mot Österskär och linje 29 mot Näsbypark. Linjerna delar spår mellan Stockholms östra och Djursholms Ösby, där linje 29 svänger av. Linje 27 och 28 fortsätter därefter på samma spår fram till Roslags Näsby station. Den totala linjelängden är 65 kilometer och det finns 39 stationer längs med banan. Röda linjen har fyra grenar som går från Mörby centrum och Ropsten i norr till Fruängen och Norsborg i sydväst. Linjen har totalt 36 stationer och stannar bland annat vid T-Centralen. Vid Odenplan finns i dag spårförbindelser för pendeltåget i form av Citybanan och tunnelbanans gröna linje, vilka även trafikerar T-Centralen. Vid T-Centralen finns även tunnelbanans blåa linje samt ett antal andra spårförbindelser för regional och nationell kollektivtrafik. På Röda linjen är det sträckan mellan Mörby centrum och Stadion som tar hand om en stor del av resande till och från nordostsektorn, genom byte till anslutande bussar och Roslagsbanan. 26 (116) Figur 7. Roslagsbanans sträckning och linjer (Region Stockholm, 2025). Generellt sett är marknadsandelen för kollektivtrafikresor i nordostsektorn låg. Den stora ytan och relativt utspridda bebyggelsen gör det svårt att kollektivtrafikförsörja hela området på ett effektivt och attraktivt sätt. Enligt lokaliseringsutredningen för Roslagsbanan till city beror den låga andelen resande med kollektivtrafiken på långa restider inom kollektivtrafiken och att det krävs ett eller flera byten för att nå delar av centrala Stockholm eller andra delar av regionen. Marknadsandelen för resor till och från innerstan är något högre än för resor i andra riktningar, vilket beror på att kollektivtrafiken är bättre utbyggd för resor mot innerstan (Region Stockholm, 2023). Stora bytespunkter som Danderyds sjukhus och Tekniska högskolan är inte optimalt utformade för att effektivt hantera alla resenärer. Det uppstår lätt trängsel som ytterligare förlänger restiden. Bytena vid stationerna är tidskrävande och upplevs som obekväma (Region Stockholm, 2023) 27 (116) 3.2.2 Station Odenplan Odenplan är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiknätet i Vasastaden. Vid Odenplan finns pendeltåg, tunnelbana, stombusslinjer och flera stadsbusslinjer, se Figur 8. Vid Odenplan finns den befintliga tunnelbanestationen för Gröna linjen som byggdes på 1950-talet. Gröna linjen går mellan Hässelby strand i norr och Farsta strand, Skarpnäck eller Hagsätra i söder. En förlängning av Gröna linjen mellan Odenplan och Arenastaden planeras att öppna för trafik år 2028. En genomsnittlig vintervardag år 2024 var det 38 600 påstigande resenärer på Gröna linjens station Odenplan (SL, 2025). Citybanans station Stockholm Odenplan öppnades för pendeltågstrafik år 2017. Citybanans station är belägen under och i direkt anslutning till tunnelbanans station. Figur 8. Kollektivtrafik vid planerat stationsläge Odenplan. 28 (116) 3.2.3 Station T-Centralen T-Centralen är den mest trafikerade stationen i Stockholms tunnelbana. Stationen är belägen i direkt anslutning till Stockholms centralstation med fjärr- och regionaltåg inom Sverige samt internationellt. Direkt anslutning finns även till pendeltågsstationen Stockholm City och Spårväg City. Uppgångar till markplan från T-Centralen finns vid Sergels torg, Klarabergsgatan, Vasagatan och Klara Vattugränd. I Figur 9 syns kollektivtrafiken i området kring den planerade stationen. Den befintliga stationsmiljön under jord vid T-Centralen är redan i dag en komplex miljö. Här finns den äldre tunnelbanestationen för de röda och gröna tunnelbanelinjerna i två våningar, relativt nära markytan. Här finns även Blåa linjens nyare station belägen på en djupare nivå. En genomsnittlig vintervardag år 2024 var det cirka 157 000 påstigande resenärer på T-Centralens tunnelbanelinjer, uppdelat på 63 400 påstigande för Gröna linjen, 61 100 för Röda linjen och 32 500 påstigande för Blåa linjen (SL, 2025). Figur 9. Kollektivtrafik vid planerat stationsläge T-Centralen. 29 (116) 3.2.4 Befintliga resenärsmängder Resandesiffror i detta avsnitt baseras på Region Stockholms officiella rapport Fakta om SL och länet 2022 och från statistik från SL (SL, 2025). Under en genomsnittlig vintervardag år 2024 hade Roslagsbanan totalt cirka 50 000 påstigande. Röda linjen hade under samma period cirka 390 000 påstigande. En sammanställning över antal påstigande för varje år sedan år 2014 redovisas i Tabell 3. Resandet minskade under pandemiåren 2020 och 2021 men ökade sedan från år 2022 och framåt igen. Antalet påstigande, särskilt på Röda linjen, var år 2024 ännu inte uppe i samma nivåer som före pandemin. Tabell 3. Antal påstigande (tusental) på Roslagsbanan och Röda linjen en vintervardag 2014–2024 (SL, 2025). Ingen data 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Roslagsbanan 39 42 48 40 48 53 34 34 45 49 50 Röda linjen 476 488 503 506 513 508 307 265 342 386 390 Den station med flest antal påstigande per dygn längs Roslagsbanan år 2024 var Stockholms östra med 13 900 påstigande en genomsnittlig vintervardag. Därefter kommer Åkersberga och Täby centrum med 3 500 respektive 3 400 påstigande per dygn vardera. Röda linjen mellan Mörby centrum och Stadion är en av de mest belastade tunnelbanegrenarna i Stockholm. Flest påstigande på denna sträcka har station Tekniska högskolan som en genomsnittlig vintervardag år 2024 hade 18 400 påstigande per dygn. 3.2.5 Bedömda framtida resenärsmängder I planeringen av Roslagsbanans förlängning har trafikprognoser tagits fram för att bedöma det framtida resandet. Utan en förlängning planeras trafiken utökas till 20 tåg per timme under morgonens maxtimme i riktning mot Stockholms östra station. Denna trafikering bedöms dock inte vara tillräcklig för att möta den prognosticerade efterfrågan. Prognoserna visar att resandet på Roslagsbanan förväntas öka kraftigt till år 2050, till cirka 127 000 påstigande per dygn utan en förlängning (Region Stockholm, 2024c). Med en förlängning till Odenplan och T-Centralen tillsammans med vissa investeringar längre ut i systemet möjliggörs ett utökat trafikupplägg med upp till 24 tåg per timme under morgonens maxtimme. Samtidigt ökar det prognosticerade resandet till drygt 175 000 påstigande per dygn år 2050 (Region Stockholm, 2024c). Tunnelbanans röda linje (mellan Mörby centrum och Stadion) hade knappt 79 000 påstigande per dygn år 2019. Resandet på denna sträcka beräknas öka med cirka 65 procent till omkring 130 000 per dygn år 2050 (Region Stockholm, 2024c). Redan i dag är kapacitetsutnyttjandet högt på den centrala delen av Röda linjen, särskilt mellan Tekniska högskolan och T-Centralen. Möjligheterna att öka kapaciteten är begränsade och kapacitetstaket bedöms nås omkring år 2050. En förlängning av Roslagsbanan bidrar därför till att avlasta tunnelbanan och möta den ökade efterfrågan på resor. 30 (116) 3.3 Stads- och regional utveckling Stockholms län växer snabbt. Fram till år 2050 beräknas regionens invånarantal växa med cirka en miljon invånare, räknat från år 2021 (Region Stockholm, 2019). Hälften av regionens befolkning beräknas vara bosatta i Stockholms stad och nordostkommunerna Danderyd, Vallentuna, Täby och Österåker. Det kollektiva resandet från nordostkommunerna sker i dag till stor del på Roslagsbanan och via tunnelbanans röda linje samt bussar. I anslutning till den planerade förlängningen av Roslagsbanan till city förekommer ett flertal gällande detaljplaner. En preliminär redovisning av vilka detaljplaner som bedöms bli påverkade redovisas i kapitel 11.3. Stockholms stad samt Vallentuna, Täby, Österåkers och Danderyds kommuner har tagit fram planeringsstrategier. Planeringsstrategin är ett verktyg enligt PBL 3 kapitlet 23 § som ersätter aktualitetsprövningen av översiktsplanen. Sammantaget bedöms planeringsstrategierna inte medföra några förändrade kommunala ställningstagande av betydelse för Roslagsbanans förlängning till city. Nedan redovisas några huvuddrag i översiktsplanerna för Stockholms stad och de fyra kommunerna i nordostsektorn som Roslagsbanan berör: Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker. Dessutom sammanfattas några viktiga delar i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050) samt ambitionerna i samarbetet Stockholm Nordost (StoNo). 3.3.1 Stockholms stad I Stockholms stads översiktsplan fastslås att Stockholm ska vara en klimatsmart, växande stad med sammanhållande stadsmiljöer där det byggda och det gröna samspelar. Före år 2040 ska Stockholm vara fossilbränslefritt. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras i Stockholms stad. Stockholm har ett väl utbyggt kollektivtrafiksystem och andelen som reser kollektivt är hög i ett nationellt och internationellt perspektiv. Kollektivtrafiken ska fortsätta utgöra stommen i Stockholms transportsystem. Stockholmsförhandlingen år 2013 och Sverigeförhandlingen år 2017 ligger bakom satsningar på utbyggd kollektivtrafik. Stockholms stad ska samtidigt vidta åtgärder för att minska biltrafiken (Stockholms stad, 2018). Beslutade kollektivtrafiksatsningar som nämns i översiktsplanen är tunnelbana Odenplan-Hagastaden-Arenastaden, tunnelbana Kungsträdgården-Nacka/Söderort, tunnelbana Akalla-Barkarby, tvärbana Norra Ulvsunda-Kista- Helenelund, tunnelbana Fridhemsplan-Älvsjö, Roslagsbanan till T-Centralen samt Spårväg Syd Älvsjö-Skärholmen-Flemingsberg. Stadsutvecklingsprojekt som nämns i översiktsplanen och som är relevanta för Roslagsbanans förlängning är bland annat att mark frigörs för bostäder vid nuvarande Stockholms östra. Albano är också ett område för stadsutveckling och kommer att utgöra en nod inom Vetenskapsstaden, mellan Hagastaden, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Översiktsplanen lyfter också att Roslagsvägens barriäreffekt för människor, växter och djur behöver minskas (Stockholms stad, 2018). Utvecklingsplanerna för Hagastaden syftar till att knyta samman Vasastaden med Karolinska sjukhusområdet i Solna genom tät stadsbebyggelse med främst bostäder. Området inriktas även på ”life science” med verksamheter inom bioteknik, läkemedel, medicinteknik, forskning, kontor och handel. Hagastaden får dessutom en ny tunnelbanestationen på den nya grenen mot Arenastaden, med uppgångar vid Torsplan och Nya Karolinska i Solna (Stockholms stad, 2025a). Vid Centralstationen pågår ett detaljplanearbete för en överdäckning av spårområdena mellan Kungsgatan, Klarabergsviadukten, Centralstationen och Vattugatan så att mark kan frigöras. Det möjliggör för nya kontor, handel och parkmiljöer. Ett av målen och syftet med planarbetet är att Centralstationsområdet blir en mer integrerad del av city (Stockholms stad, 2025b). 31 (116) 3.3.2 Danderyds, Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner Danderyds översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den 11 maj år 2022. Danderyds kommun har stora pendlingsströmmar både in och ut från kommunen. Cirka 12 000 av Danderydsborna arbetar utanför kommunen och merparten av dem pendlar till Stockholms stad (Danderyds kommun, 2022). Roslagsbanans förlängning till Odenplan och T-Centralen medför en bättre koppling till centrala Stockholm och det regionala kollektivtrafiknätet enligt översiktsplanen. Täbys översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den 19 april år 2022. Täby ska utvecklas med kvalitet och genom omsorgsfull planering (Täby kommun, 2022). Inriktningen i översiktsplanen är att stadsutveckling och mer omfattande bebyggelseutveckling i första hand ska ske i den regionala stadskärnan Täby centrum-Arninge, i kommundelscentrum och i närheten till Roslagsbanans stationer. Bostadsutveckling i närheten av Roslagsbanan ska prioriteras. I översiktsplanen framgår det att det uppstår ett behov av förlängda perronger på Roslagsbanans stationer. Detta för att kunna trafikera med längre tåg i samband med förlängningen av Roslagsbanan till city. Vallentunas översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den 27 augusti år 2018. Roslagsbanan med dess fem stationer inom kommunen ses som en ryggrad för den fysiska utvecklingen av kommunen. Bebyggelseutveckling och förtätning ska ske i anslutning till stationslägen längs Roslagsbanan, med syftet att förhindra en utglesning av bebyggelsen och skapa förutsättningar för hållbart resande. Enligt Sverigeförhandlingen har kommunen åtagit sig att bygga 5 650 nya bostäder i stationsnära lägen (Vallentuna kommun, 2018). Översiktsplanen för Österåkers kommun antogs av kommunfullmäktige under år 2018. I centralorten Åkersberga planeras det mesta av den nya bebyggelsen att fokuseras till området kring Roslagsbanans stationer. Bebyggelsen ska förtätas och nya flerbostadshus byggas i goda kollektivtrafiklägen. Enligt Sverigeförhandlingen har kommunen åtagit sig att bygga cirka 7 000 bostäder till år 2035 i stationsnära lägen (Österåkers kommun, 2018). Österåker har även som mål att skapa 7 000 nya arbetstillfällen till år 2040. Kommunen ser Roslagsbanans förlängning till city som en utökad möjlighet för centralorten Åkersberga att bli en integrerad del av Stockholms arbetsmarknad och att fler personer ska välja att pendla in till kommunen jämfört med att pendla ut. 3.3.3 Stockholm Nordost Stockholm Nordost är ett samarbete mellan de sex kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker, Norrtälje och Vaxholm. Syftet med samarbetet är att stärka regiondelens position inom Stockholmsregionen genom att skapa och tillvarata förutsättningar för utveckling i kommunerna. I en gemensam vision beskrivs önskad utveckling inom områdena stadsstruktur, transportsystem, näringslivsutveckling och regional stadskärna (Stockholm Nordost, u.å). Visionen är att verka för 100 000 nya invånare fram till år 2030. Därför ska 40 000 nya bostäder och 50 000 arbetsplatser skapas inom de sex kommunerna. Några prioriteringar i visionen är Roslagsbanans förlängning till city samt Roslagsbanans förlängning till Arlanda. Önskemål finns också om tvärförbindelser i kollektivtrafiknätet mellan Stockholm Nordost och övriga regiondelar (Stockholm Nordost, u.å). 32 (116) 3.3.4 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050 Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050) är framtagen av Region Stockholm och ligger till grund för regionens strategiska planering, regionala strukturfondsprogram och infrastrukturplaner. RUFS 2050 skapar förutsättningar för ett mer hållbart resande. Kombinationen av beslutade investeringar i transportinfrastrukturen och en sammanhållen bebyggelsestruktur bidrar till att skapa fler områden där kollektivtrafiken blir ett konkurrenskraftigt alternativ (Region Stockholm, 2018). RUFS 2060 antogs i maj 2026. Samtliga planeringsförutsättningar för utredningen av Roslagsbanans förlängning till city utgår från RUFS 2050. 3.4 Sociala värden och barnperspektiv Social hållbarhet handlar om att bygga ett jämlikt och inkluderande samhälle där en hållbar utveckling kommer alla grupper till del. För stads- och transportplanering innebär det bland annat att motverka rumslig segregation, utjämna skillnader i livsvillkor och att verka för ett samhälle där alla grupper kan vistas och röra sig på jämlika villkor. Kollektivtrafiken är särskilt betydelsefull för att öka rörelsefrihet och tillgänglighet för grupper som saknar tillgång till bil. Bland dessa återfinns grupper som barn, äldre, personer med olika funktionsnedsättningar samt invånare med låga inkomster och invånare i socioekonomiskt utsatta livssituationer. I detta avsnitt ges en övergripande beskrivning av de sociala aspekter som är relevanta för projektet samt hur dessa avgränsas i järnvägsplanen. Redovisningen syftar till att tydliggöra vilka sociala planeringsfrågor som kan bli aktuella, inklusive frågor kopplade till jämlikhet, trygghet, tillgänglighet och barns perspektiv. Mer information finns i projektets sociala konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys, där även förutsättningar för sociala värden redovisas. Förutsättningarna för sociala värden och barnperspektiv kommer att sammanfattas och redovisas i planbeskrivningen till granskningshandlingen. 3.4.1 Mobilitet Mobilitet handlar om människors möjlighet att förflytta sig. Mobilitet hänger tätt samman med hur lätt det är att ta sig till viktiga målpunkter. Mobilitet omfattar även vilka resurser en person har att tillgå till själva förflyttningen, såväl materiella som ekonomiska. 3.4.2 Jämlikhet och jämställdhet Begreppet jämlikhet utgår från principen om alla människors lika värde, oavsett etnisk tillhörighet, sexualitet, funktionsnedsättning, utbildning, ekonomi, ålder och kön med mera. Jämlikhet handlar om fördelning av nyttor och kostnader och att ge människor likvärdiga möjligheter. Jämställdhet handlar, till skillnad från jämlikhet, specifikt om likvärdighet mellan könen. 3.4.3 Folkhälsa Folkhälsa omfattar alla aspekter av hälsa, såväl psykisk, fysisk som social. Psykisk hälsa handlar om hur vi mår känslomässigt och påverkas av exempelvis goda och trygga relationer, boende, stress, arbete och fritid, motion etcetera. Fysisk hälsa handlar om hur kroppen mår och fungerar där upplevt välbefinnande, sjukdom och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Social hälsa handlar 33 (116) om kontakter och relationer med andra människor samt känslan av sammanhang och samhörighet. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. 3.4.4 Tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället. Barn har svårare än vuxna att bedöma trafiksituationer, vilket kan krävas för att undvika olyckor. För kvinnor, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning är det viktigt att beakta hela resan, inklusive själva resan med kollektivtrafiken, stationer och vägen till och från stationen. Personer med funktionsnedsättningar kan uppleva olika typer av barriärer som kan begränsa deras dagliga mobilitet. Barriärer kan vara både fysiska hinder som nivåskillnader eller andra typer av hinder, så som miljöer där det är svårt att orientera sig. 3.4.5 Trygghet Trygghet handlar om upplevelse av säkerhet och upplevs olika av olika människor. Detta medför att det skiljer sig åt beträffande hur olika faktorer påverkar människors känsla av trygghet respektive otrygghet och hur detta i sin tur påverkar deras resande. Grupper som i större utsträckning upplever otrygghet i kollektivtrafiken är kvinnor, äldre, barn och ungdomar samt personer med funktionsnedsättning. Trygghetskänslan är generellt störst under vardagar mitt på dagen, när det är många människor i rörelse. Vissa personer kan dock uppleva otrygghet i situationer med många människor i rörelse och trängsel. 3.4.6 Barnperspektiv FN:s barnkonvention blev lag i Sverige 1 januari år 2020. Det innebär att barnperspektivet inte längre är ett perspektiv bland andra, utan det finns en lag som ska följas och prövas. Nedan beskrivs viktiga begrepp översiktligt, vilka definieras mer ingående i järnvägsplanens barnkonsekvensanalys. I en barnkonsekvensanalys är formuleringen barnets bästa central. Principen ska alltid beaktas och väger tungt. Det finns även två olika perspektiv som är relevanta i arbetet med barnkonsekvensanalyser: • barnets perspektiv • barnperspektiv Barnets perspektiv definieras som barns syn på sitt eget liv och sin omvärld. Vuxna kan bara ta del av barnets perspektiv när barnet själv berättar. Barnperspektiv är de vuxnas tolkning av barnens behov och barndomens villkor. 3.5 Miljö och hälsa I detta avsnitt beskrivs de miljö- och hälsoaspekter som bedömts vara relevanta för järnvägsplanen. Syftet är att tydliggöra vilka planeringsfrågor som är relevanta för respektive aspekt och som behöver beaktas i utformningen av anläggningen. Förutsättningar avseende miljö och hälsa redovisas i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. Dessa förutsättningar kommer att sammanfattas och redovisas i planbeskrivningen till granskningshandlingen 34 (116) 3.5.1 Stads- och landskapsbild Landskapets fysiska förutsättningar och människans tolkning av dessa kallas landskapsbild. Landskapsbilden är starkt kopplad till både nutida och kulturhistorisk markanvändning och till naturvärden i form av naturtyper, topografi och markegenskaper. Landskapsbilden kan alltså ses som en sammanfattning av alla komponenter i landskapet, såväl fysiska som upplevda. Med stadsbild avses det övergripande visuella intrycket av en stads arkitektur och byggda miljö. I begreppet stadsbild ingår även den rumsliga dimensionen, det vill säga den rumsliga upplevelsen av stads- och gaturummen. För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.1.1 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 3.5.2 Kulturmiljö Begreppet kulturmiljö avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större avsnitt av landskapet, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt utnyttjade stads- eller industriområden såväl som extensivt påverkade skogs- eller fjällandskap. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.1.2 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 3.5.3 Naturmiljö Naturmiljö som begrepp avser naturtyper, livsmiljöer, arter och ekologiska funktioner. Naturvärdet är kopplat till den natur som bidrar till biologisk mångfald eller fyller en ekologisk funktion. För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.1.3 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 3.5.4 Rekreation och friluftsliv Rekreation avser aktiviteter som genomförs för att må bra och få återhämtning. Rekreationsaktiviteter är ofta naturligt kopplade till naturen och tätorts- eller bostadsnära naturområden. Friluftsliv avser vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse. Forskningen visar tydligt att tillgång till grönområden har positiva effekter på människors fysiska och psykiska hälsa. Områden och platser för rekreation och friluftsliv kan utgöras av större sammanhängande naturområden, såväl som mindre inslag i den tätbebyggda staden. Träddungar, enstaka träd och bostadsnära platser med grönska, samt utsikter mot växtlighet och vatten, bidrar också till betydande rekreationsvärden. Rekreationsvärden finns även i byggda miljöer såsom idrottsanläggningar, spontana idrottsplatser och lekplatser. För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.2.1 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 3.5.5 Buller och stomljud Ljud som uppfattas i ett område skapar en ljudmiljö. Upplevelsen av ljudmiljön kan bero på exempelvis exponeringstid, frekvens och typ av ljud. I ljudmiljön är buller sådant ljud som anses vara oönskat och skapar således en negativ ljudmiljö. Buller kan spridas genom luften men också som så kallat stomljud. Stomljud är ljud som först överförs som en vibration i fasta material, berg, byggnadens stomme och så vidare för att sedan, som luftburet ljud, nå mottagarens öra. 35 (116) För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.2.2 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 3.5.6 Luftkvalitet utomhus Luftkvaliteten kan påverkas av flera faktorer, bland annat utsläpp från trafik, industriella verksamheter, sjöfart, energiproduktion och vedeldning. Dessa luftföroreningar sprids med vinden och kan transporteras över stora avstånd, vilket påverkar miljön på både lokal, regional och global nivå. I urbana miljöer är luftföroreningar ett särskilt allvarligt problem, då de påverkar både människor och miljön negativt. Luftföroreningar kan orsaka hälsoproblem och förkorta livslängden, särskilt för äldre personer med hjärt- och kärlsjukdomar, personer med astma och barn. Förhöjda nivåer av luftföroreningar i tätorter ökar risken för sjukdomar, inklusive cancer och fosterskador, samt besvär som obehag och lukt. Luftföroreningar har också visat sig kunna leda till fler läkarbesök och sjukhusinläggningar för känsliga befolkningsgrupper. Utöver hälsoeffekterna bidrar luftföroreningar till miljöproblem såsom försurning av mark och vatten, övergödning och bildning av marknära ozon. För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.2.3 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 3.5.7 Ytvatten Ytvatten är det vatten som finns synligt ovan mark i form av hav, sjöar, vattendrag och våtmarker. Ytvatten påverkas bland annat av markförhållanden, topografi, aktiviteter som pågår i närområdet, nederbörd och ytavrinning. Förändringar i den omgivande marken kan förändra flöden och vattenkvaliteten i ett ytvatten. För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.3.1 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 3.5.8 Grundvatten Grundvatten förekommer i grundvattenmagasin i jord och i sprickor och spricksystem i berg. Magasin i jord kan vara slutna eller öppna, och förekommer som antingen ett övre eller ett undre grundvattenmagasin. Grundvatten har betydelse för flera andra miljöaspekter, däribland kultur- och naturmiljö. För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.3.2 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 3.5.9 Klimatanpassning och risk för översvämning I framtiden kommer Sveriges klimat troligtvis bli våtare och varmare på grund av de rådande klimatförändringarna. Detta kommer sannolikt innebära ökade nederbördsmängder och fler extrema nederbördstillfällen. Att klimatanpassa befintlig och ny infrastruktur, såsom förlängningen av Roslagsbanan till city, är av stor betydelse för att minska framtida risker för stora skador vid översvämningar till följd av klimatförändringar. För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.4.1 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 3.5.10 Olycksrisker Med olyckor avses plötsligt inträffande skadehändelser som kan orsaka stora konsekvenser för resenärer, tredje man, omgivningen samt de personer som arbetar i anläggningen. I järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning behandlas olycksrisker för Roslagsbanans drifttid. För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.4.2 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 36 (116) 3.6 Riksintressen Geografiska områden som har speciella värden eller förutsättningar av nationell betydelse kan klassas som områden av riksintresse. Det kan exempelvis vara områden som innehåller natur- eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena unika för hela landet, men också områden som är viktiga för exploatering för till exempel vägar eller vindkraft. Nedan beskrivs de områden eller objekt av riksintresse som förlängningen av Roslagsbanan planeras att passera genom eller nära, se Figur 10. Figur 10. Riksintressen som berörs av den planerade förlängningen av Roslagsbanan till city. Se Figur 11 för en mer detaljerad redovisning av Kungliga Nationalstadsparken. 3.6.1 Riksintresse för kommunikationer Roslagsbanan är ett riksintresse för kommunikationer enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken. Även Stockholms centralstation samt befintliga järnvägar som Värtabanan, Citybanan och sträckan Stockholm Älvsjö-Ulriksdal/Sundbyberg utgör riksintressen. Flera vägar inom utredningsområdet är av riksintresse: E20, E4, E18 samt Klarastrandsleden/Söderleden. Östlig förbindelse är en framtida väg- och kollektivtrafikförbindelse (busstrafik) som är tänkt att binda samman regionens norra och södra delar. Förbindelsen är utpekad som framtida anläggning av riksintresse. I närhet till Bromma flygplats finns så kallat hinderfria områden, där det av flygsäkerhetsskäl finns begränsningar i höjd för byggnader, master och andra höga objekt. Haga samt västligaste delarna av Vasastaden och Kungsholmen ligger inom flyghinderområdet, som är av riksintresse. Roslagsbanan till city ligger även inom riksintresse för såväl Bromma flygplats som Arlanda flygplats avseende MSA-yta, men bedöms inte beröra dessa riksintressen. MSA-ytan reglerar lägsta tillåtna flyghöjd. 37 (116) 3.6.2 Kungliga Nationalstadsparken Kungliga Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är Sveriges enda nationalstadspark och skyddas genom 4 kapitlet 7 § miljöbalken, se Figur 11. Norra delen av det område som berörs av förlängningen av Roslagsbanan till city ingår i nationalstadsparken. Kungliga Nationalstadsparken är dessutom av riksintresse enligt 4 kapitlet 1 § miljöbalken. Kungliga Nationalstadsparken innehåller mycket höga natur- och kulturvärden. I länsstyrelsens vård- och utvecklingsplan (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012) delas nationalstadsparken in i olika delområden utifrån landskapets karaktär. Projektet Roslagsbanan till city berör delområdena Brunnsviken, Vetenskapsstaden och Norra Djurgården. Figur 11. Kungliga Nationalstadsparken och dess delområden samt planerad sträckning för förlängningen av Roslagsbanan till city. 3.6.3 Riksintresse för kulturmiljövården Hela det område som berörs av förlängningen av Roslagsbanan till city ingår i Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] som är av riksintresse enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Riksintresset är geografiskt mycket omfattande och rymmer en mångfald av kulturhistoriska miljöer som berättar om olika skeden av stadens historia. Inom riksintresset finns ett antal uttryck där de kulturhistoriska värdena uttrycks särskilt tydligt. Inom ramen för projektet bedöms inga uttryck komma att påverkas negativt. Bland riksintressets många uttryck finns bland annat ”Djurgårdens bebyggelse och rekreationslandskap, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark.” Delar av utredningsområdet 38 (116) ingår i riksintressets värdekärnor ”Institutionsbältet på Norra Djurgården” samt ”Parklandskapet vid Brunnsviken”. Det finns även ett flertal värdekärnor i innerstaden. De södra delarna av riksintresse för kulturmiljövården Haga-Ulriksdal (AB 642) sträcker sig in över Bellevueparken där byggnadsminnena Paschens malmgård och Carl Eldhs ateljé är belägna. 3.6.4 Riksintresse friluftsliv Norra delen av det område som berörs av förlängningen av Roslagsbanan till city ligger inom Ulriksdal-Haga-Djurgården som är av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Riksintresset hyser mycket goda förutsättningar för berikande friluftsaktiviteter i natur- och kulturmiljöer. Det centrala läget utgör också en del av värdet, då det medför god tillgänglighet och hög nyttjandegrad. 3.6.5 Riksintresse för totalförsvaret Stora delar av Stockholmsområdet ligger inom ett av Försvarsmakten utpekat riksintresse för totalförsvaret enligt 3 kapitlet 9 § miljöbalken. Det är ett påverkansområde för väderradar. Roslagsbanan till city kommer att ligga inom riksintresset, men bedöms inte påverka det. 3.7 Tekniska förutsättningar och krav 3.7.1 Byggnadstekniska förutsättningar Tunneln för förlängningen av Roslagsbanan till city kommer att konstrueras i berg, vilket innebär flera fördelar om förhållandena är gynnsamma, såsom hög bergkvalitet och tillfredsställande bergtäckning. Bergkvaliteten syftar på hur uppsprucket berget är och dess egenskaper. Berget kan innehålla sprickor och områden med lägre styrka, så kallade svaghetszoner, som är svagare än det omgivande berget. Bergkvaliteten kommer att variera längs hela tunnelsträckan. Berggrunden i området är huvudsakligen gnejs med sedimentärt ursprung. Svaghetszonerna i området är främst orienterade i nordväst-sydostlig och väst-östlig riktning, vilket sammanfaller med områden som Husarviken, Brunnsviken och Strömmen. En viktig faktor vid planering och placering av tunnelanläggningen är jorddjupet, alltså avståndet mellan markytan och bergöverytan. Informationen om jorddjup används för att avgöra hur djupt anläggningen behöver placeras och även vid placering av anläggningsdelar som når markytan. Området där tunneln planeras gå är typiskt för stora delar av Mälardalen, där terrängen utgörs av ett småkuperat spricklandskap. Terrängen växlar mellan mindre höjder med berg i dagen eller tunnare moräntäcke och mellanliggande dalgångar med stora lerdjup. Kungliga Nationalstadsparkens naturområden kännetecknas av mindre höjdområden med synligt berg i dagen eller tunt jordtäcke på berg och mellanliggande dalgångar med lerjord. Den södra stadsbebyggda delen kännetecknas av större lerfyllda dalgångar och höjdområden. 3.7.2 Befintliga anläggningar under jord Förlängningen av Roslagsbanan till city behöver beakta befintliga underjordiska anläggningar. Det kan exempelvis handla om att spårlinjen anpassas i höjd- och sidled för att undvika konflikt. Inom området finns omfattande infrastruktur under jord. Bland annat ligger tunnelbanans röda linje och stadsmotorvägen Norra länken i höjd med Albano. Vid station Odenplan finns Gröna linjen och Citybanan att ta hänsyn till. Vid station T-Centralen finns, förutom Gröna linjen och Citybanan, även tunnelbanans röda och blåa linjer belägna under jord. 39 (116) Infrastruktur under jord utgörs även av tunnlar med ledningar för bland annat el, tele, vatten och avlopp. Vissa ledningar är skyddsklassade. Utöver befintliga anläggningar under jord finns det även angränsande pågående projekt för underjordsanläggningar, såsom förlängning av Gröna linjen mellan Odenplan och Arenastaden, en ny tunnel för kraftförsörjning samt Citybanan etapp 2 vid Odenplan. Dessa planer tas också i beaktning. 3.7.3 Övriga tekniska förutsättningar och krav Region Stockholm har tagit fram en systemkravsspecifikation för projektet som anger vilken övergripande funktion, utformning samt vilka egenskaper som anläggningen ska ha. Kraven bygger på Region Stockholms riktlinjer och bestämmelser samt tekniska PM som har tagits fram inom projektet. Utöver systemkravsspecifikationen styrs anläggningens utformning även av lagar, förordningar, branschregler och myndighetskrav. 3.7.3.1 Spår och spårtunnlar • Huvudlösningen ska bestå av en dubbelspårstunnel. Vid anslutning till stationerna övergår dubbelspårstunneln i enkelspårstunnlar. De nya spåren ansluter till befintliga strax söder om Universitetet och slutar vid T-Centralen. • Den dimensionerande hastigheten är 80 km/tim. Den faktiska hastigheten kommer att variera. • Roslagsbanans nya spår dimensioneras för en maximal tåglängd om 180 meter. • En servicetunnel ska löpa på östra sidan längs med Roslagsbanans nya spår. Servicetunneln ska användas för service- och räddningsfordon, utrymning samt järnvägstekniska installationer. Tvärtunnlar för utrymning och tekniska utrymmen ska anläggas med cirka 300 meters avstånd mellan varandra. 3.7.3.2 Stationer • Befintlig station Stockholms östra ska stängas. • Ingångarna till de nya stationerna ska ske via befintliga tunnelbaneentréer och biljetthallar. Byten ska kunna ske utan att passera spärrlinjer. • Utformningen av stationerna ska bidra till minskad trängsel genom att resenärerna ska kunna fördela sig jämnt inom anläggningen. • Trafikeringen vid de nya stationerna ska medge 24 tåg per timme och riktning, med en turtäthet på 2,5 minuter. Sammankopplade tåg med en total längd på 180 meter ska kunna användas. • Brandcellsavskilda uppgångar ska fungera som tillfälliga utrymningsplatser för personer med funktionsnedsättning och dimensioneras för att hantera upp till 24 personer per plattform. • Vid en nivåskillnad på över åtta meter ska anordningarna för nivåförflyttning utföras i form av rulltrappor i båda riktningarna, kompletterade med minst en tillkommande rulltrappa. För nivåskillnader mellan fyra och åtta meter ska anordningen vara utförd i form av rulltrappor i båda riktningarna kombinerade med en fast trappa. • Hisslösningen ska dimensioneras för en maximal väntetid på fyra minuter och hissarna ska vara genomsiktliga för att säkerställa trygghet. 40 (116) Station Odenplan • Station Odenplan ska utformas med två spår och en 190 meter lång mittplattform, som delas med bergpelare, med en bredd på minst sex meter vid respektive spår. Stationen ska inte omöjliggöra för framtida utbyggnad till fyra plattformsspår samt heller inte omöjliggöra en framtida utbyggnad av Citybanan och ett framtida ytterligare spår för Gröna linjen söderut. • Stationen ska ha två uppgångar, en i norra delen och en i mellersta delen av stationen. Station T-Centralen • Station T-Centralen ska utformas med fyra spår och två mittplattformar med en bredd på minst tolv meter. Plattformarna ska vara 190 meter långa. Alla plattformsspår vid stationen ska kunna användas för uppställning. • Stationen ska kopplas till befintliga Citybanan och Blåa linjen. Via Citybanans mellanplan finns även koppling till tunnelbanans röda och gröna linjer. • Sammankoppling och delning av tåg ska kunna genomföras vid stationen för att möjliggöra effektiv hantering av resenärsflöden och tågoperationer. 3.7.3.3 Likriktarstation Väster om spåren, i höjd med projektets planerade teknikbyggnad vid station Universitetet, planerar Region Stockholm för en likriktarstation. Likriktarstationen behövs för Roslagsbanans befintliga elkraftsförsörjning och är inte en del av projekt Roslagsbanan till city. Planeringen av likriktarstationen sker i ett separat projekt inom Region Stockholm och skiljer sig tidsmässigt från förlängningen av Roslagsbanan till city. Utifrån nuvarande planering väntas likriktarstationen vara uppförd innan byggnationen av projektets planerade teknikbyggnad påbörjas. 3.7.4 Säkerhetskoncept Som en del av säkerhetsarbetet för projekt Roslagsbanan till city har ett säkerhetskoncept tagits fram. Konceptet innehåller beskrivningar av krav, förutsättningar, strategier och skyddsåtgärder avseende olyckor för resenärer och ombordpersonal under drifttiden i tunnlar och stationer. De olyckstyper som säkerhetskonceptet fokuserar på är brand och personpåkörning. Andra olyckstyper hanteras i annan projektdokumentation. 3.7.4.1 Utrymning och insats vid stationer Grundprincipen vid brand i tåg är att tåget ska köras till närmaste utrymningspunkt eller ut ur tunnelsystemet. Utrymningspunkterna utgörs av stationerna, där utrymning sker i miljö med normal urstigning. Förutsättningen är att utrymmande ska kunna evakuera sig själva innan kritiska förhållanden uppstår. Därigenom förhindrar oacceptabla kötider. I de nya stationerna dimensioneras särskilda ytor för att personer med funktionsnedsättning säkert ska kunna avvakta vidare utrymning i väntan på assistans. Vid en nödsituation på en station omfattas utrymningen av människor på plattformen, mellanplan, biljetthallen, i stillastående tåg vid stationen och i inkommande tåg. Larmning kan ske genom brandlarm på stationen och i tågen, och resenärer i tågen kan även larma tågförare eller SOS Alarm. Insatsvägar finns tillgängliga för räddningstjänsten via biljetthallar och via körbar servicetunnel. Insatsvägen till plattformen ska hållas fri från brand och brandgaser, och räddningstjänstens insats ska kunna genomföras med hög säkerhet. 41 (116) 3.7.4.2 Utrymning och insats i spårtunnel Vid behov av utrymning är sannolikheten stor att tåg kan köras till stationer eller ut ur spårtunneln. I de fall tåg inte kan nå en plattform eller komma ut ur tunneln ska utrymningsvägar i tunneln användas. Utrymning i tunnlar bör undvikas så långt som möjligt men det måste vara möjligt att utrymma spårtunneln när ett tåg inte kan nå en plattform eller komma ut ur tunneln. För att säkerställa tillräcklig säkerhet i anläggningen ska självutrymning vara möjlig. Självutrymning ger människor möjlighet att själva lämna den drabbade tunneln och söka sig till en säker plats. Det ska vara möjligt att självutrymma utan att exponeras för kritiska förhållanden. Utrymningskapaciteten behöver därför vara dimensionerad efter antalet personer som förväntas vistas i systemet samtidigt. Utrymning sker enligt gällande trafiksäkerhetsinstruktion. Efter samråd mellan tågförare och ledningscentral beordras utrymning av tågförare. Gångbanor och utrymningsvägar finns på båda sidor av spårtunneln med belysning och vägledande markeringar. Utrymningsvägar i spårtunneln leder till en säker plats som utgörs av den planerade längsgående servicetunneln, avskild med brandsluss från spårtunneln. Utrymmet har en yta för att personer med funktionsnedsättning ska kunna uppehålla sig där i väntan på assistans för vidare utrymning till det fria. Räddningstjänsten ska kunna genomföra insatser i spårtunneln. Insatser ska kunna genomföras via stationer, tunnelmynningar eller tvärtunnlar från den längsgående servicetunneln. Tillträde till servicetunneln från gatunivå sker för räddningsfordon via en planerad tillfartsväg i Albano. Utrymnings- och räddningsplats ska finnas nära spårtunnelns mynning. Beroende på placering kan uppsamlingsyta utgöras av allmän väg eller andra närliggande ytor. 42 (116) 4 Planförslaget och alternativ I detta kapitel presenteras föreslagen lokalisering och utformning samt studerade och bortvalda alternativ med motiv. Inledningsvis beskrivs järnvägsplanens avgränsning och valet av lokaliseringsalternativ från tidigare genomförd lokaliseringsutredning sammanfattas. Sedan redovisas den planerade anläggningen uppdelat på tunnelmynning, spårtunnlar, servicetunnel, tvärtunnlar, station Odenplan, station T-Centralen och anläggningar ovan jord, inklusive motiv för vald lokalisering och utformning. Därefter beskrivs bortvalda alternativ för lokalisering och utformning. Slutligen beskrivs hur drift och underhåll av anläggningen planeras samt vilka alternativa lösningar som studeras för vatten och avlopp. 4.1 Avgränsning Järnvägsplanens geografiska avgränsning utgörs av områden ovan och under jord som tas i anspråk permanent och tillfälligt, se järnvägsplanens plankartor. Järnvägsplanens plankartor redovisar de permanenta och tillfälliga markanspråk som behövs för järnvägsanläggningens byggnation och drift. Prognosåret för förlängningen av Roslagsbanan till city är år 2050. Det innebär att anläggningen ska utformas och dimensioneras för att hantera bedömda framtida resenärsmängder för år 2050, se avsnitt 3.2.5 för mer information om framtida resenärsmängder. 43 (116) 4.2 Vald lokalisering Den lokalisering som förordas går från station Universitetet i norr via en västlig sträckning till station Odenplan och vidare till T-Centralen i söder. Lokaliseringen innebär att station Stockholms östra läggs ner och att Roslagsbanan i stället går via stationerna Odenplan och T- Centralen. Vald lokalisering, korridor K, framgår av Figur 12. Se även avsnitt 1.3.4 där arbetet med lokaliseringen beskrivs närmare. Figur 12. Vald korridor från lokaliseringsutredningen (Region Stockholm, 2024a). Efter det att korridor K beslutats upptäcktes utmaningar med den nya spårtunnelns läge i förhållande till Röda linjen, Norra länken och andra underjordsanläggningar. För att undvika konflikter med dessa befintliga underjordsanläggningar behövde spårprofilen sänkas och gå ner i tunnel under Roslagsvägen, i stället för att gå på bro över densamma. Den sänkta spårprofilen innebar i sin tur en något förlängd spårsträckning norrut, vilket medför att delar av anläggningens nordligaste del hamnar utanför beslutad korridor K, men huvudsakligen inom befintlig järnvägsfastighet. För att säkerställa att denna förändring inte skulle ha medfört ett annat 44 (116) ställningstagande om korridorval från lokaliseringsutredningen, gjordes ett arbete där den förändrade spårsträckningen utvärderades mot de korridoralternativ som redovisades i Lokaliseringsutredning Norr, se avsnitt 1.3.4.2. Utvärderingen visade att korridor K med sänkt spårprofil har en likvärdig eller bättre måluppfyllnad än övriga korridoralternativ. 4.3 Planförslaget Roslagsbanan planeras att förlängas från station Universitetet och vidare söderut i tunnel, via Odenplan till T-Centralen, se Figur 13. Den nya spåranläggningen planeras bli totalt cirka 4,2 kilometer, varav cirka 3,8 kilometer planeras under mark i tunnel. Tunnelsträckan planeras bestå av cirka 3,7 kilometer bergtunnel och resterande 100 meter av betongtunnel. Spåranläggningen beräknas få ett maximalt djup på cirka 80 meter under jord, se Figur 14. Två nya stationer planeras för Roslagsbanan: Odenplan och T-Centralen. Befintlig station Stockholms östra planeras att stängas. Ingång till de nya stationerna föreslås ske via befintliga tunnelbaneentréer och biljetthallar, vilket innebär att inga nya entréer anläggs ovan jord. Figur 13. Översikt av planerad spårlinje och stationslägen vid Odenplan och T-Centralen. Förlängningen av Roslagsbanan planeras att anslutas till befintliga spår ovan jord söder om station Universitetet och förläggas under jord från och med norr om passagen med Roslagsvägen och vidare till T-Centralen. 45 (116) Figur 14. Illustrativ spårprofil som visar norr till vänster och söder till höger. I figuren syns även målpunkter ovan jord samt befintliga underjordsanläggningar. 4.3.1 Tunnelmynning Universitetet Förlängningen av Roslagsbanan till city planeras att anslutas till befintligt dubbelspår vid den södra plattformsänden på station Universitetet. Strax efter station Universitetets plattformar kommer spåren att luta nedåt i sydlig riktning och passera under Roslagsvägen, se Figur 15. Figur 15. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Vy från den södra änden av station Universitetet. Spåret börjar luta nedåt söder om stationen för att kunna passera under Roslagsvägen. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) Tunnelmynningen för spårtunneln planeras inom Kungliga Nationalstadsparken, mellan station Universitetet och Roslagsvägen, se Figur 16 och Figur 17. 46 (116) Figur 16. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Tunnelmynningens läge vid Roslagsvägen. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) Figur 17. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Tunnelmynningen sett från gång- och cykelvägen längs med Roslagsbanan och Roslagsvägen. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) Söder om station Universitetet föreslås de nya spåren placeras i jordskärning, se Figur 18, och sedan fortsätta in i ett betongtråg. Det föreslagna tråget blir cirka 12,5 meter brett med en höjd som varierar och är som mest cirka 12 meter, se Figur 19. Efter cirka 220 meter i tråg planeras spåren att gå cirka 135 meter i bergskärning, se Figur 20, därefter fortsätter de in i en cirka 100 meter lång betongtunnel, se Figur 21, under Roslagsvägen innan en bergtunnel tar vid strax söder om Roslagsvägen, se Figur 22. 47 (116) Figur 18. Principutformning av dubbelspår i jordskärning. Figur 19. Principutformning av dubbelspår i betongtråg. Figur 20. Principutformning av dubbelspår i bergskärning. 48 (116) Figur 21. Principutformning av dubbelspår i betongtunnel. 4.3.1.1 Motiv till vald lokalisering och utformning Val av lokalisering och utformning av spårtunnelns tunnelmynning har styrts av flera samverkande aspekter. De omfattar bland annat bergtekniska förutsättningar, spårgeometri och kravet på en tillräckligt lång nedsänkning av spåren för att möjliggöra passager under Roslagsvägen. Det valda läget för tunnelpåslag innebär även en kortare sträcka av järnvägsbarriär ovan jord i Kungliga Nationalstadsparken jämfört med övriga studerade alternativ. En viktig utgångspunkt har varit att behålla befintliga station Universitetet och att i möjligaste mån undvika konflikt med andra infrastrukturanläggningar. Val av lokalisering och utformning har även präglats av strävan att minimera intrånget på intilliggande fastigheter samt att begränsa påverkan på landskaps-, natur- och kulturmiljö. Därtill har drift- och underhållsaspekter, geotekniska- och grundvattenförhållanden samt kostnadseffektivitet varit vägledande. 4.3.2 Spårtunnlar, servicetunnel och tvärtunnlar Planerat tunnelsystem under jord kommer att bestå av dubbelspår och enkelspår i spårtunnel, en servicetunnel, tvärtunnlar, tillfartsväg till servicetunnel samt tillhörande installationer för järnvägs- och stationsdriften. 4.3.2.1 Spårtunnlar Järnvägen planeras att gå i en dubbelspårstunnel på stora delar av sträckan, utom i anslutningarna till station Odenplan och station T-Centralen där spåren kommer att separeras i enkelspårstunnlar, se Figur 22 och Figur 23. Som djupast kommer spåren ligga nästan 80 meter under jord. 49 (116) Figur 22. Principutformning av dubbelspår i bergtunnel med tvärtunnel och servicetunnel. Utredning avseende servicetunnelns utformning pågår och kommer att redovisas i järnvägsplanens granskningshandling. Figur 23. Principutformning av enkelspår i bergtunnel i anslutning till de nya stationerna. Spåren planeras att gå nedåt i brant lutning söder om station Universitetet och passera under Roslagsvägen och över Röda linjen för att sedan gå parallellt med tunneln för Norra länken under Albano. Därefter sker ytterligare en passage under Roslagsvägen väster om befintlig tunnelmynning vid Bellevueparken och Wenner-Gren Center. Se Figur 15 och Figur 14. Strax norr om Odenplan planeras spåren att gå isär i varsin enkelspårstunnel, se Figur 23, för att ge plats till den nya stationsanläggningen och ansluta till dess mittplattform. Cirka 150 meter söder om stationen kommer spåren att gå ihop och återigen förläggas i dubbelspårstunnel, se Figur 22. Mellan Odenplan och T-Centralen föreslås spåren passera under Observatorielunden och placeras parallellt med, men djupare än, den befintliga Citybanan. Förlängningen av Roslagsbanan innebär även en passage under Adolf Fredriks kyrka. Se Figur 14. Strax norr om T-Centralen föreslås ett växelparti som fördelar de två spåren till fyra spår som ansluter till station T-Centralen, där spåren slutar. 4.3.2.2 Servicetunnel och tvärtunnlar En servicetunnel planeras att anläggas för service- och räddningsfordon, utrymning samt för att rymma järnvägstekniska installationer. Servicetunneln föreslås gå parallellt med spårtunneln, längs den östra sidan. Utredning avseende servicetunnelns utformning pågår. Valt samt studerade och bortvalda alternativ med motiv kommer att redovisas i järnvägsplanens granskningshandling. Servicetunneln och spårtunneln planeras att kopplas ihop genom tvärtunnlar som ska anläggas ungefär var 300:e meter. Tvärtunnlarna ska fungera som brandslussar och utrymningsvägar om 50 (116) tågen skulle behöva utrymmas på sträckan mellan stationerna. Tvärtunnlarna ska även innehålla teknisk utrustning och deras utformning kommer att variera något utifrån utrymmesbehov. Principutformning för servicetunnel och tvärtunnel visas i Figur 22. Servicetunneln ansluter i norr till en befintlig ventilationstunnel och tidigare arbetstunnel för Norra länken vars tunnelmynning är lokaliserad i Albano. Under byggtiden planeras hela den befintliga tunneln att användas för byggtransporter, se mer om Arbetstunnel Albano i avsnitt 5.2.1.1. Under drifttiden planeras den västra delen av den befintliga tunneln att utgöra tillfartsväg till servicetunneln. Tillfartsvägen planeras mynna ut i den befintliga tunnelmynningen i Albano, där den fortsätter ovan jord för att slutligen ansluta till Roslagsvägen, se Figur 24 och Figur 25. Tillfartsvägen planeras att användas löpande för drift- och underhållsarbete, för att exempelvis service- och räddningsfordon ska kunna nå den nya spårtunneln, samt utgöra utrymningsväg från servicetunneln och spårtunneln. Vid anslutningen mellan servicetunneln och befintlig ventilationstunnel, i Figur 24 kallad för Arbetstunnel, föreslås en vändplats för räddningsfordon. Strax sydost om denna yta planeras en ny bergtunnel som ska användas som utrymningsväg mellan spårtunnel och servicetunnel med anslutning via brandsluss mot spårtunneln. I denna tunnel planeras en trappa för att ta upp nivåskillnaden mellan spårtunneln och servicetunneln. På spårtunnelnivå planeras för en yta om cirka 100 kvadratmeter för personer som inte omedelbart kan utrymma vidare. I anslutning till spårtunneln planeras även en uppställningsplats för räddningsfordon och ytterligare en vändplats. Figur 24. Planerat tunnelsystem med spårtunnel, arbetstunnel och servicetunnel för Roslagsbanan i höjd med Albano. Arbetstunneln är en befintlig ventilationstunnel och tidigare arbetstunnel för Norra länken. Västra delen av arbetstunneln kommer under drifttid att användas som tillfartsväg under jord till servicetunneln. 51 (116) Figur 25. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Tunnelmynning och tillfartsväg till servicetunneln sett norrifrån med Roslagsvägen till höger i bild. Till vänster ny byggnad och vattenstråk enligt Stockholm stads detaljplan. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) 4.3.2.3 Motiv till vald lokalisering och utformning Motivet till lokalisering av vald spårtunnel är att nya intrång i största möjliga mån undviks i Kungliga Nationalstadsparken, att andra anläggningar under jord påverkas i så låg grad som möjligt samt att de största kända svaghetszonerna i berget undviks. Lokaliseringen av spåren motiveras av möjligheten att ansluta till befintliga stationer för Odenplan och T-Centralen, vilket innebär enklare byten mellan trafikslag. Det valda alternativet innebär även kostnadsbesparingar jämfört med studerade alternativ. Valet av enkel- eller dubbelspårstunnlar vid utformningen har styrts av förutsättningar för anläggningen. Vid tunnelpåslaget ryms bara dubbelspår och vid stationerna krävs enkelspår för att möjliggöra en utformning med mittplattformar. Utformningen styrs också av att det generellt är mer kostsamt att bygga enkelspårstunnlar jämfört med dubbelspårstunnlar, speciellt där det finns växelpartier. Att ha en spårtunnel i stället för två minskar också behovet av antalet tvärtunnlar för utrymning. Lokalisering och utformning av den längsgående servicetunneln och tvärtunnlarna styrs av krav som beskrivs i avsnitt 3.7.3.1 och 3.7.4.2. De primära motiven för vald tillfartsväg i Albano är att säkerställa möjlighet till räddningsinsatser och åtkomst till teknikutrymmen. Lösningen bedöms även vara det ekonomiskt mest fördelaktiga av samtliga studerade alternativ och kräver inget separat luftutbytesschakt eftersom ventilation planeras genom tillfartsvägens tunnelmynning. Ytterligare motiv till val av tillfartsväg är att den bedöms kunna samexistera med den i detaljplan planerade lärosätesmiljön. I jämförelse med övriga studerade alternativ är valt alternativ beläget längst från en i detaljplan planerad dagvattenkanal samt möjliggör ett större sammanhängande område mellan tillfartsvägen och den planerade dagvattenkanalen. 52 (116) 4.3.3 Station Odenplan Odenplan är en etablerad nod i Stockholms kollektivtrafiknät. Roslagsbanans nya station vid Odenplan planeras att anslutas till befintlig biljetthall och dess entréer samt till befintlig kollektivtrafik, vilket innebär att ingen ny biljetthall eller stationsentré planeras att anläggas för Roslagsbanan. Figur 26 visar hur Roslagsbanan planeras att anslutas till befintliga station Odenplan under jord. Figur 26. Situationsplan över Odenplan, som visar de underjordiska stationerna med Roslagsbanan i lila, pendeltåg (Citybanan) i rosa och tunnelbana (Gröna linjen) i grönt. Plattformsrummet för Roslagsbanans station Odenplan anläggs djupare än både Gröna linjens plattform och pendeltågsplattformen för Citybanan. Stationen planeras att utformas med två spår och anslutas till den befintliga stationen för pendeltåget och tunnelbanan under torget. Nedan beskrivs stationens olika delar och anslutningar under rubrikerna 4.3.3.1 Plattformar, 4.3.3.2 Norra anslutningen och 4.3.3.3 Södra anslutningen. För mer information om stationen och dess utformning, se gestaltningsprogrammet för Roslagsbanan till city. 4.3.3.1 Plattformar Stationen planeras att utformas med två spår och en mittplattform på 190 meter, omkring 50 meter under torgnivån på Odenplan. Plattformen föreslås utföras med bergpelare mitt i plattformen och blir därmed uppdelad i två plattformssidor. Delarna förbinds med fyra tvärpassager varav två ansluter via rulltrappor upp mot den befintliga biljetthallen under Odenplan samt till tunnelbanan och Citybanan, se Figur 27 och Figur 28. 53 (116) Figur 27. Roslagsbanans nya station vid Odenplan och anslutningarna till pendeltåg (Citybanan), tunnelbanan (Gröna linjen) och befintlig biljetthall. Figur 28. Tvärsektion genom plattform och förbindande tvärpassage. Till höger fortsätter en icke publik tvärtunnel med teknikutrymmen mot servicetunneln. De två tvärpassagerna där rulltrapporna planeras att ansluta till plattform kommer att utgöra egna brandceller. Under en utrymning kommer dessa passager fungera som säkra platser där resenärer vid behov kan uppehålla sig i väntan på undsättning från räddningstjänsten. Tvärpassagen längst söderut utgör även en egen brandcell. Denna tvärpassage är angreppsväg för räddningstjänsten och är därför avskärmad med dubbla glaspartier. Den sista tvärpassagen har endast en brandgasvägg, det vill säga den skiljer plattformarna åt men skapar inget eget rum. Plattformsrummet ska gestaltas med fokus på trygghet och överblickbarhet för resenären, se visualisering i Figur 29. 54 (116) Figur 29. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Plattformsrummet vid station Odenplan. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) 4.3.3.2 Norra anslutningen I den norra plattformsändan planeras en anslutning till Citybanans befintliga mellanplan. Via denna anslutning, kallad Norra anslutningen, kommer resenärer som vill byta till pendeltåg eller tunnelbana att kunna ta sig till dessa via snedbanehiss och rulltrappor. Norra anslutningen kopplar ihop Roslagsbanan med Citybanans mellanplan och även till tunnelbanans gröna linje via det så kallade Myntinkastet. Biljetthallen planeras också kunna nås via denna anslutning, via Citybanans mellanplan. Figur 30 visar den norra anslutningen och anslutningarna till Gröna linjen via Myntinkastet samt Citybanan. Figur 30. Illustration av Norra anslutningen vid station Odenplan, med förbindelse via mellanplan mot Citybanan och tunnelbanan. 55 (116) 4.3.3.3 Södra anslutningen Från en av tvärpassagerna, mellan de nya plattformarna, planeras en anslutning till den befintliga biljetthallen under Odenplan. Plattformen och biljetthallen föreslås att anslutas genom snedbanehiss och rulltrappor med ett mellanplan ungefär halvvägs upp, se Figur 31. Figur 31. Illustration av Södra anslutningen från plattformsnivå till biljetthall Odenplan. Den föreslagna anslutningen mot den befintliga biljetthallen placeras mitt emot rulltrapporna från Citybanans mellanplan, se Figur 32. Befintlig spärrlinje planeras att flyttas och bli gemensam för alla resenärer. Här knyter också en direktentré från ett cykelgarage an mot biljetthallen. Från cykelgaraget kommer det även i fortsättningen att vara möjligt att gå direkt in i biljetthallen, varför spärrar tillkommer även där. Nödutrymning kommer också att finnas via cykelgaraget. 56 (116) Figur 32. Roslagsbanans anslutning mot befintlig biljetthall. 4.3.3.4 Motiv till vald lokalisering och utformning Motiv till vald lokalisering av den nya stationen grundas i att Odenplan redan i dag är en viktig bytespunkt för flera trafikslag och en målpunkt i staden. Då den nya stationen vid Odenplan planeras att utgöra Roslagsbanans första stopp i Stockholms innerstad väntas en stor del av resenärerna kliva av här för att ta sig vidare. Genom att använda befintliga entréer undviks påverkan på befintlig gatumiljö och kostnaden blir lägre, jämfört med att bygga helt nya entréer. Vald utformning av stationen bedöms ge goda resenärsflöden vidare till övriga trafikslag. Utformningen motiveras också av befintliga bergtekniska förhållanden samt av de systemkrav som varit styrande vid bland annat utformning av plattformar, uppgångar och anslutningar till övriga trafikslag, se avsnitt 3.7.3. 57 (116) 4.3.4 Station T-Centralen T-Centralen är i dag Stockholms största tunnelbanestation och en viktig knutpunkt i Stockholms kollektivtrafiksystem. Roslagsbanans nya station vid station T-Centralen planeras att ansluta till befintlig kollektivtrafik vid T-Centralen. Stationen planeras inte få nya entréer ovan jord utan föreslås att nås via befintliga. Figur 33 visar hur Roslagsbanan planeras att ansluta till befintlig station T-Centralen under jord. Figur 33. Situationsplan T-Centralen, som visar de underjordiska stationerna med Roslagsbanan i lila, pendeltåg (Citybanan) i rosa, tunnelbana i blått, grönt och rött. Roslagsbanans station T-Centralen planeras att lokaliseras djupare än Citybanan och Blåa linjen, cirka 50 meter under jord. Den föreslagna stationen utformas med fyra spår och två mittplattformar och blir ändstation för Roslagsbanan. Stationen ska också fungera som uppställningsplats för tågfordon nattetid. Nedan beskrivs stationens olika delar och anslutningar under rubrikerna 4.3.4.1 Plattformar, 4.3.4.2 Mellanplan och 4.3.4.3 Lila gången. För mer information om stationen och dess utformning, se gestaltningsprogrammet för Roslagsbanan till city. 58 (116) 4.3.4.1 Plattformar Plattformarna på nya station T-Centralen planeras att utgöras av två mittplattformar och placeras cirka 50 meter under jord i två separata plattformsrum, se Figur 34. Plattformarna blir 190 meter långa. Figur 34. Tvärsektion genom de två parallellt liggande plattformsrummen. I de norra delarna av de två mittplattformarna planeras öppna plattformsrum för att resenärer ska kunna förflytta sig från ena sidan av plattformen till den andra. Längre söderut skiljs plattformssidorna åt genom en inglasad uppgång, se Figur 35. Figur 35. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Vy från plattformen mot inglasad uppgång och mellanplan. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) Mellan plattformarnas uppgångar planeras glaspartier för stationens brandsäkerhet. Plattformsrummet ska gestaltas med fokus på trygghet och överblickbarhet för resenären, med siktlinjer upp mot mellanplanet, se Figur 35. 59 (116) 4.3.4.2 Mellanplan Från plattformarnas mitt planeras en uppgång på respektive plattform. Uppgångarna leder till ett gemensamt mellanplan där resenärerna kan ta sig vidare mot Citybanan eller vidare till befintlig entré, se Figur 36. Figur 36. Roslagsbanans nya station på T-Centralen och hur den ansluter till befintlig kollektivtrafik, biljetthallar och entréer. På mellanplansnivån planeras även för teknikrum för stationens drift, som inte är synliga för resenärerna. Från mellanplanet föreslås en direkt anslutning via hiss, fast trappa och rulltrappa till Citybanans norra mellanplan, i Figur 36 kallad Stockholm City norra mellanplanet. 4.3.4.3 Lila gången En anslutning till tunnelbanan planeras vid plattformarnas södra ändar. Anslutningen benämns som Lila gången, se Figur 36. Från Lila gången kan resenärer förflytta sig till T-Centralens tunnelbanelinjer via rulltrappor och hissar. Via Lila gången planeras även anslutning till Citybanans centrala mellanplan. De resenärer som ska byta till Citybanan kommer dock i stor utsträckning att välja anslutningen till Citybanans norra mellanplan. Lila gångens syfte är framför allt att ansluta Roslagsbanan till tunnelbanans gröna och röda linjer, via Citybanans centrala mellanplan, samt direkt till Blåa linjen. 4.3.4.4 Motiv till vald lokalisering och utformning Vald lokalisering ger ytterligare ett trafikslag till befintlig station T-Centralen och medger bytespunkter till flera trafikslag. Roslagsbanans nya station T-Centralen möjliggör också för 60 (116) direkta byten mellan Roslagsbanan och pendeltåg eller tunnelbanan utan att passera spärrlinjen. Genom att använda befintliga entréer undviks påverkan på befintlig gatumiljö och kostnaden blir lägre jämfört med att bygga helt nya entréer. Stationens djupa läge i berget medger också att spåren kan förlängas söderut vid en eventuell framtida utbyggnad av Roslagsbanan. Vald utformning motiveras av goda resenärsflöden vidare till andra trafikslag. Utformningen av stationen tar även hänsyn till att minimera påverkan på övriga trafikslag samt de systemkrav som varit styrande, se avsnitt 3.7.3. 4.3.5 Ventilationssystem och anläggningar ovan jord Eftersom Roslagsbanans nya stationer vid Odenplan och T-Centralen kommer att nås via befintliga entréer planeras inga nya stationsbyggnader ovan jord att anläggas. Däremot planeras andra mindre anläggningar ovan jord i form av bland annat en teknikbyggnad och tre schaktöverbyggnader tillhörande luftutbytesschakt och brandgasschakt, se Figur 37. Figur 37. Placering av anläggningar ovan jord längs den nya sträckningen av Roslagsbanan. 61 (116) 4.3.5.1 Teknikbyggnad En teknikbyggnad föreslås placeras söder om station Universitetet, mellan den befintliga gång- och cykelvägen intill Roslagsvägen och Roslagsbanans planerade sträckning, se Figur 38. Teknikbyggnaden planeras bli cirka 15 kvadratmeter och omges av en asfalterad yta. Figur 38. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Teknikbyggnadens planerade utseende och placering. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) Inom projektet utreds även möjligheten att förlägga teknikbyggnadens funktioner under jord. 4.3.5.2 System för luftutbyte, brandgasventilation och tryckutjämning Luftutbyte, eller allmänventilation, syftar till att ventilera anläggningen och säkerställa frisk luft. Utformningen av ventilationssystemet där resenärer vistas styrs av krav på luftkvalitet, särskilt temperatur och partikelhalt. Luft till allmänventilation av plattformarna planeras att tas från den längsgående servicetunneln. Med denna lösning nyttjas mynningen till tillfartsväg Albano som enda öppningen till marknivå för intag av uteluft. Spårtunnlar planeras att ventileras med impulsfläktar som driver luften från söder till norr, det vill säga från luftutbytesschakt på Mäster Samuelsgatan till spårtunnelns mynning strax norr om Roslagsvägen. Brandgasventilationen syftar till att skapa säkra förhållanden för utrymning i händelse av brand samt att stödja räddningstjänstens insats genom att hålla angreppsvägar fria från brandgaser. Utrymningsvägar från spårtunnel och uppgångar vid stationerna planeras att hållas rökfria genom att impulsfläktar skapar övertryck i utrymningsvägarna. I händelse av brand vid stationsplattform ventileras brandgaser ut via brandgasschakt. Vid brand i spårtunneln planeras utrymning att ske till den övertryckssatta servicetunneln utan ventilation i spårtunneln. Systemet för brandgasevakuering kan användas av räddningstjänst vid insats för att driva ut brandgaserna. Tryckutjämning i spårtunneln krävs då det skapas lufttrycksskillnader när tåget rör sig. Det görs via det kombinerade brandgas- och luftutbytesschaktet på Olof Palmes gata. 62 (116) 4.3.5.3 Brandgasschakt i Observatorielunden Vid Odenplan planeras ett brandgasschakt i norra sluttningen av Observatorielunden, se Figur 39. Schaktöverbyggnaden blir omkring 35 kvadratmeter till ytan, cirka en meter hög och försedd med galler. I Figur 40 illustreras den planerade schaktöverbyggnaden och dess omgivande miljö. Figur 39. Placering av brandgasschakt i Observatorielunden. Notera att symbol för stationsläget avser ny plattformsmitt under jord. Figur 40. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Brandgasschakt i slänten i Observatorielunden. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) 63 (116) 4.3.5.4 Kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata På Olof Palmes gata planeras ett kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt, se Figur 41. Schaktet placeras i gatans mitt så att biltrafiken kan passera på vardera sidan. Schaktet har dubbla funktioner för stationens ventilation, både som tryckutjämning av luften i spårtunnlar och som brandgasevakuering. Schaktöverbyggnaden blir cirka 40 kvadratmeter och 0,6 meter hög och genom ett horisontellt galler på toppen av överbyggnaden kan luften blåsas ut. I Figur 42 illustreras den planerade schaktöverbyggnaden och dess omgivande miljö. Figur 41. Placering av kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata. Figur 42. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) 64 (116) 4.3.5.5 Luftutbytesschakt på Mäster Samuelsgatan Vid T-Centralen planeras två separata schakt med gemensam schaktöverbyggnad på Mäster Samuelsgatan, mellan Drottninggatan och Malmskillnadsgatan, se Figur 43. Schaktöverbyggnaden placeras i gatans mitt så att trafiken kan passera på vardera sidan. Det ena schaktet har funktionen att förse stationen med friskluft i händelse av brand. Det andra schaktet har dubbla funktioner för servicetunneln, både för luftutbyte och brandgasevakuering. Schaktöverbyggnaden planeras att bli omkring 50 kvadratmeter till ytan och cirka 0,6 meter hög, ventilering sker genom ett horisontellt galler på toppen. I Figur 44 illustreras den planerade schaktöverbyggnaden och dess omgivande miljö. Figur 43. Placering av luftutbytesschakt på Mäster Samuelsgatan. Notera att symbol för stationsläget avser ny plattformsmitt under jord. 65 (116) Figur 44. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Luftutbytesschaktet på Mäster Samuelsgatan. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) 4.3.5.6 Motiv till vald lokalisering och utformning Vald lokalisering för teknikbyggnaden bedöms som mest lämplig utifrån att det är tillräckligt nära de nya spåren för att uppnå tekniska krav samt bedöms ha begränsad negativ påverkan på stads- och landskapsbilden. Den valda lösningen för ventilationssystemets luftutbyte utformas med endast ett luftintag vilket innebär att luften leds lång väg i berget. I och med det kan bergets naturliga värme och kyla nyttjas vilket medför att driften blir energieffektiv. Vald lösning för luftutsläpp innebär att utsläpp av partiklar koncentreras till spårtunnelns mynning och därmed undviks utsläpp av partiklar genom schakt i stadsmiljö. Den valda lösningen med endast ett luftintag för allmänventilation i servicetunneln har även fördelen att det kan skapas ett övertryck och luftflöde som kan hantera avgaser från räddningsfordon i servicetunneln, vilket skapar goda förutsättningar för brandgasventilation. Läget för brandgasschaktet i Observatorielunden har valts då observationer av berg i dagen i området tyder på goda anläggningsförutsättningar. Schaktöverbyggnad för brandgas bör placeras minst åtta meter från närmaste byggnad för att undvika spridning vid en brand, vilket innebär att få platser är möjliga runt Odenplan. Det valda läget för brandgasschaktet i slänten av Observatorielundens kulle är dessutom relativt undanskymt och något av en baksida, om än i skyddsvärd miljö med begränsat skyddsvärde. Ytterligare motiv utgörs av att placeringen är tillräckligt nära ett fläktrum som klarar brandförutsättningar samt att läget möjliggör för angöring. Det kombinerade brandgas- och luftutbytesschaktet på Olof Palmes gata behöver placeras i station T-Centralens norra del för att uppfylla sin funktion. Placeringen mitt i Olof Palmes gata är vald med hänsyn till att inte begränsa andra funktioner, såsom parkeringsplatser, gångbana eller växtlighet, och påverkar därmed inte stadsmiljön negativt. Schaktöverbyggnadens höjd har motiverats av att säkerställa robusthet mot översvämning. Luftutbytesschakten på Mäster Samuelsgatan behöver placeras i station T-Centralens södra del för att uppfylla sin funktion. Den föreslagna placeringen på stationens östra sida motiveras av att undvika att stora kanaler behöver passera över spår samt att undvika befintliga ledningar i gatan. Läget mitt i gatan medger trafik på båda sidor som schaktöverbyggnaden, givet en mindre kantsten runtom. 66 (116) 4.4 Bortvalda lokaliseringar och utformningar med motiv Nedan redovisas bortvalda lokaliseringar och utformningar samt motiv till bortvalen som gjorts under arbetet med järnvägsplanen. 4.4.1 Tunnelmynning för spårtunnel En lokalisering av tunnelmynningen i norra Albano valdes bort i samband med att spårlinjen sänktes för att undvika konflikt med underjordsanläggningar, se avsnitt 4.2. I övrigt har inga alternativa lokaliseringar för tunnelmynningen studerats eftersom lokaliseringen till största del styrs av spårprofilen och att undvika konflikt med underjordsanläggningar. 4.4.2 Spårtunnlar, servicetunnel och tvärtunnlar 4.4.2.1 Spårtunnlar För sträckan i bergtunnel har olika spårlägen i plan och profil studerats. Olika utformningar av spårtunnlar har avfärdats bland annat för att undvika konflikter med befintliga anläggningar. Spårtunnlarna har också anpassats till stationernas utformning. Studerade alternativ har även avfärdats på grund av osäkerheter och risker under byggtiden. 4.4.2.2 Servicetunnel och tvärtunnlar Vad gäller servicetunnel har 10 meters avstånd mellan spårtunnel och servicetunnel valts bort till förmån för 13,5 meter. Motivet var att det kortare avståndet inte gav tillräckligt med plats för räddningstjänstens uppställningsytor i tvärtunnlarna, se avsnitt 3.7.3.1 och 3.7.4.2 för mer information om krav kopplat till den längsgående servicetunneln och tvärtunnlarna. Ett studerat alternativ för permanent tillfartsväg till servicetunneln vid kvarteret Klassföreståndaren har valts bort. Motiv till bortval är att alternativet skulle medföra betydligt högre kostnader, risk för läckage och grundvattenproblem samt påverkan på regionala gång- och cykelstråk längs Torsgatan. Alternativet skulle även kräva ett separat luftutbytesschakt som skulle ge en negativ visuell påverkan. Ett annat studerat alternativ för permanent tillfartsväg till servicetunneln vid Bellevue valdes bort eftersom de skulle innebära intrång i Kungliga Nationalstadsparken, med känslig natur- och kulturmiljö. Det skulle också krävas ett separat luftutbytesschakt som skulle påverka landskapsbilden negativt. Dessutom fanns risk för skador på naturmiljö, ett byggnadsminne och värdefulla grönområden. Olika alternativ för permanent tillfartsväg till den längsgående servicetunneln har även studerats i Albano, främst inom fastigheten Teknikhöjden 3 som i dag utgörs av en grusad yta. Fastigheterna Teknikhöjden 2 och 3 omfattas av en gällande detaljplan som ännu inte har genomförts. De studerade alternativen för tillfartsväg valdes bort då de inte stämde överens med detaljplanens mål om en sammanhängande lärosätemiljö. Vid framtagande av detaljplanen studerades ingen tillfartsväg ovan mark. Ett alternativ valdes bort eftersom vägen skulle hamna för nära den planerade dagvattenkanalen, både i plan och höjdled, vilket skulle kräva stödmurar och göra dagvattenhanteringen mer komplicerad, särskilt vid skyfall. När det gäller utrymningsväg från spårtunneln studerades ett alternativ där den befintliga ventilationstunneln och den tidigare arbetstunneln för Norra länken skulle användas fullt ut som en utrymningsväg. I det valda alternativt används endast den östra delen av den befintliga tunneln. Om hela tunneln hade använts hade ingen ny utrymningstunnel behövt byggas. Alternativet valdes bort under samrådsskedet efter dialog med fastighetsägare. 67 (116) 4.4.3 Station Odenplan Förutom det föreslagna alternativet för lokalisering av Roslagsbanans nya station Odenplan har en lokalisering längre söderut utretts. Det bortvalda alternativet skulle haft en anslutning till tunnelbanestation Rådmansgatan. Alternativet valdes bort då analyser visade att en anslutning till Rådmansgatan skulle få ett mindre antal resenärer jämfört med valt alternativ. Lösningen innebar dessutom höga anläggningskostnader och stora jordschakt. Stora jordschakt skulle medföra omfattande tillfälliga markanspråk samt komplicerade och dyra geokonstruktioner. Flera utformningsalternativ för Roslagsbanans nya station Odenplan har studerats. Bortvalda alternativ bestod av lösningar med endast en resenärsanslutning till plattformen. Såväl alternativ med endast den södra anslutningen till plattformen som alternativ med enbart den norra anslutningen har utretts. Utformningar med endast en resenärsanslutning till Roslagsbanans plattform bedömdes orsaka tillgänglighetsbrister och trängsel då resenärer skulle koncentreras till en del av plattformen vilket skulle skapa en ojämn fördelning av passagerare på tågen. Vidare innebar endast en resenärsanslutning krav på en separat nödutrymningsväg som bedömdes svårtillgänglig på grund av den höga utrymningshöjden. Olika lösningar för utformning och placering av rulltrappor och hissar har studerats. Hänsyn till befintliga och framtida utbyggnader av samtliga trafikslag har i stor utsträckning påverkat vilka lösningar som bedömts möjliga, då Odenplan är omgivet av komplex befintlig samt planerad stadsmiljö och anläggningar. Att påverka stadsrummet så lite som möjligt har eftersträvats. Alternativ har också studerats med högkapacitetshissar för Södra anslutningen. Dessa alternativ har avfärdats främst på grund av utrymmesproblematik inom den givna torgytan men även utmaningar med resenärsflödet i biljetthallen. 4.4.4 Station T-Centralen För station T-Centralen har endast en lokalisering studerats. Gällande utformning har flera alternativ för station T-Centralen utretts med olika alternativa uppgångar. Bland annat har en uppgång till Hötorget studerats men valts bort på grund av att den förväntade andelen resenärer bedömdes som låg och att resenärsnyttan därmed var begränsad. Lösningen bedömdes även som komplicerad gällande byggbarhet och skulle också ha inneburit höga kostnader. En uppgång vid Hötorget i senare skede ska dock inte omöjliggöras. När uppgången till Hötorget valdes bort behövde en ny utrymningslösning tas fram, då det krävs två utrymningsvägar från stationen. Ett alternativ med utrymningsväg till den planerade servicetunneln studerades, liksom olika placeringar och utformningar av mellanplanet. Bland annat har en mellanplansplacering närmre marknivå valts bort av bergtekniska och ekonomiska skäl. Utformningsalternativ med en bergpelare som delar plattformsrummen har studerats men valts bort då det bedömdes innebära brister i tillgänglighet och trygghet samt att lösningen krävde ett större berguttag. En förskjutning av plattformarna söderut har studerats på en översiktlig nivå. Genom denna förskjutning skulle de placeras under plattformarna för Blåa linjen vilket hade inneburit kortare bytesvägar till andra trafikslag. Utformningen valdes bort på grund av komplex produktion och ökade kostnader. Utformningar utan den så kallade Lila gången, se Figur 36 i avsnitt 4.3.4.3, har studerats och valts bort eftersom Lila gången krävs för att klara utrymningstider. 68 (116) 4.4.5 Ventilationssystem och anläggningar ovan jord 4.4.5.1 Teknikbyggnad För teknikbyggnaden söder om station Universitet har en lokalisering längre norrut valts bort av tekniska skäl. Att införliva teknikbyggnadens funktioner för Roslagsbanan till city i den planerade likriktarstationen har inte bedömts möjligt. För mer information om likriktarstationen se avsnitt 3.7.3.3. 4.4.5.2 System för luftutbyte, brandgasventilation och tryckutjämning En lösning för luftutbyte med fler luftintag än valt alternativ har studerats och valts bort då den inte bedömdes vara lika energieffektiv som det valda alternativet. Lösningen hade även inneburit fler ovanjordsanläggningar i centrala Stockholm vilket medför ökade kostnader och mer påverkan ovan jord. 4.4.5.3 Brandgasschakt vid Odenplan Vid Odenplan studerades, i tillägg till valt alternativ, ytterligare två alternativ för brandgasschakt inom parkmiljön i Observatorielunden. De valdes bort av olika tekniska, miljömässiga och estetiska skäl. Ett brandgasschakt studerades i utkanten av Observatorielunden vid Gyldéngatan. Efter genomförd bergsondering visade det sig att bergtäckningen var sämre än det valda alternativet, vilket gjorde platsen mindre lämplig. Dessutom skulle det innebära en sämre placering av fläktrummet och medföra försämringar i stads- och landskapsbilden eftersom anläggningen skulle ligga vid parkens entré. Tryggheten bedömdes även försämras på grund av skymd sikt i gångstråket. Ett annat alternativ studerades i slänten av Observatorielunden, med en liknande utformning som vid Gyldéngatan. Alternativet valdes bort eftersom det skulle kräva större markanspråk, djupare jordschakt och påverka utsikten negativt från utsiktsplatsen Kentauren i Observatorielunden. Under byggtiden skulle även parkmiljön påverkas. Placeringen skulle innebära lång kanalisation och större berguttag, vilket skulle innebära högre kostnader och negativ påverkan på klimatet. 4.4.5.4 Kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt vid T-Centralen Flera alternativ för placering av brandgas- och luftutbytesschakt omkring T-Centralen har studerats och valts bort. Studerade alternativ var Holländargatan, Norra Latins gård vid Olof Palmes gata, Barnhusgatan, Drottninggatan och Adolf Fredriks kyrkogata. Motiv till bortval utgjordes främst av tekniska och geologiska utmaningar, platsbegränsningar, intrång i befintliga infrastrukturer, höga kostnader samt påverkan på kulturhistoriska och miljömässigt känsliga områden. På Holländargatan avfärdades ett luftutbytesschakt med en överbyggnad på minst 0,6 meter på grund av många ledningar i gatan. Schaktet skulle ta en del av trottoaren i anspråk med trängsel för verksamheter och boende under byggtiden som följd. På Norra Latins gård vid Olof Palmes gata studerades ett alternativ för brandgasschakt som valdes bort på grund av intrång i ett befintligt schakt med luftintag. På Barnhusgatan studerades flera olika alternativ med kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt för med höjder från en halv meter till upp mot tre meter. Dessa avfärdades på grund av intrång i befintliga schakt och utmaningar med berguttag. De bedömdes påverka kulturhistoriskt känsliga miljöer och en äldre allé och det skulle innebära höga kostnader. Ett annat studerat alternativ med liknande placering och utformning på samma gata skulle innebära 69 (116) utmaningar relaterat till bergförutsättningar och närhet till Citybanan. Det bedömdes även påverka parkmiljön och ett stort träd skulle behöva tas ned och alternativet skulle bli dyrt. Alternativet på Drottninggatan vid entréerna till Norra Latin bedömdes innebära problem med bergförutsättningar och djup jordschakt genom åsen vilket kunde ge upphov till vattenrelaterade problem. Risken för att påverka stads- och landskapsbilden bedömdes som för stor eftersom schaktöverbyggnaden skulle kunna bli upp till tre meter hög. Studerat alternativ för brandgasschakt i korsningen mellan Drottninggatan och Adolf Fredriks kyrkogata valdes bort på grund av dess närhet till ingångar för verksamheter och bostäder. Parkeringsplatser skulle även behöva tas i anspråk under både bygg- och drifttid. Ytterligare två alternativ vid Drottninggatan nära Adolf Fredriks kyrkogata valdes bort på grund av en svaghetszon i berget, behovet av ledningsomläggningar och potentiell påverkan på rotsystemet för intilliggande träd. Anläggningar vid Olof Palmes gata, i närheten av Drottninggatan avfärdades eftersom de bedömdes ha för stora nackdelar ur lokaliserings- eller utformningsperspektiv för förlängningen av Roslagsbanan till city. Alternativ för refug mitt i gatan vid Drottninggatan samt refug i närheten av Olofsgatan och Holländargatan skulle påverka intilliggande fastigheter under både bygg- och drifttid. Dessutom fanns tekniska utmaningar kopplade till produktion med komplex genomförbarhet som följd. 4.4.5.5 Luftutbytesschakt vid T-Centralen Studerade alternativ för luftutbytesschakt kring T-Centralen inkluderade placeringar vid Klara Norra kyrkogata och Mäster Samuelsgatan. Alternativen valdes bort av en rad tekniska och praktiska skäl. Alternativet vid Klara Norra kyrkogata avfärdades eftersom förhållandena under jord bedömdes som ogynnsamma för en sådan konstruktion. Dessutom ansågs placeringen olämplig och mindre genomförbar jämfört med valt alternativ. Ett liknande luftutbytesschakt studerades på Mäster Samuelsgatan. Detta alternativ avvisades främst på grund av intrång i källarvåningen tillhörande en befintlig fastighet. Därtill finns många ledningar i gatan som skulle påverkas samt svårigheter avseende genomförbarheten. 4.5 Drift och underhåll Drift och underhållsarbete kommer i huvudsak att ske från den servicetunnel som planeras längs med spårtunneln, se beskrivning av servicetunneln i avsnitt 4.3.2.2. Den längsgående servicetunneln utformas och dimensioneras som anläggningens huvudstråk för drift och underhåll och rymmer en stor del av de tekniska systemen, såsom el, signal, tele och ventilation. Det medför att åtkomst och underhåll för dessa system till stor del kan ske utan att tågtrafiken behöver stängas av, vilket minskar behovet av trafikpåverkande avstängningar. Såväl lättare drift- och underhållsarbeten som tyngre, med stora tunga komponenter, planeras att hanteras via servicetunneln. Vissa underhållsarbeten kan utföras via tvärtunnlar från servicetunneln, men kan ändå kräva trafikavstängning beroende på arbetets art. Längst norrut, i anslutning till tunnelpåslaget söder om Universitetet, finns teknikutrymmen som behöver underhållas från spåret eftersom servicetunneln inte går hela vägen till tunnelpåslaget. Drift och underhåll av spårtunnlar sker huvudsak med spårgående fordon via spåret. Arbeten som kräver tillträde från spår planeras normalt till trafikfri tid. Vid akuta insatser under pågående trafik kan trafiken behöva stoppas helt i anslutning till pågående underhållsarbete. Det finns inga särskilda uppställningsplatser för underhållsfordon i spårtunnlarna. Fram- och bortkörning av 70 (116) spårgående fordon behöver därför vägas in i planeringen, vilket ställer krav på effektiv tidsanvändning under de trafikfria tidsfönster som finns. Underhåll för den del av Roslagsbanan som planeras att utformas med tråg, strax söder om Universitetet, är säsongsstyrt och omfattar bland annat lövbekämpning och halkbekämpning. Överbyggnader till luftutbytesschakt, angöringsytor och andra anläggningar ovan jord omfattar regelbunden tillsyn av entréer, belysning och ytskikt med fokus på tillgänglighet, halksäkerhet och trygghet. Ventilationsschakt och fläktrum kontrolleras återkommande och angöringsytor hålls tillgängliga året runt genom exempelvis snöröjning och halkbekämpning. Drift- och underhållsinsatser planeras så att påverkan på trafik och resenärer begränsas. Även förutsättningarna i underjordsanläggningen beaktas, det vill säga begränsade utrymmen, gemensamma flöden och komplexa utrymningsvägar. Stationer delas in i tre huvuddelar: stationsutrymmen för resenärer, spårområde för tågtrafik och servicetunnel där majoriteten av drift- och underhållsfunktionerna samlas. Drift och underhåll av stationer omfattar både förebyggande och avhjälpande åtgärder. Förebyggande underhåll planeras i förväg för att säkerställa hög tillgänglighet medan avhjälpande underhåll ska kunna göras snabbt med god tillgång till reservdelar och utrustning. Säkerhet och arbetsmiljö betonas, särskilt vid arbete under jord och arbete i spårområde. 4.5.1 Station Odenplan Roslagsbanans station Odenplan planeras med interna arbetstunnlar inom stationen som syftar till att komma åt anläggningsdelar som annars skulle bli komplicerade att bygga, exempelvis rulltrappsschakt. Under drifttiden kan arbetstunnlarna användas vid underhåll eller utbyte av rulltrappor. Därmed kan påverkan på publika ytor undvikas vid sådant drift- och underhållsarbete. In- och uttransport till station Odenplan planeras att ske via publika stationsentréer och den längsgående servicetunneln eller från tåg och spårgående arbetsfordon. 4.5.2 Station T‑Centralen T‑Centralen utgör en av den planerade anläggningens viktigaste noder. Här planeras utrymmen för driftledning, tekniker och förare i direkt anslutning till spår och plattformar. Det möjliggör att trafik kan starta och sluta vid stationen samt att störningar kan hanteras skyndsamt. I anslutning till den längsgående servicetunneln anordnas en miljöstation för avfall, med tydliga transportvägar mellan spår, servicetunnel och angöringsytor ovan jord. Det underlättar hantering av avfall från stationsdrift och tekniska installationer utan att belasta publika ytor. Åtkomst till installationer i tak och schakt planeras att ske via fasta gångbryggor, liftar och arbetsplattformar, samt i servicetunnel via fordon med arbetsplattform, vilket kräver utrymme för mobila liftar i stationen. Det innebär att drift- och underhållsarbete kan genomföras med god arbetsmiljö och med begränsad påverkan på resenärsflödena. 4.6 Vatten och avlopp VA-lösningar utreds fortfarande och i samrådet redovisas markanspråk för flera alternativa lösningar. Valda och bortvalda alternativ med motiv kommer att redovisas i planbeskrivningen till granskningshandlingen. 71 (116) När Roslagsbanan till city är byggd kommer vatten att behöva avledas från anläggningen, alternativt infiltreras. Hantering av vatten kommer att utredas vidare. Om avledning blir aktuellt utreds flera alternativa lösningar. Vattnet som renas utgörs av inläckande grundvatten som, trots tätning, läcker in i bergtunnlar och stationsutrymmen. Det kommer även att finnas kapacitet för att omhänderta annat vatten, som spolvatten från tvättning av installationer i tunneln, smältvatten från tågen vintertid samt släckvatten vid eventuell brandbekämpning. Det gemensamma begreppet för inläckande grundvatten, spolvatten och släckvatten under drifttiden är tunnelvatten. Hela tunnelsystemet föreslås förses med tunnelvattenledningar som läggs under stationer, i stationskulvertar, i spår-, service- och tvärtunnlar samt permanent tillfartsväg Albano. Med hjälp av självfall leds tunnelvattnet till tunnelns två lågpunkter. Tunnelvattnet renas i en eller två VA- stationer, se vidare avsnitt 4.6.5, och pumpas sedan vidare till anslutningspunkter. Det kan bli aktuellt med pumpning från lågpunkt till VA-station. Släckvatten planeras vid behov kunna samlas upp genom att inaktivera VA-stationerna, för att förhindra att det förorenade vattnet pumpas upp. Dagvattnet planeras att samlas in genom dränering i anläggningens ovanjordiska delar samt i tvärgående rännor vid spårtunnelmynningen och servicetunnelmynningen. I anslutning till tunnelmynningarna planeras dagvattenpumpar som leder bort dagvattnet till anslutningspunkt. I Figur 45 redovisas de olika förslagen till VA-ledningar under jord. I avsnitt 4.6.1-4.6.6 finns samtliga alternativ beskrivna. Figur 45. VA-lösningar för anläggningen, som i vissa delar utgör alternativ till varandra. A är tunnelsystemets tunnelvattenledningar, B är vattenledning i Lilla Frescati, C är vattenledning som ansluter till befintlig eller planerad dagvattenkanal i Albano, D är en ny vattenledning längs Roslagsvägen, E och F är ett alternativ med korta anslutningsledningar till befintliga vattenledningar. 72 (116) 4.6.1 Vattenledning i Lilla Frescati Ett alternativ för dagvattenbortledning innebär att dagvatten pumpas från en pumpstation vid spårtunnelns tunnelmynning till Laduvikens vattenpark i Lilla Frescati. I detta alternativ anläggs en vattenledning under jord, förbi en drivmedelsstation öster om Roslagsvägen och vidare i grönytor i Lilla Frescati till den befintliga översilningsytan i Laduvikens vattenpark. Ledningarna föreslås att läggas på norra sidan om och intill befintliga ledningar i anslutning till vattenparken för att minimera påverkan på trädrötter och miljön i stort. Från vattenparken rinner vattnet ut i Laduviken som mynnar ut i Lilla Värtan. 4.6.2 Vattenledning till befintlig eller planerad dagvattenkanal i Albano En möjlig lösning för avledning av både dag- och tunnelvatten är att nya ledningar anläggs i planerad tillfartsväg till servicetunneln i Albano. Därifrån leds dag- och tunnelvattnet i samma sträckning som en planerad dagvattenkanal vidare till befintlig dagvattenanläggning sydost om tunnelmynningen. Om planerad dagvattenkanal inte har färdigställts enligt detaljplan före förlängningen av Roslagsbanan förläggs en ledning under jord i samma sträckning som den planerade dagvattenkanalen. För dagvatten utreds även att ansluta till en befintlig dagvattenledning i Albano. Samtliga alternativa lösningar för avledning av vatten från Albano har Brunnsviken som recipient. 4.6.3 Vattenledning längs Roslagsvägen För att leda bort tunnelvatten utreds även alternativet att anlägga en ny ledningssträckning från servicetunnelmynningen vid Albano längs befintlig gång- och cykelväg på östra sidan av Roslagsvägen. Ledningarna ansluts då till de planerade ledningarna i Lilla Frescati, se beskrivning av planerad dagvattenkanal i avsnitt 4.6.2. 4.6.4 Vattenledningar till befintliga vattenledningar Bortledning av dagvatten från servicetunnel Albano kan även ske med en kort ledningsdragning till en befintlig dagvattenledning i Roslagsvägen, vilket också utreds. Ledningen har recipienten Brunnsviken. Vid Odenplan kan tunnelvatten pumpas från en pumpstation i en lågpunkt i tunnelsystemet och ansluta till befintlig dagvattenledning i Odenplan, som slutligen leder till recipienten Mälaren/Karlbergskanalen. 4.6.5 VA-stationer under jord I planförslaget finns utrymme reserverat för VA-station och pumpstation både i lågpunkten vid Bellevue och i lågpunkten mellan Odenplan och T-Centralen. Om vatten pumpas från lågpunkten mellan Odenplan och T-Centralen till VA-stationen vid Bellevue och därifrån vidare till Albano/vattenparken, behövs endast en VA-station med placering i Bellevue. Pumpstationer behövs oavsett på båda platserna. Behovet av en eller två VA-stationer utreds vidare. 4.6.6 Brandvatten Det finns även ett ledningssystem som leder vatten till anläggningen för att tillgodose behovet av brandvatten vid eventuella släckningsinsatser. Längs med hela servicetunneln planeras en vattenledning som ska mata brandpostsystem i servicetunnel och stationer med brandvatten. Brandvattnet kan även användas för spolning av tunnlarna. Brandvatten kan matas från kommunalt vattenledningsnät i gatan eller via brandvattendammar under jord. Båda alternativen utreds vidare. För att få en redundans i systemet behöver brandvattensystemet två separata anslutningspunkter. En anslutningspunkt vid Odenplan och en vid servicetunnel Albano studeras. 73 (116) 5 Byggprocess I detta kapitel beskrivs planerade byggmetoder för förlängningen av Roslagsbanan till city. Därefter beskrivs de ytbehov som kommer att krävas i byggskedet i form av planerade arbetstunnlar och markanspråk för arbetsområden. 5.1 Så byggs Roslagsbanan till city Byggandet av Roslagsbanan till city omfattar bland annat stationer, spårtunnlar, servicetunnlar och arbetstunnlar samt anläggningens tillhörande funktioner. Innan byggstart kan även förberedande arbeten, exempelvis ledningsomläggningar, komma att påbörjas. 5.1.1 Tunneldrivning Huvuddelen av byggarbetena planeras att ske i berg under markytan. För att bygga bergtunnlarna planeras konventionell borrning och sprängning att användas som byggmetod. Metoden är den som vanligtvis används i Sverige och är väl beprövad. Fördelar med metoden är att den går att tillämpa på flera olika typer av geologiska förhållanden och möjliggör för arbete på flera tunnelfronter samtidigt. Detta ger en flexibilitet och kan förkorta byggtiden. Tunneldrivning med borra-spräng-metoden består av ett antal arbetsmoment som genomförs i en särskild ordning, den så kallade drivningscykeln. De aktuella stegen är: • Borrning för tätning (förinjektering) – utförs genom att det borras flera drygt 20 meter långa bergborrhål (förinjekteringshål) från tunnelfronten i drivningsriktningen, så att hålen tillsammans bildar en solfjädersliknande skärm kring den blivande bergtunneln. Via de borrade förinjekteringshålen tätas öppna sprickor i berget med cementbaserat tätningsmedel (injektering). Syftet är att hindra grundvatten från att läcka in i bergtunneln. • Borrning för sprängning (salvborrning) – cirka 5 meter långa hål borras horisontellt i drivningsriktningen i tunnelfronten. • Sprängning – hålen laddas med sprängämnen och sedan utförs sprängning. • Lastning och transport – efter sprängning ventileras tunneln för att få bort spränggaser. Därefter lastas bergmassorna på lastbilar och körs till mottagare. • Skrotning – löst berg knackas bort. • Borrning för bult – berget förstärks, vanligtvis med hjälp av sprutbetong och bultar. • Borrning för sprängning eller borrning för tätning – oftast utförs tre sprängsalvor inom varje förinjekteringsomgång. För att arbetsflödet ska bli effektivt och byggtiden så kort som möjligt drivs tunnlarna från flera håll samtidigt, vilket innebär att byggverksamhet planeras pågå på flera platser samtidigt. 5.1.2 Byggarbeten i jord På platser där bergytan ligger under marknivå måste jorden ovanför schaktas bort innan bergarbeten kan påbörjas. Exempel på platser där detta är aktuellt är vid tunnelanslutningen till befintligt spår vid Universitetet samt vid ovanjordsanläggningar längs med den planerade spårsträckningen där vertikalschakt från tunnelanläggningen ansluter till markytan. 74 (116) För byggarbeten i jord används ofta stödkonstruktioner för att minska omfattningen av jordschakten, hindra inträngning av jordmassor och grundvatten samt för stabilitet. Innanför stödkonstruktionen kan jordmassorna schaktas ur utan risk för ras eller skred. 5.1.3 Masshantering och byggtransporter Byggskedet medför behov av borttransport av berg- och jordmassor samt transporter för leveranser till arbetsområden. En masshanteringsplan kommer att tas fram inom projektet, där hanteringen av massor och byggtransporter redovisas. 5.1.4 Arbetstunnlar och arbetsområden Under byggtiden kommer arbetstunnlar användas för att ge åtkomst till arbetsområden under jord, exempelvis vid stationslägen samt för uttag av bergmassor och för ventilation. Arbetstunnlarna planeras med dubbla körfält och nischer för att ge tillräckligt med fritt utrymme för arbetsfordon. Under byggtiden planeras även arbetsområden användas för olika anläggningsarbeten. Inom arbetsområden kommer det att finnas etableringsområden för upplag av exempelvis byggmaterial samt för uppställning av arbetsbodar och arbetsmaskiner. Där kan också finnas anläggningar för att avleda eller pumpa bort länshållningsvatten, det vill säga inträngande grundvatten, regnvatten eller processvatten. Arbetsområden ovan jord behövs i anslutning till mynningen för respektive arbetstunnel, vid spårtunnelns tunnelpåslag, vid ovanjordsschakter samt i anslutning till planerade VA-ledningar. I samrådsunderlaget för miljöprövningen används en snävare definition av arbetsområden som enbart innefattar delar av arbetsområden som omgärdas av byggplank. När anläggningen är färdigbyggd och i drift ska marken inom arbetsområdena ovan jord återställas. Arbetsområden kommer att behöva nyttjas olika lång tid beroende på vad de ska användas till. 75 (116) 5.2 Ytbehov under byggtiden I detta avsnitt redovisas planerade arbetstunnlar och markanspråk ovan jord som kommer behövas under projektets byggtid, se Figur 46. I markanspråk ovan jord ingår arbetsområden för bland annat schakt, etablering och transportvägar. Figur 46. Översiktskarta med planerade arbetstunnlar och markanspråk ovan jord för arbetsområden. 76 (116) 5.2.1 Universitetet och Albano Nedan följer en beskrivning för vald arbetstunnel och arbetsområden för Universitetet och Albano med motiv. Arbetstunnel och markanspråk ovan jord redovisas i Figur 47. Figur 47. Arbetstunnel Albano och markanspråk ovan jord för arbetsområden vid Universitetet och Albano. 5.2.1.1 Arbetstunnel Albano Arbetstunnel Albano är en befintlig ventilationstunnel och tidigare arbetstunnel i anslutning till Roslagsvägen som användes vid byggnation av Norra länken. Tunneln i Albano ingår i projektet primärt utifrån att den behövs permanent som tillfartsväg till den längsgående servicetunneln vilket möjliggör att den kan användas som arbetstunnel under byggtiden. Arbetstunnelns mynning är i dag återfylld och överbyggd men planeras att öppnas upp och tas i drift för att anlägga förlängningen av Roslagsbanan till city. 5.2.1.2 Arbetsområden Arbetsområde Universitetet uppgår till cirka 41 000 kvadratmeter och planeras i området kring det föreslagna tråget och befintliga station Universitetet. Planerad användning av arbetsområdet är bland annat trafikomläggning, byggnation av teknikbyggnad, tråg inklusive spontning, jordschakt och bergschakt samt betongtunnel och tunnelpåslag. Inom arbetsområdet planeras även för arbete med VA-anläggning och rivningsarbeten. Tillhörande åtkomst för transporter till och från schakterna, samt etableringsytor för ovan arbete, ryms inom arbetsområdet. Arbetsområde Albano uppgår till cirka 14 000 kvadratmeter och planeras på mark som i dagsläget är oexploaterad. Föreslagen användning av arbetsområdet är bland annat uppställning av maskiner, bodar, verkstäder, förråd, kontor och parkering av arbetsfordon. I direkt anslutning till tunnelmynningen för Arbetstunnel Albano planeras schakt och anläggningsarbeten utföras. Arbetsområdet planeras även användas för omlastning av bergmassor. För att säkerställa framdrift antas arbetsområdet användas i full skala under hela byggtiden. 77 (116) 5.2.1.3 Motiv till vald lokalisering och utformning Placeringen av Arbetstunnel Albano motiveras främst av nyttan att använda en tidigare arbetstunnel vilket minskar arbetsinsatsen och får mindre påverkan på miljö och klimat jämfört med om en helt ny tunnel ska drivas fram. Arbetstunneln föreslås dessutom som permanent tillfartsväg till den längsgående servicetunneln vilket möjliggör nyttjande som arbetstunnel under byggtiden. För Arbetsområde Universitetet tas endast de ytor i anspråk som bedöms nödvändiga för byggnationen. Vid avgränsningen har ytor med så liten omgivningspåverkan som möjligt eftersträvats. Det främsta motivet till val av Arbetsområde Albano är möjligheten att nyttja en oexploaterad yta med god tillgång till Roslagsvägen. Ytan har dessutom använts som arbetsområde tidigare och hyser inga miljömässiga värden. 5.2.2 Bellevue Nedan följer en beskrivning för vald arbetstunnel och arbetsområde vid Bellevue med motiv. Arbetstunnel och markanspråk ovan jord vid Bellevue redovisas i Figur 48. Figur 48. Markanspråk ovan jord för arbetsområden och arbetstunnel vid Bellevue. 5.2.2.1 Arbetstunnel Bellevue Arbetstunnel Bellevue består av cirka 60 meter befintlig tunnel som föreslås byggas på med ytterligare cirka 400 meter ny tunnel. Föreslagen arbetstunnel sträcker sig från befintlig tunnelmynning intill Roslagsvägen vid Roslagstull och ansluter till planerad spårtunnel strax söder om Sveaplan. Syftet med arbetstunneln är att driva berguttag i både stationsutrymmen vid station Odenplan och spårtunnel till station Odenplan samt eventuellt driva spår- och servicetunnel norrut. 78 (116) 5.2.2.2 Arbetsområde Arbetsområde Bellevue knyter an till Arbetstunnel Bellevue och utgör en del av Bellevueparken strax väster om Roslagsvägen. Arbetsområdet kommer att nyttjas för arbeten med tunneldrivning, tillfälliga installationer, verkstäder, kontor, parkeringar med mera. Markanspråket för arbetsområdet innefattar grönytor och gång- och cykelbana i direkt anslutning till nuvarande tunnelmynning. Arbetsområdet ligger i sin helhet inom Kungliga Nationalstadsparken. 5.2.2.3 Motiv till vald lokalisering och utformning Motiv till Arbetstunnel Bellevue utgörs främst av möjligheten att samnyttja en befintlig tunnelmynning vilket minskar påverkan på landskapsbilden jämfört med att anlägga en ny. Läget för tunnelmynningen är även långt från bostäder och verksamheter. De främsta motiven till Arbetsområde Bellevue är behovet av tillgång till ytor i anslutning till tunnelmynningen för Arbetstunnel Bellevue samt behov av personalutrymmen, parkeringar och kontor för arbetet med uttag av station Odenplan. 5.2.3 Odenplan Nedan följer en beskrivning av valda interna arbetstunnlar och arbetsområden vid Odenplan med motiv. Interna arbetstunnlar och markanspråk ovan jord vid Odenplan redovisas i Figur 49. Figur 49. Markanspråk ovan jord för arbetsområden och arbetstunnel för anläggning Odenplan. 5.2.3.1 Interna arbetstunnlar Odenplan Vid Odenplan planeras interna arbetstunnlar att utgå från den längsgående servicetunneln och sedan stiga i höjd för att ansluta till stationens mellanplan. Syftet med de interna arbetstunnlarna är att komma åt olika nivåer av stationen med nödvändiga arbetsfordon. De föreslagna interna arbetstunnlarna planeras utan anslutning ovan jord. 79 (116) 5.2.3.2 Arbetsområden Arbetsområde Odenplan torg planeras ta stora delar av torget i anspråk och inkluderar även Odengatan i anslutning till Odenplan. Syftet med arbetsområdet är att anlägga nya station Odenplans södra anslutning mot Odenplans befintliga biljetthall. Delar av anslutningen ligger ovan berg, i jord, vilket medför arbete i öppet schakt. En omfattande trafikomläggning planeras på platsen. Tillgänglighet till stationsentrén på torget och till samtliga fastigheter runt torget kommer att säkerställas under hela byggtiden. Arbetsområde Gyldéngatan och Observatorielunden föreslås för att anlägga det planerade brandgasschaktet, inklusive schaktöverbyggnad, i Observatorielunden. Därtill planeras ytor för transportväg till och från området. 5.2.3.3 Motiv till vald lokalisering och utformning Placeringen av de interna arbetstunnlarna grundar sig i den föreslagna utformningen av nya station Odenplan, vilket kräver åtkomst till olika delar på olika nivåer som möjliggörs genom de planerade interna arbetstunnlarna. Se motiv till lokalisering och utformning av station Odenplan i avsnitt 4.3.3.4. Placeringen av Arbetsområde Odenplan torg är en följd av utformningen av Roslagsbanans nya station Odenplan och dess ena anslutning till befintliga station Odenplan. Motiven till utformningen går att läsa om i avsnitt 4.3.3.4. Placeringen av arbetsområdet för brandgasschakt i en brant slänt i Observatorielunden är en följd av placeringen av själva schaktet. Se motiven till placering av schakten i avsnitt 4.3.5.6. 80 (116) 5.2.4 T-Centralen Nedan följer en beskrivning av vald arbetstunnel och arbetsområde vid T-Centralen med motiv. Arbetstunnel och markanspråk ovan jord vid T-Centralen redovisas i Figur 50. Figur 50. Markanspråk ovan jord för arbetsområden och arbetstunnel vid T-Centralen. 5.2.4.1 Arbetstunnel Klassföreståndaren Föreslagen Arbetstunnel Klassföreståndaren består av cirka 400 meter tidigare arbetstunnel, som användes för byggandet av Citybanan, samt cirka 500 meter ny tunnel. En del av den tidigare arbetstunneln är i dag återfylld men planeras att öppnas upp igen och byggas på med en förlängning för att nå fram till planerad spårtunnel vid station T-Centralen. Den del av den befintliga tunneln som kan användas startar nära Barnhusbron och går längs med Torsgatan. Den nya arbetstunneln planeras att anslutas till den befintliga strax norr om Norra Bantorget och sedan löpa österut innan den ansluts till den nya stationen. Arbetstunneln planeras att användas för att driva berguttag i både stationsutrymmen och spårtunnel vid station T-Centralen. 5.2.4.2 Arbetsområden Till planerade Arbetstunnel Klassföreståndaren används dels Arbetsområde Torsgatan, dels Arbetsområde Sabbatsberg. Arbetsområde Torsgatan utgörs av en långsmal yta mellan Torsgatan och järnvägsspåren vid Klarastrand och utgörs delvis av ett område som tidigare har använts som arbetsområde i samband med att Citybanan byggdes. Arbetsområde Sabbatsberg utgörs i dag av en parkeringsyta vid Sabbatsbergs sjukhus som kantas av gräsytor med träd och planeras att användas som ett komplement till Arbetsområde Torsgatan för exempelvis lagring av byggmaterial och uppställning av kontorsbodar. Arbetsområde Olof Palmes gata och Arbetsområde Mäster Samuelsgatan föreslås för anläggning av kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata samt luftutbytesschakt på Mäster Samuelsgatan. 81 (116) 5.2.4.3 Motiv till vald lokalisering och utformning Motiv till placeringen av Arbetstunnel Klassföreståndaren är främst dess fördelaktiga anslutningspunkt till station T-Centralen, ur ett produktionsperspektiv. Att använda befintlig tunnel minskar dessutom arbetsinsatsen för att nå stationen och ger en minskad klimatpåverkan. Det främsta motivet till Arbetsområde Torsgatan är behovet av tillgång till ytor i anslutning till tunnelmynningen för Arbetstunnel Klassföreståndaren. Arbetsområde Sabbatsberg syftar till att komplettera Arbetsområde Torsgatan och har valts eftersom det ligger nära arbetstunnelns tunnelmynningen. Placeringen av arbetsområden vid Olof Palmes gata och Mäster Samuelsgatan är en följd av placeringen av själva schakten. Motiven till placering av schakten går att läsa om i avsnitt 4.3.5.6. 5.2.5 Bortvalda lokaliseringar och utformningar med motiv I avsnittet redovisas bortvalda lokaliseringar och utformningar samt motiv till bortvalen som gjorts under projektets gång. 5.2.5.1 Arbetstunnlar Utredningar för möjliga arbetstunnlar har pågått sedan arbetet med lokaliseringsutredningen startade. Syftet har varit att hitta möjliga alternativ för en arbetstunnel till Roslagsbanans nya station Odenplan respektive T-Centralen. Utöver arbetstunnlar till vardera stationsläge planeras även den befintliga tunneln i Albano att nyttjas som arbetstunnel under byggtiden och som tillfartsväg till servicetunneln under drifttiden. Motiv för bortvalda alternativ för denna arbetstunnel och tillfartsväg utgår från funktionen som tillfartsväg och redovisas i avsnitt 4.4.2.2. Utifrån ett flertal alternativ för arbetstunnel till Odenplan respektive T-Centralen har antalet alternativ reducerats till två per stationsläge. Motiv till bortval var bland annat stridigheter mot kommunala detaljplaner samt att säkerhetsklassade anläggningar skulle ha medfört en komplex genomförbarhet. De två kvarvarande alternativen per station, som redovisades i samrådet januari-februari år 2025, utgjordes av Arbetstunnel Bellevue och Arbetstunnel Haga för Odenplan samt Arbetstunnel Klassföreståndaren och Arbetstunnel Johannes för T-Centralen. Dessa arbetstunnlar jämfördes mot varandra. Arbetstunnel Haga innebar att en befintlig servicetunnel skulle nyttjas som arbetstunnel från tunnelpåslaget vid Tomteboda fram till station Odenplan. Förslaget valdes bort på grund av bristande genomförbarhet, främst på grund av servicetunnelns funktioner vad gäller in- och utpassering, larmsystem och rätt behörighet i operativ drift. Arbetstunnel Johannes förutsatte ianspråktagande av ett befintligt underjordiskt bergrum som även utgör ett av Stockholms största befolkningsskyddsrum. Alternativet valdes bort för att det inte bedöms genomförbart sett till de risker och negativa konsekvenser det skulle medföra. 5.2.5.2 Arbetsområden Parkeringsytan vid Universitetsvägen nära station Universitetet har valts bort till förmån för Arbetsområde Albano. Ytor på östra sidan av Roslagsvägen undersöktes tidigt men avfärdades på grund av avståndet till spårområdet. Vid Albano studerades ytterligare ytor vid servicetunnelns mynning, exempelvis studerades en yta vid nuvarande banvall med syfte att nyttjas i slutet av byggtiden för bland annat materialupplag. Eftersom rivning av befintlig banvall inte ingår i projekt Roslagsbanan till city, planeras inte ytan att tas i anspråk med stöd av järnvägsplanen utan nyttjas i stället vid behov genom överenskommelse. Alternativet valdes bort efter dialog med fastighetsägaren. 82 (116) Inga alternativ till Arbetsområde Bellevue har studerats då det är av stor vikt att ha ett arbetsområde i närhet till tunnelmynningen för Arbetstunnel Bellevue. Arbetsområdets utbredning har anpassats för att ta hänsyn till känslig vegetation och kulturminnen. Inga alternativa arbetsområden har studerats för schakten i Observatorielunden, på Mäster Samuelsgatan och på Olof Palmes gata, då arbetsområdena är låsta till ovanjordsanläggningarnas placering. Som alternativ och komplettering till Arbetsområde Sabbatsberg har områden kring Lilla Bantorget studerats. Alternativet valdes bort på grund av negativ påverkan på ett aktivt stadsrum med höga stadskvaliteter för verksamheter och boende intill. Områden på och kring Barnhusbron har studerats eftersom de ligger nära Arbetsområde Torsgatan. Ytorna används för närvarande för bussparkering samt gång- och cykelbanor. 83 (116) 6 Effekter och konsekvenser I kapitlet beskrivs vilka effekter och konsekvenser som förlängningen av Roslagsbanan bedöms medföra på befintlig bebyggelse och verksamheter, trafik och resenärer samt stads- och regional utveckling. Effekter och konsekvenser på sociala värden och barnperspektivet i bygg- och drifttid beskrivs i järnvägsplanens sociala konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys. Effekter och konsekvenser på miljön under drifttid beskrivs i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. Påverkan under byggtid beskrivs i miljöprövningens samrådsunderlag. Innehållet i dessa handlingar kommer att sammanfattas och redovisas i planbeskrivningen till granskningshandlingen. 6.1 Befintlig bebyggelse och verksamheter Förlängningen av Roslagsbanan bedöms innebära såväl positiva som negativa effekter och konsekvenser för befintlig bebyggelse som bostadsområden samt kontor och andra kommersiella fastigheter. Projektet innebär förbättrad tillgång till kollektivtrafik vilket bedöms kunna medföra ökade fastighetsvärden. Befintliga handels- och serviceinriktade verksamheter nära Odenplan och T- Centralen bedöms få större kundunderlag då fler människor väntas röra sig i närområdet än tidigare. Befintliga handels- och serviceinriktade verksamheter i anslutning till station Stockholms östra bedöms få negativa konsekvenser i form av ett minskat kundunderlag när stationen läggs ner. Generella negativa konsekvenser under drifttiden bedöms vara stomljud och inskränkning av fastighetsgränser. Boende i Norrort får sämre tillgänglighet till målpunkter som Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms konstnärliga högskola, Kungliga Musikhögskolan och Sophiahemmet genom att resor dit kommer kräva byte till Röda linjen. Ökad trafik till kollektivtrafiknoder som Odenplan och T-Centralen kan leda till ökad trängsel, vilken kan påverka resenärers upplevelse negativt och öka risken för förseningar. Förlängningen av Roslagsbanan till city kan även potentiellt förstärka redan existerande socioekonomiska skillnader mellan olika delar av Stockholm beroende på vilka områden som gynnas respektive missgynnas av projektet. 6.2 Trafik och resenärer Förlängningen av Roslagsbanan till city kommer att medföra betydande förändringar för trafiksystemet och för resenärerna. Förlängningen av Roslagsbanan kommer att förbättra kapaciteten för kollektivtrafik i regionen avsevärt. Den nya sträckan bedöms ha potential att minska belastningen för andra transportmedel, såsom bil och buss. Genom att erbjuda alternativa resvägar kommer förlängningen av Roslagsbanan innebära en betydande avlastning för befintliga pendeltågs- och tunnelbanelinjer, främst Röda linjen mellan T-Centralen och Tekniska högskolan. Exempelvis bedöms Roslagsbanan ha en god kapacitet i riktning norrut under morgonen. Om en del av 84 (116) resenärerna som reser norrut i stället väljer Roslagsbanan kan det ge en avlastning på Röda linjen mellan T-Centralen och Östermalmstorg, där det beräknas vara stor trängsel år 2050. Avlastning för befintliga pendeltågslinjer och tunnelbanelinjer bidrar till en jämnare fördelning av trafiken över hela nätverket vilket ger mindre trängsel och en förbättrad resenärsupplevelse. Resenärer från nordostkommunerna kommer att få en snabbare och smidigare resa till city. För resenärer med målpunkter i närheten av station Stockholms östra, exempelvis studenter och yrkesverksamma vid Kungliga Tekniska högskolan, innebär den nya sträckningen av Roslagsbanan en försämring. 6.3 Stads- och regional utveckling Projektet är en del av Sverigeförhandlingen, vilket innebär att berörda kommuner, regioner och staten gemensamt finansierar utbyggnad av infrastruktur mot att berörda kommuner bygger nya bostäder. Den förbättrade tillgängligheten till centrala Stockholm för områden längs med Roslagsbanan har potential att stimulera ökat byggande och urban förtätning längs den befintliga sträckningen, utöver de bostäder som är villkorade genom Sverigeförhandlingen. Längs den befintliga sträckningen och i närhet av befintliga stationer planeras utveckling av såväl bostäder, verksamheter och annan service som kan utgöra målpunkter, exempelvis bostadsbyggande och ökad tillväxt i nordostkommunerna. Detta kan leda till en mer effektiv markanvändning och bidra till en levande stadsmiljö med ökad befolkningstäthet och fler verksamheter. Förlängningen av Roslagsbanan till city innebär att den pågående stadsutvecklingen av Albano försenas. Förseningen får negativa konsekvenser för fastighetsägare och Stockholms akademiska verksamhet. Eftersom nuvarande station Stockholms östra läggs ner kommer mark att frigöras i området, vilket innebär potential för exploatering. Den regionala utvecklingen stärks eftersom förlängningen av Roslagsbanan till city bidrar till ett mer integrerat kollektivtrafiknätverk och gör det lättare för människor att pendla mellan arbete, hem och fritidsaktiviteter. 6.4 Sociala värden och barnperspektiv Effekter och konsekvenser kopplade till sociala värden och barnperspektivet beskrivs i järnvägsplanens sociala konsekvensanalys samt barnkonsekvensanalys. Innehållet kommer att sammanfattas och redovisas i planbeskrivningen till granskningshandlingen, i enlighet med avsnitt 3.4. 6.5 Miljö och hälsa Effekter och konsekvenser kopplade till miljö och hälsa beskrivs i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. Innehållet kommer att sammanfattas och redovisas i planbeskrivningen till granskningshandlingen, i enlighet med avsnitt 3.5. 6.6 Riksintressen Effekter och konsekvenser för riksintressen beskrivs i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. Innehållet kommer att sammanfattas och redovisas i planbeskrivningen till granskningshandlingen, i enlighet med avsnitt 3.6. 85 (116) 6.7 Byggtid Påverkan under byggtid beskrivs i miljöprövningens samrådsunderlag. Effekter och konsekvenser för sociala värden under byggtid beskrivs i järnvägsplanens sociala konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys. Innehållet kommer att sammanfattas och redovisas i planbeskrivningen till granskningshandlingen. 86 (116) 7 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått I järnvägsplanen fastställs de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som krävs för att förebygga störningar och olägenheter från trafiken eller anläggningen när järnvägen är färdigbyggd och öppnad för trafik, det vill säga under drifttiden. Skyddsåtgärder under byggtid hanteras inom ramen för järnvägsplanens miljöprövning. I kapitlet beskrivs kortfattat preliminära skyddsåtgärder för drifttiden samt försiktighetsmått för bygg- och drifttid. Till granskningshandlingen tas en slutgiltig redovisning fram och då kommer de skyddsåtgärder som ska fastställas att redovisas på järnvägsplanens plankartor. 7.1 Skyddsåtgärder som ska fastställas Utförda stomljudsberäkningar visar att det kommer finnas behov av stomljudsdämpande åtgärder för att kunna innehålla riktvärdet. Banöverbyggnaden ska konstrueras så att den maximala stomljudsnivån inte överstiger 32 dBA, med tidsvägning Fast, i ovanliggande rum som innehar detta riktvärde. Bestämmelsen gäller endast befintlig bebyggelse och planerad bebyggelse enligt lagakraftvunnen detaljplan som finns vid den tidpunkt då järnvägsplanen vinner laga kraft. I järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning finns en mer utförlig redovisning av förslag till skyddsåtgärder som ska fastställas. 7.2 Övriga åtgärder och andra försiktighetsmått Förutom de skyddsåtgärder som fastställs i järnvägsplanen föreslås övriga åtgärder och andra försiktighetsmått. Det handlar om till exempel gestaltning med hänsyn till kulturmiljö, bevarande av grönområden inom arbetsområden samt åtgärder för skydd av värdefulla träd. I järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning finns en mer utförlig redovisning av förslag till övriga åtgärder och försiktighetsmått. 87 (116) 8 Markanspråk och dess konsekvenser för pågående markanvändning I detta kapitel beskrivs konsekvenserna för olika typer av markanspråk samt vad det innebär för berörda fastighetsägare och rättighetshavare. Förlängningen av Roslagsbanan till city innebär att mark kommer att tas i anspråk, både permanent och tillfälligt under byggtid. Det permanenta markanspråket omfattar exempelvis spåranläggning, spårtunnlar med tillhörande anläggningar som uppgångar, rulltrappsschakt, luftutbytesschakt, brandgasschakt, service- och tillfartsvägar, arbetstunnlar och skyddszoner. Tillfälliga ytor som tas i anspråk är bland annat arbetsområden i anslutning till stationer, arbetstunnlar, stödkonstruktioner som behövs under byggtid samt arbetsområden för teknikbyggnader, brandgasschakt och luftutbytesschakt. I kapitlet redovisas också innebörden av de olika beteckningarna i plankartorna. De fastigheter och rättigheter som berörs av markanspråk kommer redovisas i järnvägsplanens fastighetsförteckning i granskningshandlingen. 8.1 Permanenta markanspråk Det permanenta markanspråket syftar till att säkerställa tillräckliga rättigheter till mark och utrymme för järnvägsanläggningen. I plankartorna redovisas utbredningen av det permanenta markanspråket. Mer mark eller utrymme än vad som behövs för att bygga och sköta järnvägsanläggningen får inte tas i anspråk. Järnvägsplanen fastställs av Trafikverkets enhet för planprövning som även bedömer om det finns tillräckliga skäl för att ta utrymmen tvångsvis. Planen ska utformas så att de fördelar som kan uppnås med den överskrider de olägenheter som planen kan orsaka enskilda. Den lagakraftvunna järnvägsplanen innebär att tillåtligheten för Region Stockholm att ta i anspråk de utrymmen som redovisas på plankartorna i det närmaste är avgjord. Innan Region Stockholm får tillträda utrymmena krävs dock att de markanspråk som redovisas på plankartorna omsätts till en rättighet. Avsikten är att utrymmen för järnvägsanläggningen, inklusive erforderlig skyddszon, primärt tas i anspråk genom servitutsrätt. I kapitel 10 redovisas processen utförligare. De permanenta markanspråken på plankartorna avser utrymmen, ovan eller under jord, för förlängningen av Roslagsbanan till city med tillhörande anläggningar. I plankartorna för permanent markanspråk och i järnvägsplanens tvärsektioner redovisas en tolkad bergnivå som utgår från de geotekniska undersökningar och inmätningar av bergöveryta som utförts. 8.1.1 Servitutsrätt eller äganderätt Region Stockholm avser att i första hand tillförsäkra sig rätten att använda de utrymmen som på plankartorna redovisas för permanenta behov genom servitutsupplåtelser. Ett alternativ till servitutsupplåtelser är äganderätt, det vill säga att Region Stockholm i stället för servitut tillskansat sig äganderätt till de utrymmen som behövs för förlängningen av Roslagsbanan till city. 88 (116) Region Stockholm gör bedömningen att det med servitutsupplåtelser går att åstadkomma fullt tillräcklig tydlighet och säkerhet för förlängningen av Roslagsbanan till city. 8.1.2 Skyddszon i berg 8.1.2.1 Bergtekniskt behov och fastighetsrättslig reglering Större delen av järnvägsanläggningen kommer att bestå av bergtunnlar och bergrum. För att säkerställa tunnlarnas och bergrummens bärförmåga, stadga, beständighet och täthet behövs bergmassa som omger utrymmet. Denna omgivande bergmassa omfattas av järnvägsplanens skyddszon. Skyddszonen utgör en del av järnvägsanläggningen och det permanenta markanspråket. För att en tunnel ska vara stabil krävs tillräcklig bergtäckning så att ett teoretiskt bergvalv kan bildas, som kan uppta lasterna från ovanliggande berg- och jordmassor. Utifrån de bergtekniska behoven behöver Region Stockholm befogenhet att utföra de åtgärder som behövs samt ett starkt fastighetsrättsligt skydd mot eventuella framtida intrång i järnvägsanläggningen. Då intrånget för fastighetsägare är lika omfattande, oavsett om det gäller markanspråk för bergtunnel eller skyddszonen, redovisas dessa utrymmen tillsammans på plankartorna under beteckningen Js1, se avsnitt 8.1.3. 8.1.2.2 Skyddszonens omfattning Skyddszonens omfattning är beslutad och avvägd utifrån ett flertal faktorer. För att trygga tunnelns långsiktiga beständighet och varaktighet, samt för att kunna stå emot yttre påverkan, har beslut tagits enligt följande. För bergtunnlar och bergrum med spännvidd mindre än 20 meter behövs som utgångspunkt en skyddszon om 10 meter i kringliggande bergkontur som omgärdar bergtunneln. Det gäller normalt för spårtunnlar, servicetunnlar, luftutbytesschakt och hisschakt oavsett tunneldrivningsmetod. För bergtunnlar och bergrum med en spännvidd större än 20 meter är skyddszonen 15 meter ovanför och åt sidorna i kringliggande berg. Under tunneln är skyddszonen 10 meter. Normalt gäller detta stationsutrymmen och växelpartier samt plattformsrum, mellanplan och vertikalschakt inom stationer. För passager genom berg av sämre kvalitet kan skyddszonen behöva vara större än ovan angivna mått. Skyddszonen omfattar endast fast berg och kan vid behov minskas för att inte komma i konflikt med befintliga anläggningar, såsom tunnlar eller grundläggningar. Under bergskärning, betongtunnel och tråg är skyddszonen 10 meter och på sidan om mellan 3 och 5 meter. I järnvägsplanens granskningshandling kommer en skyddszon som är gemensam med befintliga anläggningar att redovisas på plankartorna. 8.1.3 Markanspråk med servitutsrätt (Js1) Markanspråk Js1 på plankartorna avser utrymmen ovan och under jord för förlängningen av Roslagsbanan till city, med tillhörande anläggningar. Denna kategori markanspråk kommer att omfatta större delen av järnvägsanläggningen. Huvudinriktningen är att även utrymmen ovan och under jord för planerade arbetstunnlar säkerställs med permanent rättighet eftersom åtgärden anses oåterkallelig gentemot berörd fastighetsägare. En servitutsupplåtelse inom Js1 medför rätt för Region Stockholm att vidta de åtgärder som ryms inom servitutsformuleringen för servitutets angivna specifika ändamål för att bygga och därefter utföra drift och underhåll av järnvägsanläggningen. Servitutsupplåtelsen innebär inte att äganderätten till marken eller utrymmet ändras men däremot att fastighetsägarens eller tomträttshavarens förfogande över utrymmet starkt inskränks. För att vidta åtgärder inom det framtida servitutsutrymmet, exempelvis att utföra borrningar inom skyddszonen, kommer medgivande att krävas från Region Stockholm i egenskap av ägare av förmånsfastigheten. Den 89 (116) som avser att vidta åtgärder måste även kunna visa att säkerheten för järnvägsanläggningen inte äventyras. 8.1.4 Markanspråk med servitutsrätt (Js2) Markanspråk Js2 på plankartorna avser mark och utrymmen som behövs permanent, antingen ovan eller under jord, för järnvägsanläggningen men där användningen inte hindrar att utrymmet även fortsättningsvis disponeras av fastighetsägaren. Exempel på sådana situationer är tillfartsvägar, utrymningsvägar eller utrymmen som behövs för utbyggnaden och driften av förlängningen av Roslagsbanan till city, men som inte ska hindra att fastighetsägaren också fortsätter att nyttja dessa. För vägar inom Js2 kan både befintliga och nya vägar avses. För platser där Region Stockholm behöver anlägga ny väg redovisas hela vägområdet som Js2. 8.1.5 Markanspråk med servitutsrätt (Js3) Markanspråk Js3 på plankartorna avser mark och utrymmen som behövs permanent under jord för järnvägsanläggningen men där användningen inte hindrar att utrymmet även fortsättningsvis disponeras av fastighetsägaren. Js3 på plankartorna avser i detta fall VA-ledning, både anläggning samt drift och underhåll. 8.2 Tillfälligt markanspråk (T1-T7) På plankartorna redovisas vilka markområden och byggnadsutrymmen som behöver tas i anspråk tillfälligt vid byggandet av förlängningen av Roslagsbanan till city. Markanspråk och ändamål för anspråken beskrivs i texten nedan. Till plankartorna finns även en bilaga som redovisar platsspecifika hänsynstaganden kopplat till de tillfälliga markanspråken, där så är nödvändigt. Bilagan syftar till att beskriva den tillfälliga nyttjanderättens ändamål samt beskriva tidsomfattning och eventuella restriktioner eller anmärkningar. De tillfälliga markanspråken utgörs av det som i planbeskrivningen benämns som arbetsområden ovan och under jord. Noteras bör att arbetsområden ovan jord även delvis består av ytor med permanent markanspråk, till exempel för VA-ledningar. De tillfälliga markanspråken kommer gälla dels arbetsområden för själva byggverksamheten, schakter, upplag och körvägar. Dels ytor för verkstäder, uppställning av maskiner, arbetsbodar, kontor och dylikt på etableringsområden och i anslutning till tunnelmynningar för planerade arbetstunnlar. Efter avslutad byggnation kommer ytor för tillfälligt markanspråk att återställas, om inte annat överenskommes med fastighetsägaren. Tillfälliga konstruktioner under jord som krävs under byggtiden, exempelvis sponter och spontstag i jord, kommer inte att nyttjas permanent utan avlastas. Konstruktioner som inte är möjliga att ta bort lämnas kvar när arbetena är slutförda efter överenskommelse med fastighetsägaren. 90 (116) 8.2.1 Redovisning av plankartans planbestämmelser Den mark som tillfälligt tas i anspråk är oftast avsedd för andra ändamål, varför användningen av ytorna i tid begränsas och i många fall beläggs med restriktioner för användningen. Restriktionerna sammanställs i Bilaga till plankartor för tillfällig nyttjanderätt. Ytorna är benämnda med ett T på plankartan och numrerade med siffrorna 1–7 beroende på användningsområde: • T1 – Tillfällig nyttjanderätt för byggnation • T2 – Tillfällig nyttjanderätt för etablering • T3 – Tillfällig nyttjanderätt för arbets- och transportväg • T4 – Tillfällig nyttjanderätt för byggnation, etablering samt arbets- och transportväg • T5 – Tillfällig nyttjanderätt för omledning av trafik • T6 – Tillfällig nyttjanderätt för spont och spontstag • T7 – Tillfällig nyttjanderätt i befintlig tunnel 91 (116) 9 Samlad bedömning Kapitlet färdigställs till granskningshandlingen. Redovisningen kommer att innefatta en samlad bedömning av konsekvenser samt måluppfyllelse avseende ändamål och effektmål, transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål. Därefter beskrivs överensstämmelse mot miljöbalkens allmänna hänsynsregler och bedömd påverkan på miljökvalitetsnormer samt riksintressen. 92 (116) 10 Markåtkomst och fastighetsbildning I detta kapitel redogörs för genomförande av markåtkomst och fastighetsbildning. 10.1 Tillvägagångssätt för permanent markåtkomst 10.1.1 Järnvägsplanens rättsverkan Järnvägsplanen har direkt rättsverkan på två sätt avseende mark och utrymmen som redovisas för permanenta behov på järnvägsplanens plankartor. För det första medför järnvägsplanen en inlösenrätt och en inlösenskyldighet för Region Stockholm avseende utrymmen som framgår av plankartan, i enlighet med 4 kapitlet 1 och 2 §§ lag om byggande av järnväg. För det andra påverkar järnvägsplanen förutsättningarna för att ta i anspråk samma utrymmen genom så kallad fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen (1970:988). Genom fastighetsreglering kan servitut upplåtas eller äganderätt överföras mot en fastighetsägares vilja, under förutsättning att ett antal villkor i fastighetsbildningslagen är uppfyllda. Många av dessa villkor behöver dock inte prövas när fastighetsregleringen sker enligt en lagakraftvunnen järnvägsplan, eftersom de redan har prövats i järnvägsplanen. 10.1.2 Tillträde till utrymmen Efter att järnvägsplanen har vunnit laga kraft måste en rättighet i någon form upplåtas innan Region Stockholm kan tillträda utrymmen som redovisas med permanent markanspråk på plankartorna. Rättigheten kan upplåtas genom en frivillig överenskommelse med berörd fastighetsägare och eventuella rättighetshavare, genom beslut vid lantmäteriförrättning eller i domstol. Om en överenskommelse inte kan träffas är det först efter beslut hos lantmäterimyndigheten eller domstol som Region Stockholm har rätt att tillträda områden och utrymmen. 10.1.3 Tvingande markåtkomst och överenskommelser För att säkerställa ett effektivt genomförande av järnvägsutbyggnaden är det angeläget att planera för situationer där berörda fastighetsägare eller rättighetshavare inte frivilligt vill upplåta utrymme. När järnvägsplanen har vunnit laga kraft är frågan om huruvida tvångsåtgärder är tillåtna prövad och i det närmaste avgjord. Därefter återstår att upplåta de rättigheter som behövs, vilket sker i en separat process hos antingen lantmäterimyndigheten genom lantmäteriförrättning eller hos mark- och miljödomstolen genom domstolsprocess. I processen avgörs också vilken ersättning som Region Stockholm ska betala för upplåtelserna. Region Stockholm strävar efter att i första hand bilda servitut genom lantmäteriförrättning, i andra hand genom tecknande av avtalsservitut och i tredje hand genom upplåtelse av servitut genom domstol. Region Stockholm har för avsikt att i första hand träffa frivilliga överenskommelser med fastighetsägare och rättighetshavare som berörs av nya anläggningar ovan jord eller för de markanspråk under jord som är särskilt komplexa. 93 (116) 10.1.4 Upplåtelse genom lantmäteriförrättning Upplåtelse av de servitut som behövs för järnvägsutbyggnaden kan ske genom lantmäteriförrättning. Processen initieras av Region Stockholm genom ansökningar om fastighetsreglering. Lantmäterimyndigheten prövar om villkoren är uppfyllda för att upplåta servitut och fattar därefter beslut. Prövningen sker enligt 3, 5 och 7 kapitlet i fastighetsbildningslagen. När det finns en lagakraftvunnen järnvägsplan görs ingen fullständig prövning av samtliga villkor, eftersom motsvarande prövning redan gjorts inom ramen för järnvägsplanen. Förenklat innebär detta att frågan om huruvida tvångsåtgärder är tillåtna prövas i järnvägsplanen, medan själva servitutsupplåtelsen och ersättning för markupplåtelsen beslutas i lantmäteriförrättningen. Lantmäterimyndigheten ska säkerställa att berörda sakägare får kännedom om ansökan och möjlighet att inkomma med yrkanden. Sakägare i lantmäteriförrättningen är endast de fastighetsägare och rättighetshavare som direkt berörs av intrång med anledning av förlängningen av Roslagsbanan till city. Om Region Stockholm har träffat överenskommelser med berörda fastighetsägare eller rättighetshavare kan dessa läggas till grund för lantmäterimyndighetens beslut. Överenskommelser kan även träffas under förrättningsprocessen. Om överenskommelser saknas kan lantmäterimyndigheten ändå fatta beslut. Beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen. 10.1.5 Upplåtelse genom domstol Ett alternativ till lantmäteriförrättning är att servitut bildas genom beslut av mark- och miljödomstolen. Den formella processen inleds då med att Region Stockholm begär inlösen eller upplåtelse av rättigheter för de utrymmen som redovisas för permanenta behov i järnvägsplanen hos mark- och miljödomstolen. Begäran om inlösen görs först efter det att Trafikverket har fattat beslut om att fastställa järnvägsplanen. Detta alternativ innebär att servitut bildas med direkt stöd av den inlösenrätt som järnvägsplanen ger enligt 4 kapitlet 1 § lag om byggande av järnväg. Frågan om tillåtligheten att ta utrymmen i anspråk avgörs i järnvägsplanen, men inlösenrätten omsätts till ett faktiskt servitut och en rätt för Region Stockholm att tillträda utrymmena först i domstolsprocessen. I domstolsprocessen avgörs också vilken ersättning som ska utgå för intrånget. Alla fastighetsägare och rättighetshavare som berörs av en begäran om inlösen får möjlighet att yttra sig och inkomma med egna yrkanden i domstolsprocessen. 10.1.6 Ersättning vid servitutupplåtelser Servitutsupplåtelserna för de tredimensionellt avgränsade utrymmen som ska inrymma tunnlar, stationer, skyddszon i berg, uppgångar, schakt med mera innebär i många fall en närmast total inskränkning i berörd fastighetsägares och eventuella rättighetshavares förfoganderätt. Hur stor påverkan blir på den berörda fastigheten beror på järnvägsanläggningens lokalisering och utformning. Ett tunnelrör djupt nere i berget ger exempelvis betydligt mindre påverkan på en fastighet än ovanjordsanläggningar. Fastighetsägare och rättighetshavare som drabbas av intrång är ersättningsberättigade. Regler om ersättning vid servitutsupplåtelser återfinns i 4 kapitlet expropriationslagen. Ersättningen ska motsvara den marknadsvärdeminskning som intrånget medför, med ett tillägg om 25 procent. Marknadsvärdeminskningen bedöms utifrån pågående eller tillåten användning av det berörda utrymmet. Därutöver utgår ersättning för andra skador som intrånget orsakar, exempelvis förlust 94 (116) av tomtanläggningar såsom energibrunnar. Eventuella miljöskador till följd av buller eller sättningsskador hanteras separat. 10.1.7 Berörda rättigheter Ett stort antal befintliga rättighetsupplåtelser av olika slag kommer att beröras av intrång. Det rör sig om servitut, tomträtter, ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar med mera. De tvångsmöjligheter avseende markåtkomst som följer en lagakraftvunnen järnvägsplan gäller inte bara gentemot fastigheter utan även gentemot innehavare av sådana rättigheter. Hanteringen av intrång i dessa rättigheter sker i enlighet med de principer och processer som beskrivs i avsnitt 10.1.2 och 10.1.6. Påverkan på fastighetsplaner och tomtindelningar kommer att beskrivas i järnvägsplanens granskningshandling. 10.2 Tillvägagångssätt för tillfällig markåtkomst 10.2.1 Järnvägsplanens rättsverkan När järnvägsplanen vinner laga kraft får Region Stockholm rätt att använda de ytor och utrymmen som redovisas på plankartorna med de restriktioner som redovisas i Bilaga till plankartor för tillfälligt nyttjanderätt. Dessa tillfälliga nyttjanderätter uppkommer direkt genom järnvägsplanen och gäller för den tid och det ändamål som anges i planen. Region Stockholm är skyldig att ersätta den ekonomiska skada som uppstår för fastighetsägare och eventuella rättighetshavare. 10.2.2 Process avseende tillfälliga behov För att anpassa intrånget och begränsa negativ påverkan av de tillfälliga nyttjanderätterna har Region Stockholm för avsikt att om möjligt teckna avtal med berörda fastighetsägare och rättighetshavare. För att säkerställa ett effektivt genomförande redovisas behov av tillfälligt nyttjande på plankartorna. Det ger Region Stockholm rätt att nyttja områdena även när överenskommelse inte kan nås, i enlighet med vad som beskrivs i avsnitt 10.1.2-10.1.6. 95 (116) 11 Genomförande och finansiering Kapitlet beskriver vilka parter som ingår i projektet, vilka avtal som finns, tidplanen för utbyggnaden, kommunala planer som berörs samt finansiering. 11.1 Parter och avtal Roslagsbanan till city ingår i Sverigeförhandlingen, vilket var ett initiativ från regeringen för att bygga ny infrastruktur i Sverige, få förbättrad kollektivtrafik och ökat bostadsbyggande i storstäderna. Förhandlingen innebar att berörda kommuner, regioner och staten gemensamt finansierar utbyggnad av infrastruktur mot att berörda kommuner bygger nya bostäder. I januari år 2017 tecknade staten, Region Stockholm och berörda kommuner avtal om fyra stora kollektivtrafiksatsningar, varav Roslagsbanan till city är en. Flera utredningar och beslut har föregått framtagandet av järnvägsplanen för förlängningen av Roslagsbanan till city. I detta avsnitt redovisas dessa i kronologisk ordning, med fokus på åtgärdsvals- och idéstudien, Sverigeförhandlingen, samråd inför betydande miljöpåverkan samt genomförda lokaliseringsutredningar. I avtalet om Roslagsbanan till city ingår också att kommunerna tillsammans ska bygga 29 000 bostäder. De parter som är med i Roslagsbanan till city är: • Region Stockholm • Staten • Stockholms stad • Vallentuna kommun • Täby kommun • Österåkers kommun Region Stockholm och Stockholms stad kommer att teckna ett genomförandeavtal med förutsättningar för projektets genomförande, såsom principer för permanenta och tillfälliga markanspråk. Fler avtal kommer vid behov att tecknas mellan parterna. Region Stockholm kommer vid behov även att teckna avtal med andra aktörer som fastighetsägare, rättighetshavare, verksamheter med flera för samordning och reglering av ansvar, kostnader med mera i samband med förlängningen av Roslagsbanan. 96 (116) 11.2 Tidplan I Figur 51 redovisas de stora dragen i planläggningsprocess och byggtid samt tidplan för respektive aktivitet. Planeringen av Roslagsbanan till city har pågått sedan år 2020 och beräknas att pågå fram till år 2028. När järnvägsplanen vunnit laga kraft kan byggnation påbörjas. Byggtiden bedöms till 13 år, baserat på tidiga analyser. Åtgärder studeras i syfte att begränsa den totala byggtiden. Figur 51. Övergripande tidplan för projektet. 11.3 Kommunala planer Förlängningen av Roslagsbanan till city kommer att gå genom områden som omfattas av gällande detaljplaner. Enligt lagen om byggande av järnväg får en järnvägsplan inte fastställas i strid mot gällande detaljplaner. För dessa områden krävs nya planbestämmelser som överensstämmer med järnvägsplanen för Roslagsbanan till city. Stockholms stad har möjlighet att ta fram ändringar av detaljplaner, ersätta detaljplaner med nya eller att upphäva hela eller delar av detaljplaner som strider mot järnvägsplanens markanspråk. Detaljplaner som endast berörs av tillfälligt markanspråk behöver inte ändras, ersättas eller upphävas. I projekt Roslagsbanan till city tillämpas samordnat planförfarande, se avsnitt 1.4.3 för mer information. Det innebär att samordning mellan Stockholms stads detaljplaner och Region Stockholms järnvägsplan sker under projektets gång. PM Berörda detaljplaner kommer att tas fram och ingå i granskningshandlingen. Det som redovisas i detta skede utgör enbart en preliminär bedömning och kan komma att revideras i det fortsatta arbetet. Enligt en preliminär bedömning beräknas 136 detaljplaner bli påverkade av projektets markanspråk. 102 detaljplaner påverkas endast av permanent markanspråk, 6 detaljplaner påverkas endast av tillfälligt markanspråk ovan jord medan 28 detaljplaner påverkas av både permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan jord. I Figur 52, Figur 53, Figur 54 och Tabell 4 finns en detaljerad sammanställning av preliminär påverkan på detaljplaner. 97 (116) Figur 52. Detaljplaner som preliminärt påverkas av markanspråk i norra delen av det område som berörs av järnvägsplanens åtgärder. Numreringen återfinns i Tabell 4. I kartan redovisas detaljplaner som berörs av tillfälliga markanspråk ovan jord, permanenta markanspråk och båda typerna av markanspråk. Olika nyanser av blått i kartan innebär att två eller flera planer överlappar. 98 (116) Figur 53. Detaljplaner som preliminärt blir påverkade av markanspråk i mellersta delen av det område som berörs av järnvägsplanens åtgärder. Numreringen återfinns i Tabell 4. I kartan redovisas detaljplaner som berörs av tillfälliga markanspråk ovan jord, permanenta markanspråk och båda typerna av markanspråk. Olika nyanser av blått i kartan innebär att två eller flera planer överlappar. 99 (116) Figur 54. Detaljplaner som preliminärt blir påverkade av markanspråk i södra delen av det område som berörs av järnvägsplanens åtgärder. Numreringen återfinns i Tabell 4. I kartan redovisas detaljplaner som berörs av tillfälliga markanspråk ovan jord, permanenta markanspråk och båda typerna av markanspråk. Olika nyanser av blått i kartan innebär att två eller flera planer överlappar. Tabell 4. Påverkade detaljplaner. Numreringen i tabellen återfinns i Figur 52, Figur 53 och Figur 54. NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK 1 KLARASTRANDSLEDEN M M 0180–8265 Tillfälligt markanspråk ovan mark 2 LAMMET M M 0180–7886 Permanent markanspråk 3 KIKAREN M.FL.- LÄGENHETSSTORLEKAR 0180–7558 Permanent markanspråk 4 VANADISLUNDEN MM 0180–8347 Permanent markanspråk 5 SVÄRDFISKEN 13 0180K–P1999–03390 Permanent markanspråk 6 KV TRUMPETAREN 0180–2444 Permanent markanspråk 7 KEJSARKRONAN 0180–1440 Permanent markanspråk 100 (116) NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK 8 KUNGSHOLMEN, VASASTADEN OCH NORRMALM 0180–3016 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 9 ROSLAGSVÄGEN 0180–5814 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 10 KV SKALMEJBLÅSAREN 0180–1556 Permanent markanspråk 11 KV BERIDAREBANAN M.M. 0180–5550 Permanent markanspråk 12 KV VINKELHAKEN M.FL. 0180-8305B Permanent markanspråk 13 DEL AV KV LÄRAREN 0180–3003 Permanent markanspråk 14 OBSERVATORIELUNDEN 0180–312 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 15 MIMER 0180–1234 Permanent markanspråk 16 KV KUNGSSTENEN 0180K–P1998–08701 Permanent markanspråk 17 KV HUGIN 0180-2491B Permanent markanspråk 18 LINDANSAREN 0180–1465 Permanent markanspråk 19 KV SABBATSBERG 0180–4455 Tillfälligt markanspråk ovan mark 20 NORRA DJURGÅRDEN 2:1,ROSLAGSBANAN 0180K-P2005-16195 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 21 CEDERSDAL T 5 0180-B106/1935 Permanent markanspråk 22 ADAM OCH T 10,13 0180-UTL27P861 Permanent markanspråk 23 KARLAVAGNEN 0180–1932 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 24 SABBATSBERG M M 0180–6964 Tillfälligt markanspråk ovan mark 101 (116) NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK 25 CITYBANAN I STOCKHOLM 0180K–P2007–36070Ä Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 26 BARNHUSKÄLLAREN M M 0180–91017 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 27 GRIPEN M M 0180–6223 Permanent markanspråk 28 DEL AV KV SPELBOMSKAN MM 0180–5243 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 29 KV.SVÄRDFISKEN M.M. 0180–7884 Permanent markanspråk 30 KV. TORGVÅGEN SAMT DEL AV KV. ADAM OCH EVA 0180-2563A Permanent markanspråk 31 KV SPORREN 0180–1997–01036 Permanent markanspråk 32 NORRA BANTORGET 0180K–P1999–08281A Permanent markanspråk 33 KV SKANSEN MM 0180K–P2002–08696 Permanent markanspråk 34 KORTBYRÅN OCH PENNFÄKTAREN M M 0180–96033 Permanent markanspråk 35 NORRA LÄNKEN(NORRTULL- ROSLAGSTULL) 0180K-P2008-04713 Permanent markanspråk 36 ADLERN MINDRE 0180–1822 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 37 BYGGNBESTÄMMELSER FÖR KVARTEREN VARGEN,SANCTA ANNA OCH STORMKRANSEN 0180–234 Permanent markanspråk 38 KV LÄRAREN 0180–88074 Permanent markanspråk 39 ODENPLAN OCH ADLERN MINDRE 34 M M 0180K-P2011-08525 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 40 NORRA LÄNKEN 0180K-P2000-12936 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 102 (116) NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK 41 DEL AV KV KEJSARKRONAN 0180-3267A Permanent markanspråk 42 BRYGGAREN M M 0180–8098 Permanent markanspråk 43 NORRA LATIN 0180K-P2001-08722 Permanent markanspråk 44 KV HEIMDALL 0180–7266 Permanent markanspråk 45 KUNGSSTENEN M M 0180–87027 Permanent markanspråk 46 KV MUNIN 0180-1739A Permanent markanspråk 47 LUFTSPRINGAREN T 20 0180-FP87015 Permanent markanspråk 48 TILLÄGGSBESTÄMMELSER I DELAR AV STADSDELARNA ÖSTERMALM, VASASTADEN, BRUNNSVIKEN OCH LADUGÅRDSGÄRDET 0180–6908 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 49 KV LAMMET 0180-2372A Permanent markanspråk 50 KV TORGVÅGEN 0180–3682 Permanent markanspråk 51 DEL AV BERIDAREBANAN 13 0180K-P2000-06843 Permanent markanspråk 52 KV BLÅKLINTEN OCH DEL AV KV TRUMPETAREN 0180-1711A Permanent markanspråk 53 DEL AV KV GETINGEN 0180–4538 Permanent markanspråk 54 SPÅRVÄG CITY FÖRLÄNGNING T- CENTRALEN-KUNGSTRÄDGÅRDEN 0180K-P2017-00069 Permanent markanspråk 55 BARNHUSET 0180-3533A Permanent markanspråk 56 BERGET M.FL.TILLÄGGSBEST 0180–7537 Permanent markanspråk 57 VÅGHALSEN 0180–1910 Permanent markanspråk 58 ADLERN MINDRE 34 M.M. 0180K-P2016-04237 Permanent markanspråk 59 KUNGSBRON, BARNHUSVIKEN M M 0180–2638 Tillfälligt markanspråk ovan mark 103 (116) NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK 60 NORRA VASASTADEN M M 0180K-P2002-11171 Permanent markanspråk 61 APELN 8 0180K-P2006-06122 Permanent markanspråk 62 DEL AV KV HEIMDALL 0180–2130 Permanent markanspråk 63 ORGELPIPAN 7 M.FL. 0180K-P2017-02605 Permanent markanspråk 64 ORMTRÄSKET M M 0180–6209 Permanent markanspråk 65 LÄKAREN M M 0180–8031 Tillfälligt markanspråk ovan mark 66 ALBANO OCH NORRA DJURGÅRDEN 2:2 M FL 0180K-P2008-21530 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 67 SKOTTEN T 10 0180-UTL33P1 Permanent markanspråk 68 KV BLÅMANNEN MM 0180–5915 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 69 SIRIUS M M 0180-5764C Permanent markanspråk 70 ORGELPIPAN M M 0180–6162 Permanent markanspråk 71 NORRA LÄNKEN 0180-93001Ä Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 72 KV ODIN OCH DEL AV KV SKALMEJBLÅSA REN MM 0180-5928A Permanent markanspråk 73 KV TRANHALSEN MM 0180–92113 Permanent markanspråk 74 KUNGLIGA NATIONALSTADSPARKEN 0180K–P2016–17263 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 75 KV SANKT OLOF 0180–213 Permanent markanspråk 76 SÖDRA VASASTADEN M M 0180K–P2003–10095 Permanent markanspråk 77 STJÄRNAN OCH BERGSMANNEN MINDRE MM 0180–4451 Permanent markanspråk 104 (116) NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK 78 NORRA INNERSTADEN 0180–87032 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 79 SVÄRDFISKEN T 2+3+6 0180-UTL179P507 Permanent markanspråk 80 ÖSTRA HAGASTADEN, NORRTULL, VASASTADEN 1:100 M.FL. 0180K-P2016-17865 Permanent markanspråk 81 NORRTULL OCH BELLEVUE 0180-2826D Permanent markanspråk 82 KV FLÖJTBLÅSAREN MM 0180–5878 Permanent markanspråk 83 KV HEIMDALL 0180-6134C Permanent markanspråk 84 APELN M M 0180–7885 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 85 KV.ISLANDET MM 0180–8012 Permanent markanspråk 86 KV SKOLAN 0180-1997-01347 Permanent markanspråk 87 SPELBOMSKAN 9 M.FL. 0180K-P2020-08002 Permanent markanspråk 88 BRYGGMÄSTAREN M M 0180–8099 Permanent markanspråk 89 DELAR AV KVARTEREN SPELBOMSKAN OCH GÅSDJUPET 0180–2394 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 90 BARNHUSET 26 M.FL. 0180K-P2021-12301 Permanent markanspråk 91 KV ÅNGERMANLAND 0180-1624A Permanent markanspråk 92 BARNHUSKÄLLAREN 0180-2504A Permanent markanspråk 93 KV SPELBOMSKAN MM 0180–5784 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 94 APELN 13 0180K-P2013-19232 Permanent markanspråk 95 KV GETINGEN 0180–89097 Permanent markanspråk 96 BERGSMANNEN MINDRE T 10-11 0180-UTL162P27 Permanent markanspråk 105 (116) NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK 97 KEJSARKRONAN DEL AV KVARTERET 0180–1768 Permanent markanspråk 98 PASCHENS MALMGÅRD 0180K-P2015-07613 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 99 NORRA VASASTADEN M M - TILLÄGGSBESTÄMMELSER 0180-7601A Permanent markanspråk 100 GAMLA OBSERVATORIET 0180K-P2007-38500 Permanent markanspråk 101 DELAR AV STADSDELARNA KUNGSHOLMEN OCH VASASTADEN 0180–3211 Permanent markanspråk 102 KV ORGELPIPAN,BLÅMANNEN 0180–7720 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 103 SABBATSBERG 23 M M 0180K-P2002-17085 Tillfälligt markanspråk ovan mark 104 KV BERIDAREBANAN MM 0180–7721 Permanent markanspråk 105 FLICKLÄROVERKET VID BELLEVUE 0180–1532 Permanent markanspråk 106 KV SANKTA ANNA 0180-3594A Permanent markanspråk 107 FENIX 1 OCH DEL AV NORRMALM 6:1 0180K-P2013-00776 Permanent markanspråk 108 KV HEIMDALL 0180–1875 Permanent markanspråk 109 KV SKOTTEN 0180–94022 Permanent markanspråk 110 CENTRALPOSTHUSET 0180-P113 Permanent markanspråk 111 RUDDAMMEN M FL 0180-88154A Permanent markanspråk 112 DEL AV OBSERVATORIELUNDEN 0180–524 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 113 TEKNIKHUS FÖR NORRA LÄNKEN INOM ALBANO 0180K-P2004-05427Ä Permanent markanspråk 114 CARL ELDHS ATELJÉ 0180K-P2010-00778 Permanent markanspråk 106 (116) NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK 115 KV LÄRAREN 0180-2472B Permanent markanspråk 116 MIMER M M 0180–8548 Permanent markanspråk 117 KV SKOTTEN 0180-4118A Permanent markanspråk 118 DEGELN M FL 0180K-P2001-14739 Permanent markanspråk 119 NORRA LÄNKEN, (ROSLAGSTULL- UGGLEVIKSKALLAN-FRESCATI) 0180–93001 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 120 KV ORION MM 0180–6256 Permanent markanspråk 121 KV RIDDARSPORREN MM 0180–7267 Permanent markanspråk 122 F.D. SKOGSHÖGSKOLAN 0180K-P2008-05998 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 123 SVEAPLANS FLICKLÄROVERK 0180K-P2025-12212 Permanent markanspråk 124 RIKSFÖRSÄKRINGSANSTALTEN 0180-P110 Permanent markanspråk 125 SPÖKPARKEN 0180K–P2000–05544 Permanent markanspråk 126 KVARTERET GRÖNLANDET SÖDRA 0180–2503 Permanent markanspråk 127 KVARTERET STORMKRANSEN 0180–2493 Permanent markanspråk 128 OMRÅDE VID SVEAVÄGENS NORRA ÄNDE 0180–5266 Permanent markanspråk 129 ORMTRÄSKET M M 0180–8329A Permanent markanspråk 130 KV SKOLAN 0180–2486 Permanent markanspråk 131 ISLANDET T 10+11 0180–UTL179P145 Permanent markanspråk 132 KV BERIDAREBANAN 0180–6006 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 133 DEL AV BLÅMANNEN 20 0180-1997-01772 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK 107 (116) 134 BARNHUSET 0180K–P2002–03223 Permanent markanspråk 135 NORRMALM, LADUGÅRDSLANDET 0180–L–241 Permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan mark 136 BLÅMANNEN 20 M M 0180K–P2002–12167 Permanent markanspråk 11.4 Finansiering Investeringskostnaden för förlängningen Roslagsbanan till city är 6,5 miljarder kronor i 2016 års prisnivå, exklusive riskavsättning. I 2024 års penningvärde motsvarar detta cirka 8,5 miljarder kronor. Finansiering är överenskommen i Sverigeförhandlingen. Enligt avtalet fördelas kostnaderna enligt Tabell 5 nedan. Tabell 5. Finansiering av Roslagsbanan till city enligt Sverigeförhandlingen. UPPDELNING AV FINANSIERING AV PROJEKT ROSLAGSBANAN TILL CITY MILJONER KRONOR, PRISNIVÅ ÅR 2016 Staten 1 435 Staten via trängselskatt 2 119 Region Stockholm 1 023 Stockholms stad 275 Vallentuna kommun 394 Täby kommun 836 Österåkers kommun 418 Summa finansiering 6 500 108 (116) 12 Tillstånd och dispenser Detta kapitel redovisar de tillstånd och dispenser som bedöms kunna bli aktuella för förlängningen av Roslagsbanan. När järnvägsplanen vunnit laga kraft har Region Stockholm rätt att ta mark i anspråk inom järnvägsplanens områden för att anlägga och driva järnvägsanläggningen. Andra prövningar och planer kan dock bli aktuella innan järnvägsplanen kan genomföras. Behovet av att ändra gällande detaljplaner redovisas i avsnitt 11.3 och under följande rubriker beskrivs de tillstånd, dispenser, lov etcetera som kan bli aktuella för utbyggnaden. 12.1 Samråd enligt kapitel 12 § 6 miljöbalken Åtgärder som väsentligt kan ändra naturmiljön omfattas av samrådsplikt enligt miljöbalken 12 kapitlet 6 §. För åtgärder som ingår i järnvägsplanens markanspråk hanteras dessa samråd inom ramen för järnvägsplanen. I samband med anläggningsarbetena skulle det kunna bli aktuellt med transportvägar eller arbetsområden som ligger utanför järnvägsplanen. Om det uppstår ett sådant behov kan dessa omfattas av samrådsplikt enligt 12 kapitlet 6 § miljöbalken, om de på ett väsentligt sätt ändrar naturmiljön. En sådan samrådsanmälan görs till länsstyrelsen. 12.2 Strandskydd Frågan om förenlighet med strandskydd inom järnvägsplanens markanspråk hanteras inom järnvägsplanens process. Om projektet Roslagsbanan till city innebär att åtgärder ska genomföras utanför planområdet men inom område för strandskydd så behöver dispens sökas från länsstyrelsen. 12.3 Biotopskydd Frågan om förenlighet med generella biotopskydd inom järnvägsplanens markanspråk hanteras inom järnvägsplanens process. Skulle dispens krävas utanför järnvägsplanens markanspråk så hanteras det i separata processer. I nuläget bedöms inga objekt eller områden som omfattas av biotopskydd påverkas. 12.4 Tillståndsprövning enligt miljöbalken Roslagsbanan till city planeras till största delen att byggas som bergtunnlar under jord, vilket innebär arbete under grundvattennivån och behov av grundvattenbortledning. Ett tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) kommer att sökas för vattenverksamhet med anledning av bortledning av grundvatten under bygg- och drifttiden samt tillsättning av vatten till grundvattenmagasin, så kallad skyddsinfiltration. Tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. Arbetet med att söka tillstånd avseende vattenverksamhet pågår i en parallell process. I processen tas en separat miljökonsekvensbeskrivning fram. Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på att beskriva miljökonsekvenser som uppstår med anledning av de åtgärder som innebär vattenverksamhet som planförslaget ger upphov till och miljöpåverkan under byggtiden (såsom buller och stomljud från 109 (116) byggverksamhet). Tillståndsansökan planeras skickas in till mark- och miljödomstolen under år 2027 12.5 Intrång i fornlämningar Fornlämningar är skyddade och ingrepp kräver tillstånd enligt 2 kapitlet 6 § kulturmiljölagen. Tillstånd från länsstyrelsen behövs för att flytta, ta bort, gräva ut, täcka över, ändra eller skada en fornlämning. När fornlämningar berörs av exploatering beslutar länsstyrelsen vilka arkeologiska insatser som krävs. Länsstyrelsen kan lämna tillstånd till att fornlämningar tas bort om samhällsintresset är större än fornlämningens värde. Länsstyrelsen kan ställa krav på dokumentation av fornlämningar genom arkeologisk undersökning. 12.6 Intrång i byggnadsminne Ansökan till Länsstyrelsen om förändring av byggnadsminne Skogshögskolan i Frescati Hage samt Paschens malmgård i Bellevueparken kommer att tas fram inom projektet. 12.7 Artskyddsdispens Vid eventuell påverkan på arter och habitat som omfattas av artskyddsförordningen kan artskyddsdispens krävas. Dispensansökan prövas av länsstyrelsen och kan komma att förenas med villkor om kompensation. Projektet bedöms inte medföra att förbud enligt artskyddsförordningen utlöses för fåglar och fladdermöss. 12.8 Rivningslov Rivningslov krävs vid rivning av byggnader inom planlagt område. Utanför planlagt område krävs anmälan om rivning av byggnad. Rivningslov och anmälan om rivning av byggnad hanteras av kommunens byggnadsnämnd. 12.9 Bygglov Bygglov för ovanjordsanläggningar ska sökas hos kommunen. Tidsbegränsade bygglov söks för exempelvis tillfälliga bodetableringar, upplag eller andra bygglovspliktiga, tillfälliga anläggningar. 12.10 Marklov Vid markarbeten inom detaljplanelagt område, där marknivån permanent ändras mer än 0,5 meter söks marklov hos kommunen. 12.11 Tillstånd enligt ordningsstadgan Tillstånd krävs vid upplåtelse av allmän platsmark. 110 (116) 12.12 Tillstånd för transport av farligt avfall Tillstånd för transport av farligt avfall behöver sökas av de entreprenörer som transporterar jord- och bergmassor från anläggningen, i de fall massorna är förorenade. 12.13 Anmälan om schakt i förorenade områden Innan schaktarbeten får ske inom förorenade områden måste en anmälan, enligt § 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, göras till kommunen. Utöver kontakt med länsstyrelse kontaktas kommunen vid eventuell upptäckt av föroreningar. 12.14 Anmälan om förorenat vatten Anmälan om förorenat vatten från tunneldrivningen samt sanitärt avlopp från byggbodar med mera ska göras till kommunen. 12.15 Tillstånd för störande arbeten Särskilda tillstånd krävs för vissa störande arbeten där begränsningar vad avser arbetstider och störningsfrekvens finns, såvida detta inte regleras specifikt i villkor i miljödomen. 12.16 Trafikanordningsplan Tillstånd ska sökas från väghållaren innan tillfälliga ytor tas i anspråk eller omledningar av olika typer av trafik ordnas. Detta sker exempelvis i form av trafikanordningsplaner. 12.17 Tillstånd för dispenstrafik Om transporter kräver tillfälliga avsteg från gällande regler kan tillstånd för dispenstrafik behöva sökas hos kommunen eller hos Trafikverket för kommunöverskridande transporter. 12.18 Tillstånd för påverkan på kollektivtrafik För arbeten som innebär påverkan på kollektivtrafik, till exempel avstängningar av tågtrafik, krävs tillstånd. Dessa tillstånd beslutas av Region Stockholms trafiknämnd. 111 (116) 13 Fortsatt arbete I detta kapitel redovisas fortsatt arbete efter det att järnvägsplanen har fastställts och vunnit laga kraft. 13.1 Fortsatt projektering Efter fastställelse av järnvägsplanen fortsätter projekteringen i enlighet med planförslaget. Anläggningen bygghandlingsprojekteras och entreprenörer handlas upp. Dialog med berörda fastighetsägare, Stockholms stad och andra intressenter sker fortlöpande. När järnvägsplanen har vunnit laga kraft genomförs lantmäteriförrättningar. Region Stockholm får då tillgång till mark i enlighet med järnvägsplanen. 13.2 Miljösäkring och miljöuppföljning Miljösäkring och miljöuppföljning sker kontinuerligt för att omhänderta miljöfrågor från tidig planering via planläggning, byggande och drift av Roslagsbanan. Syftet med miljösäkring och miljöuppföljning är att minimera risken för skador genom att kontrollera miljökonsekvenser och skydds- och försiktighetsåtgärder under bygg- och drifttiden samt säkerställa att tillståndsvillkor efterlevs. Inför byggstart kommer Region Stockholm att upprätta ett kontrollprogram enligt miljöbalkens krav på egenkontroll. Vid behov kommer kontrollprogrammet att samrådas med tillsynsmyndigheten. Det kan även ställas krav på kontrollprogram i mark- och miljödomstolens beslut om tillstånd för vattenverksamhet. 112 (116) 14 Referenser Barnombudsmannen, 2026. Barnombudsmannen. [Online] Available at: https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/om- barnkonventionen/?currentCategories= [Använd 06 02 2026]. Danderyds kommun, 2022. Översiktsplan för Danderyds kommun. [Online] Available at: https://www.danderyd.se/contentassets/d4cadb6b13af4d9299e4828718d743d1/oversiktsplan- for-danderyds-kommun---antagen-2022-05-11.pdf Globala målen, u.å. Globala målen. [Online] Available at: https://globalamalen.se/om-globala-malen/ [Använd 03 06 2026]. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012. Vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken. [Online] Available at: https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/om-oss/vara- tjanster/publikationer/2012/vard--och-utvecklingsplan-for-kungliga-nationalstadsparken.html [Använd 04 06 2024]. Regeringskansliet, u.å. Mål för transportpolitiken. [Online] Available at: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/transporter-och-infrastruktur/mal- for-transporter-och-infrastruktur/ [Använd 03 06 2025]. Region Stockholm, Trafikverket, Stockholm nordost, 2014. Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län, Stockholm: Region Stockholm, trafikförvaltningen. Region Stockholm, 2018. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, Stockholm: Region Stockholm, Regionledningskontoret. Region Stockholm, 2019. Godsstrategi för Stockholmsregionen, Stockholm: Trafikförvaltningen. Region Stockholm, 2021. Roslagsbanan till city, underlag för samråd ja-feb 2021, Stockholm: Trafikförvaltningen, Region Stockholm. Region Stockholm, 2023. Roslagsbanan till city - Lokaliseringsutredning, u.o.: Region Stockholm, trafikförvaltningen. Region Stockholm, 2024a. Roslagsbanan till city - Lokaliseringsutredning Norr, Stockholm: Region Stockholm, trafikförvaltningen. Region Stockholm, 2024b. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län 2035, Stockholm: Region Stockholm. Region Stockholm, 2024c. Planeringsprojekt Roslagsbanan till City, Resandeprognoser och samhällsekonomi, Underlag Lokaliseringsutredning, Stockholm: Region Stockholm. Region Stockholm, 2025. Roslagsbanan. [Online] Available at: https://www.regionstockholm.se/kollektivtrafik/projekt-inom- kollektivtrafiken/sparvagnlokalbana/roslagsbanan/ [Använd 04 05 2025]. 113 (116) SL, 2025. SL Fakta 2024. Stockholm: Region Stockholm. SOU, 2017. Slutrapport från Sverigeförhandlingen. Infrastruktur och bostäder – ett gemensamt samhällsbygge. SOU 2017:107, Stockholm: Statens offentliga utredningar. Stockholm Nordost, u.å. Framtid, Framgång, Framkomlighet. En vision för tillväxt 2010-2040, u.o.: Stockholm Nordost!. Stockholm stad, 2009. ÖVERSIKTSPLAN FÖR NATIONALSTADSPARKEN STOCKHOLMSDELEN, Stockholm: Stockholm stad. Stockholms stad, 2018. Översiktsplan för Stockholms stad. [Online] Available at: https://vaxer.stockholm/siteassets/stockholm-vaxer/tema/oversiktsplan-for- stockholm/oversiktsplan-for-stockholms-stad-godkannandehandling-2020-10-03.pdf Stockholms stad, 2025a. Hagastaden. [Online] Available at: https://vaxer.stockholm/omraden/stadsutvecklingsomraden/hagastaden/ [Använd 03 06 2025]. Stockholms stad, 2025b. Centralstaden. [Online] Available at: https://vaxer.stockholm/projekt/norrmalm/centralstationen/ [Använd 03 06 2025]. Sveriges miljömål, u.å. Sveriges miljömål. [Online] Available at: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ [Använd 03 06 2026]. Täby kommun, 2022. Översiktsplan Täby 2050 - Staden på landet. [Online] Available at: https://www.taby.se/globalassets/3.-dokument-per-dokumenttyp/detaljplaner-och- programhandlingar-taby-vaxer/oversiktsplan-2050/2050/ny/oversiktsplan-taby-2050--staden- pa-landet.pdf Vallentuna kommun, 2018. Översiktsplan 2040. [Online] Available at: https://dok.vallentuna.se/file/bo%20och%20bygga/%C3%B6versiktsplaner/%C3%B6versiktsplan %202040_antagande_uppslag.pdf Österåkers kommun, 2018. Översiktsplan för Österåkers kommun 2050. Stad, skärgård och landsbygd. [Online] Available at: https://www.osteraker.se/download/18.4d8ccb9818167a07633cb3/1656576786059/%C3%96vers iktsplan%202040.pdf 114 (116) 15 Ord- och begreppslista • Angreppsväg: Invändig tillträdesväg för räddningstjänsten från säker plats till olycksplatsen. • Arbetstunnel: Tunnel som används under byggtiden för åtkomst till arbetsområden under jord. Under drifttiden kan en arbetstunnel eventuellt komma att nyttjas som tillfartsväg eller utrymningsväg. • Arbetsområde: Område som under entreprenadtiden står till entreprenörens disposition för entreprenadens utförande. Inkluderar etableringsområde och område för produktion. • Bergrum: Volym för berguttag. Ett rum som är utsprängt inuti ett berg. • Bergskärning: Järnväg som ligger lägre än omgivande mark, i berg. • Bergtunnel: En underjordisk passage genom berg för att transportera järnväg. • Bergtäckning: Avståndet mellan tunnelkontur och bergöveryta. • Bergöveryta: Bergets övre yta - under jord eller som berg i dagen. • Betongtråg: Rektangulär kanal av betong, designad för att innehålla och leda järnvägsspår. • Brandgasschakt: Ett schakt eller genomföring för att evakuera brandgaser. Brandgaserna släpps ut till det fria via en schaktöppning. • Byggtid: Den tidsperiod anläggningen byggs, från byggstart till slutbesiktning inför överlämnande av anläggningen. • Citybanan: Citybanan är en 6 kilometer lång dubbelspårig pendeltågstunnel under centrala Stockholm, mellan Tomteboda och Stockholms södra. • Detaljplan: Fysisk plan med rättsverkan som regleras enligt plan och bygglagen (PBL). Järnvägsplanen får inte strida mot befintliga detaljplaner. • Drifttid: Den tidsperiod då anläggningen är i drift, från ibruktagande till att den tas ur bruk. • Energibrunn: Brunn som används för energiuttag i berg eller jord. En del av ett värmepumpsystem som använder så kallad geoenergi, det vill säga grundvattnets och omgivande jordlager eller berggrunds temperatur, för att värma eller kyla byggnader. • Etableringsområde: Område som behövs i anslutning till byggverksamhet för till exempel lagring av byggmaterial och uppställning av arbetsbodar. • Jordskärning: Järnväg som ligger lägre än omgivande mark, i jord. • Luftutbytesschakt: Ett schakt för att jämna ut trycket i spårtunnlarna så att det inte blir höga lufthastigheter i stationen när ett tåg i hög hastighet anländer. Luften leds ut via en schaktöppning vid markytan. På markytan märks schaktet i form av en byggnad som kan gestaltas på olika sätt. • Mellanplan: Våningsplan mellan plattform och biljetthall. • Nordostsektorn/nordostkommunerna: Geografiskt område bestående av de sex kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker, Norrtälje och Vaxholm. • Plattformsrum: Volym av station som gäller plattformen. Avgränsas av brandglaspartier, väggar, golv och tak. Utrymmet för tåg vid sidan av plattformen utgör en del av rummet. 115 (116) • Processvatten: Processvatten från tunnelbyggen är vatten som används och förorenas till exempel under borrning, sprängning, betongsprutning och injektering. Detta vatten kan innehålla höga kvävehalter och leds vanligen till avloppsreningsverk via spillvattenledningsnätet. Om kvävehalterna är låga och vattnet inte kan ledas till spillvattennätet krävs ofta någon form av rening innan det kan släppas ut i miljön via dagvattennätet. • Raiseborrning: En schakt- och tunneldrivningsmetod där en särskild borrmaskin används för att skapa ett cirkulärt, vertikalt eller lutande schakt mellan två nivåer, vanligtvis i berg. • Samråd: Den process där verksamhetsutövaren informerar samt tar in skriftliga och muntliga synpunkter från myndigheter, sakägare och allmänheten. • Samrådsredogörelse: Redogörelse för vilka samrådskontakter som tagits och vilka synpunkter som framförts. • Schaktöverbyggnad: Fundament och/eller byggnad inklusive galler som täcker till exempel luftutbytesschakt och brandgasschakt. • Servicetunnel: Tunnel som används under drifttiden. • Servitut: En rätt för en fastighet att använda en annans fastighet för ett specifikt ändamål. • Skyddszon: Det område kring en anläggning som är avsett att skydda en anläggning från intrång eller störning utifrån. • Spärrlinje: Fysiska barriärer vid ingång till plattformar som kräver registrering av giltigt färdbevis för att passera. • Spårtunnel: Tunnel för spårbunden trafik. • Tillfartsväg: Leder trafik från huvudväg, motorväg eller större väg till en mindre väg, anläggning, eller specifikt mål. • Tunnelmynning: Den fysiska plats där en tunnel kommer upp i det fria. • Tunnelpåslag: Där start av tunneldrivning sker i en bergvägg. • Tvärpassage: Passager för resenärer mellan plattformarna på Odenplan. • Tvärtunnel: Konstruktion som förbinder spårtunnel med servicetunnel. • Vertikalschakt: Samlat begrepp för vertikala schakt, till exempel hisschakt, luftutbytesschakt och brandgasschakt. Vi vill veta vad du tycker! Lämna dina synpunkter på webben: regionstockholm.se/samradrbc Det går också bra att skicka e-post till: samrad.rbc@sl.se eller brev till: Region Stockholm Trafikförvaltningen Lindhagensgatan 100 105 73 Stockholm Skriv "TN 2024–1060 Samråd Roslagsbanan till city Järnvägsplan’’ i ämnesraden eller på kuvertet. Insända synpunkter blir offentliga handlingar och personuppgifter hanteras i enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR). Lämna dina synpunkter senast den 12 oktober 2026. Scanna QR-koden för att komma till samrådets webbsida. Där finns handlingar för samrådet och synpunkter kan lämnas direkt via ett formulär. Trafikförvaltningen, Region Stockholm 105 73 Stockholm Lindhagensgatan 100 Telefon: 08-123 316 00 --- [Bilaga - Barnkonsekvensanalys.pdf] Roslagsbanan till city Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan Samrådshandling Datum: 2026-09-15 2 (63) • Titel: Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan • Uppdragsledare: Per Reiland, Sweco • Projektledare: Nina Isberg, trafikförvaltningen, Region Stockholm • Bilder och illustrationer: Trafikförvaltningen om inte annat anges • Diarienummer: TN 2024-1060 • Dokumentstatus: Godkänd • Datum: 2026-09-15 • Distributör: Trafikförvaltningen, Region Stockholm 3 (63) Innehållsförteckning Sammanfattning ...................................................................................................................... 4 1 Inledning ....................................................................................................................... 6 1.1 Bakgrund .................................................................................................................. 6 1.2 BKA genomförs för att möta kraven i barnkonventionen......................................... 7 1.3 Avgränsning .............................................................................................................. 9 2 Metod ............................................................................................................................ 11 2.1 Definitioner .............................................................................................................. 11 2.2 Trafikförvaltningens tolkning av barnkonventionen .............................................. 12 2.3 Arbetsprocess.......................................................................................................... 13 2.4 Aspekter som bedöms i BKA:n ............................................................................... 16 3 Kunskapsgrund – transportinfrastrukturens påverkan på barn ................................. 19 3.1 Hälsa ....................................................................................................................... 19 3.2 Självständig mobilitet och socialt liv ..................................................................... 20 3.3 Trafiksäkerhet ......................................................................................................... 22 3.4 Trygghet och identitet ............................................................................................. 22 4 Nuläge och förutsättningar .......................................................................................... 25 4.1 Statistik om barn i området .................................................................................... 25 4.2 Beskrivning av barns rörelser och målpunkter ....................................................... 26 4.3 Barns egna utpekade sociala värden i utredningsområdet .................................... 30 5 Effekter och konsekvenser för barn ............................................................................. 34 5.1 Trafiksäkerhet ......................................................................................................... 35 5.2 Trygghet och platsidentitet ..................................................................................... 41 5.3 Självständig mobilitet ............................................................................................. 43 5.4 Socialt liv ................................................................................................................. 45 5.5 Hälsa ....................................................................................................................... 47 6 Samlad bedömning och medskick ...............................................................................50 6.1 Samlad bedömning .................................................................................................50 6.2 Medskick till kommande arbete ............................................................................. 51 7 Referenser .................................................................................................................... 58 4 (63) Sammanfattning Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan (BKA) beskriver hur planförslaget påverkar barn som bor, går i förskola eller skola, vistas i eller reser genom planområdets närhet, samt barn som använder Roslagsbanan. Analysen omfattar både bygg- och drifttid och fokuserar på sociala värden kopplade till barns vardagsliv i den fysiska miljön. BKA:n utgör ett komplement och en fördjupning av Roslagsbanan till city – Social konsekvensanalys Järnvägsplan (SKA). Analysen har utgått från fem sammanlänkade aspekter: trafiksäkerhet, trygghet och identitet, självständig mobilitet, socialt liv samt hälsa. Barn är särskilt sårbara för förändringar i trafiksystemet och närmiljön, men är samtidigt ingen homogen grupp; deras förutsättningar och behov varierar beroende på bland annat ålder, funktionsvariation och sociala förhållanden. Särskilt fokus läggs på byggtiden, som enligt tidiga bedömningar kan pågå upp till 13 år. Även om enskilda arbetsmoment och avstängningar är tidsbegränsade kan den sammantagna påverkan upplevas som långvarig ur ett barnperspektiv. Detta gör barns insyn, delaktighet och involvering under byggtiden särskilt viktiga. Den samlade bedömningen visar att byggtiden kan medföra betydande negativa konsekvenser för barn och unga, medan projektet på lång sikt bedöms ge tydliga och bestående positiva effekter. Under byggtiden påverkas främst barns självständiga mobilitet, trygghet och hälsa. Störst konsekvenser bedöms bland annat vid tillfälligt slutläge. Vid förslaget om Mörby som slutstation innebär det längre och mer krävande resor. Stor påverkan bedöms även vid Odenplan, där komplexitet, avstängningar och höga flöden försämrar orienterbarhet och tillgänglighet. Den långvariga byggtiden riskerar även att leda till kumulativa effekter såsom förändrade resvanor, minskad fysisk aktivitet och ökat beroende av bilskjutsning. När anläggningen är färdig bedöms dock projektet förbättra kollektivtrafiktillgänglighet, trafiksäkerhet och möjligheter till självständigt resande, vilket på sikt kan bidra till bättre hälsa, ökad rörelsefrihet och större jämlikhet för barn och unga. De viktigaste medskicken till det fortsatta arbetet är att: • Säkerställ att barn och unga som deltagit i dialoger får tydlig återkoppling om hur deras synpunkter har beaktats i projektet. • Stationsmiljöer bör utformas med tydlig, konsekvent och barnanpassad orientering, och barn bör involveras för att möjliggöra tryggt och självständigt resande. • För kontinuerlig dialog med skolor och andra verksamheter om buller och störningar för att minska negativ påverkan på barn. Särskilt med verksamheter som arbetar med barn och unga med funktionsnedsättningar. • Öka barns insyn och delaktighet genom pedagogisk information, gestaltning och trygga möjligheter att följa byggprocessen. • Byggtrafik bör planeras och styras så att risker och otrygghet vid barns målpunkter minimeras under byggtiden. • Tillfälliga gång- och cykelstråk ska utformas med hög trafiksäkerhet, god standard och tydlighet under hela byggtiden. • Ersättningstrafiken bör utformas så att den är tillgänglig, tydlig och trygg för barns vardagsresor. 5 (63) • Odenplan ska även under och efter byggtiden fungera som en trygg, orienterbar och levande mötesplats för barn och unga. Figur 1. Karta som visar Roslagsbanans förlängning till Odenplan och T-Centralen samt arbetsområden och nya anläggningar ovan jord. 6 (63) 1 Inledning Denna rapport är en BKA av järnvägsplanen för projektet Roslagsbanans förlängning till city. I kapitel 1 redovisas bakgrund till projektet, syfte med och definition av BKA, samt avgränsningar. 1.1 Bakgrund 1.1.1 Det här är Roslagsbanan till city Region Stockholm ska förlänga Roslagsbanan i tunnel från station Universitetet, via Odenplan till T-Centralen. Det gör resan mellan kommunerna i nordost och centrala Stockholm snabbare och smidigare. Dessutom minskar trängseln på tunnelbanans Röda linje mellan T-Centralen och Tekniska högskolan. När utbyggnaden är färdig läggs sträckan mellan Universitetet och Stockholms östra ner. 1.1.2 Därför behövs Roslagsbanan till city Stockholmsregionen växer och allt fler människor behöver ett effektivt sätt att ta sig till arbete, studier och fritidsaktiviteter. Därför behöver kollektivtrafiken byggas ut och förstärkas. En del av det är att utveckla Roslagsbanan för framtidens resande. I dag är restiderna mellan kommunerna i nordost och övriga regionen långa. Antalet resande med Roslagsbanan beräknas öka kraftigt under kommande år. De flesta av dem byter till och från tunnelbanans röda linje vid Stockholms östra. Det gör bland annat att det redan nu blir mycket trångt på tunnelbanan mellan Tekniska högskolan och T-Centralen. Trafiken i rusningstid är redan så tät att det inte går att minska trängseln med fler tåg. 1.1.3 Bakgrund, finansiering och tidplan År 2014 genomfördes en åtgärdsvalsstudie som studerade förutsättningarna för en kapacitetsstark kollektivtrafik mellan centrala Stockholm och nordostkommunerna. I studien utvärderades flera olika kollektivtrafiklösningar för att öka kapaciteten. Att förlänga Roslagsbanan till city var den åtgärd som bedömdes ge störst nytta i förhållande till kostnad. Roslagsbanan till city var en av de åtgärder som Sverigeförhandlingen förhandlade fram år 2017. De parter som är med och finansierar Roslagsbanan till city är: Region Stockholm, staten, Vallentuna kommun, Täby kommun, Österåkers kommun och Stockholms stad. Flera utredningar och beslut har föregått framtagandet av järnvägsplanen för förlängningen av Roslagsbanan till city. Sedan 2024 arbetar projektet med projektering, framtagande av järnvägsplan och tillståndshandlingar till miljöprövningen. Planeringen beräknas pågå fram till 2028. När järnvägsplanen vunnit laga kraft kan byggnationen påbörjas. Byggtiden bedöms enligt tidiga analyser bli cirka 13 år. Åtgärder studeras i syfte att begränsa den totala byggtiden. 7 (63) Figur 2 Projektets övergripande tidplan. 1.1.4 Projektets ändamål Det övergripande syftet med en förlängning av Roslagsbanan till city är att: • öka tillgängligheten mellan nordostsektorn och centrala Stockholm samt mellan nordostsektorn och regionala kärnor • bidra till att skapa ett tillförlitligt och kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem • bidra till ett socialt och miljömässigt hållbart transportsystem samt bidra till stadsutveckling med ett ökat bostadsbyggande. 1.2 BKA genomförs för att möta kraven i barnkonventionen Enligt riksdagens beslut om en nationell strategi för att genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter ska statliga myndigheter, kommuner och regioner ha som målsättning att göra en BKA vid varje beslut som rör barn. Syftet med BKA:n är att systematiskt arbeta för att FN:s barnkonvention efterlevs i planeringen av Roslagsbanan till city, genom att • belysa hur projektet påverkar livsmiljön för de barn som bor och rör sig i planområdets närhet samt använder Roslagsbanan • lyfta fram och integrera aspekter av betydelse för barn i det löpande arbetet med projektering, produktionsplanering och genomförandeprocess. Denna BKA är framtagen inom trafikförvaltningen och Region Stockholms projekt Roslagsbanan till city. Projektet tar fram en järnvägsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för en förlängning av Roslagsbanan i tunnel från station Universitetet, via Odenplan till T-Centralen. BKA:n utgör underlag till järnvägsplanen. En BKA är både en arbetsprocess och ett dokument. Arbetsprocessens syfte är att påverka utformning av Roslagsbanan till city så att negativa sociala konsekvenser för barn begränsas och positiva förstärks. För att möta kraven i barnkonventionen ingår det i arbetsprocessen att föra dialog med barn. Detta i syfte att bidra med kunskap om barns användning av platser och målpunkter, liksom deras behov, villkor och förutsättningar. Dokumentet beskriver hur arbetsprocessen för BKA:n har sett ut och vilka konsekvenser utbyggnaden bedöms få för barn. Utifrån det ges förslag till åtgärder och medskick till kommande projektering för att minska negativa konsekvenser som är både generella och platsspecifika. BKA är även tänkt att fungera som underlag vid utformningen av Roslagsbanans förlängning. Fokus ligger på de aspekter som regleras i järnvägsplanen, det vill säga den övergripande utformningen och funktionerna hos den färdiga anläggningen samt arbetsområden och 8 (63) transportvägar under byggtiden. Den ska också ge allmänheten förståelse för de konsekvenser som projektet medför för barn. 1.2.1 Barnperspektivet har inte tidigare utretts Mellan 2021 och 2024 genomfördes en lokaliseringsutredning för Roslagsbanan till city. En tidig SKA togs då fram (Region Stockholm, 2023). Samtliga utredningsalternativ bedömdes ge boende längs Roslagsbanan tillgång till en hög koncentration av arbetsplatser, service, nöjen och kultur. En fördjupad lokaliseringsutredning för sträckan mellan Universitetet och Odenplan genomfördes 2024. Som en del av den togs PM Social hållbarhet fram (WSP, 2024) som utvärderade de sju alternativa sträckningar ur ett socialt perspektiv. Barnperspektivet studerades inte specifikt. Se Planbeskrivning avsnitt 1.3 för en mer detaljerad redogörelse av tidigare utredningar och beslut. Med stöd i SKA:n, PM Social hållbarhet och övriga utredningar beslutade trafiknämnden i Region Stockholm under hösten 2024 att gå vidare med alternativ K. Den valda korridoren bedömdes vara mest fördelaktig eftersom den hade hög måluppfyllelse gällande förbättrad tillgänglighet och minskad trängsel i kollektivtrafiksystemet, naturmiljö samt ingen påverkan av vibrationer och/eller stomljud under drifttiden. Alternativet bedömdes även innebära en acceptabel omgivningspåverkan. Inga betydande negativa sociala effekter identifierades för alternativet. Figur 3. Utredningsalternativ från Lokaliseringsutredning Norr (Region Stockholm, 2024), inklusive förordat alternativ K. 9 (63) I lokaliseringsutredningens sociala konsekvensanalys pekades ett antal rekommendationer ut till kommande arbete med järnvägsplanen. Se nedan för ett urval av medskicken som bedöms särskilt viktiga för barn: • Trafik under bygg- och drifttid bör utredas för att minska negativa effekter på trafiksäkerhet, orienterbarhet och trygghet. Fokus bör ligga på säkra och attraktiva gång- och cykelvägar i anslutning till skolor och andra målpunkter för barn och ungdomar. • Det är viktigt att studera vilka busslinjer som kan komma att påverkas av projektet. • I utformningen av stationer behöver god tillgänglighet för barn säkerställas. Det är också viktigt att ta hänsyn till resenärer med barnvagn och deras framkomlighet. • Hänsyn behöver tas till boende och känsliga verksamheter vad gäller påverkan av buller. Barn är särskilt känsliga för buller. • Vid utredning och beslut om hantering av befintlig banvall som tas ur drift – se över möjligheterna till nya/förbättrade kopplingar för gående och cyklister mellan idag avskilda områden. • I det fortsatta arbetet behöver dialoger genomföras. Särskilt dialog med förskola och skola bör hållas för att påverkan på deras möjlighet att bedriva sin verksamhet ska bli så liten som möjligt. 1.3 Avgränsning För BKA:n har avgränsningar gjorts både tematiskt och geografiskt. Tematiskt inkluderar BKA:n aspekterna hälsa, självständig mobilitet, socialt liv, trafiksäkerhet samt trygghet och identitet (se avsnitt 2.4 för vidare beskrivning). BKA:n är en del av järnvägsplanen och fokuserar därmed på det som järnvägsplanen reglerar, det vill säga den övergripande utformningen och funktionen hos den färdiga anläggningen samt lokaliseringen av arbetsområden och transportvägar under byggtiden. Stationsmiljöerna (Odenplan och T-Centralen) behandlas inte annat än som del av stadsrummets möte med stationsentréer. Analysen lägger särskild vikt vid de delar av Roslagsbanans förlängning som ligger ovan jord, det vill säga spårlinjens tunnelmynning, tekniska anläggningar ovan jord1 och de tunnelmynningar samt arbetsområden som krävs under byggtiden. Dessa delar är i stort avgränsade till västra delen av Norra Innerstadens stadsdelsområde, se Figur 4 för det huvudsakliga utredningsområdet indelat i tre delområden. • Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken. Omfattar Norra Djurgårdens parkområde och Kungliga Nationalstadsparken, Frescati, Albano, Söderbrunn, Kräftriket och Bellevue. • Delområde B: Odenplan/Observatorielunden. Omfattar delar av Vasastaden, Odenplan och Observatorielunden. • Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen. Omfattar Sabbatsberg, Torsgatan och T- Centralen. 1 Tekniska anläggningar ovan jord kan exempelvis vara teknikbyggnader, elskåp eller luftutbytesschakt. 10 (63) Ur ett barnperspektiv kan projektets påverkan sträcka sig även utanför direkt berörda områden. Exempelvis kan även Roslagsbanans resenärer bosatta i andra kommuner än Stockholm påverkas. Den geografiska avgränsningen är därmed inte given utan bestäms av vilken fråga som blir belyst. Figur 4. Roslagsbanans planerade anläggning, arbetsområden ovan jord tillsammans med det huvudsakliga utredningsområdet för sociala värden (gul yta). Observera att projektets påverkan kan sträcka sig även utanför direkt berörda områden varför den geografiska avgränsningen därmed inte given utan bestäms av vilken fråga som blir belyst. 11 (63) 2 Metod Kapitlet beskriver definitioner, metod och arbetsprocess för barnkonsekvens- analysen. Utgångspunkten är Riktlinjer för social hållbarhet (Region Stockholm, 2022), där krav på att utreda konsekvenser på barnperspektivet i projekt fastställts, Checklista för BKA:er (Region Stockholm, 2020) samt Barnombudsmannens metod för BKA:er (Barnombudsmannen, u.å). 2.1 Definitioner 2.1.1 Barnkonventionen FN:s barnkonvention blev lag i Sverige 1 januari 2020. Det innebär att barnperspektivet inte längre är ett perspektiv bland andra, utan det finns en lag som ska följas och prövas. Barnkonventionen förbinder i första hand staten att säkerställa de rättigheter barnet har enligt konventionen. Även aktörer som staten har delegerat makt och ansvar till är skyldiga att följa konventionen. Detta gäller till exempel olika statliga myndigheter, kommuner och regioner. BKA:er handlar om att stärka det som är barnets bästa i enlighet med FN:s barnkonvention. Analysen utreder hur en fråga, ett beslut eller en förändring påverkar barn. En central princip i konventionen är att vid alla beslut som rör barn ska barnets bästa i första hand beaktas. I barnkonventionen finns fyra artiklar som utgör konventionens grundpelare: • Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. • Artikel 3: Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. • Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Andra artiklar från barnkonventionen som bedöms vara relevanta för Roslagsbanans förlängning till city är: • Artikel 23: Barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället. • Artikel 24: Barn har rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. • Artikel 28: Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla. • Artikel 31: Barn har rätt till lek, vila och fritid. 2.1.2 Barnets bästa I en BKA är formuleringen barnets bästa central (artikel 3). Enligt FN:s särskilda barnrättskommitté2 ska principen om barnets bästa alltid beaktas och väga mycket tungt. I 2 Särskilt organ som bevakar att barnkonventionen följs. 12 (63) situationer där barnets bästa står i konflikt med andra motstående intressen ges barnets bästa stor vikt och ofta företräde. I analysen och prövningen av barnets bästa är utgångspunkten vad som bedöms vara det bästa för ett enskilt barn eller för majoriteten av barn, beroende på frågans karaktär. Andra hänsyn ska inte vägas in i bedömningen. Barnets bästa, och hur det beaktats, ska alltid redovisas i beslutsprocessen, liksom varför barnets bästa inte valdes om så skedde (FN:s kommitté för barnets rättigheter, 2013). Beslut som inte är barnets bästa ska klargöras, motiveras och dokumenteras. Beslutsfattarna måste motivera varför ett annat intresse än barnets bästa har bedömts viktigare. Därutöver ska beslutsfattarna i möjligaste mån vidta skadeförebyggande anpassningsåtgärder, skyddsåtgärder och kompensatoriska åtgärder. 2.1.3 Barnets perspektiv och barnperspektiv Det finns två olika perspektiv som är relevanta i arbetet med BKAer: • barnets perspektiv • barnperspektiv Barnombudsmannen definierar barnets perspektiv som barns syn på sitt eget liv och sin omvärld, vilket baseras på exempelvis barnets ålder, mognad, erfarenheter, tradition, kultur och livssituation. Barnets perspektiv förändras också under barnets uppväxt. Vuxna kan bara ta del av barnets perspektiv när barnet själv berättar. Barnperspektiv är de vuxnas tolkning av barnens behov och barndomens villkor. Vuxna baserar sitt barnperspektiv på exempelvis egna erfarenheter, värderingar, kultur och professionell kunskap om vad som är bra för barn. Barnperspektivet påverkas också av samhällets syn på barn, lagstiftning, normer och attityder. Denna BKA utgår från både barnperspektivet och barnets perspektiv. 2.1.4 Barn – en varierad grupp Enligt barnkonventionen är varje människa under 18 år barn. Åldersspannet är således stort och rymmer en bred variation av förutsättningar och behov. Ålder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsvariation, socioekonomi, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller trosuppfattning, kan påverka olika barns behov och deras förutsättningar till ett liv på lika villkor. Därför är det viktigt att beakta och synliggöra olika barns perspektiv beroende på deras utgångspunkter. På så vis kan diskriminering synliggöras och motverkas. Dessutom är det viktigt att vara medveten om att olika aspekter så som till exempel ålder, kön eller etnisk tillhörighet kan påverka varandra, förstärka varandra och göra vissa barn eller grupper av barn särskilt utsatta. Det påverkar vilka åtgärder som behöver vidtas (Barnombudsmannen, 2021). 2.2 Trafikförvaltningens tolkning av barnkonventionen För trafikförvaltningen inom Region Stockholm och dess leverantörer innebär åtagandet att följa barnkonventionen att hänsynen till barnets bästa ska gå att avläsa i all planering av verksamheten, från kontraktsskrivande till bemötande, i beslutsfattande, kommunikation med mera (Region Stockholm, 2020). Det innebär även att barns och ungas synpunkter och önskemål inhämtas och prioriteras. Resenärsmiljöer ska vara tillgängliga, trygga och anpassade för barn och unga. Barn i barnvagn får alltid tas med i den allmänna kollektivtrafiken. Barn under 6 år måste resa i vuxens sällskap. Vårdnadshavare behöver själva göra en bedömning om barn som har fyllt 6 år får resa ensamma med SL-trafiken. För de barn som får resa ensamma behöver resenärsmiljöerna 13 (63) anpassas. Det är därför viktigt att vid utformning av resenärsmiljöer ta hänsyn till att barn generellt: • är kortare • väger mindre • har lägre läskunnighet • har svårare att orientera sig • har svårare att se i trafiken • har snävare synfält än vuxna med sämre möjligheter att uppfatta rörelser ur ögonvrån • har svårare att uppfatta varifrån ljud kommer • har svårare att bedöma om en plats är farlig eller inte • har svårare att bedöma hastigheter, överblicka en trafiksituation, förutse faror med mera. 2.3 Arbetsprocess De olika delarna av BKA:n har arbetats fram iterativt under projektets gång och samverkan har skett kontinuerligt med andra kompetensområden. Arbetsprocessen kan beskrivas utifrån momenten 1) Nuläge och förutsättningar, 2) Effekter och konsekvenser, 3) Förslag på fysiska åtgärder och medskick till kommande arbete samt 4) Återkoppling och utvärdering. Se beskrivning av momenten i avsnitt 2.3.1 till 2.3.4. Momenten genomförs periodvis parallellt och iterativt, se Figur 5. Kommunikation och samordning med olika kompetensområden inom projektet är en förutsättning för att tillhandahålla information, ge underlag och bidra till planarbetet. Figur 5. Arbetsprocess för framtagande av BKA. 2.3.1 Förutsättningar En kartläggning av nuläget har genomförts med hjälp av kartor, platsbesök, planeringsdokument, samtal med tjänstepersoner från Stockholms stad och närpolisen Norrmalm, pedagoger och barn själva. Detta ligger till grund för förståelsen av nuvarande förhållanden för barn inom utredningsområdet, se Figur 4. Frågor som studerats är målpunkter för barn, skolvägar, gång- och cykelvägar och passagemöjligheter vid trafikbarriärer. 2.3.1.1 Uppsökande dialoger med barn En avgörande del i kartläggningen av nuläge och förutsättningar är de uppsökande dialoger med barn som genomförts som komplement till samrådet som hölls under första kvartalet 2025. Dialogerna syftade till att säkerställa en jämn representation av samhällsgrupper i samrådsprocessen och riktade sig till grupper som generellt är underrepresenterade i samband 14 (63) med fysisk planering. I linje med Region Stockholms riktlinjer för social hållbarhet är barn och unga en av flera prioriterade grupper för uppsökande dialoger (Region Stockholm, 2022). Barn ses inte som en homogen grupp, då olika barn har olika förutsättningar och upplever förändringar i sin närmiljö på olika sätt (se 2.1.4.) Grupper av barn och unga som har ingått i uppsökande dialoger: • barn och unga • barn och unga med funktionsnedsättning • barn och unga som inte har svenska som modersmål. De uppsökande dialogerna handlade om att informera, svara på frågor och samla in synpunkter. Dialogerna fokuserade framför allt på att förstå nuläget inom utredningsområdet samt att samla in information om barns målpunkter, stråk och rörelsemönster. De genomfördes mellan 29 januari och 21 mars 2025. I samband med sänkningen av den planerade spårlinjen under våren 2025 genomfördes dessutom en kompletterande uppsökande dialog med elever från Amerikanska gymnasiet i Frescati Hage i oktober 2025. Dialogerna genomfördes dels tillsammans med barn från skolor, fritidsverksamheter eller föreningar inom utredningsområdet, dels med vuxna från barns verksamheter, exempelvis förskolor och föreningsverksamhet. Urvalet av verksamheter att föra dialog med har skett utifrån dess närhet till tunnelmynning för spårtunnel vid Universitetet, teknikbyggnader samt arbetsområden under byggtid. För full redogörelse för vilka skolor och verksamheter som besökts, se bilagan Sammanställning av uppsökande dialoger januari – oktober 2025. Figur 6. Barndialog på Johannes skola och där elever fick placera ut gröna prickar för platser de tycker om och röda prickar för platser de upplever som otrygga på ett ortofoto. 15 (63) Figur 7 Barndialog Lilla Adolf Fredriks skola Dialog fördes även med representanter från Funktionsrätt Stockholm och Synskadades Riksförbund, samt ett sonderande samtal med Stockholms stad och Polisen inför samrådet som hölls mellan 28 januari och 18 februari 2025. Totalt deltog 150 barn i dialogerna. I bilaga 1 till Social konsekvensanalys Sammanställning av uppsökande dialoger, januari-oktober 2025 presenteras en lista över genomförda dialoger med koppling till barnperspektivet, där även typ av dialog och antal deltagare uppdelat på kön anges. Resultatet från dialogerna med barn är inarbetat i nulägesbeskrivning, men återfinns även i beskrivningen av konsekvenser under bygg- och drifttid. För en fullständig redovisning av de uppsökande dialogerna, inklusive dialoger med vuxna, läs sammanställningen av dialogerna i bilaga 1 Social konsekvensanalys Sammanställning av uppsökande dialoger, januari-oktober 2025. 2.3.2 Effekter och konsekvenser i bygg- och drifttid Med resultaten från kartläggningen av nuläge och förutsättningar som grund, har planförslagets påverkan, effekter och konsekvenser på barns livsmiljöer studerats, både för bygg- och drifttiden. Påverkan beskriver den förändring på omgivningen som sker under både bygg- och drifttiden. Det kan exempelvis vara att en gång- och cykelväg tas i anspråk som transportväg. Effekten är den omedelbara följden av den beskrivna påverkan, exempelvis att det blir mer osäkert och farligt att cykla på en cykelväg som också används för byggtransporter. Konsekvensen följer på effekten, och kan exempelvis beskriva att barns självständiga rörelser och fysiska aktivitet minskar vilket är negativt för deras hälsa och kognitiva utveckling. 16 (63) Analyserna är baserade på insamlade data men beaktar även forskning och tidigare erfarenheter. Analyserna har gjorts utifrån de aspekter för BKA som presenteras i avsnitt 2.4. Eftersom det ibland är svårt att skilja på effekter och konsekvenser, och att konsekvenser kan uppstå i flera led, redovisas effekter och konsekvenser samlat i resonerande form i kapitel 5. 2.3.3 Medskick till kommande arbete Medskick till kommande arbete presenteras i avsnitt 6.2. Medskickens syfte är att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till konkreta rekommendationer och riktningar. Dessa avser bland annat utformning, gestaltning, samverkan och trafiksäkerhet. Medskicken ska bidra till att minimera negativa effekter samt stärka områdets upplevda och funktionella kvaliteter. Med kommande arbete avses pågående projekteringsarbete inom ramen för Järnvägsplanen samt kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. Medskicken har förmedlats till berörda projekterande kompetensområden och samordning pågår fortsatt under samråd 2 fram till projektets avslut. Val av slutlig lösning baseras på en samlad avvägning mellan olika intressen, värden och målkonflikter, där sociala värden utgör en av flera aspekter som beaktas. Projektet präglas av en strävan efter den lösning som, med hänsyn till genomförbarhet samt samlad miljö‑ och samhällspåverkan, bedöms vara mest ändamålsenlig och medföra minst negativ påverkan. 2.3.4 Återkoppling och utvärdering Det är viktigt att barns och ungas synpunkter gör avtryck och därför ska en utvärdering göras av hur dialogen och BKA:n har påverkat järnvägsplanen. En återkoppling ska också ske till de barn som har deltagit i dialogarbetet (se 6.2.1). 2.4 Aspekter som bedöms i BKA:n För att beskriva hur barn förväntas beröras av anläggningens utbyggnad samt ge en ram för analysen, har fem aspekter valts. Aspekterna utgår från de faktorer som påverkar barns liv och livskvalitet, vilka beskrivs i kunskapsgrunden i kapitel 3, samt aspekter för beskrivning av sociala konsekvenser (se SKA). Dessa aspekter kopplar i sin tur mot barnkonventionens artiklar. Aspekterna har använts vid bedömning av nuläge, påverkan, effekter och konsekvenser. Vid varje bedömning har det tydliggjorts vilken eller vilka aspekter som påverkas av respektive åtgärd i den byggda miljön. • Hälsa • Självständig mobilitet • Socialt liv • Trafiksäkerhet • Trygghet och identitet. I Tabell 1 presenteras de fem aspekterna. Här ges också exempel på främjande faktorer som är av betydelse för respektive aspekt. Observera att samma faktorer kan påverka mer än en aspekt. Inom samtliga aspekter krävs ett perspektiv kopplat till jämlikhet och jämställdhet för att fånga vilka barn som gynnas respektive missgynnas inom en viss aspekt. 17 (63) Tabell 1 Aspekter som bedöms i BKA:n och vilka främjande faktorer som bör eftersträvas ASPEKTER FRÄMJANDE FAKTORER Hälsa • Tillgång till platser, lokaler och ytor för idrott, lek och spontana aktiviteter • Bebyggda miljöer med låga bullernivåer från trafik och/eller verksamheter samt arbeten • Miljöer utan eller med låga nivåer av luftföroreningar • Miljöer utan störande vibrationer • Tysta, rofyllda naturmiljöer • Närhet till parker i förhållande till bostaden • Infrastruktur som möjliggör för barn att ha en rörlig livsstil, det vill säga gå, cykla eller åka kollektivt. • Trafiksäkra miljöer Självständig mobilitet • Barns självständiga rörelser i närmiljön • Prioritering av gång och cykel • Närhet och tillgänglighet till barns målpunkter • Orienterbarhet och överblickbarhet • Faktiska avstånd som är korta • Närhet till kommunikationer • Kopplingar över barriärer • Trygga miljöer (se fokusområde trygghet och identitet) • Trafiksäkra miljöer Socialt liv • Målpunkter och anpassade mötesplatser för barn • Aktivitetsytor och lekplatser • Närhet och tillgänglighet till mötesplatser för barn • Gena gång- och cykelförbindelser • Närhet till kollektivtrafik • Kopplingar över barriärer Trafiksäkerhet • Trafikutformning som separerar gående och cyklister från motortrafik • Trafikutformning som medför låga hastigheter för motorfordon • Prioriteringar av gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik • Tydlighet för oskyddade trafikanter • Skyddsåtgärder vid byggarbetsplatser 18 (63) ASPEKTER FRÄMJANDE FAKTORER Trygghet och identitet • Att kunna se och bli sedd • Orienterbarhet och överblickbarhet • Rätt sorts belysning på rätt plats • Möjlighet till att ta alternativa vägar • Befolkade offentliga rum • Igenkänning, kontinuitet • Möjlighet att få vara delaktig • Omhändertagna och välskötta platser 19 (63) 3 Kunskapsgrund – transportinfrastrukturens påverkan på barn Barn påverkas i högre grad än vuxna av förändringar i sin närmiljö. Följande kapitel sammanfattar forskningsläget för transportinfrastrukturens påverkan på barn, och viktiga faktorer för barns hälsa och utveckling i förhållande till urbana infrastrukturprojekt. Artikel 6 i barnkonventionen slår fast att barnets rätt till liv och utveckling ska säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga. Barn är särskilt känsliga för olika miljöfaktorer, vilket framför allt har tre orsaker: • Barns kroppsliga system utvecklas i snabb takt och genomgår en rad känsliga utvecklingsfaser. • Barn har ofta en högre exponering än vuxna eftersom de äter mer, dricker mer och andas mer i proportion till sin kroppsstorlek. • Barns beteende och bristande riskmedvetenhet kan i många fall leda till en högre exponering för skadliga miljöfaktorer. Faktorer kopplade till transportinfrastruktur som påverkar barns hälsa och säkerhet är bland annat buller, luftföroreningar, fysisk aktivitet, självständig mobilitet, socialt liv, närheten till grönområden och trafiksäkerhet. Förutom nya och förändrade vägtrafiklösningar till följd av järnvägsanläggningen samt de risker som följer av närhet till tågtrafik, kan förändringar med ökad tung trafik, avstängningar och omledningar av gång- och cykelvägar samt avskärmningar under byggtiden medföra negativa hälso- och säkerhetseffekter. Med negativa hälsoeffekter avses både fysisk och psykisk hälsa. 3.1 Hälsa 3.1.1 Buller och vibrationer Barn är mer sårbara för buller än vuxna. Bullerstörningar kan orsaka stress och sömnproblem samt försämra koncentration, inlärning och skolprestationer. Långvarig exponering har även kopplats till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och diabetes (Folkhälsomyndigheten, 2021). Väg- och järnvägstrafik är vanliga bullerkällor, och i Stockholms län exponeras många för nivåer över riktvärdena (CAMM, 2021). Järnvägsbuller är ofta mer högfrekvent än vägtrafikbuller och kan därför lättare dämpas inomhus (Naturvårdsverket, 2024). Byggtiden kan innebära betydande buller. Riktvärdena för buller under byggtid är mer tillåtande då det räknas som en tillfällig störning. Eftersom större infrastrukturprojekt ofta pågår under flera år kan det påverka barns lek och inlärningsmiljö under stora delar av uppväxten (Folkhälsomyndigheten, 2021). 20 (63) Trafik på järnväg och väg kan även orsaka vibrationer som påverkar närboendes hälsa genom störning, sömnproblem och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Barn är särskilt känsliga och kan reagera med oro, rädsla och sömnsvårigheter (Maclachlan, et al., 2017; Vincens, et al., 2024). 3.1.2 Luftföroreningar Barn är mer känsliga än vuxna för luftföroreningar som avgaser och partiklar. Tidig exponering kan leda till försämrad lungfunktion, hämmad lungtillväxt samt ökad risk för astma och andra luftvägsbesvär, särskilt hos barn med redan befintliga problem (Folkhälsomyndigheten, 2021). Avgaser från vägtrafik och slitagepartiklar från fordon är den största lokala källan till luftföroreningar i tätorter. Barn kan exponeras mer eftersom de vistas mer utomhus, har andra rörelsemönster och befinner sig närmare marknivå där halterna är högst (CAMM, 2021). Järnvägstrafik bidrar främst med partiklar (PM10) från slitage på räls, hjul, bromsar och kontaktledning. Dessa metallpartiklar är förhållandevis tunga och faller ofta ned nära spåret, och i slutna miljöer som stationer kan halterna överskrida riktvärden för utomhusluft, särskilt i rusningstid (Malmqvist, 2020). Under byggtiden för större infrastrukturprojekt kan maskiner, transporter och schaktning ge upphov till förhöjda nivåer av luftföroreningar. Barn i närliggande bostäder och skolor riskerar då att exponeras för förhöjda halter under långa perioder. 3.1.3 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är central för barns fysiska och psykiska hälsa och bidrar till utveckling av motorik, koordination, immunförsvar och kognitiva förmågor, samtidigt som risken för övervikt och psykisk ohälsa minskar. Trots detta når färre än 20 procent av svenska barn rekommendationen om minst en timmes daglig fysisk aktivitet (Folkhälsomyndigheten, 2021; 2023). Utemiljö i direkt anslutning till skola eller förskola kan ge en tredjedel av barns dagliga behov av fysisk aktivitet. Om barnen är beroende av vuxna för att ta sig till sin lekmiljö riskerar detta att dra ned aktivitetsnivån kraftigt (Boverket, 2015). Därför är säkra och tillgängliga gång- och cykelvägar till och från förskolor och skolor väsentliga för att barns dagliga fysiska behov ska tillgodoses. Infrastrukturprojekt kan begränsa barns fysiska aktivitet genom buller, avstängningar och otrygga trafikmiljöer, vilket kan leda till längre och osäkrare skolvägar samt ökad bilskjutsning och minskad självständighet (Henriksson, 2024; Rutberg, et al., 2025). 3.2 Självständig mobilitet och socialt liv Självständig mobilitet är central för barns hälsa, utveckling och sociala liv. Möjligheten att på egen hand ta sig till skola, fritidsaktiviteter och vänner stärker självförtroende, ansvarstagande och social kompetens. Samtidigt som lek, sällskap på skolvägen och spontana möten främjar gemenskap (Rutberg, et al., 2023). Tillgång till idrott, kultur, grönområden och lekplatser skapar viktiga mötesplatser utanför skolan. Den fysiska miljön har stor betydelse för barns rörelsefrihet. Långa avstånd, ökande biltrafik och bilcentrerad infrastruktur har minskat barns självständiga resande över tid. Föräldrars oro för trafiksäkerheten leder ofta till bilskjutsning, vilket ytterligare ökar trafiktrycket och begränsar barns mobilitet. Forskning visar att trafiksäkra lösningar som separerade gång- och cykelvägar, hastighetsdämpning och god cykelparkering bidrar till den trygghet som krävs för att öka barns självständiga resande (Rutberg, et al., 2025; Jansson & Herbert, 2023). 21 (63) Under byggtiden av infrastrukturprojekt försämras ofta förutsättningarna ytterligare. Barn upplever byggarbetsplatser som oöverskådliga och tvingas välja längre eller mer osäkra vägar, vilket kan minska deras benägenhet att gå eller cykla. Avstängda stråk försvårar skolresor och spontana sociala aktiviteter, och bidrar till ökad bilskjutsning och en negativ spiral av minskad självständighet, rörelsefrihet och interaktion med andra barn och vuxna (Henriksson, 2024; Rutberg, et al., 2025). 3.2.1 Grönområden Närhet till grönområden är viktig för barns fysiska aktivitet, lek, återhämtning och välbefinnande, och har positiva effekter på kognitiv utveckling, psykisk hälsa och stressnivåer. Grönområden fungerar även som sociala mötesplatser som stärker känslan av tillhörighet och gemenskap i närområdet (Joelsson, et al., 2021) Naturmiljöer erbjuder barn möjligheter till utforskande och kreativ lek, där variation är central. Yngre barn gynnas av trygga och avgränsade miljöer, medan äldre barn föredrar öppnare och mindre reglerade ytor som inbjuder till äventyrlig lek (Henriksson, et al., 2025). Trots detta har tillgången till kvalitativa grönområden minskat genom förtätning och ombyggnation i städer (Jungmark, 2021). Infrastrukturprojekt kan ytterligare begränsa tillgängligheten genom avspärrningar, ökad trafik och otydliga omledningar, vilket särskilt drabbar yngre barn med begränsad rörelsefrihet. För att grönområden ska vara användbara krävs trygga och begripliga vägar utan trafikerade korsningar (Jansson & Herbert, 2023). Naturvårdsverket (2024) rekommenderar att avståndet till grönområden inte överstiger 200 meter för barn. 3.2.2 Barn med funktionsnedsättning För att främja en självständig mobilitet och social delaktighet för barn med syn- eller hörselnedsättning krävs en fysisk miljö som är förutsägbar, hinderfri och universellt utformad (Boverket, 2021). För barn med synnedsättning är taktila ledstråk, färgkontraster och akustisk vägledning avgörande för en säker och självständig orientering. För barn med hörselnedsättning är istället goda siktlinjer, visuell information och bullerdämpning (Trafikverket, 2022; Myndigheten för delaktighet, 2024). Gemensamt är att ytor måste hållas fria från tillfälliga barriärer, eftersom hinder ökar olycksrisken och begränsar jämlikt deltagande (Boverket, 2021). För barn med nedsatt rörelseförmåga, exempelvis rullstolsburna, krävs obrutna tillgängliga stråk fria från nivåskillnader. Detta förutsätter jämna underlag, flacka lutningar och tillförlitliga hissar. Tillfälliga lösningar vid byggarbetsplatser – såsom provisoriska ramper, kabelskydd eller långa omledningar – kan snabbt utgöra oöverstigliga hinder. När ordinarie stråk bryts eller hissar stängs av inskränks barnens rörelsefrihet drastiskt, och de tvingas ofta förlita sig på vuxnas hjälp eller färdtjänst i stället för att kunna resa självständigt (Boverket, 2021; Trafikverket, 2022; Myndigheten för delaktighet, 2024). För barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ställs särskilda krav på kognitiv tillgänglighet i form av tydlighet och struktur för att känna sig trygga och kunna orientera sig på egen hand. Röriga miljöer med oförutsägbara sinnesintryck, exempelvis vid byggarbetsplatser, kan leda till stress, ångest och sensorisk överbelastning (Skolverket, 2025). Oförutsägbarhet och trängsel bryter kognitiva mönster och gör det svårt för barnen att läsa av rummet och orientera sig på egen hand. Följden blir att situationen ofta upplevs som så otrygg att barn och unga med NPF undviker att till exempel resa med kollektivtrafiken, vilket i förlängningen kraftigt begränsar deras förutsättningar för självständig mobilitet, fysisk aktivitet och social delaktighet (VTI, 2020; Sarraf, et al., 2025). 22 (63) 3.3 Trafiksäkerhet Barn är särskilt utsatta i trafiken eftersom deras kognitiva och perceptuella förmågor ännu inte är fullt utvecklade. Svårigheter att bedöma hastighet, avstånd och trafikbeteenden, i kombination med impulsivitet och lek, ökar riskerna för yngre barn, medan tonåringar kan drabbas av olyckor till följd av begränsat konsekvenstänkande och grupptryck. Forskning visar dock att trafikmiljöns komplexitet är mer avgörande än barnets ålder för ett säkert agerande (Kircher, et al., 2023). Trafikmiljön behöver därför vara tydlig och anpassad till barns förutsättningar. Låg trafikintensitet, säkra övergångsställen, god belysning, farthinder och tydlig skyltning är centrala faktorer, särskilt i skolnära miljöer. Infrastrukturprojekt kan innebära tillfälliga trafikstörningar och förändringar som negativt påverkar barns säkerhet och resvägar. Exempelvis kan byggtrafik och omledningar försämra överblickbarheten och skapa en mer riskfylld miljö. Barn själva lyfter fram rädslan för att bli påkörda och pekar på hinder som byggarbetsplatser, dåligt underhållna vägar, backande fordon och otrygga platser. En välplanerad trafikmiljö som tar hänsyn till barns utvecklingsnivå bidrar till att minska olycksrisker och främja självständighet (Kircher, et al., 2023; Rutberg, et al., 2025). Detta skapar stress och oro hos såväl barn som vårdnadshavare. Barns behov av trygghet och säkerhet bör därför beaktas under hela anläggningens livscykel, från byggskede till drift (Henriksson, 2024; Rutberg, et al., 2025). 3.4 Trygghet och identitet 3.4.1 Trygghet Trygghet är avgörande för att barn ska kunna röra sig självständigt, utveckla socialt samspel, självförtroende och platsidentitet. Otrygga miljöer kan begränsa barns rörelsefrihet och tillgång till lek och umgänge, och trygghetsupplevelsen formas både av den fysiska miljön och av sociala normer och relationer (Henriksson, et al., 2025). Trygghet handlar inte om den faktiska utsattheten för brott, utan om upplevelser av oro, trygghet eller otrygghet. Känslan av trygghet är därmed subjektiv och är beroende av flera samspelande faktorer. Studier visar att det finns tydliga könsskillnader i barns upplevda trygghet. Flickor upplever generellt större otrygghet än pojkar i offentliga miljöer, särskilt i relation till rädsla för trakasserier, våld och sexuella övergrepp. Denna skillnad kan i stor utsträckning kopplas till könsnormer, socialisering och vuxenvärldens varningar, snarare än till faktisk utsatthet. Flickors rörelsefrihet begränsas därför ofta mer än pojkars, vilket påverkar deras självständiga mobilitet och användning av det offentliga rummet (BRÅ, 2018; Barnombudsmannen, 2025). Överblickbara, välbelysta och välskötta miljöer med social aktivitet stärker tryggheten. Utformning med god sikt, belysning och funktioner som främjar möten, såsom lek- och sittplatser, är viktig. Gång- och cykelportar bör göras breda, korta och välbelysta för att minska otrygghet (Jansson & Herbert, 2023). Se exempel i Figur 8. Under byggtid kan temporära barriärer, buller och otydlig vägledning minska tryggheten genom sämre sikt och ökad desorientering. Bristande skötsel, såsom skräp och klotter, förstärker känslan av otrygghet, medan utsmyckning och konstnärlig gestaltning kan bidra till en mer omhändertagen och trygg miljö (Andersson & Molnar, 2021). Se exempel i Figur 9. 23 (63) Figur 8. Gång- och cykelport med ljusinsläpp och separerat utrymme för gående och cyklister (Produktionskollektivet, 2022). Figur 9. Gång- och cykelport med konstnärlig gestaltning och ljusinsläpp (Eggertsen, 2022). 3.4.2 Platsidentitet Barns relation till sina närmiljöer formas genom vardagliga erfarenheter av platser där de leker, rör sig och umgås. Ett barns relation till sin närmiljö kallas platsidentitet och är viktig för psykisk hälsa, kognitiv utveckling och social tillhörighet. Den utvecklas genom återkommande, positiva erfarenheter av meningsfulla aktiviteter, lek, socialt umgänge och trygghet i det fysiska rummet (Jansson & Herbert, 2023). 24 (63) En stark platsidentitet hänger samman med självständig mobilitet, lek, trygghet och sociala möten, och stärks när barn ges möjlighet att röra sig fritt och delta i närmiljön. Infrastrukturprojekt kan dock bryta rumslig kontinuitet genom förändrade eller förlorade mötesplatser, vilket under byggtid kan begränsa lek, umgänge och självständig mobilitet, och därmed påverka platsidentiteten negativt (Jansson & Herbert, 2023). Platsidentitet är samtidigt föränderlig och kan vidmakthållas eller stärkas genom delaktighet, information och inflytande. Att involvera barn i utformning av tillfälliga eller permanenta lösningar, exempelvis genom konst eller pedagogisk skyltning, kan stärka platsidentitet, ansvarskänsla och tillit till samhället (Jansson & Herbert, 2023). 25 (63) 4 Nuläge och förutsättningar Följande avsnitt ger en nulägesbild av barn i utredningsområdet, samt hur barn upplever och använder platser i och i närheten av utredningsområdet. Barns rörelser och målpunkter samt utpekade sociala värden beskrivs utifrån kartmaterial, planeringsunderlag, platsbesök, samråd och genomförda dialoger. Barns rörelser och målpunkter beskrivs från norr till söder. 4.1 Statistik om barn i området År 2023 bodde det nästan 27 000 personer under 20 år i Norra innerstadens stadsdelsområde. Av Stockholms stads stadsdelar är det endast i Hägersten-Älvsjö det bor fler barn och unga (Stockholms stad, 2024e). Norra innerstaden är en stadsdel där befolkningen generellt har mycket goda livsvillkor (Stockholms stad, 2024e). Exempelvis hade mindre än 1 procent av stadsdelens barnfamiljer ekonomiskt bistånd år 2022 och gymnasiebehörigheten i Norra innerstadens stadsdelsområde ligger på drygt 92 procent (genomsnitt år 2020–2022), bland de högsta i kommunen. Andelen trångbodda i Norra innerstaden är lägst i kommunen med drygt 25 procent av andelen invånare som anses trångbodda, att jämföra med Järva där 60 procent av andelen invånare anses trångbodda. I Norra innerstaden känner sig människor generellt trygga, endast 2 procent känner sig otrygg eller mycket otrygg i sitt bostadsområde, en siffra som varit oförändrad sedan 2014 (Stockholms stad, 2024e). Enligt Region Stockholms verktyg Folkhälsokollen är barns hälsa i Norra innerstadens stadsdelsområde bland de bästa i hela regionen (Stockholm, 2023). 4.1.1 Barns pendling till och från skolan I Norra innerstaden finns många skolor – närmare 150 förskolor och drygt 40 grundskolor. Det finns 27 gymnasieskolor i Norra innerstaden vilket utgör hela 27 procent av Stockholms stads totala antal gymnasieskolor (Stockholms stad, 2024f). Pendling mellan kommuner i regionen är vanlig. Gymnasielevers mellankommunala pendling i regionen beskrivs som omfattande i en rapport från 2024 (Sweco, 2024). Stockholms stad är den kommun med störst andel och antal inpendlande elever, drygt 19 000 (Ibid). Stockholms stad är också den kommun med störst utpendling av gymnasieelever (6 500) följt av Nacka och Täby. Ett stort antal barn och unga i grundskola och gymnasium pendlar in till och ut ur just Norra innerstaden för att ta sig till sin skola. Nedan redovisas relevant statistik från utbildningsförvaltningen i Stockholms stad (Sweco & Stockholms stad, 2025), fördelat på grundskola respektive gymnasium. 26 (63) 4.1.1.1 Grundskola3 Från Norra innerstaden pendlar 164 elever4. De vanligaste utpendlingskommunerna är Danderyd (33 elever), Solna (30 elever), Täby (27 elever), Lidingö (21 elever) och Nacka (14 elever). Till skolorna i Norra innerstaden pendlar 604 elever, varav mer än hälften går på Adolf Fredriks musikklasser. De vanligaste inpendlingskommunerna är Solna (115 elever), Lidingö (67 elever), Täby (56 elever), Sollentuna (53 elever) samt Danderyd och Huddinge (vardera 51 elever). 4.1.1.2 Gymnasium5 Från Norra innerstaden pendlar 611 elever till andra kommuner i regionen. De vanligaste utpendlingskommunerna är Danderyd (255 elever), Nacka (94 elever), Solna (87 elever) och Lidingö (76 elever). Till Norra innerstaden pendlar ett stort antal elever i gymnasieålder. 5 880 elever bor i någon av regionens kommuner och går i skola i Norra innerstaden. Därutöver finns även elever i anpassat gymnasium och elever från andra delar av Sverige. De sistnämna två grupperna ingår inte i statistiken. De vanligaste inpendlingskommunerna till gymnasiet är Huddinge (622 elever), Järfälla (564 elever), Solna (515 elever), Lidingö (499 elever) och Sollentuna (463 elever). Från de kommuner som Roslagsbanan når kommer 277 elever från Täby, 253 elever från Danderyd, 102 elever från Österåker och 96 elever från Vallentuna. De barn och unga som ingår i statistiken kan pendla med olika färdmedel, men det är rimligt att anta att många av de elever som pendlar in och ut ur kommuner som trafikeras av Roslagsbanan nyttjar just Roslagsbanan för sin pendling. Statistiken visar även att det dagtid vistas många unga i Norra innerstaden som inte bor i området. Det betyder också att stadsdelens kollektivtrafik är en viktig pusselbit i många ungas skolvardag och att kollektivtrafikhållplatser och stationsmiljöer används dagligen av denna unga målgrupp. 4.2 Beskrivning av barns rörelser och målpunkter Det finns få grund- och gymnasieskolor inom och i närheten av de norra delarna av utredningsområdet, se Figur 10. Universitetet och dess campusområde breder ut sig både öster och väster om Roslagsvägen och bildar tillsammans med Campus Albano ett nav för högre utbildning i Stockholm. Inom universitetsområdet, öster om Roslagsvägen, ligger en större idrottsanläggning, Frescatihallen. Flera föreningar som har barn- och ungdomsträning hyr in sig i Frescatihallen. Här återfinns även flera byggnader för kulturverksamhet, exempelvis Naturhistoriska riksmuseet och Cosmonova som utgör populära besöksmål för barn. Från universitetet nås Roslagsbanans station Universitetet via en planskild korsning på Lilla Frescativägen. Platsen är därmed en viktig bytespunkt mellan tåg, tunnelbana och buss. Via Baron Rålambs väg finns en gång- och cykelkoppling mellan universitetsområdet och Norra Djurgårdens parkområde samt bostadsområden söderut. Förbi universitetets södra parkering passerar en bred och asfalterad cykelväg som är lättillgänglig för barnvagnar och stora barngrupper. Gång- och 3 Statistiken är framtagen 15 oktober 2024. 4 Elever som går i anpassad skola har uteslutits från statistiken då det kan antas att dessa lever får någon form av skolskjuts. Även elever som går i skola i någon annan region har uteslutits då de inte antas pendla dagligen. 5 Statistiken är framtagen 15 september 2025. 27 (63) cykelvägen fungerar som entré till Norra Djurgårdens parkområde och används av många förskolegrupper för att nå parkens många målpunkter. Norra Djurgårdens parkområde har stor betydelse för barns rekreation och friluftsliv med bland annat skog, stigar och elljusspår. Här återfinns många lekvänliga miljöer i skogsmiljö, vilket är viktigt för barns koordination, rörelseutveckling och fantasi, läs mer i avsnitt 3.2.1. En viktig målpunkt för barn i parken är Stora skuggans 4H-gård som nås via en gång- och cykelväg från universitetsområdet. Trygghetsvandringar som genomförts i området visar på att området mellan universitetet och Albano, inklusive parkområdet, upplevs som tryggt. En anledning till det är att området har många människor i rörelse från tidig morgon till sen kväll. Figur 10. Barns målpunkter i den norra delen av utredningsområdet. Källa: Stockholms stads sociotopkarta. Roslagsvägen utgör en kraftig barriär. Samtidigt utgör den ett betydelsefullt stråk då gång- och cykelbana längs båda sidor av vägen skapar en viktig koppling i nord-sydlig riktning. Även Roslagsbanan utgör en barriär i området. Antalet kopplingar över Roslagsvägen och Roslagsbanan är idag begränsande till antalet. Söder om universitetet är det möjligt att passera Roslagsbanan genom underfarten på Greta Arwidssons väg/Björnnäsvägen samt på gång- och cykelbron från Ruddammsvägen. Utifrån dialoger har det kommit fram att underfarten är särskilt viktig för att ta sig från Campus Albano och vidare in i Kungliga Nationalstadsparken. Öster om Roslagsbanan, i höjd med Albano, ligger Söderbrunns koloniområde och en entré till Norra Djurgårdens parkområde. Längs med koloniområdet går Roslagsbanan på en bank som är cirka 3–4 meter hög. Järnvägen utgör en barriär i landskapet och skiljer nationalstadsparkens skogar från bostads- och verksamheter väster om Roslagsbanan. Väster om Roslagsvägen ligger Bellevueparken som utgör ett värdefullt grönområde med populära promenad- och cykelslingor, se Figur 11. Här finns bland annat grillplatser, badplats, två konstgräsplaner och en skatepark, som alla utgör viktiga målpunkter för barn. Enligt dialog med 28 (63) Stockholm stad är parken viktig för de stora bostadsområden som angränsar till Roslagstull. Flera förskolor och skolor i närheten använder även parken som del i sin undervisning. Norrtulls SK har fotbollsträningar för barn på Bellevue bollplan och Haga bollplan i Bellevueparken. I dialoger med barn som tränar på Bellevue bollplan framgick att de antingen går, cyklar eller blir skjutsade av föräldrar. Några av dem åker buss eller tunnelbana. Barnen tränar helst på Bellevue bollplan då trafiksituationen runt Haga bollplan upplevs som stökig. Barnen använder Bellevueparken även under andra tider och tillfällen än när de har fotbollsträningar. De joggar, cyklar samt uppehåller sig i området och de gillar att klättra på kullen i Bellevueparken. Att bada i Brunnsviken och på utomhusbadet i Vanadislunden sommartid är populärt hos flera av barnen. Figur 11. Bellevueparken. Det pågår flera stora stadsutvecklingsprojekt runt Sveaplan och Hagastaden som är beroende av gång- och cykelkopplingen längs Brunnsviksvägen. Brunnsviksvägen kallas också Akademiska stråket och kopplar samman Karolinska universitetssjukhuset med Stockholms universitet, Albano och vidare mot KTH. Brunnsviksvägen är ett populärt cykelstråk för både vardagspendling och fritidsaktiviteter. Denna koppling kommer bli ännu viktigare när Hagastaden står klar. Söder om Cederdalsvägen breder Vasastadens stenstad ut sig med flera grund- och gymnasieskolor, förskolor, LSS-boende och fritidsverksamheter, se Figur 12. Flera förskolor och skolor finns både öster och väster om Birger Jarlsgatan/Vallhallavägen, med en stark koncentration öster om Vanadislunden och ner mot Odenplan. Inom en radie av cirka 500 meter runt Odenplan finns ungefär tio gymnasieskolor. I Vasastaden återfinns en stor mångfald och koncentration av målpunkter. Flera större parker utgör målpunkter, som Vanadislunden, Vasaparken, Observatorielunden och Tegnérlunden. Även målpunkter för kultur, till exempel teaterscener, konstmuseum och vårdinrättningar ligger i området. I närheten av Odenplan finns även Gustav Vasa kyrka och Stockholms stadsbibliotek. 29 (63) Figur 12. Barns målpunkter i södra delen av utredningsområdet. Källa: Stockholms stads sociotopkarta. Odenplan är ett betydelsefullt centrum och en av stadens viktigaste knutpunkter för kollektivtrafik. I området kring Odenplan pekar Stockholm stads översiktsplan ut flera viktiga mötesplatser vilka har stor betydelse för uppfyllandet av målet om en sammanhängande stad och en god offentlig miljö (Stockholms stad, 2018). Flera av de barn och unga som intervjuades i uppsökande dialoger berättade att de ofta går till Odenplan efter skoltid. Äldre skolbarn och studenter lyfte att platsen är en väl fungerande knutpunkt, medan många av de yngre barnen gav uttryck för en känsla av otrygghet runt Odenplan på grund av folkmassor och trafik. Skolbarn i Matteus anpassade grundskola hade generellt en mer positiv upplevelse och menade att busstorget fungerar bra. Dessa barn påpekade att det inte är så mycket bilar runt Odenplan eftersom de närmsta gatorna är avstängda för annan trafik än buss och taxi. Ett stenkast från Odenplan ligger Vasaparken som är en populär park i Norra innerstaden. Här finns många målpunkter för barn, som bollplaner, parklek och isbana på vintern. Vasaparken används även flitigt av närliggande förskolor och skolor. Söder om Vasaparken ligger Sabbatsbergs sjukhus. Vägen mellan Sabbatsberg och Torsgatan präglas av flera nivåskillnader som utgör barriärer för fotgängare och cyklister. Trafikkontoret har nyligen anlagt en ny gång- och cykelbana längs Torsgatan som används flitigt. Längs Torsgatan går även nattbussar och matarbussar. Dalagatan är en annan plats med mycket trafik. Från Dalagatan nås Adolf Fredriks grund- och gymnasieskola, samt flera entréer till Sabbatsbergs sjukhus. I Adolf Fredriks gymnasieskolas gymnastiksal hyr föreningar in sig även på kvällar och helger, exempelvis för barngymnastik och parkour. Från, eller i närheten av, T-Centralen, nås all regional kollektivtrafik såväl som det nationella tågnätet. Med Cityterminalen finns här även tillgång till långdistansbussar och flygbussar. Bortsett från kollektivtrafiknoden finns andra målpunkter i området som kulturbyggnader och bibliotek, 30 (63) exempelvis Kulturhuset som är en viktig målpunkt för barn. Med gångavstånd från T-Centralen nås flera museer med utställningar för barn och ungdomar, som Paradox museum, Avicii Experience, Dansmuseet och Postmuseet. Även om det inte finns några skolor i området kring södra Norrmalm och City används området av barn och unga. Det kommersiella centrum med affärer och caféer som nås från T-Centralen lockar unga från både närområdet och från omkringliggande kommuner att vistas i på sin fritid. 4.3 Barns egna utpekade sociala värden i utredningsområdet Under intervjuerna med barn och vuxna från barns verksamheter gavs möjligheten att på ett ortofoto som visade skolans närområde markera ut värdefulla miljöer, det vill säga platser som uppskattas och används flitigt (gröna markeringar), samt brister i miljön, det vill säga platser som upplevs otrygga eller som undviks av andra anledningar (röda markeringar). Tyngdpunkt i dialogerna har varit på skolornas och verksamheternas direkta närområde. Dialogerna har dels fokuserat på att samla in allmän information om vilka platser barn vistas på idag, dels på konkreta förslag kopplat till platser där byggnationen kommer att märkas ovan jord. 4.3.1 Sammanfattning av den norra delen av utredningsområdet Det norra utredningsområdet omfattar Frescati i norr ner till Vanadislunden i söder. I Figur 13 nedan är alla markeringar samlade för intervjuerna som genomfördes på skolor och barns verksamheter som ligger i den norra delen av utredningsområdet. Figur 13. Karta som visar en sammanslagning av de värdefulla respektive bristande miljöer som framkom under intervjuerna som genomfördes på den norra delen av utredningsområdet. 31 (63) Utifrån kartans identifierade kluster och diskussionerna som fördes under intervjutillfällena kan följande konstateras: • Barn vistas i samtliga parker och grönområden som visas på kartan över utredningsområdet, både som en del av undervisningen och på fritiden. • De flesta barn bor nära sina skolor och även barn i lågstadiet går till fots till skolan själva eller med kompisar. Barn rör sig alltså dagligen i trafikmiljöer utan vuxnas sällskap. • Utflykter under skoltid sker ofta till grönområden som Hagaparken, Bellevueparken och Kungliga Nationalstadsparkens skogsområden. • Buss 50 används flitigt i båda riktningarna (mot Universitetet och Odenplan). Samtliga respondenter rapporterar mycket hög belastning på buss 50. Busslinjen används av såväl studenter och yrkesarbetare, som barngrupper och ensamresande barn. • Det är höga trafikflöden och upplevs som svårt för barn och barngrupper att ta sig över Roslagsvägen, Cederdalsvägen och Vallhallavägen idag. • ”Institutionsbältet” skapar rörelsemönster och flöden av resenärer mellan Campus Frescati och Albano vidare mot Kungliga Tekniska högskolan och de utbildningslokaler som finns ner mot Garnisonen, samt mellan Albano och Karolinska Institutet genom Bellevueparken och Hagastaden. • Det är viktigt att säkra möjligheten att ta sig över Roslagsvägen för bland annat elever och personal på Amerikanska gymnasiet i Frescati Hage. De behöver kunna ta sig till både tunnelbanans station Universitetet och Frescatihallen (där elever har sin idrottsundervisning). • Ungdomar som i dagsläget reser med Roslagsbanan både till och från skola och fritidsaktiviteter uttrycker i dialoger ett visst missnöje över hur Roslagsbanan fungerar idag. Samtidigt uttrycker flera ungdomar farhågor inför Roslagsbanans förlängning, både kopplat till störningar under byggtiden och till de ökade flödena som förväntas på Roslagsbanan under drifttiden. Flera ungdomar uttrycker oro att förlängningen in till T- Centralen ska påverka tryggheten negativt. 4.3.2 Sammanfattning av den södra delen av utredningsområdet Den södra delen av utredningsområdet innefattar Vanadislunden i norr till T-Centralen i söder. I Figur 14 är alla markeringar samlade för intervjuerna som genomfördes på den södra delen av utredningsområdet. 32 (63) Figur 14. Karta som visar en sammanslagning av de värdefulla respektive bristande miljöer som framkom under intervjuerna som genomfördes på den södra delen av utredningsområdet. Utifrån kartans identifierade kluster och diskussionerna som fördes under intervjutillfällena kan följande konstateras: • Samtliga grönområden i Vasastaden pekas ut som positiva platser, även de mindre parkerna som Tegnérlunden, Spökparken och nedre Sabbatsbergsparken. • Skolor i Vasastaden som är utan eller har en mycket liten skolgård använder ofta Vasaparken under rasterna. • Vasaparken används även flitigt till skolaktiviteter under hela året. • Det är stora flöden av barn som rör sig till och från Vasaparken under skoltid, särskilt via Dalagatan. • Det finns en brist på goda utomhusplatser för barn och unga att vistas på i området. • Odenplan är en plats som upplevs positivt eller negativt av olika grupper. Yngre barn tycker det är stökigt medan äldre ser det som en nod och mötesplats. • På Odenplan samlas barn i olika åldrar och från skolor i hela Vasastan. • T-Centralen upplevs som en obehaglig plats idag, särskilt Sergels torg. • Det upplevs som svårt att idag förstå och hitta på stationerna Odenplan och T-Centralen på grund av att det är många färdsätt som samlas på samma plats. • Från mellanstadieåldern nämner barnen butiker, caféer och restauranger som målpunkter, exempelvis Normal och Falafelkungen på Sveavägen. 33 (63) 4.3.3 Särskilda utmaningar för barn med funktionsnedsättning i föränderliga miljöer I samband med de uppsökande dialogerna genomfördes intervjuer med Funktionsrätt Stockholm och Synskadades riksförbund, två paraplyorganisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Talespersonerna från båda organisationerna underströk vikten av att funktionsnedsattas perspektiv inkluderas i planering och genomförande av infrastrukturprojekt, då förändringar i den byggda miljön och kollektivtrafiksystemet ofta får särskilt stora konsekvenser för denna grupp. Samtalen synliggjorde utmaningar kopplade till trafiksäkerhet, trygghet, orienterbarhet och tillgång till kollektivtrafik, särskilt under byggskeden. Barn med funktionsnedsättning möter ofta större hinder i sin självständiga mobilitet än andra barn. I intervjuerna framkom att synskadade barn generellt har lägre grad av självständighet i resandet, vilket gör tillgänglighet till färdtjänst, tydliga angöringspunkter och fungerande bytesmiljöer särskilt betydelsefulla. Trafik, buller och vibrationer beskrevs som faktorer som kan påverka både trygghet och hälsa negativt, särskilt i miljöer som präglas av tillfälliga lösningar och förändrade flöden. Det lyftes även att bristande eller otillgänglig information kan förstärka otrygghet och begränsa möjligheten att orientera sig i vardagen. Dessa erfarenheter bekräftades i dialogen med barn på Matteus anpassade grundskola, där elever med NPF deltog. Barnen beskrev hur höga och plötsliga ljud upplevs som skrämmande och stressande, vilket kan påverka både trygghet och välbefinnande. De lyfte också vikten av förutsägbara trafikmiljöer; trafiksignaler upplevdes som stödjande, medan komplexa och trafikintensiva platser, såsom Sveaplan, beskrevs som otrygga och svåra att hantera. Oförutsägbarhet i trafiken begränsade barnens rörelsefrihet och självständighet. Barnen beskrev en stark anknytning till skolan och till närliggande grönområden som Vanadisparken, Bellevue och Hagaparken, vilka utgör viktiga platser för socialt liv och återhämtning. Samtidigt framkom att underjordiska miljöer, såsom tunnelbane- och pendeltågsstationer, kan upplevas som otrygga på grund av bristande igenkänning och orienterbarhet. Odenplan upplevdes dock som en fungerande knutpunkt, bland annat tack vare begränsad biltrafik och tydliga rörelsemönster ovan mark. 34 (63) 5 Effekter och konsekvenser för barn I detta kapitel beskrivs hur den nya järnvägsanläggningen bedöms påverka barn utifrån aspekterna hälsa, självständig mobilitet, barns sociala liv, trafiksäkerhet samt trygghet och identitet (se avsnitt 2.4). Under varje aspekt beskrivs påverkan (den förändring på omgivningen som sker) samt dess effekter och konsekvenser under såväl drifttid som byggtid. Aspekterna är dock inte helt isolerade från varandra – påverkan på exempelvis trafiksäkerheten under byggtid kan ge långsiktiga konsekvenser för barns hälsa och sociala liv. Bedömningen utgår från intervjuer, insamlat underlag, tidigare erfarenheter och forskning. Kommunikation mellan olika kompetensområden inom projektet har också givit värdefull kunskap. BKA:n bör ses som ett komplement och en fördjupning av SKA:n, Roslagsbanan till city – Social konsekvensanalys järnvägsplan. I SKA:n är kapitlen om effekter och konsekvenser strukturerade enligt de geografiska platser som påverkas under drifttid och byggtid. Motsvarande kapitel i BKA är istället strukturerade enligt aspekter för BKA (se avsnitt 2.4), uppdelade efter drifttid och byggtid, och geografiska platser används som illustrerande exempel. Med drifttid avses den tid då den nya Roslagsbanan är färdigbyggd och med byggtid avses den tid då Roslagsbanans förlängning byggs. Drifttid redovisas först då påverkan under drifttiden är det som ger permanenta effekter och konsekvenser. Påverkan under byggtiden är temporär. Dock är det viktigt att ha i åtanke att färdigställandet av hela sträckan bedöms till 13 år baserat på tidiga analyser. Även om avspärrningar och omledning av trafik till följd av arbetet på många platser kommer vara kortare, kan det upplevas som en väldigt lång tid för ett barn, kanske en hel barndom eller skolgång. BKA:n har därför ett särskilt stort fokus på möjligheterna att motverka problematiska konsekvenser och förstärka positiva effekter under byggtiden. I en BKA ska det beaktas att barn är en heterogen grupp. Påverkan på barn som grupp är mycket ojämn. I vissa fall kan påverkan vara disproportionerlig, det vill säga att en grupp av barn påverkas mycket mer i förhållande till andra grupper barn, eller att barn påverkas mycket mer i förhållande till vuxna. Hur stor påverkan blir beror på en mängd olika faktorer, exempelvis ålder, socioekonomisk struktur, mognad och funktionsnedsättning, men även ens vanliga rörelsemönster, vilken skola man går i och vilka fritidsaktiviteter man har. Barn är i mycket hög grad beroende av sina vårdnadshavare och påverkas därför även av hur vardagen och livsmönstret för de vuxna ser ut. Medskick till kommande projektering riktar sig till trafikförvaltningen inom Region Stockholm som är ansvariga för byggnation och drift av järnvägsanläggningen. För vissa åtgärder kan dock samordning behöva ske med Stockholms stad. Byggstart för arbetstunnlarna beräknas till år 2028. 35 (63) Figur 15. Karta med områden som påverkas under byggtiden. 5.1 Trafiksäkerhet Barn är särskilt utsatta i trafiken eftersom de ännu inte har fullt utvecklade kognitiva och perceptuella förmågor. Trafikmiljön runt Roslagsbanans förlängning till city, både under byggtid och drifttid, måste vara tydligt utformad och anpassad till barns kognitiva förutsättningar och utvecklingsnivå för att upplevas som trygg och säker. På så vis minskas olycksriskerna, medan barns möjligheter till självständighet främjas. Faktorer som låg trafikintensitet, tydligt markerade övergångsställen, god belysning, farthinder och tydlig skyltning är avgörande för att skapa en trafiksäker miljö, särskilt i skolnära områden där barn vistas. 5.1.1 Drifttid: påverkan, effekter och konsekvenser Roslagsbanan till city syftar till att förbättra tillgängligheten, effektiviteten och kapaciteten i Stockholms kollektivtrafik. Dess förlängning stärker även barn och ungas möjlighet att ta sig snabbt och effektivt till exempelvis studier och fritidsaktiviteter. 5.1.1.1 Stationsmiljöerna blir säkrare När Roslagsbanans nya stationer vid Odenplan och T-Centralen börjar trafikeras kommer barn och unga röra sig i nya stationsmiljöer. Odenplan och T-Centralen kommer att bli mer komplexa bytespunkter än vad Stockholms östra är idag. De kommer dock sannolikt vara mer trafiksäkra eftersom barn och unga inte behöver vistas ovan jord eller korsa bilvägar för att byta färdmedel. Risken för trängsel kommer sannolikt att minska jämfört med dagens trängsel på tunnelbanans röda linje mellan Tekniska Högskolan och T-Centralen. 36 (63) 5.1.1.2 Roslagsvägen fortsatt komplex trafikmiljö för barn Redan idag är Roslagsvägen en sträcka som har karaktären av pendlingsstråk snarare än en inbjudande promenadmiljö, och som därmed inte inbjuder till barns självständiga mobilitet. Under drifttiden kommer Roslagsvägens karaktär av transportsträcka sannolikt att stärkas ytterligare, samtidigt som campusmiljöer kommer att växa. Sträckan kommer att präglas av tunnelmynningen och tråget vid Universitetet, biltrafik och snabb cykeltrafik, se Figur 16. Detta kommer sannolikt inte vara en miljö där vårdnadshavare låter yngre barn gå, springa eller cykla självständigt. På längre sikt kan man dock tänka sig att området runt Albano kommer att få en mer stadsmässig karaktär när det skapas förutsättningar för nuvarande barriär mellan campus, bostäder och naturområden att tas bort. Figur 16. Staket mot tunnelpåslag vid Roslagsvägen planeras bli 2,5 m högt och suicidsäkert. 5.1.2 Byggtid: påverkan, effekter och konsekvenser 5.1.2.1 Rörig och oförutsägbar stads- och trafikmiljö på flera platser Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv kommer byggtiden att innebära stora utmaningar för barn och unga i form av trafikavstängningar, omledning av såväl gång- och cykeltrafik som busstrafik och motorfordonstrafik, arbetsområden och störningar i form av buller och byggtrafik. Dessa trafikstörningar och förändringar i barns vardag och närmiljö påverkar barns säkerhet och resvägar negativt. Även om förändringarna är tillfälliga så utgör en byggperiod en stor del av en barndom eller en skolgång. Ökad andel tung trafik samt trafikomläggningar skapar nya och förändrade trafikmiljöer, vilket kan leda till barriäreffekter samt öka olycksrisken för oskyddade trafikanter. Tung trafik har en särskild risk för negativ påverkan om den passerar viktiga målpunkter för barn. Barn har ett särskilt behov av ett tryggt, tydligt och tillgängligt stadsrum och är därför särskilt känsliga för förändringar som innebär att de inte kan röra sig där de brukar. När orienterbarheten och överblickbarheten försämras skapas en mer riskfylld miljö, vilket kan leda till stress och oro, både hos barn och vårdnadshavare. Avstängningar och omledningar som leder till att barn väljer andra vägar eller färdmedel till sina målpunkter kan påverka mobiliteten på ett negativt sätt. Det kan även få vidare konsekvenser för 37 (63) barns sociala liv och hälsa. Om trafikmiljön upplevs som rörig och mindre förutsägbar kan det påverka vårdnadshavares uppfattning om trafiksäkerheten. Exempelvis kan de bli mindre benägna att låta barnen ta sig på egen hand till sina målpunkter, vilket innebär en begränsning i barns självständiga mobilitet samt möjlighet till vardagsmotion. I nordostkommunerna är det sannolikt att resor med Roslagsbanan under en tid ersätts med bilskjuts, medan det i Norra innerstaden är mer sannolikt att promenader ersätts med barnvagn eller ståbräda. Båda alternativen gör barnen mer passiva under resan. Det kan handla om att trafikmiljön upplevs som så pass rörig att vårdnadshavare väljer omvägar, alternativt upplever det som alldeles för osäkert för att små barn ska kunna gå själva. 5.1.2.2 Förändrad trafik vid Universitetet och Albano E18/Roslagsvägen är en huvudförbindelse mellan Roslagstull och Norrtälje som korsar Roslagsbanans sträckning söder om Universitetet. Vid Universitetet planeras en spårsänkning av Roslagsbanan där den planeras att gå i en betongtunnel under Roslagsvägen i stället för på en bro över Roslagsvägen som i dagsläget. Vid byggnation av schaktet för betongtunneln kan trafiken på Roslagsvägen därför antingen komma att stängas av helt eller delvis under delar av arbetet. Trafiken leds, i det senare fallet, om på temporära broar över schaktet för att på så vis möjliggöra två körfält öppna i varje riktning samt en gång- och cykelväg under byggtiden. Ur ett barnperspektiv kan trafiksäkerheten påverkas negativt på grund av arbetsområden och byggtrafik, se Figur 17. Detta kan framför allt påverka barn och unga som behöver röra sig över Roslagsvägen, exempelvis elever från Amerikanska gymnasiet, alternativt behöver ta sig till campus Frescati från Norra innerstaden för exempelvis idrottslektioner. Figur 17 Planerade arbetsområde vid Universitetets tunnelbanestation och Albano. Arbetsområde Albano, Figur 18, kommer att medföra störningar från byggarbeten, maskiner och byggtransporter för boende i kvarteret Teknikhöjden. Störningar kommer att ske i form av ökat buller, vibrationer och damning. Dessa störningar kan medföra konsekvenser som stress, störd sömn, nedsatt koncentration och sämre luftkvalitet. Därtill kan byggtrafiken bidra till en mer 38 (63) osäker trafikmiljö genom ökad trafikintensitet, tunga fordon och förändrade trafikmönster i området. Särskilt känsliga grupper, såsom barn, kan drabbas extra hårt. Figur 18 Planerat arbetsområde norr om Albano 5.1.2.3 Avstängningar vid Odenplan Under byggtiden kommer ett öppet schakt samt arbetsområde ockupera stora delar av Odenplans torg samt Odengatan, se Figur 19. Enligt nuvarande bedömningar kommer området tas i anspråk under fem år. Barn och unga med målpunkter runt Odenplan påverkas negativt av den förändrade trafiksituationen under byggtiden. Figur 19 Planerat arbetsområde vid Odenplan 39 (63) Odenplan är en plats med stora gångflöden där resenärer idag rör sig i flera riktningar över torget och mellan hållplatser samt entré till tunnelbana och Citybanan. Den planerade ytan på cirka 2 meter mellan hållplatsläge C, övergångsstället över Karlbergsvägen mot Norrtullsgatan och den övriga gångytan är betydligt mer begränsad yta än på dagens torg, se Figur 20. I synnerhet påverkas framkomligheten och trafiksäkerheten för barnvagnar, lådcyklar och förskolegrupper, vilket kan leda till att barn, vårdnadshavare eller förskolor undviker vissa vägar, passager och målpunkter under byggtiden. De höga gångflödena i området bedöms dessutom leda till trängsel, särskilt under rusningstid, vilket har en negativ påverkan på barn med NPF och kan begränsa deras rörelsefrihet. Figur 20. Arbetsområdet på Odenplan och hållplatslägen som påverkas. Odengatans avstängning samt trafikomläggningar innebär att invånare och besökare i området måste anpassa sina resvägar, vilket kommer leda till ökade restider och risk för trängsel och köbildning på alternativa vägar. Norrtullsgatan och Vegagatan planeras stängas helt för genomfart. På Norrtullsgatan ligger Observatorielundens skola6 med barn från förskoleklass till årskurs 9. Barnen i förskoleklass har lokaler på Vegagatan och årskurs 1–2 på Norrtullsgatan. Gatorna kommer fortsatt kunna användas av gång- och cykeltrafikanter, men elever till dessa lokaler kan inte lämnas med bil. För de barn som kommer västerifrån kommer behöva passera Odenplans arbetsområde, vilket sannolikt kommer påverka deras skolväg negativt. Det finns dock potential att involvera barn vid arbetsområden, se medskick 6.2.5. Omledning av östgående biltrafik föreslås under avstängningen ledas om via Västmannagatan, Tegnérgatan/Tegnérlunden till Sveavägen. Dessa är lokalgator som inte är dimensionerade för de trafikmängder som normalt leds via Odengatan. Den ökade belastningen på gator med många övergångställen medför en förhöjd risk för konflikter mellan biltrafik och gångtrafik. Dessutom får lokalgator runt Tegnérlunden, som är en viktig mötesplats i området för barn med lekplats och 6 Det finns förslag till beslut att avveckla Observatorielundens skola till höstterminen 2027. Det finns även förslag om att låta lokalerna nyttjas för kommande evakueringsbehov i samband med planerat underhåll av andra skolor i Norra innerstaden, vilket innebär att lokalerna inte nödvändigtvis kommer att stå tomma under Roslagsbanans byggtid. 40 (63) plaskdamm, högre trafikflöden. Det kan påverka trafiksäkerheten och tryggheten negativt, och som följd minska barns självständiga mobilitet. På Västmannagatan har Adolf Fredriks musikklasser sina lokaler, och på Tegnérgatan ligger Enskilda gymnasiet. En ökad belastning på dessa gator kan därmed påverka elevernas skolvägar negativt. Olika trafiklösningar utreds vidare under pågående projektering. 5.1.2.4 Anläggandet av brandgasschakt påverkar barns mötesplatser I samband med anläggandet av ett brandgasschakt i Observatorielunden planeras ett arbetsområde (Figur 21) vid Gyldéngatan. På Odengatan 61–63, i kvarteret Spelbomskan, finns flera målpunkter för barn. Observatorielundens skola har lokaler för högstadieelever och i anslutning har Kulturskolan sina lokaler. Området mellan Kulturskolan och Observatorielundens skola är en skolgård planerad som ett grönt stråk mellan Observatorielunden och Odengatan. Det finns ordnade platser för umgänge i form av bänkar och bord. Arbetsområdet planerade utbredning tar delar av skolgården i anspråk, samt rampen till Observatorielundens skolentré. Till följd av arbetsområdet kommer en trappa till Observatorielunden bli otillgänglig. Gångtrafikanter kan istället använda trappan som leder från Gyldéngatan. Dock planeras transporter till och från arbetsområdet via Gyldéngatan till innergården. Arbetsområdets utbredning och dess transporter kan påverka platsens trygghet negativt och kan minska barns möjlighet att nå Observatorielunden även via den trappan. Figur 21. Planerat arbetsområde för byggnation av brandgasschakt vid Observatorielunden. 5.1.2.5 Förändrad kollektivtrafik under byggtid Arbetena som behövs för att koppla ihop nya och befintliga spår förläggs till projektets senare del för att minimera avstängningstiden till dess att trafiken till T-Centralen öppnar. Analyser pågår för minimera avstängningstiden, men bedöms idag till cirka 3 år. I analysarbetet ingår frågeställningen var tågen norrifrån ska vända och idag bedöms detta ske vid Mörby, där 41 (63) resenären i så fall ges möjlighet att byta till tunnelbana eller linjebussar för fortsatt färd in mot centrala delarna av Stockholm. Andra alternativa platser för spårvändning under byggtid studeras, nedan konsekvensbedöms förslaget om Mörby som tillfällig slutstation. Gångavståndet vid bytet är cirka 600 meter till den östra plattformen vid Danderyds sjukhus (avstigning) och cirka 500 meter från den västra plattformen (påstigning), vilket motsvarar en gångtid på omkring åtta minuter. Ett alternativ är att resa med stombusslinjerna 176, 177 eller 178 mellan Mörby station och Danderyds sjukhus. Bussförbindelsen innehåller dock trappor från den ena sidan av stationen och är därmed inte tillgänglig för exempelvis barnvagnar och rullstolar. Begränsad tillgänglighet till följd av trappor och nivåskillnader, innebär även sämre förutsättningar för andra grupper med begränsad rörlighet, såsom barn med funktionsnedsättning, förskolegrupper och barn som reser självständigt. En hiss skulle skapa en tillgänglig förbindelse både för resenärer som går mellan Roslagsbanan och tunnelbanan och för dem som använder buss. Om hiss inte går att ordna, är alternativet att sätta in bussar till tunnelbanan även vid Djursholms Ösby. Avstängningen av Roslagsbanan bedöms enligt tidiga analyser pågå i tre år, men analyser pågår om att minimera avstängningstiden. Den långvariga ersättningstrafiken innebär därför en betydande påverkan på barn och unga i nordostkommunerna. Bytet vid Mörby kan upplevas som både fysiskt och mentalt krävande, särskilt på grund av längre gångavstånd, orienterbarhet, trafiksäkerhet och trygghetsaspekter. Detta kan öka behovet av vuxnas stöd och begränsa barns och ungas möjlighet att resa självständigt under byggtiden. Ju längre kollektivtrafiken påverkas av avstängningar och tillfälliga lösningar, desto större är risken att dessa uppfattas som permanenta, särskilt för barn och unga. Långvariga störningar kan innebära längre restider, fler och mer komplexa byten samt minskad förutsägbarhet, vilket skapar osäkerhet både för barn och deras vårdnadshavare och kan påverka resvanor. Cykeln kan vara ett alternativ under byggtiden, men om framkomlighet och trafiksäkerhet för cykeltrafiken försämras till följd av avstängningar och omledningar finns risk för ökad skjutsning eller på andra sätt mer stillasittande resor, exempelvis genom att barn skjutsas i barnvagn eller på ståbräda i stället för att gå eller cykla själva. Detta kan även försvåra resor med lådcykel och minska barns möjlighet till vardagsmotion. Den långa byggtiden påverkar särskilt barn och unga, eftersom en flerårig period kan utgöra en stor del av deras barndom och skolgång. Förändrade resvägar, längre restider och ökad osäkerhet kan påverka möjligheten att komma i tid till skolan, att självständigt ta sig till fritids- och sociala aktiviteter samt till spontana aktiviteter. Sammantaget kan detta få negativa konsekvenser för hälsa, socialt liv, trygghet och studiero. Dessutom påverkas Mörby stations närområde av ökade personflöden. Stationen ligger i nära anslutning till flera målpunkter för barn, exempelvis skola, simhall och idrottsanläggning. Ökade personflöden kan påverka barns trygghet. 5.2 Trygghet och platsidentitet Trygghet och platsidentitet är avgörande för att barn ska kunna leka, utvecklas och röra sig självständigt i sin närmiljö. Trygghet är en subjektiv upplevelse som påverkas av överblickbarhet, närvaro av andra och välskötta platser, men även av vårdnadshavares oro. Under byggtiden av Roslagsbanans förlängning till city kommer tryggheten minska på vissa platser på grund av barriärer, sämre sikt och buller, vilket begränsar barns rörelsefrihet. 42 (63) Platsidentitet formas genom positiva vardagsupplevelser och är viktig för barns mående. Även om projektets byggtid tillfälligt stör denna relation, kan barns delaktighet, information och trygghetsskapande åtgärder – som utsmyckning och god skötsel – hjälpa dem att behålla en stark och trygg koppling till platsen under förändringen. 5.2.1 Drifttid: påverkan, effekter och konsekvenser 5.2.1.1 Nya stationsmiljöer under jord påverkar både identitet och trygghet Roslagsbanans förlängning till city kan innebära ett identitetsskifte för de barn och unga som reser med Roslagsbanan, och kanske framför allt för de barn och unga som reser med den regelbundet och utvecklat en relation till den. I och med att Roslagsbanan går ner i tunnel och går direkt till Odenplan och T-Centralen – istället för ovan jord till Stockholms östra – byts känslan av småskalighet ut till en mer komplex och urban trafikmiljö. Komplexa trafikmiljöer upplevs ofta som otrygga av barn, särskilt barn med NPF eller fysiska funktionsnedsättningar. Det kan finnas en trygghet och en trafiksäkerhet i att direkt kunna resa till välbefolkade platser utan krångliga byten, samtidigt som dialogerna visat att det finns unga i nordostkommuner som känner oro för ökad otrygghet i samband med direktkopplingen till T-Centralen. Huruvida nya Roslagsbanan kommer att upplevas som trygg eller inte är högst beroende av faktorer som orienterbarhet och överblickbarhet i stationsmiljöerna. God belysning samt känslan av att miljön är genomtänkt och omhändertagen spelar stor roll för barn och ungas känsla av trygghet. Att Roslagsbanans plattform planeras ligga omkring 50 meter under jord gör stationen till en av de djupaste i Stockholm. Den vertikala komplexiteten kan skapa svårigheter för barn och unga. Djupet, storskaligheten i stationsmiljön samt mer komplicerade byten kan minska barns självständiga mobilitet och leda till ökad stress och osäkerhet, särskilt hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Djupet kan också upplevas som otryggt av vissa och således utgöra ett mentalt hinder. 5.2.1.2 Odenplan får en mer komplex trafikmiljö Redan idag är Odenplan en plats med många människor i rörelse, vilket barn i dialogerna uttryckte som både positivt och negativt. Yngre barn tenderade att uppleva Odenplan som rörig, medan äldre barn och ungdomar beskrev platsen som en nod och mötesplats. Med ytterligare resenärsflöden finns det en risk att upplevd otrygghet ökar, både på torget och i stationsmiljön. Den övergripande komplexiteten och ökade belastningen kommer trots allt att innebära risker för vissa gruppers vardagsmobilitet och trygghetskänsla. 5.2.2 Byggtid: påverkan, effekter och konsekvenser 5.2.2.1 Ersättningstrafik riskerar att öka otryggheten Liksom redovisat i avsnitt 5.4.2.1 kommer barns resor med Roslagsbanan till och från nordostkommunerna att påverkas. Ersättningstrafik och byten vid ny och tillfällig slutstation, exempelvis Mörby, innebär förändrade resvanor, minskad förutsägbarhet och antagligen ett skifte i identitet. Trygghetsupplevelsen på resan kan påverkas av de längre och delvis otydliga gångstråken mellan Mörby och Danderyds sjukhus, särskilt kvällstid. Grupper som ofta upplever otrygghet i kollektivtrafiken i högre grad än andra, såsom flickor och barn med funktionsnedsättningar, riskerar att påverkas mest. 43 (63) 5.2.2.2 Odenplan kan bli en svåröverskådlig bytespunkt under byggtid För barn med målpunkter vid och i närheten av Odenplan medför byggtiden stora förändringar i deras vardagsmiljö, vilket får konsekvenser för barns upplevelser av trygghet och identitet. Arbetsområde Odenplan torg kommer skapa tillfälliga barriärer i form av avskärmningar vid arbetsområden (exempelvis plank och stängsel), ökad förekomst av tung trafik samt trafikavstängningar och omledningar. Detta kan skapa skymda hörn och försämra siktlinjer, vilket i sin tur kan göra det svårare att överblicka närområdet och frambringar en känsla av instängdhet, isolering och otrygghet, i synnerhet i mörker. På vissa platser delas vägar mellan gång- och cykeltrafikanter, vilket ytterligare kan stärka känslan av trängsel, instängdhet och otrygghet. Även okända vuxna som rör sig i ett område – exempelvis byggarbetare som rör sig i närheten av skolgården vid Observatorielundens skola – kan i vissa fall påverka trygghetskänslan negativt för barn. Dessutom riskerar buller, stomljud och otydliga vägledningar ge upphov till upplevelser av desorientering och otrygghet. En förändrad ljudmiljö i form av buller, stomljud och sprängningar kan särskilt påverka bostäder, skolor och verksamheter där barn vistas. Individuella erfarenheter av exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller våld och krig kan påverka känsligheten ytterligare i en redan utsatt grupp. Om ljudmiljön blir så pass störande att familjer eller hushåll behöver flytta från sin bostad, antingen tillfälligt eller permanent, innebär det negativa konsekvenser för barns upplevelse av trygghet och identitet. 5.2.2.3 T-Centralen inte lika känslig plats för förändringar Runt T-Centralen finns inte lika många bostäder eller målpunkter för barn som vid Odenplan. Av den anledningen är platsen inte lika känslig för förändringar i trygghet och identitet för just barn som målgrupp. Möjligen kan tillgängligheten till vissa kulturella målpunkter runt T-Centralen påverkas under vissa perioder, men konsekvenserna av dessa störningar bedöms vara små. 5.3 Självständig mobilitet Barns självständiga mobilitet innebär att de kan röra sig fritt och tryggt i sin närmiljö utan vuxnas övervakning, till exempel för att ta sig till skolan, vänner eller fritidsaktiviteter. För att främja detta krävs korta avstånd till viktiga målpunkter samt en god närhet till kollektivtrafik, vilket låter barnen utforska större delar av staden på egen hand. Det är också avgörande att stadsplaneringen prioriterar trygga och attraktiva gång- och cykelvägar. Trafiksäkra miljöer och säkra kopplingar över fysiska barriärer minskar olycksrisken, ökar den upplevda tryggheten och stärker i förlängningen både barns fysiska hälsa och självförtroende. 5.3.1 Drifttid: påverkan, effekter och konsekvenser 5.3.1.1 Förlängningen till city kan både öka och minska barns självständiga resande Roslagsbanans förlängning kommer att innebära en snabb och smidig direktkoppling till Stockholms innerstad. Under drifttiden kommer barns självständiga mobilitet sannolikt att förbättras, i synnerhet för äldre barn och ungdomar, detta då barn får snabbare resvägar till exempelvis skola, fritidsaktiviteter och andra målpunkter. Samtidigt finns en risk att barns självständiga mobilitet, i andra avseenden, försämras. Den nya Roslagsbanan som går under jord kommer att innebära en betydligt mer komplex trafikmiljö än nuvarande Roslagsbanan som går ovan jord till Stockholms östra. Det finns en risk att vissa vårdnadshavare upplever trafikmiljön som så pass komplex att man tvekar inför att låta yngre 44 (63) barn resa själva med Roslagsbanan på egen hand. En möjlig effekt är därför att barns självständiga resande med Roslagsbanan senareläggs, vilket i sin tur kan ge konsekvenser för barns sociala liv och hälsa. En mer komplex trafikmiljö påverkar barn med funktionsnedsättningar i högre grad än andra barn och kan begränsa barn med exempelvis NPF att resa på egen hand. 5.3.1.2 Förändrad trafikmiljö längs Roslagsvägen Roslagsvägen är en sträcka som redan idag har karaktären av pendlingsstråk snarare än en inbjudande promenadmiljö, och som därmed inte inbjuder till barns självständiga mobilitet. Under drifttiden kommer Roslagsvägens karaktär av transportsträcka sannolikt att stärkas ytterligare. Sträckan kommer att präglas av tunnelmynningen och tråget vid Universitetet, biltrafik och snabb cykeltrafik. Detta kommer sannolikt inte vara en miljö där vårdnadshavare låter mindre barn gå, springa eller cykla självständigt. 5.3.1.3 Kumulativa effekter av förändrade resvanor Avstängningen av Roslagsbanan kan medföra kumulativa effekter i form av bestående beteendeförändringar. Förändrade vanor under lång tid, såsom ökad bilskjutsning, minskat självständigt resande och minskad fysisk aktivitet, riskerar att befästas även efter att trafiken återupptas. För barn kan detta innebära minskad vardagsrörelse, sämre förutsättningar för självständighet och förändrade resmönster till skola, fritidsaktiviteter och sociala sammanhang. Särskilt vid en flerårig avstängning finns risk att tillfälliga lösningar blir nya normallägen, vilket kan påverka barns hälsa och rörelsefrihet på längre sikt (Trafikverket, 2020). 5.3.2 Byggtid: påverkan, effekter och konsekvenser 5.3.2.1 Konsekvenser av långa omledningar Långa omledningar av gång‑ och cykelstråk under byggtiden kan få tydliga negativa konsekvenser för barn genom ökad olycksrisk, minskad trygghet och begränsad självständig mobilitet. När barn leds om till mer trafikerade, otydliga eller tillfälligt utformade miljöer försämras både trafiksäkerhet och orienterbarhet, vilket ofta gör att föräldrar väljer att skjutsa i stället för att låta barnen gå eller cykla själva. Detta leder till minskad fysisk aktivitet, sämre möjligheter till självständighet och kan påverka barns hälsa, välbefinnande och vardagsstress negativt. Exempel på platser där omledningar särskilt kan komma att påverka barn är vid arbetsområde Odenplan torg och Olof Palmes gata. 5.3.2.2 Ökat behov av vuxnas stöd vid resor Avstängningen av Roslagsbanan riskerar påverka barns självständiga resande. Om ersättningstrafiken för Roslagsbanan under byggtiden blir bristfällig eller uppfattas som komplex, otrygg eller osäker kan det riskera att påverka barns självständiga mobilitet på ett negativt sätt, antingen att man undviker att resa helt och hållet, eller att kollektivtrafikresor ersätts med bilskjuts. Konsekvenser av avstängningen kan bli särskilt stor för barn med funktionsnedsättningar Även runt Arbetsområde Odenplan torg riskerar ökad förekomst av tung trafik, trafikavstängningar, omledningar, tillfälliga barriärer och buller att försämra möjligheterna för barn att röra sig fritt, självständigt och tryggt (se avsnitt 6.1.2). Där finns även en risk att barns självständiga mobilitet begränsas om vårdnadshavare upplever att det är mindre säkert för barn att röra sig självständigt till skola, kompisar och fritidsaktiviteter. Det kan handla om att självständig gång och cykling ersätts med resor i barnvagn för små barn, eller att barn behöver ha sällskap av vuxna i högre utsträckning för att ta sig till olika målpunkter. 45 (63) 5.4 Socialt liv Möjligheten till ett aktivt socialt liv är starkt kopplad till barns självständiga mobilitet och har stor betydelse för hälsa, utveckling och välbefinnande. Den fysiska miljön påverkar dessa förutsättningar i hög grad. Trafiksäkra lösningar, såsom separerade gång- och cykelvägar, hastighetsdämpande åtgärder och säkra passager, bidrar till en trygg närmiljö. Under byggtid uppstår ofta tillfälliga hinder genom byggtrafik, avspärrningar och buller, vilket kan upplevas som otryggt och begränsa barns rörelsefrihet och vilja att umgås på vissa offentliga platser. Detta kan leda till ökat bilskjutsande och minskad självständighet. Socialt liv påverkas av tillgång till mötesplatser, aktivitetsytor, gena gång- och cykelvägar, kollektivtrafik samt fungerande kopplingar över barriärer. 5.4.1 Drifttid: påverkan, effekter och konsekvenser 5.4.1.1 Minskande barriärer och lättare resor till och från målpunkter Under drifttiden antas den förlängda Roslagsbanan medföra fördelar för barn och ungas sociala liv eftersom möjligheten till självständiga, trafiksäkra och effektiva resor till innerstaden kommer att stärkas. Detta kommer framför allt att få positiva effekter för något äldre barn som lättare kan ta sig till skola, fritidsaktiviteter och vänner i andra kommuner än den egna. I och med Roslagsbanans framtida läge i tunnel skapas förutsättningar att ta bort den barriär som den gamla spårlinjen genom Kungliga Nationalstadsparken innebär. Förutsättningarna att knyta samman naturområden och gröna rum kan komma att stärkas, även om Roslagsvägen skulle kvarstå som ett fortsatt hinder. 5.4.2 Byggtid: påverkan, effekter och konsekvenser 5.4.2.1 Roslagsbanan stängs av i upp till tre år Avstängningen av Roslagsbanan bedöms till cirka tre år, baserat på tidiga analyser. Detta bedöms påverka Roslagsbanans resenärer. Inte minst får det en påverkan på barns sociala liv då ersättningstrafiken innebär försämrade möjligheter att förflytta sig till skola, vänner och fritidsaktiviteter. Även möjligheten att komma i tid eller att ta sig till spontana aktiviteter kan komma att försämras. Tre år är en lång period i ett barns liv och ersättningstrafiken innebär längre och mer komplexa resor som kan få negativa konsekvenser för barns möjlighet till spontana resor. Att resor med kollektivtrafiken troligtvis blir längre kan även påverka och begränsa skolval för exempelvis gymnasieelever. Avstängningen av Roslagsbanan kan därmed medföra att elever i nordöstkommunerna inte ansöker till gymnasieskolor i city. 5.4.2.2 Sämre tillgång till Bellevueparken Arbetsområdet vid Bellevue planeras sydväst om Roslagsvägen, mellan Brunnsviksvägen och Roslagstullsrondellen. Arbetsområdet kommer att nyttjas för arbeten med tunneldrivning, tillfälliga installationer, verkstäder, kontor, parkeringar med mera. Markanspråket för arbetsområdet innefattar grönytor och gång- och cykelbana i direkt anslutning till nuvarande tunnelmynning. Enligt nuvarande bedömningar tas området i anspråk under 13 år. Figur 22 visar det planerade arbetsområdet vid Bellevue. 46 (63) Figur 22 Planerat arbetsområde vid Bellevue Gång- och cykelstråket på Roslagsvägens sydvästra del stängs av och leds över till den nordöstra sidan i höjd med Brunnsviksvägen. Vid denna plats planeras det för ett nytt övergångställe med cykelpassage. Gående och cyklister leds tillbaka vid befintlig passage vid Roslagstullsrondellen. Brunnsviksvägen kommer fortsatt att vara tillgänglig under byggtiden. Arbetsområdet ligger i nära anslutning till exempelvis Johannes skola och Engelska skolan som använder Bellevue både för undervisning och lek. Bellevueparken används av många skolor, förskolor och föreningar för undervisning, aktiviteter och rekreation. Platsen kan under byggtiden bli bullerpåverkad. Platsen kan även upplevas som svårare att ta sig till och använda självständigt för barn, vilket påverkar deras självständiga mobilitet och sociala liv. Redan idag upplever elever att övergångsstället vid Roslagstullsrondellen är obehagligt att ta sig över. 5.4.2.3 Stor påverkan på Odenplan torg som mötesplats för barn Av dialogerna framgår att särskilt äldre barn uppskattar Odenplan som nod och som plats för spontana möten. Arbetsområde Odenplan torg kommer dock att ha en stor och negativ påverkan på stads- och trafikmiljön i området under flera års tid, med effekter och konsekvenser på sociala värden. Under byggtiden minskar vistelseytorna på Odenplan torg när stora delar tas i anspråk av arbetsområdet. När området trafikeras av tung trafik, präglas av omledningar, trafikavstängningar och buller kommer det inte längre att vara en lika attraktiv plats att vistas eller mötas på. Begränsade gångytor kan även skapa trängsel och minska tillgängligheten, särskilt för barn eller vårdnadshavare/familjer med barnvagn. I Figur 23 visar arbetsområdets utbredning och hur ytan för gående minskas drastiskt. 47 (63) Figur 23. Planerad utbredning av arbetsområdet Odenplan torg, inklusive ytor för gående, cykel och hållplatslägen. 5.5 Hälsa Barns hälsa, utveckling och välbefinnande är nära kopplade till självständig mobilitet, fysisk aktivitet och ett aktivt socialt liv. Aktiv transport, exempelvis till och från skolan, bidrar till ökad daglig rörelse och har positiva effekter på både hälsa och lärande. För detta krävs trygga, tillgängliga och stimulerande miljöer med säkra gång- och cykelvägar, grönområden och möjligheter till lek. Under byggtiden kan byggtrafik, avspärrningar, buller och luftföroreningar begränsa barns rörelsefrihet och utevistelse, öka bilskjutsning och påverka hälsan negativt. Barn är särskilt känsliga för buller, vibrationer och luftföroreningar, vilket gör det viktigt att byggtidens miljöpåverkan begränsas och barns närmiljö utformas så hälsorisker minimeras. 5.5.1 Drifttid: påverkan, effekter och konsekvenser 5.5.1.1 Trafiksäkrare resor och minskat buller Under drifttiden kommer Roslagsbanans förlängning sannolikt att innebära snabbare och mer trafiksäkra resvägar till studier och fritidsaktiviteter. Att Roslagsbanan går ner i tunnel vid Universitetet leder sannolikt till lägre bullernivåer i de områden där tåget tidigare gick ovan mark. 5.5.1.2 Risk för förändrade beteenden hos barn och unga Under byggtiden är det sannolikt att barn och ungas mobilitetsvanor förändras till följd av exempelvis omledningar och störningar i form av ersättningstrafik, buller och byggtrafik. Om barn och unga inte har haft möjlighet att gå, cykla och åka kollektivt till skola eller fritidsaktiviteter under byggtiden, ökar risken att beteendet blir bestående och fortsätter även under drifttiden, exempelvis genom att vårdnadshavare fortsätter att skjutsa barn med bil, eller en minskad benägenhet att gå, cykla eller åka kollektivt. 48 (63) 5.5.2 Byggtid: påverkan, effekter och konsekvenser Under byggtiden sker stor påverkan på barns vanliga rörelsemönster till och från målpunkter, då framkomligheten begränsas i form av omledningar och avstängningar av trafik, vilket kan få konsekvenser för barns hälsa. Även ljudmiljö och luftkvalitet påverkas under byggtiden. I motsats till vuxna så lever barn stora delar av sina liv i den direkta närmiljön runt bostaden samt förskolan och skolan. De har inte samma möjligheter att förflytta sig till andra delar av staden för att undvika miljöer som upplevs som stökiga, otrygga eller oattraktiva. Då byggnationen på vissa platser förväntas pågå under en mycket lång tid kan stora delar av ett barns barndom påverkas och således få konsekvenser för barnets liv, hälsa och livskvalitet. 5.5.2.1 Arbetsområde Albano riskerar påverkar kvarteret Teknikhöjden Barn som bor i kvarteret Teknikhöjden, som ligger i anslutning till Arbetsområde Albano, kommer att påverkas av störningar från byggarbeten, maskiner och byggtransporter, såsom ökat buller, vibrationer och damning. Dessa störningar kan medföra konsekvenser som störd sömn och nedsatt koncentration. Byggverksamheten kan även påverka luftkvaliteten negativt genom utsläpp från transporter samt damning. Barn med astma är särskilt känsliga för dessa förändringar. 5.5.2.2 Arbetsområde Odenplan torg riskerar påverka vardagsmotionen I Norra innerstaden, och i synnerhet i områdena kring Odenplan, kommer den tillfälligt förändrade trafikmiljön sannolikt att leda till försämrade möjligheter för människors vardagsmotion i form av gång och cykel. Trafikomläggningarna, med ökad trafikmängd på lokalgator, kommer även att påverka stadsmiljön på dessa platser med ökade nivåer av buller och luftföroreningar, vilket har negativa effekter och konsekvenser för barns hälsa. Vid Odenplan riskerar den komplexa trafikmiljön, med omledningar, svåröverblickbara miljöer och smalare gångpassager som delas med cyklister (se beskrivningar i avsnitt 5.1.2.3 och 5.2.1.2), exempelvis leda till att barn eller deras vårdnadshavare undviker dessa miljöer och istället tar omvägar. Längre resvägar till förskola, skola eller fritidsaktiviteter kan – för små barn – innebära att vårdnadshavare i högre utsträckning ersätter barnens självständiga mobilitet med barnvagn eller bilskjuts, vilket skulle ge sämre förutsättningar för barns vardagsmotion. I nordostkommunerna är det mer sannolikt att resor ersätts med bil, vilket också försämrar möjligheten till vardagsmotion. Bostäder och verksamheter runt Odenplan kommer också att påverkas av bullerstörningar under en lång tid, vilket innebär en risk för negativa effekter och konsekvenser på barns hälsa. Buller kan leda till störd sömn, koncentrationssvårigheter och minskad trivsel. För barn, som är särskilt känsliga för buller kan detta påverka deras förmåga till inlärning, med sämre skolprestationer som konsekvens. 5.5.2.3 Bullerstörningar från arbetsområde vid Olof Palmes gata riskerar påverka Norra Latins elever negativt Vid Arbetsområde vid Olof Palmes gata, i anslutning till ovanjordanläggningen vid Olof Palmes gata, förväntas begränsad framkomlighet och bullerstörningar under en period i närheten av Norra Latin, där nu Stockholm International School (årskurs sex och upp till och med gymnasiet) har sina lokaler. 49 (63) Figur 24 Planerat arbetsområde på Olof Palmes gata Buller kan dessutom skapa en fysisk och social barriär då en hög ljudnivå kan göra det svårt att höra vad som sker i närheten, uppfatta fotgängare, cyklister eller fordon, urskilja var ljud kommer ifrån samt höra ljud i omgivningen som ger trygghetsinformation. En sämre sensorisk överblick av platsen kan öka barns känsla av osäkerhet och otrygghet, eftersom det är svårare att förutse vad som händer runt omkring. Sprängningar, som leder till en plötslig smäll med hög ljudnivå, kan också orsaka obehag eller stressreaktioner där barn är särskilt känsliga. 50 (63) 6 Samlad bedömning och medskick 6.1 Samlad bedömning Dem fem olika aspekterna – trafiksäkerhet, trygghet och identitet, självständig mobilitet, socialt liv samt hälsa – är tätt sammankopplade. Exempelvis är trafiksäkerhet och trygghet förutsättningar för barns självständiga mobilitet, som i sin tur är en förutsättning för både hälsa och socialt liv. Detta visar också hur barn som grupp är mer sårbara för förändringar, eftersom påverkan på en aspekt ger följdeffekter på andra aspekter. Barn har heller inte samma möjlighet som vuxna att förflytta sig i staden och är därför mer känsliga för förändringar i närmiljön. Den samlade bedömningen visar att byggtiden för Roslagsbanan till city medför betydande negativa konsekvenser för barn och unga, medan projektet på lång sikt bedöms ge tydliga och bestående positiva effekter. De aspekter som påverkas mest under byggtiden är barns självständiga mobilitet, trygghet och hälsa. De långsiktiga positiva effekterna rör främst förbättrad kollektivtrafiktillgänglighet, ökad trafiksäkerhet och stärkta möjligheter till självständigt resande. De platser där störst påverkan på barn och unga bedöms vid tillfällig slutstation och Odenplan. 6.1.1 Tillfällig slutstation under byggtid En tågvändning vid Mörby bedöms få stor påverkan på barn. Den tillfälliga tågvändningen innebär behov av byte till tunnelbanan vid Danderyds sjukhus genom längre gångavstånd eller bussresa. Gångvägen är relativt lång vilket kan upplevas som fysiskt och mentalt krävande för barn. Bristande tillgänglighet i bussförbindelserna, till följd av trappor, innebär särskilt stora konsekvenser för barn med funktionsnedsättning, yngre barn, förskolegrupper och barn som reser i barnvagn. Sammantaget riskerar ett byte vid Mörby att minska barns möjlighet till självständigt resande och öka behovet av vuxnas stöd under byggtiden. Avstängningen av Roslagsbanan bedöms främst påverka ungdomar som reser med Roslagsbanan till och från skolan och fritidsaktiviteter från nordostkommunerna. 6.1.2 Odenplan Odenplan utgör en central målpunkt och bytesnod för många barn och unga, både under byggtid och i det framtida systemet. Under byggtiden bedöms platsen ha särskilt stor påverkan på grund av sin komplexitet, höga resandeflöden och omfattande avstängningar av torget. Avspärrningar, förändrade gångstråk, tillfälliga entréer samt buller och trängsel kan försämra orienterbarhet, trygghet och tillgänglighet. För barn kan detta göra miljön svåröverskådlig och stressande, vilket kan påverka både upplevd trygghet och förmågan att röra sig självständigt. Barn med behov av tydliga och tillgängliga miljöer påverkas i högre grad, särskilt vid förändringar som pågår under lång tid. 6.1.3 Lång byggtid och kumulativa effekter Den fleråriga byggtiden förstärker konsekvenserna vid både Mörby och Odenplan, men på olika sätt. För barn och unga kan långvariga störningar innebära förändrade resmönster, längre restider och minskad förutsägbarhet i vardagen. Detta kan påverka möjligheten att ta sig till skola, fritidsaktiviteter och sociala sammanhang samt leda till ökad bilskjutsning och minskad fysisk aktivitet. Förändrade resvanor under en lång period riskerar att bestå och fortsätta även när den nya sträckningen tas i drift. Hälsorelaterade aspekter påverkas också negativt genom ökad 51 (63) exponering för buller, vibrationer och luftföroreningar i anslutning till arbetsområden och hårt trafikerade miljöer. 6.1.4 Positiva effekter på lång sikt När anläggningen är färdig bedöms projektet medföra tydliga positiva förändringar för barn och unga. En utbyggd Roslagsbana till city med station vid Odenplan förbättrar tillgängligheten till en central målpunkt och minskar behovet av byten. Detta skapar mer direkta, förutsägbara och tidseffektiva resor, vilket stärker barns möjlighet till självständigt resande till skola, fritids- och sociala aktiviteter. På sikt kan detta bidra till ökad rörelsefrihet, bättre hälsa och större jämlikhet i barns tillgång till stadens funktioner. 6.2 Medskick till kommande arbete Utifrån de bedömda konsekvenserna ges rekommendationer som lyfter förslag på åtgärder för att möta de behov och risker som identifierats i effekt- och konsekvensanalysen. Medskicken vänder sig till det fortsatta arbetet med järnvägsplanen, samt aktörer som har rådighet över stadsplaneringen under såväl bygg- som drifttid. Medskicken presenteras utan inbördes ordning. 6.2.1 Återkoppling till deltagare i dialoger Det är viktigt att återkoppla till de barn och unga som har deltagit i uppsökande dialoger. Att involvera barn enligt barnkonventionens artikel 12 är lagstadgat. Artikel 12 fastställer att barn har rätt att ge sina synpunkter i frågor som rör dem. I dialogerna har barn och unga under 18 år bidragit med sina personliga reflektioner. Trafikförvaltningen i Region Stockholm kommer att ge skriftlig återkoppling till deltagarna eller återkomma med ny information till deltagarna kring projektet, exempelvis genom att bjuda in till ny dialog. Återkopplingen kommer att inkludera såväl samanställningen av synpunkter, som information om hur processen har fortskridit och hur synpunkterna tagits omhand i projektet. 6.2.2 Stärk orienterbarheten för barn i komplexa stationsmiljöer I komplexa stationsmiljöer ställs höga krav på tydlig orienterbarhet för att barn och unga ska kunna resa självständigt, säkert och tryggt. Särskilt stora och trafikintensiva knutpunkter, såsom T-Centralen, innebär utmaningar för barn. • Stationsmiljöer behöver utformas med lättbegriplig, konsekvent och åldersanpassad skyltning, tydliga siktlinjer och logiska stråk som minskar risken för förvirring och felval. Särskild hänsyn bör tas i T-Centralen redan idag har många bytespunkter och stora flöden, där riskerar komplexiteten att begränsa barns rörlighet och självständighet. • Barn och unga bör involveras aktivt i dialoger, resenärstester och utvärderingar kopplade till gestaltning, tillgänglighet och orienteringsstöd. Genom att ta del av barns perspektiv – exempelvis hur de uppfattar vägval, riktningar, färger, symboler och konstnärliga inslag – kan stationsmiljöer utvecklas som är mer intuitiva och trygga. • Samverkan med skolor, fritidsverksamheter och föreningar rekommenderas som ett sätt att kvalitetssäkra lösningar och säkerställa att orienteringsstödet fungerar i praktiken, både under byggtid och i färdig anläggning. 52 (63) 6.2.3 För en tidig och regelbunden dialog med barn, skolor, verksamheter som berörs av förändrade ljudmiljöer Barn är särskilt känsliga för förändrade ljudmiljöer i form av buller, stomljud och sprängningar. • Skolor och andra verksamheter där barn vistas bör, i så hög utsträckning som möjligt, involveras i ett tidigt skede i en regelbunden dialog om förändringar i ljudmiljö – detta för att öka chanserna att kunna schemalägga såväl byggaktivitet som skolverksamhet på ett sätt som minimerar negativ påverkan på barn. • Detta är särskilt aktuellt för skolor och verksamheter som har nära anslutning till arbetsområden, exempelvis Observatorielundens skola, Stockholm International School (Norra Latin), och Amerikanska gymnasiet vid Frescati hage. • Informationstillfällen om förändringar i ljudmiljöer kan ses som tillfällen att stärka delaktighet och engagemang, liksom att barnanpassa och sprida samhällsnyttig kunskap om byggprocessen. 6.2.4 Utnyttja tillfället att förbättra Roslagsvägens trafiksäkerhet De stora ingreppen runt Roslagsvägen medför störningar under byggtiden, men de skapar samtidigt en möjlighet att förbättra trafiksäkerheten i en miljö som idag präglas av höga fordonshastigheter. Genom att ta tillvara på detta tillfälle kan trafikmiljön göras betydligt tryggare och mer tillgänglig för oskyddade trafikanter, inte minst för barn. Förslag på åtgärder i utformningen: • Hastighetsdämpande åtgärder och begränsningar för fordonstrafiken. • Säkra passager och övergångsställen över Roslagsvägen, till exempel med hjälp av refuger och trygghetsskapande landskapsplanering. • Tillgänglighetsanpassade stråk med jämn beläggning, tillräcklig bredd, ramper i stället för trappor, taktila ledstråk och visuella kontraster, så att även barn med funktionsnedsättning kan röra sig självständigt. • Inkludering av barnets perspektiv genom dialoger med barn och unga samt genom skolvägsanalyser, för att säkerställa att lösningarna faktiskt möter barns behov och rörelsemönster. 6.2.5 Vidta åtgärder för att stärka insyn, delaktighet och trygghet på strategiska platser Att involvera barn i utformningen av tillfälliga och permanenta lösningar stärker deras platsidentitet, förståelse och tillit till samhället. Barn som får inflytande över sin närmiljö utvecklar ofta ett starkare engagemang för sin livsmiljö. Genom att inspireras av goda exempel – som pedagogiska illustrationer vid utbyggnaden av tunnelbanan eller utsiktsplatser kan projektet tillgängliggöra och levandegöra byggarbetsplatserna på ett tryggt och lärorikt sätt. Ett gott exempel på stärkt insyn och delaktighet är Infobox i Berlin. En byggnad som uppfördes på Potsdamer Platz för att informera allmänheten och turister om de många byggprojekt som pågick i den nya tyska huvudstaden under 1990-talet. Boxen var utformad som en distinkt, 23 meter hög, röd, rektangulär byggnad som "svävade" 7 meter över marken på styltor, strategiskt placerad för att erbjuda besökare utsikt över byggarbetsplatsen. Invändigt fanns utställningar med modeller, fotografier och interaktiva skärmar som visade hur området skulle se ut när det var färdigbyggt. Trots att det var en tillfällig struktur attraherade den miljontals besökare och var en stor turistattraktion under sin korta existens. 53 (63) Figur 25. Info-Box Berlin. Källa: Schneider & Schumacher Architekten. Förslag på ytterligare åtgärder för ökad insyn och delaktighet: • Pedagogisk information och konst: Sätt upp barnanpassade informationsskyltar, illustrationer och utställningslokaler som förklarar vad som händer på platsen. Se Figur 26 för exempel på illustration som använts vid byggnation av tunnelbana. • Fysisk insyn: Anordna titthål i byggplank och skapa trygga platser med utsikt över arbetsområdet där barn och nyfikna kan följa byggprocessen. • Kreativt skapande: Involvera lokala förskolor och skolor i konstprojekt, till exempel genom att låta barnen vara med och färgsätta eller utsmycka byggplanken. • Guidade visningar: Använd säkra utsiktsplatser för att erbjuda studiebesök och guidade turer för skolgrupper. • Digitala lösningar: Komplettera den fysiska insynen med digitala visningar och live- kameror från byggarbetsplatsen. 54 (63) Figur 26. Exempel på illustration som riktar sig till barn som tillgängliggör arbetsområden i samband med infrastrukturprojekt. Illustrationen visar hur det går till vid ett tunnelbanebygge och finns uppsatt på byggplank i flera av nya tunnelbanans arbetsområden. Källa: Sarah Sheppard och CharlieCharlie Agentur/Region Stockholm. 6.2.6 Undvik byggtrafik och avstängningar nära barns målpunkter Genom att styra transporter bort från barns målpunkter, anpassa tider, sänka hastigheter och säkerställa tydlig kommunikation kan risker minskas och tryggare miljöer skapas under hela byggtiden. Att planera och genomföra byggtrafik med särskild hänsyn till barn kan exempelvis göras genom att: • Undvik byggtrafik i stråk som passerar barns målpunkter, såsom skolor, förskolor, idrottsplatser, lekplatser, parker och rekreationsområden där barn vistas regelbundet. Där byggtrafik inte kan undvikas bör alternativa körvägar väljas som i så stor utsträckning som möjligt leder bort från dessa miljöer. • Anpassa byggtransporter till barnens restider i så hög utsträckning som möjligt. Byggtransporter bör om möjligt undvikas under morgontimmen när barn är på väg till skolan (cirka kl. 7.00–8.30) samt under eftermiddagen när skoldagen slutar och barn är på väg hem (cirka kl. 14.00–16.00). Detta minskar risken för olyckor och bidrar till tryggare skolvägar. • Begränsa byggtransporter kvällstid och tidiga morgnar i närhet till bostäder och vistelseytor för barn, för att minska buller, stress och otrygghet. Särskild hänsyn bör tas till att barn är mer känsliga för störningar som påverkar vila och återhämtning. • Inför låga hastigheter för byggtrafik i områden där barn vistas eller passerar, i kombination med tydlig skyltning och krav på särskild försiktighet vid passager och korsningar. 55 (63) • Ställ krav på förare och entreprenörer om särskild hänsyn till barn, exempelvis genom utbildning i barns trafikbeteenden, krav på uppmärksamhet vid skolvägar samt rutiner för säkra leveranser. • Samordna och kommunicera byggtidens trafikpåverkan i god tid till skolor, förskolor, vårdnadshavare och andra berörda verksamheter, så att barn och vuxna kan förberedas på tillfälliga förändringar i trafikmiljön. • Följ upp och anpassa åtgärderna löpande under byggtiden, då barns rörelsemönster kan förändras över tid. Eventuella risker eller otrygga situationer bör åtgärdas skyndsamt. • Ställ krav på trafikanordningsplaner (TA-planer) i tidigt skede för alla arbetsområden. Detta kan exempelvis utgöra en del av kravställningen gentemot entreprenörer. 6.2.7 Utforma tillfälliga gång- och cykelstråk med god standard och hög trafiksäkerhet Genom hög trafiksäkerhet, god standard och kontinuitet i utformningen kan barns och ungas rörelser ske säkert och förutsägbart trots tillfälliga trafiklösningar. För att säkerställa trygga, tydliga och väl utformade tillfälliga gång- och cykelstråk under byggtiden föreslås: • Vid trafikomläggningar ska trygga, tillgängliga och säkra gång- och cykelvägar samt passager säkerställas under hela byggtiden. Barn har ofta begränsad möjlighet att anpassa sina resvanor och är därför särskilt beroende av fungerande och pålitlig infrastruktur. • Sträva efter att göra så få förändringar i infrastrukturen som möjligt. Särskilt viktigt är detta i områden där barn och ungas rörelsestråk påverkas. Gång- och cykelvägar samt lägen för busshållplatser bör flyttas så sällan som möjligt. • Tillfälliga gång- och cykelstråk ska utformas med god standard och hög trafiksäkerhet, tillräcklig bredd och god framkomlighet som gör att möten kan ske på ett trafiksäkert sätt, även när gående och cyklister färdas tillsammans med barn eller använder barnvagn, cykelkärra, lådcykel eller motsvarande. • Tydlig separering mellan gång-, cykel- och byggtrafik ska säkerställas genom fysiska avgränsningar, inte enbart genom skyltning. Detta är särskilt viktigt i miljöer där barn vistas eller passerar dagligen. • God belysning, öppna siktlinjer och tydlig orienterbarhet ska finnas längs tillfälliga stråk, även under den mörka delen av året. Skyltning och markeringar ska vara lätta att förstå även för barn och konsekvent utformade över tid. • Tillfälliga lösningar ska ges en gestaltning som signalerar trygghet och varaktighet, då byggtiden kan pågå under flera år och tillfälliga åtgärder därmed riskerar att uppfattas som permanenta. Provisoriska lösningar med låg standard bör undvikas. • Regelbunden tillsyn och underhåll av tillfälliga gång- och cykelstråk ska säkerställas, så att skador, slitage, vattenansamlingar, snö och halka snabbt åtgärdas. Bristande underhåll kan i praktiken utgöra en större risk än själva omläggningen. 6.2.8 Säkerställ att ersättningstrafiken för Roslagsbanan erbjuder en tillgänglig lösning Ersättningstrafiken för Roslagsbanan bör utformas så att den är tillgänglig, tydlig och trygg för barn. Genom korta och säkra byten, god fysisk tillgänglighet och tydlig information kan barns 56 (63) vardagsresor i nordostkommunerna fungera även under perioder med avstängd tågtrafik. Exempelvis genom att: • Gångavståndet vid byten bör minimeras. • Säkerställ tillgången till hiss där det finns trappor och nivåskillnader för att tillgängliggöra för förskolegrupper och barnvagnar. • Där det inte finns möjlighet att ordna hiss är det viktigt att gångvägar mellan bytespunkter är utformade på ett trafiksäkert och framkomligt sätt för barn, barngrupper och barnvagnar. • Regelbundna uppdateringar om projektets status, eventuella förseningar och framsteg bör delas via tydliga skyltar på plats. Användningen av QR-koder på skyltar som leder till detaljerade projektbeskrivningar och interaktiva kartor online kan ge mer information och engagera framför allt äldre barn. Det kan bidrar till transparens och ökad förståelse för byggprojektet. • De skyttelbussar som tidigare trafikerade Slussen-Henriksdal bör ses som ett gott exempel och kan undersökas vidare som koncept. Dessa bussar gick som matarlinjer på den sista delen av Saltsjöbanans sträckning mellan Henriksdal och Slussen som stängdes av för tågtrafik 2018. Bussarna var målade som Saltsjöbanans tåg för att knyta an till Saltsjöbanans identitet och förstärka känslan av ersättningstrafik för tåget. En liknande lösning kan övervägas mellan förslagsvis Djurholms Ösby och Stockholms östra. 6.2.9 Bevara Odenplans torgyta som trygg mötesplats i en blandad stadsmiljö Odenplan kan fortsätta fungera som en trygg och levande mötesplats för barn och unga under byggtid, efter färdigställande och i framtida drift. Genom omsorgsfull gestaltning, god orienterbarhet och säkra stråk kan torgets sociala värden och tillgänglighet bevaras och utvecklas trots en mer komplex trafikmiljö. För att möjliggöra detta föreslås: • Bevara Odenplan torgs karaktär av mötesplats under byggtiden i så hög utsträckning som möjligt. Detta kan bland annat göras genom åtgärder för att stärka insyn, delaktighet och trygghet, liksom åtgärder för att utforma tillfälliga gång- och cykelstråk med hög trafiksäkerhet (se 7.2.7). • Efter byggtiden är det viktigt att återställa torgets nuvarande funktioner. Det är även ett tillfälle att utveckla Odenplan som mötesplats och målpunkt för både yngre och äldre barn. Detta kan ske genom att både säkerställa sittplatser och möjlighet för spontana möten för ungdomar, men också genom en lekfull utformning på torget som inbjuder till lek. Detta skulle kunna stärka trygghetskänslan i en miljö som i övrigt kan upplevas som komplex och storskalig för små barn. • Även under drifttiden – då Odenplan väntas bli en ännu mer komplex kollektivtrafikpunkt – är det viktigt att säkerställa ett fortsatt torgliv ovan jord för att bibehålla Odenplans karaktär av blandad stadsmiljö. Detta kan göras genom att exempelvis bevara öppenhet och siktlinjer, återställa grönska och träd samt att fortsätta möjliggöra för spontana möten, exempelvis genom sittgradänger. • Stationsentréer bör gestaltas för att främja trygghet och orienterbarhet, exempelvis genom skyltning i barnhöjd, tydliga in- och utgångar samt alternativa vägar i stationsmiljön redan i markplan. 57 (63) • Byten mellan tunnelbana, pendeltåg, Roslagsbanan och buss bör fortsatt kunna ske på ett smidigt och trafiksäkert sätt för barn. • Genom gestaltning och färgsättning finns möjlighet att ta tillvara på Roslagsbanans identitet. 6.2.10 Särskilt fokus behöver ges till barn med funktionsnedsättning Barn och unga med funktionsnedsättning är särskilt beroende av en fysisk miljö som är förutsägbar, tydlig och tillgänglig för att kunna röra sig självständigt och delta i vardagslivets aktiviteter. Förändringar i trafikmiljöer, tillfälliga lösningar och byggarbetsplatser riskerar att skapa hinder som påverkar orienterbarhet, trygghet och hälsa, särskilt för barn med syn‑, hörsel‑ och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dialoger med barn, skolor och funktionsrättsorganisationer visar att oförutsägbarhet, buller, trängsel och tillfälliga barriärer kan leda till stress, otrygghet och begränsad självständig mobilitet. Följande rekommendationer kompletterar därför de övergripande medskicken genom att synliggöra aspekter som är särskilt viktiga att beakta i det fortsatta arbetet med Roslagsbanans förlängning till city. • Säkerställ konsekvensbedömning av tillfälliga lösningar ur ett funktionsrättsperspektiv, då provisoriska stråk, skyltning och avspärrningar ofta innebär större orienteringssvårigheter och otrygghet än permanenta miljöer. • Utforma informationsinsatser om byggskeden i flera sinnesbaserade format, exempelvis visuellt tydliga illustrationer, ljudstöd och lättläst text, för att möta olika behov hos barn med funktionsnedsättning och minska stress kopplad till oförutsägbarhet. • Beakta barns behov av igenkänning och kontinuitet i miljöer som förändras över tid, genom att återanvända färger, symboler, gestaltningselement och logik i tillfälliga lösningar, vilket kan stärka trygghet och självständig orientering för barn med kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. • Synliggör och säkra tillgänglighet till färdtjänst och ledsagning under hela byggtiden, särskilt vid skolor, anpassade grundskolor och större bytespunkter, eftersom dessa funktioner är avgörande för barns faktiska möjlighet till rörlighet och deltagande i vardagsliv. • Uppmärksamma underjordiska miljöers särskilda påverkan på barns trygghet, genom att analysera hur brist på dagsljus, igenkänning och orienterbarhet kan påverka barn med funktionsnedsättning, och använda denna kunskap i utformning av entréer, övergångar och informationspunkter ovan och under mark. 58 (63) 7 Referenser Akademiska hus, 2024. Albano - Alba Nova. [Online] Available at: https://www.akademiskahus.se/campus--fastigheter/stockholm/Albano--AlbaNova/ [Använd 17 12 2024]. Andersson, L. & Molnar, S., 2021. Hur påverkar byggskedet människor i omgivningen?, Göteborg: RISE. Barnombudsmannen, 2021. Konventionstexten. [Online] Available at: https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/konventionstexten/ [Använd 17 12 2024]. Barnombudsmannen, 2025. "Det har alltid funnits våld, alltså när det har funnits problem" - Barn och ungas berättelser om våld, rädsla och otrygghet. , Stockholm: Barnombudsmannen. Barnombudsmannen, u.å. Prövning av barnets bästa - när ett enskilt eller en specifik grupp berörs. [Online] Available at: https://provningbarnetsbasta.barnombudsmannen.se/nar-ett-enskilt-barn-eller-en- specifik-grupp-berors [Använd 13 12 2024]. Berg, M. & Ekblom, Ö., 2016. Rekommendationer om fysisk aktivtet för barn, Stockholm: Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Boverket, 2015. Ge plats för unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljöer., Karlskrona: Boverket. Boverket, 2021. Tillgänglighet på allmänna platser och områden för andra anläggningar. Boverkets kunskapsbank och föreskrifter (ALM 2), Karlskrona: Boverket. BRÅ, 2018. Otrygghet och oro för brått - skillnader mellan kvinnor och män., Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Centrum för arbets- och miljömedicin, 2021. Miljöhälsorapport Stockholms län 2021, Stockholm: CAMM, Region Stockholm, 2021:09. delaktighet, M. f., 2024. Uppföljning av funktionshinderpolitiken 2024, Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet. Eggertsen, M., 2022. Gång- och cykelpassage i Borlänge. [Konstverk] (Tender/Boverket). Ekblom, U. B. o. Ö., 2016. Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar, Stockholm: Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Ekman, K., 2016. Mörka utsikter. Arkitektur, 27 04. FN:s kommitté för barnets rättigheter, 2013. Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 (2013) om Barnets rätt att i första hand få beaktat vad som bedöms vara barnets bästa, u.o.: FN:s kommitté för barnets rättigheter. Folkhälsomyndigheten, 2021. Miljöhälsorapport 2021 – Barns miljörelaterade hälsa, Stockholm: Folkhälsomyndigheten, Artikelnummer: 20010. 59 (63) Folkhälsomyndigheten, 2023. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022 – Nationella resultat, Stockholm: Folkhälsomyndigheten, Artikelnummer: 22228. Gustafsson, M., Villamor Saucedo, G., Rosendahl, S. & Lindén, J., 2020. Guide till damningsredicerande åtgärder, Stockholm: ILV Svenska Miljöinstitutet. Göteborgs Stad, 2016. [BKA] Barnkonsekvensanalys - Barn och unga i fokus 1.2, Göteborg: Göteborgs Stad. Henriksson, M., 2024. Barns upplevelser av byggskede: Resultat från en photo voice-studie om barns aktiva skolresor, Linköping: VTI PM 2024:13. Henriksson, M., Lundberg, A., Forward, S. & Nordström, M., 2025. Barn som vägvisare: Möjligheter, hinder och metoder för att inkludera barns perspektiv i kommunal trafik- och stadsplanering, Linköping: VTI rapport 1225. Institutet för miljömedicin, 2013. Miljöhälsorapport 2023, Solna: Karolinska Institutet. Jansson, M. & Herbert, E., 2023. Barnvänlig bebyggd miljö – vad krävs? En forskningsöversikt, Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, 2023:7. Joelsson, T., Fridén Syrjäpalo, L., Henriksson, M. & Balkmar, D., 2021. Vardagen i rörelse: en forsknings- och kunskapsöversikt om familjers vardagsmobilitet, social hållbarhet och mobilitetsrättvisa, Linköping: VTI rapport 1090. Johansson, A.-K., Kollberg, S. & Bergström, K., 2009. Grönområden för fler: en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa. 2:a red. Solna: Statens folkhälsainstitut. Jungmark, L., 2021. Barn, plats, lek, stad: strategier för barnvänlig stadsplanering. Alnarp: Tankesmedjan Movium vid SLU. Kircher, K. o.a., 2023. Aktivt resande och uppmärksamhet - Vilka krav ställer trafikmiljön på barns och ungdomars uppmärksamhet?, Göteborg: VTI resultat 2023:9. Kircher, K. o.a., 2023. Aktivt resande och uppmärksamhet - Vilka krav ställer trafikmiljön på barns och ungdomars uppmärksamhet?, Linköping: VTI resultat 2023:9. Maclachlan, L., Laura, K. P. & Pedersen, E., 2017. Exploring Perception of Vibrations from Rail: An Interview Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 14(11), p. 1303. Malmqvist, E., 2020. Luftkvalitet i överbyggda stationer, Borlänge: Trafikverket, 2020:225. Myndigheten för delaktighet, 2024. Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2024, Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet. Naturvårdsverket, 2024. Buller från vägar och järnvägar vid nybyggnation av infrastruktur. [Online] Available at: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/buller/buller-fran-vagar-och- jarnvagar-vid-nybyggnation-av-infrastruktur/ [Använd 12 05 2025]. Naturvårdsverket, 2024. Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan, u.o.: Naturvårdsverket. 60 (63) Produktionskollektivet, 2022. Gång- och cykeltunnel i området Stattena i norra Helsingborg, där konstnärlig utsmyckning i form av väggmålningar, och förbättrad belysning i och i anslutning till tunneln, förändrat upplevelsen av platsen. [Konstverk] (Boverket). Region Stockholm, Trafikverket, Stockholm nordost, 2014. Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län, Stockholm: Region Stockholm, Trafikförvaltningen. Region Stockholm, 2020. Checklista - Barnkonsekvensanalys, Stockholm: Trafikförvaltningen. Region Stockholm, 2022. PM Social hållbarhet Rbc, u.o.: Region Stockholm. Region Stockholm, 2022. Ri Soc v8, u.o.: Trafikförvaltningen. Region Stockholm, 2023. Roslagsbanan till city. Lokaliseringsutredning, Stockholm: Region Stockholm, Trafikförvaltningen. Region Stockholm, 2023. Social konsekvensanalys tillhörande lokaliseringsutredning, u.o.: Region Stockholm. Region Stockholm, 2024. Roslagsbanan till city - Lokaliseringsutredning Norr, u.o.: Region Stockholm, trafikförvaltningen. Rutberg, S. o.a., 2025. My Way to School Through a Camera Lens: Involving Children to Inform a Policy Recommendation on Active School Travel. Health Promotion Practice, 26(3), pp. 437-445. Rutberg, S., Lindqvist, A.-K. & Henriksson, M., 2023. Prövning och analys av barnets bästa när det gäller nationell rekommendation för aktiva skolresor -en barnkonsekvensanalys, u.o.: u.n. Sabelström, H. o.a., 2017. Luft och miljö 2017 - Barns hälsa, Bromma: Naturvärdsverket. Sarraf, M., Girdler, S. & Bölte, S., 2025. Autism and public transport: exploring the WHO's International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) as a framework to investigate physical and spatial barriers. Cities & Health, Volym 9, pp. 1-21. Skolverket, 2025. Grundkolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Stockholm: Skolverket. SOU, 2017. Slutrapport från Sverigeförhandlingen. Infrastruktur och bostäder – ett gemensamt samhällsbygge. SOU 2017:107, Stockholm: Statens offentliga utredningar. Stockholm, R., 2023. Folkhälsokollen - barns hälsa. [Online] Available at: https://www.folkhalsokollen.se/webbverktyg/?id=260263 [Använd 10 12 2024]. Stockholms stad, 2009. Översiktsplanen för Nationalstadsparken – stockholmsdelen, u.o.: Stadsbyggnadskontoret. Stockholms stad, 2018. Översiktsplan för Stockholm, u.o.: u.n. Stockholms stad, 2022. Cykelstaden, u.o.: u.n. Stockholms stad, 2024a. Hagastaden. [Online] Available at: https://vaxer.stockholm/omraden/stadsutvecklingsomraden/hagastaden/ [Använd 17 12 2024]. Stockholms stad, 2024b. Östra Hagastaden. [Online] Available at: https://vaxer.stockholm/projekt/vasastan/ostra-hagastaden/ [Använd 17 12 2024]. 61 (63) Stockholms stad, 2024c. Albano. [Online] Available at: https://vaxer.stockholm/projekt/norra-djurgarden/albano [Använd 17 12 2024]. Stockholms stad, 2024c. Norra stationsparken. [Online] Available at: https://vaxer.stockholm/projekt/norrmalm/norra-stationsparken/ [Använd 17 12 2024]. Stockholms stad, 2024d. Albano. [Online] Available at: https://vaxer.stockholm/projekt/norra-djurgarden/albano/ [Använd 17 12 2024]. Stockholms stad, 2024e. Återblick på Skillnadernas Stockholm, Stockholm: Stadsledningskontoret. Stockholms stad, 2024f. Företagsservice/befolkning och bostäder. [Online] Available at: https://foretagsservice.stockholm/vad-hander-i-ditt-naromrade/naringslivsanalys- av-norra-innerstaden/befolkning-och-bostader/ [Använd 10 12 2024]. Sweco & Stockholms stad, 2025. Elevpendling. BER / UEDB.. u.o.:u.n. Sweco, 2024. Gymnasieregionen och eleverna - Regionalt nyttjande och behovet i framtiden, Stockholm: Storsthlm kommer i samverkan. Trafikverket, 2020. Barnkonsekvensanalys i planering av transportinfrastruktur - Vägledning., Borlänge: Trafikverket. Trafikverket, 2022. VGU - Vägars och gators utformning , Borlänge: Trafikverket. Vincens, N., van Kempen, E., Ögren, M. & Persson Waye, K., 2024. Living close to railways: Cross- sectional analysis of ground-borne vibrations and vibration annoyance. Transportation Research Part D: Transport and Environment, Volym 136, p. 104458. VTI, 2020. Forskningsstudier kring kollektivtrafik och osynliga funktionsnedsättningar (NPF), Stockholm: VTI. WSP, 2024. PM Social hållbarrhet - Roslagsbanan till city, Lokaliseringsutredning Norr, u.o.: u.n. 62 (63) 63 (63) Vi vill veta vad du tycker! Lämna dina synpunkter på webben: regionstockholm.se/samradrbc Det går också bra att skicka e-post till: samrad.rbc@sl.se eller brev till: Region Stockholm Trafikförvaltningen Lindhagensgatan 100 105 73 Stockholm Skriv "TN 2024–1060 Samråd Roslagsbanan till city Järnvägsplan’’ i ämnesraden eller på kuvertet. Insända synpunkter blir offentliga handlingar och personuppgifter hanteras i enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR). Lämna dina synpunkter senast den 12 oktober 2026. Scanna QR-koden för att komma till samrådets webbsida. Där finns handllingar för samrådet och synpunkter kan lämnas direkt via ett formulär. Region Stockholm, Trafikförvaltningen Box 301215 Telefon: 08-123 100 00 E-post: kontakt@regionstockholm.se --- [Bilaga - Social konsekvensanalys.pdf] Roslagsbanan till city Social konsekvensanalys Järnvägsplan Samrådshandling Datum: 2026-09-15 2 (102) • Titel: Roslagsbanan till city – Social konsekvensanalys Järnvägsplan • Uppdragsledare: Per Reiland, Sweco • Projektledare: Nina Isberg, trafikförvaltningen, Region Stockholm • Bilder och illustrationer: Trafikförvaltningen om inte annat anges • Diarienummer: TN 2024-1060 • Dokumentstatus: Godkänd • Datum: 2026-09-15 • Distributör: Trafikförvaltningen, Region Stockholm 3 (102) Innehållsförteckning 1 Inledning ....................................................................................................................... 6 1.1 Bakgrund .................................................................................................................. 6 1.2 Tidigare utredningar ................................................................................................. 6 1.3 Vad är en social konsekvensanalys? ......................................................................... 9 1.4 Avgränsning .............................................................................................................. 9 2 Metod ........................................................................................................................... 12 2.1 Social hållbarhet i kollektivtrafiken ........................................................................ 12 2.2 Arbetsprocess.......................................................................................................... 12 2.3 Aspekter för beskrivning av sociala konsekvenser ................................................. 14 2.4 Utvalda grupper och specifika behov ...................................................................... 16 3 Förutsättningar ........................................................................................................... 20 3.1 Demografi .............................................................................................................. 20 3.2 Målpunkter och stråk ............................................................................................. 20 3.3 Resande .................................................................................................................. 36 3.4 Angränsande planering – Stockholms stads översiktsplanering ............................ 45 4 Effekter och konsekvenser under drifttiden ............................................................... 48 4.1 Generella effekter och konsekvenser under drifttid .............................................. 48 4.2 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken ............................................................. 52 4.3 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden ....................................................... 57 4.4 Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen ............................................................... 60 5 Effekter och konsekvenser under byggtiden................................................................ 64 5.1 Generella effekter och konsekvenser under byggtiden ........................................... 64 5.2 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken ............................................................. 70 5.3 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden ....................................................... 79 5.4 Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen ................................................................ 85 6 Samlad bedömning och medskick ............................................................................... 93 6.1 Sociala konsekvenser i delområden ........................................................................ 93 6.2 Sammanfattande medskick .................................................................................... 95 7 Referenser .................................................................................................................... 97 8 Bilaga ......................................................................................................................... 100 4 (102) Sammanfattning Roslagsbanan till city – Social konsekvensanalys Järnvägsplan beskriver planförslagets påverkan, effekter och konsekvenser på sociala värden i planområdet. En social konsekvensanalys är både en arbetsprocess och ett dokument. Arbetsprocessens syfte är att påverka utformning av Roslagsbanan till city så att negativa sociala konsekvenser begränsas och positiva förstärks. Såväl drifttid som byggtid analyseras utifrån fem aspekter av sociala värden för människor som vistas i och använder den fysiska miljön: • mobilitet • jämlikhet och jämställdhet • folkhälsa • tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning • trygghet • barnperspektiv – behandlas i separat rapport, Barnkonsekvensanalys (BKA). Den sociala konsekvensanalysen beaktar såväl ett allmänt resenärsperspektiv som mer sårbara grupper som exempelvis personer med funktionsnedsättningar, barn, äldre, kvinnor och flickor. Den sociala konsekvensanalysen är en del av järnvägsplanen och fokuserar därmed på det som järnvägsplanen reglerar, det vill säga den övergripande utformningen och funktionen hos den färdiga anläggningen samt lokaliseringen av arbetsområden och transportvägar under byggtiden. Se Figur 1 för det huvudsakliga utredningsområdet indelat i tre delområden: • delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken. Omfattar Norra Djurgårdens parkområde och Kungliga Nationalstadsparken, Frescati, Albano, Söderbrunn, Kräftriket och Bellevue, • delområde B: Odenplan/Observatorielunden. Omfattar delar av Vasastaden, Odenplan och Observatorielunden, • delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen. Omfattar Sabbatsberg, Torsgatan och T- centralen. En viktig del i kartläggningen av förutsättningar är de uppsökande dialoger som genomförts. Dialogerna syftar till att säkerställa en jämn representation av samhällsgrupper i samrådsprocessen och riktar sig till grupper som generellt är underrepresenterade i samband med fysisk planering. Utifrån den sociala konsekvensanalys som gjorts på planförslaget med tillhörande byggprocess har ett antal medskick till kommande arbete formulerats. Medskickens syfte är att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer som syftar till att värna, stärka och utveckla sociala värden i planområdets fysiska miljöer. Med kommande arbete avses pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen samt kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. 5 (102) De viktigaste övergripande medskicken är: • Beakta att vissa grupper, exempelvis personer med olika funktionsnedsättningar, barn, kvinnor och vissa äldre upplever trängsel som särskilt otryggt. Höga trafik- och resenärsflöden tillsammans med komplexa trafiksituationer kan också bli särskilt utmanande vad gäller orienterings- och rörelseförmåga för personer med olika funktionsnedsättningar som nedsatt rörelseförmåga, hörsel, syn eller kognitiva förmågor. Detta gäller under byggtid såväl som drifttid samt för vuxna såväl som för barn. • Planera för trygga miljöer och stråk under byggtiden både dag och natt med goda siktlinjer, belysning, skyltning och vägledning. • Ta fram trafikanordningsplaner i tidigt skede för alla arbetsområden. • Kommunicera med boende, skolor och andra verksamheter inför störande moment i produktionen såsom sprängning, borrning och lastning av schaktmassor. • Kommunicera regelbundet med allmänheten kring den färdiga anläggningen och skapa förväntan kring nya effektiva förbindelser och attraktiva resenärsmiljöer. • Samverka med Stockholms stad och Akademiska Hus kring förbättrade gång- och cykelstråk i samband med återställande av mark och natur. Figur 1. Roslagsbanans planerade anläggning, arbetsområden ovan jord tillsammans med det huvudsakliga utredningsområdet för sociala värden (gul yta). 6 (102) 1 Inledning Denna rapport är en social konsekvensanalys av järnvägsplanen för projektet Roslagsbanans förlängning till city. I kapitel 1 redovisas bakgrund till projektet, en beskrivning av vad en Social konsekvensanalys är, samt avgränsningar. 1.1 Bakgrund 1.1.1 Det här är Roslagsbanan till city Region Stockholm ska förlänga Roslagsbanan i tunnel från station Universitetet, via Odenplan till T-Centralen. Det gör resan mellan kommunerna i nordost och centrala Stockholm snabbare och smidigare. Dessutom minskar trängseln på tunnelbanans röda linje mellan T-Centralen och Tekniska högskolan. När utbyggnaden är färdig läggs sträckan mellan Universitetet och Stockholms östra ner. 1.1.2 Därför behövs Roslagsbanan till city Stockholmsregionen växer och allt fler människor behöver ett effektivt sätt att ta sig till arbete, studier och fritidsaktiviteter. Därför behöver kollektivtrafiken byggas ut och förstärkas. En del av det är att utveckla Roslagsbanan för framtidens resande. I dag är restiderna mellan kommunerna i nordost och övriga regionen långa. Antalet resande med Roslagsbanan beräknas öka kraftigt under kommande år. De flesta av dem byter till och från tunnelbanans röda linje vid Stockholms östra. Det gör bland annat att det redan nu blir mycket trångt på tunnelbanan mellan Tekniska Högskolan och T-Centralen. Trafiken i rusningstid är redan så tät att det inte går att minska trängseln med fler tåg 1.1.3 Tidplan Planeringen av Roslagsbanan till city har pågått sedan år 2020 och beräknas att pågå fram till år 2028. När järnvägsplanen vunnit laga kraft kan byggnation påbörjas. Byggtiden bedöms bli cirka 13 år baserat på tidiga analyser. Åtgärder studeras i syfte att begränsa den totala byggtiden. 1.1.4 Projektets ändamål Det övergripande syftet med en förlängning av Roslagsbanan till city är att: • öka tillgängligheten mellan nordostsektorn och centrala Stockholm samt mellan nordostsektorn och regionala kärnor, • bidra till att skapa ett tillförlitligt och kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem, • bidra till ett socialt och miljömässigt hållbart transportsystem samt bidra till stadsutveckling med ett ökat bostadsbyggande. 1.2 Tidigare utredningar Flera utredningar och beslut har föregått framtagandet av järnvägsplanen för förlängningen av Roslagsbanan till city. I detta avsnitt redovisas arbetet med lokaliseringsutredning för projektet, 7 (102) med fokus på sociala värden. För en fullständig beskrivning av tidigare utredningar och beslut, se Roslagsbanan till city – Planbeskrivning Järnvägsplan. 1.2.1 Lokaliseringsutredning 2021-2022 Under åren 2021 och 2022 genomförde Region Stockholm en lokaliseringsutredning för Roslagsbanan till city som låg till grund för Region Stockholms ställningstagande om val av lokalisering. Ett flertal utredningsalternativ för en framtida förlängning av Roslagsbanan till city togs fram och utvärderades mot projektets ändamål och effektmål. Samtliga alternativ innebar en tunnel under innerstaden och en slutstation som kopplar till T-Centralen samt att befintlig station Stockholms östra lades ner. Möjligheten att etablera en ny station under jord vid Stockholms östra analyserades, men bedömdes inte vara genomförbart. De olika utredningsalternativen analyserades därefter utifrån ett flertal effekter och konsekvenser såsom restid, påverkan på miljö och omgivning, kostnader och risker. En social konsekvensanalys togs fram i samband med lokaliseringsutredningen (Region Stockholm, 2023a). Samtliga utredningsalternativ bedömdes ge boende längs Roslagsbanan tillgång till en hög koncentration av arbetsplatser, service, nöjen och kultur. I februari år 2023 beslutade trafiknämnden i Region Stockholm att det fortsatta arbetet ska utgå från alternativ Grön D från Lokaliseringsutredning (Region Stockholm, 2023b). 1.2.2 Lokaliseringsutredning Norr 2024 Lokaliseringsutredningen följdes upp av fördjupningsstudier av valt alternativ. Bland annat genomfördes en utökad kontroll av befintliga underjordsanläggningar, som visade att den valda korridoren medförde ett flertal konflikter med befintliga underjordsanläggningar. På sträckan mellan Odenplan och T-Centralen framkom att konflikterna kunde undvikas genom ändringar av spårlinjen inom den valda korridoren. På sträckan norr om Odenplan krävdes så pass stora förändringar att spårlinjen behövde dras utanför den beslutade korridoren. Därför beslutade Region Stockholm att genomföra en fördjupad lokaliseringsutredning för den norra delen. Den fördjupade lokaliseringsutredningen, benämnd Lokaliseringsutredning Norr, genomfördes under år 2024. I arbetet utreddes sju alternativa lokaliseringar för sträckan mellan Universitetet och Odenplan, se Figur 2. Samtliga alternativ analyserades utifrån restid, påverkan på miljö och omgivning, kostnader och risker samt uppfyllnad av ändamålen. Den 24 september år 2024 beslutade trafiknämnden i Region Stockholm att anta alternativ K från Lokaliseringsutredning Norr (Region Stockholm, 2024a). Den valda korridoren bedömdes vara mest fördelaktig eftersom den hade hög måluppfyllelse gällande förbättrad tillgänglighet och minskad trängsel i kollektivtrafiksystemet, hänsyn till naturmiljö samt ingen påverkan av vibrationer eller stomljud under drifttiden. Alternativet bedömdes även innebära en acceptabel omgivningspåverkan. Den valda korridoren hade också den lägsta investeringskostnaden. PM Social hållbarhet (WSP, 2024) utgjorde underlag i lokaliseringsutredningen och konstaterade att den valda korridoren minskar barriäreffekten söder om den planerade tunnelmynningen. Nedläggningen av trafik mellan tunnelmynning och Stockholms östra kan dessutom ge positiva effekter för rekreation i området kring Albano och Norra Djurgårdens parkområde. Inga betydande negativa sociala effekter identifierades för alternativet. 8 (102) Figur 2. Utredningsalternativ från Lokaliseringsutredning Norr (Region Stockholm, 2024a). I lokaliseringsutredningens sociala konsekvensanalyser pekades ett antal rekommendationer ut till kommande arbete med järnvägsplanen. Ett urval av dessa medskick presenteras nedan. • Utred trafik under bygg- och drifttid för att minska negativa effekter på trafiksäkerhet, orienterbarhet och trygghet. Det är viktigt att studera vilka busslinjer som kan komma att påverkas av projektet. • I planeringen av stationer behöver god tillgänglighet, orienterbarhet och trygghet säkerställas. Detta är viktigt för kollektivtrafikens generella attraktionskraft, och särskilt viktigt för kvinnor som ofta gör mer komplexa resor. Det är också viktigt för äldre, barn och personer med funktionsnedsättning. Det är också viktigt att ta hänsyn till resenärer med barnvagn och deras framkomlighet. • Utred och analysera kopplingar mellan trafikslag både under och ovan jord för att klargöra hur utformning kan stödja tillgänglighet, trygghet, trivsel och orienterbarhet. • Hänsyn behöver tas till boende och känsliga verksamheter vad gäller påverkan av buller. 9 (102) • Vid utredning och beslut om hantering av befintlig banvall som tas ur drift – se över möjligheterna till nya/förbättrade kopplingar för gående och cyklister mellan idag avskilda områden. • Se över möjligheter till omstigning mellan Mörby station och Danderyds sjukhus. Som komplement till gång­ och cykelvägar och passage genom tunnlar under E18 bör bron över E18 kompletteras med gång- och cykelväg. Det skulle ge en genare, mer överblickbar och orienterbar förbindelse. • Resenärernas förflyttning mellan Roslagsbanan och tunnelbanan respektive bussar under Roslagsbanans avstängning under byggtid bör ses över och utredas i syfte att säkerställa en utformning och gestaltning som garanterar god orienterbarhet, trygghet, trafiksäkerhet och tillgänglighet. Detta då platsen kommer hantera betydligt fler resenärer än under nuvarande förhållanden. Trygghetsaspekten är särskilt viktig att belysa då det finns risk att området upplevs som otryggt på kvälls­ och nattetid beroende på om platsen kännetecknas av låg aktivitet och saknar bostäder. • I det fortsatta arbetet behöver fler dialoger genomföras. 1.3 Vad är en social konsekvensanalys? En social konsekvensanalys är både en arbetsprocess och ett dokument. Arbetsprocessens syfte är att påverka utformning av Roslagsbanan till city så att negativa sociala konsekvenser begränsas och positiva förstärks. I arbetsprocessen ingår att föra dialog med målgrupper som vanligtvis är underrepresenterade i planeringsprocesser, i syfte att bidra med kunskap om målgruppernas användning av platser och målpunkter, liksom deras behov, villkor och förutsättningar. Dokumentet beskriver hur arbetsprocessen för den sociala konsekvensanalysen har sett ut och vilka sociala konsekvenser utbyggnaden får samt ger medskick till kommande arbete för att minska negativa konsekvenser. Den sociala konsekvensanalysen är även tänkt att fungera som underlag vid utformningen av Roslagsbanans förlängning. Fokus ligger på de aspekter som regleras i järnvägsplanen, det vill säga den övergripande utformningen och funktionerna hos den färdiga anläggningen samt arbetsområden och transportvägar under byggtiden. Den ska också ge allmänheten förståelse för de konsekvenser som projektet medför. 1.4 Avgränsning För den sociala konsekvensanalysen har avgränsningar gjorts såväl tematiskt som geografiskt. Resenärsgrupper adresseras både övergripande och som utvalda grupper med specifika behov, se avsnitt 2.4. Tematiskt inkluderas följande aspekter i enlighet med Region Stockholms riktlinjer för social hållbarhet, se avsnitt 2.3 för utförlig beskrivning: • mobilitet • jämlikhet och jämställdhet • folkhälsa • tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning 10 (102) • trygghet • barnperspektiv – behandlas i separat rapport, Barnkonsekvensanalys (BKA). Den sociala konsekvensanalysen är en del av järnvägsplanen och fokuserar därmed på det som järnvägsplanen reglerar, det vill säga den övergripande utformningen och funktionen hos den färdiga anläggningen samt lokaliseringen av arbetsområden och transportvägar under byggtiden. Stationsmiljöerna (Odenplan och T-Centralen) behandlas inte annat än som del av stadsrummets möte med stationsentréer. Analysen lägger särskild vikt vid de delar av Roslagsbanans förlängning som ligger ovan jord, det vill säga spårlinjens tunnelmynning, tekniska anläggningar ovan jord1 och de tunnelmynningar samt arbetsområden som krävs under byggtiden. Dessa delar är i stort avgränsade till västra delen av Norra Innerstadens stadsdelsområde, se Figur 3 för det huvudsakliga utredningsområdet indelat i tre delområden. • Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken. Omfattar Norra Djurgårdens parkområde och Kungliga Nationalstadsparken, Frescati, Albano, Söderbrunn, Kräftriket och Bellevue. • Delområde B: Odenplan/Observatorielunden. Omfattar delar av Vasastaden, Odenplan och Observatorielunden. • Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen. Omfattar Sabbatsberg, Torsgatan och T- Centralen. Ur ett socialt perspektiv kan projektets påverkan sträcka sig även utanför direkt berörda områden. Exempelvis kan även Roslagsbanans resenärer bosatta i andra kommuner än Stockholm påverkas. Den geografiska avgränsningen är därmed inte given, utan bestäms av vilken fråga som blir belyst. Konsekvenserna av en färdig anläggning påverkas av den förväntade omkringliggande stadsutvecklingen, som drivs av Stockholms stad och delvis av Solna stad. Därför kan analys och medskick även vara relevanta för den fortsatta stadsplaneringen. 1 Tekniska anläggningar ovan jord kan exempelvis vara teknikbyggnader, elskåp eller luftutbytesschakt. 11 (102) Figur 3. Roslagsbanans planerade anläggning, arbetsområden ovan jord tillsammans med det huvudsakliga utredningsområdet för sociala värden (gul yta). Observera att projektets påverkan kan sträcka sig även utanför direkt berörda områden varför den geografiska avgränsningen därmed inte given utan bestäms av vilken fråga som blir belyst. 12 (102) 2 Metod I detta kapitel beskrivs metoden för arbetet med social konsekvensanalys under flera rubriker, såsom social hållbarhet i kollektivtrafiken, arbetsprocess och de fokusområden som utgör vägledning i bedömning av sociala konsekvenser. Social konsekvensanalys för förlängningen av Roslagsbanan utgår från Riktlinjer för social hållbarhet (Region Stockholm, 2022a). 2.1 Social hållbarhet i kollektivtrafiken Social hållbarhet handlar om att bygga ett jämlikt och inkluderande samhälle där en hållbar utveckling kommer alla grupper till del. För stads- och transportplanering innebär det bland annat att motverka rumslig segregation, utjämna skillnader i livsvillkor och att verka för ett samhälle där alla grupper kan vistas och röra sig på jämlika villkor. Studier visar att ökad rörlighet i staden kan motverka segregationens negativa effekter, där kollektivtrafik kan vara ett konkret verktyg för att överbrygga både fysiska och mentala barriärer mellan områden, tillgängliggöra målpunkter och service för fler grupper och skapa möjligheter för möten mellan olika invånargrupper i staden. Kollektivtrafiken är särskilt betydelsefull för att öka rörelsefrihet och tillgänglighet för grupper som saknar tillgång till bil. Bland dessa återfinns grupper som barn, äldre, personer med olika funktionsnedsättningar, invånare med låga inkomster och invånare i socioekonomiskt utsatta livssituationer. Kollektivtrafiken är också viktig för fossilfritt resande och den nödvändiga omställningen till ett hållbart samhälle. 2.2 Arbetsprocess Arbetsprocessen kan beskrivas utifrån momenten 1) Kartläggning av förutsättningar, 2) Effekter och konsekvenser, 3) Medskick till kommande arbete samt 4) Återkoppling och utvärdering. Se Figur 4. En beskrivning av momenten följer i avsnitten nedan. Momenten genomförs periodvis parallellt och iterativt. Kommunikation och samordning med olika kompetensområden inom projektet är en förutsättning för att tillhandahålla information samt ge inspel till plan- och projekteringsarbetet. Figur 4. Figur som beskriver arbetsmetoden för den sociala konsekvensanalysen. 2.2.1 Förutsättningar En kartläggning av förutsättningar har genomförts med hjälp av kartor, platsbesök, trafikmätningar, planeringsdokument, samtal med bland annat tjänstepersoner från Stockholms stad och närpolisen Norrmalm, inkomna samrådssynpunkter samt genom så kallade uppsökande dialoger. Detta ligger till grund för förståelsen av nuvarande förhållanden för människor i och 13 (102) omkring utredningsområdet. Faktorer som studerats är bland annat viktiga målpunkter och stråk såsom gång- och cykelvägar och passagemöjligheter av trafikbarriärer. Se kapitel 3 för de kartlagda förutsättningarna. 2.2.1.1 Uppsökande dialoger En viktig del i kartläggningen av förutsättningar är de uppsökande dialoger som genomförts. Dialogerna har syftat till att säkerställa en jämn representation av samhällsgrupper i samrådsprocessen och riktar sig till grupper som generellt är underrepresenterade i samband med fysisk planering. Dialog fördes med flera skolor, föreningar och andra verksamheter, se tabell 1 i bilaga 1 Sammanställning av uppsökande dialoger, januari-oktober 2025. Urvalet av verksamheter att föra dialog med har skett utifrån verksamhetens närhet till de områden ovan jord som tas i anspråk permanent samt om verksamheten kan tänkas påverkas av anläggandet av Roslagsbanans förlängning. Människors rörelser till och från verksamheterna är en viktig del i urvalet av verksamheter. Uppsökande dialoger genomfördes under flera skeden av projektet. Av de cirka 250 respondenterna var 140 barn. Dialoger har även förts med studenter på Campus Frescati och Campus Albano, med personer som har svenska som andraspråk, samt med representanter från verksamheter som ansetts särskilt relevanta. Även representanter för funktionshinderorganisationer har intervjuats. Under våren 2025 ändrades förutsättningarna avseende läget för tunnelmynningen vid Universitetet. Därför genomfördes tre kompletterande dialoger med berörda målgrupper (Stockholms universitet, Amerikanska Gymnasiet samt Lilla Frescati Koloniförening) under perioden juni-oktober 2025. Resultaten från dialogerna är integrerade i beskrivningen av förutsättningar (se kapitel 3), men återfinns även i beskrivningen av effekter och konsekvenser under bygg- och drifttid (se avsnitt 4 och 5) och återspeglas i medskick till kommande arbete. Resultatet i sin helhet från de uppsökande dialogerna, finns redovisat i bilaga 1 Sammanställning av uppsökande dialoger, januari-oktober 2025. 2.2.2 Effekter och konsekvenser i bygg- och drifttid Med resultaten från kartläggningen av förutsättningar som grund, har planförslagets påverkan på människors livsmiljöer i planområdet studerats. Påverkan är den förändring på omgivningen som sker under både bygg- och drifttiden. Det kan exempelvis vara att en gång- och cykelväg tas i anspråk som transportväg, eller att en ny passage över järnvägen skapas. Effekten är den omedelbara följden av den beskrivna påverkan, exempelvis att det blir mer osäkert och farligt att cykla på en cykelväg som också används för byggtransporter. Konsekvensen följer på effekten och kan exempelvis beskriva att fysisk aktivitet minskar vilket är negativt för människors hälsa. De effekter och konsekvenser som påverkan ger upphov till har i föreliggande konsekvensanalys analyserats för både bygg- och drifttid. I kapital 4 (drifttid) respektive 5 (byggtid) bedöms effekter och konsekvenser samlat och i resonerande form utifrån förändringarna i miljön. Analyserna är baserade på insamlade data men beaktar även forskning och tidigare erfarenheter. 14 (102) 2.2.3 Medskick till kommande arbete Medskick till kommande arbete presenteras, där det bedöms relevant, i samband med effekt- och konsekvensbeskrivningarna i kapitel 4 (drifttid) och 5 (byggtid). Medskickens syfte är att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer. Dessa avser bland annat utformning, gestaltning, samverkan och trafiksäkerhet. Meningen är att medskicken ska uppmärksamma risker, bidra till att minimera negativa effekter samt stärka områdets upplevda och funktionella kvaliteter. Med kommande arbete avses pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen samt kommande skeden såsom framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. Medskicken har förmedlats till berörda projekterande kompetensområden och samordning pågår fortsatt fram till projektets avslut. Den slutliga utformningen av linjens förlängning och arbetsområden baseras på en samlad avvägning mellan olika intressen, värden och målkonflikter, där sociala värden utgör en av flera aspekter som beaktas. Projektet präglas av en strävan efter den lösning som, med hänsyn till genomförbarhet samt samlad miljö‑ och samhällspåverkan, bedöms vara mest ändamålsenlig och medföra minst negativ påverkan. 2.2.4 Återkoppling och utvärdering Det är viktigt att återkoppla till deltagare i uppsökande dialoger. Trafikförvaltningen i Region Stockholm kommer att ge skriftlig återkoppling till deltagarna eller återkomma med ny information till deltagarna kring projektet, exempelvis genom att bjuda in till ny dialog. 2.3 Aspekter för beskrivning av sociala konsekvenser Den sociala konsekvensanalysen inkluderar, i enlighet med trafikförvaltningens riktlinjer för social hållbarhet (Region Stockholm, 2022a), beskrivning av effekter och konsekvenser avseende2: • mobilitet • jämlikhet och jämställdhet • folkhälsa • tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning • trygghet • barnperspektiv – behandlas i separat rapport, Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan. Nedan följer en beskrivning och närmare definition av varje aspekt. Här ges också exempel på faktorer som främjar respektive aspekt. Observera att samma faktorer kan påverka mer än en aspekt. 2 Trafikförvaltningens riktlinjer för social hållbarhet beskriver även att hållbar leveranskedja och social hänsyn vid upphandling samt integration ska inkluderas i effekt- och konsekvensbeskrivningar. Dessa har dock inte bedömts relevanta för järnvägsplaneskedet och därför uteslutits. 15 (102) 2.3.1 Mobilitet Mobilitet handlar om människors möjlighet att förflytta sig. Mobilitet hänger tätt samman med hur lätt det är att ta sig till viktiga målpunkter. Mobilitet omfattar även resurser som en person har för att resa, exempelvis tillgång till bil eller ekonomiska möjligheter att köpa busskort. Riktlinjer kring mobilitet i stadsplanering finns bland annat i den regionala cykelplanen (Region Stockholm, 2024b), i regionens Trafikförsörjningsprogram (Region Stockholm, 2024c) och i Kollektivtrafikplan 2050 (Region Stockholm, 2022b). Främjande faktorer: Korta avstånd, kopplingar över barriärer (mentala och fysiska), sammanhållna stråk, orienterbarhet, alternativa resrutter, information (möjlighet att planera sin resa) och igenkänning. 2.3.2 Jämlikhet och jämställdhet Begreppet jämlikhet utgår från principen om alla människors lika värde, oavsett etnisk tillhörighet, sexualitet, funktionsnedsättning, utbildning, ekonomi, ålder och kön med mera. Jämlikhet handlar om fördelning av nyttor och kostnader och att ge människor likvärdiga möjligheter. Väl genomtänkt, tillgänglig och ekonomiskt överkomlig kollektivtrafik bidrar till en sammanhållen stad med likvärdig tillgång till bostäder, arbete, service och rekreation. Kollektivtrafiken knyter samman staden och kan möjliggöra en ökad social integration mellan områden. Jämställdhet handlar, till skillnad från jämlikhet, specifikt om likvärdighet mellan könen. Studier av resvanor visar att kvinnor som grupp reser kollektivt i högre utsträckning än vad män som grupp gör. Kvinnor gör dessutom ofta lokala och korta resor. Kvinnor som grupp gynnas därför av utbyggd kollektivtrafik. Forskning visar att kvinnors vardagsresande i högre grad består av flera sammanhängande resor med olika ärenden, till skillnad från mäns mer linjära resmönster (t.ex. hem–arbete–hem) (Havet, et al., 2021). Kvinnor utför även i större utsträckning omsorgsrelaterade resor, såsom lämning och hämtning av barn samt ärenden för andra. Dessa skillnader i resmönster innebär att transportlösningar kan påverka kvinnor och män på olika sätt. Främjande faktorer: Likvärdig fördelning av resurser, likvärdiga möjligheter till delaktighet och tillgänglighet samt likvärdig tillfredsställelse av och hänsyn till olika målgruppers behov och önskemål. 2.3.3 Folkhälsa Folkhälsa omfattar alla aspekter av hälsa, såväl psykisk, fysisk som social. Psykisk hälsa handlar känslomässigt mående och påverkas av exempelvis goda och trygga relationer, boende, stress, arbete och fritid, motion etcetera. Fysisk hälsa handlar om hur kroppen mår och fungerar där upplevt välbefinnande, sjukdom och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Social hälsa handlar om kontakter och relationer med andra människor samt känslan av sammanhang och samhörighet. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Folkhälsomyndigheten slår fast att folkhälsan bör vara både god och jämlik, vilket innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2025). Främjande faktorer: Byggda miljöer med låga bullernivåer från trafik och verksamheter, miljöer utan störande vibrationer, miljöer utan eller med låga nivåer av luftföroreningar, tillgång och närhet till platser för vila, rekreation och återhämtning (grönområden, vattenområden, tysta miljöer, utblickar), infrastruktur som möjliggör för aktiv livsstil (det vill säga möjligheten att gå, cykla eller åka kollektivt), tillgång och närhet till målpunkter för fysisk aktivitet, meningsfull fritid och sysselsättning samt goda relationer. 16 (102) 2.3.4 Tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället. För dessa grupper är det viktigt att anlägga ett ”hela resan- perspektiv” som inkluderar både själva resan med kollektivtrafiken, stations- eller hållplatsmiljön och vägen till och från stationen eller hållplatsen. Exempelvis kan långa avstånd, trappor och nivåskillnader eller otillräckliga sittmöjligheter utgöra hinder för äldre. Även personer med funktionsnedsättningar kan uppleva olika typer av barriärer som kan begränsa deras dagliga mobilitet. Barriärer kan vara både fysiska hinder som nivåskillnader eller andra typer av hinder, så som miljöer där det är svårt att orientera sig. Miljöer med mycket intryck som ljud, ljus, lukt, rörelse och information kan vara stressande särskilt för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Barn har exempelvis sämre förmåga än vuxna att avläsa de situationer som kan krävas i trafikerade miljöer för att undvika olyckor. Läs mer i Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan. Sammanhängande gång- och cykelbanor med säkra korsningar och passager över större vägar påverkar tillgängligheten för alla invånare men särskilt barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Främjande faktorer: Undanröja fysiska och mentala hinder, korta avstånd, sammanhållna stråk, orienterbarhet, överblickbarhet och tydlighet, igenkänning, god information och skyltning. 2.3.5 Trygghet Trygghet handlar om upplevelse av säkerhet. Trygghet upplevs olika av olika människor. Detta medför att det skiljer sig åt beträffande hur olika faktorer påverkar människors känsla av trygghet respektive otrygghet och hur detta i sin tur påverkar deras resande. Grupper som i större utsträckning upplever otrygghet i kollektivtrafiken är kvinnor, äldre, barn, ungdomar samt personer med funktionsnedsättning. Trygghetskänslan är generellt störst under vardagar mitt på dagen, när det är mycket människor i rörelse. Vissa personer kan dock uppleva otrygghet i situationer med många människor i rörelse och trängsel. Främjande faktorer: Orienterbarhet, överblickbarhet, igenkänning, alternativa resrutter, belysning, information (möjlighet att planera sin resa) samt fungerande, hela och rena anläggningar. Trafiksäkra passager, stråk och stationsmiljöer bidrar även positivt till känslan av trygghet. 2.3.6 Barnperspektiv I planeringen av Roslagsbanans förlängning är barn en prioriterad målgrupp och en separat rapport, Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan (BKA) har därför tagits fram. I rapporten beskrivs nuläge och förutsättningar, effekter och konsekvenser samt medskick till kommande arbete utifrån ett fördjupat barnperspektiv. 2.4 Utvalda grupper och specifika behov Alla människor är unika, men det finns också gemensamma behov och förmågor för olika grupper. Nedan görs en översiktlig beskrivning av behov för grupperna äldre, kvinnor och flickor, barn och unga, personer med funktionsnedsättning samt unga vuxna. Dessa grupper bedöms som angelägna att adressera separat, då de kan anses särskilt sårbara. Att lyfta gruppernas specifika 17 (102) behov är dessutom ett sätt att säkerställa hänsyn till människors sårbarhet i allmänhet vid planeringen av resenärsmiljöer. 2.4.1 Äldre Åldrande innebär en gradvis försämring av sinnesorgan som syn, hörsel och balans, vilket påverkar människans orienterings- och rörelseförmåga. Därmed är gruppen äldre mer sårbara i trafikmiljöer, som i hög grad präglas av komplexa flöden och många samtidiga intryck. Nedsatt syn, hörsel, reaktions- och rörelseförmåga gör det svårare att uppfatta information och agera i tid. Gruppen äldre är dock inte homogen. Funktionsförmåga, livssituation, intressen och vardagsliv varierar, liksom hur stadsmiljöer och kollektivtrafik upplevs och används. Gruppen är mycket bred, från 65-åringar som fortfarande arbetar till 85-åringar i behov av vård och omsorg, men också 95-åringar som bor hemma med endast serviceinsatser från hemtjänsten. Fokus i denna sociala konsekvensanalys ligger på de äldre som har specifika behov av anpassning eller som är särskilt beroende av kollektivtrafik av olika anledningar. Tillgänglighet är en grundförutsättning för äldres självständighet, hälsa och livskvalitet. Möjligheten att kunna ta sig till sociala aktiviteter, vård, service samt till släkt och vänner är avgörande för både fysisk och psykisk hälsa. Social gemenskap har en viktig roll i att förebygga ensamhet och depression. Studier visar att livskvalitet i hög ålder bland annat hänger samman med delaktighet i sociala sammanhang, goda relationer till närstående, trygga boendeförhållanden, ekonomisk stabilitet samt tillgång till fungerande hälso- och sjukvård. Vardagsnära sociala aktiviteter, såsom motion eller informella möten, bidrar till att äldre känner sig trygga och upplever meningsfullhet. Därför är det av stor betydelse att äldre har möjlighet att ta sig ut ur det egna boendet och röra sig i samhället på ett säkert och framkomligt sätt. Äldre tillhör, tillsammans med barn, de grupper som är mest känsliga för brister i trafiksäkerhet och tillgänglighet i den offentliga miljön. Detta understryker vikten av åldersvänliga miljöer där fotgängarmiljöns utformning, trygg kollektivtrafik, riktade trafiksäkerhetsåtgärder samt närhet till service samverkar. I vissa fall kan förändringar i serviceutbud och lokalisering vara lika effektiva som transportrelaterande lösningar, vilket pekar på behovet av integrerade strategier för mobilitet och samhällsplanering ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. I de uppsökande dialoger som planeras genomföras hösten 2026 är äldre en särskilt prioriterad målgrupp, eftersom de deltog i begränsad utsträckning i dialogerna under år 2025. 2.4.2 Kvinnor och flickor Forskning visar konsekvent att kvinnor upplever mer rädsla för brott i offentliga miljöer än män, trots att män i statistiken är mer brottsutsatta, ett fenomen som benämns som rädsloparadoxen. Kvinnors rädsla är inte nödvändigtvis kopplad till faktisk brottsrisk, utan påverkan av komplexa faktorer som könsnormer, socialiserad sårbarhet och den upplevda risken för sexuellt våld. Kvinnors rörelsemönster i städer påverkas i hög grad av otrygghet. Kvinnor undviker ofta vissa platser eller tider på dygnet, särskilt där dåliga ljusförhållanden eller gles befolkning förekommer. Detta leder till en form av ”spatial exkludering”, där kvinnor begränsar sin tillgång till det offentliga rummet på grund av rädsla (Johansson & Haandrikman, 2023). Kvinnor – i synnerhet unga kvinnor –upplever ofta kollektivtrafiken som otrygg, särskilt under kvällstid och på platser där tillsynen är begränsad, såsom vissa stationer och hållplatser. Hotfulla medresenärer, bristande belysning, få andra passagerare och frånvaro av personal är några av de faktorer som ökar otryggheten (Stjernborg, 2025). Studier lyfter även hur dessa upplevelser påverkar kvinnors resval, exempelvis genom att undvika vissa tider, ta dyrare färdsätt eller begränsa sina aktiviteter (Johansson & Haandrikman, 2023). Ytterligare forskning visar att det inte enbart är kön utan även 18 (102) könsidentitet som påverkar otryggheten. Personer med mer feminint könsuttryck, oavsett kön, tenderar att uppleva högre grad av rädsla. Detta tyder på att socialiserade könsnormer kring sårbarhet och hot spelar stor roll i hur trygghet upplevs (Choi & Merlo, 2021). 2.4.3 Barn och unga Barn påverkas i högre grad än vuxna av förändringar i sin närmiljö, de är känsligare än vuxna för en rad miljöfaktorer och de har en sämre förmåga än vuxna att avläsa de situationer som kan krävas i trafikerade miljöer. Läs mer om transportinfrastrukturens påverkan på barn i Kapitel 3 i Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan. 2.4.4 Personer med funktionsnedsättning En funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Personer med funktionsnedsättning är en grupp som kan vara lätt att förbise eftersom varje enskilt tillstånd eller skada kan beröra små grupper i befolkningen. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Ungefär 20 procent av Sveriges och Stockholms stads befolkning uppger att de har en funktionsnedsättning som påverkar det dagliga livet (Stockholms stad, 2024a). För att uppnå ett inkluderande samhälle behöver livsmiljön utformas med hänsyn till personer med funktionsnedsättningar, så att den möter människors olika behov. I det arbetet spelar tillgänglighet en central roll, och i funktionsrättskonventionen analyseras fyra aspekter för att skapa en djupare förståelse av begreppet tillgänglighet (Funktionsrätt Sverige, 2025). • Fysisk tillgänglighet innebär att personer som har olika funktionsnedsättingar kan förflytta sig, vistas och röra sig så obehindrat som möjligt i samhällets miljöer. • Kognitiv tillgänglighet innebär att det ska vara lätt att hitta, förstå och bearbeta information. • Kommunikativ tillgänglighet innebär att alla kan ta del av informationen. Det kan gälla hörbarhet, läsbarhet, förutsägbarhet och tydlighet. Det ska finnas alternativ när kommunikationen inte fungerar. Digital tillgänglighet ska ta hänsyn till personer som till exempel har synnedsättningar, hörselnedsättningar, kognitiva funktionsnedsättningar eller dyslexi. De fysiska funktionsnedsättningarna har hittills fått störst genomslag vid utformning av stadsmiljöer, exempelvis tillgänglighetsanpassningar för personer med rörelsehinder eller med synskada. Människor med kognitiva och sociala funktionsnedsättningar är en stor grupp, men ofta relativt osynliga i samhället eftersom deras svårigheter inte syns utanpå. Inom denna grupp finns människor som har svårt att läsa skyltar, som inte kan tolka siffror (exempelvis tidtabeller), som inte klarar av kollektivtrafiken och som inte klarar av att ta kontakt med andra och exempelvis be om hjälp. Ofta förespråkas begreppet universell utformning. Det innebär en sådan utformning av produkter, miljöer och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. 2.4.5 Unga vuxna Mellan 18 och 26 års ålder sker ofta stora förändringar i människors liv. Det är en period då unga tar steget in i vuxenvärlden genom att bli myndiga, ta körkort, flytta hemifrån, påbörja utbildning, etablera relationer och ibland bilda familj. Dessa livshändelser innebär både möjligheter och ökade krav, vilket kan skapa stress och känslor av otillräcklighet för den som saknar resurser att 19 (102) leva upp till förväntningarna. Unga vuxna har därmed särskilda behov, såsom tillgång till prisvärda bostäder, ett rikt utbud av aktiviteter och mötesplatser samt välfungerande kollektivtrafik. För unga vuxna är kollektivtrafiken inte enbart ett transportmedel utan en viktig del av vardagslivet. Resandet fungerar som en rörlig vardagsplats för vila, återhämtning och sociala relationer. Bussen upplevs ofta som avlastande genom sin lugnare och mer småskaliga miljö, som möjliggör avkoppling, exempelvis genom att sitta ner, lyssna på musik eller använda mobilen. Tunnelbanan värderas främst för sin snabbhet och pålitlighet, men upplevs samtidigt som mer intensiv och stressig. Unga vuxna gör därför medvetna resval och prioriterar färdsätt som ger en sammanhållen resa och som passar deras behov och energinivå i stunden. Reseupplevelsen, snarare än enbart restiden, är central för hur kollektivtrafiken används och värderas (Lagerqvist, 2020). 2025 års temarapport med statistik från Svensk Kollektivtrafiks resvane- och attitydundersökning Kollektivtrafikbarometern visade att ungdomar i åldersgruppen 15-25 år är mycket flitiga användare av kollektivtrafiken. Hela 77 procent reser med kollektivtrafiken minst en gång i månaden, men när de blir äldre väljer många bort det för andra alternativ. Forskning visar även att unga vuxna i högre grad än tidigare generationer skjuter upp körkortstagande, äger färre bilar och är mer öppna för att använda olika transportmedel, särskilt kollektivtrafik och delade mobilitetstjänster. Samtidigt utgör övergången från studier till arbetsliv en kritisk punkt: när inkomsterna ökar finns en risk att bilberoendet ökar om kollektivtrafiken inte upplevs som attraktiv, flexibel och prisvärd (POLIS - Cities and Regions for Transport Innovation, 2025). Enligt International Transport Forum påverkar ungas mobilitetsval transporternas långsiktiga hållbarhet. Det är därför viktigt att inkludera unga i planeringen, exempelvis genom rådgivande forum bestående av unga och genom datainsamling som beaktar kön, ålder och inkomst, så att policyer och tjänster kan anpassas efter faktiska behov. Tillgång till pålitlig och ekonomiskt överkomlig kollektivtrafik är avgörande, inte bara för att minska klimatpåverkan utan också för att främja social inkludering och möjliggöra tillgång till utbildning, arbete och fritid. Bristande tillgänglighet och höga kostnader kan leda till så kallad mobilitetsfattigdom och begränsade livschanser. Därför är investeringar i integrerade och användarvänliga transportsystem, kompletterade med digitala lösningar, samordning med delade mobilitetstjänster och ekonomiska stödåtgärder, centrala för att stödja unga vuxna och minska bilberoendet på sikt (International Transport Forum, 2024). Figur 5. Ungdomar i åldersgruppen 15-25 år är mycket flitiga användare av kollektivtrafiken. 20 (102) 3 Förutsättningar I detta kapitel beskrivs förutsättningar för förlängningen av Roslagsbanan utifrån sociala värden. En viktig del i kartläggningen av förutsättningar är de uppsökande dialoger som har genomförts inom projektet. Resultaten från dialogerna är integrerade i avsnitt 3.2 Målpunkter och stråk och finns att läsa i sin helhet i bilaga 1 Sammanställning av uppsökande dialoger, januari-oktober 2025. Kartmaterial, planeringsunderlag och trafikmätningar utgör även viktiga underlag. 3.1 Demografi År 2025 bodde det drygt 155 000 personer i Norra innerstadens stadsdelsområde. Drygt 16 procent av dessa utgörs av barn och 19 procent av personer äldre än 65 år. Av stadens 635 000 personer i arbetsförålder (19-65 år) bor 16 procent i Norra innerstadens stadsdelsområde. Ungefär 24 procent av befolkningen i stadsdelen är antingen född i utlandet eller har två utrikesfödda föräldrar, att jämföra med 35 procent i Stockholms stad totalt, varav hälften av dessa kommer från eller härstammar från Europa. (Stockholms stad, 2026a). Norra innerstaden är en stadsdel där befolkningen generellt har mycket goda livsvillkor. Exempelvis hade mindre än 1 procent av stadsdelens invånare ekonomiskt bistånd år 2022 och andelen invånare med eftergymnasial utbildning uppgår till drygt 70 procent, den högsta andelen jämfört stadens övriga stadsdelar. Norra innerstaden har även högst förvärvsinkomst per invånare jämfört övriga delar av staden. Andelen trångbodda i Norra innerstaden är lägst i kommunen med drygt 25 procent av invånarna som anses trångbodda, att jämföra med Järva där 60 procent invånarna anses trångbodda. I Norra innerstaden känner sig människor generellt sett trygga – endast 2 procent uppger att de känner sig otrygga eller mycket otrygga i sitt bostadsområde, en siffra som varit oförändrad sedan 2014. (Stockholms stad, 2024b). Enligt Region Stockholms verktyg Folkhälsokollen är hälsan hos människor i Norra innerstaden bland den bästa i hela regionen (Region Stockholm, u.å). 3.2 Målpunkter och stråk I följande avsnitt visas först en övergripande visualisering av arbetsplats- och boendetäthet i och kring utredningsområdet. Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av stråk och målpunkter, från norr till söder, utifrån utredningsområdets delområden, se Figur 3 och avsnitt 1.4 Avgränsning. 3.2.1 Arbetsplats- och boendekoncentration Nära 300 000 personer arbetar i Norra Innerstadens stadsdelsområde (Stockholms stad, 2024c). Figur 6 nedan visar koncentration av dagbefolkning, det vill säga var arbetsplatser finns3. Figuren visar en mycket hög koncentration av arbetsplatser i området kring city och Norrmalm. Även i området kring Hagastaden och området kring Karolinska sjukhuset, Karolinska institutet finns det många arbetsplatser. Det är betydligt glesare med arbetsplatser i Vasastaden och norr om 3 Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) per analyskvadrant. 21 (102) Odenplan. Området kring KTH och Stockholms universitet utgör undantagen. I området kring KTH finns flera institutioner för högre utbildning, bland annat Gymnastik- och idrottshögskolan, Försvarshögskolan, Sophiahemmets högskola och Stockholms konstnärliga högskola. Figur 6. Karta som visar koncentration av dagbefolkning (antal förvärvsarbetande) tillsammans med platser för utbildning. I platser för utbildning ingår förskolor, grundskolor, gymnasium, högskola, universitet, folkhögskola och yrkeshögskola. Källa: (SCB, 2024). Figur 7 visar koncentration av nattbefolkning, det vill säga antal boende per område. Boendetätheten är hög inom stora delar av centrala Stockholm. Södra delarna av Norrmalm utgör ett undantag där i stället koncentrationen av arbetsplatser är hög. Här kan det dock antas att liv och rörelse uppstår under kvällstid till följd av brett utbud av service, nöjen och kultur. Utifrån ett trygghetsperspektiv finns det platser inom området som baserat på förekomst av nattbefolkning ser ut att ha högre risk för otrygghet under kvälls­ och nattetid. Det gäller framför allt delar av Stockholms centralstation, området kring Vanadisparken i Vasastan och området kring KTH samt Universitetet. Ju fler boende, och därmed större nattbefolkning, som finns inom ett område, desto större förutsättningar för trygghet under kvällar, nätter och helger. 22 (102) Figur 7. Karta som visar koncentration av nattbefolkning, det vill säga boende per område. Källa: (SCB, 2024). 3.2.2 Delområde A: Roslagvägen/Brunnsviken 3.2.2.1 Norra Djurgårdens parkområde och Kungliga Nationalstadsparken Norra Djurgårdens parkområde, som ingår i Kungliga Nationalstadsparken, är ett av de största sammanhängande och obebyggda grönområdena av denna karaktär i de centrala delarna av Stockholm. Kungliga Nationalstadsparken utgör således ett betydelsefullt rekreationsområde. Området används dagligen av närboende, boende i övriga staden och i Stockholmsregionen, turister, barngrupper, idrottsföreningar, verksamheter med flera. Norra Djurgården spelar en central roll i Stockholm som ett andrum mitt i staden. Områdets storlek och mångfald av parker, skogar, stränder och fria vattenytor ger möjligheter för en variation av aktiviteter, från promenader till cykling, simning, ridning, orientering, svamp- och bärplockning, fågelskådning, längdåkning, segling, paddling, picknick och kontemplation. Parken används för olika kulturella evenemang, utställningar och aktiviteter som lockar människor från hela världen. Trygghetsvandringar som stadsdelsförvaltningen genomfört visar att området mellan Universitetet och Albano, inklusive parkområdet, upplevs som tryggt. En anledning beskrivs vara att området har många människor i rörelse från tidig morgon till sen kväll. Både Stockholms stad och Solna stad har tagit fram fördjupade översiktsplaner för Kungliga Nationalstadsparken. Enligt den del som tillhör Stockholm, finns ett behov av att utveckla entréerna i Vetenskapsstadens dalstråk för att öka tillgängligheten och antalet besökare till Norra Djurgårdens friområden (Stockholms stad, 2009). Likaså pekar planen på ett behov av utveckling av passager för gång- och cykeltrafik mellan Brunnsviken och Norra Djurgården. Utvecklingen av gång- och cykelstråk inom och i närheten av Kungliga Nationalstadsparken beskrivs som en viktig aspekt för att öka tillgängligheten och främja rekreation. Det betonas att trafik- och infrastrukturella förändringar ska diskuteras med särskild hänsyn till parkens värden och behovet 23 (102) av att minska miljöpåverkan. Vikten av regionala cykelstråk framhålls som en del av parkens funktionalitet och framtida utveckling. Inom Kungliga Nationalstadsparken ligger riksintresseområde för friluftsliv Ulriksdal-Haga- Djurgården som skyddas enligt 3 kapitlet 6§ miljöbalken. Kungliga Nationalstadsparken utgör riksintresse och skyddas enligt 4 kapitlet 7§ miljöbalken. Se Figur 8 nedan. Figur 8. Kungliga Nationalstadsparken och område för friluftsliv Ulriksdal-Haga-Djurgården. 3.2.2.2 Campus Frescati och Lilla Frescati Campus Frescati (Stockholms universitet) breder ut sig både öster och väster om Roslagsvägen och bildar tillsammans med Campus Albano ett nav för högre utbildning i Stockholm. Norr om Campus Frescati ligger studentbostadsområdet Lappkärrsberget. Campus Frescati, med flera stora arbetsplatser, är en viktig målpunkt i området. Inom universitetsområdet, öster om Roslagsvägen, ligger en större idrottsanläggning, Frescatihallen. Flera föreningar hyr in sig i Frescatihallen. Här återfinns även flera byggnader för kulturverksamhet, exempelvis Naturhistoriska riksmuseet och Cosmonova som utgör populära besöksmål. Se Figur 9 för ortofoto över Frescati. Via Baron Rålambs väg finns en gång- och cykelkoppling mellan universitetsområdet och Norra Djurgårdens parkområde samt bostadsområden söderut. Förbi universitetets södra parkering passerar en bred och asfalterad cykelväg som fungerar som entré till Norra Djurgårdens parkområde, och används av många för att nå parkens många målpunkter. Baron Rålambs väg utgör en viktig koppling mellan Campus Frescati och Campus Albano. Både Baron Rålambs väg och dess förlängning, Björnnäsvägen, är avstängda för biltrafik och används enbart av gående, cyklister och mopedister. Från Campus Frescati nås Roslagsbanans station Universitetet via en planskild korsning på Lilla Frescativägen. Platsen är en viktig bytespunkt mellan tåg, tunnelbana och buss. Väster om Roslagsvägen och Roslagsbanan ligger Bergianska trädgården, en botanisk trädgård som både har en utbildnings- och forskningsfunktion och en rekreativ funktion. Söderut från Bergianska 24 (102) trädgården finns ett större sammanhängande rekreativt område med bland annat badplatser, strandpromenad och vandrings- och cykelleder. Söder om station Universitetet, väster om Roslagsvägen, ligger Lilla Frescati Koloniförening bildad 1918. Koloniområdet innefattar drygt 80 kolonilotter och området breder ut sig både öster och väster om Roslagsbanan. Längs med koloniområdet, väster om Roslagsbanan, finns en rekreativ gångväg som sträcker sig från Bergianska trädgården i norr till Frescati Hagväg i söder. Från station Universitetet går Roslagsbanan på järnvägsbank vidare söderut, för att korsa Roslagsvägen via en järnvägsbro. Se Figur 10 för en flygbild över stationsområdet. Figur 9. Ortofoto med Lilla Frescati Koloniförening (gul ring) och Campus Frescati (blå ring). 25 (102) Figur 10. Flygbild mot norr som visar plattformen vid Universitetets station, vegetationen och Lilla Frescati koloniområde. I intervjuer med studenter på Campus Frescati framkom att många studenter använder kollektivtrafik för att ta sig till och från campus, där tunnelbana och bussar är de mest populära färdsätten. Flera studenter uppger att de föredrar att studera i Studenthuset och på Albano, där de uppskattar tystnaden och den lugna atmosfären. Vissa studenter påpekade problem med överfulla bussar, särskilt buss 50, och föreslog att en särskild bussfil även under byggtiden skulle kunna minska trängseln på Roslagsvägen. Det framkom även att många studenter känner sig otrygga när de går ensamma på skogsvägarna mellan Frescati och Albano. Figur 11 presenterar viktiga målpunkter och stråk i och omkring Frescati, Brunnsviken och nationalstadsparken. Exempelvis visas skolor, universitet, idrotts- och lekplatser, teater, museum, gång- och cykelvägar, skogar och parker. 26 (102) Figur 11. Målpunkter och stråk i och omkring Frescati. 3.2.2.3 Campus Albano och Söderbrunn Campus Albano är en ny stadsdel och ett gemensamt Campusområde för Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) beläget mellan Norra Djurgården och Roslagsvägen. Området har under 2000-talet omvandlats från småindustrier och verksamheter till en sammanhängande, levande stadsdel med över 1 000 student- och forskarbostäder, verksamheter och restauranger. År 2023 stod 70 000 kvadratmeter nya universitetslokaler klara (Akademiska hus, 2024). Vegetation och öppna dagvattenlösningar utgör inslag i den nya parkmiljön nära Brunnsviken och Hagaparken. Cirka 15 000 personer rör sig i området dagligen. Se Figur 12 för ortofoto av Albano, Kräftriket och koloniområde Söderbrunn och Figur 13 för en illustration över utbyggnaden i Albano. 27 (102) Figur 12. Ortofoto med Campus Albano (blå ring) och Koloniföreningen Söderbrunn (gul ring). Figur 13. Illustration över Campus Albano. Vy mot söder. Delen längst i söder färdigställdes år 2023, delen längst i norr utgörs i dag av upplag men planeras utvecklas som en del av Campus Albano. Observera att utformningen av den norra delen pågår, bilden visar endast en möjlig lösning Källa: (BSK Arkitekter, u.å). 28 (102) Öster om Albano ligger Söderbrunns koloniområde och Norra Djurgården. Det finns få gröna rekreativa ytor på Campus Albano och tillgången till Kungliga Nationalstadsparkens gröna, rekreativa ytor är av stor betydelse för boende och besökare. Mellan Roslagsvägen och Roslagsbanans befintliga spår planeras ett arbetsområde för bland annat uppställning av maskiner, bodar, verkstäder, förråd, kontor och parkering av arbetsfordon. Tilltänkt arbetsområde används i dag som upplag men planeras utvecklas som en del av Campus Albano med universitetslokaler och forskarbostäder, se Figur 14. Figur 14. Befintlig upplagsyta vid Albano, planerat arbetsområde. Koloniföreningen Söderbrunn är Stockholms äldsta koloniområde som fortfarande är i bruk. Området har över 200 odlingslotter med medlemmar från många olika delar av staden. I intervjun med en av föreningens medlemmar framgick att Söderbrunn har en stark gemenskap med en lång tradition av medlemmar som aktivt deltar i olika arbetsgrupper för att vårda och förbättra området. Föreningen fungerar därmed som en viktig social mötesplats för människor med olika bakgrunder och åldrar. Diskussionen berörde även tillgången till kolonilotterna och transportmöjligheter till området. Området är öppet för allmänheten, vilket leder till både positiva och negativa aspekter, som ökad trygghet tack vare att området befolkas, men även oönskad närvaro av personer som tar sig in på tomter och i stugor. Roslagsbanan utgör idag en barriär i området. Det är möjligt att passera Roslagsbanan via en planskild passage på Greta Arwidssons väg/Björnnäsvägen samt via en gång- och cykelbro 400 meter söderut. Greta Arwidssons väg/Björnnäsvägen ingår i det regionala cykelvägnätet. Längs med koloniområdet går Roslagsbanan på järnvägsbank som är cirka 3–4 meter hög. Genomförda dialoger visar att järnvägsbanken utgör ett uppskattat bullerskydd mellan stad och parkmiljö. Roslagsvägen utgör ett viktigt stråk i nord-sydlig riktning för såväl gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer och bilister som för godstransporter. Det finns dubbelriktade cykelbanor 29 (102) längs båda sidorna av Roslagsvägen. Dessa cykelbanor ingår i det regionala cykelvägnätet. Roslagsvägen utgör dock en barriär i området då den är kraftigt trafikerad med få passagemöjligheter för gående och cyklande. Flera busslinjer, bland annat stombussar, trafikerar vägen. 3.2.2.4 Kräftriket De flesta hus i Kräftriket är byggda i början av 1900-talet för Veterinärhögskolans räkning med lokaler för utbildning och forskning, undervisningslokaler, laboratorier och ett djursjukhus. Kräftriket präglas av husens sekelskifteskaraktär inbäddade i parklandskapet med närhet till Brunnsviken och Bergianska trädgården. Akademiska Hus planerar att bygga cirka 100 nya bostäder för studenter och forskare. De befintliga byggnaderna kommer renoveras för att passa nya verksamheter och möta moderna krav. Miljöerna har höga sociala och rekreativa värden. 3.2.2.5 Bellevueparken Öster om Roslagsvägen ligger Bellevueparken som utgör ett populärt grönområde med promenad- och cykelslingor samt målpunkter som museum, café och båtklubb. Parken går över i Hagaparken vid den anrika restaurangen Stallmästaregården. Konstgräsplanerna i Bellevueparken nyttjas av fotbollsföreningar i området, se Figur 15 för ortofo över Bellevueparken. Läs mer i Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan. Bellevueparken fungerar som en viktig länk mellan närliggande grönområden och bidrar till sammanhållna stråk. Parken utgör även en viktig koppling till Brunnsviken. Enligt dialog med kommunala tjänstepersoner är parken viktig som lek- och rekreationsområde för boende i de stora bostadsområden som angränsar till Roslagstull. Det pågår flera stora stadsutvecklingsprojekt runt Sveaplan och Hagastaden som är beroende av gång- och cykelkopplingen längs Brunnsviksvägen. Brunnsviksvägen kallas också Akademiska stråket och kopplar samman Karolinska Institutet med Campus Frescati, Campus Albano och vidare mot KTH. Brunnsviksvägen är utpekat som regionalt cykelstråk. Bellevueparken kommer få en ökad betydelse som park- och naturområde i samband med kommande utvecklingen av Kräftriket och Hagastaden. Gång- och cykelstråken förstärks i och med den koppling som planeras mellan Hagastaden och Hagaparken, vilket leder till ökade sociala och rekreativa värden. Bellevueparken utgör även en grön koppling mellan Vasastaden och Norra Djurgården som stärks ytterligare. 30 (102) Figur 15. Bellevueparken. Söder om Cederdalsvägen breder Vasastadens stenstad ut sig med Sveavägen och Odengatan som centrala huvudgator. Se Figur 16 för målpunkter och stråk omkring Albano och Bellevueparken. 31 (102) Figur 16. Målpunkter och stråk i och omkring Albano och Bellevueparken. 3.2.3 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden 3.2.3.1 Odenplan Odenplan är ett betydelsefullt centrum och en av stadens viktigaste knutpunkter för kollektivtrafik. Vid Odenplan finns pendeltåg, tunnelbana, stombusslinjer och flera stadsbusslinjer. Odenplan är även en befintlig tunnelbanestation på den Gröna linjen, som byggdes på 1950-talet och som går mellan Hässelby strand i norr och Farsta strand, Skarpnäck och Hagsätra i söder. En förlängning av den Gröna linjen mellan Odenplan och Arenastaden planeras dessutom att öppna för trafik år 2028. En genomsnittlig vintervardag år 2024 var det i snitt 38 600 påstigande resenärer på den Gröna linjen vid station Odenplan (SL, 2025). Citybanans station Stockholm Odenplan öppnades för trafik år 2017. Citybanans station är belägen under och i direkt anslutning till tunnelbanans station. I området kring Odenplan pekar Stockholms stads översiktsplan ut flera viktiga mötesplatser som har stor betydelse för uppfyllandet av målet om en sammanhängande stad och en god offentlig miljö (Stockholms stad, 2018). Odengatan tillhör det regionala cykelvägnätet. I de uppsökande dialogerna betonade representanter för personer med funktionsnedsättningar att många av deras målgrupper undviker centrala delar av Stockholm, såsom Stockholm city och Odenplan, på grund av låg orienterbarhet och hög ljudnivå. Flera av de barn och unga som intervjuades berättade att de ofta går till Odenplan efter skoltid. Se Figur 17 för ortofoto över Odenplan och närliggande gatustruktur. Se Figur 26 för en översikt av busshållplatser samt nedgångar till tunnelbana och Citybanan. 32 (102) Figur 17. Odenplan torg med tillhörande stationsentréer vid Odenplan (till vänster) samt i korsningen Dalagatan/Vanadisvägen (till höger). Delar av Odenplans torg planeras användas som arbetsområde. 3.2.3.2 Observatorielunden Strax söder om Odenplan ligger Observatorielunden, en park som erbjuder ett slingrande gångsystem med stora träd och öppna gräsytor. Här finns även lekplatser, café och utsiktsplats. I den nedre delen av parken ligger Observatorielundens skola (F-9), lekplatser och öppna gräsytor som är uppskattade för picknick. I nära anslutning till Observatorielunden ligger Spökparken som av Stockholms stad är utpekad som en viktig plats för tystnad. Stockholms stadsbibliotek, Handelshögskolan och Kungstensgymnasiet ligger i direkt anslutning till parken. Figur 18 visar en parksluttning i Observatorielundens norra del tillsammans med kvarteret Spelbomskan där bland annat Kulturskolan och Observatorielundens högstadieskola huserar. Se Figur 19 för målpunkter och stråk omkring Odenplan och Observatorielunden. 33 (102) Figur 18. Parksluttning i Observatorielundens norra del, delar av den hårdlagda ytan planeras användas som arbetsområde. 34 (102) Figur 19. Målpunkter och stråk omkring Odenplan, Observatorielunden, Sabbatsberg och Torsgatan. 3.2.4 Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen 3.2.4.1 Sabbatsberg och Torsgatan Sabbatsberg utgörs av en blandning av äldre sjukhusbyggnader och modernare bostäder och kontor. I området ligger Sabbatsbergsparken och Sabbatsbergs sjukhus. I och intill området ligger flera förskolor och skolor. Vasaparken, en populär park, ligger norr om Sabbatsberg. Här finns många målpunkter såsom bollplaner, bemannad parklek, hundrastgård och isbana på vintern. Torsgatan kopplar ihop området kring Stockholms centralstation i söder med Solna och Hagastaden i norr och är en del av det regionala cykelvägnätet. Stockholms stad har nyligen anlagt ny gång- och cykelväg på båda sidor längs Torsgatan. Längs Torsgatan går även flera busslinjer, bland annat en stombuss och nattrafik. Vägen mellan Sabbatsberg och Torsgatan präglas av flera nivåskillnader som utgör barriärer för fotgängare och cyklister. Dalagatan öster om Vasaparken utgör ett viktigt stråk för åtkomst till bland annat Vasaparken, sjukhuset och flera skolor längs gatan. I Figur 20 visas planerat arbetsområde längs med Torsgatan. 35 (102) Figur 20. Torsgatan, planerat arbetsområde. 3.2.4.2 T-Centralen T-Centralen är den mest trafikerade stationen i Stockholms tunnelbana. Från, eller i närheten av, T-Centralen, nås all regional kollektivtrafik såväl som det nationella tågnätet. Genom Cityterminalen finns här även tillgång till långdistansbussar och flygbussar. Bortsett från kollektivtrafiknoden finns andra målpunkter i området som kulturbyggnader, bibliotek och ett stort utbud av restauranger och shopping. Med gångavstånd från T-Centralen nås exempelvis Moderna Museet, Nationalmuseum, Stadsteatern och Kungliga Operan. Det kommersiella centrum med affärer, caféer och restauranger som nås från T-Centralen lockar många besökare, lokalt såväl som nationellt och internationellt. Station T-Centralen ligger i direkt anslutning till Stockholms centralstation med fjärr- och regionaltåg inom Sverige och internationellt. Direkt koppling finns även till pendeltågsstationen Stockholm City och Spårväg City. Uppgångar från T-Centralen finns vid Sergels torg och på två platser på Vasagatan. Den befintliga stationsmiljön under jord vid T-Centralen är redan idag en mycket sammansatt och komplex miljö. Här finns den äldre tunnelbanestationen för de Röda och Gröna tunnelbanelinjerna i två våningar, relativt nära markytan. Här finns även den Blå tunnelbanelinjens nyare station på en djupare nivå. En genomsnittlig vintervardag år 2024 var det totalt cirka 157 000 påstigande resenärer på T-Centralens tunnelbanelinjer, uppdelat på 63 400 påstigande på Gröna linjen, 61 100 på Röda linjen och 32 500 påstigande på Blåa linjen (SL, 2025). Se Figur 21 för ortofoto över Stockholms centralstation och Sergels torg. I de uppsökande dialogerna framkom att många upplever T-Centralen som en obehaglig plats idag, särskilt Sergels torg. Yngre personer uttrycker överlag obehag inför att vistas på platser med stora folkmängder. Läs mer i Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan. 36 (102) Figur 21. Stockholms centralstation och Sergels torg. 3.3 Resande 3.3.1 Gång- och cykeltrafik I detta avsnitt redovisas uppgifter om gång- och cykelflöden på utvalda platser inom utredningsområdet. Uppgifterna är hämtade från en manuell trafikmätning av gående och cyklister som genomfördes i maj och juni 2025 och som har kompletterats med uppgifter från Stockholms stad från juni 2023 samt tidigare mätningar från 2017. Informationen om gång- och cykelflöden är ett stöd för att beskriva vilka stråk som är av särskild betydelse för gående och cyklister samt identifiera potentiella flaskhalsar under byggtiden. Det är också ett viktigt underlag för att bedöma hur de planerade trafikavstängningarna inom projektet påverkar framkomligheten för oskyddade trafikanter, samt ett betydelsefullt stöd för att ge rekommendationer om hur mycket plats som krävs för gång- och cykeltrafiken under byggtiden. Betydelsen av prioriterade cykelstråk lyfts fram i Stockholms stads cykelplan (Stockholms stad, 2022) och i Region Stockholms regionala cykelplan (Region Stockholm, 2020). I såväl den kommunala som den regionala planen definieras ett prioriterat cykelvägnät, bestående av primära stråk respektive regionala cykelstråk, vilka omfattas av särskilt högt ställda krav på framkomlighet, trafiksäkerhet och standard. Inom utredningsområdet finns flera primära stråk och regionala cykelstråk. I Figur 22 nedan redovisas gång- och cykelflöden på platser inom utredningsområdet som i olika omfattning riskerar att påverkas av trafikavstängningar inom projektet Roslagsbanan till city. 37 (102) Figur 22. Gång- och cykelflöden. 3.3.1.1 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken Gång och cykel Roslagsvägen Roslagsvägen är ett betydelsefullt pendlingsstråk som samlar upp cyklister från ett stort upptagningsområde i norra Stockholmsregionen. På sträckan mellan Trafikplats Bergshamra och Roslagstull är Roslagsvägen det snabbaste och smidigaste alternativet för cyklister från och till hela nordostsektorn. I maj 2025 registrerades cirka 7 800 cyklister per dygn på denna sträcka, vilket är högre än bland annat Tranebergsbron, Danviksbron, Skansbron och Årstabroarna. De höga cykelflödena indikerar att det finns få andra färdvägsalternativ till och från Roslagsvägen, något som är viktigt att ta i beaktande vid val av lösningar för trafiken under byggtid och omledning av cykeltrafiken. Roslagsvägen är utpekad som ett regionalt cykelstråk i den regionala cykelplanen, vilket ställer höga krav på utformning. I vägledningen för genomförandet av den regionala cykelplanen (Region Stockholm, 2023c) finns riktlinjer för utformningsstandard på regionala cykelstråk. Det finns även en bilaga till cykelplanen med riktlinjer för omledning av regionala cykelstråk (Region Stockholm, 2023d). Gång och cykel Brunnsviksvägen Brunnsviksvägen är ett attraktivt alternativ för cyklister på Roslagsvägen som ska vidare i nordsydlig riktning genom Stockholms innerstad. Det är en snabb och smidig färdväg mellan Roslagsvägen och Norrtull och det är många cyklister som väljer detta alternativ i stället för att cykla längs Roslagsvägen till Roslagstull och därefter Cederdalsgatan och tvärtom. I maj 2025 registrerades cirka 2150 cyklister per dygn på denna sträcka, vilket innebär att mer än en fjärdedel av alla cyklister på Roslagsvägen väljer Brunnsviksvägen som färdväg. Det visar att Brunnsviksvägen är ett viktigt pendlingsstråk för cyklister även om det inte är utpekat som ett regionalt cykelstråk. 38 (102) 3.3.1.2 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden Gång och cykel Odenplan Odenplan är en av Stockholms stads mest trafikerade noder för gångtrafik med stora gångflöden från både kollektivtrafik och lokala resmål. Gångtrafikanter rör sig mellan tunnelbana, pendeltåg, bussar och angränsande bostadsområden, handel och service. I juni 2025 registrerades omkring 13 000 gående per dygn på Odengatan i höjd med Åhléns. I nordsydlig riktning registrerades cirka 24 600 gående som korsar Odengatan i höjd med Norrtullsgatan. Dessa höga flöden visar att gångtrafiken är intensiv, särskilt vid övergångsställen nära platser där resenärer byter mellan olika trafikslag. Odenplan utgör även en viktig knutpunkt för cykeltrafiken med Odengatan och Karlbergsvägen som östvästliga stråk och Norrtullsgatan som en central nordsydlig förbindelse. Området är en del av Stockholms primära cykelstråk och används dagligen av ett stort antal pendlingscyklister. På Odengatan i höjd med Åhléns registrerades cirka 4 500 cyklister per dygn i juni 2025, och på Norrtullsgatan var motsvarande flöden cirka 2 000 cyklister. 3.3.1.3 Delområde C: Sabbatsberg/T-centralen Gång och cykel Torsgatan Torsgatan är en viktig stadsgata i centrala Stockholm som binder samman områden norr och söder om Vasastan. Gatan är en viktig cykellänk i innerstaden och är utpekad som primärt stråk i Stockholms stads cykelplan och som regionalt cykelstråk i den regionala cykelplanen. Under juni 2023 registrerades cirka 6 500 cyklister per dygn på Torsgatan i höjd med Barnhusbron, vilket visar att gatan har en viktig funktion som pendlingsstråk. Det saknas alternativa färdvägar till Torsgatan för cyklister som cyklar i nordsydlig riktning mellan Sankt Eriksplan och Stockholm city. Gång och cykel Mäster Samuelsgatan Mäster Samuelsgatan är en central gata i Stockholms innerstad som binder samman viktiga målpunkter inom citykärnan. Sträckan präglas av hög gångtrafik, med många besökare till Drottninggatans butiker och kollektivtrafiknoder. Gatan används av bil-, cykel- och gångtrafikanter, men gångflödena dominerar, särskilt under dagtid. Gångmätningar från 2017 visar att det passerar mellan 10 000 och 18 000 gående per dygn beroende på sträcka längs gatan. Högst är gångflödena närmast Drottninggatan. Mäster Samuelsgatan är inte ett viktigt cykelstråk i innerstaden och har därmed relativt låga cykelflöden på uppemot 800 cyklister per dygn enligt mätningar från 2017. Cyklister som färdas i östvästlig riktning cyklar i första hand utmed Kungsgatan som är utpekad som primärt cykelstråk i Stockholms stads cykelplan. Se Figur 23 för bild av Mäster Samuelsgatan. 39 (102) Figur 23. Mäster Samuelsgatan. Gång och cykel Olof Palmes gata Olof Palmes gata utgör en viktig länk mellan Vasagatan och Sveavägen som är två huvudgator i centrala Stockholm. Gatan har blandad trafik med biltrafik, cyklister och gående. Mätningar från 2017 visar att det passerar mellan 4 500 och 10 500 gående per dygn beroende på sträcka längs gatan, med högsta antalet gående närmast Drottninggatan och österut mot Sveavägen. Liksom på Mäster Samuelsgatan ställer detta höga krav på framkomlighet och tydliga lösningar vid trafikavstängningar på Olof Palmes gata. Olof Palmes gata är utpekad som huvudstråk i Stockholms stads cykelplan. Cykelmätningar från 2017 visar att det passerar uppemot 1 200 cyklister per dygn på gatan. Det finns dock bra alternativa färdvägar till Olof Palmes gata, inte minst Kungsgatan som löper parallellt med Olof Palmes gata och som är utpekad som primärt cykelstråk i Stockholms stads cykelplan. Se Figur 24 för en bild av Olof Palmes gata. 40 (102) Figur 24. Olof Palmes gata. 3.3.2 Kollektivtrafikresande I Figur 25 redovisas uppgifter4 om kollektivtrafikresande på utvalda stråk inom utredningsområdet. Dessa uppgifter avser ett genomsnittligt vintervardagsdygn 2025. Informationen om kollektivtrafikresande är ett stöd för att beskriva vilka stråk som är särskilt viktiga för kollektivtrafiken, och för att bedöma hur de planerade trafikavstängningarna inom projektet påverkar framkomligheten för kollektivtrafikresenärer. I kartan nedan redovisas resandeflöden i kollektivtrafiken i stråk som i olika omfattning kommer att påverkas av trafikavstängningar inom projektet Roslagsbanan till city. 4 Uppgifter om resande på Roslagsbanan, vid Stockholms östra och vid Odenplan har erhållits från Region Stockholm, via registrator.tf@sl.se. Uppgifter om resande i busstrafiken utmed Roslagsvägen är hämtade från APC-utrustning i dörrarna på en del av fordonen (APC = Automatic Passenger Count). Även dessa uppgifter har erhållits från Regions Stockholm via trafikmatningar@sl.se. 41 (102) Figur 25. Resandeflöden i kollektivtrafiken. 3.3.2.1 Roslagsbanan Roslagsbanan är pulsådern för kollektivtrafiken i nordostsektorn. Den förbinder nordostsektorn med Stockholms centrala delar och knyter samman kommunerna längs sträckan. En genomsnittlig vintervardag är det omkring 13 500 resenärer på Roslagsbanan som har Stockholms östra som slutstation. Även stationerna närmast Stockholms östra har ett stort antal på- och avstigande resenärer. Vid station Universitetet sker cirka 1 100 påstigningar och 1 200 avstigningar en genomsnittlig vintervardag. Vid Mörby är motsvarande siffror 2 100 påstigningar och 2 300 avstigningar. 3.3.2.2 Elevpendling Norra innerstaden Ett stort antal barn och unga i grundskola och gymnasium pendlar in till och ut ur Norra innerstaden för att ta sig till sin skola. Läs mer i Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan, kapitel 4.1. 3.3.2.3 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken Kollektivtrafik Roslagsvägen Busstrafiken utmed Roslagsvägen har höga resenärsflöden. En genomsnittlig vintervardag är det cirka 8500 bussresenärer från nordostsektorn som har Stockholms östra som ändhållplats. Busstrafiken utgör ett viktigt komplement till Roslagsbanan med ett stort upptagningsområde som innefattar bland annat Vaxholm och Norrtälje. Uppgifter om resande i busstrafiken från APC- utrustning i dörrarna visar på höga resenärsflöden vid de platser utmed Roslagsvägen som berörs av de planerade trafikavstängningarna inom projektet. Vid Albanova passerar 7 600 bussresenärer per dygn under en genomsnittlig vintervardag. Vid Roslagstull är motsvarande siffra cirka 6 500. 42 (102) 3.3.2.4 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden Kollektivtrafik Odenplan Odenplan är en av Stockholms största kollektivtrafikknutpunkter. Sedan öppningen av Citybanan sker anslutningar till buss, pendeltåg och tunnelbanans Gröna linje på platsen. Därmed ger Odenplan en viktig avlastning till Stockholm City och T-Centralen. Odenplan har även ett omfattade bussutbud med totalt 10 busslinjer varav tre stomlinjer – linje 2, 4 och 6 – som tillsammans har över 300 avgångar i respektive riktning per dag. Stombusslinje 4 är Sveriges mest trafikerade busslinje, vilket understryker platsens strategiska betydelse. Sammantaget gör detta Odenplan till en central bytespunkt i Stockholms kollektivtrafiksystem. En genomsnittlig vintervardag görs här cirka 83 000 påstigningar på buss, pendeltåg och tunnelbana, vilket gör Odenplan till den tredje högst trafikerade bytespunkten i Stockholm efter Stockholm City/T-Centralen och Slussen. Busstrafiken vid Odenplan har cirka 16 000 påstigande resenärer. Bara Slussen och Gullmarsplan har större bussresenärsflöden. Se Figur 26 för en översikt av busshållplatser samt nedgångar till tunnelbana och Citybanan. Figur 26. Hållplatslägen vid Odenplan. 3.3.3 Motorfordonstrafik I Figur 27 redovisas uppgifter om motorfordonstrafiken i stråk som i olika omfattning bedöms påverkas av trafikavstängningar inom projektet Roslagsbanan till city. Uppgifterna om 43 (102) trafikflöden och hastigheter är hämtade från Trafikverkets trafikflödeskarta och från Stockholms stads databas för trafikmätningar. Informationen om motorfordonstrafiken är ett stöd för att beskriva vilka stråk som är särskilt viktiga och för att bedöma hur planerade trafikavstängningar inom projektet påverkar framkomligheten för motorfordon. Figur 27. Motorfordonsflöden. 3.3.3.1 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken Motorfordonstrafik Roslagsvägen och Brunnsviksvägen Roslagsvägen är en av de mest betydelsefulla trafiklederna i Stockholm. Vägen utgör en central förbindelse mellan innerstaden och de norra förorterna samt vidare mot omliggande kommuner som Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Norrtälje. Roslagsvägen knyter samman flera stora trafikstråk och fungerar som huvudled för både person- och godstrafik. Den har därmed en viktig regional funktion, både för dagliga pendlingsresor och för transporter mellan Stockholm och norra delen av länet. En betydande andel av motorfordonstrafiken på Roslagsvägen fortsätter på Norra länken som ansluter till Roslagsvägen i höjd med Baron Rålambs väg. På delen av Roslagsvägen som ligger söder om Baron Rålambs väg är trafikflödena lägre men ändå fortsatt höga. En trafikmätning som har genomförts år 2025 i höjd med Kräftriket visar att vägen har en årsdygnstrafik på cirka 19 600 fordon. Den berörda sträckan av Roslagsvägen har en viktig funktion som genomfartsled och utgör huvudförbindelse för biltrafiken i Stockholm. Brunnsviksvägen är ett viktigt pendlingsstråk för cyklister, se avsnitt 3.3.1.1. Det är även en viktig angöring för bilförare som ska besöka Bellevue bollplan och båtklubben ”Segelsällskapet Brunnsviken”. 44 (102) 3.3.3.2 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden Motorfordonstrafik Odenplan Odenplan är ett centralt trafiknav i Stockholm där flera trafikslag möts. Området präglas av hög stadstrafik med gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafik som samspelar i en tät innerstadsmiljö. Odenplan korsas av flera viktiga gator i området, så som Odengatan, Upplandsgatan, Karlbergsvägen och Norrtullsgatan. Dessa gator utgör primära förbindelser i innerstaden och hanterar både genomfartstrafik såväl som trafik med lokala mål. Trafikstrukturen vid Odenplan är särskilt påverkad av Odengatan, som är enkelriktad i östlig riktning för biltrafik medan endast busstrafik är tillåten i motsatt riktning. För trafik i västlig riktning fungerar Karlbergsvägen som motsvarande länk. Denna lösning gör att de båda gatorna tillsammans bildar ett öst–västligt trafiksystem genom Vasastan vilket leder till höga flöden, särskilt under rusningstid. Trafikmätningar från 2021 visar att Odengatan och Karlbergsvägen har en årsdygnstrafik på cirka 7 700 respektive 7 100 fordon. Av denna trafik utgörs drygt 20 procent av tunga fordon vilket visar att busstrafiken står för en betydande del av den totala motorfordonstrafiken. Skyltad hastighet på sträckan är 40 km/tim, och genomsnittlig uppmätt hastighet är 24 km/tim på Odengatan och 32 km/tim på Karlbergsvägen. Utöver Odengatan och Karlbergsvägen har Upplandsgatan och Norrtullsgatan en viktig funktion som nordsydliga stråk som förbinder Odenplan och dess närområde med Sveavägen, Norra stationsområdet och Norrtull. Sammantaget är biltrafiken vid Odenplan betydande men starkt påverkad av platsens funktion som kollektivtrafikknutpunkt. Detta gör att framkomlighet och trafikflöden ofta är känsliga för störningar, exempelvis vid byggarbeten eller tillfälliga avstängningar, vilket i sin tur kan ge spridningseffekter till angränsande gatunät. 3.3.3.3 Delområde C: Sabbatsberg/T-centralen Motorfordonstrafik Torsgatan Torsgatan har en viktig funktion för att binda samman områden norr och söder om Vasastan. Gatan används som genomfartsled för lokal trafik men har relativt låga motorfordonsflöden jämfört med andra lokala genomfartsgator i centrala Stockholm. För båda riktningar på Torsgatan uppmättes år 2024 till 5 900 fordon, cirka 3 500 i västlig riktning respektive 2 500 i östlig riktning. Skyltad hastighet på sträckan är 40 km/tim och genomsnittlig uppmätt hastighet är 33 km/tim. Motorfordonstrafik Mäster Samuelsgatan Mäster Samuelsgatan är en central gata i Stockholms innerstad som binder samman viktiga handels- och trafikstråk. Gatan används av både bil-, cykel- och gångtrafikanter. Gångflödena dominerar men även biltrafiken har relativt höga flöden med en årsdygnstrafik på cirka 11 300 fordon. Skyltad hastighet på Mäster Samuelsgatan är 40 km/tim och genomsnittlig uppmätt hastighet på den aktuella sträckan är 27 km/tim. Motorfordonstrafik Olof Palmes gata Olof Palmes gata utgör en viktig länk mellan Vasagatan och Sveavägen som är två huvudgator i centrala Stockholm. Gatan har blandad trafik med biltrafik, cyklister och gående. Mätningar från 2024 visar att gatan har en årsdygnstrafik på cirka 6 800 fordon. Skyltad hastighet på Olof Palmes gata är 40 km/tim och genomsnittlig uppmätt hastighet på den aktuella sträckan är 27 km/tim. 45 (102) 3.3.4 Parkering 3.3.4.1 Sabbatsbergs sjukhus Ett arbetsområde planeras på en parkeringsyta vid Sabbatsbergs sjukhus. Parkeringen har platser både för besökande till sjukhuset och anställda på sjukhuset. För att skapa en bättre förståelse för hur parkeringen används idag genomfördes en parkeringsinventering av parkeringsytorna i anslutning till sjukhuset. Inventeringen utfördes vid två tillfällen under en vardag i december 2025, klockan 08.00 på morgonen samt klockan 11.30 på förmiddagen. Resultatet av inventeringen visar att det finns god tillgång till besöksparkeringar på den aktuella parkeringsytan, med en beläggningsgrad på cirka 50 procent. Även övriga besöksparkeringar inom sjukhusområdet hade god kapacitet vid inventeringstillfällena. Den del av parkeringen som används för personalparkering var däremot fullbelagd, vilket även gällde övriga personalparkeringar inom sjukhusområdet. Analysen av parkeringsinventeringen pekar därför på behovet av att ersätta de personalparkeringar som tas i anspråk. Samtidigt bedöms vissa parkeringsytor som idag används för besöksparkering kunna omdisponeras för detta ändamål. Se Figur 28 för den parkeringsyta som planeras utgöra ett kompletterande arbetsområde till Torsgatan. Figur 28. Parkeringsyta vid Sabbatsberg, planerat arbetsområde. 3.4 Angränsande planering – Stockholms stads översiktsplanering I detta avsnitt beskrivs pågående projekt och planering i närområdet som kan komma att påverka hur den nya anläggningen används och upplevs i framtiden. 46 (102) I Stockholms stads översiktsplan fastslås att Stockholm ska vara en klimatsmart, växande stad med sammanhållande stadsmiljöer där det byggda och det gröna samspelar (Stockholms stad, 2018). Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras i Stockholms stad. Kollektivtrafiken ska fortsätta utgöra stommen i Stockholms transportsystem. Stockholmsförhandlingen år 2013 och Sverigeförhandlingen år 2017 ligger bakom satsningar på utbyggd kollektivtrafik. Stockholms stad ska samtidigt vidta åtgärder för att minska biltrafiken. Beslutade kollektivtrafiksatsningar som nämns i översiktsplanen är tunnelbana Odenplan-Hagastaden-Arenastaden, tunnelbana Kungsträdgården-Nacka/Söderort, tunnelbana Akalla-Barkarby, tvärbana Norra Ulvsunda-Kista- Helenelund, tunnelbana Fridhemsplan-Älvsjö, Roslagsbanan till T-Centralen samt Spårväg Syd Älvsjö-Skärholmen-Flemingsberg. I Stockholms stads översiktsplan anges förlängningen av Roslagsbanan som en framtida viktig satsning för att utveckla kollektivtrafiken i norra innerstaden (Stockholms stad, 2018). Genom att Roslagsbanan förläggs i tunnel frigörs mark för bostäder vid nuvarande Stockholms östra, ett av flera utvecklingsområden i översiktsplanen. Översiktsplanen lyfter också att Roslagsvägens barriäreffekt för människor, växter och djur behöver minskas. Vid Centralstationen pågår ett detaljplanearbete för en överdäckning av spårområdena mellan Kungsgatan, Klarabergsviadukten, Centralstationen och Vattugatan så att mark kan frigöras. Det möjliggör för nya kontor, handel och parkmiljöer. Ett av målen och syftet med planarbetet är att Centralstationsområdet blir en mer integrerad del av city (Stockholms stad, 2026b). I Hagastaden sker den största stadsutvecklingen i anslutning till området för Roslagsbanans förlängning. Utvecklingsplanerna för Hagastaden syftar till att knyta samman Vasastaden med Karolinska sjukhusområdet i Solna genom tät stadsbebyggelse med främst bostäder. Området inriktas även på ”life science” med verksamheter inom bioteknik, läkemedel, medicinteknik, forskning, kontor och handel. Hagastaden får dessutom en ny tunnelbanestationen på den nya grenen mot Arenastaden, med uppgångar vid Torsplan och Nya Karolinska i Solna Den nya stadsdelen byggs genom en överdäckning av motorvägarna E4/E20 och järnvägen. När Hagastaden är helt färdigställd år 2030 kommer det att finnas cirka 7 000 nya lägenheter (4 000 i Stockholm och 3 000 i Solna) samt 14 000 nya arbetsplatser (Stockholms stad, 2026c). Norra Stationsparken, mitt i det nya området mellan bostadshus och kontor, planeras bli stadsdelens gröna lunga och sträcker sig från Gävlegatan nästan ända fram till Norrtull, där den möjliggör passage över gång- och cykelbron till Hagaparken. Helt färdigställd kommer Norra Stationsparken vara en av Stockholms större parker och ett värdefullt tillägg till övriga parkrum i området för Roslagsbanans förlängning. En ny gymnasieskola med tillhörande idrottshall, samt förskola i separat byggnad, planeras närmast Wenner-Gren Center. I anslutning till skolområdet föreslås en aktivitetspark. Därmed omdanas det idag trafikintensiva området vid Norrtull. Utvecklingen kommer att underlätta för gående och cyklister att ta sig mellan stadskärnan och grönområdena Hagaparken och Bellevue. 47 (102) Figur 29. Kvartersutbyggnad i Hagastaden. Källa: (Stockholms stad, 2025). 48 (102) 4 Effekter och konsekvenser under drifttiden Drifttiden avser den färdiga anläggningen, det vill säga när Roslagsbanan har förlängts i tunnel till Odenplan och T-Centralen och tagits i drift. Kapitlet redovisar planförslagets påverkan, effekter och konsekvenser för sociala värden, både i ett övergripande perspektiv och genom geografiska nedslag inom utredningsområdets tre delområden. Medskick till kommande arbete presenteras där det bedömts relevant. Figur 30. Översikt av planerad spårlinje, stationslägen vid Odenplan och T-Centralen samt placering av anläggningar ovan jord. 4.1 Generella effekter och konsekvenser under drifttid 4.1.1 Förlängning av Roslagsbanan till city Roslagsbanan planeras att förlängas från station Universitetet och vidare söderut i tunnel, via Odenplan till T-Centralen, se Figur 30. Den nya spåranläggningen planeras bli totalt cirka 4,2 kilometer, varav cirka 3,8 kilometer planeras under mark i tunnel. Tunnelsträckan planeras bestå av cirka 3,7 kilometer bergtunnel och resterande 100 meter av betongtunnel. Spåranläggningen 49 (102) beräknas få ett maximalt djup på cirka 80 meter under jord. Två nya stationer planeras för Roslagsbanan: Odenplan och T-Centralen. Befintlig station Stockholms östra kommer att stängas. Ingång till de nya stationerna kommer att ske via befintliga tunnelbaneentréer och biljetthallar, vilket innebär att inga nya entréer anläggs ovan jord. Däremot planeras andra mindre anläggningar ovan jord i form av bland annat en teknikbyggnad och tre schaktöverbyggnader tillhörande luftutbytesschakt och brandgasschakt. 4.1.1.1 Effekter och konsekvenser Roslagsbanans förlängning in till city bidrar till en mer sammanhållen region genom att stärka tillgängligheten mellan Stockholms nordostkommuner och Stockholms innerstad. Snabbare och smidigare resor gör det lättare för boende i nordostkommunerna att ta sig till jobb och studier i centrala Stockholm. För resenärer som har målpunkter nära Stockholms östra innebär den nya sträckningen av Roslagsbanan en försämring, inte minst för studenter och verksamma på lärosätena i närområdet. Ur ett bredare perspektiv kan projektet förbättra människors möjlighet till utbildning, arbete och därmed försörjning. Även tillgängligheten till specialutbildning ökar. Med Roslagsbanans förlängning stärks även möjligheten för nordostkommunerna att attrahera arbetskraft från övriga delar av Stockholmsregionen. Även människors möjlighet att ta del av stadsliv och kulturupplevelser i centrala Stockholm ökar. Roslagsbanans förlängning in till city bedöms också leda till en avlastning på tunnelbanans Röda linje mellan T-Centralen och Tekniska högskolan. En minskad trängsel på denna sträcka är särskilt positiv för arbetspendlares och studenters vardagsliv. En förbättrad kollektivtrafik anses generellt stärka jämlikheten och jämställdheten, eftersom den påverkar människors möjligheter att röra sig, arbeta och delta i samhällslivet. Satsningar på kollektivtrafik kan göra arbetspendlingen mer likvärdig mellan män och kvinnor samt mellan grupper som har olika ekonomiska och sociala förutsättningar. Kvinnor reser oftare kollektivt än män och gör fler kombinationsresor. En utbyggd kollektivtrafik gör dessa resor enklare och tryggare. Effektivare och snabbare arbetspendling ökar kvinnors möjligheter att arbeta heltid samt ökar mäns vilja att resa med kollektivtrafik istället för bil. Kortare restider och fler avgångar gör det lättare att kombinera arbete med familjeansvar, vilket främjar en jämställd arbetsmarknad. Det finns dock frågor som är viktiga att bevaka för att säkerställa de positiva effekterna och konsekvenserna som en satsning på Roslagsbanan kan innebära. Trygghet är avgörande för att resande med Roslagsbanan ska vara ett verkligt tillgängligt alternativ för alla. Otrygghet tenderar att påverka vissa grupper i högre utsträckning. Scenarion som eventuella höjningar av biljettpriser eller högre bostadspriser kring stationer kan också motverka jämlikhet. I dialogerna framkommer en oro att den stärkta kopplingen mellan nordostkommunerna i Stockholms län och Stockholm city, som förlängningen av Roslagsbanan innebär, skulle kunna leda till ökad otrygghet och kriminalitet i områden där Roslagsbanan stannar. Roslagsbanan till city kan också påverka Roslagsbanans identitet. Roslagsbanan har idag en stark regional identitet som en smalspårig förortsbana med historiska rötter och lokal prägel. Med en direktkoppling till city blir den en del av Stockholms centrala kollektivtrafiknät, vilket kommer att ge den en mer urban och modern profil. Idag är de öppna landskapen karaktäriserande för resande med Roslagsbanan. Stationer i nya centrala lägen och dragning av Roslagsbanan i tunnel kommer att förändra resenärsupplevelsen. Känslan kan tänkas bli mer lik resande med tunnelbanan eller pendeltågen. En förändrad identitet kan påverka människor på olika sätt och uppfattas som både positiv och negativ. För vissa kan det upplevas som en förlust av värden kopplade till tradition, kulturarv och lokal identitet, medan det för andra upplevs som ett lyft när kapaciteten höjs. 50 (102) Roslagsbanans framtida läge i tunnel söder om Universitetet innebär att trafikering av banvallen söderut upphör. Resultatet blir en minskad barriäreffekt mellan Norra Djurgården och Albano och minskning av buller för boende, verksamma och användare av natur- och rekreationsmiljöerna i området. Roslagsvägen utgör ett fortsatt hinder, men natur- och rekreationsområden har möjlighet att knytas närmare samman. Det ger även vidare förutsättningar för stadsutveckling och bättre kopplingar mellan stads- och landskapsrum. Exempelvis finns det förutsättningar för nya och genare gång- och cykelstråk jämfört med idag, vilket kan komma att påverka människors mobilitet på ett positivt sätt. Mark som frigörs kan också användas för bostäder, parker och service, vilket ökar sociala värden. Kopplingen mellan universitetsmiljön och city kan också bli starkare, vilket kan ge möjligheter som främjar studentliv, kultur och skapar nya mötesplatser. De nya stationslägena för Roslagsbanan, Odenplan och T-Centralen, förbättrar tillgängligheten till målpunkter i centrala Stockholm. De nya stationslägena kan dock också innebära risker för negativa konsekvenser. I och med att de ersätter befintliga Stockholms östra kan invanda resmönster påverkas. För de resenärer som har målpunkter i anslutning till Stockholms östra innebär den nya sträckningen en försämring. Vissa grupper drabbas också negativt i högre utsträckning av komplexa bytespunkter. Det finns en risk för trängsel och stress, då Odenplan och T-Centralen redan är belastade och komplexa bytesnoder i kollektivtrafiken. Exempelvis bedöms det bli svårare för barn att resa självständigt i en tidig ålder, vilket i sin tur kan ge negativa effekter och konsekvenser avseende hälsa, mobilitet och socialt liv. En mer komplex resenärsmiljö kan också försvåra för exempelvis äldre, personer med funktionsnedsättning eller personer som inte talar svenska att orientera sig. Nya flöden av kollektivtrafikresenärer på stationerna samt trängsel kan också påverka trygghetskänslan på dessa platser på ett negativt sätt. 4.1.1.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Skapa trygga stationsmiljöer utom- och inomhus med generösa mått, god belysning, öppna siktlinjer, attraktiv färgsättning och konst. • Involvera olika målgrupper, framför allt barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar i dialoger och eventuella resenärstester som rör gestaltning, tillgänglighet och orienteringsstöd. • Genomför trygghetsvandringar tillsammans med resenärer, polis och andra lokala aktörer för att kartlägga otrygga platser på och omkring befintliga stationer. • Ta tillvara Roslagsbanans historiska identitet genom att tidigt och transparent kommunicera kring de förändringar som utbyggnaden innebär. • Överväg att i gestaltning och utsmyckning ta fasta på inslag från Roslagsbanans kulturarv för att öka igenkänning. • Möt risken att nya och mer komplexa resenärsmiljöer påverkar särskilt utsatta grupper negativt genom tidig samverkan med skolor och andra verksamheter där dessa grupper finns, såsom äldre och personer med funktionsnedsättning, vid utformningen av orienteringsstöd. 51 (102) • Planera och genomför riktade kommunikationsinsatser när trafiken återgår till normalläge, med fokus på att tydliggöra förändringar, nya funktioner och orienteringsprinciper, för att återetablera trygghet hos resenärerna. 4.1.2 Kvarstående mobilitetsvanor från byggtiden Under byggtiden kommer anläggandet av Roslagsbanan till city att påverka människors resande. Trafikavstängningar, omledningar, ersättningstrafik och byggtrafik kan innebära försämrade möjligheter att gå, cykla och resa med kollektivtrafik. 4.1.2.1 Effekter och konsekvenser Eftersom anläggandet av Roslagsbanan till city pågår under en lång tid kan negativ påverkan på kollektivtrafik samt gång- och cykelinfrastruktur förändra vanor som får kvarstående effekter. Om färdmedel som kollektivtrafik, gång och cykel blir mindre attraktiva finns det en risk att fler väljer bil eller avstår att resa. Exempelvis kan personer som pendlar till arbete eller studier uppleva resandet som krångligt och välja andra färdmedel eller distansarbete/distansstudier. Risken finns att vanorna består även efter byggtiden. Uteblivna resor eller en överflyttning till bilanvändande påverkar såväl hälsa som socialt liv på ett negativt sätt. Om barn och unga inte har haft möjlighet att gå, cykla och åka kollektivt till skola eller fritidsaktiviteter under byggtiden, finns det också en risk att beteendet kvarstår längre fram i livet och att man som vuxen föredrar bilen som färdmedel. 4.1.2.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Skapa säkra, tillgängliga och trygga förbindelser för gående och cyklister under såväl bygg- som drifttid. • Upprätthåll driften av alternativ kollektivtrafik under hela byggtiden. • Vid avstängningar, säkerställ att ersättningstrafiken har tillräcklig kapacitet och hög turtäthet under rusningstid för att undvika trängsel. • Håll restiden så nära den ordinarie som möjligt och placera hållplatser nära de ordinarie stationerna för en enkel övergång till ersättningstrafiken. • Arbeta med tydlig skyltning och information om var ersättningstrafiken avgår. • Ge tidig och tydlig trafikinformation via flera kanaler och realtidsinformation om avgångar och eventuella förändringar eller förseningar. 4.1.3 Kvarstående påverkan i rekreations- och friluftsområden från byggtiden Under byggtiden kan rekreations- och friluftsområden påverkas av arbetsområden och byggtrafik. Grönytor kommer behöva hårdgöras och träd avverkas. 4.1.3.1 Effekter och konsekvenser Om en grönyta inte kan återställas, eller tar lång tid att återställa efter byggtid, kan det få effekter och konsekvenser även under drifttiden. Om träd och grönska försvinner påverkas ofta upplevelse- 52 (102) och rekreationsvärden på ett negativt sätt. Äldre träd kan exempelvis vara starkt förknippade med platsens identitet, varför en förlust kan påverka människors upplevelse av platsen negativt. 4.1.3.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Utnyttja möjligheten att uppgradera miljön för fotgängare och cyklister med landskapsarkitektur. • Kommunicera med allmänheten kring återplantering av vegetation och förbättring av miljöer. • Skapa en struktur för samordning med Stockholms stad och Akademiska Hus kring rekreations- och friluftsområden i både anläggnings- och förvaltningsskedet. 4.2 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken 4.2.1 Anslutning till befintliga spår och tunnelmynning Förlängningen av Roslagsbanan till city planeras att anslutas till befintligt dubbelspår vid den södra plattformsänden på station Universitetet. Strax efter station Universitetets plattformar kommer spåren att luta nedåt i sydlig riktning och passera under Roslagsvägen. Tunnelmynningen för spårtunneln planeras inom Kungliga Nationalstadsparken, mellan station Universitetet och Roslagsvägen. Söder om station Universitetet föreslås de nya spåren placeras i jordskärning och sedan fortsätta in i ett betongtråg, se Figur 31. Det föreslagna tråget blir cirka 12,5 meter brett med en höjd på cirka 12 meter. Efter cirka 220 meter i tråg planeras spåren att gå cirka 135 meter i bergskärning, därefter fortsätter de in i en betongtunnel under Roslagsvägen innan en bergtunnel tar vid strax söder om Roslagsvägen, se Figur 32. 53 (102) Figur 31. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Planerad tunnelmynning och teknikbyggnad längs Roslagsvägen. Vy mot söder. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) Figur 32. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Tunnelmynningens läge vid Roslagsvägen. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) 4.2.1.1 Effekter och konsekvenser Hur området påverkas av anslutningen till de befintliga spåren samt tunnelmynningen beror till stor del på hur anläggningen gestaltas samt hur väl området kan återställas efter byggtiden. Området är idag präglat av stora infrastrukturbarriärer och störningar i form av buller från 54 (102) trafiken. I och med nedsänkning av Roslagsbanans spår till tråg och sedan tunnel bedöms bullret i området minska något vilket bedöms ge positiva effekter för människors hälsa. Tunnelmynningen ligger inom den Kungliga Nationalstadsparken och det breddade spårområdet innebär intrång. Längs med tråget skapas en lång sträcka i hårdgjord miljö. Om gestaltningen av gränssnitt mot gång- och cykelstråk upplevs som väl integrerade med grönska och natur, kan negativa effekter och konsekvenser på området minska med större social acceptans som följd. Området kring Lilla Frescati Koloniförening riskerar att få viss påverkan på befintliga ytor för experimentodling och odlingslotter. Odlingslotterna har ett högt värde för rekreation, såväl för brukarna som för besökare. De ger upplevelsevärden i ett område som annars präglas av infrastruktur. Trots återställningsåtgärder bedöms byggtiden kunna ge upphov till viss negativ effekt för upplevelse- och rekreationsvärden under drifttiden då etablering av ny vegetation kommer ta tid. Närmare tunnelmynningen finns det skyddsvärda träd som kan påverkas, exempelvis om man behöver beskära rötter. Om marken inte kan återställas efter byggtiden kan det få konsekvenser avseende områdets identitet, nyttjande och attraktivitet för dem som söker sig till platsen för dess sociala värden. Att bron över Roslagsvägen försvinner innebär att sikten ner mot vattnet förändras. När den visuella barriären försvinner, ökar överblickbarheten med positiva effekter och konsekvenser för trafiksäkerheten, se Figur 33 som visar en illustration av planerad tunnelmynning och riven järnvägsbro. Det bedöms även vara positivt ur en estetisk synvinkel. Förläggning av Roslagsbanan i tunnel bedöms ge positiva effekter och konsekvenser för sociala värden i och intill Norra Djurgårdens parkområde med Söderbrunns koloniområde och Campus Albano. Förläggningen till tunnel innebär en minskad barriäreffekt och lägre bullernivåer vilket kan stärka parkens upplevelsevärden och skapa positiva konsekvensker avseende hälsa och rekreation för boende och verksamma i närområdet. Figur 33. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Planerad tunnelmynning (rakt fram). Järnvägsbron över Roslagsvägen rivs och syns därmed inte på illustrationen. 55 (102) 4.2.1.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Samtala och samverka med Lilla Frescati Koloniförening för bästa möjliga lösning avseende gränssnittet mellan tunnelmynning och trädgårdsmiljö. • Uppgradera gång- och cykelstråk när anläggningen byggts färdigt för att förändringarna ska upplevas som positiva och locka till mer cyklande. • Säkerställ en gestaltning av den permanenta anläggningen med tråg, tunnel och anslutande landskap som bibehåller nationalstadsparkens identitet. • Utforma gång- och cykelbanan längs med tråget med generösa mått så att den upplevs trygg och så att cyklisten inte blir trängd mot staketet. • Utforma staketet mellan gång- och cykelstråk och tråg på ett sätt som skapar en attraktiv och trygg miljö under alla årstider, exempelvis med ljusdesign och konstnärlig gestaltning. • Trafiksäkra alla passager över Roslagsvägen och sänk hastigheten för motorfordon vid Frescati, Albano och Kräftriket. 4.2.2 Servicetunnel Albano Arbetstunneln vid Albano kommer att bli permanent efter byggtiden och användas som tillfartsväg till en servicetunnel. Tillfartsvägen kommer bestå av en del ovan jord och en del under jord. Tillfartsvägen kommer nyttjas löpande för drift- och underhållsarbete under drifttiden, för att exempelvis service- och räddningsfordon ska kunna nå den nya spårtunneln, samt utgöra utrymningsväg från servicetunneln och spårtunneln. I dagsläget har ytan inte några betydande rekreations- och friluftsvärden, men det har potential att utvecklas för rekreation. Enligt den gällande detaljplanen ska universitetets lokaler med tillhörande parkmark utvecklas i området. Se Figur 34 för illustration av tillfartsvägens del ovan jord. 56 (102) Figur 34. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Tunnelmynning och tillfartsväg till servicetunneln sett norrifrån med Roslagsvägen till höger i bild. Till vänster ny byggnad och vattenstråk enligt Stockholm stads detaljplan. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning). 4.2.2.1 Effekter och konsekvenser Konsekvenser för sociala värden blir obetydliga. Områdets potential för utveckling av sociala värden är mer kopplade till genomförandet av gällande detaljplan än av Roslagsbanan. 4.2.2.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Formulera gemensamma mål med Stockholms stad och Akademiska Hus kring den fysiska miljön för att värna och skapa nya sociala värden på platsen där hänsyn tas till park och natur. • Eftersom Campus Albano byggs ut mot Frescati samtidigt som Roslagsbanan förläggs i tunnel, har området redan nu karaktär av byggarbetsplats. Ta tillvara engagemang och servicebehov hos studenter genom så kallad placemaking som flyttar fokus från störningar till möjligheter med tillfälliga mötesplatser och anpassat utbud, exempelvis utemöbler, wifi hotspots, thai chi, foodtrucks, mobilt bibliotek och vaccinationsbuss. Se Figur 35 för exempel på placemaking från Helsingborg. 57 (102) Figur 35. Placemaking i Helsingborg. Källa: (Helsingborgs stad, 2021). 4.3 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden 4.3.1 Ny station Odenplan för Roslagsbanan Odenplan är redan i dag en etablerad nod i Stockholms kollektivtrafiknät. Roslagsbanans nya station vid Odenplan planeras att anslutas till befintlig biljetthall och till befintlig kollektivtrafik. Ingen ny biljetthall eller stationsentré planeras att anläggas för Roslagsbanan. I stället planeras den att nås via befintliga entréer på Odenplan och Karlbergsvägen. Plattformarna kommer även kunna nås via Citybanan och entrén på Vanadisvägen eller via Gröna linjen och dess entré vid Västmannagatan. Ett nytt plattformsrum anläggs omkring 50 meter under torgnivån på Odenplan. Stationen planeras att utformas med två spår och en mittplattform på 190 meter. Plattformen föreslås utföras med bergpelare mitt i plattformen och blir därmed uppdelad i två plattformssidor. Delarna förbinds med fyra tvärpassager varav två ansluter via rulltrappor upp mot den befintliga biljetthallen under Odenplan respektive till tunnelbanan och Citybanan. Den föreslagna anslutningen mot den befintliga biljetthallen placeras mitt emot rulltrapporna från Citybanans mellanplan, se Figur 36. Befintlig spärrlinje planeras att flyttas och bli gemensam för alla resenärer. 58 (102) Figur 36. Roslagsbanans anslutning mot befintlig biljetthall. Lila representerar nya planerade ytor medan resterande är befintliga ytor. 4.3.1.1 Effekter och konsekvenser Den nya stationen vid Odenplan innebär betydande förbättringar i tillgänglighet för resenärer från nordostsektorn. Möjligheten att snabbt nå centrala Stockholm samt genomföra smidiga byten till Citybanan och tunnelbanans Gröna linje gör Odenplan till en ännu viktigare kollektivtrafiknod. Detta stärker arbetsmarknadens tillgänglighet och underlättar vardagsresandet för många pendlare. Även tillgängligheten till skolor stärks. Samtidigt kan den ökade tillströmningen av resenärer påverka de redan intensiva offentliga ytorna vid Odenplan. Fler rörelser genom Odenplan kan skapa nya möjligheter för handel, service och mötesplatser, men innebär också risker i form av ökad trängsel och försämrad framkomlighet. Platsidentiteten vid Odenplan kan komma att påverkas i högre utsträckning än vid T-Centralen, som sedan länge haft karaktären av en central bytespunkt. Odenplan är både en nod för kollektivtrafik och en blandad stadsmiljö där människor rör sig till och från angränsande bostadsområden, handel, service, skola och högskola. Att Roslagsbanans plattform ligger omkring 50 meter under jord gör stationen till en av de djupaste i Stockholm. Den vertikala komplexiteten kan skapa svårigheter för vissa resenärsgrupper, såsom barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Mer komplicerade byten kan minska dessa gruppers självständiga mobilitet och leda till ökad stress och osäkerhet. Djupet kan också upplevas som otryggt och således utgöra ett mentalt hinder. Läs mer om hur barn och unga använder platsen i Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan, avsnitt 6.2.1.2. 4.3.1.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående 59 (102) projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Säkerställ orienterbarhet för alla resenärsgrupper genom överskådliga miljöer samt tydlig skyltning såsom piktogram, markeringar/pilar på väggar och golv samt väl fungerande högtalarsystem. • Studera om entréerna i markplan behöver anpassas till större resenärsflöden. • Utgå från den befintliga entrépaviljongens gestaltning med sittgradänger som bidrar till det sociala livet på platsen. • Främja trygghet och upplevelsevärden på Odenplan genom att bevara öppenhet och siktlinjer mot Stadsbiblioteket och Gustav Vasa kyrka. • Kompensera för komplexiteten i underjorden med lättorienterade miljöer i markplan som inbjuder till lek och vistelse. 4.3.2 Brandgasschakt vid Observatorielunden Vid Odenplan planeras ett brandgasschakt i norra sluttningen av Observatorielunden, se Figur 30. Schaktöverbyggnaden blir omkring 35 kvadratmeter till ytan och cirka en meter hög och försedd med galler. I Figur 37 illustreras den planerade schaktöverbyggnaden och dess omgivande miljö. Figur 37. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Brandgasschakt i slänten i Observatorielunden. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) 4.3.2.1 Effekter och konsekvenser Observatorielunden är en park och naturmiljö i nära anslutning till bibliotek, högskola, skola och lekplatser. Den föreslagna platsen för brandgasschaktet i en redan otillgänglig brant slänt bedöms dock inte ge någon avsevärd negativ påverkan på tillgänglighet eller andra sociala värden såsom trygghet och rekreation. Möjligtvis kan utsikten från närliggande byggnad påverkas. 60 (102) 4.4 Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen 4.4.1 Ny station T-Centralen för Roslagsbanan T-Centralen är i dag Stockholms största tunnelbanestation och en viktig knutpunkt i Stockholms kollektivtrafiksystem. Roslagsbanans nya station vid station T-Centralen planeras att ansluta till befintlig kollektivtrafik vid T-Centralen. Stationen kommer inte få nya entréer ovan jord utan föreslås att nås via befintliga. Figur 38 visar hur Roslagsbanan planeras att ansluta till befintlig station T-Centralen under jord. Roslagsbanans station T-Centralen planeras att lokaliseras djupare än Citybanan och Blåa linjen, cirka 50 meter under jord. Den föreslagna stationen utformas med fyra spår och två mittplattformar och blir ändstation för Roslagsbanan. Stationen ska också fungera som uppställningsplats för tågfordon nattetid. Plattformarna på nya station T-Centralen planeras att utgöras av två mittplattformar och placeras i två separata plattformsrum. Plattformarna blir 190 meter långa. Plattformsrummet ska gestaltas med fokus på trygghet och överblickbarhet för resenären, med siktlinjer upp mot mellanplanet. Från plattformarnas mitt planeras en uppgång på respektive plattform. Uppgångarna leder till ett gemensamt mellanplan där resenärerna kan ta sig vidare mot Citybanan eller vidare till befintlig entré. Från mellanplanet föreslås en direkt anslutning via hiss, fast trappa och rulltrappa till Citybanans norra mellanplan. En anslutning till tunnelbanan planeras vid plattformarnas södra ändar. Anslutningen benämns som Lila gången. Från Lila gången kan resenärer förflytta sig till T- Centralens tunnelbanelinjer via rulltrappor och hissar. Via Lila gången kommer även anslutning att finnas till Citybanans centrala mellanplan. De resenärer som ska byta till Citybanan kommer dock i stor utsträckning att välja anslutningen till Citybanans norra mellanplan. Lila gångens syfte är framför allt att ansluta Roslagsbanan till tunnelbanans Gröna och Röda linjer, via Citybanans centrala mellanplan, samt direkt till Blåa linjen. 61 (102) Figur 38. Roslagsbanans nya station på T-Centralen och hur den ansluter till befintlig kollektivtrafik, biljetthallar och entréer. 4.4.1.1 Effekter och konsekvenser Den nya stationen för Roslagsbanan vid T-Centralen integreras i en redan etablerad och intensiv kollektivtrafiknod. Till skillnad från Odenplan, med fler bostäder, skolor och förskolor i närområdet, har T-Centralen sedan länge en tydlig identitet som bytespunkt för stora resenärsflöden. Därmed bedöms den nya stationen inte förändra platsens karaktär i någon större utsträckning. När Roslagsbanans linjer får T-Centralen som ändstation stärks kopplingen mellan nordostsektorn och Stockholms innerstad. Resenärer får betydligt enklare och snabbare byten mellan Roslagsbanan, tunnelbanans Röda, Gröna och Blåa linjer samt Citybanan, vilket förbättrar tillgängligheten inom hela kollektivtrafiksystemet. För boende i de nordöstra delarna av Stockholms län innebär detta en mer direkt koppling till målpunkter i centrala Stockholm men även till regionala och nationella resmål. Den stärkta tillgängligheten både inom länet och vidare ut i landet kan få positiva effekter för arbetspendling, studier och mer långväga resande. Stationens underjordiska läge och kopplingar till befintliga stationer bidrar till en god funktionalitet i bytespunkten. Gestaltningen med fokus på överblickbarhet och siktlinjer kommer ha stor betydelse för att underlätta orientering och stärka trygghetskänslan för resenärerna. Samtidigt kan de stora resenärsflödena och komplexa stationsmiljön med hög intensitet innebära utmaningar, framför allt för personer som är känsliga för stress eller stora mängder människor. Eftersom T-Centralen redan är utformad som ett nav för stora resandeströmmar bedöms dock 62 (102) dessa konsekvenser vara begränsade i förhållande till den positiva effekt som förbättrade bytesmöjligheter mellan olika kollektivtrafikslag innebär. 4.4.1.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Säkerställ orienterbarhet för alla resenärsgrupper genom överskådliga miljöer samt tydlig skyltning såsom piktogram, markeringar/pilar på väggar och golv samt väl fungerande högtalarsystem • Studera om entréerna i markplan behöver anpassas till större resenärsflöden. 4.4.2 Luftutbytesschakt på Mäster Samuelsgatan Vid T-Centralen planeras två separata schakt med gemensam schaktöverbyggnad på Mäster Samuelsgatan, mellan Drottninggatan och Malmskillnadsgatan, se Figur 30. Schaktöverbyggnaden placeras i gatans mitt så att trafiken kan passera på vardera sidan. Schaktöverbyggnaden planeras att bli omkring 50 kvadratmeter till ytan och cirka 0,6 meter hög, ventilering sker genom ett horisontellt galler på toppen. I Figur 39 illustreras den planerade schaktöverbyggnaden och dess omgivande miljö. Figur 39. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Luftutbytesschaktet på Mäster Samuelsgatan. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) 63 (102) 4.4.2.1 Effekter och konsekvenser Luftutbytesschaktet bedöms inte ge några avsevärda barriäreffekter eller ha annan negativ påverkan på sociala värden. Det finns dock risk att anläggningen skapar ytterligare trängsel i en redan trång trafikmiljö där cyklister och motorfordon delar utrymme och med ett närliggande vältrafikerat övergångsställe. 4.4.3 Kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata På Olof Palmes gata, strax väster om Drottninggatan, planeras ett kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt, se Figur 30. Schaktet placeras i gatans mitt så att biltrafiken kan passera på vardera sidan. Schaktet har dubbla funktioner för stationens ventilation, både som tryckutjämning av luften i spårtunnlar och som brandgasevakuering. Schaktöverbyggnaden blir cirka 40 kvadratmeter och 0,6 meter hög och genom ett horisontellt galler på toppen av överbyggnaden kan luften blåsas ut. I Figur 40 illustreras den planerade schaktöverbyggnaden och dess omgivande miljö. Figur 40. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.) 4.4.3.1 Effekter och konsekvenser Det kombinerade brandgas- och luftutbytesschaktet bedöms inte ge några avsevärda barriäreffekter eller ha annan negativ påverkan på sociala värden. Det finns dock risk att anläggningen skapar ytterligare trängsel i en redan trång trafikmiljö där cyklister och motorfordon delar utrymme. Olof Palmes gata är en viktig förbindelse mellan Sveavägen och Vasagatan, där stora mängder människor rör sig till och från Hötorget, Norra Latin och Norra Bantorget. 64 (102) 5 Effekter och konsekvenser under byggtiden Kapitlet redovisar byggtidens påverkan, effekter och konsekvenser för sociala värden, både i ett övergripande perspektiv och genom geografiska nedslag inom utredningsområdets tre delområden. Medskick till kommande arbete presenteras där det bedömts relevant. Trafik under byggtid utreds fortlöpande inom ramen för den pågående projekteringen vilket innebär att de lösningar som presenteras och bedöms nedan inte behöver bli slutliga lösningar. Den byggentreprenör som upphandlas kommer dessutom ha vissa möjligheter att styra över genomförande varför eventuella medskick riktas mot såväl pågående projektering som kommande skeden. 5.1 Generella effekter och konsekvenser under byggtiden Utifrån tidiga analyser bedöms byggtiden till 13 år. Möjligheter att begränsa den totala byggtiden utreds för närvarande. Byggtiden innebär en stor påverkan på många människors vardag – både för boende och verksamma i närheten och för dem som ska hantera tillfälliga lösningar i trafiksystemet. Särskilt utmanande är det för utsatta grupper som exempelvis barn, äldre och personer med olika funktionsnedsättningar. Den sociala konsekvensanalysen har fokus på möjligheterna att mildra negativa effekter och förstärka positiva effekter under byggtiden. Bedömning av effekter och konsekvenser av byggtiden utgår från genomförda dialoger och samråd, insamlat underlag, erfarenhetsutbyte mellan olika kompetensområden inom projektet samt tidigare erfarenheter och forskning. Se Figur 41 för planerade arbetstunnlar och markanspråk ovan jord som kommer behövas under projektets byggtid. I markanspråk ovan jord ingår arbetsområden för bland annat schakt, etablering och transportvägar. 65 (102) Figur 41. Översiktskarta med planerade arbetstunnlar och platser för arbetsområden ovan jord. 5.1.1 Arbetsområden, arbetstunnlar och byggtransporter Under byggtiden kommer arbetstunnlar att användas för att ge åtkomst till arbetsområden under jord, exempelvis vid stationslägen samt för uttag av bergmassor och för ventilation. Under byggtiden kommer även arbetsområden att användas för olika anläggningsarbeten. Inom arbetsområden kommer det att finnas etableringsområden för upplag av exempelvis byggmaterial samt för uppställning av arbetsbodar och arbetsmaskiner. Arbetsområden ovan jord behövs i anslutning till mynningen för respektive arbetstunnel, vid spårtunnelns tunnelpåslag, vid ovanjordsschakter samt i anslutning till planerade VA-ledningar. Där det är nödvändigt kommer arbetsområdena att avskärmas från omgivningen för att minimera störningar och risken för olyckor. När anläggningen är färdigbyggd och i drift ska marken inom arbetsområdena ovan jord återställas. Arbetsområden kommer att behöva nyttjas olika lång tid beroende på vad de ska användas till. För att bygga bergtunnlarna planeras konventionell borrning och sprängning att användas som byggmetod. Vid borrning i berg samt sprängningar under jord uppkommer stomljud, det vill säga ljud som uppkommer på grund av vibrationer i berget och som överförs till byggnader. Sprängning kommer inte att utföras nattetid. Under byggtiden kommer berg- och jordmassor att behöva transporteras bort. Byggtransporter med leveranser till arbetsområden kommer även att ske. Trafiken kommer att påverkas i närheten av arbetsområden vid exempelvis arbetstunnlar, schakter och ovanjordsanläggningar. Arbetena kommer att påverka trafiken på befintlig Roslagsbana, närliggande vägar, gång- och cykelbanor och, till viss del, närliggande spårbunden trafik. Trafiken kommer att påverkas av avstängningar eller omledningar vid fem större områden: Universitetet, Albano, Bellevue, Odenplan och 66 (102) Torsgatan, samt vid tre mindre områden för planerade luftutbytesschakt. Läs mer i avsnitt 5.2, 5.3 och 5.4. 5.1.1.1 Effekter och konsekvenser Störningar från arbetsområden kan förväntas i form av buller och vibrationer från byggarbeten så som exempelvis spontning, borrning och sprängning samt från maskiner och transporter till och från området. Vid tunnelmynningar kommer även de fläktar som används för att vädra ut spränggaser att generera buller. Vid de arbetsområden som ligger vid nedfarter till tunneln kan buller förväntas under större delen av byggtiden. Buller och vibrationer i närheten av bostäder och andra platser där människor vistas och rör sig i vardagen kan ge konsekvenser för människors hälsa, exempelvis i form av sämre sömn, koncentrationssvårigheter, stress, påverkan på hörsel samt minskad trivsel. Gamla hus i lugna områden bedöms löpa störst risk för störningar och höga ljudnivåer inomhus. Utomhus är skol- och förskolegårdar, uteplatser, balkonger, torg och parker känsliga för buller. I rekreativa miljöer och lekmiljöer, kan buller påverka upplevelsen av platsen och aktiviteten på ett negativt sätt. Många av de ytor där bullrande arbeten planeras är belägna på platser där ljudnivån är hög även idag. Det förekommer dock etableringar i nära anslutning till bostäder, förskolor, skolor och parker och andra känsliga ytor vilka kan komma att påverkas av buller. Buller kan också skapa en fysisk och social barriär då en hög ljudnivå kan göra det svårt att höra vad som sker i närheten, uppfatta fotgängare, cyklister eller fordon, urskilja var ljud kommer ifrån samt höra ljud i omgivningen som ger trygghetsinformation. En sämre sensorisk överblick av platsen kan öka människors känsla av osäkerhet och otrygghet, eftersom det är svårare att förutse vad som händer runt omkring. Sprängningar, som leder till en plötslig smäll med hög ljudnivå, kan också orsaka obehag eller stressreaktioner där vissa grupper är särskilt känsliga, såsom äldre, barn och personer med ångest- eller stressrelaterade tillstånd. Husdjur, särskilt hundar, kan också påverkas negativt av buller. Höga ljud kan skapa kraftig stress och rädsla, vilket påverkar både djurets och ägarens välbefinnande. En utmaning med stomljud som uppkommer vid exempelvis borrning i berg är att det sällan finns möjligheter att vidta åtgärder som sänker ljudnivån. Det hanteras därför främst genom tidsbegränsning av arbetet och vid stora störningar kan boende få erbjudande om tillfälligt boende. Att behöva flytta, om än tillfälligt, kan påverka känslan av trygghet och identitet kopplat till bostaden på ett negativt sätt. Anläggandet av Roslagsbanan till city innebär också flera aktiviteter som påverkar luftkvaliteten i och kring arbetsområdena. Det handlar främst om spränggaser vid tunneldrivning, damning från markytor vid byggarbeten såsom schaktning och masshantering samt vid transporter och avgaser från arbetsmaskiner och fordon. En försämrad luftkvalitet kan innebära negativa hälsoeffekter. Den fysiska närvaron av arbetsområden samt trafikavstängningar och ökad förekomst av tunga fordon kan påverka människors upplevelse av stadsmiljön. Avskärmningar vid arbetsområden, till exempel plank, kan skapa skymda hörn som gör det svårare att överblicka närområdet. Detta kan leda till otrygghet. För vissa, exempelvis barn, kan också okända vuxna som rör sig i området påverka trygghetskänslan negativt. Tillfälliga gångvägar kan också vara svårorienterade och ge en känsla av att man är isolerad, vilket skapar otrygghet. Ökad förekomst av byggtrafik, genererar också ökat buller och vibrationer. Styrning av transporter till kvällar och nätter är positivt utifrån trafiksäkerhet och hälsa men kan innebära att arbetsområden tidvis kan upplevas som mindre attraktiva och således påverka känslan av trygghet 67 (102) i närmiljön. Den ökade trafikeringen av tunga fordon till och från arbetsområden utgör också olycksrisker, särskilt för barn och andra känsliga grupper. 5.1.1.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Vidta skyddsåtgärder för att öka trafiksäkerheten samt för att minska negativ hälsopåverkan från buller, vibrationer och luftföroreningar från arbetsfordon och damning. Ta särskild hänsyn till barn, äldre och personer med funktionshinder. • Genomför informationsaktiviteter riktade mot boende och verksamheter som påverkas av störningar från arbetsområden, exempelvis buller och vibrationer under byggtiden. • Beakta trygghetsaspekten vid planeringen av arbetsområden genom att planera för öppna ytor med goda siktlinjer. Att se och bli sedd är viktigt för tryggheten. Undvik att plank och byggnader skapar skymda och mörka hörn eller trånga gångar, där människor kan uppleva sig utsatta. Säkerställ en god och jämn belysning i rörelsestråk samt god orienterbarhet. • Vidta åtgärder på strategiska platser intill arbetsområden för att stärka insyn, delaktighet, förståelse och trygghet. Det kan exempelvis handla om informationsskyltar eller utställningslokaler som berättar om projektet och vad som händer på platsen. Titthål kan anordnas där nyfikna kan följa arbetet och barn och unga kan vara delaktiga i utsmyckning av plank. Överväg även att skapa trygga och säkra platser där människor kan blicka ut över arbetsområdet. Dessa kan användas för guidade visningar och studiebesök. Digitala visningar av byggarbetsplatsen och live-kameror kan också användas för att öka människors insyn i byggnationen. • Undvik transporter på kvällar nära bostäder. 5.1.2 Trafikavstängningar och omledningar Trafikomläggningar i anslutning till arbetsområdena kommer att påverka motorfordonstrafik samt gång- och cykeltrafikanter. Planerade trafikavstängningar och trafiklösningar beskrivs platsspecifikt i kommande avsnitt. 5.1.2.1 Effekter och konsekvenser Ökad andel tung trafik samt trafikomläggningar skapar nya och förändrade trafikmiljöer, vilket kan leda till barriäreffekter samt öka olycksrisken för oskyddade trafikanter. Vissa grupper, såsom barn, äldre och andra grupper i behov av ett tryggt, tydligt och tillgängligt stadsrum är särskilt känsliga för förändringar som innebär att de inte kan röra sig där de brukar. Avstängningar och omledningar som leder till att människor väljer andra vägar eller färdmedel till sina målpunkter kan påverka mobiliteten på ett negativt sätt. Det kan även få vidare konsekvenser för människors sociala liv. Om trafikmiljön upplevs som rörig och mindre förutsägbar kan det också påverka vårdnadshavares uppfattning om trafiksäkerheten. Det kan leda till att fler barn blir skjutsade med bil och går miste om självständighet och vardagsmotion. Risken för negativa effekter och konsekvenser är särskilt stora på platser som ligger nära skolor, förskolor, bostadsområden, gång- och cykelvägar samt andra områden med många fotgängare och cyklister. Cykeln kan också ses som ett bra alternativ för många under byggtiden när kollektivtrafiken utsätts för störningar. Om framkomligheten för cykeltrafiken begränsas under byggtiden på grund av trafikavstängningar, 68 (102) med exempelvis långa omledningar, finns det dock en risk att bilanvändandet ökar. Detta skulle ge negativa effekter och konsekvenser utifrån såväl jämlikhet som folkhälsa. 5.1.2.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Sträva efter att göra så få förändringar i infrastrukturen som möjligt. Särskilt viktigt är detta i områden där barns och ungas rörelsestråk påverkas. Gång- och cykelvägar samt lägen för busshållplatser bör flyttas så sällan som möjligt. • Säkerställ trygga, tillgängliga och säkra gång- och cykelvägar vid trafikomläggningar under hela byggtiden. Tänk särskilt på passager där korsande trafik kan förekomma. • Begränsa motorfordonstrafiken genom exempelvis sänkt hastighet, tidsbegränsningar, signalreglering, flaggvakt eller tillstånd om det inte går att behålla separering mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. • Utforma tillfälliga gång- och cykelstråk med god standard och hög trafiksäkerhet, tillräcklig bredd och god framkomlighet även vid möten. Detta är särskilt viktigt då störningarna sträcker sig flera år med omledningar som följd. Tillfälliga åtgärder kan då komma att uppfattas som permanenta. • Se över trafiklösningarna under byggtiden utifrån riktlinjer för omledning av regionala cykelstråk i bilagan till den regionala cykelplanen (Region Stockholm, 2023d). • Säkerställ en god orienterbarhet i gång- och cykelstråk samt tydlig skyltning. • Säkerställ att temporära busshållplatser och anslutande gångstråk är trafiksäkra. Tänk särskilt på hållplatser för skolskjuts. 5.1.3 Förändrad kollektivtrafik Arbetena som behövs för att koppla ihop Roslagsbanans nya och befintliga spår förläggs till projektets senare del för att minimera avstängningstiden till dess att trafiken till T-Centralen öppnar. Analyser pågår för att minimera avstängningstiden, men bedöms idag till 3 år. I analysarbetet ingår frågeställningen var tågen norrifrån ska vända och idag bedöms detta ske vid Mörby, där resenären i så fall ges möjlighet att byta till tunnelbana eller linjebussar för fortsatt färd in mot centrala delarna av Stockholm. Andra alternativa platser för spårvändning under byggtid studeras, nedan beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser för förslaget om Mörby som tillfällig slutstation. Detta beskrivs även i avsnitt 5.2.1. Personer som reser med Roslagsbanan kommer att påverkas genom att de vid Mörby kommer behöva byta till tunnelbana eller linjebussar för fortsatt färd in mot centrala delarna av Stockholm. En tågvändning vid Mörby bedöms få stor påverkan på platsen, då personflöden ökar. Tunnelbanans Röda linje samt bussar till och från Mörby centrum bedöms få betydligt fler resenärer. Citybanan, Värtabanan och befintlig tunnelbana bedöms endast påverkas i begränsad omfattning eftersom Roslagsbanans spår inte fysiskt ansluter till dessa spår. De störningar som kan uppkomma under byggtiden är buller som når plattformarna och eventuellt korta avbrott då tåg inte kan rulla förbi medan sprängningar sker i närområde. Därutöver kan besiktningar och eventuella förstärkningsåtgärder förekomma. Tågtrafiken på tunnelbanans Blåa linje vid T- 69 (102) Centralen kan eventuellt komma att påverkas något mer av anläggandet av Roslagsbanan till city och omfattningen av detta är för närvarande under utredning. Trafikomläggningar vid arbetsområden under byggtiden kan påverka lägen för busshållplatser, exempelvis vid Odenplan. 5.1.3.1 Effekter och konsekvenser Ju längre tid kollektivtrafiken påverkas av avstängningar och ersättningstrafik, desto större är risken att dessa tillfälliga lösningar börjar uppfattas som permanenta. Detta gäller i synnerhet när störningarna sträcker sig över flera år. Långvariga trafikavstängningar innebär påverkan på människors vardagsliv. För många resenärer kan det innebära en belastning i form av längre restider, fler byten och minskad förutsägbarhet. Detta kan skapa osäkerheter i vardagen och påverka människors resvanor. Det finns en risk för överflyttning från kollektivtrafik till bil, vilket innebär att möjligheterna till vardagsmotion minskar. Vissa grupper, exempelvis äldre, är särskilt beroende av korta och direkta resvägar med god tillgänglighet. Om detta inte kan upprätthållas finns det en risk att resandet minskar med ökad social isolering som följd. Att byggtiden är lång påverkar särskilt gruppen barn och unga, då en flerårig byggperiod kan omfatta en betydande del av deras skolgång. Läs mer i Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan, avsnitt 6.1.2.6. För att minska risken att människors vardagsliv påverkas på ett negativt sätt, med negativa effekter och konsekvenser som följd, är det viktigt att ersättningstrafiken erbjuder en fullgod lösning och att den fysiska miljön utformas på ett sätt som upplevs attraktivt. 5.1.3.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. De höga resenärsflödena på Roslagsbanan är viktiga att beakta i ett alternativ där trafiken stängs av på sträckan mellan station Mörby och Stockholms östra. För att ta hand om de många tusentals resenärer som i dag reser med Roslagsbanan, krävs en välplanerad och utökad busstrafik med effektiva förbindelser från den tillfälliga slutstationen till Stockholms östra och andra viktiga målpunkter. Vid stora trafikomläggningar finns det en risk för ökad biltrafik, då människor väljer det mest bekväma resealternativet. Som jämförelse har förseningarna vid den tillfälliga bussterminalen på Slussen haft stor påverkan på resenärernas vanor. Efter att den tillfälliga bussterminalen togs i bruk, ökade biltrafiken över Danvikstull, som är infarten till centrala Stockholm från Nacka och Värmdö. Nedan följer ett antal medskick till kommande planering av kollektivtrafik under byggtiden. • Säkerställ smidiga och tillförlitliga ersättningsresor under den långa avstängningsperioden. • Kommunicera tydligt, kanske med en humoristisk ton, kring tidplanen och byggetapperna för att väcka nyfikenhet och locka tillbaka människor till kollektivtrafiken. Skyltar med infografik och detaljer om projektets mål, tidslinje och kontaktuppgifter för frågor eller synpunkter skapar transparens och ger tydlig information. • Dela regelbundna uppdateringar om projektets status, eventuella förseningar och framsteg via skyltar på plats. Användningen av QR-koder på skyltar, som leder till 70 (102) detaljerade projektbeskrivningar och interaktiva webbkartor, kan ge mer information och engagera allmänheten ytterligare, vilket bidrar till transparens och ökad förståelse för projektet. • Undersök koncept med skyttelbussar liknande de som trafikerade Slussen-Henriksdal under byggtiden på Slussen. Dessa bussar gick som matarlinjer på den sista delen av Saltsjöbanans sträckning mellan Henriksdal och Slussen som stängdes av för tågtrafik 2018. Bussarna var målade som Saltsjöbanans tåg för att förstärka känslan av ersättningstrafik för tåget. En liknande lösning skulle kunna övervägas mellan förslagsvis Djursholms Ösby och Stockholms östra, se vidare resonemang i avsnitt 5.2.1.2. 5.2 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken 5.2.1 Avstängning av station Universitetet Arbetena som behövs för att koppla ihop Roslagsbanans nya och befintliga spår förläggs till projektets senare del för att minimera avstängningstiden till dess att trafiken till T-Centralen öppnar. Analyser pågår för att minimera avstängningstiden, men bedöms idag till 3 år. I analysarbetet ingår frågeställningen var tågen norrifrån ska vända och idag bedöms detta ske vid Mörby där resenärerna i så fall kommer hänvisas till tunnelbana eller linjebussar för fortsatt färd in mot centrala Stockholm. Andra alternativa platser för spårvändning under byggtid studeras. I ett alternativ med Mörby som slutstation får resenärerna gå eller ta buss till tunnelbanan vid Danderyds sjukhus. Gångavståndet vid byte till tunnelbanestation Danderyds sjukhus är omkring 600 meter för den östra plattformen, där avstigning sker, och omkring 500 meter från den västra plattformen, där påstigning sker. Detta motsvarar en gångtid vid byte på cirka 8 minuter. Ett möjligt alternativ är att resa med någon av stombussarna 176, 177 eller 178 mellan stationerna Danderyds sjukhus och Mörby station. Denna förbindelse innehåller dock trappor och är därmed inte tillgänglig för alla. Det finns förslag om att ordna en hiss mellan den västra plattformen och Föreningsvägen, som kan vara kvar även efter byggtiden. En hiss skapar en tillgänglig väg för resenärer som går från tunnelbanan till Roslagsvägen och för resenärer som går från Roslagsbanan till bussterminalen i Mörby station, för att resa med buss till Danderyds sjukhus. Om hiss saknas behöver alla resenärer med behov av en tillgänglighet hänvisas till buss i bytet från tunnelbana till Roslagsbanan. De får då ta någon av stombusslinjerna 176, 177 eller 178 från Danderyds sjukhus till Mörby station, där bussarna stannar nära plattformen för påstigning. 5.2.1.1 Effekter och konsekvenser Roslagsbanans avstängning kommer att påverka vardagslivet för resenärer som reser med Roslagsbanan. Avstängningen av station Universitetet och lösningen där Mörby utgör slutstation kommer påverka mobiliteten genom längre och mer komplexa byten, vilket minskar tillgängligheten till målpunkter samt gör resan svårare att planera. I synnerhet drabbas de som dagligen pendlar till Universitetet och Stockholms östra och de som är beroende av kollektivtrafik och saknar alternativa färdsätt. De tre stombusslinjerna 175, 177 och 178 som trafikerar Mörby station går inte till Stockholms östra som huvudlinje. De går istället tvärgående i regionen och är därmed inte ett alternativ för resenärer som ska vidare mot Stockholms innerstad. Utifrån ett jämlikhetsperspektiv medför den begränsade tillgängligheten till bussförbindelser, på grund av trappor och nivåskillnader, även exempelvis att vissa äldre, personer med olika funktionsnedsättningar samt föräldrar med barnvagn får sämre förutsättningar att resa. Resenärer 71 (102) i behov av en tillgänglig väg är således hänvisade till byte till tunnelbanan och en relativt lång gångväg på omkring 8 minuter. Den långa gångvägen kan i sig utgöra såväl ett fysiskt som mentalt hinder för många. Även trygghetsupplevelsen på resan kan påverkas av de längre och delvis otydliga gångstråken mellan Mörby station och Danderyds sjukhus, särskilt kvällstid. Grupper som redan känner sig otrygga i kollektivtrafiken i högre grad, såsom kvinnor, äldre, barn och personer med funktionsnedsättning, riskerar att påverkas mest. Eftersom kvinnor som grupp reser mer kollektivt än män påverkas de i högre grad av mer komplexa och tidskrävande byten samt otrygga miljöer. Läs om effekter och konsekvenser för barn och unga i Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan, avsnitt 6.1.2.6. 5.2.1.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Studera möjligheten att sätta in skyttelbussar som ersätter Roslagsbanan mellan Mörby – Stockholms östra, eventuellt med en förlängning till Humlegården. Dessa skulle förslagsvis avgå från Djursholms Ösby som är en lämpligare plats än Mörby, med bättre tillgänglighet för byten mellan Roslagsbanan och bussar på Ösbyvägen. Om bussarna avgår i direkt anslutning till stationerna upplevs de som en naturlig förlängning av Roslagsbanan snarare än ett avbrott i resan. Detta är särskilt viktigt eftersom Roslagsbanan bär en stark regional identitet som smalspårig förortsbana med historiska rötter och tydlig lokal prägel. 5.2.2 Arbetsområde Station Universitetet och Roslagsvägen Vid station Universitetet kommer omfattande arbeten att utföras i samband med den tunnelmynning och tråg som byggs söder om stationen. Planerad användning av arbetsområdet är bland annat trafikomläggning, byggnation av teknikbyggnad, tråg inkl. spontning, jordschakt och bergschakt samt betongtunnel och tunnelpåslag. Inom arbetsområdet kommer även arbete med VA-anläggning samt rivningsarbeten ske. VA-lösningar utreds fortfarande och i samrådet redovisas markanspråk för flera alternativa lösningar. Arbetsområdet utgörs av befintlig station Universitetet, banvall, del av Roslagsvägen, gång- och cykelbanor samt grönytor i närområdet. Figur 42 visar det planerade arbetsområdet vid Universitetet. Enligt nuvarande bedömningar kommer området att tas i anspråk under fem år. 72 (102) Figur 42. Planerat markanspråk ovan jord för arbetsområden vid Universitetet. Ytor som tillhör Lilla Frescati Koloniförening och idag används för odling, på den västra sidan av Roslagsbanan vid Universitetet, planeras att tas i anspråk under byggtiden. Byggtiden kan också innebära flera typer av påverkan på naturmiljön i nationalstadsparken. VA-lösningar utreds fortfarande och i samrådet redovisas markanspråk för flera alternativa lösningar. Ett alternativ för dagvattenbortledning innebär att dagvatten pumpas från en pumpstation vid spårtunnelns tunnelmynning till Laduvikens vattenpark i Lilla Frescati. Anläggning av alternativet innebär schaktning i Baron Rålambs väg som utgör en viktig länk för gående och cyklister mellan campus Frescati och Albano, se Figur 42. Vid byggnation av schaktet för tunneln kan trafiken på Roslagsvägen antingen komma att stängas av helt eller delvis under delar av arbetet. Trafiken leds, i det senare fallet, om på temporära broar över schaktet för att på så vis möjliggöra två körfält öppna i varje riktning samt en gång- och cykelväg under byggtiden. Arbetet kommer att ske i fem etapper: • Etapp 0: I etapp 0 rivs järnvägsbron över Roslagsvägen och trafikomläggningar föreslås nattetid då halva vägen stängs av och andra halvan av vägen används för motorfordonstrafik i båda körriktningarna. På så sätt kan framkomlighet för biltrafiken upprätthållas under arbetet. Gång- och cykeltrafik bedöms inte påverkas i denna etapp. • Etapp 1: I etapp 1 leds all trafik till den östra körbanan vilken breddas för att göra plats för ytterligare ett körfält. Gång- och cykeltrafik leds över från den västra sidan till den östra sidan, där gång- och cykeltrafiken delar på totalt 6 meter. Det norrgående kollektivtrafikkörfältet utgår. • Etapp 2: I etapp 2 leds södergående trafik på en tillfällig bro över schaktet med 2 meter gångbana och drygt 3 meter bred cykelbana. Motorfordonstrafiken har två körfält och 73 (102) separeras mot gång- och cykelbanan med tungavstängning. Den norrgående trafiken samt gång- och cykeltrafik leds på samma plats som i etapp 1 med en 6 meter bred gång- och cykelbana samt två körfält för motorfordonstrafiken. • Etapp 3: I den tredje etappen leds både norr- och södergående trafik på tillfälliga broar över schaktet. Respektive bro och färdriktning har två körfält på drygt 3 meter. • Etapp 4: I etapp 4 leds även gång- och cykeltrafiken på en tillfällig bro över schaktet och schaktarbeten påbörjas mot brofästet och bergväggen på Roslagsvägens östra sida. Gång- och cykeltrafiken får en total bredd på 6,5 meter. • Etapp 5: I etapp 5 krävs en mindre omledning av trafiken i södergående riktning. Gång- och cykeltrafiken återgår till ursprungligt läge längs båda sidor av Roslagsvägen. Figur 43 visar den planerade omledningen av gång- och cykeltrafik i etapp 1–4. I etapp 0 och 5 leds gång- och cykeltrafiken i ursprungligt läge på båda sidor av Roslagsvägen. Figur 43. Lösning som för tillfället studeras för omledning av gång- och cykeltrafik i etapp 1–4. 5.2.2.1 Effekter och konsekvenser Byggarbetena vid Universitetet och längs med Roslagsvägen kommer att påverka människors vardagsliv på olika sätt. Mobilitet och rörelsemönster påverkas av en förändrad trafikmiljö och omledningar som kan innebära längre resvägar, trängre passager, ökad förekomst av tunga fordon och andra faktorer som gör trafikmiljön mer komplex att röra sig i. Gång- och cykelstråken längs Roslagsvägen får en minskad kapacitet och återkommande omläggningar, vilket kan försvåra orienteringen och möjligheten att förflytta sig på ett förutsägbart sätt. Konsekvenserna av detta beror till stor del på hur tidsperioden ser ut för respektive etapp. Sammantaget bedöms påverkan på gång- och cykeltrafiken vara relativt liten, då det är gång- och cykelväg på båda sidor om Roslagsvägen och en sida hålls tillgänglig i alla etapper med god bredd och standard. För vissa grupper kan dock tillgängligheten och tryggheten försämras på grund av längre avstånd, tillfälligt smala gångvägar och omledningar, samt buller och avskärmningar vid byggarbetsplatserna, vilket 74 (102) skapar en mer krävande och komplex trafikmiljö. Det gäller exempelvis verksamma och besökare till Bergianska trädgården, Institutionen för arkeologi och antikens kultur samt Kungliga vetenskapsakademin. I norra delen av området, på den västra sidan om spåren vid station Universitetet, tas gång- och cykelvägen, en stig, odlingslotter samt intilliggande grönytor i anspråk av arbetsområdet. Detta innebär att området inte kommer att kunna nyttjas under byggtiden, vilket påverkar människors möjlighet att röra sig fritt och vistas i miljön. Förlusten av stråk och rekreativa ytor kan påverka mobiliteten samt upplevelsen av området och dess identitet på ett negativt sätt. Den tillfälliga avstängningen av odlingsytor berör koloniföreningen och de som använder ytorna för rekreation och sociala aktiviteter. Även de delar av området som inte påverkas direkt av avstängningar, såsom koloniområdet på den östra sidan om spåren och grönytor, kommer att påverkas av störningar från byggnationen, såsom buller, damning och ökad förekomst av tung trafik. Även om det finns andra bullerkällor i närheten kommer anläggningsarbetet att bidra med en ny typ av buller och påverka ljudmiljön i området i hög grad. Byggtrafiken kommer att nyttja allmän väg och på bron över spåren på Lilla Frescativägen kan det finnas en risk att gångtrafikanter upplever sig trängda vid närvaro av byggtransporter, då utrymmet är begränsat. Sammantaget innebär förändringarna försämrad tillgänglighet och minskade kvaliteter i närmiljön, med risk för konsekvenser avseende folkhälsa för de grupper som i vardagen rör sig, bor eller vistas i området. 5.2.2.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Beakta det höga resandeflödet med busstrafiken utmed Roslagsvägen samt att busslinjerna behöver god kapacitet och god framkomlighet för att fungera som ersättning eller komplettering under perioden då Roslagsbanan är avstängd mellan Mörby och Stockholms östra. • Genomför riktade informationsinsatser till de verksamheter som berörs av störningar från arbetet, såsom trafikomledningar, buller och vibrationer under byggtiden. • Fäst stor vikt vid trygghetsaspekter i planeringen av arbetsområden. Detta är särskilt angeläget på Lilla Frescativägen, där byggtrafik kommer att färdas på en smal körbana samtidigt som oskyddade trafikanter hänvisas till en mycket begränsad gångyta intill. På denna sträcka är det viktigt att säkerställa öppna ytor med goda siktlinjer samt att undvika plank och skyddsavstängningar som skapar skymda hörn eller trånga passager. En god och jämn belysning längs stråket behöver också säkerställas. • Vidta åtgärder på strategiska platser i anslutning till arbetsområden för att stärka insyn, delaktighet, förståelse och trygghet. Det kan exempelvis handla om informationsskyltar som beskriver projektet och pågående arbeten, titthål där förbipasserande kan följa processen samt trygga och säkra platser där människor kan överblicka arbetsområdet. • Minimera byggtransporter under tider på dygnet då många rör sig längs sträckan, exempelvis under morgon- och eftermiddagens högtrafik (kl. 07.00–08.30 samt 15.00–18.00). • I ett alternativ med dagvattenbortledning under Baron Rålambs väg – säkerställ framkomlighet för gående och cyklister under byggtid. 75 (102) 5.2.3 Arbetsområde Albano Arbetsområdet planeras på en yta som idag är oexploaterad (men med planerad exploatering) öster om Roslagsvägen, mellan Greta Arwidssons väg och Frescati Hagväg. Planerat arbetsområde tar även delvis befintlig gång- och cykelbana, på Roslagsvägens östra sida, i anspråk. Planerad användning av arbetsområdet är bland annat uppställning av maskiner, bodar, verkstäder, förråd, kontor och parkering av arbetsfordon. I direkt anslutning till tunnelmynningen för Arbetstunnel Albano planeras schakt och anläggningsarbeten att utföras. Arbetsområdet planeras även att användas för omlastning av bergmassor. För att säkerställa framdrift antas arbetsområdet användas i full skala under hela byggtiden. Gång- och cykelstråket på Roslagsvägens östra sida planeras flyttas något västerut på grund av arbetsområdet. En gångbana med 1,5 meters bredd anläggs på den plats där det i dagsläget finns en refug. Öster om gångbanan anläggs en cykelbana med drygt 2 meters bredd, vilken görs enkelriktad under byggtiden. In- och utfarten från arbetsområdet korsar befintlig gång- och cykelbana. Därför planeras en gång- och cykelpassage anläggas på platsen. Ruddammsvägen föreslås användas för byggtrafik. En möjlig lösning för avledning av både dag- och tunnelvatten är att nya ledningar anläggs i planerad tillfartsväg till servicetunneln i Albano. Därifrån leds dag- och tunnelvattnet i samma sträckning som en planerad dagvattenkanal vidare till befintlig dagvattenanläggning sydost om tunnelmynningen. Figur 44 visar det planerade arbetsområdet norr om Albano. Figur 44. Planerat markanspråk ovan jord för arbetsområde vid Albano. 5.2.3.1 Effekter och konsekvenser För närvarande har området som planeras för arbetsområde inga funktioner av socialt värde. Det finns dock en potentiell risk att utvecklingsplanerna för campusområdet fördröjs om området tas i anspråk under byggtiden för Roslagsbanan. Risken ökar betydligt då arbetsområdet bedöms 76 (102) behövas under en lång tid, uppskattningsvis 13 år. En fördröjning av utvecklingsplanerna kan leda till frustration hos studenter, forskare och boende i student- och gästforskarbostäderna, som kan vara beroende av nya faciliteter för sitt akademiska och sociala liv. För de boende skulle genomförandet av utvecklingsplanerna dessutom innebära en betydande förbättring av närmiljön. Boende i kvarteret Teknikhöjden, som ligger i anslutning till det planerade arbetsområdet, kommer att påverkas av störningar från byggarbeten, maskiner och byggtransporter, såsom ökat buller, vibrationer och damning. Dessa störningar kan medföra konsekvenser som störd sömn och nedsatt koncentration. Särskilt känsliga grupper, såsom barn, kan drabbas extra hårt. Byggverksamheten kan även påverka luftkvaliteten negativt genom utsläpp från transporter samt damning. Astmatiker och andra personer med andningsbesvär är särskilt känsliga för dessa förändringar. Byggtrafiken till och från området kommer huvudsakligen att angöra via infarten från Roslagsvägen, där en ny gång- och cykelpassage anordnas. Att byggtransporterna in till arbetsområdet från Roslagsvägen korsar gång- och cykelvägen innebär ökade risker för olyckor när oskyddade trafikanter och tung trafik möts i denna punkt. Särskilt under perioder med intensiv byggtrafik kan risknivån öka. Risken beror dock på vilken typ av passage som anläggs. Det är även sannolikt att byggtrafik som anländer norrifrån i stället väljer att köra in via Greta Arwidssons väg, eftersom det är i denna signalreglerade korsning som södergående fordon har möjlighet att svänga vänster. Detta medför att byggtrafiken passerar ett gångfartsområde i korsningen mellan Greta Arwidssons väg och Ruddammsvägen. Det är olämpligt att tunga arbetsfordon trafikerar gångfartsområden då dessa ytor i första hand är utformade för oskyddade trafikanter och präglas av låga hastigheter, samspel och blandtrafik. Tunga fordon innebär ökade risker för olyckor, försämrad trygghet samt buller och vibrationer som påverkar miljön negativt. Deras storlek och begränsade sikt kan dessutom skapa otrygga situationer och försämra framkomligheten för gående och cyklister. Roslagsvägen på sträckan söder om Baron Rålambs väg har en viktig funktion som genomfartsled och utgör en huvudförbindelse för biltrafiken i Stockholm, se avsnitt 3.3.3.1 Detta ställer höga krav på framkomlighet, tydliga omledningar och säkra trafiklösningar under byggtiden. Att cykeltrafiken enkelriktas förbi arbetsområdet innebär att cyklister i södergående riktning behöver korsa Roslagsvägen vid upprepade tillfällen – först vid Baron Rålambs väg och därefter vid Greta Arwidssons väg när cykelvägen vid Bellevue stängs av till följd av arbetsområdet. Korsningarna sker vid signalreglerade passager, vilket medför begränsad framkomlighet, ökade väntetider och därmed förlängd restid. Omledningen innebär även fler konfliktpunkter mellan cykeltrafik och motorfordonstrafik, vilket kan påverka trafiksäkerheten negativt, särskilt under högtrafik. Den försämrade framkomligheten riskerar att minska cykelvägens attraktivitet som pendlingsstråk vilket tillsammans med övriga arbetsmoment som påverkar Roslagsvägen, riskerar att ge negativa konsekvenser för mobilitet och folkhälsa. 5.2.3.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Utforma gång- och cykelpassagen vid byggtrafikens infart till arbetsområdet på Ruddammsvägen så att trafiksäkerhet och tydlighet i mötet mellan oskyddade trafikanter och byggtransporter prioriteras. Säkerställ god sikt i gång- och 77 (102) cykelpassagen samt tydlig skyltning och vägmarkeringar som vägleder såväl byggtrafik som gång- och cykeltrafik genom konfliktpunkten. • Överväg kompletterande åtgärder, såsom vaktlösning eller tillfällig signalreglering, under skeden med intensiv byggtrafik för att stärka trafiksäkerheten och framkomligheten för oskyddade trafikanter. • Reglera byggtrafik som passerar gångfartsområdet i korsningen mellan Greta Arwidssons väg och Ruddammsvägen med tidsstyrning för att minimera konflikter med gång- och cykeltrafik, exempelvis genom att transporter begränsas under morgonens och eftermiddagens högtrafik (kl. 7.00-8.30 samt 15.00-18.00). • Se över möjligheten att dubbelrikta cykeltrafiken förbi arbetsområdet. En kortare sträcka med en cykelbanebredd på drygt 2 meter bedöms vara tillräcklig, eftersom cykeltrafiken huvudsakligen är riktad åt ett håll i taget – söderut under morgonen och norrut under eftermiddagen. 5.2.4 Arbetsområde Bellevue Arbetsområde Bellevue knyter an till Arbetstunnel Bellevue och utgör en del av Bellevueparken strax väster om Roslagsvägen, mellan Brunnsviksvägen och Roslagstullsrondellen. Arbetsområdet kommer att nyttjas för arbeten med tunneldrivning, tillfälliga installationer, verkstäder, kontor, parkeringar med mera. Markanspråket för arbetsområdet innefattar grönytor och gång- och cykelbana i direkt anslutning till nuvarande tunnelmynning. Enligt nuvarande bedömningar tas området i anspråk under 13 år. Figur 45 visar det planerade arbetsområdet vid Bellevue. Figur 45. Planerat markanspråk ovan jord vid Bellevue. 78 (102) Gång- och cykelstråket på Roslagsvägens sydvästra del stängs av och föreslås ledas över till den nordöstra sidan i höjd med Brunnsviksvägen. Vid denna plats planeras det för ett nytt övergångställe med cykelpassage. Gående och cyklister leds tillbaka vid befintlig passage vid Roslagstullsrondellen. Brunnsviksvägen kommer fortsatt att vara tillgänglig under byggtiden. Biltrafiken påverkas inte av arbetsområdet. Figur 46 visar den planerade omledningen av gång- och cykeltrafiken vid Bellevue. Figur 46. Lösning som för tillfället studeras för omledning av gång- och cykeltrafik vid Bellevue. 5.2.4.1 Effekter och konsekvenser De grönytor som tas i anspråk nedanför Bellevueparken under byggtiden bedöms inte påverka människors möjlighet till rekreation, eftersom området intill Roslagsvägen inte är en plats där människor vanligtvis uppehåller sig. Upplevelsen av den gröna parkmiljön från Roslagsvägen kommer visserligen att förändras under byggtiden, men miljön präglas redan idag av ett storskaligt trafiklandskap. Eftersom området tidigare användes vid byggnationen av Norra länken, är bedömningen att det finns en acceptans för arbetsområdet i detta läge. Byggarbetena kommer också att generera buller som framförallt bedöms sprida sig ut mot vattnet och påverka båtklubbarna, fotbollsplanen och andra rekreationsmiljöer. Buller kommer troligtvis att nå utomhusmiljöerna i hela Hagaparken under vissa perioder under byggtiden. De byggnader som påverkas av buller, exempelvis Studenthuset, bedöms vara väl bulleranpassade redan på grund av läget vid motorvägen. Brunnsviksvägen planeras att vara tillgänglig under byggtiden, vilket är positivt då den utgör en mycket viktig länk för pendlingscyklister samt angöring för bilförare som ska besöka Bellevue bollplan. 79 (102) 5.2.4.2 Medskick tillkommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Säkerställ i första hand god framkomlighet för bussar i linjetrafik och cyklister. • Se över möjligheten att dubbelrikta cykelstråket förbi arbetsområdet vid Albanova. En sådan lösning skulle göra det möjligt för cyklister att färdas på samma sida av Roslagsvägen hela sträckan mellan Roslagstull och Frescati. Vid en sådan lösning är det önskvärt att den rekommenderade minimibredden säkerställer att tre cyklister kan färdas i bredd, så att omkörningar kan ske även vid möten. • Fortsätt säkerställ en öppen passage till Brunnsviksvägen vid planering av arbetsområdet söder om Brunnsviksvägen på den västra sidan av Roslagsvägen. • Roslagsvägen har höga hastigheter och mycket stora trafikflöden med cirka 20 000 fordon per dygn. Den höga trafikbelastningen innebär ökade risker vid korsning och ställer höga krav på exempelvis siktförhållanden, förstärkt belysning och tydlig reglering. Reglera passagen med trafiksignaler som har separata signaler för gång- och cykeltrafik och komplettera med en bred mittrefug med vilplan. 5.3 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden 5.3.1 Påverkan på Odenplans befintliga stationer Vid Odenplan ska gångar och rulltrappor koppla ihop Roslagsbanan med de två befintliga stationerna, den för tunnelbanans Gröna linje och den för Citybanan, samt med biljetthall. Buller kan förväntas nå befintliga plattformar under byggarbetet. Det kan också komma att bli fasta sprängtider med kortvariga avbrott i tågtrafiken. 5.3.1.1 Effekter och konsekvenser Odenplan är en central knutpunkt för kollektivtrafiken, där många busslinjer och andra trafikslag möts. När busstrafiken påverkas av tillfälliga trafiklösningar med tidsfördröjningar riskerar det att få betydande spridningseffekter i hela kollektivtrafiknätet. Under byggtiden kan buller och störningar påverka resenärernas trivsel och skapa stress och irritation, vilket kan påverka vardagslivet och upplevelsen av resandet med kollektivtrafiken. Tillfälliga avbrott i tågtrafiken och förseningar kan skapa osäkerhet för pendlare och påverka arbetet och fritiden på ett negativt sätt. Dock bedöms risken för negativa effekter och konsekvenser på sociala värden till följd av kortvariga avbrott som liten, men risken beror på hur ofta och under hur lång tid som störningar förekommer. 5.3.1.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. 80 (102) • Använd tydlig skyltning och kommunikation som ökar förståelsen för störningens orsaker under byggtiden. • Ta hänsyn till de stora resenärsflödena vid Odenplan när trafikavstängningar planeras och genomförs. • Minimera störningar och säkerställ att resenärerna kan ta sig fram på ett effektivt och tryggt sätt med noggrann planering och samordning, särskilt under rusningstrafik. • Kommunicera med allmänheten kring nya effektiva förbindelser och attraktiva resenärsmiljöer för att skapa acceptans kring störningar. Det finns en trötthet hos invånarna efter många år av infrastrukturprojekt såsom Citybanan och Nya Tunnelbanan till Arenastaden. 5.3.2 Arbetsområde Odenplan torg Arbetsområdet på Odenplan torg planeras ta stora delar av torget i anspråk och inkluderar även Odengatan i anslutning till Odenplan. I arbetet har olika alternativ vad gäller arbetsområdets utbredning och lokalisering utretts. Utifrån tekniska förutsättningar och genomförbarhet bedöms dock handlingsutrymmet vara begränsat. Syftet med arbetsområdet är att kunna anlägga Roslagsbanan station Odenplans södra anslutning mot Odenplans befintliga biljetthall. Delar av anslutningen ligger ovan berg, i jord, vilket medför arbete i öppet schakt. En omfattande trafikomläggning kommer att ske på platsen. Tillgänglighet till stationsentrén på torget samt tillgänglighet till samtliga fastigheter runt torget kommer att säkerställas genom hela genomförandet. Enligt nuvarande bedömningar kommer området tas i anspråk under fem år. Arbetsområdet planeras nyttjas för arbetsmaskiner, arbetsbodar, verkstäder, förråd, materialupplag med mera. Figur 47 för planerat arbetsområde vid Odenplan. Figur 47. Planerat markanspråk ovan jord vid Odenplan. 81 (102) Olika trafiklösningar utreds fortlöpande inom ramen för den pågående projekteringen. Den trafiklösning som för tillfället studeras vad gäller arbetsområdets utbredning och omledningar innebär bland annat att Odengatans körfält för bil- och busstrafik stängs av mellan Upplandsgatan samt Gyldéngatan. Avstängningen påverkar befintligt hållplatsläge G och F. I den norra delen av torget når det planerade arbetsområdets avstängning fram till byggnaden för tunnelbanans och Citybanans entréer. Den sydöstra entrén behöver stängas men i övrigt hålls samtliga entréer öppna, se Figur 48. Den östgående motorfordonstrafiken planeras i nuvarande studerat alternativ ledas om via Västmannagatan, Tegnérgatan/Tegnérlunden och Sveavägen. Omledningen innebär att ett stort antal övergångsställen behöver passeras (24 stycken istället för 6 stycken idag) samt att Drottninggatan, som är skyltad gågata med mycket höga gångflöden, behöver korsas. Västgående trafik planeras ledas via Sveavägen, Vanadisvägen och Västmannagatan. Vanadisvägen kan komma att användas för busstrafik. Den västgående busstrafiken föreslås ledas om från Odengatan till Karlbergsvägen. I östgående riktning på Odengatan försvinner en parkeringsplats för rörelsehindrade. Cykeltrafiken kan i huvudsak behålla sina befintliga stråk i studerat alternativ. Passagen på Odengatan vid Norrtullsgatan föreslås dock smalnas av till cirka 4 meter och utformas som en gemensam yta för gång- och cykeltrafik, där den begränsade tillgängliga bredden fördelas jämnt mellan trafikslagen. En avskiljning föreslås mellan gångbanan och cykelbanan liksom skyltning som uppmärksammar trafikanterna om denna flaskhals. För gående begränsas ytan på torget avsevärt då stora delar tas i anspråk av arbetsområdet. En yta på cirka 2 meter lämnas för gående mellan hållplatsläge C, övergångsstället för Karlbergsvägen mot Norrtullsgatan och den övriga gångytan. Det befintliga övergångsstället från Norrtullsgatan över Odengatan planeras ersättas med ett nytt något längre österut. Passage för gång- och cykeltrafik kommer att möjliggöras på Odengatan mellan arbetsområdets gräns och befintliga byggnader. Gående kommer även kunna röra sig runt arbetsområdet i ytterkant mot Upplandsgatan. Det planeras för byggbodar där gående kan passera under bodarna. På torgets norra och västra del lämnas en passage för gående mellan arbetsområdet och körbanan på Karlbergsvägen respektive Upplandsgatan. Figur 48. Arbetsområdets påverkan på befintliga stationer och hållplatser. 82 (102) 5.3.2.1 Effekter och konsekvenser Planerat arbetsområde vid Odenplan kommer att ha en mycket stor negativ påverkan på trafiken i området under flera års tid, med risk för effekter och konsekvenser på sociala värden. Odengatans avstängning samt trafikomläggningar innebär att invånare och besökare i området måste anpassa sina resvägar, vilket kommer leda till längre restider och risk för trängsel och köbildning på alternativa vägar. Risken för olyckor ökar också när oskyddade trafikanter korsar vägar med motorfordonstrafik vid flera platser. Trafikomläggningarna, med ökad trafikmängd på lokalgator, kommer även att påverka stadsmiljön på dessa platser med ökade nivåer av buller och luftföroreningar, vilket har negativa effekter och konsekvenser för människors hälsa. För gående minskar vistelseytorna på torget betydligt när stora delar tas i anspråk av arbetsområdet. Begränsade gångytor kan skapa trängsel och minska tillgängligheten, särskilt för personer med funktionsnedsättning eller familjer med barnvagn. Odenplan är en plats med stora gångflöden där resenärer idag rör sig i flera riktningar över torget mellan hållplatser respektive entré till tunnelbana och Citybanan. I Stockholms stads planeringsstöd ”Planera för gående” rekommenderas en bredd på 5 meter för gångflöden som överstiger 10 000 gångtrafikanter per dygn. Den planerade ytan på cirka 2 meter mellan hållplatsläge C, övergångsstället över Karlbergsvägen mot Norrtullsgatan och den övriga gångytan är smalare än så. Den minskade vistelseytan på torget kan även påverka sociala interaktioner samt rörelsefriheten runt torget och närliggande gator. I dialogen beskrev unga torget som en viktig mötesplats. När stora delar av torget tas i anspråk för byggarbete minskar möjligheten för ungdomar att samlas på en öppen och välkomnande plats. Otryggheten på torget riskerar att öka under byggtiden då arbetsområdet med plank, stängsel och byggbodar där gående passerar under bodarna försämrar sikten och överblicken, minskar orienterbarheten och skapar trånga passager med minskat antal alternativa vägar. Trängsel uppfattas ofta särskilt otryggt av barn och kvinnor. Buller och andra störningar från byggarbeten och transporter kan också skapa otrygghet då det maskerar andra ljud och således försämrar uppfattningen om omgivningen samt kan bidra till känslor av isolering och stress. Bostäder och verksamheter runt Odenplan kommer också att påverkas av bullerstörningar under en lång tid, vilket innebär en risk för negativa effekter och konsekvenser på människors hälsa. Buller kan leda till störd sömn, koncentrationssvårigheter och minskad trivsel. Vissa grupper, exempelvis barn, är särskilt känsliga för buller vilket gör att buller kan påverka barns förmåga till inlärning, med sämre skolprestationer som konsekvens. Odengatan vid Norrtullsgatan föreslås smalnas ner till cirka 4 meter och delas lika mellan gång- och cykeltrafik vilket är smalare än vad som rekommenderas i Stockholms stads planeringsstöd ”Planera för gående”. Sammantaget bedöms arbetsområdet vid Odenplan medföra en påtaglig och långvarig påverkan på trafik, stadsmiljö och sociala värden i området under flera års tid. Avstängningen av Odengatan och de omfattande trafikomläggningarna väntas påverka framkomligheten för såväl gång-, cykel- och kollektivtrafik som motorfordon. För gående och resenärer som nyttjar torget bedöms påverkan bli särskilt märkbar. Vistelseytorna på torget minskar när delar av platsen tas i anspråk för byggverksamhet, samtidigt som de kvarvarande gångytorna i vissa delar blir begränsade i förhållande till intentionerna i Stockholms stads planeringsstöd ”Planera för gående”. Den ökade belastningen på omkringliggande lokalgator medför även högre nivåer av buller och luftföroreningar, vilket påverkar boendemiljö och människors hälsa negativt. Arbetsområdet vid Odenplan bedöms medföra påtagliga konsekvenser för framkomlighet, trafiksäkerhet, tillgänglighet, stadsmiljö och sociala värden under byggtiden. Mot denna bakgrund 83 (102) är det angeläget att den fortsatta planeringen lägger särskild vikt vid åtgärder som kan minska påverkan på fotgängare och andra oskyddade trafikanter. 5.3.2.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Vidta skyddsåtgärder för att öka trafiksäkerheten samt för att minska negativ hälsopåverkan från buller, vibrationer och luftföroreningar från arbete, arbetsfordon och damning. Ta särskild hänsyn till barn, äldre och personer med funktionshinder. • Genomför informationsaktiviteter riktade mot boende och verksamheter som påverkas av störningar från arbetsområden under byggtiden. • Överväg om det behövs informatörer och ledsagare på plats på Odenplan under byggtiden. • Beakta trygghetsaspekten vid planeringen av arbetsområden med öppna ytor och goda siktlinjer. • Undvik att plank och byggnader skapar skymda och mörka hörn eller trånga gångar, där människor kan uppleva sig utsatta. Säkerställ en god och jämn belysning i rörelsestråk samt god orienterbarhet genom rumslig utformning, tillgänglig skyltning och information. • Vidta åtgärder på strategiska platser intill arbetsområden för att stärka insyn, delaktighet, förståelse och trygghet. Det kan exempelvis handla om informationsskyltar eller utställningslokaler som berättar om projektet och vad som händer på platsen. Titthål kan anordnas där nyfikna kan följa arbetet och barn och unga kan vara delaktiga i utsmyckning av plank. Odenplan skulle kunna lämpa sig väl för en informationskiosk om projektet och utformning av de framtida resenärsmiljöerna • Överväg även att skapa trygga och säkra platser där människor kan blicka ut över arbetsområdet. Dessa kan användas för guidade visningar och studiebesök. Digitala visningar av byggarbetsplatsen och live-kameror kan också användas för att öka människors insyn i byggnationen och därmed förståelse för störningarnas orsaker. • Kommunicera om byggtid, omledningar och alternativa vägar via skyltning, webbsida och sociala medier för att minska stress och frustration hos resenärer och andra som vistas i närheten av byggplatsen. • Minimera byggtransporter under tider på dygnet det redan är trångt på platsen, exempelvis under morgon- och eftermiddagens högtrafik (kl. 07.00–08.30 samt 15.00–18.00). • Studera om ytan på Odengatan vid Norrtullsgatan som föreslås minskas till cirka 2 meter för gående och cyklister, kan breddas. Se över möjligheterna att utöka ytan för gående i det sydöstra hörnet av torget. • Studera om ytan på cirka 2 meter för gående på torget kan utökas. Se över möjligheterna att justera arbetsområdets utbredning mellan hållplats C och övergångsstället över Karlbergsvägen för att frigöra ytterligare yta för gående. 84 (102) • Fortsätt beakta höga gångflöden och särskilt intensiv gångtrafik vid övergångsställen där resenärer byter mellan olika trafikslag vid trafikavstängningar, omledningar och avsmalningar av gångytor. Enligt Stockholms stads handbok ”Planera för gående” rekommenderas ett minsta breddmått om minst 5 meter vid höga gångflöden såsom vid Odenplan. • Fortsätt ta hänsyn till höga cykelflöden på Odengatan vid trafikavstängningar och omledningar. Om omledningen är långvarig bör den alternativa sträckan vara så kort som möjligt och uppfylla standardkraven för primära cykelstråk i Stockholms stads cykelplan. 5.3.3 Arbetsområde Gyldéngatan och Observatorielunden För anläggandet av brandgasschakt i Observatorielundens slänt planeras ett arbetsområde på del av vistelseytan utanför Observatorielundens skola samt i en del av slänten upp till Observatorielunden. Arbetsområdet vid Observatorielunden innebär ingen omledning av bil- eller cykeltrafik. Ingen kollektivtrafik trafikerar området. I anslutning till arbetsområdet har Observatorielundens skola lokaler för högstadieelever (Odengatan 63/Gyldéngatan 3) och Stockholms kulturskolan sina lokaler (Odengatan 61). Området mellan Kulturskolan och Observatorielundens skola är en skolgård planerad som ett grönt stråk mellan Observatorielunden och Odengatan. Det pågår diskussioner om att lägga ned Observatorielundens skola på grund av minskat barnantal. Det finns ordnade platser för umgänge i form av bänkar och bord. Arbetsområdet planerade utbredning tar delar av gården i anspråk, samt rampen till Observatorielundens skolentré. Från Gyldéngatan leder två trappor till Observatorielundens parkområde varav den östra kommer bli otillgänglig till följd av arbetsområdet. Gångtrafikanter kan istället använda den västra trappan. Byggtransporter kommer ske från och till arbetsområdet via Gyldéngatan. Enligt nuvarande bedömningar kommer området att tas i anspråk under ett år. Figur 49. Planerat markanspråk ovan jord vid Observatorielunden. 85 (102) 5.3.3.1 Effekter och konsekvenser Anläggningen av brandgasschaktet påverkar tillgängligheten till grönytorna i Observatorielunden, då en av trapporna blir otillgänglig. Dock bedöms påverkan som relativt liten då det finns en alternativ väg. För gående från Stadsbiblioteket blir vägen något längre. Arbetsområdets utbredning och dess transporter kan påverka platsens trygghet och tillgänglighet. Tillgängligheten för barn och personal med Gyldéngatan 3 som målpunkt försämras kraftigt då byggnadens ramp tas i anspråk. 5.3.3.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Utred möjligheterna att minska arbetsområdet så att rampen till Observatorielundens skola fortsatt kan användas. • Säkerställ tillgängligheten för verksamheter i anslutning till arbetsområdet. • Kommunicera tidplan för avstängningar och störningar med skolan och den verksamhet som flyttar in efter skolans eventuella nedläggning. 5.4 Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen 5.4.1 Arbetsområde Torsgatan Arbetsområdet planeras anläggas söder om Torsgatan med början strax öster om Sabbatsbergsvägen och avslut strax öster om Barnhusbron. Arbetsområdets planerade utbredning kommer kräva trafikomledningar och kan komma att inkräkta på olika trafikslag, befintliga träd och parkeringsplatser. Olika trafiklösningar utreds vidare under pågående projektering. Dock planeras två körfält i möjligaste mån hållas öppna under byggtiden. Undantaget är en kortare period då arbetsområdet eventuellt kan behöva utökas på grund av tillfälligt spontarbete. Om spontarbete behöver utföras, skulle ett körfält temporärt behöva tas i anspråk och Torsgatan enkelriktas. Bussar som trafikerar Torsgatan bedöms inte påverkas. Olika trafiklösningar utreds fortlöpande inom ramen för den pågående projekteringen. Den trafiklösning som för tillfället studeras vad gäller arbetsområdets utbredning och omledningar innebär att gång- och cykelstråket på Torsgatans södra sida tas i anspråk och gående och cyklister leds om till gatans norra sida via befintlig gång- och cykelpassage strax väster om Sabbatsbergsvägen. Gångbanan, som i dagsläget har en bredd om cirka 3 meter, minskas i väst till cirka 2,5 meter. Under Barnhusbron smalnar gångbanan av till drygt 2 meter och på en cirka 30 meter lång sträcka understiger bredden 2 meter för att bli 1,5 meter vid den smalaste punkten. Avsmalningen sker till förmån för cykelbanan, som breddas från drygt 2 meter till 3 meter och samtidigt dubbelriktas. Ett nytt övergångsställe med tillhörande cykelpassage anläggs cirka 40 meter öster om Barnhusbron. Det södra körfältet planeras tas bort och befintliga parkeringsplatser och träd i gatan tas bort för att inrymma ett nytt körfält för motorfordonstrafiken i västlig riktning. Det är i huvudsak boendeparkering samt en parkeringsplats för rörelsehindrade som påverkas. Under en kortare period behöver ett körfält tas bort och trafiken enkelriktas. In- och utfarter för ambulans är lokaliserade till andra sidan av sjukhusområdet och bedöms därför inte påverkas av byggtrafik till 86 (102) och från arbetsområdet. Enligt nuvarande bedömningar kommer området längs Torsgatan att tas i anspråk under 13 år. Figur 50 visar det planerade arbetsområdet på Torsgatan och Figur 51 visar planerad omläggning av gång- och cykeltrafik. I Figur 50 visas även planerat markanspråk för arbetsområde Sabbatsberg som hanteras i avsnitt 5.4.2. Figur 50. Planerat markanspråk ovan jord för arbetsområde längs Torsgatan. Figur 51. Lösning som för tillfället studeras för omledning av gång- och cykeltrafik på Torsgatan. 87 (102) 5.4.1.1 Effekter och konsekvenser Omledningen av gående och cyklister innebär att gång- och cykeltrafiken koncentreras till Torsgatans norra sida, vilket ökar flödena på en redan relativt smal yta. Den reducerade gångbanebredden, särskilt under Barnhusbron där bredden understiger 2 meter och som minst uppgår till 1,5 meter, innebär begränsat utrymme för möten mellan gående. Detta kan leda till trängsel, svårigheter för personer med barnvagn, rullstol eller andra hjälpmedel samt ökad risk för konflikter mellan gående som tvingas kliva ut i cykelbanan. En gångbanebredd på endast 1,5 meter innebär även betydande svårigheter för underhåll. Att cykelstråket dubbelriktas medför en ökad komplexitet då cyklister möter varandra samtidigt som de passerar gående i nära anslutning. Särskilt vid korsningar finns risk för missförstånd och korsande rörelser. Omledningen innebär även att cyklister i östergående riktning behöver korsa gatan vid två tillfällen, vilket innebär att cyklisternas färdväg blir mindre direkt och mer tidskrävande. Ur trafiksäkerhetssynpunkt innebär passagerna en konfliktpunkt mellan cyklister och motorfordon. Särskilt utmanande kan situationen bli i rusningstid då trafikflödena är höga och samspelet mellan olika trafikslag är komplext. För mindre erfarna cyklister, barn och äldre kan två korsningar upplevas som otrygga, vilket kan påverka viljan att använda stråket under byggtiden. 5.4.1.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Beakta att det saknas alternativa färdvägar till Torsgatan för cyklister som cyklar i nordsydlig riktning mellan Sankt Eriksplan och Stockholm city vid trafikavstängningar och omledningar av cykeltrafiken. • Anordna omledningen på motsatt sida av gatan och säkerställ att standardkrav för primära cykelstråk i Stockholms stads cykelplan uppfylls. • Eftersträva minst 2,5 meter fri bredd för gångbanor och säkerställ att 2 meter utgör absolut lägsta bredd för att undvika trängsel samt underlätta underhåll. • Utred om körfältsbredden kan minskas något på aktuell sträcka för att säkerställa 2 meter som lägsta bredd på gångbanan under Barnhusbron. • Säkerställ fri gångbanebredd utan hinder såsom gatumöbler, stolpar och andra fasta objekt. • Undersök möjligheterna att skapa en tydlig och konsekvent separering mellan gångyta och cykelyta då cykelbanan dubbelriktas och breddas till cirka 3 meter. Använd markeringar och färgsättning för att tydliggöra vad som är gångbana respektive cykelbana. • Utforma den nya passagen öster om Barnhusbron på samma sätt som den befintliga passagen vid Sabbatsbergsvägen, det vill säga med en upphöjd gång- och cykelpassage som ger en hastighetssäkring för motorfordon. Utforma passagen med god sikt i båda riktningar, tillräcklig bredd för dubbelriktad cykeltrafik, taktila ledstråk och anpassning för personer med synnedsättning samt god belysning, särskilt med hänsyn till närheten till bron. 88 (102) • Säkerställ god och kontinuerlig information om omledningen genom tydlig skyltning i god tid före korsningspunkterna, undvik tvära kurvor i omledningen, och säkerställ att byggstängsel inte skapar dolda hörn eller försämrad sikt. 5.4.2 Arbetsområde Sabbatsberg Arbetsområde Sabbatsberg utgörs i dag av en parkeringsyta vid Sabbatsbergs sjukhus som kantas av gräsytor med träd och planeras att användas som ett komplement till Arbetsområde Torsgatan för exempelvis lagring av byggmaterial och uppställning av kontorsbodar. Parkeringen har idag platser både för besökande till sjukhuset och anställda på sjukhuset. Vissa parkeringsplatser behöver tas bort och eventuellt sker en omfördelning mellan besöks- och personalparkering. För att skapa en bättre förståelse för hur parkeringen används idag har en parkeringsinventering genomförts inom området, se avsnitt 3.3.4. Analysen av parkeringsinventeringen pekar på behovet av att ersätta de personalparkeringar som tas i anspråk. Samtidigt bedöms vissa parkeringsytor som idag används för besöksparkering kunna omdisponeras för detta ändamål. Enligt nuvarande bedömningar kommer området att tas i anspråk under nio år. Figur 52. Planerat markanspråk ovan jord för arbetsområde vid Sabbatsberg. 5.4.2.1 Effekter och konsekvenser Eftersom endast hälften av besöksparkeringen nyttjas i dagsläget bedöms omdisponeringen i normalfallet inte leda till kapacitetsbrist. Det finns en buffert i systemet som kan absorbera överflyttningen av personalparkering. Det är dock viktigt att notera att beläggningen kan variera över dygnet, veckan och året och att tillfälliga toppar, till exempel särskilda mottagningstider, evenemang eller perioder med hög vårdbelastning, kan leda till att kapaciteten bli mer ansträngd. Mot bakgrund av att endast hälften av besöksparkeringen nyttjas i nuläget, bedöms konsekvenserna som måttliga. 89 (102) 5.4.2.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Följ upp parkeringssituationen över tid för att säkerställa att begränsningar inte uppstår på sikt och att tillgängligheten till sjukhusområdet fortsatt kan upprätthållas. • Säkerställ att tillgången till tillgänglighetsanpassade parkeringsplatser inte påverkas negativt och att tydlig information ges i god tid före förändringen. 5.4.3 Påverkan på T-Centralens befintliga stationer Vid T-Centralen ska gångar och rulltrappor koppla ihop Roslagsbanan med befintliga stationer, Citybanan, tunnelbanans Gröna, Röda och Blåa linjer samt med biljetthall. Buller kan förväntas nå plattformarna under byggarbetet. Det kan också komma att bli fasta sprängtider med kortvariga avbrott i tågtrafiken. Avstängningar kommer att påverka Blåa linjen och omfattningen av dessa beror av exempelvis byggmetod, tekniska förutsättningar och framdrift i projektet. 5.4.3.1 Effekter och konsekvenser Under byggtiden kan buller och störningar påverka resenärernas trivsel och skapa stress och irritation, vilket kan påverka vardagslivet och upplevelsen av resandet med kollektivtrafiken. Tillfälliga avbrott i tågtrafiken och förseningar kan skapa osäkerhet för pendlare och påverka arbetet och fritiden på ett negativt sätt. Dock bedöms risken för negativa effekter och konsekvenser på sociala värden till följd av kortvariga avbrott som liten, men risken beror på hur ofta och under hur lång tid som störningarna förekommer. Stockholmarna har dock upplevt många år av byggnationer i det offentliga rummet och det finns risk för trötthet som kan bemötas med kommunikation kring nya smidiga förbindelser och attraktiva resenärsmiljöer. Generellt är bedömningen att kollektivtrafikmiljöerna vid T-Centralen är så pass intensiva och vistelsen på stationen för en genomsnittlig resenär så pass kort att påverkan inte har betydande konsekvenser. 5.4.3.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Skylta och kommunicera extra tydligt kring störningar och avspärrningar. • Skapa förväntan kring den förbättrade kollektivtrafiken. 5.4.4 Arbetsområde Mäster Samuelsgatan För att möjliggöra byggnation av luftutbytesschakt på Mäster Samuelsgatan föreslås arbetsområde i direkt anslutning till planerat schakt. Olika trafiklösningar utreds fortlöpande inom ramen för den pågående projekteringen. Den trafiklösning som för tillfället studeras vad gäller arbetsområdets utbredning och omledningar innebär att arbetsområdet planeras på Mäster Samuelsgatans körbana och del av gångbana mellan Slöjdgatan och Drottninggatan. Omledning av bil- och cykeltrafik planeras. Ingen kollektivtrafik trafikerar sträckan. Gångtrafik planeras att vara möjlig på båda sidor av gatan. 90 (102) En del av övergångsstället i korsningen Drottninggatan/Mäster Samuelsgatan planeras för närvarande att tas i anspråk. Samtidigt innebär planerat arbetsområde en trafikavstängning för bilister och cyklister längs Mäster Samuelsgatan mellan Slöjdgatan och Drottninggatan. Gångbanorna på Mäster Samuelsgatan minskar till cirka 2 meter i bredd på båda sidor. Motorfordonstrafik i östlig riktning leds om via Vasagatan, Olof Palmes gata, Sveavägen, Tegnérgatan och Döbelnsgatan vidare till Malmskillnadsgatan. Västgående trafik leds om via Malmskillnadsgatan, Brunkebergstorg, Vattugatan, genom Klarakvarteren och vidare till Vasagatan. Cyklister leds om i båda riktningar via Klara norra kyrkogata, Klarabergsgatan in på Sergelsgatan genom Grytgjutargången och tillbaka mot Slöjdgatan. Enligt nuvarande bedömningar kommer området att tas i anspråk under ett år. Se Figur 53 för planerat arbetsområde på Mäster Samuelsgatan. Figur 53. Planerat markanspråk ovan jord för arbetsområde på Mäster Samuelsgatan. 5.4.4.1 Effekter och konsekvenser Trafikomläggningen på Mäster Samuelsgatan innebär en ökad trafikmängd på lokalgator som normalt inte är dimensionerade för sådana volymer. Det finns en betydande risk för köbildning och försämrad framkomlighet, särskilt under rusningstid. Omledningen av trafik påverkar också stadsmiljön på dessa lokalgator med ökade nivåer av buller och luftföroreningar, vilket har negativa effekter och konsekvenser för människors hälsa. För gående kan de begränsade gångytorna orsaka trängsel och minska tillgängligheten, särskilt för personer med funktionsnedsättning eller familjer med barnvagn. Mäster Samuelsgatan är en plats med höga gångflöden. Stockholms stad har uppgifter om gångflöden från 2017 som visar på 10 000–18 000 gående per dygn på den aktuella sträckan. I Stockholms stads planeringsstöd ”Planera för gående” rekommenderas en bredd på 5 meter för gångflöden som överstiger 10 000 gående per dygn. Den planerade gångbanebredden på cirka 2 meter är smalare än rekommenderad bredd. 91 (102) Det finns dock goda alternativa gångstråk på parallellgator till Mäster Samuelsgatan. De höga gångflödena bedöms därför kunna omfördelas till närliggande gator under byggtiden, vilket innebär att påverkan sannolikt blir mindre omfattande än vad som annars hade varit fallet. För cykeltrafiken bedöms avstängningen ha liten påverkan. Gatan har relativt låga cykelflöden och utgör inte ett prioriterat cykelstråk i stadens cykelnät. Det finns goda alternativ för cyklister, exempelvis Kungsgatan och Klarabergsgatan som är utpekade som primära stråk i cykelplanen. 5.4.4.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Beakta att Mäster Samuelsgatan är omgiven av en gatustruktur med mindre gator som inte är dimensionerade för trafikflöden i denna storlek. Det innebär att en eventuell omledning av trafiken riskerar att leda till försämrad framkomlighet och långa köer, särskilt i rusningstid. • Beakta de höga gångflödena på Mäster Samuelsgatan, framför allt närmast Drottninggatan (se avsnitt 3.3.1.3) vid trafikavstängningar och att gångbanor redan idag underskrider rekommenderad bredd. Jämför med rekommenderade breddmått för gångbanor i Stockholms stads handbok ”Planera för gående” (minst 5 meter vid höga flöden). 5.4.5 Arbetsområde Olof Palmes gata För att möjliggöra byggnation av kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata föreslås ett arbetsområde i direkt anslutning till planerat schakt. Arbetsområdet planeras på Olof Palmes gatas körbana mellan Drottninggatan och Klara Norra kyrkogata. Olika trafiklösningar utreds fortlöpande inom ramen för den pågående projekteringen. Den trafiklösning som för tillfället studeras vad gäller arbetsområdets utbredning innebär omledning av bil- och cykeltrafik. Ingen kollektivtrafik trafikerar sträckan. Avstängningen innebär att möjligheten till genomfartstrafik för både bilister och cyklister på Olof Palmes gata mellan Drottninggatan och Klara norra kyrkogata försvinner. En mindre del av södra sidans gångbana stängs av men detta bedöms inte påverka framkomligheten för gående. Motorfordonstrafik i västgående riktning leds om via Sveavägen, Tegnérgatan, Slatmätargatan, Kammargatan, Västmannagatan och Norra Bantorget. Norra Bantorget, ut på Västmannagatan och sedan vidare in på Kammakargatan för att sedan ta Saltmätargatan, Tegnérgatan och tillbaka på Sveavägen. Under byggtiden leds cyklister om via Kungsgatan. Enligt nuvarande bedömningar kommer området att tas i anspråk under två år. 92 (102) Figur 54. Planerat markanspråk ovan jord för arbetsområde på Olof Palmes gata. 5.4.5.1 Effekter och konsekvenser Liksom på Mäster Samuelsgatan innebär planerad trafikomläggning på Olof Palmes gata en ökad trafikmängd på lokalgator som inte är dimensionerade för dessa volymer. Det finns en stor risk för köbildning och försämrad framkomlighet. Omledningen påverkar även stadsmiljön på dessa lokalgator med ökade nivåer av buller och luftföroreningar, vilket har negativa effekter och konsekvenser för människors hälsa. Elever och personal på Norra Latin kommer att vara utsatta för buller under en period. För cykeltrafiken bedöms den planerade avstängningen ha liten påverkan. Gatan utgör inte ett prioriterat cykelstråk i stadens cykelnät och det finns goda alternativ för cyklister, exempelvis Kungsgatan. För gående bedöms påverkan som mycket liten. Båda gångbanorna är tillgängliga under hela avstängningsperioden och den södra gångbanan påverkas inte alls av åtgärden. 5.4.5.2 Medskick till kommande arbete Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet. • Beakta att Olof Palmes gata är omgiven av en gatustruktur med mindre gator och att det därmed finns en betydande risk för köbildning och försämrad framkomlighet vid trafikavstängningar och omledningar av biltrafiken. 93 (102) 6 Samlad bedömning och medskick I kapitlet görs en samlad avvägning och bedömning av projektets påverkan på sociala värden under såväl bygg- som drifttid. Den samlade bedömningen görs utifrån utredningsområdets tre delområden. Delområde A: Roslagsvägen/ Brunnsviken, Delområde B: Odenplan/Observatorielunden och Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen. Avslutningsvis ges medskick till den fortsatta planeringen. Figur 55. Roslagsbanans planerade anläggning, arbetsområden ovan jord tillsammans med det huvudsakliga utredningsområdet för sociala värden (gul yta). 6.1 Sociala konsekvenser i delområden 6.1.1 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken Delområdet karakteriseras av ett storskaligt trafiklandskap mellan Brunnsviken och Norra Djurgården. Under byggtiden bedöms miljöerna inom Campus Frescati, Campus Albano, Frescati Hage, Kräftriket och Bellevueparken generellt inte vara så känsliga för buller, avstängningar och 94 (102) annan påverkan. Under drifttiden bedöms miljön inte heller som särskilt ömtålig avseende sociala värden. Bedömningen utgår från att Roslagsvägen idag är hårt trafikerad med såväl snabbgående bussar som lastfordon och personbilar med höga hastigheter, vilket innebär att de offentliga rummen är trafikstörda och på vissa platser trafikosäkra. Den stora förändring som Roslagsbanans förlängning till city i tunnel innebär kommer, tillsammans med stadsutvecklingen som möjliggörs, sannolikt öka de sociala värdena i området. Detta genom tydligare och tryggare hållplatser för kollektivtrafiken, nya gång- och cykelbanor och trafiksäkra övergångsställen mellan olika delar av Frescati, Albano och Kräftriket. Trots det storskaliga trafiklandskapet finns stora parkområden och andra sociala målpunkter nära inpå planområdet: Campusmiljöerna, Brunnsviken, Bergianska trädgården och Norra Djurgården. De båda koloniföreningarna, Lilla Frescati och Söderbrunn, samt skogspartierna ovanför den planerade tunnelmynningen, är viktiga oaser med höga rekreations- och upplevelsevärden för både dem som nyttjar miljöerna aktivt och för dem som vistas i närheten. Promenadstigar, träd och buskar bör skyddas i möjligaste mån för att denna karaktär ska kunna bevaras. Bullerskärmar rekommenderas vid Lilla Frescati Koloniförening som är mest utsatt för störningar från arbetsområdet runt tunnelmynningen. Det prioriterade cykelstråket mellan Bergshamra och Roslagstull bedöms kunna upprätthållas även under byggtiden, förutsatt att en tydlig omledning säkerställs, och kommer i drifttid att ha uppgraderats i linje med de generella förbättringar som planeras runt tunnelmynningen för Roslagsbanan. Den campusmiljö som växer fram när Frescati, Albano och Kräftriket utvecklas med nya lokaler och bostäder kommer att gynnas av att Roslagsbanan förläggs i tunnel, då banvallens barriäreffekt mot Norra Djurgården minskar och med ökade möjligheter för nya stråk och starkare kopplingar mellan delområden. 6.1.2 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden Delområdet har en mycket urban karaktär med tät bostadsbebyggelse från olika århundraden, handel, parker och institutioner. Trafiken är redan idag intensiv och personflödena stora. Under byggtiden bedöms arbetsområdet vid Odenplan ge upphov till betydande negativa konsekvenser för trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet och människors mobilitet. Åtgärder för att minska påverkan på gående och andra oskyddade trafikanter bör prioriteras högt i den fortsatta planeringen. Bedömningen utgår dels från områdets karaktär av stenstad med tät bebyggelse och många boende, värdefulla parkområden och kulturinstitutioner, verksamheter, sjukhus och skolor. Dels har befolkningen i stadsdelen redan upplevt många år av störningar i samband med byggandet av Citybanan och den nya tunnelbanan till Arenastaden. I Observatorielunden bedöms brandgasschaktet i den branta slänten inte ha någon påverkan i drifttid, men byggtiden bedöms ge upphov till negativa konsekvenser för trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet. Detta då passagen bakom Kulturskolan och Observatorielundens högstadieskola planeras tas i anspråk, en ramp till Observatorielundens skola blir otillgänglig, en del av skolornas vistelseytor planeras tas i anspråk och att arbetsområdet sannolikt kommer att påverka upplevelsen av resterande vistelseytor. Ingången till den nya stationen kommer att ske via befintliga entréer och biljetthallar, vilket underlättar för resenären i marknivå. Den planerade entrén till Roslagsbanan, mittemot Citybanan under jord från en gemensam biljetthall, bedöms få mycket god synlighet och orienterbarhet. 95 (102) Generellt blir vägledningen för resenärer både utomhus och inomhus mycket viktig och en mycket tydlig skyltning rekommenderas genomgående. Det torg som utgör Odenplan bedöms ha stor potential för den utökade funktionen som kollektivtrafiknod i Vasastan. 6.1.3 Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen Delområdet karakteriseras av tät bebyggelse, park- och sjukhusmiljö, handel och relativt hårt trafikerade stadsgator. Under byggtiden bedöms arbetsområde Sabbatsberg och Torsgatan ge måttligt negativa konsekvenser för människors tillgänglighet och mobilitet. Detta mot bakgrund av att trafik längs Torsgatan bedöms kunna upprätthållas även under byggtiden och att beläggningsstudier för Sabbatsbergs parkering indikerar att endast hälften av besöksparkeringen nyttjas i nuläget och att det finns en buffert i systemet som kan absorbera överflyttningen av personalparkering. Även om framkomlighet säkerställs innebär omledningarna och en begränsning av ytorna längs Torsgatan en försämrad tillgänglighet och användbarhet av det offentliga rummet för gående och cyklande. Särskilt påverkade bedöms personer med olika typer av funktionsnedsättningar, barn, äldre och andra grupper med större behov av utrymme och trygghet bli. Roslagsbanans nya station vid T‑Centralen integreras i en redan etablerad kollektivtrafiknod och bedöms därför inte förändra platsens karaktär i någon större utsträckning i drifttid. Genom stationen vid T‑Centralen stärks tillgängligheten och bytesmöjligheterna mellan Roslagsbanan, tunnelbanan och Citybanan, vilket ger positiva effekter för arbetspendling, studier och regionalt resande. Samtidigt kan stora resenärsflöden och komplex stationsmiljö upplevas som krävande för vissa grupper. Eftersom T-Centralen redan är utformad som ett nav för stora resandeströmmar bedöms dock dessa konsekvenser vara begränsade i förhållande till den positiva effekt som förbättrade bytesmöjligheter mellan olika kollektivtrafikslag innebär. Ingången till den nya stationen kommer att ske via befintliga entréer och biljetthallar, vilket underlättar för resenären. 6.2 Sammanfattande medskick Medskick utifrån uppsökande dialoger med barn, unga och representanter för olika funktionsnedsättningar: • Beakta att vissa grupper, exempelvis personer med olika funktionsnedsättningar, barn, kvinnor och vissa äldre upplever trängsel som särskilt otryggt. Höga trafik- och resenärsflöden tillsammans med komplexa trafiksituationer kan också bli särskilt utmanande vad gäller orienterings- och rörelseförmåga för personer med olika funktionsnedsättningar som nedsatt rörelseförmåga, hörsel, syn eller kognitiva förmågor. Detta gäller under byggtid såväl som drifttid. • Säkerställ god tillgänglighet och användbarhet av trafikmiljöer och offentliga rum för personer med funktionsnedsättningar. • Säkerställ trygga och säkra trafikmiljöer nära de föreslagna arbetsområdena för barn som går, cyklar och reser kollektivt utan vuxnas sällskap. • Värna grönytor som används för lek, vistelse, idrott och rekreation. En miljö med låga naturvärden kan samtidigt ha höga lekvärden. 96 (102) • Under såväl bygg- som drifttid, komplettera skriftlig information med muntlig i form av exempelvis filmer, bilder etcetera för att nå ut till fler. • Säkerställ orienterbarhet i stationernas publika delar för personer som inte har svenska som modersmål med överskådliga miljöer samt tydlig skyltning såsom piktogram, markeringar/pilar på väggar och golv samt väl fungerande högtalarsystem. Medskick för att skapa acceptans för projektet samt värna och utveckla sociala värden: • Vägledning i och utanför stationerna T-Centralen och Odenplan blir mycket viktig i drifttid och extra tydlig skyltning rekommenderas i de komplexa resenärsmiljöerna. • Planera för trygga miljöer och stråk under byggtiden både dag och natt med goda siktlinjer, belysning, skyltning och vägledning. • Ta fram trafikanordningsplaner i tidigt skede för alla arbetsområden. • Kommunicera med boende, skolor och andra verksamheter inför byggtidens störande moment såsom sprängning, borrning och lastning av schaktmassor. • Kommunicera regelbundet med allmänheten kring den färdiga anläggningen och skapa förväntan kring nya effektiva förbindelser och attraktiva resenärsmiljöer. • Samverka med Stockholms stad och Akademiska Hus kring förbättrade gång- och cykelstråk i samband med återställande av mark och natur. 97 (102) 7 Referenser BSK Arkitekter, u.å. Campus Albano. [Online] Available at: https://www.bsk.se/vara-projekt/campus-albano [Använd 26 05 2026]. Choi, J. & Merlo, A. V., 2021. Gender Identification and the Fear of Crime: Do Masculinity and Femininity Matter in Reporting Fear of Crime?. VIctims & Offenders - An International Journal of Evidence-based Research, Policy, and Practice, 16(1), pp. 126-147. Folkhälsomyndigheten, 2025. Om folkhälsa. [Online] Available at: https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsa-och-folkhalsoarbete/tema- folkhalsa/vad-ar-folkhalsa/om-folkhalsa/ [Använd 25 03 2025]. Funktionsrätt Sverige, 2025. Funktionsrättskonventionen. [Online] Available at: https://funktionsratt.se/vad-ar-funktionsratt/funktionsrattskonventionen/ Havet, N., Bayart, C. & Bonnel, P., 2021. Why do Gender Differences in Daily Mobility Behaviours. Transportation Research Part A: Policy and Practice, Volym 145, p. 34–48. Helsingborgs stad, 2021. Så arbetar vi med placemaking. [Online] Available at: https://helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/planering-och-utveckling/tryggare- platser/placemaking/ [Använd 06 05 2026]. International Transport Forum, 2024. Youth on the Move - Young People and Transport in the 21st Century. [Online] Available at: https://www.itf-oecd.org/sites/default/files/docs/youth-transport-21st-century.pdf Johansson, S. & Haandrikman, K., 2023. Gendered fear of crime in the urban context: A comparativemultilevel study of women’s and men’s fear of crime. Journal of Urban Affairs, 45(7), pp. 1238-1264. Lagerqvist, M., 2020. Ungdomars resandevärld. Hur kollektivtrafiken tynger och avlastar vardagslivet.. i: M. Henriksson & C. Lindkvist, red. Kollektiva resor. Utmaningar för socialt hållbar tillgänglighet.. u.o.:Arkiv förlag. POLIS - Cities and Regions for Transport Innovation, 2025. The importance of public transport for young and older people. [Online] Available at: https://www.polisnetwork.eu/wp-content/uploads/2025/03/PT-Lab-JT-ATH- Report-05032025.pdf Region Stockholm, 2022a. Ri Soc v8, u.o.: Trafikförvaltningen. Region Stockholm, 2022b. Kollektivtrafikplan 2050. [Online] Available at: https://www.regionstockholm.se/kollektivtrafik/framtidens-kollektivtrafik/ [Använd 2025]. Region Stockholm, 2023a. Social konsekvensanalys tillhörande lokaliseringsutredning, u.o.: Region Stockholm. 98 (102) Region Stockholm, 2023b. Roslagsbanan till city - Lokaliseringsutredning, u.o.: Region Stockholm, trafikförvaltningen. Region Stockholm, 2023c. Vägledning för genomförande av regional cykelplan för Stockholms län. [Online] Available at: https://www.regionstockholm.se/4907bc/contentassets/6cf3ec75330947d2bf2556495b383ad7/v agledning-genomforande-av-regional-cykelplan/ Region Stockholm, 2023d. Riktlinjer för omledning av regionala cykelstråk. [Online] Available at: https://www.regionstockholm.se/4907b8/contentassets/6cf3ec75330947d2bf2556495b383ad7/ri ktlinjer-for-omledning-av-regionala-cykelstrak/ Region Stockholm, 2024a. Roslagsbanan till city - Lokaliseringsutredning Norr, u.o.: Region Stockholm, trafikförvaltningen. Region Stockholm, 2024b. Regional cykelplan. [Online] Available at: https://www.regionstockholm.se/regional-utveckling/strategier-och- planer/cykelplan/ [Använd 2025]. Region Stockholm, 2024c. Regionalt trafikförsörjningsprogram. [Online] Available at: https://www.regionstockholm.se/kollektivtrafik/framtidens- kollektivtrafik/regionalt-trafikforsorjningsprogram/ [Använd 2025]. Region Stockholm, u.å. Folkhälsokollen.. [Online] Available at: https://www.folkhalsokollen.se/ [Använd 01 06 2026]. SCB, 2024. u.o.: u.n. SL, 2025. SL Fakta 2024. u.o.:u.n. Stjernborg, V., 2025. Triggers for feelings of insecurity and perceptions of safety in relation to public transport; the experiences of young and active travellers. Applied Mobilities, 10(3), pp. 269- 289. Stockholms stad, 2009. Översiktsplanen för Nationalstadsparken – stockholmsdelen, u.o.: Stadsbyggnadskontoret. Stockholms stad, 2018. Översiktsplan för Stockholm, Stockholm: Stockholms stad. Stockholms stad, 2022. Cykelstaden, Stockholm: Stockholms stad. Stockholms stad, 2024a. Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024-2029, Stockholm: Stockholms stad. Stockholms stad, 2024b. Återblick på Skillnadernas Stockholm, Stockholm: Stadsledningskontoret. Stockholms stad, 2024c. Näringslivsanalys av Norra innerstaden. [Online] Available at: https://foretagsservice.stockholm/vad-hander-i-ditt-naromrade/naringslivsanalys- av-norra-innerstaden/ [Använd 22 05 2026]. 99 (102) Stockholms stad, 2025. Hagastaden tidplan för kvartersutbyggnad. [Online] Available at: https://vaxer.stockholm/siteassets/stockholm- vaxer/omraden/stadsutvecklingsomraden/hagastaden/hagastaden_tidpl-kv-utb_2025-06-05- lowres.pdf [Använd 21 05 2026]. Stockholms stad, 2026a. Områdesfakta - statistik om stadsdelens delområden. [Online] Available at: https://start.stockholm/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och- fakta/statistik/omradesfakta/ [Använd 22 05 2026]. Stockholms stad, 2026b. Centralstationen. [Online] Available at: https://vaxer.stockholm/projekt/norrmalm/centralstationen/ [Använd 21 05 2026]. Stockholms stad, 2026c. Hagastaden. [Online] Available at: https://vaxer.stockholm/omraden/stadsutvecklingsomraden/hagastaden/ [Använd 17 05 2026]. WSP, 2024. PM Social hållbarrhet - ROSLAGSBANAN TILL CITY, Lokaliseringsutredning Norr, u.o.: u.n. 100 (102) 8 Bilaga C-5507-000-007-1004_B01. Bilaga 1. Sammanställning av uppsökande dialoger, januari-oktober 2025. 101 (102) 102 (102) Vi vill veta vad du tycker! Lämna dina synpunkter på webben: regionstockholm.se/samradrbc Det går också bra att skicka e-post till: samrad.rbc@sl.se eller brev till: Region Stockholm Trafikförvaltningen Lindhagensgatan 100 105 73 Stockholm Skriv "TN 2024–1060 Samråd Roslagsbanan till city Järnvägsplan’’ i ämnesraden eller på kuvertet. Insända synpunkter blir offentliga handlingar och personuppgifter hanteras i enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR). Lämna dina synpunkter senast den 12 oktober 2026. Scanna QR-koden för att komma till samrådets webbsida. Där finns handllingar för samrådet och synpunkter kan lämnas direkt via ett formulär. Region Stockholm, Trafikförvaltningen Box 301215 Telefon: 08-123 100 00 E-post: kontakt@regionstockholm.se
Minutes: § 8 Inbjudan till samråd för Roslagsbanan till city mellan 15 september och 12 oktober, KS 2026/960 Omedelbar justering KUL 2026/1432 Beslut Kulturnämnden lägger anmälan av det gemensamma tjänsteutlåtandet till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Region Stockholm har remitterat järnvägsplan och miljöprövning för Roslagsbanan till city till bland annat Stockholms stad för besvarande. Syftet med samrådet är bland annat att informera om verksamheten, inhämta information och synpunkter inför det fortsatta arbetet med järnvägsplan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning respektive tillståndsansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning samt att i ett tidigt skede involvera parter som kan antas bli berörda av verksamheten. Samrådet för järnvägsplan gäller lokalisering, utformning och bedömda konsekvenser av den planerade anläggningen och dess stationer, spår- och arbetstunnlar samt arbetsområden. Kontoren och stadens bolagskoncern anser att Roslagsbanan till city ökar kollektivtrafikens attraktionskraft i nordostsektorn och förbättrar tillgängligheten och restiderna i det regionala trafiksystemet. Projektet har därigenom potential att bidra till stadens mål om minskad biltrafik och att avlasta stadens vägnät. Roslagsbanans nya anläggning ligger till stor del under jord. De anläggningar som föreslås placeras ovan mark ligger inom Kungliga nationalstadsparken eller centrala innerstaden varför dess gestaltning är viktig. Kontoren önskar fortsatt aktivt delta vid gestaltningen av dessa anläggningar. Kontoren vill understryka att permanenta belastningar i stadens mark ska minimeras då de riskerar att försämra flexibiliteten för framtida projekt. Till exempel ska VA-ledningar regleras med nyttjanderättsavtal och inte servitut medan arbetstunnlar som inte har en funktion i driftskede regleras med tillfälligt nyttjande. Presenterade arbetsområden påverkar framkomligheten på flera av stadens huvudgator samt Odenplan. Det fortsatta arbetet behöver studera hur de tillfälliga markanspråken kan minimeras både i utbredning och tid. Staden behöver fortsatt vara delaktig i arbetet med lösningar kring de tillfälliga markanspråken för att bland annat säkerställa god framkomlighet och trafiksäkerhet för samtliga trafikantgrupper. Sida 10 (18) Kulturnämnden Protokoll nr 9/2026 2026-11-17 Handlingar i ärendet • KUL 2026/1432-3 Gemensamt tjänsteutlåtande över remiss av samråd om Roslagsbanan till city • KUL 2026/1432-1.4 Bilaga - Gestaltningsprogram järnvagsplan • KUL 2026/1432-1.3 Remiss - Inbjudan till samråd för Roslagsbanan till city mellan 15 september och 12 oktober • KUL 2026/1432-1.1 Bilaga - Social konsekvensanalys • KUL 2026/1432-1.2 Bilaga - Barnkonsekvensanalys Sida 11 (18) Kulturnämnden Protokoll nr 9/2026 2026-11-17 Beslutsärenden
The original document is available at meetingspublic.stockholm.se.