Roslagsbanan to the City: Consultation on Extension and Construction Impacts
The Cultural Affairs Committee noted the city’s joint response to the consultation on extending the Roslagsbanan railway into the city; the committee did not decide whether to approve or reject the project. The response noted that the extension could improve public transport and journey times, while stressing that the city’s use of land during construction should be limited and that accessibility and traffic safety must be safeguarded.
This item has been updated with information from the minutes of the 2026-11-17 meeting.
From the original document
Agenda:
Region Stockholm har remitterat järnvägsplan och miljöprövning för Roslagsbanan till city till bland annat Stockholms stad för besvarande. Syftet med samrådet är bland annat att informera om verksamheten, inhämta information och synpunkter inför det fortsatta arbetet med järnvägsplan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning respektive tillståndsansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning samt att i ett tidigt skede involvera parter som kan antas bli berörda av verksamheten. Samrådet för järnvägsplan gäller lokalisering, utformning och bedömda konsekvenser av den planerade anläggningen och dess stationer, spår- och arbetstunnlar samt arbetsområden.Kontoren och stadens bolagskoncern anser att Roslagsbanan till city ökar kollektivtrafikens attraktionskraft i nordostsektorn och förbättrar tillgängligheten och restiderna i det regionala trafiksystemet. Projektet har därigenom potential att bidra till stadens mål om minskad biltrafik och att avlasta stadens vägnät. Roslagsbanans nya anläggning ligger till stor del under jord. De anläggningar som föreslås placeras ovan mark ligger inom Kungliga nationalstadsparken eller centrala innerstaden varför dess gestaltning är viktig. Kontoren önskar fortsatt aktivt delta vid gestaltningen av dessa anläggningar. Kontoren vill understryka att permanenta belastningar i stadens mark ska minimeras då de riskerar att försämra flexibiliteten för framtida projekt.Till exempel ska VA-ledningar regleras med nyttjanderättsavtal och inte servitut medan arbetstunnlar som inte har en funktion i driftskede regleras med tillfälligt nyttjande. Presenterade arbetsområden påverkar framkomligheten på flera av stadens huvudgator samt Odenplan. Det fortsatta arbetet behöver studera hur de tillfälliga markanspråken kan minimeras både i utbredning och tid. Staden behöver fortsatt vara delaktig i arbetet med lösningar kring de tillfälliga markanspråken för att bland annat säkerställa god framkomlighet och trafiksäkerhet för samtliga trafikantgrupper.
[Bilaga - Gestaltningsprogram järnvagsplan.pdf]
Roslagsbanan till city
Gestaltningsprogram Järnvägsplan
Samrådshandling
Datum: 2026-09-15
2 (67)
• Titel: Roslagsbanan till city – Gestaltningsprogram Järnvägsplan
• Projektledare: Simon Murray, trafikförvaltningen, Region
Stockholm
• Bilder och illustrationer: Trafikförvaltningen om inte annat anges
•
Diarienummer: TN 2024–1060
• Dokumentstatus: Godkänd
• Datum: 2026-09-15
• Distributör: T
rafikförvaltningen, Region Stockholm
3 (67)
Innehållsförteckning
1 Inledning ....................................................................................................................... 4
1.1 Gestaltningsprogrammet ......................................................................................... 4
Läsanvisning ...................................................................................................................... 4
1.2 Det här är Roslagsbanan till city .............................................................................. 5
1.3 Tidigare utredningar och beslut ............................................................................... 5
1.3.1 Åtgärdsvalsstudie 2014 ........................................................................................... 5
1.3.2 Sverigeförhandlingen 2017 ..................................................................................... 5
1.3.3 Lokaliseringsutredning 2021–2022 ....................................................................... 5
1.3.4 Lokaliseringsutredning Norr 2024 ........................................................................ 5
1.4 Mål ........................................................................................................................... 6
1.5 Övergripande beskrivning av projektet .................................................................... 7
2 Förutsättningar ............................................................................................................. 8
2.1 Kungliga Nationalstadsparken ................................................................................. 8
2.1.1 Landskapet.............................................................................................................. 9
2.1.2 Plats för tunnelmynning vid Universitetet ............................................................. 9
2.1.3 Plats för servicetunnelmynning Albano ................................................................ 12
2.1.4 Plats för arbetstunnelmynning Bellevue ............................................................... 13
2.2 Odenplan ................................................................................................................. 15
2.3 Stockholms city ....................................................................................................... 16
2.4 Roslagsbanan - tekniska förutsättningar ................................................................ 17
3 Utformning i Kungliga Nationalstadsparken .............................................................. 18
3.1 Tunnelmynning vid Universitetet .......................................................................... 18
3.1.1 Resenärens upplevelse .......................................................................................... 20
3.1.2 Landskapet/miljön kring spåret ............................................................................ 21
3.1.3 Materialval ........................................................................................................... 26
3.1.4 Belysning .............................................................................................................. 26
3.1.5 Teknikbyggnad vid Roslagsvägen ......................................................................... 27
3.2 Servicetunnel-mynning Albano.............................................................................. 28
3.3 Arbetstunnel-mynning Bellevue ............................................................................ 29
4 Utformning stationer ................................................................................................... 31
4.1 Övergripande gestaltningsprinciper ....................................................................... 31
4.2 Gemensam utformning .......................................................................................... 32
4.2.1 Formfamiljer ........................................................................................................ 32
4.2.2 Karaktär ............................................................................................................... 32
4.2.3 Stationer i bergrum .............................................................................................. 33
4.2.4 Plattformar ........................................................................................................... 34
4.2.5 Glas- och dörrpartier ............................................................................................ 34
4.2.6 Möbler .................................................................................................................. 34
4.2.7 Undertak .............................................................................................................. 34
4.2.8 Färgsättning ......................................................................................................... 35
4.2.9 Belysning .............................................................................................................. 35
4.3 Hållbara material ................................................................................................... 37
4.4 Konst och reklam .................................................................................................... 37
4.5 Odenplan ................................................................................................................ 38
4.5.1 Stationen i staden ................................................................................................. 38
4.5.2 Stationen och dess anslutningar .......................................................................... 40
4.5.3 Stationens publika rum ........................................................................................ 41
4.5.4 Plattform .............................................................................................................. 42
4.5.5 Norra anslutningen .............................................................................................. 45
4.5.6 Södra anslutningen .............................................................................................. 47
4.5.7 Biljetthall .............................................................................................................. 48
4.5.8 Ovanjordsanläggning ........................................................................................... 49
4.6 T-Centralen .............................................................................................................51
4.6.1 Stationen i staden ..................................................................................................51
4.6.2 Stationen och dess anslutningar .......................................................................... 53
4.6.3 Stationens publika rum ........................................................................................ 54
4.6.4 Plattform .............................................................................................................. 55
4.6.5 Mellanplan ........................................................................................................... 58
4.6.6 Lila gången ........................................................................................................... 60
4.6.7 Ovanjordsanläggningar ........................................................................................ 63
5 Fortsatt utveckling av projektet .................................................................................. 65
4 (67)
1 Inledning
1.1 Gestaltningsprogrammet
Gestaltningsprogrammet är ett av flera dokument som hör till den
järnvägsplan som tas fram för projektet, och har som främsta syfte att
beskriva hur den nya anläggningen kan komma att se ut, och förklara
motiven till de gestaltningsmässiga val som har gjorts.
De gestaltningsfrågor som beskrivs är på en relativt övergripande
nivå, med anledning av det planeringsskede som projektet är i, men i
utvalda delar beskrivs mer detaljerad utformning och principer för
gestaltning. Arkitekturen omhändertar både funktion och estetisk
gestaltning. Tillsammans bidrar de till att göra Roslagsbanan och
kollektivtrafiken attraktiv genom att skapa trygga, vackra och
tillgängliga resenärs-miljöer. Stationernas geometriska och rumsliga
utformning beskrivs i gestaltningsprogrammet, liksom hur de
ansluter till befintliga stationsmiljöer och till miljön ovan mark.
Tunnelmynningar och ovanjordsanläggningar beskrivs på
motsvarande sätt. Gestaltningsprogrammet är avgränsat till delar som
kommer kunna ses och upplevas av allmänheten. Andra delar som
exempelvis servicetunnel och ventilationsanläggningar beskrivs inte
här, utan i järnvägsplanens planbeskrivning.
De två nya stationerna vid Odenplan och T-Centralen har mycket
olika fysiska förutsättningar vilket gör att de kommer se olika ut.
Vissa element kommer dock att vara gemensamma och göra att de i
någon utsträckning kan beskrivas som en ”familj” med en gemensam
visuell identitet. Vid sidan av stationerna är den tredje mycket viktiga
delen som beskrivs i gestaltningsprogrammet utformningen av tre
tunnelmynningar med olika funktioner, i Kungliga
Nationalstadsparken, vilket ställer särskilda krav på hänsyn och
anpassning.
Läsanvisning
I avsnitt 1. Inledning, beskrivs projektets bakgrund, syfte och mål.
I avsnitt 2. Förutsättningar, beskrivs de miljöer där anläggningen
ska byggas och vilka värden och förutsättningar som finns på
respektive plats.
I avsnitt 3. Utformning i Kungliga Nationalstadsparken,
beskrivs utformning i nationalstadsparken där de tre olika
tunnelmynningarna planeras.
I avsnitt 4. Utformning stationer, beskrivs först gemensamma
utformningsprinciper för båda stationerna och därefter specifik
utformning för respektive station.
Projektet beskrivs generellt från norr till söder.
Figur 1-1. Station Stockholm City, miljöbild. Foto: Mikael Ulén.
5 (67)
1.2 Det här är Roslagsbanan till
city
Region Stockholm ska förlänga Roslagsbanan i tunnel från station
Universitetet, via Odenplan till T-Centralen. Det gör resan mellan
kommunerna i nordost och centrala Stockholm snabbare och
smidigare, samtidigt som trängseln på tunnelbanans röda linje mellan
T-Centralen och Tekniska högskolan minskar. När utbyggnaden är
färdig läggs sträckan mellan Universitetet och Stockholms östra ner.
1.3 Tidigare utredningar och beslut
1.3.1 Åtgärdsvalsstudie 2014
År 2014 genomfördes en åtgärdsvalsstudie som studerade
förutsättningarna för en kapacitetsstark kollektivtrafik mellan
centrala Stockholm och nordostkommunerna. I studien utvärderades
flera olika kollektivtrafiklösningar för att öka kapaciteten. Att förlänga
Roslagsbanan till city var den åtgärd som bedömdes ge störst nytta.
1.3.2 Sverigeförhandlingen 2017
Sverigeförhandlingen är ett initiativ från Sveriges regering för att
bygga höghastighetsjärnväg i Sverige och få förbättrad kollektivtrafik
samt ett ökat bostadsbyggande i storstäderna. Förhandlingen innebär
att berörda kommuner, regioner och staten gemensamt finansierar
utbyggnad av infrastruktur mot att berörda kommuner bygger nya
bostäder. I januari 2017 tecknade staten, Region Stockholm och
berörda kommuner avtal om fyra stora kollektivtrafiksatsningar,
varav Roslagsbanan till city var en.
1.3.3 Lokaliseringsutredning 2021–2022
Under 2021 och 2022 genomförde Trafikförvaltningen en
lokaliseringsutredning för Roslagsbanan till city som låg till grund för
Region Stockholms ställningstagande om val av lokalisering.
Ett flertal utredningsalternativ för en framtida förlängning av
Roslagsbanan till city togs fram och utvärderades mot projektets
ändamål och effektmål. Samtliga alternativ innebar att befintlig
station Stockholms östra läggs ner. De olika utredningsalternativen
analyserades därefter utifrån ett flertal effekter och konsekvenser
såsom restid, påverkan på miljö och omgivning, kostnader och risker.
1.3.4 Lokaliseringsutredning Norr 2024
Lokaliseringsutredningen följdes upp av fördjupningsstudier av valt
alternativ. Bland annat genomfördes en utökad kontroll av befintliga
underjordsanläggningar, vilken konstaterade att den valda korridoren
medförde ett flertal konflikter med andra underjordsanläggningar.
På sträckan mellan Odenplan och T-Centralen framkom det att
konflikterna kan undvikas genom ändringar av spårlinjen inom den
valda korridoren. På sträckan norr om Odenplan framkom att det
krävdes så pass stora förändringar att spårlinjen behövde dras utanför
den beslutade korridoren. Därför beslutade Region Stockholm om att
genomföra en fördjupad lokaliseringsutredning för den norra delen.
Den fördjupade lokaliseringsutredningen, benämnd
Lokaliseringsutredning Norr, genomfördes under 2024.
I arbetet utreddes sju alternativa lokaliseringar för sträckan mellan
Universitetet och Odenplan. Samtliga alternativ analyserades utifrån
restid, påverkan på miljö och omgivning, kostnader och risker samt
uppfyllnad av ändamålen.
Den 24 september 2024 beslutade trafiknämnden i Region Stockholm
att anta alternativ K från Lokaliseringsutredning Norr, se Figur 1-2.
Figur 1-2 Beslutat alternativ K.
6 (67)
1.4 Mål
Projektets mål kan indelas i:
• Ändamål och effektmål
• Hållbarhetsmål
Följande mål har legat till grund för projektet:
• Regionala, nationella och globala mål
• Regionalt trafikförsörjningsprogram
• Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050
• Stockholm stads översiktsplan 2018
• Transportpolitiska mål
• Miljökvalitetsmål
• Barnkonventionen
• Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål
Dessa beskrivs utförligt i järnvägsplanens planbeskrivning. Nedan
beskrivs endast målen i trafikförsörjningsprogrammet som har
särskild betydelse för den fysiska utformningen.
Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är ett centralt dokument
för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län. Ett
nytt trafikförsörjningsprogram fastställdes i september 2024. Det
anger behov och en långsiktig strategisk inriktning för
kollektivtrafiken fram till år 2035.
Figur 1-3 Nio mål som preciserar inriktningen i Trafikförsörjningsprogrammets
målmodell för 2035.
Figur 1-4. Station Stockholm Odenplan, miljöbild. Foto: Mikael Ulén.
Programmet innehåller mål och utgår från den regionala
utvecklingsplanen för Stockholmsregionen.
Kollektivtrafiken ska bidra till den regionala utvecklingen och
klimatomställningen. Utvecklingen av kollektivtrafiken sammanfattas
i tre teman:
• Hållbar mobilitet
• Tillgänglig region
• Ansvarsfullt kollektivtrafiksystem
Nio mål preciserar inriktningen.
För utformningen av Roslagsbanans nya stationer är särskilt det
första temat, Hållbar mobilitet, av betydelse. Det bryts i sin tur ned i
tre mål som är:
1. Kollektivtrafiken är konkurrenskraftig mot bilen i allt fler
rese-relationer
2. Kollektivtrafiken uppfattas som trygg och pålitlig
3. Kollektivtrafiken är enkel att kombinera med andra färdmedel
Stationer under mark är tekniskt mycket komplicerade anläggningar
med avancerade funktioner för järnvägsdrift, ventilation, vertikala
transporter och mycket annat. Gestaltningen ska bidra med
utformning som löser och samordnar tekniska funktioner, men med
det primära fokuset att skapa goda miljöer för resenärerna och
funktionella utrymmen för de som arbetar i kollektivtrafikmiljöerna.
Det övergripande målet (2.) som säger att kollektivtrafiken ska
uppfattas som trygg och pålitlig innebär att stationsmiljöerna
under jord ska vara tillgängliga, överblickbara, väl upplysta, robusta
och i synnerhet orienterbara. I resenärsmiljöer under jord innebär det
senare en särskild utmaning då det är svårare att skapa överblick.
Man kan säga att utformning för god orienterbarhet är ett slags
stadsplanering under jord, där man använder sig av likande element
som i stadsplaneringen så som stråk, noder och hierarkier.
Målet (3.) som säger att kollektivtrafiken ska vara enkel att
kombinera med andra färdmedel, har i Roslagsbanans fall
särskild betydelse i att de nya stationerna byggs i anslutning till
befintliga stationer för tunnelbana och pendeltåg, samt med närhet
till buss-, cykel och biltrafik på gatunivå. Förbindelsevägarna mellan
trafikslagen har en central funktion i detta sammanhang, både i sin
placering för att göra bytesvägar så korta och effektiva som möjligt,
men också i utformning för att hjälpa resenärer att hitta rätt väg.
Resenärsmiljöer som är trygga, pålitliga, tillgängliga, robusta och
välgestaltade bidrar till att göra kollektivtrafiken attraktiv och att fler
väljer att resa kollektivt. Detta i sin tur bidrar till målet (1.) att
kollektivtrafiken är konkurrenskraftig mot bilen i allt fler
relationer.
7 (67)
1.5 Övergripande beskrivning av
projektet
Från södra plattformsänden på station Universitetet kommer spåren
att luta nedåt i sydlig riktning och förläggas först i betongtråg och
därefter i en bergskärning. Tunnelmynning placeras ett kort stycke
norr om den befintliga spårbrons norra landfäste. Därifrån fram till
bergpåslaget förläggs spåren i en betongtunnel som övertäcks.
Marken modelleras och återställs på den täckta sträckan.
Därifrån viker spåren av västerut i en vid båge som gör att en ny
station kan placeras ungefär parallellt med Citybanans station
Stockholm Odenplan och därefter vidare söderut till T-Centralen och
Stockholm City.
Parallellt med, och öster om, spårtunnlarna planeras en servicetunnel
där många teknikutrymmen placeras. Servicetunneln kommer ha en
mynning i Albano cirka 400 meter söder om spårpassagen under
Roslagsvägen.
För produktionen av anläggningen krävs också tillfälliga åtgärder som
kommer att vara synliga på ytan. Till dem räknas arbetstunnlar som
kommer att mynna i bland annat i östra kanten av Bellevueparken
mot Roslagsvägen, samt ett öppet jordschakt i Odenplan.
Projektet innebär att befintlig bana från Universitetet till Stockholms
östra inklusive stationen Stockholms östra, tas ur drift.
Järnvägsplanen behandlar inte vad som kommer att ske med dessa
delar.
Figur 1-5 Roslagsbanans sträckning från station Universitetet till ny ändstation vid T-Centralen.
8 (67)
2 Förutsättningar
Nedan beskrivs befintliga förhållanden och förutsättning på de platser
som kommer påverkas permanent av projektet. Värderingar görs
utifrån funktionella och gestaltningsmässiga aspekter. Effekter och
konsekvenser för miljön redovisas i MKB.
Roslagsbanan till city behöver förhålla sig till befintliga miljöer både
ovan och under jord, med natur- och kulturvärden samt berg- och
jordarter som ger olika förutsättningar för tunnelbyggande, samt
dessutom till befintliga stationsmiljöer och andra anläggningar under
jord.
2.1 Kungliga Nationalstadsparken
Kungliga nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-
Djurgården är Sveriges hittills enda nationalstadspark och skyddas
genom 4 kapitlet 7 § miljöbalken. Kungliga Nationalstadsparken är
dessutom av riksintresse enligt miljöbalken 4 kapitlet 1 §. Den
lagparagrafen avser områden som i sin helhet är av riksintresse med
hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena. Norra
delen av Roslagsbanans nya sträckning ingår i nationalstadsparken,
se Figur 2-1.
Läget för Roslagsbanan till citys tunnelmynning ligger inom den del
av nationalstadsparken som benämns Vetenskapsstaden. Denna är ett
levande utbildningsområde som har varit nära förknippat med
vetenskaplig utveckling sedan 1800-talet. Bebyggelsestrukturen med
byggnader i parkmiljö där husen har inordnats med hänsyn till öppna
stråk, bryn och skogsklädda höjder är ett kännemärke för stora delar
av området.
Bestämmelserna i miljöbalken 4 kapitlet 1 § innebär att
exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd
endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas
natur- och kulturvärden.
Figur 2-1 Kungliga Nationalstadsparken samt sträckningen för Roslagsbanan till city.
Region Stockholm har följande strategi för Roslagsbanan till city när det gäller Kungliga N ationalstadsparken:
1. Utgångspunkten är att i möjligaste mån undvika att placera anläggningar eller genomföra arbeten inom nationalstadsparken.
2. Det som av olika anledningar behöver anläggas, temporärt eller permanent, inom parken placeras inom områden som bedöms
vara exploaterad mark.
3. Utformningen av anläggning/arbeten görs med hänsyn till parkens skyddsvärden och temporära arbeten optimeras för att
minska tiden som arbetena inom parken behöver fortlöpa.
4. Påverkan av anläggningen/arbetena bedöms utifrån parkens sammanhållna natur- och kulturvärden.
5. Återställandet och utformningen planeras och utreds så att det endast kvarstår ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada.
9 (67)
2.1.1 Landskapet
Roslagsbanan går genom ett sprickdalslandskap. Det består av
skogsklädda bergshöjder omgivna av morän, svackor med torv och
dalgångar som kan innehålla, lermark, sand, morän, vatten och
sankmark. Landskapet har en mosaikartad struktur med öst-västlig
riktning (sydostlig-nordvästlig riktning).
Den spårsträcka som berörs av planerade förändringar börjar direkt
söder om plattformen vid Universitetets tågstation. För tågresenären
är det ett grönt, fridfullt rum utan annan trafik än tåget. Sommartid
skymmer växtligheten trafiken på Roslagsvägen. På håll syns
institutionsbyggnaderna öster och norr om spåret. Spårsträckan går
igenom ett av Kungliga Nationalstadsparkens ekologiska
kärnområden, se Figur 2-2, mörkare gröna områden.
Järnvägsplanens förslag för ändrad spårlinje innebär förändringar i
landskapsbilden utmed den heldragna rosa linjen. Från Universitetets
station sänks spåret för att gå in i tunnel strax norr om Roslagsvägen.
Roslagsbanans nuvarande linjesträckning går i en dalgång mellan en
höjdrygg i väster mot Brunnsviken och i öster mot Universitets-
områdets högre belägna terräng, se Figur 2-3 Landskapsrum.
Figur 2-2 Kungliga Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur.
Roslagsbanans sträckning är inlagd med rosa linje. Streckad linje visar
föreslagen framtida sträckning under jord. Källa: Översiktsplan
Nationalstadsparken.
Figur 2-3 Landskapsrum, höjdområden, branter och viktiga vyer kring sträckan från Universitetets station till strax söder om järnvägsbron över Roslagsvägen.
2.1.2 Plats för tunnelmynning vid
Universitetet
Universitetets station ligger i en lågpunkt med koloniträdgårdar på
östra och västra sidan och en halvöppen, först sluttande sedan relativt
plan, gräsmark med träd och buskgrupper på västra sidan. Det är ett
mindre landskapsrum omgivet av både höga träd, mindre träd,
buskvegetation och frodiga odlade ytor. Det är en lummig, grön plats
där vegetationen skymmer och dämpar ljudet från trafiken på
Roslagsvägen. Platsen avvattnas sannolikt via banvallens krossbädd
som lutar norrut idag, det vill säga mot Bergianska trädgårdens
grönytor. Banvallens uppbyggnad under mark fungerar som ett
dränerande dike.
Cirka hundra meter söderut omger trädvegetation och bergshöjder
spåret på västra sidan medan koloniområdet Lilla Frescati på östra
sidan fortsätter cirka femtio meter till. Där stiger banvallen ovan
koloniområdets marknivå och de stora vägarna blir åter synliga för
resenären. Skogshögskolans arboretum, trädsamling, ligger högre upp
och breder ut sig i slänten ner mot banvallen på västra sidan. Idag
finns Specialpedagogiska institutionen i byggnaden. Från banvallen
10 (67)
leder en brant trädbevuxen slänt upp mot byggnadens parkeringsplats
och entréområde.
På östra sidan av järnvägen, mellan Roslagsvägen och spåren, går en
gång- och cykelväg. 200 meter norr om och fram till järnvägsbron,
ligger gång- och cykelvägen på ett avstånd av cirka 10 meter från
banvallen. Vid järnvägsbron fortsätter den på båda sidor om
Roslagsvägen söderut. Det är ett primärt cykelstråk. Framkomlighet
med avseende på exempelvis bredd och vinterunderhåll är särskilt
prioriterat på de primära stråken.
Figur 2-4 Flygbild mot norr som visar plattformen vid Universitetets station, den
lummiga vegetationen på västra sidan och koloniområdet på östra sidan.
Figur 2-5 Fotot visar järnvägsbrons norra landfäste och granitmurarna som tar
upp höjdskillnaden ner mot gång- och cykelvägen längs Roslagsvägen.
Figur 2-6 Ortofoto över Universitetets station, Specialpedagogiska Institutionen, Roslagsvägen med järnvägsbron och en del av Albano.
11 (67)
Där k
oloniområdet slutar i söder har banvallen höjt sig någon meter
och fortsätter att stiga succesivt allteftersom spåret närmar sig
järnvägsbron. Norr om bron, på östra sidan, består marken av
högväxande gräs och örter blandat med sly- och ungträd. Ett smalt
stråk av berg som sparades då järnvägen och Roslagsvägen byggdes
följer därpå. Bergklacken och vegetationen utgör en barriär mellan
gång- och cykelvägen och tågtrafiken.
På norra sidan om bron tas höjdskillnaden upp av granitmurar som
ansluter till brons landfäste. Landfästet är troligen en
betongkonstruktion klädd med lite grövre granitstensskivor än vad
som används för beklädnad idag. Murarna står på två nivåer och
terrasserar slänten. De ansluter mot mark strax innan den sparade
bergklacken.
Strax norr om brofästet är banvallen nästan i nivå med marken
innanför grindstolparna vid Specialpedagogiska institutionen, väster
om spåret. Från bron ges en fin vy västerut över Brunnsviken mot
Haga på sjöns andra sida och omgivningen runt omkring Kräftriket.
På östra sidan, söder om järnvägsbron, finns ett bergsparti som når
+23 m. På västra sidan finns en sparad bergknalle på +13 m med en
sprängd sida mot spåret. Här växer ädellövträd som bidrar till en
välbehövlig grönska bland de breda vägområdena. Banvallens nivå
ligger på +11 m söder om järnvägsbron.
Intill den västra bergknallen, ned mot Roslagsvägen, finns ett
sammanhängande trädbestånd med främst ek.
Området är markerat som ”N” naturområde i gällande detaljplan
Albano, Dp 2008-21530-54. Det har också beteckning ”n3” vilket
innebär att träd inte får fällas och att ädellövträd ska bevaras, skötas
och vid behov ersättas. Del av ytan är markerad med ”t7” vilket
innebär att marken ska vara tillgänglig för allmän trafiktunnel, Norra
länken.
Schakt eller andra ingrepp under mark styrs också enligt ”t7”.
Området nedanför det som betecknats med ”N” ska enligt
detaljplanen bebyggas med studentbostäder och skolbyggnader för
högre utbildning.
På östra sidan om spåret, direkt söder om bron, finns släta berghällar
och längre söderut en hög brant bergvägg. Spåret går en kort sträcka i
ett litet landskapsrum mellan hällar, branta bergssidor och uppvuxna
träd.
Figur 2-7 Utsnitt från Detaljplan för Albano och Norra Djurgården 2:2 m fl.
Särskilt värdefullt landskaps -/upplevelsemässigt, norr
till söder:
Kring och från Station Universitetet
• Det omgivande skyddade landskapsrummet som
omges av högre terräng och frodig vegetation
upplevs som en plats med stark
identitet/karaktär.
• Den lummiga och lantliga karaktären,
koloniträdgårdarna med en mångfald av
vegetation.
• Vyerna mot de stora gamla
institutionsbyggnaderna i tegel är värdefulla
och karaktärskapande.
Sträckan söder om Station Universitetet fram till
norra brofästet
• Den lummiga vegetationen på västra sidan
spåret med höga gamla träd, först på avstånd
och sedan nära intill spåret vid norra brofästet.
• Vyn över landskapet, dalgången österut, som
öppnar sig när spåret närmar sig norra
brofästet.
• Den sparade bergskärningen och grönskan
mellan spår och gång- och cykelvägen.
• De välarbetade granitmurarna som tar upp
höjdskillnaden mot gång- och cykelvägen från
spåret och brofästet.
Från bron till Albano
• Brons norra landfäste med välarbetade
granitmurar.
• Vyn mot Grindstugan.
• Vyn från bron över Brunnsviken.
• Vyn över Kräftriket.
• Brons södra landfäste med välarbetade
12 (67)
2.1.3 Plats för servicetunnelmynning
Albano
Vid Albano finns en tunnelmynning som användes för anläggandet av
Norra länken. I dagsläget är tunnelmynningen och den sprängda
arbetsvägen dit övertäckt med jord- och grusmassor. Ett
ventilationsrör finns i närheten av mynningen. Marken runt omkring
är utjämnad med grusmassor efter rivning av byggnader och arbetet
med Norra länken.
Norr och öster om mynningen planeras exploatering enligt Detaljplan
för Albano och Norra Djurgården 2:2 med flera, Dp 2008-21530-54.
Här ska byggas student- och forskarbostäder samt skolbyggnader för
högre utbildning. Planen är delvis genomförd. Söder om
tunnelmynningen reser sig ett skogklätt berg som följer tätt intill
gång- och cykelvägen längs Roslagsvägen. Området är klassat som
”N” naturområde i detaljplanen med underlittera ”n3” som innebär
att träd inte får fällas och att ädellövträd ska bevaras, skötas samt vid
behov ersättas.
Särskilt värdefullt landskaps -/upplevelsemässigt:
• Berget och dess vegetation med barr- och lövträd.
• En solitär skyddsvärd tall norr om berget och
tunnelmynningen
Figur 2-8 Vid Albano finns idag en igensatt mynning till arbetstunneln för Norra länken.
13 (67)
2.1.4 Plats för arbetstunnelmynning
Bellevue
Bellevue hör till Kungliga Nationalstadsparken och är även klassat
som Riksintresse för kulturmiljövården. Här ligger bland annat
Paschs malmgård, Sparres träslott och Carl Eldhs ateljé. Vid Bellevue
finns en tunnelmynning med port som vetter mot Roslagsvägen. Det
är en servicetunnel för en av stadens ledningsägare. Portens
betongvägg är infälld i bergskärningen. Det är en god inpassning i
berget. Betongfasaden är klädd med granitsten i långa
rektangelformade bitar av varierande bredd och längd. Beklädnaden
liknar råhuggna block med sågade kanter. Stenen är för ljus och
homogen i nyans för att smälta in väl med berget.
Figur 2-9 Intill Roslagsvägen vid Bellevue ligger port och mynning till
servicetunneln för en av SVOA:s dagvattenledningar. En trappa leder upp till
takets ventilationshuvar. På taket växer småträd och lägre vegetation.
Figur 2-10 Strax ovanför porten till arbetstunneln ligger Paschs malmgård. Den vita linjen visar befintlig förskärning i berget. I förskärningen finns en betongkonstruktion
som fyllts över och planterats.
14 (67)
När tunnel och port byggdes räckte inte bergets höjd till för att bilda
tak över ingången. En förskärning i berget gjordes därför. Taket är en
konstbyggnad. Den vita linjen i flygfotot markerar förskärningen. Det
växer buskar och småträd på taket som fylldes upp med jordmaterial.
Växtligheten gör att taket smälter väl in i miljön. Längs kanten finns
ett galvat staket. På taket finns också två ventilationshuvar. En låst
spiraltrappa i galvaniserat stål leder dit upp. Den står på en
betongplatta i gräsytan framför porten. Trappan är iögonfallande i sin
ljusa nyans.
Vid förskärningen i berget står ett flätverks-stängsel för att skydda
mot fall och kring Paschs malmgård löper ett trästaket. De är
markerade med orange heldragen respektive streckad linje i ortofotot.
Figur 2-11 Portväggen är väl inpassad mot berget. Fasaden består av
beklädnadssten i granit.
Särskilt värdefullt landskaps -/upplevelsemässigt:
• Berghällen i dagen söder om tunnelporten är
mycket värdefull, både landskapsmässigt och
upplevelsemässigt.
• Växtligheten runt omkring porten är värdefull.
Här finns äldre träd av värde för naturmiljön, se
flygbilden.
• Inpassningen av tunnelporten i berget, där
berget får rå, är en viktig detalj liksom att
växtligheten får etablera sig på mynningens
takyta.
• Vyn från söder mot uppfarten
med den gamla
allén som l
eder till Bellevue är av stort värde för
kulturmiljön.
• Paschs malmgårds trädgård med sitt
omgärdande trästaket är av stort värde för
kulturmiljön
15 (67)
2.2 Odenplan
På Odenplan finns den befintliga tunnelbanestation som byggdes på
1950-talet. Redan när den planerades förbereddes för en förgrening
av banan mot nordväst, vilket framgår av gällande detaljplaner.
I samband med planeringen för tunnelbanans förlängning till
Arenastaden fanns en avsikt att utnyttja denna möjlighet och
förberedande åtgärder gjordes när Citybanan byggdes.
I den fortsatta planeringen av nya tunnelbanan till Arenastaden
placerades förgreningen istället längre västerut, varför de
förberedande arbeten som gjordes inte har utnyttjats. I
lokaliseringsutredningen för Roslagsbanan till city togs därför inte
hänsyn till spårreservatet för en förgrening av tunnelbanan, men i
senare skede har det valet omvärderats.
Därför utformas Roslagsbanan till city på ett sätt som möjliggör att
Odenplans tunnelbana kan ges ytterligare ett spår söder om de
befintliga och en till plattform.
Den befintliga tunnelbanestationen är byggd ovanför berg och
plattformen ligger cirka 7 meter under Karlbergsvägen.
Citybanans station Stockholm Odenplan öppnades för trafik år 2017.
Plattformen är orienterad i riktning nordväst – sydost och stationen
är byggd i berg cirka 30 meter under markytan. Stationen är
förberedd för att kunna utvidgas med en ytterligare plattform och två
spår till, på den nordöstra sidan.
Bergnivåerna vid Odenplan ligger relativt djupt. Observatorielunden
strax söder om Odenplan är en del av Stockholmsåsen med djupa
lager av friktionsjordar.
Odenplans torgmiljö är starkt rumsligt definierad av bebyggelse i norr
och söder och Gustaf Vasa kyrka i väster. Det är en viktig plats, i vad
som brukar kallas stenstaden, med bebyggelse från förra sekelskiftet
men med avvikande byggnader som det högre Läkarhuset och Gustaf
Vasa kyrka, som ger karaktär åt platsen. Från kyrkan finns också en
viktig siktlinje utmed Odengatan ner mot Stockholms stadsbibliotek,
en märkesbyggnad av Gunnar Asplund.
Vid södra änden av Gyldéngatan och bakom biblioteket reser sig
Observatorielundens norrsluttning, nära bebyggelsen som delvis
består av lamellhus med kortsidor mot parken. I kullens norrsluttning
finns idag ett ventilationsschakt som tillhör tunnelbanan.
Figur 2-12 Situationsplan Odenplan med befintliga tunnelbanelinjer och pendeltågslinje.
16 (67)
2.3 Stockholms city
De befintliga stationsmiljöerna under jord vid T-Centralen är redan
idag en mycket sammansatt och komplex miljö. Här finns den äldre
tunnelbanestationen för de röda och gröna tunnelbanelinjerna i två
våningar, relativt nära markytan. Här finns även den blå
tunnelbanelinjens nyare station byggd i berg på en djupare nivå.
Citybanans station Stockholm City med två plattformar och fyra
plattformsspår korsar under tunnelbanans blåa linje. Uppgångar till
ytan finns vid Sergels torg och på två platser längs Vasagatan.
Direktförbindelse finns dessutom till Centralstationen och därifrån till
Cityterminalen varifrån staden nås i ytterligare punkter.
Roslagsbanan kommer inte ha någon ny stationsentré på ytan men
däremot flera gränssnitt mot befintliga stationsmiljöer under jord.
Dessa i sin tur har anslutningar till ytan vid Centralstationen,
Vasagatan och Sergels torg i Stockholms City.
Centralstationen är byggnadsminne och Sergels torg utgör
tillsammans med Hötorgscity ett modernt stadscentrum av högsta
klass, unikt i Sverige och som har få motsvarigheter även
internationellt.
Figur 2-13 Situationsplan Stockholms city med befintliga tunnelbanelinjer och pendeltågslinje.
17 (67)
2.4 Roslagsbanan - tekniska
förutsättningar
Roslagsbanan har funnits sedan slutet av 1800-talet och är därmed
betydligt äldre än både tunnelbanan och pendeltågen.
Den skiljer sig från övriga banor bland annat genom att den har en
betydligt mindre spårvidd på 89 centimeter. Plattformshöjden är 62
centimeter vilket också är betydligt lägre än både tunnelbana och
pendeltåg. Till skillnad från tunnelbanan, men i likhet med
pendeltågen, sker kraftförsörjningen uppifrån via kontaktledning.
Roslagsbanan planeras för att trafikeras med tåg av typen X15p som
är 60 meter långa och antas kombineras i två till tre tågsätt, det vill
säga med upp till 180 meters längd. Stationernas plattformar utförs
190 meter långa.
Till skillnad från Citybanans stationer, men i likhet med befintlig
tunnelbana, planeras Roslagsbanans nya stationer inte för att utföras
med plattformsavskiljande väggar.
Dessa geometriska förutsättningar gör tillsammans att
stationsrummen kommer att få andra proportioner och kommer att få
en annan karaktär än övriga underjordiska stationer i Stockholm.
Utformningen av stationerna styrs i hög grad av förväntade
resenärsflöden, dels i normaltrafik, dels i utrymningssituationer.
Därför har flödesanalyser utförts för att verifiera att framtagna
lösningar klarar förväntade flöden. Flödesanalyserna är i sin tur
baserade på framtagna resandeprognoser för år 2050, som var en
förutsättning i Sverigeförhandlingen, eller på definierade
utrymningsscenarier.
Roslagsbanan har idag inga spärrlinjer, utan biljettvisering sker på
tågen. För de nya stationerna vid Odenplan och T-Centralen har det
dock antagits att av- och påstigning sker bakom spärrlinjerna på
samma sätt som på tunnelbanan och pendeltågen. Skälet är att en
öppen spärrlinje annars skulle skapa oönskade spärrfria vägar till
tunnelbana och pendeltåg.
De nya stationerna kommer kräva olika typer av ventilationsschakt i
närhet till stationerna. Dessa kommer ta plats och bli synliga i
innerstadsmiljön. Ovanjordsanläggningarna för ventilation beskrivs
nedan under respektive station som de är knutna till.
Figur 2-14 Spåren kommer att luta nedåt mot söder omedelbart efter station Universitetet och gå in i tunnel under
Roslagsvägen.
18 (67)
3 Utformning i
Kungliga
Nationalstadsparken
3.1 Tunnelmynning vid
Universitetet
Direkt söder om perrongen vid Universitetets station avviker den
planerade Roslagsbanan till city från den befintliga sträckningen.
Dubbelspåret sänks successivt för att slutligen gå in i en bergtunnel
söder om Roslagsvägen. I cirka 45 meter direkt söder om
Universitetets plattform byggs stödmur på västra sidan om spåret.
Därefter löper spåren i ett cirka 220 meter långt betongtråg. Tråget
ansluter till en cirka 135 meter lång bergskärning och sedan följer
cirka 100 meter betongtunnel fram till att spåren går in i bergtunnel.
Ett nytt teknikhus planeras på östra sidan om betongtråget.
Byggnaden kan eventuellt ersättas av ett teknikutrymme som placeras
intill spåren under mark längre söderut, vilket är under utredning.
Figur 3-1 Sträckan som förändras börjar söder om Universitetets station. Innan spåret går in i betongtunneln går det i ett betongtråg och därefter med bergskärning på
sidorna.
19 (67)
Figur 3-2 Längdprofil östra betongtråg-sidan, bergskärningen och betongtunnelmynningen.
Figur 3-3 Plan över den nedsänkta sträckan med betongtråg, bergskärning och början på betongtunneln vid Roslagsvägen.
Figur 3-4 Längdprofil västra betongtråg-sidan, bergskärningen och betongtunnelmynningen.
20 (67)
3.1.1 Resenärens upplevelse
När tåget lämnar Universitetets gröna och lantligt lummiga miljö med
koloniträdgårdar, storvuxna träd och på håll de skymtande
institutionsbyggnaderna i tegel, så börjar banan luta nedför. Efter 90
meter omges spåret av en cirka 2 meter hög trågvägg på båda sidorna.
Spåren går i ett betongtråg för att undvika en platskrävande
anpassning till omgivande mark med långa slänter och för att inte
orsaka en sänkning av grundvattnet. Betongtråget är cirka 220 meter
långt och tätt mot sidorna och under. Som högst är väggarna lite drygt
10 meter höga. Resenärens vy och upplevelse blir mycket annorlunda
mot tidigare. Söder om tråget tar bergskärningen vid. Den är cirka 135
meter lång. Det blir en mer och mer avskärmad resa som slutligen
leder in i tunneln. Vid betongtunnelmynningen, Figur 3-6, ligger
banvallen på cirka minus 4 meter under havets nivå, medan gång-och
cykelvägen ovanför ligger på cirka +5 meter över havets nivå. Det ger
en höjdskillnad på cirka 9 meter. På östra sidan anläggs en mur som
är 1,1 meter hög, intill gång och cykelvägen, så väggen är totalt cirka
10 meter hög. På västra sidan är den högre på grund av berget vars
krön ligger på cirka +9 meter vilket ger en vägg på 13 meter.
Figur 3-5 Sektion 270 genom tråg och nytt teknikhus cirka 166 meter söder om
Universitetets station.
Figur 3-6 Sektion 060 Bergschaktets djup strax norr om betongtunnel-
mynningen. Gång- och cykelbanan längs Roslagsvägens södergående filer till
höger. Till vänster sluttningen upp till Specialpedagogiska institutionen.
Figur 3-7 Sektion genom tunneln där den nått till södra sidan av Roslagsvägen.
Bergklacken mot vägen och ädellövträden som växer där är tänkta att sparas.
21 (67)
3.1.2 Landskapet/miljön kring spåret
Den låga stödmuren som byggs direkt söder om Universitetets
perrong är till för att dagvatten inte ska rinna in i
järnvägsanläggningen och orsaka översvämning vid skyfall.
Dagvattnet kommer från de intilliggande fastigheterna som lutar ned
mot spåret. Stödmuren byggs med täta skarvar och går från
perrongkanten fram till trågänden. En lågpunktslinje anläggs cirka en
halv till en meter ifrån utsidan av tråg och stödmur. Förslagsvis leds
dagvattnet till en grund försänkning i ängsmarken väster om spåren
för att om möjligt infiltreras där.
Söder om de första 45 metrarna med stödmur börjar betongtråget.
Tråget behövs delvis för att ta upp höjdskillnader och därmed minska
intrång med slänter i omkringliggande fastigheter. Det behövs också
för att grundvattennivån, som ligger högt här, inte ska sänkas samt
för att stänga ute dagvatten/ytvatten från att rinna ned i tunneln via
banvallen. Vattnet kommer fortsättningsvis att stängas in på västra
sidan av spåren vilket är ett nytt förhållande för platsen. Det kommer
att bli fuktigare på sidorna om det täta tråget.
Figur 3-8 Befintlig Vy 1 söderut från bron över Universitetets station.
Figur 3-9 Befintlig Vy 2 från plattformens södra ände vid Universitetets station.
Spårsträckan går genom ett av Nationalstadsparkens ekologiska
kärnområden, se Figur 2-2 på sidan 9. Det instängda vattnet kommer
lokalt att förändra vegetationen till arter som klarar fluktuerande
vatten och ett kanske högre tillfälligt grundvattenstånd i marken. Det
behöver inte innebära en minskad biologisk mångfald. Det kan bli
mer artrikt men det blir annorlunda; en annan artsammansättning i
en del ytor. Se miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
I norra delen är trågväggen låg i förhållande till spåret, både på ut-
och insidan. För att påverka landskapsbilden så lite som möjligt så
sticker trågväggen endast upp cirka 20 centimeter mot omgivande
mark. På insidan av tråget lutar spåret nedåt söderut och trågväggen
blir högre.
Efter ungefär 166 meter ligger spåret cirka fem meter lägre jämfört
med vid perrongens södra ände. Trågväggen är då cirka 4,8 respektive
4,2 meter hög mot insidan och tågspåren, se Figur 3-5.
Utblicken söderut från bron, vy 1, över spåret och landskapsrummets
lummiga vegetation kommer bara att påverkas i liten grad mot
omgivningen.
På några ställen på västra sidan behöver marken höjas, inom
spårområdets mark, på grund av dagvattenåtgärder. Där anpassas
marknivåerna mot omgivningen så att det inte ska märkas någon
större skillnad. På insidan av tråget där spåret sjunker söderut, och
tråget bildar höga väggar blir skillnaden däremot stor.
Vyn från perrongen, vy 2, kommer att förändras mycket längs själva
spåret. Vyn är lång och banvallen svänger och sjunker rejält i
blickfånget. Även den östra bergskärningen blir synlig i den här vyn.
Det tillkommande teknikhuset på östra sidan om spåren syns
härifrån.
Efter 90 meter sticker trågväggarna fortfarande upp cirka 20
centimeter mot omgivningen. Spåret börjar nu luta lite brantare, cirka
fyra procent. När tåget kör in i betongtunneln vid Roslagsvägen ligger
spåret cirka 13 meter lägre än vid Universitetets perrong, se Figur 3-6.
På sidorna av tråget placeras ett två meter högt skyddsstängsel för att
skydda spårområdet från intrång och som skydd mot olyckor. Det ska
utformas enligt trafikförvaltningens regler.
Figur 3-10 Ny Vy 2 från plattformens södra ände vid Universitetets station. Spåret sjunker och väggarna blir höga mot insidan av tråget.
22 (67)
Figur 3-11 Befintlig Vy 3 från infarten till Aula Magna på Universitetsområdet.
Från infarten till Aula Magna, vy 3, i universitetsområdet öster om
spåren och motorvägen, ändras utsikten relativt mycket. Det beror
dels på det tillkommande teknikhuset men främst på att spåret sänks
och att västra sidans trågväggar och bergskärning blir synliga. Längre
söderut, i vy 3 syns även muren på östra sidan. Trågväggarna på östra
sidan av spåret syns endast marginellt. Mot väster är väggarna högre
eftersom de ansluter mot en högre terräng. Idag syns banvallen höja
sig i terrängen mot bron. Den är inbäddad i lite grönska. Trågväggar
och bergskärning blir mer påtagliga. De kan och bör också döljas med
vegetation i form av trädgrupper där det är möjligt.
Teknikhuset bekläds med brunt tegel i flera nyanser för att
harmoniera med omkringliggande tegelbyggnader som är
omsorgsfullt utförda i tegel med många detaljer. Teknikhuset är 8
meter långt, 3,5 meter brett och 3,5 meter högt. Byggnaden har inga
fönster och dörren är placerad på den södra gaveln.
Från gång- och cykelvägen liksom från södergående filer på
Roslagsvägen syns teknikhuset och trågväggen på västra sidan liksom
bergskärningen längre söderut, se vy 4. Den högre terrängen på västra
sidan gör att trågets insida syns redan på andra sidan av teknikhuset.
Figur 3-12 Befintlig Vy 4 söderut från gång- och cykelvägen längs Roslagsvägen
och E18.
Figur 3-13 Ny Vy 3 visar teknikhuset rakt fram. Trågkanter och bergskärning börjar synas till höger i bilden och bakom teknikhuset.
Figur 3-14 Ny Vy 4 visar teknikhuset. Trågväggen skymtar på västra sidan byggnaden och i söder syns bergskärningen och trågväggarna.
23 (67)
Figur 3-15 Befintlig Vy 6 visar utsikten från Specialpedagogiska institutionens
parkering över bergschaktet mot Universitetet.
Den östra utsidan av tråget är i norra delen anpassad till att vara en
låg kant mot utsidans anslutande mark. Längre söderut ligger
banvallen djupt i en bergskärning och stödmur kombinerat med
staket skyddar mot fall längs gång-och cykelbanan, se vy 7.
En gångväg väster om spåren genom skogsdungen leder söderut upp
till Specialpedagogiska institutionens parkering och entré. Byggnaden
ligger högt i terrängen. Vy 6, från parkeringens östra sida, blickar idag
ned över banvallen, Roslagsvägen och nedfarten i Norra länken och
över mot Universitetsområdet. I framtiden kommer bergskärningen
och murens insida samt staketet på östra sidan att synas men bara
den övre delen. Spåren ligger cirka 15 meter längre ner än tidigare.
Från östra sidan spåren, vy 7, ändras karaktären mycket från idag.
Spåren ligger långt under marknivån i ett bergschakt. Mot gång- och
cykelvägen skyddar en granitbeklädd mur. Under anläggningsarbetet
är muren egentligen en spont som sedan behålls och bekläds. Den
förses med ett svart smidesstaket. Muren blir 1,1 meter hög och
staketet 1,4 meter högt. Total skyddshöjd 2,5 meter. Beklädnaden på
muren är tänkt att likna den mur som finns på platsen idag i färg och
form på stenarna. Målet är att återanvända den befintliga
beklädnadsstenen om det är möjligt. En mur med 1,1 meter höjd
upplevs som en säker och stabil kant mot det djupa schaktet.
Figur 3-16 Till vänster nedfart Norra Länken och till höger tunnelmynningen.
Figur 3-17 Ny Vy 6 Spåren ligger djupt ner i bergskärningen. Insidan av muren och staketet mot gång- och cykelvägen på östra sidan syns i vyn.
Figur 3-18 Ny Vy 7 Gång- och cykelbanan längs Roslagsvägen. Mur och staket är tillsammans 2,5 meter höga.
24 (67)
Figur 3-19 Staket och mur ska utföras som icke klättringsbara.
Det blir en relativt lång sträcka i en hårdgjord miljö, utan grönska mer
än på långt avstånd, att ta sig fram i som fotgängare och cyklist. På
ena sidan går motorleden och på andra sidan ligger det djupa schaktet
med järnvägen. En liten gräsremsa utgör gräns mellan skyddsmur och
gångväg.
Muren längs gång- och cykelbanan och infästningen av staketet samt
dess utformning i nederkant ska förhindra klättring. På västra sidan
spåret är den sprängda bergväggen hög. Beroende på hur pass
hållbart och sprickfritt berget är kan det behöva stabiliseras med
bultar eller dubbning. Det blir känt först efter sprängning när berget
är blottlagt. Sprickor i berget innebär en instabil bergvägg som
behöver förstärkas med bultar på jämna mellanrum för att förhindra
block från att falla ner på spåret. Om berget visar sig vara småblockigt
eller om isbildning kommer att förekomma längs bergsslänten så kan
berget behöva nätas in.
Från vy 8, vid övergångstället från Universitetssidan, öppnar sig en
helt ny vy. Att bron inte längre finns kvar skapar en visuellt ny
koppling in till staden. I stället för det granitklädda brofästet,
betongpelarna och den höga banvallen är här nu en granitklädd mur
med staket framför en hög bergvägg. Ovanpå bergkrönet står en
granitmur och strax bakom den ett skyddsstängsel. Muren är en spont
som behålls efter byggtiden och kläds in med granit. En öppen gräsyta
i gatunivån, planterad med uppstammade träd, kompletterar den
befintliga vegetationen som finns på höjderna omkring. Grönskan i
gatunivå lättar upp den hårdgjorda miljön och bidrar även till bättre
luft.
Vy 9 visar platsen lite närmare. Det är utblicken vid övergångstället
över södergående filer på Roslagsvägen. Härifrån syns bergväggen
och murarna tydligt. Till vänster, över tunnelns början, syns gräsytan
med uppstammade träd. Över tunnelmynningen avslutas ytan med
granitmur och staket i samma höjd som längs gång- och cykelvägen.
Vyn öppnar sig mot innerstan och Kräftriket när bron inte längre
finns kvar. Till vänster i vy 9 syns den granitklädda muren som tar
upp höjdskillnaden nu när bron och landfästet är borta. Dörren i
muren är en räddningsväg ner till tunneln.
Figur 3-20 Ny Vy 8 En helt ny vy mot Kräftriket och innerstan öppnar sig när bron är borta. Bergskärning, granitmurar och smidesstaket syns väl från Universitetssidan.
Figur 3-21 Ny Vy 9 mot innerstan. Betongtunnelns början fylls över till gatunivå. Där planteras uppstammade träd som står i gräs eller i marktäckande perenna växter.
25 (67)
Figur 3-22 Ny Vy 13 mot Universitetsområdet från gång- och cykelvägen längs
Frescati. Grindstugan med sitt röda tegeltak syns bakom fotgängarna.
Vy 13, från gång- och cykelvägen längs Frescati som blickar upp mot
Universitetsområdet och har Kräftriket i ryggen. Till vänster i bilden
syns Frescatis grindstuga. Till höger, på andra sidan vägen, går den
sparade bergknallen med ädellövträd över i den nya granitmuren som
löper längs gång- och cykelvägen.
I vy 10 som är sedd från södra sidan av Roslagsvägen syns
Specialpedagogiska institutionen på höjden till vänster. Nedanför
byggnaden syns den höga mur med staket som tar upp höjdskillnaden
mellan fastigheten och spårområdets bergschakt samt muren utmed
spår och över tunnelmynningen. Intill i gatunivå syns den planerade
gräsytan med trädplanteringen över tunneln. Muren och staketet intill
spårschaktet löper bort mot norr i bilden. På andra sidan
motorlederna skymtar universitetsområdet.
Vy 11 visar södra sidans granitklädda mur med dörr till räddnings-
vägen till vänster och vyn mot stan lite närmare. Till höger syns
Grindstugan till Frescati. Längst till höger och närmast i bilden ligger
gräsytan över tågtunneln. Mannen med cykeln går precis över den
och den närmaste bilen kör just över tunneln.
Vy 12 är tagen från gång- och cykelvägen söder om Roslagsvägen. Till
höger i bilden syns den granitklädda muren och dörren till räddnings-
vägen som leder ner i tunneln. Till vänster i bilden syns murarna mot
Specialpedagogiska institutionens område och över tunnel-
mynningen. Härifrån öppnas en ny vy mot universitetsområdet när
järnvägsbron är borta.
Figur 3-23 Ny Vy 11 på platsen för tunneln där bron och landfästena fanns
tidigare.
Figur 3-24 Ny Vy 10 mot universitetsområdet från gång- och cykelvägen på södra sidan Roslagsvägen.
Figur 3-25 Ny Vy 12 längs muren på Roslagsvägens södra sida.
26 (67)
3.1.3 Materialval
Miljön runt om kring Roslagsbanan är till stora delar omsorgsfullt och
medvetet gestaltad. Att behandla den så pietetsfullt och varsamt som
möjligt är viktigt. Det kan göras både via form och materialval. Många
av de befintliga byggnaderna både på Universitetsområdet, i Frescati
och i Kräftriket är utförda i tegel. Teglet är murat i mönstersättning
eller bildar former på olika vis. Det varierar i nyanser av rött eller
brunt i byggnaderna. Natursten som exempelvis granit används i
socklar, stödmurar och i järnvägsbrons landfäste. Svart- eller
grönmålat smide eller annan metall finns i staket, räcken och andra
detaljer. Betong finns i järnvägsmiljön i form av murar, plattformar
och som markmaterial. Att låta tillkommande konstruktioner,
byggnader och utrustning utföras i dessa redan befintliga material
skapar enlighet och ett visuellt lugn. Formgivningen kan vara modern
så länge materialen harmoniserar med det befintliga.
Alla nya murars ytskikt utförs därför i svensk grå granit. De flesta
murar är beklädnadsmurar på permanent spont men det finns också
betongmurar med beklädnadssten. Sponten används under byggtiden
och utnyttjas sedan som stomme för muren. Beklädnadsmur eller
massiv bruksmur med bakgjutning är tänkta att utföras med
återvunnen sten från brons landfäste och från de befintliga murarna
så långt det är möjligt.
Det tillkommande teknikhuset utförs i brunt tegel med granitklädd
sockel. Ståldetaljer, staket etcetera i anläggningen utförs som
svartmålat eller stockholmsgrönt.
Betongtråget platsgjuts med ytskikt i slät betong. Gjutfogar utförs var
10:e meter, och är som vertikala streck, och dilatationsfogar var 30:e
meter. Tunnelmynningens ytskikt föreslås formgjutas för att skapa
reliefverkan och bilda en arkitektonisk port. Porten kommer att synas
från gång- och cykelvägen samt förstås från spåret. Säkerhetsstängsel
utförs som 2 meter högt panelstängsel.
3.1.4 Belysning
Belysning för anläggningen behöver utredas och gestaltas. Längs
gång- och cykelvägen återställs den belysning som påverkas under
byggtiden. Komplettering med belysning behöver göras där
järnvägsbron rivs. I närheten av dörren i muren för räddningstjänst,
söder om Roslagsvägen, kan det finnas behov av belysning på muren.
En väl avvägd ljussättning av tunnelmynningens port betyder mycket
för gång- och cykelmiljön under dygnets mörka timmar. Den
sprängda bergväggen kan belysas, kanske punktvis, för att lätta upp
intrycket. Med skicklig ljusdesign kan en estetiskt tilltalande
belysning anläggas längs spårschaktet.
Figur 3-26 Befintliga stödmurar utmed banvallen. De hänger samman med
brofästet. Den befintliga belysningen är målad i Stockholmsgrönt.
Figur 3-27 Utsikten från förarhytten mot betongtunnelmynningen. Den höga
bergväggen kan ljussättas på några punkter med släpljus för att göra promenad
i mörker mer trivsamt.
Figur 3-28 Från gång- och cykelbanan upplevs tunnelmynningen på nära håll. Den är viktig att gestalta väl och ljussätta så att promenaden upplevs behaglig i mörker.
27 (67)
3.1.5 Teknikbyggnad vid Roslagsvägen
Teknikbyggnaden ligger mellan Roslagsbanan och Roslagsvägen på en
plats som många människor passerar varje dag med bil, cykel eller
gående. Byggnaden ligger parallellt med spåren cirka 20 meter från
gång- och cykelvägen.
Yttermått:
• Bredd: 3,4 m
• Längd: 7,95 m
• Höjd: Minst 3,4 m
Byggnaden är inte offentlig och ska därmed inte sticka ut eller synas
för mycket. Den ligger dock i Kungliga nationalstadsparken och ska
motsvara höga gestaltningskrav.
Genom att utforma fasaden i tegel knyter gestaltningen an till de
många tegelbyggnaderna i närheten. Här föreslås ett slaget, brunt,
fasadtegel i svenska normalformat (25 x 12 x 62 cm),
halvstensförband med snedställd fog. Tegelstenarna på fasaderna
vinklas för ett mer intressant uttryck och blir mindre klottervänligt.
Fasaden ska också behandlas med klotterskydd.
Byggnaden behöver ingen angöringsplats utan ligger i naturmark på
en anlagd grusyta. Ytan ligger lite högre än omgivande mark så att
dagvatten rinner bort från huset och längs med släntfoten.
Byggnaden ska grundläggas så att färdigt golv hamnar så nära
marknivå som möjligt för att undvika trappa och räcke till dörren.
Grunden kläs med granit. Dörren bör placeras på kortsidan för att
inte bli för iögonfallande. Dörren målas grå i samma nyans som
granitsockeln. Framför placeras ett trappsteg/vilplan i granit.
Taket är ett sedumtak avsett för platta tak. Takavvattningen utförs
dold bakom tegelfasad.
Figur 3-29 Brunt tegel med nyanseringar och princip för vinklade stenar.
Figur 3-30 Vy från söder.
Figur 3-31 Vy från norr.
28 (67)
3.2 Servicetunnel-mynning Albano
Vid Albano schaktas mynningen till arbetstunneln för Norra länken
fram. Den är nu dold av grusmassor. Avsikten är att den ska fungera
som servicetunnel för Roslagsbanan i framtiden. Här blir det en ny
tunnelport som kommer att ligga i detaljplaneområdet för Albano där
fler student- och forskarbostäder ska byggas. Intill dessa är det tänkt
att ett vattenstråk som tar hand om dagvatten anläggs. På västra sidan
om det planeras en park som binds samman med det sparade berget
och dess vegetation.
Figur 3-32 Plan Albano servicetunnel.
Servicevägen till tunnelporten läggs i armerat gräs för att smälta in
bättre i parken. Det är en stor höjdskillnad mellan den befintliga
tunnelmynningen och Roslagsvägen. Det gör att arbetsvägen måste
vara lång för att inte bli brantare än enligt gällande norm. Vägen är
placerad så nära Roslagsvägen som möjligt för att inkräkta minimalt
på parken.
Porten till tunnelmynningen ska vara ventilerande. Det är viktigt att
den har ett vänligt uttryck eftersom den vänder sig mot parken och de
planerade bostäderna och skolbyggnaderna. Porten ingår i utsikten
från byggnaderna och behöver utformas och ljussättas med omsorg.
Figur 3-33 Sektion Albano servicetunnel vid väg-mynning-park-kanal-byggnad.
Figur 3-34 Vyn visar tillfartsvägen till servicetunneln. Till höger Roslagsvägen, till vänster ny byggnad och vattenstråk enligt detaljplanen. Mitt i bilden syns tunnelporten.
Figur 3-35 Vyn visar parken, tunnelporten och bergskärningen. Till vänster syns den speglande fasaden på en ny byggnad och mitt i bilden ligger vattenstråket.
29 (67)
3.3 Arbetstunnel-mynning
Bellevue
Vid Bellevue ligger idag infart och port för en servicetunnel för en av
stadens ledningsägare. Infarten kommer att nyttjas för en
arbetstunnel under byggnationen av Roslagsbanans järnvägstunnel.
Under byggtiden måste porten rivas bland annat för att maskiner ska
kunna köra ut och in. För att få plats med arbetstunneln måste en
djupare förskärning i berget göras. Den behöver också breddas för att
byggtrafik ska kunna mötas i öppningen. Det innebär ett permanent
ingrepp. Bland annat tas berget som sparats för att överlappa portens
sidor bort. Jämför med den vita linjen för befintlig skärning i planen
intill. Se den nya skärningen och flytt av skyddsstängsel i sektionerna.
Skyddsstängslet kommer att stå närmare trästaketet som utgör gräns
mot Paschens malmgård. Gränsen för byggnadsminnet ligger precis
innanför staket på malmgårdens tomt.
Porten blir bredare än tidigare och utan berg som rår lite över
sidorna. För att kompensera för det och få den att passa in bättre byts
fasadmaterialet till en mörkare granit som varierar mer i nyans och
liknar det befintliga berget. Beklädnadsstenarna utförs med
oregelbunden form. Port och smide inklusive trappa och
ventilationshuvar målas i stockholmsgrönt eller i annan mörk matt
grön eller grafitgrå till svart nyans.
Figur 3-36 Sektion A genom berg och port för arbetstunnel Bellevue.
Figur 3-37 Sektion B tvärs mynningen.
Figur 3-38 Plan vid ny port för arbetstunnel Bellevue.
30 (67)
Figur 3-39 Porten till service- och arbetstunneln sedd från sydost.
Figur 3-40 Porten till service- och arbetstunneln sedd från norr.
Betongbjälklaget över tunnelinfarten fylls upp med jordmaterial. Där
planteras småträd och marktäckande växter som stämmer överens
med det befintliga växtmaterialet på och intill berget. Ca 1,5 meter av
den nya skärningen är synlig för ögat till en början. Senare kommer
bergskärningen delvis att skymmas av vegetation under
sommarhalvåret. Bergskärningen får gärna synas lite precis som den
gör idag. Det är onödigt tungt att lasta taket med fyllning upp till
skärningskanten.
Trappan placeras till höger om porten där den blir mindre i fokus för
betraktaren. Till vänster om porten några meter ut mot gång- och
cykelvägen planteras ett uppstammat träd, exempelvis ädellövträdet
lind, för att få porten att bli mindre påtaglig för ögat.
31 (67)
4 Utformning stationer
4.1 Övergripande
gestaltningsprinciper
I avsnitt 1.4 ovan, beskrivs mål för projektet som härleds ur olika
måldokument. För att ge målen en mer konkret betydelse har det
tagits fram gestaltningsprinciper för resenärsmiljöerna.
Gestaltningen av stationsmiljöerna ska bidra till att resenärsmiljön
som helhet upplevs som trygg, säker, funktionell och attraktiv för alla
resenärer. I det ingår att resenärsmiljön ska vara välfungerande för
äldre, personer med funktionsnedsättningar och barn från sex års
ålder ska kunna resa på egen hand, om deras föräldrar tillåter och har
visat dem hur.
Följande ledord sammanfattar de principer som ska styra
utformningen av resenärsmiljöerna:
• Överblick - orientering
• Tillgänglighet - framkomlighet
• Trivsel - komfort
• Trygghet - säkerhet
• Funktionalitet - effektivitet
Ledorden hänger tätt samman med, och stödjer, varandra. Det mest
centrala är att utforma stationsmiljöerna så att de ger god
orienterbarhet och att de dimensioneras för de resenärsflöden som
kan förekomma. Detta ger i förlängning förutsättningar för
utformning enligt alla principerna ovan.
Öppna rum där dolda hörn undviks skapar en tryggare miljö för
resenären. Att kunna se från rum till rum i sin rörelse ger resenärerna
en överblick över stationen vilket hjälper orienterbarheten och ökar
tryggheten i stationen. Rummen kan kopplas både genom att de
fysiskt överlappar varandra och genom att ett material går från rum
till rum och leder resenären. Material- och kulörval som ger
resenärerna en trivsam miljö ska genomsyra hela stationen. Till och
från plattformarna handlar det om rörelser som ska vara logiska och
självklara och förtydligas ytterligare av skyltningen och av medvetet
placerad konst.
Gestaltningsprinciperna tar avstamp i trafikförvaltningens olika
riktlinjedokument som både beskriver allmänna mål och mycket
konkreta utformningskrav för olika delar. Ett urval av dessa krav är
styrande i projektet. Dessa inkluderar exempelvis krav på materialval,
utformning av trappor, rulltrappor och hissar samt, inte minst,
tillgänglighetskrav, som bland annat inkluderar taktila och visuella
ledstråk och krav på ljus- och ljudmiljöer.
Figur 4-1 Illustration kopplade rum.
Figur 4-2 Inklädnader som uppfyller kraven för publik miljö döljer tekniska
installationer och bildar tillsammans med bergrummet ett format rum.
32 (67)
4.2 Gemensam utformning
Spårgeometriska och utrymmesmässiga förutsättningar för de nya
stationerna vid Odenplan respektive T-Centralen har gjort att de två
stationerna rent fysiskt är mycket olika. Det begränsar möjligheterna
att göra stationerna rumsligt lika. Ett antal andra element har dock
identifierats som lämpliga att utforma efter gemensamma principer. I
illustrationerna nedan är de nya stationerna visade med en lila
färgton. Det anger att de hör till Roslagsbanan och inget annat.
4.2.1 Formfamiljer
För att stödja orienterbarheten i stationsmiljöerna brukar man arbeta
med så kallade formfamiljer.
Man kan tydligt avläsa sådana familjer i befintliga stationer, som olika
generationer av respektive trafikslag, som formats i samband med att
utbyggnad av olika linjer genomförts. 1950-talets tunnelbanestationer
under jord känns igen på den stora användningen av glaserad
keramik, medan 1970-talets blå linje i stället domineras av synliga
bergrum med målad sprutbetong. Citybanans två stationer i sin tur
har mer inredda plattformsrum med plattformsavskärmande väggar
och helt inbyggda undertak.
En familj består av ett antal individer som är både lika och olika. Väl
tillämpat kommer en formgivning med familj och individer göra att
man kan avläsa vilken bana eller vilket trafikslag en station tillhör,
samtidigt som man ser skillnad på individerna och inte riskerar att
förväxla medlemmar i samma familj. Se venn-diagrammet, Figur 4-3.
För Roslagsbanan finns redan ett stort antal befintliga stationer som
alla är ovan mark. De äldsta delarna av det som blev Roslagsbanan,
sträckan Stockholms östra – Kårsta, fyller i år 140 år. Man kan
fortfarande se en del äldre byggnader vid vissa stationer. Banan har
moderniserats och byggts om i olika skeden och det finns avtryck från
olika tider i stationsmiljöerna. På flertalet stationer finns
gemensamma element i form av belysningsarmaturer, skyltar och
möblering.
I samband med Roslagsbanans upprustning (RBU) togs ett särskilt
gestaltningsprogram fram med riktlinjer och typutformning av
väderskydd och annan utrustning.
Sammantaget kan man säga att den befintliga Roslagsbanan är
gestaltningsmässigt ”spretig” men berättar en historia som en äldre
järnväg som har förändrats i flera omgångar över tiden. Det bedöms
inte att de befintliga stationerna har några element, förutom skyltar,
som är lämpliga att använda i en formfamilj för de nya stationerna
under jord, mer än möjligen just den historiska dimensionen i sig.
De två nya stationerna på Roslagsbanan blir i den diskussionen en
liten familj med endast två medlemmar. Det kan jämföras med
Citybanans två underjordiska pendeltågstationer i relation till övriga
pendeltågsstationer ovan mark.
Ambitionen är att etablera vissa gemensamma element som visar att
de två nya stationerna tillhör en gemensam och egen familj, samt, om
möjligt, med någon anknytning till den befintliga Roslagsbanan.
Mellan de nya stationsrummen och befintliga stationsmiljöer på
Odenplan och T-Centralen kommer olika typer av förbindelsegångar
och anslutningar tillskapas. Dessa rum ska medvetet sorteras
antingen till Roslagsbanans formfamilj eller till respektive miljö som
de ansluter till för att stödja orienteringen för resenärerna - eller
möjligen som en kombination av formfamiljer, där det är möjligt.
4.2.2 Karaktär
Roslagsbanans två nya stationer kommer vara ett mellanting mellan
70- och 80-talets ”grott-stationer” och de mer inklädda stationer som
byggs för nya tunnelbanan. Gestaltningen ska visa att stationerna är
byggda i bergrum, men bergytan kommer vara mindre exponerad än i
de befintliga stationerna, där blåa linjens T-Centralen är ett bra
exempel, men ändå tydligt avläsbar bakom och mellan olika ytskikt
och inredningsdelar. Stationerna kommer också att utmärka sig med
sina låga och långa plattformar samt stora rumshöjd som
dimensioneras av de ovanför-liggande kontaktledningarna.
Figur 4-3 Venn-diagram åskådliggör hur utformningen av Roslagbanans två nya underjordiska stationer förhåller sig till de befintliga ovan mark,
SL-standarder och varandra. Familjegemensamma (överlappande) drag finns, men också helt unika för respektive station.
33 (67)
4.2.3 Stationer i bergrum
Att bygga en station i bergrum innebär vissa givna förutsättningar.
Bergrummet projekteras efter det utrymme som definieras av
behoven för resenärerna och olika byggdelar som ska inrymmas. När
berget sen sprängs ut kommer det falla ut på ett sätt som ger ett
oregelbundet och på de flesta ställen större rum. Bergrummet
kommer ha en karaktäristisk form med ojämnheter på en skala från
några decimeter till några meter. Figur 4-4 visar ett typiskt bergutfall
som tydliggörs mot den exakta geometrin på ett sockelelement.
Figur 4-4 Bergutfallet tydliggörs mot sockelns geometri, station Stadshagen.
Alla rummets byggda delar måste på ett eller annat sätt förhålla sig till
denna situation. För att inte stöta på svårhanterliga situationer i
byggskedet bör förhållningssättet beskrivas redan i projekteringen.
I tidigare byggda stationer i bergrum kan olika principer studeras.
Stationerna från 50- och 60-talet fick heltäckande väggar och välvda
innertak av betong. I stationerna från 70-talets stora utbyggnader är
det i stället det exponerade berget som dominerar rummet. Själva
bergytan är egentligen oftast inte synlig utan det som exponeras är
den betong som har sprutas på som förstärkning. I det fortsatta
resonemanget är därför ordet berg liktydigt med sprutbetong.
När Citybanan byggdes på 2010-talet blev rummen återigen mer
inklädda men denna gång med demonterbara väggpaneler och
frihängande undertak. Orsaken till denna utveckling är främst den
ökade mängden installationer och kravet på åtkomlighet. På vissa
ställen valde man att visa lite större sammanhängande bergytor vilket
bidrar med rumslig variation.
Trafikförvaltningen har ett generellt krav på att alla ytor upp till tre
meter ska vara tåliga och resistenta mot klotter. I projekt
Roslagsbanan till city har det tagits ett beslut om att synligt berg med
sprutbetong anses uppfylla dessa krav. Dagens krav på akustik och
installationer kommer däremot ställa krav på undertak och andra
byggdelar som styr mot att de två nya underjordiska stationerna
kommer få en karaktär av bergrum som inreds till stationer.
Detta tillämpas på de olika stationer efter sina lokala förutsättningar.
Figur 4-5 visar några principiellt olika sätt att bygga mot berget.
I det enklaste exemplet A är det golvet som helt enkelt förlängs ut mot
berget där det råkar vara i varje enskild punkt.
Exempel B visar en väggpanel som ställs längs det projekterade
volymkravet. Bakom panelen kan installationer av olika slag placeras.
Väggpanelen är demonterbar för att möjliggöra inspektion av berg
och åtkomst till installationerna.
I exempel C låter man en kraftig sockel definiera det projekterade
rummet. Efter att den monterats på plats sprutas betong fram till att
den möter sockelns bakkant.
Om man i stället förlänger sockeln så den möter bergets oregelbundna
utfall kan det se ut som i D.
Exempel E visar ett sätt att bygga upp en bit vägg som ska likna berget
med sin ojämnhet, så kallad monjärvägg. Denna princip kan till
exempel användas vid mindre nischer som man inte önskar
accentuera med något avvikande material.
Exempel F visar en byggnad som placeras fritt inne i bergrummet. I
detta fall är det nödvändigt med plats för att möjliggöra inspektion av
berget.
Observera att detta bara är några exempel på tidigare etablerade
lösningar. I stationerna kan dessa användas beroende på både lokala
förutsättningar och rumslig gestaltning. Nya lösningar och
kombinationer kan också komma att utvecklas.
Figur 4-5 Principsektioner som exemplifierar hur man kan förhålla sig till bergets begränsning. Streckad linje visar bergets inre teoretiska kontur, utanför vilken bergets faktiska utfall kommer att hållas.
34 (67)
4.2.4 Plattformar
Specifikt för Roslagsbanan är den smala spårvidden, de låga
plattformarna, samt synliga kontaktledningar över spåren vilka
tillsammans blir ett tydligt gemensamt element i stationerna. Därför
föreslås att plattformarna utförs lika i fråga om material och indelning
i de två nya stationerna. En yta av slipad natursten föreslås på både
gångytor, väntytor och kontrastfält. Stenen sätts i fallande längder.
Natursten är ett robust ytskikt som håller över tiden, är välkomnande
för resenärerna och ger stationen en omhändertagen karaktär.
4.2.5 Glas- och dörrpartier
Plattformsrummen ska inredas med ett antal gemensamma
inredningselement. Skyltar ska följa gällande skyltmanual med den
lila markering som är specifik för Roslagsbanans stationer.
Glas- och dörrpartier ska utföras med profiler i rostfritt stål och följa
SL-standard. Det som däremot kan skilja sig mellan olika platser är
hur glaspartiernas exakta geometri förhåller sig till det oregelbundna
bergutfallet. Figur 4-6 till Figur 4-8 visar några exempel:
Figur 4-6 Glasparti med passbit av rostfri plåt, T-Centralen/Stockholm City.
Figur 4-7 En bit vägg med yta av cementmosaik skapar den exakta geometri
som glaspartiet behöver, T-Centralen/Stockholm City.
4.2.6 Möbler
De två nya stationerna föreslås utrustas med samma typ av sittbänkar
men i något olika utförande. Själva modellen av bänk är ännu inte
vald.
På Odenplan föreslås bänkarna var väggmonterade och integrerade
med de väggpaneler som föreslås på delar av plattformsrummens
bergväggar. På T-Centralen kommer bänkar placeras mitt på
plattformarnas norra del. På T-Centralen föreslås dessutom
väggmonterade bänkar med en svängd form som följer mezzaninens
rundning. Bänkar ska uppfylla tillgänglighetskrav.
Annan utrustning som papperskorgar, informationstavlor med mera
föreslås utföras enligt SL standard.
Figur 4-8 Glasparti med anslutande vägg, putsad och infärgad lika
bergväggarna, station Rinkeby.
4.2.7 Undertak
Dagens krav på akustik och installation medför att resenärsmiljöerna
till stor del behöver förses med undertak. De blir därmed en viktig del
av resenärens upplevelse av stationerna. Bland installationerna är
belysning, högtalare och ventilationsdon de objekt som är störst och
kräver regelbunden placering. Mindre objekt som kameror och
antenner tillkommer men på ett lite mer oregelbundet sätt. För
rumsakustikens skull behövs en stor mängd ljudabsorberande yta
som till största del är möjlig att uppnå just i undertaket. Beroende på
rummens förutsättningar kan undertaken utformas enligt olika
principer.
Figur 4-9 visar ett bergrum med undertak som byggs med en distans
mot det oregelbundna berget. Ovan undertaket finns plats för
installationer av olika slag.
Figur 4-10 visar ett rum som definieras av byggda väggar och tak.
Undertaket kan då täcka hela rummet och dölja installationer.
I de två stationerna kommer dessa principer appliceras på många
olika sätt beroende på gestaltningsintentioner och de lokala
situationerna.
Figur 4-9 Fritt hängande undertak i bergrum.
Figur 4-10 Heltäckande undertak i byggt rum.
35 (67)
4.2.8 Färgsättning
De två stationerna föreslås få olika kulörer för tydlig orientering för
resenärerna, men i en skala som gör att de hänger samman som
stationer för Roslagsbanan, i förhållande till de övriga stations-
rummen i bytespunkterna. Kulörer ska tas fram i samverkan med
kommande konstprojekt. Den stationsspecifika kulören blir ett tydligt
kännetecken för respektive station.
Figur 4-11 Exempel stationsspecifik kulör på T-Centralens tunnelbana.
4.2.9 Belysning
Belysning är grundläggande för såväl trygghet och orienterbarhet som
karaktär och atmosfär. På Roslagsbanans två nya stationer kommer
ljuset att bestå av samverkande allmänbelysning och accentbelysning.
Figur 4-12 Exempel allmänbelysning till vänster och accentbelysning till höger.
Allmänbelysningen säkerställer god belysning och en trygg resa med
förhöjda ljusnivåer vid målpunkter. Allmänbelysningen placeras i
taket med jämnt fördelade armaturer så att alla delar av rummet blir
belysta med samma belysningsnivåer. Framför spärrkiosker, hissar,
trappor, rulltrappor och plattformskant förstärks allmänljuset.
Accentbelysningen bidrar till rummets läsbarhet, trivsel och skönhet
genom att ge resenären en rikare upplevelse. Med ett riktat ljus
framhävs rumsdelar, detaljer och konst. Accentbelysningen utgörs av
armaturtyper som direktverkande downlights eller linjära armaturer
och kompletterar allmänljuset för att uppnå erforderliga ljusnivåer.
Ledord:
• Tillgänglighet: Belysningen ska vägleda resenären,
framhäva målpunkter och förbättra rumsupplevelsen.
• Hållbarhet: Material- och teknikval ska säkerställa
energieffektiva och robusta lösningar med ett fåtal
armaturtyper. Ljusplaneringen ska säkerställa kvalitet och
lång livslängd på armaturer samtidigt som drift- och
underhållskostnader minimeras.
• Visuell balans: Med en väl avvägd kombination av
allmänbelysning och accentbelysning i stationens publika
miljöer uppnås en visuell balans som bidrar till god
synkomfort för alla resenärer.
Belysningsprincip plattform
Figur 4-13 Belysnings-principer plattform (T-Centralen ovan, Odenplan nedan).
Belysningen i plattformsrummet består av allmänbelysning (1) genom
direktverkande belysning i taket. Armaturerna placeras för att uppnå
en jämn ljusnivå på plattformen och en förhöjd ljusnivå vid
plattformskanterna. Armaturerna ska vara väl avbländade.
Accentbelysningen (2) utformas för att skapa god rumsförståelse.
36 (67)
Belysningsprincip rulltrappschakt
Allmänbelysningen (1) i rulltrappsschaktet utformas med en
belysningsprincip där undertaket ljussätts för att bidra till rumskänsla
och trygghet. Armaturerna placeras för att undvika bländning och
synstörande reflexer i glas. Borstkantsbelysningen (3) i rulltrappor är
en del av allmänbelysningen. Accentbelysning (2) i form av
exempelvis vertikalbelysning gör att rummet upplevs ljusare och
stärker resenärens rumsuppfattning. Dessutom inkluderar
belysningssystemet service- och trygghetsbelysning (4) i
snedbanehissar.
Genom att kombinera allmän-, accent- och servicebelysning skapas
ett funktionellt belysningssystem som gör rummet välbalanserat,
visuellt tilltalande samt bidrar till en trygg och behaglig miljö för
resenärer.
Figur 4-14 Belysningsprincip rulltrappsschakt
Belysningsprincip mellanplan
Stationens mellanplan förses med en allmänbelysning (1) i
undertaket. Armaturerna placeras för att uppnå en jämn ljusnivå i
rörelsestråket samt med förhöjd ljusnivå vid början av rulltrappor och
trappor samt framför hiss. Accentbelysningen (2) utformas
exempelvis av linjära armaturer som monteras dolt ovanför kanten av
undertaket för att skapa rumsskapande lättningsljus. Ljuseffekten ska
bestå av en högre koncentration av ljus högst upp på väggen med en
avtagande gradient mot golv.
Figur 4-15 Belysningsprincip mellanplan
Belysningsprinciper för ljussättning av konst
Belysningen i stationernas publika utrymmen samverkar med den
unika konstnärliga gestaltningen på varje station och är en integrerad
del av helheten. Konsten ljussätts för att både framhäva verket och
harmoniera med rummet. Samordning mellan konstnär, arkitekt och
ljusdesigner är nödvändig. Principer för ljussättning:
• Accentljus (1): Konst ljussätts med riktbara strålkastare,
wallwashers eller släpljus. Samordning ska ske med konstnär
och ljusdesigner för ljusnivåer och riktning.
• Integrerat ljus (2): Ljuset är en del av konstverket.
Samordning ska ske genom prototyputveckling och
injustering på plats.
• Allmänbelysning (3): Konst ljussätts genom
allmänbelysningen. Ingen särskild åtgärd är nödvändig.
Figur 4-16 Belysningsprincip för ljussättning av konst.
37 (67)
4.3 Hållbara material
Roslagsbanan byggs för en lång livslängd och de material som utgör
stationernas ytskikt har flera olika aspekter och krav att uppfylla.
Materialen ska ha en gedigen kvalité som uttrycker att stationen är väl
omhändertagen och hållbar. Ihop med funktionskraven ska
materialen uppfylla de krav som ställs på stationsspecifik gestaltning.
De kraven utgörs av att arkitektur och konstnärlig gestaltning
samverkar för en god helhetsmiljö, unik för varje station.
Ytskikten ska klara av att bli klottersanerade och fortfarande behålla
sitt utseende. Förutom klotter ska ytskikten hålla för slag, stötar och
annan påverkan som kan ske. Stationernas städning kommer påverka
materialegenskaperna, högtryckstvätt ska kunna genomföras och
städmaskiner ska inte påverka ytskikten vid påkörning. Ytskikten ska
fungera med de temperaturkrav som ställs på de publika delarna i
stationerna.
Ytterligare en viktig egenskap är hur materialen reagerar vid en
brand.
Figur 4-17 Referens glasemaljerad plåt med konstnärlig utsmyckning, Hässelby
gård.
Ett material som ger en gedigen och välkomnande känsla i
kollektivtrafikmiljö är natursten. Stenen kan sättas med olika format
och mönster och anpassas till den stationsspecifika miljön. Plåt är ett
annat material som kan göras i flera olika utföranden till exempel
rostfri, lackad eller glasemaljerad. De olika utförandena har specifika
egenskaper gällande kulörer, perforering och infästning men de kan
alla användas i de publika miljöerna på både vägg- och takytor. Glas
kan utföras med olika lamineringar och folier och kan därmed
anpassas till det stationsspecifika uttrycket. Kakel/ klinker har en lång
tradition inom Stockholms kollektivtrafik och kan användas i en
mängd kulörer och sättas fritt i mönster
Målad sprutbetong anses också uppfylla kraven för hållbara material
och det eftersträvas att synliggöra relativt stora bergytor med
sprutbetong på såväl Odenplan som T-Centralen.
Figur 4-18 Referens naturstensgolv, Malmö centralstation.
Figur 4-19 Referens rostfri plåt, Malmö station Triangeln.
Figur 4-20 Referens kakel i tunnelbanestation Rådmansgatan.
4.4 Konst och reklam
Parallellt med framtagandet av gestaltningsprogrammet har ett arbete
med att formulera uppdrag för konstnärlig gestaltning av
resenärsmiljöerna inletts.
I uppdragsbeskrivningen preciseras lämpliga ytor och förutsättningar
för konst. En generell förutsättning för konst är att den ska bidra till
att göra stationsmiljöerna trygga, attraktiva och orienterbara samt att
ge dem identitet. Därför är platser som har karaktärer av valpunkter
eller noder särskilt lämpade för placering av konst. Platser som är
lämpliga för konst är i många fall också lämpliga lägen för skyltning
och för reklam. Resenärernas behov ska prioriteras.
En preliminär inriktning för konsten är att den ska vara byggnads-
integrerad det vill säga att den inte i första hand ska addera
individuella konstobjekt utan att den ska ge en konstnärlig gestaltning
till de byggnadsdelar som formar rummen. I konstprogrammet
formuleras också en inriktning att konsten ska anknyta till respektive
plats historia.
Reklam bidrar med ekonomiska intäkter som bidrar till att finansiera
driften. Ytor som är lämpliga och som inte används för konst eller för
vägvisning kan upplåtas för reklam. Vissa ytor bör hållas fria både
från konst och reklam för att inte överlasta resenärerna med visuella
intryck.
38 (67)
4.5 Odenplan
Roslagsbanans nya station vid Odenplan kommer att ansluta till
befintlig station Stockholm Odenplan för Citybanan respektive
tunnelbanans Gröna linje. Ingen ny stationsentré planeras i marknivå
uppe på ytan. Lösningen är en utveckling av förslaget som förordades
i lokaliseringsutredningen. Anpassningar har bland annat gjorts för
att förbättra byggbarheten avseende berguttag. Ett framtida tredje
spår ska också kunna byggas till tunnelbanans gröna linje vilket har
påverkat stationens placering och utformning.
4.5.1 Stationen i staden
Roslagsbanans nya station Odenplan är redan idag en viktig
bytespunkt för flera trafikslag och en målpunkt i staden. Den nya
stationen vid Odenplan kommer att utgöra Roslagsbanans första
anhalt inne i Stockholm innerstad, då den (tillsammans med
stationen vid T-Centralen) ska ersätta nuvarande ändstation
Stockholms östra som stängs.
En stor del av resenärerna från nordostsektorn väntas kliva av här för
att ta sig vidare ut vid Odenplan eller via byten till andra trafikslag.
Här kommer resenären att kunna byta till tunnelbana eller pendeltåg
utan att passera spärrlinjer. Uppe på Odengatan respektive
Karlbergsvägen och Upplandsgatan, som avgränsar den triangulära
torgytan Odenplan, angör även flera busslinjer. Anslutningar till de
befintliga trafikslagen görs tydliga och enkla för att resenärerna lätt
ska kunna orientera sig och ta sig vidare på sin resa.
Området kring den nya stationen kommer att påverkas under
byggtiden, men lämnas återställd med ett mindre tillägg i form av en
schaktöverbyggnad ovan jord. Situationsplanen, Figur 4-21, redovisar
de tre underjordiska spårlinjerna och deras stationer i förhållande till
staden.
Figur 4-21 Situationsplan Odenplan med Roslagsbanan (lila), Citybanan pendeltåg (rosa) samt tunnelbanan (grön). Hur stationen ser ut under mark presenteras i de
följande avsnitten.
39 (67)
Figur 4-22 Station Odenplans publika ytor på Roslagsbanan i staden. Gröna linjens plattform ligger ytligt under Karlbergsvägen, Citybanan nås via rulltrappor med ett mellanplan och längst ner kommer nu Roslagsbanan att ansluta.
40 (67)
4.5.2 Stationen och dess anslutningar
Station Odenplan på Roslagsbanan innebär att ett nytt plattformsrum
adderas under och öster om Gröna linjens plattform respektive
Citybanan. Stationen kommer att nås via befintliga entréer på
Odenplan och Karlbergsvägen. Odenplan kommer också att få en
förstärkt betydelse som viktig bytespunkt, där resenärerna från
Roslagsbanan (och pendeltåget) kommer att kunna byta till den grunt
liggande Gröna tunnelbanelinjen.
Tydliga, enkla och trygga
anslutningar eftersträvas för byten mellan
de olika trafikslagen och marknivån. Rummens utformning ska hjälpa
resenären att intuitivt förstå kommande steg på sin resa, kompletterat
med en genomtänkt skyltning och ljussättning. Konstens placering
utmed resenärens väg genom stationen stödjer orienteringen.
Befintliga underjordsanläggningar och reservat för eventuellt
kommande utbyggnader har i stor utsträckning styrt hur
anslutningarna kunnat orienteras. Sammantaget har så gena och
logiska vägar som är bergtekniskt och ekonomiskt möjliga
eftersträvats i den tillkommande stationen.
Figur 4-23 Översiktlig plan av alla nivåer från biljetthall till plattform och anslutningar mot befintlig kollektivtrafik vid station Odenplan.
41 (67)
4.5.3 Stationens publika rum
Roslagsbanans station delas in i en serie publika rum vilka
presenteras var för sig i följande avsnitt. Därutöver kommer det att
finnas nödvändiga men icke publikt tillgängliga teknikutrymmen
under och vid sidan om, liksom en servicetunnel parallellt med och
norr om norra spårtunneln. Gestaltningsprogrammet fokuserar på de
rum som möter resenären.
Majoriteten av de underjordiska rummen begränsas av bergvalv med
bemålad sprutbetong i såväl höjd- som sidled. Nödvändiga
installationer dras dolda av undertak respektive bakom tillagda
väggar eller socklar. Väggpaneler krävs där installationer ska passera
men även för att uppnå akustiska krav. Inriktningen i den planerade
stationen är dock att låta mycket av berget framträda. Upplevelsen av
att röra sig upp genom berget ska så lite som möjligt begränsas av
inklädnader. En gestaltning med tillägg där så krävs eftersträvas.
Gestaltningen ska hjälpa resenären att i varje del av sin resa förstå
nästa steg genom överblickbara länkade publika rum:
1. Plattform
Stationens plattform ligger delad i varsitt valvformigt
bergrum. Fyra tvärpassager förbinder.
2. Norra anslutningen
Förbindelsen till Citybanans mellanplan på station Stockholm
Odenplan samt via det så kallade Myntinkastet till Gröna
linjen på tunnelbanan görs med två lika höga lyft med
snedbanehiss och rulltrappor via ett mellanliggande
mellanplan. Hela sekvensen av rum kallas här Norra
anslutningen.
3. Södra anslutningen
Precis under torget vid Odenplan kommer anslutningen till
befintlig biljetthall att ske. Här kallas serien av rum i berget
Södra anslutningen och eftersom den kommer att mynna
högre upp är rulltrapporna och hissarna längre än i Norra
anslutningen.
4. Biljetthall
Roslagsbanan ansluts till befintlig biljetthall i sydöstra hörnet.
Om- och tillbyggnader kommer att göras för att biljetthallen
också ska kunna ta emot dessa resenärer.
De publika rummen planeras som ovan beskrivet, att ha en samman-
hållen gemensam utformning i grunden. Det finns former och
material som kommer att kännas igen vid station T-Centralen och
station Odenplan.
Lokala var iationer eller karaktärer förekommer beroende på var
rummen ska ansluta, eller beroende av hur bergrummet ser ut och
sådant som hur stort resenärsflöde som ska tas omhand.
Gestaltningsvalen anpassas då till de lokala förutsättningarna.
Där R oslagsbanan ansluter till en befintlig miljö anpassas station
Odenplans gestaltning i material- och färgval för att underlätta
orientering och undvika alltför många synintryck. I dessa
övergångszoner kommer exempelvis väggpanelens utformning eller
ett konstverk att fortsätta en bit in i det tillagda för att göra
övergången mjukare. Hur den konkreta gestaltningen i
övergångszonerna ser ut utvecklas i det fortsatta arbetet.
Figur 4-24 Station Odenplans publika rum, plattformen och dess kopplingar.
42 (67)
4.5.4 Plattform
Roslagsbanans plattform kommer att sprängas ut i berget drygt
50 meter under torgnivån. 190 meter långa och 6 meter breda
plattformar planeras ligga på ömse sidor om bärande bergpelare.
Genom att dela upp mittplattformen i två halvor kan rulltrappor och
hissar få plats centralt mellan dem. En tydlig möbleringszon skapas
i plattformens bakkant mot berget. Liknande stationsorganisation
finns i dagens tunnelbanenät, exempelvis på Blåa linjen på T-
Centralen respektive Fridhemsplan på Gröna linjen och
Östermalmstorg på den Röda linjen.
Roslagsbanan särskiljer sig från andra underjordiska spårmiljöer
bland annat genom kontaktledningens placering ovan tåget, vilket ger
höga bergrum. De långa plattformarna möjliggör hela fyra
förbindande 12–13 meter breda, cirka 25 meter långa tvärpassager.
Här kan resenären vänta på tåget eller byta plattform.
Figur 4-25 Vy från tvärpassage 3 mellan plattformshalvorna. Här finns endast
ett glasparti, för att skilja plattformarna åt brandtekniskt. Undertaket gör en
vågrörelse genom tvärpassagerna.
Två av dessa stora rum ska med hjälp av glaspartier med uppställda
slagdörrar utgöra egna brandceller. Under en utrymning kommer
passage 2 och 4 att kunna fungera som säkra platser där resenärer vid
behov kan vänta på undsättning från räddningstjänsten. Från de båda
tvärpassagerna kommer anslutningarna upp mot biljetthall respektive
pendeltåg och tunnelbana att utgå, vilket beskrivs i följande avsnitt.
På plattformsnivån är det viktigt att passagerna förslagsvis med hjälp
av konst gestaltas olika för att hjälpa resenären att tryggt orientera sig
vidare i stationen.
Den fjärde tvärpassagen i södra plattformsänden (1) utgör
angreppsväg för räddningstjänsten och är därför också avskärmad
med dubbla glaspartier.
Figur 4-26 Illustration av plattformsrummets publika rum vid station Odenplan.
Figur 4-27 Tvärsektion genom plattformar med elevation av södra anslutningen från tvärpassagen. Till höger fortsätter en icke publik tvärtunnel med teknikutrymmen
mot servicetunneln. Där byggs en vägg täckt av sprutbetong utanför betongväggen som avgränsar rummen för att hålla ihop rummet mot spåret.
43 (67)
Överblickbarhet och enkel orientering ska omhändertas väl i de stora
rummen. Resenärens upplevelse av ett tryggt och väl gestaltat rum
ska prioriteras. Undertaket planeras exempelvis att mjukt välva sig
över resenärsutrymmet utmed plattformen och sedan öppna upp mot
det högre bergrummet. Taket ansluter mot de tvärgående passagerna
och vidare upp mot markytan. Undertak som släpper från bergväggen
och formas efter rummets behov eftersträvas. Kombinationer av
vertikala bafflar, dvs. ljudabsorberande element där perforerad plåt
omger absorbenten, respektive längsgående paneler utvecklas.
Undertakets utformning utgör en viktig del av rumsupplevelsen.
Plattformens möblering planeras att hållas samman som ett tillägg
i bergrummet med en högre grad av omhändertagande, exempelvis
genom mer bearbetade detaljer och ett varmare, mer avstämt ljus. Ett
plattformsmöblemang kommer att stå utmed berget, tillbakadraget en
bit från tvärpassagerna för att inte blockera gångstråket över hörn.
Denna långa möbel är tänkt att i olika utsträckning bestå av delarna
sockel, bänk, akustisk dämpning (kompletterande den som finns i
undertaket), återvinningskärl, belysning, skyltning etcetera. Här kan
trä komma att användas för att ge värme, men också för att knyta an
till stationerna norrut på Roslagsbanan.
Figur 4-28 Möbleringszon på plattform med akustikpanel och undertak.
Vid sidan om möbleringszonen kommer bergvalvet att synas, med
yts
kiktet målad sprutbetong. Bergets ojämnhet är tänkt att
kontrastera mot de tillagda objektens högre bearbetningsgrad.
Sockeln i sten avslutar möbleringszonen ner mot plattformens
stenläggning.
Figur 4-29 Perspektiv utmed en sidoplattform med vy in mot tvärpassagen och södra anslutningen.
44 (67)
Rummens allmänbelysning ska uppfylla definierade funktionskrav,
exempelvis förhöjd ljusnivå utmed plattformskant. Ljuset ska också
stödja rumsupplevelse, trygghet och orientering. Belysnings-
armaturerna kommer att vara inbyggda i undertaket och ren
funktionsbelysning kompletteras med accentljus. Bafflarna i undertak
över plattform kommer exempelvis att betonas med ett släpljus i
riktning från berget mot spåret. Ytor belyses utan att ge störande
bländning från armaturen. Hur och vilka typer av armaturer som
används i stationen bearbetas vidare.
Golvet är i plattformsrummen tänkt att utföras i natursten, ett robust
och tidståligt eget material för just Roslagsbanan. Läs mer om det
under gemensam utformning ovan. Plattformarna kommer att
påminna om en utomhusstation, där resenären passerar från
tvärpassagen genom glaspartier ut i det upplysta plattformsrummet
med undertak som lyfter mot spårområdet.
Figur 4-30 Tvärsektion genom plattform och spårområde – ett högt och smalt
rum i berget. Belysningen är förstärkt utmed plattformskanten och i
möbleringszonen. Ett accentljus lyser upp takets undersida och berget på andra
sidan spåret.
Figur 4-31 Längdsektion genom station Odenplan med plattformsrum Roslagsbanan och anslutningar upp genom berget.
45 (67)
4.5.5 Norra anslutningen
Från plattformen kommer resenären att kunna röra sig i passagen
längst norrut 32 höjdmeter upp via två lika höga rulltrappslyft. På
mellanplanet halvvägs vrids rummet i riktning mot den befintliga
stationen. Ovanför nästa rulltrappa alternativt hiss leder ett längre
mellanplan bort till anslutningen mot Citybanans mellanplan.
Dessförinnan delar sig dock förbindelsen och en smalare anslutning
viker av åt vänster mot Myntinkastet och Gröna linjen.
Figur 4-32 Norra anslutningens nedre mellanplan mellan rulltrapporna halvvägs
upp, där resenären ska kunna se början av nästa rulltrappa och ledas vidare.
På väggen till höger finns utrymme för konst och reklam enligt senare besked.
Till vänster syns det sprutbetongbehandlade berget.
Undertaket på mellanplanen anpassas efter sekvensen av rum fram
till brandcellsavskiljande glaspartier. Generellt är typen här ett lätt
välvt undertak med tvärgående bafflar. Utanför glaspartierna länkar
en sträcka med ett lägre bergvalv mot det befintliga. Anslutningarna
föreslås göras via övergångszoner, där bergvalvet lämnas utan
undertak. Hur anslutningen mot befintligt undertak på Citybanans
mellanplan tas omhand behöver studeras vidare.
Välplacerad konst samt ytor för reklam väntas dela upp väggytorna
i de långsträckta förbindelsegångarna. Hur detta görs utvecklas i
samarbete med Trafikförvaltningen i en separat process. Utmed norra
väggen planeras för en mindre butikslokal (kiosk) mittemot
anslutningen mot myntinkastet. Förutom att ge service skulle
bemanningen medföra ökad trygghet för resenären. Rum för
pendeltågets personal behöver också omplaceras utmed vilplanet, då
rummen nu återfinns i det bergrum som ansluter mot Citybanans
mellanplan och efter utbyggnaden kommer att utnyttjas för
Roslagsbanans anslutning.
Figur 4-33 Illustration av Norra anslutningens publika rum vid station Odenplan, med förbindelse via mellanplan mot Citybanan och tunnelbanan.
Figur 4-34 Citybanans mellanplan med lila markering där Roslagsbanans
anslutning ersätter personalrum och publika toaletter som flyttas in i förbindelsen.
46 (67)
Anslutningen till Citybanans mellanplan kommer ske mitt emot de
befintliga hissarna. Härifrån kan den som vill kunna byta till
pendeltåg ta sig ner via hiss eller rulltrappa till Stockholm Odenplans
befintliga plattform. För att nå tunnelbanan via det smala trapphuset
(det så kallade Myntinkastet) till Gröna linjens plattform kommer
resenären att välja vänstra förbindelsegången i Norra anslutningen, se
Figur 4-36. Här ansluter Roslagsbanan mitt emellan de befintliga
rulltrapporna. Konstverket som idag täcker väggen behöver därför
flyttas, se Figur 4-37.
Resenären kan ta sig vidare upp till biljetthallen och vidare upp på
gatunivå via tre befintliga rulltrappor och snedbanehiss.
Sammantaget kommer det att finnas det några alternativa vägar i
änden av Norra anslutningen och resenären kommer att behöva
välplacerad skyltning inför valsituationerna för att kunna orientera
sig. Mängden intryck och distraktioner ska hållas nere och
anslutningarna till Citybanan bör med hjälp av rumslig gestaltning,
ljus och gärna konst utöver skyltning underlätta valet av vidare
resväg.
Figur 4-35 Tvärsektion Norra anslutningen i rulltrappsschakt med snedbanehiss
till höger. Här kommer undertaket att välva sig över rulltrapporna. Valv och
väggar kommer att lysas upp från takets kant.
Figur 4-36 Norra anslutningens övre mellanplan, där resenären kan välja att gå mot tunnelbanan via Myntinkastet till vänster eller ut mot Citybanans mellanplan. Konst,
ljus och arkitektur ska samspela för att underlätta val och orientering.
Figur 4-37 Konst i Myntinkastet med rulltrapporna som förbinder upp mot Gröna
linjen. Det är här vid lila markeringen som förbindelsegången från
Norra anslutningen mynnar, varför delar av konstverket av behöver flyttas.
47 (67)
4.5.6 Södra anslutningen
Från tvärpassage två på plattformsnivå kommer tre rulltrappor och en
snedbanehiss att löpa upp mot den befintliga biljetthallen under
Odenplan, via ett mellanplan halvvägs upp. Eftersom jorddjupet är
stort och berget ligger lågt under Odenplan, kommer den övre delen
av schaktet att vara en betongkonstruktion som byggs ovanifrån. Ett
reservat för framtida tunnelbaneutbyggnad tvingar rulltrappsschaktet
söderut så att det till stor del hamnar under Odengatan.
Mellanplanet kommer även här att vridas för att ta upp
riktningsändringen från plattform till anslutning mot biljetthall. Det
är viktigt att resenären ändå ska kunna se från en rulltrappas slut till
den andras början. Det kontinuerliga undertaket och en genomtänkt
ljussättning kommer att hjälpa till i orienteringen.
Norra och Södra anslutningen utformas liknande som passager
betraktat: Den totala nivåförflyttningen kommer att delas upp i två
lyft med ett mellanliggande mellanplan. Södra anslutningens totala
lyfthöjd är högre, 23,5 plus 27,5 meter, eftersom resenären här ska
förflytta sig ända upp till biljetthallen. Resenärens val av väg upp från
plattformen ska förenklas genom skyltning, konst som ger en tydlig
identitet redan i tvärpassagen och en rumslig gestaltning som
särskiljer Norra från Södra anslutningen.
Södra anslutningens planerade koppling mot biljetthallen uppe under
torget beskrivs i nästa avsnitt. Dessförinnan kommer dock resenären
att passera genom den del som byggs uppifrån, se
Figur 4-40. Här utnyttjas den tillgängliga höjden i
betongkonstruktionen för att ge rulltrappsschaktet en egen
utformning: Tvärgående i underkant lätt välvda betongskivor kan
både hålla ihop konstruktionens längsgående väggar och ge rummet
belysta undertaksbafflar i en betydligt större skala.
Figur 4-38 Södra anslutningens södra mellanplan, mellan rulltrapporna, under
bergvalvet. Berg med målad sprutbetong synligt; i vilken omfattning studeras
vidare. Plats för konst i fonden.
Figur 4-39 Illustration av Södra anslutningens publika rum från plattformsnivå till biljetthall Odenplan.
Figur 4-40 till höger Södra anslutningens övre del mot biljetthallen går genom ett
betongschakt i jord, där undertaket är tänkt att lyftas i trappsteg. Kraftiga i underkant
lätt välvda skivor kommer att passera tvärs över rulltrappsrummet, mellan väggarna.
Ljuset kommer att definiera rummet.
48 (67)
4.5.7 Biljetthall
Södra anslutningen kommer att anknyta till sydöstra hörnet av den
befintliga biljetthallen. Efter det höga rummet i rulltrappsschaktet
kommer rumshöjden där rulltrappor och hiss ska ansluta till befintlig
biljetthall att pressas till ett minimum. Odengatan och torget samt
befintlig golvnivå begränsar vad som är möjligt.
Efter att ha passerat uppställda dörrar av glas kommer resenären att
gå in i det som idag är biljetthall. Citybanans rulltrappa ligger speglat
på andra sidan rummet med brandcellsavskiljande skjutdörrar i ett
nytt läge. Här anländer även Roslagsbaneresenärer som väljer norra
anslutningen till biljetthallen. Spärrlinjen flyttas och blir gemensam
för alla dessa resenärer. Från cykelgaraget är det även i fortsättningen
möjligt att gå direkt in i biljetthallen, varför ett par spärrar kommer
till även där. Nödutrymning kommer också att finnas via
cykelgaraget.
En ny förbindelse innanför spärrarna är tänkt att underlätta byten till
Gröna linjen i biljetthallens nordvästra hörn. Resterande biljetthall,
med tunnelbanespärr och servicebutik, ska lämnas opåverkad av
Roslagsbanans nya anslutning. Fler resenärer kommer dock att ta sig
ut via befintlig rulltrappa, trappa och hiss, upp i den gemensamma
entrébyggnad med soltrappa på taket som byggdes för Citybanan
2017. Skyltningen kommer att behöva uppdateras.
Utmaningen kommer att vara att få till en sammanhållen attraktiv
miljö i en redan trång biljetthall där de tre trafikslagens resenärer
möts. En enhetlighet eftersträvas i material, kulörer och ljus där
vägledande skyltning ska placeras klokt. De tre delarna ska trots
spärrlinjeförsedda gränser uppfattas som en biljetthall. Materialval
ska anpassas till befintligheter för att hålla samman och lugna ner
intrycken. Särskilt omsorg läggs på utformningen av de pelare och
balkar som bär bjälklaget mellan biljetthallen och torget.
Figur 4-41 Södra anslutningen mot befintlig biljetthall Odenplan, där de tre spårtrafikslagen möts. Citybanan och Roslagsbanan får en gemensam biljetthall innanför
spärrlinjen och Cykelgaraget ett par kompletterande spärrar. Passage innanför spärrlinjen är möjlig till och från Gröna linjen på tunnelbanan.
Figur 4-42 Odenplan, där biljetthallen ligger ytligt under torget. Befintlig
entrébyggnad med soltrappa på taket, sedd från söder.
Figur 4-43 Odenplan, befintlig biljetthall mot nuvarande entré Citybanan.
49 (67)
Figur 4-44 Roslagsbanans anslutning mot biljetthallen via uppställda slagdörrar;
ett rum där rumshöjden är begränsad.
4.5.8 Ovanjordsanläggning
Station Odenplan på Roslagsbanan kommer inte att synas mycket på
markytan. Ett brandgasschakt som sticker upp vid Observatorie-
lunden är allt. Resten finns under jord, framför allt i berget. Vid
Odenplan behövs inte de luftutbytesschakt för tryckutjämning som
kommer att byggas vid station T-Centralen.
Via brandgasschaktet kommer brandgaser att ventileras om det skulle
brinna i Roslagsbanan. Brandgasventilationen är ett platskrävande
system som höjer säkerheten i den underjordiska anläggningen.
Schaktet bör nå markytan minst åtta meter från närmaste byggnad
enligt gällande brandkrav, vilket gör att få platser är möjliga runt
Odenplan.
Det föreslagna läget vid foten av Observatorielundens kulle är relativt
undanskymt och något av en baksida. Schaktets öppenarea mot det
fria behöver vara cirka 15 kvadratmeter vilket i sin tur ger en
byggnadsarea om cirka 35 kvadratmeter totalt.
Höjden kommer att begränsas till en omkring en meter hög stenklädd
mur med galler över öppningen. Schaktet föreslås luta med kullen och
utformningen kommer att bearbetas vidare i den fortsatta
projekteringen. Marken ska återställas med anpassad släntlutning
runt schaktet, men under anläggningsarbetet kommer platsen att
påverkas. En så liten störning som möjligt eftersträvas i denna
känsliga miljö.
Figur 4-45 Situationsplan brandgasschaktets ovanjordsanläggning i utkanten av
Observatorielunden.
50 (67)
Figur 4-46 Sektion brandgasschakt vid Observatorielunden.
Figur 4-47 Illustration brandgasschakt i slänten bakom de befintliga byggnaderna.
51 (67)
4.6 T-Centralen
Roslagsbanans nya station vid T-Centralen kommer att placeras
djupare än de idag befintliga kollektivtrafikslagen och anslutas under
mark till pendeltåg och tunnelbanelinjerna. Inga nya stationsentréer
kommer att anläggas.
4.6.1 Stationen i staden
T-Centralen är idag Stockholms största tunnelbanestation och en
viktig knutpunkt i Stockholms kollektivtrafiksystem. Här möts Gröna,
Röda och Blåa tunnelbanelinjerna tillsammans med pendeltåget via
stationen Stockholm City. Utöver de trafikslag som anknyter direkt till
T-Centralen finns även Spårväg City i stationens närhet. Regionaltåg,
fjärrtåg och flygplatståg som avgår från Stockholm Central ligger
också nära Roslagsbanans nya station.
När Roslagsbanan ansluter till T-Centralen kommer ett stort antal
resenärer som tidigare bytte trafikslag vid Stockholms östra kunna ta
sig direkt in till T-Centralen där fler bytesmöjligheter finns. Stationen
innebär också att direkta byten mellan Roslagsbanan och pendeltåg
eller tunnelbana kommer kunna ske utan att resenärerna passerar
spärrlinjen. Anslutningar till de befintliga trafikslagen görs tydliga
och enkla för att resenärerna lätt ska kunna ta sig vidare på sin resa.
Under byggnationen av Roslagsbanans nya station vid T-Centralen
kommer platsen att påverkas och hänsyn behöver tas till de befintliga
kollektivtrafikslagen och staden ovanför. Platsen lämnas efter
färdigställande av stationen återställd och med några få tillägg ovan
jord.
Situationsplanen, Figur 4-48, redovisar de befintliga spårtrafikslagen
under mark som ansluter till T-Centralen ihop med Roslagsbananas
nya station.
Figur 4-48 Situationsplan T-Centralen med Roslagsbanan (lila), pendeltåg (rosa) samt tunnelbanelinjerna (Blåa, Gröna, Röda).
52 (67)
Figur 4-49 Illustration över T-Centralen med Roslagsbanan (lila), pendeltåg (rosa) samt tunnelbanelinjerna (Blåa, Gröna, Röda).
53 (67)
4.6.2 Stationen och dess anslutningar
Stationen utformas med två parallella plattformar. Från respektive
plattform ges resenärerna möjlighet att ta sig vidare via två olika
vägar. Vid plattformarnas mitt placeras två uppgångar som tar
resenärerna vidare till ett gemensamt mellanplan. Från mellanplanet
kommer en anslutning till pendeltågets station Stockholm City att
finnas och mötet mellan de två trafikslagen sker på Stockholm Citys
norra mellanplan. I plattformarnas södra ändar kommer utgångar
som ansluter mot tunnelbanans Blåa, Röda och Gröna linje finnas och
anslutningen till dem planeras ske direkt till plattform eller via
Stockholm Citys centrala mellanplan. Uppgångarna och anslutningar
till andra kollektivtrafikslag utformas med rulltrappor, gångtrappor
och hissar. Skyltning placeras för att ge resenärerna vägledning
mellan trafikslagen. Även konsten kommer vara orienterande för
resenärerna när de rör sig genom stationsmiljöerna.
Från Stockholm Citys norra mellanplan kommer resenärerna kunna
ta sig ut ur stationen via tunnelbanans och pendeltågets gemensamma
biljetthall som ligger i anslutning till Vasagatan.
Via anslutningen till tunnelbanans Blåa linje ges resenärerna
möjlighet att röra sig vidare upp mot stationens entré vid Sergels torg.
Från plattformarna för tunnelbanans Röda och Gröna linje kommer
man kunna ta sig ut mot Stockholm Central, Vasagatan och Sergels
torg.
Figur 4-50 Översikt station T-Centralen och anslutningar till befintlig kollektivtrafik och platser i staden.
54 (67)
4.6.3 Stationens publika rum
Stationens sekvens av publika rum leder resenärerna till och från
plattformarna eller vidare till befintliga kollektivtrafikmedel,
alternativt vidare ut ur stationen. Den yttre formen för de publika
rummen definieras av bergrummet som sprängs ut och har ett ytskikt
av sprutbetong. Inne i bergrummet kommer byggnadsdelar så som
uppgångar, undertak, glaspartier bilda den slutliga formen för de
publika rummen. Dessa gestaltas för en trygg och hållbar
resenärsmiljö. I vissa fall kommer det sprutbetongbelagda berget vara
synligt och vara en del av det publika rummet. Runt om de publika
rummen och i en parallellt liggande servicetunnel placeras teknikrum
för stationens drift.
De publika rummen är:
1. Plattform
Stationens två plattformar förläggs i varsitt bergrum.
Bergrummet är valvformat och bildar det publika rummet
tillsammans med ljudabsorberande undertak, uppgångar,
glaspartier och möblering.
2. Mellanplan
Ett gemensamt mellanplan binder samman de två
uppgångarna som finns längs med plattformen.
3. Anslutning Stockholm Citys norra mellanplan
Från mellanplanet kommer det finnas en direkt anslutning via
hiss, gångtrappa och rulltrappa till Stockholm Citys norra
mellanplan.
4. Lila gången
Plattformarnas södra ändar binds samman i Lila gången,
vilken främst blir en anslutning mot befintliga
tunnelbanelinjer. Resenärerna kommer ta sig vidare uppåt i
Lila gången via ett kortare lyft med gångtrappa, hiss och
rulltrappa för att sen ta sig vidare mot tunnelbanan.
5. Anslutning Blåa linjen
Från Lila gången kommer en anslutning direkt till
tunnelbanans Blåa linje att finnas. Ett rulltrappspaket ansluts
i tvärvalvet närmast uppgången mot Sergels torg.
6. Anslutning Stockholm Citys centrala mellanplan och Röda och
Gröna linjen
Lila gången ansluts via rulltrappor och snedbanehiss till
Stockholm Citys centrala mellanplan. Härifrån ges
resenärerna möjlighet att röra sig vidare till tunnelbanans
Röda och Gröna linje.
Figur 4-51 Stationens publika rum, plattform, mellanplan, Lila gången och anslutningar mot pendeltåg och tunnelbana.
55 (67)
4.6.4 Plattform
Kännetecknande för Roslagsbanan är dess lägre plattformar och
smala spårvidd, samt kontaktledningen ovan tåget som behöver ett
högre bergrum än till exempel tunnelbanan. Plattformsrummet
kommer vara ett långsmalt rum i berget där den omslutande bergytan
täcks av sprutbetong som målas i en stationsspecifik kulör.
Plattformen är cirka 13 meter bred och 190 meter lång. Båda
plattformarna är mittplattformar vilket innebär att det ligger spår på
båda sidorna om plattformen. Det publika rummet delas i tre delar
genom uppgångarna och mellanplanets placering. En del av
plattformsrummet kommer vara ett gemensamt rum där resenärerna
på de två plattformssidorna kommer ha kontakt med varandra. Den
andra delen av plattformsrummet blir uppdelad i två plattformssidor
på vardera sida om uppgångarna. Varje uppgång utformas med
rulltrappa, gångtrappa och hiss. Den tredje delen blir i plattformarnas
södra ändar, där rummet öppnas upp igen mellan de två
plattformssidorna men med en lägre takhöjd.
Ungefär halva plattformslängden upptas av det gemensamma
rummet. Här kommer resenärerna på de två plattformssidorna ha
kontakt med varandra och möblering så som bänkar, skyltning och
papperskorgar placeras centriskt på plattformen. Den generösa
takhöjden skapar siktlinjer upp mot mellanplanet och överblick över
rummet. Längs plattformssträckan, på vardera sida om uppgångarna
som leder till mellanplanet, kommer resenärerna kunna röra sig längs
plattformarna och kunna byta plattformssida i de mellanrum som
skapas mellan uppgångarna. Mellanrummen nyttjas som vänt- och
informationsplatser.
Plattformens golv utförs av natursten i fallande längder, ett
gemensamt element för de nya stationerna på Roslagsbanan.
Undertaket i plattformsrummet kommer vara en stor del av rummets
gestaltning. Bakom undertaket förläggs installationer dolt för
resenärerna.
Figur 4-52 Tvärsektion som visar de två plattformarna i bergrummet.
Figur 4-53 Station T-Centralen på Roslagsbanan, plattform.
56 (67)
Undertaket innanför bergrummets kontur utförs som pendlade
vertikala paneler med ljudabsorberande funktion. Rumshöjden är
generös och takets undersida ramar in plattformsrummet men
synliggör också bergets undersida. Taket sträcker sig från norra
plattformsänden till där mellanplanet startar. Längs plattformskanten
ansluter taket mot den teknikzon som sträcker sig längs hela
plattformens längd och blir en del av undertakets gestaltning.
Uppgångarna till mellanplanet glasas in och skapar en säker
utrymningsväg från plattformsrummet. Glaspartiet rundas av för ett
mjukare formspråk i resenärsmiljön. Från plattformen kan
resenärerna få visuell kontakt med mellanplanet och på väg mot
plattformen en överblick över plattformsrummet.
Figur 4-54 Tvärsektion genom det gemensamma rummet.
Figur 4-55 Visuell kontakt skapas mellan resenärerna på plattform och mellanplan.
Figur 4-56 Tvärsektion genom det delade rummet där uppgångarna ligger på
mitten av plattformen.
Det kommer finnas glaspartier på mellanplanet som vetter mot
plattformsrummet och även där kommer resenärer på de två nivåerna
kunna få visuell kontakt med varandra. De stora glasytornas
transparens och genomsikt i rummen kommer bidra till en trygg
miljö.
Belysningen i plattformsrummet ska både uppfylla den
funktionsbelysning som krävs i resandemiljön, till exempel förhöjd
ljusnivå längs med plattformskanten, men också framhäva rummets
gestaltning. Mellan undertakets paneler placeras belysning.
Figur 4-57 Undertak av ljudabsorberande vertikal paneler bildar ett rum för
resenärerna.
57 (67)
Där mellanplanet ligger ovan plattformen, sänks rumshöjden och en
annan rumslighet skapas. Längs med mellanplanets undersida
utformas undertaket plant. Öppningar kommer finnas mellan
plattformssidorna och här kan resenärer byta plattformssida eller
vänta på tåget. Här återfinns de runda formerna från glaspartiet, en
utformning som minskar dolda hörn. Runt den rundade väggen
placeras en bänk som följer väggens form och blir integrerad i
stationens utformning.
I slutet av plattformarna kommer glaspartier finnas mot ett
gemensam rum, Lila gången, där resenärer från de båda
plattformarna kommer mötas.
Figur 4-58 Vy från uppgång mot plattformsrummet
Figur 4-59 Referens vertikal akustikpanel från station Hagastaden.
Figur 4-60 Visuell kontakt mellan plattformssidorna.
Figur 4-61 Längdsektion genom station T-Centralen på Roslagsbanan.
58 (67)
4.6.5 Mellanplan
På mellanplanet möts de mittplacerade uppgångarna från båda
plattformarna. Mellanplanet blir en plats för rörelse och flöden med
breda ytor och skyltning som leder resenärerna vidare. Glaspartierna
mot plattformsrummet kommer förutom visuell kontakt mellan
resenärerna ge resenärerna möjlighet till orientering i stationen och
att se inkommande och avgående tåg. På väg ned mot plattformen kan
resenärerna, genom glaspartierna, få en överblick över
stationsrummet, andra resenärer på plattformen och tågen. Dolt för
resenärerna förläggs även teknikrum för stationens drift på
mellanplansnivån.
Golvet på mellanplanet utförs även här av natursten, kännetecknande
för båda de nya stationerna i förlängningen av Roslagsbanan.
Mellanplanet kommer att ha ett undertak med absorbenter för en
resenärsmiljö där talande meddelanden blir lätta att höra. I
undertaket fälls armaturer och andra installationer så som ventilation
in. På mellanplanet kombineras funktionsbelysning med accentljus
som framhäver rummets gestaltning.
Figur 4-62 Station T-Centralen på Roslagsbanan, mellanplan.
59 (67)
4.6.5.1 Anslutning till pendeltåg
Från mellanplanet ges resenärerna möjlighet att ta sig vidare mot
Stockholm Citys norra mellanplan. Anslutningen utformas med hiss,
gångtrappa och rulltrappa. Vid höjdskillnaden som kommer tillskapas
mellan de två trafikslagen har rumshöjden beaktats för att möjliggöra
god utblick över det anknytande rummet. Ytorna kommer vara till för
flöden och dolda hörn undviks längs sträckan. Hissarna glasas för
trygghet och överblick.
Övergången mellan den nya stationens mellanplan och Stockholm
Citys norra mellanplan definieras med ett entréparti och platsen
kommer utformas som en övergångszon. Med det menas att material-
och kulörval under en sträcka förtydligar att man rör sig från en
resenärsmiljö till en annan. Golvet utförs av terrazzo där kulör och
mönstersättning väljs för att komplettera den befintliga
stationsmiljön inom station Stockholm City.
Figur 4-63 Vy från anslutning till Stockholm Citys norra mellanplan mot
Roslagsbanan station T-Centralen.
Figur 4-64 Vy från Stockholm Citys norra mellanplan mot Roslagsbananas
anslutning.
Figur 4-65 Vy från mellanplan mot plattform.
Från Stockholm Citys norra mellanplan kommer resenärerna kunna
ta sig vidare i kollektivtrafiken till pendeltåg eller till tunnelbanans
Blåa linje. Från norra mellanplanet planeras även en uppgång mot
biljetthall Vasagatan.
60 (67)
4.6.6 Lila gången
Lila gången kommer vara en anslutning mot ett flertal trafikslag och
en plats för flöden till och från plattformarna. Rummet utformas så
att resenärerna lätt hittar dit de ska vilket förstärks med skyltning och
konst. Från det gemensamma rummet på plattformsnivå når
resenärerna en smalare gång via ett kortare lyft med hiss, gångtrappa
och rulltrappa. Mellan de två nivåerna kommer rumshöjden medge en
god visuell kontakt mellan de två nivåerna. Hissen utförs som glasad
runt om och platsen för på- och avstigning utformas generöst utan
dolda hörn och med god överblick. Rummet fortsätter sedan under
plattformen för tunnelbanans Blåa linje mot en anslutning till
Stockholm Citys centrala mellanplan.
Figur 4-66 Vy från anslutning Stockholm Citys centrala mellanplan mot Lila
gångens passage under tunnelbanans blåa linje.
Figur 4-67. Station T-Centralen på Roslagsbanan, Lila gången.
.
61 (67)
I den första delen av Lila gången, innanför glaset i plattformarnas
ändar, återkommer de runda formerna på väggarna i rummet.
Formen minskar dolda hörn och ger en bättre överblick över rummet.
Närmare uppgången till delen under tunnelbanans Blåa linje
synliggörs berget delvis mellan en tydlig pelarstruktur.
När resenärerna tagit sig vidare via lyftet från plattformsnivån
kommer de sprutbetongklädda bergytorna på vägg och ovan
undertaket att synliggöras ytterligare. Plattformsrummets vertikala
undertakspaneler återkommer i en mindre version och ramar in
rummet och delvis döljer de tekniska installationerna som planeras
finnas i taket.
Golvet utförs i natursten som känns igen från övriga delar i den nya
stationen.
Längs med de frilagda sprutbetongsväggarna kommer en sockel att
finnas. I sockeln fälls belysning in som accentuerar bergets form.
Figur 4-68 Lila gångens passage under tunnelbanans Blåa linje
Figur 4-69 Lila gångens gemensamma rum i plattformsändarna.
62 (67)
4.6.6.1 Anslutning tunnelbanans Blåa linje
Från Lila gången kommer resenärerna kunna ta sig vidare till
tunnelbanans Blåa linje. Tunnelbanan ligger ovanför Roslagsbanan
och anslutningen utförs med tre rulltrappor och en fristående hiss
som alla ansluts direkt på den blå plattformen närmast uppgången
mot Sergels torg. De tre rulltrapporna kommer placeras i ett högt och
långsmalt rum med inramning av kulörsatta och sprutbetongklädda
bergväggar. Tunnelbanans plattformsrum är helhetsgestaltat med
konst av konstnären Per Olof Ultvedt och kännetecknas av den blåa
och vita sprutbetongen med målade bladrankor. Mötet med
Roslagsbanan ska utformas tillsammans med affärsförvaltare konst
på trafikförvaltningen och konstnärens dödsbo. Från plattformen på
Blåa linjen kommer man kunna se rakt över de nya rulltrapporna
genom ett högt glasparti ned till Lila gången och över till den
trapphall som leder upp till blå-gången. Golvet på Blåa linjens
plattform återställs efter Roslagsbanans byggnation lika dagens
utseende.
4.6.6.2 Anslutning tunnelbanans Röda/Gröna linje
och pendeltåg
Lila gången kommer ansluta till Stockholm Citys centrala mellanplan
vid den plats som idag är en nod för byten mellan pendeltåg,
tunnelbanans Blåa linje samt tunnelbanans Röda och Gröna linje. När
resenärerna närmar sig rulltrapporna upp till Stockholm Citys
centrala mellanplan öppnas rummet upp på höjden. Det höga rummet
kommer ge resenärerna god utblick uppåt och nedåt vilket bidrar till
ökad trygghet och orientering. Ovan och längs med rulltrapporna
kommer den kulörsatta sprutbetongen utgöra en tydlig gestaltning.
Längs med rulltrapporna utförs en inglasad snedhiss och genom
glaset kommer visuell kontakt att finnas mellan resenärerna, något
som är viktigt för tryggheten. Rummet mellan Roslagsbanan och
tunnelbanan blir en övergångszon mellan trafikslagen. Material och
kulör kommer att under en sträcka definiera att man rör sig från ett
trafikslag till ett annat. Golvet utförs även här av terrazzo och val av
mönstersättning och kulör ska komplettera den befintliga
stationsmiljön inom station Stockholm City.
Figur 4-70 Vy från plattform tunnelbanans blåa linje mot anslutning till Roslagsbanan.
Figur 4-71 Sektion genom Lila gången och anslutning mot tunnelbanans blåa linje.
63 (67)
4.6.7 Ovanjordsanläggningar
Station T-Centralen kommer ha två teknikanläggningar ovan mark
som gestaltas i samklang med sin kontext och smälter in i den
trafikala miljön. Schaktöverbyggnaderna utformas som låga socklar
och med ett horisontellt galler ovanpå. Ytskiket på socklarna utförs i
ett robust material som spelar ihop med stadsbilden. Där en
schaktöverbyggnad kommer ligga i anslutning till en gaturefug binds
de två funktionerna ihop och bildar ett objekt i gatan. Gemensamt för
de båda schaktöverbyggnaderna är att de placeras centriskt i
gatumiljön och trafiken kommer fortsatt kunna passera på vardera
sida om överbyggnaden.
4.6.7.1 Luftutbytesschakt Mäster Samuelsgatan
På Mäster Samuelsgatan mellan Drottninggatan och
Malmskillnadsgatan planeras två separata schakt med gemensam
schaktöverbyggnad. Det ena schaktet har funktionen att förse
stationen med friskluft i händelse av brand. Det andra schaktet har
dubbla funktioner för servicetunneln, både för luftutbyte och
brandgasevakuering. Genom gallret i toppen kommer ventilering ske
ut i det fria.
Figur 4-72 Situationsplan läge för luftutbytesschakt Mäster Samuelsgatan.
Figur 4-73 Illustration luftutbytesschakt Mäster Samuelsgatan.
Figur 4-74 Sektion luftutbytesschakt Mäster Samuelsgatan.
64 (67)
4.6.7.2 Brandgas- och luftutbytesschakt för spår
Olof Palmes gata
På Olof Palmes gata placeras en schaktöverbyggnad. Schaktet
kommer ha dubbla funktioner för stationens ventilation. Delvis för
tryckutjämning av luften i spårtunnlarna när tågen anländer till
stationen och som brandgasevakuering genom att föra ut brandgaser
från stationen till det fria om en brand skulle uppstå.
Figur 4-75 Situationsplan läge för brandgas- och luftutbytesschakt Olof Palmes
gata.
Figur 4-76 Illustration brandgas- och luftutbytesschakt Olof Palmes gata.
Figur 4-77 Sektion brandgas- och luftutbytesschakt Olof Palmes gata.
65 (67)
5 Fortsatt utveckling
av projektet
Gestaltningsprogrammet och andra samrådsdokument beskriver
projektet baserat på de utformningsförslag som tagits fram sommaren
och hösten 2025. Därefter har utformningen vidareutvecklats
parallellt med framtagandet av samrådshandlingarna och kan i vissa
avseenden ha förändrats.
Om en ny version av gestaltningsprogrammet tas fram efter samråd,
ska den fortsatta bearbetningen inklusive ökad detaljering, redovisas i
det.
66 (67)
Vi vill veta vad du tycker!
Lämna dina synpunkter på webben: regionstockholm.se/samradrbc
Det går också bra att skicka e-post till: samrad.rbc@sl.se
eller brev till:
Region Stockholm
Trafikförvaltningen
Lindhagensgatan 100
105 73 Stockholm
Skriv "TN 2024–1060 Samråd Roslagsbanan till city Järnvägsplan" i
ämnesraden eller på kuvertet. Insända synpunkter blir offentliga
handlingar och personuppgifter hanteras i enlighet med
Dataskyddsförordningen (GDPR). Lämna dina synpunkter senast den 12
oktober 2026.
Scanna QR-koden för att komma till samrådets webbsida. Där finns
handlingar för samrådet och synpunkter kan lämnas direkt via ett
formulär.
Trafikförvaltningen, Region Stockholm
105 73 Stockholm
Lindhagensgatan 100
Telefon: 08-123 316 00
---
[Remiss - Inbjudan till samråd för Roslagsbanan till city mellan 15 september och 12 oktober.pdf]
Roslagsbanan till city
Planbeskrivning Järnvägsplan
Samrådshandling
Datum: 2026–09-15
2 (116)
• Titel: Roslagsbanan till city – Planbeskrivning Järnvägsplan
• Uppdragsledare: Per Reiland, Sweco
• Projektledare: Nina Isberg, trafikförvaltningen, Region Stockholm
• Bilder och illustrationer: Trafikförvaltningen om inte annat anges
• Diarienummer: TN 2024–1060
• Dokumentstatus: Godkänd
• Datum: 2026-09-15
• Distributör: Trafikförvaltningen, Region Stockholm
3 (116)
Innehållsförteckning
1 Projektet Roslagsbanan till city ................................................................................... 10
1.1 Det här är Roslagsbanan till city ............................................................................. 10
1.2 Därför behövs Roslagsbanan till city ...................................................................... 10
1.3 Tidigare utredningar och beslut ............................................................................. 10
1.4 Planläggningsprocessen.......................................................................................... 14
1.5 Tillståndsansökan för vattenverksamhet ................................................................ 15
2 Mål ............................................................................................................................... 17
2.1 Projektets ändamål och effektmål .......................................................................... 17
2.2 Projektspecifika hållbarhetsmål ............................................................................. 18
2.3 Regionala, nationella och globala mål .................................................................... 19
3 Förutsättningar ............................................................................................................ 23
3.1 Befintlig bebyggelse och verksamheter................................................................... 23
3.2 Trafik och resenärer ................................................................................................ 25
3.3 Stads- och regional utveckling ............................................................................... 30
3.4 Sociala värden och barnperspektiv ......................................................................... 32
3.5 Miljö och hälsa ........................................................................................................ 33
3.6 Riksintressen .......................................................................................................... 36
3.7 Tekniska förutsättningar och krav ..........................................................................38
4 Planförslaget och alternativ ......................................................................................... 42
4.1 Avgränsning ............................................................................................................ 42
4.2 Vald lokalisering ..................................................................................................... 43
4.3 Planförslaget ........................................................................................................... 44
4.4 Bortvalda lokaliseringar och utformningar med motiv .......................................... 66
4.5 Drift och underhåll ................................................................................................. 69
4.6 Vatten och avlopp ................................................................................................... 70
5 Byggprocess ................................................................................................................. 73
5.1 Så byggs Roslagsbanan till city ............................................................................... 73
5.2 Ytbehov under byggtiden ........................................................................................ 75
6 Effekter och konsekvenser ...........................................................................................83
6.1 Befintlig bebyggelse och verksamheter...................................................................83
6.2 Trafik och resenärer ................................................................................................83
6.3 Stads- och regional utveckling ............................................................................... 84
6.4 Sociala värden och barnperspektiv ........................................................................ 84
6.5 Miljö och hälsa ....................................................................................................... 84
6.6 Riksintressen ......................................................................................................... 84
6.7 Byggtid .................................................................................................................... 85
7 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått ........................................................................ 86
7.1 Skyddsåtgärder som ska fastställas ....................................................................... 86
4 (116)
7.2 Övriga åtgärder och andra försiktighetsmått ........................................................ 86
8 Markanspråk och dess konsekvenser för pågående markanvändning ........................ 87
8.1 Permanenta markanspråk ...................................................................................... 87
8.2 Tillfälligt markanspråk (T1-T7) ............................................................................. 89
9 Samlad bedömning ...................................................................................................... 91
10 Markåtkomst och fastighetsbildning ........................................................................... 92
10.1 Tillvägagångssätt för permanent markåtkomst ...................................................... 92
10.2 Tillvägagångssätt för tillfällig markåtkomst ........................................................... 94
11 Genomförande och finansiering .................................................................................. 95
11.1 Parter och avtal ....................................................................................................... 95
11.2 Tidplan .................................................................................................................... 96
11.3 Kommunala planer ................................................................................................. 96
11.4 Finansiering .......................................................................................................... 107
12 Tillstånd och dispenser .............................................................................................. 108
12.1 Samråd enligt kapitel 12 § 6 miljöbalken .............................................................. 108
12.2 Strandskydd .......................................................................................................... 108
12.3 Biotopskydd .......................................................................................................... 108
12.4 Tillståndsprövning enligt miljöbalken .................................................................. 108
12.5 Intrång i fornlämningar ........................................................................................ 109
12.6 Intrång i byggnadsminne ...................................................................................... 109
12.7 Artskyddsdispens .................................................................................................. 109
12.8 Rivningslov ........................................................................................................... 109
12.9 Bygglov.................................................................................................................. 109
12.10 Marklov ................................................................................................................. 109
12.11 Tillstånd enligt ordningsstadgan .......................................................................... 109
12.12 Tillstånd för transport av farligt avfall .................................................................. 110
12.13 Anmälan om schakt i förorenade områden .......................................................... 110
12.14 Anmälan om förorenat vatten............................................................................... 110
12.15 Tillstånd för störande arbeten .............................................................................. 110
12.16 Trafikanordningsplan ........................................................................................... 110
12.17 Tillstånd för dispenstrafik .................................................................................... 110
12.18 Tillstånd för påverkan på kollektivtrafik .............................................................. 110
13 Fortsatt arbete ............................................................................................................ 111
13.1 Fortsatt projektering .............................................................................................. 111
13.2 Miljösäkring och miljöuppföljning ........................................................................ 111
14 Referenser ...................................................................................................................112
15 Ord- och begreppslista ............................................................................................... 114
5 (116)
Läsanvisning
Detta dokument utgör planbeskrivningen tillhörande järnvägsplanen för Roslagsbanans
förlängning till city. Järnvägsplanen upprättas av Region Stockholm för att kunna reglera
lokalisering och utformning av anläggningen med de skyddsåtgärder som är nödvändiga samt
möjliggöra den åtkomst av mark som behövs för att kunna bygga och driva Roslagsbanans
förlängning till city.
Den här planbeskrivningen beskriver anläggningen och de överväganden som gjorts vid val av
lokalisering och utformning. Valet av lokalisering kan även studeras i tidigare genomförda
utredningar.
Kapitel 1 beskriver bakgrunden till projektet och motiv för utbyggnaden. Kapitlet redogör också
för tidigare utredningar och beslut samt en beskrivning av planläggningsprocessen.
Kapitel 2 beskriver de mål som projektet utgått från.
Kapitel 3 beskriver förutsättningar för utbyggnaden, så som befintlig bebyggelse och
verksamheter, befintlig kollektivtrafik, sociala värden, miljö, riksintressen och slutligen tekniska
förutsättningar och krav som varit styrande.
Kapitel 4 beskriver planförslaget med motiv till både valda och bortvalda alternativ.
Kapitel 5 beskriver byggprocessen och ytbehov under byggtid.
Kapitel 6 beskriver effekter och konsekvenser som planförslaget medför på befintlig bebyggelse
och verksamheter, trafik och resenärer, stads- och regional utveckling, sociala värden, miljö och
hälsa, riksintressen samt påverkan under byggtid.
Kapitel 7 beskriver skyddsåtgärder och försiktighetsmått.
Kapitel 8 beskriver behov av markanspråk, dess konsekvenser och vad det innebär för berörda
fastighetsägare och rättighetshavare.
Kapitel 9 redovisar en samlad bedömning av måluppfyllelsen för projektet.
Kapitel 10 beskriver hur markåtkomst och fastighetsbildning planeras.
Kapitel 11 beskriver vilka parter som ingår i projektet, vilka avtal som finns, tidplanen för
utbyggnaden, kommunala planer som berörs samt fastighetsrättsliga åtgärder.
Kapitel 12 redovisar de tillstånd och dispenser som behövs för projektet.
Kapitel 13 redovisar fortsatt arbete i form av uppföljning och kontroller under byggtiden samt
frågor som ska hanteras eller utredas.
Kapitel 14 innehåller referenser som använts för underlag.
Kapitel 15 innehåller en ord- och begreppslista.
6 (116)
Sammanfattning
Syftet med detta samråd är att ge information och få synpunkter på planförslaget
för projektet Roslagsbanan till city. Efter samrådet sammanställs alla synpunkter
och svar i en samrådsredogörelse. När järnvägsplanen är klar ställs den ut för
granskning och då finns det återigen möjlighet att lämna synpunkter.
Bakgrund
Region Stockholm ska förlänga Roslagsbanan i tunnel från station Universitetet, via Odenplan till
T-Centralen, se Figur 1 och Figur 2. Det gör resan mellan kommunerna i nordost och centrala
Stockholm snabbare och smidigare, samtidigt som trängseln på tunnelbanans röda linje mellan T-
Centralen och Tekniska högskolan minskar.
När utbyggnaden är färdig läggs sträckan mellan Universitetet och Stockholms östra ner.
Järnvägsplanen behandlar därför inte vad som kommer att ske med den delen.
Planförslaget
Den nya spåranläggningen planeras bli totalt cirka 4,2 kilometer, varav cirka 3,8 kilometer
planeras under mark i tunnel. Tunnelsträckan planeras bestå av cirka 3,7 kilometer bergtunnel och
resterande 100 meter av betongtunnel. Spåranläggningen beräknas få ett maximalt djup på cirka
80 meter under jord. Ingång till de nya stationerna vid Odenplan och T-Centralen planeras att ske
via befintliga tunnelbaneentréer och biljetthallar, vilket innebär att inga nya entréer anläggs ovan
jord.
Figur 1. Illustrativ spårprofil som visar norr till vänster och söder till höger. I figuren syns även målpunkter ovan
jord samt befintliga underjordsanläggningar.
7 (116)
Figur 2. Översikt av planerad spårlinje och stationslägen vid Odenplan och T-Centralen. Roslagsbanan planeras
förlängas under jord strax söder om station Universitetet.
Tunnelmynning
De nya spåren planeras att anslutas till befintliga spår vid den södra plattformsänden på station
Universitetet. Tunnelmynningen planeras inom Kungliga Nationalstadsparken, mellan station
Universitetet och Roslagsvägen. Strax söder om station Universitetet planeras spåren att förläggas
i jordskärning för att sedan fortsätta in i ett betongtråg. Efter betongtråget planeras spåren att gå
in i en bergskärning, för att därefter fortsätta in i en betongtunnel under Roslagsvägen innan en
bergtunnel tar vid strax söder om Roslagsvägen.
Spårtunnlar, servicetunnel och tvärtunnlar
Järnvägen planeras att gå i en dubbelspårstunnel på stora delar av sträckan, utom i anslutning till
respektive station, där spåren kommer att separeras i enkelspårstunnlar för att ge plats åt
mittplattformar vid stationerna. Strax norr om station T-Centralen fördelas de två spåren till fyra
spår innan de ansluter till den nya stationen. Station T-Centralen blir ny ändstation för
Roslagsbanan.
En servicetunnel planeras anläggas för service- och räddningsfordon, utrymning samt för att
rymma järnvägstekniska installationer. Servicetunneln föreslås att gå parallellt med spårtunneln,
längs den östra sidan. En tillfartsväg vid Albano planeras att anslutas till den längsgående
servicetunneln. Tillfartsvägen planeras att användas löpande för drift- och underhållsarbete, för
att exempelvis service- och räddningsfordon ska kunna nå den nya spårtunneln, samt utgöra
utrymningsväg från servicetunneln och spårtunneln.
Servicetunneln och spårtunneln planeras att kopplas ihop genom tvärtunnlar som ska anläggas
ungefär var 300:e meter. Tvärtunnlarna ska fungera som brandslussar och utrymningsvägar om
8 (116)
tågen skulle behöva utrymmas på sträckan mellan stationerna. Tunnlarna varierar i utformning
utifrån utrymmesbehov.
Station Odenplan
Roslagsbanans station vid Odenplan innebär att två plattformsrum anläggs cirka 50 meter under
torgnivån på Odenplan. Stationen planeras utformas med två spår och en mittplattform på 190
meter. Plattformen föreslås avgränsas med bergpelare mitt i plattformen och blir därmed
uppdelad i två plattformssidor. Delarna förbinds med fyra tvärpassager varav två ansluter via
rulltrappor upp mot den befintliga biljetthallen under Odenplan respektive till tunnelbanan och
Citybanan.
Station T-Centralen
Roslagsbanans station vid T-Centralen planeras att lokaliseras cirka 50 meter under jord.
Föreslagen station utformas med fyra spår, två mittplattformar och blir ändstation för
Roslagsbanan. De två mittplattformarna blir 190 meter långa och kommer placeras i två separata
plattformsrum. På plattformarnas mitt föreslås en uppgång som leder till ett gemensamt
mellanplan. Mellanplanet planeras att ansluta till det befintliga norra mellanplanet för pendeltåget
och vidare till befintlig entré på Vasagatan. En anslutning till tunnelbanan planeras vid
plattformarnas södra ändar, där resenärer kan förflytta sig till T-Centralens tunnelbanelinjer via
rulltrappor och hissar. Det planeras även för anslutning till Citybanans centrala mellanplan.
Anläggningar ovan jord
Eftersom de nya stationerna vid Odenplan och T-Centralen kommer att anslutas via befintliga
entréer planeras inga nya stationsbyggnader att anläggas ovan jord. Anläggningar som planeras
ovan jord utgörs av ett brandgasschakt i Observatorielunden, ett luftutbytesschakt på Mäster
Samuelsgatan samt ett kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata.
Därutöver planeras det även för en teknikbyggnad i anslutning till tunnelmynningen vid station
Universitetet.
Byggprocess
Byggandet av Roslagsbanan till city omfattar bland annat stationer, spårtunnlar, servicetunnlar
och arbetstunnlar samt anläggningens tillhörande funktioner. Olika byggmetoder kommer att
användas för de olika anläggningsdelarna. För att bygga bergtunnlarna planeras konventionell
borrning och sprängning att användas som byggmetod.
På platser där bergytan ligger under marknivå måste jorden ovanför schaktas bort innan
bergarbeten kan påbörjas. För byggarbeten i jord används ofta stödkonstruktioner för att minska
omfattningen av jordschakten, hindra inträngning av jordmassor och grundvatten samt för
stabilitet. Innanför stödkonstruktionen kan jordmassorna schaktas ur utan risk för ras eller skred.
Under projektets byggtid kommer det att behövas ytor för arbetstunnlar, arbetsområden samt
transportvägar till och från arbetsområden. Arbetstunnlar används under byggtiden för att ge
åtkomst till arbetsområden under jord. Totalt planeras tre arbetstunnlar att användas;
arbetstunnel Albano, arbetstunnel Bellevue och arbetstunnel Klassföreståndaren. Arbetsområden
behövs i anslutning till respektive arbetstunnels mynning, vid tunnelmynningen för spårtunneln
samt vid ovanjordsschakter. Inom arbetsområdena kommer etableringsområden att finnas för
upplag av exempelvis byggmaterial samt uppställning av arbetsbodar, arbetsmaskiner och fordon.
9 (116)
Markanspråk
Förlängningen av Roslagsbanan till city innebär att mark och utrymmen behöver tas i anspråk,
dels permanent, dels tillfälligt under byggtiden. Detta redovisas i järnvägsplanens plankartor.
Det permanenta markanspråket syftar till att säkerställa tillräckliga rättigheter till mark och
utrymme för anläggningen. Ovan jord behövs ytor för schaktöverbyggnader, teknikbyggnad och
tillfartsväg. Under jord behövs plats för spårtunnlar, stationsutrymmen, servicetunnlar och
tvärtunnlar.
Det tillfälliga markanspråket ska säkerställa tillräckliga rättigheter för att kunna bygga ut
Roslagsbanan. Efter avslutad byggnation kommer ytor för tillfälligt markanspråk att återlämnas
och återställas, om inte annat överenskommes med fastighetsägaren.
Effekter och konsekvenser av projektet
Förlängningen av Roslagsbanan skapar en ny, smidigare och snabbare resa in till city för resenärer
från nordost. Den nya sträckningen av Roslagsbanan kommer att förbättra kapaciteten för
kollektivtrafik i regionen och avlasta befintliga tunnelbanelinjer, främst Röda linjen mellan T-
Centralen och Tekniska högskolan, som är hårt belastad i dagsläget. Om en del av resenärerna som
reser norrut på morgonen i stället väljer Roslagsbanan kan det ge en avlastning på Röda linjen
mellan T-Centralen och Östermalmstorg. Avlastning för befintliga pendeltågslinjer och
tunnelbanelinjer bidrar till en jämnare fördelning av trafiken över hela nätverket vilket ger mindre
trängsel och en förbättrad resenärsupplevelse.
Projektet är en del av Sverigeförhandlingen, vilket innebär att berörda kommuner, regioner och
staten gemensamt finansierar utbyggnad av infrastruktur mot att berörda kommuner bygger nya
bostäder. Den förbättrade tillgängligheten till centrala Stockholm har potential att stimulera ökat
byggande och urban förtätning längs den befintliga sträckningen, utöver de bostäder som är
villkorade genom Sverigeförhandlingen. Den regionala utvecklingen stärks eftersom förlängningen
av Roslagsbanan till city bidrar till ett mer integrerat kollektivtrafiknätverk och gör det lättare för
människor att pendla mellan arbete, hem och fritidsaktiviteter.
För resenärer med målpunkter i närheten av station Stockholms östra, exempelvis studenter och
yrkesverksamma vid Kungliga Tekniska högskolan, innebär den nya sträckningen av
Roslagsbanan en försämring. En annan negativ konsekvens är att ökad trafik till
kollektivtrafiknoder som Odenplan och T-Centralen kan leda till ökad trängsel, vilken kan påverka
resenärers upplevelse negativt och öka risken för förseningar. Förlängningen av Roslagsbanan till
city försenar stadsutvecklingen i Albano med negativa konsekvenser för fastighetsägare och
Stockholms akademiska verksamhet.
Effekter och konsekvenser för miljö och hälsa samt riksintressen under drifttiden beskrivs i
järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. Påverkan under byggtid beskrivs i miljöprövningens
samrådsunderlag. Effekter och konsekvenser för aspekter kopplade till sociala värden och
barnperspektiv beskrivs i järnvägsplanens sociala konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys för
både drift- och byggtid. Innehållet i dessa dokument kommer att sammanfattas och redovisas i
planbeskrivningen till granskningshandlingen.
10 (116)
1 Projektet Roslagsbanan till city
I detta kapitel redogörs för bakgrunden till projektet och dess motiv, tidigare
utredningar och beslut, planläggningsprocessen samt järnvägsplanens
avgränsning.
1.1 Det här är Roslagsbanan till city
Region Stockholm ska förlänga Roslagsbanan i tunnel från station Universitetet, via Odenplan till
T-Centralen. Det gör resan mellan kommunerna i nordost och centrala Stockholm snabbare och
smidigare. Dessutom minskar trängseln på tunnelbanans röda linje mellan T-Centralen och
Tekniska högskolan. När utbyggnaden är färdig läggs sträckan mellan Universitetet och
Stockholms östra ner.
1.2 Därför behövs Roslagsbanan till city
Stockholmsregionen växer och allt fler människor behöver ett effektivt sätt att ta sig till arbete,
studier och fritidsaktiviteter. Därför behöver kollektivtrafiken byggas ut och förstärkas. En del av
det är att utveckla Roslagsbanan för framtidens resande.
I dag är restiderna mellan kommunerna i nordost och övriga regionen långa. Antalet resande med
Roslagsbanan beräknas öka kraftigt under kommande år. De flesta av dem byter till och från
tunnelbanans röda linje vid Stockholms östra. Det gör bland annat att det redan nu blir mycket
trångt på tunnelbanan mellan Tekniska högskolan och T-Centralen. Trafiken i rusningstid är
redan så tät att det inte går att minska trängseln med fler tåg.
1.3 Tidigare utredningar och beslut
Flera utredningar och beslut har föregått framtagandet av järnvägsplanen för förlängningen av
Roslagsbanan till city. I detta avsnitt redovisas dessa i kronologisk ordning, med fokus på
åtgärdsvals- och idéstudien, Sverigeförhandlingen, samråd inför betydande miljöpåverkan samt
genomförda lokaliseringsutredningar.
1.3.1 Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark
kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län 2014
Åtgärdsvalsstudien avgränsades till att utreda tillgängligheten mellan kommunerna i
nordostsektorn, som hör till de kommuner som växer snabbast i Stockholmsregionen, och övriga
Stockholmsregionen. Studien genomfördes i nära samarbete mellan trafikförvaltningen (Region
Stockholm), Trafikverket och Stockholm Nordost, som inkluderar kommunerna Danderyd,
Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. Dialog fördes även med övriga berörda
kommuner, inklusive Solna och Stockholm, samt med Region Stockholm (dåvarande Stockholms
läns landsting) Tillväxt, Miljö och Regionplanering (TMR) och länsstyrelsen.
11 (116)
I studien utvärderades flera olika kollektivtrafiklösningar för att öka kapaciteten. De som föreslogs
tas vidare till en fördjupad utredning var:
• förlängningar av Roslagsbanan till Centralen eller Odenplan
• förlängning av Tvärbanan från Solna till den regionala kärnan Täby-Arninge
• ny tunnelbanelinje i stråket Odenplan till Täby-Arninge
• förlängning av Roslagsbanan till Rimbo.
Att förlänga Roslagsbanan till city var den åtgärd som bedömdes ge störst nytta.
Tunnelbanealternativen sågs även över parallellt i Stockholmsförhandlingen (Region Stockholm,
Trafikverket, Stockholm nordost, 2014).
1.3.2 Sverigeförhandlingen 2017
Sverigeförhandlingen var ett initiativ från Sveriges regering för att bygga höghastighetsjärnväg i
Sverige och få förbättrad kollektivtrafik samt ett ökat bostadsbyggande i storstäderna.
Förhandlingen innebär att berörda kommuner, regioner och staten gemensamt finansierar
utbyggnad av infrastruktur mot att berörda kommuner bygger nya bostäder. I januari år 2017
tecknade staten, Region Stockholm och berörda kommuner avtal om fyra stora
kollektivtrafiksatsningar, varav Roslagsbanan till city var en av dem (SOU, 2017).
1.3.3 Samråd inför beslut om betydande miljöpåverkan 2021
Under år 2021 presenterades ett samrådsunderlag med syfte att informera om projektet och
utgöra underlag för att ge bidrag till det fortsatta utredningsarbetet (Region Stockholm, 2021). Ett
viktigt syfte med samrådsunderlaget var att utgöra underlag för länsstyrelsen för att ta beslut om
betydande miljöpåverkan. Samrådsunderlaget beskrev översiktligt bakgrunden till projektet, det
arbete som hade påbörjats med lokaliseringsutredningen samt den fortsatta planeringsprocessen.
Den 28 oktober år 2o22 beslutade Länsstyrelsen i Stockholms län att projektet Roslagsbanan till
city kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det innebär att en miljöbedömning ska göras
och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram för järnvägsplanen.
Länsstyrelsen beslut grundar sig bland annat på den bedömda påverkan på Kungliga
Nationalstadsparken, särskilt avseende natur och kulturmiljö, grundvatten samt etablering av mer
storskalig infrastruktur i ett redan påverkat landskap. Detta omfattar bland annat att järnvägen
går i tråg inom parken och att tunneln passerar under parken. I beslutet betonas också påverkan
på höga kulturmiljövärden inom områden som är utpekade som riksintresse för
kulturmiljövården. Vidare tar länsstyrelsen upp att avsänkta grundvattennivåer kan ge påverkan
på brunnar, infrastruktur, naturmiljöer, kulturhistoriska värden samt eventuella fornlämningar
samt risker kopplat till påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten.
1.3.4 Lokaliseringsutredning Roslagsbanan till city 2021–
2024
I detta avsnitt beskrivs arbetet med lokaliseringsutredning för projektet, uppdelad på
Lokaliseringsutredning och Lokaliseringsutredning Norr. Se sammanfattning samt redovisning
av vald lokalisering i kapitel 4.2.
1.3.4.1 Lokaliseringsutredning 2021–2022
Under åren 2021 och 2022 genomförde Region Stockholm en lokaliseringsutredning för
Roslagsbanan till city som låg till grund för Region Stockholms ställningstagande om val av
lokalisering.
12 (116)
Ett flertal utredningsalternativ för en framtida förlängning av Roslagsbanan till city togs fram och
utvärderades mot projektets ändamål och effektmål. Samtliga alternativ innebar en tunnel under
innerstaden och en slutstation som kopplar till T-Centralen samt att befintlig station Stockholms
östra lades ner. Möjligheten att etablera en ny station under jord vid Stockholms östra
analyserades, men bedömdes inte vara genomförbart. De olika utredningsalternativen
analyserades därefter utifrån ett flertal effekter och konsekvenser såsom restid, påverkan på miljö
och omgivning, kostnader och risker.
I februari år 2023 beslutade trafiknämnden i Region Stockholm att det fortsatta arbetet ska utgå
från alternativ Grön D från Lokaliseringsutredning (Region Stockholm, 2023).
1.3.4.2 Lokaliseringsutredning Norr 2024
Lokaliseringsutredningen följdes upp av fördjupningsstudier av valt alternativ. Bland annat
genomfördes en utökad kontroll av befintliga underjordsanläggningar, som visade att den valda
korridoren medförde ett flertal konflikter med befintliga underjordsanläggningar.
På sträckan mellan Odenplan och T-Centralen framkom att konflikterna kunde undvikas genom
ändringar av spårlinjen inom den valda korridoren. På sträckan norr om Odenplan krävdes så pass
stora förändringar att spårlinjen behövde dras utanför den beslutade korridoren. Därför beslutade
Region Stockholm att genomföra en fördjupad lokaliseringsutredning för den norra delen. Den
fördjupade lokaliseringsutredningen, benämnd Lokaliseringsutredning Norr, genomfördes under
år 2024.
I arbetet utreddes sju alternativa lokaliseringar för sträckan mellan Universitetet och Odenplan, se
Figur 3. Samtliga alternativ analyserades utifrån restid, påverkan på miljö och omgivning,
kostnader och risker samt uppfyllnad av ändamålen. Den 24 september år 2024 beslutade
trafiknämnden i Region Stockholm att anta alternativ K från Lokaliseringsutredning Norr
(Region Stockholm, 2024a).
13 (116)
Figur 3. Aktuella utredningsalternativ från Lokaliseringsutredning Norr (Region Stockholm, 2024a).
Motiv till vald lokalisering
Den valda korridoren bedömdes vara mest fördelaktig eftersom den hade hög måluppfyllelse
gällande förbättrad tillgänglighet och minskad trängsel i kollektivtrafiksystemet, hänsyn till
naturmiljö samt ingen påverkan av vibrationer eller stomljud under drifttiden. Alternativet
bedömdes även innebära en acceptabel omgivningspåverkan. Den valda korridoren hade också
den lägsta investeringskostnaden.
Skillnaderna mellan utredningsalternativen beträffande hydrologiska aspekter bedömdes som små
och med vedertagna åtgärder bedömdes negativa effekter kunna hanteras i samtliga alternativ.
De valda stationslägena Odenplan och T-Centralen stärks ytterligare som kollektivtrafiknoder
genom det valda alternativet och ger invånare i nordostkommunerna tillgång till fler målpunkter
av olika slag utan att behöva byta trafikslag.
14 (116)
Bortvalda lokaliseringar med motiv
Inom arbetet med Lokaliseringsutredning åren 2021–2022 togs ett större antal
lokaliseringsalternativ fram och analyserades. Alternativ valdes bort på grund bland annat
genomförbarhet och risker kopplat till konflikter med andra underjordsanläggningar. Alternativ
valdes också bort på grund av att den samhällsekonomiska investeringskostnaden bedömdes bli
hög samt mindre bra förutsättningar för att nå effektmålet att värna natur- och kulturvärden
(Region Stockholm, 2023).
I Lokaliseringsutredning Norr studerades sju alternativ för sträckning mellan station Odenplan
och station Universitetet varav sex valdes bort. Bortval grundades på genomförbarhetsrisker,
investeringskostnader och låg måluppfyllelse. För mer information om lokaliseringsutredningen,
se Roslagsbanan till city, Lokaliseringsutredning och Roslagsbanan till city,
Lokaliseringsutredning Norr (Region Stockholm, 2024a).
1.4 Planläggningsprocessen
Lagen om byggande av järnväg (1995:1649) tillämpas vid byggnation av ny järnväg och reglerar
hur processen för att ta fram en järnvägsplan sker. Järnvägsplanen säkerställer tillgång till den
mark som behövs för att förlänga Roslagsbanan. I planläggningsprocessen, se Figur 4, utreds var
och på vilket sätt järnvägen ska byggas, samtidigt som transportinfrastrukturen samordnas med
övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning. Förutom Region Stockholm deltar även
andra samhällsaktörer, såsom berörda kommuner, myndigheter och privata aktörer.
Figur 4. Illustration av planläggningsprocessen för järnvägsplan.
1.4.1 Samråd
Samråd är en del av planläggningsprocessen och innebär att Region Stockholm inhämtar
synpunkter och kunskap från allmänhet, enskilda som berörs, myndigheter och organisationer.
Synpunkter och information kan lämnas löpande under hela planläggningsprocessen. Vid ett antal
angivna tillfällen under processen genomför Region Stockholm aktiviteter där handlingar hålls
tillgängliga för allmänhet och berörda med möjlighet att inkomma med synpunkter.
Under samrådsprocessen ska Region Stockholm samråda med Länsstyrelsen i Stockholms län,
Stockholms stad, övriga berörda kommuner, de enskilda som särskilt berörs och den regionala
kollektivtrafikmyndigheten. Även övriga relevanta statliga myndigheter, den allmänhet och de
organisationer som kan antas bli berörda ska inkluderas i samrådsprocessen. Samrådsprocessen
inleddes under första kvartalet år 2025 med ett samråd om arbetstunnlar och arbetsområden.
15 (116)
Under hösten 2026 genomförs ett samråd avseende hela planförslaget. Yttranden som inkommer
under samråden sammanställs och besvaras i en samrådsredogörelse, utifrån hur de bedöms
kunna omhändertas i den vidare utformningen av projektet. Samrådsredogörelsen görs tillgänglig
för allmänhet och berörda på Region Stockholms hemsida.
Samråden inom projektet samordnas med projektets tillståndsansökan för vattenverksamhet
(miljöprövning) och Stockholms stads arbete med detaljplaner. Detta kallas för samordnat
planförfarande, se vidare avsnitt 1.4.3.
1.4.2 Granskning och fastställelse
Efter den sista genomförda samrådsaktiviteten färdigställs järnvägsplanen utifrån inkomna
synpunkter och eventuell ny information från de övriga utredningar som utförts under tiden för
samrådsprocessen. Därefter ställs järnvägsplanen ut för granskning, tillsammans med av
länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning. Under granskningen är det möjligt att lämna
synpunkter på järnvägsplanen. De inkomna synpunkterna sammanställs och besvaras i ett
granskningsutlåtande och eventuella slutjusteringar av järnvägsplanen görs. Region Stockholm
begär därefter att länsstyrelsen ska yttra sig över planen.
När länsstyrelsen tillstyrkt det slutliga planförslaget överlämnas det till Trafikverket för
fastställelse. Se kapitel 11.2 för mer information om när granskning och fastställelse planeras att
ske.
1.4.3 Samordnat planförfarande
Samordnat förfarande innebär att arbetet med järnvägsplanen enligt lagen om byggande av
järnväg samordnas med Stockholms stads arbete med detaljplaner enligt plan- och bygglagen
(2010:900). Det innebär även att samma samråd kan tillgodoräknas i både järnvägsplanens och
detaljplanens planprocess. En järnvägsplan får enligt lagen om byggande av järnväg (1995:1649)
inte stå i strid mot en gällande detaljplan. Därför genomför Stockholms stad en översyn av de
detaljplaner som berörs samt om nya detaljplaner behöver tas fram, parallellt med Region
Stockholms arbete med järnvägsplanen. I en detaljplan reglerar kommunen användningen av
mark- och vattenområden inom kommunen.
Som en del av ett samordnat planförfarande har Region Stockholm säkerställt att den
fastighetsförteckning och samrådskrets som tagits fram för järnvägsplanen även uppfyller kraven i
plan- och bygglagen för Stockholms stads detaljplaner.
Det samordnade förfarandet ger också kommunen möjlighet att i detaljplaneprocessen använda
den miljökonsekvensbeskrivning som tagits fram för järnvägsplanen.
I granskningsskedet upprättas separata planhandlingar för järnvägsplanen respektive detaljplaner
som ska beslutas om enligt lag om byggande av järnväg respektive plan- och bygglagen.
Detaljplanerna och järnvägsplanen planeras att ställas ut för granskning under samma period.
Stockholms stad beslutar efter granskningen att anta detaljplanerna. För järnvägsplanen är det
Trafikverket som prövar och fattar beslut om att fastställa järnvägsplanen.
1.5 Tillståndsansökan för vattenverksamhet
Ett tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) krävs för att få leda bort grundvatten under bygg- och
drifttiden samt för tillsättning av vatten till grundvattenmagasin, så kallad skyddsinfiltration.
Eftersom tunnlar och stationer för Roslagsbanan till city anläggs under jord kommer grundvatten
att läcka in, framför allt under byggtiden, men även till viss del under drifttiden. Detta
16 (116)
grundvatten behöver ledas bort och vid behov kommer även skyddsinfiltration att genomföras för
att motverka negativa effekter av grundvattenbortledningen.
För tillståndsansökan tas en miljökonsekvensbeskrivning och andra ansökningshandlingar fram.
De ska redovisa hur anläggningen byggs, hur grundvatten kan läcka in i anläggningen, hur vattnet
tas omhand, vilken påverkan det kan få på omgivningen och hur påverkan hanteras så att risken
för negativa konsekvenser minskar eller uteblir. Handlingarna innehåller även information om de
omgivningsstörningar som kan uppkomma under byggtiden. De omfattar bland annat buller,
vibrationer och utsläpp till vatten.
Mark- och miljödomstolen prövar ansökan och beslutar om vilka villkor som ska gälla för
inläckage av grundvatten, omgivningspåverkan och miljöstörningar under bygg- och drifttiden för
Roslagsbanan till city.
17 (116)
2 Mål
I detta kapitel presenteras mål som kopplas till projektet. Först redogörs för de
projektspecifika ändamålen och effektmålen. Därefter presenteras de
projektspecifika hållbarhetsmålen. Slutligen redovisas övriga relevanta och
övergripande mål på regional, nationell och internationell nivå.
2.1 Projektets ändamål och effektmål
Ändamålen är projektets övergripande mål och kan ses som syftet med projektet. Effektmålen
beskriver tillsammans med ändamålen vad projektet ska bidra till. De kan ses som en precisering
av ändamålen i form av vilka kvaliteter och funktioner som ska uppnås. Ändamålen och
effektmålen redovisas i Tabell 1.
Tabell 1. Projektets ändamål med tillhörande effektmål.
ÄNDAMÅL EFFEKTMÅL
Öka tillgängligheten mellan nordostsektorn och
centrala Stockholm samt mellan nordostsektorn
och regionala kärnor
• Förbättrad tillgänglighet med kollektivtrafik
• Förbättrad tillgänglighet mellan
nordostkommunerna och centrala Stockholm
samt de regionala kärnorna
• Öka resandet med kollektivtrafik
Bidra till att skapa ett tillförlitligt och
kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem
• Minska trängseln i kollektivtrafiksystemet
mellan nordostsektorn och centrala
Stockholm genom att stärka den spårbundna
trafikens kapacitet
• Bidra till ett tillförlitligt kollektivtrafiksystem
Bidra till ett socialt och miljömässigt hållbart
transportsystem samt bidra till stadsutveckling
med ett ökat bostadsbyggande
• Värna natur- och kulturvärden
• Begränsa påverkan på människor, mark och
vatten under bygg- och drifttid
• Begränsa klimatpåverkan och
energianvändning under byggtiden
• Öka tillgången till målpunkter för olika
resenärsgrupper
• Möjliggöra ett ökat bostadsbyggande
18 (116)
2.2 Projektspecifika hållbarhetsmål
Utöver ovan nämnda ändamål och effektmål har projektet tagit fram hållbarhetsmål. Till dessa har
indikatorer identifierats, se Tabell 2. Hållbarhetsmålen omfattar vad projektet ska uppnå under
dess genomförande, det vill säga på resan mot att realisera ändamålen. Därmed kompletterar
ändamålen och hållbarhetsmålen varandra.
Tabell 2. Projektets hållbarhetsmål, indikatorer och underlag/bedömning för måluppfyllnad.
HÅLLBARHETSMÅL INDIKATORER
Trafiksystemet ska anpassas till ett förändrat
klimat och klimatpåverkan i bygg- och
driftskede ska begränsas
1. Trafiksystemet utformas driftsäkert med
hänsyn till ett förändrat klimat (vind, ökad
nederbörd, fukt, torka, värme).
2. Utsläpp av växthusgaser från bygg- och
anläggning – koldioxidekvivalenter.
3. Energianvändning i driftskedet – kWh.
Stadens och landskapets värden ska värnas
4. Bevarande och förstärkning av
ekosystemtjänster.
5. Värna boendemiljö, luftkvalitet, med mera.
Risk för störning i byggskede och i drift.
Jämlikheten mellan människor och jämställdhet
mellan könen ska öka genom social inkludering,
delaktighet och öppenhet
6. Tillgång till kollektivtrafik för olika
socioekonomiska grupper.
7. Systematiskt arbetssätt för att säkerställa en
universell utformning som till exempel
integrerar barnperspektivet och skapar
dialog och delaktighet för personer med
funktionsnedsättning.
8. Bidra till en ökad sysselsättning med
samarbeten, praktikplatser och att
sysselsättningskrav ställs i upphandling.
9. Vara anpassad så att alla ska kunna (och
våga) resa kollektivt och känna sig trygga,
med särskild hänsyn till barn, äldre och
personer med funktionsnedsättning.
10. Möjliggöra byten som är korta, tillgängliga,
säkra.
11. Bytespunkter ska upplevas trygga,
överblickbara (både dag- och kvällstid) och
integrerade i närområdet.
19 (116)
2.3 Regionala, nationella och globala mål
Regionala, nationella, globala mål, styrdokument och strategiska ramverk med koppling till stads-
och regional utveckling, trafik samt miljö och hållbarhet som redogörs för nedan är:
• Regionalt trafikförsörjningsprogram
• Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050
• Stockholms stads översiktsplan 2018
• Transportpolitiska mål
• Miljökvalitetsmål
• Barnkonventionen
• Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål
2.3.1 Regionalt trafikförsörjningsprogram
Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är ett centralt dokument för arbetet med att utveckla
kollektivtrafiken i Stockholms län (Region Stockholm, 2024b). Ett nytt trafikförsörjningsprogram
fastställdes i september år 2024. Det anger behov och en långsiktig strategisk inriktning för
kollektivtrafiken fram till år 2035. Programmet innehåller mål och utgår från den regionala
utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (se nedan, 2.3.2). Kollektivtrafiken ska bidra till den
regionala utvecklingen och klimatomställningen.
Utvecklingen av kollektivtrafiken sammanfattas i tre teman:
• Hållbar mobilitet
• Tillgänglig region
• Ansvarsfullt kollektivtrafiksystem
Nio mål preciserar inriktningen, vilka redovisas i Figur 5.
Figur 5. Trafikförsörjningsprogrammet målmodell för 2035 (Region Stockholm, 2024b).
20 (116)
2.3.2 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
2050
Stockholmsregionens regionala utvecklingsplan (RUFS 2050) antogs år 2018 och anger hur
regionen ska utvecklas fram till år 2050, med delmål till år 2030 (Region Stockholm, 2018).
Region Stockholm har under våren 2026 antagit en ny regional utvecklingsplan.
Utvecklingsplanen (Region Stockholm, 2018) innehåller regionala prioriteringar fram till år 2026,
där en förlängning av Roslagsbanan till Odenplan och T-Centralen är utpekad. I RUFS 2050
redogörs för vikten av en god regional tillgänglighet och att utveckla ett hållbart transportsystem.
Befintliga problem med trängsel på tunnelbanan och i pendeltågssystemet beskrivs. Även projekt
som ingår i Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingen, så som Roslagsbanan till
city, lyfts som satsningar för att öka kapaciteter i transportsystemet.
Visionen i RUFS 2050 är att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion.
Fyra långsiktiga mål har formulerats:
• En tillgänglig region med god livsmiljö
• En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region
• En ledande tillväxt- och kunskapsregion
• En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp
2.3.3 Stockholms stads översiktsplan 2018
Stockholms stads översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i februari år 2018. Översiktsplanen
beskriver hur bebyggelsen och mark- och vattenanvändningen ska kunna utvecklas på lång sikt
(Stockholms stad, 2018). I översiktsplanen finns en förlängning av Roslagsbanan från
Universitetet i tunnel via en ny station vid Odenplan och vidare till T-Centralen utpekad. I planen
lyfts målsättningar avseende en sammanhängande stad och en god tillgänglighet i
transportsystemet, inte minst mellan de norra och södra delarna av regionen. Vidare belyses
vikten av pendeltågssystemets roll i kollektivtrafiken.
Översiktsplanen pekar ut fyra mål för stadsbyggandet:
• En växande stad, attraktiv för människor, företag och besökare från hela världen.
• En sammanhängande stad som är tillgänglig och sammanlänkad, där det är enkelt att
röra sig mellan stadsdelar och där människor med olika bakgrund kan mötas i vardagen.
• God offentlig miljö som kännetecknas av trygga, välgestaltande och levande stadsrum,
god tillgång till stadskvaliteter och möjlighet till delaktighet och engagemang.
• En klimatsmart och tålig stad som genom effektiv markanvändning och
transporteffektiv stadsstruktur minskar klimatpåverkan, hushåller med resurser och är
robust inför klimatförändringar och andra påfrestningar.
En fördjupad översiktsplan har tidigare tagits fram för Kungliga Nationalstadsparken, som bland
annat omfattar området vid Universitetet och Albano. Nationalstadsparken utgör ett riksintresse
med ett särskilt skydd i miljöbalken. Skyddet hanterar helheten i det historiska landskapet och
omfattar både natur- och parklandskapet och de exploaterade områdena (Stockholm stad, 2009).
En separat fördjupad översiktsplan från 2008 finns även för den del av nationalstadsparken som
ligger inom Solna stad.
21 (116)
2.3.4 Transportpolitiska mål
En utgångspunkt för alla åtgärder inom transportområdet är de transportpolitiska målen som
regering och riksdag har satt upp (Regeringskansliet, u.å).
Övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det
övergripande målet specificeras med funktionsmål och hänsynsmål.
Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska
medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt
bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga
likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska
anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande
generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Under
hänsynsmålet finns etappmål till år 2030 gällande utsläpp av växthusgaser, som ska minska till 70
procent år 2030 jämfört med år 2010, och om antalet döda och allvarligt skadade i all trafik, som
ska halveras respektive minskas med 25 procent till år 2030.
2.3.5 Miljökvalitetsmål
Sveriges miljömålssystem består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal
etappmål. Sveriges miljömål utgör det nationella genomförandet av den miljömässiga
dimensionen av FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030 (Sveriges miljömål, u.å).
Generationsmålet är ett övergripande mål som anger inriktningen för miljöarbetet och den
samhällsomställning som behöver ske. Riksdagens definition av målet anges nedan.
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att
orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till,
bland annat att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden samt trygga en god
hushållning med resurserna och ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga. De 10 mål som
bedöms relevanta för förlängningen av Roslagsbanan listas nedan.
• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• Giftfri miljö
• Levande sjöar och vattendrag
• Grundvatten av god kvalitet
• Myllrande våtmarker
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap
• God bebyggd miljö
• Ett rikt växt- och djurliv
2.3.6 Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs av
FN:s generalförsamling år 1989 (Barnombudsmannen, 2026). Den innehåller bestämmelser om
mänskliga rättigheter för barn och är ett rättsligt bindande internationellt avtal för de länder som
22 (116)
anslutit sig. Länderna har alla åtagit sig att göra sitt yttersta för att barns rättigheter
ska respekteras.
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som tillsammans utgör en helhet. Alla artiklar i
barnkonventionen är viktiga, men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas
när det handlar om frågor som rör barn och som är konventionens grundpelare:
• Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.
• Artikel 3: Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beatakts vad som bedöms vara
barnets bästa.
• Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
• Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.
Andra artiklar från barnkonventionen som bedöms vara relevanta för Roslagsbanans förlängning
till city är:
• Artikel 23: Barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt
och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället.
• Artikel 24: Barn har rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård samt
rehabilitering.
• Artikel 28: Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och
tillgänglig för alla.
• Artikel 31: Barn har rätt till lek, vila och fritid.
Sverige har sedan den 1 januari år 2020 en särskild barnrättslag. Lagtexten motsvarar
barnkonventionen.
Barnkonsekvensanalyser syftar till att stärka det som är barnets bästa i enlighet med FN:s
barnkonvention. Begreppen definieras och diskuteras mer ingående i den barnkonsekvensanalys
som har tagits fram för förlängningen av Roslagsbanan till city.
2.3.7 Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål
FN:s globala hållbarhetsmål antogs år 2015 och innehåller 17 övergripande mål med 169
underliggande delmål och strategier. De omfattar sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter
av hållbarhet. Målen är samverkande och odelbara. Målen ska vara genomförda till år 2030, därav
namnet Agenda 2030 (Globala målen, u.å).
De tre delmålen 9.1, 9.4 och 11.2 har direkta kopplingar till Roslagsbanans utbyggnad till city.
Delmålen handlar om att bygga ut och rusta upp kollektivtrafiken samt att säkerställa att
kollektivtrafiken är tillgänglig för alla.
23 (116)
3 Förutsättningar
I detta kapitel beskrivs förutsättningar för förlängningen av Roslagsbanan. I
kapitlet redogörs för befintlig bebyggelse och verksamheter, befintlig och framtida
kollektivtrafik och resenärsmängder samt för planerad stadsutveckling i området.
Därutöver beskrivs förutsättningar för sociala värden, miljö och hälsa,
riksintressen samt tekniska förutsättningar och krav för anläggningen.
Sträckan som utgör förlängningen av Roslagsbanan till city planeras att gå genom delar av centrala
Stockholm. Den föreslagna förlängningen börjar vid befintlig station Universitetet och leds vid den
norra delen av området Albano ner i tunnel. Järnvägsanläggningen planeras att passera under
delar av Kungliga Nationalstadsparken och Campus Albano. Därefter fortsätter den planerade
förlängningen söderut till Roslagstull och vidare under Vasastaden för att nå station Odenplan.
Från station Odenplan fortsätter den planerade förlängningen under Norrmalm för att ansluta
ändstation T-Centralen. Figur 6 visar föreslagen sträckning för Roslagsbanans förlängning till city.
Figur 6. Översiktskarta över områden och platser i anslutning till Roslagsbanans förlängning till city.
3.1 Befintlig bebyggelse och verksamheter
Den norra delen av Roslagsbanans nya sträckning går genom Kungliga Nationalstadsparken som
utgörs av park- och skogsområden samt delvis bebyggda områden. Nationalstadsparken har
mycket höga natur- och kulturvärden och utgör riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken . I den
norra delen finns även flera byggnader för kulturverksamhet, bland annat Kungliga
24 (116)
Vetenskapsakademien som ligger i anslutning till station Universitetet. Flera av byggnaderna i
anslutning till station Universitetet och den planerade tunnelmynningen utgör byggnadsminnen
och har synnerligen högt eller högt kulturhistoriskt värde.
Vid station Universitetet ligger Stockholms universitet och campusområdet Frescati med bland
annat idrottsanläggningen Frescatihallen och Stockholms universitetsbibliotek. I direkt anslutning
till stationen ligger även Lilla Frescati koloniförening med 80 odlingslotter. Längs med
Brunnsvikens östra strand finns rekreation i form av exempelvis kanotklubb, roddförening och
strandbad. Här ligger även Frescatis hage med campus för Stockholms universitet.
En annan viktig utbildningsnod är Campus Albano som utvecklats under de senaste åren. I
området finns både studentbostäder och ett stort antal lokaler för utbildning och forskning, bland
annat Alba Nova Universitetscentrum. Området kring Stockholms universitet och Campus Albano
genomkorsas av Roslagsvägen, som söder om Albano ansluter till Valhallavägen och
Cedersdalsgatan.
Kungliga Tekniska högskolan (KTH) ligger öster om planerad förlängning, i närområdet till
Stockholms östra.
Järnvägsanläggningen planeras att gå under Roslagsvägen och Bellevueparken. I Bellevueparken
finns bland annat Carl Eldhs Ateljémuseum. I anslutning till Bellevueparken finns Wenner-Gren
Center med event- och konferenslokaler. I Bellevueparken finns det även lekplats, café och
bollplan. I den norra delen av parken finns båtplatser och en båtklubb.
Efter Bellevueparken går den planerade järnvägsanläggningen under Vasastaden som består av tät
stadsbebyggelse. Här finns bostäder, flera byggnader med kulturvärde, vårdinrättningar, grund-
och gymnasieskolor samt ett antal parker för rekreation.
I Vasastaden ligger Odenplan som är en viktig mötesplats. Odenplan utgör en betydelsefull
kollektivtrafiknod med tunnelbanans gröna linje, pendeltågslinjer, stombussar och flera
innerstadsbussar. Området kring Odenplan karaktäriseras av ett intensivt folkliv med många
butiker, caféer, restauranger och bostäder som ger ett flöde av människor under många av dygnets
timmar. Vid Odenplan ligger även Gustaf Vasa kyrka som har ett högt kulturhistoriskt värde.
Efter Vasastaden och Odenplan passerar den planerade järnvägsanläggningen Norrmalm (city)
med en hög koncentration av arbetsplatser, bostäder, samt restauranger, barer, butiker och hotell
som skapar stadsliv och rörelse under dygnets alla timmar. Här finns även mycket service samt
målpunkter för kultur och nöjen.
Slutligen ansluter den planerade järnvägsanläggningen station T-Centralen. Området kring T-
Centralen har ett stort flöde av människor. Stationen är belägen i direkt anslutning till Stockholms
centralstation med fjärr- och regionaltåg inom Sverige samt internationellt. Direkt anslutning
finns även till pendeltågsstationen Stockholm City och Spårväg City samt resterande
tunnelbanelinjer. Därutöver finns andra målpunkter i området som butiker, varuhus, hotell,
kulturbyggnader och bibliotek. I området ligger bland annat Sergels torg som är en välkänd
mötesplats.
25 (116)
3.2 Trafik och resenärer
3.2.1 Kollektivtrafik
I nordöstra Stockholm utgörs den kollektiva stomtrafiken i huvudsak av två spårtrafiksystem,
Roslagsbanan och tunnelbanans röda linje (Region Stockholm, 2023). Roslagsbanan och Röda
linjen går relativt parallellt längs en sträcka från stationerna Stockholms östra och Tekniska
högskolan och vidare norrut tills sträckningarna delar sig ungefär vid stationerna Mörby och
Danderyds sjukhus. Det finns även bussar som trafikerar till och från nordostkommunerna.
Busslinjerna ansluter till Röda linjen främst vid Mörby centrum, Danderyds sjukhus och Tekniska
högskolan.
Roslagsbanan går i dag mellan Stockholms östra och Kårsta, Österskär samt Näsbypark nordost
om Stockholm, se Figur 7. Stockholms östra/Tekniska högskolan är i dag en viktig bytespunkt där
resenärer som kommer norrifrån med Roslagsbanan kan byta till Röda linjen, men även till
stombussar och innerstadsbussar.
Tre linjer trafikerar banan, linje 27 mot Kårsta, linje 28 mot Österskär och linje 29 mot Näsbypark.
Linjerna delar spår mellan Stockholms östra och Djursholms Ösby, där linje 29 svänger av. Linje
27 och 28 fortsätter därefter på samma spår fram till Roslags Näsby station. Den totala
linjelängden är 65 kilometer och det finns 39 stationer längs med banan.
Röda linjen har fyra grenar som går från Mörby centrum och Ropsten i norr till Fruängen och
Norsborg i sydväst. Linjen har totalt 36 stationer och stannar bland annat vid T-Centralen.
Vid Odenplan finns i dag spårförbindelser för pendeltåget i form av Citybanan och tunnelbanans
gröna linje, vilka även trafikerar T-Centralen. Vid T-Centralen finns även tunnelbanans blåa linje
samt ett antal andra spårförbindelser för regional och nationell kollektivtrafik.
På Röda linjen är det sträckan mellan Mörby centrum och Stadion som tar hand om en stor del av
resande till och från nordostsektorn, genom byte till anslutande bussar och Roslagsbanan.
26 (116)
Figur 7. Roslagsbanans sträckning och linjer (Region Stockholm, 2025).
Generellt sett är marknadsandelen för kollektivtrafikresor i nordostsektorn låg. Den stora ytan och
relativt utspridda bebyggelsen gör det svårt att kollektivtrafikförsörja hela området på ett effektivt
och attraktivt sätt. Enligt lokaliseringsutredningen för Roslagsbanan till city beror den låga
andelen resande med kollektivtrafiken på långa restider inom kollektivtrafiken och att det krävs
ett eller flera byten för att nå delar av centrala Stockholm eller andra delar av regionen.
Marknadsandelen för resor till och från innerstan är något högre än för resor i andra riktningar,
vilket beror på att kollektivtrafiken är bättre utbyggd för resor mot innerstan (Region Stockholm,
2023).
Stora bytespunkter som Danderyds sjukhus och Tekniska högskolan är inte optimalt utformade
för att effektivt hantera alla resenärer. Det uppstår lätt trängsel som ytterligare förlänger restiden.
Bytena vid stationerna är tidskrävande och upplevs som obekväma (Region Stockholm, 2023)
27 (116)
3.2.2 Station Odenplan
Odenplan är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiknätet i Vasastaden. Vid Odenplan finns
pendeltåg, tunnelbana, stombusslinjer och flera stadsbusslinjer, se Figur 8. Vid Odenplan finns
den befintliga tunnelbanestationen för Gröna linjen som byggdes på 1950-talet. Gröna linjen går
mellan Hässelby strand i norr och Farsta strand, Skarpnäck eller Hagsätra i söder. En förlängning
av Gröna linjen mellan Odenplan och Arenastaden planeras att öppna för trafik år 2028. En
genomsnittlig vintervardag år 2024 var det 38 600 påstigande resenärer på Gröna linjens station
Odenplan (SL, 2025).
Citybanans station Stockholm Odenplan öppnades för pendeltågstrafik år 2017. Citybanans station
är belägen under och i direkt anslutning till tunnelbanans station.
Figur 8. Kollektivtrafik vid planerat stationsläge Odenplan.
28 (116)
3.2.3 Station T-Centralen
T-Centralen är den mest trafikerade stationen i Stockholms tunnelbana. Stationen är belägen i
direkt anslutning till Stockholms centralstation med fjärr- och regionaltåg inom Sverige samt
internationellt. Direkt anslutning finns även till pendeltågsstationen Stockholm City och Spårväg
City. Uppgångar till markplan från T-Centralen finns vid Sergels torg, Klarabergsgatan, Vasagatan
och Klara Vattugränd. I Figur 9 syns kollektivtrafiken i området kring den planerade stationen.
Den befintliga stationsmiljön under jord vid T-Centralen är redan i dag en komplex miljö. Här
finns den äldre tunnelbanestationen för de röda och gröna tunnelbanelinjerna i två våningar,
relativt nära markytan. Här finns även Blåa linjens nyare station belägen på en djupare nivå.
En genomsnittlig vintervardag år 2024 var det cirka 157 000 påstigande resenärer på T-Centralens
tunnelbanelinjer, uppdelat på 63 400 påstigande för Gröna linjen, 61 100 för Röda linjen och
32 500 påstigande för Blåa linjen (SL, 2025).
Figur 9. Kollektivtrafik vid planerat stationsläge T-Centralen.
29 (116)
3.2.4 Befintliga resenärsmängder
Resandesiffror i detta avsnitt baseras på Region Stockholms officiella rapport Fakta om SL och
länet 2022 och från statistik från SL (SL, 2025).
Under en genomsnittlig vintervardag år 2024 hade Roslagsbanan totalt cirka 50 000 påstigande.
Röda linjen hade under samma period cirka 390 000 påstigande. En sammanställning över antal
påstigande för varje år sedan år 2014 redovisas i Tabell 3. Resandet minskade under pandemiåren
2020 och 2021 men ökade sedan från år 2022 och framåt igen. Antalet påstigande, särskilt på
Röda linjen, var år 2024 ännu inte uppe i samma nivåer som före pandemin.
Tabell 3. Antal påstigande (tusental) på Roslagsbanan och Röda linjen en vintervardag 2014–2024 (SL, 2025).
Ingen data 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
Roslagsbanan 39 42 48 40 48 53 34 34 45 49 50
Röda linjen 476 488 503 506 513 508 307 265 342 386 390
Den station med flest antal påstigande per dygn längs Roslagsbanan år 2024 var Stockholms östra
med 13 900 påstigande en genomsnittlig vintervardag. Därefter kommer Åkersberga och Täby
centrum med 3 500 respektive 3 400 påstigande per dygn vardera.
Röda linjen mellan Mörby centrum och Stadion är en av de mest belastade tunnelbanegrenarna i
Stockholm. Flest påstigande på denna sträcka har station Tekniska högskolan som en
genomsnittlig vintervardag år 2024 hade 18 400 påstigande per dygn.
3.2.5 Bedömda framtida resenärsmängder
I planeringen av Roslagsbanans förlängning har trafikprognoser tagits fram för att bedöma det
framtida resandet. Utan en förlängning planeras trafiken utökas till 20 tåg per timme under
morgonens maxtimme i riktning mot Stockholms östra station. Denna trafikering bedöms dock
inte vara tillräcklig för att möta den prognosticerade efterfrågan. Prognoserna visar att resandet på
Roslagsbanan förväntas öka kraftigt till år 2050, till cirka 127 000 påstigande per dygn utan en
förlängning (Region Stockholm, 2024c).
Med en förlängning till Odenplan och T-Centralen tillsammans med vissa investeringar längre ut i
systemet möjliggörs ett utökat trafikupplägg med upp till 24 tåg per timme under morgonens
maxtimme. Samtidigt ökar det prognosticerade resandet till drygt 175 000 påstigande per dygn år
2050 (Region Stockholm, 2024c).
Tunnelbanans röda linje (mellan Mörby centrum och Stadion) hade knappt 79 000 påstigande per
dygn år 2019. Resandet på denna sträcka beräknas öka med cirka 65 procent till omkring 130 000
per dygn år 2050 (Region Stockholm, 2024c). Redan i dag är kapacitetsutnyttjandet högt på den
centrala delen av Röda linjen, särskilt mellan Tekniska högskolan och T-Centralen. Möjligheterna
att öka kapaciteten är begränsade och kapacitetstaket bedöms nås omkring år 2050. En
förlängning av Roslagsbanan bidrar därför till att avlasta tunnelbanan och möta den ökade
efterfrågan på resor.
30 (116)
3.3 Stads- och regional utveckling
Stockholms län växer snabbt. Fram till år 2050 beräknas regionens invånarantal växa med cirka
en miljon invånare, räknat från år 2021 (Region Stockholm, 2019). Hälften av regionens
befolkning beräknas vara bosatta i Stockholms stad och nordostkommunerna Danderyd,
Vallentuna, Täby och Österåker. Det kollektiva resandet från nordostkommunerna sker i dag till
stor del på Roslagsbanan och via tunnelbanans röda linje samt bussar.
I anslutning till den planerade förlängningen av Roslagsbanan till city förekommer ett flertal
gällande detaljplaner. En preliminär redovisning av vilka detaljplaner som bedöms bli påverkade
redovisas i kapitel 11.3.
Stockholms stad samt Vallentuna, Täby, Österåkers och Danderyds kommuner har tagit fram
planeringsstrategier. Planeringsstrategin är ett verktyg enligt PBL 3 kapitlet 23 § som ersätter
aktualitetsprövningen av översiktsplanen. Sammantaget bedöms planeringsstrategierna inte
medföra några förändrade kommunala ställningstagande av betydelse för Roslagsbanans
förlängning till city.
Nedan redovisas några huvuddrag i översiktsplanerna för Stockholms stad och de fyra
kommunerna i nordostsektorn som Roslagsbanan berör: Danderyd, Täby, Vallentuna och
Österåker. Dessutom sammanfattas några viktiga delar i den regionala utvecklingsplanen för
Stockholmsregionen (RUFS 2050) samt ambitionerna i samarbetet Stockholm Nordost (StoNo).
3.3.1 Stockholms stad
I Stockholms stads översiktsplan fastslås att Stockholm ska vara en klimatsmart, växande stad
med sammanhållande stadsmiljöer där det byggda och det gröna samspelar. Före år 2040 ska
Stockholm vara fossilbränslefritt. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras i Stockholms
stad. Stockholm har ett väl utbyggt kollektivtrafiksystem och andelen som reser kollektivt är hög i
ett nationellt och internationellt perspektiv. Kollektivtrafiken ska fortsätta utgöra stommen i
Stockholms transportsystem. Stockholmsförhandlingen år 2013 och Sverigeförhandlingen år 2017
ligger bakom satsningar på utbyggd kollektivtrafik. Stockholms stad ska samtidigt vidta åtgärder
för att minska biltrafiken (Stockholms stad, 2018). Beslutade kollektivtrafiksatsningar som nämns
i översiktsplanen är tunnelbana Odenplan-Hagastaden-Arenastaden, tunnelbana
Kungsträdgården-Nacka/Söderort, tunnelbana Akalla-Barkarby, tvärbana Norra Ulvsunda-Kista-
Helenelund, tunnelbana Fridhemsplan-Älvsjö, Roslagsbanan till T-Centralen samt Spårväg Syd
Älvsjö-Skärholmen-Flemingsberg.
Stadsutvecklingsprojekt som nämns i översiktsplanen och som är relevanta för Roslagsbanans
förlängning är bland annat att mark frigörs för bostäder vid nuvarande Stockholms östra. Albano
är också ett område för stadsutveckling och kommer att utgöra en nod inom Vetenskapsstaden,
mellan Hagastaden, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska
högskolan. Översiktsplanen lyfter också att Roslagsvägens barriäreffekt för människor, växter och
djur behöver minskas (Stockholms stad, 2018).
Utvecklingsplanerna för Hagastaden syftar till att knyta samman Vasastaden med Karolinska
sjukhusområdet i Solna genom tät stadsbebyggelse med främst bostäder. Området inriktas även
på ”life science” med verksamheter inom bioteknik, läkemedel, medicinteknik, forskning, kontor
och handel. Hagastaden får dessutom en ny tunnelbanestationen på den nya grenen mot
Arenastaden, med uppgångar vid Torsplan och Nya Karolinska i Solna (Stockholms stad, 2025a).
Vid Centralstationen pågår ett detaljplanearbete för en överdäckning av spårområdena mellan
Kungsgatan, Klarabergsviadukten, Centralstationen och Vattugatan så att mark kan frigöras. Det
möjliggör för nya kontor, handel och parkmiljöer. Ett av målen och syftet med planarbetet är att
Centralstationsområdet blir en mer integrerad del av city (Stockholms stad, 2025b).
31 (116)
3.3.2 Danderyds, Täby, Vallentuna och Österåkers
kommuner
Danderyds översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den 11 maj år 2022. Danderyds kommun
har stora pendlingsströmmar både in och ut från kommunen. Cirka 12 000 av Danderydsborna
arbetar utanför kommunen och merparten av dem pendlar till Stockholms stad (Danderyds
kommun, 2022). Roslagsbanans förlängning till Odenplan och T-Centralen medför en bättre
koppling till centrala Stockholm och det regionala kollektivtrafiknätet enligt översiktsplanen.
Täbys översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den 19 april år 2022. Täby ska utvecklas med
kvalitet och genom omsorgsfull planering (Täby kommun, 2022). Inriktningen i översiktsplanen
är att stadsutveckling och mer omfattande bebyggelseutveckling i första hand ska ske i den
regionala stadskärnan Täby centrum-Arninge, i kommundelscentrum och i närheten till
Roslagsbanans stationer. Bostadsutveckling i närheten av Roslagsbanan ska prioriteras. I
översiktsplanen framgår det att det uppstår ett behov av förlängda perronger på Roslagsbanans
stationer. Detta för att kunna trafikera med längre tåg i samband med förlängningen av
Roslagsbanan till city.
Vallentunas översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den 27 augusti år 2018. Roslagsbanan
med dess fem stationer inom kommunen ses som en ryggrad för den fysiska utvecklingen av
kommunen. Bebyggelseutveckling och förtätning ska ske i anslutning till stationslägen längs
Roslagsbanan, med syftet att förhindra en utglesning av bebyggelsen och skapa förutsättningar för
hållbart resande. Enligt Sverigeförhandlingen har kommunen åtagit sig att bygga 5 650 nya
bostäder i stationsnära lägen (Vallentuna kommun, 2018).
Översiktsplanen för Österåkers kommun antogs av kommunfullmäktige under år 2018. I
centralorten Åkersberga planeras det mesta av den nya bebyggelsen att fokuseras till området
kring Roslagsbanans stationer. Bebyggelsen ska förtätas och nya flerbostadshus byggas i goda
kollektivtrafiklägen. Enligt Sverigeförhandlingen har kommunen åtagit sig att bygga cirka 7 000
bostäder till år 2035 i stationsnära lägen (Österåkers kommun, 2018). Österåker har även som mål
att skapa 7 000 nya arbetstillfällen till år 2040. Kommunen ser Roslagsbanans förlängning till city
som en utökad möjlighet för centralorten Åkersberga att bli en integrerad del av Stockholms
arbetsmarknad och att fler personer ska välja att pendla in till kommunen jämfört med att pendla
ut.
3.3.3 Stockholm Nordost
Stockholm Nordost är ett samarbete mellan de sex kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna,
Österåker, Norrtälje och Vaxholm. Syftet med samarbetet är att stärka regiondelens position inom
Stockholmsregionen genom att skapa och tillvarata förutsättningar för utveckling i kommunerna. I
en gemensam vision beskrivs önskad utveckling inom områdena stadsstruktur, transportsystem,
näringslivsutveckling och regional stadskärna (Stockholm Nordost, u.å).
Visionen är att verka för 100 000 nya invånare fram till år 2030. Därför ska 40 000 nya bostäder
och 50 000 arbetsplatser skapas inom de sex kommunerna. Några prioriteringar i visionen är
Roslagsbanans förlängning till city samt Roslagsbanans förlängning till Arlanda. Önskemål finns
också om tvärförbindelser i kollektivtrafiknätet mellan Stockholm Nordost och övriga regiondelar
(Stockholm Nordost, u.å).
32 (116)
3.3.4 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050
Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050) är framtagen av Region
Stockholm och ligger till grund för regionens strategiska planering, regionala
strukturfondsprogram och infrastrukturplaner.
RUFS 2050 skapar förutsättningar för ett mer hållbart resande. Kombinationen av beslutade
investeringar i transportinfrastrukturen och en sammanhållen bebyggelsestruktur bidrar till att
skapa fler områden där kollektivtrafiken blir ett konkurrenskraftigt alternativ (Region Stockholm,
2018).
RUFS 2060 antogs i maj 2026. Samtliga planeringsförutsättningar för utredningen av
Roslagsbanans förlängning till city utgår från RUFS 2050.
3.4 Sociala värden och barnperspektiv
Social hållbarhet handlar om att bygga ett jämlikt och inkluderande samhälle där en hållbar
utveckling kommer alla grupper till del. För stads- och transportplanering innebär det bland annat
att motverka rumslig segregation, utjämna skillnader i livsvillkor och att verka för ett samhälle där
alla grupper kan vistas och röra sig på jämlika villkor. Kollektivtrafiken är särskilt betydelsefull för
att öka rörelsefrihet och tillgänglighet för grupper som saknar tillgång till bil. Bland dessa
återfinns grupper som barn, äldre, personer med olika funktionsnedsättningar samt invånare med
låga inkomster och invånare i socioekonomiskt utsatta livssituationer.
I detta avsnitt ges en övergripande beskrivning av de sociala aspekter som är relevanta för
projektet samt hur dessa avgränsas i järnvägsplanen. Redovisningen syftar till att tydliggöra vilka
sociala planeringsfrågor som kan bli aktuella, inklusive frågor kopplade till jämlikhet, trygghet,
tillgänglighet och barns perspektiv. Mer information finns i projektets sociala konsekvensanalys
och barnkonsekvensanalys, där även förutsättningar för sociala värden redovisas.
Förutsättningarna för sociala värden och barnperspektiv kommer att sammanfattas och redovisas
i planbeskrivningen till granskningshandlingen.
3.4.1 Mobilitet
Mobilitet handlar om människors möjlighet att förflytta sig. Mobilitet hänger tätt samman med
hur lätt det är att ta sig till viktiga målpunkter. Mobilitet omfattar även vilka resurser en person
har att tillgå till själva förflyttningen, såväl materiella som ekonomiska.
3.4.2 Jämlikhet och jämställdhet
Begreppet jämlikhet utgår från principen om alla människors lika värde, oavsett etnisk
tillhörighet, sexualitet, funktionsnedsättning, utbildning, ekonomi, ålder och kön med mera.
Jämlikhet handlar om fördelning av nyttor och kostnader och att ge människor likvärdiga
möjligheter. Jämställdhet handlar, till skillnad från jämlikhet, specifikt om likvärdighet mellan
könen.
3.4.3 Folkhälsa
Folkhälsa omfattar alla aspekter av hälsa, såväl psykisk, fysisk som social. Psykisk hälsa handlar
om hur vi mår känslomässigt och påverkas av exempelvis goda och trygga relationer, boende,
stress, arbete och fritid, motion etcetera. Fysisk hälsa handlar om hur kroppen mår och fungerar
där upplevt välbefinnande, sjukdom och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Social hälsa handlar
33 (116)
om kontakter och relationer med andra människor samt känslan av sammanhang och
samhörighet. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd.
3.4.4 Tillgänglighet för barn, äldre och personer med
funktionsnedsättning
Tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning handlar om den
demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället. Barn har svårare än
vuxna att bedöma trafiksituationer, vilket kan krävas för att undvika olyckor. För kvinnor, barn,
äldre och personer med funktionsnedsättning är det viktigt att beakta hela resan, inklusive själva
resan med kollektivtrafiken, stationer och vägen till och från stationen. Personer med
funktionsnedsättningar kan uppleva olika typer av barriärer som kan begränsa deras dagliga
mobilitet. Barriärer kan vara både fysiska hinder som nivåskillnader eller andra typer av hinder, så
som miljöer där det är svårt att orientera sig.
3.4.5 Trygghet
Trygghet handlar om upplevelse av säkerhet och upplevs olika av olika människor. Detta medför
att det skiljer sig åt beträffande hur olika faktorer påverkar människors känsla av trygghet
respektive otrygghet och hur detta i sin tur påverkar deras resande. Grupper som i större
utsträckning upplever otrygghet i kollektivtrafiken är kvinnor, äldre, barn och ungdomar samt
personer med funktionsnedsättning. Trygghetskänslan är generellt störst under vardagar mitt på
dagen, när det är många människor i rörelse. Vissa personer kan dock uppleva otrygghet i
situationer med många människor i rörelse och trängsel.
3.4.6 Barnperspektiv
FN:s barnkonvention blev lag i Sverige 1 januari år 2020. Det innebär att barnperspektivet inte
längre är ett perspektiv bland andra, utan det finns en lag som ska följas och prövas. Nedan
beskrivs viktiga begrepp översiktligt, vilka definieras mer ingående i järnvägsplanens
barnkonsekvensanalys.
I en barnkonsekvensanalys är formuleringen barnets bästa central. Principen ska alltid beaktas
och väger tungt. Det finns även två olika perspektiv som är relevanta i arbetet med
barnkonsekvensanalyser:
• barnets perspektiv
• barnperspektiv
Barnets perspektiv definieras som barns syn på sitt eget liv och sin omvärld. Vuxna kan bara ta del
av barnets perspektiv när barnet själv berättar. Barnperspektiv är de vuxnas tolkning av barnens
behov och barndomens villkor.
3.5 Miljö och hälsa
I detta avsnitt beskrivs de miljö- och hälsoaspekter som bedömts vara relevanta för
järnvägsplanen. Syftet är att tydliggöra vilka planeringsfrågor som är relevanta för respektive
aspekt och som behöver beaktas i utformningen av anläggningen. Förutsättningar avseende miljö
och hälsa redovisas i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. Dessa förutsättningar kommer
att sammanfattas och redovisas i planbeskrivningen till granskningshandlingen
34 (116)
3.5.1 Stads- och landskapsbild
Landskapets fysiska förutsättningar och människans tolkning av dessa kallas landskapsbild.
Landskapsbilden är starkt kopplad till både nutida och kulturhistorisk markanvändning och till
naturvärden i form av naturtyper, topografi och markegenskaper. Landskapsbilden kan alltså ses
som en sammanfattning av alla komponenter i landskapet, såväl fysiska som upplevda. Med
stadsbild avses det övergripande visuella intrycket av en stads arkitektur och byggda miljö. I
begreppet stadsbild ingår även den rumsliga dimensionen, det vill säga den rumsliga upplevelsen
av stads- och gaturummen.
För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.1.1 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
3.5.2 Kulturmiljö
Begreppet kulturmiljö avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i
varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. En kulturmiljö kan
preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller
större avsnitt av landskapet, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt utnyttjade
stads- eller industriområden såväl som extensivt påverkade skogs- eller fjällandskap. Kulturmiljön
omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn
eller sägner som är knutna till en plats eller ett område.
För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.1.2 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
3.5.3 Naturmiljö
Naturmiljö som begrepp avser naturtyper, livsmiljöer, arter och ekologiska funktioner.
Naturvärdet är kopplat till den natur som bidrar till biologisk mångfald eller fyller en ekologisk
funktion.
För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.1.3 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
3.5.4 Rekreation och friluftsliv
Rekreation avser aktiviteter som genomförs för att må bra och få återhämtning.
Rekreationsaktiviteter är ofta naturligt kopplade till naturen och tätorts- eller bostadsnära
naturområden. Friluftsliv avser vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande
och naturupplevelse. Forskningen visar tydligt att tillgång till grönområden har positiva effekter
på människors fysiska och psykiska hälsa.
Områden och platser för rekreation och friluftsliv kan utgöras av större sammanhängande
naturområden, såväl som mindre inslag i den tätbebyggda staden. Träddungar, enstaka träd och
bostadsnära platser med grönska, samt utsikter mot växtlighet och vatten, bidrar också till
betydande rekreationsvärden. Rekreationsvärden finns även i byggda miljöer såsom
idrottsanläggningar, spontana idrottsplatser och lekplatser.
För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.2.1 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
3.5.5 Buller och stomljud
Ljud som uppfattas i ett område skapar en ljudmiljö. Upplevelsen av ljudmiljön kan bero på
exempelvis exponeringstid, frekvens och typ av ljud. I ljudmiljön är buller sådant ljud som anses
vara oönskat och skapar således en negativ ljudmiljö.
Buller kan spridas genom luften men också som så kallat stomljud. Stomljud är ljud som först
överförs som en vibration i fasta material, berg, byggnadens stomme och så vidare för att sedan,
som luftburet ljud, nå mottagarens öra.
35 (116)
För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.2.2 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
3.5.6 Luftkvalitet utomhus
Luftkvaliteten kan påverkas av flera faktorer, bland annat utsläpp från trafik, industriella
verksamheter, sjöfart, energiproduktion och vedeldning. Dessa luftföroreningar sprids med vinden
och kan transporteras över stora avstånd, vilket påverkar miljön på både lokal, regional och global
nivå.
I urbana miljöer är luftföroreningar ett särskilt allvarligt problem, då de påverkar både människor
och miljön negativt. Luftföroreningar kan orsaka hälsoproblem och förkorta livslängden, särskilt
för äldre personer med hjärt- och kärlsjukdomar, personer med astma och barn. Förhöjda nivåer
av luftföroreningar i tätorter ökar risken för sjukdomar, inklusive cancer och fosterskador, samt
besvär som obehag och lukt. Luftföroreningar har också visat sig kunna leda till fler läkarbesök
och sjukhusinläggningar för känsliga befolkningsgrupper. Utöver hälsoeffekterna bidrar
luftföroreningar till miljöproblem såsom försurning av mark och vatten, övergödning och bildning
av marknära ozon.
För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.2.3 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
3.5.7 Ytvatten
Ytvatten är det vatten som finns synligt ovan mark i form av hav, sjöar, vattendrag och våtmarker.
Ytvatten påverkas bland annat av markförhållanden, topografi, aktiviteter som pågår i
närområdet, nederbörd och ytavrinning. Förändringar i den omgivande marken kan förändra
flöden och vattenkvaliteten i ett ytvatten.
För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.3.1 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
3.5.8 Grundvatten
Grundvatten förekommer i grundvattenmagasin i jord och i sprickor och spricksystem i berg.
Magasin i jord kan vara slutna eller öppna, och förekommer som antingen ett övre eller ett undre
grundvattenmagasin. Grundvatten har betydelse för flera andra miljöaspekter, däribland kultur-
och naturmiljö.
För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.3.2 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
3.5.9 Klimatanpassning och risk för översvämning
I framtiden kommer Sveriges klimat troligtvis bli våtare och varmare på grund av de rådande
klimatförändringarna. Detta kommer sannolikt innebära ökade nederbördsmängder och fler
extrema nederbördstillfällen. Att klimatanpassa befintlig och ny infrastruktur, såsom
förlängningen av Roslagsbanan till city, är av stor betydelse för att minska framtida risker för stora
skador vid översvämningar till följd av klimatförändringar.
För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.4.1 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
3.5.10 Olycksrisker
Med olyckor avses plötsligt inträffande skadehändelser som kan orsaka stora konsekvenser för
resenärer, tredje man, omgivningen samt de personer som arbetar i anläggningen. I
järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning behandlas olycksrisker för Roslagsbanans drifttid.
För en mer utförlig redogörelse, se avsnitt 6.4.2 i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
36 (116)
3.6 Riksintressen
Geografiska områden som har speciella värden eller förutsättningar av nationell betydelse kan
klassas som områden av riksintresse. Det kan exempelvis vara områden som innehåller natur-
eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena unika för hela landet, men också
områden som är viktiga för exploatering för till exempel vägar eller vindkraft. Nedan beskrivs de
områden eller objekt av riksintresse som förlängningen av Roslagsbanan planeras att passera
genom eller nära, se Figur 10.
Figur 10. Riksintressen som berörs av den planerade förlängningen av Roslagsbanan till city. Se Figur 11 för en
mer detaljerad redovisning av Kungliga Nationalstadsparken.
3.6.1 Riksintresse för kommunikationer
Roslagsbanan är ett riksintresse för kommunikationer enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken. Även
Stockholms centralstation samt befintliga järnvägar som Värtabanan, Citybanan och sträckan
Stockholm Älvsjö-Ulriksdal/Sundbyberg utgör riksintressen.
Flera vägar inom utredningsområdet är av riksintresse: E20, E4, E18 samt
Klarastrandsleden/Söderleden. Östlig förbindelse är en framtida väg- och
kollektivtrafikförbindelse (busstrafik) som är tänkt att binda samman regionens norra och södra
delar. Förbindelsen är utpekad som framtida anläggning av riksintresse.
I närhet till Bromma flygplats finns så kallat hinderfria områden, där det av flygsäkerhetsskäl
finns begränsningar i höjd för byggnader, master och andra höga objekt. Haga samt västligaste
delarna av Vasastaden och Kungsholmen ligger inom flyghinderområdet, som är av riksintresse.
Roslagsbanan till city ligger även inom riksintresse för såväl Bromma flygplats som Arlanda
flygplats avseende MSA-yta, men bedöms inte beröra dessa riksintressen. MSA-ytan reglerar
lägsta tillåtna flyghöjd.
37 (116)
3.6.2 Kungliga Nationalstadsparken
Kungliga Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är Sveriges enda
nationalstadspark och skyddas genom 4 kapitlet 7 § miljöbalken, se Figur 11. Norra delen av det
område som berörs av förlängningen av Roslagsbanan till city ingår i nationalstadsparken.
Kungliga Nationalstadsparken är dessutom av riksintresse enligt 4 kapitlet 1 § miljöbalken.
Kungliga Nationalstadsparken innehåller mycket höga natur- och kulturvärden. I länsstyrelsens
vård- och utvecklingsplan (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012) delas nationalstadsparken in i
olika delområden utifrån landskapets karaktär. Projektet Roslagsbanan till city berör delområdena
Brunnsviken, Vetenskapsstaden och Norra Djurgården.
Figur 11. Kungliga Nationalstadsparken och dess delområden samt planerad sträckning för förlängningen av
Roslagsbanan till city.
3.6.3 Riksintresse för kulturmiljövården
Hela det område som berörs av förlängningen av Roslagsbanan till city ingår i Stockholms
innerstad med Djurgården [AB 115] som är av riksintresse enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.
Riksintresset är geografiskt mycket omfattande och rymmer en mångfald av kulturhistoriska
miljöer som berättar om olika skeden av stadens historia. Inom riksintresset finns ett antal uttryck
där de kulturhistoriska värdena uttrycks särskilt tydligt. Inom ramen för projektet bedöms inga
uttryck komma att påverkas negativt.
Bland riksintressets många uttryck finns bland annat ”Djurgårdens bebyggelse och
rekreationslandskap, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark.” Delar av utredningsområdet
38 (116)
ingår i riksintressets värdekärnor ”Institutionsbältet på Norra Djurgården” samt ”Parklandskapet
vid Brunnsviken”. Det finns även ett flertal värdekärnor i innerstaden.
De södra delarna av riksintresse för kulturmiljövården Haga-Ulriksdal (AB 642) sträcker sig in
över Bellevueparken där byggnadsminnena Paschens malmgård och Carl Eldhs ateljé är belägna.
3.6.4 Riksintresse friluftsliv
Norra delen av det område som berörs av förlängningen av Roslagsbanan till city ligger inom
Ulriksdal-Haga-Djurgården som är av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.
Riksintresset hyser mycket goda förutsättningar för berikande friluftsaktiviteter i natur- och
kulturmiljöer. Det centrala läget utgör också en del av värdet, då det medför god tillgänglighet och
hög nyttjandegrad.
3.6.5 Riksintresse för totalförsvaret
Stora delar av Stockholmsområdet ligger inom ett av Försvarsmakten utpekat riksintresse för
totalförsvaret enligt 3 kapitlet 9 § miljöbalken. Det är ett påverkansområde för väderradar.
Roslagsbanan till city kommer att ligga inom riksintresset, men bedöms inte påverka det.
3.7 Tekniska förutsättningar och krav
3.7.1 Byggnadstekniska förutsättningar
Tunneln för förlängningen av Roslagsbanan till city kommer att konstrueras i berg, vilket innebär
flera fördelar om förhållandena är gynnsamma, såsom hög bergkvalitet och tillfredsställande
bergtäckning. Bergkvaliteten syftar på hur uppsprucket berget är och dess egenskaper. Berget kan
innehålla sprickor och områden med lägre styrka, så kallade svaghetszoner, som är svagare än det
omgivande berget.
Bergkvaliteten kommer att variera längs hela tunnelsträckan. Berggrunden i området är
huvudsakligen gnejs med sedimentärt ursprung. Svaghetszonerna i området är främst orienterade
i nordväst-sydostlig och väst-östlig riktning, vilket sammanfaller med områden som Husarviken,
Brunnsviken och Strömmen.
En viktig faktor vid planering och placering av tunnelanläggningen är jorddjupet, alltså avståndet
mellan markytan och bergöverytan. Informationen om jorddjup används för att avgöra hur djupt
anläggningen behöver placeras och även vid placering av anläggningsdelar som når markytan.
Området där tunneln planeras gå är typiskt för stora delar av Mälardalen, där terrängen utgörs av
ett småkuperat spricklandskap. Terrängen växlar mellan mindre höjder med berg i dagen eller
tunnare moräntäcke och mellanliggande dalgångar med stora lerdjup. Kungliga
Nationalstadsparkens naturområden kännetecknas av mindre höjdområden med synligt berg i
dagen eller tunt jordtäcke på berg och mellanliggande dalgångar med lerjord. Den södra
stadsbebyggda delen kännetecknas av större lerfyllda dalgångar och höjdområden.
3.7.2 Befintliga anläggningar under jord
Förlängningen av Roslagsbanan till city behöver beakta befintliga underjordiska anläggningar. Det
kan exempelvis handla om att spårlinjen anpassas i höjd- och sidled för att undvika konflikt.
Inom området finns omfattande infrastruktur under jord. Bland annat ligger tunnelbanans röda
linje och stadsmotorvägen Norra länken i höjd med Albano. Vid station Odenplan finns Gröna
linjen och Citybanan att ta hänsyn till. Vid station T-Centralen finns, förutom Gröna linjen och
Citybanan, även tunnelbanans röda och blåa linjer belägna under jord.
39 (116)
Infrastruktur under jord utgörs även av tunnlar med ledningar för bland annat el, tele, vatten och
avlopp. Vissa ledningar är skyddsklassade.
Utöver befintliga anläggningar under jord finns det även angränsande pågående projekt för
underjordsanläggningar, såsom förlängning av Gröna linjen mellan Odenplan och Arenastaden, en
ny tunnel för kraftförsörjning samt Citybanan etapp 2 vid Odenplan. Dessa planer tas också i
beaktning.
3.7.3 Övriga tekniska förutsättningar och krav
Region Stockholm har tagit fram en systemkravsspecifikation för projektet som anger vilken
övergripande funktion, utformning samt vilka egenskaper som anläggningen ska ha. Kraven
bygger på Region Stockholms riktlinjer och bestämmelser samt tekniska PM som har tagits fram
inom projektet. Utöver systemkravsspecifikationen styrs anläggningens utformning även av lagar,
förordningar, branschregler och myndighetskrav.
3.7.3.1 Spår och spårtunnlar
• Huvudlösningen ska bestå av en dubbelspårstunnel. Vid anslutning till stationerna övergår
dubbelspårstunneln i enkelspårstunnlar. De nya spåren ansluter till befintliga strax söder
om Universitetet och slutar vid T-Centralen.
• Den dimensionerande hastigheten är 80 km/tim. Den faktiska hastigheten kommer att
variera.
• Roslagsbanans nya spår dimensioneras för en maximal tåglängd om 180 meter.
• En servicetunnel ska löpa på östra sidan längs med Roslagsbanans nya spår.
Servicetunneln ska användas för service- och räddningsfordon, utrymning samt
järnvägstekniska installationer. Tvärtunnlar för utrymning och tekniska utrymmen ska
anläggas med cirka 300 meters avstånd mellan varandra.
3.7.3.2 Stationer
• Befintlig station Stockholms östra ska stängas.
• Ingångarna till de nya stationerna ska ske via befintliga tunnelbaneentréer och
biljetthallar. Byten ska kunna ske utan att passera spärrlinjer.
• Utformningen av stationerna ska bidra till minskad trängsel genom att resenärerna ska
kunna fördela sig jämnt inom anläggningen.
• Trafikeringen vid de nya stationerna ska medge 24 tåg per timme och riktning, med en
turtäthet på 2,5 minuter. Sammankopplade tåg med en total längd på 180 meter ska kunna
användas.
• Brandcellsavskilda uppgångar ska fungera som tillfälliga utrymningsplatser för personer
med funktionsnedsättning och dimensioneras för att hantera upp till 24 personer per
plattform.
• Vid en nivåskillnad på över åtta meter ska anordningarna för nivåförflyttning utföras i
form av rulltrappor i båda riktningarna, kompletterade med minst en tillkommande
rulltrappa. För nivåskillnader mellan fyra och åtta meter ska anordningen vara utförd i
form av rulltrappor i båda riktningarna kombinerade med en fast trappa.
• Hisslösningen ska dimensioneras för en maximal väntetid på fyra minuter och hissarna
ska vara genomsiktliga för att säkerställa trygghet.
40 (116)
Station Odenplan
• Station Odenplan ska utformas med två spår och en 190 meter lång mittplattform, som
delas med bergpelare, med en bredd på minst sex meter vid respektive spår. Stationen ska
inte omöjliggöra för framtida utbyggnad till fyra plattformsspår samt heller inte
omöjliggöra en framtida utbyggnad av Citybanan och ett framtida ytterligare spår för
Gröna linjen söderut.
• Stationen ska ha två uppgångar, en i norra delen och en i mellersta delen av stationen.
Station T-Centralen
• Station T-Centralen ska utformas med fyra spår och två mittplattformar med en bredd på
minst tolv meter. Plattformarna ska vara 190 meter långa. Alla plattformsspår vid
stationen ska kunna användas för uppställning.
• Stationen ska kopplas till befintliga Citybanan och Blåa linjen. Via Citybanans mellanplan
finns även koppling till tunnelbanans röda och gröna linjer.
• Sammankoppling och delning av tåg ska kunna genomföras vid stationen för att
möjliggöra effektiv hantering av resenärsflöden och tågoperationer.
3.7.3.3 Likriktarstation
Väster om spåren, i höjd med projektets planerade teknikbyggnad vid station Universitetet,
planerar Region Stockholm för en likriktarstation. Likriktarstationen behövs för Roslagsbanans
befintliga elkraftsförsörjning och är inte en del av projekt Roslagsbanan till city. Planeringen av
likriktarstationen sker i ett separat projekt inom Region Stockholm och skiljer sig tidsmässigt från
förlängningen av Roslagsbanan till city. Utifrån nuvarande planering väntas likriktarstationen
vara uppförd innan byggnationen av projektets planerade teknikbyggnad påbörjas.
3.7.4 Säkerhetskoncept
Som en del av säkerhetsarbetet för projekt Roslagsbanan till city har ett säkerhetskoncept tagits
fram. Konceptet innehåller beskrivningar av krav, förutsättningar, strategier och skyddsåtgärder
avseende olyckor för resenärer och ombordpersonal under drifttiden i tunnlar och stationer. De
olyckstyper som säkerhetskonceptet fokuserar på är brand och personpåkörning. Andra
olyckstyper hanteras i annan projektdokumentation.
3.7.4.1 Utrymning och insats vid stationer
Grundprincipen vid brand i tåg är att tåget ska köras till närmaste utrymningspunkt eller ut ur
tunnelsystemet. Utrymningspunkterna utgörs av stationerna, där utrymning sker i miljö med
normal urstigning.
Förutsättningen är att utrymmande ska kunna evakuera sig själva innan kritiska förhållanden
uppstår. Därigenom förhindrar oacceptabla kötider. I de nya stationerna dimensioneras särskilda
ytor för att personer med funktionsnedsättning säkert ska kunna avvakta vidare utrymning i
väntan på assistans. Vid en nödsituation på en station omfattas utrymningen av människor på
plattformen, mellanplan, biljetthallen, i stillastående tåg vid stationen och i inkommande tåg.
Larmning kan ske genom brandlarm på stationen och i tågen, och resenärer i tågen kan även
larma tågförare eller SOS Alarm.
Insatsvägar finns tillgängliga för räddningstjänsten via biljetthallar och via körbar servicetunnel.
Insatsvägen till plattformen ska hållas fri från brand och brandgaser, och räddningstjänstens
insats ska kunna genomföras med hög säkerhet.
41 (116)
3.7.4.2 Utrymning och insats i spårtunnel
Vid behov av utrymning är sannolikheten stor att tåg kan köras till stationer eller ut ur
spårtunneln. I de fall tåg inte kan nå en plattform eller komma ut ur tunneln ska utrymningsvägar
i tunneln användas. Utrymning i tunnlar bör undvikas så långt som möjligt men det måste vara
möjligt att utrymma spårtunneln när ett tåg inte kan nå en plattform eller komma ut ur tunneln.
För att säkerställa tillräcklig säkerhet i anläggningen ska självutrymning vara möjlig.
Självutrymning ger människor möjlighet att själva lämna den drabbade tunneln och söka sig till en
säker plats. Det ska vara möjligt att självutrymma utan att exponeras för kritiska förhållanden.
Utrymningskapaciteten behöver därför vara dimensionerad efter antalet personer som förväntas
vistas i systemet samtidigt.
Utrymning sker enligt gällande trafiksäkerhetsinstruktion. Efter samråd mellan tågförare och
ledningscentral beordras utrymning av tågförare. Gångbanor och utrymningsvägar finns på båda
sidor av spårtunneln med belysning och vägledande markeringar. Utrymningsvägar i spårtunneln
leder till en säker plats som utgörs av den planerade längsgående servicetunneln, avskild med
brandsluss från spårtunneln. Utrymmet har en yta för att personer med funktionsnedsättning ska
kunna uppehålla sig där i väntan på assistans för vidare utrymning till det fria.
Räddningstjänsten ska kunna genomföra insatser i spårtunneln. Insatser ska kunna genomföras
via stationer, tunnelmynningar eller tvärtunnlar från den längsgående servicetunneln. Tillträde till
servicetunneln från gatunivå sker för räddningsfordon via en planerad tillfartsväg i Albano.
Utrymnings- och räddningsplats ska finnas nära spårtunnelns mynning. Beroende på placering
kan uppsamlingsyta utgöras av allmän väg eller andra närliggande ytor.
42 (116)
4 Planförslaget och alternativ
I detta kapitel presenteras föreslagen lokalisering och utformning samt studerade
och bortvalda alternativ med motiv. Inledningsvis beskrivs järnvägsplanens
avgränsning och valet av lokaliseringsalternativ från tidigare genomförd
lokaliseringsutredning sammanfattas. Sedan redovisas den planerade
anläggningen uppdelat på tunnelmynning, spårtunnlar, servicetunnel, tvärtunnlar,
station Odenplan, station T-Centralen och anläggningar ovan jord, inklusive motiv
för vald lokalisering och utformning. Därefter beskrivs bortvalda alternativ för
lokalisering och utformning. Slutligen beskrivs hur drift och underhåll av
anläggningen planeras samt vilka alternativa lösningar som studeras för vatten
och avlopp.
4.1 Avgränsning
Järnvägsplanens geografiska avgränsning utgörs av områden ovan och under jord som tas i
anspråk permanent och tillfälligt, se järnvägsplanens plankartor. Järnvägsplanens plankartor
redovisar de permanenta och tillfälliga markanspråk som behövs för järnvägsanläggningens
byggnation och drift.
Prognosåret för förlängningen av Roslagsbanan till city är år 2050. Det innebär att anläggningen
ska utformas och dimensioneras för att hantera bedömda framtida resenärsmängder för år 2050,
se avsnitt 3.2.5 för mer information om framtida resenärsmängder.
43 (116)
4.2 Vald lokalisering
Den lokalisering som förordas går från station Universitetet i norr via en västlig sträckning till
station Odenplan och vidare till T-Centralen i söder. Lokaliseringen innebär att station
Stockholms östra läggs ner och att Roslagsbanan i stället går via stationerna Odenplan och T-
Centralen. Vald lokalisering, korridor K, framgår av Figur 12. Se även avsnitt 1.3.4 där arbetet med
lokaliseringen beskrivs närmare.
Figur 12. Vald korridor från lokaliseringsutredningen (Region Stockholm, 2024a).
Efter det att korridor K beslutats upptäcktes utmaningar med den nya spårtunnelns läge i
förhållande till Röda linjen, Norra länken och andra underjordsanläggningar. För att undvika
konflikter med dessa befintliga underjordsanläggningar behövde spårprofilen sänkas och gå ner i
tunnel under Roslagsvägen, i stället för att gå på bro över densamma. Den sänkta spårprofilen
innebar i sin tur en något förlängd spårsträckning norrut, vilket medför att delar av anläggningens
nordligaste del hamnar utanför beslutad korridor K, men huvudsakligen inom befintlig
järnvägsfastighet. För att säkerställa att denna förändring inte skulle ha medfört ett annat
44 (116)
ställningstagande om korridorval från lokaliseringsutredningen, gjordes ett arbete där den
förändrade spårsträckningen utvärderades mot de korridoralternativ som redovisades i
Lokaliseringsutredning Norr, se avsnitt 1.3.4.2. Utvärderingen visade att korridor K med sänkt
spårprofil har en likvärdig eller bättre måluppfyllnad än övriga korridoralternativ.
4.3 Planförslaget
Roslagsbanan planeras att förlängas från station Universitetet och vidare söderut i tunnel, via
Odenplan till T-Centralen, se Figur 13. Den nya spåranläggningen planeras bli totalt cirka 4,2
kilometer, varav cirka 3,8 kilometer planeras under mark i tunnel. Tunnelsträckan planeras bestå
av cirka 3,7 kilometer bergtunnel och resterande 100 meter av betongtunnel. Spåranläggningen
beräknas få ett maximalt djup på cirka 80 meter under jord, se Figur 14. Två nya stationer
planeras för Roslagsbanan: Odenplan och T-Centralen. Befintlig station Stockholms östra planeras
att stängas. Ingång till de nya stationerna föreslås ske via befintliga tunnelbaneentréer och
biljetthallar, vilket innebär att inga nya entréer anläggs ovan jord.
Figur 13. Översikt av planerad spårlinje och stationslägen vid Odenplan och T-Centralen. Förlängningen av
Roslagsbanan planeras att anslutas till befintliga spår ovan jord söder om station Universitetet och förläggas
under jord från och med norr om passagen med Roslagsvägen och vidare till T-Centralen.
45 (116)
Figur 14. Illustrativ spårprofil som visar norr till vänster och söder till höger. I figuren syns även målpunkter
ovan jord samt befintliga underjordsanläggningar.
4.3.1 Tunnelmynning Universitetet
Förlängningen av Roslagsbanan till city planeras att anslutas till befintligt dubbelspår vid den
södra plattformsänden på station Universitetet. Strax efter station Universitetets plattformar
kommer spåren att luta nedåt i sydlig riktning och passera under Roslagsvägen, se Figur 15.
Figur 15. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Vy från den södra änden av station Universitetet. Spåret
börjar luta nedåt söder om stationen för att kunna passera under Roslagsvägen. (Observera att utformningen
inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
Tunnelmynningen för spårtunneln planeras inom Kungliga Nationalstadsparken, mellan station
Universitetet och Roslagsvägen, se Figur 16 och Figur 17.
46 (116)
Figur 16. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Tunnelmynningens läge vid Roslagsvägen. (Observera att
utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
Figur 17. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Tunnelmynningen sett från gång- och cykelvägen längs med
Roslagsbanan och Roslagsvägen. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast
en möjlig lösning.)
Söder om station Universitetet föreslås de nya spåren placeras i jordskärning, se Figur 18, och
sedan fortsätta in i ett betongtråg. Det föreslagna tråget blir cirka 12,5 meter brett med en höjd
som varierar och är som mest cirka 12 meter, se Figur 19. Efter cirka 220 meter i tråg planeras
spåren att gå cirka 135 meter i bergskärning, se Figur 20, därefter fortsätter de in i en cirka 100
meter lång betongtunnel, se Figur 21, under Roslagsvägen innan en bergtunnel tar vid strax söder
om Roslagsvägen, se Figur 22.
47 (116)
Figur 18. Principutformning av dubbelspår i jordskärning.
Figur 19. Principutformning av dubbelspår i betongtråg.
Figur 20. Principutformning av dubbelspår i bergskärning.
48 (116)
Figur 21. Principutformning av dubbelspår i betongtunnel.
4.3.1.1 Motiv till vald lokalisering och utformning
Val av lokalisering och utformning av spårtunnelns tunnelmynning har styrts av flera
samverkande aspekter. De omfattar bland annat bergtekniska förutsättningar, spårgeometri och
kravet på en tillräckligt lång nedsänkning av spåren för att möjliggöra passager under
Roslagsvägen. Det valda läget för tunnelpåslag innebär även en kortare sträcka av järnvägsbarriär
ovan jord i Kungliga Nationalstadsparken jämfört med övriga studerade alternativ. En viktig
utgångspunkt har varit att behålla befintliga station Universitetet och att i möjligaste mån undvika
konflikt med andra infrastrukturanläggningar. Val av lokalisering och utformning har även
präglats av strävan att minimera intrånget på intilliggande fastigheter samt att begränsa påverkan
på landskaps-, natur- och kulturmiljö. Därtill har drift- och underhållsaspekter, geotekniska- och
grundvattenförhållanden samt kostnadseffektivitet varit vägledande.
4.3.2 Spårtunnlar, servicetunnel och tvärtunnlar
Planerat tunnelsystem under jord kommer att bestå av dubbelspår och enkelspår i spårtunnel, en
servicetunnel, tvärtunnlar, tillfartsväg till servicetunnel samt tillhörande installationer för
järnvägs- och stationsdriften.
4.3.2.1 Spårtunnlar
Järnvägen planeras att gå i en dubbelspårstunnel på stora delar av sträckan, utom i
anslutningarna till station Odenplan och station T-Centralen där spåren kommer att separeras i
enkelspårstunnlar, se Figur 22 och Figur 23. Som djupast kommer spåren ligga nästan 80 meter
under jord.
49 (116)
Figur 22. Principutformning av dubbelspår i bergtunnel med tvärtunnel och servicetunnel. Utredning avseende
servicetunnelns utformning pågår och kommer att redovisas i järnvägsplanens granskningshandling.
Figur 23. Principutformning av enkelspår i bergtunnel i anslutning till de nya stationerna.
Spåren planeras att gå nedåt i brant lutning söder om station Universitetet och passera under
Roslagsvägen och över Röda linjen för att sedan gå parallellt med tunneln för Norra länken under
Albano. Därefter sker ytterligare en passage under Roslagsvägen väster om befintlig
tunnelmynning vid Bellevueparken och Wenner-Gren Center. Se Figur 15 och Figur 14.
Strax norr om Odenplan planeras spåren att gå isär i varsin enkelspårstunnel, se Figur 23, för att
ge plats till den nya stationsanläggningen och ansluta till dess mittplattform. Cirka 150 meter
söder om stationen kommer spåren att gå ihop och återigen förläggas i dubbelspårstunnel, se
Figur 22.
Mellan Odenplan och T-Centralen föreslås spåren passera under Observatorielunden och placeras
parallellt med, men djupare än, den befintliga Citybanan. Förlängningen av Roslagsbanan innebär
även en passage under Adolf Fredriks kyrka. Se Figur 14.
Strax norr om T-Centralen föreslås ett växelparti som fördelar de två spåren till fyra spår som
ansluter till station T-Centralen, där spåren slutar.
4.3.2.2 Servicetunnel och tvärtunnlar
En servicetunnel planeras att anläggas för service- och räddningsfordon, utrymning samt för att
rymma järnvägstekniska installationer. Servicetunneln föreslås gå parallellt med spårtunneln,
längs den östra sidan. Utredning avseende servicetunnelns utformning pågår. Valt samt studerade
och bortvalda alternativ med motiv kommer att redovisas i järnvägsplanens granskningshandling.
Servicetunneln och spårtunneln planeras att kopplas ihop genom tvärtunnlar som ska anläggas
ungefär var 300:e meter. Tvärtunnlarna ska fungera som brandslussar och utrymningsvägar om
50 (116)
tågen skulle behöva utrymmas på sträckan mellan stationerna. Tvärtunnlarna ska även innehålla
teknisk utrustning och deras utformning kommer att variera något utifrån utrymmesbehov.
Principutformning för servicetunnel och tvärtunnel visas i Figur 22.
Servicetunneln ansluter i norr till en befintlig ventilationstunnel och tidigare arbetstunnel för
Norra länken vars tunnelmynning är lokaliserad i Albano. Under byggtiden planeras hela den
befintliga tunneln att användas för byggtransporter, se mer om Arbetstunnel Albano i avsnitt
5.2.1.1. Under drifttiden planeras den västra delen av den befintliga tunneln att utgöra tillfartsväg
till servicetunneln. Tillfartsvägen planeras mynna ut i den befintliga tunnelmynningen i Albano,
där den fortsätter ovan jord för att slutligen ansluta till Roslagsvägen, se Figur 24 och Figur 25.
Tillfartsvägen planeras att användas löpande för drift- och underhållsarbete, för att exempelvis
service- och räddningsfordon ska kunna nå den nya spårtunneln, samt utgöra utrymningsväg från
servicetunneln och spårtunneln.
Vid anslutningen mellan servicetunneln och befintlig ventilationstunnel, i Figur 24 kallad för
Arbetstunnel, föreslås en vändplats för räddningsfordon. Strax sydost om denna yta planeras en
ny bergtunnel som ska användas som utrymningsväg mellan spårtunnel och servicetunnel med
anslutning via brandsluss mot spårtunneln. I denna tunnel planeras en trappa för att ta upp
nivåskillnaden mellan spårtunneln och servicetunneln. På spårtunnelnivå planeras för en yta om
cirka 100 kvadratmeter för personer som inte omedelbart kan utrymma vidare. I anslutning till
spårtunneln planeras även en uppställningsplats för räddningsfordon och ytterligare en vändplats.
Figur 24. Planerat tunnelsystem med spårtunnel, arbetstunnel och servicetunnel för Roslagsbanan i höjd med
Albano. Arbetstunneln är en befintlig ventilationstunnel och tidigare arbetstunnel för Norra länken. Västra delen
av arbetstunneln kommer under drifttid att användas som tillfartsväg under jord till servicetunneln.
51 (116)
Figur 25. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Tunnelmynning och tillfartsväg till servicetunneln sett
norrifrån med Roslagsvägen till höger i bild. Till vänster ny byggnad och vattenstråk enligt Stockholm stads
detaljplan. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
4.3.2.3 Motiv till vald lokalisering och utformning
Motivet till lokalisering av vald spårtunnel är att nya intrång i största möjliga mån undviks i
Kungliga Nationalstadsparken, att andra anläggningar under jord påverkas i så låg grad som
möjligt samt att de största kända svaghetszonerna i berget undviks.
Lokaliseringen av spåren motiveras av möjligheten att ansluta till befintliga stationer för Odenplan
och T-Centralen, vilket innebär enklare byten mellan trafikslag. Det valda alternativet innebär
även kostnadsbesparingar jämfört med studerade alternativ.
Valet av enkel- eller dubbelspårstunnlar vid utformningen har styrts av förutsättningar för
anläggningen. Vid tunnelpåslaget ryms bara dubbelspår och vid stationerna krävs enkelspår för att
möjliggöra en utformning med mittplattformar. Utformningen styrs också av att det generellt är
mer kostsamt att bygga enkelspårstunnlar jämfört med dubbelspårstunnlar, speciellt där det finns
växelpartier. Att ha en spårtunnel i stället för två minskar också behovet av antalet tvärtunnlar för
utrymning.
Lokalisering och utformning av den längsgående servicetunneln och tvärtunnlarna styrs av krav
som beskrivs i avsnitt 3.7.3.1 och 3.7.4.2.
De primära motiven för vald tillfartsväg i Albano är att säkerställa möjlighet till räddningsinsatser
och åtkomst till teknikutrymmen. Lösningen bedöms även vara det ekonomiskt mest fördelaktiga
av samtliga studerade alternativ och kräver inget separat luftutbytesschakt eftersom ventilation
planeras genom tillfartsvägens tunnelmynning. Ytterligare motiv till val av tillfartsväg är att den
bedöms kunna samexistera med den i detaljplan planerade lärosätesmiljön. I jämförelse med
övriga studerade alternativ är valt alternativ beläget längst från en i detaljplan planerad
dagvattenkanal samt möjliggör ett större sammanhängande område mellan tillfartsvägen och den
planerade dagvattenkanalen.
52 (116)
4.3.3 Station Odenplan
Odenplan är en etablerad nod i Stockholms kollektivtrafiknät. Roslagsbanans nya station vid
Odenplan planeras att anslutas till befintlig biljetthall och dess entréer samt till befintlig
kollektivtrafik, vilket innebär att ingen ny biljetthall eller stationsentré planeras att anläggas för
Roslagsbanan. Figur 26 visar hur Roslagsbanan planeras att anslutas till befintliga station
Odenplan under jord.
Figur 26. Situationsplan över Odenplan, som visar de underjordiska stationerna med Roslagsbanan i lila,
pendeltåg (Citybanan) i rosa och tunnelbana (Gröna linjen) i grönt.
Plattformsrummet för Roslagsbanans station Odenplan anläggs djupare än både Gröna linjens
plattform och pendeltågsplattformen för Citybanan. Stationen planeras att utformas med två spår
och anslutas till den befintliga stationen för pendeltåget och tunnelbanan under torget.
Nedan beskrivs stationens olika delar och anslutningar under rubrikerna 4.3.3.1 Plattformar,
4.3.3.2 Norra anslutningen och 4.3.3.3 Södra anslutningen. För mer information om stationen och
dess utformning, se gestaltningsprogrammet för Roslagsbanan till city.
4.3.3.1 Plattformar
Stationen planeras att utformas med två spår och en mittplattform på 190 meter, omkring 50
meter under torgnivån på Odenplan. Plattformen föreslås utföras med bergpelare mitt i
plattformen och blir därmed uppdelad i två plattformssidor. Delarna förbinds med fyra
tvärpassager varav två ansluter via rulltrappor upp mot den befintliga biljetthallen under
Odenplan samt till tunnelbanan och Citybanan, se Figur 27 och Figur 28.
53 (116)
Figur 27. Roslagsbanans nya station vid Odenplan och anslutningarna till pendeltåg (Citybanan), tunnelbanan
(Gröna linjen) och befintlig biljetthall.
Figur 28. Tvärsektion genom plattform och förbindande tvärpassage. Till höger fortsätter en icke publik
tvärtunnel med teknikutrymmen mot servicetunneln.
De två tvärpassagerna där rulltrapporna planeras att ansluta till plattform kommer att utgöra egna
brandceller. Under en utrymning kommer dessa passager fungera som säkra platser där resenärer
vid behov kan uppehålla sig i väntan på undsättning från räddningstjänsten. Tvärpassagen längst
söderut utgör även en egen brandcell. Denna tvärpassage är angreppsväg för räddningstjänsten
och är därför avskärmad med dubbla glaspartier. Den sista tvärpassagen har endast en
brandgasvägg, det vill säga den skiljer plattformarna åt men skapar inget eget rum.
Plattformsrummet ska gestaltas med fokus på trygghet och överblickbarhet för resenären, se
visualisering i Figur 29.
54 (116)
Figur 29. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Plattformsrummet vid station Odenplan. (Observera att
utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
4.3.3.2 Norra anslutningen
I den norra plattformsändan planeras en anslutning till Citybanans befintliga mellanplan. Via
denna anslutning, kallad Norra anslutningen, kommer resenärer som vill byta till pendeltåg eller
tunnelbana att kunna ta sig till dessa via snedbanehiss och rulltrappor. Norra anslutningen
kopplar ihop Roslagsbanan med Citybanans mellanplan och även till tunnelbanans gröna linje via
det så kallade Myntinkastet. Biljetthallen planeras också kunna nås via denna anslutning, via
Citybanans mellanplan. Figur 30 visar den norra anslutningen och anslutningarna till Gröna linjen
via Myntinkastet samt Citybanan.
Figur 30. Illustration av Norra anslutningen vid station Odenplan, med förbindelse via mellanplan mot Citybanan
och tunnelbanan.
55 (116)
4.3.3.3 Södra anslutningen
Från en av tvärpassagerna, mellan de nya plattformarna, planeras en anslutning till den befintliga
biljetthallen under Odenplan. Plattformen och biljetthallen föreslås att anslutas genom
snedbanehiss och rulltrappor med ett mellanplan ungefär halvvägs upp, se Figur 31.
Figur 31. Illustration av Södra anslutningen från plattformsnivå till biljetthall Odenplan.
Den föreslagna anslutningen mot den befintliga biljetthallen placeras mitt emot rulltrapporna från
Citybanans mellanplan, se Figur 32. Befintlig spärrlinje planeras att flyttas och bli gemensam för
alla resenärer. Här knyter också en direktentré från ett cykelgarage an mot biljetthallen. Från
cykelgaraget kommer det även i fortsättningen att vara möjligt att gå direkt in i biljetthallen, varför
spärrar tillkommer även där. Nödutrymning kommer också att finnas via cykelgaraget.
56 (116)
Figur 32. Roslagsbanans anslutning mot befintlig biljetthall.
4.3.3.4 Motiv till vald lokalisering och utformning
Motiv till vald lokalisering av den nya stationen grundas i att Odenplan redan i dag är en viktig
bytespunkt för flera trafikslag och en målpunkt i staden. Då den nya stationen vid Odenplan
planeras att utgöra Roslagsbanans första stopp i Stockholms innerstad väntas en stor del av
resenärerna kliva av här för att ta sig vidare. Genom att använda befintliga entréer undviks
påverkan på befintlig gatumiljö och kostnaden blir lägre, jämfört med att bygga helt nya entréer.
Vald utformning av stationen bedöms ge goda resenärsflöden vidare till övriga trafikslag.
Utformningen motiveras också av befintliga bergtekniska förhållanden samt av de systemkrav som
varit styrande vid bland annat utformning av plattformar, uppgångar och anslutningar till övriga
trafikslag, se avsnitt 3.7.3.
57 (116)
4.3.4 Station T-Centralen
T-Centralen är i dag Stockholms största tunnelbanestation och en viktig knutpunkt i Stockholms
kollektivtrafiksystem. Roslagsbanans nya station vid station T-Centralen planeras att ansluta till
befintlig kollektivtrafik vid T-Centralen. Stationen planeras inte få nya entréer ovan jord utan
föreslås att nås via befintliga. Figur 33 visar hur Roslagsbanan planeras att ansluta till befintlig
station T-Centralen under jord.
Figur 33. Situationsplan T-Centralen, som visar de underjordiska stationerna med Roslagsbanan i lila, pendeltåg
(Citybanan) i rosa, tunnelbana i blått, grönt och rött.
Roslagsbanans station T-Centralen planeras att lokaliseras djupare än Citybanan och Blåa linjen,
cirka 50 meter under jord. Den föreslagna stationen utformas med fyra spår och två
mittplattformar och blir ändstation för Roslagsbanan. Stationen ska också fungera som
uppställningsplats för tågfordon nattetid.
Nedan beskrivs stationens olika delar och anslutningar under rubrikerna 4.3.4.1 Plattformar,
4.3.4.2 Mellanplan och 4.3.4.3 Lila gången. För mer information om stationen och dess
utformning, se gestaltningsprogrammet för Roslagsbanan till city.
58 (116)
4.3.4.1 Plattformar
Plattformarna på nya station T-Centralen planeras att utgöras av två mittplattformar och placeras
cirka 50 meter under jord i två separata plattformsrum, se Figur 34. Plattformarna blir 190 meter
långa.
Figur 34. Tvärsektion genom de två parallellt liggande plattformsrummen.
I de norra delarna av de två mittplattformarna planeras öppna plattformsrum för att resenärer ska
kunna förflytta sig från ena sidan av plattformen till den andra. Längre söderut skiljs
plattformssidorna åt genom en inglasad uppgång, se Figur 35.
Figur 35. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Vy från plattformen mot inglasad uppgång och mellanplan.
(Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
Mellan plattformarnas uppgångar planeras glaspartier för stationens brandsäkerhet.
Plattformsrummet ska gestaltas med fokus på trygghet och överblickbarhet för resenären, med
siktlinjer upp mot mellanplanet, se Figur 35.
59 (116)
4.3.4.2 Mellanplan
Från plattformarnas mitt planeras en uppgång på respektive plattform. Uppgångarna leder till ett
gemensamt mellanplan där resenärerna kan ta sig vidare mot Citybanan eller vidare till befintlig
entré, se Figur 36.
Figur 36. Roslagsbanans nya station på T-Centralen och hur den ansluter till befintlig kollektivtrafik, biljetthallar
och entréer.
På mellanplansnivån planeras även för teknikrum för stationens drift, som inte är synliga för
resenärerna. Från mellanplanet föreslås en direkt anslutning via hiss, fast trappa och rulltrappa till
Citybanans norra mellanplan, i Figur 36 kallad Stockholm City norra mellanplanet.
4.3.4.3 Lila gången
En anslutning till tunnelbanan planeras vid plattformarnas södra ändar. Anslutningen benämns
som Lila gången, se Figur 36.
Från Lila gången kan resenärer förflytta sig till T-Centralens tunnelbanelinjer via rulltrappor och
hissar. Via Lila gången planeras även anslutning till Citybanans centrala mellanplan. De resenärer
som ska byta till Citybanan kommer dock i stor utsträckning att välja anslutningen till Citybanans
norra mellanplan. Lila gångens syfte är framför allt att ansluta Roslagsbanan till tunnelbanans
gröna och röda linjer, via Citybanans centrala mellanplan, samt direkt till Blåa linjen.
4.3.4.4 Motiv till vald lokalisering och utformning
Vald lokalisering ger ytterligare ett trafikslag till befintlig station T-Centralen och medger
bytespunkter till flera trafikslag. Roslagsbanans nya station T-Centralen möjliggör också för
60 (116)
direkta byten mellan Roslagsbanan och pendeltåg eller tunnelbanan utan att passera spärrlinjen.
Genom att använda befintliga entréer undviks påverkan på befintlig gatumiljö och kostnaden blir
lägre jämfört med att bygga helt nya entréer. Stationens djupa läge i berget medger också att
spåren kan förlängas söderut vid en eventuell framtida utbyggnad av Roslagsbanan.
Vald utformning motiveras av goda resenärsflöden vidare till andra trafikslag. Utformningen av
stationen tar även hänsyn till att minimera påverkan på övriga trafikslag samt de systemkrav som
varit styrande, se avsnitt 3.7.3.
4.3.5 Ventilationssystem och anläggningar ovan jord
Eftersom Roslagsbanans nya stationer vid Odenplan och T-Centralen kommer att nås via
befintliga entréer planeras inga nya stationsbyggnader ovan jord att anläggas. Däremot planeras
andra mindre anläggningar ovan jord i form av bland annat en teknikbyggnad och tre
schaktöverbyggnader tillhörande luftutbytesschakt och brandgasschakt, se Figur 37.
Figur 37. Placering av anläggningar ovan jord längs den nya sträckningen av Roslagsbanan.
61 (116)
4.3.5.1 Teknikbyggnad
En teknikbyggnad föreslås placeras söder om station Universitetet, mellan den befintliga gång-
och cykelvägen intill Roslagsvägen och Roslagsbanans planerade sträckning, se Figur 38.
Teknikbyggnaden planeras bli cirka 15 kvadratmeter och omges av en asfalterad yta.
Figur 38. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Teknikbyggnadens planerade utseende och placering.
(Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
Inom projektet utreds även möjligheten att förlägga teknikbyggnadens funktioner under jord.
4.3.5.2 System för luftutbyte, brandgasventilation och tryckutjämning
Luftutbyte, eller allmänventilation, syftar till att ventilera anläggningen och säkerställa frisk luft.
Utformningen av ventilationssystemet där resenärer vistas styrs av krav på luftkvalitet, särskilt
temperatur och partikelhalt.
Luft till allmänventilation av plattformarna planeras att tas från den längsgående servicetunneln.
Med denna lösning nyttjas mynningen till tillfartsväg Albano som enda öppningen till marknivå
för intag av uteluft.
Spårtunnlar planeras att ventileras med impulsfläktar som driver luften från söder till norr, det vill
säga från luftutbytesschakt på Mäster Samuelsgatan till spårtunnelns mynning strax norr om
Roslagsvägen.
Brandgasventilationen syftar till att skapa säkra förhållanden för utrymning i händelse av brand
samt att stödja räddningstjänstens insats genom att hålla angreppsvägar fria från brandgaser.
Utrymningsvägar från spårtunnel och uppgångar vid stationerna planeras att hållas rökfria genom
att impulsfläktar skapar övertryck i utrymningsvägarna. I händelse av brand vid stationsplattform
ventileras brandgaser ut via brandgasschakt. Vid brand i spårtunneln planeras utrymning att ske
till den övertryckssatta servicetunneln utan ventilation i spårtunneln. Systemet för
brandgasevakuering kan användas av räddningstjänst vid insats för att driva ut brandgaserna.
Tryckutjämning i spårtunneln krävs då det skapas lufttrycksskillnader när tåget rör sig. Det görs
via det kombinerade brandgas- och luftutbytesschaktet på Olof Palmes gata.
62 (116)
4.3.5.3 Brandgasschakt i Observatorielunden
Vid Odenplan planeras ett brandgasschakt i norra sluttningen av Observatorielunden, se Figur 39.
Schaktöverbyggnaden blir omkring 35 kvadratmeter till ytan, cirka en meter hög och försedd med
galler. I Figur 40 illustreras den planerade schaktöverbyggnaden och dess omgivande miljö.
Figur 39. Placering av brandgasschakt i Observatorielunden. Notera att symbol för stationsläget avser ny
plattformsmitt under jord.
Figur 40. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Brandgasschakt i slänten i Observatorielunden. (Observera
att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
63 (116)
4.3.5.4 Kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata
På Olof Palmes gata planeras ett kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt, se Figur 41.
Schaktet placeras i gatans mitt så att biltrafiken kan passera på vardera sidan. Schaktet har dubbla
funktioner för stationens ventilation, både som tryckutjämning av luften i spårtunnlar och som
brandgasevakuering. Schaktöverbyggnaden blir cirka 40 kvadratmeter och 0,6 meter hög och
genom ett horisontellt galler på toppen av överbyggnaden kan luften blåsas ut. I Figur 42
illustreras den planerade schaktöverbyggnaden och dess omgivande miljö.
Figur 41. Placering av kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata.
Figur 42. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes
gata. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
64 (116)
4.3.5.5 Luftutbytesschakt på Mäster Samuelsgatan
Vid T-Centralen planeras två separata schakt med gemensam schaktöverbyggnad på Mäster
Samuelsgatan, mellan Drottninggatan och Malmskillnadsgatan, se Figur 43. Schaktöverbyggnaden
placeras i gatans mitt så att trafiken kan passera på vardera sidan. Det ena schaktet har funktionen
att förse stationen med friskluft i händelse av brand. Det andra schaktet har dubbla funktioner för
servicetunneln, både för luftutbyte och brandgasevakuering. Schaktöverbyggnaden planeras att bli
omkring 50 kvadratmeter till ytan och cirka 0,6 meter hög, ventilering sker genom ett horisontellt
galler på toppen. I Figur 44 illustreras den planerade schaktöverbyggnaden och dess omgivande
miljö.
Figur 43. Placering av luftutbytesschakt på Mäster Samuelsgatan. Notera att symbol för stationsläget avser ny
plattformsmitt under jord.
65 (116)
Figur 44. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Luftutbytesschaktet på Mäster Samuelsgatan. (Observera att
utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
4.3.5.6 Motiv till vald lokalisering och utformning
Vald lokalisering för teknikbyggnaden bedöms som mest lämplig utifrån att det är tillräckligt nära
de nya spåren för att uppnå tekniska krav samt bedöms ha begränsad negativ påverkan på stads-
och landskapsbilden.
Den valda lösningen för ventilationssystemets luftutbyte utformas med endast ett luftintag vilket
innebär att luften leds lång väg i berget. I och med det kan bergets naturliga värme och kyla nyttjas
vilket medför att driften blir energieffektiv. Vald lösning för luftutsläpp innebär att utsläpp av
partiklar koncentreras till spårtunnelns mynning och därmed undviks utsläpp av partiklar genom
schakt i stadsmiljö. Den valda lösningen med endast ett luftintag för allmänventilation i
servicetunneln har även fördelen att det kan skapas ett övertryck och luftflöde som kan hantera
avgaser från räddningsfordon i servicetunneln, vilket skapar goda förutsättningar för
brandgasventilation.
Läget för brandgasschaktet i Observatorielunden har valts då observationer av berg i dagen i
området tyder på goda anläggningsförutsättningar. Schaktöverbyggnad för brandgas bör placeras
minst åtta meter från närmaste byggnad för att undvika spridning vid en brand, vilket innebär att
få platser är möjliga runt Odenplan. Det valda läget för brandgasschaktet i slänten av
Observatorielundens kulle är dessutom relativt undanskymt och något av en baksida, om än i
skyddsvärd miljö med begränsat skyddsvärde. Ytterligare motiv utgörs av att placeringen är
tillräckligt nära ett fläktrum som klarar brandförutsättningar samt att läget möjliggör för
angöring.
Det kombinerade brandgas- och luftutbytesschaktet på Olof Palmes gata behöver placeras i station
T-Centralens norra del för att uppfylla sin funktion. Placeringen mitt i Olof Palmes gata är vald
med hänsyn till att inte begränsa andra funktioner, såsom parkeringsplatser, gångbana eller
växtlighet, och påverkar därmed inte stadsmiljön negativt. Schaktöverbyggnadens höjd har
motiverats av att säkerställa robusthet mot översvämning.
Luftutbytesschakten på Mäster Samuelsgatan behöver placeras i station T-Centralens södra del för
att uppfylla sin funktion. Den föreslagna placeringen på stationens östra sida motiveras av att
undvika att stora kanaler behöver passera över spår samt att undvika befintliga ledningar i gatan.
Läget mitt i gatan medger trafik på båda sidor som schaktöverbyggnaden, givet en mindre
kantsten runtom.
66 (116)
4.4 Bortvalda lokaliseringar och utformningar med
motiv
Nedan redovisas bortvalda lokaliseringar och utformningar samt motiv till bortvalen som gjorts
under arbetet med järnvägsplanen.
4.4.1 Tunnelmynning för spårtunnel
En lokalisering av tunnelmynningen i norra Albano valdes bort i samband med att spårlinjen
sänktes för att undvika konflikt med underjordsanläggningar, se avsnitt 4.2. I övrigt har inga
alternativa lokaliseringar för tunnelmynningen studerats eftersom lokaliseringen till största del
styrs av spårprofilen och att undvika konflikt med underjordsanläggningar.
4.4.2 Spårtunnlar, servicetunnel och tvärtunnlar
4.4.2.1 Spårtunnlar
För sträckan i bergtunnel har olika spårlägen i plan och profil studerats. Olika utformningar av
spårtunnlar har avfärdats bland annat för att undvika konflikter med befintliga anläggningar.
Spårtunnlarna har också anpassats till stationernas utformning. Studerade alternativ har även
avfärdats på grund av osäkerheter och risker under byggtiden.
4.4.2.2 Servicetunnel och tvärtunnlar
Vad gäller servicetunnel har 10 meters avstånd mellan spårtunnel och servicetunnel valts bort till
förmån för 13,5 meter. Motivet var att det kortare avståndet inte gav tillräckligt med plats för
räddningstjänstens uppställningsytor i tvärtunnlarna, se avsnitt 3.7.3.1 och 3.7.4.2 för mer
information om krav kopplat till den längsgående servicetunneln och tvärtunnlarna.
Ett studerat alternativ för permanent tillfartsväg till servicetunneln vid kvarteret
Klassföreståndaren har valts bort. Motiv till bortval är att alternativet skulle medföra betydligt
högre kostnader, risk för läckage och grundvattenproblem samt påverkan på regionala gång- och
cykelstråk längs Torsgatan. Alternativet skulle även kräva ett separat luftutbytesschakt som skulle
ge en negativ visuell påverkan.
Ett annat studerat alternativ för permanent tillfartsväg till servicetunneln vid Bellevue valdes bort
eftersom de skulle innebära intrång i Kungliga Nationalstadsparken, med känslig natur- och
kulturmiljö. Det skulle också krävas ett separat luftutbytesschakt som skulle påverka
landskapsbilden negativt. Dessutom fanns risk för skador på naturmiljö, ett byggnadsminne och
värdefulla grönområden.
Olika alternativ för permanent tillfartsväg till den längsgående servicetunneln har även studerats i
Albano, främst inom fastigheten Teknikhöjden 3 som i dag utgörs av en grusad yta. Fastigheterna
Teknikhöjden 2 och 3 omfattas av en gällande detaljplan som ännu inte har genomförts. De
studerade alternativen för tillfartsväg valdes bort då de inte stämde överens med detaljplanens mål
om en sammanhängande lärosätemiljö. Vid framtagande av detaljplanen studerades ingen
tillfartsväg ovan mark. Ett alternativ valdes bort eftersom vägen skulle hamna för nära den
planerade dagvattenkanalen, både i plan och höjdled, vilket skulle kräva stödmurar och göra
dagvattenhanteringen mer komplicerad, särskilt vid skyfall.
När det gäller utrymningsväg från spårtunneln studerades ett alternativ där den befintliga
ventilationstunneln och den tidigare arbetstunneln för Norra länken skulle användas fullt ut som
en utrymningsväg. I det valda alternativt används endast den östra delen av den befintliga
tunneln. Om hela tunneln hade använts hade ingen ny utrymningstunnel behövt byggas.
Alternativet valdes bort under samrådsskedet efter dialog med fastighetsägare.
67 (116)
4.4.3 Station Odenplan
Förutom det föreslagna alternativet för lokalisering av Roslagsbanans nya station Odenplan har en
lokalisering längre söderut utretts. Det bortvalda alternativet skulle haft en anslutning till
tunnelbanestation Rådmansgatan. Alternativet valdes bort då analyser visade att en anslutning till
Rådmansgatan skulle få ett mindre antal resenärer jämfört med valt alternativ. Lösningen innebar
dessutom höga anläggningskostnader och stora jordschakt. Stora jordschakt skulle medföra
omfattande tillfälliga markanspråk samt komplicerade och dyra geokonstruktioner.
Flera utformningsalternativ för Roslagsbanans nya station Odenplan har studerats. Bortvalda
alternativ bestod av lösningar med endast en resenärsanslutning till plattformen. Såväl alternativ
med endast den södra anslutningen till plattformen som alternativ med enbart den norra
anslutningen har utretts. Utformningar med endast en resenärsanslutning till Roslagsbanans
plattform bedömdes orsaka tillgänglighetsbrister och trängsel då resenärer skulle koncentreras till
en del av plattformen vilket skulle skapa en ojämn fördelning av passagerare på tågen. Vidare
innebar endast en resenärsanslutning krav på en separat nödutrymningsväg som bedömdes
svårtillgänglig på grund av den höga utrymningshöjden.
Olika lösningar för utformning och placering av rulltrappor och hissar har studerats. Hänsyn till
befintliga och framtida utbyggnader av samtliga trafikslag har i stor utsträckning påverkat vilka
lösningar som bedömts möjliga, då Odenplan är omgivet av komplex befintlig samt planerad
stadsmiljö och anläggningar. Att påverka stadsrummet så lite som möjligt har eftersträvats.
Alternativ har också studerats med högkapacitetshissar för Södra anslutningen. Dessa alternativ
har avfärdats främst på grund av utrymmesproblematik inom den givna torgytan men även
utmaningar med resenärsflödet i biljetthallen.
4.4.4 Station T-Centralen
För station T-Centralen har endast en lokalisering studerats.
Gällande utformning har flera alternativ för station T-Centralen utretts med olika alternativa
uppgångar. Bland annat har en uppgång till Hötorget studerats men valts bort på grund av att den
förväntade andelen resenärer bedömdes som låg och att resenärsnyttan därmed var begränsad.
Lösningen bedömdes även som komplicerad gällande byggbarhet och skulle också ha inneburit
höga kostnader. En uppgång vid Hötorget i senare skede ska dock inte omöjliggöras.
När uppgången till Hötorget valdes bort behövde en ny utrymningslösning tas fram, då det krävs
två utrymningsvägar från stationen. Ett alternativ med utrymningsväg till den planerade
servicetunneln studerades, liksom olika placeringar och utformningar av mellanplanet. Bland
annat har en mellanplansplacering närmre marknivå valts bort av bergtekniska och ekonomiska
skäl.
Utformningsalternativ med en bergpelare som delar plattformsrummen har studerats men valts
bort då det bedömdes innebära brister i tillgänglighet och trygghet samt att lösningen krävde ett
större berguttag.
En förskjutning av plattformarna söderut har studerats på en översiktlig nivå. Genom denna
förskjutning skulle de placeras under plattformarna för Blåa linjen vilket hade inneburit kortare
bytesvägar till andra trafikslag. Utformningen valdes bort på grund av komplex produktion och
ökade kostnader.
Utformningar utan den så kallade Lila gången, se Figur 36 i avsnitt 4.3.4.3, har studerats och valts
bort eftersom Lila gången krävs för att klara utrymningstider.
68 (116)
4.4.5 Ventilationssystem och anläggningar ovan jord
4.4.5.1 Teknikbyggnad
För teknikbyggnaden söder om station Universitet har en lokalisering längre norrut valts bort av
tekniska skäl.
Att införliva teknikbyggnadens funktioner för Roslagsbanan till city i den planerade
likriktarstationen har inte bedömts möjligt. För mer information om likriktarstationen se avsnitt
3.7.3.3.
4.4.5.2 System för luftutbyte, brandgasventilation och tryckutjämning
En lösning för luftutbyte med fler luftintag än valt alternativ har studerats och valts bort då den
inte bedömdes vara lika energieffektiv som det valda alternativet. Lösningen hade även inneburit
fler ovanjordsanläggningar i centrala Stockholm vilket medför ökade kostnader och mer påverkan
ovan jord.
4.4.5.3 Brandgasschakt vid Odenplan
Vid Odenplan studerades, i tillägg till valt alternativ, ytterligare två alternativ för brandgasschakt
inom parkmiljön i Observatorielunden. De valdes bort av olika tekniska, miljömässiga och
estetiska skäl.
Ett brandgasschakt studerades i utkanten av Observatorielunden vid Gyldéngatan. Efter
genomförd bergsondering visade det sig att bergtäckningen var sämre än det valda alternativet,
vilket gjorde platsen mindre lämplig. Dessutom skulle det innebära en sämre placering av
fläktrummet och medföra försämringar i stads- och landskapsbilden eftersom anläggningen skulle
ligga vid parkens entré. Tryggheten bedömdes även försämras på grund av skymd sikt i
gångstråket.
Ett annat alternativ studerades i slänten av Observatorielunden, med en liknande utformning som
vid Gyldéngatan. Alternativet valdes bort eftersom det skulle kräva större markanspråk, djupare
jordschakt och påverka utsikten negativt från utsiktsplatsen Kentauren i Observatorielunden.
Under byggtiden skulle även parkmiljön påverkas. Placeringen skulle innebära lång kanalisation
och större berguttag, vilket skulle innebära högre kostnader och negativ påverkan på klimatet.
4.4.5.4 Kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt vid T-Centralen
Flera alternativ för placering av brandgas- och luftutbytesschakt omkring T-Centralen har
studerats och valts bort. Studerade alternativ var Holländargatan, Norra Latins gård vid Olof
Palmes gata, Barnhusgatan, Drottninggatan och Adolf Fredriks kyrkogata. Motiv till bortval
utgjordes främst av tekniska och geologiska utmaningar, platsbegränsningar, intrång i befintliga
infrastrukturer, höga kostnader samt påverkan på kulturhistoriska och miljömässigt känsliga
områden.
På Holländargatan avfärdades ett luftutbytesschakt med en överbyggnad på minst 0,6 meter på
grund av många ledningar i gatan. Schaktet skulle ta en del av trottoaren i anspråk med trängsel
för verksamheter och boende under byggtiden som följd. På Norra Latins gård vid Olof Palmes
gata studerades ett alternativ för brandgasschakt som valdes bort på grund av intrång i ett
befintligt schakt med luftintag.
På Barnhusgatan studerades flera olika alternativ med kombinerat brandgas- och
luftutbytesschakt för med höjder från en halv meter till upp mot tre meter. Dessa avfärdades på
grund av intrång i befintliga schakt och utmaningar med berguttag. De bedömdes påverka
kulturhistoriskt känsliga miljöer och en äldre allé och det skulle innebära höga kostnader. Ett
annat studerat alternativ med liknande placering och utformning på samma gata skulle innebära
69 (116)
utmaningar relaterat till bergförutsättningar och närhet till Citybanan. Det bedömdes även
påverka parkmiljön och ett stort träd skulle behöva tas ned och alternativet skulle bli dyrt.
Alternativet på Drottninggatan vid entréerna till Norra Latin bedömdes innebära problem med
bergförutsättningar och djup jordschakt genom åsen vilket kunde ge upphov till vattenrelaterade
problem. Risken för att påverka stads- och landskapsbilden bedömdes som för stor eftersom
schaktöverbyggnaden skulle kunna bli upp till tre meter hög. Studerat alternativ för
brandgasschakt i korsningen mellan Drottninggatan och Adolf Fredriks kyrkogata valdes bort på
grund av dess närhet till ingångar för verksamheter och bostäder. Parkeringsplatser skulle även
behöva tas i anspråk under både bygg- och drifttid.
Ytterligare två alternativ vid Drottninggatan nära Adolf Fredriks kyrkogata valdes bort på grund av
en svaghetszon i berget, behovet av ledningsomläggningar och potentiell påverkan på rotsystemet
för intilliggande träd. Anläggningar vid Olof Palmes gata, i närheten av Drottninggatan avfärdades
eftersom de bedömdes ha för stora nackdelar ur lokaliserings- eller utformningsperspektiv för
förlängningen av Roslagsbanan till city. Alternativ för refug mitt i gatan vid Drottninggatan samt
refug i närheten av Olofsgatan och Holländargatan skulle påverka intilliggande fastigheter under
både bygg- och drifttid. Dessutom fanns tekniska utmaningar kopplade till produktion med
komplex genomförbarhet som följd.
4.4.5.5 Luftutbytesschakt vid T-Centralen
Studerade alternativ för luftutbytesschakt kring T-Centralen inkluderade placeringar vid Klara
Norra kyrkogata och Mäster Samuelsgatan. Alternativen valdes bort av en rad tekniska och
praktiska skäl.
Alternativet vid Klara Norra kyrkogata avfärdades eftersom förhållandena under jord bedömdes
som ogynnsamma för en sådan konstruktion. Dessutom ansågs placeringen olämplig och mindre
genomförbar jämfört med valt alternativ.
Ett liknande luftutbytesschakt studerades på Mäster Samuelsgatan. Detta alternativ avvisades
främst på grund av intrång i källarvåningen tillhörande en befintlig fastighet. Därtill finns många
ledningar i gatan som skulle påverkas samt svårigheter avseende genomförbarheten.
4.5 Drift och underhåll
Drift och underhållsarbete kommer i huvudsak att ske från den servicetunnel som planeras längs
med spårtunneln, se beskrivning av servicetunneln i avsnitt 4.3.2.2. Den längsgående
servicetunneln utformas och dimensioneras som anläggningens huvudstråk för drift och underhåll
och rymmer en stor del av de tekniska systemen, såsom el, signal, tele och ventilation. Det medför
att åtkomst och underhåll för dessa system till stor del kan ske utan att tågtrafiken behöver
stängas av, vilket minskar behovet av trafikpåverkande avstängningar.
Såväl lättare drift- och underhållsarbeten som tyngre, med stora tunga komponenter, planeras att
hanteras via servicetunneln. Vissa underhållsarbeten kan utföras via tvärtunnlar från
servicetunneln, men kan ändå kräva trafikavstängning beroende på arbetets art. Längst norrut, i
anslutning till tunnelpåslaget söder om Universitetet, finns teknikutrymmen som behöver
underhållas från spåret eftersom servicetunneln inte går hela vägen till tunnelpåslaget.
Drift och underhåll av spårtunnlar sker huvudsak med spårgående fordon via spåret. Arbeten som
kräver tillträde från spår planeras normalt till trafikfri tid. Vid akuta insatser under pågående
trafik kan trafiken behöva stoppas helt i anslutning till pågående underhållsarbete. Det finns inga
särskilda uppställningsplatser för underhållsfordon i spårtunnlarna. Fram- och bortkörning av
70 (116)
spårgående fordon behöver därför vägas in i planeringen, vilket ställer krav på effektiv
tidsanvändning under de trafikfria tidsfönster som finns.
Underhåll för den del av Roslagsbanan som planeras att utformas med tråg, strax söder om
Universitetet, är säsongsstyrt och omfattar bland annat lövbekämpning och halkbekämpning.
Överbyggnader till luftutbytesschakt, angöringsytor och andra anläggningar ovan jord omfattar
regelbunden tillsyn av entréer, belysning och ytskikt med fokus på tillgänglighet, halksäkerhet och
trygghet. Ventilationsschakt och fläktrum kontrolleras återkommande och angöringsytor hålls
tillgängliga året runt genom exempelvis snöröjning och halkbekämpning.
Drift- och underhållsinsatser planeras så att påverkan på trafik och resenärer begränsas. Även
förutsättningarna i underjordsanläggningen beaktas, det vill säga begränsade utrymmen,
gemensamma flöden och komplexa utrymningsvägar.
Stationer delas in i tre huvuddelar: stationsutrymmen för resenärer, spårområde för tågtrafik och
servicetunnel där majoriteten av drift- och underhållsfunktionerna samlas. Drift och underhåll av
stationer omfattar både förebyggande och avhjälpande åtgärder. Förebyggande underhåll planeras
i förväg för att säkerställa hög tillgänglighet medan avhjälpande underhåll ska kunna göras snabbt
med god tillgång till reservdelar och utrustning. Säkerhet och arbetsmiljö betonas, särskilt vid
arbete under jord och arbete i spårområde.
4.5.1 Station Odenplan
Roslagsbanans station Odenplan planeras med interna arbetstunnlar inom stationen som syftar
till att komma åt anläggningsdelar som annars skulle bli komplicerade att bygga, exempelvis
rulltrappsschakt. Under drifttiden kan arbetstunnlarna användas vid underhåll eller utbyte av
rulltrappor. Därmed kan påverkan på publika ytor undvikas vid sådant drift- och
underhållsarbete.
In- och uttransport till station Odenplan planeras att ske via publika stationsentréer och den
längsgående servicetunneln eller från tåg och spårgående arbetsfordon.
4.5.2 Station T‑Centralen
T‑Centralen utgör en av den planerade anläggningens viktigaste noder. Här planeras utrymmen
för driftledning, tekniker och förare i direkt anslutning till spår och plattformar. Det möjliggör att
trafik kan starta och sluta vid stationen samt att störningar kan hanteras skyndsamt.
I anslutning till den längsgående servicetunneln anordnas en miljöstation för avfall, med tydliga
transportvägar mellan spår, servicetunnel och angöringsytor ovan jord. Det underlättar hantering
av avfall från stationsdrift och tekniska installationer utan att belasta publika ytor.
Åtkomst till installationer i tak och schakt planeras att ske via fasta gångbryggor, liftar och
arbetsplattformar, samt i servicetunnel via fordon med arbetsplattform, vilket kräver utrymme för
mobila liftar i stationen. Det innebär att drift- och underhållsarbete kan genomföras med god
arbetsmiljö och med begränsad påverkan på resenärsflödena.
4.6 Vatten och avlopp
VA-lösningar utreds fortfarande och i samrådet redovisas markanspråk för flera alternativa
lösningar. Valda och bortvalda alternativ med motiv kommer att redovisas i planbeskrivningen till
granskningshandlingen.
71 (116)
När Roslagsbanan till city är byggd kommer vatten att behöva avledas från anläggningen,
alternativt infiltreras. Hantering av vatten kommer att utredas vidare. Om avledning blir aktuellt
utreds flera alternativa lösningar. Vattnet som renas utgörs av inläckande grundvatten som, trots
tätning, läcker in i bergtunnlar och stationsutrymmen. Det kommer även att finnas kapacitet för
att omhänderta annat vatten, som spolvatten från tvättning av installationer i tunneln, smältvatten
från tågen vintertid samt släckvatten vid eventuell brandbekämpning. Det gemensamma
begreppet för inläckande grundvatten, spolvatten och släckvatten under drifttiden är tunnelvatten.
Hela tunnelsystemet föreslås förses med tunnelvattenledningar som läggs under stationer, i
stationskulvertar, i spår-, service- och tvärtunnlar samt permanent tillfartsväg Albano. Med hjälp
av självfall leds tunnelvattnet till tunnelns två lågpunkter. Tunnelvattnet renas i en eller två VA-
stationer, se vidare avsnitt 4.6.5, och pumpas sedan vidare till anslutningspunkter. Det kan bli
aktuellt med pumpning från lågpunkt till VA-station. Släckvatten planeras vid behov kunna samlas
upp genom att inaktivera VA-stationerna, för att förhindra att det förorenade vattnet pumpas upp.
Dagvattnet planeras att samlas in genom dränering i anläggningens ovanjordiska delar samt i
tvärgående rännor vid spårtunnelmynningen och servicetunnelmynningen. I anslutning till
tunnelmynningarna planeras dagvattenpumpar som leder bort dagvattnet till anslutningspunkt.
I Figur 45 redovisas de olika förslagen till VA-ledningar under jord. I avsnitt 4.6.1-4.6.6 finns
samtliga alternativ beskrivna.
Figur 45. VA-lösningar för anläggningen, som i vissa delar utgör alternativ till varandra. A är tunnelsystemets
tunnelvattenledningar, B är vattenledning i Lilla Frescati, C är vattenledning som ansluter till befintlig eller
planerad dagvattenkanal i Albano, D är en ny vattenledning längs Roslagsvägen, E och F är ett alternativ med
korta anslutningsledningar till befintliga vattenledningar.
72 (116)
4.6.1 Vattenledning i Lilla Frescati
Ett alternativ för dagvattenbortledning innebär att dagvatten pumpas från en pumpstation vid
spårtunnelns tunnelmynning till Laduvikens vattenpark i Lilla Frescati. I detta alternativ anläggs
en vattenledning under jord, förbi en drivmedelsstation öster om Roslagsvägen och vidare i
grönytor i Lilla Frescati till den befintliga översilningsytan i Laduvikens vattenpark. Ledningarna
föreslås att läggas på norra sidan om och intill befintliga ledningar i anslutning till vattenparken
för att minimera påverkan på trädrötter och miljön i stort. Från vattenparken rinner vattnet ut i
Laduviken som mynnar ut i Lilla Värtan.
4.6.2 Vattenledning till befintlig eller planerad dagvattenkanal
i Albano
En möjlig lösning för avledning av både dag- och tunnelvatten är att nya ledningar anläggs i
planerad tillfartsväg till servicetunneln i Albano. Därifrån leds dag- och tunnelvattnet i samma
sträckning som en planerad dagvattenkanal vidare till befintlig dagvattenanläggning sydost om
tunnelmynningen. Om planerad dagvattenkanal inte har färdigställts enligt detaljplan före
förlängningen av Roslagsbanan förläggs en ledning under jord i samma sträckning som den
planerade dagvattenkanalen. För dagvatten utreds även att ansluta till en befintlig
dagvattenledning i Albano. Samtliga alternativa lösningar för avledning av vatten från Albano har
Brunnsviken som recipient.
4.6.3 Vattenledning längs Roslagsvägen
För att leda bort tunnelvatten utreds även alternativet att anlägga en ny ledningssträckning från
servicetunnelmynningen vid Albano längs befintlig gång- och cykelväg på östra sidan av
Roslagsvägen. Ledningarna ansluts då till de planerade ledningarna i Lilla Frescati, se beskrivning
av planerad dagvattenkanal i avsnitt 4.6.2.
4.6.4 Vattenledningar till befintliga vattenledningar
Bortledning av dagvatten från servicetunnel Albano kan även ske med en kort ledningsdragning
till en befintlig dagvattenledning i Roslagsvägen, vilket också utreds. Ledningen har recipienten
Brunnsviken.
Vid Odenplan kan tunnelvatten pumpas från en pumpstation i en lågpunkt i tunnelsystemet och
ansluta till befintlig dagvattenledning i Odenplan, som slutligen leder till recipienten
Mälaren/Karlbergskanalen.
4.6.5 VA-stationer under jord
I planförslaget finns utrymme reserverat för VA-station och pumpstation både i lågpunkten vid
Bellevue och i lågpunkten mellan Odenplan och T-Centralen. Om vatten pumpas från lågpunkten
mellan Odenplan och T-Centralen till VA-stationen vid Bellevue och därifrån vidare till
Albano/vattenparken, behövs endast en VA-station med placering i Bellevue. Pumpstationer
behövs oavsett på båda platserna. Behovet av en eller två VA-stationer utreds vidare.
4.6.6 Brandvatten
Det finns även ett ledningssystem som leder vatten till anläggningen för att tillgodose behovet av
brandvatten vid eventuella släckningsinsatser. Längs med hela servicetunneln planeras en
vattenledning som ska mata brandpostsystem i servicetunnel och stationer med brandvatten.
Brandvattnet kan även användas för spolning av tunnlarna. Brandvatten kan matas från
kommunalt vattenledningsnät i gatan eller via brandvattendammar under jord. Båda alternativen
utreds vidare. För att få en redundans i systemet behöver brandvattensystemet två separata
anslutningspunkter. En anslutningspunkt vid Odenplan och en vid servicetunnel Albano studeras.
73 (116)
5 Byggprocess
I detta kapitel beskrivs planerade byggmetoder för förlängningen av
Roslagsbanan till city. Därefter beskrivs de ytbehov som kommer att krävas i
byggskedet i form av planerade arbetstunnlar och markanspråk för
arbetsområden.
5.1 Så byggs Roslagsbanan till city
Byggandet av Roslagsbanan till city omfattar bland annat stationer, spårtunnlar, servicetunnlar
och arbetstunnlar samt anläggningens tillhörande funktioner. Innan byggstart kan även
förberedande arbeten, exempelvis ledningsomläggningar, komma att påbörjas.
5.1.1 Tunneldrivning
Huvuddelen av byggarbetena planeras att ske i berg under markytan. För att bygga bergtunnlarna
planeras konventionell borrning och sprängning att användas som byggmetod. Metoden är den
som vanligtvis används i Sverige och är väl beprövad. Fördelar med metoden är att den går att
tillämpa på flera olika typer av geologiska förhållanden och möjliggör för arbete på flera
tunnelfronter samtidigt. Detta ger en flexibilitet och kan förkorta byggtiden.
Tunneldrivning med borra-spräng-metoden består av ett antal arbetsmoment som genomförs i en
särskild ordning, den så kallade drivningscykeln. De aktuella stegen är:
• Borrning för tätning (förinjektering) – utförs genom att det borras flera drygt 20 meter
långa bergborrhål (förinjekteringshål) från tunnelfronten i drivningsriktningen, så att
hålen tillsammans bildar en solfjädersliknande skärm kring den blivande bergtunneln. Via
de borrade förinjekteringshålen tätas öppna sprickor i berget med cementbaserat
tätningsmedel (injektering). Syftet är att hindra grundvatten från att läcka in i
bergtunneln.
• Borrning för sprängning (salvborrning) – cirka 5 meter långa hål borras horisontellt i
drivningsriktningen i tunnelfronten.
• Sprängning – hålen laddas med sprängämnen och sedan utförs sprängning.
• Lastning och transport – efter sprängning ventileras tunneln för att få bort spränggaser.
Därefter lastas bergmassorna på lastbilar och körs till mottagare.
• Skrotning – löst berg knackas bort.
• Borrning för bult – berget förstärks, vanligtvis med hjälp av sprutbetong och bultar.
• Borrning för sprängning eller borrning för tätning – oftast utförs tre sprängsalvor inom
varje förinjekteringsomgång.
För att arbetsflödet ska bli effektivt och byggtiden så kort som möjligt drivs tunnlarna från flera
håll samtidigt, vilket innebär att byggverksamhet planeras pågå på flera platser samtidigt.
5.1.2 Byggarbeten i jord
På platser där bergytan ligger under marknivå måste jorden ovanför schaktas bort innan
bergarbeten kan påbörjas. Exempel på platser där detta är aktuellt är vid tunnelanslutningen till
befintligt spår vid Universitetet samt vid ovanjordsanläggningar längs med den planerade
spårsträckningen där vertikalschakt från tunnelanläggningen ansluter till markytan.
74 (116)
För byggarbeten i jord används ofta stödkonstruktioner för att minska omfattningen av
jordschakten, hindra inträngning av jordmassor och grundvatten samt för stabilitet. Innanför
stödkonstruktionen kan jordmassorna schaktas ur utan risk för ras eller skred.
5.1.3 Masshantering och byggtransporter
Byggskedet medför behov av borttransport av berg- och jordmassor samt transporter för
leveranser till arbetsområden. En masshanteringsplan kommer att tas fram inom projektet, där
hanteringen av massor och byggtransporter redovisas.
5.1.4 Arbetstunnlar och arbetsområden
Under byggtiden kommer arbetstunnlar användas för att ge åtkomst till arbetsområden under
jord, exempelvis vid stationslägen samt för uttag av bergmassor och för ventilation.
Arbetstunnlarna planeras med dubbla körfält och nischer för att ge tillräckligt med fritt utrymme
för arbetsfordon.
Under byggtiden planeras även arbetsområden användas för olika anläggningsarbeten. Inom
arbetsområden kommer det att finnas etableringsområden för upplag av exempelvis byggmaterial
samt för uppställning av arbetsbodar och arbetsmaskiner. Där kan också finnas anläggningar för
att avleda eller pumpa bort länshållningsvatten, det vill säga inträngande grundvatten, regnvatten
eller processvatten. Arbetsområden ovan jord behövs i anslutning till mynningen för respektive
arbetstunnel, vid spårtunnelns tunnelpåslag, vid ovanjordsschakter samt i anslutning till
planerade VA-ledningar. I samrådsunderlaget för miljöprövningen används en snävare definition
av arbetsområden som enbart innefattar delar av arbetsområden som omgärdas av byggplank.
När anläggningen är färdigbyggd och i drift ska marken inom arbetsområdena ovan jord
återställas. Arbetsområden kommer att behöva nyttjas olika lång tid beroende på vad de ska
användas till.
75 (116)
5.2 Ytbehov under byggtiden
I detta avsnitt redovisas planerade arbetstunnlar och markanspråk ovan jord som kommer
behövas under projektets byggtid, se Figur 46. I markanspråk ovan jord ingår arbetsområden för
bland annat schakt, etablering och transportvägar.
Figur 46. Översiktskarta med planerade arbetstunnlar och markanspråk ovan jord för arbetsområden.
76 (116)
5.2.1 Universitetet och Albano
Nedan följer en beskrivning för vald arbetstunnel och arbetsområden för Universitetet och Albano
med motiv. Arbetstunnel och markanspråk ovan jord redovisas i Figur 47.
Figur 47. Arbetstunnel Albano och markanspråk ovan jord för arbetsområden vid Universitetet och Albano.
5.2.1.1 Arbetstunnel Albano
Arbetstunnel Albano är en befintlig ventilationstunnel och tidigare arbetstunnel i anslutning till
Roslagsvägen som användes vid byggnation av Norra länken. Tunneln i Albano ingår i projektet
primärt utifrån att den behövs permanent som tillfartsväg till den längsgående servicetunneln
vilket möjliggör att den kan användas som arbetstunnel under byggtiden. Arbetstunnelns mynning
är i dag återfylld och överbyggd men planeras att öppnas upp och tas i drift för att anlägga
förlängningen av Roslagsbanan till city.
5.2.1.2 Arbetsområden
Arbetsområde Universitetet uppgår till cirka 41 000 kvadratmeter och planeras i området kring
det föreslagna tråget och befintliga station Universitetet. Planerad användning av arbetsområdet
är bland annat trafikomläggning, byggnation av teknikbyggnad, tråg inklusive spontning,
jordschakt och bergschakt samt betongtunnel och tunnelpåslag. Inom arbetsområdet planeras
även för arbete med VA-anläggning och rivningsarbeten. Tillhörande åtkomst för transporter till
och från schakterna, samt etableringsytor för ovan arbete, ryms inom arbetsområdet.
Arbetsområde Albano uppgår till cirka 14 000 kvadratmeter och planeras på mark som i dagsläget
är oexploaterad. Föreslagen användning av arbetsområdet är bland annat uppställning av
maskiner, bodar, verkstäder, förråd, kontor och parkering av arbetsfordon. I direkt anslutning till
tunnelmynningen för Arbetstunnel Albano planeras schakt och anläggningsarbeten utföras.
Arbetsområdet planeras även användas för omlastning av bergmassor. För att säkerställa
framdrift antas arbetsområdet användas i full skala under hela byggtiden.
77 (116)
5.2.1.3 Motiv till vald lokalisering och utformning
Placeringen av Arbetstunnel Albano motiveras främst av nyttan att använda en tidigare
arbetstunnel vilket minskar arbetsinsatsen och får mindre påverkan på miljö och klimat jämfört
med om en helt ny tunnel ska drivas fram. Arbetstunneln föreslås dessutom som permanent
tillfartsväg till den längsgående servicetunneln vilket möjliggör nyttjande som arbetstunnel under
byggtiden.
För Arbetsområde Universitetet tas endast de ytor i anspråk som bedöms nödvändiga för
byggnationen. Vid avgränsningen har ytor med så liten omgivningspåverkan som möjligt
eftersträvats.
Det främsta motivet till val av Arbetsområde Albano är möjligheten att nyttja en oexploaterad yta
med god tillgång till Roslagsvägen. Ytan har dessutom använts som arbetsområde tidigare och
hyser inga miljömässiga värden.
5.2.2 Bellevue
Nedan följer en beskrivning för vald arbetstunnel och arbetsområde vid Bellevue med motiv.
Arbetstunnel och markanspråk ovan jord vid Bellevue redovisas i Figur 48.
Figur 48. Markanspråk ovan jord för arbetsområden och arbetstunnel vid Bellevue.
5.2.2.1 Arbetstunnel Bellevue
Arbetstunnel Bellevue består av cirka 60 meter befintlig tunnel som föreslås byggas på med
ytterligare cirka 400 meter ny tunnel. Föreslagen arbetstunnel sträcker sig från befintlig
tunnelmynning intill Roslagsvägen vid Roslagstull och ansluter till planerad spårtunnel strax
söder om Sveaplan. Syftet med arbetstunneln är att driva berguttag i både stationsutrymmen vid
station Odenplan och spårtunnel till station Odenplan samt eventuellt driva spår- och
servicetunnel norrut.
78 (116)
5.2.2.2 Arbetsområde
Arbetsområde Bellevue knyter an till Arbetstunnel Bellevue och utgör en del av Bellevueparken
strax väster om Roslagsvägen. Arbetsområdet kommer att nyttjas för arbeten med tunneldrivning,
tillfälliga installationer, verkstäder, kontor, parkeringar med mera. Markanspråket för
arbetsområdet innefattar grönytor och gång- och cykelbana i direkt anslutning till nuvarande
tunnelmynning. Arbetsområdet ligger i sin helhet inom Kungliga Nationalstadsparken.
5.2.2.3 Motiv till vald lokalisering och utformning
Motiv till Arbetstunnel Bellevue utgörs främst av möjligheten att samnyttja en befintlig
tunnelmynning vilket minskar påverkan på landskapsbilden jämfört med att anlägga en ny. Läget
för tunnelmynningen är även långt från bostäder och verksamheter.
De främsta motiven till Arbetsområde Bellevue är behovet av tillgång till ytor i anslutning till
tunnelmynningen för Arbetstunnel Bellevue samt behov av personalutrymmen, parkeringar och
kontor för arbetet med uttag av station Odenplan.
5.2.3 Odenplan
Nedan följer en beskrivning av valda interna arbetstunnlar och arbetsområden vid Odenplan med
motiv. Interna arbetstunnlar och markanspråk ovan jord vid Odenplan redovisas i Figur 49.
Figur 49. Markanspråk ovan jord för arbetsområden och arbetstunnel för anläggning Odenplan.
5.2.3.1 Interna arbetstunnlar Odenplan
Vid Odenplan planeras interna arbetstunnlar att utgå från den längsgående servicetunneln och
sedan stiga i höjd för att ansluta till stationens mellanplan. Syftet med de interna arbetstunnlarna
är att komma åt olika nivåer av stationen med nödvändiga arbetsfordon. De föreslagna interna
arbetstunnlarna planeras utan anslutning ovan jord.
79 (116)
5.2.3.2 Arbetsområden
Arbetsområde Odenplan torg planeras ta stora delar av torget i anspråk och inkluderar även
Odengatan i anslutning till Odenplan. Syftet med arbetsområdet är att anlägga nya station
Odenplans södra anslutning mot Odenplans befintliga biljetthall. Delar av anslutningen ligger
ovan berg, i jord, vilket medför arbete i öppet schakt. En omfattande trafikomläggning planeras på
platsen. Tillgänglighet till stationsentrén på torget och till samtliga fastigheter runt torget kommer
att säkerställas under hela byggtiden.
Arbetsområde Gyldéngatan och Observatorielunden föreslås för att anlägga det planerade
brandgasschaktet, inklusive schaktöverbyggnad, i Observatorielunden. Därtill planeras ytor för
transportväg till och från området.
5.2.3.3 Motiv till vald lokalisering och utformning
Placeringen av de interna arbetstunnlarna grundar sig i den föreslagna utformningen av nya
station Odenplan, vilket kräver åtkomst till olika delar på olika nivåer som möjliggörs genom de
planerade interna arbetstunnlarna. Se motiv till lokalisering och utformning av station Odenplan i
avsnitt 4.3.3.4.
Placeringen av Arbetsområde Odenplan torg är en följd av utformningen av Roslagsbanans nya
station Odenplan och dess ena anslutning till befintliga station Odenplan. Motiven till
utformningen går att läsa om i avsnitt 4.3.3.4.
Placeringen av arbetsområdet för brandgasschakt i en brant slänt i Observatorielunden är en följd
av placeringen av själva schaktet. Se motiven till placering av schakten i avsnitt 4.3.5.6.
80 (116)
5.2.4 T-Centralen
Nedan följer en beskrivning av vald arbetstunnel och arbetsområde vid T-Centralen med motiv.
Arbetstunnel och markanspråk ovan jord vid T-Centralen redovisas i Figur 50.
Figur 50. Markanspråk ovan jord för arbetsområden och arbetstunnel vid T-Centralen.
5.2.4.1 Arbetstunnel Klassföreståndaren
Föreslagen Arbetstunnel Klassföreståndaren består av cirka 400 meter tidigare arbetstunnel, som
användes för byggandet av Citybanan, samt cirka 500 meter ny tunnel. En del av den tidigare
arbetstunneln är i dag återfylld men planeras att öppnas upp igen och byggas på med en
förlängning för att nå fram till planerad spårtunnel vid station T-Centralen. Den del av den
befintliga tunneln som kan användas startar nära Barnhusbron och går längs med Torsgatan. Den
nya arbetstunneln planeras att anslutas till den befintliga strax norr om Norra Bantorget och
sedan löpa österut innan den ansluts till den nya stationen. Arbetstunneln planeras att användas
för att driva berguttag i både stationsutrymmen och spårtunnel vid station T-Centralen.
5.2.4.2 Arbetsområden
Till planerade Arbetstunnel Klassföreståndaren används dels Arbetsområde Torsgatan, dels
Arbetsområde Sabbatsberg. Arbetsområde Torsgatan utgörs av en långsmal yta mellan Torsgatan
och järnvägsspåren vid Klarastrand och utgörs delvis av ett område som tidigare har använts som
arbetsområde i samband med att Citybanan byggdes. Arbetsområde Sabbatsberg utgörs i dag av
en parkeringsyta vid Sabbatsbergs sjukhus som kantas av gräsytor med träd och planeras att
användas som ett komplement till Arbetsområde Torsgatan för exempelvis lagring av byggmaterial
och uppställning av kontorsbodar.
Arbetsområde Olof Palmes gata och Arbetsområde Mäster Samuelsgatan föreslås för anläggning
av kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata samt luftutbytesschakt på
Mäster Samuelsgatan.
81 (116)
5.2.4.3 Motiv till vald lokalisering och utformning
Motiv till placeringen av Arbetstunnel Klassföreståndaren är främst dess fördelaktiga
anslutningspunkt till station T-Centralen, ur ett produktionsperspektiv. Att använda befintlig
tunnel minskar dessutom arbetsinsatsen för att nå stationen och ger en minskad klimatpåverkan.
Det främsta motivet till Arbetsområde Torsgatan är behovet av tillgång till ytor i anslutning till
tunnelmynningen för Arbetstunnel Klassföreståndaren. Arbetsområde Sabbatsberg syftar till att
komplettera Arbetsområde Torsgatan och har valts eftersom det ligger nära arbetstunnelns
tunnelmynningen.
Placeringen av arbetsområden vid Olof Palmes gata och Mäster Samuelsgatan är en följd av
placeringen av själva schakten. Motiven till placering av schakten går att läsa om i avsnitt 4.3.5.6.
5.2.5 Bortvalda lokaliseringar och utformningar med motiv
I avsnittet redovisas bortvalda lokaliseringar och utformningar samt motiv till bortvalen som
gjorts under projektets gång.
5.2.5.1 Arbetstunnlar
Utredningar för möjliga arbetstunnlar har pågått sedan arbetet med lokaliseringsutredningen
startade. Syftet har varit att hitta möjliga alternativ för en arbetstunnel till Roslagsbanans nya
station Odenplan respektive T-Centralen. Utöver arbetstunnlar till vardera stationsläge planeras
även den befintliga tunneln i Albano att nyttjas som arbetstunnel under byggtiden och som
tillfartsväg till servicetunneln under drifttiden. Motiv för bortvalda alternativ för denna
arbetstunnel och tillfartsväg utgår från funktionen som tillfartsväg och redovisas i avsnitt 4.4.2.2.
Utifrån ett flertal alternativ för arbetstunnel till Odenplan respektive T-Centralen har antalet
alternativ reducerats till två per stationsläge. Motiv till bortval var bland annat stridigheter mot
kommunala detaljplaner samt att säkerhetsklassade anläggningar skulle ha medfört en komplex
genomförbarhet.
De två kvarvarande alternativen per station, som redovisades i samrådet januari-februari år 2025,
utgjordes av Arbetstunnel Bellevue och Arbetstunnel Haga för Odenplan samt Arbetstunnel
Klassföreståndaren och Arbetstunnel Johannes för T-Centralen. Dessa arbetstunnlar jämfördes
mot varandra.
Arbetstunnel Haga innebar att en befintlig servicetunnel skulle nyttjas som arbetstunnel från
tunnelpåslaget vid Tomteboda fram till station Odenplan. Förslaget valdes bort på grund av
bristande genomförbarhet, främst på grund av servicetunnelns funktioner vad gäller in- och
utpassering, larmsystem och rätt behörighet i operativ drift.
Arbetstunnel Johannes förutsatte ianspråktagande av ett befintligt underjordiskt bergrum som
även utgör ett av Stockholms största befolkningsskyddsrum. Alternativet valdes bort för att det
inte bedöms genomförbart sett till de risker och negativa konsekvenser det skulle medföra.
5.2.5.2 Arbetsområden
Parkeringsytan vid Universitetsvägen nära station Universitetet har valts bort till förmån för
Arbetsområde Albano. Ytor på östra sidan av Roslagsvägen undersöktes tidigt men avfärdades på
grund av avståndet till spårområdet. Vid Albano studerades ytterligare ytor vid servicetunnelns
mynning, exempelvis studerades en yta vid nuvarande banvall med syfte att nyttjas i slutet av
byggtiden för bland annat materialupplag. Eftersom rivning av befintlig banvall inte ingår i projekt
Roslagsbanan till city, planeras inte ytan att tas i anspråk med stöd av järnvägsplanen utan nyttjas
i stället vid behov genom överenskommelse. Alternativet valdes bort efter dialog med
fastighetsägaren.
82 (116)
Inga alternativ till Arbetsområde Bellevue har studerats då det är av stor vikt att ha ett
arbetsområde i närhet till tunnelmynningen för Arbetstunnel Bellevue. Arbetsområdets
utbredning har anpassats för att ta hänsyn till känslig vegetation och kulturminnen.
Inga alternativa arbetsområden har studerats för schakten i Observatorielunden, på Mäster
Samuelsgatan och på Olof Palmes gata, då arbetsområdena är låsta till ovanjordsanläggningarnas
placering.
Som alternativ och komplettering till Arbetsområde Sabbatsberg har områden kring Lilla
Bantorget studerats. Alternativet valdes bort på grund av negativ påverkan på ett aktivt stadsrum
med höga stadskvaliteter för verksamheter och boende intill.
Områden på och kring Barnhusbron har studerats eftersom de ligger nära Arbetsområde
Torsgatan. Ytorna används för närvarande för bussparkering samt gång- och cykelbanor.
83 (116)
6 Effekter och konsekvenser
I kapitlet beskrivs vilka effekter och konsekvenser som förlängningen av
Roslagsbanan bedöms medföra på befintlig bebyggelse och verksamheter, trafik
och resenärer samt stads- och regional utveckling. Effekter och konsekvenser på
sociala värden och barnperspektivet i bygg- och drifttid beskrivs i
järnvägsplanens sociala konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys. Effekter
och konsekvenser på miljön under drifttid beskrivs i järnvägsplanens
miljökonsekvensbeskrivning. Påverkan under byggtid beskrivs i miljöprövningens
samrådsunderlag. Innehållet i dessa handlingar kommer att sammanfattas och
redovisas i planbeskrivningen till granskningshandlingen.
6.1 Befintlig bebyggelse och verksamheter
Förlängningen av Roslagsbanan bedöms innebära såväl positiva som negativa effekter och
konsekvenser för befintlig bebyggelse som bostadsområden samt kontor och andra kommersiella
fastigheter.
Projektet innebär förbättrad tillgång till kollektivtrafik vilket bedöms kunna medföra ökade
fastighetsvärden. Befintliga handels- och serviceinriktade verksamheter nära Odenplan och T-
Centralen bedöms få större kundunderlag då fler människor väntas röra sig i närområdet än
tidigare.
Befintliga handels- och serviceinriktade verksamheter i anslutning till station Stockholms östra
bedöms få negativa konsekvenser i form av ett minskat kundunderlag när stationen läggs ner.
Generella negativa konsekvenser under drifttiden bedöms vara stomljud och inskränkning av
fastighetsgränser.
Boende i Norrort får sämre tillgänglighet till målpunkter som Kungliga Tekniska högskolan,
Stockholms konstnärliga högskola, Kungliga Musikhögskolan och Sophiahemmet genom att resor
dit kommer kräva byte till Röda linjen.
Ökad trafik till kollektivtrafiknoder som Odenplan och T-Centralen kan leda till ökad trängsel,
vilken kan påverka resenärers upplevelse negativt och öka risken för förseningar. Förlängningen
av Roslagsbanan till city kan även potentiellt förstärka redan existerande socioekonomiska
skillnader mellan olika delar av Stockholm beroende på vilka områden som gynnas respektive
missgynnas av projektet.
6.2 Trafik och resenärer
Förlängningen av Roslagsbanan till city kommer att medföra betydande förändringar för
trafiksystemet och för resenärerna.
Förlängningen av Roslagsbanan kommer att förbättra kapaciteten för kollektivtrafik i regionen
avsevärt. Den nya sträckan bedöms ha potential att minska belastningen för andra
transportmedel, såsom bil och buss. Genom att erbjuda alternativa resvägar kommer
förlängningen av Roslagsbanan innebära en betydande avlastning för befintliga pendeltågs- och
tunnelbanelinjer, främst Röda linjen mellan T-Centralen och Tekniska högskolan. Exempelvis
bedöms Roslagsbanan ha en god kapacitet i riktning norrut under morgonen. Om en del av
84 (116)
resenärerna som reser norrut i stället väljer Roslagsbanan kan det ge en avlastning på Röda linjen
mellan T-Centralen och Östermalmstorg, där det beräknas vara stor trängsel år 2050. Avlastning
för befintliga pendeltågslinjer och tunnelbanelinjer bidrar till en jämnare fördelning av trafiken
över hela nätverket vilket ger mindre trängsel och en förbättrad resenärsupplevelse.
Resenärer från nordostkommunerna kommer att få en snabbare och smidigare resa till city. För
resenärer med målpunkter i närheten av station Stockholms östra, exempelvis studenter och
yrkesverksamma vid Kungliga Tekniska högskolan, innebär den nya sträckningen av
Roslagsbanan en försämring.
6.3 Stads- och regional utveckling
Projektet är en del av Sverigeförhandlingen, vilket innebär att berörda kommuner, regioner och
staten gemensamt finansierar utbyggnad av infrastruktur mot att berörda kommuner bygger nya
bostäder. Den förbättrade tillgängligheten till centrala Stockholm för områden längs med
Roslagsbanan har potential att stimulera ökat byggande och urban förtätning längs den befintliga
sträckningen, utöver de bostäder som är villkorade genom Sverigeförhandlingen. Längs den
befintliga sträckningen och i närhet av befintliga stationer planeras utveckling av såväl bostäder,
verksamheter och annan service som kan utgöra målpunkter, exempelvis bostadsbyggande och
ökad tillväxt i nordostkommunerna. Detta kan leda till en mer effektiv markanvändning och bidra
till en levande stadsmiljö med ökad befolkningstäthet och fler verksamheter.
Förlängningen av Roslagsbanan till city innebär att den pågående stadsutvecklingen av Albano
försenas. Förseningen får negativa konsekvenser för fastighetsägare och Stockholms akademiska
verksamhet.
Eftersom nuvarande station Stockholms östra läggs ner kommer mark att frigöras i området, vilket
innebär potential för exploatering.
Den regionala utvecklingen stärks eftersom förlängningen av Roslagsbanan till city bidrar till ett
mer integrerat kollektivtrafiknätverk och gör det lättare för människor att pendla mellan arbete,
hem och fritidsaktiviteter.
6.4 Sociala värden och barnperspektiv
Effekter och konsekvenser kopplade till sociala värden och barnperspektivet beskrivs i
järnvägsplanens sociala konsekvensanalys samt barnkonsekvensanalys. Innehållet kommer att
sammanfattas och redovisas i planbeskrivningen till granskningshandlingen, i enlighet med
avsnitt 3.4.
6.5 Miljö och hälsa
Effekter och konsekvenser kopplade till miljö och hälsa beskrivs i järnvägsplanens
miljökonsekvensbeskrivning. Innehållet kommer att sammanfattas och redovisas i
planbeskrivningen till granskningshandlingen, i enlighet med avsnitt 3.5.
6.6 Riksintressen
Effekter och konsekvenser för riksintressen beskrivs i järnvägsplanens
miljökonsekvensbeskrivning. Innehållet kommer att sammanfattas och redovisas i
planbeskrivningen till granskningshandlingen, i enlighet med avsnitt 3.6.
85 (116)
6.7 Byggtid
Påverkan under byggtid beskrivs i miljöprövningens samrådsunderlag. Effekter och konsekvenser
för sociala värden under byggtid beskrivs i järnvägsplanens sociala konsekvensanalys och
barnkonsekvensanalys. Innehållet kommer att sammanfattas och redovisas i planbeskrivningen
till granskningshandlingen.
86 (116)
7 Skyddsåtgärder och
försiktighetsmått
I järnvägsplanen fastställs de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som krävs för
att förebygga störningar och olägenheter från trafiken eller anläggningen när
järnvägen är färdigbyggd och öppnad för trafik, det vill säga under drifttiden.
Skyddsåtgärder under byggtid hanteras inom ramen för järnvägsplanens
miljöprövning. I kapitlet beskrivs kortfattat preliminära skyddsåtgärder för
drifttiden samt försiktighetsmått för bygg- och drifttid. Till granskningshandlingen
tas en slutgiltig redovisning fram och då kommer de skyddsåtgärder som ska
fastställas att redovisas på järnvägsplanens plankartor.
7.1 Skyddsåtgärder som ska fastställas
Utförda stomljudsberäkningar visar att det kommer finnas behov av stomljudsdämpande åtgärder
för att kunna innehålla riktvärdet. Banöverbyggnaden ska konstrueras så att den maximala
stomljudsnivån inte överstiger 32 dBA, med tidsvägning Fast, i ovanliggande rum som innehar
detta riktvärde. Bestämmelsen gäller endast befintlig bebyggelse och planerad bebyggelse enligt
lagakraftvunnen detaljplan som finns vid den tidpunkt då järnvägsplanen vinner laga kraft.
I järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning finns en mer utförlig redovisning av förslag till
skyddsåtgärder som ska fastställas.
7.2 Övriga åtgärder och andra försiktighetsmått
Förutom de skyddsåtgärder som fastställs i järnvägsplanen föreslås övriga åtgärder och andra
försiktighetsmått. Det handlar om till exempel gestaltning med hänsyn till kulturmiljö, bevarande
av grönområden inom arbetsområden samt åtgärder för skydd av värdefulla träd.
I järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning finns en mer utförlig redovisning av förslag till
övriga åtgärder och försiktighetsmått.
87 (116)
8 Markanspråk och dess
konsekvenser för pågående
markanvändning
I detta kapitel beskrivs konsekvenserna för olika typer av markanspråk samt vad
det innebär för berörda fastighetsägare och rättighetshavare. Förlängningen av
Roslagsbanan till city innebär att mark kommer att tas i anspråk, både permanent
och tillfälligt under byggtid. Det permanenta markanspråket omfattar exempelvis
spåranläggning, spårtunnlar med tillhörande anläggningar som uppgångar,
rulltrappsschakt, luftutbytesschakt, brandgasschakt, service- och tillfartsvägar,
arbetstunnlar och skyddszoner. Tillfälliga ytor som tas i anspråk är bland annat
arbetsområden i anslutning till stationer, arbetstunnlar, stödkonstruktioner som
behövs under byggtid samt arbetsområden för teknikbyggnader, brandgasschakt
och luftutbytesschakt. I kapitlet redovisas också innebörden av de olika
beteckningarna i plankartorna. De fastigheter och rättigheter som berörs av
markanspråk kommer redovisas i järnvägsplanens fastighetsförteckning i
granskningshandlingen.
8.1 Permanenta markanspråk
Det permanenta markanspråket syftar till att säkerställa tillräckliga rättigheter till mark och
utrymme för järnvägsanläggningen. I plankartorna redovisas utbredningen av det permanenta
markanspråket. Mer mark eller utrymme än vad som behövs för att bygga och sköta
järnvägsanläggningen får inte tas i anspråk.
Järnvägsplanen fastställs av Trafikverkets enhet för planprövning som även bedömer om det finns
tillräckliga skäl för att ta utrymmen tvångsvis. Planen ska utformas så att de fördelar som kan
uppnås med den överskrider de olägenheter som planen kan orsaka enskilda. Den lagakraftvunna
järnvägsplanen innebär att tillåtligheten för Region Stockholm att ta i anspråk de utrymmen som
redovisas på plankartorna i det närmaste är avgjord. Innan Region Stockholm får tillträda
utrymmena krävs dock att de markanspråk som redovisas på plankartorna omsätts till en
rättighet. Avsikten är att utrymmen för järnvägsanläggningen, inklusive erforderlig skyddszon,
primärt tas i anspråk genom servitutsrätt.
I kapitel 10 redovisas processen utförligare. De permanenta markanspråken på plankartorna avser
utrymmen, ovan eller under jord, för förlängningen av Roslagsbanan till city med tillhörande
anläggningar. I plankartorna för permanent markanspråk och i järnvägsplanens tvärsektioner
redovisas en tolkad bergnivå som utgår från de geotekniska undersökningar och inmätningar av
bergöveryta som utförts.
8.1.1 Servitutsrätt eller äganderätt
Region Stockholm avser att i första hand tillförsäkra sig rätten att använda de utrymmen som på
plankartorna redovisas för permanenta behov genom servitutsupplåtelser. Ett alternativ till
servitutsupplåtelser är äganderätt, det vill säga att Region Stockholm i stället för servitut
tillskansat sig äganderätt till de utrymmen som behövs för förlängningen av Roslagsbanan till city.
88 (116)
Region Stockholm gör bedömningen att det med servitutsupplåtelser går att åstadkomma fullt
tillräcklig tydlighet och säkerhet för förlängningen av Roslagsbanan till city.
8.1.2 Skyddszon i berg
8.1.2.1 Bergtekniskt behov och fastighetsrättslig reglering
Större delen av järnvägsanläggningen kommer att bestå av bergtunnlar och bergrum. För att
säkerställa tunnlarnas och bergrummens bärförmåga, stadga, beständighet och täthet behövs
bergmassa som omger utrymmet. Denna omgivande bergmassa omfattas av järnvägsplanens
skyddszon. Skyddszonen utgör en del av järnvägsanläggningen och det permanenta
markanspråket. För att en tunnel ska vara stabil krävs tillräcklig bergtäckning så att ett teoretiskt
bergvalv kan bildas, som kan uppta lasterna från ovanliggande berg- och jordmassor. Utifrån de
bergtekniska behoven behöver Region Stockholm befogenhet att utföra de åtgärder som behövs
samt ett starkt fastighetsrättsligt skydd mot eventuella framtida intrång i järnvägsanläggningen.
Då intrånget för fastighetsägare är lika omfattande, oavsett om det gäller markanspråk för
bergtunnel eller skyddszonen, redovisas dessa utrymmen tillsammans på plankartorna under
beteckningen Js1, se avsnitt 8.1.3.
8.1.2.2 Skyddszonens omfattning
Skyddszonens omfattning är beslutad och avvägd utifrån ett flertal faktorer. För att trygga
tunnelns långsiktiga beständighet och varaktighet, samt för att kunna stå emot yttre påverkan, har
beslut tagits enligt följande. För bergtunnlar och bergrum med spännvidd mindre än 20 meter
behövs som utgångspunkt en skyddszon om 10 meter i kringliggande bergkontur som omgärdar
bergtunneln. Det gäller normalt för spårtunnlar, servicetunnlar, luftutbytesschakt och hisschakt
oavsett tunneldrivningsmetod. För bergtunnlar och bergrum med en spännvidd större än 20 meter
är skyddszonen 15 meter ovanför och åt sidorna i kringliggande berg. Under tunneln är
skyddszonen 10 meter. Normalt gäller detta stationsutrymmen och växelpartier samt
plattformsrum, mellanplan och vertikalschakt inom stationer. För passager genom berg av sämre
kvalitet kan skyddszonen behöva vara större än ovan angivna mått. Skyddszonen omfattar endast
fast berg och kan vid behov minskas för att inte komma i konflikt med befintliga anläggningar,
såsom tunnlar eller grundläggningar.
Under bergskärning, betongtunnel och tråg är skyddszonen 10 meter och på sidan om mellan 3
och 5 meter.
I järnvägsplanens granskningshandling kommer en skyddszon som är gemensam med befintliga
anläggningar att redovisas på plankartorna.
8.1.3 Markanspråk med servitutsrätt (Js1)
Markanspråk Js1 på plankartorna avser utrymmen ovan och under jord för förlängningen av
Roslagsbanan till city, med tillhörande anläggningar. Denna kategori markanspråk kommer att
omfatta större delen av järnvägsanläggningen. Huvudinriktningen är att även utrymmen ovan och
under jord för planerade arbetstunnlar säkerställs med permanent rättighet eftersom åtgärden
anses oåterkallelig gentemot berörd fastighetsägare.
En servitutsupplåtelse inom Js1 medför rätt för Region Stockholm att vidta de åtgärder som ryms
inom servitutsformuleringen för servitutets angivna specifika ändamål för att bygga och därefter
utföra drift och underhåll av järnvägsanläggningen. Servitutsupplåtelsen innebär inte att
äganderätten till marken eller utrymmet ändras men däremot att fastighetsägarens eller
tomträttshavarens förfogande över utrymmet starkt inskränks. För att vidta åtgärder inom det
framtida servitutsutrymmet, exempelvis att utföra borrningar inom skyddszonen, kommer
medgivande att krävas från Region Stockholm i egenskap av ägare av förmånsfastigheten. Den
89 (116)
som avser att vidta åtgärder måste även kunna visa att säkerheten för järnvägsanläggningen inte
äventyras.
8.1.4 Markanspråk med servitutsrätt (Js2)
Markanspråk Js2 på plankartorna avser mark och utrymmen som behövs permanent, antingen
ovan eller under jord, för järnvägsanläggningen men där användningen inte hindrar att utrymmet
även fortsättningsvis disponeras av fastighetsägaren. Exempel på sådana situationer är
tillfartsvägar, utrymningsvägar eller utrymmen som behövs för utbyggnaden och driften av
förlängningen av Roslagsbanan till city, men som inte ska hindra att fastighetsägaren också
fortsätter att nyttja dessa. För vägar inom Js2 kan både befintliga och nya vägar avses. För platser
där Region Stockholm behöver anlägga ny väg redovisas hela vägområdet som Js2.
8.1.5 Markanspråk med servitutsrätt (Js3)
Markanspråk Js3 på plankartorna avser mark och utrymmen som behövs permanent under jord
för järnvägsanläggningen men där användningen inte hindrar att utrymmet även fortsättningsvis
disponeras av fastighetsägaren. Js3 på plankartorna avser i detta fall VA-ledning, både anläggning
samt drift och underhåll.
8.2 Tillfälligt markanspråk (T1-T7)
På plankartorna redovisas vilka markområden och byggnadsutrymmen som behöver tas i anspråk
tillfälligt vid byggandet av förlängningen av Roslagsbanan till city.
Markanspråk och ändamål för anspråken beskrivs i texten nedan. Till plankartorna finns även en
bilaga som redovisar platsspecifika hänsynstaganden kopplat till de tillfälliga markanspråken, där
så är nödvändigt. Bilagan syftar till att beskriva den tillfälliga nyttjanderättens ändamål samt
beskriva tidsomfattning och eventuella restriktioner eller anmärkningar.
De tillfälliga markanspråken utgörs av det som i planbeskrivningen benämns som arbetsområden
ovan och under jord. Noteras bör att arbetsområden ovan jord även delvis består av ytor med
permanent markanspråk, till exempel för VA-ledningar. De tillfälliga markanspråken kommer
gälla dels arbetsområden för själva byggverksamheten, schakter, upplag och körvägar. Dels ytor
för verkstäder, uppställning av maskiner, arbetsbodar, kontor och dylikt på etableringsområden
och i anslutning till tunnelmynningar för planerade arbetstunnlar. Efter avslutad byggnation
kommer ytor för tillfälligt markanspråk att återställas, om inte annat överenskommes med
fastighetsägaren. Tillfälliga konstruktioner under jord som krävs under byggtiden, exempelvis
sponter och spontstag i jord, kommer inte att nyttjas permanent utan avlastas. Konstruktioner
som inte är möjliga att ta bort lämnas kvar när arbetena är slutförda efter överenskommelse med
fastighetsägaren.
90 (116)
8.2.1 Redovisning av plankartans planbestämmelser
Den mark som tillfälligt tas i anspråk är oftast avsedd för andra ändamål, varför användningen av
ytorna i tid begränsas och i många fall beläggs med restriktioner för användningen.
Restriktionerna sammanställs i Bilaga till plankartor för tillfällig nyttjanderätt. Ytorna är
benämnda med ett T på plankartan och numrerade med siffrorna 1–7 beroende på
användningsområde:
• T1 – Tillfällig nyttjanderätt för byggnation
• T2 – Tillfällig nyttjanderätt för etablering
• T3 – Tillfällig nyttjanderätt för arbets- och transportväg
• T4 – Tillfällig nyttjanderätt för byggnation, etablering samt arbets- och transportväg
• T5 – Tillfällig nyttjanderätt för omledning av trafik
• T6 – Tillfällig nyttjanderätt för spont och spontstag
• T7 – Tillfällig nyttjanderätt i befintlig tunnel
91 (116)
9 Samlad bedömning
Kapitlet färdigställs till granskningshandlingen. Redovisningen kommer att
innefatta en samlad bedömning av konsekvenser samt måluppfyllelse avseende
ändamål och effektmål, transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål. Därefter
beskrivs överensstämmelse mot miljöbalkens allmänna hänsynsregler och
bedömd påverkan på miljökvalitetsnormer samt riksintressen.
92 (116)
10 Markåtkomst och
fastighetsbildning
I detta kapitel redogörs för genomförande av markåtkomst och fastighetsbildning.
10.1 Tillvägagångssätt för permanent markåtkomst
10.1.1 Järnvägsplanens rättsverkan
Järnvägsplanen har direkt rättsverkan på två sätt avseende mark och utrymmen som redovisas för
permanenta behov på järnvägsplanens plankartor.
För det första medför järnvägsplanen en inlösenrätt och en inlösenskyldighet för Region
Stockholm avseende utrymmen som framgår av plankartan, i enlighet med 4 kapitlet 1 och 2 §§ lag
om byggande av järnväg.
För det andra påverkar järnvägsplanen förutsättningarna för att ta i anspråk samma utrymmen
genom så kallad fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen (1970:988). Genom
fastighetsreglering kan servitut upplåtas eller äganderätt överföras mot en fastighetsägares vilja,
under förutsättning att ett antal villkor i fastighetsbildningslagen är uppfyllda. Många av dessa
villkor behöver dock inte prövas när fastighetsregleringen sker enligt en lagakraftvunnen
järnvägsplan, eftersom de redan har prövats i järnvägsplanen.
10.1.2 Tillträde till utrymmen
Efter att järnvägsplanen har vunnit laga kraft måste en rättighet i någon form upplåtas innan
Region Stockholm kan tillträda utrymmen som redovisas med permanent markanspråk på
plankartorna. Rättigheten kan upplåtas genom en frivillig överenskommelse med berörd
fastighetsägare och eventuella rättighetshavare, genom beslut vid lantmäteriförrättning eller i
domstol.
Om en överenskommelse inte kan träffas är det först efter beslut hos lantmäterimyndigheten eller
domstol som Region Stockholm har rätt att tillträda områden och utrymmen.
10.1.3 Tvingande markåtkomst och överenskommelser
För att säkerställa ett effektivt genomförande av järnvägsutbyggnaden är det angeläget att planera
för situationer där berörda fastighetsägare eller rättighetshavare inte frivilligt vill upplåta
utrymme.
När järnvägsplanen har vunnit laga kraft är frågan om huruvida tvångsåtgärder är tillåtna prövad
och i det närmaste avgjord. Därefter återstår att upplåta de rättigheter som behövs, vilket sker i en
separat process hos antingen lantmäterimyndigheten genom lantmäteriförrättning eller hos mark-
och miljödomstolen genom domstolsprocess. I processen avgörs också vilken ersättning som
Region Stockholm ska betala för upplåtelserna. Region Stockholm strävar efter att i första hand
bilda servitut genom lantmäteriförrättning, i andra hand genom tecknande av avtalsservitut och i
tredje hand genom upplåtelse av servitut genom domstol.
Region Stockholm har för avsikt att i första hand träffa frivilliga överenskommelser med
fastighetsägare och rättighetshavare som berörs av nya anläggningar ovan jord eller för de
markanspråk under jord som är särskilt komplexa.
93 (116)
10.1.4 Upplåtelse genom lantmäteriförrättning
Upplåtelse av de servitut som behövs för järnvägsutbyggnaden kan ske genom
lantmäteriförrättning. Processen initieras av Region Stockholm genom ansökningar om
fastighetsreglering.
Lantmäterimyndigheten prövar om villkoren är uppfyllda för att upplåta servitut och fattar
därefter beslut. Prövningen sker enligt 3, 5 och 7 kapitlet i fastighetsbildningslagen. När det finns
en lagakraftvunnen järnvägsplan görs ingen fullständig prövning av samtliga villkor, eftersom
motsvarande prövning redan gjorts inom ramen för järnvägsplanen. Förenklat innebär detta att
frågan om huruvida tvångsåtgärder är tillåtna prövas i järnvägsplanen, medan själva
servitutsupplåtelsen och ersättning för markupplåtelsen beslutas i lantmäteriförrättningen.
Lantmäterimyndigheten ska säkerställa att berörda sakägare får kännedom om ansökan och
möjlighet att inkomma med yrkanden. Sakägare i lantmäteriförrättningen är endast de
fastighetsägare och rättighetshavare som direkt berörs av intrång med anledning av förlängningen
av Roslagsbanan till city.
Om Region Stockholm har träffat överenskommelser med berörda fastighetsägare eller
rättighetshavare kan dessa läggas till grund för lantmäterimyndighetens beslut.
Överenskommelser kan även träffas under förrättningsprocessen. Om överenskommelser saknas
kan lantmäterimyndigheten ändå fatta beslut. Beslut kan överklagas till mark- och
miljödomstolen.
10.1.5 Upplåtelse genom domstol
Ett alternativ till lantmäteriförrättning är att servitut bildas genom beslut av mark- och
miljödomstolen. Den formella processen inleds då med att Region Stockholm begär inlösen eller
upplåtelse av rättigheter för de utrymmen som redovisas för permanenta behov i järnvägsplanen
hos mark- och miljödomstolen. Begäran om inlösen görs först efter det att Trafikverket har fattat
beslut om att fastställa järnvägsplanen.
Detta alternativ innebär att servitut bildas med direkt stöd av den inlösenrätt som järnvägsplanen
ger enligt 4 kapitlet 1 § lag om byggande av järnväg. Frågan om tillåtligheten att ta utrymmen i
anspråk avgörs i järnvägsplanen, men inlösenrätten omsätts till ett faktiskt servitut och en rätt för
Region Stockholm att tillträda utrymmena först i domstolsprocessen. I domstolsprocessen avgörs
också vilken ersättning som ska utgå för intrånget.
Alla fastighetsägare och rättighetshavare som berörs av en begäran om inlösen får möjlighet att
yttra sig och inkomma med egna yrkanden i domstolsprocessen.
10.1.6 Ersättning vid servitutupplåtelser
Servitutsupplåtelserna för de tredimensionellt avgränsade utrymmen som ska inrymma tunnlar,
stationer, skyddszon i berg, uppgångar, schakt med mera innebär i många fall en närmast total
inskränkning i berörd fastighetsägares och eventuella rättighetshavares förfoganderätt. Hur stor
påverkan blir på den berörda fastigheten beror på järnvägsanläggningens lokalisering och
utformning. Ett tunnelrör djupt nere i berget ger exempelvis betydligt mindre påverkan på en
fastighet än ovanjordsanläggningar.
Fastighetsägare och rättighetshavare som drabbas av intrång är ersättningsberättigade. Regler om
ersättning vid servitutsupplåtelser återfinns i 4 kapitlet expropriationslagen. Ersättningen ska
motsvara den marknadsvärdeminskning som intrånget medför, med ett tillägg om 25 procent.
Marknadsvärdeminskningen bedöms utifrån pågående eller tillåten användning av det berörda
utrymmet. Därutöver utgår ersättning för andra skador som intrånget orsakar, exempelvis förlust
94 (116)
av tomtanläggningar såsom energibrunnar. Eventuella miljöskador till följd av buller eller
sättningsskador hanteras separat.
10.1.7 Berörda rättigheter
Ett stort antal befintliga rättighetsupplåtelser av olika slag kommer att beröras av intrång. Det rör
sig om servitut, tomträtter, ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar med mera. De
tvångsmöjligheter avseende markåtkomst som följer en lagakraftvunnen järnvägsplan gäller inte
bara gentemot fastigheter utan även gentemot innehavare av sådana rättigheter. Hanteringen av
intrång i dessa rättigheter sker i enlighet med de principer och processer som beskrivs i avsnitt
10.1.2 och 10.1.6.
Påverkan på fastighetsplaner och tomtindelningar kommer att beskrivas i järnvägsplanens
granskningshandling.
10.2 Tillvägagångssätt för tillfällig markåtkomst
10.2.1 Järnvägsplanens rättsverkan
När järnvägsplanen vinner laga kraft får Region Stockholm rätt att använda de ytor och utrymmen
som redovisas på plankartorna med de restriktioner som redovisas i Bilaga till plankartor för
tillfälligt nyttjanderätt. Dessa tillfälliga nyttjanderätter uppkommer direkt genom järnvägsplanen
och gäller för den tid och det ändamål som anges i planen. Region Stockholm är skyldig att ersätta
den ekonomiska skada som uppstår för fastighetsägare och eventuella rättighetshavare.
10.2.2 Process avseende tillfälliga behov
För att anpassa intrånget och begränsa negativ påverkan av de tillfälliga nyttjanderätterna har
Region Stockholm för avsikt att om möjligt teckna avtal med berörda fastighetsägare och
rättighetshavare. För att säkerställa ett effektivt genomförande redovisas behov av tillfälligt
nyttjande på plankartorna. Det ger Region Stockholm rätt att nyttja områdena även när
överenskommelse inte kan nås, i enlighet med vad som beskrivs i avsnitt 10.1.2-10.1.6.
95 (116)
11 Genomförande och finansiering
Kapitlet beskriver vilka parter som ingår i projektet, vilka avtal som finns,
tidplanen för utbyggnaden, kommunala planer som berörs samt finansiering.
11.1 Parter och avtal
Roslagsbanan till city ingår i Sverigeförhandlingen, vilket var ett initiativ från regeringen för att
bygga ny infrastruktur i Sverige, få förbättrad kollektivtrafik och ökat bostadsbyggande i
storstäderna. Förhandlingen innebar att berörda kommuner, regioner och staten gemensamt
finansierar utbyggnad av infrastruktur mot att berörda kommuner bygger nya bostäder. I januari
år 2017 tecknade staten, Region Stockholm och berörda kommuner avtal om fyra stora
kollektivtrafiksatsningar, varav Roslagsbanan till city är en.
Flera utredningar och beslut har föregått framtagandet av järnvägsplanen för förlängningen av
Roslagsbanan till city. I detta avsnitt redovisas dessa i kronologisk ordning, med fokus på
åtgärdsvals- och idéstudien, Sverigeförhandlingen, samråd inför betydande miljöpåverkan samt
genomförda lokaliseringsutredningar.
I avtalet om Roslagsbanan till city ingår också att kommunerna tillsammans ska bygga 29 000
bostäder. De parter som är med i Roslagsbanan till city är:
• Region Stockholm
• Staten
• Stockholms stad
• Vallentuna kommun
• Täby kommun
• Österåkers kommun
Region Stockholm och Stockholms stad kommer att teckna ett genomförandeavtal med
förutsättningar för projektets genomförande, såsom principer för permanenta och tillfälliga
markanspråk. Fler avtal kommer vid behov att tecknas mellan parterna.
Region Stockholm kommer vid behov även att teckna avtal med andra aktörer som
fastighetsägare, rättighetshavare, verksamheter med flera för samordning och reglering av ansvar,
kostnader med mera i samband med förlängningen av Roslagsbanan.
96 (116)
11.2 Tidplan
I Figur 51 redovisas de stora dragen i planläggningsprocess och byggtid samt tidplan för respektive
aktivitet. Planeringen av Roslagsbanan till city har pågått sedan år 2020 och beräknas att pågå
fram till år 2028. När järnvägsplanen vunnit laga kraft kan byggnation påbörjas. Byggtiden
bedöms till 13 år, baserat på tidiga analyser. Åtgärder studeras i syfte att begränsa den totala
byggtiden.
Figur 51. Övergripande tidplan för projektet.
11.3 Kommunala planer
Förlängningen av Roslagsbanan till city kommer att gå genom områden som omfattas av gällande
detaljplaner. Enligt lagen om byggande av järnväg får en järnvägsplan inte fastställas i strid mot
gällande detaljplaner. För dessa områden krävs nya planbestämmelser som överensstämmer med
järnvägsplanen för Roslagsbanan till city. Stockholms stad har möjlighet att ta fram ändringar av
detaljplaner, ersätta detaljplaner med nya eller att upphäva hela eller delar av detaljplaner som
strider mot järnvägsplanens markanspråk. Detaljplaner som endast berörs av tillfälligt
markanspråk behöver inte ändras, ersättas eller upphävas.
I projekt Roslagsbanan till city tillämpas samordnat planförfarande, se avsnitt 1.4.3 för mer
information. Det innebär att samordning mellan Stockholms stads detaljplaner och Region
Stockholms järnvägsplan sker under projektets gång.
PM Berörda detaljplaner kommer att tas fram och ingå i granskningshandlingen. Det som
redovisas i detta skede utgör enbart en preliminär bedömning och kan komma att revideras i det
fortsatta arbetet.
Enligt en preliminär bedömning beräknas 136 detaljplaner bli påverkade av projektets
markanspråk. 102 detaljplaner påverkas endast av permanent markanspråk, 6 detaljplaner
påverkas endast av tillfälligt markanspråk ovan jord medan 28 detaljplaner påverkas av både
permanent markanspråk och tillfälligt markanspråk ovan jord. I Figur 52, Figur 53, Figur 54 och
Tabell 4 finns en detaljerad sammanställning av preliminär påverkan på detaljplaner.
97 (116)
Figur 52. Detaljplaner som preliminärt påverkas av markanspråk i norra delen av det område som berörs av
järnvägsplanens åtgärder. Numreringen återfinns i Tabell 4. I kartan redovisas detaljplaner som berörs av
tillfälliga markanspråk ovan jord, permanenta markanspråk och båda typerna av markanspråk. Olika nyanser av
blått i kartan innebär att två eller flera planer överlappar.
98 (116)
Figur 53. Detaljplaner som preliminärt blir påverkade av markanspråk i mellersta delen av det område som
berörs av järnvägsplanens åtgärder. Numreringen återfinns i Tabell 4. I kartan redovisas detaljplaner som berörs
av tillfälliga markanspråk ovan jord, permanenta markanspråk och båda typerna av markanspråk. Olika nyanser
av blått i kartan innebär att två eller flera planer överlappar.
99 (116)
Figur 54. Detaljplaner som preliminärt blir påverkade av markanspråk i södra delen av det område som berörs
av järnvägsplanens åtgärder. Numreringen återfinns i Tabell 4. I kartan redovisas detaljplaner som berörs av
tillfälliga markanspråk ovan jord, permanenta markanspråk och båda typerna av markanspråk. Olika nyanser av
blått i kartan innebär att två eller flera planer överlappar.
Tabell 4. Påverkade detaljplaner. Numreringen i tabellen återfinns i Figur 52, Figur 53 och Figur 54.
NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK
1 KLARASTRANDSLEDEN M M 0180–8265
Tillfälligt markanspråk ovan
mark
2 LAMMET M M 0180–7886 Permanent markanspråk
3
KIKAREN M.FL.-
LÄGENHETSSTORLEKAR 0180–7558 Permanent markanspråk
4 VANADISLUNDEN MM 0180–8347 Permanent markanspråk
5 SVÄRDFISKEN 13 0180K–P1999–03390 Permanent markanspråk
6 KV TRUMPETAREN 0180–2444 Permanent markanspråk
7 KEJSARKRONAN 0180–1440 Permanent markanspråk
100 (116)
NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK
8
KUNGSHOLMEN, VASASTADEN
OCH NORRMALM 0180–3016
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
9 ROSLAGSVÄGEN 0180–5814
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
10 KV SKALMEJBLÅSAREN 0180–1556 Permanent markanspråk
11 KV BERIDAREBANAN M.M. 0180–5550 Permanent markanspråk
12 KV VINKELHAKEN M.FL. 0180-8305B Permanent markanspråk
13 DEL AV KV LÄRAREN 0180–3003 Permanent markanspråk
14 OBSERVATORIELUNDEN 0180–312
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
15 MIMER 0180–1234 Permanent markanspråk
16 KV KUNGSSTENEN 0180K–P1998–08701 Permanent markanspråk
17 KV HUGIN 0180-2491B Permanent markanspråk
18 LINDANSAREN 0180–1465 Permanent markanspråk
19 KV SABBATSBERG 0180–4455
Tillfälligt markanspråk ovan
mark
20
NORRA DJURGÅRDEN
2:1,ROSLAGSBANAN 0180K-P2005-16195
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
21 CEDERSDAL T 5 0180-B106/1935 Permanent markanspråk
22 ADAM OCH T 10,13 0180-UTL27P861 Permanent markanspråk
23 KARLAVAGNEN 0180–1932
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
24 SABBATSBERG M M 0180–6964
Tillfälligt markanspråk ovan
mark
101 (116)
NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK
25 CITYBANAN I STOCKHOLM 0180K–P2007–36070Ä
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
26 BARNHUSKÄLLAREN M M 0180–91017
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
27 GRIPEN M M 0180–6223 Permanent markanspråk
28 DEL AV KV SPELBOMSKAN MM 0180–5243
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
29 KV.SVÄRDFISKEN M.M. 0180–7884 Permanent markanspråk
30
KV. TORGVÅGEN SAMT DEL AV
KV. ADAM OCH EVA 0180-2563A Permanent markanspråk
31 KV SPORREN 0180–1997–01036 Permanent markanspråk
32 NORRA BANTORGET 0180K–P1999–08281A Permanent markanspråk
33 KV SKANSEN MM 0180K–P2002–08696 Permanent markanspråk
34
KORTBYRÅN OCH PENNFÄKTAREN
M M 0180–96033 Permanent markanspråk
35
NORRA LÄNKEN(NORRTULL-
ROSLAGSTULL) 0180K-P2008-04713 Permanent markanspråk
36 ADLERN MINDRE 0180–1822
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
37
BYGGNBESTÄMMELSER FÖR
KVARTEREN VARGEN,SANCTA
ANNA OCH STORMKRANSEN 0180–234 Permanent markanspråk
38 KV LÄRAREN 0180–88074 Permanent markanspråk
39
ODENPLAN OCH ADLERN MINDRE
34 M M 0180K-P2011-08525
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
40 NORRA LÄNKEN 0180K-P2000-12936
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
102 (116)
NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK
41 DEL AV KV KEJSARKRONAN 0180-3267A Permanent markanspråk
42 BRYGGAREN M M 0180–8098 Permanent markanspråk
43 NORRA LATIN 0180K-P2001-08722 Permanent markanspråk
44 KV HEIMDALL 0180–7266 Permanent markanspråk
45 KUNGSSTENEN M M 0180–87027 Permanent markanspråk
46 KV MUNIN 0180-1739A Permanent markanspråk
47 LUFTSPRINGAREN T 20 0180-FP87015 Permanent markanspråk
48
TILLÄGGSBESTÄMMELSER I
DELAR AV STADSDELARNA
ÖSTERMALM, VASASTADEN,
BRUNNSVIKEN OCH
LADUGÅRDSGÄRDET 0180–6908
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
49 KV LAMMET 0180-2372A Permanent markanspråk
50 KV TORGVÅGEN 0180–3682 Permanent markanspråk
51 DEL AV BERIDAREBANAN 13 0180K-P2000-06843 Permanent markanspråk
52
KV BLÅKLINTEN OCH DEL AV KV
TRUMPETAREN 0180-1711A Permanent markanspråk
53 DEL AV KV GETINGEN 0180–4538 Permanent markanspråk
54
SPÅRVÄG CITY FÖRLÄNGNING T-
CENTRALEN-KUNGSTRÄDGÅRDEN 0180K-P2017-00069 Permanent markanspråk
55 BARNHUSET 0180-3533A Permanent markanspråk
56 BERGET M.FL.TILLÄGGSBEST 0180–7537 Permanent markanspråk
57 VÅGHALSEN 0180–1910 Permanent markanspråk
58 ADLERN MINDRE 34 M.M. 0180K-P2016-04237 Permanent markanspråk
59
KUNGSBRON, BARNHUSVIKEN M
M 0180–2638
Tillfälligt markanspråk ovan
mark
103 (116)
NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK
60 NORRA VASASTADEN M M 0180K-P2002-11171 Permanent markanspråk
61 APELN 8 0180K-P2006-06122 Permanent markanspråk
62 DEL AV KV HEIMDALL 0180–2130 Permanent markanspråk
63 ORGELPIPAN 7 M.FL. 0180K-P2017-02605 Permanent markanspråk
64 ORMTRÄSKET M M 0180–6209 Permanent markanspråk
65 LÄKAREN M M 0180–8031
Tillfälligt markanspråk ovan
mark
66
ALBANO OCH NORRA
DJURGÅRDEN 2:2 M FL 0180K-P2008-21530
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
67 SKOTTEN T 10 0180-UTL33P1 Permanent markanspråk
68 KV BLÅMANNEN MM 0180–5915
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
69 SIRIUS M M 0180-5764C Permanent markanspråk
70 ORGELPIPAN M M 0180–6162 Permanent markanspråk
71 NORRA LÄNKEN 0180-93001Ä
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
72
KV ODIN OCH DEL AV KV
SKALMEJBLÅSA REN MM 0180-5928A Permanent markanspråk
73 KV TRANHALSEN MM 0180–92113 Permanent markanspråk
74
KUNGLIGA
NATIONALSTADSPARKEN 0180K–P2016–17263
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
75 KV SANKT OLOF 0180–213 Permanent markanspråk
76 SÖDRA VASASTADEN M M 0180K–P2003–10095 Permanent markanspråk
77
STJÄRNAN OCH BERGSMANNEN
MINDRE MM 0180–4451 Permanent markanspråk
104 (116)
NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK
78 NORRA INNERSTADEN 0180–87032
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
79 SVÄRDFISKEN T 2+3+6 0180-UTL179P507 Permanent markanspråk
80
ÖSTRA HAGASTADEN, NORRTULL,
VASASTADEN 1:100 M.FL. 0180K-P2016-17865 Permanent markanspråk
81 NORRTULL OCH BELLEVUE 0180-2826D Permanent markanspråk
82 KV FLÖJTBLÅSAREN MM 0180–5878 Permanent markanspråk
83 KV HEIMDALL 0180-6134C Permanent markanspråk
84 APELN M M 0180–7885
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
85 KV.ISLANDET MM 0180–8012 Permanent markanspråk
86 KV SKOLAN 0180-1997-01347 Permanent markanspråk
87 SPELBOMSKAN 9 M.FL. 0180K-P2020-08002 Permanent markanspråk
88 BRYGGMÄSTAREN M M 0180–8099 Permanent markanspråk
89
DELAR AV KVARTEREN
SPELBOMSKAN OCH GÅSDJUPET 0180–2394
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
90 BARNHUSET 26 M.FL. 0180K-P2021-12301 Permanent markanspråk
91 KV ÅNGERMANLAND 0180-1624A Permanent markanspråk
92 BARNHUSKÄLLAREN 0180-2504A Permanent markanspråk
93 KV SPELBOMSKAN MM 0180–5784
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
94 APELN 13 0180K-P2013-19232 Permanent markanspråk
95 KV GETINGEN 0180–89097 Permanent markanspråk
96 BERGSMANNEN MINDRE T 10-11 0180-UTL162P27 Permanent markanspråk
105 (116)
NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK
97
KEJSARKRONAN DEL AV
KVARTERET 0180–1768 Permanent markanspråk
98 PASCHENS MALMGÅRD 0180K-P2015-07613
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
99
NORRA VASASTADEN M M -
TILLÄGGSBESTÄMMELSER 0180-7601A Permanent markanspråk
100 GAMLA OBSERVATORIET 0180K-P2007-38500 Permanent markanspråk
101
DELAR AV STADSDELARNA
KUNGSHOLMEN OCH
VASASTADEN 0180–3211 Permanent markanspråk
102 KV ORGELPIPAN,BLÅMANNEN 0180–7720
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
103 SABBATSBERG 23 M M 0180K-P2002-17085
Tillfälligt markanspråk ovan
mark
104 KV BERIDAREBANAN MM 0180–7721 Permanent markanspråk
105 FLICKLÄROVERKET VID BELLEVUE 0180–1532 Permanent markanspråk
106 KV SANKTA ANNA 0180-3594A Permanent markanspråk
107
FENIX 1 OCH DEL AV NORRMALM
6:1 0180K-P2013-00776 Permanent markanspråk
108 KV HEIMDALL 0180–1875 Permanent markanspråk
109 KV SKOTTEN 0180–94022 Permanent markanspråk
110 CENTRALPOSTHUSET 0180-P113 Permanent markanspråk
111 RUDDAMMEN M FL 0180-88154A Permanent markanspråk
112 DEL AV OBSERVATORIELUNDEN 0180–524
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
113
TEKNIKHUS FÖR NORRA LÄNKEN
INOM ALBANO 0180K-P2004-05427Ä Permanent markanspråk
114 CARL ELDHS ATELJÉ 0180K-P2010-00778 Permanent markanspråk
106 (116)
NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK
115 KV LÄRAREN 0180-2472B Permanent markanspråk
116 MIMER M M 0180–8548 Permanent markanspråk
117 KV SKOTTEN 0180-4118A Permanent markanspråk
118 DEGELN M FL 0180K-P2001-14739 Permanent markanspråk
119
NORRA LÄNKEN, (ROSLAGSTULL-
UGGLEVIKSKALLAN-FRESCATI) 0180–93001
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
120 KV ORION MM 0180–6256 Permanent markanspråk
121 KV RIDDARSPORREN MM 0180–7267 Permanent markanspråk
122 F.D. SKOGSHÖGSKOLAN 0180K-P2008-05998
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
123 SVEAPLANS FLICKLÄROVERK 0180K-P2025-12212 Permanent markanspråk
124 RIKSFÖRSÄKRINGSANSTALTEN 0180-P110 Permanent markanspråk
125 SPÖKPARKEN 0180K–P2000–05544 Permanent markanspråk
126 KVARTERET GRÖNLANDET SÖDRA 0180–2503 Permanent markanspråk
127 KVARTERET STORMKRANSEN 0180–2493 Permanent markanspråk
128
OMRÅDE VID SVEAVÄGENS
NORRA ÄNDE 0180–5266 Permanent markanspråk
129 ORMTRÄSKET M M 0180–8329A Permanent markanspråk
130 KV SKOLAN 0180–2486 Permanent markanspråk
131 ISLANDET T 10+11 0180–UTL179P145 Permanent markanspråk
132 KV BERIDAREBANAN 0180–6006
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
133 DEL AV BLÅMANNEN 20 0180-1997-01772
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
NR NAMN BETECKNING TYP AV MARKANSPRÅK
107 (116)
134 BARNHUSET 0180K–P2002–03223 Permanent markanspråk
135 NORRMALM, LADUGÅRDSLANDET 0180–L–241
Permanent markanspråk och
tillfälligt markanspråk ovan
mark
136 BLÅMANNEN 20 M M 0180K–P2002–12167 Permanent markanspråk
11.4 Finansiering
Investeringskostnaden för förlängningen Roslagsbanan till city är 6,5 miljarder kronor i 2016 års
prisnivå, exklusive riskavsättning. I 2024 års penningvärde motsvarar detta cirka 8,5 miljarder
kronor. Finansiering är överenskommen i Sverigeförhandlingen. Enligt avtalet fördelas
kostnaderna enligt Tabell 5 nedan.
Tabell 5. Finansiering av Roslagsbanan till city enligt Sverigeförhandlingen.
UPPDELNING AV FINANSIERING AV PROJEKT ROSLAGSBANAN
TILL CITY MILJONER KRONOR, PRISNIVÅ ÅR 2016
Staten 1 435
Staten via trängselskatt 2 119
Region Stockholm 1 023
Stockholms stad 275
Vallentuna kommun 394
Täby kommun 836
Österåkers kommun 418
Summa finansiering 6 500
108 (116)
12 Tillstånd och dispenser
Detta kapitel redovisar de tillstånd och dispenser som bedöms kunna bli aktuella
för förlängningen av Roslagsbanan.
När järnvägsplanen vunnit laga kraft har Region Stockholm rätt att ta mark i anspråk inom
järnvägsplanens områden för att anlägga och driva järnvägsanläggningen. Andra prövningar och
planer kan dock bli aktuella innan järnvägsplanen kan genomföras. Behovet av att ändra gällande
detaljplaner redovisas i avsnitt 11.3 och under följande rubriker beskrivs de tillstånd, dispenser,
lov etcetera som kan bli aktuella för utbyggnaden.
12.1 Samråd enligt kapitel 12 § 6 miljöbalken
Åtgärder som väsentligt kan ändra naturmiljön omfattas av samrådsplikt enligt miljöbalken 12
kapitlet 6 §. För åtgärder som ingår i järnvägsplanens markanspråk hanteras dessa samråd inom
ramen för järnvägsplanen. I samband med anläggningsarbetena skulle det kunna bli aktuellt med
transportvägar eller arbetsområden som ligger utanför järnvägsplanen. Om det uppstår ett sådant
behov kan dessa omfattas av samrådsplikt enligt 12 kapitlet 6 § miljöbalken, om de på ett
väsentligt sätt ändrar naturmiljön. En sådan samrådsanmälan görs till länsstyrelsen.
12.2 Strandskydd
Frågan om förenlighet med strandskydd inom järnvägsplanens markanspråk hanteras inom
järnvägsplanens process. Om projektet Roslagsbanan till city innebär att åtgärder ska genomföras
utanför planområdet men inom område för strandskydd så behöver dispens sökas från
länsstyrelsen.
12.3 Biotopskydd
Frågan om förenlighet med generella biotopskydd inom järnvägsplanens markanspråk hanteras
inom järnvägsplanens process. Skulle dispens krävas utanför järnvägsplanens markanspråk så
hanteras det i separata processer. I nuläget bedöms inga objekt eller områden som omfattas av
biotopskydd påverkas.
12.4 Tillståndsprövning enligt miljöbalken
Roslagsbanan till city planeras till största delen att byggas som bergtunnlar under jord, vilket
innebär arbete under grundvattennivån och behov av grundvattenbortledning. Ett tillstånd enligt
miljöbalken (1998:808) kommer att sökas för vattenverksamhet med anledning av bortledning av
grundvatten under bygg- och drifttiden samt tillsättning av vatten till grundvattenmagasin, så
kallad skyddsinfiltration. Tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. Arbetet med att söka
tillstånd avseende vattenverksamhet pågår i en parallell process. I processen tas en separat
miljökonsekvensbeskrivning fram. Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på att beskriva
miljökonsekvenser som uppstår med anledning av de åtgärder som innebär vattenverksamhet som
planförslaget ger upphov till och miljöpåverkan under byggtiden (såsom buller och stomljud från
109 (116)
byggverksamhet). Tillståndsansökan planeras skickas in till mark- och miljödomstolen under år
2027
12.5 Intrång i fornlämningar
Fornlämningar är skyddade och ingrepp kräver tillstånd enligt 2 kapitlet 6 § kulturmiljölagen.
Tillstånd från länsstyrelsen behövs för att flytta, ta bort, gräva ut, täcka över, ändra eller skada en
fornlämning. När fornlämningar berörs av exploatering beslutar länsstyrelsen vilka arkeologiska
insatser som krävs. Länsstyrelsen kan lämna tillstånd till att fornlämningar tas bort om
samhällsintresset är större än fornlämningens värde. Länsstyrelsen kan ställa krav på
dokumentation av fornlämningar genom arkeologisk undersökning.
12.6 Intrång i byggnadsminne
Ansökan till Länsstyrelsen om förändring av byggnadsminne Skogshögskolan i Frescati Hage samt
Paschens malmgård i Bellevueparken kommer att tas fram inom projektet.
12.7 Artskyddsdispens
Vid eventuell påverkan på arter och habitat som omfattas av artskyddsförordningen kan
artskyddsdispens krävas. Dispensansökan prövas av länsstyrelsen och kan komma att förenas med
villkor om kompensation. Projektet bedöms inte medföra att förbud enligt artskyddsförordningen
utlöses för fåglar och fladdermöss.
12.8 Rivningslov
Rivningslov krävs vid rivning av byggnader inom planlagt område. Utanför planlagt område krävs
anmälan om rivning av byggnad. Rivningslov och anmälan om rivning av byggnad hanteras av
kommunens byggnadsnämnd.
12.9 Bygglov
Bygglov för ovanjordsanläggningar ska sökas hos kommunen. Tidsbegränsade bygglov söks för
exempelvis tillfälliga bodetableringar, upplag eller andra bygglovspliktiga, tillfälliga anläggningar.
12.10 Marklov
Vid markarbeten inom detaljplanelagt område, där marknivån permanent ändras mer än 0,5
meter söks marklov hos kommunen.
12.11 Tillstånd enligt ordningsstadgan
Tillstånd krävs vid upplåtelse av allmän platsmark.
110 (116)
12.12 Tillstånd för transport av farligt avfall
Tillstånd för transport av farligt avfall behöver sökas av de entreprenörer som transporterar jord-
och bergmassor från anläggningen, i de fall massorna är förorenade.
12.13 Anmälan om schakt i förorenade områden
Innan schaktarbeten får ske inom förorenade områden måste en anmälan, enligt § 28 förordning
(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, göras till kommunen. Utöver kontakt med
länsstyrelse kontaktas kommunen vid eventuell upptäckt av föroreningar.
12.14 Anmälan om förorenat vatten
Anmälan om förorenat vatten från tunneldrivningen samt sanitärt avlopp från byggbodar med
mera ska göras till kommunen.
12.15 Tillstånd för störande arbeten
Särskilda tillstånd krävs för vissa störande arbeten där begränsningar vad avser arbetstider och
störningsfrekvens finns, såvida detta inte regleras specifikt i villkor i miljödomen.
12.16 Trafikanordningsplan
Tillstånd ska sökas från väghållaren innan tillfälliga ytor tas i anspråk eller omledningar av olika
typer av trafik ordnas. Detta sker exempelvis i form av trafikanordningsplaner.
12.17 Tillstånd för dispenstrafik
Om transporter kräver tillfälliga avsteg från gällande regler kan tillstånd för dispenstrafik behöva
sökas hos kommunen eller hos Trafikverket för kommunöverskridande transporter.
12.18 Tillstånd för påverkan på kollektivtrafik
För arbeten som innebär påverkan på kollektivtrafik, till exempel avstängningar av tågtrafik, krävs
tillstånd. Dessa tillstånd beslutas av Region Stockholms trafiknämnd.
111 (116)
13 Fortsatt arbete
I detta kapitel redovisas fortsatt arbete efter det att järnvägsplanen har fastställts
och vunnit laga kraft.
13.1 Fortsatt projektering
Efter fastställelse av järnvägsplanen fortsätter projekteringen i enlighet med planförslaget.
Anläggningen bygghandlingsprojekteras och entreprenörer handlas upp. Dialog med berörda
fastighetsägare, Stockholms stad och andra intressenter sker fortlöpande.
När järnvägsplanen har vunnit laga kraft genomförs lantmäteriförrättningar. Region Stockholm
får då tillgång till mark i enlighet med järnvägsplanen.
13.2 Miljösäkring och miljöuppföljning
Miljösäkring och miljöuppföljning sker kontinuerligt för att omhänderta miljöfrågor från tidig
planering via planläggning, byggande och drift av Roslagsbanan. Syftet med miljösäkring och
miljöuppföljning är att minimera risken för skador genom att kontrollera miljökonsekvenser och
skydds- och försiktighetsåtgärder under bygg- och drifttiden samt säkerställa att tillståndsvillkor
efterlevs.
Inför byggstart kommer Region Stockholm att upprätta ett kontrollprogram enligt miljöbalkens
krav på egenkontroll. Vid behov kommer kontrollprogrammet att samrådas med
tillsynsmyndigheten. Det kan även ställas krav på kontrollprogram i mark- och miljödomstolens
beslut om tillstånd för vattenverksamhet.
112 (116)
14 Referenser
Barnombudsmannen, 2026. Barnombudsmannen. [Online]
Available at: https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/om-
barnkonventionen/?currentCategories=
[Använd 06 02 2026].
Danderyds kommun, 2022. Översiktsplan för Danderyds kommun. [Online]
Available at:
https://www.danderyd.se/contentassets/d4cadb6b13af4d9299e4828718d743d1/oversiktsplan-
for-danderyds-kommun---antagen-2022-05-11.pdf
Globala målen, u.å. Globala målen. [Online]
Available at: https://globalamalen.se/om-globala-malen/
[Använd 03 06 2026].
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012. Vård- och utvecklingsplan för Kungliga
nationalstadsparken. [Online]
Available at: https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/om-oss/vara-
tjanster/publikationer/2012/vard--och-utvecklingsplan-for-kungliga-nationalstadsparken.html
[Använd 04 06 2024].
Regeringskansliet, u.å. Mål för transportpolitiken. [Online]
Available at: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/transporter-och-infrastruktur/mal-
for-transporter-och-infrastruktur/
[Använd 03 06 2025].
Region Stockholm, Trafikverket, Stockholm nordost, 2014. Åtgärdsvals- och idéstudie av regional
kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län, Stockholm: Region
Stockholm, trafikförvaltningen.
Region Stockholm, 2018. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050,
Stockholm: Region Stockholm, Regionledningskontoret.
Region Stockholm, 2019. Godsstrategi för Stockholmsregionen, Stockholm: Trafikförvaltningen.
Region Stockholm, 2021. Roslagsbanan till city, underlag för samråd ja-feb 2021, Stockholm:
Trafikförvaltningen, Region Stockholm.
Region Stockholm, 2023. Roslagsbanan till city - Lokaliseringsutredning, u.o.: Region
Stockholm, trafikförvaltningen.
Region Stockholm, 2024a. Roslagsbanan till city - Lokaliseringsutredning Norr, Stockholm:
Region Stockholm, trafikförvaltningen.
Region Stockholm, 2024b. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län 2035,
Stockholm: Region Stockholm.
Region Stockholm, 2024c. Planeringsprojekt Roslagsbanan till City, Resandeprognoser och
samhällsekonomi, Underlag Lokaliseringsutredning, Stockholm: Region Stockholm.
Region Stockholm, 2025. Roslagsbanan. [Online]
Available at: https://www.regionstockholm.se/kollektivtrafik/projekt-inom-
kollektivtrafiken/sparvagnlokalbana/roslagsbanan/
[Använd 04 05 2025].
113 (116)
SL, 2025. SL Fakta 2024. Stockholm: Region Stockholm.
SOU, 2017. Slutrapport från Sverigeförhandlingen. Infrastruktur och bostäder – ett gemensamt
samhällsbygge. SOU 2017:107, Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Stockholm Nordost, u.å. Framtid, Framgång, Framkomlighet. En vision för tillväxt 2010-2040,
u.o.: Stockholm Nordost!.
Stockholm stad, 2009. ÖVERSIKTSPLAN FÖR NATIONALSTADSPARKEN
STOCKHOLMSDELEN, Stockholm: Stockholm stad.
Stockholms stad, 2018. Översiktsplan för Stockholms stad. [Online]
Available at: https://vaxer.stockholm/siteassets/stockholm-vaxer/tema/oversiktsplan-for-
stockholm/oversiktsplan-for-stockholms-stad-godkannandehandling-2020-10-03.pdf
Stockholms stad, 2025a. Hagastaden. [Online]
Available at: https://vaxer.stockholm/omraden/stadsutvecklingsomraden/hagastaden/
[Använd 03 06 2025].
Stockholms stad, 2025b. Centralstaden. [Online]
Available at: https://vaxer.stockholm/projekt/norrmalm/centralstationen/
[Använd 03 06 2025].
Sveriges miljömål, u.å. Sveriges miljömål. [Online]
Available at: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/
[Använd 03 06 2026].
Täby kommun, 2022. Översiktsplan Täby 2050 - Staden på landet. [Online]
Available at: https://www.taby.se/globalassets/3.-dokument-per-dokumenttyp/detaljplaner-och-
programhandlingar-taby-vaxer/oversiktsplan-2050/2050/ny/oversiktsplan-taby-2050--staden-
pa-landet.pdf
Vallentuna kommun, 2018. Översiktsplan 2040. [Online]
Available at:
https://dok.vallentuna.se/file/bo%20och%20bygga/%C3%B6versiktsplaner/%C3%B6versiktsplan
%202040_antagande_uppslag.pdf
Österåkers kommun, 2018. Översiktsplan för Österåkers kommun 2050. Stad, skärgård och
landsbygd. [Online]
Available at:
https://www.osteraker.se/download/18.4d8ccb9818167a07633cb3/1656576786059/%C3%96vers
iktsplan%202040.pdf
114 (116)
15 Ord- och begreppslista
• Angreppsväg: Invändig tillträdesväg för räddningstjänsten från säker plats till olycksplatsen.
• Arbetstunnel: Tunnel som används under byggtiden för åtkomst till arbetsområden under jord.
Under drifttiden kan en arbetstunnel eventuellt komma att nyttjas som tillfartsväg eller
utrymningsväg.
• Arbetsområde: Område som under entreprenadtiden står till entreprenörens disposition för
entreprenadens utförande. Inkluderar etableringsområde och område för produktion.
• Bergrum: Volym för berguttag. Ett rum som är utsprängt inuti ett berg.
• Bergskärning: Järnväg som ligger lägre än omgivande mark, i berg.
• Bergtunnel: En underjordisk passage genom berg för att transportera järnväg.
• Bergtäckning: Avståndet mellan tunnelkontur och bergöveryta.
• Bergöveryta: Bergets övre yta - under jord eller som berg i dagen.
• Betongtråg: Rektangulär kanal av betong, designad för att innehålla och leda järnvägsspår.
• Brandgasschakt: Ett schakt eller genomföring för att evakuera brandgaser. Brandgaserna
släpps ut till det fria via en schaktöppning.
• Byggtid: Den tidsperiod anläggningen byggs, från byggstart till slutbesiktning inför
överlämnande av anläggningen.
• Citybanan: Citybanan är en 6 kilometer lång dubbelspårig pendeltågstunnel under centrala
Stockholm, mellan Tomteboda och Stockholms södra.
• Detaljplan: Fysisk plan med rättsverkan som regleras enligt plan och bygglagen (PBL).
Järnvägsplanen får inte strida mot befintliga detaljplaner.
• Drifttid: Den tidsperiod då anläggningen är i drift, från ibruktagande till att den tas ur bruk.
• Energibrunn: Brunn som används för energiuttag i berg eller jord. En del av ett
värmepumpsystem som använder så kallad geoenergi, det vill säga grundvattnets och omgivande
jordlager eller berggrunds temperatur, för att värma eller kyla byggnader.
• Etableringsområde: Område som behövs i anslutning till byggverksamhet för till exempel
lagring av byggmaterial och uppställning av arbetsbodar.
• Jordskärning: Järnväg som ligger lägre än omgivande mark, i jord.
• Luftutbytesschakt: Ett schakt för att jämna ut trycket i spårtunnlarna så att det inte blir höga
lufthastigheter i stationen när ett tåg i hög hastighet anländer. Luften leds ut via en
schaktöppning vid markytan. På markytan märks schaktet i form av en byggnad som kan
gestaltas på olika sätt.
• Mellanplan: Våningsplan mellan plattform och biljetthall.
• Nordostsektorn/nordostkommunerna: Geografiskt område bestående av de sex
kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker, Norrtälje och Vaxholm.
• Plattformsrum: Volym av station som gäller plattformen. Avgränsas av brandglaspartier,
väggar, golv och tak. Utrymmet för tåg vid sidan av plattformen utgör en del av rummet.
115 (116)
• Processvatten: Processvatten från tunnelbyggen är vatten som används och förorenas till
exempel under borrning, sprängning, betongsprutning och injektering. Detta vatten kan
innehålla höga kvävehalter och leds vanligen till avloppsreningsverk via spillvattenledningsnätet.
Om kvävehalterna är låga och vattnet inte kan ledas till spillvattennätet krävs ofta någon form av
rening innan det kan släppas ut i miljön via dagvattennätet.
• Raiseborrning: En schakt- och tunneldrivningsmetod där en särskild borrmaskin används för
att skapa ett cirkulärt, vertikalt eller lutande schakt mellan två nivåer, vanligtvis i berg.
• Samråd: Den process där verksamhetsutövaren informerar samt tar in skriftliga och muntliga
synpunkter från myndigheter, sakägare och allmänheten.
• Samrådsredogörelse: Redogörelse för vilka samrådskontakter som tagits och vilka
synpunkter som framförts.
• Schaktöverbyggnad: Fundament och/eller byggnad inklusive galler som täcker till exempel
luftutbytesschakt och brandgasschakt.
• Servicetunnel: Tunnel som används under drifttiden.
• Servitut: En rätt för en fastighet att använda en annans fastighet för ett specifikt ändamål.
• Skyddszon: Det område kring en anläggning som är avsett att skydda en anläggning från
intrång eller störning utifrån.
• Spärrlinje: Fysiska barriärer vid ingång till plattformar som kräver registrering av giltigt
färdbevis för att passera.
• Spårtunnel: Tunnel för spårbunden trafik.
• Tillfartsväg: Leder trafik från huvudväg, motorväg eller större väg till en mindre väg,
anläggning, eller specifikt mål.
• Tunnelmynning: Den fysiska plats där en tunnel kommer upp i det fria.
• Tunnelpåslag: Där start av tunneldrivning sker i en bergvägg.
• Tvärpassage: Passager för resenärer mellan plattformarna på Odenplan.
• Tvärtunnel: Konstruktion som förbinder spårtunnel med servicetunnel.
• Vertikalschakt: Samlat begrepp för vertikala schakt, till exempel hisschakt, luftutbytesschakt
och brandgasschakt.
Vi vill veta vad du tycker!
Lämna dina synpunkter på webben: regionstockholm.se/samradrbc
Det går också bra att skicka e-post till: samrad.rbc@sl.se
eller brev till:
Region Stockholm
Trafikförvaltningen
Lindhagensgatan 100
105 73 Stockholm
Skriv "TN 2024–1060 Samråd Roslagsbanan till city Järnvägsplan’’ i
ämnesraden eller på kuvertet. Insända synpunkter blir offentliga
handlingar och personuppgifter hanteras i enlighet med
Dataskyddsförordningen (GDPR). Lämna dina synpunkter senast den 12
oktober 2026.
Scanna QR-koden för att komma till samrådets webbsida. Där finns
handlingar för samrådet och synpunkter kan lämnas direkt via ett
formulär.
Trafikförvaltningen, Region Stockholm
105 73 Stockholm
Lindhagensgatan 100
Telefon: 08-123 316 00
---
[Bilaga - Barnkonsekvensanalys.pdf]
Roslagsbanan till city
Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan
Samrådshandling
Datum: 2026-09-15
2 (63)
• Titel: Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan
• Uppdragsledare: Per Reiland, Sweco
• Projektledare: Nina Isberg, trafikförvaltningen, Region Stockholm
• Bilder och illustrationer: Trafikförvaltningen om inte annat anges
• Diarienummer: TN 2024-1060
• Dokumentstatus: Godkänd
• Datum: 2026-09-15
• Distributör: Trafikförvaltningen, Region Stockholm
3 (63)
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...................................................................................................................... 4
1 Inledning ....................................................................................................................... 6
1.1 Bakgrund .................................................................................................................. 6
1.2 BKA genomförs för att möta kraven i barnkonventionen......................................... 7
1.3 Avgränsning .............................................................................................................. 9
2 Metod ............................................................................................................................ 11
2.1 Definitioner .............................................................................................................. 11
2.2 Trafikförvaltningens tolkning av barnkonventionen .............................................. 12
2.3 Arbetsprocess.......................................................................................................... 13
2.4 Aspekter som bedöms i BKA:n ............................................................................... 16
3 Kunskapsgrund – transportinfrastrukturens påverkan på barn ................................. 19
3.1 Hälsa ....................................................................................................................... 19
3.2 Självständig mobilitet och socialt liv ..................................................................... 20
3.3 Trafiksäkerhet ......................................................................................................... 22
3.4 Trygghet och identitet ............................................................................................. 22
4 Nuläge och förutsättningar .......................................................................................... 25
4.1 Statistik om barn i området .................................................................................... 25
4.2 Beskrivning av barns rörelser och målpunkter ....................................................... 26
4.3 Barns egna utpekade sociala värden i utredningsområdet .................................... 30
5 Effekter och konsekvenser för barn ............................................................................. 34
5.1 Trafiksäkerhet ......................................................................................................... 35
5.2 Trygghet och platsidentitet ..................................................................................... 41
5.3 Självständig mobilitet ............................................................................................. 43
5.4 Socialt liv ................................................................................................................. 45
5.5 Hälsa ....................................................................................................................... 47
6 Samlad bedömning och medskick ...............................................................................50
6.1 Samlad bedömning .................................................................................................50
6.2 Medskick till kommande arbete ............................................................................. 51
7 Referenser .................................................................................................................... 58
4 (63)
Sammanfattning
Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan (BKA) beskriver hur planförslaget
påverkar barn som bor, går i förskola eller skola, vistas i eller reser genom planområdets närhet,
samt barn som använder Roslagsbanan. Analysen omfattar både bygg- och drifttid och fokuserar
på sociala värden kopplade till barns vardagsliv i den fysiska miljön. BKA:n utgör ett komplement
och en fördjupning av Roslagsbanan till city – Social konsekvensanalys Järnvägsplan (SKA).
Analysen har utgått från fem sammanlänkade aspekter: trafiksäkerhet, trygghet och identitet,
självständig mobilitet, socialt liv samt hälsa. Barn är särskilt sårbara för förändringar i
trafiksystemet och närmiljön, men är samtidigt ingen homogen grupp; deras förutsättningar och
behov varierar beroende på bland annat ålder, funktionsvariation och sociala förhållanden.
Särskilt fokus läggs på byggtiden, som enligt tidiga bedömningar kan pågå upp till 13 år. Även om
enskilda arbetsmoment och avstängningar är tidsbegränsade kan den sammantagna påverkan
upplevas som långvarig ur ett barnperspektiv. Detta gör barns insyn, delaktighet och involvering
under byggtiden särskilt viktiga.
Den samlade bedömningen visar att byggtiden kan medföra betydande negativa konsekvenser för
barn och unga, medan projektet på lång sikt bedöms ge tydliga och bestående positiva effekter.
Under byggtiden påverkas främst barns självständiga mobilitet, trygghet och hälsa. Störst
konsekvenser bedöms bland annat vid tillfälligt slutläge. Vid förslaget om Mörby som slutstation
innebär det längre och mer krävande resor. Stor påverkan bedöms även vid Odenplan, där
komplexitet, avstängningar och höga flöden försämrar orienterbarhet och tillgänglighet. Den
långvariga byggtiden riskerar även att leda till kumulativa effekter såsom förändrade resvanor,
minskad fysisk aktivitet och ökat beroende av bilskjutsning. När anläggningen är färdig bedöms
dock projektet förbättra kollektivtrafiktillgänglighet, trafiksäkerhet och möjligheter till
självständigt resande, vilket på sikt kan bidra till bättre hälsa, ökad rörelsefrihet och större
jämlikhet för barn och unga.
De viktigaste medskicken till det fortsatta arbetet är att:
• Säkerställ att barn och unga som deltagit i dialoger får tydlig återkoppling om hur deras
synpunkter har beaktats i projektet.
• Stationsmiljöer bör utformas med tydlig, konsekvent och barnanpassad orientering, och
barn bör involveras för att möjliggöra tryggt och självständigt resande.
• För kontinuerlig dialog med skolor och andra verksamheter om buller och störningar för
att minska negativ påverkan på barn. Särskilt med verksamheter som arbetar med barn
och unga med funktionsnedsättningar.
• Öka barns insyn och delaktighet genom pedagogisk information, gestaltning och trygga
möjligheter att följa byggprocessen.
• Byggtrafik bör planeras och styras så att risker och otrygghet vid barns målpunkter
minimeras under byggtiden.
• Tillfälliga gång- och cykelstråk ska utformas med hög trafiksäkerhet, god standard och
tydlighet under hela byggtiden.
• Ersättningstrafiken bör utformas så att den är tillgänglig, tydlig och trygg för barns
vardagsresor.
5 (63)
• Odenplan ska även under och efter byggtiden fungera som en trygg, orienterbar och
levande mötesplats för barn och unga.
Figur 1. Karta som visar Roslagsbanans förlängning till Odenplan och T-Centralen samt arbetsområden och nya
anläggningar ovan jord.
6 (63)
1 Inledning
Denna rapport är en BKA av järnvägsplanen för projektet Roslagsbanans
förlängning till city. I kapitel 1 redovisas bakgrund till projektet, syfte med och
definition av BKA, samt avgränsningar.
1.1 Bakgrund
1.1.1 Det här är Roslagsbanan till city
Region Stockholm ska förlänga Roslagsbanan i tunnel från station Universitetet, via Odenplan till
T-Centralen. Det gör resan mellan kommunerna i nordost och centrala Stockholm snabbare och
smidigare. Dessutom minskar trängseln på tunnelbanans Röda linje mellan T-Centralen och
Tekniska högskolan. När utbyggnaden är färdig läggs sträckan mellan Universitetet och
Stockholms östra ner.
1.1.2 Därför behövs Roslagsbanan till city
Stockholmsregionen växer och allt fler människor behöver ett effektivt sätt att ta sig till arbete,
studier och fritidsaktiviteter. Därför behöver kollektivtrafiken byggas ut och förstärkas. En del av
det är att utveckla Roslagsbanan för framtidens resande.
I dag är restiderna mellan kommunerna i nordost och övriga regionen långa. Antalet resande med
Roslagsbanan beräknas öka kraftigt under kommande år. De flesta av dem byter till och från
tunnelbanans röda linje vid Stockholms östra. Det gör bland annat att det redan nu blir mycket
trångt på tunnelbanan mellan Tekniska högskolan och T-Centralen. Trafiken i rusningstid är
redan så tät att det inte går att minska trängseln med fler tåg.
1.1.3 Bakgrund, finansiering och tidplan
År 2014 genomfördes en åtgärdsvalsstudie som studerade förutsättningarna för en kapacitetsstark
kollektivtrafik mellan centrala Stockholm och nordostkommunerna. I studien utvärderades flera
olika kollektivtrafiklösningar för att öka kapaciteten. Att förlänga Roslagsbanan till city var den
åtgärd som bedömdes ge störst nytta i förhållande till kostnad.
Roslagsbanan till city var en av de åtgärder som Sverigeförhandlingen förhandlade fram år 2017.
De parter som är med och finansierar Roslagsbanan till city är: Region Stockholm, staten,
Vallentuna kommun, Täby kommun, Österåkers kommun och Stockholms stad.
Flera utredningar och beslut har föregått framtagandet av järnvägsplanen för förlängningen av
Roslagsbanan till city. Sedan 2024 arbetar projektet med projektering, framtagande av
järnvägsplan och tillståndshandlingar till miljöprövningen. Planeringen beräknas pågå fram till
2028. När järnvägsplanen vunnit laga kraft kan byggnationen påbörjas. Byggtiden bedöms enligt
tidiga analyser bli cirka 13 år. Åtgärder studeras i syfte att begränsa den totala byggtiden.
7 (63)
Figur 2 Projektets övergripande tidplan.
1.1.4 Projektets ändamål
Det övergripande syftet med en förlängning av Roslagsbanan till city är att:
• öka tillgängligheten mellan nordostsektorn och centrala Stockholm samt mellan
nordostsektorn och regionala kärnor
• bidra till att skapa ett tillförlitligt och kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem
• bidra till ett socialt och miljömässigt hållbart transportsystem samt bidra
till stadsutveckling med ett ökat bostadsbyggande.
1.2 BKA genomförs för att möta kraven i
barnkonventionen
Enligt riksdagens beslut om en nationell strategi för att genomföra FN:s konvention om barnets
rättigheter ska statliga myndigheter, kommuner och regioner ha som målsättning att göra en BKA
vid varje beslut som rör barn.
Syftet med BKA:n är att systematiskt arbeta för att FN:s barnkonvention efterlevs i planeringen av
Roslagsbanan till city, genom att
• belysa hur projektet påverkar livsmiljön för de barn som bor och rör sig i planområdets
närhet samt använder Roslagsbanan
• lyfta fram och integrera aspekter av betydelse för barn i det löpande arbetet med
projektering, produktionsplanering och genomförandeprocess.
Denna BKA är framtagen inom trafikförvaltningen och Region Stockholms projekt Roslagsbanan
till city. Projektet tar fram en järnvägsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för en
förlängning av Roslagsbanan i tunnel från station Universitetet, via Odenplan till T-Centralen.
BKA:n utgör underlag till järnvägsplanen.
En BKA är både en arbetsprocess och ett dokument. Arbetsprocessens syfte är att påverka
utformning av Roslagsbanan till city så att negativa sociala konsekvenser för barn begränsas och
positiva förstärks. För att möta kraven i barnkonventionen ingår det i arbetsprocessen att föra
dialog med barn. Detta i syfte att bidra med kunskap om barns användning av platser och
målpunkter, liksom deras behov, villkor och förutsättningar. Dokumentet beskriver hur
arbetsprocessen för BKA:n har sett ut och vilka konsekvenser utbyggnaden bedöms få för barn.
Utifrån det ges förslag till åtgärder och medskick till kommande projektering för att minska
negativa konsekvenser som är både generella och platsspecifika.
BKA är även tänkt att fungera som underlag vid utformningen av Roslagsbanans förlängning.
Fokus ligger på de aspekter som regleras i järnvägsplanen, det vill säga den övergripande
utformningen och funktionerna hos den färdiga anläggningen samt arbetsområden och
8 (63)
transportvägar under byggtiden. Den ska också ge allmänheten förståelse för de konsekvenser som
projektet medför för barn.
1.2.1 Barnperspektivet har inte tidigare utretts
Mellan 2021 och 2024 genomfördes en lokaliseringsutredning för Roslagsbanan till city. En tidig
SKA togs då fram (Region Stockholm, 2023). Samtliga utredningsalternativ bedömdes ge boende
längs Roslagsbanan tillgång till en hög koncentration av arbetsplatser, service, nöjen och kultur.
En fördjupad lokaliseringsutredning för sträckan mellan Universitetet och Odenplan genomfördes
2024. Som en del av den togs PM Social hållbarhet fram (WSP, 2024) som utvärderade de sju
alternativa sträckningar ur ett socialt perspektiv. Barnperspektivet studerades inte specifikt. Se
Planbeskrivning avsnitt 1.3 för en mer detaljerad redogörelse av tidigare utredningar och beslut.
Med stöd i SKA:n, PM Social hållbarhet och övriga utredningar beslutade trafiknämnden i Region
Stockholm under hösten 2024 att gå vidare med alternativ K. Den valda korridoren bedömdes vara
mest fördelaktig eftersom den hade hög måluppfyllelse gällande förbättrad tillgänglighet och
minskad trängsel i kollektivtrafiksystemet, naturmiljö samt ingen påverkan av vibrationer
och/eller stomljud under drifttiden. Alternativet bedömdes även innebära en acceptabel
omgivningspåverkan. Inga betydande negativa sociala effekter identifierades för alternativet.
Figur 3. Utredningsalternativ från Lokaliseringsutredning Norr (Region Stockholm, 2024), inklusive förordat
alternativ K.
9 (63)
I lokaliseringsutredningens sociala konsekvensanalys pekades ett antal rekommendationer ut till
kommande arbete med järnvägsplanen. Se nedan för ett urval av medskicken som bedöms särskilt
viktiga för barn:
• Trafik under bygg- och drifttid bör utredas för att minska negativa effekter på
trafiksäkerhet, orienterbarhet och trygghet. Fokus bör ligga på säkra och attraktiva gång-
och cykelvägar i anslutning till skolor och andra målpunkter för barn och ungdomar.
• Det är viktigt att studera vilka busslinjer som kan komma att påverkas av projektet.
• I utformningen av stationer behöver god tillgänglighet för barn säkerställas. Det är också
viktigt att ta hänsyn till resenärer med barnvagn och deras framkomlighet.
• Hänsyn behöver tas till boende och känsliga verksamheter vad gäller påverkan av buller.
Barn är särskilt känsliga för buller.
• Vid utredning och beslut om hantering av befintlig banvall som tas ur drift – se över
möjligheterna till nya/förbättrade kopplingar för gående och cyklister mellan idag avskilda
områden.
• I det fortsatta arbetet behöver dialoger genomföras. Särskilt dialog med förskola och skola
bör hållas för att påverkan på deras möjlighet att bedriva sin verksamhet ska bli så liten
som möjligt.
1.3 Avgränsning
För BKA:n har avgränsningar gjorts både tematiskt och geografiskt.
Tematiskt inkluderar BKA:n aspekterna hälsa, självständig mobilitet, socialt liv, trafiksäkerhet
samt trygghet och identitet (se avsnitt 2.4 för vidare beskrivning).
BKA:n är en del av järnvägsplanen och fokuserar därmed på det som järnvägsplanen reglerar, det
vill säga den övergripande utformningen och funktionen hos den färdiga anläggningen samt
lokaliseringen av arbetsområden och transportvägar under byggtiden. Stationsmiljöerna
(Odenplan och T-Centralen) behandlas inte annat än som del av stadsrummets möte med
stationsentréer.
Analysen lägger särskild vikt vid de delar av Roslagsbanans förlängning som ligger ovan jord, det
vill säga spårlinjens tunnelmynning, tekniska anläggningar ovan jord1 och de tunnelmynningar
samt arbetsområden som krävs under byggtiden. Dessa delar är i stort avgränsade till västra delen
av Norra Innerstadens stadsdelsområde, se Figur 4 för det huvudsakliga utredningsområdet
indelat i tre delområden.
• Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken. Omfattar Norra Djurgårdens
parkområde och Kungliga Nationalstadsparken, Frescati, Albano, Söderbrunn, Kräftriket
och Bellevue.
• Delområde B: Odenplan/Observatorielunden. Omfattar delar av Vasastaden,
Odenplan och Observatorielunden.
• Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen. Omfattar Sabbatsberg, Torsgatan och T-
Centralen.
1 Tekniska anläggningar ovan jord kan exempelvis vara teknikbyggnader, elskåp eller luftutbytesschakt.
10 (63)
Ur ett barnperspektiv kan projektets påverkan sträcka sig även utanför direkt berörda områden.
Exempelvis kan även Roslagsbanans resenärer bosatta i andra kommuner än Stockholm påverkas.
Den geografiska avgränsningen är därmed inte given utan bestäms av vilken fråga som blir belyst.
Figur 4. Roslagsbanans planerade anläggning, arbetsområden ovan jord tillsammans med det huvudsakliga
utredningsområdet för sociala värden (gul yta). Observera att projektets påverkan kan sträcka sig även utanför
direkt berörda områden varför den geografiska avgränsningen därmed inte given utan bestäms av vilken fråga
som blir belyst.
11 (63)
2 Metod
Kapitlet beskriver definitioner, metod och arbetsprocess för barnkonsekvens-
analysen. Utgångspunkten är Riktlinjer för social hållbarhet (Region Stockholm,
2022), där krav på att utreda konsekvenser på barnperspektivet i projekt
fastställts, Checklista för BKA:er (Region Stockholm, 2020) samt
Barnombudsmannens metod för BKA:er (Barnombudsmannen, u.å).
2.1 Definitioner
2.1.1 Barnkonventionen
FN:s barnkonvention blev lag i Sverige 1 januari 2020. Det innebär att barnperspektivet inte
längre är ett perspektiv bland andra, utan det finns en lag som ska följas och prövas.
Barnkonventionen förbinder i första hand staten att säkerställa de rättigheter barnet har enligt
konventionen. Även aktörer som staten har delegerat makt och ansvar till är skyldiga att följa
konventionen. Detta gäller till exempel olika statliga myndigheter, kommuner och regioner.
BKA:er handlar om att stärka det som är barnets bästa i enlighet med FN:s barnkonvention.
Analysen utreder hur en fråga, ett beslut eller en förändring påverkar barn. En central princip i
konventionen är att vid alla beslut som rör barn ska barnets bästa i första hand beaktas. I
barnkonventionen finns fyra artiklar som utgör konventionens grundpelare:
• Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.
• Artikel 3: Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara
barnets bästa.
• Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
• Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.
Andra artiklar från barnkonventionen som bedöms vara relevanta för Roslagsbanans förlängning
till city är:
• Artikel 23: Barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt
och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället.
• Artikel 24: Barn har rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård samt
till rehabilitering.
• Artikel 28: Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och
tillgänglig för alla.
• Artikel 31: Barn har rätt till lek, vila och fritid.
2.1.2 Barnets bästa
I en BKA är formuleringen barnets bästa central (artikel 3). Enligt FN:s särskilda
barnrättskommitté2 ska principen om barnets bästa alltid beaktas och väga mycket tungt. I
2 Särskilt organ som bevakar att barnkonventionen följs.
12 (63)
situationer där barnets bästa står i konflikt med andra motstående intressen ges barnets bästa stor
vikt och ofta företräde. I analysen och prövningen av barnets bästa är utgångspunkten vad som
bedöms vara det bästa för ett enskilt barn eller för majoriteten av barn, beroende på frågans
karaktär. Andra hänsyn ska inte vägas in i bedömningen.
Barnets bästa, och hur det beaktats, ska alltid redovisas i beslutsprocessen, liksom varför barnets
bästa inte valdes om så skedde (FN:s kommitté för barnets rättigheter, 2013). Beslut som inte är
barnets bästa ska klargöras, motiveras och dokumenteras. Beslutsfattarna måste motivera varför
ett annat intresse än barnets bästa har bedömts viktigare. Därutöver ska beslutsfattarna i
möjligaste mån vidta skadeförebyggande anpassningsåtgärder, skyddsåtgärder och
kompensatoriska åtgärder.
2.1.3 Barnets perspektiv och barnperspektiv
Det finns två olika perspektiv som är relevanta i arbetet med BKAer:
• barnets perspektiv
• barnperspektiv
Barnombudsmannen definierar barnets perspektiv som barns syn på sitt eget liv och sin omvärld,
vilket baseras på exempelvis barnets ålder, mognad, erfarenheter, tradition, kultur och
livssituation. Barnets perspektiv förändras också under barnets uppväxt. Vuxna kan bara ta del av
barnets perspektiv när barnet själv berättar. Barnperspektiv är de vuxnas tolkning av barnens
behov och barndomens villkor. Vuxna baserar sitt barnperspektiv på exempelvis egna
erfarenheter, värderingar, kultur och professionell kunskap om vad som är bra för barn.
Barnperspektivet påverkas också av samhällets syn på barn, lagstiftning, normer och attityder.
Denna BKA utgår från både barnperspektivet och barnets perspektiv.
2.1.4 Barn – en varierad grupp
Enligt barnkonventionen är varje människa under 18 år barn. Åldersspannet är således stort och
rymmer en bred variation av förutsättningar och behov. Ålder, kön, könsidentitet eller
könsuttryck, funktionsvariation, socioekonomi, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller
trosuppfattning, kan påverka olika barns behov och deras förutsättningar till ett liv på lika villkor.
Därför är det viktigt att beakta och synliggöra olika barns perspektiv beroende på deras
utgångspunkter. På så vis kan diskriminering synliggöras och motverkas. Dessutom är det viktigt
att vara medveten om att olika aspekter så som till exempel ålder, kön eller etnisk tillhörighet kan
påverka varandra, förstärka varandra och göra vissa barn eller grupper av barn särskilt utsatta.
Det påverkar vilka åtgärder som behöver vidtas (Barnombudsmannen, 2021).
2.2 Trafikförvaltningens tolkning av
barnkonventionen
För trafikförvaltningen inom Region Stockholm och dess leverantörer innebär åtagandet att följa
barnkonventionen att hänsynen till barnets bästa ska gå att avläsa i all planering av verksamheten,
från kontraktsskrivande till bemötande, i beslutsfattande, kommunikation med mera (Region
Stockholm, 2020). Det innebär även att barns och ungas synpunkter och önskemål inhämtas och
prioriteras. Resenärsmiljöer ska vara tillgängliga, trygga och anpassade för barn och unga. Barn i
barnvagn får alltid tas med i den allmänna kollektivtrafiken. Barn under 6 år måste resa i vuxens
sällskap. Vårdnadshavare behöver själva göra en bedömning om barn som har fyllt 6 år får resa
ensamma med SL-trafiken. För de barn som får resa ensamma behöver resenärsmiljöerna
13 (63)
anpassas. Det är därför viktigt att vid utformning av resenärsmiljöer ta hänsyn till att barn
generellt:
• är kortare
• väger mindre
• har lägre läskunnighet
• har svårare att orientera sig
• har svårare att se i trafiken
• har snävare synfält än vuxna med sämre möjligheter att uppfatta rörelser ur ögonvrån
• har svårare att uppfatta varifrån ljud kommer
• har svårare att bedöma om en plats är farlig eller inte
• har svårare att bedöma hastigheter, överblicka en trafiksituation, förutse faror med mera.
2.3 Arbetsprocess
De olika delarna av BKA:n har arbetats fram iterativt under projektets gång och samverkan har
skett kontinuerligt med andra kompetensområden.
Arbetsprocessen kan beskrivas utifrån momenten 1) Nuläge och förutsättningar, 2) Effekter och
konsekvenser, 3) Förslag på fysiska åtgärder och medskick till kommande arbete samt 4)
Återkoppling och utvärdering. Se beskrivning av momenten i avsnitt 2.3.1 till 2.3.4.
Momenten genomförs periodvis parallellt och iterativt, se Figur 5. Kommunikation och
samordning med olika kompetensområden inom projektet är en förutsättning för att
tillhandahålla information, ge underlag och bidra till planarbetet.
Figur 5. Arbetsprocess för framtagande av BKA.
2.3.1 Förutsättningar
En kartläggning av nuläget har genomförts med hjälp av kartor, platsbesök, planeringsdokument,
samtal med tjänstepersoner från Stockholms stad och närpolisen Norrmalm, pedagoger och barn
själva. Detta ligger till grund för förståelsen av nuvarande förhållanden för barn inom
utredningsområdet, se Figur 4. Frågor som studerats är målpunkter för barn, skolvägar, gång- och
cykelvägar och passagemöjligheter vid trafikbarriärer.
2.3.1.1 Uppsökande dialoger med barn
En avgörande del i kartläggningen av nuläge och förutsättningar är de uppsökande dialoger med
barn som genomförts som komplement till samrådet som hölls under första kvartalet 2025.
Dialogerna syftade till att säkerställa en jämn representation av samhällsgrupper i
samrådsprocessen och riktade sig till grupper som generellt är underrepresenterade i samband
14 (63)
med fysisk planering. I linje med Region Stockholms riktlinjer för social hållbarhet är barn och
unga en av flera prioriterade grupper för uppsökande dialoger (Region Stockholm, 2022).
Barn ses inte som en homogen grupp, då olika barn har olika förutsättningar och upplever
förändringar i sin närmiljö på olika sätt (se 2.1.4.) Grupper av barn och unga som har ingått i
uppsökande dialoger:
• barn och unga
• barn och unga med funktionsnedsättning
• barn och unga som inte har svenska som modersmål.
De uppsökande dialogerna handlade om att informera, svara på frågor och samla in synpunkter.
Dialogerna fokuserade framför allt på att förstå nuläget inom utredningsområdet samt att samla in
information om barns målpunkter, stråk och rörelsemönster. De genomfördes mellan 29 januari
och 21 mars 2025. I samband med sänkningen av den planerade spårlinjen under våren 2025
genomfördes dessutom en kompletterande uppsökande dialog med elever från Amerikanska
gymnasiet i Frescati Hage i oktober 2025.
Dialogerna genomfördes dels tillsammans med barn från skolor, fritidsverksamheter eller
föreningar inom utredningsområdet, dels med vuxna från barns verksamheter, exempelvis
förskolor och föreningsverksamhet. Urvalet av verksamheter att föra dialog med har skett utifrån
dess närhet till tunnelmynning för spårtunnel vid Universitetet, teknikbyggnader samt
arbetsområden under byggtid. För full redogörelse för vilka skolor och verksamheter som besökts,
se bilagan Sammanställning av uppsökande dialoger januari – oktober 2025.
Figur 6. Barndialog på Johannes skola och där elever fick placera ut gröna prickar för platser de tycker
om och röda prickar för platser de upplever som otrygga på ett ortofoto.
15 (63)
Figur 7 Barndialog Lilla Adolf Fredriks skola
Dialog fördes även med representanter från Funktionsrätt Stockholm och Synskadades
Riksförbund, samt ett sonderande samtal med Stockholms stad och Polisen inför samrådet som
hölls mellan 28 januari och 18 februari 2025. Totalt deltog 150 barn i dialogerna. I bilaga 1 till
Social konsekvensanalys Sammanställning av uppsökande dialoger, januari-oktober 2025
presenteras en lista över genomförda dialoger med koppling till barnperspektivet, där även typ av
dialog och antal deltagare uppdelat på kön anges.
Resultatet från dialogerna med barn är inarbetat i nulägesbeskrivning, men återfinns även i
beskrivningen av konsekvenser under bygg- och drifttid. För en fullständig redovisning av de
uppsökande dialogerna, inklusive dialoger med vuxna, läs sammanställningen av dialogerna i
bilaga 1 Social konsekvensanalys Sammanställning av uppsökande dialoger, januari-oktober
2025.
2.3.2 Effekter och konsekvenser i bygg- och drifttid
Med resultaten från kartläggningen av nuläge och förutsättningar som grund, har planförslagets
påverkan, effekter och konsekvenser på barns livsmiljöer studerats, både för bygg- och drifttiden.
Påverkan beskriver den förändring på omgivningen som sker under både bygg- och drifttiden. Det
kan exempelvis vara att en gång- och cykelväg tas i anspråk som transportväg. Effekten är den
omedelbara följden av den beskrivna påverkan, exempelvis att det blir mer osäkert och farligt att
cykla på en cykelväg som också används för byggtransporter. Konsekvensen följer på effekten, och
kan exempelvis beskriva att barns självständiga rörelser och fysiska aktivitet minskar vilket är
negativt för deras hälsa och kognitiva utveckling.
16 (63)
Analyserna är baserade på insamlade data men beaktar även forskning och tidigare erfarenheter.
Analyserna har gjorts utifrån de aspekter för BKA som presenteras i avsnitt 2.4. Eftersom det
ibland är svårt att skilja på effekter och konsekvenser, och att konsekvenser kan uppstå i flera led,
redovisas effekter och konsekvenser samlat i resonerande form i kapitel 5.
2.3.3 Medskick till kommande arbete
Medskick till kommande arbete presenteras i avsnitt 6.2. Medskickens syfte är att omvandla
bedömda effekter och konsekvenser till konkreta rekommendationer och riktningar. Dessa avser
bland annat utformning, gestaltning, samverkan och trafiksäkerhet. Medskicken ska bidra till att
minimera negativa effekter samt stärka områdets upplevda och funktionella kvaliteter. Med
kommande arbete avses pågående projekteringsarbete inom ramen för Järnvägsplanen samt
kommande skeden som framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt
genomförande av byggprojektet. Medskicken har förmedlats till berörda projekterande
kompetensområden och samordning pågår fortsatt under samråd 2 fram till projektets avslut. Val
av slutlig lösning baseras på en samlad avvägning mellan olika intressen, värden och
målkonflikter, där sociala värden utgör en av flera aspekter som beaktas. Projektet präglas av en
strävan efter den lösning som, med hänsyn till genomförbarhet samt samlad miljö‑ och
samhällspåverkan, bedöms vara mest ändamålsenlig och medföra minst negativ påverkan.
2.3.4 Återkoppling och utvärdering
Det är viktigt att barns och ungas synpunkter gör avtryck och därför ska en utvärdering göras av
hur dialogen och BKA:n har påverkat järnvägsplanen. En återkoppling ska också ske till de barn
som har deltagit i dialogarbetet (se 6.2.1).
2.4 Aspekter som bedöms i BKA:n
För att beskriva hur barn förväntas beröras av anläggningens utbyggnad samt ge en ram för
analysen, har fem aspekter valts. Aspekterna utgår från de faktorer som påverkar barns liv och
livskvalitet, vilka beskrivs i kunskapsgrunden i kapitel 3, samt aspekter för beskrivning av sociala
konsekvenser (se SKA). Dessa aspekter kopplar i sin tur mot barnkonventionens artiklar.
Aspekterna har använts vid bedömning av nuläge, påverkan, effekter och konsekvenser. Vid varje
bedömning har det tydliggjorts vilken eller vilka aspekter som påverkas av respektive åtgärd i den
byggda miljön.
• Hälsa
• Självständig mobilitet
• Socialt liv
• Trafiksäkerhet
• Trygghet och identitet.
I Tabell 1 presenteras de fem aspekterna. Här ges också exempel på främjande faktorer som är av
betydelse för respektive aspekt. Observera att samma faktorer kan påverka mer än en aspekt.
Inom samtliga aspekter krävs ett perspektiv kopplat till jämlikhet och jämställdhet för att fånga
vilka barn som gynnas respektive missgynnas inom en viss aspekt.
17 (63)
Tabell 1 Aspekter som bedöms i BKA:n och vilka främjande faktorer som bör eftersträvas
ASPEKTER FRÄMJANDE FAKTORER
Hälsa
• Tillgång till platser, lokaler och ytor för idrott, lek och spontana
aktiviteter
• Bebyggda miljöer med låga bullernivåer från trafik och/eller
verksamheter samt arbeten
• Miljöer utan eller med låga nivåer av luftföroreningar
• Miljöer utan störande vibrationer
• Tysta, rofyllda naturmiljöer
• Närhet till parker i förhållande till bostaden
• Infrastruktur som möjliggör för barn att ha en rörlig livsstil, det vill
säga gå, cykla eller åka kollektivt.
• Trafiksäkra miljöer
Självständig
mobilitet
• Barns självständiga rörelser i närmiljön
• Prioritering av gång och cykel
• Närhet och tillgänglighet till barns målpunkter
• Orienterbarhet och överblickbarhet
• Faktiska avstånd som är korta
• Närhet till kommunikationer
• Kopplingar över barriärer
• Trygga miljöer (se fokusområde trygghet och identitet)
• Trafiksäkra miljöer
Socialt liv
• Målpunkter och anpassade mötesplatser för barn
• Aktivitetsytor och lekplatser
• Närhet och tillgänglighet till mötesplatser för barn
• Gena gång- och cykelförbindelser
• Närhet till kollektivtrafik
• Kopplingar över barriärer
Trafiksäkerhet
• Trafikutformning som separerar gående och cyklister från
motortrafik
• Trafikutformning som medför låga hastigheter för motorfordon
• Prioriteringar av gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik
• Tydlighet för oskyddade trafikanter
• Skyddsåtgärder vid byggarbetsplatser
18 (63)
ASPEKTER FRÄMJANDE FAKTORER
Trygghet och
identitet
• Att kunna se och bli sedd
• Orienterbarhet och överblickbarhet
• Rätt sorts belysning på rätt plats
• Möjlighet till att ta alternativa vägar
• Befolkade offentliga rum
• Igenkänning, kontinuitet
• Möjlighet att få vara delaktig
• Omhändertagna och välskötta platser
19 (63)
3 Kunskapsgrund –
transportinfrastrukturens
påverkan på barn
Barn påverkas i högre grad än vuxna av förändringar i sin närmiljö. Följande
kapitel sammanfattar forskningsläget för transportinfrastrukturens påverkan på
barn, och viktiga faktorer för barns hälsa och utveckling i förhållande till urbana
infrastrukturprojekt.
Artikel 6 i barnkonventionen slår fast att barnets rätt till liv och utveckling ska säkerställas till det
yttersta av samhällets förmåga. Barn är särskilt känsliga för olika miljöfaktorer, vilket framför allt
har tre orsaker:
• Barns kroppsliga system utvecklas i snabb takt och genomgår en rad känsliga
utvecklingsfaser.
• Barn har ofta en högre exponering än vuxna eftersom de äter mer, dricker mer och andas
mer i proportion till sin kroppsstorlek.
• Barns beteende och bristande riskmedvetenhet kan i många fall leda till en högre
exponering för skadliga miljöfaktorer.
Faktorer kopplade till transportinfrastruktur som påverkar barns hälsa och säkerhet är bland
annat buller, luftföroreningar, fysisk aktivitet, självständig mobilitet, socialt liv, närheten till
grönområden och trafiksäkerhet. Förutom nya och förändrade vägtrafiklösningar till följd av
järnvägsanläggningen samt de risker som följer av närhet till tågtrafik, kan förändringar med ökad
tung trafik, avstängningar och omledningar av gång- och cykelvägar samt avskärmningar under
byggtiden medföra negativa hälso- och säkerhetseffekter. Med negativa hälsoeffekter avses både
fysisk och psykisk hälsa.
3.1 Hälsa
3.1.1 Buller och vibrationer
Barn är mer sårbara för buller än vuxna. Bullerstörningar kan orsaka stress och sömnproblem
samt försämra koncentration, inlärning och skolprestationer. Långvarig exponering har även
kopplats till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och diabetes (Folkhälsomyndigheten,
2021).
Väg- och järnvägstrafik är vanliga bullerkällor, och i Stockholms län exponeras många för nivåer
över riktvärdena (CAMM, 2021). Järnvägsbuller är ofta mer högfrekvent än vägtrafikbuller och
kan därför lättare dämpas inomhus (Naturvårdsverket, 2024).
Byggtiden kan innebära betydande buller. Riktvärdena för buller under byggtid är mer tillåtande
då det räknas som en tillfällig störning. Eftersom större infrastrukturprojekt ofta pågår under flera
år kan det påverka barns lek och inlärningsmiljö under stora delar av uppväxten
(Folkhälsomyndigheten, 2021).
20 (63)
Trafik på järnväg och väg kan även orsaka vibrationer som påverkar närboendes hälsa genom
störning, sömnproblem och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Barn är särskilt
känsliga och kan reagera med oro, rädsla och sömnsvårigheter (Maclachlan, et al., 2017; Vincens,
et al., 2024).
3.1.2 Luftföroreningar
Barn är mer känsliga än vuxna för luftföroreningar som avgaser och partiklar. Tidig exponering
kan leda till försämrad lungfunktion, hämmad lungtillväxt samt ökad risk för astma och andra
luftvägsbesvär, särskilt hos barn med redan befintliga problem (Folkhälsomyndigheten, 2021).
Avgaser från vägtrafik och slitagepartiklar från fordon är den största lokala källan till
luftföroreningar i tätorter. Barn kan exponeras mer eftersom de vistas mer utomhus, har andra
rörelsemönster och befinner sig närmare marknivå där halterna är högst (CAMM, 2021).
Järnvägstrafik bidrar främst med partiklar (PM10) från slitage på räls, hjul, bromsar och
kontaktledning. Dessa metallpartiklar är förhållandevis tunga och faller ofta ned nära spåret, och i
slutna miljöer som stationer kan halterna överskrida riktvärden för utomhusluft, särskilt i
rusningstid (Malmqvist, 2020).
Under byggtiden för större infrastrukturprojekt kan maskiner, transporter och schaktning ge
upphov till förhöjda nivåer av luftföroreningar. Barn i närliggande bostäder och skolor riskerar då
att exponeras för förhöjda halter under långa perioder.
3.1.3 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är central för barns fysiska och psykiska hälsa och bidrar till utveckling av motorik,
koordination, immunförsvar och kognitiva förmågor, samtidigt som risken för övervikt och
psykisk ohälsa minskar. Trots detta når färre än 20 procent av svenska barn rekommendationen
om minst en timmes daglig fysisk aktivitet (Folkhälsomyndigheten, 2021; 2023).
Utemiljö i direkt anslutning till skola eller förskola kan ge en tredjedel av barns dagliga behov av
fysisk aktivitet. Om barnen är beroende av vuxna för att ta sig till sin lekmiljö riskerar detta att dra
ned aktivitetsnivån kraftigt (Boverket, 2015). Därför är säkra och tillgängliga gång- och cykelvägar
till och från förskolor och skolor väsentliga för att barns dagliga fysiska behov ska tillgodoses.
Infrastrukturprojekt kan begränsa barns fysiska aktivitet genom buller, avstängningar och otrygga
trafikmiljöer, vilket kan leda till längre och osäkrare skolvägar samt ökad bilskjutsning och
minskad självständighet (Henriksson, 2024; Rutberg, et al., 2025).
3.2 Självständig mobilitet och socialt liv
Självständig mobilitet är central för barns hälsa, utveckling och sociala liv. Möjligheten att på egen
hand ta sig till skola, fritidsaktiviteter och vänner stärker självförtroende, ansvarstagande och
social kompetens. Samtidigt som lek, sällskap på skolvägen och spontana möten främjar
gemenskap (Rutberg, et al., 2023). Tillgång till idrott, kultur, grönområden och lekplatser skapar
viktiga mötesplatser utanför skolan.
Den fysiska miljön har stor betydelse för barns rörelsefrihet. Långa avstånd, ökande biltrafik och
bilcentrerad infrastruktur har minskat barns självständiga resande över tid. Föräldrars oro för
trafiksäkerheten leder ofta till bilskjutsning, vilket ytterligare ökar trafiktrycket och begränsar
barns mobilitet. Forskning visar att trafiksäkra lösningar som separerade gång- och cykelvägar,
hastighetsdämpning och god cykelparkering bidrar till den trygghet som krävs för att öka barns
självständiga resande (Rutberg, et al., 2025; Jansson & Herbert, 2023).
21 (63)
Under byggtiden av infrastrukturprojekt försämras ofta förutsättningarna ytterligare. Barn
upplever byggarbetsplatser som oöverskådliga och tvingas välja längre eller mer osäkra vägar,
vilket kan minska deras benägenhet att gå eller cykla. Avstängda stråk försvårar skolresor och
spontana sociala aktiviteter, och bidrar till ökad bilskjutsning och en negativ spiral av minskad
självständighet, rörelsefrihet och interaktion med andra barn och vuxna (Henriksson, 2024;
Rutberg, et al., 2025).
3.2.1 Grönområden
Närhet till grönområden är viktig för barns fysiska aktivitet, lek, återhämtning och välbefinnande,
och har positiva effekter på kognitiv utveckling, psykisk hälsa och stressnivåer. Grönområden
fungerar även som sociala mötesplatser som stärker känslan av tillhörighet och gemenskap i
närområdet (Joelsson, et al., 2021)
Naturmiljöer erbjuder barn möjligheter till utforskande och kreativ lek, där variation är central.
Yngre barn gynnas av trygga och avgränsade miljöer, medan äldre barn föredrar öppnare och
mindre reglerade ytor som inbjuder till äventyrlig lek (Henriksson, et al., 2025).
Trots detta har tillgången till kvalitativa grönområden minskat genom förtätning och
ombyggnation i städer (Jungmark, 2021). Infrastrukturprojekt kan ytterligare begränsa
tillgängligheten genom avspärrningar, ökad trafik och otydliga omledningar, vilket särskilt
drabbar yngre barn med begränsad rörelsefrihet. För att grönområden ska vara användbara krävs
trygga och begripliga vägar utan trafikerade korsningar (Jansson & Herbert, 2023).
Naturvårdsverket (2024) rekommenderar att avståndet till grönområden inte överstiger
200 meter för barn.
3.2.2 Barn med funktionsnedsättning
För att främja en självständig mobilitet och social delaktighet för barn med syn- eller
hörselnedsättning krävs en fysisk miljö som är förutsägbar, hinderfri och universellt utformad
(Boverket, 2021). För barn med synnedsättning är taktila ledstråk, färgkontraster och akustisk
vägledning avgörande för en säker och självständig orientering. För barn med hörselnedsättning
är istället goda siktlinjer, visuell information och bullerdämpning (Trafikverket, 2022;
Myndigheten för delaktighet, 2024). Gemensamt är att ytor måste hållas fria från tillfälliga
barriärer, eftersom hinder ökar olycksrisken och begränsar jämlikt deltagande (Boverket, 2021).
För barn med nedsatt rörelseförmåga, exempelvis rullstolsburna, krävs obrutna tillgängliga stråk
fria från nivåskillnader. Detta förutsätter jämna underlag, flacka lutningar och tillförlitliga hissar.
Tillfälliga lösningar vid byggarbetsplatser – såsom provisoriska ramper, kabelskydd eller långa
omledningar – kan snabbt utgöra oöverstigliga hinder. När ordinarie stråk bryts eller hissar stängs
av inskränks barnens rörelsefrihet drastiskt, och de tvingas ofta förlita sig på vuxnas hjälp eller
färdtjänst i stället för att kunna resa självständigt (Boverket, 2021; Trafikverket, 2022;
Myndigheten för delaktighet, 2024).
För barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ställs särskilda krav på kognitiv
tillgänglighet i form av tydlighet och struktur för att känna sig trygga och kunna orientera sig på
egen hand. Röriga miljöer med oförutsägbara sinnesintryck, exempelvis vid byggarbetsplatser, kan
leda till stress, ångest och sensorisk överbelastning (Skolverket, 2025). Oförutsägbarhet och
trängsel bryter kognitiva mönster och gör det svårt för barnen att läsa av rummet och orientera sig
på egen hand. Följden blir att situationen ofta upplevs som så otrygg att barn och unga med NPF
undviker att till exempel resa med kollektivtrafiken, vilket i förlängningen kraftigt begränsar deras
förutsättningar för självständig mobilitet, fysisk aktivitet och social delaktighet (VTI, 2020; Sarraf,
et al., 2025).
22 (63)
3.3 Trafiksäkerhet
Barn är särskilt utsatta i trafiken eftersom deras kognitiva och perceptuella förmågor ännu inte är
fullt utvecklade. Svårigheter att bedöma hastighet, avstånd och trafikbeteenden, i kombination
med impulsivitet och lek, ökar riskerna för yngre barn, medan tonåringar kan drabbas av olyckor
till följd av begränsat konsekvenstänkande och grupptryck. Forskning visar dock att trafikmiljöns
komplexitet är mer avgörande än barnets ålder för ett säkert agerande (Kircher, et al., 2023).
Trafikmiljön behöver därför vara tydlig och anpassad till barns förutsättningar. Låg
trafikintensitet, säkra övergångsställen, god belysning, farthinder och tydlig skyltning är centrala
faktorer, särskilt i skolnära miljöer.
Infrastrukturprojekt kan innebära tillfälliga trafikstörningar och förändringar som negativt
påverkar barns säkerhet och resvägar. Exempelvis kan byggtrafik och omledningar försämra
överblickbarheten och skapa en mer riskfylld miljö. Barn själva lyfter fram rädslan för att bli
påkörda och pekar på hinder som byggarbetsplatser, dåligt underhållna vägar, backande fordon
och otrygga platser. En välplanerad trafikmiljö som tar hänsyn till barns utvecklingsnivå bidrar till
att minska olycksrisker och främja självständighet (Kircher, et al., 2023; Rutberg, et al., 2025).
Detta skapar stress och oro hos såväl barn som vårdnadshavare. Barns behov av trygghet och
säkerhet bör därför beaktas under hela anläggningens livscykel, från byggskede till drift
(Henriksson, 2024; Rutberg, et al., 2025).
3.4 Trygghet och identitet
3.4.1 Trygghet
Trygghet är avgörande för att barn ska kunna röra sig självständigt, utveckla socialt samspel,
självförtroende och platsidentitet. Otrygga miljöer kan begränsa barns rörelsefrihet och tillgång till
lek och umgänge, och trygghetsupplevelsen formas både av den fysiska miljön och av sociala
normer och relationer (Henriksson, et al., 2025).
Trygghet handlar inte om den faktiska utsattheten för brott, utan om upplevelser av oro, trygghet
eller otrygghet. Känslan av trygghet är därmed subjektiv och är beroende av flera samspelande
faktorer. Studier visar att det finns tydliga könsskillnader i barns upplevda trygghet. Flickor
upplever generellt större otrygghet än pojkar i offentliga miljöer, särskilt i relation till rädsla för
trakasserier, våld och sexuella övergrepp. Denna skillnad kan i stor utsträckning kopplas till
könsnormer, socialisering och vuxenvärldens varningar, snarare än till faktisk utsatthet. Flickors
rörelsefrihet begränsas därför ofta mer än pojkars, vilket påverkar deras självständiga mobilitet
och användning av det offentliga rummet (BRÅ, 2018; Barnombudsmannen, 2025).
Överblickbara, välbelysta och välskötta miljöer med social aktivitet stärker tryggheten. Utformning
med god sikt, belysning och funktioner som främjar möten, såsom lek- och sittplatser, är viktig.
Gång- och cykelportar bör göras breda, korta och välbelysta för att minska otrygghet (Jansson &
Herbert, 2023). Se exempel i Figur 8.
Under byggtid kan temporära barriärer, buller och otydlig vägledning minska tryggheten genom
sämre sikt och ökad desorientering. Bristande skötsel, såsom skräp och klotter, förstärker känslan
av otrygghet, medan utsmyckning och konstnärlig gestaltning kan bidra till en mer
omhändertagen och trygg miljö (Andersson & Molnar, 2021). Se exempel i Figur 9.
23 (63)
Figur 8. Gång- och cykelport med ljusinsläpp och separerat utrymme för gående och cyklister
(Produktionskollektivet, 2022).
Figur 9. Gång- och cykelport med konstnärlig gestaltning och ljusinsläpp (Eggertsen, 2022).
3.4.2 Platsidentitet
Barns relation till sina närmiljöer formas genom vardagliga erfarenheter av platser där de leker,
rör sig och umgås. Ett barns relation till sin närmiljö kallas platsidentitet och är viktig för psykisk
hälsa, kognitiv utveckling och social tillhörighet. Den utvecklas genom återkommande, positiva
erfarenheter av meningsfulla aktiviteter, lek, socialt umgänge och trygghet i det fysiska rummet
(Jansson & Herbert, 2023).
24 (63)
En stark platsidentitet hänger samman med självständig mobilitet, lek, trygghet och sociala
möten, och stärks när barn ges möjlighet att röra sig fritt och delta i närmiljön.
Infrastrukturprojekt kan dock bryta rumslig kontinuitet genom förändrade eller förlorade
mötesplatser, vilket under byggtid kan begränsa lek, umgänge och självständig mobilitet, och
därmed påverka platsidentiteten negativt (Jansson & Herbert, 2023).
Platsidentitet är samtidigt föränderlig och kan vidmakthållas eller stärkas genom delaktighet,
information och inflytande. Att involvera barn i utformning av tillfälliga eller permanenta
lösningar, exempelvis genom konst eller pedagogisk skyltning, kan stärka platsidentitet,
ansvarskänsla och tillit till samhället (Jansson & Herbert, 2023).
25 (63)
4 Nuläge och förutsättningar
Följande avsnitt ger en nulägesbild av barn i utredningsområdet, samt hur barn
upplever och använder platser i och i närheten av utredningsområdet. Barns
rörelser och målpunkter samt utpekade sociala värden beskrivs utifrån
kartmaterial, planeringsunderlag, platsbesök, samråd och genomförda dialoger.
Barns rörelser och målpunkter beskrivs från norr till söder.
4.1 Statistik om barn i området
År 2023 bodde det nästan 27 000 personer under 20 år i Norra innerstadens stadsdelsområde. Av
Stockholms stads stadsdelar är det endast i Hägersten-Älvsjö det bor fler barn och unga
(Stockholms stad, 2024e).
Norra innerstaden är en stadsdel där befolkningen generellt har mycket goda livsvillkor
(Stockholms stad, 2024e). Exempelvis hade mindre än 1 procent av stadsdelens barnfamiljer
ekonomiskt bistånd år 2022 och gymnasiebehörigheten i Norra innerstadens stadsdelsområde
ligger på drygt 92 procent (genomsnitt år 2020–2022), bland de högsta i kommunen. Andelen
trångbodda i Norra innerstaden är lägst i kommunen med drygt 25 procent av andelen invånare
som anses trångbodda, att jämföra med Järva där 60 procent av andelen invånare anses
trångbodda. I Norra innerstaden känner sig människor generellt trygga, endast 2 procent känner
sig otrygg eller mycket otrygg i sitt bostadsområde, en siffra som varit oförändrad sedan 2014
(Stockholms stad, 2024e).
Enligt Region Stockholms verktyg Folkhälsokollen är barns hälsa i Norra innerstadens
stadsdelsområde bland de bästa i hela regionen (Stockholm, 2023).
4.1.1 Barns pendling till och från skolan
I Norra innerstaden finns många skolor – närmare 150 förskolor och drygt 40 grundskolor. Det
finns 27 gymnasieskolor i Norra innerstaden vilket utgör hela 27 procent av Stockholms stads
totala antal gymnasieskolor (Stockholms stad, 2024f).
Pendling mellan kommuner i regionen är vanlig. Gymnasielevers mellankommunala pendling i
regionen beskrivs som omfattande i en rapport från 2024 (Sweco, 2024). Stockholms stad är den
kommun med störst andel och antal inpendlande elever, drygt 19 000 (Ibid). Stockholms stad är
också den kommun med störst utpendling av gymnasieelever (6 500) följt av Nacka och Täby.
Ett stort antal barn och unga i grundskola och gymnasium pendlar in till och ut ur just Norra
innerstaden för att ta sig till sin skola. Nedan redovisas relevant statistik från
utbildningsförvaltningen i Stockholms stad (Sweco & Stockholms stad, 2025), fördelat på
grundskola respektive gymnasium.
26 (63)
4.1.1.1 Grundskola3
Från Norra innerstaden pendlar 164 elever4. De vanligaste utpendlingskommunerna är Danderyd
(33 elever), Solna (30 elever), Täby (27 elever), Lidingö (21 elever) och Nacka (14 elever).
Till skolorna i Norra innerstaden pendlar 604 elever, varav mer än hälften går på Adolf Fredriks
musikklasser. De vanligaste inpendlingskommunerna är Solna (115 elever), Lidingö (67 elever),
Täby (56 elever), Sollentuna (53 elever) samt Danderyd och Huddinge (vardera 51 elever).
4.1.1.2 Gymnasium5
Från Norra innerstaden pendlar 611 elever till andra kommuner i regionen. De vanligaste
utpendlingskommunerna är Danderyd (255 elever), Nacka (94 elever), Solna (87 elever) och
Lidingö (76 elever).
Till Norra innerstaden pendlar ett stort antal elever i gymnasieålder. 5 880 elever bor i någon av
regionens kommuner och går i skola i Norra innerstaden. Därutöver finns även elever i anpassat
gymnasium och elever från andra delar av Sverige. De sistnämna två grupperna ingår inte i
statistiken.
De vanligaste inpendlingskommunerna till gymnasiet är Huddinge (622 elever), Järfälla (564
elever), Solna (515 elever), Lidingö (499 elever) och Sollentuna (463 elever). Från de kommuner
som Roslagsbanan når kommer 277 elever från Täby, 253 elever från Danderyd, 102 elever från
Österåker och 96 elever från Vallentuna.
De barn och unga som ingår i statistiken kan pendla med olika färdmedel, men det är rimligt att
anta att många av de elever som pendlar in och ut ur kommuner som trafikeras av Roslagsbanan
nyttjar just Roslagsbanan för sin pendling.
Statistiken visar även att det dagtid vistas många unga i Norra innerstaden som inte bor i området.
Det betyder också att stadsdelens kollektivtrafik är en viktig pusselbit i många ungas skolvardag
och att kollektivtrafikhållplatser och stationsmiljöer används dagligen av denna unga målgrupp.
4.2 Beskrivning av barns rörelser och
målpunkter
Det finns få grund- och gymnasieskolor inom och i närheten av de norra delarna av
utredningsområdet, se Figur 10. Universitetet och dess campusområde breder ut sig både öster
och väster om Roslagsvägen och bildar tillsammans med Campus Albano ett nav för högre
utbildning i Stockholm. Inom universitetsområdet, öster om Roslagsvägen, ligger en större
idrottsanläggning, Frescatihallen. Flera föreningar som har barn- och ungdomsträning hyr in sig i
Frescatihallen. Här återfinns även flera byggnader för kulturverksamhet, exempelvis
Naturhistoriska riksmuseet och Cosmonova som utgör populära besöksmål för barn.
Från universitetet nås Roslagsbanans station Universitetet via en planskild korsning på Lilla
Frescativägen. Platsen är därmed en viktig bytespunkt mellan tåg, tunnelbana och buss. Via Baron
Rålambs väg finns en gång- och cykelkoppling mellan universitetsområdet och Norra Djurgårdens
parkområde samt bostadsområden söderut. Förbi universitetets södra parkering passerar en bred
och asfalterad cykelväg som är lättillgänglig för barnvagnar och stora barngrupper. Gång- och
3 Statistiken är framtagen 15 oktober 2024.
4 Elever som går i anpassad skola har uteslutits från statistiken då det kan antas att dessa lever får någon form
av skolskjuts. Även elever som går i skola i någon annan region har uteslutits då de inte antas pendla dagligen.
5 Statistiken är framtagen 15 september 2025.
27 (63)
cykelvägen fungerar som entré till Norra Djurgårdens parkområde och används av många
förskolegrupper för att nå parkens många målpunkter.
Norra Djurgårdens parkområde har stor betydelse för barns rekreation och friluftsliv med bland
annat skog, stigar och elljusspår. Här återfinns många lekvänliga miljöer i skogsmiljö, vilket är
viktigt för barns koordination, rörelseutveckling och fantasi, läs mer i avsnitt 3.2.1. En viktig
målpunkt för barn i parken är Stora skuggans 4H-gård som nås via en gång- och cykelväg från
universitetsområdet.
Trygghetsvandringar som genomförts i området visar på att området mellan universitetet och
Albano, inklusive parkområdet, upplevs som tryggt. En anledning till det är att området har
många människor i rörelse från tidig morgon till sen kväll.
Figur 10. Barns målpunkter i den norra delen av utredningsområdet. Källa: Stockholms stads sociotopkarta.
Roslagsvägen utgör en kraftig barriär. Samtidigt utgör den ett betydelsefullt stråk då gång- och
cykelbana längs båda sidor av vägen skapar en viktig koppling i nord-sydlig riktning. Även
Roslagsbanan utgör en barriär i området. Antalet kopplingar över Roslagsvägen och Roslagsbanan
är idag begränsande till antalet. Söder om universitetet är det möjligt att passera Roslagsbanan
genom underfarten på Greta Arwidssons väg/Björnnäsvägen samt på gång- och cykelbron från
Ruddammsvägen. Utifrån dialoger har det kommit fram att underfarten är särskilt viktig för att ta
sig från Campus Albano och vidare in i Kungliga Nationalstadsparken.
Öster om Roslagsbanan, i höjd med Albano, ligger Söderbrunns koloniområde och en entré till
Norra Djurgårdens parkområde. Längs med koloniområdet går Roslagsbanan på en bank som är
cirka 3–4 meter hög. Järnvägen utgör en barriär i landskapet och skiljer nationalstadsparkens
skogar från bostads- och verksamheter väster om Roslagsbanan.
Väster om Roslagsvägen ligger Bellevueparken som utgör ett värdefullt grönområde med populära
promenad- och cykelslingor, se Figur 11. Här finns bland annat grillplatser, badplats, två
konstgräsplaner och en skatepark, som alla utgör viktiga målpunkter för barn. Enligt dialog med
28 (63)
Stockholm stad är parken viktig för de stora bostadsområden som angränsar till Roslagstull. Flera
förskolor och skolor i närheten använder även parken som del i sin undervisning.
Norrtulls SK har fotbollsträningar för barn på Bellevue bollplan och Haga bollplan i
Bellevueparken. I dialoger med barn som tränar på Bellevue bollplan framgick att de antingen går,
cyklar eller blir skjutsade av föräldrar. Några av dem åker buss eller tunnelbana. Barnen tränar
helst på Bellevue bollplan då trafiksituationen runt Haga bollplan upplevs som stökig. Barnen
använder Bellevueparken även under andra tider och tillfällen än när de har fotbollsträningar. De
joggar, cyklar samt uppehåller sig i området och de gillar att klättra på kullen i Bellevueparken. Att
bada i Brunnsviken och på utomhusbadet i Vanadislunden sommartid är populärt hos flera av
barnen.
Figur 11. Bellevueparken.
Det pågår flera stora stadsutvecklingsprojekt runt Sveaplan och Hagastaden som är beroende av
gång- och cykelkopplingen längs Brunnsviksvägen. Brunnsviksvägen kallas också Akademiska
stråket och kopplar samman Karolinska universitetssjukhuset med Stockholms universitet, Albano
och vidare mot KTH. Brunnsviksvägen är ett populärt cykelstråk för både vardagspendling och
fritidsaktiviteter. Denna koppling kommer bli ännu viktigare när Hagastaden står klar.
Söder om Cederdalsvägen breder Vasastadens stenstad ut sig med flera grund- och
gymnasieskolor, förskolor, LSS-boende och fritidsverksamheter, se Figur 12. Flera förskolor och
skolor finns både öster och väster om Birger Jarlsgatan/Vallhallavägen, med en stark
koncentration öster om Vanadislunden och ner mot Odenplan. Inom en radie av cirka 500 meter
runt Odenplan finns ungefär tio gymnasieskolor.
I Vasastaden återfinns en stor mångfald och koncentration av målpunkter. Flera större parker
utgör målpunkter, som Vanadislunden, Vasaparken, Observatorielunden och Tegnérlunden. Även
målpunkter för kultur, till exempel teaterscener, konstmuseum och vårdinrättningar ligger i
området. I närheten av Odenplan finns även Gustav Vasa kyrka och Stockholms stadsbibliotek.
29 (63)
Figur 12. Barns målpunkter i södra delen av utredningsområdet. Källa: Stockholms stads sociotopkarta.
Odenplan är ett betydelsefullt centrum och en av stadens viktigaste knutpunkter för
kollektivtrafik. I området kring Odenplan pekar Stockholm stads översiktsplan ut flera viktiga
mötesplatser vilka har stor betydelse för uppfyllandet av målet om en sammanhängande stad och
en god offentlig miljö (Stockholms stad, 2018).
Flera av de barn och unga som intervjuades i uppsökande dialoger berättade att de ofta går till
Odenplan efter skoltid. Äldre skolbarn och studenter lyfte att platsen är en väl fungerande
knutpunkt, medan många av de yngre barnen gav uttryck för en känsla av otrygghet runt
Odenplan på grund av folkmassor och trafik. Skolbarn i Matteus anpassade grundskola hade
generellt en mer positiv upplevelse och menade att busstorget fungerar bra. Dessa barn påpekade
att det inte är så mycket bilar runt Odenplan eftersom de närmsta gatorna är avstängda för annan
trafik än buss och taxi.
Ett stenkast från Odenplan ligger Vasaparken som är en populär park i Norra innerstaden. Här
finns många målpunkter för barn, som bollplaner, parklek och isbana på vintern. Vasaparken
används även flitigt av närliggande förskolor och skolor.
Söder om Vasaparken ligger Sabbatsbergs sjukhus. Vägen mellan Sabbatsberg och Torsgatan
präglas av flera nivåskillnader som utgör barriärer för fotgängare och cyklister. Trafikkontoret har
nyligen anlagt en ny gång- och cykelbana längs Torsgatan som används flitigt. Längs Torsgatan går
även nattbussar och matarbussar. Dalagatan är en annan plats med mycket trafik. Från Dalagatan
nås Adolf Fredriks grund- och gymnasieskola, samt flera entréer till Sabbatsbergs sjukhus. I Adolf
Fredriks gymnasieskolas gymnastiksal hyr föreningar in sig även på kvällar och helger, exempelvis
för barngymnastik och parkour.
Från, eller i närheten av, T-Centralen, nås all regional kollektivtrafik såväl som det nationella
tågnätet. Med Cityterminalen finns här även tillgång till långdistansbussar och flygbussar. Bortsett
från kollektivtrafiknoden finns andra målpunkter i området som kulturbyggnader och bibliotek,
30 (63)
exempelvis Kulturhuset som är en viktig målpunkt för barn. Med gångavstånd från T-Centralen
nås flera museer med utställningar för barn och ungdomar, som Paradox museum, Avicii
Experience, Dansmuseet och Postmuseet. Även om det inte finns några skolor i området kring
södra Norrmalm och City används området av barn och unga. Det kommersiella centrum med
affärer och caféer som nås från T-Centralen lockar unga från både närområdet och från
omkringliggande kommuner att vistas i på sin fritid.
4.3 Barns egna utpekade sociala värden i
utredningsområdet
Under intervjuerna med barn och vuxna från barns verksamheter gavs möjligheten att på ett
ortofoto som visade skolans närområde markera ut värdefulla miljöer, det vill säga platser som
uppskattas och används flitigt (gröna markeringar), samt brister i miljön, det vill säga platser som
upplevs otrygga eller som undviks av andra anledningar (röda markeringar).
Tyngdpunkt i dialogerna har varit på skolornas och verksamheternas direkta närområde.
Dialogerna har dels fokuserat på att samla in allmän information om vilka platser barn vistas på
idag, dels på konkreta förslag kopplat till platser där byggnationen kommer att märkas ovan jord.
4.3.1 Sammanfattning av den norra delen av
utredningsområdet
Det norra utredningsområdet omfattar Frescati i norr ner till Vanadislunden i söder. I Figur 13
nedan är alla markeringar samlade för intervjuerna som genomfördes på skolor och barns
verksamheter som ligger i den norra delen av utredningsområdet.
Figur 13. Karta som visar en sammanslagning av de värdefulla respektive bristande miljöer som framkom under
intervjuerna som genomfördes på den norra delen av utredningsområdet.
31 (63)
Utifrån kartans identifierade kluster och diskussionerna som fördes under intervjutillfällena kan
följande konstateras:
• Barn vistas i samtliga parker och grönområden som visas på kartan över
utredningsområdet, både som en del av undervisningen och på fritiden.
• De flesta barn bor nära sina skolor och även barn i lågstadiet går till fots till skolan själva
eller med kompisar. Barn rör sig alltså dagligen i trafikmiljöer utan vuxnas sällskap.
• Utflykter under skoltid sker ofta till grönområden som Hagaparken, Bellevueparken och
Kungliga Nationalstadsparkens skogsområden.
• Buss 50 används flitigt i båda riktningarna (mot Universitetet och Odenplan). Samtliga
respondenter rapporterar mycket hög belastning på buss 50. Busslinjen används av såväl
studenter och yrkesarbetare, som barngrupper och ensamresande barn.
• Det är höga trafikflöden och upplevs som svårt för barn och barngrupper att ta sig över
Roslagsvägen, Cederdalsvägen och Vallhallavägen idag.
• ”Institutionsbältet” skapar rörelsemönster och flöden av resenärer mellan Campus Frescati
och Albano vidare mot Kungliga Tekniska högskolan och de utbildningslokaler som finns
ner mot Garnisonen, samt mellan Albano och Karolinska Institutet genom Bellevueparken
och Hagastaden.
• Det är viktigt att säkra möjligheten att ta sig över Roslagsvägen för bland annat elever och
personal på Amerikanska gymnasiet i Frescati Hage. De behöver kunna ta sig till både
tunnelbanans station Universitetet och Frescatihallen (där elever har sin
idrottsundervisning).
• Ungdomar som i dagsläget reser med Roslagsbanan både till och från skola och
fritidsaktiviteter uttrycker i dialoger ett visst missnöje över hur Roslagsbanan fungerar
idag. Samtidigt uttrycker flera ungdomar farhågor inför Roslagsbanans förlängning, både
kopplat till störningar under byggtiden och till de ökade flödena som förväntas på
Roslagsbanan under drifttiden. Flera ungdomar uttrycker oro att förlängningen in till T-
Centralen ska påverka tryggheten negativt.
4.3.2 Sammanfattning av den södra delen av
utredningsområdet
Den södra delen av utredningsområdet innefattar Vanadislunden i norr till T-Centralen i söder. I
Figur 14 är alla markeringar samlade för intervjuerna som genomfördes på den södra delen av
utredningsområdet.
32 (63)
Figur 14. Karta som visar en sammanslagning av de värdefulla respektive bristande miljöer som framkom under
intervjuerna som genomfördes på den södra delen av utredningsområdet.
Utifrån kartans identifierade kluster och diskussionerna som fördes under intervjutillfällena kan
följande konstateras:
• Samtliga grönområden i Vasastaden pekas ut som positiva platser, även de mindre
parkerna som Tegnérlunden, Spökparken och nedre Sabbatsbergsparken.
• Skolor i Vasastaden som är utan eller har en mycket liten skolgård använder ofta
Vasaparken under rasterna.
• Vasaparken används även flitigt till skolaktiviteter under hela året.
• Det är stora flöden av barn som rör sig till och från Vasaparken under skoltid, särskilt via
Dalagatan.
• Det finns en brist på goda utomhusplatser för barn och unga att vistas på i området.
• Odenplan är en plats som upplevs positivt eller negativt av olika grupper. Yngre barn
tycker det är stökigt medan äldre ser det som en nod och mötesplats.
• På Odenplan samlas barn i olika åldrar och från skolor i hela Vasastan.
• T-Centralen upplevs som en obehaglig plats idag, särskilt Sergels torg.
• Det upplevs som svårt att idag förstå och hitta på stationerna Odenplan och T-Centralen på
grund av att det är många färdsätt som samlas på samma plats.
• Från mellanstadieåldern nämner barnen butiker, caféer och restauranger som målpunkter,
exempelvis Normal och Falafelkungen på Sveavägen.
33 (63)
4.3.3 Särskilda utmaningar för barn med
funktionsnedsättning i föränderliga miljöer
I samband med de uppsökande dialogerna genomfördes intervjuer med Funktionsrätt Stockholm
och Synskadades riksförbund, två paraplyorganisationer som företräder personer med
funktionsnedsättning. Talespersonerna från båda organisationerna underströk vikten av att
funktionsnedsattas perspektiv inkluderas i planering och genomförande av infrastrukturprojekt,
då förändringar i den byggda miljön och kollektivtrafiksystemet ofta får särskilt stora
konsekvenser för denna grupp. Samtalen synliggjorde utmaningar kopplade till trafiksäkerhet,
trygghet, orienterbarhet och tillgång till kollektivtrafik, särskilt under byggskeden.
Barn med funktionsnedsättning möter ofta större hinder i sin självständiga mobilitet än andra
barn. I intervjuerna framkom att synskadade barn generellt har lägre grad av självständighet i
resandet, vilket gör tillgänglighet till färdtjänst, tydliga angöringspunkter och fungerande
bytesmiljöer särskilt betydelsefulla. Trafik, buller och vibrationer beskrevs som faktorer som kan
påverka både trygghet och hälsa negativt, särskilt i miljöer som präglas av tillfälliga lösningar och
förändrade flöden. Det lyftes även att bristande eller otillgänglig information kan förstärka
otrygghet och begränsa möjligheten att orientera sig i vardagen.
Dessa erfarenheter bekräftades i dialogen med barn på Matteus anpassade grundskola, där elever
med NPF deltog. Barnen beskrev hur höga och plötsliga ljud upplevs som skrämmande och
stressande, vilket kan påverka både trygghet och välbefinnande. De lyfte också vikten av
förutsägbara trafikmiljöer; trafiksignaler upplevdes som stödjande, medan komplexa och
trafikintensiva platser, såsom Sveaplan, beskrevs som otrygga och svåra att hantera.
Oförutsägbarhet i trafiken begränsade barnens rörelsefrihet och självständighet.
Barnen beskrev en stark anknytning till skolan och till närliggande grönområden som
Vanadisparken, Bellevue och Hagaparken, vilka utgör viktiga platser för socialt liv och
återhämtning. Samtidigt framkom att underjordiska miljöer, såsom tunnelbane- och
pendeltågsstationer, kan upplevas som otrygga på grund av bristande igenkänning och
orienterbarhet. Odenplan upplevdes dock som en fungerande knutpunkt, bland annat tack vare
begränsad biltrafik och tydliga rörelsemönster ovan mark.
34 (63)
5 Effekter och konsekvenser för
barn
I detta kapitel beskrivs hur den nya järnvägsanläggningen bedöms påverka barn utifrån
aspekterna hälsa, självständig mobilitet, barns sociala liv, trafiksäkerhet samt trygghet och
identitet (se avsnitt 2.4). Under varje aspekt beskrivs påverkan (den förändring på omgivningen
som sker) samt dess effekter och konsekvenser under såväl drifttid som byggtid. Aspekterna är
dock inte helt isolerade från varandra – påverkan på exempelvis trafiksäkerheten under byggtid
kan ge långsiktiga konsekvenser för barns hälsa och sociala liv. Bedömningen utgår från
intervjuer, insamlat underlag, tidigare erfarenheter och forskning. Kommunikation mellan olika
kompetensområden inom projektet har också givit värdefull kunskap.
BKA:n bör ses som ett komplement och en fördjupning av SKA:n, Roslagsbanan till city – Social
konsekvensanalys järnvägsplan. I SKA:n är kapitlen om effekter och konsekvenser strukturerade
enligt de geografiska platser som påverkas under drifttid och byggtid. Motsvarande kapitel i BKA
är istället strukturerade enligt aspekter för BKA (se avsnitt 2.4), uppdelade efter drifttid och
byggtid, och geografiska platser används som illustrerande exempel.
Med drifttid avses den tid då den nya Roslagsbanan är färdigbyggd och med byggtid avses den tid
då Roslagsbanans förlängning byggs. Drifttid redovisas först då påverkan under drifttiden är det
som ger permanenta effekter och konsekvenser. Påverkan under byggtiden är temporär. Dock är
det viktigt att ha i åtanke att färdigställandet av hela sträckan bedöms till 13 år baserat på tidiga
analyser. Även om avspärrningar och omledning av trafik till följd av arbetet på många platser
kommer vara kortare, kan det upplevas som en väldigt lång tid för ett barn, kanske en hel
barndom eller skolgång. BKA:n har därför ett särskilt stort fokus på möjligheterna att motverka
problematiska konsekvenser och förstärka positiva effekter under byggtiden.
I en BKA ska det beaktas att barn är en heterogen grupp. Påverkan på barn som grupp är mycket
ojämn. I vissa fall kan påverkan vara disproportionerlig, det vill säga att en grupp av barn påverkas
mycket mer i förhållande till andra grupper barn, eller att barn påverkas mycket mer i förhållande
till vuxna. Hur stor påverkan blir beror på en mängd olika faktorer, exempelvis ålder,
socioekonomisk struktur, mognad och funktionsnedsättning, men även ens vanliga
rörelsemönster, vilken skola man går i och vilka fritidsaktiviteter man har. Barn är i mycket hög
grad beroende av sina vårdnadshavare och påverkas därför även av hur vardagen och livsmönstret
för de vuxna ser ut.
Medskick till kommande projektering riktar sig till trafikförvaltningen inom Region Stockholm
som är ansvariga för byggnation och drift av järnvägsanläggningen. För vissa åtgärder kan dock
samordning behöva ske med Stockholms stad.
Byggstart för arbetstunnlarna beräknas till år 2028.
35 (63)
Figur 15. Karta med områden som påverkas under byggtiden.
5.1 Trafiksäkerhet
Barn är särskilt utsatta i trafiken eftersom de ännu inte har fullt utvecklade kognitiva och
perceptuella förmågor.
Trafikmiljön runt Roslagsbanans förlängning till city, både under byggtid och drifttid, måste vara
tydligt utformad och anpassad till barns kognitiva förutsättningar och utvecklingsnivå för att
upplevas som trygg och säker. På så vis minskas olycksriskerna, medan barns möjligheter till
självständighet främjas. Faktorer som låg trafikintensitet, tydligt markerade övergångsställen, god
belysning, farthinder och tydlig skyltning är avgörande för att skapa en trafiksäker miljö, särskilt i
skolnära områden där barn vistas.
5.1.1 Drifttid: påverkan, effekter och konsekvenser
Roslagsbanan till city syftar till att förbättra tillgängligheten, effektiviteten och kapaciteten i
Stockholms kollektivtrafik. Dess förlängning stärker även barn och ungas möjlighet att ta sig
snabbt och effektivt till exempelvis studier och fritidsaktiviteter.
5.1.1.1 Stationsmiljöerna blir säkrare
När Roslagsbanans nya stationer vid Odenplan och T-Centralen börjar trafikeras kommer barn
och unga röra sig i nya stationsmiljöer. Odenplan och T-Centralen kommer att bli mer komplexa
bytespunkter än vad Stockholms östra är idag. De kommer dock sannolikt vara mer trafiksäkra
eftersom barn och unga inte behöver vistas ovan jord eller korsa bilvägar för att byta färdmedel.
Risken för trängsel kommer sannolikt att minska jämfört med dagens trängsel på tunnelbanans
röda linje mellan Tekniska Högskolan och T-Centralen.
36 (63)
5.1.1.2 Roslagsvägen fortsatt komplex trafikmiljö för barn
Redan idag är Roslagsvägen en sträcka som har karaktären av pendlingsstråk snarare än en
inbjudande promenadmiljö, och som därmed inte inbjuder till barns självständiga mobilitet.
Under drifttiden kommer Roslagsvägens karaktär av transportsträcka sannolikt att stärkas
ytterligare, samtidigt som campusmiljöer kommer att växa. Sträckan kommer att präglas av
tunnelmynningen och tråget vid Universitetet, biltrafik och snabb cykeltrafik, se Figur 16. Detta
kommer sannolikt inte vara en miljö där vårdnadshavare låter yngre barn gå, springa eller cykla
självständigt. På längre sikt kan man dock tänka sig att området runt Albano kommer att få en mer
stadsmässig karaktär när det skapas förutsättningar för nuvarande barriär mellan campus,
bostäder och naturområden att tas bort.
Figur 16. Staket mot tunnelpåslag vid Roslagsvägen planeras bli 2,5 m högt och suicidsäkert.
5.1.2 Byggtid: påverkan, effekter och konsekvenser
5.1.2.1 Rörig och oförutsägbar stads- och trafikmiljö på flera platser
Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv kommer byggtiden att innebära stora utmaningar för barn och
unga i form av trafikavstängningar, omledning av såväl gång- och cykeltrafik som busstrafik och
motorfordonstrafik, arbetsområden och störningar i form av buller och byggtrafik.
Dessa trafikstörningar och förändringar i barns vardag och närmiljö påverkar barns säkerhet och
resvägar negativt. Även om förändringarna är tillfälliga så utgör en byggperiod en stor del av en
barndom eller en skolgång.
Ökad andel tung trafik samt trafikomläggningar skapar nya och förändrade trafikmiljöer, vilket
kan leda till barriäreffekter samt öka olycksrisken för oskyddade trafikanter. Tung trafik har en
särskild risk för negativ påverkan om den passerar viktiga målpunkter för barn. Barn har ett
särskilt behov av ett tryggt, tydligt och tillgängligt stadsrum och är därför särskilt känsliga för
förändringar som innebär att de inte kan röra sig där de brukar. När orienterbarheten och
överblickbarheten försämras skapas en mer riskfylld miljö, vilket kan leda till stress och oro, både
hos barn och vårdnadshavare.
Avstängningar och omledningar som leder till att barn väljer andra vägar eller färdmedel till sina
målpunkter kan påverka mobiliteten på ett negativt sätt. Det kan även få vidare konsekvenser för
37 (63)
barns sociala liv och hälsa. Om trafikmiljön upplevs som rörig och mindre förutsägbar kan det
påverka vårdnadshavares uppfattning om trafiksäkerheten. Exempelvis kan de bli mindre benägna
att låta barnen ta sig på egen hand till sina målpunkter, vilket innebär en begränsning i barns
självständiga mobilitet samt möjlighet till vardagsmotion. I nordostkommunerna är det sannolikt
att resor med Roslagsbanan under en tid ersätts med bilskjuts, medan det i Norra innerstaden är
mer sannolikt att promenader ersätts med barnvagn eller ståbräda. Båda alternativen gör barnen
mer passiva under resan. Det kan handla om att trafikmiljön upplevs som så pass rörig att
vårdnadshavare väljer omvägar, alternativt upplever det som alldeles för osäkert för att små barn
ska kunna gå själva.
5.1.2.2 Förändrad trafik vid Universitetet och Albano
E18/Roslagsvägen är en huvudförbindelse mellan Roslagstull och Norrtälje som korsar
Roslagsbanans sträckning söder om Universitetet. Vid Universitetet planeras en spårsänkning av
Roslagsbanan där den planeras att gå i en betongtunnel under Roslagsvägen i stället för på en bro
över Roslagsvägen som i dagsläget. Vid byggnation av schaktet för betongtunneln kan trafiken på
Roslagsvägen därför antingen komma att stängas av helt eller delvis under delar av arbetet.
Trafiken leds, i det senare fallet, om på temporära broar över schaktet för att på så vis möjliggöra
två körfält öppna i varje riktning samt en gång- och cykelväg under byggtiden.
Ur ett barnperspektiv kan trafiksäkerheten påverkas negativt på grund av arbetsområden och
byggtrafik, se Figur 17. Detta kan framför allt påverka barn och unga som behöver röra sig över
Roslagsvägen, exempelvis elever från Amerikanska gymnasiet, alternativt behöver ta sig till
campus Frescati från Norra innerstaden för exempelvis idrottslektioner.
Figur 17 Planerade arbetsområde vid Universitetets tunnelbanestation och Albano.
Arbetsområde Albano, Figur 18, kommer att medföra störningar från byggarbeten, maskiner och
byggtransporter för boende i kvarteret Teknikhöjden. Störningar kommer att ske i form av ökat
buller, vibrationer och damning. Dessa störningar kan medföra konsekvenser som stress, störd
sömn, nedsatt koncentration och sämre luftkvalitet. Därtill kan byggtrafiken bidra till en mer
38 (63)
osäker trafikmiljö genom ökad trafikintensitet, tunga fordon och förändrade trafikmönster i
området. Särskilt känsliga grupper, såsom barn, kan drabbas extra hårt.
Figur 18 Planerat arbetsområde norr om Albano
5.1.2.3 Avstängningar vid Odenplan
Under byggtiden kommer ett öppet schakt samt arbetsområde ockupera stora delar av Odenplans
torg samt Odengatan, se Figur 19. Enligt nuvarande bedömningar kommer området tas i anspråk
under fem år. Barn och unga med målpunkter runt Odenplan påverkas negativt av den förändrade
trafiksituationen under byggtiden.
Figur 19 Planerat arbetsområde vid Odenplan
39 (63)
Odenplan är en plats med stora gångflöden där resenärer idag rör sig i flera riktningar över torget
och mellan hållplatser samt entré till tunnelbana och Citybanan. Den planerade ytan på cirka 2
meter mellan hållplatsläge C, övergångsstället över Karlbergsvägen mot Norrtullsgatan och den
övriga gångytan är betydligt mer begränsad yta än på dagens torg, se Figur 20. I synnerhet
påverkas framkomligheten och trafiksäkerheten för barnvagnar, lådcyklar och förskolegrupper,
vilket kan leda till att barn, vårdnadshavare eller förskolor undviker vissa vägar, passager och
målpunkter under byggtiden. De höga gångflödena i området bedöms dessutom leda till trängsel,
särskilt under rusningstid, vilket har en negativ påverkan på barn med NPF och kan begränsa
deras rörelsefrihet.
Figur 20. Arbetsområdet på Odenplan och hållplatslägen som påverkas.
Odengatans avstängning samt trafikomläggningar innebär att invånare och besökare i området
måste anpassa sina resvägar, vilket kommer leda till ökade restider och risk för trängsel och
köbildning på alternativa vägar. Norrtullsgatan och Vegagatan planeras stängas helt för
genomfart. På Norrtullsgatan ligger Observatorielundens skola6 med barn från förskoleklass till
årskurs 9. Barnen i förskoleklass har lokaler på Vegagatan och årskurs 1–2 på Norrtullsgatan.
Gatorna kommer fortsatt kunna användas av gång- och cykeltrafikanter, men elever till dessa
lokaler kan inte lämnas med bil. För de barn som kommer västerifrån kommer behöva passera
Odenplans arbetsområde, vilket sannolikt kommer påverka deras skolväg negativt. Det finns dock
potential att involvera barn vid arbetsområden, se medskick 6.2.5.
Omledning av östgående biltrafik föreslås under avstängningen ledas om via Västmannagatan,
Tegnérgatan/Tegnérlunden till Sveavägen. Dessa är lokalgator som inte är dimensionerade för de
trafikmängder som normalt leds via Odengatan. Den ökade belastningen på gator med många
övergångställen medför en förhöjd risk för konflikter mellan biltrafik och gångtrafik. Dessutom får
lokalgator runt Tegnérlunden, som är en viktig mötesplats i området för barn med lekplats och
6 Det finns förslag till beslut att avveckla Observatorielundens skola till höstterminen 2027. Det finns även
förslag om att låta lokalerna nyttjas för kommande evakueringsbehov i samband med planerat underhåll av
andra skolor i Norra innerstaden, vilket innebär att lokalerna inte nödvändigtvis kommer att stå tomma under
Roslagsbanans byggtid.
40 (63)
plaskdamm, högre trafikflöden. Det kan påverka trafiksäkerheten och tryggheten negativt, och
som följd minska barns självständiga mobilitet.
På Västmannagatan har Adolf Fredriks musikklasser sina lokaler, och på Tegnérgatan ligger
Enskilda gymnasiet. En ökad belastning på dessa gator kan därmed påverka elevernas skolvägar
negativt.
Olika trafiklösningar utreds vidare under pågående projektering.
5.1.2.4 Anläggandet av brandgasschakt påverkar barns mötesplatser
I samband med anläggandet av ett brandgasschakt i Observatorielunden planeras ett
arbetsområde (Figur 21) vid Gyldéngatan. På Odengatan 61–63, i kvarteret Spelbomskan, finns
flera målpunkter för barn. Observatorielundens skola har lokaler för högstadieelever och i
anslutning har Kulturskolan sina lokaler. Området mellan Kulturskolan och Observatorielundens
skola är en skolgård planerad som ett grönt stråk mellan Observatorielunden och Odengatan. Det
finns ordnade platser för umgänge i form av bänkar och bord. Arbetsområdet planerade
utbredning tar delar av skolgården i anspråk, samt rampen till Observatorielundens skolentré.
Till följd av arbetsområdet kommer en trappa till Observatorielunden bli otillgänglig.
Gångtrafikanter kan istället använda trappan som leder från Gyldéngatan. Dock planeras
transporter till och från arbetsområdet via Gyldéngatan till innergården. Arbetsområdets
utbredning och dess transporter kan påverka platsens trygghet negativt och kan minska barns
möjlighet att nå Observatorielunden även via den trappan.
Figur 21. Planerat arbetsområde för byggnation av brandgasschakt vid Observatorielunden.
5.1.2.5 Förändrad kollektivtrafik under byggtid
Arbetena som behövs för att koppla ihop nya och befintliga spår förläggs till projektets senare del
för att minimera avstängningstiden till dess att trafiken till T-Centralen öppnar. Analyser pågår för
minimera avstängningstiden, men bedöms idag till cirka 3 år. I analysarbetet ingår
frågeställningen var tågen norrifrån ska vända och idag bedöms detta ske vid Mörby, där
41 (63)
resenären i så fall ges möjlighet att byta till tunnelbana eller linjebussar för fortsatt färd in mot
centrala delarna av Stockholm. Andra alternativa platser för spårvändning under byggtid studeras,
nedan konsekvensbedöms förslaget om Mörby som tillfällig slutstation.
Gångavståndet vid bytet är cirka 600 meter till den östra plattformen vid Danderyds sjukhus
(avstigning) och cirka 500 meter från den västra plattformen (påstigning), vilket motsvarar en
gångtid på omkring åtta minuter. Ett alternativ är att resa med stombusslinjerna 176, 177 eller 178
mellan Mörby station och Danderyds sjukhus. Bussförbindelsen innehåller dock trappor från den
ena sidan av stationen och är därmed inte tillgänglig för exempelvis barnvagnar och rullstolar.
Begränsad tillgänglighet till följd av trappor och nivåskillnader, innebär även sämre
förutsättningar för andra grupper med begränsad rörlighet, såsom barn med
funktionsnedsättning, förskolegrupper och barn som reser självständigt.
En hiss skulle skapa en tillgänglig förbindelse både för resenärer som går mellan Roslagsbanan
och tunnelbanan och för dem som använder buss. Om hiss inte går att ordna, är alternativet att
sätta in bussar till tunnelbanan även vid Djursholms Ösby.
Avstängningen av Roslagsbanan bedöms enligt tidiga analyser pågå i tre år, men analyser pågår
om att minimera avstängningstiden. Den långvariga ersättningstrafiken innebär därför en
betydande påverkan på barn och unga i nordostkommunerna. Bytet vid Mörby kan upplevas som
både fysiskt och mentalt krävande, särskilt på grund av längre gångavstånd, orienterbarhet,
trafiksäkerhet och trygghetsaspekter. Detta kan öka behovet av vuxnas stöd och begränsa barns
och ungas möjlighet att resa självständigt under byggtiden.
Ju längre kollektivtrafiken påverkas av avstängningar och tillfälliga lösningar, desto större är
risken att dessa uppfattas som permanenta, särskilt för barn och unga. Långvariga störningar kan
innebära längre restider, fler och mer komplexa byten samt minskad förutsägbarhet, vilket skapar
osäkerhet både för barn och deras vårdnadshavare och kan påverka resvanor. Cykeln kan vara ett
alternativ under byggtiden, men om framkomlighet och trafiksäkerhet för cykeltrafiken försämras
till följd av avstängningar och omledningar finns risk för ökad skjutsning eller på andra sätt mer
stillasittande resor, exempelvis genom att barn skjutsas i barnvagn eller på ståbräda i stället för att
gå eller cykla själva. Detta kan även försvåra resor med lådcykel och minska barns möjlighet till
vardagsmotion.
Den långa byggtiden påverkar särskilt barn och unga, eftersom en flerårig period kan utgöra en
stor del av deras barndom och skolgång. Förändrade resvägar, längre restider och ökad osäkerhet
kan påverka möjligheten att komma i tid till skolan, att självständigt ta sig till fritids- och sociala
aktiviteter samt till spontana aktiviteter. Sammantaget kan detta få negativa konsekvenser för
hälsa, socialt liv, trygghet och studiero.
Dessutom påverkas Mörby stations närområde av ökade personflöden. Stationen ligger i nära
anslutning till flera målpunkter för barn, exempelvis skola, simhall och idrottsanläggning. Ökade
personflöden kan påverka barns trygghet.
5.2 Trygghet och platsidentitet
Trygghet och platsidentitet är avgörande för att barn ska kunna leka, utvecklas och röra sig
självständigt i sin närmiljö. Trygghet är en subjektiv upplevelse som påverkas av överblickbarhet,
närvaro av andra och välskötta platser, men även av vårdnadshavares oro. Under byggtiden av
Roslagsbanans förlängning till city kommer tryggheten minska på vissa platser på grund av
barriärer, sämre sikt och buller, vilket begränsar barns rörelsefrihet.
42 (63)
Platsidentitet formas genom positiva vardagsupplevelser och är viktig för barns mående. Även om
projektets byggtid tillfälligt stör denna relation, kan barns delaktighet, information och
trygghetsskapande åtgärder – som utsmyckning och god skötsel – hjälpa dem att behålla en stark
och trygg koppling till platsen under förändringen.
5.2.1 Drifttid: påverkan, effekter och konsekvenser
5.2.1.1 Nya stationsmiljöer under jord påverkar både identitet och
trygghet
Roslagsbanans förlängning till city kan innebära ett identitetsskifte för de barn och unga som reser
med Roslagsbanan, och kanske framför allt för de barn och unga som reser med den regelbundet
och utvecklat en relation till den. I och med att Roslagsbanan går ner i tunnel och går direkt till
Odenplan och T-Centralen – istället för ovan jord till Stockholms östra – byts känslan av
småskalighet ut till en mer komplex och urban trafikmiljö. Komplexa trafikmiljöer upplevs ofta
som otrygga av barn, särskilt barn med NPF eller fysiska funktionsnedsättningar.
Det kan finnas en trygghet och en trafiksäkerhet i att direkt kunna resa till välbefolkade platser
utan krångliga byten, samtidigt som dialogerna visat att det finns unga i nordostkommuner som
känner oro för ökad otrygghet i samband med direktkopplingen till T-Centralen.
Huruvida nya Roslagsbanan kommer att upplevas som trygg eller inte är högst beroende av
faktorer som orienterbarhet och överblickbarhet i stationsmiljöerna. God belysning samt känslan
av att miljön är genomtänkt och omhändertagen spelar stor roll för barn och ungas känsla av
trygghet.
Att Roslagsbanans plattform planeras ligga omkring 50 meter under jord gör stationen till en av de
djupaste i Stockholm. Den vertikala komplexiteten kan skapa svårigheter för barn och unga.
Djupet, storskaligheten i stationsmiljön samt mer komplicerade byten kan minska barns
självständiga mobilitet och leda till ökad stress och osäkerhet, särskilt hos barn med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Djupet kan också upplevas som otryggt av vissa och
således utgöra ett mentalt hinder.
5.2.1.2 Odenplan får en mer komplex trafikmiljö
Redan idag är Odenplan en plats med många människor i rörelse, vilket barn i dialogerna
uttryckte som både positivt och negativt. Yngre barn tenderade att uppleva Odenplan som rörig,
medan äldre barn och ungdomar beskrev platsen som en nod och mötesplats. Med ytterligare
resenärsflöden finns det en risk att upplevd otrygghet ökar, både på torget och i stationsmiljön.
Den övergripande komplexiteten och ökade belastningen kommer trots allt att innebära risker för
vissa gruppers vardagsmobilitet och trygghetskänsla.
5.2.2 Byggtid: påverkan, effekter och konsekvenser
5.2.2.1 Ersättningstrafik riskerar att öka otryggheten
Liksom redovisat i avsnitt 5.4.2.1 kommer barns resor med Roslagsbanan till och från
nordostkommunerna att påverkas. Ersättningstrafik och byten vid ny och tillfällig slutstation,
exempelvis Mörby, innebär förändrade resvanor, minskad förutsägbarhet och antagligen ett skifte
i identitet. Trygghetsupplevelsen på resan kan påverkas av de längre och delvis otydliga
gångstråken mellan Mörby och Danderyds sjukhus, särskilt kvällstid. Grupper som ofta upplever
otrygghet i kollektivtrafiken i högre grad än andra, såsom flickor och barn med
funktionsnedsättningar, riskerar att påverkas mest.
43 (63)
5.2.2.2 Odenplan kan bli en svåröverskådlig bytespunkt under byggtid
För barn med målpunkter vid och i närheten av Odenplan medför byggtiden stora förändringar i
deras vardagsmiljö, vilket får konsekvenser för barns upplevelser av trygghet och identitet.
Arbetsområde Odenplan torg kommer skapa tillfälliga barriärer i form av avskärmningar vid
arbetsområden (exempelvis plank och stängsel), ökad förekomst av tung trafik samt
trafikavstängningar och omledningar. Detta kan skapa skymda hörn och försämra siktlinjer, vilket
i sin tur kan göra det svårare att överblicka närområdet och frambringar en känsla av instängdhet,
isolering och otrygghet, i synnerhet i mörker. På vissa platser delas vägar mellan gång- och
cykeltrafikanter, vilket ytterligare kan stärka känslan av trängsel, instängdhet och otrygghet. Även
okända vuxna som rör sig i ett område – exempelvis byggarbetare som rör sig i närheten av
skolgården vid Observatorielundens skola – kan i vissa fall påverka trygghetskänslan negativt för
barn. Dessutom riskerar buller, stomljud och otydliga vägledningar ge upphov till upplevelser av
desorientering och otrygghet.
En förändrad ljudmiljö i form av buller, stomljud och sprängningar kan särskilt påverka bostäder,
skolor och verksamheter där barn vistas. Individuella erfarenheter av exempelvis
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller våld och krig kan påverka känsligheten ytterligare i
en redan utsatt grupp. Om ljudmiljön blir så pass störande att familjer eller hushåll behöver flytta
från sin bostad, antingen tillfälligt eller permanent, innebär det negativa konsekvenser för barns
upplevelse av trygghet och identitet.
5.2.2.3 T-Centralen inte lika känslig plats för förändringar
Runt T-Centralen finns inte lika många bostäder eller målpunkter för barn som vid Odenplan. Av
den anledningen är platsen inte lika känslig för förändringar i trygghet och identitet för just barn
som målgrupp. Möjligen kan tillgängligheten till vissa kulturella målpunkter runt T-Centralen
påverkas under vissa perioder, men konsekvenserna av dessa störningar bedöms vara små.
5.3 Självständig mobilitet
Barns självständiga mobilitet innebär att de kan röra sig fritt och tryggt i sin närmiljö utan vuxnas
övervakning, till exempel för att ta sig till skolan, vänner eller fritidsaktiviteter. För att främja
detta krävs korta avstånd till viktiga målpunkter samt en god närhet till kollektivtrafik, vilket låter
barnen utforska större delar av staden på egen hand. Det är också avgörande att stadsplaneringen
prioriterar trygga och attraktiva gång- och cykelvägar. Trafiksäkra miljöer och säkra kopplingar
över fysiska barriärer minskar olycksrisken, ökar den upplevda tryggheten och stärker i
förlängningen både barns fysiska hälsa och självförtroende.
5.3.1 Drifttid: påverkan, effekter och konsekvenser
5.3.1.1 Förlängningen till city kan både öka och minska barns
självständiga resande
Roslagsbanans förlängning kommer att innebära en snabb och smidig direktkoppling till
Stockholms innerstad. Under drifttiden kommer barns självständiga mobilitet sannolikt att
förbättras, i synnerhet för äldre barn och ungdomar, detta då barn får snabbare resvägar till
exempelvis skola, fritidsaktiviteter och andra målpunkter.
Samtidigt finns en risk att barns självständiga mobilitet, i andra avseenden, försämras. Den nya
Roslagsbanan som går under jord kommer att innebära en betydligt mer komplex trafikmiljö än
nuvarande Roslagsbanan som går ovan jord till Stockholms östra. Det finns en risk att vissa
vårdnadshavare upplever trafikmiljön som så pass komplex att man tvekar inför att låta yngre
44 (63)
barn resa själva med Roslagsbanan på egen hand. En möjlig effekt är därför att barns självständiga
resande med Roslagsbanan senareläggs, vilket i sin tur kan ge konsekvenser för barns sociala liv
och hälsa. En mer komplex trafikmiljö påverkar barn med funktionsnedsättningar i högre grad än
andra barn och kan begränsa barn med exempelvis NPF att resa på egen hand.
5.3.1.2 Förändrad trafikmiljö längs Roslagsvägen
Roslagsvägen är en sträcka som redan idag har karaktären av pendlingsstråk snarare än en
inbjudande promenadmiljö, och som därmed inte inbjuder till barns självständiga mobilitet.
Under drifttiden kommer Roslagsvägens karaktär av transportsträcka sannolikt att stärkas
ytterligare. Sträckan kommer att präglas av tunnelmynningen och tråget vid Universitetet, biltrafik
och snabb cykeltrafik. Detta kommer sannolikt inte vara en miljö där vårdnadshavare låter mindre
barn gå, springa eller cykla självständigt.
5.3.1.3 Kumulativa effekter av förändrade resvanor
Avstängningen av Roslagsbanan kan medföra kumulativa effekter i form av bestående
beteendeförändringar. Förändrade vanor under lång tid, såsom ökad bilskjutsning, minskat
självständigt resande och minskad fysisk aktivitet, riskerar att befästas även efter att trafiken
återupptas. För barn kan detta innebära minskad vardagsrörelse, sämre förutsättningar för
självständighet och förändrade resmönster till skola, fritidsaktiviteter och sociala sammanhang.
Särskilt vid en flerårig avstängning finns risk att tillfälliga lösningar blir nya normallägen, vilket
kan påverka barns hälsa och rörelsefrihet på längre sikt (Trafikverket, 2020).
5.3.2 Byggtid: påverkan, effekter och konsekvenser
5.3.2.1 Konsekvenser av långa omledningar
Långa omledningar av gång‑ och cykelstråk under byggtiden kan få tydliga negativa konsekvenser
för barn genom ökad olycksrisk, minskad trygghet och begränsad självständig mobilitet. När barn
leds om till mer trafikerade, otydliga eller tillfälligt utformade miljöer försämras både
trafiksäkerhet och orienterbarhet, vilket ofta gör att föräldrar väljer att skjutsa i stället för att låta
barnen gå eller cykla själva. Detta leder till minskad fysisk aktivitet, sämre möjligheter till
självständighet och kan påverka barns hälsa, välbefinnande och vardagsstress negativt. Exempel
på platser där omledningar särskilt kan komma att påverka barn är vid arbetsområde Odenplan
torg och Olof Palmes gata.
5.3.2.2 Ökat behov av vuxnas stöd vid resor
Avstängningen av Roslagsbanan riskerar påverka barns självständiga resande. Om
ersättningstrafiken för Roslagsbanan under byggtiden blir bristfällig eller uppfattas som komplex,
otrygg eller osäker kan det riskera att påverka barns självständiga mobilitet på ett negativt sätt,
antingen att man undviker att resa helt och hållet, eller att kollektivtrafikresor ersätts med
bilskjuts. Konsekvenser av avstängningen kan bli särskilt stor för barn med
funktionsnedsättningar
Även runt Arbetsområde Odenplan torg riskerar ökad förekomst av tung trafik,
trafikavstängningar, omledningar, tillfälliga barriärer och buller att försämra möjligheterna för
barn att röra sig fritt, självständigt och tryggt (se avsnitt 6.1.2). Där finns även en risk att barns
självständiga mobilitet begränsas om vårdnadshavare upplever att det är mindre säkert för barn
att röra sig självständigt till skola, kompisar och fritidsaktiviteter. Det kan handla om att
självständig gång och cykling ersätts med resor i barnvagn för små barn, eller att barn behöver ha
sällskap av vuxna i högre utsträckning för att ta sig till olika målpunkter.
45 (63)
5.4 Socialt liv
Möjligheten till ett aktivt socialt liv är starkt kopplad till barns självständiga mobilitet och har stor
betydelse för hälsa, utveckling och välbefinnande. Den fysiska miljön påverkar dessa
förutsättningar i hög grad. Trafiksäkra lösningar, såsom separerade gång- och cykelvägar,
hastighetsdämpande åtgärder och säkra passager, bidrar till en trygg närmiljö.
Under byggtid uppstår ofta tillfälliga hinder genom byggtrafik, avspärrningar och buller, vilket kan
upplevas som otryggt och begränsa barns rörelsefrihet och vilja att umgås på vissa offentliga
platser. Detta kan leda till ökat bilskjutsande och minskad självständighet. Socialt liv påverkas av
tillgång till mötesplatser, aktivitetsytor, gena gång- och cykelvägar, kollektivtrafik samt
fungerande kopplingar över barriärer.
5.4.1 Drifttid: påverkan, effekter och konsekvenser
5.4.1.1 Minskande barriärer och lättare resor till och från målpunkter
Under drifttiden antas den förlängda Roslagsbanan medföra fördelar för barn och ungas sociala liv
eftersom möjligheten till självständiga, trafiksäkra och effektiva resor till innerstaden kommer att
stärkas. Detta kommer framför allt att få positiva effekter för något äldre barn som lättare kan ta
sig till skola, fritidsaktiviteter och vänner i andra kommuner än den egna.
I och med Roslagsbanans framtida läge i tunnel skapas förutsättningar att ta bort den barriär som
den gamla spårlinjen genom Kungliga Nationalstadsparken innebär. Förutsättningarna att knyta
samman naturområden och gröna rum kan komma att stärkas, även om Roslagsvägen skulle
kvarstå som ett fortsatt hinder.
5.4.2 Byggtid: påverkan, effekter och konsekvenser
5.4.2.1 Roslagsbanan stängs av i upp till tre år
Avstängningen av Roslagsbanan bedöms till cirka tre år, baserat på tidiga analyser. Detta bedöms
påverka Roslagsbanans resenärer. Inte minst får det en påverkan på barns sociala liv då
ersättningstrafiken innebär försämrade möjligheter att förflytta sig till skola, vänner och
fritidsaktiviteter. Även möjligheten att komma i tid eller att ta sig till spontana aktiviteter kan
komma att försämras. Tre år är en lång period i ett barns liv och ersättningstrafiken innebär längre
och mer komplexa resor som kan få negativa konsekvenser för barns möjlighet till spontana resor.
Att resor med kollektivtrafiken troligtvis blir längre kan även påverka och begränsa skolval för
exempelvis gymnasieelever. Avstängningen av Roslagsbanan kan därmed medföra att elever i
nordöstkommunerna inte ansöker till gymnasieskolor i city.
5.4.2.2 Sämre tillgång till Bellevueparken
Arbetsområdet vid Bellevue planeras sydväst om Roslagsvägen, mellan Brunnsviksvägen och
Roslagstullsrondellen. Arbetsområdet kommer att nyttjas för arbeten med tunneldrivning,
tillfälliga installationer, verkstäder, kontor, parkeringar med mera. Markanspråket för
arbetsområdet innefattar grönytor och gång- och cykelbana i direkt anslutning till nuvarande
tunnelmynning. Enligt nuvarande bedömningar tas området i anspråk under 13 år. Figur 22 visar
det planerade arbetsområdet vid Bellevue.
46 (63)
Figur 22 Planerat arbetsområde vid Bellevue
Gång- och cykelstråket på Roslagsvägens sydvästra del stängs av och leds över till den nordöstra
sidan i höjd med Brunnsviksvägen. Vid denna plats planeras det för ett nytt övergångställe med
cykelpassage. Gående och cyklister leds tillbaka vid befintlig passage vid Roslagstullsrondellen.
Brunnsviksvägen kommer fortsatt att vara tillgänglig under byggtiden.
Arbetsområdet ligger i nära anslutning till exempelvis Johannes skola och Engelska skolan som
använder Bellevue både för undervisning och lek. Bellevueparken används av många skolor,
förskolor och föreningar för undervisning, aktiviteter och rekreation. Platsen kan under byggtiden
bli bullerpåverkad. Platsen kan även upplevas som svårare att ta sig till och använda självständigt
för barn, vilket påverkar deras självständiga mobilitet och sociala liv. Redan idag upplever elever
att övergångsstället vid Roslagstullsrondellen är obehagligt att ta sig över.
5.4.2.3 Stor påverkan på Odenplan torg som mötesplats för barn
Av dialogerna framgår att särskilt äldre barn uppskattar Odenplan som nod och som plats för
spontana möten. Arbetsområde Odenplan torg kommer dock att ha en stor och negativ påverkan
på stads- och trafikmiljön i området under flera års tid, med effekter och konsekvenser på sociala
värden. Under byggtiden minskar vistelseytorna på Odenplan torg när stora delar tas i anspråk av
arbetsområdet. När området trafikeras av tung trafik, präglas av omledningar, trafikavstängningar
och buller kommer det inte längre att vara en lika attraktiv plats att vistas eller mötas på.
Begränsade gångytor kan även skapa trängsel och minska tillgängligheten, särskilt för barn eller
vårdnadshavare/familjer med barnvagn. I Figur 23 visar arbetsområdets utbredning och hur ytan
för gående minskas drastiskt.
47 (63)
Figur 23. Planerad utbredning av arbetsområdet Odenplan torg, inklusive ytor för gående, cykel och
hållplatslägen.
5.5 Hälsa
Barns hälsa, utveckling och välbefinnande är nära kopplade till självständig mobilitet, fysisk
aktivitet och ett aktivt socialt liv. Aktiv transport, exempelvis till och från skolan, bidrar till ökad
daglig rörelse och har positiva effekter på både hälsa och lärande. För detta krävs trygga,
tillgängliga och stimulerande miljöer med säkra gång- och cykelvägar, grönområden och
möjligheter till lek.
Under byggtiden kan byggtrafik, avspärrningar, buller och luftföroreningar begränsa barns
rörelsefrihet och utevistelse, öka bilskjutsning och påverka hälsan negativt. Barn är särskilt
känsliga för buller, vibrationer och luftföroreningar, vilket gör det viktigt att byggtidens
miljöpåverkan begränsas och barns närmiljö utformas så hälsorisker minimeras.
5.5.1 Drifttid: påverkan, effekter och konsekvenser
5.5.1.1 Trafiksäkrare resor och minskat buller
Under drifttiden kommer Roslagsbanans förlängning sannolikt att innebära snabbare och mer
trafiksäkra resvägar till studier och fritidsaktiviteter. Att Roslagsbanan går ner i tunnel vid
Universitetet leder sannolikt till lägre bullernivåer i de områden där tåget tidigare gick ovan mark.
5.5.1.2 Risk för förändrade beteenden hos barn och unga
Under byggtiden är det sannolikt att barn och ungas mobilitetsvanor förändras till följd av
exempelvis omledningar och störningar i form av ersättningstrafik, buller och byggtrafik. Om barn
och unga inte har haft möjlighet att gå, cykla och åka kollektivt till skola eller fritidsaktiviteter
under byggtiden, ökar risken att beteendet blir bestående och fortsätter även under drifttiden,
exempelvis genom att vårdnadshavare fortsätter att skjutsa barn med bil, eller en minskad
benägenhet att gå, cykla eller åka kollektivt.
48 (63)
5.5.2 Byggtid: påverkan, effekter och konsekvenser
Under byggtiden sker stor påverkan på barns vanliga rörelsemönster till och från målpunkter, då
framkomligheten begränsas i form av omledningar och avstängningar av trafik, vilket kan få
konsekvenser för barns hälsa. Även ljudmiljö och luftkvalitet påverkas under byggtiden.
I motsats till vuxna så lever barn stora delar av sina liv i den direkta närmiljön runt bostaden samt
förskolan och skolan. De har inte samma möjligheter att förflytta sig till andra delar av staden för
att undvika miljöer som upplevs som stökiga, otrygga eller oattraktiva. Då byggnationen på vissa
platser förväntas pågå under en mycket lång tid kan stora delar av ett barns barndom påverkas och
således få konsekvenser för barnets liv, hälsa och livskvalitet.
5.5.2.1 Arbetsområde Albano riskerar påverkar kvarteret Teknikhöjden
Barn som bor i kvarteret Teknikhöjden, som ligger i anslutning till Arbetsområde Albano, kommer
att påverkas av störningar från byggarbeten, maskiner och byggtransporter, såsom ökat buller,
vibrationer och damning. Dessa störningar kan medföra konsekvenser som störd sömn och
nedsatt koncentration. Byggverksamheten kan även påverka luftkvaliteten negativt genom utsläpp
från transporter samt damning. Barn med astma är särskilt känsliga för dessa förändringar.
5.5.2.2 Arbetsområde Odenplan torg riskerar påverka vardagsmotionen
I Norra innerstaden, och i synnerhet i områdena kring Odenplan, kommer den tillfälligt
förändrade trafikmiljön sannolikt att leda till försämrade möjligheter för människors
vardagsmotion i form av gång och cykel. Trafikomläggningarna, med ökad trafikmängd på
lokalgator, kommer även att påverka stadsmiljön på dessa platser med ökade nivåer av buller och
luftföroreningar, vilket har negativa effekter och konsekvenser för barns hälsa.
Vid Odenplan riskerar den komplexa trafikmiljön, med omledningar, svåröverblickbara miljöer
och smalare gångpassager som delas med cyklister (se beskrivningar i avsnitt 5.1.2.3 och 5.2.1.2),
exempelvis leda till att barn eller deras vårdnadshavare undviker dessa miljöer och istället tar
omvägar. Längre resvägar till förskola, skola eller fritidsaktiviteter kan – för små barn – innebära
att vårdnadshavare i högre utsträckning ersätter barnens självständiga mobilitet med barnvagn
eller bilskjuts, vilket skulle ge sämre förutsättningar för barns vardagsmotion. I
nordostkommunerna är det mer sannolikt att resor ersätts med bil, vilket också försämrar
möjligheten till vardagsmotion.
Bostäder och verksamheter runt Odenplan kommer också att påverkas av bullerstörningar under
en lång tid, vilket innebär en risk för negativa effekter och konsekvenser på barns hälsa. Buller kan
leda till störd sömn, koncentrationssvårigheter och minskad trivsel. För barn, som är särskilt
känsliga för buller kan detta påverka deras förmåga till inlärning, med sämre skolprestationer som
konsekvens.
5.5.2.3 Bullerstörningar från arbetsområde vid Olof Palmes gata riskerar
påverka Norra Latins elever negativt
Vid Arbetsområde vid Olof Palmes gata, i anslutning till ovanjordanläggningen vid Olof Palmes
gata, förväntas begränsad framkomlighet och bullerstörningar under en period i närheten av
Norra Latin, där nu Stockholm International School (årskurs sex och upp till och med gymnasiet)
har sina lokaler.
49 (63)
Figur 24 Planerat arbetsområde på Olof Palmes gata
Buller kan dessutom skapa en fysisk och social barriär då en hög ljudnivå kan göra det svårt att
höra vad som sker i närheten, uppfatta fotgängare, cyklister eller fordon, urskilja var ljud kommer
ifrån samt höra ljud i omgivningen som ger trygghetsinformation. En sämre sensorisk överblick av
platsen kan öka barns känsla av osäkerhet och otrygghet, eftersom det är svårare att förutse vad
som händer runt omkring. Sprängningar, som leder till en plötslig smäll med hög ljudnivå, kan
också orsaka obehag eller stressreaktioner där barn är särskilt känsliga.
50 (63)
6 Samlad bedömning och
medskick
6.1 Samlad bedömning
Dem fem olika aspekterna – trafiksäkerhet, trygghet och identitet, självständig mobilitet, socialt
liv samt hälsa – är tätt sammankopplade. Exempelvis är trafiksäkerhet och trygghet
förutsättningar för barns självständiga mobilitet, som i sin tur är en förutsättning för både hälsa
och socialt liv. Detta visar också hur barn som grupp är mer sårbara för förändringar, eftersom
påverkan på en aspekt ger följdeffekter på andra aspekter. Barn har heller inte samma möjlighet
som vuxna att förflytta sig i staden och är därför mer känsliga för förändringar i närmiljön.
Den samlade bedömningen visar att byggtiden för Roslagsbanan till city medför betydande
negativa konsekvenser för barn och unga, medan projektet på lång sikt bedöms ge tydliga och
bestående positiva effekter. De aspekter som påverkas mest under byggtiden är barns
självständiga mobilitet, trygghet och hälsa. De långsiktiga positiva effekterna rör främst förbättrad
kollektivtrafiktillgänglighet, ökad trafiksäkerhet och stärkta möjligheter till självständigt resande.
De platser där störst påverkan på barn och unga bedöms vid tillfällig slutstation och Odenplan.
6.1.1 Tillfällig slutstation under byggtid
En tågvändning vid Mörby bedöms få stor påverkan på barn. Den tillfälliga tågvändningen innebär
behov av byte till tunnelbanan vid Danderyds sjukhus genom längre gångavstånd eller bussresa.
Gångvägen är relativt lång vilket kan upplevas som fysiskt och mentalt krävande för barn.
Bristande tillgänglighet i bussförbindelserna, till följd av trappor, innebär särskilt stora
konsekvenser för barn med funktionsnedsättning, yngre barn, förskolegrupper och barn som reser
i barnvagn. Sammantaget riskerar ett byte vid Mörby att minska barns möjlighet till självständigt
resande och öka behovet av vuxnas stöd under byggtiden. Avstängningen av Roslagsbanan bedöms
främst påverka ungdomar som reser med Roslagsbanan till och från skolan och fritidsaktiviteter
från nordostkommunerna.
6.1.2 Odenplan
Odenplan utgör en central målpunkt och bytesnod för många barn och unga, både under byggtid
och i det framtida systemet. Under byggtiden bedöms platsen ha särskilt stor påverkan på grund
av sin komplexitet, höga resandeflöden och omfattande avstängningar av torget. Avspärrningar,
förändrade gångstråk, tillfälliga entréer samt buller och trängsel kan försämra orienterbarhet,
trygghet och tillgänglighet. För barn kan detta göra miljön svåröverskådlig och stressande, vilket
kan påverka både upplevd trygghet och förmågan att röra sig självständigt. Barn med behov av
tydliga och tillgängliga miljöer påverkas i högre grad, särskilt vid förändringar som pågår under
lång tid.
6.1.3 Lång byggtid och kumulativa effekter
Den fleråriga byggtiden förstärker konsekvenserna vid både Mörby och Odenplan, men på olika
sätt. För barn och unga kan långvariga störningar innebära förändrade resmönster, längre restider
och minskad förutsägbarhet i vardagen. Detta kan påverka möjligheten att ta sig till skola,
fritidsaktiviteter och sociala sammanhang samt leda till ökad bilskjutsning och minskad fysisk
aktivitet. Förändrade resvanor under en lång period riskerar att bestå och fortsätta även när den
nya sträckningen tas i drift. Hälsorelaterade aspekter påverkas också negativt genom ökad
51 (63)
exponering för buller, vibrationer och luftföroreningar i anslutning till arbetsområden och hårt
trafikerade miljöer.
6.1.4 Positiva effekter på lång sikt
När anläggningen är färdig bedöms projektet medföra tydliga positiva förändringar för barn och
unga. En utbyggd Roslagsbana till city med station vid Odenplan förbättrar tillgängligheten till en
central målpunkt och minskar behovet av byten. Detta skapar mer direkta, förutsägbara och
tidseffektiva resor, vilket stärker barns möjlighet till självständigt resande till skola, fritids- och
sociala aktiviteter. På sikt kan detta bidra till ökad rörelsefrihet, bättre hälsa och större jämlikhet i
barns tillgång till stadens funktioner.
6.2 Medskick till kommande arbete
Utifrån de bedömda konsekvenserna ges rekommendationer som lyfter förslag på åtgärder för att
möta de behov och risker som identifierats i effekt- och konsekvensanalysen. Medskicken vänder
sig till det fortsatta arbetet med järnvägsplanen, samt aktörer som har rådighet över
stadsplaneringen under såväl bygg- som drifttid. Medskicken presenteras utan inbördes ordning.
6.2.1 Återkoppling till deltagare i dialoger
Det är viktigt att återkoppla till de barn och unga som har deltagit i uppsökande dialoger. Att
involvera barn enligt barnkonventionens artikel 12 är lagstadgat. Artikel 12 fastställer att barn har
rätt att ge sina synpunkter i frågor som rör dem. I dialogerna har barn och unga under 18 år
bidragit med sina personliga reflektioner. Trafikförvaltningen i Region Stockholm kommer att ge
skriftlig återkoppling till deltagarna eller återkomma med ny information till deltagarna kring
projektet, exempelvis genom att bjuda in till ny dialog. Återkopplingen kommer att inkludera såväl
samanställningen av synpunkter, som information om hur processen har fortskridit och hur
synpunkterna tagits omhand i projektet.
6.2.2 Stärk orienterbarheten för barn i komplexa
stationsmiljöer
I komplexa stationsmiljöer ställs höga krav på tydlig orienterbarhet för att barn och unga ska
kunna resa självständigt, säkert och tryggt. Särskilt stora och trafikintensiva knutpunkter, såsom
T-Centralen, innebär utmaningar för barn.
• Stationsmiljöer behöver utformas med lättbegriplig, konsekvent och åldersanpassad
skyltning, tydliga siktlinjer och logiska stråk som minskar risken för förvirring och felval.
Särskild hänsyn bör tas i T-Centralen redan idag har många bytespunkter och stora flöden,
där riskerar komplexiteten att begränsa barns rörlighet och självständighet.
• Barn och unga bör involveras aktivt i dialoger, resenärstester och utvärderingar kopplade
till gestaltning, tillgänglighet och orienteringsstöd. Genom att ta del av barns perspektiv –
exempelvis hur de uppfattar vägval, riktningar, färger, symboler och konstnärliga inslag –
kan stationsmiljöer utvecklas som är mer intuitiva och trygga.
• Samverkan med skolor, fritidsverksamheter och föreningar rekommenderas som ett sätt
att kvalitetssäkra lösningar och säkerställa att orienteringsstödet fungerar i praktiken,
både under byggtid och i färdig anläggning.
52 (63)
6.2.3 För en tidig och regelbunden dialog med barn, skolor,
verksamheter som berörs av förändrade ljudmiljöer
Barn är särskilt känsliga för förändrade ljudmiljöer i form av buller, stomljud och sprängningar.
• Skolor och andra verksamheter där barn vistas bör, i så hög utsträckning som möjligt,
involveras i ett tidigt skede i en regelbunden dialog om förändringar i ljudmiljö – detta för
att öka chanserna att kunna schemalägga såväl byggaktivitet som skolverksamhet på ett
sätt som minimerar negativ påverkan på barn.
• Detta är särskilt aktuellt för skolor och verksamheter som har nära anslutning till
arbetsområden, exempelvis Observatorielundens skola, Stockholm International School
(Norra Latin), och Amerikanska gymnasiet vid Frescati hage.
• Informationstillfällen om förändringar i ljudmiljöer kan ses som tillfällen att stärka
delaktighet och engagemang, liksom att barnanpassa och sprida samhällsnyttig kunskap
om byggprocessen.
6.2.4 Utnyttja tillfället att förbättra Roslagsvägens
trafiksäkerhet
De stora ingreppen runt Roslagsvägen medför störningar under byggtiden, men de skapar
samtidigt en möjlighet att förbättra trafiksäkerheten i en miljö som idag präglas av höga
fordonshastigheter. Genom att ta tillvara på detta tillfälle kan trafikmiljön göras betydligt tryggare
och mer tillgänglig för oskyddade trafikanter, inte minst för barn. Förslag på åtgärder i
utformningen:
• Hastighetsdämpande åtgärder och begränsningar för fordonstrafiken.
• Säkra passager och övergångsställen över Roslagsvägen, till exempel med hjälp av refuger
och trygghetsskapande landskapsplanering.
• Tillgänglighetsanpassade stråk med jämn beläggning, tillräcklig bredd, ramper i stället för
trappor, taktila ledstråk och visuella kontraster, så att även barn med
funktionsnedsättning kan röra sig självständigt.
• Inkludering av barnets perspektiv genom dialoger med barn och unga samt genom
skolvägsanalyser, för att säkerställa att lösningarna faktiskt möter barns behov och
rörelsemönster.
6.2.5 Vidta åtgärder för att stärka insyn, delaktighet och
trygghet på strategiska platser
Att involvera barn i utformningen av tillfälliga och permanenta lösningar stärker deras
platsidentitet, förståelse och tillit till samhället. Barn som får inflytande över sin närmiljö
utvecklar ofta ett starkare engagemang för sin livsmiljö. Genom att inspireras av goda exempel –
som pedagogiska illustrationer vid utbyggnaden av tunnelbanan eller utsiktsplatser kan projektet
tillgängliggöra och levandegöra byggarbetsplatserna på ett tryggt och lärorikt sätt.
Ett gott exempel på stärkt insyn och delaktighet är Infobox i Berlin. En byggnad som uppfördes på
Potsdamer Platz för att informera allmänheten och turister om de många byggprojekt som
pågick i den nya tyska huvudstaden under 1990-talet. Boxen var utformad som en distinkt, 23
meter hög, röd, rektangulär byggnad som "svävade" 7 meter över marken på styltor, strategiskt
placerad för att erbjuda besökare utsikt över byggarbetsplatsen. Invändigt fanns utställningar med
modeller, fotografier och interaktiva skärmar som visade hur området skulle se ut när det var
färdigbyggt. Trots att det var en tillfällig struktur attraherade den miljontals besökare och var en
stor turistattraktion under sin korta existens.
53 (63)
Figur 25. Info-Box Berlin. Källa: Schneider & Schumacher Architekten.
Förslag på ytterligare åtgärder för ökad insyn och delaktighet:
• Pedagogisk information och konst: Sätt upp barnanpassade informationsskyltar,
illustrationer och utställningslokaler som förklarar vad som händer på platsen. Se Figur 26
för exempel på illustration som använts vid byggnation av tunnelbana.
• Fysisk insyn: Anordna titthål i byggplank och skapa trygga platser med utsikt över
arbetsområdet där barn och nyfikna kan följa byggprocessen.
• Kreativt skapande: Involvera lokala förskolor och skolor i konstprojekt, till exempel genom
att låta barnen vara med och färgsätta eller utsmycka byggplanken.
• Guidade visningar: Använd säkra utsiktsplatser för att erbjuda studiebesök och guidade
turer för skolgrupper.
• Digitala lösningar: Komplettera den fysiska insynen med digitala visningar och live-
kameror från byggarbetsplatsen.
54 (63)
Figur 26. Exempel på illustration som riktar sig till barn som tillgängliggör arbetsområden i samband med
infrastrukturprojekt. Illustrationen visar hur det går till vid ett tunnelbanebygge och finns uppsatt på byggplank i
flera av nya tunnelbanans arbetsområden. Källa: Sarah Sheppard och CharlieCharlie Agentur/Region Stockholm.
6.2.6 Undvik byggtrafik och avstängningar nära barns
målpunkter
Genom att styra transporter bort från barns målpunkter, anpassa tider, sänka hastigheter och
säkerställa tydlig kommunikation kan risker minskas och tryggare miljöer skapas under hela
byggtiden. Att planera och genomföra byggtrafik med särskild hänsyn till barn kan exempelvis
göras genom att:
• Undvik byggtrafik i stråk som passerar barns målpunkter, såsom skolor, förskolor,
idrottsplatser, lekplatser, parker och rekreationsområden där barn vistas regelbundet. Där
byggtrafik inte kan undvikas bör alternativa körvägar väljas som i så stor utsträckning som
möjligt leder bort från dessa miljöer.
• Anpassa byggtransporter till barnens restider i så hög utsträckning som möjligt.
Byggtransporter bör om möjligt undvikas under morgontimmen när barn är på väg till
skolan (cirka kl. 7.00–8.30) samt under eftermiddagen när skoldagen slutar och barn är på
väg hem (cirka kl. 14.00–16.00). Detta minskar risken för olyckor och bidrar till tryggare
skolvägar.
• Begränsa byggtransporter kvällstid och tidiga morgnar i närhet till bostäder och
vistelseytor för barn, för att minska buller, stress och otrygghet. Särskild hänsyn bör tas till
att barn är mer känsliga för störningar som påverkar vila och återhämtning.
• Inför låga hastigheter för byggtrafik i områden där barn vistas eller passerar, i
kombination med tydlig skyltning och krav på särskild försiktighet vid passager och
korsningar.
55 (63)
• Ställ krav på förare och entreprenörer om särskild hänsyn till barn, exempelvis genom
utbildning i barns trafikbeteenden, krav på uppmärksamhet vid skolvägar samt rutiner för
säkra leveranser.
• Samordna och kommunicera byggtidens trafikpåverkan i god tid till skolor, förskolor,
vårdnadshavare och andra berörda verksamheter, så att barn och vuxna kan förberedas på
tillfälliga förändringar i trafikmiljön.
• Följ upp och anpassa åtgärderna löpande under byggtiden, då barns rörelsemönster kan
förändras över tid. Eventuella risker eller otrygga situationer bör åtgärdas skyndsamt.
• Ställ krav på trafikanordningsplaner (TA-planer) i tidigt skede för alla arbetsområden.
Detta kan exempelvis utgöra en del av kravställningen gentemot entreprenörer.
6.2.7 Utforma tillfälliga gång- och cykelstråk med god
standard och hög trafiksäkerhet
Genom hög trafiksäkerhet, god standard och kontinuitet i utformningen kan barns och ungas
rörelser ske säkert och förutsägbart trots tillfälliga trafiklösningar. För att säkerställa trygga,
tydliga och väl utformade tillfälliga gång- och cykelstråk under byggtiden föreslås:
• Vid trafikomläggningar ska trygga, tillgängliga och säkra gång- och cykelvägar samt
passager säkerställas under hela byggtiden. Barn har ofta begränsad möjlighet att anpassa
sina resvanor och är därför särskilt beroende av fungerande och pålitlig infrastruktur.
• Sträva efter att göra så få förändringar i infrastrukturen som möjligt. Särskilt viktigt är
detta i områden där barn och ungas rörelsestråk påverkas. Gång- och cykelvägar samt
lägen för busshållplatser bör flyttas så sällan som möjligt.
• Tillfälliga gång- och cykelstråk ska utformas med god standard och hög trafiksäkerhet,
tillräcklig bredd och god framkomlighet som gör att möten kan ske på ett trafiksäkert sätt,
även när gående och cyklister färdas tillsammans med barn eller använder barnvagn,
cykelkärra, lådcykel eller motsvarande.
• Tydlig separering mellan gång-, cykel- och byggtrafik ska säkerställas genom fysiska
avgränsningar, inte enbart genom skyltning. Detta är särskilt viktigt i miljöer där barn
vistas eller passerar dagligen.
• God belysning, öppna siktlinjer och tydlig orienterbarhet ska finnas längs tillfälliga stråk,
även under den mörka delen av året. Skyltning och markeringar ska vara lätta att förstå
även för barn och konsekvent utformade över tid.
• Tillfälliga lösningar ska ges en gestaltning som signalerar trygghet och varaktighet, då
byggtiden kan pågå under flera år och tillfälliga åtgärder därmed riskerar att uppfattas som
permanenta. Provisoriska lösningar med låg standard bör undvikas.
• Regelbunden tillsyn och underhåll av tillfälliga gång- och cykelstråk ska säkerställas, så att
skador, slitage, vattenansamlingar, snö och halka snabbt åtgärdas. Bristande underhåll kan
i praktiken utgöra en större risk än själva omläggningen.
6.2.8 Säkerställ att ersättningstrafiken för Roslagsbanan
erbjuder en tillgänglig lösning
Ersättningstrafiken för Roslagsbanan bör utformas så att den är tillgänglig, tydlig och trygg för
barn. Genom korta och säkra byten, god fysisk tillgänglighet och tydlig information kan barns
56 (63)
vardagsresor i nordostkommunerna fungera även under perioder med avstängd
tågtrafik. Exempelvis genom att:
• Gångavståndet vid byten bör minimeras.
• Säkerställ tillgången till hiss där det finns trappor och nivåskillnader för att tillgängliggöra
för förskolegrupper och barnvagnar.
• Där det inte finns möjlighet att ordna hiss är det viktigt att gångvägar mellan bytespunkter
är utformade på ett trafiksäkert och framkomligt sätt för barn, barngrupper och
barnvagnar.
• Regelbundna uppdateringar om projektets status, eventuella förseningar och framsteg bör
delas via tydliga skyltar på plats. Användningen av QR-koder på skyltar som leder till
detaljerade projektbeskrivningar och interaktiva kartor online kan ge mer information och
engagera framför allt äldre barn. Det kan bidrar till transparens och ökad förståelse för
byggprojektet.
• De skyttelbussar som tidigare trafikerade Slussen-Henriksdal bör ses som ett gott exempel
och kan undersökas vidare som koncept. Dessa bussar gick som matarlinjer på den sista
delen av Saltsjöbanans sträckning mellan Henriksdal och Slussen som stängdes av för
tågtrafik 2018. Bussarna var målade som Saltsjöbanans tåg för att knyta an till
Saltsjöbanans identitet och förstärka känslan av ersättningstrafik för tåget. En liknande
lösning kan övervägas mellan förslagsvis Djurholms Ösby och Stockholms östra.
6.2.9 Bevara Odenplans torgyta som trygg mötesplats i en
blandad stadsmiljö
Odenplan kan fortsätta fungera som en trygg och levande mötesplats för barn och unga under
byggtid, efter färdigställande och i framtida drift. Genom omsorgsfull gestaltning, god
orienterbarhet och säkra stråk kan torgets sociala värden och tillgänglighet bevaras och utvecklas
trots en mer komplex trafikmiljö. För att möjliggöra detta föreslås:
• Bevara Odenplan torgs karaktär av mötesplats under byggtiden i så hög utsträckning som
möjligt. Detta kan bland annat göras genom åtgärder för att stärka insyn, delaktighet och
trygghet, liksom åtgärder för att utforma tillfälliga gång- och cykelstråk med hög
trafiksäkerhet (se 7.2.7).
• Efter byggtiden är det viktigt att återställa torgets nuvarande funktioner. Det är även ett
tillfälle att utveckla Odenplan som mötesplats och målpunkt för både yngre och äldre barn.
Detta kan ske genom att både säkerställa sittplatser och möjlighet för spontana möten för
ungdomar, men också genom en lekfull utformning på torget som inbjuder till lek. Detta
skulle kunna stärka trygghetskänslan i en miljö som i övrigt kan upplevas som komplex
och storskalig för små barn.
• Även under drifttiden – då Odenplan väntas bli en ännu mer komplex kollektivtrafikpunkt
– är det viktigt att säkerställa ett fortsatt torgliv ovan jord för att bibehålla Odenplans
karaktär av blandad stadsmiljö. Detta kan göras genom att exempelvis bevara öppenhet
och siktlinjer, återställa grönska och träd samt att fortsätta möjliggöra för spontana möten,
exempelvis genom sittgradänger.
• Stationsentréer bör gestaltas för att främja trygghet och orienterbarhet, exempelvis genom
skyltning i barnhöjd, tydliga in- och utgångar samt alternativa vägar i stationsmiljön redan
i markplan.
57 (63)
• Byten mellan tunnelbana, pendeltåg, Roslagsbanan och buss bör fortsatt kunna ske på ett
smidigt och trafiksäkert sätt för barn.
• Genom gestaltning och färgsättning finns möjlighet att ta tillvara på Roslagsbanans
identitet.
6.2.10 Särskilt fokus behöver ges till barn med
funktionsnedsättning
Barn och unga med funktionsnedsättning är särskilt beroende av en fysisk miljö som är
förutsägbar, tydlig och tillgänglig för att kunna röra sig självständigt och delta i vardagslivets
aktiviteter. Förändringar i trafikmiljöer, tillfälliga lösningar och byggarbetsplatser riskerar att
skapa hinder som påverkar orienterbarhet, trygghet och hälsa, särskilt för barn med syn‑, hörsel‑
och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dialoger med barn, skolor och
funktionsrättsorganisationer visar att oförutsägbarhet, buller, trängsel och tillfälliga barriärer kan
leda till stress, otrygghet och begränsad självständig mobilitet.
Följande rekommendationer kompletterar därför de övergripande medskicken genom att
synliggöra aspekter som är särskilt viktiga att beakta i det fortsatta arbetet med Roslagsbanans
förlängning till city.
• Säkerställ konsekvensbedömning av tillfälliga lösningar ur ett funktionsrättsperspektiv, då
provisoriska stråk, skyltning och avspärrningar ofta innebär större orienteringssvårigheter
och otrygghet än permanenta miljöer.
• Utforma informationsinsatser om byggskeden i flera sinnesbaserade format, exempelvis
visuellt tydliga illustrationer, ljudstöd och lättläst text, för att möta olika behov hos barn
med funktionsnedsättning och minska stress kopplad till oförutsägbarhet.
• Beakta barns behov av igenkänning och kontinuitet i miljöer som förändras över tid,
genom att återanvända färger, symboler, gestaltningselement och logik i tillfälliga
lösningar, vilket kan stärka trygghet och självständig orientering för barn med kognitiva
och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
• Synliggör och säkra tillgänglighet till färdtjänst och ledsagning under hela byggtiden,
särskilt vid skolor, anpassade grundskolor och större bytespunkter, eftersom dessa
funktioner är avgörande för barns faktiska möjlighet till rörlighet och deltagande i
vardagsliv.
• Uppmärksamma underjordiska miljöers särskilda påverkan på barns trygghet, genom att
analysera hur brist på dagsljus, igenkänning och orienterbarhet kan påverka barn med
funktionsnedsättning, och använda denna kunskap i utformning av entréer, övergångar
och informationspunkter ovan och under mark.
58 (63)
7 Referenser
Akademiska hus, 2024. Albano - Alba Nova. [Online]
Available at: https://www.akademiskahus.se/campus--fastigheter/stockholm/Albano--AlbaNova/
[Använd 17 12 2024].
Andersson, L. & Molnar, S., 2021. Hur påverkar byggskedet människor i omgivningen?,
Göteborg: RISE.
Barnombudsmannen, 2021. Konventionstexten. [Online]
Available at: https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/konventionstexten/
[Använd 17 12 2024].
Barnombudsmannen, 2025. "Det har alltid funnits våld, alltså när det har funnits problem" -
Barn och ungas berättelser om våld, rädsla och otrygghet. , Stockholm: Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen, u.å. Prövning av barnets bästa - när ett enskilt eller en specifik grupp
berörs. [Online]
Available at: https://provningbarnetsbasta.barnombudsmannen.se/nar-ett-enskilt-barn-eller-en-
specifik-grupp-berors
[Använd 13 12 2024].
Berg, M. & Ekblom, Ö., 2016. Rekommendationer om fysisk aktivtet för barn, Stockholm:
Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA).
Boverket, 2015. Ge plats för unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljöer., Karlskrona: Boverket.
Boverket, 2021. Tillgänglighet på allmänna platser och områden för andra anläggningar.
Boverkets kunskapsbank och föreskrifter (ALM 2), Karlskrona: Boverket.
BRÅ, 2018. Otrygghet och oro för brått - skillnader mellan kvinnor och män., Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Centrum för arbets- och miljömedicin, 2021. Miljöhälsorapport Stockholms län 2021, Stockholm:
CAMM, Region Stockholm, 2021:09.
delaktighet, M. f., 2024. Uppföljning av funktionshinderpolitiken 2024, Sundbyberg:
Myndigheten för delaktighet.
Eggertsen, M., 2022. Gång- och cykelpassage i Borlänge. [Konstverk] (Tender/Boverket).
Ekblom, U. B. o. Ö., 2016. Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar,
Stockholm: Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA).
Ekman, K., 2016. Mörka utsikter. Arkitektur, 27 04.
FN:s kommitté för barnets rättigheter, 2013. Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14
(2013) om Barnets rätt att i första hand få beaktat vad som bedöms vara barnets bästa, u.o.:
FN:s kommitté för barnets rättigheter.
Folkhälsomyndigheten, 2021. Miljöhälsorapport 2021 – Barns miljörelaterade hälsa, Stockholm:
Folkhälsomyndigheten, Artikelnummer: 20010.
59 (63)
Folkhälsomyndigheten, 2023. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022 – Nationella resultat,
Stockholm: Folkhälsomyndigheten, Artikelnummer: 22228.
Gustafsson, M., Villamor Saucedo, G., Rosendahl, S. & Lindén, J., 2020. Guide till
damningsredicerande åtgärder, Stockholm: ILV Svenska Miljöinstitutet.
Göteborgs Stad, 2016. [BKA] Barnkonsekvensanalys - Barn och unga i fokus 1.2, Göteborg:
Göteborgs Stad.
Henriksson, M., 2024. Barns upplevelser av byggskede: Resultat från en photo voice-studie om
barns aktiva skolresor, Linköping: VTI PM 2024:13.
Henriksson, M., Lundberg, A., Forward, S. & Nordström, M., 2025. Barn som vägvisare:
Möjligheter, hinder och metoder för att inkludera barns perspektiv i kommunal trafik- och
stadsplanering, Linköping: VTI rapport 1225.
Institutet för miljömedicin, 2013. Miljöhälsorapport 2023, Solna: Karolinska Institutet.
Jansson, M. & Herbert, E., 2023. Barnvänlig bebyggd miljö – vad krävs? En forskningsöversikt,
Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och
växtproduktionsvetenskap, 2023:7.
Joelsson, T., Fridén Syrjäpalo, L., Henriksson, M. & Balkmar, D., 2021. Vardagen i rörelse: en
forsknings- och kunskapsöversikt om familjers vardagsmobilitet, social hållbarhet och
mobilitetsrättvisa, Linköping: VTI rapport 1090.
Johansson, A.-K., Kollberg, S. & Bergström, K., 2009. Grönområden för fler: en vägledning för
bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa. 2:a red. Solna: Statens folkhälsainstitut.
Jungmark, L., 2021. Barn, plats, lek, stad: strategier för barnvänlig stadsplanering. Alnarp:
Tankesmedjan Movium vid SLU.
Kircher, K. o.a., 2023. Aktivt resande och uppmärksamhet - Vilka krav ställer trafikmiljön på
barns och ungdomars uppmärksamhet?, Göteborg: VTI resultat 2023:9.
Kircher, K. o.a., 2023. Aktivt resande och uppmärksamhet - Vilka krav ställer trafikmiljön på
barns och ungdomars uppmärksamhet?, Linköping: VTI resultat 2023:9.
Maclachlan, L., Laura, K. P. & Pedersen, E., 2017. Exploring Perception of Vibrations from Rail:
An Interview Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 14(11),
p. 1303.
Malmqvist, E., 2020. Luftkvalitet i överbyggda stationer, Borlänge: Trafikverket, 2020:225.
Myndigheten för delaktighet, 2024. Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2024, Sundbyberg:
Myndigheten för delaktighet.
Naturvårdsverket, 2024. Buller från vägar och järnvägar vid nybyggnation av infrastruktur.
[Online]
Available at: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/buller/buller-fran-vagar-och-
jarnvagar-vid-nybyggnation-av-infrastruktur/
[Använd 12 05 2025].
Naturvårdsverket, 2024. Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan, u.o.:
Naturvårdsverket.
60 (63)
Produktionskollektivet, 2022. Gång- och cykeltunnel i området Stattena i norra Helsingborg, där
konstnärlig utsmyckning i form av väggmålningar, och förbättrad belysning i och i anslutning
till tunneln, förändrat upplevelsen av platsen. [Konstverk] (Boverket).
Region Stockholm, Trafikverket, Stockholm nordost, 2014. Åtgärdsvals- och idéstudie av regional
kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län, Stockholm: Region
Stockholm, Trafikförvaltningen.
Region Stockholm, 2020. Checklista - Barnkonsekvensanalys, Stockholm: Trafikförvaltningen.
Region Stockholm, 2022. PM Social hållbarhet Rbc, u.o.: Region Stockholm.
Region Stockholm, 2022. Ri Soc v8, u.o.: Trafikförvaltningen.
Region Stockholm, 2023. Roslagsbanan till city. Lokaliseringsutredning, Stockholm: Region
Stockholm, Trafikförvaltningen.
Region Stockholm, 2023. Social konsekvensanalys tillhörande lokaliseringsutredning, u.o.:
Region Stockholm.
Region Stockholm, 2024. Roslagsbanan till city - Lokaliseringsutredning Norr, u.o.: Region
Stockholm, trafikförvaltningen.
Rutberg, S. o.a., 2025. My Way to School Through a Camera Lens: Involving Children to Inform a
Policy Recommendation on Active School Travel. Health Promotion Practice, 26(3), pp. 437-445.
Rutberg, S., Lindqvist, A.-K. & Henriksson, M., 2023. Prövning och analys av barnets bästa när
det gäller nationell rekommendation för aktiva skolresor -en barnkonsekvensanalys, u.o.: u.n.
Sabelström, H. o.a., 2017. Luft och miljö 2017 - Barns hälsa, Bromma: Naturvärdsverket.
Sarraf, M., Girdler, S. & Bölte, S., 2025. Autism and public transport: exploring the WHO's
International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) as a framework to
investigate physical and spatial barriers. Cities & Health, Volym 9, pp. 1-21.
Skolverket, 2025. Grundkolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Stockholm: Skolverket.
SOU, 2017. Slutrapport från Sverigeförhandlingen. Infrastruktur och bostäder – ett gemensamt
samhällsbygge. SOU 2017:107, Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Stockholm, R., 2023. Folkhälsokollen - barns hälsa. [Online]
Available at: https://www.folkhalsokollen.se/webbverktyg/?id=260263
[Använd 10 12 2024].
Stockholms stad, 2009. Översiktsplanen för Nationalstadsparken – stockholmsdelen, u.o.:
Stadsbyggnadskontoret.
Stockholms stad, 2018. Översiktsplan för Stockholm, u.o.: u.n.
Stockholms stad, 2022. Cykelstaden, u.o.: u.n.
Stockholms stad, 2024a. Hagastaden. [Online]
Available at: https://vaxer.stockholm/omraden/stadsutvecklingsomraden/hagastaden/
[Använd 17 12 2024].
Stockholms stad, 2024b. Östra Hagastaden. [Online]
Available at: https://vaxer.stockholm/projekt/vasastan/ostra-hagastaden/
[Använd 17 12 2024].
61 (63)
Stockholms stad, 2024c. Albano. [Online]
Available at: https://vaxer.stockholm/projekt/norra-djurgarden/albano
[Använd 17 12 2024].
Stockholms stad, 2024c. Norra stationsparken. [Online]
Available at: https://vaxer.stockholm/projekt/norrmalm/norra-stationsparken/
[Använd 17 12 2024].
Stockholms stad, 2024d. Albano. [Online]
Available at: https://vaxer.stockholm/projekt/norra-djurgarden/albano/
[Använd 17 12 2024].
Stockholms stad, 2024e. Återblick på Skillnadernas Stockholm, Stockholm:
Stadsledningskontoret.
Stockholms stad, 2024f. Företagsservice/befolkning och bostäder. [Online]
Available at: https://foretagsservice.stockholm/vad-hander-i-ditt-naromrade/naringslivsanalys-
av-norra-innerstaden/befolkning-och-bostader/
[Använd 10 12 2024].
Sweco & Stockholms stad, 2025. Elevpendling. BER / UEDB.. u.o.:u.n.
Sweco, 2024. Gymnasieregionen och eleverna - Regionalt nyttjande och behovet i framtiden,
Stockholm: Storsthlm kommer i samverkan.
Trafikverket, 2020. Barnkonsekvensanalys i planering av transportinfrastruktur - Vägledning.,
Borlänge: Trafikverket.
Trafikverket, 2022. VGU - Vägars och gators utformning , Borlänge: Trafikverket.
Vincens, N., van Kempen, E., Ögren, M. & Persson Waye, K., 2024. Living close to railways: Cross-
sectional analysis of ground-borne vibrations and vibration annoyance. Transportation Research
Part D: Transport and Environment, Volym 136, p. 104458.
VTI, 2020. Forskningsstudier kring kollektivtrafik och osynliga funktionsnedsättningar (NPF),
Stockholm: VTI.
WSP, 2024. PM Social hållbarrhet - Roslagsbanan till city, Lokaliseringsutredning Norr, u.o.:
u.n.
62 (63)
63 (63)
Vi vill veta vad du tycker!
Lämna dina synpunkter på webben:
regionstockholm.se/samradrbc
Det går också bra att skicka e-post till: samrad.rbc@sl.se
eller
brev till:
Region Stockholm
Trafikförvaltningen
Lindhagensgatan 100
105 73 Stockholm
Skriv "TN 2024–1060 Samråd Roslagsbanan till city
Järnvägsplan’’ i ämnesraden eller på kuvertet. Insända
synpunkter blir offentliga handlingar och personuppgifter
hanteras i enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR).
Lämna dina synpunkter senast den 12 oktober 2026.
Scanna QR-koden för att komma till samrådets webbsida. Där
finns
handllingar för samrådet och synpunkter kan lämnas direkt
via ett
formulär.
Region Stockholm, Trafikförvaltningen
Box 301215
Telefon: 08-123 100 00
E-post: kontakt@regionstockholm.se
---
[Bilaga - Social konsekvensanalys.pdf]
Roslagsbanan till city
Social konsekvensanalys Järnvägsplan
Samrådshandling
Datum: 2026-09-15
2 (102)
• Titel: Roslagsbanan till city – Social konsekvensanalys Järnvägsplan
• Uppdragsledare: Per Reiland, Sweco
• Projektledare: Nina Isberg, trafikförvaltningen, Region Stockholm
• Bilder och illustrationer: Trafikförvaltningen om inte annat anges
• Diarienummer: TN 2024-1060
• Dokumentstatus: Godkänd
• Datum: 2026-09-15
• Distributör: Trafikförvaltningen, Region Stockholm
3 (102)
Innehållsförteckning
1 Inledning ....................................................................................................................... 6
1.1 Bakgrund .................................................................................................................. 6
1.2 Tidigare utredningar ................................................................................................. 6
1.3 Vad är en social konsekvensanalys? ......................................................................... 9
1.4 Avgränsning .............................................................................................................. 9
2 Metod ........................................................................................................................... 12
2.1 Social hållbarhet i kollektivtrafiken ........................................................................ 12
2.2 Arbetsprocess.......................................................................................................... 12
2.3 Aspekter för beskrivning av sociala konsekvenser ................................................. 14
2.4 Utvalda grupper och specifika behov ...................................................................... 16
3 Förutsättningar ........................................................................................................... 20
3.1 Demografi .............................................................................................................. 20
3.2 Målpunkter och stråk ............................................................................................. 20
3.3 Resande .................................................................................................................. 36
3.4 Angränsande planering – Stockholms stads översiktsplanering ............................ 45
4 Effekter och konsekvenser under drifttiden ............................................................... 48
4.1 Generella effekter och konsekvenser under drifttid .............................................. 48
4.2 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken ............................................................. 52
4.3 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden ....................................................... 57
4.4 Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen ............................................................... 60
5 Effekter och konsekvenser under byggtiden................................................................ 64
5.1 Generella effekter och konsekvenser under byggtiden ........................................... 64
5.2 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken ............................................................. 70
5.3 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden ....................................................... 79
5.4 Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen ................................................................ 85
6 Samlad bedömning och medskick ............................................................................... 93
6.1 Sociala konsekvenser i delområden ........................................................................ 93
6.2 Sammanfattande medskick .................................................................................... 95
7 Referenser .................................................................................................................... 97
8 Bilaga ......................................................................................................................... 100
4 (102)
Sammanfattning
Roslagsbanan till city – Social konsekvensanalys Järnvägsplan beskriver planförslagets
påverkan, effekter och konsekvenser på sociala värden i planområdet.
En social konsekvensanalys är både en arbetsprocess och ett dokument. Arbetsprocessens syfte är
att påverka utformning av Roslagsbanan till city så att negativa sociala konsekvenser begränsas
och positiva förstärks. Såväl drifttid som byggtid analyseras utifrån fem aspekter av sociala värden
för människor som vistas i och använder den fysiska miljön:
• mobilitet
• jämlikhet och jämställdhet
• folkhälsa
• tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning
• trygghet
• barnperspektiv – behandlas i separat rapport, Barnkonsekvensanalys (BKA).
Den sociala konsekvensanalysen beaktar såväl ett allmänt resenärsperspektiv som mer sårbara
grupper som exempelvis personer med funktionsnedsättningar, barn, äldre, kvinnor och flickor.
Den sociala konsekvensanalysen är en del av järnvägsplanen och fokuserar därmed på det som
järnvägsplanen reglerar, det vill säga den övergripande utformningen och funktionen hos den
färdiga anläggningen samt lokaliseringen av arbetsområden och transportvägar under byggtiden.
Se Figur 1 för det huvudsakliga utredningsområdet indelat i tre delområden:
• delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken. Omfattar Norra Djurgårdens
parkområde och Kungliga Nationalstadsparken, Frescati, Albano, Söderbrunn, Kräftriket
och Bellevue,
• delområde B: Odenplan/Observatorielunden. Omfattar delar av Vasastaden,
Odenplan och Observatorielunden,
• delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen. Omfattar Sabbatsberg, Torsgatan och T-
centralen.
En viktig del i kartläggningen av förutsättningar är de uppsökande dialoger som genomförts.
Dialogerna syftar till att säkerställa en jämn representation av samhällsgrupper i
samrådsprocessen och riktar sig till grupper som generellt är underrepresenterade i samband med
fysisk planering.
Utifrån den sociala konsekvensanalys som gjorts på planförslaget med tillhörande byggprocess har
ett antal medskick till kommande arbete formulerats. Medskickens syfte är att omvandla bedömda
effekter och konsekvenser till rekommendationer som syftar till att värna, stärka och utveckla
sociala värden i planområdets fysiska miljöer. Med kommande arbete avses pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen samt kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
5 (102)
De viktigaste övergripande medskicken är:
• Beakta att vissa grupper, exempelvis personer med olika funktionsnedsättningar, barn,
kvinnor och vissa äldre upplever trängsel som särskilt otryggt. Höga trafik- och
resenärsflöden tillsammans med komplexa trafiksituationer kan också bli särskilt
utmanande vad gäller orienterings- och rörelseförmåga för personer med olika
funktionsnedsättningar som nedsatt rörelseförmåga, hörsel, syn eller kognitiva förmågor.
Detta gäller under byggtid såväl som drifttid samt för vuxna såväl som för barn.
• Planera för trygga miljöer och stråk under byggtiden både dag och natt med goda
siktlinjer, belysning, skyltning och vägledning.
• Ta fram trafikanordningsplaner i tidigt skede för alla arbetsområden.
• Kommunicera med boende, skolor och andra verksamheter inför störande moment i
produktionen såsom sprängning, borrning och lastning av schaktmassor.
• Kommunicera regelbundet med allmänheten kring den färdiga anläggningen och skapa
förväntan kring nya effektiva förbindelser och attraktiva resenärsmiljöer.
• Samverka med Stockholms stad och Akademiska Hus kring förbättrade gång- och
cykelstråk i samband med återställande av mark och natur.
Figur 1. Roslagsbanans planerade anläggning, arbetsområden ovan jord tillsammans med det huvudsakliga
utredningsområdet för sociala värden (gul yta).
6 (102)
1 Inledning
Denna rapport är en social konsekvensanalys av järnvägsplanen för projektet
Roslagsbanans förlängning till city. I kapitel 1 redovisas bakgrund till projektet,
en beskrivning av vad en Social konsekvensanalys är, samt avgränsningar.
1.1 Bakgrund
1.1.1 Det här är Roslagsbanan till city
Region Stockholm ska förlänga Roslagsbanan i tunnel från station Universitetet, via Odenplan till
T-Centralen. Det gör resan mellan kommunerna i nordost och centrala Stockholm snabbare och
smidigare. Dessutom minskar trängseln på tunnelbanans röda linje mellan T-Centralen och
Tekniska högskolan. När utbyggnaden är färdig läggs sträckan mellan Universitetet och
Stockholms östra ner.
1.1.2 Därför behövs Roslagsbanan till city
Stockholmsregionen växer och allt fler människor behöver ett effektivt sätt att ta sig till arbete,
studier och fritidsaktiviteter. Därför behöver kollektivtrafiken byggas ut och förstärkas. En del av
det är att utveckla Roslagsbanan för framtidens resande.
I dag är restiderna mellan kommunerna i nordost och övriga regionen långa. Antalet resande med
Roslagsbanan beräknas öka kraftigt under kommande år. De flesta av dem byter till och från
tunnelbanans röda linje vid Stockholms östra. Det gör bland annat att det redan nu blir mycket
trångt på tunnelbanan mellan Tekniska Högskolan och T-Centralen. Trafiken i rusningstid är
redan så tät att det inte går att minska trängseln med fler tåg
1.1.3 Tidplan
Planeringen av Roslagsbanan till city har pågått sedan år 2020 och beräknas att pågå fram till år
2028. När järnvägsplanen vunnit laga kraft kan byggnation påbörjas. Byggtiden bedöms bli cirka
13 år baserat på tidiga analyser. Åtgärder studeras i syfte att begränsa den totala byggtiden.
1.1.4 Projektets ändamål
Det övergripande syftet med en förlängning av Roslagsbanan till city är att:
• öka tillgängligheten mellan nordostsektorn och centrala Stockholm samt mellan
nordostsektorn och regionala kärnor,
• bidra till att skapa ett tillförlitligt och kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem,
• bidra till ett socialt och miljömässigt hållbart transportsystem samt bidra
till stadsutveckling med ett ökat bostadsbyggande.
1.2 Tidigare utredningar
Flera utredningar och beslut har föregått framtagandet av järnvägsplanen för förlängningen av
Roslagsbanan till city. I detta avsnitt redovisas arbetet med lokaliseringsutredning för projektet,
7 (102)
med fokus på sociala värden. För en fullständig beskrivning av tidigare utredningar och beslut, se
Roslagsbanan till city – Planbeskrivning Järnvägsplan.
1.2.1 Lokaliseringsutredning 2021-2022
Under åren 2021 och 2022 genomförde Region Stockholm en lokaliseringsutredning för
Roslagsbanan till city som låg till grund för Region Stockholms ställningstagande om val av
lokalisering. Ett flertal utredningsalternativ för en framtida förlängning av Roslagsbanan till city
togs fram och utvärderades mot projektets ändamål och effektmål. Samtliga alternativ innebar en
tunnel under innerstaden och en slutstation som kopplar till T-Centralen samt att befintlig station
Stockholms östra lades ner. Möjligheten att etablera en ny station under jord vid Stockholms östra
analyserades, men bedömdes inte vara genomförbart. De olika utredningsalternativen
analyserades därefter utifrån ett flertal effekter och konsekvenser såsom restid, påverkan på miljö
och omgivning, kostnader och risker.
En social konsekvensanalys togs fram i samband med lokaliseringsutredningen (Region
Stockholm, 2023a). Samtliga utredningsalternativ bedömdes ge boende längs Roslagsbanan
tillgång till en hög koncentration av arbetsplatser, service, nöjen och kultur. I februari år 2023
beslutade trafiknämnden i Region Stockholm att det fortsatta arbetet ska utgå från alternativ Grön
D från Lokaliseringsutredning (Region Stockholm, 2023b).
1.2.2 Lokaliseringsutredning Norr 2024
Lokaliseringsutredningen följdes upp av fördjupningsstudier av valt alternativ. Bland annat
genomfördes en utökad kontroll av befintliga underjordsanläggningar, som visade att den valda
korridoren medförde ett flertal konflikter med befintliga underjordsanläggningar.
På sträckan mellan Odenplan och T-Centralen framkom att konflikterna kunde undvikas genom
ändringar av spårlinjen inom den valda korridoren. På sträckan norr om Odenplan krävdes så pass
stora förändringar att spårlinjen behövde dras utanför den beslutade korridoren. Därför beslutade
Region Stockholm att genomföra en fördjupad lokaliseringsutredning för den norra delen. Den
fördjupade lokaliseringsutredningen, benämnd Lokaliseringsutredning Norr, genomfördes under
år 2024.
I arbetet utreddes sju alternativa lokaliseringar för sträckan mellan Universitetet och Odenplan, se
Figur 2. Samtliga alternativ analyserades utifrån restid, påverkan på miljö och omgivning,
kostnader och risker samt uppfyllnad av ändamålen. Den 24 september år 2024 beslutade
trafiknämnden i Region Stockholm att anta alternativ K från Lokaliseringsutredning Norr
(Region Stockholm, 2024a).
Den valda korridoren bedömdes vara mest fördelaktig eftersom den hade hög måluppfyllelse
gällande förbättrad tillgänglighet och minskad trängsel i kollektivtrafiksystemet, hänsyn till
naturmiljö samt ingen påverkan av vibrationer eller stomljud under drifttiden. Alternativet
bedömdes även innebära en acceptabel omgivningspåverkan. Den valda korridoren hade också
den lägsta investeringskostnaden. PM Social hållbarhet (WSP, 2024) utgjorde underlag i
lokaliseringsutredningen och konstaterade att den valda korridoren minskar barriäreffekten söder
om den planerade tunnelmynningen. Nedläggningen av trafik mellan tunnelmynning och
Stockholms östra kan dessutom ge positiva effekter för rekreation i området kring Albano och
Norra Djurgårdens parkområde. Inga betydande negativa sociala effekter identifierades för
alternativet.
8 (102)
Figur 2. Utredningsalternativ från Lokaliseringsutredning Norr (Region Stockholm, 2024a).
I lokaliseringsutredningens sociala konsekvensanalyser pekades ett antal rekommendationer ut till
kommande arbete med järnvägsplanen. Ett urval av dessa medskick presenteras nedan.
• Utred trafik under bygg- och drifttid för att minska negativa effekter på trafiksäkerhet,
orienterbarhet och trygghet. Det är viktigt att studera vilka busslinjer som kan komma
att påverkas av projektet.
• I planeringen av stationer behöver god tillgänglighet, orienterbarhet och trygghet
säkerställas. Detta är viktigt för kollektivtrafikens generella attraktionskraft, och
särskilt viktigt för kvinnor som ofta gör mer komplexa resor. Det är också viktigt för
äldre, barn och personer med funktionsnedsättning. Det är också viktigt att ta hänsyn
till resenärer med barnvagn och deras framkomlighet.
• Utred och analysera kopplingar mellan trafikslag både under och ovan jord för att
klargöra hur utformning kan stödja tillgänglighet, trygghet, trivsel och orienterbarhet.
• Hänsyn behöver tas till boende och känsliga verksamheter vad gäller påverkan av
buller.
9 (102)
• Vid utredning och beslut om hantering av befintlig banvall som tas ur drift – se över
möjligheterna till nya/förbättrade kopplingar för gående och cyklister mellan idag
avskilda områden.
• Se över möjligheter till omstigning mellan Mörby station och Danderyds sjukhus. Som
komplement till gång och cykelvägar och passage genom tunnlar under E18 bör bron
över E18 kompletteras med gång- och cykelväg. Det skulle ge en genare, mer
överblickbar och orienterbar förbindelse.
• Resenärernas förflyttning mellan Roslagsbanan och tunnelbanan respektive bussar
under Roslagsbanans avstängning under byggtid bör ses över och utredas i syfte att
säkerställa en utformning och gestaltning som garanterar god orienterbarhet, trygghet,
trafiksäkerhet och tillgänglighet. Detta då platsen kommer hantera betydligt fler
resenärer än under nuvarande förhållanden. Trygghetsaspekten är särskilt viktig att
belysa då det finns risk att området upplevs som otryggt på kvälls och nattetid
beroende på om platsen kännetecknas av låg aktivitet och saknar bostäder.
• I det fortsatta arbetet behöver fler dialoger genomföras.
1.3 Vad är en social konsekvensanalys?
En social konsekvensanalys är både en arbetsprocess och ett dokument. Arbetsprocessens syfte är
att påverka utformning av Roslagsbanan till city så att negativa sociala konsekvenser begränsas
och positiva förstärks. I arbetsprocessen ingår att föra dialog med målgrupper som vanligtvis är
underrepresenterade i planeringsprocesser, i syfte att bidra med kunskap om målgruppernas
användning av platser och målpunkter, liksom deras behov, villkor och förutsättningar.
Dokumentet beskriver hur arbetsprocessen för den sociala konsekvensanalysen har sett ut och
vilka sociala konsekvenser utbyggnaden får samt ger medskick till kommande arbete för att
minska negativa konsekvenser.
Den sociala konsekvensanalysen är även tänkt att fungera som underlag vid utformningen av
Roslagsbanans förlängning. Fokus ligger på de aspekter som regleras i järnvägsplanen, det vill
säga den övergripande utformningen och funktionerna hos den färdiga anläggningen samt
arbetsområden och transportvägar under byggtiden. Den ska också ge allmänheten förståelse för
de konsekvenser som projektet medför.
1.4 Avgränsning
För den sociala konsekvensanalysen har avgränsningar gjorts såväl tematiskt som geografiskt.
Resenärsgrupper adresseras både övergripande och som utvalda grupper med specifika behov, se
avsnitt 2.4.
Tematiskt inkluderas följande aspekter i enlighet med Region Stockholms riktlinjer för social
hållbarhet, se avsnitt 2.3 för utförlig beskrivning:
• mobilitet
• jämlikhet och jämställdhet
• folkhälsa
• tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning
10 (102)
• trygghet
• barnperspektiv – behandlas i separat rapport, Barnkonsekvensanalys (BKA).
Den sociala konsekvensanalysen är en del av järnvägsplanen och fokuserar därmed på det som
järnvägsplanen reglerar, det vill säga den övergripande utformningen och funktionen hos den
färdiga anläggningen samt lokaliseringen av arbetsområden och transportvägar under byggtiden.
Stationsmiljöerna (Odenplan och T-Centralen) behandlas inte annat än som del av stadsrummets
möte med stationsentréer.
Analysen lägger särskild vikt vid de delar av Roslagsbanans förlängning som ligger ovan jord, det
vill säga spårlinjens tunnelmynning, tekniska anläggningar ovan jord1 och de tunnelmynningar
samt arbetsområden som krävs under byggtiden. Dessa delar är i stort avgränsade till västra delen
av Norra Innerstadens stadsdelsområde, se Figur 3 för det huvudsakliga utredningsområdet
indelat i tre delområden.
• Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken. Omfattar Norra Djurgårdens
parkområde och Kungliga Nationalstadsparken, Frescati, Albano, Söderbrunn, Kräftriket
och Bellevue.
• Delområde B: Odenplan/Observatorielunden. Omfattar delar av Vasastaden,
Odenplan och Observatorielunden.
• Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen. Omfattar Sabbatsberg, Torsgatan och T-
Centralen.
Ur ett socialt perspektiv kan projektets påverkan sträcka sig även utanför direkt berörda områden.
Exempelvis kan även Roslagsbanans resenärer bosatta i andra kommuner än Stockholm påverkas.
Den geografiska avgränsningen är därmed inte given, utan bestäms av vilken fråga som blir belyst.
Konsekvenserna av en färdig anläggning påverkas av den förväntade omkringliggande
stadsutvecklingen, som drivs av Stockholms stad och delvis av Solna stad. Därför kan analys och
medskick även vara relevanta för den fortsatta stadsplaneringen.
1 Tekniska anläggningar ovan jord kan exempelvis vara teknikbyggnader, elskåp eller luftutbytesschakt.
11 (102)
Figur 3. Roslagsbanans planerade anläggning, arbetsområden ovan jord tillsammans med det huvudsakliga
utredningsområdet för sociala värden (gul yta). Observera att projektets påverkan kan sträcka sig även utanför
direkt berörda områden varför den geografiska avgränsningen därmed inte given utan bestäms av vilken fråga
som blir belyst.
12 (102)
2 Metod
I detta kapitel beskrivs metoden för arbetet med social konsekvensanalys under
flera rubriker, såsom social hållbarhet i kollektivtrafiken, arbetsprocess och de
fokusområden som utgör vägledning i bedömning av sociala konsekvenser. Social
konsekvensanalys för förlängningen av Roslagsbanan utgår från Riktlinjer för
social hållbarhet (Region Stockholm, 2022a).
2.1 Social hållbarhet i kollektivtrafiken
Social hållbarhet handlar om att bygga ett jämlikt och inkluderande samhälle där en hållbar
utveckling kommer alla grupper till del. För stads- och transportplanering innebär det bland annat
att motverka rumslig segregation, utjämna skillnader i livsvillkor och att verka för ett samhälle där
alla grupper kan vistas och röra sig på jämlika villkor. Studier visar att ökad rörlighet i staden kan
motverka segregationens negativa effekter, där kollektivtrafik kan vara ett konkret verktyg för att
överbrygga både fysiska och mentala barriärer mellan områden, tillgängliggöra målpunkter och
service för fler grupper och skapa möjligheter för möten mellan olika invånargrupper i staden.
Kollektivtrafiken är särskilt betydelsefull för att öka rörelsefrihet och tillgänglighet för grupper
som saknar tillgång till bil. Bland dessa återfinns grupper som barn, äldre, personer med olika
funktionsnedsättningar, invånare med låga inkomster och invånare i socioekonomiskt utsatta
livssituationer. Kollektivtrafiken är också viktig för fossilfritt resande och den nödvändiga
omställningen till ett hållbart samhälle.
2.2 Arbetsprocess
Arbetsprocessen kan beskrivas utifrån momenten 1) Kartläggning av förutsättningar, 2) Effekter
och konsekvenser, 3) Medskick till kommande arbete samt 4) Återkoppling och utvärdering. Se
Figur 4. En beskrivning av momenten följer i avsnitten nedan.
Momenten genomförs periodvis parallellt och iterativt. Kommunikation och samordning med
olika kompetensområden inom projektet är en förutsättning för att tillhandahålla information
samt ge inspel till plan- och projekteringsarbetet.
Figur 4. Figur som beskriver arbetsmetoden för den sociala konsekvensanalysen.
2.2.1 Förutsättningar
En kartläggning av förutsättningar har genomförts med hjälp av kartor, platsbesök,
trafikmätningar, planeringsdokument, samtal med bland annat tjänstepersoner från Stockholms
stad och närpolisen Norrmalm, inkomna samrådssynpunkter samt genom så kallade uppsökande
dialoger. Detta ligger till grund för förståelsen av nuvarande förhållanden för människor i och
13 (102)
omkring utredningsområdet. Faktorer som studerats är bland annat viktiga målpunkter och stråk
såsom gång- och cykelvägar och passagemöjligheter av trafikbarriärer. Se kapitel 3 för de
kartlagda förutsättningarna.
2.2.1.1 Uppsökande dialoger
En viktig del i kartläggningen av förutsättningar är de uppsökande dialoger som genomförts.
Dialogerna har syftat till att säkerställa en jämn representation av samhällsgrupper i
samrådsprocessen och riktar sig till grupper som generellt är underrepresenterade i samband med
fysisk planering. Dialog fördes med flera skolor, föreningar och andra verksamheter, se tabell 1 i
bilaga 1 Sammanställning av uppsökande dialoger, januari-oktober 2025.
Urvalet av verksamheter att föra dialog med har skett utifrån verksamhetens närhet till de
områden ovan jord som tas i anspråk permanent samt om verksamheten kan tänkas påverkas av
anläggandet av Roslagsbanans förlängning. Människors rörelser till och från verksamheterna är en
viktig del i urvalet av verksamheter. Uppsökande dialoger genomfördes under flera skeden av
projektet.
Av de cirka 250 respondenterna var 140 barn. Dialoger har även förts med studenter på Campus
Frescati och Campus Albano, med personer som har svenska som andraspråk, samt med
representanter från verksamheter som ansetts särskilt relevanta. Även representanter för
funktionshinderorganisationer har intervjuats. Under våren 2025 ändrades förutsättningarna
avseende läget för tunnelmynningen vid Universitetet. Därför genomfördes tre kompletterande
dialoger med berörda målgrupper (Stockholms universitet, Amerikanska Gymnasiet samt Lilla
Frescati Koloniförening) under perioden juni-oktober 2025. Resultaten från dialogerna är
integrerade i beskrivningen av förutsättningar (se kapitel 3), men återfinns även i beskrivningen
av effekter och konsekvenser under bygg- och drifttid (se avsnitt 4 och 5) och återspeglas i
medskick till kommande arbete.
Resultatet i sin helhet från de uppsökande dialogerna, finns redovisat i bilaga 1 Sammanställning
av uppsökande dialoger, januari-oktober 2025.
2.2.2 Effekter och konsekvenser i bygg- och drifttid
Med resultaten från kartläggningen av förutsättningar som grund, har planförslagets påverkan på
människors livsmiljöer i planområdet studerats. Påverkan är den förändring på omgivningen som
sker under både bygg- och drifttiden. Det kan exempelvis vara att en gång- och cykelväg tas i
anspråk som transportväg, eller att en ny passage över järnvägen skapas. Effekten är den
omedelbara följden av den beskrivna påverkan, exempelvis att det blir mer osäkert och farligt att
cykla på en cykelväg som också används för byggtransporter. Konsekvensen följer på effekten och
kan exempelvis beskriva att fysisk aktivitet minskar vilket är negativt för människors hälsa. De
effekter och konsekvenser som påverkan ger upphov till har i föreliggande konsekvensanalys
analyserats för både bygg- och drifttid.
I kapital 4 (drifttid) respektive 5 (byggtid) bedöms effekter och konsekvenser samlat och i
resonerande form utifrån förändringarna i miljön. Analyserna är baserade på insamlade data men
beaktar även forskning och tidigare erfarenheter.
14 (102)
2.2.3 Medskick till kommande arbete
Medskick till kommande arbete presenteras, där det bedöms relevant, i samband med effekt- och
konsekvensbeskrivningarna i kapitel 4 (drifttid) och 5 (byggtid). Medskickens syfte är att
omvandla bedömda effekter och konsekvenser till rekommendationer. Dessa avser bland annat
utformning, gestaltning, samverkan och trafiksäkerhet. Meningen är att medskicken ska
uppmärksamma risker, bidra till att minimera negativa effekter samt stärka områdets upplevda
och funktionella kvaliteter.
Med kommande arbete avses pågående projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen samt
kommande skeden såsom framtagande av bygghandling och förfrågningsunderlag samt
genomförande av byggprojektet. Medskicken har förmedlats till berörda projekterande
kompetensområden och samordning pågår fortsatt fram till projektets avslut. Den slutliga
utformningen av linjens förlängning och arbetsområden baseras på en samlad avvägning mellan
olika intressen, värden och målkonflikter, där sociala värden utgör en av flera aspekter som
beaktas. Projektet präglas av en strävan efter den lösning som, med hänsyn till genomförbarhet
samt samlad miljö‑ och samhällspåverkan, bedöms vara mest ändamålsenlig och medföra minst
negativ påverkan.
2.2.4 Återkoppling och utvärdering
Det är viktigt att återkoppla till deltagare i uppsökande dialoger. Trafikförvaltningen i Region
Stockholm kommer att ge skriftlig återkoppling till deltagarna eller återkomma med ny
information till deltagarna kring projektet, exempelvis genom att bjuda in till ny dialog.
2.3 Aspekter för beskrivning av sociala
konsekvenser
Den sociala konsekvensanalysen inkluderar, i enlighet med trafikförvaltningens riktlinjer för social
hållbarhet (Region Stockholm, 2022a), beskrivning av effekter och konsekvenser avseende2:
• mobilitet
• jämlikhet och jämställdhet
• folkhälsa
• tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning
• trygghet
• barnperspektiv – behandlas i separat rapport, Roslagsbanan till city –
Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan.
Nedan följer en beskrivning och närmare definition av varje aspekt. Här ges också exempel på
faktorer som främjar respektive aspekt. Observera att samma faktorer kan påverka mer än en
aspekt.
2 Trafikförvaltningens riktlinjer för social hållbarhet beskriver även att hållbar leveranskedja och
social hänsyn vid upphandling samt integration ska inkluderas i effekt- och
konsekvensbeskrivningar. Dessa har dock inte bedömts relevanta för järnvägsplaneskedet och
därför uteslutits.
15 (102)
2.3.1 Mobilitet
Mobilitet handlar om människors möjlighet att förflytta sig. Mobilitet hänger tätt samman med
hur lätt det är att ta sig till viktiga målpunkter. Mobilitet omfattar även resurser som en person har
för att resa, exempelvis tillgång till bil eller ekonomiska möjligheter att köpa busskort.
Riktlinjer kring mobilitet i stadsplanering finns bland annat i den regionala cykelplanen (Region
Stockholm, 2024b), i regionens Trafikförsörjningsprogram (Region Stockholm, 2024c) och i
Kollektivtrafikplan 2050 (Region Stockholm, 2022b).
Främjande faktorer: Korta avstånd, kopplingar över barriärer (mentala och fysiska),
sammanhållna stråk, orienterbarhet, alternativa resrutter, information (möjlighet att planera sin
resa) och igenkänning.
2.3.2 Jämlikhet och jämställdhet
Begreppet jämlikhet utgår från principen om alla människors lika värde, oavsett etnisk
tillhörighet, sexualitet, funktionsnedsättning, utbildning, ekonomi, ålder och kön med mera.
Jämlikhet handlar om fördelning av nyttor och kostnader och att ge människor likvärdiga
möjligheter. Väl genomtänkt, tillgänglig och ekonomiskt överkomlig kollektivtrafik bidrar till en
sammanhållen stad med likvärdig tillgång till bostäder, arbete, service och rekreation.
Kollektivtrafiken knyter samman staden och kan möjliggöra en ökad social integration mellan
områden.
Jämställdhet handlar, till skillnad från jämlikhet, specifikt om likvärdighet mellan könen. Studier
av resvanor visar att kvinnor som grupp reser kollektivt i högre utsträckning än vad män som
grupp gör. Kvinnor gör dessutom ofta lokala och korta resor. Kvinnor som grupp gynnas därför av
utbyggd kollektivtrafik. Forskning visar att kvinnors vardagsresande i högre grad består av flera
sammanhängande resor med olika ärenden, till skillnad från mäns mer linjära resmönster (t.ex.
hem–arbete–hem) (Havet, et al., 2021). Kvinnor utför även i större utsträckning
omsorgsrelaterade resor, såsom lämning och hämtning av barn samt ärenden för andra. Dessa
skillnader i resmönster innebär att transportlösningar kan påverka kvinnor och män på olika sätt.
Främjande faktorer: Likvärdig fördelning av resurser, likvärdiga möjligheter till delaktighet
och tillgänglighet samt likvärdig tillfredsställelse av och hänsyn till olika målgruppers behov och
önskemål.
2.3.3 Folkhälsa
Folkhälsa omfattar alla aspekter av hälsa, såväl psykisk, fysisk som social. Psykisk hälsa handlar
känslomässigt mående och påverkas av exempelvis goda och trygga relationer, boende, stress,
arbete och fritid, motion etcetera. Fysisk hälsa handlar om hur kroppen mår och fungerar där
upplevt välbefinnande, sjukdom och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Social hälsa handlar om
kontakter och relationer med andra människor samt känslan av sammanhang och samhörighet.
Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Folkhälsomyndigheten slår
fast att folkhälsan bör vara både god och jämlik, vilket innebär att alla ska ha samma möjligheter
till en god hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2025).
Främjande faktorer: Byggda miljöer med låga bullernivåer från trafik och verksamheter,
miljöer utan störande vibrationer, miljöer utan eller med låga nivåer av luftföroreningar, tillgång
och närhet till platser för vila, rekreation och återhämtning (grönområden, vattenområden, tysta
miljöer, utblickar), infrastruktur som möjliggör för aktiv livsstil (det vill säga möjligheten att gå,
cykla eller åka kollektivt), tillgång och närhet till målpunkter för fysisk aktivitet, meningsfull fritid
och sysselsättning samt goda relationer.
16 (102)
2.3.4 Tillgänglighet för barn, äldre och personer med
funktionsnedsättning
Tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning handlar om den
demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället. För dessa grupper är det
viktigt att anlägga ett ”hela resan- perspektiv” som inkluderar både själva resan med
kollektivtrafiken, stations- eller hållplatsmiljön och vägen till och från stationen eller hållplatsen.
Exempelvis kan långa avstånd, trappor och nivåskillnader eller otillräckliga sittmöjligheter utgöra
hinder för äldre. Även personer med funktionsnedsättningar kan uppleva olika typer av barriärer
som kan begränsa deras dagliga mobilitet. Barriärer kan vara både fysiska hinder som
nivåskillnader eller andra typer av hinder, så som miljöer där det är svårt att orientera sig. Miljöer
med mycket intryck som ljud, ljus, lukt, rörelse och information kan vara stressande särskilt för
personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Barn har exempelvis sämre förmåga än
vuxna att avläsa de situationer som kan krävas i trafikerade miljöer för att undvika olyckor. Läs
mer i Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan.
Sammanhängande gång- och cykelbanor med säkra korsningar och passager över större vägar
påverkar tillgängligheten för alla invånare men särskilt barn, äldre och personer med
funktionsnedsättning.
Främjande faktorer: Undanröja fysiska och mentala hinder, korta avstånd, sammanhållna
stråk, orienterbarhet, överblickbarhet och tydlighet, igenkänning, god information och skyltning.
2.3.5 Trygghet
Trygghet handlar om upplevelse av säkerhet. Trygghet upplevs olika av olika människor. Detta
medför att det skiljer sig åt beträffande hur olika faktorer påverkar människors känsla av trygghet
respektive otrygghet och hur detta i sin tur påverkar deras resande. Grupper som i större
utsträckning upplever otrygghet i kollektivtrafiken är kvinnor, äldre, barn, ungdomar samt
personer med funktionsnedsättning. Trygghetskänslan är generellt störst under vardagar mitt på
dagen, när det är mycket människor i rörelse. Vissa personer kan dock uppleva otrygghet i
situationer med många människor i rörelse och trängsel.
Främjande faktorer: Orienterbarhet, överblickbarhet, igenkänning, alternativa resrutter,
belysning, information (möjlighet att planera sin resa) samt fungerande, hela och rena
anläggningar. Trafiksäkra passager, stråk och stationsmiljöer bidrar även positivt till känslan av
trygghet.
2.3.6 Barnperspektiv
I planeringen av Roslagsbanans förlängning är barn en prioriterad målgrupp och en separat
rapport, Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan (BKA) har därför tagits
fram. I rapporten beskrivs nuläge och förutsättningar, effekter och konsekvenser samt medskick
till kommande arbete utifrån ett fördjupat barnperspektiv.
2.4 Utvalda grupper och specifika behov
Alla människor är unika, men det finns också gemensamma behov och förmågor för olika grupper.
Nedan görs en översiktlig beskrivning av behov för grupperna äldre, kvinnor och flickor, barn och
unga, personer med funktionsnedsättning samt unga vuxna. Dessa grupper bedöms som
angelägna att adressera separat, då de kan anses särskilt sårbara. Att lyfta gruppernas specifika
17 (102)
behov är dessutom ett sätt att säkerställa hänsyn till människors sårbarhet i allmänhet vid
planeringen av resenärsmiljöer.
2.4.1 Äldre
Åldrande innebär en gradvis försämring av sinnesorgan som syn, hörsel och balans, vilket
påverkar människans orienterings- och rörelseförmåga. Därmed är gruppen äldre mer sårbara i
trafikmiljöer, som i hög grad präglas av komplexa flöden och många samtidiga intryck. Nedsatt
syn, hörsel, reaktions- och rörelseförmåga gör det svårare att uppfatta information och agera i tid.
Gruppen äldre är dock inte homogen. Funktionsförmåga, livssituation, intressen och vardagsliv
varierar, liksom hur stadsmiljöer och kollektivtrafik upplevs och används. Gruppen är mycket
bred, från 65-åringar som fortfarande arbetar till 85-åringar i behov av vård och omsorg, men
också 95-åringar som bor hemma med endast serviceinsatser från hemtjänsten. Fokus i denna
sociala konsekvensanalys ligger på de äldre som har specifika behov av anpassning eller som är
särskilt beroende av kollektivtrafik av olika anledningar.
Tillgänglighet är en grundförutsättning för äldres självständighet, hälsa och livskvalitet.
Möjligheten att kunna ta sig till sociala aktiviteter, vård, service samt till släkt och vänner är
avgörande för både fysisk och psykisk hälsa. Social gemenskap har en viktig roll i att förebygga
ensamhet och depression. Studier visar att livskvalitet i hög ålder bland annat hänger samman
med delaktighet i sociala sammanhang, goda relationer till närstående, trygga
boendeförhållanden, ekonomisk stabilitet samt tillgång till fungerande hälso- och sjukvård.
Vardagsnära sociala aktiviteter, såsom motion eller informella möten, bidrar till att äldre känner
sig trygga och upplever meningsfullhet. Därför är det av stor betydelse att äldre har möjlighet att
ta sig ut ur det egna boendet och röra sig i samhället på ett säkert och framkomligt sätt. Äldre
tillhör, tillsammans med barn, de grupper som är mest känsliga för brister i trafiksäkerhet och
tillgänglighet i den offentliga miljön. Detta understryker vikten av åldersvänliga miljöer där
fotgängarmiljöns utformning, trygg kollektivtrafik, riktade trafiksäkerhetsåtgärder samt närhet till
service samverkar. I vissa fall kan förändringar i serviceutbud och lokalisering vara lika effektiva
som transportrelaterande lösningar, vilket pekar på behovet av integrerade strategier för mobilitet
och samhällsplanering ur ett socialt hållbarhetsperspektiv.
I de uppsökande dialoger som planeras genomföras hösten 2026 är äldre en särskilt prioriterad
målgrupp, eftersom de deltog i begränsad utsträckning i dialogerna under år 2025.
2.4.2 Kvinnor och flickor
Forskning visar konsekvent att kvinnor upplever mer rädsla för brott i offentliga miljöer än män,
trots att män i statistiken är mer brottsutsatta, ett fenomen som benämns som rädsloparadoxen.
Kvinnors rädsla är inte nödvändigtvis kopplad till faktisk brottsrisk, utan påverkan av komplexa
faktorer som könsnormer, socialiserad sårbarhet och den upplevda risken för sexuellt våld.
Kvinnors rörelsemönster i städer påverkas i hög grad av otrygghet. Kvinnor undviker ofta vissa
platser eller tider på dygnet, särskilt där dåliga ljusförhållanden eller gles befolkning förekommer.
Detta leder till en form av ”spatial exkludering”, där kvinnor begränsar sin tillgång till det
offentliga rummet på grund av rädsla (Johansson & Haandrikman, 2023). Kvinnor – i synnerhet
unga kvinnor –upplever ofta kollektivtrafiken som otrygg, särskilt under kvällstid och på platser
där tillsynen är begränsad, såsom vissa stationer och hållplatser. Hotfulla medresenärer, bristande
belysning, få andra passagerare och frånvaro av personal är några av de faktorer som ökar
otryggheten (Stjernborg, 2025). Studier lyfter även hur dessa upplevelser påverkar kvinnors resval,
exempelvis genom att undvika vissa tider, ta dyrare färdsätt eller begränsa sina aktiviteter
(Johansson & Haandrikman, 2023). Ytterligare forskning visar att det inte enbart är kön utan även
18 (102)
könsidentitet som påverkar otryggheten. Personer med mer feminint könsuttryck, oavsett kön,
tenderar att uppleva högre grad av rädsla. Detta tyder på att socialiserade könsnormer kring
sårbarhet och hot spelar stor roll i hur trygghet upplevs (Choi & Merlo, 2021).
2.4.3 Barn och unga
Barn påverkas i högre grad än vuxna av förändringar i sin närmiljö, de är känsligare än vuxna för
en rad miljöfaktorer och de har en sämre förmåga än vuxna att avläsa de situationer som kan
krävas i trafikerade miljöer. Läs mer om transportinfrastrukturens påverkan på barn i Kapitel 3 i
Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan.
2.4.4 Personer med funktionsnedsättning
En funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Personer med funktionsnedsättning är en grupp som kan vara lätt att förbise eftersom varje
enskilt tillstånd eller skada kan beröra små grupper i befolkningen. En funktionsnedsättning kan
uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada.
Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Ungefär
20 procent av Sveriges och Stockholms stads befolkning uppger att de har en funktionsnedsättning
som påverkar det dagliga livet (Stockholms stad, 2024a). För att uppnå ett inkluderande samhälle
behöver livsmiljön utformas med hänsyn till personer med funktionsnedsättningar, så att den
möter människors olika behov. I det arbetet spelar tillgänglighet en central roll, och i
funktionsrättskonventionen analyseras fyra aspekter för att skapa en djupare förståelse av
begreppet tillgänglighet (Funktionsrätt Sverige, 2025).
• Fysisk tillgänglighet innebär att personer som har olika funktionsnedsättingar kan
förflytta sig, vistas och röra sig så obehindrat som möjligt i samhällets miljöer.
• Kognitiv tillgänglighet innebär att det ska vara lätt att hitta, förstå och bearbeta
information.
• Kommunikativ tillgänglighet innebär att alla kan ta del av informationen. Det kan
gälla hörbarhet, läsbarhet, förutsägbarhet och tydlighet. Det ska finnas alternativ när
kommunikationen inte fungerar.
Digital tillgänglighet ska ta hänsyn till personer som till exempel har synnedsättningar,
hörselnedsättningar, kognitiva funktionsnedsättningar eller dyslexi.
De fysiska funktionsnedsättningarna har hittills fått störst genomslag vid utformning av
stadsmiljöer, exempelvis tillgänglighetsanpassningar för personer med rörelsehinder eller med
synskada. Människor med kognitiva och sociala funktionsnedsättningar är en stor grupp, men ofta
relativt osynliga i samhället eftersom deras svårigheter inte syns utanpå. Inom denna grupp finns
människor som har svårt att läsa skyltar, som inte kan tolka siffror (exempelvis tidtabeller), som
inte klarar av kollektivtrafiken och som inte klarar av att ta kontakt med andra och exempelvis be
om hjälp. Ofta förespråkas begreppet universell utformning. Det innebär en sådan utformning av
produkter, miljöer och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning
utan behov av anpassning eller specialutformning.
2.4.5 Unga vuxna
Mellan 18 och 26 års ålder sker ofta stora förändringar i människors liv. Det är en period då unga
tar steget in i vuxenvärlden genom att bli myndiga, ta körkort, flytta hemifrån, påbörja utbildning,
etablera relationer och ibland bilda familj. Dessa livshändelser innebär både möjligheter och
ökade krav, vilket kan skapa stress och känslor av otillräcklighet för den som saknar resurser att
19 (102)
leva upp till förväntningarna. Unga vuxna har därmed särskilda behov, såsom tillgång till
prisvärda bostäder, ett rikt utbud av aktiviteter och mötesplatser samt välfungerande
kollektivtrafik.
För unga vuxna är kollektivtrafiken inte enbart ett transportmedel utan en viktig del av
vardagslivet. Resandet fungerar som en rörlig vardagsplats för vila, återhämtning och sociala
relationer. Bussen upplevs ofta som avlastande genom sin lugnare och mer småskaliga miljö, som
möjliggör avkoppling, exempelvis genom att sitta ner, lyssna på musik eller använda mobilen.
Tunnelbanan värderas främst för sin snabbhet och pålitlighet, men upplevs samtidigt som mer
intensiv och stressig. Unga vuxna gör därför medvetna resval och prioriterar färdsätt som ger en
sammanhållen resa och som passar deras behov och energinivå i stunden. Reseupplevelsen,
snarare än enbart restiden, är central för hur kollektivtrafiken används och värderas (Lagerqvist,
2020).
2025 års temarapport med statistik från Svensk Kollektivtrafiks resvane- och attitydundersökning
Kollektivtrafikbarometern visade att ungdomar i åldersgruppen 15-25 år är mycket flitiga
användare av kollektivtrafiken. Hela 77 procent reser med kollektivtrafiken minst en gång i
månaden, men när de blir äldre väljer många bort det för andra alternativ.
Forskning visar även att unga vuxna i högre grad än tidigare generationer skjuter upp
körkortstagande, äger färre bilar och är mer öppna för att använda olika transportmedel, särskilt
kollektivtrafik och delade mobilitetstjänster. Samtidigt utgör övergången från studier till arbetsliv
en kritisk punkt: när inkomsterna ökar finns en risk att bilberoendet ökar om kollektivtrafiken inte
upplevs som attraktiv, flexibel och prisvärd (POLIS - Cities and Regions for Transport Innovation,
2025).
Enligt International Transport Forum påverkar ungas mobilitetsval transporternas långsiktiga
hållbarhet. Det är därför viktigt att inkludera unga i planeringen, exempelvis genom rådgivande
forum bestående av unga och genom datainsamling som beaktar kön, ålder och inkomst, så att
policyer och tjänster kan anpassas efter faktiska behov. Tillgång till pålitlig och ekonomiskt
överkomlig kollektivtrafik är avgörande, inte bara för att minska klimatpåverkan utan också för att
främja social inkludering och möjliggöra tillgång till utbildning, arbete och fritid. Bristande
tillgänglighet och höga kostnader kan leda till så kallad mobilitetsfattigdom och begränsade
livschanser. Därför är investeringar i integrerade och användarvänliga transportsystem,
kompletterade med digitala lösningar, samordning med delade mobilitetstjänster och ekonomiska
stödåtgärder, centrala för att stödja unga vuxna och minska bilberoendet på sikt (International
Transport Forum, 2024).
Figur 5. Ungdomar i åldersgruppen 15-25 år är mycket flitiga användare av kollektivtrafiken.
20 (102)
3 Förutsättningar
I detta kapitel beskrivs förutsättningar för förlängningen av Roslagsbanan utifrån
sociala värden. En viktig del i kartläggningen av förutsättningar är de uppsökande
dialoger som har genomförts inom projektet. Resultaten från dialogerna är
integrerade i avsnitt 3.2 Målpunkter och stråk och finns att läsa i sin helhet i
bilaga 1 Sammanställning av uppsökande dialoger, januari-oktober 2025.
Kartmaterial, planeringsunderlag och trafikmätningar utgör även viktiga underlag.
3.1 Demografi
År 2025 bodde det drygt 155 000 personer i Norra innerstadens stadsdelsområde. Drygt 16
procent av dessa utgörs av barn och 19 procent av personer äldre än 65 år. Av stadens 635 000
personer i arbetsförålder (19-65 år) bor 16 procent i Norra innerstadens stadsdelsområde. Ungefär
24 procent av befolkningen i stadsdelen är antingen född i utlandet eller har två utrikesfödda
föräldrar, att jämföra med 35 procent i Stockholms stad totalt, varav hälften av dessa kommer från
eller härstammar från Europa. (Stockholms stad, 2026a).
Norra innerstaden är en stadsdel där befolkningen generellt har mycket goda livsvillkor.
Exempelvis hade mindre än 1 procent av stadsdelens invånare ekonomiskt bistånd år 2022 och
andelen invånare med eftergymnasial utbildning uppgår till drygt 70 procent, den högsta andelen
jämfört stadens övriga stadsdelar. Norra innerstaden har även högst förvärvsinkomst per invånare
jämfört övriga delar av staden. Andelen trångbodda i Norra innerstaden är lägst i kommunen med
drygt 25 procent av invånarna som anses trångbodda, att jämföra med Järva där 60 procent
invånarna anses trångbodda. I Norra innerstaden känner sig människor generellt sett trygga –
endast 2 procent uppger att de känner sig otrygga eller mycket otrygga i sitt bostadsområde, en
siffra som varit oförändrad sedan 2014. (Stockholms stad, 2024b). Enligt Region Stockholms
verktyg Folkhälsokollen är hälsan hos människor i Norra innerstaden bland den bästa i hela
regionen (Region Stockholm, u.å).
3.2 Målpunkter och stråk
I följande avsnitt visas först en övergripande visualisering av arbetsplats- och boendetäthet i och
kring utredningsområdet. Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av stråk och målpunkter,
från norr till söder, utifrån utredningsområdets delområden, se Figur 3 och avsnitt 1.4
Avgränsning.
3.2.1 Arbetsplats- och boendekoncentration
Nära 300 000 personer arbetar i Norra Innerstadens stadsdelsområde (Stockholms stad, 2024c).
Figur 6 nedan visar koncentration av dagbefolkning, det vill säga var arbetsplatser finns3. Figuren
visar en mycket hög koncentration av arbetsplatser i området kring city och Norrmalm. Även i
området kring Hagastaden och området kring Karolinska sjukhuset, Karolinska institutet finns det
många arbetsplatser. Det är betydligt glesare med arbetsplatser i Vasastaden och norr om
3 Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) per analyskvadrant.
21 (102)
Odenplan. Området kring KTH och Stockholms universitet utgör undantagen. I området kring
KTH finns flera institutioner för högre utbildning, bland annat Gymnastik- och idrottshögskolan,
Försvarshögskolan, Sophiahemmets högskola och Stockholms konstnärliga högskola.
Figur 6. Karta som visar koncentration av dagbefolkning (antal förvärvsarbetande) tillsammans med platser för
utbildning. I platser för utbildning ingår förskolor, grundskolor, gymnasium, högskola, universitet, folkhögskola
och yrkeshögskola. Källa: (SCB, 2024).
Figur 7 visar koncentration av nattbefolkning, det vill säga antal boende per område.
Boendetätheten är hög inom stora delar av centrala Stockholm. Södra delarna av Norrmalm utgör
ett undantag där i stället koncentrationen av arbetsplatser är hög. Här kan det dock antas att liv
och rörelse uppstår under kvällstid till följd av brett utbud av service, nöjen och kultur. Utifrån ett
trygghetsperspektiv finns det platser inom området som baserat på förekomst av nattbefolkning
ser ut att ha högre risk för otrygghet under kvälls och nattetid. Det gäller framför allt delar av
Stockholms centralstation, området kring Vanadisparken i Vasastan och området kring KTH samt
Universitetet. Ju fler boende, och därmed större nattbefolkning, som finns inom ett område, desto
större förutsättningar för trygghet under kvällar, nätter och helger.
22 (102)
Figur 7. Karta som visar koncentration av nattbefolkning, det vill säga boende per område. Källa: (SCB, 2024).
3.2.2 Delområde A: Roslagvägen/Brunnsviken
3.2.2.1 Norra Djurgårdens parkområde och Kungliga Nationalstadsparken
Norra Djurgårdens parkområde, som ingår i Kungliga Nationalstadsparken, är ett av de största
sammanhängande och obebyggda grönområdena av denna karaktär i de centrala delarna av
Stockholm. Kungliga Nationalstadsparken utgör således ett betydelsefullt rekreationsområde.
Området används dagligen av närboende, boende i övriga staden och i Stockholmsregionen,
turister, barngrupper, idrottsföreningar, verksamheter med flera.
Norra Djurgården spelar en central roll i Stockholm som ett andrum mitt i staden. Områdets
storlek och mångfald av parker, skogar, stränder och fria vattenytor ger möjligheter för en
variation av aktiviteter, från promenader till cykling, simning, ridning, orientering, svamp- och
bärplockning, fågelskådning, längdåkning, segling, paddling, picknick och kontemplation. Parken
används för olika kulturella evenemang, utställningar och aktiviteter som lockar människor från
hela världen. Trygghetsvandringar som stadsdelsförvaltningen genomfört visar att området mellan
Universitetet och Albano, inklusive parkområdet, upplevs som tryggt. En anledning beskrivs vara
att området har många människor i rörelse från tidig morgon till sen kväll.
Både Stockholms stad och Solna stad har tagit fram fördjupade översiktsplaner för Kungliga
Nationalstadsparken. Enligt den del som tillhör Stockholm, finns ett behov av att utveckla
entréerna i Vetenskapsstadens dalstråk för att öka tillgängligheten och antalet besökare till Norra
Djurgårdens friområden (Stockholms stad, 2009). Likaså pekar planen på ett behov av utveckling
av passager för gång- och cykeltrafik mellan Brunnsviken och Norra Djurgården. Utvecklingen av
gång- och cykelstråk inom och i närheten av Kungliga Nationalstadsparken beskrivs som en viktig
aspekt för att öka tillgängligheten och främja rekreation. Det betonas att trafik- och
infrastrukturella förändringar ska diskuteras med särskild hänsyn till parkens värden och behovet
23 (102)
av att minska miljöpåverkan. Vikten av regionala cykelstråk framhålls som en del av parkens
funktionalitet och framtida utveckling.
Inom Kungliga Nationalstadsparken ligger riksintresseområde för friluftsliv Ulriksdal-Haga-
Djurgården som skyddas enligt 3 kapitlet 6§ miljöbalken. Kungliga Nationalstadsparken utgör
riksintresse och skyddas enligt 4 kapitlet 7§ miljöbalken. Se Figur 8 nedan.
Figur 8. Kungliga Nationalstadsparken och område för friluftsliv Ulriksdal-Haga-Djurgården.
3.2.2.2 Campus Frescati och Lilla Frescati
Campus Frescati (Stockholms universitet) breder ut sig både öster och väster om Roslagsvägen
och bildar tillsammans med Campus Albano ett nav för högre utbildning i Stockholm. Norr om
Campus Frescati ligger studentbostadsområdet Lappkärrsberget. Campus Frescati, med flera stora
arbetsplatser, är en viktig målpunkt i området. Inom universitetsområdet, öster om Roslagsvägen,
ligger en större idrottsanläggning, Frescatihallen. Flera föreningar hyr in sig i Frescatihallen. Här
återfinns även flera byggnader för kulturverksamhet, exempelvis Naturhistoriska riksmuseet och
Cosmonova som utgör populära besöksmål. Se Figur 9 för ortofoto över Frescati.
Via Baron Rålambs väg finns en gång- och cykelkoppling mellan universitetsområdet och Norra
Djurgårdens parkområde samt bostadsområden söderut. Förbi universitetets södra parkering
passerar en bred och asfalterad cykelväg som fungerar som entré till Norra Djurgårdens
parkområde, och används av många för att nå parkens många målpunkter. Baron Rålambs väg
utgör en viktig koppling mellan Campus Frescati och Campus Albano. Både Baron Rålambs väg
och dess förlängning, Björnnäsvägen, är avstängda för biltrafik och används enbart av gående,
cyklister och mopedister.
Från Campus Frescati nås Roslagsbanans station Universitetet via en planskild korsning på Lilla
Frescativägen. Platsen är en viktig bytespunkt mellan tåg, tunnelbana och buss. Väster om
Roslagsvägen och Roslagsbanan ligger Bergianska trädgården, en botanisk trädgård som både har
en utbildnings- och forskningsfunktion och en rekreativ funktion. Söderut från Bergianska
24 (102)
trädgården finns ett större sammanhängande rekreativt område med bland annat badplatser,
strandpromenad och vandrings- och cykelleder.
Söder om station Universitetet, väster om Roslagsvägen, ligger Lilla Frescati Koloniförening bildad
1918. Koloniområdet innefattar drygt 80 kolonilotter och området breder ut sig både öster och
väster om Roslagsbanan. Längs med koloniområdet, väster om Roslagsbanan, finns en rekreativ
gångväg som sträcker sig från Bergianska trädgården i norr till Frescati Hagväg i söder. Från
station Universitetet går Roslagsbanan på järnvägsbank vidare söderut, för att korsa Roslagsvägen
via en järnvägsbro. Se Figur 10 för en flygbild över stationsområdet.
Figur 9. Ortofoto med Lilla Frescati Koloniförening (gul ring) och Campus Frescati (blå ring).
25 (102)
Figur 10. Flygbild mot norr som visar plattformen vid Universitetets station, vegetationen och Lilla Frescati
koloniområde.
I intervjuer med studenter på Campus Frescati framkom att många studenter använder
kollektivtrafik för att ta sig till och från campus, där tunnelbana och bussar är de mest populära
färdsätten. Flera studenter uppger att de föredrar att studera i Studenthuset och på Albano, där de
uppskattar tystnaden och den lugna atmosfären. Vissa studenter påpekade problem med överfulla
bussar, särskilt buss 50, och föreslog att en särskild bussfil även under byggtiden skulle kunna
minska trängseln på Roslagsvägen. Det framkom även att många studenter känner sig otrygga när
de går ensamma på skogsvägarna mellan Frescati och Albano. Figur 11 presenterar viktiga
målpunkter och stråk i och omkring Frescati, Brunnsviken och nationalstadsparken. Exempelvis
visas skolor, universitet, idrotts- och lekplatser, teater, museum, gång- och cykelvägar, skogar och
parker.
26 (102)
Figur 11. Målpunkter och stråk i och omkring Frescati.
3.2.2.3 Campus Albano och Söderbrunn
Campus Albano är en ny stadsdel och ett gemensamt Campusområde för Stockholms universitet
och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) beläget mellan Norra Djurgården och Roslagsvägen.
Området har under 2000-talet omvandlats från småindustrier och verksamheter till en
sammanhängande, levande stadsdel med över 1 000 student- och forskarbostäder, verksamheter
och restauranger. År 2023 stod 70 000 kvadratmeter nya universitetslokaler klara (Akademiska
hus, 2024). Vegetation och öppna dagvattenlösningar utgör inslag i den nya parkmiljön nära
Brunnsviken och Hagaparken. Cirka 15 000 personer rör sig i området dagligen. Se Figur 12 för
ortofoto av Albano, Kräftriket och koloniområde Söderbrunn och Figur 13 för en illustration över
utbyggnaden i Albano.
27 (102)
Figur 12. Ortofoto med Campus Albano (blå ring) och Koloniföreningen Söderbrunn (gul ring).
Figur 13. Illustration över Campus Albano. Vy mot söder. Delen längst i söder färdigställdes år 2023, delen
längst i norr utgörs i dag av upplag men planeras utvecklas som en del av Campus Albano. Observera att
utformningen av den norra delen pågår, bilden visar endast en möjlig lösning Källa: (BSK Arkitekter, u.å).
28 (102)
Öster om Albano ligger Söderbrunns koloniområde och Norra Djurgården. Det finns få gröna
rekreativa ytor på Campus Albano och tillgången till Kungliga Nationalstadsparkens gröna,
rekreativa ytor är av stor betydelse för boende och besökare. Mellan Roslagsvägen och
Roslagsbanans befintliga spår planeras ett arbetsområde för bland annat uppställning av
maskiner, bodar, verkstäder, förråd, kontor och parkering av arbetsfordon. Tilltänkt arbetsområde
används i dag som upplag men planeras utvecklas som en del av Campus Albano med
universitetslokaler och forskarbostäder, se Figur 14.
Figur 14. Befintlig upplagsyta vid Albano, planerat arbetsområde.
Koloniföreningen Söderbrunn är Stockholms äldsta koloniområde som fortfarande är i bruk.
Området har över 200 odlingslotter med medlemmar från många olika delar av staden. I intervjun
med en av föreningens medlemmar framgick att Söderbrunn har en stark gemenskap med en lång
tradition av medlemmar som aktivt deltar i olika arbetsgrupper för att vårda och förbättra
området. Föreningen fungerar därmed som en viktig social mötesplats för människor med olika
bakgrunder och åldrar. Diskussionen berörde även tillgången till kolonilotterna och
transportmöjligheter till området. Området är öppet för allmänheten, vilket leder till både positiva
och negativa aspekter, som ökad trygghet tack vare att området befolkas, men även oönskad
närvaro av personer som tar sig in på tomter och i stugor.
Roslagsbanan utgör idag en barriär i området. Det är möjligt att passera Roslagsbanan via en
planskild passage på Greta Arwidssons väg/Björnnäsvägen samt via en gång- och cykelbro 400
meter söderut. Greta Arwidssons väg/Björnnäsvägen ingår i det regionala cykelvägnätet. Längs
med koloniområdet går Roslagsbanan på järnvägsbank som är cirka 3–4 meter hög. Genomförda
dialoger visar att järnvägsbanken utgör ett uppskattat bullerskydd mellan stad och parkmiljö.
Roslagsvägen utgör ett viktigt stråk i nord-sydlig riktning för såväl gående, cyklister,
kollektivtrafikresenärer och bilister som för godstransporter. Det finns dubbelriktade cykelbanor
29 (102)
längs båda sidorna av Roslagsvägen. Dessa cykelbanor ingår i det regionala cykelvägnätet.
Roslagsvägen utgör dock en barriär i området då den är kraftigt trafikerad med få
passagemöjligheter för gående och cyklande. Flera busslinjer, bland annat stombussar, trafikerar
vägen.
3.2.2.4 Kräftriket
De flesta hus i Kräftriket är byggda i början av 1900-talet för Veterinärhögskolans räkning med
lokaler för utbildning och forskning, undervisningslokaler, laboratorier och ett djursjukhus.
Kräftriket präglas av husens sekelskifteskaraktär inbäddade i parklandskapet med närhet till
Brunnsviken och Bergianska trädgården. Akademiska Hus planerar att bygga cirka 100 nya
bostäder för studenter och forskare. De befintliga byggnaderna kommer renoveras för att passa
nya verksamheter och möta moderna krav. Miljöerna har höga sociala och rekreativa värden.
3.2.2.5 Bellevueparken
Öster om Roslagsvägen ligger Bellevueparken som utgör ett populärt grönområde med promenad-
och cykelslingor samt målpunkter som museum, café och båtklubb. Parken går över i Hagaparken
vid den anrika restaurangen Stallmästaregården. Konstgräsplanerna i Bellevueparken nyttjas av
fotbollsföreningar i området, se Figur 15 för ortofo över Bellevueparken. Läs mer i Roslagsbanan
till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan.
Bellevueparken fungerar som en viktig länk mellan närliggande grönområden och bidrar till
sammanhållna stråk. Parken utgör även en viktig koppling till Brunnsviken. Enligt dialog med
kommunala tjänstepersoner är parken viktig som lek- och rekreationsområde för boende i de stora
bostadsområden som angränsar till Roslagstull.
Det pågår flera stora stadsutvecklingsprojekt runt Sveaplan och Hagastaden som är beroende av
gång- och cykelkopplingen längs Brunnsviksvägen. Brunnsviksvägen kallas också Akademiska
stråket och kopplar samman Karolinska Institutet med Campus Frescati, Campus Albano och
vidare mot KTH. Brunnsviksvägen är utpekat som regionalt cykelstråk.
Bellevueparken kommer få en ökad betydelse som park- och naturområde i samband med
kommande utvecklingen av Kräftriket och Hagastaden. Gång- och cykelstråken förstärks i och
med den koppling som planeras mellan Hagastaden och Hagaparken, vilket leder till ökade sociala
och rekreativa värden. Bellevueparken utgör även en grön koppling mellan Vasastaden och Norra
Djurgården som stärks ytterligare.
30 (102)
Figur 15. Bellevueparken.
Söder om Cederdalsvägen breder Vasastadens stenstad ut sig med Sveavägen och Odengatan som
centrala huvudgator. Se Figur 16 för målpunkter och stråk omkring Albano och Bellevueparken.
31 (102)
Figur 16. Målpunkter och stråk i och omkring Albano och Bellevueparken.
3.2.3 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden
3.2.3.1 Odenplan
Odenplan är ett betydelsefullt centrum och en av stadens viktigaste knutpunkter för
kollektivtrafik. Vid Odenplan finns pendeltåg, tunnelbana, stombusslinjer och flera
stadsbusslinjer. Odenplan är även en befintlig tunnelbanestation på den Gröna linjen, som
byggdes på 1950-talet och som går mellan Hässelby strand i norr och Farsta strand, Skarpnäck och
Hagsätra i söder. En förlängning av den Gröna linjen mellan Odenplan och Arenastaden planeras
dessutom att öppna för trafik år 2028. En genomsnittlig vintervardag år 2024 var det i snitt
38 600 påstigande resenärer på den Gröna linjen vid station Odenplan (SL, 2025). Citybanans
station Stockholm Odenplan öppnades för trafik år 2017. Citybanans station är belägen under och
i direkt anslutning till tunnelbanans station.
I området kring Odenplan pekar Stockholms stads översiktsplan ut flera viktiga mötesplatser som
har stor betydelse för uppfyllandet av målet om en sammanhängande stad och en god offentlig
miljö (Stockholms stad, 2018). Odengatan tillhör det regionala cykelvägnätet.
I de uppsökande dialogerna betonade representanter för personer med funktionsnedsättningar att
många av deras målgrupper undviker centrala delar av Stockholm, såsom Stockholm city och
Odenplan, på grund av låg orienterbarhet och hög ljudnivå. Flera av de barn och unga som
intervjuades berättade att de ofta går till Odenplan efter skoltid. Se Figur 17 för ortofoto över
Odenplan och närliggande gatustruktur. Se Figur 26 för en översikt av busshållplatser samt
nedgångar till tunnelbana och Citybanan.
32 (102)
Figur 17. Odenplan torg med tillhörande stationsentréer vid Odenplan (till vänster) samt i korsningen
Dalagatan/Vanadisvägen (till höger). Delar av Odenplans torg planeras användas som arbetsområde.
3.2.3.2 Observatorielunden
Strax söder om Odenplan ligger Observatorielunden, en park som erbjuder ett slingrande
gångsystem med stora träd och öppna gräsytor. Här finns även lekplatser, café och utsiktsplats. I
den nedre delen av parken ligger Observatorielundens skola (F-9), lekplatser och öppna gräsytor
som är uppskattade för picknick. I nära anslutning till Observatorielunden ligger Spökparken som
av Stockholms stad är utpekad som en viktig plats för tystnad. Stockholms stadsbibliotek,
Handelshögskolan och Kungstensgymnasiet ligger i direkt anslutning till parken. Figur 18 visar en
parksluttning i Observatorielundens norra del tillsammans med kvarteret Spelbomskan där bland
annat Kulturskolan och Observatorielundens högstadieskola huserar. Se Figur 19 för målpunkter
och stråk omkring Odenplan och Observatorielunden.
33 (102)
Figur 18. Parksluttning i Observatorielundens norra del, delar av den hårdlagda ytan planeras användas som
arbetsområde.
34 (102)
Figur 19. Målpunkter och stråk omkring Odenplan, Observatorielunden, Sabbatsberg och Torsgatan.
3.2.4 Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen
3.2.4.1 Sabbatsberg och Torsgatan
Sabbatsberg utgörs av en blandning av äldre sjukhusbyggnader och modernare bostäder och
kontor. I området ligger Sabbatsbergsparken och Sabbatsbergs sjukhus. I och intill området ligger
flera förskolor och skolor. Vasaparken, en populär park, ligger norr om Sabbatsberg. Här finns
många målpunkter såsom bollplaner, bemannad parklek, hundrastgård och isbana på vintern.
Torsgatan kopplar ihop området kring Stockholms centralstation i söder med Solna och
Hagastaden i norr och är en del av det regionala cykelvägnätet. Stockholms stad har nyligen anlagt
ny gång- och cykelväg på båda sidor längs Torsgatan. Längs Torsgatan går även flera busslinjer,
bland annat en stombuss och nattrafik. Vägen mellan Sabbatsberg och Torsgatan präglas av flera
nivåskillnader som utgör barriärer för fotgängare och cyklister. Dalagatan öster om Vasaparken
utgör ett viktigt stråk för åtkomst till bland annat Vasaparken, sjukhuset och flera skolor längs
gatan. I Figur 20 visas planerat arbetsområde längs med Torsgatan.
35 (102)
Figur 20. Torsgatan, planerat arbetsområde.
3.2.4.2 T-Centralen
T-Centralen är den mest trafikerade stationen i Stockholms tunnelbana. Från, eller i närheten av,
T-Centralen, nås all regional kollektivtrafik såväl som det nationella tågnätet. Genom
Cityterminalen finns här även tillgång till långdistansbussar och flygbussar. Bortsett från
kollektivtrafiknoden finns andra målpunkter i området som kulturbyggnader, bibliotek och ett
stort utbud av restauranger och shopping. Med gångavstånd från T-Centralen nås exempelvis
Moderna Museet, Nationalmuseum, Stadsteatern och Kungliga Operan. Det kommersiella
centrum med affärer, caféer och restauranger som nås från T-Centralen lockar många besökare,
lokalt såväl som nationellt och internationellt.
Station T-Centralen ligger i direkt anslutning till Stockholms centralstation med fjärr- och
regionaltåg inom Sverige och internationellt. Direkt koppling finns även till pendeltågsstationen
Stockholm City och Spårväg City. Uppgångar från T-Centralen finns vid Sergels torg och på två
platser på Vasagatan.
Den befintliga stationsmiljön under jord vid T-Centralen är redan idag en mycket sammansatt och
komplex miljö. Här finns den äldre tunnelbanestationen för de Röda och Gröna
tunnelbanelinjerna i två våningar, relativt nära markytan. Här finns även den Blå
tunnelbanelinjens nyare station på en djupare nivå. En genomsnittlig vintervardag år 2024 var det
totalt cirka 157 000 påstigande resenärer på T-Centralens tunnelbanelinjer, uppdelat på 63 400
påstigande på Gröna linjen, 61 100 på Röda linjen och 32 500 påstigande på Blåa linjen (SL,
2025). Se Figur 21 för ortofoto över Stockholms centralstation och Sergels torg.
I de uppsökande dialogerna framkom att många upplever T-Centralen som en obehaglig plats
idag, särskilt Sergels torg. Yngre personer uttrycker överlag obehag inför att vistas på platser med
stora folkmängder. Läs mer i Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan.
36 (102)
Figur 21. Stockholms centralstation och Sergels torg.
3.3 Resande
3.3.1 Gång- och cykeltrafik
I detta avsnitt redovisas uppgifter om gång- och cykelflöden på utvalda platser inom
utredningsområdet. Uppgifterna är hämtade från en manuell trafikmätning av gående och
cyklister som genomfördes i maj och juni 2025 och som har kompletterats med uppgifter från
Stockholms stad från juni 2023 samt tidigare mätningar från 2017.
Informationen om gång- och cykelflöden är ett stöd för att beskriva vilka stråk som är av särskild
betydelse för gående och cyklister samt identifiera potentiella flaskhalsar under byggtiden. Det är
också ett viktigt underlag för att bedöma hur de planerade trafikavstängningarna inom projektet
påverkar framkomligheten för oskyddade trafikanter, samt ett betydelsefullt stöd för att ge
rekommendationer om hur mycket plats som krävs för gång- och cykeltrafiken under byggtiden.
Betydelsen av prioriterade cykelstråk lyfts fram i Stockholms stads cykelplan (Stockholms stad,
2022) och i Region Stockholms regionala cykelplan (Region Stockholm, 2020). I såväl den
kommunala som den regionala planen definieras ett prioriterat cykelvägnät, bestående av primära
stråk respektive regionala cykelstråk, vilka omfattas av särskilt högt ställda krav på framkomlighet,
trafiksäkerhet och standard. Inom utredningsområdet finns flera primära stråk och regionala
cykelstråk.
I Figur 22 nedan redovisas gång- och cykelflöden på platser inom utredningsområdet som i olika
omfattning riskerar att påverkas av trafikavstängningar inom projektet Roslagsbanan till city.
37 (102)
Figur 22. Gång- och cykelflöden.
3.3.1.1 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken
Gång och cykel Roslagsvägen
Roslagsvägen är ett betydelsefullt pendlingsstråk som samlar upp cyklister från ett stort
upptagningsområde i norra Stockholmsregionen. På sträckan mellan Trafikplats Bergshamra och
Roslagstull är Roslagsvägen det snabbaste och smidigaste alternativet för cyklister från och till
hela nordostsektorn. I maj 2025 registrerades cirka 7 800 cyklister per dygn på denna sträcka,
vilket är högre än bland annat Tranebergsbron, Danviksbron, Skansbron och Årstabroarna. De
höga cykelflödena indikerar att det finns få andra färdvägsalternativ till och från Roslagsvägen,
något som är viktigt att ta i beaktande vid val av lösningar för trafiken under byggtid och
omledning av cykeltrafiken. Roslagsvägen är utpekad som ett regionalt cykelstråk i den regionala
cykelplanen, vilket ställer höga krav på utformning. I vägledningen för genomförandet av den
regionala cykelplanen (Region Stockholm, 2023c) finns riktlinjer för utformningsstandard på
regionala cykelstråk. Det finns även en bilaga till cykelplanen med riktlinjer för omledning av
regionala cykelstråk (Region Stockholm, 2023d).
Gång och cykel Brunnsviksvägen
Brunnsviksvägen är ett attraktivt alternativ för cyklister på Roslagsvägen som ska vidare i
nordsydlig riktning genom Stockholms innerstad. Det är en snabb och smidig färdväg mellan
Roslagsvägen och Norrtull och det är många cyklister som väljer detta alternativ i stället för att
cykla längs Roslagsvägen till Roslagstull och därefter Cederdalsgatan och tvärtom. I maj 2025
registrerades cirka 2150 cyklister per dygn på denna sträcka, vilket innebär att mer än en fjärdedel
av alla cyklister på Roslagsvägen väljer Brunnsviksvägen som färdväg. Det visar att
Brunnsviksvägen är ett viktigt pendlingsstråk för cyklister även om det inte är utpekat som ett
regionalt cykelstråk.
38 (102)
3.3.1.2 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden
Gång och cykel Odenplan
Odenplan är en av Stockholms stads mest trafikerade noder för gångtrafik med stora gångflöden
från både kollektivtrafik och lokala resmål. Gångtrafikanter rör sig mellan tunnelbana, pendeltåg,
bussar och angränsande bostadsområden, handel och service. I juni 2025 registrerades omkring
13 000 gående per dygn på Odengatan i höjd med Åhléns. I nordsydlig riktning registrerades cirka
24 600 gående som korsar Odengatan i höjd med Norrtullsgatan. Dessa höga flöden visar att
gångtrafiken är intensiv, särskilt vid övergångsställen nära platser där resenärer byter mellan olika
trafikslag.
Odenplan utgör även en viktig knutpunkt för cykeltrafiken med Odengatan och Karlbergsvägen
som östvästliga stråk och Norrtullsgatan som en central nordsydlig förbindelse. Området är en del
av Stockholms primära cykelstråk och används dagligen av ett stort antal pendlingscyklister. På
Odengatan i höjd med Åhléns registrerades cirka 4 500 cyklister per dygn i juni 2025, och på
Norrtullsgatan var motsvarande flöden cirka 2 000 cyklister.
3.3.1.3 Delområde C: Sabbatsberg/T-centralen
Gång och cykel Torsgatan
Torsgatan är en viktig stadsgata i centrala Stockholm som binder samman områden norr och söder
om Vasastan. Gatan är en viktig cykellänk i innerstaden och är utpekad som primärt stråk i
Stockholms stads cykelplan och som regionalt cykelstråk i den regionala cykelplanen. Under juni
2023 registrerades cirka 6 500 cyklister per dygn på Torsgatan i höjd med Barnhusbron, vilket
visar att gatan har en viktig funktion som pendlingsstråk. Det saknas alternativa färdvägar till
Torsgatan för cyklister som cyklar i nordsydlig riktning mellan Sankt Eriksplan och Stockholm
city.
Gång och cykel Mäster Samuelsgatan
Mäster Samuelsgatan är en central gata i Stockholms innerstad som binder samman viktiga
målpunkter inom citykärnan. Sträckan präglas av hög gångtrafik, med många besökare till
Drottninggatans butiker och kollektivtrafiknoder. Gatan används av bil-, cykel- och
gångtrafikanter, men gångflödena dominerar, särskilt under dagtid. Gångmätningar från 2017
visar att det passerar mellan 10 000 och 18 000 gående per dygn beroende på sträcka längs gatan.
Högst är gångflödena närmast Drottninggatan. Mäster Samuelsgatan är inte ett viktigt cykelstråk i
innerstaden och har därmed relativt låga cykelflöden på uppemot 800 cyklister per dygn enligt
mätningar från 2017. Cyklister som färdas i östvästlig riktning cyklar i första hand utmed
Kungsgatan som är utpekad som primärt cykelstråk i Stockholms stads cykelplan. Se Figur 23 för
bild av Mäster Samuelsgatan.
39 (102)
Figur 23. Mäster Samuelsgatan.
Gång och cykel Olof Palmes gata
Olof Palmes gata utgör en viktig länk mellan Vasagatan och Sveavägen som är två huvudgator i
centrala Stockholm. Gatan har blandad trafik med biltrafik, cyklister och gående. Mätningar från
2017 visar att det passerar mellan 4 500 och 10 500 gående per dygn beroende på sträcka längs
gatan, med högsta antalet gående närmast Drottninggatan och österut mot Sveavägen. Liksom på
Mäster Samuelsgatan ställer detta höga krav på framkomlighet och tydliga lösningar vid
trafikavstängningar på Olof Palmes gata. Olof Palmes gata är utpekad som huvudstråk i
Stockholms stads cykelplan. Cykelmätningar från 2017 visar att det passerar uppemot 1 200
cyklister per dygn på gatan. Det finns dock bra alternativa färdvägar till Olof Palmes gata, inte
minst Kungsgatan som löper parallellt med Olof Palmes gata och som är utpekad som primärt
cykelstråk i Stockholms stads cykelplan. Se Figur 24 för en bild av Olof Palmes gata.
40 (102)
Figur 24. Olof Palmes gata.
3.3.2 Kollektivtrafikresande
I Figur 25 redovisas uppgifter4 om kollektivtrafikresande på utvalda stråk inom
utredningsområdet. Dessa uppgifter avser ett genomsnittligt vintervardagsdygn 2025.
Informationen om kollektivtrafikresande är ett stöd för att beskriva vilka stråk som är särskilt
viktiga för kollektivtrafiken, och för att bedöma hur de planerade trafikavstängningarna inom
projektet påverkar framkomligheten för kollektivtrafikresenärer.
I kartan nedan redovisas resandeflöden i kollektivtrafiken i stråk som i olika omfattning kommer
att påverkas av trafikavstängningar inom projektet Roslagsbanan till city.
4 Uppgifter om resande på Roslagsbanan, vid Stockholms östra och vid Odenplan har erhållits från Region
Stockholm, via registrator.tf@sl.se. Uppgifter om resande i busstrafiken utmed Roslagsvägen är hämtade från
APC-utrustning i dörrarna på en del av fordonen (APC = Automatic Passenger Count). Även dessa uppgifter har
erhållits från Regions Stockholm via trafikmatningar@sl.se.
41 (102)
Figur 25. Resandeflöden i kollektivtrafiken.
3.3.2.1 Roslagsbanan
Roslagsbanan är pulsådern för kollektivtrafiken i nordostsektorn. Den förbinder nordostsektorn
med Stockholms centrala delar och knyter samman kommunerna längs sträckan. En genomsnittlig
vintervardag är det omkring 13 500 resenärer på Roslagsbanan som har Stockholms östra som
slutstation. Även stationerna närmast Stockholms östra har ett stort antal på- och avstigande
resenärer. Vid station Universitetet sker cirka 1 100 påstigningar och 1 200 avstigningar en
genomsnittlig vintervardag. Vid Mörby är motsvarande siffror 2 100 påstigningar och 2 300
avstigningar.
3.3.2.2 Elevpendling Norra innerstaden
Ett stort antal barn och unga i grundskola och gymnasium pendlar in till och ut ur Norra
innerstaden för att ta sig till sin skola. Läs mer i Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys
Järnvägsplan, kapitel 4.1.
3.3.2.3 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken
Kollektivtrafik Roslagsvägen
Busstrafiken utmed Roslagsvägen har höga resenärsflöden. En genomsnittlig vintervardag är det
cirka 8500 bussresenärer från nordostsektorn som har Stockholms östra som ändhållplats.
Busstrafiken utgör ett viktigt komplement till Roslagsbanan med ett stort upptagningsområde som
innefattar bland annat Vaxholm och Norrtälje. Uppgifter om resande i busstrafiken från APC-
utrustning i dörrarna visar på höga resenärsflöden vid de platser utmed Roslagsvägen som berörs
av de planerade trafikavstängningarna inom projektet. Vid Albanova passerar 7 600 bussresenärer
per dygn under en genomsnittlig vintervardag. Vid Roslagstull är motsvarande siffra cirka 6 500.
42 (102)
3.3.2.4 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden
Kollektivtrafik Odenplan
Odenplan är en av Stockholms största kollektivtrafikknutpunkter. Sedan öppningen av Citybanan
sker anslutningar till buss, pendeltåg och tunnelbanans Gröna linje på platsen. Därmed ger
Odenplan en viktig avlastning till Stockholm City och T-Centralen. Odenplan har även ett
omfattade bussutbud med totalt 10 busslinjer varav tre stomlinjer – linje 2, 4 och 6 – som
tillsammans har över 300 avgångar i respektive riktning per dag. Stombusslinje 4 är Sveriges mest
trafikerade busslinje, vilket understryker platsens strategiska betydelse.
Sammantaget gör detta Odenplan till en central bytespunkt i Stockholms kollektivtrafiksystem. En
genomsnittlig vintervardag görs här cirka 83 000 påstigningar på buss, pendeltåg och tunnelbana,
vilket gör Odenplan till den tredje högst trafikerade bytespunkten i Stockholm efter Stockholm
City/T-Centralen och Slussen. Busstrafiken vid Odenplan har cirka 16 000 påstigande resenärer.
Bara Slussen och Gullmarsplan har större bussresenärsflöden. Se Figur 26 för en översikt av
busshållplatser samt nedgångar till tunnelbana och Citybanan.
Figur 26. Hållplatslägen vid Odenplan.
3.3.3 Motorfordonstrafik
I Figur 27 redovisas uppgifter om motorfordonstrafiken i stråk som i olika omfattning bedöms
påverkas av trafikavstängningar inom projektet Roslagsbanan till city. Uppgifterna om
43 (102)
trafikflöden och hastigheter är hämtade från Trafikverkets trafikflödeskarta och från Stockholms
stads databas för trafikmätningar.
Informationen om motorfordonstrafiken är ett stöd för att beskriva vilka stråk som är särskilt
viktiga och för att bedöma hur planerade trafikavstängningar inom projektet påverkar
framkomligheten för motorfordon.
Figur 27. Motorfordonsflöden.
3.3.3.1 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken
Motorfordonstrafik Roslagsvägen och Brunnsviksvägen
Roslagsvägen är en av de mest betydelsefulla trafiklederna i Stockholm. Vägen utgör en central
förbindelse mellan innerstaden och de norra förorterna samt vidare mot omliggande kommuner
som Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Norrtälje. Roslagsvägen knyter samman flera stora
trafikstråk och fungerar som huvudled för både person- och godstrafik. Den har därmed en viktig
regional funktion, både för dagliga pendlingsresor och för transporter mellan Stockholm och norra
delen av länet.
En betydande andel av motorfordonstrafiken på Roslagsvägen fortsätter på Norra länken som
ansluter till Roslagsvägen i höjd med Baron Rålambs väg. På delen av Roslagsvägen som ligger
söder om Baron Rålambs väg är trafikflödena lägre men ändå fortsatt höga. En trafikmätning som
har genomförts år 2025 i höjd med Kräftriket visar att vägen har en årsdygnstrafik på cirka 19 600
fordon. Den berörda sträckan av Roslagsvägen har en viktig funktion som genomfartsled och utgör
huvudförbindelse för biltrafiken i Stockholm.
Brunnsviksvägen är ett viktigt pendlingsstråk för cyklister, se avsnitt 3.3.1.1. Det är även en viktig
angöring för bilförare som ska besöka Bellevue bollplan och båtklubben ”Segelsällskapet
Brunnsviken”.
44 (102)
3.3.3.2 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden
Motorfordonstrafik Odenplan
Odenplan är ett centralt trafiknav i Stockholm där flera trafikslag möts. Området präglas av hög
stadstrafik med gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafik som samspelar i en tät innerstadsmiljö.
Odenplan korsas av flera viktiga gator i området, så som Odengatan, Upplandsgatan,
Karlbergsvägen och Norrtullsgatan. Dessa gator utgör primära förbindelser i innerstaden och
hanterar både genomfartstrafik såväl som trafik med lokala mål. Trafikstrukturen vid Odenplan är
särskilt påverkad av Odengatan, som är enkelriktad i östlig riktning för biltrafik medan endast
busstrafik är tillåten i motsatt riktning. För trafik i västlig riktning fungerar Karlbergsvägen som
motsvarande länk. Denna lösning gör att de båda gatorna tillsammans bildar ett öst–västligt
trafiksystem genom Vasastan vilket leder till höga flöden, särskilt under rusningstid.
Trafikmätningar från 2021 visar att Odengatan och Karlbergsvägen har en årsdygnstrafik på cirka
7 700 respektive 7 100 fordon. Av denna trafik utgörs drygt 20 procent av tunga fordon vilket visar
att busstrafiken står för en betydande del av den totala motorfordonstrafiken. Skyltad hastighet på
sträckan är 40 km/tim, och genomsnittlig uppmätt hastighet är 24 km/tim på Odengatan och 32
km/tim på Karlbergsvägen.
Utöver Odengatan och Karlbergsvägen har Upplandsgatan och Norrtullsgatan en viktig funktion
som nordsydliga stråk som förbinder Odenplan och dess närområde med Sveavägen, Norra
stationsområdet och Norrtull. Sammantaget är biltrafiken vid Odenplan betydande men starkt
påverkad av platsens funktion som kollektivtrafikknutpunkt. Detta gör att framkomlighet och
trafikflöden ofta är känsliga för störningar, exempelvis vid byggarbeten eller tillfälliga
avstängningar, vilket i sin tur kan ge spridningseffekter till angränsande gatunät.
3.3.3.3 Delområde C: Sabbatsberg/T-centralen
Motorfordonstrafik Torsgatan
Torsgatan har en viktig funktion för att binda samman områden norr och söder om Vasastan.
Gatan används som genomfartsled för lokal trafik men har relativt låga motorfordonsflöden
jämfört med andra lokala genomfartsgator i centrala Stockholm. För båda riktningar på Torsgatan
uppmättes år 2024 till 5 900 fordon, cirka 3 500 i västlig riktning respektive 2 500 i östlig
riktning. Skyltad hastighet på sträckan är 40 km/tim och genomsnittlig uppmätt hastighet är 33
km/tim.
Motorfordonstrafik Mäster Samuelsgatan
Mäster Samuelsgatan är en central gata i Stockholms innerstad som binder samman viktiga
handels- och trafikstråk. Gatan används av både bil-, cykel- och gångtrafikanter. Gångflödena
dominerar men även biltrafiken har relativt höga flöden med en årsdygnstrafik på cirka 11 300
fordon. Skyltad hastighet på Mäster Samuelsgatan är 40 km/tim och genomsnittlig uppmätt
hastighet på den aktuella sträckan är 27 km/tim.
Motorfordonstrafik Olof Palmes gata
Olof Palmes gata utgör en viktig länk mellan Vasagatan och Sveavägen som är två huvudgator i
centrala Stockholm. Gatan har blandad trafik med biltrafik, cyklister och gående. Mätningar från
2024 visar att gatan har en årsdygnstrafik på cirka 6 800 fordon. Skyltad hastighet på Olof Palmes
gata är 40 km/tim och genomsnittlig uppmätt hastighet på den aktuella sträckan är 27 km/tim.
45 (102)
3.3.4 Parkering
3.3.4.1 Sabbatsbergs sjukhus
Ett arbetsområde planeras på en parkeringsyta vid Sabbatsbergs sjukhus. Parkeringen har platser
både för besökande till sjukhuset och anställda på sjukhuset. För att skapa en bättre förståelse för
hur parkeringen används idag genomfördes en parkeringsinventering av parkeringsytorna i
anslutning till sjukhuset. Inventeringen utfördes vid två tillfällen under en vardag i december
2025, klockan 08.00 på morgonen samt klockan 11.30 på förmiddagen.
Resultatet av inventeringen visar att det finns god tillgång till besöksparkeringar på den aktuella
parkeringsytan, med en beläggningsgrad på cirka 50 procent. Även övriga besöksparkeringar inom
sjukhusområdet hade god kapacitet vid inventeringstillfällena. Den del av parkeringen som används
för personalparkering var däremot fullbelagd, vilket även gällde övriga personalparkeringar inom
sjukhusområdet. Analysen av parkeringsinventeringen pekar därför på behovet av att ersätta de
personalparkeringar som tas i anspråk. Samtidigt bedöms vissa parkeringsytor som idag används
för besöksparkering kunna omdisponeras för detta ändamål.
Se Figur 28 för den parkeringsyta som planeras utgöra ett kompletterande arbetsområde till
Torsgatan.
Figur 28. Parkeringsyta vid Sabbatsberg, planerat arbetsområde.
3.4 Angränsande planering – Stockholms stads
översiktsplanering
I detta avsnitt beskrivs pågående projekt och planering i närområdet som kan komma att påverka
hur den nya anläggningen används och upplevs i framtiden.
46 (102)
I Stockholms stads översiktsplan fastslås att Stockholm ska vara en klimatsmart, växande stad
med sammanhållande stadsmiljöer där det byggda och det gröna samspelar (Stockholms stad,
2018). Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras i Stockholms stad. Kollektivtrafiken ska
fortsätta utgöra stommen i Stockholms transportsystem. Stockholmsförhandlingen år 2013 och
Sverigeförhandlingen år 2017 ligger bakom satsningar på utbyggd kollektivtrafik. Stockholms stad
ska samtidigt vidta åtgärder för att minska biltrafiken. Beslutade kollektivtrafiksatsningar som
nämns i översiktsplanen är tunnelbana Odenplan-Hagastaden-Arenastaden, tunnelbana
Kungsträdgården-Nacka/Söderort, tunnelbana Akalla-Barkarby, tvärbana Norra Ulvsunda-Kista-
Helenelund, tunnelbana Fridhemsplan-Älvsjö, Roslagsbanan till T-Centralen samt Spårväg Syd
Älvsjö-Skärholmen-Flemingsberg.
I Stockholms stads översiktsplan anges förlängningen av Roslagsbanan som en framtida viktig
satsning för att utveckla kollektivtrafiken i norra innerstaden (Stockholms stad, 2018). Genom att
Roslagsbanan förläggs i tunnel frigörs mark för bostäder vid nuvarande Stockholms östra, ett av
flera utvecklingsområden i översiktsplanen. Översiktsplanen lyfter också att Roslagsvägens
barriäreffekt för människor, växter och djur behöver minskas.
Vid Centralstationen pågår ett detaljplanearbete för en överdäckning av spårområdena mellan
Kungsgatan, Klarabergsviadukten, Centralstationen och Vattugatan så att mark kan frigöras. Det
möjliggör för nya kontor, handel och parkmiljöer. Ett av målen och syftet med planarbetet är att
Centralstationsområdet blir en mer integrerad del av city (Stockholms stad, 2026b).
I Hagastaden sker den största stadsutvecklingen i anslutning till området för Roslagsbanans
förlängning. Utvecklingsplanerna för Hagastaden syftar till att knyta samman Vasastaden med
Karolinska sjukhusområdet i Solna genom tät stadsbebyggelse med främst bostäder. Området
inriktas även på ”life science” med verksamheter inom bioteknik, läkemedel, medicinteknik,
forskning, kontor och handel. Hagastaden får dessutom en ny tunnelbanestationen på den nya
grenen mot Arenastaden, med uppgångar vid Torsplan och Nya Karolinska i Solna
Den nya stadsdelen byggs genom en överdäckning av motorvägarna E4/E20 och järnvägen. När
Hagastaden är helt färdigställd år 2030 kommer det att finnas cirka 7 000 nya lägenheter (4 000 i
Stockholm och 3 000 i Solna) samt 14 000 nya arbetsplatser (Stockholms stad, 2026c). Norra
Stationsparken, mitt i det nya området mellan bostadshus och kontor, planeras bli stadsdelens
gröna lunga och sträcker sig från Gävlegatan nästan ända fram till Norrtull, där den möjliggör
passage över gång- och cykelbron till Hagaparken. Helt färdigställd kommer Norra Stationsparken
vara en av Stockholms större parker och ett värdefullt tillägg till övriga parkrum i området för
Roslagsbanans förlängning.
En ny gymnasieskola med tillhörande idrottshall, samt förskola i separat byggnad, planeras
närmast Wenner-Gren Center. I anslutning till skolområdet föreslås en aktivitetspark. Därmed
omdanas det idag trafikintensiva området vid Norrtull. Utvecklingen kommer att underlätta för
gående och cyklister att ta sig mellan stadskärnan och grönområdena Hagaparken och Bellevue.
47 (102)
Figur 29. Kvartersutbyggnad i Hagastaden. Källa: (Stockholms stad, 2025).
48 (102)
4 Effekter och konsekvenser
under drifttiden
Drifttiden avser den färdiga anläggningen, det vill säga när Roslagsbanan har
förlängts i tunnel till Odenplan och T-Centralen och tagits i drift. Kapitlet redovisar
planförslagets påverkan, effekter och konsekvenser för sociala värden, både i ett
övergripande perspektiv och genom geografiska nedslag inom
utredningsområdets tre delområden. Medskick till kommande arbete presenteras
där det bedömts relevant.
Figur 30. Översikt av planerad spårlinje, stationslägen vid Odenplan och T-Centralen samt placering av
anläggningar ovan jord.
4.1 Generella effekter och konsekvenser under
drifttid
4.1.1 Förlängning av Roslagsbanan till city
Roslagsbanan planeras att förlängas från station Universitetet och vidare söderut i tunnel, via
Odenplan till T-Centralen, se Figur 30. Den nya spåranläggningen planeras bli totalt cirka 4,2
kilometer, varav cirka 3,8 kilometer planeras under mark i tunnel. Tunnelsträckan planeras bestå
av cirka 3,7 kilometer bergtunnel och resterande 100 meter av betongtunnel. Spåranläggningen
49 (102)
beräknas få ett maximalt djup på cirka 80 meter under jord. Två nya stationer planeras för
Roslagsbanan: Odenplan och T-Centralen. Befintlig station Stockholms östra kommer att stängas.
Ingång till de nya stationerna kommer att ske via befintliga tunnelbaneentréer och biljetthallar,
vilket innebär att inga nya entréer anläggs ovan jord. Däremot planeras andra mindre
anläggningar ovan jord i form av bland annat en teknikbyggnad och tre schaktöverbyggnader
tillhörande luftutbytesschakt och brandgasschakt.
4.1.1.1 Effekter och konsekvenser
Roslagsbanans förlängning in till city bidrar till en mer sammanhållen region genom att stärka
tillgängligheten mellan Stockholms nordostkommuner och Stockholms innerstad. Snabbare och
smidigare resor gör det lättare för boende i nordostkommunerna att ta sig till jobb och studier i
centrala Stockholm. För resenärer som har målpunkter nära Stockholms östra innebär den nya
sträckningen av Roslagsbanan en försämring, inte minst för studenter och verksamma på
lärosätena i närområdet. Ur ett bredare perspektiv kan projektet förbättra människors möjlighet
till utbildning, arbete och därmed försörjning. Även tillgängligheten till specialutbildning ökar.
Med Roslagsbanans förlängning stärks även möjligheten för nordostkommunerna att attrahera
arbetskraft från övriga delar av Stockholmsregionen. Även människors möjlighet att ta del av
stadsliv och kulturupplevelser i centrala Stockholm ökar.
Roslagsbanans förlängning in till city bedöms också leda till en avlastning på tunnelbanans Röda
linje mellan T-Centralen och Tekniska högskolan. En minskad trängsel på denna sträcka är
särskilt positiv för arbetspendlares och studenters vardagsliv. En förbättrad kollektivtrafik anses
generellt stärka jämlikheten och jämställdheten, eftersom den påverkar människors möjligheter
att röra sig, arbeta och delta i samhällslivet. Satsningar på kollektivtrafik kan göra
arbetspendlingen mer likvärdig mellan män och kvinnor samt mellan grupper som har olika
ekonomiska och sociala förutsättningar. Kvinnor reser oftare kollektivt än män och gör fler
kombinationsresor. En utbyggd kollektivtrafik gör dessa resor enklare och tryggare. Effektivare
och snabbare arbetspendling ökar kvinnors möjligheter att arbeta heltid samt ökar mäns vilja att
resa med kollektivtrafik istället för bil. Kortare restider och fler avgångar gör det lättare att
kombinera arbete med familjeansvar, vilket främjar en jämställd arbetsmarknad.
Det finns dock frågor som är viktiga att bevaka för att säkerställa de positiva effekterna och
konsekvenserna som en satsning på Roslagsbanan kan innebära. Trygghet är avgörande för att
resande med Roslagsbanan ska vara ett verkligt tillgängligt alternativ för alla. Otrygghet tenderar
att påverka vissa grupper i högre utsträckning. Scenarion som eventuella höjningar av biljettpriser
eller högre bostadspriser kring stationer kan också motverka jämlikhet. I dialogerna framkommer
en oro att den stärkta kopplingen mellan nordostkommunerna i Stockholms län och Stockholm
city, som förlängningen av Roslagsbanan innebär, skulle kunna leda till ökad otrygghet och
kriminalitet i områden där Roslagsbanan stannar.
Roslagsbanan till city kan också påverka Roslagsbanans identitet. Roslagsbanan har idag en stark
regional identitet som en smalspårig förortsbana med historiska rötter och lokal prägel. Med en
direktkoppling till city blir den en del av Stockholms centrala kollektivtrafiknät, vilket kommer att
ge den en mer urban och modern profil. Idag är de öppna landskapen karaktäriserande för
resande med Roslagsbanan. Stationer i nya centrala lägen och dragning av Roslagsbanan i tunnel
kommer att förändra resenärsupplevelsen. Känslan kan tänkas bli mer lik resande med
tunnelbanan eller pendeltågen. En förändrad identitet kan påverka människor på olika sätt och
uppfattas som både positiv och negativ. För vissa kan det upplevas som en förlust av värden
kopplade till tradition, kulturarv och lokal identitet, medan det för andra upplevs som ett lyft när
kapaciteten höjs.
50 (102)
Roslagsbanans framtida läge i tunnel söder om Universitetet innebär att trafikering av banvallen
söderut upphör. Resultatet blir en minskad barriäreffekt mellan Norra Djurgården och Albano och
minskning av buller för boende, verksamma och användare av natur- och rekreationsmiljöerna i
området. Roslagsvägen utgör ett fortsatt hinder, men natur- och rekreationsområden har
möjlighet att knytas närmare samman. Det ger även vidare förutsättningar för stadsutveckling och
bättre kopplingar mellan stads- och landskapsrum. Exempelvis finns det förutsättningar för nya
och genare gång- och cykelstråk jämfört med idag, vilket kan komma att påverka människors
mobilitet på ett positivt sätt. Mark som frigörs kan också användas för bostäder, parker och
service, vilket ökar sociala värden. Kopplingen mellan universitetsmiljön och city kan också bli
starkare, vilket kan ge möjligheter som främjar studentliv, kultur och skapar nya mötesplatser.
De nya stationslägena för Roslagsbanan, Odenplan och T-Centralen, förbättrar tillgängligheten till
målpunkter i centrala Stockholm. De nya stationslägena kan dock också innebära risker för
negativa konsekvenser. I och med att de ersätter befintliga Stockholms östra kan invanda
resmönster påverkas. För de resenärer som har målpunkter i anslutning till Stockholms östra
innebär den nya sträckningen en försämring. Vissa grupper drabbas också negativt i högre
utsträckning av komplexa bytespunkter. Det finns en risk för trängsel och stress, då Odenplan och
T-Centralen redan är belastade och komplexa bytesnoder i kollektivtrafiken. Exempelvis bedöms
det bli svårare för barn att resa självständigt i en tidig ålder, vilket i sin tur kan ge negativa effekter
och konsekvenser avseende hälsa, mobilitet och socialt liv. En mer komplex resenärsmiljö kan
också försvåra för exempelvis äldre, personer med funktionsnedsättning eller personer som inte
talar svenska att orientera sig. Nya flöden av kollektivtrafikresenärer på stationerna samt trängsel
kan också påverka trygghetskänslan på dessa platser på ett negativt sätt.
4.1.1.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Skapa trygga stationsmiljöer utom- och inomhus med generösa mått, god belysning,
öppna siktlinjer, attraktiv färgsättning och konst.
• Involvera olika målgrupper, framför allt barn, äldre och personer med
funktionsnedsättningar i dialoger och eventuella resenärstester som rör gestaltning,
tillgänglighet och orienteringsstöd.
• Genomför trygghetsvandringar tillsammans med resenärer, polis och andra lokala
aktörer för att kartlägga otrygga platser på och omkring befintliga stationer.
• Ta tillvara Roslagsbanans historiska identitet genom att tidigt och transparent
kommunicera kring de förändringar som utbyggnaden innebär.
• Överväg att i gestaltning och utsmyckning ta fasta på inslag från Roslagsbanans
kulturarv för att öka igenkänning.
• Möt risken att nya och mer komplexa resenärsmiljöer påverkar särskilt utsatta grupper
negativt genom tidig samverkan med skolor och andra verksamheter där dessa grupper
finns, såsom äldre och personer med funktionsnedsättning, vid utformningen av
orienteringsstöd.
51 (102)
• Planera och genomför riktade kommunikationsinsatser när trafiken återgår till
normalläge, med fokus på att tydliggöra förändringar, nya funktioner och
orienteringsprinciper, för att återetablera trygghet hos resenärerna.
4.1.2 Kvarstående mobilitetsvanor från byggtiden
Under byggtiden kommer anläggandet av Roslagsbanan till city att påverka människors resande.
Trafikavstängningar, omledningar, ersättningstrafik och byggtrafik kan innebära försämrade
möjligheter att gå, cykla och resa med kollektivtrafik.
4.1.2.1 Effekter och konsekvenser
Eftersom anläggandet av Roslagsbanan till city pågår under en lång tid kan negativ påverkan på
kollektivtrafik samt gång- och cykelinfrastruktur förändra vanor som får kvarstående effekter. Om
färdmedel som kollektivtrafik, gång och cykel blir mindre attraktiva finns det en risk att fler väljer
bil eller avstår att resa. Exempelvis kan personer som pendlar till arbete eller studier uppleva
resandet som krångligt och välja andra färdmedel eller distansarbete/distansstudier. Risken finns
att vanorna består även efter byggtiden. Uteblivna resor eller en överflyttning till bilanvändande
påverkar såväl hälsa som socialt liv på ett negativt sätt. Om barn och unga inte har haft möjlighet
att gå, cykla och åka kollektivt till skola eller fritidsaktiviteter under byggtiden, finns det också en
risk att beteendet kvarstår längre fram i livet och att man som vuxen föredrar bilen som
färdmedel.
4.1.2.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Skapa säkra, tillgängliga och trygga förbindelser för gående och cyklister under såväl
bygg- som drifttid.
• Upprätthåll driften av alternativ kollektivtrafik under hela byggtiden.
• Vid avstängningar, säkerställ att ersättningstrafiken har tillräcklig kapacitet och hög
turtäthet under rusningstid för att undvika trängsel.
• Håll restiden så nära den ordinarie som möjligt och placera hållplatser nära de
ordinarie stationerna för en enkel övergång till ersättningstrafiken.
• Arbeta med tydlig skyltning och information om var ersättningstrafiken avgår.
• Ge tidig och tydlig trafikinformation via flera kanaler och realtidsinformation om
avgångar och eventuella förändringar eller förseningar.
4.1.3 Kvarstående påverkan i rekreations- och friluftsområden
från byggtiden
Under byggtiden kan rekreations- och friluftsområden påverkas av arbetsområden och byggtrafik.
Grönytor kommer behöva hårdgöras och träd avverkas.
4.1.3.1 Effekter och konsekvenser
Om en grönyta inte kan återställas, eller tar lång tid att återställa efter byggtid, kan det få effekter
och konsekvenser även under drifttiden. Om träd och grönska försvinner påverkas ofta upplevelse-
52 (102)
och rekreationsvärden på ett negativt sätt. Äldre träd kan exempelvis vara starkt förknippade med
platsens identitet, varför en förlust kan påverka människors upplevelse av platsen negativt.
4.1.3.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Utnyttja möjligheten att uppgradera miljön för fotgängare och cyklister med
landskapsarkitektur.
• Kommunicera med allmänheten kring återplantering av vegetation och förbättring av
miljöer.
• Skapa en struktur för samordning med Stockholms stad och Akademiska Hus kring
rekreations- och friluftsområden i både anläggnings- och förvaltningsskedet.
4.2 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken
4.2.1 Anslutning till befintliga spår och tunnelmynning
Förlängningen av Roslagsbanan till city planeras att anslutas till befintligt dubbelspår vid den
södra plattformsänden på station Universitetet. Strax efter station Universitetets plattformar
kommer spåren att luta nedåt i sydlig riktning och passera under Roslagsvägen. Tunnelmynningen
för spårtunneln planeras inom Kungliga Nationalstadsparken, mellan station Universitetet och
Roslagsvägen.
Söder om station Universitetet föreslås de nya spåren placeras i jordskärning och sedan fortsätta
in i ett betongtråg, se Figur 31. Det föreslagna tråget blir cirka 12,5 meter brett med en höjd på
cirka 12 meter. Efter cirka 220 meter i tråg planeras spåren att gå cirka 135 meter i bergskärning,
därefter fortsätter de in i en betongtunnel under Roslagsvägen innan en bergtunnel tar vid strax
söder om Roslagsvägen, se Figur 32.
53 (102)
Figur 31. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Planerad tunnelmynning och teknikbyggnad längs
Roslagsvägen. Vy mot söder. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en
möjlig lösning.)
Figur 32. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Tunnelmynningens läge vid Roslagsvägen. (Observera att
utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
4.2.1.1 Effekter och konsekvenser
Hur området påverkas av anslutningen till de befintliga spåren samt tunnelmynningen beror till
stor del på hur anläggningen gestaltas samt hur väl området kan återställas efter byggtiden.
Området är idag präglat av stora infrastrukturbarriärer och störningar i form av buller från
54 (102)
trafiken. I och med nedsänkning av Roslagsbanans spår till tråg och sedan tunnel bedöms bullret i
området minska något vilket bedöms ge positiva effekter för människors hälsa.
Tunnelmynningen ligger inom den Kungliga Nationalstadsparken och det breddade spårområdet
innebär intrång. Längs med tråget skapas en lång sträcka i hårdgjord miljö. Om gestaltningen av
gränssnitt mot gång- och cykelstråk upplevs som väl integrerade med grönska och natur, kan
negativa effekter och konsekvenser på området minska med större social acceptans som följd.
Området kring Lilla Frescati Koloniförening riskerar att få viss påverkan på befintliga ytor för
experimentodling och odlingslotter. Odlingslotterna har ett högt värde för rekreation, såväl för
brukarna som för besökare. De ger upplevelsevärden i ett område som annars präglas av
infrastruktur. Trots återställningsåtgärder bedöms byggtiden kunna ge upphov till viss negativ
effekt för upplevelse- och rekreationsvärden under drifttiden då etablering av ny vegetation
kommer ta tid.
Närmare tunnelmynningen finns det skyddsvärda träd som kan påverkas, exempelvis om man
behöver beskära rötter. Om marken inte kan återställas efter byggtiden kan det få konsekvenser
avseende områdets identitet, nyttjande och attraktivitet för dem som söker sig till platsen för dess
sociala värden.
Att bron över Roslagsvägen försvinner innebär att sikten ner mot vattnet förändras. När den
visuella barriären försvinner, ökar överblickbarheten med positiva effekter och konsekvenser för
trafiksäkerheten, se Figur 33 som visar en illustration av planerad tunnelmynning och riven
järnvägsbro. Det bedöms även vara positivt ur en estetisk synvinkel.
Förläggning av Roslagsbanan i tunnel bedöms ge positiva effekter och konsekvenser för sociala
värden i och intill Norra Djurgårdens parkområde med Söderbrunns koloniområde och Campus
Albano. Förläggningen till tunnel innebär en minskad barriäreffekt och lägre bullernivåer vilket
kan stärka parkens upplevelsevärden och skapa positiva konsekvensker avseende hälsa och
rekreation för boende och verksamma i närområdet.
Figur 33. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Planerad tunnelmynning (rakt fram). Järnvägsbron över
Roslagsvägen rivs och syns därmed inte på illustrationen.
55 (102)
4.2.1.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Samtala och samverka med Lilla Frescati Koloniförening för bästa möjliga lösning
avseende gränssnittet mellan tunnelmynning och trädgårdsmiljö.
• Uppgradera gång- och cykelstråk när anläggningen byggts färdigt för att
förändringarna ska upplevas som positiva och locka till mer cyklande.
• Säkerställ en gestaltning av den permanenta anläggningen med tråg, tunnel och
anslutande landskap som bibehåller nationalstadsparkens identitet.
• Utforma gång- och cykelbanan längs med tråget med generösa mått så att den upplevs
trygg och så att cyklisten inte blir trängd mot staketet.
• Utforma staketet mellan gång- och cykelstråk och tråg på ett sätt som skapar en
attraktiv och trygg miljö under alla årstider, exempelvis med ljusdesign och
konstnärlig gestaltning.
• Trafiksäkra alla passager över Roslagsvägen och sänk hastigheten för motorfordon vid
Frescati, Albano och Kräftriket.
4.2.2 Servicetunnel Albano
Arbetstunneln vid Albano kommer att bli permanent efter byggtiden och användas som tillfartsväg
till en servicetunnel. Tillfartsvägen kommer bestå av en del ovan jord och en del under jord.
Tillfartsvägen kommer nyttjas löpande för drift- och underhållsarbete under drifttiden, för att
exempelvis service- och räddningsfordon ska kunna nå den nya spårtunneln, samt utgöra
utrymningsväg från servicetunneln och spårtunneln. I dagsläget har ytan inte några betydande
rekreations- och friluftsvärden, men det har potential att utvecklas för rekreation. Enligt den
gällande detaljplanen ska universitetets lokaler med tillhörande parkmark utvecklas i området. Se
Figur 34 för illustration av tillfartsvägens del ovan jord.
56 (102)
Figur 34. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Tunnelmynning och tillfartsväg till servicetunneln sett
norrifrån med Roslagsvägen till höger i bild. Till vänster ny byggnad och vattenstråk enligt Stockholm stads
detaljplan. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning).
4.2.2.1 Effekter och konsekvenser
Konsekvenser för sociala värden blir obetydliga. Områdets potential för utveckling av sociala
värden är mer kopplade till genomförandet av gällande detaljplan än av Roslagsbanan.
4.2.2.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Formulera gemensamma mål med Stockholms stad och Akademiska Hus kring den
fysiska miljön för att värna och skapa nya sociala värden på platsen där hänsyn tas till
park och natur.
• Eftersom Campus Albano byggs ut mot Frescati samtidigt som Roslagsbanan förläggs i
tunnel, har området redan nu karaktär av byggarbetsplats. Ta tillvara engagemang och
servicebehov hos studenter genom så kallad placemaking som flyttar fokus från
störningar till möjligheter med tillfälliga mötesplatser och anpassat utbud, exempelvis
utemöbler, wifi hotspots, thai chi, foodtrucks, mobilt bibliotek och vaccinationsbuss.
Se Figur 35 för exempel på placemaking från Helsingborg.
57 (102)
Figur 35. Placemaking i Helsingborg. Källa: (Helsingborgs stad, 2021).
4.3 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden
4.3.1 Ny station Odenplan för Roslagsbanan
Odenplan är redan i dag en etablerad nod i Stockholms kollektivtrafiknät. Roslagsbanans nya
station vid Odenplan planeras att anslutas till befintlig biljetthall och till befintlig kollektivtrafik.
Ingen ny biljetthall eller stationsentré planeras att anläggas för Roslagsbanan. I stället planeras
den att nås via befintliga entréer på Odenplan och Karlbergsvägen. Plattformarna kommer även
kunna nås via Citybanan och entrén på Vanadisvägen eller via Gröna linjen och dess entré vid
Västmannagatan.
Ett nytt plattformsrum anläggs omkring 50 meter under torgnivån på Odenplan. Stationen
planeras att utformas med två spår och en mittplattform på 190 meter. Plattformen föreslås
utföras med bergpelare mitt i plattformen och blir därmed uppdelad i två plattformssidor. Delarna
förbinds med fyra tvärpassager varav två ansluter via rulltrappor upp mot den befintliga
biljetthallen under Odenplan respektive till tunnelbanan och Citybanan. Den föreslagna
anslutningen mot den befintliga biljetthallen placeras mitt emot rulltrapporna från Citybanans
mellanplan, se Figur 36. Befintlig spärrlinje planeras att flyttas och bli gemensam för alla
resenärer.
58 (102)
Figur 36. Roslagsbanans anslutning mot befintlig biljetthall. Lila representerar nya planerade ytor medan
resterande är befintliga ytor.
4.3.1.1 Effekter och konsekvenser
Den nya stationen vid Odenplan innebär betydande förbättringar i tillgänglighet för resenärer från
nordostsektorn. Möjligheten att snabbt nå centrala Stockholm samt genomföra smidiga byten till
Citybanan och tunnelbanans Gröna linje gör Odenplan till en ännu viktigare kollektivtrafiknod.
Detta stärker arbetsmarknadens tillgänglighet och underlättar vardagsresandet för många
pendlare. Även tillgängligheten till skolor stärks. Samtidigt kan den ökade tillströmningen av
resenärer påverka de redan intensiva offentliga ytorna vid Odenplan. Fler rörelser genom
Odenplan kan skapa nya möjligheter för handel, service och mötesplatser, men innebär också
risker i form av ökad trängsel och försämrad framkomlighet. Platsidentiteten vid Odenplan kan
komma att påverkas i högre utsträckning än vid T-Centralen, som sedan länge haft karaktären av
en central bytespunkt. Odenplan är både en nod för kollektivtrafik och en blandad stadsmiljö där
människor rör sig till och från angränsande bostadsområden, handel, service, skola och högskola.
Att Roslagsbanans plattform ligger omkring 50 meter under jord gör stationen till en av de
djupaste i Stockholm. Den vertikala komplexiteten kan skapa svårigheter för vissa
resenärsgrupper, såsom barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Mer komplicerade
byten kan minska dessa gruppers självständiga mobilitet och leda till ökad stress och osäkerhet.
Djupet kan också upplevas som otryggt och således utgöra ett mentalt hinder.
Läs mer om hur barn och unga använder platsen i Roslagsbanan till city – Barnkonsekvensanalys
Järnvägsplan, avsnitt 6.2.1.2.
4.3.1.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
59 (102)
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Säkerställ orienterbarhet för alla resenärsgrupper genom överskådliga miljöer samt
tydlig skyltning såsom piktogram, markeringar/pilar på väggar och golv samt väl
fungerande högtalarsystem.
• Studera om entréerna i markplan behöver anpassas till större resenärsflöden.
• Utgå från den befintliga entrépaviljongens gestaltning med sittgradänger som bidrar
till det sociala livet på platsen.
• Främja trygghet och upplevelsevärden på Odenplan genom att bevara öppenhet och
siktlinjer mot Stadsbiblioteket och Gustav Vasa kyrka.
• Kompensera för komplexiteten i underjorden med lättorienterade miljöer i markplan
som inbjuder till lek och vistelse.
4.3.2 Brandgasschakt vid Observatorielunden
Vid Odenplan planeras ett brandgasschakt i norra sluttningen av Observatorielunden, se Figur 30.
Schaktöverbyggnaden blir omkring 35 kvadratmeter till ytan och cirka en meter hög och försedd
med galler. I Figur 37 illustreras den planerade schaktöverbyggnaden och dess omgivande miljö.
Figur 37. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Brandgasschakt i slänten i Observatorielunden. (Observera
att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
4.3.2.1 Effekter och konsekvenser
Observatorielunden är en park och naturmiljö i nära anslutning till bibliotek, högskola, skola och
lekplatser. Den föreslagna platsen för brandgasschaktet i en redan otillgänglig brant slänt bedöms
dock inte ge någon avsevärd negativ påverkan på tillgänglighet eller andra sociala värden såsom
trygghet och rekreation. Möjligtvis kan utsikten från närliggande byggnad påverkas.
60 (102)
4.4 Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen
4.4.1 Ny station T-Centralen för Roslagsbanan
T-Centralen är i dag Stockholms största tunnelbanestation och en viktig knutpunkt i Stockholms
kollektivtrafiksystem. Roslagsbanans nya station vid station T-Centralen planeras att ansluta till
befintlig kollektivtrafik vid T-Centralen. Stationen kommer inte få nya entréer ovan jord utan
föreslås att nås via befintliga. Figur 38 visar hur Roslagsbanan planeras att ansluta till befintlig
station T-Centralen under jord.
Roslagsbanans station T-Centralen planeras att lokaliseras djupare än Citybanan och Blåa linjen,
cirka 50 meter under jord. Den föreslagna stationen utformas med fyra spår och två
mittplattformar och blir ändstation för Roslagsbanan. Stationen ska också fungera som
uppställningsplats för tågfordon nattetid. Plattformarna på nya station T-Centralen planeras att
utgöras av två mittplattformar och placeras i två separata plattformsrum. Plattformarna blir 190
meter långa. Plattformsrummet ska gestaltas med fokus på trygghet och överblickbarhet för
resenären, med siktlinjer upp mot mellanplanet.
Från plattformarnas mitt planeras en uppgång på respektive plattform. Uppgångarna leder till ett
gemensamt mellanplan där resenärerna kan ta sig vidare mot Citybanan eller vidare till befintlig
entré. Från mellanplanet föreslås en direkt anslutning via hiss, fast trappa och rulltrappa till
Citybanans norra mellanplan. En anslutning till tunnelbanan planeras vid plattformarnas södra
ändar. Anslutningen benämns som Lila gången. Från Lila gången kan resenärer förflytta sig till T-
Centralens tunnelbanelinjer via rulltrappor och hissar. Via Lila gången kommer även anslutning
att finnas till Citybanans centrala mellanplan. De resenärer som ska byta till Citybanan kommer
dock i stor utsträckning att välja anslutningen till Citybanans norra mellanplan. Lila gångens syfte
är framför allt att ansluta Roslagsbanan till tunnelbanans Gröna och Röda linjer, via Citybanans
centrala mellanplan, samt direkt till Blåa linjen.
61 (102)
Figur 38. Roslagsbanans nya station på T-Centralen och hur den ansluter till befintlig kollektivtrafik, biljetthallar
och entréer.
4.4.1.1 Effekter och konsekvenser
Den nya stationen för Roslagsbanan vid T-Centralen integreras i en redan etablerad och intensiv
kollektivtrafiknod. Till skillnad från Odenplan, med fler bostäder, skolor och förskolor i
närområdet, har T-Centralen sedan länge en tydlig identitet som bytespunkt för stora
resenärsflöden. Därmed bedöms den nya stationen inte förändra platsens karaktär i någon större
utsträckning. När Roslagsbanans linjer får T-Centralen som ändstation stärks kopplingen mellan
nordostsektorn och Stockholms innerstad. Resenärer får betydligt enklare och snabbare byten
mellan Roslagsbanan, tunnelbanans Röda, Gröna och Blåa linjer samt Citybanan, vilket förbättrar
tillgängligheten inom hela kollektivtrafiksystemet. För boende i de nordöstra delarna av
Stockholms län innebär detta en mer direkt koppling till målpunkter i centrala Stockholm men
även till regionala och nationella resmål. Den stärkta tillgängligheten både inom länet och vidare
ut i landet kan få positiva effekter för arbetspendling, studier och mer långväga resande.
Stationens underjordiska läge och kopplingar till befintliga stationer bidrar till en god
funktionalitet i bytespunkten. Gestaltningen med fokus på överblickbarhet och siktlinjer kommer
ha stor betydelse för att underlätta orientering och stärka trygghetskänslan för resenärerna.
Samtidigt kan de stora resenärsflödena och komplexa stationsmiljön med hög intensitet innebära
utmaningar, framför allt för personer som är känsliga för stress eller stora mängder människor.
Eftersom T-Centralen redan är utformad som ett nav för stora resandeströmmar bedöms dock
62 (102)
dessa konsekvenser vara begränsade i förhållande till den positiva effekt som förbättrade
bytesmöjligheter mellan olika kollektivtrafikslag innebär.
4.4.1.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Säkerställ orienterbarhet för alla resenärsgrupper genom överskådliga miljöer samt
tydlig skyltning såsom piktogram, markeringar/pilar på väggar och golv samt väl
fungerande högtalarsystem
• Studera om entréerna i markplan behöver anpassas till större resenärsflöden.
4.4.2 Luftutbytesschakt på Mäster Samuelsgatan
Vid T-Centralen planeras två separata schakt med gemensam schaktöverbyggnad på Mäster
Samuelsgatan, mellan Drottninggatan och Malmskillnadsgatan, se Figur 30. Schaktöverbyggnaden
placeras i gatans mitt så att trafiken kan passera på vardera sidan. Schaktöverbyggnaden planeras
att bli omkring 50 kvadratmeter till ytan och cirka 0,6 meter hög, ventilering sker genom ett
horisontellt galler på toppen. I Figur 39 illustreras den planerade schaktöverbyggnaden och dess
omgivande miljö.
Figur 39. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Luftutbytesschaktet på Mäster Samuelsgatan. (Observera att
utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
63 (102)
4.4.2.1 Effekter och konsekvenser
Luftutbytesschaktet bedöms inte ge några avsevärda barriäreffekter eller ha annan negativ
påverkan på sociala värden. Det finns dock risk att anläggningen skapar ytterligare trängsel i en
redan trång trafikmiljö där cyklister och motorfordon delar utrymme och med ett närliggande
vältrafikerat övergångsställe.
4.4.3 Kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof
Palmes gata
På Olof Palmes gata, strax väster om Drottninggatan, planeras ett kombinerat brandgas- och
luftutbytesschakt, se Figur 30. Schaktet placeras i gatans mitt så att biltrafiken kan passera på
vardera sidan. Schaktet har dubbla funktioner för stationens ventilation, både som tryckutjämning
av luften i spårtunnlar och som brandgasevakuering. Schaktöverbyggnaden blir cirka 40
kvadratmeter och 0,6 meter hög och genom ett horisontellt galler på toppen av överbyggnaden kan
luften blåsas ut. I Figur 40 illustreras den planerade schaktöverbyggnaden och dess omgivande
miljö.
Figur 40. Visualisering ur gestaltningsprogrammet. Kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes
gata. (Observera att utformningen inte avgörs i järnvägsplanen, bilden visar endast en möjlig lösning.)
4.4.3.1 Effekter och konsekvenser
Det kombinerade brandgas- och luftutbytesschaktet bedöms inte ge några avsevärda
barriäreffekter eller ha annan negativ påverkan på sociala värden. Det finns dock risk att
anläggningen skapar ytterligare trängsel i en redan trång trafikmiljö där cyklister och motorfordon
delar utrymme. Olof Palmes gata är en viktig förbindelse mellan Sveavägen och Vasagatan, där
stora mängder människor rör sig till och från Hötorget, Norra Latin och Norra Bantorget.
64 (102)
5 Effekter och konsekvenser
under byggtiden
Kapitlet redovisar byggtidens påverkan, effekter och konsekvenser för sociala
värden, både i ett övergripande perspektiv och genom geografiska nedslag inom
utredningsområdets tre delområden. Medskick till kommande arbete presenteras
där det bedömts relevant. Trafik under byggtid utreds fortlöpande inom ramen för
den pågående projekteringen vilket innebär att de lösningar som presenteras och
bedöms nedan inte behöver bli slutliga lösningar. Den byggentreprenör som
upphandlas kommer dessutom ha vissa möjligheter att styra över genomförande
varför eventuella medskick riktas mot såväl pågående projektering som
kommande skeden.
5.1 Generella effekter och konsekvenser under
byggtiden
Utifrån tidiga analyser bedöms byggtiden till 13 år. Möjligheter att begränsa den totala byggtiden
utreds för närvarande. Byggtiden innebär en stor påverkan på många människors vardag – både
för boende och verksamma i närheten och för dem som ska hantera tillfälliga lösningar i
trafiksystemet. Särskilt utmanande är det för utsatta grupper som exempelvis barn, äldre och
personer med olika funktionsnedsättningar. Den sociala konsekvensanalysen har fokus på
möjligheterna att mildra negativa effekter och förstärka positiva effekter under byggtiden.
Bedömning av effekter och konsekvenser av byggtiden utgår från genomförda dialoger och
samråd, insamlat underlag, erfarenhetsutbyte mellan olika kompetensområden inom projektet
samt tidigare erfarenheter och forskning.
Se Figur 41 för planerade arbetstunnlar och markanspråk ovan jord som kommer behövas under
projektets byggtid. I markanspråk ovan jord ingår arbetsområden för bland annat schakt,
etablering och transportvägar.
65 (102)
Figur 41. Översiktskarta med planerade arbetstunnlar och platser för arbetsområden ovan jord.
5.1.1 Arbetsområden, arbetstunnlar och byggtransporter
Under byggtiden kommer arbetstunnlar att användas för att ge åtkomst till arbetsområden under
jord, exempelvis vid stationslägen samt för uttag av bergmassor och för ventilation. Under
byggtiden kommer även arbetsområden att användas för olika anläggningsarbeten. Inom
arbetsområden kommer det att finnas etableringsområden för upplag av exempelvis byggmaterial
samt för uppställning av arbetsbodar och arbetsmaskiner. Arbetsområden ovan jord behövs i
anslutning till mynningen för respektive arbetstunnel, vid spårtunnelns tunnelpåslag, vid
ovanjordsschakter samt i anslutning till planerade VA-ledningar. Där det är nödvändigt kommer
arbetsområdena att avskärmas från omgivningen för att minimera störningar och risken för
olyckor. När anläggningen är färdigbyggd och i drift ska marken inom arbetsområdena ovan jord
återställas. Arbetsområden kommer att behöva nyttjas olika lång tid beroende på vad de ska
användas till.
För att bygga bergtunnlarna planeras konventionell borrning och sprängning att användas som
byggmetod. Vid borrning i berg samt sprängningar under jord uppkommer stomljud, det vill säga
ljud som uppkommer på grund av vibrationer i berget och som överförs till byggnader. Sprängning
kommer inte att utföras nattetid.
Under byggtiden kommer berg- och jordmassor att behöva transporteras bort. Byggtransporter
med leveranser till arbetsområden kommer även att ske. Trafiken kommer att påverkas i närheten
av arbetsområden vid exempelvis arbetstunnlar, schakter och ovanjordsanläggningar. Arbetena
kommer att påverka trafiken på befintlig Roslagsbana, närliggande vägar, gång- och cykelbanor
och, till viss del, närliggande spårbunden trafik. Trafiken kommer att påverkas av avstängningar
eller omledningar vid fem större områden: Universitetet, Albano, Bellevue, Odenplan och
66 (102)
Torsgatan, samt vid tre mindre områden för planerade luftutbytesschakt. Läs mer i avsnitt 5.2, 5.3
och 5.4.
5.1.1.1 Effekter och konsekvenser
Störningar från arbetsområden kan förväntas i form av buller och vibrationer från byggarbeten så
som exempelvis spontning, borrning och sprängning samt från maskiner och transporter till och
från området. Vid tunnelmynningar kommer även de fläktar som används för att vädra ut
spränggaser att generera buller. Vid de arbetsområden som ligger vid nedfarter till tunneln kan
buller förväntas under större delen av byggtiden.
Buller och vibrationer i närheten av bostäder och andra platser där människor vistas och rör sig i
vardagen kan ge konsekvenser för människors hälsa, exempelvis i form av sämre sömn,
koncentrationssvårigheter, stress, påverkan på hörsel samt minskad trivsel. Gamla hus i lugna
områden bedöms löpa störst risk för störningar och höga ljudnivåer inomhus. Utomhus är skol-
och förskolegårdar, uteplatser, balkonger, torg och parker känsliga för buller. I rekreativa miljöer
och lekmiljöer, kan buller påverka upplevelsen av platsen och aktiviteten på ett negativt sätt.
Många av de ytor där bullrande arbeten planeras är belägna på platser där ljudnivån är hög även
idag. Det förekommer dock etableringar i nära anslutning till bostäder, förskolor, skolor och
parker och andra känsliga ytor vilka kan komma att påverkas av buller.
Buller kan också skapa en fysisk och social barriär då en hög ljudnivå kan göra det svårt att höra
vad som sker i närheten, uppfatta fotgängare, cyklister eller fordon, urskilja var ljud kommer ifrån
samt höra ljud i omgivningen som ger trygghetsinformation. En sämre sensorisk överblick av
platsen kan öka människors känsla av osäkerhet och otrygghet, eftersom det är svårare att förutse
vad som händer runt omkring. Sprängningar, som leder till en plötslig smäll med hög ljudnivå,
kan också orsaka obehag eller stressreaktioner där vissa grupper är särskilt känsliga, såsom äldre,
barn och personer med ångest- eller stressrelaterade tillstånd. Husdjur, särskilt hundar, kan också
påverkas negativt av buller. Höga ljud kan skapa kraftig stress och rädsla, vilket påverkar både
djurets och ägarens välbefinnande.
En utmaning med stomljud som uppkommer vid exempelvis borrning i berg är att det sällan finns
möjligheter att vidta åtgärder som sänker ljudnivån. Det hanteras därför främst genom
tidsbegränsning av arbetet och vid stora störningar kan boende få erbjudande om tillfälligt
boende. Att behöva flytta, om än tillfälligt, kan påverka känslan av trygghet och identitet kopplat
till bostaden på ett negativt sätt.
Anläggandet av Roslagsbanan till city innebär också flera aktiviteter som påverkar luftkvaliteten i
och kring arbetsområdena. Det handlar främst om spränggaser vid tunneldrivning, damning från
markytor vid byggarbeten såsom schaktning och masshantering samt vid transporter och avgaser
från arbetsmaskiner och fordon. En försämrad luftkvalitet kan innebära negativa hälsoeffekter.
Den fysiska närvaron av arbetsområden samt trafikavstängningar och ökad förekomst av tunga
fordon kan påverka människors upplevelse av stadsmiljön. Avskärmningar vid arbetsområden, till
exempel plank, kan skapa skymda hörn som gör det svårare att överblicka närområdet. Detta kan
leda till otrygghet. För vissa, exempelvis barn, kan också okända vuxna som rör sig i området
påverka trygghetskänslan negativt. Tillfälliga gångvägar kan också vara svårorienterade och ge en
känsla av att man är isolerad, vilket skapar otrygghet.
Ökad förekomst av byggtrafik, genererar också ökat buller och vibrationer. Styrning av transporter
till kvällar och nätter är positivt utifrån trafiksäkerhet och hälsa men kan innebära att
arbetsområden tidvis kan upplevas som mindre attraktiva och således påverka känslan av trygghet
67 (102)
i närmiljön. Den ökade trafikeringen av tunga fordon till och från arbetsområden utgör också
olycksrisker, särskilt för barn och andra känsliga grupper.
5.1.1.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Vidta skyddsåtgärder för att öka trafiksäkerheten samt för att minska negativ
hälsopåverkan från buller, vibrationer och luftföroreningar från arbetsfordon och
damning. Ta särskild hänsyn till barn, äldre och personer med funktionshinder.
• Genomför informationsaktiviteter riktade mot boende och verksamheter som påverkas av
störningar från arbetsområden, exempelvis buller och vibrationer under byggtiden.
• Beakta trygghetsaspekten vid planeringen av arbetsområden genom att planera för öppna
ytor med goda siktlinjer. Att se och bli sedd är viktigt för tryggheten. Undvik att plank och
byggnader skapar skymda och mörka hörn eller trånga gångar, där människor kan uppleva
sig utsatta. Säkerställ en god och jämn belysning i rörelsestråk samt god orienterbarhet.
• Vidta åtgärder på strategiska platser intill arbetsområden för att stärka insyn, delaktighet,
förståelse och trygghet. Det kan exempelvis handla om informationsskyltar eller
utställningslokaler som berättar om projektet och vad som händer på platsen. Titthål kan
anordnas där nyfikna kan följa arbetet och barn och unga kan vara delaktiga i utsmyckning
av plank. Överväg även att skapa trygga och säkra platser där människor kan blicka ut över
arbetsområdet. Dessa kan användas för guidade visningar och studiebesök. Digitala
visningar av byggarbetsplatsen och live-kameror kan också användas för att öka
människors insyn i byggnationen.
• Undvik transporter på kvällar nära bostäder.
5.1.2 Trafikavstängningar och omledningar
Trafikomläggningar i anslutning till arbetsområdena kommer att påverka motorfordonstrafik
samt gång- och cykeltrafikanter. Planerade trafikavstängningar och trafiklösningar beskrivs
platsspecifikt i kommande avsnitt.
5.1.2.1 Effekter och konsekvenser
Ökad andel tung trafik samt trafikomläggningar skapar nya och förändrade trafikmiljöer, vilket
kan leda till barriäreffekter samt öka olycksrisken för oskyddade trafikanter. Vissa grupper, såsom
barn, äldre och andra grupper i behov av ett tryggt, tydligt och tillgängligt stadsrum är särskilt
känsliga för förändringar som innebär att de inte kan röra sig där de brukar. Avstängningar och
omledningar som leder till att människor väljer andra vägar eller färdmedel till sina målpunkter
kan påverka mobiliteten på ett negativt sätt. Det kan även få vidare konsekvenser för människors
sociala liv. Om trafikmiljön upplevs som rörig och mindre förutsägbar kan det också påverka
vårdnadshavares uppfattning om trafiksäkerheten. Det kan leda till att fler barn blir skjutsade med
bil och går miste om självständighet och vardagsmotion. Risken för negativa effekter och
konsekvenser är särskilt stora på platser som ligger nära skolor, förskolor, bostadsområden, gång-
och cykelvägar samt andra områden med många fotgängare och cyklister. Cykeln kan också ses
som ett bra alternativ för många under byggtiden när kollektivtrafiken utsätts för störningar. Om
framkomligheten för cykeltrafiken begränsas under byggtiden på grund av trafikavstängningar,
68 (102)
med exempelvis långa omledningar, finns det dock en risk att bilanvändandet ökar. Detta skulle ge
negativa effekter och konsekvenser utifrån såväl jämlikhet som folkhälsa.
5.1.2.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Sträva efter att göra så få förändringar i infrastrukturen som möjligt. Särskilt viktigt är
detta i områden där barns och ungas rörelsestråk påverkas. Gång- och cykelvägar samt
lägen för busshållplatser bör flyttas så sällan som möjligt.
• Säkerställ trygga, tillgängliga och säkra gång- och cykelvägar vid trafikomläggningar
under hela byggtiden. Tänk särskilt på passager där korsande trafik kan förekomma.
• Begränsa motorfordonstrafiken genom exempelvis sänkt hastighet, tidsbegränsningar,
signalreglering, flaggvakt eller tillstånd om det inte går att behålla separering mellan
oskyddade trafikanter och motorfordon.
• Utforma tillfälliga gång- och cykelstråk med god standard och hög trafiksäkerhet,
tillräcklig bredd och god framkomlighet även vid möten. Detta är särskilt viktigt då
störningarna sträcker sig flera år med omledningar som följd. Tillfälliga åtgärder kan
då komma att uppfattas som permanenta.
• Se över trafiklösningarna under byggtiden utifrån riktlinjer för omledning av regionala
cykelstråk i bilagan till den regionala cykelplanen (Region Stockholm, 2023d).
• Säkerställ en god orienterbarhet i gång- och cykelstråk samt tydlig skyltning.
• Säkerställ att temporära busshållplatser och anslutande gångstråk är trafiksäkra. Tänk
särskilt på hållplatser för skolskjuts.
5.1.3 Förändrad kollektivtrafik
Arbetena som behövs för att koppla ihop Roslagsbanans nya och befintliga spår förläggs till
projektets senare del för att minimera avstängningstiden till dess att trafiken till T-Centralen
öppnar. Analyser pågår för att minimera avstängningstiden, men bedöms idag till 3 år. I
analysarbetet ingår frågeställningen var tågen norrifrån ska vända och idag bedöms detta ske vid
Mörby, där resenären i så fall ges möjlighet att byta till tunnelbana eller linjebussar för fortsatt
färd in mot centrala delarna av Stockholm. Andra alternativa platser för spårvändning under
byggtid studeras, nedan beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser för förslaget om Mörby som
tillfällig slutstation. Detta beskrivs även i avsnitt 5.2.1.
Personer som reser med Roslagsbanan kommer att påverkas genom att de vid Mörby kommer
behöva byta till tunnelbana eller linjebussar för fortsatt färd in mot centrala delarna av Stockholm.
En tågvändning vid Mörby bedöms få stor påverkan på platsen, då personflöden ökar.
Tunnelbanans Röda linje samt bussar till och från Mörby centrum bedöms få betydligt fler
resenärer.
Citybanan, Värtabanan och befintlig tunnelbana bedöms endast påverkas i begränsad omfattning
eftersom Roslagsbanans spår inte fysiskt ansluter till dessa spår. De störningar som kan
uppkomma under byggtiden är buller som når plattformarna och eventuellt korta avbrott då tåg
inte kan rulla förbi medan sprängningar sker i närområde. Därutöver kan besiktningar och
eventuella förstärkningsåtgärder förekomma. Tågtrafiken på tunnelbanans Blåa linje vid T-
69 (102)
Centralen kan eventuellt komma att påverkas något mer av anläggandet av Roslagsbanan till city
och omfattningen av detta är för närvarande under utredning.
Trafikomläggningar vid arbetsområden under byggtiden kan påverka lägen för busshållplatser,
exempelvis vid Odenplan.
5.1.3.1 Effekter och konsekvenser
Ju längre tid kollektivtrafiken påverkas av avstängningar och ersättningstrafik, desto större är
risken att dessa tillfälliga lösningar börjar uppfattas som permanenta. Detta gäller i synnerhet när
störningarna sträcker sig över flera år. Långvariga trafikavstängningar innebär påverkan på
människors vardagsliv. För många resenärer kan det innebära en belastning i form av längre
restider, fler byten och minskad förutsägbarhet. Detta kan skapa osäkerheter i vardagen och
påverka människors resvanor. Det finns en risk för överflyttning från kollektivtrafik till bil, vilket
innebär att möjligheterna till vardagsmotion minskar. Vissa grupper, exempelvis äldre, är särskilt
beroende av korta och direkta resvägar med god tillgänglighet. Om detta inte kan upprätthållas
finns det en risk att resandet minskar med ökad social isolering som följd.
Att byggtiden är lång påverkar särskilt gruppen barn och unga, då en flerårig byggperiod kan
omfatta en betydande del av deras skolgång. Läs mer i Roslagsbanan till city –
Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan, avsnitt 6.1.2.6.
För att minska risken att människors vardagsliv påverkas på ett negativt sätt, med negativa
effekter och konsekvenser som följd, är det viktigt att ersättningstrafiken erbjuder en fullgod
lösning och att den fysiska miljön utformas på ett sätt som upplevs attraktivt.
5.1.3.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
De höga resenärsflödena på Roslagsbanan är viktiga att beakta i ett alternativ där trafiken stängs
av på sträckan mellan station Mörby och Stockholms östra. För att ta hand om de många tusentals
resenärer som i dag reser med Roslagsbanan, krävs en välplanerad och utökad busstrafik med
effektiva förbindelser från den tillfälliga slutstationen till Stockholms östra och andra viktiga
målpunkter. Vid stora trafikomläggningar finns det en risk för ökad biltrafik, då människor väljer
det mest bekväma resealternativet. Som jämförelse har förseningarna vid den tillfälliga
bussterminalen på Slussen haft stor påverkan på resenärernas vanor. Efter att den tillfälliga
bussterminalen togs i bruk, ökade biltrafiken över Danvikstull, som är infarten till centrala
Stockholm från Nacka och Värmdö. Nedan följer ett antal medskick till kommande planering av
kollektivtrafik under byggtiden.
• Säkerställ smidiga och tillförlitliga ersättningsresor under den långa
avstängningsperioden.
• Kommunicera tydligt, kanske med en humoristisk ton, kring tidplanen och
byggetapperna för att väcka nyfikenhet och locka tillbaka människor till
kollektivtrafiken. Skyltar med infografik och detaljer om projektets mål, tidslinje och
kontaktuppgifter för frågor eller synpunkter skapar transparens och ger tydlig
information.
• Dela regelbundna uppdateringar om projektets status, eventuella förseningar och
framsteg via skyltar på plats. Användningen av QR-koder på skyltar, som leder till
70 (102)
detaljerade projektbeskrivningar och interaktiva webbkartor, kan ge mer information
och engagera allmänheten ytterligare, vilket bidrar till transparens och ökad förståelse
för projektet.
• Undersök koncept med skyttelbussar liknande de som trafikerade Slussen-Henriksdal
under byggtiden på Slussen. Dessa bussar gick som matarlinjer på den sista delen av
Saltsjöbanans sträckning mellan Henriksdal och Slussen som stängdes av för tågtrafik
2018. Bussarna var målade som Saltsjöbanans tåg för att förstärka känslan av
ersättningstrafik för tåget. En liknande lösning skulle kunna övervägas mellan
förslagsvis Djursholms Ösby och Stockholms östra, se vidare resonemang i avsnitt
5.2.1.2.
5.2 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken
5.2.1 Avstängning av station Universitetet
Arbetena som behövs för att koppla ihop Roslagsbanans nya och befintliga spår förläggs till
projektets senare del för att minimera avstängningstiden till dess att trafiken till T-Centralen
öppnar. Analyser pågår för att minimera avstängningstiden, men bedöms idag till 3 år. I
analysarbetet ingår frågeställningen var tågen norrifrån ska vända och idag bedöms detta ske vid
Mörby där resenärerna i så fall kommer hänvisas till tunnelbana eller linjebussar för fortsatt färd
in mot centrala Stockholm. Andra alternativa platser för spårvändning under byggtid studeras.
I ett alternativ med Mörby som slutstation får resenärerna gå eller ta buss till tunnelbanan vid
Danderyds sjukhus. Gångavståndet vid byte till tunnelbanestation Danderyds sjukhus är omkring
600 meter för den östra plattformen, där avstigning sker, och omkring 500 meter från den västra
plattformen, där påstigning sker. Detta motsvarar en gångtid vid byte på cirka 8 minuter. Ett
möjligt alternativ är att resa med någon av stombussarna 176, 177 eller 178 mellan stationerna
Danderyds sjukhus och Mörby station. Denna förbindelse innehåller dock trappor och är därmed
inte tillgänglig för alla. Det finns förslag om att ordna en hiss mellan den västra plattformen och
Föreningsvägen, som kan vara kvar även efter byggtiden. En hiss skapar en tillgänglig väg för
resenärer som går från tunnelbanan till Roslagsvägen och för resenärer som går från
Roslagsbanan till bussterminalen i Mörby station, för att resa med buss till Danderyds sjukhus.
Om hiss saknas behöver alla resenärer med behov av en tillgänglighet hänvisas till buss i bytet från
tunnelbana till Roslagsbanan. De får då ta någon av stombusslinjerna 176, 177 eller 178 från
Danderyds sjukhus till Mörby station, där bussarna stannar nära plattformen för påstigning.
5.2.1.1 Effekter och konsekvenser
Roslagsbanans avstängning kommer att påverka vardagslivet för resenärer som reser med
Roslagsbanan. Avstängningen av station Universitetet och lösningen där Mörby utgör slutstation
kommer påverka mobiliteten genom längre och mer komplexa byten, vilket minskar
tillgängligheten till målpunkter samt gör resan svårare att planera. I synnerhet drabbas de som
dagligen pendlar till Universitetet och Stockholms östra och de som är beroende av kollektivtrafik
och saknar alternativa färdsätt. De tre stombusslinjerna 175, 177 och 178 som trafikerar Mörby
station går inte till Stockholms östra som huvudlinje. De går istället tvärgående i regionen och är
därmed inte ett alternativ för resenärer som ska vidare mot Stockholms innerstad.
Utifrån ett jämlikhetsperspektiv medför den begränsade tillgängligheten till bussförbindelser, på
grund av trappor och nivåskillnader, även exempelvis att vissa äldre, personer med olika
funktionsnedsättningar samt föräldrar med barnvagn får sämre förutsättningar att resa. Resenärer
71 (102)
i behov av en tillgänglig väg är således hänvisade till byte till tunnelbanan och en relativt lång
gångväg på omkring 8 minuter. Den långa gångvägen kan i sig utgöra såväl ett fysiskt som mentalt
hinder för många. Även trygghetsupplevelsen på resan kan påverkas av de längre och delvis
otydliga gångstråken mellan Mörby station och Danderyds sjukhus, särskilt kvällstid. Grupper
som redan känner sig otrygga i kollektivtrafiken i högre grad, såsom kvinnor, äldre, barn och
personer med funktionsnedsättning, riskerar att påverkas mest.
Eftersom kvinnor som grupp reser mer kollektivt än män påverkas de i högre grad av mer
komplexa och tidskrävande byten samt otrygga miljöer.
Läs om effekter och konsekvenser för barn och unga i Roslagsbanan till city –
Barnkonsekvensanalys Järnvägsplan, avsnitt 6.1.2.6.
5.2.1.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Studera möjligheten att sätta in skyttelbussar som ersätter Roslagsbanan mellan
Mörby – Stockholms östra, eventuellt med en förlängning till Humlegården. Dessa
skulle förslagsvis avgå från Djursholms Ösby som är en lämpligare plats än Mörby,
med bättre tillgänglighet för byten mellan Roslagsbanan och bussar på Ösbyvägen. Om
bussarna avgår i direkt anslutning till stationerna upplevs de som en naturlig
förlängning av Roslagsbanan snarare än ett avbrott i resan. Detta är särskilt viktigt
eftersom Roslagsbanan bär en stark regional identitet som smalspårig förortsbana med
historiska rötter och tydlig lokal prägel.
5.2.2 Arbetsområde Station Universitetet och Roslagsvägen
Vid station Universitetet kommer omfattande arbeten att utföras i samband med den
tunnelmynning och tråg som byggs söder om stationen. Planerad användning av arbetsområdet är
bland annat trafikomläggning, byggnation av teknikbyggnad, tråg inkl. spontning, jordschakt och
bergschakt samt betongtunnel och tunnelpåslag. Inom arbetsområdet kommer även arbete med
VA-anläggning samt rivningsarbeten ske. VA-lösningar utreds fortfarande och i samrådet
redovisas markanspråk för flera alternativa lösningar. Arbetsområdet utgörs av befintlig station
Universitetet, banvall, del av Roslagsvägen, gång- och cykelbanor samt grönytor i närområdet.
Figur 42 visar det planerade arbetsområdet vid Universitetet. Enligt nuvarande bedömningar
kommer området att tas i anspråk under fem år.
72 (102)
Figur 42. Planerat markanspråk ovan jord för arbetsområden vid Universitetet.
Ytor som tillhör Lilla Frescati Koloniförening och idag används för odling, på den västra sidan av
Roslagsbanan vid Universitetet, planeras att tas i anspråk under byggtiden. Byggtiden kan också
innebära flera typer av påverkan på naturmiljön i nationalstadsparken.
VA-lösningar utreds fortfarande och i samrådet redovisas markanspråk för flera alternativa
lösningar. Ett alternativ för dagvattenbortledning innebär att dagvatten pumpas från en
pumpstation vid spårtunnelns tunnelmynning till Laduvikens vattenpark i Lilla Frescati.
Anläggning av alternativet innebär schaktning i Baron Rålambs väg som utgör en viktig länk för
gående och cyklister mellan campus Frescati och Albano, se Figur 42.
Vid byggnation av schaktet för tunneln kan trafiken på Roslagsvägen antingen komma att stängas
av helt eller delvis under delar av arbetet. Trafiken leds, i det senare fallet, om på temporära broar
över schaktet för att på så vis möjliggöra två körfält öppna i varje riktning samt en gång- och
cykelväg under byggtiden. Arbetet kommer att ske i fem etapper:
• Etapp 0: I etapp 0 rivs järnvägsbron över Roslagsvägen och trafikomläggningar föreslås
nattetid då halva vägen stängs av och andra halvan av vägen används för
motorfordonstrafik i båda körriktningarna. På så sätt kan framkomlighet för biltrafiken
upprätthållas under arbetet. Gång- och cykeltrafik bedöms inte påverkas i denna etapp.
• Etapp 1: I etapp 1 leds all trafik till den östra körbanan vilken breddas för att göra plats
för ytterligare ett körfält. Gång- och cykeltrafik leds över från den västra sidan till den
östra sidan, där gång- och cykeltrafiken delar på totalt 6 meter. Det norrgående
kollektivtrafikkörfältet utgår.
• Etapp 2: I etapp 2 leds södergående trafik på en tillfällig bro över schaktet med 2 meter
gångbana och drygt 3 meter bred cykelbana. Motorfordonstrafiken har två körfält och
73 (102)
separeras mot gång- och cykelbanan med tungavstängning. Den norrgående trafiken samt
gång- och cykeltrafik leds på samma plats som i etapp 1 med en 6 meter bred gång- och
cykelbana samt två körfält för motorfordonstrafiken.
• Etapp 3: I den tredje etappen leds både norr- och södergående trafik på tillfälliga broar
över schaktet. Respektive bro och färdriktning har två körfält på drygt 3 meter.
• Etapp 4: I etapp 4 leds även gång- och cykeltrafiken på en tillfällig bro över schaktet och
schaktarbeten påbörjas mot brofästet och bergväggen på Roslagsvägens östra sida. Gång-
och cykeltrafiken får en total bredd på 6,5 meter.
• Etapp 5: I etapp 5 krävs en mindre omledning av trafiken i södergående riktning. Gång-
och cykeltrafiken återgår till ursprungligt läge längs båda sidor av Roslagsvägen.
Figur 43 visar den planerade omledningen av gång- och cykeltrafik i etapp 1–4. I etapp 0 och 5
leds gång- och cykeltrafiken i ursprungligt läge på båda sidor av Roslagsvägen.
Figur 43. Lösning som för tillfället studeras för omledning av gång- och cykeltrafik i etapp 1–4.
5.2.2.1 Effekter och konsekvenser
Byggarbetena vid Universitetet och längs med Roslagsvägen kommer att påverka människors
vardagsliv på olika sätt. Mobilitet och rörelsemönster påverkas av en förändrad trafikmiljö och
omledningar som kan innebära längre resvägar, trängre passager, ökad förekomst av tunga fordon
och andra faktorer som gör trafikmiljön mer komplex att röra sig i. Gång- och cykelstråken längs
Roslagsvägen får en minskad kapacitet och återkommande omläggningar, vilket kan försvåra
orienteringen och möjligheten att förflytta sig på ett förutsägbart sätt. Konsekvenserna av detta
beror till stor del på hur tidsperioden ser ut för respektive etapp. Sammantaget bedöms påverkan
på gång- och cykeltrafiken vara relativt liten, då det är gång- och cykelväg på båda sidor om
Roslagsvägen och en sida hålls tillgänglig i alla etapper med god bredd och standard. För vissa
grupper kan dock tillgängligheten och tryggheten försämras på grund av längre avstånd, tillfälligt
smala gångvägar och omledningar, samt buller och avskärmningar vid byggarbetsplatserna, vilket
74 (102)
skapar en mer krävande och komplex trafikmiljö. Det gäller exempelvis verksamma och besökare
till Bergianska trädgården, Institutionen för arkeologi och antikens kultur samt Kungliga
vetenskapsakademin.
I norra delen av området, på den västra sidan om spåren vid station Universitetet, tas gång- och
cykelvägen, en stig, odlingslotter samt intilliggande grönytor i anspråk av arbetsområdet. Detta
innebär att området inte kommer att kunna nyttjas under byggtiden, vilket påverkar människors
möjlighet att röra sig fritt och vistas i miljön. Förlusten av stråk och rekreativa ytor kan påverka
mobiliteten samt upplevelsen av området och dess identitet på ett negativt sätt. Den tillfälliga
avstängningen av odlingsytor berör koloniföreningen och de som använder ytorna för rekreation
och sociala aktiviteter. Även de delar av området som inte påverkas direkt av avstängningar, såsom
koloniområdet på den östra sidan om spåren och grönytor, kommer att påverkas av störningar
från byggnationen, såsom buller, damning och ökad förekomst av tung trafik. Även om det finns
andra bullerkällor i närheten kommer anläggningsarbetet att bidra med en ny typ av buller och
påverka ljudmiljön i området i hög grad. Byggtrafiken kommer att nyttja allmän väg och på bron
över spåren på Lilla Frescativägen kan det finnas en risk att gångtrafikanter upplever sig trängda
vid närvaro av byggtransporter, då utrymmet är begränsat. Sammantaget innebär förändringarna
försämrad tillgänglighet och minskade kvaliteter i närmiljön, med risk för konsekvenser avseende
folkhälsa för de grupper som i vardagen rör sig, bor eller vistas i området.
5.2.2.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Beakta det höga resandeflödet med busstrafiken utmed Roslagsvägen samt att
busslinjerna behöver god kapacitet och god framkomlighet för att fungera som
ersättning eller komplettering under perioden då Roslagsbanan är avstängd mellan
Mörby och Stockholms östra.
• Genomför riktade informationsinsatser till de verksamheter som berörs av störningar
från arbetet, såsom trafikomledningar, buller och vibrationer under byggtiden.
• Fäst stor vikt vid trygghetsaspekter i planeringen av arbetsområden. Detta är särskilt
angeläget på Lilla Frescativägen, där byggtrafik kommer att färdas på en smal körbana
samtidigt som oskyddade trafikanter hänvisas till en mycket begränsad gångyta intill.
På denna sträcka är det viktigt att säkerställa öppna ytor med goda siktlinjer samt att
undvika plank och skyddsavstängningar som skapar skymda hörn eller trånga
passager. En god och jämn belysning längs stråket behöver också säkerställas.
• Vidta åtgärder på strategiska platser i anslutning till arbetsområden för att stärka
insyn, delaktighet, förståelse och trygghet. Det kan exempelvis handla om
informationsskyltar som beskriver projektet och pågående arbeten, titthål där
förbipasserande kan följa processen samt trygga och säkra platser där människor kan
överblicka arbetsområdet.
• Minimera byggtransporter under tider på dygnet då många rör sig längs sträckan,
exempelvis under morgon- och eftermiddagens högtrafik (kl. 07.00–08.30 samt
15.00–18.00).
• I ett alternativ med dagvattenbortledning under Baron Rålambs väg – säkerställ
framkomlighet för gående och cyklister under byggtid.
75 (102)
5.2.3 Arbetsområde Albano
Arbetsområdet planeras på en yta som idag är oexploaterad (men med planerad exploatering)
öster om Roslagsvägen, mellan Greta Arwidssons väg och Frescati Hagväg. Planerat arbetsområde
tar även delvis befintlig gång- och cykelbana, på Roslagsvägens östra sida, i anspråk. Planerad
användning av arbetsområdet är bland annat uppställning av maskiner, bodar, verkstäder, förråd,
kontor och parkering av arbetsfordon. I direkt anslutning till tunnelmynningen för Arbetstunnel
Albano planeras schakt och anläggningsarbeten att utföras. Arbetsområdet planeras även att
användas för omlastning av bergmassor. För att säkerställa framdrift antas arbetsområdet
användas i full skala under hela byggtiden.
Gång- och cykelstråket på Roslagsvägens östra sida planeras flyttas något västerut på grund av
arbetsområdet. En gångbana med 1,5 meters bredd anläggs på den plats där det i dagsläget finns
en refug. Öster om gångbanan anläggs en cykelbana med drygt 2 meters bredd, vilken görs
enkelriktad under byggtiden. In- och utfarten från arbetsområdet korsar befintlig gång- och
cykelbana. Därför planeras en gång- och cykelpassage anläggas på platsen. Ruddammsvägen
föreslås användas för byggtrafik.
En möjlig lösning för avledning av både dag- och tunnelvatten är att nya ledningar anläggs i
planerad tillfartsväg till servicetunneln i Albano. Därifrån leds dag- och tunnelvattnet i samma
sträckning som en planerad dagvattenkanal vidare till befintlig dagvattenanläggning sydost om
tunnelmynningen. Figur 44 visar det planerade arbetsområdet norr om Albano.
Figur 44. Planerat markanspråk ovan jord för arbetsområde vid Albano.
5.2.3.1 Effekter och konsekvenser
För närvarande har området som planeras för arbetsområde inga funktioner av socialt värde. Det
finns dock en potentiell risk att utvecklingsplanerna för campusområdet fördröjs om området tas i
anspråk under byggtiden för Roslagsbanan. Risken ökar betydligt då arbetsområdet bedöms
76 (102)
behövas under en lång tid, uppskattningsvis 13 år. En fördröjning av utvecklingsplanerna kan leda
till frustration hos studenter, forskare och boende i student- och gästforskarbostäderna, som kan
vara beroende av nya faciliteter för sitt akademiska och sociala liv. För de boende skulle
genomförandet av utvecklingsplanerna dessutom innebära en betydande förbättring av närmiljön.
Boende i kvarteret Teknikhöjden, som ligger i anslutning till det planerade arbetsområdet,
kommer att påverkas av störningar från byggarbeten, maskiner och byggtransporter, såsom ökat
buller, vibrationer och damning. Dessa störningar kan medföra konsekvenser som störd sömn och
nedsatt koncentration. Särskilt känsliga grupper, såsom barn, kan drabbas extra hårt.
Byggverksamheten kan även påverka luftkvaliteten negativt genom utsläpp från transporter samt
damning. Astmatiker och andra personer med andningsbesvär är särskilt känsliga för dessa
förändringar.
Byggtrafiken till och från området kommer huvudsakligen att angöra via infarten från
Roslagsvägen, där en ny gång- och cykelpassage anordnas. Att byggtransporterna in till
arbetsområdet från Roslagsvägen korsar gång- och cykelvägen innebär ökade risker för olyckor
när oskyddade trafikanter och tung trafik möts i denna punkt. Särskilt under perioder med
intensiv byggtrafik kan risknivån öka. Risken beror dock på vilken typ av passage som anläggs.
Det är även sannolikt att byggtrafik som anländer norrifrån i stället väljer att köra in via Greta
Arwidssons väg, eftersom det är i denna signalreglerade korsning som södergående fordon har
möjlighet att svänga vänster. Detta medför att byggtrafiken passerar ett gångfartsområde i
korsningen mellan Greta Arwidssons väg och Ruddammsvägen. Det är olämpligt att tunga
arbetsfordon trafikerar gångfartsområden då dessa ytor i första hand är utformade för oskyddade
trafikanter och präglas av låga hastigheter, samspel och blandtrafik. Tunga fordon innebär ökade
risker för olyckor, försämrad trygghet samt buller och vibrationer som påverkar miljön negativt.
Deras storlek och begränsade sikt kan dessutom skapa otrygga situationer och försämra
framkomligheten för gående och cyklister.
Roslagsvägen på sträckan söder om Baron Rålambs väg har en viktig funktion som genomfartsled
och utgör en huvudförbindelse för biltrafiken i Stockholm, se avsnitt 3.3.3.1 Detta ställer höga krav
på framkomlighet, tydliga omledningar och säkra trafiklösningar under byggtiden.
Att cykeltrafiken enkelriktas förbi arbetsområdet innebär att cyklister i södergående riktning
behöver korsa Roslagsvägen vid upprepade tillfällen – först vid Baron Rålambs väg och därefter
vid Greta Arwidssons väg när cykelvägen vid Bellevue stängs av till följd av arbetsområdet.
Korsningarna sker vid signalreglerade passager, vilket medför begränsad framkomlighet, ökade
väntetider och därmed förlängd restid. Omledningen innebär även fler konfliktpunkter mellan
cykeltrafik och motorfordonstrafik, vilket kan påverka trafiksäkerheten negativt, särskilt under
högtrafik. Den försämrade framkomligheten riskerar att minska cykelvägens attraktivitet som
pendlingsstråk vilket tillsammans med övriga arbetsmoment som påverkar Roslagsvägen, riskerar
att ge negativa konsekvenser för mobilitet och folkhälsa.
5.2.3.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Utforma gång- och cykelpassagen vid byggtrafikens infart till arbetsområdet på
Ruddammsvägen så att trafiksäkerhet och tydlighet i mötet mellan oskyddade
trafikanter och byggtransporter prioriteras. Säkerställ god sikt i gång- och
77 (102)
cykelpassagen samt tydlig skyltning och vägmarkeringar som vägleder såväl byggtrafik
som gång- och cykeltrafik genom konfliktpunkten.
• Överväg kompletterande åtgärder, såsom vaktlösning eller tillfällig signalreglering,
under skeden med intensiv byggtrafik för att stärka trafiksäkerheten och
framkomligheten för oskyddade trafikanter.
• Reglera byggtrafik som passerar gångfartsområdet i korsningen mellan Greta
Arwidssons väg och Ruddammsvägen med tidsstyrning för att minimera konflikter
med gång- och cykeltrafik, exempelvis genom att transporter begränsas under
morgonens och eftermiddagens högtrafik (kl. 7.00-8.30 samt 15.00-18.00).
• Se över möjligheten att dubbelrikta cykeltrafiken förbi arbetsområdet. En kortare
sträcka med en cykelbanebredd på drygt 2 meter bedöms vara tillräcklig, eftersom
cykeltrafiken huvudsakligen är riktad åt ett håll i taget – söderut under morgonen och
norrut under eftermiddagen.
5.2.4 Arbetsområde Bellevue
Arbetsområde Bellevue knyter an till Arbetstunnel Bellevue och utgör en del av Bellevueparken
strax väster om Roslagsvägen, mellan Brunnsviksvägen och Roslagstullsrondellen. Arbetsområdet
kommer att nyttjas för arbeten med tunneldrivning, tillfälliga installationer, verkstäder, kontor,
parkeringar med mera. Markanspråket för arbetsområdet innefattar grönytor och gång- och
cykelbana i direkt anslutning till nuvarande tunnelmynning. Enligt nuvarande bedömningar tas
området i anspråk under 13 år. Figur 45 visar det planerade arbetsområdet vid Bellevue.
Figur 45. Planerat markanspråk ovan jord vid Bellevue.
78 (102)
Gång- och cykelstråket på Roslagsvägens sydvästra del stängs av och föreslås ledas över till den
nordöstra sidan i höjd med Brunnsviksvägen. Vid denna plats planeras det för ett nytt
övergångställe med cykelpassage. Gående och cyklister leds tillbaka vid befintlig passage vid
Roslagstullsrondellen. Brunnsviksvägen kommer fortsatt att vara tillgänglig under byggtiden.
Biltrafiken påverkas inte av arbetsområdet. Figur 46 visar den planerade omledningen av gång-
och cykeltrafiken vid Bellevue.
Figur 46. Lösning som för tillfället studeras för omledning av gång- och cykeltrafik vid Bellevue.
5.2.4.1 Effekter och konsekvenser
De grönytor som tas i anspråk nedanför Bellevueparken under byggtiden bedöms inte påverka
människors möjlighet till rekreation, eftersom området intill Roslagsvägen inte är en plats där
människor vanligtvis uppehåller sig. Upplevelsen av den gröna parkmiljön från Roslagsvägen
kommer visserligen att förändras under byggtiden, men miljön präglas redan idag av ett
storskaligt trafiklandskap. Eftersom området tidigare användes vid byggnationen av Norra länken,
är bedömningen att det finns en acceptans för arbetsområdet i detta läge.
Byggarbetena kommer också att generera buller som framförallt bedöms sprida sig ut mot vattnet
och påverka båtklubbarna, fotbollsplanen och andra rekreationsmiljöer. Buller kommer troligtvis
att nå utomhusmiljöerna i hela Hagaparken under vissa perioder under byggtiden. De byggnader
som påverkas av buller, exempelvis Studenthuset, bedöms vara väl bulleranpassade redan på
grund av läget vid motorvägen.
Brunnsviksvägen planeras att vara tillgänglig under byggtiden, vilket är positivt då den utgör en
mycket viktig länk för pendlingscyklister samt angöring för bilförare som ska besöka Bellevue
bollplan.
79 (102)
5.2.4.2 Medskick tillkommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Säkerställ i första hand god framkomlighet för bussar i linjetrafik och cyklister.
• Se över möjligheten att dubbelrikta cykelstråket förbi arbetsområdet vid Albanova. En
sådan lösning skulle göra det möjligt för cyklister att färdas på samma sida av
Roslagsvägen hela sträckan mellan Roslagstull och Frescati. Vid en sådan lösning är
det önskvärt att den rekommenderade minimibredden säkerställer att tre cyklister kan
färdas i bredd, så att omkörningar kan ske även vid möten.
• Fortsätt säkerställ en öppen passage till Brunnsviksvägen vid planering av
arbetsområdet söder om Brunnsviksvägen på den västra sidan av Roslagsvägen.
• Roslagsvägen har höga hastigheter och mycket stora trafikflöden med cirka 20 000
fordon per dygn. Den höga trafikbelastningen innebär ökade risker vid korsning och
ställer höga krav på exempelvis siktförhållanden, förstärkt belysning och tydlig
reglering. Reglera passagen med trafiksignaler som har separata signaler för gång- och
cykeltrafik och komplettera med en bred mittrefug med vilplan.
5.3 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden
5.3.1 Påverkan på Odenplans befintliga stationer
Vid Odenplan ska gångar och rulltrappor koppla ihop Roslagsbanan med de två befintliga
stationerna, den för tunnelbanans Gröna linje och den för Citybanan, samt med biljetthall. Buller
kan förväntas nå befintliga plattformar under byggarbetet. Det kan också komma att bli fasta
sprängtider med kortvariga avbrott i tågtrafiken.
5.3.1.1 Effekter och konsekvenser
Odenplan är en central knutpunkt för kollektivtrafiken, där många busslinjer och andra trafikslag
möts. När busstrafiken påverkas av tillfälliga trafiklösningar med tidsfördröjningar riskerar det att
få betydande spridningseffekter i hela kollektivtrafiknätet.
Under byggtiden kan buller och störningar påverka resenärernas trivsel och skapa stress och
irritation, vilket kan påverka vardagslivet och upplevelsen av resandet med kollektivtrafiken.
Tillfälliga avbrott i tågtrafiken och förseningar kan skapa osäkerhet för pendlare och påverka
arbetet och fritiden på ett negativt sätt. Dock bedöms risken för negativa effekter och
konsekvenser på sociala värden till följd av kortvariga avbrott som liten, men risken beror på hur
ofta och under hur lång tid som störningar förekommer.
5.3.1.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
80 (102)
• Använd tydlig skyltning och kommunikation som ökar förståelsen för störningens
orsaker under byggtiden.
• Ta hänsyn till de stora resenärsflödena vid Odenplan när trafikavstängningar planeras
och genomförs.
• Minimera störningar och säkerställ att resenärerna kan ta sig fram på ett effektivt och
tryggt sätt med noggrann planering och samordning, särskilt under rusningstrafik.
• Kommunicera med allmänheten kring nya effektiva förbindelser och attraktiva
resenärsmiljöer för att skapa acceptans kring störningar. Det finns en trötthet hos
invånarna efter många år av infrastrukturprojekt såsom Citybanan och Nya
Tunnelbanan till Arenastaden.
5.3.2 Arbetsområde Odenplan torg
Arbetsområdet på Odenplan torg planeras ta stora delar av torget i anspråk och inkluderar även
Odengatan i anslutning till Odenplan. I arbetet har olika alternativ vad gäller arbetsområdets
utbredning och lokalisering utretts. Utifrån tekniska förutsättningar och genomförbarhet bedöms
dock handlingsutrymmet vara begränsat. Syftet med arbetsområdet är att kunna anlägga
Roslagsbanan station Odenplans södra anslutning mot Odenplans befintliga biljetthall. Delar av
anslutningen ligger ovan berg, i jord, vilket medför arbete i öppet schakt. En omfattande
trafikomläggning kommer att ske på platsen. Tillgänglighet till stationsentrén på torget samt
tillgänglighet till samtliga fastigheter runt torget kommer att säkerställas genom hela
genomförandet.
Enligt nuvarande bedömningar kommer området tas i anspråk under fem år. Arbetsområdet
planeras nyttjas för arbetsmaskiner, arbetsbodar, verkstäder, förråd, materialupplag med mera.
Figur 47 för planerat arbetsområde vid Odenplan.
Figur 47. Planerat markanspråk ovan jord vid Odenplan.
81 (102)
Olika trafiklösningar utreds fortlöpande inom ramen för den pågående projekteringen. Den
trafiklösning som för tillfället studeras vad gäller arbetsområdets utbredning och omledningar
innebär bland annat att Odengatans körfält för bil- och busstrafik stängs av mellan Upplandsgatan
samt Gyldéngatan. Avstängningen påverkar befintligt hållplatsläge G och F. I den norra delen av
torget når det planerade arbetsområdets avstängning fram till byggnaden för tunnelbanans och
Citybanans entréer. Den sydöstra entrén behöver stängas men i övrigt hålls samtliga entréer
öppna, se Figur 48.
Den östgående motorfordonstrafiken planeras i nuvarande studerat alternativ ledas om via
Västmannagatan, Tegnérgatan/Tegnérlunden och Sveavägen. Omledningen innebär att ett stort
antal övergångsställen behöver passeras (24 stycken istället för 6 stycken idag) samt att
Drottninggatan, som är skyltad gågata med mycket höga gångflöden, behöver korsas. Västgående
trafik planeras ledas via Sveavägen, Vanadisvägen och Västmannagatan. Vanadisvägen kan
komma att användas för busstrafik. Den västgående busstrafiken föreslås ledas om från
Odengatan till Karlbergsvägen. I östgående riktning på Odengatan försvinner en parkeringsplats
för rörelsehindrade.
Cykeltrafiken kan i huvudsak behålla sina befintliga stråk i studerat alternativ. Passagen på
Odengatan vid Norrtullsgatan föreslås dock smalnas av till cirka 4 meter och utformas som en
gemensam yta för gång- och cykeltrafik, där den begränsade tillgängliga bredden fördelas jämnt
mellan trafikslagen. En avskiljning föreslås mellan gångbanan och cykelbanan liksom skyltning
som uppmärksammar trafikanterna om denna flaskhals.
För gående begränsas ytan på torget avsevärt då stora delar tas i anspråk av arbetsområdet. En yta
på cirka 2 meter lämnas för gående mellan hållplatsläge C, övergångsstället för Karlbergsvägen
mot Norrtullsgatan och den övriga gångytan. Det befintliga övergångsstället från Norrtullsgatan
över Odengatan planeras ersättas med ett nytt något längre österut. Passage för gång- och
cykeltrafik kommer att möjliggöras på Odengatan mellan arbetsområdets gräns och befintliga
byggnader. Gående kommer även kunna röra sig runt arbetsområdet i ytterkant mot
Upplandsgatan. Det planeras för byggbodar där gående kan passera under bodarna. På torgets
norra och västra del lämnas en passage för gående mellan arbetsområdet och körbanan på
Karlbergsvägen respektive Upplandsgatan.
Figur 48. Arbetsområdets påverkan på befintliga stationer och hållplatser.
82 (102)
5.3.2.1 Effekter och konsekvenser
Planerat arbetsområde vid Odenplan kommer att ha en mycket stor negativ påverkan på trafiken i
området under flera års tid, med risk för effekter och konsekvenser på sociala värden. Odengatans
avstängning samt trafikomläggningar innebär att invånare och besökare i området måste anpassa
sina resvägar, vilket kommer leda till längre restider och risk för trängsel och köbildning på
alternativa vägar. Risken för olyckor ökar också när oskyddade trafikanter korsar vägar med
motorfordonstrafik vid flera platser. Trafikomläggningarna, med ökad trafikmängd på lokalgator,
kommer även att påverka stadsmiljön på dessa platser med ökade nivåer av buller och
luftföroreningar, vilket har negativa effekter och konsekvenser för människors hälsa.
För gående minskar vistelseytorna på torget betydligt när stora delar tas i anspråk av
arbetsområdet. Begränsade gångytor kan skapa trängsel och minska tillgängligheten, särskilt för
personer med funktionsnedsättning eller familjer med barnvagn. Odenplan är en plats med stora
gångflöden där resenärer idag rör sig i flera riktningar över torget mellan hållplatser respektive
entré till tunnelbana och Citybanan. I Stockholms stads planeringsstöd ”Planera för gående”
rekommenderas en bredd på 5 meter för gångflöden som överstiger 10 000 gångtrafikanter per
dygn. Den planerade ytan på cirka 2 meter mellan hållplatsläge C, övergångsstället över
Karlbergsvägen mot Norrtullsgatan och den övriga gångytan är smalare än så.
Den minskade vistelseytan på torget kan även påverka sociala interaktioner samt rörelsefriheten
runt torget och närliggande gator. I dialogen beskrev unga torget som en viktig mötesplats. När
stora delar av torget tas i anspråk för byggarbete minskar möjligheten för ungdomar att samlas på
en öppen och välkomnande plats. Otryggheten på torget riskerar att öka under byggtiden då
arbetsområdet med plank, stängsel och byggbodar där gående passerar under bodarna försämrar
sikten och överblicken, minskar orienterbarheten och skapar trånga passager med minskat antal
alternativa vägar. Trängsel uppfattas ofta särskilt otryggt av barn och kvinnor. Buller och andra
störningar från byggarbeten och transporter kan också skapa otrygghet då det maskerar andra ljud
och således försämrar uppfattningen om omgivningen samt kan bidra till känslor av isolering och
stress.
Bostäder och verksamheter runt Odenplan kommer också att påverkas av bullerstörningar under
en lång tid, vilket innebär en risk för negativa effekter och konsekvenser på människors hälsa.
Buller kan leda till störd sömn, koncentrationssvårigheter och minskad trivsel. Vissa grupper,
exempelvis barn, är särskilt känsliga för buller vilket gör att buller kan påverka barns förmåga till
inlärning, med sämre skolprestationer som konsekvens.
Odengatan vid Norrtullsgatan föreslås smalnas ner till cirka 4 meter och delas lika mellan gång-
och cykeltrafik vilket är smalare än vad som rekommenderas i Stockholms stads planeringsstöd
”Planera för gående”.
Sammantaget bedöms arbetsområdet vid Odenplan medföra en påtaglig och långvarig påverkan
på trafik, stadsmiljö och sociala värden i området under flera års tid. Avstängningen av Odengatan
och de omfattande trafikomläggningarna väntas påverka framkomligheten för såväl gång-, cykel-
och kollektivtrafik som motorfordon. För gående och resenärer som nyttjar torget bedöms
påverkan bli särskilt märkbar. Vistelseytorna på torget minskar när delar av platsen tas i anspråk
för byggverksamhet, samtidigt som de kvarvarande gångytorna i vissa delar blir begränsade i
förhållande till intentionerna i Stockholms stads planeringsstöd ”Planera för gående”. Den ökade
belastningen på omkringliggande lokalgator medför även högre nivåer av buller och
luftföroreningar, vilket påverkar boendemiljö och människors hälsa negativt.
Arbetsområdet vid Odenplan bedöms medföra påtagliga konsekvenser för framkomlighet,
trafiksäkerhet, tillgänglighet, stadsmiljö och sociala värden under byggtiden. Mot denna bakgrund
83 (102)
är det angeläget att den fortsatta planeringen lägger särskild vikt vid åtgärder som kan minska
påverkan på fotgängare och andra oskyddade trafikanter.
5.3.2.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Vidta skyddsåtgärder för att öka trafiksäkerheten samt för att minska negativ
hälsopåverkan från buller, vibrationer och luftföroreningar från arbete, arbetsfordon
och damning. Ta särskild hänsyn till barn, äldre och personer med funktionshinder.
• Genomför informationsaktiviteter riktade mot boende och verksamheter som påverkas
av störningar från arbetsområden under byggtiden.
• Överväg om det behövs informatörer och ledsagare på plats på Odenplan under
byggtiden.
• Beakta trygghetsaspekten vid planeringen av arbetsområden med öppna ytor och goda
siktlinjer.
• Undvik att plank och byggnader skapar skymda och mörka hörn eller trånga gångar,
där människor kan uppleva sig utsatta. Säkerställ en god och jämn belysning i
rörelsestråk samt god orienterbarhet genom rumslig utformning, tillgänglig skyltning
och information.
• Vidta åtgärder på strategiska platser intill arbetsområden för att stärka insyn,
delaktighet, förståelse och trygghet. Det kan exempelvis handla om
informationsskyltar eller utställningslokaler som berättar om projektet och vad som
händer på platsen. Titthål kan anordnas där nyfikna kan följa arbetet och barn och
unga kan vara delaktiga i utsmyckning av plank. Odenplan skulle kunna lämpa sig väl
för en informationskiosk om projektet och utformning av de framtida
resenärsmiljöerna
• Överväg även att skapa trygga och säkra platser där människor kan blicka ut över
arbetsområdet. Dessa kan användas för guidade visningar och studiebesök. Digitala
visningar av byggarbetsplatsen och live-kameror kan också användas för att öka
människors insyn i byggnationen och därmed förståelse för störningarnas orsaker.
• Kommunicera om byggtid, omledningar och alternativa vägar via skyltning, webbsida
och sociala medier för att minska stress och frustration hos resenärer och andra som
vistas i närheten av byggplatsen.
• Minimera byggtransporter under tider på dygnet det redan är trångt på platsen,
exempelvis under morgon- och eftermiddagens högtrafik (kl. 07.00–08.30 samt
15.00–18.00).
• Studera om ytan på Odengatan vid Norrtullsgatan som föreslås minskas till cirka 2
meter för gående och cyklister, kan breddas. Se över möjligheterna att utöka ytan för
gående i det sydöstra hörnet av torget.
• Studera om ytan på cirka 2 meter för gående på torget kan utökas. Se över
möjligheterna att justera arbetsområdets utbredning mellan hållplats C och
övergångsstället över Karlbergsvägen för att frigöra ytterligare yta för gående.
84 (102)
• Fortsätt beakta höga gångflöden och särskilt intensiv gångtrafik vid övergångsställen
där resenärer byter mellan olika trafikslag vid trafikavstängningar, omledningar och
avsmalningar av gångytor. Enligt Stockholms stads handbok ”Planera för gående”
rekommenderas ett minsta breddmått om minst 5 meter vid höga gångflöden såsom
vid Odenplan.
• Fortsätt ta hänsyn till höga cykelflöden på Odengatan vid trafikavstängningar och
omledningar. Om omledningen är långvarig bör den alternativa sträckan vara så kort
som möjligt och uppfylla standardkraven för primära cykelstråk i Stockholms stads
cykelplan.
5.3.3 Arbetsområde Gyldéngatan och Observatorielunden
För anläggandet av brandgasschakt i Observatorielundens slänt planeras ett arbetsområde på del
av vistelseytan utanför Observatorielundens skola samt i en del av slänten upp till
Observatorielunden. Arbetsområdet vid Observatorielunden innebär ingen omledning av bil- eller
cykeltrafik. Ingen kollektivtrafik trafikerar området. I anslutning till arbetsområdet har
Observatorielundens skola lokaler för högstadieelever (Odengatan 63/Gyldéngatan 3) och
Stockholms kulturskolan sina lokaler (Odengatan 61). Området mellan Kulturskolan och
Observatorielundens skola är en skolgård planerad som ett grönt stråk mellan Observatorielunden
och Odengatan. Det pågår diskussioner om att lägga ned Observatorielundens skola på grund av
minskat barnantal. Det finns ordnade platser för umgänge i form av bänkar och bord.
Arbetsområdet planerade utbredning tar delar av gården i anspråk, samt rampen till
Observatorielundens skolentré. Från Gyldéngatan leder två trappor till Observatorielundens
parkområde varav den östra kommer bli otillgänglig till följd av arbetsområdet. Gångtrafikanter
kan istället använda den västra trappan. Byggtransporter kommer ske från och till arbetsområdet
via Gyldéngatan. Enligt nuvarande bedömningar kommer området att tas i anspråk under ett år.
Figur 49. Planerat markanspråk ovan jord vid Observatorielunden.
85 (102)
5.3.3.1 Effekter och konsekvenser
Anläggningen av brandgasschaktet påverkar tillgängligheten till grönytorna i Observatorielunden,
då en av trapporna blir otillgänglig. Dock bedöms påverkan som relativt liten då det finns en
alternativ väg. För gående från Stadsbiblioteket blir vägen något längre. Arbetsområdets
utbredning och dess transporter kan påverka platsens trygghet och tillgänglighet. Tillgängligheten
för barn och personal med Gyldéngatan 3 som målpunkt försämras kraftigt då byggnadens ramp
tas i anspråk.
5.3.3.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Utred möjligheterna att minska arbetsområdet så att rampen till Observatorielundens
skola fortsatt kan användas.
• Säkerställ tillgängligheten för verksamheter i anslutning till arbetsområdet.
• Kommunicera tidplan för avstängningar och störningar med skolan och den
verksamhet som flyttar in efter skolans eventuella nedläggning.
5.4 Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen
5.4.1 Arbetsområde Torsgatan
Arbetsområdet planeras anläggas söder om Torsgatan med början strax öster om
Sabbatsbergsvägen och avslut strax öster om Barnhusbron. Arbetsområdets planerade utbredning
kommer kräva trafikomledningar och kan komma att inkräkta på olika trafikslag, befintliga träd
och parkeringsplatser. Olika trafiklösningar utreds vidare under pågående projektering. Dock
planeras två körfält i möjligaste mån hållas öppna under byggtiden. Undantaget är en kortare
period då arbetsområdet eventuellt kan behöva utökas på grund av tillfälligt spontarbete. Om
spontarbete behöver utföras, skulle ett körfält temporärt behöva tas i anspråk och Torsgatan
enkelriktas. Bussar som trafikerar Torsgatan bedöms inte påverkas.
Olika trafiklösningar utreds fortlöpande inom ramen för den pågående projekteringen. Den
trafiklösning som för tillfället studeras vad gäller arbetsområdets utbredning och omledningar
innebär att gång- och cykelstråket på Torsgatans södra sida tas i anspråk och gående och cyklister
leds om till gatans norra sida via befintlig gång- och cykelpassage strax väster om
Sabbatsbergsvägen. Gångbanan, som i dagsläget har en bredd om cirka 3 meter, minskas i väst till
cirka 2,5 meter. Under Barnhusbron smalnar gångbanan av till drygt 2 meter och på en cirka 30
meter lång sträcka understiger bredden 2 meter för att bli 1,5 meter vid den smalaste punkten.
Avsmalningen sker till förmån för cykelbanan, som breddas från drygt 2 meter till 3 meter och
samtidigt dubbelriktas. Ett nytt övergångsställe med tillhörande cykelpassage anläggs cirka 40
meter öster om Barnhusbron.
Det södra körfältet planeras tas bort och befintliga parkeringsplatser och träd i gatan tas bort för
att inrymma ett nytt körfält för motorfordonstrafiken i västlig riktning. Det är i huvudsak
boendeparkering samt en parkeringsplats för rörelsehindrade som påverkas. Under en kortare
period behöver ett körfält tas bort och trafiken enkelriktas. In- och utfarter för ambulans är
lokaliserade till andra sidan av sjukhusområdet och bedöms därför inte påverkas av byggtrafik till
86 (102)
och från arbetsområdet. Enligt nuvarande bedömningar kommer området längs Torsgatan att tas i
anspråk under 13 år.
Figur 50 visar det planerade arbetsområdet på Torsgatan och Figur 51 visar planerad omläggning
av gång- och cykeltrafik. I Figur 50 visas även planerat markanspråk för arbetsområde
Sabbatsberg som hanteras i avsnitt 5.4.2.
Figur 50. Planerat markanspråk ovan jord för arbetsområde längs Torsgatan.
Figur 51. Lösning som för tillfället studeras för omledning av gång- och cykeltrafik på Torsgatan.
87 (102)
5.4.1.1 Effekter och konsekvenser
Omledningen av gående och cyklister innebär att gång- och cykeltrafiken koncentreras till
Torsgatans norra sida, vilket ökar flödena på en redan relativt smal yta. Den reducerade
gångbanebredden, särskilt under Barnhusbron där bredden understiger 2 meter och som minst
uppgår till 1,5 meter, innebär begränsat utrymme för möten mellan gående. Detta kan leda till
trängsel, svårigheter för personer med barnvagn, rullstol eller andra hjälpmedel samt ökad risk för
konflikter mellan gående som tvingas kliva ut i cykelbanan. En gångbanebredd på endast 1,5 meter
innebär även betydande svårigheter för underhåll.
Att cykelstråket dubbelriktas medför en ökad komplexitet då cyklister möter varandra samtidigt
som de passerar gående i nära anslutning. Särskilt vid korsningar finns risk för missförstånd och
korsande rörelser. Omledningen innebär även att cyklister i östergående riktning behöver korsa
gatan vid två tillfällen, vilket innebär att cyklisternas färdväg blir mindre direkt och mer
tidskrävande. Ur trafiksäkerhetssynpunkt innebär passagerna en konfliktpunkt mellan cyklister
och motorfordon. Särskilt utmanande kan situationen bli i rusningstid då trafikflödena är höga
och samspelet mellan olika trafikslag är komplext. För mindre erfarna cyklister, barn och äldre
kan två korsningar upplevas som otrygga, vilket kan påverka viljan att använda stråket under
byggtiden.
5.4.1.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Beakta att det saknas alternativa färdvägar till Torsgatan för cyklister som cyklar i
nordsydlig riktning mellan Sankt Eriksplan och Stockholm city vid trafikavstängningar
och omledningar av cykeltrafiken.
• Anordna omledningen på motsatt sida av gatan och säkerställ att standardkrav för
primära cykelstråk i Stockholms stads cykelplan uppfylls.
• Eftersträva minst 2,5 meter fri bredd för gångbanor och säkerställ att 2 meter utgör
absolut lägsta bredd för att undvika trängsel samt underlätta underhåll.
• Utred om körfältsbredden kan minskas något på aktuell sträcka för att säkerställa 2
meter som lägsta bredd på gångbanan under Barnhusbron.
• Säkerställ fri gångbanebredd utan hinder såsom gatumöbler, stolpar och andra fasta
objekt.
• Undersök möjligheterna att skapa en tydlig och konsekvent separering mellan gångyta
och cykelyta då cykelbanan dubbelriktas och breddas till cirka 3 meter. Använd
markeringar och färgsättning för att tydliggöra vad som är gångbana respektive
cykelbana.
• Utforma den nya passagen öster om Barnhusbron på samma sätt som den befintliga
passagen vid Sabbatsbergsvägen, det vill säga med en upphöjd gång- och cykelpassage
som ger en hastighetssäkring för motorfordon. Utforma passagen med god sikt i båda
riktningar, tillräcklig bredd för dubbelriktad cykeltrafik, taktila ledstråk och
anpassning för personer med synnedsättning samt god belysning, särskilt med hänsyn
till närheten till bron.
88 (102)
• Säkerställ god och kontinuerlig information om omledningen genom tydlig skyltning i
god tid före korsningspunkterna, undvik tvära kurvor i omledningen, och säkerställ att
byggstängsel inte skapar dolda hörn eller försämrad sikt.
5.4.2 Arbetsområde Sabbatsberg
Arbetsområde Sabbatsberg utgörs i dag av en parkeringsyta vid Sabbatsbergs sjukhus som kantas
av gräsytor med träd och planeras att användas som ett komplement till Arbetsområde Torsgatan
för exempelvis lagring av byggmaterial och uppställning av kontorsbodar. Parkeringen har idag
platser både för besökande till sjukhuset och anställda på sjukhuset. Vissa parkeringsplatser
behöver tas bort och eventuellt sker en omfördelning mellan besöks- och personalparkering.
För att skapa en bättre förståelse för hur parkeringen används idag har en parkeringsinventering
genomförts inom området, se avsnitt 3.3.4. Analysen av parkeringsinventeringen pekar på behovet
av att ersätta de personalparkeringar som tas i anspråk. Samtidigt bedöms vissa parkeringsytor
som idag används för besöksparkering kunna omdisponeras för detta ändamål. Enligt nuvarande
bedömningar kommer området att tas i anspråk under nio år.
Figur 52. Planerat markanspråk ovan jord för arbetsområde vid Sabbatsberg.
5.4.2.1 Effekter och konsekvenser
Eftersom endast hälften av besöksparkeringen nyttjas i dagsläget bedöms omdisponeringen i
normalfallet inte leda till kapacitetsbrist. Det finns en buffert i systemet som kan absorbera
överflyttningen av personalparkering. Det är dock viktigt att notera att beläggningen kan variera
över dygnet, veckan och året och att tillfälliga toppar, till exempel särskilda mottagningstider,
evenemang eller perioder med hög vårdbelastning, kan leda till att kapaciteten bli mer ansträngd.
Mot bakgrund av att endast hälften av besöksparkeringen nyttjas i nuläget, bedöms
konsekvenserna som måttliga.
89 (102)
5.4.2.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Följ upp parkeringssituationen över tid för att säkerställa att begränsningar inte
uppstår på sikt och att tillgängligheten till sjukhusområdet fortsatt kan upprätthållas.
• Säkerställ att tillgången till tillgänglighetsanpassade parkeringsplatser inte påverkas
negativt och att tydlig information ges i god tid före förändringen.
5.4.3 Påverkan på T-Centralens befintliga stationer
Vid T-Centralen ska gångar och rulltrappor koppla ihop Roslagsbanan med befintliga stationer,
Citybanan, tunnelbanans Gröna, Röda och Blåa linjer samt med biljetthall. Buller kan förväntas nå
plattformarna under byggarbetet. Det kan också komma att bli fasta sprängtider med kortvariga
avbrott i tågtrafiken. Avstängningar kommer att påverka Blåa linjen och omfattningen av dessa
beror av exempelvis byggmetod, tekniska förutsättningar och framdrift i projektet.
5.4.3.1 Effekter och konsekvenser
Under byggtiden kan buller och störningar påverka resenärernas trivsel och skapa stress och
irritation, vilket kan påverka vardagslivet och upplevelsen av resandet med kollektivtrafiken.
Tillfälliga avbrott i tågtrafiken och förseningar kan skapa osäkerhet för pendlare och påverka
arbetet och fritiden på ett negativt sätt. Dock bedöms risken för negativa effekter och
konsekvenser på sociala värden till följd av kortvariga avbrott som liten, men risken beror på hur
ofta och under hur lång tid som störningarna förekommer. Stockholmarna har dock upplevt
många år av byggnationer i det offentliga rummet och det finns risk för trötthet som kan bemötas
med kommunikation kring nya smidiga förbindelser och attraktiva resenärsmiljöer. Generellt är
bedömningen att kollektivtrafikmiljöerna vid T-Centralen är så pass intensiva och vistelsen på
stationen för en genomsnittlig resenär så pass kort att påverkan inte har betydande konsekvenser.
5.4.3.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Skylta och kommunicera extra tydligt kring störningar och avspärrningar.
• Skapa förväntan kring den förbättrade kollektivtrafiken.
5.4.4 Arbetsområde Mäster Samuelsgatan
För att möjliggöra byggnation av luftutbytesschakt på Mäster Samuelsgatan föreslås arbetsområde
i direkt anslutning till planerat schakt. Olika trafiklösningar utreds fortlöpande inom ramen för
den pågående projekteringen. Den trafiklösning som för tillfället studeras vad gäller
arbetsområdets utbredning och omledningar innebär att arbetsområdet planeras på Mäster
Samuelsgatans körbana och del av gångbana mellan Slöjdgatan och Drottninggatan. Omledning av
bil- och cykeltrafik planeras. Ingen kollektivtrafik trafikerar sträckan. Gångtrafik planeras att vara
möjlig på båda sidor av gatan.
90 (102)
En del av övergångsstället i korsningen Drottninggatan/Mäster Samuelsgatan planeras för
närvarande att tas i anspråk. Samtidigt innebär planerat arbetsområde en trafikavstängning för
bilister och cyklister längs Mäster Samuelsgatan mellan Slöjdgatan och Drottninggatan.
Gångbanorna på Mäster Samuelsgatan minskar till cirka 2 meter i bredd på båda sidor.
Motorfordonstrafik i östlig riktning leds om via Vasagatan, Olof Palmes gata, Sveavägen,
Tegnérgatan och Döbelnsgatan vidare till Malmskillnadsgatan. Västgående trafik leds om via
Malmskillnadsgatan, Brunkebergstorg, Vattugatan, genom Klarakvarteren och vidare till
Vasagatan. Cyklister leds om i båda riktningar via Klara norra kyrkogata, Klarabergsgatan in på
Sergelsgatan genom Grytgjutargången och tillbaka mot Slöjdgatan. Enligt nuvarande
bedömningar kommer området att tas i anspråk under ett år. Se Figur 53 för planerat
arbetsområde på Mäster Samuelsgatan.
Figur 53. Planerat markanspråk ovan jord för arbetsområde på Mäster Samuelsgatan.
5.4.4.1 Effekter och konsekvenser
Trafikomläggningen på Mäster Samuelsgatan innebär en ökad trafikmängd på lokalgator som
normalt inte är dimensionerade för sådana volymer. Det finns en betydande risk för köbildning
och försämrad framkomlighet, särskilt under rusningstid. Omledningen av trafik påverkar också
stadsmiljön på dessa lokalgator med ökade nivåer av buller och luftföroreningar, vilket har
negativa effekter och konsekvenser för människors hälsa. För gående kan de begränsade
gångytorna orsaka trängsel och minska tillgängligheten, särskilt för personer med
funktionsnedsättning eller familjer med barnvagn. Mäster Samuelsgatan är en plats med höga
gångflöden. Stockholms stad har uppgifter om gångflöden från 2017 som visar på 10 000–18 000
gående per dygn på den aktuella sträckan. I Stockholms stads planeringsstöd ”Planera för gående”
rekommenderas en bredd på 5 meter för gångflöden som överstiger 10 000 gående per dygn. Den
planerade gångbanebredden på cirka 2 meter är smalare än rekommenderad bredd.
91 (102)
Det finns dock goda alternativa gångstråk på parallellgator till Mäster Samuelsgatan. De höga
gångflödena bedöms därför kunna omfördelas till närliggande gator under byggtiden, vilket
innebär att påverkan sannolikt blir mindre omfattande än vad som annars hade varit fallet. För
cykeltrafiken bedöms avstängningen ha liten påverkan. Gatan har relativt låga cykelflöden och
utgör inte ett prioriterat cykelstråk i stadens cykelnät. Det finns goda alternativ för cyklister,
exempelvis Kungsgatan och Klarabergsgatan som är utpekade som primära stråk i cykelplanen.
5.4.4.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Beakta att Mäster Samuelsgatan är omgiven av en gatustruktur med mindre gator som
inte är dimensionerade för trafikflöden i denna storlek. Det innebär att en eventuell
omledning av trafiken riskerar att leda till försämrad framkomlighet och långa köer,
särskilt i rusningstid.
• Beakta de höga gångflödena på Mäster Samuelsgatan, framför allt närmast
Drottninggatan (se avsnitt 3.3.1.3) vid trafikavstängningar och att gångbanor redan
idag underskrider rekommenderad bredd. Jämför med rekommenderade breddmått
för gångbanor i Stockholms stads handbok ”Planera för gående” (minst 5 meter vid
höga flöden).
5.4.5 Arbetsområde Olof Palmes gata
För att möjliggöra byggnation av kombinerat brandgas- och luftutbytesschakt på Olof Palmes gata
föreslås ett arbetsområde i direkt anslutning till planerat schakt. Arbetsområdet planeras på Olof
Palmes gatas körbana mellan Drottninggatan och Klara Norra kyrkogata. Olika trafiklösningar
utreds fortlöpande inom ramen för den pågående projekteringen. Den trafiklösning som för
tillfället studeras vad gäller arbetsområdets utbredning innebär omledning av bil- och cykeltrafik.
Ingen kollektivtrafik trafikerar sträckan.
Avstängningen innebär att möjligheten till genomfartstrafik för både bilister och cyklister på Olof
Palmes gata mellan Drottninggatan och Klara norra kyrkogata försvinner. En mindre del av södra
sidans gångbana stängs av men detta bedöms inte påverka framkomligheten för gående.
Motorfordonstrafik i västgående riktning leds om via Sveavägen, Tegnérgatan, Slatmätargatan,
Kammargatan, Västmannagatan och Norra Bantorget. Norra Bantorget, ut på Västmannagatan
och sedan vidare in på Kammakargatan för att sedan ta Saltmätargatan, Tegnérgatan och tillbaka
på Sveavägen. Under byggtiden leds cyklister om via Kungsgatan. Enligt nuvarande bedömningar
kommer området att tas i anspråk under två år.
92 (102)
Figur 54. Planerat markanspråk ovan jord för arbetsområde på Olof Palmes gata.
5.4.5.1 Effekter och konsekvenser
Liksom på Mäster Samuelsgatan innebär planerad trafikomläggning på Olof Palmes gata en ökad
trafikmängd på lokalgator som inte är dimensionerade för dessa volymer. Det finns en stor risk för
köbildning och försämrad framkomlighet. Omledningen påverkar även stadsmiljön på dessa
lokalgator med ökade nivåer av buller och luftföroreningar, vilket har negativa effekter och
konsekvenser för människors hälsa. Elever och personal på Norra Latin kommer att vara utsatta
för buller under en period. För cykeltrafiken bedöms den planerade avstängningen ha liten
påverkan. Gatan utgör inte ett prioriterat cykelstråk i stadens cykelnät och det finns goda
alternativ för cyklister, exempelvis Kungsgatan. För gående bedöms påverkan som mycket liten.
Båda gångbanorna är tillgängliga under hela avstängningsperioden och den södra gångbanan
påverkas inte alls av åtgärden.
5.4.5.2 Medskick till kommande arbete
Medskicken nedan syftar till att omvandla bedömda effekter och konsekvenser till
rekommendationer för kommande arbete. Med kommande arbete avses dels pågående
projekteringsarbete inom ramen för järnvägsplanen, dels kommande skeden som framtagande av
bygghandling och förfrågningsunderlag samt genomförande av byggprojektet.
• Beakta att Olof Palmes gata är omgiven av en gatustruktur med mindre gator och att
det därmed finns en betydande risk för köbildning och försämrad framkomlighet vid
trafikavstängningar och omledningar av biltrafiken.
93 (102)
6 Samlad bedömning och
medskick
I kapitlet görs en samlad avvägning och bedömning av projektets påverkan på
sociala värden under såväl bygg- som drifttid. Den samlade bedömningen görs
utifrån utredningsområdets tre delområden. Delområde A: Roslagsvägen/
Brunnsviken, Delområde B: Odenplan/Observatorielunden och Delområde C:
Sabbatsberg/T-Centralen. Avslutningsvis ges medskick till den fortsatta
planeringen.
Figur 55. Roslagsbanans planerade anläggning, arbetsområden ovan jord tillsammans med det huvudsakliga
utredningsområdet för sociala värden (gul yta).
6.1 Sociala konsekvenser i delområden
6.1.1 Delområde A: Roslagsvägen/Brunnsviken
Delområdet karakteriseras av ett storskaligt trafiklandskap mellan Brunnsviken och Norra
Djurgården. Under byggtiden bedöms miljöerna inom Campus Frescati, Campus Albano, Frescati
Hage, Kräftriket och Bellevueparken generellt inte vara så känsliga för buller, avstängningar och
94 (102)
annan påverkan. Under drifttiden bedöms miljön inte heller som särskilt ömtålig avseende sociala
värden.
Bedömningen utgår från att Roslagsvägen idag är hårt trafikerad med såväl snabbgående bussar
som lastfordon och personbilar med höga hastigheter, vilket innebär att de offentliga rummen är
trafikstörda och på vissa platser trafikosäkra. Den stora förändring som Roslagsbanans
förlängning till city i tunnel innebär kommer, tillsammans med stadsutvecklingen som möjliggörs,
sannolikt öka de sociala värdena i området. Detta genom tydligare och tryggare hållplatser för
kollektivtrafiken, nya gång- och cykelbanor och trafiksäkra övergångsställen mellan olika delar av
Frescati, Albano och Kräftriket.
Trots det storskaliga trafiklandskapet finns stora parkområden och andra sociala målpunkter nära
inpå planområdet: Campusmiljöerna, Brunnsviken, Bergianska trädgården och Norra Djurgården.
De båda koloniföreningarna, Lilla Frescati och Söderbrunn, samt skogspartierna ovanför den
planerade tunnelmynningen, är viktiga oaser med höga rekreations- och upplevelsevärden för
både dem som nyttjar miljöerna aktivt och för dem som vistas i närheten. Promenadstigar, träd
och buskar bör skyddas i möjligaste mån för att denna karaktär ska kunna bevaras. Bullerskärmar
rekommenderas vid Lilla Frescati Koloniförening som är mest utsatt för störningar från
arbetsområdet runt tunnelmynningen.
Det prioriterade cykelstråket mellan Bergshamra och Roslagstull bedöms kunna upprätthållas
även under byggtiden, förutsatt att en tydlig omledning säkerställs, och kommer i drifttid att ha
uppgraderats i linje med de generella förbättringar som planeras runt tunnelmynningen för
Roslagsbanan. Den campusmiljö som växer fram när Frescati, Albano och Kräftriket utvecklas
med nya lokaler och bostäder kommer att gynnas av att Roslagsbanan förläggs i tunnel, då
banvallens barriäreffekt mot Norra Djurgården minskar och med ökade möjligheter för nya stråk
och starkare kopplingar mellan delområden.
6.1.2 Delområde B: Odenplan/Observatorielunden
Delområdet har en mycket urban karaktär med tät bostadsbebyggelse från olika århundraden,
handel, parker och institutioner. Trafiken är redan idag intensiv och personflödena stora.
Under byggtiden bedöms arbetsområdet vid Odenplan ge upphov till betydande negativa
konsekvenser för trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet och människors mobilitet. Åtgärder för att
minska påverkan på gående och andra oskyddade trafikanter bör prioriteras högt i den fortsatta
planeringen.
Bedömningen utgår dels från områdets karaktär av stenstad med tät bebyggelse och många
boende, värdefulla parkområden och kulturinstitutioner, verksamheter, sjukhus och skolor. Dels
har befolkningen i stadsdelen redan upplevt många år av störningar i samband med byggandet av
Citybanan och den nya tunnelbanan till Arenastaden.
I Observatorielunden bedöms brandgasschaktet i den branta slänten inte ha någon påverkan i
drifttid, men byggtiden bedöms ge upphov till negativa konsekvenser för trafiksäkerhet, trygghet
och tillgänglighet. Detta då passagen bakom Kulturskolan och Observatorielundens högstadieskola
planeras tas i anspråk, en ramp till Observatorielundens skola blir otillgänglig, en del av skolornas
vistelseytor planeras tas i anspråk och att arbetsområdet sannolikt kommer att påverka
upplevelsen av resterande vistelseytor.
Ingången till den nya stationen kommer att ske via befintliga entréer och biljetthallar, vilket
underlättar för resenären i marknivå. Den planerade entrén till Roslagsbanan, mittemot Citybanan
under jord från en gemensam biljetthall, bedöms få mycket god synlighet och orienterbarhet.
95 (102)
Generellt blir vägledningen för resenärer både utomhus och inomhus mycket viktig och en mycket
tydlig skyltning rekommenderas genomgående.
Det torg som utgör Odenplan bedöms ha stor potential för den utökade funktionen som
kollektivtrafiknod i Vasastan.
6.1.3 Delområde C: Sabbatsberg/T-Centralen
Delområdet karakteriseras av tät bebyggelse, park- och sjukhusmiljö, handel och relativt hårt
trafikerade stadsgator.
Under byggtiden bedöms arbetsområde Sabbatsberg och Torsgatan ge måttligt negativa
konsekvenser för människors tillgänglighet och mobilitet. Detta mot bakgrund av att trafik längs
Torsgatan bedöms kunna upprätthållas även under byggtiden och att beläggningsstudier för
Sabbatsbergs parkering indikerar att endast hälften av besöksparkeringen nyttjas i nuläget och att
det finns en buffert i systemet som kan absorbera överflyttningen av personalparkering. Även om
framkomlighet säkerställs innebär omledningarna och en begränsning av ytorna längs Torsgatan
en försämrad tillgänglighet och användbarhet av det offentliga rummet för gående och cyklande.
Särskilt påverkade bedöms personer med olika typer av funktionsnedsättningar, barn, äldre och
andra grupper med större behov av utrymme och trygghet bli.
Roslagsbanans nya station vid T‑Centralen integreras i en redan etablerad kollektivtrafiknod och
bedöms därför inte förändra platsens karaktär i någon större utsträckning i drifttid. Genom
stationen vid T‑Centralen stärks tillgängligheten och bytesmöjligheterna mellan Roslagsbanan,
tunnelbanan och Citybanan, vilket ger positiva effekter för arbetspendling, studier och regionalt
resande. Samtidigt kan stora resenärsflöden och komplex stationsmiljö upplevas som krävande för
vissa grupper. Eftersom T-Centralen redan är utformad som ett nav för stora resandeströmmar
bedöms dock dessa konsekvenser vara begränsade i förhållande till den positiva effekt som
förbättrade bytesmöjligheter mellan olika kollektivtrafikslag innebär. Ingången till den nya
stationen kommer att ske via befintliga entréer och biljetthallar, vilket underlättar för resenären.
6.2 Sammanfattande medskick
Medskick utifrån uppsökande dialoger med barn, unga och representanter för olika
funktionsnedsättningar:
• Beakta att vissa grupper, exempelvis personer med olika funktionsnedsättningar, barn,
kvinnor och vissa äldre upplever trängsel som särskilt otryggt. Höga trafik- och
resenärsflöden tillsammans med komplexa trafiksituationer kan också bli särskilt
utmanande vad gäller orienterings- och rörelseförmåga för personer med olika
funktionsnedsättningar som nedsatt rörelseförmåga, hörsel, syn eller kognitiva
förmågor. Detta gäller under byggtid såväl som drifttid.
• Säkerställ god tillgänglighet och användbarhet av trafikmiljöer och offentliga rum för
personer med funktionsnedsättningar.
• Säkerställ trygga och säkra trafikmiljöer nära de föreslagna arbetsområdena för barn
som går, cyklar och reser kollektivt utan vuxnas sällskap.
• Värna grönytor som används för lek, vistelse, idrott och rekreation. En miljö med låga
naturvärden kan samtidigt ha höga lekvärden.
96 (102)
• Under såväl bygg- som drifttid, komplettera skriftlig information med muntlig i form
av exempelvis filmer, bilder etcetera för att nå ut till fler.
• Säkerställ orienterbarhet i stationernas publika delar för personer som inte har
svenska som modersmål med överskådliga miljöer samt tydlig skyltning såsom
piktogram, markeringar/pilar på väggar och golv samt väl fungerande högtalarsystem.
Medskick för att skapa acceptans för projektet samt värna och utveckla sociala värden:
• Vägledning i och utanför stationerna T-Centralen och Odenplan blir mycket viktig i
drifttid och extra tydlig skyltning rekommenderas i de komplexa resenärsmiljöerna.
• Planera för trygga miljöer och stråk under byggtiden både dag och natt med goda
siktlinjer, belysning, skyltning och vägledning.
• Ta fram trafikanordningsplaner i tidigt skede för alla arbetsområden.
• Kommunicera med boende, skolor och andra verksamheter inför byggtidens störande
moment såsom sprängning, borrning och lastning av schaktmassor.
• Kommunicera regelbundet med allmänheten kring den färdiga anläggningen och
skapa förväntan kring nya effektiva förbindelser och attraktiva resenärsmiljöer.
• Samverka med Stockholms stad och Akademiska Hus kring förbättrade gång- och
cykelstråk i samband med återställande av mark och natur.
97 (102)
7 Referenser
BSK Arkitekter, u.å. Campus Albano. [Online]
Available at: https://www.bsk.se/vara-projekt/campus-albano
[Använd 26 05 2026].
Choi, J. & Merlo, A. V., 2021. Gender Identification and the Fear of Crime: Do Masculinity and
Femininity Matter in Reporting Fear of Crime?. VIctims & Offenders - An International Journal
of Evidence-based Research, Policy, and Practice, 16(1), pp. 126-147.
Folkhälsomyndigheten, 2025. Om folkhälsa. [Online]
Available at: https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsa-och-folkhalsoarbete/tema-
folkhalsa/vad-ar-folkhalsa/om-folkhalsa/
[Använd 25 03 2025].
Funktionsrätt Sverige, 2025. Funktionsrättskonventionen. [Online]
Available at: https://funktionsratt.se/vad-ar-funktionsratt/funktionsrattskonventionen/
Havet, N., Bayart, C. & Bonnel, P., 2021. Why do Gender Differences in Daily Mobility Behaviours.
Transportation Research Part A: Policy and Practice, Volym 145, p. 34–48.
Helsingborgs stad, 2021. Så arbetar vi med placemaking. [Online]
Available at: https://helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/planering-och-utveckling/tryggare-
platser/placemaking/
[Använd 06 05 2026].
International Transport Forum, 2024. Youth on the Move - Young People and Transport in the
21st Century. [Online]
Available at: https://www.itf-oecd.org/sites/default/files/docs/youth-transport-21st-century.pdf
Johansson, S. & Haandrikman, K., 2023. Gendered fear of crime in the urban context: A
comparativemultilevel study of women’s and men’s fear of crime. Journal of Urban Affairs, 45(7),
pp. 1238-1264.
Lagerqvist, M., 2020. Ungdomars resandevärld. Hur kollektivtrafiken tynger och avlastar
vardagslivet.. i: M. Henriksson & C. Lindkvist, red. Kollektiva resor. Utmaningar för socialt
hållbar tillgänglighet.. u.o.:Arkiv förlag.
POLIS - Cities and Regions for Transport Innovation, 2025. The importance of public transport
for young and older people. [Online]
Available at: https://www.polisnetwork.eu/wp-content/uploads/2025/03/PT-Lab-JT-ATH-
Report-05032025.pdf
Region Stockholm, 2022a. Ri Soc v8, u.o.: Trafikförvaltningen.
Region Stockholm, 2022b. Kollektivtrafikplan 2050. [Online]
Available at: https://www.regionstockholm.se/kollektivtrafik/framtidens-kollektivtrafik/
[Använd 2025].
Region Stockholm, 2023a. Social konsekvensanalys tillhörande lokaliseringsutredning, u.o.:
Region Stockholm.
98 (102)
Region Stockholm, 2023b. Roslagsbanan till city - Lokaliseringsutredning, u.o.: Region
Stockholm, trafikförvaltningen.
Region Stockholm, 2023c. Vägledning för genomförande av regional cykelplan för Stockholms
län. [Online]
Available at:
https://www.regionstockholm.se/4907bc/contentassets/6cf3ec75330947d2bf2556495b383ad7/v
agledning-genomforande-av-regional-cykelplan/
Region Stockholm, 2023d. Riktlinjer för omledning av regionala cykelstråk. [Online]
Available at:
https://www.regionstockholm.se/4907b8/contentassets/6cf3ec75330947d2bf2556495b383ad7/ri
ktlinjer-for-omledning-av-regionala-cykelstrak/
Region Stockholm, 2024a. Roslagsbanan till city - Lokaliseringsutredning Norr, u.o.: Region
Stockholm, trafikförvaltningen.
Region Stockholm, 2024b. Regional cykelplan. [Online]
Available at: https://www.regionstockholm.se/regional-utveckling/strategier-och-
planer/cykelplan/
[Använd 2025].
Region Stockholm, 2024c. Regionalt trafikförsörjningsprogram. [Online]
Available at: https://www.regionstockholm.se/kollektivtrafik/framtidens-
kollektivtrafik/regionalt-trafikforsorjningsprogram/
[Använd 2025].
Region Stockholm, u.å. Folkhälsokollen.. [Online]
Available at: https://www.folkhalsokollen.se/
[Använd 01 06 2026].
SCB, 2024. u.o.: u.n.
SL, 2025. SL Fakta 2024. u.o.:u.n.
Stjernborg, V., 2025. Triggers for feelings of insecurity and perceptions of safety in relation to
public transport; the experiences of young and active travellers. Applied Mobilities, 10(3), pp. 269-
289.
Stockholms stad, 2009. Översiktsplanen för Nationalstadsparken – stockholmsdelen, u.o.:
Stadsbyggnadskontoret.
Stockholms stad, 2018. Översiktsplan för Stockholm, Stockholm: Stockholms stad.
Stockholms stad, 2022. Cykelstaden, Stockholm: Stockholms stad.
Stockholms stad, 2024a. Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med
funktionsnedsättning 2024-2029, Stockholm: Stockholms stad.
Stockholms stad, 2024b. Återblick på Skillnadernas Stockholm, Stockholm:
Stadsledningskontoret.
Stockholms stad, 2024c. Näringslivsanalys av Norra innerstaden. [Online]
Available at: https://foretagsservice.stockholm/vad-hander-i-ditt-naromrade/naringslivsanalys-
av-norra-innerstaden/
[Använd 22 05 2026].
99 (102)
Stockholms stad, 2025. Hagastaden tidplan för kvartersutbyggnad. [Online]
Available at: https://vaxer.stockholm/siteassets/stockholm-
vaxer/omraden/stadsutvecklingsomraden/hagastaden/hagastaden_tidpl-kv-utb_2025-06-05-
lowres.pdf
[Använd 21 05 2026].
Stockholms stad, 2026a. Områdesfakta - statistik om stadsdelens delområden. [Online]
Available at: https://start.stockholm/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-
fakta/statistik/omradesfakta/
[Använd 22 05 2026].
Stockholms stad, 2026b. Centralstationen. [Online]
Available at: https://vaxer.stockholm/projekt/norrmalm/centralstationen/
[Använd 21 05 2026].
Stockholms stad, 2026c. Hagastaden. [Online]
Available at: https://vaxer.stockholm/omraden/stadsutvecklingsomraden/hagastaden/
[Använd 17 05 2026].
WSP, 2024. PM Social hållbarrhet - ROSLAGSBANAN TILL CITY, Lokaliseringsutredning Norr,
u.o.: u.n.
100 (102)
8 Bilaga
C-5507-000-007-1004_B01. Bilaga 1. Sammanställning av uppsökande dialoger, januari-oktober
2025.
101 (102)
102 (102)
Vi vill veta vad du tycker!
Lämna dina synpunkter på webben: regionstockholm.se/samradrbc
Det går också bra att skicka e-post till: samrad.rbc@sl.se
eller brev till:
Region Stockholm
Trafikförvaltningen
Lindhagensgatan 100
105 73 Stockholm
Skriv "TN 2024–1060 Samråd Roslagsbanan till city Järnvägsplan’’ i
ämnesraden eller på kuvertet. Insända synpunkter blir offentliga
handlingar och personuppgifter hanteras i enlighet med
Dataskyddsförordningen (GDPR). Lämna dina synpunkter senast den 12
oktober 2026.
Scanna QR-koden för att komma till samrådets webbsida. Där finns
handllingar för samrådet och synpunkter kan lämnas direkt via ett
formulär.
Region Stockholm, Trafikförvaltningen
Box 301215
Telefon: 08-123 100 00
E-post: kontakt@regionstockholm.se
Minutes:
§ 8
Inbjudan till samråd för Roslagsbanan till city mellan 15
september och 12 oktober, KS 2026/960
Omedelbar justering
KUL 2026/1432
Beslut
Kulturnämnden lägger anmälan av det gemensamma
tjänsteutlåtandet till handlingarna.
Sammanfattning av ärendet
Region Stockholm har remitterat järnvägsplan och miljöprövning
för Roslagsbanan till city till bland annat Stockholms stad för
besvarande. Syftet med samrådet är bland annat att informera om
verksamheten, inhämta information och synpunkter inför det
fortsatta arbetet med järnvägsplan och tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning respektive tillståndsansökan och
tillhörande miljökonsekvensbeskrivning samt att i ett tidigt skede
involvera parter som kan antas bli berörda av verksamheten.
Samrådet för järnvägsplan gäller lokalisering, utformning och
bedömda konsekvenser av den planerade anläggningen och dess
stationer, spår- och arbetstunnlar samt arbetsområden.
Kontoren och stadens bolagskoncern anser att Roslagsbanan till city
ökar kollektivtrafikens attraktionskraft i nordostsektorn och
förbättrar tillgängligheten och restiderna i det regionala
trafiksystemet. Projektet har därigenom potential att bidra till
stadens mål om minskad biltrafik och att avlasta stadens vägnät.
Roslagsbanans nya anläggning ligger till stor del under jord. De
anläggningar som föreslås placeras ovan mark ligger inom Kungliga
nationalstadsparken eller centrala innerstaden varför dess
gestaltning är viktig. Kontoren önskar fortsatt aktivt delta vid
gestaltningen av dessa anläggningar. Kontoren vill understryka att
permanenta belastningar i stadens mark ska minimeras då de
riskerar att försämra flexibiliteten för framtida projekt.
Till exempel ska VA-ledningar regleras med nyttjanderättsavtal och
inte servitut medan arbetstunnlar som inte har en funktion i
driftskede regleras med tillfälligt nyttjande. Presenterade
arbetsområden påverkar framkomligheten på flera av stadens
huvudgator samt Odenplan. Det fortsatta arbetet behöver studera
hur de tillfälliga markanspråken kan minimeras både i utbredning
och tid. Staden behöver fortsatt vara delaktig i arbetet med
lösningar kring de tillfälliga markanspråken för att bland annat
säkerställa god framkomlighet och trafiksäkerhet för samtliga
trafikantgrupper.
Sida 10 (18)
Kulturnämnden
Protokoll nr 9/2026
2026-11-17
Handlingar i ärendet
• KUL 2026/1432-3 Gemensamt tjänsteutlåtande över remiss
av samråd om Roslagsbanan till city
• KUL 2026/1432-1.4 Bilaga - Gestaltningsprogram
järnvagsplan
• KUL 2026/1432-1.3 Remiss - Inbjudan till samråd för
Roslagsbanan till city mellan 15 september och 12 oktober
• KUL 2026/1432-1.1 Bilaga - Social konsekvensanalys
• KUL 2026/1432-1.2 Bilaga - Barnkonsekvensanalys
Sida 11 (18)
Kulturnämnden
Protokoll nr 9/2026
2026-11-17
Beslutsärenden
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.