SISAB Supports Stockholm’s Tree Policy and Reports on 25,000 Trees

[(Godkänd - R 1) Övriga anmälningsärenden.pdf] SISAB Palmfeltsvägen 5, 121 62 Johanneshov Box 5010 12105 Johanneshov Växel 08-50846000 Fax diarie@sisab.se www.sisab.se Sida 1 (1) Övriga anmälningsärenden till SISAB:s styrelse Härmed anmäls följande ärenden till SISAB:s styrelse för kännedom SISAB 2026/267 Remiss av Trädpolicy för Stockholms stad SISAB 2026/59-8 Finansiell månadsrapport 260930 SISAB Ebba Bock Agerman VD Bilagor 1. SISAB 2026/267 Remiss av Trädpolicy för Stockholms stad 2. SISAB 2026/59-8 Finansiell månadsrapport 260930 SISAB Handläggare Anna Andersson 08-50843284 Till styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/25 2026-09-30 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ebba Bock Agerman, VD 2026-10-23 Anna Andersson, Avdelningschef VD-stab 2026-10-23 --- [(Godkänd - R 1) Remiss av Trädpolicy för Stockholms stad.pdf] Skolfastigheter i Stockholm AB Palmfeltsvägen 5, 121 62 Johanneshov Box 5010 12105 Johanneshov Växel 08-50846000 diarie@sisab.se www.sisab.se Sida 1 (2) Remiss av Trädpolicy för Stockholms stad, SSAB 2026/109 Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr SSAB 2026/109. Sammanfattning av remissen Stockholms stads trädpolicy omfattar alla stadens träd och ger vägledning om hur stadens trädmål ska uttolkas. Trädpolicyn ger inriktning och ledning för hur trädens värden ska beaktas i alltifrån den långsiktiga förvaltningen till stadsplanering och utveckling. Med utgångspunkt i trädens värden för biologisk mångfald, människors behov och stadens karaktär vägleder policyn utvecklingen av stadens trädmiljöer. Policyn stärker trädens plats i staden och tydliggör förutsättningarna för nämndernas och bolagens arbete med träd. Policyn ökar också förståelsen för trädens betydelse hos allmänheten och övriga aktörer i staden. Beredning Kommunstyrelsen har remitterat rubricerad remiss till bl.a. Stockholms Stadshus AB, som i sin tur remitterat vidare till dotterbolaget SISAB. Nedan följer bolagets samlade bedömning av remissen. Bolagets synpunkter SISAB är positiva till Trädpolicyns syfte. SISAB har träd och buskar på skolgårdar och förskolegårdar och arbetar med utveckling av grönska utifrån stadens Lekvärdesriktlinjer. Träd och grönska bidrar till mer lek och rörelse samt fyller funktion för skuggning och biologisk mångfald. Det är trädens funktion snarare än antal som är prioriterat på SISAB:s gårdar. Träd i känsliga miljöer, det vill säga miljöer där barn vistas, behöver också vara säkra. Därför besiktigar SISAB varje träd vart tredje år. Detta blir allt viktigare just på grund av extremväder som stormar och värmeböljor som kan ändra förutsättningarna för växtlighet. SISAB arbetar därmed redan på flera områden i linje med förslaget till trädpolicy. Bolaget har ett strukturerat arbetet med träd och arbetar med inventeringar och trädåtgärder som utförs vart tredje år på ett rullande schema. Inriktning är att bevara träd, där bolaget Handläggare Anna Nyström Telefon: 08-50846092 Till Stockholms Stadshus AB Skolfastigheter i Stockholm AB Remissvar Dnr SISAB 2026/267 2026-08-03 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/267 Sida 2 (2) även framöver kommer se över utökade möjligheter till flytt av träd. Säkerheten är dock prioriterat. SISAB arbetar för att få på plats ett särskilt avtal med sakkunnig arborist för att än bättre få stöd i insatser. Ett utvecklingsområde är att stärka beredskapsområdet utifrån stormar och vind. SISAB har ett register för bolagets bestånd om cirka 25 000 träd, där framgår dock inte trädets ålder men många andra parametrar. Utifrån befintligdata kan krontäckningsgrad räknas fram, bolaget behöver dock titta närmare på hur detta kan följas upp över tid. SISAB arbetar med klimatanpassning och miljönytta både utifrån trädens möjlighet att bidra till gröna miljöer, tillvarata vatten samt att de utgör en önskad skugga på bolagets skol- och förskolegårdar. Träd tillför ett tydligt värde i form av solskydd, effektivare dagvattenhantering samt ökad grönska och trivsel på fastigheterna. SISAB ser att bolaget kommer kunna bidra till föreslagen vision om ökad krontäckningsgrad i staden vilket ligger i linje med bolaget arbete att förgröna stadens skol- och förskolegårdar. SISAB behöver framöver göra platsspecifika bedömningar för att avgöra var trädplantering är lämplig. Ebba Bock Agerman VD Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ebba Bock Agerman, VD 2026-09-11 --- [Finansiell månadsrapport 260930 SISAB.pdf] Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB Rapport till bolagets styrelse i enlighet med Finanspolicy Stockholms Stadshus AB (§4.2). Bolagets skuld Internt lån uppgick vid slutet av månaden till 17 239 mnkr. Totalt är det en minskning med 633 mnkr sedan förra månaden, 76,6% av ramen är utnyttjad. Räntan för månaden var 2,97%. Stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Tabell 1: Bolagets skuld (mnkr) 2026-09-30 2026-08-31 Internt lån 17 239 17 872 76,6% Borgensåtagande 3 3 Totalt 17 242 17 875 Diagram 1: Utveckling 5-årsperiod för skulden (mnkr) Kommunkoncernens finansiella ställning Räntan på kontot bestäms av snitträntan för kommunkoncernens externa skuld. Nedan ges en överblick av kommunkoncernens finansiella ställning samt ramar och limiter. Finanspolicy Stockholms Stadshus AB är underordnad Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes den 19 november 2025 av kommunfullmäktige och gäller från den 1 januari 2026. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 17 december 2025 av kommunstyrelsens ekonomiutskott och gäller från den 1 januari 2026. Tabell 2: Kommunkoncernens finansiella ställning* Limit Extern upplåning totalt (mnkr) max 110 000 Extern nettoupplåning (mnkr) Duration (år) inom 1,25-3,75 Ränteförfall inom 1 år max 75% Kapitalförfall inom 1 år max 30% Betalningsberedskap (mnkr) min 10 000 * Finansiell månadsrapport för september 2026 för kommunkoncernen Stockholms stad tas upp i kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 28 oktober 2026. september 2026 24 785 38,0% 1,77 21 352 1,75 86 76987 769 40,4% 12,8%13,2% 79 972 82 405 2026-08-312026-09-30 UtnyttjatLimit 22 500,0 -19 000 -18 500 -18 000 -17 500 -17 000 -16 500 -16 000 sep-21 mar-22 sep-22 mar-23 sep-23 mar-24 sep-24 mar-25 sep-25 mar-26 sep-26 Diagram 2: Duration (år) för kommunkoncernens externa skuldportfölj Prognos för kommunkoncernens snittränta Diagrammet nedan visar historisk utveckling samt prognos med räntescenarier för kommun- koncernens snittränta tre år framåt i tiden. Prognosen utgår från dagens skuld, nu kända flöden och den framtida ränteutveckling som är inprisad på marknaden (implicita terminsräntor). Diagram 3: Historik och prognos för kommunkoncernens snittränta (%) exklusive marginal och omkostnadsersättning Marginaler för kommunkoncernens bolag är anpassade till respektive bolag på löpande basis. Nivåer gäller från den 1 juli 2026 och gäller till den 31 december 2026. Marginal- och omkostnadsersättning för bolaget uppgår till 0,35 procent. Risken vid annat ränteutfall Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med nuvarande skuld att bli 559,3 mnkr, beräknat inkl marginal och omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden. En känslighetsanalys med en procentenhets ränteuppgång ger motsvarande räntekostnad om 731,6 mnkr. Räntekänsligheten är därmed 172,3 mnkr. 0,00% 1,00% 2,00% 3,00% 4,00% 5,00% 6,00%Ränta (%) Historisk utveckling och räntescenarier Historisk Parallellskifte +1% Parallellskifte -1% Parallellskifte +3% Parallellskifte -3% Snittränta (prognos) 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 sep-21 sep-22 sep-23 sep-24 sep-25 sep-26 Duration enligt finanspolicy* Limit 1,25-3,75 år * Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat Tabell 3: Ränteprognos för bolagets månadsränta inklusive marginal och omkostnadsersättning Utlåningsränta 2,98 3,00 3,01 3,12 3,17 3,26 3,32 3,36 3,38 3,42 3,45 3,47 3,48 3,49 3,50 3,50 3,51 3,55 3,56 3,57 3,60 3,60 3,60 3,59 3,59 3,59 3,59 3,61 3,62 3,62 3,63 3,63 3,63 3,64 3,64 3,64sep-29 sep-28 aug-28 mar-28 jun-28 jul-28 maj-28 apr-28 aug-29 jan-29 feb-29 mar-29 apr-29 maj-29 jun-29 jul-29 Månad okt-26 nov-28 okt-28 dec-28 feb-28 okt-27 nov-27 dec-27 jan-28 sep-27 jul-27 aug-27 apr-27 maj-27 nov-26 dec-26 jun-27 jan-27 feb-27 mar-27 Marknadskommentarer per 2026-09-30 Bilaga I Sammanfattning Internationella oroligheter håller uppe råvarupriser. Flera centralbanker höjde de korta styrräntorna under månaden och fler höjningar kommer sannolikt. Riksbanken väntas höja styrräntan i november för första gången på länge. Fortsatt stigande långräntor runt om i världen. Internationellt e pågående konflikterna i Mellanöstern och i Ukraina innebär fortsatt förhöjda priser på olja, gas och gödsel. Särskilt påverkade är raffinerade oljeprodukter såsom bensin, diesel och flygbränsle, vilket ökar priserna på ett antal produkter även indirekt. Många länder, inklusive Sverige, har motverkat prisökningarna med skattelättnader. Dessa skattesänkningar är dock ofta av tillfällig karaktär så på sikt riskerar detta att driva upp den internationella inflationen. Flera av världens centralbanker höjde styrräntorna under månaden. I USA valde Federal Reserve att höja sin styrränta med 0,25 procentenheter och väntas höja ytterligare en gång under hösten. Tillväxten i USA är stark. Lönetillväxten och arbetsmarknaden är inte oroande, men den underliggande inflationen ligger kvar på ca 3 %, vilket är något högt och orsaken till de fortsatta höjningarna. Den amerikanska statens 10-årsränta steg under månaden nästan 0,5 procentenheter till en nivå om ca 5,3 %, vilket är de högsta nivåerna på två decennier. Förklaringarna till ränteuppgången är många, men stark tillväxt, ökade kapitalbehov för utbyggnaden av AI, hög och växande statsskuld är några av orsakerna. Den amerikanska dollarn har samtidigt stärkts mot de flesta valutor. Det globala breda börsindexet MSCI World All Countries har under månaden avkastat -0,5 % och 11,8 % sedan årsskiftet i lokala valutor. Eftersom den amerikanska dollarn har stärkts är uppgången betydligt mer i svenska kronor; ca 3 % respektive 21 %. Dollarn avslutade månaden på 10 kr, en uppgång på drygt 4 % under månaden och nära 12 % sedan årsskiftet. Europa änteskillnaden mellan franska och och tyska statliga räntor har under månaden ökat kraftigt, upp ca 1,5 procentenheter. Denna skillnad i räntenivå är hög historiskt och orsaken är de stora årliga budgetunderskotten i fransk statsbudget som man inte lyckas minska, vilket fortsätter öka den franska statsskulden och gör att räntekostnader tar upp en allt större del av statens budgetutrymme. Extra bekymmersamt är det då Frankrike även har en låg tillväxt (BNP-tillväxt). Den europeiska inflationen överraskade på uppsidan med en kärninflation på 2,5 % och en övergripande inflation på 3,8 %. D R Prisuppgångarna är ojämnt spridda över Europa där sydeuropeiska länder som Spanien och Italien har en inflation över 4 %, medan länder som Tyskland ligger 1 procentenhet lägre. Detsamma gäller den ekonomiska utvecklingen där sydeuropeiska länder visar betydligt bättre tillväxtsiffror än vad som uppnås i Tyskland. Den europeiska centralbanken ECB höjde styrräntan en andra gång 2026, nu med 0,25 procentenheter till 2,5 %. Bedömningen är att det kommer ytterligare någon höjning i närtid. De högre priserna från transporter och drivmedel samt för säsongen höga gaspriser pekar vidare mot en miljö där priser kommer att stiga. En euro kostade vid utgången av månaden 11,34 en uppgång med knappt 2 %. Sedan årsskiftet har euron blivit 5 % dyrare. Sverige nflationen i Sverige visar fortsatt, till skillnad från omvärlden, en lägre tillväxttakt. KPIF för september steg som väntat till 1,5 % i årstakt enligt SCB:s snabbindikator, vilket är en ökning från 0,7 % i augusti, till stor del drivet av dyrare energipriser. Mycket av den lägre inflationen i Sverige jämfört med omvärlden har bedömts bero på tillfälligt sänkta skatter på primärt livsmedel och drivmedel. Den sänkta energiskatten upphörde den 30 september och sänkt koldioxidskatt upphör 30 november 2026. Den sänkta matmomsen gäller dock till och med 31 december 2027. Riksbanken beslutade den 24 september att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 %. Samtidigt indikerade man att en höjning under hösten till 2,0 % och en till två räntehöjningar är möjliga under 2027. Den utdragna regeringsbildningen efter valet den 13 september visar inga tecken på att påverka varken svensk börs eller räntor. Den försvagning av kronan som skett under månaden förklaras med andra faktorer, framförallt den låga styrräntan jämfört med omvärldens. Kronan har under september förlorat 2,4 % av sitt värde mot en handelsvägd korg av valutor (KIX). Den svagare valutan gör att svenska företags importpriser ökar och att deras marginaler minskar, alternativt höjer företagen sina priser mot kund och bidrar då till inflationen. Likaså medför den svagare kronan att exporten från svenska företag blir mer konkurrenskraftig. Svensk arbetsmarknad visar styrka och både SCB:s AKU och BAS visar på en ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. BNP förväntas enligt Konjunkturinstitutets prognos i september öka med hela 3 procent för helåret 2026, vilket är högt både i ett historiskt och ett internationellt perspektiv. Även den svenska regeringen har skrivit upp sina tillväxtprognoser för året till goda 3 procent. Långräntorna har under månaden följt med de internationella (framförallt amerikanska) räntorna uppåt och den tioåriga statslåneräntan har under månaden ökat till 3,3 %, vilket är betydligt lägre än de amerikanska, franska och tyska som nämnts ovan. Dessutom har Sverige en betydligt lägre statsskuld än dessa länder. Stockholmsbörsens breda index med återlagd utdelning (SIX Return Index) avkastade under månaden -1,6 % och har t.o.m. september avkastat 10,4 % I